2/13 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Ombyggnad och renovering

Hållbar renovering Nr 2 • 2013 Mars 105:e årgången

Ett projekt med vinden i ryggen.

Högt över havet, på Trattberget och Skallberget utanför Örnsköldsvik, kommer snart en vindkraftspark att snurra. För markarbetet och fundamenten står NCC på uppdrag av VindIn AB som investerar miljardbelopp i projektet. Vindkraftverken är tillverkade av Siemens och monteras just nu på plats i Örnsköldsvik. Tibnor levererar den armering som ska få de 30 verken att stå stadigt. Till varje platta används 54 ton armering.

Samtidigt arbetar NCC med att uppföra 23 Vestasverk i Åmliden utanför Malå på uppdrag av Nordisk Vindkraft. Även där står Tibnor för armeringen.

Vad kan vi göra för dig?

tibnor.se

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Renobuild – en metod för att fatta beslut om hållbar renovering Kristina Mjörnell et al Ändringsregler i Boverkets byggregler (BBR) Otto Ryding Riskbedömning vid renoveringsåtgärder av bostäder Simon Pallin Samlad kunskap om arbetsmoment för ombyggnad och renovering Mats Persson Riksbyggens Renoveringsverkstad Tord af Klintberg och Folke Björk Byggfrågan Beslutsunderlag för stambyte – utveckling av en behovsmodell Linus Malmgren Fuktskador/inomhusmiljöproblem som kan uppstå i samband med ombyggnad/uppdatering av byggnader Anders Kumlin et al Fuktinventering i befintliga byggnader Robert Vestman och Jörgen Grantén Förekomst och effekter av kloranisoler från träskyddsmedel Johnny C Lorentzen Ett hus kan aldrig bli för lufttätt!

Mikael Grankvist och Peter Sunvisson Luftläckning i energieffektiva flerbostadshus får allt större betydelse Johnny Kellner och Johan Wisth Arkitekten och brukaren har makten över inomhustemperaturen!

Björn Berggren et al Flervåningsbyggnader i trä Ulf Arne Girhammar et al Formgivning i industriella byggsystem Karin Gustafsson och Dan Engström

8 10 12 21 23 29 32

35 37 41

44 47 50 52 55 62

68

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. OMFATTTANDE OMBYGGNAD I KV TRÄSKET, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 2/13

”

ledare

Enhetligare bullerregler

Regeringen har nyligen beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över frågan om buller när det gäller bostadsbyggande. Målet uppges vara att underlätta bostadsbyggande genom att skapa enhetligare regelverk när det gäller hur höga bullernivåer det får vara i närheten av bostäder. Samtidigt ger regeringen också uppdrag till både Boverket och Naturvårdsverket, två myndigheter som hanterar bullerfrågor, att utarbeta vägledningar kring och samordna sina respektive regelverk så att de inte motverkar varandra. En brist på samordning av regelverken som i dag leder till högre priser och mindre byggande, detta i ett land där bostadsbristen och trångbodheten ökar.

Bostadsminister Stefan Attefall (KD) säger i en kommentar att den ständiga frågan om bullernivåer är en viktig anledning till att många bostadsprojekt i Sverige försenas eller inte ens blir av. Han menar att de riktvärden som finns idag tolkas olika och ibland krockar reglerna med varandra på ett sätt som blir rent löjeväckande.

”Bristen på samordning leder till högre kostnader och mindre byggande” Frågan om buller i den fysiska planeringen är långdragen och komplicerad. Det råder många gånger en osäkerhet kring hur buller från bland annat trafik och närliggande industrier ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder.

Mycket av bostadsbyggandet handlar som bekant idag om att Stig Dahlin förtäta bostadsområden eller omvandla områden där det tidichefredaktör gare legat till exempel industrier, och det ställs större krav på att bostäder, service och verksamheter ska kunna ligga sida vid sida. Samtidigt är buller ett allvarligt miljö- och hälsoproblem som berör många människor.

Under åren har det genomförts åtgärder för att begränsa framför allt det buller som människor utsätts för i boendemiljön. Regelverket på området är dock allt för snårigt och komplicerat. Plan- och bygglagen reglerar planläggning och lovgivning vid bostadsbyggande medan miljöbalken reglerar prövning och tillsyn av industriell verksamhet, och de olika regelverken har ofta gett motstridiga besked kring huruvida bostadsbyggande kan bli tillåtet på en viss plats. Men nu ska det alltså bli ordning på torpet.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 2 • 2 013 Mars Å r g å n g 10 5 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2012: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2013: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

5

T400bx-Series_185x133_SE.indd 1

1/23/13 2:22 PM

ŶƐƂŬ ŝĚĂŐ Žŵ ĂƩ ďůŝ ĨĂŬƚƵƌĂŬƵŶĚ ŽĐŚ ŚĂŶĚůĂ ƐŶĂďďƚ ŽĐŚ ƐŵŝĚŝŐƚ͊

Beställ katalog ŐĞŶŽŵ ĂƩ ƐĐĂŶŶĂ QR-koden

ϭϴϬ ĚĂŐĂƌƐ ƌĞƚƵƌƌćƩ ƉĊ ůĂŐĞƌǀĂƌŽƌ ^ƚŽƌƚ ůĂŐĞƌ ^ŶĂďďĂ ůĞǀĞƌĂŶƐĞƌ ůůƟĚ ĞŶ ƉƌŝƐǀćƌĚ Ăīćƌ ZŝŶŬĂďLJ ZƂƌ Ͳ ĨƂƌ ĨƂƌĞƚĂŐ

sŝ ĮŶŶƐ ŝ ZŝŶŬĂďLJ ŽĐŚ :ƂŶŬƂƉŝŶŐ͕ ƉŽƐƚŽƌĚĞƌͬǁĞďďƐŚŽƉ ǁǁǁ͘ƌŝŶŬĂďLJƌŽƌ͘ƐĞ 6

Bygg & teknik 2/13

TVÅ SÄKRA KORT FRÅN HAGAB I storstadsregionerna bOir det aOOt vanOigare med tvü typer av projekt. Det ena är renovering av det s.k. miOjonprogrammet och det andra är XppfÜrandet av hÜga byggnader. I büda faOOen kan +agab erbjXda kostnadseffektiva prodXkter som XnderOättar projektering och instaOOation.

– Självverkande brandgasskydd

BackstrÜmningsskydd BASIC fÜrhindrar pü ett kostnadseffektivt sätt brandgasspridning i FT(X)-system.

BASIC ¿nns nXmera instaOOerat i en mängd oOika nybyggnationer och renoveringsobjekt.

BASIC är specieOOt anpassad fÜr t. e[. ÀerbostadshXs äOdreboende och hoteOO.

BASIC-2 FĂśr direktmontage i stigarkanal i fĂśrdelningslĂĽda

– Brandgaskontrollsystem

0ed den Ükade byggnationen av hÜga hXs har behovet av OÜsningar pü XtrymningsprobOematiken vid brand aktXaOiserats. +A*AB Oanserar nX 5(S48( ett heOtäckande system fÜr att begränsa/fÜrhindra brandgasspridning tiOO Xtrymningsvägar och trapphXs i hÜga hXs och via brandgasventiOation XnderOätta räddningstjänstens insats och personers Xtrymning.

Mer information hittar du pĂĽ www.hagabindustri.se

JÖNKÖPING ‡ Bo[ ‡ IndXstrivägen ‡ S(- Taberg.

TeO - ‡ Fa[ - STOCKHOLM ‡ FÜrrüdsvägen ‡ S(- +Xddinge.

TeO - ‡ Fa[ - ZZZ.hagabindXstri.se Bygg & teknik 2/13

7

Möjliggör stora energibesparingar på KTH

Akademiska Hus investerar 33 miljoner kronor i en värmepumpsanläggning vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) som ska producera värme och kyla. Satsningen gör att KTH kan minska sitt behov av köpt energi med 25 procent jämfört med den nuvarande inköpta energivolymen.

Under 2011 togs en energiutredning fram som visade på stora möjligheter till energibesparingar och kostnadsminskningar inom KTH Campus. Genom att installera värmepumpar och knyta ihop kylnätet inom campusområdet kan Akademiska Hus producera värme och kyla till en lägre kostnad än vid fortsatt inköp av fjärrvärme och fjärrkyla i nuvarande omfattning. Satsningen innebär också att behovet av köpt energi enligt uppgift kan minskas med totalt upp till 23 700 MWh, vilket motsvarar ungefär 25 procent av nuvarande inköpt energivolym.

Under en stor del av året har KTH behov av både värme och kyla samtidigt. Genom att internt flytta spillvärme i kylkretsar till områden som har ett värmebehov uppnås en dubbel vinst eftersom både köpt värme och kyla kan reduceras. För att kunna lyfta de stora energimängderna i form av lågtempererad spillvärme i kylkretsar till nyttig värme för värmeoch varmvattenproduktion, krävs hjälp av värmepumpar och därmed tillskott av el för att driva dem. Därför ska möjligheter till miljövänlig småskalig elproduktion inom KTH Campus undersökas, i första hand solceller.

– Värmepumpsanläggningen är ett mycket klokt och lönsamt projekt ur alla synvinklar.

Det är bra för miljön, bra för vårt energisparande och naturligtvis är det också bra för vår budget, vilket gynnar både oss och KTH, säger Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus Region Stockholm.

Genom att Akademiska Hus använder ursprungsmärkt, koldioxidfri el till drift av värmepumparna minskar de totala utsläppen av koldioxid för värmeförsörjningen av KTH Campus med 840 ton per år, vilket motsvarar en minskning med 40 procent.

Akademiska Hus räknar med en byggstart under året och att anläggningen ska kunna tas i drift senast hösten 2014.

Bygger energismart inomhusbad

NCC har fått i uppdrag av Malmö stads Stadsfastigheter att bygga ett nytt inomhusbad i stadsdelen Hyllie i Malmö. Ordern uppges vara värd cirka 320 miljoner kronor.

Med det nya inomhusbadet får Hyllie en familjeanpassad anläggning på cirka 10 000 kvadratmeter med en femtiometers bassäng, familjebad med vattenrutschbanor, relax- och friskvårdsavdelning samt två undervisningsbassänger i separata rum.

8

Hylliebadet kommer enligt uppgift att bli ett av Sveriges mest energieffektiva badhus, en välisolerad byggnad med hög grad av energiåtervinning.

– NCC har lång erfarenhet av badhusbyggande och använder det specialiserade dotterbolaget Anjobygg för projektering och kontroll av Hyllieprojektet, säger Martin Andersson, affärschef på NCC Construction, region Syd. Projektet drivs i samverkan mellan kund och entreprenör i en så kallad samverkansentreprenad – NCC partnering. Det är en strukturerad samarbetsform där byggherre, konsulter och entreprenörer gemensamt löser en bygguppgift. Metoden baseras på ett öppet och förtroendefullt samarbete, där parternas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom projektets alla skeden.

Arbetet startade med schaktning i februari och badanläggningen beräknas vara klar till årsskiftet 2014/2015.

HG7 – nytt och innovativt stadskvarter

Inflyttning i de 180 bostadsrättslägenheterna är planerad till 2014.

HG7 kommer av platsen Hammarby Gård som nu förändras av sex arkitekter och en landskapsarkitekt. Kvarteret ska ge nya associationer till stadsdelen Hammarby Sjöstad med attribut som internationell arkitektur och ett kraftfullt, modernt och självsäkert tilltal.

Platsen är de gamla hamnkvarteren med närhet till urbana konstruktioner som Skanstullsbron och värmeverket. Området ska erbjuda en ny typ av urbant boende som underlättar vardagslivet för stockholmarna med närhet till service, träning, konst, bageri, restauranger och barnaktiviteter.

De sex husen har varierad karaktär både exteriört och interiört för att skapa en dynamisk stadsbild samtidigt som det finns en tydlig röd tråd i den historiska platsen och den gamla hamnmiljön som håller ihop kvarteret. Bostäderna har i många fall en flexibel planlösning för att maximera ytan och kunna anpassas för olika skeenden i livet. Arkitekturen och stadsplaneringen har som ambition att förbättra och förenkla livet i staden. Samtliga lägenheter har smarta och innovativa lösningar vad gäller funktionalitet, interiör och form. Även utemiljön och den visuella upplevelsen av byggnaderna kommer att bidra till ett nyskapande bostadsområde.

– HG7 ska vara en kreativ injektion på bostadsmarknaden. Variation är något vi ofta återkommer till och som Stockholm skulle behöva mer av. Med sex unga, innovativa arkitekter som bygger var sitt hus samt en landskapsarkitekt som får fria händer att skapa gaturummet med grönområden och en park, hoppas vi kunna erbjuda ett helt nytt typ av bostadsområde, säger byggherre Oscar Engelbert.

Ny bilanläggning i Skövde

Tryckeriet (Jägnefält Milton) – ett av sex olika objekt, ritade av unga och nytänkande arkitekter– bildar tillsammans med en park av en landskapsarkitekt kvarteret HG7.

ILL: OSCAR PROPERTIES

I Hammarbys hamnkvarter i Stockholm ritar och bygger nu sex av landets unga och mest nytänkande arkitekter sex olika objekt som tillsammans med en park av en landskapsarkitekt bildar HG7. Projektet är Oscar Properties senaste och blir ett helt nytt bostadsområde med innovativ arkitektur, design, service och stadsplanering.

Arkitektkontoren är: Johannes Norlander Arkitektur, Arrhov Frick Arkitektkontor, Arkitektkontor Dinell Johansson, Andreas Martin-Löf Arkitekter, Hultman Part Vogt, Jägnefält Milton samt PAJU Arkitektur och Landskap.

Peab har fått i uppdrag av Autopartner Bil AB/BL Fastigheter att bygga en ny bilanläggning i Skövde. Den nya anläggningen kommer att vara 5 500 kvadratmeter stor och innehålla lokaler för försäljning, verkstad och karosseri.

Kontraktssumman uppgår enligt uppgift till cirka 46 miljoner kronor.

Anläggningens fasad kommer att utgöras av stora glasytor samt av så kallad kanalplast, med möjlighet till färg- och ljussättning av fasadbyggnaden.

Arbetena med den nya bilanläggningen påbörjades i dagarna. Under hösten 2013 kommer bilhallen och lokalerna att vara färdigställda och inflyttningsklara.

Leder EU-projekt för bullerminskning i Europas storstäder

Tyréns har under tre år haft rollen som projektledare för ett EU-projekt – som syftar till att ge stöd till städers arbete för att minska Bygg & teknik 2/13

byggnytt buller. En del av projektet har berört tysta zoner och deras möjlighet att minska bullret. Ett område där detta skulle kunna ge tydlig effekt är på Södermalm i Stockholm. Över en femtedel av Europas befolkning lever med störande och hälsofarligt trafikbuller. Ännu fler är det som lever i ett ständigt trafikbrus. Situationen gör bullerföroreningar till ett av våra värsta miljöproblem då bullret skapar stress, högt blodtryck och förkortar liv. För att minska dessa problem har EU initierat ett projekt som går under namnet ”City Hush”. Sju länder och flera företag är engagerade i arbetet.

Bland de svenska representanterna finns NCC Roads, Stockholms miljöförvaltning, trafikmyndigheten i Göteborg och KTH. Ansvaret för projektledningen ligger dock hos Tyréns och projektkoordinator är akustikspecialisten Martin Höjer.

– Vår uppgift är att ta fram en handlingsplan och ge samhällsplanerare verktyg för att kunna åtgärda problemen, säger Martin Höjer.

Det handlar om att utveckla helhetslösningar som kan minska buller i städer med upp till tio decibel. Men lösningarna ska även minska partikelspridning, minska koldioxidutsläpp och ta hänsyn till att städerna behöver fungerande trafikflöden. Vi ska dessutom redovisa kostnader för olika typer av åtgärder.

Projektet har titta på lämpligheten för tysta zoner i sex olika städer i Europa. Det har handlat om Bratislava, Bristol, Essen, Aten, Göteborg och Stockholm. Förutsättningarna för att skapa en tyst zon varierar i olika städer.

Ett av de områden som verkar vara mest lämpat är Södermalm i Stockholm. En av anledningarna är att en stor del av den ökade trafiken utanför zonen går ner i en tunnel, vilket begränsar de negativa effekterna utanför zonen. Projektet har visat att man här skulle kunna skapa en reduktion av trafikbullret, med upp till 6 dB(A) lokalt och en 2 dB(A) reduktion som ett medelvärde inom hela zonen. För att nå en ljudreduktion lokalt på upp till 12 dB(A) krävs dock en högre andel tysta fordon i och utanför zonen.

– Södermalm är tacksamt på många sätt för skapandet av tysta zoner, berättar Martin Höjer. Förutom ett stort antal grönområden och parker är det en ö. Dessutom går mycket av trafiken ner i en tunnel. Kan vi då komplettera denna miljö med tysta zoner som förutsätter vissa typer av fordon så kan vi komma ner i bullerminskningar på 10 dB. För det mänskliga örat upplevs en sådan minskning som en halvering av bullret. Något som förstås skulle göra många södermalmsbor mycket glada.

Bygger operationshus

Skanska har slutit ett partneringavtal med Värmlands läns landsting gällande nybyggnad och ombyggnad vid Centralsjukhuset i Karlstad. Värdet på det inledande arbetet uppgår enligt uppgift till 370 miljoner kronor.

I en första fas ska Skanska uppföra ett nytt operationshus, hus 60, samt bygga ersättningslokaler i befintliga hus 53 och hus 54. Det nya operationshuset omfattar drygt 29 000 kvadBygg & teknik 2/13

ratmeter fördelat på fyra våningsplan, inklusive garage och utformas enligt landstingets vision om framtidens operationshus, som ska vara byggt runt patienten. Stor vikt uppges läggas vid hållbarhet i materialval samt att möta höga krav på energieffektivitet. Målet är att byggnaden ska certifieras enligt LEED Health Care, nivå guld. Projekteringsarbetet för det nya operationshuset är inlett och avsikten är att det ska stå klart efter sommaren 2016.

Byggandet av ersättningslokaler i de befintliga hus 53 och hus 54 innefattar bland annat nya operationssalar och mottagningslokaler.

Arbetet påbörjas under kommande år och ska vara färdigt till sommaren 2018.

Om- och påbyggnaden av kvarteret Loen klar

I samband med renovering har Statens Fastighetsverk adderat tre kontorsvåningar i kv Loen, Stockholm.

FOTO: PETER STEEN

Statens fastighetsverk (SFV) avslutar nu renoveringen av kvarteret Loen i Stockholms Klarakvarter. Med renoveringen får hyresgästerna Regeringskansliet och Dansmuseet flexibla och ändamålsenliga lokaler med kloka miljöval som uppfyller dagens arbetsmiljökrav.

Energianvändningen väntas enligt uppgift minska med 40 procent och blir den första byggnaden i Klarakvarteren som uppfyller kraven för miljöcertifieringen Green Building.

Statens fastighetsverk äger och förvaltar tio kvarter i Södra Klara. Byggnaderna iordningställdes för Regeringskansliet på 1970- och 80-talen och har sedan dess inte genomgått några större renoveringar. Om- och påbyggnaderna av kvarteret Loen är den första synliga delen i det omfattande projektet Nya Klara. I nästa steg renoveras det intilliggande kvarteret Björnen.

– Såväl renoveringsarbetena som om- och tillbyggnaderna var helt nödvändiga. Nu kan vi erbjuda våra hyresgäster Regeringskansliet och Dansmuseet effektiva, större och mer ändamålsenliga lokaler som uppfyller krav gällande teknik, säkerhet, tillgänglighet och miljö, säger Charlotta Andersson, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

I samband med renoveringsarbetena i kvarteret Loen har Statens fastighetsverk adderat tre våningar för att få fler kontorsarbetsplatser.

Stor vikt har även lagts på att sänka energiförbrukningen för kvarteret.

– Bland annat har vi installerat 250 kvadratmeter solpaneler på taket. Dessa genererar tillskottsvärme som på sommaren omvandlas till kyla, fortsätter Charlotta Andersson. Fastigheterna kyls med sjövatten från Stockholms ström. Andra energiåtgärder är effektiv värmeåtervinning i ventilationen, belysning som styrs av närvarogivare och energieffektiva fönster med samma utseende som de ursprungliga.

Projektet började planeras 2006 och byggarbetena inleddes 2008 som första delen i en serie större renoveringar som Statens fastighetsverk genomför i Klarakvarteren. Nästa del omfattar kvarteret Björnen som beräknas bli klart 2018.

Lönsam upprustning av miljonprogrammet

Upprustningen av miljonprogramsområdena är en enorm utmaning. Med rätt angreppssätt kan man bygga upp ett socialt kapital som bryter utanförskap samtidigt som fastigheterna renoveras. I en aktuell rapport redovisar nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Lundmark sina slutsatser efter att ha följt en unik satsning i Södertälje under tre år.

Ingvar Nilsson och Eva Lundmark har följt det kommunala bostadsbolaget Telge Hovsjö under tre år. Deras iakttagelser och slutsatser presenteras i den aktuella rapporten ”Det omöjliga tar bara något längre tid”.

– Vi har tidigare studerat sju miljonprogramsområden i Sverige och kan därför säga att Hovsjösatsningen i Södertälje som vi följt under tre år är unik, lyckad och framgångsrik, säger Ingvar Nilsson och Eva Lundmark.

Det som gör satsningen unik är att resurser för fastighetsrenovering används på ett sådant sätt att även områdets sociala kapital växer.

Ett exempel är Hovsjöbyggarna som är en yrkesutbildning riktad till de boende i området.

Under utbildningstiden renoverar eleverna lägenheter i området tillsammans med handledare.

– Efter utbildningen har nio personer fått arbete. Det innebär en socioekonomisk vinst på 72 miljoner kronor, säger Ingvar Nilsson. Även fastighetsvärdet påverkas av det sociala kapitalet. I rapporten redovisas beräkningar på vad det kostar om hyresgästernas betalningsvilja minskar på grund av social oro och otrygghet. Om betalningsviljan i ett bostadsområde av Hovsjös storlek är tio procent lägre än genomsnittet innebär det en förlust på 230 miljoner kronor under en femtioårsperiod.

– Genom att anlägga ett socialt investeringsperspektiv på de satsningar som görs visar Telge Hovsjö i handling att människor inte är en kostnad utan en resurs, säger Eva Lundmark.

9

Levererar till lågenergihus i Stadshagen

och unikt uttryck med ett färgglatt golv – som dessutom är tåligt, lättskött och mjukt att gå på.

En av årets golvtrender är enligt uppgift färgstarka och lekfulla golv. Företagets nya kollektion enfärgade vinylgolv finns i elva starka, klara färger; orange, gul, grön, röd, magenta, lila, vit, beige, grå, brun och svart.

– De många, härliga färgerna ger fantastiska variationsmöjligheter. Beroende på vilken färg man väljer får rummet en helt egen karaktär och ett unikt uttryck som fångar den inneboendes eller familjens personlighet, säger Kerstin Lagerlöf, på Tarkett i Sollentuna.

Svävande ljuskälla Byggherren Einar Mattsson har valt Strängbetong som leverantör av prefabricerade betongelement till kvarteret Gladan, i stadsdelen Stadshagen i Stockholm.

Kvarteret Gladan kommer att bestå av två lågenergihus som tillsammans rymmer cirka 187 bostadsrättslägenheter, en förskola, butikslokaler och garage. Husen knyts samman av en gemensam sockel som följer gatans lutning och husen kommer att ha längsgående balkonger.

Strängbetongs TermoDeck är ett system för uppvärmning och ventilation som tar tillvara betongens goda värmelagrings- och ljuddämpande egenskaper. Tilluften förs genom håldäckbjälklagets kanaler så att värme och kyla kan överföras direkt till betongen och göra ett energieffektivt och behagligt boende ännu bättre.

Strängbetongs fabrik i Örebro gör fasader och bärande innerväggar, balkongerna tillverkas i Hudiksvall och trapporna i Norberg.

Einar Mattsson monterar husen i egen regi och husen beräknas vara inflyttningsklara 2014. Ordern uppges vara värd cirka 70 miljoner kronor.

Färgexplosion i vinyl

Med våren kommer färgerna tillbaka och vi vill förnya och fräscha upp i våra hem. Att lägga nytt golv uppges vara ett smart sätt att skapa förändring och ge ett rum en helt ny känsla. Tarketts enfärgade vinylgolvskollektion Acczent Acoustic Uni ger enligt uppgift oändliga möjligheter att skapa ett spännande

10

Silento med lysdiodpaneler är en helt ny serie ljuskällor från Osram, Haninge. De tekniskt utvecklade och energisnåla modellerna är enligt uppgift dessutom designade som om de svävar fritt.

Den nya serien består av fyra produkter.

Höga kvalitetskrav uppges ha präglat både teknikutvecklingen och designprocessen. Resultatet är enligt uppgift några av marknadens mest underhållsfria ljuskällor.

Alla fyra modellerna har lysdiodpaneler med en livslängd på minst 20 år, en eller flera beroende på vilken modell man väljer. Tack vare vrid- eller vinklingsbara ljusplattor i armaturerna kan indirekt eller direkt ljus riktas åt det håll som passar rummet bäst, oavsett om det är upp i taket, mot en vägg eller ner över ett bord. Ljuskällorna ger dessutom ett mycket högt ljusflöde, där panelteknologin gör att ljuset enligt uppgift upplevs som mycket behagligt.

Frysskador för hundratals miljoner

Frysskador i svenska hem uppges årligen kosta hundratals miljoner kronor. Något som drabbar både nya och gamla hus. Med hjälp av en enkel lösning kan enligt uppgift många av

dessa skador undvikas. Lösningen heter Frostvakt.

Vattenskador är den i särklass vanligaste orsaken till skador på svenska hem. Enligt den vattenskaderapport som gemensamt togs fram av Sveriges fem största försäkringsbolag och branschorganisationer inom bygg, måleri och VVS så uppstår 25 procent av alla skador på grund av fryspåverkan. Allra värst utsatt är kallvattenrör.

På värmekabelföretaget Ebeco i Göteborg har man enlig uppgift en lösning för just dessa problem. Det är en självreglerande värmekabel med stickpropp som är gjord för att skydda rör och kopplingar från fryspåverkan.

Frostvakt som produkten heter är både enkel och säker att använda.

– Värmekabeln ansluts bara med en vanlig stickkontakt, sen sköter den sig själv. Den reglerar sedan sin effekt beroende på omgivningens temperatur. Eftersom kabeln är självreglerande så kan den korsläggas utan risk för överhettning. På det sättet kan man också få ett tätare passform vid exempelvis kopplingar, säger Anders Lager, produktchef på Ebeco.

Gasfri spikpistol

Dewalt lanserar nu världens första batteridrivna spikpistol utan gaspatron. Spikpistolen uppges ha hög prestanda, låg driftkostnad och ingå i företagets 18 V XR-system. Den avfyrar enligt uppgift enkelt 90 mm ringspik i mjukt trä. Den klarar över 600 spik på en laddning och är så pass liten som 345 mm. Eftersom den inte drivs av gas behöver den inte regelBygg & teknik 2/13

produktnytt bunden rengöring och service och den klarar lägre temperaturer bättre. I samband med detta lanseras även ett nytt spiksortiment med spik godkänd enligt Eurocode 5.

Flexibel vidhäftningsmätare

ger med lättare slitage. Färgen går enligt uppgift snabbt och enkelt att applicera med en roller eller pensel.

Används för nya betong- och träytor eller ytor som tidigare har behandlats med akrylateller alkydbaserade färger eller lacker, eftersom färgen uppges ha en fantastisk vidhäftning.

Produkten har enligt uppgift utmärkt kulörbeständighet och den vita nyansen gulnar inte, till skillnad från alkydfärger.

Varmvattenberedare med tio års garanti

Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås lanserar ett helt nytt instrument för vidhäftningsmätning – Elcometer 506.

Instrumentet uppges vara en robust, portabel vidhäftningsmätare för test av skikt med en dragkraft på upp till 50 MPa. Instrumentet finns i två utföranden, med analog avläsning alternativt med digital avläsning av mätvärdet.

Utformningen av instrumentet försäkrar enligt uppgift användaren om en jämn dragkraft och repeterbara mätvärden.

Instrumentet har adaptrar med snabbkoppling som gör det möjligt att mäta med provkroppar på 14, 20 samt 50 mm, vilket uppges göra instrumentet mycket flexibelt och anpassat för dragprov på många olika underlag som till exempel metall, trä och betong.

En verifieringsenhet för kontroll av instrumentet finns som tillbehör.

Thermia Värmepumpar i Arvika förbättrar enligt uppgift kvaliteten ytterligare och förser sina villavärmepumpar med en nyutvecklad varmvattenberedare. Samtidigt introduceras en tioårig garanti för den nya varmvattenberedaren, som från och med den första februari är standard i företagets samtliga villavärmepumpar med enkelmantlad beredare.

– Med tio års garanti på den nya varmvattenberedaren kommer vi att stärka vårt trygghetspaket ytterligare, vilket gör Thermias värmepumpar till ett ännu attraktivare val, säger Mats Larsson, Thermia i Sverige.

En annan nyhet i företagets trygghetspaket är en försäkring som uppges täcka hela värmepumpen och gäller nu i tolv år.

Torrslipning av naturstensgolv

Slitstarkt alternativ

Teknos AB i Tranemo lanserar nu Teknofloor Aqua, för betong- och trägolv. Färgen uppges torka snabbt och ett nytt skikt går att applicera efter fyra timmar, så att arbetet kan slutföras på en dag. Den halvblanka finishen ska ge golvet ett harmoniskt och elegant utseende.

Det är en enkomponentsfärg som är enkel att måla och en slitstark färg för användning på golv i hemmet, offentliga utrymmen och laBygg & teknik 2/13

HTC Sweden i Söderköping lanserar i dagarna branschens första kompletta torrslipningssystem för naturstensgolv.

Den helt slam- och kemikaliefria slipprocessen har hittills varit helt omöjlig att uppnå.

Men, med de nya Diamond Xpress-verktygen kan slipprocessen enligt uppgift kortas ned till halva tiden för golventreprenören. Dessutom försvinner den krävande hanteringen av kemikalier och sörja. Samtidigt öppnas möjligheter för fler att slipa golv som marmor och terrazzo.

De nya verktygen minskar enligt uppgift antalet slipsteg som behövs för att uppnå önskad glans. Slipningen utförs helt utan vatten.

Den sörja som normalt bildas vid våtslipning i en konventionell slipprocess är både ett arbetsmiljöproblem och en stor utgift för entre-

prenören. Med torrslipning av naturstensgolv uppges arbetsmiljön förbättras och kostnaderna minska eftersom hanteringen av sörjan försvinner och slipningen kan utföras på ned till halva tiden jämfört med konventionell våtslipning.

De nya verktygen uppges också möjliggöra ett minskat bruk av kemikalier då den slutliga glansen/finishen är betydligt högre än vid konventionell slipning. Detta ska ge ytterligare besparingar för både entreprenören och slutkunden och är framförallt en vinst för miljön.

Den nya, enklare metoden ger enligt uppgift fler entreprenörer möjligheten att åta sig naturslipningsuppdrag med befintlig utrustning, och därmed bredda sin verksamhet.

Större ljusinsläpp, mindre byggkostnader

AtticGroup AB i Malmö har i samarbete med arkitektfirman Krook & Tjäder och byggnadsfirman Tornstaden i Göteborg, tagit fram en helt ny takkupa för 2000-talet. Konceptet bygger på att bygga in glas i taket på den vanliga takkupan.

Detta medför att man uppges minska behovet av traditionella takfönster, vilket gör att man förutom att öka ljusinsläppet även minskar på byggkostnaderna. Byggbestämmelser idag föreskriver att man måste projektera fram ett visst antal kvadratmeter ljusinsläpp per kvadratmeter boyta. Tidigare har man med hjälp av traditionella takkupor i kombination med takfönster löst detta, men med hjälp av Malmöföretagets lösningar har man idag ytterligare ett alternativ till att tillgodose dessa krav.

Med dom projekterade detaljlösningarna, ser företaget enligt uppgift stora möjligheter att på olika sätt kombinera takglas och på kort tid uppges man ha sett en stor efterfrågan på just denna typ av lösningar och då framför allt från arkitekter och konsumenter. Detta har resulterat i en mängd leveranser till olika projekt, där man på olika vis kombinerar glas i taket med en snygg designad takkupa. Kupor med glastak medför enligt uppgift inte enbart större ljusinsläpp, mindre byggkostnader och en större boarea, utan de uppges också ge de boende ytterligare en dimension på upplevelsen av en takkupa då intrycken av omgivningen och naturen upplevs på ett klart mycket starkare vis.

11

Renobuild – en metod för att fatta beslut om hållbar renovering Förnyelse, ombyggnad och renovering av befintlig bebyggelse har blivit allt mer aktuell de senaste åren med ett ökat fokus på hållbarhetsaspekter. Behov av genomgripande renovering finns inte bara genom att byggnaderna är slitna. Utveckling har också skett i synen på bostadens funktionalitet och på social och kulturell struktur liksom infrastruktur och områdesservice. Senare års skarpare miljömål leder till utvidgade krav på energieffektivitet, vilket ofta innebär mer omfattande renoveringar med åtgärder i klimatskalet såsom bättre isolering, ökad täthet och nya fönster samt byte eller nyinstallation av uppvärmnings- och ventilationssystemen där nya energislag kan komma ifråga.

Byggherrar och förvaltare har exempelvis krav på sig att minska energianvändningen både från myndigheterna och för att minska kostnaderna för uppvärmning och drift. Det är dock viktigt att utföra de mest optimala åtgärderna för att erhålla kostnadseffektiv energianvändning med bibehållen god innemiljö utan att ge avkall på den arkitektoniska kvaliteten eller få ökad miljöpåverkan. Byggherrarna har ofta inte tillräckligt med vare sig tid eller kunskap för att göra en ordentlig utvärdering av olika alternativ innan de fattar ett slutgiltigt beslut. En viktig faktor är att kostnaden för renovering ofta är kalkylerad för att återbetala sig på kort tid snarare än med hänsyn tagen till livscykelkostnad

Artikelförfattare är Kristina Mjörnell, Carl-Magnus Capener och Stefan Elfborg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

12

Beslutsmetoder som används idag

Inom ramen för projekten Renobuild och systerprojektet Rebo som handlar om hållbar renovering av folkhemmets bebyggelse gjordes en litteraturgenomgång av befintliga beslutsverktyg. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns många tillgängliga verktyg men inget av de etablerade verktygen tar med alla de olika aspekFigur 1: Byggnad i behov av renovering och ter som bör vägas in i beenergieffektivisering. greppet hållbarhet. Det FOTO: KRISTINA MJÖRNELL finns verktyg för att göra trots att en genomtänkt, omfattande reno- ekonomiska, miljömässiga, tekniska och i vering ofta är mer kostnadseffektiv i det viss mån även sociala analyser men få långa loppet. som väger in alla dimensioner. Det finns Syftet med projektet Renobuild är att ge några få verktyg som väger in alla aspeken systematik för hur man utvärderar reno- ter, som till exempel Retrofit Advisor, veringsalternativ utifrån olika hållbarhets- Zimmerman et al (2011), men i många kriterier. En metodik tas fram i projektet fall är det inte möjligt att anpassa dem till med syfte att utvärdera olika renoverings- aktuella förhållanden. I många fall är det alternativ utifrån ett ekologiskt, ekono- svårt att se hur de värderar olika parametmiskt och socialt perspektiv, figur 2. Det rar, Tuvander et al (2012). finns idag få tillgängliga beslutsverktyg Det genomfördes även en gemensam som hjälper byggherren att utvärdera olika workshop i de två projekten med deltagare renoveringsalternativ med hänsyn till från bostadsbolag, arkitekter, konsulter, ovanstående aspekter i tidiga skeden. entreprenörer, hyresgästföreningen med

Figur 2: Hållbarhetsaspekter att beakta vid renovering av befintliga byggnader.

Bygg & teknik 2/13

flera för att få information om hur beslut om renovering fattas idag. Resultatet från workshopen visar att renoveringsåtgärder ofta förekoms av tekniska brister men att de boendes behov och krav också är viktiga. Fastighetsägarna är inte så proaktiva utan genomför ofta renovering först när det uppstår akuta tekniska problem eller efter klagomål från brukarna. De flesta fastighetsägare anlitar konsulter för att göra utvärderingar av olika tekniska lösningar som ska användas vid renoveringar.

Däremot så gör de ofta den ekonomiska kalkylen själva. Vi ser däremot att det skulle behövas fler enkla verktyg speciellt för att utvärdera arkitektoniska, kulturhistoriska och sociala värden som är svåra för fastighetsägarna att hantera, speciellt om de kommer i konflikt med tekniska, miljömässiga och ekonomiska värden, Tuvander et al (2012).

Ett tidigt försök att jämföra olika energieffektiviseringsåtgärder för ytterväggar i ett typiskt flerfamiljshus byggt inom miljonprogrammet gjordes i ett examensarbete, Andin (2011), (2012). Renoveringsalternativen omfattar tilläggsisolering med mineralull och ny ventilerad fasad, förbättring av fönster och lufttätning.

De olika alternativen utvärderades utifrån energieffektivitet, fuktsäkerhet, inomhuskomfort och kostnadseffektivitet, för att hitta den mest optimala renoveringslösningen. De studerade alternativen jämfördes genom att utvärdera dem på en fiktiv modellbyggnad som representerar en verklig referensbyggnad. Energiförbrukningen utvärderades genom energisimuleringar med beräkningsprogrammet IDA. Köldbryggor beräknades numeriskt för stationära förhållanden med Heat2. Värme- och fuktförhållandena i väggen bedömdes med numeriska simuleringar i WUFI 1D. Kostnadseffektivitet bedömdes med livscykelkostnadsberäkningar.

Bedömning av värmekomfort inomhus utvärderades genom att beräkna operativa temperaturer, golvtemperaturer och strålningsasymmetri i olika lägenheter.

Resultatet från studien visar att valet av indata, såsom energipris och energiprisökning är avgörande och en liten förändring påverkar resultatet avsevärt. Det finns risk för att de välisolerade alternativen kan få problem med övertemperaturer under vissa tider, vilket bör beaktas vid utformning av solskydd etcetera. I examensarbetet gjorde man djupa studier av vissa parametrar såsom energianvändning, fukt, termisk komfort och kostnader men man gick till exempel aldrig in på de sociala aspekterna som kanske är av mindre betydelse när det handlar om att jämföra olika renoveringsalternativ för en vägg snarare än att jämföra olika renoveringsalternativ för ett helt område.

Beslutsmetod som föreslås Ekologisk hållbart

Förenklat LCA-verktyg. För att på ett enBygg & teknik 2/13

kelt sätt få en uppfattning av hur olika åtgärder vid renovering förändrar byggnadens miljöpåverkan över dess livscykel har ett förenklat LCA-verktyg tagits fram.

