2/09 Bygg & teknik by Bygg & teknik

Sveriges Äldsta Byggtidning

Jubileumsnummer

Bygg & teknik 100 år 1909 – 2009

100 år

Nr 2 • 2009 Februari 101:a årgången

S M A R TA R E B Y G G A N D E D E L 5 : T E R M O D E C K

TermoDeck – modern uppvärmning

TermoDeck är ett klimatsystem från Strängbetong för dagens tuffa miljökrav. Det fungerar lite som en kakelugn, fast på ett modernt sätt. I bjälklaget finns det kanaler för varm luft som värmer upp byggnaden. I kombination med Strängbetongs värmeisolerande klimatskal med sandwichelement kan energianvändningen minska med hälften jämfört med Boverkets krav. Det tycker vi är smartare byggande. Läs mer på www.strangbetong.se.

Smartare byggande

scp reklambyrå

TILLSAMMANS GÖR VI STORVERK

Den som ska lägga 10 000 ton armering på plats måste ha en bra partner. Det är därför PEAB och Skanska har valt att samarbeta med Tibnor vid bygget av AITIK-gruvans nya anrikningsverk. Från Luleå levererar vi varje dag behovet av armering till storbygget. Eftersom allt material kommer inläggningsfärdigt blir det inget spill och entreprenören sparar både tid och pengar jämfört med att bygga upp en egen armeringsstation.

www.tibnor.se

Fakta: AITIK-gruvans anrikningsverk i Gällivare är ett kolossalbygge. Enbart betongfundamenten till malmkvarnarna har vardera en yta på 700 m 2 och en höjd av 20 m. Det nya verket beräknas tas i bruk år 2010.

Illustratรถr: Johan Toorell

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, info@se.sika.com, www.sika.se

ledare

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnadsmåleriet genom den svenska historien Karin Fridell Anter Historik och framtid Ingmar Holmström K-märkta hus och varsam renovering – så funkar det Hanna Gårdstedt Folkhemmets föregångare Ingela Broström Byggnadsteknik och material från 1940fram till 1990-talet Jakob Björklund Brandskyddet sedan medeltiden Björn Albinson Ny byggnadsvårdswebb Hanna Gårdstedt Bygg & teknik 100 år Teknik för hållbarhet Sonja Vidén Kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning vid renovering av miljonprogrammets bostäder Kristina Mjörnell och Peter Kovacs Krysset Förslag på energikrav för nya bostäder Robert Öman et al Lågenergihus eller passivhus Johnny Kellner Byggfrågan Låt inte passivhus passivisera brukare och förvaltare Edward Milaszewski Certiﬁering inom energieffektivt byggande Lars Olsson et al Lågenergihus och passivhus – möjligheter och risker Eva Sikander et al Byggregler, tillsyn och uppsikt Nikolaj Tolstoy och Maria Petersson Verktyg för optimering av byggtorkning Peter Brander Fokus på kvalitet John Meiling Ljudisolering i ﬂervånings bostadshus med lätt stomme Klas Hagberg Energi, ljud och rörliga skuggor från vindkraftverk Bertil Persson Hur häva fuktskador hos hus med puts direkt på isolering Ralejs Tepfers Kinesiska verktyg och redskap för trähusbyggande Carl Michael Johannesson

17 28

31 36

39 42

44 47 54

58 60 69

85 86 94 96 101 104

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN ROSENBAD, STOCKHOLM. ARKITEKT: FERDINAND BOBERG

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 2/09

Bilaga medföljer

Bygg & teknik 100 år!

Detta nummer av Bygg & teknik – Sveriges äldsta byggnadstidning – är ett jubileumsnummer med anledning av att tidningen just nu i dagarna fyller hela 100 år. Tidningen som de första åren endast utkom med åtta sidor var fjortonde dag, lämnade tryckeriet i Stockholm för allra första gången den 2 mars 1909. Då med namnet Tidning för Byggnadskonst. Det ursprungliga namnet kom att leva kvar ända fram till 1966, då det kortades till Byggnadskonst. 1984, i samband med att tidningen fyllde 75 år, ändrades namnet till Bygg & teknik. Det allra första numret inleddes med en anmälan av tidningens dåvarande redaktion med redaktör W. Hagqvist i spetsen. Denna anmälan, som återges nedan i en något kortad version, äger fortfarande sin aktualitet. Om dagens tidning lever upp Det första numret av den tidning som med åren skulle bli Bygg & teknik. till intensionerna från 1909 är upp till Dig, bäste läsare, att avgöra – men vi i dagens redaktion hoppas att så är fallet:

Anmälan

ED den stora utvecklingen, byggnadsverksamheten tagit i vår tid och som gjort denna verksamhet till en betydelsefull faktor i såväl storindustriellt som socialt hänseende, har behofvet af en speciell facktidning blifva allt mer framträdande, d. v. s. en facktidning, som behandlar ej blott den estetiska, utan äfven den rent praktiska sidan af hithörande frågor. Det är med kännedom om detta behof vi ansett att bifva ett verkligt fackorgan för alla byggnadsintresserade i hela landet, från arkitekterna och byggmästarna till leverantörerna af byggnadsmaterial. Tidskriften framträder rikt illustrerad och i vårdad typografisk utstyrsel med tills vidare ett nummer hvar fjortonde dag till ett pris af endast kr. 3,50 per år, postarvodet inberäknadt. Prenumeration sker på posten. Vår sträfvan skall blifva att tillhandahålla byggnadsintresserade en verklig facktidning, som lämnar en möjligast fullständig exposé öfver tilldragelser och nyheter på området, tekniska redogörelser och värdefulla inlägg av fackmän, hvarhjämte den modärna utvecklingen i utlandet noga kommer att beaktas. I förhoppning om att vinna den ärade allmännhetens förtroende och uppmuntran utsända vi härmed första numret som prof på, efter hvilken plan tidningen kommer att utgifvas. Stockholm i Februari 1909 REDAKTIONEN. Nummer 2 • 2 009 Februari Årg ång 101

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 4 Nr 5 v 33 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 38 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 43 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 48 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

TS-kontrollerad fackpressupplaga 2008: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2009: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

Ă&#x2013;verblick, nyheter och kompetens! Under 3 dagar fĂĽr du, pĂĽ ett och samma stĂ¤lle, all den information, inspiration och de kontakter du behĂśver fĂśr framtidens byggande. FullstĂ¤ndigt program pĂĽ

www.scandbuild.com ScandBuild â&#x20AC;&#x201C; the Scandinavian Building & Construction Exhibition, 31 Marchâ&#x20AC;&#x201C;2 April 2009 Bella Center

$ # !

" !"

% #$+ # + $ # ", % & "# $ $ $# # ''' "% # % " "% " $# # " +" # +& &," #$+ # " & # %" ! # " $! "$ - # " & # #

#- +" $ " " # # $ #$" $ " *" " % & "# $ $ *" " & % #$+ # " ," & " # # # #- # #$ -" #-

Bygg & teknik 2/09

Lyfter Centralen i Stockholm

Centralstation Stockholm står inför en omfattande grundförstärkning på grund av sättningar i fastigheten. I samband med grundförstärkningen utreds även möjligheten till en modernisering och utbyggnad av Centralstationen. Syftet med en eventuell ombyggnad är att modernisera och anpassa Centralstationen efter resenärernas behov av service och utbud samt till närområdets positiva utveckling. Ombyggnaden ska skapa en trygg och inspirerande miljö som bidrar till ett ökat kollektivt resande. – Det händer mycket positivt i vår omgivning. Det gäller allt ifrån stadsutveckling till ett ökat hållbarhetsfokus. Detta, likväl som resenärernas behov, gör att vi vill lyfta Centralstationen, säger Per Berggren, Jernhusens v d. Orsaken till behovet av grundförstärkning är sättningar med cirka 1 till 1,5 mm/år i huskroppen närmast Vasagatan, sättningar som bedöms accelerera. Enkelt förklarat betyder det att de träpålar som huset står på ska bytas ut till betong och stålkonstruktioner. Beslut om ombyggnaden fattas av Jernhusens styrelse under 2009.

SÖS blir Söders vita pärla igen

Sjukhusets funkisstil har de senaste decennierna gått förlorad genom om- och tillbyggnader, nya fasadmaterial, fönstertyper med mera. Förändringar som har gett sjukhuset ett grått och splittrat intryck. Som ett första steg i upp-

rustningen renoverade Locum sydfasaden i slutet av 1990-talet och nu står norrsidan alltså på tur. Med renoveringen, som är kostnadsberäknad till 130 miljoner kronor, görs även energibesparingar motsvarande uppvärmningsbehovet inklusive varmvatten för 75 normalstora villor per år (1 500 MWh per år). Detta görs genom att den cirka 27 000 kvadratmeter stora fasaden tilläggsisoleras och att 2 700 fönster byts för att förhindra värmeförlust och drag. För att ge patienter, besökare och personal en vackrare utsikt över sjukhuset ska taken på innergårdarna beklädas med fetbladsväxten Sedum. Som ytterligare utsmyckning installeras cirkelformade, färgstarka och energisnåla diodlampor. – Renoveringen kommer att innebära en bättre miljö både för patienter och medarbetare. Vi är självklart också väldigt nöjda med att den minskar vår energianvändning, säger Mark Ruda, fastighetschef på SÖS. Entreprenör är Stark fasadrenovering AB och arbetena väntas bli klara 2011.

Inleder samarbete

Sweco blir Läkare utan gränsers första huvudsamarbetspartner. Inom ramen för ett samarbetsprojekt kommer Swecos ingenjörer komma till nytta i hjälporganisationens arbete runt om i världen. – Samarbetet ger våra medarbetare möjligheter att använda sin ingenjörskunskap inom ramen för de humanitära insatser som Läkare utan gränser genomför. Som ett internationellt konsultföretag med verksamhet i över 80 länder tror vi att vi kommer att ha stor nytta av de erfarenheter som våra medarbetare får i våra framtida affärer, säger Eva Nygren, v d för Sweco Sverige.

Sweco stödjer inte bara hjälporganisationen med personal utan också med en betydande summa årligen. Omkring hundra svenskar åker varje år ut för hjälporganisationen. Det är inte bara läkare och sjukvårdspersonal som skickas ut. Ungefär en tredjedel av de som åker ut i fält är administratörer, ingenjörer och ekonomer. – Det här är första gången som vi på Läkare Utan Gränser på ett aktivt sätt tagit kontakt med ett företag som vi anser är intressant att inleda ett djupare och mer långsiktigt samarbete med. Vi är väldigt glada över att Sweco ser värdet av att deras medarbetare åker ut i fält, säger Therese Engström, insamlingsansvarig på Läkare utan gränser. Hjälporganisationens arbete i krisdrabbade områden ger fältarbetarna erfarenhet från ett arbete med stort personalansvar i mångkulturella projekt. En av Swecos anställda har redan fått tjänstledigt för att åka ut med hjälporganisationen. Hon är sedan i november 2008 i Sudan. Swecos medarbetare genomgår samma rekryteringsprocess som alla andra sökande hos hjälporganisationen.

Om- och tillbyggnad av sporthall i Hölö

Peab har fått uppdraget att utföra om- och tillbyggnad av Hölö Allaktivitetshall. Uppdraget inkluderar nybyggnad av en fullstor idrottshall med separat spegelsal och sex stycken omklädningsrum. Den nya byggnaden ansluts till Hölöskolans beﬁntliga gymnastiksal med två stycken omklädningsrum. Byggnaden renoveras och byggs om för att inrymma en mindre gymnastiksal, ungdomsgård, skyttelokal och cafédel. Beställare är Telge Fastigheter AB och kontraktssumman uppgår enligt uppgift till cirka 30 miljoner kronor. Uppdraget är en delad generalentreprenad, partneringprojekt och projektet har byggstart nu i februari 2009 och färdigställande är beräknat till november 2009.

Bygger Sveriges första niometersväg med mitträcke

Så här är det tänkt att Södersjukhusets norra fasad ska se ut när fasadrenoveringen är klar 2011.

För att öka traﬁksäkerheten på väg 23 bygger Skanska Sveriges första niometersväg med mitträcke. Kontraktet uppgår enligt uppgift till cirka 50 miljoner kronor och kund är Vägverket. Det är den två mil långa sträckan Sandsbro – Drettinge utanför Växjö som kommer att göras om till en mötesfri väg med omkörningsfält och mitträcke. Normalt är en väg med mitträcke minst tolv meter bred. – Det är alltid stimulerande att göra något som ingen någonsin gjort tidigare. Dessutom är vi stolta över att få vara med och verka för ytterligare ökad traﬁksäkerhet, säger Jörgen Andersson på Skanska. Bygg & teknik 2/09

byggnytt Projektet startar i mars och beräknas vara klart i december i år. Förutom ombyggnaden kommer ytterligare traﬁksäkerhetshöjande åtgärder att göras på sidovägsnätet genom att anlägga nya avfarter samt förbättringar av busshållsplatser och cykelstråk.

Uppmuntrar studenter igen

järnvägsbroar, en vägbro samt en gång- och cykelbro. – Vi räknar med att börja arbeta i mitten av februari och ska vara klara i oktober 2010, säger Bengt Lunneborg som är arbetschef vid Svevia. Under tiden bygget pågår kommer tillfälliga lösningar göra det möjligt att hålla traﬁken öppen i stort sett som vanligt. – Att bygga ett tråg där grundvattenytan ligger högt är tekniskt utmanande, men samtidigt väldigt stimulerande, säger Bengt Lunneborg avslutningsvis.

Äldreboende i Båstad

Kjell Fallqvist omgiven av stipendiaterna Maja Svenbro och David Vinberg.

För tredje året i rad delade Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB ut stipendier till studenter vid Lunds tekniska högskola. Stipendierna instiftades år 2006 i samband med brandingenjörslinjens tjugoårsjubileum och delas ut årligen. Kjell och Åsa Fallqvists stipendium för ökad jämställdhet tilldelades Maja Svenbro. David Vinberg tilldelades stipendiet till professor Ove Petterssons minne. Utdelningen skedde på Grand Hotell i Lund i samband med studenternas examensmiddag den 14:e november 2008. Stipendierna är på 15 000 kronor vardera och överlämnades av Liv Cardell, organisationskonsult och professor Kurt Petersen, LTH.

NCC Construction bygger en ny vårdbyggnad i anslutning till Åsliden äldreboende i Östra Karup. Båstad har en stor andel äldre befolkning och allt ﬂer personer får med tiden ett ökat vårdbehov. Om ett år kan 24 personer ﬂytta in på Åsliden. Uppdragsgivare är det kommunala bostadsbolaget Båstadhem AB och ordern uppges vara värd närmare 36 miljoner kronor. I dagarna har arbetet påbörjats med den nya vårdbyggnaden. Byggnaden, i gult tegel blir två våningar hög och byggs samman med det nuvarande servicehemmet. – Varje lägenhet är anpassad för en person och har en yta på 35 kvadratmeter. De rymmer vardagsrum, sovdel, trinett med kylskåp och en handikapptoalett, säger Egon Nilsson, entreprenadchef på NCC Construction, region syd. De fyra avdelningarna rymmer vardera sex lägenheter, gemensamt kök, matsal och vardagsrum. En 100 kvadratmeter stor solfångare på taket ska ge extraenergi till varmvattnet. 200 kvadratmeter av taket blir grästak, vilket är miljövänligt och kräver mindre underhåll. En trädgård anläggs på gården med porlande vatten och bärbuskar. Tanken är att alla sinnen ska stimuleras. – När Åslidens äldreboende utökas från 11 till 35 boendeplatser behöver personalstyrkan

utökas, vilket kommer att ge nya arbetstillfällen. Många äldre som idag får hjälp i hemmet kan beredas plats här utifrån den enskildes behov, säger Magnus Ohlsson, områdeschef för kommunens äldreomsorg i Båstad och Östra Karup. I Båstad är 25 procent av befolkningen över 65 år, riksgenomsnittet ligger på 17 procent. Många är över 85 år. Hemtjänst är vanligt och något tillskott av äldreboendeplatser i Båstad kommun har inte skett sedan i mitten av 1990talet. Arbetet på området har påbörjats och det nya vårdhemmet beräknas vara klart i januari 2010. Runt tio anställda sysselsätts i byggnadsarbetena.

Byggolyckor fortsätter att minska

Ny statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsolyckor och arbetssjukdomar inom byggverksamheten fortsätter att minska. Även dödsolyckorna var färre 2008 än föregående år. Troligtvis ett resultat av det förbättrade arbetsmiljöarbetet i byggföretagen, menar Sveriges Byggindustrier (BI). Under 2008 inträffade 3 002 olyckor inom byggverksamheten, vilket är 253 färre jämfört med året innan, då 3 258 olyckor anmäldes. Även arbetssjukdomarna minskade från 929 fall under år 2007 till 861 fall under 2008. – Med hänsyn till att sysselsättningen samtidigt ökade betydligt är minskningen av olycksfrekvensen avsevärd, säger Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på BI. De under senare tid uppmärksammade dödsolyckorna har under hösten varit mycket få i byggbranschen. Totala antalet omkomna för år 2008 var 15 personer, varav ﬂertalet inträffade under våren och sommaren. – De fortsatt sjunkande arbetsskadetalen och dödssiffrorna är mycket glädjande. Orsaken till denna positiva utveckling är sannolikt det avsevärt förbättrade arbetsmiljöarbetet i byggföretagen under senare år, säger Björn Samuelson avslutningsvis.

Bygger planskilt

Svevia bygger om korsningen mellan Roslagsbanan och Bergtorpsvägen i Täby till en planskild korsning. Den totala anbudssumman uppges vara på 130 miljoner kronor. Kund är Storstockholms lokaltraﬁk (SL). Järnvägskorsningen Roslagsbanan/Bergtorpsvägen passeras varje dygn av 26 000 fordon och 145 tåg. För att öka traﬁksäkerheten och förbättra framkomligheten har Svevia fått i uppdrag att bygga om den till en planskild korsning. Efter ombyggnaden kommer Roslagsbanan att gå på en bro över Bergtorpsvägen som i sin tur försänks och läggs i en vattentät betongkonstruktion med stödmurar, ett så kallat tråg. Sänkningen av vägen sker på en cirka 400 meter lång sträcka. Även gång- och cykelvägar förbättras i och med ombyggnaden, som totalt omfattar två Bygg & teknik 2/09

ILL: NP ARKITEKTER, YSTAD

Om knappt ett år står den nya vårdbyggnaden i anslutning till Åslidens äldreboende i klar.

Miljövänligt lättfyllnadsmaterial

Ett nytt lättfyllnadsmaterial, som alternativ till lättklinker och cellplast, lanseras nu på den svenska marknaden av Hasopor Hammar AB. Hasopor skumglas är tänkt att användas som ett lättfyllnadsmaterial vid grundförstärkningsåtgärder vid byggande av exempelvis vägar och hus. Skumglas kan också användas som markisolering vid grundläggning av småhus. Skumglas produceras av återvunnet glas i en nybyggd fabrik i de södra delarna av Närke. Materialegenskaper som enligt uppgift kännetecknar produkten, är låg densitet, dränerande förmåga, kapillärbrytande, isolerande förmåga samt hög stabilitet och bärighet. Skumglas liknar i form och färg större stenar fast med låg densitet, och med en luftfylld kärna. Produkten uppges ha hög miljöproﬁl och råvaran för produktion av skumglas är återvunnet glas. Råvaran tillhandahålls av Svensk Glasåtervinning från sin anläggning som ligger i anslutning till fabriken för produktion av skumglas. Fabriken i Hammar har närhet till kunder i expansiva regioner och till råvaran, vilket minimerar transport och miljöpåverkan.

mellan olika arbetsplatser, där bilföraren endast behöver ha ett standardkörkort. Kompressorn är försedd med en fyrcylindrig, vattenkyld turbomatad dieselmotor av märket Kubota V1505, som driver en ny generation kompressorelement. Det nydesignade skruvelementet uppges vara mindre och effektivare än tidigare och drivningen mellan motorn och kompressorelementet har ingen remdrift. Motorn har en effekt på 33 kW och kompressorkapaciteten fri avgiven luftmängd är hela 5 m3/min (83 l/s) vid 7 bars arbetstryck. Det innebär att maskinen enligt uppgift klarar av att samtidigt förse upp till tre tryckluftverktyg med tryckluft, exempelvis; mejselhammare, slipmaskin, tryckluftspett eller bilningshammare. Detta med optimal bränsleekonomi anpassat till olika belastningssvängningar. Kompressorn har en robust och stadig konstruktion och är enkel att sköta. Uttag och manöverpanel med kontroller sitter väl samlade för operatören. Tack vare den låga vikten är den godkänd som obromsat släp och behöver inte genomgå den årliga kontrollbesiktningen. Kunden kan välja mellan standard plåthuv eller den prisbelönta HardHat-huven i slagtålig polyeten. Den senare har tilldelats ”Red Dot Award” – ett internationellt designpris. Kompressorn är försedd med en 40 liters bränsletank för att klara ett åttatimmars skift och automatik för att klara kallstarter vid -20 °C.

Fuktsäker våtrumsvägg

Ny lättviktskompressor

Atlas Copco Compressor AB i Nacka presenterar XAS 87 Kd – en ny transportabel skruvkompressor i lättviktsklassen för byggoch uthyrningsmarknaden. Med en totalvikt på mindre än 750 kg kan den enligt uppgift med lätthet transporteras efter en vanlig personbil

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts färska fuktsäkerhetsprojektering uppges visa att multiplattan från H+H i Malmö är mycket lämplig till våtrumsväggar. Multiplattan i lättbetong är oorganisk och kan ej ruttna eller mögla. Vid användning av multiplattan i våtrum får man enligt uppgift en fuktsäker vägg som är både ekonomisk och tidsbesparande vid montering. Resultatet av SP:s fuktsäkerhetsprojektering visar enligt uppgift att vid användning av multiplattan i våtrum behöver tätskiktets ånggenomgångsmotstånd endast vara 30 000 s/m, jämfört med Boverkets byggregler för reglade väggar med fuktkänsligt material där kravet nu är 1 000 000 s/m. SP har fått i uppdrag att utföra en fuktsäkerhetsprojektering med avseende på inifrån

kommande fukt på fyra våtrumskonstruktioner med keramiska plattor applicerade på företagets lättbetong. Ett ånggenomgångsmotstånd på 1 000 000 s/m på tätskikten i våtrum med kaklade väggar och golv motiveras av att man efter vattenbegjutning kan få en relativ fuktighet på 100 procent i fästmassan bakom kaklet. Vilket ånggenomgångsmotstånd tätskiktet måste ha för att undvika fuktskador är dock beroende på vilka material som ingår i den valda konstruktionen. Nu visar alltså den nya fuktsäkerhetsprojekteringen enligt uppgift att multiplattan endast fordrar ett tätskikt med ånggenomgångsmotstånd 30 000 s/m. Andra fördelar med att använda multiplattan i våtrum uppges vara att byggprocessen blir effektivare. Badrummen kan muras upp innan ytterväggarna är på plats, med multiplattan får man enligt uppgift också en brandsäker vägg som är användbar vid till exempel ventilationsschakt i badrum.

Läktko för enklare takläggning

Bahco i Enköping lanserar nu ett helt nytt verktyg, Läktkon, som förenklar takarbetet med, precis som namnet avslöjar, att lägga läkt. Läktkon är ett smart verktyg som bland annat underlättar arbetet med att få rätt avstånd mellan spikläkten och som gör att arbetet går snabbare. Läktkon är tillverkad av aluminium och handtaget är klätt med PVC för att ge ett komfortabelt, säkert och halkfritt grepp. Innan ett nytt tak kan läggas ska avstånden mellan spikläkten alltid stämmas av med de takpannor som ska läggas så att det går jämnt ut upp till nock. Det nya takläggarverktyget ska hjälpa takläggaren att få ett säkert grepp om läkten, få rätt avstånd och att också placera dem i rätt position innan de spikas fast. Avståndet mellan läkten ställs in med hjälp av en stoppskruv i bakändan på läktkon och den kraftfulla käften håller fast läkten som ska spikas. Gapet på läktkon justeras med den främre låsratten och passar läkt med dimensioner mellan 25 och 80 millimeter. En inbyggd skala ska göra det enkelt att ﬁnjustera måtten mellan läkten. Avståndet, som justeras med den bakre låsratten, kan sättas från 220 millimeter upp till 455 millimeter. En ögla på bakdelen av läktkon gör det möjligt att hänga den i till exempel snickarbältet. Läktkon uppges fungera utmärkt i kombination med både spikpistol och hammare. Verktyget uppges ha sitt ursprung i de nordiska länderna där takläggare genom århundraden har använt en läktram av trä. Tillverkad av varje enskild takläggare för varje enskilt tak för att passa just de aktuella måtten. Denna ram är känd under namnet läktko. Men att tillverka dessa tar en massa extra tid då en ny Bygg & teknik 2/09

produktnytt måste göras för varje enskilt tak. Ramen var heller inte lätt, smidig eller justerbar och saknade dessutom förmågan att hålla fast läkten. Därför har Bahco utvecklat denna produkt för att ge alla takläggare ett enklare sätt att lägga tak. Originalnamnet har företaget dock klokt nog behållit.

Trallskruv med unik ytbehandling

De båda Toughbook-modellerna är utrustade med de senaste Intel-processorerna som uppges stöda längre batteritider och snabb intern bearbetning. En central förändring hos den nya generationen datorer är enligt uppgift de nya bakgrundsbelysta skärmarna. Dessa ska ge ökad tålighet och pålitlighet, längre batteritider, mindre strömförbrukning och bättre skärpa, både i kraftigt solljus och från olika betraktelsevinklar. Båda pekbildskärmarna uppges ge 1 000 Nit ljustäthet. Kombinerad prestanda hos alla komponenter uppges garantera att även krävande applikationer och processer kan köras utan problem. Tillsammans med en batteritid på cirka nio timmar uppges de nya datormodellerna vara ideala för mobilt arbete.

Tålig och snabbtorkande golvfärg

Grabber var först ut med att lansera trallskruven. Nu, 25 år senare och lagom till utomhussäsongen, presenteras en ny trallskruv med en ny ytbehandling, enligt uppgift helt unik på dagens marknad. Ytan är grafitgrå och stilren vilket ska ge trallen ett diskret och elegant slutresultat. Ytbehandlingen ger enligt uppgift dessutom ett bättre rostskydd och är försedd med en ny typ av spets som kallas Quick Grabpoint. Med sin något böjda udd uppges den nya spetsen greppa virket på nolltid. – Vi vill tillverka skruv som ska användas – inte bara säljas. Eftersom trallskruven hör till en av våra främsta produktkategorier är det med stor glädje som vi nu tar ytterligare ett steg i vår produktutveckling, säger Pär Thuresson, v d Arne Thuresson Byggmaterial AB i Stockholm. Den nya ytbehandlingen kommer att finnas på två av trallskruvarna – TU och TUX. TU är en traditionell trallskruv med kryss medan TUX har Torx och är försedd med företagets unika spets. TUX, som dessutom har ett frässpår längs stammen som reducerar sprickbildningen finns – i likhet med TU – i längderna: 42, 58 och 75 mm. TU trallskruv finns i längderna: 42, 58 och 75 mm.

Fullt ruggad PC

Panasonic lanserar nu nästa generations CF-19 och CF-30, ﬂaggskeppsmodellerna i den fullt ruggade Toughbook-serien. Enligt uppgift utrustade med ny teknologi, nya bakgrundsbelysta LED-skärmar, ﬂer gränssnitt och Gobimodul (Qualcomm) är de nya modellerna anpassade för mobilt bruk i tuffa miljöer. Bygg & teknik 2/09

Nu lanserar Beckers en ny golvfärg. Golvfärg Plus uppges vara en mycket slitstark och lättarbetad golvfärg med hög glans som inte innehåller några starka lösningsmedel, vilket gör den skonsam både mot den som målar och miljön. Färgen har ett brett användningsområde, den uppges passa lika bra till trägolven som till betonggolven i källaren eller villagaraget. Dessutom fungerar den bra till betongytor utomhus, så som trappor och balkonger. Den nya golvfärgen har enligt uppgift förutom att vara mycket lättarbetad ﬂera fördelar för den som målar. Den är vattenburen och skonsam att måla med samtidigt som den har lika hög kvalité som sina lösningsmedelsburna föregångare. Färgen uppges ha en bra slitstyrka och vidhäftning. Den snabba torktiden gör golvfärgen ännu mer attraktiv, den är övermålningsbar efter bara tre timmar vilket minskar den totala arbetstiden och gör att man snabbt kan ﬂytta in i rummet igen. – Golvet är en yta som slits mycket därför är det viktigt att välja en golvfärg av hög kvalité. Golvfärg Plus är en högkvalitativ produkt som går att få i en mängd olika kulörer. Välj gärna en av vårens färgstarka kulörer och sätt en personlig prägel på golvet. Golvfärgen innehåller även ett fyllnadsmedel som ger ett visst halkskydd, säger Sofie Johansson på Beckers. Golvfärgen är enligt uppgift mycket tålig mot varmt och kallt vatten, olja, lacknafta samt alkaliska och sura rengöringsmedel. Den

ska även ha god beständighet mot kaffe, ketchup, rödvin och alkohol. Beckers har ett uttalat miljömål att 99 procent av all färg som säljs ska vara vattenburen år 2010. Idag är över 90 procent av företagets färger vattenburna.

Cellplast med bättre isolervärde

Cellplast Direkt AB i Laholm har börjat tillverka en ny EPS-cellplast som enligt uppgift har 30 procent bättre isolervärden än vanlig vit cellplast. ”Hemligheten” ligger i att råvaran innehåller graﬁt som ska öka isolerförmågan. Den kommer att gå under varumärket Grahite. Den nya produkten uppges lämpa sig för isolering av grund, golv, väggar och tak i alla slags hus inklusive passivhus.

Sveriges mesta energifönster?

Fönstertillverkaren Velfac i Jönköping lanserar just nu två helt nya produkter – 200i och 400i. Med de nya fönstren har man enligt uppgift lyckats med att kombinera en unik design med marknadens bästa energiegenskaper. – De nya produkterna är summan av de senaste årens produktutveckling kring energiprestanda, säger Peter Svensson, teknisk chef på Velfac AB. Fönsterkonstruktionen uppges ha marknadens i särklass största ljusinsläpp och består av underhållsfritt aluminium utvändigt med invändig träkarm. Möjligheterna till varierande lösningar avseende energiprestanda har med de nya fönstren enligt uppgift ökat ytterligare. Tvåglaslösningar med U-värde ner till 1,3 uppges betyda marknadens effektivaste tvåglaskonstruktion. 200i omfattar även treglaslösningar med U-värden från 1,1 ner till 0,9. – Med en treglaskonstruktion som kompletteras med en invändig tilläggsbåge kan vi presentera U-värdeslösningar ner till 0,6, som med andra ord är Sveriges lägsta U-värde och bredaste energiprogram, säger Peter Svensson. Samtliga lösningar uppges vara testade och dokumenterade vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Energilösningarna ska uppfylla standarden för passivhus och uppges också visa vägen för framtidens aktiva byggande med en hållbar byggprocess och med fokus på människan genom energi, design och komfort.

Byggnadsmåleriet genom den svenska historien Hur har man målat svenska byggnader genom tiderna? Vilka färger har man använt, och var har man hämtat sin inspiration? Svaren på dessa frågor väver ihop stilhistoria med teknikhistoria och – inte minst – historien om vem som har haft råd att låta måla sina byggnader. Under senmedeltiden – innan Gustav Vasa – var kyrkan den stora byggherren och mängder av kyrkor dekorerades med scener ur Bibeln och legenderna, frodiga växtslingor och strikta schabloner. Byggnads- och måleristilen kallas gotik. Man målade med kalkfärg på putsade väggar och valv, och färgskalan var begränsad: Brun-gul-röda jordfärger, starkare röd cinnober eller blymönja, blågröna kopparfärger tillsammans med sotsvart och kalkens egen vita färg. 1527 drog Gustav Vasa in kyrkans tillgångar till staten. Nu var det i stället kronan som beställde måleri för att dekorera de många slott och kungsgårdar som byggdes runt om i landet. De tekniska förutsättningarna hade inte förändrats så mycket, men man tog till sig renässansens ideal som i sin tur byggde på det antika Rom och Grekland. Resultatet blev ett mera naturalistiskt måleri, med större nyansrikedom och med målade imitationer av textilier, marmor och ädla träslag. På invändigt trä målade man med limfärg och olika blandningar – tempera på italienska – av ägg, linolja eller kasein. Murade slottsfasader putsades och målades gråvita, inspirerade av antika ruiner av marmor. Vanliga människors bostäder, däremot, var omålat timmergrå både i staden och på landet.

Valvmålningar från 1400-talet i Enångers gamla kyrka, Hälsingland. Artikelförfattare är Karin Fridell Anter, arkitekt SAR/MSA och docent med specialinriktning på färg i arkitekturen. Hon har skrivit flera böcker, bland annat ”Så målade man” (Fridell Anter & Wannfors, Byggtjänst 1997) och ”Färgen på huset” (Fridell Anter & Svedmyr, Formas 2003), och arbetar nu med en bok med arbetsnamnet ”Byggnadsmåleriets färger”.

FOTO: KARIN FRIDELL ANTER

Från kyrkomåleri till slottsdekorationer

Barockens inredningar präglades av mörka färger och starka kontraster, stormönstrade tapeter av tyg eller gyllenläder och – där man hade råd – mycket förgyllning. Utvändigt gjordes många adelsgårdar röda, med inspiration från det påkostade Riddarhuset i Stockholm. Riddarhuset, liksom de flesta av tidens tegelbyggnader, var struket med röd kalkfärg för att förstärka den röda tegelfärgen. De röda murarna stod i stark kontrast mot de gråaktiga huggna stendetaljerna, och de adels-

Det stora europeiska krig som pågick 1618 till 1648 förvandlade Sverige från en liten avkrok till en militärt och ekonomiskt framgångsrik stormakt. Adelsmän kom hem från kriget med stora rikedomar, krigsbyten och inspiration från Centraleuropas kulturcentra, och köpmän gjorde sig förmögna på långväga handel. Allt detta ville de visa upp i ståtliga byggnader. Stormaktstidens palats byggdes i renässans- och barockstil, som mot slutet av 1600-talet blev allt tyngre och mörkare. 12

Borggården på Kalmar slott har en renässansfasad från 1500-talets senare del. Den är målad som en imitation av huggen sten, med skuggor och allt.

FOTO: HENRIK WANNFORS

Idéer och rikedomar från krigets Europa

Bygg & teknik 2/09

män som inte hade råd med stenhus använde samma färgkombination på sina timrade herrgårdar. På en i övrigt helt omålad landsbygd blev de röda fasaderna med grå detaljer en symbol för makt och rikedom, långt ifrån den folklighet som idag förknippas med faluröda timmerhus.

Utbrett välstånd gav ökat måleri

FOTO: STIG DAHLIN

Riddarhuset i Stockholm, färdigt 1674, var en av stormaktstidens mest påkostade byggnader. Det ursprungligen rödfärgade teglet och det tvådelade säteritaket blev stilbildande för adelns boställen.

FOTO: HENRIK WANNFORS

Pastellfärgad rokoko från 1740-talet. Stola säteri, Västergötland.

Bygg & teknik 2/09

FOTO: KARIN FRIDELL ANTER

FOTO: HENRIK WANNFORS

Barockinredning från 1690-talet, med målade imitationer av bildvävar och stuckatur. Sandemars slott söder om Stockholm.

Efter Karl XII:s militära nederlag och död 1718 fanns inte mycket kvar av den svenska stormakten. I stället inriktades politiken på att bygga upp ett inhemskt välstånd. Det nya kungliga slottet i Stockholm – det som fortfarande står där – byggdes och inreddes med hjälp av konsthantverkare från Frankrike och Italien, och genom dem fördes nya stilideal vidare till svenska målare. Barockens mörka färger och tunga mönster ersattes av den pastellfärgade och sirliga rokokon, och så småningom av den eleganta gustavianska

”Jag heter Knut, den som inte låter vackert, han skall genast ut”. Dörrväktare och schabloner i OlAndersgården, Alfta, Hälsingland, målade 1848 av en målare från Rättvik.

stilen med nyvaknad inspiration från antiken. Interiörer i herrgårdar och borgarhem målades i ljusa klara färger, och man lärde sig att koka oljefärg med blysalter som förkortade torktiden. Även på landsbygden började man måla. Kringvandrande allmogemålare dekorerade möbler och hela rum med figurer, blommor och mönster. För väggarna användes ofta limfärg på väv, och för träytor experimenterade man friskt med de material som fanns att tillgå inom det lantliga självhushållet: mjölk, svagdricka, ägg… . Allmogemålarnas pigment hämtades ofta från naturen, genom avkok på löv, bark, mossor och lavar. Den tidigare så exklusiva röda fasadfärgen blev vanlig i städerna och på landsbygdens prästgårdar och storbonde13

FOTO: KARIN FRIDELL ANTER

Många av 1800-talets trähus var inspirerade av antiken, både i färg och formspåk. Hudiksvall.

FOTO: HENRIK WANNFORS

FOTO: KARIN FRIDELL ANTER

framställas industriellt. Målarna var inte längre hänvisade till jordfärger och växtavkok utan kunde välja inom en betydligt större färgskala. Pariserblått slog igenom kring 1750 och fick stor betydelse i allmogemåleriet – oftast kraftigt utblandat med vitt och svart eftersom det nya pigmentet var dyrt. Grundämnet krom upptäcktes 1797 och fick sitt namn (latin: chroma betyder färg) just för att det gjorde det möjligt att tillverka nya pigment. Mot 1800-talets slut industrialiserades även själva färgtillverkningen Tidigare hade all färg tillverkats av målarna själva, men nu började man marknadsföra specialprodukter som till exemNär färgen var dyr gav den status. Kromorange pel lackfärger. Kring Imitation av olika sorters marmor i påkostad 1890rum från tidigt 1800-tal, Ystegården, Forsa, 1850 började man ocktals entré. Strandvägen, Stockholm. Hälsingland. så masstillverka tapehem, och därmed förlorade den mycket ter, som tidigare hade varit handmålade 1800-talets mitt och hade sin verkliga av sin forna status. Påkostade byggnader och exklusiva. Målade och dekorerade in- storhetstid under det tidiga 1900-talets målades i stället ljusa, i den nya modefär- redningar var inte längre de förmögnas nationalromantik. Ljusa oljefärger blev gen gult. Kalkfärg för putsade fasader privilegium, och det utvecklades olika vanliga på 1800-talets panelklädda trägjordes gul genom tillsats av järnvitriol, ”nystilar” som imiterade de tidigare epo- hus. och förnäma trähus kläddes med träpanel kernas gotik, barock eller rokoko. Målningsfärg för utvändigt bruk måste och målades med gul oljefärg. vara hållbar och får inte vara för dyr, och Utvändigt måleri med jordfärger det har lett till att samma material har doKemisk vetenskap ger nya Under 1800-talet blev det allt vanligare minerat under flera århundraden, ända till möjligheter att måla även utvändigt, men där var man mitten av 1900-talet. På puts har man Den kemiska vetenskapens utveckling fortfarande hänvisad till de traditionella nästan uteslutande använt kalkfärg och på under 1700- och 1800-talet gav en rad materialen och pigmenten. Falu rödfärg trä slamfärg och linoljefärg. Pigmenturvalet för utvändigt bruk har nya pigment, som så småningom började slog igenom på landsbygden först kring varit ännu mindre än inomhus, eftersom vissa pigment inte varit ljusäkta och andra inte kunnat användas i kalkfärg. Färgskalan för fasadmåleriet begränsades alltså länge till jordfärgernas gula, bruna och röda toner, kompletterade med svart, vitt och grått. Starka och riktigt rena färger gick inte att få fram, och i kalkfärg blev alla färger ljusa på grund av olösta vita kalkpartiklar. De grå färgerna kunde dra mot gult, grönt eller blått, men starkare blå eller gröna färger förekommer inte i äldre svenskt fasadmåleri. Först i slutet av 1800-talet började man använda nya gröna pigment, och de var då flera gånger dyrare än de traditionella jordpigmenten. Blå fasader blev inte ekonomiskt möjliga förrän efter 1950.

Marmor och ädelträ i målad imitation

Under 1800-talets sista decennier flyttade mängder av människor från landsbygden Bygg & teknik 2/09

DAMMFRI FÄSTMASSA FÖR ALLA

Keraflex Maxi S1

Mapeis Forsknings& utvecklingsavdeling introducerar nästa innovation: DAMMFRIA FÄSTMASSOR. 90 % dammreduktion med bibehållen funktion.

Speciellt lämpad för montering av storformatiga plattor Högdeformerbar (S1) Glidkompenserad Förlängd öppentid Nu med

teknologi

In compliance with European Standards EN 12002

DEFORMABLE ADHESIVE

DAMM

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: +46 8 525 090 80 Fax:+46 8 525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

Inredning som livsstilsmarkör

Med Stockholmsutställningen 1930 slog modernismen, eller ”funkis”, igenom i Sverige. Nu ville man inte längre ha ådringsimitationer eller dekorativa slingor – i stället kombinerades enfärgade väggytor i tydligt kontrasterande färger. Formspråket skulle utrycka den moderna tiden och dess framtidstro, och man övergav alla anspelningar på äldre tiders stilar. Vitt blev en vanlig fasadfärg. Det senare 1900-talets inredningsideal har pendlat mellan olika stilar: femtiotalets gemometriska mönster, sjuttiotalets stormönstrade tapeter, åttiotalets schablon- och svampmåleri och nittiotalets laseringar. Svängningarna går fort och inredning har blivit en modefråga och ett sätt att uttrycka sin livsstil, samtidigt som färgindustrin och måleribranschen arbetar

FOTO: HENRIK WANNFORS

till städerna för att arbeta i de framväxande industrierna. I de största städerna byggdes det snabbt nya stadsdelar med stora stenhus, både för representativa övreståndsvåningar och små enkla arbetarlägenheter. De mer påkostade husens entréer och trapphus dekorerades med imiterad marmor och ädelträ. Sådana imitationer var vanliga redan i renässansens slott och kyrkor, men tack vare de nya lack- och oljefärgerna kunde man nu åstadkomma marmorering och ådring som knappast gick att skilja från de äkta materialen. Det sena 1800-talets måleri utvecklades till perfektion. Ytan slipades, spacklades och grundmålades åtskilliga gånger innan den till slut ströks med fabrikstillverkad slutstrykningsfärg med noga reglerad glans och kulör. Många dekorerade entréer från denna tid finns fortfarande kvar att beundra, även om det kan vara svårt att komma in i dem om man inte kan portkoden.

1. Svampmålad trappuppgång med konstnärlig utsmyckning av Agneta Johansson och Anders Junestrand. Ekerö 1988.

aktivt med att utveckla nya idéer och produkter.

En explosiv materialutveckling

Sedan andra världskriget har färg- och måleribranscherna förändrats radikalt. Månghundraåriga färgtyper som limfärg och linoljefärg används nu nästan bara i antikvariska sammanhang, och i stället har en mängd nya material hunnit både komma och gå. Under några årtionden användes alkydfärger spädda med lacknafta, men på grund av riskerna för målarens hälsa är de nu helt borta ur det invändiga måleriet. Idag finns i stället vattenspädbara färgtyper som latexfärg och vattenburen alkydfärg i många kvaliteter anpassade för olika ändamål. Tillgången på nya och billiga pigment har gjort det möjligt att använda snart sagt vilken kulör som helst både invän-

digt och utvändigt. De traditionella jordpigmenten har ersatts med syntetiska motsvarigheter med större brytkraft. Idag finns det också blå och gröna pigment som är både hållbara och kulörstarka utan att – som förr – vara för dyra för stora ytor. Allt detta ger stora möjligheter till färgrik miljögestaltning, men samtidigt är det ganska svårt att välja bland alla dessa otaliga kulörer. Färgsättningsarbetet försvåras dessutom av att dagens tidspressade byggprocess ofta förutsätter att både färgmaterial och kulörer väljs redan innan huset är byggt. ■

Mera att läsa

En kartläggning i NCS av de vanligaste traditionella utomhuspigmenten finns i rapporten Färgskalar hos traditionella pigment för utvändig målning (Fridell Anter & Svedmyr, Arkus 1992). Rapportens huvuddrag finns även återgivna i boken Utvändig färgsättning (Fridell Anter & Enberg, Byggforskningsrådet 1997). Forskare och praktiker om Färg Ljus Rum (red Fridell Anter, Formas 2006) är en antologi med artiklar av svenska färgforskare och arkitekter.

Läste Du det i Bygg & teknik? FOTO: KARIN FRIDELL ANTER

Du vet väl att Bygg & tekniks

innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Uppsalavilla med funktionalismens vita färg. Bygg & teknik 2/09

Bygg och teknik:

Historik och framtid Jag tillhör dem som anser att man kan lära av historien för att lättare sikta rätt mot framtiden. Det mesta av våra kunskaper, både samhällets och de privata, bygger på erfarenhet. Vi har erfarenheten i ryggen när vi tar beslut i yrkesverksamheten: Erfarenheten av egen praktik, av teoriers användbarhet, av hur man hittar ny kunskap, av vem som kan mer. Gröngölingen har här ett handikapp, det vet vi alla före detta gröngölingar. Det är av erfarenheter man lär sig, inte minst av misstagen. Egna och andras. En helt annan sak är hur man kan, vill och förmår använda sin erfarenhet för att sia om framtiden – Till exempel om det framtida byggandet. Alla byggare har nu, beroende av olika erfarenhet, sin idé om hur byggandet såg ut 1909. Men hur tänkte sig dåtidens byggare att egna sektorn skulle se ut 2009? Det skrevs utmärkta handböcker i planering och byggande för hundra år sedan. Vi vet därför ganska väl hur man ansåg att ett bra byggande skulle genomföras. Det var en tid av teknisk utveckling inom många områden. Själv har jag dock inte läst några dåtida framtidsvisioner om byggandet, men har heller inte letat. Kanske fanns byggandets Jules Verne, men jag tror inte han skulle ha lyckats gissa mer rätt om 2009 än vi om 2109. Dåtidens teknikutveckling trodde nog de flesta skulle fortsätta, att byggandet skulle bli än mer mekaniserat och att ytterligare teoretisk kunskap skulle förfina tekniken. Det tror ju även vi. Kemiska industrins snabba utveckling, datorernas intåg och den globala marknadens utveckling måste ha varit omöjliga att förutse. Liksom miljöförstöringen, globala uppvärmningen med mera. Vad är det vi missar?

sad, utvecklingskurvan pekade brant uppåt. Det vi byggde då, med ambitiös kvalitet, skulle också säkerligen ersättas inom trettio år av något ännu bättre. Den idén avlöstes förvånande snabbt, kring 1965, av en våg av bevarande som i sin tur planat ut. Samhällsplaneringen har under tiden allt mer inriktats på bilåkandet.

Reducera växthusgaserna

För många av oss är det nu fullständigt klart att vi så snabbt det bara går måste reducera växthusgaserna och att det kommer att påverka inte bara bilåkandet utan även byggandet, kanske främst genom sänkt energiförbrukning för drift och transporter. Hoppet tycks nu främst stå till fordonstillverkarna och nya energikällor som bränsleceller med mera. En mycket stor av energiförbrukningen går ju åt till värme och kyla i våra produkter: husen. Det är vårt ansvar att lösa. Inriktningen måste vara passiva system snarare än aktiva. Tätare och trögare höljen bland annat, färre fläktar och maskiner. Ett annat och väl så stort hot är den ohejdade råmaterialförbrukningen. Även den är vår uppgift att hejda. Men, kära kollegor, då får vi skärpa oss lite extra. Det duger inte att det tar, 20, 30, 50 år innan en kunskap om elementär byggnadsfysik får praktiskt genomslag på marknad! Jag ska i det följande ge några exempel på långsamheten. Vi måste vidga våra vyer, fördjupa våra kunskaper, bli än mer nyfikna, ta till oss ny forskning och ny teknik. Helt enkelt fortbilda oss flitigare. Bygg & teknik är där en bra start.

Artikelförfattare är Ingmar Holmström, Husdoktorn Byggkonsult, Stockholm.

Målet för 2020 är ju att växthusgaserna minskats till hälften. Dit är det elva år och sparande är enklast i början. Ska vi minska energiåtgången för transporter måste rimligen även reslängderna minska, främst arbetsresorna. Energismartare infrastruktur kommer främst att påverka stadsplaneringen: Färre och kortare arbetsresor och transporter kräver rimligen mer koncentrerat byggande. Det ger sparande på sikt, inte nu. Vårt långa, kalla, glesbefolkade land kräver där extra tankemöda. Anläggningsbyggarna kan nog se fram emot en rejäl efterfrågan. Vi byggare försöker på vår kant att utveckla nollenergihus med mera, men resan dit behöver kortas. Lågenergihus kräver inte bara ökad isolering och vettig lokalisering, säkerligen även nytänkande på många områden. Vi behöver stanna upp, tänka efter och med friska ögon speja mot horisonten. Kan man här lära något även av historien? Ja, en del nyttigt faktiskt. I vårt barska klimat har vi hunnit ganska långt vad gäller isolering och täthet jämfört med till exempel Sydeuropa. Jag medverkade under en lång följd av år i Unescos undervisning i restaureringstek-

Vad ska man tro om framtiden?

Att sia om kommande hundra år är en grymt lång tid. Hur kommer samhället att utvecklas? Hur kommer byggandet att se ut? Vi har till och med svårt att bedöma vad som händer de byggnader och anläggningar vi har i dag. Vid krigsslutet, för sextio år sedan, var de flesta övertygade om att allt dittills byggt snart skulle vara ersatt av nytt, mer funktionellt. När jag blev yrkesverksam 1954 var det en självklarhet. Framtidstron var obegränBygg & teknik 2/09

Timmerhuset, det ideala kretsloppshuset: lätt monterbart och isärtagbart med komponenter av förnyelsebart material. Avesta bruksgata.

nik, bland annat energihushållning. Till Rom kom varje år tjugofem yrkesverksamma kulturvårdare från hela världen och jag hittade FN:s statistik över energiförbrukningen i bostäder i massor av länder. Jag blev häpen över att förbrukningen per bostadsyta var så likartad över hela industrivärlden på 1980-talet – förutom USA, som hade dubbla förbrukningen. Uländerna förbrukade däremot en bråkdel. Jag insåg snabbt den europeiska besparingspotentialen när man bland annat i Italien, trots betydligt mildare klimat hade samma medelförbrukning som vi, och trots detta kallt och dragigt inomhus på vintern. Människan satsar uppenbarligen inte på förbättrad isolering och täthet förrän energinotan svider i plånboken. Vi borde här utnyttja vårt försprång att kunna bygga energisnåla hus. Ett försprång sedan många hundra år: Liggtimmerhuset på torpargrund, det vill säga dåtidens golv på mark. En smart princip med lufttätande stomme, dragtätt ansluten till mark via mullbänken. Timmerstommen var med dåtida mått mycket välisolerad och tät, samtidigt temperatur- och fukttrög. Trots träets rörelser höll sig drevningen mellan stockarna tät, tack vare konstanta belastningen. Välisolerat tack vare torv-, halm- eller vasstak. Smart stuga! Bra mycket komfortablare än de importerade stenslotten. Byggt på lååång erfarenhet i ett samhälle med kronisk energibrist. Men en återgång till liggtimmerhuset är det knappast fråga om. Det är dess egenskaper vi ska lära av: lufttätheten, homogena värmeisoleringen, värmekapaciteten, fuktkapaciteten, reparerbarheten, isärtagbarheten, tåligheten, ekologin. Generellt sätt är jag övertygad om att vi behöver bli bättre på att analysera de byggnadsfysikaliska grunderna för byggandet. Siktet måste vara inställt på att byggnaden själv ska skapa det inomhusklimat vi behöver, inte att vi bygger ett hus som andra tekniker sedan fixar klimatet i. Vi måste alltså bli bättre på att fortbilda oss, bland annat genom att läsa Bygg & teknik. Vi behöver ett mer holistiskt synsätt, och det kräver bättre grundkunskaper, en rikare verktygslåda i skallen. Sedan kan historien vara en bra kunskaps- och inspirationskälla.

tekniken gav betydligt bättre komfort: Tjocka lerbetongväggar och stråtak. Varför? Jo, väggarna har så stor värme- och fukttröghet att rummen håller sig svala på dagen. Så tjocka att värmevågen når rummet lagom tills nattkylan kommer. Överskottsfukten av alla sovande inne kondenserar då i väggen, uppsugen tack vare vattensugande färg och avgivande sin ångbildningsvärme. Samma ångbildningsvärme som kyler väggen på dagen när solvärmen får fukten att avdunsta, det vill säga ett intelligent utnyttjande av det dynamiska växelspelet. En termisk dynamik de tunnare väggarna inte har och som ytterligare försämras av att kondens på plåt och plastfärg inte absorberas utan rinner. Vi är inte vana att räkna med den dynamiken, trots att vi har datorer och data. Hade vi gjort det hade vi i förväg begripit att man även i ett varmt klimat behöver klimatskydd. Med en ingenjörsmässig, intelligent analys av traditionell teknik kan man oftast komma lösningen på spåren. Att USA har så hög energiförbrukning i bostäder anses bero på att de hellre installerar kyla än bromsar solvärmen med byggmaterial. Det bygger på superbillig olja. Det insåg jag pinsamt tydligt när jag led av de tjutande kylmaskinerna på taken till de glasade skyskraporna i Riyad, i ökenhettan. Ytterst eleganta byggnader av en typ man ser i alla rika länder, oberoende av klimat. Att det på sikt skulle bli en ohållbar situation anade tydligen kung Fahd när han frågade CraTerre, en inter-

Behov av omprövning

Tanklöst byggande

Hur många präktiga skolor och sjukhus i slank, stark betongsten och med oisolerade plåttak har vi inte via Sida tanklöst byggt i varma delar av Afrika, Asien och Sydamerika! Vackert plastmålade, men med odugligt inomhusklimat. Hett inomhus på dagen och kyliga fuktiga nätter som skulle kräva klimatmaskiner. Trots att lokala bygg18

nationell organisation specialiserad på byggande i lerbetongteknik: ”Liksom alla mina äldre släktingar, sa kungen, har jag växt upp i traditionella hus av lokal lera. Trots avsaknad av konstlad värme eller kyla hade de ett väl så bra inomhusklimat som mina moderna palats. Varför? Kan man bygga modernt i samma teknik?”. CraTerre projekterade och byggledde sedan ett modernt museum i centrala Riyadh, helt byggt i lerbetong, det vill säga ”kusin” till vanlig, oarmerad cementbunden betong. Rejält tjocka väggar och stora valv med obehandlad eller kalkmålad yta skapade ett utmärkt inomhusklimat, baserat på ovannämnda termodynamik. Enda moderniteten är kompletterande elbelysning. Något mer intelligent passivhus har jag svårt att tänka mig. Historisk kunskap kan genom målmedveten analys utvecklas till modern teknik, med datorstöd för nya tillämpningar. Traditionella tekniken är väl utprovad i ett energisnålt samhälle, alltså extra intressant för det framtida byggandet genom att den dels är passiv dels bygger på lokala råvaror med låg förädlingsgrad. Att tillverkningen kan ske med befintlig modern teknik är en extra knorr. Det är projekteringen och arkitektoniska formgivningen som kräver både eftertanke, spiritualitet och hjärnkraft, här liksom i allt bra byggande. Vi ler lite överseende åt lera som bindemedel, ett material för de fattiga, de som inte har något val. Kanske är det så att vi är de fattiga, men i anden, och låter fördomar skymma sikten för en ingenjörsmässig analys. Lera är starkt, i historiska Jemen sex våningar och har oöverträffade hygroskopiska egenskaper, det vill säga förmåga att utbyta fukt med luften, vida bättre än cement, betydligt bättre till och med än trä. Utvändigt isolerad fungerar lerbetong utmärkt som tung stomme även hos oss. Dess stora nackdel är att lera finns praktiskt taget överallt och lätt åtkomligt i stora mängder. Hur ska man då kunna tjäna storkovan? Varför kasta ut pengar på tester och analyser? (Försök själv att hitta pålitliga hållfasthetsvärden, fuktdata med mera!)

