2/11 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Ombyggnad och renovering

Energirenovering av klimatskal Nr 2 • 2011 Mars 103:e årgången

Ny reklam.

Försök inte ta loss den – den släpper ändå inte på minst ett halvt sekel.

Många byggare har fastnat ordentligt för vår tätningstejp T-Flex. På kort tid har tejpen blivit något av en standard i branschen – och det är inte så konstigt, när den har den dokumenterat bästa häftförmågan bland samtliga godkända folietejper. Dessutom håller den absolut tätt enligt alla krav och är åldringsbeständig i minst 50 år. Självklart är den även P-märkt och godkänd av SITAC.

Den överlägsna vidhäftningen och mjukheten gör tejpen speciellt anpassad för skarvar och genomförningar i polyeten- och byggfolie. Den passar även alldeles utmärkt för utomhusbruk tillsammans med vindskyddsmaterial.

Sedan vi introducerade T-Flex är det många som börjat sälja grön tejp. Men det finns bara ett original. Och det är det som håller i längden.

Nydalavägen 14, 574 35 Vetlanda. Telefon 0383-599 00. Fax 0383-146 64. Hemsida www.t-emballage.se

Sto-konceptet:

Att med fasadisolering minska klimatpåverkan

Spara energi: Med fasadisoleringssystem från Sto Knapr

urseochtigandkˆvpÂf

fektivsolrng.S‰dam

omrÂdetfasilngyu40j

erfa 2

fl iblaˆsngrfdvuemhktocx

enht.V

Ârainovtsyembjud fektiv.

KontakvÂrspecilfˆb‰hudmg CO 2

-utsl‰pen,fˆrb

InformativÂp .017-32B,telcandivAoS

Sto

ekonmichtryga

eframtid-‰vnˆsbj

odukterinmFas,Iˆ

nsfamiljer ,BetongchGlv

. fi nspÂw

to.se

Omsorgsfullt byggande.

3 GODKÄNDA TÄTSKIKTSYSTEM FÖR VÅTRUM

• Ekonom • Ergono iska mis • Snabba ka

Välj rätt system för din konstruktion och budget.

Kontakta Bostik för mer information, telefon 042-19 50 00.

VTv10 & VTg10 för de flesta konstruktioner

VTv3 & VTg1 för fukttåliga och solida konstruktioner

ANVÄND SPRUTBART TÄTSKIKT TILL STÖRRE OBJEKT - SPARA UPP TILL 75% TID!

VTvF & VTgF (folie) för snabb uppsättning

BOSTIK FYLLER 100 ÅR! TÄVLA PÅ WWW.BOSTIK.SE & VINN EN RESA.TOTALT 100 VINSTER.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

Bygg & teknik 2/11

3

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Prefabricerade system för energieffektivisering av bostadshus Åke Blomsterberg Underlag för energirenovering av klimatskal – en genomgång av tillgänglig låneobjektsstatistik Björn Berggren och Maria Wall Teknikupphandling av rationell isolering av yttervägg och fasad för befintliga bostadshus Kristina Mjörnell Processbaserad renovering Dan Engström, Christian Johansson och Christina Claeson-Jonsson Energieffektiviseringar – vilka risker finns och hur ska de hanteras?

Johan Stein et al Byggfrågan Hållbar energieffektiv renovering i miljonprogramhus i Rosengård Jenny Haryd Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras!

Christer Harrysson Nationella och internationella erfarenheter från energirenovering med stor energibesparing Björn Berggren, Ulla Janson och Maria Wall Från fabriksbyggnad till modern kontor Johnny Andersson och Patrik Schelin Ombyggnad av Kvarteret Pelarbacken Mindre 23 Linus Malm och Henrik Zester Kemisk nedbrytning av material i golvkonstruktioner Lasse Iisakka Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Sanna Brattfors och Ann-Kristin Karlsson

8 10 12 19 23 27 30 33 34 38 46

52 57 61 64

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN RENOVERING AV FASAD I GAMLA STAN, STOCKHOM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 2/11

Bilaga medföljer

”

ledare

Ett mycket klokt förslag

Ett bygglov som beslutats ska kunna vinna laga kraft, så att den som fått bygglov kan planera sitt byggande utan att riskera överklaganden långt i efterhand. Det är ett av förslagen i propositionen Komplettering av den nya plan- och bygglagen som regeringen nyligen överlämnade till riksdagen.

Civil- och bostadsminister Stefan Attefall framhåller att vi i dag har problem med att många bygglov överklagas långt efter att byggprocessen startat, och det kan kraftigt försena eller till och med sätta stopp för hela bygget. Han betonar att det därför är mycket viktigt att bygglov kan vinna laga kraft. Har det väl vunnit laga kraft kan den som fått bygglovet tryggt sätta igång att bygga utan risk för långa avbrott.

Samtidigt införs bestämmelser så att grannar och andra som berörs av ett bygglov ska få ett meddelande när ett bygglov har beslutats, vad beslutet innebär och hur länge den som eventuellt vill överklaga har på sig.

”Beslutat bygglov ska nu kunna vinna laga kraft – inte en dag för tidigt!”

Idag saknas regler i plan- och bygglagen för att se till att bygglov vinner laga kraft. I praktiken kan därför ett bygglov överklagas hur länge som helst, även långt efter att byggprocessen inletts. Med de nya reglerna kommer ett bygglov att vinna laga kraft cirka en månad efter att beslutet fattats.

Stig Dahlin Bestämmelserna kommer att vara en del av den nya planchefredaktör och bygglag som riksdagen redan beslutat om och som träder i kraft den 2 maj i år. Lagen ersätter nuvarande lagstiftning från 1987 och 1994. För att underlätta tillämpningen av den nya plan- och bygglagen tillsatte regeringen förra året en kommitté som arbetar med utbildnings- och kompetensinsatser kring den nya lagen.

Stefan Attefall betonar klokt nog att det är viktigt att den nya lagen tillämpas som det är tänkt, inte minst för att öka effektiviteten i plan- och byggprocesserna. Han menar att det är en ganska komplex bransch med många detaljfrågor, och därför är utbildning viktig – både för branschens aktörer – men också för anställda på myndigheter och ute i kommunerna.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 2 • 2 011 Mars Å r g å n g 10 3 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2009: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2011: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

Med sikte på framtiden

NY! Bygg - din framtid i Jönköping!

Välkommen till Sveriges största byggingenjörsutbildare - Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Som student hos oss får du fadderföretag och möjlighet till utlandsstudier.

Vi erbjuder två program högskoleingenjör i byggnadsteknik med olika inriktning.

BYGGNADSUTFORMNING MED ARKITEKTUR

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO. NY!

Du studerar samhällsplanering, byggteknik och byggproduktion. Du fördjupar dig i byggnaders utformning och arkitektur, hur de presenteras och åskådliggörs. Öppet för dig med minst Ma C. HUSBYGGNADSTEKNIK / V Ä G - O C H VAT T E N B Y G G N A D S T E K N I K

De två inriktningarna har gemensam bas i byggnadsteknik.

Du specialiserar dig i konstruktion, projektering och produktion av byggnader eller motsvarande inom vägoch anläggningsbyggande. Öppet för dig med minst Ma D, Fy A, Ke A.

NY! Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: Nya testo 876.

Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: Nya testo 882.

Ett oslagbart pris/prestandaförhållande ger dig väldigt mycket för pengarna: testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris testo 881.

TEKNISKA HÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Mer information om utbildningarna se www.jth.hj.se eller kontakta avdelningschef Göran Hellborg, tfn 036-10 10 00. e-post: goran.hellborg$jth.hj.se

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

6

Ö P P E T H U S L Ö R DAG 2 6 M AR S , 1 0 . 0 0 - 1 4. 0 0

Bygg & teknik 2/11

” Ett referensverk som används vid upprättande av tekniska beskrivningar för anläggningsarbeten.”

Eller som vi brukar säga: en kioskvältare.

Sveriges viktigaste bok för byggbranschen är här. Nya AMA Anläggning – referensverket för tekniska beskrivningar för anläggningsarbeten. Du hittar den och systerböckerna MER Anläggning 10 och RA Anläggning 10 på byggtjanst.se

Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus

Mitt i centrala Söderköping, i kvarteret Stationsmästaren, kommer Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus att byggas. Det är Skanska som på uppdrag av det kommunala bostadsbolaget Ramunderstaden bygger fyravåningshuset med sexton lägenheter. Huset, som kommer att stå klart i början av 2012, kommer att vara energisnålt, med låg klimatpåverkan och med byggmaterial som innehåller så lite miljö- och hälsoskadliga ämnen som möjligt.

– Vi är stolta och glada att kunna bygga energismarta och framtidsvänliga hus med god ekonomi åt Söderköpings bostadsbolag.

Vår byggprocess, i kombination med miljökontrollen enligt Svanen, medför ett förutbestämt flöde med kontroller och mätpunkter under hela projektet. Detta är unikt och säkerställer kvalitet i både arbetsprocess och färdigt hus, säger Johan Johansen, chef för Konceptförvaltning på Skanska.

Huset i Söderköping byggs med totalentreprenad och har strikta rutiner för bygget, vilket enligt uppgift gör att huset har hög kvalitet och en sund inomhusmiljö. Totalt sett visar Skanskas beräkningar på att fastighetens energianvändning blir 25 till 50 procent lägre än normen för flerfamiljshus.

– Skanska har gjort ett fantastiskt bra jobb med att visa att Svanenmärkning av flerfamiljshus är bra ur flera aspekter. Vi är övertygade om att marknaden kommer att kräva miljömärkning av i princip alla hus mycket snart, säger Gun Nycander, affärsområdeschef på miljömärkningen Svanen.

Investerar i reningsanläggning

Paroc, en av Europas ledande tillverkare av stenull, fortsätter sitt miljöarbete och investerar cirka 30 miljoner kronor i en reningsanläggning för svaveldioxid i den svenska produktionsanläggningen i Hällekis.

Den nya reningsanläggningen kommer enligt uppgift att sänka utsläppen till en tredjedel, samtidigt som man kan öka den årliga produktionsvolymen med drygt 40 procent.

– Investeringen är viktig för oss. I det miljöarbete som Paroc ständigt utvecklar är det här en av de största enstaka investeringarna som har gjorts. Den säkerställer att vi kan behålla en stark och konkurrenskraftig produktion i Sverige och det är en förutsättning för att vi ska klara framtidens ökande efterfrågan på stenullsisolering, säger Arne Johanzon, v d för Paroc AB. I steg ett byggs en reningsanläggning för att i första hand minska svaveldioxidutsläppen.

Reningsanläggningen består av tre 23 meter höga torn. Luften går genom tornen och renas genom kemiska processer och filteranläggningar.

8

Tack vare investeringen som nu görs i Hällekis kan anläggningen enligt uppgift höja produktionstakten och därmed kunna gå upp i femskift när det behövs. Det betyder inte bara att man säkrar de arbetstillfällen som idag finns på anläggningen utan också att företaget kan nyanställa om byggandet ökar.

Växer i Polen

Sweco har förvärvat arkitektverksamheten APA Markowski Architekci med tjugo anställda i Warszawa. Företaget har funnits sedan 1992 och erbjuder tjänster inom bland annat landskapsarkitektur.

Förvärvet uppges vara ytterligare ett steg i Swecos strategiska satsning på att växa i östra och centrala Europa.

– Syftet med förvärvet är i första hand att breda vårt tjänsteutbud i Polen genom att komplettera våra befintliga verksamheter med arkitektur, och då i första hand landskapsarkitektur. Syftet är också att bredda verksamheten geografiskt till huvudstadsregionen, säger Gregor Rolski, v d för Sweco Polen.

Under 2010 etablerade Sweco verksamhet i Polen genom förvärven av Hydroprojekt Krakow och Transprojekt Krakow, verksamma i södra Polen inom vatten och miljö respektive infrastruktur. Efter arkitektförvärvet i Warszawa får Sweco cirka 210 anställda i Polen.

Exklusiva sjövillor och bostadsrätter

Smögen har länge varit en av Västkustens absolut mest uppskattade semesterorter, med gäster från hela norra Europa. Nu inleds en varsam expansion av området. Mitt emot den välkända bryggan, startar nu Sveafastigheter byggandet av Smögenmagasinet. Ett exklusivt bostadskvarter med elva sjövillor, tretton bostadsrättslägenheter, en vin- och skaldjursbar samt en privat hamn för de boende. Etapp 1 av Smögenmagasinet beräknas stå klart sommaren 2012 och försäljningen startar nu.

– Det är sällan som man får en möjlighet att skapa något sådant här. Med Smögenmagasinet får vi chansen att bygga ett helt nytt kvarter i en av Sveriges mest älskade sommarorter, säger Jörgen Olofsson, projektansvarig på Sveafastigeheter. Det nya kvarteret är beläget direkt vid havet, ett stenkast från Smögenbryggan. Självklart ställer det stora krav på oss att skapa en miljö som smälter in. Även om husen i sig är nya så är de ritade och uppförda på ett sätt som gör att de känns som en helt naturlig del av området.

Smögenmagasinet är ett projekt som drivs av Sveafastigheter, ett investeringsbolag inom fastighetsutveckling. Totalt investeras enligt uppgift cirka 300 miljoner kronor i Smögenmagasinet. Ambitionen som genomsyrat byggprojektet ända sedan starten uppges vara strävan efter att kombinera modern, miljövänlig byggteknik med en arkitektur som speglar den klassiska Smögenandan. Slutresultatet blir moderna miljöeffektiva bostäder, uppvärmda med bergvärme, som inte skiljer sig nämnvärt exteriört från grannhusen mittemot vid bryggan.

”Bullerapp” håller koll på ljudnivån

Arbetsmiljöverket tar tillvara de möjligheter som och ny teknik erbjuder och lanserar därför en bullerapplikation för iPhone.

– Nu kan man med hjälp av sin telefon enkelt få en uppfattning om bullernivån i sin omgivning, säger Claes Helge, webbstrateg vid Arbetsmiljöverket, som ligger bakom projektet.

Störande ljudmattor finns numera överallt, inte bara på jobbet. I trafiken, på sportarenor och lekplatser – till och med i musiksammanhang, där det blir allt vanligare att använda hörselskydd.

Den nya bullerappen mäter ljudnivån i realtid. Med hjälp av en kalkylator kan man också räkna ut hur mycket buller man utsätts för under en hel dag. Här finns även information om vilka kravvärden som gäller för ljudnivån.

Bostadsprojektet i Smögen omfattar sammanlagt 140 exklusiva lägenheter och hus.

Bygg & teknik 2/11

byggnytt Den fungerar för ljudnivåer mellan cirka 40 och 100 dB(A).

– Applikationen ger en indikation på bullernivån, säger Bengt Johansson, expert vid Arbetsmiljöverket. Den ersätter dock inte de noggranna mätningar som behöver göras ute på bullriga arbetsplatser, där risken för hörselskador är överhängande. Men självklart kan man ha nytta av den, eftersom återkommande exponering för höga bullervärden kan ge skador.

Bullerapplikation, som är helt gratis, kan laddas ner från verkets webb av.se/teman/buller.

Växjös nya World Trade Center

rierar mellan nio våningar mot den planerade bostadsbebyggelsen på ena sidan, upp till fjorton våningar mot den nya platsen i väster.

Byggnaden är energieffektivt i alla val och lösningar. Det görs genom ett välisolerat klimatskal, behovsstyrda installationer samt genom att den tillskottsvärme som behövs kommer från det utbyggda system för fjärrvärme som finns i Växjö. Mot söder, öster och väster byggs en dubbelglasvägg som upptar solvärme. Värmen kan då omhändertas vid behov och återvinnas och sedan ventileras ut i atmosfären då den inte behöver användas. Luft tas istället in från den svala norrsidan.

Glas, trä och sten är genuina småländska material med lång hållbarhet som Tengbom anser vara naturligt att använda i en karaktärsbyggnad som World Trade Center. Byggandet kommer troligtvis att starta under nästa år.

Byggherrar är Kärnhem med huvudkontor i Växjö.

ciala aspekter. Så har vi valt att definiera hållbarhet, säger miljöchef Kristina Gabrielii.

Tuffare regler för VVS-installationer

Hjälpmedel för att upprätta miljöplan i byggprojekt

För att underlätta bygg- och fastighetssektorns miljöarbete har Kretsloppsrådet publicerat ett hjälpmedel ”Vägledning för Miljöanpassat byggande” för att upprätta miljöplan i byggprojekt. En miljöplan visar på vilket sätt konsulten eller entreprenören planerar att uppfylla de mål och krav som byggherren angett i sitt miljöprogram.

Hjälpmedlet går att kostnadsfritt ladda hem från www.kretsloppsradet.com.

En hög och energieffektiv byggnad som ska tjäna som mötesplats både för näringsliv och allmänhet har varit Tengboms vision när de utvecklat planerna på World Trade Center i Växjö. Tengbom har även satsat stort på hållbart byggande då de tagit fasta på områdets genuina byggnadsmaterial och förberett fasader och taket för framtida uppvärmning via solcellsenergi.

Växjö är en entreprenörstät del av landet och har goda förutsättningar för att bli ett samlande näringslivscentrum för regionens företag och en språngbräda för internationella kontakter. Tanken är även att Linnéuniversitetet med sina 15 000 studenter ska kunna bli en länk mellan utbildning och näringsliv i samband med nya World Trade Center.

– Vår vision är att skapa det öppna inbjudande huset för både affärslivet och allmänheten. De två nedersta våningarna av byggnaden öppnar sig mot omgivningen, bjuder in till utställningar och möten, restaurangbesök och fest. Här finns öppna och flexibla ytor som också kan slutas och användas till föredrag och möten av World Trade Center, universitetet eller organisationer, säger Sonny Mattsson, arkitekt på Tengbom.

Byggnaden bildar, enligt uppgift, med sin placering och volym ett brofäste som tillsammans med en framtida bro kommer att länka samman norr och söder. Byggnadens höjd vaBygg & teknik 2/11

Tar nästa steg för hållbart byggande

Peab har beslutat att miljöklassa alla sina egenutvecklade projekt. I Sverige kommer bostadsprojekt klassas med Miljöbyggnad. Kommersiella byggnader klassas enligt det internationella systemet Breeam.

En stor del av en byggnads miljöbelastning uppstår när den används. Därför har företaget valt att arbeta med miljöklassningssystem som tar hänsyn till miljöprestanda och ekonomi under hela livscykeln.

– Genom beslutet tar vi ytterligare ett steg i vår roll som Nordens hållbara samhällsbyggare. Miljöklassningen ger kunden en tydlig bild av byggnadens miljöprestanda. Vi kan enklare mäta hur vi ständigt förbättrar de byggnader vi utvecklar genom att jobba med dessa system, säger Peabs miljöchef Kristina Gabrielii.

En viktig del av företagets vision uppges vara att verksamheten ska vara hållbar genom hela livscykeln.

– Med hållbart menar vi att allt som vi planerar och genomför ska i sin helhet vara i linje med våra etiska riktlinjer samt ansvarsfullt och långsiktigt utformat. Vi ska därigenom tillgodose miljömässiga, ekonomiska och so-

Från årskiftet gäller strängare och mer omfattande branschregler för VVS-installationer.

– Alla auktoriserade VVS-företag är skyldiga att följa de nya reglerna, säger Fredrik Runius, teknikansvarig för branschreglerna på Säker Vatten AB. Branschreglerna och auktorisationen har samma namn: Säker Vatteninstallation. De infördes 2005 för att minska vattenskadorna, som kostade försäkringsbolagen och i förlängningen deras kunder fem miljarder kronor om året. En stor del av skadorna berodde på felaktiga installationer och bristfälliga produkter och material.

Efter fem år har nu regelverket reviderats från grunden. Dels har befintliga regler skärpts, dels har nya områden tillkommit.

Skärpningarna ligger i att ett antal bör ändrats till skall, alltså att rekommendationer blivit tvingande krav.

Vidare har krav införts på hur vattenburna värmesystem ska installeras samt att avloppet, eller spillvattenledningar som det heter på fackspråk, efter årsskiftet omfattas av branschreglerna.

En annan nyhet är att jobben inte bara ska dokumenteras, utan att all mätutrustning och vissa arbetsredskap ska kontrolleras regelbundet och kalibreras.

Branschregler Säker Vatteninstallation 2011 uppges vara resultatet av vunna erfarenheter från fem år med auktorisationen. Det är också resultatet av nya trender på bostadsområdet. Utöver inbyggda cisterner och designade golvbrunnar, orsakar två heta trender allt fler vattenskador. Det är inbyggda blandare i bad- och duschrum samt vattenkopplade maskiner i köket, till exempel kyl och frys med inbyggd ismaskin. Enligt de nya branschreglerna måste bland annat alla vattenanslutna maskiner i köket utrustas med en lätt åtkomlig avstängningsventil.

9

Gipsplåster lagar hål i väggen

Gyproc Gipsplåster uppges lämpa sig för permanent reparation av alla typer av gipsskivor.

Det självhäftande plåstret klistras direkt på gipsskivan, där det inbyggda metallnätet armerar ytan. Med gipsplåstret blir det en robust yta och som enligt uppgift passar ypperligt för ytor som är utsatta för stötar och slag. Det ska också vara mycket lämpligt att använda vid flyttning av uttag för stickkontakter, spottar eller annat elektrikerarbete.

Vid reparation avlägsnas först lösa delar från hålet. Därefter placeras plåstret över skadan. Tryck fast det mot gipsväggen så att hela skadan täcks av plåstret. Bestryk därefter plåstret med Promix Finish spackel. Hela plåstret ska täckas med spackel, och övergången mellan plåster och vägg bör vara så jämn som möjligt. När spacklet torkat slipas ytan lätt.

Vid behov kan ytan spacklas och slipas en gång till. Sedan är det klart för målning.

Med plåstret, som finns i formatet 10 x 10 kvadratcentimeter och levereras i förpackningar om fem stycken, ska det bli både snabbare och enklare att reparera skador.

Moderna bodar, gäststugor och fritidshus

Easy-House Sweden AB i Sävedalen lanserar nu ett helt nytt koncept med bodar som komplement till villan, som gäststuga på landet eller helt enkelt ett fritidshus.

I stort sett alla friggebodar på marknaden är i dag med träfasad, men många har hus med

10

putsad fasad och önskar kanske en bod som passar i stil med huset. Detta har enligt uppgift inte tidigare gått att lösa med en enkel byggsats.

Materialvalen i de nya friggebodarnas ytterväggar och tak, kombinerad med modern arkitektur, gör enligt uppgift att företagets bodar är unika på marknaden: Ytterväggar med putsat utseende och bandtäckt plåt på taket, färdigisolerade, så gott som underhållsfria, samt leverans i byggsats med enkel montering. Företaget kan enligt uppgift också, med hjälp av arkitekt, erbjuda kunderna en egendesignad bod, gäststuga eller ett fritidshus.

Stort utbud av nya tröjor

Nu i mars lanserar Snickers Workwear en ny bred kollektion av tröjor. Plaggen är speciellt framtagna för att passa den aktiva hantverkaren som kräver slitstarka och funktionella kläder i snygg design. Den nya kollektionen består av T-shirts, såväl kort- som långärmade, pikétröjor, sweatshirts och munkjackor.

Premiumlinjens pikétröjor och T-shirts är i hundra procent bomull för en mjuk och behaglig känsla. De flesta är försedda med multipocket, två smarta sidfickor perfekta för att förvara och skydda mobilen eller glasögonen.

Vid halsringningen finns en öppning för mobil- eller Mp3-sladd, vilket innebär att hantverkaren kan arbeta obehindrat när han eller hon pratar i telefonen eller lyssnar på musik.

Plaggen har även en extra förstärkning runt axlarna för lång hållbarhet.

Kollektionen består även av flera sweatshirts och munkjackor, utmärkta för vårens utomhusarbete. De flesta har raglanärm med multipockets, samtliga dragkedjor är från YKK. Både den kort- och långärmade T-shirten har multipockets. De har även förstärkta sömmar för att leva upp till hantverkarens krav på arbetskläder som tål både slitage och många tvättar.

Företaget uppges arbeta medvetet med att göra sina kläder mer miljövänliga. Flera av plaggen lever upp till de stränga miljökraven för Oeko-Tex-certifiering.

Alla plaggen finns i storlekarna XS till XXXL och i upp till nio färger. Kläderna kan tvättas i 60 eller 85 grader Celsius.

Första värmekameran under 10 000 kronor

Flir Systems kan enligt uppgift erbjuda Flir i3-kameran till det låga priset av 9 995 kronor tack vare stordriftsfördelar. Företaget är inte bara verksam inom byggnadsbranschen utan även inom många andra områden. Företaget uppges producera fler värmekameror än någon annan tillverkare och kan därför erbjuda fördelaktiga priser.

Den nya kameran framställer termiska bilder på 60 x 60 pixlar. Denna bildupplösning uppges räcka utmärkt för den som använder värmekamera för första gången. Kameran detekterar temperaturskillnader ner till 0,15 °C. Med hjälp av ett mätkors i bildens centrum kan man avläsa temperatur i värmebilden.

Kameran uppges vara ett lättanvänt verktyg vid byggnadsinspektioner. I kameran lagras bilder på ett löstagbart minneskort av SD-typ i JPEG-format. Alla temperaturdata finns med i den sparade värmebilden. Med den medföljande programvaran QuickReport uppges man snabbt kunna analysera sina värmebilder samt skapa inspektionsrapporter. Kameran är även kompatibel med den kraftfullare programvaran Reporter.

Spara vikt och pengar med nytt standardstål

Ett starkare stål till oförändrat pris och dessutom tillgängligt i valfria kvantiteter direkt från grossist. Hur låter det?

– Den nya stålsorten, Double grade, är utvecklad för våra hålprofiler och kan ge viktbesparingar på åtminstone femton procent, säger Jan Österholm, business manager på Ruukki.

Double grade är en ny standardstålsort som uppges uppfylla kraven både för S355 och den starkare S420. Stålrören har en stor mängd användningsområden – dels givetvis till stommar i stålkonstruktioner men också inom hela verkstadsindustrin.

– Genom att införa en ny standardstålsort, på ett område där vi dessutom redan är marknadsledande, gör vi det möjligt för våra kunder att spara stora pengar. Priset är detsamma som för S355-stålet. Det betyder att Bygg & teknik 2/11

produktnytt man får ett starkare stål som dels kan reducera vikten på konstruktionen med minst femton procent, dels spara kostnader i transportledet eftersom det går att ta större nyttolast, säger Jan Österholm.

En annan viktig fördel uppges vara att stålet beställs direkt från grossist, oavsett mängd.

Tidigare behövde produkten specialbeställas i minimikvantiteter om tio ton. Stålet kan svetsas med samtliga svetsmetoder utan förberedelser och har dessutom en slagseghet som enligt uppgift passar särskilt bra i nordiska förhållanden med låga vintertemeperaturer.

tor. Kännetecknande är att alla golv har en speciell prägling, en struktur som är unik för Novilon.

Plastmattan uppges vara lätt att lägga och kan vid behov lösläggas. Den är bara att rulla ut – lika enkelt som praktiskt. Tack vare att golven finns i två-, tre- och fyrameters bredder kan de oftast läggas in utan skarvar. Mattan kan läggas utan lim i de flesta bostadsrum upp till 20 kvadratmeter. Det behövs inga specialverktyg. Med sax, kniv, och linjal klaras jobbet och precis som för företagets övriga golv lämnas femton års konsumentgaranti.

Slitstarka golv i stilren design

Ljuddämpande parkettunderlag

Novilon är enligt uppgift ett varmt, mjukt och prisvärt golv som är enkelt att lägga och samtidigt tåligt och lättskött. Den nya kollektionen från Forbo innehåller golv i 36 olika mönster, från en naturlig trä- och stenkänsla till klassiskt svart- och vitrutigt.

En stor fördel med dessa plastmattor uppges vara att ytan aldrig blir lika kall som när du väljer trä eller sten som golvmaterial. Mattan har nämligen en skumbaksida som gör golven varma, mjuka och ljuddämpande. Ytan är förstärkt med ytskiktet Diamond Seal, som ska skydda mot fläckar och underlättar städningen. Behandlingen gör också att golven behåller sin matta känsla och är hållbara och snygga i många år.

Mattan passar enligt uppgift i vardagsrum, sovrum och barnrum men också i hall och kök. Det är helt enkelt ett smart och lättskött golv för hem med mycket liv och rörelse.

Dessutom uppges mattan vara mycket prisvärd i jämförelse med andra typer av golv.

– Med inspiration av Perstorpsskivor, textil, betong och metall har vi tagit fram en bred kollektion som passar olika stilar men som ändå känns trendig och spännande, säger Birgitta Hallin, produktchef på Forbo. I kollektionen finns golv med naturlig trä- eller stenkänsla, metalliska strukturer och klassiska ru-

Det finns flera sätt att bidra till ett tystare boende, dels genom att projektera husens betongbjälklag så att dessa i sig klarar ljudkraven, dels genom att göra bjälklagen tunnare och komplettera med en övergolvkonstruktion. Oavsett vilken konstruktion som väljs, går det med enkla medel att ytterligare förbättra stegljudnivån och därmed skapa ännu bättre inomhusmiljö.

OptiSound ljuddämpande parkettunderlag är en ny produkt som enligt uppgift gör att stegljudnivån kan förbättras. Underlaget finns i två varianter; Premium och Premium Plus.

Båda med samma uppbyggnad – förutom att Plus är försedd med integrerad fuktspärr.

Produkten uppges med 15 mm parkett på betongbjälklag ge hela 16 dB stegljudsdämpning. Den är enligt uppgift extremt tryckstabilt under ständig belastning upp till cirka 3,5 ton per kvadratmeter. Dessutom ska den vara flamsäker och helt fri från hälsofarliga innehåll, samt hundra procent återvinningsbar.

Produkten uppges inte bara vara lämplig för betongbjälklag utan uppges bidra, i kombination med justerbart ljudreducerande spånskivegolv monterat på betongbjälklag, till en bedömd sammanlagd stegljudsdämpning på mer än 30 dB. En enligt uppgift helt genial kombination och ett optimalt komplement till bjälklagslösning för bostäder och andra byggnader där god stegljudnivå och god inomhusmiljö erfordras.

– Viktigt är dock att se helheten vid projekteringen och byggandet, att det finns bra ljudreducerande betongbjälklag, golvspånkonstruktioner och ljuddämpande parkettunderlag, hjälper föga om inte kringkonstruktionen uppfyller kraven eller utförs på rätt sätt. Stom-

Bygg & teknik 2/11

ljud kan begränsa effekten av luftljudisoleringen i bjälklag och lätta fasader kan ge begränsning av ljudisoleringen mellan våningsplan, säger Kjell Wilson på Wilson West Byggprodukter AB i Göteborg, som är generalagent för OptiSound i Norden.

Färdiglaserad, svart massiv furupanel

Färdiglaserad svart massiv träpanel är en djärv, men mycket snygg inredningsprodukt som nu finns tillgänglig från Södra Interiör.

Med en färdiglaserad panel slipper kunderna själva besväret att ytbehandla panelen, och de fabrikslaserade panelbrädorna uppges vara jämna och fina i kvaliteten. Inredningsstylisten Lotta Agaton, som arbetat mycket med företagets produkter, kommenterar nyheten med: – Den svarta panelen känns väldigt modern och är ett nytt sätt att använda träpanel på. Falusvart är så populärt exteriört – det här blir som en snygg motsvarighet inomhus.

Produkten är enligt uppgift ett miljömässigt klokt val, tillverkad i Blekinge av närproducerat massivt trä från svenska skogar. Råvaran är förnyelsebar och produkten hållbar i generationer.

– Inom Södra Interiör satsar vi mycket på nyskapande. Vi vill behålla traditionen av träanvändning inne i husen, men låta produkterna följa med i tiden, så att något så klassiskt som ett trägolv, eller som nu den svartlaserade panelen, ändå kan skapa eller följa en trend, säger försäljningschef Peter Gustafsson.

Panelen är 13 x 120 mm och spontad. Den monteras enkelt med clips. Den finns nu som lagervara hos samtliga Bauhausvaruhus, samt hos många andra byggvaruhandlare, antingen som lager- eller som beställningsvara.

