2/12 Bygg & teknik by Bygg & teknik

Sveriges Äldsta Byggtidning

Bygg & teknik på Nordbygg 2012

Kontrollplaner Nr 2 • 2012 Mars 104:e årgången

Välkommen till nutiden! Marknadens effektivaste värmeisolering, lambda design 0,023 W/mK, för nybyggnad och renovering • TUNNARE ISOLERINGSSKIKT – kostnadseffektivare och mera nyttoutrymme

• FÖRMÅNLIGASTE BYGGNADSDELAR FÖR PASSIV-OCH PLUSENERGIHUS

• MED SPU-KONSTRUKTIONER FÅR DU ÖVERLÄGSEN LUFTTÄTHET • BEVISAT SÄKERT ISOLERINGSMATERIAL: - Lika säkert som mineralull i en brandsituation - Fullständigt giftfritt - Helt okänsligt för fukt

(Enligt Forskringsprogram för hållbar energi, • EKOLOGISKT VAL, SPARAR ENERGI UNDER är ett passivhus isolerat med SPU Isolering BYGGNADENS HELA LIVSLÄNGD 45.000kr förmånligare)

Möt oss på Nordbygg i monter C01:59

No2_SPU_Byggteknik_185x270.indd 1

www.spu-isolering.se

10.2.2012 13.42

OCEAN

INTE FÖRZINKAT. INTE YTBELAGT. RHEINZINK ÄR MASSIVT RAKT IGENOM.

Besök oss på Nordbygg monter C12:51

En ny generation våtrumsskivor är här Glasroc H Ocean™ är en vältestad fukt- och mögelresistent våtrumsskiva för alla våtzoner – ett torrt och tryggt val. Se till att du har ditt på det torra, välj Glasroc H Ocean från Gyproc nästa gång du ska renovera eller bygga nytt.

Q Tidlöst på utsidan, bara naturligt på insidan Q Detta naturliga material är en förebild genom att vara miljövänligt, absolut skötselfritt- och underhållsfritt. Q Samtidigt sätter det nya standarder med en livslängd på flera generationer. Q De höga krav som hållbart byggande ställer kan utan problem uppfyllas med RHEINZINK

RHEINZINK Sverige · Tillfällavägen 15 · 43363 Sävedalen · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 · info@rheinzink.se

www.rheinzink.se

www.gyproc.se

Bygg & teknik 2/12 Ad_91x270GlasrocOcean.indd 1

RZ _ 4425-4C-S

Till projektet på bilden har man använt “förpatinerat pro skiffergrått” till taket och till vattenavrinningen “förpatinerat pro blågrått”..

RZ_4425-4C-S.indd 1 2012-02-06 16:14:12

14.02.2012 10:37:19 Uhr

Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker. Hur mycket vill du lära dig? Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i bygg- och fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Byggkeramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer. Vill du konsultera oss, skicka ett mail till info@bkr.se eller ring 08-641 2125.

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Kontrollplaner enligt bygglagstiftningen Nikolaj Tolstoy Beteenden får allt större betydelse för energibalansen och koldioxidsläppen Johnny Kellner Att deﬁniera nollenergibyggnader – en internationell angelägenhet Björn Berggren et al Passivhus – samhällsnytta och boendekvalitet? Christer Harrysson Forskning om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Tor Broström Se byggsystemet – inte byggdelen – vid beräkning av energiförluster Björn Berggren och Maria Wall Byggfrågan Akustik i lätta konstruktioner (AkuLite / AkuWood) – inne i slutfasen Klas Hagberg Hissanvändning vid utrymning av höga byggnader Johan Andersson och Axel Jönsson Fuktproblem i simhallar och andra byggnader med hög fuktbelastning Anders Kumlin Kritiska fukttillstånd för mikrobiella angrepp på olika byggnadsmaterial Annika Ekstrand-Tobin Stoppa enstegstätade putsfasader på träregelstomme! Christer Harrysson Nya Krokslätt – gårdagens fabriker blir framtidens hållbara stad Jakob Pontusson Beräkningsprogram för torktid hos betong Bertil Persson et al Självläkning av sprickor i betong Göran Fagerlund och Manouchehr Hassanzadeh Open House – öppet europeiskt miljöklassningssystem för byggnader Linda Hägerhed Engman et al Insänt

8 10 12 16 21 24 27 34 36 38 42 45 49 52 57 61 66 72 75

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN MODERNT BOSTADSHUS I HAMMABY SJÖSTAD, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 2/12

Bilaga medföljer

”

ledare

På tomgång

Den pågående konjunkturavmattningen i svensk ekonomi drar ner byggindustrin till ett tomgångsläge. Bostadsinvesteringarna sjunker i år eftersom nybyggandet minskar. Redan nästa år kommer dock bostäder återigen att agera motor åt bygginvesteringarna när anläggningsbyggandet försvagas. Det framgår av årets första konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier (BI). I Sverige fortsätter konjunkturavmattningen som påbörjades under fjärde kvartalet i fjol. Den svaga globala tillväxten dämpar utrikeshandeln och hushållen fortsätter att hålla hårt i sina plånböcker, spår BI. Den förlamande effekt på BNP-utvecklingen, som skuldkrisen inom euroområdet ger upphov till, väntas enligt prognosen avta under hösten och nästa år utvecklas svensk ekonomi något bättre. Enligt Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, blir 2012 inget bra år tillväxtmässigt. Nästa år tror han att de ﬂesta frågetecken kring skuldkrisen inom euroområde förhoppningsvis har rätats ut, så att återhämtningen kan starta om.

”Bostadsbyggandet minskar nu i bostadsbristens Sverige” Den försämrade tillväxttakten i ekonomin och hushållens alltjämt pessimistiska syn på utvecklingen spås således göra att antalet påbörjade bostäder i bostadsbristens Sverige blir lägre under 2012 till 2013 än i fjol. Nybyggnadsinvesteringarna minskar därför i år, men nästa år vänder de upp och visar posiStig Dahlin tiva tillväxttal. I år minskar även hushållens efterfrågan på chefredaktör ROT-tjänster, vilket enligt prognosen bidrar till att ombyggnadsinvesteringarna sjunker. Bostäder blir alltså den svagaste delsektorn i år, men spås dess bättre öka igen redan under nästa år. Glädjande är också att lokalbyggandet enligt prognosen håller emot och utvecklas positivt under hela perioden. Den svaga investeringstakten inom byggindustrin väntas leda till att sysselsättningsutvecklingen planar ut på nuvarande nivå om cirka 313 000. Den uppnådda nivån är dock den högsta sedan början av 1990-talet. Johan Deremar betonar dock att byggföretagen kommer fortsätta att behöva rekrytera arbetsledare och platschefer. Däremot kommer den försvagade konjunkturutvecklingen att dämpa rekryteringsproblemen, framför allt på yrkesarbetarsidan. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 2 • 2 012 Mars Å r g å n g 10 4 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2012: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

Fem starka skäl att köpa köket från oss 1. Vi har alla goda råd du behöver. 2. Vi kan tillverka efter specialmått. 3. Vi levererar stommar och bänkskivor direkt från vårt hämtlager. 4. Vi har ett komplett sortiment från svenska och utländska leverantörer. 5. Du får exakt vad du betalar för.

Hämta Stockholms viktigaste kökskatalog! Den innehåller det du behöver veta när du bygger om i köket. Kauko tipsar om viktiga saker du ska tänka på när du planerar, river och bygger. Hämta katalogen i vår utställning. et till Vi har kvällsöpp . ag 19.00 varje torsd Välkommen!

Slakthusgatan 20 (vid Globens T-bana),121 62 Johanneshov Telefon 08-462 05 94 • Telefax: 08-462 05 93 info@culimar.se • www.culimar.se

Bygg & teknik 2/12

S PÅ MÖT OS

20 -23

M A RS C

Sandwichpaneler med estetik och hållbarhet

19:41

Framtidens design och byggsätt är här

Classic

KS 1200 AB Classic 175 mm U–värde 0,11 B-s1,d0 EI 60

Kingspan är en föregångare i hållbarhet. Våra produkter utvecklas alltid utifrån ett miljötänkande och för att minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp i olika sorters byggnader. Vi var också först med att utveckla det helt koldioxidneutrala huset. Serien KS 1200 AB Classic är en av marknadens mest populära paneler, valda för sina utmärkta prestanda men också för sina estetiska kvaliteter. Tillsammans kan vi bygga för framtiden.

Arkitektonisk utformning | Hållbar lönsamhet | Brandklassning | Kvalitet och garantier

Börja bygga din framtid på www.kingspanpanels.se Kingspan Insulated Panels är en världsledande tillverkare av paneler och isoleringsprodukter för bland annat kommersiella byggnader, hallar, arenor, lantbruk och livsmedelsindustri. Vi har produktionsanläggningar i Europa, Nordamerika, Asien och Australien. Kingspan Group Plc består av fyra divisioner– Kingspan Insulated Panels, Kingspan Insulation, Kingspan Renewables och Kingspan Access Floors.

Optimism bland byggbolagen trots konjunkturoro

Trots konjunkturavmattningen räknar internationella byggbolag med växande orderböcker under 2012. Det visar en ny undersökning från KPMG. Infrastrukturprojekt och stark efterfrågan från kunder inom energisektorn driver efterfrågan. Den nya studien KPMG Global Construction Survey 2012 bygger på intervjuer med 161 byggbolag från hela världen, inklusive Norden och Sverige. Optimismen är störst i Asien, men även de europeiska byggarna ser ljust på framtiden. Hela 50 procent av de tillfrågande europeiska bolagen tror trots den försämrade konjunkturen på växande orderböcker, medan bara tretton procent tror på ordernedgång under det kommande året. – Den försämrade globala ekonomin har ännu inte påverkat byggbolagen i någon större omfattning. De svenska bolagen hade en bra avslutning på 2011. Men byggsektorn ligger sent i konjunkturcykeln, så man ska inte dra för säkra slutsatser om framtiden, säger George Pettersson, ansvarig för byggbranschen på KPMG i Sverige. Även när det gäller lönsamheten är företagen försiktigt positiva. Av byggbolagen i undersökningen tror 75 procent att marginalerna i kommande projekt kommer att bli lika hög eller högre än i de projekt man arbetar med för närvarande. – Även ﬂera svenska bolag signalerar att de prioriterar lönsamhet för tillfället, säger George Pettersson. En tydlig internationell trend är att kunder inom energisektorn driver efterfrågan inom byggbranschen. Hela 41 procent av de tillfrågade tror på ökad efterfrågan från energisektorn under 2012. Det kan handla om byggen av allt från oljeplattformar och gasledningar till vindparker. Även bostads-, gruv- och infrastrukturprojekt som vägar, broar och järnväg hör till de som kommer att växa under 2012, enligt undersökningen. – Även här i Norden är stora infrastrukturprojekt som förbifart Stockholm viktiga för byggsektorn. En fördel i Norden är våra stabila statsﬁnanser. I Sydeuropa gör budgetåtstramningar att stora infrastrukturprojekt skjuts på framtiden. Det kommer att drabba byggbranschen i dessa länder, säger George Pettersson.

tydligare med konsekvenser för de som inte följer reglerna, vilket kommer att omfatta alla verksamma på företagets arbetsplatser. – Att vara snickare, asfaltarbetare eller montör inom byggbranschen ska vara precis lika säkert som vilket annat yrke som helst, säger Maria Johansson, arbetsmiljöchef på Peab. Byggbranschen är olycksdrabbad och under de senaste två åren har över tjugo personer dött på byggarbetsplatser runt om i Sverige. Hos Peab och dess dotterbolag visar dock preliminär statistik för 2011 att antalet olyckor, som lett till sjukskrivning, trots allt minskat. – Samtidigt är varje olycka en för mycket. Vår satsning sträcker sig över hela 2012 med en mängd olika aktiviteter. Bland annat kommer vi i juni att genomföra en särskild fokusvecka, förklarar Maria Johansson. Peab har tidigare genomfört fokusveckor i Norge samt i de svenska anläggnings- och industriverksamheterna och resultatet har blivit färre olyckor och tillbud. Fokusveckorna har också inneburit en ökad insikt om det gemensamma ansvaret likväl som det personliga ansvaret för sin egen säkerhet på arbetsplatserna.

Fullspäckade med nyheter

inom husbyggnad men också nya regler och standarder, säger Bo Samuelsson, projektansvarig för AMA Hus 11 och RA Hus 11. Att AMA Hus 11 har stor betydelse för branschen visas av de stora gensvar Svensk Byggtjänst fått under remissrundan. – Cirka 6 000 personer bjöds in till remissrundan och vi fick över 700 remissvar. De allra flesta var mycket konkreta och användbara. Särskild träbranschen har varit mycket ambitiös i sitt arbete, säger Bo Samuelsson. Nya material, ny teknik samt nya regler och standarder är drivande faktorer bakom den nya helt omarbetade AMA Hus 11. Bland de nyheter som har påverkat AMA Hus 11 finns; nya krav på konstruktioner av bland annat trä, stål och betong, införandet av Eurokoder och EKS – som ersatt Boverkets konstruktionsregler, BKR med tillhörande handböcker. – För att hålla jämna steg med utvecklingen uppdateras de olika AMA delarna var tredje år. Det är en positiv förändring jämfört med de tioårscykler som vi hade tidigare, säger Bo Samuelsson. År 2006 beslutades att alla dessa delar ska förnyas vart tredje år efter ett rullande schema. Sedan dess har Administrativa föreskrifter, AMA AF 07, AMA Anläggning 07 och nyligen AMA Anläggning 10 utkommit. Vid årsskiftet 2008/2009 utkom så AMA Hus 08 och året därefter AMA VVS 09 och AMA EL 09, och nu är det alltså dags för AMA Hus 11.

Gestaltar Mötesplats Klostergården

Nu är nya AMA Hus 11 och RA Hus 11, med tillhörande råd och anvisningar, klara. Det är helt reviderade utgåvor som publiceras. – Det är över lag mycket nyheter i AMA Hus 11 och RA Hus 11. Alla delar har omarbetats, vissa mer, andra mindre. Många nyheter beror på material- och teknikutvecklingen

Grontmijs arkitekturgrupp i Malmö gestaltar en unik mötesplats med ett stadsdelsbibliotek och en fritidsverksamhet under samma tak. Mötesplats Klostergården i södra Lund har miljöproﬁl och arkitekterna har skapat förutsättningar för utökade öppettider på biblioteket. – Tanken är att det här ska bli ett ställe dit du kan gå utan att veta riktigt vad du ska göra. Man ska kunna läsa en bok eller tidning i lugn och ro, träffa andra människor, titta på en utställning eller bara vara. Det är viktigt att vi skapar mötesplatser i våra stadsdelar där människor kan mötas över generationsgränser utan

Peab genomför under 2012 en storsatsning mot olyckor. En rad åtgärder ska skapa en säkrare arbetsmiljö och ta företaget ett steg närmare målet om säkrare och tryggare arbetsplatser. Företagets satsning består av en rad åtgärdspunkter som nu planeras i detalj. Fokus ligger på företagets ordnings- och skyddsregler samt ledningens engagemang. Peab ska bli

Mötesplats Klostergården i södra Lund kommer att ligga intill Helgeandskyrkan.

ILL: GRONTMIJ

Krafttag mot olyckor

Bygg & teknik 2/12

byggnytt att det kostar pengar, säger Karin Bergendorff, bibliotekschef i Lunds kommun. Mötesplats Klostergården kommer att ligga intill Helgeandskyrkan på det centralt belägna torget. Klostergården växte fram som ett miljonprogram på 1960-talet och torget omges av Helgeandskyrkan, en tegelkyrka från 1968 ritad av arkitekt Sten Samuelson, församlingshem och köpcentrum. Karaktäristiskt för torget och kyrkans byggnader, som är kulturminnesmärkta, är det mörka Helsingborgsteglet som håller samman miljön. Den nya mötesplatsen har gestaltats på ett sätt så att den ska harmonisera med Helgeandskyrkan. – Vi har använt samma material och formspråk som kyrkan, men har också fått in tidstypiska detaljer, som till exempel fönsterband i betong, säger Helena Beckman, uppdragsansvarig och chef för Arkitektur & Samhällsbyggnadsenheten i Malmö. Byggnaden, som ska stå klar under hösten 2013, har utformats i enlighet med miljöklassningssystemen Miljöbyggprogram syd och Miljöklassad byggnad. Det innebär att arkitekterna har orienterat fönster- och glasytor så att de släpper in minimalt med kyla och värme. Huset har också en tung stomme av tegel och betong som lagrar och reglerar värme efter temperatur.

Bygger förskola med sovloft för utomhusvila

NCC Construction Sverige är i full färd med att bygga en uteförskola i skånska Tottarp. Här ska barnen inte bara kunna leka ute. Även sagoläsning och sömn ska klaras av i det fria. Därför ingår specialbyggda sovloft i beställningen från Staffanstorps kommunfastigheter. – Vi har lyssnat på önskemålen från pedagogerna för att själva förskolebyggnaden ska underlätta vistelsen utomhus. Därför ﬁnns bland annat ett kraftigt överhäng från taken där loftsängarna ska stå. Även en köksbänk med varm- och kallvatten ﬁnns utmed väggen, säger Karin Svedin, entreprenadchef NCC Construction, region syd. Så fort byggnaden fanns på ritbordet, sattes en arbetsgrupp ihop där förskolechefen Agnetha

ILL: Q2 ARKITEKTER Bygg & teknik 2/12

Randau Olsson ingick. Hon fick tillfälle att komma med synpunkter på byggnaden för att underlätta utevistelsen. – Jag har haft en jättebra dialog med NCC och arkitekten Tina Bergström. Det har varit väldigt lätt att få gehör för pedagogiska behov. På ritningen fanns till exempel ingen dörr ut till sovloften. Men nu finns den där, vilket underlättar om något barn vaknar, säger Agnetha Randau Olsson. Förskolan Totte kommer att rymma ett tjugotal barn, varav de flesta är under tre år. Det är också skälet till den flexibla inställningen till utomhuspedagogiken som tillåter inomhusvistelse i den nybyggda förskolebyggnaden om det blir busväder. Förskolan ska invigas efter sommaren. – Till hösten kommer trädgården att sjuda av nyfiken lek. Det känns meningsfullt att blåsa liv i den här gamla köksträdgården från 1800-talet igen, säger Rolf Jonsson, projektchef på Staffanstorps kommunfastigheter.

Tar fram smart bostadshus

Nu ska KTH-forskare ta fram ett smart bostadshus. Projektet, som startar i dagarna, ska pågå i två år och inbegriper några av landets största aktörer inom husbyggande, energi, vitvaror och forskning på området. Dessutom är det ett viktigt steg i riktningen mot smarta elnät. Det är ett av de kommande bostadshusen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm som forskarna ska jobba med. Forskningen och själva konstruerandet är uppdelat i flera nivåer där så väl hela huset ingår med styrning av ventilation och laddning av elbilar, men också en specifik lägenhet. I denna toppmoderna lya ska morgondagens smarta hus och boende kunna demonstreras i detalj. Exempelvis ska huset automatiskt se till att eldrivna apparater körs när elen är som billigast och mest miljövänlig, samtidigt se till att bilen trots detta är färdigladdad när den ska användas och tvättmaskinen är klar när behovet av rena kläder finns. Tajming blir ett ledord. – För oss KTH-forskare handlar arbetet bland annat om att räkna fram den bästa lösningen. Ibland när el är billig kanske den inte alltid är miljövänlig. En tvättmaskin går ige-

En uteförskola uppförs just nu i skånska Tottarp.

nom många faser när den jobbar där alla faser drar olika mycket ström. Det blir en hel del parametrar att hålla reda på, säger Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH. Han är en av de forskare som är involverad i projektet, och han poängterar att trots all intelligens så är det den boende själv som alltid har sista ordet. Hon eller han ska själv kunna bestämma om de vill köra en elapparat fast strömmen kanske inte alltid är billigast eller mest miljövänligt vid det aktuella tillfället. Det smarta hemmet ska inte bli ett fängelse.

Förnyar Stadshuset

Arcona har fått i uppdrag av fastighetskontoret att projektera och bygga om Stockholms stadshus tre storkök. Ombyggnaderna om 2 000 kvadratmeter är ett led i att byggnaden framöver ska miljöklassiﬁceras enligt Green Building. Under den mycket korta byggtiden arbetar Arcona dygnet runt i tre skift. – Stadshuset är den främsta symbolen för Sveriges huvudstad. Här jobbar Stockholms beslutsfattare och tusentals turister besöker bygganden varje år. Självklart är det spännande att modernisera en sådan kulturhistorisk byggnad även om vi jobbar under tuffa förhållanden. Det gäller att varken höras eller synas och hela tiden lösa svåra logistiska utmaningar, säger John Lundholm, projektchef på Arcona. Under hela arbetet, som ska vara klart 1 juli 2012, är all restaurangverksamhet i Stadshuset stängd. Årligen arrangeras cirka 300 evenemang med ett snitt på 400 till 500 gäster.

Malin Löfsjögård ny v d på Svensk Betong

Den moderate riksdagsledamoten Malin Löfsjögård blir ny vd på branschorganisationen Svensk Betong. Hon tillträder tjänsten den 1 april och efterträder Lise Langseth som blir v d på konsultföretaget Faveo. – Jag har trivts väldigt bra i riksdagen, men för mig är det här en spännande möjlighet. Jag tror också det är bra att gå emellan politiken och näringslivet, säger Malin Löfsjögård. Tidigare arbetade Malin Löfsjögård under tio år på CBI Betonginstitutet och är även teknologie doktor med en avhandling om betongvägar. – Det är viktigt för trovärdigheten att jag kan betong och vet vad jag talar om, även om jag inte kan allt, säger Malin Löfsjögård. Vilka blir de viktigaste frågorna att ta tag i? – Hållbarhet och miljö. Betong har fortfarande en negativ klang och det ﬁnns ett stort behov av kunskap. Svensk Betong har fått en bra grund, men varumärket måste stärkas ännu mer och möjligheterna med materialet måste nå beslutsfattare, säger Malin Löfsjögård. Till sist, vad är din favoritbetong? – Betongvägen förbi Uppsala.

Superfönster ger lägre energikostnader

Superfönstret från RM Fönster i Vimmerby är en hybrid av gammalt och nytt. Det har tre bågar och fyra glas. Halva hemligheten bakom det imponerande U-värdet uppges vara återinförandet av vinterfönster, även kallat innanfönster. Så här är fönstret konstruerat: De yttersta två bågarna är ihopkopplade. Här sitter tre glas, ett i ytterbågen och två i inre bågen. Mellanrummet mellan de två inre glasen är fyllt av kryptongas. – I normala fall använder vi argongas, men kryptongas ger betydligt bättre energivärde, säger Mikael Carlsson, v d för RM. Nu har superfönstret monterats i en villa och har där ett U-värde på ner till rekordlåga 0,62, enligt ett oberoende test hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Mikael Carlsson betonar att det rekordlåga U-värdet gäller hela fönstret, inte bara glaset och han framhåller också att fönstret, tillsammans med en rad andra faktorer, kan sänka energikostnaderna dramatiskt om man bygger en villa enligt principerna för lågenergihus.

Mer dansk design för pengarna

I februari ﬁck danska Kvik tillökning i köksfamiljen. Nytillskottet är Basiq – ett koncept med kök till mycket låga priser. Ett kök i serien Basiq kommer att kosta från 8 000 till 32 000 kronor. Serien uppges vara anpassad för alla från studenten som renoverar lägenheten till sommarstugeägaren som vill modernisera stugköket eller husägaren som drömmer om ett nytt, modernt och funktionellt kök till ett bra pris. Precis som övriga kök från företaget kommer Basiq med ett noga utvalt sortiment. Det består av två mycket enkla, släta, målade luckor och tre stilsäkra luckor utan handtag. De fem dörrarna är alla nya och unika för serien. Genom att kombinera luckorna ska det gå att skapa ett personligt kök. Trots att det här uppges vara ett av de billigare köken på marknaden har företaget inte gjort kompromisser på kvalitet eller garanti.

Precis som på det övriga sortiment har serien tjugofem års garanti på alla rörliga delar och tio års garanti på produktionsfel.

Bättre ljudkomfort i skolor och på kontor

Gyproc lanserar en ny akustikpanel – Gyptone Instant – en panel som enligt uppgift gör det möjligt att på bara tjugo minuter få en bättre ljudmiljö i befintliga klassrum eller kontorslokaler. Panelen uppges vara en mycket robust och flexibel ljudabsorbent som ska ge kortare efterklangstid, mindre fladdereko och förbättrad taluppfattbarhet. Förutom de goda akustiska egenskaperna är panelerna enligt uppgift mycket lätta att installera. De kan monteras på väggar i valfri vinkel, horisontellt eller vertikalt. – Det här är ett bra komplement för exempelvis skolor, att med små medel och liten arbetsinsats, få en betydligt bättre ljudmiljö. Något som gynnar både elever och personal, säger Göran Larsson, försäljningschef på Gyproc. Akustikpanelen levereras med en förmålad lackerad ram och finns i två storlekar, 600 x 2400 mm och 600 x 3600 mm. De tillhörande skivorna finns i Gyptones mönster: Sixto, Quattro, Line och Point. Akustikskivorna har en hård, tvättbar och hållbar yta. Skivorna är övermålningsbara i valfri färg, vilket gör det möjligt att få en varierad estetisk utformning som passar in i rumsmiljön. Gjorda mätningar av produktens absorptionsvärden, utförda på standardskivor försedda med akustikfilt på baksidan och 45 mm mineralull mellan baksidan och väggen, uppges visa att den uppfyller kraven i ISO 354. Panelskivorna är i huvudsak tillverkade av återvunnet gips. Förbrukade skivor kan till 100 procent återvinnas och användas i produktionen av nya gipsprodukter.

Modernt taktegel

Nu kompletterar Monier tegelfamiljen med en ny tekniskt avancerad takpanna – Nova. Ett enkupigt falsat taktegel enligt uppgift specialtillverkat för det skandinaviska klimatet. En designad takpanna som uppges vara enkel att lägga. Den nya takpannan ska passa den pro-

fessionella takläggaren likväl som en lekman vid renovering eller nybyggnad. – Vi tar taktegel ett steg längre, här är den nya takpannan för alla som har höga kvalitets-, material- och designkrav, säger Johan Johansson, teknisk konsult, Monier Roofing AB i Solna. Ett ultramodernt taktegel med klassiskt snitt, enkel att lägga och som klarar vårt klimat, är starkt, stabilt och bara blir vackrare med åren. Inspiration till den nya takpannan uppges vara hämtad från gammalt handslaget tegel, vilket ska ge taket ett traditionellt utseende samtidigt som man i tillverkningsprocessen adderat flertalet moderna tekniska innovationer. Bland annat får takpannan en len och fin finish tack vare att den pressas i gipsformar. Takteglet ska också vara lätt att lägga då falsningen tillåter variabelt läktavstånd. Den uppges också vara mycket lätt att lägga i raka rader. Utöver det har den enligt uppgift erhållit högst betyg i företagets vind- och regntunneltest, där Nova klarar flera cykler med olika regn- och vindförhållanden samt kraftigt regn; 70 liter/minut vid mycket låg lutning.

Kantelement med borstad yta

Finja har tagit fram ett nytt L-element. Genom en helt ny produktionsteknik får ﬁberbetongen i företagets nya kantelement en mer levande struktur genom en borstad yta. Den borstade ytan uppges ge ett jämnt och ﬁnt slutresultat vid monteringen av kantelementet. Elementet produceras enbart i standardformaten L300 och L400 mm. Elementet är staBygg & teknik 2/12

produktnytt bilt och kvalitén är enligt uppgift som tidigare S200 i botten och S100 i fronten.

Lysdiod lyser upp fasaden

Den nya akustikmattan är tänkt att installeras i företagets SoundSeal-konstruktion, det vill säga beläggas med avjämningsmassa. På detta sätt skapas en permanent akustikförbättring av stegljudsnivå och luftljudsisolering, oavsett val av golvmaterial. Den nya mattan uppges vara en vidarutveckling av en av företagets beﬁntliga produkter och avsedd att användas där extrema ljudproblem förekommer, till exempel råvindar eller tunna betongbjälklag. Trots ökad effektivitet har mattan en tjocklek av endast 12 mm.

Förbättrade värmekameror

Under 2011 lanserade Flir Systems en ny värmekameraserie, E-serien. Serien visade på bland annat utvecklade projektorer, bildkvalité och WiFi. Nu är en uppdatering av den minsta värmekameran i E-serien klar och den lanserades i februari 2012 – till samma pris som den tidigare modellen utan digitalkamera. En inbyggd digitalkamera med 2 megapixlar finns nu i både E30 och E30bx, vilket ska underlätta arbetet enormt. Detta gör det möjligt att ta ett kort och kameran registrerar den digitala samt termografiska bilden. Snygga, diskreta och oerhört flexibla. Det uppges Osrams nya armaturserie Noxlite vara som lyser upp uteplatser, balkonger, fasader och entréer. Företagets nya armaturserie har ett vitt energisnålt lysdiodljus som uppges skapa en trevlig och välkomnande atmosfär för såväl uppfarter som fasader – livslängd uppges vara hela 30 000 timmar. Armaturerna monteras enligt uppgift mycket enkelt och finns både med eller utan rörelse- och ljussensorer. Sensorerna kan ställas in på en driftstid mellan fem sekunder och tio minuter och även graden av mörker då rörelsesensorerna ska aktiveras kan justeras. Armaturerna kan därför anpassas individuellt beroende på var de placeras. Lysdiodspoten finns i sex olika utföranden, bland annat med vridbara huvuden, vilket gör belysningen väldigt flexibel. Justerbar 70 grader nedåt och 30 grader åt höger och vänster. Lysdioderna för fasaden finns i fyra utföranden och uppges ge en jämn, vacker ljusfördelning som ska skapa en effektfull fasadbelysning. Finns både i rektangulär och rund design.

Löser extrema ljudproblem

Aprobo AB i Sösdala utökar nu sitt produktsortiment inom akustikområdet genom lansering av den nya akustikmattan Decibel 4. Inom detta produktsegment erbjuder företaget enligt uppgift inte bara akustikproduker utan helhetslösningar för olika akustiska problem relaterade till golv och bjälklagskonstruktioner i betong och trä. Bygg & teknik 2/12

– Genom att bygga in sensorerna i konstruktionen kan vi upptäcka fuktproblem i tidigt skede utan att se skadan. Ju tidigare en fastighetsägare upptäcker fuktproblemen desto mindre omfattande och kostsam blir åtgärden, säger Lars Gutwasser, som ansvarar för forskningsprojektet på Peab. Man slipper dessutom ingrepp i konstruktionen för att ﬁnna orsaken. Peab genomför nu fälttester i bostadsområdet Kneippen Syd i Norrköping. Målet för forskningsprojektet som förutom Campus Norrköping även omfattar samarbetspartnerna Acreo, Webshape, Mittuniversitetet och Sensible Solutions, är att sensorerna ska kunna tillverkas till låg kostnad och stora volymer. Enligt Boverket beräknas kostnaderna för att åtgärda alla existerande fuktskador som påverkar inomhusmiljön till över 100 miljarder kronor. Cirka 90 miljarder hänförs till småhus, resterande till ﬂerbostadshus och lokaler.

Nytt DNA-test upptäcker hussvamp

Inbyggd fuktsensor sparar massor åt fastighetsägare

Tänk dig en sensor inbyggd i väggen som indikerar om konstruktionen har fuktskador. Det är snart fullt möjligt. Peab är initiativtagare till framtagningen av en folietunn fuktsensor som kan hjälpa fastighetsägare att upptäcka fuktskador i tid. Ett stort problem för Sveriges fastighetsägare är fuktskador. Åtgärder för att renovera och bygga bort fuktskador tar både lång tid och kräver stora ingrepp. Peab har initierat ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet, Campus Norrköping, med uppgift att ta fram en folietunn fuktsensor utan batteri som registrerar fukthalten i exempelvis väggar och golv. Med hjälp av en trådlös avläsningsenhet kan värdet från sensorerna registreras.

Hussvamp kan på kort tid bryta ned träkonstruktionen i ett hus, vilket är kostsamt att renovera och sanera. Med den nya testmetoden kan man tidigt upptäcka problemet utan att svampangreppet syns. Testet utförs enkelt av husägaren själv genom ett dammprov i huset. – Äkta hussvamp är en av de mest fruktade skadegörarna av byggnader och många gånger är vi inte skyddade genom våra vanliga villaförsäkringar. I genomsnitt kostar en sanering och renovering av en byggnad som drabbats runt 150 000 kronor och hus som inte går att rädda får rivas. Det hittas betydligt ﬂer skador av Äkta hussvamp nu än det gjordes för några år sedan. Det beror delvis på att ﬂer hus besiktigas idag, men även på att vi fått ett något varmare och fuktigare klimat, säger Sigge Bengtsson, produktansvarig, Anticimex. Det är Linköpingsföretaget Dynamic Code, som har tagit fram DNA-testet för Äkta hussvamp. Provtagningen sker genom att ett enkelt dammprov tas med en bomullspinne på några olika ställen i byggnaden. Provet skickas i en returförpackning till företagets ackrediterade laboratorium där det analyseras. Svaret hämtas efter två till fyra dagar på hemsidan, www.dynamiccode.se, eller via telefon, med hjälp av en personlig kod. Om det skulle visa sig att hussvamp är påvisat, får man med testsvaret möjlighet att ta direkt kontakt med Anticimex för professionell hjälp.