”Höghus” byggt i lera i Jeman. Ur Architectures De Terre.

För att bygga ett framtida energisnålt samhälle för ett mänskligt rikt liv behöver vi säkert ompröva rätt mycket. Nu tycks de flesta tänka sig framtiden i allt högre och allt fler höga hus, fyllda med sofistikerad teknik. Är det till exempel energismart med höghus, extra utsatta som de är för hårda avkylande vindar. Vindar som de leder ner mot omgivande mark där det då virvlar och blåser otrevligt? Har ingen läst byggforskningsrapporterna från 1970-talet om detta? Är Bygg & teknik 2/09

det inte både energitekniskt bättre, socialt och arkitektoniskt mänskligare att bygga tätt och lågt? Vi har ju jämförelseobjekt över hela världen: Från den svenska småstaden, den svenska stenstaden, till danska, tyska, franska och italienska byar och småstäder att jämföra med höghusmetropolerna. Man blir lätt hemmablind, men gästande kollegor har visat mig vad de uppskattar och beundrar. Inte är det då Stockholms affärskvarter! I Gamla stan blir de däremot lyriska liksom i våra småstäder. Vilka tätorter trivs du själv bäst att ströva kring i, här hemma och utomlands? Vilka är deras värdefulla egenskaper, och hur skulle man kunna skapa nytt med behållen kvalitet? Pass upp så inte maktberusade Grönköpingspolitiker bygger sina minnesmärken! Kanske borde vi sätta oss ner då och då på något mysigt ställe, glömma vardagsproblemen för en stund och försöka se mot horisonten: Hur borde det ideala, det hållbara, det mänskliga byggandet se ut? Och sedan: Hur kommer vi dit?

Kritisk omprövning

Även i mindre skala kan man nog behöva kritiskt ompröva en del. Kanske räcker det inte bara att minska energiåtgången per ytenhet bostad eller lokal, den totala förbrukningen beror ju även av värmda volymen. Kanske är den öppna planlösningen, frihetens symbol, inte så energi-

smart? Den historiska modellen med avdelande dörrar gjorde det möjligt att variera den värmda volymen efter behovet: Salen, som sällan användes, värmdes bara till fest. Lägger du dörrarna mellan rummen i fil, får du en rejäl rymdkänsla, särskilt om du även har fönster i siktlinjen. Det behärskade de gamla herrgårdsarkitekterna. Studera verkligheten, gammal och ny, analysera och värdera! Teknik och estetik.

Intressant studera svenskt trähusbyggande

Utvecklingen av svenska trähusbyggandet är intressant att studera. Den har som mycket annat gått i vågor. Vi byggare tycks inte vara bättre än andra att förutse alla konsekvenser. Vi får en ide, bygger efter den och ser vad som händer. Det kan drabba rätt många. De gamla liggtimmerhusen hade som nämnts god komfort. Samhällsutvecklingen gjorde att tekniken förändrades mot mer snabbyggt och mot mindre åtgång av trä. Två faktorer sänkte kvaliteten, dels byggrushen på sena 1800talet, dels ingenjörernas (!) intåg på 1930och 1950-talen. Under 1800-talet kom man på att man skulle kunna öka byggtakten, trots brist på timmermän, genom att bygga väggblock av stående timmer, nytt eller gammalt – restimmerväggen. Smart, men det resulterade i dragiga väggar eftersom drevningen blev otät när vir-

Inverkan av otäthet i isolerad regelkonstruktion. Olika isolertjocklek samt med och utan utvändigt vindskydd av asfaboard. Efter SP 1977:21. Bygg & teknik 2/09

ket växelvis torkar och sväller: Fogarna var inte längre belastade. När man senare ersatte timret med sågade plank blev det ännu sämre eftersom även värmeisoleringen och trögheten minskade. Plankhuset började alltmer likna en spånkorg – materialsnål och otät. Det försökte man under sena 1800-talet kompensera med spontade plank (ringa förbättring) och nya produkten papp (lite bättre). Då, liksom nu, nöjde sig dock timmermännen att fästa upp pappen så att trävirket doldes, det vill säga insynsskydd snarare än lufttätning. Att pappens alla skarvar, anslutningar och småhål är förödande otäta visste man inte då. Än värre blev det när man övergick till regelverk med porös isolering, det vill säga ingenjörskårens bidrag till utvecklingen. Under 1900-talet hade man successivt lärt sig beräkna isoleringsförmågan hos olika material, ”k-värdet”, varvid man fann att en timmervägg kunde ersättas av en tunn matta av sjögräs eller glasull insytt i kreppat papper. Nu skulle vi bygga verkligt smart! Och gjorde det som alla vet i stor skala. Spånkorg blev bara förnamnet.

Kompendium i husbyggnadsteknik

Under 1940- och 1950-talen satte Kungliga Tekniska högskolan (KTH) samman ett kompendium i husbyggnadsteknik, där man i detaljritningar illustrerade allt man

Inverkan av tilläggsisolering respektive tätning av otät regelkonstruktion. Efter SP1977:21. 19

behövde veta för att dels förstå gammal byggteknik – dels modern. Man kan se dem som mönsterblad, förebilder. När jag som forskare behövde förstå hur man efter oljekrisen 1975 bäst skulle förbättra befintlig bebyggelse, var kompendiet en guldgruva. Från norska byggforskningens studier av trähusens egenskaper hade jag långt tidigare lärt mig lufttäthetens helt avgörande betydelse, livsviktigt i Norge med en så stormpinad lång kust. Rekommendationen var ett sammanhängande ”skarvlöst” yttre skikt av asfaboard med tätspikade stumskarvar på hyvlade reglar. Den tekniken hade jag själv med stor framgång använt i egna projekt, bland annat 1959 i egna radhuset i självbyggeriområdet. Resultatet var kännbart bättre inomhuskomfort jämfört med grannarna. Vi hade till exempel inga iskalla golv. De andra modifierade inte sina fabrikstillverkade vägg- och golvblock. Men jag minns ännu chocken jag fick då vi 1976 täthetsprovade huset: Sex luftomsättningar per timme i stället för ”normens” tre! Värmekameran avslöjade snabbt att boven var vindsluckan och rörgenomföringar i vindsbjälklaget. Tätade kom vi långt under två. Samtidigt var det mycket intressant att se hur otäta grannhusen var. Luftomsättningarna låg alla över tjugo, en del långt över! Otätheterna fanns överallt i

väggar, golv och tak. Deras dåliga komfort fick en tydlig förklaring. Runt omkring var energisparandet i full gång. Man fick ju rejäla subventioner baserade på tjockleken hos tillförd värmeisolering. Energisparmyndighetens rekommendationer nämnde dock inte med ett ord behovet av lufttäthet. Ändå hade samtidigt Lunds tekniska högskola (LTH) i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut publicerat en utmärkt rapport om byggfelens inverkan på värmeisoleringen i regelväggar. Där visade man via praktiska mätningar och datorsimuleringar att tjockleken av mineralullsisolering är nästan ointressant så länge man har en obetydlig liten läcka i ångspärren, försökens lufttäta skikt. På provytan 0,6 gånger 1 m sänktes isolervärdet till en bråkdel av den förväntade, när man gjorde en springa 1 mm kring en i övrigt tätad eldosa. En utvändig vindtätning av tätspikad asfabord gav en obetydlig (!) förbättring. De flesta grannarna följde myndigheternas rekommendationer, påhejade av byggmaterialindustrin, och kammade hem en vacker slant när de klädde fasaderna med 10 cm mineralull och ”underhållsfri” plåtpanel. (Den väl genomtänkta arkitekturen är fortfarande helt spolierad.) Ingen lufttätning. Säkerligen heller ingen ener-

Typisk välbyggd plankvägg cirka 1930 till 1950 enligt KTHkompendium i Arkitektur 1. Observera att det inte finns någon lufttätning längs bjälklagskanter. Halv storm i golvet. Teoretiskt k-värde 0,5, verkligt betydligt lägre.

gispareffekt. Hur kunde rekommendationerna vara så felaktiga? Min uppgift vid den tiden var att ta fram rekommendationer för energibesparing i kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefull bebyggelse. Fanns det alternativ till de förödande, utvändiga förtjockningarna? Hur pass täta var gamla trähus? Kompendiet från KTH var även här en guldgruva. Det visade hur man i bästa fall hade byggt under olika perioder. Tendensen var övertydlig. Ju mer man litade på de porösa isoleringarna, desto mindre beaktade man tätheten. Ibland misstänker jag att byggtekniker är riskabelt godtrogna. Jag blev hur som helst rejält upprörd, mest på att staten lurade husägare (och alla skattebetalare). Ytterligare upprörd blev jag efter att ha studerat mineralullstillverkarnas senaste rekommendationer: Inte ett ord om lufttäthetens betydelse, typlösningar som inte kunde fungera i praktiken. Som upprörd centralbyråkrat lyckades jag få ett möte med alla tekniker hos en av de stora tillverkarna. Efter att ha diskuterat kring firmans publikationer, KTH-kompendiet och SP-rapporten frågade jag varför man med denna egna medvetenhet inte skrev i klartext att mineralull, liksom all annan porös isolering, kräver lufttät inneslutning för att fungera. ”Är du dum, eller… Tror du vi kan sälja

Typisk välbyggd regelvägg 1930 till 1950 enligt KTH-kompendium i Arkitektur 1. Liksom i plankväggen finns här ingen som helst lufttätning längs bjälklagskanterna. Halv storm i väggen och in i bjälklagen. Dessa hus är ökända för sina iskalla golv. Teoretiskt k-värde 0,4 enligt kompendiet, i verkligheten betydligt lägre. Många är i dag tilläggsisolerade utanpå ytterpanelen. Till ingen nytta eftersom man sannolikt inte lufttätat. Bygg & teknik 2/09

Plannja 200M. Världsmästare i bandybygge. Göransson Arena i Sandviken med 16 500 m2 vit bärande takplåt, Plannja 200M. Mikroprofilerad för extra styrka och perforerad för bästa ljudabsorption.

Plannja 200M har en fribärande spännvidd upp till 11 meter. Styrkan fås bland annat genom mikrorillor som valsas i plåten innan den profileras.

Första inomhusarenan byggdes i Edsbyn 2004, självklart med Plannja 200M på taket. Sedan dess har Edsbyn tagit fem raka SM-guld.

Det i två riktningar välvda taket krävde en kundanpassad, unik konstruktionslösning som utvecklades av Plannja tillsammans med Moelven Töreboda AB.

När det gäller att bygga stort, men samtidigt rationellt och ekonomiskt, är Plannja en obestridlig mästare. Takprofilen Plannja 200M är rena drömmen för bandyhallar och multiarenor med sin bärande spännvidd på upp till 11 meter. Perforerad och isolerad fungerar den dessutom som en mycket effektiv ljudabsorbent. Vi kan dessutom erbjuda unika och kundspecifika lösningar inom allt från teknisk support och projektering, till detaljutformning, konstruktion och logistik. Vårt breda produktutbud med helhetslösningar i plåt gör oss till en komplett leverantör till alla typer av byggprojekt.

Telefon 010-516 10 00 - www.plannja.se

vår isolering om folk visste det?” Klara besked! Cyniskt, men begripligt. Studera gärna själv kritiskt dagens typlösningar från fabrikanterna. De visar i allmänhet hur det kan se ut mitt på en vägg, ett golv, ett tak. Men tänk efter hur man gör i anslutningarna! I hörn och så vidare. I dag finns äntligen utmärkta membran på marknaden med god lufttäthet och med olika ångmotstånd beroende på placeringen i konstruktionen. Det har alltså tagit närmare trettio år för materialmarknaden att förstå SP:s rapport, femtio den norska. Studerar man typlösningarna inser man dock att de knappast bygger på verkliga, täthetsprovade byggen. Som kvalitetsansvariga har vi granskat många nya fabriksbyggda villor de senaste åten. Inte en enda har haft ens acceptabel täthet. Pinsamt! Flera utmärkta artiklar i Bygg & teknik har nyligen behandlat lufttäthetens betydelse. Där finns fortfarande mycket att göra. Inte minst på befintliga hus. Inom parentes kan jag nämna att vi 1976 medverkade i att utveckla ett tätningssystem baserat på armerat papper tillsammans med Åmotsfors Pappersbruk. Vi koncentrerade oss på enkel och effektiv skarv- och anslutningsteknik. Resultatet blev utmärkt, eller vad sägs om täthet kring 0,1 till 0,3 luftomsättningar/tim vid provning av gamla, tätade hus. Tyvärr försvann produkten efter ett år från marknaden på grund av Vänerskogs konkurs och i den alla licenser, patent och mönsterskydd.

Stort genomslag

Al Gore och FN:s klimatpanel har, med all rätt, fått stort genomslag för globala uppvärmningen och dess följder i naturen. All uppmärksamhet är nu riktad mot att reducera växthusgaserna, i första hand genom att ersätta fossila bränslen med renare energikällor. Det är verkligen viktigt och bråttom. Samtidigt höjs i bakgrunden

röster för att vi måste spara naturresurserna. Vi förbrukar råvaror i en rasande takt. Själv tror jag att det är ett mycket större hot på sikt. Solenergi når oss i överflöd. Med smart teknik borde vi kunna omvandla den och dess många yttringar: Strålning, vind, regn, strömmande vatten, vågor, växter och biologi. Där är vi ännu bara i början. Att ersätta förbrukat råmaterial: Sten, grus, mineraler, fossilt kol, rent vatten och så vidare lär vara betydligt svårare, för att inte säga omöjligt. Här handlar det säkert om att minska förbrukningen drastiskt. Egentligen har vi redan börjat, om än i mikroskala. Alla källsorterar vi våra hushållssopor, vårt byggavfall, även en del industriavfall. Bilindustrin märker sina plastdetaljer för sortering och så vidare. Samhället differentierar allt mer sina kostnader att ta hand om avfallet. Den mentala beredskapen att ta hand om avfallet är nu intränad. Knappast någon kastar längre medvetet det giftiga avfallet i soppåsen eller på tippen. Det var där det började, rädslan för giftspridningen i naturen. Det har sedan utvecklats till tanken på kretsloppet.

Storsatsning på kretsloppssamhället

Maningen att minska giftspridningen och storsatsa på kretsloppssamhället kom för drygt tjugo år sedan med FN:s rapport Our Common Future, 1987, kallad Brundtlandrapporten. Den fick sedan sitt tydligaste uttryck vid FN:s klimatmöte i Rio 1992 med Agenda 21, numera en bas i varje svensk kommuns miljöarbete. Den har senaste tiden kommit i bakgrunden sedan klimathotet fyllt alla medier. Under tiden strävar vi på med vår sopsortering. Egentligen är det sorgligt att vi byggare inte tagit rapporterna från 1987 och 1992 på större allvar. Där pekas nämligen byggsektorn ut, hus och infrastruktur, som den överlägset största förbrukaren av råmaterial. Efter oss kommer på skalan

Rivningsmaterial från ett 1800-talshus, lätt att ta isär bit för bit. Bjälkar, bräder med mera som förr skulle återanvänts.

ingenting och ingenting och ingenting, därefter transportsektorn. En mindre del av byggsektorns förbrukning är energi, huvuddelen råmaterial, främst olika mineral. Den absolut största mängden är stomkonstruktionen. Transportsektorns förbrukning är enligt FN i huvudsak energi, medan en mindre del är råmaterial. Med en rejäl satsning på energihushållning kommer alltså byggsektorn att alltmer framstå som den jättestora råmaterialboven. Egentligen är det inte så konstigt att det är vi byggare som förbrukar så mycket material: Det vi bygger är jättestort i jämförelse med allt annat. Det är ju det som är byggsektorns särmärke: Våra produkter är så stora att de måste byggas på plats, de går inte att flytta. Inuti våra produkter sker all annan verksamhet. Tacka för att materialvolymerna blir enorma. Hur gör vi då för att bättra oss? Själv har jag jämfört situationen bakåt. För drygt hundra år sedan, säg tvåhundra år för att bli tydligare, levde man i ett samhälle med klen tillgång både på energi och material. Öppen eld, vind och vatten var de energikällor som stod till buds. Det gjorde att man inte orkade utvinna så stora volymer nya råvaror. Lösningen då var att se till så att man i första hand använda det man redan hade, underhålla och reparera, sy om, lappa och laga. I andra hand återanvände man allt som var möjligt att återanvända. Inom byggbranschen var det allt från hela hus till tegelsten, bjälkar, bräder och spik. Byggare var i huvudsak sysselsatta med reparationer, om- och tillbyggnader, i sällsynta fall nybyggnad. Även då återanvände man så mycket som möjligt. Allt eftersom arbetskostnaden ökade i förhållande till materialkostnaden

Stambyte 1980 i ett bostadshus från 1950. Ingjutna och inmurade rör krävde stora ingrepp. Planerad reparerbarhet hade sparat resurser. Bygg & teknik 2/09

lar med olika innehåll. Som vi alla sett är plastdelarna märkta med plasttypen. Knepet är för skrotaren att lossa alla delar så snabbt som möjligt och så fria som möjligt för föroreningar. Kanske är det ett av skälen till alla snäppfästen? Vid tillverkningen är snabb och enkel monterbarhet viktig, vid reparation och skrotning isärtagbarheten.

Hur undvika rivningsavfall?

Mycket blir ofta förstört för att man ska nå ett ingjutet rör.

använde man allt mindre begagnat material för att i dag vara praktiskt taget noll. Det här innebär också att gamla tiders byggare valde teknik som underlättade underhåll, reparation, ändring och återanvändning. Allt annat skulle ju försvåra hela verksamheten. Sedan åtminstone andra världskriget är det gamla synsättet helt bytt till sin motsats. Vi har inte en tanke på att välja teknik som i första hand är reparerbar. Vi strävar mot att välja teknik som är så långt möjligt fri från underhåll, beständig. Trots att vi vet att material och komponenter inte håller hur länge som helst ser vi reparation och utbyte som undantag, närmast som misslyckanden. Det förekommer nästan aldrig att enkel, smart reparerbarhet är en avgörande faktor när vi väljer material och komponenter. Vi räknar helt kallt med att håller inte en komponent får vi riva ut den, laga ingreppet och montera ny. Rivningen blir ofta dyr, inte sällan mycket dyr, och lagningen ännu dyrare medan den felande komponenten kan vara rätt billig. Typexempel är stambytet.

Töpfers steg

I utredningar och vetenskap brukar man illustrera kretsloppet med Töpfers steg.

Kretsloppets konceept. Bygg & teknik 2/09

Till min stora förvåning är samhällets intresse fortfarande begränsat till avfallsnivå 1 och 2, framför allt stegen 3, 4 och 5. Att skilja på ogiftigt och giftigt avfall är givetvis livsviktigt, men det utan jämförelse allvarligaste hotet mot materialresurserna är att bli avfall, oavsett i steg 2,3 4 eller 5. Det framgår med all önskvärd tydlighet av både FN-rapporterna och andra utredningar. Ändå händer absolut noll på byggsidan. Varför? Det är ju en livsviktig uppgift och dessutom en spännande utmaning för byggare! Inom tillverkningsindustrin har man kommit betydligt längre. Det handlar visserligen om betydligt mindre materialvolymer, globalt sett, men är ändå efterföljansvärt. För alla produkter gäller som bekant miljödeklaration, en effektfull lagstiftning, som ger seriösa företag en konkurrensfördel. I princip ska alla produkter märkas så att man kan spåra vissa egenskaper, främst kemiska. För att återvinna material måste det vara så rent som möjligt. Blandade material räknas som förorenade, oavsett hur värdefulla ingredienserna är var och en för sig. Förorenade material har lågt, inget eller minusvärde. Alltså sortera så tidigt som möjligt och så noga som möjligt. I en bil finns det numera flera olika metaller och många plastde-

Hur göra i byggsektorn? Hur göra för att inte alla byggstommar slutar som fyllnadsmassor? Hur göra för att över huvud taget undvika rivningsavfall? Verkstadsindustrins lösningar kan vara intressanta, men man måste inte gå över ån efter vatten. Även här kan man skymta lösningen genom att studera och analysera äldre byggnader. Det förindustriella byggandet, reparations- och ombyggandet, var utvecklat för att just vara resurssnålt. Med återanvändning som en viktig del. Man använde sin byggnad så långt möjligt, modifierade och utvidgade vid behov, plockade ner och byggde upp på ny plats med ursprungliga delarna. Ytterst lite gick till spillo, allt gick att få isär utan skadas, allt gick att återanvända: Bjälkar, bräder, trästomme, murteglet, dörrar, fönster, spik och beslag. Till och med murbruket fick användning, nu som fyllning i bjälklag med mera. Praktisk taget utan spill, utan att få reducerad kvalitet. I sämsta fall behövde man bearbeta en komponent för att passa i nytt sammanhang, förkorta en bjälke, skarva en väggstock. Det gamla byggandet höll sig alltså nästan helt inom Töpfers steg 1 återbruk, i sämsta fall avfallsnivån 2, det vill säga oftast återbruk av materialet. Spisen blev nog rätt svältfödd. Som vi alla vet fungerar det inte i ett nutida bygge. Praktiskt taget allt är så rejält sammanfogat att delarna inte går att ta isär utan att gå sönder, bli avfall, oftast till och med förorenat avfall. I bästa fall kan man komma upp till steg 3, att återvinna energi för en mindre mängd. Det mesta blir deponi eller markfyllnad. Ohållbart i ett uthålligt samhälle: Förbruka oerhörda mängder råmaterial och knappt få någon som helst återbäring. Hur borde vi göra? Jag tror inte lösningen är att gå tillbaka till hantverksbyggda timmerstugan, däremot timmerstugans princip: Element, komponenter som kan monteras och demonteras. Idealet borde likna Lego eller Mechano: Standardkomponenter som kan byggas ihop och tas isär i obegränsade variationer. Att nå så långt lär bli svårt i praktiken, men det absolut avgörande är att man gör isärtagbara fogar. I ett elementbygge av betong är nu det absolut vanligaste att man gjuter ihop fogarna med betong för att få bra kraftöverföring och även jämn anliggning. Hopgjutningen förhindrar tyvärr oftast också att elementen kan demonteras utan att skadas. Det är 23

Det ger inga incitament till långsiktigt tänkande. Alla inblandade har också vant sig vid att alla ingrepp i en befintlig byggnad kostar skjortan, men få har analyserat varför. Ingen har intresserat sig för enkelt utbyte.

Ovanlig väg i byggbranschen

Timmerlada i Nyckelviken. Utmärkt exempel på demonterbart monteringsbygge, lätt att ta isär för lagning och utbyte av delar. Ett gammelsvenskt Stor-Lego.

givetvis inget som hindrar att man konstruerar en isärtagbar skarv. Men i dag finns det inget incitament. Skulle samhället på allvar oroa sig över resursförstörelsen, borde man till en början kräva redovisning av isärtagbarheten. Ganska snart skulle det, liksom miljödeklarationen, kunna bli ett konkurrensmedel och den ena smarta skarven efter den andra skulle födas. Planerad isärtagbarhet är den viktigaste förutsättningen för hushållning med råmaterial – grundbulten. Jag har i min licentiatavhandling Byggnadsteknik för lång livslängd. Om upprepat underhåll, isärtagbarhet och reparerbarhet (KTH 2000) visat att planerad isärtagbarhet är den avgörande egenskapen inte bara för kretsloppet. Isärtagbarhet skulle öka flexibiliteten i byggandet genom att kostnaderna för reparation och utbyte skulle sänkas drastiskt, minst motsvarande dagens kostnad för rivning och återställande vid ingrepp. En byggnad är ju sammanfogad av många olika material

Förtillverkning av betongelement med ingjuten installation. Snabbt och smidigt att tillverka och montera, men omöjligt att demontera, ta isär, reparera utan omfattande förstörelse. Oacceptabelt i kretsloppet.

och komponenter, var och en med sin livslängd. Den generella strävan i dag är att använda så beständiga material som möjligt, beroende av byggnadstypen, för att därmed skjuta fram tidpunkten för reparation och utbyte. Praktiskt taget alla tester gäller därför beständighet. Däremot kan man nog inte påstå att vi planerar för att underlätta de oundvikliga ingreppen. Det finns nästan inget incitament för detta inom byggsektorn, knappast heller i samhället som helhet. Vi gör till exempel investeringskalkyler i stället för livslängdskalkyler. Det uppmuntrar inte till långsiktighet ens för samhället. Att nybyggnader allt oftare betraktas som kortsiktigainvesteringsobjekt, sätter fokus än mer på initialkostnaden, och en passande beständighet. I kombination med korta garantitider, två, fem, maximalt tio år ligger det sällan i producentens, byggentreprenörens, intresse att sikta på lång livslängd och låga reparationskostnader. De är ju inte han som drabbas eftersom han normalt bygger på annans uppdrag. Drift och förvaltning bekostas ur en helt annan plånbok. Situationen är likartad i alla led och grenar i byggsektorn, ingen är särskilt intresserad av att bygga för långsiktighet. Inte ens den lilla ägaren till en villa eller bostadsrätt. Vetenskapliga undersökningar har visat att endast en bråkdel av kostnaden för reparation och underhåll initieras av tekniska fel. Den allt överskuggande orsaken är önskan om annan funktion och modernare utseende. Hela inredningsbranschen jobbar hårt för att förföra oss med det senaste, intensivt uppbackade av media. Så snart vi har nappat, beställt ett personligt kök och bad åker en mängd komponenter ut innan de är tekniskt uttjänta, liksom en liten del som är nästan slut. På TV fyller det en hel container.

Min väg inom byggbranschen har varit lite ovanlig. Med en utbildning som byggnadsingenjör och senare arkitekt och forskare startade jag 1954 som statiker för att efter några år bli arkitektslav och teknikansvarig. Av en slump kom jag efter sex år att arbeta med restaurering av riktigt gamla hus. Det var en genomgripande omställning, att bevara hus byggda i en helt obekant teknik. Hus som redan stått där i sjuhundra till åttahundra år, ska bevaras så orörda som möjligt i minst lika lång tid. Jag som dittills projekterat hus som sannolikt skulle rivas inom trettio år, trots det bästa av den modernaste tekniken! Jag blev snabbt, tack vare goda läromästare, insatt i de antikvariska grundkraven: Byggnaderna skulle stå som vittnesbörd om en gången tid för nuvarande och kommande generationer. Med detta har jag sedan slitit som forskningsledare, projektör, entreprenör, lärare och centralbyråkrat både inom och utom landet. Som pionjär har det varit mycket ny mark att bryta, många komplicerade frågor att lösa, frågor som berör grunderna i både teknik och humaniora. Kort sagt intressant och mångfacetterat. Studerar man teknik för restaurering inser man att femtio till sextio års livslängd, det vill säga vad byggbranschen ofta nämner som lång livslängd, en bortre gräns, är närmast som en nysning i sammanhanget. Som turister besöker vi

Modern byggnad där kortlivade komponenter, bland annat installationer, är lätt borttagbara. En utmärkt flexibel byggnad för kretsloppets samhälle. Bygg & teknik 2/09

byggnader och anläggningar som stått i femhundra, sexhundra år ja till och med fem tusen år. Nåja, så gamla brukar vara rätt tärda. Orsaken till att de finns kvar är inte att de är byggda i beständiga material utan att de har byggts i en reparerbar teknik. De är alla oskadligt isärtagbara. Uttjänta delar har successivt bytts ut mot lika i samma teknik och material. Utmärkta exempel kan man se i Japan där tempel från 500-talet har exakt ursprungligt utseende byggda av exakt samma träslag. De enskilda komponenterna har dock olika ålder eftersom trä där förtärs betydligt snabbare än hos oss. Forntida japanskt Lego.

”Planerat utbyte”

Med många års träning i att tänka ”planerat utbyte” vet jag att det är fullt möjligt att genomföra detta inom det dagliga byggandet. Svårigheten sitter i det mentala motståndet att tänka nytt, att tillägna sig en ny ”kultur”. Vi behöver ”bara” ta upp våra förfäders kunskap, de som då levde i reparerandets och om- och tillbyggandets verklighet. Vi kommer uppenbarligen att tvingas in i den verkligheten igen. Att det inte är så lätt att tänka om insåg jag som entusiastisk ny medlem av ISOkommittén ”Design Life”. Eftersom även byggmarknaden är mer och mer global finns behov av gemensamma definitioner. Uppgiften var att formulera gemensam

nomenklatur och regler att beskriva byggnaders livslängd i projekteringsskedet. Alla vet att olika delar av en byggnad ges olika livslängd: Stommen lång, stomkomplement kortare, ytskikten kortast. Det tänkte man sig sammanföra i livslängdsklasser, normalt sextio, trettio, femton, tio år, för mycket speciella byggnader även hundratjugo år. Avsikten var att man i förväg ska ange vilken klass ett material, en komponent eller byggnadsdel är projekterad för. Komponenter i klass 15 var tänkta att ersättas 60/15 är lika med fyra gånger under en normal byggnads livslängd. Dess egenskaper skulle ta hänsyn till detta. Toppen, tänkte jag, här kommer äntligen en internationell norm som uppmuntrar isärtagbarhet och reparerbarhet. Icke så. Kommittens grundinställning var att testmetoderna för beständighet skulle relateras till dessa livslängdsklasser. Genom att inte kräva överkvalitet skulle byggkostnaderna reduceras. Isärtagbarhet var inte deras bord, det fanns inte ens provningsnormer för isärtagbarhet. Det är beständighet som efterfrågas inte hur man tar bort, tar isär. Ingen efterfrågan, alltså inget värde. ”Att byta eller flytta mellanväggar fyra gånger under en byggnads livslängd är väl inget problem?” ”Nej, kanske inte livsavgörande, men på hundratjugo år blir det åtta gånger.” ”Ja men klass 120 kommer ytterst sällan i fråga, kärnkraftverk och liknande, och att

där bygga mellanväggar i klass 30 är kanske en kostnad man får ta. Man kan omöjligt tänka sig komponenter eller byggdelar med längre beständighet än trettio år. Femton år är rimligast.” ”Kolleger, sa jag, se ut genom fönstren. Här sitter vi centrala Bryssel (Paris, London, Karlsruhe och Florens) och är omgivna av byggnader som redan är betydligt äldre än hundratjugo år, vissa två, tre eller fyra gånger hundratjugo år. Hur kan det komma sig, jo de är byggda i en reparerbar teknik, planerat isärtagbara. Delar av dem har bytts kanske hundra gånger, ommålade kanske trehundra gånger.” ”Sorry, svenske kollega, Design Life är kopplat till beständighet. Reparera, plocka isär betyder misslyckande.” Även de mest framstående forskare kan vara enkelspåriga, till och med i internationell arbetsgrupp.

Beständighet är positivt

Alla som arbetar med bevarande av historiska byggnader vet att beständighet är positivt, men oskadlig isärtagbarhet och borttagbarhet är helt avgörande för att kunna bevara på sikt. Några enkla exempel. Tegelmurar i kalkbruk är enkla att reparera, ändra, komplettera eftersom teglet kan lossas utan att skadas: Fogen svagare än stenen. Murar man i ett kalkcementbruk förvandlas muren till en monolit med fog likstark med stenen, alltså för-

Står er råvind

outnyttjad?

Med Attic Groups prefabricerade takkupor kan vinden bli till en fantastisk extra våning på er fastighet. Bygg & teknik 2/09

Attic Group AB Box 15031 200 31 Malmö Tel.: 070 - 6836069 mail@atticgroup.se www.atticgroup.se

störs både fog och sten vid ett ingrepp. Gamla stengolv lades i sättsand eller kalkbruk och med ytfog i lite starkare bruk. De kan tas upp och läggas tillbaka eller återanvändas obegränsat. Stenen har hög beständighet, men fogen oskadligt isärtagbar. Samma sten lagd i cementbruk blir flisor vid alla ingrepp, omöjlig att återanvända. Dessutom kostar det en slant att få bort bruksresterna från underlaget. Man kan invända att modern golvsten är mycket tunnare, alltså mindre mängd råmaterial. Armerad betong är det kanske vanligaste materialet för stommar, det vill säga den byggnadsdel som förbrukar största volymen icke förnybara råmaterial. I dag blir den absolut största mängden rivningsbetong avfall, vanligen fyllnadsmassor. Grovkrossar man konstruktionerna kan man sortera ur stålarmeringen för omsmältning. I princip kan man krossa ner själva betongen till ballast i ny betong, som då får en lägre kvalitet. Detta avfallssteg 2, återbruk av material, förutsätter att betongen inte är förorenad. Även små mängder asfalt lär vara skadlig. Asfaltyta på betong är ju väldigt vanlig i grunder och som tätskikt i både hus och anläggningar. Asfalten är nästan omöjlig att skilja ut när konstruktionen väl är riven. Mängden betong att återvinna är där liten. Om man i stället för att applicera asfalten direkt på betongytan hade ett löst skiljeskikt i mellan, typ underlagspappen på tak, skulle praktiskt taget all betong kunna återvinnas, alltså planerad borttagbarhet. Ett bekymmer med stålarmerad betong är att stålet på sikt rostar i fuktig miljö och spränger konstruktionen. Stålet blir en långsamverkande, obeveklig snigeldynamit. Den brända och släckta cementen återgår, som alla konstlade material, obevekligt till ursprungsstadiet – lerbunden kalksten. Den är kemiskt neutral och inte längre rostskyddande, men starkare än den unga betongen. Det är enbart en fråga

Gamla stengolv var lagda i sand eller kalkbruk, lätta att ta upp, ändra, justera, flytta, tack vare svagare fogmaterialet.

om tid i de konstruktioner vi redan byggt. Tid kommer det helt säkert att finnas tillräckligt. Då kommer det att kännas trist att så många stommar, broar, tunnlar, kajer med mera behöver förnyas. Problemet är ju i princip att det mindre beständiga stålet inte går att byta ut: Det är fastgjutet och inte oskadligt borttagbart. Om man tydligare skiljer på draget och tryckt i betongkonstruktionen skulle det dragna stålet kunna ligga fritt, till exempel förspänt i kanaler. I princip skulle man då med en extra, tom kanal kunna vid behov förnya hela armeringen. Med den principen skulle Ölandsbron kunnat bli lika gammal som Pantheon i Rom (byggd för drygt två tusen år sedan, rejält om- och tillbyggd tvåhundra år senare), en av de mera kända gjutna betong konstruktionerna, dock oarmerad. Det skulle inte förvåna mig om brobanan till Öland behöver rivas inom femtio till sextio år. Ytskikt har ofta kort livslängd, dels för att de är mer utsatta, dels för att man ofta har tröttnat på utseendet: Man vill byta en ful grön kulör mot snyggare. Då är det positivt med en färg som täcker bra (är lika med tjockt skikt), har bra vidhäftning och tålig yta, tålig mot blekning, nötning och de flesta kemikalier. Med tiden blir det dock så många ommålningar eller lager tapeter att vidhäftningen bitvis sviktar mellan något lager, särskilt som totala tjockleken vuxit. Då är den goda vidhäftningen ett problem, likaså att färgen tål nötning (är lika med omöjlig att borsta, skrapa bort) och tåligheten mot kemikalier försvårar kemisk borttagning, kräver kanske giftiga lösningsmedel. Alla de tekniska egenskaper som framhålls som positiva av tillverkaren, liksom av oss byggare, är plötsligt negativa då färgen ska tas bort. För mig är det senare en vanlig situation och jag söker då i produktinformationen. Där står vanligen inget om borttagning. Alltså ringer jag företagets tekniker: ”Hej, er utmärkta Abrakadabrafärg, hur tar man bort den?” ”Inget problem, skölj snabbt med vatten.” ”Nej jag har inte spillt på kläderna, jag vill få bort den, jag ska måla om Abrakadabran.” ”Det behövs inte, tvätta ytan och måla nytt”. ”Men det är redan målat många gånger, till slut måste man väl ta bort och börja

Nya stengolv, lagda i cementbruk, kan inte lossas utan att förstöras. Kretsloppet kräver borttagbarhet, alltså annat, svagare fogmaterial.

från grunden?” ”Onödigt, man kan måla många lager.” ”Hur många?” ”Många!” ”Tio? Femton?” ”Nej, givetvis inte, då måste man… ta bort färgen…” ”Ja, det var min fråga!” ”Ursäkta, men kan jag ringa dig senare, jag måste konsultera vår chefstekniker.” Detta kan verka helt överdrivet, men är det absolut vanligaste: Ingen har reflekterat över att borttagbarheten är positiv, och det gäller inte bara färgindustrin. Det är alltså svårt att få behövliga uppgifter om borttagbarhet, reparerbarhet, åldrandefaktorer och förväntad teknisk livslängd. Man ska därför själv vara övertygad att enkel borttagbarhet och god reparerbarhet är värdefull, att det sänker framtida underhållskostnader och ger större frihet vid ändringar. För mig som arbetat med, och utvecklat teknik för restaurering, är oskadlig borttagbarhet en självklarhet, en absolut förutsättning att kunna bevara hus för framtiden.

Huvudet i sanden

FN:s maningar att på allvar satsa på ett hållbart byggande, ett uthålligt samhälle, känns för de flesta än så länge overkligt, i bästa fall avlägset. Vi sticker som vanligt huvudet i sanden. Ett myndighetskrav att redovisa isärtagbarheten, reparerbarheten, skulle efter en första gnällperiod, säkerligen visa sig positiv. ■

Referenser

Our Common Future. 1987. UN World Commission on Environment and Development. Report. Oxford University Press, 1987 (The ”Brundtland Report”). Holmström, Ingmar.1993 (5) Historic Buildings. Design for Durability or Repairability?, Report 36, Proceedings from 3rd CIB W94 Conference on Design for Durability 26 – 28 April 1993 in Milan, Italy. The Royal Institute of Technology, School of Architecture, Stockholm, 1993. 9p. Holmström, Ingmar. 1996. Disconnectable joints: A key factor both in Architectural Conservation Technology and in Sustainable building. Paper KTH/AKL no. The Royal Institute of Technology, Stockholm, 1996. 14 p. Holmström, Ingmar. 2000. Byggnadsteknik för lång livslängd. Om upprepat underhåll, isärtagbarhet och reparerbarhet. TRITA-ARK Forskningsrapport 2000:11. KTH Arkitektskolan, avdelningen för Konstruktionslära, Stockholm, 2000. 127 + 49 + 11p, ill. ISBN 91-7170629-1. Bankvall, Claes G. 1977. Påtvingad konvektion. Praktisk värmeisoleringsförmåga under inverkan av vind och arbetsutförande. Teknisk rapport SP1977:21. Statens Provningsanstalt, Borås 1977. ISO/DIS 0000. 1995. Standard for Service Life Design of Buildings. ISO TC 59/SC3/WG9 Draft April 26, 1995. 57 p. Bygg & teknik 2/09

Sto-konceptet:

Att med fasadisolering minska klimatpĂĽverkan

Spara energi: Med fasadisoleringssystem frĂĽn Sto Knappa resurser och stigande energikostnader Ăśkar kraven pĂĽ effektiv isolering. Sto Ă¤r vĂ¤rldsledande inom omrĂĽdet fasadisoleringssystem med runt 400 miljoner m2 erfarenhet. VĂĽra innovativa system erbjuder Ă&#x2014;DWHAK@ KÂźRMHMF@Q EÂźQ HMCHUHCTDKK CDRHFM LDC GÂźF JU@KHSDS NBG DEEDJSHUHSDS Kontakta vĂĽra specialister fĂśr att berĂ¤kna hur du kan minska energifĂśrbrukningen och dĂ¤rmed minska CO2-utslĂ¤ppen, fĂśr en bĂ¤ttre ekonomi och tryggare framtid - Ă¤ven fĂśr isbjĂśrnsfamiljer. (MENQL@SHNM NL UÂŹQ@ OQNCTJSDQ HMNL %@R@C (MSDQHÂźQ !DSNMF NBG &NKU Ă&#x2014;MMR OÂŹ VVV RSN RD 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK

Sto

Omsorgsfullt byggande.

Bygg & teknik 2/09

K-märkta hus och varsam renovering – så funkar det Byggnadsvård handlar om att förvalta och renovera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på ett varsamt sätt. Men hur vet man när ett hus är k-märkt och vad betyder egentligen varsamhet? Skivhus från 1960-talet i en av Stockholms södra förorter kan illustrera vad det handlar om. Stockholms Stadsmuseum arbetar sedan många år aktivt med att peka ut kulturhistoriskt värdefulla hus och ge fastighetsägare rådgivning. I Bredäng i södra Stockholm ligger 26 skivhus byggda i början av 1960-talet. De är ljust putsade i glimrande ädelputs och utplacerade i ett kuperat landskap med mycket naturmark mellan husen. Bostadsområdet är ett konsekvent genomfört exempel på 1960-talets modernistiska stadsplaneringsideal som saknar motsvarighet i Sverige. Genom att bygga högt kunde mark sparas mellan husen och utgöra viktiga gröna ytor för de boende.

Skivhusområdet i Bredäng är ett exempel på bebyggelse som är skyddad som kulturhistoriskt värdefull enligt Plan- och bygglagen (PBL). Lagens formulering omfattar byggnader som är ”särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Hur denna formulering hanteras i praktiken varierar från kommun till kommun. I Stockholms kommun har Stockholms Stadsmuseum uppdraget att peka ut vilka byggnader och bebyggelsemiljöer det är.

Stadsmuseets k-märkning

Detta uppdrag har Stadsmuseet arbetat med under många decennier. Just nu pågår en stor inventering och klassificering av all bebyggelse uppförd före 1990 i Stockholms 97 stadsdelar utanför innerstaden. Stadsmuseet har utarbetat en metod som innebär att kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan få tre olika klassificeringar. De kan gul-, grön eller blåklassificeras. Blått är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde

Artikelförfattare är Hanna Gårdstedt, byggnadsantikvarie, Stockholms Stadsmuseum.

motsvarar fordringarna för byggnadsminnen enligt Kulturminneslagen. Här hänvisar Stadsmuseet i sin klassificering till en annan lagstiftning, Kulturminneslagen, som är den starkaste lag som finns i Sverige för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Men denna lag skyddar endast en bråkdel av det totala antalet byggnader som skyddas av Plan- och bygglagen. Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Här använder Stadsmuseet formuleringen från Planoch bygglagen. Gult är den tredje nivå som används vid klassificering. Gult innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde.

FOTO I BREDÄNG: GÖRAN FREDRIKSSON

De 26 skivhusen i Bredäng ligger inbäddade i grönska.

Bygg & teknik 2/09

Skivhusområdet i Bredäng är grönklassat på grund av att området är ett av få i Sverige där 1960-talets stadsplaneringsideal är så konsekvent genomfört. Bostadsområdet har alltså framför allt stora arkitekturhistoriska och stadsbyggnadshistoriska värden.

Vad är kulturhistoriskt värde?

Stadsmuseets form för kulturhistorisk värdering som används vid den kulturhistoriska klassificeringen bygger på en metod som Riksantikvarieämbetet utarbetat. Den omfattar så kallade dokumentvärden och upplevelsevärden. I det så kallade dokumentvärdet ingår traditionella historiska egenskaper som en byggnad kan ha. Det kan vara byggnadshistoriskt värde, arkitekturhistoriskt värde, samhällshistoriskt värde, socialhistoriskt värde, personhistoriskt värde och teknikhistoriskt värde. En byggnads upplevelsevärden omfattas av egenskaper som konstnärligt värde, patina, miljöskapande värde, identitetsvärde, kontinuitetsvärde, traditionsvärde och symbolvärde. Till dessa grundmotiv finns minst lika viktiga förstärkande motiv som kan vara kvalitet, autenticitet, pedagogiskt värde, sällsynthet och representativitet. Självklart finns inte alltid dessa värden representerade i varje byggnad, men de som finns vägs samman och resulterar i en kulturhistorisk klassificering. Det slutliga beslutet om kulturhistorisk klassificering fattas av stadsantikvarien som enligt beslut i Stockholms kommunfullmäktige har rätt att besluta om det kulturhistoriska värdet hos Stockholms byggnader.

Flera viktiga lagar

Vid sidan av Plan- och bygglagen finns flera andra lagstiftningar som pekar ut kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Framför allt är det Kulturminneslagen som tidigare nämnts. Denna omfattar så kallade byggnadsminnen och kulturhistoriskt värdefulla kyrkor och hanteras av länsstyrelsen. Vid sidan om Kulturminneslagen finns även Förordningen om statliga byggnadsminnen som särskilt omfattar byggnadsminnen som ägs av staten genom Statens Fastighetsverk. Ytterliggare en lag som har relevans för skydd av kulturhistoriskt värdefulla miljöer är Miljöbalken. I enlighet med denna lag har stora områden över hela Sverige pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården. Inom dessa områden ska särskild hänsyn tas till kulturmiljövärden när exempelvis nybyggnader planeras. Alla dessa lagar omfattar alltså byggnader och miljöer som man i vardagslag kallar för ”k-märkta”. Begreppet k-märkt kommer från en bestämmelse som fanns i den bygglagstiftning som föregick Planoch bygglagen. Då innebar ett k i en detaljplan att området var ett reservat för bevarad kulturhistorisk bebyggelse och Bygg & teknik 2/09

att inga åtgärder fick utföras som skulle kunna minska det kulturhistoriska värdet. Idag finns inte denna lag kvar men vissa k-planer gäller fortfarande, bland annat den som omfattar Gamla stan. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan fortfarande få skyddsbestämmelser i en detaljplan, men idag kallas dessa för q-bestämmelser.

Får inte förvanskas

Skivhusområdet i Bredäng klassificerades av Stockholms Stadsmuseum 2006 och pekades då ut som särskilt kulturhistoriskt värdefullt i enlighet med Plan- och bygglagens bestämmelse. Det innebär att byggnadernas kulturhistoriska värden inte får ”förvanskas” ( PBL 3 kap 12 §). Förvanskning får varken ske genom underhåll eller vid ändringar. Lagen föreskriver att underhållet ska anpassas till ”byggnadens värde” och ske så att byggnadens ”särart bevaras” (PBL 3 kap 13 §). Ändring av en byggnad ska utföras varsamt genom att byggnadens ”karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara” (PBL 3 kap 10 §).

En varsam renovering

Vad innebär då detta konkret för husen i Bredäng? Efter att husen hade klassificerats av Stockholms Stadsmuseum 2006 dröjde det bara något år innan ägaren Svenska Bostäder hörde av sig till Stadsmuseet för att resonera om förestående omputsning av fasaderna och eventuell tilläggsisolering av husen. Stadsmuseet lämnade inledningsvis sina allmänna synpunkter på hur en tillläggsisolering ofta minskar en byggnads kulturhistoriska värde genom att byggnadens volym förändras och en viktig del av byggnadens särart därmed går förlorad. En tilläggsisolering påverkar även fasa-

dens utseende genom att fönstren hamnar innanför fasaden. Stadsmuseet påpekade även att det genom lagning och tvätt går att fräscha upp den befintliga putsen. Skulle en nyputsning ändå göras påpekade museet vikten av att använda en ädelputs med glimmerinblandning så att fasaden även framöver har den glimrande karaktär som är kännetecknande för dessa fasader. Med utgångspunkt ifrån Stadsmuseets synpunkter presenterade Svenska Bostäder ett alternativ till fasadrenovering och tilläggsisolering som var förenligt med byggnadernas karaktärsdrag. Eftersom gavellägenheterna särskilt hade problem med kyla så föreslog Svenska Bostäder en tilläggsisolering enbart på gavlarna. En sådan isolering ”förlänger” endast byggnaden och påverkar inte byggnadens proportioner. Därför kunde lösningen godtas av museet. Takomfattningen i plåt och den putsade sockeln flyttades även ut i fasadlivet så att upplevelsen av tilläggsisoleringen inte blev så påtaglig. Att gavelfönstren hamnade en bit in i fasaden var en kompromiss som Stadsmuseet också kunde godta eftersom varje gavel endast har ett fönsterband. I övrigt ville Svenska Bostäder genomföra en nyputsning av hela husen. För att bevara husens särart valde de då en ljus puts med glimmerinblandning samt de kulörer som huset ursprungligen putsades i. För att bestämma att kulörerna överensstämde med originalkulörer var Stadsmuseet ute på plats tillsammans med Svenska Bostäder och tittade på putsprover.

Kunskapen om huset

Helt avgörande för en varsam renovering eller underhåll är alltså kunskapen om det aktuella huset eller området. Hade husen i Bredäng putsats med en puts som inte alls påminner om den ursprungliga och målats i en helt ny kulör hade det helt klart

Ett av de 26 skivhusen i Bredäng. Takomfattningen i plåt är viktig för fasadens karaktär.

