3/08 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Akustik och ljudisolering

Akustiska utmaningar Nr 3• 2008 April 100:e årgången

Design Funktion Säkerhet Fräsch och smart design som framhäver inredningen i allmänna byggnader, shoppingcentra eller privata bostäder.

Tel: 0290-295 50

Bygg & teknik 3/08

www.cibeslift.com

3

HÖJDHOPP 2,42 m

STAVHOPP 5,87 m

PUMPNING AV BETONG 191 m

Patrik Sjöberg, juni 1987

Oscar Janson, juni 2003

Turning Torso, med hjälp av Sika, oktober 2004

SVENSKA HÖJDREKORD Vi gillar att få vara med och slå rekord. Problemlösning tillsammans med våra kunder är lika roligt som höghöjdsträning. Slå en signal om du har något rekord du vill sätta, så hjälps vi åt.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, info@se.sika.com, www.sika.se

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt 8 10 Produktnytt Regelverk för flerbostadshus i trä 13 Klas Hagberg Optimering av ljudegenskaper hos volymtillverkade flerfamiljshus i trä 15 Fredrik Ljunggren och Anders Ågren Stomljud från installationer 23 Christian Simmons och Krister Larsson Mätning och bedömning av trumljud 27 Hans Jonasson De bortglömda ljudmiljöerna 29 Anders Westin Projektering av ljudanläggningen på Solvalla travbana 32 Jan Setterberg och Ingemar Ohlsson Kan man undvika att störas av strömningsljud från vattenburna kyl- och värmesystem?

37 Norbert Fichter Studio Acusticum i Piteå – en mångsidig konserthall 43 Rikard Ökvist, Lennart Tunemalm och Björn Tunemalm Sony Ericssons nya kontor i Lund:

Visualisering och auralisering Klas Hagberg och Bo Kall Uppsala Konserthus – en utmaning för akustikern Jan-Inge Gustafsson Rumsakustisk projektering med hjälp av strålgångsprogram från 3D-modeller i BIM-format Martin Höjer och Nils-Åke Nilsson Att tala i en undervisningslokal Jonas Brunskog Byggfrågan Restaurangens akustik Lennart Karlén Studier av markinversioners inverkan på spridningen av järnvägsbuller i Åkarp Pontus Thorsson Klimatsmarta flerbostadhus och energismarta hyresgäster kan tillsammans spara 50 procent energi Christer Harrysson

47

50 54 57

59 60

63 65

OMSLAGSFOTO: NATASJA JOVIC UPPSALA KONSERT- OCH KONGRESSHUS.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 3/08

Bilaga medföljer

”

ledare

Byggmarknaden står stark

Trots stor oro i omvärlden står byggmarknaden sig stark, detta framgår av Sveriges Byggindustriers (BI) senaste konjukturprognos som presenterades i slutet av mars månad. Bygginvesteringarna har de senaste fyra åren ökat med fem till tio procent per år, men nu sker, enligt BI, en tydlig inbromsning. Denna beror främst på att uppgången av nybyggnadsinvesteringarna i bostäder stannar av. Bygginvesteringarna stiger enligt prognosen med fyra procent 2008 och två procent 2009. Mot bakgrund av att den ekonomiska tillväxten dämpas relativt kraftigt står sig byggmarknaden väl.

Tillväxten i svensk ekonomi har dämpats påtagligt till följd av den svagare utvecklingen i USA och turbulensen på de globala finansmarknaderna enligt BI. Exporten har försvagats och de svenska hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen har sjunkit i takt med att inflationen stigit och den ekonomiska rapporteringen blivit allt dystrare.

Osäkerheten bland de svenska hushållen kommer bland annat till uttryck i en väntad dämpad prisutveckling på bostadsmarknaden med minskad omsättningshastighet som följd. Detta leder i sin tur till att vissa bostadsprojekt påbörjas senare. I kombination med att inflationen till stor del förklaras av tillfälliga effekter, medför detta att Riksbanken enligt BI väntas vila på hanen och räntorna förblir på en relativt låg nivå de närmaste två åren, vilket gynnar bygginvesteringarna.

”Trots stor oro i omvärlden står byggmarknaden sig stark” BI:s prognoschef Fredrik Isaksson menar att visserligen leder en tillfällig minskning av nybyggandet av flerbostadshus till en dämpning av investeringstillväxten 2008 och 2009 jämfört med de senaste årens mycket höga ökningstal. Sammantaget ser han dock Stig Dahlin en fortsatt positiv utveckling för bygginvesteringarna. chefredaktör Andra delar av byggmarknaden fortsätter enligt konjunkturprognosen under 2008 att öka i snabb takt, men påverkas på längre sikt av konjunkturavmattningen. De privata lokalinvesteringarna planar, enligt BI, ut nästa år då utbyggnaden av handelslokaler väntas ha passerat toppen och industrins behov av kapacitetsutbyggnad avtar. De offentliga lokalinvesteringarna är mer uthålliga, eftersom kommunerna fortsätter med stora satsningar på ny- och ombyggnad av utbildningslokaler. Det har även påbörjats flera stora sjukhusprojekt det senaste året.

Anläggningsinvesteringarna fortsätter enligt prognosen att i hög grad drivas av privata investeringar kopplade till energisektorn. De senaste tre årens nedgång för offentliga anläggningsinvesteringar bryts i år och möjligen kan de ökade anslag som regeringen signalerat komma att påverka utvecklingen – men då tidigast under andra halvan av 2009.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 3 • 2 008 April Årg ång 100 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2006: 6 700 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2008: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

6

Bygg & teknik 3/08

Integrerad vägg äns - den logiska lösningen mot vägg Redan installerat i mer än 100 000 badrum!

Det låter kanske banalt – men när allt verkar lekande lätt och kanske bättre ändå, är det faktiskt så att ett ordentligt förarbete har utförts. Få delar, enkelt att installera, precist och säkert – kvalitet i en tidlös design.

Det går inte med mindre, när man är den ledande leverantören av väggmonterade golvavlopp.

Det förpliktigar att sätta standarden, precis som vi gjort genom upp nningen av den integrerade lodräta vägg änsen. Vi är redan förhandsvalet hos ledande arkitekter, entreprenörs rmor och hos er än 100 000 glada badare.

031 799 0151 / www.unidrain.se

Ny fabrik för tillverkning av sandwichpaneler

Ruukki stärker sin leveranskapacitet för den kommersiella och industriella byggmarknaden genom att bygga en ny fabrik för tillverkning av sandwichelement i Alajärvi, Finland.

Den nya fabriken som börjar byggas hösten 2009 breddar sortimentet med sandwichpaneler och förbättrar leveranskapaciteten.

– Vårt mål är att uppfylla alla kunders förväntningar vad gäller kapacitet, snabbhet och pålitlighet vid leveranser. Med den här investeringen förbättrar vi vår kundservice, särskilt i Norden och Baltikum.

Kortare leveranstider och större produktsortiment stärker vår konkurrenskraft som leverantör av integrerade system i konstruktioner av stomme, fasader och tak vid byggandet av kommersiella, industriella och logistiklokaler och sportanläggningar, säger Jouni Metsämäki, vice v d för Nordoch Östeuropa på Ruukki Construction.

Investeringen på 20 miljoner euro omfattar enligt uppgift en ny 10 000 kvadratmeter stor fabrik som nästan fördubblar företagets produktion av sandwichpaneler i Finland till mer än två miljoner kvadratmeter. Den nya fabriken uppges även betyda en signifikant förbättring av produktionseffektiviteten och arbetssäkerheten.

Planerar nya bostäder i Kvillebäcken

Wallenstam, NCC och Älvstranden Utveckling har nu enligt uppgift undertecknat ett avtal avseende samarbetet att utveckla området Kvillebäcken på Hisingen i Göteborg. Exploateringsområdet, som är en del av Backaplansområdet, omfattar cirka 85 000 kvadratmeter tomtmark.

Wallenstam ingår i ett konsortium med totalt sju bolag som under en femårsperiod framöver ska bebygga området Kvillebäcken.

Fullt utbyggt kommer stadsdelen Kvillebäcken att innehålla 1 600 bostäder samt butiker och service. Wallenstam, som äger 25 procent av området, har tagit en aktiv roll i utvecklingen av Kvillebäcken och planerar att bygga yteffektiva estetiskt tilltalande bostäder.

– Kvillebäcken är en av Wallenstams största satsningar på nybyggnad av bostäder i Göteborg. Med sitt centrala läge blir Kvillebäcken en levande stadsdel och ett attraktivt bostadsområde med små kvartersbutiker, caféer, gröna gångstråk och gott om mötesplatser, säger Hans Wallenstam, v d på Lennart Wallenstams Byggnads AB. Kvillebäcken var ursprungligen jordbruksmark som omvandlades till industrimark. Idag består det till större delen av äldre fabriks-

8

byggnader. Visionen är att stadsdelens arkitektur ska vara nyskapande för att spegla en ny epok i områdets historia. Beräknad byggstart för Kvillebäcken är hösten 2009.

handlingsteknik och Vägverket Produktion med utgångspunkt i entreprenad och projektering. Tillsammans möter enligt uppgift företagen en idag ökande efterfrågan på leverantörer som kan säkerställa hela kedjan, från förundersökning till slutligt omhändertagande, redan i upphandlingsskedet för att därmed kunna garantera tidplaner, kostnadseffektivitet och miljökvalitet genom hela saneringsprojektet. I takt med att energipriserna stiger finns också ett ökat krav på att behandlingskapacitet ska finnas nära saneringsobjekten för att undvika långväga transporter.

I dagsläget har bolagen tillsammans tillgång till fjorton tillståndsgivna behandlingsplatser inom landet, från Ystad i söder till Svappavaara i norr, vilket ger kvalitativ behandling nära saneringsobjekten. Avsikten är att etablera fler sådana behandlingsplatser och att fortsätta knyta kompetenta partners till samarbetet för att positivt bidra till en giftfri miljö.

Samarbetet ger specialistkompetens inom miljö, analys, projektledning, spontning, vattenrening, frysmuddring och upparbetMalmö Centralstation byggs om och kompletteras ning och djupförvaring av kvicksilver bland annat med en ny glashall. knutna till samarbetet.

Under 2007 tog Vägverket Produktion NCC Construction Sverige har fått i uppdrag av hand om 30 000 ton och Sakab 166 000 ton Jernhusen att utföra en anpassning av Malmö förorenad jord på den svenska marknaden.

Centralstation till Citytunnelns nya underjordiska perronger. Ordervärdet uppgår enligt uppgift till ungefär 245 miljoner kronor. Arbetet påbörjas i augusti 2008 och beräknas vara klart i september 2010.

Projektet omfattar bland annat en ny glashall, ett nytt parkeringshus med plats för 420 bilar och angöring mellan dessa två byggnader.

Glashallen byggs för att hantera större reBostadsbyggandet minskar i år, men ökar år sandeströmmar i samband med att Citytun2009. Boverket bedömer att 37 500 nya bostänelns nya underjordiska station byggs vid der påbörjas i år. Det är cirka nio procent färre Malmö Centralstation. än toppåret 2006, då enligt verket cirka 41 000 – Citytunnelns nya perronger anläggs norr bostäder påbörjades om man inte räknar de så om befintliga Malmö C och hamnar utanför kallade Odellplattorna. År 2009 förväntas bodet nuvarande stationsområdet. Glashallen stadsbyggandet åter vända uppåt, och drygt kopplar ihop den nya stationen med Malmö C, 39 000 nya bostäder påbörjas. säger Torsten Erlandsson, affärschef på NCC Boverket räknar med att byggandet av hyConstruction i Region Syd. reslägenheter minskar betydligt, medan bygAvtalet är ett så kallat samverkansavtal, vilgandet av bostadsrätter förväntas öka. Inte ket innebär att NCC och Jernhusen har en höminst minskar antalet hyresrätter som tillkomgre grad av samarbete genom projektets alla mer genom ombyggnad, jämfört med 2006 skeden. och tidigare.

Arbetet beräknas vara klart i september Prognosen är dock enligt uppgift osäker.

2010.

Kommunerna har redovisat sina egna bedömningar av det kommande byggandet i årets bostadsmarknadsenkät. Kommunerna förväntar sig sammantaget en större ökning av bostadsbyggandet än vad Boverkets prognos visar.

Mot detta talar dock att antalet projekt med flerbostadshus, som kommunerna har bedömt som säkra att komma igång snarare tyder på Inom det nationella miljömålet ”Giftfri miljö” ett mindre byggande än i Boverkets prognos. är identifiering och sanering av förorenade markområden två viktiga delmål för att nå huvudmålet kring giftfrihet inom en generation. Sakab och Vägverket Produktion har sedan mitten av 1990-talet var för sig utvecklat kunskap och teknik kring sanering av förorenad mark. Nu tar de båda företagen ytterligPå uppdrag av HSB Bostad AB bygger NCC gare ett steg och gör detta tillsammans.

Sakab har utvecklat helhetserbjudanden två fjortonvåningshus med 102 bostadsrättslämed utgångspunkt i miljökunskap och be- genheter på Öregrundsgatan på Gärdet i

Bygger om Malmö Centralstation

Bostadsbyggandet går ner – men ökar nästa år

Samarbetar kring marksanering

102 bostadsrätter på Gärdet

Bygg & teknik 3/08

byggnytt Stockholm. Ordern är enligt uppgift värd 126 miljoner kronor.

Lägenheterna får mellan ett och fyra rum och kök och utsikt över Stockholms hamninlopp. Standarden blir hög med exklusiva kök och materialval som kakel, klinker och parkett. Alla lägenheter får balkong och under husen byggs garage med parkeringsplatser för alla boende.

Arbetet har börjat och första kvartalet 2010 ska de första lägenheterna vara klara för inflyttning. Som mest kommer ett sextiotal personer att vara sysselsatta med projektet.

Akademiska Hus bygger nytt i Sundsvall

Nu inleds inom kort byggandet av nya hus R på Campus Åkroken i Sundsvall. Huset kommer bland annat att inrymma verksamhet inom designutbildning vid Mittuniversitetet.

Totalt kommer det nya huset att omfatta 3 000 kvadratmeter. Formspårket är enligt uppgift helt nytt för det tidigare internationellt prisade Campus Åkroken. Arkitekt Christian Frisenstam på Nordstrand Frisenstam Rung Arkitektkontor, har däremot sett till att det finns en anknytning till de övriga byggnaderna.

– Efter en lång resa känns det nu mycket glädjande att få ta ytterligare ett steg i utvecklingen av Campus Åkroken. Det nya huset kommer att bli ett bra komplement till de övriga byggnaderna och gör det lättare för Mittuniversitetet att koncentrera sin verksamhet, säger Berndt Elstig, fastighetschef, Akademiska Hus Norr AB. Huset beräknas vara klart den 1 juni. Huset kommer förutom verksamhet för designutbildning även att innehålla lokaler för annan verk-

samhet inom Mittuniversitetets regi. Detta innebär samtidigt att lokalerna på Campus Västhagen blir tillgängliga för andra hyresgäster.

Den nya byggnaden ska enligt uppgift kännetecknas av god arkitektur, god byggteknik och god installationsteknik. Den ska även inneha energieffektiva system, en god miljöprofil och i sin arkitektoniska utformning inbjuda till kreativitet och nyskapande.

Anlitas för Libyens återuppbyggnad

Konsultföretaget WSP har undertecknat ett avtal med den libyska statliga organisationen Housing & Infrastructure Board (HIB). Avtalet omfattar projektledning av ett större projekt i Wadi Shatti, i landets centrala regioner, cirka 650 km söder om Tripoli. Projektet innebär en rehabilitering av infrastruktur och byggande av 1 080 nya bostäder. WSP har varit involverade i ett flertal olika libyska projekt sedan tidigare. Det nya projektet sträcker sig över fyra år och arvodet är enligt uppgift på cirka 100 miljoner kronor.

WSP har funnits i Libyen sedan 2005 och har under åren varit engagerade i ett flertal projekt. Ett exempel är det så kallade ”3rd Generation Planning Project”, ett stort planeringsprojekt som berör de nordvästra delarna av landet. Detta projekt sträcker sig över fem år och sysselsätter cirka 25 konsulter/planerare, huvudsakligen svenskar. WSP är också engagerade i projektledning av ett stort konferenscenter, hotell, och anläggandet av en ny park som ska stå färdigt till Khadaffis firande av sina 40 år vid makten.

HIB är en nyskapad statlig organisation med målet att förse Libyen med en kvarts miljon nya bostäder samt att modernisera stora delar av den infrastruktur som förfallit under

de år EU:s och USA:s sanktioner effektfullt har verkat. Det har nu gått över tre år sedan sanktionerna avvecklades och landet kan med hjälp av oljeintäkter ta sig an ett återuppbyggnadsarbete med full kraft. HIB förfogar själva över 50 miljarder amerikanska dollar för sina projekt och landet i sin helhet har avsatt mer än 200 miljarder dollar för en återuppbyggnad under de kommande åren.

– WSP ser Libyen som en fantastisk marknad under en överskådlig framtid, säger David Montgomery, v d för WSP International Sweden AB. Vi för därför konkreta diskussioner med strategiska partners om att etablera ett samägt bolag i landet som ska förse WSP med nya projekt och samtidigt bygga upp den lokala kapaciteten.

Bygger ut raffinaderi i Brasilien

Skanska har fått uppdraget att bygga en avsvavlingsanläggning vid ett raffinaderi i Brasilien. Skanskas kontraktssumma uppges uppgå till 150 miljoner amerikanska dollar, cirka 960 miljoner kronor.

Kund är Refap som är ett konsortium mellan det statliga brasilianska oljebolaget Petrobras och privatägda spansk-argentinska Repsol YPF. Detta är Skanskas tredje stora uppdrag för Refap på fyra år.

Uppdraget gäller att bygga en anläggning för avsvavling vid Alberto Pasqualini-raffinaderiet (Refap) i Rio Grande do Sul. Anläggningen får en kapacitet att behandla 5 000 kubikmeter per dag. I uppdraget ingår bland annat detaljerad projektering, inköp, byggande, installation och montering samt assistans vid igångsättning av anläggningen.

Projektet är ett led i ett nationellt miljöprogram för att minska svavelföreningar i petroleumprodukter.

Arbetet på plats startar nu i april och projektet ska färdigställas inom 30 månader.

Skanska Latin America är ett av kontinentens ledande byggföretag och en av Skanskas mest lönsamma affärsenheter. Verksamheten är inriktad på bygg, drift- och serviceuppdrag för olje- och gasindustrin. Affärsenheten med cirka 12 000 medarbetare hade 2007 intäkter på cirka 4,3 miljarder kronor.

Ny v d för Golder

Hus R på Campus Åkroken i Sundsvall kommer bland annat att inrymma designutbildning.

Bygg & teknik 3/08

Från och med 1 mars är Jan Hermanson v d för Golder Associates AB. Han har sedan juni 2007 varit vice v d och efterträder nu Sven Hultsjö, som tillträdde som v d för bolaget 2001. Sven kommer att finnas kvar i företaget, med fokus på aktivt deltagande i den tekniska konsultverksamheten.

Jan Hermanson, anställd på Golder sedan 1994, har 15 års erfarenhet som ingenjörsgeolog med bred internationell erfarenhet av numeriska modeller för sprickigt berg inom kärnavfall och olje- och gasreservoarer.

9

Designade skyddsskor

När arbetsbelastningen är hård och den fysiska ansträngningen ställs på sin spets krävs en sko som klarar även de tuffaste förhållandena. Arbesko i Örebro är en av Nordens ledande tillverkare av egonomiska skydds- och yrkesskor och arbetar enligt uppgift ständigt för att hitta lösningar som hjälper ansträngda fötter. Nu presenterar företaget sina senaste modeller av skyddsskor som uppges präglas av en innovativ design och det senaste inom smidighet, säkerhet och komfort.

Bland nyheterna märks modell 232 en enligt uppgift skön och tålig sko med rena linjer och unika färgval i kamoflage. Den nya modellen är enligt uppgift en fulländad skyddssko som med sin design sticker ut och förhöjer arbetsklädseln. Skon har ett vattenavstötande skinn i tålig textil med extra slitskydd i tån. Utöver detta är modellen även försedd med ett enligt uppgift ypperligt halkmotstånd, mjukt spiktrampskydd och aluminiumhätta. Tack vare företagets unika Energy Gel Duo ska den även ge en suverän stötupptagning både i klack och trampdyna.

för hur hög belastning tak och väggar av betong klarar av.

– Man ska vara speciellt uppmärksam på sprickor då det finns tunga takmonterade föremål som kabelskenor, ventilationsanläggningar, stålkonstruktioner och stora skyltar, säger Jim Hedkrok, v d för Fischer Sverige i Norrköping.

Dessutom påpekar han att sprickor i äldre betongbyggnader kan vara ett problem när de moderniseras med nya gavelfasader som sätts fast i betonggaveln. Därför bör man vid montering i tak och gavlar använda ett ankare som efterexpanderar. Det får upphängda föremål att sitta fast även om det uppstår små sprickor och förskjutningar.

Den nya produkten fungerar så att då ankaret börjar ge med sig glider det svarta, mjuka dubbelklippset över en konformad del av ankaret. Rörelsen medför att klippset pressas samman och utvidgar sin diameter, vilket gör att ankaret och därmed det upphängda föremålet fortsätter att sitta fast ordentligt även om betongen runt omkring utvidgar sig.

Ankaret finns i storlekar från 8 till 24 millimeter i diameter, samt i olika längder och material som elförzinkat stål, syrefast, rostfritt stål A4 och högkorrosionsstål.

Ankarna är mycket starka, vilket framgår av att den högsta tillåtna belastning för till exempel tolvmillimeterutgåvan i elförzinkat stål är 760 kg (7,6 kN) vid sprucken betong och 1,19 ton (11,9 kN) vid icke sprucken betong.

Mindre slipdamm i luften

Superstarkt stålankare

Montering i sprucken betong, vare sig det gäller väggar eller tak, kräver särskilt säkra stålankare. Därför har Fischer lanserat en serie av ankare under namnet Faz II som är enkla att känna igen på sina ”svarta bälten” – dubbelklipps som utvidgar sig när och om det uppstår sprickor i betongen. Dessutom klarar de nya stålankarna enligt uppgift en mycket hög belastning.

Små sättningssprickor samt sprickor efter skakningar och vindpåverkan betyder mycket

10

Som ett led i att förbättra arbetsförhållandena för golvsliparna, men även hemmiljön för golvägarna, har det Malmöbaserade företaget Bona utvecklat ett system för dammfri golvslipning – Dust Care System (DCS). Systemet suger enligt uppgift effektivt upp dammpartiklarna och underlättar därmed sliparbetet och minskar hälsoriskerna.

Bona, som enligt uppgift är marknadsledande inom vattenburna lacker, har tagit täten

inom dammfri golvslipning. Betydelsen av det nya systemet är vetenskapligt bevisad. Den senaste oberoende forskningsstudien som utförts av Örebro Universitetssjukhus utvärderade slipningen av ett golv med vanlig dammuppsamlingspåse, i jämförelse med slipning av samma golv med DCS kopplad till slipmaskinen. Den rekommenderade gränsen för luftburna slipdammspartiklar är i Sverige två milligram per kubikmeter luft. Med det nya systemet blev mätresultatet 0,1 mg/m3, vilket motsvarar fem procent av gränsvärdet. Med en vanlig dammuppsamlingspåse blev resultatet 1,4 mg/m3, det vill säga 70 procent av högsta tillåtna mätvärde. Detta visar att det nya golvslipsystemet är ett mycket effektivare sätt att suga upp damm. Mätvärdet på 0,1 mg/m3 var så lågt att det knappt gick att mäta med laboratorieinstrumenten.

Teleskopiska stegar

Telesteps AB i Tranås har sedan 1996 producerat teleskopiska stegar och arbetsredskap.

Med stegar som kan variera i höjd mellan allt från 0,7 till 3,8 meter skapas oanade möjligheter.

De teleskopiska stegarna, med en patenterad konstruktion, är ställbara i olika höjder. Då de innovativa stegarna fungerar som flertalet stegar i en, samtidigt som de upptar minimal plats i hopskjutet läge, uppges de vara optimala hjälpmedel för proffsanvändare. Detta eftersom yrkesgrupper såsom exempelvis servicetekniker, montörer och hantverkare ofta jobbar på olika höjder samtidigt som de har begränsat med förvarings- och transportutrymme.

Den patenterade funktionen Autosteps, som gör att stegen skjuts ihop automatiskt och skapar en flexibel längd, medför att stegen är mycket smidig och kan alltid användas i rätt vinkel och höjd. Användaren kan på så sätt också alltid ha arbetsytan framför sig. Något som tillsammans med de breda fotstegen och den unikt starka aluminiumlegeringen gör att säkerheten höjs.

Det finns även ett flertal innovativa tillbehör till stegarna. Toppstödet revolutionerar arbetet vid träd, pelare, kanter och hörn. Det gör även arbetet säkrare samtidigt som det ger en bredare yta att arbeta på. De justerbara säkerhetsfötterna gör det möjligt att använda stegen på ojämnt underlag, exempelvis trappor.

Produkter för proffsanvändare är anliggande stege, kombistege och arbetsplattform.

Anliggande stege finns i längderna 3,3 meter och 3,8 meter.

Bygg & teknik 3/08

produktnytt Kombistegen finns i tre varianter, 1,7 meter, 2,3 meter samt 3 meter och gör det möjligt att arbeta både i fristående position och mot en vägg. Detta då den går att använda som en anliggande stege, en traditionell trappstege alternativt en trappstege med extra stöd för benen eller handtag. Arbetsplattformen fungerar som en byggställning i miniatyr och är ställbar i tre höjder. Den ger en säker och komfortabel arbetshöjd på upp till 2,5 meter.

Fanerade skivor förbättrar akustik och brandskydd

Puucomp grundades i Kristinestad i Finland 1987. Produktsortimentet utgörs av inredningsskivor, både fanerade, laminerade och målade.

– Byggarna har mer och mer fått upp ögonen för hur vår metod med snabb skivmontering, fukt och brandsäkra skivor samt akustiskt vänliga material, både underlättar bygget och ger helt nya konstruktionsmöjligheter, säger försäljningschefen Jari Rajamäki.

Stommen i skivorna kan bestå av till exempel spånskiva, MDF, plywood, aluminium eller trägipsskiva. Genom att skivorna perforeras med hål eller förses med slitsar så får de goda akustiska egenskaper. Alla skivor kan beställas och levereras i specialstorlekar som anpassas till de flesta ändamål.

En del av företagets produktion går på export och man har levererat till flera stora prestigebyggen som presidentpalats och ambassader. Till exempel så har akustikskivornas ljudegenskaper och utförande visat sig passa utmärkt till biografer, teatrar, skolor och konferenslokaler.

Amerikansk isolering

Byggmax uppges vara först i Europa med att lansera ISO-soft, en amerikansk isolering helt utan bindningsmedlet formaldehyd och urea.

Bygg & teknik 3/08

Den nya isoleringen känns och ser ut som bomull, men har enligt uppgift samma höga isoleringsegenskaper som traditionell isolering. Den nya isoleringen kliar och dammar inte lika mycket som sten- och glasull och uppges vara ett bra alternativ för allergiker.

Byggmax tror att produkten kommer att revolutionera marknaden och prissätter den aggressivt för att få en snabb spridning.

– Alla som hanterat isolering kan nog känna igen sig i att det kliar och dammar mycket.

Därför känns det bra att äntligen lösa ett problem som många hemmasnickare och proffs haft. Den här produkten borde ha funnits för länge sedan, säger Magnus Agervald, v d för Byggmax.

Isoleringsprodukten innehåller enligt uppgift långa, spänstiga glasfibrer som binds samman med ofarligt akryl (plast med olja), vilket ska eliminera problemen. Miljövinsterna uppges också vara stora, minst 20 procent av isoleringen kommer från återvunnet glas. Vid god tillgång kan uppemot 50 procent komma från återvunnet glas.

Produkten har fått utmärkelsen ”EcoLogo” av den kanadensiska regeringen. Certifieringen innebär att produkten tillverkas enligt fastslagna riktvärden ur miljöaspekt, samtidigt som produkten i sig också medverkar till att förbättra miljön. Korrekt installerad uppges ISOsoft spara in tolv gånger den energimängd som användes vid tillverkningen, varje år. Dessutom används en betydligt mindre energikrävande process än vanligt vid tillverkningen.

Tillverkarna, Johns Manville, är ett av USA:s största företag och flerfalt prisbelönta för att minska sin inverkan på miljön.

Tungviktare lastar upp till 7 kbm

Case lägger sig nu i toppen av absoluta tungviktare bland gummihjulslastare. Det sker med lanseringen av 1221E som väger knappt 31 ton – och lastar upp till sju kubikmeter. En

maskin som den danska importören av Case i Danmark, Norge och Sverige, Scantruck A/S, kan leverera under det andra halvåret av 2008.

Med sin kapacitet och de tekniska specifikationerna som enligt uppgift till fullo lever upp till konkurrenternas inom samma viktklass, väntas den bli en stark konkurrent till andra tungviktare på marknaden.

Stor kapacitet kräver också stor motor. Därför har 1221E den kända Cummins-motorn – en elvaliters motor på 259 kW. Även axlarna är viktiga på så stora maskiner som belastas hårt. Modell 1221 har ZF-axlar med bromsar i oljebad.

Trots det kraftiga maskineriet uppges bullernivån i hytten vara anmärkningsvärt låg – nämligen endast 73 dB(A). Komforten är enligt uppgift på det hela taget i topp – med betjäning antingen via joystick eller linjärt handtag. De stora rutorna i förarhytten ger god utsikt åt alla håll och ökar därmed säkerheten.

För övrigt har fönsterpartierna plant glas vilket också gagnar utsikten.

Mer ergonomiskt med takpanna i fyrpack

Den vanligaste arbetssjukdomen bland byggnadsarbetare är belastningsskador och att lägga ett tak är ett ganska tungt och krävande jobb.

Nu har Monier, tidigare Lafarge, tagit ett steg för att göra arbetet enklare och bekvämare: Jönåkerpannan lanseras nu i ett smart fyrpack.

Det finns starka ergonomiska skäl till att packa pannorna fyra och fyra: Fyra pannor väger tillsammans 16 kg, vilket är en hanterbar vikt när man arbetar uppe på ett sluttande tak.

Det är ur belastningssynpunkt bättre med fler lättare lyft, än med färre tunga. Företagets beslut att introducera fyrpack baseras enligt uppgift på kundernas önskemål, egna intervjuer med takläggare samt arbetsmiljöverkets rekommendationer avseende belastningsskador hos byggarbetare.

Med fyrpack är det också möjligt att lägga hela förpackningen utan att flytta sig, vilket gör det ännu bättre och mer ergonomiskt för takläggaren. Dessutom är det så att fyra takpannor är den naturliga delningen mellan ströläkten och genom att lägga ut dem på taket fyra och fyra, förenklas och kortas arbetet avsevärt.

11

Utvecklingen av lätta konstruktioner för flervånings bostadshus har gått fort på senare år. Dessvärre är regelverket fortfarande inte anpassat för att ta hand om de speciella akustiska störningar som uppträder i lätta konstruktioner eller i system som innehåller någon kombination av lätta och tunga konstruktioner, se också artikel i Bygg & teknik nr 1, 2006. På sikt kan detta påverka lättbyggnadssystemens konkurrenskraft. Det påverkar också trovärdigheten i standarder, exempelvis vår svenska ljudklassningsstandard SS 25267. Klass A, klass B eller klass C borde ju rimligtvis uppfattas på ungefär samma sätt oavsett vilket stomsystem som väljs. Det är viktigt att forskningen ganska omgående tar ett stort steg framåt inom lättbyggnadstekniken både för att förbättra regelverk, men också för att förbättra våra möjligheter att prediktera slutlig ljudisolering. Idag är spridningen i slutresultat stor, jämfört med de värden som vi tror vi ska uppnå.

Inför den forskningspolitiska propositionen skrev WSP ett brev till den representant på Boverket som ska ge sin syn på forskningsbehovet i Sverige. Behovet är stort och man kan bara hoppas att forskningen inom träbyggandet får en del av kakan. Att sörja för god ljudisolering i flerbostads trähus är utan tvekan en av de mer komplicerade delarna inom byggnadsakustiken och därmed också oerhört spännande och utmanande.

För att göra en mer grundlig analys av behoven så har en forskargrupp stödd av Vinnova och industrin i samverkan snart färdigställt en ”State of the art”-rapport vad gäller vetenskapsläget för flerbostads trähus. I denna beskrivs var träbyggandet befinner sig idag men även vilka framtida forskningsbehov som finns, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Rapporten kommer

Artikelförfattare är Klas Hagberg, tekn lic, WSP Akustik, Göteborg.

Bygg & teknik 3/08

Ett NCC-projekt i Nyköping, uppförda med lättbalkar i väggar, bjälklag och tak.

att utgöra ett viktigt underlag för beslutsfattare, bland annat som underlag vid beslut om fördelning av forskningsmedel.

Behov

Behoven är stora och i vissa fall ganska akuta och några områden känns särskilt angelägna att lyfta fram: 1. Utvärdera beräkningsmodeller för ljud och vibrationer i lätta konstruktioner a. Öka kunskapen kring flanktrasmission i byggnader med lätta stomsystem 2. Bättre förstå varför spridningen i resultat blir så stora som de blir idag 3. Förbättra regelverket så att det också omfattar mycket låga frekvenser och vibrationer.

Vad gäller beräkningsmodeller behöver man klarlägga hur olika byggnadsdelar fungerar tillsammans, det vill säga öka förståelsen för flaktransmission när byggdelar sätts samman. För detta krävs bland annat aktiv medverkan i den arbetsgrupp som idag arbetar med att utveckla den europeiska standarden EN 12354 så att den blir tillämpbar även för lätta konstruktioner. För att ge värdefulla bidrag till denna arbetsgrupp krävs naturligtvis forskning och spridning av vårt svenska kunnande.

Vi måste också försöka förstå varför spridningen i slutresultat/mätresultat blir så enormt stor och ofta helt oförutsägbar för lätta konstruktioner. Ibland blir ljudisoleringen fullt acceptabel och ibland undermålig trots att bedömningen från början var en annan. Att spridningen blir

FOTO: MASONITE AB

Regelverk för flerbostadshus i trä

stor även inom synbarligen identiska konstruktioner har Luleå tekniska universitet visat bland annat i en artikel från Internoise i Nice 1999.

Om vi då särskilt studerar behoven för regelverket så fordras följande: För att designa och utveckla beräkningsmodeller måste vi veta hur störning i trähus upplevs. Idag gäller att regelverket inte alltid är tillräckligt elakt mot lätta konstruktioner, och detta säger jag inte för att jag tycker lättkonstruktionerna ska stoppas, utan tvärtom för att de ska få en rimlig chans att utvecklas på ett sätt som gör dem upplevelsemässigt likvärdiga byggnader med andra stomlösningar. Om vi inte klarar detta är satsningen på lätta stommar något som riskerar att bli mindre attraktivt framdeles. Se också rapport från Byggkostnadsforum ”Bostäder och nya ljudkrav”.

Regelverket

Det förekommer att byggnader klarar ljudklass A, men faktiskt är helt undermåliga att bo i. Att det kan bli så olyckligt kan naturligtvis bero på utförandefel, men speglar ändå hur felaktigt regelverket kan fungera i extrema fall. Påståendet kan låta som ett upprop från en konsult som tycker att man borde satsa mycket mer på ljud. Och så kan det naturligtvis vara men det finns också belägg för påståendet. I en lätt konstruktion är det lätt att åstadkomma god ljudisolering i höga frekvenser, många gånger betydligt bättre än för tunga konstruktioner. För låga frekvenser blir det 13

Lättregelväggar

0

C50-3150

dock svårare och för riktigt låga frekvenser, 20 till 30 Hz, är det ännu svårare att åstadkomma riktigt god ljudisolering – oavsett åtgärder så förblir primärt stegljudsnivåerna höga.

Sverige är långt framme och vi är ett av få länder som idag ställer krav ner till 50 Hz, men samtidigt vet vi att problem kan uppstå långt under denna ”magiska gräns”. Normalt dock inte för tunga betongkonstruktioner, men väl för lätta konstruktioner. Enligt min uppfattning bör mycket energi läggas på att öka kunskapen inom området låga frekvenser/vibrationer så att framtida konstruktioner inte optimeras på fel sätt. De som hyr en bostad alternativt köper en dyr fastighet eller bostadsrätt ska kunna lita på att ljudklass A innebär störfrihet, så är det dessvärre inte idag. Här har alla branschens aktörer och då inte minst myndigheter (såväl på lokal nivå som på statlig nivå) och de som arbetar med akustik, ett stort ansvar.

Vad kan då göras i det korta och det långa perspektivet? Eftersom projektering och prediktering idag är så osäker så kan man i det korta perspektivet sörja för att platskontroller under byggtiden spelar en större roll, inte minst i byggnader med lätta stommar. Följdåtgärder i sent skede blir svåra att lösa och får ofta stora kostnadskonsekvenser, se också kommande handbok från Boverket. En akustiker som är inblandad i projekt där risken för relativt små fel kan orsaka stora skador bör försäkra sig om att utförandet blir som det var avsett och eventuellt göra kontrollmätningar i tidigt skede, dock inte så tidigt att man riskerar fel i mätningarna orsakade av inte fullbordade konstruktioner. Då saknar mätningen mening. Vid en sådan finns möjlighet att betrakta mätkurvor och Ckorrektioner och kanske också lyssna med sina egna öron. Som en fingervisning för luftljud så blir C50-3150 i normala fall inte större än vad som visas i figur 1.

Om då C50-3150 efter en kontrollmätning visar sig vara väldigt låg, ner mot -11 till -14 för en normal väggkonstruktion,

5 -10 -15

40

50

60

70

Figur 1: Vanligt utfall för C-korrektionen C50-3150 i lätta väggar med olika R´w. finns en förhöjd risk för störning trots att kravet kan vara uppfyllt och sannolikt beror detta på någon form av utförandefel.

Vidare, om stegljudskurvan har en onaturligt stark negativ lutning mellan 50 till 100 Hz finns också anledning att göra en extra kontroll även om entalsvärdet L´n,w + CI,50-2500 är bra med hänsyn till ljudklass. Vad händer under 50 Hz? Tänk på det övergripande föreskriftskravet i BBR, detta har inga begränsningar i frekvensområdet: ”Byggnader och deras installationer skall utformas så att ljud från byggnadens installationer, från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas.

Detta skall ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, skall särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas.”

I det långa perspektivet måste beräkningsmetoder/predikteringsmetoder utvecklas. Oavsett vad som sägs när det gäller möjligheten till att förutsäga och kontrollera ljud under en viss frekvens så måste vi på sikt finna något sätt att ställa krav på och verifiera en byggnad vid frekvenser även under 50 Hz. Det är ofta under 50 Hz som störningen ligger och då hjälper det ju föga att man uppnått ljudklass A.

Ljudisolerade väggar med fjädervikt!

14

R´w

DORMA MOVEO kännetecknas av extremt låg vikt med hög ljudisolering. Inbyggda elsystemet ComforTronic®

som automatiskt tätar mot golv och tak. Vi levererar även blockväggar i glas samt vikoch ridåväggar.

DORMA Sverige AB www.dorma.se

Samarbetspartner: DIEDRICHS INDUSTRI AB www.diedrichs.se

Det är bara att acceptera att trä och betong är helt olika material med helt olika förutsättningar. Då kan heller inte kravet vara identiskt. Kanske ska man gå så långt att kraven ska formuleras olika beroende på stomkonstruktion? Egentligen tror jag dock inte på denna lösning eftersom det blir komplicerad att tillämpa – istället bör ett mer uniformt entalsvärde formuleras tillämpligt både för lätta och tunga konstruktioner.

Slutligen

Det byggs idag många bra flerbostadshus i trä tack vare riktigt duktiga entreprenörer inom området som vågar prova utmaningar med alla de risker det innebär. För att minska risker och underlätta för svensk träindustri krävs dock ökade kunskaper. Sverige är ett framgångsrikt land vad gäller byggnadsakustik bland annat tack vare en historiskt fin forskningsmiljö. Sverige bedrev länge parallell forskning inom byggnadsakustik på KTH, Chalmers, Lunds tekniska högskola, Luleå tekniska universitet och Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Därtill satsades pengar på att utveckla och samordna regelverket i Sverige och inom Norden via Nordiska Kommittén för Byggbestämmelser (NKB) och Internordisk Standardisering – Bygg, Insta-B. Ett antal europeiska och internationella standarder inom akustikområdet har sitt ursprung i svenska insatser. Idag finns dessvärre väldigt lite kvar. Detta är inte bra!

Jag hoppas verkligen att den satsningen som Vinnova gjort med i samarbete med svensk industri för att beskriva ”State of the art” för träbyggandet sätter ett avtryck i vår möjlighet att fortsätta utveckla träbyggnadskonsten i Sverige. Det finns en stor möjlighet att ta ett stort grepp om denna byggnadsteknik och Sverige kan därmed fortsätta vara ett föregångsland, men då måste det bland annat kunna säkerställas att de krav som gäller för ljudisolering och vibrationer ger en byggnad som stämmer med förväntade värden – och där är vi inte ännu.

■

“Det enkla är oftast det vackraste”

Bygg & teknik 3/08

Optimering av ljudegenskaper hos volymtillverkade flerfamiljshus i trä – inverkan av mindre konstruktionsändringar Det råder en trend inom träbyggnadsindustrin av idag mot en allt mer industritillverkad produkt. I stället för att göra allt byggnadsarbete på plats, regel för regel och bräda för bräda, som historiskt sett har varit den gängse byggmetoden, har i modern tid allt fler byggare insett förtjänsterna med att kunna bygga nästan färdiga hus på fabrik för att därefter transportera dessa till byggarbetsplatsen för den slutliga monteringen. Många givna fördelar ryms inom konceptet som till exempel reducerad risk för fuktproblem eftersom den huvudsakliga produktionen sker i inomhusklimat, bättre arbetsmiljö för byggarbetarna, hög måttnoggrannhet och mindre materialspill på grund av mer rationell produktion samt förkortad byggtid. En annan aspekt är att byggmarknaden med det nya sättet att bygga blir allt mindre lokal till sin karaktär. Den enskilde byggaren har större möjlighet att utvidga sitt geografiska verksamhetsområde.

En uppdelning till följd av produktionssätt görs vanligen i form av plattelement och volymelement. Med plattelement menas då förtillverkade vägg- och bjälklagssektioner medan volymelement avser en, i princip komplett, byggnadsdel innefattande bjälklag, ytter- och innerväggar samt innertak. Ofta är prefabriceringsgraden hög, vilket innebär att volymerna lämnar tillverkande fabrik med färdiga ytskikt och inredningar liksom färdiga el- och vvs-in-

Artikelförfattare är Fredrik Ljunggren (t v) och Anders Ågren, Luleå tekniska universitet, Luleå.

Bygg & teknik 3/08

monteras mellan våningsplanen. Isoleringen kan utgöras av en relativt mjuk heltäckande remsa alternativt att isoleringen placeras punktvis på ett antal ställen. Figur 1 visar principerna för hur ett volymelementsproducerat fyravåningshus är uppbyggt.

Volymbyggnadstekniken såsom det avses i den här artikeln innefattar traditionella regel- och skivkonstruktioner, det vill säga volymerna är uppbyggda kring en bärande träregelstomme som förses med skivbeklädnad.

Därmed delar konstruktionen Figur 1: Volymbaserat byggnadssystem med i mångt och mycket de typisvibrationsisolering mellan våningsplan. ka akustiska egenskaper som gäller för lättbyggnadsteknik stallationer (så långt det är praktiskt möj- i allmänhet, där det största problemet är att ligt). Arbetsinsatserna på byggplatsen kan uppnå tillfredsställande ljud- och vibradå reduceras till ett minimum. tionsegenskaper i det lågfrekventa områVolymbyggnadstekniken är tillämpbar det. Det finns emellertid några viktiga deför de flesta typer av byggnader inkluderat taljer som är typiska för volymsystemet. småhus, flerfamiljshus och kontorsbygg- Ett sådant exempel är redan nämnt– den nader. Om vi lämnar småhusbranschen ofta förekommande vibrationsisoleringen och tittar på större byggnader så kan ett ty- mellan våningsplan. Ett annat exempel utpiskt volymelement i storlek utgöras av en görs av det faktum att konstruktionen nakomplett mindre lägenhet (till exempel turligt inbjuder till ett våningsskiljande studentboende), en del av en större lägen- bjälklag med separata stommar för tak och het eller cirka två kontorsrum. Dessa voly- golv. Takdelen inkluderas i en underligmer sätts sedan samman – bredvid och gande volym medan golvet följer med den ovanpå varandra – för att forma den slut- ovanpåliggande dito. Principen utgör en giltiga byggnaden. I syfte att förbättra god förutsättning i strävan efter bra ljudljud- och vibrationsegenskaperna är det isolering. Två exempel på volymtillvervanligt att någon typ av vibrationsisolering kade konstruktioner visas i figur 2.

Figur 2a: Exempel på volymbyggd konstruktion med separata golv- och takdelar.

15

vilken väg som ljudet färdas vid övergång från ett rum till ett annat. Ljud som vid en våningsövergång leds direkt genom bjälklaget benämns direktljud medan det ljud som leds via kringliggande väggar och knutpunkter benämns flankljud.

Laboratoriemätningar

Figur 2b: Ytterligare ett exempel på volymbyggd konstruktion med separata golv- och takdelar.

Det har även konstaterats att variationen i ljudisolering mellan nominellt identiska volymer är relativt stor. De bakomliggande orsakerna till detta är inte till fullo kartlagda, men det är troligt att handhavandet ute på byggarbetsplatsen – som av naturliga skäl inte sker under lika strikta former som i fabriksproduktionen – är en parameter som påverkar slutresultatet.

Detta speciella problem kommer att belysas i ett närliggande, nyligen beviljat, forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet (LTU).

Pågående forskningsprojekt på LTU

LTU bedriver för närvarande ett forskningsprojekt inom TCN – TräCentrum Norr (www.ltu.se/ske/tcn) – där bland annat Lindbäcks Bygg och Norvag Byggsystem ingår som aktiva parter. Projektets huvudsyften är att 1) öka förståelsen för hur ljud alstras och sprids i en volymkon-

16

struktion samt 2) genom direkt industritillämpning med nya/modifierade lösningar kunna garantera ljudklass B, C och eventuellt även klass A. Projektet är av stor vikt för branschen då det är tydligt att beställare och kunder på ett annat sätt än tidigare numera efterfrågar och kräver god ljudisolering.

Arbetsmetoden är att först bygga upp kunskap på detaljnivå hur en eller ett par olika konstruktioner fungerar akutiskt för att sedan kunna tillämpa det i ett mer generellt perspektiv på andra konstruktioner. I projektets inledande fas har en serie ljudmätningar utförts i färdig byggnad, i provisoriskt uppställda färdiga moduler samt i laboratorium. Mätningarna har syftat till att få en indikation på vilket sätt olika typer av konstruktionsändringar påverkar ljudegenskaperna. Ett annat syfte har varit att få en indikation på vilket ljud som dominerar – direktljud eller flankljud – det vill säga

Figur 3: Takmodul monterad i stegljudslab.

En serie stegljudsmätningar i laboratorium har utförts vid LTU med bjälklag enligt figur 2a) som utgångspunkt. Golvdelen består i detaljnivå av 22 mm skruvlimmad spånskiva, 13 mm skruvlimmad (Dano skivlim) Dano golvgipsskiva, 95 mm stenull samt 300 mm plywoodremsor monterade under balkliv. Taksektionen är sammansatt med 2 x13 mm Danogips normal och 120 mm mineralull. Fritt avstånd mellan de två fribärande sektionerna är 60 mm.

Bjälklaget har efter modifikation testats i ett flertal varianter enligt nedan: 1) Standardutförande 2) Ökad fri distans mellan golv och taksektion (från 60 till 75 mm) 3) Enbart skruvning av golvgips 4) Golvgips av annat fabrikat (Gyproc i stället för Dano) 5) Heltäckande plywood under limträbalkar 6) Hålsågad plywood, 20 procent hålarea 7) Hålsågad plywood, 40 procent dito (motsvarar samma hålighetsandel som med standard remsor) 8) Hård takgips (i stället för normal) 9) Tyngre isolering i golv- och taksektion (Roxull markskiva) 10) Dubbel golvgips 11) Alternativt golvgipslim: Gyproc G46 (med rykte om viss elasticitet) 12) Alternativt golvgipslim Essve Ultrafix med uttalat elastiska egenskaper 13) Flytande golv 1: 18 Paroc stegljudsskiva, 19 golvspånskiva, 13 Dano golvgips 14) Flytande golv 2: 22 golvspånskiva, 18 Paroc stegljudsskiva, 19 golvspånskiva, 13 Dano golvgips.

Figur 3 visar takmodul med tyngre isolering monterad i stegljudslabbet och i fi-

Figur 4: Golvmodul (upp- och nedvänd) med plywoodremsor som stöd för isoleringen.

Bygg & teknik 3/08

gur 4 på föregående sida ses en upp- och nedvänd golvmodul med plywwodremsor.

Resultat

De relativa resultaten i form av stegljudsnivån med avseende på sammanfattningsvärdet L’n,w + Ci,50-2500 redovisas i tabell 1 följt av kommentarer för de olika testalternativen.

Golvgips

noterades en skillnad om 1 dB till fördel av att enbart använda skruv. Skillnaden uppträder framförallt för frekvenser högre än 300 Hz. Det fanns en klar effekt av att använda ett mer elastiskt lim, bägge de testade vari-

anterna 11) och 12), Gyproc G46 respektive Essve Ultrafix, gav 2 dB lägre stegljudsnivå. (Anmärkning: G46 saluförs ej som elastiskt). Ur figur 6 framgår att karaktären på de två alternativa limmerna skiljer sig något. G46 ger störst förbättring vid lägre fre-

Normaliserad stegljudsnivå

Normaliserad stegljudsnivå

Låt oss börja utvärderingen med att studera effekten av att ändra utförande på golvgipsskivorna. Vi har då sex testvarianter: 1) Standard – Dano, skruvlimning, 3) Dano, skruvad, 4) Gyproc, skruvad, 11) Dano, lim G46, 12) Dano, lim Ultrafix och 10) Dano, dubbla skivor, skruvlimning.

Det kunde konstateras efter mätning att identisk stegljudsnivån (L’n,w + Ci,50-2500) erhölls för fall 3) och 4), det vill säga att välja Dano eller Gyproc som leverantör ska inte spela någon roll när det kommer till stegljud även om det finns antydningar till något bättre lågfrekvensegenskaper hos Gyprocs skiva, se figur 5.

När det gäller monteringssätt, skruvlimmat (1) kontra enbart skruvat (3, 4)

Tabell 1: Relativa resultat från stegljudsmätningar.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Nr Testvariant Ln,w + CI,5-1500 relativt standard ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Standard 0 Utökat avstånd mellan golv och tak 0 2 3 Enbart skruvad golvgips, Dano -1 4 Gyproc Golvgips 0 5 Heltäckande plywood +4 6 Hålsågad plywood, 20 procent hålarea +1 7 Hålsågad plywood, 40 procent hålarea 0 8 Hård takgips +1 Tyngre isolering +1 9 10 Dubbel golvgips -1 11 Skivlim G46 -2 12 Skivlim Ultrafix -2 13 Flytande golv 1 -4 14 Flytande golv 2 -6

Figur 5: Stegljudsnivå; Standard (1), Dano golvgips, enbart skruv (3) samt Gyproc golvgips, enbart skruv (4).

Figur 6: Stegljudsnivå; Standard (1), Skivlim Ultrafix (12) samt Skivlim G46 (11).

Isoleringspellets ljudisolering för golv [[[ XLIVQSàSG WI 044-103090

-WSPIVMRKWQEXIVMEP EZ GIPPYPSWE½FIV Box 5101, 291 05 Kristianstad

18

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMÄTNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

Bygg & teknik 3/08

Normaliserad stegljudsnivå

Normaliserad stegljudsnivå

Figur 7: Stegljudsnivå; Standard (1) och Dubbla golvgipsskivor (10).

Normaliserad stegljudsnivå

kvenser än 160 Hz, medan Ultrafix fungerar något bättre vid frekvenser högre än 160 Hz. Vid testtillfället gavs limmerna tillfällen att härda ett till två dygn varför det är svårt att säga något om långtidseffekterna. Är limmerna fortfarande 2 dB bättre efter en månad, efter ett år eller efter tio år?

När ytterligare ett lager golvgips adderades till konstruktionen nåddes en stegljudssänkning om 1 dB. En resultatförbättring var förväntad, men sänkningen är här mindre påtaglig än vad som normalt brukar vara fallet och även mindre än vad som mätts upp tidigare inom projektet under mer fältlika förhållanden. Studerar man figur 7 ser man att dubbelgipslösningen ger lägre stegljud för alla frekvenser högre än 100 Hz, men att resultatet ”förstörs” något av en topp vid 80 Hz.

Flytande golv

Att montera flytande golv är vid korrekt utförande ofta en

Bygg & teknik 3/08

Figur 8: Stegljudsnivå; Standard (1), Flytande golv 1 (13) samt Flytande golv 2 (14).

effektiv åtgärd i strävan efter bättre ljudisoleringen. Det finns dock nackdelar; fördyrad konstruktion, problem med permanenta deformationer till följd av tunga möbler samt därmed också risk för att den förbättrande effekten inte är beständig i

tiden på grund av försämrade fjädringsegenskaper. Här testades två varianter baserade på Parocs stegljudsskiva; 13) stegljudsskiva under befintlig spånskiva, ett snarlikt fall till att montera remsor på bärande balkar, och 14) komplettering med ytterligare ett lager spånskiva placerat mellan balkar och stegljudsskiva. Åtgärderna ledde till signifikant lägre stegljudsnivåer, 4 dB i det enklare fallet (13) och 6 dB i kombination med extra spånskiva (14), se figur 8.

Figur 9: Stegljudsnivå; Standard (1), Tyngre isolering (9) och Hårdare takgips (8).

Isolering

Går det att uppnå bättre ljudegenskaper genom att byta ut befintlig lätt isolering mot någon tyngre variant? I försök (9) byttes 95 mm stenull i golvdelen och 120 mm mineralull i takdelen ut mot en tung markskiva med densitet 450 kg/m3 i motsvarande tjocklekar. Resultatet kunde inte bekräfta idén eftersom stegljudsnivån i stället ökade med 1 dB till följd av

19

Normaliserad stegljudsnivå

Normaliserad stegljudsnivå

Figur 10: Stegljudsnivå; Standard (1), Heltäckande plywood (5) och Hålsågad plywood 20 procent (6). sämre värden mellan 200 till 250 Hz, figur 9 på föregående sida.

Takgips

Här testades påverkan av att montera hårdare och tyngre (DH13, 12 kg/m2) gipsskivor än standard (DN13, 9 kg/m2) i taket. Bägge skivlagren byttes ut mot den tyngre varianten. Ingen förbättring kunde dock påvisas, L’n,w + Ci,50-2500 ökade med 1 dB, figur 9.

Plywood

Till varje limträbalk är det i standardutförande monterat en 300 mm bred plywoodremsa för att hålla uppe bjälklagsisoleringen. Variationer på detta tema testades i tre olika utföranden; 5) Heltäckande plywoodskivor under hela golvdelen, 6) dito fast hålsågade så att totalt 20 procent öppningsarea erhölls samt 7) dito med 40 procent hålsågning, vilket svarar mot samma öppningsarea som i standardfallet (1). Resultatet är tydligt och i linje med vad som kunnat förutses, ljudegenskaperna blir successivt bättre med ökande öppningsarea. Heltäckande skivor gav 4 dB försämring jämfört med standard medan motsvarande för 20 procent hålsågning var 1 dB. För varianten med 40 procent hålsågning kunde ingen skillnad mot standardutförandet noteras.

En rimlig förklaring är att betrakta den så kallade dubbelväggsresonansen för bjälklaget. Med standardlösningen ligger denna kring 30 Hz, men då kaviteten begränsas av det genomgående plywoodskiktet ökar resonansfrekvensen (-erna) till cirka 50 till 60 Hz. Vid en närmare titt av stegljudsspektrumet i figur 10 syns det också att det är just vid dessa låga frekvenser som skillnaden återfinns medan kurvorna är hart när identiska från 10 Hz och däröver.

Ökad distans mellan golv och tak

Att marginellt öka det fria avståndet mellan 20

Figur 11: Stegljudsnivå; Referens (4) och Ökat avstånd mellan golv och takskiva (2).

golv- och takdel från 60 till 75 mm resulterade inte i någon påverkan av stegljudets sammanfattningsvärde, figur 11.

Stegljud till följd av flanktransmission

För att kunna förbättra ljudegenskaperna i en viss given konstruktion är det av stor betydelse att känna till på vilket sätt ljud och vibrationer fortplantas. Då ”ljudvägen” är känd är det lättare att veta var någonstans det är effektivt att sätt in åtgärder. Det är till exempel föga lönsamt att primärt försöka reducera direktljudet som går genom ett bjälklag om det vid mätningar har kunnat konstateras att ljudbidraget via flankerna är i storleksordningen 10 dB högre. Vid ett sådant fall ska naturligtvis i första hand ljudspridningen via flankerna åtgärdas.

En indikation på flanktransmissionens storlek kan då fås genom att jämföra resultaten i fält med de som är uppnådda i lab. eftersom fältmätningar inkluderar både direkt- och flanktransmissionsljud medan laboratoriemätningarna (i allt väsentligt) enbart innehåller direktljud. I det aktuella fallet har, förutom de redovisade laboratoriemätningarna, ett flertal ljudmätningar gjorts ute i fält på samma konstruktion, figur 2a. En direkt jämförelse ger vid hand att stegljudsnivåerna i fält generellt är 6 till 7 dB högre. Den kompletta byggnaden i vilket bjälklaget ingår som del lider alltså av betydande flanktransmission varför det också är av stort intresse att utröna möjligheterna att reducera densamma.

dig byggnad, om nu ljudbidraget via flankerna är stort. Resonemanget är mer eller mindre gångbart beroende på vilken konstruktionsändring som avses. Det är till exempel rimligt att anta att elastisk limning av golvgipsskivor liksom addering av ett antal golvgipslager påverkar, inte bara direktljud utan även flankljud, eftersom ljudenergin får svårare att utbreda sig i riktning mot flankerna.

Då de utförda mätningarna indikerar betydande flanktransmission är det alltså naturligt att gå vidare och försöka reducera denna. I det sammanhanget utgör vibrationsisoleringen mellan våningsplanen (figur 1) en nyckelfaktor. Kan vibrationsisoleringen optimeras torde det finnas potential till att kunna reducera ljud- och vibrationsenergins utbredning till våningen nedanför. En försöksserie inkluderande beräkningar och experimentell verifiering är under planerande och kommer att ge indikationer på vad olika utformningar av elastiska våningsseparerande skikt innebär för ljudspridningen i praktiken.

■

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2008!

Hur reduceras flanktransmissionen?

Notera att de ovan redovisade förändringarna av stegljudsnivån från laboratoriemätningarna egentligen enbart är relaterade till direktljudet! Om till exempel en viss åtgärd ger en förbättring, om säg 2 dB, är det inte säkert att det blir någon märkbar förbättring alls ute i fält i en färBygg & teknik 3/08

Nytt solskyddsglas

Pilkington Suncool™ Brilliant 40/22 Senaste tillskottet bland våra solskyddsglas är Pilkington Suncool Brilliant 40/22. Det släpper bara in ca 20% av solvärmen, är neutralt i transmission och har en svag blåton i reflektion. Ett perfekt solskydd för kommersiella byggnader där det ställs stora krav på solvärmedämpning.

Om du söker ett högkvalitativt glas som ger effektiv avskärmning och har ett attraktivt utseende är Pilkington Suncool Brilliant 40/22 ett bra val, framför allt till fasader, glastak, atriumgårdar och glasgångar.

Alla solskyddande glas i serien Pilkington Suncool är dessutom lågemissionsglas, d.v.s. har bra U-värde som ger god isolering. Tack vare denna dubbelfunktion sparar de energi och förbättrar komforten året runt.

För mer information: ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se.

Bygg & teknik 3/08

21

8K JCT RTQFWMVGT H{T

x (N[VCPFG IQNX XkII KPPGTVCM x 6TCRRQT DLkNMNCI x 6WPIC HWPFCOGPV JGNC JWU x (NkMVCT RWORCT MQORTGUUQTGT x *KUUCT TWNNVTCRRQT x 4{T IGPQOH{TKPICT DkNICT

4KPI H{T VGMPKUM TmFIKXPKPI

6GN Ä (CZ Ä 'ÄRQUV KPHQ"XKDTCVGE UG

22

Bygg & teknik 3/08

Stomljud från installationer – nya verktyg och lösningar är på väg Stomljud är för närvarande en svårhanterlig del av ljudprojekteringen.

Flertalet stomljudskällor är dåligt kartlagda och man tvingas ofta att tilläggsisolera väggar och bjälklag utan att veta om det behövs. En granskning av ett antal projekt visar att detta kostar för mycket och att det skulle behövas en rationellare hantering. Flera företag samarbetar nu i ett utvecklingsprojekt för Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och Nordisk Innovationscenter (NICe). Inom europastandardiseringen pågår också ett antal projekt. Med nya standarder för mätning och beräkning blir det lättare att motivera produktutveckling som i många fall kan göra tillläggsisoleringar överflödiga.

Det finns många stomljudskällor i ett hus: WC, hissar, köksinredning, tvättmaskiner, fläktar, kylmaskiner, postfack, garageportar med flera. I program- och huvudhandlingar redovisar man inte alltid tilläggsisoleringar, de kan komma in först under den detaljerade projekteringen eller i värsta fall under byggskedet. Beskedet kommer som en obehaglig överraskning om det krävs tilläggsisoleringar som minskar rummet eller takhöjden med 7 till 12 cm. Det visades i en förstudie, att omfattningen av tilläggsisolering av tunga väggar mot stomljud varierar mellan olika projekt, beroende på hur de lägenhetsskiljande väggarna hamnar. Tjugo färdigställda bostadsbyggnader i Malmö, Örebro och Stockholm inventerades med hjälp av planritningar och kalkyldatabaser. Antalet väggisoleringar som monterats enbart för

att isolera mot ljud från stomljudskällor räknades. Sammanfattningsvis visade inventeringen att i cirka hälften av fallen (11 objekt av 20) var antalet tilläggsisoleringar marginellt eller förekom inte alls. I knappt hälften (9 av 20 objekt) fanns tillläggsisoleringar, till en schablonkostnad av 300 000 till 2 000 000 kronor per objekt (varav fem objekt hade schablonkostnader för cirka 1 300 000 kronor eller mer). Jämförelser med uppgifter från andra projekt och från akustikkonsulter bekräftar bilden att tilläggsisoleringar förekommer i cirka 20 till 30 procent av alla lägenheter i flerbostadshus. Tilläggsisoleringar som saknas, men som borde ha ritats in som skydd mot ljudstörningar har inte tagits med i värderingen, men kan orsaka kostnader i senare skede på grund av åtgärder som måste vidtas i efterhand om det kommer in klagomål på ljudstörningar från de boende. Kostnader som åläggs installatörer för att vibrationsisolera eller balansera maskiner har inte heller tagits upp i värderingen.

Stomljud kostar mycket

Kostnader för produktion, projektering och bortfall av uthyrningsbar area blir sammanlagt i intervallet 9 000 till 19 000 kronor per tio kvadratmeter tilläggsisolerad vägg, beroende på förutsättningarna i respektive projekt. Som en enkel schablon kan 1 000 kr/m2 eller 10 000 kr/vägg vara en rimlig ansats för jämförelse med kostnader för alternativa åtgärder för att begränsa stomljudsalstring vid källan (istället för att tilläggsisolera på mottagarsidan). Kostnaden för tilläggsisoleringarna blir ofta mer än 1 000 000 kronor i ett objekt, vilket till och med kan avgöra om man vinner anbudet eller inte. Stomljudsbegränsande åtgärder som är väsentligt billigare än så skulle alltså generera en vinst i varje projekt. Även dyrare åtgärder kan vara motiverade i vissa projekt.

Enkla åtgärder kan lösa stora problem

Artikelförfattare är Christian Simmons (t v), Simmons akustik och utveckling AB, Mölndal och Krister Larsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Bygg & teknik 3/08

Ett delmål i det pågående SBUF-projektet är att sätta ihop en åtgärdskatalog, med praktiska utformningar av enkla vibrationsisoleringar av vissa installationer.

Isoleringen ska hindra vibrationer eller slag att påverka stommen. Lösningarna tas fram i samarbete med tillverkare av respektive utrustning samt av vibrationsdämpande konstruktioner. Åtgärderna gäller installationer som inte kräver beräkningar och anpassning för frekvens-

innehåll, vilket i princip gäller installationer utan roterande komponenter. Hit hör till exempel ● kök: överskåp, arbetsbänkar, underskåp, draglådor med mera ● bad: golvstående WC ● schakt: vattenrör, avloppsrör ● hiss: dörrar, manöverenheter (ej maskin och gejdrar).

Avsikten är att ljud- och vibrationsdata för de ljudalstrande utrustningarna mäts upp av tillverkarna, både med standardutförande och med förbättrade lösningar.

Typlösningar och riskmoment ska belysas.

Källdata för maskiner

Idag finns det inte någon standardiserad mätmetod för stomljudseffekt från installationer vilket gör det svårt för tillverkarna att redovisa sina maskiners egenskaper och ”sälja” förbättringar som gjorts. Det finns sannolikt flera anledningar till att utvecklingen inte har gått framåt lika snabbt som inom övriga byggakustikområden, men en huvudanledning är att det är ett teoretiskt besvärligt område. Men nu pågår det en intensiv utveckling. Det finns ett förslag från CEN till en mätmetod (prEN 15657-1), men den behöver utvecklas för respektive produkttyp och provas praktiskt. Vi genomför därför ett extra projekt delfinansierat av NICe i samarbete med några av de europeiska forskare som har utvecklat CEN-metoden. Förutsättningarna är därför goda för att resultaten av ett nordiskt utvecklingsarbete kan inarbetas i kommande europeiska produktstandarder och akustikstandarder.

Det finns ett antal typer av installationer som behöver dokumenteras med avseende på stomljud (och lågfrekventa vibrationer): tvättmaskiner, torktumlare, kondenstorkskåp, hissmaskiner, fläktar, roterande värmeväxlare, kylkompressorer med mera. Flera av dessa har numera någon form av varvtalsstyrning, och kan ge stora obalanskrafter vid vissa frekvenser.

För att det ska gå att konstruera lösningar utan stomljudspåverkan krävs en dimensionering med hänsyn till aktuella varvtal, egenfrekvenser i bjälklag och väggar, samt vibrationsisoleringars egenfrekvenser.

Jämförelseprovning – NICe-projekt

Under våren kommer ett förslag på mätmetod att arbetas fram inom NICe-projektet. Metoden bygger på den föreslagna mätmetoden från CEN/TC 126/WG 7. In23

ledningsvis kommer metoden att utprovas vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut genom att olika produkter utvärderas på olika typer av bjälklag. Därefter provas metoden praktiskt av några nordiska och europeiska laboratorier och industripartners för att få en uppfattning av mätosäkerheten (reproducerbarheten) mellan olika mätoperatörer/laboratorier. Resultat av jämförelseprovningar underlättar i senare skede att få acceptans inom CEN för den föreslagna provmetoden. När metoden är fastställd kan tillverkarna inom SBUF-projektet använda en enhetlig (standardiserad) metod för att deklarera stomljudsemission för sina produkter.

Ur svensk synvinkel vore det önskvärt med data för maskiner även på lätta bjälklag och vi bör därför försöka inarbeta denna del av provningsmetoden i jämförelseprovningarna. För lätta bjälklag och balkramar är det vanligt att deras egenfrekvenser sammanfaller med maskinens drivfrekvenser, vilket bör kontrolleras i varje enskilt fall och åtgärdas innan montering. En förenklad metod för provning av effektiv vibrationsisolering av maskiner på ett typiskt lätt träbjälklag med hjälp av en lätt ”bjälklagsmockup” skruvad ovanpå ett betongbjälklag (enligt ISO 140-11) kommer att provas under enkla former. Om det finns förutsättningar föreslås metoden till CEN/TC 126/WG 7 och kan eventuellt provas i huvudprojektet.

Beräkning av ljudnivå i byggnad

När stomljudseffekten är bestämd för en viss typ av installation, till exempel en tvättmaskin, så återstår för projektören att beräkna vilken ljudnivå som kan förväntas i ett intilliggande rum då maskinen är i drift. Här finns ett förslag i prEN 12354-5, som utgår från stomljudseffekten och räknar på utbredningen i stommen och utstrålningen i det studerade rummet. Men det finns skäl att tro att det finns ett approximativt sätt att räkna, som går ut på att installationen hanteras som om den vore en stegljudsapparat. Hypotesen bygger på att man mäter skillnaden i vibrationsnivå i en referensplatta av betong

24

Figur 1: Vibrationskrafter för tvättmaskin som centrifugerar vid 1100 rpm med en obalansvikt om 1,6 kg respektive 0,34 kg. Blå kurvor (typ 465) saknar vibrationsisolering, gröna kurvor (typ 365) är med ett nytt standardfundament och inbyggda vibrationsisolatorer (f0 12 Hz). Svart heldragen kurva visar kraftspektrum för en stegljudsapparat. Streckade kurvor är beräknade via vibrationshastigheter och stomljudsförlustfaktor, mätta enligt prEN 15657-1. och jämför denna med vad den standardiserade stegljudsapparaten ger. Vid bestämningen av installationens stomljud i byggnad beräknar man först stegljudsnivån och korrigerar därefter för maskinens vibrationsnivåskillnad. Det finns ett antal teoretiska begränsningar i denna metod, vilket vi nu vill se hur de faller ut i jämförelseprovningen. Om det visar sig att approximationen fungerar bra, så kan vi se fram emot en synnerligen enkel hantering av installationers stomljudseffekt, nämligen att vi hanterar dem på samma sätt som en golvbeläggning – med en enkel reduktionsräkning.

Några praktiska resultat

Några praktiska provningar har gjorts i både lab och fält, med en 6,3 kg fastighetstvättmaskin, fabrikat Electrolux. Maskinen provades dels i standardutförande och dels i ett vibrationsdämpat utförande, se figurerna 1 och 2. Jämförelsen visade,

att åtgärden dels var synnerligen effektiv, dels att det förväntade resultatet i fält stämde väl mot labresultatet. Platsgjutna fundament för tvättmaskiner kan i princip kunna förvisas till någon byggakustisk historiebok, åtminstone i hus med tunga bjälklag och förutsatt att det gäller så kallade frisvängande maskiner.

WC-stolar fabrikat IDO har provats i laboratorium, dels stumt monterat mot bjälklaget och dels med 2 mm packningar mot bjälklaget. Det visade sig att stomljudet från en vattenstråle från 1 m höjd kunde reduceras från 35 dB (A-vägt) till under 15 dB, trots att packningarna var relativt styva. Med skruvar landade stomljudet kring 25 dB, trots att de avisolerats med packningar. Skruvar medför andra problem och limning är troligen den metod som kommer att tillämpas i framtiden på grund av fuktproblem vid genomskruvning av diffusionsspärren i golvet). Även försök att lösa ett annat bekymmer

Bygg & teknik 3/08

tivt utan att medfÜra nügra praktiska nackdelar. Men lÜsningen var utfÜrandekänslig och alternativa utformningar undersÜks nu fÜr att minska risken fÜr att montaget äventyrar den ljudisolerande funktionen.

Otis Hiss medverkar med praktiska ljud- och vibrationsmätningar i ett bostadshus . Där ska ljudnivün i ett sovrum bredvid hisschaktet bestämmas och effekten av en vibrationsdämpande ütgärd provas, som även är godtagbar ur säkerhetssynpunkt.

Flera fläkttillverkare och en värmepumpstillverkare medverkar ocksü i projektet, de avvaktar med sina mätinsatser tills mätmetoden är fastställd.

Figur 2: Beräknade ljudtrycksnivüer i ett rum under samma tvättmaskiner som i figur 1. JämfÜrelsekurvan (SoSFS) indikerar att ljud vid 125 och 250 Hz kommer att hÜras tydligt i rummet vid maximal obalanskraft. Med vibrationsisolatorer har man mer än 10 dB marginal till kraven.

Bjälklaget är 30 cm betong. har gjorts (med finansiering frün Boverket), nämligen att fü fram en preciserad metod fÜr att skapa ett repeterbart skvalljud i vattenspegeln. FÜr närvarande saknas südana �driftsvillkor� i ISO 16032, vilket gÜr provningar godtyckliga. Flera entreprenÜrer har haft problem med underkännanden av ljud frün WC, trots att

de inte har vetat om provningen är relevant. En precisering av hur man kan mäta kommer att redovisas i en bilaga till Boverkets handbok i akustik, se Bygg & teknik nr 2/08.

MyresjÜkÜk har provat nügra enkla och billiga ütgärder, som visade sig dämpa ut ljud vid mellan- och hÜgfrekvenser effek-

Europastandarderna

Standarderna fÜr mätning av källstyrka och beräkning av ljudnivü i byggnad beräknas kunna slutputsas och skickas ut pü formell omrÜstning i slutet av üret. FÜrhoppningen är att NICe- och SBUF-projekten blir klara ungefär samtidigt och kan tillfÜra praktisk information som underlättar tillämpningar av EN-standarderna. Men det tar fÜrstüs mer tid innan branschen har hunnit använda metoderna praktiskt och infÜrliva dem i sitt �systematiska ljudskyddsarbete�.

Vi tar tacksamt emot praktikfall som handlar om stomljud, gärna med mätningar fĂśre/efter ĂĽtgärd. â–

'RANAB GOLVREGELSYSTEM

&ĂšR MILJĂšVĂŠNLIGA OCH BEHAGLIGA GOLV MED GODA LJUDEGENSKAPER I BOSTĂŠDER SKOLOR KONTOR OCH OFFENTLIGA LOKALER

s 'RANAB UNDERGOLVSYSTEM ĂŠR TESTAT OCH CERTIl ERAT AV 3VERIGES 0ROVNING OCH &ORSKNINGSINSTITUT s 'RANAB SYSTEMET GER EN EFFEKTIV STEG OCH LUFTLJUDSISOLERING s 'RANAB SYSTEMET ĂŠR HELT FORMSTABILT AV OORGANISKT MATERIAL OCH PĂŒVERKAS EJ AV FUKT OCH TEMPERATURVĂŠXLINGAR

"ESTĂŠLL 'RANAB BROSCHYREN "YGG OCH -ILJĂšTEKNIK '2!.!" !"

0 / "OX 3 6ĂŒRGĂŒRDA 3WEDEN 4EL &AX EPOST GRANAB SE WWW GRANAB SE

Bygg & teknik 3/08

25

Tysta leken börjar nu!

Hög bullernivå är ett problem på många dagis och skolor. Med vårt nya golv, Acczent Akustik, kan du effektivt sänka ljudvolymen i bullriga lokaler. Dessutom är golvet skönt att gå på och enkelt att städa. Perfekt för lokaler med mycket lek och spring!

Acczent är en uppdaterad serie heterogena plastgolv. I kollektionen ingår även Acczent Unik, Acczent Wood och Acczent Design – golv skapade för att täcka alla tänkbara behov av mönster och funktion.

Läs mer om Acczent på www.tarkett.se.

www.tarkett.se

Intelligenta Golvlösningar

Mätning och bedömning av trumljud

Ursprunget är den i oktober 2007 publicerade utgåva 2 av SS 25268 Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger, [5]. I denna sägs ”Stegljud i samma rum, även kallat trumljud, skall begränsas i utrymmen där flera människor vistas mer än tillfälligt”. I en anmärkning hänvisas till en SIS teknisk rapport 2007:15 (SIS-TR 2007:15, [6]) som utarbetades av SIS TK 197 hösten 2007.

För första gången tas alltså stegljudsproblematiken upp på allvar i en svensk standard eller föreskrift. Standardens lydelse är dock vag och anledningen till detta är att erfarenhetsunderlaget inte anses vara tillräckligt för en mer bindande lydelse. SIS-TR 2007:15 tillhandahåller dock en del verktyg så att den som prioriterar lågt stegljud i samma rum kan slippa ifrån de mest bullrande golvbeläggningarna. Dessa verktyg är dels tre olika mätmetoder, en för laboratoriemätningar och två för fältmätningar och dels förslag till gränsvärden för uppfyllande av olika ljudklasser. I det följande ska bakgrunden

Figur 1: Trumljud eller stegljudsnivå i samma rum.

till och det viktigaste innehållet i SIS-TR 15 redovisas.

Problem med trumljudsmätningar

Huvudproblemet med trumljudsmätningar är att få fram en ljudkälla som korrekt representerar stegljud samt finna en utvärdering som svarar mot lyssnarens subjektiva upplevelse. Det problemet har vi egentligen ännu inte löst även om vi nu formulerat en metod. Vad vi har gjort är en ingenjörsmässig metod baserad på en standardiserad hammarapparat som allmänt använts under mer än 50 år för att mäta stegljudsisolering mellan rum. Inom parentes kan nämnas att denna hammarapparat har kritiserats och diskuterats se-

dan den konstruerades på 1940-talet. Det har föreslagits att ersätta/komplettera den med en fallande gummiboll eller bildäck samt att förse dess hammare med gummimellanlägg med mera. Alla förslag har dock avvisats av majoriteten av användare. För att travestera Churchills berömda yttrande om demokrati: Hammarapparaten är en dålig lösning som bara har den fördelen att den är bättre än alla alternativ.

Det är alltså denna lösning vi nu bygger vidare på även för trumljud.

Hammarapparaten är alltså föreskriven ljudkälla i SIS-TR 2007:15. Man kan inte förvänta sig att den beskriver störupplevelsen av fotsteg i samma rum helt korrekt men man kan förvänta sig att en golvbeläggning som dämpar slagljud och som strålar mindre effektivt och har högre inre dämpning ger lägre ljudnivå från hammarapparaten än en som inte har dessa egenskaper. Ett problem med hammarapparaten är att den kan ha ett ganska högt egenalstrat ljud som inte härrör från golvet utan från apparatens mekanism.

Detta ljud varierar från hammarapparat till hammarapparat, se figur 2, och det kan påverka mätresultatet kraftigt, speciellt i de fall man har en golvbeläggning som är tyst men ändå har ett hårt ytskikt.

Som exempel kan nämnas att stegljudsnivån från ISO:s referensbetongbjälklag svarar mot Ln,w lika med 78 dB. Egenljudet från den sämsta apparaten i figur 2 är tydligt högre. Egenljudet kan man delvis

95 90 85 Ljudeffektsnivå, dB

Stegljud i samma rum, eller mera populärt trumljud, har länge upplevts som ett problem som varit svårt att hantera i praktiken eftersom det saknats mät- och bedömningsmetoder även om vissa försök gjorts att ta fram sådana [1–3].

Problemet behandlades också i Bygg & teknik i aprilnumret 2005, [4]. Ingen metod har hittills fått bred internationell acceptans. I avvaktan på internationell standardisering har vi dock nu i Sverige tagit fram en interimistisk lösning som har goda förutsättningar att fungera när det gäller att sålla bort de allra mest bullrande golvbeläggningarna.

80 75 70 65 60 55 50

Bygg & teknik 3/08

40

50 63 80 100 125 160 200 250 315 400 500 630 800 1 000 1 250 1 600 2000 2 500 3 150 4 000 5 000 6 300 8 000 10 000 LWA

Artikelförfattare är Hans Jonasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

45

Frekvens, Hz

Figur 2: Av SP uppmätt egenljudeffektnivå från fyra olika hammarapparater.

27

skärma bort men samtidigt är det viktigt att man inte skärmar hamrarnas anslagspunkter mot golvet. Golvets ljudutstrålning, som vi vill mäta, är ju störst i anslagspunkternas närområde och utstrålningen måste vara friast möjligt från detta område.

Tabell 1: Ljudklasskrav för golvbeläggningar på betongbjälklag.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ljudklass Krav på Ln,e,s,w i Största ökning av trumljudsnivå mätt laboratorium relativt bart betongbjälklag, ∆Ln,e,s,w ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 84 dB ≤ 6 dB C B

Laboratoriemätningar utföres på samma sätt som traditionella stegljudsförbättringsmätningar med den skillnaden att ljudnivå- och efterklangstidsmätning även sker i emissionsrummet, det rum i vilket hammarapparaten är placerad. Laboratoriemätetalet enligt SIS-TR 2007:15 benämns normaliserad stegljudsnivå i laboratorium i samma rum på standardiserat betonggolv, Ln,e,s, och definieras som

(

Ln,e,s = 10lg 100,1 Ln,e - 100,1 100,1 (Ln + Ln,r, 0 - Ln,b •

•

)

•

Ln

+

(1)

där Ln,e Normaliserad stegljudsnivå mätt med golvbeläggning i emissionsrummet exklusive bidrag från hammarapparatens egenljud; Ln Normaliserad stegljudsnivå mätt med golvbeläggning i rummet under emissionsrummet; Ln,r,0 Normaliserad stegljudsnivå från referensbjälklaget i SS-EN ISO 717-2; Ln,b Normaliserad stegljudsnivå från det bara provgolvet, som förutsätts vara lika uppe och nere, men som mäts i rummet under där det egenalstrade stegljudet från hammarapparaten är försumbart.

Om uttrycket inom parentesen i (1) blir mindre än 0 bestäms Ln,e från Ln,e,s = Ln,e + (Ln,r,0 - Ln,b)

(2)

De två sista termerna inom parentesen i (1) är till för att kompensera för om det använda betongbjälklaget avviker i tjocklek eller dämpning från det i ISO 717-2, [7], standardiserade referensbetongbjälklaget som används för beräkning av traditionell vägd stegljudsförbättring. Korrektionen är liten för golvbeläggningar med god stegljudsdämpning. Normaliseringen betyder att mätetalen normaliseras till ljudabsorptionsarean tio kvadratmeter i mätrummet.

Ett alternativt mätetal som är enklare att förstå eftersom det relaterar direkt till ett bart betongbjälklag är stegljudsförbättring i samma rum på standardiserat betonggolv, ∆Ln,e,s, det vill säga helt enkelt differensen mellan med och utan golvbeläggning för normaliserad stegljudsnivå i samma rum på ett standardiserat betongbjälklag ∆Ln,e,s = Ln,e,s - Ln,r,0

(3)

∆Ln,e,s,w = Ln,e,s,w - 78

(4)

För vägda normaliserade stegljudsnivåer i laboratorium i samma rum på standardiserat betonggolv gäller 28

80 dB

A

Laboratoriemätningar

≤ 2 dB

76 dB

Korrektion för ljudbidraget från hammarapparatens egenljud görs enligt

(

)

Ln,e = L’n,e + 10lg 1-10-0,1(L’n,e - Ln,e,ham) där

( )

(5)

4 Ln,e,ham = LW,ham + 10lg ––– + Ae Ae 10lg ––– = LW,ham - 4 (6) A0 där LW,ham = ljudeffektnivån hos hammarapparatens mekanism och A0 är lika med tio kvadratmeter.

( )

Mätningar i byggnad

För mätningar ute i den färdiga byggnaden beskriver SIS-TR 2007:15 två olika metoder, en noggrann teknisk metod och en mindre noggrann överslagsmetod.

Mätningarna sker på befintligt golv i färdigt skick och liksom i laboratoriet är hammarapparaten ljudkälla. Mätetalet vid fältmätningar är den standardiserade stegljudsnivån i samma rum, det vill säga vi normaliserar den uppmätta ljudtrycksnivån till efterklangstiden 0,5 s, vilket är ett typiskt värde för möblerade rum.

Vid användning av den tekniska metoden bestäms alltså först den standardiserade stegljudsnivån

( )

Te L’nT,e = L’e - 10lg ––– T0

(7)

där T0 är lika med 0,5 s, L’e är lika med den uppmätta ljudtrycksnivån i emissionsrummet och Te är lika med efterklangstiden i samma rum. Efter korrektion för hammarapparatens egenljud blir mätetalet

(

)

LnT,e = L’nT,e + 10lg 1-10-0,1(L’nT,e - LnT,ham) (8)

där

(

)

4 • Te LnT,ham = LW,ham + 10lg ––––––– 0,16 • Ve Te 4 • T0 - 10lg ––– = LW,ham + 10lg ––––––– (9) T0 0,16 • Ve

( )

(

)

där LW,ham är lika med hammarapparatens ljudeffektnivå och Ve är lika med rumsvolymen hos emissionsrummet.

Använder man sig av överslagsmetoden behöver man varken korrigera för hammarapparatens egenljud eller bestämma efterklangstiden. Enligt denna metod sätts i möblerade eller akustikbehandlade rum den standardiserade stegljudsnivån L’nT,e = L’e

(10)

≤ -2 dB

I omöblerade rum utan akustikbehandling görs en schablonmäsig korrektion för att efterlikna ett möblerat rum och den standardiserade stegljudsnivån sätts till L’nT,e = L’e - 3 dB

(11)

Bedömning av mätvärden

SIS-TR 2007:15 ger också vägledning för hur man kan bedöma uppmätta trumljudsnivåer. Laboratoriemätningarna kan användas för att klassa golvbeläggningarna på betongbjälklag, se tabell 1, och resultatet anses vara tillräckligt pålitligt för att även accepteras för verifiering i byggnad utan ytterligare mätning. Förutsättningen är dock att beläggningen är monterad på betongbjälklag. Vid montering på lätta bjälklag måste verifiering ske med mätning på platsen. Klassindelningen följer principerna i SS 25268. För klass C som svarar mot Boverkets byggreglers (BBR) minimikrav finns inga trumljudskrav i byggnad. Kraven för ljudklass B i byggnad är 72 till 76 dB uttryckt i standardiserad stegljudsnivå.

■

Litteraturlista

[1]. Fransk standard NF S 31-074, Acoustics – Measurement of sound insulation in buildings and of building elements – Laboratory measurement of in room impact noise by floor covering put in this room.

[2]. A-C Johansson, E. Nilsson, Measurement of drum sound – NT 1636-03, Report TVBA-3127, LTH, Engineering acoustics.

[3]. A-C Johansson, Drum sound from floor coverings – Objective and subjective assessment, dissertation, Lund University, 2005, ISBN: 91-628-6531-5, ISSN: 0281-8477.

[4]. M. Kartous, A-C Johansson & Erling Nilsson, Mätning av trumljud på laminatgolv, Bygg & teknik 3/2003 sid 30.

[5]. SIS-TR 2007:15 Riktlinjer för mätning och bedömning av stegljud i samma rum.

[6]. SS 25268 Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger.

[7]. SS-EN ISO 717-2, Byggakustik – Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar – del 2: Stegljudsisolering.

Bygg & teknik 3/08

De bortglömda ljudmiljöerna I den här artikeln ska jag inte redovisa några nya tekniska upptäckter inom akustik och ljudmiljöområdet.

Det är snarare en socialfilosofisk reflektion över varför vissa människor får arbeta och vistas i goda och välplanerade ljudmiljöer, medan andra arbetar hela yrkesliv i ”bortglömda” ljudmiljöer, där ingen människa egentligen reflekterat och värderat den situation som råder.

Jag fokuserar då inte på det klassiska arbetsmiljöområdet ”den svenska industrin” med hörselskadligt buller. Dessa miljöer har i vart fall intresserat myndigheter, forskare, arbetsgrupper och fackföreningar. Personalen inom den seriösa industrin finns oftast i miljöer som är värderade och där det ofta finns en kultur som försöker göra saker bättre om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt.

Det jag istället vill behandla är de miljöer som inte med nödvändighet behöver vara hörselskadliga, utan i stället i första hand kanske bara bortglömda, trista och allmänt dåliga. Vad jag då menar är då en blandad mix av varierande miljöer som till exempel bilverkstäder, frisörer, butiker, varumottagningar, kontor i småföretag, småindustrier, bensinmackar, restauranger, danslokaler, turistanläggningar, lagerlokaler, vaktmästerier, kundmottagningar, telefonförsäljning, helpdeskmiljöer med mera. I dessa rum och lokaler arbetar en relativt stor andel av Sveriges befolkning. Ingen svensk standard eller arbetsmiljöinventering har givit något egentligt avtryck i arbetssituationen.

Vi har nu haft SS 25268: Ljudklassning i byggnader i cirka åtta år och tidigare krav och råd i BBR och SBN. Detta har haft ett tydligt genomslag på vissa mogna ”välartade” branscher, men kanske främst i offentlig sektors lokaler och arbetsmiljöer.

Men hur många beställare, arbetstagare och personer i de mer öppna marknadsstyrda branscherna har hört talas om dessa rekommendationer och råd? Enligt min tolkning är det nog inte många.

efterklang och en salig röra av andra personers samtal. Mitt i allt kan man dessutom ha så kallad bakgrundsmusik i syfte att göra väntan mindre tung. Har själv på senare tid även mött ”stora företags” säljare som sitter i rum med en rumsakustik likt efterklangskammare. I kombination med mindre bra headset och dålig mikrofonkvalitet blir frågan ofta: Va sa du?

Otyget med att enbart ha mobiltelefon och dåliga headset förstärker ofta problemen.

Var kommer alla dåliga telefoner ifrån? Ibland blir jag nostalgisk när jag tänker tillbaka på de robusta enheterna från en svunnen tid. Kan den dåliga ljudmiljön också vara en viktig orsak till det ofta inkompetenta bemötandet som man numera får hos många av dessa telefonsäljarbolag. Själv lägger jag numera på telefonluren när jag hör bakgrundsljuden lika starkt som personen jag ska prata med.

Hos vissa frisörer sitter man i en slamrig, men tjusig miljö, där en stor mängd ljud blandas ofta till en gröt av kommersiell listmusik. Man måste antagligen vara en partysugen tonåring för att trivas.

Hos bilverkstan möter man ofta en hård ljudmiljö i kundmottagningen och går man ut i själva verkstan så tycker undertecknad ofta synd om mekanikerna.

Slamrig bakgrundsmusik blandas med mutterdragare och slagljud i ett rum med en efterklang nära kyrkoakustiken. Min tanke blir! Hur står dom ut? Vet dom inte hur bra det kan vara? Varför har inget in-

Artikelförfattare är Anders Westin, akustikkonsult, Westin Akustik AB, Hudiksvall.

formerat eller tjatat om industriabsorbenter.

Restauranger, caféer, musikpubar med mera är också ett kapitel för sig. Här finns förstås en del goda miljöer, men besvärande ofta så får man försöka gissa vad bordsgrannarna säger. Är det pubafton och partystämning är väl en sak, men är man ute för att äta, trivas och samtala ja då blir man bara trött och irriterad. Ofta kan man uppleva en omvänd logik i inredning och design. Ju modernare inredning desto sämre akustik. Den minimalistiska designen i kombination med okunskap vad gäller ljud och akustik skapar hopplösa ljudkaos. Men är det hippt så är det! Musikpubar och rockcaféer där musikupplevelsen är en central upplevelse saknar ofta all form av akustisk reglering.

Tinnitus, hörselskada och dålig musikupplevelse är ofta de aktiva konsekvenserna. (Perceptionssystemet är ofta dövat med ett antal starköl och då är det lätt att missbedöma och glömma sitt normala förstånd) Ett specialfall av bristfälliga ljudmiljöer har vi i våra turistanläggningar vid ski-

Både personal och kunder

Nu är det inte bara personalen i dessa miljöer som påverkas utan även kunder och besökare och därmed relationen mellan anställda och kunder (samspelet).

I flera nya branscher inom telefon- och datasupport och försäljning har ett stort antal nya kontorsmiljöer med undermålig akustik blivit byggda. Kunder i andra ändan av telefonlinjen får lyssna på burkiga och otydliga röster som blandas med Bygg & teknik 3/08

Bensinstation med hårda plåttak ger en ljudhård miljö.

29

dorterna i fjällen. Mycket folk trängs i restauranger, pubar och after ski-anläggningar. Hårda vägg- och takytor ofta i form av antikbehandlade träpaneler skapar låg rumsdämpning, högt ljud och obefintlig taltydlighet. Stackars personal, kanske man ska säga, men ofta är det ju ungdomar som själva är där över vintern och söker en långvarig partystämning.

Men det skulle ju vara bra om man kunde prata med varandra!

Bensinstationer är även ett kapitel för sig själv. Här möts numera en stor mängd behov och tjänster. En meny likt en julgran. Många kyldiskar, kylskåp, kaffemaskin, mosmaskin, ventilation, köksventilation, bakgrundsmusik, dubbla kösamtal, rop från kunder. Ljudnivåer mellan 55 till 80 dBA, samtidigt som alla ska höra vad som sägs. Varifrån kommer alla bullriga maskiner och kylskåp i dessa kommersiella rum. Varför har mitt frysskåp hemma i köket 25 dBA lägre ljudnivå än drickakylen i bensinmacken? Man kan ju undra.

Detta vore något att bilda en arbetsgrupp om. Bullriga kylskåp som förstör så många miljöer. Vakna alla berörda!

Livsmedelsbutiker och stormarknader är andra miljöer att förundras över. Ofta hårda korrugerade plåttak, brummande kylskåp och kyldiskar och helt plötsligt så hänger ett bullrande ventilationsaggregat mitt över huvudet i ytterkanten på butiken. I de bakre regionerna i butiken, där olika former av bullrande arbetsverksamhet kan förkomma finns inte heller någon akustikreglering.

Som kund passerar man genom butikens olika okontrollerade ”ljud scenerier” ända fram till kassazonen, där det normal kan vara en mycket stressig och jobbig bullersituation. Stackars kassörskor som får sitta i ljudgröten hela dagarna och ändå lyckas vara trevliga mot kunderna.

Omedvetet stresspåslag i kombination med bristfällig ergonomi, som med stor sannolikhet medverkar till syrebrist i nacke och axlar, kan säker ligga bakom många sjukskrivningar.

För mig har det länge varit en ”gåta” hur livsmedelsbranschen kan lägga så mycket tid på ”reklam”, ”frontning” och strategier i den visuella sfären utan någonsin fundera över hur kunderna och personalen påverkas av superstressiga och billiga ljudmiljöer. Ögat får totaldominera över örats värld.

I kontor som tillhör småföretag och småindustri finns ofta inte en enda kvadratmeter med ljudabsorbenter i taken.

Två eller flera personer jobbar i samma kontorsrum med ljudhårda gipstak. Kompisen pratar i telefon hela dagarna och bordsgrannen har problem med fokus och koncentration. Inte sällan är kontoren placerade i byggnader med väggar av sandwichplåt i kombination med lätta mellanbjälklag av spånskivor och gipsskivor.

Svag ljudisolering i plåtväggar och dunkande stegljud samtidigt som efterklangen 30

Livsmedelshall med hårda plåt- och gipstak ger en påträngande ljudbild som både påverkar personalens och kundernas situation och trivsel.

är många gånger längre än vad som anges som lämpligt i SS 25268.

I den tillhörande verkstaden kan det mycket väl helt saknas ljudabsorbenter och annan akustikreglering, fastän arbetet innehåller många mycket bullriga arbetsmoment. Ingen vet något eller tänker på detta med ljudmiljöns inverkan på kvalitet och kommunikation.

Vad är orsakerna

Varför är det på detta sättet? Att människor som jobbar i vissa statusbranscher och i offentlig sektor får arbeta i fysiska ljudmiljöer som åtminstone är värderade och ofta åtgärdade och dessutom trevliga och funktionella. Samtidigt så får kanske en lika stor del av befolkningen arbeta och vistas i ”de bortglömda ljudmiljöerna”.

Självklart så finns i grunden en hel del orsaker. Låt mig gissa följande orsakssamband: ● Okunskap om ämnet och den påverkan som finns av den akustiska kvaliteten.

Som akustiker vill jag hoppas att detta är det primära problemet. ● Många branscher har strukturen ”småföretagande”, där olika former av moderna kunskaper lättare kan stängas ute pga av en mer tidspressad och hemmablind kultur. ● Det finns inget upplevt behov av en bättre akustik. Man tycker att det fungerar och har inte funderat vidare om att saker kunde vara bättre. ● Låg lönsamhet, som gör att endast de primära behoven i stunden kan fokuseras. ● Kortsiktig attityd till yrkeslivet. Man tror inte på den ”goda miljöns” inverkan.

”Det går lika bra ändå” och det är onödigt och slänga pengar på sådant som inte har någon betydelse. ● Vissa arbetsplatser fungerar bra med den akustik som gäller förs stunden.

Verksamheten kan också ha låga behov av högvärdig akustik. ● Sist men inte minst. I vissa branscher anlitar man endast i begränsad grad kunniga konsulter i byggbranschen, utan väljer oftast små totalentreprenörer med låg kompetens i arbetsmiljö, brukarmiljö och lokalers funktioner.

Vad kan vi göra

Syftet med denna artikel är att lyfta frågan så att byggentreprenörer och byggkonsulter påminns om att det finns en outnyttjad marknad och mänskliga behov att bearbeta och informera om. Även om man inte är akustiker som undertecknad, har man som aktör i byggbranschen en god möjlighet att ytterligare skapa mervärde för bransch och kunder.

Det borde vara möjligt att öka medvetenheten hos både byggbransch och deras kunder i form av småföretagare, hotellägare, butiksägare, turistentreprenörer med flera.

Jag föreslår därför att byggbranschen försöker satsa på en gemensam informations och kunskapsspridning. Det kan ske på många olika sätt bland annat med riktad annonsering, mässor, informationsbroschyrer, seminarier och information om den svenska standarden SS25268. Sedan är naturligtvis det dagliga arbetet den bästa informationsvägen. Man påminner, uppmärksammar och betonar utan att bli gnällig.

■ Bygg & teknik 3/08

Vi sĂśker utmaningar!

Behovet av en god akustisk miljÜ har funnits länge, och kraven som ställs vid nyproduktion och renovering Ükar. Trots detta är det münga günger svürt att finna beprÜvade produkter som kan erbjuda en trovärdig lÜsning. Vad en enskild produkt kan erbjuda vid ett enstaka test tillfälle behÜver nÜdvändigtvis inte innebära att slutresultatet i andra konstruktioner blir lika bra.

Vi har 20 ürs erfarenhet av vad vüra Decibel produkter kan erbjuda i früga om olika akustikfÜrbättringar inom golv och bjälklagskonstruktioner, – och vi sÜker nya utmaningar!

Om Du sĂśker lĂśsning pĂĽ akustiska problem, sĂĽ vill vi vara Din framtida samarbetspart.

"QSPCP "#

/PSSB .FMMCZ 4& 4zTEBMB 5FMFGPO 5FMFGBY BQSPCP!TXJQOFU TF XXX BQSPCP DPN

Stora ljudanläggningar:

Projektering av ljudanläggningen på Solvalla travbana I samband med den stora ombyggnaden av Solvallas ljudanläggning, uppkom ett antal olika tankar om hur det egentligen ser ut på de stora arenorna runt om i Sverige, där det ofta sitter teknik som kan vara över 25 år gammal. Om vi tänker oss tillbaka 25 år i tiden och hur bild- och ljudanläggningarna såg ut på den tiden, och jämför med dagens teknik, är det lätt att förstå att en upprustning och förnyelse är behövlig på många ställen. Som bekant har den tekniska utvecklingen varit mycket snabb och man har idag tillgång till digital teknik som har utmärkt tillförlitlighet, prestanda och prisnivå.

Artikelförfattare är Jan Setterberg, (t v) Soliflex Svenska AB, och Ingemar Ohlsson, Audio Data Lab, Stockholm.

Jan Setterberg har efter en civilingenjörsexamen från Chalmers i Göteborg ägnat över 30 år åt att bygga stora ljudsystem runt om i världen. Han har ansvarat för anläggningar såsom Göteborgs Operan, Moderna Museet och ett flertal palatsbyggen i Dubai samt även som rådgivare till nya operan i Oslo.

Ingemar Ohlsson har i mer än 30 år bedrivit verksamhet som akustiker och mätingenjör. Han är specialiserad på akustisk design av musiklokaler, inspelningsstudior, filmmixrum och andra speciallokaler med höga krav på akustik samt all form av mätverksamhet inom audio, men bedriver även allmän konsultverksamhet inom områdena akustik och audioelektronik. Han är därutöver konstruktör av audioelektronik och mätutrustning, allmänt sakkunning i audiosammanhang och aktiv styrelseledamot i svenska sektionen av Audio Engineering Society samt medlem i International Institute of Acoustics and Vibration.

32

I samband med vårt arbete på Solvalla travbana har vi också haft nöjet att besöka både travbanor och större anläggningar runt om i Sverige för att studera deras ljudtekniska installationer. Av det vi hittills har sett har det framgått att just travbanorna utgör goda exempel på större arenors ljudteknik, prestanda och problem, där man ofta har: ● En stor blandning i ålder mellan olika anläggningsdelar, vilket resulterar i bristande anpassning och dålig ljudkvalitet. ● Gamla och undermåliga högtalare, slitna av ålder och hårda väderförhållanden, som nu inte klarar av dagens krav på god ljudkvalitet och ljudtryck. ● Avsaknad av god taltydlighet i systemen. ● Klena och undermåliga högtalarkablar. ● Överbelastade förstärkare som servar för många anslutna högtalare med alldeles för liten uteffekt. ● Bristande ordning och koordinering med larmsystem. ● Gamla och undermåliga mikrofoner, vanligen lika gamla och bristfälliga som högtalarna. ● Avsaknad av giltig dokumentation och dokumentation som ej beskriver dagens verklighet.

Naturligtvis utgör inte travbanorna allomfattande exempel på hur en typisk arenaanläggning ter sig i Sverige i dag, men de omsluter många av de typiska proble-

men som många av våra arenor och större ljudanläggningar brottas med idag.

Vad vi också har sett och som är ett bekymmer är att man även i nyprojekteringar av stora ljudanläggningar tenderat att hantera dem på ett sådant sätt att man tror att tiden stått stilla i 25 år. Vi har sett exempel där man utfört projektering utan kopplingar och tankar till brandlarm, utrymningslarm samt utrustning för hörselskadade och liknande. Man kan lätt ställa sig frågan vilken nytta alla regelverk har om man kan genomdriva upphandlingar där kronor och ören kommit att styra allting?

Projekteringsarbetet för Solvallas ljudanläggning

När det gäller ljudanläggningen på Solvalla, utfördes projekteringsarbetet i två faser: ❍ Delar av projekteringsarbetet gjordes i samband med en funktionell förstudie, cirka ett och ett halvt år innan den verkliga projekteringen startades, i form av ett samarbetsprojekt med Sony Sverige AB. ❍ Den praktiska detaljprojekteringen startades i början av 2007, med den tidigare funktionella projekteringen som bas.

Tillvägagångssättet för projekteringen av Solvalla utgjordes i stort av: ● Platsintervjuer av beslutsfattare och tekniskt ansvarig personal på Solvalla, med syftet att säkerställa och definiera Bygg & teknik 3/08

En ny anläggning bör projekteras med utgångspunkt från ”användarflexibilitet” vad gäller signaldistribution mm utan avkall på signalkvalitet resulterande i akustisk ”ljudkvalitet” i de berörda lyssningszonerna lyssningspositionerna.

Detta kan åstadkommas med modern digital signalbehandling och distribution.

alla funktioner hos befintliga system. Vid undersökningen framkom det att anläggningen var mycket komplex, då ljudanläggningen också behövde fungera tillsammans med Kanal 75 (TV-kanal), startanläggning och speakerfunktion samt även larmsystem och utrymmen för underhållning. ● Sammanställande av information för remiss och justeringar så att alla tänkta funktioner fanns medtagna. ● Insamling av ritningsunderlag på lokaler och område – genom internhjälp och besök på kommunens arkiv. ● Arbeten med att bygga upp 3D-modeller av de olika lokalerna för att med programmen Catt och Ease kunna prediktera akustik och högtalaranläggningarnas prestanda för både travbanan och de olika lokalerna. I beräkningsarbetet kombinerades befintliga ljudprestanda och absorptionsdata med verkliga efterklangstider, så att beräkningarna utgick utifrån en så verklighetsnära bild som möjligt. Därefter utprovades olika högtalare virtuellt i modellerna, för att möjliggöra det lämpligaste valet av högtalare och deras placeringar i avsedda utrymmen. Med det avancerade Ease-programmet var det Bygg & teknik 3/08

även möjligt att virtuellt ”provköra” anläggningen, vilket visade sig vara ett tacksamt hjälpmedel. ● Noggrann analys av ekoproblem för utomhusanläggningen. Problem med eko blir lätt stora för utomhusarenor, (sträckor över 340 m är lika med en sekunds fördröjning av ljudet). Här gällde det att tillse att så få besökare som möjligt skulle störas av ekoproblem. ● Säkerställande av högtalarnas ljudutstrålning från travbanan och läktare. Detta för att minimera besvär hos omgivande boende orsakade av arenans utomhusljud.

I modelleringsarbetet var framräknade STI-värden (Speech Transfer Index) vägledande vid systemval och högtalarplacering. STI-värden ger en bra bild av taltydlighet, och ett av huvudsyftena med förstudien var ökad taltydlighet så var det naturligt att höga STI-värden blev en prioriterad optimeringsparameter.

Ovanstående punktlista beskriver mycket av det arbete som utförts inom den akustiska och elektroakustiska delen av arbetet. Parallellt med detta arbete har också andra delar i projekteringen utförts såsom: ● Upprättande av signalflöden i systemet för högtalarsignal, linjesignal, datasignal och styrsignal. ● Val av digitalt styrsystem för hela anläggningen. ● Val av teknikrum samt beräkningar av elkraft, åskskydd, rackutrymmen och liknande. ● Genomgång av tillgängliga och användbara kabelvägar. ● Tillse att en fungerade integration finns mellan kvarvarande teknik och ny teknik.

Ovanstående punkter visar på att det finns mycket att tänka på vid en ombyggnad av en anläggning av denna storleksordning. Enligt uppgift lär Solvalla vara

För högtalare utomhus gäller det att bestämma/karaktärisera det ljudfält som är optimalt för ”kommunikationen” i fråga (utan att störa omgivningen) och att därefter konstruera/optimera det antal ljudkällor (högtalare) som behövs. Detta sker genom etablering av en datormodell av banan/utomhusläktarna för akustiskt beräkningsarbete och virtuell lyssning så kallad auralisation.

33

den tredje största travanläggningen i världen.

Installation, driftsättande och utvärdering

På grund av Solvallas tydliga krav på att stora delar av anläggningen skulle vara klar till Elitloppet i slutet av maj 2007, behövde projektering och byggande ske hand i hand.

Själva byggnaden av anläggningen startades i februari 2007 och skedde i mycket nära samverkan med Solvallas ledning och teknikansvariga.

Ett av de stora problemen vid installationen av anläggningen var att ingen del av den befintliga anläggningen fick brytas, utan det befintliga systemet skulle fungera parallellt under hela bygget. Detta ledde bland annat till att då takhögtalarena (cirka 200 stycken) i den stora kongressbyggnaden skulle bytas var man tvungen att koppla över dem till det befintliga systemet. Parallellt drogs därvid nya kablar till dessa högtalare som förlades bredvid

de gamla och kopplades hela vägen ner till teknikrummet. När sedan ett helt våningsplan var färdigt och funktionstestat byttes kablarna ut, ett byte som krävde flera man och gjordes på cirka två till tre timmar.

På liknande sätt gjordes systembytena för varje våningsplan, allt för att inte störa pågående verksamhet. Samtidigt med detta arbete monterades helt nya huvudsystem i lokalerna för att täcka in de främre delarna av lokalerna. Här valdes kraftfulla men smala högtalare från Renkus & Heinz. Detta gjorde att man kunde montera högtalarna i de stora glasytorna ut mot banan och dessutom inte skymma sikten för åskådarna.

I lokalerna på Solvalla finns nu för varje lokal en ordentlig förstärkareffekt och högtalare som också matchar denna.

Ljudnivån kan justeras lokalt av de anställda enligt de behov som föreligger.

Skälet till detta är att ljudnivån varierar kraftigt under en typisk kväll allt beroende på travloppens spänning och åskå-

darnas alkoholkonsumtion. Då åskådarna lätt kan skapa ett buller som väl överstiger 90 dB behöver anläggningen kunna prestera cirka 100 dB om den ska höras tydligt. Utomhussystemet har vanligen ej samma akustiska problem, just för att publiken är utomhus, men under stora tävlingar hamnar man ändå upp mot samma nivåer, då man även ska överrösta överförfriskade besökare, medhavda trummor med mera.

I god tid innan Elitloppet, och efter att alla anläggningsdelar driftsatts, gjordes ordentliga inmätningar av de olika systemen. Genom att hela anläggningen är digitalt styrd via det avancerade MediaMatrix-systemet kan huvudhögtalarna justeras individuellt med avseende på equalisering, delay, kompression, limiting med mera. Samma gäller även för takhögtalarna längre bak i restauranglokalerna, men med den begränsningen att justeringarna sker gruppvis. Dessa högtalarna har dock arrangerats i individuella grupper så att justering i till exempel Kongressrestaurangen sker enligt: 1. Främre huvudsystem 2. Främre takhögtalarsystem 3. Bakre högtalarsystem i bar och totalisator 4. Högtalarsystem i foajé och garderob.

Inmätningen av de olika systemen stämde väl överens med de börvärden vi erhållit vid datorsimuleringarna, vilket visar att ett modelleringsarbete som utgår ifrån uppmätta, verkliga prestanda fortsätter att ge god samstämmighet med det verkliga och uppmätta resultatet då man gör ytterligare modifieringar av modellerna.

Läget i dag

Idag är Solvallaanläggningen ytterligare utvecklad och fler lokaler har kopplats in på det digitala styrsystemet. Genom att anläggningen är så stor har vi utvecklat ett trådlöst digitalt styrsystem som kopplats in på Solvallas eget nätverk. Detta gör att ljudteknikern kan besparas mycket onödigt spring mellan lokalerna, då teknikern kommer åt alla väsentliga justeringar av ljudet direkt i sin portabla dator.

Trots detta kvarstår ännu mycket att göra på Solvalla, främst eftersom anläggningen är så stor och att alla delar i systemet måste vara i drift, vilket gör att mycket arbete får ske när det finns ledig tid.

Saker att beakta vid stora ljudinstallationer

För högtalare inomhus gäller det att bestämma/karaktärisera det ljudfält som är optimalt för ”kommunikationen” i fråga och att därefter konstruera optimera det antal ljudkällor (högtalare) som behövs. Detta sker genom etablering av en datormodell av rummet för akustiskt beräkningsarbete och virtuell lyssning så kallad auralisation.

34

Det ska understrykas att vid de flesta installationer vi sett använder man takhögtalare av alldeles för klen och enkel modell – säkert välfungerande i ett tyst shoppingcenter – men på travbanor liknande Solvalla är miljön betydligt bullrigare, och då måste även högtalare och förstärkare anpassas för ett betydligt högre ljudtryck och med bibehållen tal- och ljudkvalitet.

Bygg & teknik 3/08

Andra vanliga problem vid stora installationer är att man har alltför många högtalare anslutna till en alldeles för klen förstärkare, vilket gör att anläggningen snabbt börjar låta illa, när lite högre ljudtryck behövs.

Andra vanliga problem är att högtalartransformatorerna och ofta även förstärkartransformatorerna är alldeles för klena i de installerade 50 V- och 100 V-systemen.

Genom att använda god teknik i ett korrekt beräknat 100 V-system kan utmärkt kvalitet uppnås, men då krävs också att man inte fuskar med ovanstående krav.

Sak samma gäller för högtalarkablarna som i de alla flesta fall är kraftigt underdimensionerade, vilket resulterar i att en stor del av förstärkareffekten försvinner på vägen fram till högtalaren, ett dyrbart sätt att ”elda för kråkorna”.

På Solvalla har vi valt att genomgående ha tillräckligt med förstärkareffekt fördelad på ett flertal förstärkare. Detta betyder att vid ett eventuellt haveri slås endast en mindre del av anläggningen ut. I anläggningen kan även backupförstärkare anslutas eller så kan man mata en bortfallen förstärkares högtalare genom hårdare belastning. Som jämförelse kan det nämnas att man vid ett par större anläggningar i Sverige driver hela uteljudet av en enda större förstärkare. Skulle den slås ut kom-

Bygg & teknik 3/08

Vidare behöver man se över de rent akustiska förhållandena i de utrymmen varifrån talade meddelanden mm utsänds/spelas in, detta för att erhålla bästa ”signalkvalitet”, vilket är en av förutsättningarna för en god taluppfattbarhet hos åhöraren.

mer all ljudkommunikation att upphöra utomhus. En sådan anläggning blir naturligtvis billigare, men i gengäld mycket utsatt för ett förstärkarhaveri där anläggningen helt enkelt slutar fungera. På Solvalla drivs till exempel de 33 stora horn-

högtalarna av nio stycken tvåkanalsförstärkare, vilka också vid behov kan dela lasten med varandra.

Eftersom större anläggningar är komplicerade att byta tenderar de att också att vara i drift med samma komponenter i många år. Detta innebär att många högtalare blir kraftigt nergångna och borde ha bytts ut för länge sedan. Samma sak gäller även anläggningsmikrofonerna, där ofta använda mikrofoner bör ses över eller bytas ut vid vart femte år för att undgå undermålig och bristande ljudkvalitet.

Utifrån projekteringsarbetet med ljudanläggningen i Solvalla har följande nyckelmoment visat sig väl värda att beakta då man står inför ett större byte av system: ● En inledande och ordentlig analys av funktion och behov för anläggningen ● En professionell och korrekt simulering av lokaler och utrymmen vad gäller både akustisk och elektroakustisk ● En avslutande installation där modern och digital styrteknik används och konfigureras för att underlätta och effektivisera arbetet för alla inblandade parter.

■

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

35

l 5 e k 3 spac R n n i f a e r l t P ch bät

o t t - ny

Nyhet!

• Plan R35 är ett cementbaserat finspackel för golv inomhus.

• Plan R35 är snabbhärdande och har god vidhäftning till alla typer av mineraliska underlag.

• Plan R35 levereras i 5 kg och 20 kg förpackningar.

www.resconmapei.se

Rescon Mapei Gelbgjutarevägen 6 171 48 Solna Tel.: 08-525 090 80

Kan man undvika att störas av strömningsljud från vattenburna kyl- och värmesystem?

Inom ramen av ett projekt för att testa akustiska överföringsmekanismer från ventiler till värmeradiatorer/kylbafflar, tittades även på en prognosmodell för en akustisk dimensionering för värme/vatten och kylledningar. Målet för arbetet var (är) att kunna utarbeta en predicteringsmodell för tystare vätskekopplade värme- och kylsystem.

För att kunna reglera vätskeflödet brukar man använda ventiler eller armaturer.

Med dessa kan strömningsmotståndet förändras och därmed även flödet, allt i enlighet med Bernoullis rörelseekvation:

ρ • v12 p1 + –––– + ρ • g • h1 = 2 ρ • v22 p2 + –––– + ρ • g • h2 2

(1)

Detta innebär, att den totala energimängden som transporteras via ett hinder, är lika över hela vägen. Massflödet är således lika, det är bara tillståndet av det statiska trycket och hastigheten som förändras.

Akustisk betraktad är det som sker längs rörledningen ett utbyte av ljudenergi mellan två ljudbärare, dels vatten och dels rörmaterial. Eftersom vattenfyllda rörledningar har mycket höga reduktionstal särskilt vid lägre frekvenser, får ljudet som strålas ut genom rörväggen en mera högfrekvent karaktär. Detta gör, att ventiler, strypningar, förträngningar och avgreningar ger det högsta energitillskottet till rörledningarna. Avgreningar och avstick kan således generera mycket höga bullernivåer beroende på hur de är utformade, vilken strypning de tar etcetera.

När man beskriver de flesta praktiska strömningstillstånd för vätskor, bortser man i praktiken från mediets kompressibilitet. Man talar om att fluiden är inkompressibel.

Strömningsformer

I reala fluider uppträder (beroende på Reynoldstalet Re) laminär eller turbulent strömning. Reynoldstalet beskriver förhållandet mellan mediets tröghets- och seghetskrafter (viskositet). Reynoldstalet är dimensionslös och definieras som kvoten av produkten mellan hastigheten v, diametern d och den kinematiska viskositeten. Reynoldstalet definieras enligt följande: Vid laminär strömning, rör sig strömningspartiklarna parallell i längdriktning axiellt med röret. Strömningen ”skiktas” utan att beblanda sig med varandra. Fluidens ”seghet” dominerar.

Vid turbulent strömning uppträder vid sidan om rörelser i längsriktning även rörelser på tvären som resulterar i en ständig blandning mellan strömningspartiklarna.

Fluidens ”tröghet” dominerar. Kriteriet om en fluid domineras av det ena eller andra tillståndet definieras av Reynoldstalet:

ρvd vd seghetskraft Re = ––––––––––– = –––– = ––– tröghetskraft η v

(2)

Artikelförfattare är Norbert Fichter, Ramböll Sverige AB, Stockholm.

q u = –– A ρ är fluidens täthet η är fluidens viskositet d är rördiameter η v = –– fluidens kinematiska viskositet. ρ Strömningar med ett Reynoldstal mindre än 2 320 är alltid laminära. Ovanför detta uppträder turbulent strömning. Fullt utbildad strömning erhålles vid Re större än 3 000.

Exempel: Genom ett rör med en diameter av 25 mm ska man transportera vatten. Man vill veta när strömningen övergår från laminär till turbulent.

Lösning: v 1 • 10-6 – u = 2300 –– = 2300 –––––– = 0,092 m/s d 0,025 Detta är alltså den kritiska hastigheten som bör överskridas för att få turbulent rörströmning.

Kompressibilitet

När man behandlar ett strömningsförlopp i en rörledning måste alltid frågan beaktas om fluidens kompressibilitet. Under kompressibilitet förstår man i detta sammanhang vätske-, gas- eller ångvolymens tryckberoende. Sätter man en vätska i ett absolut oeftergivlig kärl under stark tryck, så erhålles vid konstant temperatur enbart en mycket liten volymändring och därmed en ringa täthetsändring ∆ρ.

Bygg & teknik 3/08

Bild 1: Hur kavitationsblåsor bildas. När den strömmande vätskan underskrider ett ”kritiskt” tryck, det så kallade ångtrycket, bildas ångblåsor i vätskan.

Blåsorna störtar ihop (imploderar) när trycket kommer till ”normaltillståndet” och ett typiskt kavitationsljud uppstår.

37

Bild 2: Mätrum.

Mätrum Ventilkoppling till kylbaffel.

Flödesmätrigg

I de flesta tekniska system vill man ha turbulent rörströmning eftersom vi vill ha en värmeöverföring mellan de olika medierna vätska och rörmaterial. Därför håller man sig i regel till vattenhastigheter på över 1,2 m/s. Laminär strömning innebär alltid en skiktning av vätskepelaren enligt bild 3, vilket innebär att värmen eller kylan som transporteras i vätskan ”isoleras” från rörmaterialet därmed fås inget värmeutbyte.

Turbulent strömning redovisas i bild 4.

Viskositet

Viskositet är fluidens förmåga att uppvisa en inre friktion. Man särskiljer två typer av friktion: ● Dynamisk viskositet η ● Kinematisk viskositet v.

Att beskriva dessa egenskaper upptar för mycket tid. Kort kan dock nämnas att den dynamiska viskositeten definieras som den inre friktionskraften FF som uppstår mellan två fluidskikt medan den kinematiska viskositeten definieras som kvoten ur den dynamiska viskositeten η och tätheten ρ: v = η/ρ

Strömningsbuller

(3)

År 1687 utkom Isaac Newtons bok Philosophiae Naturalis Pricipia Mathematica, Här redovisar Newton för första gången den fundamental impulssatsen F = m • a.

Sen dess fram tills för 30 år sedan använde vi oss av en kombination av Newton teori och empiriska erfarenheter, det vill säga praktiska tester. Nutida teknik ger oss unika möjligheter att på teoretisk väg kunna beräkna akustiska och strömningstekniska förlopp som vi normalt har mycket svårt att greppa, på grund av deras komplexitet. Idag använder vi oss i stor utsträckning av CFD (Computational Fluid Dynamics) beräkningar i kombination med praktiska experiment och beprövad teori.

Dagens teknik ger goda förutsättningar för att kunna beräknad och dimensionera små vattenflöden som till exempel flöden genom en radiatorventil. Genom den mo38

Vattenanslutning

derna CFD-strukturen och nya sofistikerade modeller kan man betrakta strömnings- och hastighetsförlopp, som tidigare enbart kunde ses genom att bygga överdimensionerade så kallad skalade modeller.

Vi är på stark frammarsch gällande CFD, men det återstår fortfarande ett digert arbete för att kunna bygga fungerande akustiska och strömningstekniska modeller. Vi vet dock att ljud som uppkommer i strypventiler har ett samband med fluidens densitet, ventilens spaltöppning, och genomströmningshastighet. Den av ventilen alstrade ljudeffekten kan approximeras till:

ρs2v4 P ∼ ––––– cw

(4)

där P är effekt i Watt ρ är densitet s är spalt v är hastighet vid det smalaste stället cw ljudhastighet Detta innebär att vi kan få ljudnivåer i storleksordning 120 dB och därutöver.

Att vi inte hör dessa enorma nivåer beror på dels att ljudet leds bort i axiell riktning och dels att både vätska och rörmaterial har en hög akustisk impedans.

Ljudutstrålningen från rörets källnivå kan beräknas genom att man mäter den så kallade avstrålningseffekt σ.

Då fås en utstrålad ljudeffekt av:

v– 2 S Lwa = 10log–– + 10logσ + 10log––R dB (5) v0 S0

där v2 är hastighetsnivå m2/s2 v0 är referensnivå 1 m/s SR är rörledningens mantelyta i m2 S0 är referensyta 1 m2.

Kavitation

Ordet kavitation kommer ifrån latinska verbet cavitare, vilket betyder bildning av hålrum. Detta är just vad det är. Det bildas små hålrum i fluiden på grund av den kemiska föreningen väte och syre, där syrebubblorna kan implodera. För att kunna bilda ihåligheter i en fluid, måste man kunna ”riva isär” vattnet. Teoretisk kan vätskor utsättas för mycket höga drag-

Interiör från mätrum.

krafter eller negativa tryck. Utsätts vätskan för dessa krafter pressas gasmolekylerna i vattnet ihop och rivs sönder och ”imploderar” och bildar så kallad mikrojets enligt: ––––––– p∞ - pv vjet = √ –––––– ρF

(6)

Vattenkvalitetens betydelse för kavitation

Om hastigheten i den omströmmande delen (till exempel ventilstrypning, propeller eller dylikt) är mycket hög, sänks trycket lokalt och små ihåligheter fylls med ånga så kallade ångblåsor, som imploderar vid stigande tryck. Fenomenet som har detta förlopp, kallar man för kavitation. Av tekniskt perspektiv förorsakar kavitation stora skador i form av materialskada och buller. Tryck- och hastighets fluktuationer kan ha till följd, att material åldras mycket snabbare än vid normal strömningsbelastning. Eftersom kavitationsblåsor imploderar plötsligt, frisätter de stora mängder energi och skador på material tillhör inte ovanligheten. Kavitativ strömning definieras matematiskt som tvåfas strömning som inte går att lösa med enklare strömningsmekaniska ekvationer som till exempel Bernoulliekvationen.

Problemet med den klassiska kavitationsmodellen

Ofta gör man modeller i en annan skala än originalet, därför att det är enklare att kunna betrakta strömningsförloppet. I dessa fall experimenterar man med modeller och inte med original, och försöker komma underfund med hur dessa modeller kommer att fungerar i originalutförande. För att kunna arbeta och räkna med Bygg & teknik 3/08

Bild 3: Laminär strömning Re < 2 200 med temperaturskiktning och hastighetsprofil.

som fysisk storlek, strömningshastighet, temperatur och fluidens typ etcetera.

Utifrån systematiska forskningar och empiriska erfarenheter på det praktiska planet, visar det sig dock, att denna klassiska kavitationsdefinition inte är tillräckligt för att kunna överföra från modell till original. Så visar till exempel en byggdel i original när den omströmmas av en fluid (vatten) redan en fullt utvecklad kavitation, medan man har i modellen fortfarande icke kaviterande strömning. Även om det dimensionslösa talet σ är exakt det samma. Denna differens mellan original och modell kallas för ”skaleffekt”.

Problemet med vattenkvaliteten

Bild 4: Turbulent strömning Re > 2 200.

Bild 5: 2D-CFD-snitt genom en reglerventil, hastighets- och tryckfördelning. modeller utvecklades ett antal dimensions lösa matematiska tal. Ett av dessa tal som karakteriserar kavitation är: P∞ - Pd σ = –––––– (7) –21 ρv∞2 Här är σ kavitationstal (dimensionslös) P∞ är trycket v∞ är hastigheten av den ostörda fluiden.

Bygg & teknik 3/08

ρ är fluidens täthet Pd är fluidens ångtryck.

Den klassiska kavitationsteorin utgår ifrån, att alla kavitationsfenomen är lika för alla geometrisk likformade kroppar och att man kan överföra modell undersökningar direkt till prototypens original, därför att σ (enligt denna teori) är identiskt, oberoende av fysikaliska parametrar

Alla skaleffekter överlagras av den så kallade vattenkvalitetseffekten. Grundtanken för kavitatioseffekten är ju, att fluiden söndras, slits isär, när kavitation inträffar vid uppnått ångtryck Pd. Att detta antagande enbart i några extrema fall i verkligheten inträffar, kan man se av det fenomen, att provobjektet, det vill säga testoriginalet vid olika försöksinriktningar visar ibland helt andra resultat är de man har förväntad sig utifrån vad de uppskalade modellerna.

Det visade sig att vattenkvaliteten har en enorm betydelse för att om kavitation kan börja utvecklas eller inte. Testerna visade i första linjen vattnets olika slitstarkheter, en seghet på vattnet, vilket tyder på att vattnet hade mer eller mindre olika starka kvalitéer vid mättillfällen. Därför utvecklades ett system för att bestämma fluidens seghet för att kunna verifiera och avstämma en kavitationsbegynnelse.

Målsättning

Målsättningen för studiet och mätningarna är att få fram bättre teoretiska modeller som kan hantera den akustiska kopplingen mellan källan, ljudbäraren och transmittern. Genom kunskap av kopplingsstrukturen ventil, rörsystem, byggstomme, radiator kan vi få underlag för att kunna prognostisera vattenburna kyl- och värmesystem. Det är även syftet att ta fram upphängningssystem för rör som ger en minimala ljudbryggor.

■

39

Studio Acusticum i Piteå – en mångsidig konserthall ”Det skall låta bra oavsett om det framförs jazz, körsång, orgelmusik, stråkkvartett och symfoni, samt talteater och föredrag.” Detta var ett starkt önskemål från musikhögskolan i Piteå inför projekteringen av ett nytt konserthus.

Vad är bra akustik i en konsertsal? Vilka faktorer är det som avgör hur vi i publiken upplever en konsert? Det är flera faktorer som avgör, men de viktigaste är musiken och akustiken. Olika musikstilar ställer olika krav på akustiken i en sal. Historiskt sett så har kompositörerna anpassat sina verk efter de lokaler som stått till buds.

Musiklokalernas akustik har speglats i musikens form. Därför så låter musik från en viss tidsålder bäst om den framförs i en lokal som har akustiska egenskaper som är karakteristiska för den perioden.

Kompositörer som Haydn och Mozart låter bäst i mindre salar med kort efterklangstid medan Bachs orgelmusik låter bäst i kyrkor med mycket lång efterklangstid. Vissa verk är skrivna för en specifik sal, till exempel så har Wagner skrivit musik speciellt anpassad till akustiken i Festspielhaus Bayreuth och Bach skrev musik för Thomaskirche i Leipzig.

När man designar akustiken i en konsertsal måste man därför oftast kompromissa för att optimera lokalen för den användning som man tror eller vet kommer att vara den huvudsakliga. Det resulterar i att viss musik helt enkelt låter bättre.

Artikelförfattare är Rikard Ökvist, samt Lennart och Björn Tunemalm, Tunemalm Akustik AB, Umeå. Rikard har läst teknisk fysik i Luleå och gjort sitt examensarbete om Studio Acusticum med Lennart och Björn som handledare.

Bygg & teknik 3/08

Salen ska ge en känsla av omslutenhet av ljud och förstärka stereobredden hos ljudkällan (musikerna). Omslutenhet och stereobredd är beroende av lateralt ljud, det vill säga reflexer från sidoväggarna och är en viktig indikation på salens akustiska kvalité. Konsertsalen ska även underlätta för musikerna så att de hör varandra bra. Det allra bästa är ju om man kan anpassa akustiken i en lokal efter den musik som ska framföras i den. För att göra salen optimal är det önskvärt att ha möjlighet att korta ner efterklangstiden ordentligt så att det även går att använda salen till konferenser och elförstärkt populärmusik, en så kallad multipurposehall. I sådana sammanhang är det också önskvärt att minimera reflexer från sidorna, för att på så sätt öka tydligheten.

Variabel efterklangstid i en multipurpose-hall åstadkommes vanligtvis genom att öka/minska lokalens absorption. Det kan till exempel göras med tunga draperier eller paneler som kan växla yta mellan absorberande eller reflekterande. Problemet med denna metod är att man genom att introducera absorption på lokalens sidoväggar tar bort de viktiga sidoreflexerna som utgör det laterala ljudet. Två hallar kan ha exakt samma efterklangstid men med helt olika karaktär på det laterala ljudet. Därför kan den ena hallen låta underbart och den andra mediokert, även

om efterklangstiden är lika. Så hur kan man variera efterklangstiden utan att påverka det laterala ljudet?

Akustisk projektering

Efter många turer och värderingar med avseende på alla viktiga akustiska parametrar beslöt vi att efterklangstiden, för den musikaliska användningen, skulle kunna förändras utan att de laterala egenskaperna skulle ändras. Den enda möjliga lösningen var att ändra volymen drastiskt, och gärna relativt fort. Användningen vid tal och elektroakustisk musik skulle kräva komplettering med varierbara textilier.

Efter simulering med programmet Catt-Acoustic stod det klart att det var möjligt att infria behovet av efterklangstidsförändring med höj- och sänkning av taket, bild 1. Ett villkor var att berörda väggytor inte tillförde ljudabsorption. En efterforskning visade att det engelska företaget Unusual hade erfarenhet och teknik för tillverkning av höj- och sänkbara takpartier. Den slutliga konstruktionen består av fem sektioner, som vardera väger cirka 19 ton.

På några minuter kan dessa sektioner höjas eller sänkas upp till fem meter och på så sätt reglera rumsvolymen och därmed efterklangstiden från 2,6 till 1,8 sekunder – utan att påverka viktiga sidoreflexer. Vid tal och elektroakustisk musik

Bild 1: 3D-modell av konsertsalen.

43

FOTO, SAMTLIGA: RIKARD ÖKVIST

kan efterklangstiden minskas till 1,3 sekunder med textilier längs väggarna.

Val av byggnadskonstruktion

Trästaden Piteå bygger helst i trä. Kring arkitekten Gunnar Grönlund vid Arkitekthuset Monarken skapades en projektgrupp som projekterade konserthuset, som byggts mestadels i trä. Väggarna består invändigt av 120 mm limträelement.

44

Bild 2: Konsertsalen Studio Acusticum, Piteå.

Med viss ytbehandling kunde gynnsamma ljudabsorptionsegenskaper åstadkommas inom ett stort frekvensområde.

Scengolv och gradänger för salong och läktare är likaså av trä. Även det rörliga taket består av limträfackverk med ytskikt av plywood och gips. Yttertaket bärs upp av prefabricerade limträbalkar utvecklade av Martinsons i Bygdsiljum.

För att skapa erforderlig ljudisolering i

ytterväggarna har limträelementen kompletterats med 340 mm mineralull och tre lager gips- och plywoodskivor, samt plåt.

Val av rumsutformning

Konsertlokalen har fått en klassisk utformning enligt det så kallade ”shoe box”-konceptet, bild 2. Den maximala rumsvolymen är cirka 8 000 kubikmeter.

Med nedsänkt tak blir rumsvolymen cirka

Bild 3: Diffuserande väggar av trä och betong.

Bygg & teknik 3/08

4 700 kubikmeter. Sidoväggarna är svagt vinklade för att undvika stående vågor.

Tak och väggar har försetts med diffusorer av trä och betong, bild 3. Över scenen hänger svagt vågformade reflektorer för att förbättra den akustiska medhörningen för musikerna, bild 2. Scenen har en golvyta på cirka 180 kvadratmeter och ligger i plan med omgivande lokaler på musikhögskolan. Bakom körläktaren finns ett utrymme på cirka 300 kubikmeter reserverat för en orgel, bild 2.

Salongen rymmer 420 platser och gradänglutningen är tio grader, vilket är en kompromiss med hänsyn till att scenen inte är upphöjd. Läktarna rymmer 210 platser. Om man väljer en mindre scenyta kan ytterligare 150 platser ordnas.

Resultat av mätningar

Under vintern 2007 har omfattande mätningar av salen genomförts. Mätningar och analys av data har utförts med programmet WinMLS 2004. Mätningarna har utförts i tre av salens akustiklägen, det vill säga med taket högt, lågt och lågt med draperier, bild 4. Mätningar har även utförts med och utan publik. Mätteknik och resultat kommer mer i detalj att redovisas i Rikard Ökvists examensarbete vid Luleå tekniska universitet.

De tre viktigaste parametrarna för att utvärdera om målsättningarna uppfyllts är efterklangstid (T-30), lateral energifördelning (LF) och interaural korskorrelation (IACC). Efterklangstidens beroende av olika akustiklägen framgår av figur 1 på nästa sida.

Förhållandet mellan lateral och total ljudenergi ges av storheten LF (Lateral Fraction). Det är en indikation på den uppfattade stereobredden [1]. Vanligtvis anges LF som medelvärdet av oktavbanden 125, 250, 500 och 1 000 Hz, därav beteckningen LF4. Värdet på LF4 vid olika akustiklägen framgår av tabell 1.

Genom att mäta med ett konsthuvud kan storheten IACC (Inter-Aural Cross Correlation) bestämmas. Korskorrelationen visar på ljudets riktningsfördelning.

Storheten IACC delas vanligtvis upp i tidig och sen vid tiden 80 ms och anges oftast som ett medelvärde över de tre oktavbanden 500, 1 000 och 2 000 Hz. Den tidiga komponenten av IACC har visats korrelera bra mot den subjektiva bedömningen av konsertsalars akustiska kvalité [2]. De konsertsalar som anses vara världens bästa har ett tidigt IACC-värde på 0,4 eller mindre (lägre är bättre). Värdet på IACCE3 vid olika akustiklägen framgår av tabell 2.

Slutord

Bild 4: Olika akustiklägen i konsertsalen.

Bygg & teknik 3/08

Målet var att förändringen av efterklangstiden inte skulle påverka det laterala ljudet och mätningarna har visat att lösningen med ett höj- och sänkbart tak fungerar bra. En sänkning av taket påverkar efterklangstiden men varken LF eller IACC, se tabell 1 och 2. Endast då draperierna 45

sänks ner påverkas det laterala ljudet, och lokalen har därmed anpassats till tal och elektroakustiska evenemang. Resultaten visar att det bästa sättet att anpassa akustiken utan att behöva kompromissa, är att förändra volymen.

■

Referenser

[1]. ISO 3382:1997, Acoustics – Measurement of the reverberation time of rooms with reference to other acoustic parameters, 1997.

[2]. Leo Beranek, Concert halls and how they sound, Acoustical Society of America, New York, 1996.

Figur 1: Efterklangstider för olika akustiklägen.

Tabell 1: Lateral Fraction vid olika akustiklägen.

––––––––––––––––––––––––––––––– Akustikläge LF4 ––––––––––––––––––––––––––––––– Högt tak 0,42 Lågt tak 0,40 Lågt tak med draperier 0,29

46

Tabell 2: Inter-Aural Cross Correlation vid olika akustiklägen.

––––––––––––––––––––––––––––––– Akustikläge IACCE3 ––––––––––––––––––––––––––––––– Högt tak 0,42 Lågt tak 0,40 Lågt tak med draperier 0,49

Z Z Z F R Q O D E V H

&RQODE lU HWW GDWRUSURJUDP VRP DQYlQGV I|U DWW XWYHFNOD RFK RSWLPHUD EHWRQJUHFHSW &RQODE DQYlQGV DY OHGDQGH WLOOYHUNDUH DY EHWRQJHOHPHQW RFK VWRPV\VWHP

$WW WD IUDP EHWRQJUHFHSW KDU DOGULJ YDULW OlWWDUH

Bygg & teknik 3/08

Sony Ericssons nya kontor i Lund:

Visualisering och auralisering Möjligheten att modellera olika inomhusmiljöer och simulera såväl det visuella intrycket som det hörbara intrycket har tagit stora steg framåt på senare år. I ett tidigare nummer av Bygg & teknik nr 3, 2007 skrev vi om ett utvecklingsprojekt, där vi (WSP Visualisering och VR samt WSP Akustik) med stöd av Almedahls AB och egna utvecklingspengar upprättade en fiktiv modell av ett kontorslandskap och visade hur detta kunde akustikbehandlas med enbart tyger och andra produkter från Almedahls.

Samtliga produkter som användes i modellen var provade med avseende på absorption enligt SS-EN ISO 354. Kunskaperna från detta utvecklingsarbete har nu använts i flera nya kommersiellt gångbara projekt, bland annat klassrumsmodeller för Ecophon, kontrollrum för CGM och inte minst att modellera Sony Ericssons nya kontor i Lund. Ett oerhört spännande och utmanande arbete.

Sony Ericssons kontor har ritats av Wingårdhs arkitekter och är en modern byggnad med en spännande arkitektur. Byggnaden har en öppen ljusgård flankerad av fem våningar med helt öppna plan åt båda håll, se figur 1. Total yta är cirka 20 000 kvadratmeter.

Med en öppen rumslösning skapas en härlig rymd och stor flexibilitet inom kontorsplanen, men också en möjlighet för ljud att sprida sig inom byggnaden och mellan arbetsplatser tvärs över ljusgården. Byggnaden har en entrévåning med stengolv i ljusgården. Denna kan nås visuellt från samtliga våningsplan över de balustrader som utgör gränsen för varje våningsplan ut mot ljusgården. Vånings-

Artikelförfattare är Klas Hagberg (t v) och Bo Kall, WSP Akustik, Göteborg.

Bygg & teknik 3/08

Figur 1: Interiör från Sony Ericssons nya kontor i Lund.

planen är utformade som stora öppna flexibla kontor med tillgång till tysta rum, konferensrum och liknande på varje våningsplan. Planlösning och utformning i övrigt med många glasade ytor har gjort det svårt att hitta fria ytor att sätta ljudabsorberande material på. Balustraderna är exempel på ytor som därför har utnyttjats

genom att förse ytorna mot ljusgården med ljudabsorberande material. Absorptionen i balustraderna åstadkommes då genom att montera specialperforerade aluminiumkassetter med bakomliggande mineralull mot ljusgården, se figur 2. På varje våningsplan sitter sedan ett heltäckande undertak av mineralull.

Figur 2: Vy över ljusgård flankerad av kontorslandskap.

Ljudabsorberande balustrader vetter mot ljusgården.

47

Upprätta VR-modell inklusive auralisering tidigt i projektet, detta medför stor möjlighet till ökad förståelse för åtgärder och större chans till ett bra slutresultat

Figur 3: Arbetsgång i ett projekt med VR-modellering.

Trots en ganska stor mängd absorption så gör öppenheten och koncentration av människor till vissa ytor att ljud kan höras ganska tydligt på vissa arbetsplatser och det kan därmed finnas behov av ändringar i materialval, layout etcetera. För oss som jobbar med akustik är det dock en stor svårighet att med hjälp av siffror och bilder försöka förklara hur ljud som alstras på ett ställe kommer att låta på ett annat, översättningen av decibel och efterklangstid är trubbigt och svårbegripligt för de allra flesta. Det är också svårt att beskriva i ord hur det kommer att se ut med föreslagna åtgärder. Det sistnämnda prövas naturligtvis av arkitekten, men vi ser en fördel med att i en och samma modell kunna beskriva såväl visuell som hörbar skillnad. En sådan modell kan vi ganska enkelt skapa idag och detta ökar definitivt möjligheten för fler att förstå olika åtgärder, örat och ögat har alla med sig.

Intresset för byggnadens akustiska funktion var stor hos brukaren, Sony Ericsson. Detta tillsammans med svårigheten att förmedla den framtida akustiken i byggnaden, det vill säga att översätta akustiska begrepp till begripliga termer gjorde att det fanns behov av ett nytt sätt att beskriva byggnadens akustiska funktion. Genom att erbjuda modellering av byggnadens visuella och akustiska funktion bestämde sig därför Sony Ericsson att göra en sådan datormodell av byggnaden. I denna datormodell finns det en möjlighet för Sony Ericsson att själva få en uppfattning om hur ljud kommer att fortplantas i byggnaden när den är färdig.

Samtidigt känner de igen sig i byggnaden, och vet på så vis var man befinner sig när olika ljud spelas upp. Modellen byggs upp med en kombination av en mjukvara 48

Byggherrens/brukarens krav uti från SS 25268.

Underlag till konsult ● stomval ● landskap ● tysta rum ● produkter ● etcertera Akustiker och arkitekt väljer material provade enligt bland annat SS-EN ISO 354/ SS-EN ISO 11654 ● Underlag ● Absorbenter på vägg ● Gardiner ● Skärmar för visualisering och en mjukvara för rumsakustisk simulering. Visualiseringen gjordes av WSP:s grupp för visualisering och VR medan den rumsakustiska modelleringen gjordes av WSP Akustik. För denna byggnad användes Odeon för auraliseringen, men det är också möjligt att använda Catt. Odeon är ett program utvecklat av en forskargrupp i Danmark vid Danmarks tekniska universitet.

När vi (WSP) bygger modellen är alltså utgångspunkten en gemensam modell för att skapa respektive ”delmodell” (auralisering och VR), vilket gör modelleringen snabb och effektiv. Allting bakas sedan ihop till en ”användarmodell” som gör det möjligt för användaren att själv navigera i byggnaden med enkla knapptryckningar och lyssna på resultatet i förvalda punkter från förvalda positioner med lämplig ljudkälla. Samtidigt fås en tydlig bild över hur det ser ut med valda produkter på de platser man lyssnar.

vald tillsammans med tänkbara inredningsalternativ kan därmed olika produkter provas efterhand som projektet framskrider och man får då en exakt bildåtergivning och en rimligt noggrann ljudåtergivning innan byggnaden ens börjat byggas, se figur 3.

Framtid

WSP hoppas och tror att kombinationen visualisering och auralisering kommer att bli en alltmer naturlig och självklar del, åtminstone i stora komplexa projekt. Att investera i detta verktyg tidigt innebär stora möjligheter till att påverka utformningen och förstå konsekvensen av de beslut man fattar. Med fler och fler produkter på marknaden som kan uppvisa ljuddata ger det också arkitekten allt större möjlighet att välja material som kan fungera både visuellt och akustiskt.

Sony Ericssons kontor är ett exempel på de möjligheter som finns idag. Vi har visat att det är fullt möjligt att modellera komplexa byggnadsstrukturer, placera ut olika ljudkällor, pröva olika alternativa lösningar och skapa en bild av den förändrade ljudkvalitet som det kan innebära. Vi hoppas och tror att Sony Ericsson även kommer att använda modellen inför framtida beslut om förändring i layout, om det tillkommer nya hyresgäster eller om det tillkommer någon annan förändring som påverkar såväl visuellt som akustiskt intryck. Med modellen är det därmed lättare att genomföra kloka beslut, inte bara under projektets gång i projekterings- och byggskedet utan även i senare skede, såsom brukskede. Slutligen – akustiska begrepp såsom decibel och efterklangstid är bra, men för gemene man är det örat och ögat som avgör – detta har alla med sig.

En byggnad som är visuellt vacker men akustiskt undermålig och vise versa trivs ingen i, så varför inte kombinera dessa två viktiga intryck när möjligheten finns? ■

Produkter

I den rumsakustiska modelleringen är det viktigt att produkter som läggs in i modellen är uppmätta på ett korrekt sätt. Visserligen kan vi använda oss av erfarenhetsmässiga värden, och det görs ganska ofta, men i den mån produkter provas är det en klar fördel. För gardiner kan exempelvis upphängningen spela stor roll och därför bör upphängning (veckad gardin, slät gardin, paneler etcetera), distans till vägg med mera tydligt framgå av produktspecifikationerna. Här finns fortfarande mycket mer att önska även om allt fler leverantörer som sysslar med inredning redovisar ljuddata på ett korrekt sätt enligt SS-EN ISO 354 och SS-EN ISO 11654. När principer för byggnaden är Bygg & teknik 3/08

Gyptone Sixto Med den design du förväntar dig och akustik som är bättre än du tror.

Beställ inspirationsbok eller se mer på www.gyptone.se

Uppsala Konserthus – en utmaning för akustikern Tillblivelsen av Uppsala Konsertoch Kongresshus är en lång historia.

Redan 1910 talet startade diskussionerna på allvar om ett konserthus i Uppsala. Staden är sedan länge känd för ett rikt musikliv inte minst genom Orphei Drängar och kongressfunktionen var knappast aktuell i det hus som efter hand blev kallat Musikens Hus i Uppsala.

Efter att ha prövat och kasserat ett antal olika förslag kom det slutligen år 2002 till en öppen arkitekttävling för ett konserthus vid Vaksala Torg. Deltagandet var rekordstort med över 130 inlämnade förslag varav flera från utlandet. Det blev

Artikelförfattare är Jan-Inge Gustafsson, Akustikon AB, Göteborg.

50

till sist det danska arkitektkontoret Henning Larsens Tegnestue som vann och efter ett fördjupat programarbete gick man ut och handlade upp konsulter för en systemprojektering. Vi (Akustikon AB) valde att offerera ihop med de danska akustikerna och vännerna, Anders Christian Gade och Bo Mortensen för att därmed kunna ge bästa service åt arkitekterna.

Den konsertsal som ingick i tävlingsförslaget inklusive den fördjupade programhandling som utarbetats, hade en grundform som gav oacceptabla akustiska konsekvenser. Vi fick således starta att tillsammans med arkitekten designa om salen. Hela förslaget byggde dessutom på en hög placering av konsertsalen så att man från övre foajén skulle kunna se ut över alla hustaken och se slottet och domkyrkan. Detta var en bärande idé vilket också innebar att stora salen ligger alldeles över den så kallade mellansalen och den lilla salen (numera sal B och C).

Dessutom fanns det fyra trapphus som man ogärna flyttade på för att slippa rita

om hela huset. Den internationellt kände akustikern Michael Barron har ett klokt uttryck: man ska rita en konsertsal inifrån och inte utifrån. I det här fallet blev det således det senare.

50 miljoner skulle bantas bort

När vi i projekteringen närmade oss färdiga systemhandlingar kom nästa svårighet: mer än 50 miljoner skulle bantas bort.

Den för arkitekten synbarligen enkla lösningen bestod i att kapa huset 4,5 m i ena riktningen och nästan lika långt i den andra. Detta gick framför allt ut över stora salen som blev cirka 4 m kortare. Förutom att salen blev mindre, vilket drabbade både den publika ytan och scenytan, fick parketten en något brantare lutning, vilket vi var mindre förtjusta i. Det senare på grund av att det övre foajéplanet var låst i sitt läge som nämnts ovan.

Till detta kom att man önskade lägga ner konstruktionen (fackverksbalkar med mera) under betongtaket för att minska hushöjden. Detta innebar att man fick en stor andel okontrollerat ”skrot” i tak i stället för de ursprungliga betongytorna.

Som om inte det skulle vara nog så ville arkitekterna dölja skrotet med ett finmaskigt ”nät” av sträckmetall och dessutom Bygg & teknik 3/08

förse det med en effektbelysning för att göra det hela intressantare.

Salar ovanpå varandra – höga ljudkrav

5 000

3 150

2 000

1 250

800

500

315

200

125

80

En svårighet i dessa sammanhang är behovet att kunna hänga last i taket. Ett lätt gipstak är naturligtvis synnerligen begränsat ur denna synpunkt. Det blev därför nödvändigt att föra upp laster till den övre bärande konstruktionen i bjälklaget över mellansalen. Detta å sin sida krävde upphängning i isolatorer. I figur 1 visas principerna för den aktuella bjälklagskonstruktionen. Tillsammans med ett akustiskt undertak och en mängd installationer samt fasta rår för upphängning blir det självklart ganska invecklat och ställer krav på ett noggrant hantverk. Det blir inte mindre komplicerat av att väggarna är lätta och ska byggas upp av dubbla skiljda stolpverk till höga höjder. Även

här har fordrats känsliga detaljlösningar. bärlager av typ Sylomer. Därovan plywood Väggen mellan sal B och C är en sådan med ett pålimmat kubbgolv. Denna kon800 mm tjock vägg, med fyra lager gips struktion är väl beprövad och relativt utförpå ömse sidor och fylld med minerlaull. I figur 2 visas uppmätt ljudisole90 ring mellan sal B och C (horisontellt) samt mellan 80 sal B och sal A (verti70 kalt). Även om vi räknat 60 med några decibel till i de lägsta frekvenserna så 50 kan vi konstatera att det 40 går verkligen att åstad30 komma mycket hög ljudisolering även med lätta 20 konstruktioner.

10 För att undvika stomljudsöverföring och klara 0 ljudisoleringen mellan sal B (mellansalen) och den 1/3 oktavband [Hz] underliggande bankettsalen ar vi valt en övergolvFigur 2: Uppmätt reduktionstal för vägg mellan sal B och konstruktionen i sal B av C samt för bjälklag mellan sal B och A. Värden i övre dubbla betongplattor på frekvenser delvis uppskattade – för höga för att mäta. två gånger 25 mm gummi50

Lätta konstruktioner och lastbarhet

Figur 1: Skiljekonstruktion (bjälkag med mera) mellan sal A och sal B.

Rʼw [dB]

I Uppsala Konsert- och Kongresshus ligger de största salarna ovanpå varandra. Således ligger bankettsalen i entréplanet, därovan (plan 3) sal B och sal C (mellansalen och lilla salen) och ovan dessa (plan 5), stora salen. Att lägga två konsertsalar ovanpå varandra är naturligtvis ingenting man strävar efter. Mycket av den el-förstärkta musik, som framförs idag, är mycket ljudstark och det behöver inte bara handla om hårdrock. Krav på ljudnivåer finns visserligen med hänsyn till hörselskaderisk, men dessa medger ändå mycket höga ljudnivåer i basområdet, vilket inte alls är svårt att åstadkomma med dagens högtalare. Basljud är som bekant mycket svåra att dämpa – särskilt om man inte kan utnyttja tunga konstruktioner. Med placering på plan 3 respektive plan 5 och med stora spännvidder blir detta särskilt accentuerat. Vi valde att kombinera an tung konstruktion överst med en lätt, som tak i sal B och C. Mellan dessa placerade vi ett 400 mm tjockt skikt av tung mineralull.

FOTO: STAFFAN CLAESSON

andevänlig. Bärlagrerna har dock måst dimensioneras med hänsyn till att klara den varierande lasten från teleskopläktaren som blir ganska tung i hopskjutet läge.

Det finns mycket glas i huset. Stora salen är unik genom att den i foajéplanet är helglasad nästan runt om. Detta gör det möjligt att få en unik känsla av visuell kontakt över hela staden, men kräver också omfattande mörkläggningsutrustning.

De dubbla glasen med stort mellanrum borgar för hög ljudisolering – över 50 dB, vilket är nödvändigt med tanke på att foajén är öppen ned mot entréplanet med sin bankettsal.

Rumsakustiska lösningen i stora salen Den ribbklädda vägen i sal B ger möjlighet till spännande ljussättning.

Bygg & teknik 3/08

Den konsertsal som tävlingsförslaget innehöll bestod av en ”shoe-box” och det fanns ingen anledning att ändra på det. Däremot 51

larna i salen. Det var viktigt att dessa inte gav någon onödig ljudabsorption utöver den som en person åstadkommer, varför beklädnaden i stolarnas övre del på ryggen samt armstöden utfördes med ett absorptionsreducerande skikt.

Podiereflektorer

Sektion.

var takformen välvd på ett sådant sätt att klangen på parketten blev lätt överakustisk medan den på balkongen hade blivit ”torr”. Vi rätade upp såväl tak som sidoväggar, vilka fick en svag utåtvinkling.

Den vanliga möjligheten att skapa sidoreflexer med hjälp av sidobalkonger har utnyttjats även här men beroende på utformningen är effekten av dessa inte så stor som man skulle velat ha den. Det kom i stället bli beklädnaden av väggarna i salen som blev den väsentliga akustiska åtgärden. Arkitekten ville gärna att man skulle få in fasadens uttryck i salen och det visade sig att den typen av facetter blev utmärkta element att jobba med för att styra ljudet så som vi ville. Formen på dessa innebar såväl uppåtriktning som nedåtriktning av reflexerna. Vi kunde sätta ihop dem till större ytor men vi kunde också låta dem byta riktning så ofta som möjligt för att därigenom öka diffusionen i väggarna. Runt scen valde vi till och med att halvera bredden på elementen till 220 mm för att där få högre diffusion. Hur väggelementen skulle kombineras blev en tuff op-

timeringsprocess med våra beräkningsprogram. Vi ville dels hålla uppe klangen och dels öka andelen sidoreflexer.

Klangen var något som vi kom att ge oss en del bekymmer med anledning av bantningsåtgärderna. Att den ökade brantheten på läktaren samt ”skrotet” i taket skulle få en klangreducerande effekt var lätt att konstatera. Det blev synnerligen angeläget att det ”nät”, som skulle dölja ”skrotet”, blev så transparent som möjligt för att inte ytterligare öka ljudabsorptionen i taket. Arkitekten å sin sida vill få det så tätt som möjligt, inte minst för att få belysningen på det att lyckas. Vi enades om en typ av sträckmetall som vi valde att testa på ljudlabbet på Danmarks tekniska högskola i Köpenhamn. Härvid uppmättes ljudabsorption och transmission på ett tio kvadratmeter stort prov i en testöppning, se figur 3. Absorptionen var inte helt försumbar som synes och i det slutligt valda nätet ökades maskvidden något för att reducera absorptionen något.

Som sista åtgärd för att hålla uppe klangen styrde vi utformningen på sto-

En ständigt återkommande fråga i en konsertsal är behovet av reflektorer över podiet. Ser man på äldre salar så förekommer dessa aldrig. Skälet till att de numera ofta förekommer är dels att de kan ge ett önskvärt stöd åt ljudsvagare instrument, dels att de kan bidra till medhörning och kommunikation på podiet. Dessutom kan de dölja eller rent av utgöra fäste för all den belysningsteknik som måste finnas över podiet. Den nackdel som mer och mer uppmärksammats är att de kan öka den tidiga klangen på podiet, vilket kan ha negativa effekter på lyssningen och även på ljudnivå. Det blir helt enkelt för mycket reflexer på en gång. I stora salen i Uppsala finns ett system med tre reflektorer, vilka är dimensionerade för att i första hand ge stöd åt solister och de ljudsvagare stråkinstrumenten på podiets främre del.

De utgör samtidigt fäste för en stor mängd strålkastare och fungerar även som visuellt skydd för viss utrustning.

Reflektorerna är ganska tunga och lintelfrarna som håller dem är dimensionerade för att lyfta 3 ton vardera.

Jonas Gardell kritisk till akustiken

Förutom att hålla klangen uppe finns det ett stort behov att kunna reducera den så mycket som möjligt. Detta har här åstadkommits med tunga ulltextiler på motorstyrda spolar, en ganska vanlig lösning idag. Det som är speciellt här är att dämpningen blivit effektivare än man är van vid, vilket är en effekt av den speciella diffusion som väggelementen ger. Rock- och popmusiker är överförtjusta i att salen kan bli så dämpad. En som inte var förtjust däremot var Jonas Gardell vid sitt första besök. Effekten av dämpningen blev så påtaglig att han inte fick den respons av publiken som han var van vid. Han kritise-

Figur 3: Uppmätt absoptionskoefficient respektive reduktionstal för nät i stora salen.

52

Bygg & teknik 3/08

rade högljutt akustiken i salen. Denna skulle i hans fall inte alls ha varit dämpad, vilket rättades till vid hans andra besök.

Vid det tillfället lovordade han i stället akustiken inför publiken. I figur 4 visas den uppmätta efterklangstiden i det odämpade respektive dämpade fallet i salen.

Övriga salar

Även om det är stora salen som drar mest uppmärksamhet, så är denna bara en del i det komplex, som Uppsala Konsert- och Kongresshus utgör. Huset innehåller egentligen fyra större och välutrustade salar – stora salen, mellansalen, lilla salen, och bankettsalen (benämnda sal A till D).

Därtill kommer musikövningslokaer för Musik i Uppland, stort restaurangkök, loger och green-room för artister, backstageutrymmen, kontor och foajéer – total yta om närmare 15 000 kvadratmeter.

Vid sidan av stora salen är det sal B, som fått en omfattande teknisk utrustning och möjlighet till variabel akustik. Denna sal rymmer cirka 350 personer och är en sal med stort användningsområde. Eftersom salens volym var låst från början fick vi göra avkall på programmets krav på max efterklangstid, 1,5 sekunder, vilket var satt med hänsyn till kammarmusik. I övrigt är salen synnerligen flexibel med teleskopgradäng och med nedrullbara dämpande textiler bakom ett ribbverk som i likhet med stora salens väggbekläd-

Figur 4: Uppmätt efterklangstid (sek) i stora salen med tomt podie. nad är format efter fasaden facetter. Detta ger en väl diffuserad klang om dock något för kort för kammarmusiken. Kanske arkitekturen fick styra lite väl mycket i denna sal.

Till sist

Att vara med och projektera ett hus som Uppsala Konsert- och Kongresshus har verkligen varit en utmaning med hänsyn till att så stor ambition lagts på den arkitektoniska utformningen. Trots det så har

vi i många avseenden hittat lösningar där arkitektur och akustik kunnat gå hand i hand. Att omdömena om stora salens akustik varit så genomgående positiva vittnar om att det lyckats och Uppsala har verkligen fått ett hus som de kan vara stolta över.

■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Lindgrens Näs, Vimmerby Riksutställningar,Astrid Riksantikvarieämbetet, Visby

Funktion & estetik Träullit Akustik innertak uppfyller höga funktionskrav – fuktreglerande, brandskyddande och ljudabsorption av högsta klass. Den cementbundna träullen har en livfull och varierad yta som ger rummet en unik utstrålning.

Bygg & teknik 3/08

Tel 0381-601 14 www.traullit.se

53

Rumsakustisk projektering med hjälp av strålgångsprogram från 3D-modeller i BIM-format – en projekteringsmetodik som det kommer att höras om I takt med den snabba tekniska utvecklingen, pådriven bland annat av starkt ökande datakraft, växer nya projekteringsmetoder fram. Ett nytt begrepp inom byggnadsprojektering är BIM, som står för ”Building Information Modeling”. BIM innebär att projekteringen utförs på ett format som medför att varje byggelement kan tillägnas attribut som till exempel material, vikt, pris, färg, ljudreduktion, ljudabsorption, ljuddiffusion med mera. BIM ska inte förväxlas med CAD, men CAD är ofta förekommande vid BIM-projektering. På senare tid projekteras många byggnader direkt i 3D/BIM vilket, förutom en rad allmänna fördelar (som till exempel undvikande av kollisioner mellan olika installationer, enkel bygg- och tidsplanering med mera) även ökat möjligheterna att snabbt utföra akustiska beräkningar med hjälp av till exempel strålgångsberäkning.

Dagens strålgångsbaserade1) beräkningsprogram för rumsakustik medför, utöver resultat i form av färgkartor och tabeller,

––––––––––––––––––– 1) Med strålgångsteknik menas att en ljudkälla representeras av något tiotusental ljudstrålar, där varje ljudstråle följs upp till ett 50-tal reflexer. Strålarnas träffar mot speciella så kallade mottagarnät där strålträffar markeras och efterbearbetas till färgkartor. Mottagarnätet förläggs ofta till öronhöjd hos åhörarna.

Artikelförfattare är Martin Höjer och Nils-Åke Nilsson, Acoustic Control AB (ingår i Tyrénskoncernen), Täby.

54

Figur 1: Rumsakustisk modell för beräkning av ventilationsbuller (tilluft plus frånluft) inom projektet Stockholm Waterfront. Notera särskilt tilluftsdonen markerade med rött i taket.

även möjligheter att akustiskt auralisera (det vill säga med hörseln visualisera) hur placering och val av olika ytskikt påverkar akustiken i en lokal. Auralisering innebär med andra ord att man kan få ”höra hur det kommer att låta” i en samlingslokal innan ens grunden till byggnaden är lagd.

Detta görs utgående från en 3D-modell, som vid BIM-projektering redan finns inom projektet. Enda åtgärden från akustikerns sida är att importera aktuell rums-

modell och lägga till information om ytskiktens akustiska egenskaper, se figur 4.

Ökande genomslagskraft

På grund av 3D/BIM-projekteringens ökande genomslagskraft och användning har vi på Acoustic Control valt att satsa på det program, Odeon, som vi funnit har det bästa stödet för direkt import av 3D-modeller från BIM-projektering, till exempel från 3D-AutoCAD-modeller. Med Odeon

Figur 2: Rumsakustisk modell för beräkning av efterklangstid och taluppfattbarhet på Visättravallen förskola (för Huge Fastigheter).

Bygg & teknik 3/08

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Figur 3: Beräkning av efterklangstiden för kongresshallen inom projekt Stockholm Waterfront (Klara Kongress).

har vi nu möjlighet att med god precision och till låg kostnad, beräkna akustiska parametrar för till exempel hörsalar, kontorslandskap, arenor, biografer med mera.

Exempel på akustiska parametrar som

kan beräknas och karteras är: ● Efterklangstid, se figur 2, 3 och 5 ● Taluppfattbarhet, STI i hörsalar eller i allmänna utrymmen som till exempel vid projektering av talat brandlarm

Figur 4: 3D-modell använd för rumsakustiska beräkningar inom projekt Norra Latin Conference Center.

Bygg & teknik 3/08

● Ljudnivåfördelning och taluppfattbarhet från ljudanläggningar och högtalarsystem ● Buller från installationer som till exempel ljudnivåns fördelning från alla tilloch frånluftsdon i ett kontorslandskap ● Detaljstudier av luftljudtransmission.

Till exempel kan break-out-bidrag från ventilationskanaler studeras.

Beräkning av ventilationsbuller från ett större kluster av tilluftsdon har med klassiska beräkningsverktyg inneburit tidsoch kostnadskrävande insatser. Med BIM/Strålgångsteknik blir det lätt. Man importerar helt enkelt rumsmodellen med sina ventilationsdon inlagda. Från ljudberäkningen av ventilationssystemet fås avstrålad ljudeffektnivå för varje don. Denna information blir indata till strålgångsprogrammet Odeon som med måttlig arbetsinsatstar fram en ljudnivåkarta i öronhöjd i hela rummet. I figur 1 visas resultatet av ljudnivåfördelningen i ett konferensrum inom projekt Stockholm Waterfront. Ännu återstår visst arbete med att trimma format med mera för att fullt ut koppla ihop BIM med akustiska beräkningar .

Men redan idag har vi, då projektet ritas direkt i 3D, kortat ner tiden för akustisk modellering med cirka 30 procent.

Framtidens akustiska projekteringsoch beräkningsmetoder är redan här. ■

Figur 5: Rumsakustisk 3D-modell för beräkning av taluppfattbarhet och efterklangstid för aulan på Åva gymnasium, Täby.

55

Stor styrka! ÅF är ett ledande teknikkonsultföretag med kunskap som vilar på hundraårig erfarenhet. Vi har idag 3800 medarbetare på 85 kontor världen över.

Sedan ÅFs förvärv av Ingemansson är vi idag Europas ledande expert inom ljud och vibrationer.

Vi arbetar såväl nationellt som internationellt inom områdena Byggnad, Samhälle, Industri och Produktuveckling.

Steg för steg mot en bättre ljudmiljö - vi hjälper Dig kvalitetssäkra byggnaden i fyra delsteg: Detaljplan Projektering Byggfasen Kontrollmätningar

www.afconsult.com

56

Bygg & teknik 3/08

Att tala i en undervisningslokal Ett av de vanligaste bullerrelaterade och arbetslivsrelaterade hälsoproblemen är lärares röstproblem.

Dessa problem är relaterade till den arbetsmiljö där läraren befinner sig, inklusive skolsalens rumsakustik. Olika rums egenskaper påverkar talaren så att hon ändrar sin röst (höjer styrkan, ändrar tonhöjd med mera). Det saknas dock studier om koppling mellan använd röststyrka och den fysiska miljön i skolrummen, och därmed rekommendationer om hur rummet ska vara för att fungera tillfredsställande. I ett nyligen avslutat förstudieprojekt på Danmarsk tekniska universitet (DTU) kan man dock se samband mellan fysiska egenskaper i rummen och röststyrkan, samt samband med upplevd kvalitet, exempelvis om rummet upplevs vara bra att tala i. Nyligen har vi tillsammans med logopeder i Lund, via Lyssnande Lund, Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, fått ett treårigt projekt från AFA för att studera vidare i dessa frågor.

Det vanligaste kommunikationssättet i en skolsal är talande och lyssnande. Lärarens röst är det viktigaste redskapet för kommunikation med eleverna. Rumsakustiken i skolsalen eller föreläsningssalen är kommunikationskanalen som går från talaren till lyssnaren. Rumsakustiken påverkar talsignalens kvalitet och möjligheten att höra och därmed förstå vad läraren säger. Därför är rumsakustik i skolsalar en viktig fråga vad gäller produktivitet och arbetsmiljö i skolor och andra talarmiljöer. Ett stort antal artiklar har därför publicerats i detta område. Flertalet artiklar är dock fokuserade på lyssnarens/elevens utgångspunkt. Det är därför lätt att finna artiklar om taluppfattbarhet med riktlinjer om lämplig efterklang och en nivå av bakgrundsbuller som ger en bra situation för eleverna, se exempelvis Bistafa & Bradley [1]. I de objektiva experimenten har talaren dock ofta reducerats Artikelförfattare är Jonas Brunskog, Ørsted-DTU, Lyngby, Danmark.

Bygg & teknik 3/08

Figur 1: Mätning med konsthuvud i undervisningssal. Från [8].

till en högtalare som spelar upp ord eller andra signaler. Som lärare vet vi av egen erfarenhet att det är olika ansträngande att tala i olika salar. I vilka situationer är det ansträngande att tala, och vad kan man göra åt det? Parametrar som kan spela roll är efterklangstid, bakgrundsnivå och salens storlek. Det är också viktigt med det ”stöd” eller ”återhörning” som talaren får av rummet. Här är det inte lika lätt att hitta relevant litteratur.

Utsatta för röstansträngning

Läraryrket är ett av de mest utsatta vad gäller röstansträngning. Det är välkänt att lärare ofta får hälsoproblem relaterade till denna röstansträngning, se Vilkman [2].

(Exempel på andra yrken med hög röstbelastning är skådespelare, sångare, radiooch tevejournalister, telefonoperatörer samt militär personal.) Lärare med röstproblem beskriver ofta heshet och rösttrötthet som de största problemen. Röstproblem i undervisningssituationen uppkommer ofta genom belastning i form av buller, inomhusklimat och stress. Belastningen leder förr eller senare till rösttrötthet [3]. Rösttrötthet är en belastningsinducerad påverkan på rösten som tar sig i uttryck i form av fysiologiska, perceptuella eller subjektiva förändringar; de perceptuella (kommunikativa) och subjektiva (psykiska och emotionella förändringar med olika symptom) korttidseffekterna av rösttrötthet uppfattas oftast som negativa [4].

Uttröttad röst

En uttröttad röst kan låta hes, röstproduktionen uppfattas som mödosam och detta leder slutligen till en oförmåga att producera ljud över huvud taget: behov av att harkla sig, klumpkänsla i halsen, smärta uppstår också [3]. Studier har visat att majoriteten av alla lärare har upplevt röstproblem, och en av tio har haft allvarliga

röstproblem. Fem procent har upplevt så svåra och talrika problem med rösten att deras arbetsförmåga kan ifrågasättas [2].

En undersökning i USA, Lubman [5], slår fast att år 2000 fanns det runt tre miljoner public school-lärare som var hemma i genomsnitt två dagar per år på grund av röstproblem. Kostnaden för att finna ersättning för denna lärare var cirka 220 dollar per dag, således 1, 3 miljarder dollar per år, vilket belyser vilka ekonomiska problem detta medför för de skolansvariga.

Det är troligt att den totala bullerproblematiken medför att undervisningssituationen är väldigt pressande. Det finns en diskussion om att det skulle vara så bullrigt i klassrummen att det ger hörselskador. Situationen kan förstärkas av förändringar i hörseln. En holländsk/belgisk studie har nyligen visat att närmare 40 procent av blivande lärare under sin utbildningsavslutande praktik uppger röstproblem. Av dessa relaterade en tredjedel sina röstproblem till nedsatt hörsel [6].

Det senare är ett problem som högst sannolikt kan antas växa.

Bakgrundsbuller

Bakgrundsbuller en viktig aspekt att ta hänsyn till vid beskrivning av röst och tal och talarens situation. Bakgrundsbuller kan definieras som det ljud som finns i frånvaro av den källa man studerar – i detta fall under avsaknad av ljudet talaren producerar. Bakgrundsbuller kan komma från ventilationssystemet, från omgivande trafik och från utrustning i lokalen, så som datorer och projektorer. Bakgrundsbuller kommer också från eleverna/studenterna som deltar i lektionen.

Det är också tydligt att antalet elever spelar en viktig roll, liksom deras beteende under lektionen. Även elevernas förståelse påverkas av lärarens röst: resultat från studier [7] visar att skolbarns förmåga att återge innehållet i upplästa texter påverkas signifikant till det sämre om läraren är hes.

Resultat från förstudie

I ett nyligen avslutad förstudieprojekt på DTU [8, 9, 10] kan man se samband mellan fysiska egenskaper i rummen och röststyrkan, samt samband med upplevd kvalitet eller subjektiv respons på ett antal frågor om hur det upplevdes att tala i rummen.

Huvudmålet för förstudien var att finna de viktigaste relationerna mellan föränd57

ringar i röststyrkan och de fysiska parametrarna som beskriver rummet samt de subjektiva omdömen som talarna har angivit i frågeformulär. Experimenten utfördes i sex rum med olika storlek, efterklangstid och andra fysiska egenskaper.

Sex talare användes i försöken. Var och en av talarna höll ett kort tal som påminde om en universitetslektion, och den ljudeffekt de åstadkom mättes. De objektiva parametrarna mättes i samma rum, och ett frågeformulär delades ut till omkring 20 personer som hade erfarenhet av att tala i rummen. Personerna som deltog i studien var lärare och studenter i akustik vid DTU. Genom att använda rösteffektnivå relativt nivån i det ekofria rummet så var variationerna i den använda datamängden signifikanta även vid få talare.

De preliminära resultaten visar att de parametrar i rummet som främst påverkar är rummets storlek samt vad vi kallar ”stöd”, ”återhörning” eller ”rumsförstärkning”, som har att göra med tidiga reflexer som ger en återkoppling till talaren.

Detta liknar de resultat Gade [11, 12] fick vad gäller musikers upplevelse av olika konsertsalar, där ”stödet” visade sig vara viktigt. Av olika skäl användes dock en annan definition än den som Gade använde. Det nya måttet kallas rumsförstärkning, och beräknas som Eroom GRG = 10lg–––––––, Eanechoic ∞

Eroom = ∫ h2(t)dt 0

det vill säga den totala energin rummets impulssvar relativt impulssvarsenergin i det ekofria rummet som ingick i studien.

Impulssvarsenergin i det ekofria motsvarar exakt energin i det direkta ljudet.

Mätningarna gjordes med ett konsthuvud. Rummets storlek och rumsförstärkning visade sig vara de parametrar som

påverkar vilken röststyrka som talaren använder. Korrelationerna är signifikanta mellan relativ rösteffektnivå och logaritmen av volymen samt rumsförstärkningen. Viktigt är troligen också bakgrundsnivå, det vet vi sedan tidigare, men då detta inte forcerades så är variationen här för lite för att ge några resultat. Efterklangen var dock inte viktig. Detta betyder att det troligen är möjligt att ge rekommendationer om hur klassrummen ska designas för att minimera röstproblemen samtidigt som man har god taluppfattbarhet (som främst beror av bakgrundsnivå och efterklangstid). Däremot kunde inga signifikanta korrelationer hittas mellan rösteffektnivån och efterklangstid eller bakgrundsnivå. Variationen i efterklangstid var stor (från cirka 0 till 1,5 sekunder) medan variationen i bakgrundsnivå var liten. Dessa resultat kan verka förvånande, då efterklangstid vanligen är det mest använda rumsakustiska måttet, och bakgrundsbuller är känt att det påverkar talstyrkan i andra sammanhang, som diskuterats tidigare. Talaren kompenserar med sin röststyrka för att göra sig hörd.

Detta betyder att där troligen inte finns mycket korrelation mellan rösteffektnivå och efterklangstid, medan för bakgrundsnivån så uppkommer det troligen ett samband då nivån ökas.

Enkätundersökning

I enkätundersökningen undersöktes bland annat det allmänna intrycket av att tala i rummet. Responsen på denna fråga visade sig korrelera med frågan om talaren upplevde att de måste höja rösten samt med frågan om de upplevde att rummet gav tillräckligt med stöd. Det förra sambandet var signifikant, det senare en trend. Förmågan att göra sig själv hörd verkar därför vara en viktig aspekt i den totala upplevelsen av hur det är att tala i ett rum. Det betyder också att de personer

Figur 2: Samband mellan regressionsresultat (V rumsvolym och GRG ”room gain”) och förändring i rösteffektstyrka relativt ljuddött rum.

58

som deltog i studien var medvetna om dessa parametrar. De övriga frågorna, som handlar om efterklang, eko och bakgrundsbuller, visade ingen korrelation med det allmänna intrycket av att tala i rummet.

Ger rummet tillräckligt stöd?

Frågan om rummet ger tillräckligt stöd visade sig vara korrelerad med frågan om man behövde höja rösten i rummet. Detta är inte förvånande, och reflekteras även av de starka sambanden mellan variationerna i använd röststyrka och det objektiva måttet rumsförstärkning. Korrelationen mellan frågan om man behövde höja rösten i rummet och variationerna i använd röststyrka var även den stark.

Förändringarna i röststyrka är signifikanta på fem procent nivån, de viktigaste subjektiva responserna är signifikanta på 0,1 procent nivån. Dynamiken i röststyrkan var cirka 5 dB. (Som jämförelse: 3 dB motsvarar en fördubblad effekt.)

■

Referenser

[1]. S. R. Bistafa & J. S. Bradley, Reverbation time and maximum backgroundnoise level for classrooms from a comparative study of speech intelligibilty metrics, J. Acoust. Soc. Am. 107, 861– 875 (2000).

[2]. E. Vilkman, Voice problems at work: A challenge for occupational safty and health arrangement, Folia Foniatrica et Logopaedica 52, 120–125 (2000).

[3]. E. Vilkman, Occupational Safety and Health Aspects of Voice and Speech Professions, Folia Phoniatr Logop 56: 220–253 (2004).

[4]. J. Vintturi, Studies on Voice Production with Special Emphasis on Vocal Loading, Gender, some Exposure Factors and Intensity Regulation, Helsingfors 2001 http://ethesis.helsinki.fi (2001).

Figur 3: Samband mellan subjektiva responser; SIV upplevd höjning av röststyrka, SGR upplevd generell kvalité att tala i rummet. Skala 1–7.

Bygg & teknik 3/08

[5] D. Lubman and L. C. Sutherland, Good classroom acoustics is a good investment, in 17th ICA Proceedings Vol. V, Rome, Italy (2001), pp. 138–139. University, Lund, Sweden, 2006.

[6]. G. Thomas, F.I.C.R.S. de Jong, C.W.R.J. Cremers, P.G.C. Kooijman, Prevalence of Voice Complaints, Risk Facotrs and Impact of Voice Problems in Female Student Teachers, Folia Phoniatr Logop 58:65-84 (2006).

[7]. J. Rogerson, B, Dodd, Is There an Effect of Dysphonic Teachers’ Voices on Children’s Processing of Spoken Language?, Journal of Voice, Vol. 19, No. 1, pp.

47–60 (2005).

[8]. G. P. Ballester, Measuement of speakers comfort in rooms, Project report, Acoustic Technology, Ørsted, DTU, (2007).

[9]. L. R. Calbo, Subective evaluation of speaker comfort in rooms, Project report, Acoustic Technology, Ørsted, DTU, (2007).

[10]. J. Brunskog, A. C. Gade, G. P. Bellester & L. R. Calbo, Speaker comfort and increase of voice level in lecture rooms, submitted for publication in JASA, (2008).

[11]. A. C. Gade, Investigations of musicians’ room acoustic condition in consert halls. part I: Method and laboratory experiments, Acustica 69, 193–203 (1989).

Bygg & teknik 3/08

[12]. A. C. Gade, Investigations of musicians’ room acoustic condition in consert halls. part II: Field experiments and synthesis of results, Acustica 69, 249–262 (1989).

SVIK INTE

DAWIT ISAAK Den svenske journalisten Dawit Isaak sitter sedan över sex år tillbaka fängslad i Eritrea, endast för att ha bedrivit journalistik.

Vi kräver att Sveriges regering tar krafttag för att få Dawit Isaak fri.

Stöd kampanjen på www.freedawit.com Sveriges Tidskrifter och Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Institutionen för Samhällsteknik, Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här Lektor Öman gången tar Robert upp begreppet ekvivalent utetemperatur. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas.

Svaret hittar du på sidan 73.

Fråga (5 p) Ge en fullständig förklaring till vad som menas med ekvivalent utetemperatur.

Förklara principen för hur man kan beräkna den ekvivalenta utetemperaturen.

Besök www.byggteknikforlaget.se

59

Restaurangens akustik

Länge diskuterade man förhållanden i skolor och på daghem. Miljön har påpekats vara mycket viktig för barnen även under matrasterna. Det finns mycket arbete utfört på barns språkutveckling under samtalen vid måltiderna. I den senare akustiska standarden för offentliga byggnader finns i alla avsnitten rekommendationer på akustiken som avser ljudnivåer och efterklangstider. De främjar den nödvändiga akustiska rumsmiljön.

Carl-Jan Granquist rapporterar från sin forskning (www.upplevpitea.nu/2007/12/ 13/upplev-maltiden-med-alla-sinnen/) att man kan finna skillnader mellan olika samhällens utveckling beroende på de traditioner som funnits runt ätandet och umgänget vid matbordet. I kulturer som främjat samtalet vid matbordet kan man påvisa ett mer socialt och kreativt samhälle med de flesta nobelpristagare. Andra kulturer där vanan varit att uppmana till tystnad och vördnad vid matbordet, ”låt maten tysta mun”, har haft en annan utveckling.

Omgivningen, sällskapet och stämningen man äter maten i, har således stor betydelse för välbefinnandet. Restaurangen har dessutom ett behov av att skapa en atmosfär som kunderna återvänder till.

Alla har väl ätit i någon matsal där man känner att man vill äta snabbt så man kan gå därifrån och få möjlighet till vila och att kunna umgås? Nästa gång man står inför valet att äta där, har man det minnet och tvekar, trots att maten kanske var tillräckligt bra.

Akustiken och stämningen – harmonin i lokalen – bedöms också som viktig av värderingsinstitut som delar ut stjärnor, poäng och dylikt till restauranger.

Artikelförfattare är Lennart Karlén, ACAD-International AB, Stockholm.

60

Vad man bör tänka på

Vad bör man tänka på som planerare? Vi lämnar några synpunkter och exempel för restauranger och matsalar.

Två grupper ska tycka restaurangen fungerar. Det är kunderna och personalen.

Akustiskt sett har de likartade önskemål.

Ljudnivån i lokalen ska vara låg, så låg att den inte förhindrar ett samtal mellan två personer eller inom en grupp. Ljudet kan alstras av till exempel ventilation, trafik, köket, diskrummet, samtal vid andra bord eller bakgrundsmusik.

Lämpliga kravnivåer på de tekniska installationerna återfinns i standard. I en normal restaurangmiljö kommer troligen ingen att störas av installationerna om ljudnivån ligger under 35 dB(A) och 50 dB(C) samtidigt. Värdena ska gälla i hela vistelseområdet, även vid de platser som finns närmast donen.

Bakgrundsnivån är en viktig del av stämningen i matsalen. Ett hörbart brus med toner i lågfrekvensen ger rummet en orolig karaktär, även om ljudet inte är störande högt. De flesta brukar reagera positivt på när lokalen är riktigt tyst, till exempel när det inte finns någon fläkt kopplad till rummet.

I många matsalar med ingång direkt från gatan har man monterat en cirkulationsluftvärmare i ett vindfång vid dörren.

Den ger ett onödigt högt brus som kan vara mycket störande. Vår rekommendation är att söka en annan lösning!

Rummet kan förstärka eller dämpa ljudet. I en matsal, personalmatsal, med ett stort öppet rum, kan det vara lämpligt att föra in stora ytor ljudabsorberande material. Ofta placeras de i tak, men i ett stort rum kan det vara otillräckligt trots att hela taket täcks in. I öppna rum måste man planera i tre dimensioner. Därför ska det finnas åtgärder på väggarna som förhindrar att bara de vertikala ljudutbrednings-

riktningarna dämpas. Det horisontella ljudfältet kan förbli odämpat och ge upphov till ett klangfullt, ekande rum, trots att taket är väl dämpat.

Dela lokal i flera rumsdelar

I restauranger kan man vilja dela lokalen i flera rumsdelar, sammanhängande med varandra, men ändå åtskilda. Man kan också vilja ha olika rumskänsla i de olika rummen. Det låter sig göras genom att variera takhöjder, rumsform och material samt utsmyckning. Med små variationer kan man ge rummen helt olika hörbara karaktärer; allt från den öppna matsalen till det slutna ombonade vardagsrummet.

Den senaste trenden inom restauranger leder till just det senaste – ombonade rum med en god avskildhet – i boudoirstil.

Mycket textilier skapar en dämpad karaktär där man kan försvinna med sitt middagssällskap.

I normala restauranglokaler med halvbra rumsdämpning (hålad gips i delar av taket) finner vi att ljudnivån av besökare gärna blir 70 till 75 dB(A) av de olika samtal som pågår. Dessutom har vi noterat att ljudnivån inom en grupp verkar öka med 3 dB(A) för varje omgång glas vin som töms under middagen. Det innebär att innan kvällen är slut är ljudnivån mycket hög på grund av det odämpade rummet.

Restaurang kombinerat med bar kan vara ett problem för de som vill kunna samtala vid middagsbordet. Det sägs vara en generationsfråga att unga personer vill ha högre ljudnivåer från musik. Det tror jag inte på. Mina egna rundfrågningar i olika restaurangprojekt ger mig ett entydigt svar. Man vill ha stämning med bra musik och ett intensivt barliv, men man vill kunna umgås, man vill kunna samtala och kunna höra varandra utan att behöva skrika.

Kombinationen med en matsal leder också till besväret att de som sitter och

ARK: AIX ARKITEKTER AB

Alla vet att man behöver en lugn omgivning och harmoni samt tid för att kunna äta och smälta maten.

Får man möjlighet att göra det tillsammans med goda vänner är det ytterligare en positiv del i upplevelsen. Dessa behov är grundläggande. Avsaknaden ger stress, dålig matsmältning och risk för många följdproblem.

Smittskyddsinstitutets matsal är exempel på hur rummet kan dämpas trots att alla absorption sitter i tak. Med väggabsorbenter, dekorationer, inredningar med mera kan man splittra de horisontella ljudriktningarna och skapa ett jämnare diffust fält.

Bygg & teknik 3/08

Lyckad planering

När man lyckas med planeringen av hela restaurangen får man en miljö som går att prata i, där personalen hör gästerna, där gästerna hör varandra och trivs i sina samtal, där bargäster trivs i en trevlig stämning och inte behöver riskera TTS (tillfällig hörselförsämring) eller värre någon längre Akustiskt fördelaktig planlösning, Restaurang Imperiet, Ahrbom & Partner Arkitektkontor. tid. En miljö där personalen inte utsätts äter får en hög ljudnivå från barens musik.

Buller från kök och diskrum ska hante- för hörselskadligt buller, se figur 1 och 2.

Det går att lösa detta med en god akustik ras genom en god planlösning och tysta Ett enkelt men tydligt tecken på hur i både bar och restaurang, trots en öppen maskiner. Verksamheten i köket brukar gäster tycker att akustiken i restaurangen planlösning. Lokalen utnyttjas så att man inte låta speciellt mer än samtalen i res- är, kan man se på hur de sitter. Vid bord erhåller största avstånd mellan bar och res- taurangen. En öppen planlösning, som där gästerna sitter mitt emot varandra lutar taurang. Det är en fördel om rumsmått och ofta är populär, fungerar bra. Köket ska de sig över bordet, tätt mot varandra, för rumshöjder kan variera. Taket är kraftigt vara kraftigt dämpat med en hygienabsor- att höra vad den andra säger. Vid runda ljudabsorberande. Väggformer och interiör bent. Arbetsbänkar ska vara dämpade. bord sitter de mer upprätt, men pratar är studerade så att direkta reflexer mellan Diskrummet är svårare. Diskmaski- bara med dem som sitter närmast intill. I områdena undviks. Högtalare i baren pla- nerna är ännu för bullriga för att de ska restauranger där akustiken fungerar kan ceras så att de kan riktas från restaurangen. kunna stå öppet i en del av köket. Hante- gästerna sitta normalt upprätt eller tillbaMånga högtalare som placeras strategiskt ringen av porslin och bestick ger höga kalutat och prata med alla i sällskapet, bör användas, så att alla bargäster har en impulsljud. Det är inte ovanligt att ljudni- trots en full restaurangdel och bardelen högtalare i sin närhet. Då kan styrkan på våerna i ett väl dämpat diskrum varierar med musik i nära anslutning.

■ ljudet i baren sänkas utan att den hörbara omkring 80 till 90 dB(A). Därför ska styrkan i baren sjunker. I restaurangdelen diskrummet avgränsas i ett rum med dörr PS behövs inga högtalare. Det ljud som läcker från kök och matsal. Frågan är om restau- Vi har den senare tiden rest i ett antal över är tillräckligt. rangen tål att man öppnar dörren mot gäs- mellaneuropeiska länder med stor tradiUr personalens synvinkel bör inte fin- terna från diskrummet, eller om man be- tion att äta ute, bland annat Frankrike. nas några motsättningar mot denna plane- höver planera med en sluss eller korridor. Det är slående hur väl de restauranglokaring. Det ger dem en tystare miljö där de Dessa försvårar för personalen, men gör lerna fungerar, trots att de kan vara enkla, kan samtala med sina gäster. I flera barer det trevligare för gästerna. hårda och kala. Inredningen utgör oftast vi studerat är rumsform och högtalarplaMan ska vara noga vid inköp av ma- den enda dämpningen. En skillnad är att i cering sådan att personalen står i den hög- skiner till kök och disk. Ställ alltid buller- svenska restauranger spelar man en baksta ljudnivån. Ofta är det mycket högre krav och hänvisa till en standard som be- grundsmusik vid en hög nivå. Musiken är ljudnivåer än 85 dB(A) regelbundet. Det skriver hur ljudnivån ska kontrolleras i meningslös och bidrar endast till att öka innebär att man behöver vidta åtgärder den färdiga installationen. Lämpliga ljud- störnivån. En sådan bakgrundsmusik för att förbättra arbetsmiljön, det vill säga nivåer från potatisskalare och andra ma- finns aldrig på de mellaneuropeiska ressänka ljudnivån! skiner i köket är högst 50 dB(A) på en taurangerna. I Sverige är den ofta så hög meters avstånd. Grovdisk och diskmaskin att man måste säga till och be dem sänka Bullret nästa problem för i separat diskrum bör inte ge mer än 75 för att man ska kunna samtala. Musiken personalen dB(A) på arbetsplatser. behövs inte. Stäng av den! Låt maten och Tillverkare redovisar sina ljuduppgif- stämningen bland gästerna bli det domiRökningen var ett besvär för personalen.

Det är avklarat i princip. Nästa problem ter lite knapphändigt. Utgå från att deras nerande intrycket av restaurangen. maskiner bullrar och ställ rätt krav! för personalen är bullret.

DS

Figur 1: Exempel på normala ljudnivåer i en behagligt dämpad restauranglokal, nybyggd.

Bygg & teknik 3/08

Figur 2: Exempel på normala ljudnivåer i en odämpad restauranglokal, nybyggd.

61

Vi arbetar med

• Byggnadsakustik • Omgivningsbuller • Vibrationer

– i grunden det bästa Grundstabilisera med Tensar geonät och dra fördel av den samlade erfarenhet och kunskap som Tensar erbjuder.

Med Tensar geonät kan du: • Reducera tjockleken på fyllnadsmaterialet • Förlänga överbyggnadens livslängd med minskade underhållskostnader • Öka bärförmågan

bg Byggros ab · Tel: 0771 48 90 00

www.byggros.com 62

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Tensar geonät

Våra resurser • Ljudisoleringslabb • Halvekofritt labb • Efterklangsrum • Kalibreringslabb • Fältmätningar

1002

Arbetsområden • Beräkning

• Ventilationsutr.

• Bullerskärmar

• Arbetsmiljö

• Utredning

• Produktutveckling

• Forskning

• Provning

• Bjälklag

• Fönster

• Dörrar

• Absorbenter

• Väggkonstruktioner • Undertak

• Golvbeläggningar

Tel: 010-516 50 00, E-post: eta@sp.se, Internet: www.sp.se/akustik Bygg & teknik 3/08

Studier av markinversioners inverkan på spridningen av järnvägsbuller i Åkarp Att temperaturinversion påverkar ljudnivån på långa avstånd från bullerkällor diskuteras i många textböcker om utomhus ljudutbredning.

Under sommaren 2006 gjordes mätningar för att studera fenomenet på lokal nivå gällande järnvägstrafik genom Åkarp. Åkarp ligger längs södra stambanan strax nordöst om Malmö. Anledningen till varför mätningarna gjordes i Åkarp var att samhället ligger i en sänka i landskapet, omgivet av höglänta åkrar. Studier har visat att kalluft som bildats på de höglänta områdena genom strålningsavkylning rinner ner till låglänta delar och skapar temperaturinversion.

Bullermätningarna genomfördes kontinuerligt under perioden 1 juli till 14 augusti 2006 med två master; den ena placerad 35 meter från järnvägen på nivån 7 meter över havet och den andra i en punkt 700 meter sydost om järnvägen i ett villaområde och på nivån 17 meter över havet. Mätningarna gjordes på höjderna 5 och 10 meter över markytan i 700-metersmasten och på 5 meter höjd i 35-metersmasten. Ljudnivån i alla mikrofonpositioner sparades som ekvivalent- samt maximalnivåer i tersbanden mellan 25 och 5 kHz för varje sekund. Temperaturmätningar genomfördes samtidigt med strålningsskyddade givare i nämnda master på höjderna 2, 5 och 10 meter med ett medelvärde var tionde minut. Vindhastighet och -riktning mättes som 10 minuters medelvärden 10 meter över markytan i 700-metersmasten.

raturinversion förekom under 7 av de 34 (cirka 21 procent) nätterna med fullständiga mätdata. Kortare perioder med svagt utbildad inversion inträffade under nästan varje natt av övriga 27 nätter. Under en typisk inversionsnatt har inversionen börjat svagt klockan 21 nere vid järnvägen.

Klockan 23 har inversionsskiktet nära järnvägen passerat över tiometersnivån, vilket framgår av en jämnt ökande temperaturgradient från tvåmetersnivån till tio-

metersnivån. Inversion förekommer fram till klockan 7, därefter löses inversionsskiktet upp på grund av att solen gått upp.

Inversion byggs inte upp lika starkt under nätter med vind som blandar om luftlagren.

Sound exposure level

Transmissionsdämpningen mellan 35 och 700 meter har i denna artikel beräknats genom att använda sound exposure level

Kraftiga temperaturvariationer

Sammanfattningsvis visade temperaturmätningarna att kraftigt utvecklad tempe-

Artikelförfattare är Pontus Thorsson, tekn dr, Akustikverkstan AB, Järpås.

Bygg & teknik 3/08

Figur 1: A-vägd SELskillnad mellan 35- och 700-metersmasten, natten 3 till 4 juli.

63

(SEL), då passagetiden är väldigt annorlunda på de olika avstånden. Figur 1 på föregående sida visar skillnaden i SEL för den första godstågspassagen varje timme under natten 3 till 4 juli, som var en natt med betydande temperaturinversion. I figuren motsvarar 0 ingen skillnad i SEL mellan de båda masterna, och ett negativt värde en lägre nivå vid 700-metersmasten än vid 35-metersmasten. Det är tydligt i figuren att SEL-skillnaden minskade successivt från klockan 21 och var särskilt liten klockan 03 till 05. Skillnaden i dämpning mellan klockan 21 och klockan 03 är omkring 30 dB(A) för båda mikrofonhöjderna. Skillnader i alla tersbanden har också beräknats och uppvisar relativt kraftiga variationer. Dock kan man säkert säga att temperaturinversion har bredbandig effekt.

Figur 2: A-vägd SEL-skillnad mellan 35- och 700-metersmasten, natten 9 till 10 juli.

Maximalnivån

Under natten 3 till 4 juli var maximalnivån LAFMax från godståg mellan 65 och 70 dB(A) vid 700-metersmasten under passager klockan 03 till 05. Fjorton tågpassager med en maximalnivå högre än 65 dB(A) vid 700-metersmasten skedde under natten.

Motsvarande figurer för natten 9 till 10 juli och 15 till 16 juli visas i figurerna 2 och 3. Natten 9 till 10 juli uppvisade temperaturinversion i mindre omfattning mot slutet av natten, medan natten 15 till 16 juli inte uppvisade någon större temperaturinversion alls, vilket också är tydligt i SEL-skillnaden.

Bristande korrelation

Jämförelser mellan uppmätta temperaturgradienter och transmissionsdämpning har inte gett bra korrelation. Troligen beror detta på att temperaturgradienten även vid högre höjder än 10 meter (högsta mäthöjd för temperaturerna) över marken inverkar kraftigt på transmissionen, det vill säga ljudet från tågpassagerna följer höga bågar. Vid en sådan situation ger avskärmningar genom byggnader eller skärmar mindre effekt då ljudet helt enkelt går över dem. Denna slutsats stöds av att

Figur 3: A-vägd SEL-skillnad mellan 35- och 700-metersmasten, natten 15 till 16 juli.

SEL-skillnaden är liknande för båda mäthöjderna klockan 02 till 05 i figur 1, medans att större skillnader mellan mäthöjderna kan ses i både figur 2 och 3.

Mätningarna genomfördes i samarbete med Ljudmiljöcentrum i Lund, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp.

■

Ett tåligt material som kan bekläs med växter mm.

Eftergivlig konstruktion.

Ny snabb montagemetod.

64

Bygg & teknik 3/08

Klimatsmarta flerbostadshus och energismarta hyresgäster kan tillsammans spara 50 % energi Erfarenheter av innemiljö, energianvändning och livscykelkostnader för några lösningar och undersökningar Människans inverkan på klimatförändringarna är konstaterad. Utsläppen av växthusgaser måste drastiskt minskas. En effektivare energianvändning är av stor betydelse för att man ska kunna uppnå de långsiktiga klimatmålen. Bostadssektorn svarar för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Det talas mycket om vilka energikällor som ska väljas, men lite om hur energianvändningen kan effektiviseras.

Energi- och vattenkostnader utgör med tiden en allt större del av driftkostnaden i förvaltningsskedet av bostäder. Betydelsen av kvalificerad fastighetsförvaltning har därmed ökat markant.

nästan helt avstannat. Samtidigt kan en ökad energianvändning konstateras i nybyggda flerbostadshus. Detta kan bland annat bero på stora glasytor, komplicerade värme- och ventilationssystem som frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare, golvvärme samt att många hus med fjärrvärme saknar värmeåtervinning.

Energianvändningen är hög i flerbostadshus, i medeltal runt 200 kWh/m2 år totalt för byggnadsuppvärmning, varm-

vatten, fastighetsel och hushållsel, tabell 1, SCB (2007). Det finns nya flerbostadshus som ligger kring 100 kWh/m2 år, Warfvinge (2005). Under 1970-talet har energianvändningen sjunkit. Hus med fjärrvärme byggda efter början på 1980talet har cirka 20 procent lägre energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten, 140 kWh/m2 år jämfört med äldre hus, 170 kWh/m2 år.

Nya elvärmda småhus byggda efter mitten på 1980-talet har i medeltal total

Tabell 1: Energianvändning i flerbostadshus, SCB (2007).

Det finns avsevärda möjligheter att förbättra innemiljön och effektivisera energianvändningen i flerbostadshus. Kunskaper finns men används inte i tillräcklig utsträckning, som framgår till exempel av Cajdert (2000). Potentialen för energibesparing är i många fall 50 procent eller mer, såväl för befintliga hus som nyproduktion. Värdet av nämnda förbättringar är således betydande från hälso- och ekonomisynpunkt både för konsumenterna och den globala miljön.

Offentlig statistik till exempel SCB (2007) visar att energianvändningen inte minskar i flerbostadshus byggda efter början på 1980-talet och i småhus byggda efter mitten på 1980-talet. Dessutom har energieffektiviseringen i äldre byggnader

Artikelförfattare är professor Christer Harrysson, Örebro universitet.

Bygg & teknik 3/08

65

Tabell 2: Energianvändning i småhus, SCB (2007).

Kostnadsbesparande åtgärder gör det möjligt för allt fler medborgare att ha råd med en god bostad. Litteraturuppgifter, Josephson & Saukkoriipi (2005) samt Harrysson (2006a,b) visar att såväl produktions- som driftkostnader (energi) kan sänkas med 30 procent. Flerbostadshus byggs med många olika tekniska lösningar. Det är angeläget att värdera och rangordna dessa från energi- och innemiljösynpunkt respektive olika åtgärder för att spara energi och förbättra innemiljön.

Föreslagna åtgärder ska minska behovet av såväl värme- som elenergi.

Sedan oljekrisen 1974 har flera nya byggbestämmelser tillkommit. Deras verkliga betydelse för innemiljö och energianvändning har huvudsakligen följts upp i enstaka hus. I ett fåtal undersökningar har uppföljningar gjorts av serieproducerade bostadshus med nominellt lika och bebodda lägenheter till exempel Harrysson (1994, 1997, 1998). Redan på 1970-talet byggdes ett antal lågenergihus med olika lösningar till exempel passivhus. Idéer till passivhusen utvecklades i Tyskland och i Sverige av professor Bo Adamson. Ett av de första passivhusen i Sverige byggdes av Mats Wolgast 1979, Wolgast (1982). Många av passivhusen är elvärmda med direktel eller luftvärme.

Debatten om passivhusens kostnader och innemiljö har intensifierats på senare år.

Stora variationer mellan olika lösningar och lägenheter

energianvändning för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel 120 till 130 kWh/m2 år, tabell 2, SCB (2007). Det finns emellertid goda lösningar för småhus som ligger kring 80 till 90 kWh/m2 år, Harrysson (1994, 2006 a, b).

Sedan oljekrisen 1974 har ett stort antal projekt genomförts avseende innemiljö och energianvändning i flerbostadshus.

Projekten omfattar såväl serieproducerade flerbostadshus som mer eller mindre utpräglade prov- och experimenthus. Utvärdering av genomförda energi- och innemiljöprojekt sker dock inte alltid i den omfattning som är nödvändig för att erfarenheter till fullo ska kunna tas till vara. Åtskilliga undersökningar har utförts respektive pågår inom forskningsområdet utan att man har en lättillgänglig överblick. Någon vältäckande sammanställ66

ning eller översikt och analys har veterligen inte gjorts. Enhetliga mät- och utvärderingsmetoder för uppföljning av dylika undersökningar saknas dessutom. Denna uppsats är en sammanställning och analys av resultat från ett antal undersökningar av flerbostadshus.

Adekvata tekniska lösningar sänker såväl produktionskostnaderna som energianvändningen med 30 procent

Hög energianvändning, kraftigt höjda energipriser och byggkostnader samt ökade kostnader för att avhjälpa innemiljöproblem och byggskador har tillsammans med nya byggbestämmelser och EU-direktivet för byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet accentuerat behovet av att närmare kartlägga innemiljö och energianvändning i flerbostadshus.

Skillnader i energianvändning och innemiljö mellan olika områden och lägenheter beror bland annat på ● Variationer i brukarvanor ● Hur energi- och vattenanvändningen mäts och debiteras individuellt eller kollektivt ● Förvaltningens former och kvalitet ● Arbetsutförandets kvalitet (isolering, tätning, injustering av värme- och ventilationssystem) ● Tekniska lösningar (isolering, tätning, värme, ventilation, återvinning).

Många olika tekniska lösningar förekommer för flerbostadshus. Exempel på tekniska åtgärder för att minska energianvändningen är tilläggsisolering och tätning av byggnaden, värmeåtervinning ur ventilationsluften, energieffektiva fönster, snålspolande armaturer för varmvatten, energisparlampor för belysning, värmeväxling av avloppsvatten, effektiva fjärrvärmesystem med mera.

Boverksundersökningen

Redan 1997 presenterade Boverket en rapport grundad på forskning av Harrysson (1997). Syftet med studien var att undersöka innemiljö-, energi- och kostnadsegenskaper för olika tekniska lösningar från olika epoker samt studera inverkan av olika byggregler. Undersökningen omfattade tio flerbostadshusområden med 395 lägenheter belägna utmed Bygg & teknik 3/08

ÖKA KONKURRENSKRAFTEN, GÖR MINDRE. DET BETALAR SIG! De är inte jättestora, Forna Stål & Montage. Ändå står de starka på marknaden för byggnadsmide. Ett skäl är det som vi på BE Group erbjuder.

Stålet till stomstabiliseringen på Strängnäs värmeverk levererades till exempel direkt till byggplatsen. Kapat, borrat, blästrat, grundmålat och – tack vare vårt partnerskap med Alucrom – även färdigmålat.

Stefan Poohl, Forna Stål & Montage: – Det är mycket enkelt: en enda kontakt ser till att stålet är klart för montage i rätt tid. Samtidigt är det en ekonomisk lösning: prisbilden är vettig, vi slipper tidskrävande materialhantering i verkstaden och behöver inte investera i dyr utrustning. BE Groups engagemang gör att vi konkurrerar med det som vi är bäst på.

Läs mer om hur du sparar tid, kostnader och kapital på www.begroup.se

Stefan Poohl Forna Stål & Montage

Radonsäkrad Vattentät grund i nya byggnader

Grace Construction Products Nu lanserar Grace fĂśr svenska markanden - Preprufe Unikt självhäftande membran som inte klibbar â&#x20AC;˘ Hindrar Radon att tränga in genom grunden â&#x20AC;˘ Ger ett vattentätt skydd under och frĂĽn sidan â&#x20AC;˘ Lätt att handera â&#x20AC;˘ Enkelt att montera â&#x20AC;˘ Kostnadseffektivt â&#x20AC;˘ Klibbfritt vid montage â&#x20AC;˘ Klister aktiveras av färsk betong â&#x20AC;˘ Använt under mĂĽnga ĂĽr

www.graceconstruction.com

042-167800

V V V V V

"YGGNADSAKUSTIK 2UMSAKUSTIK )NDUSTRIBULLER 4RAl KBULLER -Ă&#x160;TNINGAR I EGET LABORATORIUM

!KUSTIKVERKSTAN Q 0ONTUS 4HORSSON Q TEL WWW AKUSTIKVERKSTAN SE AKUSTIKVERKSTAN SE

68

Bygg & teknik 3/08

Tabell 3 Uppgifter för de tio studerade husområdena, Harrysson (1997).

Västkusten från Göteborg till Malmö, tabell 3. Husen hade uppförts mellan 1952 och 1994. Tre av områdena hade byggts om innan undersökningen gjordes. Åtgärderna beskrivs i Harrysson (1997).

Undersökningen, som var unik, omfattar energi- och vattenanvändning, tekniska mätningar av parametrar av vikt för energianvändningen och innemiljön, enkätundersökning med brukare och förvaltande personal. En syntes gjordes av alla resultaten.

Uppmätt energianvändning för de tio studerade områdena redovisas i tabell 4.

Olika bygg- och installationstekniska lösningar rangordnades utifrån en kombina-

tion av låg energianvändning, god innemiljö och kostnadseffektivt byggande och underhåll. Resultaten visar att det finns nya flerbostadshus med högre specifik total energianvändning än äldre hus samt att den specifika totala energianvändningen mellan två områden med samma tekniska lösning kan förhålla sig som 1:2.

Den specifika totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten, hushållsel och fastighetsel uppmättes i medeltal till 196 kWh/m2 år med variationer mellan 134 och 247. Hushållselen uppmättes i medeltal till 31 kWh/m2 år med variationer mellan 18 och 44. Fastighetselen uppmättes i medeltal till 22

Tabell 4: Uppmätt energianvändning i de tio studerade husområdena, Harrysson (1997).

Bygg & teknik 3/08

kWh/m2 år med variationer mellan 11 och 34.

De nyare områdena, förutom område 6, har lägre specifik total energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten, men högre för fastighetsel.

Område 6 har dock ungefär lika hög specifik energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten som de äldre områdena. De fem nyare områdena har i medeltal cirka 20 procent lägre specifik total energianvändning än de fem äldre.

De båda nyare områdena 9 och 10 med frånluftsventilation har cirka 15 procent lägre specifik total energianvändning än de båda nyare 2 och 5 med frånlufts-/tillluftsventilation och värmeåtervinning.

Det finns nyare områden byggda efter mitten på 1980-talet som har minst lika hög specifik energianvändning som äldre områden. Detta framgår av att område 6 byggt 1991 använder 245 kWh/m2 år medan områdena 7 byggt 1960 och 8 byggt 1959 använder 247 respektive 228 kWh/m2 år.

Lägst specifik total energianvändning har område 10 med 134 kWh/m2 år. Detta område, beläget i Mölndal, har bland annat frånluftsventilation och fjärrvärme.

Sammantaget visar resultaten att individuell energimätning i stället för kollektiv samt boendevanor och förvaltningens kvalitet har störst inverkan på energi- och vattenanvändningen samt kostnaderna.

Därefter kommer byggnadens ålder, valda byggtekniska lösningar, installationer och eventuella energisparåtgärder.

Undersökningen visar att rätt utfört energisparande ger varken innemiljöproblem eller byggskador.

69

Tabell 5: Sammanfattning av resultat från Boverksundersökningen, Harrysson (1997) och SCB (2007).

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Specifik energiByggnadsFastighetsel Hushållsel Totalt användning uppvärmning + varmvatten kWh/m2 lghyta år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– medelvärde 149 22 31 196 variationer 87 – 208 11 – 34 18 – 44 134 – 247 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– bästa området 10 87 16 31 134 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– SCB 2007 170 befintliga flerbostadshus ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– SCB 2007 nya 140 flerbostadshus från cirka 1985 och framåt Innemiljö Enkätundersökning enligt modifierad Elib-modell med tilläggsfrågor har genomförts i 395 lägenheter fördelat på tio områden. Mätningar har gjorts av de för innemiljön och energianvändningen mest betydelsefulla parametrarna, bland annat av luftflöden genom ventilationsdon i sex lägenheter i varje område samt kontinuerliga mätningar i en lägehet per område i ett sovrum för två personer med stängd innerdörr. I nämnda sex lägenheter per område har slutligen den totala ventilationen bestämts under en månad med passiv spårgasteknik liksom innetemperaturen och relativ fuktighet.

Några av resultaten sammanfattas i tabell 6.

Klagomålsfrekvensen ”astma med mera” är i medeltal drygt 20 procentenheter högre i de självdragsventilerade områdena jämfört med de frånlufts- respektive frånlufts-/tilluftsventilerade. Sämst i tur och ordning är områdena 8, 3 och 4. För ”miljöfaktorer” är besvärsfrekvensen i

medeltal lägst i de frånlufts-/tilluftsventilerade områdena, cirka tre procentenheter högre i de frånluftsventilerade och cirka elva procentenheter högre i de självdragsventilerade. Analogt gäller att även symptomfrekvenser för ”nuvarande besvär” i medeltal är lägst i de frånlufts-/tilluftsventilerade områdena, cirka fyra procentenheter högre i de frånluftsventilerade respektive drygt sex procentenheter högre i de självdragsventilerade.

Klagomålsfrekvensen för innemiljön, medelvärdet av frekvenser för ”astma med mera”, ”miljöfaktorer” och ”nuvarande besvär” med lika viktning, är hög i de äldre områdena med självdragssystem och låg ventilation samt låg i nyare områden med frånlufts- eller frånlufts-/tilluftssystem och hög ventilation. Lägst klagomålsfrekvens på innemiljön har område 5 med frånlufts-/tilluftsventilation och område 6 med frånluftsventilation. Därefter kommer i tur och ordning område 1 med frånlufts-/tilluftsventilation och område 9 med

frånluftsventilation. Högst klagomålsfrekvens har de tre äldre områdena med självdragsventilation 8, 3 och 7.

Dåliga lösningar

Teorier och beräkningar stämmer sällan med praktiska resultat inom innemiljöoch energiområdet. Orsaker till dylika avvikelser är oftast golvvärme, luftvärme och stora glasytor. Hittills har fjärrvärmda hus, om mer än 50 procent utgörs av förnybar energi, kunnat byggas utan krav värmeåtervinning, vilket ökat energianvändningen.

Sedan Boverksundersökningen, Harrysson (1997), har inte mycket positivt hänt för att få ner energianvändningen.

Tvärtom stöder nya forskningsrön, Energimagasinet (2003, 2004) och Nässén (2007), slutsatsen från 1997 att nybyggda flerbostadshus kan ha högre specifik energianvändning än gamla flerbostadshus. Förväntade energibesparingar av olika åtgärder har ibland helt eller delvis uteblivit. Betydande avvikelser har konstaterats mellan uppmätt och beräknad energianvändning särskilt i nya byggnader med stora glasytor och/eller luft- eller golvvärme. I ett antal provhusområden, ekobyar och boutställningar som till exempel Bo01 har ovanligt hög energianvändning uppmätts jämfört med beräknade värden.

Golvvärme

Under 1990-talet har exempelvis golvvärme installerats i var och varannan nybyggd bostad, främst i småhus, ofta med hänvisning till att det är energibesparande och bekvämt. Detta stämmer inte. Golvvärme är dyrare att bygga, använder mer energi och ger nästan alltid ett trögare och mer svårreglerat värmesystem än med traditionella radiatorer.

Efter mer än tio års debatt och forskning inom området har golvvärmesystemen blivit mer energieffektiva och mer komfortabla, även om såväl Tabell 6: Några tekniska data och resultat för de 10 studerade områdena, Harrysson (1997). produktions- som driftkostnader fortfarande oftast är avsevärt högre (minst 20 procent högre energianvändning) jämfört med traditionella radiatorer. Radiatorsystem har visat sig hålla den jämnaste innetemperaturen. Solinstrålning och annan gratisvärme kan därmed bättre tas tillvara.

Bo01

70

I Västra Hamnen i Malmö har tio flerbostadshus byggts till utställningen Bo01. Husen är enligt Nilsson & Larsson (2004) byggda med känd teknik för att fylla energikravet 105 kWh/m2 år totalt för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Man uppger sig ha Bygg & teknik 3/08

TILLSAMMANS GÖR VI STORVERK Den som ska lägga 10 000 ton armering på plats måste ha en bra partner. Det är därför PEAB och Skanska har valt att samarbeta med Tibnor vid bygget av AITIK-gruvans nya anrikningsverk. Från Luleå levererar vi varje dag behovet av armering till storbygget. Eftersom allt material kommer inläggningsfärdigt blir det inget spill och entreprenören sparar både tid och pengar jämfört med att bygga upp en egen armeringsstation.

Fakta: AITIK-gruvans anrikningsverk i Gällivare är ett kolossalbygge. Enbart betongfundamenten till malmkvarnarna har vardera en yta på 700 m 2 och en höjd av 20 m. Det nya verket beräknas tas i bruk år 2010.

www.tibnor.se

Kv Jöns Ols, Lund.

På 2000-talet har flera intressanta lågenergihus byggts. Ett av dessa är Kv Jöns Ols i Lund, Warfvinge (2005). Byggna-

72

Kvarteret Jöns Ols i Lund.

dens tekniska lösning karakteriseras kortfattat av; ● frånluftsventilation ● vattenradiatorer ● värmeåtervinning med frånlufts-/uteluftsvärmepump som kompletteras med fjärrvärme ● temperaturen styrs centralt i varje lägenhet ● värme- och vattenanvändning mäts och debiteras individuellt ● värmet i avloppsvattnet återvinns med en spillvattenvärmeväxlare som förvärmer varmvatten ● varmvatten värms av solfångaranläggning som kompletteras med fjärrvärme ● elutrustningen är energieffektiv liksom styrningen av fläktar och pumpar.

Uppmätt energianvändning, totalt och för olika delposter redovisas i tabell 7.

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

eftersträvat helhetslösningar, där arkitektur, byggteknik och installationssystem samverkar. Flera åtgärder har kombinerats som energieffektiva fönster, tung stomme, extra isolering, energieffektiva pumpar och fläktar samt individuell mätning av el, värme och/eller varmvatten.

Några av husen har värmeåtervinning medan andra använder frånluften för att värma garagen.

Den totala energianvändningen uppmättes under okt 2002 till okt 2003 huvudsakligen till mellan 120 och 200 kWh/m2 år. Ett av husen hade 356 kWh/m2 år. Beräknade värden låg mellan 77 och 107 kWh/m2 år. Indata till beräkningarna, som gjordes med Enorm, har inte motsvarat verkligheten. Orsaker till avvikelserna är bland annat stora glasytor, värmetröga golvvärmesystem samt utförandebrister som dåligt utförd isolering, otätheter och bristfällig förvaltning (drift). Det stora värmebehovet i två av husen kunde delvis förklaras med felplacerade temperaturgivare hos värmesystemet respektive problem med värmesystemet och en icke fungerande behovstyrd ventilation.

En knapp tredjedel av de boende tyckte att värmekomforten var dålig vintertid.

Vidare besvärades man i nästan hälften av lägenheterna av att det var kallt i något rum om vintern, i var tredje lägenhet av att golven var kalla samt i var fjärde lägenhet av ojämn temperatur, det vill säga att innetemperaturen varierade beroende på temperaturförändringar utomhus.

Luftkvaliteten i lägenheterna bedömdes som god. Ett missnöje fanns med ventilationen. Knappt en tredjedel av de svarande klagade över att matoset sprids i lägenheten vid matlagning, vilket troligen beror på öppen planlösning och att köksfläkten inte har tillräcklig uppfångningsförmåga.

Stora fönster gör att man får in mycket ljus. Samtidigt ökar riskerna för övertemperaturer speciellt sommartid. Stora fönster är också ett hinder för att utforma energieffektiva byggnader. Fönster har betydligt sämre isolerförmåga än väggar och medför vintertid betydande värmeförluster. De boende har även klagat på kallras vintertid.

Observera att den totala energianvändningen är cirka hälften av medelvärdet för Sveriges bestånd av flerbostadshus, SCB (2007). För byggnadsuppvärmning köps 31 kWh/m2 BRA år (normalårskorrigerat) som fjärrvärme och drivel till värmepumpar. För varmvatten köps 10 kWh/m2 BRA år som fjärrvärme. Energianvändningen för varmvatten är 22 kWh/m2 BRA år. Mellanskillnaden täcks av solvärme och återvunnen värme ur spillvattnet.

FTX – omdiskuterad lösning på väg tillbaka

En artikel av Ahnland (2007) sammanfattar flera experters syn på ventilation av bostäder. De flesta intervjuade varnar för FTXventilation. Sabo har nyligen genomfört en undersökning som visar att FTX (frånlufts-

Tabell 7: Kv Jöns Ols. Köpt energi fördelad på olika poster, Warfvinge (2005), där BRA är lika med bruksarea och BOA är lika med boarea.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Parameter ByggnadsVarmvatten Fastighetsel Hushållsel Totalt uppvärmning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– kWh/m2BRA år 31 10 16 27 84 kWh/m2BOA år 40 13 21 35 109

Bygg & teknik 3/08

/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare) jämfört med frånluftsventilation inte gav någon energibesparing. Några uppgifter om ventilationens storlek ges dock inte. Samma erfarenheter visar den av Harrysson (1994) genomförda studien i 330 småhus respektive den i 395 lägenheter i flerbostadshus, Harrysson (1997).

Sabo-undersökningen uppger att den återvunna värmen som FTX gav, ”förlorats” genom den extra elenergi som aggregaten krävde, detta tillsammans med dåligt isolerade kanaler förlagda i ouppvärmda utrymmen. FTX kan också ge problem.

Fläktarna drar energi även när värmeåtervinning inte behövs. Problemen med övertemperaturer sommartid ökar såvida man inte har en by pass-kanal. FTX-ventilation kräver stor kunnighet och noggrannhet både vid installation och drift. Underhållskostnaderna är betydande. Även de båda Boverksundersökningar som Harrysson (1994, 1997) genomfört i småhus respektive flerbostadshus, refereras i artikeln av Ahnland (2007). Baserat på dessa uppger Harrysson att: ● Energibesparingen helt eller delvis uteblivit på grund av olämpligt placerade samt dåligt isolerade kanaler och aggregat ● Tilluftstemperaturen oftast styrs av en centralt placerad termostat med lågt gratisvärmeutnyttjande ● Ventilationsaggregatet har låg ”praktisk” verkningsgrad ● Större sannolikhet för övertryck inne relativt ute råder med förhöjda risker för fuktskador i klimatskärmen ● Betydande risker för hälsoproblem föreligger på grund av förorena(n)de kanaler och ventilationssystem med irriterade slemhinnor, astma och allergier samt ljudstörningar i form av lågfrekvent buller med mera som följd

Inomhusklimatet viktigare än energisparande

Lunds kommuns fastighets AB (LKF) har gjort en miljöinventering i samtliga 8 000 lägenheter i Lund, Svensson m fl (2005).

Resultaten är nedslående för frånlufts/tilluftssystem. Trots att anläggningarna sköts på ett aktivt och kompetent sätt är 15 till 20 procent av de boende missnöjda med ventilationen i hus med frånluft-/tillluftsventilation jämfört med fem procent i fastigheter med frånluftsventilation. De boende riktar bland annat kritik mot drag, nedsmutsning i tak, buller och ifrågasättande av om luften är frisk. LKF:s perso-

nal konstaterar att de boende i många fall manipulerat anläggningen.

Frånlufts-/tilluftsventilation kräver större insatser för drift, styrning och underhåll (filterbyte, kanalrensning med mera).

Värmeåtervinning för att spara miljövänlig värme till exempel fjärrvärme, medför ofta ökad elanvändning med tveksam miljönytta. Enligt Svensson m fl (2005) talar mycket för att el endast undantagsvis bör användas för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Värme från kraftvärmeproduktion måste betraktas på annat sätt än ren värmeproduktion. Krav på återvinning, speciellt vid användning av ventilationsvärmeväxlare, måste vägas mot högre investeringskostnader samt kraftigt ökade drift- och underhållskostnader.

Mål

Boverkets byggregler (BBR) om en specifik energianvändning i södra respektive norra Sverige av högst 110 respektive 130 kWh/m2 år exklusive hushållsel är relativt ”lindriga” krav. Målet bör istället sättas till högst 140 kWh/m2 år totalt för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel samt högst 80 kWh/m2 år för enbart byggnadsuppvärmning och varmvatten. Med individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändningen bör målet sättas till högst 100 respektive 70 kWh/m2 år.

Recept för goda lösningar

Nyproduktion. Stor enighet råder i branschen om att man i första hand bör satsa på byggtekniska åtgärder som ökad isolering av klimatskalet och tätning av byggnaden samt måttligt stora (10 till 15 procent av golvytan) och energieffektiva fönster med tillräcklig solavskärmning. Även passivhusförespråkare rekommenderar numera dessa åtgärder. Använd BAT (bästa möjliga/tillgängliga teknik).

Det är i regel vardagsnära och praktiska åtgärder som är de mest fördelaktiga/tillförlitliga och har högst lönsamhet.

Oenigheten vid utformning av byggnader rör främst valet av värme- och ventilationssystem. Värmeåtervinning sker huvudsakligen på två principiellt olika sätt; ● frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare ● frånluftsventilation med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och/eller varmvatten.

Av dessa båda alternativ rekommenderas frånluftsventilation med frånluftsvär-

… och svarar

Ekvivalent utetemperatur är en storhet som är ett hjälpmedel för temperaturberäkningar, och det kan betraktas som en korrigerad utelufttemperatur. Med den ekvivalenta utetemperaturen görs en kvantifiering (omräkning), där temperaturhöjningen av solstrålning dagtid och temperatursänkningen av värmeutstrålning nattetid omräknas till motsvarande justering av en tänkt (fiktiv) utelufttemperatur. Man kan tänka sig denna storhet som en fiktiv utelufttemperatur vid noll solinstrålning och noll värmeutstrålning, som har samma inverkan som i verkligheten erhålls tillsammans av utelufttemperatur och solinstrålning dagtid, och av uteluftstemperatur och värmeutrålning nattetid.

Man kan till exempel tänka sig inverkan en sommardag av riktigt hög utelufttemperatur (cirka 30 °C) och riktigt kraftig solinstrålning (cirka 1 000 W/m2) på en svart takyta. Den ekvivalenta utetemperaturen kan då bli cirka 70 °C, och man kan då tänka sig att dessa 70 °C intill takytan motsvarar samma inverkan på taket som i praktiken erhålls av cirka 30 °C i luften och kraftig solinstrålning. Solinstrålningen mot taket har i detta fall alltså ungefär samma inverkan som 40 °C högre lufttemperatur.

Denna storhet kan uppskattas med en ekvation, där lufttemperaturen korrigeras för inverkan av solstrålning dagtid och värmeutstrålning nattetid: Ekvivalent utetemperatur = utelufttemperatur + solinstrålning – värmeutstrålning.

■ mepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Passivhusförespråkarna rekommenderar i första hand luftvärme samt frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare. De flesta passivhus är elvärmda och har ett elbatteri inbyggt i ventilationsaggregatet. I några fall har de vattenbatteri och fjärrvärme som tillsatsenergi.

Energieffektiva byggnader ska ha ett flexibelt värmesystem samt styr- och reglerutrustning som möjliggör ett högt gratisvärmeutnyttjande och noggrann reglering av värmetillförseln. I första hand bör man välja vattenradiatorer med radia-

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

w w w. h f o n s t re t . s e

Bygg & teknik 3/08

H-Fönstret AB | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

73

tortermostater. Ventilationssystemet ska vara enkelt med litet underhållsbehov och minimala risker för hälsoproblem. Som installationstekniska åtgärder rekommenderas därför; ● frånluftsventilation ● vattenradiatorer ● värmeåtervinning med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten ● solfångare, eventuellt även solceller (hittills med låg lönsamhet) ● individuell mätning av energi- och vattenanvändning i stället för kollektiv.

Basenergin hämtas därmed ur frånluften eller från solen. Tillsatsenergin kan utgöras av el, fjärrvärme, biobränsle med mera. Det är en fördel om ”basenheten” utgörs av en ackumulator till vilken olika värmekällor kan dockas.

Ju energisnålare huset i sig är desto mindre investeringskostnader kan läggas på värme- och ventilationssystemen. Husen kan ha individuell uppvärmning eller kollektiv till exempel fjärrvärme. Kulvertförlusterna i fjärrvärmesystem är i praktiken många gånger större än förväntat. Exempelvis uppger Persson (2005) och Harrysson (2006a, b) att kulvertförluster i värmeglesa villaområden kan uppgå till mellan 25 och 40 procent.

Ställ krav på uppföljning!

Trenden att bygga allt sämre med högre energianvändning som följd håller i sig.

Produktionskostnader prioriteras framför livscykelkostnader. Ju tidigare olika beslut fattas i byggprocessen desto större är påverkansmöjligheten och desto mindre kostar det att avhjälpa fel. Det är alltid billigast att bygga rätt från början.

Uppföljning av byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet görs sällan.

Kommunerna kan dock positivt påverka utvecklingen genom ett något högre markpris med återbetalning/premie för nybyggnader med lösningar som kraftigt understiger normkravet i BBR. Goda lösningar kan främjas till exempel genom en premie vid uppföljning enligt Boverkets modell, om man exempelvis når 30 procent lägre energianvändning.

Flerbostadshus har högre produktionskostnad och energianvändning än gruppbyggda småhus

Flerbostadshus jämfört med gruppbyggda småhus, Harrysson (2006a), SCB (2007), har per kvadratmeter lägenhetsyta i allmänhet; ● 30 procent högre produktionskostnad ● 50 procent högre total energianvändning.

Orsaker till den relativt sett högre produktionskostnaden för flerbostadshus är bland annat att de har större gemensamhetsytor för till exempel trapphus och tvättstugor samt högre krav på hållfasthet och brandskydd. Stora kostnadsskillnader 74

föreligger mellan olika områden och upplåtelseformer. Äganderätt har i allmänhet lägre kostnader än andra upplåtelseformer. Slutligen inverkar tomtkostnaden.

Den högre totala energianvändningen påverkas i hög grad av kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning.

Ökad helhetssyn

Flerbostadshus med god innemiljö och effektiv energianvändning till lägre livscykelkostnader åstadkoms enklast genom att se byggnaden som ett system med bättre total överblick och ökad helhetssyn inkluderande både byggteknik och installationer. Därvid betraktas byggnaden som energisystem inklusive eventuella kulvertar. Flerbostadshus från olika epoker, såväl serieproducerade hus som provhus, ekobyar och boutställningar eller dylikt måste följas upp och analyseras mer ingående. Av särskilt intresse är passivhusens kostnader, energianvändning och innemiljö, som inte alltid är så bra som deras förespråkare påstår.

En helhetslösning eftersträvas, där man beaktar samverkan mellan arkitektur, byggteknik och installationer. Känd kunskap måste användas i ökad utsträckning. Speciell fokus bör läggas på att utveckla och följa upp goda lösningar med hänsyn till energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad. Uppmätt samt beräknad energi- och vattenanvändning jämförs och följs upp. Enkätundersökningar med brukare och förvaltande personal genomförs oftare än hittills. Tekniska mätningar görs av olika parametrar med betydelse för energianvändning och innemiljö. En sammanvägning görs av alla resultat. En metodik för bestämning av byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet behöver utvecklas och valideras i ett antal representativa flerbostadshusområden.

Utvärderingsstrategi för nya material, konstruktioner och produkter

Även i fråga om flerbostadshus är viljan stor att pröva nya material, konstruktioner och installationer utan att dessa är tillräckligt utvärderade. Detta har lett till flera bakslag med hög energianvändning och dålig innemiljö som följd. Även flerbostadshus börjar nu byggas som så kallade passivhus. Det är angeläget att följa upp dessa särskilt eftersom dylika småhus med luftvärme har problem med hög energianvändning och dålig innemiljö.

Nya material, konstruktioner och installationer måste vara omsorgsfullt testade innan de används i serieproduktion. I annat fall kan oväntade byggskador och innemiljöproblem uppstå. Ibland har man endast utfört laboratorietester innan serieproduktion av hela hus påbörjas. Exempel på dylika misslyckanden är användningen

av stora glasytor, luft- och golvvärmesystem samt nu senast putsade fasader utan luftspalt direkt mot isolermaterial och bakomliggande trästomme. Dessa lösningar infördes i serieproduktion utan tillräckliga tester och uppföljning med många problem och tvister som följd.

Utprovning av nya material, lösningar med mera bör ske stegvis enligt följande: 1. Utgå från teoretiska utredningar, följda av laboratorietester och utprovning i ett obebott hus.

2. Utredningar och undersökningar av huset i bebott skick.

3. Cirka tjugo nominellt lika hus byggs. Fördjupade undersökningar görs av brukarbetingade och andra variationers inverkan.

4. Utvärdering och vid positiva resultat lämnas godkännande för serieproduktion.

En metodik för uppföljning/utvärdering av energianvändning, innemiljö med mera bör innefatta: ● Jämförelser mellan uppmätt och beräknad energi-, el- och vattenanvändning ● Enkätundersökningar med brukare och förvaltande personal ● Tekniska mätningar av parametrar med betydelse för energianvändning och innemiljö ● Åtgärdsförslag utarbetas och lönsamhetsbedöms ● Sammanvägning av uppgifter från ovanstående punkter ● Uppföljning sker av genomförda åtgärder.

Inverkande faktorer kvantifieras och olika tekniska lösningar rangordnas med hänsyn till energianvändning, innemiljö och livscykelkostnader. Huvudproblemet är att väga samman ett antal faktorer samt deras variationer och beroende. Olika åtgärder för att spara energi och förbättra innemiljön behandlas från teknisk och ekonomisk synpunkt. Särskilt studeras lönsamheten för olika åtgärder samt i vilken ordning och kombination dessa bör införas. Husområdena värderas och rangordnas liksom förhållandena före och efter det att olika åtgärder har genomförts.

Erfarenhetsåterföring och kunskapsbank

De refererade undersökningarna visar på den stora betydelsen av att följa upp och utvärdera resultat. Kunskap finns om hur man bygger flerbostadshus med god innemiljö och effektiv energianvändning, men kunskapen används inte fullt ut. Erfarenheter visar att det är viktigt att ställa tydliga krav samtidigt som uppföljningar måste göras. Det finns stora vinster att göra med kontinuerlig erfarenhetsåterföring.

Partnering och funktionsentreprenad är två i sammanhanget lämpliga entreprenadformer.

Statliga bidrag bör ges först sedan beräknade värden har verifierats och uppfyllts. Det skulle innebära ökade satsningBygg & teknik 3/08

ar på goda lösningar i såväl projekteringssom produktionsskedena samt att uppföljningar verkligen görs. Då finns det också ett underlag för erfarenhetsåterföring. ■

Referenser

Ahnland, R (2007). FTX – omdiskuterad lösning på väg tillbaka. Energimagasinet 5/07, Halmstad.

Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3.

Energimagasinet (2003). Flerbostadshus. Energitrend bruten. Energimagasinet 4/03, Halmstad.

Energimagasinet (2004). Fastigheter.

Det var bättre förr. Energimagasinet 2/04, Halmstad.

Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme.

Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona.

Harrysson, C (1997). Innemiljö och energianvändning i flerbostadshus. Enkätundersökning och tekniska mätningar i 395 lägenheter med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1997:7, Karlskrona.

Harrysson, C (1998). Innemiljö- och

energirevision av barnstugor och skolor.

Registrering av energi- och vattenanvändning, enkätundersökning, tekniska mätningar samt utbildningsinsatser i 30 barnstugor och skolor med vanliga systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1998:3, Karlskrona.

Harrysson, C (2006a). Byggbranschens behov av förnyelse – en väg till småhus med lägre livscykelkostnader. Bygg & teknik 5/06, Stockholm.

Harrysson, C (2006b). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN 91-631-9272-1.

Harrysson, C (2007). Helhetssyn och beprövade lösningar ger lågt energibehov och bättre innemiljö i småhus. Lösningar baserade på känd kunskap bättre än passivhus. Bygg & teknik 8/07, Stockholm.

Josephson, P-E & Saukkoriipi, L (2005). Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. Sveriges Byggindustrier. FoU-Väst. Rapport 0507, Göteborg.

ISSN 1402-7410.

Klittervall, T (2007–2008). Personlig kommunikation.

Nilsson, A (2003). Energianvändning i nybyggda flerbostadshus på Bo01 – området i Malmö. LTH, Avd för Byggnadsfysik, Rapport TVBH 3045, Lund.

Nilsson, A & Larsson, R (2004). Nybyggda bostäder klarar inte energikravet.

Bygg & teknik 2/04, Stockholm.

Nässén, J (2007). Energy efficiency – Trends, determinants, trade-offs and rebound effects with examples from Swedish housing. CTH, Institutionen för energi och miljö, Avd för fysisk resursteori, Doktorsavhandlingar, Ny serie nr 2682, Göteborg 2007, ISBN 978-91-7385 -001-8.

Persson, T (2005). District Heating for Residential Areas with Single Family Housing – with Special Emphasis on Domestic Hot Water Comfort. Doctoral Thesis, Lund Institute of Technology, Division of Energy Economics and Planning, Department of Heat and Power Engineering, Lund. ISBN 91-628-6504-8.

SCB (2007). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2005. Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISBN 0349-4713.

Svensson, B, Järvegren, P-O, Ekelund, H & Sandin, B. Inomhusklimatet viktigare än energisparande. VVS-Forum nr 5 maj 2005, Stockholm.

Warfvinge, C (2005). Kv Jöns Ols i Lund – energisnålt och lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik. Rapport Pnr 12809 - 1 Statens Energimyndighet, WSP Environmental Byggnadsfysik, Malmö.

Wolgast, M (1982). Det superisolerade huset. Ett sätt att bo energisnålt och miljövänligt. Informa/Schmidts Boktryckeri, Helsingborg.

Certifieringen som bekräftar kompetensen – nu även för dig som är energiexpert!

SITAC förser dig och dina medarbetare i byggbranschen med behörighetsbevis som bekräftar att ni har kvalificerad dokumenterad kunskap.

Personcertifikaten är förtroendeskapande intyg vid kontakt med beställare, myndigheter och andra aktörer. SITAC certifierar även energiexperter.

För mer information, ring 010-516 63 00 eller gå in på www.sitac.se

SITAC, Swedish Institute for Technical Approval in Construction, certifierar produkter och personal inom byggbranschen för en svensk och europeisk marknad.

Bygg & teknik 3/08

75

Avfallshantering:

AVFALLSHANTERING UNDER JORD

Envac Scandinavia AB GĂśteborg 031-65 83 50, MalmĂś 040-26 63 25, Stockholm 08-775 32 00 info@envac.se - www.envac.se -

Fogtätningsmassor:

Betong/Membranhärdare:

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Betongelement:

Brandskydd:

Betonginstrument:

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;°Â&#x201C;°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;äĂ&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;äĂ&#x160;£äĂ&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;änÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;£ä Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;°Ă&#x192;i

[ PP

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

Fuktsäkrar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God värmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Cellplastisolering:

Svarvarvägen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

FĂśnsterrenovering:

www.isodran.com

Ett lätt val med tunga argument FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

www.sundolitt.se â&#x20AC;˘ 0322-62 60 00

76

Bygg & teknik 3/08

Geodetisk fältutrustning:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

Mätutrustning och tillbehör

Hagalund Tel 019-46 72 90 705 97 Glanshammar Fax 019-46 72 13 www.geofix.se

Markering • Reflektorer och stänger Avvägning • Måttband Komm radio • Lasertillbehör Handburna GPS • Skyddskläder Sprayfärg m m

Geosynteter:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Ett komplett program av

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller

geosynteter

Projektering • Beräkningar • Mätningar

... även utbildning & kurser !

Geoteknik:

info@terratec.se

• Byggnadsakustik – program, ljudisolering, ventilation • Rumsakustik – strålgångsberäkningar, åtgärder • Byggplatsbuller – bullerkartor, åtgärdsprogram • Trafikbuller – bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel: 054-52 20 30

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

Tel 08-7324800 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby Fax 08-732 48 01

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Bygg & teknik 3/08

Tel +46 243 887 44 - Fax +46 243 842 10

Vi analyserar byggd miljö

www.ruukki.com/se

Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

77

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Programvaror:

Hogia Byggsystem För lönsamma projekt.

Rörgenomföringar:

Kunnande i en klass för sig.

• Akustik • Buller • Vibrationer ÅF-Ingemansson AB Tel. 031- 743 10 00 www.ingemansson.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Mätinstrument:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

78

Bygg & teknik 3/08

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Vill du skapa framtidens betong?

Kontakta oss!

SJÄLVNIVELLERANDE BETONG

Nytt innovativt koncept ! Skapar en självkompakterande betong som är: Enklare - Billigare - Säkrare Inget extra finmaterial behövs!