Välkommen till byggteknikforlaget.se

11

Prefabricerade system för energieffektivsering av bostadshus I Sverige finns ett stort bostadsbestånd som står inför ombyggnad. ”Miljonprogrammets” bostäder är över 35 år gamla och behöver rustas upp. Även bostäder byggda till exempel efter 1940 och före miljonprogrammet (cirka 1960 till 1975) kan behöva renoveras. Det är angeläget att denna upprustning utformas på ett sådant sätt att husen byggs om till energieffektiva byggnader med låga framtida drifts- och uppvärmningskostnader. Det är i sammanhanget viktigt att energieffektivisering av byggnaderna genomförs samtidigt som husen renoveras för att åtgärderna ska kunna genomföras till rimliga kostnader. För detta behövs utveckling av innovativa och kostnadseffektiva koncept och metoder.

Vi har i Sverige både tradition, kunskap och erfarenhet inom prefabricering av hus. Det är viktigt att dessa kunskaper används och utvecklas. Prefabricerade lösningar används idag i mycket liten utsträckning vid om- och tillbyggnad.

Sverige deltar i ett internationellt forskningsprojekt för prefabricerade system för lågenergi renovering av bostäder (IEA Annex 50 med deltagare från Portugal, Österrike, Belgien, Frankrike, Sverige, Tyskland, Tjeckien, Nederländerna och med projektledare från Schweiz). De internationella rapporterna från projektet kommer att vara slutförda till sommaren.

Annex 50 har som målsättning att möjliggöra ombyggnader som innebär en energianvändning för värme, kyla och varmvatten på cirka 50 kWh/m²år för en typisk europeisk bostadslägenhet. Projektet in-

riktar sig i första hand på teknik som innebär tillverkning och byggande av prefabricerade/fabrikstillverkade enheter. Det svenska delprojektet finansieras av Cerbof, SBUF, Stena Fastigheter Malmö och Malmö stad. Utöver Lunds tekniska högskola deltar Christer Nordström Arkitekter och WSP. Inom projektet har ett antal demonstrationsprojekt uppförts eller är under uppförande, varav ett svenskt demonstrationsprojekt planeras i ett miljonprogramsområde.. Många bostadshus från slutet av 1960-talet och början av 1970talet har platta tak som behöver åtgärdas.

Dessa platta tak erbjuder utmärkta möjligheter för tillbyggnad av lägenheter med goda kvalitéer. Påbyggnad av lägenheter på tak och förbättring av byggnadernas fasader kan, om de utförs rätt, även bidra till att minska byggnadens energianvändning. Här finns även möjlighet att till låga extra kostnader integrera nya energieffektiva system för förnybar energi, värme och ventilation. Utveckling av nya och energieffektiva metoder för Status före renovering: energieffektiv ombyggnad innebär nya • 14 lägenheter möjligheter för svensk byggindustri att • Ytterväggar, golv och tak konkurrera på den internationella marksaknar värmeisolering naden. • Det ärbehöver därför viktigt att utveckFönster renoveras lingen av teknik och metoder sker i sam• Värmetillförsel: 13% fast bränsle,byggindustrin 33% olja, 54% el arbete med och med inter• Decentraliserad nationella partners. varmvattenberedning med el

Det svenska IEA-delprojektet studerar, analyserar och utvecklar metoder för energieffektiva om- och tillbyggnader av samt integrering av förnybar energi i befintliga flerbostadshus. Huvudvikten läggs på prefabricerade systemlösningar. Särskilt intresse ägnas nya och innovativa metoder för tillbyggnad på tak och komplettering/tilläggsisolering av fasader. Metoder och lösningar tillämpas i ett fullskale- och demonstrationsprojekt i Malmö.

Två demonstrationsprojekt i Österrike

I staden Graz har ett flerbostadshus byggt 1952 genomgått en omfattande renovering. Bruksarea är 7 722 m². Huset har 126 lägenheter med i huvudsak äldre hyresgäster. Graz har cirka 3 500 graddagar (12/20) för uppvärmning, det vill säga av samma storleksordning som för södra Sverige. Statusen före renoveringen var följande: ● Ytterväggar, golv och tak saknade värmeisolering

Bostadsområde Dieselweg 3-19 / Graz, Bakgrund Österrike

Te • P “ • P f Beräknade projektdata för • V byggnaden före renovering s

• Låg termisk och brukarkomfort • Höga driftkostnader

Plats

• V Dieselweg 3 - 19, Graz

Höjd Graddagar (12/20) Byggnadsår Antal lägenheter Bruksarea

1952

f

126 • D

7 722 m v

• S I

Stenafastigheter

12

345 m v

3 500 Kd

Energianvändning (värme) v 142 kWh/(m a)

Åke Blomsterberg, 2010-12-06

Artikelförfattare är Åke Blomsterberg, Energi och Byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola.

Ä I A H En E G R Pl D

Åke Blomsterberg, 2010-12-06

Stenafastigheter

Bostadsområde Dieselweg 3–19, Graz i Österrike.

Bygg & teknik 2/11

9

• Byggår 1970 • 16 lägenheter • Bruksarea 1 240 m • Värmeenergi Stenafastigheter 184 kWh/m a

Bostadsområde Dieselweg 4, Graz i Österrike.

Fönster behövde renoveras 18 mm OSB-board Värmetillförsel: 13 procent fast bräns120 mm Regelkonstruktion le, 33 procent olja, 54 procent el med Rockwool ● Ventilation genom fönstervädring 15 mm MDF- board ● Decentraliserad varmvattenberedning 30 mm Solvägg med el 29 mm Ventilationsspalt ● Låg termisk och brukarkomfort 6 mm Härdat glas –––––––––––––––– ● Höga driftkostnader Totalt 618 mm ● Energianvändning (värme) 142 Medel U-värdet för den nya väggen är kWh/(m²a). cirka 0,12 W/m²K. Det fanns alltså många anledningar till Renoveringen har inneburit att värmeatt renovera. Målsättningen för renove- och ventilationssystem förbättrats genom ringen har varit att reducera värmebehovet att: med 91 procent, reducera koldioxidemis- ● installera ett decentraliserat ventilasionen med 89 procent, öka fastighetsvär- tionssystem med värmeåtervinning (verkdet och förbättra innemiljön. ningsgraden 73 procent) För att nå den ambitiösa målsättningen ● integrera de nya ventilationskanalerna i tillämpades• ett16antal avgörande tekniska fasadmodulerna lägenheter lösningar vid ● installera elektrisk eftervärme av tillufBruksarea 1nämligen: 589 m • renoveringen, ● installation av en passivsolfasad ”kliten.

• Värmeenergi 12 kWh/m a De nya prefabricerade fasadmodulerna matväggskoncept” ● prefabricering av alla fasadkomponeninnebär: Blomsterberg, 2010-12-06 ter ● ”Att isolera med solvärme” ● värmetillförsel med hög andel bidrag ❍ en speciell solarcombkonstruktion från solvärme (av cellulosa) är tänkt att fånga upp ● installation av värme- och varmvattensolvärme distributionen mellan fasad och befintlig ❍ en ventilerad glasskiva skyddar vägg solarcombkonstruktionen från väder ● installation av ett decentraliserat ventioch mekaniskt slitage lationssystem med värmeåtervinning ● Hög ljuddämpning. ● installation av ett styr- och övervakFör de prefabricerade fasadmodulerna ningssystem, som är åtkomligt via intergäller att det finns horisontella skarvar, en net skarv vid taket, en skarv vid ovankant Inga åtgärder har genomförts inne i lä- fönster, samt att varje modul är matchad genheterna frånsett ett nytt ventilations- med modulen under. system och byte av fönster. Under renoveFör att gå från prototyp till serieproringen genomförande har alla hyresgäster duktion av fasadmoduler har följande tillkunnat bo kvar i sina lägenheter. vägagångssätt tillämpats: Renoveringen genomfördes under 2008 ● tredimensionellmätning på platsen av till 2010. Energianvändningen (värme) den befintliga fasaden för att exakt beefter ombyggnaden har beräknats till 14 stämma underlaget på vilket de prefabrikWh/(m²a). cerade fasadmodulerna ska monteras Renoveringen har inneburit att konst- ● varje fasadmodul med alla detaljritruktionen av ytterväggarna har ändrats ningar (fönsteranslutningar med mera) till: har projekterats ● Befintlig vägg ● en prototyp till fasadmodul har monteInvändig puts rats och utvärderats 300 mm yttervägg ● de enskilda modulerna tillverkas efter Utvändig puts mätningarna på platsen, detaljritningarna ● Kompenserings- och utjämningsplan och prototypen.

100 mm Regelkonstruktion Inför monteringen av de färdiga fasadmed Rockwool modulerna har ett antal förberedelser på ● Prefabricerade fasadmoduler byggplatsen gjorts: ● ●

Åke

Bygg & teknik 2/11

Åke Blomste

Installation av hisschakt Borrning av hål för för ventilationskanaler ● Installation av ett kompenserings- och utjämningsplan, det vill säga ett skikt som krävs för att ta upp ojämnheter i den befintliga fasaden och möjliggöra montering av de färdiga fasadmodulerna ● Montering av kompenserings- och utjämningsskiktets regelkonstruktionen ● Montering av en ångspärr.

Därefter kan de enskilda fasadmodulerna monteras. De prefabricerade modulerna transporteras på lastbil till byggplatsen och lyfts på plats på byggnadens fasad av en lastbilsmonterade kran.

Till sommaren kommer resultat från en detaljerad uppföljning att vara tillgängliga. Syftet med de uppföljande mätningarna är att utvärdera: ● energianvändning och energiproduktion (värmepump, solfångare) ● relevanta komfortparametrar: rumstemperatur, relativ luftfuktighet och koldioxidkoncentration med mera ● luftkvaliteten inne på vinter och sommar ● renoveringskonceptet med avseende på byggnadsfysik.

Fördelarna med renoveringskonceptet är att: ● energiprestanda är lika med passivhusstandard ● livskvaliteten inne och ute förbättras ● konstruktionen på byggplatsen är smart och snabb ● de boende störs mindre under byggproduktionsfasen ● det befintliga bärande systemet inte påverkas ● köldbryggor i den befintliga konstruktionen elimineras ● hög kvalitet på utförande kan uppnås tack vare prefabricering i fabriksbyggnad ● tillverkningen är väderoberoende.

Renoveringskostnaden har uppskattats till: ● 88 miljoner kronor exklusive moms (utan markarbete) ● 8 000 kronor per kvadratmeter (bruksarea efter renovering) ● 8 500 kronor per kvadratmeter (bruksarea före renovering) ● ●

13

Ovan beskrivna renoveringsteknik har även tillämpats på ett nyare hus byggt 1970. Huset innehåller sexton lägenheter och har bruksarea 1 240 m². Energianvändningen för värme före renovering är 184 kWh/m²a. Efter renoveringen har bruksarean ökat till 1 589 m² genom att bland annat bygga ut vardagsrummen.

Energianvändningen efter renoveringen har beräknats till 12 kWh/m²a, det vill säga en radikal reduktion.

Slutsatser från de två demonstrationsprojekten i Österrike

Alla 204 lägenheterna var uthyrda före och under hela renoveringen. Före renoveringen var uppvärmningen baserad på el, olja och kol. Husen hade inga hissar.

Byggnaderna var i mycket dåligt skick på grund av ålder. Renoveringen har inneburit en hållbar, generell teknisk lösning – passivhusstandard, värme baserad på hållbar energi, hälsosamt rumsklimat.

Byggnadernas fasader har fått helt ny arkitektur.

En bra finansiell lösning användes för att kunna övertyga de boende att acceptera renoveringen. Den finansiella lösningen innebar stöd från det österrikiska systemet för stöd till allmännyttiga bostäder och ytterligare stöd från forskningsfonder och ett speciellt stöd från miljöförvaltningen. På detta sätt uppnåddes en socialt låg hyra kombinerad med rimlig avskrivningstid.

Ett demonstrationsprojekt i Schweiz

I utkanten av staden Zürich har ett flerbostadshus byggt 1954 genomgått en omfattande renovering. Zürich har 3 735 graddagar (12/20) för uppvärmning, det vill säga av samma storleksordning som för södra Sverige. Statusen före renoveringen var följande: ● Endast mindre renoveringar hade genomförts. ● I princip hade byggnaden originalstatus. ● Söderfasaden hade renoverats och oljepannan hade bytts en gång och konverterats till el. ● Klimatskärmen var i bra skick, balkonger och räcken var dock något rostiga. ● De flesta fönstren var från 1954, några hade dock bytts för några år sedan. Alla fönster var standard tvåglasfönster. ● Kök och badrum var i originalskick. ● Ventilation genom fönstervädring ● Fem lägenheter ● Uppvärmd golvarea (BTA) 477 m² ● Specifik energianvändning värme (inklusive varmvatten) var hög 228 kWh/(m²·a) Ett antal avgörande tekniska lösningar har använts vid renoveringen, nämligen: ● Stora prefabricerade fasadelement och takelement av träregelkonstruktion ● Påbyggnad på taket med en ny våning ● Balanserad ventilation med värmeåtervinning 14

Flerbostadshus i Zürich, Schweiz

Åke Blomsterberg, 2

Bostadshuset i Zürich före renovering.

Upp till tolv meter långa fasadelement monterades med kran.

Stenafastigheter

U-värden, W/(m²•K) Före Efter Reduktion ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Väggar 1,07 0,18 83 % Källarbjälklag 1,60 0,18 89 % Tak 1,19 0,11 91 % Fönster 2,5 0,8 68 % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Renovering, m² Före Efter Ökning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Uthyrbar area 380 517 36 %

Markvärmepump – 260 m djup Vacuumsolfångare 12,5 m² Solcellssystem 15 kWp. Renoveringen genomfördes under 2009 till 2010 och resulterade i att antalet lägenheter ökade från fem till sex stycken. Detta genom att en ny lägenhet byggdes på taket av den befintliga byggnaden. Den totala uppvärmda golvarean ökade till 655 m² (BTA). Den beräknade energibesparingen är 81 procent, från en total energianvändning på 110 000 kWh/år till 25 000 kWh/a eller från 228 kWh/(m²·a) till 38 kWh/(m²·a). Hyran har höjts med 39 procent. Den nya topplägenheten har en högre hyra. Hyran inkluderar inte värme och el.

Sammanfattningsvis har renoveringen inneburit att: ● bostadsytan ökat – ny våning på taket och utbyggnad i markplan ● ● ●

klimatskärmen uppgraderats till passivhusstandard, Minergie-P (frivillig schweizisk kvalitetsmärkning), med bevarande av den arkitektoniska kvaliteten. ● nytt värmesystem, nytt ventilationssystem, nytt tappvarmvattensystem och nytt elsystem installerats i hela huset ● de gamla radiatorerna behållits ● markvärmepump, solfångare och horisontellt solcellssystem på taket installerats. ● kök och badrum förnyats ● den nya taklägenheten är uppbyggd av prefabricerade vägg- och takelement ● de boende fick flytta ut under byggnadstiden.

Genomförandet av renoveringen innebar att: ● exakta lasermätning gjordes av de befintliga fasaderna. ●

Bygg & teknik 2/11

Du vet väl att Dalocs brandport S66 går nu även att få i rostfritt syrafast och rostfritt utförande. Det ger ett effektivt skydd mot fukt och salt i miljöer där det finns höga krav på korrosionsskydd.

Dörrar som tål att granskas.

Från Skandinaviens främsta tillverkare.

Säkra dörrar www.daloc.se

0506 -190 00

● cellulosaisolering användas för att fylla spalter och öppningar.

Den nya väggkonstruktionen har ett Uvärde på 0,18 W/(m²·K) (insida till utsida): Befintlig yttervägg Inre puts 10 mm 320 mm Tegelvägg Yttre puts 20 mm Plus prefabricerat element Tolerans/värmeisolering (cellulosa) 20 mm Isolering (cellulosa Isocell/reglar) 180 mm Trä softboard 40 mm 10 mm Yttre puts ––––––––––––––––––––– Totalt 600 mm Den totala renoveringskostnaden har uppskattats till 13 000 000 kronor inklusive moms, vilket innebär 20 000 kronor per kvadratmeter uppvärmd golvarea eller 25 000 kronor per kvadratmeter uthyrbar golvarea Till sommaren kommer resultat från en detaljerad uppföljning att vara tillgängliga.

Slutsatser från demonstrationsprojektet i Schweiz

Tilläggsvärden måste täcka större delen av renoveringskostnaderna, vilket i detta fall är bland annat den nya lägenheten på taket. Hela byggnaden blev i princip en ny byggnad. Enligt uppgift hade det blivit dyrare att bygga en ny byggnad. Den befintliga byggnaden har en arkitektur som påminner om den ursprungliga byggnaden. Påbyggnaden har en avvikande arkitektur. Detta projekt visar att i framtiden måste byggprocessen, distributionssystemet för ventilation och konstruktionen av de prefabricerade elementen optimeras.

Detta för att kunna reducera kostnaderna med mera.

Förbättrad boendekomfort tack vare förbättrad ventilation och rumstemperatur.

●

Marknadsstudie – prefabricerade system och komponenter för energieffektivisering av flerbostadshus

Det övergripande syfte med marknadsstudien var att få fram om det idag på den svenska marknaden finns prefabricerade komponenter/system som kan användas vid energieffektiv renovering av befintliga flerbostadshus, samt intresset för att utveckla sådana komponenter/system. Studien genomfördes med intervjuer per telefon eller möten.

Prefabricering har studerats för balkonger, fasader, påbyggnad, ventilation och solvärme/el för befintliga flerbostadshus. I många fall prefabriceras balkonger, men i renoveringsprojekt krävs alltid viss anpassning på platsen. Renovering och ombyggnad av balkonger görs vanligen inte som en del av energieffektiviseringen. När en befintlig balkong ersätts med en prefabricerad finns dock stora möjligheter att reducera köldbryggan, som en befintlig balkongplatta ofta utgör.

I balkongräcken kan solceller integreras.

En balkonginglasning kan minska klimatpåverkan på balkongplatta och fasad. De intervjuade företagen som arbetar med prefabricerade balkonger ser en stor potential i marknaden för energieffektiv renovering av flerbostadshus, framförallt då för miljonprogramshusen.

För många äldre flerbostadshus kan det vid renovering/ombyggnad och energieffektivsering vara aktuellt att tilläggsisolera fasaderna. Framförallt för miljonprogramshusen vore det intressant att då använda prefabricerade fasadelement. Det finns ett antal tillverkare av prefabricerade fasadelement, som dock inte är primärt avsedda för befintliga flerbostadshus. I några projekt har prefabricerade fasadelement använts för renovering av

Gammalt och nytt

Demonstrationsprojekt i Nederländerna

I staden Roosendaal har ett äldre flerbostadshus genomgått en omfattande renovering. Statusen före renoveringen var följande: ● Fasaderna behövde rengöras, förses med nya fogar och impregneras ● Takpannor behövde bytas ● Energianvändningen var hög på grund av låg nivå på värmeisoleringen med mera Renoveringen innebar: ● Kvarboende under renoveringen ● Beslut i samråd med hyresgästerna, före, under och efter renoveringen ● En investering på 1 000 000 kronor per bostad ● En höjning av månadshyra på 650 kr ● En energibesparing per månad på 650 kr, garanterad av förvaltaren ● En ny klimatskärm av en prefabricerad träregelkonstruktion ● En beräknad energianvändning på passivhusnivå 16

flerbostadshus till exempel miljonprogramshusen i Brogården i Alingsås. De intervjuade företagen ser en ganska stor marknadspotential framför sig, framförallt då för miljonprogramshusen.

För många äldre flerbostadshus med till exempel tre våningar kan det vara intressant att enkelt kunna genomföra en påbyggnad med fler lägenheter på taket.

Detta gäller framförallt kommuner med stor efterfrågan på lägenheter. Utgångsläget är ofta ett dåligt isolerat platt tak. Påbyggnaden kan förbättra ekonomin vid renoveringen/ombyggnaden. Det är en fördel om denna påbyggnad är en lätt konstruktion, så att den befintliga byggnaden kan bära denna påbyggnad utan fördyrande förstärkningar. För detta ändamål finns idag leverantörer som efter anpassning kan tillhandahålla prefabricerade lätta volym- eller vägg-tak-golv-element. Ett mindre antal påbyggnadsprojekt har hittills genomförts. Flera projekt med prefabricerad nybyggnad har genomförts, då ofta med lågenergistandard. Det finns flera fördelar med prefabriceringen: snabbt montage, liten störning under byggtiden, förkortad byggtid, hög kvalité.

Svårigheterna är ofta anpassningen till befintliga installationer, att klara de ökade lasterna påbyggnaden medför och att komma fram med transporter av hela volymelement. För närvarande är efterfrågan låg, men de intervjuade förtagen ser en ökande marknad framför sig, framförallt för ombyggnad av miljonprogramshusen.

En mycket stor del av de äldre befintli- 23 ga flerbostadshusen till exempel miljon-

Gammalt

Lectoraat Duurzaa

Stenafastigheter

Renoverad fastighet i Roosendaal, Nederländerna.

Bygg & teknik 2/11

tolv låghus med tre våningar och platta tak. Byggnaderna är representativa för miljonprogramshusen, som ofta har en hög energianvändning, ofta behöver renoveras på grund av ålder, ofta har platta tak, ofta har tre våningar utan hiss, ofta har bjälklag och innerväggar av betong, utfackningsväggar, självdrags- eller frånluftsventilation utan värmeåtervinning.

Statusen före renoveringen för de aktuella byggnaderna var följande: ● Bra underhållna, men inga omfattande energisparåtgärder genomförda ● PCB-fogar runt fönster ● Fönsterna behöver bytas på grund av slitage ● Det finns inga uteluftventiler ● Energianvändningen (fjärrvärme) är hög på grund av dåliga U-värden och mekanisk frånluft utan värmeåtervinning ● Låghusen har ingen hiss ● Fasader, utfacknings/lättbetongväggar med låg isoleringsgrad ● Fönster, med höga U-värden och otäta, tvåglas utvändigt i låghus ● Takpapp omlagt cirka 1990, högt Uvärde för takkonstruktioner ● Stora värmeförluster genom köldbryggor, speciellt vid balkonger ● Inomhustemp 22 till 24 °C ● Frånluftsventilation, med flöden från 1967 års norm

Nya tryckstyrda fläktar i låghus, utbytta kring år 2000 Remdrivna originalfläktar i höghus, frånluftsvärmepump för varmvatten ● I området – 1 800 m värmekulvert – kulvertförluster.

Renoveringen, som i första hand planeras för ett låghus, syftar till att: ● Mer än halvera energianvändningen för värme ● Renovera det som behöver renoveras ● Bygga två nya våningsplan med högre hyra och låg energianvändning.

För renoveringen gäller att hyresgästerna inte får störas under genomförandet, att större ändringar i den befintliga byggnaden ska undvikas och att hyran helst inte ska behöva höjas i den befintliga byggnaden.

Ett antal avgörande tekniska lösningar planeras för renoveringen, nämligen: ● Prefabricerade lågenergilägenheter på taket ● Prefabricerade fasadelement med 20 cm värmeisolering på minst tre fasader ● Byte till lågenergifönster ● Installation av FTX ● Installation av solvärme för tappvarmvatten ● Installation av individuell mätning av tappvarmvatten.

Påbyggnad på tak. Två nya våningar kommer att byggas på det befintliga taket.

Stommen i den befintliga byggnaden kan bära två nya våningar, men däremot inte grundläggningen. Därför måste grundläggningen förbättras. Den planerade lösningen innebär att pelare installeras på utsidan av fasaden och på dessa pelare balkar över taket. På detta sätt behöver inte

Demonstrationsprojekt i Malmö

Byggnaden för vilken renovering planeras ingår i en grupp av femton liknande byggnader byggda 1970. Det finns tre höghus och Bygg & teknik 2/11

Det planerade renoveringsprojektet Lindängen i Malmö.

ILL: CNA ARKITEKTER

programshusen är försedda med självdragsventilation eller mekanisk frånluftsventilation utan värmeåtervinning. Värmeåtervinning i dessa hus kan spara upp till 30 till 40 kWh/m²Atemp värme Wahlström (2009). För att förenkla och eventuellt förbilliga installationen av värmeåtervinning kan prefabricerade ventilationsaggregat används. Ett antal tillverkare kan leverera sådana aggregat, som dock ofta kräver viss anpassning på platsen. En tillverkare platsanpassar aggregaten redan i fabriken. Problem uppstår när tilluftskanaler ska installeras, eftersom det i de flesta fallen är frågan om installation i bebodda lägenheter. Ventilationskanalerna monteras vanligen på platsen. Prefabricerade moduler av ventilationskanaler saknas för inbyggnad i lägenheter, det vill säga med färdig inklädnad och som lätt anpassas och monteras på platsen. Uppgradering av ventilationssystemen innebär också installation av eleffektiva fläktar. De intervjuade företagen ser en växande marknad framför sig för prefabricerade ventilationsaggregat med värmeåtervinning och eleffektiva fläktar. Systemlösningarna måste dock bli bättre och billigare. En pågående teknikupphandling av värmeåtervinning för befintliga flerbostadshus bidrar till detta, se www.bebostad.net.

Erfarenheterna från installation av solvärme och -el vid renovering/ombyggnad av flerbostadshus är begränsade. Erfarenheterna från installation av solceller kommer framförallt från offentliga byggnader på grund av investeringsstödet för dessa.

De intervjuade företagen är intresserade av att delta i ombyggnaden av flerbostadshusen.

Fördelarna med prefabricerade system och komponenter för energieffektiv renovering av flerbostadshus är: ● Snabbt montage ● Liten störning under byggtiden ● Förkortad byggtid ● Högre kvalité och erfarenhetsåterföring ● Enklare säkerställa god kvalité i fabriksmiljö ● Lägre kostnad? ● Intresse finns.

Nackdelar är att: ● Viss anpassning på platsen kan dock krävas ● Marknaden ännu är för liten.

Många av de intervjuade företagen ser en stor marknad framför sig (ofta för miljonprogramhusen) och några efterlyser investeringsstöd för energieffektiv renovering av flerbostadshus.

17

den befintliga byggnaden ta upp lasten av de två nya våningarna och inga åtgärder behöver genomföras inne i den befintliga byggnaden. De två nya våningsplanen är tänkta att bestå av prefabricerade lätta volymelement med en maximal bredd på 4 m. För att komma till de nya lägenheterna planeras två nya trapphus med hiss på utsidan av den befintliga byggnaden.

Värme och ventilation. De nya lägenheterna på taket kommer att förses med balanserad ventilation med värmeåtervinning.

Ventilationssystemet i de befintliga lägenheterna kommer att uppgraderas till balanserad ventilation med värmeåtervinning.

De nya tilluftskanalerna, som behövs, är tänkta att installeras mellan den nya fasaden och den befintliga ytterväggen.

Energianvändning och kostnader.

Den beräknade energibesparingen är 45 procent, från en total energianvändning på 419 000 kWh/år till 232 000 kWh/a (varav tappvarmvattnet kan täckas till hälften av solvärme) eller från 167 kWh/(m²·a)(Atemp exklusive uppvärmd källare) till 58 kWh/(m²·a) (Atemp exklusive uppvärmd källare inklusive påbyggnad). Hyran är tänkt att vara oförändrad i den befintliga byggnaden, men att vara cirka 50 procent högre i påbyggnaden.

Hyran inkluderar värme.

Den uppskattade investeringskostnaden inklusive påbyggnad men exklusive moms, solvärme, fördelningsmätning är

cirka 15 000 kr/m² (area exklusive påbyggnad) eller cirka 9 500 kr/m² (area inklusive påbyggnad).

Slutsatser

Marknaden för prefabricerade system för energieffektivisering av bostadshus är för närvarande ganska liten i Sverige och många andra länder. Om samhällets mål att sänka energianvändningen radikalt i byggnader ska uppnås, måste energianvändningen i befintliga byggnader minskas radikalt. För detta behövs rationella och kostnadseffektiva metoder. Det behövs även metoder som möjlig ett genomförande med kvarboende. Metoder där en högre grad av prefabricering tillämpas är då intressanta. Sådana metoder har tillämpats bland annat för förbättring av klimatskärmen i ett antal internationella demonstrationsprojekt. På den svenska marknaden finns idag i princip volymelement skulle kunna användas för påbyggnad. Det finns även prefabricerade ventilationsaggregat. Lämpliga fasadelement finns i princip.

Prefabricering kan innebära snabbt montage, liten störning under byggtiden, förkortad byggtid, högre kvalité och erfarenhetsåterföring, enklare att säkerställa god kvalité. Viss anpassning på platsen kan dock krävas. Kostnaden borde kunna bli lägre. Intresse finns bland leverantörer, men marknaden ännu för liten – låg

efterfrågan. Lärdomar kan dras från genomförda och planerade internationella och svenska projekt. Det schweiziska demonstrationsprojektet pekar till exempel på att byggprocessen, distributionssystemet för ventilation och konstruktionen av de prefabricerade elementen behöveroptimeras.

En pågående teknikupphandling bidrar till en utveckling av rationell tilläggsisolering av fasader, se artikeln ”Teknikupphandling av rationell isolering av yttervägg och fasad i befintliga bostadshus” av Kristina Mjörnell i detta nummer av Bygg & teknk.

■

Referenser

Cases studies of building renovations, IEA ECBCS Annex 50 Prefabricated systems for low energy renovation of residential buildings, publiceras sommaren 2011.

Wahlström, Å., Blomsterberg, Å. & Olsson, D., 2009, Värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus – Förstudie inför teknikupphandling, Beställargruppen bostäder.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser.

Granabsystemet är certifierat och typgodkänt.

Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm.

Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

18

Bygg & teknik 2/11

Underlag för energirenovering av klimatskal – en genomgång av tillgänglig låneobjektsstatistik En stor del av de bostäder som uppfördes före 1990 finansierades med statliga bostadslån och för dessa samlades det in en stor mängd uppgifter avseende byggnadernas tekniska lösningar. Uppgifterna publicerades årligen i Statistiska meddelande från Statistiska centralbyrån (SCB). I syfte att upprätta ett underlag för framtagande av typlösningar för energirenovering av dessa klimatskal har underlaget sammanställts

Miljöaspekter och hållbar utveckling kommer alltmer i fokus, såväl nationellt som internationellt. FN:s klimatpanel (IPCC) har presenterat vilka åtgärder som måste vidtas för att lösa klimatproblemen.

IPCC konstaterar att det är energieffektivisering och förnybar energi som är några av de viktigaste lösningarna på världens klimatproblem [1].

Sveriges riksdag har antagit sexton miljömål för att nå hållbar utveckling. Ett av dessa mål, mål 15, rör god bebyggd miljö. Där sägs bland annat att: ”Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt” [2].

Sektorn bostäder och service i Sverige använde, inklusive energiomvandlingssektorns förluster, 225 TWh år 2009, vil-

Artikelförfattare är Björn Berggren och Maria Wall, Energi och Byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola, Lund.

Bygg & teknik 2/11

ket motsvarar 40 procent av Sveriges totala energianvändning.

Av sektorns energianvändning står bostäder och lokaler för 87 procent. Nästan 60 procent av sektorns energianvändning går till uppvärmning och varmvatten [3].

I Sverige finns i dagsläget drygt 4,5 miljoner bostäder varav knappt tolv procent har producerats år 1990 eller senare.

Med ovanstående som underlag kan man konstatera att energianvändningen i befintlig bebyggelse, uppförd före år 1990, och hur en kraftig minskning av denna ska uppnås är en viktig fråga för att bromsa klimatförändringarna.

I dagsläget talas det ofta om behovet av energieffektivering i flerbostadshus från rekordåren Det är dock minst lika viktigt att energieffektivisera det befintliga beståndet av småhus. I Energimyndighetens energistatistik kan 57 procent av energianvändningen för värme och varmvatten i bostäder härledas till småhus [4].

Kort beskrivning av underlaget

En stor del av de bostäder som uppfördes före 1990 finansierades med statliga bostadslån, vilket upphörde 1992 [5]. I samband med ansökning om bostadslån upprättades en teknisk beskrivning, enligt en förutbestämd mall, som tillhörande handling. Den tekniska beskrivningen innehöll bland annat uppgifter gällande produktionsmetod, stommaterial, byggnadstyp,

fasad- och takmaterial samt installationer.

Bostadsstyrelsen utarbetade statistik baserat på dessa handlingar från och med 1954/55. Denna statistik överfördes 1966 till Statistiska centralbyrån (SCB), vilka årligen sammanställde statistik som presenterades i Statistiska meddelanden (SM), i Bo-serien, låneobjektsstatistik.