Ädelputs med glimmerinblandning, karaktäristiskt för 1960-talet. Bredäng.

inneburit en förvanskning av byggnadernas arkitektur. Även byte av viktiga detaljer i fasaden som balkongfronter och plåtomfattningar hade varit förödande för byggnadernas 1960-talskaraktär. För att kunna underhålla och renovera varsamt är det därför kunskapen om huset av största vikt. Innan åtgärder planeras

bör en förvaltare eller fastighetsägare först och främst fundera över vad bebyggelsen egentligen representerar. Många frågor kan ställas, exempelvis: När är huset byggt? Ser det tidstypiskt ut? Vilka tankar låg bakom utformningen? Vad har ändrats sen det byggdes? Ingår det i en helhet/ett område? Vad är karaktäristiskt för området? Spontant kanske det kan vara lätt att tycka att skivhusen i Bredäng är grå miljonprogramsbebyggelse utan några kulturhistoriska värden. För att se området som ett mycket gott, och i Sverige framstående, exempel på 1960-talets stadsbyggnadstanke krävs kunskap om 1960talets stadsplanering och hur denna tog sig uttryck i såväl Stockholm som Sverige. Kunskapen om vilka tankar som låg bakom utformningen av husen och hela området är central. För att kunna bedöma huruvida husen är tidstypiskt utformade och vad som är karaktäristiskt för bebyggelsen krävs även arkitekturhistorisk kunskap. För att sprida denna typ av kunskap lanserade Stockholms Stadsmuseum i höstas sin byggnadsvårdswebb – www. stadsmuseum.stockholm.se/byggnadvard – där vem som helst, boende, förvaltare, bostadsrättsägare med flera, kan gå in och läsa om Stockholms flerfamiljshus från olika tider. Här finns beskrivningar av hur tak, fasad, fönster, balkonger med mera

Balkongfronterna i betong präglar fasaden. Bredäng.

har utformats på olika sätt under olika tidsperioder. Exempelvis finns här bilder av ädelputs men även av krattad betong, ett annat populärt fasadmaterial under 1960-talet. På byggnadsvårdswebben finns även tips kring hur bebyggelsen kan underhållas varsamt utan att kulturhistoriska värden förvanskas. ■

Bygg & teknik 2/09

Folkhemmets föregångare Ett av de allra största lyften i svensk historia är den snabba, bostadspolitiska omvälvning som började med socialdemokraternas valseger 1932, men som kom igång på allvar först efter andra världskriget. Från att ha varit en av Europas mest trångbodda nationer lyckades Sverige på bara några få decennier uppnå en bostadsstandard som tillhörde de allra högsta i världen. Det handlar om ett folkhem i bokstavlig bemärkelse, byggt med verktyg som statliga bostadslån, hyresreglering, byggstandardisering och allmännyttiga bostadsföretag. Men det svenska bostadsundret hade inte varit möjligt utan alla de män och kvinnor som ända sedan 1800-talet hade kämpat för en dräglig bostadsstandard åt alla. Här får vi möta några av dessa folkhemmets föregångare. Kyla och fukt, brist på belysning, stinkande dass och avskrädeshögar, smittsamma sjukdomar, råttor och vägglöss; allt sådant var vardagsmat för det sena 1800-talets stadsbor, åtminstone för den majoritet av befolkningen som tillhörde de lägre klasserna. Till detta kom en fruktansvärd trångboddhet. Den som var lycklig nog att ha en egen bostad fick oftast lov att ta inneboende för att ha råd med hyran, även om familjen var stor och bostaden liten. Per Anders Fogelströms beskrivning av bostadssituationen i 1800-talets Stockholm ligger mycket nära den verklighet man möter i dåtidens bostadsundersökningar och socialreportage: ”Det var svårt att få sängplats, överallt var fullt med folk, i varje skrymsle bodde och sov någon. De följdes åt på kvällen in mellan stallet och avträdesskjulet, gödselhögar spärrade vägen in … sköt upp dörren till det mörka rummet. Långsamt vande sig Hennings ögon vid dunklet, såg den svartrökta öppna spisen, de små fönsterrutorna som var trasiga … de fläckiga tapeterna som flagade. Gum-

Artikelförfattare är Ingela Broström, byggnadsantikvatie, vid Länsstyrelsen Gävleborg. Bygg & teknik 2/09

man och jag ligger i kammaren innanför med de minsta ungarna, sa Storsäcken. Ni blir inte fler än sju här, så det är inte så trångt.” I dag är det lätt att förvånas över att samhället ingenting gjorde för att förbättra förhållandena, men på den tiden ansågs det som en självklarhet att bostadsfrågan enbart var en angelägenhet mellan hyresvärdarna och deras hyresgäster. I den mån det alls togs några initiativ för att hjälpa upp situationen kom de från privata välgörare.

På välgörenhetens väg

Från mitten av 1800-talet och framåt gjordes en rad försök att skapa bättre bostäder på välgörenhetens väg. Både i Stockholm och Göteborg samlades det ihop till bostadsfonder med syftet att bygga hus där arbetare och andra mindre bemedlade kunde få acceptabla bostäder till en rimlig hyra, men i praktiken blev effekterna små. Den största insatsen gjorde Göteborgs Arbetarebostadsaktiebolag, som i början av 1870-talet byggde 89 hus i stadsdelen Annedal; hus som med sin tids mått betraktades som mönsterbostäder. Men att hålla jämna steg med bostadsbristen visade sig omöjligt. Strax efter 1870 var bostadskrisen ett faktum, i synnerhet i storstäderna men också i snabbt expanderande industristäder som Norrköping. Industrin ropade på arbetskraft, samtidigt som 1860-talets missväxtår drev landsbygdsbefolkningen till städerna. Att det inte fanns bostäder var inte tillräckligt för att hejda flyttlassen. Folk flyttade in på vindar, i källare och uthus, och när inte heller den sortens provisoriska utrymmen räckte till var det inte alltför ovanligt att hela familjer inrät-

tade sig som uteliggare. Enligt en myndighetsrapport från den tiden förekom det nu och då att de husvilla frivilligt uppsökte poliskontoren i hopp om att bli häktade och få komma in i värmen. Men trots att både statliga och kommunala myndigheter uppvaktades av olika sociala reformivrare rådde ingen på den gällande liberalistiska hållningen. Hur stark den i själva verket var framgår av att Stockholms stadsfullmäktige visserligen efter påtryckningar beslöt att upplåta en del tomma lokaler som nödbostäder för de hemlösa under den stränga vintern 1872. Men redan den sista mars beslöts det att härbärgena skulle stängas, eftersom fullmäktige då ansåg att folk inte längre riskerade att frysa ihjäl ute i bergsskrevorna.

Agnes Lagerstedt och kampen mot inneboendesystemet

Under 1890-talet upplevde industrin en ny högkonjunktur med ännu mer ökande inflyttning till städerna. Antalet inneboende i varje rum blev allt fler. Man behöver inte söka sig till indignationsreportagen för att skapa sig en bild av bostadseländet, det räcker med att gå till kalla fakta i form av den statistik som togs fram i samband med olika bostadsundersökningar. 1897 undersöktes drygt 8 000 hushåll om ett rum och kök i Stockholm. Nära hälften av dem tog emot inneboende utöver de egna familjemedlemmarna, trots att många av de undersökta familjerna redan var stora i sig. Enligt statistiken förekom det åtskilliga hushåll där man bodde uppemot femton personer i ett rum och kök. Det var just det utbredda inneboendesystemet och trångboddhetens förödande effekter på barnen, som fick lärarinnan

1870-talets högkonjunktur ledde till en enorm bostadsbrist, särskilt i Stockholm. 1873 rapporterade Ny illustrerad tidskrift om hur de hemlösa inrättade sig bland klippskrevorna i Tyskbagarbergen på Östermalm.

miljer, arbetare, utfattiga personer eller ensamma mödrar med barn. Det var på gott och ont. Många av de som växte upp i Magna Sunnerdahls stiftelse har vittnat om glädjen i att få en rejäl bostad och om den sociala trygghet som boendet gav, men också om känslan av att betraktas som mindre värd för att man bodde i barnrikehus. Ett viktigt mål för efterkrigstidens nya bostadspolitik blev därför att komma bort från kategoriboendet.

Krigsår och krisår

FOTO: STIG DAHLIN

Lärarinnan Agnes Lagerstedt grundade AB Stockholms Arbetarehem 1893. Syftet var att bygga sunda och ändamålsenliga hem för arbetarfamiljer. På hösten samma år stod två nya bostadshus klara för inflyttning i kvarteret Storken på Östermalm.

Varje tid fann sin lösning på bostadsfrågan. Om sekelskiftet valde att åtgärda bostadsbristen genom att inrätta stiftelsehus präglades åren efter första världskriget i stället av det kooperativa byggandet. Och än en gång skedde det i en tid av extrema svårigheter på bostadsmarknaden. Första världskriget förde med sig skenande byggkostnader, men framför allt blev det nästan omöjligt att skaffa fram krediter för att överhuvudtaget kunna bygga. Redan när kriget bröt ut 1914 var byggnadsproduktionen förhållandevis låg, men vid krigsslutet befann sig bostadsmarknaden i näst intill total stagnation. Efterfrågan på lägenheter översteg tillgången flera gånger om, något som resulterade i en hyresspekulation av aldrig tidigare skådat slag. För första gången fann sig stat och kommuner föranledda att ingripa. En tillfällig hyresreglering infördes, och där bostadsbristen var som mest akut byggdes kommunala nödbostäder. Dessutom bildades ett antal allmännyttiga bostadsföretag runtom i Sverige, bland dem Gavlegårdarna i Gävle och AB Arbetarbostäder och Mimer i Västerås. Från och med 1920 gjordes försök med statliga bostadslån, men långivningen var för li-

Agnes Lagerstedt att börja ägna sig åt socialt arbete. Vad hon upptäckte var att missförhållandena i bostaden gjorde det nästan omöjligt för många barn att orka följa med i skolarbetet. Och till skillnad från många tidigare enskilda insatser som hade gjorts för att lindra bostadsnöden fick fröken Lagerstedts verksamhet en mer bestående effekt. Hon skaffade sig personlig erfarenhet av slumarbete i London, erfarenheter hon sedan byggde på genom att åta sig en befattning som vice värdinna i några rejält förslummade kåkar på Östermalm. Med den praktiska kunskapen i bagaget kunde hon tillsammans med några penningstarka välgörare grunda aktiebolaget Stockholms Arbetarehem 1892. De första husen byggdes i kvarteret Storken på Östermalm, och längre fram utökades fastighetsbeståndet med hus både på Kungsholmen och i Vasastaden. I de rejäla stenhusen ordnades inte bara bostäder utan också social service i form av barnkrubba, lånebibliotek och en kooperativ handelsbod. Lägenheterna var inte stora, men standarden god. Både vattenoch avloppsledning fanns redan i de första husen, plus en fastighetsgemensam tvättstuga med badrum. Viktigast av allt var ändå att inneboende förbjöds. Till skillnad från andra bostadsprojekt av välgörenhetskaraktär fanns här en liten vinstmarginal i projektet, vilket gjorde det lättare att hitta finansiärer. Men AB Stockholms Arbetarehems verkliga betydelse för den bostadssociala utvecklingen låg framför allt i Agnes Lagerstedts roll som inspiratör.

Stockholms Arbetarehem. En av de största var fröken Magna Sunnerdahls bostadsstiftelse i kvarteret Kristallen på Södermalm, där totalt fem bostadshus för barnrika familjer byggdes under åren 1916 till 1936. Kvarteret utrustades med kindergarten, slöjdlokaler för de äldre barnen och ett semesterhem för kvarterets familjer, allt direkt kopierat från Stockholms Arbetarehem. Bland de många barn som växte upp i den Sunnerdahlska stiftelsen finns författaren Stig Claesson, som senare skildrade sin barndomsmiljö i boken Döden heter Konrad. Dåtidens stiftelsehus inrättades oftast för särskilda kategorier: för barnrika fa-

Stiftelser för de sämst ställda

Under HSB:s första år på 1920-talet byggde man främst i Stockholm. HSB:s nybyggen, som det här vid Torbjörn Klockares gata drog till sig ett enormt intresse på grund av de välutrustade lägenheterna. Ur HSB:s arkiv.

Kring sekelskiftet 1900 skapades en rad filantropiska bostadsstiftelser i Stockholm, varav flera hämtade sina idéer från 32

Bygg & teknik 2/09

ten för att ge någon större effekt. Då hade också inflationen nått sin topp med nästan fyra gånger så höga byggkostnader som före kriget. På den bostadsmarknad som nu rådde blev kooperativt byggande lösningen för allt fler. Det innebar att man arbetade efter andra ekonomiska principer än de privata entreprenörerna. Inga vinstkrav ställdes; det räckte med en rimlig marginal för administrativa kostnader. På så sätt fick man ett billigare boende och mer för pengarna. Den kooperativa bostadslösningen innebar dessutom ett gemensamt ägande som gav möjlighet att påverka den egna bostadssituationen. Men den

krävde också en ekonomisk insats som uteslöt dem som hade det sämst. Det var inom den kooperativa rörelsens ram som en av de viktigaste aktörerna på mellankrigstidens bostadsmarknad nu trädde fram: Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB), som grundades 1923 på initiativ av Hyresgästföreningen i Stockholm. HSB och dess chefsarkitekt Sven Wallander skulle komma att göra en av de allra viktigaste insatserna för en långsiktig höjning av svensk bostadsstandard. Inom det kooperativa byggandet var det vanliga att bostadsföreningar bildades med

syftet att bygga ett enda hus för de egna medlemmarnas räkning. Den enda kooperativa byggnadsförening som dittills hade satsat på en mer omfattande och långsiktig verksamhet var Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB), grundad 1916. Föreningen byggde dock enbart i Stockholm, och fick på det sättet inte samma betydelse som HSB. Sven Wallander satsade istället stort och siktade redan från början på en rikstäckande rörelse. En av HSB:s grundidéer var att skilja byggandet från förvaltningen av de färdiga husen. Det som gjorde att kooperationen hade haft svårt att hävda sig på bostadsmarknaden var ju inte minst tenden-

Att utrusta smålägenheterna med kokvrå istället för kök var ett sätt att undvika att folk bodde i köket. Det ansågs ohygieniskt, men var en seglivad vana i svenska hem. Ur HSB:s arkiv.

Badrum i en- och tvårumslägenheter introducerades också av HSB. Onödig lyx, tyckte långivarna, men chefsarkitekten Sven Wallander stod på sig. Ur HSB:s arkiv.

Sopnedkastet var en annan nyhet i HSB:s hus. Idén fick Sven Wallander vid en studieresa till USA, men vidareutvecklade den till ett eget, typiskt svenskt koncept. Ur HSB:s arkiv.

HSB – ett framgångsrikt koncept

sen att sitta nöjd när man hade fått sin egen bostad ordnad. Om man som i HSB:s fall i stället organiserade en särskild byggnadsförening, vars enda uppgift var att bygga nya hus, och sedan överlät de färdiga byggenas förvaltning till särskilda bostadsföreningar kunde man hålla takten i byggandet uppe och expandera. Det gav växtkraft åt rörelsen. Redan 1924 bildades ett riksförbund som kunde samla erfarenheter från projektering, byggande och förvaltning och bedriva ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Under de första åren var verksamheten främst koncentrerad till Stockholm, men redan mot slutet av 1920-talet hade expansionen inte bara nått Göteborg och Malmö utan också ett antal medelstora och mindre städer som Västerås, Halmstad och Östersund.

HSB agerar pådrivare Redan 1925 infördes maskintvättstugor i HSB-husen. Till en början betraktades tvättmaskinerna med stor misstänksamhet av husmödrarna, men blev snart en succé. Ur HSB:s arkiv. Bygg & teknik 2/09

HSB:s bostadspolitiska roll blev framför allt idégivarens. Man fungerade som pådrivare gentemot myndigheter, gick före och visade i väl fungerande praktik hur 33

blev standard i HSB-husen utan i svenska hyresfastigheter överhuvudtaget. Med tiden inrättades också barnstugor i en del fastigheter; en idé som kan ledas tillbaka till Agnes Lagerstedt och Stockholms Arbetarehem.

Den nya bostadspolitiken

När den nya, socialdemokratiska bostadspolitiken sjösattes genom beslut i riksdagen 1946 grundade den sig på idén om bostaden som en social rättighet. Hela svenska folket skulle förses med ”goda och hygieniska bostäder till rimliga hyror”; en tanke som befann sig oändligt långt från den marknadsliberalism som mindre än femtio år tidigare hade hindrat

mycket som gick att åstadkomma till rimliga kostnader. Redan från början siktade man på att bygga bra bostäder för arbetarbefolkningen, i storleksklassen ett till två rum med kök eller kokvrå. Man ville komma bort från kategorihusboendet och från den låga standarden när det gällde bostadens utrustning. Husen fick badrum, modern köksutrustning, sopnedkast och gemensamma maskintvättstugor. Att bo i HSB hade hög status. Här flyttade inte bara arbetarna in, utan i lika hög grad också den lägre medelklassen. Det var alltså en rad faktorer som låg bakom HSB:s framgångar. Det handlade om sättet att organisera verksamheten, förmågan att tänka stort och viljan att ta kontroll över hela produktionskedjan – inklusive byggmaterialtillverkningen – för att kunna bygga billigare och därmed höja kvaliteten ytterligare. I det sammanhanget är det omöjligt att bortse från Sven Wallanders personliga betydelse. Han var 34

FOTO: INGELA BROSTRÖM

outtröttligt kreativ och gav inte upp inför motgångar och motstånd, tvärtom stimulerades han av dem. Till en början var långivarna ytterst misstänksamma mot vad man betraktade som lyxstandard för småfolket; till exempel ville man först inte ge lån till fastigheter med badrum. Då ritade Sven Wallander duschrum som var tillräckligt stora för att rymma ett sittbadkar och lät sedan hyresgästerna köpa in badkaren i efterhand. Sopnedkastet möttes av samma tveksamhet, den här gången från hälsovårdsmyndigheterna. Men Wallander förklarade lugnt att hälsovårdsnämnden visserligen kunde förbjuda att man använde sopnedkasten, men inte att man byggde dem. Och så installerades de första sopnedkasten, en utrustningsdetalj som med tiden inte bara

Standardiserade snickerier var ett sätt att bygga billigt, men resultatet blev inte på något sätt slentrianmässigt. De diagonalspröjsade glasdörrarna i trapphusen var ett återkommande inslag i HSB-husen.

FOTO: INGELA BROSTRÖM

De slammade tegelfasaderna med dekorativa detaljer i klassicistisk stil ger Rödabergsområdet en speciell prägel.

HSB satsade inte bara på hög teknisk standard i lägenheterna utan lade sig också vinn om att bygga vackert. I Rödabergsområdet byggdes några av föreningens första hus 1924 och 1925.

Kvarteret Metern vid Helgalunden på Söder var HSB:s första riktigt stora bygge, med 249 lägenheter som stod inlyttningsklara 1926. De planterade innergårdarna gav plats för lek och blev något av ett signum för HSB.

Bygg & teknik 2/09

FOTO: INGELA BROSTRÖM

Jättekvarteret Färjan på Kungsholmen blev med sina 429 lägenheter flaggskeppet i 1929 års HSB-produktion. Det lär ha varit Skandinaviens största bostadshus på sin tid.

alla slags offentliga ingripanden på området. De nya folkhemsbostäder som blev resultatet kännetecknades av en ytterst genomtänkt planering, med finesser som badrum och sopnedkast som självklara inslag. Men den standarden hade man knappast uppnått om inte HSB och andra bland folkhemmets föregångare hade varit med och visat vägen. Mer än ett halvt århundrade av bostadspolitisk aktivitet och

frivilliga insatser på bostadsförbättringens område hade till sist gett ett resultat som fortfarande framstår som ett av världens bästa. ■

Läs mer:

Ingela Broström: HSB byggde med standard och stil, i Byggnadskultur nr 3/2005.

Med kvarteret Färjan övergavs klassicismen till förmån för en måttlig funkisstil. Den framträder kanske allra tydligast i trapphusen.

Eva Eriksson: Den moderna stadens födelse, Stockholm 1990. Charles Kassman: Leva i Kristallen, Stockholm 1987. Rut Liedgren: Så bodde vi, Stockholm 1981. Mats Persson:, Agnes Lagerstedt och Stockholms Arbetarehem i kvarteret Storken, i Stadsvandringar (utgivare Stockholms Stadsmuseum), Stockholm 1976. Eva Rudberg: Folkhemmets byggande under mellan- och efterkrigstiden, Stockholm 1992.

Det finns bara en regel. Läs mer på www.nivellsystem.se nivell 185x65 Bygg & teknik 2/09 1

08-11-04 16.59.28

Byggnadsteknik och material från 1940- fram till 1990-talet Detta är en liten tillbakablick med axplock av ny byggnadsteknik och nya material som sedan 1940-talet framkommit på marknaden. Intresset för äldre byggnader är stort, men då oftast för det ännu äldre fastighetsbeståndet. Vid underhåll, ombyggnationer och moderniseringar är det av vikt att känna till byggnadens ursprung, att lära känna byggnaden, vilken hantverksteknik och vilka material som använts. Har man kunskap om byggnaden blir arbetena givetvis mycket lättare, men också ofta roliga och går även informationen över till byggaren på ett bra sätt blir oftast slutprodukten kvalitativ. Funkiseran med flacka tak, släta ytor och stora fönster utan spröjs präglar fortfarande byggandet under 1940-talet. En hel del handböcker utkommer under denna tid och dessa präglas precis som på arbetsplatsen fortfarande av hantverksarbete och traditionella material. Stora hjälpredan var en handbok för gemene man eller gör det självare. I den kan man lära sig det mesta från trädgårdsarbete till att sy och måla och visar väl hur ett 1940-tals hem såg ut. Otar Hökerberg med Husbyggnad, Hantverkets bok snickeri, Handboken Bygg i flera band ges ut med mer detaljrika riktlinjer för material och byggnadstekniker på ett oftast hantverksmässigt sätt. Hemmets forskningsinstitut bildas 1944, där experimenterar man bland annat med att hitta de mest effektiva rörelserna vid olika hushållsarbeten. Under denna period utvecklas även plasterna en hel del, vilket kommer att prägla och förändra byggnadsindustrin framöver. Polyetenplasten (PE), epoxiplast (EP) och polyvinylklorid (PVC) är väl de plaster man känner till mest. Tillverkningen av PVC i Sverige började 1943. Andra händelser i vårt land under det krigsdrabbade årtiondet är att träullsplattor börjar tillverkas, Byggnads bildas och företaget Weland, tillverkaren av Artikelförfattare är Jakob Björklund, byggnadsvårdsingenjör, Bjerking AB, Uppsala. 36

1940-tal. Hantverksskedet, illustration av Sven-Erik Bjerking.

pressvetsad gallerdurk i Smålandstenar, startar.

1950-talet

Mineralet gips är sällsynt i Sverige och den mesta gipsen importerar vi idag från Tyskland. Gipsens användning går långt tillbaka i Sverige, men under 1950-talet påbörjas användandet av gipsskivor. Och detta får väl på något sätt tala om 1950-talets experimentskede och startperioden till ett monteringsbygge. Mekanisk ventilation istället för självdrag, plastfärger i badrum istället för kalkputs och kalkfärg, alkydfärg istället för linoljefärg. Alkydfärgen togs fram i USA under 1920-talet och blev mer frekvent använd i Sverige under 1950-talet. Den traditionella rödfärgen utvecklas den också och kommer i pulverform 1952. Samma år uppfann Pilkington Glass floatglaset, vilket fortfa-

rande idag är den teknik som används. Den nedsmälta glasmassan får rinna ut med en viss hastighet på flytande tenn. IPE-balken introduceras 1950 och finns fortfarande kvar på marknaden och i övrigt på plåt- och stålsidan introduceras även den bandtäckta plåten samt trapetskorrugerad plåt. På taksidan introduceras mineralfiberfilt som stommaterial i ytbelagd papp. Inneluftsventilerade krypgrunder testas ,vilket i och för sig inte är något nytt, men nu ska den vara mekaniskt ventilerad. Trots svängningen från hantverksmässigt bygge till mer monteringsbygge används i huvudsak fortfarande såg- och kutterspån som isolering, men i slutet av detta årtionde introduceras mineralullen som väggoch bjälklagsisolering. I samband med detta kommer även plastfolien in i byggandet.

1950-tal. Inneluftsventilerad krypgrundläggning. Bygg & teknik 2/09

Även under detta årtionde studerar man hur en god bostad ser ut och med samma namn kommer Bostadsstyrelsen ut med sin första skrift 1954.

1960-talet

Monteringsbyggets verkliga årtionde, 1960-talet. Byggandet sker produktionsvänligt med portalkranar och betongelement. Betongelement utvecklas och 1965 introducerar Skånska Cementgjuteriet vinkelelementet, färdiga vägg/bjälklagselement, samtidigt som staten ger klartecken till miljonprogrammet. Husen byggs i rader med anpassning till kranspår. Som modulmått införs 3M, 300 mm, istället för fot, och allt anpassas därefter. För att kostnadseffektivisera och minska arbetsriskerna vid utförande av grundplintar tog Bjerking fram Bjerkingpålen kring 1962. I småhusbyggandet fasas det mer traditionella träbyggandet ut och träregelstommar med plastfolie fasas in. Något som också fasas ut är den tjärimpregnerade pappen. Tillverkningen upphör i Sverige och all produktion av papp får nu oljeasfalt som bas. På fönstersidan börjar

man under tidigt 1960-tal tillverka isolerglasrutor i Sverige, dock var detta inget nytt. Redan 1865 togs patent på denna typ av fönsterruta. 1960- till 1970-talet är även en period då man prövar att försöka ”förstärka” den traditionella rödfärgen med latex, vilket inte blev så lyckat. Något som man dock lyckades med var att blanda pigment och vattenglas i fabrik och man fick dispersionssilikatfärg.

1970-talet

Efter den stora byggperioden under 1960-talet och en bit in på 1970-talet har 1970-talet fått en prägel av ombyggnadsperiod. Byggnadsvård blir ett begrepp och om det kom många handböcker på 1940-talet kom det byggforskningsrapporter under 1970talet. För att nämna några: Ombyggnad 1880–1940, Sven Erik Bjerking 1974; Underhåll av gamla hus, Ingemar Holmström & Christina Sandström, 1972 och Fönster, Sven Erik Bjerking 1979. 1975 hålls det euro-

1980-tal: Råd för varsam renovering.

piska byggnadsvårdsåret och som en fortsättning på det bildas Svenska byggnadsvårdsföreningen året efter. Fabrikslackerad plåt introduceras liksom fiberarmerad betong. På pappsidan händer en hel del och 1976 introduceras polyester som stommaterial. Oljekriser pressar fram ny teknik avseende uppvärmning och i slutet av 1970talet kommer jordvärmesystemen och på isoleringssidan introduceras cellulosaisoleringen. På ventilationssidan utvecklar Bahco Ventilation den deplacerande ventilationen. Ventilationsprincipen monteras flitigt främst i svetsverkstäder runt om i landet.

1980-talet

1970-tal. Byggnadsvård och renovering av Uppsala domkyrka. Bygg & teknik 2/09

Energifrågor präglar sedan 1980-talet och det blev en kamp mellan byggnadsvård och vilka konsekvenser dessa energifrågor kunde ge på befintliga byggnader. En hel del utbytta fönster samt tilläggsisolerade fasader försedda med bland annat plåt i alla möjliga format och kulörer utfördes. Staten ger subventioner för vissa av dessa åtgärder. På tal om plåt som kommer nu den tegelimiterande plåten. För att få folk att tänka till innan de byter fönster och tilläggsisolerar kommer bland annat skriften, Bostadsförbättring med varsam hand, 1987, ut och blir som en motreaktion. För nyproduktion kommer viss litteratur med budskap om att bygga mer i samklang med naturen för att bland annat skapa energieffektiva hus. Lumppapp som använts i cirka tvåhundra år fasas ut som stommaterial vid pappframställning i början av 1980-talet och ungefär samtidigt förbättras asfalten med tillsatser som gör den mer beständig mot solljus och mjuk vid låga temperaturer. 37

Målning inomhus med lösningsbaserade färger har varit ett arbetsmiljöproblem. Lackfärger baserade på akrylater utvecklas under mitten av detta årtionde och minskar användningen av lösningsmedelsburen alkydoljefärg inomhus.

dan då man bland annat kring 1993 börjar forskningsarbete på självkompakterande betong. En betongprodukt med bättre utfyllnadsegenskaper. En byggteknik som kanske inte nämns så mycket och som troligen är en av världens mest växande byggnadsteknik under denna tid är halmbalsbyggande. Under 1990-talet testas denna byggnadsteknik i Sverige och Norden och några exempel har byggts. Det finns otroligt mycket mer att nämna under respektive årtionde. Men detta är som sagt endast några axplock. Nya material och byggnadstekniker av godo och ondo. Lätt att säga när man ser resultat på sikt, men något som är svårt att se när man är mitt uppe i ett projekt. Traditionella material och metoder brukar man alltid säga fungerar. Ja, på det äldre fastighetsbeståndet, men på byggnader under ovanstående årtionden blir det svårare. ■

1990-talet

Fram till nu har all projektering skett genom att rita för hand. Under 1990-talet tar CAD-projekteringen över och all ritningshantering digitaliseras. Trä börjar lanseras starkt och man får till nya byggregler 1994 som tillåter flervåningshus i trä i storstadsmiljöer. Thermoträ utvecklas. Värmebehandlat trä som har en högre dimensionsstabilitet och förbättrad skyddseffekt mot rötsvampar. Träinformation och Trätek kommer ut med en träbyggnadshandbok i tio band. I princip byggs alla småhus med platta på mark och med träregelstomme. Flerfamiljshus och kontor byggs i betong med prefabricerade isolerade väggelement och bjälklag av håldäckselement, alternativt med pelar/ balk-system av stål med prefabricerade betongbjälklag. Utveckling sker på betongsi-

1990-tal: Världsutställningen i Sevilla 1992.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

BergByggKonsult AB är nu helägt av ÅF. Vi välkomnar gamla som nya kunder! Segment Berg&Mätteknik (BBK) är ett nytt segment inom ÅF med kvalificerad bergkompetens.

ÅF Frösundaleden 2 169 99 Stockholm 010-505 1000 www.afconsult.com

Bygg & teknik 2/09

Brandskyddet sedan medeltiden Eldning året runt och tät träbebyggelse bidrog till forna tiders storbränder. Hela städer brann och allt man ägde försvann. Landskapslagarna krävde försiktighet med eld och straffen för ovarsamhet var hårda. Magnus Erikssons stadslag från 1357 blev den första lag som gällde hela landet och där fanns regler för brandskydd. Alla hus skulle ha brandredskap och vattentunnor, vilket avsynades fyra gånger om året. Där fanns regler för larmning och släckning. Vi kan följa delar av dagens regler tillbaka ända dit. Denna artikel sammanfattar utvecklingen. Stadslagen beskrev en variant av tredimensionellt byggande och ansvarsfördelning under rubriken ”Huru de män skola bygga, som äga en tomt tillsammans, och om den ene bygger nedtill och den andre ovanpå”: Där två män bygga tillsammans, den ene bygger nedtill och den andre ovanpå, då skall den som bygger nedtill bygga stenfot och nedersta bjälklaget och allt det som därtill hör, och den som bygger ovanpå taket och allt det som därtill hör. Får en av dem skada på grund av den andres försummelse, vare sig på sitt bygge eller i sina inkomster, gottgöre han honom, all den skada, som han har fått på

sitt bygge eller i sina inkomster. Och om de där äga en byggnad tillsammans, vare sig tomt, källare eller stenhus, vare samma lag som förut är sagd.

Växlande framgång

Ända sedan Gustav Vasa hade kronan (Kungl Majt) med växlande framgång försökt få städernas borgare att bygga stenhus och ersätta vedtak och halmtak med torv eller helst tegel. Kronan stimulerade därför tegeltillverkning redan på 1570-talet. I slutet av 1600-talet blev man överens om att stadsbyggandet behövde regleras och en lag som byggde på städernas brand- och byggnadsordningar blev klar 1694. Därefter fick ingen byggnad uppföras utan tillstånd och en byggmästare som uppförde felaktiga byggnader kunde ställas till svars. Det hade blivit accepterat att gator skulle vara 24 alnar och gränder 16 alnar breda. (En aln är lika med två fot. En fot cirka 30 cm) Avståndet kunde stoppa brandspridning eller åtminstone underlätta brandsläckningen.

Motstånd mot påbud

1719 års statsvälvning ökade motståndet mot kungliga och centrala påbud. Grunden lades då till städernas starka självstyre och lokalt bestred man de centrala myndigheternas befogenhet att bestämma. Nikodemus Tessin d y arbetade med byggregler för Stockholm och gav nya uppslag för bättre brandskydd. Detta följdes av ständerna, men borgarståndet ville inte ha

Sundsvall 1861, Ny Illustrerad Tidning. Bygg & teknik 2/09

Artikelförfattare är Björn Albinson, brandingenjör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), där han arbetar med bland annat brandförebyggande verksamhet. Björn är även ordförande i Värmlands Brandhistoriska Klubb.

regler för Stockholm som norm för andra städer. Stockholms brandordning stadfästes 1763 och stadgade att sten skulle brukas i möjligaste mån och eldfarliga byggnader skiljas från boningshus. Krav ställdes på takbeläggning, brandfria vindar utan boningsrum. Om vindar inreddes skulle man ha på brandbotten. Skorstensrensning skulle vara betryggande och man föreskrev att eldstäder skulle vara skilda från bjälkar. Trots motståndet blev det en förebild för andra byggnadsordningar. Kungen ville 1777 att landshövdingarna skulle verka för att städerna skaffade sig en brandkassa av den modell som man hade inrättat i Stockholm. Motivet var att statens ekonomi belastades av storbränderna. Sju städer hade brunnit inom sex års tid och de fick då skattebefrielse och annat statligt stöd. Kungen ville att man i tid samlade medel för lindra effekterna och sprida riskerna. Borgarståndet gillade detta och ett förslag till en allmän försäkringsanstalt för alla städer togs fram. Allmänna brandförsäkringsverkets reglemente fastställdes 1782. Det nya verket

ville ha en brandordning för alla städer som ett villkor för att få delta i försäkringssystemet. Utöver krav på släckorganisation och brandsyn ville man flytta anläggningar där mycket eld hanterades som kronofaktorier och brännerier utanför stadens centrala delar. Samma skulle gälla för sädeslador, logar, kölnor och torkhus. Bolaget hade krav på byggnadssättet och ville att statsmakten skulle ta fram en generell reglering med vissa grundkrav för brandskyddet. Det skulle bli en anpassning till rådande lokal praxis.

Ville förbättrade hela brandskyddet

Brandförsäkringsverket ville förbättra hela brandskyddet och föreslog 1795 ett projekt. Med egentligt brandskyddet avsåg de byggnadssätt, stadsplan, skydd mot eldfarliga och explosiva ämnen, trygghet vid eldning, disposition av eldfarliga upplag och förläggning av eldfarlig fabrikation, allmän kontroll som vakthållning och brandsyn. Men även släckningen skulle regleras och underlättas. Inom varje gatulänga med trähus borde finnas ett mellanrum på några alnar. Dessa mellanrum fick bara ha en låg inplankning som man kunde ta bort och vid brand ge svängrum för brandmaterielen. Kravet upprepades 1824 och då önskade verket få ställa krav på tillräckligt utrymme i kvarter och tomter för sprutors och arbetares verksamhet vid eldsvådor. På det sättet drevs förbättringar fram av både det byggnadstekniska och släckande brandskyddet. Efterhand kunde inte brandskyddet få dominera kraven på byggnadsreglering. Hygien, skönhet och kommunikationer behövde regleras. 1874 kom en byggnadsstadga med bredare innehåll samt en separat brandstadga. De hade ett starkt samband. Sedan dess finns regler om det släckande brandskyddet i brandstadgan och dess efterföljare. Byggnadsstadgan angav att kvarteren skulle ordnas så att inte dämpande av uppkommen eldsvåda försvårades. Byggnad av sten eller därmed jämförligt brandfritt ämne fick uppföras invid gränsen till grannens tomt.

Äldre synlig brandmur som passerar takvirket.

Annan byggnad fick inte uppföras närmare grannens tomt än femton fot om det saknades brandmur eller annat tillfredställande skydd. De kom regler för utrymning och här citeras en paragraf: ”Kyrkor, skolhus, rådstugor, sjukhus, teatrar, byggnader, som innehålla offentliga musik- eller danslokaler, fabrikshus och andra byggnader, avsedda till samlingsrum för större antal människor, skola hava utgångar ävensom trappor och förstugor, där sådana förekomma, till antal och vidd lämpade efter den mängd personer, som på stället rymmas; och skola alla dörrarna vara så inrättade, att de öppnas utåt.” Brandstadgan fick regler om släckande brandskydd, sotning, brandsyn och försiktighet med eld med mera. Där fanns föreskrifter om redskap i privata hus samt om stadens gemensamma brandskydd. Vid brandsyn skulle alla byggnader kontrolleras noga så att ägaren gjort allt som stadgades samt uppfyllt allt som stadens byggnads- och brandordningar föreskrev eller vad som i övrigt fanns föreskrivet för att minska eldfaran eller underlätta eldens dämpande.

Aktiva försäkringsbolag

Försäkringsbolagen fortsatte att vara akti-

va och samspelade med staten. Bolagen införde hårdare krav på taktäckning, eldstäder och brandredskap. Villkoren har senare tagits upp som myndighetsregler. Bolagen ville också att staten skulle höja kraven på städernas gemensamma brandskydd för att minska skadorna när det börjat brinna. Försäkringspremiens storlek var kopplad till brandförsvarets organisation och tillgången till brandsläckningsvatten. Brandstodskommittéer fanns i varje stad, som en länk till huvudkontoret och gjorde brandsyner och kontrollerade att villkoren uppfylldes. Detta samarbete mellan myndigheterna och försäkringsbolag började avta på 1950-talet. Det släckande och förebyggande skyddet förbättrades successivt. I en bygghandbok från 1931 skrevs att kraven på brandsäkerhet hos byggnader i hög grad har ökats, trots att möjligheterna till släckning blivit större än förut. Man litade mycket på brandkårernas förmåga och i boken Kampen mot elden, från 1950, anges att inriktning blivit att hindra de riktigt stora bränderna. Sedan dess får brandmurar överbyggas av brännbart material för man menade att släckning kunde ske innan en brand under den konstruktionen hann bli ett problem. De hade då ingen aning om vilka nya brandförlopp

Rädd för fuktskador?

TORE HAGEN AS

FUKTLARM

Mer info på www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer. Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

Bygg & teknik 2/09

En brandmur mellan byggnader som fungerat.

och problem som skulle komma med plasten.

Anpassning till teknisk utveckling

En ny byggnadsstadga kom 1959. Detaljbestämmelser av teknisk karaktär, som man ansåg snabbt skulle bli föråldrade, togs därför ut ur lagen och blev tillämpningsföreskrifter. Man menade att dessa lättare kunde anpassas till den tekniska utvecklingen. Med åren blev husen och brandcellerna större. Krav på brandlarm kompenserade en del genom att brandkåren fick tidigt larm och tiden är fortfarande en viktig faktor eftersom elden sprids snabbt. Under 1970 talet arbetade jag vid Linköpings brandförsvar när bland annat sjukhuset byggdes ut. Även universitetet och flera utflyttade centrala verk samt ett par köpcentrum uppfördes. Byggreglerna var inte anpassade så speciallösningar utvecklades i samarbete mellan byggare, byggnadsnämnd och kommunalt brandbefäl. Arbetssätt är ändrat något och det

finns beräkningsmodeller som kan verifieras mot verkligheten Byggnadslagstiftningen har utvecklats kontinuerligt ändå från medeltiden och brandskyddets båda delar har, av nödvändighet, varit integrerade i lagarna. Nya regler har alltid kommit efter större bränder eller som anpassning till rådande praxis. Det har tagit tid att få genomslag för nyheter eller att ändra på invanda rutiner. Ägare och städernas styresmän har ju alltid varit rädda för ökade kostnader. I skrifterna märks dragkampen mellan de som ville reglera centralt och de som oroades för minskat kommunalt inflytande. Lagarna blev kompromisser, men utvecklingen gick ändå framåt. En personlig reflektion är att det förr var ett mycket nära samarbetet mellan alla berörda och att olika regler och villkor togs fram i samverkan.

Stadsbranden i Växjö

Jag avslutar med ett exempel. Växjö drabbades av en stadsbrand februari 1838

Täckskiktsmätare

och branden utreddes. Städernas Allmänna Brandstodsbolags skrev ”otvivelaktigt är, att, genom saknad av tornväktare, upptäckten av en eldsvåda nattetid fördröjes, samt att de dyrbara, första ögonblicken, då med ringa släckningsbiträde mycket kan uträttas, försummas” och fortsatte ”viktigare är anmärkningen över det i Växjö, i anseende till teglets dyrhet, vidtagna och tillåtna bruk, att uppföra eldstäder utan någon nisch, och bakom kakelugnarnas bibehålla träväggarna, antingen obetäckta, ej sällan med påklistrat papper, eller betäckta med en tunn, endast en tum tjock rappning av kalk eller lera”. Detta skrevs i Stockholm i juni 1838. Veckan därpå citerade Wermlandstidningen ett brev till Karlstads brandstodskommitté där bolaget ”befarar att ett likt förhållande kunde äga rum inom flera av rikets städer, samt att åtskilliga av de under senare åren inträffade eldsvådor härigenom blivit vållade, hava ansett angelägenheten fordra att härom borde vid brandsynerna noggrant undersökas samt att därest eldstäder, kakelugnar och spisar befunnits sakna nisch och icke vara mot mur stödda, brandstodskommittéernas ledamöter, som bevista brandsyner, borde påyrka deras nedrivande och försättande i ett emot eldfara mera tryggande skick”. Redan efter fem månader gick det ut en varning över hela landet. Branden var utredd och orsaken klar. Även brister i larm och beredskap hade noterats. Vi har svårt att göra det så snabbt idag, men exemplet visar hur städer och försäkringsbolag samverkade och hur storbränder kan undvikas genom en rad åtgärder.

Alla byggstadgor

På Värmlands Brandhistoriska Klubbs hemsida (www.brandhistoriska.org) finns alla byggstadgor från 1357 liksom brandlagar i fulltext från 1350 till 1986. Drygt 1 000 notiser från Värmland visar bränder och hur de följts av förebyggande åtgärder i landet och i landskapet. Vi har också en lista med 800 stora bränder och olyckor fram till 1950. En genomläsning visar hur brandskyddsregler växt fram. ■

Nya Plastdetaljer?

Micro Covermeter 8020

Vi gör hela jobbet

Mätare för bestämning av armeringsjärnets djup och riktning.

• Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning

Nu kan du växla mellan mätdjup 0-120 mm och 0-200 mm med samma mätsond

BETONG - BALLAST - CEMENT - GEOTEKNIK

www.kontrollmetod.se Bygg & teknik 2/09

S. Långebergsgatan 18 421 32 V. Frölunda Tel 031-748 52 50 Fax 031-748 52 60

• Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se

Ny byggnadsvårdswebb

FOTO: INGRID JOHANSSON

Elegant, panelklädd brevlåda i ett bostadshus från mitten av 1940-talet. Östermalm.

1920-talsbalkong med smidesräcke. Torbjörn Klockares gata, Vasastaden.

Artikelförfattare är Hanna Gårdstedt, byggnadsantikvarie, Stockholms Stadsmuseum.

Även inför invändiga ändringar i ett flerbostadshus kan du ha nytta av byggnadsvårdswebben. Läs om kökens historia och hur du kan ta tillvara ett gammalt kök av hög kvalitet istället för att riva ut och bygga nytt för stora kostnader. Entréer och trapphus är också viktiga för upplevelsen av en byggnad. På byggnadsvårdswebben kan du hitta exempel på trapphus från olika tidsperioder och få idéer till hur kvaliteter kan bevaras eller kanske till och med återskapas. Kanske finns det bevarade målningar under trapphusets vita plastfärg. Under våren kommer byggnadsvårdswebben även att stärkas med nytt material om entréportar och lägenhetsdörrar. Det är inte alltid nödvändigt att byta till dyra säkerhetsdörrar. En renovering av befintlig dörr och karm kan vara en både billigare och praktisk lösning som även innebär att trapphusets kulturhistoriska värden bevaras. Besök oss på www.stadsmuseum.stockholm.se/byggnadsvard ■

FOTO: INGRID JOHANSSON

Hiss och sopnedkast är här självklara inslag. Huset är byggt 1930–32 av HSB. Södermalm.

FOTO: GÖRAN FREDRIKSSON

Fönsterhasp på ett jugendfönster.

FOTO: INGRID JOHANSSON

På Stadsmuseets byggnadsvårdswebb finns kunskap om arkitekturhistoria, material och teknik samt råd och tips på hur du kan renovera varsamt. Webben är användbar för alla som bor i eller jobbar med förvaltning av flerbostadshus även om materialet i första hand är inriktat mot bebyggelse i Stockholm uppförd från 1880-tal till 1975, den period när den största delen av Stockholms bostadshus byggdes.

På byggnadsvårdswebben väljer du mellan olika teman. Läs om tak och vind, fönster, fasad, balkonger, entré och trapphus eller kök. Väljer du tak kan du snabbt hämta information om plåt, tegel och skiffer, hur ett tak kan underhållas samt varför vissa vindar fungerar bättre att inreda än andra. Väljer du balkonger får du kunskap om hur balkonger placerats och konstruerats sedan mitten av 1800-talet samt vad du bör tänka på vid en balkongrenovering. Här finns även information om vad som är viktigt att tänka på för att bevara husets karaktärsdrag vid nybyggnad av balkonger.

FOTO: MARTIN LAGERGREN

Byggnadsvård är inte förbehållet små röda torp, även flerbostadshus behöver vårdas. Därför publicerade Stockholms Stadsmuseets i höstas sin nya byggnadsvårdswebb med information om hur du på bästa sätt tar hand om ditt kulturhistoriskt värdefulla flerfamiljshus.

Vind med torrdass i Gamla stan. Så här såg många vindar ut förr.

Bygg & teknik 2/09

Träteknik och Träbyggande – SP Trätek

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP är en av Europas största FoU-aktörer inom träteknik och träbyggande. Detta är resultatet av att branschforskningsinstitutet AB Trätek blev en del av SP 2003. Vi verkar i hela den träindustriella förädlingskedjan. För sågverken utvecklar vi teknik och metoder för produktion med god ekonomi och hög kvalitet. Viktiga insatsområden är processtyrning och mätteknik, där vi är världsledande, samt torkning.

Ett viktigt fokus är att undanröja hinder för att använda trä i alla slags byggnadsverk, inte minst höga trähus och broar. Fokusområden är fuktsäkerhet, stabilitet, brandsäkerhet, akustik/vibrationer och energieffektivitet. Vi arbetar också med att förbättra träts egenskaper, t ex dess beständighet genom kemisk modifiering, vi forskar kring ytbehandling och nya typer av träbaserade kompositer. Vi finns i Skellefteå, Stockholm, Borås och Växjö.

Nationella träbyggnadsprogrammet Nationella träbyggnadsstrategien avslutades 2008. Ett fortbildningsprogram genomfördes i samverkan mellan Luleå tekniska universitet, Växjö universitet, Högskolan Dalarna och SP Trätek. SP Trätek dokumenterade bl a de tekniska lösningarna i fyra större byggprojekt. • Kv Limnologen i Växjö, som är fyra hus i åtta våningar • Kv Rya i Rydebäck, Helsingborg, som är ett femvåningshus • Kv Älvsbacka strand i Skellefteå, som är ett sexvåningshus • Kv Hyttkammaren i Falun, som är ett fyravåningshus Resultaten finns redovisade i fyra rapporter, se www.sp.se/publikationer. Träbyggnadsprogrammet fortsätter under 2009 under namnet Trästad 2012. Kontaktpersoner Kirsi Jarnerö, e-post: kirsi.jarnero@sp.se, tel: 010-516 62 49 Mats Axelson, e-post: mats.axelson@sp.se, tel: 010-516 51 15 Anders Gustafsson, e-post: anders.gustafsson@sp.se, tel: 010-516 62 35 Birgit Östman, e-post: birgit.ostman@sp.se, tel: 010-516 62 24

Kv Hyttkammaren i Falun

Fuktsäkert träbyggande Behovet av fuktsäkert byggande understryks i Boverkets byggregler BBR. SP har genom FoU- och skadeutredningsverksamhet stor erfarenhet av fuktsäkra konstruktioner och fuktsäkert byggande. I olika byggprojekt medverkar vi tidigt i byggprocessen med kravformuleringar, granskning under projektering och uppföljande mätningar under byggskedet. Kontaktpersoner Ingemar Samuelson, e-post: ingemar.samuelson@sp.se, tel: 010-516 51 59 Eva Sikander, e-post: eva.sikander@sp.se, tel: 010-516 51 62

Akustik och vibrationer i träbyggnader SP Träteks kunskapsöversikt om Akustik i träbyggnader från 2008 ligger till grund för fortsatta insatser tillsammans med samtliga svenska FoU-aktörer inom området, ledande industriföretag och konsulter. En fördjupad analys av industrins behov för att kunna producera träbyggnader med god akustisk komfort presenteras vid en workshop i Stockholm den 10 mars. I maj ordnar vi en internationell workshop i Växjö, se rutan. Kontaktpersoner Birgit Östman, e-post: birgit.ostman@sp.se, tel: 010-516 62 24 Krister Larsson, e-post: krister.larsson@sp.se, tel: 010-516 57 29 Erik Serrano, e-post: erik.serrano@vxu.se, tel 010-516 52 63

Handböcker SP Trätek utvecklar handböcker för att underlätta ökat träbyggande. De två senaste är Träbroar samt Horisontalstabilisering av träbyggnader, som innehåller anvisningar och metoder för dimensionering och projektering. Båda handböckerna är rikt illustrerade och kommer att presenteras vid temadagar. Kontaktpersoner Anna Pousette, e-post: anna.pousette@sp.se, tel: 010-516 62 38 Bo Källsner, e-post: bo.kallsner@sp.se, tel: 010-516 6210

Kv Älvsbacka strand i Skellefteå

Aktuella kurser och temadagar 2009 • Akustik och vibrationer i träbyggnader • Grundkurs i virkestorkning • Internkontroll i limträindustrin • Certifiering av trähusbyggare • Certifiering av trähusbyggare • Ljudisolering • Steg- och trumljud • Träskydd • Acoustics in wood buildings COST workshop

10 mars

Stockholm

10–12 mars 12–13 mars 15–17 april 13–15 okt. 6–7 okt. 3–4 nov. 5–6 nov.

Skellefteå Borås Malmö Stockholm Borås Borås Borås

27–28 maj

Växjö

Med anledning av att detta är tidningen Bygg & tekniks jubileumsårgång kommer vi under året, under denna vinjett, att publicera några i vårt tycke intressanta och tidsypiska utdrag av artiklar och notiser ur den allra första årgången av Tidning för Byggnadskonst – som tidningen hette vid den tiden. Vi inleder med att saxa följande lilla artikel. Idag är kanske den vackra byggnaden är mer känd som Radisson SAS Strand Hotel i Stockholm.

vare sig det nu blir en person som hyr hela hotelletablissementet eller det blir ett ungkarlhotell med många olika hyresgäster – äro våningarna försedda med enkelrum och dubbletter i lämplig proportion och tidsenligt utrustade med nöddiga bekvämligheter.

Frimurareordens nya palats. Skall uppföras i samband med den gamla byggnaden.

Frimurareordens byggnad på Blasieholmen upptager endast en del af den stora tomten, hvilken sträcker sig genom hela kvarteret från Blasieholmsgatan ned till Nybroviken. Nära en tredjedel af tomten har hittills varit så godt som obebyggd. Nu kommer emellertid hela den stora tomtarealen att utnyttjas. Frimurareordens arkitekt hr Ludvig Peterson har redan för åtskilliga år sedan framlagt förslag i detta hänseende och ordens ledande män ha flera gånger beslutat sätta förslaget i verkställighet. Men först nu har det blifvit allvar af. Den tornbyggnad, som markerar gränsen till grannhuset, kommer särskildt från Strandvägen på andra sidan Nybroviken att gifva åt hela byggnaden en särdeles monumental prägel. Nybyggnadens jordvåning är afsedd för affärslokaler och anordnad så, att den

efter behof antingen kan uppdelas i flera, högst fem butiker eller apteras till en enda stor affärslokal. Till våningen höra stora och präktiga lagerutrymmen. Våningarna en, två och tre trappor upp, äro likformigt inredda efter ett fullt genomfördt korridorsystem. Hvad dessa våningar komma att användas till är ännu ej bestämdt, men de äro så anordnade att de lämpa sig lika bra till hotell som till kontorslokaler. I förra fallet –

Hela huset kommer att förses med centraluppvärmning. Ångpannan förlägges under den gamla stora gården. Tvänne elektriska hissar leda från bottenvåningen och ända upp till vindsvåningen, den ena jämväl upp till de två små våningar, som äro placerade i tornet. Att elektriskt belysningssystem jämväl kommer att anläggas är gifvet. Den nya byggnaden beräknas vara färdig senast hösten 1912.

Vi kan heller inte underlåta att ta med några annonser ur årgång 1. Bygg & teknik 2/09

Hvad det kostar att bygga i Stockholm. Apropås polisbygget på Kungsholmen.