FOTO: THEODOR TOLSTOY

Entreprenörer, arbetsledare och byggherrar ser fram emot byggnadsnämndens arbetsplatsbesök.

Kontrollplaner enligt bygglagstiftningen Den nya Plan- och bygglagen (PBL) började gälla 2 maj 2011. Till lagen är kopplad en plan och byggförordning (PBF) och tillämpningsföreskrifter utgivna av Boverket i Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS). De största förändringarna mot tidigare är att Byggnadsverkslagen och Byggnadsverksförordning tagits in i nya författningarna PBL och PBF. För att försöka minska antalet fel och brister och få till en bättre kontroll har kontroll, uppföljning och tillsyn förArtikelförfattare är Nikolaj Tolstoy, Utvecklingsledare Boverket, Karlskrona, och sekreterare i ny PBL på rätt sätt.

tydligats. Kontrollplaner fanns även före 2 maj 2011, men i många fall fylldes i kryss och gjordes signaturer utan det fanns beskrivet vad detta stod för och att det därför saknades viktiga och väsentliga kontroller. Kontrollplanen är grunden för hela tillsyns- och kontrollsystemet i Plan- och bygglagen. Det är byggherren som ska upprätta en kontrollplan och det är byggnadsnämnden som fastställer den i startbeskedet. Byggnadsnämnden har tillsyn och uppföljning av byggherrens kontroll. Byggherren ansvarar för att ta fram en kontrollplan. Kontrollplanen tas fram med hjälp av den som är kontrollansvarig. (PBL 10 kap 11 § p 1). Byggherrens förslag till kontrollplan behandlas vid det tekniska samrådet och beslutas av byggnadsnämnden i samband med utfärdandet av startbesked. Byggherren ska se till att åtgärder som utförs, genomförs i enlighet med samhällets krav (PBL, PBF, BBR,

Lagrum kontrollplan PBL 10 kap. 6–8 §§ PBF 7 kap. 1 §

EKS etcetera). Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet. (PBL 10 kap 5§) Inför det tekniska samrådet ska byggherren se till att det finns en kontrollplan för lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder. (PBL 10 kap. 6 §) I lagen anges vad kontrollplanen ska omfatta i fråga om kontroller, anmälningar och arbetsplatsbesök med mera. Byggherren och byggherrens kontrollansvarige har hjälp av Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets europeiska konstruktionsstandarder (EKS), att ta fram viktiga punkter för kontrollplan. Kommunen kan visa byggherren goda exempel från andra projekt och även begära att vissa punkter, som finns i regler, införs. Planen ska utformas så att de väsentliga tekniska egenskapskraven uppfylls. Bygg & teknik 2/12

Den nya processen: Förstärkt byggkontroll och tillsyn

Kontrollplan ska säkerställa

att de tekniska egenskapskraven uppfylls ● att krav på varsamhet uppfylls ● att förvanskningsförbudet följs anpassat till det enskilda fallet ●

Kontrollplanen viktig i startbesked och i slutsamråd

Kontrollplanens innehåll

I kontrollplanen ska enligt (PBL 10 kap. 6 §) finnas uppgifter om: ● vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse, ● vem som ska göra kontrollerna, ● vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, ● vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske, ● vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, och ● hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand.

Kontrollplanens upprättande

Vid upprättandet av en kontrollplan ingår det att bedöma hur kontrollen ska ske och mot vad kontrollerna eller mätningarna ska göras. Vanligast kanske kontrollen görs mot en ritning, en monteringsanvisning, ett allmänt råd från Boverkets föreskrift, Hus AMA eller någon branschnorm. Kan inte byggherren och medhjälpare svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till kan det finnas anledning för byggnadsnämnden att avvakta med godkännandet av kontrollplanen och lämna vägledning till byggherren i vilka avseenden komplettering behövs. Det är viktigt att kontrollerna dokumenteras för erfarenhetsåterföring och som grund för tillsyn. Det är också viktigt med en genomgång av hur verifikationen av kontrollen ska ske och vilka anmälningar som behöver göras till nämnden. I samband med genomgången av kontrollplanen behöver byggnadsnämnden också behandla behovet av sakkunniga. Kontrollplanen bör omfatta vad, vem, mot vad, på vilket sätt kontrollen utförs, samt resultatet av kontrollen. (Prop 2009/10:170 sid 304) Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga tekniska egenskapskrav uppfylls, (PBL 8 kap. 4 §, PBL 10 kap. 7 §) och så att byggnaden inte förvanskas och att en ändring utförs varsamt. (PBL 8 kap. 13, 17 och 18 §§ och PBL 10 kap. 7 §) Bygg & teknik 2/12

Kontrollplanen upprättas av byggherren men kan kompletteras av byggnadsnämnden

Om det behövs kan byggnadsnämnden komplettera byggherrens förslag med sådana kontroller som krävs enligt gällande föreskrifter, exempelvis lägeskontroll, dimensioneringskontroll av bärförmåga stadga och beständighet, funktionskontroll av ventilationssystem, hissbesiktning, fuktsäkerhetsprojektering, brandskyddsdokumentation, ljudskyddsdokumentation, täthetsprovning, energimätning med flera. Av kontrollplanen ska också framgå vem som ska göra kontrollerna och i vilken omfattning kontrollen ska utföras. Kontrollen kan ske inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av sakkunnig kontrollant. (PBL 10 kap. 8 §) Om det vid arbetsplatsbesök av byggnadsnämnd framkommer brister så kan kontrollplanen behöva kompletteras.

Begränsa till det viktigaste

Att begränsa kontrollen till de viktigaste momenten ökar tilltron till kontrollplanen, liksom sannolikheten att kontrollerna genomförs.

Kontrollplanen fastställs i startbeskedet. Inför slutbeskedet ingår att visa hur kontrollplanen, liksom andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts. En av de viktigaste punkterna i slutsamråd blir att avgöra hur kontrollplanen har uppfyllts och om det finns avvikelser från bygglovet eller från tekniska föreskrifter (Prop 2009/10:170 s. 322).

Ombyggnad i etapper

Om en ombyggnad ska genomföras i etapper ska tidpunkter för att uppfylla kraven på byggnadsverkets utformning och byggnadsverkets tekniska egenskaper framgå av kontrollplanen. (PBL 8 kap. 1 §, PBL 8 kap. 4 §, PBF 7 kap. 1 §). Liknande bör kunna göras vid byggande och ibrukstagande i etapper.

Ordlista och ämnesområde

Ombyggnad – definieras som ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del

Innehåll kontrollplan ● ● ● ● ● ● ● ●

Vilka kontroller Vad Mot vad Vem På vilket sätt Resultat Vilka anmälningar ska göras Förkomst av farligt avfall

Förslag på viktiga punkter

Bärförmåga dimensioneringskontroll, relationshandlingar konstruktion, utförandekontroll, grundkontroll, tilläggskontroll – stabilitet, förankring, lasters nedförande, geoteknik. Brand brandskyddsdokumentation, täthet skorsten. Säkerhet hiss, portar, tryckkärl, räcken, glas. Energi beräkning, täthet, eleffektivitet, effekt, energianvändning. Fukt fuktsäkerhetsprojektering. Luft OVK, radon, materialval-VOC. Ljud ljudsäkerhetsbeskrivning. Vatten och vattenkvalitet, legionella, vattentemperatur, avlopp avskiljare, luftning, dagvatten, dränvatten. Tillgänglighet och användbarhet I bygglov: hiss och ytmått Inför startbeskedet och eventuellt i kontrollplan: passagemått, gångytor, ledstänger, kontrastmarkeringar, ledstråk, belysning, skyltar, hörselslinga, inredning och utrustning i tillgängliga wc, och liknande krav. Lämplighet ytmått för bostäder för avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

av byggnaden påtagligt förnyas (PBL 1 kap. 4 §). Kontrollplan är en plan med vad som ska kontrolleras, mot vad kontrollen utförs, vem som kontrollerar, på vilket sätt kontrollen ska göras samt resultat av kontrollen.

Förändring jämfört med gamla PBL

Kontrollplanens innehåll och form har förtydligats för att få en förbättrad kontroll. Begreppet rivningsplan utgår och ersätts av kontrollplan.

Föreskrifter och allmänna råd

Boverket har föreskriftsrätt om kontrollplaner. Om och när Boverket kommer med förslag till föreskrifter om kontrollplaner är inte fastställt. Information kan hittas på Boverkets hemsida och PBL kunskapsbank.

BBR och EKS är viktiga för val av kontrollpunkter

Beroende på objekt och på vilken typ av ärende ska kontrollplanen utformas objektspecifik av byggherren med hjälp av den kontrollansvarige. Är ärendet enkelt så att inte kontrollansvarig krävs, behövs ändå kontrollplan, men som då också kan vara enkel. Byggherren kan se om kommunen på sin hemsida har exempel på kontrollplaner för vissa typer av projekt eller ta hjälp av konsult. Avsnitt 2 Allmänna regler för byggande i BBR beskriver bland annat om verifiering av projektering och byggande, om dokumenterade egenskaper hos material och produkter och om att för att säkerställa att byggnader blir projekterade och utförda enligt gällande regler bör byggherren i ett tidigt skede överväga behovet av relevant kompetens för respektive uppgift. För låglutande stora tak har Boverket skrivit en Boverket informerar som kan användas vid dimensioneringskontroll för dessa tak. I BBR och i EKS går det att söka på ”verifier -a –as –ing” så hittas mycket,

FOTO: THEODOR TOLSTOY

ofta i allmänna råd, som är användbart vid upprättande av kontrollplan. Exempelvis i avsnitt 9.2 Energianvändning i bostäder finns detta allmänna råd: Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter. Utifrån dessa förutsättningar bör kontrollplanen utformas så att slutbesked kan meddelas före mätning och byggnaden därmed kan tas i bruk. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i ortens klimat, avsedd innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Om innetemperaturen är okänd vid projekteringen kan 22 °C användas som genomsnittlig inomhuslufttemperatur för bostäder vid energi- och effektberäkning. Särskilda regler om termisk komfort finns i avsnitt 6:42. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. ■

Resultat

Vad tydlig med hur resultat av kontroller redovisas ● relationshandlingar (digitalt?) ● dimensioneringskontroller ● brandskyddsdokumentation ● ljudskyddsdokumentation ● fuktskyddsprojektering ● protokoll OVK, hiss, portar, tryckärl, täthet skorsten, energideklaration.

Vilka kontroller ska ingå?

Ta inte allt Ta viktiga punkter där många fel begås och punkter som är viktiga för säkerheten ● Möjlighet att rätta upp efter arbetsplatsbesök med fler punkter. ● ●

Referenser

[1]. Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BBR 19 (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2011:26). [2]. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) BFS 2011:10 EKS 8. [3]. Boverket informerar 2010:7 – om dimensioneringskontroll vid nybyggnad för balkar av stål eller trä med stora spännvidder. [4]. En enklare plan- och bygglag Prop 2009/10:170 23 mars 2010. [5]. Plan- och bygglag SFS 2010:900 med ändringar t.o.m. 2011:795. [6]. Plan- och byggförordning SFS 2011:338 med ändringar t.o.m. SFS 2011: 819. [7]. Webseminarium om kontrollplan, NyPBL.se, 2011.

Hemsidor

www.boverket.se www.nypbl.se www.regeringen.se www.riksdagen.se

Kontrollplanen är grunden för hela tillsyns- och kontrollsystemet i nya Plan- och bygglagen. Bygg & teknik 2/12

Med sikte på framtiden Vi finns på Nordbygg 2012 monter A34:51

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO.

RIKTIG PROFFSISOLERING GER ALLT

Riktig proffsisolering har just blivit ännu proffsigare. Nu lanserar vi PAROC® eXtra™ och PAROC® eXtra plus™. De ersätter PAROC UNS 37 och PAROC UNS 34. De båda nya produkterna är utvecklade för att ge extra av allt, så som riktig proffsisolering ska. Läs mer på paroc.se

19 990:-

Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: testo 876.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris testo 881. Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

Har du en smartphone med QR-läsare - scanna rutan här ovan så kan du läsa mer om nyheterna och vårt övriga sortiment.

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Bygg & teknik 2/12

Beteenden får allt större betydelse för energibalansen och koldioxidutsläppen Flerbostadshusen blir allt energieffektivare. Men vad ska vi egentligen hushålla med, el eller fjärrvärme, om vi vill prioritera både låg energianvändning och låga utsläpp av koldioxid (CO2)? Frågan är komplicerad och kan se olika ut främst beroende av hur energitillförselns bränslemix ser ut och hur man räknar koldioxid. Förutsättningarna för vilka energiåtgärder som ska prioriteras förändras också allt eftersom flerbostadshusen blir allt energisnålare.

I Boverkets nybyggnadsregler (BBR) är normkravet från den 1 januari 2012, 90 kWh/m² Atemp för klimatzon III, (söder om Dalälven) exklusive hushållsel. För certifieringen enligt Svanens kriterier (Svensk Miljömärkning AB) är motsvarande krav 68 kWh/m², för att nå guld för Miljöbyggnad 59 kWh/m² och för Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet 75 kWh/m² (Byggsektorn). Vissa kommuner till exempel Stockholm stad, är motsvarande energikrav 55 kWh/m² vid försäljning av staden ägd mark. Andelen energi enbart för uppvärmning blir då så låg som cirka 20 kWh/m². Hushållsel ligger i dag på 25 till 30 kWh/m², det vill säga ofta på högre nivå än uppvärmningen. Energimyndighetens förslag på svensk tolkning av EU:s direktiv för ”Nära Nollenergibyggnader” hade som mål att 55 kWh/m² skulle gälla för flerbostadshus från 2021. Förslaget kommer sannolikt inte att tas av regeringen. Regeringen kommer istället med en proposition våren 2012, där direktivet i stället kommer att kopplas till Boverkets byggregler i nya BBR som grund för den svenska tolkningen. Motivet som Boverket anfört och som regeringen tagit fasta på är förslaget från Energimyndig-

Artikelförfattare är Johnny Kellner teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige.

heten inte är fastighetsekonomiskt relevant. Regeringens förslag kommer nog att vecka en hel del debatt. Intressant i sammanhanget är att den totala energianvändningen exklusive hushållsel redan i dag ligger på cirka 80 kWh/m² för nyproducerade flerbostadshus i klimatzon III, det vill säga redan lägre än gällande lagkrav från Boverket. Men vi byggbranschen förstår oss nog inte på fastighetsekonomi om man ska tolka Boverket rätt.

Informationsteknik kan minska energianvändningen

Utmaningen blir nu att införa pedagogisk informationsteknik ur ett konsumentperspektiv som stimulerar till ett ändrat beteende med en minskad förbrukning av hushållsel. Den största potentialen finns naturligtvis inom det befintliga bostadsbeståndet, där tyvärr projektekonomin och möjligheten till finansiering som är den stora och svåra akilleshälen och därmed det största hindret. Men att inte göra någonting åt den befintliga bebyggelsen är den största kapitalförstöringen. Att minska hushållselen både för befintligoch nybebyggelse är emellertid tekniskt möjlig redan i dag till rimlig kostnad och utan att komforten behöver sänkas. Det pågår en utveckling mot allt energisnålare elapparater bland annat genom EU:s ecodesign-krav. Det gäller både el för husets drift (pumpar, fläktar) och hushållsel (vitvaror, TV, video, standby el, belysning). Skulle hushållselen minska med 340 kWh per lägenhet och år (motsvarande 15 procent) i det befintliga flerbostadshusbeståndet genom effektivare teknik och informationsteknologi skulle lite försiktigt beräknat utsläppen av koldioxid (400 gram per kWh marginalel) kunna minska med 270 000 ton per år i Sverige. Det motsvarar vad 180 000 personbilar årligen släpper ut på 1 000 mils körning. Andelen av hushållselen som omvandlas till värmeenergi (gratisenergi), har tidigare legat på cirka 70 procent av den total totala hushållselsanvändningen, kommer att minska genom eleffektivisering och lågenergibelysning. Till exempel belysning med glödlampor gav tidigare 30 procent ljus och 70 procent värme. Uppvärmningssäsongen för nya energisnåla flerbostadshus blir också allt kortare, fyra till fem månader, vilket kan jämföras med

miljonprogrammets hus som ligger på nio månader. Detta medför att andelen så kallad gratisenergi som kan tillgodogöras huset i form av värme också blir allt mindre för lågenergihus, vilket i sig är positivt. Förutom hushållsel tillkommer också VVC-förluster från varmvattensystemets ledningar. Dessa värmeförluster kunde tidigare till stor del tillgodogöras huset för uppvärmning. VVC-förlusterna som nu inte kommer huset till del på grund av den kortare uppvärmningssäsongen kan uppskattas till 3 kWh/m². VVC-rören bör därför isoleras i energisnåla flerbostadshus. Allt detta kommer i praktiken att medföra att energi för uppvärmning i stället ökar något. Nya energisnåla flerbostadshus måste följaktligen genomgå en allt noggrannare projektering för att också undvika oönskade övertemperaturer under icke uppvärmningssäsong. Vad som är en oönskad övertemperatur regleras av Socialstyrelsens anvisningar och Miljöbalkens kapitel 9, det som tidigare kallades för olägenhet för människors hälsa i gamla Hälsovårdsstadgan. För att uppnå ett lågt värmebehov är det avgörande med rätt val av effektiv värmeåtervinning, mycket energisnåla fönster, en god värmeisolering av ytterväggar (men inte nödvändigtvis extrema tjocklekar), bra täthet, god elhushållning och lågflödesarmaturer. Att till exempel installera solfångare eller värmepump minskar inte husets värmebehov utan enbart andelen köpt energi. Inom tätorter med fjärrvärme borde därför termiska solfångare för värme och tappvarmvatten som installeras på hustaken föras direkt ut på fjärrvärmenätet för att få en lastutjämning och att alla därigenom får dra nytta av solvärmen. Solteknik för uppvärmning bör anpassas till den befintliga infrastrukturen inom fjärrvärmeområden. Det får inte bli en suboptimering. Ett exempel är Stockholm, där Fortum storskaligt utnyttjar sopförbränning i Högdalen. Fortum bränner lika mycket sopor sommar- som vintertid. Effekten av solvärme får inte få till följd att man från sopförbränningen måste kyla bort överskottsvärme sommartid. En intressant framtida utveckling kan emellertid vara att lagra överskottsvärme från sopförbränning i säsongsvärmelager. Byggnadsintegrerade solceller för elproduktion är än så länge mycket Bygg & teknik 2/12

kronor per lägenhet. Besparingen för värme för en grad sänkning blir cirka 65 till 75 kronor per år för en normalstor lägenhet på 75 Värmelagring i stommen kvadratmeter. Pay-off-tiden blir minskar effektbehovet cirka 100 år. Någon LCC-beräkning är med andra ord inte nödDet är materialens specifika värvändig. Till detta kommer operame- och värmeledningsförmåga törskostnader att administrera utsom bestämmer förmågan att lagra skick av fakturor som sannolikt och avge värme vid varierande inöverstiger den boendes energiomhustemperatur. Massans placevinst. ring i förhållande till isoleringen i Däremot är redovisning av indikonstruktionen är avgörande samt viduell mätning av tappvarmFönsterplacefönsterplacering. vatten och hushållsel intressant ringen är alltid jämt placerad på Byggnadsintegrerade solceller i bebyggelsen är än så om man kan följa upp sin förbrukhuskroppen vid flerbostadshus till länge tveksam av kostnadsskäl, cirka åtta kronor per ning via till exempel en förproexempel vid ett punkthus. Tjockkilowattimme med tio års avskrivning. Solcellsangrammerad kanal på sin TV. Ett leken på materialet är inte direkt läggning på taket till sporthallen vid en skola i Berlin. annat alternativ är tydligare och kopplat till värmelagrande förmåFOTO: VATTENFALL mer pedagogiskt utformade elga. För en dygnssvängning medverkar endast till exempel de yttersta cirka temperaturer inträffar. Med tung stomme och tappvarmvattenfakturor från energi50 till 100 mm i betong. Det är den värme kan däremot effektdimensioneringen re- bolagen. Båda alternativen ska redovisa som magasineras närmast ytan i material- duceras under uppvärmningssäsongen. energianvändningen och kostnader samtiskikt med direkt kontakt med den omgi- Man får dock vara uppmärksam så inte digt som kunden ska kunna se genomvande inomhusluften som kan utnyttjas övertemperaturer uppstår så att fönster snittsförbrukningen för fastigheten. På som effektutjämning. Ur energisynpunkt öppnas enbart för att kyla lägenheten, det detta sätt får den boende vetskapen om har den en ganska marginell betydelse. vill säga att man kyler och värmer samti- den egna förbrukningens nivå är hög eller låg. Uppskattningsvis kan då användningFör att kunna utnyttja aktiv värmelag- digt. en av tappvarmvatten minska med tjugo ring i byggnader ur energisynpunkt måste procent och hushållselen med femton man kunna acceptera temperaturvariatio- Individuell mätning av värme procent. Det är normalt inte förrän husner under dygnet, vilket kan vara tvek- mycket tveksam samt för flerbostadshus. Antal, storlek, Systemet för individuell mätning och de- hållen ska betala sin energiräkning som avskärmning och orientering på fönster bitering av värme för lägenheter i flerbo- den boende reflekterar över sin egen avgör hur mycket värme som strålar in stadshus ska vara rättvist och kunna be- energianvändning. Om eller hur länge och kan lagras i byggnaden. Golvet är den kostas genom de besparingar som görs. denna eventuella minskning kvarstår är byggnadsdel som i huvudsak träffas av Individuell mätning och debitering ska svårt att uppskatta. Problemet är att priset solstrålning från fönster och är därmed med andra ord bara införas om den nya på både el och värme fortfarande är för den byggnadsdel som är mest aktuell för tekniken, underhållet och de administrati- låg för att utgöra ett väsentligt styrmedel. värmelagring. Golvytan är i de flesta va systemen bekostas genom den bespa- Nästa steg blir så kallade smarta elnät byggnader belagd parkett och golvmattor, ring som är rimlig att göra. Den boende som anpassar elanvändningen för till exvilket förhindrar aktiv värmelagring. måste då ha möjlighet att följa både sin empel tvätt och disk när priset är som Under sommarmånaderna kan det vara förbrukning och kostnader. För energi- lägst. svårt att svalhålla en lägenhet med tung snåla hus är individuell mätning av värme stomme genom den värme som finns ac- mycket tveksam och komplicerad att Även Sverige har ett globalt ansvar kumulerad. Det är därför viktigt att det genomföra. Kostnaden till slutkund för för att minska koldioxidutsläppen finns en genomtänkt strategi för lågener- flödesmätning av värme av radiatorer i ett Köp svensk grön el. Då har vi gjort vår gibyggnader så att inte oönskade över- lågenergihus kan uppskattas till 7 500 miljöinsats om man får tro elbolagens kampanjer. Nej, det går inte att rena sitt samvete genom att enbart köpa grön el. Kvarvarande ”smutsig el” överlåts ju alltid på någon annan och totalt sätt minskar därför inte utsläppen av koldioxid. Det går med andra ord inte att ”köpa sig fri” från det globala koldioxidansvaret. Det finns för övrigt ingen ”svensk el”. Det svenska elnätet är i dag kopplat i ett gemensamt nät med kontinenten. Intressant att notera i sammanhanget är att Sverige är ett av de länder som gör av med mest el per capita i världen. Skulle elbolagen ha en egen investeringsfond för vindkraft där de lägger de extraavgifter som man får in när kunden ” köper grön el”, skulle trovärdigheten öka. Är man däremot andelsägare genom att investera i ett nytt vindkraftverk så bidrar man till minskade utsläpp av koldioxid genom att ny förnyIndividuell mätning av energi för tappvarmvatten bar el pumpas in i systemet och ersätter och hushållsel är ett nödvändigt styrmedel för att minska smutsig el från kol. Men även när vi köper energianvändningen. Men fortfarande är priset det viktigaste styrmedlet. grön el så måste vi självklart hushålla ILLUSTRATION: HANS SANDQVIST

olönsamma med ett elpris mot slutkund med tio år avskrivning på åtta kronor per kilowattimme.

Bygg & teknik 2/12

med ”denna gröna el” så den räcker energisystem till exempel om man till flera och framförallt får inte elen ska ansluta till fjärrvärme eller berganvändas till någon form av uppvärme eller vid val av frånluftssysvärmning inom fjärvärmeområden. tem med värmepump (FVP-system) Elhushållning i den egna bostaden alternativt från- och tilluft med värbidrar och har med andra ord en betymeväxlare (FTX-system). Under hudelse även i ett globalt perspektiv. Ett sets drift gäller den energi man i förstahandsmål i Sverige borde vara praktiken köper. Väljer man att köpa att ersätta elimporten genom utbyggproduktspecificerad kontrakterad el nad av till exempel vindkraft och där(grön el) är det den mix och utsläppsigenom möjliggöra ökad export av ny kvot som man köper från elleverantötillförd miljövänlig koldioxidfri el till ren som ska redovisas. Risken är Europa. Export av koldioxidfri el till emellertid att koldioxidkvoten kan Europa skapar förutsättningar till en förändras för olika år beroende av minskning av koldioxidutsläppen av hur balansen ser ut vid import av el motsvarande andel ”smutsig el” från från kolkondens från kontinenten. ett kolkondenskraftverk. El skulle Bolagen har som mål att i sina årsremed andra ord kunna bli en viktig dovisning av koldioxidutsläpp redoDen svenska elen är i dag sammanlänkad med svensk miljöexportprodukt samtidigt visa ständiga förbättringar. Vissa år övriga Europa. Vi har med andra ord ingen som vi kan tjäna pengar på miljön. kan därför koldioxidutsläppen öka, svensk el i dag. Att använda värmepumpsteknik för vilket kan skapa frågetecken på ILLUSTRATION: HANS SANDQVIST eluppvärmda byggnader är utmärkt marknaden. Byggbranschen har tyoch hushållar med den värdefulla värr hittills inte kunnat enas om ett elen. Vi får däremot inte inlåta oss i någon regeringen är kloka nog att även se det gemensamt sätt att beräkna koldioxid och form av koldioxidprotektionism i Sverige globala perspektivet. I sammanhanget Energimyndigheten vågar inte ta ställsom till exempel Boverket gör i sin rap- vore det också klädsamt om Boverket och ning, vilket i sig är ett ställningstagande. port 2011:34 till regeringen. De skriver Energimyndigheten kunde ha en bättre att när eluppvärmd byggnad värms med samsyn i dessa frågor som berör förnyba- Byggbranschens egna utsläpp av en effektiv värmepump så använder det ra energikällor i bebyggelsen och tolk- koldioxid. eluppvärmda huset ur ett ”svenskt per- ningen av EU-direktivet för Nära Noll- En viktig aspekt för reducering av koldispektiv” mer förnybar energi än den fjärr- energibyggnader. oxid är byggbranschens egna utsläpp värmevärmda byggnaden. Allt är med anunder produktionen. Utsläppen från dra ord bra med vår egen ”svenska kol- Koldioxid måste minska genom i byggbranschen under produktionen är i dioxidfria el” så vi kan därför strunta i första hand elhushållning dag cirka två gånger större än under huandra länder och deras utsläpp. Vi har För att minska koldioxidutsläppen måste i sens drift enlig en nyligen publicerad rapsom tidigare nämnts ingen ”svensk el”. första hand elhushållning prioriteras. Vär- port från Kungliga Tekniska högskolan Koldioxiden bryr sig som bekant inte om meenergi från miljövänlig fjärrvärme el- till Boverket. Här har byggbranschen hur Sveriges gränser sattes efter freden ler motsvarande som har en energimix egen rådighet över situationen. Detta med Ryssland 1809. Boverket kan inte med drygt 70 procent biobränsle och ge- ämne behandlas dock inte i denna artikel. ställa sig vid sidan om klimatfrågan. Det nererar cirka 70 gram koldioxid per levevore märkligt att om Sverige med sin his- rerad kilowattimme värme. Motsvarande Hushålla med energi i den egna toria av internationellt miljöengagemang för elenergi på marginalen är cirka 350 skulle strunta i de globala klimatproble- till 650 gram per kilowattimme el sett till bostaden kan göras utan uppoffringar men genom att en svenskt statlig myndig- ett tioårsperspektiv. Dessa värden bör an- med enkla klassiska åtgärder het talar om ”svensk el”. Vi får hoppas att vändas vid projekteringen vid val av ● Forcera fläkten i spiskåpan endast under matlagning. Spiskåpan suger ut uppvärmd luft. ● Sätt lock på kastrullen – energiåtgången minskar med 80 procent. ● Använd kastruller med plana bottnar och samma storlek som plattan -0,5 mm i ojämnhet leder till ökad energianvändning med 25 procent och om plattan är 1 cm större än kastrullen ökar energianvändningen med 20 procent. ● Använd vattenkokare för att värma vatten – minskad elanvändning och det går snabbare ● Installera gärna induktionsspis som är betydligt energisnålare och effektivare än traditionella spisar. En induktionsspis fungerar ungefär som en gasspis men är betydligt barnsäkrare. ● Skölj disken i diskho med propp. ● Tina mat i kylskåpet – kylskåpet drar mindre energi och ingen energi behöver slösas på tining. Frosta av kyl och frys – ju mindre frost desto mindre elåtgång. Vattenfalls brunkolskraftverk Jänschwalde i Niederlausitz. Utsläppen av koldioxid ● Lagom rekommenderad temperatur är kan uppskattas till 1 kg per kilowattimme. +4 till +5 °C i kyl och -20 °C i frys. 18

Bygg & teknik 2/12

Kantjärnet 5. Arkitektbyrå: Bergkrantz arkitekter. Objektfotograf: Per Svensson, Fotovison. Fotomontage och annons: G R A N D

Hus byggda för största möjliga tystnad

Fler fördelar hittar du i vår nya bostadsbroschyr. Skanna koden eller kolla på strangbetong.se

I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha mer och mer ljud omkring oss. De betongelement vi bygger våra hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande oljud som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med höja ditt blodtryck. Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum av irriterande buller tränger igenom från utsidan eller mellan våningsplanen och du får en sund och ljudisolerad miljö att bo eller arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande. Smartare byggande

● Bästa tillgängliga energiklass för nya vitvaror när de gamla tjänat ut. ● Dammsug gallret bakom kyl och frys regelbundet. ● Installera alltid tidur på handdukstork i badrum. ● Undvik att ställa möbler eller hänga gardiner framför värmeelementen eftersom det hindrar luftcirkulationen och värmestrålningen ● Dra för persienner och gardiner på nätterna eftersom de isolerar och håller kvar värmen inne. Låt inte persiennerna stå i horisontellt läge. Detta försämrar fönstrets isolerförmåga eftersom persiennerna leder bort värmen via glaset. ● Sänk inomhustemperaturen. Rekommenderade temperaturer är 20 till 21°C i vardagsrum, 18 °C i sovrum. För lågenergihus med bra fönster kan utan vidare inomhustemperaturen vara på 20 °C och upplevas som samma komfort (operativ temperatur) som 23 °C i ett flerbostadshus från miljonprogrammet ● Dra ur mobilladdare från väggen när mobilen inte laddas. Detsamma gäller även andra adaptrar för exempelvis datorer och vissa typer av lampor. Blir adaptern varm när apparaten/lampan inte används är det ett tecken på att den drar el. ● Stäng av TV och datorer med strömbrytare och låt dem inte stå i standby-läge. Så mycket som 30 till 40 procent av all el som dina apparater använder under sin livslängd går åt när de står i standby-läge.

Spara energi vid tvättning och disk

● Fyll tvätt- och diskmaskinen, genom att köra fulla maskiner minskas energiåtgången. ● Sänk temperaturen för tvätt – oftast räcker det att tvätta i 40 ºC istället för 60 och 90ºC. ● Centrifugera istället för att torktumla och häng i stället upp tvätten på en torkställning. ● Installera gärna fjärrvärmeanslutna disk, tvätt och torktumlare i stället för att el ska värma vattnet.

Frånluftsvärmepump (FVP) eller från- och tilluftssystem med värmeåtervinning (FTX)

Värderingen av ventilationssystem med värmeåtervinning kan inte alltid ske i ekonomiska termer. Det finns andra aspekter som är svåra att kostnadsbedöma men som ändå kan påverka valet av ventilationssystem. Buller och inomhuskomfort är några exempel som är svåra att prissätta. Av alla energiåtgärder så ger effektiv värmeåtervinning de största värmebesparingarna.

Fördelar med FVP-system med värmepump

F-system är beprövad teknik för flerbostadshus och lätt att förstå och projekteringen är okomplicerad.