För byggnader står användningsfasen normalt för den dominerande miljöpåverkan men med minskande energianvändning och ökande materialanvändning i byggnaden såsom tilläggsisolering finns dock anledning att vid miljövärdering av en renovering även inkludera produktionsfasen, det vill säga material, transporter och arbete vid renoveringen.

Begränsningar. Det aktuella beräkningsverktyget ger genomsnittliga data för (Sverige/Europa/världen). En vidareutveckling av verktyget skulle exempelvis kunna vara att det tog hänsyn till var byggnaden är placerad och vem som tillverkar olika produkter.

Miljödata. Miljödata för material, energi med mera har hämtats från olika rapporter, databaser och beräkningsprogram. Beräkningar av miljöpåverkan har gjorts i LCA-verktyget SimaPro, PRé Consultants (2011).

Miljöpåverkanskategorier. Miljöpåverkan har beräknats enligt metoden ReCiPe Midpoint (H) V1.04 / Europe ReCiPe H och primärenergi enligt Cumulative Energy Demand incl total energy demand V1.05 / Cumulative energy demand i Simapro. Kategorierna som redovisas i våra beräkningar är: Växthuseffekt, Marknära ozon, Försurning av mark, Övergödning (marin) och Primärenergi.

Materialdata. Klimatskal. Miljöpåverkan från produktion av isolering, fönster och dörrar har hämtats från Ecoinventdatabasen som nås via SimaPro. Användaren anger hur mycket energianvändningen väntas minska till följd av ett förbättrat klimatskal. Minskad miljöpåverkan beräknas utifrån detta och vilken uppvärmningsform som används.

Det ges fyra alternativ för isoleringsmaterial. Data kommer från följande datauppsättningar i Ecoinvent: cellulosafiber, glasull, stenull och cellplast.

Följande fyra alternativ ges för fönster: fönster med aluminiumkarm, fönster med PVC-karm, fönster med trä/metallkarm, fönster med träkarm. Samtliga datauppsättningar inkluderar material, transporter och produktion av fönsterkarm och kommer från Tyskland och Schweiz.

För dörrar ges två alternativ: Dörr med trä/aluminium och dörr med trä/glas.

Båda datauppsättningarna inkluderar material, transporter, produktion och installation av en kvadratmeter dörr. Data kommer från producenter i Schweiz men sägs kunna representera europeisk produktion.

Installationer. För att beräkna effekten av minskad energianvändning för uppvärmning efterfrågas vilken uppvärmningsform som används före renovering.

Alternativen som ges är: Bergvärmepump, Fjärrvärme, Pelletspanna, Oljepanna, Elpanna/direktel.

Beräkning av minskad miljöpåverkan baseras på genomsnittliga data för att producera energi med dessa alternativ. Data från det webbaserade verktyget EFFem, Effektiv (2008) har använts, kompletterat med primärenergidata från Miljöfaktaboken 2011, Gode, Martinsson et al (2011).

För el (och värmepump) har genomsnittlig nordisk produktionsmix från 2008 använts, Gode, Martinsson et al (2011), och för fjärrvärme har genomsnittlig svensk mix från 2008, Svensk Fjärrvärme (2009), använts, vid kraftvärme allokerad enligt alternativproduktionsmetoden. För fjärrvärme skiljer produktionen kraftigt mellan olika nät, så ett mer anläggningsspecifikt mått skulle fås om man istället använder data från aktuellt nät. Sådana data går att finna på Svensk Fjärrvärmes hemsida och skulle kunna införas i en vidareutveckling av modellen.

Installation av nytt uppvärmningssystem. I verktyget inkluderar också byte av uppvärmningssystemet. Alternativen för nytt uppvärmningssystem begränsas till: Bergvärmepump, Fjärrvärme, Pelletspanna.

Där utvärderas förutom miljöpåverkan under framtida användning, också produktion/installation av det nya systemet.

Data för detta baseras på uppskattningar och enstaka livscykelanalyser, men betydelsen i ett livscykelperspektiv är generellt relativt liten. Dock bör denna del förfinas i en eventuell vidareutveckling.

Mer information om data och beräkningsmetoder hänvisas till intern rapport inom Renobuild.

Indata till beräkningsverktyget. Användaren anger vilka investeringar som görs. De rör isolering, fönster, dörrar och ev. byte av system för uppvärmning. Den information som behövs är: Beräknad livslängd, typ av isolering/fönster/dörr, mängd av det nya materialet, transportsträcka med olika transportmedel, nuvarande uppvärmningsform, ny uppvärmningsform och dimensionerande värmeeffekt.

För att kunna beräkna förändringar i miljöpåverkan under byggnadens användning behövs information om följande: Uppvärmningsform efter renovering (oavsett om den byts eller inte), årligt uppvärmningsbehov efter renovering, årlig besparing i uppvärmningsbehov till följd av förbättrad isolering, årlig besparing i uppvärmningsbehov till följd av nya fönster, årlig besparing i uppvärmningsbehov till följd av nya dörrar. Denna information kan exempelvis fås från en energibalansberäkning för byggnaden med olika åtgärder.

Resultat. Resultat fås i tabellform och sammanfattat i diagram. Miljöpåverkan ges i kategorierna: Växthuseffekt, Primärenergi, Marknära ozon, Försurning och Övergödning (marin). Miljöpåverkan eller miljöbesparing (minskning av miljöpåverkan) delas i tabellen upp på olika faser: 13

Ekonomiskt hållbart

LCC-verktyg. För att jämföra lönsamheten för olika renoveringsalternativ har vi valt att använda oss av ett LCC-verktyg.

Beräkningen kan göras i ett Excelark. Indata till beräkningen är energiförbrukningen, energipris och eventuell förändring i energiförbrukning samt energipris.

Dessutom behövs uppgifter om kalkylränta, och kalkylperiod.

Det finns flera kalkylverktyg att tillgå till exempel Beloks totalverktyg, Älvstranden Utveckling AB, Framtiden koncernens LCC-verktyg. I samtliga verktyg kan man välja ingångsvärden såsom direktavkastningskrav, kalkylränta beroende på områdets attraktivitet, energipris och brukstid.

Investeringskostnad är kostnader som infaller en gång. Man kan välja när investeringarna ska tas men värdet beräknas alltid som nuvärdet på framtida kostnader. Reinvestering kan till exempel vara byte av en fläkt till ett ventilationssystem, alltså en kostnad som inte infaller varje år utan med ett givet intervall.

För att beräkna energikostnader behövs indata på energiförbrukning, medeltoppeffekt och eventuella årsmedelpriser samt eventuella årliga prisökningar på fjärrvärme respektive elkostnader.

Investeringsbidrag och investeringsposter fungerar på samma sätt som investeringskostnader med den skillnaden att posterna alltid blir negativa oavsett om man fyller i ett negativt eller positivt tal. Även här kan man förskjuta intäkten i tiden. Hyresintäkt/hyresbortfall räknas per kvadratmeter och år.

14

KÄLLA: GÖTEBORGS STAD

● Materialanvändning för installation av ny isolering, fönster, dörrar respektive uppvärmningssystem ● Transporter av ny isolering, fönster respektive dörrar ● Årlig miljöbesparing under användningsfas efter renovering till följd av ny isolering, fönster, dörrar respektive uppvärmningssystem.

Total miljöbesparing ges sedan som summering under hela livscykeln (produktion, transport och användning) för varje förändring. Återbetalningstid (i form av miljöpåverkan) ges slutligen som den tid i år det tar innan respektive förändrings miljöpåverkan i produktionsfas ”återbetalas” genom miljöbesparing från användningsfasen. För att göra resultaten tydligare grönmarkeras förändringar med återbetalningstid som är mindre än halva livslängden för investeringen och förändringar med återbetalningstid som är längre än livslängden markeras med rött. Återbetalningstid visas också i diagram för respektive förändring.

Skulle miljöbesparing och återbetalningstid visas som ett negativt värde betyder det att förändringen inte ger någon miljöbesparing, utan istället en ökad miljöpåverkan.

Figur 3: Kunskapsmatrisen S2020 framtagen av Social resursförvaltning, Göteborgs stad.

Utvärdering av olika renoveringsalternativ. För att göra LCC-beräkningen enklare kan värden som är lika vid samtliga alternativ tas bort för att förenkla beräkning och analys. Tänk på följdeffekter, såsom att tjockare väggar ger minskat effektbehov som ger lägre effektkostnader).

Ta fram ett referensresultat för varje alternativ och gör en känslighetsanalys.

Den kan vara relativ, vilket gör det lättare att genomföra olika parametrars påverkan på slutresultatet (procentuell förändring parameter genom procentuell förändring slutresultat). Den kan också vara absolut, till exempel från noll till en procent årlig kostnadsökning av energipriser. Förmodligen behöver man göra olika för olika parametrar. Utifrån känslighetsanalysen utvärderas riktigheten/sannolikheten för de viktigaste parametrarna. Sist men inte minst måste man väga kostnader mot övriga vinster (miljömässiga och sociala).

Socialt hållbart

Utgångspunkter för social hållbarhet kan innefatta rättvisa, tillit och medborgerligt deltagande. Miljöer ska fungera för alla människor som ska använda dem. Det kan handla om service i bostadens närhet, tillgång till mötesplatser där ett omväxlande socialt liv kan uppstå, att miljön har kvaliteter som människor lätt kan knyta an till. För att utvärdera den sociala hållbarheten för olika renoveringsalternativ har vi utgått ifrån Göteborgs Stads kunskaps matris S2020. Vi har använt matrisen för att identifiera olika aspekter som bör inkluderas och den så kallade SKAmetoden för att värdera dessa aspekter.

Identifiera sociala aspekter relevanta för renovering. S2020 är en webbaserad kunskapsbank som samlar forskning och kunskap om social hållbarhet. S2020 står för Socialt hållbar utveckling år 2020 och är namnet på ett uppdrag som ska leda till att sociala frågor får samma betydelse i kommunal planering som ekonomi och ekologi.

I vänsterspalten i matrisen finns sex teman som är viktiga för att skapa en social hållbarhet – En sammanhållen stad, Samspel och möten och så vidare. I den hori-

sontella riktningen finns olika skalnivåer av byggd miljö och sociala sammanhang.

Den minsta delen är Byggnad/plats och den största är i nuläget Region, se figur 3.

Kunskapsmatrisen innehåller fördjupad läsning och forskning kring varje tema.

För att identifiera de aspekter som är relevanta för renovering av befintlig bebyggelse har vi gått igenom informationen i kunskapsmatrisen under nivåerna Byggnad/plats och Närmiljö eftersom vi tror att dessa nivåer kan komma att påverkas av en renovering. Exempel på aspekter som vi har identifierat redovisas i figur 4.

Social konsekvensanalys (SKA). SKAverktyget är ett stöd för att sortera och identifiera de viktiga sociala aspekterna för området, platsen eller den lokalisering som planeras. Tidigt i planeringsprocessen samlas kunskaper om områdets sociala karaktär i relation till den fysiska strukturen. Det är denna kunskap som sedan ligger till grund för den fortsatta sociala konsekvensanalysen.

Inventering. I ett tidigt skede bedöms behov av inventering och en tidplan för arbetet görs i samverkan. Kunskap om sociala aspekter samlas in, varpå arbetsinsatser och aspekter sorteras och prioriteras med hjälp av verktyget. Vid inventeringen ställs frågor såsom: Hur fungerar området idag? Vilka sociala kvaliteter och behov finns? Vad känner vi till och vad måste vi ta reda på? Inventeringen kan göras genom olika typer av metoder för dialog och samråd till exempel fokusgrupper, trygghetsvandringar, gåturer, medborgargrupper etcetera. Åtgärder. Vilka åtgärder behövs för att stärka/förverkliga de inventerade sociala aspekterna? Planförslag, scenarier eller åtgärder motiveras utifrån den kunskap som kom fram i tidigare inventering.

Konsekvenser. Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som kom fram under inventeringen?

Vilka avvägningar och ställningstaganden har gjorts? Vilka konsekvenser har de olika renoveringsalternativen för de aspekter som identifierades i det tidiga skedet värderas och analyseras bredare. I utvärderings- eller konsekvensbeskrivBygg & teknik 2/13

Sociala aspekter (utgående från Göteborgs stads matris för sociala aspekter vid planering S2020)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Variation i lägenhetsstorlek och demografi (ålder på de En sammanhållen stad boende, storlek på lägenheter, hyresnivåer, ägandeform).

Sociala kontakter (attraktiva gemensamma ytor med god Samspel och möten tillgänglighet för att öka sociala kontakter).

Tillgång till trädgård, balkong, terrass, lekplats, odlingslotter, grillplats.

Medbestämmande, påverkansmöjlighet vid beslut om renoveringsåtgärder.

Eventuell störning av hyresgäster under byggprocessen.

Ett fungerande Hyreshöjning i samband med renovering innebär rimliga levnadskostnader. vardagsliv Kvalitet på lägenheten jämfört med lägenheter i andra byggnader (beror på investeringskostnad, hyra, potentiella hyresgäster) samt på flexibilitet i lägenhetsutformningen (t ex förvaring, utnyttjande av sovrum, uthyrning av rum).

Tillgänglighet för äldre/handikappade.

Tillgång till cykel och barnvagnsförråd samt tillgång till parkeringsmöjlighet.

Identitet och Kulturellt sammanhang (gestaltningskvalitet, integration i upplevelse området, bevarandeaspekter), man kan identifiera sig med omgivningen, områdets identitet (själ), områdets prestige.

Upplevelse av inomhusmiljön såsom dagsljusinsläpp, ljudmiljö, termisk komfort etc. Kvalitet på materialval och hantverksutförande.

Omgivningens estetiska attraktivitet.

Hälsa och gröna Trafikbuller. Tillgång till promenadvänliga omgivningar. stadsmiljöer Förekomst av gröna ytor t ex tak, parker, grönytor, kolonilotter och tätortsnära grönområden som kan vara viktiga platser för närkontakt med naturen. Tillgång till egen täppa eller närheten till grönområde.

Trygghet och Trygghet och säkerhet – undvika rädslan för att utsättas för öppenhet hot och våld kvällstid. Upplysta entréer, tvättstugor och gångstråk. Portlås. Grannsamverkan. Bevakade områden.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Figur 4: Sammanställning av sociala aspekter som kan vara relevanta att beakta vid en renovering av en eller flera befintliga byggnader.

ningen analyseras de sociala aspekter som tidigt inventerades och samlades in,

Bäst

utifrån hur de olika renoveringsalternativens utformning kan ge positiva, oföränd-

LCC

Sämst

Bäst

g in sn ö l al im t p O

Sämst

Bäst

LCA

rade eller negativa konsekvenser. Frågor som väckts under analysen förs vidare till ansvariga och berörda.

Värdering av hållbarhet för olika renoveringsalternativ

För att välja det mest hållbara renoveringsalternativet så måste samtliga hållbarhetsaspekter beaktas och den mest optimala lösningen väljas. Ett förslag för att grafiskt beskriva detta har gjorts av Ostermeyer et al (2013). De utvärderar ett antal renoveringsalternativ utifrån ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och rangordnar dessa på en skala 0 till 100 procent från det mest fördelaktiga till det minst fördelaktiga. Alternativen kan skilja sig mer eller mindre inbördes, vilket kan åskådliggöras med avståndet mellan dem på skalan.

Resultatet plottas i ett diagram med den ekonomiska indikatorn (LCC) på yaxeln och den ekologiska indikatorn (LCA) på x-axeln. Det ger en mängd olika punkter på en yta, där man tydligt kan se hur ett alternativ förhåller sig till det andra och därmed kan göra små justeringar i till exempel teknisk utformning för att göra stora ekonomiska vinster etcetera.

Ostermeyer et al (2013) hade dock bara med två aspekter (livscykelanalys och livscykelkostnad) i sin utvärdering men det finns möjlighet att lägga till ytterligare en dimension, nämligen den sociala.

En ansats till detta åskådliggörs i figur 5. Ett sätt kan vara att markera den sociala kvaliteten med en färg där röd får representera lägst, gul mellan och grön är högst social kvalitet, figur 5a. Ett annat sätt är att lägga till en dimension i diagrammet och plotta alternativen i ett tredimensionellt diagram, se figur 5b. Eftersom det kan vara svårt att se djupet i diagrammet

LCC

Sämst

s en kv e s on lk a ci So

Sämst

al im pt O

ng ni s lö

Bäst

LCA

Figur 5a (till vänster) och 5b (till höger). Markeringarna numrerade 1 till 6 motsvarar olika renoveringsalternativ.

Färgerna representerar olika nivåer på den sociala kvaliteten, röd är låg, gul mellan och grön är hög.

Renoveringsalternativ 1 skulle kunna vara mycket små åtgärder som inte leder till någon energibesparing, vilket bidrar till en hög framtida miljöpåverkan, men kostar inte så mycket. Renoveringsalternativ 5 innebär kanske en hög investering men på lång sikt blir kostnaden låg eftersom de ger en stor energieffektivisering, vilket innebär en låg miljöpåverkan under byggnadens livslängd och åtgärderna bidrar också till en hög social kvalitet.

Bygg & teknik 2/13

15

har vi valt att behålla färgerna även i den tredimensionella visualiseringen.

Nya delen

Gamla delen

För att undersöka hur metodiken fungerar i praktiken och vilka svårigheter som man stöter på så har den använts i ett verkligt ombyggnadsprojekt. Studien gjordes efter det att renoveringen var utförd men olika renoveringsalternativ har utvärderats utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och jämförts sinsemellan.

Objektet som användes var Ljungagårdens förskola i Fristad, en förskola som byggdes om och till.

Ljungagårdens förskola: Ljungagården i Fristad är från 1970-talet. Byggnaden är uppförd i ett plan och är grundlagd med platta på mark. Före renoveringen förekom ett traditionellt yttertak av korrugerad eternit och eternitskivor som underlagstak med ett underliggande vindsutrymme samt ett isolerat vindsbjälklag.

På insida förekom plastfolie med elslingor som takvärme. Ytterväggarna bestod av träregelverk med mellanliggande isolering samt fasad av träpanel. Alla innerväggar var så kallade lätta konstruktioner.

Fönstren var av varierande sort och kvalitet. Byggnaden var i ett både komfortoch energimässigt dåligt skick med renoveringsbehov.

I samband med renoveringen av förskolan gjordes även en tillbyggnad som inte tas med i utvärderingen. Denna del betecknas som nya delen i figur 6.

Areorna som använts för analysen redovisas i tabell 1.

Tabell 1.

––––––––––––––––––––––––––––––––– Atemp 695 kvm 99 kvm Afönster Avägg 338 kvm Aoms 893 kvm –––––––––––––––––––––––––––––––––

Fyra fall: För att testa beslutsmetoden togs tre renoveringsalternativ fram. Två av dessa fall är rent fiktiva (fall 2 och 3), ett fall är det som blev av (fall 1) och det fjärde och sista fallet är ett fall då ingen renovering utförs (fall 0).

0. Ingen renovering, detta fall är ett fall då ingen förändring görs på byggnaden, och fungerar som referens vid jämförelser.

1. a) Utförd renovering, detta fall är det alternativ som valdes att utföras.

Bland annat byttes taket ut, väggarna revs inifrån fram till ytterpanelen och byggdes sedan upp med ny tjockare isolering på totalt 285mm. Fönstren byttes ut mot nya med U-värde på 1,2 W/m²,K. 2. a) Utgår från fall 1 men har bättre fönster med lägre U-värde på 0,7 W/m²,K. 3. a) Utgår från fall 1 men har bättre fönster med lägre U-värde på 0,7 W/m²,K 16

KÄLLA: BORÅS STAD

Användning av beslutsmetodiken i ett verkligt projekt

Figur 6: Planskiss över Ljungagårdens förskola. samt en tunnare vägg med bättre λ-värde på isolermaterialet. Isolermaterialet har i detta fall en högre densitet till skillnad från fall 1 och 2, vilket påverkar främst livscykelanalysen.

I det aktuella fallet med Ljungagården tas ingen hänsyn till eventuellt intäktsbortfall av uthyrningsbar yta på grund av ombyggnad. I många fall beaktas dock detta och då fås ytterligare tre varianter (1b, 2b, 3b). För analysen av LCC och LCA har energiflöde genom väggar och fönster studerats, däremot har ventilationssystemet, takkonstruktionen och grundkonstruktionen utelämnats då de förutsatts vara lika för samtliga renoveringsalternativ.

För de olika analyserna krävs dessutom detaljerad data för energibesparing för varje enskild renoveringsåtgärd som exempelvis energibesparingen genom endast fönsterbyte eller endast dörrbyte och

så vidare. Tillgång till energibalansberäkningsmjukvara är att föredra för att få noggranna resultat för energibesparingen samt tillgång till produktionskalkyl med uppskattning av mängder för materialåtgång och vikt.

Analys av LCC. För LCC-analysen användes Älvstranden Utveckling AB:s LCC-verktyg för dess enkelhet, tydlighet och pedagogiskt redovisade resultat.

LCC-verktyget är uppdelad i investeringskostnader, reinvestering och utbyte, löpande drift och underhåll, energikostnader samt hyresintäkter eller hyresbortfall.

Investeringsperioden sattes till 50 år med en kalkylränta på fem procent per år och en årlig uppräkning av kostnader på två procent per år.

Det svåra i (det här fallet) var att uppskatta investeringskostnader för de fiktiva åtgärderna. Till detta användes data ur boken ”Repab Fakta – Underhållskost-

Tabell 2: Resultat av LCC-analys för Ljungagården.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sammanfattning, LCC-total ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fall 0 Fall 1a Fall 2a Fall 3a Fall 1b Fall 2b Fall 3b ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Investeringskostnad 0 3 115 3 362 3 238 3 115 3 362 3 238 - intäktsposter, kkr ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– LCC-kostnad löpande 0 0 0 0 -193 -193 -51 drift och underhåll, kkr ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– LCC-kostnad energi, 8 193 2 117 1 983 2 063 2 117 1 983 2 063 kkr ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– LCC-kostnad 0 0 0 0 965 965 257 hyresintäkt/-bortfall, kkr ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Summa LCC-kostnad, 8 193 5 232 5 346 5 301 6 003 6 117 5 507 kkr ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Prognoskostnad (kr/kvm, år) under LCC-perioden ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Energikostnad 300,7 77,7 72,8 75,7 77,7 72,8 75,7 kr/kvm,år

Bygg & teknik 2/13

En märkbar nyhet!

Använd rätt byggprodukter i dina projekt

Många byggprodukter måste vara prestandadeklarerade och CE-märkta senast den 1 juli 2013 för att få säljas, enligt EU:s byggproduktförordning. Med hjälp av prestandadeklarationen och CE-märkningen kan du som projektör eller byggherre bedöma om du använder en byggprodukt med rätt egenskaper.

Guide till CE-märkning och mer information hittar du på boverket.se/ce-markning

Figur 7: Resultat från LCC-analys för Ljungagården, pilarna visar återbetalningstiden.

Figur 8: Miljöpåverkan CO2-eq för de olika renoveringsalternativen samt återbetalningstid (payback tid) med avseende på kumulativ energi (primärenergi) i jämförelse med fall 0. nadsboken 2011”. Energikostnaderna valdes utifrån förslag från Älvstrandens LCC-verktyg. De går att anpassa till lokala förhållanden men ansågs inte vara aktuellt för denna utvärdering av metodiken.

Resultatet från LCC-analysen av Ljungagården redovisas i tabell 2 på sidan 16 och som synes valdes det billigaste alternativet fall 1 med en total LCCkostnad på 5 232 000 kronor. De negativa kostnadsposterna för fall 1b till 3b för underhållskostnader beror på minskad yta att städa.

I LCC-analysen ingick även att ta fram återbetalningstiden för investeringen, se figur 7. Enligt LCC-verktyget med en periodtid på 50 år hämtas investeringen hem redan efter 23 till 25 år beroende på renoveringsalternativ. Med hänsyn till minskad intäkt fås längre återbetalningstid.

Livscykelanalys. För LCA-analysen användes det verktyg som tagits fram 18

inom projektet Renobuild. I tre av de fyra fallen för Ljungagården byttes uppvärmningsform från direktverkande el till fjärrvärme. Endast i det ursprungliga alternativet utan renoveringsåtgärder behölls den direktverkande elen. Med aktuella materials användning vad gäller åtgång och vikt, transporter från fabrik samt materialens uppskattade livslängder som indata i verktyget erhålls växthuseffekt (kg CO2-ekvivalenter), primärenergi (kWh), marknära ozon (kg NMVOC), försurning (kg SO2-ekvivalenter) samt övergödning (kg N-ekvivalenter). Dock finns ännu ingen modul för viktning av en kombinerad miljöpåverkan i LCA-verktyget. Därför presenteras endast miljöpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter från LCA-verktyget.

Som en del i metoden ska även primärenergin ”Cumulative Energy Demand” beräknas i SimaPro. Denna primärenergi fås som en del i Renobuilds LCA-verktyg. Intressanta punkter att studera är de olika renoveringsalternativens skärning mot fall 0, det vill säga återbetalningstiden för de renoveringsdelarna som studerats i denna studie med avseende på kumulativ energi. Renoveringsfall 1 räknas hem redan under första året, både med och utan hänsyn tagen till förändring av uthyrbar yta, se figur 7. Renoveringsalternativ 2 och 3 använder mer primärenergi i början och räknas hem under år 2 men nästa intressanta skärningspunkter att studera visar att i långa loppet använder dessa fall mindre ackumulerad primärenergi.

Efter 50 år visar sig alternativet med det lägsta initiala energibehovet ha störst kumulativt energibehov med avseende på primärenergi, se figur 9 och 10.

Social konsekvensanalys. För den sociala analysen hölls en workshop som utgick från Göteborgs stads kunskapsmatris S2020 kunskapsmatris. Då den studerade byggnaden i detta fall är en förskola användes modellen för barnkonsekvensana-

Figur 9: Kumulativt energibehov 0 till 2 år.

Bygg & teknik 2/13

Figur 10: Kumulativt energibehov 0 till 50 år.

Figur 11. Karta över Ljungagårdens förskola innan ombyggnad med omgivning.

Intressepunkter är färgmarkerade med avseende på olika aspekter enligt BKA-verktyget.

lys, BKA-verktyget, som utgår från SKAverktyget. Material till workshoppen var karta över närområdet, ritning över byggnaden, BKA-matrisen, färgprickar och post-it-lappar. Deltagarna fick därefter studera byggnaden, närområdet och renoveringsalternativen och markerade intressepunkter för byggnaden och platsen men även närmiljön och stadsdel/stad enligt BKA-verktyget, se figur 11.

Deltagarna kommenterade även olika aspekter enligt modellen på post-it-lappar och dessa sammanfattades i BKA-verktyget, se figur 12 på nästa sida. Då renoveringen även innebar en tillbyggnad till förskolan och upprustning av uteplatser beaktades även detta. Exempel på kommentarer som gavs: ● Sammanhållen stad Byggnad & Plats: Bättre inomhusmiljö att vistas i under dagen. Finare och roligare utemiljö.

Stadsdel: Fler barn och vuxna även från andra områden kommer att vistas i området. ● Vardagsliv Byggnad & Plats samt Närmiljö: Större dagis innebär fler barn vilket innebär mer trafik vilket medför mer ljud. ● Identitet Byggnad & Plats: Sänkt ljudnivå inne är positivt, buller från närliggande väg minskar.

Närmiljö: Positivt för närboende att se en nyare byggnad.

Stadsdel: Positivt, kan leda till nyinflyttning. Det händer något nytt och bra där jag bor.

Stad: Nyinflyttning, bra skolor, gott rykte. ● Hälsa och säkerhet Byggnad & Plats: Säkrare och bättre utomhusvistelse för förskolebarnen. Bättre termisk komfort för barn och personal inomhus med nya fönster, tilläggsisolering och värmesystem.

Närmiljö: Barn i området kan använda lekplatsen. Samlingspunkt.

Sammanställning av resultat utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. När alla analyser är gjorda återstår att

Trivsamt för hemmakocken:

,ULYNPZTHY[ VJO SQ\KS Z TH[SHNUPUN Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem. ¶ +pYM Y L_PZ[LYHY ]HYRLU ÅpR[I\SSLY LSSLY TH[VZ P ]rYH KY TR R

:[VY ]VS`T ZVT MrUNHY TH[VZL[ pY M Y\[Zp[[UPUN M Y NVK M\UR[PVU ]PK SrNH Å KLU - Tystare kan ingen vara vara

←<UPR Wr THYRUHKLU! Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 liter per sekund. Elegant

integrerad i skåpsraden. Passar i alla typer av ventilationssystem. Från självdrag till FTX-system och passivhus.

3pZ TLY VT ]rYH ZWPZRrWVY VJO O\Y ]P [pURLY Wr www.casamja.se www.casamja.se Bygg & teknik 2/13

19

mellan de olika renoveringsalternativen ur ett hållbarhetsperspektiv. Det kan göra att man uppmärksammar alternativ som med en liten kostnadsökning kan ge stora miljövinster och vise versa.

Projektet Renobuild har finansierats av Formas-BIC och ett antal företag och organisationer: SP, Borås stad, Ramböll, Kjellgren & Kaminsky arkiteter, Peab, Kanico AB, Älvstranden Utveckling AB samt Nyköpings kommun.

■

Referenser

Figur 12: BKA-verktyget applicerat på Ljungagårdens förskola med kommentarer från deltagare i workshopen.

sammanställa resultaten från LCC-analysen, LCA-analysen samt SKA/BKA-analysen genom att illustrera dem i ett diagram. Tanken med detta diagram är att lättare få en överblick över hur renoveringsalternativen förhåller sig mot varandra. Se figur 13.

I fallet Ljungagården valdes faktiskt det mest hållbara renoveringsalternativet av de fall som utvärderades.

Diskussion och slutsatser

Efter en första utvärdering av metodiken kan vi konstatera att den fungerar. Vi var dock tvungna att göra vissa förenklingar och antaganden. Att utvärdera de olika renoveringsalternativen kräver en hel del förarbete i form av energibalansberäkningar, materialåtgång för byggnadens

Bäst

och systemens olika delar, arbetskostnad samt kunskap att utföra analyserna.

Traditionellt sett har vi varit duktiga på att göra kostnadskalkyler och energiberäkningar och steget är inte så långt till att göra en total miljöbedömning av olika renoveringsalternativ, men för att genomföra en social konsekvensanalys krävs annan kompetens och en dialogprocess med många involverade. Den sociala analysen måste påbörjas tidigt i processen.

Något som behöver vidareutvecklas är hur man ska bedöma och summera miljöpåverkansfaktorer. Det är någon vi vill vidareutveckla i vårt enkla LCA-verktyg.

Nyttan med att använda den föreslagna metodiken är att byggherrar eller fastighetsförvaltare som står inför en omfattande renovering, får en tydlig jämförelse

LCC

al im t p O

Sämst

Sämst

g in n s lö

Bäst

CO2-ekvivalent

Figur 13: Sammanställning av analyserna.

20

Thuvander, L, Femenias, P, Mjörnell, K, & Meiling, P, Unveiling the process of sustainable renovation. Publicerad i en fritt tillgänglig nätupplaga av tidningen Sustainability 2012, 4(6), 1 188–1 213 in May 2012.

Zimmermann, M., Bertschinger, H., Christen, K., Ott, W., Kaufmann, Y. & Carl, S. Retrofit Advisor, Beta-version, November 2011. Available online: http://www.empa-ren.ch/A50/A50Retrofit%20Advisor.htm (accessed on the 2nd of January, 2013) Andin, E., M. Evaluation of energy improving exterior wall renovation measures for multifamily houses built 1961– 1975. Master Thesis from Chalmers University of Technology, 2011.

Andin, E., M, Zarrabi, A., B. & Mjörnell, K., Evaluation of renovation measures for improving the energy performance of external walls in apartment built 1961–75. Proceedings of the IBPC2012 in Kyoto, 2012.

Effektiv (2008). EFFem Kalkyl.

Gode, J., F. Martinsson et al (2011).

Miljöfaktaboken 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter. Stockholm.

PRé Consultants (2011). SimaPro 7.

SP Technical Research Institute of Sweden, KDHC – Korea District Heating Technology Research Institute et al (2011). The potential for increased primary energy efficiency and reduced CO2 emissions by district heating and cooling: method development and case studies.

Svensk Fjärrvärme (2009). Fjärrvärme bränslen och produktion 2008 – Tillfört bränsle/energi till fjärrvärmeproduktion (exklusive elproduktion) 2008–2004.

Kunskapsmatris S2020. Tillgänglig online: http://kunskapsmatris-s2020.se/, åtkomst den 2 januari 2013.

SKA Social konsekvensanalys, människor i fokus 1.0, Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret.

Incit AB, REPAB Fakta 2011 – Underhållskostnader, Göteborg 2011.

Ostermeyer, Y., Wallbaum, H. & Reuter, F. Multidimensional Pareto optimization as an approach for site specific building refurbishment solutions applicable for LCSA. Accepterad för publicering i ”The International Journal of Life Cycle Assessment”, Jan 2013.

Bygg & teknik 2/13

Ändringsregler i Boverkets byggregler (BBR) Sedan 2012 har det funnits regler om ändring av byggnad i Boverkets byggregler (BBR). Fram till årsskiftet gällde en övergångsperiod, men från den 1 januari i år gäller de nya reglerna fullt ut.

Även om det nu för första gången har införts regler för ändring av byggnader i BBR, så handlar det inte om några nya krav. I grunden är det samma krav som har gällt sedan plan- och bygglagen (PBL) infördes 1987. De grundläggande kraven vid såväl nybyggnad som ändring finns i PBL och plan- och byggförordningen (PBF). När det gäller nya byggnader har innebörden av kraven enligt lag och förordning sedan länge preciserats i BBR, och nu gäller alltså motsvarande för ändring av byggnader. Syftet med ändringsreglerna är att genom att tydliggöra och precisera de krav som gällt sedan tidigare få en enhetligare och bättre tillämpning av regelverket. Däremot har avsikten inte varit att åstadkomma någon skärpning av kraven. Ändringsreglerna omfattar alla befintliga byggnader, från de allra äldsta till dem som färdigställdes igår. Dessutom omfattas alla typer av ändringar, såväl det mycket lilla ingreppet som den totala ombyggnaden. En ändring är – enkelt uttryckt – en åtgärd som förändrar en byggnads utseende, dess förmåga att uppfylla de tekniska egenskapskraven, dess användning eller dess kulturhistoriska värde. Även många underhållsåtgärder utgör en ändring då de ofta medför att byggnadens egenskaper förändras ur något avseende, till exempel utseendet. Även tillbyggnader utgör i lagens mening en ändring och ändringsreglerna ska därför även tillämpas på dem.

Kraven vid ändring av byggnad

Såväl när man uppför en ny byggnad som när man ändrar en befintlig byggnad, så ska ett antal väsentliga tekniska egenskapskrav och utformningskrav tillgodoses. Vid ändring av byggnad gäller dock utöver dessa krav även de så kallade varsamhetskraven. Alla ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tillvaratar den befintliga byggnadens värArtikelförfattare är Otto Ryding, som har varit Boverkets projektledare vid framtagningen av ändringsreglerna.

Bygg & teknik 2/13

Vid mycket omfattande ändringar så finns det ofta inga eller mycket få befintliga förhållanden som kan motivera en annan annorlunda tillämpning av de tekniska egenskapskraven och utformningskraven än vad som gäller vid nybyggnad.

FOTO: OTTO RYDING

den och kvaliteter. Om byggnaden är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt så är det förbjudet att förvanska de egenskaper som gör byggnaden värdefull.

När det gäller de tekniska egenskapskraven och utformningskraven är utgångspunkten att det är motsvarande krav som gäller vid nybyggnad som gäller vid ändring. Vid ändring får man dock anpassa och göra avsteg från kraven med hänsyn till: ● ändringens omfattning ● byggnadens förutsättningar ● varsamhetskravet och förvanskningsförbudet.

Ett viktigt förbehåll är också att vid ändring ska kraven normalt endast tillämpas på själva den ändrade delen. Ändringens omfattning. Många ändringsåtgärder är så begränsade att det inte är aktuellt att ställa några krav. En omtapetsering medför onekligen en förändring av utseendet, men den medför ändå inga krav om det inte är en mycket speciell situation. Normalt får dock en ändring inte medföra att byggnadens egenskaper för-

sämras. Vid bedömning av ändringens omfattning ska man titta på konsekvenserna för de egenskaper som lagen slår vakt om. Även några små borrhål kan fördärva en dekorationsmålning med högt kulturhistoriskt värde, en fuktspärr eller en brandcellsgräns. Man ska också utgå ifrån storleken på byggnadsarbetena. Om man till exempel i ett miljonprogramshus byter ut en hel utfackningsvägg ut mot en balkong, så är det rimligt att ställa krav på den nya väggen utifrån flertalet av de tekniska egenskapskraven även om man bara ville göra en ”likadan” vägg som innan.

Vid mycket stora ingrepp finns det ofta få befintliga förhållanden kvar som kan motivera en annan tillämpning av de tekniska egenskapskraven och utformningskraven än vad som gäller vid nybyggnad.

Byggnadens förutsättningar. Många äldre byggnader kan ha en sådan konstruktion eller utformning att det i praktiken inte går att tillgodose samtliga de tekniska egenskapskraven och utformningskraven fullt ut. Det kan till exempel saknas plats för att vidta en viss åtgärd. Det kan också i förhållande till nyttan bli orimligt dyrt att vidta en viss åtgärd.

Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Många av de tekniska egenskapskraven och utformningskraven kan komma i konflikt med kravet på att tillvarata byggnadens befintliga kvaliteter. Det kan till exempel vara direkt olämpligt att tilläggsisolera en äldre byggnad med dekorerade fasader. Ändrad del. Vid ändring ställs normalt krav endast på själva den ändrade delen.

Om man byter fönstren så är det dem man kan ställa krav på. Vid utbyte av en del av ett tekniskt system så är det den utbytta delen som omfattas av reglerna. Dock ska man ta hänsyn till den utbytta delens konsekvenser för samtliga krav. Vid mycket stora ändringar då hela byggnaden eller en avsevärd del av den påtagligt förnyas (ombyggnad) så kan man dock ställa krav på hela den del som förnyas.

Om en byggnad eller del av byggnad, till exempel en lägenhet, ges en ändrad användning kan krav ställas på hela den del som ges en ändrad användning. Vid tillämpningen av kraven ska man även i det fallet ta hänsyn till bland annat ändringens omfattning. Förhållanden som kan påverka bedömningen av ”ändringens omfattning” är om den ändrade användningen får konsekvenser för tillämpningen av de tekniska egenskapskraven och utformningskraven. Det kan till ex21

empel handla om ökade laster eller att ett ökat personantal ställer andra krav på ventilation eller utrymningssäkerhet.