I förra numret meddelades, hurusom polishusbygget på Kungsholmen fördyrats med nära en million kronor. Förhållandet har föranlett en del rätt skarpa anmärkningar från flera håll. Drätselnämndens första afdelnings delegerade för polis- och fängelsebyggnaderna har nu till bemötande af dessa anmärkningar framlagt en del sifferuppgifter till belysning af, huru kostnaderna för dessa byggnader ställa sig i jämförelse med kostnaderna för andra af Stockholms stad samtidigt utförda eller planerade byggnadsarbeten. Till grund för uppgifterna ha lagts de för byggnadsarbetena beviljade anslagen, då nämligen de verkliga kostnaderna för flertalet ännu ej äro kända. Den totala byggnadskostnaden för polisbyggnaderna och rannsakningsfängelset, med en byggnadsmassa enligt byggnadskontorets senaste uträkning af 155 200 kubikmeter, kommer att – frånsedt terrasseringskostnaden, 170 000 kr – uppgå till 3 480 000 kr, motsvarande en kostnad per kubikmeter af 22 kr 42 öre. Till Kungsholmens realskola, med en byggnadsmassa af 33 325 kubikmeter, ha anvisats 882 640 kr, motsvarande en kostnad per kubikmeter af 26 kr 28 öre, eller om beräknad kostnad för tomtens afsprängning m m, 60 450 kr ej medräknas, 24 kr 67 öre per kubikmeter. För Östermalms nya läroverk med en byggnadsmassa af 49 960 kubikmeter, ha anslagits tillsammans 1 387 500 kr motsvarande en kostnad per kubikmeter af 27 kr 77 öre. För det nya tullpackhuset, med en byggnadsmassa af 31 350 kubikmeter, ha anslagits tillsammans 1 090 000 kr, motsvarande en kostnad af 34 kr 76 öre per kubikmeter. Det nya rådhuset i kvarteret Frukostkorgen har, enligt rådhusbyggnadsdelegerade till drätselnämnden afgifna förslag, beräknats kosta, utom terrassering, tunnel m m, 3 472 000 kr, hvilket, då byggnadernas massa utgör 115 680 kubikmeter, motsvarande en kostnad af 30 kr 01 öre per kubikmeter. Af dessa siffror anse delegerade framgå, att polisbyggnaderna och rannsakningsfängelset, inberäknadt nu begärda tilläggsanslag, kunna utföras för en kostnad per kubikmeter, som med 9 till 35 procent understiger hvad ofvannämnda samtida byggnasdarbeten beräknats kos-

Bygg & teknik 2/09

bygg & t eknik 100 år

ta, detta ehuru polisbyggnaderna utgöra en anläggning af 3 till 5 gånger så stor byggnadsmassa, af vida större utsträckning och mycket mer komplicerad art än de andra kommunala byggnaderna och sammansatt af ett stort antal mer eller mindre fristående byggnader för skilda ändamål. Artikeln ovan om byggnadskostnader i huvudstaden stod att läsa i nr 13 av Tidningen för Byggnadskonst, som utkom på hösten 1909. I samma årgång kunde prenumeranterna läsa bland annat följande notiser om tvänne herrar som varit på ”resande fot”: Trollhättekanalbygget på entreprenad. Vattenfallsdirektören öfverste Hansen har nu hemkommit från en studieresa på kontinenten, hvarvid han bl a ingående studerat konstruktionerna vid slussars fyllande och tömning. För det stora Trollhättekanalbygget har därvid god ledning vunnits, hur dessa detaljkonstruktioner böra anordnas. Vid kontinentens kanalbyggen använder man sig hufvudsakligen af entreprenadsystemet, under det att de arbeten, som fordras särskild noggrannhet, utföras af statens egna arbetare. Detta system kommer äfven att tillämpas vid Trollhättekanalbygget, där man ämnar utlämna arbetena till flera entreprenörer, under det att vid särskildt viktiga punkter staten själf öfertager dem. Stadsingeniör H Ygberg Stockholm, råkade i fredags ut för en olyckshändelse, i det han vid ett besök i nr 1 Bollhusgränd halkade omkull i en trappa och slog hufvudet i ett värmeelement, så att ett större krossår uppstod i pannan och vänstra foten vrickades. Ingeniör Y erhöll först af en tillkallad fältskär ett provisoriskt förband och fördes därpå i ambulans till sitt hem. Under rubriken ”Från utlandet” hittar vi följande internationella utblickar: Bamberger Hof hotadt. Bambergers ryktbara gamla hotell, Bamberger Hof, lär komma att nedläggas, och i stället skall på platsen resas ett modernt affärspalats. Det är ett hårdt slag mot Bambergs gamla stadsplan, som därmed riktats. Bamberger Hof är en ståtlig barockbyggnad och det skulle vara en oersättlig förlust, om det finge försvinna, hvarförutom kringliggande gamla byggnader såsom Jesuiteroch Martinskyrkorna samt det förutvarande jesuiterbiblioteket blefve lidande, om affärspalatset komme att resa sig i höjden midt ibland dessa.

Storslagna gatubyggnader i Madrid. En stor plan, på hvilken arbetats i flere decennier, kommer nu till utförandet i Madrid. Det gäller framdragandet af en bred boulevardartad gata genom de trånga kaotiska stadsdelarna norr om Madrids medelpunkt ut till Plaza de S. Marcial. För utförande har bildats ett syndikat af spanska, franska och engelska kapitalister, och kostnaderna beräknas till 35 millioner pesetas. Byggnadstiden torde bli 8 år. Wiens parkanläggningar. Till utvidgande af Türkenschanzparken vid Wien har beviljats 800 000 kr. Utom planteringar komma på det nya området att anläggas öppna änger och lekplatser samt dammar. Den nya parken skall öppnas för allmännt bruk den 1 juli 1910. Klippen ur årgång 1 avslutas denna gång med en liten produktnyhet, som vi lämpigt nog hittar under rubiken ”Tekniska meddelandenden”: Buhl’s ventilkran ”Ideal”. En förbättring af den vanliga ventilkranen utgör den i figuren framställda konstruktionen. Omedelbart på anslaget ligger den elastiska packningen a, som skyddar ventilanslaget för det genomströmmande vattnet och möjliggör en säker tätning genom en lätt vridning på spindeln och tryckning af den därpå fästade ventilen c. På ventilanslaget står löst en genomborrad hylsa b, som tjänar till att närmare fördela vattenstrålens kraft och ändå lämna vattnet möjligast fri väg. Genom den i en förtjockning på den öfre delen af kranen liggande packringen och den vanliga packdosan förhindras vattnets utströmning uppåt. Figuren visar dessutom en i kranens mynning insatt stålregulator af fjädrande bleckplåt, hvilken förhindrar en för hastig utströmning af vattnet.

Buhl’s ventilvattenkran ”Ideal”, anno 1909.

Vi sätter PROFIL på Sverige

Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlade det hela om ett genuint hantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer av byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet och ett fortsatt genuint hantverk.

Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs som oss är många men kan sammanfattas i tre ord:

Finish Funktion Kvalité

Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se

Teknik för hållbarhet När hållbart byggande aktualiseras tycks de flesta genast tänka på nybyggnad. Med viss rätt, eftersom utformning och teknik då kan väljas mer strikt utifrån ekologiska mål. Men om vår byggda miljö snabbt ska göras mer hållbar är det ombyggnad som ger de största möjligheterna. Vårt ”underhållsberg” – hus som nått fyrtioårsåldern och ännu inte renoverats beträffande installationer, klimatskal med mera kräver stora insatser under de närmaste tio till femton åren. Där ingår till exempel flerbostadshus med cirka 900 000 lägenheter från folkhemmets och rekordårens tid, 1946 till 1975. Lägger man därtill alla åldrande småhus och lokalhus, med liknande förnyelsebehov, rör det sig om en mycket stor del av hela vårt byggnadsbestånd. Om man då konsekvent ser det redan byggda som en resurs och väljer åtgärder och teknik med största möjliga miljöhänsyn torde det sammantaget betyda långt mer för miljömålen än det som byggs nytt under samma tid. Många redan ombyggda hus behöver dessutom förbättras beträffande energiegenskaper med mera. Varsamhet är ett krav vid all förnyelse av byggd miljö. Bebyggelsens karaktärsdrag ska beaktas och dess värden ska tas till vara. Och visst kan sådana krav ge problem när ordinära tekniska lösningar för ökad hållbarhet innebär stora ingrepp och förändringar. Men alternativa lösningar finns nästan alltid, och andra typer av åtgärder, som är lättare att förena med planoch bygglagens krav på varsamhet, kan kanske ge tillräckligt goda effekter. Det gäller ”bara” att vara uppmärksam på de specifika förutsättningar som varje enskilt förnyelseobjekt har och välja sina åtgärder med omsorg. Att så långt möjligt använda det som redan finns spar oftast både pengar och ändliga naturresurser. Artikelförfattare är Sonja Vidén, arkitekt SAR/MSA och docent, BOOM-gruppen (tidigare KTH/ Arkitektur), Stockholm. Bygg & teknik 2/09

Åldrade installationer och klimatskal kräver många stora insatser. Här är det fasader, fönster och tak som behöver förnyas och förbättras.

Artikeln utgår i huvudsak från två omfattande studier – en ännu inte slutförd – av ombyggnad och andra åtgärder för ökad hållbarhet i områden med flerbostadshus byggda cirka 1945 till 1975.

En rik palett av möjligheter

Under det senaste decenniet har många av våra halvgamla bostadsområden byggts om mer eller mindre genomgripande. Aktuella underhållsbehov har oftast varit den utlösande faktorn – uttjänta tekniska installationer, åldrade och skadade tak, fasader och fönster, slitna gårdsmiljöer etcetera. Men de åtgärder man valt har vanligen också syftat till att anpassa hus

och områden till dagens behov och efterfrågan och öka deras hållbarhet, ekologiskt, tekniskt, ekonomiskt och socialt. De ekologiska målen är många, men energihushållning är utan tvivel det dominerande om man ser på vad som görs. De förnyade områdena visar på en bred palett av möjligheter, både för energihushållning och annat. Här finns mycket att lära och inspireras av! De åtgärder och tekniska lösningar som tas upp här – en bråkdel av den breda paletten – sorteras in under sex huvudrubriker, alltefter sin inriktning: ● Energihushållning ● Vatten och avlopp ● Inomhusmiljö och material ● Avfall och rivning

Här har kvaliteter och tidskaraktär tagits väl till vara vid upprustningen, till exempel har balkongerna fått nya betongfronter lika de gamla.

Utemiljö och biologisk mångfald Tillgänglighet och användbarhet. En del åtgärder innebär omvälvande förändringar i boendemiljön medan andra knappt syns. Även miljöeffekterna varierar mellan olika typer av åtgärder och olika tekniska lösningar. De är ofta svåra att fastställa mer exakt, eftersom olika slags åtgärder samverkar på olika sätt. ● ●

Energihushållning

När behoven av energisparande diskuteras är det oftast husens isolerförmåga som står i fokus. Men energihushållning i bebyggelse handlar om mycket mer än husens klimatskal. I många fall är förbättringar av värme- och ventilationssystem det mest kostnadseffektiva. Om värmesystemen i husen ses över och injusteras

En värmepump kopplad till frånluften bidrar här till värme- och varmvattenförsörjningen. Vinden har dessutom fått 40 cm tilläggsisolering, utom vid gångytorna.

väl och tilluften förvärms på något sätt minskar behoven av tillförd energi. Dessutom har många bostadsområden förbättrat sin miljöprofil avsevärt genom att gå över från uppvärmning med olja till biologiskt bränsle – pellets, träpulver eller biogas – i lokal panncentral eller via fjärrvärme. Värmepumpar. Värmepumpar ger drygt två till tre gånger mer energi än vad de själva förbrukar och kan ta sin värme från berg, sjövatten, uteluft eller frånluft.

Bergvärme används allt mer, och där förutsättningarna är goda – Strömstadsbyggen AB är ett exempel på det – kan den stå för nästan all behövlig uppvärmning av bostäder och lokaler. I bostadsområdet Ringdansen i Norrköping ger en mindre bergvärmeanläggning, som försörjer vissa av husen med värme (sommartid kylning av vissa lokaler), dessutom överskottsvatten av god kvalitet från borrhålen. Det används till en fontän, till bevattning och till de boendes biltvättplatser. Installation av värmepumpar för återvinning av värme från frånluft ses som en lönsam åtgärd. Den aktualiseras framför allt när gamla ventilationssystem förbättras eller byts ut och behöver inte innebära några stora ingrepp. Väl skyddade och isolerade ledningar behövs förstås för kylmediet, som bidrar till att värma radiatorvatten och varmvatten. Uppvärmningskostnaderna kan minska med uppåt en tredjedel. Sommartid behövs normalt ingen tillskottsvärme alls, snarare kan ett överskott uppstå. I vissa fall kan grannfastigheter få sitt varmvatten den vägen. Solvärme. Att installera solvärme kan vara ett relativt okomplicerat sätt att tillföra extra värme, om lämpliga utrymmen finns för ackumulatortankar där värmen kan nyttiggöras. En väl dimensionerad och utförd solvärmeanläggning ger sällan driftproblem och kan ofta klara hela uppvärmningen av varmvatten på sommaren. Där den kombineras med berg- eller jordvärme kan den också bidra till att återvärma borrhål eller berörda markytor. Det finns solfångare av flera olika typer med olika effektivitet och kostnad, och utveckling pågår. Vanligast hittills är så kallade plana solfångare, där vatten cirkulerar och värms i solpanelernas rör. Panelerna bör monteras i så optimal vinkel mot solen som möjligt. Om taken är så dåliga att de behöver göras om kan de ibland ges en ny typ och lutning, anpassad till takintegrerade paneler. Men här handlar det också om att förena de tekniska aspekterna med hänsyn till husens skick, ur-

Fritt monterade solfångare är ofta en utmärkt lösning på låglutande tak. (Lund, Dalby).

sprungliga karaktär och volymer. Solpaneler som monteras fritt, som tillägg på befintliga tak, kan ibland vara det minst störande. Styrning och övervakning. Tekniska system där ventilation och värmetillförsel samspelar väl är en förutsättning för god värmekonomi. En viktig del i energihushållningen är därför en effektiv styrning och övervakning av de tekniska systemen. Det gäller särskilt i hus där även kylning av lokaler kan behövas. Datoriserade styrsystem har utvecklats starkt under det senaste decenniet och kan minska energiåtgången för värme och ventilation med tio till femton procent. De kan dessutom spara både tid och förorenande biltransporter, då fel som uppstår i försörjningssystemen snabbt kan upptäckas via datorn. Väl balanserade system är viktiga för ett bra inomhusklimat. Hushållning med el är i många avseenden det minst kontroversiella sättet att spara energi åtminstone i bostadsbebyggelse. En hel del åtgärder som tillsammans ger stor effekt är i dag självklara för många hushåll och fastighetsägare, som att välja modeller med energisnål teknik för vitvaror och tvättutrustning och att välja lågenergilampor i stället för glödljus. Glödljusbelysning börjar för övrigt fasas ut i Sverige i höst, då matta glödlampor och hundrawattslampor inte får säljas längre. Allt fler hus förses också med energisnål, närvarostyrd belysning i trapphus och andra gemensamma utrymmen. Tekniken för såväl armaturer som ljuskällor har utvecklats sedan starten och det finns en rad exempel som visar besparingar på mer än sextio procent samtidigt som belysningen blivit bättre. Utomhus är tidseller dagsljusstyrning av belysningen en bra och beprövad teknik. Äldre motorvärmare av typ på/av bör bytas ut eller kompletteras så att de blir tids- och temperaturstyrda. Energiåtgången kan då minskas kraftigt utan att komforten påverkas.

Här återvinns värme till varmvatten och radiatorvatten även från biogaspannans rökgaser. Bygg & teknik 2/09

Solceller, för egen, lokal produktion av el är ännu mycket ovanligt i bostadshus. De kiselsolceller som finns idag är dyra och har ganska liten verkningsgrad, cirka femton procent. Men som solavskärmning på skolor, kontorshus med mera, där de ju också minskar behovet av kylning då det är varmt ute, börjar de komma mer i användning. Den utveckling som pågår mot andra, billigare typer av solceller och ökad effektivitet kommer troligen att bredda användningen. Individuell mätning och debitering av värme, el och varmvatten krävs idag vid nybyggnad. I äldre hus, där till och med hushållsel ibland mäts kollektivt, införs nu ofta individuell mätning, främst i samband med ombyggnad. Vissa problem finns då med att mäta och debitera värme ”rättvist”. De tekniker som används, flödesmätning (i rörsystemet) eller komfortmätning (temperaturen på valda platser i varje bostad), har båda sina osäkerheter. Kostnaderna för installationer och mätning/debitering har hittills haft en viss återhållande effekt. Med nyare lösningar, bland annat trådlös sensorteknik, kan mätningarna troligen bli både billigare och bättre. Generellt leder mätning i bostäder till besparingar på tio till tjugo procent av värmen och femton till trettio procent av varmvattnet. Men variationerna är stora mellan hushållen. Att boende själva kan följa sin förbrukning via en monitor i bostaden kan stimulera till ökat sparande. Tilläggsisolering. En stor del av byggnaders värme försvinner som bekant genom klimatskalet. Här finns alltså en

Att enbart byta bågar, och täta väl, minskar ingreppen för att få energisnålare fönster. En enkel profilering av de nya bågarna ger bättre och vackrare ljusinfall.

stor potential för energisparande. Exempelvis har ursprungliga ytterväggar på bostadshus från rekordåren 1961 till 1975 i allmänhet dubbelt så höga U-värden (0,4 eller mer) som nya byggnader. Icke tillläggsisolerade hus från folkhemstiden 1946 till 1960 är än sämre, med U-värden på 0,5 till 0,6. Även tak, och golv mot mark, är ganska dåligt isolerade. Otätheter och fönster med höga U-värden bidrar till energiläckorna. Ett problem när man vill förbättra isolerförmågan är att många åtgärder är kostnadseffektiva bara om berörda bygg-

Solcellerna här ger inte så mycket el, men bidrar till att illustrera de miljöambitioner som präglat ombyggnaden. De inglasade loftgångarna förvärmer tilluften till Bygg & teknik 2/09

Här har ett gammalt tvåglasfönster kompletterats med metallprofiler som skydd för karmarna, och den inre bågens enkelglas har bytts mot ett belagt isolerglas.

delar ändå kräver omfattande underhållsåtgärder. Husens yttre har också många tidstypiska drag som måste uppmärksammas och respekteras inför förändringar. Men en hel del kan förbättras utan sådana målkonflikter. Att tilläggsisolera det översta bjälklaget eller fönsterlösa gavlar på ett hus går ofta utmärkt. Fönster i gott skick kan ganska enkelt kompletteras med ett extra glas med en ”osynlig” beläggning eller genom att ett glas byts mot en isolerruta, och nytillverkade fönster kan både följa den gamla karaktären och tillföra nya kvaliteter. Fasaderna är svårare att förbättra utan att karaktären förändras. Tilläggsisolering bygger ofta ut så kraftigt att samspelet mellan fasadyta, fönster, takfot etcetera förfulas. För acceptabla resultat behövs stor omsorg i metodval och utförande, men också effektiva isoleringsmaterial och ytskikt som harmonierar med de ursprungliga. En bra puts på en måttligt tjock extra isolering har till exempel visat sig vara en hållbar teknisk lösning för gamla putsade hus. För de flesta tegeloch betongfasader utan skador som i sigkräver omfattande förnyelse är det svårare att förbättra isolerförmågan på ett varsamt sätt. Olika tekniker för tunn termoisolering, som har utvecklats inom rymdforskningen och som bygger på att värme/kyla reflekteras inåt/utåt, kan kanske ge nya möjligheter. När husen och klimatskalet i sig kräver större förnyelseåtgärder öppnas stora möjligheter att konsekvent försöka tilllämpa så kallad passivhusteknik – att ge husen ett så bra klimatskal, och så effektiva tekniska system, att behoven av köpt värme i stort sett elimineras. Ett förebildligt pilotprojekt med sådan inriktning pågår sedan något år i Alingsåshem, som renoverar ett bostadsområde med 300 lägenheter i tegelklädda hus från 1970-talet med passivhusteknik. Väggar, fönster och 49

en del pilotprojekt. Det kan fungera bra där brukarna är engagerade, men någon mer allmän tillämpning är svår att se. Även tekniker för att använda så kallat ”gråvatten” till spolning av toaletter, bevattning och dylikt har utvecklats, men hittills stannat vid enstaka projekt. Hushållning med vatten har på många håll stimulerats av att system för individuell mätning av vattenförbrukningen har införts. Eftersom kostnaderna för de installationer som behövs ännu är ganska höga har mätningarna oftast begränsats till varmvattnet, och då med goda resultat (jämför ovan).

Inomhusmiljö och material

Många putsade hus förvanskades på 1980-talet genom tilläggsisolering och plåtinklädnad. Idag behöver både isolering och plåt förbättras. Här återställdes 1950-talskaraktären med puts på ny tilläggsisolering med mera.

tak ges superisolering, köldbryggor elimineras och nittio procent av värmen i ventilationssystemet återvinns. Bästa teknik används också för att hushålla med vatten och avfall och en stor del av bostäderna handikappanpassas, allt i samråd och samverkan med de boende i området.

Vatten och avlopp

Den teknik som har utvecklats för att hushålla med vatten har fått brett genomslag under senare decennier. I dag är armaturer för duschar och tappvatten, snålspolande wc, vattenoch energisnål tvättutrustning med mera självklarheter vid upprustning. Tidiga modeller av snålspolande wc orsakade inte sällan problem med stopp i avloppen, men på senare år har bättre, något

Helkaklade väggar, bra tätskikt, ettgreppsblandare och lättåtkomliga rörskarvar ökar hållbarheten. Här installerades även urinsorterande wc.

mindre snåla modeller utvecklats. Tekniker för kretsloppsanpassning av avlopp har också utvecklats. Urinsorterande toaletter är den lösning som prövats mest, även om den inte har nått allmän spridning. Kanske på grund av människors vanor och attityder, för att underdimensionerade ledningar till en början orsakade igensättningar, och för att det ofta varit svårare än väntat att få avsättning för urinen. Att urin är en utmärkt ersättning för konstgödsel och att utsläppen av kväve och fosfor minskar har inte varit tillräckligt lockande. Torra toalettlösningar, där urinen tas om hand för sig medan fekalier komposteras, separat eller tillsammans med komposterbart hushållsavfall, har installerats i

Att skapa, eller bibehålla, en sund inomhusmiljö – och utomhusmiljö – är ett viktigt mål vid förnyelse av bostäder och lokaler. Problem med fukt, mögel och luftföroreningar kan drabba bebyggelse av alla åldrar. En förutsättning för bra inomhusluft är förstås en väl fungerande ventilation. När något ska förnyas gäller det dessutom att lägga hälsoaspekter på de material som ska tillföras. Men många byggprodukter saknar ännu byggvarudeklaration. Än fler innehåller ett eller flera hälso- eller miljöskadliga ämnen. Ett exempel som visar på problemen är att vid en mycket miljöambitiös ombyggnad av bostadsområdet Ringdansen i Norrköping var bara elva procent av de produkter som användes, och där en varudeklaration alls fanns, fria från sådana ämnen. Att utveckla alternativa, mer miljövänliga material är alltså en angelägen uppgift! Även befintliga material måste beaktas, och skaderisker helst elimineras. Asbest, som förbjöds 1977, förekommer inomhus främst i rörisoleringar och i fix och fogar till kakel, utomhus mest som

En luftig byggnad med sedumtak och en delvis nedgrävd behållare för kompost ger plats för sorterat avfall och utgör samtidigt ett tillskott i boendemiljön. Bygg & teknik 2/09

olika slags avfall som kastas. Gamla soprum kan också förses med kärl för olika fraktioner. Ovanför kärlen monteras då en pendel- eller svängstos som kan styras via en manöverpanel vid varje inkast. Ombyggnad innebär nästan alltid mer eller mindre omfattande rivningsarbeten. Tekniker för rivning har utvecklats, bland annat så att det avfall som produceras kan sorteras upp och tas om hand på ett adekvat sätt – genom återbruk, material- eller energiåtervinning eller, när inget sådant är möjligt, genom att föras till deponi.

Utemiljö och biologisk mångfald

Betong- och tegelkross från rivna byggnader kan bilda stommar till kullar som gör utemiljön mer varierad.

fasad- eller takmaterial. PCB, som avger hälsofarliga ämnen till luft och mark och som därför förbjöds 1972, användes som mjukgörare i fogmassa för fasader och kan även finnas i vissa golvplattor. Tekniker för att riva och ta hand om dessa ämnen är nu väl utvecklade. För ökad hållbarhet bör nya material och tekniska lösningar väljas även med hänsyn till kretsloppsaspekterna. Att använda förnyelsebara råvaror i lätt demonterbara konstruktioner underlättar framtida förändringar. Idag finns också en rad möjligheter att begränsa elektrisk och magnetisk strålning i bostadshus. Femledarsystem, skärmade elkablar, jordade elcentraler och nätfrånkopplare kan underlätta kvarboende för elöverkänsliga.

Avfall och rivning

Sortering av avfall är nödvändigt i ett kretsloppssamhälle. Men hur olika fraktioner av avfall – återvinningsbara material, brännbart, komposterbart, miljöfarliga material – tas om hand växlar både över tiden och från kommun till kommun. Därmed växlar också kraven på sortering. Komposterbart hushållsavfall kan till exempel tas om hand via kompostkvarnar i köken om det sedan lätt kan sändas vidare till en anläggning för produktion av biogas. I andra fall är kanske lokala komposteringsmaskiner eller centrala komposteringsanläggningar lämpligast. De lösningar som väljs ska uppfylla gällande arbetsmiljökrav och samtidigt vara lättskötta, hygieniska och ge en rimlig bekvämlighet för brukarna. Det finns en rad tekniska lösningar för att samla upp, lagra och hämta hushållsavfall på ett optimalt sätt. De flesta bygger på att särskilda sophus byggs. Men viss sortering kan också åstadkommas utan att befintliga sopnedkast slopas. Vissa kommuner har avfallsanläggningar med optisk sortering, som bygger på olikfärgade påsar för de Bygg & teknik 2/09

En hållbar utveckling innefattar en utemiljö som ger utrymme för mer naturlig grönska och ett rikare djurliv än merparten av dagens stadsbebyggelse och tätare bostadsområden. Med rätt anläggningsteknik kan många hårdgjorda ytor göras grönare och mer vattengenomsläppliga.

Här samlas dagvatten till en bäck (tidigare kulverterad) som tillsammans med sina växter och en sedimenteringsdamm stimulerar till lek och utevistelse.

En sedimenteringsdamm för dagvatten och en fontän som försörjs med springvatten från borrhål för bergvärme.

Fler biotoper, som passar olika växt- och djurarter, berikar vistelsemiljön även för människor, liksom odlingslotter och generösa uteplatser på mark. För att fungera väl behöver sådana ytor en professionell markberedning. På vissa håll finns det risk för översvämningar om regnvatten inte tas om hand. Att göra ”gröna tak” är en metod som tillämpats för ganska många nya sophus och även vid nybyggnad av bostadshus, men ännu sällan vid ombyggnad av bostadshus. ”Gröna tak” ger flera fördelar: de ger mycket god värmeisolering, de kan jämna ut närklimatet genom att ta upp stora mängder regnvatten och avge fukten under torra perioder, och de ger en grönare utsikt från eventuella omgivande högre hus. En åtgärd som på många håll har gett utemiljö och biologisk mångfald ett stort lyft är LOD – lokalt omhändertagande av dagvatten. Sedimenteringsdammarna för dagvatten tar hand om en stor del av det slam och de föroreningar som tidigare förts vidare till recipienten. Samtidigt ger dammar och kanaler en ny, variationsrik miljö, som är lockande för växter, djur och människor. Grunda dammar med svagt sluttande botten behöver normalt inte inhägnas och blir därmed en stor tillgång för lek och rekreation.

erna. Genom förbättringar av drivoch styrsystem har elförbrukningen reducerats och genom nya säkerhetssystem har behoven av ingrepp för att ge plats åt hissbotten och hisstopp minskat kraftigt. Fjärrstyrning av dörröppnare med mera hjälper också många rörelsehindrade att klara sin vardag bättre.

Hållbar teknik för människor

Uppmätta miljöeffekter av olika slags ombyggnadsåtgärder för ökad hållbarhet står inte alltid i direkt relation till kostnader och ingrepp. Till stor del beror effekterna förstås på husens förutsättningar. Men att bygga om i bebodda/befolkade områden skiljer sig också på många sätt från nybyggande. Människor har sina etablerade handlingsmönster i sin invanda bostads-/arbetsmiljö. För att åtgärderna ska få avsedda effekter behöver alla berörda se sin egen betydelse för resultaten och åtminstone i viss mån engageras i ”sina” miljöfrågor. Ett sådant engagemang skapar ofta lokala kontakter och kan därmed bidra till den sociala hållbarheten. För social hållbarhet krävs också Ett av flera bra sätt att komplettera med nya hissar i att människor ska ha råd att bo kvar hus med trapphus mot fasad: en ny trappa placeras i en tillbyggnad och hissen får ta en del av den gamla efter en ombyggnad och anse den nya boendemiljön prisvärd. Det är trappans plats. därmed en självklarhet att varje olika skeden i livet, behöver vardagsmil- planerad åtgärd måste bedömas utifrån jön vara både tillgänglig och användbar. både kostnader och nytta. InvesteringsTillgänglighet och användbarhet Det är ofta detta, inte bara skärpta byggkostnader måste vägas mot kostnader för Miljöns tillgänglighet för funktionshind- bestämmelser, som gör att hissinstallatio- drift och underhåll och de totala kostrade är inte något som självklart kopplas ner och handikappanpassning blivit allt nadsökningarna måste hållas inom givna samman med hållbarhet. Men för att nå vanligare vid ombyggnader. Tekniken för ramar. Ekonomisk och social hållbarhet social hållbarhet, områden där människor hissinstallationer i befintliga hus har ut- sätter därmed tillsammans ramar för ekovill, och kan, bo kvar och arbeta under vecklats starkt under de senaste decenni- logisk hållbarhet. ■

Information och dialog är en nödvändig grund för ökad hållbarhet.

Åtgärder måste alltid väljas med hänsyn till förutsättningarna – i bostadsområden är det människors hem som berörs. Bygg & teknik 2/09

S P L I T Z

Om den varit av betong hade den brunnit för länge sen Och bara vid tillverkningen. När betongen brunnit färdigt i gjutformen är den obrännbar under resten av sin livscykel. Betong minskar därför risken för att en brand ska sprida sig och vålla stora skador. En ny rapport visar att risken för en omfattande brand är hela 11 gånger högre för trähus, och kostnaden för återuppbyggnad cirka 5 gånger högre, jämfört med betonghus. Rapporten i sin helhet finns på vår webbplats. För ett brandsäkert byggande – Tänk betong, bygg med prefab.

www.betongvaruindustrin.se

Kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning vid renovering av miljonprogrammets bostäder Det krävs nya arbets- och samverkansformer för att uppfylla de allt tuffare kraven på energieffektivisering och god innemiljö som ställs i moderna renoveringsprojekt. De tuffare kraven är resultatet av klimatförändringar, resursbrist, sociala förändringar, ökad förekomst av byggnadsrelaterad ohälsa och ökad vistelse inomhus. Kvalitén i arbetsutförande och på komponenter och system blir också alltmer avgörande för att nå ett bra slutresultat. Inom det SP-ledda EU-projektet Square har ett generellt kvalitetssäkringssystem för innemiljö och energianvändning utarbetats som kan användas i samband med renovering av flerbostadshus med fokus på miljonprogrammets bostäder. Utgångspunkt för systemet har huvudsakligen varit de svenska P-märkningsreglerna för innemiljö och energianvändning, [1], samt andra liknande befintliga system. Kvalitetssäkringssystemet finns redovisat i detalj i en projektrapport på engelska som även är översatt till svenska, [3]. Dessutom har en vägledning tagits fram för att underlätta för byggherrarna att implementera kvalitetssystemet i organisationen och använda det i ombyggnadsprojekten, [4].

Stor energibesparingspotential i miljonprogrammet

Andelen flerbostadshus som är i behov av renovering varierar kraftigt inom EU-länderna. Exempelvis har Österrike och Finland redan renoverat 30 till 40 procent av sitt lägenhetsbestånd, medan Sverige endast renoverat cirka 15 procent och Bulgarien i princip har behov av renovering i hela sitt bestånd. Uppskattad potential för

Artikelförfattare är Kristina Mjörnell, och Peter Kovacs, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Borås.

energibesparingar vid omfattande renovering varierar också stort. Femtio till sextio procent reduktion av det totala energibehovet är vanligt förekommande siffror men siktar man på så kallad passivhusstandard kan energibesparingspotentialen vara betydligt högre, [2]. Ett exempel från den svenska marknaden visar att ungefär hälften av det svenska bostadsbeståndet inryms i flerbostadshus. Inom det så kallade miljonprogrammet (byggt 1961 till 1975) uppgår den totala energianvändningen, inklusive hushållsel, till cirka 9,5 TWh/år. Specifik energianvändning ligger i medeltal kring 210 kWh/(m2 år). Total uppskattad användning och besparingspotential för relevanta delsystem framgår av tabell 1, [2]. Upp till en halvering av energianvändningen kan uppnås i denna typ av byggnader.

Kvalitetssäkring – behövs det?

Kvalitetssäkringssystemet har utvecklats inom projektet Square har som främsta syfte att säkerställa ett optimalt resultat när förbättrad inomhusmiljö och energieffektivitet ligger i fokus vid renoveringen, figur 1. Genom att arbeta med båda delarna parallellt undviker man risken att den ena förbättras på bekostnad av den andra. Systemet omfattar i princip hela processen från idé till förvaltning och är uppbyggt som ett traditionellt kvalitetssäkringssystem. Det lämpar sig därför väl för att integreras med organisationens redan existerande system för kvalitetssäkring som till exempel ISO 9001. Systemet är främst avsett att fungera genom egenkontroll från fastighetsägarens, beställarens eller förvaltarens sida men i Sverige finns även möjligheter till tredje-

partscertifiering genom SP:s P-märkning, [1]. Att upprätta ett kvalitetssäkringssystem kräver tid och pengar, men för en organisation som arbetar långsiktigt och räknar med att genomföra fler renoveringsprojekt i framtiden kommer det att vara en god investering. Detta under förutsättning att man lyckas hitta en god balans mellan administrativa krav, praktisk nytta och generell acceptans inom organisationen. Lyckas man med detta så kan man skörda frukterna i form av: ● Ekonomiska och miljömässiga besparingar som på längre sikt kan bli mycket stora. ● Färre suboptimeringar och negativa effekter av ensidigt fokus på antingen innemiljösatsningar eller energieffektivisering. ● Förbättrad återkoppling och erfarenhetsuppbyggnad inom organisationen genom systematiskt, planerat och väl dokumenterat arbete. Det ger en möjlighet att finna brister i tid innan det leder till större kostsamma åtgärder och minskar behovet av akututryckningar. ● Förbättrad kommunikation mellan ägare, förvaltare, brukare och driftpersonal genom tydliga mål och mätbara resultat. ● Nöjdare kunder och mindre klagomål genom aktiv medverkan från de boende och genom systematiskt arbete med hantering av avvikelser och klagomål.

Hur går det till?

För att bli användbart och effektivt måste kvalitetssäkringssystemet skräddarsys till den aktuella organisationens rutiner och verksamhet. Det innebär konkret att organisationen, antingen genom eget arbete eller med hjälp av en extern konsult byg-

Tabell 1: Energianvändning och besparingspotential för svenska beståndet. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energi användning Dagens energianvändning Besparingspotential (TWh) (TWh) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byte eller renovering av fönster 1,5 – 2,0 0,5 – 1,0 Isolering av byggnadsskalet 1,0 – 1,5 0,5 – 1,0 Lufttäthetsåtgärder 0,5 – 1,0 0,5 Ventilationåtgärder 2,0 – 2,5 1,5 – 2,0 Tappvarmvatten 1,5 – 2,0 0,5 – 1,0 Förluster i uppvärmningssystem 0,5 – 1,0 0,5 Hushållsel 1,0 – 1,5 0,0 – 0,5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Totalt 8,5 – 10,5 4,0 – 5,5 Bygg & teknik 2/09

TECKNING: ERIC WERNER TECKNAREN AB

Figur 1: Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus.

ger upp kvalitetssäkringssystemet, upprättar rutiner och dokument och förankrar systemet i organisationen. Organisationen bör analysera hur kraven i kvalitetssäkringssystemet för innemiljö och energi kan integreras i ett befintligt ledningssystem i de fall ett sådant finns på plats, figur 2. Man bör sedan utarbeta en plan för hur tillkommande rutiner på bästa sätt ska kunna inarbetas i det befintliga systemet. Om organisationen arbetar efter ISO 9001:2000 kan paragraferna 4.1 och 7.1 i denna ge vägledning när planen upprättas.

Kvalitetssäkring i ombyggnadsprocessen

Hur väl man lyckas med att uppfylla energimålen och kraven på god inomhusmiljö i bruksskedet beror till stor del på hur framgångsrik ombyggnadsprocessen är. Rutiner för förberedelser, planering och övervakning av ombyggnadsprocessen är en stor hjälp för organisationen att säkerställa kvalitet och nå bra resultat.

Inför ombyggnad. Innan ombyggnadsprocessen påbörjas ska en enkätundersökning om de boendes uppfattning om innemiljön utföras. Syftet med enkäterna är att få brukarnas synpunkter beträffande termisk komfort, luftkvalitet, buller, belysning och ljusförhållanden. Dessutom ska det utföras en teknisk utvärdering av inomhusmiljön och energianvändningen som underlag för att ta fram åtgärdsförslag i samband med ombyggnaden. Utredningen omfattar en grundläggande första undersökning, så kallad GFU och en första energianalys, så kallad FEA. En GFU omfattar en inventering och besiktning av byggnaden som helhet samt ett urval av enskilda lägenheter och kan göras på en enskild byggnad eller på en grupp byggnader med likartad teknisk uppbyggnad och status samt liknande system för värme och ventilation. En del mätningar krävs för att kontrollera om innemiljön uppfyller de krav som ställs av myndigheter eller av byggherren

Figur 2: Kvalitetssäkringssystem för god innemiljö och energianvändning. Bygg & teknik 2/09

eller förvaltaren. Vid besiktningen undersöks väggar, golv och tak med avseende på fukt, lukt, mögel, bakterier och radon. Kontroll sker att ventilationssystemet ger tillräckligt höga flöden och inte alstrar för höga ljudnivåer. Dessutom kontrollerar man ljudnivån i lägenheter orsakat av omgivningsbuller såsom trafik. Inventeringen ska utföras i en så stor del av lägenheterna så att resultatet kan anses representativt för hela beståndet. De fel och brister som identifieras i samband med GFU utgör underlaget för en åtgärdsplan som upprättas inför ombyggnaden. FEA består av en inventering av byggnaden eller byggnadsbeståndet med dess aktuella energistatus och energiprestanda. Inventeringen kan bestå av granskning av ritningar, driftuppföljningsprogram, övervakningssystem och annan dokumentation, till exempel projekteringsunderlag från tidigare ombyggnader. Vidare ingår besiktning av status på energirelaterade installationer och byggnadskomponenter, intervjuer med driftpersonal och eventuella kompletterande mätningar. FEA bör så långt som möjligt samköras med GFU när det gäller okulär besiktning och intervjuer med driftpersonal med mera. För att säkerställa att prioriterade brister och fel som identifierats i GFU och FEA åtgärdas ska dessa åtgärder integreras i projekteringen och ombyggnaden. Organisationen ska ta beslut om vilka åtgärder som ska utföras, exempelvis: ● Åtgärda fuktskador. ● Tilläggsisolering av byggnadsskalet för att minska transmissionsförlusterna genom grund, fasad och tak. ● Isolering eller inbyggnad av konstruktionsdetaljer som verkar som köldbryggor, till exempel balkongplattor. ● Åtgärder för att förbättra lufttätheten. ● Byte av fönster för att minska transmissionsförlusterna och förbättra lufttätheten. ● Minska värmeförluster genom ventilationsluften (värmeåtervinning, täta ofrivilliga luftläckage). ● Möjliggöra kontinuerlig uppföljning av energiprestanda. ● Uppmuntra energieffektivt beteende hos brukarna genom separat temperaturstyrning, el- och varmvattenmätare i varje lägenhet. Uppföljning i planeringsskedet. Byggherren beslutar om krav på innemiljö och energianvändning för ombyggnaden. Med varje krav ska det även anges förslag på metod för verifiering samt vem som är ansvarig för att kravet uppfylls. Vid planering av ombyggnaden ska kraven på energianvändning och innemiljö beaktas liksom resultaten från GFU och FEA. Det kan vara lämpligt att göra en uppföljning av kraven när man formulerat ombyggnadsprogrammet för att stämma av att dessa är rimliga att uppfylla med de planerade åtgärderna. Det är viktigt att kraven som ställs samt rutiner för uppföljn55

ning är tydliga vid upphandling av arkitekter, konsulter, entreprenörer, installatörer och leverantörer. Otydliga krav kan leda till missförstånd och höga kostnader i senare skede. Byggherren kan och bör också definiera krav på dessa olika utförares kompetens, erfarenhet, interna kvalitetskontroll, förståelse för uppställda målsättningar och så vidare för att på så sätt öka förutsättningarna för ett bra slutresultat. Uppföljning i projekteringsskedet. Det är viktigt att val av konstruktioner, tekniska system och funktioner blir riktiga i ett tidigt skede. Redan i projekteringsskedet måste specialisterna samverka och fokusera på byggnaden som helhet istället för på enskilda delar. Under projekteringen är det viktigt att följa upp att kraven på energianvändning och innemiljö uppfylls med de föreslagna konstruktionerna och systemen. Lämpligt är att uppföljningen görs på projekteringsmöten där alla projektörer är samlade. Om det finns möjlighet kan entreprenören följa senare delen av projekteringen för att ha möjlighet att komma med synpunkter på val av konstruktion och system som kan inarbetas i handlingarna. Uppföljning i byggskedet. I samband med produktionsstart är det lämpligt att byggherren håller en informationsträff tillsammans med projektörer och entreprenörer. Vid detta tillfälle bör byggherren informera om vilka åtgärder man har valt i projekteringen för att säkerställa att kraven ska uppfyllas. Entreprenörerna får chans att komma med synpunkter på val av konstruktioner och tekniska system. Entreprenören arbetar enligt bygghandlingarna och utför de kontroller och verifierande mätningar som finns angivna i handlingarna och som ska göras under produktionen. Det kan till exempel gälla kontroll av lufttäthet, fukt- eller ljudnivåer. Entreprenören tar fram underlag för

Faktaruta

Koordinator Partners

Hemsida

Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut E-mail: kristina.mjornell@sp.se, Tel: +46 10 516 57 45 TTA – Trama Tecnoambiental S.L., Spanien TKK – Helsinki University of Technology, Finland AEE – Institute for Sustainable Technologies, Österrike Trecodome, Nederländerna Energy Agency of Plovdiv, Bulgarien AB Alingsåshem, Sverige Poma Arquitectura S.L., Spanien www.iee-square.eu

drifts- och skötselinstruktioner för system och installationer, såsom rensning av brunnar, städrutiner och städmetoder för ytskikt etcetera. När ombyggnaden är avslutad utförs verifierande mätningar av att de specificerade kraven uppfylls. Uppföljning i förvaltningsskedet. I samband med överlämning av byggnaden är det lämpligt att entreprenörerna går igenom med förvaltaren och visar på kritiska konstruktioner och detaljer, visar hur systemen fungerar, hur de ska skötas och hur inställningar görs. Det är även viktigt att man går igenom drift- och skötselinstruktioner och att förvaltaren integrerar dessa i sina rutiner. Regelbundna driftsronder är ett effektivt sätt att kontrollera och följa upp fastigheternas status. Det kan exempelvis handla om att kontrollera speciellt fuktutsatta konstruktioner eller vara vaksam på uppkomst av lukter, se till att avvattning av tak och markytor fungerar, se till att städning och belysning av allmänna ytor är tillfredsställande med mera. Uppföljning av temperaturer, energianvändning, energiflöden, el och varmvatten görs lämpligast med datoriserad driftövervakning för hela byggnaden samt för varje enskild lägenhet. Detta

ökar erfarenhetsmässigt möjligheterna till att spara energi med bibehållen komfort och ger möjlighet att snabbare upptäcka fel i driften, vilket gör att investeringen kan bli lönsam på kort tid. I detta sammanhang kan också prognosstyrning vara aktuellt att överväga. Driftmöten hålls regelbundet för att ta hand om och diskutera eventuella avvikelser och förbättringsåtgärder som framkommit vid driftronder och vid driftsövervakning. För att höra de boendes synpunkter på innemiljön i lägenheterna och allmänna ytor kan man arrangera möten. De boendes synpunkter fångas även upp i de återkommande boendeenkäterna samt i rapportering av klagomål. Det bör även vara med en representant för de boende på de regelbundna driftsmötena och driftsronderna. Avvikelser från kraven, exempelvis frekventa klagomål på innemiljön, ökande energianvändning eller brister och fel tas upp på regelbundna möten med förvaltningsorganisationen vid ledningens genomgång. Där tas beslut om förebyggande och korrigerande åtgärder som ska genomföras för att kraven ska uppfyllas. Ledningens genomgång tar också upp nya lagar och regler och annat som kan göra att organisationens krav

Bygg & teknik 2/09

och policy behöver revideras. Genom dessa olika återkopplingar skapas förutsättningar för en kontinuerlig förbättring av verksamheten.

Erfarenheter från ett ombyggnadsprojekt

Inom projektet Square testas kvalitetssäkringssystemet i tre pilotprojekt runt om i Europa. I det svenska pilotprojekt Brogården har det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem valt att genomföra en mycket långtgående renovering av ett flerbostadshus byggt 1971 till 73. Kraven på energianvändning efter renovering är högt ställda och i nivå med en frivillig standard för passivhus som nyligen tagits fram i Sverige, [5]. Samtidigt är kraven på inomhusmiljö likaledes högt ställda och i enlighet med kraven för P-märkt innemiljö, [3]. Tillgänglighetsfrågor, det vill säga utformning av tekniska lösningar med funktionshindrade boende och besökare i fokus har också haft en hög prioritet i planeringen av ombyggnaden. Alingsåshem har valt upphandlingseller samarbetsformen partnering för sitt renoveringsprojekt och har slutit ett flerårigt samarbetsavtal med ett antal byggoch installationsföretag. En grundläggande tanke bakom detta är att man inom projektet vill arbeta mer med dialog kring krav och mål och ha mer insyn i varandras kalkyler och planering än i ett traditionellt byggprojekt. På så sätt förväntar man sig att nå högre kvalitet till en (på lite längre sikt) lägre kostnad, samtidigt som kunskap och erfarenheter av ny teknik och nya metoder ökar både inom organisationen och hos dess samarbetsparter. Några viktiga komponenter i samarbetet kring renoveringen är till exempel: ● Byggherren (Alingsåshem) arrangerade tidigt informationsmöten med alla projektdeltagare för att nå en gemensam värde- och kunskapsgrund.

Byggentreprenören arbetar kontinuerligt med information till anställda kring kvalitetsmål, ansvar, arbetsmiljö och yttre miljö genom information i lunchrum och på byggplatsen, samt information i samband med fredagsmöten med olika teman. ● Byggherren informerar kontinuerligt de boende om möjligheterna till delaktighet i processen, om målen för renoveringen och hur projektet fortskrider. Detta sker vid informationsträffar, genom ett nyhetsbrev och genom TV-sändningar över det lokala nätet. ● En visningslägenhet har ställts i ordning där de boende får möjlighet att titta på utformning av tekniska system och praktiska lösningar som planeras för ombyggnaden. Det kan till exempel gälla dragningar av ventilationskanaler, fönsternischer, placering av värmeåtervin●

Figur 5a och b: Provtryckning utfördes för att kontrollera det nya klimatskalets lufttäthet.

ningsaggregat och hur man byter ett luftfilter. Brogården omfattar totalt 300 lägenheter varav 18 ingår i en första etapp som planeras vara inflyttningsklar i februari

Figur 3: Implementering av kvalitetssäkringssystemet i ombyggnadsprocessen. Bygg & teknik 2/09

Figur 4: Väderskydd används vid ombyggnad av Brogården.

2009. Mer information om ombyggnaden av Brogården, nyhetsbrev med mera finns på www.alingsashem.se. ■

Referenser

[1] Certifieringsregler för P-märkt innemiljö och energianvändning, SPCR 114E. www.sp.se. [2] Overview of potentials and estimated costs for energy savings in retrofitting of social housing. Reports from Austria, Bulgaria, Finland, Spain and Sweden. Intern rapport 2.2 i Square-projektet. [3] Kvalitetssäkringssystem för effektiv energianvändning och förbättrad inomhusmiljö vid ombyggnad av flerbostadshus. Svensk översättning av rapport 4.1 i Square-projektet. www.iee-square.eu. [4] En vägledning till kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning vid renovering av flerbostadshus, (Dokumentet är ett stöddokument till dokumentet Kvalitetssäkringssystem för effektiv energianvändning och förbättrad inomhusmiljö vid ombyggnad av flerbostadshus, rapport 4.1 i Square-projektet.) Kommer att publiceras på hemsidan www.iee-square.eu inom kort [5] Kravspecifikation för passivhus i Sverige,www.energieffektivabyggnader.se. 57

Bygg & teknik 2/09

krysset

Bygg & teknik 2/09

Förslag på energikrav för nya bostäder Möjligheter och begränsningar med att ställa krav per kvadratmeter golvarea I den här artikeln beskrivs ett förslag på en metodik för hur krav på högsta tillåtna energiförbrukning för nya bostäder kan formuleras. Att ställa krav på byggnaders energiförbrukning är inte helt enkelt. En orsak är att det i första hand är människor, egentligen inte byggnader i sig, som förbrukar energi. För bostäder kan man se en mycket stor inverkan av olika boendevanor avseende tappvarmvatten, hushållsel, innetemperatur med mera. Det får också en stor betydelse hur tätt man bor, där energiförbrukningen räknat per kvadratmeter golvarea ökar snabbt när man bor tätare (med färre kvadratmeter golvarea per person). Det har också en stor inverkan hur stor bygganden är, där mindre byggnader generellt har förutsättningar för ett större behov av aktiv uppvärmning än större byggnader räknat per kvadratmeter golvarea. Dessa och några andra begränsningar/komplikationer behandlas i artikeln, och olika möjligheter påvisas. En fördel med den föreslagna metodiken är att man inte har några problem med gränsdragning eller tolkning av till exempel vad som ska räknas som elvärme eller hushållsel. Kravet i denna artikel avser högsta tillåtna förbrukning av all köpt energi inomhus för el, fjärrvärme och egna bränslen. I kravet ingår all el inomhus, oavsett vad elen används till. I jämförelse med nuvarande krav i Boverkets byggregler, BBR 16 (2009), finns två tydliga skillnader med detta förslag: Artikelförfattarna Robert Öman, Karin Spets och Peter Roots arbetar på Avdelningen för Bygg- och Miljöteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), Mälardalens Högskola, Västerås. www.mdh.se.

Kravet innefattar all köpt energi inomhus, alltså även hushållsel. ● En konsekvent åtskillnad kan göras mellan el och värme. Förslaget formuleras med följande samband för högsta tillåtna förbrukning av köpt energi inomhus: ●

Evärme + Eel • A ≤ B kWh/m golvarea och år. Det som räknas som köpt energi betecknas med E, och det kan göras en åtskillnad mellan å ena sidan värmeenergi (fjärrvärme eller egna bränslen) och å andra sidan elenergi genom att multiplicera elförbrukningen med en faktor A. Den specifika energiförbrukningen B motsvarar själva kravnivån som till exempel kan jämföras med kraven i BBR. Egentligen är ”energiomsättning” eller ”energianvändning” lämpligare ord, men det är mycket vedertaget att både tala och skriva om ”energiförbrukning”. 2

Två exempel med siffervärden

Det som beskrivs i den här artikeln är i första hand ett förslag på en metodik och inte ett förslag på siffervärden. För att konkretisera förslaget anges dock två exempel med siffervärden. I följande exempel har man valt att vikta elen med en faktor A lika med 1,5 i förhållande till värme. Här är många alternativ tänkbara, till exempel 1,0, 1,5, 2,0 eller 2,5, där 1,0 motsvarar att el och värme likställs. Värdet 1,5 används här bara som ett exempel, och det finns inget underlag för att säga att just detta värde är ”rätt”. Själva kravnivån som motsvarar faktorn B anges i de två exemplen med två olika alternativ, som ursprungligen valdes för att motsvara ungefär 30 procent respektive 50 procent skärpning i förhållande till kraven i BBR 15 som gällde till och med januari 2009 för södra Sverige. De två exemplen ger en uppfattning om

hur metodiken i det här förslaget kan tilllämpas. I Exempel 1 används kravnivån B lika med 110 kWh/m2 år för högsta tillåtna förbrukning av köpt energi inomhus vid nybyggnad av bostadshus: Evärme + Eel • 1,5 ≤ 110 kWh/m2 golvarea och år. Om all köpt energi utgörs av el motsvarar detta:

Eel ≤ 75 kWh/m2 golvarea och år. I rutan överst på nästa sida visas ett exempel på vad förslaget kan medföra för ett småhus med 125 m2 golvarea. Ett småhus med 125 m2 golvarea har valts för att visa exempel på vad förslaget kan tänkas medföra för årssummor avseende köpt energi. Ibland används just 125 m2 som golvarea för ett ”normalt” småhus i Sverige. De flesta moderna småhus är större eller betydligt större, men samtidigt är väldigt många äldre småhus mindre än 125 m2. I Exempel 2 används kravnivån B lika med 75 kWh/m2 år för högsta tillåtna förbrukning av köpt energi inomhus vid nybyggnad av bostadshus: Evärme + Eel • 1,5 ≤ 75 kWh/m2 golvarea och år. Om all köpt energi utgörs av el motsvarar detta:

Eel ≤ 50 kWh/m2 golvarea och år. För att uppnå de skärpta kraven i Exempel 2 har antagits att man genom val av eleffektiva apparater med mera även begränsar användningen av hushållsel och fastighetsel, se rutan näst överst på nästa sida. I figur 1 och 2 visas vad kraven i Exempel 1 och 2 skulle kunna innebära med en tänkbar fördelning av den köpta energin uppdelad i aktiv uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel och hushållsel.

Innehållet i den här artikeln har delvis tillkommit med inspiration av diskussioner som fördes inom en arbetsgrupp 2007 till 2008 om energikrav för nya bostadshus i Västerås. Uppdraget kom från Västerås Stad, Fastighetskontoret, och i arbetsgruppen ingick: Kjell Andersson, Mälarenergi AB Bo Göransson, Fastighetskontoret Västerås Stad Carin Lindstrand, Stadsbyggnadskontoret Västerås Stad Jan Norrström, Bostads AB Mimer Karin Spets, Mälardalens högskola Robert Öman, Mälardalens högskola.