●

Underhållsarbetet blir enkelt eftersom det är få komponenter. ● Det är alltid undertryck i huset och därmed minimeras risken för att fuktig rumsluft kan pressas ut i konstruktionen och riskera att ge upphov till fuktskador. ● Tilluftskanaler saknas så systemet tar mindre plats än ett centralt FTX-system. ● Jämfört med FTX-system har FVP-system större förutsättningar att inte orsaka ljudproblem för den boende. ● Den återvunna värmen i frånluften kan användas både i värmesystemet och för varmvattenberedning. Jämfört med ett FTX-system. ●

Nackdelar med frånluftsvärmepump (FVP)

Det finns uppenbar risk för drag i sovrum och vardagsrum vid uteluftsventilerna. Ju energisnålare klimatskärm desto större risk för drag. BBR-kravet på maximal lufthastighet på 0,15 m/s i vistelsezonen är svårt att klara. ● I starkt vindutsatta lägen finns en viss risk för att luften tar fel väg genom uteluftsventiler, vilket oönskat ökar luftväxlingen. Problemet kan minskas med självreglerande ventiler. ● FVP-systemet är inte lämpligt om uteluften är förorenad såsom nära en trafikerad gata. ● Störande ljud kan tränga in utifrån genom uteluftsventilerna. ● Vid återvinningen med värmepump används el för konvertering till uppvärmning, vilket är negativt om man vill minska elanvändningen och andelen koldioxidutsläpp. ● Uteluftsventiler i fasadväggen kan upplevas som iögonfallande exteriört eftersom det ska finnas minst ett i varje sovrum och vardagsrum. ●

Fördelar med centralt FTX

Tilluften till vardagsrum och sovrum är förvärmd, vilket minskar riskerna för drag jämfört med ett FVP-system. ● I områden med förorenad uteluft tas ventilationsluft tas in där den är renast. ● Det är möjligt att filtrera tilluften effektivare, med kolfilter för att minska föroreningar (kvävedioxider) från bilavgaser. ● Hög återvinningsgrad kan uppnås, cirka 90 procent temperaturverkningsgrad, med dubbla roterande värmeväxlare. (För lägenhetsaggregat ökar elanvändningen och temperaturverkningsgraden blir högst 80 procent). ● Luftutbyteseffektiviteten är högre än vid FVP-system och ger därigenom en bättre luftkvalitet. Detta förutsätter ett bra och regelbundet underhåll av systemet. ●

Nackdelar med centralt FTX

Till- och frånluftskanalerna med schakt tar större plats jämfört med FVP-system. ● Det finns ingen möjlighet att återvinna värmen till tappvarmvatten jämfört med FVP-system . ●

En byggnad med FTX-system är känsligare än en byggnad med F-system genom kravet att klimatskalet verkligen är lufttätt. Lufttrycket inomhus är ungefär lika stort som utomhus. Ett FTX-system i obalans ökar risken för att övertryck som kan leda till att fuktig rumsluft trycks ut i klimatskalet, kondenserar och orsakar fuktskador. ● Kräver regelbundet underhåll i form av filterbyte och kontroll och rengöring av värmeväxlare och kanaler. I dag är bristen på erfarna förvaltare stor. ● Risk för att störande ljud alstras om systemet är felprojekterat eller fel injusterat. ●

Konklusion

Energibehovet för nyproducerade flerbostadshus börjar nu anta så låga nivåer att beteendeaspekter får en allt större betydelse för byggnadens energibalans. Teknik för att minska andelen värme gör att det totala värmebehovet blir mycket lågt med hjälp av till exempel effektiv värmeåtervinning, en bra klimatskärm, lågflödesarmaturer, täthet, eleffektivisering med mera. Genom enkel informationsteknologi och att den boende individuellt debiteras för sitt varmvatten och el kan andelen av varmvatten minska med cirka 20 procent och hushållsel minska med uppåt femton procent. Försiktigt beräknat skulle utsläppen av koldioxid från hushållsel totalt utan vidare kunna minska med 270 000 ton i Sverige. Värmepumpar minskar inte värmebehovet men ökar andelen köpt el. Men genom högre elanvändning på marginalen ökar andelen koldioxidutsläpp. Utanför fjärrvärmeområden med eluppvärmda hus är värmepumpsteknik utmärkt, men tveksam ur ett klimatperspektiv i områden med miljövänlig fjärrvärme. Mera logiskt skulle vara att ta bort begreppet köpt energi och i stället ersätta detta med att beskriva byggnadens verkliga energibehov. Så länge monopolsituationen och prissättningen för miljövänlig fjärrvärme kvarstår är risken stor att allt fler elslukande bergvärmeanläggningar kommer att installeras inom fjärrvärmeområden. Ett framtida allvarligt problem är att fjärrvärmebolagen i kraft av sin monopolställning inte vill dra fram fjärrvärme till områden med låg energitäthet på grund av bolagens alltför kortsiktiga lönsamhetskrav. Hade detta synsätt tidigare varit vägledande skulle inte fjärrvärmeutbyggnaden i Sverige varit vad den är i dag. Fjärrvärmebolagen måste börja med lågtemperateknik, där Västerås genom Mälarenergi AB varit föregångare. Det ska bli intressant att följa hur energibolagens synsätt kommer att rimma med EU-direktivet för Nära Nollenergibyggnader, där kravet är att energitillförseln till nya bostadshus ska vara förnybar och närproducerad. ■ Bygg & teknik 2/12

Att definiera nollenergibyggnader – en internationell angelägenhet Fler och fler byggnader utformas och uppförs där målsättningen är att uppnå någon form av balans mellan byggnadens energibehov och energi som byggnaden själv tillför. I dagsläget finns ingen tydlig definition av hur denna balans ska beräknas, varken nationellt eller internationellt. Denna artikel presenterar viktiga frågor som bör besvaras i samband med ett sådant definitionsarbete. Artikeln baseras i huvudsak på arbete inom IEA SHC Task 40/ECBCS Annex 52; Towards Net Zero Energy Solar Buildings. Det är ett välkänt faktum att byggnader står för 35 till 40 procent av den totala energianvändningen i världen och att en minskning av energianvändningen och ökad tillförsel av förnybar energi i världens bebyggelse ses som en viktig åtgärd och strategi för att minska utsläppen av växthusgaser. Energisnåla hus som nollenergihus, nettonollenergihus eller näranollenergihus uppfattas inte längre som begrepp i en avlägsen framtid utan som en realistisk lösning för minskning av växthusgasutsläpp och energianvändning inom bebyggelsesektorn. Det finns idag ingen internationell standard för definition av nollenergihus.

Artikelförfattare är Björn Berggren och Maria Wall, Energi och Byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola, Lund, Joakim Widén, Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala, samt Björn Karlsson, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola, Västerås. Bygg & teknik 2/12

Olika intresseorganisationer och forskningsprojekt arbetar i dagsläget med att tydliggöra begreppen. Bland annat kan nämnas att REHVA, en europeisk intresseorganisation för att förbättra inomhuskomfort och energiprestanda för byggnader, i maj 2011 publicerade sin syn på detta begrepp och näranollenergihus [1] samt att det inom International Energi Agency (IEA) pågår arbete för att finna ett gemensamt ramverk för definition av nollenergibyggnader; IEA SHC Task 40/ECBCS Annex 52 [2]. Innehållet i denna artikel baseras till stor del på resultat och pågående arbete inom detta IEAprojekt. IEA grundades 1974 som en självstyrande del av Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) i syfte att säkerställa ekonomiskt och ekologiskt hållbar energitillgång. Inom IEA pågår ett antal program med olika fokus. Bland annat Solar Heating and Cooling Programme (SHC) och Energy Concervation in Buildings and Community Systems Programme (ECBCS). I projektet Towards Net Zero Energy Solar Buildings samarbetar båda dessa program vilket skapar bred kompetens och internationellt samförstånd.

Grundläggande skillnader mellan olika definitioner av nollenergihus

helt autonom och interagerar ej med ett energinät. ● Nettonollenergihus (NNEH) – Net Zero Energy Building (NZEB) En byggnad som genererar lika mycket energi som den använder. Byggnaden interagerar med ett energinät och kan exportera energi då byggnadens system ger ett överskott och importera energi, vid de tillfällen som byggnadens system ej kan generera de mängder energi som krävs. ● Nettonollenergiområde (NNEO) – Net Zero Energy Cluster (NZEC) En samling av byggnader, som interagerar med varandra och eventuellt ett energinät. Tillsammans genererar dessa byggnader lika mycket energi som de tillsammans använder. ● Näranollenergihus En byggnad som har mycket hög energiprestanda (lågt energibehov). För en sådan byggnad gäller, enligt det nyligen omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU), att ”den mycket låga mängden energi som krävs tillförs i mycket hög grad i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten”. Det är upp till varje medlemsland att förtydliga denna definition. I begreppet energi ovan avses både värmeenergi och elenergi.

I befintliga publikationer och nationella regelverk finns det ett flertal olika definitioner av byggnader som anses ha ”nollenergibalans”. I alla definitioner förutsätts någon form av egen energigenerering som är baserad på förnybara energikällor. För att nå nollenergibalans på ett hållbart sätt bör steg ett alltid vara att vidta energieffektiviseringsåtgärder för att minska byggnadens behov av energi och därefter, som steg två, dimensionera Figur 1: Graf för nollenergibalans, baserad på och installera ett energiarbete publicerat inom IEA SHC Task 40/ECBCS system som tillför så Annex 52, egen bearbetning. mycket egengenererad energi att nollenergibaFortsättningsvis fokuserar denna artilans uppnås. Detta beskrivs i figur 1. Man kan dock skilja på fyra huvud- kel på nettonollenergihus, NNEH/NZEB, grupper av begrepp. Huvudgrupperna är och nollenergihus, NEH/ZEB. enligt nedan: Skillnader mellan olika definitioner ● Nollenergihus (NEH) – Zero Energy av hus med nollenergibalans Building (ZEB) En byggnad som genererar lika mycket Vid en första anblick kan nollenergibeenergi som den använder. Byggnaden är greppet förefalla enkelt och intuitivt. Det 21

byggnaden i driftsfasen. Det innebär att det som kallas hushållsenergi/verksamhetsenergi i Sverige, och inte inkluderas i det energikrav som ställs på byggnader i Boverkets byggregler (BBR), ingår.

Typ av balans?

Vid simulering/beräkning eller uppföljning av en byggnads energibalans är det även viktigt att skilja på om denna baseras på import/export mot energinätet (nätbalans), eller på systemnivå där all energi som byggnadens system använder och producerar redovisas (systembalans). I figur 2 redovisas en fiktiv balans för ett hus i ”nollenergigrafen”, där både nätbalans och systembalans redovisas. Skillnaden uppstår på grund av att en del av den energi som byggnaden genererar kommer att användas inom byggnaden utan att levereras till ett energinät.

Figur 2: Skillnad mellan om en byggnads energibalans presenteras baserat på nätbalans eller systembalans. kan dock finnas betydande skillnader mellan till synes likartade definitioner. I april 2011 publicerades en grundläggande genomgång av ett antal olika definitioner för hus med nollenergibalans [3] i tidsskiften Energy and Buildings. Detta avsnitt presenterar de skillnader som man funnit mellan olika definitioner, vilket har delats in i sju olika kategorier. Vid framtagande av en definition bör nedanstående frågeställningar tydligt besvaras.

rar över tid, både över året och dygnet. Beroende på vilken tidsperiod balansen beräknas över kan mycket olika resultat uppnås för samma byggnad. Vanligtvis beräknas nollenergibalansen över ett år, vilket eliminerar både säsongs- och dygnsmässiga obalanser. Tidsperioden som väljs kan dock variera mellan byggnadens tekniska livslängd ned till månads- och veckobalans.

I vilken enhet beräknas balansen?

Vanligtvis inkluderas energi för värme, kyla, mekaniska försörjningssystem (fläktar, pumpar och så vidare), varmvatten, belysning och elektriska apparater i balansen vid användning av byggnaden. Vissa definitioner inkluderar enbart uppvärmningsenergi och vissa definitioner exkluderar energi för apparater och belysning. Om energibalansen spänner över byggnadens hela tekniska livslängd kan även energi för produktion av byggnadsmaterial, transporter till byggarbetsplats och så vidare inkluderas i balansen. De flesta definitioner som behandlas i [3] inkluderar all energi som levereras till

Vanliga enheter som används idag är köpt energi, primärenergi, generering av växthusgaser, exergi och energikostnad. Vid beräkningar av energibalans i primärenergi är det även viktigt att vara tydlig om man inkluderar all primärenergi eller bara primärenergi från icke förnyelsebara energikällor. Detta är man ofta tydlig med i Europa, men i Sverige blandas ofta dessa begrepp ihop. Skillnaderna beskrivs bland annat i EN ISO 15603 [4].

Över vilken tid beräknas balansen?

Både en byggnads behov av energi och tillgängligheten hos förnybar energi varie-

Vilken energianvändning ingår i balansen?

Vad anses kunna inkluderas i egen, förnybar, energitillförsel?

Egen tillförsel av förnybar energi kan exempelvis vara baserad på sol- eller vindenergi, som vanligtvis finns tillgänglig för byggnaden på plats. Dock kan förnybara bränslen transporteras till platsen före energiutvinning på plats, vilket är fallet med biobränsle. Vidare kan även sol- och vindel produceras långt bort från byggnaden för att sedan transporteras till byggnaden via eldistributionsnätet. Likaså kan förnybara bränslen användas i fjärreller närvärmeverk för central produktion av värme och eventuellt el, vilken sedan distribueras till byggnaden. Detta diskuteras bland annat i [5] som även föreslår att de olika kategorierna kan rangordnas. I [6] görs en indelning i fem olika grupper av förnyelsebar energi som kan vara möjlig att inkludera: a. Förnybar energi som utvinns av system på byggnaden, exempelvis med hjälp av solfångare, solceller och småskaliga vindkraftverk. b. Förnybar energi som utvinns inom byggnadens fastighetsgräns, exempelvis vindkraft eller solceller som ej är monterade på byggnad.

Täta fönsteranslutningar H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida. Vår unika konstruktion medger helsäkra anslutningar mellan fönster och vägg. www. hf o n s t r et .s e

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 2/12

c. Förnybar energi som utvinns inom byggnadens fastighetsgräns, som kräver transport, exempelvis om byggnaden värms med förnybart biobränsle eller om ett mindre kraftvärmeverk finns som drivs av förnybart biobränsle. d. Nytillkommande förnybar energi som utvinns utanför byggnadens fastighetsgräns, exempelvis genom uppförande av vindkraftverk i samband med uppförande av byggnad. e. Förnybar energi som produceras utanför byggnadens fastighetsgräns, exempelvis avtal om grön el eller liknande.

Anslutning till energinät?

Idag är de flesta hus med nollenergibalans som uppförs anslutna till ett energinät och bör därför benämnas nettonollenergihus (NNEH) eller Net Zero Energy Building (NZEB). En byggnad som inte är ansluten till ett energinät, som är helt autonom, bör benämnas nollenergihus (NEH) eller Zero Energy Building (ZEB).

Övriga prestandakrav?

Utöver krav avseende själva energibalansen kan ytterligare krav finnas kopplade till en definition eller kriteriedokument av hus med nollenergibalans. Exempelvis kan dessa vara; termisk komfort, maximalt effektbehov för uppvärmning/kyla, samspel med energinät och så vidare.

Slutsatser och fortsatt arbete inom IEA SHC Task 40/ECBCS Annex 52

Denna artikel visar på komplexiteten hos nollenergibegreppet och vikten av att vara tydlig avseende definition av hus med nollenergibalans. De olika definitioner som finns publicerade i dagsläget besvarar ovanstående frågeställningar olika väl. För att förenkla kunskapsutbyte mellan olika projekt och länder är det av stor vikt att dessa grundläggande frågeställningar tydligt besvaras vid definition av hus med nollenergibalans. Den definition som har publicerats av Sveriges Centrum för Nollenergihus [7] svarar i dagsläget inte på samtliga frågeställningar. De grundläggande frågeställningar som lyfts fram i denna artikel kan även förtydligas ytterligare, vilket har gjorts inom IEA SHC Task 40/ECBCS Annex 52. Resultatet av detta kommer att publiceras under våren 2012. Under 2012 kommer även ett enkelt beräkningsverktyg att publiceras som kan nyttjas som stöd vid beräkning och redovisning av nollenergibalans. Vidare kommer även studier att presenteras av hur energianvändningen fördelas för byggnader över hela livscykeln, då byggnader med mycket låg energianvändning eller nollenergibalans uppförs. Besök gärna www.iea-shc.org/task40. Denna hemsida innehåller mycket infor-

mation om projektet, bland annat finns publikationer inom området och information om olika pilotprojekt. ■

Referenser

[1] Kurnitski, J., et al., How to define nearly net zero energy buildings nZEBREHVA proposal for uniformed national implementation of EPBD recast. The REHVA European HVAC Journal 2011. 48(May 3): p. 6. [2] IEA, Towards Net Zero Energy Solar Buildings – fact sheet. 2011. [3] Marszal, A.J., et al., Zero Energy Building – A review of definitions and calculation methodologies. Energy and Buildings, 2011. 43(4): p. 971–979. [4] Swedish Standards Institute, Energy performance of buildings – Overall energy use and definition of energy ratings. 2008. [5] Torcellini, P., S. Pless, & M. Deru, Zero Energy Buildings: A Critical Look at the Definition. ACEEE Summer Study. 2006, NREL: Pacific Grove, California. p. 15. [6] Marszal, A.J., et al., Net Zero Energy Buildings – Calculation Methodologies versus National Building Codes. EuroSun 2010. 2010: Graz, Austria. [7] Sveriges Centrum för Nollenergihus. http://nollhus.se/default.aspx besökt 2012-01-04.

t på 1:10 u r 2 älle ter C t s n er tor a i mo a l i ent ärn BRA v g BRANDGASVENTILATION B RANDG RAND RA NDG d s os ran k B l ö tiso 2 bes & TAKLJUS n e V 01 2 ygg b d r No

Ventisol tillverkar rökluckor för nyproduktion och renovering, takljus i form av kupoler i en mängd olika storlekar samt lanterniner där nästan bara fantasin sätter gränserna, med eller utan automatik. Utöver tillverkning tillhandahåller vi montage, service och underhåll. Kontakta oss gärna om ni vill veta mer. Ventisol är medlem i SIS Tekniska Kommitté 360, arbetsgrupp 3 & 5. Den nya svenska harmoniseringen av SS 12101-2 är ute på remiss (SIS-remiss 9490). Det färdiga dokumentet kommer att heta; ”SS 88 30 06, Brand och räddning - brandgasventilatorer - egenskapskrav och kravnivåer för olika användningsområden”. Ventisol Brandventilatorer AB | Skärsnäsvägen 8 | 182 63 Djursholm | + 46 8 458 94 20 | ventisol.se | info@ventisol.se Bygg & teknik 2/12

Passivhus – samhällsnytta och boendekvalitet? Visionerna i verkligheten

Trots alla påstådda fördelar är passivhusen exempelvis i Glumslöv, figur 1, inte bättre än serieproducerade hus med frånluftsvärmepump, enkel frånluftsventilation och vattenradiatorer. Energianvändningen är ungefär densamma medan riskerna för innemiljöproblem och byggskador är större. Passivhusen är dessutom dyrare att bygga och med obetydligt lägre driftkostnader. De stora ekonomiska vinsterna gör i stället byggföretag samt olika tillverkare av material och produkter som isolering, fönster och glas samt installationsföretag med flera. Passivhusen har dessutom blivit en födkrok för flera organisationer och centrumbildningar exempelvis Passivhuscentrum i Alingsås, som bland annat drivs med offentliga medel från Energimyndigheten, Västragötalandsregionen och Alingsås kommun med flera. Dessutom stöds dylika inrättningar liksom många forskare och konsulter indirekt av statliga medel samt naturligtvis av företag som drar nytta av aktiviteterna genom ökad försäljning av sina varor och tjänster.

Bristande kompetens och uppföljning

Undersökningar av passivhus är i regel ”ytligt” genomförda med bristande kompetens, dåligt underbyggda resultat, brist på helhetssyn och mycket subjektivt tyckande. Förespråkarna drar långtgående slutsatser av undersökningar i ett eller ett fåtal hus trots att variationer i brukarvanor och utförande kan medföra stora

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Vem tjänar på passivhusen? Debatten om passivhus pågår med en strid ström av nyhetsinslag och tidningsartiklar. Gång på gång poppar nya boende upp i media med problem kopplade till hus och hälsa, senast på Orust och i Uddevalla.

Figur 1: Passivhus i Glumslöv. Bilden är tagen vid höstdagjämningen och mitt på dagen.

skillnader mellan olika hus, exempelvis i energianvändning med ett till två eller mera. Många av de studerade passivhusen är uppförda under särskilt gynnsamma förhållanden beträffande utförande och kontroll. Ingen tycks vara intresserad av att mer noggrant och med helhetsgrepp följa upp hur passivhusen fungerar samt hur variationer i boendevanor och utförande inverkar. Varför görs inte ordentliga uppföljningar i synnerhet av innemiljön? Hittills finns bara ett fåtal undersökningar av passivhus redovisade som är värda namnet. En närmare granskning av dessa undersökningar till exempel utförda av Linköpings universitet respektive SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut visar ingalunda enbart positiva resultat. Detta tycks inte vara allmänt känt, vilket bland annat kan förklaras med att ett fåtal journalister och människor i branschen tillräckligt väl orkat sätta sig in i de tjocka och svårgenomträngliga rapporterna. Många uttalar sig snabbt och okritiskt för ett ökat passivhusbyggande och få är öppet motståndare. Förespråkarna med stora resurser bakom sig, får i media stå ganska oemotsagda i debatten. De avkrävs inte dokumentation för sina stundtals hårresande påståenden eller dementier av sina mer eller mindre felaktiga uttalanden. Medierna är som vanligt mest intresserade av att informera om nya byggmate-

rial och lösningar samt att sprida positiva budskap. Om man i stället kommer med kritiska ifrågasättanden och redovisar mer realistiska, ”torra” tekniska resonemang och praktiska erfarenheter kunde medierna kraftigt bidra till att minska byggfelskostnaderna samt åstadkomma ett bättre och billigare byggande. Skribenter är ofta frilansjournalister och har vare sig resurser eller kompetens för att göra mer ingående ”grävande” undersökningar i ämnet passivhus. Dessutom är det nog så, att tidningarna hellre tar in artiklar som är ”snälla” och positiva än sådana som är kritiskt granskande och negativa, eftersom man tror att läsarna inte vill eller orkar läsa granskande artiklar.

Civilkurage saknas ofta

Många journalister är okritiskt fascinerande av påståendet att husen kan värmas med de boendes kroppsvärme. Man glömmer totalt att det också behövs värme från belysning och elapparater. Inte heller har varken media eller förespråkarna tagit reda på vid vilken temperatur det råder balans mellan tillförd och avgiven värme. Passivhusfrågan är komplex och många representanter för media faller därför lätt i den skickliga marknadsföringen av passivhus. Den stora ”upphaussningen” av passivhus beror nog också på att vi alla är mer eller mindre Bygg & teknik 2/12

”flockmänniskor” med olika civilkurage, förmåga och vilja att ”rätta in oss i ledet” respektive till kritiskt tänkande. Som alltid när man läser en utredning måste man fråga sig vem som finansierat den och om författaren har ekonomiska fördelar och/eller politisk vinning av sin rapport. Man bör dessutom fråga sig om någon annan författare med samma utgångsmaterial skulle ha kommit till samma slutsatser. Det finns tyvärr allt färre oberoende forskare och konsulter. Av finansieringsskäl vågar dessa sällan ifrågasätta uppdragsgivarnas åsikter. En nyligen genomförd undersökning visar tyvärr också att förtroendet för forskare halverats under 2000-talet, vilket inte är oväntat.

i energieffektiva byggnader med låg energianvändning bland annat på grund av höga anläggningskostnader och stora kulvertförluster i villaområden med normala tomtstorlekar.

Upp till bevis!

De allvarligaste invändningarna mot passivhus, figur 3, rör: ● Isolertjockleken. De extremt stora isolertjocklekarna medför materialslöseri och kan inte försvaras ens genom livscykelanalys. Exempelvis minskar energianvändningen räknat på femtio års livslängd Figur 2: Specifik total energianvändning (summa endast med en procent om väggför byggnadsuppvärmning, varmvatten och isoleringen ökar från 290 mm till hushållsel) för vanliga småhus enligt Statistiska 490 mm mineralull samtidigt som Centralbyrån, lågenergihus (god lösning) med uttorkningseffekten minskar kraffrånluftsvärmepump respektive tigt och riskerna för fukt- och möpassivhusområdena Lindås och Glumslöv. gelproblem ökar kraftigt. Några skrönor och myter ● Täthet och fukt. Flera större Få har tagit ett helhetsgrepp på passivhu- värmning och varmvatten samt ett följ- byggföretag med landsomfattande verksen och beaktat systemet brukare – bygg- samt värmesystem med vattenradiatorer) samhet oroas över geografiska kvalitetsteknik – energi – innemiljö. En mängd kan ha nästan lika låg specifik total ener- skillnader i arbetsutförandet. Detta tillskrönor och myter förekommer därför i gianvändning för byggnadsuppvärmning, sammans med frånlufts-/tilluftsventidebatten: varmvatten, fastighetsel och hushållsel, lation, större isolertjocklekar med mindre ● Inneluften är bättre än uteluften genom 80 kWh/m² och år, figur 2. Den totala ök- uttorkningseffekt ökar riskerna för fuktatt den filtreras. Fel! I bostäder är inne- ningen av produktionskostnaderna är konvektion samt fukt- och mögelskador i luften alltid sämre än uteluften. större än vad som uppges. Alla inver- klimatskalet. ● Ingen köpt energi behövs (se bland an- kande faktorer har inte beaktats i kalky- ● Fönster. Ju större fönsteryta desto högnat Energimagasinet 3:1998 sidorna 32 – lerna. re energianvändning och effektbehov. 33). Fel! Verkligheten är emellertid att ● Passivhus minskar användningen av Med större fönsteryta ökar komfortstörenergi för byggnadsuppvärmning i pas- ”marginalel” producerad med kolkraft ningarna såväl sommartid på grund av sivhus behöver tillföras redan vid några jämfört med om man använder värme- solinstrålning och övertemperaturer som plusgrader ute. pumpar. Fel! Många passivhus som hit- vintertid på grund av kallras och kallstrål● Husen är självvärmda/kroppsvärmda tills byggts är elvärmda så jämförelsen är ning. och har därför inget värmesystem, vilket föga relevant. Det är ju naturligtvis egalt ● Ventilation. Tilluft via plåtkanaler som uppges i en mängd artiklar. Fel! Passiv- om samma mängd el tillförs via elbatteriet inoljats vid tillverkning och system som husen har ett centralt placerat elelement i luftvärmesystem eller via värmepump. inte kan rengöras på ett betryggande sätt (ibland vattenelement) som värmer tilluf- Däremot kan värmepumpen medföra en ökar riskerna för hälsoproblem och förten när den interna värmeproduktionen större effektbesparing. Passivhusens be- oreningar inne. Luftvärme och frånlufts(gratisvärmet) inte räcker till vid kyla. I hov av extra värmetillskott sammanfaller i /tilluftsventilation är underhållsintensiva alla hus, inte bara i passivhus, bidrar tid med när alla andra elvärmda hus be- system. Underhållet är oftast eftersatt, kroppsvärmen från dem som vistas i hu- höver extra hög värmeeffekt för att hålla dyrbart och svårt, för att inte säga omöjligt sen till byggnadens uppvärmning värmen vid kyla. Fjärrvärme passar dåligt att utföra på ett korrekt sätt. Få vederhäfti● Stora och energieffektiva fönster spar energi. Fel! Även med U-värden runt 1,0 W/m² K är transmissionsförlusterna genom fönstren fem till tio gånger större per ytenhet än genom passivhusens omslutande vägg- och takytor. Boverkets byggregler anger att fönsterytan får vara ner mot tio procent av boarean, men rekommenderar också att fönsterytan begränsas. Fönstren kan dessutom ge komfortstörningar såväl vintertid vid låga utetemperaturer som sommartid vid höga utetemperaturer. Oskärmad solinstrålning bleker textilier och möbler samt andra ömtåliga färger med mera. ● Passivhusen har cirka tio procent högre produktionskostnader och lägre energianvändning än vanliga hus. Fel! Undersökningar visar att serieproducerade hus med god lösning (måttlig isolering med cirka 300 mm isolering i ytterFigur 3: Exempel på frågor som närmare måste utredas innan väggar och så vidare, frånluftsventilation, serieproduktionen av passivhus fortsätter. frånluftsvärmepump för byggnadsupp-

Passivhus (dokumentation!!!)

Bygg & teknik 2/12

bebodda hus har inte tillräckligt studerats för att man ska kunna starta en serieproduktion, ● ökade fuktskaderisker i klimatskalet på grund av mindre uttorkningseffekt och större risker för övertryck på grund av att föroreningar minskar luftflödena snabbare i frånluftskanalerna än i tilluftskanalerna vid frånlufts-/tilluftsventilation, ● ungefär lika hög specifik total energianvändning som serieproducerade hus med måttlig isolering (cirka 300 mm i ytterväggar och så vidare), frånluftsventilation, vattenradiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten, cirka 80 kWh/m² och år, ● sämre innemiljö med ett underhållsintensivt och svårskött värme- och ventilationssystem som har stora temperaturvariationer i och mellan olika rum samt föroreningsrisker och hälsoproblem för de boende. FTX-aggregaten fordrar synnerligen omsorgsfull skötsel under hela livstiden för att inte inneluftens kvalitet ska försämras på grund av många års ansamlingar av föroreningar i kanaler, på fläkthjul och i aggregatens fläkthus, ● högre byggkostnader, ● slöseri med material som inte kan försvaras ens med livscykelanalys. Dessutom medför tillverkning av isolermaterial som mineralull avsevärda koldioxidutsläpp, ● stora glasytor med högre energianvändning och effektbehov samt komfortstörningar sommar (för varmt) och vinter (för kallt). ●

Lindås energianvändning

Figur 4: Lindås Park, totalt inköpt el och energianvändningens delposter. Medelvärdet för tjugo hus. Källa: Ruud, S & Lundin, L (2004). Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat av två års mätningar. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Rapport 2004:31. ISBN 91-85303-07-0, ISSN 0284-5152. ga innemiljöstudier har gjorts. Underlaget för att bedöma innemiljön är tunt, även i Norge. Inte heller i vårt broderland är man intresserad av uppföljning. ● Värme. Reglering av värmetillförseln med en centralt placerad termostat särskilt i tvåplanshus medför lågt gratisvärmeutnyttjande, stora temperaturvariationer i och mellan olika rum samt svårigheter att behovstyra värme- och lufttillförseln. Takinblåsning av varm luft är en energi- och komfortmässigt ineffektiv strömningsbild eftersom varm luft stiger uppåt och stannar uppe vid taket. ● Inte lägre total energianvändning än vanliga serieproducerade hus. Mätningar i bebodda småhus visar att den specifika totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel för passivhus uppgår till minst 70 kWh/m² och år inköpt elenergi och med cirka 10 kWh/m² och år från solfångare alternativt totalt 80 kWh/m² och år för passivhus utan solfångare, figur 4. Detta är i nivå med serieproducerade småhus som har frånluftsventilation, vattenradia-

torer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten.

Paralleller med tidigare luftvärmedebatt

Ofta har problem uppstått med experimenthus och hus i samband med boutställningar, inte bara i passivhus. Uppföljning av till exempel Bo01 visar att stora fönster och golvvärme är huvudorsaker till extremt hög energianvändning och olika innemiljöproblem. De luftvärmda hus som byggdes under 1980- och 1990talen har allmänt visat sig ha hög energianvändning och i minst tjugo procent av husen förekommer allvarliga innemiljöproblem för de boende. Därför är det alltid viktigt att tillräckligt omfattande undersökningar görs för att prova ut nya lösningar, innan eventuell serieproduktion startar. Detta har emellertid inte gjorts för passivhusen.

Exempel på risker och nackdelar

Några av riskerna och nackdelarna med passivhus är:

Misshushållning med offentliga medel

Det är viktigt att förespråkare och motståndare får komma till tals i media och utbildningssammanhang samt att olika åsikter då får ”brytas mot varandra”. Olika centra, organisationer, forskningsprojekt, utbildningar och kurser finansierade med offentliga medel (skattepengar) ska i första hand användas för att åstadkomma ett bättre och billigare byggande, i stället för att torgföra ett specifikt och omtvistat sätt att bygga. ■

Bygg & teknik 2/12

Forskning om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Det finns starka drivkrafter, både politiskt och ekonomiskt, för att förbättra energieffektiviteten i våra befintliga byggnader. Frågan är hur detta kommer att påverka kulturhistoriskt värdefulla byggnader där. Å ena sidan finns det en risk för förvanskning och fuktproblem till följd av effektiviseringsåtgärder, å andra sidan riskerar byggnaderna att förlora värde eller att överges om man inte gör någonting alls. Energimyndighetens forskningsprogram, Spara och bevara, syftar till att bygga en kunskapsgrund som gör det möjligt att förena energisparande med god byggnadsvård.

Den svenska energipolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar energianvändning samt en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU, det vill säga att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi anger som ett mål att uppnå en minskning av energianvändningen inom bebyggelsen om minst 20 procent till 2020 och minst 50 procent till 2050 i förhållande till 1995 års nivåer. I sitt förslag till revidering av BBR har Boverket höjt ambitionsnivån för energieffektivisering i samband med ändring av en byggnad. Nu är grundkravet att en byggnad efter ändring ska ha samma prestanda som en ny byggnad. Ett annat medel för att uppnå de politiska målen är energideklarationer, där i stort sett alla byggnader i Europa enligt lag ska energideklareras. Det innebär att deras energiprestanda bedöms i förhållande till jämförbara byggnader och att det upprättas åtgärdsförslag, som dock inte är tvingande.