Var byggnad sin egen norm

Det är en avgörande skillnad mellan att uppföra en ny byggnad och att ändra en befintlig. När man bygger nytt kan man fritt välja material och lösningar så att byggnaden kan antas komma att uppfylla regelverkets krav. Samhällets krav vid uppförandet av nya byggnader kan därför uttryckas i generella regler som gäller för alla nya byggnader. Vid ändring måste man i stället välja lösningar som utgår ifrån den befintliga byggnaden och dess kvaliteter och brister och redan gjorda val av material och lösningar.

När man bygger ett nytt hus ställs det krav på vissa luftflöden för att säkerställa god inomhusmiljö. När man ändrar en byggnad kan man bedöma behovet av utökad ventilation genom att i stället utgå från kvaliteten på inomhusluften och de eventuella konsekvenser som ändringen kan förväntas medföra. Vid nybyggnad fastställs högsta tillåtna fukttillstånd utifrån teoretiska beräkningar, där man ska ta till en tillräcklig säkerhetmarginal. Vid ändring kan man göra detta genom att bedöma det befintliga materialet. För att

uppnå ett gott slutresultat vid ändring krävs det därför att man har skaffat sig god kännedom om den byggnad som redan finns.

Eftersom en ändring kan handla om en mycket liten eller en mycket stor åtgärd och eftersom kraven gäller alla sorters hus så är antalet olika möjliga ändringssituationer i det närmaste oändligt. Därför kan man inte i ändringsreglerna beskriva vad som gäller i varje enskilt fall. Syftet med reglerna är i stället att tydliggöra hur man ska resonera för att fastställa kravnivån i den enskilda situationen och var den lägsta godtagbara nivån ligger. När reglerna innehåller ett tolkningsutrymme så är det alltid byggnadsnämnden i den kommun där huset ligger som i första instans tar ställning till hur reglerna ska tolkas. Det är därför dit man ska vända sig för att få råd i ett enskilt ärende.

Energieffektivisering vid ändring

Byggnader har man inte för att spara energi. I stället handlar det om att åstadkomma en viss nytta – till exempel viss värmekomfort och god inomhusmiljö samt bevarade kulturvärden – med en så liten energianvändning som möjligt. Om ett fönsterbyte medför att värmeförlusten genom fönstret minskar med fem procent

Det principiella sambandet mellan krav vid uppförandet av nya hus och krav vid ändring. Vid ändring finns inte en kravnivå som gäller för alla byggnader, utan kravnivån måste alltid fastställas utifrån det aktuella projektets förutsättningar.

Men det finns alltid en miniminivå som inte får underskridas. Det gäller speciellt sådana krav som är till för att skydda människors liv och hälsa.

och dagsljusinstrålningen med tio procent så är det en energibesparing men ingen effektivisering, eftersom nyttan minskar mer än besparingen.

Från många håll har det framförts att det finns stora möjligheter att spara energi vid ändring av byggnader genom lönsamma ”passa på-åtgärder”. Att åtgärderna inte har kommit till stånd trots att de är lönsamma har ansetts bero på att byggherren inte hade tillräckligt med kunskaper.

När det gäller energihushållning har därför ett syfte med ändringsreglerna varit att säkerställa att byggherren skaffar sig tillräckliga kunskaper för att kunna fatta rationella beslut. Om en byggnad efter ändring inte uppfyller de krav på specifik energianvändning som gäller för nya byggnader, så ska byggherren redovisa vilka möjligheter som finns att sänka energianvändningen.

Väljer man att inte genomföra besparingsåtgärderna så ska man kunna motivera varför. Tanken bakom detta är att så länge som det handlar om lönsamma åtgärder har byggherren normalt ett egenintresse av att genomföra åtgärderna.

Vid ändringar i en byggnads klimatskärm finns det mera preciserade krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U-värde) om inte hela byggnaden uppfyller kravet på specifik energianvändning. Kraven ska eftersträvas. Det innebär att om man ska frångå kraven så måste man ha ett godtagbart skäl. Om man byter samtliga fönster i ett hyreshus och beställer fönster från en fönsterfabrik så är det nog mycket svårt att motivera varför kravet inte skulle uppfyllas. Specialbeställer man ett fönster för att det ska vara anpassat till en kulturhistoriskt värdefull byggnad så finns det däremot stora möjligheter att diskutera vilken kravnivå som är rimlig.

BBR finns tillgänglig på www.boverket.se.

■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

KAN LÄ GGAS

DIREKT

s 3PAR DYR ARMERING s 4ILL EN NATURPRODUKT s )NGEN KRYMPNING s +AN LËGGAS I SKIKT MM s ,EVERANS I SËCK ELLER PUMPBIL s 5NDVIK DYR OCH STÚRANDE FRËSNING

Tel 0660-29 95 30 | www.tmprogress.se

22

PÅ RESTE R AV LIM OCH ASF ALTKLIST ER

miljö | kvalitet | trygghet Bygg & teknik 2/13

Riskbedömning vid renoveringsåtgärder av bostäder Sedan en tid tillbaka har många fastighetetsägare i Sverige arbetat med att renovera och energieffektivisera bostäder från rekordåren.

Trots detta är behovet fortfarande stort och frågan är om våra bostäder renoveras i den takt som behovet ökar. I Sverige är ungefär hälften av alla bostäder byggda under perioden 1950 till 1975, enligt VVS-Företagens renoveringshandbok. En större del av dessa bostäder har nått slutet av sin ursprungliga livslängd och fortfarande är många av dessa i behov av renoveringsåtgärder. För att dessa byggnader ska kunna fungera och vara verksamma under en fortsatt återbetalbar och acceptabel framtid, måste ett helhetsgrepp tas om byggnadens befintliga skick, energieffektviseringsmål och dess förväntade användning.

Detta betonar vikten av ett samverkande förhållningssätt vid valet av renoveringsåtgärd. Alla frågor som berör byggnadens funktion och hållbarhet måste övervägas för att konstruera en energieffektiv och fuktsäker konstruktionslösning, anpassad till den befintliga byggnadens kondition.

Genom att applicera ett riskbedömningsverktyg på en konstruktionslösning, kan risker för olika konsekvenser identifieras och kvantifieras. Ett exempel på en konse-

kvens av intresse vid en sådan riskbedömning kan vara risken för mögel eller röta i byggnadens klimatskal.

Det normala tillvägagångsättet vid analys av fuktsäkerheten, energiprestandan och den framtida funktionen hos en konstruktionslösning är att utföra en datorsimulering. En sådan modellbaserad simulering bygger ofta på bestämda indata, utan någon angiven avvikelse; detta leder därmed till ett variationslöst resultat

Energifrågor får ofta stort utrymme vid planering av renoveringsåtgärder, då dessa har potential att ge en minskad driftkostnad och samtidigt uppnå bestämda energimål. Under denna projekteringsfas är det också av stor betydelse att se till andra faktorer som kommer att påverka byggnadens livslängd och funktion. En sådan faktor är fuktsäkerheten i byggnadens klimatskal. Kritiska nivåer av fukthalter i byggnadens material ökar risken för försämrad luftkvalité och därmed påverkan på de boendes hälsa. I ungefär en tredjedel av Sveriges bostadsbestånd, med någon form av fuktskada, påverkas inomhusluften negativt av skadan, enligt Boverkets rapport om god bebyggd miljö.

Artikelförfattare är Simon Pallin Chalmers tekniska högskola, Byggnadsfysik, Göteborg.

Bygg & teknik 2/13

Figur 1: Modell för arbetsgång vid riskbedömning av renoveringsåtgärder med avseende energi, fuktsäkerhet, termisk komfort och luftkvalitét.

Modellen är skapad av A. Sasic Kalagasidis och C. Rohde för Annex 55, RAP-Retro och med modifikationer av artikelförfattaren.

23

av bedömningen, vilket betyder att samma resultat erhålles varje gång en simulering upprepas. Typiska indata vid datasimuleringar är; utomhusklimatet, materialegenskaper, fukt- och värmeproduktion samt ventilationssystemets karaktär. Dessa parametrar varierar naturligtvis i verkligheten och för att kunna utföra en mer pålitlig riskbedömning av en konstruktionslösning, måste variationerna hos dessa kunna inkluderas.

Det finns dock en problematik med att inkludera variationer hos önskade parametrar vid en analys av byggnadens hygrotermiska (värme och fukt) funktion. Det går inte att applicera en standardavvikelse på utomhusklimatet då temperatur, relativ ånghalt och till exempel solstrålning är korrelerade variationer och följer ett naturligt mönster. Det är inte heller troligt att låta parametrar som fuktproduktion variera med en given avvikelse eftersom sådana ofta följer ett brukarbeteende hos de boende. Istället måste dessa parametrar baseras på antingen mätningar eller på väl konstruerade och realistiska simuleringsmodeller. Den största problematiken är att sedan införa och använda de angivna parametrarna in en hygrotermisk simuleringsmodell. En byggnad har vanligen en betydande värme- och fuktkapacitet, det vill säga en förmåga att lagra värme och fukt. Denna egenskap gör att en byggnadsdels hygrotermiska tillstånd vid en specifik tidpunkt är beroende av vad den har belastats med tidigare; det finns därmed ett minne i en byggnad. Av dessa anledningar måste oftast en fullständig simulering göras för varje angivet fall i en riskbedömning; varje gång en parameter ändras, måste en komplett simulering utföras. Detta är ett tidskrävande arbete men fördelarna med sådana probabilistiska simuleringar är många. Eftersom resultatet är mångfaldigt kan analyser göras av vilken parameter som är av störst betydelse för byggnadens funktion och hållbarhet. Om ett oönskat resultat uppnås kan åtgärder tas, beroende på vilken av de stokastiskt (naturlig slump/variation) varierande parametrarna som har störst negativ inverkan. Skulle till exempel ventilationsflödet tillsammans med fukthalten i inomhusluften vara avgörande för risken för mögeltillväxt, kan antingen luftflödet ökas, fuktproduktionen minskas eller en installation av en avfuktare vara en alternativ åtgärd. Ett normalt deterministiskt (förutbestämd) simuleringsförfarande ger vanligen inte denna möjlighet till analys. Vidare kan resultatet presenteras med en spridning, det vill säga risken för en konsekvens är inte längre antingen ja eller nej. Istället kan en risk presenteras med ett procentuellt värde och med en tillhörande osäkerhet. Genom att sedan koppla denna risk till sannolikheten för att denna konstruktion förverkligas eller till nuvarande förekomst i byggnadsbeståndet, kan tillsammans med be24

räknad kostnad för renovering, en spridning för den totala oförväntade kostnaden uppskattas. Det är sedan upp till den, för vilken risk bedömningen görs, att avgöra om denna kostnad är acceptabel eller inte.

Riskbedömningsmodell

Ett tillvägagångssätt för en probabilistisk riskbedömning av en byggnadskonstruktion beskrivs i figur 1 på föregående sida, skapad av A. Sasic Kalagasidis och C. Rohde för Annex 55, RAP-Retro och med modifikationer av artikelförfattaren. Processen delas in i tre delar; en förstudie, en kvalitativ probabilistisk analys och en kvantitativ probabilistisk analys. Förstudien består i att beskriva de förutsättningar som råder för den byggnad/byggnadsdel som ska renoveras, vilka alternativa lösningar som diskuteras, mål som ska uppnås samt definition av nyckeltal. Denna förstudie ligger till grund för den kvantitativa probabilistiska analysen vilken består i att uppskatta vilka oönskade konsekvenser som kan uppstå, var, och med vilken utsträckning. Vilka faktorer påverkar den framtida funktionen och hållbarheten hos konstruktionen och hur kan dessa tänkas variera. Analysen avslutas med en utvärdering till vilket ett beslut tas av konsekvensernas betydelse och förväntade omfattning och om en fortsatt kvantitativ analys krävs. Enkelt förklarat kan man uttrycka det så att en konstruktion, som uppskattas få väldigt betydelselösa och oönskade konsekvenser, är inte i behov av någon vidare utredning; inte heller en konstruktionslösning till vilka stora risker förknippas, då denna leder till att projektet tar steget tillbaka till förstudi-

en. En konstruktionslösning tas vidare i riskbedömningsanalysen då risknivåerna är otydliga och där en kostnadsanalys önskas kopplas till en specifik konsekvens. I den kvantitativ probabilistiska analysen bestäms först vilken/vilka metod/metoder som ska användas och på vilka varierande parametrar som beräkningar ska baseras. När resultaten är framtagna, kan känslighets- och osäkerhetsanalyser påbörjas. Vidare kan en förväntad kostnad vid en eventuell uppkommen oönskad konsekvens uppskattas och med en förväntad spridning. Analysen avslutas med att ett beslut tas om den konstruktionslösningen anses uppfylla uppsatta mål och med accepterbara risknivåer.

För att kunna bättre förstå den beskrivna modellen, presenteras en riskbedömning av en rekommenderad konstruktionslösning för tilläggsisolering på insidan av en yttervägg med trästomme.

Applikationsexempel – Förstudie

Vi antar att en yttervägg, med en bärande stomme av trä, ska tilläggsisoleras från insidan. Syftet är att energieffektivisera byggnaden och att öka den inre komforten för de boende. Fördelen med att renovera en vägg från insidan är att fasadmaterialet kan behållas; om byggnaden är hög, kan också tillgängligheten vara en avgörande faktor för valet av denna renoveringslösning. Olika alternativ diskuteras och den valda renoveringsåtgärden beskrivs i figur 2. Analysen av den planerade väggkonstruktion ska, i detta exempel, endast omfatta väggen som ett enskilt element och inte inkludera interaktionen med övriga byggnadsdelar. Den konsekvens som

Figur 2: Uppbyggnad av befintlig samt ny ytterväggkonstruktion. Den övre högra sektionen visar en kritisk punkt i väggen med avseende på risken för kondens eller höga relativa ånghalter (RÅ). Ett flertal kritiska områden kan förekomma i väggen eftersom man vill undvika den köldbrygga som två påföljande reglar skulle innebära.

Bygg & teknik 2/13

3ยธNH@OJUDAPร

$=N=JPAN=P OยธGAN OJUCC K?D PยธP & =HH= Rยธ@AN

2SN3GDQL 5@QHN #

Eร Q DM ETJSRยปJDQ KTESSยปS NBG HRNKDQ@C E@R@C

12 3

4 5

6

7

)QBPPยธPP K?D BQGPOยธGANP IA@ 0PK$Q=N@ (HEOPAN>NQG !NยธJAN=J@A K?D PNU?GQPFยธIJ=J@A EOKHANEJC $NQJ@LQPO 0H=CPยนHEC K?D OLNE?Gร RAN>NUCC=J@A CH=Oร >ANRยธR -NEIAN 0FยธHRNAJCร N=J@A IA@ LQPOAJ 0PK)KPQO=J (

+Q H=JOAN=N RE APP L=PAJPAN=P PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI OKI CAN AJ HQBPPยธP BQGPOยธGAN B=O=@ IA@ CK@ EOKHANBร NIยนC= K?D Dร C >N=J@OยธGANDAP 0PK1DANI 3=NEK ! L=OO=N =HH= PULAN =R >UCCJ=@AN RE@ OยนRยธH JULNK@QGPEKJ OKI NAJKRANEJC =R OG=@=@A B=O=@AN 0UOPAIAP ยธN LANBAGP RE@ AJANCEQLLCN=@ANEJC PEHH HยนCAJANCE K?D L=OOERDQO !AJ QJEG= EOKHANOGER=J D=N HยนC REGP K?D ยธN @=IIBNE REHGAP >E@N=N PEHH AJ OQJ@ =N>APOIEHFร 0KI UP>AGHยธ@J=@ G=J RE AN>FQ@= OJUCC CH=OIKO=EG J=PQNOPAJ K?D LQPO E R=HBNE GQHร N 5ยปKI E@R@CRXRSDLDS 2SN3GDQL 5@QHN #

+ยปR LDQ Oยผ VVV RSN RD DKKDQ QHMF 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK

0PK1DANI 3=NEK ! QLLBUHHAN >N=J@GN=R Bร N >UCCJ=@AN E GH=OO N QP=J >ACNยธJOJEJC Lยน =JP=H RยนJEJCOLH=J &OKHANEJCAJ ยธN >N=J@OGU@@=@ ยธRAJ QJ@AN >UCCJ=PEKJOPE@AJ

Figur 3: Felträdsanalys av en godtycklig yttervägg med avseende på risken för mögeltillväxt. Analysen av den studerade konstruktionslösning visar att de avgörande mekanismerna för mögeltillväxt är exfiltration av inomhusluft och fukttransport genom diffusion. framförallt ska analyseras är mögeltillväxt inuti eller på insidan av väggen. Tillståndet för den befintliga ytterväggen anses som god och kommer därför inte att påverkas nämnvärt vid uppförandet av den nya konstruktionen.

Applikationsexempel – Kvalitativ probabilistisk analys

I denna del av riskbedömningen görs en analys av möjliga oönskade konsekvenser. Enklare metoder som felträds- eller händelseträdsanalyser kan vara användbara vid en kvalitativ bedömning. Figur 3 visar en felträdsanalys vid renovering av en godtycklig ytterväggkonstruktion med avseende på risken för mögeltillväxt inuti väggen. Utfallet av en felträdsanalys, för den studerade konstruktionslösning, visar att de avgörande mekanismerna för mögeltillväxt är exfiltration (luftläckage i riktning från inomhus- till utomhusluften) och fukttransport genom diffusion.

Enligt figur 2 antas den befintliga väggens ångbromsande skikt vara i acceptabel kondition. Detta antagande tillsammans med en förmodad förskjutning mellan befintliga och nya väggreglar leder till kritiska områden i väggen; detta särskilt på den befintliga ytterväggens insida, där risken för avsevärt kallare ytor kan förekomma. En sådan kritisk punkt presenteras i den övre högra sektionen i 26

figur 2. En ytterligare aspekt är att luftfickor med stor sannolikhet kan förekomma mellan den nya och den befintliga väggen. Eftersom trä som material kan böja sig, krympa och spricka med tiden och med avseende på variationer i fukt och temperatur, är det också rimligt att anta det uppstår ojämnheter. Sådana luftfickor kan, tillsammans med lufttrycksdifferenser, leda till luftrörelser av inomhusluft inuti väggen.

En utvärdering av den kvalitativa analysen visar ett antal mekanismer som kan leda till mögeltillväxt i väggen. En kvantitativ probabilistisk analys är rekommenderad för att kunna undersöka väggens framtida funktion och hållbarhet; förslagsvis genom simulering av ytterväggens hygrotermiska tillstånd och med naturligt varierande parametrar.

Applikationsexempel – Kvantitativ probabilistisk analys

En simuleringsmodell av ytterväggen skapas enligt beskrivningen i figur 2 och representerar den mest kritiska punkten för risken till mögeltillväxt. Eftersom en risk också identifierats för luftrörelser inuti väggen, skapas också en modell för detta scenario parallellt. Simuleringarna kommer därmed att göras med två modeller av ytterväggen; en utan uppkommen luftspalt och en modell med en 3 mm luftspalt

mellan den befintliga väggens gipsskiva och den nya väggens isoleringsmaterial.

Tidigare analys visar att fukthalten i inom- och utomhusluften är avgörande parametrar för den framtida prestandan hos ytterväggen. Därför är det värdefullt att utföra en analys med naturliga variationer på utomhusklimat, fuktproduktionen inomhus samt på förväntade ventilationsflöden. Ytterväggen antas vara placerad i Göteborg och i nordlig riktning. Den totala simuleringsprocessen omfattar 500 simuleringar och vid varje simulering beräknas ytterväggens hygrotermiska tillstånd under ett år. Innan varje simulering påbörjas, väljs ett av följande indata för varje varierande parameter: ● 44 år av simulerade väderdata i Göteborg (framtagna av N. Vahid vid SP) ● 417 olika ventilationsflöden från mätningar i Betsi, Boverket ● 10 000 variationer av fuktproduktion i flerfamiljsbostäder (simulerade av artikelförfattaren samt P. Johansson) Genom att utföra 500 simuleringar med varierande klimat, fuktproduktion och ventilationsflöden enligt ovan, ska resultatet representera en godtycklig spridning och utfall av ytterväggens framtida prestanda.

Ett sätt att undersöka risken för mögeltillväxt är att kontrollera den relativa ånghalten (RÅ). Figur 4 visar det årliga Bygg & teknik 2/13

Figur 4: Spridning av årsmedelvärdet för den relativa ånghalten i den punkt i ytterväggen som definierats som kritisk. Den heldragna täthetsfunktionen representerar fallet med en antagen luftspalt inne i väggen och den streckade motsvarar ytterväggen utan antagna luftrörelser.

medelvärdet av den relativa ånghalten i den kritiska punkten för de simulerade fallen av ytterväggen. För att försäkra sig om att mögeltillväxt inte sker, är det praxis att anta 75 till 80 procent som en kritisk nivå för den relativa ånghalten. Detta antagande ger en fingervisningen av hur många av de simulerande fallen som kan antas få problem med mögel inuti väggen.

Figuren visar två olika kurvor; en streckad kurva för fallet utan några luftrörelser inuti väggen och en helsträckad kurva för ytterväggen med en antagen 3 mm luftspalt mellan den befintliga väggens gipsskiva och den nya väggens isolering. Det simulerade fallet med luftrörelser inuti väggen visar sig vara mer riskfyllt än utan luftrörelser, eftersom fler av de totalt 500 simuleringarna resulterar i ett årsmedelvärde av den relativa ånghalten som överstiger 80 procent.

Ett kanske ännu bättre sätt att kontrollera risken för mögel är att använda sig av ett mögeltillväxtindex (Mould Growth Index, MGI), som förutom den relativa ånghalten, även tar hänsyn till temperatur och hur lång tid som den kritiska relativa ånghalten överskrids. Detta index klassificeras med ett tal mellan ett och sex, där ett betyder ingen mögeltillväxt och sex innebär rikligt förekommande. Vid en analys av MGI är det godtyckligt att anse alla värden från två och uppåt som oönskade.

Figur 5 visar en kumulativ fördelning av MGI och föreställer slutvärdet efter en utökad period av tio års analys av den relativa ånghalten, temperatur och tid. Kurvan representerar de 500 simulerade fallen av ytterväggen med en antagen luftspalt.

För den simulerade ytterväggen, med en antagen luftspalt, visar figur 5 att cirka 230 av de 500 simulerade fallen har ett

Figur 5: En kumulativ fördelning av slutlig mögeltillväxtindex efter tio års simulering. Cirka 230 av de 500 simulerade fallen med en antagen luftspalt har ett värde på MGI som är två eller större. MGI klassificeras med ett tal mellan ett och sex, där ett betyder ingen mögeltillväxt och sex innebär rikligt förekommande. Vid en analys av MGI är det godtyckligt att anse alla värden från två och uppåt som oönskade.

Bygg & teknik 2/13

värde på MGI som är två eller högre.

Motsvarande antal är något lägre för de simulerade fallen med ytterväggen utan mellanliggande luftrörelser. Vid en jämförelseanalys mellan den relativa ånghalten och MGI som riktvärde, visar sig båda indikatorer starkt korrelerade och därför kan man utgå från bådadera vid en bedömning av risken för mögeltillväxt.

Sammanfattningsvis kommer 32 procent av de simulerade fallen av ytterväggen att utveckla mögel, motsvarande 43 procent för ytterväggen med luftrörelser.

I en känslighetsanalys att resultatet visar det sig att variationer hos ventilationsflödet har mest betydelse för mögeltillväxten i den valda kritiska punkten. Även fuktproduktionen i inomhusluften har stor betydelse medans valet av klimatår som används i simuleringen har liten påverkan. Detta kan verka naturligt då den kritiska punkten i ytterväggen är placerad på insidan av det ångbromsande skiktet.

Den ekonomiska påverkan, utifall ytterväggen förverkligas på det svenska bostadsbeståndet, kan värderas enligt följande: Först kan man uppskatta antalet byggnader där konstruktionslösningen för ytterväggen kan vara ett troligt alternativ.

Enligt Boverkets rapport om den tekniska statusen i den svenska bebyggelsen, har 20 procent av svenska flerfamiljsbostäder en yttervägg som inte kan tilläggsisoleras från utsidan. Cirka 30 procent av de svenska flerfamiljsbostäder som uppfördes mellan 1960 till 1975 har ett bärande system av betong och trä, enligt Janson, U., Bergren, B., & Sundqvist, H., det vill säga med utfackningsväggar på längsidorna och bärande betongväggar på kortsidorna.

Totalt finns det 111 (34) miljoner kvadratmeter yttervägg i svenska flerfamiljsbostäder varav 20 (4,56) procent av dessa är fuktskadade och i behov av renovering, hävdar ovan nämnda rapport från Boverket. Om man tillsammans appliceras denna statistik kan man anta att 0,66 (0,2) miljoner kvadratmeter yttervägg potentiellt kan energieffektiviseras med den valda renoveringstekniken. Värdena i parentes representerar standardavvikelsen för statistiken.

Kostnad för att reparera ytterväggen med den analyserade renoveringstekniken i utfall av mögeltillväxt uppskattas till 779 till 962 kronor per kvadratmeter plus moms, med hjälp av Wikells Byggberäkningar. Denna kostnad kan appliceras på sannolikheten för att renoveringstekniken förverkligas och risken för mögeltillväxt som tidigare definierats. Den förväntade spridningen av kostnaden för mögeltillväxt inuti väggen presenteras som ett stapeldiagram med tillhörande täthetsfunktion i figur 6 på nästa sida. Det förväntade medelvärdet på kostnaden är 360 miljoner kronor men som täthetsfunktionen visar kan kostnaden blir både lägre eller väldigt mycket högre. Den potentiella kostnaden inkluderar alla berörda bostä27

RAP-Retro. Om detta går att läsa i Bygg & teknik nummer 2/2011. Vidare kan ytterligare information ges om probabilistisk riskbedömning vid renovering av bostäder i artikelförfattarens licentiatavhandling.

■

Referenser

Figur 6: Total uppskattad framtida kostnad för uppkommen mögelskada efter uppförandet av den rekommenderade ytterväggskonstruktionen. Medelvärdet för den beräknade kostnaden är 360 miljoner, sett till hela Sveriges byggnadsbestånd; dock med stora förväntade avvikelser.

der i Sverige och innefattar endast arbetsoch materialkostnaden för att reparera en skadad yttervägg. Övriga materiella kostnader, de boendes hälsopåverkan och så vidare är inte inkluderade i den ekonomiska riskanalysen.

Den slutliga värderingen av riskbedömningen visar att ytterväggskonstruktionen är en riskfylld konstruktionslösning och att de ekonomiska konsekvenserna kan bli stora. Riskerna kan minimeras om ett bra ventilationsflöde kan säkerhetsställas och om fuktproduktion i inomhusluften kan minimeras. Renoveringslösningen skulle kunna förbättras avsevärt om en ångspärr vore placerad närmre insidan av vägen. Det är förstås inte önskvärt att ha två ångbromsande skikt i en yttervägg varför den befintliga väggens gipsskiva och ångbromsande skikt först bör demonteras innan den nya delen av väggen byggs.

Sammanfattning

En byggnad/byggnadsdel påverkas av en mängd faktorer; till exempel inom- och utomhusklimat, brukarbeteende hos de

boende, material egenskaper och beständigheter samt tekniska installationer.

Dessa faktorer varierar och måste därför förväntas avvika från normala beräkningsvärden. En probabilistisk riskbedömning kan ta hänsyn till sådana naturliga avvikelser och därmed generera mer realistiska resultat. Detta underlättar givetvis vid en bedömning av en renoveringsteknik under projekteringsfasen och möjliggör att sämre alternativ, med större sannolikhet, kan plockas bort till förmån för de bättre. En probabilistisk riskbedömning ger också möjligheten att utvärdera de ekonomiska efterföljderna och utifrån den potentiella kostnadsspridningen avgöra om en konstruktionslösning för den tänkta energieffektiviseringen är acceptabelt eller inte.

Liknande intresse för riskbedömning vid energieffektivisering av befintliga bostäder finns även utanför Sveriges gränser. IEA-Annex 55 uppstartades våren 2010 där deltagare från närmare tjugo länder, spridda runt stora delar av världen, deltar och där svenska forskare också är verksamma. Annexet går under namnet

Boverket. (2010). Teknisk status i den svenska bebyggelsen – resultat från projektet Betsi. Karlskrona, Sweden: Boverket.

Boverket. (2010). God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel Resultat om byggnaders fuktskador från projektet Betsi. Karlskrona, Sweden: Boverket.

Janson, U., Bergren, B., & Sundqvist, H. (2008). Energieffektivisering vid renovering av rekordårens flerbostadshus. Malmö/Lund: Avd för Energi och ByggnadsDesign, LTH/ Lunds Universitet Skanska Teknik, FoU/Skanska Sverige AB. Pallin, S. (2012). Probabilistic Risk Assessment of Energy Efficient Retrofitting Techniques – Focus on Multi-family Dwellings and the Effects of Changing Air Movements. Licentiate, Chalmers University, Gothenburg, Sweden.

RAP-Retro. (2011). Annex 55 Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting – Probability Assessment of Performance & Cost (RAP-Retro), from http:// www.ecbcs.org/annexes/annex55.htm.

Stein J., Hagentoft C-E., et al. (2011).

Energieffektivisering – vilka risker finns och hur ska de hanteras, Bygg & teknik, 2/2011.

VVS-Företagen. (2009). Renoveringshandboken för hus byggda 1950–75.

Stockholm: VVS-företagen.

Wikells Byggberäkningar. (2011). Wikells sektionsfakta-ROT 11/12. Tekniskekonomisk sammanställning av ROTbyggdelar. Växjö, Sweden.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

Innovation ger resultat

“Balkarna levereras tillkapade, packade och uppmärkta i önskad dimension och längd för enkelt handhavande på bygget”

www.byggmagroup.se

28

Bygg & teknik 2/13

Samlad kunskap om arbetsmoment för ombyggnad och renovering Dagens byggande ställer höga krav på goda kunskaper och effektiv produktion. Ett sätt att uppnå detta är att involvera produktionspersonalen i planeringen av arbetet på byggarbetsplatsen. När hela personalen involveras i detta skapas förutsättningar för en lärande organisation där medarbetarna kontinuerligt utvecklar sin kunskap och kompetens.

För att en lärande organisation ska kunna fungera krävs system för erfarenhetsåterföring och system för att sprida kunskap inom den lärande organisationen. I denna artikel behandlas behovet av och metoder för att samla kunskap samt de speciella krav som ställs på ombyggnad och renovering.

Det finns ett generellt och kontinuerligt upprustningsbehov inom de flesta byggnadsbestånd, oavsett byggnadsår och aktuell byggnadsteknik. Det är svårt att veta vad som behöver upprustas i olika byggnader förutom det som med förutsägbara intervall behöver bytas då byggnadstekniken varierar geografiskt och mellan olika byggnadsår. Även inom miljonprogrammet förekommer väsentliga skillnader i material och teknik. I ombyggnadsprojekt kan det vara svårare att tillämpa industrialiserade metoder än vid nyproduktion.

Sedan några år finns internetbaserade arbetsinstruktioner på webbplatsen http:// www.ByggAi.se, se figur 1. Dessa är idag främst anpassade för nyproduktion av bostäder och används vid planering och beredning av byggproduktionen men även för utbildning av framförallt arbetsledare och yrkesarbetare. Informationen är fritt tillgänglig för hela byggsektorn. Endast

Artikelförfattare är Mats Persson, universitetslektor i byggteknik vid Malmö högskola.

Bygg & teknik 2/13

stora organisationer har resurser att bygga upp liknande kunskapsbanker som då endast är tillgängliga inom den egna organisationen. Med start i år publicerar Sveriges byggindustrier Byggarbetsplatsens teknikhandbok. Det är ett exempel på att branschen tar ansvar för att öka kunskapsnivån.

Genom att ta fram särskilda arbetsinstruktioner för ROT-arbeten som kompletterar de befintliga arbetsinstruktionerna på ByggAi.se kan byggbranschen få ett mer anpassat underlag för planering och utbyte av erfarenheter om effektivare metoder vid till exempel ombyggnadsåtgärder. Arbetsinstruktioner för ombyggnad kan vara särskilt viktiga för att: ● underlätta identifiering och sanering av miljöstörande material och därmed minska spridning samt exponering i arbetsmiljön. ● minska arbetskostnadens del av totalkostnaden vid renoveringsarbeten som vanligen är avsevärt högre än vid nyproduktion. ● upprätta tillförlitliga tidplaner vid renoveringsarbeten där det är viktigt att hålla nere tider och kostnader samt ta hänsyn till kvarboende hyresgäster.

Med anledning av nya krav på, och riktlinjer för, energianpassad fastighetsförvaltning och hållbart byggande är det naturligt att kraven på byggande av lågenergihus samt att renoverings- och ROT-åt-

Figur 1: Kunskap om olika byggmetoder finns samlade på hemsidan www.ByggAi.se (till vänster) och i Byggarbetsplatsens teknikhandbok (nedan).

gärder (Rivning, Ombyggnad, Tillbyggnad) överlag får mycket större fokus.

Arbetsinstruktioner och arbetsberedning

Arbetsinstruktioner är ett praktiskt användbart och pedagogiskt verktyg för arbetsberedning och utbildning i syfte åstadkomma en effektiv produktion, undvika arbetsskador och olycksfall på såväl kortare som längre sikt. I arbetsberedningen läggs grunden till genomförandet.

För att uppnå det önskade resultatet ska val av utförandemetod, arbetskraft, mate29

Figur 2: Utifrån de krav som ställs på ett byggnadsverk finns olika metodalternativ som påverkas av arbetskraft, material, maskiner och hjälpmedel.

rial, maskiner och hjälpmedel ske i arbetsberedningen. Allt ska baseras på de krav som finns från beställare och samhälle beträffande kvalitet, miljö, säkerhet m.m. Förutsättningarna för arbetsberedningar skiljer sig åt och det är viktigt att alltid anpassa genomförandet till det enskilda projektet, se figur 2.

De fördelar som uppnås med arbetsberedning är framförallt att arbetet går smidigare och genomförs på ett säkrare sätt med avsett resultat. När allt är förberett i förväg behöver det inte uppstå onödiga avbrott i arbetet och färre problem uppstår. Ett effektivt sätt att förbereda ett arbetsmoment är att använda sig av erfarenhetsåterföring bland annat genom arbetsinstruktioner för att ta fram arbetsberedningar. Framförallt vid långa serier kan många onödiga arbetstimmar undvikas.

Krav som ställs vid renovering

Långtifrån alla ROT-åtgärder utförs som större entreprenader. Många handlas upp på ramavtal och utförs var för sig av olika entreprenörer. Metoder samt metodspecifika förutsättningar vid utförandet är i stort desamma oavsett upphandlingsform.

När flera åtgärder sammanförs i ett och samma ombyggnadsprojekt uppkommer svårigheter kring planering och samordning. Större ombyggnader ger bättre möjlighet att använda resurser, till exempel ställningar och redskap samt olika yrkeskompetenser, på ett mer effektivt sätt.

Viktigt att belysa är att en ombyggnadsprocess har så pass skilda förutsättningar i förhållande till en nybyggnadsprocess att särskilda krav ställs på planering, kompetens och flexibilitet! Detta gäller inte bara rivningsmomenten, utan även det faktum att byggnadsarbetena inte följer samma ”kronologiska” ordning som nyproduktion samt att varje ombyggnadsprojekt har sina specifika förutsättningar – såväl kända som kända okända och helt okända!

Upphandling. Eftersom det finns så många osäkra förutsättningar vid ombyggnader, till exempel fuktskador och 30

hälsofarliga material, bör beställarna bli bättre på att upprätta beskrivningar, samt att upphandla och driva ombyggnadsarbeten.

Entreprenörerna anser att förfrågningsunderlagen och bygghandlingarna bör bli bättre. Problemen med handlingarna är bland annat: ● relationshandlingar stämmer inte eller saknas. ● mått i handlingar saknas eller stämmer inte. Till exempel kan fönstermåtten i äldre hus variera så att fönstren måste mätas var för sig. ● miljöinventeringar är dåligt utförda eller inte alls, trots uppenbara risker. ● dålig kunskap om befintliga konstruktioner och material samt underhållsstatus på byggnad, till exempel ofullständig inventering av miljöfarliga material.

Samtidigt som entreprenörerna vill att beställaren ska redovisa alla fakta om projektet i bygghandlingar vill de också kunna medverka i ett tidigt skede i ombyggnader och anser att det leder till både bättre kvalitet i arbetet och lägre kostnader totalt för beställaren. För anbudsgivare är det mycket viktigt att bilda sig en uppfattning om byggprojektets omfattning på plats. Mer omfattande undersökningar krävs ofta. ”Ett bra anbud och ett smidigt genomförande kräver: Bra tekniskt underlag, besök på plats, mycket noggrann planering samt erfarenhet.”

Inventeringar. Oavsett entreprenadform ska någon utföra eller upphandla projektering, statusinventering och miljöinventering. Bättre och mer omfattande inventeringar innan upphandling genomförs ger bättre förutsättningar för anbud.

En fråga som diskuterats i olika projekt är hur långt bör beställaren gå i sin strävan att få ett så komplett och korrekt förfrågningsunderlag som möjligt. Vad är realistiskt och lönsamt?

Hur, vad och hur mycket som ur utförandeperspektiv är motiverat att undersöka och analysera i ett tidigt skede av ett projekt kan vara svårt för beställaren eller en

konsult att avgöra. Det är inte alltid vare sig möjligt – eller motiverat – att genomföra alltför ingående inventeringar före projektstart. Det kan vara mer ekonomiskt att ta prover under projektets gång och t o m att rationalisera bort provtagning då entreprenören anser att det är tidsmässigt och ekonomiskt bättre att klassa hela rivningsmoment som hälsooch miljöfarliga.

Projektering. Vid projektering av ombyggnader kan det vara problematiskt att anpassa till moderna krav och regler i äldre byggnader och att bevara god byggnadsfysik efter till exempel tilläggsisolering, tätningsarbeten och förändringar i ventilationen. Intervjuade entreprenörer ansåg att viktig kunskap om äldre hus och byggnadstekniker ibland saknas hos ombyggnadsprojektörer och att projektörerna bör göra bättre inventeringar på plats innan handlingar upprättas till exempel för mätningar och statusinventeringar så att entreprenören har bra underlag för kostnadsberäkning och inför upprättandet av korrekta håltagningsritningar.

Det är en fördel att genomföra allt arbete som smutsar ner och forsla bort rivningsmaterial tidigt i renoveringsprojekt.

När hyresgästerna inte är kvarboende bör bygghandlingarna vara helt klara för rivning och håltagning så att detta kan göras på en gång innan byggnadsarbetena påbörjas. Ett problem kan vara att handlingarna för till exempel håltagning inte stämmer med verkligheten och då krävs fortfarande viss flexibilitet i utförandet.