Bygg & teknik 2/09

Exempel 1 med kravnivån B lika med 110 kWh/m2 för ett småhus 125 m2 Vid omräkningen till årssummor har antagits att summan av hushållsel och fastighetsel motsvarar 30 plus 10 är lika med 40 kWh/m2 golvarea och år motsvarande 5 000 kWh/år för det 125 m2 stora småhuset. För detta hus skulle förslaget kunna medföra följande högsta tillåtna förbrukning av köpt energi inomhus:

Evärme + Eel • 1,5 ≤ 13 800 kWh/år. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Om el inte används för vare sig aktiv uppvärmning eller tappvarmvatten kan detta i sin tur till exempel motsvara följande kombination:

Evärme ≤ 6 300 kWh/år och Eel ≤ 5 000 kWh/år. Total köpt energi ≤ 11 300 kWh/år. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Om all köpt energi utgörs av el motsvarar detta i stället: Eel ≤ 9 400 kWh/år.

Exempel 2 med kravnivån B lika med 75 kWh/m2 för ett småhus 125 m2 Vid omräkningen till årssummor har antagits att summan av hushållsel och fastighetsel är 20 procent lägre än i Exempel 1, vilket motsvarar 24 plus 8 är lika med 32 kWh/m2 golvarea och år eller 4 000 kWh/år för det 125 m2 stora småhuset. För detta hus skulle förslaget kunna medföra följande högsta tillåtna förbrukning av köpt energi inomhus:

Evärme + Eel · 1,5 ≤ 9 400 kWh/år. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Om el inte används för vare sig aktiv uppvärmning eller tappvarmvatten kan detta i sin tur till exempel motsvara följande kombination:

Evärme ≤ 3 400 kWh/år och Eel ≤ 4 000 kWh/år. Total köpt energi ≤ 7400 kWh/år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Om all köpt energi utgörs av el motsvarar detta i stället: Eel ≤ 6 200 kWh/år.

En jämförelse görs med kraven i nya BBR 16 och klimatzon III, södra Sverige, som gäller från och med februari 2009. Jämförelsen förutsätter en antagen specifik förbrukning av hushållsel, eftersom denna inte ingår i BBR. Om man i stället antar en lägre förbrukning av hushållsel

som bara motsvarar 20 kWh/m2 år så blir kravet i Exempel 1 lika med kravet i BBR 16 om all köpt energi utgörs av el. Kravet i Exempel 2 med bara el, mindre eller lika med 50 kWh/m2, är ett mycket strängt krav. Det är till och med så att om man bor tätt (trångt) så kan enbart den

Köpt energi, kWh/m2 golvarea och år Här används fjärrvärme eller eget bränsle till tappvarmvatten och aktiv uppvärmning.

Figur 1: Ungefärlig jämförelse mellan minimikraven i BBR 16 för klimatzon III, södra Sverige, och kraven enligt Exempel 1 och 2. Detta är ett exempel på tänkbar fördelning när till exempel fjärrvärme eller eget bränsle används för aktiv uppvärmning och tappvarmvatten. Köpt energi utgörs alltså både av el och av fjärrvärme eller eget bränsle. Bygg & teknik 2/09

köpta energin för hushållsel och tappvarmvatten överstiga 50 kWh/m2! Detta fenomen behandlas längre fram under rubriken ”Ytsnålt boende missgynnas!”

Sverige är ett avlångt land

Allmänt gäller att energiomsättningen i byggnader beror på: ● Teknik ● Människor ● Uteklimat. Man bör definitivt ta hänsyn till att uteklimatet är olika för olika orter i Sverige. I BBR används nu tre olika klimatzoner. Här finns möjligheter att uppnå större differentiering, till exempel genom att ta hänsyn till ortens årsmedeltemperatur eller gradtimmar. En möjlig parameter är ortens medeltemperatur under perioden september – maj eller oktober – april, eftersom utetemperaturen sommartid saknar betydelse för uppvärmningsbehovet. Det fungerar i praktiken ganska bra att bara ta hänsyn till ortens utetemperatur, även om solinstrålningen och i viss mån vinden också inverkar.

Ekonomi och miljö

Det finns två mycket viktiga motiv för att spara energi, där krav på energisnåla hus i sin tur är en viktig del: ● Ekonomin. Med stigande energipriser ökar energiförbrukningens betydelse för ekonomin. Genom att ställa krav på energisnåla hus idag lägger vi grunden för en betydligt bättre ekonomi i framtiden när energipriserna av allt att döma kommer att vara mycket högre än idag. ● Miljön. Produktionen av energi har en mycket stor påverkan på vår yttre miljö. Olika former av energiproduktion har många olika typer av miljöpåverkan, där den globala växthuseffekten är mest uppmärksammad för närvarande. Allmänt

Köpt energi, kWh/m2 golvarea och år Här utgörs all köpt energi av el.

Figur 2: Ungefärlig jämförelse mellan minimikraven i BBR 16 för klimatzon III, södra Sverige, och kraven enligt Exempel 1 och 2. Detta är ett exempel på tänkbar fördelning när el används för aktiv uppvärmning och tappvarmvatten. All köpt energi utgörs alltså av el. 61

gäller att vi går mot en ökande konkurrens om energi, vilket tyvärr gör det mycket svårt att fasa ut energiproduktion som är sämre ur miljösynpunkt. Förbättrad energihushållning i byggnader har här en stor betydelse för vår yttre miljö, och man brukar ranka energi som miljösynpunkt nummer ett för byggnader.

Mycket energi i svenska byggnader

I Sveriges bostäder och lokaler används cirka 145 TWh (145 000 000 000 kWh) energi per år, vilket motsvarar cirka 36 procent av landets hela energianvändning. Ungefär 60 procent av dessa 145 TWh används till aktiv uppvärmning och tappvarmvatten. Till bostäder och lokaler räknas bostäder inklusive permanentbebodda fritidshus, areella näringar, övrig service och lokaler exklusive industrilokaler, (Energimyndigheten, 2007). Det sker även en förändring av fördelningen för olika energislag för bostäder och lokaler. Sedan 1970-talet har det skett en övergång från olja till andra energibärare, se figur 3 (Energimyndigheten, 2007).

Figur 3: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service med mera 1970 till 2006 (Energimyndigheten, 2007).

Mycket el i svenska byggnader

Av bostäder och lokalers totala energianvändning är elanvändningen under ett normalt år drygt 70 TWh (Energimyndigheten, 2007). Elanvändningen kan delas upp i tre huvudgrupper: ● Elvärme för uppvärmning av bostäder. ● Hushållsel där el till bland annat apparater och el till belysningen i bostaden ingår. ● Driftel som är en sammanslagning av fastighetsel och verksamhetsel. I fastighetsel brukar man räkna el som används till bland annat fläktar, pumpar, hissar och allmänbelysning. I verksamhetsel ingår el som används till bland annat datorer och apparater som behövs för verksamheten som bedrivs i byggnaden och inte räknas med i hushållsel eller fastighetsel. I figur 4 kan man se fördelningen mellan dessa tre huvudgrupper.

40 procent fler bostäder

I Sverige ökar både folkmängden samt byggandet av nya bostäder. Från 1970 har befolkningen ökat med 11 procent till nio miljoner och antalet bostäder har ökat med 40 procent till nära 4,4 miljoner (Energimyndigheten, 2007). Ser man till denna jämförelse är ökningen av antalet bostäder mycket högre i förhållandet till den befolkningsökning som har skett. Detta ger att vi bor färre människor per kvadratmeter bostadsyta och det är en av anledningarna till att totala energiförbrukningen för bostäder knappast har minskat. Syftet med att bygga nya bostäder av typen lågenergihus är att de nya bostäderna inte i lika hög grad ska öka den totala energiförbrukningen i Sverige som byggandet av normala hus gör. En viktig aspekt är att byggandet av lågenergihus i 62

Figur 4: Elanvändning inom sektorn bostäder och service med mera. (Energimyndigheten, 2007). sig inte minskar den totala förbrukningen av energi, men att ökningen inte kommer att gå lika fort. På lång sikt kommer dock lägre energiförbrukning i nya byggnader att få stor betydelse totalt, men betydelsen beror även på i vilken takt som äldre byggnader rivs. Ska Sveriges bostäders och lokalers totala energianvändning minska betydligt på kort och medellång sikt så måste det befintliga byggnadsbeståndet åtgärdas.

Högsta värmeeffekt

Som komplement på kraven avseende energi, kan man införa ett generellt krav avseende effekt. Den effekt som avses är då den värmeeffekt som motsvarar köpt energi för aktiv uppvärmning vid dimensionerande utetemperatur (motsvarar lite förenklat den kallaste förväntade vinterdagen). Man brukar traditionellt dimensionera värmeeffekten så att inneluftens temperatur nästan alltid kan hålla minst 20 °C, men till exempel en gång vart tju-

gonde år (statistiskt) tillåts inneluftens temperatur sjunka mycket tillfälligt till 17 °C. Detta krav kan även indirekt medföra ett önskvärt minimikrav avseende byggnadens värmeisolering. Det är också önskvärt att ställa krav på en högsta värmeeffekt eftersom den högsta värmeeffekten motsvarar en kostnad, vilket är väldigt uppenbart när man ser hur den fasta avgiften för el förändras med storleken på huvudsäkringarna. Man bör här tänka på att byggnadens storlek medför olika förutsättningar, och ett krav uttryckt i W/m2 golvarea som är lagom för en stor byggnad kan bli orimligt strängt för en liten byggnad.

Uppföljning med mätningar

Det är naturligtvis önskvärt att byggnadens verkliga energiomsättning kan följas upp genom mätningar. I det här förslaget likställs all el inomhus oavsett ändamål. Att även hushållselen tas med motsvarar Bygg & teknik 2/09

Bästa U-värdet och högsta ljustransmissionen

Pilkington Optitherm™ S3 Det här är ett avancerat energisparglas som ger den bästa värmeisoleringsförmågan samtidigt som det är lika färgneutralt och klart som vanligt glas, i såväl genomsikt som reflektion. Det innebär att du kan välja en treglasruta med två Pilkington Optitherm S3 och ett floatglas som ger unika prestanda: 0,6 i U-värde och 71 % ljustransmission. Så nu är det lätt att skapa en ljus och trivsam miljö utan att kompromissa med inomhusklimat eller uppvärmningskostnader. För mer information: ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se.

Bygg & teknik 2/09

en betydande förenkling jämfört med kravet i BBR, eftersom man då till exempel inte är tvungen att urskilja just hushållselen från fastighetselen. Hur ofta är det egentligen som man i småhus till exempel har en särskild elmätare så att man kan urskilja just hushållsel från fastighetsel och eventuell el till värmepump/elpatroner/elradiatorer med mera, och därigenom verkligen kan jämföra energiförbrukningen gentemot kravet i BBR? Att ta hänsyn till all el inomhus medför alltså en betydande förenkling med hänsyn till mätning och uppföljning. Allmänt gäller annars att ju fler delposter som mätningarna omfattar, desto bättre är möjligheterna att skilja mellan inverkan av teknik och människor. Att man genom mätningarna kan urskilja energi för tappvarmvatten är något av ett minimikrav. För elenergin gäller att ju fler delposter desto mer detaljerad utvärdering kan man göra. Det är ett starkt önskemål att man kan urskilja el utomhus till exempel till utebelysning och motorvärmare, eftersom denna elförbrukning utomhus så att säga lever sitt eget liv skilt från byggnadens energibalans. I detta förslag ingår därför bara el inomhus i kravet.

Aktiv eller passiv och köpt eller gratis

Grunden för kraven är begreppet ”köpt energi”, som i princip motsvarar energi med ett rörligt pris per kilowattimme (el-

ler motsvarande). Energibalansen för en byggnad kan beskrivas med tillskott respektive förluster. Tillskotten kan delas in och beskrivas med följande alternativa indelning: ● Aktiv respektive passiv uppvärmning. ● Köpt energi respektive gratisenergi. Tabell 1 visar en förenklad översikt över en byggnads energibalans. Aktiv uppvärmning avser energi som aktivt (medvetet) tillförs med primärt syfte att värma en byggnad. Kan tillföras via vatten eller luft, eller som direktel i rummet. Med ”förvärmning av tilluften” i tabell 1 avses aktiv värmning av tilluften med ett värmebatteri, och inte den förvärmning som kan erhållas av en värmeväxlare. Passiv värme (passiv uppvärmning) avser olika värmetillskott inomhus där värmen normalt är en biverkan. All elförbrukning inomhus utom aktiv elvärme via radiatorer, elpatroner, värmepumpar och liknande kan räknas som passiv värme. Normalt är det el som ger det största bidraget till passiv värme. Huvudprincipen är att 1 kWh el inomhus ger 1 kWh passiv värme med vissa undantag som till exempel frånluftsfläktar och el till tvätt- och diskmaskin (värmen från en frånluftsfläkt tillförs ju i första hand frånluften, och huvuddelen av elen till tvätt- och diskmaskin kan motsvara avloppsförlust). Det finns även fler pusselbitar i en byggnads

energibalans, som till exempel att omsättningen av kallvatten faktiskt medför en viss kylning av byggnaden. Den här indelningen där alla värmetillskott hänförs till antingen aktiv eller passiv värme är mycket praktisk. Man kan dock invända mot namnen och till exempel hävda att även passiv värme ju faktiskt kan utnyttjas mer eller mindre aktivt (medvetet), till exempel när man dimensionerar ett passivhus. Exempelvis kan solinstrålning genom fönster (passiv solvärme) sägas vara en aktiv (medveten) del av uppvärmningen. Köpt energi avser energi med ett entydigt rörligt energipris (kr/kWh). Gratisenergi avser energitillskott där själva energin i princip inte kostar något (det finns inget entydigt rörligt energipris, kr/kWh). Till köpt energi räknas då el (oavsett ändamål), fjärrvärme, fjärrkyla, olja, gas, biobränsle och andra bränslen. Den energi som en värmeväxlare återvinner ur frånluften räknas då som gratis (spillvärme). Den energi som en värmepump utvinner från till exempel uteluften eller berget (naturvärme) hänförs också till gratisenergi. Att energin är gratis gäller i huvudsak både ekonomiskt och miljömässigt, eftersom själva utnyttjandet i sig av spillvärme eller naturvärme normalt inte har någon betydande miljöpåverkan. Det finns naturligtvis gränsdragningsproblem mellan vad som är köpt och gratis:

Tabell 1: En förenklad översikt av byggnaders värmebalans (energibalans), i första hand för bostäder. Alla värmetillskott delas först in i antingen aktiv eller passiv uppvärmning, och sedan i antingen köpt eller gratis energi. Det viktiga undantaget från denna indelning är den del av energin för varmvatten som motsvarar avloppsförlust. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förluster – Internt Tillskott + Transmission *) Aktiv uppvärmning Total värmetransport genom • Radiatorer (vanligast). konstruktioner förutom • Braskamin, kakelugn med mera. Värmelagring *) genom luftläckning. U-vär• Golvvärme. i material – det, W/m2 ºC, anger den spe• Takvärme (inte i bostäder). cifika (stationära) transmis• Luftvärme. Värmeavgivning *) sionsförlusten för olika kon• Förvärmning av tilluften (till exempel till 18 ºC). från material + struktioner. Passiv värme Ventilation *) • El (belysning, apparater, med mera, med mera). • Avsedd ventilation (oftast • Passiv solvärme (via fönster och mot ytterytor). *) Bestämmer byggnadens termiska fläktstyrd ventilation). • Personvärme (60 till 120 W/person). tröghet, som förenklat kan kvantifie• Luftläckning (oftast okänd). • Värmeavgivning från tappvarmvatten (varmvattenras med en tidskonstant. Denna trögberedare, rör och tappställen). Kanske 20 procent av het påverkar dimensionerande (maxi- Avlopp energin för beredning av varmvatten? mal) värmeeffekt för aktiv uppvärm- Avloppsförlust som avser den tillförda energi som det ning. Köpt energi varma avloppsvattnet bort• El. för. • Fjärrvärme. Passiv värme internt • Bränslen. Värmetransport genom transmission och överluft mellan olika rum eller Gratisenergi lägenheter med olika temperatur. • Solenergi (både aktiv och passiv). • Personvärme. • Värmeåtervinning eller värmeutvinning (spillvärme eller naturvärme) med en värmeväxlare eller värmepump. Tappvarmvatten (80 procent avloppsförlust?, 20 procent passiv värme?)

Bygg & teknik 2/09

Motsvarar bränslet verkligen köpt energi om man till exempel eldar med egen ved som är ”gratis” överskott från en stor egen skog och där det egna arbetet med veden är ”gratis motion”? Det enkla svaret är att räkna alla bränslen som köpt energi, eftersom alla bränslen har ett värde motsvarande ett rörligt energipris kr/kWh. ● När det gäller återvinning/utvinning så är visserligen själva energin gratis, men värmeväxlaren/värmepumpen är definitivt inte gratis, och man kan mycket väl räkna ut ett pris per kilowattimme utifrån avskrivning med mera. Den värme som återvinns/utvinns har dock ingen alternativ användning och inget rörligt energipris. Värme i till exempel frånluften som inte återvinns/utvinns kommer bara att försvinna ut i världsrymden. Fortfarande räknas naturligtvis den el som till exempel värmepump, fläkt och pump förbrukar som köpt energi, likställd med all övrig el. ● Med en solfångaranläggning utnyttjar man i och för sig gratis solenergi, men man kan även här mycket väl räkna ut ett pris per kilowattimme utifrån avskrivning med mera. Solenergin i sig har dock inget rörligt energipris eller alternativ användning. ● Personvärme (kroppsvärme) brukar kallas för gratis, trots att bränslet (maten) sällan är gratis. Det är dock lite långsökt att kalla mat för köpt energi till en byggnad! I praktiken brukar den här grundläggande indelningen (kategoriseringen) i aktiv-passiv och köpt-gratis fungera mycket bra. När man fördjupar sig i byggnaders energibalans med beräkningar och mätningar så blir det snabbt ett mycket stort antal siffervärden, och den här grundläggande indelningen är då till stor hjälp för att få en översikt. Det finns många exempel på att man till exempel skriver eller pratar om ”energiförbrukningen” eller ”energianvändningen” med en oklar avgränsning för vad som ingår. Om man i stället anger till exempel ”all köpt energi” eller ”köpt energi för aktiv uppvärmning” så blir avgränsningen ganska tydlig. En grundtanke med detta förslag är att ta hänsyn till all köpt energi som används inomhus. Om man till exempel väljer att inte räkna med hushållselen i kraven så medför ju faktiskt en satsning på elsnålare apparater och belysning att man i förhållande till kraven ”straffas” genom att byggnaden framstår som sämre! Med mindre användning av hushållsel minskar ju den passiva uppvärmningen, och detta kommer delvis att kompenseras med ökad aktiv uppvärmning under uppvärmningssäsongen. Det är både teknik och människor som påverkar byggnaders energibalans, och det är viktigt att försöka se till hela denna energibalans. ●

Man kan skilja mellan värme och el

Med detta förslag finns möjligheten att konsekvent skilja mellan värmeenergi Bygg & teknik 2/09

och elenergi, alltså Evärme och Eel. Med ”värme” menas här värme för aktiv uppvärmning och/eller tappvarmvatten som kommer från egna bränslen, fjärrvärme eller lokalt distribuerad värme ”närvärme”. I likhet med BBR kan alltså förslaget innebära hårdare krav för byggnader som värms med el, i jämförelse med byggnader som värms med fjärrvärme eller egna bränslen. För byggnader som värms med el är det i detta förslag ingen skillnad på kravet om det handlar om direktel, vattenburen el och/eller värmepump. Alternativt kan förslaget i stället användas så att all köpt energi likställs, genom att inte använda någon viktningsfaktor för el (faktorn sätts då till 1). I BBR ställer man krav på en summa köpt energi. Om man använder värme för aktiv uppvärmning och/eller tappvarmvatten gäller kravet i BBR då en mix av värme och el med okända proportioner. Det här förslaget möjliggör att man i stället skiljer mellan el och värme för varje kilowattimme, och genom att all el likställs har man inga gränsdragningsproblem om man till exempel kombinerar en bränslepanna med en värmepump. Man har alltså inga problem med definition, gränsdragning och tolkning av om byggnad har ”elvärme” eller inte. Genom likställningen av all el kan man säga att förslaget är teknikneutralt. I exemplen i början av den här artikeln användes viktningsfaktorn 1,5 för el. Om man jämför alternativen el eller värme för aktiv uppvärmning och/eller tappvarmvatten så är alltså kravet i exemplen 33 procent lägre förbrukning för el. Faktorn 1,5 motsvarar ungefär skillnaden mellan kraven i tidigare BBR 15 för byggnader utan respektive med elvärme. I nya BBR 16 som gäller från den första februari 2009 finns en lite större skillnad, mellan 1,6 och 2,0 för olika klimatzoner. Denna skillnad är dock inte direkt jämförbar med viktningsfaktorn för el i det här förslaget, eftersom det för byggnader utan elvärme som sagt handlar om en mix av värme och el med okända proportioner. Storleken på viktningsfaktorn för el och om man överhuvudtaget ska ha en faktor kan verkligen diskuteras, och det finns egentligen inget facit! Man kan motivera påslaget med en faktor på el med följande motiv: ● El är dyrare än värme. Men hur mycket dyrare om 20 år? ● El motsvarar energi med ett mycket högre förädlingsvärde än värmeenergi. El kan användas till väldigt många fler ändamål än till att värma vatten! ● Påverkan på yttre miljö av elproduktion kontra värmeproduktion kan diskuteras! Både el och fjärrvärme kan genereras med olika miljöpåverkan, där kol i båda fallen ofta rankas som det sämsta alternativet. För el kan man till exempel betrakta den förhållandevis ”rena” elmixen inom

Sverige eller den ”smutsigare” elmixen i en stor del av Nordeuropa eftersom kraftnäten till stor del är sammankopplade. Det kan också diskuteras vem som är skyldig till den dyraste och ”smutsigaste” marginalelen som måste genereras när det är som kallast en vardagsmorgon! Man kan också hävda att det vi kallar marginalel i Sverige kanske snarare produceras med vattenkraft än kolkraft. Inom kanske en tjugoårsperiod kan vi i Sverige producera kanske 20 TWh el/år från ”ren” vindkraft. Om denna vindkraft driver värmepumpar får vi cirka 60 TWh värme (vilket teoretiskt motsvarar värmebehovet för både aktiv uppvärmning och tappvarmvatten till fyra miljoner småhus om värmebehovet per hus är 15 MWh/år). Sammanfattningsvis så är det svårt att få en bred samsyn när det gäller miljöpåverkan av el kontra värme, och då har vi inte ens nämnt ordet kärnkraft… Man kan naturligtvis även diskutera det lämpliga i att bunta ihop all köpt energi som inte är el till ”värme”. Ett motiv är att värme från egna bränslen och fjärrvärme har samma förädlingsvärde och är konkurrenter bara för ändamålet värmeenergi. Det ligger också en rimlig förenkling i att sammanföra all värme i samma kategori. Om man prissätter fjärrvärme som spillvärme kan man naturligtvis tänka sig att det rörliga energipriset i framtiden är i tre steg från fjärrvärme (billigast) till eget bränsle (dyrare) och till el (dyrast). När det gäller påverkan på yttre miljö är det naturligtvis en avgörande skillnad mellan biobränsle och fossila bränslen både för fjärrvärme och som eget bränsle.

Kraven gäller per kvadratmeter golvarea

I det här förslaget liksom i BBR anges kraven som specifika mått per kvadratmeter golvarea. I BBR medräknas i princip all golvarea exklusive garage innanför ytterväggarna för de delar av byggnaden som uppvärms till mer än 10 °C. Det finns åtminstone tre problem (begränsningar) med att ange kraven per kvadratmeter golvarea: ● Definitionen för golvarea kan diskuteras. I många fall är det olika förutsättningar för olika bostadshus till exempel med eller utan trapphus, källare och garage. ● Med kraven uttryckta per kvadratmeter golvarea blir kraven strängare ju mindre byggnaden är. ● Kraven blir också strängare ju mindre golvarean är per person.

Storleken och formen har betydelse

Byggnaders olika storlek medför olika förutsättningar för energihushållning, där större byggnader generellt har förutsättningar för ett lägre behov av aktiv uppvärmning än mindre byggnader när man räknar per kvadratmeter golvarea. Detta beror på att större byggnader får mindre 65

omslutande area i förhållande till golvarean. I förslag till kravspecifikation för passivhus i Sverige (Forum för Energieffektiva byggnader, 2007) har man till exempel dragit en gräns för byggnader med golvarean större eller mindre än 200 m2. I BBR gäller särskilda regler för byggnader mindre än 100 m2. Med kraven uttryckta per kvadratmeter golvarea blir alltså kraven egentligen strängare ju mindre byggnaden är. Det finns dock på ett sätt en viss logik i att kraven på till exempel god värmeisolering faktiskt ökar ju mindre byggnaden är för att kompensera för ökad omslutande area i förhållande till golvarean. Inverkan av storleken är dock så kraftig att kraven på till exempel värmeisolering kan bli orimliga för riktigt små byggnader. Här finns många möjligheter att korrigera energikraven gentemot byggnadens golvarea, men det behandlas inte mer i den här artikeln. Förutom byggnadens storlek har också byggandens form betydelse, där den sfäriska formen är optimal. Inverkan av både storlek och form är tänkt som ämne för en kommande artikel i Bygg & teknik.

Ytsnålt boende missgynnas!

Energikrav per kvadratmeter golvarea kan i praktiken slå väldigt olika beroende på lägenhetsstorlek, eller egentligen beroende på hur tätt man bor, vilket kan anges med golvarea per person. Om man jämför till exempel småhus med olika storlek är kraven kanske ”lagom” för ett småhus med 150 m2 golvarea, men kraven kan bli alltför stränga för ett småhus med 100 m2 golvarea. För ett stort småhus med till exempel 250 m2 golvarea är samtidigt kraven alltför ”liberala”, eftersom det i praktiken blir väldigt enkelt att uppfylla kraven.

För ett stort småhus handlar det både om relationen mellan omslutande area och golvarea, men också om att förbrukning av tappvarmvatten och hushållsel fördelas (späds ut) på en större golvarea och därför framstår som lägre. En viktig invändning mot att överhuvudtaget ställa krav per kvadratmeter golvarea är alltså att den som bygger stort och därmed bidrar till en högre energiförbrukning totalt kommer att gynnas genom att just den specifika förbrukningen per kvadratmeter blir lägre. En del av förbrukningen av köpt energi är direkt är knutet till en person, och inte till byggnad och golvarea. En viss person har en förbrukning av köpt energi för tappvarmvatten och hushållsel. Med denna personberoende förbrukning utslagen på en liten golvarea kan det faktiskt bli omöjligt att uppnå ett krav angett per kvadratmeter! Ett litet exempel visar hur man kan missgynnas om man väljer att bo ytsnålt och därmed resurssnålt. Antag att man planerar att bygga lägenheter i flerbostadshus med golvarean 60 m2 där man räknar med att det normalt bor två personer. Antag också att all köpt energi utgörs av el, och att kravet motsvarar det tidigare Exempel 2 med max 50 kWh/m2 år för all köpt energi. Den lilla arean medför då att redan 3 000 kWh/år för hushållsel och fastighetsel medför 50 kWh/m2 år, och man har då inte en enda kWh kvar vare sig för aktiv uppvärmning eller tappvarmvatten! I tabell 2 har gjorts en sammanställning för att visa lite mer systematiskt hur mer ytsnålt boende kan inverka. Tanken är att lyfta ut den förbrukning av köpt energi som direkt följer med en person. Denna personliga förbrukning kan i princip framgå till exempel när en vuxen

son/dotter flyttar hemifrån. Om den normalårskorrigerade årsförbrukningen av köpt energi i ett villahushåll minskar till exempel från 23 000 kWh till 21 500 kWh med en person färre i hushållet så var alltså den personens personliga förbrukning lite förenklat 1 500 kWh/år. I tabell 2 visas som exempel två olika antagna alternativ för denna personliga förbrukning av köpt energi: ● Alternativ 1: 1 000 kWh/år. För hushållsel kan till exempel antas det låga värdet 500 kWh/år person, (motsvarar 57 W som medeleffekt utslaget på hela året). För tappvarmvatten kan till exempel antas 1 000 kWh/år person, men att bara hälften av detta är köpt energi (den andra hälften erhålls som gratisenergi av värmepump och/eller solfångare). ● Alternativ 2: 2 000 kWh/år. För hushållsel kan till exempel antas det högre värdet 1 000 kWh/år person, (motsvarar 114 W som medeleffekt utslaget på hela året). För tappvarmvatten kan till exempel antas 1 000 kWh/år person, och att allt varmvatten värms direkt med köpt energi. Det varierar kraftigt hur trångt man bor i olika bostäder. I tabell 2 används därför fyra olika alternativ för golvarean per person, där medianvärdet 45 m2 ligger nära medelvärdet för bostäder i Sverige. Enligt statistik i SCB (2008) anges som medelvärde för svenska bostäder 92 m2 per lägenhet och 2,1 personer per lägenhet, vilket motsvarar 44 m2 golvarea per person (internationellt sett ett mycket högt värde). Tabellen visar bara inverkan av hur trångt eller rymligt man bor, och inget om till exempel byggnadens storlek. Det som ”återstår” i tabellen måste räcka för aktiv uppvärmning, fastighetsel och hushållsel som inte är ”personlig”. Värdena i tabellen avser två alternativ motsvarande kra-

Tabell 2: Exempel som visar att ytsnålt boende missgynnas kraftigt i förhållande till kraven på maximal förbrukning av köpt energi om kraven ställs per kvadratmeter golvarea. Om man bor trångt kan enbart den personliga förbrukningen av köpt energi överstiga kraven! Det medför att man inte har en enda kilowattimme kvar för att värma och ventilera byggnaden! Själva värdena bör tolkas försiktigt, men resultatet är mycket tydligt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ 1: Antagen köpt energi är 1 000 kWh per person och år som personlig förbrukning för tappvarmvatten och hushållsel. Golvarea per Personlig förbrukning Återstår av köpt energi, Återstår av köpt energi, person, m2 av köpt energi, kWh/m2 upp till kravet 75 kWh/m2 upp till kravet 50 kWh/m2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 120 8 67 42 60 17 58 33 30 33 42 17 15 67 8 -17! ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ 2: Antagen köpt energi är 2 000 kWh per person och år som personlig förbrukning för tappvarmvatten och hushållsel. Golvarea per Personlig förbrukning Återstår av köpt energi, Återstår av köpt energi, person, m2 av köpt energi, kWh/m2 upp till kravet 75 kWh/m2 upp till kravet 50 kWh/m2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 120 17 58 33 60 33 42 17 30 67 8 -17! 15 133 -58! -83!

Bygg & teknik 2/09

ven i de tidigare Exemplen 1 och 2 med max 75 respektive 50 kWh/m2 år för all köpt energi om all köpt energi utgörs av el (alternativt samma krav men ingen viktning av el i förhållande till värme). Det man egentligen vill ställa krav på är en rimlig teknisk nivå för nya byggnader, och man vill ju inte missgynna den som bygger ytsnålt. I tolkningen av dessa krav kan man därför tänka sig att man ger lite avkall på kraven om det handlar om små bostadslägenheter eller ovanligt små småhus. Man kan naturligtvis också tänka sig att likställa olika alternativ genom att räkna om förbrukningen till vad den hade blivit med till exempel tre personer och 125 m2 golvarea. Ett radikalt alternativ är att i stället uttrycka kravet i kWh/person och år. Man kan då också börja närma sig en helhetssyn där all energiomsättning per person kan medräknas inklusive resor, kläder, mat, nöjen med mera. En invändning blir då i stället att kravet blir mycket liberalt för den som bor ytsnålt, men nästan omöjligt att uppnå om man har en stor golvarea per person. Det finns alltså stora begränsningar med att ange ett energikrav per kvadratmeter golvarea både oavsett storlek på byggnad och inte minst golvarea per person. Det finns dock många möjligheter att

diskutera tolkningar (dispenser) eller omräkning (likställning).

Boendevanor och korrigering

Energiomsättningen i bostäder påverkas kraftigt av olika boendevanor. Det finns här ett grundläggande problem när man egentligen vill ställa tekniska krav på själva huset men aldrig kan försumma att det ofta faktiskt finns människor i huset! Flera studier har visat att förhållandet mellan lägsta och högsta uppmätta energiomsättning kan vara av storleksordningen 1:2 för olika bostadshus med praktiskt taget samma förutsättningar både avseende teknik och uteklimat, se ett äldre exempel i figur 5. Samma teknik men olika boendevanor medför alltså att man i ett hus kan mäta 50 kWh/m2 golvarea och år, och i ett annat 100 kWh/m2 golvarea och år. Här finns två alternativ för att korrigera för denna inverkan: ● Beräkningar som avser antagna medelvärden avseende boendevanor (hushållsel, tappvarmvatten med mera). ● Uppmätta värden som avser ett medelvärde från ”tillräckligt många” hushåll. Med värden från ett fåtal hushåll måste värdena tolkas mycket försiktigt! Med tanke på boendevanornas stora inverkan och även uteklimatets inverkan är

nog det rimligaste att räkna om (korrigera) uppmätt förbrukning till vad den hade blivit för Medelsvensson med hänsyn till: ● Tappvarmvatten. Mätning av kubikmeter som sedan räknas om till kilowattimmar. Ger dessutom underlag för individuell debitering. ● Hushållsel och fastighetsel. Mätning av elförbrukning kan göras både som summa och som ett antal delposter. ● Antal boende. Påverkar tappvarmvatten, hushållsel och personvärme. ● Innetemperatur som medelvärde från kanske två, tre eller fyra mätpunkter. ● Utetemperatur (korrigering till exempel med hjälp av gradtimmar). Här är det viktigt att ta hänsyn till aktuellt bidrag från all passiv värme, annars kan denna normalårskorrektion bli väldigt fel. Med kännedom om dessa fem faktorer har man ganska bra möjligheter att göra en förenklad korrigering av förbrukningen till ”Medelsvensson ett normalår”. Det finns som tidigare nämnts också möjligheter att korrigera resultatet till vad det hade blivit med en viss byggnadsstorlek och viss golvarea per person. Det finns alltså flera möjligheter till likställning, så att olika värden per kvadratmeter blir mer jämförbara både med varandra och i förhållande till energikrav. Man kan här välja att antingen räkna om uppmätta eller beräknade värden, eller att ange själva kravet med olika korrektioner. Det finns många möjligheter! ■

Referenser

Figur 5: Total normalårskorrigerad förbrukning av all köpt energi inomhus som uppmätts för 39 stycken kedjehus i Sigtuna kommun. Två intilliggande staplar avser samma hus (1987 till vänster och 1988 till höger). Husen (hushållen) har ordnats från vänster till höger efter stigande genomsnittlig förbrukning. Husen ligger i samma område och är mycket lika varandra, vilket innebär att skillnaderna när det gäller uteklimat och tekniska förutsättningar är mycket små. Skillnaderna beror i huvudsak på olika antal personer i hushållen och olika boendevanor. Figuren hämtad från Höglund m fl (1990). Bygg & teknik 2/09

BBR, 2009: Boverkets byggregler, BBR 16, BFS 2008:20, gäller från och med 2009-02-01. Boverket, Karlskrona. Finns gratis i sin helhet som pdf på www.boverket.se. Energimyndigheten, 2007: Energiläget 2007, Energimyndigheten Eskilstuna. Forum för Energieffektiva byggnader, 2007: Kravspecifikation för passivhus i Sverige – Energieffektiva bostäder, Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Eskilstuna. Höglund, Ingemar, Ottoson, Göran & Öman, Robert, 1990: Sigtunaprojektet: Energibalans för småhus med nya byggkomponenter. Bygg & teknik. Nr 3/1990. s. 32–38. SCB, 2008: Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2008. Statistiska centralbyrån, enheten för byggande, bostads- och fastighetsstatistik, Örebro, 2008, 262 sid. ISBN 978-91-618-1420-6. Finns gratis i sin helhet som pdf på www.scb.se.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 2/09

Lågenergihus eller passivhus – rätt energiprioriteringar nyckeln till framgång i klimatarbetet Den senaste tidens klimatdebatt har varit omtumlande och skapat en framtidsoro hos många människor för kommande generationer. Plötsligt inser vi att det är någonting som berör oss alla i vår vardag och inte enbart en liten andel redan frälsta miljömänniskor. Till och med svenska skidentusiaster märker att glaciärerna i Alpernas populära skidorter kraftigt minskar. Trädgränsen i våra egna fjäll i Skandinavien flyttas ständigt uppåt. Fjällvandringar i Sarek kommer inom några få generationer i stället att bli skogsvandringar. Historien visar att det alltid kommer att finnas förnekare som säger att världens ledande forskare i FN:s klimatpanel (IPPC) har fel i sina klimatprognoser. Men har vi tid och råd att vänta och se om förnekarna eller världens forskare har rätt? Nyckeln för en långsiktig framgång i klimatarbetet är att rätt energiprioriteringar görs. Här måste vi som tillhör dagens generation ta vårt ansvar.

Energifrågan är direkt sammanlänkad med utsläppen av koldioxidgaser. En intressant frågeställning är därför vad vi egentligen ska prioritera och hushålla med värme, el eller utsläpp av koldioxid? Svaret är inte självklart utan är helt beroende av vilken energitillförsel vi avser – högvärdig el eller lågvärdig värmeenergi. Sett i ett globalt perspektiv genererar el de största utsläppen av koldioxid genom kolkondenskraftverken som i dag helt dominerar i Europa och övriga världen. Självklart ska vi alltid hushålla med både värme och el, men då baserat på kloka beslut och inte enbart på vad hjärtat säger och ögat ser. Vi måste alltid grunda våra beslut med både hjärta och hjärna genom att alltid prioritera rätt energiåtgärder i rätt ordning. En aspekt som sällan tas upp är projektekonomin. Orsaken är nog att det sällan är som personer som har ansvar för den totala projektekonomin och säljansvaret som deltar i debatten. I dag är det företrädesvis konsulter, forskningsorgan, forskare, materialtillverkare etcetera som är representerade.

Följer modet

Politiker, men också byggbranschen, har ofta en viss benägenhet att följa det som för tillfället är på modet. Den senaste

Artikelförfattare är Johnny Kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige.

trenden är de så kallade ”passivhusen”. Dessa utformas ofta med en teknik med dubbla väggtjocklekar som ger en relativt begränsad värmebesparing motsvarande tre kilowattimmar per kvadratmeter uppvärmd area och år till mycket höga merkostnader. Merkostnaden för väggen är 350 till 390 kronor per bruttototalarea (BTA) jämfört med normalisolerad vägg, momsen inte inräknad. Detta motsvarar ungefär husets dubbla tekniska livslängd beräknat med ett fjärrvärmepris på 70 öre per kilowattimme. Motsvarande värmebesparing får man till exempel genom att sänka inomhustemperaturen med enbart en grad. Att som passivhusföreträdarna förordar bygga flerbostadshus utan traditionella radiatorsystem med enbart tillluftsvärme som en kompensation för de ökade kostnaderna för väggarna kan vara tveksamt även ur ett kundperspektiv.

FOTO: THOMAS SVENSSON

Lötsjöhöjden, Sundbyberg.

Bygg & teknik 2/09

Ett stort antal boende vill själva kunna reglera sin inomhustemperatur. Många boende föredrar också att ha svalare i sovrum utan att därför tvingas öppna fönster för att sänka temperaturen. Vid vädring kan inte värmen stängas av individuellt om den tillförs genom ett centralt värmebatteri via tilluften. Risken för att man då samtidigt kyler och värmer är därför stor. Andra skäl är att andelen internvärmetillskott som utgör en viktig förutsättning för att ta bort radiatorerna blir allt mindre från belysning, vitvaror och hemelektronik bland annat genom de nya EU-direktiven för standby-el och kommande närliggande förbud av glödljus. Vi måste också vara observanta på oönskade övertemperaturer i flerbostadshus som redan i dag ofta utgör ett hygienproblem. För ”lågenergihus” är det viktigt med effektiv värmeåtervinning, mycket energisnåla fönster, en god värmeisolering och elhushållning. En eleffektivisering ger en betydligt större energihushållning till en lägre kostnad än extremt tjocka väggar samtidigt som detta har en avsevärd större påverkan på koldioxidutsläppen inom fjärrvärmeområden eller motsvarande. Att installera solfångare minskar inte husets värmebehov utan enbart behovet av andelen köpt energi. Inom tätorter med fjärrvärme borde därför all solvärme som installeras på hustaken föras direkt ut på fjärrvärmenätet för att få en lastutjämning och att därigenom alla får dra nytta av solvärmen.

Satsa på elhushållning

För att minska koldioxidutsläppen måste i första hand elhushållning prioriteras. Värmeenergi från miljövänlig fjärrvärme eller motsvarande som har en energimix med cirka 70 procent andel förnybart bränsle genererar cirka 70 gram koldioxid per kilowattimme på marginalen. Motsvarande för elenergi är cirka 400 gram per kilowattimme el sett i ett långsiktigt perspektiv. Nivån på redovisad koldioxidkvot för el stöds av Energimyndigheten till exempel när ett byggbolag uppför ett flerbostadshus till en bostadsrättsförening och man inte vet hur föreningen långsiktigt kommer att handla upp el. Många bolags kreativitet består i dag att köpa så kallad grön el eller att köpa in sig i ett befintligt vindkraftverk. Man måste emellertid vara medveten om att denna el redan finns och är således bokförd och därför inte påverkar koldioxidutsläppen. Man kan inte köpa sig fri från sitt miljöansvar. Eleffektivisering och hushållning måste med andra ord alltid ske oberoende om man köper grön el så att den gröna elen räcker till flera. Det är dock alltid positivt att köpa grön el vilket på sikt kan stimulera kraftindustrin till en utbyggnad av mer koldioxidfri el. Genom att prioritera åtgärder till ett ändrat beteende som stimulerar till en minskad elanvändning nås betydligt klimateffekter än 70

motsvarande värmehushållning. Värmehushållning är självklart viktigt för även förnybara bränslen såsom bioenergi kommer att bli en bristvara.

Erssätt elimporten

Ett förstahandsmål i Sverige borde vara att ersätta elimporten. Ett andrahandsmål borde istället vara att exportera koldioxidfri el till Europa och på detta sätt skapa förutsättningar till en global minskning av koldioxidutsläppen genom att möjliggöra en minskning av motsvarande andel ”smutsig el” från ett kolkondenskraftverk på kontinenten. El skulle med andra ord kunna bli en viktig svensk miljöexportprodukt. Vi får inte inlåta oss i någon form av koldioxidprotektionism i Sverige genom att säga att allt är bra med vår egen inhemska koldioxidfria el så att vi därför kan strunta i andra länder och deras utsläpp. Koldioxiden känner inga nationsgränser. Det är med andra ord inte enbart hur välisolerade byggnaderna är och vilka tekniska installationer de förses med som avgör hur resurskrävande byggnaderna blir ur klimatsynpunkt. Valet av energitillförsel och olika åtgärder i denna infrastruktur är av helt avgörande betydelse för hur resurseffektiv en byggnad som helhet blir och hur mycket de bidrar till växthuseffekten med koldioxidutsläpp och utsläpp av andra växthusgaser.

Prioritera på ett förnuftigare sätt

Man får inte uppfatta dessa synpunkter som något som är negativt riktat mot passivhusen. Passivhusen har bidragit och gjort en stor insats och nytta med att lyfta fram energifrågorna till ett helt nytt fokus. Synpunkter ska snarare ses som att man borde prioritera vissa delar på ett förnuftigare sätt. Det är viktigt att acceptera att det alltid finns ett samband mellan fastighetsekonomi, kundens ekonomi och

miljöekonomi. Dessa tre ekonomier måste samverka ifall vi i framtiden ska kunna mångfaldiga flerbostadshus med långsiktiga bra energi- och miljölösningar med låga utsläpp av koldioxid och samtidigt med en god projektekonomi utan bidrag. Svensk byggindustri måste därför ta ett betydligt större helhetsansvar för klimatfrågorna och intressera sig mer för energieffektivitet, sunda hus, energitillförselfrågorna och sambandet med koldioxidutsläppen. Vi kan inte lösa klimatproblemen med samma slags tänkande som ledde fram till problemen. ■

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för byggoch miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar frågan om fukt. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 111.

Fråga (8 p) Ge en utförlig förklaring av vad figuren nedan visar för något. För full poäng måste alla begrepp i figuren förklaras.

Figuren har hämtats från: Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt: Fukthandbok. Praktik och teori. AB Svensk Byggtjänst, Solna, 2006, 538 s. Figuren på sid. 245. Bygg & teknik 2/09

Renovering av miljonprogrammet:

Låt inte passivhus passivisera brukare och förvaltare Under perioden 1965 till 1975 byggdes drygt en miljon bostäder i Sverige. Dessa byggnader, ofta benämnda miljonprogrammet, har nu nått en ålder då genomgripande renoveringar erfordras. Många av bostadsområdena, ofta mycket storskaliga, har fått omfattande kritik under årens lopp. Det är av största vikt att vi nu när renovering ska ske inte upprepar misstagen från 1960och 1970-talen, utan verkligen gör en ordentlig analys av hur revideringen ska utföras. I dagsläget är det mycket populärt att tala energisnåla byggnader. Dessa kan benämnas lågenergihus, hus utan uppvärmningssystem eller passivhus. I samband med renovering av flerfamiljshus har i vissa fall konceptet med passivhus diskuterats. Exempel kan vara området Brogården i Alingsås. Faran med att införa begreppet passivhus, där man definitionsmässigt lägger krav på maximal effekt för transmissions- och ventilationsförluster, är att man stirrar sig blind på ett koncept i stället för att göra en genomtänkt energianalys. Rent generellt ska alla energieffektiva lösningar genomföras, som är ekonomiskt och miljömässigt lönsamma, men det gäller då att man har en väl underbyggd analys av vad som är lönsamt i det enskilda fallet. Vi får inte återupprepa misstagen från miljonprogrammet och genomföra genomgripande energieffektiviseringar i stora områden utan att en detaljerad proArtikelförfattare är Edward Milaszewski, Göteborg, konsulterande ingenjör och forskare inom området framtida byggteknik. Bygg & tekniks mångårige medarbetare Edward Milaszewski avled beklagligt nog i slutet av december 2008. Denna artikel publiceras dock som det var planerat – efter samråd med hans efterlämnade. Bygg & teknik 2/09

jektering och en ordentlig uppföljning av resultatet. I fallet Brogården förefaller man ha kontroll över situationen när man säger, ”När det första huset är klart kommer en utvärdering att ske innan vi går vidare med revideringen av de sammanlagt 300 lägenheterna på Brogården”, men hur går det med övriga förvaltare i landet?

Passivhus

En kravspecifikation för passivhus utarbetades av Forum för Energieffektiva Byggnader med avsikt att ”kvalitetssäkra” innebörden av byggkonceptet i marknadsföring och kommunikation inom byggoch förvaltningsprocessen”. I denna kravspecifikation anges krav på maximalt tillförd effekt för uppvärmning, vissa krav på byggnaden och dess innemiljö samt rekommendationer om maximal total köpt energi till byggnaden. Effektkrav anges till Pmax lika med 10 W/m2 i klimatzon söder och Pmax lika med 14 W/m2 i klimatzon norr. För fristående

med normenlig ventilation 0,35 l/sm2, ventilationsvärmeväxlare med systemverkningsgrad 75 procent och ofrivillig ventilation försumbar, erhålls ett krav på byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Um lika med 0,14 W/m2°C. Som en jämförelse till detta värde har i tabell 1 gjorts en sammanställning av krav på byggnadens ”värmeisolering” från SBN 67 fram till och med Boverkets byggregler (BBR). Kravet på en genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um lika med 0,14 W/m2°C, kan förefalla relativt rimligt att uppnå om man jämför med utvecklingen hos tidigare krav, men man måste hålla i minnet hur värmegenomgångskoefficienten beror av en konstruktions isolertjocklek. I figur 1 på nästa sida har en beräkning genomförts för en vägg med allmänna värden på ytmaterial och övergångsmotstånd. Beräkningen har gjorts i ett mineralullssnitt, det vill säga utan hänsyn till reglar och andra köldbryggor och utan

Tabell 1: Utveckling av krav på värmeisolering från 1967 till 2006. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– SBN 67 Lätt vägg Tak lätt stomme Fönster Platta på mark zon III 0,58 0,46 3,1 0,46 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– SBN 75 Vägg Tak Fönster Platta på mark zon III 0,30 0,20 2,00 0,30 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– NybyggnadsUm,krav = 0,18 + 0,95 Af/Aom regler Krav på värmeåtervinning ur ventilationsluften ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– BBR Um,krav = 0,16 + 0,81 Af/Aom Krav på värmeåtervinning ur ventilationsluften ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– (Kraven i SBN 67 har omräknats från sorten kcal/m2h°C)

bostadshus mindre än 200 kvadratmeter höjs värdet till Pmax lika med Pmax plus 2 W/m2. Enligt anvisningarna ska beräkningen utföras med innetemperatur 20 °C, utetemperatur DUT20, ”frivärme” 4 W/m2 och utan hänsyn till solinstrålning och vädring. Generellt beräknas en byggnads effektbehov med hänsyn till transmission och ventilation: P = PT + Pl - Ptillskott PT = värmeeffekt transmission PV = värmeeffekt ventilation Pl = värmeeffekt ofrivillig ventilation Ptillskott = värmeeffekt frivärme Betraktas, som exempel, ett enplans småhus, 150 kvadratmeter, i Karlstad

hänsyn till arbetsutförandet. Dessa förutsättningar gör att kurvan ligger något lågt jämfört med en verklig konstruktion, men formen på kurvan är den samma. För att belysa problematiken i figur 1 kan en jämförelse göras mellan vilken isolertjocklek som krävs för att höja standarden från SBN 67 till SBN 75 respektive höja från SBN 75 till passivhuskravet enligt exemplet ovan. Om en jämförelse görs mellan kravet i SBN 67 och SBN 75, ser man i figur 1 att denna sänkning från U lika med 0,58 W/m2°C till U lika med 0,30 W/m2°C motsvarar en ökad isoleringstjocklek av ∆d lika med 60 mm. Görs motsvarande jämförelse mellan U lika med 0,30 W/m2°C från SBN 75 och kravet på pas71

Figur 1: Beräkning av värmegenomgångskoefficient som funktion av isolertjocklek för ett rent mineralullssnitt i en lätt yttervägg. (I beräkningen har inga påslag för arbetsutförande gjorts vare sig på värmekonduktiviteten, λ lika med 0,035 W/m2°C, eller på värmegenomgångskoefficienten.)

sivhus, Um lika med 0,14 W/m2°C, krävs ∆d lika med 130 mm. Det krävs följaktligen mer än dubbelt så mycket isolering att sänka från U lika med 0,30 W/m2°C till Um lika med 0,14 W/m2°C (∆U lika med 0,16 W/m2°C) som för att sänka från från U lika med 0,58 W/m2°C till U lika med 0,30 W/m2°C (∆U lika med 0,28 W/m2°C). Beräknas flervåningshus i stället för småhus, som i exemplet ovan, kommer kravet på effekt i passivhusen att bli lättare att uppfylla, då man här normalt har mindre omslutningsarea i förhållande till den uppvärmda arean. Samtidigt kommer det emellertid att bli svårare att undvika köldbryggor som kommer att höja Um-värdet. Det viktiga är emellertid att man inte låser fast sig i speciella tekniska lösningar eller vissa krav på U-värden, maximala effekter eller maximal energianvändning, utan genomför en noggrann projektering för varje projekt, där en nuvärdesberäkning görs för att jämföra framtida lägre energikostnader med framtida räntekostnader för en ökad investering och att de åtgärder som visar sig vara lönsamma genomförs.

Brukarberoende

Brukarna av en fastighet har avgörande inverkan på erforderlig köpt energi till

fastigheten. Därför är det av yttersta vikt att man får de boende engagerade i upprustningen av ett bostadsområde och får dem att känna ansvar för områdets drift och skötsel. Försök har gjorts att ”tvinga” människor att bli energimedvetna genom olika typer av ”tekniska system”. Exempel på detta kan var separat debitering av energi för uppvärmning till olika lägenheter eller debitering av energi utgående från innetemperatur i repektive lägenhet. Här uppstår emellertid ofta problem då förutsättningarna skiljer beroende på var i fastigheten lägenheten är belägen, vilket därmed ger olika förhållande mellan uppvärmd area och area mot uteluft. Det är knappast heller rimligt att man får en låg uppvärmningskostnad om man har ett fönster stående öppet så att man får en låg innetemperatur. Denna typ av åtgärder som vänder sig till de enskilda hushållet kan alltid riskera att ge dålig stämning i fastigheten. Genom att i stället försöka få samtliga boende i en fastighet engagerade redan vid projektering av revideringen och verkligen förklara vilka åtgärder som ska göras och hur dessa kommer att påverka energibehov och innemiljö, kan man förhoppningsvis få en ”lagkänsla” hos de boende i den specifika fastigheten och därmed skapa förutsättningar för en

totalt sett energieffektiv byggnad. Därigenom skapar vi aktiva hus. Då resultatet kommer att visa sig i de energideklarationer av fastigheten som ska göras har de boende möjlighet att jämföra sig med andra likvärdiga fastigheter och därmed hela tiden hålla energiintresset uppe.