Artikelförfattare är Tor Broström, Högskolan på Gotland, Visby. Bygg & teknik 2/12

För många kulturhistoriskt värdefulla byggnader skulle uppfyllandet av politiska målen innebära dramatiska förändringar. Även om det framgår tydligt av regelverken att man ska ta hänsyn till kulturvärden då ändringar och åtgärdsförslag upprättas så är det klart att förändringstrycket ökar. I tillägg till politiska mål och medel finns starka drivkrafter bland fastighetsägare och förvaltare, man vill minska uppvärmningskostnaderna och bidra till en hållbar samhällsutveckling. I de flesta fall är energieffektivisering en förutsättning för att på lång sikt kunna bevara våra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Om byggnaderna inte kan användas på grund av att uppvärmningen blir för dyr så innebär det början på ett förfall. Det finns nu i hela samhället en utomordentligt hög ambitionsnivå för att minska energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet och det finns strategier för hur besparingarna ska förverkligas. Frågan är om detta är ett hot eller en möjlighet för byggnader med kulturhistoriska värden? Regelverken ger tydliga förutsättningar i det att man ska ta hänsyn till byggnadens kulturvärden, utmaningen ligger i att tillämpa detta med någon form av systematik och kvalitetssäkring. Men det handlar alltså inte om ensidigt uppnå energimålen, utan hur man hittar kompromisser mellan att spara energi och att bevara kulturvärden. Sammantaget finns totalt cirka 1,7 miljoner småhus i Sverige med en årlig energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten på knappt 40 TWh. Av dessa byggnader är 12 procent byggda före

1919 och 20 procent byggda mellan 1919 till 1945. Omkring en tredjedel av byggnaderna är från före 1945, men de står sannolikt för en betydligt större andel av den totala energianvändningen. I Europa finns cirka 55 miljoner bostäder byggda före 1945 med en uppskattad årlig energianvändning på 1 400 TWh. Globalt står byggnader för 40 procent av energianvändningen samt en tredjedel av materialresurserna. Oavsett hur vi definierar och avgränsar målgruppen ”kulturhistoriskt värdefulla byggnader” finns här en betydande del av samhällets energianvändning som man inte utan vidare kan bortse från. En väsentlig fråga är hur den teknisk-ekonomiska besparingspotentialen minskas på grund av hänsyn till kulturvärden? Eller, om man byter perspektiv: Hur påverkas kulturvärdena om man uppfyller de politiska målen för energieffektivitet? Energieffektivisering i byggnader omfattar fyra typer av åtgärder, och det gäller även kulturhistoriskt värdefulla byggnader: ● Minska värmeförlusterna genom isolering och tätning av byggnadens klimatskal; väggar, tak, golv, fönster med mera. ● Återvinning av värme, främst från ventilation. ● Effektivisering av energitillförseln genom att byta till en värmeanläggning med högre verkningsgrad samt bättre styrning. ● Ändrat beteende och nyttjande av byggnaden kan ge avsevärda besparingar, till exempel sänkt innetemperatur och differentierat nyttjande av en byggnad.

Tilläggsisolering av ett äldre hus medför både risker för förvanskning och fuktrelaterade problem.

Ytterligare en typ av åtgärd som inte nödvändigtvis handlar om energisparande, men väl om långsiktig hållbarhet, är konvertering till förnybara energikällor såsom solenergi och biobränslen. Sedan tidigare vet vi att energieffektiviseringsåtgärder riskerar att leda till förvanskning, fuktskador och problem med inneklimatet. Förvanskning innebär att en åtgärd förändrar eller förstör byggnadens kulturvärden. Som typiska exempel på förvanskning brukar man ta upp tilläggsisolering av fasader och byte av fönster som utfördes under 1970-talets energisparkampanjer. Fuktskador är det andra riskområdet. Åtgärder för energieffektivisering påverkar inneklimatet och byggnadens fuktbalans med risk för skador på byggnaden och dess inventarier. En sänkt inomhustemperatur ger högre relativ fuk-

tighet och sämre självdragsventilation med ökad risk för mögel, röta, insektsangrepp med mera. En väsentlig risk som inte alltid tas upp till ordentlig behandling är vad som händer om man inte vidtar åtgärder för att spara energi. Hur påverkas förutsättningarna för ett långsiktigt nyttjande och bevarande och man inte sänker uppvärmningskostnaden?

Mål för Energimyndighetens forskningsprogram

Det övergripande målet för Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara – Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är att skapa en bestående kunskapsgrund för varsam energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Programmet

Tabell 1: Forskningsprogrammets första etapp 2007 till 2010. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Uppföljning och utvärdering av kyrkvärme Högskolan i Kalmar baserat på flytande biobränsle ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energieffektivisering i äldre kyrkobyggnader Husby-Rekarne och Nähulta med hänsyn till kulturhistoriska värden församlingar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Information och kunskapsdatabas för Högskolan på Gotland FoU-programmet Spara och bevara ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kontroll och styrning av inomhusklimat i Linköpings universitet kulturhistoriskt värdefulla byggnader med hjälp av trådlösa system ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energieffektivisering i kulturhistoriska Högskolan på Gotland/ miljöer i Luleå stift Luleå Stift ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energieffektivisering för bevarande av Lunds universitet modernismens byggnader i stadsmiljö ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Varsam energihushållning i kyrkor: Högskolan i Gävle ventilations-, klimatstyrnings- och försmutsningsaspekter ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energieffektivisering och förebyggande Högskolan på Gotland, konservering genom Klimatstyrning Göteborgs universitet och KTH ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energisystemanalys av kulturhistoriskt Linköpings universitet värdefulla byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– En beslutsmodell för hållbar och varsam SP Sveriges Tekniska renovering och energieffektivisering av Forskningsinstitut kulturhistoriskt värdefulla byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Centrum för energieffektivisering i Högskolan på Gotland kulturhistoriskt värdefulla byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energieffektivisering och bevarande Chalmers tekniska högskola i vårt kulturarv ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mögelangrepp i kyrkobyggnader – förstudie Göteborgs universitet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Solenergi för el och värme i kulturhistoriska Högskolan i Dalarna värdefulla byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tryckpulsmetoden – ny metod för mätning Högskolan i Gävle av lufttätheten hos kulturhistoriska byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antikvarisk kompetens till projektet spara och Riksantikvarieämbetet bevara inom programmet Energieffektivisering i kulturhistorisk värdefull bebyggelse

syftar till att förmedla kunskap, utveckla tekniklösningar samt sådan metod- och teknikutveckling som bidrar till en energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utan att dess värden och dess inventarier förstörs eller förvanskas. En nationell kompetens och en bestående tvärvetenskaplig och tillgänglig kunskapsgrund ska skapas. I en förlängning ska detta skapa förutsättningar för utveckling av en rationell och varsam förvaltning samt kommersiella tjänster och produkter mot såväl en nationell som en internationell marknad. Programmet syftar till att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till en energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader utan att de förstörs eller förvanskas. Den typ av byggnader som här avses har en särskild problematik som skiljer dem från fastighetsbeståndet i stort. De har sådana värden och tekniska egenskaper att reduktion av energianvändningen kräver särskilda överväganden och åtgärder. Programmet täcker antikvariska och tekniska aspekter av energieffektivisering samt även beslutsprocesser och policies. Programmets vision är att förverkliga den potential för energieffektivisering som finns i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det ska ske på ett varsamt sätt utan att byggnadernas värden och dess inventarier förstörs eller förvanskas och att inomhusmiljön bevaras eller förbättras. Man ska utveckla nya metoder och tekniska lösningar för att effektivisera energianvändningen i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. På sikt ska det finnas kompetens, kunskap och beprövade lösningar för att såväl förvaltare som antikvariskt ansvariga ska kunna integrera energieffektivisering i vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Projekt i etapp I av forskningsprogrammet

Forskningsprogrammets första etapp löpte från 2007 till och med 2010 med en budget på totalt 40 miljoner kronor, dessutom bidrog Svenska kyrkan med ytterligare medel. Som framgår av tabell 1 innehöll den först etappen ett ganska stort antal projekt med bred täckning av programområdet. En tyngdpunkt har funnits vid monumentala byggnader, till exempel kyrkor och slott, med stora och uppenbara kulturvärden. Även om den första programperioden till stor del bestått i kunskapsuppbyggnad har forskningen resulterat i trettiotal vetenskapliga publikationer. Som ett exempel på hur resultaten överförs till olika gruppen av avnämare kan nämnas en handbok för energieffektivisering i kyrkor samt en europeisk standard för uppvärmning i kyrkor. Under programperioden har tjugofyra seniora forskare och fem doktorander varit verksamma i projekten. Avslutningen av den första programperioden markerades med Bygg & teknik 2/12

42 m2 småländsk kvalité

+$*$% KDU HJHQ XWYHFNOLQJ RFK WLOOYHUNQLQJ L KMlUWDW DY 6PnODQG 'lULIUnQ OHYHUHUDV KHOKHWVO|VQLQJDU LQRP EUDQG RFK YHQWLODWLRQVWHNQLN L YlUOGVNODVV 7LWWD LQ L YnU PRQWHU $ Sn 1RUGE\JJ Vn EHUlWWDU YL JlUQD PHU

JÖNKÖPING %R[ ,QGXVWULYlJHQ 6( 7DEHUJ 7HO )D[ STOCKHOLM )|UUnGVYlJHQ 6( +XGGLQJH 7HO )D[ ZZZ KDJDELQGXVWUL VH

Bygg & teknik 2/12

ÅR

PRODUKTGARANTI*

DETEKTORGARANTI*

* Gäller vid produktregistrering på www.flir.se

Bygg & teknik 2/12

I kyrkor som används sällan kan zonindelad strålvärme ge en acceptabel komfort och låga kostnader. Bilden visar Lau kyrka där strålvärmare sitter i ljuskronorna ovanför bänkarna.

en internationell konferens i Visby i februari 2011 med ett hundratal deltagare från tio länder.

Projekt etapp II av forskningsprogrammet

I slutet av den första programperioden gjordes en utvärdering av fristående grupp av experter. Expertgruppens slutsats var att forskningsområdet är viktigt och högaktuellt och att det är motiverat med en fortsatt långsiktig satsning för att bygga en nationell kompetens och en bestående tvärvetenskaplig och tillgänglig kunskapsgrund. Man föreslog också en något breddad omfattning för att inkludera fler byggnadstyper med olika användningar där det finns en större potential för energieffektivisering och samtidigt stora byggnadsfysikaliska utmaningar. Det följande är en beskrivning av de projekt som nu pågår inom den andra etappen av forskningsprogrammet.

Energieffektivisering och förebyggande konservering genom klimatstyrning – Högskolan på Gotland, Göteborgs universitet och KTH Det övergripande syftet med projektet är att skapa kunskapsmässiga förutsättningar för att förena energisparande med ett skonsamt inneklimat i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Arbetet omfattar utveckling av kriterier för ett skonsamt inneklimat, anpassade strategier och tekniska lösningar för klimatstyrning, beräkningsmodeller, riktlinjer för klimatmätningar, metoder för riskanalys samt implementering och demonstraBygg & teknik 2/12

tion. Det är en fortsättning på ett tidigare projekt under den första etappen av forskningsprogrammet. Projektet genomförs i en tvärvetenskaplig samverkan mellan Högskolan på Gotland samt KTH och Göteborgs universitet. Klimatstyrning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader erbjuder en varsam och kostnadseffektiv möjlighet att förena energisparande med ett långsiktigt bevarande av byggnaderna och deras kulturvärden. Felaktig klimatstyrning leder till skador och/eller onödigt hög energiförbrukning. Projektet förväntas, utöver de rent vetenskapliga resultaten, producera underlag till svenska riktlinjer för energieffektivisering och klimatstyrning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt metoder och tekniska lösningar. De byggnader som behandlas inom projektet har den gemensamma förutsätt-

ningen att inneklimatet styrs av hänsyn till bevarande av byggnader och inventarier oftast i en kompromiss med brukarnas krav på komfort. Museer, herrgårdar, slott och kyrkor är byggnader där problematiken ställs på sin spets. En betydligt större målgrupp finns i äldre bostäder och lokaler där uppvärmningen är säsongsstyrd eller zonindelad, anpassad efter nyttjandet. Här blir frågor om skyddsvärme och avfuktning allt mer akuta i takt med att energipriserna går upp och fuktproblemen tilltar. Den samhällerliga nyttan kan mätas dels i minskad energiförbrukning, dels i minskade kostnader för att hantera klimatrelaterade skador. Inneklimat och klimatstyrning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är ett etablerat internationellt forskningsområde. Det är två grundläggande forskningsfrågor: ● Vilket klimat ska man ha med hänsyn taget till brukande och bevarande? ● Hur uppnår man detta på ett sätt som är långsiktigt hållbart? Förutvarande projekt visar att det finns kunskapsbrister som begränsar möjligheterna att förverkliga den potential som finns för energisparande och förebyggande konservering. Det handlar om: ● Inneklimatets inverkan på byggnader och föremål, från torkskador till mögel ● Riskanalys och beslut om inneklimat ● Simuleringar för att visa på effekterna av olika handlingsalternativ ● Utveckling av integrerade strategier för styrning omfattande passiv styrning, ventilation och fuktstyrning.

Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader – Högskolan på Gotland Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader (CEK) vid Högskolan på Gotland bedriver forskning, utveckling, utbildning och information om energieffektivisering och inomhusklimat i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Inom forskningsprogrammet Spara och bevara har CEK ett ansvar för vetenskaplig samordning, gemensamma programaktiviteter samt för programmets hemsida, www.sparaochbevara.se. CEK ska också verka för att de olika forskningsprojekten ska kunna ligga till grund för internationell samverkan inom såväl forskning, utveckling och standardisering. Från och med 2011 är CEK en del Högskolans profilområde, Hållbar förvaltning av kulturarv, där Högskolan gör en långsiktig satsning för att bygga upp en bestående utbildningsoch forskningsmiljö av internationell klass. Vid CEK finns En värmepump för skyddsvärme i en äldre byggnad ger ett åtta seniora forskare och tre doktorander. bättre inneklimat med en låg energiförbrukning. 31

Potential och policies för energieffektivisering i svenska byggnader byggda före 1945 – Högskolan på Gotland, Linköpings universitet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det är ett projekt som genomförs i samverkan mellan Högskolan på Gotland, Linköpings universitet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Bakgrunden är de frågeställningar som togs upp tidigare i denna artikel, det vill säga i vilken utsträckning, och mer exakt hur, hänsyn till byggnaders kulturhistoriska värden reducerar potentialen för energisparande. Målet för projektet är att bedöma hur den teknisk-ekonomiska besparingspotentialen påverkas av hänsyn till kulturvärden och att beskriva de antikvariska och byggnadstekniska konsekvenserna av nationella mål och regler för energisparande. Forskningsfrågorna är: ● Hur påverkas den teknisk-ekonomiska energibesparingspotentialen av hänsyn till kulturvärden? ● Vad blir de antikvariska och byggnadstekniska konsekvenserna av de politiska målen och Boverkets nya regler. Är detta förenligt med gällande lagar och förhållningsätt inom kulturvården? ● Vilka åtgärder, i form av policies, information och tekniska lösningar behöver utvecklas för att kunna harmonisera målsättningarna inom energiområdet med kulturvårdens mål? ● I vilken utsträckning kan man överföra kunskaper och erfarenheter från den forskning och utveckling som bedrivs med inriktning på modernare byggnader?

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader – Högskolan på Gotland Bevarandetanken bygger på ett tillbakablickande, historiskt perspektiv. Ett historiskt perspektiv kan också bidra med kunskap för att utveckla framtidens lösningar vad gäller energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Äldre byggnader som idag upplevs som problematiska var i många fall konstruerade och optimerade för andra nyttjandekrav, till exempel vad gäller inneklimat och energieffektivitet. Genom att förstå byggnadernas ursprungliga konstruktion och intention kan vi söka lösningar som harmoniserar med byggnadens förutsättningar, snarare än det motsatta. Det föreslagna projektet fokuserar på två områden. Det första området är klimathistoria och arkitektur, hur har yttre förändringar, till exempel i klimatet, påverkat byggnadernas utformning? Det andra området handlar om och hur man kan utveckla och anpassa historiska tekniska lösningar för moderna ändamål samt anpassa av moderna tekniska lösningar till kulturhistoriska miljöer. Målen för projektet är att: ● Öka förståelsen för hur dagens förvaltning och bruk påverkas av historiska byggtekniska och rumsliga lösningar. 32

Vidga forskningsperspektiven kring klimatförändring, energi, arkitektur, historia och byggnadsvård så att resultaten lättare kan förmedlas och tillämpas av avnämare och intressenter. ● Utveckla en tvärvetenskaplig metod som förmår utvärdera hur förändringar i det globala klimatet påverkat byggnaders inneklimat och beboelighet och därmed utvecklingen av olika energilösningar. ● Fördjupa kunskapen om sambanden mellan historiska klimatförändringar och energilösningar, och deras inverkan på såväl klimatskal och inneklimat som inventarier i ett långt tidsperspektiv. ● Beskriva och konkretisera möjligheterna att använda historiska tekniska lösningar för moderna ändamål. ● I tvärvetenskapligt samarbete utreda möjligheterna till anpassning av moderna tekniska lösningar i kulturhistoriska miljöer. ●

Energibesparing i kyrkor: Luftläckage-, nedsmutsnings- och klimatmätningar – Högskolan i Gävle Syftet med detta projekt är att genom omfattande fältstudier i kyrkor: (1) Formulera undersökningsmetodik för karaktärisering och identifiering av luftläckage genom byggnadsskalet, (2) Visa på vinsterna med läckagetätning från både energi- och nedsmutsningssynpunkt, men även framhålla fuktrisker, (3) Studera kopplingen mellan mikroklimat nära ytor och sammanhörande nedsmutsning genom avsättning av luftburna partiklar. Detta som ett led i att få vägledning vid val av värmesystem och -strategi, men även att få indikationer på andra nedsmutsningsreducerande metoder, (4) Fortsätta bygga upp en nationell resurs inom området, framför allt gällande det mättekniska, vilket bland annat kommer till utnyttjande i kurser för såväl praktiker som doktorander i en planerad nationell forskarskola. Projektet bygger till stor del på erfarenheter från tidigare projekt inom Spara och bevara genom där man byggt upp en såväl erfarenhetsmässig som mätteknisk kompetens för denna typ av byggnader. I tidigare projekt visades metoder att karakterisera luftläckage i kyrkors byggnadsskal, både till storlek och till fördelning. Det fanns också indikationer på att luftinfiltration, förutom att påverka energiförbrukningen, för många kyrkor utgör den allvarligaste källan till luftpartiklar som orsakar nedsmutsning på invändiga ytor. Tätning av byggnadsskalet kan därför ge dubbel vinst, men uppmärksamhet måste samtidigt ges åt fuktrisker. Projektet omfattar åtta till tio objekt, som undersöks i syfte att: (1) skaffa statistik för kyrkbyggnaders läckkarakteristik, (2) formulera praktiskt tillämpbar under-

sökningsmetodik för detta, som inkluderar identifiering av viktigaste läckpunkter, (3) visa på realistiska energivinster med tätning, (4) utröna inverkan av luftinfiltration på invändig partikelavsättning, särskilt visavi andra partikelkällor, och (5) formulera mall för vädringsrutiner.

Internationell forskning

Internationellt har frågorna om energieffektivisering i det befintliga i allmänhet och historiska byggnader i synnerhet fått allt mer uppmärksamhet. Inom EU:s olika forskningsprogram har det varit ett antal utlysningar av forskningsmedel inom detta område. Här följer några exempel på EU-projekt inom området. Sustainable Energy Communities in Historic Urban Areas. Det övergripande målet för detta projekt är att visa att olika aktörer (kommuner, beslutsfattare, planerare etcetera) möjligheter med och potential för långsiktigt hållbara energiåtgärder i historiska städer. Med utgångspunkt från ett urval av fallstudier har man utvecklat en generell verktygslåda för åtgärder samt en handbok. New for old. Projektet syftade att bereda vägen för en marknadspenetration av förnybara energikällor och rationell energianvändning i historiska byggnader. Det skulle åstadkommas genom en dubbel strategi: 1. Bildandet av ett nätverk Renewable Energy Houses, vilket skulle fungera som kontaktpunkt för en diskussion om hållbar energipolitik EU-medlemsstater och bidra till kommersialisering av förnybara energikällor i historiska byggnader. 2. Kompetensuppbyggnad bland arkitekter, antikvarier och planerare genom riktlinjer och utbildning inom området för att kunna integrera bevarande med energisparande i historiska byggnader. Efficient Energy for EU Cultural Heritage. Det här är ett helt nytt projekt inom EU:s sjunde ramprogram. Målet att överbrygga gapet mellan bevarandet av historiska byggnader och energieffektivisering. Utgångspunkten är att det inte ligger en motsättning i det, de flesta historiska byggnader kan bara bevaras om de används till något. Åtgärder för energieffektivisering kan också ge strukturella förbättringar till byggnaden samt och bättre inneklimat. Ansatsen är tvärvetenskaplig och praktisk, projektgruppen består av både forskare och avnämare med bakgrund inom arkitektur, teknik och bevarandefrågor. Åtta fallstudier kommer att demonstrera och utvärdera lösningar som är tillämpliga på de flesta europeiska byggnadsminnen i tätorter. ■

Läs mer

www.sparaochbevara.se Bygg & teknik 2/12

+ยผS NRR รคHJ@ HM DM UยปQKCRMXGDSร

&@Q@MSDQ@S RยปJDQ RMXFF NBG SยปS 2SN3GDQL 5@QHN # PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI +Q H=JOAN=N RE APP L=PAJPAN=P PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI OKI CAN AJ HQBPPยธP BQGPOยธGAN B=O=@ IA@ CK@ EOKHANBร NIยนC= K?D Dร C >N=J@OยธGANDAP 0PK1DANI 3=NEK ! L=OO=N =HH= PULAN =R >UCCJ=@AN RE@ OยนRยธH JULNK@QGPEKJ OKI NAJKRANEJC =R OG=@=@A B=O=@AN 0UOPAIAP ยธN LANBAGP RE@ AJANCEQLLCN=@ANEJC PEHH HยนCAJANCE K?D L=OOERDQO !AJ QJEG= EOKHANOGER=J D=N HยนC REGP K?D ยธN @=IIBNE REHGAP >E@N=N PEHH AJ OQJ@ =N>APOIEHFร 0KI UP>AHยธCCJEJC G=J RE AN>FQ@= OJUCC CH=OIKO=EG J=PQNOPAJ K?D LQPO E KHEG= GQHร NAN 5ยปKI E@R@CRXRSDLDS 2SN3GDQL 5@QHN # +ยปR LDQ Oยผ VVV RSN RD DKKDQ QHMF 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK 0PK1DANI 3=NEK ! QLLBUHHAN >N=J@GN=R Bร N >UCCJ=@AN E GH=OO N QP=J >ACNยธJOJEJC Lยน =JP=H RยนJEJCOLH=J &OKHANEJCAJ ยธN >N=J@OGU@@=@ ยธRAJ QJ@AN >UCCJ=PEKJOPE@AJ

Besรถk vรฅra montrar C01:10 och C01:11 pรฅ Nordbygg 2012!

Se byggsystemet – inte byggdelen – vid beräkning av energiförluster Dagens energiregler ställer krav på att hänsyn tas till köldbryggor. Trots detta är kunskapsläget mycket lågt och förenklade beräkningsmetoder är inte tillfredsställande. Mängden isolering mellan två olika byggsystem kan skilja med över 50 procent och ändå teoretiskt ha samma värmeledningsförluster då hänsyn tas till köldbryggor, beroende på vald beräkningsmetod. Att minska energianvändningen i vår bebyggelse ses som en viktig åtgärd och strategi för att minska vår miljöpåverkan. Minskad energianvändning för nyproducerade bostäder uppnås delvis genom skärpningar av våra byggregler, BBR [1]. Det sker även genom att det idag finns ett stort antal aktörer som utformar och uppför byggnader som har en energiprestanda som är väsentligt bättre än de krav som ställs i våra byggregler. Andelen lågenergibyggnader i nyproduktion har ökat. En jämförelse av mängden lägenheter i flerbostadshus som uppförts som lågenergibostäder [2] och totalt antal uppförda bostäder [3] visar att andelen ökat från en procent 2008 till tolv procent 2010. I dessa hus är det mycket vanligt med balanserad ventilation med värmeåtervinning, FTX. Detta innebär att ventilationsförlusterna minskas och den största källan till uppvärmningsbehov är värmeledning ut genom klimatskalets byggdelar och köldbryggor. Redan 1967 angavs det i den svenska byggnormen [4] att köldbryggor ska beaktas vid den konstruktiva utformningen

Artikelförfattare är Björn Berggren och Maria Wall, Energi och Byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola, Lund.

av hus och vid värmebehovsberäkningar. Det skulle dock dröja till 2002 innan Boverket föreskrev en beräkningsmodell för hur detta skulle beaktas [5]. Denna beräkningsmodell har justerats något genom åren men i stort sett är det samma modell som anges i dagens BBR. Ovanstående innebär att vi idag har haft föreskrifter i våra byggregler i knappt tio år som anger att hänsyn till köldbryggor ska tas och hur detta ska beräknas. Detta är en relativt lång tidsperiod. Det har examinerats många nya ingenjörer som är yrkesverksamma och bör ha kunskap inom detta område och det har uppförts en stor mängd byggnader som ska följa dessa regler. Trots detta så ser vi ofta att köldbryggor hanteras på ett förenklat sätt, att det råder stora oklarheter bland konsulter gällande vad som är köldbryggor och att riktlinjer från Boverket [6] är otillräckliga. För att redovisa kunskapsläget och behovet av att ta hänsyn till köldbryggor har en enkätundersökning genomförts bland

svenska ingenjörer och arkitekter och jämförande beräkningar har genomförts. Denna artikel baseras till stor del på [7, 8 & 9], där en större mängd beräkningar redovisas samt en mer djupgående analys av genomförd enkätundersökning redovisas.

Kunskapsläget i Sverige

Flera teknikkonsultföretag (exempelvis WSP, Tyréns, ÅF och så vidare), arkitektkontor, entreprenadbolag (Skanska, Peab, Veidekke och NCC), småhusindustrin (lämpliga företag erhölls av TMF) med flera kontaktades med önskan om att få kontaktuppgifter till anställda som hade arbetsuppgifter knutna till energieffektiva byggnader och/eller energisimuleringar. På detta sätt samlades 100 stycken e-postadresser in till vilka en webenkät skickades, 73 stycken svarade på enkäten. Av de svarande hade 84 procent erfarenhet av att göra energiberäkningar och simuleringar, 63 procent hade mer än fem års arbetslivserfarenhet.

Figur 1: Sammanställning av svar på enkät gällande areadefinitioner. Där ”invändiga areor” baseras på mått från vägg till vägg och bjälklag till bjälklag inne i byggnad. ”Överlag invändiga areor” baseras på mått inne i byggnad där anslutande byggdelar, bjälklag och väggar, ignoreras vilket resulterar i större area jämfört med invändiga areor. ”Utvändiga areor” baseras på utvändiga mått. Bygg & teknik 2/12

Enkäten bestod av tre delar där Anslutningen mellan yttervägg den inledande delen bestod av fyra och mellanbjälklag har modellerats frågor gällande hur man kvantifiei Heat 2.8 [10] för samtliga steg och rade klimatskal för en byggnad till båda alternativen. I tabell 2 redoviunderlag för energiberäkningar och sas specifika värden för respektive verifiering av energikrav enligt anslutning. Samtliga värden baseBBR. Andra delen bestod av en ras på att byggdelar och referensakvalitativ bedömning av ett antal reor mäts utifrån invändiga mått, enkla schematiska anslutningar där vilket enligt undersökningen, som man skulle svara på om anslutningpresenterades i föregående avsnitt, en innebar ökade värmeledningsär den vanligaste metoden. I Alterförluster. Avslutningsvis ställdes nativ 2 så ökar anslutningens Ψivärde något med ökad mängd isolegenerella frågor om yrkesbakgrund, ring. Detta beror främst på att hela erfarenhet och hur de ansåg att betongbjälklaget, med dess höga köldbryggor hanteras och beräknas värmeledningsförmåga, i stort sett i projektering. har samma temperatur som inomSammanställningen av svaren hustemperaturen, även den del som visar att det är stor spridning avseFigur 2: Schematisk beskrivning av studerade befinner sig inne i den faktiska ytende hur man anser att en byggnads anslutningar. Till vänster: Alternativ 1 – terväggen. Eftersom anslutningsgeometri och mängder klimatskal anslutning mellan betongvägg med arean mellan vägg och betongbjälkdefinieras för energiberäkningar utanpåliggande isolering och betongbjälklag. lag ökar med ökad väggtjocklek och verifiering av energikrav enligt Till höger: Alternativ 2 – anslutning mellan innebär detta ett ökat gränssnitt där BBR, se figur 1. Vidare är man inte utfackningsvägg och betongbjälklag. Skrafferat värmeledning sker, vilket ökar det heller konsekvent avseende vilken område avser isolerad del av konstruktion, specifika köldbryggevärdet, Ψi. areadefinition som man använder. gråtonat område avser betong. För I figur 3 på nästa sida redovisas Detta visas genom att man svarar utfackningsvägg redovisas även syll och summerad värmegenomgångskoefolika på frågorna om hur man defihammarband för anslutningen. ficient, HT (Heat Transfer), för en nierar Ai och Aom, vilket i förlängningen innebär att Um-värdesberäkvägg med höjden 2,6 m och Ψi för sätts 45 mm obruten isolering utvändigt mellanbjälklagsanslutningen enligt de ningen blir felaktig. Vid bedömning av köldbryggor är regelstomme. Därefter väljs regeldimen- olika alternativen och de olika stegen. Vidrygt 40 procent av svaren felaktiga, det sioner och isolermängd med hänsyn tagen dare redovisas även påslag för de olika alvill säga den svarande har bedömt att den till standarddimensioner för att uppnå U- ternativen. Med det menas hur stort ett anslutning de har granskat inte ökar vär- värden som motsvarar de som uppnås i procentuellt påslag, på ytterväggen Umeledningsförlusterna utöver den mängd Alternativ 1. Eftersom isolermängder ut- värde, skulle behöva vara för att inkludera värmeförluster som beräknas för respekti- går från standarddimensioner är U-värde- värmeledningsförlusterna via anslutningna i steg 1 och steg 3 ej helt överensstäm- en. För Alternativ 2 så ökar behovet av ve byggdel. Samtliga som angav att de hade erfa- mande. Studerade alternativ och U-vär- påslag från drygt 20 procent för en myckrenhet av att göra energiberäkningar fick den redovisas i tabell 1. et dåligt isolerad vägg till över 50 procent Eftersom isoleringen i Alternativ 2 för en välisolerad konstruktion. För Altersvara på vad de ansåg vara den vanligaste metoden för att ta hänsyn till köldbryggor bryts av reglar krävs något tjockare isole- nativ 1 är påslaget 10 procent oavsett isovid energiberäkningar. 43 procent angav ringstjocklek för att erhålla samma U- lermängd. Vid en jämförelse mellan de att de mängdberäknar köldbryggor för att värde som i Alternativ 1, detta syns tydligt olika byggsystemens värmegenomgångsedan multiplicera mängderna med scha- i steg 2, steg 4 och steg 5. Total konstruk- skoefficient kan man se att Alternativ 2 blonvärden tillgängliga i energiberäk- tionstjocklek för Alternativ 1 blir dock med en isolertjocklek som uppgår till 335 ningsprogram eller litteratur. 25 procent större, då 120 mm betongvägg tillkom- mm (steg 5) motsvarar steg 3 för Alternasvarade att de tog hänsyn till köldbryggor mer. tiv 1, 200 mm isolering. Den procentuella genom att göra schablonpåslag på beräknade U-värden. Dessa schablonpåslag vaTabell 1: Isoleringstjocklek och U-värde för de olika alternativen med varierande rierade mellan 5 procent och 20 procent. isolering. Resterande personer, 32 procent, angav ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– att de gjorde beräkningar på det faktiskt Steg projekterade anslutningarna alternativt att 1 2 3 4 5 de i tidiga skeden använde schablonpå––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– slag, vilket de vid bygghandlingsprojekAlternativ 1 Isolering [mm] 100 150 200 250 300 tering uppdaterade med mer detaljerade U-värde [W/m²K] 0,35 0,24 0,18 0,15 0,12 beräkningar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ 2 Isolering [mm] 45 + 70 45 + 120 45 + 170 45 + 220 45 + 290 Exempel på köldbryggors inverkan U-värde [W/m²K] 0,32 0,24 0,19 0,15 0,12 I detta beräkningsexempel jämförs två olika byggsystem, med fokus på anslutning mot mellanbjälklag. Alternativ 1 är Tabell 2: Resultat från köldbryggeberäkningarna. en betongyttervägg (120 mm) med utan–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– påliggande isolering som ansluts mot ett Steg betongbjälklag. Alternativ 2 utgår från en 1 2 3 4 5 isolerad regelkonstruktion som ansluts –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– mot betongbjälklag, 250 mm, se figur 2. Ψi [W/m²K] Alternativ 1 0,090 0,060 0,047 0,037 0,032 För Alternativ 1 varieras isolermängden mellan 100 mm och 300 mm i fem Alternativ 2 0,182 0,194 0,198 0,202 0,206 steg om 50 mm. För Alternativ 2 förutBygg & teknik 2/12

differensen mellan dessa isoleringstjocklekar är över 50 procent.

Diskussion/Slutsatser

Boverket anger att man kan ta hänsyn till köldbryggor genom att ”[…] inte ta med några Ψ-värden vid beräkning av Um utan istället göra ett generellt påslag om 20 procent på framräknat Um-värde […]” [6]. Att använda ett sådant påslag utan att ta hänsyn till vilket byggsystem som avses kan leda till stora fel i beräkningar. ● Enkätundersökningen visade att drygt en femtedel av de tillfrågade använde schablonpåslag för att ta hänsyn till köldbryggor. Dock använde de flesta en procentsats som underskrider Boverkets värde. ● Enkätundersökningen visar att kunskapen kring köldbryggor är för låg. Det finns behov av att utbildningen av nya ingenjörer förbättras och att en vägledning tas fram för hur dagens standarder ska tillämpas. ■ ●

Referenser

[1] Boverket. Boverkets byggregler, BBR 19, BFS 2011:26. Karlskrona 2011. [2] Wahlström Å., Jagemar L., Filipsson P. & Heinche C. Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader – Lågan Rapport 2011:01. Lågan 2011. [3] SCB. Nybyggnad av bostäder http://www.scb.se/Pages/Product_5592.as px besökt 2012-01-05. [4] Statens Planverk. Svensk Bygg Norm 67 Föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet, BABS 1967. Stockholm 1967. [5] Boverket. Boverket Byggregler, BBR 9, BFS 2002:18. Karlskrona 2002. [6] Boverket. Energihushållning enligt Boverkets byggregler. Karlskrona 2009. [7] Berggren B. & Wall M., The importance of a common method and correct calculation of thermal bridges. 9th Nordic Symposium on Building Physics, Tammerfors 2011.

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. De rätta svaren hittar du på sidan 60. På den här flervalsfrågan Ditt svar finns det ett eller flera rät- ––––––––– ta svar. Du ska kryssa för a) alla rätta svar för full po- –––––––– b) äng. Läs frågorna noga. –––––––– Ett felaktigt förkryssat c) svar i en fråga ”bestraf- –––––––– d) fas” med lika många mi- –––––––– e) nuspoäng som det rätta svaret ger pluspoäng, så –––––––– f) gissa inte! Sämsta poäng –––––––– g) totalt på frågan är 0 poäng –––––––– (man kan alltså inte få mih) nuspoäng totalt för en fråga). Frågan ger alltid maximalt 4 poäng oavsett antal alternativ och oavsett hur många svar som är rätt, så poängen ger ingen information om hur många svar som är rätt. Om exempelvis två svar är rätt så ger varje rätt svar 2 poäng och varje fel svar -2 poäng. [8] Berggren B. & Wall M., Thermal bridges in passive houses and nearly zero-energy buildings. 4th Nordic Passive House Conference, Helsingfors 2011.

Fråga Kryssa för de av följande alternativ som är rätt: a) Transmission, värmeisolering och värmegenomgångskoefficienter (U-värden) handlar om den totala värmetransporten genom en konstruktion, inklusive luftläckning. b) Värmekonduktiviteten, λ-värdet, för ett byggnadsmaterial inkluderar värmetransport på grund av ledning och konvektion. Inverkan av värmestrålning måste dock beräknas separat. c) Värmegenomgångskoefficienten, Uvärdet, för en konstruktion är oberoende av konstruktionens area. d) För de allra flesta material är värmekonduktiviteten, λ-värdet, betydligt lägre än för stillastående luft. e) Huvudregeln för byggnadsmaterial är att värmekonduktiviteten, λ-värdet, stiger med ökande luftinnehåll (ökande porositet). f) För källarväggar, golv på mark och källargolv kan man använda värmemotstånd för marken från en tabell. Värmemotståndet för ”icke dränerad sand och grus” är högre än för ”dränerad sand och grus”. g) Värmeöverföringen mellan två glas i ett vanligt fönster sker till största delen genom ledning och konvektion i luften mellan glasen. Med ”vanligt fönster” menar man att glasen saknar beläggningar, och att det är luft mellan glasen. h) Värmeresistans är ett specifikt mått, som avser en kvadratmeter. [9] Berggren B. & Wall M., Thermal bridges in Nordic building envelopes – risk of performance failure due to inconsistent use of methodology. Inskickad till Energy and Buildings 2012, under granskning. [10] Blocon, Heat 2.8 – Heat transfer in two dimensions 2011, www.buildingphysics.com.

Bygg & teknik direkt på nätet

Figur 3: Sammanställning av beräknade resultat för de olika alternativens fem steg. 36

Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 2/12

Martin och David Montelin arkitekter SAR/MSA, M&M Arkitekter

Ytlig kärlek ”Betong är verkligen möjligheternas material. Kontrasterna mellan det hårda och mjuka är fascinerande. Tänk att kunna få en så mjuk känsla i ett så hårt material. Med den grafiska betongen får man dessutom möjlighet till variation av ett traditionellt utseende. Vi ser många fördelar med betong, det är flexibelt, starkt, brandtåligt, lättformat, vackert med mera.” Vi på Abetong har också ett passionerat förhållande till betong. Läs mer om oss och vår passion för betong på abetong.se.

Akustik i lätta konstruktioner (AkuLite / AcuWood) – inne i slutfasen Det största svenska forskningsprojektet avseende byggnadsakustik på mycket länge, AkuLite, är nu inne i slutfasen, även om det fortfarande återstår ett år på projektet. AcuWood – ett parallellt europeiskt projekt, startade ett år senare och har nu kommit ungefär halvvägs. Båda projekten löper enligt plan och nu gäller det att ta vara på alla data som samlats in, knyta ihop projekten och leverera ett gott slutresultat. De resultat som hittills kommit ut från AkuLite innebär redan idag att vi uppfyllt en del av målen som sattes upp i den handlingsplan som följt oss sedan starten, 1 december 2009. De mest påtagliga framstegen hittills är de metoder som utvecklats för intervjuundersökningar, kontrollmätningar och laboratorietester, som nu också används inom stora delar av Europa. Detta ger svensk industri och svensk forskning stor uppmärksamhet och ett försteg i den fortsatta utvecklingen av lätta byggsystem – låt oss ta vara på det. Det är i huvudsak via det lite mindre projektet, AcuWood, samt pågående nätverk inom COST, som vi provar och utvecklar metoderna från AkuLite i andra länder, Därmed breddas kunskapsbasen inom hela Europa, vad gäller lätta byggsystem. AkuLite betyder mycket for svensk byggforskning inom akustik. Parallellt med projekt som Silent Spaces och två COST-aktioner, FP 0702 samt TU 0901 (se artikel i nästa nummer av Bygg & teknik) händer mycket som vi måste ta vara på. Inom projektet AcuWood pågår parallella aktiviteter, primärt i Tyskland, Schweiz och Finland. Detta ger synergief-

Artikelförfattare är Klas Hagberg, WSP Environmental, Göteborg.

fekter till AkuLite, och tvärtom. Ett annat viktigt initiativ togs av Skogsindustrierna och Building With Wood, genom en europeisk Workshop som anordnades i Stockholm den 17 till 18 oktober 2011. Intresset för forskningen är stort och resultaten från Workshopen finns redovisade i en SP-rapport [1]. Ytterligare positiva effekter värda att nämnas är utökade samarbeten med såväl industri som forskningsaktörer, både nationellt och internationellt (bland annat USA och Kanada). Bakom AkuLite och AcuWood står också en väl samlad lättbyggnadsindustri som alla jobbar mot samma mål, se tidigare artiklar i Bygg & teknik.

Nuläge

Under de år som gått sedan starten av AkuLite har mycket systemutveckling genomförts inom industrin, till stor del i samarbete med AkuLite och AcuWood. Industriföretagen bidrar med materiMoelven Töreboda bygger sexvåningshus al, byggdelar och hela byggnader, i Askim. de deltar i genomförandet av examensarbeten, initierar och bidrar till Under hösten har också analyserna påbörforskning inom olika delmoment (bland jats inom de två sista delprojekten, som annat vibrationsegenskaper) samt inte ska ge nya kriterier. En viktig del inom minst vidareutvecklar sina byggsystem metodutvecklingen som initierades av Svenska Byggbranschens Utvecklingsoch sin byggteknik. AkuLite har under perioden fortsatt att fond (SBUF) tillsammans med AkuLite lägga mycket tid på metodutveckling. är framtagningen av en enkätmall och

Derome bygger flervåningshus i Malmö. Bygg & teknik 2/12

metodiken för intervjuundersökningar. Enkätmallen [2] har prövats i många färdigställda byggprojekt och den första studien har redovisats i AkuLite rapport nr 2 [3]. Studien är gjord i fem ”lätta” hus och fem traditionella betonghus, alla med likvärdiga objektiva mätresultat. Subjektiv värdering skiljer sig emellertid. Resultaten styrker därmed den misstanke som fanns i starten, att lätta hus och tunga hus skiljer sig upplevelsemässigt även om objektiva mätresultat är väldigt lika. AkuLites viktigaste mål är att ta fram ett förslag på hur den objektiva utvärderingen ska ske för att den upplevda skillnaden ska bli oberoende av vilket stomsystem som används! Via AcuWood och COST-nätverken har enkätmallen gjorts tillgänglig på fem olika språk! Tyska, franska, italienska, engelska och svenska. Detta visar på det enorma behovet och det fantastiska intresse som finns i övriga länder. Vi prövar också en elektronisk version av enkätmallen, vilket innebär att man ska kunna svara på frågor direkt via nätet. Det blir spännande att följa framtida resultat och allt det vi kan lära oss vad gäller upplevelsen av ljud i olika byggnader. Något där det varit mycket stora brister tidigare. Samarbete mellan Simmons akustik & utveckling, Lunds universitet och Linnéuniversitetet i Växjö har lett fram till en enkätmall, för att subjektivt värdera även vibrationer i olika typer av byggnader. Denna enkät har emellertid inte prövats ännu men kommer att användas i framtida projekt. Parallellt med enkätstudier genomförs också ”kontrollerade” laboratorieförsök/ lyssningstester på olika typer av konstruktioner. Detta sker i en särskilt framtagen testrigg på Chalmers och mycket preliminära resultat redovisades på AkuLite mötet den 27 september 2011. Objektiva mätningar sker enligt en särskild mätmall som Luleå tekniska universitet tagit fram. Mätningarna används för att förstå beteendet hos olika byggnader samt att korrelera subjektiva resultat med objektiva ljud- och vibrationsmätningar.

Bygg & teknik 2/12

Dessvärre har det varit svårt att få fram objekt/byggnader för mätningar eftersom dessa är tidskrävande och i många fall måste ske i befintliga hus fullt inflyttade. Trots allt räknar vi med att ha tillräckligt underlag för bra analyser. Samtidigt jobbar SP Akustik med en kontaktmodell mellan stegljud och bjälklag för att kunna beskriva hur energin överförs till ett bjälklag från en person som går på ett bjälklag. Särskilda vibrations- och sviktförsök har gjorts på ett antal olika bjälklag i laboratoriemiljöer i Växjö och Lund. Dessa undersökningar ingår som en del i metodutvecklingen, men också för att verifiera beräkningsmetoder och allt ska senare ingå i de analyser som ska leda fram till förslag till kravkriterier. Ett första underlag till den internationella standardiseringen inom ISO föreligger som ett utkast till AkuLite rapport 3. Ett viktigt mål för AkuLite är just att omsätta resultaten så att dessa kan användas direkt i nya standarder, det vill säga att få fram resultat som kan tillämpas i verkligheten. Delprojekten inom AkuLite fanns representerade med var sitt konferensbidrag vid Forum Acusticum i Aalborg i juni 2011. AkuLite dominerade tydligt vid denna konferens, vi syns!

Vad händer 2012?

Nu påbörjas analyserna. De olika undersökningarna/delprojekten ska samköras och jämförelser mellan objektiva mätresultat och subjektiva värderingar ska göras. Detta är ett stort arbete som kommer att kräva mycket kreativitet och nytänkande. Vi måste också sörja för tillräcklig rapportering så att vi inte tappar viktiga data för framtida forskning. Det ska säkras att kunskapen lever vidare, utnyttjas och utvecklas. Därmed är det också viktigt att redovisa en plan för vad som ska göras härnäst, samköra utbildningsinsatser på universitet/högskolor och inte minst, se till att vidareutveckla intresset kring akustik i lätta konstruktioner. Som en del i slutrapporteringen kommer också

en handbok för småföretagare att publiceras ”Undvik fel och fällor med lätta konstruktioner”. Denna skrift finansieras av SBUF som en del i AkuLite och kommer främst att rikta sig till små och medelstora entreprenadföretag som bygger flerbostadshus i trä och andra lättkonstruktioner. Under slutet av 2012 planeras ett slutseminarium, troligen i Växjö. Samtidigt kommer en elektronisk kunskapsportal att upprättas och lanseras till sommaren – ett embryo finns redan framtaget under www.acuwood.com. Mer information kring denna portal kommer att presenteras i en separat artikel i nästa nummer av Bygg & teknik. ■

Mer att läsa

[1]. Hagberg. Building with Wood Workshop – Acoustics and Vibrations in Wood Construction. Stockholm 17–18 October 2011 SP Report 2011:72. [2]. C. Simmons. A Questionnaire on the individual attitude towards the acoustical environment”, Internoise 2010. [3]. Simmons, Hagberg & Backman. Acoustical Performance of Apartment Buildings – Resident’s Survey and Field Measurements. AkuLite Report 2, SP Report 2011:58. [4]. Ljud och vibrationer i lätta byggnader. AkuLite Nyhetsbrev nr 2 2011. SP Info 2011:43. [5]. Sound, Vibration and Springiness in lightweight buildings. AkuLite Newsletter no 1 2011. SP Info 2011:45.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Hissanvändning vid utrymning av höga byggnader På senare år har kombinationen av ett ökat platsbehov och allt mer kompakta stadsmiljöer medfört att det i Sverige, liksom i övriga världen, konstrueras allt högre byggnader. Med höga byggnader krävs också nya tänkesätt kring utrymning, kanske framförallt kring integreringen av hissar som en del av utrymningsstrategin. Införandet av utrymningshissar har under en lång tid diskuterats men kan vara problematiskt till följd av ett flertal faktorer. Går det exempelvis att påverka det hos människan inlärda beteendet att hissen inte får användas vid brand?

samband presenterats som visar en större benägenhet att välja hissen då individerna befinner sig på högre våningsplan [5, 6]. Detta är intressant då man på högre våningsplan exponeras för riskerna med hissen under en längre tid. På samma sätt är det dock så att riskerna kopplade till utrymning via trappan också ökar med våningshöjden i byggnaden. Det skulle alltså kunna vara den relativa riskupplevelsen som förändras. Det kan därför vara så att individer på de högre våningsplanen upp-

fattar hissen som mindre riskfylld i jämförelse med trappan. Det är även av intresse att veta vilka andra faktorer som påverkar hur riskfyllda de olika utrymningsalternativen uppfattas. Kan riskperceptionen i detta avseende vara beroende av till exempel våningsantal och verksamhet? Det faktum att alla människor inte oroar sig för och betraktar samma situationer som riskfyllda komplicerar saken ytterligare. Demografiska skillnader, varierande erfarenhet samt kulturell variation gör att HSB Turning Torso.

De i dagsläget högsta byggnaderna i världen sträcker sig en bra bit över 500 meter, exempelvis Burj Khalifa i Dubai med en höjd av 828 meter [1]. I Sverige startade trenden med riktigt höga byggnader med uppförandet av HSB Turning Torso i Malmö som sträcker sig 190 meter [2]. Efter detta har flera höga byggnader byggts och i dagsläget planeras och projekteras det för ännu fler. Utrymningshissar blir allt vanligare och kan anses vara en nödvändighet i höga byggnader då till exempel äldre och personer med funktionsnedsättningar kan ha svårt att utrymma via trappor [3]. Problemen med att introducera hissar i utrymningen är många och komplicerade, till exempel är det ett inlärt beteende att aldrig använda hissen vid brand och människors agerande vid sådan utrymning kan därför vara svårt att förutse [4].

Tidigare studier

Artikelförfattare är Johan Andersson, brandingenjör/civilingenjör riskhantering, och Axel Jönsson, brandingenjör/civilingenjör riskhantering, idag verksamma vid Brandskyddslaget AB, Stockholm.

FOTO: HSB MALMÖ

I studier som tidigare genomförts har ett

Bygg & teknik 2/12

samma situation kan komma att betraktas olika av två olika individer [7]. Den faktiska risken avgör inte hur människor beter sig, utan beteendet styrs istället av hur individen upplever och tolkar situationen och riskerna med den [7]. Enligt en modell som tagits fram påverkas perceptionen av två upplevelsedimensioner [8]. Den ena dimensionen berör klarheten och den andra beror av hur kontrollerbar situationen upplevs. En situation där nya och okända hot uppkommer upplevs ofta som riskfylld och detta kan härledas till den mindre begriplighet och brist på klarhet som finns i sådana situationer. På samma sätt kan en situation där individen känner en begränsad kontrollerbarhet upplevas som allvarlig och stressande [8].

Studien

En studie angående utrymningshissar presenterades nyligen vid Lunds tekniska högskola. Studien syftade till att kartlägga hur risker med trappa respektive utrymningshiss uppfattas beroende av till exempel våningsantal och verksamhet i byggnaden. Dessutom studerades hur denna riskuppfattning styr valet av utrymningsväg samt hur uppfattningen kan påverkas med hjälp av olika tekniska system. I studien har en enkätundersökning genomförts i tio av Sveriges trettio högsta byggnader med totalt 573 svarande. Ingen av byggnaderna som besöktes i undersökningen var utrustad med utrymningshiss. De svarande ombads besvara frågorna mot bakgrund av ett beskrivet scenario, vilket gjorde att samtliga svarande relaterade sina svar till samma förutsättningar. Scenariot beskrevs enligt följande: ”Tänk dig att man installerar hissar anpassade för utrymning i byggnaden du befinner dig i. Tänk dig nu att utrymningslarmet går igång i byggnaden och att du av någon anledning tvingas att utrymma ur byggnaden. Folk i din närhet börjar att utrymma, både via trapporna och via hissen.” De svarande var personer som bor eller arbetar i höga byggnader och enkätundersökningen besvarades på plats i den höga byggnaden.

Risker och osäkerheter

Studien visar att risker och osäkerheter generellt uppfattas som större med hissutrymning än med utrymning via trappa. Trappan uppfattas dock som mer riskfylld att använda vid utrymning om personerna befinner sig högre upp i byggnaden än om de befinner sig på de lägre våningsplanen. Likaså tenderar hissen att uppfattas mindre riskfylld att använda vid utrymning högre upp i byggnaden än på de lägre våBygg & teknik 2/12

Informativ utrymningsskylt som förtydligar att hissen inte ska användas vid utrymning. FOTO: AXEL JÖNSSON

ningsplanen. Studien visar även att de svarande inom verksamheten kontor upplever större osäkerhet med att använda hissen vid utrymning än de som befinner sig i bostäder och hotell. De risker som generellt uppfattas som störst i en utrymningssituation är köbildning i både hisshall och trapphus följt av risken för att rök ska tränga in i trapphuset respektive risken att fastna i hissen.

Val av utrymningsväg

I genomsnitt valde cirka tio procent av de tillfrågade personerna hissen som utrymningsväg. Studien visar även att den andel som väljer att utrymma via hissen ökar med våningsantalet. En korrelation har tagits fram för detta samband enligt:

p = 1,05 + v • 0,84

där p är procent av personerna på en våning som tar hissen vid utrymning och v är våningen. Sambandet är giltigt upp till och med den tjugofjärde våningen och vi-

sas nedan. För de lägre våningsplanen rekommenderas dock att andelen justeras med hänsyn till andelen äldre och personer med funktionsnedsättningar i byggnaden. Detta innebär att andelen kan komma att behöva ökas eller minskas för att på ett bättre sätt motsvara förutsättningarna i den aktuella byggnaden. I figur 1 har denna andel antagits vara fem procent för våningsplan fem och lägre och för övriga våningsplan har fördelningen antagits följa den framtagna korrelationen. Studien visar också att acceptansen är mycket låg för att vänta på hissen vid utrymning. Endast fyra procent av respondenterna svarar att de inväntar hissen om väntetiden överstiger fem minuter. Detta innebär alltså att det ovan visade sambandet egentligen endast gäller initialt i utrymningsförloppet, då de utrymmande individerna väljer utrymningsväg. Om kö uppstår i hisshallen kan sambandet förändras då acceptansen för att vänta på hissen är låg, vilket nämnts ovan. För mer information om den accepterade väntetiden hänvisas till rapporten.

Tekniska system och information

För att underlätta utrymningen och för att påverka människors agerande vid en utrymningssituation skulle olika tekniska system kunna användas. Resultaten från enkätundersökningen visar att information om vad som händer vid en utrymningssituation är av stor relevans för en ökad benägenhet att använda hissen som en del av utrymningsvägen. Med utgångspunkt från detta rekommenderas system med talat utrymningslarm med olika meddelande beroende på utrymningssituation, tvåvägskommunikation i hiss och hisshall samt utbildning och information i byggnader som utformas med utrymningshiss. Studien visar att cirka fem procent av de tillfrågade trodde att hissen i den aktuella byggnaden används vid utrymning och cirka trettiosex procent uppgav att de inte visste hur strategin var. Mot bakgrund av det faktum att ingen av de aktuella byggnaderna var utrustade med utrymningshiss kan ovanstående anses vara ett intressant resultat. Detta betonar att rätt och tydlig information om hur hissen ska användas vid utrymning är nödvändigt i flera höga byggnader idag.

Slutsats

Figur 1: Det framtagna sambandet visar att benägenheten att använda hissen vid utrymning ökar med våningsantalet.

Korrelationen som tagits fram i studien kan med fördel användas då utrymningsförlopp där hissen är en av utrymningsvägarna ska simuleras. Då korrelationen bygger på en hypotetisk studie är det dock viktigt att känslighetsanalyser genomförs. Det är även viktigt att analysera väntetiden som 43

Ladda ner rapporten

För utförligare beskrivning av studien och dess resultat finns rapporten att ladda ned i sin helhet på www.brand.lth.se Andersson, J. & Jönsson, A. (2011). Utrymning av höga byggnader – En analys av riskperception. Lund: Lunds tekniska högskola, Avdelningen för brandteknik och riskhantering.

föreslås studier som behandlar byggnader utrustade med utrymningshiss och studier i högre byggnader utanför Sverige. ■

Referenser

[1] Skyscraper Source Media. (2011). World’s tallest buildings 2011. Hämtad 2011-05-26 http://skyscraperpage.com/ diagrams/?searchID=200. [2] Skyscraper Source Media. (2011b). Sweden’s tallest buildings 2011. Hämtad 2011-05-26 http://skyscraperpage.com/ eventuellt kan uppstå i hisshallen då ac- diagrams/?searchID=50918018. ceptansen för köbildning visats vara låg. [3] Tubbs, J. & Meacham, B. (2009). Om hissar ska användas som utrym- Selecting Appropriate Evacuation Strateningsväg rekommenderas ovan ett antal gies for Super Tall Buildings: Current tekniska system för att underlätta för indi- Challenges and Needs. Artikel presenteviderna. I studien undersöktes även ett rad på 4th International Symposium on system med en infodisplay i hisshallen Human Behavior in Fire, Cambridge, som visar väntetiden tills hissen kommer. UK. Detta bedömdes dock inte underlätta situ[4] Heyes, E. & Spearpoint, M. (2009). ationen för individerna och rekommende- Lifts for evacuation – Human behavior ras därför inte i byggnader där utrymning considerations. Artikel presenterad på 4th via hiss tillämpas. International Symposium on Human BeStudien är ett steg mot att skapa förstå- haviour in Fire, Cambridge, UK. else för hur människor beter sig vid ut[5] Heyes, E. (2009). Human behavior rymning av höga byggnader och speciellt considerations in the use of lifts for evai de fall då utrymning via hiss tillämpas. cuation from high rise commercial builÄven om studien resulterat i värdefulla dings. Masters of Engineering in Fire slutsatser finns det fortfarande ett antal Engineering thesis, University of Canterkunskapsluckor som måste undersökas bury, New Zealand. för att belysa viktiga faktorer gällande ut[6] Kinsley, M. J., Galea, E. R., & Menergaavann nrbyggnader. 1-12 12-01-11 08.41Lawrence, Sida 1 P. J. (2010). Stairs or Lifts? – rymning höga Exempelvis

A Study of Human Factors associated with Lift/Elevator usage during Evacuations using an online Survey. Artikel presenterad på 5th International Conference on Pedestrian and Evacuation Dynamics, Gaithersburg, MD. [7] Enander, A. (2005). Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. Karlstad: Räddningsverket. [8] Fredholm, L. (2006). Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället. Karlstad: Räddningsverket.

Vi kan simhallar – marknadsledare i Sverige Ny generation, nu ännu mer energieffektiv!

Marknadens energisnålaste luftavfuktare! Aquarena Tyresö valde 4 st luftavfuktare och 2 st luftbehandlingsaggregat. Totalflöde = 102.000 m3/h. samt 2 st värmepumpar för dusch- och bassängvatten.

ENERGISPARSYSTEM 44

Besök vår monter A44:38

Stockholmsmässan 20-23/3

• Mer än 1100 luftavfuktare i drift i Sverige • Värmeåtervinning ur gråvatten • Bubbelpoolaggregat – alltid rent vatten • Spaltventiler för optimal lufttillförsel • Luftbehandlingsaggregat med verkningsgrad mellan 78-95 % • Rikstäckande serviceorganisation • Dra nytta av vår 30-åriga erfarenhet!

Terminalgatan 1, 235 39 VELLINGE Tel: 040-45 33 80 Fax: 040-45 54 50 www.menerga.se info@menerga.se

Bygg & teknik 2/12

Fuktproblem i simhallar och andra byggnader med hög fuktbelastning Tyvärr förekommer det relativt ofta att fuktproblem uppstår i såväl relativt nybyggda som nyligen om- eller tillbyggda simhallar. Klimatet i en simhall har idag ofta en temperatur på cirka 30 till 32 °C och en relativ fuktighet (RF) på cirka 55 procent, detta medför en daggpunktstemperatur på cirka 20 °C. Praktiskt innebär detta att om luften i simhallen kommer i kontakt med byggnadsdelar som har en temperatur understigande cirka 20 °C så kommer vattenutfällning/kondens att inträffa. Då det i en uppvärmd byggnads övre delar normalt råder ett övertryck på grund av termiska drivkrafter är lufttätheten i en simhall extremt viktig. Om byggnaden inte är lufttät kommer fuktig simhallsluft, med daggpunktstemperatur på 20 °C, att kunna läcka ut genom byggnadskonstruktionen/klimatskärmen varvid kondens (vattenutfällning) sker så snart den utläckande luften når ett byggnadsmaterial med lägre temperatur än 20 °C. Fuktransportmekanismen beskriven ovan benämns fuktkonvektion. Detta är inte på något sätt ny kunskap utan grundläggande byggnadsfysik. I Fukthandboken (1994) redovisas följande: ”I badhus och simhallar råder speciella förhållanden. I simhallar vill man vanligen hålla 27 till 32 °C i vattnet, och avdunstningen och komfortkrav medför att man ofta håller 28 till 31 °C och 55 till 60 procent relativ fuktighet i luften. Detta motsvarar en fukthalt på cirka 17 g/m³, vilket är ett mycket högt värde som fodrar särskild omsorg vid projekteringen. Dessutom har simhallar ofta stor takhöjd, vilket tillsammans med den höga lufttempe-

Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-Konsult Indoor Air AB, Spånga. Bygg & teknik 2/12

Exempel på fuktskada simhall.

Luftotäthet simhall.

raturen kan medföra övertryck under ta- nadens värmeförluster. Lufttäthetens inket och risk för skador pågrund av fukt- verkan på värmeförlusterna illustreras av diagram 1. konvektion”. Orsaken till att man normalt har en relativ fuktighet kring 55 procent är alltså komfortskäl. Om man skulle välja en lägre relativ fuktighet så skulle fuktbelastningen minska men det skulle också innebära sämre komfort för badgästerna i och med att avkylningen av kroppen i samband med avdunstning från våt hud skulle öka på grund av evaporativ kylning. Att sänka den relativa fuktigheten i byggnaden skulle alltså vara positivt vad avser fuktbelastningen över klimatskärmen men negativt vad avser den termiska komforten hos badgästerna. Värt att notera är att lufttätheten, förutom att den möjligDiagram 1: Energiförluster för typhuset under gör fuktkonvektion, även påett år. I stadsmiljö och vindutsatt läge. verkar den termiska komforTvå värden på byggnadens lufttäthet. ten, ventilationen samt bygg45

Ett annat sätt att åskådliggöra fuktproblematiken i en simhall är att studera fuktlasten över klimatskärmen. Hur stor fuktlasten är över en klimatskärm kan utryckas i form av fukttillskottet (vFT), vilket talar om hur mycket mer vattenånga det finns i byggnaden jämfört med ute. I en ”vanlig byggnad” får enligt SOSF 1999:25 fukttillskottet i ej regelmässigt överstiga 3 g/m³ under vintern. I en simhall däremot kan man under vintern ha ett fukttillskott på storleksordningen 15 g/m³, vilket innebär fem gånger maximal fuktbelastning enligt socialstyrelsen i en ”vanligt byggnad”. Ridhus – Stall. I stall och ridhus förekommer det att fuktproblem uppstår i relativt nya byggnader. Också i detta fall bestäms klimatet av komfortskäl, i detta fall för hästar. Enligt DFS 2007:6 får den relativa fuktigheten i värmeisolerade stallar under vintern inte annat än undantagsvis överstiga 80 procent såvida inte stalltemperaturen understiger 10 °C. I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och den relativa fuktigheten inte överstiga 90 procent. Om vi antar att klimatet är 10 °C och 80 procent relativ fuktighet innebär det att ånghalten är cirka 7,5 g/m³ och att daggpunkten är cirka 6,5 °C. För att undvika kondens mot invändiga ytor måste klimatskärmen dimensioneras så att invändiga yttemperaturer har en temperatur över 6,5 °C även vid låga utomhustemperaturer. Detta ställer i sin tur stora krav på konstruktionen vad avser till exempel köldbryggor.

Förväntade tryckförhållanden i en byggnad – simhall

På grund av termiska drivkrafter råder det i en uppvärmd byggnad en tryckskillnad mellan golv och tak. Tryckskillnaden (∆p) kan approximeras med: ∆p = 0,04 • ∆T • h

(1)

där ∆T är temperaturskillnaden och h höjden.

Diagram 2: Uteluftens temperatur över ett normalår i Norrköping, (WUFI databas).

Diagram 3: Temperaturdifferens mellan ute och inne. Beroende på var, höjdmässigt, otätheterna är placerade erhålls olika tryckbilder enligt figur 1. Höjden är ofta av speciellt intresse i badanläggningar då dagens äventyrsbad ofta är höga i syfte att få en tillräcklig fallhöjd för olika typer av åkattraktioner. Baserat på klimatdata enligt diagram 2 kan temperaturdifferensens (∆T) och tryckdifferensens (∆p) variation över året beräknas, för en 15 m hög byggnad enligt diagram 3 och 4. För att man ska kunna undvika problem med fuktkonvektion i en simhalls övre delar måste klimatskärmen göras så lufttät som möjligt då det normalt råder ett invändigt övertryck vid tak under nästan hela året, jämför diagram 4. Det bör i

Figur 1a: Tryckfördelning över yttervägg vid jämnt fördelade otätheter. 1b: Tryckfördelning över yttervägg, otätheter i undre del dominerar. 46

detta sammanhang nämnas att även små, mycket små, defekter i det lufttäta skiktet lokalt kan innebära att stora fuktmängder kan transporteras via konvektion. Ett annat sätt att undvika fuktkonvektion är att försöka skapa ett nolltryck i byggnadens övre del enligt figur 2. Ibland hävdas det att det råder ett invändigt undertryck i en byggnad/simhall och att därför inte finns någon risk för fuktkonvektion. Det man då troligen menar är att man evakuerar mer luft än vad som tillförs, det vill säga man har ett ”ventilationsmässigt” undertryck då frånluftflödet är större än tilluftflödet. I ett verkligt fall i ett relativt nybyggt äventyrsbad med stora fuktskador orsakade av fuktkonvektion har vi Lindskog

Figur 2a: Tryckfördelning över yttervägg vid jämnt fördelade otätheter. 2b: Tryckfördelning vid nolltryck i byggnadens övre del, innebär stort undertryck vid golv. Bygg & teknik 2/12

byggnad med fuktproblem orsakade av fuktkonvektion, det vill säga i en relativt otät byggnad, åstadkomma ett ”distinkt” undertryck vid tak torde därför vara praktiskt mycket svårt.

Sammanfattning

Diagram 4: Tryckdifferens mellan ute och inne. Negativt värde innebär invändigt övertryck i byggnadens övre del.

Diagram 5: Erforderligt överskott på frånluftflöde över året vid tre olika täthet på byggnadens klimatskal. Byggnadsvolym 2 470 m³ och omslutande area 1 295 m². (2009) beräknat hur mycket överskott av frånluft det krävs för att skapa ett nolltryck vid tak vid olika genomsnittlig lufttäthet, 0,8 till 1,6 l/sm², vid en tryckskill-

nad på 50 Pa (q50). Resultaten enligt diagram 5 visar erforderligt överskott av frånluft påverkas i mycket stor grad av hur lufttät klimatskärmen är. Att i en

Beräkningarna enligt ovan visar att det råder ett invändigt övertryck vid tak i en simhall med jämnt fördelade otätheter under i princip hela året. Risk för kondens om fuktig och varm inomhusluft läcker ut vid tak föreligger i perioden september till maj och även periodvis under sommaren. Ett bra sätt att undvika fuktproblem i en simhallsbyggnad är att följa de allmänna råden vad avser lufttäthet i Boverkets byggregler BBR 19: 6:531 Lufttäthet Allmänt råd För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, det vill säga där det kan råda invändigt övertryck. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader. Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster. Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN 13829. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador. Att i en simhall försöka åstadkomma ett nolltryck vid tak, genom att ha ett överskott av frånluft är praktiskt sätt bara möjligt om simhallsbyggnaden är tillräckligt lufttät. Det bör även observeras att en nolltryck vid tak, om det uppnås, innebär en fördubbling av undertrycket vid golv, jämfört med balanserad ventilation och jämnt fördelade otätheter, vilket kan leda till komfortproblem. ■

Läs mer om GVK på www.gvk.se. Där kan du ladda ner eller beställa SÄKRA VÅTRUM och aktuell förteckning över GVK-auktoriserade företag.

Bygg & teknik 2/12

Väggelement är det sista de tänker på Så se till att välja brandsäkra PAROC®-element! PAROC®-stenullselement minimerar risken för brand och för att människor i byggnaden, brandmän, egendom och miljö tar skada. PAROC®elementen tillverkas av naturliga råvaror som sten och stål som inte antänds. De förhindrar också att branden sprids inuti en byggnad eller från en byggnad till en annan och utvecklar ingen giftig gas eller rök, vilket ger mer tid för säker utrymning. Och eftersom vi på Paroc håller vad vi lovar, kan du vara säker på att ditt projekt löper smidigt och enligt tidtabell!

REKOMMENDERAR PAROC SANDWICHELEMENT

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03 www.paroc.se

Kritiska fukttillstånd för mikrobiella angrepp på olika byggnadsmaterial Kritiskt fukttillstånd kan definieras som maximal relativ fuktighet ett material under viss tid kan utsättas för utan att det börjar mögla. Det kritiska fukttillståndet påverkas av omgivande temperatur och försämras sannolikt med tiden på grund av bland annat försmutsning och åldring av materialet. Med resultaten från en flerårig forskningsstudie som grund presenteras här ett accelererat tillvägagångssätt baserat på samma metod som vid mögelresistensprovning, men där provningen utförs enligt ett schema för olika fuktnivåer och med fler analyser under tiden. Resultatet blir en metod att bestämma ett materials kritiska fukttillstånd. Enligt Boverkets byggregler (BBR 18) är det allmänna rådet att byggnad, produkter och material bör skyddas mot fukt och smuts vid uppförandet. Det ska även dokumenteras att inte material fuktskadats under byggtiden. Följs dessa råd finns förutsättningar att torrt oskadat material byggs in i nya byggnader. Eftersom det kommer att vara stora skillnader i fuktbelastning under transport, lagring och i olika konstruktionsdelar under en byggnads brukartid, ska man ställa krav att material tål aktuell fuktbelastning. Varje byggmaterial har unika egenskaper vad gäller till exempel hållfasthet, värmeledningsförmåga, ånggenomgångsmotstånd, densitet, fuktupptagningsförmåga, emissivitet och olika aspekter av beständighet. Lika väl som det är omöjligt att exakt förutsäga dessa egenskaper för ett material utan att prova det, kan man inte heller på förhand bestämma ett byggnadsmaterials motståndskraft mot Artikelförfattare är Annika EkstrandTobin, Pernilla Johansson och Gunilla Bok, vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Energiteknik, Sektionen för Byggnadsfysik och innemiljö, Borås.

Bygg & teknik 2/12

mögelpåväxt. Luftburna mögelsporer finns överallt i ute- och inneluften, vilket betyder att det med stor sannolikhet även finns sporer på ytan av byggmaterial i större eller mindre omfattning, på allt ifrån brädgård till byggarbetsplats. Risken för att mögel ska börja växa på materialen beror på materialets initiala fuktinnehåll och omgivande klimat. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har i en flerårig studie genomfört provningar i både fält och laboratoriemiljö, för att studera byggnadsmaterials resistens mot mögel. Projektets målsättning har varit att skaffa kunskap om vilken fuktbelastning byggnadsmaterial tål under en viss period utan att mögelpåväxt etableras och därefter formulera en metod för provning av materials kritiska fukttillstånd vad gäller mögel.

Upplägg av laboratorieprovningar

I laboratoriet exponerades material för olika fuktnivåer vid två temperaturer efter först ha besprutats med en standardiserad sporlösning. Syftet var att registrera när material börjar mögla i olika klimat och på så sätt kunna uppskatta varje materials kritiska fukttillstånd. Vi ville även veta om materialen kan grupperas på något sätt. Tio byggmaterial som vid projektstarten var vanliga i nyproduktion av byggnader i Sverige och med förväntade varierande känslighet mot fukt och mögel användes i studien; cementbaserad skiva, isolering av extruderad polystyren (XPS), våtrumsgips, utegips, asfaltpapper, plywood, splintved av tall, tunn fiberboard, glasfiberskiva och spånskiva. I laboratorieprovningarna tillämpades samma metodik som i SP Metod 2899 ”Testmetod för bedömning av materials mögelresistens”. Metoden är ackrediterad och utvecklad vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, sektionen Byggnadsfysik och Innemiljö. Den är baserad på flera internationella standardiserade metoder för provning av mögelresistens. SP Metod 2899 går mycket kort ut på att man kontrollerar om det specifika materialet är benäget att mögla i en fuktig miljö. Detta görs genom att ett överflöd av sporer från sex olika mögelarter sprayas på sex provbitar av varje material. Bland-

ningen av mögelsporer är ursprungligen isolerade från byggnadsmaterial. Proverna analyseras efter 28 dagars inkubering i 95 procent relativ fuktighet samt 22 °C. Bedömningen av mögeltillväxt görs med mikroskop i släpljusbelysning vid 40 gånger förstoring, enligt en bedömningsskala, se tabell 1. Tabell 1: Bedömning av mögel. ––––––––––––––––––––––––––––––– 0 Ingen mögelpåväxt 1 Initiell påväxt, enstaka hyfer men inga konidieforer 2 Sparsam men tydligt etablerad påväxt, ofta med konidieforer 3 Fläckvis, kraftig påväxt med många välutvecklade konidieforer 4 Kraftig påväxt över mer eller mindre hela ytan

SP Metod 2899 visar endast om ett material är benäget att mögla vid en nivå med hög relativ fuktighet. Det visar inte hur lång tid det tar innan det börjar mögla eller vilken luftfuktighet som materialet tål, det vill säga kritiska fukttillståndet, innan man kan förvänta sig att det ska börja mögla. För detta behövs resultat från provningar vid fler nivåer av relativ fuktighet. I forskningsprojektet genomfördes därför provningar i olika konstanta nivåer av relativ fuktighet för två temperaturer, se tabell 2 på nästa sida. Inkuberingen förlängdes till minst tolv veckor. Alla prover analyserades en gång i veckan för att följa utvecklingen av mögeltillväxt. Analyserna utfördes av personer med lång erfarenhet av att analysera mögel.

Resultat av laboratorieprovningarna

Från varje klimat i laboratorieprovningarna gjordes en bedömning av mögeltillväxten på varje provbit, varje vecka. Dessa resultat har bearbetats statistiskt på två olika sätt, dels med beräkning av medianvärden av enskilda materials veckovisa bedömning dels varje materials ”överlevnadskurva” enligt Kaplan-Meier. I den senare beräknas det procentuella bortfallet av replikaten, det vill säga varje bit som börjat mögla, för varje enskilt material 49

Tabell 2: Relativ fuktighet och temperatur vid vilka materialen testades. Maximal mätosäkerhet är 2,5 procent för relativ fuktighet och 0,2 °C för temperaturen. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde och standard avvikelse Max inkuberingstid för relativ fuktighet och temperatur (veckor) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– RF (%) Std T (°C) Std ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 75 0,1 10 0,0 12 0,5 10 0,0 12 85 90 0,8 10 0,1 12 95 0,9 10 0,3 12 93 10 12 75 0,5 22 0,1 12 + 20 1,4 22 0,3 12 + 7 79 85 22 0,6 12 89 0,7 22 0,2 12 95 0,3 22 0,0 12

med tiden. Som gräns för mögeltillväxt sattes graderingen 2 enligt skalan i tabell 1. Vi menar att det inte förrän vid denna bedömning säkert kan konstateras att mögel har börjat tillväxa med aktuell analysmetod. Se figur 1 exempel på utveckling av mögelpåväxt enligt de båda beräkningssätten. Vid en jämförelse mellan utfallen av provningar i olika relativ fuktighet vid dels temperaturen 22 °C dels vid 10 °C gick inte att dra slutsatsen att en temperatursänkning ger generellt samma däm-

pande effekt för alla de olika materialen. För vissa ökade tiden innan kritiskt fukttillstånd uppnåtts med en faktor 2 och för andra material med så mycket som 12. Resultaten vid laboratorieförsöken blev kritiska fuktnivåer för de ingående materialen, baserat på tolv veckors inkubering, i två temperaturer. Hur materialen klarar sig efter ännu längre inkuberingstid går inte att förutsäga. Den högsta relativa fuktigheten klimatet i provningarna var 95 procent och därför blir kritisk fukttillstånd högre än denna nivå för de material

som inte utvecklade mögel under inkuberingen. Lägsta nivå där mögel började tillväxa var 80 procent relativ fuktighet. För några material som inte utvecklade mögeltillväxt under de tolv veckorna förlängdes inkuberingen och då uppkom mögelpåväxt. Slutsatsen av resultaten är att det inte går att dela in material i olika kategorier vad gäller kritiskt fukttillstånd. Vidare måste man alltid relatera ett materials kritiska fukttillstånd till vid vilken temperatur den provats samt även exponeringstiden.

Upplägg av fältförsök

Fältprovningarna utfördes i tre vindar och tre krypgrunder, alla uteluftsventilerade. Syftet var att studera överensstämmelsen mellan naturligt exponerade material avseende sporer och klimat och laboratorieprovningar med kontroll över mögelexponering och klimat. Provkroppar monterades i tre uteluftsventilerade vindar och tre krypgrunder i småhus av olika ålder. Husen valdes för att representera både hög- och lågriskkonstruktioner beträffande mögelväxt och skiljer sig därför åt beträffande byggnadsår, uppvärmning, konstruktion, byggnadsmaterial etcetera. Provmaterialen utsattes för naturlig exponering av mögelsporer från omgivningen. Varje halvår togs provbitarna ner och analyserades med mikroskop i släpljus

Figur 1. Exempel på resultat för ett material. Utveckling av mögel vid fem olika nivåer av relativ fuktighet och en temperatur. Vänster figur visar medianbedömningen för fem prover under tolv veckor. Höger figur visas Kaplan-Meiers överlevnadskurva med andelen resterande prover utan etablerad mögelpåväxt (bedömning mindre än 2). Pilen visar när det kritiska fukttillståndet har uppnåtts.

Bygg & teknik 2/12

vid 40 gångers förstoring på samma sätt som vid laboratorieprovningarna. Klimatet intill provkropparna registrerades var fjärde timme under hela perioden med kalibrerade dataloggers. Hela fältprojektet pågick i 30 månader.

Resultat av fältförsök

Under fältförsöken registrerades som förväntat fuktigast klimat under sommaren i kryputrymmena medan vindarna hade högst relativ fuktighet under uppvärmningssäsongen. Den ordning vid vilket materialen börjar mögla under fältförsöken stämmer väl överens med den i laboratorieförsöken. När de kritiska nivåerna som erhölls i laboratoriemiljön överskreds i fält började materialen mögla då exponeringstiden i fält uppnått motsvarade de i laboratorieförsöken. Detta visar att ett accelererat kontrollerat försök kan spegla verkliga förhållanden.

Metod för bestämning av kritiskt fuktttillstånd av byggnadsmaterial

Metoden är en accelererad metod som på kortast möjliga tid ger uppfattning om ett rent materials kritiska fukttillstånd. Rent, eftersom material som kontaminerats av jord, sågspån eller annat organiskt material kan mögla vid så låg relativ fuktighet som 75 till 80 procent. Syftet är att bestämma vid vilken högsta nivå av relativ fuktighet som ett material långvarigt kan

förvaras i utan att en etablerad tillväxt av mögel med säkerhet kan fastställas. Av detta skäl behöver materialen testas i klimat med olika relativ fuktighet. Materialen förutsätts vara rena från påväxt av mögel vid provningens start. För att metoden ska vara ekonomiskt försvarbar måste provningstiden och antalet provningsklimat begränsas. Av detta skäl innebär metoden provning vid en enda temperatur, högre än vad kanske många byggnadsdelar stadigvarande utsätts för. Detta kortar ner provningstiden till ett minimum. Med de matematiska anpassningar vi gjort i studien kan man vid provning vid en temperatur även uppskatta kritiska gränsvärden, med en beräknad osäkerhet, vid lägre temperaturer. Eftersom klimat med omväxlande torra och fuktiga perioder leder till en tidsfördröjande effekt på utvecklingen av mögel har vi valt att ha konstanta klimatnivåer. Metoden måste därför alltid relateras till den temperatur provningen utförs och hur länge inkuberingen pågått i varje klimat. Provningsmetodiken följer rutinerna i SP Metod 2899. Replikat av ett material prepareras med sporer och placeras, sju av varje, i fyra olika klimat vid konstant 80, 85, 90 och 95 procent och 22 °C under tolv veckor. Inkuberingsklimatet skapas i klimatskåp samt över mättade saltlösningar, en för varje klimat. Varje miljö övervakas noga med registrerande

fukt- och temperaturgivare så att nivån på klimaten kan säkerställas. Första analysen görs på proverna i fuktigaste klimatet 95 procent relativ fuktighet efter fyra veckor. Detta motsvarar idag en ordinarie mögelresistensprovning enligt SP Metod 2899. Visar det sig att materialet inte erhållit påväxt är slutsatsen att materialets kritiska fukttillstånd efter fyra veckor ligger över 95 procent. Har materialproverna hunnit börja mögla i denna miljö under denna tid är slutsatsen att materialet har en lägre kritisk fuktnivå än så och man får fortsätta att analysera proverna i klimatet med lägre relativ fuktiv fuktighet, 90 procent. Ett mervärde med metoden är att man kan uppskatta tiden då mögel börjar växa under tolvveckorsperioden. Hela förfarandet bör genomföras i ett ackrediterat laboratorium för att säkerställa kvalitet på rutiner och utrustning. Resultaten har nyligen presenterats av Pernilla Johansson i en licentiatavhandling och förbereds för vidare vetenskaplig publicering. Forskningsprojektet har finansierats av Formas. ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012!

ɂΎɁȹȳȺȳɂɂ Ɂ Ƀ Ȱ Ƚ Ύɀ ɂ ɂ ɀΎȳ ȯɁȯȲΎȹɀɍɄȳ Ύȴ ȷɄ ɂ ȹ ȯ ɀ ɂ ɂ ȱȶΎȯ ɍȺɁȽɁȯȻΎȽ ȶ ˴Ύ ȹ ɀ ȯ ɂ ΎɁ Ɲȼ

Välkommen att besöka oss på Nordbygg monter C04:11

Bygg & teknik 2/12

WWW.BYGGMAGROUP.SE 51

Stoppa enstegstätade putsfasader på träregelstomme! Omsorgsfull utprovning av nya konstruktioner nödvändig innan serieproduktion startar

Till att börja med har branschen som helhet dessvärre inte insett riskerna med enstegstätade putsfasader på träregelstomme. Denna konstruktion kan möjligen fungera i teorin och kanske på låga hus med stora takutsprång. I flertalet fall är det dock uppenbart att metoden inte uppfyller de krav på säker teknisk funktion som måste vara en självklarhet för produkter som hus som ska ha en livslängd på 100 år eller mer. Orsakerna till de skador som noterats är förutom den teoretiskt tveksamma uppbyggnaden i hög grad även de brister både i arbetsutförande och detaljlösningar som konstaterats. Vanligt förekommande brister är till exempel dåligt arbetsutförande, felaktiga fogutformningar, dåligt utformade anslutningar till fönster, dörrar, balkonger, figur 1, olämplig utformning av plåtbeslag samt sprickor i puts med bara några millimeters tjocklek, figurerna 2 och 3. Nämnda brister kan leda in avsevärda vattenmängder som svårligen kan leta sig ut.

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

växa, figur 4. Är det överhuvudtaget praktiskt och ekonomiskt möjligt att byta ut träreglar, isolering, skivmaterial med mera i klimatskärmar med enstegstätade putsfasader?

Utveckling och godkännanden i samråd med SP/Sitac

Figur 1: Vatten tränger in genom springor i anslutningen mellan plåtbeslag och vägg vid underkant dörr. FOTO: RICHARD BARNABY

Läckagen medför nedfuktning av träregelstommen samt skiv- och isolermaterialen, som orsakar fukt-, mögel- och luktproblem. I en del hus har alltför höga halter av mikroorganismer och mikrobiella skador konstaterats. Detta har ibland fastställts vid så låga fuktkvoter som tio till tretton procent, något som kan tyda på att betydande vattenmängder stundtals kommer in i klimatskärmen, men inte förmår komma ut tillräckligt snabbt, varför mikroorganismer kan etablera sig och

Nya material och konstruktioner måste omsorgsfullt uttestas innan de används i serieproduktion. Ska de användas i hela landet är det en fördel för byggföretagen och brukarna med certifiering (före detta typgodkännande). Därvid granskas lösningarna av forskare och tekniskt sakkunniga vid universitet och certifieringsinstitut. Vilka roller har SP/Sitac och tidigare Boverket haft? Materialindustrin och byggföretagen har utvecklat konstruktionen ”enstegstätade putsfasader på träregelstomme” tillsammans med SP som genom sitt dotterbolag Sitac har certifierat konstruktionen och tidigare Boverket typgodkänt. Godkännandena lär baseras på expertutlåtanden bland annat av SP:s personal. Dessvärre är tillhörande handlingar sekretessbelagda, vilket försvårar bedömning av konstruktionernas funktion, inträffade skador och ansvarsfrågor. Med hänsyn till faktiska förhållanden, inträffade skador och problem kan man

Figur 2: Villa med enstegstätad putsfasad på träregelstomme. Putsen har ett stort antal fina sprickor respektive frostsprängningar runt dörröppning.

FOTO: RICHARD BARNABY

Under det senaste decenniet har tusentals hus med så kallade enstegstätade putsfasader med bakomliggande isolering och träregelstomme visat sig ha avsevärda fuktskador och mögelangrepp. Erfarenheter visar också att klimatskärmen i flera fall har rikliga mängder mikroorganismer och mikrobiella skador. Av praktiska och ekonomiska skäl uppstår betydande svårigheter när man ska reparera sådana ytterväggar och byta alla ingående material som skadats. Kostnaden för att avhjälpa felen ligger i miljonklassen för ett småhus. Denna artikel baseras på erfarenheter från ett antal skadeutredningar och belyser bland annat orsaker, ansvarsfrågor, kostnader och vikten av helhetssyn.

Bygg & teknik 2/12

med andra ord cirka fem gånger kortare uttorkningstid än puts på cellplast. Fältundersökningar visar också att skadorna på fasader med puts på cellplast är större och mer omfattande än skador på konstruktioner med puts på mineralull.

Larm om skador och problem först efter många år

Figur 3: Många fina sprickor i den några millimeter tjocka putsen. FOTO: RICHARD BARNABY

fråga sig vem som egentligen har ansvaret för det inträffade? SP/Sitac och/eller byggföretagen? Eller någon annan? Har det statliga konsultföretaget SP erforderliga konsultansvarsförsäkringar? Det märkliga är nu att SP gjort undersökningar där man fördömer konstruktionen och påtalar de tekniska brister som föreligger både teoretiskt och praktiskt.

Skadeinventeringar av SP och branschen

SP har med ekonomiskt stöd av branschorganisationer som SBUF och enskilda byggföretag undersökt ett stort antal hus med enstegstätade putsade fasader på träregelstomme och kommit fram till att mer än hälften av husen är skadade. Texten i de följande båda avsnitten baseras bland annat på Jansson (2011) och Johansson (2011). De som besiktigat och godkänt hus med enstegstätade putsfasader på träregelstomme har inte haft kunskap om hur utförandet borde ha varit och vilka konsekvenserna kan bli av ett felaktigt utförande. I många fall har besiktningsmännen inte upptäckt några otätheter där läckagerisken är uppenbar även för en lekman. De entreprenörer som har uppfört byggnaderna har antagligen tyckt att monteringen av exempelvis fönsterbleck eller plåtdetaljer, antingen har varit godtagbar eller så har de inte gett sig tid att titta så noga att bristerna uppmärksammats. Väggkonstruktionen måste kunna torka ut, varför en luftspalt på utsidan har stora fördelar. Det är inte säkert att den inträngande fukten i enstegstätade putsfasader på träregelstomme hinner torka ut innan nästa fuktbelastning. Fukt, syre, värme och näring är en grogrund för mikroorganismer och mikrobiella skador. Puts på cellplast har cirka 20 till 75 gånger längre uttorkningstid än en vägg med ventilerad spalt. En konstruktion med puts på mineralull har cirka fyra till femton gånger längre uttorkningstid än en konstruktion med ventilerad spalt. En konstruktion med puts på mineralull har Bygg & teknik 2/12

Först efter många års användning av konstruktionen i serieproduktion har SP larmat om en kraftigt ökande frekvens av skador och problem. Varför dröjde man så länge med detta? Och varför stoppade inte byggföretagen omedelbart användningen av de riskfyllda lösningarna sedan de första skadefallen blivit kända? Än idag finns företag som bygger med den ifrågasatta konstruktionen. Hus byggs dessutom om med begränsade och kortvariga åtgärder som till exempel tätningar med stora mängder fogmassor, vilka har kort livslängd. I några fall har genomgripande åtgärder vidtagits varvid hela eller delar av stommen byts ut. Konstruktionen förses då i vissa fall med luftspalt. Oavsett ekonomin är det lättare sagt än gjort att byta de fuktiga, mögliga och illaluktande materialen i klimatskärmen.

Kvalitetsansvarig – besiktningsman – byggföretag – försäkringsbolag

Gällande handlingar ska granskas och byggprocessen följas av den kvalitetsansvarige som tyvärr ofta är en person anställd i byggföretaget eller i ett konsultföretag med ”koppling” till husföretaget eller försäkringsbolaget till exempel GarBo, vilket i sin tur ägs av husföretagen med flera, Harrysson (2006). Gar-Bo accepterar exempelvis endast ”särskilt utvalda” besiktningsmän. Risken för undermåliga besiktningar och ”rena” besiktningsprotokoll är därför stor såväl vid slut- som garantibesiktningar. Objektiviteten hos kvalitetsansvariga och besiktningsmän kan ofta starkt ifrågasättas. Detta har på senare tid kommit i fokus efter TV-program som Uppdrag Granskning och Fuskbyggarna. När olika skador och problem har uppstått bollas ofta husägaren mellan husföretag och försäkringsbolag. Alla skyller på varandra. Det är på sätt och vis lite märkligt eftersom försäkringsbolagens kostnader återförs till byggföretagen genom nämnda ägandeförhållanden. I olika skadefall och diskussioner med husägaren trycker husföretagen hårt på att deras ”entreprenadgaranti” endast gäller fel som uppstått inom två år, det vill säga fram till garantibesiktningsdagen. För att åtgärda fel som uppstår därefter hänvisar man konsekvent till försäkringsbolaget till exempel Gar-Bo och byggfelsförsäkringen som gäller i tio år men med avsevärda självrisker och finstilt skrivna villkor med ”förbehåll”. Även Jordabalken och Konsumenttjänstlagen anger garantitiden tio år för byggnader.

Figur 4: Vy från insidan genom inspektionslucka i yttervägg. Insida utegips har fukt- och mögelangrepp liksom kraftigt förhöjda halter mikroorganismer och mikrobiella skador. FOTO: RICHARD BARNABY

Det övergripande ansvar som ett byggbolag formellt har tillämpas ofta inte i praktiken. Den ”snuttifiering” av byggprocessen som mer eller mindre tillämpas numera leder till att ansvaret bollas mellan olika underentreprenörer. Om det exempelvis läcker i anslutningen mot ett fönster så skyller oftast fönstertillverkaren, plåtslagaren och putsentreprenören på varandra. Vill det sig riktigt illa så blir även konstruktören, arkitekten och den kvalitetsansvarige inblandade. Att köparen som är en privatperson eller en lekmannastyrelse i en bostadsrättsförening har svårt att hantera detta, är lätt att förutse.

Rättsläget

Många tvister mellan husägare och byggföretag ligger hos tingsrätterna i väntan på behandling. Ett av de första för husägare positiva domsluten har kommit från Helsingborgs tingsrätt och gäller ett hus i Råå. I detta fall tilldömdes husägarna cirka 1,7 miljoner kronor i skadestånd, varav cirka 300 000 kronor för utredningskostnader till jurist och tekniker. Husägarna erhöll cirka en miljon kronor för att bygga om sina enstegstätade fasader. De valde dock att uppföra en ny enstegstätad konstruktion med tjockputs och dränerande funktion. I flera områden som i Skogaberg, Göteborgs kommun tycks Egnahemsbolaget, som husägarna köpt husen av, tagit på sig reparationskostnader på upp mot 700 000 kronor per hus för att återställa ytterväggarna till den ursprungliga enstegstätade konstruktionen, varvid förutsätts att ROT-avdraget utnyttjas. Husägarna är dock inte nöjda med detta utan 53

kräver tillräckliga kvalitetshöjande åtgärder som luftspalt för att säkerställa husens långsiktiga funktion med mera. Husägarna får dock enligt uppgörelsen själva stå för kostnaderna för de kvalitetshöjande åtgärderna. Med tiden och inte minst på grund av ovannämnda domslut har husföretagen känt sig alltmer trängda och blivit mer samarbetsvilliga till uppgörelser genom att bekosta fuktmätningar, gå med på förlängda garantitider, erbjuda begränsade kortvariga tätningsåtgärder med stora mängder fogmassor etcetera.

tar varje husägare 170 000 kronor plus självrisk att få tvåstegstätade och dränerade fasader. Husägarna får i princip betala mellanskillnaden för den luftade konstruktionen. Under arbetenas gång har det visat sig att slutsumman för husägarna blir betydligt högre än de 190 000 kronor (inklusive självrisken) som man kommit överens om. En av husägarna uppger totalkostnaden till mellan 250 000 och 300 000 kronor. Därtill ska läggas kostnader för advokat, besiktningsman, framdragning av elskåp, grävning av avlopp och återställande av grönytor.

Exempel på ytterligare tvister, problemområden och lösningar

Slutord

Ägarna till 34 hus i Svedala stämde husföretaget och 23 av dem vann i Eksjö tingsrätt. Skadorna upptäcktes sedan garantitiden gått ut för entreprenaden, det vill säga mer än två år. Domen har överklagats till Göta hovrätt av husföretaget. Beroende på utgången är det inte osannolikt att målet tas upp av Högsta domstolen för att ge vägledning åt rättstillämpningen. Tingsrätten uttalade sig om att det var vårdslöst att använda enstegstätade fasader. Elva av husägarna hade köpt husen i andra eller tredje hand och hade därmed inte ingått entreprenadavtal med husföretaget. Putsen är 10 mm tjock med cellplast bakom, kartongklädd gipsskiva och träregelstomme. Enligt tingsrätten har inte väggen ett adekvat och säkert fuktskydd, utan anser att en tvåstegstätad fasad, det vill säga med luftspalt verkar vara enda sättet att få en relativt fuktsäker funktion. Ersättningen till varje husägare blir mellan 300 000 och 400 000 kronor för att riva väggarna, sanera skadorna och bygga upp en luftad fasad. Domen visar att det finns ett ansvar även efter mer än två år, det vill säga sedan garantitiden gått ut för entreprenaden. I Helsingborg upptäckte 73 husägare höga fuktvärden och mögel i sina enstegstätade fasader. För att kunna avhjälpa felen på egen hand har husägarna krävt mellan 600 000 och 1 000 000 kronor. Byggföretaget förliktes nyligen med husköparna och bygger om till en luftad konstruktion. Husägarna måste dock betala en del av kostnaden för kvalitetshöjande åtgärder såsom luftspalt med mera. Ett 90-tal fastighetsägare i Helsingborg, Malmö, Halmstad och Bjärred har mål vilande i tingsrätten i avvaktan på att de första 73 ägarnas ärende skulle avgöras. I Lomma upptäckte man för flera år sedan fuktskador i tio kedjehus. Att bygga dränerade fasader med luftspalt skulle kosta 595 000 kronor per hus och av det skulle försäkringsbolaget stå för 240 000 kronor. Återuppförande av den enstegstätade konstruktionen skulle bara kosta husägarna försäkringssjälvrisken drygt 20 000 kronor. Efter förhandlingar har överenskommelse träffats om att det kos54

Byggbranschen är en stor sektor med direkt betydelse för människors hälsa och välbefinnande, Cajdert (2000). Branschen omsätter betydande kapital men har inte någon övervakande myndighet som tillräckligt snabbt kan stoppa olämpliga lösningar. En sådan myndighet skulle spara stora pengar och dessutom minska destruktivt tvistande. Långt ifrån alla husägare vågar närma sig en rättegång om en riskfylld konstruktion som enstegstätade putsfasader på träregelstomme. Tvister rörande denna fasadkonstruktion orsakar dessutom husägaren stora utredningskostnader för advokater och experter på flera hundra tusen kronor per hus. Osäkerheten om hur utfallet blir i en tvist är stor och betecknande är att i flertalet fall så har husägaren fått bekosta den del som avser skapandet av en luftspalt. Då man inte betalt för mer än den enstegstätade fasaden vid köpet ska man heller inte kunna få mer tycks logiken vara. Att konstruktionen inte fungerat tar man inte hänsyn till, vilket måste betecknas som märkligt. Många jurister avvaktar ett utslag från högsta instans, det vill säga Högsta domstolen, som ger prejudikat för rättstillämpningen i liknande fall. Rättssäkerheten måste höjas så att inte lekmän och jurister tvingas sätta sig in i och bedöma svåra tekniska frågor. Varför inte ändra lagstiftningen i komplicerade tekniska frågor till en tysk/ungersk rättegångsmodell som innebär att domstolen utser tekniska experter som utreder orsaker och vem som är skyldig till de inträffade skadorna. Enstegstätade putsfasader på träregelstomme kan bli en av århundradets värsta byggskandaler.Trots alla skadeutredningar och tvister finns det fortfarande företag som bygger nya hus med den riskfyllda konstruktionen. Byggreglerna måste skärpas och enstegstätade konstruktioner snarast förbjudas. Som redan nämnts är det märkligt att det inte finns något forum eller någon myndighet med ansvar för att stoppa en konstruktion när bevisen för att den är olämplig är uppenbara. Särskilt som byggnader är avsedda att fungera som sunda och energieffektiva bostäder under många år.

Klart är att det endast är den med luftspalt tvåstegstätade dränerade putsfasaden på träregelstomme som med tillräcklig säkerhet ger en lufttät och fuktsäker fasad med goda isoleringsegenskaper. Merkostnaderna för en luftspalt är dessutom små jämfört med de avsevärda reklamationskostnader den enstegstätade putsfasaden medför. Tvåstegstätning av ytterväggar ska följaktligen eftersträvas, Harrysson (1990). Luftspalten på ytterväggars utsida påskyndar uttorkning av den fukt som kommit in i konstruktionen och fasadmaterialet torkar ut snabbare. Tryckskillnader över väggens värmeisolerande del (exklusive fasadmaterial och luftspalt) på grund av vindbelastningar, termiska krafter m m reduceras med mindre luftinfiltration som följd jämfört med den enstegstätade putsfasaden på träregelstomme. Den enstegstätade putsfasaden på träregelstomme blottar förutom den bristande tekniska funktionen även brister av andra slag. Hanteringen av tvister missgynnar husägaren på ett sätt som motiverar en översyn av hur samspelet fungerar mellan husägare – byggare – kvalitetsansvarig – besiktningsman – försäkringsbolag. Nya material, konstruktioner och metoder måste utvärderas bättre och mer omsorgsfullt innan de införs i full skala och serieproduktion. Något system eller myndighet finns inte som med direkt genomslag kan stoppa konstruktioner som bevisligen inte fungerar. Här finns en märklig tröghet i byggbranschen. Om det gällt exempelvis barnmat hade produkten varit borta från hyllorna dagen efter. Så bra kanske inte byggbranschen kan bli, men avsevärt bättre än idag. ■

Referenser

Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3. Ekström, L (2012). Personlig kommunikation. Lenova, Göteborg. Harrysson, C (1990). Högisolerade väggkonstruktioner. Konstruktionsutformningens och produktionsförhållandenas betydelse för de fukt- och värmetekniska egenskaperna. TräteknikCentrum, Rapport L 9006024, Stockholm. Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-92721. ISBN-13 978-91-631-9272-2. Jansson, A (2011). Putsade regelväggar 2011. Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört. SP, Energiteknik, Rapport 2011:61, Borås. Johansson, R (2011). Snabba notiser nr 11-12/11. Byggutbildarna, Stockholm. Klittervall, T (2012). Personlig kommunikation. Södra Sandby. Bygg & teknik 2/12

minuskel.dk

YTONG SKAPAR HISTORIA - IGEN Världsnyhet baserat på svensk uppfinning I en tid med energikris och trångboddhet så skapade Dr. Axel Eriksson en världsnyhet, när han i Sverige år 1929 uppfann YTONG lättbetong ur de rena råvarorna kalk, sand och vatten.

100 % LÄTTBETONG – DIFFUSIONSÖPPET MATERIAL

Vi på Xella har sedan genom forskning, utveckling och modern produktionsteknologi förbättrat produkten – och skapat historia igen.

OORGANISKT MATERIAL – ANGRIPS INTE AV RÖTA OCH MÖGEL

Nu introduceras YTONG Energy+, som sätter nya standarder för energieffektivt byggande och hållbar utveckling. YTONG Energy+ består av 100 % lättbetong och ger med sin diffusionsöppenhet ett sunt och behagligt inomhusklimat.

SUVERÄN ISOLERINGSFÖRMÅGA – U-VÄRDE 0,11

Med ett U-värde på 0,11 för en 50 cm yttervägg så är det med YTONG Energy+ lätt att uppfylla såväl energikrav som visioner om hållbar utveckling. Nu och i framtiden.

BRANDKLASS A1 – ICKE BRÄNNBART

Möt oss i vår monter C 04:39 på Nordbygg den 20-23 mars.

Xella svensk annonce 185x270.indd 1

21/02/12 12.59

Betongkampen mot det onda fortsätter. Om du behandlar ditt betonggolv med Florosil TS kommer du aldrig att få problem med fukt. Det vet vi eftersom vi redan behandlat mer än 700 000 kvm betong – från IKEA-varuhus i Ryssland till parkeringsgarage, kontorshus, bostäder och gallerior. Florosil TS består av kiselmolekyler som tränger ner och förenar sig med betongen (till skillnad från epoxi). Det bildas ett lager med oöverträffad slitstyrka samt ett tätskikt, som inte bara skyddar mot fukt. Fukt är kanske den värsta ”betongdemonen” men

det finns fler: lukter, gaser, damm och slitage, för att nämna några få. Florosil TS hindrar dem alla. Vätskan rollas med en vanlig roller och efter två strykningar är det klart. Golvet är färdigt att användas efter bara 48 timmar – bra att veta när nästa arbetslag står och väntar. En nyhet är att Florosil TS nu finns i färg. Vitt och grått är standard men du kan få vilken färg du vill. Kanske ett högblankt rött golv? Givetvis med samma demondödande egenskaper. Florosil TS är bedömd av BVD och BASTA. Florosil TS® – tätskikt för betong

www.silanex.se info@silanex.se 08-449 73 57

To Protect and Preserve.

Nya Krokslätt – gårdagens fabriker blir framtidens hållbara stad Projekt Krokslätts fabriker Söder i Mölndal eller som det också kallas Nya Krokslätt är en ny stadsdel som ska uppföras under de närmaste fem åren. Området ska bebyggas med nya hyresbostäder, bostadsrätter, ägarlägenheter, kontor, butiker och förskola med mera samt byggas i anslutning till det befintliga området Krokslätts fabriker. Dessa två delar ska tillsammans bli en integrerad stadsdel, Nya Krokslätt, där närheten mellan boende och arbetsplatser skapar en stadsdel med social trygghet samt aktivitet och verksamhet över hela dygnet. Tillsammans omfattar området Nya Krokslätt cirka 95 000 m² BTA, varav den nybyggda delen utgör cirka 30 000 m² BTA.

ten ställs stora krav på tekniska system och arkitektur. Ett annat mål, som väl får anses vara ett delmål av målet ovan, är att hela området efter utbyggnad inte ska köpa mer energi än Krokslätts fabriker använder idag. Detta trots att ytan ökar med cirka 65 procent, vilket ytterligare ökar kraven på de tekniska lösningarna.

Ett hållbart samhälle i miniatyr

Idag utgörs området till stor del av kontor och småindustri som kommer att integre-

ras i en modern klimatsmart stadsdel. Målet är att både verksamheter och de enskilda brukarna ska erbjudas en hållbar livsstil och lämna ett så litet ekologiskt avtryck som möjligt, samtidigt som den egna livskvaliteten upplevs öka. Genom en blandning av gammalt och nytt skapas ett mycket attraktivt område med en stark egen identitet för de boende och verksamma. Hållbar stadsutveckling är en uppgift som griper över många olika kompetensområden och aktörer. Samverkan för att

Bakom projektet står förutom fastighetsägaren Husvärden även bland andra Chalmers och CMB-företagen Bengt Dahlgren, Ramböll, White, WSP och Wingårdh Arkitektkontor. (CMB står för Centrum för management i byggsektorn, reds anm.) Arbetet har fokuserat på tre huvudområden ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet.

Stort fokus på byggnadernas energianvändning

EU och Sverige har till år 2050 förbundit sig att reducera den totala mängden köpt energi till fastigheter med 50 procent. Ett av målen för Nya Krokslätt är att de nya fastigheterna tillsammans med de befintliga i Krokslätts fabriker ska klara framtidens energimål redan år 2015. För att lyckas med detta utan att inkräkta på den ekonomiska hållbarhe-

Artikelförfattare är Jakob Pontusson, Bengt Dahlgren Göteborg AB, Göteborg. Bygg & teknik 2/12

BILD: WHITE ARKITEKTER AB

Utvecklare och förvaltare

Husvärden har tydligt arbetat med hållbarhetsfrågor som en viktig del av sin förvaltning och är en av grundarna till Sweden Green Building Council. I Krokslätts fabriker har man lagt stor vikt vid att tillvarata den kultuthistoriska miljön samtidigt som företaget har varit med och utvecklat en av de mest energieffektiva kontorsbyggnaderna som byggts i Sverige.

ILLUSTRATION: WHITE ARKITEKTER AB

kunna skapa hållbara lösningar är därför nödvändig och fastighetsägaren Husvärden har därför tecknat samarbetsavtal med aktörer från näringsliv, forskning och offentlig sektor. Utöver detta har dialogen med befintliga och kommande brukare en viktig roll i projektet.

Energismarta system

Bengt Dahlgren AB har sedan 2009 jobbat med lägga upp riktlinjerna för de tekniska lösningar inom området som ska bidra till att man når de hårt satta energimålen.

ILLUSTRATION: WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR AB

Nedan följer i punktform en sammanställning över de viktigaste åtgärderna för att nå målen: ● Solceller installeras för lokal produktion av el. Dessa integreras i fasaderna för att minimera merkostnaden ● Solvärme installeras för produktion av värme och varmvatten. Även dessa integreras i klimatskalet för att minimera merkostnader ● Värme och kyla hämtas ur berget via ett markenergilager i form av borrhål. ● Kyla täcks av frikyla från berg så långt

som möjligt och produktion av värme/varmvatten via kyl-/värmepumpar. ● Års- och dygnslagring av värme och kyla i berget respektive i tankar placerade i ett stort befintligt bergrum ● Lokalt placerade vindkraftverk för elproduktion ● Stirlingmotorer för produktion av el, värme och varmvatten. Framförallt sommartid nyttjas värmevattnet från Stirlingmotorerna för produktion av kyla via absorptions kylmaskiner. ● Tillvaratagande av den ”processvärme” som finns inom området ● Alla nya fastigheter byggs med kravet att nå Miljöklassad Byggnad nivå Guld ● Alla nya fastigheter byggs med kravet att den använda mängden fastighetsenergi ska understiga 50 kWh/m² Atemp ● Nya kontorsfastigheter har utformats med ett klimatsmart ”mellanrum – farstu i modern tappning” för social respektive arbetsmässig gemenskap. Detta ”mellanrum” utökar den yta där man kan vistas året om eftersom temperaturen inte går under +8 °C, utan att tillföra någon energi via värmare. ● Green Building – klassning av Krokslätts fabriker (befintligt område). ● Utbyggnad av den befintliga infrastrukturen i form av kulverterade ledningar så att hela stadsdelen kan nyttjas för dels lokal produktion, transport av processvärme men också för att fördela dessa energier mellan verksamheter/byggnader med överskott till sådan med ”underskott” ● Biobränslegenererad fjärrvärme köpes när lokal produktion inte är tillräcklig ● ”Grön” el köpes när lokal produktion inte är tillräcklig. Dessa åtgärder bidrar till att: ● Nya Krokslätt (inklusive befintliga byggnader) kommer att förbruka cirka 35 procent mindre fastighetsenergi trots att ytan ökar cirka 65 procent ● Nya Krokslätt kommer att förbruka cirka tio procent mindre energi totalt, det vill säga inklusive verksamhetsenergi, trots att ytan ökar cirka 65 procent ● I Nya Krokslätt kommer mängden köpt fastighetsenergi att understiga 50 kWh/m² Atemp ● Nya Krokslätt kommer att köpa en total energimängd (fastighetsenergi plus verksamhetsenergi) understigande 90 kWh/m² Atemp Bygg & teknik 2/12

Läs mer om projektet:

www.nyakrokslatt.se www.hallbarastader.gov.se www.worldfutureenergysummit.com www.bengtdahlgren.se

ILLUSTRATION: WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR AB

värden planerat men ses också som ett stort erkännande av de föreslagna lösningarna för att kunna möta framtidens krav på ett hållbart samhälle. Förutom investeringsstödet på nära arton miljoner kronor har projektet också fått planeringsstöd på två miljoner kronor, vilket gör projektet unikt på två sätt. Dels är Nya Krokslätt det enda projektet som fått såväl planerings- som investeringsstöd och det är dessutom det enda helt privatägda projektet som fått stöd. Klimatsmart mellanutrymme vid fasad minskar energianvändningen och ger förutsättningar för social respektive arbetsmässig gemenskap.

Nya Krokslätt kommer att minska miljöbelastningen avseende koldioxid med 98 procent, vilket motsvarar en minskning med 1700 ton/år ● Cirka 4 800 MWh/år lokalt ”producerad” energi. Nya Krokslätt kommer alltså att klara 2050 års krav redan 2015 och med ekonomisk hållbarhet.

Nya Krokslätt presenterades på World Future Energy Summit

Projektet Nya Krokslätt blev utvalt av Delegationen för Hållbara Städer och

●

Staten stödjer utvecklingen av Nya Krokslätt. Det står klart sedan Delegationen för hållbara städer beviljat ett investeringsstöd på nära arton miljoner kronor till projektet. Stödet beviljades i hård konkurrens med andra projekt och ska bidra till att skapa framtidens bostäder och kontor för en klimatsmart livsstil i historisk fabriksmiljö. De beviljade medlen utgör en väsentlig förutsättning för att projektet ska kunna genomföras så som fastighetsägaren Hus-

Bygg & teknik 2/12

FOTO: SVEN-ERIK SVENSON

Projektet utvalt av Delegationen för hållbara städer

Bengt Dahlgren Göteborg AB:s nya kontor ligger i anslutning till Krokslätts fabriker och är ett av Sveriges energieffektivaste kontor.

ILLUSTRATION: WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR AB

Energimyndigheten att presenteras på mässan World Future Energy Summit i

Bostadshus i Nya Krokslätt.

Abu Dhabi. Projektet presenterades där vid den Svenska paviljongen som ett led i

det samarbete som avtalats mellan Sverige och Förenade Arabemiraten. ■

… och svarar

Kommentarer: c) VärmegenomgångskoefficienRätt svar ten, U-värdet, för en konstruktion a) Transmission, värmeisolering ––––––––– och värmegenomgångskoefficienter är oberoende av konstruktionens a) (U-värden) handlar om den totala –––––––– area. b) värmetransporten genom en kon- –––––––– Ja. U-värdet är ju ett specifikt mått per kvadratmeter. struktion, inklusive luftläckning. c) X Nej. Det här avser normalt den –––––––– d) För de allra flesta material är d) totala värmetransporten inklusive –––––––– värmekonduktiviteten, λ-värdet, beledning, strålning och konvektion tydligt lägre än för stillastående luft. e) (luftrörelser) inuti konstruktionen, –––––––– Nej. Det är ju luftens låga värf) men exklusive luftläckningen ge- –––––––– mekonduktivitet som utnyttjas i g) nom konstruktionen (alltså utbytet vanliga värmeisoleringsmaterial, av luft mellan inne och ute). Vär- –––––––– som ju har en mycket hög poroh) meförluster på grund av luftläcksitet (högt luftinnehåll). ning räknas till ventilationsförluse) Huvudregeln för byggnadsterna, eller så väljer man att ha luftläck- material är att värmekonduktiviteten, λning som en egen förlustpost. Överkurs: värdet, stiger med ökande luftinnehåll När man pratar om dynamisk isolering så (ökande porositet). Nej, se föregående svar. finns det faktiskt ett direkt samband f) För källarväggar, golv på mark och mellan transmission och luftläckning, källargolv kan man använda värmemotmen det är en annan historia. b) Värmekonduktiviteten, λ-värdet, för stånd för marken från en tabell. Värmemotett byggnadsmaterial inkluderar värme- ståndet för ”icke dränerad sand och grus” transport på grund av ledning och kon- är högre än för ”dränerad sand och grus”. vektion. Inverkan av värmestrålning måsNej. Huvudprincipen är att ju torrare te dock beräknas separat. material desto lägre (bättre) blir värmeNej. Värmekonduktiviteten avser här konduktiviteten, och då ökar ju värmeden totala värmetransporten på grund motståndet för ett skikt. Om man jämför av transmission, och då ingår ledning, stillastående luft och vatten så är värmekonvektion och värmestrålning i materi- konduktiviteten mycket lägre för luft. alet. Sand och grus som är ”dränerad” är 60

mindre vattenhållande och därigenom generellt torrare. g) Värmeöverföringen mellan två glas i ett vanligt fönster sker till största delen genom ledning och konvektion i luften mellan glasen. Med ”vanligt fönster” menar man att glasen saknar beläggningar, och att det är luft mellan glasen. Nej. Den största delen av värmeöverföringen mellan glasen (kanske två tredjedelar) sker genom strålning (långvågig värmestrålning), och en mindre del (kanske en tredjedel) sker genom ledning och konvektion i luften. När man vill förbättra fönstrets värmeisolerande egenskaper, alltså sänka U-värdet, så betyder det därför mer att tillföra en lågemissionsbeläggning som minskar strålningen än att ersätta luften med till exempel Argon som minskar ledning och konvektion. h) Värmeresistans är ett specifikt mått, som avser en kvadratmeter. Nej. Det är värmemotstånd som är ett specifikt mått per kvadratmeter. Värdet på värmeresistansen däremot minskar med ökad area för konstruktionen. Värmeresistansen kan delvis jämföras med elektrisk resistans inom elläran, och inverkan av vissa köldbryggor kan beräknas med hjälp av parallell- och seriekoppling av värmeresistanser. ■ Bygg & teknik 2/12

Beräkningsprogram för torktid hos betong I artikeln görs analys beräkningsprogrammen Bi Dry, Tork 3.0 och TorkaS, för torktid hos betong. För detta ändamål analyseras resultaten av ett vid Högskolan i Halmstad nyligen genomfört examensarbete. Arbetet omfattade såväl experimentella studier av fem betonger med två cementkvalitéer som datorberäkningar av torktid för dessa betonger. Mätningarna utfördes med nya instrument, vilka kalibrerades vid Byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola (LTH) Lund. Resultaten tyder på att datorprogrammen ger en något snabbare uttorkning hos betongen än vad som uppmäts i samma betonger. Examensarbetet utfördes under våren och sommaren 2010 under medverkan av Betongindustri, Cemex, Färdig Betong och Sydsten. Denna analys visar bland annat att inverkan av Portlandcementhalten förbises i beräkningsprogrammen. Syftet med analysen var att jämföra mätresultat av torktid för betong med datorberäkningar även med beaktande av inverkande faktorer. Det är känt att ett antal parametrar påverkar torktiden för betong exempelvis följande [1]:

Artikelförfattare är av Bertil Persson, Bara, Bengt Hjort, Lukas Blixt och Laszlo Harmath, Högskolan i Halmstad, Halmstad. Bygg & teknik 2/12

Betongkvalitet Dimension Härdningssätt Temperatur Tid. Det examensarbete, som ligger till grund för denna analys, utfördes av Lukas Blixt och Laszlo Harmath med Bengt Hjort som handledare och Bertil Persson som biträdande handledare [2]. Examensarbetet avgränsades till praktiska betonger inom gängse leveranser från betongfabriker i Halmstad (Sydsten) och Helsingborg (Färdig Betong). Fullskaliga provkroppar i form av bjälklagsplattor tillverkades vid de bägge fabrikerna. De plattorna som göts i Helsingborg transporterades till Halmstad för fuktmätning där. Avgränsningen skedde även till en produktionsplan som följde ett verkligt bygge dock med skillnaden att mätningarna av den inre relativa fuktigheten (RF) avbröts efter tio veckor. Till skillnad från en byggplats genomfördes mätningarna inom arbetes ram på tre mätdjup. Examensarbetet omfattar ett mycket stort antal mätdata, såväl av mätningar i fem försöksbetonger som beräkningar av torktid. Som underlag för denna analys användes samtliga tillgängliga rådata från mätningarna. Syfte med analysen var att söka finna en mer djupgående samhörighet mellan uttorkning hos betong och resultat enligt beräkningsprogrammen. ● ● ● ● ●

Experiment och datorberäkningar

Betongsammansättningar med datautskrifter från respektive fabrik och uppmätta standard hållfasthetsresultat vid 28 dygns ålder dokumenteras. Tabell 1 visar sammansättning av och egenskaper hos

provade betonger. Inom arbetet göts bjälklagsplattor om 800 x 1 200 x 120 mm med tre betongsammansättningar, C30/37, C35/45 och C45/55, samt en betong med ett vattencementtal (vct) lika med 0,36, se bild 1 på nästa sida. Stenmax var 16 mm och konsistensen halvflyt. Två cementtyper användes, dels Cementa Byggcement CEM II, dels Cemex Std, CEM I. Bjälklagen täcktes direkt med byggplastfolie varefter ytan skurades efter cirka fem timmar, isoleras under cirka tjugo timmar med dubbel byggplastfolie med tejpning runt om. Efter tjugo timmar påbörjades simulering av regn under två veckors tid genom att vatten dagligen tillfördes genom dubbla hål i den dubbla, tejpade plastfolien. Hålet tejpades efter varje ”regn”. Efter vattenbegjutningen härdade plattorna inomhus under två veckor med tejpad plastfolie med före dess noggrant avtorkad betongyta. Därefter påbörjades lufthärdning inomhus med mätning av den relativa fuktigheten i betongen med intervallet två veckor. Uttorkningen skedde ensidigt med dubbel byggplastfolie under betongen och på bjälklaget kanten inom den kvarsittande formen. Provkroppens tjocklek motsvarar dubbelsidig uttorkning från ett 240 mm tjock betongbjälklag. Hål för mätning av relativ fuktighet borrades minst ett dygn före mättillfället. Allt borrkax sögs ut ur hålet med dammsugare. I mäthålet monterades därefter ett mätrör ned till botten av hålet. Mätröret tätades runt om, dels vid botten av borrhålet, dels vid ytan, samt inuti med en isatt gummipropp. Mätinstrument och mätprob var nyinköpta för ändamålet. Mätdonet för relativ fuktighet, av typ Vaisala, kalibrerades omedelbart

Tabell 1: Sammansättning av och egenskaper hos provade betonger. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Betong/material C30/37 C35/45 C35/45 C45/55 VCT 36 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Betongfabrik Sydsten Sydsten Färdig Betong Färdig Betong Sydsten Cement Cementa Cementa Cemex Cemex Cementa Kross 8-16 812 706 846 735 587 Kross 4-8 140 Grus 462 471 Sand 1037 1098 462 471 1014 Cement Cementa 355 425 370 470 480 Vatten 176 170 178 180 175 Densitet 2380 2399 2318 2327 2396 Vattencementtal 0,50 0,40 0,48 0,38 0,36 Hållfasthet 56 64 49 59 71 (28 dygn, MPa)

FOTO: BERTIL PERSSON

Bild 1: Försöksplattor av betong vid Sydsten i Halmstad. På bilden från vänster Lukas Blixt och Laszlo Harmath.

gick, dels uppmätta relativa fuktighetsvärden, dels datorberäknad relativ fuktighet. Inom examensarbetet modellerades resultat av relativ fuktighet från tre beräkningsprogram, Bi Dry, Tork 3.0 samt TorkaS. Erforderliga indata dokumenterades vid varje mättillfälle. Indata var även sammansättningar hos betongerna, tabell 1. Datorberäkningarna gav relevant substans för analysen.

Bild 2: Fuktmätning i betong med nya och nykalibrerade Vaisalasensorer, Högskolan i Halmstad, Halmstad.

före första mättillfället vid Avdelningen för byggnadsmaterial vid LTH. Mätprob och mätinstrument kalibrerades tillsammans. Rumsfuktighet och temperatur dokumenteras före och efter varje mättillfälle. Mätningen av den relativa fuktigheten skedde på tre mätdjup, minimum, 48 mm samt 110 mm, under 24 timmar vid varje mättillfälle, bild 2. Av resultaten fram-

Resultat och analys

Beräknad relativ fuktighet visavi uppmätt. Mest intressant för analysen var en jämförelse mellan uppmätt relativ fuktighet och beräknad, figur 1. Figur 1 visar

Tabell 2: Medelvärden av skillnaden mellan uppmätt relativ fuktighet och datorberäknad. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärden Bi Dry Tork 3.0 TorkaS Medelvärde ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fel 0,0 -1,7 -0,9 -0,9 Spridning 1,1 1,4 1,5 1,4

Figur 1: Beräknad relativ fuktighet efter sex veckors torktid som funktion av uppmätt relativ fuktighet.

beräknad relativ fuktighet efter sex veckors torktid som funktion av uppmätt relativ fuktighet. Tabell 2 visar medelvärden av skillnad mellan uppmätt relativ fuktighet och datorberäknad. Som ett medelvärde visar beräkningsprogrammen 0,9 procent för låg relativ fuktighet jämfört med verkligheten, det vill säga på osäkra sidan. Bi Dry visade korrekt värde för relativ fuktighet. Störst felet uppvisar Tork 3.0 med -1,7 procent följt av TorkaS med -0,9 procent på osäkra sidan. TorkaS har störst medelvärde av spridningen av beräkningsresultaten, 1,5 procent. Även beträffande spridning i resultaten är Bi Dry mest korrekt med 1,1 procent. För relativ fuktighet lika med 81 procent beräknas mellan två och fyra procent för hög relativ fuktighet. För relativ fuktighet mellan 86 och 88 procent beräknar programmen dock så mycket som ned till sex procent för låg relativ fuktighet. För relativ fuktighet lika med 90 procent beräknas korrekt eller något för låg relativ fuktighet med programmen. Uppmätta fuktprofiler. Analys av fuktprofiler ger ofta en god uppskattning av noggrannheten i mätningen av den relativa fuktigheten, figur 2. Figur 2 visar fuktprofiler för olika betongkvalitéer som funktion av uppmätt relativ fuktighet. Fuktprofilerna visar god parallellitet, vilket tyder på hög professionalitet och korrekta mätningar. Efter sex veckors torktid visar betong med Cemex cement (CEM I) vid samma vattencementtal cirka tre procent lägre relativ fuktighet än vad betong med Cementacement (CEM II) gör, tabell 3. Tabell 3 visar skillnad i relativ fuktighet mellan betong med Cemexcement (CEM I) och betong med Cementacement

Figur 2: Fuktprofiler för olika betongkvalitéer som funktion av uppmätt relativ fuktighet. Bygg & teknik 2/12

Tabell 3: Skillnad i relativ fuktighet mellan betong med Cemexcement (CEM I) och betong med Cementacement (CEM II) (%). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Cemex Cementa Skillnad ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 76,0 80,6 -4,6 Vct = 0,36 – 0,40 Vct = 0,48 – 0,50 80,2 81,5 -1,3 Medelvärde -2,9

(CEM II) vid konstant vattencementtal. Vid lägre vattencementtal är självuttorkningsgraden hög. Självuttorkningsgraden styrs av innehållet av Portlandscement, vilket är högre i cementklass CEM I än i cementklass CEM II. Betong med mer Portlandcement visar därför lägre relativ fuktighet vid i övrigt konstanta förhållanden, främst konstant vattencementtal. Inverkan av cementtyp och torktid. Beräkningsprogrammen tar hänsyn till torktiden men inte alls till halten av Portlandscement. Figur 3 visar uppmätt relativ fuktighet för betong med vattencementtal lika med 0,48 och Cemexcement som funktion av uppmätt relativ fuktighet med betong med vattencementtal lika med 0,50 och Cementacement. Ingen signifikant skillnad föreligger efter sex veckors torktid mellan uttorkningen mellan de bägge betongerna. Detta betyder att högre vattencementtal lika med 0,48 kan nyttjas i betong med Cemexcement än i betong med Cementacement

(vct = 0,40) vid samma uttorkningsgrad och i övrigt konstanta förhållanden. Figur 4 på nästa sida visar uppmätt relativ fuk-

Figur 3: Uppmätt relativ fuktighet för betong C35/45 med Cemexcement som funktion av uppmätt relativ fuktighet med betong C45/55 med Cementacement.

tighet som funktion av torktid. Betong med Cemexcement har högre uttorkningshastighet än vad betong med Cementacement har. Detta beror endera den högre halten av Portlandcement i Cemexcement eller på att en tätare struktur bildas i betong med kalkstensfiller än i betong utan kalkstensfiller. En tätare struktur ger lägre diffusivitet i betongen med lägre uttorkningshastighet som följd. Inverkan av högre betongkvalitet och vattencementtal. Beräkningsprogrammet tar hänsyn till betongkvalitet eller vattencementtal, vilka för betong egentligen är synonyma begrepp. Speciell intressant var att vid varierande torktid analysera effekten av högre betongkvalitet på uppmätt relativ fuktighet i betongen jämfört med betong C30/37, figur 5. Figur 5 visar som funktion av torktid effekten av högre betongkvalitet och cementsort på uppmätt relativ fuktighet. Som synes har byte av cementsort från Cementa till Cemex mycket större inverkan på uttorkningen än ökning av betongkvaliteten med Cementacement. Figur 6 visar ett för självuttorkning fundamentalt samband mellan vattencementtal och uppmätt relativ fuktighet. Figur 6 tydliggör samtliga övriga resultat nämligen effekten av mer Portlandcement på uttorkningen hos betongen speciellt vid lägre vattencementtal där självuttorkningen har betydelse. Det må dock påpekas att mer Portlandscement i

CONCRETE CONNECTIONS Short spans restrict architectural freedom, use cost-efficient composite frames from Peikko!

www.peikko.se

Bygg & teknik 2/12

Figur 4: Uppmätt relativ fuktighet vid varierande som funktion av torktid.

betong motverkar miljömålen på grund av högre koldioxidutsläpp. Å andra sidan sker uttorkningen av betong snabbare med mer Portlandscement och kräver mindre yttre uttorkningsåtgärder varför miljömålen ändå torde uppfyllas oaktat en högre betongkvalitet.

Figur 5: Effekt som funktion av torktid av högre betongkvalitet och cementsort på uppmätt relativ fuktighet.

Slutsatser

Följande slutsatser dras av analysen: ● Examensarbete genomfördes på ett realistiskt sett med tanke på normalt byggande och med mycket god professionalitet. ● Som ett medelvärde visar beräkningsprogrammen 0,9

Figur 6: Uppmätt relativ fuktighet som funktion av vattencementtal

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till nummer 6/2011 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se.

procent för låg relativ fuktighet jämfört med verkligheten, det vill säga något på osäkra sidan. ● Bi Dry visade korrekt värde för relativ fuktighet. ● Störst fel uppvisar Tork 3.0 med -1,7 procent följt av TorkaS med -0,9 procent. ● TorkaS har störst medelvärde av spridningen av beräkningsresultaten, 1,5 procent. ● Även beträffande spridning i resultaten är Bi Dry mest korrekt med 1,1 procent. ● Beräkningsprogrammen tar hänsyn till torktiden men inte till Portlandscementhalt. ■

Referenser

[1] Göran Fagerlund. Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden. Bygg & teknik 2/10. 2010, sid. 72–78. [2] Lukas Blixt & Laszlo Harmath. Uttorkning av betong. Mätning samt modellering. Högskolan i Halmstad. Sektionen för Teknik och Ekonomi. Byggnadsingenjörsprogrammet. Examensarbete. Halmstad. 2010, 51 sid.

Bygg & teknik 2/12

ETT PROJEKT MED VINDEN I RYGGEN.

Högt över havet, på Trattberget och Skallberget utanför Örnsköldsvik, kommer snart en vindkraftspark att snurra. För markarbetet och fundamenten står NCC på uppdrag av VindIn AB som investerar miljardbelopp i projektet. Vindkraftverken är tillverkade av Siemens och anländer med båt till hamnen i Örnsköldsvik våren 2012. Tibnor levererar den armering som ska få de 30 verken att stå stadigt. Till varje platta används 54 ton armering. Samtidigt arbetar NCC med att uppföra 23 Vestasverk i Åmliden utanför Malå på uppdrag av Nordisk Vindkraft. Även där står Tibnor för armeringen. Vad kan vi göra för dig?

www.tibnor.se

Självläkning av sprickor i betong En experimentell långtidsundersökning av betongens förmåga att självläka sprickor har genomförts åren 2009 till 2011 vid Avdelningen för byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola (LTH). Provkroppsexponering och okulära undersökningar genomfördes vid LTH. Analys av sammansättning av utfällda mineral i sprickor liksom mätning av kloridprofiler genomfördes vid CBI Betonginstitutet. I artikeln ges en sammanfattning av undersökningen. Resultaten har publicerats i sin helhet i två rapporter; Fagerlund & Hassanzadeh [1, 2]. Sprickor uppstår normalt i betongkonstruktioner under byggskedet och/eller under bruksskedet. Vanliga orsaker är; (1) temperaturspänningar orsakade av förhindrad sammandragning av den avsvalnande betongen, (2) krympspänningar orsakade av uttorkningskrympning, (3) krympspänningar orsakade av cementets hydratation (”kemisk krympning”), (4) spänningar orsakade av yttre mekanisk belastning. I kloridhaltig miljö, till exempel i havsvatten eller i närvaro av tösalt, tränger kloridjoner in i sprickan och kan då medföra armeringskorrosion, vilket medför en minskning av konstruktionens livslängd. Normalt antas att kloridinträngningen ökar med ökande sprickvidd. I normer och standarder begränsas därför sprickvidden till ett viss maximalt tillåtet värde. I svensk standard (SS 13 70 10) tilllåts maximalt 0,2 mm sprickvidd (i betongytan) hos konstruktioner som ständigt är nedsänkta i havsvatten. För konstruktioner som utsätts för omväxlande uppfuktning av saltvatten och uttorkning (till exempel i plaskzonen i havet) sätts maxnivån till 0,15 mm.

Artikelförfattare är Göran Fagerlund, Avdelningen för byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, Lund, och Manouchehr Hassanzadeh, Vattenfall Research and Development AB och Avdelningen för byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, Lund.

För att begränsa sprickvidden till dessa låga värden krävs normalt att sprickarmering läggs in. Ofta blir därför den totala armeringsmängden betydligt högre än vad som fordras av rent konstruktiva skäl. Sprickviddsbegränsning är därför i många fall kostsam. Man vet sedan länge att betong har förmåga till viss självläkning av defekter, till exempel sprickor. Detta har man kunnat konstatera genom täthets- och hållfasthetsmätningar efter vattenlagring av skadade prover; se till exempel Edvardsen [3], Dhir m fl [4], Lauer & Slate [5]. Exempel på hur sprickor kan tätas visas i figur 1, Edvardsen [3]. Prover med en enda genomgående spricka har lagrats i vatten upp till 700 timmar (29 dygn). Efter olika lång lagringstid har vatten tryckts genom provet. Sprickor med vidden 0,1 mm har tätats så gott som fullständigt inom 200 timmar. Sprickor med vidden 0,2 och 0,3 mm har fått avsevärd självtätning inom en månad. Andra undersökningar har visat att självläkningseffekten ökar om provet utsätts för tryckbelastning under vattenlagringstiden. Undersökningar av hur självläkning påverkar kloridinträngning och därmed

beständigheten i salt miljö saknas i stort sett helt. I rapport Nordström [6] visas dock några resultat för prover som varit exponerade för klorid säsongsvis. Fiberarmerade prover med förtillverkade sprickor exponerades under fem år för saltstänk från en tösaltad motorväg. Den uppmätta kloridnivån efter fem år var maximalt cirka 0,2 procent av cementvikten och tämligen oberoende av sprickvidd och sprickdjup. Sprickfri betong hade betydligt lägre kloridinträngning. Proverna lagrades inte i vatten och hade därför inte optimala möjligheter till självläkning.

Syfte

Syftet med projektet var att undersöka hur självläkning av sprickor sker hos normal svensk brobyggnadsbetong som lagras under lång tid i olika typer av vatten, och att undersöka vilken inverkan självläkning har på tätheten mot kloridinträngning i sprickor. Inverkan av följande faktorer studerades: ● Sprickvidd (0,2 och 0,4 mm). ● Självläkningstid (12 och 28 månader). ● Typ av vatten under självläkningen (hav, bräckt, rent).

Figur 1: Inverkan av sprickvidd och lagringstid på vattenflöde under tryck genom ett vattenlagrat betongprov. Resultat hämtade från Edvardsen [3].

Figur 2: Provkropp. Tvärsnitt och längdsnitt. Bygg & teknik 2/12

Självläkningseffekten undersöktes genom okulär besiktning (främst fotografering), genom kemisk/mineralogisk analys av utfällningar i sprickor och genom mätning av kloridinträngning i sprickor.

Prover

Trettiofyra provkroppar (h x b x l = 200 x 150 x 300 mm) tillverkades av följande betong: ● Vattencementtal 0,40. ● Anläggningscement (sulfatresistent cement med låg alkalitet). ● Tryckhållfasthet efter 28 dygn, 84 MPa. Figur 4: Prov under tillverkning av böjspricka. Betongen är en typisk svensk brobyggnadsbetong bortsett från att den saknar luftinblandning. Två armeringsjärn lades in i varje provkropp på 55 eller 75 mm avstånd från bottenytan. Orsaken var att förhindra att

Figur 3: Prov efter avformning.

proverna bröts upp i två delar vid tillverkningen av sprickan. Proverna göts mot rostfria stålgavlar som användes för att

Figur 6: Exempel på spricka före exponering. Vänstra bilden, sprickvidd 0,4 mm. Högra bilden, sprickvidd 0,2 mm (centimeterskala inritad på betongen). Bygg & teknik 2/12

även två prover med 0,4 mm sprickvidd utan låsning av sprickan Ett prov under böjning visas i figur 4. Efter fotografering förseglades sprickan på båda sidor av provet så att endast bottenytan skulle exponeras för vatten, luft och klorid. Metod för försegling visas i figur 5. I fyra prover förseglades även spricköppningen på provets undersida. Avsikten var, dels att se om någon självläkning kunde ske utan att sprickan var vattenfylld, dels att undersöka hur effektivt sättet att försegla var. Det senare skedde genom mätning av kloridhalten i sprickan efter avslutad exponering.

Figur 5: Försegling av provernas sidor. Vänster: sett från sidan. Höger: sett underifrån. överföra kraften vid tillverkning av sprickan och för att fixera sprickvidden. Tvärsnitt och längdsnitt av en provkropp och visas i figur 2. En provkropp efter avformning visas i figur 3. Under de första två veckorna lagrades proverna i mättat kalkvatten. Vid fjorton dygns ålder böjdes proverna i en provpress så att en spricka upp till armeringsläget uppstod. Böjkraften överfördes till provet genom två förankringsbultar i undre delen av varje stålgavel. Sprickvidden vid bottenytan mättes och fixerades till antingen 0,2 eller 0,4 mm med hjälp av två stålstänger med låsmuttrar, monterade i stålramarnas överdel. Sprickorna hade därför inte möjlighet att relaxera, vilket bör vara negativt med avseende på möjligheten till självläkning. För att undersöka inverkan av relaxation tillverkades

Ett exempel på hur en spricka såg ut före försegling och exponering visas i figur 6.

Exponering av prover

Proverna placerades i plastbaljor som innehöll tre olika typer av vatten, se figur 7: ● Havsvatten hämtat från Kattegatt (Träslövsläge) (salthalt 24 g/liter, kloridhalt 1,3 %). ● Bräckt vatten hämtat från Östersjön (salthalt 8 g/liter, kloridhalt 0,45 %). ● Kranvatten från Lund. Tre typer av exponering användes: ● Typ 1: Ständigt nedsänkt i vatten. Simulerar en konstruktion under vatten. ● Typ 2: Omväxlande nedsänkt i vatten och torkande i laboratorieluft (en vecka i vatten plus en vecka i luft). Simulerar en konstruktion i plaskzonen.

Figur 7: Exponering. Vänstra bilden: Typ 1, nedsänkta i vatten. Högra bilden: Typ 3, kapillärsugning från sprickfri överyta.

Figur 9: Nedre delen av en provkropp med 0,2 mm spricka nedsänkt i havsvatten under 12 månader (vänster bild) och 28 månader (höger bild).

Figur 8: Exempel på spricka efter ett års nedsänkning i havsvatten. Samma prov som i figur 5. Vänstra bilden, sprickvidd 0,4 mm. Högra bilden, Sprickvidd 0,2 mm.

● Typ 3: Spricköppning ständigt mot luft. Osprucken överyta ständigt i vatten. Simulerar övervattensdelar av en konstruktion i vatten. Salthalten hölls konstant genom att baljorna täcktes med täta lock. Vatten byttes ut vid några tillfällen. Arton prover exponerades under 12 månader, och sexton prover under 28 månader. Alla mätningar gjordes efter avslutad exponering.

Figur 10: Nedre delen av en provkropp med 0,4 mm spricka nedsänkt i havsvatten under 12 månader (vänster bild) och 28 månader (höger bild).

varit nedsänkta i bräckt vatten. Så gott som ingen självläkning kunde observeras okulärt i prover som kapillärsugit från ospruckna sidan (Typ 3) eller som varit nedsänkta i kranvatten. Resultaten i figur 1 visar dock att avsevärd självläkning kan ske i rent vatten. Exempel på prover som exponerats för kranvatten visas i figur 11.

Analys av utfällningar i sprickor

Ett urval av borrkärnor uttagna parallellt med sprickan från provkroppar efter exponering sändes till CBI för kemisk/mineralogisk analys av utfällningar i sprickor. Använd teknik är SEM (Scanning

Utseende hos sprickor efter avslutad exponering

Alla prover fotograferades efter avslutad exponering. Exempel på hur en spricka ser ut längs hela sin längd efter ett års lagring i havsvatten visas i figur 8, som kan direkt jämföras med figur 6, som visar samma spricka före exponering. Det syns klara tecken på någon form av självläkning, framförallt för sprickan med vidden 0,2 mm. Exempel på utseendet hos nedre centimetern av en spricka med vidden 0,2 mm och 0,4 mm efter 12 respektive 28 månaders permanent nedsänkning i havsvatten visas i figur 9 och 10. Även dessa bilder tyder på att någon form av självläkning skett. Kvaliteten hos denna, till exempel inverkan på klorinträngning kan dock inte bedömas enbart på grundval av fotografier. Ett stort antal fotografier av prover har publicerats i rapporterna [1] och [2]. Samtliga fotografier tyder på att viss självläkning skett hos prover som varit helt nedsänkta i havsvatten (Typ 1), eller som varit omväxlande nedsänkta i havsvatten och torkade (Typ 2). Viss självläkning kan även observeras för prover som 68

Figur 11: Nedre delen av en provkropp med 0,4 mm spricka nedsänkt i kranvatten under tolv månader. Figur 12: Ovan till höger; borrkärna. Nedan; lägen för provtagning och fotografering efter halvering av kärnan.

Bygg & teknik 2/12

Electron Microscopy) kombinerad med BSE (Back Scattered Electron Detector) och EDS (Energy Dispersive X-ray Spectroscopy). Exempel på en borrkärna och lägen för provtagning visas i figur 12. Samtliga sprickytor mikrofotograferades i SEM. Ett exempel visas i figur 13. Utfällningarna i sprickor på prover nedsänkta i havsvatten, bräckt vatten eller cykliskt utsatta för havsvatten och torkning, bestod huvudsakligen av: ● Ettringit, nålformade kristaller bestående av aluminium, kalcium och svavel. ● Kalciumhydroxidkristaller (portlandit). ● Kalciumkarbonatkristaller (kalcit). ● Magnesiumkarbonatkristaller (brucit). Även för prover som lagrats i rent vatten noterades utfällning av främst kalciumhydroxid.

under 28 månader gjordes även kloridanalys i sprickfri del av betongen. Jämförelse kunde därför göras mellan kloridinträngning i sprickor och i sprickfri betong. Ingen kloridinträngning kunde uppmätas i sprickor hos prover som hade förseglad spricköppning. Detta visar att metoden att försegla sprickorna har fungerat. Exempel på uppmätta kloridprofiler visas i figur 14 för betong med 55 mm täckskikt lagrad under 12 respektive 28 månader i havsvatten. Prover med 75 mm täckskikt ger liknande resultat. Alla kloridhalter uttrycks i viktprocent av cementvikten i provet. I figur 15 visas kloridprofiler hos prover som varit lagrade bräckvatten under 28 månader. Figur 13: Utfällningar på sprickyta. Provet har varit Kloridnivåerna är lägre än vid laghelt nedsänkt i havsvatten under 28 månader. ring i det saltare havsvattnet. Sprickvidd 0,4 mm. Prover med sprickor som hade FOTO: KALINOWSKI & TRÄGÅRDH, CBI möjlighet att relaxera nådde ungeProvlägena visas i figur 12. Provdjupet fär samma kloridnivåer som prover med vinkelrätt mot sprickväggen var cirka 5 låsta sprickor vilket tyder på att relaxaAnalys av kloridinträngning mm. Proverna analyserades vid CBI med tion inte ökat självläkningen. Prover som exponerats cykliskt för Vid CBI togs prover ut från sprickväggen avseende på kloridhalt och cementhalt. på fyra olika djup från spricköppningen. För två betongprover som exponerats nedsänkning i havsvatten och torkning

Figur 14: Uppmätt kloridprofil (total kloridhalt) i sprickor hos betong som lagrats i havsvatten. 55 mm täckskikt. Vänster: 28 månaders lagring. Höger: 12 månaders lagring.

Vi har ett brett program av provningsutrustning för

BETONG - BALLAST CEMENT - ASFALT GEOTEKNIK

Tel 031-748 52 50

www.kontrollmetod.se Bygg & teknik 2/12

ningen. Detta visar att sprickan utgör ett hinder mot kloridinträngning. Figurerna visar också att sprickvidden inte spelar så stor roll som man kunde förvänta. I figur 14 har även en uppmätt kloridprofil för sprickfri betong lagts in. Den ligger något lägre än kloridprofiler i sprickor, men skillnaden är anmärkningsvärt liten. Kloridprofilerna för prover som varit konstant nedsänkta i vatten kan användas för att utvärdera en effektiv kloridtransportkoefficient för sprickan. Detta görs genom att uppmätta kloridhalter och exponeringstiden förs in i transportekvationen för kloridtransport:

Figur 15: Uppmätt total kloridprofil i sprickor hos betong som lagrats i bräckt vatten under 28 månader. Sprickvidd 0,4 mm.

Figur 16: Uppmätt total kloridprofil för betong som utsatts för cyklisk exponering för vatten och torkning. Sprickvidd 0, 0,2 och 0,4 mm, 75 mm täckskikt. uppnådde ungefär samma kloridhalt i sprickor som permanent exponerade prover. Däremot var kloridhalten i sprickfri betong lägre hos dessa prover, vilket är naturligt eftersom den effektiva

tiden för kloridexponering är lägre. Resultat för 28 månaders exponering visas i figur 16. Alla mätningar visar att kloridhalten minskar med ökat djup från spricköpp-

Tabell 1: Kloridtransportkoefficient utvärderad ur kloridprofiler hos prover som lagrats under 28 månader i havsvatten eller bräckt vatten. Medelvärden av beräkningar baserade på mätta kloridvärden på olika djup från spricköppningen. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vattentyp Täckskikt Sprickvidd Kloridtransportkoefficient mm mm m²/s –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Havsvatten 55 0,2 4,2 • 10-12 0,4 4,3 • 10-12 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 75 0,2 5,5 • 10-12 0,4 6,5 • 10-12 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Osprucken 0 3,2 • 10-12 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bräckt vatten 55 0,4 3,6 • 10-12 75 0,4 5,0 • 10-12

x cx –– = erfc [––––––––– (1) ] cs (4 • δ • t)1/2 Där cx är uppmätt kloridhalt på avstånd x (m) från spricköppningen, cs är antagen kloridhalt vid spricköppningen, t är exponeringstiden (sek) och δ är den sökta transportkoefficienten (m²/s). erfc är den så kallade komplementära felfunktionen. Denna återfinns i tabeller över matematiska funktioner. Transportkoefficienten blir något beroende av vilket värde som antas för ytkoncentrationen, och av vilken uppmätt kloridhalt som används, det vill säga vilket avstånd från spricköppningen som används vid utvärderingen. Resultatet av utvärderingen för prover som exponerats under 28 månader visas i tabell 1. Transportkoefficienterna för sprickor är anmärkningsvärt låga, och inte mycket högre än vad som tidigare uppmätts för två års havsexponerad betong med Anläggningscement, nämligen 5⋅10-12 m²/s respektive 2,8⋅10-12 m²/s för vattencementtal (vct) 0,50 respektive 0,40; Sandberg [7]. Skillnaden är dessutom relativt liten mellan kloridtransport i sprickor och i sprickfri del av betongen. De självläkta sprickorna tycks alltså utgöra ett avsevärt hinder för kloridtransport. Dessutom är skillnaden mellan 0,2 och 0,4 mm breda sprickor rätt liten. Ökat täckskikt tycks ge något högre transportkoefficient. Orsaken är oklar. Transportkoefficienten är betydligt lägre efter 28 månaders vattenlagring än efter ett års lagring vilket visas av tabell 2. Detta antyder att självläkningen har ökat med exponeringstiden.

Sammanfattning

Undersökningen visar att avsevärd läkning tycks ske av 0,2 och 0,4 mm breda sprickor i betong som lagras i saltvatten eller bräckt vatten under längre tid. Läkningen tycks medföra att kloridinträngning i sprickor försvåras. Konsekvensen är att man troligen skulle kunna tillåta något bredare sprickor än vad som godtas i dagens regler. Detta skulle medföra mindre behov av sprickbegränsande armering och därmed lägre produktionskostnad. Den något högre kloridtransportkoefficienten i sprickor jämfört med i Bygg & teknik 2/12

Tabell 2: Inverkan av vattenlagringstid på kloridtransportkoefficienten. 55 mm täckskikt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vattentyp Sprickvidd Kloridtransportkoefficient mm m²/s ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 28 månaders lagring 1 års lagring ––––––––––––––––––––––––––––––––– 4,2 • 10-12 Havsvatten 0,2 10,4 • 10-12 -12 0,4 9,4 • 10 4,3 • 10-12 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,4 9,8 • 10-12 Bräckt 3,6 • 10-12

sprickfri betong kan kompenseras med ett proportionellt något större täckskikt. För att skapa ytterligare säkerhet bör upprepade försök genomföras där exponering av prover sker i naturlig havsmiljö. Även andra bindemedel bör provas, framförallt sådana som innehåller mineraliska tillsatsmaterial (flygaska, masugnsslagg) eftersom sådana med all säkerhet kommer att bli vanligare i framtiden. Sådana bindemedel kan förväntas minska möjligheten till självläkning. ■

Referenser

[1] Fagerlund, G. & Hassanzadeh, M.: Self-healing of cracks in concrete longterm exposed to different types of water. Avd. Byggnadsmaterial, LTH. Report TVBM-3156, 2010.

[2] Fagerlund, G. & Hassanzadeh, M.: Self-healing of cracks in concrete longterm exposed to different types of water. Effect on chloride penetration. Avd. Byggnadsmaterial, LTH. Report TVBM3161, 2011. [3] Edvarsen, C.: Water permeability and self-healing of through cracks in concrete. Deutsche Ausschuss fur Stalbeton. Bull. 455, 1996. [4] Dhir, R.K., Sangha, C.M. & Munday, J.G.C.: Strength and deformation properties of autogeneously healed mortar. ACI Journal, Proc. Vol. 70, 1973. [5] Lauer, K.R. & Slate, F.O.: Autogeneous healing of cement paste. ACI Journal, Proc. Vol. 52, 1956. [6] Nordström, E.: Durability of sprayed concrete. LTU, Div. of Structural Engineering. Doktorsavhandling, 2005.

BETONGSTOMME ger ett behagligt inneklimat, utjämnar temperaturen och sänker den totala energiförbrukningen. DALADEKK bjälklag kan monteras snabbt, enkelt och stämpfritt. Passar de flesta stommaterial som trä, betong och stål. Ger en slät överyta att gå på under byggprocessen. Kan belastas med t ex skivmaterial (logistikvänligt). Gott om utrymme för installationer och ljudklass A uppmätt vid fältmätningar.

Tack

De viktiga mätningarna av kloridhalt mineralanalysen genomfördes vid CBI under ledning av Mariusz Kalinowski i samarbete med Leif Fjällberg och Jan Trägårdh. Vi tackar dessa personer för deras utmärkta insats. Vi vill även tacka SBUF, Skanska och Vattenfall för finansieringen av projektet. [7] Sandberg, P.: Chloride initiated reinforcement corrosion in marine concrete. Avd. byggnadsmaterial, LTH. Rapport TVBM-1015, 1998.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

NYHET!

FIX DF F

DAMMFRITT FIX GER EN D

RENARE OCH R

HÄLSOSAMMARE

ARBETSMILJÖ. A Kontakta K o Bostik för mer information på tel 042-19 50 00 eller besök www.bostik.se.

För mer information om våra produkter, se vår hemsida eller ring.

0241-23500, www.dalacement.se Bygg & teknik 2/12

Open House – öppet europeiskt miljöklassningssystem för byggnader Inom EU:s sjunde ramprogram pågår projektet Open House för att ta fram ett nytt miljöklassningssystem för byggnader. Systemet bygger på indikatorer som används i de redan etablerade systemen i Europa, bland annat Breeam, Leed, DGNB/BND, Epson, HQE samt ett flertal internationella och europeiska standarder och direktiv, till exempel CEN/TC/350 och ISO TC59/SC17.

Det övergripande målet med Open House är att utveckla och genomföra ett gemensamt och öppet system, för klassning av hållbara byggnader, som ska kunna användas i hela Europa. Open House är inte tänkt att konkurrera med de system som redan används på marknaden utan ska komplettera dessa. Metoden utgår från europeiska standarder och kommer att kunna anpassas till nationella regler, gränsvärden och viktningar. Open House bygger på total öppenhet och transparens. Open House kommer att kunna användas både i planeringsstadiet av en byggnad, liksom under konstruktionsfas och efter färdigställande. Open House ska även kunna tillämpas som underlag för Green Public Procurement (GPP), det vill säga grön offentlig upphandling. En av de

Artikelförfattare är Linda Hägerhed Engman och Peter Ylmén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Energiteknik, Avdelningen Byggnadsfysik och innemiljö, samt Finn Englund, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Trä, Avdelningen Material och Produkter, Borås.

aktiviteter som inleds nu under våren är att prova systemet på några verkliga fall av nyligen genomförd offentlig upphandling i Europa för att bedöma hur kriterierna från Open House fungerar att arbeta med och om de ger ett tillfredsställande beslutsunderlag.

Projektets syfte och mål

Att ta fram en baseline för Open House: en öppen och transparent europeisk plattform för hållbart byggande ● Att informera sektorn om konceptet och arbeta för interaktion för detta med byggsektorns intressenter ● Att bygga upp en Open House plattform för att möjliggöra en Europeisk gemensam syn på hållbart byggande ● Att utveckla och förfina metoden med den feedback som samlas in vid pilotklassificeringarna i Europa 2012 ● Att sprida information och kunskap om Open House. ●

Open House-konsortium

Konsortiet består av tjugo europeiska parter från elva EU-länder och innefattar större och medelstora företag, intresseföreningar, forskningsinstitut, beslutsfattare, universitet och slutanvändare för att spegla större delen av byggsektorn. Projektet leds av Acciona Infraestructuras i Spanien och Fraunhofer-IBP (Tyskland) har rollen som ”Scientific and Technical Committee”. Övriga partners är ACE-Architects Council of Europé (Belgien), Apintech (Grekland), ARUP (Storbritannien), Bouyges (Frankrike), City of Warsaw

Open House – Benchmarking and mainstreaming building sustainability in the EU based on transparency and openness – open source and availability – from model to implementation. www.openhouse-fp7.eu

(Polen), CCS (Slovenien), D’Appolonia (Italien), DGNB (Tyskland), EDF (Frankrike), ETH (Schweiz), ITB (Polen), Mostosal Warszawa (Polen), Visesa (Baskien), ZRMK (Slovenien) samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

System och indikatorer

Open House-systemet är indelat i sex olika kategorier, se figur 1. Miljöaspekter, sociala och ekonomiska aspekter är de tre pelarna som utgör den huvudsakliga bedömningen. Dessutom ingår modulerna tekniska lösningar och processkvalitet samt kategorin för byggnadens lokalisering. Systemet är än så länge endast framtaget för kontorsbyggnader, men avsikten är att anpassa det för andra typer av byggnader i kommande versioner. Systemet innehåller i dagsläget totalt 56 indikatorer som i sin tur är uppdelade i fler underindikatorer. Några av indikatorerna diskuteras fortfarande, och ändringar kommer att ske efter pilotklassningarnas feedback till projektet. Av dessa 56 indikatorer är 30 klassade som så kallade ”core indicators” (grundläggande indikatorer), vilket betyder att det kan krävas en djupare analys av just dessa. För kategorin ”Environmental Quality” finns fjorton indikatorer varav tio är ”core indicators”. Här ingår bland annat uppgifter om Global Warming Potential

Figur 1: Kategorier/moduler i Open House. Bygg & teknik 2/12

Hjälpmedelspaket för klassningarna.

(GWP), icke-förnybar energi, livscykelanalys (LCA) med mera. ”Social/Functional Quality” behandlar till exempel tillgänglighet, inomhusmiljö (ljud och akustik, ljus, termisk komfort, luftkvalitet) med mera och består av arton olika indikatorer inklusive tolv ”core-indicators”. I kategorin för Economic Quality finns två indikatorer där indikatorn för livscykelkostnader (LCC) är en ”core-indicator”. För ”Technical Characteristics” finns frågor som rör byggnadsskalets kvalitet, dekonstruktion, rivning och återvinningsparametrar och för ”Process Quality” ingår uppgifter om projektledningen och produktionsprocessen. Dessa består sju respektive nio indikatorer varav två respektive tre är ”core indicators”. Kategorin ”Location”, som bedöms separat, innehåller bland annat transport och säkerhetsfrågor, och den består av sex indikatorer inklusive två ”core indicators”. Open House kan genomföras på två nivåer; ”Basic and Quick” och ”Complete Assessment”. ”Basic and Quick” ska ge en första idé om byggnadens möjliga klassningspoäng och kan göras för att kunna förbättra resultatet av en senare be-

dömning. Denna nivå innebär att det inte krävs fullständig dokumentation för indikatorerna, utan att det kan räcka med redovisning av enklare beräkningar och relevanta uppskattningar. För den mer omfattande klassningsnivån ”Complete assessment” krävs full dokumentation för ”core indicators”. Det är tänkt att ”Basic and Quick” ska kunna genomföras på någon vecka eller två, medan ”Complete assessment” kan ta upp till en eller ett par månader beroende på vilken information som tidigare är framtagen.

Andra hjälpmedel som snart publiceras är ”Assessment Manual” (AM) och ”Assessment Tools” (AT). AM innehåller en mer praktisk manual för klassningarna, till exempel om hur klassningen ska redovisas och exempel på dokumentation. I AT finns mallar för återkoppling av systemet, manual för hur plattformen ”online” fungerar med dokumentation och rapportering via hemsidan och hur den automatiska rapporten framställs genom detta verktyg. AT innehåller även en manual till ett livscykelanalysverktyg som finns på Open House-portalen. Via projektets hemsida nås ett forum för diskussion och erfarenhetsåterföring samt en länk till Open House klassningsportal. Denna portal kräver individuell inloggning och här läggs klassningsprojektet upp och resultaten av de olika indikatorerna förs in här liksom fotografier, ritningar med mera.

Pilotklassning i 68 byggnader över hela Europa!

Under 2012 kommer Open House systemet att provas i hela Europa, i princip två byggnader i varje land. Klassningsarbetet genomförs av de organisationer, företag

Hjälpmedel

Indikatorerna beskrivs detaljerat i dokumentet ”Assessment Guideline” (AG). I denna manual beskrivs syftet med de enskilda indikatorerna, bedömningsmetod, beräkning och klassning, dokumentkrav, förhållande till andra indikatorer etcetera. AG finns dagsläget bara som en preliminär version och har ännu inte publicerats offentligt (januari 2012).

Brčko District Archive and Cadastre Building (2008), Bosnien. Ägare: Local Adminstraition Brčko. Open House Basic & Quick utförs av Centre for Development and Support, CRP i Tuzla.

Business Park Aito (2012), samt Business Park Plaza III, Office building Pilke (2012), Helsingfors, Finland. Ägare: NCC Property Development Oy. Open House Basic & Quick utförs av Optiplan Oy i Helsingfors. Dessa byggnader klassas även enligt Breeam – Excellent respektive Breeam –Very Good samt GreenBuilding. Bygg & teknik 2/12

Kontorsbyggnad, Tennet II, Göteborg (2012-2013). Ägare: Fastighets AB Remulus, entreprenad: Skanska. Open House Complete Assessment. Denna byggnad klassas även enligt Leed – Platinum och GreenBuilding.

och institut som ingår i konsortiet samt upphandlade erfarna konsulter från flera olika länder. I de elva länder som ingår i konsortiet ska respektive partner ansvara för att genomföra både ”Basic and Qick” samt ”Complete assessment” i två kontorsbyggnader, det vill säga totalt 22 byggnader. I Europas övriga länder kommer 46 byggnader att klassas enligt ”Basic and Quick”. För dessa klassningar har externa konsulter handlats upp. SP ansvarar för att klassningar genomförs i Norge (en byggnad), Finland (två byggnader) och Bosnien (en byggnad) samt för de två byggnader i Sverige, som har valts ut för Sveriges pilotklassning av systemet med ”Complete Assessment”. (Se bilderna på

föregående sida och här intill.) Ett viktigt syfte med dessa pilotklassningar är att samla in feedback på ett systematiskt sätt från alla deltagare och berörda. Under processens gång kommer de olika nationella regelverk, krav eller standarder som berör de olika indikatorerna att synliggöras för att på olika sätt kunna implementeras i kommande uppdateringar av modellen. Än så länge har de Kontorsbyggnad, Ullevigatan 17–19, Göteborg olika indikatorerna inte vik- (2012–2013). Ägare: NCC Property Development AB. tats mot varandra. En första Open House Complete Assessment. Denna byggnad utkast till viktning kan förklassas även enligt Breeam – Very Good och modligen göras efter det att GreenBuilding. information och återkoppling har inkommit från pilotklassningarna. vi bygger nytt blir så bra som möjligt i Då öppenhet och transparens är nyckel- detta komplexa perspektiv, är inte längre ord av central betydelse för projektet finns en exklusivt för enstaka profilbyggnader! det anledning att påminna om att det finns Det blir alltmer en nödvändighet! Visst chans att vara med och påverka! Projektets tar det tid innan tillräckligt många har hemsida finns på www.openhouse-fp7.eu nödvändiga kunskaper för att genomföra och där man via OH Platform kan registre- den här sortens värderingar, men det är på ra sig och gå in och hämta verktyg för frammarsch och kommer förr eller senare egna övningar. Det finns också en ”wiki att bli en naturlig del av processen i alla site” och ett debattforum, där man kan få slag av byggverksamhet. Därför: Vill du svar på många frågor och ge ris och ros åt ligga i framkant så ska du engagera dig, olika detaljer eller vad som helst som har utbilda dig, ha synpunkter och vara med om att forma det som kan bli det första med klassificeringen att göra. Att anpassa vårt byggnadsbestånd för gemensamma europeiska systemet för ■ ett hållbart samhälle, och att se till att det hållbarhetsbedömningar!

Framgångsformeln: PS + 98 % luft EPS är ett beprövat isoleringsmaterial som använts i årtionden i både golv, väggar och tak. Trots det är kunskapen om materialets fördelar varierande. Visste du exempelvis att EPS är både fuktsäkert, kostnadseffektivt, har lång livslängd och är lätt att återvinna? Materialet är dessutom mycket enkelt att arbeta med och montera.

Hemligheten med EPS är att det består av 98 % luft och 2 % polystyren (PS). En oslagbar kombination. I Sverige har användningen av EPS i byggnation ökat med just 98 % de senaste tio åren. Det tycker vi talar sitt tydliga språk. Läs mer om fördelarna med EPS och testa vårt smarta beräkningsprogram för laster på mark – PEPS – på www.epsbygg.se.

EPS bygg isolering

www.epsbygg.se

Bygg & teknik 2/12

insänt

Effektivitet för vindkraft lägst i Skåne 2003 till 2011

Underlag för påstående ovan utgörs av verklig vindelproduktion från verk med en effekt högre än 1 400 kW [1]. Med effektvitet förstås nyttjandegrad i förhållande till installerad effekt. Sammanställning skedde som viktad effektiviteten av följande kategorier av verkens geografiska placering i landet [2]: 1. Alla verk 2. För fjäll eller höga berg i Norrland 3. Gotland och Öland 4. Hav 5. Skåneslätt 6. Västkusten 7. 3 000 kW i effekt. Figur 1 visar årsvisa effektiviteten för stora verk, dels medelvärde, dels skillnaden mellan effektiviteten under hösten och övriga året. Figur 2 visar resultat av och effektivitet för kategoriserade stora vindkraftverk. Rapportering av vindkraftverk i skog saknas inom Vattenfalls driftuppföljning vindkraft. Det är från figur 1 uppenbart att medeleffektiviteten med tiden ökar, från cirka 26 procent 2003 till cirka 32 procent 2011. Ökningen är speciellt uppenbar under hösten där överskotten i energifångst ökar från cirka fem procentenheter 2003 till cirka tio procentenheter 2011. Skåneslätten, cirka 27 procent, och 3 000 kilowattverk, cirka 28 procent, visar klart lägst effektivitet av alla undersökta verk. Låg effektivitet för Skåneslätten respektive för 3 000 kilowattverk kan bero av effekten respektive av byggåren för verken. Effekten hos verken verkar dock sakna betydelse. Den låga effektiviteten i Skåne kan också bero av bygghöjden, vilken med hänsyn till landskapet är lägre för Skåneslätten än för övriga landet. Ett tredje skäl torde vara att verk på Skåneslätten med hänsyn hur tätbefolkat landskapet är, oftast placeras med mindre inbördes avstånd i turbindiametrar räknat än för övriga landet. Låg effektivitet i Skåne respektive relativt sett för verk till havs kan även bero av stormavstängningar. Följande slutsatser kan dras efter genomgång av stor vindkraft i Sverige 2003 till 2011: 1. Landvindkraftverk uppnådde prognosen, cirka 29 procent. Havsvindkraftverk uppfyllde inte prognosen, cirka 40 procent. Vindkraftverk till havs hade endast 33,5 procent i effektivitet. 2. Skåneslätten och 3000 kilowattverk visar klart lägst effektivitet av undersökta verk. Bygg & teknik 2/12

Figur 1: Effektivitet hos stora verk.

3. Stormavstängningar kan förklara låg effektivitet för Skåne respektive för verk till havs. 4. Låg effektivitet i Skåne, 26 procent, kan bero av höjden, lägre i Skåne än i övrigt. 5. Ett annat skäl kan vara att verk på Skåneslätten, med hänsyn hur tätbefolkat landskapet är, oftast placeras med mindre inbördes avstånd än för övriga landet. 6. Medeleffektiviteten ökar med tiden, från cirka 26 procent för 2003 till cirka 32 procent för 2011.

Figur 2: Effekt hos rapporterade verk.

7. Effektivitet under hösten var under 2011 cirka tio procentenheter högre än under övriga delar av året jämfört med cirka fem procentenheter för motsvarande ökning under 2003.

Referenser

[1] Driftuppföljning vindkraft. Vattenfall. 4/1-12. www.vindstat.nu. [2] Bertil Persson. Effektivitet hos stor vindkraft 2003 – 2011. ISBN 978-9186977-14-6. 2012, 6 sid. Bertil Persson, docent, Bara

Allt du behöver se. Alla du vill träffa. 20–23 mars nordbygg.se

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till nummer 6/2011 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se. 75

Akustik/Bullerskärmar:

Betongdukar:

Armeringsverktyg:

Betongelement:

Fogband:

Balkonger:

Betonginstrument:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Betong:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 Bygg & teknik 2/12

annons bygg-teknik1010.indd 1

10-10-12 13.08.48

branschregister

Färg:

Industrikontor:

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

0771-640040

Konsulterande ingenjörer:

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Vi analyserar byggd miljö

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

Grundläggning:

Bygg & teknik 2/12

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Stödmurar/Planlager

s Stödmurar s Planlager s Lagerhallar Vägghöjd 0,6-10m. Byggs som ”lego”. C3C Engineering AB 0470-34 74 60 info@c3c.se www.c3c.se

Tak- och fasadvård:

Tak/Tätskikt:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Ljus och säkerhet:

Takplåt:

Mätinstrument:

Utemiljö/Terrasser

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 2/12

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Systemlösningar På T-Emballage gillar vi att tänka i system. Det innebär att vi bygger en helhet av våra produkter. Produkter som tillsammans uppfyller alla Boverkets krav på livslängd och funktion. När vi sätter in våra premiumprodukter i systemlösningar garanterar vi att de inte bara uppfyller P-märkningens krav utan att de tillsammans verkar för det som vi kallar Lufttätt, Energisnålt och Fuktsäkert byggande.

NYH ET!

Ångbroms Ångbroms används primärt som klimatskärm på insidan i ytterväggskonstruktion. Avsedd att användas för att begränsa transport av vattenånga i isolerande konstruktioner.

NYH ET! Stosar Stosarna är lufttätande och fuktskyddande genomföringar för invändigt och utvändigt bruk.