Hantering av kunskap

Det finns många bra utredningar och rapporter som inte alla känner till. Det finns alltså brister i byggsektorns Knowledge Management. Rapporter skrivs ofta till finansiärer för att förklara genomförandet för andra utredare och forskare med syftet att avrapportera det utförda arbetet (se vänstra pilen i figur 3 – Externalisering).

För att information och kunskap ska vara tillgänglig för användare på byggarbetsplatser och fungera att ta till sig (se högra pilen i figur 3 – Internalisering) krävs att informationen och kunskapen är bearbetad och anpassad (se övre pilen i figur 3 – Kombinering/bearbetning). Arbetsinstruktioner enligt www.ByggAi.se är exempel på bearbetat information som görs lätt tillgänglig för användare på byggarbetsplatser.

Slutsatser

Det råder viss kompetensbrist och bedöms finnas förbättringspotential för att upphandla, projektera och genomföra ombyggnadsarbeten. Nyttan av att dokumentera olika arbetsmoment och utföranden finnas både inom arbetsberedning i projekt och inom utbildning. Dokumentation av erfarenheter bedöms på sikt också kunna effektivisera upphandlingen av ombyggnadsprojekt.

Bygg & teknik 2/13

Figur 3: Kommunikationsformer enligt SEKI (Samtal/samverkan – Externalisering – Kombinering/bearbetning – Internalisering).

Ombyggnadsprojekt är inte lika ”standardiserade” som nyproduktion. Det är därför viktigt att ta fram arbetsinstruktioner som kan anpassas till de särskilda förutsättningarna som råder vid just ombyggnader. De exempel som dokumenteras i arbetsinstruktioner ska utformas så att de kan appliceras och användas även i andra projekt med liknande åtgärder men kanske med andra förutsättningar.

Arbetsinstruktioner för ombyggnader kan bidra till att fylla en del av kunskapsbehovet och bör behandla både bakgrundsinformation, underlag för planering, inklusive samordning med andra arbeten, och en beskrivning av utförande av arbetsmomentet. Behovet av arbetsinstruktioner för ombyggnads- och ROT-åtgärder bedöms inte påverkas av olika förvaltningsstrategier i olika bostadsbolag

eller av vilken typ av upphandlingsform som är aktuell. Oavsett om åtgärden ingår som en del i ett större ombyggnadsprojekt eller utförs på ramavtal så ska den genomföras enligt samma instruktion.

Nya arbetsinstruktioner för renoveringsarbeten bör i lämpliga delar ta upp: ● Hänsyn till byggnadsår och särskilda tekniska förutsättningar ● Arbetsmiljö och säkerhet ● Identifiering av hälsofarliga ämnen ● Rivningsmoment ● Metodbeskrivningar ● Särskild fokus på detaljutföranden och riskkonstruktioner, till exempel risker för otätheter och köldbryggor ● Logistik ● Kontrollplan ● Hänsyn till boende och pågående verksamheter i byggnad ● Informationsbehov till boende ● Kvarboende hyresgäster: Anordningar, hänsyn, information etcetera.

■

Litteratur

Byggarbetsplatsens teknikhandbok (2013) Sveriges Byggindustrier.

Persson, Mats (2012) Arbetsberedning med www.ByggAi.se, Sveriges Byggindustrier FoU-Syd. Persson, Mats & Sigfrid, Lotta (2013) Renoveringsarbeten i miljonprogrammet med www.ByggAi.se – förstudie. Malmö högskola.

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser.

Granabsystemet är certifierat och typgodkänt.

Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm.

Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Bygg & teknik 2/13

31

Riksbyggens Renoveringsverkstad Det befintliga flerbostadshusbeståndet i Sverige inrymmer cirka två och en halv miljoner lägenheter, SCB (2011), medan den årliga nyproduktionen de senaste tjugo åren uppgår till 10 000 till 30 000 lägenheter, SCB (2012), (det vill säga runt en procent av den totala volymen). Åtgärder i befintlig bebyggelse är därför nödvändiga för att samhällets mål beträffande minskad energianvändning ska kunna nås.

Det finns också ett nationellt miljömål att sänka energiförbrukningen med tjugo procent fram till 2020 (från 1995 års nivå).

Figur 1: Energiförbrukning per kvadratmeter avseende uppvärmning och varmvatten under åren 1995 till 2009, Energiindikatorer (2011).

alla föreslagna åtgärder är: ”Hur påverkas min månadsavgift om vi genomför åtgärden”. En stabil och helst oförändrad månadsavgift är något som många bostadsrättsinnehavare ser som mycket viktigt. Åtgärder som är självfinansierade har sålunda en stor chans att tas av styrelse och stämma. En åtgärd avseende exempelvis energibesparing, där den ekonomiska besparingen är större än ränta och amortering på investeringen har stor chans att gillas av föreningens medlemmar. En åtgärd kan också ge ett förbättrat resultat om den innebär att underhållsintervallet förlängs för fastigheten.

32

Biobränslen, torv

El Oljeprodukter

Artikelförfattare är Tord af Klintberg och Folke Björk, Avdelningen för Byggnadsteknik, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.

En bostadsrättsförening kan också anses vara en mycket stabil organisation. Om det finns ägare till alla bostadsrätter så finns det ingen anledning till att bostadsrättsföreningen kommer att ha obegränsad livslängd. Detta gör att det lämpar sig väl för att genomföra investeringar med mycket lång livslängd. En bostadsrättsförening har också en förhållandevis ”liten” ekonomi som gör att den blir ett bra sammanhang för att undersöka en energibesparande åtgärd i. Det finns också ibland ett personligt engagemang och föredömen för praktiskt arbete med energibesparing i bostadsrättsföreningars fastighetsförvaltning. Övriga bränslen

TWh

Energianvändningen per kvadratmeter mellan 1995 till 2010 har minskat med drygt femton procent med avseende på uppvärmning och varmvatten, se figur 1.

Detta ska jämföras med figur 2 som visar på en liten höjning av den totala energiförbrukningen mellan 1970 till 2010.

Det som inte ingår i figur 1 är förbrukning avseende fastighet och hushållel, som alltså bör ha stigit.

Det bedrivs ett omfattande energispararbete ute bland fastighets och förvaltningsbolag. Det är dock ganska sällan som olika åtgärder utvärderas ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Bostadsrätter. En bostadsrättsförening ska tillhandahålla bostäder och förvalta den ingående fastigheten åt sina medlemmar. Samtidigt ska föreningen främja medlemmarnas ekonomiska intressen avseende fastigheten. Styrelsen som väljs av stämman årsvis har ansvar för fastighetens skötsel och löpande ekonomi. Ekonomin står alltså i centrum för bostadsrättsföreningen och en vanlig fråga inför

Energiåtgång uppvärmning varmvatten Atemp/m² år

Fjärrvärme

Figur 2: Den totala energianvändningen 1969 till2010 inom fastighetssektorn, alltså uppvärmning, varmvatten, fastighets och hushållsel, Energiläget (2011).

Bygg & teknik 2/13

Riksbyggen. Riksbyggens huvudsakliga verksamhet är att driva förvaltning för de bostadsrättsföreningar som är anslutna. Det finns då 1 700 stycken Riksbyggenföreningar som har antagit Riksbyggens stadga, dessutom omkring 400 som har tillkommit under 1980-, 1990- och 2000-talen. Det totala antalet har varit tämligen stabilt under åren. Dessutom har Riksbyggen ett bestånd av hyresfastigheter, vilket omfattar cirka 3 500 hyreslägenheter. Riksbyggen har en hög kompetens avseende ombyggnad och förvaltning av sina föreningar och har på så sett möjlighet att ligga i framkant med avseende på energisparåtgärder.

Syfte

Projektet Riksbyggens Renoveringsverkstad ska lyfta fram goda exempel på renoveringsinsatser som bidrar till en energibesparing på tjugo procent fram till 2020.

De goda exemplen ska fungera som piloter och förebilder för andra bostadsrättsföreningar i planering av och beslut om renoveringsåtgärder. Studien ska också motivera och stödja ett gott planerat underhåll och arbetet ska vara kopplat till verkliga projekt. Vidare har målet för projektet blivit att arbeta fram processer och förslag som ska kunna implementeras i Riksbyggens styrdokument. I denna artikel redovisas några av dessa ”Goda exempel”.

Förutsättningar

Energisystem. Arbetet gäller besparingsåtgärder avseende belysning, ventilation, klimatskalet, energiförsörjningen, värmesystemet och tappvattenförbrukningen.

Gränserna mellan de olika systemen kan ibland vara oklara, en frånluftsvärmepump som tar energin ur frånluften och tillför den till varmvattnet eller till värmesystemet kan sägas ingå i tre system.

Ekonomisk redovisning. Vi har valt att visa hur olika energibesparande åtgär-

der påverkar resultatet för bostadsrättsföreningen. Vi har då konsekvent avstått från att räkna på eventuell pay off-tid, som är den tid det tar för en årlig kostnadsminskning att väga upp en kostnad för en åtgärd. En kort pay off-tid förefaller då att ge hög lönsamhet, men en bostadsrättsförenings styrelse kan avstå från att genomföra mer långsiktiga åtgärder därför att pay off-tiden är lång. Styrelsen kan då tänka: ”Varför ska vi genomföra något med en pay off-tid på fem till tio år, då kanske vi har flyttat”. En energibesparande investering kan ha en lång teknisk livslängd och alltså en lång möjlig amorteringstid. Därmed kan åtgärden ge en energibesparing, som ekonomiskt överstiger både amortering och ränta och ge ett bostadsrättsföreningen överskott även från första året.

Goda exempel

Här presenteras åtta av totalt tretton Goda exempel framtagna i rapporten Riksbyggens Renoveringsverkstad. I rapporten redovisas ekonomiska och koldioxidkonsekvenser för olika energibesparande åtgärder. Dessa exempel handlar om frånluftsfläktar, fasadisolering, fönster, vattenbesparing, värmeinjustering, styr och regler, ventilation, trapphusbelysning, frånluftsvärmepump och roterande värmeväxlare.

Ur ett ekonomiskt perspektiv presenteras besparingen både för första året samt den totala besparingen. Det kan ju vara intressant för bostadsrättsföreningen att veta om man går med ”vinst” med åtgärden redan från första året eller ej.

Frånluftsfläktar. Byte av frånluftsfläktar genomförs framför allt för att förbättra ventilationen, vilket är mycket viktigt ur ett hälso och komfortperspektiv.

De nya fläktarna drar dessutom mindre elektricitet än vad äldre fläktar gör. I och med att de är temperatur och tryckstyrda så drar de ut mindre varmluft under kalla dagar. Den besparingen är svårare att de-

tektera. I exemplet nedan så redovisas endast besparingen avseende el.

Skövdehus 9. Bostadsrättföreningen Skövdehus 9 äger fastigheterna Mossagården i Skövde. Fastigheten består av fyra hus med 68 lägenheter. Husen byggdes 1955 till 1957 och gjorde en stor renovering 1989 till 1990, med badrumsrenovering, stambyte och fönsterbyte. Klimatskalet i övrigt är putsade lättbetongytterväggar samt vindsbjälklag av betong, som har överliggande isolering. Husen ventileras med frånluftsfläktar genom don i kök och badrum. Tilluften kommer in genom spaltventiler i sovrum och vardagsrum. Energiförbrukningen är cirka 180 kWh/m² år BRA. Frånluftsventilationen drevs tidigare av fyra stycken remdrivna centralfläktar.

Vidare så var ventilationskanalerna något igensatta och tilluftsventilerna gav inte tillräckligt med tilluft, vilket orsakar undertryck i lägenheterna och ojämn ventilation. År 2008 installerades nya direktdrivna med temperatur och tryckreglering. Den tekniska livslängden för de nya fläktarna är beräknad till tjugo år. Samtidigt rensades ventilationskanalerna och nya tillluftsventiler monterades. Investeringen kostade knappt 118 000 kronor inklusive moms och gav en besparing på drygt 21 MWh per år. Föreningen sparar netto drygt 10 000 kronor redan under det första året och totalt knappt 400 000 kronor över hela tjugoårsperioden Besparingen med avseende på koldioxid blev inte så stor, vilket mycket beror på att elleverantören levererar koldioxidsnål el.

Vattensparande åtgärder. Tekniskt sett så innebär åtgärden att vattenflödet stryps genom snålspolande munstycken och att luft blandas in i vattnet. Tanken med den senare åtgärden är att det går mindre mängd vatten men att ”trycket och flödet” ändå upplevs som högt. Åtgärder som minskar vattenförbrukningen förefaller

Figur 3: Byggnadens energisystem, IVA (2012).

Bygg & teknik 2/13

33

vara mycket lönsamma, men de måste underhållas över tid. Nytillkommande ägare måste informeras så att även nya kök och badrum blir försedda med lämpliga don. Om några medlemmar tar bort de snålspolande installationerna så kan det i förlängningen inverka på sammanhållningen i föreningen. Här följer två föreningar som har lyckats med denna besparing.

Mariestadshus 7. Bostadsrättföreningen Mariestadshus 7 består av två hus med 64 lägenheter och en lokal, husen byggdes 1957 och genomförde en stor renovering 1995 till 1996. Då gjordes en badrumsrenovering med stambyte och fönsterbyte till tvåglasfönster med energiglas i yttre bågen. Klimatskalet i övrigt är putsade lättbetongytterväggar samt vindsbjälklag av betong, som har överliggande isolering på minst 20 cm. Husen ventileras med självdragsventilation genom don i kök och badrum, tilluften kommer in genom spaltventiler i sovrum och vardagsrum. Energiförbrukningen är knappt 150 kWh/m² år BRA. Befintliga blandare kompletterades 2007 med snålspolande utrustning på samtliga tappställen. Åtgärden kostade knappt 50 000 kronor inklusive moms och den tekniska livslängden antas vara minst tio år. Vattenförbrukningen sjönk från 4 479 till 3 464 m³, detta räknat som snitt på förbrukningen tre år innan och tre år efter åtgärden. Besparingen blev alltså drygt 1 000 m³. Varmvattenförbrukningen kan antas ha minskat med cirka 300 m³. Eftersom det går åt cirka 64 kWh för att värma upp en kubikmeter varmvatten så är energibesparingen cirka 20 MWh per år. Kallvatten kostar knappt 18 kronor per kubikmeter och fjärrvärmen 712 kronor per MWh, allt inklusive moms, vilket gör att första året sparas netto 23 000 kronor. Nettobesparingen under den tekniska livslängden så blir 250 000 kronor om prisökningen på vatten och fjärrvärme hålls till en respektive två procent per år.

Fasadisolering. Fasadisolering är en vanligtvis dyr åtgärd, men tilläggsisolering kan förbättra U-värdet väsentligt. En tegelvägg byggd med 50 cm solitt tegel har ett U-värde på 1 W/m²K. Om en sådan vägg isoleras med 5 cm mineralull går Uvärdet gå ner till cirka 0,4 W/m²K, alltså mer än halveras, ofta är det dock svårt att räkna hem åtgärden ekonomiskt. För Ystadshus 6 gick dock fasadisoleringen att räkna hem precis, för det första för att det var tvunget att åtgärda fasaden ändå, för det andra för att avskrivningstiden är tämligen lång.

Ystadshus 6. Bostadsrättföreningen Ystadshus 6 består av sex hus med 76 lägenheter och en lokal med en total area på, 5 339 m² BRA. Husen byggdes 1974, husen ventileras med frånluftsfläktar från badrum och kök, tilluften kommer in genom spaltventiler i sovrum och var34

dagsrum. Gavlarna och ena långsidan var byggda utifrån och in enligt: tegelfasad, luftspalt, cellplastskiva, 95 mm reglar med mellanliggande stenullsisolering och gipsskivor. Den motstående långsidan var täckt med träpanel. Väggarna var tidigare felkonstruerade på så sett att: ● Tegelväggen läckte tämligen mycket regnvatten. ● Luftspalten existerade inte på många ställen så fasadteglet låg dikt an mot cellplastskivan. Regnvattnet kom då att rinna längs cellplasten. ● När regnvattnet kom ner mot den gjutna bottenplattan så rann det vidare in i huset på grund av att nödvändig vattenavledning var felkonstruerad. ● Både tegellångsidans och gavelväggarnas fasadtegel var dessutom drabbade av frostsprängning.

Detta hade till följd att fukt tog sig in i tegelytterväggarna. Dessutom var väggarna inte täta för luftrörelser, vilket innebär sämre funktion på stenullsisoleringen samt rent drag. Det saknades också drevning kring ytterdörrar.

De skadade tegelväggarna åtgärdades på följande sätt: Fasadteglet och den bakomliggande cellplastskivan revs. Väggarna isolerades med ytterligare 95 mm stenull, utanpå isoleringen sattes utegips, luftspalt putsbärande skiva och puts. Utseendemässigt gick husen från att vara tegelhus till att bli putsade hus, den putsbärande skivan och putsen är tunnare, vilket gör att den extra isoleringen ”får plats” på samma bottenplatta. Åtgärden genomfördes 2010, allt kostade 9,1 miljoner kronor inklusive moms varav 3,2 miljoner beräknas gå på tilläggsisoleringens konto. Tillläggsisoleringen borde kunna fungera lika länge som husen så 50 år är satt som teknisk livslängd.

Energiförbrukningen gick ner från ett snitt från åren 2007 till 2009 på 851 MWH till år 2011 på 704 MWh, klimatkorrigerade värden. Snittkostnaden per MWh ligger på 543 kronor 2011. Dessa siffror behöver naturligtvis följas upp med värden från 2012 och 2013 för att ge mer säkra siffror, men den aktuella kalkylen visar på en besparing på sjutton procent. Det kan låta högt men förmodligen samspelade rent drag samt fuktiga väggar till att de ursprungliga väggarna hade en dålig funktion. Föreningen får en ökad kostnad på 130 000 kronor det första året, men över hela den tekniska livslängden ger åtgärden en nettobesparing på cirka 300 000 kronor. Kalkylen är naturligtvis mycket känslig med avseende på ränta och energipris. Detta exempel visar att det är svårt att räkna hem en tilläggsisolering av en fasad.

Styrsystem. De flesta av Riksbyggens bostadsrättsföreningar har datoriserat sina undercentraler och här är en ekonomisk kalkyl på åtgärden.

Ekebo. Bostadsrättföreningen Ekebo består dels av ett gammalt hus från 1800-

talet och tre nya hus byggda under 1990talet, totalt har föreningen 45 lägenheter.

1800-talshuset har en samlingssal och fyra lägenheter, huset är putsat med tjocka tegelväggar, tvåglasfönster och lösullsisolering på vinden. De nya husen har väl isolerade putsade fasader, treglasfönster samt lösullsisolering på vinden. År 2010 installerades ett nytt datoriserat övervakningssystem för värmeanläggningen. Detta gjordes med en förhoppning att fjärrvärmeförbrukningen skulle gå ned med cirka tio procent. Investeringen kostade knappt 90 000 kronor inklusive moms och har en teknisk livslängd på cirka tjugo år. Den uppmätta förbrukningsminskningen blev drygt nio procent, räknad på klimatkorrigerad förbrukning, två år före respektive efter åtgärden. Föreningen sparar netto cirka 650 000 kronor över hela den tekniska livslängden och 24 000 kronor redan det första året.

Ventilationsåtgärder. Mariestadshus 11. Bostadsrättföreningen Mariestadshus 11 byggdes 1986 och består av tre byggnader av souterrängkaraktär med 89 lägenheter. Ytterväggarna består av fasadtegel med bakomliggande stenullsisolering. Husen har treglasfönster och vindsbjälklaget är tilläggsisolerat och en del av vinden har lägenhetsförråd. Energiförbrukningen är drygt 80 kWh/m² år BRA, fjärrvärme och el köps från Mariestad Töreboda Energi AB. Mariestadshus 11 hade problem med sin ventilation. Vissa lägenheter hade ingen ventilation alls medan andra upplevdes som dragiga. Husen ventilerades med FTX, (frånluft, tilluft och värmeväxlare), men med gamla värmeväxlare med dålig verkningsgrad. Dessutom hade man en datorstyrning i undercentralen som inte fungerade optimalt. Utmaningen var att förbättra husens ventilation samt den tekniska styrningen och samtidigt spara energi.

2007 byttes de gamla värmeväxlarna, som ingick i ventilationssystemet, till nya roterande värmeväxlare. Samtidigt justerades ventilationens luftflöden så att de blev mer ändamålsenliga. En nackdel med roterande värmeväxlare är att luktproblem kan förekomma. Till exempel kan doft av matos ta sig in i tilluften. I detta fall har detta åtgärdats dels med kolfilter, dels genom en ordentlig inventering av alla ventilationsdon. Några av dessa don befanns då vara igensatta, vilket orsakade obalans i systemet. Nu kan viss lukt förekomma sporadiskt, vilket är en indikation på att det är dags att byta filter igen. Samma år, det vill säga 2007, monterades en ny datamodul i undercentralen för att ge en bättre styr- och reglerfunktion.

Den tekniska livslängden kan antas vara tjugo år för både värmeväxlare och datamodulen. Föreningen sparar drygt 130 MWh av fjärrvärmen per år med åtgärden. Första året sparar föreningen Bygg & teknik 2/13

drygt 30 000 kronor, totalt över hela tjugoårsperioden gör föreningen en besparing på drygt 1,3 miljoner kronor.

Falköpingshus 6. Bostadsrättföreningen Falköpingshus 6 består av sex hus, fem trevåningshus och ett tvåvåningshus med totalt 96 lägenheter. Husen byggdes 1968 och det har gjorts fönsterbyten till treglasfönster i etapper. Klimatskalet i övrigt är isolerade lätta ytterväggar, täckta med fasadtegel samt vindsbjälklag av betong, som har överliggande lösullsisolering i krypvinden.

Husen ventilerades tidigare med remdrivna frånluftsfläktar genom don i kök och badrum. Tilluften kom in genom spaltventiler i sovrum och vardagsrum. Energiförbrukningen är knappt 170 kWh/m² år BRA. Falköpingshus hade problem med sin ventilation, vissa lägenheter hade ingen ventilation alls medan andra hade alldeles för hög ventilation med lägenheter som upplevdes som dragiga. Föreningen hade också fått underkänd OVK, varför åtgärden inte utfördes primärt som en energisparåtgärd. Sammanlagt gjordes fem olika åtgärder, det var: ● Montering av nya tilluftsventiler bakom radiatorer. ● Montering av spisfläktar i samtliga lägenheter. ● Injustering av frånluftsflöden. ● Montering av fuktstyrda frånluftsdon i badrum. ● Montering av tryck och temperatur styrning på frånluftsfläktar.

Den tekniska livslängden på dessa åtgärder kan sättas till tjugo år. Dessa åtgärder förbättrar primärt ventilationen, men ger också en besparing med avseende på fjärrvärmen. Förbrukningen sjönk i snitt 186 MWh, räknat på tre år före och tre år efter åtgärden. Det ekonomiska resultatet blev att föreningen får extra kostnader på 9 000 kronor första året, men sparar knappt en miljon över hela den tekniska livslängden.

Frånluftsvärmepump. Karlshamnshus 11. Bostadsrättföreningen Karlshamnshus består av tio i stort sett identiska sjuvåningshus med 347 lägenheter och två lokaler byggda 1968 till 1971. Ytterväggarna består av en tegelfasad med tio centimeter isolering innanför samt betongstomme. Det finns också utfackningsväggar vid balkongpartier. De finns treglas träfönster som är installerades på 1990talet. Vindsbjälklag är isolererat med 30 till 40 centimeter lösull.

Husen ventileras med frånluftventilation, som är kopplad till en fläktkammare, från don i kök och badrum. Tilluften kommer in genom spaltventiler i sovrum och vardagsrum och radonhalten är låg. Energiförbrukningen är drygt 160 kWh/m² år BRA. Karlshamnshus 11 vill få ner kostnaderna för varmvattnet och för uppvärmningen i huset och överväger att installera frånluftsvärmepump på alla sina Bygg & teknik 2/13

hus. Då föreningen består av tio liknande byggnader gjordes ett försök med värmepump. Två hus förseddes med mätare avseende el och fjärrvärme. I provhuset monterades även en frånluftsvärmepump.

Dessutom byttes tilluftsdon samt radiatortermostater. Vidare ställdes rumstemperaturen in på 22 grader. Åtgärden kostade 925 000 kronor inklusive moms och den tekniska livslängden antas vara minst tjugo år. Den totala fjärrvärmeförbrukningen ligger 203 MWH lägre i huset med frånluftsvärmepump, medan elförbrukningen ligger 21 MWH högre. En närmare analys visar att värmen till varmvattnet ligger 171 MWh lägre i provhuset jämfört med referenshuset (39,5 jämfört med 213,5 MWh). Fjärrvärmeförbrukningen avseende värme ligger 32 MWh lägre (187 mot 155 MWh).

Totalt sparar bostadsrättsföreningen enligt kalkylen knappt 1,4 miljoner kronor under tjugo år första året är besparingen 30 000 kronor.

Trapphusbelysning. Tuvehus 7. Bostadsrättsföreningen Tuvehus 7 består av nio hus byggda 1971 till 1973. Ytterväggarna i husen är av tegel med tvåglasfönster. Vindsbjälklaget är av betong med lägenhetsförråd. Husen ventileras med frånluftsfläktar genom don i kök och badrum. Tilluften kommer in genom spaltventiler i sovrum och vardagsrum. Energiförbrukningen är på knappt 140 kWh/m² år BRA. Trappbelysningen var lysrör som ständigt stod på. Denna byttes till lysdiodbelysning med närvarobrytning i alla arton trapphus. Belysningen går nu kontinuerligt med femton procent effekt och ökar till full styrka när någon går in i trapphuset. Åtgärden var färdig i början av 2012 och besparingen har följts endast under ett knappt år, vilket gör att nedanstående kalkyl behöver följas upp.

Den tekniska livslängden för den nya installationen är beräknad till tjugo år. Investeringen kostade 500 000 kronor inklusive moms och ger en besparing på cirka 175 MWh/år. Genom åtgärden sparar föreningen netto 130 000 kronor första året och totalt under tjugo år ligger besparingen på drygt fyra miljoner under förutsättning att räntan ligger på cirka fyra procent och att elpriset går upp tre procent per år. Föreningen har inte genomfört andra större energibesparande åtgärder under senare tid, vilket gör att man kan anta att nedgången i elförbrukning verkligen beror på belysningsbytet. Besparingen med avseende på koldioxid är mycket liten, detta beror på att elleverantören Luleå Energi redan från början har mycket låg koldioxidemission per kilowattimme.

Fönster. En vanlig energisparåtgärd är att förse fönster med nya tätlister och detta är vanligtvis en lönsam åtgärd. Risken är dock i ett självdrags- eller ett frånluftshus att ventilationen blir lidande med underkänd OVK som följd. En annan

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 48.

Fråga (5 p) För ventilation finns en mycket allmän princip som gäller för olika föroreningar och även för vattenånga. Skriven som en ekvation ser det ut så här: B Halten inne = A + –– C Halten inne är detsamma som koncentrationen av något i inneluften, till exempel med enheten g/m³.

Vad står A, B respektive C för i ekvationen ovan?

Vilka två olika förutsättningar måste vara uppfyllda för att ekvationen ska stämma bra?

aspekt på träfönster är att de bör målas med ett intervall på cirka åtta år för att undvika röta, underhållsintervallet ändras drastiskt om fönstren kläs med plåt.

Göteborgshus 14. Denna åtgärd genomfördes av bostadsrättsföreningen i egen regi och Riksbyggen har inte total insyn i projektet. Eventuellt är inte tilluften säkrad genom fönsterventilerna och detta skulle kunna medföra en sämre ventilation. Om ventilationen skulle behöva vara bättre så skulle antagligen besparingen vara lägre. Kalkylen har alltså några osäkerheter, fast förmodligen är åtgärden lönsam ändå.

Göteborgshus 14 med 278 lägenheter ligger i Annedals församling i Göteborgs kommun och färdigställdes 1952. Tegelhusen är byggda med ytterväggar med dubbel skalmur, i det här fallet fasadtegelluftspalttegel, ibland finns det även lättbetong innanför teglet. Fasaderna är vind och regnutsatta och cementbruket har blivit utlakat med sämre styrka som följd. Husen har betongbjälklag, detta gäller även för vindsbjälklaget, som är 35

oisolerat, vilket medför att de översta lägenheterna blir kalla vid låga utetemperaturer.

Om fönster är dåligt isolerade så kan upp till 35 procent av energiförlusten gå genom dessa. Besparing kan ske dels med nya tätlister, dels genom att tvåglasfönster kan bytas till treglasfönster, gärna isolerrutor med ädelgas eller genom att ett glas byts till lågemissionsglas. En nackdel med bra isolerade fönster är att det vid vissa väderleksförhållanden kan bildas imma på fönstrens utsida. Det brukar anses vara alltför dyrt att byta fönster ur ett rent energisparperspektiv, utan detta görs när de gamla fönstren är ”slut”. Göteborgshus 14 stod inför valet att fortsätta måla sina fönster enligt underhållsplanen eller att beklä sina fönster med en aluminiumprofil.

Enligt underhållsplanen skulle alla fönster målas med ett intervall på åtta år och 2009 fanns en offert på cirka 3,5 miljoner kronor inklusive moms för detta arbete. Dessutom var cirka femton fönster rötskadade och behövde ersättas till en kostnad av cirka 160 000 kronor. Alternativet med inklädnad innebär att allt yttre fönstervirke kläs in med aluminium och att den yttre bågen förses med lågemissionsglas. Dessa fönster uppskattades då få en hållbarhet på över 30 år. Entreprenören kan hänvisa till referensprojekt som är tjugo år gamla. Åtgärden kostade i sin

helhet, inklusive bytet av rötskadade fönster, 4,2 miljoner kronor.

I och med att fönstren fick nya tätlister och att den yttre glasrutan byttes till ett lågemissionsglas så sänktes energiförbrukningen för föreningen. Enligt uppgift så har OVK dock inte gjorts efter fönsteråtgärden så den nya ventilationen är inte kontrollerad. Under tidsperioden 2006 till 2008 var den genomsnittliga förbrukningen 3 307 MWh/år och under 2010 var den 2 964 MWh/år. Besparingen uppgår då till cirka elva procent. Den ekonomiska besparingen blev då 330 000 kronor det första året och drygt 13 miljoner kronor under hela den tekniska livslängden.

I Göteborgshus 14:s fall så var det möjligt att göra arbetet att klä in fönstren från insidan. Det behövdes alltså inte några byggnadsställningar. Ett ställningsbygge hade kunnat kosta cirka 1,5 miljoner kronor, vilket hade fördyrat beklädnadskalkylen med cirka 100 000 kronor kronor första året. Trots detta är inklädnadsåtgärden att föredra ur både energiperspektiv samt ekonomiskt perspektiv.

Diskussion

I rapporten Riksbyggens Renoveringsverkstad finns en sammanställning av sammanlagt tretton Goda exempel, fönsterexemplet redovisa separat på grund av osäker ventilationsfunktion. De tolv första exemplen bestående av nio typer av

åtgärder visar att medelinvesteringen låg på knappt 720 000 kronor inklusive moms (80 kronor/m²) och att medel besparingen var 96 MWh/år eller knappt sju procent av den totala förbrukningen. Vidare så var den genomsnittliga ekonomiska nettobesparingen knappt 1,1 miljoner kronor inklusive moms (120 kronor/m²) och genomsnittliga besparingen första året knappt 25 000 kronor inklusive moms.

Det finns all anledning att inventera de åtgärder som lönar sig och göra dessa investeringar så fort som möjligt. Speciellt om Sverige är på väg ner i en lågkonjunktur så kan det finnas arbetskraftsresurser för att genomföra åtgärderna till rimligt pris.

Den årliga koldioxidbesparingen för de olika åtgärderna låg i snitt på 3,2 ton per år. Detta ska jämföras med att en person i Sverige förbrukar i snitt fem ton per år.

Slutsats

Det bör göras fler utvärderingar på genomförda energisparprojekt. Den ekonomiska nyttan bör bedömas efter det ekonomiska resultatet och inte på pay off-tiden. Den huvudsakliga slutsatsen av detta arbete är att det finns energibesparande åtgärder som är direkt lönsamma. Det är då närmast en pedagogisk och politisk uppgift att se till att så många sådana projekt som möjligt blir genomförda. Vem eller vilka driver den bollen?

■

Ekologisk och fuktsäker isolering

Vilken isolering håller i minst 60 år ?

FOAMGLAS ® Nordic AB Hällebergsvägen 7, 443 60 Stenkullen Telefon 0302-378 56 www.foamglas.se

36

Bygg & teknik 2/13

Beslutsunderlag för stambyte – utveckling av en behovsmodell

Oavsett miljonprogrammets specifika behov så har dåtidens höga nybyggnadstakt lett till nutida konsekvenser i form av ett omfattande underhålls- och renoveringsbehov. Som exempel genomfördes under 2006 stambyten i 4 400 lägenheter i allmännyttiga bostadsbolag enligt SABO. Under 2013 kommer 13 000 lägenheter att genomgå stambyte, men man uppskattar att det är nödvändigt att genomföra stambyten i så mycket som 40 000 lägenheter per år framöver.

På grund av den tidigare höga nybyggnadstakten står många fastighetsägare idag med ett fastighetsbestånd, där en betydande del av husen kräver omfattande åtgärder inom de närmaste åren. Detta gör renoveringsstrategiska frågor till en högst reell problematik för många fastighetsägare. Undersökningar visar att fastighetsägare under de närmaste åren generellt kommer att prioritera olika typer av renovering och upprustning av badrum och kök, inklusive stambyte. Den samArtikelförfattare är Linus Malmgren, tekn lic, Avdelningen för Konstruktionsteknik, Lunds tekniska högskola.

Bygg & teknik 2/13

mantagna bilden är att renoveringsbehovet i svenska flerbostadshus under de närmaste åren fortsatt kommer vara en viktig fråga för många aktörer.

I takt med att efterfrågan ökar, växer också utbudet av tillgängliga tjänster och koncept på marknaden. Entreprenörer och konceptägare ser en växande marknad för renovering och erbjuder olika lösningar för att bistå fastighetsägarna. Att kunna navigera bland alla tillgängliga lösningar och välja rätt alternativ blir ytterligare ett ställningstagande för fastighetsägare.

Men bara genom att förstå och värdera sina behov kan man välja rätt lösning.

Detta ansvar vilar först och främst på fastighetsägaren. De hamnar ofta inför ställningstagandet om man ska samla åtgärder i tiden, eller invänta livslängdens slut för respektive komponent. Men hur kan man egentligen veta när en komponent är slut – och vilken risk innebär det att skjuta upp en renoveringsinsats? Även om denna artikel inte kan ge svar på när det är dags för ett ingrepp, så är målsättningen att visa på en metod och ett verktyg för att hjälpa till med bedömning inför stambyte. Syftet är att med hjälp av analys bättre förstå hur

risken för skador i vatten- och avloppsstammar samt ytskikt ser ut i ett fastighetsbestånd.

Fastighetsägarens situation

Renovering är en komplex fråga som innefattar många olika synsätt. Allt ifrån tekniska till ekonomiska och hyresgästrelaterade faktorer ska sammanvägas till det bästa beslutet. För en fastighetsägare består renovering av flerbostadshus av två delfrågeställningar – varför och hur. För sig själv och sina ägare ska man kunna motivera varför man gör valda åtgärder vid vald tidpunkt. I nästa steg ska man genomföra ett komplext ombyggnadsprojekt med kvarboende hyresgäster på bästa sätt, det vill säga hur. Denna artikel kommer att handla om delfrågan varför – hur man skaffar sig ett bra beslutsunderlag för de åtgärder man planerar att genomföra.

Beroende på strategiska ställningstaganden bestämmer varje fastighetsägare hur man hanterar frågor relaterade till fastigheternas underhåll. Hur mycket man spenderar på underhåll och renovering kan till exempel bero på hur länge man planerar att behålla fastigheterna, eller

Figur 1: Typiskt svenskt flerbostadshusområde.

FOTO: MKB

Under åren 1950 till 1975 byggdes en stor del av vad som idag utgör Sveriges bestånd av flerbostadshus.

Miljonprogrammet (1964 till 1975) är en bidragande faktor till att så många bostäder byggdes under kort tid. Emellanåt framhålls att miljonprogrammets hus håller en låg kvalitet och står inför mycket stora underhållsinsatser. Men det finns olika åsikter gällande om de skulle ha ett ovanligt stort underhållsbehov. Det kan emellertid konstateras att kostnaden för att rusta upp miljonprogrammet har uppskattats till flera hundra miljarder kronor, vilket visar på ett omfattande behov. Siffrans stora spann beror sannolikt på hur omfattande åtgärder man räknar med att genomföra, om bara underhåll eller också moderniseringar räknas in.

37

Åldersstrukturen (byggår)

Figur 2: Ett exempel över åldersfördelning i ett fastighetsbestånd. Diagrammet visar MKB:s lägenheter fördelat efter byggår. hur stor vinst ägaren kräver. Oavsett vilken nivå man väljer att spendera på fastighetsunderhåll kommer fastigheten att kräva olika mängd insatser under olika stadier i livscykeln. Därför är fastighetsbeståndets ålder och sammansättning av stor betydelse för fastighetsägarens situation. I figur 2 visas ett exempel på ett fastighetsbestånd fördelat efter byggår. Man kan anta att fördelningen är relativt representativ för större fastighetsägare i Sverige. I figuren finns en stor tyngdpunkt på fastigheter byggda mellan 1950 till 1979, vilket än en gång belyser vilken mängd fastigheter som står inför renovering.

En långsiktig ägarstrategi borgar generellt också för ett långsiktigt tänkande gällande underhåll. Den här artikeln kommer fortsättningsvis att utgå från att fastighetsägaren har ett långsiktigt perspektiv, det vill säga man har för avsikt att behålla större delen av fastighetsbeståndet en längre tid. Detta motiverar att man gör omfattande underhåll och investeringar.

Men förutom de företagsinterna ställningstagandena måste man också ta hän-

FOTO: BKB

38

syn till den marknad man befinner sig på, eftersom detta också påverkar hur mycket man kan spendera på underhåll och upprustning. Dock kommer behovet av underhåll att vara det samma och det finns alltid ett behov av att känna till status för sitt fastighetsbestånd.

Vidare kommer varje större renoveringsåtgärd, till exempel stambyte, föregås av en intern beslutsprocess där olika data och ställningstaganden utgör grund för ett beslut om renovering. Underlaget kan se olika ut beroende på den information och erfarenhet som finns inom företaget. Det är ofta detta underlag plus den erfarenhet som finns hos personer med stor kunskap om fastighetsbestånden som tillsammans utgör beslutsunderlag.

Stambyte – ett omfattande ingrepp

Stambyte har en negativ klang för många människor. Det första många kanske tänker på är bullriga, smutsiga arbeten i lägenheter med kvarboende hyresgäster och badrum som inte kan användas på många veckor. Också för fastighetsägare

Figur 3: Bilder av pågående stambyte.

är stambyte en påfrestande process som kräver mycket resurser både i planeringsskedet och i form av koordinering under själva utförandet.

Stambyte syftar oftast på byte av tappvattenledningar och avloppsrör i en byggnad, både vertikalt och horisontellt. Eftersom man oftast måste komma åt rör som ligger i golv och väggar, är det i de allra flesta fall nödvändigt att också riva ner badrummets ytskikt. Ytskikten ersätts sedan med nya material, vilket gör att hyresgästen i princip får ett helt nytt badrum.

Det finns också mer begränsade varianter, till exempel där man bara ersätter tappvattenledningarna eller så kallad relining där man ger avloppsrören en ny yta invändigt.

Alla metoder har självklart för- och nackdelar. De mindre omfattande åtgärderna innebär en mindre störning för hyresgästen, samtidigt som det är troligt att ytterligare åtgärder behöver göras längre fram.

Oavsett metod så är stambyte ett väldigt påtagligt ingrepp för hyresgästen, vilket alla parter måste vara medvetna om. Det är skillnad på ett renoveringsprojekt som stambyte och ett nybyggnadsprojekt, vilket naturligtvis gör att det också kräver andra färdigheter hos en entreprenör, till exempel att kunna informera och bemöta hyresgästen korrekt.

Stambytesstrategi hos MKB

MKB Fastighets AB (MKB), ett kommunägt aktiebolag som ägs av Malmö stad, stod för cirka fem år sedan inför ett ökande behov av underhållsåtgärder i fastighetsbeståndet. Det fanns ett behov av stambyte i fastigheter byggda under 1950- och 1960-talen som sammanföll med behov av nya ytskikt och tappvattenstammar i delar av beståndet byggt under 1970-talet. Totalt omfattade detta behov ungefär 15 000 lägenheter. Man genomförde under en sexmånadersperiod en inventering av fastighetsbeståndet, med syftet att bedöma det kommande behovet av stambyten i fastighetsbeståndet samt för att hitta lämpliga åtgärder. Inventeringen var ett omfattande arbete som inkluderade både intervjuer, inspektioner och sammanställning av data. Resultatet visade på ett omfattande behov, men gav en grund för att bedöma vilka fastigheter som var i störst behov. Konsekvenserna av en eventuell vattenskada relaterad till stammar är också olika beroende på husoch konstruktionstyp, vilket påverkar prioriteringen mellan fastigheter.

Baserat på resultaten från inventeringen tog man fram en övergripande tidplan för alla fastigheter. Tidplanen sträckte sig tjugo år framåt i tiden. Eftersom fastigheterna befann sig på olika ställen i livscykeln, således med olika behov, valde man att använda sig av tre olika metoder som passar in i MKB:s övergripande underhållsstrategi. De tre metoderna är: 1. byte av vatten-, avlopps- och elstammar samt ytskikt Bygg & teknik 2/13

Kunskapen ligger till grund för att kunna ta beslut om rätt tid för stambyte i en specifik fastighet, och vilken åtgärd som är rätt. All insamlad data som ligger till grund för stambytesplanering finns samlad och används av MKB:s stambytesplanerare. Nackdelen med dagens process är att det krävs expertkunskap för att kunna tolka data för att göra en bedömning av behovet. Tillika är kunskapen knuten till dessa personer och bygger på deras individuella bedömningar.

Modellering av stambytesbehov

FOTO: BKB

Figur 4: Badrum före och efter komplett stambyte.

2. byte av tappvattenstammar 3. relining av avloppsstammar.

Sedan 2008 har detta varit den övergripande strategin för hur man hanterar stambyten hos MKB. Gällande utförandet har man provat olika lösningar och entreprenadformer.

Baserat på erfarenheterna från inventeringen och metoderna för stambyte har MKB ställt sig frågan: när är rätt tid att göra stambyte? Kanske kan man omformulera frågan som: vad är rätt beslutsunderlag för planering av stambytesprojekt? MKB arbetar kontinuerligt med att utveckla sina analysverktyg och metoder.

Med utgångspunkt i MKB:s situation var målsättningen att skapa en modell som kunde förenkla dagens process. Tanken var att skapa indikatorer som kan visa på behovet utan behov av enskilda tolkningar av resultaten vid varje tillfälle. Istället för att enbart experterna är de som bedömer underhållsbehovet, var syftet att skapa en rutin för detta och på så sätt minska personberoendet.

Beslutsmodellen som togs fram var avsedd att vara ett stöd för att kunna prioritera mellan fastigheter i fastighetsbeståndet. Samtidigt kan rätt tid för stambyte vara olika för olika fastighetsägare. Problemet skulle kunna beskrivas som ett riskproblem om man formulerar frågan som – hur stor är sannolikheten för en vattenskada, och vilka konsekvenser skulle denna få? Sannolikheten bygger på att man har tillgång till fakta och statistik.

Konsekvenserna kan i stambytesfallet relateras olika områden: hyresgäster, teknik och ekonomi. Dock kan dessa vara svåra att bestämma. Så rätt tid är egentligen den tidpunkt då man uppnått den risknivå som man är villig att ta. Den relativa risken mellan olika fastigheter är lättare att bestämma, man kan se den som skillnaden mellan de olika fastigheterna.

Från MKB:s inventering fanns redan data för att kunna bygga en beslutsmodell som skulle kunna ge underlag för stambytesprioritering från ett tekniskt perspektiv, oberoende av individuella bedömningar. De parametrar som i samarbete med MKB valdes ut som representativa

för att bedöma behovet av stambyte delades in i tre olika kategorier: ● fastighetsfakta ● status ● användning.

En svårighet var att välja de parametrar som visar behovet av stambyte, men samtidigt inte välja för många, vilket skulle göra modellen mer komplex att använda.

Dessutom var en målsättning att göra arbetet med att samla in och uppdatera data hanterbart. Modellen är hierarkiskt uppbyggd efter de tre kategorierna ovan. I varje kategori finns mellan tre och fyra parametrar som ges ett betyg mellan 1 och 10 beroende på dess status. Figur 5 visar modellens uppbyggnad. Högre betyg betyder större behov av stambyte. Alla parametrar har inte lika stor inverkan på behovet av stambyte. För att hantera detta har varje parameter fått en viktning mellan noll och ett beroende på hur stor inverkan den har bedömts ha för slutresultatet. Bedömningen av hur parametrarna skulle viktas gjordes av MKB, eftersom modellen i detta fall var anpassad till deras förutsättningar. Innan modellen är färdig att användas måste varje parameter också tilldelas en betygsskala. Denna kommer troligtvis att vara något olika för varje fastighetsägare, eftersom man har olika definitioner för parametrar som till exempel skadekostnad. Betygsskalan togs fram genom att bestämma hur allvarliga olika tillstånd hos en fastighet är med hänsyn till stambytesbehovet. Till exempel bestämdes skalan för skadekostnad per kvadratmeter (relaterat till vattenskador) genom att värdera vad en ”normal” nivå är för fastigheter som ska genomgå stambyte de närmaste åren. Baserat på denna nivå sattes ett maximalt betyg.

Modellen tillämpas genom att man ger modellens alla parametrar indata för en fastighet. Därefter räknar modellen ut ett betyg mellan 1 och 10 för varje parameter och varje parameter viktas enligt beskrivningen tidigare. I nästa steg grupperas parametrarna i de tre grupperna enligt punktlistan ovan. Detta möjliggör att se hur byggnadens förutsättningar, dess sta-

³ I|U HQ ElWWUH LQRPKXVPLOM| Giha Golvsystem passar oberoende av lutning och ojämna underlag:

Installationsgolv Ljudgolv Ventilationsgolv Golvvärmesystem Alla våra golv är kontrollerade och testade av SP och Sitac.

Lindberg 97 | 432 92 VARBERG | Tel: 0340-62 07 64 | www.giha.se Bygg & teknik 2/13

39

Den kan användas för andra områden än stambyte.

Modellens nackdelar: ● Modellen kräver anpassning till varje fastighetsägare ● Modellen säger framförallt något om det relativa behovet – rätt tidpunkt för stambyte beror på hur stor risk man är beredd att ta ● Om rätt data inte finns tillgängliga kan det vara ett omfattande arbete att samla in dessa ● Att bara använda ett avgränsat antal parametrar är en begränsning jämfört med ett större urval av data ● Den säger ingenting om vad som är rätt åtgärd, detta skulle kunna vara en utveckling av modellen. ●

Figur 5: Bild som visar alla parametrar och förklarar modellens uppbyggnad. tus och användning inverkar på slutbetyget. I det sista steget summeras och normeras grupperna vilket ger ett slutbetyg för varje fastighet mellan 1 och 10, där 10 indikerar att fastigheten har ett stort behov av stambyte. Med ett betyg för varje fastighet är det möjligt att se varje fastighets individuella behov men också att prioritera mellan olika fastigheter samt bedöma det övergripande behovet i fastighetsbeståndet.

Tolkning av resultaten

Modellen visar främst det relativa behovet av stambyte i fastighetsbeståndet, vilket ger en indikation om hur man bör prioritera. Skalan 1 till 10 kan också ge en indikation hur nära i tiden behovet ligger och hur stort det totala behovet är, vilket kan vara en del av en riskbedömning.

Däremot är det svårt att ange en exakt siffra då det är dags för stambyte, eftersom det är beroende av den risknivå som ett företag är berett att ta.

Men resultaten kan ligga till grund för riskbedömningar och prioritering mellan fastigheter. Den kan fungera som ett verktyg för fastighetsägare i beslutsfattandet gällande stambyte. En viktig faktor för att resultaten ska ha någon betydelse är att man använder samma definitioner för alla fastigheter som ingår i bedömningen.

De definitioner av data och viktning av parametrar som visats här, har gjorts tillsammans med MKB, denna del av utvecklingen skulle behöva göras för varje ny tillämpning.

För att verifiera och validera de resultat som modellen gav gjordes jämförelser med sju fastigheter i MKB:s bestånd. De fastigheter som användes är hämtade från olika stadier av livscykeln, det vill säga både före, under och efter stambyte. Resultaten från modellen jämfördes med de verkliga beslut som tagits av MKB och modellens resultat justerades för att överensstämma med de verkliga beslut MKB tagit. Modellen justerades med hjälp av betygsskalorna för respektive parameter.

Redan i utgångsläget var överrensstämmelsen mellan modellen och verkligheten relativt god så bara mindre justeringar krävdes. Figur 6 visar hur fastigheterna placerade sig på skalan mellan 1 och 10.

Modellens fördelar: ● Ger överblick och ett lättolkat grafiskt resultat ● Den ger en metodik för att bedöma underhållsbehov ● Den är ett verktyg för att samla underhållsdata och för att se utveckling över tiden ● Använder ett begränsat antal parametrar, vilket gör den relativt lätt att uppdatera

Diskussion

Att planera fastighetsunderhåll kräver bra beslutsunderlag och gedigen kompetens.

Skadestatistik, kännedom om hur husen är byggda och hur de används är kunskap som är svår att ersätta. En modell är inget substitut för detta, men den kan vara ett stöd för att personoberoende tolka data på samma sätt vid varje tillfälle. Modellen tillför överblick och enkelhet, samt en övergripande riskbedömning också för dem som saknar djupa kunskaper i ämnet.

Den gör det möjligt att följa hur fastigheter utvecklas över tiden samt se eventuella framtida pucklar i underhållsbehovet.

Modellens syfte är att underlätta beslutsprocessen genom att vara ett bra underlag för att svara på frågan varför. I nuvarande utförande är modellen avpassad för stambytesprioritering, men samma struktur skulle likväl kunna användas för andra områden inom fastighetsunderhåll. Under våren 2013 planeras storskaliga tester i MKB:s fastighetsbestånd.

Den optimala tidpunkten för att genomföra en renoveringsåtgärd, i det här fallet ett stambyte, är i princip omöjlig att förutse. Varje fastighetsägare måste kalibrera risken mot sin egen uppfattning om vad man kan tolerera. Där bör man väga in konsekvenser av olika slag, så som ekonomi, teknik och människor. När man fullt förstår risken man tar, då blir det också lättare att motivera de beslut man tar.

Slutligen vill jag rikta ett speciellt tack till MKB som ställt upp med data, foton och kloka synpunkter under arbetets gång.

■

Figur 6: Valideringsresultat.

40

Bygg & teknik 2/13

Fuktskador/inomhusmiljöproblem som kan uppstå i samband med ombyggnad/uppdatering av byggnader Det är tyvärr inte helt ovanligt att fukt- och inomhusmiljöproblem uppstår i byggnader efter det att byggnaden har byggts om/uppdaterats.

Boverket har i BBR 19 tagit höjd för detta i och med att BBR idag även gäller vid ändring av byggnad, inklusive ombyggnad och tillbyggnad. Praktiskt innebär detta att en byggnads fukt- och inomhusmiljöstatus måste vara känd före projektering, det vill säga utgöra underlag för projekteringen, och att fuktkonsekvensanalyser av till exempel uppdaterad energiprestanda måste göras.

I det följande redovisas erfarenheter från två olika frågeställningar; omvandling av industrifastigheter och tilläggsisolering på insidan av ytterväggar.

Fuktskador och påverkan på inomhusmiljön vid omvandling av industrifastigheter. På grund av den stora efterfrågan på lägenheter och lokaler i framförallt storstadsregioner har blickarna allt mer vänts mot tidigare industrifastigheter.

Dessa låg historiskt oftast i städernas utkanter men kan i dagsläget ligga i mycket attraktiva lägen. Det har därför blivit ekonomiskt intressant att omvandla gamla industrifastigheter till allt ifrån kontor och köpcentrum till skolor och lägenheter.

Innan en sådan ombyggnad och verksamhetsförändring genomförs är det

Artikelförfattare är Anders Kumlin, Peter Carlsson och Anders Joelsson, AK-Konsult Indoor Air AB, Spånga.

Bygg & teknik 2/13

mycket viktigt att göra en riskbedömning.

Den första fråga man bör ställa sig är i så fall: ● Vilka verksamheter har tidigare bedrivits i objektet och vilken typ av verksamhet är tänkt att bedrivas efter ombyggnad?

När ett objekt som tidigare varit tillverkningsindustri omvandlas till en miljö för stillasittande kontorsarbete eller bostäder medför det helt andra krav inomhusmiljön än tidigare. Som exempel kan en lukt, som i industrisammanhang upplevts som helt normal och naturlig, upplevas som främmande och mycket störande i en kontors- eller bostadsmiljö.

För att minimerar riskerna avseende inomhusmiljöproblem vid ombyggnad och förändrad verksamhet finns det i huvudsak två parametrar man behöver få kontroll över.

1. Hur ser objektets fuktstatus ut? Förekommer fuktskadat/fuktpåverkat byggnadsmaterial i objektet bör åtgärdsprincipen vara att sanera bort detta helt. Förekommer riskkonstruktioner avseende fukt så bör dessa konstruktioner förändras och förbättras i ett ombyggnadsskede.

2. Vilka byggnadsmaterial med möjlig miljöpåverkan finns? Innan en ombyggnad ska en materialinventering avseende farligt avfall utföras, vilket de flesta i dag känner till. Materielinventeringen ligger sedan till grund för en selektiv rivning/sanering av farligt avfall innan övrig rivning och ombyggnad kan genomföras.

Innan en ombyggnad av en industrifastighet genomförs är det dock mycket viktigt att gå ett steg längre. En materialinventering ger inte med automatik svar på om byggnadsmaterial som till exempel tegel och betong kontaminerats av något ämne/ämne som kan påverka inomhusmiljön negativt. Några exempel på sådan kontaminering som vi genom åren stött på vid skadeutredningar är: ● Spill av lösningsmedel på bjälklag ● Tjärstrykningar (kreosot) i bjälklag ● Tjärstrykningar (kreosot) på takstolar ● Träskyddsbehandlat trä ● Kreosotimpregnerad papp i väggkonstruktioner ● Alkalisk nedbrytning av mattor och lim ● Oljeförorenade bjälklagsfyllningar och betong ● Tungmetaller i bjälklagsfyllningar.

I samtliga fall har skadutredningarna genomförts efter en ombyggnad och detta har i flera fall lett till mycket dyra saneringar som hade kunnat hanteras bättre och billigare redan i ombyggnadsfasen om man känt till riskerna.

En riskminimerande inventering inför ombyggnad av en industribyggnad måste därför enligt vår erfarenhet omfatta nedanstående tre delmoment: 1. Konstruktionsinventering – riskkonstruktioner 2. Inventering av tidigare verksamhet i byggnaden 3. Inventering av fuktpåverkat byggnadsmaterial

Konstruktionsingrepp i ombyggd industrifastighet.

Byggnaden anpassad till kontorsverksamhet.

41

4. Inventering av material (farligt avfall vid ombyggnad/rivning) 5. Inventering av material som kan ha kontaminerats av farliga och/eller luktande ämnen som kan tänkas störa den nya verksamheten.

Att belysa dessa tre delmoment kräver specialistkunskaper som spänner över flera områden som fukt, materialkännedom, byggnadsteknik (även historisk byggnadsteknik), kunskap om kemi och emissionsproblematik. Inventeringen bör innefatta provtagning för relevanta analyser och kräver i princip alltid att djuplodande konstruktiva ingrepp utförs i byggnaden.

Inventeringen ska kunna klarlägga följande: ● Finns föroreningskällor i objektet? ● Kan dessa föroreningar transporteras till platser där människor kan exponeras? ● Kan exponeringen ge upphov till en negativ effekt?

Risk föreligger först när svaret är ja på samtliga ovanstående punkter.

De vanligaste exponeringsvägarna för människor som vistas i en byggnad med föroreningar är: ● Inandning av partiklar/gasformiga ämnen från fuktskadade material ● Inandning av ämnen i gasfas från byggnadsmaterial ● Inandning av damm (partiklar) från byggnadsmaterial ● Intag av lösa partiklar och damm från byggnadsmaterial

Hudkontakt med byggnadsmaterial.

Det är ur beställarsynpunkt viktigt att rätt kompetens anlitas från början och i god tid så att en korrekt riskbedömning och analys kan genomföras. Att tvingas utföra en skadeutredning något eller några år efter en ombyggnad är alltid kostsammare, både ur det ekonomiska och mänskliga perspektivet. ●

Isolering på insidan av ytterväggar?

Under de senaste åren har vi upplevt en allt större andel uppdrag som berör invändig tilläggsisolering i äldre byggnader, mycket som en följd av ett ständigt pågående arbete hos många fastighetsägare att minska sin energiförbrukning.

En gammal grundregel är att tilläggsisolering alltid bör göras på den kalla sidan av en konstruktion. Det är också det vanligaste tillvägagångssättet så länge det handlar om byggnader vars fasader man kan eller bör renovera. I fallet med äldre byggnader med solid stomme och putsad fasad är det ofta inte möjligt, av antikvariska skäl, att förändra byggnadernas exteriör. För att minska värmeläckage genom en sådan ytterväggskonstruktion är man hänvisad till dels lufttätande åtgärder, dels invändig tilläggsisolering.

I samband med projektering av invändig tilläggsisolering finns det ett antal frågeställningar som måste besvaras: – Finns det någon naturlig fuktvandring inåt i väggen? I många byggnader

Fuktskador och träskyddsbehandlat trä bakom kontorsväggarna.

42

Kreosotimpregnerad pappbeklädnad på takstolar kvarlämnat i konstruktionen.

med putsad fasad sker en fuktvandring inåt i samband med regnbelastning mot fasad under inverkan av porstruktur och solinstrålning. Ofta kan en fukttransport inåt pågå, orsakad av en olämplig kombination av putssystem och underlag. Den ursprungliga väggen har dock ofta varit så öppen för fukttransport åt båda håll att inga konsekvenser har kunnat märkas. På samma sätt kan visst inläckage i väggen av regnvatten eller smältvatten pågå utan att följder noteras. Om fukttransporten tillåts fortgå även efter att en invändig tilläggsisolering har monterats måste hänsyn tas till vilka följder detta får. Hindras fukttransporten av en invändig ångspärr eller kan den diffundera vidare inåt i byggnaden? Finns fuktkänsliga material i väggen som riskerar att hamna kallt och fuktigt? Exempelvis träreglar i ny invändig vägg eller tapet på ursprunglig vägg?

– Hur påverkas fasaden av förändrad (lägre) temperatur? Den lägre temperatur som blir följden av en tilläggsisolering kan orsaka problem med ökad mikrobiell påväxt på fasaden och frostsprängningar vintertid. Vid invändig tilläggsisolering uppstår ofta dessutom köldbryggor, eller i det här fallet värmebryggor, vid väggar och bjälklag. Dessa kan i sig ge upphov till ojämnt fördelade missfärgningar av fasaden, inte minst vid kall väderlek.

– Kan den invändiga tilläggsisoleringen utföras lufttät? En lufttät byggnad är önskvärt ur såväl energihänseende som ur fuktsäkerhetsperspektiv. För att minska risken för fukttransport utåt i väggen är det önskvärt att den invändiga påbyggnaden utförs så lufttät som möjligt för att minska läckage av fuktig luft ut i konstruktionen. Anledning finns då att undersöka hur bjälklagsinfästningar och andra genomföringar i påbyggnaden är utförda samt vilka tätningsmöjligheter som finns.

– Den extra väggtjocklek som påbyggnaden medför innebär inte enbart att uthyrningsbar area minskar, utan även att inflödet av dagsljus försämras samt att luftströmning mot kalla fönsterytor kan komma att påverkas med ökad kondensrisk mot rutor som följd. Det kan därför vara relevant att undersöka om det behövs extra armaturer, förändrad placering av radiatorer eller påblåsning mot fönster?

– Hur mycket tilläggsisolering behövs för att uppnå önskad energibesparing och vilka material är önskvärda? En ökad invändig isoleringstjocklek står ofta i rakt motsatt förhållande till en fuktsäker konstruktion. Idag finns dock flera nya isolermaterial med mycket god isolerförmåga på marknaden, något som kan locka med stor potential för energibesparing. Man bör dock vara medveten om att flera av de mer högvärdiga isoleringsmaterialen ofta är mer diffusionstäta än till exempel cellplast och mineralull.

Den grundläggande delen i utredningen av huruvida en invändig tilläggsisolering Bygg & teknik 2/13

är möjlig eller ej, är att, liksom för alla större förändringar av klimatskalet, kartlägga hur berörda byggnadsdelar fungerar idag, med hänsyn tagen till bland annat årstidsvariationer. Utöver ren byggnadsteknik är parametrar såsom fukttillstånd och energiflöden genom konstruktionen viktiga underlag för en fortsatt bedömning.

När ett fullgott underlag finns avseende nuläget kan en konsekvensanalys av olika nya konstruktioner utföras. Detta görs lämpligen först med hjälp av överslagsberäkningar och bedömningar grundade på erfarenhet – hur borde det fungera? Först därefter bör mer noggranna beräkningar göras. Beräkningar kan göras i exempelvis Wufi, Heat, KFX, beroende på komplexiteten hos ingående konstruktioner. Det finns idag inget beräkningsprogram som ensamt kan svara på alla frågeställningar.

Ett naturligt första steg i beräkningarna är att modellera den konstruktion som redan finns och vars funktion förhoppningsvis är känd. Om uppmätta värden och beräknade värden stämmer överens är chansen god att samma modell, påbyggd med tänkt konstruktion, kommer att vara någorlunda rättvisande. Om avvikelserna är stora bör beräkningarna justeras tills de överensstämmer med verkligheten.

I många fall begränsas vi av tillgång till materialdata, antingen för att det inte är känt vilket material som finns i kon-

ÅRETS NYHET

Temperaturfördelning lättbetongvägg utan och med invändig värmeisolering. struktionen, eller för att data inte finns tillgängliga i databaser. Ett exempel på när beräkningar kan ge ett helt annat utfall än vad som sker i verkligheten är när materialdata anges för fel typ av puts eller färg vid beräkning av ytterväggar med puts på tegel eller lättbetong.

De resultat som erhålls vid beräkningarna visar aldrig hela sanningen. För att fånga in så många felkällor som möjligt bör beräkningarna, utöver grundläggande kalibrering av modellen beskriven ovan, utföras med flera variationer. Dessa extra beräkningar kan också ge svar på hur känslig den tänkta konstruktionen är för

ett bristfälligt utförande. Vad händer exempelvis om det under byggtiden samlas sågspån långt ut i den tilläggsisolerade väggen? Tål konstruktionen ett litet men hittills okänt läckage av regnvatten utifrån? Hur noggrant måste lufttätning av ny invändig vägg utföras?

Först efter att alla frågeställningar ovan har besvarats och motiverats finns tillräckligt beslutsunderlag för att svara på frågan om invändig isolering kan göras eller inte och i så fall hur den ska utföras.

Men ska man göra det lätt för sig räcker det att konstatera att tilläggsisolering bör göras utvändigt.

■

Vi lanserar Protimeter MMS2!

Komplett fuktmätare som överträffar det mesta: • • • • • •

Korrigerar för nordiska träsorter Mäter kondensrisk bara genom att peka Mäter relativ fuktighet Mäter daggpunkt Inbyggd lasertermometer Indikerar oförstörande med radiovågor

Mer info på www.finisterra.se

Re vänt dan elist Kont a! akta os s

s ida nabb g för ast lever möjliga ans.

Planiavägen 13, 131 54 Nacka • Tel: 08-7183245 • E-post: post@finisterra.se

Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon? Då gäller det att ha en hållbar lösning på problemet: ett mekaniskt ventilerat golv.

MER INFO O C H RÅ D G IVNING Tel 0451-8 98 info@jape 77 .se

41 77 01

För alla byggnader där problem finns i betongplatta, källargolv och väggar.

P-märkt kvalitetssäkrat system med flexibel bygghöjd från 23 mm. Oorganiska fukttåliga material. Levereras objektsanpassat.

Bygg & teknik 2/13

www.jape.se 43

Fuktriskinventering i befintliga byggnader – många fördelar för fastighetsägaren Innan en projektering ska påbörjas i ett ombyggnadsprojekt finns många fördelar med att låta utföra en fuktriskinventering av objektet. Med en väl utförd inventering med inriktning mot fuktrisker och riskkonstruktioner kan otrevliga överraskningar undvikas i byggskedet.

Fördelarna med en fuktriskinventering är: ● Förutsättningar uppdagas tidigt. ● Riskkonstruktioner identifieras och bedöms. ● Skador kan åtgärdas före ombyggnaden. ● Alternativa lösningar kan jämföras. ● Kostnadskalkyler hinner utföras. ● Tidplaner anpassas i god tid.

Om fukt- eller vattenskador upptäcks innan en projektering påbörjats är utsikterna bättre för att orsaken utreds och rätt åtgärd läggs in i planeringen för projektet.

Riskkonstruktioner som identifieras i tid före projekteringen utgör avgörande förutsättningar för valda konstruktionslösningar. Det kräver ofta tid för att bedöma för- och nackdelar med olika alternativa lösningar som skapar en fuktsäker konstruktion. Tiden kan utnyttjas till att finna kostnadseffektiva åtgärder som eliminerar ett eventuellt framtida problem för brukarna av byggnaden.

Risker med att inte utföra fuktriskinventering

Ett projekt som påbörjas utan att en fuktriskinventering utförts riskerar att bli en kostsam affär för byggherren i flera avseenden, där olika framtida problem kan bli följden av detta.

I ombyggnadsprojekt där skador eller riskkonstruktioner upptäcks under bygg-

Artikelförfattare är Robert Vestman och Jörgen Grantén, FuktCom, Umeå respektive Lund.

44

skedet medför av erfarenhet mycket merarbete och stora kostnader. I vissa fall kan det krävas en ny projektering av den skadade konstruktionen, vilket stör hela ombyggnaden och medför ökade kostnader i form av projektering, förlängd byggtid och administration av ändrings- och tillläggsarbeten för entreprenören med mera.

Vid komplicerade projekt, som vid exempelvis ombyggnad av storkök, är det extra viktigt och kostnadseffektivt att utföra en fuktriskinventering i god tid.

Under ombyggnad som oftast sker under kort tid vid en semesterstängning är ris-

ken stor att det upptäcks en fukt- och vattenskada i golvkonstruktionen. Detta påverkar naturligtvis både byggtid och totalkostnad ogynnsamt. Tyvärr påverkas även slutresultatet, eftersom nödlösningar måste vidtas avseende åtgärdsmetoder och val av nya lösningar.

Om en riskkonstruktion inte hittas eller tas på allvar i ett projekt kan det få stora konsekvenser för byggnaden och dess inomhusmiljö längre fram i tiden, men även ekonomiskt för byggherren.

Det finns exempel på renoveringsprojekt där det efter färdigställande har upp-

Praktikfall Skola i Västerbottten: Bristfällig lutning av marken utvändigt byggnaden.

Ingjuten träregel med fibermättnad, större än 27 procent fuktkvot.

Inspektionslucka i golv, organiskt material på betongplattan.

Bygg & teknik 2/13

kommit problem med inomhusmiljön och där brukarna av lokalerna påvisar SBSsymptom (Sick Building Syndrom). Orsaken till problemen visar sig ofta vara gamla skador som fanns i byggnadens riskkonstruktioner redan före renoveringen.

I dessa fall uppstår onödiga kostnader för byggherren som måste låta utföra utredningar för att fastställa orsaker till dessa inomhusmiljöproblem. Brukarna av lokalerna får betala det högsta priset i form av ohälsa och olägenheter vid evakuering och åtgärder.

Praktikfall 1: Fuktriskinventering i Västerbotten

Umeå kommun har använt sig av modellen med fuktriskinventeringar i några av sina ombyggnadsprojekt.

Inför renovering av en skola skulle projekteringen påbörjas. Vi fick då tillfälle att utföra en fuktriskinventering av bland annat golvkonstruktionerna i skolans byggnader.

Uppbyggnaden av golvkonstruktioner visade sig bestå av en från tidigare skadefall känd riskkonstruktion. Större delen av golven hade uppreglade golv ovanpå en betongplatta på mark utan underliggande isolering.

Inspektionshål togs upp i golven för kontroll av konstruktionen, fuktmätning och mikrobiell provtagning. Det visade sig att det även fanns ingjutna träreglar i betongplattan och att dessa var kraftigt fuktpåverkade, större än 27 procent fuktkvot, vilket innebär fuktmättnad.

Materialprov togs från golvkonstruktionen som visade på tydliga mikrobiella skador som innebär risk för mikrobiell spridning och även lukt i lokalen. Orsaksanalysen visade på markproblem och tillskjutande fukt.

Med stöd av utförd inventering pågår nu planering och projektering av byggnaderna, det är i det aktuella fallet inte ännu klarlagt hur kommunen kommer att gå vidare med planerna för ombyggnaden.

Fuktförutsättningarna innebär att betongplattan är och kommer att förbli fuktig.

För att skapa en långsiktigt hållbar lösning av golven så måste dessa lösas med en fuktsäker konstruktion, exempelvis av typen mekaniskt ventilerat övergolv som tar hand om eventuella kvarvarande lukter och som även håller betongytan fortsatt torr och skadefri.

Praktikfall 2: Fuktriskinventering i Skåne

Inför ombyggnad av en skola krävdes av Hässleholms kommun på liknande sätt som ovan att byggnaderna skulle fuktriskinventeras. Genom ritningsgranskning och okulärbesiktning med enklare handinstrument kunde känsliga konstruktioner identifieras och undersökas. För kritiska konstruktioner gjordes fördjuBygg & teknik 2/13

Praktikfall Skola i Skåne: Skaderisker i yttervägg intill läckande stuprör.

Riskabel placering av stuprör i yttervägg.

Ingrepp i yttervägg för att klarlägga riskkonstruktion.

Besiktning av takdetaljer.

pade undersökningar genom ingrepp i konstruktioner.

Vid en fuktriskinventering är det viktigt att använda en checklista så att alla erfarenheter av kända risker från skadefall verkligen undersöks. Samtidigt måste man utifrån denna relativt långa checklista prio-

ritera de absolut viktigaste riskerna. Denna balansgång gör att det är lämpligt att starta med en övergripande inventering (i större objekt) för att i nästa steg göra fördjupande undersökningar vid behov.

I detta fall konstaterades att ytterväggar var konstruerade på ett fuktkänsligt 45

Branschstandard ByggaF Fuktriskinventering i befintlig byggnad

Följande bör ingå i en fuktriskinventering som alltid bör föregå en ombyggnad. Fuktriskinventering bör även genomföras inför en garantibesiktning.

Vid fuktriskinventering uppmärksammas även avvikelser, synpunkter och anmärkningar som framkommit under projekteringsskedet och byggskedet.

Fuktinventeringen kan även användas vid fuktkontroll eller vid allmän inomhusmiljöundersökning under förvaltning för att identifiera fuktrelaterade risker.

Invändig fuktriskinventering – allmänt − − − −

Granskning av ritningar för identifiering av riskkonstruktioner (se exempel nedan).

Granskning av tidigare genomförda fuktmätningar och utredningar.

Uppgifter inhämtas från projekteringsskedet samt byggskedet.

Uppgifter inhämtas från lokalvårdare, förvaltare och driftpersonal. Om det är lämpligt inhämtas uppgifter om eventuella avvikande lukter eller andra noteringar från hyresgäst.

Det som minst måste behandlas är tidigare fuktskador och hur dessa åtgärdats, förekomst av avvikande lukter, missfärgningar, mattsläpp med mera. − Icke förstörande indikeringsmätningar utförs såsom: • Fuktindikering på betongbjälklag samt murade och gjutna invändiga ytor.

• Iakttagelser som tyder på onormal fuktpåverkan noteras (till exempel blåsbildning, missfärgning, släpp, sprickor).

• Fukttillskottet i inneluften. Stort fukttillskott bör undersökas närmare.

• Ventilationens funktion bedöms avseende fuktrisker.

• Tryckförhållanden mäts. Onormalt över- undertryck bör utredas vidare.

• Lufttäthet kan studeras och luftläckage spåras. Onormala otätheter bör utredas vidare. − Fördjupad utredning som kräver ingrepp, mätningar och provtagningar rekommenderas i de fall risker noterats. Fördjupad utredning utförs vid senare tillfälle och kan bestå av: • Mätningar och provtagningar som utförs där fuktindikering och andra noteringar visat på avvikelser. Provtagningar kan exempelvis vara prov för mikrobiologisk analys eller kemiska emissioner.

• Stickprovsmässiga ingrepp i konstruktioner som utifrån ritningar och iakttagelser måste klarläggas avseende utförande, fukttillstånd och skaderisk såsom exempelvis övergolvskonstruktioner och enstegstätade regelväggar.

• Fuktstatusbedömning i grunder och på vindar där mera utförliga fuktmätningar krävs för bedömning.

Utvändig fuktriskinventering – allmänt

− Omhändertagande av ytvatten (marklutning) och grundvatten studeras. − Fasadens kondition och funktion som väderskydd undersöks. Bland annat undersöks fogar, sprickor, bruksspill, förändring i material, fönsteranslutningar, fönsterbleck, plåtarbeten, håltagningar och genomföringar. − Takets kondition och funktion att leda bort vatten från byggnaden undersöks. Bland annat undersöks tätskiktets kondition, sprickor, genomföringar, plåtarbeten, infästningar, materialförändringar, förekomst av vattenansamlingar och skräpansamlingar. − Vindars kondition och funktion undersöks med avseende på utifrån och/eller inifrån kommande fukt. Bland annat undersöks förekomst av lukter, missfärgningar, skadeinsekter och tecken på indrivning av snö.

Vidare utredning och åtgärdsförslag för högre fuktsäkerhet

De fuktförhållanden och eventuella skador som innebär risk skall utredas vidare. Åtgärder skall föreslås utifrån resultatet i syfte att hålla risken för framtida skador till ett minimum. Åtgärdsförslag kan delas i akuta respektive förebyggande åtgärder som kan utföras på längre sikt. Akuta åtgärder kräver omgående genomförande för att inte riskera att skadan förvärras.

Förebyggande åtgärder syftar till att förhindra framtida skador eller förbättra riskkonstruktioner.

Exempel på riskkonstruktioner

− − − − − − − − − − − − − −

46

Krypgrunder Platta på mark med ovanpåliggande värmeisolering Platta på mark utan underliggande isolering Övergolvskonstruktioner Pågjutningar Motfyllda väggar Kallvindar Enstegstätade fasader Välisolerade konstruktioner Köldbryggor Detaljer på yttertak Terrasser och balkonger Golv och väggar vid våtenheter Vattenförande rör.

sätt, där organiskt material i nederdelen av väggen stod i direktkontakt med utvändigt tegel. Lokalt hade detta medfört skador på virket som krävde omfattande åtgärder.

Takkonstruktionen hade på flera byggnader bytts ut mot nya plåttak på det gamla yttertaket. Läckage hade förekommit på ett antal ställen som skadat undertak och takstolar. Insidan av undertaket saknade en lufttät ångspärr, vilket hade lett till fuktskador på de yttre kallare konstruktionerna.

Fördelen med denna fuktriskinventering var att förekommande skador uppdagades tidigt och att det gav tid och utrymme att överväga olika åtgärdsalternativ.

Eftersom ytterväggarna behövde tilläggsisoleras och konstruktionen nedtill var tvungen att bytas ut i sin helhet, blev det mer fördelaktigt att byta hela ytterväggskonstruktionen. Yttertaket behövde också bytas i stora delar för att få en tillräckligt fuktsäker ny konstruktion.

Sammanfattningsvis ledde vidare undersökningar till att hela byggnadens ytterväggar och takkonstruktion revs och att en ny byggnad nu uppförs på den gamla grunden. Hade inte undersökningarna gjorts i tid hade ombyggnaden riskerat att utökas väsentligt under byggtiden då problemen framkommit efterhand.

Krav på fuktriskinventering

Regler, förordningar och standarder för att bygga fuktsäkert har tillkommit under de senaste åren för att undvika fuktproblem i våra byggnader med en intention att skapa en god inomhusmiljö för de som ska bruka byggnaderna. Det kan låta självklart att låta undersöka byggnader inför en ombyggnad, men är tyvärr fortfarande relativt ovanligt.

Det finns enligt exemplen ovan ett flertal olika skäl till att utföra en fuktriskinventering. Krav börjar även ställas i olika miljöklassningssystem och projekteringsanvisningar upprättade av fastighetsägare och kommuner.

Sedan 2012 gäller enligt BBR 19 (Boverkets byggregler) att en byggherre ska ha erforderlig kompetens för att säkerställa att byggnaden inte drabbas av fuktrelaterade skador även vid om- och tillbyggnader och inte enbart som tidigare vid nyproduktion.

I Plan- och byggförordningens 3 kap. 9 § framgår högt ställda krav på hur en byggnad ska projekteras och utföras med egenskapskrav avseende skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Även i kommande ”Branschstandard Bygga F” (Fuktcentrum, LTH, SP) ställs kravet på en fuktriskinventering inför ett ombyggnadsprojekt. Checklistan för fuktriskinventering har uppdaterats, och kan även användas inför en garantibesiktning.

Den nya versionen för fuktriskinventering som FuktCom medverkat till visas i rutan här intill.

■ Bygg & teknik 2/13

Förekomst och effekter av kloranisoler från träskyddsmedel Numera vill man undvika fukt i byggnadsmaterial eftersom det leder till kemiska och mikrobiella föroreningar som kan påverka inomhusmiljö och hälsa. På 1960- och 1970-talet var synen på konstruktivt fuktskydd annorlunda och byggregler utfärdades som medförde fuktskador.

För att hjälpa en del av dem som drabbades inrättades den statliga Fonden för fukt och mögelskador, även kallad Småhusskadenämnden. Numera är nämnden nedlagd men många felaktiga konstruktioner finns kvar och leder än idag till innemiljöproblem. Bland exempel på regelfel finns en kommentar från Statens Planverk om tryckimpregnerat virke i syllar: ”I de fall kapillärsugning till syllen kan befaras bör detta beaktas antingen genom att kapillärbrytande skikt anbringas eller genom att tryckimpregnerat virke används till syllen” [1]. Då hade man ännu inte upptäckt att den tidens klorfenolinnehållande träskyddsmedel ofta började lukta illa när det blev fuktutsatt. En stor andel av det klorfenolbehandlade virke som användes, från mitten av 1950-talet fram till slutet av 1970-talet, finns kvar i byggnaderna och orsakar innemiljöproblem i såväl småhus som större byggnader med olika typer av verksamhet, inklusive förskolor och skolor. Ändå tycks bakgrunden till problemen vara okänd för många och det är få som vet att den dåliga lukten orsakas av kloranisoler.

Hur bildas kloranisoler och hur sattes de i samband med innemiljöproblem?

Från början av 1970-talet försökte byggArtikelförfattare är Johnny C Lorentzen, med dr och docent, Eurofins Pegasus lab AB samt Arbetsmiljötoxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Bygg & teknik 2/13

företag, myndigheter, institutioner och olika konsultföretag utreda orsaken till lukten från fuktutsatt träskyddsbehandlat virke. Svenska Träskyddsinstitutet skriver i en rapport från år 1994 att den ”elaka” lukten är kraftigt luktsmittande och att ”många karakteriserade den som mögellukt och husen analogt som mögelhus” [2]. Lukten ansågs vara orsakad av terpener men vid klorfenolrelaterade luktproblem i andra sammanhang utpekades samtidigt kloranisoler, till exempel när varor luktsmittades vid transport på träskyddsbehandlade lastpallar.

Förklaringen är att vissa mikroorganismer förmår omvandla de antimikrobiella klorfenolerna till kloranisoler som lätt påverkar luftkvalitet eftersom människans lukttröskel för dessa luktämnen är extremt låg. År 1999 började det svenska företa- Bild 1: Luftprovtagning. En luftpump med tre olika get Pegasus lab utdela gratis filter/adsorbenter för analys av kemiska och luktprover till intresserade samt mikrobiologiska föroreningar. sälja analyser av klorfenoler och kloranisoler i både inneluft och material klorfenol (PCP) behandlat trä i byggnads[3]. Några år senare beskrevs problemen konstruktioner: ”Chloroanisoles are good med ”elak” lukt från träskyddsbehandlat indicators of possible PCP-treatment of trä i en rapport från Småhusskadenämn- wood in frame houses and their detection den [4]. Man ville tillvarata erfarenhe- should initiate investigation on PCP conterna från de skadeutredare som genom tamination”. sina uppdrag för nämnden varit i nära kontakt med människor med fukt och mö- Ökat intresse för kloranisoler? gelsskador i sina byggnader. En majoritet Trots att luktproblem med kloranisoler är av utredarna ansåg att ”Skador på bygg- vanliga, kanske särskilt i Sverige, tycks nader yttrar sig ofta genom att byggna- problematiken vara okänd för många och dens brukare har hälsoproblem” och 90 möjligheten att använda luftanalyser likaav 95 svarade att ”Skador i byggnader så. Delvis kan skälet vara att kloranisoler yttrar sig ofta genom elak lukt”. Dessutom inte har uppmärksammats vid landets läansåg 91 av dem att ”Skadat impregnerat rosäten och arbets- och miljömedicinska virke luktar mer än skadat oimpregnerat kliniker. Där borde kunna finnas ett invirke”. Redan vid den tidpunkten fanns tresse eftersom forskare länge har intresuppenbarligen en viss kunskap om orsa- serat sig för ohälsa och byggnadsbrister i ken eftersom en utredare refererar till den förhållande till mikrobiellt producerade period då klorfenoler användes och en an- lättflyktiga organiska ämnen (MVOC), nan utredare anger att det gäller en typ av inklusive sådana som luktar, och särskilt träskyddsmedel som avger klorförening- de som luktar illa, till exempel mögligt. ar. År 2004 publiceras den, så vitt jag vet, Undertecknad har därför framfört, tillhittills enda vetenskapliga artikeln som sammans med kollegor vid Institutet för beskriver problemet med kloranisoler i miljömedicin, att kloranisoler är intresinomhusmiljö [5]. Där skrivs följande om santa MVOC att undersöka i förhållande kloranisoler i luft i förhållande till penta- till luftkvalitet, innemiljö och hälsa. Illa47

luktande ämnen kan tänkas skapa oro som kanske påverkar sådan ohälsa som sätts i samband med fukt i byggnader [6, 7], till exempel astma och annan överkänslighet [8]. I Sverige finns ett omfattande regelverk med syftet att undvika lukter i inomhusmiljö.

Om luftmätningar av kloranisoler

Om intresset för kloranisoler ökar är det troligt att fler laboratorier börjar saluföra analyser av luft och material. När det gäller luftanalyser är det viktigt att framföra några generella råd. Förändrade ämnesprofiler i luft och/eller förhöjda nivåer av enskilda ämnen i luft kan indikera specifika problem i byggnaden, bild 1 på föregående sida, vilket kan utredas byggnadstekniskt och påvisas med analys av material, bild 2. Detta kan i sin tur leda till miljöförbättrande byggnadstekniska åtgärder. Vid problem med kloranisoler kan man till exempel byta ut träskyddsbehandlat virke, såsom anvisas i följande beslut från Arbetsmiljöverket: ”Allt material som varit fuktskadat och fått mikrobiell påväxt eller emitterar kloranisol ska ha sanerats bort” (ISG 2009/ 32116).

Kloranisoler i inomhusluft har sällan andra källor än byggnadskonstruktioner, men kan teoretiskt sett också bero på luktsmitta från till exempel ”korkat” vin (kloranisoler är en vanlig orsak till smak- och luktproblem i vin). För de flesta ämnen i luft finns flera tänkbara källor. Därför är det viktigt att understryka att luftanalyser, liksom många andra hjälpmedel, kan ge mer eller mindre tydliga resultat som kan vara mer eller mindre användbara. För att undvika att luftanalyser skapar onödig oro bland brukare i byggnader bör det betonas att resultaten syftar till att identifiera problem med byggnaden eller inom byggnaden men inte hälsorisker. Halter av enskilda kemiska ämnen i inomhusluft

FOTO: ERIK FAHLSTRÖM, BJERKING

48

ligger typiskt åtminstone tusen gånger lägre än motsvarande hygieniska gränsvärden för arbetsmiljön. Vid så låga halter kan många kemiska ämnen fortfarande uppfattas av luktsinnet men de anses i allmänhet inte kunna orsaka irritation eller andra hälsoeffekter. Analysresultaten ska därför inte åtföljas av information om de effekter som kan uppstå vid betydligt högre lufthalter, via andra exponeringsvägar, eller i helt andra medicinska sammanhang.

Sammanfattning

Luftanalys kan vara ett användbart hjälpmedel vid klagomål på innemiljö, särskilt om utgångspunkten är att ta brukare av byggnader på allvar och att agera skyndsamt. Kloranisoler är av särskilt intresse vid innemiljöproblem i byggnader från mitten av 1950-talet fram till slutet av 1970-talet. Luftanalysen syftar till att identifiera byggnadsbrister och inte hälsorisker.

■

Referenser

[1]. Boverket (2003). Bättre koll på underhåll. ISBN: 91-7147-785-3.

[2]. Nyman E (1994). Lukt från impregnerat trä. Svenska Träskyddsinstitutet.

[3]. Pegasus lab (1999). Mögellukt är inte alltid mögel. Meddelande nr. 10. (http://www.eurofins.se/media/5814568/ur-meddelande-nr-10-om-kloranisoler-eurofins-pegasuslab.pdf).

[4]. Björk F & Mattsson B (2002).

Uppföljning av erfarenheter från Småhusskadenämndens arbete. Kungliga Tekniska högskolan.

(5). Gunschera J et al (2004). Formation and emission of chloroanisoles as indoor pollutants. Environ Sci Pollut Res Int. 11(3):147-51.

… och svarar

Avgivning Halten inne = Halten ute + –––––––––– Utspädning Avgivning avser att något tillförs till inneluften per tidsenhet. Utspädningen görs här av ventilationen, uteluftsflödet.

Ett typexempel för den här principen är halten av vattenånga i inneluft, där den sista termen är det så kallade fukttillskottet: Ånghalt inne, g/m³ = Ånghalt ute, g/m³ + Avgivning av vattenånga, g/h + –––––––––––––––––––––––– Uteluftsflöde, m³/h Två olika förutsättningar som måste vara uppfyllda: ● Stationära förhållanden: Jämvikt råder, förhållandena är konstanta, så att halten ute, avgivning inne och ventilation i det här fallet inte ändras med tiden. ● Fullständig omblandning: Halten (koncentrationen) av aktuell förorening i inneluften är jämnt fördelad, alltså lika, i hela inneluftens volym.

Oftast avgränsar man sig här till det som händer i själva rummet, och förutsätter då att halten av föroreningen är densamma i tilluften som i uteluften. Om man till exempel betraktar föroreningar i partikelform som delvis avskiljs med tillluftsfilter så kan ju halten vara betydligt lägre i tilluften än i uteluften, och då kan man inte direkt tillämpa den här enkla principen.

■ (6). Lorentzen J C, Juran S & Johanson G (2012). Kloranisolers betydelse för inomhusmiljön. Swesiaq nyhetsbrev nr. 21. (http://www.swesiaq.se/Nyhetsbrev/Nyhetsbrev21.pdf).

(7). Lorentzen J C, Juran S & Johanson G (2012). Chloroanisoles in relation to indoor air quality and health. Swesiaq newsletter no. 21, supplement. (http://www.eurofins.se/media/7323007/swesiaq -nyhetsbrev-nr-21--2012-12-20-johnnylorentzen-eurofins-pegasuslab-ab.pdf).

(8). WHO (2009). Guidelines for indoor air quality: dampness and mould.

ISBN 9789289041683.

Läste Du det i Bygg & teknik?

Bild 2: Tryckimpregnerad syll mot betong utan underliggande fuktspärr.

En bit av syllen är uttagen för materialanalys.

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 2/13

Ett hus kan aldrig bli för lufttätt!

Ett hus ska aldrig andas genom klimatskalet, utan enbart med hjälp av ventilationen. Ett lufttätt klimatskal är en förutsättning för att energiförbrukning, inomhuskomfort och värmeåtervinning ska fungera i byggnaden. Då får man också automatiskt en fuktsäkrad byggnad eftersom ingen varm och fuktig inomhusluft obehindrat kan transporteras genom otätheter i luftspärrar och liknande. Andra oegentligheter som kan påverka en otät byggnad kan vara till exempel radon, lukt, ljud. Detta gäller givetvis både vid om- och för nybyggnader av fastigheter.

Idag ställs allt högre krav på att minska energiförbrukning och hålla kostnaderna nere både i produktionsfasen och sedan vidare i förvaltningen och driften av hus.

En annan, kanske än mer viktig aspekt är att bygga hus som håller sig friska långt in i framtiden och som värnar om vår planet.

Att minska energitillförseln och koldioxidutsläppen i samband med uppvärmning och drift av våra hus är något som berör oss alla. Därför är det viktigt att man gör rätt redan från start. Tänk friska och täta hus!

Med lufttäta klimatskal säkerställer man trivsamma inomhusklimat med hjälp av välplanerade och korrekt dimensionerade värme- och kylanläggningar. Det är viktigt för oss människor med goda inomhusklimat för att vi ska trivas och må fysiskt bra, därför är en väl fungerande ventilation utan infiltration genom klimatskalet ett måste. Att på pappret få till en lufttäthet i klimatskalet kan tyckas enkelt, men när man sedan ska säkerställa varje detalj för anslutningar och genomföringar, i utförandet, så inser man att det finns flera fallgro-

Artikelförfattare är Mikael Grankvist, och Peter Sunvisson, Dry-IT AB, Stockholm.

50

par på vägen som man måste vara vaksam inför.

Hur bör man då gå till väga för att göra rätt? Ja, det är flera parametrar som påverkar och det är samtliga dessa som det gäller att ha kontroll över från start och sedan vidare genom hela processen.

Några exempel på viktiga aspekter för att uppnå lufttäta hus som i sin tur ger energieffektiv drift är: ● Tydligt definierade och uttalade mål av beställaren Genomföringar i klimatskalet som kan vara för vilka energikrav som komplicerade att få lufttäta. ställs. ● Tidig planering och granskning av materialval och konstruktioner för fastigheten. ● Bra samarbete i arbetsgruppen och likaså bra samarbete och förankring mellan de olika yrkesgrupperna såsom med snickare och underentreprenörer etcetera.

(Viktigt att alla känner till hur arbetet ska fortlöpa för att säkerställa att material inte skadas vid håltagningar och liknande.) ● Utbildning av hur arbetet ska utföras för att uppnå målen och var eventuella Vindslucka som läcker. risker kan komma att uppstå.

I ett tidigt skede bör man ta fram en så ● Ta fram en arbetsberedning i produktionen för olika moment. Till exempel kallad lufttäthetsplan. Syftet med en luftmontering av PE-folien i klimatskärmen, täthetsplan är att identifiera konstruktionär nya fönster ska monteras i befintlig ner som bedöms svåra/komplicerade att i fasad, andra ingrepp i fasaden som kan produktionen få lufttäta.

I planen noteras upptäcka brister och medföra otätheter. ● Tydlig dokumentation av utförda mät- komplicerade detaljer/anslutningar. En ningar och resultaten utifrån dessa samt arbetsberedning tas fram vilken gås igevilka åtgärder som föreslagits och sedan nom när aktuell del eller konstruktion ska vidtagits för att rätta till eventuella brister börja byggas eller renoveras. På detta sett minimeras utförande felen i produktiooch felaktigheter. nen. Här får alla involverade information ● Erfarenhetsåterföring. om hur man säkerställer lufttätheten.

Vanligaste läckagen Termografering i kombination med De vanligaste läckagen vi upptäcker är lufttäthetsprovningen gör att man enkelt vid anslutningarna kring fönster/dörrar kan finna var det är otätt någonstans och och i anslutningarna mellan yttervägg/ åtgärda felet.

Att täta hus möglar – det kan vi konstabjälklag samt vid genomföringar och skarvar i tätskikt. Här måste man helt en- tera är en myt! Sanningen är snarare den kelt vara extra noga. Tak med TRP-plåt att täta hus ger oss hälsosammare boende invändigt är en annan konstruktion som med lägre driftskostnader och mer skonerfarenhetsmässigt ofta uppvisas läckage sam mot vår moder jord. Men för att nå dit vid lufttäthetsprovning. Vid takluckor krävs idogt arbete med att utföra procesupp på vindar ser vi ofta stora brister i tät- sen på rätt sätt med rätt material och matehet, vilket här kan medföra att varm och rialhantering. Och att man under procesfuktig inomhusluft tar sig upp på vinden sens gång utför mätningar för att hela tioch vintertid kondenserar mot en kall rå- den säkerställa och dokumentera att man spont. I äldre fastigheter upptäcker vi väl- gjort rätt och är på rätt väg för att nå målen. digt ofta även stora interna läckage.

Bygg & teknik 2/13

I en lufttäthetsplan noteras upptäcka brister och komplicerade detaljer/anslutningar. struktion och utförande av befintlig fastighet kan värmeförluster uppgå till långt mer än hälften av hela energiförbrukningen helt i onödan.

Framför allt när fasad, tak, källare eller uppvärmningssystem ska renoveras eller bytas är det troligen en ren vinst att isolera huset mer. Genom att tilläggsisolera på rätt sätt i samband med ett väl dimensionerat och fungerande ventilationssystem Termograferingsbild från en bjälklagskant i äldre radhus där man ser luftströmmar i bjälklaget. Troligen beror detta på att ångspärren/lufttäthetsspärren inte är dragen förbi bjälklagskanten.

Täthetsprovning i samband med ombyggnad/renovering

I takt med stigande energipriser lönar det sig att se över fastighetens termiska egenskaper. Beroende på byggnadstyp, kon-

BILD: KOD ARKITEKTE 0 R

Stor lufttäthetsprovning (hel byggnad), Folkhälsohuset i Solna.

Bygg & teknik 2/13

med värmeåtervinning får man både en lägre energiförbrukning och en god förutsättning för ett gott inomhusklimat. Det är till fördel att kontrollera byggnadens termiska egenskaper innan renovering för att redan då lokalisera känsliga punkter inför projektering.

Det finns risker med att byta uppvärmningssystem eller tilläggsisolera en befintlig fastighet eftersom fuktrelaterade problem lätt kan uppstå. Vid planering och själva utförandet av en ombyggnad eller renovering av en befintlig fastighet krävs god kunskap i fuktmekanik för att det ska ske fuktsäkert. En felaktigt placerad isolering eller ett byte av uppvärmningssystem kan orsaka allvarliga skador i en annars fungerande konstruktion. Vid renovering av befintliga fastigheter är det därför viktigt att tänka fuktsäkert/lufttätt för att det ska bli en välmående fastighet.

Utförandet av lufttäthetsprovning samt läckagesökning

I samband med lufttäthetsprovningen utförs lämpligtvis läckagesökning med hjälp av termografering. Vid lufttäthetsprovning och läckagesökning är det relativt enkelt att upptäcka brister i tätheten i klimatskalet. Läckageplatser går även att lokalisera med rök. Utför man tidig läckagesökning så kan man där upptäcka systematiska utförande fel som då är enklare att åtgärda än senare i produktionen, vilket då skulle innebära både tidskrävande åtgärder och onödiga kostnader.

Under produktionstiden väljer man ut hus, ett antal lägenheter eller ett helt trapphus för att verifiera lufttätheten. Den metod som används för verifiering av en byggnads lufttäthet är i de flesta fall en standardiserad metod som presenteras i EN 13829:2000. Metoden innebär att ventilationsdon och avlopp tätas och en fläkt monteras i en öppning, oftast en dörr i klimatskärmen. Med hjälp av fläkten påförs ett över- respektive undertryck i lägenheten eller trapphuset som ska prövas.

Luftflödet som behövs för att åstadkomma en viss tryckskillnad över klimatskalet mäts. När detta är avklarat har vi en bild av hur tät eller otät byggnaden är. Av dessa test får vi ett medelvärde på byggnadens läckagetal. Vid en provtryckning kontrolleras således att byggnaden uppfyller de projekterade värdena för luftläckage.

Det är viktigt att den som utför täthetsprovning och termografering har rätt kunskap och lång erfarenhet.

Vid utförande av en lufttäthetsprovning får man resultaten direkt. Därför kan det vara en mycket god idé att man, samtidigt vid själva lufttäthetsprovningen, samlar arbetsgruppen och har en gemensam genomgång och utbildning. På så vis kan man tillsammans granska de brister som upptäcks och beslut kan fattas om det fortsatta arbetet för att säkerställa lufttätheten.

■ 51

Luftläckning i energieffektiva flerbostadshus får allt större betydelse I dag ställs det allt högre krav på byggnaders energianvändning och inneklimat. Ett flertal av de större kommunerna ställer dessutom särkrav som går betydligt längre än Boverkets nya byggregler. En del i att uppfylla dessa energikrav är att hantera byggnadernas luftläckning.

Veidekke Entreprenad har via ett FoU-anslag från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) genomfört luftläckningsundersökningar i två flerbostadshus. Kvarteret Ytterskär i Västertorp med 36 lägenheter och kvarteret Dorabella i Boutställningen 2012 i Annedal med 70 lägenheter. Båda projekten har erhållit miljömärkning Svanen.

Varför täthetsprovning? Läckflödena får proportionellt en allt större betydelse för energisnåla byggnader med framförallt balanserad ventilation typ FTX. För att uppnå en god lufttäthet är det viktigt att kunna utvärdera den. Energieffektiviteten hos en otät byggnad minskar dels för att man får ökad ofrivillig ventilation, dels för att isoleringsförmågan hos konstruktionen kan minska när byggnaden är utsatt för vindbelastning. FTX-system kan inte fungera tillfredsställande när luftläckaget genom klimatskalet är stort. Det går heller inte att filtrera tilluften om den tas genom klimatskalet istället för via filter i ventilationssystemet. För en god termisk komfort utan drag och nedkylda ytor krävs en lufttät byggnad.

Artikelförfattare är Johnny Kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke Entreprenad AB, och Johan Wisth, energikonsult, WSP Sverige AB.

52

Veidekkes flerbostadshus i kvarteret Dorabella från bostadsutställningen i Annedal.

Arkitekt: Joliark.

För att uppnå bra resultat i de energioptimerade husen görs komplexa simuleringar av energianvändningen i byggnaden under projekteringsfasen. Det är nödvändigt att energiberäkningar och simuleringar ger resultat som ligger nära verkligheten, vilket dessutom är ett krav i Boverkets byggregler. Eftersom lufttätheten får en allt större betydelse för energianvändningen måste detta fångas upp av simuleringsprogrammen. Därför är det angeläget att de värden för luftotäthetskvoter som används i energiberäkningarna är relevanta för energiberäkningen. För att säkerställa att de uppsatta målen för lufttäthet och energianvändning nås är det viktigt att göra rätt från början när produktionen påbörjas. Det är angeläget med täthetsprovning i ett tidigt skede av byggprocessen då det ger förutsättningar att i tid åtgärda problem med eventuella otätheter. Vid provtagningar i lägenheter går det inte att avgöra hur stor del av läckaget som kommer från angränsande utrymmen och hur mycket som kommer utifrån. Vid testtagning av en hel trappuppgång finns risk för läckage från angränsande trapphus, vilket man också måste ta hänsyn till. Vid båda dessa provtagningsmetoder finns problemet att de utförs under förhål-

landen, till exempel tryckfall, som ligger långt från de förhållanden som råder under normal drift. Värdena går därför inte att använda direkt i en simulering.

Genomförande

Båda de undersökta husen har ytterväggar av prefabricerade sandwichbetongelement från samma leverantör. Ventilationen är av typ FTX. I samband med provtagningen tätades samtliga till- och frånluftsdon. Vattenlås och alla tätningar kontrollerades därefter med indikeringsrök när lägenheten var trycksatt. Balkongdörren ersattes med en vindtät duk, uppspänd på en ram, som fläktutrustningen monterades i. Dukens anslutning och tätning till dörrkarmen kontrollerades med rök när byggnaden försattes under tryck. Genom flödesjustering av fläkten skapades både över- och undertryck i byggnaden i förhållande till tryckförhållandet utanför. Då trapphus täthetsprovades var dörrarna öppna in till samtliga lägenheter. Tätningen av ventilationskanalerna skedde strax efter ventilationsaggregatet, då till- och frånluften till trapphuset fortfarande var samlad i två kanaler, innan kanalerna delade upp sig i olika vertikala avstick.

Trapphuset som testades i etapp två, kvarBygg & teknik 2/13

Läckflöde per m² Lägenhet Omslutningsarea l/s m² Omsättningar/timme ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,10 0,39 D1 D2 0,11 0,52 D3 0,09 0,44 D4 0,11 0,53 D5 0,14 0,63 0,08 0,36 D6 D7 0,16 0,73 D8 0,08 0,35 Trapphus 2 Hus C 3 0,33 0,46 Blowerdoor Trapphus 2 Hus C 0,33 0,46 Vent aggregat ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1: Kv Dorabella. Skillnader i resultat vid omslutningsarea/s m² och omsättningar/timme.

Lägenhet

Läckflöde per m² Omslutningsarea l/s m² Omsättningar/timme ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Y1 0,15 0,70 Y2 0,08 0,38 Y3 0,14 0,63 Y4 0,11 0,51 Trapphus 1 0,28 0,50 Blowerdoor ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 2: Kv Ytterskär. Omslutningsarean som avses i tabellen är den totala omslutningsarean som omsluter den trycksatta byggnadsdelen.

teret Dorabella, täthetsprovades två gånger. I det första testet trycksattes byggnaden med den separata fläkten, som beskrivits ovan, och i det andra med hjälp av byggnadens ventilationsaggregat. Se tabellerna 1 och 2.

Det luftflöde som uppmättes fördelades på de ytor som avgränsade till den trycksatta byggnaden eller byggnadsdelen. Enheten för läckflödet blev liter per sekund och omslutande area (l/s m²).

Då en hel byggnad trycksätts används således klimatskalets omslutande ytor för beräkningen. När en lägenhet trycksätts används alla de ytor som omsluter lägenheten till beräkningen. Ytan som avses med omslutande area är då således inte

endast de ytor som vetter mot utomhusluft utan även de ytor som ansluter mot andra lägenheter. Lägenhetsavskiljande ytor tas med på grund av att de också läcker luft till lägenheten. Se tabell 3.

Med dagens metoder går det inte att särskilja hur stor luftmängd som passerar genom ytterväggar och hur stor del som passerar genom lägenhetsavskiljande väggar. Ytterligare skäl till att använda alla lägenhetsavskiljande areor i beräkningen är att det minskar inverkan av lägenhetens placering i huset på det normaliserade mätningsresultatet. Om endast ytterväggarna tas med i beräkningen kan två identiska lägenheter med samma faktiska läckflöde få helt olika värden då de

Alla omslutande ytor Endast ytor mot enligt SS-EN 13829 ute/kallt ––––––––––––––––––––––––––– ––––––––––––––––––––––––– Läckflöde Omsl area Läckflöde Omsl area Golvarea l/s m² m² l/s m² m² m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,15 205 1,14 26,4 62 0,08 288 0,14 162 90 0,14 272 0,70 52,8 85 0,11 206 0,83 26,4 62 0,28 1267 0,30 1 183 263 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 3: Illustrerar vikten av att använda den area som standarden SS-EN 13829 anger. Detta gäller speciellt vid täthetsprovningar av enskilda lägenheter. Det innebär att hela den omslutande arean används, mot yttervägg, golv, tak och mot angränsande lägenheter och trapphus. Hela arean som innesluter den trycksatta byggnadsdelen. Den sista raden visar värden från ett helt trapphus.

Bygg & teknik 2/13

slås ut på omslutande ytor, beroende på var i huset lägenheten är placerad.

Jämförbarhet

När det gäller jämförbarheten mellan metoderna märks en tendens att läckflödena vid provtryckning av en hel trappuppgång ligger över de värden som erhålls från testtagning av enskilda lägenheter. Skillnaden förefaller vara av samma proportion i de båda husen. Detta kan leda till slutsatsen att i praktiken så blir läckflödena högre då ett helt trapphus provtrycks än då enskilda lägenheter testas. I båda husen som testades låg läckflödena i lägenheterna kring 0,1 l/s m² omslutningsarea och hela trapphusen kring 0,3 l/s m² omslutningsarea. Om det verkligen är så att läckflödet är större vid testtagning av hela trapphus så kan det bero på flera olika saker. Det kan bero på att trapphusen är otätare med fler riskkonstruktioner. Det kan också bero på att fler slumpvisa otätheter i de enskilda lägenheterna påverkar resultatet. Men den sannolika orsaken är att den omslutande ytan vid testtagning av hela trapphus är mindre än summan av de enskilda lägenheternas omslutande yta, det vill säga nämnaren blir relativt sett mindre vid testtagning av hela trapphus.

För- och nackdelar med de olika metoderna

Att täthetsprova enskilda lägenheter är praktiskt i två avseenden. Det är enkelt för en person att själv utföra testet och det är lättare att utföra provtagningar utan att störa pågående byggproduktion. Att testa en hel trappuppgång med Blowerdoor1) kan utföras av en person, men det är ef-

Blowerdoor.

––––––––––––––––––

1) Så kallade Blowerdoors är specialtillverkade, mobila dörrar där en eller flera fläktar kan inmonteras. Dessa dörrar används för att trycksätta bostäder eller lokaler för att därigenom få fram dess täthet (det vill säga läckage).

53

fektivare och mer praktiskt att vara två då det kräver mer arbete med att täta av ventilationskanaler samt att kontrollera alla lägenheter avseende vattenlås, stängda dörrar och så vidare. Det krävs också att all produktion i den berörda trappuppgången upphör helt under provtagningen.

Att testa en hel trappuppgång med hjälp av byggnadens ventilationsaggregat ger inga praktiska fördelar. Det kräver samma tätningsarbete som då en Blowerdoor används. Det krävs dessutom att de som utför testet själva kan manövrera aggregatet eller att en av dem är drifttekniker.

Det kräver också att ingen produktion i trapphuset tillåts.

Vilken information erhålls?

Vid provtryckning av enskilda lägenheter erhålls ett värde på läckflödet mellan lägenheten och alla omkringliggande utrymmen. I samband med läcksökning kan läckage mellan lägenheter påträffas. Detta kan även indikera brandtätningens funktion, om det finns risker för överhörning av ljud eller överföring av lukt. Provtryckningen blir då även ett verktyg för att göra en bredare kontroll av att rätt kvalitet uppnås. Däremot ger det inte en säker bild av byggnadens totala läckflöde även om resultaten ger en antydan om att huset har en god generell jämförande lufttäthet. Vid provtryckning av hela trapphus erhålls ett värde på lufttätheten för en större del av byggnaden och det kan antas att den ligger närmare byggnadens totala och verkliga läckflöde. Resultatet säger däremot inget om lufttätheten mellan lägenheter. För att erhålla värden på verkliga läckflöden under husets normala drift behöver läckflödena fastställas under tryckförhållanden som ligger så nära de verkliga tryckförhållandena som möjligt.

Slutsatser

Täthetsprovning av enskilda lägenheter under byggprocessen är en bra metod för att säkerställa att krav på täthet uppnås.

Täthetsprovning av hela trapphus eller byggnader är den metod som ger bäst bild av byggnadens lufttäthet då beräkning av

energianvändning är syftet med värdet på lufttätheten. Det går inte heller att använda resultaten i energibalansberäkningarna vilket är en stor nackdel. Flera av dagens miljöprogram (Miljöbyggnad, Svanen) kräver att vissa täthetskrav ska uppfyllas utan att i praktiken ange hur dessa ska uppfyllas annat än mätmetoden i Svensk standard, vilket betyder att hela den omslutande arean för provningen ska användas, oavsett om det är en lägenhetsskiljande eller klimatskiljande konstruktion.

Rekommendation

Utifrån de provtagningar som ligger till grund för projektet så rekommenderas en kombination av metoderna för att få ett optimalt slutresultat. I ett tidigt skede av byggprocessen bör ett urval av enskilda lägenheter testas för att se om täthetskraven uppfylls. Detta ökar medvetandet om lufttätheten på byggarbetsplatsen. Sedan kan ytterligare stickprov, i form av test av enskilda lägenheter, göras under byggprocessen för att säkerställa att rätt kvalitet uppnås. Även om resultaten i den här undersökningen inte pekar på att det finns avgörande skillnader avseende luftotäthet beroende på var i huset en lägenhet är placerad, så är det ändå att rekommendera att lägenheter med utsatta lägen väljs för provning, så som hörnlägenheter eller lägenheter med burspråk eller utfackningspartier.

För att verifiera att kraven på lufttäthet uppfyllts när huset är färdigställt kan ett helt trapphus eller hela huset testas. Om kraven på lufttäthet inte uppfylls blir det både komplicerat och dyrt att i efterhand åtgärda otätheter. Olika konstruktioner medför olika utmaningar för lufttätheten.

När ytterväggarna består av prefabricerade betongelement är det viktigt att betongavjämningen på bjälklaget flyter ut ordentligt när elementet lyfts på plats.

Vid FTX-ventilation är det avgörande för energianvändningen att luftväxlingen i huset sker via aggregatet. Vid endast frånluftsventilation kan det påverka komforten i byggnaden om kall luft dras in genom otätheter och där luften inte värms

ANALYSER FRÅN GRUND TILL TAKNOCK www.wspgroup.se/jerbol

54

UNITED

BY OUR DIFFERENCE

Projektet har i huvudsak finansierats genom ett FoU-anslag från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) till Veidekke Entreprenad med Johnny Kellner som projektledare och Johan Wisth, WSP, som projektutredare. Referensgruppen har bestått av Jonas Gräslund, Skanska, Per Levin, Projektengagemang och KjellÅke Henriksson, JM.

upp av radiatorer. Vid lätta utfackningsväggar av trä är det avgörande att ångspärren hanteras omsorgsfullt, att skarvar kläms ihop och tejpas och inte perforeras.

Här sammanfaller åtgärder för lufttäthet med åtgärder för att undvika fuktskador till följd av kondenserande fukt som förs med luften. Ytterligare en rekommendation är att det är nödvändigt att harmonisera testmetoder och redovisningssätt för lufttäthet i de nordiska länderna.

Användning i energiberäkningar

Att testa hela byggnader eller trapphus ger resultat som ligger närmare husens verkliga lufttäthet i drift än då enskilda lägenheter provtrycks. Även om testtagning av hela trapphus och byggnader ger en bättre bild av det faktiska luftläckaget under verklig drift så skulle det vara önskvärt att ytterligare utveckla dagens metod och standard så att testtagningen mer påminner om de förhållanden som råder under drift. Nya mätmetoder är därför nödvändiga och bör bli föremål för ett nytt mera omfattande FoU-projekt.

■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 3/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

WSP Jerbol är ett heltäckande byggnadsbiologiskt laboratorium som hjälper dig att se in i den ”lilla” världen. Vi erbjuder allt från rena rutinanalyser till mer kvalificerade analys- och konsulttjänster, helt enligt dina önskemål.

WSP Jerbols styrka är att kunna analysera prover från hela konstruktioner, från taknocken ner till pålar och rustbädd av trä. Om du misstänker att din fastighet är utsatt för mögel- eller svampangrepp är hjälpen nära.

Välkommen till WSP Jerbol!

För mer information, ring 0499-125 60.

Bygg & teknik 2/13

Arkitekten och brukaren har makten över inomhustemperaturen!

Vi bygger mer och mer energieffektiva bostäder samtidigt som det finns publikationer som pekar på problem med höga inomhustemperaturer sommartid i denna typ av bostäder. Är detta en effekt av mer isolering i väggar och tak samt lågenergifönster? Vi visar i denna artikel att effekten av detta är låg och att vädringsstrategier och solavskärmning är avgörande för att uppnå ett gott inomhusklimat under sommarhalvåret. Beslut som påverkar risken för höga inomhustemperaturer tas tidigt i utformningsprocessen och det är därför av stor vikt att dessa frågor ges mer utrymme tidigt i våra byggprojekt.

Minskad energianvändning är en viktig strategi för att begränsa klimatförändringar. Byggnader står idag för 40 procent av världens primärenergianvändning och orsakar 24 procent av världens utsläpp av växthusgaser [1]. Jordens befolkning ökar och likaså behovet av bostäder. Därför är minskad energianvändning i bebyggelsen och ökad användning av förnyelsebar energi viktiga åtgärder för att minska vårt energiberoende och vår generering av växthusgaser.

I nordiskt klimat är minskat energibehov för uppvärmning en viktig åtgärd för att minska energianvändning i bostäder.

För bostäder uppnås ofta detta genom att utforma och uppföra en tät och välisolerad byggnad med balanserad ventilation med värmeåtervinning.

På senare år har en ny fråga aktualiserats; Problem med höga inomhustemperaArtikelförfattare är Björn Berggren, Lunds tekniska högskola och Skanska Sverige AB, Maria Wall, Lunds tekniska högskola, Kajsa Flodberg, NCC Construction Sverige AB, Ulla Janson, MKB Fastighets AB, Emma Karlsson, WSP Sverige AB, Åke Blomsterberg, WSP Sverige AB och Lunds tekniska högskola, samt Ola Dellson, White arkitekter AB. Bygg & teknik 2/13

turer under sommarhalvåret i bostäder. I dagstidningen Skånskan kunde man i höstas läsa om problem med höga inomhustemperaturer i bostäder i Malmö [2]. I artikeln anses problemen bero på stora glasareor och avsaknad av solskydd. Liknande problem har belysts i andra rapporter, där man även konstaterat att problematiken ökar i mer välisolerade, täta hus med värmeåtervinning, så kallade lågenergihus eller passivhus [3, 4, 5].

Vi anser att bostäder i nordiskt klimat inte skall utformas så att mekanisk kyla behöver installeras. Behov av mekanisk kyla måste ses som ett misslyckande och är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart.

Som nämnts ovan finns indikationer på att problem med höga inomhustemperaturer sommartid ökar i ”lågenergihus” och passivhus. Det finns andra källor som lyfter upp detta men anger att det är hanterbart [6, 7, 8]. Hur eventuella övertemperaturer ska hanteras och hur stor effekt olika åtgärder kan ge, kvantifieras dock inte i dessa. Istället beskrivs i mer övergripande ordalag att byggnaderna behöver solskydd/solavskärmning och att det eventuellt behövs information till de boende om hur ventilationssystemet fungerar. Även i [9] nämner man detta och redovisar fler åtgärder utöver solavskärmning, exempelvis tung stomme, forcering av ventilation (mekanisk eller genom vädring) samt byggnadens utformning och läge. Det har även gjorts tidigare studier på fördelar med tunga stommar, bland annat dess påverkan på inomhustemperaturen sommartid [10].

När tas viktiga beslut som påverkar inomhustemperaturen?

I samband med denna studie genomfördes en enklare webbenkät som gick ut till arkitekter och tekniska konsulter inom författarnas kontaktnät, 36 stycken svarade. Enkäten bestod enbart av tre stycken tvådelade frågor angående de svarandes erfarenheter från projekt/senaste projekt: ● När i byggprocessen togs beslut om stomtyp och vilket underlag användes för beslutet? ● När i byggprocessen togs beslut om fönstermängder och vilket underlag användes för beslutet?

När i byggprocessen togs beslut om solskydd och vilket underlag användes för beslutet?

För beslut om stomtyp svarade 57 procent att detta togs i idé-/skissfasen eller byggnadsprogramfasen. Det viktigaste underlaget för beslutet var ekonomiskt underlag följt av estetiskt underlag (Ahandlingar). Studier av inomhusklimat användes i tre procent av fallen.

Gällande beslut om fönstermängder svarade 40 procent att detta togs i systemhandlingsfasen och 26 procent svarade att detta togs redan i idé-/skissfasen. Det i särklass viktigaste underlaget för detta beslut var estetiskt underlag (A-handlingar). 77 procent nyttjade detta som underlag för beslut. Studier av inomhusklimat användes i 23 procent av fallen.

Beslut om solskydd togs vanligen i systemhandlingsskedet (59 procent av de svarande). Studier av inomhusklimat användes i 27 procent av fallen. ●

Syfte

Tidigare studier [3–9] ger en grundläggande insyn i problematiken kring höga inomhustemperaturer i välisolerade hus.

Det finns däremot ett behov av att: ● Tydligare visa vad olika åtgärder för att minska höga inomhustemperaturer har för effekt. ● Slå hål på myten om att problem med höga inomhustemperaturer sommartid i bostäder enbart är ett problem i lågenergihus. ● Diskutera om designprocessen för byggnader, speciellt i tidiga skeden, behöver fokusera mer på denna problematik. ● Lyfta fram fler exempel och mer information från mätningar av inomhusklimat/temperatur och vilka temperaturer som kan anses vara godtagbara.

Ovanstående frågeställningar är svåra att svara på. Vi fokuserar i denna artikel på de två första punkterna; vad kan olika åtgärder tänkas ha för effekt och är detta ett problem som enbart uppstår i lågenergihus?

Hur bedömer man termisk komfort sommartid?

Två lagar som är gällande vid uppförande av byggnader är Plan- och bygglagen [11] 55

Figur 1: Exempel på olika nivåer av accepterad temperaturnivå inomhus baserad på olika standarder och det svenska passivhuskriteriet.

Baserat på [21], egen bearbetning. samt Miljöbalken [12]. I Miljöbalken uppges bland annat att: ”Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer” (9 kap 9 §). Detta definieras som ”störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.” (9 kap 3 §).

I Plan- och bygglagen uppges att ”Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om […] skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön” (8 kap 4 §).

I Boverkets byggregler (BBR) [13] finns föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen. Här anges bland annat ”Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas.” (6:41).

Med stöd i Miljöbalken har Socialstyrelsen get ut allmänna råd om temperatur inomhus [14]. Det bedöms som olägenhet

för människors hälsa om den operativa temperaturen under sommaren varaktigt överskrider 26 °C och kortvarigt överskrider 28 °C. De allmänna råden gäller inte vid extrema väderförhållanden. Det ges ingen klar definition avseende vad som är kortvarigt och långvarigt samt vad extrema väderförhållanden innebär.

Utöver ovanstående finns det olika standarder [15, 16, 17] för att bedöma termisk komfort, samt olika energi- och miljöcertifieringssystem för byggnader som inkluderar någon form av termisk komfortbedömning [18, 19, 20]. Dessa beskrivs inte här. Vi kan dock konstatera att det finns olika modeller för att utvärdera termisk komfort och att de ställer olika krav. I figur 1 visas exempel på vilken temperaturnivå som anses vara acceptabel baserad på [16–19]. Det krav som ställs i det svenska passivhuskriteriet är statiskt och liknar de råd och riktlinjer som ges av Socialstyrelsen. I passivhuskriteriet anger man: ”Innetemperatur under perioden april – september bör inte överstiga 26

Tabell 1: Grundläggande förutsättningar – samtliga fall.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Parameter Information/värde ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ventilationssystem FTX, konstant temperaturverkningsgrad; 85 %, ingen bypass nyttjas ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ventilationsflöde 0,375 l/s, m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Börvärde, värme +21 °C ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Maxlast, värme från boende 2,0 W/m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Maxlast, värme, från elanvändning 4,9 W/m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mellanbjälklag 200 mm betong + golvbeläggning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Innerväggar 70 mm isolerad regelkonstruktion + gipsskivor ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Yttervägg Lätt utfackningsvägg ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fönster Två stycken 12x 15 fönster i varje rum.

Solenergitransmittans (gglas) = 0,45.

Fönsterandel av golvarea (Af/Atemp) = 20 %.

Figur 2: Till vänster: De olika rummens placeringar (och litterering utifrån väderstreck). Mitten: Relativ internlast under dygnet från boende/människor. Till höger: Relativ internlast under dygnet från elanvändning.

Relativ internlast baserat på [23]. Maxlaster redovisas i tabell 1.

56

Bygg & teknik 2/13

Tabell 2: Standard- och lågenergikoncept.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ Littera Justerade parametrar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Standardenergikoncept Strd Yttervägg; 215 mm isolering, Ukorr = 0,19 W/m²K Fönster; Uf = 1,2 W/m2K ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– LågE Yttervägg; Isolermängd ökas, Lågenergikoncept Ukorr = 0,09 W/m²K Fönster; Uf = 0,7 W/m²K grader mer än högst tio procent av tiden i det mest utsatta rummet (eller den mest utsatta delen i byggnaden)”. De övriga modellerna, som presenteras i figur 1, väger bland annat in utomhustemperaturen.

Detta innebär att den accepterade temperaturnivån varierar.

Genomförande av parameterstudie

För att kvantifiera effekten av olika åtgärder genomfördes en parameterstudie med

hjälp av det dynamiska simuleringsprogrammet IDA ICE 4.5 [22]. För parameterstudien simulerades åtta rum i olika väderstreck. Samtliga rum var 4,0 x 4,5 m² stora och ventilerades med FTX. Rummens placering och variation av internlaster redovisas i figur 2. Parameterstudien fokuserar på att analysera inomhustemperatur och energibehov för uppvärmning.

Temperaturen analyseras sedan utifrån hur stor andel av perioden april till och

Tabell 3: Studerade alternativ och dess littera.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ Littera Justerade parametrar –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grundfall GF Inga parametrar justerade –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mer fönster F+5 Fönstermängd ökas. Af/Atemp = 0,25 (Två stycken 15x15 fönster) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mindre fönster F-5 Fönstermängd minskas. Af/Atemp = 0,15 (Två stycken 9x15 fönster) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vädring 1 V1 Fönster öppnas 100 % 1 h morgon och 1 h kväll om inomhustemp. > 25 °C –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vädring 2 V2 Fönster öppnas 100 % 1 h morgon, 4 h kväll och övrig tid 10 % (motsvarande vädringslucka) om inomhustemp. > 25 °C –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vädring 3 V3 Fönster öppet 25 % om dygnsmedeltemp. utomhus > 15 °C oavsett tid på dygnet –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tyngre byggnad T Yttervägg; 150 mm betong + utanpåliggande isolering.

U-värden justeras för att uppnå Ukorr-värden som anges i energikoncept 1 och 4.

Mellanbjälklag; 300 mm betong med golvbeläggning –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lättare byggnad L Mellanbjälklag; Isolerat träbjälklag 220 mm + golvbeläggning –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skärm 1 m SS1a Utvändig horisontell solavskärmning; 1,0 m (se även figur 3) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skärm 1,5 m SS1b Utvändig horisontell solavskärmning; 1,5 m (se även figur 3) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skärm 2,0 m SS1c Utvändig horisontell solavskärmning; 2,0 m (se även figur 3) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Inv. persienn SS2a Invändig persienn; dras ned under april – september om solstrålning insida glas överstiger 100 W/m² –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utv. persienn SS2b Utvändig persienn; dras ned under april – september om solstrålning insida glas överstiger 100 W/m² –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Solskydd 3 SS3 Solskyddsglas; halverat gglas. (gglas = 0,225)

Bygg & teknik 2/13

Figur 3: Skärmvinklar för olika skärmlängder i förhållande till fönster med höjden 1,5 m. med september som inomhustemperaturen överstiger 26 °C. Energibehov för uppvärmning presenteras som årligt energibehov (kWh/m² Atemp).

Grundläggande indata för grundfallet redovisas i tabell 1. För alla alternativ simulerades en byggnad med ”standardenergikoncept”, som redovisas med tillläggslittera Strd, och en byggnad med lågenergikoncept, med tilläggslittera LågE. Skillnaderna mellan dessa redovisas i tabell 2. Alternativ med mer/mindre fönster, vädring, solskydd samt tung respektive lätt byggnad simulerades. Dessa sammanfattas i tabell 3.

Det bör poängteras att storleken på en utvändig solavskärmning behöver anpassas efter fönstrets höjd. I figur 3 redovisas förhållandet mellan solavskärmningsstorlek och skärmvinkel.

Efter simulering av alla enskilda alternativ, simulerades olika kombinationer.

Alla vädringsalternativ och solskyddsalternativ simulerades i kombination med tung och lätt stomme. Därefter simulerades även alla kombinationer som kunde uppnås genom att kombinera tung respektive lätt stomme med vädringsalternativen; V1 och V2, tillsammans med varierande solskydd; SS1b, SS2a, SS2b och SS3. Totalt simulerades 84 olika alternativ inklusive grundfallet. Med åtta olika zoner i varje simulering ger det 674 olika resultat.

Resultat och diskussion

Att grafiskt presentera alla resultat är en utmaning. En mer utförlig analys av resultaten redovisas därför i [24]. I denna artikel kommer vi mer övergripande redogöra för resultaten.

I figurerna 4 till 6 på nästkommande sidor redovisas samtliga resultat. Varje punkt representerar ett rums energibehov för uppvärmning samt andel av tiden april till och med september då inomhustemperaturen överstiger 26 °C. Olika simuleringsresultat lyfts fram för att studera effekten av specifika åtgärder. Där begreppet ”för hög inomhustemperatur” används avses inomhustemperatur över 26 °C. Om inte annat anges nedan så avses medelvärden för de olika alternativen då 57

ökning/minskning av inomhustemperatur och energianvändning nämns. För exempelvis grundfallet med standardenergikonceptet varierar andel tid med för hög inomhustemperatur mellan 41 och 75 procent av tiden april till och med september och energibehovet för uppvärmning varierar mellan 24 och 50 kWh/m² Atemp, år. Medelvärden för detta fall är 61 procent och 38 kWh/m² Atemp, år. Dessa används vid jämförelse.

Vid en jämförelse av grundfallet, utan solskydd och vädring, med standard- respektive lågenergikoncept kan man se att det mer välisolerade alternativet generellt sett har lägre energibehov och större andel tid med för hög inomhustemperatur. Andelen tid med för hög inomhustemperatur ökar med 23 procent samtidigt som behovet av energi för uppvärmning minskar med 43 procent, från 38 till 21 kWh/m² Atemp, år, då steget tas från standardenergi- till lågenergikoncept. Rummen mot söder och öster är de som drabbas värst.

Andelen tid som inomhustemperaturen överstiger 26 °C är dock oacceptabel i samtliga fall, se figur 4.

Av solskyddsalternativen är fast utvändig skärm det alternativ som har störst påverkan på inomhustemperaturen, se figur 4. Tid med för hög inomhustemperatur minskar med 41 procent då fasta solskydd, SS1b, simulerades för lågenergikonceptet. Samtidigt ökar dock energibehovet för uppvärmning från 21 till 28 kWh/m² Atemp, år. Solskyddsglaset har nästan lika stor påverkan som de utvändiga skärmarna; inomhustemperatur över 26 °C minskar med 39 procent och energibehovet för uppvärmning ökar till 26 kWh/m² Atemp, år. Det bör dock poängteras att förutsatt g-värde för glaset i detta alternativ är mycket lågt, gglas är lika med 0,23. Ett glas med så pass lågt g-värde kan sannolikt inte erhållas utan att det påverkar dagsljustransmittansen, vilket påverkar dagsljuskomforten för de boende.

Den utvändiga persiennen kan vara ett gott alternativ som, med bra styrning/användning som kan varieras under året,

58

har en lägre negativ påverkan på energibehov för uppvärmning. Med utvändiga persienner minskar tid med för hög inomhustemperatur med 31 procent samtidigt som energibehovet för uppvärmning ökar till 23 kWh/m² Atemp, år. Invändig persienn har låg påverkan både på inomhustemperatur och på energibehov för uppvärmning. Tid med för hög inomhustemperatur minskar med åtta procent och energibehovet för uppvärmning ökar till 22 kWh/m² Atemp, år.

Vädring har stor påverkan på inomhustemperaturen, se figur 5. I lågenergikonceptet där fönstren öppnades en timme morgon och kväll om inomhustemperaturen översteg 25 °C minskade tiden med för hög inomhustemperatur med 52 procent samtidigt som energibehovet för uppvärmning ej påverkades. För alternativet med mycket vädring, V2, minskade tiden med för hög inomhustemperatur med 95 procent samtidigt som energibehovet för uppvärmning enbart ökade med 1 kWh/m² Atemp, år. För detta vädringsalternativ var tiden med för hög inomhustemperatur mindre än tio procent i samtliga zoner. Det sista vädringsfallet, V3, som motsvarar ”fönster på glänt” dygnet runt under sommartid minskade tiden med för hög inomhustemperatur med 70 procent. Dock så ökade energianvändningen med hela 129 procent, från 21 till 49 kWh/m² Atemp, år. Det bör dock nämnas att en professionell fastighetsägare och förvaltare stänger av värmesystemet sommartid. Om det genomförs blir den ökade energianvändningen inte lika hög som det här beräknade ökade behovet av energi för uppvärmning. Ovanstående indikerar att en aktiv brukare alternativt automatiserad vädring med en genomtänkt styrning kraftigt kan förbättra den termiska komforten inomhus utan att öka energianvändning för uppvärmning. En mindre genomtänkt vädringsstrategi kan förbättra den termiska komforten men ökar samtidigt energibehovet.

Om inte vädring utförs blir andel tid med för hög inomhustemperatur över tio

procent oavsett vilka andra åtgärder som vidtas.

Att öka mängden fönster ger alltid ett högre energibehov för uppvärmning och större andel tid med för hög inomhustemperatur, förutom i ett fall. Undantagsfallet är lågenergikonceptet i rummet mot söder. Här ger ökad fönstermängd något ökad tid med för hög inomhustemperatur samtidigt som påverkan på energibehovet för uppvärmning i stort sett är obefintlig, se figur 5.

I figur 6 studeras dels effekten av tyngre respektive lättare stomme, dels de kombinationer som ger både lågt energibehov för uppvärmning och kort tid med för hög inomhustemperatur. Vid simulering av lågenergikonceptet innebar övergången till en tyngre byggnad ingen påverkan på inomhustemperaturen eller energianvändningen för uppvärmning.

Vid simulering av lågenergikonceptet med övergång till lätt byggnad minskade tiden med för hög inomhustemperatur med fem procent samtidigt som energianvändningen för uppvärmning ökade från 21 till 23 kWh/m² Atemp, år. Om vädring förutsätts och kombineras med tyngre respektive lättare byggnad är effekten likartad. Dock kan man här se att i de icke utsatta zonerna så ger en tyngre byggnad en bättre termisk komfort samtidigt som den motsatta effekten syns i de utsatta zonerna. Att en låg effekt fås då byggnaden ges ytterväggar av betong indikerar att byggnaden, som i grundfallet förutsätts uppföras med mellanbjälklag av betong och utfackningsväggar, redan är en förhållandevis tung byggnad.

Bland de kombinationer som ger både låg energianvändning och god termisk komfort är de bästa lösningarna lågenergikonceptet kombinerat med tung stomme, vädringsalternativ 2 samt invändiga eller utvändiga persienner (littererade T_V2_SS2a_LågE respektive T_V2_SSb_LågE i figur 6). Om vädringsalternativ 2 förutsätts underskrider perioden med för hög inomhustemperatur april till september tio procent i samtliga fall, förutom i

Figur 4: Energibehov för uppvärmning och andel tid april-september med inomhustemperatur högre än 26 °C. Olika simuleringar lyfts fram. Vänster: Grundfall med standard- och lågenergikoncept.

Höger: Lågenergialternativ med olika solskydd.

Bygg & teknik 2/13

Figur 5: Energibehov för uppvärmning och andel tid april till och med september med inomhustemperatur högre än 26 °C. Olika simuleringar lyfts fram. Vänster: Lågenergialternativ med olika vädring. Höger: Olika alternativa fönstermängder.

rum mot söder utan solskydd. För rummet mot söder spelar det då ingen roll om standard- eller lågenergikonceptet förutsätts utan solskydd. Trots kraftig vädring, överskrider tiden med för hög inomhustemperatur tio procent, vilket anges som råd i Passivhuskriteriet. Eventuellt kan vädringsalternativ 2 inte alltid vara möjligt att förutsätta. Om vädringsalternativ 1 förutsätts är lågenergikoncept med tung stomme att föredra med utvändigt solskydd i form av fast skärm eller persienn (littererade T_V1_SS1b_LågE respektive T_V1_SS2b_LågE i figur 6). I alternativet med fast skärm, T_V1_SS1b_4 i figur 6, underskrids tiden med för hög inomhustemperatur i samtliga fall utom i zoner mot öster och väster.

Ovanstående indikerar att en tung byggnad inte är att föredra för bostäder som är utsatta för direkt solstrålning samt om vädring inte förutsätts. Om solskydd och vädring däremot nyttjas är tung stomme en fördel. Tyngre stomme ger då både ett minskat energibehov för uppvärmning samt en jämnare och lägre inomhustemperatur jämfört med en lättare stomme.

Slutsatser och fortsatt arbete

Simuleringarna visar att perioden med för hög inomhustemperatur ökar för lågener-

gikoncept jämfört med standardkoncept. Ökningen är dock låg i jämförelse med de förbättringar/minskningar som kan uppnås dels genom vädring, dels genom olika åtgärder för att minska solinstrålningen.

Det är stor spridning bland de simulerade resultaten. Det finns resultat med lågt energibehov för uppvärmning och liten tid med för hög inomhustemperatur samtidigt som det finns resultat som visar på energibehov för uppvärmning över 50 kWh/m² Atemp, år samtidigt som andel tid april till och med september med för hög inomhustemperatur överstiger 50 procent.

Detta menar vi visar att man kan utforma bostäder som har en låg energianvändning utan orimliga inomhustemperaturer sommartid om vädring förutsätts. Vidare visar simuleringarna på att vissa åtgärder är mindre lämpliga som enskild åtgärd men är fördelaktiga om de kombineras med andra åtgärder. Detta belyser komplexiteten i denna fråga.

Det är i stort sett möjligt att klara ett gott inomhusklimat enbart genom att vädra ut övertemperaturen. Detta kräver dock mycket av de boende om det inte finns mekanisk, automatiserad, styrning av vädring. Därför bör byggnader utformas med solskydd i utsatta zoner eftersom detta kan innebära att ett gott inomhuskli-

mat kan upprätthållas genom kortare vädring på morgonen och eftermiddagen, när den boende normalt själv har möjlighet att vädra.

Simuleringarna visar att utsatta zoner inte enbart är de med fasad mot söder, utan även mot öster och väster. Speciellt gäller detta vid användning av fasta utvändiga solskydd. Detta på grund av att solen ”står lägre” i dessa väderstreck.

Den enkla enkätundersökningen visade att beslut om fönstermängder, solskydd och stomme tas tidigt i utformningsprocessen för en byggnad och att man vanligtvis inte genomför studier av hur dessa val påverkar den termiska komforten sommartid. Samtidigt visar parameterstudien att dessa parametrar har stor påverkan för de boendes möjligheter att kunna hålla en god inomhustemperatur genom vädring.

Baserat på genomförda simuleringar kan slutsatsen dras att någon form av vädring måste förutsättas för att undgå höga inomhustemperaturer sommartid. Eftersom beslut om fönstermängder, solskydd och stomtyp tas tidigt i utformningsprocessen behöver åtgärder för att säkerställa ett gott inomhusklimat sommartid studeras och utvärderas i detta skede. Baserat på genomförda simuleringar kan följande

Figur 6: Energibehov för uppvärmning och andel tid april till och med september med inomhustemperatur högre än 26 °C. Olika simuleringar lyfts fram. Vänster: Tung/lätt stomme med och utan vädringsalternativ 1.

Höger: De kombinationer som ger lågt energibehov och låg inomhustemperatur.

Bygg & teknik 2/13

59

rangordning och rekommendation göras: 1. Som första steg; skapa möjligheter för vädring. Detta kräver naturligtvis öppningsbara fönster, fönsterdörrar eller vädringsluckor. Eftersträva möjligheter för vädring som kan användas utan att de boende är hemma. Detta innebär exempelvis att det ej ska regna in samt att det inte ska innebära risk för inbrott om bostad är på markplan. Mekanisk styrning av vädring kan vara ett alternativ som säkerställer att det vädras vid de tillfällen då det verkligen behövs.

2. Överväg alltid stora utvändiga solskydd/skärmar, exempelvis balkonger, med skärmvinkel över 45 grader eftersom de är de mest effektiva solskydden. Dessa kan minska tiden med för hög inomhustemperatur med drygt 50 procent. Observera dock att det krävs större/längre solskydd mot öster och väster eftersom solen ”står lägre” i dessa väderstreck.

3. Om det inte är möjligt med stora utvändiga solskydd är fortfarande medelstora utvändiga solskydd med skärmvinkel över 35 grader den mest effektiva åtgärden mot söder. Mot öster och väster kan utvändig persienn vara lika effektiv.

4. Om det inte är möjligt med utvändiga solskydd/skärmar med skärmvinkel över 35 grader kan utvändiga persienner övervägas då dessa i de flesta simulerade fallen ger något mer effekt jämfört med solskyddsglas.

5. Solskyddsglas. Dessa ger i flera simulerade fall nästan lika stor effekt som utvändiga persienner. De bör dock ses som ett sekundärt alternativ i förhållande till utvändiga persienner eftersom de med all sannolikhet kommer att påverka dagsljuskomforten.

6. Invändiga persienner ger inte lika stor effekt som övriga åtgärder ovan men

60

är en åtgärd som bör övervägas före justering av fönstermängder.

7. Kraftig justering av fönstermängder.

Om en kraftig justering av fönstermängder görs, från 25 procent av Atemp till 15 procent av Atemp, kan effekten av dessa vara märkbar.

8. Mindre justering av fönstermängder, plus minus fem procent av Atemp har dock liten påverkan.

9. Val av stomme bör, ur detta perspektiv, studeras i sista hand och i kombination med övriga åtgärder. Detta eftersom en tyngre stomme kan vara gynnsam i kombination med vädring och solskydd.

Dock kan det vara negativt med en tyngre stomme om vädring och solskydd ej förutsätts.

Vi ämnar fortsätta detta arbete genom att i kommande publikationer gå mer på djupet avseende de olika åtgärdernas effekt, presentera och utvärdera uppmäta data i befintliga bostäder samt diskutera designprocessen för bostäder i tidiga skeden.

■

Referenser

[1]. International Energy Agency, IEA (2008). Towards Net Zero Energy Solar Buildings. http://task40.iea-shc.org/ (2012-0906).

[2]. Bringmark K. (2012). Lider av värmen med stora glasytor.” http://www.skanskan.se/article/20120717/MALMO/707 169877/1004/-/lider-av-varmenmed-storaglasytor (2012-09-06).

[3]. Granmar M. (2011). Lågenergihus för varma på sommaren. http://www.energimiljo.se/aktuellt/senaste-nytt/lagenergihusfor-varma-pa-sommaren/ (2012-09-01).

[4]. Larsen S.T. (2011). Vurdering af indeklimaet i hidtidigt lavenergibyggeri – med henblik på forbedringer i fremtidens lavenergibyggeri. http://vbn.aau.dk/files/45541977 /Vurdering_af_ indeklimaet_i_hidtidigtlavenergibyggeri.pdf (2012-10-16).

[5]. Brunsgard C., Larsen S.T., Heiselberg P. & Knudstrup M-A. Kvantitativ og kvalitativ evaluering af indeklimaet i Komfort H. http://vbn.aau.dk/files/41387629/Kvantitativ_og_kvalitativ_evaluering_af_indeklimaet_i_Komfort_Husene.pdf.

[6]. Northpass (2012). Very Low-Energy House Concepts in North European Countries. http://www.northpass.ivl.se/publicationsfromnorthpass/reports/reports.5.13f10919137472a032180009009.html.

[7]. Gervind P. & Ruud S. Guidelines – riktlinjer baserade på de erfarenheter som erhållits vid uppförande och utvärdering av Hamnhuset. http://www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=13097&OmradeId =7#13097.

[8]. Passivhuscentrum (2012-09-28).

Frågor & Svar om Passivhus. http://www.passivhuscentrum.se/node/4969.

[9]. Sikander E., Samuelson I., Gustavsson T., Ruud S., Larsson K., Hiller C. & Werner G, Gabrielii K. Lågenergihus och passivhus – vanliga frågeställningar. Kan

laddas ned från www.sbuf.se projektnummer: 12099.

[10]. Hagentoft C-E. & Svensson C. (2000). Tunga byggnader – vilka fördelar har de? J&W Energi och Miljö, Stockholm.

[11]. Plan- och bygglag (2010:900) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/2010090 0.htm.

[12]. Miljöbalk (1998:808). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808. HTM. [13]. Boverket (2012 ). Regelsamling för byggande, BBR 19. http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2011/ Regelsamling-for-byggande-BBR.pdf.

[14]. Socialstyrelsen (2005) SOSFS 2005:15 Temperatur inomhus. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-15.

[15]. EN ISO 7730 (2005). Ergonomics of the thermal environment – Analytical determination and interpretation of the thermal comfort using calculation of the PMV and PPD indicies and local thermal comfort criteria.

[16]. EN 15251 (2007). Indoor environmental input parameters for design and assessment of energy performance of buildings addressing indoor air quality, thermal environment, lighting and acoustics.

[17]. ASHRAE 55 (2010). ANSI/ASHRAE Standard 55-2010 thermal Environmental Conditions for Human Occupancy.

[18]. Sveriges Centrum för Nollenergihus (2012). Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus – bostäder. http://www.nollhus.se/dokument/Kravspecifikation%20FEBY12%20-%20bostader%20sept.pdf (2012-10-16).

[19]. Swedish Green Building Council (2012). Miljöbyggnad Sverige – Manual 2.1. http://www.sgbc.se/dokument-och-manualer (2012-10-16).

[20]. US Green Building Council. LEED for New Construction and Major Renovations (v2009) – Scorecard. https://new.usgbc.org/credits/new-construction/v2009 (2012-10-16).

[21]. Carlucci S. (2011). Thermal comfort and NZEBs PhD Summer Workshop, Montreal.

[22]. IDA ICE (2012) IDA ICE 4.4 www.equa.se.

[23]. Bagge H. (2012). Building Performance – Methods for Improved Prediction and Verification of Energy Use and Indoor Climate. http://www.byfy.lth.se/publikationer/tvbh_1000/ (2012-10-16).

[24]. Berggren B., Blomsterberg Å., Dellson O., Flodberg K., Karlsson E., Janson U. & Wall M. The architect and the user is in charge of the indoor temperature.

Abstract inskickat till Passivhus Norden 2013 – under granskning.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

Bygg & teknik 2/13

DESIGN | PÅLITLIGHET | ERFARENHET

Med sikte på framtiden

Cibes A8000 hiss för tung last

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO. 17 990:Top-of-the-line med hela 640 x 480 pixlar Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: testo 890.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

Cibes A8000 är en robust plattformshiss med en märklast på 1000 kg. Den stora plattformen och lastförmågan gör detta till en idealisk hiss för lyft av tunga, skrymmande eller otympliga varor.

HISSAR FRÅN CIBES LIFT FÖR ALLA MILJÖER

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Bygg & teknik 2/13

www.cibeslift.se

61

Flervåningsbyggnader i trä Design och konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar Ett EU-strukturfondsprojekt avseende flervåningsbyggnader i trä har genomförts vid Umeå och Luleå tekniska universitet tillsammans med SP Trä, Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Forsknings- och utvecklingsarbetet har fokuserat på att (a) utvärdera och utveckla kompletta byggsystem med integrerade bjälklag, väggar och anslutningar för effektiv prefabricering och montage, (b) utveckla metoder för effektiv horisontalstabilisering av höga trähus inklusive en ny plastisk dimensioneringsmetodik, (c) studera funktionella samverkanskonstruktioner för bjälklag och väggar med stora spännvidder och hög brukarkomfort samt att (d) utarbeta effektiv och säker dimensionering av komponenter och förband, speciellt vid risk för sprödbrott.

I samhället ställs allt hårdare krav på klimatanpassat, miljövänligt och kostnadseffektivt byggande. Som en följd av detta kan vi se några tydliga utvecklingstendenser: ● ökat intresse för användning av trä och förädlade träprodukter ● ökade krav på optimering av material och komponenter genom att de kombineras till sammansatta och samverkande konstruktioner och system ● strängare krav på energibesparing och fuktsäkring i våra byggnader samt på torrt byggande ● bättre brukarkomfort genom skydd mot ljud och vibrationer i våra bostäder ● ökade krav på prefabricering, utveckling av kompletta byggsystem, tillämpning av industriellt byggande och industriella byggprocesser.

Artikelförfattare är Ulf Arne Girhammar, professor, och Helena Johnsson, docent, Luleå tekniska universitet, Bo Källsner, Erik Serrano och Anders Olsson, professorer, SP Trä och Linnéuniversitetet, Per Johan Gustafsson och Roberto Crocetti, professorer, Lunds universitet, Magnus Larsson och Alex Kaiser, arkitekter, Ordinary Ltd, samt PerAnders Daerga, tekn lic, Umeå universitet.

62

I norra Norrland är den råvarubaserade skogs- och träindustrin en dominerande bransch. För fortsatt utveckling av denna basindustri måste en ökad förädlingsgrad komma till stånd. Det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs vid Umeå och Luleå tekniska universitet inom träområdet utgår från industrins behov och inriktas mot att stödja branschens utveckling. Ett väsentligt område för ökad förädling är användningen av trä i byggandet. Träbyggandet är ett funktionellt, miljövänligt och samhällsekonomiskt byggande. Den industriella tillverkningen, produktionen och processen för byggandet i trä är avgörande för utvecklingen av trä- och byggbranschen och för kvaliteten och ekonomin avseende våra byggnader.

Flervåningsbyggnader i trä för bostäder, kontor och offentliga lokaler är ett viktigt marknadsområde för utveckling av och vidareförädling i träindustrin. I Nordamerika byggs 80 till 90 procent av flerbostadshusen upp till fyra till fem våningar med träregelstomme. Detta materialval görs i första hand av ekonomiska skäl. Flervåningshus i trä bör därför rimligtvis ha en potential att ta betydligt större marknadsandelar än de femton procent som råder i Sverige idag.

Under de senaste åren har det skett en påtaglig utveckling av flervåningsbyggandet i trä. Preliminära resultat tyder på att det finns en potential för att byggkostnaden för hus med trästomme kan bli lägre än motsvarande hus byggda med konventionell teknik om tekniken utvecklas i tillräcklig omfattning.

Forsknings- och utvecklingsprogram.

Forsknings- och utvecklingsprojektet ”Flervåningsbyggnader i trä – Design och konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar” avslutades nyligen vid universiteten i Luleå, Umeå, Växjö och Lund samt SP Trä. Projektet är ett EU-Strukturfondsprojekt och har pågått under åren 2009 till 2012 med en total budget på arton miljoner kronor plus medfinansiering från de deltagande universiteten på sju miljoner kronor. Förutom Tillväxtverket är också Regionförbundet och Länsstyrelsen i Västerbotten de primära finansiärerna. Projektledare har varit Ulf Arne Girhammar, som verkat vid både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, och vice projektledare Helena Johnsson, LTU. De primära intressenterna har varit Martinsons, Masonite Beams, Moelvens, Plusshus, Lindbäcks och Lättelement.

TräCentrum Norr (TCN) har varit ett paraply för verksamheten.

Syftet med projektet har varit att möjliggöra ett effektivt byggande av flervåningshus i trä, att skapa verktyg för ingenjörer att effektivt kunna konstruera avancerade träbyggnader samt att skapa funktionella bjälklag, väggar och anslutningar för att ingå i kompletta byggsystem.

Projektet har fokuserat på en integrerad utveckling av arkitekturen och konstruktionstekniken för flervåningsbyggnader i trä och därvid inriktats mot följande problemställningar: 1. Utveckling av kompletta byggnadssystem med integrerade bjälklag, väggar och anslutningar för effektiv prefabricering och montage.

2. Utveckling av metoder för horisontalstabilisering av höga trähus.

3. Utveckling av samverkanskonstruktioner för bjälklag och väggar i träbyggnader vid stora spännvidder och höga krav på begränsad svikt och ljudtransmission.

4. Innovativ konstruktiv design av komponenter och förband i träbyggnader, speciellt vid risk för spröda brott och andra känsliga belastningssituationer.

För några innovativa byggsystem har de arkitektoniska aspekterna studerats och de konstruktiva aspekterna utvärderats och utvecklats. Speciellt har en ny plastisk dimensioneringsmetod för horisontalstabilisering utvecklats. Nya förenklade dimensioneringsmetoder för samverkansbjälklag och samverkansväggar har också utarbetats. Även brottmekaniska beräkningsmetoder för dimensionering av komponenter och förband, som är känsliga mot bland annat spröda brott, har utvecklats.

Nedan avrapporteras några delar av projektet. I denna artikel redovisas vissa delprojekt inom de två första områdena (1) kompletta byggnadssystem och (2) horisontalstabilisering. De två återstående områdena avrapporteras senare.

Kompletta byggsystem

Flervåningsbyggnader i trä ställer nya och högre krav på byggsystemen. För att vara konkurrenskraftig på marknaden måste dessa vara kompletta systemlösningar med bjälklag, väggar och anslutningar anpassade till olika funktioner och integrerade med installationerna. Bjälklagen utgör kritiska komponenter som måste klara stora spännvidder och problem med ljud och vibrationer. På väggarna och deras förankringar ställs stora krav bland annat med avseende på horisontalstabiliseringen. Stor omsorg måste ägnas åt anslutningarna för att skapa ett effekBygg & teknik 2/13

tivt komplett byggsystem med rationell tillverkning och montage. Byggsystemen måste uppfylla kraven för de industriella byggprocesserna.

Inom ramen för programmet har primärt studerats och utvärderats tre byggsystem: (a) Masonites flexibla byggsystem, ett skiv-regelbärande system med en speciell komponent kallad plyboard; (b) Moelvens Trä8-byggsystem, ett balk-pelarsystem med en speciell stabiliserande lådbalk; och (c) Martinsons massiva byggsystem, ett skivbärande system med KL-träskiva (korslimmad träpanel). En kortfattad beskrivning av byggsystemen har tidigare lämnats i Husbyggaren [1].

Arkitektonisk design. Från befolkningsexplosion till träskyskrapor. Världens befolkning har ökat stadigt åtminstone sedan år 1350, då vår planet befolkades av ungefär 300 miljoner människor. De årliga födelsetalen har visserligen minskat till 140 miljoner sedan det sena 1990-talets rekordkullar om runt 173 miljoner medan dödstalen väntas öka från 57 till 80 miljoner fram till 2040, men prognoserna talar sitt tydliga språk: världsbefolkningen lär sannolikt öka från dagens sju miljarder till upp emot 10,5 miljarder år 2050.

Det här är goda nyheter. Inte bara för att vi kan se fram emot en mer intelligent värld fylld av än mer värdefullt mänskligt kapital – mer utbildning, mer kultur, fler fascinerande idéer och förbluffande framsteg inom forskning och vetenskap – utan även därför att fler och fler av oss i framtiden kommer att bo i allt större städer.

Enligt FN bor redan fler än halva jordens befolkning i städer, och det är inte rika demokratier som står för den tilltagande urbaniseringen. Våra storstäder är mänsklighetens främsta uppfinning för välstånd och utveckling, och medan migrationen till de urbana knytpunkterna intensifierar upplevelsen av stadens förtjänster ökar inflyttningen från landsbygden inte mängden förslösade fossilbränslen.

Sedan det 96 meter höga Latting Observatory byggdes år 1853 har New York fött fram inte mindre än tolv byggnader som vid punkten för sin tillblivelse var högst i världen. De flesta av dem sökte maximera ytan genom det arkitekten Rem Koolhaas har kallat en ”överbelastningens exploatering”. En sådan formulering kommer knappast som en förvåning för Harvardekonomen Edward Glaeser, som visat att urban densitet blir avgörande när den tillgängliga markytan minskar. Städer som inte kan växa på bredden måste växa på höjden. De resulterande stadskärnorna borde vara absoluta höjdpunkter i mänsklighetens historia, och likväl framstår våra urbana centra, baserade på kapitalistiska doktriner om hyperdensitet – alltför ofta som Koolhaas kallade ”groteska mättnadspunkter”.

Glaeser lyssnar inte på det örat. Han är intresserad av vilken roll våra städer har Bygg & teknik 2/13

spelat i människans utveckling, och slutsatsen är entusiastisk: våra metropoler har ”förstärkt mänsklighetens styrkor”. Med stor entusiasm skriver ekonomiprofessorn om hur städerna möjliggör innovation och hur densiteter som staplas på varandra till slut utgör ständigt växande urbana silhuetter. Glöm horisontellt utbredda städer som London, Mumbai och Paris – skyskrapan är framtiden.

Skyskrapor byggs förstås av stål och glas, tillsammans med världens ovedersägligt viktigaste konstruktionsmaterial – cement. Betong är inte bara ett mycket starkt material men även ett väldokumenterat sådant som är förhållandevis lätt att tillverka i stora kvantiteter till en relativt låg kostnad. Den kräver dock en omfattande produktionsprocess, vilken är en utmaning ur ett hållbarhetsperspektiv.

Trä framstår som ett radikalt hållbart alternativ. Som en rikligt förekommande förnyelsebar naturtillgång har trämaterialet de senaste decennierna i allt högre grad framträtt som ett högintressant forskningsämne. För arkitekter har trä flera uppenbara fördelar utöver de rent estetiska egenskaperna: kortare byggtider, lättare grundkonstruktioner, färre nödvändiga maskiner under konstruktionsarbetet, potentiellt billigare, hållbara värden. Att använda trä sparar i genomsnitt 0,9 ton koldioxid per kubikmeter.

Minskad densitet för ökad livskvalitet.

Det är mot den bakgrunden våra förslag för skyskrapor i trä, vilka vid en första anblick kan framstå som extrema, bör diskuteras. Men det är inte bara de materiella aspekterna som särställer de här byggnadsförslagen, utan även deras organisatoriska principer. Vi har utgått ifrån en utvidgning av professor Glaesers idé om att fler människor innebär högre densitet innebär utökade möjligheter för produktion av olika slag. Vi menar att ett sådant synsätt är för snävt och att det inte tar i betraktande andra mätvärden än människor per yta. Vi tror på en mindre tvådimensionell idé om densitet: målet bör inte nödvändigtvis enbart vara att få plats med så många människor som möjligt på en så liten yta som möjligt, utan även att främja positiva interaktioner mellan dessa människor.

De fem träskyskrapor som presenteras här utgör därför ett alternativ till en koolhaask exploatering av överbelastningar.

Våra skyskrapor är i stället baserade på en lågdensitetsmodell. Vi tror det är möjligt att uppnå arkitektoniska intensifieringar utan att förlita sig på monotona repetitioner av identiska våningsplan symmetriskt staplade på varandra. Hög densitet är bättre än den i förorterna så frekvent förekommande horisontella utbredningen, men här förespråkar vi i stället en ny modell där volymer staplas i ett glesare mönster i en vertikal organisation.

En lika enkel som grundläggande observation ligger till grund för denna nya ty-

pologi: medan det sällan är möjligt att utöka avståndet mellan stadens byggnader går det att öka avståndet mellan dess våningar. Om vi kan hitta ekonomiskt gångbara sätt att exploatera dessa glesare staplingsprinciper kan vi spekulera kring och experimentera med spatiala konfigurationer som erbjuder nya och ännu inte kartlagda möjligheter.

Bortom de repetitiva våningsplanens tyranni väntar nya livsstilar sprungna ur stadsvävens mindre täta delar. Många av de problem vi associerar med samtida urbana betingelser – trängsel, miljöpåfrestningar, sociala missförhållanden, undermåliga ljus- och luftkvaliteter, brister i produktion och distribution av livsmedel, sjukdomar – skulle potentiellt kunna avhjälpas med en sådan lågdensitetsstrategi.

Vi tror att morgondagens invånare i allt högre utsträckning kommer att söka sig bort från stadens tätaste delar, mot andrummen, och att våra vertikalt glesare och i alla bemärkelser lättare träskyskrapor erbjuder just sådana andrum, egna integrerade sfärer i en urbant livlig kontext.

Baserat på tre svenska byggsystem.

Den föreliggande studien bygger på prefabricerade volymer som staplas på varandra för att minska den tid och ansträngning som krävs i byggnadernas konstruktionsfas. Volymerna är uppbyggda av delar från byggsystem producerade av tre svenska företag. Martinsons kallar sig ”Sveriges största tillverkare av limträ”, Moelven förklarar sig vara ”en av Europas ledande tillverkare av limträ” medan Byggma AS har som mål att ”vara marknadsledare i norra Europa på träbaserade kundanpassade lättbyggsystem med I-balkar som bas”.

Martinsons system innehåller ett brett utbud av prefabricerade byggkomponenter som delas in i två delar som stödjer varandra. Den första innehåller färdiga stomsystem i limträ och massivträ, gjord på norrländsk, senvuxen gran och furu – långa sektioner som ligger till grund för konstruktioner av strukturer med stora spännvidder. Den andra innehåller prefabricerade korslimmade komponenter, så kallade KL-träpaneler, med vilka flervåningsbyggnader kan sättas samman, samt flerskiktade, akustiska träpaneler som kan förberedas för att ackommodera elektriska installationer och vattenledningar. Vårt arbete är fokuserat på de korslimmade komponenterna, med vilka företaget hittills färdigställt byggnader upp till åtta våningar.

Moelven levererar såväl standardiserade lösningar som skräddarsydda konstruktioner svarande mot specifika önskemål. Deras flexibla systemlösningar kan huvudsakligen delas in i tre grupper: laminerade strukturelement, interiöra system, samt olika byggmoduler. De sistnämnda används för såväl temporära som permanenta byggnader och produceras inomhus under perfekta förutsättningar 63

vilket reducerar konstruktionens omfattning. Moelven klarar även att förse sina moduler med elektriska installationer. Interiörsystemen är skräddarsydda och levereras monteringsfärdiga. Moelvens modulära Trä8-system innehåller specifikt producerade stabiliseringselement: lådliknande komponenter som kombinerar limträ och fanérträ (LVL, laminated veneer lumber). De stabiliserande elementen fungerar som konsoler förankrade i grunden och klarar höjder upp till minst fyra våningar.

Byggmas MFB-system (Masonite Flexible Building) baseras på prefabricerade enheter och möter dagens krav på brandsäkerhet, fuktighetskontroll, styrka, stabilisering, värmekomfort och akustisk isolering. MFB-systemet innehåller prefabricerade vägg-, golv- och takelement som levereras som individuella skivor, vilka sätts samman på byggarbetsplatsen. Lätta I-balkar i trä integreras med en panel av kompositlaminat (plyboard) för att forma en rigid ram för vägg- och bjälklagselementen. I dagsläget avsedda för byggnader upp till åtta våningar och spann upp till åtta meter möter elementen hårda krav på brandsäkerhet och god akustik. Det har spekulerats i att kombinationen av plyboard-paneler, I-bjälkar och upphängda bjälklagselement skulle kunna göra MFB-systemet lämpligt för byggnader upp till tjugo våningar.

Från T Scraper till Perch, Porous och Punch. Trä har liksom alla material en alldeles egen inneboende logik, vilken varierar med olika kontextuella värden.

Vi valde att utforska olika resulterande effekter på tre olika sätt, ett för vardera av våra slutgiltiga prototypförslag. Under arbetet med den första av våra typologier intresserade vi oss särskilt för den additiva/subtraktiva övergången från spjälverk till podium till skiva till element; arbetet med den andra fokuserades i stället på hur en överdimensionerad datoriserad borrmaskin skulle kunna användas för att perforera byggnadens membran mot omvärlden med ett mönster av strategiskt placerade och vinklade öppningar; medan den tredje handlade om artikulationen av staplade prefabricerade enheter.

Vi utgick från 81 formtekniska typologier. För- och nackdelar utvärderades så och vägdes mot en studie av förlagan Stadthaus, en träbyggnad om nio våningar i London ritad av arkitekterna Waugh Thistleton, vilket genererade en lista över nio särskilt lovande typologier.

Den formstudie vi ansåg hålla högst potentiell arkitektonisk kvalitet och som samtidigt framstod som intressant att gestalta med hjälp av de tre byggsystemen ovan var den vi kallade T-scraper: en samling T-formade moduler symmetriskt organiserade på ett sätt som bryter upp huskroppens stränga rigiditet och introducerar rytmiska öppningar i såväl plan som sektion – ett förkroppsligande av lågdensitetsprincipen, figur 1. Samtidigt uppfyller T-scraper-typologin en ortogonalitet, skalbarhet, modularitet, konstruktionspotential, statisk kapacitet, formell stringens och programmatisk öppenhet som gör den till ett mycket intressant alternativ att utforska vidare. När volymerna väl staplats på varandra, typologierna hade utvärderats och T-scraper-formationen framträtt som det mest lovande alternativet lämnade vi de volymetriska och typologiska studierna för att i stället fokusera på hur det kan konstrueras med hjälp av de olika byggsystemen. Målet är att designa tre versioner av T-scraper-konceptet, tänkta att bygga på samma organisatoriska princip men ändå skilja sig åt avsevärt sinsemellan i fråga om allt från programmatisk prestanda via cirkulationsstrategier och konstruktionsdetaljer till materiell artikulation. De tre byggnaderna utforskas senare genom teckningar, diagram och modeller som experimenterar med skalförskjutningar, alternativa strategier för fasadutformning och fenestration med mera.

Efter en grundläggande analys av de tre byggsystemen (en teoretisk jämförelse mellan Martinsons KL-träsystem kontra Moelvens modulära balk-pelarsystem Trä8 och Byggmas MFB-system förstod vi att de alla har olika tektoniska fördelar.

Martinsons korslimmade komponenter är mycket stabila och har en hög lastbärande kapacitet i förhållande till sin vikt. Moelvens Trä8-system bygger på en innovativ

stabiliseringslösning, medan de prefabricerade lättkomponenter som ingår i Byggmas MFB-system tillåter stora spännvidder (upp till tio meter) och större möjligheter att öppna upp byggnaden.

Mot bakgrund av de konstruktionstekniska förutsättningar som kommer med respektive system, tillsammans med de konceptuella konturer som skissats ovan, når vi så de tre slutgiltiga förslagen. Alla bygger de på basenheter om 5 x 5 x 5 m³ (vilket ger de interiöra dimensionerna 4 x 4 x 4 m³) som kopplats samman horisontellt eller placerats ovanpå varandra för att bilda vertikala beboeliga volymer.

Varje resulterande T-konfiguration innehåller fyra våningar över en höjd av tjugo meter. Vårt grundläggande antagande är att vi med en sådan generöst tilltagen takhöjd (och sannolikt med hjälp av ett sekundärt lastbärande supportsystem) teoretiskt borde kunna nå en byggbar höjd om 22 gånger fem meter, alltså 110 meter.

Skyskrapan kallad Perch är först ut, figur 2 a. Det är en 105 meter hög träskyskrapa som utforskar lågdensitetstanken genom en öppen ljusgård om 10 x 10 m² som löper vertikalt genom byggnadens mitt. Roterade broar skjuter genom ljusgården och binder samman byggnadens sidor. Lägenheterna har flätats samman i höjd- och sidled så att de formar ormlika mönster som påminner om kinesiska pussel – en enda bostad kan ha ett vertikalt spann om femton tilll tjugo meter och innehålla ett flertal intressanta nivåförskjutningar. Ett spjälverk av trä löper mellan de solida panelerna. Ibland tycks det bryta igenom volymerna, stundtals öppnar det upp fasaden med fönsterpartier, emellanåt förvandlas det till stommen för en interiör bokhylla, här och var fungerar det som en ljusarmatur, annorstädes som en spaljé över vilken växter klamrar sig fast. Byggnaden är uppförd med en något modifierad version av Martinsons KL-träsystem.

Därefter kommer Porous, figur 2 b, som vid en första anblick visuellt liknar Perch. På det konceptuella planet är skillnaderna desto större: 85 meter hög är Porous ett resultat av sin egen position på jorden i förhållande till solens och stjär-

Figur 1: Diagrammet visar uppbyggnaden av Perch, vilken introducerar roterade broelement till den grundläggande T-scraper-typologin.

64

Bygg & teknik 2/13

nornas väg över himlavalvet. Dessa ljuscykler har kartlagts och utgör basen för byggnadens unika fenestration, vilken bygger på att hål borras genom träelementen i vinklar som motsvarar ljuskällornas position på vissa datum och tider.

Porous är i mångt och mycket den logiska fortsättningen på en dekonstruktion av fönstret, en strategi för att släppa in ljus och öppna upp siktlinjer genom och ut ur byggnaden. Så kontrolleras den interiöra miljön av externa krafter. Där Perch hade en öppen ljusgård fyller Porous i med golvytor som programmerats till att fungera som kollektiva inslag för de boende.

MFB-systemet används för att tillåta den kreativa håltagningen med bibehållen statisk kapacitet.

Slutligen har vi Punch, där den tidigare T-konfigurationen bryts upp och organiseras på ett nytt sätt, figur 2 c. Volymerna tillåts glida upp och ner längs massiva vertikala element, vilket leder till att den 100 meter höga träskyskrapan närmast liknar fyra sammanbundna hisschakt, en sorts vertikal stadssilhuett i miniatyr över vilken exteriöra ”livskapslar” klamrar sig fast. Ljusgården från Perch har här blivit en inbyggd central kärna som helt överlåtits åt de boende: en sorts byggnad i byggnaden där publika funktioner staplas på varandra: en restaurang, en swimming pool, ett bibliotek – alla de funktioner som inte får plats i lägenheterna. En sorts serviceryggrad som får byggnaden att likna ett hotell snarare än ett traditionellt flerbostadshus. Varje lägenhet har en egen takterass och all cirkulation har placerats på deras utsidor, vilket maximerar boendeytan samtidigt som det ger upphov till en unik rytmisk artikulation av byggnadens infrastruktur. Punch är uppbyggd med hjälp av Moelvens Trä8-system.

Utöver rent arkitektoniska fördelar (som en framåtsträvande och driftig byggherre lätt skulle kunna kapitalisera på) och hållbarhetstekniska värden skulle de här träskraporna även kunna utgöra kostnadseffektiva alternativ till sina traditionella motsvarigheter. Utrymmen för potentiella besparingar står att finna genom en framti-

(a) (b) (c) Figur 2: Variationer på ett tema – de tre första träskyskraporna bredvid varandra. (a) Spjälverket och de roterade broarna lättar upp den rigida geometrin i skyskrapan Perchs symmetriska konfiguration (Martinsons); (b) träskyskrapan Porous bygger på ett koncept där solens och månens positioner tillåts styra placeringen av byggnadens öppningar (Masonite); och (c) volymerna i Punch glider upp och ner längs massiva vertikala element, och är uppbyggd av hängande moduler (Moelven).

da byggnads alla etapper, inklusive konstruktionsfasen, som med stor sannolikhet skulle bli betydligt kortare än industrin är van vid. Nettokostnaden för det tidigare nämnda Stadthaus-projektet i London var 3,8 miljoner pund (ungefär 39,5 miljoner kronor) eller mindre än 1 400 pund (14 500 kronor) per kvadratmeter. Det bör noteras att arkitekterna marknadsförde den byggnaden som varandes ett resultat av ”banbrytande materiell innovation”, medan de byggsystem vi applicerat på de spekulativa skyskraporna ovan redan har använts för att konstruera flera faktiska byggnader, om än i mindre skala.

Trähöghus inspirerade av Case Study House Program. T-scraper-projektet föregick två andra förslag där vi applicerar byggsystemen ovan i höga och stora träbyggen. Det första heter Case Study Houses 2.0 (CSH 2.0) och är ett projekt som oscillerar mellan idéer om ”mass customisation” och konstruktionen av ett regel-

baserat system som kan användas för att generera arkitekturen till innovativa höghus i trä, figur 3 på nästa sida.

Case Study House Program (CSHP) är ett experiment i efterkrigstidens USA som inleddes med en artikel i tidningen Arts & Architecture i januari 1945. Idén var att introducera modernismens estetik genom en serie replikerbara prototyper – en minimalistisk och förenklande attityd där rationella planimetriska organisationer mötte industriella material och konstruktionsmetoder. Tidens ledande arkitekter ombads rita förslag på experimentella byggnader – billiga och effektiva typhus (”case study houses”), som skulle utgöra grundstommen för bostäderna.

I vårt projekt var vi särskilt intresserade av att fånga upp idéer om hur avancerade nya material och tekniker kunde användas i regelbaserade system där massproduktion och prefabricering utgjorde bärande grundtankar.

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMÄTNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

Bygg & teknik 2/13

65

Figur 3: Case Study Houses 2.0-projektet bygger på ett regelbaserat system med vilket vi kan generera innovativa höghus i trä. Skyskrapan är en vertikal labyrint av överlappande våningsplan.

Snarare än massproduktion är vi emellertid intresserad av ”mass customisation” – en term som introducerades 1987 av författaren Stan Davis i boken Future Perfect. Arkitekturteoretikern Mario Carpo skriver i sin bok The Alphabet and the Algorithm om hur övergången till en digital produktionskedja i själva verket utgör brytpunkten mellan en produktion av identiska kopior till en produktion av serier innehållande individuellt divergerande och anpassade objekt, vilket leder till en diskussion om ”objektiler” (engelska objectiles) – fyrdimensionella algoritmiska konstruktioner med en oändlig mängd möjliga variationer – efter filosofiska teorier av Gilles Deleuze och Benard Cache.

Grunden för CSH 2.0-projektet baserar sig på en idé om snittet som arkitektonisk generator och alternativ metod föra att skapa staplade strukturer. I de tidigare träskyskraporna byggde det modulära förhållningssättet på en additiv process där volymer travades på varandra. Här utforskar vi i stället en subtraktiv process, där sektioner av en imaginär volym som fyller ett helt våningsplan skärs bort för att skapa rymder, cirkulationsvägar och infrastrukturella utrymmen, samtidigt som byggnaden tillåts reagera på externa krafter av olika slag och över olika skalor.

När ett våningsplan skurits igenom placeras ett annat ovanpå, vilket i sin tur skärs igenom. På så sätt skiktar vi skurna volymer ovanpå varandra, vilket genere-

Figur 4: File-to-Factory-skyskrapan är horisontell snarare än vertikal och ingår till såväl skala som parametrisk ambition i en japansk tradition. Inom det gigantiska infrastrukturella spjälverket infogas prefabricerade, kapselliknande lägenhetsvolymer.

66

rar en intressant och intrikat konfiguration där skärytorna inte alltid linjerar med varandra, utan ger upphov till en sorts vertikal labyrint av överlappande våningsplan. Metoden ger oss möjlighet att introducera olika sorters skärningar vid olika punkter i byggnaden, och att använda systemet för att generera intressanta iterationer av intressanta formella, programmatiska, funktionella och arkitektoniska moment.

Panelproduktionen bygger som nämnts på ”mass customisation”-metoder, vilket innebär att varje panel skärs till rätt dimensioner av en CNC-maskin i fabrik.

CSH 2.0-träskrapan är byggd med Martinsons massivträsystem.

Trähöghus baserade på en File-toFactory-process. Den sista träskyskrapan är horisontell snarare än vertikal. Den bygger på file-to-factory (fil-till-fabrik)processer (F2F) och utgår ifrån ett koncept där byggnaden fungerar som ett parametriskt nätverk av sammanlänkade komponenter som kan kontrolleras individuellt genom unika parametrar, figur 4.

I sig är det inte längre något revolutionerande koncept, men den här presenterade designprincipen är unik.

F2F-byggnaden går i likhet med sin CSH 2.0-motsvarighet tillbaka till de möjligheter som följer på utvecklingen mot digitalt styrda produktionsmetoder.

Träets enkelt maskinformbara egenskaper gör det till ett idealiskt material för ”digitalt kontrollerade processportaler”, vilket har lett till att trä uppnått ”en status av att vara ett high-tech-material”.

Om vi till detta digitalt kontrollerade processande av high tech-materialet trä lägger dagens möjligheter för olika system att kommunicera med varandra så har vi grunden till en högst flexibel process där datorstyrd produktion (CAM) och skärning (CNC) länkas till parametriska designapplikationer och potentiellt till och med live-strömmad kontextuell data och information från platsen för byggnaden. Sammantaget skulle detta kunna utgöra en F2F-operation som möjliggör produktionen av individualiserade byggnadskomponenter som är ekonomiskt producerade och perfekt avpassade för situationen, och vilka även kan testas och analyseras innan de tillverkas. Om komponenten innehåller en sensor kan den dessutom skicka data tillbaka till systemet även efter att den installerats, och rapportera om sin aktuella status inom det nätverk av komponenter som utgör själva byggnaden.

F2F-träskrapan är kolossal. Det är en byggnad som i sin skala närmar sig stadens, en megastruktur som kombinerar alla de tre träbyggnadssystemen ovan – en rutnätsstruktur dubblerar som gatunät och är tillverkad av Martinsons KL-träsystem, vilken stöttas av överdimensionerade L-stabiliserande element från Moelvens Trä8-system (vilka också fungerar som kanaler för cirkulation och infraBygg & teknik 2/13

struktur). Inom detta gigantiska spjälverk infogas prefabricerade, kapselliknande lägenhetsvolymer som tillverkats med Byggmas MFB-system. Dessa hängs i spjälverket, vilket utmanar våra tidigare idéer om kompressivt eller subtraktivt staplande, figur 5.

Den resulterande byggnaden uppvisar i någon mån en avlägsen likhet med den gigantiska timmerbaldakinen i Sevilla, Spanien, uppförd 2011. Denna byggnad innehåller bland annat ett arkeologiskt museum, en grönsaksmarknad, ett upphöjt torg, en hög gångväg, barer och restauranger, inklämda i en sorts överdimensionerat träparasoll. F2F-byggnaden är tänkt att på samma sätt blanda olika programmatiska funktioner inom spjälverkets ramar, där varje ruta håller en aktivitet. Men trots sin jättelika skala är F2F inte någon kompakt byggnad. I stället för densitet får vi intensitet – i stället för idén om en individuell byggnad som bär upp kollektiva boende handlar det här om en kollektiv byggnad som bär upp individuella boenden. Även om en liknande byggnad aldrig uppförts, och trots att en arkitektur som går utöver det vanligtvis förekommande per definition tvingas omfamna icke standardmässiga idéer om hur strategier som ”mass customisation”- och prefabriceringskoncept kan användas i produktionsfasen, är det här en byggnad som inte krä-

Figur 5: I stället för densitet – intensitet. Byggnadens delar är parametriskt designade – skulle konstruktionsschemat behöva ändras kan systemet enkelt anpassas för den nya situationen.

ver någon udda konstruktion. Helt vanliga byggare kan använda helt vanliga träkomponenter för att sätta samman den.

Projektet visar även på vilka möjligheter som öppnas upp när flera olika träbyggnadssystem hybridiseras och tillåts komplettera varandra. Även om dess skala och kompromisslösa design gör F2Fträskrapan högst kontroversiell och provocerande är det viktigt att komma ihåg att dess påstådda radikalitet i själva verket

LJUS

är den logiska förlängningen av insikten att trä är ett utmärkt material för digitalt kontrollerade produktionsprocesser. Alla de teknologier projektet använder sig av finns redan i dag, vilket även är fallet för produktionen, de strukturella möjligheterna och monteringsstrategierna.

––––––––––––––––– Artikeln fortsätter och avslutas i nästa nummer av Bygg & teknik (3/13), som utkommer vecka 14.

LUFT Brandgasventilation & Takljus ISO 9001:2008

08-458 94 20 | info@ventisol.se | www.ventisol.se

TAKLJUSKUPOLERLANTERNINERBRANDGASVENTILATIONKOMFORTVENTILATIONAUTOMATIKSERVICEDRIFTSÄTTNING Bygg & teknik 2/13

67

Formgivning i industriella byggsystem Formgivning av produkter baserade på industriella byggsystem lider av att arkitektens metodik bygger på den unika platsen, medan det industrialiserade mångfaldigandet bygger på det som är gemensamt för flera byggnader. Risken är stor för att den industriella strävan att rationalisera står i konflikt med arkitektoniska värden, som dessutom ofta är svåra att artikulera. I denna artikel vill vi visa ett sätt att hantera detta. Metoden är utvecklad med NCC:s nya projekt P303 som bas.

Kritik om låg produktivitet och många byggfel inom den svenska byggbranschen [1] utgör tillsammans med differensen mellan byggnadsprisindex för flerbostadshus och konsumentprisindex, en indikation om att det svenska flerbostadsbyggandet måste förändras. Byggeriet behöver effektiviseras, kvaliteten höjas och priserna sänkas.

Lösningen har sökts genom en industrialisering av byggandet och trenden går att avläsa på den svenska bostadsmarknaden, där industriellt byggda flerbostadshus under de senaste tio åren ökat från två till femton procent [2].

Genom upprepning och rationalisering av byggandet, kan kostnader sänkas och strategier implementeras och förbättras. Inspiration hämtas från industrin och produktionsmetoden Lean Production, med principen att identifiera faktorer i produktionsprocessen som inte skapar värde för slutkunden med avsikt att eliminera slöserier.

Omtagning och väntan är exempel på aktiviteter som inom Lean räknas som slöseri.

metodik, då det som inom Lean betecknas som slöseri ofta skapar värde i en designprocess. Överproduktion kan vara nödvändigt i skisskedet, där man genom att testa och successivt utveckla lösningar kommer fram till och kan utvärdera slutgiltigt gestaltningsförslag. Slöseriet väntan kan också ses som värdeskapande om man beaktar att de bästa lösningarna ofta kan komma medan man jobbar med något annat och att det därmed kan vara produktivt att ha saker vilande. Inom arkitekÅr

Byggnadsprisindex BPI för flerbostadshus, inkl moms, SCB kategori ”pågående priser”

Konsumentprisindex (KPI)

KPI (1914)

68

tens kreativa process är dessa aktiviteter viktiga verktyg. Resultatet i den kreativa processen växer fram just genom att en grundidé bearbetas, analyseras, omarbetas och förfinas till slutgiltigt resultat. Hur påverkar detta arkitektens roll inom det industriella byggandet?

God arkitektur är inte begränsat enbart till en byggnads utformning och funktion utan bör härledas till ett lyckat samspel mellan ekonomi, logistik, utformning, sammanhang och brukarvärden etcetera.

Många av dessa kvaliteter är konkreta och mätbara, medan andra är abstrakta och omätbara. För att kunna förmedla och uppnå balans mellan kvaliteter av olika karaktär behöver dessa kunna värderas och vägas mot varandra, vilket kräver god kommunikation och tydlighet – särskilt inom en hårt styrt process, där strategier utvecklas i ett tidigt skede och där erfarenhetsåterföring och utvärdering är viktiga delar av processen.

En ny byggprodukt

Två motsättningar

Ur gestaltningsperspektiv går här att ana två grundläggande motsättningar.

Den ena motsättningen grundar sig på den upplevda konflikten mellan byggnader som unika respektive upprepningsbara objekt. Konflikten som sådan står mellan synen på god arkitektur efter den klassiska föreställningen om fulländade arkitektoniska verk som unika, vilket skiljer sig från industrialiseringstanken som bygger på en sammansatt arkitektur för upprepning och som ritas utifrån begrepp om dynamik, föränderlighet och flexibilitet.

Den andra motsättningen uppstår i mötet mellan Leans principer och arkitektens

Artikelförfattare är Karin Gustafsson, NCC Teknik, industridoktorand Luleå tekniska universitet, och Dan Engström, NCC Teknik, adjungerad professor Luleå tekniska universitet.

Byggpriserna för flerbostadshus ökar snabbare än inflationen.

Produktifiering är en av strategierna för att möta den ekonomiska utmaningen, inom ramen för industriellt byggande. Genom att tillvarata likheter och förberedelser kan kostnader sänkas, strategier implementeras och industriella fördelar tillhandahållas. NCC:s tekniska plattform för bollhallar [3] är ett tydligt exempel, där man drivit utvecklingen till att erbjuda ett antal färdiga lösningar som bygger på kunskap om både idrottens, produktionens och förvaltningens förutsättningar. De kostnadsdrivande egenskaperna har identifierats och resurser satsas på att hitta smarta sätt att få perspektiven att mötas. Idrottsgolvet väljs exempelvis så att det ger rätt svikt, slitstyrka och städbarhet samtidigt som det är ventilerat och därmed kan läggas snabbt ovanpå den nyss gjutna plattan. Varje hall som byggs utgår från tidigare bollhallar och utvärderas så att erfarenheterna överförs till nästa bollhall. Om en enda platschef vet att man ska spara montaget av ett Bygg & teknik 2/13

Hyresrätter byggda i Vallda utanför Göteborg, upprättade av NCC utifrån P303:s byggsystem [4].

väggelement till sent i produktionen så att transporter enkelt kan komma in i hallen så vet alla platschefer det.

Som en satsning inom produkttänkande har NCC tagit fram byggsystemet P303, baserat på industriella principer. P303 kan anpassas till kund genom konfigurering av bostadsplaner om två, tre och fyra rum och kök, som tillsammans bildar bostadshus från två till fyra våningar. Kunderbjudandet består av att kunna erbjuda bostäder till fast pris och snabb byggtid genom en väldefinierad process.

För att undersöka hur den hårda tekniska styrningen påverkar gestaltningsprocessen har vi testat att utveckla nya bostadstyper baserade på P303:s byggsystem. Detta arbete ger en indikation på hur en industrialiserad gestaltningsprocess skiljer sig från den klassiska, hur identifierade brukarvärden kan användas för kommunikation och bedömning av gestaltningsförslag och vilka risker industriella gestaltningsprocesser kan innebära. I det följande ger vi de bättrande idéerna från arbetet, som beskrivs i sin helhet av Gustafsson [5].

Designprocesser med utgångspunkt i byggsystem med hård teknisk styrning gynnas inte av konceptskapande i ett tidigt skede. För att inte frångå byggsystemets givna ramar och för att undersöka möjligheterna till framtida koncept och utformning behövs istället en djupgående analys av byggsystemet som i ett tidigt skede kräver mer kunskap och större hänsyn. Att skapa koncept i ett tidigt skede leder till omtag snarare än kreativitet och arbetsflöde då dessa tenderar att ha svårigheter att följa de begränsningar ett förbestämt byggsystem innebär. ● Att i en analys testa om uppdragsgivarens önskemål är kompatibla med det givna byggsystemet, är konstruktivt för kom●

mande process och säkrar att man inte bygger vidare på koncept som i ett senare skede inte kommer gå att genomföra. ● Fortsatt designprocess gjordes inte med arkitektens traditionella metodik utifrånoch-in. Den kom istället att utgå från omgestaltning av centrala prefabricerade element, som använts i tidigare projekt med utgångspunkt i P303:s byggsystem.

Vid analys av byggsystemets möjligheter och begränsningar testades uppdragsgivarens önskemål – vilka visade sig inte kunna åstadkommas med byggsystemets begränsade frihetsgrader. Analysen bidrog konstruktivt till den fortsatta processen, dels för att den tidigt gav en indikation om att uppdragsgivaren önskemål inte skulle vara möjlig att tillgodose, dels för att den medförde en ökad förståelse för det givna byggsystemets möjligheter och begränsningar.

En hanterbar krock

Slutsatsen utifrån ovanstående punkter är att den tekniska styrningen och arkitektens metodik krockar i industrialiserade gestaltningsprocesser.

Inom Lean förmedlas betydelsen av transparenta arbetsmetoder för att möjliggöra kontroll, utvärdering och erfarenhetsåterföring. Svårigheten att implementera denna princip inom gestaltningsprocessen grundar sig på den kreativa processen som sådan. Kreativa processer innebär att de olika dellösningarna inte alltid är distinkta och enkelt dokumenterbara. De abstrakta värden som man genom en kreativ process vill förmedla kan dessutom vara svåra att kommunicera. I strävan att öppna upp gestaltningsprocessen behövs verktyg, dels för kom-

Formgivningen

I startskedet av den industrialiserade gestaltningsprocessen stötte vi på avvikelser från arkitektens traditionella metodik som förenklat kan ses utföras efter en utifrånoch-in princip. Med utifrån-och-in syftar vi på den gestaltning som bygger på analys om bland annat kundens/beställarens behov och platsens förutsättningar och där man utifrån dessa parametrar skapar ett eller flera konceptförslag som sedan ligger till grund för kommande gestaltningsförslag. Detaljeringsnivån inom denna princip sker från stor till liten skala – utifrån-och-in.

Då denna princip anammas inom vår tekniskt hårt styrda process gjordes följande upptäckter [5]: Bygg & teknik 2/13

Gestaltningstriangeln illustrerar gestaltning som sammansättning av deloperationer samt globala och lokala nivåer [5].

69

munikation av processen, dels för utvärdering och förmedlandet av det egna resultatet.

Som verktyg för kommunikation av processen i vårt arbete använde vi oss av språkliga uttryck hämtade från skrivforskningen, där den kreativa processen illustreras som en triangel. Triangeln består av lokala och globala nivåer, som beskriver detaljeringsnivåer inom den kreativa processen. Globala nivåer har låg detaljeringsgrad och bearbetar abstrakta värden och loka nivåer hög detaljeringsgrad och behandlar konkreta värden.

Genom att använda globala och lokala nivåer kan detaljeringsnivåerna under processens olika faser belysas. Detta möjliggör ett jämförande mellan gestaltningsmetodiker inom traditionellt respektive industriellt byggande.

Omätbara värden

Ola Nylander [6] kategoriserar ett antal egenskaper i bostaden som värderas av de boende, exempelvis axialitet, ljus, omsorg i material och detaljer och rörelsemöjligheter. Han beskriver dessa värden på ett sätt som gör att man kan analysera en bostads kvaliteter ur ett upplevelseperspektiv. Verktygen är därmed nyttiga för analys av en förslagsskiss. På detta sätt kan vi inkludera och förmedla abstrakta kvaliteter i en värdering av mjuka och hårda parametrar. Ett fönster i änden på en korridor skapar ytterligare axialitet, och vi kan ställa det värdet mot kostnaden för ytterligare ett fönster. Detta gjorde vi i vår analys av våra bostadsförslag [5].

Analysen visar att merparten av Nylanders brukarvärden går att uppfylla genom en industrialiserad gestaltningsprocess.

Det framgår också att möjligheterna till att skapa brukarvärderna generalitet och rörelse i gestaltningsförslag av bostadsplaner har tydlig koppling till vilken strategi och vilket byggsystem som väljs, då dessa brukarvärden beror av de dimensioner och begränsningar som de förvalda elementen innefattar. Sambandet mellan brukarvärde och strategi, visar betydelsen av att på ett tidigt stadium av byggproces-

En av de tidig konceptskisser som skapades i samband med ”Gestaltning utifrån givna ramar – arkitektens metodik möter teknisk plattform” [5], utifrån P303:s byggsystem. sen kunna belysa och kommunicera hur det valda byggsystemet kommer att påverka värden som generalitet och rörelse senare i processen. Genom att analysera strategiers påverkan på framtida gestaltningsmöjligheter kan medvetna val göras.

Nya risker, nya möjligheter

Att starta upp en gestaltningsprocess på en lokal nivå, genom att testa byggsystemets begränsningar mot uppdragsgivarens önskemål och detaljstudera prefabricerade element och dess utformningsmöjligheter, medför risker. Enligt forskningen inom skrivprocesser kopplas globala nivåer bort då vi jobbar detaljerat och småskaligt. Att behärska en växling mellan lokala och globala nivåer, kräver enligt forskningen stora mentala insatser. Faran med att placera en fas som innebär arbete på lokalnivå i gestaltningsprocessens startskede är att tankarna runt sammanhang och övergripande mening kan komma att glömmas bort.

Att inte utveckla ett tydligt koncept i gestaltningsprocessens startskede försvårar även kommande gestaltningsprocess.

Gestaltning kräver återkommande beslut angående hur saker ska se ut och fungera samt hur problem som uppstår ska lösas – både estetiskt och praktiskt. Ett koncept ger den som utför gestaltningsprocessen en röd tråd, vilket underlättar i strävan efter att skapa en samlad helhet.

För att motverka att koncept och helhet inom industrialiserat byggande uteblir, skulle dessa frågeställningar kunna spela en mer central roll i både förstudie och produktutvecklingsskede. Här kan Nylanders omätbara värden användas som underlag för diskussion. De beslut som fattas under dessa faser påverkar möjligheter att skapa brukarvärde inför kommande gestaltningsförslag.

Fortsatt forskning

Som ett led i utveckling och förberedning inför den kommande strukturomvand-

Välkommen till vårens kurser 2013!

Nu är det hög tid att boka in sig på vårens kurser enligt följande: Kontrollansvarig enligt PBL grundkurser och uppdateringskurser Boverkets BBR specialkurser inom Brand, VVS och Bygg Entreprenadjuridik innehåller avtalslagen, AB och ABT Skyddsrumssakkunig enligt skyddsrumsreglerna Ventilation - OVK - funktionskontrollanter Byggarbetsmiljösamordnare BAS P/U Har du tänkt på att du kan slå ihop utbildning med nöje? En kurs i Kontrollansvarig med golf i Spanien.

För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05. Information om våra kurser hittar du på hemsidan www.byggutbildarna.eu.

70

www.byggutbildarna.eu Bygg & teknik 2/13

lingen av byggeriet från traditionellt till industriellt, startade doktorandprojektet Projektering av produkterbjudande under hösten 2011. Projektet ska överföra och utveckla kunskap från andra industriella sektorer, för att utforska hur byggandets projektering kan förbättras. Genom lärdomar från andra sektorer kan vi få klarhet över hur man på bästa sätt knyter projektering till andra aktiviteter inom värdekedjan. Doktorandprojektet ska fortskrida under två och ett halvt år och är knutet till Luleå tekniska universitet (LTU) och NCC. Projektet finansieras av NCC och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, (SBUF).

Slutord

För utveckling av produkter och projekt med hjälp av byggsystem med hård teknisk styrning är det tydligt att arkitektens traditionella metodik möter problem. Om man börjar med de stora linjerna och konkretiserar efter hand löper man stor risk att till slut stöta på en punkt där uppdragsgivarens önskemål inte är kompatibla med den tekniska styrningen eller att de koncept som på ett tidigt stadium utvecklats vid ett senare skede inte kan realiseras på grund av byggsystemets begränsningar. Om projekteringen istället tar sitt avstamp i en fördjupad analys av det tekniska systemets möjligheter minimerar man det problemet, men löper istället risken

att inte skapa en god arkitektonisk helhet.

Med hjälp av Nylanders verktyg för beskrivning av omätbara egenskaper kan man dock hantera denna risk. Den analysen kan man också använda för att diskutera balansen mellan kostnader och värden vid förändringar av produkten – det kan bli tydligt vilka arkitektoniska värden som kan skapas genom ytterligare ett fönster eller vilka som går förlorade genom kostnadsbesparingar genom enklare dörrfoder. Vår slutsats är i sin enkelhet att arkitektonisk formgivning av hårt styrda tekniska system bör ta sin utgångspunkt i vad som är möjligt med det tekniska systemet, och att de arkitektoniska värdena som detta skapar bör analyseras med hjälp av verktyg som exempelvis Ola Nylanders.

■

Referenser

[1] Anon. (2009): Sega Gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar!”, Statskontoret 2009:6, http://www.statskontoret.se/ upload/publikationer/2009/200906.pdf.

[2] Jansson, G, (2010). Industrialised Housing Design Efficiency. Luleå: Licentiatavhandling, LTU. [3] http://www.ncc.se/sv/Projekt-ochkoncept/byggkoncept/bollhall-sporthall/.

[4] http://www.ncc.se/Projekt-och-koncept/Byggsystem-och-produkter/boendehyresratter/.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

[5] Gustafsson, K (2011). Gestaltning utifrån givna förutsättningar – arkitektens metodik möter teknisk plattform. Göteborg: LTU. [6] Nylander, O (1999). Bostaden som arkitektur. Stockholm: AB Byggtjänst.

Vi har ett brett program av provningsutrustning för

BETONG - BALLAST CEMENT - ASFALT GEOTEKNIK

Tel 031-748 52 50

www.kontrollmetod.se Bygg & teknik 2/13

71

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Leverantör av fönster- och fasadprodukter.

VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

– skivan

59 x 46 mm

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

Betongdukar:

Fiberkompositskivor:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betonginstrument:

Fogband:

10-10-12 13.08.48

Geosynteter: www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

72

Bygg & teknik 2/13

branschregister

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

(FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Ingjutningsgods:

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 2/13

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

73

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Tak- och fasadvård:

MILJÖANALYSER

Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, Mögel- och röta mm.

1650 ISO/IEC 17025

PK Group AB Box 96, 851 02 Sundsvall 060-12 72 40 www.pkgroup.se

Tak/Tätskikt:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Ljus och säkerhet: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Takplåt:

Plywood:

Utemiljö/Terrasser

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

74

Bygg & teknik 2/13

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker.

Hur mycket vill du lära dig?

Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i bygg- och fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Byggkeramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer.

Vill du konsultera oss, skicka ett mail till info@bkr.se eller ring 08-641 21 25.