Politiker ska inte styra den byggnadstekniska utvecklingen

Vi kan bara konstatera att utvecklingen av den svenska byggtekniken efter andra världkriget berodde på framgångsrika innovatörer och entreprenörer. Varje gång politiska beslut skulle ”främja” utvecklingen har detta resulterat i katastrofala slutresultat med stora kostnader för landet som följd. Här kan bara nämnas två exempel: 1. Bostadsbristen på 1960-talet skulle lösas med tungt elementbyggeri utan att man tagit hänsyn till fakta. Här uppstod genom den stora skalan och den använda produktionsmetoden en stadsplanering som människor inte ville bo i, och dessutom problem med själva byggnaderna i form av otäta elementfogar och hälsovådliga fogningsmaterial. 2. Under 1970-talet och oljekrisen ökade man isolertjockleken i träregelväggar kraftigt. Detta gjordes ofta slentrianmässigt, utan att närmare analysera riskerna. Plötsligt befann sig väggarna yttre del i kallare och fuktigare miljö. En miljö som använda material inte tålde – med fuktskador som följd. När nu Sveriges Allmännyttiga Bostadföretag går ut i media och säger att alla framtida hus ska byggas som passivhus måste jag sätta ut en ”röd varningstriangel”. I dagens tekniska utveckling kan man inte låsa sig fast vid en viss teknik. Vi måste vara flexibla i vårt tänkande för att alltid söka efter alternativa lösningar. Genom att enbart rikta fokus på passivhus passiviserar man människor. Detta i sin tur leder till att individens kreativa förmåga hämmas, det vill säga förmågan som är nödvändig för framtagande av energieffektiva och ekonomiska konstruktioner samt miljövänligt boende. ■

Exempel: • UteluftsDiffusorn Omega med ljuddämpning ända upp över Dn,e,w 50 dB • Ljuddämpande strypinsatser för kanal • Ljuddämpande uteluftintag i vägg

Bygg & teknik 2/09

Certifiering inom energieffektivt byggande SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och ett antal aktörer inom utveckling av energieffektivt byggande samarbetar kring olika sätt att kvalitetssäkra lågenergihus och passivhus. I följande artikel redovisas ett möjligt scenario för en certifiering vilken omfattar dels byggprocessen genom en kvalitetssäkrad projektering och produktion, dels byggnaden.

certifiera de olika aktörerna i processen. Om framtida passivhus byggs i serieproduktion kan andra sätt att kvalitetssäkra komma till användning.

Certifiering av olika aktörer

Genom att kvalitetssäkra (certifiera) olika aktörer i byggprocessen kan viktiga moment så som projektering och produktion styras upp. Certifiering för byggande av energieffektiva byggnader skulle således kunna innefatta följande. Först och främst skulle en kvalitetssäkrad projektering kunna uppnås med hjälp av en certifierad passivhusprojektör. Nästa viktiga område som skulle kunna kvalitetssäkras är produktionen, genom att dels ställa krav på en certifierad passivhusprojektledare, dels certifierade passivhusbyggare. Den senare kategorin handlar om entreprenörerna, vilka också kan ges möjlighet att certifiera sig.

Alla är överens om att vi måste minska vår energianvändning. Bostadssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges totala energianvändning och hela byggsektorn står för hela 40 procent. Energianvändningen i bostäder kan reduceras kraftigt, ja till och med halveras med befintlig känd teknik som tilllämpas i så kallade passivhus. Dessa hus kännetecknas av att de är Verifiering av byggnadens lufttäthet är särskilt viktig i Certifierad projektering mycket välisolerade och oftast sak- energieffektiva byggnader eftersom god lufttäthet är en Kvalitetssäkrad projektering bygnar traditionellt uppvärmningssys- förutsättning för att dessa hus ska fungera på tänkt sätt. ger på att en personcertifierad projektör medverkar till, och ansvarar tem. I arbetet med att bygga energiOm denna kontroll utförs i byggskedet finns goda för, att projekteringshandlingarna effektivare byggnader är det viktigt möjligheter att täta eventuella luftläckage som uppfyller godtagna specifikationer att se på byggnaden som ett sysupptäcks. kring lågenergi-/passivhusens funktem. Nya energisnåla konstrukFOTO: HANS EEK tionskrav. Systemet bygger på att tionslösningar, så som till exempel en välisolerad klimatskärm, påverkar inte dighetsfrågor när vi fokuserar på energief- projekteringen följer överenskomna rutiner som inkluderar dokumentation av bara energianvändningen utan även andra fektivitet. Målsättningen med certifieringen är att projekteringsarbetet med krav på verifiefunktioner så som exempelvis konstruktionernas fuktsäkerhet och det termiska kvalitetssäkra byggprocessen så att bygg- ring. Följs dessa rutiner och verifieringsklimatet inomhus. Detta innebär att vi naden blir energieffektiv med god inne- krav, så leder detta arbete till att projekteäven måste beakta innemiljö- och bestän- miljö och beständiga konstruktionslös- ringshandlingarna blir kvalitetssäkrade. ningar. Bakom behovet av kvalitetssäkring lig- Förslag på krav under projektering ger också att dagens byggnadskonstruk- Projekteringshandlingarna ska uppfylla tioner är mer komplicerade jämfört med fastställda funktionskrav som ska verifieäldre konstruktioner på grund av de tuf- ras. Nedan följer exempel på detta. Krav fare krav som ställs. Det är inte bara kra- på verifiering sammanställs i en checklisven på minskad energianvändning som ta för projektering. Utöver de krav som ökat. Andra exempel är högre krav på anges här gäller minst krav enligt Boverkomfort, design och kortare byggtid. Ge- kets byggregler (BBR). Energi: Funktionskrav: Kravspecifinerellt sett innebär detta att våra moderna Artikelförfattare är konstruktioner är mer komplicerade att kation för passivhus i Sverige – EnergiefLars Olsson och projektera och bygga. Dessutom är de fektiva bostäder. Forum för EnergieffektiThorbjörn ofta mer känsliga för fel och brister så va Byggnader (FEBY). Gustavsson, SP Krav på verifiering: Energi- och efsom till exempel inbyggd fukt och luftSveriges Tekniska otätheter i klimatskärmen. För att bygg- fektberäkningar redovisas. Forskningsinstitut, Fukt: Funktionskrav: Boverkets byggnaden ska fungera på tänkt sätt måste hela Borås samt Johan regler (BBR). byggprocessen kvalitetssäkras. Smeds, SP-Sitac, Krav på verifiering: Bland annat ska Ett sätt att säkerställa att det färdiga Karlskrona. passivhuset har önskade egenskaper är att följande redovisas; uttorkningsberäkningBygg & teknik 2/09

FOTO: HANS EEK

Genom att skapa ett undertryck inomhus kan man med hjälp av IR-kamera söka efter luftläckage. Även isoleringsbrister kan upptäckas med värmekameran.

ar för eventuell byggfukt, konstruktioners förväntade fukttillstånd och ingående materials högsta tillåtna fukttillstånd. Kraven på verifiering grundar sig på metodiken i Bygga F, Metod för fuktsäker byggprocess, FoU-Väst Rapport. Ventilation och luftkvalitet: Funktionskrav: Boverkets byggregler (BBR) Krav på verifiering: Dimensioneringsunderlag och beräkningar med mera. Termiskt klimat: Funktionskrav: Socialstyrelsens allmänna råd. Krav på verifiering: Beräkningar, redovisning av kritiska konstruktioner, bedömningar med mera. Buller: Funktionskrav: Kravspecifikation för passivhus i Sverige – Energief-

fektiva bostäder. Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY). Krav på verifiering: Dimensioneringsunderlag, beräkningar med mera. Klimatskärmens lufttäthet: Funktionskrav: Kravspecifikation för passivhus i Sverige – Energieffektiva bostäder. Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY). Krav på verifiering: Redovisning av detaljlösningar och tätningsanvisningar. Ingående material/produkter. Krav: Certifiering eller likvärdigt.

Certifierad produktion

Produktionen (i byggskedet) av passivhuset eller lågenergihuset föreslås kvalitetssäkras med hjälp av en personcertifierad

passivhusprojektledare. Projektledarens uppgift är att medverka till, och ansvara för, att byggnaden i alla dess steg under produktionen uppfyller kravspecifikationens funktionskrav. Detta sker, på motsvarande sätt som i projekteringsskedet, med hjälp av rutiner och krav på dokumentation och verifieringar. Funktionskrav, verifieringskrav samt checklista för byggprocess föreslås ha motsvarande upplägg som för projekteringsprocessen (se ovan). För att ytterligare kvalitetssäkra produktionen kan vissa kompetenskrav ställas på entreprenörerna. Exempelvis kan krav ställas på att entreprenören ska ha genomgått en viss utbildning som i sin tur skulle kunna leda till en certifiering som passivhusbyggare. Redan i dag finns ett antal lämpliga kurser och utbildningar att tillgå. Ytterligare flera skulle sannolikt rätt snabbt kunna mobiliseras på marknaden. Styrkan i systemet ligger således i att såväl projekteringen som produktionen övervakas och genomförs av certifierade passivhusexperter. Dels verifieras funktionskraven under projekteringen av en certifierad projektör enligt de kontrollpunkter som finns i checklistan för projektering, dels övervakas, samordnas och dokumenteras produktionen av en certifierad projektledare. Därtill byggs passivhuset/lågenergihuset av kunniga certifierad byggare.

Certifierad byggnad

Om byggprocessen kvalitetssäkras med hjälp av passivhusexperter och rutiner enligt ovanstående förslag, är steget till en certifierad byggnad inte särskilt stort. Det som krävs är någon form av validering genom en tredjepartskontroll (teknisk granskning) av att kravspecifikationens rutiner och krav följts och uppfylls. Genom att både projektering och produktion kvalitetssäkrats så behöver inte tredjepartkontrollen bli särskilt omfattande. Godkänd tredjepartskontroll leder till en certifiering av passivhuset eller lågenergihuset. ■

Läste Du det i Bygg & teknik?

FOTO: HANS EEK

Misstänkta luftläckage kan bekräftas med hjälp av en lufthastighetsmätare.

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 2/09

RadonsĂ¤krad VattentĂ¤t grund i nya byggnader

Grace Construction Products Nu lanserar Grace fĂśr svenska markanden - Preprufe Unikt sjĂ¤lvhĂ¤ftande membran som inte klibbar â&#x20AC;˘ Hindrar Radon att trĂ¤nga in genom grunden â&#x20AC;˘ Ger ett vattentĂ¤tt skydd under och frĂĽn sidan â&#x20AC;˘ LĂ¤tt att handera â&#x20AC;˘ Enkelt att montera â&#x20AC;˘ Kostnadseffektivt â&#x20AC;˘ Klibbfritt vid montage â&#x20AC;˘ Klister aktiveras av fĂ¤rsk betong â&#x20AC;˘ AnvĂ¤nt under mĂĽnga ĂĽr

www.graceconstruction.com

042-167800

. % 9( 4

Minskat energibehov

BĂ¤sta grunden fĂśr ditt Passivhus

LĂĽgt U-vĂ¤rde FĂśr tjocka vĂ¤ggar Enkel montering Sundolitt + U -element ger smĂĽ vĂ¤rmefĂśrluster frĂĽn kantbalken 3UNDOLITT AB

Bygg & teknik 2/09

6Ă?RGĂ?RDA s 4EL s WWW SUNDOLITT SE

Lågenergihus och passivhus – möjligheter och risker Lågenergihus och passivhus måste, förutom att vara energieffektiva, uppfylla en rad andra funktioner och krav som vi har på våra byggnader och dess innemiljö. Passivhus börjar nu bli allt vanligare och i takt med att tekniken breder ut sig har aktörer i byggsektorn allt fler frågor kring hur lågenergihusen och passivhusen fungerar och lever upp till de förväntningar som man har. På initiativ av Peab och FoU-Väst har därför ett projekt startats i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för att kartlägga de vanligaste frågeställningarna, och om möjligt ge svar på dessa. Se byggnaden som en helhet. Energieffektivitet i byggnader får inte uppnås på bekostnad av en försämrad innemiljö. Om projektering och produktion sker på ett väl genomtänkt sätt finns i princip heller inga motsättningar mellan energieffektivitet och god innemiljö.

Utvecklingen inom energieffektiva byggnader

Stigande energipriser och miljöaspekter har under längre tid gjort att fokusering i allt större grad har inriktats mot lägre energianvändning i vår byggda miljö.

Artikelförfattare är Eva Sikander och Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Gert Freiholtz, Peab, samt Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier.

Hus med allt tjockare isolering i väggar och tak samt fönster med allt bättre värmemotstånd introduceras i kombination med fokusering på lufttäthet. Till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning förbättras och anpassas till de lufttäta och välisolerade huskropparna. Målsättningen att få ner energianvändningen är inte ny och har pågått i några tiotal år men inte fått det uppPeab byggde passivhusen i Lindås 2000 till 2001. sving som man kanske Dessa hus följdes noggrant upp bland annat avseende skulle trott förrän de energianvändning och innemiljö, Ruud & Lundin (2004). senaste åren. För snart tio år sedan byggdes de så kallade passiv- 4. Luftkvalitet husen i Lindås, men de fick inte någon ● Mekanisk tilluft – är den ren och hälomedelbar efterföljare. De senaste åren sosam? har dock omvärlden vaknat och det börjar ● Om byggnaden har ett uppvärmningsbyggas lågenergihus- och passivhus, inte system med värmebatterier i tilluften bara radhus utan även flerfamiljshus, vil- finns en viss oro för att den förvärmda lor, daghem, renovering/ ombyggnad av tilluften kan upplevas torr. miljonprogrammet etcetera. Byggherrar 5. Termiskt klimat och entreprenörer börjar allt mer intresse- ● Det finns en oro för övertemperaturer ra sig för och överväga hur man kan få under sommarmånader, men även under ned byggnadens framtida energianvänd- vår och höst. ning och därmed minska driftskostna- ● Det finns vissa frågeställningar kring derna. Med ett ökat intresse kommer även hur byggnaden fungerar då det är kallt fler frågeställningar upp till ytan, liksom ute. ett behov av att öka kunskapen om låg- ● Kan den tillgängliga effekten vara alltför liten för att snabbt tillgodose ett tillenergihus och passivhus. fälligt, större uppvärmningsbehov. Frågestä,llningar kring passivhus ● Ger luftburen värme bra termiskt klimat? och lågenergihus ● Ytterligare frågeställningar finns avseDe frågeställningar som förekommer hos ende luftburen värme i byggnader med byggsektorns aktörer och som hittills tanke på begränsningar i temperaturreglekartlagts inom projektet framgår nedan. ring i olika zoner i byggnader, samt korFrågeställningarna har inhämtats från relation mellan värme- och ventilationsbyggherrar, projektörer och entreprenö- behov. rer. Inom projektet ska frågeställningarna ● I lågenergihus- och passivhus där radiom möjligt besvaras. atorer saknas finns frågeställning om det termiska klimatet invid fönsterpartier kan Innemiljö bli sämre än i konventionella hus där det 1. Fuktsäkerhet finns radiatorer under fönster. ● Kan lågenergihus/passivhus uppfylla 6. Ljudmiljö krav på fuktsäkerhet i BBR? ● Finns det risk för större ljudstörningar ● Är energieffektiva hus fuktkänsligare inomhus i passivhus? än andra hus? Livslängd 2. Luftväxling Hur länge är husen energieffektiva? ● Behovsstyrd ventilation tillämpas ● Förändras fönstrens U-värde över tiibland – finns nackdelar med detta? den, till exempel om ädelgasen i den för3. Lufttäthet seglade rutan diffunderar eller läcker ut? ● Är det bra med lufttätt klimatskal? Ska ● Bygger tekniken för lågenergihus/pasinte hus kunna andas? sivhus på installationstekniska kompo● I vilken mån påverkar lufttätheten nenter med kort livslängd? energianvändningen? Bygg & teknik 2/09

● Avtar installationers goda egenskaper med tiden så att energianvändningen för byggnaden ökar? ● Hur god är beständighet hos täthetslösningar med tejpade skarvar, klämda skarvar, fogmassors vidhäftning mot andra material, lufttätande lösningar runt fönster och så vidare? ● Beständighet vid olika materialkombinationer? Underhåll och robusthet För att ett lågenergihus eller passivhus ska bli gångbart för den breda gruppen av brukare bör byggnadernas komfort och drift motsvara den ”vanliga byggnadens”. 1. Komplicerade installationstekniska system? ● Det finns frågeställningar om brukare kan underhålla ett FTX-system korrekt så att inte funktionen förändras eller så att luftkvaliteten blir dålig. Tilluftssystemet kräver underhåll i form av regelbunden rengöring och det finns skeptism om brukarna kommer att sköta underhållet korrekt. ● Underhåll av andra installationstekniska komponenter som solfångare och solceller? ● Utbildning av husägare – nytt behov? 2. Missfärgning på fasader/underhållsintervall ● Eftersom de yttre ytorna blir kallare blir det möjligen mer påväxt/missfärg-

ning på fasader. Ett större underhållsbehov som följd? 4. Beteende/brukarvänlighet ● Egna åtgärder i byggnadsskalet (kan man som brukare till exempel förstöra lufttätheten?) ● Egen inverkan på installationer ● Extra behov av information till brukare/boende? 5. Tjälskjutning ● Eftersom värmeförlusterna mot mark minskar ju mer markisolering som används ökar risken för att det markbundet vatten ska frysa. Det finns frågeställningar kring hur stor denna risk är och hur risken kan motverkas. Tålighet vid klimatändringar Om det till exempel blir varmare och fuktigare, alternativt kallare – hur klarar byggnaderna den förändringen?

Om projektet

Projektet har initierats av Peab och övriga företag inom FoU-Väst och genomförs med SP som projektledare. SBUF och företagen inom FoU-Väst finansierar projektet som ännu så länge är en förstudie. En arbetsgrupp som tillsammans ska söka svar på frågorna är knuten till projektet, med deltagare från Lunds tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Passivhuscentrum, företagen inom FoU-Väst och SP. Projektet hade sitt startmöte i slu-

tet av 2008 och kommer att avrapporteras ■ i april 2009.

Referenser

Martinsson, Linda; Passivhusteknik i ett Svenskt perspektiv – en byggnadsfysikalisk riskinventering och erfarenhetssammanställning av befintliga passivhusprojekt, Chalmers Tekniska Högskola, Examensarbete 2008:15. Ruud, S, & Lundin, L; Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat efter 2 års mätningar, SP Rapport 2004:31. von Scheele, Annika, Eden, Michael & Hagentoft, Carl-Eric; Energisk arkitektur – sköna, driftsäkra och energieffektiva byggnader; Boverket 2006. Sandberg, P I, Sikander, E, Wahlgren & P, Larsson, B; Lufttäthet i byggprocessen – Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler; SP Rapport 2007:23. Samuelson, Ingemar; Ökar risken för fuktskador i passivhus?; Bygg & teknik 5/08.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

w w w. h f o n s t re t . s e

v-100_90x64mm_med_matrial_070218.ai

H-Fönstret AB | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

08-10-20

08.43.09

CMY

Bygg & teknik 2/09

Byggregler, tillsyn och uppsikt De lagar som reglerar byggande i Sverige är Plan- och bygglagen (PBL) och Byggnadsverkslagen (BVL). Ansvaret regleras i PBL. Byggherren har ansvar för att kraven uppfylls enligt PBL och BVL. Kommunen har tillsyn. Verktyg är bygglov, bygganmälan, byggsamråd, kontrollplaner och slutbevis. Staten har en uppsikt genom Boverket och en tillsyn genom Länsstyrelsen. Boverket har även bemyndigande att skriva tillämpningsföreskrifter till exempelvis Byggnadsverkslagens andra paragraf om de väsentliga egenskapskraven. Det är gjort i Boverkets byggregler (BBR). Mycket av texten nedan är hämtad från läsanvisning i Regelsamling om byggande för BBR. Regler är samlingsbegreppet för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter och allmänna råd: ––––––––––––––––––––––––––––––––– Regler Beslutas av Lagar Riksdagen Förordningar Regeringen Föreskrifter Myndigheter Allmänna råd Myndigheter ––––––––––––––––––––––––––––––––– Myndigheters föreskrifter och allmänna råd är ofta mer detaljerade än bestämmelserna i lagar och förordningar. Det beror på att myndighetsreglerna är regler för hur man tillämpar de krav som ställs i lagar och förordningar. För att en myndighet ska kunna ge ut föreskrifter måste den ha fått ett bemyndigande av regeringen. Däremot får en myndighet ge ut allmänna råd inom sitt verksamhetsområde, utan att ha något särskilt bemyndigande. Kraven i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter är tvingande regler. Allmänna råd,

Artikelförfattare är Boverkets husbyggnadsdivision genom Nikolaj Tolstoy, enhetschef för Bygg- och Förvaltningsenheten och Maria Petersson, enhetschef för Byggregelenheten, Karlskrona.

däremot, är inte tvingande regler utan anger ett sätt för hur någon kan eller bör göra för att uppfylla ett krav i en tvingande regel. Ett allmänt råd kan också innehålla en upplysning eller en hänvisning. Vad är syftet med reglerna om byggande? Reglerna i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m, BVL, förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVF), och Boverkets byggregler (BBR) handlar bland annat om tekniska egenskapskrav. Det är samhällets minimikrav på byggnader vad gäller ● bärförmåga, stadga och beständighet, ● säkerhet i händelse av brand, ● skydd med hänsyn till hygien, hälsa, miljö, ● säkerhet vid användning, ● skydd mot buller, ● energihushållning och värmeisolering, Regelsamlingen BBR 2008 innehåller inte bara ● lämplighet för avsett ändamål, Boverkets byggregler utan även Byggnadsverk● hushållning med vatten och avslagen, Byggnadsverksförordningen, delar av fall, Plan och bygglagen och -förordningen samt ● tillgänglighet och användbarhet läsanvisningar. för personer med nedsatt rörelseBVL 2§ sista stycket står det att byggeller orienteringsförmåga och nadsverk ska underhållas så att egenska● avfall och hushållning med vatten. Reglerna ska uppfyllas oberoende av per i de hänseenden, som avses i de väom bygglov eller bygganmälan behövs. sentliga egenskapskraven, i huvudsak Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att upprätthålls och att anordningar ska hållas bygga bättre än vad minimikraven anger. i stånd. Arbetsmiljöregler. Även andra regelNär ska de olika reglerna tillämpas? BVL och BVF gäller för alla byggnadsverk än det om byggande kan vara aktuelverk, det vill säga byggnader och andra la när man bygger. Det finns regler som är anläggningar. BVL och BVF gäller både direkt inriktade på den verksamhet som vid nybyggnad (uppförande) och ändring byggnaden ska ha, till exempel regler om (tillbyggnad eller annan ändring). BBR arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen, arbetsmilgäller däremot enbart för byggnader och jöförordningen och föreskrifter från Arendast vid nybyggnad (uppförande) och betsmiljöverket ställs krav på arbetsmiltillbyggnad (då byggnadens volym ökar). jön som har betydelse för utformningen Varsamhet vid ändring. Vid ändring av byggnader. Vid all projektering av ska det enligt reglerna tas hänsyn till änd- byggnader där det kan komma att utföras ringens omfattning och byggnadens för- arbete för någon annans räkning är det utsättningar. Boverket har givit ut allmän- alltså viktigt att tänka på vilka arbeten na råd vid ändring av byggnad (BÄR) som kan bli aktuella och hur dessa ska som i många avseenden pekar på att före- kunna utföras under goda arbetsförhållanskrifterna i BBR kan vara den nivå som den. Även i exempelvis flerbostadshus utbör användas vid ändring, men att var- förs ofta arbete av arbetstagare, till exemsamhet enligt PBL 3 kap 10–14 § ska be- pel sophämtning, postutdelning, snöskottaktas. Det betyder att byggnaders karak- ning på tak, trappstädning och service av tärsdrag beaktas och dess byggnadstek- ventilationssystem och hissar. Miljöbalken (MB) lägger ansvaret på niska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till verksamhetsutövaren. Jämfört med PBL, vara särskilt värdefulla byggnader får där intressen vägs mot varandra, har MB istället många gånger exakta nivåer och inte förvanskas. PBL och BVL kräver att byggnaderna normer. Exempelvis har Socialstyrelsens ska underhållas. I PBL står det att bygg- råd till MB om ljud, termiskt klimat etcenaders yttre ska hållas i vårdat skick. I tera varit kraftfullare verktyg för kommuBygg & teknik 2/09

nerna, ofta miljöförvaltningarna, att använda för att få rättelser i befintliga byggnader. Det beror troligen på, att trots regler i BVL om underhåll och hålla i stånd, att det är när åtgärd (nybyggnad, ändring, rivning) vidtas som kommunens byggnadsnämnd aktivt utför tillsyn. Mer preciserade underhållsregler finns för funktionskontroll av ventilation, OVK, hissbesiktningar och energideklarationer, där kontroller görs med jämna intervall. Vem ansvarar för att reglerna följs? Det är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) som ska se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, BVL, BVF och BBR. Det är ofta fastighetsägaren som är byggherre. Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd. Nämnden tolkar reglerna och övervakar att de efterlevs. Byggnadsnämnden har också ett informationsansvar och det är dit man ska vända sig i enskilda ärenden. Byggnadsnämnden ska göra ingripanden när så erfordras. Regler om sanktioner finns i 10 kap PBL. Länsstyrelsen utövar i sin tur tillsyn över byggnadsnämndens verksamhet. Boverkets roll, förutom att ge ut föreskrifter och allmänna råd, är att ha uppsikt över planoch byggnadsverksamheten i landet. Detta innebär att Boverket ska följa utvecklingen och lämna förslag på ändringar i lagar och förordningar. Boverket tar ställning i enskilda ärenden endast efter remiss från domstol eller regeringen. Länsstyrelser och Boverket förbättrar sin tillsyn och uppsikt. Det pågår en treårig utbildningssatsning inom staten om PBL och BVL som i år är inne på sitt andra år. Länsstyrelserna har även fått 30 miljoner per år för att tillsätta tjänster för att förbättra sin tillsyn. Tidigare är de tjugoen länsstyrelsernas totala tillsyn över byggande endast sex manår enligt en enkät. Boverket arbetar med att förnya Boken om översiktsplaner, Boken om detaljplaner och Boken om lov tillsyn och kontroll Förutom årliga enkäter till länsstyrelserna är Boverket ute hos länsstyrelser och följer framförallt planarbete. Det pågår ett arbete i miljödepartementet med lagförslag till ändringar i PBL och BVL efter bland annat Byggprocesutredningens förslag med efterföljande remisssynpunkter och Boverkets rapport till regeringen om ”Tydligare statligt ansvar”. På byggsidan har Boverket låtit besiktiga 2000 byggnader i ett statistiskt urval för att få en bild av hur byggnaders tekniska egenskaper är i olika byggnadstyper och årgångar. Resultat från denna undersökning redovisas den första september 2009. Huvudsyftet är att utifrån hur innemiljön är på buller respektive fukt och mögel göra förslag på miljömål och föreslå åtgärder för att uppnå dessa mål samt även konsekvensanalysera dessa åtgärdsförslag. Hur det ser ut med funktionskonBygg & teknik 2/09

troll av ventilation, radon och taksäkerhet är andra resultat.

Skador och fel

De flesta byggnadsskadorna den senaste tiden har varit fuktrelaterade, fasadlösningar med tunnputs på styrencellplast undersöks av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och redovisas i mars. Våtrumsskador ska förhoppningsvis minska sedan det blivit bättre utförandestandarder för våtrum av olika branschorganisationer efter nya regler i BBR 2006. Kontroller behövs. Fel i konstruktion av bärförmåga och brandskydd kan orsaka förlust av människoliv och det är därför av stor vikt att kontroller utförs både i projektering och vid utförande av byggnadsentreprenader för att det inte ska uppstå fel och brister. Men även andra krav som inte uppfylls kan orsaka dödsfall, sjukdom eller besvär. Fukt och mögel och buller är två områden med mycket fel. Även fallskadorna är många och ska förhoppningsvis minska när reglerna i avsnitt 8 blivit tydligare och lättare kan efterlevas. Certifierade personer. Boverket har certifieringsregler för kvalitetsansvariga och funktionskontrollanter för ventilation. För fristående sakkunniga kontrollanter för energi, brand, kulturvärden finns det även certifieringsregler. På Boverkets hemsida kan du söka efter certiferade personer. Fler områden kommer att få certifieringsregler för personer. Nästa i tur är fristående sakkunniga kontrollanterför tillgänglighet. Sakkunniga kontrollanter kan användas, även där inte certifiering finns, till exempel för sakkunniga stål eller sakkunniga fukt för att minska riskerna för fel. Redskap för byggherren. Det redskap som finns för brandprojektering med en inledande brandskyddsbeskrivning med krav på slutresultat och kontroller samt en brandskyddsdokumentation, hur det verkligen blev utfört, har fått efterföljare på fuktoch ljudaspekterna. För fuktskyddsprojektering finns en del verktyg på Lunds tekniska högskolas hemsida och för ljud finns Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler.

Byggprodukter med bestyrkta egenskaper

BBR ställer krav på den färdiga byggnadens egenskaper. För att uppfylla dessa krav krävs att man använder konstruktioner och byggprodukter med lämpliga egenskaper för avsedd användning. Med byggprodukter menas produkter som tillverkas för att infogas varaktigt i byggnadsverk. Begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper är ett samlande begrepp för produkter som har fått sina egenskaper bestyrkta under tillverkningen. Detta har betydelse för vilken grad av kontroll av produktegenskaper som bör utföras på arbetsplatsen för att säkerställa

att produkten uppfyller reglernas krav. Det finns fyra olika sätt att bestyrka byggprodukternas egenskaper på. Dessa är: a) typgodkännande/tillverkningskontroll, b) CE-märkning, c) produktcertifiering, d) tillverknings- och produktionskontroll. Alternativ a) typgodkännande/tillverkningskontroll är den enda typ av bestyrkande som innebär att det är kontrollerat att svenska krav är uppfyllda för den tilllämpning som anges i bestyrkandet. Byggherren måste alltså säkerställa att typgodkännandet/tillverkningskontrollen faktiskt avser den aktuella användningen. Är så inte fallet behandlas produkten på samma sätt som en produkt vars egenskaper bestyrkts enligt alternativ b), c) eller d). Alternativen b), c) och d) innebär att produkten inte är kontrollerad mot svenska krav, utan enbart att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Det är byggherren som ska kontrollera att dessa produktegenskaper överensstämmer med vad som krävs i BBR. Denne behöver däremot inte göra någon egen provning av dessa egenskaper utan ska kunna avgöra om produkten är lämplig genom att granska deklarationen. Finns det möjlighet att CE-märka en produkt så kan varken alternativ a), c) eller d) åberopas som bestyrkande att kraven i byggreglerna har uppfyllts. Normalt finns övergångsbestämmelser för produkter som kan CEmärkas. Swedac är den svenska myndighet som ackrediterar organ som kan bestyrka byggprodukters egenskaper enligt a) till d) ovan. Boverket utför dessutom årligen marknadskontroll genom stickprov , efter anmälan och gemom planerad kontroll av produktområden, för att utröna om produkter på marknaden har de egenskaper som dokumentation från tillverkare utger att de har och mot eventuella gränsvärden. Kända egenskaper. Det är byggherrens ansvar att inte använda material eller produkter i byggnaden vars egenskaper inte är kända. Detta innebär att byggherren har ett ansvar för att tillräcklig kunskap finns, antingen hos honom själv eller i hans organisation, för att göra en sådan bedömning. Ekonomiskt rimlig livslängd. BVL 2§s krav om ekonomiskt rimlig livslängd och beständighet kan uppfyllas med hjälp av BBR:s råd i avsnitt 2. Reglerna innebär att man ska tänka efter före. Detta innebär i sin tur att byggnadsdelar och installationer bör vara beständiga eller lätt utbytbara och dessutom lätta att underhålla och hållas i stånd.

Projektering, utförande och verifiering

Reglerna i BBR avsnitt 2 om projektering, utförande och verifiering är samtliga formulerade som allmänna råd. Reglerna 79

inriktas mot vad byggherren ska försäkra sig om under projektering och utförande för att öka sannolikheten för en god slutprodukt. Syftet är att ge alla parter ett bättre underlag för byggprocessen så att antalet byggfel kan minska. När det gäller mätosäkerhet bör man tänka på att om mätosäkerheten bedöms vara stor, bör det beaktas vid projekteringen. Byggnaden bör projekteras med en god säkerhetsmarginal.

Tillgänglighet och användbarhet

Avsnitt 3, BBR, innehåller regler om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, bostadsutformning, rumshöjd och om driftutrymmen. Retroaktiva tillgänglighetskrav. Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN). Dessa är tillämpningsföreskrifter till PBL kap17 §21a, som trädde ikraft 2003. I bestämmelserna ställs det krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Hisskrav. Grundkrav är att byggnader ska ha hiss eller annan lyftanordning om det behövs för att uppfylla kravet på tillgänglighet. Kravet gäller inte för bostäder i byggnader med färre än tre våningsplan. Innehåller sådana byggnader bostäder som inte nås från marken ska de dock vara projekterade och utförda så att det utan svårighet går att installera en hiss eller annan lyftanordning i efterhand. Det ingår dock inte i byggherrens ansvar enligt bygglagstiftningen att installera hiss eller annan lyftanordning i efterhand. Retroaktivt krav om dubbla dörrar och/eller skyltar. Före 2012 ska hissar i

Boverkets konstruktionsregler eller Eurokoder med Boverkets EKS kan användas för att konstruera för bärförmåga, stadga och beständighet.

lokalbyggnader ha dubbla dörrar och i bostadshus ska dubbla dörrar monteras när hisskorgar eller motorer etcetera behöver bytas. Före byte ska varningslappar finnas. Föreskrifterna finns i Boverkets hissregler H 10 och H 11.

Bärförmåga, stadga och beständighet

Regler om bärförmåga, stadga och beständighet finns i Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993:58 (BKR). Det bör observeras att Boverkets byggregler och Boverkets konstruktionsregler har olika giltighetsområden. BKR har ett större giltighetsområde och gäller förutom byggnader i tillämpliga delar även andra byggnadsverk, till exempel master. Detta under förutsättning att det är ett byggnadsverk vars bärförmåga, stadga och beständighet har betydelse för människors hälsa och säker-

Föreskriften om att dörrar ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga har förtydligats med att de lätt ska kunna öppnas. Sedan tidigare ska man kunna passera och det ska finnas plats för att öppna och stänga från rullstolen.

het genom att brister i dessa egenskaper kan medföra risk för allvarliga personskador. Bergtunnlar och bergrum ligger utanför giltighetsområdet för BKR. En ny utgåva av BKR har precis varit ute på remiss och synpunkterna bearbetas nu och förslaget går sedan till EG via Kommerskollegium för notifiering så att inte handelshinder skapas med ändrade regler. Fyra månader senare kan Boverkets generaldirektör besluta om de nya reglerna Handböcker bärförmåga. Boverket har även utgivit ett antal handböcker inom området: Boverkets stålbyggnadshandbok (BSK) och Boverkets Betongbyggnadshandbok (BBK) samt lasthandbok om vind och snölaster och en bok om brandbelastning. Eurokoder. I dag finns det som ett alternativ till BKR en möjlighet att konstruera byggnader med hjälp av europeiska

I byggnadsverkslagen, byggnadsverksförordningen och i planoch bygglagen ställs krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Reglerna gäller bostäder (alla bostäder utom fritidsbostäder med högst två bostäder), arbetslokaler (undantag för arbetslokaler om det är obefogat med hänsyn till arten av verksamheten) och lokaler dit allmänheten har tillträde (både offentlig- och privatägda). Det är ok om bara första meningen är med, men finns plats är det bäst med hela. Bygg & teknik 2/09

NIMBUS

Din bästa bankförbindelse nu ännu bättre! BetongBanken - betongbanken.com - är kunskapsbanken när du ska projektera, bygga och dimensionera platsgjutna stomlösningar. Du får genomarbetade underlag för bästa tekniska och ekonomiska stomval. Ledande företag från form-, armerings- och betongindustrin har satt in

betongbanken.com Nu med förbättrade funktioner.

sin aktuella information på banken, så att du kan ta ut alla nödvändiga fakta för ditt beslut. Du kan värdera alternativa stomförslag och bedöma stomkostnaden genom att jämföra nyckeltal hos liknande referensobjekt landet över.

FOTO: GUN WIGH, GEFLE DAGBLAD/SKANPIX

standarder, eurokoder och Boverkets Europeiska konstruktionsstandarder (EKS). Från den första januari 2011 kommer BKR troligen att dras in och det blir endast eurokoder och EKS som kommer att gälla. Genom att beräkningar idag oftast görs i dataprogram är det mycket väsentligt att dimensioneringskontroller utförs av konstruktörer och att byggherren vid behov använder sakkunniga på stål, betong, trä mm. Här har kommunens byggsamråd, kvalitetsansvarig och byggherrens kontrollplaner en viktig uppgift.

Brandskydd

Detta avsnitt innehåller regler om brandskydd och beskriver minimikraven på säkerhet i händelse av brand utifrån de fem grundläggande krav som finns i 4§ BVF: ● Byggnadsverkets bärförmåga kan antas bestå under en bestämd tid, ● Utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, ● Spridning till av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, ● Personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och ● Räddningsmanskapet säkerhet beaktas. Varje delavsnitt av brandreglerna har ett speciellt syfte och en speciell bakgrund. Det totala brandskyddet är dock beroende av alla ingående avsnitt i samverkan. Det är därför inte lämpligt att enbart tillämpa och tolka dem var för sig. Till exempel är kraven på brandcellsindelning och bärförmåga förutsättningar för räddningsmanskapets säkerhet. Denna syn avspeglas tydligt i avsnitt 5:11 om alternativ utformning som talar om att man kan göra avsteg från vissa krav under förutsättning att säkerheten blir lika god som om samtliga krav i avsnitt 5 uppfyllts. För att projektera en byggnads brandskydd behövs därför grundläggande kunskap om hela regelsystemet och syftet med de olika reglerna. Två handböcker finns utgivna av Boverket Utrymningsdimensionering och Brandbelastning. Revidering av brandavsnittet. Just nu pågår ett intensivt arbete med att föreslå ändringar i brandavsnittet för att göra reglerna än mer funktionsbaserade och verifierbara. Målsättningen är att förbättra reglerna både för förenklad och analytisk dimensionering. Saker som behandlats inför regelskrivandet är räddningstjänstens framtida roll, organisatoriskt brandskydd för hotell och vårdanläggningar, miljökrav, värdeskydd, brandtekniska klasser och flera andra aspekter. Om inte räddningstjänsten kan garanteras i en framtid måste troligen det byggnadstekniska brandskyddet förstärkas till exempel med fler trapphus för förbättrad utrymning. Det ökade kravet på tillgänglighet gör att utrymning vid brand, då hiss ofta inte kan användas, kan ge krav på säkra utrymmen 82

Byggreglerna om brandskydd genomgår just nu en omfattande revidering med fokus på ökad tydlighet, till exempel vilket krav som gäller för skydd mot brandspridning mellan byggnader.

dit det går att förflytta sig eller krav på att installera brandsäkra hissar. Sprinklerkrav för särskilt boende, nätanslutna brandvarnare, spisvakter, utrymning av samlingslokaler, hur verifiera analytisk dimensionering diskuteras också under arbetet. Konsekvensanalyser av alla förslag är viktiga inslag i arbetet. Remiss på nytt förslag på avsnitt 5 Brandskydd kan förväntas i höst.

Hygien, hälsa och miljö

För att byggnader inte ska påverka vår hälsa negativt när vi använder dem ställs krav på frisk luft, termisk komfort, tillgång till rent dricksvatten och vatten för hygienändamål. Byggnadsmaterialen som används får inte heller påverka hälsan negativt. Skadlig fukt ska inte uppstå och utsläpp från byggnaderna ska begränsas. Fukt. Syftet med reglerna om fukt är att begränsa mängden fukt i byggnadens konstruktioner och i utrymmen, så att dessa inte skadas av fukt, det vill säga skapa fuktsäkerhet. Detta kan ske genom att man i projekteringsskedet gör en fuktsäkerhetsprojektering och i byggprocessen skyddar material mot fukt och smuts samt genom att man gör besiktningar och mätningar. Reglerna ställer krav på ett högsta tilllåtna fukttillstånd för material som används i byggnader. Detta görs för att materialets avsedda egenskaper ska uppfyllas och bibehållas. Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd utgår man från det kritiska fukttillståndet för respektive material och användningssätt. De kritiska fukttillstånden är bland annat satta för att minska risken för tillväxt av mögel och bakterier på och i material, men även andra egenskaper kan behöva beaktas beroende på hur materialet används. Vid bestämningen tar man även hänsyn till osä-

kerhet i beräkningsmodellen, ingångsparametrarna eller mätmetoderna. Lufttäthet. Reglerna ställer inte upp några gränsvärden för lufttätheten i byggnadens klimatskal, men i flera avsnitt belyses vikten av god lufttäthet för att minska risken för fuktskador och att uppnå en låg energianvändning. Täthet är viktigt även för att inte sprida lukter och skydda mot brandrök. Tappvatten. Att ”vatten är ett farligt gift som omger Visby stift” stämmer inte, men installationer för tappvatten orsakar varje år många vattenskador. Vattenskadorna innebär ofta olägenheter för de boende, men allvarligare är att felaktigt utförda installationer kan medföra att legionellabakterier förökar sig i dem. I värsta fall innebär det att personer insjuknar i legionärssjukan. Reglernas syfte för mikrobiell tillväxt är att minimera möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer och för vattenskador att utförandet av installationerna är sådant att läckage upptäcks snabbt. Tänk på alla krav. Kännedom om reglerna för olika egenskaper är viktigt för att välja rätt material och konstruktion. För till exempel trösklar finns det ett allmänt råd i avsnitt 8.22 att dörr och portöppningar bör utformas utan nivåskillnader, om det inte av till exempel fukt – eller klimatskäl behöver finnas en tröskel. En eventuell tröskel bör dock vara så låg som möjligt och fasas så att den är lätt att passera och så att risken för att snubbla minimeras. Det finns flera starka skäl till varför trösklar inte är önskvärda mellan rum i en byggnad. Det underlättar tillgängligheten och det minskar radikalt risken för snubbelolyckor. Det är också ett sätt att få överluft från ett rum till ett annat. Att montera trösklar gör det å andra sidan lättare att undvika oönskad ljud mellan rum och att hålla klimatskalet tätt. Blir det översvämning i våtrummet fyller Bygg & teknik 2/09

tröskeln en viktig funktion. En rätt utförd tröskel stoppar vid översvämning en vattenskada på golvet utanför våtrummet. För att tillgodose tillgänglighet och täthet avseende vatten, ljud eller drag och snö utifrån kan det behövas en modifierad utformning av tröskeln så att den kan uppfyller alla kraven.

Bullerskydd

BBR avsnitt 7 om bullerskydd ställer krav på hur byggnaden ska utformas för att ljud inte ska störa brukarna i byggnaden och i byggnadens närhet. Boverkets regler om bullerskydd hänvisar till en övergripande ljudklassningsstandard för bostäder, SS 25267, och för vissa lokaler, SS 25268. Ljudklassning. Ljudklassningsstandarderna innehåller fyra klasser: A, B, C och D. Klass C motsvarar samhällets minimikrav som måste uppnås vid nybyggnad. Därutöver är det fritt att välja mellan klass A och B. Klasserna A och B anger bättre ljudstandard än vad minimikraven i klass C anger. I standarderna förekommer också ljudklassning av utomhusmiljön. Dessa rekommendationer har ingen relevans för kraven på själva byggnaden utan kommer in i samband med planeringen av var byggnaden ska placeras. De kan alltså utgöra underlag för bedömningar i samband med detaljplaner och byggnadsnämndens ställningstaganden inför bygglov. I den senaste förändringen av ljudklassningsstandarden för bostäder har det, genom hänvisning till SS-EN 12354, tillkommit möjligheter att göra beräkningar i förväg av hur byggnaden kommer att fungera i färdigt skick. Ljudklassningsstandarden ställer krav på att monteringsanvisningar och annan ljudteknisk dokumentation upprättas i samband med projekteringen. Boverket har nyligen givit ut en handbok som heter Bullerskydd i bostäder och lokaler för att förbättra tilllämpningen av ljudkraven. Andra ljudkrav. Naturvårdsverket ställer, dels krav som gäller under tiden då byggnadsarbetena pågår, dels krav på de ljud som byggnaden ger ifrån sig till omgivningen i form av fläktljud och ljud från kompressorer. Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen har krav som gäller verksamheter i byggnader. Vägverket har krav som gäller vid ändring och nyetablering av vägar.

Stor vikt ligger på åtgärder som ska begränsa risken för olycksfall för barn men även för att öka säkerheten i driftsutrymmen, skydd mot fall och taksäkerhet. Fallolyckor, som är en av de vanligaste olycksformerna, kan förebyggas genom omsorgsfull utformning av byggnaden. Man kan till exempel välja lämpliga golvmaterial, utforma greppvänliga ledstänger eller montera stödhandtag vid duschplatserna. För att skydda mot fall finns krav på hur trappor, ramper och balkonger ska utformas. Räcken ska skydda mot fall från höga höjder och anpassas efter detta. De ska också utformas så att barn inte skadar sig när de klättrar eller kryper. Ledstången fungerar som balansstöd, främst för att förhindra fall i trapploppet. Många av de regler som tas upp i avsnittet om skydd mot fall förbättrar samtidigt tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det gäller till exempel reglerna om kontrastmarkeringar i början och slutet på trapplopp och vid ledstängernas avslutning i trappor och ramper.

Energihushållning

För att vi ska få ett bra inomhusklimat och en god inomhusmiljö måste värme och ibland även kyla tillföras. Dessa egenskapskrav ska uppnås på ett sådant sätt att mängden energi som används är liten (8 § BVF). Särskilt goda egenskaper på energihushållning ställs på elvärmda byggnader (10§ BVF). Energihushållning ska dock inte leda till sämre inomhusklimat eller inomhusmiljö. I BBR:s avsnitt om Energihushållning ställs krav på byggnadens specifika energianvändning. För mindre byggnader finns ett alternativt krav på byggnadens energianvändning som kan tillämpas om man så önskar. Ut-

över krav på byggnadens energianvändning ställs också krav på en minsta godtagbar värmeisolering för byggnaden, krav på värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer, effektiv elanvändning och på installation av mätsystem för uppföljning av byggnadens energianvändning. Skärpta elkrav. Den första april 2008 ändrades 10 § i BVF med övergångsbestämmelser fram till den första januari 2010. Ändringarna innebär skärpta krav på energihushållning vid användning av el, oavsett vilken typ av elvärme som används. Från den första februari gäller nya regler för eluppvärmda byggnader i BBR. Här har förutom lägre energianvändningskrav även införts krav på installerad effekt. Ett supplement till BBR där hela avsnitt 9 Energihushållning ingår är nyligen utgivet. Krav på byggnadens specifika energianvändning och eleffekt anges för tre klimatzoner, I, II och III, som följer landskapsgränser. Klimatzonsindelning används eftersom samma krav på byggnadens specifika energianvändning i hela landet skulle skapa orimliga skillnader i kraven på byggnader i norr respektive söder. Kravet på byggnadens specifika energianvändning varierar således beroende på om det är bostad eller lokal, om elvärme används eller inte och i vilken klimatzon byggnaden är belägen. Verifiering. Metoder för att verifiera att energikraven uppfylls redovisas i ett allmänt råd. Detta innebär att verifiering bör ske dels genom beräkning vid projekteringen och dels genom mätning i den färdiga byggnaden. Eftersom reglerna ställer krav på energianvändningen i den färdiga byggnaden, medför detta att om man gör någon ändring under uppförandet, så måste man säkerställa att även denna nya utformning uppfyller kraven. Vid projektering av

Säkerhet vid användning

BBR avsnitt 8 om säkerhet innehåller regler om hur byggnader ska utformas i syfte att begränsa olycksfall till följd av halkning, snubbling, fall, sammanstötning, klämning, brännskador, explosioner, drunkning, instängning, förgiftning, elstötar och elchocker. Det innehåller även regler om hur tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska anordnas så att risken för olycksfall begränsas. Bygg & teknik 2/09

Energihushållningskrav och krav på bärförmåga, brandskyddskrav, krav på fuktskydd och flera andra krav ska uppfyllas av byggherren och hans entreprenör.

byggnaden behöver man genom Förändringar som har skett beräkning kontrollera att kravet Urval av regler och handböcker från Boverket efter utgivningen av regelsampå byggnadens specifika energi- ● Barnsäkerhet i byggnader lingen kan följas i: användning, eleffektbehov för ● Boken om lov, tillsyn och kontroll ● Svensk författningssamling uppvärmning och den genom- ● Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR (SFS) när det gäller lagar och snittliga värmegenomgångsko- ● Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK04 förordningar efficienten för byggnadsdelar ● Boverkets handbok om stålkonstruktioner BSK07 (www.lagrummet.se). ● Boverkets författningssamoch köldbryggor uppfylls. Be- ● Boverkets konstruktionsregler, BKR 12 ling (BFS) när det gäller Boräkningen av byggnadens ener- ● Brandbelastning verkets föreskrifter och allmängianvändning syftar till att för- ● Bullerskydd i bostäder och lokaler na råd (www.boverket.se). utbestämma den verkliga ener- ● Energideklaration för byggnader – en regelsammanställning Senaste ändringarna. De gianvändningen under bruks- ● Enklare utan hinder större ändringarna i BBR 15 skedet. I beräkningen behöver ● Regelsamling för byggande, BBR 2008 inklusive supplement berör reglerna om tillgängligman därför ta hänsyn till alla till avsnitt 9 BBR . het, bostadsutformning, rumsomständigheter som påverkar ● Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2008, höjd och driftutrymmen i en byggnads energianvändning, här hittar du till exempel föreskrifter och allmänna råd från avsnitt 3 samt reglerna om sätill exempel ortens klimat, utBoverket om hissar och andra motordrivna anordningar (H), kerhet vid användning i avsnitt förandekvalitet, brukarbeteende undanröjande av enkelt avhjälpta hinder (HIN) och tillgäng8. Mindre ändringar har gjorts i (normalt brukande), vädring etlighet på allmänna platser (ALM). avsnitt 1, 2, 5, 6 och 7. BBR 15 cetera. Detta innebär att beräk● Regelsamling OVK 2008. trädde i kraft den första juli ningen i praktiken måste inne2008 med övergångsbestämhålla en säkerhetsmarginal så att ● Supplement till BBR avsnitt 9 Energihushållning. melser fram till och med den man hamnar inom reglernas ● Utrymningsdimensionering. sista juni 2009. kravnivå. Mätning av byggnaBBR16 är en revidering av avsnitt dens energianvändning kan ske med olika frågor om reglerna i BBR. Gäller det enmetoder som byggherren väljer. Resultatet skilda fall så hänvisar vi till kommunernas 6.412 och avnitt 9 i BBR och gäller från från mätningen normalårskorrigeras för byggnadsnämnder. En del vanliga frågor den första februari 2009 med övergångsklimatet och korrigeras för eventuell avvi- och svar finns utlagda på Boverkets hem- regler till den första januari 2010. Det pågår även en större översyn av kelse från projekterat brukande av byggna- sida. den. Vilka regler gäller just nu? Regler är avsnittet om brandskydd (avsnitt 5). Den”färskvara”. En regelsamling kan av natur- na översyn kommer att resultera i revideHur kommuniceras reglerna? liga skäl endast omfatta de regler som gäl- rade brandskyddsregler som beräknas Kommunerna är de som tolkar reglerna i ler när den ges ut. Det är viktigt att hålla vara klara tidigast år 2010. de enskilda fallen. Boverket får mycket sig uppdaterad om ändringar av reglerna. ■

Snygg, smart med teknik i toppklass Tack vare vårt stora urval av ytfinish, färger och tillbehör smälter hissdesignen in med arkitekturen och den allmänna interiören.

Tel: 0290-295 50

www.cibeslift.com

Bygg & teknik 2/09

Verktyg för optimering av byggtorkning I ett industridoktorandprojekt vid Lunds tekniska högskola, Institutionen för byggnadsmaterial har förutsättningar för optimerade byggtorkningar undersökts. I följande artikel presenteras de viktigaste slutsatserna som framkommit i studien som presenteras i en licentiatuppsats i Lund den 27 februari 2009. Det är resurskrävande att upprätta torksystem i en byggtorkning. Det finns kostnader för bland annat energi, energisystem, maskinhyra, service och provisoriska tätningar. Det är även många olika parametrar som varierar beroende på färdigställandegrad, materialval, vald produktionsteknik, när på året det ska ske, tur eller otur med vädret och så vidare. Detta gör att byggtorkningar sällan går att förutse exakt. Misslyckas byggtorkningar kan kostnaderna mångdubblas via fuktskador och förseningar som kan ge en rad kostsamma följdverkningar. Alternativet till att torka ut material och konstruktioner på plats är att välja robusta lösningar där antingen alla ingående material tål fuktnivån eller där materialet torkas innan leverans och aldrig tilllåts att bli uppfuktade. Dessa kostnader för robusta material ingår också i en byggtorkning. Slutligen kommer kontroller att behöva utföras för att verifiera att byggtorkningen fungerat som tänkt. Detta medför också kostnader i projektet som tillhör byggtorkningen. Det är dessa tre olika parametrar, torksystem, material och kontroller som behöver optimeras kostnadsmässigt med acceptabla risker.

Optimeringsförfarande

Studien har fokuserat på att identifiera och kvantifiera de parametrar som krävs i ett optimeringsförfarande för att kunna utföra den. Nedan följer de två viktigaste resultaten i studien: ● Begreppet tätt hus måste utöver regntäthet innefatta lufttäthet om det ska gå att skapa en bra torkmiljö med rimliga insatser och risker. Är inte byggnaden lufttät blir alla insatser utspädda med utArtikelförfattare är Peter Brander, Lunds tekniska högskola, Institutionen för byggnadsmaterial och Skanska Sverige AB, Malmö.