Ovanstående information inhämtas även efter 1992, detta sker idag genom enkät som ställs till byggherrarna.

Låneobjektsstatistiken omfattar en mycket stor del av de bostäder som byggdes. I denna artikel fokuseras det på bostäder uppförda under tidsperioden 1960 till 1990, under denna period producerades det drygt 1 250 000 lägenheter i flerbostadshus, låneobjektsstatistiken omfattar 92 procent av dessa. Under samma period producerades drygt 903 000 bostäder i småhus. Låneobjektsstistiken för småhus täcker 69 procent av dessa. Anledningen till den lägre täckningen är dels att statliga lån inte söktes i lika stor utsträckning för produktion av småhus, dels att SCB ej publicerade statistik för småhus under början av 1960-talet och att man under de tre sista åren av 1980-talet enbart publicerade statistik för småhus som ej skulle bebos av lånesökanden. Under perioden 1966 till 1987 finns det publicerat underlag som täcker 83 procent av de producerade småhusen. Producerat antal bostäder samt låneobjektsunderlag redovisas i figur 1.

Figur 1: Producerade bostäder i Sverige 1960 till 1990 samt låneobjektsstatistik, egen bearbetning. SM avser data baserat på Statistiska meddelanden [6], NS är data baserat på nybyggnadsstatistik [7].

19

I syfte att skapa ett underlag för utveckling av typlösningar för energirenoveringsåtgärder som kraftigt kan förbättra klimatskalets värmemotstånd har informationen i de publicerade Statistiska meddelanden sammanställts.

Tidiga resultat från det sammanställda underlaget

I början av 1960-talet var fasadsten och putsade fasader mycket vanliga för flerbostadshus, i låneobjektsstatistiken täcks över 80 procent av bostäderna av dessa två fasadmaterial till och med år 1967.

Med fasadsten avses tegel och kalksandsten. Redovisningen av dessa två material har varierat. Fram till 1980 så redovisades dessa två material vart för sig. Därefter slogs de ihop. Under den period där de redovisades var för sig uppgick andelen bostäder med kalkstensfasad till knappt en procent av samtliga bostäder med fasadsten.

Under miljonprogrammet ökade dock mängden betongfasader, under perioden 1966 till 1975 stod betongfasader för tretton procent av flerbostadshusens fasadmaterial. De geografiska skillnaderna är dock stora. I Storstockholm var putsade fasader och betongfasader de vanligaste fasaderna medan de vanligaste fasadmaterialen i Malmöregionen var fasadsten.

Det inre materialet i de putsade väggarna var vanligtvis lättbetong. Bakom fasadstensfasader i flerbostadshus var det under miljonprogrammets inledning vanligt med lättbetong alternativt tegel, men i och med utvecklingen av det industriella byggandet så ökade regelkonstruktionerna. År 1975 stod regelkonstruktioner för det inre väggmaterialet i 95 procent av alla flerbostadshus med tegelfasad. Tak med papp som taktäckning var vanligt för flerbostadshus under miljonprogrammets början men minskade och 1975 så stod papptak för drygt 40 procent, att jämföra med drygt 80 procent 1970.

Tegelfasader var även vanliga i småhus som producerades under miljonprogrammet. Träfasader och tegelfasader täcker 87 procent av alla småhus under perioden 1966 till 1975. Av den stora mängden småhus som producerades under 1970-talet så visar låneobjektsstatistiken att drygt 30 procent är ett och ett halvplanshus och att så kallad svensk takstol nyttjats för dessa. 40 procent av bostäderna har traditionella fackverkstakstolar.

Under miljonprogrammet var fördelningen över olika hustyper i stort sett lika i hela Sverige; lamellhus var den i särklass vanligaste byggnadstypen. Denna byggnadstyp minskade sedan under 1970- och 1980-talen och andelen punkthus och loftgångshus ökade. Under 1980talet byggdes en stor del av flerbostadshusen som radhus och sammanbyggda tvåbostadshus, andelen uppgick till tolv procent. Antalet våningar varierar mycket 20

Figur 2: Fasadmaterial i flerbostadshus för uppförande i Storstockholm enligt låneobjektsstatistik, egen bearbetning [6].

Figur 3: Fasadmaterial i flerbostadshus för uppförande i Göteborgsregionen enligt låneobjektsstatistik, egen bearbetning [6].

Figur 4: Fasadmaterial i flerbostadshus för uppförande i Malmö-Lundregionen enligt låneobjektsstatistik, egen bearbetning [6].

vid jämförelse mellan storstadsregionerna och övriga riket. Andelen flerbostadshus som är fyra våningar och lägre utanför storstadsregionerna uppgår till 81 procent, att jämföra med andelen i Storstockholm som enbart är 35 procent. I Stor-

stockholm är istället den största andelen flerbostadshus fem våningar eller högre; 65 procent. I Göteborgsregionen och Malmö-Lundregionen uppgår andelen flerbostadshus med fem våningar eller mer till 48 procent respektive 51 procent.

Bygg & teknik 2/11

Figur 5: Fasadmaterial i flerbostadshus för uppförande i Sverige, ej i Storstadsregion, enligt låneobjektsstatistik, egen bearbetning [6].

För de entreprenadbolag som verkar inom ett geografiskt begränsat område i Sverige, exempelvis Stockholm, bör det kunna vara en strategi att inrikta sig på ett mindre antal typiska konstruktioner och fokusera på att kunna energirenovera dessa med hög kvalitet.

De blanketter som i dagsläget används för att samla in uppgifter för nyproducerade hus har förenklats avseende den tekniska beskrivningen, troligtvis i syfte att förenkla arbetet för byggherrar och öka andelen som tar sig tid och rapporterar in dessa uppgifter. Detta är förståeligt men lite olyckligt. Som exempel kan nämnas att man tidigare till låneobjektsstatistiken samlade in uppgifter om stommaterial, isolering och fasadbeklädnad. Om detta arbete hade fortsatt hade det troligtvis varit enkelt att idag kunna bedöma omfattningen av mängden byggnader med puts på isolering, en teknisk lösning som visat sig vara känslig för fukt. I dagsläget har istället omfattningen baserats på en grov uppskattning.

■

Referenser

Figur 6: Fasadmaterial i småhus för uppförande i Sverige enligt låneobjektsstatistik, egen bearbetning [6].

I figurerna 2 till och med 6 redovisas ett utdrag ur det sammanställda underlaget.

Slutsatser och diskussion

Låneobjektsstatistiken är mycket omfattande och ger en god bild av hur bostäder byggdes under perioden 1960 till 1990.

Uppbyggnaden av tabeller och val av vilka mängder data som presenteras har dock varierat över åren. Detta underlag kommer att bearbetas vidare, bland annat genom att jämföra dess resultat med publicerade data från Boverkets undersökning BETSI (Byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö) samt tidigare myndighetskrav gällande isolering. En första analys visar dock att

typen av byggnader som uppförts under den aktuella perioden varit relativt lika i hela Sverige. Dock har fasadmaterial och stommaterial varierat mycket i miljonprogrammets flerbostadshus beroende på geografisk placering.

Miljonprogrammet har tidigare ofta kopplats samman med monotona höga hus med betongfasader eller liknande. Att detta inte stämmer och att tegel är det vanligaste fasadmaterialet har sedan tidigare konstaterats [8]. Genom denna mer djupgående sammanställning kan man dock se att påståendet stämmer förhållandevis väl i Storstockholm och att detta kan vara en av anledningarna till denna uppfattning.

[1] IPCC, 2007 Climate Change 2007: Working Group III: Mitigation of Climate Change.

[2] Naturvårdsverket 2011, Sveriges Miljökvalitetsmål.

[3] Energimyndigheten, 2010, Energiläget 2010.

[4] Energimyndigheten, 2009, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler.

[5] Boverket 2007, Bostadspolitiken – Svensk politik för boende, planering och byggande under 130 år.

[6] SCB 1967–1993, Statistiska meddelanden Bo-serien – låneobjektsstatistik.

[7] SCB 2011, Nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus respektive småhus. www.scb.se/Pages/TableAndChart___ _19985.aspx [8] Berggren B, Janson U, & Sundqvist H, 2008, Energieffektivisering vid renovering av rekordårens flerbostadshus.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011!

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se Bygg & teknik 2/11

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

21

Vad vill du ha av ett modernt rörsystem?

Snabb installation, ergonomi, säkra kopplingar, formstabila lättviktsrör... Oavsett om det gäller dricksvatten- eller värmeinstallationer, är Uponors kompositrörsystem idealiskt vid synliga rördragningar. Marknadens största rörsortiment tillsammans med ett heltäckande tillbehörsprogram garanterar dig en bra dag på jobbet.

Uponor Tappvatten- och Radiatorrörsystem MLC i korthet: • • • •

Rör.dim. 16-110 mm, raka längder Rör.dim. 16-32 mm, på rulle Rör.dim. 16-32 mm med isolering, på rulle Färgkodade, press- och läckageindikerande kopplingar i mässing, dim. 16-32

• Press- och läckageindikerande kopplingar i PPSU, dim. 16-50 • Presskopplingar dim. 40-50 i gulfärgad mässing • Modulsystem 63-110 som med endast 30 delar kan monteras i minst 300 kombinationer

Läs mer om Uponor Tappvatten- och Radiatorrörsystem MLC på uponor.se. Även våra andra system och lösningar för värme och vatten i hem och samhälle hittar du där.

22

Bygg & teknik 2/11

Teknikupphandling av rationell isolering av yttervägg och fasad för befintliga bostadshus Idag är byggsektorn den största energianvändaren i EU (cirka 40 procent) och bidrar till största delen av utsläpp av växthusgaser (36 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp). Ett nyckelområde för att minska den totala energianvändningen och koldioxidutsläppen är att renovera befintliga byggnader till energieffektiva byggnader. Det kan göras genom att införa energieffektiva uppvärmnings- och ventilationssystem samt genom åtgärder för att minska transmissionsförluster och luftläckage genom byggnadsskalet.

En förstudie som genomförts inför teknikupphandlingen ”Rationell isolering av klimatskärmen på befintliga flerbostadshus”. Den visar på behov av utveckling av rationella lösningar för förbättrade energiprestanda hos klimatskärmen anpassade för energieffektivisering av befintliga byggnader. Fastighetsägarna ser gärna ny teknik som kan monteras samtidigt som hyresgästerna bor kvar. Det finns även ett behov av att utveckla tunna isolerande paneler med hög isoleringsförmåga och lång livslängd som kan monteras på befintlig fasad utan att de påverkar byggnadens estetik negativt. De nya lösningarna ska samtidigt vara lätta att installera och ha ett lågt pris. Multifunktionella fasadsystem med integrerade installationer i fasaden är också av intresse.

Material, produkter, komponenter och byggteknik måste utvecklas och anpassas till de förutsättningar och begränsningar som finns i befintliga byggnader.

För att undersöka intresset i branschen utfördes intervjuer och enkäter med beställare/förvaltare, entreprenörer, arkitekter och byggnadskonstruktörer. Tillika genArtikelförfattare är Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Kristina är projektledare för teknikupphandlingen på uppdrag av BeBo. Bygg & teknik 2/11

omfördes intervjuer och enkäter med ett antal byggmaterial- och byggsystemtillverkare. Aktörerna i branschen svarade att det viktigaste motivet för att utföra en fasadrenovering är nödvändigt underhåll av konstruktionen. De näst vanligaste anledningarna är att få en mer estetiskt tilltalande fasad och att spara energi. Ekonomin är både den viktigaste förutsättningen och begränsningen för att genomföra ett projekt. Om projektets budget är större så öppnar det upp för fler alternativa lösningar. De viktigaste parametrarna för val av lösning är enkel montering, låga kostnader, beständighet och minskning av energianvändningen och tilläggsisolering ansågs vara den mest intressanta energibesparingsåtgärden för yttervägg och fasad, följt av någon form av ventilationslösning integrerad i fasadsystemet. Samtliga tillfrågade materialtillverkare var intresserade av att utveckla rationella lösningar för tillläggsisolering och flera av dem har redan systemlösningar att erbjuda. Flera tillverkare var intresserade av att integrera installationer i fasaden, men understryker att det kräver ytterligare utvecklingsarbete.

Många material- och systemtillverkare anser att de kommer in för sent i byggprocessen, de kommer vanligen in när de viktiga systemvalen redan är gjorda. En lösning är att byggherren engagerar material- eller systemtillverkare tidigt i processen för att tillsammans utveckla en systemlösning för det aktuella objektet.

Det finns många pilotprojekt både i Sverige och i Europa som visar att det går att tilläggsisolera byggnader och sänka energianvändningen avsevärt. Tilläggsisolering görs ofta i kombination med byte av värme- och ventilationssystemet. Renovering med kvarboende är möjligt med flera system som redan finns på marknaden, och dessa har använts i projekt i Europa.

De flesta projekt med omfattande renoveringar är kostnadskrävande och har lång återbetalningstid. För att sänka kostnaderna har en del pilotprojekt tillämpat en hög grad av prefabricering, som dock kräver viss anpassning på byggplatsen.

Många företag menar att energieffektiviseringsåtgärder inte är lönsamma. Men lönsamheten beror mycket på hur man räknar och hur kostnaderna fördelas mellan allmänt underhåll och faktiska energiåtgärder. Mer information om dessa projekten finner ni i artikeln ”Prefabricerade system

Rapport från förstudien som finns att ladda ned från Beställargruppen Bostäders (BeBo) hemsida.

för energieffektivsering av bostadshus” av Åke Blomsterberg, Lunds tekniska högskola, i detta nummer av Bygg & teknik.

Varför gör man en teknikupphandling?

Teknikupphandling är ett styrmedel som främjar utveckling av ny teknik. Av avgörande betydelse för att nå ett framgångsrikt resultat i en teknikupphandling är möjlighet att utveckla ny teknik alternativt förbättringspotential för befintlig teknik samt att det finns en marknad för den nya tekniken.

Målsättningen med en teknikupphandling är att skapa en marknadsdriven utveckling. Den nu aktuella upphandlingen avser rationella lösningar för att förbättra energiprestandan (isolering och lufttäthet) hos ytterväggar och fasader ämnade för befintliga flerbostadshus byggda 1940 till 1975. Lösningarna ska kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva och ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv samt vara beständiga vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador.

Teknikupphandlingens omfattning och genomförande

Teknikupphandlingen omfattar system som kan användas för att förbättra pre23

standan hos klimatskärmen, med fokus på yttervägg och fasad, i befintliga flerbostadshus såsom minskad värmetransmission, god lufttäthet, beständighet och fuktsäkerhet. Teknikupphandlingen omfattar ett fullständigt system (inklusive montage och kvalitetssäkring) för tilläggsisolering och lufttätning av yttervägg inklusive fönster. När det gäller fuktsäkerhet ställs extra krav på systemets regntäthet, vilket innebär att fuktsäkra systemlösningar för anslutningar mot till exempel fönster, balkonger, takfot, grund etcetera måste redovisas.

Teknikupphandlingen sker i tre etapper: I etapp 1 utvärderas inlämnade skriftliga anbud av en jury och en finalist utses till vart och ett av demonstrationshusen.

I etapp 2 testas och utvärderas finalisternas förslag i de aktuella demonstrationshusen och en eller flera vinnare utses.

I etapp 3 beskriver beställargruppen vilka typer av system som fortsättningsvis ska upphandlas för andra byggnader i beställarnas respektive byggnadsbestånd.

Flanken 2, Helsingborg.

Lite om kravspecifikationen

Kravspecifikationen kommer att preliminärt att innehålla ”ska” krav och ”bör” krav inom följande områden: ● Överordnade krav (lagkrav BVL samt BBR, BÄR, BKR) ● Krav på funktion och beständighet ● Krav på innemiljö ● Krav på teknisk energiprestanda för byggnadsdelar ● Krav på varsamhet och gestaltning med hänsyn till befintlig bebyggelse ● Krav på drift- och underhållsinstruktioner ● Krav på kostnadsredovisning ● Krav på hyresgästhänsyn ● Krav på anbudslämnaren.

Utöver kraven i teknikupphandlingen förutsätts anbudet även omfatta ett i övrigt komplett och väl fungerande fasad system som uppfyller de normkrav som ställs vid ändring av en byggnad till exempel varsamhetskrav, tillgänglighet, brandkrav etcetera. Det vill säga gällande lagar och regler, och förordningar ska uppfyllas

Rördrommen 1, Sigtuna.

Demonstrationsbyggnaderna

Finalisterna kommer att få projektera, producera och montera sina föreslagna lösningar på ett eller flera demonstrationsprojekt. Demonstrationsbyggnaderna som ingår i teknikupphandlingen är: ● Fastighetsbeteckning: Flanken 2, Helsingborg Adress: Lägervägen 19, Helsingborg Förvaltare: AB Helsingborgshem Byggår: 1966 Antal våningar ovan mark: Tre Antal lägenheter: 15 Specifik energianvändning hämtat från energideklarationen: 142 kWh/m², år varav 5 kWh/m², år el.

24

Elefanten 19.

Bygg & teknik 2/11

Nystad 8.

Trondheim 6.

● Fastighetsbeteckning: Rördrommen 1, Sigtuna Adress: Ormbergsvägen 2 Förvaltare: AB Sigtunahem Byggår: 1964 Antal våningar ovan mark: Två till tre Antal lägenheter: 17 Specifik energianvändning hämtat från energideklarationen: 148 kWh/m², år varav 6 kWh/m², år el. ● Fastighetsbeteckning: Elefanten 19 Adress: Planteringsgatan 9 A–G Förvaltare: AB Sjöbohem Byggår: 1964 Antal våningar ovan mark: Tre våningar plus källare i del Antal lägenheter: 45 Specifik energianvändning hämtat från fastighetsägaren: 148 kWh/m²år. ● Fastighetsbeteckning: Nystad 8 Adress: Sibeliusgången 4–6, Nystadsfaret 4A Förvaltare: Svenska Bostäder Byggår: 1975 Antal våningar ovan mark: Elva våningar Antal lägenheter: 99 stycken Specifik energianvändning hämtat från fastighetsägaren: 150 kWh/ m² år. ● Fastighetsbeteckning: Trondheim 6 Adress: Trondheimsgatan 50 Förvaltare: Svenska Bostäder Byggår: 1974 Typ av byggnad: Lamellhus Antal våningar ovan mark: Fem våningar Antal lägenheter: 34 stycken Specifik energianvändning hämtat från fastighetsägaren: 173 kWh/ m² år. ● Fastighetsbeteckning: Hagaberg 11:6 Adress: Björkhyttevägen 65–81 Förvaltare: Lindesbergsbostäder Byggår: 1969 till 1970 Typ av byggnad: Lamellhus Antal våningar ovan mark: Två våningar Antal lägenheter: 17 stycken

Preliminär tidplan

Preliminär tidplan för förfrågan, anbudsinlämning och utvärdering: ● Publicering av förfrågan i mitten av februari ● Anbud inlämnas senast 30 juni 2011 ● En eller flera finalister utses 15 september 2011 ● Projektering och byggande pågår september 2011till februari 2012. ● Utvärdering av demonstrationshusen kommer att ske under ett år ● En eller flera vinnare utses i juli 2013.

Genomförande

Hagaberg 11:6.

Bygg & teknik 2/11

Teknikupphandlingen sker i tre etapper: I etapp 1 utvärderas inlämnade skriftliga anbud av en jury. Här kommer en finalist utses till vart och ett av demonstrationshusen, för vilka anbud lämnats in som uppfyller ställda krav.

I etapp 2 testas och utvärderas finalisternas förslag i de aktuella demonstrationshusen. Juryn utser en eller flera vinnare.

25

I etapp 3 beskriver beställargruppen vilka typer av system som fortsättningsvis ska upphandlas för andra byggnader i beställarnas respektive byggnadsbestånd.

Upphandling sker med offentlig upphandling bland annat genom lokal entreprenadupphandling som beskriver vilka system som ska upphandlas och därefter väljs systemet med bäst villkor.

Varför delta i teknikupphandlingen?

Ett deltagande ger fördelar såsom: ● Finalister i etapp 1 kommer att få montera fasadsystem i ett eller flera demonstrationshus. ● Vinnare i etapp 2 kommer att kunna teckna ramavtal alternativt lokala entreprenadavtal för fortsatt upphandling av system. ● Genom Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva bostäder (BeBo) och Sabo nås majoriteten av landets större byggherrar. Dessa kommer att sprida information om systemen inom sina organisationer samt verka för att dessa innovativa lösningar ska användas i praktiken.

Huvudman och kontaktperson

Huvudman för teknikupphandlingen Turik är Therese Rydstedt, Sabo, therese.rydstedt@sabo.se. Projektledare och kontaktperson är artikelförfattaren Kristina Mjörnell, SP, kristina.mjornell@sp.se.

Europeiska hus som har tilläggsisolerats med prefabricerade element.

Beställargrupp för teknikupphandlingen

Följande personer har ingått i beställargruppen som tagit fram förfrågningsunderlaget och kravspecifikationen: Johan Lundqvist, Svenska bostäder John Nielsen, Helsingborgshem Anders Olsson, Helsingborgshem Jenny Berglund, Sigtunahem Kjell Persson, AB Sjöbohem Rickard Johansson, Lindesbergsbostäder Ing-Marie Odegren, AB Alingsåshem Urban Holm, Fastighets AB Förvaltaren Therese Rydstedt, Sabo (huvudman för teknikupphandlingen) Agneta Persson, WSP (teknikupphandlingsexpert, ordförande för beställargruppen inom teknikupphandlingen Turik)

Kristina Mjörnell, SP (projektledare för teknikupphandlingen Turik) Göran Werner, WSP (koordinator för BeBo) Åke Blomsterberg, WSP (expert energieffektivisering) Birgitta Lundgren, Link arkitektur (expert bevarandevärden och gestaltning) Bengt Bergqvist, Energianalys (bestämning av teknisk status av byggnad, mätningar).

Välkomna att lämna anbud!

Denna teknikupphandling är en öppen internationell upphandling, där alla är välkomna att delta. Vi ser gärna anbud från konsortium mellan flera parter.

■

Rädd för fuktskador?

TORE HAGEN AS

FUKTLARM

Mer info på www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer.

Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

26

Bygg & teknik 2/11

Processbaserad renovering Husen i miljonprogrammet har nått slutet av sin tekniska livslängd.

Bara var femte byggnad har renoverats sedan det byggdes. Det är därmed hög tid att göra något. I denna artikel beskriver vi två av NCC:s initiativ för det: EU-projektet E2ReBuild och affärsmodellen Hållbar renovering.

I Sveriges bostadsbestånd finns idag omkring 880 000 lägenheter som byggdes under miljonprogrammet (1961 till 1975).

Det motsvarar en tredjedel av det totala beståndet flerbostadshus. Över 700 000 av dessa lägenheter ligger i lamellhus.

Mindre än tjugo procent av de 880 000 lägenheterna har moderniserats och en ännu mindre andel uppfyller framtida krav på effektiv energianvändning. Snittanvändningen av energi är 185 kWh/m², år för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel. Behovet av underhåll och förnyelse är mycket stort och åtgärder är nödvändiga för att upprätthålla en god boendemiljö och för att inte försämra fastigheternas kapitalvärde. Enligt Boverket behöver takten på underhållsarbetena tredubblas jämfört med idag.

Upprätthålla eller utveckla

Upprustning av bostadshus kan delas upp i två olika typer av åtgärder; underhållsåtgärder som syftar till att behålla funktionen, och standardhöjande åtgärder. Tekniskt och driftsekonomiskt finns ingen tydlig skillnad mellan underhållsåtgärder och standardhöjande åtgärder. I många fall är det praktiskt att utföra båda typerna av åtgärder samtidigt. En viktig skillnad

Artikelförfattare är Dan Engström, teknisk specialist, NCC Teknik, och adjungerad professor, Luleå tekniska universitet, Christian Johansson, uppdragsledare, NCC Teknik, samt Christina ClaesonJonsson, teknisk specialist och koordinator E2ReBuild, NCC Teknik.

Bygg & teknik 2/11

är att standardhöjande åtgärder kan motivera hyreshöjningar, vilken kan göra att sådana åtgärder ger tillräckt god totalekonomi för fastighetsägaren så att upprustningen över huvud taget blir av.

De underhållsåtgärder som främst representerar stora kostnader är stambyten, fönsterbyten, byte av hissar och renovering av fasader. De standardhöjande åtgärder som är aktuella i miljonprogrammets byggnader är i första hand tilläggsisolering av fönster och fasader, samt installation av hiss i byggnader lägre än fyra våningar där detta inte var ett krav vid byggtiden.

Systematiskt angreppssätt

I denna del av byggsektorn har vi några egenskaper att hantera: ● Varje kund, område, fastighet har olika förutsättningar och behov ● Komplexa projekt ● Samverkan nödvändig ● Fokus på renovering, underhållsåtgärder och energieffektivisering.

Det handlar om varierande kunder, områden, fastigheter med olika förutsättningar och behov. Det är ofta komplexa projekt, behovsbilden varierar i varje fall och det finns stora osäkerheter. Det finns ingen enkel lösning som fungerar generellt utan vi måste ha en flexibilitet som möjliggör att rätt lösning tas fram för varje enskilt fall. Det är därför en vanlig invändning mot en storskalig satsning på renovering att objekten är unika så att det är en dålig investering att utveckla ett systematiskt angreppssätt.

Se likheterna

Det finns dock stora större likheter än skillnader mellan hur olika renoveringsprojekt drivs. Skillnaden mellan industriellt byggande och reguljärt byggande ligger i ansatsen att standardisera repetition i arbetet och kvalitetskontrollera processen. Kärnan i det industriella tänkandet är små, återkommande förbättringar av en definierad process. Man dokumenterar hur man arbetar, hittar en liten förbättringsmöjlighet, genomför ett projekt på det nya sättet och mäter effekterna av förändringen. Sedan börjar man om med att utveckla den förbättrade metoden. När nästa projekt börjar är de val som kan göras i förväg väl förberedda. Det är detta som öppnar möjligheten för ett industriellt tänkande i renovering och ombyggnad.

I detta processtänkande kommer de tekniska produkterna i andra hand, de är utbytbara i den förberedda metodiken.

För det är väl ingen som fortfarande tror att industriellt tänkande kan likställas med prefabricering?

Om man ser renoveringsprojekt som en följd av givna aktiviteter kan man driva renoveringar genom en förberedd process – ett affärskoncept eller affärsmodell. Återkommande förbättringar i en affärsmodell som styr projekt till att nå unika kundvärden. En ny affärsmodell är nödvändig. Här finns en tydlig skillnad mellan det industriella tänkandet och det konventionella, projektbaserade byggandet. Skillnaden är mer radikal än det kan se ut vid första anblicken. I det industriella tänkandet dokumenterar och länkar man projekt till varandra, vilket kräver en aktiv investering som ska slås ut över flera projekt. Det klarar vi sällan i byggsektorns projektbaserade och stafettloppsliknande systematik. Dagens stafettlopp är också fundamentalt illa anpassat för att optimera kundvärdet i en hel värdekedja.

Det är bättre att agera så att de olika aktörerna utbyter information på ett mer informellt sätt än enbart i förfrågningsunderlag, anbud och kontrakt.

Samverkan

Om ett renoveringsprojekt ska lyckas är samverkan nödvändig, dels för att ta till vara allas kompetens (ingen person eller företag kan skapa en helhetsbild på egen hand) men också för att hantera osäkerheter. Samverkan ger också synergieffekter mellan renovering, energibesparing och underhåll, samt möjligheter till skräddarsydda åtgärder som ändå kan bedömas med en långsiktig totalkalkyl. Vi vill skapa en trygg process där man tillsammans tar relevanta beslut och delar på risker och möjligheter. Även omställningen till en mer processorienterad byggsektor kommer att kräva engagemang och samarbete mellan olika typer av aktörer. Uppgiften är inte att optimera varje länk i värdekedjan. Uppgiften är istället att optimera hela kedjan för största möjliga kundvärde för minsta möjliga insats i kedjan som helhet. Vår uppgift är att utveckla sätt att arbeta och göra affärer på så att hela kedjan vinner på vårt arbete, inte bara vi. Samarbeten krävs bland annat för att en optimerad kedja kräver att alla särintressen får höras i relation till andra.

Partnering är en metod som ligger nära till hands för skarpa renoveringsprojekt.

Ett annat sätt att samverka, lämpligt för utveckling av koncept och metoder är EU-projekt.

EU-projekt demonstrerar möjligheterna

EU-projektet Industrialised energy efficient retrofitting of residential buildings in cold climates, förkortat E2ReBuild startade 1 januari 2011 och kommer att pågå till sommaren 2014. I projektet ska vi ut27

veckla, testa och visa kostnadseffektiva, moderna strategier för energieffektiv ombyggnad av bostäder. Med hjälp av sex pilotbyggnader ska vi beskriva hur man kan ta ett helhetsgrepp över renoveringar, med god produktions- och energieffektivitet och små tekniska och sociala störningar för de boende. Vi ska också visa på möjligheterna att upprepa metoderna.

I arbetet deltar nitton partners från sju länder i framförallt norra Europa, representerande byggherrar, förvaltare, industri och akademi. Bland industriföretagen finns bland annat arkitekter, entreprenörer och materialleverantörer. Från Sverige deltar NCC (som också är koordinator), White Arkitekter, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Apartment Bostad Väst AB. I det forskningsarbete som kommer att bedrivas i projektet utvecklas innovationer i Planering och projektering, Teknik och konstruktion samt Drift och underhåll.

Tillsammans med demonstrationerna byggs en industriell plattform för energieffektiv renovering. Vi kommer att lära oss mer om planering, genomförande och utvärdering av pilotprojekt, om strategier för livscykelanalyser, om utveckling och kategorisering av byggnadstopologier i det europeiska byggnadsbeståndet, och om renoveringens förutsättningar, styrkor och svagheter. Arbetet utmynnar bland annat i en renoveringsrådgivare (European Retrofit Advisor) för strategiska beslut i tidiga skeden, i vägledningar för hyresgäster och förvaltare, ett koncept för en industriell plattform för renovering, samt informationsspridning. Projektets hemsida är under utveckling på www.e2rebuild.eu.

Hållbar renovering

I E2ReBuild utvecklas och testas kunskap och metoder kring energieffektiv renovering av bostäder. NCC har också en egen affärsmodell för renoveringar: Hållbar renovering. Hållbar renovering är ett systematiskt helhetskoncept som tar hänsyn till att varje kund, fastighet och område har sina unika förutsättningar. Genom samverkan i partnering utvecklar vi till-

Figur 1.

sammans med kunden ett relevant paket av åtgärder som vid genomförandet skapar lönsamma synergieffekter mellan renovering, energieffektivisering och underhållsåtgärder. För många förvaltare med begränsade ekonomiska resurser innebär synergieffekterna en förutsättning för att renoveringen ska kunna genomföras över huvud taget. Det handlar till stor del om att göra genomförandet så effektivt som möjligt, med minimalt med störningar för hyresgästen. (Se även www.ncc.se/hallbarrenovering för mer information.)

Hållbar renovering har en processbild som bygger på fyra väl inarbetade faser.

Dessa delas upp i analys, målbild, genomförande och uppföljning. Faserna innefattar klara uppgifter om vad som ska göras, resultat efter varje fas och vilka beslut som är nödvändiga att ta. En förenklad bild över faserna ses i figur 1.

Konceptet bygger på att arbetsgruppen tillsammans skapar en långsiktig kalkyl där vi bland annat tittar på vilka åtgärder som minskar drift och underhåll. Vi utreder även hur stor energibesparing som kan göras och inte minst vilka möjligheter som finns för hyreshöjande åtgärder.

Förutom planering och renoveringsarbeten kan NCC bidra med kompetens för såväl projektering, energiberäkningar, installationsinventering, vård av kontakten med hyresgäster etcetera. Eftersom vi arbetar i partnering ligger det i allas intresse att värna kvaliteten, att bli klara i tid och

att hålla den riktkostnad vi satt upp gemensamt. Vi blir medspelare. Det ger en tryggare ekonomi i hela projektet.

För att konkret följa upp teorier och affärsmodeller i konkreta projekt testar vi Hållbar renovering med inslag från E2ReBuild i skarpa projekt, exempelvis Giganten i Halmstad.

Ombyggnad av Giganten, Halmstad

Giganten i Halmstad byggdes 1963 och har 91 lägenheter. Huset har tidstypisk betongstomme och betongelementfasad.

Installationerna har inte bytts ut sedan huset byggdes, förutom att fjärrvärme installerats sedan dess. Byggnaden ska genomgå stambyte och energieffektivisering i form av byte till högisolerande fönster, översyn av ventilationssystemet, snålspolande armaturer med mera. Lägenheterna genomgår även omfattande renoveringar genom nya kök och badrum.

I Giganten används konceptet Hållbar renovering tillsammans med Apartment Bostad Väst AB. Projektet drivs i partnering med helt öppen projektekonomi. Under fas 0 inventerades fastigheten och energiberäkningar utifrån detta gjordes. Under fas 1, efter ytterligare undersökningar och flertalet utredningar verifieras utformning och vald inriktning. Här fastställs också riktkostnaden, utifrån beräknad energibesparing och framtida hyreshöjning.

För Apartment Bostad Väst var energibesparingen helt avgörande för renove-

Täckskiktsmätare Micro Covermeter 8020 Mätare för bestämning av armeringsjärnets djup och riktning.

Nu kan du växla mellan mätdjup 0-120 mm och 0-200 mm med samma mätsond

BETONG - BALLAST - CEMENT - GEOTEKNIK

www.kontrollmetod.se

28

S. Långebergsgatan 18 421 32 V. Frölunda Tel 031-748 52 50 Fax 031-748 52 60 Bygg & teknik 2/11

monstrationsprojekt, där vi ska studera bland annat möjligheterna att: ● driva ett renoveringsprojekt med strategisk partnering ● reproducera kostnads- och energieffektiva lösningar och metodik ● minska störningarna för de boende. ● hjälpa de boende att bete sig på ett energieffektivt sätt.

Det vi lär oss från detta projekt bygger tillsammans med de andra fem demonstrationerna en modell för effektiv renovering.

Giganten i Halmstad.

Processbaserad renovering ringsprojektets totalekonomi, och därmed en förutsättning för att projektet skulle kunna genomföras.

Eftersom NCC:s expertis inom bland annat installations- och byggteknik har varit med från start kan vi planera genomförande och minska osäkerhetsfaktorer på ett effektivt sätt. Här har man också skapat en provlägenhet, där olika metoder och material kan prövas innan beslut fattas. Att börja med att renovera en provlägenhet är ett bra sätt för att säkerställa tidsåtgången men också för att skapa en visningslägenhet för hyresgästerna.

Den goda dialogen skapar förutsättningar för bättre lösningar och gör det

också möjligt att lättare hantera utmaningar som dyker upp längs vägen.

Projektet är nu inne i fas 2, genomförandefasen. Då mycket arbete lagts i de föregående faserna finns alla förutsättningar att denna fas kommer att gå smärtfritt. Alla inblandade är väl medvetna om sina roller och vad som ska göras. Därefter väntar fas 3. I denna fas sker bland annat en hyresgästuppföljning, energibesparingen kommer att verifieras och vi genomför en slutgiltig utvärdering av samarbetet.

Demonstrationsprojektet Giganten

I projektet E2ReBuild är Giganten ett de-

Ett mycket stort antal hus från miljonprogrammet har nått slutet på sin tekniska livslängd. Många av husen läcker stora mängder värme. Renoveringsbehovet är mycket stort, och vi behöver öka takten till närmare det tredubbla. Men kostnaderna och besväret för hyresgästerna avskräcker. Behovet av kloka, rationella och kostnadseffektiva renoveringsmetoder är därmed stort.

I det industriella tänkandet fokuserar man på att arbeta efter dokumenterade metoder som man tror på. Man letar aktivt efter återkommande aktiviteter som vi sedan försöker göra lite bättre nästa gång.

För att lyckas måste alla aktörer jobba tillsammans. Det är vår övertygelse att detta är helt tillämpbart på renovering av bostadshus. Vi gör det faktiskt redan. ■

Det finns egentligen bara ett sätt att ha kontroll

pyramid.se

Alltid genom hela kedjan

Vi på Ruukki vill inte bara erbjuda det bästa, vi vill erbjuda allt. Vi funderar hela tiden på hur vi kan göra ännu starkare, lättare och mer lättarbetat stål – och tillverkar det. Med vårt stål och god hjälp av våra konstruktörer kan våra kunder utveckla världens högsta skylift, marknadens smartaste container eller bygga ett svävande ägg med plats för 100 fria tänkare.

Tillsammans förverkligar vi allt omöjligt.

Vad behöver du?

Kontakta oss på Ruukki! Tel: 010-78 78 000. Läs mer om oss på www.ruukki.se Bygg & teknik 2/11

29

Energieffektiviseringar – vilka risker finns och hur ska de hanteras?

Miljonprogrammet är som begrepp välkänt i Sverige, men även i andra delar av Europa finns stora bestånd av byggnader med liknande åldersprofil och konstruktionstyper. De nya europeiska energikraven gäller även där och energianvändningen ska minskas med 20 procent till 2020 och i vissa delar 50 procent till 2050 eller mer. Liksom i Sverige är behovet av större renoveringar ofta akut.

I det nyligen startade IEA-annexet ”Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting – Probability Assessment of Performance & Cost” (RAP-RETRO) samarbetar ett åttiotal forskare från närmare tjugo länder för att energieffektiviserande åtgärder som påverkar klimatskalet ska kunna projekteras på ett tillförlitligt sätt.

Annexet leds från Sverige med Carl-Eric Hagentoft, Chalmers, som så kallad operating agent. Målet med annexet är att utforma byggnadsfysikaliska metoder som underlättar att uppsatta energimål uppnås och att oönskade effekter, som minskad livslängd hos konstruktioner eller negativa effekter på boende, undviks.

Den svenska delen av projektet är en unik samverkan mellan forskare från olika svenska universitet och forskningsinstitut.

I inledningsskedet har Sverige totalt fjorton forskare från Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska miljöinstitutet, Lunds tekniska högskola och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut aktiva i forskningsprojektet. Det svenska deltagandet finansieras av Formas i ett svenskt spegelprojekt som stödjer de svenska forskningsinsatArtikelförfattare är Johan Stein, doktorand, LTH, Carl-Eric Hagentoft, professor, Chalmers, Jesper Arfvidsson, professor, LTH, LarsErik Harderup, lektor, LTH, Pär Johansson, doktorand, Chalmers, Kristina Mjörnell, tekn dr, SP, Simon Pallin, doktorand, Chalmers, Krystyna Pietrzyk, tekn dr, Chalmers, Angela Sasic Kalagasidis, docent, Chalmers, Fredrik Ståhl, tekn dr, SP, samt Kaisa Svennberg, tekn dr, IVL.

30

serna inom annexet och möjliggör spridandet av resultat inom Sverige. Resultaten är tänkta att bli verktyg som ger beslutsstöd vid mer omfattande energiförbättrande åtgärder samt att sammanställa data som behövs för att använda dessa.

Bakgrund

När energianvändningen mäts i byggnader finner man naturligt en stor spridning.

Detta är inte konstigt med tanke på att byggnader har olika isoleringsgrad, värmesystem och antal brukare. Man finner dock en stor variation i energiåtgången även då byggnaderna är identiska. Förklaringen ligger i olika ventilationsgrad, lufttäthet, materialegenskaper, arbetsutförande, inhomogeniteter i klimatskalet, mikroklimat, internlaster, brukarbeteende och utförda åtgärder. Förutom energiåtgången finner vi också spridning i komfort, fuktsäkerhet och beständighet. När äldre byggnader har renoverats tillkommer dessutom variationer i byggnaders tillstånd som en källa till spridning.

Traditionellt utformas nya byggnader och renoveringar av gamla byggnader ut-

ifrån beslut att vissa givna värden ska uppnås till exempel antal kWh/(m²,år).

Detta leder i sin tur till val av väggar med givna U-värden, val av tekniska lösningar för ventilation, uppvärmning och värmeåtervinning med mera. Av erfarenhet vet vi att detta mål inte kommer att uppfyllas exakt för varje objekt och år. Arbetet inom RAP-RETRO fokuseras istället på att ta fram förväntad spridning i resultat avseende energiåtgång och funktion.

Designbeslut inom konstruktionstekniken har länge baserats på ett probabilistiskt synsätt. Det har länge varit ett önskemål att kunna använda liknande dimensioneringsprinciper inom byggnadstekniken och trots att idén att föra in risker och sannolikheter på ett systematiskt sätt inte är ny har detta tyvärr inte slagit in. Exempelvis presenteras en översikt av möjliga angreppsmetoder, som till exempel händelseträd och Monte Carlo-metoden, tillsammans med en tidig mögelmodell, av Nevander och Elmarsson i en rapport från Byggforskningsrådet (BFR) från 1991.

Avsaknaden av fungerande tillämpningar har delvis berott på att kunskap

Figur 1: Efter energibesparande åtgärder får varje byggnad olika livscykelkostnader. I figuren ovan ger till exempel hälften av byggnaderna en högre livscykelkostnad än beräknat. Orsaker kan vara till exempel direkta energiförluster, förkortad livslängd eller dålig komfort som leder till tidigarelagt underhåll.

Bygg & teknik 2/11

Fallstudier

Inom RAP-RETRO används fallstudier som en utgångspunkt för forskningsarbetet för att ge en samlad bild och en möjlighet att jämföra metoder och angreppssätt från olika forskargrupper på olika objekt.

Det finns i projektet sex huvudprojekt som används i arbetet, varav ett är svenskt.

I Märsta har Sigtuna Hem AB som en förstudie renoverat och uppgraderat två huskroppar (se bild 1) i ett större område av tvåvåningshus uppförda 1972 till 1973. En av dessa byggnader har försetts med FTX-ventilation. Fasaderna består till större delen av skaltegelmur både utanför bärande betongväggar och utfackningsväggar med träreglar. De energibesparande åtgärderna inkluderar tilläggsisolering på vind, invändig isolering av ytterväggar samt en tunnare isolering ovanpå grundplattan. Även ytterligare åtgärder som individuell energidebitering har genomförts.

Tilläggsisoleringen i ytterväggarna består av 70 mm mineralull mellan stålregBygg & teknik 2/11

Figur 2: Kumulativ relativ fuktighet i olika temperatur intervall. Svartstreckat för alla temperaturer. Figur från Klimatdata (Harderup, 1999) lar, täckta med PE-folie och gipsskiva.

Från utfackningsväggarna avlägsnas befintlig plastbelagd gipsskiva. För att studera de hygrotermiska effekterna av den invändiga tilläggsisoleringen har kombinerade temperatur och fuktgivare placerats i väggar och golv.

Problematisering. Möjliga problem vid invändig tilläggsisolering innefattar bland annat effekter av högre fukthalt i befintliga yttre konstruktionsdelar. Högre fukthalt skulle kunna leda till förkortad livslängd hos konstruktionen genom mögel eller röta i organiska material alternativt ökad korrosion av kramlor eller armering ovan öppningar i murverk. Höga fukttillstånd i isolering kan innebära att den tänkta isolerande effekten reduceras.

Det resulterande tillståndet i konstruktionen beror av de randvillkor som omger den – normalt sett inomhus- och utomhusklimatet.

Valet av invändig isolering gör att livslängd och funktion hos det befintliga klimatskalet direkt kopplas till utomhusklimatet. Väder och vind är stokastiska processer och svåra att beskriva i detalj, vilket framförallt påverkar förlopp som styrs av korta variationer. Exempel är slagregn och vissa vindfenomen. Väderdata består inte heller av oberoende parametrar och beskrivs inte med enkla formler. Figur 2 visar kumulativt hur den relativa fuktigheten (RF) varierar utomhus i olika temperaturintervall och det syns tydligt hur fördelningarna fullständigt ändrar karaktär i olika temperaturområden.

Inomhusklimatet i sin tur påverkas kraftigt av brukarbeteenden som antal boende, vädringsvanor, matlagning etcetera. Även brukaråtgärder som punktering av tätskikt vid infästningar i väggar är exempel som mer direkt kan förändra konstruktionens egenskaper.

Bild 1: Byggnad två i Märsta innan åtgärd. På grund av invändiga åtgärder blir utseendet nästintill oförändrat efter åtgärd.

FOTO: L-E HARDERUP

och analysverktyg inte varit utvecklade och tillgängliga. Idag är vi bättre rustade att ta fram dessa behövliga verktyg, inte minst genom det internationella arbete som pågår inom RAP-RETRO-projektet.

Då energieffektivisering kan uppnås med många olika åtgärder och kombinationer av åtgärder bör åtgärdsalternativen kunna jämföras. Med tanke på att många beslut tas utifrån ekonomiska överväganden kommer också spridning i livscykelkostnad (LCC) att tas fram. Detta ger ett beslutsverktyg där både investerings-, underhålls- och driftskostnader kan vägas samman. Utfallet hos åtgärderna kommer också att variera med byggnadernas ingående tillstånd (se figur 1), vilket kan komma att ge en stor spridning i livscykelkostnader efter åtgärd i ett byggnadsbestånd. Åtgärder i byggnader påverkar dock inte bara energiförbrukningen utan även andra egenskaper hos byggnaden samt de boende. Oönskade resultat av olika alternativ och kombinationer kan enklast ses som risker. Exempel på fuktrelaterade förändringar som skulle kunna leda till problem är ökat fukttillskott när luftomsättningen sänks eller fuktigare befintliga byggnadsdelar vid invändig tilläggsisolering. Annan problematik kan vara åtgärder som tar ut varandra.

Ett rimligt sätt att kunna jämföra alternativa lösningar, inklusive deras risker, är LCC-analyser där riskerna inkluderas som en möjlig framtida kostnad. Till exempel kan risken för och konsekvensen av fuktskador inkluderas. Livscykelbedömningar gjorda på detta sätt bör ge en bättre möjlighet att jämföra konstruktioners faktiska kostnader då hänsyn tas till framtida kostnader för riskkonstruktioner eller olämpliga kombinationer av åtgärder.

31

Figur 3: Simulering av fuktproduktionen i svenska flerfamiljsbostäder.

Spridningen visar hur årsmedelvärdet av fuktproduktionen per dygn antas variera i svenska flerfamiljsbostäder.

Som exempel på fuktproduktion visar figur 3 en datasimulering av brukarbeteende hos boende kopplat till förväntade nivåer från fuktproducerande aktiviteter.

Figuren visar hur årsmedelvärdet av fuktproduktionen per dygn antas variera i svenska flerfamiljsbostäder. Beräkningarna bygger på statistisk data för antal boenden i lägenheter och brukarbeteenden.

Resultaten har tagits fram inom ett svenskt delprojekt kopplat till IEA-annexet. Den simulerade spridningen har maxvärden vid fler positioner, vilket är en direkt följd av antalet familjemedlemmar i hushållet. Samma mönster kan också urskiljas i mätstudier av fukttillskott som gjorts.

Katjas gata 119 i Backa

Ytterligare ett svenskt exempel, studerat i projektet Milparena, är ombyggnaden av Katjas gata 119 i Backa. Även här har man både gjort åtgärder på klimatskärmen och installerat ett nytt uppvärmnings- och ventilationssystem. Byggna-

32

den består av sexton lägenheter på fyra våningar utan hiss (se bild 2). Förvaltaren Bostads AB Poseidons mål var att minska energianvändningen från 178 kWh/m² (Atemp) till cirka 60 kWh/m² för fjärrvärme och fastighetselektricitet.

Ursprungligen hade byggnaden en ventilerad kallvind och fasaden bestod av prefabricerad betongstomme av sandwichfasadelement. Fasaden var otät och det förekom karbonatiseringsskador på fasadelementen. Det förekom drag från utfackningsväggen vid balkongen och kalla golv orsakat av köldbrygga från balkong. Grundläggningen var en ventilerad krypgrund.

Vinden gjordes om till en begränsat ventilerad kallvind. Råspontens utsida tilläggsisolerades och nytt papptak lades. Även vinden tilläggsisolerades. Individuell mätning och debitering av varmvatten infördes.

Den prefabricerade betongstommen med sandwichfasadelement tilläggsisolerades med ett system av 200 mm cell-

Bild 2: Katjas gata 119 före …

plast och tunnputs. Åtgärden förbättrade U-värdet avsevärt och även tätheten i fasaden. Läckage i fogar mellan lägenheterna tätades i och med att golvytorna flytspacklades. Nya fönster (treglas, solskyddsglas) monterades utanför den gamla fasaden för att komma i liv med den tilläggsisolerade fasaden. Krypgrunden tilläggsisolerades med Leca och är nu TF-ventilerad med förvärmd tilluft.

De energitekniska delarna har projekterats i ett nära samarbete mellan konsulter och entreprenören Skanska. Det har funnits en referensgrupp med experter från (LTH/CTH/AOHAB) som fungerat som bollplank samt forskare från (SP/CTH) som har stöttat vid utvärdering av olika åtgärdsalternativ samt följt upp fuktsäkerheten i produktionen.

Problematisering. Väsentliga detaljer att bedöma vid denna typ av lösningar är till exempel mötet mellan fönster och yttervägg. Dessa anslutningar måste vara genomtänkta för att fungera med hänsyn taget till dimensionsförändringar, dränering, möjlighet att utföra etcetera. Att kvantifiera effekterna av dålig detaljutformning eller dåligt arbetsutförande är inte trivialt. Information om förändringar i utformningen under processens gång och tydlig information om detaljers funktion ökar möjligheten att funktionen blir som förväntat. I projekt som ovan blir lösningar skärskådade i flera led, vilket minskar risken för senare problem. Även användandet av prov i fullskala gör att nödvändiga anpassningar av detaljer och arbetsgång kan göras.

Sättet att idag studera långtidseffekten av till exempel läckage i mötet mellan yttervägg och fönster är att ansätta ett tänkt läckage i ett endimensionellt hygrotermiskt simuleringsprogram och variera detta antagna läckage för att se hur det påverkar resultatet. Denna typ av parameterstudier blir snabbt tungarbetade och är inte praktiska redskap då varken mjukvarorna eller modellerna dessa bygger på är utvecklad för detta arbetssätt. Det önsk-

… och efter åtgärd.

Bygg & teknik 2/11

Kopplade projekt

Moisture safety in relation to energy efficient measures in construction Ensure that goals concerning energy performance of existing buildings will not lead to unwanted effects such as moisture and indoor environment problems.

Financed by: Formas and Bebo. Coordinator: Lars-Erik Harderup, LTH. Energy efficient redevelopment of the post-war building stock in Malmö Methods for identification and evaluation of energy efficiency renovation measures for post-war multi-family buildings.

Financed by: The EC regional development funds & The IVL-foundation. Coordinator: Kaisa Svennberg, IVL. Square – Quality Assurance System for Improvement of Indoor Environment and Energy Performance when Retrofitting Multi-family Housing Adopt and apply a QA system for indoor environment and energy use to the renovation process.

Financed by: IEE, Ceerbof, Formas BIC. Coordinator: Kristina Mjörnell, SP. Milparena – Arena for renovation of multifamily housing To suggest and evaluate solutions for energy efficient renovation of the building envelope with respect to moisture safety, air-tightness etcetera.

Financed by: Cerbof. Coordinator: Jan-Olof Dahlenback, Chalmers, and Kristina Mjörnell, SP, for the part concerning the building envelop.

Sustainable and careful renovation and energy efficiency in cultural historical buildings – a pre-study Compile existing knowledge regarding sustainable and careful renovation and energy efficiency of cultural historical buildings, focusing on buildings used as residences, offices, schools and commercial buildings.

Financed by: Swedish Energy Agency. Coordinator: Fredrik Ståhl, SP. Sustainability of the Swedish built environment towards climate change. Hygrothermaleffects and design criteria for buildings with respect to future climate scenarios To give predictions on energy consumption for heating and cooling in buildings, and on the moisture durability of building constructions in respect to future climate change.

Financed by: Formas. Coordinator: Angela Sasic, Chalmers University of Technology.

Risk coupled to air movements in building envelopes when introducing energy efficiency retrofitting techniques By identifying three critical cases for air movements in building envelopes the risk of problems can be successfully reduced.

Financed by: Formas. Coordinator: Carl-Eric Hagentoft, Chalmers University of Technology.

Reliability analysis for preventing mould growth Modelling of mould safety with the help of probabilistic risk/reliability assessment methodology.

Financed by: Formas. Coordinators: Krystyna Pietrzyk, Chalmers University of Technology, and Ingemar Samuelson, SP. Woodbuild – Life time and durability of wood outdoors and in wall structures Study exposure conditions causing micro- biological growth on wood in the building envelop and at exterior facades, identify durable solutions for wood construction and develop methods for testing and evaluation of the durability of wood and durable design of wood constructions.

Financed by: Vinnova and Industry. Coordinator: Jöran Jermer, SP. Järvalyftet – energy efficiency measures in the buildings of ”the million program” Cost-effective renovation design solutions for the buildings of ”the million program”.

Financed by: Cerbof. Coordinator: Anna Jarnehammar, IVL.

värda är verktyg som från början kan hantera den variation som naturligt förekommer.

Sammanfattning

En byggnad eller byggnadsdels beständighet och hållbarhet bestäms av flera faktorer där inomhus- och utomhusklimatet, tillsammans med val av material och byggteknik påverkar det komplexa sysBygg & teknik 2/11

tem som en byggnad utgör. Komplexiteten bör hanteras och redan i projekteringsfasen måste det göras riskbedömningar av effekten som olika typer av åtgärder ger. Genom att utveckla riskbedömningsverktyg baserade på statistik och sannolikhet, till skillnad från dagens metoder, och kombinera dessa riskbedömningar med livscykelbedömningar är målet att skapa ett funktionellt verktyg

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på nästa sida.

Fråga (5 p) Ibland klagar man på att ”det drar” inomhus. Vad menas egentligen med drag i det här sammanhanget? Vilka olika faktorer är det som kan orsaka drag? för att undvika suboptimeringar och uppnå önskade resultat. I projektet kommer det att samlas in tillgänglig statistisk data för klimat, materialval, energianvändning, renoveringskostnader, driftskostnader, underhållsintervall, genomförda renoveringar, fuktförhållanden skador etcetera. Dessa data kommer att behandlas och analyseras med multivariabla metoder som en utgångspunkt för att utveckla ett riskbedömningsverktyg. En metod utvecklas för att beräkna kostnader för risker och eventuella åtgärder för att avhjälpa fel. Detta kommer att integreras i ett livscykelkostnadsverktyg som kan användas vid projekteringen av byggnadsrenoveringar.

I korthet är avsikten med RAPRETRO att uppnå en metod som med väl underbyggda bedömnings- och beräkningsmetoder gör det möjligt att välja rimliga lösningar i ombyggnadsprojekt och ställa risker i design, metod och materialval mot senare kostnader för drift och underhåll.

■

Referenser

Harderup E (1999). Klimatdata. PCprogram. Avd. för byggnadsfysik, Lunds universitet, Box 118, S-221 00 Lund, Sweden. Fritt tillgängligt på www.fuktcentrum.se.

Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt (1991). Fuktdimensionering av träkonstruktioner: riskanalys. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.

33

Hållbar energieffektiv renovering i miljonprogramshus i Rosengård Bostadsrättsföreningen Hilda i Malmö genomför en bland de största satsningarna på klimat- och energieffektivitet som en bostadsrättsförening gjort i Sverige. Inom en tioårsperiod ska föreningen försörjas av hundra procent förnybar energi. Detta blir möjligt med hjälp av energieffektiv ventilation och drift, förbättrat klimatskal, solenergi och inte minst – intresserade och energimedvetna människor.

Bostadsrättsföreningen Hilda på Rosengård i Malmö stod under 2007 inför stora utmaningar vad gällde renoveringsbehov.

Rören läckte till exempel så mycket att försäkringsbolagen inte längre ville försäkra dem. Till att börja med bestämdes att ett stambyte skulle genomföras och Arne Holmgren från WSP tillfrågades om projektledning. Hur gör en förening då med så många boende som 2 500 personer fördelat på 868 lägenheter? Det är ingen enkel sak att genomföra. Och hur skulle föreningen nå ut till samtliga boende om hur det skulle gå till? En internkanal startades med löpande pedagogisk och utförlig information, hemsidan uppdaterades regelbundet och lappar lades i brevlådor.

Efter en tid i projektet tillfrågades vi också om det kunde vara lämpligt att göra energieffektiviseringsåtgärder samtidigt, då man ändå var inne och rörde i varenda schakt och i lägenheter. Vi ombads om att ha vilda idéer och gå utanför det traditionella tankegångarna gällande energisparåtgärder och inte i första hand prioritera.

Föreningen var alltså inte bara intresserade av att spara pengar, utan ville även sänka sin miljöpåverkan väsentligt. Småskalig

34

vindkraft kanske kunde etableras på befintliga tak? Kan regnvatten utnyttjas för spolning av toaletter som de gör i Danmark? Behöver fönster bytas eller byggnaderna tilläggsisoleras? Kan ventilationen utrustas med värmeåtervinning? Vi kliade våra huvuden och beräknade energibesparingar kontra kostnader per åtgärd och presenterade därefter allt detta för en hungrig styrelse. Efter en lång diskussion då vi tekniker förklarat om möjligheterna kom frågan från Thorbjörn Karlsson, sekreterare i föreningsstyrelsen, som satt ramen för det nu pågående projektet: Om det nu blir så lite energi att köpa till sist, kan vi då inte bli hundra procent förnyelsebara? Ett hållbart Hilda?

Hundra procent förnybar energi

Sagt och gjort, det blev målet. Åtgärderna sattes samman i paket som behövde godkännande från samtliga medlemmar i föreningen. Informationsmöten och medlemsstämmor genomfördes. I samband med detta skrevs ett boendeprogram som skulle ligga till grund för de energi- och miljösatsningar som behövde genomföras på kort sikt och längre sikt, som en vision för föreningen. Till att börja med skulle de största posterna för energibesparing genomföras. Dessa åtgärder är värmeåtervinning i de befintliga från- och tillluftssystemen, termostatstyrning och nya radiatorer skulle installeras, fjärrvärmeväxlare bytas ut och allt vatten skulle mätas i lägenheter, tvättstuga och spolplats i garage och varje lägenhetsinnehavare skulle debiteras för vattnet. Samtidigt skulle husen utrustas med extra stammar för framtida satsningar som solvärme från tak, avfallskvarnar, separat stam för regnvattenspolning av toaletter och så vidare för att få husen så flexibla som möjligt.

Bostadsrättsföreningen Hilda på Rosengård i Malmö satsar stort på klimat- och energieffektivitet i samband med renoveringen.

Artikelförfattare är Jenny Haryd, WSP Environment & Energy Sweden, Malmö.

Stora fuktrelaterade skador fanns i ytterväggarna. Föreningen fick veta att deras hus var bevarandeskyddade och ett förslag på ytterväggsrenovering togs fram utifrån dessa premisser. Tilläggsisolering utvändigt blev då tyvärr ej möjligt. Dock ändrade sig byggnadsnämnden senare på den punkten, men då fanns redan ett upprättat förslag, entreprenadkontraktet var

… och svarar

Med drag menas en lokal avkylning av kroppen (att det till exempel känns för kallt för fötterna som är närmast golvet, samtidigt som det känns lagom varmt för kroppen i övrigt).

Man kan skilja mellan tre olika orsaker till att det känns kallare för en viss del av kroppen: ● Lufthastighet (till exempel på grund av infiltration, tilluftsdon, kallras). ● Kalla ytor (till exempel kalla fönster eller golv). Termen ”strålningsdrag” används ibland. ● Låg lufttemperatur mycket lokalt (till exempel intill fönster eller vid golv).

Kommentar 1: Drag är typexempel på ett begrepp där det skiljer mellan den egentliga betydelsen och hur begreppet ofta används. Ofta används drag som ett väldigt allmänt uttryck för att ”det känns lite kallt”. Den egentliga betydelsen handlar i stället om att lyfta fram det speciella med att det känns lite kallt just för en del av kroppen.

Kommentar 2: Drag kan alltså ha tre olika orsaker, se ovan. Om man till exempel upplever drag nära fönster så kan det handla om en kombination av de här tre orsakerna. Ibland används dock begreppet drag mer eller mindre synonymt med bara lufthastighet.

Sammanfattningsvis så är det viktigt att skilja på om det termiska inneklimatet känns allmänt kallt, eller om man har problem med just drag, alltså en lokal avkylning. Det är sedan viktigt att skilja på inverkan av luftens hastighet, luftens temperatur och omgivande ytors temperatur. ■ Bygg & teknik 2/11

Faktaruta: Bostadsrättsföreningen Hilda, Malmö Specifik energianvändning 2007: Värme Fastighetsel

Höghus 122 kWh/m²,år 13 kWh/m²,år

Låghus 127 kWh/m²,år 15 kWh/m²,år

Byggnadernas uppvärmda yta Atemp inkluderar förrådsutrymmen i markplan i höghus och källare i låghus. Åtta höghus, nio våningar, Atemp 7 544 m² Åtta låghus, tre våningar exklusive källare, Atemp 3 348m² Mer information om Hållbara Hilda samt byggblog: http://hsb.se/malmo/hilda påskrivet och styrelsen kunde inte börja om igen med hänsyn till medlemmarna i föreningen. Dock öppnades möjligheten senare då kontrakt redan tecknats vad gällde ytterväggsrenovering och hydroforbering av fasadtegel. Tråkigt, men skadorna behövde tas om hand fortast möjligt. Viss tilläggsisolering sker dock nu i samband med ytterväggsrenovering från insidan och fönster planeras att bytas inom en tioårsperiod.

Entreprenaderna igång

För närvarande är entreprenaderna igång, låghusen färdiga och höghusen påbörjade. Extern finansiering har tillkopplats via Charlotte Hauksson (också på WSP) för att försöka få till de extra satsningarna som föreningen önskar och vissa medel har beviljats, bland annat från Delegationen för Hållbara städer. Forskning och ut-

Fönster Ekonomiskt, Komfortmässigt, Estetiskt

värdering har godkänts av Beställargruppen Bostäder (BeBo).

Redan har energibesparing gjort sig gällande, vilket hela tiden följs upp, timme för timme. Detta medger möjlighet till djupdykning i energisparsammanhang.

Underbart för energinördar! Målet med att nå trettio procent energibesparing genom pågående åtgärder verkar hittills vara möjligt, och då har inte individuell vattendebitering satts igång ännu. Systemet sätts på grund av rättviseskäl igång när samtliga lägenheter renoverats. Föreningens vattenuttag är stort i jämförelse mot normala nivåer.

Nästa steg blir att satsa på avfallskvarnar, fönsterbyte, solfångare och solceller i stor skala. Detta steg ska med hjälp av det pågående steget göra att energianvändningen sjunker till femtio procent mot referensåret 2008. Inom tio år ska förening-

en köpa eller producera egen energi så miljövänligt som möjligt. Målet om hundra procent förnybar energi ska då vara inom räckhåll. Självklart underlättar det om energibolagen bygger ut mer förnybar energiteknik.

– Om vi inte var övertygade om att energisparpotential var möjlig innan projektet Hållbara Hilda sattes igång, så är vi det nu när resultaten börjas påvisas, menar styrelsen i bostadsrättsföreningen Hilda. Hållbara Hilda har nu blivit en livsstil, vilket märks på de som väljer att köpa lägenhet i föreningen. Men bästa responsen från medlemmarna – stolthet!

Både för att det sker inom Hilda, men också för att det sker i Rosengård.

■

Inglasningar

Balkonger

Vasab

Integrerat system,Tillvalsinglasning, Uterum

Plattor, räcken, tak

Våtrumsprodukter

Teknova Byggsystem AB • Box 75 • 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 • Fax: 0143-131 50 • info@teknova.se • www.teknova.se

Nya Plastdetaljer?

Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 2/11

35

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras!

Beprövade lösningar med värmepump, vattenradiatorer och frånluftsventilation uppfyller BBR-krav för elvärmda hus Ett vid Örebro universitet genomfört forskningsprojekt visar att energianvändningen i bostäder kan halveras med bibehållen innemiljökvalitet och till rimliga kostnader.

Dessa mål nås säkrast med beprövade och väldokumenterade lösningar. I denna artikel sammanfattas några resultat från projektet varvid jämförelser görs mellan olika granskade undersökningar och lösningar.

Vid utformning av nya hus måste man ta ett helhetsgrepp och samtidigt beakta byggnadens arkitektoniska utformning, klimatskal, värme- och ventilationssystem samt hushållsapparater, så att den tillförda energin bättre tas tillvara. Klart är emellertid att rätt utförd energieffektivisering ger varken innemiljöproblem eller byggskador. Redan idag finns hus med vanliga tekniska lösningar som uppfyller Boverkets krav för elvärmda hus utan att man ansträngt sig särskilt. Det är viktigt att sprida kunskap om goda lösningar så att alla kan välja dessa och verka mot samma mål. Kunskaper finns, men används inte i tillräcklig utsträckning.

Projektet

Genomförande. Flerbostadshus byggs på många olika sätt med skiftande kvalitet på utformning, arbetsutförande och förvaltning. Många olika faktorer påverkar energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad. Stora variationer förekommer mellan olika lösningar. Därför är det angeläget att värdera och rangordna olika lösningar. Dessutom har syftet varit att undersöka olika möjligheter för att effektivisera energitillförseln och minska värmeförlusterna.

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

38

Ett antal undersökningar har granskats och jämförts varvid olika husområden, huskroppar, konstruktioner, installationer och förhållanden har studerats. Bland dessa finns den egna undersökningen redovisad i Harrysson (2009) som genomförts på uppdrag av SBUF, Peab, NCC och Örebro universitet, samt undersökningarna Harrysson (1994, 1997a) som gjorts på uppdrag av Boverket.

Några resultat. Resultaten i denna artikel baseras på uppgifter från bland annat litteraturinventering, kunskapssammanställning och analys av ett antal genomförda undersökningar i bostäder, främst i flerbostadshus. Någon enhetlig metodik för genomförande, uppföljning och utvärdering har inte använts i de granskade undersökningarna, vilket försvårar jämförelser mellan dem. Likaså är det oftast mer än en parameter som varierar mellan husområdena, vilket försvårar jämförelserna ytterligare.

Resultaten från det genomförda projektet vid Örebro universitet, Harrysson (2009), visar bland annat att: ● Energisparpotentialen i såväl äldre som nyare flerbostadshus kan uppgå till 50 procent. ● Skillnaderna i energianvändning och innemiljö är avsevärda mellan olika tekniska utformningar. Det finns bygg- och installationstekniska lösningar som kan spara flera tiotal procent energi med bibehållen innemiljö utan högre produktionskostnad. ● Brukarvanor, arbetsutförandets och förvaltningens kvalitet kan ha stor inverkan. I två områden med likartad teknisk lösning kan den totala energianvändningen variera med 1:2. ● Det finns nyare hus byggda efter 1985 som har högre specifik total energianvändning än äldre byggda före 1974. I äldre fastigheter används dessutom ofta mindre el. ● Betydande avvikelser har konstaterats mellan uppmätta och beräknade värden.

De senare är i regel avsevärt lägre. Använda beräkningsmetoder måste valideras för nyare hus med andra tekniska egenskaper än äldre. Till exempel kan nyare hus ha stora glasytor, högre luftväxling och integrerade värmesystem som golvvärme. Flera beräkningsfall måste utföras för att beakta de stora variationer som

normalt föreligger. ● Använda korrektionsfaktorer, begrepp och definitioner i olika undersökningar är sällan entydiga eller enhetliga, vilket försvårar analys och jämförelser. Exempel på detta är areabegrepp som BOA, BTA, LOA, BRA, Atemp, oklarheter om vad energiuppgifter avser, korrigering av uppmätta värden till normalår eller aktuell innetemperatur, inverkan av eventuell byggfukt med mera ● Nya byggregler och EU-direktiv för byggnaders energiprestanda och kvalitet på innemiljön kräver enhetliga och tillförlitliga metoder för kvalitetssäkring och uppföljning. I projektrapporten beskrivs flera praktiskt inriktade metoder för kvalitetssäkring och uppföljning, som kraftigt kan minska driftkostnaderna Stora variationer i energianvändning och innemiljö. Stora variationer i energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad förekommer mellan olika husområden, lägenheter och undersökningar.

Huvudsakligen har energianvändningen under driftskedet behandlats, eftersom den normalt utgör 80 till 90 procent av energianvändningen under en byggnads livslängd. Inverkan av olika faktorer samt begrepp och definitioner för till exempel specifik energianvändning och golvarea belyses bland annat genom känslighetsanalys. Många olika tekniska lösningar förekommer. Några är bättre än andra, varför försök har gjorts att rangordna dessa.

Orsaker till de stora skillnaderna i energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad är främst: ● Olika brukarvanor, skillnader på 10 000 kWh/år har noterats. ● Hur energi- och vattenanvändningen mäts och debiteras, kan inverka med 30 procent. ● Brukarvanor och förvaltningens former och kvalitet mellan områden med likartad teknisk lösning kan påverka energianvändning med 1:2. ● Kvalitet och utförande på arbetet under byggskedet för isolering, tätning, injustering av värme- och ventilationssystem kan ge skillnader i energianvändning med 5 000 kWh/år. ● Teknisk lösning för isolering, tätning, värme, ventilation och återvinning kan påverka energianvändningen med 30 procent.

Bygg & teknik 2/11

Säkert energisparande fordrar uppföljning

Avsevärda besparingsmöjligheter. Sedan oljekrisen 1974 har ett stort antal undersökningar genomförts för att studera innemiljö och energianvändning i flerbostadshus. Undersökningarna omfattar såväl serieproducerade flerbostadshus som mer eller mindre utpräglade prov- och experimenthus, ibland framtagna för olika boutställningar. Resultaten visar att potentialen för energibesparing i flerbostadshus är stor, cirka 50 procent, med nivåer på 80 till 100 kWh/m² år för specifik total energianvändning, summa energi för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel, som rimliga mål för såväl nyare som äldre flerbostadshus.

Värdet av nämnda förbättringar är således betydande från hälso- och ekonomisynpunkt både för konsumenterna och den globala miljön. Kunskaper om hur dessa mål ska nås finns, men används inte i tillräcklig utsträckning.

Specifik energianvändning avsevärt lägre i småhus än flerbostadshus. Sedan flera år tillbaka finns såväl vanliga serieproducerade småhus med frånluftsvärmepump, frånluftsventilation och vattenradiatorer som passivhus med luftvärme och FTX-ventilation med specifik total energianvändning för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel kring 70 till 80 kWh/ m² år, figur 1. Det finns emellertid även flerbostadshus som tyvärr har två till fyra gånger så hög energianvändning såväl vad avser serieproducerade hus, prov- och experimenthus som boutställningar till exempel Bo92, Understenshöjden och Bo01.

Bygg & teknik 2/11

Figur 1: Total energianvändning (byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel) för vanliga småhus enligt SCB (2007), lågenergihus (god lösning) med frånluftsvärmepump respektive passivhusområdena Lindås och Glumslöv.

Energianvändningen under driftskedet är i allmänhet hög i flerbostadshus. Offentlig statistik från SCB (2007) visar att hela flerbostadshusbeståndet i medeltal har en specifik total energianvändning för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel av cirka 200 kWh/m² år. Det finns dock nya flerbostadshus som ligger runt 100 kWh/ m² år till exempel LKF:s område Jöns Ols i Lund, figur 2.

Under 1970-talet har energianvändningen i flerbostadshus för byggnadsuppvärmning och varmvatten sjunkit. Exempelvis har hus med fjärrvärme byggda efter början på 1980-talet cirka 20 procent lägre specifik energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten än äldre hus, det vill säga 140 kWh/m² år respektive 170 kWh/ m² år, tabell 1 på nästa sida. Vidare visar offentlig statistik att energianvändningen i nya flerbostadshus inte har minskat sedan mitten på 1980-talet trots flera nya byggbestäm-

melser med bland annat skärpta värmehushållningskrav. Orsakerna till detta är flera exempelvis: ● Stora glasytor som medför komfortstörningar i form av kallras och kallstrålning samt högre värmeoch kylbehov med högre effekt- och energianvändning. BBR 2008 rekommenderar tio till tjugo procent fönsterarea. ● Komplicerade lösningar för värme och ventilation, till exempel traditionell FTX-ventilation och luftvärme som har liten energibesparing men ökar risken för luftföroreningar inne. Golvvärme är en annan modernitet som kan vara både energislösande och trögreglerad. ● Kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning ● Många hus med fjärrvärme saknar värmeåtervinning av ventilationsluften. ● Nya hus har högre ventilation än äldre.

Energistatistiken visar även att flerbostadshus per kvadratmeter boarea har drygt 50 procent högre total energianvändning än gruppbyggda småhus. Dessutom har flerbostadshusen drygt tjugo procent högre produktionskostnad. Kostnadsbesparande åtgärder gör det möjligt för allt fler medborgare att ha råd med en god bostad. Uppgifter finns i litteraturen som visar att såväl produktions- som driftkostnaderna relativt enkelt kan sänkas med 30 procent, Harrysson (2006a).

Sabo-undersökningen

Sabo (2006) har genomfört en praktisk undersökning och mätt upp energianvändningen i 72 fastigheter byggda mellan 1993 och 2002 med totalt drygt 4 000 lägenheter. Dessa har F- eller FTX-ventilation. De frånluftsventilerade fastigheterna saknar värmeåtervinning eller har värmeåtervinning med frånluftsvärmepump (FVP) eller bergvärme-

Figur 2: Jöns Ols, Lund.

FOTO: TORBJÖR KLITTERVALL

Anm. Uppgifterna avser främst småhus.

Den totala energianvändningen utgörs av delposter för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Svårigheter föreligger i regel att tolka och jämföra uppgifter från olika undersökningar när man inte klart angivit om den totala energianvändningen eller någon/några av delposterna avses.

En del undersökningar saknar uppgifter om hushållsel beroende på att det är relativt arbetskrävande att samla in dessa. I andra undersökningar ingår enbart energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten eventuellt med tillägg för fastighetsel.

Det är mer regel än undantag att energianvändningen skiljer sig åt mellan likadana byggnader beroende på arbetsutförandets kvalitet (täthet, isolering, injustering av värme- och ventilationssystem) samt brukarvanor. Även upplåtelseformen har betydelse.

Exempel finns på likartade områden med hyresrätt som har dubbelt så hög energianvändning som för bostadsrätter.

39

värmekälla, användas för byggnadsuppvärmning och varmvatten.

Den specifika energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel är lägst i fastigheter med bergvärmepump och varierar mellan 65 och 98 kWh/m² år, figur 4 på sidan 42. Därefter kommer fastigheter med frånluftsvärmepump som ligger mellan 77 och 131 kWh/m² år. På tredje plats kommer frånluftsventilerade fastigheter. Variationen mellan dessa är stor, från 93 till 198 kWh/m² år. Sist kommer fastigheter med frånlufts-/tilluftsventilation och ventilationsvärmeväxlare, som ligger mellan 134 och 202 kWh/m² år. För ett så nytt hus är 202 kWh/m² år en mycket hög energianvändning. Ursprungligen har två fastigheter med ännu högre energianvändning tagits bort på grund av tekniska problem. De hade energianvändningen 232 respektive 246 kWh/m² år.

Kvarteret Jöns Ols, Lund

Tabell 1: Energianvändning i flerbostadshus. Källa: SCB (2007).

pump (BVP). Uppvärmning med värmepumpar ger totalt sett lägre energianvändning, figur 3. Fastigheterna med frånluftsvärmepumpar drar något mer energi än de med bergvärmepumpar,

men då har fastigheterna med bergvärmepump enbart el som energikälla medan för fastigheter med frånluftsvärmepump kan en annan energikälla, som exempelvis fjärrvärme som kompletterande

Figur 3: Jämförelser mellan beräknad och uppmätt total energianvändning (summa för värme, varmvatten, fastighetsel och hushållsel). Ventilationssystemet i fastighet 2 är delvis felkonstruerat och därför ligger energianvändningen något högre än den borde.

Källa: Sabo (2006).

40

På 2000-talet har flera intressanta lågenergihus byggts, till exempel LKF:s kvarteret Jöns Ols i Lund, Warfvinge (2005). Den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel har uppmätts till 84 kWh/m² BRA år eller 109 kWh/m² BOA år. Byggnadens tekniska lösning karakteriseras av: ● frånluftsventilation ● vattenradiatorer ● värmeåtervinning med frånlufts-/uteluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och tillsatsenergi med fjärrvärme ● temperaturen styrs centralt i varje lägenhet ● värme- och vattenanvändning mäts och debiteras individuellt ● värme i avloppsvattnet återvinns med en spillvattenvärmeväxlare som förvärmer varmvatten ● varmvatten värms av solfångaranläggning som kompletteras med fjärrvärme ● elutrustningen är energieffektiv liksom styrningen av fläktar och pumpar.

Passivhus

Ett annat alternativ är passivhus som utgörs av tjock isolering, luftvärme samt frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare. Värmebehovet är så lågt att det enligt förespråkarna inte behövs något traditionellt värmesystem.

Under kalla dagar, utetemperaturer under cirka 5 °C, måste dock värmeenergi tillföras för att bibehålla värmekomforten i nordiskt klimat. Passivhus har gemensamt värme- och ventilationssystem (luftvärme) i form av frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare och eftervärmningsbatteri, oftast elbatteri.

Tillsatsenergi tillförs således oftast som ”direktel” via ett elbatteri alternativt via ett vattenbatteri kopplat till fjärrvärme.De flesta hittills byggda passivhus är elvärmda eftersom de har ett elbatteri inbyggt i ventilationsaggregatet. I några fall har de Bygg & teknik 2/11

än vad som motsvarar nyproduktion och i storleksordningen en miljon kronor per lägenhet. Detta har ibland delvis finansierats med olika former av statliga bidrag som LIP- och Klimp-pengar.

Avsevärda problem med prov- och experimenthus samt boutställningar

Figur 4: Medelvärdet för summa energianvändning, kWh/m² (BOA plus LOA) för värme, varmvatten och fastighetsel år 2003 för fastigheter med F- och FTXventilation samt fastigheter med frånlufts- och bergvärmepump. Källa: SABO (2006).

vattenbatteri kopplat till fjärrvärme som tillsatsenergi.

Luftvärmesystemet saknar rumsvis styrning och reglering av värme- och lufttillförseln. Kanalsystemen är ofta placerade i klimatskärmen. Det ska särskilt framhållas att luftvärmesystem är underhållsintensiva. För god innemiljö och fungerande system krävs omkoppling mellan sommar- och vinterläge, återkommande injustering av luftflöden och kanalrensning samt filterbyten minst två gånger per år. Många praktiskt verksamma branschföreträdare avråder från FTX-ventilation, Svensson m fl (2005).

I litteraturen finns uppgifter om uppmätt energianvändning i passivhus. Den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel för några områden uppgår till: ––––––––––––––––––––––––––––––––– Område Specifik total energianvändning, inköpt energi, kWh/m² år ––––––––––––––––––––––––––––––––– Lindås Park 69a Oxtorget Värnamo 69b Karl Johans väg, Frillesås 81c Glumslöv cirka 80c ––––––––––––––––––––––––––––––––– Anm. Oxtorget, Värnamo består av flerbostadshus medan övriga områden är småhus i ett eller två plan. a Tillkommer 8 kWh/m² år från solfångare. b Tillkommer 10 kWh/m² år från solfångare. c Solfångare saknas.

De största riskerna med passivhustekniken utöver minst tio procent högre produktionskostnad är: ● Föroreningar via kanalsystemet.

Smutsavlagringar ökar successivt ● Risker med extrema isolertjocklekar är fukt- och mögelskador i klimatskalet på grund av fuktkonvektion genom övertryck inne relativt ute 42

Variationer i utförandekvalitet genom särskilda krav på projektörer och byggare.

Livscykelanalys av en mineralullsisolerad träregelvägg med träpanel på utsidan visar att skillnaden i total energianvändning mellan 290 och 490 mm för byggnadens hela livscykel 50 år är mindre än två procent. Denna skillnad torde inte uppväga de övriga nackdelar som 200 mm ytterligare isolering medför i form av mindre invändig yta eller större utvändig yta samt mindre uttorkningseffekt och ökade risker för fukt- och mögelproblem med mera.

Alltför tjock isolering bör med andra ord undvikas. Man bör till exempel ha högst cirka 300 mm i väggar eftersom en livscykelanalys visar att denna tjocklek är optimal. Bland annat beror detta på miljöutsläpp och energianvändning vid tillverkning av isolermaterial som mineralull och cellplast. Förstnämnda enkla beprövade och lättskötta lösning med värmepump, frånluftsventilation och vattenradiatorer leder säkrare till att förväntade kvaliteter uppnås. ●

Enhetlig metodik för uppföljning och redovisning saknas

Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad för flerbostadshus har studerats i många undersökningar utan någon vältäckande och enhetlig utvärderingsmetodik. Uppföljning och utvärdering görs bara sällan eller endast i begränsad omfattning. Det är angeläget att närmare fastlägga såväl egenskaper hos vanliga flerbostadshus från olika epoker som vilka av dem som har goda lösningar med avseende på innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad.

Olika åtgärders inneboende möjligheter, lönsamhet och risker behöver närmare utredas såväl vid nybyggnad som ombyggnad. Inte minst därför att många flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet 1964 till 1975 nu är i stort behov av renovering. Exempel finns på husområden som byggts om till högre kostnader

Varför fungerar mycket sällan prov- och experimenthus, ekobyar eller boutställningar som avsett? Boutställningar och experimenthusbyggande uppförs ofta under stark tidspress, med oprövade, nya material, konstruktioner och installationer, orutinerad personal samt projektering och byggande utan tillräckligt genomtänkta planer och program. Få projekt har nått sina mål från teknisk och ekonomisk synpunkt. I stället har man fått stora olägenheter för brukarna och samhället i form av innemiljöproblem, hög energianvändning och oväntade ombyggnadskostnader.

Bo92. För småhusen i Bo92 uppmättes i medeltal den specifika totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel till 147 kWh/m² år medan vanliga småhus uppförda vid denna tid enligt SCB hade cirka 120 till 130 kWh/m² år och hus med goda lösningar som frånluftsvärmepump och vattenradiatorer klarade cirka 90 kWh/m² år. Skattebetalarna i Örebro tvingades dessutom skjuta till 50 miljoner kronor för att bygga om och göra de 26 ”avancerade” luftvärmda Borohusen från Landsbro beboeliga bland annat genom att installera enkla och lättskötta elradiatorer, Ahnland (1996).

Understenshöjden. Området Understenshöjden består av 44 bostäder i ”ekologiska” småhus byggda 1995, Westmar (2000). Den specifika totala energianvändningen har i medeltal uppmätts till 300 kWh/m² år jämfört med den beräknade 140 kWh/m² år. Vanliga småhus byggda vid denna tid har den specifika totala energianvändningen 120 till 130 kWh/m² år enligt SCB (2007). Efter ombyggnad har man fått ner den specifika totala energianvändningen till 200 kWh/m² år, det vill säga i nivå med vanliga äldre flerbostadshus.

Bo01. Området i Malmö, figur 5, består av tio flerbostadshus och byggdes till bomässan Bo01, Nilsson (2003, 2004) och Bagge (2007, 2008). Målet var att den specifika totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel skulle understiga 105 kWh/m² år. Den uppmätta specifika totala energianvändningen ligger huvudsakligen mellan 120 och 200 kWh/m² BRA och år. Ett av husen hade en mycket hög specifik energianvändning, 350 kWh/m² BRA och år, vilket främst berodde på problem med styrningen av värmesystemen. Beräknade värden ligger mellan 77 och 107 kWh/m² BRA och år.

Bygg & teknik 2/11

FOTO: TORBJÖR KLITTERVALL

Figur 5: Flerbostadshus på Bo 01 Malmö.

Tre av flerbostadshusen med högst specifik total energianvändning har tre saker gemensamt: Störst fönsterarea i förhållande till uppvärmd area, vattenburen golvvärme som huvudsakligt värmesystem och högst energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten. I utvärderingsrapporten framhålls bland annat följande tänkbara förklaringar: ● Det kan vara så att det är golvvärmen och inte stora fönster som lett till den höga energianvändningen. ● Alternativt kan det vara stora fönster i kombination med golvvärme.

De båda fastigheterna med högst värmeanvändning saknar ventilationsåtervinning. Dessutom har de vattenburen golvvärme och mycket stora fönsterytor.

Kombinationen av dessa tre egenskaper är från energisynpunkt mycket negativ.

Ljud- och ljusförhållandena upplevs som goda i lägenheterna. Stora fönsterytor medför att man får in mycket ljus, men det blir samtidigt lättare övertemperaturer sommartid. Stora fönster utgör också hinder för utformning av energieffektiva byggnader. Även energieffektiva fönster har betydligt sämre isolerförmåga än en vägg. Kallras kan upplevas vintertid enligt den genomförda brukarenkäten. Det är med så enkla medel som bättre isolering som man lätt kan uppnå låg energianvändning.

Slutsatser. De nedslående resultaten från boutställningarna visar att introduktionen av nya oprövade ideér och lösningar måste följas upp noggrant och under lång tid innan serieproduktionen kan starta. Systematisk uppföljning och erfarenhetsåterföring är nödvändig vid utveckling och användning av nya material och konstruktioner enligt följande. Metodiken för detta bör vara att teorier och ideér verifieras i laboratorium, i ett obebott respektive bebott hus och därefter i en grupp med 20 till 30 lika hus under ett par år. Först därefter och vid positivt resultat kan serieproduktionen tillåtas starta. Nya oprövade idéer och lösningar måste användas med större eftertanke.

Boverkets byggregler för energianvändning och täthet

Boverkets byggregler (BBR 2006) med krav på en specifik energianvändning i Bygg & teknik 2/11

södra respektive norra Sverige av högst 110 respektive 130 kWh/m² år exklusive hushållsel är att betrakta som ”lindriga” krav. Med individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändningen bör målet i stället sättas till högst 100 kWh/m² år totalt för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och inklusive hushållsel samt högst 70 kWh/m² år exklusive hushållsel.

Boverkets byggregler för elvärmda bostäder (BBR 2008) som gäller från 1 januari 2009 för bostäder med elvärme har krav på högsta specifika energianvändningen 55 kWh/m² år i södra Sverige, leder till en specifik total energianvändning på cirka 80 kWh/m² år, inklusive hushållsel med cirka 30 kWh/m² år. Det finns även krav på installerad effekt.

I äldre byggbestämmelser för bostäder tilläts klimatskalets otäthet vara högst 0,8 l/s m² omslutningsyta eller cirka 3,6 oms/h vid 50 Pa tryckskillnad, vilket normalt motsvarar en oavsiktlig ventilation på 0,15 till 0,20 oms/h vid naturliga klimatförhållanden. Detta är ett ganska milt krav som för de flesta hus uppfylldes redan i början på 1980-talet. I extremt täta hus, till exempel Hjältevadshus, nådde man vid nämnda tidpunkt ner mot 1 oms/h. I BBR 2008 tillåts 0,6 l/s m² vid 50 Pa tryckskillnad vid tillämpning av ”Alternativt krav på byggnadens energianvändning”. För passivhusen i Lindås Park har uppmätts högst cirka 0,4 l/s m² vid 50 Pa tryckskillnad, vilket motsvarar strax under 2 oms/h. Under vanliga klimatförhållanden är luftläckaget normalt fyra till sex procent av det luftläckage man har vid 50 Pa tryckskillnad.

Nya hus med goda lösningar

En vanlig lösning för nya flerbostadshus består av ”måttlig” isolering, FT- eller Fventilation med värmeåtervinning och fjärrvärme. I flerbostadshus kan värmesystem och ventilationssystem vara gemensamma för hela byggnaden eller som individuella lägenhetssystem. Boverkets byggregler leder dessvärre till ökad andel FTX-system, som kan medföra innemiljöproblem och låg praktisk energibesparing.

Allmänt. Energieffektiva byggnader ska ha ett flexibelt värmesystem samt styr- och reglerutrustning som möjligggör ett högt gratisvärmeutnyttjande samt rumsvis noggrann styrning av värme- och ventilationssystemen. I första hand bör man därför välja vattenradiatorer med radiatortermostater. Ventilationssystemet ska vara enkelt, typ frånluftsventilation, med litet underhållsbehov och minimala risker för hälsoproblem. Luft ska tillföras huset på kortast möjliga väg i stället för att ledas i långa kanaler samt tillföras så att inte besvärande drag uppstår särskilt vid låga utetemperaturer.

Det finns en stor besparingspotential i att huset har behovstyrd och rumsvis reg-

lering av värme- och lufttillförseln. Temporära sänkningar av innetemperatur och luftflöde kan ge stora besparingar. Med separata värme- och ventilationssystem kan man uppnå god komfort, hög energieffektivitet och maximalt utnyttjande av gratisvärmet.

Värmepump, frånluftsventilation och vattenradiatorer med mera. Ett alternativ som visat sig ha goda egenskaper består av frånluftsventilation med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten samt vattenradiatorer och eventuellt komfortvärme med tidstyrd elektrisk golvvärme i våtrum med klinkergolv.

Basenergin hämtas ur frånluften, och/eller uteluften och från solen. Tillsatsenergin kan utgöras av el, fjärrvärme, biobränsle med mera. Det är en fördel om ”basenheten” är en ackumulatortank till vilken olika värmekällor kan dockas.

Som installationstekniska åtgärder rekommenderas därför: ● individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändning i stället för kollektiv ● frånluftsventilation ● vattenradiatorer ● värmeåtervinning med frånluftsvärmepump eller eventuellt en kombinerad utelufts- och frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten ● solfångare, eventuellt även solceller (hittills för låg lönsamhet).

Solfångare och solceller. I nya hus förekommer ibland solfångare och solceller. Solfångare har relativt god lönsamhet och kan per kvadratmeter solfångare spara cirka 300 till 500 kWh/år till en kostnad av cirka 7 000 till 9 000 kr/m². Solceller är avsevärt dyrare och kan per kvadratmeter solcellspanel spara 100 kWh/år respektive 100 W till investeringskostnaden cirka 10 000 kr/m².

Stommens värmekapacitet

I bostäder med konstant innetemperatur har stommens värmekapacitet försumbar inverkan på årsenergibehovet, Harrysson (2004). Däremot vid köldknäppar minskar värmekapaciteten effektbehovet liksom övertemperaturer sommartid. Omvänt medför ökad värmekapacitet minskad energibesparing vid periodvisa kortvariga sänkningar av innetemperaturen till exempel nattsänkning.

Uppvärmning med el eller fjärrvärme?

De flesta nyare småhus har elvärme och de flesta nyare flerbostadshus fjärrvärme.

Ett visst motsatsförhållande råder mellan valet av husutformning respektive energitillförselsystem. Det bästa för miljön är naturligtvis om både hus och tillförselsystem är energieffektiva. Stor oenighet råder om vad som är bäst, el eller fjärrvärme. En del anser att passivhusen inte passar i fjärrvärmeområden av ekonomiska 43

skäl bland annat beroende på avsevärda kulvertförluster, 25 till 40 procent, i områden med gles bebyggelse som markbostäder och villor, Persson (2005) och Harrysson (2006b).

Andra menar att vindkraftsbaserad elvärme är en hållbar lösning, även om kompletterande energi kan komma från kolkraftverk. Byggnadsuppvärmning medför dock ett temperaturberoende effektbehov och vindkraften har otillräckliga effektresurser för att klara uppvärmning vid låga utetemperaturer. Dessutom är elenergi den mest högvärdiga energiformen. Myndigheter och politiker måste i ökad utsträckning styra utvecklingen mot de mest miljö- och energiriktiga samt lönsamma lösningarna. Kunskap finns, men används inte i tillräcklig utsträckning.

Framgångsrikt energisparande kräver helhetsgrepp

Bostäder byggs med många olika lösningar. Resultaten av projektet visar att några av dessa är klart bättre än andra med hänsyn till energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad. Energianvändningen och tillhörande kostnader beror på ett stort antal faktorer som kortfattat kan grupperas i: ● energileverantör (effekt, energi, kostnader) ● brukarvanor inklusive individuell mätning och debitering av energi och vatten ● förvaltningens kvalitet ● arkitektoniska och tekniska åtgärder: husform, fönsterytor, isolering, köldbryggor, tätningar, värmeåtervinning, system för värme och ventilation ● injustering av värme- och ventilationssystem Det finns bostadsområden uppförda under miljonprogrammets dagar 1964 till 1975 som byggts om för mer än dagens nyproduktionskostnader. Detta måste starkt ifrågasättas då enkla åtgärder som injustering av värme- och ventilationssystem eller värmeåtervinning med värmepumpar har en god lönsamhet.

Redan nu kan en halvering av energianvändningen nås i flerbostadshus genom lämpligt val av traditionella tekniska lösningar eller genom förbättring av dessa till exempel som LKF:s område Jöns Ols i Lund. Alternativt kan låga energinivåer nås med passivhuskonceptet, som dock måste följas upp ytterligare med hänsyn till innemiljö, fuktskaderisker i klimatskärmen och så vidare.

Dagens byggregler bör i första hand skärpas avseende täthetnivå till 0,4 l/s m² och fönsterstorlekar begränsas till femton procent. Alltför tjocka isoleringar, mer än cirka 300 mm i yttervägg och så vidare, ska undvikas på grund av ökade risker för mögel och fuktskador i klimatskalet respektive med hänsyn till livscykelkostnad, varvid inverkan på boarea och byggarea beaktas. En livscykelanalys visar att 44

väggar med isolertjocklekar kring 300 mm är optimalt.

Boverkets modell för uppföljning är ett steg i rätt riktning. Det är bra att bygga in viss mätutrustning, som därmed möjliggör uppföljning. Husägare och brukare blir dessutom mer medvetna. Man får bort dåliga system. Fel kan snabbt konstateras och åtgärdas Rätt val av arkitektonisk och teknisk lösning kan som framgår medföra avsevärda tekniska och ekonomiska fördelar.

Några framgångsfaktorer är: ● Lämplig arkitektonisk utformning med begränsade glasytor och anpassad för högt passivt solvärmeutnyttjande utan ”skrynkliga” fasader och köldbryggor ● Värme- och ventilationssystemet ska vara placerat invändigt, ej i klimatskalet som vissa golvvärme- respektive luftvärmesystem ● Minimera styr- och reglerförlusterna.

Värme- och ventilationssystemen ska vara snabbreglerade och följsamma, maximalt ta vara på gratisvärmet samt möjliggöra behovstyrd och rumsvis noggrann reglering av värme- och lufttillförseln ● Välj golvmaterial och golvkonstruktion med liten värmeavledning från foten så att golvvärme inte behövs av komfortskäl mer än i våtrum om detta har klinkerplattor på golvet. Då väljs i första hand tidstyrd elektrisk golvvärme som komforvärme (komplement).

Välj i första hand enkel ventilation typ F, värmeåtervinning med värmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten (nya hus frånluftsvärmepump, äldre hus bergvärmepump). Fönsterytor begränsas till cirka femton procent. Energislösande och trögreglerad golvvärme undviks och ytor med golvvärme begränsas.

Byggnaden som system måste beaktas från ”energikällan” till och med byggnadens energianvändning. Utformning av byggnader ska ske med hänsyn till energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad. Kunskap krävs om arkitektur, byggoch installationsteknik under projektering, produktion, brukare och förvaltning.

Bygg vidare med enkla, beprövade och lättskötta lösningar. Utveckla och ”trimma” de traditionella lösningarna. Uppfinn inte hjulet på nytt!

■

Projektrapporten

Harrysson, C (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet, Studies from the school of science and technology, Nr 5, June 2009, Örebro. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på www.oru.se/nt.

Övriga referenser

Ahnland, R (1995). Inom kort kommer Byggforskningsrådet att få en intressant handling på sitt bord. Byggkontakt 1/1996, Stockholm.

Bagge, H (2007). Energy Use in Multifamily Dwellings. Measurements and Methods of Analysis. LTH, Buliding Physics, Report TVBH-3049, Lund. ISSN 0349-4950, ISBN 978-91-88722-37-9.

Bagge, H (2008). Energianvändning i moderna flerbostadshus – resultat från mätningar i 200 lägenheter. Bygg & teknik 2/08, Stockholm.

Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme.

Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona.

Harrysson, C (1997a). Innemiljö och energianvändning i flerbostadshus. Enkätundersökning och tekniska mätningar i 395 lägenheter med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1997:7, Karlskrona.

Harrysson, C (2004). Byggnadsutformning och värmekapacitet. Förstudie och litteraturinventering. SBUF och Örebro universitet, Institutionen för teknik, Rapport nr 14, Örebro. ISSN 1404-7225.

Harrysson, C (2006a). Byggbranschens behov av förnyelse – en väg till småhus med lägre livscykelkostnader.

Bygg & teknik 5/06, Stockholm.

Harrysson, C (2006b). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN 91-631-9272-1.

Nilsson, A (2003, 2004). Energianvändning i nybyggda flerbostadshus på Bo01-området i Malmö. LTH, Avd för byggnadsfysik, Rapport TVBH-3045, Lund. ISBN 91-88722-30-9.

Persson, T (2005). District Heating for Residential Areas with Single Family Housing – with Special Emphasis on Domestic Hot Water Comfort. Lund Institute of Technology, Division of Energy Economics and Planning, Department of Heat and Power Engineering, Doctoral Thesis, Lund. ISBN 91-6286504-8.

Sabo (2006). Energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus – hög förbrukning, fyra slående undantag samt ett gott exempel. Stockholm.

SCB (2007). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2005. Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISBN 0349-4713.

Svensson, B, Järvegren, P-O, Ekelund, H & Sandin B. (2005). Inomhusklimatet viktigare än energisparande. VVS-Forum nr 5-2005, Stockholm.

Warfvinge, C (2005). Kv Jöns Ols i Lund – energisnålt och lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik, Pnr 12809-1, Statens Energimyndighet Eskilstuna, Rapport från WSP Environmental Byggnadsfysik Malmö.

Westmar, B (2000). Ekologiska hus slukar energi. Svenska Dagbladet 7 maj 2000, Stockholm.

I projektrapporten återfinns övriga referenser.

Bygg & teknik 2/11

Ultralite S1 RÄECS T AX KAF

Ö

Å RM

M

Innehåller mer än 30% återvunnet material

GA M A XI YI E

LD

Applicering

Enkomponent, lättvikts, cementbaserad fästmassa med Low Dust - teknologi.

Teknologin som används i Ultralite S1 leder till låg densitet, vilket i sin tur ger två huvudsakliga fördelar: U Högre täckförmåga, >60% drygare än traditionella cementbaserade fästmassor från Mapei.

U Low Dust - upp till 90% dammreduktion U Hög deformationsupptagande förmåga (S1) U Utmärkt vidhäftning till vanligen förekommande godkända underlag U 15 kg ger lika mycket som tidigare 25 kg

™

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: +46 8 525 090 80 Fax. +46 8 525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

Nationella och internationella erfarenheter från energirenovering med stor energibesparing För att nå energimålen för bebyggelsen till 2020, uppsatta av EU och av den svenska regeringen, är det nödvändigt att inte bara minska energianvändningen i nybyggnader utan att även energieffektivisera befintlig bebyggelse. När renovering ändå genomförs finns stora möjligheter att utföra energibesparande åtgärder och på samma gång höja inomhuskomforten för de boende.

I ett europeiskt samarbete som pågått mellan 2005 och 2010 har möjligheter och lösningar för energirenovering med integrering av solenergisystem studerats.

Samarbetet har skett inom ramen för IEA (International Energy Agency), i deras Solar Heating and Cooling Programme (SHC), Task 37. Sverige har deltagit i arbetet med representanter från Energi och Byggnadsdesign på Lunds tekniska högskola samt med representanter från Skanska Teknik i Malmö.

IEA grundades 1974 som en självstyrande del av ”the Economic Cooperation and Development” (OECD) för att ta fram ett omfattande program för energisamarbete mellan de 25 medlemsländerna och EU-kommissionen. Många olika program förvaltas idag inom organisationen och behandlar exempelvis fossila bränslen, förnybara energikällor och kärnkraftsforskning. Redan 1977 startade Solar Heating and Cooling Programme (SHC) som en del av IEA och har sedan dess arbetat med att föra fram aktiva och

Artikelförfattare är Björn Berggren, Ulla Janson och Maria Wall, Energi och Byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola, Lund.

46

passiva solvärmesystem samt system för både för att minska elanvändningen, men produktion av solel och att integrera dessa även för att skapa bättre förutsättningar system i byggnader. En viktig del av arbe- för gott inomhusklimat sommartid. Sotet inom SHC innefattar samarbeten inom lens energi kan utnyttjas dels genom forskning, utveckling och demonstra- genomtänkt arkitektur, det vill säga effektionsprojekt av ny teknologi, med målen tiv geometri och fönsterplacering, men att minska beroendet av importerad olja, även genom att installera solfångare och öka långsiktig säkerhet avseende energi- solceller. Med det fjärde steget avses att försörjning och minska utsläpp av växt- de boendes energianvändning mäts på husgaser. Inom IEA SHC utförs arbeten i hushållsnivå samt att energianvändningen olika projekt med deltagare från olika visualiseras för hushållen, alternativt länder, så kallade Tasks. Antaäven debiteras på hushållsnivå. let Tasks som färdigställts Det finns flera undersökinom IEA SHC var vid ningar som visar att boårsskiftet 2010/2011 ende som kan påver34 stycken och åtta ka sin egen energistycken är pågåanvändning anende. Av de påvänder mindre gående projekenergi [7] [8]. ten kan nämnas Då de fyra förTask 40 – Tosta stegen har wards Net Zero genomförts har Energy Builman säkerställt dings, där det en låg energianbland annat arvändning. Därbetas med att ta efter väljs energifram en gemensam källa utifrån de logrund för nationella kala förutsättningdefinitioner av nollarna i där den energienergibyggnader. källa som ger minst miljöTask 37, som påverkan väljs. presenteras i denna Deltagande länFigur 1: Kyotopyramiden [1]. artikel, färdigställder i Task 37 var, des under 2010. Arbetet i detta projekt fo- förutom Sverige, även Norge, Schweiz, kuserade på energirenovering och inte- Österrike, Tyskland, Belgien, Kanada, grering av solenergisystem i befintlig be- Danmark, Finland, Italien, Nederländerna byggelse. Projektet fokuserade på bo- och Nya Zeeland. Huvudsyftet med arbestadshus. Med energirenovering avses re- tet var att ta fram en kunskapsbas om hur novering i syfte att uppnå ett gott inom- en energieffektiv renovering kan utföras, husklimat samt som följer principen för med ett långsiktigt hållbart resultat samt passivhusdesign vilket innebär att en med ett bra och behagligt inomhusklimat i energieffektiv byggnad uppnås i fem steg byggnaderna efter renovering. Mycket ar[1]; 1) Minimering av värmeförluster för bete har även lagts ned i syfte att ta fram byggnaden, 2) Minimera behovet av köpt strategier för hur energieffektiv renoveel, 3) Utnyttja solens energi, 4) Mät ener- ring ska ta sig in på marknaden i stor skagianvändningen och visualisera det upp- la. I Task 37 har det hållts möten varje mätta resultatet på ett tydligt sätt för kun- halvår där de olika deltagande länderna den, 5) Välj rätt energikälla. Se även figur har turats om att agera värd. Vid dessa 1. Det första steget, minimering av vär- möten har värdlandet även bjudit in arkimeförlusterna, åstadkoms genom att öka tekter, konstruktörer, politiker och föremängden isolering i klimatskalet, installe- tag för att tillsammans med deltagarna i ra fönster och dörrar med låga U-värden, Task 37 presentera och diskutera energireinstallera mekanisk ventilation med ef- novering och integrering av solenergisysfektiv värmeåtervinning samt att genom- tem.

Arbetet i Task 37 var uppdelat i fyra föra åtgärder så att ett tätt klimatskal erhålls. Därefter minimeras elbehovet undergrupper; A, B, C och D. I grupp A genom att installera effektiva pumpar, fokuserades arbetet på marknadsföring fläktar och belysning. Detta är viktigt och kommunikationsstrategier, där man Bygg & teknik 2/11

arbetade för att resultaten från Task 37 skulle få stor spridning och användas aktivt vid renovering i de olika deltagande länderna. I grupp B lyftes det fram goda exempel på renoverade projekt i de deltagande länderna. Målet var att karakterisera renoveringsprocessen, vilken motivering det fanns att utföra energieffektiva åtgärder, se vilka förmåner som erhålls och redovisa möjligheter till förbättringar. I grupp C detaljstuderades flera av de projekt som presenterades i grupp B. Detaljer från konstruktioner och systemlösningar presenterades. Grupp D studerade aspekter och synergieffekter i samband med energirenovering ur ett hållbarhetsperspektiv.

Marknadsutveckling, barriärer och drivkrafter

Arbetet i grupp A leddes av deltagare från Norge och fokuserade på att inventera byggnadsbeståndet i de deltagande länderna samt att undersöka och utveckla potential och strategier för hur energirenovering kan gå från att, som idag, vara pilotprojekt till att bli någonting som genomförs som standard vid renovering.

De analyser som gjorts av de befintliga byggnadsbestånden och genomförda energirenoveringsprojekt visar en enorm potential till minskad energianvändning i det befintliga byggnadsbeståndet. I samtliga deltagande länder i detta IEA-projekt har energirenovering introducerats och det håller på att utvecklas på marknaden, men betydligt långsammare än vad som krävs för att nå nationella och internationella mål inom de tidsramar som har definierats i klimatförändringsmål. Det finns många skäl till detta. Det grundläggande problemet identifierades och presenterades i den så kallade ”Stern-rapporten” och kan sammanfattas som att när marknaden inte betalar för konsekvenserna av sina handlingar fungerar inte marknadsekonomi; konsekvensen blir ”market failure”. Produkter som utvecklas och tillverkas i syfte att minska koldioxidutsläppen konkurrerar med produkter där ”kostnaderna” för koldioxidutsläpp inte beaktas. I Sternrapporten konstateras: ”Climate change is an example of market failure […] All in all, it must be regarded as market failure on the greatest scale the world has seen” [2].

För att nå framgångsrik marknadsutveckling är det därför nödvändigt att privata och offentliga aktörer samarbetar, samordnar sina åtgärder och utför dem vid rätt tidpunkt. De som säger att marknaden inte är redo för energirenoveringar har delvis rätt om man avser en majoritet av marknaden. Med detta menas att vi i dagsläget i de flesta länder befinner oss i en introduktionsfas eller tillväxtsfas. Varje ny produkt eller innovation som introduceras på marknaden måste initialt antas av innovatörer i en introduktionsfas och därefter accepteras av ”early adopters” i Bygg & teknik 2/11

en tillväxtsfas. Med uttrycket ”early adopter” avses den person eller företag/organisation som tar till sig nya tekniker, innovationer eller produkter innan en majoritet har gjort det. De kan även kallas trendsättare [3].

En jämförelse kan göras med passivhusens utveckling på marknaden i Sverige.

Dessa har i dagsläget genomgått introduktionsfasen och vi ser nu en ökad efterfrågan och produktion av passivhus då de har börjat accepteras av ”early adopters”.

För varje fas i en produkts livscykel finns drivkrafter och barriärer som kommer att påverka utvecklingen av en process samt nyckelaktörer som behöver vetskap om dessa och agera för att nyttiggöra drivkrafterna och minska uppkomna barriärer, se figur 2. Några av dessa beskrivs nedan.

I introduktionsfasen för en ny produkt eller innovation har alla aktörer ett gemensamt mål i att skapa lyckade pilotprojekt, vilket är en stor fördel. Viktiga barriärer i introduktionsfasen är brist på kunskap, brist på finansiering och svårigheter att intressera fastighetsägare och egnahemsägare. Varje aktör måste bidra till att

att bryta barriärerna behövs bland annat kvalitetsledningssystem samt att erfarenheter och mervärden från genomförda pilotprojekt sprids.

Då en renoveringsåtgärd utvärderas oavsett om det är en energirenoveringsåtgärd eller ej, så kommer åtgärden med mycket stor sannolikhet att utvärderas ur ett ekonomiskt perspektiv. Analyser visar även att val av systemgränser och avkastningskrav kan vara avgörande för huruvida en energirenovering kan bedömas som genomförbar ur ett ekonomiskt perspektiv, en barriär som ofta uppkommer i tillväxtfasen. Förklaringar av begreppen livscykelkostnader (LCC), ”life cycle profit” (LCP), evighetskapitalisering och payoff publiceras i IEA-projektet [4]. I rapporten redovisas även ett antal exempel som visar hur olika val av indata och kalkylmodell påverkar huruvida en åtgärd bedöms som ekonomiskt lönsam.

Det är av stor vikt att politiker, entreprenörer och fastighetsägare får förståelse för de olika faserna en ny produkt eller innovation genomgår så att de kan fatta beslut som bryter barriärerna och lyfter fram drivkrafterna. Vi kan med glädje

Figur 2: En produkts livscykel baserat på ”Diffusion of innovation” [3], egen bearbetning. I figuren visualiseras energirenovering med blå prick och passivhus i nyproduktion med röd prick. bryta igenom dessa hinder. Åtgärder för att bryta introduktionsfasens barriärer kring energieffektiv renovering är att de pilotprojekt som genomförs sprids geografiskt för att sprida kunskapen, att finansiellt stöd finns för pilotprojekten och att entreprenörer som önskar genomföra energirenovering kommunicerar kundnytta och mervärde för de boende.

I tillväxtsfasen ökar volymen av antal projekt, vilket leder till ökat intresse bland entreprenörerna. I denna fas kommer aktörerna fortfarande vara fokuserade på att skapa lyckade projekt men här kommer även entreprenörer och underleverantörer att börja fokusera på att göra vinst. Viktiga barriärer i denna fas är brist på kunskap, otillräcklig kvalitetssäkring, samt att mervärdet är oklart för både beställare och entreprenör. Även brist på samarbete och koordination, dels mellan projektörer och entreprenörer sinsemellan men även mellan övriga inblandade aktörer är en barriär som måste hanteras. För

konstatera att erfarenheter från renoveringsprojektet i Brogården i Alingsås har blivit välkänt och att erfarenheter sprids nationellt och internationellt från oberoende part [5]. Tyvärr sprids inte erfarenheterna från alla energirenoveringsprojekt på ett lika omfattande sätt. Då detta är en viktig åtgärd för att bryta barriärer kan vi konstatera att det behövs mer resurser för att dokumentera och sprida erfarenheter från fler energirenoveringsprojekt.

Arbetet med marknadsutveckling, barriärer och drivkrafter i Task 37, grupp A, har publicerats i en omfattande rapport [6] som ger en god inblick inom detta ämne och som på ett konkret sätt för respektive fas går igenom drivkrafter, barriärer och åtgärder. Information om var rapporten kan laddas ned återfinns i slutet av denna artikel.

Analyser av projekt

Arbetet i grupp B leddes av deltagare från Schweiz och fokuserade på att på ett 47

sammanfattande och informativt sätt presentera goda exempel av energieffektiv renovering av byggnader från alla deltagande länder i Task 37. Projekten diskuterades först inom arbetsgruppen och slutredovisades sedan i broschyrer, en broschyr per projekt, för att kunna jämföra de olika projekten utifrån samma förutsättningar. Broschyrerna innehåller detaljerad teknisk information samt energianvändning före och efter renovering med redovisning av mätningar när sådana finns. Totalt har det producerats 60 stycken broschyrer, som alla finns att ladda ner på hemsidan. I Norge har dessutom fyra filmer producerats om renoveringsprojekt för att sprida information, bland annat en film om renoveringen i Brogården, Alingsås.

Viktiga slutsatser från arbetet i denna grupp är att det går att drastiskt sänka energianvändningen i byggnader med den kunskap och de produkter som redan idag finns på marknaden. Av de 60 projekt som ingick i studien har de energiförbättrande åtgärderna i samband med renovering kraftigt reducerat energibehovet i byggnaderna för värme, varmvatten och fastighetsel. För att sänka behovet av energi för uppvärmning har olika kombinationer av åtgärder utförts i de olika projekten, exempelvis isolering av klimatskalet, installation av mekanisk ventilation samt installation av solenergisystem.

Olika strategier har använts i olika länder vid genomförande av renoveringsprojekten, beroende på nationella byggnadstraditioner, föreskrifter och möjligheter, för att hitta de mest kostnadsoptimala och energibesparande lösningarna. Ofta har renoveringarna inte utförts främst för att sänka energibehovet; den drivande faktorn i de flesta projekt har varit att förbättra levnadsstandarden för de boende. I alla projekt har dock det första steget i en energieffektiv renovering varit att tilläggsisolera klimatskalet och på samma gång sänka det ofrivilliga luftläckaget i byggnaden. Byte till mer energieffektiva fönster är också en mycket vanlig åtgärd tillsammans med installation av solfångare. I länder där betalningen är hög per kilowattimme el som levereras ut på elnätet från en byggnad har även solceller installerats.

De projekt som presenteras i broschyrerna är indelade i flerfamiljshus, radhus, enfamiljshus och historiska byggnader.

Flest projekt, 25 av 60, är flerfamiljsbyggnader följt av femton enfamiljshus. I tabell 1 redovisas medelvärden avseende värmegenomgångskoefficient (U-värde) för konstruktionsdelar före och efter renovering i de studerade projekten.

För flerfamiljsbyggnader är den vanligaste åtgärden att vid renovering lägga till 200 till 300 mm isolering på utsidan av byggnadens fasad. Det genomsnittliga Uvärdet på ytterväggen efter renovering är i de redovisade projekten 0,17 W/m²K. Det 48

Tabell 1: U-värden före och efter renovering.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värden [W/m²K] Konstruktion ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus Radhus Flerbostadshus Efter Före Efter Före Efter Före ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tak 0,75 0,12 2,04 0,13 0,90 0,15 Yttervägg 0,89 0,15 1,32 0,14 1,09 0,17 1,24 0,30 1,82 0,19 1,28 0,28 Källare Fönster 2,75 0,96 3,43 0,87 2,62 1,04

är även mycket vanligt att åtgärda köldbryggor orsakade av balkonginfästningar, oftast genom att ta bort den befintliga konstruktionen helt och ersätta med nya, fristående balkonger. Klimatskalet har lufttätats och mekanisk ventilation har installerats, med en verkningsgrad på återvinningen omkring 80 procent. I medeltal har den totala energianvändningen i de här redovisade flerbostadshusprojekten minskat med 69 procent; från 220 kWh/m²år till 63 kWh/m²år.

I de radhusprojekt som presenteras i broschyrerna är det mest vanligt att tillläggsisolera klimatskalet och att byta ut dörrar och fönster till mer energieffektiva produkter. I dessa projekt har ofta den befintliga varmvattenproduktionen kompletterats med solfångare och om det funnits nationellt ekonomiskt stöd eller bidrag har även solceller installerats. De 8 radhusprojekt som presenteras i denna studie har i medeltal minskat den totala energianvändningen från 310 kWh/m²år till 64 kWh/m²år, det vill säga med nästan 80 procent.

De femton småhusprojekt som beskrivs har också tilläggsisolerat klimatskalet. I många projekt har solenergisystem installerats och även mekanisk ventilation med värmeåtervinning. Det totala energibehovet i de presenterade småhusprojekten har minskat med i medeltal 74 procent.

Renoveringskoncept och projektering

Arbetet i grupp C leddes av deltagare från Tyskland och fokuserade på att analysera pilotprojekt i syfte att dokumentera och sprida viktiga erfarenheter, tekniska lösningar och koncept från projektering och genomförande av energirenovering. För att redovisa energieffektiva renoveringslösningar som fungerar för byggnader uppförda i kalla klimat skapades här en särskild arbetsgrupp som fokuserade på energirenovering i nordiskt klimat. Resultaten från det nordiska arbetet redovisas i detta avsnitt.

Det finns europeiska projekt där bostadshus har energirenoverats och uppmätt energianvändning för uppvärmning efter renovering har varit så låg som mindre än eller lika med 15 kWh/m². I många renoveringsprojekt kan det dock vara praktiskt eller ekonomiskt svårt att

uppnå denna nivå på grund av olika begränsningar. Vanliga praktiska begränsningar är; arkitektoniska restriktioner som begränsar isolermängder och val av fönster, svårigheter att nå önskade nivåer avseende täthet över klimatskal samt konstruktiva problem, exempelvis tilläggsisolering av befintlig platta på mark.

Utifrån ovanstående synsätt har renovering av ett enfamiljshus och ett flerbostadshus studerats med två olika ambitionsnivåer avseende energibehov efter renovering. Ambitionsnivå A har som målsättning att nå mycket låg energianvändning för uppvärmning efter renovering; under 25 kWh/m² år. Ambitionsnivå B syftar till att nå ett energibehov för uppvärmning efter renovering under 45 kWh/m² år. Utgångspunkten för valda renoveringsåtgärder baseras på referensbyggnader ur det befintliga byggnadsbeståndet i Norge och Sverige. Renoveringslösningarna för enfamiljshuset baseras på en vanlig hustyp i Norge med 200 kvadratmeter uppvärmd golvyta. Flerfamiljshuset är ett typiskt trevåningshus med källare från det svenska miljonprogrammet. Studierna baseras på simuleringar genomförda med klimatdata för Jönköping.

För enfamiljshuset så innebär ambitionsnivå B en ökad isolermängd i ytterväggar med 100 mm samt att mängden isolering i tak ökas med drygt 150 mm. Även byggnadens befintliga fönster byts ut till nya fönster med U-värde mindre eller lika med 1,20 W/m²K. I samband med dessa förändringar utförs även åtgärder för att uppnå ett tätare klimatskal. För att ytterligare minska energiförlusterna samt säkerställa ett gott inomhusklimat installeras även mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning. Byggnadens grundkonstruktion förändras ej.

Genomförs dessa åtgärder förväntas en minskning av energibehovet för uppvärmning med drygt 100 kWh/m² år. Om ambitionsnivå A ska nås för enfamiljshuset så genomförs i stort sett samma åtgärder, men med mer isolering och bättre komponenter. För att nå ambitionsnivå A krävs även att grundens kantbalk tilläggsisoleras utvändigt.

Det är möjligt att med liknande åtgärder som för enfamiljshuset uppnå en lika stor minskning av energibehovet för flerfamiljshuset vid ambitionsnivå B. Om det Bygg & teknik 2/11

är möjligt att tilläggsisolera grundkonstruktionen är det möjligt att även för flerbostadshuset nå ambitionsnivå A. I faktaruta 1 nedan och faktaruta 2 på nästa sida presenteras renoveringskoncepten samt dess förväntade påverkan på byggnadernas energibehov för uppvärmning.

Det är viktigt att vara medveten om att ventilationen i äldre hus vanligtvis sker genom otätheter alternativt ventiler i klimatskalet. Energieffektiviserande åtgärder på klimatskalet kommer att göra detta tätare och minska befintlig ventilation.

Därför måste alltid åtgärder för att öka klimatskalets täthet genomföras i kombination med att mekanisk ventilation installeras. Genomförs energirenovering kan man, förutom minskat energibehov även förvänta sig att erhålla flera synergieffekter, exempelvis; ● Tilläggsisolering som ger högre yttemperaturer på insida klimatskal, ökar komforten ● Fönster med lågt U-värde minskar kallras ● Mekanisk ventilation med värmeåtervinning säkerställer ”dragfritt” tilluftsflöde av friskluft.

Då åtgärder genomförs för en byggnads klimatskal kommer alltid att temperatur- och fukttillstånd att förändras. En fuktsakkunnig bör alltid vara en del i renoveringsprocessen.

I projektet har det sammanställts enkla checklistor gällande viktiga fuktaspekter och åtgärder som kan ligga till underlag för fuktsäkerhetsprojektering [4]. I denna rapport beskrivs även samtliga berörda ämnen ovan och föreslagna åtgärder mer ingående. Från grupp C kommer det att publiceras två stycken rapporter [4] [9].

Information om vart rapporterna kan laddas ned återfinns i slutet av denna artikel.

Värdering av miljöpåverkan

Arbetet i grupp D leddes av deltagare från Belgien och resulterade i en vägledande skrift med en helhetssyn på långsiktigt hållbar renovering i totalt sex kapitel [10]. Energibesparing och användande av förnyelsebara energikällor är givetvis med som två viktiga parametrar, men det presenteras också förslag på lösningar för att öka livskvaliteten för brukare, omhändertagande av dagvatten och om energiinnehåll i byggnadsmaterial. Vissa delar av skriften relaterar till det yttre klimatet, tillgång till solstrålning och dagsljus. Det är, om inget annat är specificerat, centraleuropeiskt klimat som det hänvisas till, vilket bör has i åtanke om skriften används som handledning till projekt som planeras i andra klimat.

Skriften som producerats i denna grupp kan antingen användas i sin helhet exempelvis vid projektering, men varje

kapitel kan även användas separat. Viktiga slutsatser från arbetet i grupp D är att det finns inga standardlösningar för att utföra energieffektiv renovering – varje projekt är unikt och kräver unika åtgärder beroende på dess förutsättningar och ska vara både finansiell och tekniskt genomförbar. Grundtanken ska dock alltid vara att efter renovering nå en nivå som inkluderar en hög inomhuskomfort, en behaglig utomhusmiljö, låg total energianvändning och en minimal påverkan på den yttre miljön.

Diskussion och slutsatser

Att utbyta kunskap med och få feedback på pågående projekt från forskare, konsulter, arkitekter och entreprenörer från olika länder och med olika erfarenheter i denna typ av samarbete är en fantastisk möjlighet. Genom att presentera och diskutera verkliga projekt blir de lösningar som tas fram mycket användbara för att varje deltagare på nationell nivå ska kunna föra utvecklingen framåt. För Sveriges del har deltagandet i IEA SHC Task 37 gett stort stöd i arbetet med lösningar för de projekt som vi deltog med – Brogården i Alingsås och Backa Röd i Göteborg.

I Österrike, Schweiz och Tyskland har man länge renoverat befintliga byggnader till att bli väldigt energieffektiva och dessa erfarenheter har varit väldigt värdefulla

Faktaruta 1: Renoveringskoncept för enfamiljshus/småhus.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Komponenter: Referens Ambitionsnivå B Ambitionsnivå A ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde ytterväggar 0,43 W/m²K 0,21 W/m²K 0,15 W/m²K

Exempel 10 cm isolering > 20 cm isolering > 30 cm isolering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde grundkonstruktion 0,22 W/m²K 0,22 W/m²K 0,19 W/m²K

Exempel 5 cm isolering oförändrat 10 cm isolering av kantbalk ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde tak/vind 0,35 W/m²K 0,12 W/m²K 0,10 W/m²K

Exempel ~ 12 cm isolering > 30 cm isolering > 35 cm isolering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde fönster och dörrar 2,8 W/m²K 1,2 W/m²K 0,80 W/m²K

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– – 80 % 80 % Värmeåtervinning (η) SFP 1,5 kW/m³/s 2,0 kW/m³/s 1.5 kW/m³/s Exempel Frånluftsventilation FTX FTX ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Luftläckage (n50) 5,0 h-1 2,0 h-1 1,0 h-1 (q50 ~ 1,5 l/s, m²) (q50 ~ 0,6 l/s, m²) (q50 ~ 0,3 l/s, m²) Exempel – Tätning runt fönster/dörrar Ytterligare åtgärder krävs ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Köldbryggor

Ψ”

Exempel Åtgärder kring fönster/dörrar Ytterligare åtgärder krävs ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beräknat värmebehov 145–155 kWh/m²år ≤ 45 kWh/m²år ≤ 25 kWh/m²år för uppvärmning

Bygg & teknik 2/11

49

Faktaruta 2: Renoveringskoncept för flerbostadshus.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Referens Ambitionsnivå B Ambitionsnivå A Komponenter: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,41 W/m²K 0,17 W/m²K 0,10 W/m²K U-värde ytterväggar

Exempel 10 cm isolering > 20 cm isolering > 35 cm isolering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde grundkonstruktion 0,40 W/m²K 0,40 W/m²K 0,30/0,09 W/m²K platta/källarvägg Exempel 3 cm isolering oförändrat 28 cm isolering utvändigt källarvägg ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde tak/vind 0,23 W/m²K 0,17 W/m²K 0.08 W/m²K

Exempel ~ 15 cm isolering > 25 cm isolering > 50 cm isolering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde fönster och dörrar 2,8 W/m²K 1,2 W/m²K 0,85 W/m²K ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Värmeåtervinning (η) – 80 % 80 % SFP 1,5 kW/m³/s 2,0 kW/m³/s 1,5 kW/m³/s Exempel Frånluftsventilation FTX FTX ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Luftläckage (q50) – 1.0 l/s m² 0.3 l/s m² (n50 ~ 3,0 h-1) (n50 ~ 1,0 h-1) Exempel – Tätning runt fönster/dörrar Ytterligare åtgärder krävs ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Köldbryggor

Ψ”

Exempel Åtgärder kring fönster/dörrar Ytterligare åtgärder krävs ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beräknat värmebehov 145–155 kWh/m²år ≤ 45 kWh/m²år ≤ 25 kWh/m²år för uppvärmning

att få ta del av. Även samarbete med länder med liknande klimat har varit viktiga för att gemensamt hitta lösningar som passar vid renovering när utomhustemperaturen är riktigt låg.

Resultaten från de olika gruppernas arbete visar att det är fullt möjligt att utföra en energieffektiviserande renovering av en befintlig fastighet med de produkter och den kunskap som finns på marknaden idag. Arbetet har dock påvisat att kunskapen hittills är känd inom en begränsad grupp och visat på behovet av en större spridning av kunskap. Den skrift som tagits fram inom marknadsutveckling, barriärer och drivkrafter är ett mycket bra hjälpmedel för hur informationen kan spridas vidare och få energieffektiviserande åtgärder att bli en självklar del vid renovering.

De broschyrer som tagits fram och som analyserar olika projekt i kortfattad men detaljerad form kan med fördel användas som vägledning och inspiration för konsulter och arkitekter vid projektering av renovering av befintliga byggnader. Då Task 37 har varit ett samarbete mellan många länder med mycket varierande klimat är det dock viktigt att anpassa de konstruktionslösningar som presenteras till att passa det klimat som är aktuellt i 50

varje fall. Även byggregler varierar, något som också måste tas hänsyn till.

Publikationen från gruppen som arbetade med värdering av miljöpåverkan kan exempelvis användas vid undervisning om energieffektivt byggande, men även om hållbarhetsfrågor i vidare bemärkelse.

Separata kapitel kan fungera som inspiration för kommuner i deras arbete med föreskrifter och miljöarbete.

■

Referenser

[1] Husbanken/Sintef Byggforsk, Are Rødsjø/Tor Helge Dokka. Tillgänglig via: www.husbanken.no; www.lavenergiboliger.no.

[2] Stern N, 2006, Stern Review on the Economics of Climate Change.

[3] Everett M.R, 1962, Diffusion of innovation.

[4] Berggren B, Dokka TH, Janson U, Klinski M & Tyholt M, 2011, Whole building concepts for Advanced Housing Renovation with Solar and Conservation in Nordic countries. Publiceras våren 2011.

[5] Janson U, 2010, Passive houses in Sweden – From design to evaluation of four demonstration projects.

[6] Prendergast E, Mlecnik E, Haavik T, & Rødsjø A, 2010, From Demonstration Projects to Volume Markets.

[7] Berndtsson L, 2005, Individuell mätning av värme och varmvatten i lägenheter.

[8] Boverket, 2008, Individuell mätning och debitering i flerbostadshus.

[9] Herkel S, & Kagerer F, 2011, Advances in Housing renovation – Processes, concepts and Technologies. Publiceras våren 2011.

[10] Trachte S, & Deherde A, 2010, Advanced and Sustainable Housing Renovation – A guide for Designers and Planners.

Publikationer från IEA SHC Task 37 kan laddas ned gratis från: www.ieashc.org/task37.

Publikationer från LTH, Energi och Byggnadsdesign kan laddas ned gratis från: www.ebd.lth.se/publikationer.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011!

Bygg & teknik 2/11

Godkända system i vütrum Kraven pü vütrum är idag mycket hÜga. DärfÜr använder man kakel och klinker, och man anlitar behÜriga fackmän fÜr att gÜra arbetet. Efter avslutat arbete Üverlämnas ett Kvalitetsdokument där det behÜriga fÜretaget intygar att arbetet utfÜrts enligt kakelbranschens regler. I dessa anges vilka tätskiktssystem som är godkända och vilka fÜretag som är behÜriga. Tätskikten genomgür omfattande kontroller, där hela systemen testas.

Pü www.bkr.se finns allt du behÜver veta om godkända tätskiktssystem, branschregler samt myndigheters och fÜrsäkringsbolags krav pü vütrum idag.

ByggkeramikrĂĽdet har utbildat behĂśriga fĂśretag och haft branschregler fĂśr vĂĽtrumsarbete under tvĂĽ decennier.

Doris AB

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm TFM t 'ax: 08-702 20 15 info@bkr TF t www.bkr.se

Energieektiv och estetisk inomhuskyla Till skillnad frün andra lÜsningar fÜr inomhuskyla, installeras Uponors system fÜr komfortkyla enkelt och �osynligt� i büde nytt och befintligt innertak. LÜsningen är energieffektiv, integrerad, ljudlÜs och dragfri. Resultatet är behagligare inomhusmiljÜ pü arbetsplatser, i butiker och andra offentliga lokaler, som t ex pü Lindex i Ringengallerian i Stockholm där Uponors komfortkyla stür fÜr en skÜnare shopping- och arbetsmiljÜ.

Installationen utfÜrs snabbt och prydligt och kräver litet utrymme, vilket gÜr att butiker och kontor kan hülla Üppet som vanligt under installationsarbetets güng.

Läs mer om Uponor Komfortpanelsystem pü uponor.se. Även vüra andra system och lÜsningar fÜr värme och vatten i hem och samhälle hittar du där.

Bygg & teknik 2/11

51

Från fabriksbyggnad till modernt kontor Ingenjörsfirman Orrje & Co, som grundades 1947, uppförde i slutet på 1950-talet ett nytt kontorshus på Kapellgränd på Söder i Stockholm. Företaget växte och bytte namn till Scandiaconsult för att i maj 2003, som Ramböll Sverige ingå som del i den danska Ramböllkoncernen. Företaget hade, under olika namn, således haft sin hemvist på Kapellgränd i mer än 50 år då vi i november 2008 flyttade in i ett nytt kontor på Krukmakargatan 21 – en ny adress men fortfarande på Söder i Stockholm.

Anledningen till flytten var att vi behövde nya och större lokaler för den växande personalstyrkan. Det gamla kontoret var trivsamt och fungerade bra, men var i behov av upprustning.

Vid valet av nytt kontor ansåg vi det vara viktigt att ha nära till bra kommunikationer – tunnelbanestationen Mariatorget ligger tvärs över gatan och närmiljön bjuder på en mångfald av restauranger, butiker och kulturutbud.

Huset, kv. Skjutsgossen, är huvudkontor för Ramböll Sverige och kontor för Region Öst med totalt 550 arbetsplatser (18,6 m²/arbetsplats).

Ramböll Sverige som har 1 400 medarbetare ingår i Ramböllkoncernen med 9 000 anställda i ett tjugotal länder. Vi arbetar med allt från projektering av hus och infrastruktur till oljeplattformar.

Tidigare verksamheter i huset

Huset vi valde för vårt nya kontor var en byggnad som uppfördes för AB Gunnar Collijn under krigsåret 1942 som konfektionsfabrik, där man bland annat sydde kostymer och uniformer. Husets arkitekter var N. G:son Friberg och E. Hawerman

52

Artikelförfattare är Johnny Andersson , teknisk direktör, och Patrik Schelin, chef Region Öst, Ramböll Sverige AB, Stockholm.

och byggmästare var Nils Nessen. 1958 flyttade AB Atomenergi in på två våningsplan.

I början av 1960-talet flyttade verksamheten successivt ut ur byggnaden och in kom i stället företaget Nilsson & Johansson, som grundats 1888 och som i början av 1950-talet bytte namn till det mer bekanta Nilsjohan. Företaget hade kontor, lager och viss tillverkning av köksutensilier i huset medan annan tillverkning, till exempel av kastruller, skedde i fabriker i bland annat Mariefred och Linköping. Man anlitade kända formgivare och många av Nilsjohans produkter var välkända och framgångsrika, till exempel konservöppnaren ”Röda Klara” som fanns/finns i många svenska hem.

Deras ”Köksklubben” hade som mest 1,2 miljoner medlemmar.

När företaget upphörde i slutet av 1970-talet stod huset tomt under en tid för att sedan delvis rustas upp som hemvist för Länsrätten i Stockholm, som flyttade in 1979 och ut 2006 då arbetena med det om- och tillbyggda huset påbörjades.

13 500 kvadratmeter plus garage med mera på 2 500 kvadratmeter.

Huset idag. Total investeringskostnad för ombyggnad och tillkomna flyglar: cirka 230 miljoner kronor.

Antal arbetsplatser är idag 550, men kan vid behov ökas till cirka 590.

”Att leva som man lär!”

När vi nu fick möjligheten att tillsammans med fastighetsägaren Vasakronan omforma en gammal industribyggnad med hög energianvändning till ett modernt kontor för vår egen personal tog vi det som en stor utmaning.

Vi arbetar dagligen med utformning av kontorshus åt olika uppdragsgivare, där vi eftersträvar att skapa god, effektiv och

Några utgångsdata för huset

Ursprungligt byggår: 1942.

Ombyggnadsår: 2007 till 2008. I den ursprungliga huskroppen byggdes vinden om till kontorsyta och källaren utvidgades med garage för 37 platser under gården och försågs med relaxavdelning, energicentral och andra serviceutrymmen.

Tillbyggnadsår: 2009 till 2010. I en anslutande etapp byggdes huset till med tre flyglar på den bakomliggande gården.

Flyglarna har vardera fem våningsplan som tillsammans utökade kontorsytan med drygt 3 000 kvadratmeter till totalt

Huset med nya glaspartier i fasaden.

Materialet för de nya flyglarna på baksidan lyftes över med mobilkran.

Huvudkontoret för Ramböll Sverige med entréfasaden mot Krukmakargatan, (kv. Skjutsgossen 8). I bakgrunden till höger syns en av de tre nytillkomna kontorsflyglarna. På yttertaket syns de nya fönsterkuporna till kontorsplanet på vinden, plan 8.

Bygg & teknik 2/11

trivsam arbetsmiljö, låg energianvändning och en uthållig utformning.

De här frågorna är också viktiga och utvärderas i till exempel Bygga Bo-dialogens klassningssystem Miljöklassad byggnad, där vi har deltagit från början i utformning av och kravställandet för systemet.

Det finns gott om olika klassningssystem som alla bedömer energianvändningen hos en byggnad, men i övrigt är mer eller mindre omfattande. Se för övrigt beskrivning av de olika klassningssystemens likheter och olikheter i artikeln ”Varför miljöklassa byggnader – och hur gör man?” i Bygg & teknik nr 5/09. Förutom de två system som vi använt i kv.

Skjutsgossen har vi kollegor inom koncernen som arbetar med klassning av byggnader med LEED och BREEAM, två system som hittills främst använts internationellt.

Tillsammans med Vasakronan bestämde vi att det nya kontoret skulle miljöklassas efter kraven i både Miljöklassad byggnad och Green Building. Det här ger oss en unik möjlighet att testa hur resultaten för en och samma byggnad blir när den testas enligt olika system. Ramböll har också skjutit till forskningsmedel för denna utvärdering där vi bland annat jämför ”vad vi trodde och vad det blev”, det vill säga teoretisk och verklig energianvändning i ett ombyggt kontorshus.

Vi har som stödjande partner således hjälpt Vasakronan med att få huset klassat i det europeiska klassningssystemet Green Building. Det är ett europeiskt system där tyngdpunkten ligger på utformning av energieffektiva byggnader som successivt ska förbättras.

I vårt samarbete med Vasakronan hade vi fördel av att de själva svarar för byggnadens och underhåll och därför var intresserade och accepterade våra förslag till uthålliga systemlösningar med låga brukskostnader.

Parallellt med arbetet med huvudkontoret i Stockholm har vårt regionkontor i Malmö flyttat in i nya egenprojekterade lokaler som utformats i samarbete med fastighetsägaren Midroc Project. Det har gett oss en unik möjlighet att jämföra hur vi lyckats med ett nyprojekterat kontorshus och ett motsvarande om- och tillbyggnadsprojekt. Vi har därmed möjlighet att bland annat utveckla arbetsmetoder för projektering av energieffektiva hus och identifiera vilka åtgärder som ger störst effekt på energianvändning. Vi studerar också beräkningsprogrammets (VIP Energy) precision och brister.

Det nya kontoret för Ramböll Sverige Region Syd i Malmö (kv. Hamnen 21:152).

Skillnad mellan gammalt och nytt

Att projektera och bygga om ett gammalt hus med många låsta förutsättningar är betydligt svårare än vid ett nybyggnadsprojekt med dess större frihetsgrad. Att vårt nya kontor i Stockholm hade byggts under andra världskriget med knapphet på material och resurser gjorde inte uppdraget lättare.

I den här typen av projekt är det speciellt viktigt att de som deltar i arbetet är intresserade och arbetar som ett team med ett gemensamt mål – här var vi lyckligt lottade, samarbetet med fastighetsägaren och andra involverade parter fungerade mycket bra och vi var överens om de delmål som sattes upp och de åtgärder som därför skulle göras.

”Grönt hyresavtal”

Vi har tecknat ett ”grönt hyresavtal” med Vasakronan som ger oss ett incitament i form av en rabatt på hyran om vi kan bidra till att den köpta energin till huset

minskas. Avtalet är till fördel för båda parterna, vilket gör att vi har ett gemensamt intresse av att minska energianvändningen. Den här typen av avtal mellan hyresgäst och hyresvärd borde komma till större användning.

Krav på utformning av det nya kontoret

Att huset ska uppfylla kraven för Green Building och de högsta kraven, det vill säga Guld, vid klassning enligt kraven i Miljöklassad byggnad.

En del av kraven preciserades enligt Svenska Inneklimatinstitutets skrift R1: ● Termiskt klimat: TQ1 (högsta klassen för ”Thermal Quality”) ● Luftkvalitet: AQ1 (högsta klassen för ”Air Quality”) – kräver max 800 ppm koldioxid och ett luftflöde på 1,5 l/(s,m²) ● Ljudkvalitet: NQ1 (högsta klassen för ”Noise Quality”) och ljudklass B ● Ljuskvalitet: Enligt riktlinjer i skriften ”Ljus och Rum”.

Några data om vårt kontorshus i Malmö

Total yta (BTA) 4 500 kvadratmeter vartill kommer tekniska utrymmen. Huset har uthyrningsytor i gatuplanet som användas för till exempel butiker; på plan 5 finns sju små bostadslägenheter. Antal kontorsarbetsplatser: cirka 200.

Bygg & teknik 2/11

Huset i kv. Skjutsgossen 8 byggdes till med tre kontorsflyglar.

53

Planritning av ett typiskt kontorsplan (plan 6) – alla arbetsplatser är lika stora.

Energianvändningen för fastighetsel, värme och tappvarmvatten minskades till 43,3 kWh/(m², år) under perioden maj 2009 till april 2010. Ett värde som med ordentlig marginal ligger under det som krävs i klassningssystemen. Det var en onormalt kall period – en normalårskorrigering skulle sänka värdet ytterligare.

Vår verksamhet är datorintensiv och en bidragande orsak till den låga energianvändningen är att datorcentralen för verksamheten i Sverige är placerad i Stockholmskontoret och därmed bidrar till att vi kan nyttiggöra oss dess förlustvärme (cirka 25 kW) via husets värmepumpar.

Några av problemen med ombyggnadsprojektet

Ett typiskt kontorsplan.

Husets energianvändning var mycket hög när vi började med projektet – den låg på 225 kWh/(m²,år)! – och måste därför

54

minskas drastiskt. Det visade sig vid mätningarna sedan huset tagits i bruk, och som redovisas nedan, att vi lyckats mycket bra.

Vindsplanet försågs med fönster och nytt yttertak.

Byggnadens tegelfasad var vacker men dåligt värmeisolerad och hade stora luftläckage. Ytterfasadens utseende ville vi inte förändra. Den erforderliga tilläggsisoleringen av klimatskalet måste därför ske på insidan av ytterväggarna som, där så var möjligt, försågs med 50 mm termisk isolering. Klimatskalet har också tätats och köldbryggor har åtgärdats. För att spåra dessa energitjuvar har vi termograferat huset både före och efter åtgärderna.

Vid ombyggnaden till domstolsbyggnad hade de ursprungliga höga industrifönstren i fasaden blindats, det vill säga blivit övertäckta i överkant till en tredjedel för att möjliggöra installation av undertak i våningsplanen. Någon uttryckte träffande att huset såg ut att ha ”trötta ögonlock”. Den resulterande våningshöjden under Länsrättsepoken blev därmed endast 2,30 m, vilket vi givetvis ansåg vara otillräckligt.

I samband med att vi bytte ut de tidigare fönstren med sina höga värmegenomgångstal till nya och effektiva fönster (U-värde 1,1 W/m²K) revs undertaken och våningshöjden återgick därmed till att bli 3 m. Fönsterstorleken återställdes till ursprungligt utseende. Fönstren är spröjsade och försedda med utvändiga vindtåliga markiser (markisoletter) på solbelysta fasader.

Bygg & teknik 2/11

Fasaden på den nästan 100 m långa byggnaden var enahanda och bröts enbart av en mindre entré mitt på fasaden. I samband med ombyggnaden försågs fasaden i hela sin höjd på tre ställen med genomgående fönsterband av burspråkstyp. På kontorsplanen ger dessa god utblick och dagsljusinsläpp till bland annat kaféytor och sammanträdesrum. Fasaden mot gatan har också ljussatts med belysning i burspråksbanden som lyser upp fasaden kvällstid.

Fasaden har också förändrats med en större entréport till receptionen. Samtidigt fördubblades också takhöjden i entréhallen genom en stor håltagning i bjälklaget till plan 3. I övrigt har den tunga stommen i byggnaden bevarats, vilket varit fördelaktigt för dygnsutjämning av energiflödena.

Yttertaket var också fuktskadat och dåligt isolerat och det visade sig vid håltagningen för fönster till det nytillkomna sjunde kontorsplanet att betongblandningen man använt vid gjutningen 1942 under kriget innehöll stora stenar som fyllnadsmaterial och också ”råttbon”, håligheter. Taket förstärktes, försågs med nytt yttertak och tilläggsisolerades med 300 mm isolering för att motsvara de krav vi idag ställer.

Förenklat schema som visar byggnadens klimatsystem. Byggnaden har egna kylmaskiner/värmepumpar som kan ta tillvara förlustvärmen från den stora bolagsgemensamma datorhallen. Vid behov kompletteras den egenproducerade värmen med spetsvärme via fjärrvärmenätet. Lokalerna har vattenburen kyla distribuerad via aktiva kylbafflar.

De många konferenslokalerna i huset och samlingssalen i bottenvåningen är försedda med VAV-system som styrs av koldioxidhalten i lokalen.

Tilluftsaggregaten är försedda med roterande värmeväxlare med upp till 80 procent återvinningsgrad.

Vad kunde ha gjorts annorlunda?

I beräkningarna (med datorprogrammet VIP Energy) av energianvändningen under ett normalår, 46,7 kWh/(m²,år), har vi ansatt parametervärden som vi gemensamt ansett vara realistiska och kostnadseffektiva. Det kan vara intressant att se hur förändringar av de ansatta parametrarna påverkar den beräknade energianvändningen.

Om man till exempel: ● ökar läckluftsflödet med 0,3 l/(s,m²), det vill säga med 15 procent, så ökar energianvändningen med 2,3 procent till 47,8 kWh/(m²,år). ● lyckas bli av med alla köldbryggor, så minskar energianvändningen med 5,4 procent till 44,2 kWh/(m²,år). ● minskar ventilationsluftflödet med 15 procent, så minskar energianvändningen med 8,6 procent till 42,7 kWh/(m²,år). ● sänker rumstemperaturen med 1 °C, från 21,7 °C, så minskar energianvändningen med 9,2 procent till 42,4 kWh/ (m²,år). ● tilläggsisolerar resten av fasadytorna invändigt med 50 mm (vilket kräver fukt-

Bjälklaget för plan 1 sänktes för att ge högre fri takhöjd för värmepumpar, kylaggregat och andra installationer.

spärr), så minskar energianvändningen med 13,9 procent till 40,2 kWh/(m²,år). ● skulle minska återvinningsgraden för samtliga roterande värmeväxlare med 15 procent, från nu max 80 procent, så ökar energianvändningen med 22,7 procent till 57,3 kWh/(m²,år).

Tabell 1: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus Klimat Specifik energianvändning Skillnad kWh/(m²,år) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kv. Skjutsgossen Stockholm 57,3 19,6 % Kv. Hamnen 21:152 Stockholm 38,5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kv. Skjutsgossen Malmö 48,2 34,0 % Kv. Hamnen 21:152 Malmö (från 34,7) 31,8

Bygg & teknik 2/11

Jämförelse mellan ombyggnadsprojektet i Stockholm och nybyggnaden i Malmö

För att göra en rättvis jämförelse har vi i beräkningarna med vår datormodell ”flyttat” Malmökontoret till Stockholm, tabell 1. Jämförelsen gäller byggnaderna enbart, det vill säga tomma hus utan inverkan av verksamhetsenergi, men med bibehållet inomhusklimat.

Hur lyckades miljöklassningen?

Vi har uppfyllt kraven enligt Green Building med kanske alltför bra marginal, vilket kan försvåra möjligheterna till framtida förbättringar!

Vi har klarat Silverkraven för Miljöklassad byggnad och är på väg mot Guld. Det 55

som återstår är att ljudkraven hittills inte uppfyllts för Guldkravet, vilket kräver att tätningar mot luftburet ljud förbättras för samtals- och konferensrum (en entreprenadanmärkning som ännu inte åtgärdats).

Slutsatser – hur lyckades vi?

Teori och praktik: Den uppmätta energianvändningen, exklusive verksamhetsenergi, blev 14 procent lägre än beräknat, 43 kWh/(m²,år) mot beräknat 51 kWh/ (m²,år).

Ombyggnad kontra nybyggnad: Bra resultat i båda fallen – kv. Skjutsgossen

(ombyggnad) ligger 53 procent under kraven i Boverkets byggregler (BBR).

Kv. Hamnen (nybyggnad) ligger 57 procent under BBR-kraven. Åtgärder för låg energianvändning: För kv. Skjutsgossen – byggnadsförbättringar och utformning av de tekniska systemen; för kv. Hamnen – de tekniska system samt husets byggnadstekniska utformning.

Beräkningsverktygets precision: Bra, men de beräknade värden blev något högre än de verkligt uppmätta. Viktigt att få

Entrén i färdigt skick.

56

stora energiposter rätt, verksamhetsenergi har stor påverkan, rätt klimatdata in- och utvändigt har stor betydelse.

Hur bör arbetet läggas upp?

Rådgivning till beställaren: Börja med att tillsammans med beställaren formulera realistiska energi- och inomhusklimatkrav i relation till investerings- och driftskostnader. Våga sätta mål från början.

Arkitekten: Gå igenom resultatet av energiberäkningen, baserad på skissförslag, tillsammans med alla inblandade och diskutera för- och nackdelar med olika möjliga utformningar, glasegenskaper, orientering.

Byggkonstruktören: Låt konstruktören utföra energiberäkningar avseende optimal isoleringstjocklek, luftläckage, utformning av köldbryggor, fönsterval.

El/Styr: Beräkning av dagsljusfaktor och effekt för belysning. Ha en dialog i ett tidigt skede med beställaren, och eventuellt VVS, om vilket styrsystem som är lämpligt för byggnaden.

VVS: Utför energisystemstudier/simuleringar för att utreda vilka installationsoch byggtekniska system som är lämpligast för byggnaden och är kostnadseffektiva och långsiktigt uthålliga. De tekniska systemen har en kortare livslängd än byggnaden i övrigt, vilket ställer krav på flexibilitet och generalitet.

■

Bygg & teknik 2/11

Ombyggnad av Kvarteret Pelarbacken Mindre 23 Pensionsbolaget AMF beslutade 2008 att totalrenovera sin fastighet i kvarteret Pelarbacken på Södermalm i Stockholm. Målet var att få en modern och energieffektiv kontorsfastighet. För att fastigheten skulle få ett nytt ansikte utåt beslutades bland annat att en ny stor entré skulle öppnas upp mot Östgötagatan.

Den ursprungliga fastigheten uppfördes mellan 1959 och 1964. Arkitekter var Tore Magni och Göran Samson. Byggherre var Ingenjörsfirman Orrje & Co. 1989 tillkom en tillbyggnad inne på gården. Det så kallade ”Gårdshuset” står vridet 45 grader i förhållande till de omkringliggande norra, södra, västra och östra ”skeppen”.

Med början i januari 2009 påbörjades en totalrenovering av byggnaden och det-

ta omfattar bland annat rivning till stomrent, nytt tak, nya plåtkassettfasader, nya el-, ventilations- och värmesystem, samt hyresgästanpassningar för både gamla och nya hyresgäster.

Låg energiförbrukning är i fokus, därför kommer byggnaden att utformas så att kraven för ”Green Building” uppfylls och överträffas. Genom att byggnaden öppnas upp mot gatan och ges en ny fasad bidrar den även till att lyfta de omgivande gatorna.

handlingskedet levt vidare och byggts på vart efter projektering har gått framåt.

Att börja med en tredimensionell projektering i ett ombyggnadsprojekt är inte alltid en självklarhet. Att genomföra en tredimensionell projektering i ett ombyggnadsprojekt kräver att man håller reda på de mått som är väsentliga för projektet. Att ”mäta in” hela huset kan vara en omöjlig-

Tredimensionell projektering

I början av projektet, när programhandlingsskedet startat väcktes frågan om tredimensionell projektering och Building Information Model (BIM). Vi, Tyréns, tog på oss arbetet att modellera upp befintlig stomme utifrån befintliga relationshandlingar. Denna tredimensionella modell fick sedan ligga till grund för fortsatt projektering för övriga konsulter. En modell skapad utifrånFLEXIBILITET befintliga handOCH GENERALITET lingar är inte på millimetern korrekt utVar med och skapa ditt eget kontor ifrån verkligheten, men • Varje plan kan delas för upp till 5 hyresgäster Lokalernamodellen lämpar sig väl för har både öppen och rumsinENTRÉER OCH LOGISTIK delad planlösning och detsam¿nns goda möjligheter att fortfarande spelat stor roll vad gäller • Huvudkommunikationen samlad på gården själv påverka kontorets utformning. Som hyresgäst modell.

Trygghet ordning och förståelse kan fördu projektet.

- Tredimensionell hyra ett eller ÀeraNåg plan. Ytskikten väljs för att • Utrymningstrapphus i hörnen kan användas för ljusa ochvisade sammanhållande miljöer som bakinternkommunikation om Àera plan disponeras.

Fastigheten är låst och har passagekontroll i huvud• Två huvudentréer. ra kontrollmått gjordesskapa och det sig grund till verksamheten. Ljusa ask golv, glaspartier entréerna Kapellgränd och Östgötagatan. Tillträde till Förberedda lägen för konferensrum, pentryn och • Två huvudtrapphus innergården. att påfastigheten i verkligen har kombinerar blivit något och textilier kvalitet och ljuddämpning. och från garage sker alltid med passagekontroll.

Kortfakta• Pelarbacken wcgrupper ¿nns jämt fördelade på planet. nya installationer i huset ser till att inomhusmiljö, • Fyra personhissar.

Via digitala informationsskärmar i entréerna slussas skev i förhållande till Helt de teoretiska måtklimat, ljus och luft är av god kvalitet.

Beställare/fastighetsägare: AMF Pension vägglägen i fasad• Förberedda ljudisolerade kunder och besökare till sittande hyresgäst.

• Två lasthissar till plan 2. ten.

Som mest hade vi en felmarginal på apparaterna ger Àexibel väggplacering Arkitekt: White Arkitekter 80parkeringsplatser mm, men på de huvudsakliga bygg• Garage med 124 och infart Typplan: 14,0 kvm/plats genom AB fasadapparater • Tilluft Nya entréer Konstruktör: Tyréns från Kapellgränd. nadsdelarna låg felmarginalen under 10 Entréerna skapar Àöde i huset samtidigt som de gör • 2336 kvm LuftÀ öde 2l/s och kvm • Elprojektör: Ramböll Uppsala fastigheten öppen och lättillgänglig från gatan.

• Trapphus A ansluter till Katarinagaraget mm! och 128 i • 160 arbetsplatser varav 32 i cellkontor förConsult elkraft i mittzon och fönsterbänk • Kanalskena Artikelförfattare är Linus Malm och VVS-projektör: LEB AB • Hyresgäster kan gå Den torrskodda hela vägen från öppet kontorslandskap tredimensionella modellen har seHenrik Zester, Tyréns, Stockholm.

Entreprenör: Veidekke Bygg AB Slussen.

• 80% öppet, 20% dan under systemhandlingsskedet ochcellkontor bygg•

13 tysta rum

Trapphus

Förberett för konferens

WC/Städ

Teknik

Förberett för pentry

Terrass

Plats för angöring

0M

Bygg & teknik 2/11

Situationsplan

5M

10M

57

het då många lätta konstruktioner eller möbler kan stå i vägen för stommen eller för de delar man behöver ha in i modellen.

Laserscanning är på intåg, men ännu ingen vanlig metod. Varför vi valde att i detta projekt påbörja en modellering utifrån befintliga handlingar var för att handlingarna var i väldigt god kondition. Nästan alla byggnadsdelar fanns redovisade och efter vår måttkontroll fanns det tillräckligt många skäl att gå vidare med modelleringen. Visst har vi upptäckt fel och brister, detta har arbetats in vartefter det upptäckts ifrån platsbesök av både oss och arkitekt.

Projektets olika tredimensionella modeller har samordnats och samgranskas, men harKallkanske främst använts i produkluft tionsskedet för förståelse och kommuniVarm luft Förbättrad isolering kation mellan olika aktörer. Bland annat har projekteringen av det nya glastaket haft oerhörd stor hjälp av att befintlig stomme har funnits tredimensionellt för att leverantören skulle kunna förstå hur taket ska se ut.

Entreprenören, Veidekke, har även använt modellen för sin egen satsning på virtuellt byggande och det Veidekke kallar för MI – medarbetarinvolvering. De tredimensionella modellerna har vi tillsammans med Veidekkes personal kopplat med tidplaner, så kallade fyrdimensionella modeller. Med hjälp av dessa simuleringar har vi kunnat visa samtliga medarbetare vad som kommer att hända på ett visst plan under en treveckorsperiod.

Energi och ventilation

Ventilationen i huset var ett problem när man startade projektet. Idag är kraven högre på komfort och luftflöde per kvadratmeter. Kravet som nu ställdes var 2 l/s och kvadratmeter. För att åstadkomma detta var man tvungen att hitta en lösning i den befintliga stommen. ”Gårdshuset” har en mer modern stomme från 1990-talet och här fanns det utrymme för att ändra ventilationssystemet. I ”skeppen” var det klurigare. Befintligt ventilationssystem var uppbyggt på att från- och tilluftskanaler var ingjutna i bjälklaget och tillsammans med den konstruktiva balken (armerad betongbalk) skapade en 2,4 m bred ”balk” mitt i huset. I denna balk gick då frånluften direkt ut vid tak och tilluften gick i bjälklaget ut till fasad och till fönsterbänksapparater vid fasad. För att klara kravet på luftmängden vände man på flödet i frånluftskanalen och hade därmed skapat dubbel så mycket tilluft. Frånluften tar man istället centralt i varje hörn av huset i de befintliga hisschakt som tas ur bruk för att kunna skapa detta dubbla flöde.

I början av projektet var man osäker på om det skulle gå att använda befintliga frånluftskanaler och en del utredningar gjordes för att se om man kunde riva ”balken” istället. Detta blev aldrig aktuellt och skulle också medfört mycket omfattande tung rivning.

58

Energi- och ventilationslösning i kv Pelarbacken.

Reflekterande och isolerande glas

Tung stomme

Central frånluft

Närvarostyrd belysning

Tilluft genom bjälklag

Vi har i projektet även lyckats få byggnaden att uppfylla kraven för ”Green Building”: ● Energianvändningen minskas med 53 procent, från 169 kWh/m² och år till mindre än 80 kWh/m² och år. ● Helt nya installationer. ● Huset kommer att förses med grön fjärrvärme. ● Kylbehov och värmebehov reduceras genom att internvärme ackumuleras i byggnadens tunga stomme – Low Amplitud Control (LAC). ● Isolering av tak och byte av fönster.

Nya fönster släpper in ljus men inte värme. ● Effektiva plattvärmeväxlare gör att eftervärmningsbehovet av tilluften i stort sett uteblir. ● Material väljs med hög kvalitet och lång hållbarhet. ● Dagsljusreglerat och närvarostyrt belysningssystem. ● Installation av energiblandare minskar tappvarmvattenförbrukningen.

Konstruktörens uppgift

När det blev klart att en av fastighetens största hyresgäster skulle flytta ut ville AMF passa på att utreda om det var möjligt att föryngra fastigheten. White Arkitekter och Tyréns kontaktades för att på ett tidigt skede göra diverse utredningar.

Däribland undersöktes om man kunde ut-

öka fastigheten med en till tre våningar.

Under ett skede av processen diskuterades även om man kunde göra om fastigheten till en bostadsrättsförening.

AMF beslutade 2008 att gå vidare med en totalrenovering av fastigheten där målet var att få en modern och energieffektiv kontorsfastighet. För att fastigheten skulle få ett nytt ansikte utåt beslutades bland annat att en ny stor entré skulle öppnas upp mot Östgötagatan. Andra åtgärder som påverkat stommen: ● Befintliga fläktrum på taket ska flyttas ner till plan 2 för att göra plats för nya takvåningar. Detta medför även stora håltagningar i stabiliserande väggar i plan 2. ● Befintliga hisschakt används som frånluftsschakt och därmed krävs fyra nya hissar. Detta har medfört större håltagningar och avväxling av bjälklag. ● Befintlig innomhuspool i plan 2 rivs ● Nytt glastak över gården. Befintligt glastak har haft problem med läckage och man ville dessutom ändra glastakets utformning med tanke på de nya hissarna.

Avväxling mot Östgötagatan

Idén att öppna upp för en ny entré mot Östgötagatan kom tidigt i projektet. Befintlig entré mot Kapellgränd behålls och Principsektioner, energisystem entréerna tillsammans skapar flöde i huset samtidigt som de gör fastigheten öppen och lättillgänglig från gatan.

Bygg & teknik 2/11

Den nya entrén krävde att tolv stycken fasadpelare, sex stycken i fasaden mot Östgötagatan samt sex stycken i fasaden in mot gården, måste rivas. Lösningen för att avväxla pelarna blev komplex ur ett konstruktivt synsätt, då varje pelare för ned cirka 20 ton.

Första idén var såklart att placera en konventionell balk, typ H-profil, i erforderlig storlek. Balken skulle sedan läggas in på insidan av pelarraden. Hur skulle

man få dit balken? Hur klarar man eventuella sättningar då pelarnas kapas av?

Den befintliga konstruktionen utgjordes av en betongbalk i mitten av huset vilandes på pelare c/c 8 m. Betongbalken fungerar som en linjeupplag för bjälklaget som ute vid fasad istället fungerar som ett pelardäck där pelare 300 x 250 c/c 1,15 m bär bjälklaget. Skulle man ersätta de pelare som skulle rivas med en balk på insidan skulle risken vara stor att pelare från ovan liggande våningar stansar ut bjälklaget. Med denna risk i åtanke hade man varit tvungen att förutom avväxlingsbalk varit tvungen att förstärka pelarna på våningen ovanför och även ta hand om den excentricitet som uppstår.

För att komma ”in under” pelarna på våningen ovanför kom alternativet fram att sätta två balkar på vardera sida om de befintliga pelarna. På detta sätt skulle man kunna få ner lasten i balkarna centriskt. Men i och med att bjälklaget slutar med pelaren skulle man vara tvungen att på något sätt få in lasten till den yttre balken.

Som beskrivits ovan fungerade fasaden som ett pelardäck och det fanns då en idé att försöka behålla den konstruktiva lastnedföringen. Därmed återstod bara ett alternativ. Att med två balkar på vardera

Entrén börjar ta form.

Bygg & teknik 2/11

sida om pelarraden föra in lasten från de befintliga pelarna till balken genom att ”hålla i” varje pelare. Att låta skruv ta lasten ifrån pelarna till balken skulle förmodligen aldrig gå. Kantavstånd och begränsat utrymme skulle göra det omöjligt att ”bara” bulta pelarna till balken. Nu började diskussionen om friktionsförband med förspänning eller varför inte lim!?

Hur skulle då de två balkarna kunna limmas fast till pelarna och dessutom kunna förspänna balken för att inte få sättningar upp i huset. Lösningen utgjordes av att man först limmar plåtar till de befintliga pelarna. Med överstora hål kunde sedan balkarna förspännas för att sedan kunna skruvas till de plåtar som limmats fast på pelaren.

Efter samtal med Sika framkom att vidhäftningskapaciteten mellan betong

1. Pelare HEB 300 monterades i vardera ända av den tänkta avväxlingen.

2. Pelarna slipades rena cirka 1 meter ned från överkant. Detta för att säkerhetsställa att epoxilimmet skulle få vidhäftning mot frisk betong.

3. Plåtar försedda med skruvhål limmades med epoxi mot pelarna. Limtryck erhölls genom att man spände ihop plåtarna med fyra stycken stålskruvar M16. Dessa var endast till för att få erforderligt limtryck. För att försäkra sig om att epoxin skulle hålla för vidhäftningen som den var beräknad för gjordes vidhäftningsprov på varje pelare.

4. Avväxlingsbalkarna placerades i sina lägen och förankrades till HEB 300-pelarna.

Vid detta läge skruvades balkarna ihop med fyra stycken stålskruvar M24 per plåt och pelare, skruvarna spändes dock ej i detta läge . Hålen i balkarna gjordes överstora för att man skulle kunna böja ned balkarna för att erhålla en viss förspänning. Varje skruv försågs med en bricka av plåt med hål för M24.

5. Balkarna förspänndes genom att balkarna böjdes ned cirka 4 mm med hjälp av domkraft. I detta läge svetsades brickorna mot livet runt om. På detta sätt fick man en förspänning i balkarna när domkraften släpptes.

6. Skruvarna drogs åt och därefter kunde samtliga pelare kapas av och man hade fått sin öppning för den nya entrén.

59

Balken på plats och pelarna kapade.

och stål ligger mellan 2 och 3 MPa. Vid beräkningarna valdes det lägre värdet.

Med en limyta på 0,6 x 0,25 m² per fästplåt blir vidhäftningskapaciteten cirka 30 ton per plåt, det vill säga 60 ton per pelare. Efter samråd med Sika föreskrevs på ritningarna att man på varje pelare skulle göra vidhäftningsprover för att bekräfta att man minst uppnådde 2 MPa i vidhäftningskapacitet. Detta uppfylldes för varje pelare.

Slutresultat blev då följande att balkarna utgörs av fyra stycken svetsade Uprofiler 800 mm höga med tjocka liv (15 mm) och i förhållande ganska knubbiga flänsar (100 x 40 mm). Balkarna placerades två och två, en på var sida om pelarraden.

■

Kvarteret Pelarbackens nya entré mot Östgötagatan.

THERMISOL READYMIX – lättare kan det inte bli

STEG 1 THERMISOL READYMIX

STEG 2 VATTEN

STEG 1 BLANDNING

Genom att helt enkelt blanda Thermisol readymix med vatten får man ett termiskt isolerande lättviktsunderlag (EPS-betong) som kan användas för isolering av både golv, tak och väggar (med eller utan fall) och utfyllnad av hål och sprickor där isolerings plattorna inte sluter helt tätt.

SE FI THE LMEN OM RM PÅ READ ISOL THE YMI X RM ISO L.S E 60

FÖRDELAR

ANVÄNDNING

Med Thermisol Readymix får du en betong som: h bara behöver tillsats av vatten h är lätt att hantera och använda h lätt fyller ut sprickor och hål h är effektiv mot köldbryggor

Materialet kan användas i samband med: h isolering av tak, golv och väggar h isolering med eller utan fall h färdigställande tätskikt h takterasser

Läs mer om Politerm Readymix och olika påsstorlekar på www.thermisol.se

Bygg & teknik 2/11

Föroreningar i renoverade golv som kan påverka inomhusmiljön:

Kemisk nedbrytning av material i golvkonstruktioner Kontroll av föroreningar i betongbjälklag – inför en hyresgästanpassning är mycket ovanligt. I äldre byggnader har det sannolikt under åren inträffat olika typer av skador.

Fukt kan ha orsakat kemisk nerbrytning av material som limmer och mattor och fukt kan ha gett upphov till mikrobiell aktivitet och därmed skador av mikrobiell karaktär med emissioner från denna där även elak lukt ingår.

Hur ofta kontrolleras betongbjälklag inför en ombyggnad med avseende på föroreningar som kan ha adsorberats i betongen? Jag har aldrig varit med om att detta har gjorts inför en ombyggnad däremot vid många tillfällen efter att ombyggnaden är klar och då personal klagar på diffusa besvär som de misstänker beror på inomhusmiljön.

Några anmärkningsvärda fel och brister kan inte konstateras vid fuktindikationer/fuktmätningar eller vid mätningar av inomhusluften med avseende på ”kemiska ämnen”.

Vid en fördjupad kontroll av betongbjälklaget under mattan där både mätningar under matta (luftprov enligt särskild metod) eller uttagna materialprov på avjämningsmassa/betong där detta bilas ur och sedan analyseras enligt särskild metod (Bygg & teknik 8/06), där ämnen som utsöndras från det tagna provet analyseras som vanliga luftprov. Detta kan ge en bra orientering över vad som hänt under åren som gett föroreningar som adsorberats i bjälklagskonstruktionen. Det som främst brukar ha påverkat är kemisk nedbrytning av lim och mattor.

Golvbeläggningar och lim tar skada av alkalisk fukt från underliggande betongbjälklag. Skadan innebär att mattor och lim bryts ner kemiskt. Även om bjälklaget är ”torrt” när kontroller görs och material-

Artikelförfattare är Lasse Iisakka, utredningsingenjör SBR, ByggMiljöGruppen, Solna.

Bygg & teknik 2/11

prover tas så kan gamla betongbjälklag innehålla ämnen från skador som inträffat sedan byggtiden. Efter byggtiden kan byggfukten ha varit så hög att en kemisk nedbrytning av lim och mattor startade. Ämnen från denna nerbrytning tränger ner i betongbjälklaget. När det gäller kemisk nedbrytning av limmer och plastmattor så kan man hitta en del signifikanta ämnen som visar denna nedbrytning.

Nedbrytning av lim och mattor

Vid nedbrytning av lim och mattor bildas n-butanol och 2-etylhexanol. Dessa ämnen används som indikationsämnen på kemisk nedbrytning på grund av alkalisk fukt. Fukt i cementbaserade produkter får högt pH-värde – fukten blir alltså alkaliskt (basiskt), vilket är motsatsen till surt.

Fukten i cementbaserade produkter får pH-värden 11 till 14. Det högsta pH-värdet man kan få är pH 14, vilket är samma pH-värde som i koncentrerad lut. pH 7 är neutralt och under pH 7 är det surt.

tillförs med limfukt desto större blir risken för kemisk nedbrytning på grund av alkalisk fukt. Mängden lim och öppettider för lim innan mattan läggs har stor betydelse för hur mycket vatten som tillförs konstruktionen via limfukt (Bygg & teknik 5/04). Sannolikt är det så att om betongbjälklaget torkat till godkänd nivå så är det vattnet i limmet som bestämmer om alkaliskt nedbrytning kan komma att ske. Detta innebär att mängden lim och limningstekniken är betydelsefull för om skador på grund av alkaliskt fukt ska kunna uppstå.

Avjämningsmassa/kaseinspackel 1977 till 1983

Fukt tillförs med limfukt, när vattenbaserade limmer används. Ju mer fukt som

Problem med inomhusmiljön på grund av avjämningsmassa av en typ som innehöll kasein (protein) är ganska välkänt. Denna typ av avjämningsmassa (flytspackel) fanns under perioden 1977 till 1983. Då detta kaseininnehållande flytspackel las på fuktig betong bröts kaseinet ner under inverkan av alkalisk fukt. Ett nedbrutet kaseinspackel avger bland annat ammoniak. Detta kan dock inte mätas enkelt i rumsluft, men går att indikera under mat-

1. Vald provplats.

2. Mattan bortskuren.

3. Spackel/betong bilat och taget som prov.

4. Taget prov förpackat i aluminium för transport till laboratorium.

Fukt via limmet

61

tan med så kallade reagensrör avsett för ammoniakmätning. Rumsluften kan vid vanliga inomhusmiljöundersökningar med exempelvis VOC-mätningar visa sig vara bra. Inga höga totalhalter eller enskilda ämnen framkommer som visar att något är anmärkningsvärt fel med luftkvalitén.

Många personer får alltså besvär med slemhinnor och hud och ett allmänt sämre mående på grund av kaseinspackel detta samtidigt som inomhusluften är ”bra” – enligt gjorda kontroller av luftkvalitén.

Mätningarna under mattan visar dock att där finns det föroreningar. Slutsatsen av detta blir då som oftast att åtgärder görs som förhindrar att det som finns under mattan i spackel och som trängt ner i underliggande betong kan nå rumsluften – även om inget fel kan mätas i rumsluften – varken innan åtgärder är gjorda och naturligtvis inte efter att de är gjorda heller. Vad visar detta? Det finns uppenbart skador som kan mätas och konstateras under mattor och i underliggande spackel och betong som påverkar inomhusmiljön så att människor får märkbara symptom.

Detta samband är förhållandevis välkänt i skadeutredningsbranschen. Erfarenhetsmässigt vet vi att processer med kemisk nedbrytning av material och föroreningar i förhöjda halter under mattan och föroreningar som trängt ner i betongen uppenbart ger besvär med påverkade slemhinnor och hud samt allmänt negativt påverkat allmäntillstånd. Detta tyder naturligtvis på att det finns irritanter som avgår från skadan under mattan och i betongen som vi inte kan mäta i rumsluften men som påverkar människorna.

Många byggnader med kaseinspackel har åtgärdats sedan problemen med dem upptäcktes. Nya ärenden med byggnader med kaseinspackelproblem är inte längre så vanliga som det var för tio till femton år sedan. Detta beror naturligtvis på att de allvarligaste skadorna med detta spackel har åtgärdats.

Renovering och hyresgästsanpassning

Det som dock framkommer ibland numera är byggnader som renoverats eller hyresgästanpassats så upplever personal som vistas i dem att något irriterar dem och att misstankar framkommer om att luften i huset inte är bra. När mätningar på luftkvalitén görs så visar dessa mätningar att luften är bra. När sedan en djupare kontroll görs där skador under mattor eftersöks så kan det ibland framkomma höga halter av ämnen som man vet kommer från kemiskt nedbrytning av limmer och mattor. Dessa skador är ofta en kombination av vad som hände för länge sedan då mattor las för tio, femton och till och med för mer än tjugo år sedan. Vid renoveringen eller hyresgästanpassningen har de gamla mattorna tagits bort och spackel/betong har ofta slipats och ny avjämningsmassa har påförts tillsammans 62

med en primer som bland annat har till uppgift att förbättra vidhäftningen så olika skikt inte ska släppa från varandra. På detta limmas vanligtvis en plastmatta eller en linoleummatta med ett vattenbaserat lim. Vad händer i denna konstruktion i samband med de gjorda åtgärderna, där kanske en primer har tillförs och där fukt tillförs med limmet och en ny matta läggs? Det är nog så att ingen vet det.

Man kan få en del kunskap genom att ge sig på en nyrenoverad och återställd yta och undersöka. Detta har ibland gjorts då personal i ett nyrenoverat hus upplevt att något är ”fel”. Personal upplever besvär med slemhinnor och hud och ett sämre allmäntillstånd. Luftmätningar görs och mycket annat som görs i en vanlig inomhusmiljöutredning. Slutsatsen blir ofta att inget fel eller ingen skada har framkommit. I dessa lägen har det vid tillfällen gjorts vidare undersökningar, där prover har tagits under mattor för att undersöka om det finns skador där som kan ses som anmärkningsvärda. I detta skede kommer det ibland fram synpunkter på att ”varför mäta under mattan”? Personalen är väl inte där? Detta är förståliga synpunkter då det naturligtvis är rumsluften som är det viktiga. Men då det är så att föroreningar under mattor och som främst kan konstateras bara under mattan verkar påverka människor som går på mattorna… ja, då tycker jag att vi får mäta under mattorna – ibland. Vad kan man då finna där? Det som kan komma fram är exempelvis:

Mätbara indikationsämnen vid nedbrytning av limmer och mattor

Fall 1. Låg halt av n-butanol, låg halt av 2-etylhexanol och låga halter av glykoletrar. Detta visar att problem med nedbrytning av limmet under mattan och mjukgörare i mattan på grund av alkalisk fukt inte föreligger.

Fall 2. Hög halt av n-butanol, låg halt av 2-etylhexanol och hög halt av glykoletrar.

Detta visar att limmet inte torkat ordenligt.

Fall 3. Hög halt av n-butanol, hög halt av 2-etylhexanol och låg halt av glykoletrar.

Detta visar att problem med nedbrytning av lim och mjukgörare föreligger.

Fall 4. Låg halt av n-butanol, hög halt av 2-etylhexanol och låg halt av glykoletrar.

Detta visar att nedbrytning av lim och mjukgörare skett för länge sedan. Alkalisk fukt har sannolikt tidigare gett upphov till skada. Det är troligen en gammal skada.

(Fallen är tagna från Chemik Labs hemsida).

Dessa indikationsämnen som kan mätas under mattan är ofta låga i rumsluften.

Nu finns det inte heller något som talar för att dessa indikationsämnen är de som ger besvär med slemhinnor och hud i de låga halter som de förekommer i rumsluften. Syftet med mätningarna under mattan är för att undersöka om det finns en skada

i golvkonstruktionen som kan ses som anmärkningsvärd. Ibland framkommer det så höga halter av de indikationsämnen som mäts att en skada i golvkonstruktionen sägs föreligga. Det kan vara en blandning av ämnen från nedbrytning av limmer och mattor som skett för väldigt länge sedan och ämnen från en renovering som gjordes för två till tre års sedan.

Om det legat en linoleummatta på ett fuktigt bjälklag (kan ha varit fuktigt för länge sedan, det händer också att mattor limmas på befintliga mattor, vilket är ett problem i sig själv – detta ska vi dock inte gå in på här nu) kan det också framkomma ämnen som kopplas ihop med en mikrobiell skada.

Skador i golvkonstruktionen och ämnen i rumsluft

Dessa påtalade skador i golvkonstruktioner går inte att påvisa med luftkvalitetsmätningar i rumsluft. Personal upplever besvär med slemhinnor, hud och ett sämre allmäntillstånd och samtidigt kan inga anmärkningsvärda brister konstateras i rumsluften men skador och brister har konstaterats i golvkonstruktionen under mattan.

Slutsatser

Slutsatsen av dessa konstateranden då en inomhusmiljöutredning är gjord och inga anmärkningsvärda brister har hittats i byggnaden eller i rumsluften men, som konstaterats under mattan i betongen, är att åtgärder kan göras som hindrar eller åtminstone försvårar ämnen/irritanter att kunna nå rumsluften. Dessa ämnen/irritanter som ger hälsobesvär är idag inte kända. Att det finns ett samband mellan fuktiga byggnader och byggmaterial och hälsobesvär kan sägas. Men vilka ämnen eller vilka kombinationer av ämnen som ger hälsobesvär är idag okänt.

Råd

Inför större ombyggnader och förändringar bör man göra undersökningar som visar vilka föroreningar som finns i betongbjälklaget innan återställning görs med nya golvbeläggningar och innan personal flyttat tillbaka. Det blir mycket billigare och skapar mycket mindre problem med flytt av verksamheter. Om anmärkningsvärda skador framkommer kan åtgärder göras som förhindrar dessa att nå rumsluften.

■

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 2/11

Bygg&Teknik2011-2_Layout 1 2011-02-08 16.07 Sida 1

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inomoch utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Tandad Bra har blivit ännu bättre!

Det är i grunden samma konstruktion som Kåbe Originalmatta men gummilamellerna är tandade för ännu bättre avskrapningsförmåga och halkskydd.

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe-Mattan har låtit SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut göra tester på avskrapningseffekten. Den blev hela 13.4% bättre jämfört mot den icke tandade mattan.

Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Miljöcertifiering av byggnader har fått stort genomslag de senaste åren. För ett år sedan initierade WSP, NCC, Stockholms stad och IVL Svenska Miljöinstitutet ett utvecklingsprojekt för att ta ytterligare ett steg och utvärdera hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Initiativet väckte stort intresse hos andra aktörer och projektet har nu blivit nationellt med representanter från statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, arkitekter, konsulter, energibolag, verksamhetsutövare, organisationer och forskare.

Projektets syfte är att skapa en dialog och samverkan mellan dessa aktörer, för att diskutera om och hur internationella system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan användas i Sverige. Studien omfattar i det första steget en utvärdering av systemet BREEAM Communities.

Intresset för att miljöcertifiera byggnader har blivit stort hos byggherrar, fastighetsägare och investerare. Vid exploatering av stora områden är det intressant att inte bara miljöcertifiera byggnaderna, utan även hållbarhetscertifiera hela stadsdelen.

För att lyckas med hållbarhetscertifieringen behövs samverkan mellan alla parter som omfattas av planering, projektering, produktion och förvaltning av en stadsdel. Byggherrar, fastighetsägare, kommuner, energibolag med flera kan genom samverkan hitta bättre, effektivare

Artikelförfattare är Sanna Brattfors, WSP Security, som arbetar med trygga boendemiljöer, vilket är en del av hållbar stadsutveckling och Ann-Kristin Karlsson, WSP Environmental, projektledare, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.

64

Vad är miljö- och hållbarhetscertifiering?

I Sverige används framför allt miljöcertifieringssystemen BREEAM, LEED och Miljöklassad byggnad. Miljöcertifiering av byggnader kan konkretisera byggherrens miljöarbete och göra det mer synligt och jämförbart. Byggherrar kan påvisa att deras byggnader som når höga betyg är utformade på ett miljömässigt bra sätt, vilket kan ge fördelar vid ansökan om markanvisningar och öka fastigheternas marknadsvärden. Ett exempel är Blekinge tekniska högskola i Karlskrona, som är Sveriges första nyproducerade Miljöklassad byggnad som har fått betyget Guld enligt det svenska systemet. Kruthusen var byggherre, Peab entreprenör och WSP hade samordningsansvar för miljöcertifieringen.

Blekinge tekniska högskola i Karlskrona var Sveriges första nyproducerade Miljöklassad byggnad som fick betyget Guld.

Från vänster Alf Holgersson, platschef, Thomas Aronsson, arbetschef, och Tatjana Zeidler, miljösamordnare.

BREEAM Communities är ett klassnings- och certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Systemet omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och bedömer åtta kategorier (Climate & Energy, Resources, Place shaping, Transport & Movement, Ecology & Energy, Buildings, Business & Economy, Community) och innovationer. Inom dessa åtta kategorier finns det cirka 50 frågor framtagna för att underlätta och styra klassningen. Organisationen BRE har utvecklat bland annat BREEAM Communities. LEED Neighborhood Development är ett annat certifieringssystem för stadsdelar.

Styrgruppen för projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Per-Arne Nilsson och Sven Orefelt finns inte med på bilden. Med på bilden är även Christina Salmhofer, Stockholms stad och Magnus Grahn, WSP. Från vänster: Jonny Hellman, Christina Salmhofer, Royne Söderström, Angelica Andersson, Ann-Kristin Karlsson, Ingmarie Ahlberg, Tomas Gustafsson, Åke Iverfeldt, Magnus Grahn och Lisa Rehnström.

Bygg & teknik 2/11

och mer innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling.

För att genomföra utvecklingsprojektet har det skapats en projektorganisation som består av en styr-, projekt- och referensgrupp. Styrgruppen har en beslutande roll och ansvarar för budget och projektledning. Styrgruppen består av: ● Ann-Kristin Karlsson, WSP (projektledare) ● Jonny Hellman, NCC (biträdande projektledare) ● Åke Iverfeldt, IVL Svenska Miljöinstitutet ● Ingmarie Ahlberg och Tomas Gustafsson, Stockholms stad ● Lisa Rehnström, Norrköpings kommun ● Per-Arne Nilsson, Malmö stad ● Royne Söderström, Umeå kommun ● Angelica Andersson, Peab ● Sven Orefelt, Diligentia.

Projektgruppen har en beredande funktion, vilket innebär att ta fram underlag och dokumentation till styrgruppen. I projektgruppen finns representanter från NCC, Peab, WSP, IVL , Stockholms stad, Norrköping kommun, Malmö stad, Umeå kommun, Energimyndigheten, Trafikverket, White, KTH, Diligentia, Göteborg Energi, Atkins, Sweden Green Building Council och Stockholms hamnar. En arbetsgrupp med personer från IVL, White, WSP och KTH ansvarar för förberedelser och redovisning. Robert af Wetterstedt på WSP är arbetsgruppsledare.

Det finns även en referensgrupp som granskar och ger synpunkter till projektgruppen under hela projektet. Referensgruppen består i nuläget av representanter från Vasakronan, KTH och Göteborg stad. Det pågår även diskussioner med andra aktörer om medverkan i projektet.

Medverkande aktörer bidrar med pengar och/eller egen tid. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) är också en finansiär till projektet.

Det är inspirerande att se den entusiasm som finns hos samtliga medverkande i projektet. Styrgruppen hoppas att projektet väcker intresse även hos andra aktörer och att dessa kommer till projektets seminarier och framför synpunkter till styrgruppen under projektets gång.

Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

2010 blev Stockholms stad utsedd till Europas första miljöhuvudstad. Stadens miljö- och klimatmål är att minska utsläppen av växthusgaser till 3,0 ton per invånare år 2015. Stockholm stads mål är att vara en fossilbränslefri stad år 2050. För att nå sina miljö- och klimatmål satsar staden bland annat på utveckling av den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade i miljöprogrammet 2008 till 2011 att Norra Djurgårdsstaden ska utformas med en tydlig miljöprofil. Norra Djurgårdsstaden ska stärka Stockholms position som en ledande huvudstad i klimatarbetet och även stödja marknadsföringen av svensk miljöteknik och bidra till att en ny teknik för bostadsbyggande utvecklas. Norra Djurgårdsstaden ska vara fossilbränslefri år 2030 och koldiox-

BILD: STOCKHOLMS STAD

Projektorganisation

idutsläppen ska vara mindre än 1,5 ton per person år 2020.

Malmö stad har ambitionen att vara Sveriges klimatsmartaste stad genom att minska energianvändningen med minst 20 procent per invånare fram till 2020 och med ytterligare 20 procent till 2030. År 2020 ska Malmö stads samtliga verksamheter använda 100 procent förnybar energi.

Diligentia har påbörjat ett omfattande utvecklingsarbete av en ny stadsdel i Västra hamnen, Masthusen. Där anpassar man området till framtida klimatförändringar, bygger bilfria transportalternativ, tar hänsyn till avfallshantering, materialval i byggnader och skapar en levande och dynamisk stadsmiljö. Västra hamnens nya stadsdel Masthusen blir den första i världen som certifieras enligt

I detta projekt kommer inga ”skarpa” hållbarhetscertifieringar att utföras. För att göra utvärderingen konkret kommer fyra områden från olika städer att användas som exempel. Dessa områden är: ● Delar av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ● Delar av Västra hamnen i Malmö (Varvsstaden och Masthusen) ● Södra Butängen i Norrköping ● Sandåkern i Umeå.

Nedan beskrivs delar av dessa satsningar kring hållbar stadsutveckling.

Bygg & teknik 2/11

Västra hamnen i Malmö.

FOTO: MALMÖ STAD

Medverkande kommuner

65

gång där hållbart byggande och stadsutveckling prioriteras högt, ett av dem är stadsdelen Sandåkern som omfattar cirka 700 bostäder.

Projektets syfte och innehåll

ILL: PEGE HILLINGE, SWECO ARCHITECTS

Visionsbild södra Butängen i Norrköping.

BREEAM Communities. (www.diligentia.se). White arkitekter hjälper Diligentia med certifieringen.

Peab utvecklar ett annat område i Västra hamnen, som heter Varvsstaden.

Varvsstaden finns på den plats där Kockums tidigare låg. Varvsstaden ska innehålla varierande boendeformer och verksamheter och en stor mix av publika rum.

En kilometerlång sammanhängande kajpromenad, gröna parkområden och strategiskt placerade torg ska bilda naturliga mötesplatser med ett rikt utbud av aktiviteter som gör att många kan hitta något som passar dem. (www.peab.se) Norrköpings kommun satsar på beteendepåverkande insatser och hållbart resande för att uppnå mål om hälsa, trafik-

miljö, klimat och en mer attraktiv stad.

Kommunen planerar en ny stadsdel, Södra Butängen, som ska ha en högklassig arkitektur, ett rikt kulturutbud och ligga i täten i strävan efter ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Södra Butängen planeras som en innerstadsdel med cirka 6 000 boende och lika många arbetande.

I Umeå kommun har ”Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat” bildats, som arrangerar nätverksträffar, studiebesök och har en hemsida (www.hallbarahus.se). Umeå kommun har som mål att 2020 vara ledande i världen för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Kommunen har flera exploateringsprojekt på

Utvecklingsprojektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar syftar till att göra en studie av hur stadsdelar kan hållbarhetscertifieras. Detta innebär att: ● Starta en dialog och samverkan mellan kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, forskare, statliga verk, konsulter, arkitekter med flera för att diskutera hållbarhetscertifiering av stadsdelar (initialt enbart BREEAM Communities) ● Utvärdera hur BREEAM Communities fungerar för svenska förhållanden, för att ge Sweden Green Building Council ett underlag inför en svenskanpassning av systemet. ● Diskutera om det finns aspekter som saknas i certifieringssystemet vid jämförelse med miljöprogram och detaljplaner för de områden som ingår i projektet. ● Sammanfatta råd till olika aktörer om hur hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan utföras och hur resultatet bör kommuniceras. ● Utvärdera om hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan vara ett verktyg för att uppnå nationella mål om hållbarhet (bland annat miljökvalitetsmål). ● Sprida information om hur hållbarhetscertifiering av stadsdelar kan utföras via skriftlig rapport, artiklar, hemsida, film och seminarium.

Hemsida och film

På en hemsida ska information om projektet presenteras. Filmer om projektet kommer att vara en del av dokumentationen. På hemsidan kommer man, efter projektets avslutande, att kunna ladda ner projektrapport och övrigt material.

Workshops

Stadsdelen Sandåkern i Umeå.

ILL: WSP

66

För att kommunikationen mellan medverkande aktörer ska bli effektiv och leda till att kreativa idéer skapas kommer utvecklingsprojektet främst att utföras i form av workshops. Det kommer att arrangeras elva workshops då olika aktörer träffas och diskuterar hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Åtta av dessa workshops utgår från de områden och frågor som anges i BREEAM Communities. En workshop kommer att fokusera på innovation och en workshop genomförs med referensgruppen. Innan alla dessa workshops genomförs har styrgruppen och arbetsgruppen en workshop tillsammans med Sweden Green Building Council och Energimyndigheten och diskuterar hur nästkommande workshops ska genomföras för att få ett konkret och användbart resultat.

Kommunerna kan dela erfarenheter mellan varandra avseende hållbar stadsutveckling. De kommer även att få kunskaBygg & teknik 2/11

per om vilka krav de kan ställa på byggherrar, fastighetsägare med flera när certifieringssystem används. Stadsplanerare från olika städer får möjlighet att diskutera frågor som berör deras dagliga arbete, såsom markanvändning, gröna ytor, dagvattenanvändning, infrastruktur, kollektivtrafik, bilpooler, tillgänglighet med mera.

Byggherrar, energibolag, fastighetsägare med flera kan diskutera innovativa lösningar avseende energieffektivisering, förnybara energikällor, återanvändning av byggnadsmaterial, miljöcertifierade byggnader med mera. Det ges även utrymme att diskutera affärsmöjligheter, framtida samarbetsprojekt och hur man

får boende och brukare att leva och utöva verksamheter på ett hållbart sätt.

Seminarium

Under två veckor i september kommer sex seminarium att genomföras på fem olika orter (Umeå 7/9, Stockholm 8/9, Norrköping 9/9, Göteborg 13/9 och Malmö 14/9) för att presentera projektets resultat. I Malmö kommer ett internationellt seminarium att arrangeras (16/9), där deltagare från Green Building Council i Norden, BRE, Green Homes i Lettland, samarbetspartners från Kina med flera kommer att bjudas in. Sweden Green Building Council kommer att vara arrangör för dessa seminarier.

Svenskanpassning av BREEAM Communities

Det är styrgruppens önskan att en svenskanpassning av BREEAM Communities kan påbörjas under hösten 2011. Utvecklingsprojektet kommer att överlämna sitt resultat till Sweden Green Building Council. Resultatet kommer att utgöra ett bra underlag inför deras arbete med en eventuell svenskanpassning av BREEAM Communities.

Framtida projekt

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

forslund.se

Det pågående utvecklingsprojektet utvärderar endast BREEAM Communities i det första steget, men det finns planer på

att utöka projektet till hösten, då man även vill utvärdera LEED Neighborhood Development och jämföra de två systemen. Det kan även bli aktuellt med fördjupningar avseende vatten och avlopp, avfall, energi, transport, buller, luftkvalitet med mera och målet är att studien ska innefatta fler kommuner, framför allt mindre sådana. Det är dock inte fastställt när eller vilka som kommer att genomföra nästföljande steg. I nästkommande steg vill projektorganisationen även genomföra samverkansprojekt med andra länder till exempel Lettland, Estland, Finland, Norge och Kina.

Byggherrar, energibolag, kommuner med flera kan få gemensamma mål i framtida stadsutvecklingsprojekt när hållbarhetscertifiering används. På lång sikt kan projektet bidra till hållbar stadsutveckling och därmed att regeringens mål om God bebyggd miljö nås.

■

Beräkningsprogrammet för platta på mark är här!

PEPS är ett beräkningsprogram för beräkning av dimensionerande linjelast och punktlast för betongplatta på mark med underliggande EPS-isolering, samt beräkning och kontroll av deformationer. s INVÊNDIG PUNKTLAST s INVÊNDIG PUNKTLAST ÚVER GENOMSKUREN FOG s PUNKTLAST VID KANT s PUNKTLAST VID HÚRN s INVÊNDIG LINJELAST s LINJELAST VID KANT s LINJELAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST VID HÚRN PÌ KANTBALK

Beställning och demoversion på www.eps-peps.se

www.eps-bygg.se Bygg & teknik 2/11

67

Akustik/Bullerskärmar:

Betonginstrument:

Formsättning:

Balkonger:

Fuktskydd:

– skivan

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Lüg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

RÜrvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

Brandskydd:

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ‹GSTA ENERGIFĂšRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ‹NGD

Betongdukar:

Fogband:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betongelement:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

031-760 2000

10-10-12 13.08.48

Geosynteter:

LeverantĂśr av fĂśnster- och fasadprodukter.

VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vür katalog pü www.leifarvidsson.se

MullsjÜ 0392-360 10 ¡ Stockholm 08-26 52 10 GÜteborg 031-711 66 90

68

59 x 46 mm

*lYOH ‡ 5LPER ‡ /XOHn 6WRFNKROP ‡ /LGN|SLQJ ZZZ IOD VH

Bygg & teknik 2/11

branschregister www.jehander.se Stockholm 08-625 63 21 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Grundläggning:

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

Industrikontor:

Golvbeläggningar:

Ingjutningsgods:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 2/11

69

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Mätinstrument:

Stegar/ställningar:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak- och fasadvård:

Ljus och säkerhet:

Tak/Tätskikt:

Lättbyggnadsteknik:

Takplåt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

70

Bygg & teknik 2/11

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

),%(5&(0(17

Brandskydd i en klass för sig Brandsäkra skivor för skolor, bostäder...

MINERIT PROMATECT Brandisolering )DVDGVNLYRU

Undertak ute

9L KDU O|VQLQJHQ VRP VN\GGDU WDNIRWHQ %HVWlOO DQYLVQLQJHQ 8QGHU WDN XWH

Tunnlar

9lJJ RFK WDNLQNOlGQDG I|U VnYlO GHNRU VRP HIIHNWLY K|JWHPSHUDWXULVROHULQJ .RQWDNWD RVV Vn KMlOSHU YL WLOO PHG GLPHQVLRQHULQJHQ

www.cembrit.se

FIBERCEMENT FÖR R O B U S T BYG G A N D E