Bygg & teknik 2/09

Figur 1: Schematisk uppbyggnad av optimeringsfaktorer och deras inbördes kopplingar. omhusluft och hela torkmiljön blir mycket känslig för anblåsning från vind utifrån. Vid luftotäta byggnader blir därför energibehovet orimligt stort stora delar av året. Skorstensverkan där varm luft stiger gör även att otätheter mot vind kan ge stora skador på taken om det finns aktiviteter i byggnaden som skapar stora fukttillskott i inomhusluften. ● Kontroll av torkmiljö är en förutsättning för att veta vad man sysslar med. Det är så viktigt för styrningen av torksystemet att det bör ske före kontroll av materialfuktnivåer. Hade kontroll av torkmiljöer genomförts mer regelbundet (idag är det i undantagsfall) hade förhoppningsvis oeffektiva maskiner slutat att användas. I ett högt hus är det exempelvis stort undertryck i nedre delen av byggnaden, vilket

Faktaruta

Studien har genomförts av artikelförfattaren Peter Brander som ett industridoktorandprojekt under ledning av professor Lars-Olof Nilsson och lektor Anders Sjöberg. Studien är finansierad av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och Skanska Sverige AB. lätt skapar insugning av kall luft längs med golven. Då hjälper det inte så mycket med en luftvärmare som har ett utblås två meter över golvnivå om det är golvet som ska bli torrt. Då kan system med golvvärme som värmer direkt i golvet vara effektivare både energimässigt och torkeffektmässigt.

Två verktyg

Figur 2: Exempel på temperatursignatur på två olika forcerande torktekniker (värmematta till vänster, inborrade värmestavar till höger).

Studien har resulterat i två verktyg utförda i Microsoft Excel. Ett för kostnadsoptimering och ett för kontroll av torkmiljö. Båda kommer nu att börja implementeras på arbetsplatser runt om i Sverige. Framöver kommer verktygen att delvis presenteras och ingå i Fuktcentrums utbildning ”Diplomerad fuktsakkunnig” samt den kommande Fuktcentrumutbildningen ”Fuktsäkerhetsansvarig på arbetsplats” Studien i sin helhet kommer att finnas nedladdningsbar via www.fuktcentrum.se i början av mars månad. ■ 85

Erfarenhetsåterföring inom industriellt byggande:

Fokus på kvalitet Industriellt byggande har stora möjligheter att höja sin produktkvalitet genom att införa rutiner för erfarenhetsåterföring. I ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet undersöks hur industriella byggföretag kan lära av sina misstag och därigenom bygga billigare och med högre kvalitet. Kvalitetsnivån liknar den för traditionellt byggda hus men borde vara bättre enligt John Meiling som har studerat och analyserat fel inom industriellt byggande.

Forskningen syftar till att kunskaper och erfarenheter inom företagen ska bli tillgänglig vid projektering och utveckling, istället för att som nu i bästa fall arkiveras för att aldrig utvärderas eller använda Det är rimligt att industriellt byggande producerar hus med högre produktsäkerhet, högre kvalitet, garanterad eller minimerad underhållskostnad och minskat resursanvändande. Grundtanken är att huset är en produkt som ska tillfredställa kundens långsiktiga behov. Fokus på huset som en produkt, med ett tydligt livscykeltänkande, medför införandet av nyckelorden kvalitetsutveckling, repetitiva processer och erfarenhetsåterföring. Detta tänkande utmanar befintliga arbetssätt och fokuserar på mötet mellan försöken till industriell produktion och den kultur som detta kräver i relation till den kultur som finns inarbetad i byggbranschen, det vill säga tillfälliga organisationer, projektorientering och platsbyggnad.

Industriellt byggande

Industriellt byggande innebär att husen byggs inomhus i fabrik, att endast monte-

ring sker på byggarbetsplatsen samt att en tydlig processägare upphandlar, bygger och monterar husen. Eftersom ett enda företag äger större delen av produktionsprocessen borde aktörer inom industriellt byggande lättare kunna styra och förbättra sin produktkvalitet på ett varaktigt sätt jämfört med en traditionell hustillverkare. Hypotetiskt borde felen och misstagen vara både färre och mindre allvarliga inom industriellt byggande. Att all tillverkning sker inomhus av en aktör borde medföra att det är enklare att arbeta med erfarenhetsåterföring, men företagen nyttjar inte denna möjlighet idag. Varför arbetar inte företagen aktivt med erfarenhetsåterföring? Frågan om varför erfarenhetsåterföring inte förekommer besvaras i licentiatavhandlingen; Product Quality through Experience Feedback in Industrialised Housing, Meiling (2008). En viktig anledning är att företagen saknar erfarenhet av att arbeta med kvalitetsutveckling. Arbete inom byggbranschen baseras på hantverkskunnande som innebär att så snabbt som möjligt rätta till fel och misstag snarare än att förstå de bakomliggande orsakerna och därigenom kunna styra produktionsprocesserna. Det borde vara lättare för industriella hustillverkare att styra sina processer jämfört med platsbyggande. Kvalitetsarbete inom tillverkningsindustrin baseras på repeterbarhet, standardisering och systematisk uppföljning och dokumentering. I byggbranschen ligger fokus på unika lösningar, snabb och flexibel problemlösning, fel och brister rättas till utan systematisk analys eller reflektion, ofta baserat på kundklagomål. Vilket kan beskrivas som att ägnar sig åt ”brandsläckning” när istället insatserna skulle kunna läggas på förebyggande arbete. Figur 1 illustrerar

Artikelförfattare är John Meiling, teknologie licentiat och doktorand vid Institutionen för samhällsbyggnad, Avdelningen för byggkonstruktion – träbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.

hur företagen kan samla information om sin produktion i syfte att åtgärda källan, det vill säga att styra produktion och processer, istället för att ensidigt rätta till kundklagomål och besiktningsanmärkningar.

Kvalitetsarbete

Tillverkningsindustrin har en lång tradition, ända sedan 1950-talet, när det gäller kvalitetsarbete. Inom tillverkningsindustrin blir kunden lugn och nöjd av att produkter är exakt likadana man accepterar få tillval och standardiserade mått. Inom bygg gör samma fenomen att kunden känner osäkerhet och ifrågasätter produkten, den som köper hus vill inte upprepa vad grannen gjort. Detta medför dyra processer, samt svårigheter att hålla jämn kvalitetsnivå. Ett alltför vanligt missförstånd är att slutprodukterna behöver vara lika för att man inför standardiserade arbetssätt och processer. De byggföretag som är verksamma inom industriellt byggande måste överbrygga motsättningen mellan tillverkningsindustrin och byggindustrin, figur 2. Denna typ av företag arbetar med att förtillverka delar av husen för att senare montera dem på byggarbetsplatsen. Inne i husfabriken bör ett processtänkande tilläm-

Figur 1: Skillnaden mellan att arbeta med akut brandsläckning och att analysera och förstå de bakomliggande orsakerna till att fel och problem dyker upp. 86

Bygg & teknik 2/09

Figur 2: Industriellt byggande agerar mellan tillverkningsindustrin och byggindustrin. pas, vilket är svårt för en som är van att arbeta inom traditionellt byggande, vid leverans på byggplatsen gäller en helt annan ordning. Statliga utredningar, SOU(2002) och DS(2004), framhåller att byggbranschen inte utvecklas i samma takt som andra tillverkningsbranscher och att kvalitén i byggbranschen behöver förbättras. Industriellt byggande ses av många som en tänkbar lösning på dessa problem och en produktionsform med stor potential.

Figur 3: Industriellt byggande genom prefabricerade volymer med trästomme utgör tio procent av byggmarknaden för flervåningshus och verksamhetslokaler.

Produkttänkande

En produkt kan definieras som resultatet av en process, det gäller oavsett om det är en repetitiv process där många lika produkter tillverkas eller en unik process med bara ett byggprojekt. Genom att betraktar husen som produkter istället för unika objekt öppnas möjligheten att arbeta med kunskap, metoder och erfarenheter av kvalitetsutveckling från tillverkningsindustrin med målet att bättre kunna styra kvalitén i slutprodukten; huset. Detta är ett nytt angreppssätt inom byggsektorn. Kvalitetsarbete är nyckeln till bättre produkter och kretsar kring kundernas behov och förväntningar, kunder finns både inom och utanför produktionen. Kvalitén på produkten bestäms av hur väl krav uppfyllas från både interna och externa kunder samtidigt, i bygg är de flesta externa kunderna engångsköpare bland annat eftersom produkterna har så lång livscykel. Professionella kunder är återkommande och kan vara både privata, statliga

och kommunala, och det är dessa återkommande kunder som fokuseras på i forskningsprojektet Erfarenhetsåterföring inom industriellt byggande. Det är balansgången mellan att uppfylla krav från alla kunder som gör att vi behöver utveckla metoder och system, till exempel kvalitetsledningssystem. Ett intuitivt sätt att förbättra kvalitén på en produkt är att lära sig något när konsekvenserna av utfört arbete analyseras. Problem uppstår när arbete utförs som inte utvärderas genom att analysera dokumentering av

både misstag och framgång, då blir kunskapen förlorad och det är vad som händer i byggbranschen.

Avgränsningar

Forskningsprojekt riktar sig än så länge mot flerbostadshus och verksamhetslokaler som upphandlas av professionella kunder. Inom detta segment utgör industriellt tillverkade hus cirka tio procent av marknaden, figur 3. Villor och småhus ingår inte i studien. Även om industriell produktion av villor och småhus är eta-

Figur 4: Exempel på skola, dagis och äldreboende byggda med prefabricerade volymer med trästomme så kallad trävolymbyggnadsteknik. Bygg & teknik 2/09

Figur 5: Exempel på olika typer av flervåningsbyggande med prefabricerade volymer med trästomme så kallad trävolymbyggnadsteknik.

blerad och kostnadseffektiv så är både kunder och upphandlingsförfarande annorlunda i jämförelse med flerbostadshus och verksamhetslokaler. Husen som produceras i detta segment kan vara i form av hyres- eller bostadsrätter, studentbostäder och servicehus upp till fem våningar men även lägre hus som äldreboende, förskolor och kontor, figur 4 på föregående sida och figur 5. Förtillverkning sker med alla ytskikt och permanent inredning på plats för vidare transport dit kunden önskar.

Jämförelse med fordonsindustrin

Inom fordonsindustrin har den starka konkurrensen hela tiden tvingat fram nya innovationer och tekniska lösningar, men det som varit avgörande för framgång är processorienteringen och utvecklandet av nya organisationsformer, produktutvecklingsmetoder och produktionsfilosofier. Inom byggbranschen är denna resa svårare att göra på grund av byggprocessens fragmenterade struktur, där kedjan beställare – arkitekt – projektör – entreprenör – förvaltare ständigt representeras av olika

företagsaktörer. Platsen där till exempel hus uppförs varierar naturligtvis (markbeskaffenhet, typ av bebyggelse och så vidare), men då också lokala myndigheters tolkningar av bestämmelser vilket påverkar effektiviteten i ett system som baseras på repeterbarhet. Några nischbranscher inom byggandet har integrerat delar av kedjan i en process som ägs av en och samma aktör, en av dessa branscher är trävolymbyggarna.

Trävolymbyggnad – en form av industriellt byggande

Volymbyggnadsföretagen är intressanta att studera av flera orsaker. Volymbyggnadssystemet är utvecklat sedan 50 år tillbaka, utvecklingen har skett i små steg utan några stora tekniska kliv. Möjligen är detta en av förklaringarna till att företagen är stabila aktörer inom segmentet industriellt byggande där två nystartade konkurrerande stomsystem, betong och stål, gjorde konkurs under 2008. Mesta utvecklingen för volymbyggnadsföretagen har skett under en period när det inte var tillåtet att bygga mer än två våningar

med trä. Men regelverket ändrades 1994, i och med inträdet i EU, och högre byggande i trä blev åter möjligt i Sverige. Förtillverkningsprocessen tar totalt cirka 24 till 32 veckor från upphandling till när kunden kan flytta in. Största delen av tiden upptas av försäljning och projektering. Här är också den största variationen tidsmässigt. Två pågående doktorandprojekt vid Luleå tekniska universitet arbetar med att effektivisera och stabilisera projekteringsprocessen inom industriellt byggande, doktoranderna Erik Söderholm och Gustav Jansson arbetar båda på träbyggnadsavdelningen på Luleå tekniska universitet.

Tillverkningsprocessen

Fabriksproduktionen för ett volymbyggnadsföretag tar ungefär fyra veckor och montage sker på endast en vecka för ett fem vånings hyreshus, figur 6. Det snabba montaget medför att de regniga dagarna kan undvikas, och att husen snabbt blir väderskyddade. Stort fokus hamnar på fabrikstillverkningen, där snickaren får en bättre arbetsmiljö och där processerna

Figur 6: Tillverkningsprocessen för volymbyggda hus. 88

Bygg & teknik 2/09

ning för att skapa en god ljudmiljö i de färdiga byggnaderna. Färdigställande tar ungefär fyra veckor och inbegriper inkoppling av installationer, färdigställande av fasad och att göra i ordning runt huset.

Produktansvar

Figur 7: Exempel på fuktskyddad volym före transport.

kan styras med moderna tillverkningsprinciper.

Principen för denna typ av byggande är att kunderna tar tidiga beslut och att så lite som möjligt är hänvisat till LPP-mentalitet (löses på plats). Det är viktigt att kunderna tar besluten så tidigt som möjligt och det är bra om kunden väljer de lösningar som företagen vet fungerar att bygga med volymelement. Därför är det nödvändigt att byggföretagen vet hur de-

Produktion av volymer

Produktionen utförs inomhus i tre huvudsteg, figur 6: (1) elementproduktion – där takelement tillverkas, golv och väggar med fönster och dörrar. (2) volymproduktion – väggelementen monteras på golvelementen och slutligen placeras taket. (3) efter det färdigställs volymelementen med golvmaterial, målning och installationer, garderober och annan inredning. De färdiga volymerna emballeras med plast eller presenning innan de transporteras från fabriken till byggplatsen för montage, figur 7.

Figur 8: Montering av studentbostäder i Luleå i soliga förhållanden.

Montage av volymer

Monteringen är väldigt snabb. Snabb montering medför låg belastning på byggarbetsplatsen, vilket är värdefullt när utrymmet är begränsat. Varje monteringsdag avslutas med att taket läggs på. Små erfarna arbetslag, där samma människor samarbetar i flera projekt, sörjer för att montaget går så smidigt som möjligt. Montagelagen kan vara anställda inom företaget eller också vara inhyrda små snickarfirmor. Det finns inget standardiserat arbetssätt för monteringen, kunskapen om byggsystemet följer individerna i montagelagen. Att montera studentbostäder i Luleå, figur 8, på ett nyexploaterat område där det är gott om plats och solen skiner ska jämföras med att montera en ny byggnad mellan befintliga hus i Vallentuna centrum, figur 9, där det är lite utrymme och stressigt på grund av trafik och hotande regn. I båda fallen förväntas slutresultatet bli detsamma.

Figur 9: Husmontage i Vallentuna centrum mitt bland befintlig bebyggelse.

Dubbla bjälklag

Andra egenheter som följer med byggsystemet är till exempel att det är dubbla bjälklag och väggar, figur 10. Detta är en fördel när det gäller ljudisolering då väggar och bjälklag automatiskt får en dubbel konstruktion med luftspalt mellan då volymerna ställs intill och på varandra. Detta är en bra konstruktion ur ljudisoleringssynpunkt och utgör en bra förutsättBygg & teknik 2/09

Figur 10: De färdiga volymerna sätts samman och ger dubbla väggar och bjälklag. 89

Figur 11: Endast två kontrollpunkter i byggproduktionen är obligatoriska genom kontraktskrivning; slut- och garantibesiktningen, någon utvärdering av dessa sker inte. ras produkt fungerar över tiden, att de har samlat in och analyserat hur deras produkter fungerar. Kunden eller beställaren kan göra ett dåligt val och få skylla sig själv, men ett dåligt hus drabbar garanterat producenten i slutänden. Att ge beställaren skulden för dålig funktionalitet är inte att långsiktigt agerande, men vanligt förekommande.

Effektiv produktion och effektiv produkt

Valet hur företaget positionerar sig mot kunder är viktigt, men oavsett detta så återstår dock problemet att kommunicera konceptet, tekniken och garantera minimum av underhållskostnader till beställaren. Flera beställare ställer idag frågan om volymbyggande är ett koncept som lämpar sig för långsiktigt hållbara byggnader och för träbyggnader rör sig frågorna kring utbytbarhet av komponenter, sättningar, rörelser och underhållsintervall. Samtliga dessa frågor är viktiga för en förvaltare som inte enbart ser på initialkostnaden utan även förvaltningskostnaden över byggnadens totala livslängd. För att utvecklas behöver volymtillverkarna hitta en balans mellan kundanpassning, kundorderstyrning, standardisering och en effektiv produktionstek-

nik med effektivt kvalitetsarbete. Balansen mellan effektiv produktion och effektiv produkt behöver förbättras.

Fördel industriellt byggande

Industriell hustillverkning delar problematiken kring pressade byggtider med det traditionella byggandet men har en fördel vad gäller torra arbetsförhållanden och framförallt att fel kan spåras till produktion och projektering, eftersom endast ett företag äger hela byggprocessen. Man söker också hela tiden utveckla sina relationer med underleverantörer, vilket är en av grundförutsättningarna för industriellt byggande. Genom att kontrollera produkten i fabrik, efter montage och vid garantitidens utgång kan erfarenheter styras tillbaka till projekteringen av nya förbättrade hus. För närvarande utförs tre kontroller av volymbyggnadsföretagen, en fabrikskontroll samt slut- och garantibesiktning, men utan att analysera resultaten. De två senare finns reglerade i allmänna bestämmelser AB04 och ABT94 och är obligatoriska via kontraktskrivning. Närheten mellan fabrik och projektering ger helt nya möjligheter kopplat till erfarenhetsåterföring. Att hämta information från ägandefasen för att förbättra

produkten; huset är än så länge ovanligt men borde vara ett naturligt steg i utvecklingen, figur 11. Genom att analysera information från flera kontrollpunkter i husets livscykel kan erfarenheter återkopplas till projekteringsskedet. Mycket information är befintlig, men outnyttjad i form av till exempel kvalitativ text i besiktningsprotokoll som idag inte nyttjas till annat än checklistor för att få entreprenaden godkänd.

Felanalys av tre kontrollpunkter

För att få en första inblick i hur fel uppstår och vad som är de vanligaste felen inom industriellt byggande har en studie av åtta byggprojekt, från två olika volymbyggnadsföretag, sammanställts med felnoteringar från de tre kontrollpunkterna fabriken, slut- och garantibesiktning. Projekten består av tre förskolor, en skola, två studentbostadsprojekt, ett hyreshusprojekt och ett äldreboende. Här ingår totalt 443 volymer med 1 234 fel från fabrikskontrollen, 1 147 fel från slutbesiktning och 332 fel från garantibesiktning totalt 2 713 fel. Felen som fanns lagrade som kvalitativ text hos företagen kodades i sex olika kategorier; var, vad, typ, åtgärd, varför och när, tabell 1.

Tabell 1: Klassificering av fel i sex olika kategorier och underkategorier. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1. Var uppstår 2. Vad är fel? 3. Vilken typ 4. Vilken 5. Varför 6. När uppstod felen? av fel uppstår? åtgärd krävs? uppstod felet? felet? ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 Orelaterat 0 Orelaterat 0 Orelaterat 0 Orelaterat 0 Orelaterat 0 Orelaterat 1 Lägenhet 1 El 1 Saknas 1 Ingen 1 Transport 1 Konstruktion 2 Gemensamt 2 VVS 2 Oavslutat 2 Rengöring 2 Skada 2 Fabrik 3 Fristående 3 Öppningar 3 Trasigt 3 Justering 3 Hantverkare 3 Transport byggnad 4 Lister 4 Bristfälligt 4 Färdig4 Struktur 4 Montering 4 Utsidan 5 Väggar ställande 5 Garantitiden 6 Tak 5 Reparation 7 Golv 6 Utbyte 8 Färdigställande 9 Information

Bygg & teknik 2/09

Storleken har ingen betydelse! Smarta lösningar för infästning av tunna profilerade fasader och beslag - estetiskt och tillförlitligt SD2-S-D7 och EIS/V112-S borrande skruvar i austenitiskt rostfritt stål 18/8, A2. För snabb och pålitlig montering av tunna profilerade fasader! De små huvudena är skapta för estetisk montering av paneler och profiler.

www.idesigner.biz - hjälper dig att välja fästelement

SFS intec AB, FasteningSystems Olivehällsvägen 10, SE-645 42 Strängnäs T +46 152 71 50 00, F +46 152 71 50 99 www.sfsintec.biz/se se.strangnas@sfsintec.biz

Turn ideas into reality.

Sex olika felkategorier 1. Var uppstår felen?

Första kategorin beskriver var felen uppstår, figur 12 a–c. Flest fel uppstår i lägenheterna eftersom dessa utgör den största delen av byggnaden. Däremot ökar andelen fel i allmänna utrymmen i slutbesiktningen eftersom dessa utrymmen färdigställs i högre grad på byggarbetsplatsen.

a) Fabrikskontroll: När uppstår fel, 1 234 fel.

b) Slutbesiktning: När uppstår fel, 1 147 fel.

Stor potential inom industriellt byggande

Ett tydligt behov av att styra processerna växer fram i felstudien. Många fel kan härledas till fabriksproduktionen, där det också är enklast att processtyra arbetet. Logistik av aktiviteter, material och inforc) Garantibesiktning: När uppstår fel, 332 fel.

Figur 12 a–c: Den första kategorin av sex, för felsortering, berör var felen uppstår. 2. Vad är fel?

Kategori två, vad som är defekt, visar att väggar, öppningar i väg gar och inredning har flest fel. Här är det ofta små fel i form av små hål, kladd och fläckar som uppstår i produktionen, listverk som saknas och fönster och dörrar som skall justeras. 33 procent av alla fel gäller väggar, 52 procent gäller väggar och öppningar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3. Typ av fel? Tredje kategorin är typ av fel och här dominerar saknat och trasigt materiel i fabrikskontrollen, 42 procent respektive 35 procent av felen kan kopplas till saknade och trasiga delar. I slutbesiktningen beror 55 procent av felen på utrustning som inte är levererad i enlighet med överenskommelse detta motsvarar 79 artiklar per projekt. I garantibesiktningen kvarstår fortfarande tjugo av dessa felnoteringar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4. Vilken Fjärde kategorin beskriver vilka åtgärder som görs. Många fel, toåtgärd? talt 51 procent, kräver små ingrepp. Endast knappt tio procent av felen kräver större ingrepp i form av reparation eller byte. I fabrikskontrollen är slutförande det näst vanligaste med nästan hälften av felnoteringarna eftersom så mycket delar saknas i fabriken. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5. Orsak till Femte kategorin berör varför felen uppstår och här är det naturligt fel? att den mänskliga faktorn är dominerande. Eftersom det handlar om industriellt byggande är det extra intressant att studera mängden strukturella fel, eftersom strukturen repeteras och varje fel påverkar alla producerade volymer. Dessa utgör 21 procent av totala antalet fel. Dessa visar sig typiskt i form av sprickor i hörnen på garantibesiktningen. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6. När uppstod Sista kategorin är när felen uppstår, figur 13 a–c. Ironiskt, men felet? också glädjande, uppstår flest fel i fabriken, där det också är lättast att åtgärda dem. Hälften av felen härstammar från fabriken jämfört med 35 procent från monteringen på byggplatsen. a) Fabrikskontroll: Var uppstår fel, 1 234 fel.

b) Slutbesiktning: Var uppstår fel, 1 147 fel.

mation är alla tydliga utvecklingsområden från studien. De sorterade felen avser huvudsakligen noteringar i besiktningsprotokollen, det vill säga efter det att de flesta misstag redan är åtgärdade. För att få kontroll på alla fel måste hela byggprojektet följas och kartläggas, något som Per Erik Josephsson från Chalmers redovisat i flera publikationer då gällande platsbyggda hus, bland annat i Bygg & teknik 5/99.

Produktutvecklingsarbete

Avslutningsvis kan sägas att erfarenhetsdata inte har någon naturlig organisatorisk hemvist i företagen idag, något som kan bero på att produktutveckling inte är ett prioriterat område. Industriellt byggande är inte väsentligen bättre i nuläget, men har bättre möjligheter. Möjligheterna ligger i själva definitionen av industriellt byggande: ● Produktion sker i fabriksmiljö. ● Endast montage och visst slutförande sker på byggplatsen. ● En tydlig processägare med målet att upphandla, bygga och leverera en produkt baserad på repetition vad gäller projektering och produktion. Industriellt husbyggande speglar byggbranschen i stort genom att inte utnyttja c) Garantibesiktning: Var uppstår fel, 332 fel.

Figur 13 a-c: Den sista kategorin av sex, för felsortering, berör när felen uppstår. 92

Bygg & teknik 2/09

Mer information om erfarenhetsåterföring inom industriellt byggande finns i John Meilings licentiatuppsats från 2008: Product Quality through Experience Feedback in Industrialised Housing.

etablerade angreppssätt från andra branscher för att höja sin produktkvalitet. För närvarande är kvaliteten liknande som i övriga byggbranschen, detta kan bero på att det saknas tradition av kvalitetsarbete generellt inom byggbranschen. ■

Referenser

AB (2004), Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, Byggandets Kontraktskommitté, Svensk Byggtjänst, Solna. ABT (1994), Allmänna bestämmelser för totalentreprenader för byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, Byg-

gandets Kontraktskommitté, Svensk Byggtjänst, Solna. Dale, B. G. (1999). Managing quality. Blackwell Publishers Ltd, Padstow, Cornwall, UK. Ds (2004). Mer trä i byggandet: underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggandet. Departementserien 2004:1 (In Swedish), Stockholm, Regeringskansliet, Näringsdepartementet. Meiling, J. (2008). Product quality through experience feedback in industrialised housing. Licentiate thesis, Luleå University of Technology; 2008:36. SOU (2002). (In Swedish) Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. SOU 2002:115, Byggkommissionen, Stockholm. www.travolymbyggnad.se: Hemsida för ett samarbetsprojekt initierat av LTU för utveckling av det industriella byggandet baserat på trävolymbyggande.

Här är de fem vinnarna av krysset i nr 1/09:

Carl Arksenius i Hallsberg, Ulla Lövstav i Surahammar, Annika Svanström i Mölndal, Rolf Svensson i Blentorp, samt Lena Wennerlund i Stockholm. Tack för alla svar och grattis till vinnarna. Biobiljetterna kommer med posten.

Red

Träullit Tak - en naturlig klimatanläggning Träullit Tak med sin öppna struktur är extremt bra på att reglera rumsluftens relativa fuktighet. Träullits fuktbuffring får stor betydelse för rumsklimatet och välbefinnandet hos de personer som vistas i lokalerna, speciellt i dusch och badrum, sovrum, klassrum, sporthallar etc.

Bygg & teknik 2/09

Tel 0381-601 14 www.traullit.se

Ljudisolering i flervånings bostadshus med lätt stomme Ljudegenskaperna i lättbyggnadssystem är en mycket viktig teknisk framtidsfråga som byggare ännu inte har full kontroll över. I denna artikel ges en kortfattad beskrivning av de industriella behov som finns för att långsiktigt säkerställa en tillväxt och framtida exportmöjligheter vad gäller flerbostadshus med lättbyggnadsteknik. Lättbyggnadstekniken i flerbostadshus är på stark frammarsch. Idag är var sjunde lägenhet i flerbostadshus en lägenhet med trästomme. Ljudisoleringsfrågorna är dock fortfarande delvis outredda och fordrar mer utveckling. Glädjande är att många industrirepresentanter och forskare har en gemensam idé kring vad som behöver förändras/förbättras vad gäller ljudkrav och ljudegenskaper för att öka lättbyggnadsteknikens framtida konkurrenskraft. En angelägen fråga för en viktig industrigren med stora exportmöjligheter. WSP kommer att presentera en industriell behovsanalys vad gäller framtida forskning, i Stockholm den 10 mars 2009. För att beskriva ljudisoleringsegenskaperna i flerbostadshus används olika mått för luftljudsisolering och steg-/stomljudsisolering. Ett lätt stomsystem är mycket känsligare för lågfrekvent stomljud än ett tungt system och det är också detta som skapar särskilda problem vid en jämförelse med tunga system. Därmed är stegljud och stomljud tillsammans med vibrationer och svikt de områden där mer kunskap krävs ganska omgående, mycket mer kunskap. Värdering av stegljud görs med hjälp av en så kallad vägningskurva. Den har standardiserats en gång i tiden men forsk-

Artikelförfattare är Klas Hagberg, tekn lic, WSP Akustik, Göteborg.

Figur 1: Tre olika vägningskurvor framtagna vid olika tidpunkter. Svart kurva är den traditionella vägningskurvan enligt ISO 717 anpassad efter betongkonstruktioner och där man inte särskilt behöver titta på hur konstruktionen uppträder vid låga frekvenser. Röd kurva är den som föreslogs av Bodlund på 1980-talet för att bättre kompensera för låga frekvenser och som ligger till grund för nuvarande anpassningsterm för stegljud i ISO 717. Blå kurva är den som bygger på vidare bearbetning av Bodlunds material och komplettering av detsamma, Hagberg 2005.

ning har visat att den standardiserade kurvan kanske inte är den bästa utan det vore bra om den såg lite annorlunda ut, se figur 1. Kurvorna i figuren har flitiga läsare sett flera gånger förut så det är ingen pinfärsk nyhet, men utgör en viktig grund för fortsättningen. Så länge den befintliga hammarapparaten är referensljudkälla/kraftkälla så borde utvärderingskurvan/vägningskurvan se mycket annorlunda ut jämfört med idag för att kunna kompensera för den försämrade ljudisoleringen som alltid kommer att uppstå vid låga frekvenser (under 100 Hz) med lätta konstruktioner. Naturligtvis skulle en ny vägningskurva kunna användas redan idag vid utveckling av lätta byggsystem men, helt naturligt, är det svårt att få industrin att sträva mot ett målvärde som är avsevärt svårare att uppnå än ett målvärde som är standardiserat och som rimligen borde vara fullt tillräckligt.

Kurvorna i figuren är resultat av forskning vid olika tidpunkter, vilka senare delvis omsatts i nuvarande standarder. Som i alla vetenskapliga studier finns begränsningar även i dessa undersökningar. Förutom att underlaget bör detaljstuderas mycket mer och hela tiden fyllas på med nytt material efterhand som modernare byggnadssätt utvecklas (typ träkonstruktioner för flerbostadshus) så går det inte heller att tillämpa moderna standarder okritiskt för alla olika typer av boendeformer. Något som både centrala och lokala myndigheter bör försöka arbeta in i framtida regelverk för att på sikt optimera byggandet mycket mer. Detta är särskilt viktigt för att faktiskt kunna välja rätt stomsystem för rätt objekt och på detta sätt sänka byggkostnader. Boendeformer som rimligen bör underställas särskilda undersökningar inför en framtida revidering av gällande regelverk är exempelvis: ● Studentbostäder ● Äldreboende ● Seniorboende. Och återigen, ju större valmöjligheter vad gäller olika stomsystem desto viktigare att också regelverket anpassas. Kanske finns det fler boendeformer utöver dessa, men oavsett vilket så inskränker sig de studier som gjorts hittills till traditionella bostäder för en ”normal” familj. Vad som är normalt idag kan ju emellertid diskuteras eftersom vi har en population som inte enbart består av en normal familj med två barn. Sveriges kommuner och landsting bör intressera sig mer för boendeundersökningar kopplat till ljud och vibrationer vad gäller äldreboende och olika fastighetsbolag som fokuserar på studentbostäder borde intressera sig mer för just studentbostäder. Här finns en besparingspotential som ju gagnar slutanvändaren i form av lägre pris med samma upplevda kvalitet och det går faktiskt att påverka regelverk bara intresset finns. Genom mer kunskap inom detta område ökar också möjligheten att välja rätt stomsystem för rätt byggnad.

Flerbostadshus i trä och andra lätta stomsystem

En stor del av de flerbostadshus med lätta stomsystem som byggs idag är bostäder av normal storlek för en normal familj. Just den boendeform som dagens regelverk är utvecklat för och därmed borde ta hänsyn till. Det finns dock svagheter i det moderna regelverket, vilket redan antytts ovan. I ett projekt för Byggkostnadsforum 2006 till 2007 gjordes en noggrann analys i Bygg & teknik 2/09

Tabell 1: Verklig uppnådd ljudklass i de sju objekt som ingick i undersökningen [9]. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ljudklassning av respektive byggnadsobjekt, enl. utgåva 2 och 3. Totalt Luftljudsisolering Stegljudsisolering 1) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Objekt 01 (btg) - utgåva 2 C B C - utgåva 3 C A (B) C Objekt 02 (btg) - utgåva 2 C B C - utgåva 3 C A (B) C Objekt 03 (btg) - utgåva 2 C B C C A (B) C - utgåva 3 Objekt 04 (btg) - utgåva 2 C B C - utgåva 3 B B (B) B Objekt 05 (btg) - utgåva 2 C B C - utgåva 3 C B (B) C Objekt 06 (trä) - utgåva 2 B C C - utgåva 3 B C (C) C Objekt 07 (trä) - utgåva 2 B C C - utgåva 3 A C (C) C ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Värden inom parentes avser ljudklass då stegljud har medelvärdesbildats separat för vertikala och horisontella mätningar.

sju olika bostadsobjekt som visar vad verklig ljudklass blev i dessa olika objekt, se tabell 1. I sex av dessa objekt var ambitionen ljudklass B men detta uppfylldes endast i ett fall när den senaste utgåvan av SS 25267 tillämpades, i övriga fall uppfylldes enbart ljudklass C (minimikrav). I det sjunde objektet var ambitionen bara att klara ljudklass C och det uppfylldes också. I detta projekt blev det uppenbart att det finns anledning att ta påståenden om uppfylld ljudklass med en rejäl nypa salt, oavsett stomsystem. Vidare, genom att studera tabellvärdena så kan en viktig aspekt noteras som gör det extra problematiskt för lättbyggnadsindustrin. Och visst – just detta är ett litet urval, men det styrker den känsla (baserad på många års samlad konsulterfarenhet) som finns om hur det faktiskt ser ut. Ljudklassen är densamma för

samtliga projekt, men det som styr uppnådd ljudklass för lätta konstruktioner är stegljudsisoleringen medan det kan vara (och ofta är) tvärtom för tunga konstruktioner. Låt oss anta att detta är sant, då har ju en byggnad med lätt stomme; bjälklag som har sämre subjektiva stegljudsegenskaper än motsvarande betongbjälklag med samma entalsvärde; men också bjälklag som har sämre stegljudsegenskaper objektivt än ett betonghus i motsvarande ljudklass! Det är naturligtvis inte bra och om byggandet fortsätter utan att något görs så riskerar man att ganska snabbt försvagas konkurrensmässigt. En hypotes som möjligen är värd att pröva är att riktigt bra luftljudsisolering horisontellt jämfört med ljudisoleringen vertikalt kan få stegljuden att framträda

än tydligare. Alltför god luftljudsisolering horisontellt skulle därmed kunna vara en nackdel och kanske finns en potentiell besparingsmöjlighet genom att faktiskt minska på luftljudisoleringen på de väggar som är lägenhetsskiljande. En lätt konstruktion, till exempel en träkonstruktion, ger störningar långt ner i frekvens, en bra bit under 50 Hz där gränsen för nuvarande ljudisoleringskrav är satt. Någonstans runt 20 Hz övergår ljud/ buller i vibrationer. Denna gräns är flytande. För en lätt konstruktion åstadkommes lätt vibrationer genom hopp och tunga steg. Men vad är buller och vad är vibrationer – detta är långtifrån självklart? Och hur detta påverkar de som bor i husen och hur vibrationer i kombination med buller i låga frekvenser påverkar oss, det vet vi inte och det finns inte mycket känd forskning som kan ge svar på detta. I en tung betongkonstruktion behöver man aldrig fundera på det, vibrationer uppstår inte av vanliga fotsteg.

Slutligen

Alla dessa faktorer sammantaget gör att många av Sveriges största bostadsbyggare fortfarande ofta väljer att bygga med betongkonstruktioner. Risknivån är mångfalt lägre eftersom slutresultatet är förutsägbart. Och så länge lättbyggnadsindustrin inte strävar mot rätt mål i en viktig teknisk fråga (ljudisolering) som, om det blir fel, med säkerhet påverkar de boende varje dag, dygnet runt, så finns det en stor risk att byggandet av bostäder med lätta stomsystem inte får den expansion som skulle kunna vara möjlig. Kunskapen för att minska risknivån måste också bli bättre, det vill säga det ska vara möjligt att förutsäga slutresultatet med rimlig sannolikhet. För att exportmöjligheterna ska öka fordras vidare ett aktivt deltagande i standardiseringsarbetet, en revidering av den viktiga utvärderingsstandarden ISO 717 har nyligen inletts och här bör Sverige ta ett initiativ för att påverka utvecklingen. Allt sammantaget en utmaning för lättbyggnadsindustrin som kräver mycket mer kunnande. ■

Skandinaviskt toppmöte på internationell nivå! www.scandbuild.com ScandBuild – the Scandinavian Building & Construction Exhibition, 31 March–2 April 2009 Bella Center Bygg & teknik 2/09

Energi, ljud och rörliga skuggor från vindkraftverk De kommande tolv åren satsar svenska privatkonsumenter av el minst 200 miljarder kronor [1] men troligen 500 miljarder kronor [2] mer än idag ur sina plånböcker på att få ”grön el”, det vill säga el från sol, vind och vågor. Vattenkraftselen räknas då inte som ”grön”. Varje svensk kommer realt att få betala minst 2 000 kronor mer eller troligen 5 000 kronor mer per år för elen än idag. Med denna envetna satsning på ”grön el” är det viktigt att inte tusen och åter tusentals människor får sitta emellan med en förstörd livsmiljö. Vindkraftverk stör livsmiljön främst genom ljud och rörliga skuggor. Det får inte bli så att grannarna får betala den ”gröna elen” med sänkta fastighetsvärden. Mycket tyder ändock på att så blir

Artikelförfattare är Bertil Persson, docent, Bara.

fallet. Energin från vindkraftverk beräknas nämligen regelmässigt för cirka 50 procent högre effekt än den effekt som används för ljud- och skuggberäkningar. Denna ekvation går inte ihop. Om full beräknad effekt ska tas ut så får grannarna dubbelt så hög bullernivå jämfört med den beräknade. Antingen får grannarna utstå mer ljud och skuggor än tilltänkt eller så blir den ”gröna elen” om möjligt ännu dyrare genom att inte full effekt får tas ut till följd av för högt buller.

Sverige snart i täten av världens vindelproducenter

Danmark hade 2005 den i särklass största

Figur 1: Realeffekt och effekt 2005 för vindkraftverk i världen (W/capita, GW).

Tabell 1: Realeffekt 2005 för vindkraftverk i världen (W/capita). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Plats 2005 Realeffekt Effekt Invånare (W/capita) (MW) (capita) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Danmark 570 3076 5 400 000 2 Tyskland 177 14 612 82 400 000 3 Spanien 147 6420 43 800 000 4 Grekland 65 538 8 300 000 5 Holland 58 938 16 300 000 6 Sverige 48 428 9 000 000 7 USA 22 6 361 295 700 000 8 Italien 16 922 58 800 000 9 England 13 759 60 400 000 10 Japan 6,0 761 127 400 000 11 Indien 2,0 2 125 1 080 300 000 12 Kina 0,44 571 1 306 300 000

Lillgrund 48 vindkraftverk, 2,3 MW Siemens, totalhöjd 115 m, källbuller 107 dB(A) (vilket ger en bullernivå av 40 dB(A) i strandkanten av Klagshamn cirka 7 km från Lillgrund). 96

Bygg & teknik 2/09

Tabell 2: Eleffekt 2005 från fossil- och vindkraftverk i Danmark samt av elexport (MW). ––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärden ––––––––––––––––––––––––––––––– Centrala plus lokala fossilraftverk 3 880 Vindstyrka (m/s) 9,2 Fossilkraftverk 3 880 1 150 Vindkraftverk Export 488 Förbrukning 4 542 Spotpris (EU/MWh) 32,98 Temperatur (°C) 4,59 25,8 Andel vindkraft (%)

sker just nu en explosionsartad utveckling av framförallt skogselverk. Mer kapital finns att tillgå bland ägare till mark i skogen än till havs. En sjätteplats för Sverige 2005 torde ha förbytts till en fjärdeplats idag. Allt tal om att Sverige skulle ha halkat efter i vindkraftssatsningen är därför felaktigt. På så sätt är också Sveriges andel av världens koldioxidutsläpp negativ i fråga om elproduktion, det vill säga Sverige släpper netto inte ut någon koldioxid alls från eltillverkningen. Med nu pågående satsning på vindkraftverk i Sverige (vindelenergi om 30 terrawattimmar 2020) kommer Sverige att få en vindeleffekt om cirka 2 000 W/capita eller fyra

Figur 2: Eleffekt i Danmark från fossilkraftverk, vindkraftverk samt av elexport därifrån.

Figur 3: Eleffekt danska fossilkraftverk, vindkraftverk samt elexport med sammanhörande spotpris, temperatur och andel vindkraftel, alla som funktion av vindhastighet (MW etcetera).

andelen vindkraftverk per capita i världen. Tabell 1 och figur 1 visar realeffekt och effekt 2005 hos vindkraftverk i världen (Watt/capita). Varje svensk hade således lite drygt en fyrtiowattslampa i effekt hos vindkraften 2005. Efter 2005 har den danska vindkraftssatsningen stagnerat eftersom vindkraftverk till havs inte tål korrosion eller heller inte vindstyrkor över 20 meter per sekund (15 meter per sekund för Vestasverk). En ny lag om skadestånd har gjort det nästan omöjligt att ställa upp vindkraftverk på land i Danmark. I Sverige Bygg & teknik 2/09

gånger så stor per capita som den Danmark har idag. Där mest koldioxid släpps ut i världen, i Kina, var däremot andelen vindel extremt liten, 0,44 W/capita 2005. Eftersom det inte går att exportera vindel från Sverige till Kina med hänsyn till stora överföringsförluster, torde det förnuftsmässigt vara klokare att exportera vindkraftverk dit i syfte att bemästra världens koldioxidutsläpp än att producera vindelen i skogen i Sverige. Med senaste propåer från Statens vindkraftsamordnare ska bilkrisen lösas med vindkraft. Detta

skulle innebära att vindkraftverk exporteras från Sverige till Kina med kinesiska bilar i retur [3].

Danska kolkraftverk kör för fullt trots stor andel vindkraft

Danmark har störst andel vindkraftverk per capita i världen. Till följd av lågt kolpris och brist på reservkraft i Danmark körs dock de tolv danska kolkraftverken vidare i oförminskad takt, tabell 2 och figur 2. Figur 2 och tabell 2 visar eleffekt av fossilkraft, vindkraft och export i Danmark under 2008. Problemet med de tio stycken sextiowattslampor som går på vindel i Danmark är att de bara lyser en fjärdedel av tiden. Vindkraft behöver nämligen ständigt reservkraft som inte finns att tillgå i Danmark. Danska koleldade kraftverk måste därför köra vidare men på tomgång när det blåser. Det framgår tydligt av figur 2 att dansk vindel används som exportvara, i huvudsak till Sverige. Svenska elkraftbolag betalar det danska elenergibidraget om cirka 35 öre per kilowattimme plus cirka 25 öre för elcertifikat per kilowattimme totalt 60 öre per kilowattimme. Till dessa belopp kommer produktionspriset för vindkraftelen, cirka 90 öre per kilowattimme. Sammantaget blir vindelen tre gånger så dyr som den traditionella elen. Mellanskillnaden betalas av elkonsumenterna. Eftersom svenska elbolag måste ha en viss del vindel i sina ledningar innebär detta även att vattenkraftelen vissa, nederbördsrika år, som nu, kan gå till spillo. Vindelen har företräde. Självfallet är risken påtaglig att översvämningar ska uppstå då dammar står överfulla inför vårfloden till följd av att den dyra vindelen ska ha företräde. Exemplet är planekonomiskt betingat och en följd av ett i grunden absurt elcertifikatsystem. Vattenkraftsel är ”grönare” än vindel men inte enligt elcertifikatsystemet. Figur 3 visar eleffekt hos danska fossilkraftverk, vindkraftverk samt elexport med sammanhörande spotpris, temperatur och andel vindkraftel, alla som funktion av vindhastighet (MW etcetera). Över 15 m/s i vindhastighet behövs plötsligt ökande effekt hos de danska kolkraftverken eftersom vindkraftverken då lika plötsligt slås av. Då ökar också spotpriset plötsligt till följd av den plötsligt uteblivna vindelen, figur 2.

Ljud- och skuggmatta över Ljusterö

Ljusterö skyddas från vindkraft av Miljöbalken men har ändock utsatts för exploatering av vindkraftverk, ett redan på plats, med tjugotre ytterligare på gång [4]. De nya vindkraftverken kommer att helt dominera havslandskapet i norra kustlandskapet i Stockholms, från turistnäringssynpunkt, unika skärgård. Livsmiljön står på spel för många fastboende och turister. Över 150 fastigheter kommer vid en sammantaget beräkning av buller att får mer än stipulerade 40 97

Figur 4: Bullerkarta över Ljusterö.

Figur 5: Skuggkarta över Ljusterö.

Tabell 3: Källbuller (dB(A)) och effekt (MW) för verk vid varierande mod. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Verk/mod Mod 0 Mod 1 Mod 2 Mod 3 Mod 4 Effekt (MW) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vestas V90-2 MW 100,8 102,5 103,7 Vestas V90-3 MW 109,4 107,8 106,8 104,4 102,8 Mod 0 2,8 2,8 Mod 1 2,8 2,8 Mod 2 2,6 2,6 Mod 3 2,3 2,3 Mod 4 1,6 1,6 Tabell 4: Ungefärligt antal vindkraftverk och total effekt (MW) på land, på slätten och till havs vid effektivitet 17, 23 respektive 29 procent och föregiven energi (GWh), ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– På land På slätten Till havs Ungefärligt antal (st) 17 23 29 Effektivitet (%) Effekt (MW) Produktion per år (GWh) Total effekt (MW) 1 2 3 4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1,5 2.0 2.5 1 1 3,0 4.0 5.1 2 2 1 4,5 6.0 7.6 3 3 2 1 6,0 8.1 10 4 4 2 1 1 7,5 10 13 5 5 3 2 1 8,9 12 15 6 6 3 2 2 10 14 18 7 7 4 2 2 12 16 20 8 8 4 3 2 13 18 23 9 9 5 3 2 15 20 25 10 10 5 3 3 22 30 38 1 15 8 5 4 30 40 51 20 20 10 7 5 37 50 63 25 25 13 8 6 45 60 76 30 30 15 10 8 52 71 89 35 35 18 12 9

decibel A, figur 4. På Ljusterö har samma metod används som i övriga delar av landet. Bullret vid tillståndsanmälan beräknas för en effekt av 2 MW medan energiutbytet beräknas för 3 MW. Ingen myndighet övervakar skillnaden i effekt i bullerberäkningen och i energiberäkningen. Beträffande rörliga skuggor så tillåts högst åtta timmar sannolik skuggningstid per år, figur 5. Annars blir det som att se stumfilm i husen, hela tiden. Antalet sannolika soltimmar baseras under ett år (8 680 timmar) på ett vertikalt fönster vänt mot söder med storleken en gånger en meter på avståndet 1 m från marken. Endast tid då mer än 20 procent av solen skuggas tas med i beräkningen. Sannolikhet för sol baseras på data från SMHI. Skuggregleringsutrustning monterad på verken krävs därför redan från början vilket innebär en ytterligare minskad drifttid för Ljusteröverken (som redan står rent för tätt och därmed får lägre effekt än vid en korrekt placering). Vindkraftverk kan köras i något som kallas lägre bullermod. Högre bullermod innebär än lägre effekt. Tabell 3 visar och buller effekt hos vindkraftverk Vestas V90 2 MW och 3 MW vid varierande mod. Högre mod än mod 0 och därmed lägre källbuller från verken omöjliggörs på Ljustrerö eftersom effekten och därmed energiutbytet i sånt fall blir ännu mindre, Tabell 3. I det fall högre mod än mod 0 ska nyttjas ska vindkraftverket plomberas till denna mod i syfte att undvika okynneskörning vid lägre mod och därmed högre källbullernivå, tabell 3. Det går inte att förutse vindstyrkan och därmed i tid ställa om mod. Bygg & teknik 2/09

Tabell 5: Uppmätt effektivitet för vindkraftverk i Falkenberg (Långås), Lund (Odarslöv) samt Öresund (Lillgrund) från och med december till och med november 2008. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Månad 200712 01 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Medel ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Falkenberg 51,4 42,6 32,5 11,4 8,0 26,5 12,3 26,4 22,9 51,3 32,0 28,9 Lund 23,1 16,0 23,8 18,1 46,4 38,5 27,7 På land 17,1 28,4 23,4 20,2 9,3 6,1 14,4 10,0 14,9 11,3 29,0 24,1 17,3 27,4 45,4 37,4 32,3 14,9 9,8 20,4 13,2 22,9 17,5 35,6 34,2 25,9 Sverige Öresund 30,8 59,0 49,8 53,3 18,1 8,4 18,9 19,0 34,6 25,9 49,0 48,6 34,6 föregiven vindelenergi (GWh) [5]. För en vindkraftpark på land kan en årsproduktion av 3 GWh per 2-megawattverk och år förväntas – 4,5 GWh per 3-megawattverk och år.

Uppmätt effektivitet hos befintliga vindkraftverk

Figur 6: Uppmätt effektivitet för vindkraftverk i Falkenberg (Långås), Lund (Odarslöv) samt Öresund (Lillgrund) från och med december till och med november 2008.

Erforderlig effekt hos vindkraftverk vid förväntad elproduktion

En god tumregel för energi från vindkraftverk på öppen slätt, till exempel Lund (Odarslöv) är att vindelenergin siffermässigt i GWh är lika med två gånger effekten i MW (effektivitet 23 procent, det vill säga produktionsgrad av installerad effekt). På land kan vindkraftverk producera 74 procent av denna energi – till havs 126 procent av denna energi, tabell 4. Tabell 4 visar ungefärligt antal vindkraftverk och total effekt (MW) på land, på slätten och till havs vid effektiviteten 17, 23 respektive 29 procent och

En studie genomfördes avseende, dels moderna verk av typerna Enercon E-82 2 MW (Lund), Siemens 2,3 MW (Öresund) samt Vestas V90-2 MW (Falkenberg), dels i Sverige alla inrapporterade nu 1 000 vindkraftverk [5]. Tabell 5 och figur 6 visar uppmätt effektivitet för vindkraftverk i Falkenberg (Långås), Lund (Odarslöv), Sverige samt Öresund (Lillgrund) under perioden från och med december 2007 till och med november 2008.

Felaktig effektivitet för projekterade vindkraftverk

Om den effekt för verken som används i felaktiga bullerberäkningar även skulle användas vid energiberäkningen för verken krävs cirka 50 procent högre effektivitet än vad som har uppmätts för moderna verk i Falkenberg (Långås) och Lund (Odarslöv). Det krävs nära nog samma effektivitet för verken i skogarna i Kalmar, Kristianstad och i Ljungby som på Öresund (Lillgrund) vilket krav faller på sin egen orimlighet. Det blåser inte lika mycket i skogen som till havs. Refe-

renser saknas för denna mycket höga, fiktiva effektivitet. Såväl grannar som investerare blir vilseledda. För att nå kalkylerad produktion av elström krävs en högre effekt på verken än den effekt för vilket bullerberäkningen har utförts. Antingen blir därför grannarna lidande med cirka 6 dB(A) högre bullernivå (en fördubblad bullernivå) eller blir investerare drabbade av en tredjedel lägre intäkter från elcertifikat och elströmförsäljning än vad som ges i ekonomiska kalkyler för vindkraftsprojekten.

Placeringens inverkan på effektiviteten

Växellådorna på Lillgrundverken går sönder om tre till fyra år befarar lektor Tore Wizelius, Högskolan i Visby [6, 7]. Det kan även konstateras att effektiviteten hos verk i innerrad (26 stycken – 33,1 procent) blir signifikant lägre än hos verk i ytterrad (22 stycken – 35,9 procent). Tabell 6 visar under perioden från och med december 2007 till och med november 2008. uppmätt effektivitet hos 48 vindkraftverk på Lillgrund i Öresund. Felaktig placering hos Lillgrundverken innebär cirka åtta procent lägre effektivitet än vid en korrekt placering enligt vetenskapliga rön (2,8 • 35,9) eller att två verk färre (0,07799 • 26) eller totalt 46 verk hade varit tillräckligt för att vid en korrekt placering ge samma energi som nu erhålls med en alltför tät placering. Detta innebär

Tabell 6: Under perioden från och med december 2007 till och med november 2008 uppmätt effektivitet hos 48 vindkraftverk på Lillgrund i Öresund (procent). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Effektivitet 200712 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Medel ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Innerrad. mi 26,3 58,0 52,2 50,3 17,1 7,3 18,2 17,2 32,0 23,3 47,8 47,1 33,1 Ytterrad. my 33,9 56,1 54,6 53,1 19,3 9,1 19,8 19,8 35,3 28,9 50,4 50,3 35,9 Medelvärde 29,8 57,1 53,3 51,6 18,1 8,2 18,9 18,4 33,5 25,9 49,0 48,6 34,4 Stdav inn. si 0,55 0,71 0,54 0,58 0,16 0,08 0,19 0,21 0,37 0,24 0,57 0,70 0.41 Stdav ytt. sy 0,41 0,68 0,21 0,23 0,09 0,06 0,18 0,18 0,23 0,11 0,42 0,22 0.25 Variation innerrrad 1,6 1,3 1,0 1,1 0,8 0,9 0,9 1,0 1,1 0,8 1,1 1,4 1.1 Variation ytterrad 1,4 1,2 0,4 0,5 0,5 0,7 0,9 1,0 0,7 0,4 0,8 0,5 0,7 X 0,14 0,20 0,12 0,12 0,04 0,02 0,05 0,06 0,09 0,05 0,14 0,15 0,10 Signifikans, z -54 10 -21 -22 -59 -90 -32 -47 -37 -106 -18 -22 -42 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Beteckningar: i är lika med innerrad; m är lika med medelvärde; s = standardavvikelse; x är lika med (si • 2 / ni + sy • 2 / ny) • 0,5; y är lika med ytterrad; z är lika med (mi - my) / x > ±2; Stdav är lika med standardavvikelse. Bygg & teknik 2/09

alla vindkraftverk hade placerats med korrekt centrumavstånd på Ljusterö hade det varit tillräcklig med färre verk med mer orörd natur som följd. Till följd av okunnighet och vinningslystnad slösar vindkraftsbranschen med elkonsumenternas pengar och orörd natur. ■

Referenser

Vindkraftverk Enercon 2,3 MW, totalhöjd 93 m, källbuller 104 dB(A).

ett veritabelt slöseri med elkonsumenternas pengar. Vindkraftverk placeras ofta med ett centrumavstånd av 450 m, det vill säga fem gånger en turbindiameter om 90 m. Korrekt minsta centrumavstånd varierar mellan 450 m och 630 m. Vindkraftverk som placeras på minimiavstånd sinsemellan riskerar att få en effektivitet lägre

än ovan nämnts. Värre är förhållanden på Ljusterö med i vissa fall centrumavstånd på 330 m mellan verken. Detta innebär att centrumavståndet är 61 procent (100 • 330 / 540) av vad som vetenskapligt rekommenderas vilket innebär att utvunnen energi endast blir 78 procent av den som utfås med korrekt centrumavstånd. Om

[1] Carl B Hamilton. Skrota satsningen på mer vindkraft. Dagens Nyheter Debatt. 30/11-08. 2008. [2] Lars Ettarp. Prövning av vindkraft. Remissyttrande över delbetänkande från Miljöprocessutredningen. Miljödepartementet. 12/12-08. Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL). 2008, www. landskapsskydd.se/artikel/FSL2008ProvningVindkraftdraftfin. [3] Lars Bäckström. Kent Johansson. Bilkrisen ska lösas med vindkraft. Dagens Nyheter 22 okt. 2008. [4] Vindkraft på Ljusterö. Kraftö AB, Stockholm, 2008. 10 sid. [5] Vattenfalls driftuppföljning för vindkraftverk. www.vindstat.nu. [6] Trångt Lillgrund hotas av haverier. SDS, 2008, 1 sid. http://sydsvenskan.se/ sverige/article331401.ece. [7] Jonas Haettner, Arvid Svensson. Lillgrund en dålig affär. SDS, 3 juni 2008. http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article330809.ece.

Professionella lösningar för stål- & betongdimensionering Årets version av FEM-Design är anpassad till Eurocode. Nödvändig armering i balkar och pelare beräknas och redovisas i tydliga grafiska tabeller och bilder. Armeringsmängder i väggar och plattor kan dessutom definieras av användaren i en s.k kontrollberäkning. 3D-modulens ståldimensionering med hänsyn till imperfektioner och andra ordningens teori har blivit en stor succé.

Nya FEM-Design 8! Vi har laddat upp med mängder av nyheter i årets release version av FEM-Design. Fokus är kundnytta – enkla men mycket effektiva verktyg som underlättar modellering och framförallt resultatpresentationen. Skicka ett email till info@strusoft.com och beställ en demonstration eller ytterligare information.

100

www.strusoft.com

www.fem-design.com

Bygg & teknik 2/09

Hur häva fuktskador hos hus med puts direkt på isolering En teknik där puts läggs direkt på värmeisoleringsmaterial utan luftspalt emellan har använts rätt allmänt vid nybyggnad av bostadshus under senare år. Många hus med denna fasadteknik har dock fått omfattande fuktskador i ytterväggarna. Man har sökt efter orsaken till fuktinträngningen och då främst letat efter defekter i putsens utförande, såsom släppor och spalter vid anslutningar till fönster och andra byggkomponenter. Defekter har funnits och lagats, dock har fuktinträngningen i många fall fortsatt. Därför överväger man nu att riva fasaderna och utföra dessa med luftspalt under yttre beklädnadsmaterialet. Kostnaderna för att göra detta är betydande. Innan rivning av fasaderna bör man prova silan-siloxanimpregnering av putsen. Metoden kan stoppa fuktinträngningen. Vid nyuppförande av sådana väggar bör man under putslagret lägga in ett vattentät men diffusionsgenomsläppligt skikt, till exempel förhydningspapp. Hur bör då en yttervägg utföras? En ytterväggskonstruktion ska ha genom materialskikten inifrån utåt fallande ångdiffusionsmotstånd. Regelväggar förses därför med polyetenfolie under inre gipsbeklädnaden eller 5 cm in i väggen för att elinstallationer inte ska penetrera folien. Här vid måste dock kontrolleras att värmeisoleringen utanför folien är tillräcklig. Folien måste vara tillräckligt varm så att vattenånga inte kommer att kondensera på den. Sedan har vi den bärande konstruktionen, vanligen regelverk, med värmeisoleringsmaterial emellan och som utåt täcks av ånggenomsläppligt men vindtät och vattenavvisande material. Ofta används vindtät mineralullskiva med impregnerat papper på baksidan. Därefter har vi 2 cm luftspalt och klimatskyddande ytterbeklädnadsmaterial. Yttre materialet ska vara klimatskärm och hindra mekanisk åverkan, utstå solstrålning samt stopArtikelförfattare är Ralejs Tepfers, professor emeritus, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Bygg & teknik 2/09

pa slagregn och vind. Om klimatskärmen ändå penetreras av fukt och vatten droppar ned från dess bakyta och stänker över luftspalten på den vindtäta skivan, så ska denna kunna hindra nedfuktning inåt väggen. Vindtäta skivan kan vara skiva av tät mineralull med impregnerat papper på baksidan. Eventuellt instänkande vatten har svårt att ta sig genom de vertikalt riktade fiber skikten i skivan och skulle det göra detta så stoppas vidareinträngning av det impregnerade pappret på skivans baksida med uppfångande bleck nedtill. Blecket ska vara uppvikt bakom skiktet med impregnerat papper. Inträngande vatten i spalten och vindskivan dräneras ut vid väggens bas. Vindtäta skivan ska även skydda väggisoleringen för eventuella lufttrycksvariationer orsakade av vinden, som trängt in i luftspalten. Så konstruerad yttervägg är fuktokänslig och fungerar väl, se principen i figur 1.

Puts direkt på isoleringsmaterialet

Tekniken med ytterbeklädnadsmaterialet direkt i kontakt med isoleringsmaterialet emanerar egentligen från utformningen av betongelement i miljonprogrammets hus under 1960-talet. Väggelementen av sandwichtyp hade en inre 8 till 10 cm tjock betongskiva med värmeisolering av cellplast eller mineralull utåt och den täcktes dikt an av 5 till 8 cm tjock yttre betongskiva kopplad till den inre med rostfri armeringsstege. Fuktbalansberäkning för denna typ av element ger fuktkondensation i iso-

leringen under en ihållande kall vinter. Dock är fuktmängden mycket liten och torkar ut under sommarhalvåret. Den inre betongskivan har stort diffusionsmotstånd och därför har den kondenserade fuktmängden varit mycket liten. Den yttre betongskivan var tillräckligt tjock och tät för att slagregn inte skulle tränga igenom den. Fogarna måste dock vara täta. I samband med energikriserna under 1970-talet energieffektiviserades äldre hus med tilläggsisolering. En teknik togs fram, där mineralullsisolering fästes utanpå den gamla fasaden. Tekniken hade miljonprogrammets sandwichelement som förebild, kanske omedvetet. Aluminium sträckmetallarmering fästes utanpå isolering av mineralull och putsades med lättputs. Putsskiktet var inhängt i den äldre väggen med ledade rostfria kramlor, låg an och pressade mot mineralullsisoleringen. Konstruktionen byggde på att den mineralullstabiliserande fenolhartsen inte bröts ned och isoleringsskivan under lång tid förmådde ta upp trycket från putsskiktet utan krypning. Utförandet fungerade i de flesta fall och en variant med cellplastisolering togs fram. Cellplasten har bättre hållfasthetsegenskaper än mineralullen och ansågs därför fördelaktigare. Den har dock större diffusionsmotstånd. Äldre väggar har vanligen större fuktdiffusionsmotstånd än vad den täckande tilläggsisoleringen har, även av cellplast och väggarna fungerade därför fuktmässigt i de flesta fall väl. Avsaknandet av luftspalt kunde betyda att

Figur 1: Vägg med träpanel och luftspalt. Yttre isoleringslager har impregnerat papper på baksidan som hindrar fuktens vidare inträngning. Eventuell fukt som kommer dit, rinner ned och leds ut av fångstblecket längst ned. Källa: Rockwool.

101

regnvatten kunde gå igenom eventuellt tunt putslager och tränga in i isoleringen, men den gamla väggen hindrade vidare fuktinträngning, då den tidigare hade tjänat som yttre klimatskärm.

Fuktproblem för hus med puts direkt på isoleringsmaterialet

Då man ständigt söker efter bättre och billigare teknik fördes tilläggsisoleringstekniken över på nybyggnander med väggar utan ventilerad luftspalt. Dessa väggar hade nu ingen ”klimatskärm” i form av gammal vägg som hindrade vidare fuktinträngning ifall yttre putsen och värmeisoleringen penetrerades av regnvatten. Om vatten kommer in i isoleringen så drabbas väggen av fukt. Många av dessa nya hus har också fått fuktskador i ytterväggarna. I en del fall har fuktskador erhållits när väggelementen inte skyddats för regn innan inbyggnad. Uttorkning av sådan fukt sker med diffusion utåt och är en långsam process. Fuktskadorna orsakas inte av inifrån diffunderande vattenånga, då väggarna har polyetenfolie som en ordentlig diffusionsspärr. Man har sökt efter orsaken till vatteninträngningen, som då antas komma utifrån, och funnit en del defekter såsom släppor vid fönsterinfästningar och dylikt, där regnvatten har trängt in. Dock förklarar dessa defekter inte alla uppkomna fuktskador. Vatten verkar ha trängt rakt igenom putsskiktet på vissa ställen och sedan spridit sig vidare genom isoleringsmaterialet till insidan av väggen. I figur 2 visas väggkonstruktion med puts direkt på isoleringsmaterialet. Yttre isoleringsskiktet kan vara mineralull eller styrencellplast. Bakom detta skikt har även använts väggelement med uppräknat utifrån in – gipsskiva, regelverk med huvudvärmeisoleringen, polyetenfolie och gipsskiva igen. Erfarenheter visar att cellplastisolerade ytterväggar drabbas mera av fuktskador än mineralullsisolerade. I en vägg med mineralullsisolering, när vatten tränger igenom putsen och når mi-

Figur 2: Sektion av yttervägg med puts direkt på isoleringsmaterialet samt anslutningen till mellanbjälklag, Samuelson & Wånggren (2002).

102

neralullen, så rinner vattnet ned genom yttre mineralullslagret. Mineralullen har nämligen fibrerna skiktade i väggens plan och vattnet har lättare att följa fibrerna ned än att ”hoppa” från fiberlager till fiberlager och ta sig horisontellt in i väggen. När vattnet når horisontella putsinfästningar eller den horisontella putsen i fönsteromfattningen ovan fönster, kan den följa dessa vidare in i väggen. Ibland användes vindskiva av mineralull med impregnerat papper på baksidan under putsen. Den hindrar bättre mot fuktinträngning, men vattnet kan fortfarande ledas vidare in i väggen genom att följa infästningarna och putsen vid förnsteromfattningarna. Cellplastisolering penetreras inte av vattnet utan det tar sig igenom isoleringslagret i fogarna och cellplastinfästningarna. Sedan sprider det sig i väggen innanför isolerings lagret. Nu ska ju cellplast med inåt uppåt trappad horisontell fogning hindra vatten att komma vidare in i väggen. Den vertikala fogningen saknar dock ett sådant vattenhinder och kan lätt penetreras av vatten. Hur vattnet har kunnat penetrera de inåt väggen uppåt avtrappade fogarna kan förklaras med att putsskiktet binder ojämnt mot cellplasten. När vatten tränger igenom putsskiktet, där det råkar vara för tunt och/eller dåligt bundet mot cellplasten, rinner det nedåt i släppor mellan cellplast och puts, men hindras att komma vidare av väl bundet tjockare putsskikt. Då kan det i skiktet mellan puts och isolering ansamlas vatten med en höjd som överstiger den avtrappade fogningens höjd. Vattnet kan då rinna förbi trappningarna i cellplastisoleringen och sprida sig vidare in i väggen med fuktskador som följd. Om cellplasten i fogen är täckt av hydrofilt damm, så kan dammlagret leda vattnet kapillärt genom fogen. Vatten kan även följa putsinfästningarna genom hålen i isoleringen och tränga in i väggen.

Impregnering för att hindra vatteninträngning

Jag har personlig erfarenhet från ett hus med enstens putsad tegelvägg tilläggsisolerad med 80 mm tjockt lager styrencellplast och putsad med glasfiberarmerad stänkputs. Generellt fungerade tilläggsisoleringen väl, men vid slagregn trängde fukt in i några fönster genom fönsterkarmen. Fukten rann in mellan dubbelglasen i fönsterbågarna uppifrån. Man fann inga släppor eller spalter i putsanslutningar till bleck och fönster där fuktinträngning kunde vara möjlig. Fukten kunde således endast komma in rakt igenom putsskiktet i fönsterbröstningen ovan de aktuella fönstren. För att hindra fukten att komma igenom putsen provades en sprutimpregnering av putsen med en mikroemulsion på vattenbas av silan-siloxan och fungerade över förväntan. Fuktinträngningen upphörde. Man bör använda en silan-siloxanlösning och inte medel med silaner

enbart, då siloxanets större molekyler behövs för den mera grovporiga putsen. Med tanke på denna erfarenhet är det kanhända lämpligt att prova impregnering av ytterputsen innan man river väggarna i de nyproducerade husen med puts direkt på tilläggsisolering. Även om behandlingen måste upprepas om cirka tio år, så är den betydligt billigare än att riva och omkonstruera väggarna.

Fuktskyddande skikt mellan puts och isoleringsmaterial

När teknik med puts direkt på isolering används, kan det vara lämpligt att mellan isoleringen och putsen lägga in ett fuktavvisande och ånggenomsläppligt skikt, med till exempel förhydningspapp (asfaltimpregnerad ånggenomsläpplig papp). Så gjorde man tidigare i massiva träväggar som hade en ytterpanel eller puts utanpå. Under ytterpanelen eller putsen på spräckpanel lades förhydningspapp för att fuktskydda väggen innanför och det fungerade tillfredsställande. Redan vid slutet av 1940-talet använde professor Hjalmar Granholm tekniken att direkt på regelyttervägg med värmeisolering fästa asfaltpapp på reglarna. På reglarna med 10 mm avståndsklotsar fästes galvaniserat trådnät med 12,5 mm maskor förstärkt med rundjärn som putsbärande armering, Bygg (1951). Putsen var kalkcementputs med en tjocklek på 20 till 30 mm. Ytterväggen har fungerat väl hållfasthets- och fuktmässigt i mer än 60 år.

Sammanfattning

Det är viktigt att putslagret får jämn och avsedd tjocklek. När stänkputs läggs på är det lätt hänt att putslagret kan bli för tunt här och var. Det får inte finnas ställen med tunna putslager, var slagregn har möjlighet att tränga igenom och väta ned väggen. För att genomträngande vatten inte ska göra det, bör det finnas ett ånggenomsläppligt och vattenspärrande skikt mellan putsen och isoleringsmaterialet, till exempel förhydningspapp. En metod att icke förstörande mäta och snabbt kontroller putstjockleken bör tas fram. Hos nyuppförda hus med puts direkt på isoleringsmaterialet med fuktproblem kan man försöka med silan-siloxanimpregnering av putsen. Impregneringen kan lyckas hindra vatten att komma in i väggen och den är mycket billigare än alternativet att riva och bygga ny yttervägg med luftspalt. ■

Referenser

Samuelson I., Wånggren B., (2002). Fukt och mögelskador. Hammarby Sjöstad. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP Byggnadsfysik, SP Rapport 2002:15. Borås. p. 34. Bygg, Handbok för hus- och väg- och vattenbyggnad, Kap. 623:5, Tidskriften Byggmästarens förlag, Stockholm 1951. sid. 571. Bygg & teknik 2/09

Flexibla systemlösningar i betong

Kanalhusen, Kristianstad

Postterminalen Malmö Toftanäs

Vi erbjuder kompletta stomsystem till bl a industrier, kontor, offentliga byggnader och bostäder.

Starka Betongelement AB Tel: 044-20 25 85 • Fax: 044-20 26 40 www.starka.se

Bygg & teknik 2/09

103

Kinesiska verktyg och redskap för trähusbyggande Träbyggandet i Kina har gamla anor. För länge sedan insåg man att rovdrift skulle kunna förstöra skogarna i landet. Landsomfattande regler och normer för byggande i trä utarbetades därför tidigt. Dessa regler kom att påverka både byggnadernas utformning och utvecklingen av verktygen. Det kinesiska träbyggandet är strängt moduluppbyggt. Det innebär att de olika byggnadsdelarna har en generell och regelmässig utformning. Inför monteringen finbearbetas de olika byggnadsdelarna, bjälkar, pelare och förbindningselement på ett sådant sätt att varje knutpunkt blir unik, även om utformningen är standardiserad. Orsakerna till denna långtgående standardisering är flera, men en av de tyngst vägande orsakerna när den infördes för nära ett tusen år sedan, under Norra Song 960 till 1127, var att spara på resurserna och att se till att timret i skogarna inte tog slut. Materialet i den bärande trästommen var företrädesvis gran och fur. En statlig yrkeskår av träbyggare, byggmästare, timmermän och snickare utvecklades i samband med att de nya reglerna infördes. De regler som man ännu i dag hänvisar till var de som började gälla under slutet av 1000-talet e Kr och lagstadgades 1103, Yingzao Fashi. Redan under Tangperioden infördes liknande bestämmelser, Yingshan Ling, men dels har dessa gått förlorade, dels fick de aldrig samma genomgripande betydelse för byggandet som Yangzao Fashi. Innan dessa regler började gälla hade arbetet med att uppföra statliga byggnadsverk, dra vägar samt bygga kanaler och broar, i huvudsak utförts av obetald arbetskraft. Resultatet varierade mellan olika delar av det kinesiska riket liksom den tekniska kunskapen hos dem som ledde arbetena.

nyelse var att kräva att ämbetsmännen skulle behärska varje del och aspekt inom det område de styrde över. Wang Anshis program betalades via skatterna. Detta gjorde det möjligt, på ett sätt som tidigare varit ovanligt, att betala yrkesmännen för deras arbete. De regler som slutligt innefattade hur byggnadsverk och konstbyggen skulle utformas och utföras var Yangzao Fashi. Arbetet med dessa pågick från 1070-talet fram till 1091. Efter bara några år ansågs dessa vara ofullständiga i vissa avseenden. Därför gav kejsaren Zhezong av Songdynastin uppdraget att förtydliga Yangzao Fashi till Li Jie, som i likhet med Wang Anshi var ämbetsman, skriftlärd, författare, vetenskapsman och målare. På tre år färdigställde Li Jie detta ofantliga arbete vilket efter ytterligare tre år, 1103, fick officiell status genom beslut av kejsaren Huizong av Songdynastin. Förtroendet för Li Jie var stort och han tilldelades de högsta ämbetena inom byggnadsväsendet i Kina. Under hans ämbete sorterade väg- och brobyggande, kanalbyggandet och uppförandet av de statliga, officiella byggnaderna. Vidare sorterade skeppsbyggandet och vagnsbyggandet, tegelbyggandet, murning, bambuarbeten, vattenuppfordring, träbyggandet, sågverken, metallgjutning och metallarbeten liksom ickebärande huskonstruktioner och inredning under samma ämbete. Kort sagt så sva-

Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

rade Li Jie för uppbyggnaden av byggnadskonsten, anläggningar och infrastruktur i ett land med väldiga avstånd och geografiska terrängskillnader. Träbyggande och träkonstruktioner hade en central roll i detta regelverk. Rätten att utföra dessa arbeten tilldelades vissa personer och kring dessa utvecklades hantverkssläkter med skickliga yrkesmän. Deras ställning som yrkesmän och tekniker var unik. Med Yangzao Fashi som grund kunde de enskilda yrkesmännen utveckla en personlig teknik för till exempel hörn och förbindningar, en teknik som var unik och som utgjorde ett signum för den ena eller den andra hantverksätten. Hörn och förbindningar utgör komplicerade byggnadselement, i synnerhet inom den kinesiska byggnadstraditionen. Tillvägagångssättet för tillverkningen av dessa konstruktioner utgjorde en del i en yrkeshemlighet och denna kunde inte enkelt kopieras eller förstås av utomstående.

Regelverket utarbetas

Wang Anshi, kinesisk skriftlärd, vetenskapsman och konstnär, statsman och ämbetsman, genomdrev reformer inom ekonomi, beskattningsväsende, bokhållning, lagar och administration under åren 1069 till 1074 e Kr. Wang Anshi var kort sagt en klassiskt bildad man i österländsk bemärkelse och han tillhörde den styrande klassen. Ett av hans bidrag till landets för104

Denna tempelanläggning under uppförande tog uppskattningsvis tre månader att bygga och montera, med en arbetsinsats på tjugotalet timmermän, snickare , betonggjutare och stenarbetare. Arbetarna bor i barackliknande tält på byggplatsen . Hohhot, Inre Mongoliet. Bygg & teknik 2/09

precision kunde passa in håltagningar och tappar som senare skulle fixera stomdetaljerna vid varandra.

Verktyg och redskap

I områden som är av intresse för inhemsk såväl som internationell turism, underhåller man bilden av det gamla Kina, med tempelanläggningar och gränder med låga hus och kringgärdade gårdar. Byggboomen har pågått fram till sommaren 2008. I dag, i februari 2009, har även Kina drabbats av återverkningar av den internationella lågkonjunkturen. Byggnader som förblir stående i olika skeden av färdigställande torde bli det påtagliga och synliga resultatet. Lijiang, Yunnanprovinsen.

Yangzao Fashis principiella uppbyggnad

Yangzao Fashi är uppbyggt kring ett måttsystem, Cai-Fèn. En Cai utgör exempelvis höjden på en träbjälke. En Cai är indelad i femton Fèn. Förhållandet mellan höjden och bredden på tvärsnittet av bjälken är 3:2. Beroende på byggnadens storlek tilldelas byggnaden en av åtta storleksgrupper standarddetaljer. Bjälkarnas inbördes måttförhållande, 3:2, förblir dock alltid detsamma. Måttsystemet med nationella standarddimensioner gjorde det möjligt att planera

för och förtillverka de skilda byggnadsdelarna i en industriell skala, samtidigt som det bidrog till att begränsa virkesuttaget ur skogarna. Nära, eller i direkt anslutning till byggplatsen, uppfördes verkstäder för de skilda konstruktionsdelarna. Ett stort antal hantverkare och byggnadsarbetare var sysselsatta med att bearbeta materialet och med att förbereda byggplatsen inför resandet av stommen. Eftersom stomdetaljerna var strängt måttfixerade, kunde stommen provmonteras innan den slutligen sattes upp på plats. Anledningen till detta förfaringssätt var att man därigenom med hög

Den traditionella kinesiska träbyggnadstekniken innehåller komplicerade möten och knutpunkter som alla fordrar ett rikt hantverkskunnande och materialkännedom. Tekniken bygger på tusenåriga, nedärvda förebilder. Äldre byggnader underhålls i dag och nya uppförs med gammal teknik som förebild. Mu Gongdian, Lijiang, Yunnanprovinsen. Bygg & teknik 2/09

Byggmästaren var ansvarig för uppförandet av byggnaden. Han var samtidigt byggledare, arkitekt, konstruktör och kontrollant. Hans signum och främsta redskap var snickarstaven vars längd var en Zhang, eller 10 Chi, vilket motsvarade cirka 3,2 meter. Snickarstaven var till för att mäta upp avstånd och för att kontrollera dimensioner. Den hade ett rektangulärt tvärsnitt och var gjord av trä. På den flata sidan var den graderad i Chi och i Fèn. Snickarstaven tillverkades i allmänhet av byggmästaren själv och den var unik för varje byggnad. Sättet att bygga, med fundament i sten och stomme i trä, skilde sig inte mellan offentliga byggnader och enskilda, profana. Medan stensättarna och murarna utformade och satte ut grundstenarna tillverkade snickarna den primära bärande stommen med sina pelare och bjälkar. Det närmast urgamla sättet att bygga, följandes Yangzao Fashi levde vidare in på nittonhundratalet. På samma sätt som byggnadens stomme utgjordes av modulariserade delar så var själva arbetet med uppförandet indelat i olika moment som vart och ett var tidsatt och tidsindelat. Ett mansdagsverke utgjorde en gong. Följaktligen utgjorde åtta mansdagsverken åtta gong. Den mängd arbete som kunde förväntas bli utfört varierade mellan årstiderna. En gong vintertid innehöll ett lägre resultat än en gong utförd under sommarhalvåret. Alla delar i byggnadsstommen färdigställdes innan det blev dags att resa stommen. Byggstarten följde en sträng ceremoniell ritual. Först reste man pelarna. Därefter fortsatte man med bjälkarna och det horisontella bärverket.

De kinesiska takkonstruktionerna, rika på detaljer och symbolik, vårdas och ägnas i dag mycket omsorg. Takteglet bränns i allmänhet i små lokala ugnar. Den svarta färgen erhålls genom att vatten tillförs i slutet av bränningsprocessen, vilket anses göra teglet härdigare. Mu Guangdong, Yunnanprovinsen.

105

När pelarna rests och bjälkarna lagts på plats påbörjades arbetet med att tillverka de komplicerade knutpunkter som skulle hålla samman byggnaden oavsett vilka inre och yttre laster som skulle kunde råda. Utformningen av dessa knutpunkter utgjorde inte sällan en yrkeshemlighet som gick i arv från far till son bland hantverkarfamiljerna. Bjälkändarna avslutades med rektangulära tappar. I pelarna gjordes motsvarande urtag som skulle passa tapparna. För att utforma dessa precisionsdetaljer behövde varje snickare och timmerman en uppsättning mer eller mindre specialutformade verktyg, alltifrån yxa och ramsåg till mejslar och hyvlar. Dessa senare användes för att göra urtag och för att göra ytorna jämna och lena. Varje snickare hade sin uppsättning verktyg som passade för hans styrka och arbetssätt. Samtidigt som snickaren hade användning av de finbearbetande verktygen så hade han användning av yxa för täljning och putsning samt en långskaftad skarvyxa för att göra urtag. Med yxan arbetade han fram formen på detaljer på balkar och på pelare, från basen till toppen. Med precisionsverktygen tillverkades och justerades förbindningarna. Pelarurtagen utfördes med stämjärn och mejslar med varierande bredd och som drevs in i trävirket med hjälp av nacken på yxan. Ingen byggnad kunde utföras utan en noggrann måttsättning. Måtten avsattes på de skilda byggnadskomponenterna på ett sätt som bidrog till att skapa en helhet och som kunde avläsas efter byggnadens uppförande. Konstruktionslinjer avsattes med hög precision på varje byggnadsdel. Dessa linjer skulle komma att skapa en tredimensionell trådfigur, ett nätverk av linjer i byggnaden, exakt och mätbar även efter färdigställandet. Man kan säga att det kinesiska byggsättet karaktäriseras av

en hög grad av planering och utformning av stomsystem och förbindningar. Den precision som man åstadkom med detta var unik. Det främsta instrumentet för att åstadkomma detta var bläcklinan, moudou. I vissa delar av Kina kompletterades detta verktyg med ett inmätningsverktyg för att underlätta utformningen av förbindningen mellan pelaren och bjälken, zhui jiazi. Bläcklinan var i snickarens händer ett precisionsinstrument och instrumentet som höll denna lina, med spole, bläckbehållare och linförare ägnades därför yttersta omsorg i utformningen. Som få andra verktyg eller redskap visade bläcklinans användning på snickarens skicklighet. Materialet i moudou är trä eller bambu. Den har en behållare för bläck och en spole där bläcklinan är upprullad. Genom ett hål i moudous framkant löper linan. För att linan inte helt ska rullas upp på spolen efter användning, fästs i den fria änden på linan en nål eller spik. Vid mätning fästs denna spik eller nål på arbetsstycket. Genom att snäppa på linan kunde snickaren ensam applicera linjerna på arbetsstycket. Linjerna påfördes arbetsstycket på fyra sidor. Ännu efter många hundra år kan man urskilja dessa konstruktionslinjer. Dessa utgör i dag en tredimensionell ritning över byggnaden i skala ett på ett.

Snickaryxa. Notera nackens hammarliknande utformning, det korta raka skaftet samt de harmoniska och väl avvägda proportionerna på verktyget. Hohhot, Inre Mongoliet.

Snickaryxa som i dag mest utgör et allmänverktyg, som hammare, till att hugga ved och till att klyva kolbriketter. Dongping Cun, nr Lanzhou, Gansuprovinsen.

Moudou, snickarens eller timmermannens bläckmarkerare, är framför andra yrkesmannens signum. Med linan som i ena änden är fäst vid och upprullad på en spole och i andra änden naglas fast i arbetsstyckets ände, kan snickaren överföra räta linjer som indikerar bearbetning och håltagningar. Linan ligger i modou nedsänkt i bläck. Snickaren snäpper på den spända linan som med bläcket ger en markering på arbetsstycket. Hohhot, Inre Mongoliet.

106

Konstruktionssättet kan ännu i dag uttydas i de anvisningar som finns nedtecknade på byggnadsdelarna. När man en gång ska montera ned konstruktion och flytta den eller renovera så har man här en värdefull instruktion som talar om hur man ska gå tillväga. Inför uppförandet av byggnaden satte man ut byggnadens gränspunkter på marken. Väderstrecken var viktiga och huvudorienteringen var från öster till väster. Trä som är ett känsligt material för fukt och värme behövde anpassas efter byggplatsens förutsättningar och byggnadsdelens läge inom byggnaden. Inför resandet av stommen kunde snickaren/ timmermannen utföra justeringar för att

Långskaftad yxa, däxel, som används för att hugga hål för förbindningar. Däxeln arbetar tvärs huggriktningen till skillnad från yxan som arbetar längs med. Hohhot, Inre Mongoliet. Bygg & teknik 2/09

kompensera för de spänningar och rörelser i stommen som han bedömde skulle kunna uppkomma i samband med fuktoch värmevariationer. Med hjälp av sin moudou kunde snickaren lägga på linjer på byggnadsdelen som visade var han behövde justera ytan med sin yxa och hyvel. De linjer som ritats upp med moudou kompletterades med ingående beskrivningar över hur de skilda byggnadsdelarnas skulle fogas till varandra. Alternativet skulle ha varit att numrera byggnadsdelarna eller knutpunkterna, men det hade bara angivit läget i byggnaden men inte hur byggnadsdelarna skulle fogas samman eller i vilken ordning. Till skillnad från i europeiskt byggande så förekommer i det kinesiska byggandet siffror i allmänhet endast för att ange mått på detaljerna. I vissa delar av Kina, främst i öster i området i närheten av Shanghai, användes till måttagning och sammanfogning ett tvingliknande tredelat verktyg, zhui jiazi. Med hjälp av detta verktyg kunde det exakta läget för pelarnas och bjälkarnas centrumlinjer bestämmas och detaljerna förtillverkas och provmonteras för att därefter läggas upp i väntan på den slutliga monteringen.

Verktyg för träbearbetning

Verktygen för uppförandet av trähus i Kina kan delas in i skärande, till exempel yxor, stämjärn, skölpar, mejslar och hyvlar, kapande, till exempel sågar samt borrar för runda, mindre hål. Yxorna har skaft av trä och bladet, med egg och nacke, är av stål. Beroende på om yxan skulle användas till att klyva, tälja med, jämna av eller skåla ur, varierade eggens form och egenskaper. Skulle yxan användas till att skräda med och jämna till, då måste handens fingrar skyddas. Skulle den användas till att göra hål och urtagningar med, då skulle yxan ha en hammarliknande nacke för att driva ned mejseln i en träbjälke eller stock. Medan de flesta yxor arbetar tvärs trädstammens växtriktning eller utmed ytan, så förekommer även långskaftade yxor, skarvyxor eller däxlar, som arbetar

Handhyvel, Dongping Cun, nr Lanzhou, Gansuprovinsen. Bygg & teknik 2/09

Ställningssåg, Dongping Cun, nr Lanzhou, Gansuprovinsen.

tvärs rörelseriktningen. Dessa långskaftade yxor hade ett skaft som nådde till midjehöjd på användaren och användes främst till att jämna av och putsa stora arbetsstycken. På äldre målningar kan man också urskilja eggverktyg som monterats på långa skaft, med eggen tvärs arbetsriktningen. Dessa verktyg användes också, i likhet med däxlarna, för att jämna av ytan på bjälken eller pelaren.

Sågar

så vis spänner sågbladet. Denna typ av såg används för trädfällning och till snickeriarbete, såväl i samband med kapning som till klyvning av stocken till bräder. Vanligare vid trädfällning är dock tvåhands bandsågar eller fogsvansar med grov tandning. Även sticksågar har förekommit i äldre tid, men då främst för båtbygge. De mindre fogsvansarna hade samma användningsområde som gradsågarna, att såga upp rännor i vilka stavar kunde skjutas in och låsa trästyckena till varandra. Även bågsågar förekommer, dels för lövsågning, dels för trädfällning. Panelsågen eller gradsågen är en såg med ett tvåsidig svärdformat tandat blad. Sågbladet som är femton till tjugo centimeter långt och sex till åtta centimeter brett, där det är som bredast, är fäst vid en hylsa i vilken en trästav är införd. Panelsågen används till att såga rent spår i negativa vinklar och skapa spår i hörnor och trånga utrymmen. I spåren skjuts sedan lister in från sidan. Listerna som har ett sinkat tvärsnitt låser hörnstyckena till varandra.

Hyvel och rubank

Såväl hyvel som rubank förekommer. Hyveln, ofta försedd med ett tvärställt handtag, arbetar företrädesvis på draget på samma sätt som dagens spånhyvlar medan rubanken har en tvåhandsfattning och arbetar på frånskjutet. Formen på hyvlarnas undersida varierar. Vissa tjänar som kanthyvlar, andra som planhyvlar eller profilhyvlar. Låsanordningen för infästning av hyvelstålet utgörs av en träkil eller ibland av en u-formad metallbygel som trycks fast mellan hyvelstålet och en metallstång som löper genom hyvelkroppen.

Den vanligaste sågen är den över hela kontinenten spridda ramsågen eller ställningssågen, där ett rakt sågblad är inspänt mellan två vertikala trästavar som på mitten är förbundna med varandra med en trästång något längre än sågbladet. På motstående sida av sågbladet finns ett tvinnat snöre, alternativt tunn stålwire. Instucket mellan snörena finns en trästav med vars hjälp man tvinnar snöret och på

Gemensamt för flertalet stämjärn, mejslar och skölpar är att de avslutas mot fästet med en holk där en trästav kan skjutas in. Vissa stämjärn har en utbredd egg, medan andra har en egg som har en bredd som överensstämmer med den stång ur vilken stämjärnet eller mejseln är tillverkad.

Putshuvel, undersida, Dongping Cun, nr Lanzhou, Gansuprovinsen.

Putshyvel, Hohhot, Inre Mongoliet.

Stämjärn, mejslar och skölpar

107

tusenåriga traditioner och uppskattar också tidigare generationers arbete. Det finns dock exempel på undantag från dessa regler. I kommersiella byggnader och i bostadshus finner man förenklingar som för den ovane betraktaren är svåra att upptäcka. Geometrin, med de yttre begränsningslinjerna och proportionerna, kan vara korrekt medan utformningen av stomdetaljer och knutpunkter har förenklats. De verktyg som används i dag Kina vid uppförandet av till exempel offentliga byggnader och bostäder skiljer sig inte nämnvärt från dem i västerlandet. Här finns eldrivna verktyg såsom elektriskt drivna borrmaskiner, skruvdragare, sågar och hyvlar, för att nämna några.

Mejslar, skölpar och stämjärn som används vid träbearbetning. Hohhot, Inre Mongoliet.

Stämjärnet drivs in i trästycket som ska bearbetas med hjälp av antingen en träklubba eller nacken på snickaryxan.

Borrar

Borrarna som är handdrivna är av karaktär drillborrar. Borren är monterad i en trästav vilken fås i rotation genom att ett på borraxeln uppvirat snöre dras i endera riktningen med hjälp av en båge vid vilken ändarna på snöret är fästat. I vissa fall roteras borraxeln fram och tillbaka mellan snickarens handflator.

Verktyg som i dag används i träbaserat byggande

Samtidigt som Kina undergår världshistoriens största byggboom sker en ambition att vårda eller återskapa de gamla, traditionella miljöerna. Medan vägar, järnvägar, broar, hamnar och flygplatser byggs ut i en takt som skulle ha framstått som osannolik för endast tio eller femton år sedan, så sker parallellt ett nybyggande av traditionella

Byggplats, under uppförande av träkonstruktion i grovt timmer. Parallellt med traditionella handredskap såsom yxa och stämjärn används moderna elverktyg, ibland underdimensionerade i förhållande till arbetsstycket. Bristen på säkerhetsanordningar är ofta slående. Hohhot, Inre Mongoliet.

108

Verktyg som förekommer i handeln

Mannen på bilden visar hur han håller däxeln under arbete. Arbetsplats, Hohhot, Inre Mongoliet.

kinesiska offentliga byggnader eller tempelanläggningar. Ibland visar man i dessa klassiska byggnader exempel på det förflutna, men lika ofta visar den på en anpassning av det nya till det gamla, detta utan att disneyfiera byggnaderna eller områdena. Omsorgen om detaljerna, hantverkskunnandet och precisionen i de ingående detaljerna talar för det. I traditionella byggnader i hutonger eller i bergsbyar så väl som i lokaler och kommersiella byggnader, tillämpas ofta gammal teknik när man bygger nytt. På det viset visar man upp och för vidare träbyggnadskunskapen och man visar på att värdesätta Kinas fler-

Ger man sig ut för att leta efter traditionella verktyg, så är ett av de första ställen man uppsöker marknadsplatserna. Priserna där är låga. Här vänder man sig inte i första hand till yrkesmännen utan till den som handlar verktyg och redskap som kan användas i hushållet. Man finner hammare, sågar, mejslar och hyvlar, oftast enkla och tillverkade i landet. Kvaliteten följer med priset och kraven på utformning och egenskaper är måttlig. I specialaffärer för verktyg finner man eggverktyg av hög kvalitet, även de tillverkade i landet. Om nu inte äldre verktyg förstördes och smältes tillsammans ned med så mycket annat under Stora språnget under 1960-talet, så utgör dessa verktyg en värdefull handelsvara, om de kommer ut på marknaden och inte sparas av den enskilde som klenoder ämnade till att gå i arv från generation till generation. Verktygets taktila egenskaper innehåller ett språk som förstås över tiden.

Timmerstockar som väntar på barkning och hyvling inför stomresning. Nybyggd tempelanläggning, Hohhot, Inre Mongoliet. Bygg & teknik 2/09

Byggmarknader av västerländsk förebild växer upp i de större städernas utkanter. Här finner man påtagligt dyra handredskap och verktyg, tillverkade i Europa och med en prisnivå jämförbar med den inom EU eller i Sverige. De elektriska maskinernas kvalitet är jämförbar med dem man kan finna på byggmarknader i Europa. Det är inte de dyraste som man i allmänhet finner där, men prisspannet är ändå betydande, där som här. Man vänder sig till den nya kategori konsumenter, den som förväntas utföra det mesta på egen hand, gör-det-självarna.

redskap och verktyg var i många fall dåligt, ibland återfann man redskapet intill åkern eller slängt på marken. Flertalet verktyg har träskaft, särskilt yxor och eggverktyg. Redskapen, med undantag för den sentida metallskaftade grässkäraren, har i allmänhet träskaft. Skaften är individuellt utvalda och många gånger anpassade till brukarens krav eller önskemål. Flera av de tillfrågade berättar att skaften håller tre till fem år. Därefter väljer man ut en ny trädstam eller trädgren som får ersätta den uttjänta. Har användaren några preferenser? Jag kunde konstatera att av Verktyg för träbyggande som dem som själva använde verktyåterfinns i lantbruket gen, föredrog man det individuellt valda träskaftet. Beroende på speUnder de besök jag gjort i hem och cialisering och yrkeskunnande vapå gårdar i de fattiga delarna av rierar också inställningen till verkKina har jag bett om att få se redtygens utformning och anpassning skap som använts i jordbruket till användaren. Snickaren med samt verktyg för byggande och nedärvd kunskap och ärvda verkbyggnadsunderhåll. Gemensamt tyg som använts av tidigare generaför de hem och gårdar jag besökte tioner har ett förhållande till föreär att antalet redskap och verktyg målen och den som använder dem är få, ibland kan endast enstaka exsporadiskt har ett annat. För några empel visas upp. Yxor och eggstår det industriella och masstillverktyg förekommer sparsamt och verkade för utveckling och framom de alls finns, är det hos dem Lijiang i Yunnanprovinsen utgör sedan decennier ett som själva utövar yrket och bygger välkänt turistmål bland Kinas befolkning. Staden är en tidstro och de traditionella, enkla verktygen för en tidsepok man på sitt eller andras hus. Vissa yxor modern miljonstad med en äldre stadskärna har som främsta användning att innehållande gränder och kanaler. Sedan nya vägar har lämnat bakom sig. I de fallen är hugga ved eller till att klyva kolbri- byggts och en flygplats anlades, har antalet turister ökat det inte ergonomi och funktion som man i första hand efterfrågar ketter med. De yxor som används kraftigt. Merparten turister är kineser. utan symbolen för det nya, enkla till att klyva kolbriketter har inte sällan stålskaft och yxhuvudet är svetsat skap och verktyg, då är det i allmänhet och masstillverkade. En medelålders på skaftet. Skruvmejslar och enkla verk- hackor eller huggknivar, grässkärare med kvinna uttryckte sin glädje över att få antyg förekommer sparsamt. När lantbru- halvmeterlånga skaft, spadar, grepar och vända sin inarbetade grässkära med böjt karna eller byborna visar upp sina red- trädgårdshackor. Skötsel och underhåll av skaft, väl avvägt i handen och med en centrumlinje genom metalldel och skaft som gjorde arbetet lättare. Mannen som jag ställde samma fråga till var oförstående och förutsatte att den nya, den med rakt metallskaft och utan anpassning till användaren skulle vara bättre, den var ju helt ny. Beträffande de kinesiska verktygens utformning, uttrycker sig en betraktare, doktor Montell, som studerat de kinesiska verktygen, i början av 1950-talet: ”Som en allmän regel kan man säga att den manuella skickligheten spelar en större roll för den kinesiske hantverkaren än för den europeiske, som har bättre verktyg och hjälpmaskiner”. Bo Sommarström, som skrivit sin licentiatavhandling om kinesiska verktyg för träbearbetning, kompletterar detta citat: ”Jag skulle vilja tillfoga att även verktygens estetiska utformning oftast spelar en större roll för kinesen än för västerlänStaden Lijiang, högt uppe i bergen, nära Tibet och övre delen av Stora flodens, ningen och det gäller inte minst snickarChangjiangs (Yang-Tse-Kiang) lopp, drabbades 1996 av en jordbävning som verktygen”. förstörde delar av den gamla staden, ett av Kinas många kulturarv. Sedan dess har många byggnader återuppförts. Staden utgör i dag ett av Kinas mest kända turistmål. Slutsatser Nya byggnader uppförs i en blandning av gammal tidskrävande teknik och mer Med dagens tillverkningsmetoder och rationell ny. material finns större möjligheter att återBygg & teknik 2/09

109

Inget får förfaras, antingen det kan användas till att bygga med, till bränsle eller går att sälja. Den äldre kvinnan rensar brädbitar från spik. Dongping Cun, nr Lanzhou, Gansuprovinsen.

skapa de äldre verktygens form och funktion men med mer hållbara material. Bättre styrka och hållbarhet i skaftet kan man i dag åstadkomma med kompositer eller polymera material. Infästningen mellan stål och skaft kan i dag göras säkrare och bättre än tidigare. Om nu någon i framtiden skulle räkna träskaftade verktyg till historien, finns moderna, attraktiva alter-

Den ökade rörlighet som en betydande del av Kinas befolkning i dag åtnjuter, innebär att satsningen på inhemsk turism ökat kraftigt även till avlägsna platser. För femtio år sedan nåddes dessa plaster efter veckor av umbäranden. I dag når de välbeställda dessa platser snabbt, med flyg och bil. Turismens behov av utflyktsmål tillgodoses bland annat genom uppförande av paviljonger och tempel i traditionell teknik. Lijiang, Yunnanprovinsen.

nativ som i färg och form följer modets svängningar och är bättre lämpade för ett ihållande arbete. De goda eggverktygen av högsta kvalitet kommer att finnas kvar, men de blir

allt svårare att finna i och med att kostnaderna för att tillverka dem stiger. Maskiner har kommit att ersätta många av handredskapen. Byggandet kännetecknas i dag av montering av förtillverkade de-

Harmoniskt inplacerade i landskapet, med rika symbolvärden i detaljer och geometri, vårdas och underhålls den traditionella byggnadskonsten. Paviljong invid Svarta drakens Damm, vid foten av Jadedrakens snöklädda Berg, Lijiang, Yunnanprovinsen.

110

Bygg & teknik 2/09

lar. Precision och ansvarstagande vid monteringen har blivit ett kännetecken för dagens hantverkskunnande. Det traditionella hantverket, där yrkesmannen lägger ner stor möda på utformningen blir allt mer ovanlig. Samtidigt kommer det i en värld av många mycket förmögna människor alltid att finnas en efterfrågan på hantverk och individuellt utvecklad skicklighet. Av hantverket blir konsthantverk. För det stora flertalet människor blir detta arbete tyvärr inte alltid synligt. Hos varje yrkesman finns dock en kunskap om de möjligheter som teknik och material erbjuder. Det innebär att de bästa verktygen alltid kommer att efterfrågas och att kvaliteten på dem kommer att vara hög. De kommer att bevaras såväl för att användas som för att visas upp som symboler för det hantverk som en gång var allmänt utbrett. ■

Källor och referenser

Li Zhen, Chinese Traditional Carpentry Tools (Zhongguo Chuantong Jianzhu

Muzuo Gongju), Tongji University Press 2004 (ISBN 7-5608-2540-0). Bo Sommarström, Kinesiska verktyg för träbearbetning; Jämförande studier över yxor, sågar, hyvlar och borrar, Licentiatavhandling i Allmän och jämförande etnografi, Stockholms högskola 1952. Philip Fahlborg & Jonas Staaf, 68 verktyg; Traditionella handverktyg och redskap inom jordbruk och byggande – en ergonomisk och antropologisk studie, Industriell Design, Maskinkonstruktion KTH 2008. Qinghua Guo, The Structure of Chinese Timber Architecture, Akademisk avhandling för teknisk doktorsexamen, Chalmers tekniska högskola 1995. Nancy Berliner, Yin Yu tang, the Architecture and Daily Life of a Chinese House, Tuttle Publishing, Boston USA 2003. Nils-Arvid Bringéus (red), Arbete och redskap; avsnittet hantverk, förf Phebe Fjellström, Gleerups förlag, Lund 1973.

Hönsbur med gallerverk av trä. Bilden kanske inte hör hemma i en artikel om träbyggande men utgör ändå ett intressant exempel på hur den kinesiske bonden konstruerar och bygger en hönsbur av hopsamlade grenar och kvistar, med ett minimum av inköpta delar. Skosnören och eltråd har använts till att fästa samman träpinnarna och PET-flaskor nyttjas som mat- och vattentråg. Yuyu Cun, Yunnanprovinsen.

Bygg & teknik 2/09

… och svarar

Figuren handlar om fuktinnehåll angett som fukthalt i porösa material. Exemplet visar ett material som har hög porositet, där porvolymen (luft i materialet) har betydligt större volym än det fasta materialet i sig. Helt torrt material motsvarar att hela porvolymen bara innehåller luft, fukthalten noll ligger då på gränsen mellan det streckade och ofyllda området. I det hygroskopiska området binds fukt i materialet beroende på omgivande lufts relativa luftfuktighet, ϕ. Jämvikten för denna fukt i materialet som kommer från vattenångan i luften ges av sorptionskurvor, där olika jämvikt kan erhållas vid uttorkning respektive uppfuktning (hysteres). Vid 100 procent ϕ (eller 98 procent) har materialet blivit så fuktigt det kan bli via vattenånga. Via kontakt med vatten kan sedan materialet bli allt fuktigare. ● Fast material: Allt fast material som andel av hela volymen, cirka 20 procent. ● Porvolym: Alla porer (håligheter) som andel av hela volymen, cirka 80 procent. ● Fukthalt: Fuktens vikt i materialet i förhållande till materialets totala volym, kg/m3. ● Hygroskopiskt område: Här binds fukt i materialet enbart från vattenånga i luften. ● Övre gräns för hygroskopiskt område: När ϕ är maximal (98 eller 100 procent). Fuktigare än så kan inte materialet bli på grund av vattenånga. ● Kritisk fukthalt: Så högt fuktinnehåll på grund av vatten (sammanhängande porvattensystem) att fukttransporten i materialet mer handlar om transport av vatten än vattenånga. ● Kapillärmättnad: Maximalt fuktinnehåll på grund av kapillärsugning av vatten (jämvikt efter lång tid, försumbar avdunstning, inom kapillära stighöjden). ● Vattenmättnad: Så mycket fukt (vatten) som materialet maximalt kan innehålla, motsvarar att all luft har ersatts av vatten i porerna. Kan erhållas genom vattenlagring och kokning. ■

111

Akustik/BullerskĂ¤rmar:

Byggplast:

BULLERSKĂ&#x201E;RMAR

VĂ&#x201E;G

JĂ&#x201E;RNVĂ&#x201E;G

TUNNEL

Isolamin bullerskĂ¤rm uppfyller samtliga EN-normer fĂśr bullerskĂ¤rmar som ljudreduktion, absorption, vindlast, egentyngd, snĂślast och stenskott. VĂ¤nligen kontakta oss, sĂĽ sĂ¤nder vi vĂĽr bullerskĂ¤rmsmanual fĂśr er vĂ¤gledning och val av utfĂśrande.

FĂśrsĂ¤ljning: Region Nord, 0920-698 08 | Region Syd, 0451-590 00

Balkonger:

FogtĂ¤tningsmassor:

www.isolamin.com

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;Â°Â&#x201C;Â°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;Ă¤Ă&#x160;ÂŁĂ¤Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤nÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;ÂŁĂ¤ Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;Â°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;Â°Ă&#x192;i

Betong/MembranhĂ¤rdare:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

[ PP

FuktsĂ¤krar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God vĂ¤rmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

SvarvarvĂ¤gen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

www.isodran.com

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ&#x2039;GSTA ENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ&#x2039;NGD

Betonginstrument:

FĂśnsterrenovering: www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

112

Bygg & teknik 2/09

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Tel +46 243 887 44 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

Bygg & teknik 2/09

Vi analyserar byggd miljö Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

113

branschregister

Konsulterande ingenjĂśrer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

Ljus och sĂ¤kerhet:

Vi kalibrerar:

â&#x20AC;˘ Lufthastighet â&#x20AC;˘ LuftflĂśde â&#x20AC;˘ Luftfuktighet

1002

Kontaktpersoner Lufthastighet, LuftflĂśde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

MĂ¤tinstrument:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Sportgolv:

Kraft â&#x20AC;&#x201C; ljus â&#x20AC;&#x201C; klimat: â&#x20AC;˘ Byggnadsakustik â&#x20AC;˘ Buller â&#x20AC;˘ Vibrationer â&#x20AC;˘ Kalibrering 1002

â&#x20AC;&#x201C; Ljudisoleringslab â&#x20AC;&#x201C; Halvekofritt lab â&#x20AC;&#x201C; Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 â&#x20AC;˘ www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

114

Vi levererar tillfĂ¤lliga lĂśsningar fĂśr Kraft, Ljus och Klimatkontroll

Tak/TĂ¤tskikt:

Centraler, belysning, avfuktare, vĂ¤rmeoch torkflĂ¤ktar fĂśr byggarbetsplatser

www.elbjorn.se info@elbjorn.se 0371-58 81 00

Bygg & teknik 2/09

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm