3/12 Bygg & teknik by Bygg & teknik

Sveriges Äldsta Byggtidning

TEMA: Akustik och ljudisolering

Akustik i stad

Nr 3 • 2012 APRIL 104:e årgången

Fler fördelar hittar du i vår nya bostadsbroschyr. Skanna koden eller kolla på strangbetong.se

Hur högt siktar du i ditt nästa projekt? Att bygga på höjden är ett effektivt sätt att utnyttja dyr mark sam- traditionell platsgjutning. Därför kunde huset byggas i en takt av tidigt som det skapar förutsättningar för ett klimat- och miljösmart tre dagar per våningsplan. boende. Med rätt teknik kan höga hus byggas snabbt och effektivt.

Betong är det självklara materialet för höga hus med unika egen-

Med sina 24 våningar är Lindhagsskrapan i Stockholm det högsta skaper både vad gäller stabilitet och motståndskraft mot brand. hus för hyresrätter som någonsin byggts i Sverige. Här ersatte

Och den markyta man sparar genom att bygga på höjden kan man

Strängbetongs koncept, med färdiga bjälklag och fasadelement,

sedan använda till annat. Vi människor behöver ju inte bara bo.

Smartare byggande

VI GÖR DIG BÄTTRE. Våra produkter ger dig snabbare arbetsmetoder, bättre ergonomi och arbeten som håller.

RIKTIG PROFFSISOLERING GER ALLT

FIX & FOG

Fix, fog och tätskikt för säkra och godkända badrum

SPACKEL

Spackel för jämnare ytor med mindre efterbehandling.

LIM

Lim som förenklar ditt arbete.

FOG & TÄTNING

Fogar och tätningar som sparar energi och pengar.

Välkommen till www.bostik.se för mer information.

Riktig proffsisolering har just blivit ännu proffsigare. Nu lanserar vi PAROC® eXtra™ och PAROC® eXtra plus™. De ersätter PAROC UNS 37 och PAROC UNS 34. De båda nya produkterna är utvecklade för att ge extra av allt, så som riktig proffsisolering ska. Läs mer på paroc.se

Har du en smartphone med QR-läsare - scanna rutan här ovan så kan du läsa mer om nyheterna och vårt övriga sortiment.

Bygg & teknik 3/12

Uteluftdon I sjĂ¤lvdrags och frĂĽnluftventilerade bostĂ¤der mĂĽste uteluft tillfĂśras. FĂśr att systemet skall fungera krĂ¤vs ett fungerande uteluftdon, som leder luften ut ur fĂśnsternischen och riktar den mot taket. Lufthastigheten ur donet mĂĽste vara sĂĽ lĂĽg att den inte ĂĽstadkommer drag i vistelsezonen. Donet skall vara fĂśrsett med ett filter av tillrĂ¤cklig storlek fĂśr att kunna hĂĽlla en rimlig stoftmĂ¤ngd. LjuddĂ¤mpningen i donet bĂśr vara minst 40 dB och 6-7 dB mer i bullerutsatta lĂ¤gen. Uppfylls inte dessa krav kommer de boende att stĂ¤nga donet och ett stĂ¤ngt don fyller ingen funktion.

Prefond uteluftdon x x x x x x x x x x

RejĂ¤l luftmĂ¤ngd. Enkel montering. Kan monteras Ăśver hĂĽlrad gjord fĂśr spaltventil. LĂĽg utloppshastighet cirka 0,3 m/s. Garanterat dragfri i vistelsezonen. Stort filter (250 kvcm.) filterklass G3 (EU3). Filtret byts utan verktyg. LĂ¤tt att rengĂśra. Ordentlig kondensisolering. LjuddĂ¤mpning 41-48 dB Dn.e.w.

akustikon annons 194x58mm 19-03-12 .pdf 2012-03-19 14:05:24

CMY

Upp till 6 m hĂśga â&#x20AC;&#x153;osynligaâ&#x20AC;? bullerskĂ¤rmar t HHS TUBSLBSF Ă&#x160;O HMBT t 3FQUĂ&#x152;MJHU PDI LFNJLBMJFSFTJTUFOU t &HOB TZTUFN NFE TUPMQBS PDI JOGĂ&#x160;TUOJOHBS t 'Ă&#x161;S WĂ&#x160;H CSP KĂ&#x160;SOWĂ&#x160;H PDI GBTUJHIFUTOĂ&#x160;SB CVMMFSTLZEE FĂśr ytterligare information - kontakta Ă&#x2026;ke FranzĂŠn: ake.franzen@hammerglass.se, 070-812 77 11

XXX IBNNFSHMBTT TF t Bygg & teknik 3/12

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Traﬁkbuller och planering Leif Åkerlöf och Anne Hallin Kvalitativ ljudanalys – ett verktyg för förståelse och design av urbana rum Nina Hällgren Byggfrågan COST-nätverken och standardisering ger resultat Christian Simmons och Klas Hagberg Två nya lyckade konsertsalar i Sverige Jan-Inge Gustafsson Nya fältmätningsmetoder från ISO Christian Simmons Stadsbiblioteket i Göteborg – akustiska utmaningar vid omoch tillbyggnad Georgios Natsiopoulos Rumskonstant mot efterklangstid Lennart Nilsson och Carl Pilman Ny kunskapsportal för akustik och vibrationer – lätta konstruktioner Klas Hagberg och Linus Nordén Clarion Hotel Post, en akustisk utmaning Bo Gärdhagen och Alf Berntson Kan vi förbättra den akustiska miljön genom tillagda ljud? Niklas Billström Krysset Forskning om ljud från vindkraftverk Martin Almgren Minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostäder Bertil Persson Montage av värmepump – akustik Peter Blom et al Att effektivisera projekteringen av ﬂerbostadshus – en industriell ansats Martin Haller

8 10 12 19

21 22 25 28

31 35

40 45 49 50 53 57 61

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN NORR MÄLARSTRAND, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 3/12

”

ledare

Nu ska de oseriösa bort

Sveriges Byggindustrier (BI) intensifierar nu sitt mycket viktiga arbete att få bort de oseriösa byggföretagen från landets byggarbetsplatser och föreslår därför flera förhoppningsvis effektiva regelförändringar. Ola Månsson, v d på BI, och hans organisation vill ha oanmälda arbetsplatsbesök av Skatteverket och att byggföretagen ska redovisa inbetalda arbetsgivaravgifter på individnivå till Skatteverket varje månad. BI vill också ha ändamålsenliga kontroller av utländska bolag så att de följer de villkor som gäller här i Sverige för skatter, avgifter och anställningsvillkor eller att de följer de villkor som faktiskt gäller i deras hemländer. Enligt BI stämmer det att en del av de utländska underentreprenörerna inte sköter sig varken i Sverige eller i sina hemländer, men detta kan även gälla svenska byggföretag. Det stämmer också enligt BI att de långa entreprenörsleden kan öka risken för att oseriösa företag kan ta sig in på en byggarbetsplats. Men de anser dock att förslaget från Riksdagens arbetsmarknadsutskott om att huvudentreprenörer ska ansvara för att utländsk arbetskraft får sin lön utbetald, är fel väg att gå.

”ID06 är ett stort steg i rätt riktning för att få bort de oseriösa aktörerna” Ur BI:s perspektiv som arbetsgivare anser de det oerhört viktigt att de som utför jobbet ska ha avtalsenliga anställningsvillkor och att de givetvis ska ha sin lön oavsett vilket företag de arbetar för. Men för att få bukt med oseriösa arbetsgivare, i varje fall i byggsektorn, anser Ola Månsson att det krävs andra åtgärder. BI vill också se bättre kontroller av regelefterlevnaden hos alla byggarbetsgivare istället Stig Dahlin för att öka de seriösa byggföretagens risknivåer och kostnader. chefredaktör Ola Månsson och hans organisation vill naturligtvis säkerställa skatteintäkter i samhällets intresse och skydda löner i arbetstagarnas intresse. Men han betonar att detta måste ske på ett sätt som ger sunda byggföretag. Sveriges Byggindustrier har tidigare genom det frivilliga branschsystemet ID06, utvecklat ett utmärkt verktyg för identifikation och närvaroredovisning på svenska byggarbetsplatser. I dag har nästan 13 000 företag anslutit sig till ID06 och därigenom försett 230 000 medarbetare med ett personligt ID06-behörighetskort, detta innebär att det blir allt svårare för obehöriga att vistas på svenska byggarbetsplatser. ID06 kopplar samman ett enskilt personnummer med ett organisationsnummer och på så sätt skapas ett kvalitetssäkrat skatteunderlag. ID06 är ett stort steg i rätt riktning för att få bort de oseriösa aktörerna på landets byggarbetsplatser. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 3 • 2 012 April Å r g å n g 10 4 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2012: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

www.roxx.se

vat tne

VĂĽra resurser

s ,JUDISOLERINGSLABB s (ALVEKOFRITT LABB

rm e isk r a

s %FTERKLANGSRUM s +ALIBRERINGSLABB s &Ă&#x2039;LTMĂ&#x2039;TNINGAR

Slut at

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Sveriges ledande resurser inom akustik

BegĂ¤r legitimation av hantverkaren 4EL % POST INFO SP SE WWW SP SE AKUSTIK

V V V V V

"YGGNADSAKUSTIK 2UMSAKUSTIK )NDUSTRIBULLER 4RAl KBULLER -Ă&#x160;TNINGAR I EGET LABORATORIUM

!KUSTIKVERKSTAN Q 0ONTUS 4HORSSON Q TEL WWW AKUSTIKVERKSTAN SE AKUSTIKVERKSTAN SE

Det behĂśver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. BegĂ¤r att fĂĽ se montĂśrens legitimation och kontrollera om fĂśretaget Ă¤r auktoriserat pĂĽ www.sĂ¤kervatten.se

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMĂ&#x201E;TNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON KatarinavĂ¤gen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

Bygg & teknik 3/12

Vi skapar trivsamma boende- och arbetsmiljöer, även i områden som kan tyckas hopplösa ur bullersynpunkt. Vi konstruerar ljudisolerande konstruktioner i bostäder, designar kontorslandskap för effektivare arbete, ljudisolerar kylanläggningar och utvecklar akustiken i konserthallar. Våra profilområden: Building, Infrastructure, Industry, Energy, Technology och Automotive. Skandinaviens bästa ljudkonsulter! Hög kompetens, lång erfarenhet och innovativa lösningar.

Välkommen till vår värld! www.soundandvibration.se

Det finns bara en regel. Bygg & teknik 3/12

www.nivellsystem.se 7

Svenska Akustiska Sällskapet har beslutat att Ljudpriset 2011 ska gå till Hörselskadades Riksförbund (HRF) för ljudmiljökampanjen ”Befria samtalet”. Dålig ljudmiljö är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Varannan anställd – och två av tre lärare – har problem med dålig ljudmiljö på jobbet. Det här visade undersökningar som HRF presenterade i januari 2010, i rapporten ”Kakofonien”. Det blev startskottet för ”Befria samtalet”, HRF:s landsomfattande ljudmiljökampanj 2010 till 2011, med konferenser, medieutspel och intressepolitiskt påverkansarbete. Syftet var att väcka opinion och sprida kunskap till såväl allmänheten som nyckelpersoner inom arbetsliv samt miljö- och byggverksamhet. Denna satsning belönas nu med Ljudpriset 2011, med motivationen: ”HRF har genom kampanjen ”Befria samtalet” framgångsrikt uppmärksammat problemen med höga ljudnivåer i offentliga lokaler och därigenom förbättrat förutsättningarna för en bättre framtida ljudmiljö till gagn inte bara för hörselskadade utan även för alla andra besökare”.

Utvärderar forskningsprogram

Swecos analys- och strategiverksamhet har fått uppdraget att genomföra effektutvärderingar av Mistras samtliga genomförda forskningsprogram sedan starten 1994. Stiftelsen Mistras verksamhet har pågått i snart 20 år. Ett drygt trettiotal forskningsprogram har genomförts till en kostnad av drygt två miljarder kronor. Utvärderingen ska klargöra om forskningsprogrammen har genererat de effekter som förväntats. – I uppdraget kommer experter från olika delar av Swecos verksamhet att samarbeta. Både miljöexperter, arkitekter, projektledare och våra utvärderingsspecialister, säger Sigrid Hedin på Swecos analys- och strategiverksamhet. Mistras beslut att välja Sweco har föregåtts av en upphandling och uppdraget ska vara slutfört i december 2012.

planering, design, upphandling och konstruktion av vägar, fundament och elektriska system inklusive två understationer och en 1 x 220 kV överföringsledning. Vindkraftparken kommer att anslutas till det nationella chilenska nätet. Arbetet har redan påbörjats och projektet beräknas vara klart under fjärde kvartalet 2013. Skanska Latin America är enligt uppgift ett av kontinentens ledande byggföretag. Verksamheten är inriktad på bygg, drift- och serviceuppdrag för den internationella energi, olje- och gasindustrin. Affärsenheten med cirka 11 000 medarbetare hade 2011 intäkter på cirka 6,0 miljarder kronor.

Nya cementterminal i Norra Hamnen

Cementa lämnar Limhamn när den nya silon nu står klar i Norra Hamnen i Malmö. Flytten innebär bättre närmiljö för Limhamnsborna och ger plats för nya bostäder. I Norra Hamnen ﬁnns enligt uppgift smidiga anslutningsvägar för väg- och järnvägstransport och de bästa förhållanden för fartygen som fraktar cement till silon från cementfabrikerna i Slite och Degerhamn. Malmö och Öresundsområdet växer fort och det byggs på höjden och på djupet. I Cementas hållbarhetstänkande ingår inte minst att tillhandahålla ett riktigt bra byggmaterial för denna expansion – cement som blir betong! Silon är 90 meter hög, har en diameter på 26 meter och rymmer upp till 30 000 ton cement.

Bygger vindkraftpark i Chile

Skanska har skrivit kontrakt med en konﬁdentiell kund om att bygga en vindkraftpark i Chile, enligt uppgift värt cirka 510 miljoner kronor. Projektet kommer att omfatta 50 turbiner med en tillgänglig kapacitet på 115 MW och det kommer att bli en av landets största vindkraftparker. Skanska ansvarar för all hantering inom projektet enligt ett EPC-system. Detta innebär

Nytt landmärke i Malmö den nya 90 meter höga cementsilon i Norra Hamnen.

– Silon är hög och är ett nytt inslag i Malmös siluett, säger Jan Gabrielson, Cementas projektledare. Vår ambition har hela tiden varit att den inte bara ska vara funktionell utan även estetiskt tilltalande. Detta har uppnåtts genom att silon har målats med vit betongfärg och inte minst genom att den har försetts med tre meter högt blått glas i toppen som nattetid belyses inifrån.

Skogssauna vinnare av Träpriset 2012

FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN

Ljudpriset 2011 för banbrytande ljudmiljökampanj

Skogssaunan Tomtebo på halvön Norrlandet utanför Gävle är vinnare av Träpriset 2012.

Skogssaunan Tomtebo på halvön Norrlandet utanför Gävle är vinnare av Träpriset 2012. Tomtebo är ritad av Meter Arkitektur AB i samarbete med beställarna Seitola-Gunnarsson och utförd av Urfjällets Bygg AB. Pristagaren ärades under torsdagen med den gyllene hästen och prissumman på 100 000 kronor. I samband med invigningen av Skogsnäringsveckan den 17 april överlämnar H.K.H. Prins Carl Philip en Träprisplakett som sedan ska fästas på den vinnande byggnaden. Den eniga juryn har motiverat sitt val så här: ”Skogssauna vid Gävlebukten är en långsträckt, smal paviljong som inrymmer en rad olika funktioner. Sett från strandkanten samspelar skogens stammar med de tätt placerade pelarna längs paviljongen i vilken mötet mellan det rustika och högst förfinade är påtagligt. Massiva ohyvlade block av tjärfärgat trä i kraftfulla dimensioner står emot hyvlade, tätt placerade ljusa träbalkar, paneler och ribbverk. Vid en vandring längs den axel som går genom hela paviljongen växlar upplevelsen mellan slutet och öppet, rustikt och förfinat, mörkt mustigt och blont. Alltid med en rumslig sammanflätning av ute och inne som överträffar det mesta. Tomtebo är en träbyggnad präglad av skaparlust och omsorg – resultatet av en samverkan mellan en ambitiös beställare, en sinnrik arkitekt och en skicklig snickare”. Träprisjuryn hade ett digert arbete att utse en vinnare bland 225 förslag, vilket är fler än någonsin tidigare. Av tio nominerade utsågs slutligen en enig jury vinnaren. – Varje förslag har på sitt sätt överraskat och visat nya och spännande aspekter av användning av trä i byggandet. Men framför allt har varje projekt visat hur trä kan bidra till god modern arkitektur, säger Tina Wik, arkitekt och juryordförande för Träpriset. Bygg & teknik 3/12

byggnytt produkter som provats i full skala hos SP Sverige Tekniska Forskningsinstitut eller andra välrenommerade laboratorier. Det har då visat sig, att vissa tunna underlagsprodukter för golvklinker inte når upp till de värden som angivits av leverantörerna, men orsakerna är inte klarlagda. Skador är ganska vanliga i sådana golv, så det ﬁnns skäl att be om testprotokoll från en mekanisk provning enligt SBUF:s/Byggkeramikrådets skrift från 2001.

Värvar arkitekten bakom BoKlokkonceptet 190 meter Turning Torso i Malmö är nu till salu.

HSB Turning Torso till salu

HSB Malmös styrelse har beslutat att sälja Turning Torso. Genom en försäljning frigör HSB Malmö ekonomiska resurser att investera i 1 000 hyreslägenheter som antingen ska byggas eller förvärvas under de närmste åren. Med så många fler hyresrätter ökar HSB Malmö medlemmarnas alternativ och möjlighet till nytt boende. – Som samhällsbyggare vill vi medverka till att öka bostadsbeståndet i vårt verksamhetsområde, vilket är till nytta för våra medlemmar. Vi planerar därför att gå in i nya bostadsprojekt som kan bli möjliga att genomföra när resurser frigörs genom att vi säljer Turning Torso. Det är bakgrunden till att styrelsen nu tagit beslutet att inleda försäljningsprocessen, säger Michael Carlsson, v d för HSB Malmö. Med sina 190 meter är Turning Torso det näst högsta bostadshuset i Europa. Konstruktionen bygger på nio kuber med fem våningsplan i varje. Mellanvåningarna medräknade är det totalt 54 våningar. Varje våningsplan har omkring 400 kvadratmeter boyta. Det finns 147 hyreslägenheter från kub tre till kub nio. I kub ett och två finns kontor. Hela konstruktionen vrider sig 90 grader på sin väg upp. Huset började byggas 2001 och invigdes hösten 2005.

Efterfrågad murarutbildning

Vidareutbildning inom murat och putsat byggande har varit marginaliserat under många år men nu möter branschorganisationen för murat och putsat byggande i landet Sveriges Murnings- och Putsentreprenörsförening (SPEF) efterfrågan med en unik utbildningssatsning. Närmare tusen murare över hela landet utbildas till certiﬁerade fasadentreprenörer. Utbildningen är ett av grundkraven för gesäll- och Bygg & teknik 3/12

mästarbrev som snart kan delas ut för första gången på flera decennier. Statens Fastighetsverk och andra förvaltare av historiska byggnader har efterlyst en kvalitetssäkring av kompetens och skicklighet hos hantverkarna. SPEF har därför utarbetat ett kurspaket som ska certifiera företagen. Alla hantverkare ges en dags fortbildning om puts och en dag om murning, ute på företagen. Samtidigt har kurserna för klass 1-behörighet omarbetats och kopplats till certifieringsutbildningen. Att ha klarat certifieringsutbildningen är en del av grundkraven för sökande till gesäll- och mästarprov i mur och puts.

Mässa flyttar

Nästa Batimat, en av världens ledande byggmässor som arrangeras vartannat år i Paris, äger rum den 4 till 9 november 2013 och ﬂyttar från mässområdet Porte de Versailles till ParisNord Villepinte. Med en större utställningsyta, bättre service till utställare och besökare och närhet till både Paris och Roissy Charles de Gaulle ﬂygplatsen, uppges den nya mässplatsen göra mässan ännu mer attraktiv internationellt.

Marknadsöversikt – stegljudstestade golvbeläggningar

SP Akustik kommer ut med en ny marknadsöversikt över stegljudstestade golvbeläggningar. Den ges ut kostnadsfritt som en SP-rapport och det kostar inte heller något för tillverkarna att bidra med sin produktinformation. Föregående översikt kom 1996 och ﬁck god spridning i branschen, men idag är ﬂera listade produkter utgångna eller förändrade. Av olika skäl har det dröjt länge att göra denna välbehövliga revision, men nu är det alltså dags. Flera företag redovisar helt nya

Madeleine Nobs till NCC Construction.

NCC Construction vill tydliggöra miljöfrågorna än mer i sina affärer och rekryterar därför Madeleine Nobs som affärsutvecklingschef. Hon tillträder sin tjänst idag och kommer närmast från Skanska där hon jobbat med affärsutveckling i olika hållbarhetsprojekt. – Vi märker att allt fler kunder tar miljöfrågorna på stort allvar. Det uppskattar vi eftersom vi anstränger oss hårt för att minska vår egen negativa miljöpåverkan samtidigt som vi ständigt utvecklar NCC:s gröna byggande. Rekryteringen av Madeleine Nobs är ett sätt att ytterligare synliggöra NCC:s miljöprofil, säger Ylva Lageson, marknadschef på NCC Construction. Madeleine Nobs är arkitekt i grunden och var en av ett fåtal nyckelpersoner bakom Ikeas och Skanskas BoKlok-koncept i slutet av 1990-talet. Sedan dess har hon jobbat på Skanska som marknadschef på bostadssidan och med affärsutveckling. Hon är huvudperson bakom flera av Skanskas hållbarhetsprojekt, senast med utvecklingen av Miljonhemmet, ett renoveringskoncept för de svenska miljonprogrammen. – Jag får ett av branschens mest intressanta och spännande uppdrag. Hållbarhetsfrågorna är kopplade till hela vår samhällsutveckling. I våra kunders fall vill vi ge dem en långsiktigt god affär, och det kan man göra samtidigt som man bygger hållbart. Jag tycker att NCC är Sveriges grönaste byggbolag, men idag är vi för dåliga på att berätta det, både för kunder och makthavare, säger Madeleine Nobs.

App för platsgjutet byggande

BetongAppen är en gratisapplikation för mobiltelefoner och ett smidigt arbetsverktyg fyllt med nyttig och värdefull information vid platsgjutet byggande. Betongindustri tillhandahåller via sin nya mobilapplikation BetongAppen allt man behöver veta om funktionsbetonger, dess egenskaper, användning och hantering. Företaget tillhandahåller också egenutvecklade konceptlösningar och information om tjänster som betongpumpning och teknisk produktdata. Vidare hittar man en betongkalkylator, exponeringsklasser, byggvarudeklarationer och säkerhetsdatablad i den nya applikationen. – Våra kunder har efterfrågat en mobilapp, säger Mats Wahlsten, marknadschef på Betongindustri, och vi tror att BetongAppen ska hjälpa dem att välja rätt betong och mängd på byggarbetsplatsen, vilket är ekonomiskt värdefullt för byggentreprenören. Appen kan laddas ner från både App Store och Android Market, sök efter ”BetongAppen”.

Ny handbok

Handboken Bärande konstruktioner och brand behandlar bärförmåga vid brand baserad på EKS och eurokoderna. I boken finns praktiska tillämpningsexempel och lösningar på utförande av betong-, stål-, samverkansoch träkonstruktioner. De nationella konstruktionsnormerna upphörde att gälla 1 januari 2011. Normerna ersattes av de så kallade europeiska konstruktionsstandarderna, eller eurokoderna. I samband med detta togs beslutet att ta bort allt om bärförmåga vid brand från BBR och istället integrera kraven på bärande konstruktioner och brand i Eurokodprogrammet. Boken kan ses som en kombinerad lärooch handbok avseende brandteknisk dimensionering av bärande konstruktioner baserad på brandkraven i EKS. Boken innehåller dessutom de olika beräkningsförutsättningar vid brand som finns redovisade i eurokoderna för betong, stål- samverkansoch träkonstruktioner. Vidare innehåller boken ett flertal praktiska tillämpningsexempel. Bakom handboken står Brandskyddslagets Jörgen Thor, teknologie doktor med drygt 40 års yrkesverksamhet inom området bärande konstruktioner. – Boken är ett måste för konstruktörer, brandingenjörer och andra som i sitt dagliga, praktiska ingenjörsarbete har behov av ökad kunskap och förståelse om bärförmåga vid brand, säger Jörgen Thor.

Handboken är cirka 120 sidor och kostar 750 kronor styck, exklusive moms och frakt. Beställning görs genom Brandskyddslaget i Stockholm. Tio procents rabatt ges enligt uppgift vid order av tio exemplar eller ﬂer.

Design och ergonomi

Ergonomiska verktyg är utformade för att passa den mänskliga handen, minska ansträngningen och tillåta muskler att slappna av emellanåt. En verktygsbeskrivning som väl stämmer överens med Bahcos nyutvecklade universalknivar. Mer än 150 användartester har slutligen lett fram till de nya Ergo-knivarnas form och funktion. Det vinklade handtaget på universalkniven Ergo, med en greppyta av TPE-gummi, har en form optimerad för ett fast men samtidigt bekvämt och avlastande grepp. – Universalknivens handtag är utformat för att minimera muskelspänningen under arbetet samtidigt som kniven ligger perfekt i handen, oavsett om man är höger- eller vänsterhänt, säger Stephan Widmark, säljbolagschef på SNA Europe (Sweden) AB. I serien ﬁnns också en kniv med brytblad. Den har inte, på grund av brytbladets raka form, samma vinklade utförande men i övrigt samma ﬁna ergonomiska användarkomfort. Både universalkniven och brytbladskniven, är tillverkade i aluminium för att vara stabila och samtidigt lätta.

Övergår till OSB

Masonite Beams AB i Rundvik har enligt uppgift som tradition att jobba kontinuerligt med produktutveckling för att kunna erbjuda kostnadseffektiva byggsystem med hög kvalité till sina kunder. Efter ett, vad som uppges vara, mycket lyckat och väl genomfört projekt så kommer företaget inom kort att påbörja övergången till balkar med OSB som livmaterial i stället för nuvarande hardboard. Anledningen till materialbytet uppges vara att framtidsäkra företagets produkter och bibehålla sin position inom moderna lätta byggsystem. För kunden blir det mest en kosmetisk skillnad då balken nu har blivit ljusare och fått ett annat uttryck med OSB-skivan. Ni kommer

även att uppleva att dess vikt har sjunkit vilket gör den ännu lättare att hantera i byggprojektet.

Kostnadseffektiv gjutning

Leif Åsman i Färjestaden har tagit fram en kostnadseffektiv produkt för gjutning av plintar och pelare, kallad Tunnplåtsformen. Företaget påpekar att produkten kan användas flera gånger, tar minimal plats vid förvaring, finns i alla storlekar samt gör det möjligt att armera först och sedan montera gjutformen. Varje gjutform kan användas flera gånger. Formen består av en tunn plåt som vid gjutningstillfället monteras ihop till en cylinderform. Armering och distanser kan med fördel färdigställas innan konstruktionen omsluts av formplåten. Efter gjutning lossas bultarna och formen avlägsnas. Därefter kan den användas för nästa gjutning.

Jämnare finish och bättre ekonomi

Metsä Wood, tidigare Finnforest, presenterar nu en ny generation av företagets plywoodprodukter som uppges höja den arkitektoniska kvaliteten och förbättrar ekonomin vid formsättning och byggande i betong. Nu finns det ett kostnadseffektivt alternativ som enligt uppgift ger en kvalitetspanel vid formsättningsarbetet. Endura Pro, Endura och FastForm kan användas vid olika typer av formsättningssystem och specialtillämpningar inom betongelementindustrin och på byggarbetsplatser. Plywooden skyddas av ett särskilt termoplastlager som enligt uppgift innebär en väsentlig ökning av ytans hållfasthet, styrka och jämnhet. Den nya produktfamiljen består av tre olika typer av formsättningspaneler för flergångsbruk som uppges utgöra ett prisvärt alternativ för alla kostnadsnivåer. För utmärkt förhållande mellan pris och prestanda finns företagets björkbaserade plywood Endura Pro, som kan återanvändas upp till 300 gånger, och Endura, som kan återanvändas upp till 200 gånger. Till ett något lägre pris har företaget sin granbaserade plywood som kan återanvändas upp till femton gånger. Endura Pro och Endura finns i standardstorlek men även i XL-format. FastForm finns i standardstorlek. Den nya beläggningen används på företagets högkvalitativa björk- och granplywood för att enligt uppgift erbjuda ett mer ekonomiskt alternativ än de konkurrerande lösningarna för varje situation. – Våra kunder vill ha högre kvalitet på betongytan och formsättningspaneler med längre hållbarhet. Vi svarar på denna efterfrågan med Bygg & teknik 3/12

produktnytt att utveckla en ny produktfamilj som löser båda behoven, säger Jussi Ekman, FoU-chef på Metsä Wood. Ytbeläggningen uppges vara hård men ändå elastisk och därmed ge en yta som på samma gång är slät och tålig samt mycket sprick- och slagtålig. Dessutom ger Endura Pro och Endura inga blåsor, vilket resulterar i en helt annan jämnhet och en förbättrad estetisk upplevelse av betongkonstruktioner. Lätta FastForm är en ekonomisk lösning som är lätt att använda till formsättningspaneler på byggarbetsplatsen.

Miljövänlig takplåt

Sveriges plåtslagare kan nu ta ett stort kliv i miljövänlig riktning. Produkter från växtriket ersätter enligt uppgift fossila oljor i färgen till den nya bandlackerade plåten Prelaq GreenCoat. I Europa används årligen 150 000 ton färg för bandlackering av plåt och färgen framställs traditionellt med kemikalier från fossila oljor. I SSAB:s nya patenterade plåtfärg har de fossila oljorna till stor del bytts ut mot förnyelsebara produkter utvunna från raps. Ett forskningsprojekt står bakom framtagandet av den nya färgen. SSAB, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), AkzoNobel, och Lantmännen har tillsammans med statliga Vinnova bekostat forskningen, som huvudsakligen skett vid KTH i Stockholm. En viktig aspekt vid forskningen var att utveckla en plåtfärg som var mer miljövänlig utan att göra avkall på övriga egenskaper.

Ny kamin med extra stor eld

Kaminen uppges vara en lättplacerad modell med extra stort fönster som visar mycket av elden. Kaminen har ett modernt tilltal med grå vacker täljsten. Täljsten har en förmåga att snabbt ta till sig värme samtidigt som den långsamt lämnar ifrån sig den, vilket ger kaminen en suverän förmåga att lagra värme. – Täljsten är ett material som människan använt länge i samband med eld och matlagning. Nu finns en chans att få en vacker täljstenskamin som passar in i ett modernt hem, säger Catharina Björkman, vid Contura. Det finns enligt uppgift stor möjlighet att sätta sin egen prägel på kaminen genom att välja olika utföranden. Värmehylla håller kaffet och teet varmt och bakugnen kan trolla fram varma bullar till chokladen framför brasan efter skridskoturen. Kaminen kan också få en elegantare framtoning genom en stenklädd sockel. Andra tillval är utdragslåda, kokplatta, vridplatta, fläkt och golvskydd i plåt eller glas. Kaminen är Svanenmärkt vilket uppges ge en koldioxidneutral eldning om man eldar rätt. Den är också CE-märkt enligt EU:s säkerhetsoch miljökrav.

Starkare monteringslim

I början av april lanserar Bostik ”Maxi Bond X-treme”, ett monteringslim som enligt uppgift limmar allt – överallt! Med 210 ton/m² i styrka och supersnabbt monteringshugg uppges ge monteringslimmet tusentals möjligheter för både proffs och hemmaﬁxare. Limmet uppges vara snabbhärdande och miljövänligt – och utan lösningsmedel. Exempel på användningsområden är enligt uppgift istället för spik och skruv samt montering av isolering. För att sätta upp badrumsdetaljer, inredningsdetaljer, stukaturer, lister och foder samt speglar och hyllor. Limmet uppges fungera på plåt, plast, trä och betong samt även under vatten.

Lanserar heltäckande taklärobok

Contura 620T är en ny kamin från Markaryd i Småland som når svenska och europeiska hem i vår. Kaminen har en modern stil med vacker täljsten, där enligt uppgift ingen kamin är den andra lik. Bygg & teknik 3/12

För att ytterligare höja kompetensnivån i takoch tätskiktsbranschen lanserar Tak- och tätskiktsentreprenörernas branschorganisation (TIB) tillsammans med Hermods ett helt nytt läromedel. Det är ett modernt utbildningsmaterial, med både bok och webbstöd, som är tänkt att användas av såväl yrkesverksamma takoch tätskiktsmontörer som av studenter inom gymnasieskolan och vuxenutbildningarna.

En av TIB:s viktigaste frågor är branschens kompetens och för ett år sedan tog vi initiativet till att utveckla ett nytt utbildningsmaterial. Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) såg också behovet och TIB ﬁck tillsammans med Hermods uppdraget att ta fram ett nationellt material som skulle kunna användas i industrin, gymnasieskolan och VUX. Författare till boken Montörsutbildning tak och tätskikt 2012 är Fredrik Rundgren och Jan-Inge Bengtsson, vars företag Constructech ansvarar för takmontörsutbildningen hos TIB. – Visst har det funnits ett komplett utbildningsmaterial tidigare, säger Fredrik Rundgren. Men det har bestått av häften skrivna av olika författare. Det har inneburit en del upprepningar och av samma skäl har det inte funnits någon fullständig röd tråd i materialet. Nu har vi en bok som täcker in allt från takkonstruktioner, fukt och monteringsteknik till arbetsmiljö och taksäkerhet.

Först att klara Svanens skärpta krav

Svenska Fönster i Edsbyn uppges vara först bland de svenska fönstertillverkarna med att klara de skärpta kraven från Svanen för märkena Traryd och SP Fönster. – Vi är mycket nöjda med att återigen kunna erbjuda Svanenmärkta produkter från SP Fönster och Traryd Fönster. Svanen är ett effektivt sätt att kommunicera vårt miljöarbete, då märket känns igen av 98 procent av konsumenterna, säger Dag Ekner, försäljningsdirektör på Svenska Fönster. Förutom att Svanen ställer hårda krav på vilka kemikalier som får användas i fönstertillverkningen är energi ett viktigt kravområde. Energieffektiviteten hos fönster har förbättrats radikalt de senaste 30 åren. Att byta till energieffektiva fönster uppges därför vara en av de mest lönsamma investeringarna för fastighetsägare. Särskilt intressant är det enligt uppgift i miljonprogramshusen som har stora renoveringsbehov.

Trafikbuller och planering Under senare delen av 1990-talet påbörjade Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad tillsammans med Ingemansson Technology AB projekt Trafikbuller och planering. Projektets huvudsakliga syfte var att skapa en samsyn om tillämpningen av bullerriktvärden för väg- och järnvägstrafik. En viktig ambition var även att beskriva exempel på bebyggelseutformning i trafiknära miljöer. Exempel där varierande lösningar valts för att begränsa störningen och skapa bra bostadsmiljöer, trots betydande bullerexponering. I projektets andra del, Trafikbuller och planering II, redovisas enkäter och intervjuer med boende i nyare bostäder som utsätts för olika grad av bullerexponering. Som ett resultat av det arbetet lanserades ett förslag till poängsystem, där positiva och negativa faktorer viktas i ett försök att i en samlad bedömning ge en beskrivning av om ett bostadsprojekt är acceptabelt från bullersynpunkt. Poängsystemet benämndes ljudstandardpoäng. Därefter provades förslaget till ljudstandardpoäng i ett stort antal befintliga och planerade bostadsprojekt. Synpunkter inhämtades från berörda, dels handläggare inom olika myndigheter men även från konsulter, arkitekter och bostadsföretag. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting ordnades ett antal seminarier på temat och många värdefulla synpunkter inarbetades i förslaget. Poängsystemet vidareutvecklades successivt och benämns nu ljudkvalitetspoäng. I den tredje delen i arbetet, Trafikbuller och planering III redovisas metoden Ljudkvalitetspoäng och vägledning ges för dess användning samt motiv till den viktning som föreslås. Diskussionen om hur trafikbullerfrågorna ska hanteras i planeringen är mer

Artikelförfattare är Leif Åkerlöf och Anne Hallin, Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB, Stockholm – Nyköping.

aktuell än någonsin och ljudkvalitetspoängen kan användas både som ett hjälpmedel för bedömningar och som ett inlägg i debatten om trafikbullerfrågornas hantering i planeringen. De forskningsresultat som framkommit under de femton år som arbetet med Trafikbuller och planering pågått visar att det är möjligt att skapa goda boendemiljöer trots bullerutsatta lägen. Detta gäller även om bullernivån på trafiksidan är mycket hög, över 65 dB(A) ekvivalentnivå. För att ytterligare undersöka bostadsprojekt med mycket höga bullernivåer fortsatte projektet 2009 med Trafikbuller och planering IV. Arbetsgruppen bestående av representanter från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stads miljöförvaltning samt ÅF-Ingemansson och Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB genomförde arbetet. Totalt har 3 200 enkäter skickats ut till boende i 58 undersökningsobjekt och referensobjekt i bullerutsatta lägen. De 2 500 svaren sammanställdes och granskades under 2011. Hösten 2012 kommer forskningsrapporten att presenteras. Du som är intresserad kan redan nu boka ett eget exemplar per mail info@ahakustik.se. Märk mailet ToP IV. I denna artikel redovisas vissa resultat av forskningen samt ges råd för hur bostäder i bullerutsatta lägen bör planeras.

Resultat av 3 200 enkäter

Bearbetningen av enkäterna pågår men vissa preliminära resultat och slutsatser kan dras redan nu. Några exempel ges här.

Objekt Tre kategorier av bostäder har undersökts:

U-objekt Undersökningsobjekt Moderna bostäder i mycket bullerutsatta lägen, större än cirka 63 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Bostäderna är i de flesta fall färdigställda 2004 till 2009.

R-objekt Referensobjekt Moderna bostäder som i väsentliga delar klarar Riksdagens riktvärde högst 55 dB(A) ekvivalentnivå vid fasad. Bostäderna är i de flesta fall färdigställda 2004 till 2009. Här finns två typer, referensobjekt som har samma utformning som och ligger nära ett undersökningsobjekt respektive referensobjekt som är helt fria från sådan koppling. RÄ-objekt Äldre referensobjekt Äldre bostäder som ligger nära ett modernt undersökningsobjekt.

Störning Generellt sett är det relativt få boende i de moderna bostäderna som är mycket störda av trafikbuller. Medelvärdet för alla undersökningsobjekten är knappt tolv procent mycket störda och för referensobjekten fyra procent. För de äldre objekten är störningsgraden högre, i medeltal 39 procent. Störningsgraden för de enskilda moderna undersökningsobjekten varierar från inga ”mycket störda” till cirka en tredjedel ”mycket störda” men det finns inget samband mellan störningen och exempelvis ekvivalentnivån på trafiksidan. För undersökningsobjekten med relativt många mycket störda finns vissa andra förklaringar, exempelvis höga trafikbullernivåer inomhus eller tveksam planlösning. Andelen mycket störda av trafikbuller i de moderna undersökningsobjekten är betydligt lägre än de resultat som normalt erhålls vid liknande underökningar. Skillnaden beror med säkerhet på följande faktorer Vår undersökning omfattar moderna bostäder, byggda på 2000-talet. I de moderna bostäderna är trafikbullernivåerna inomhus låga i de flesta fall. Undantag finns men då är störningen högre. Moderna bostäder har, trots höga ljudnivåer på trafiksidan minst en sida med måttliga bullernivåer. Lägenheterna klarar ”Avstegsfall B” högst 55 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen. Många andra undersökningar omfattar även äldre bostäder med höga trafikbullernivåer inomhus och planlösningar som i många fall inte är anpassade till dagens trafiksituation. Mycket höga trafikbullernivåer Några av undersökningsobjekten har mycket höga bullernivåer på trafiksidan men låg störning Exempel 1 – sex procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i kranskommun till Stockholm, sluten kvartersbebyggelse 75 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan.

Exempel 2 – sju procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, punkthus 72 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Exempel 3 – sju procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadskvarter i centrala Stockholm, sluten kvartersbebyggelse 67 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan.

Exempel 4 – noll procent (ingen) mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, Bygg & teknik 3/12

Jämförelser I några fall har vi undersökningsobjekt och referensobjekt som är byggda samtidigt och har samma utformning men där undersökningsobjektet ligger vid den trafikerade vägen och referensobjektet är skyddat. Exempel 1U – sju procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen 60 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan, undersökningsobjekt. Exempel 1R – femton procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen 55 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan, referensobjekt. Exempel 2U – elva procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i kranskommun till Stockholm, lamellhus längs vägen 66 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan, undersökningsobjekt. Exempel 2R – sex procent mycket störda av trafikbuller. Modernt bostadshus i kranskommun till Stockholm, lamellhus 55 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan, referensobjekt. Exempel 3U – noll procent mycket störda av trafikbuller. Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen 64 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan, undersökningsobjekt. Exempel 3R – noll procent mycket störda av trafikbuller. Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus 55 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan, referensobjekt. Trafikbuller inomhus De flesta moderna bostäderna i undersökningen har projekterats för Ljudklass B, enligt SS 25267, med avseende på trafikbuller inomhus, 26 dB(A) ekvivalentnivå och 41 dB(A) maximalnivå. Några av bostäderna har dock projekterats för att bara klara kraven enligt Boverkets byggregler Bygg & teknik 3/12

Trafiksida

Figur 1: 36 procent mycket störda av trafikbuller.

Exempel 1 Ljudklass B – fyra procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, sluten kvartersbebyggelse, 64 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Exempel 2 Ljudklass C – tjugo procent mycket störda av trafikbuller. Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen, 65 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Exempel 2 Ljudklass B – åtta procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen, 65 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan.

Planlösningar

Trafiksida

Figur 2: Noll procent mycket störda av trafikbuller.

(BBR), Ljudklass C, högst 30 dB(A) ekvivalentnivå och 45 dB(A) maximalnivå. Hur detta kan påverka störningen visas i exempel nedan. Observera att det även kan finnas andra orsaker till störningsgraden.

Exempel 1 Ljudklass C – 35 procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i kranskommun till Stockholm, sluten kvartersbebyggelse, 65 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan.

Samtliga moderna bostäder har en planlösning som, åtminstone på pappret, klarar avstegsfall B men det kan skilja på hur de boende upplever trafikbullret. Två exempel nedan kan visa på skillnaden i störning. Exempel 1 – 36 procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen 67 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Planlösning med ett stort rum på trafiksidan och en liten alkovdel mot sidan med högst 55 dB(A) ekvivalentnivå, se figur 1. Exempel 2 – noll procent mycket störda av trafikbuller Modernt bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen 64 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Planlösning med ett rum på trafiksidan och två rum mot sidan med högst 55 dB(A) ekvivalentnivå, se figur 2. Ljudkvalitetspoäng Metoden med Ljudkvalitetspoäng togs ursprungligen fram för att förklara resultatet av störningsundersökningarna i Tra-

Störning och Ljudkvalitetspoäng Andel mycket störda av trafikbuller

lamellhus längs vägen 64 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Två av de äldre referensområdena har också höga trafikbullernivåer på trafiksidan. Exempel 5 – 48 procent mycket störda av trafikbuller Äldre bostadshus i förort i Stockholm, punkthus. Granne med de moderna punkthusen ovan 69 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan. Exempel 6 – 50 procent mycket störda av trafikbuller Äldre bostadshus i förort i Stockholm, lamellhus längs vägen. Granne med de moderna punkthusen ovan 73 dB(A) ekvivalentnivå på trafiksidan.

Ljudkvalitetspoäng

Figur 3: Ljudkvalitetspoäng och mycket störda av trafikbuller. 13

fikbuller och planering II. Därefter modifierades metoden för att bli en planeringsmetod. I projektet Trafikbuller och Planering IV har vi fått möjlighet att ”kalibrera” metoden mot den nu genomförda störningsundersökningen för att vid behov kunna göra vissa justeringar. Ljudkvalitetspoängen har därför beräknats för samtliga områden. I figur 3 på sidan 13 redovisas poängen och störningen. Sambandet mellan dessa är så pass god att endast smärre justeringar av metoden kan behövas.

Planeringsgrunder

De absolut viktigaste orsakerna till att bostäder med god ljudkvalitet kan erhållas trots bullerutsatta lägen är att hänsyn till bullret tas tidigt och får genomsyra hela planeringsprocessen, en kreativ arkitekt samt en erfaren ljudkonsult. Planering av bostäder i bullerutsatta lägen bör ske enligt följande steg: 1. Motivera bostäder på den aktuella platsen 2. Överväg möjliga övergripande åtgärder för att sänka trafikbullernivåerna 3. Utred andra åtgärder för att innehålla Riksdagens riktvärde 4. Välj byggnadstyp med hänsyn till trafikbullret 5. Anpassa byggnaderna till trafikbullret 6. Planera lägenheterna utgående från trafikbullret 7. Använd i mindre omfattning lokala bullerskyddsåtgärder för att sänka trafikbullret utomhus 8. Överväg i begränsad omfattning speciallösningar.

Motivera bostäder på den aktuella platsen Det första steget vid planering av bostäder i bullerutsatta lägen är att noga motivera valet av den aktuella platsen. Normalt är detta något som kommunen bör göra och framförallt stå bakom. Centralt läge med goda kollektivtrafikförhållanden eller förbättring av bullersituationen för nuvarande bostadsbebyggelse i området är mycket goda skäl men även andra skäl kan motivera bostäder på platsen. Ju högre trafikbullret är desto tydligare motiv krävs för att bygga bostäder på platsen.

Överväg möjliga övergripande åtgärder Möjliga övergripande åtgärder för att sänka trafikbullret på den aktuella platsen är tyvärr oftast relativt få och effekten av varje enskild åtgärd är normalt begränsad. Trots det bör åtgärder alltid övervägas och effekterna redovisas. Exempel på åtgärder är minskad trafikmängd, förbud mot tung trafik och sänkt hastighet på vägen samt lågbullrande vägbeläggning. Effekterna av denna typ av åtgärder redovisas i tabell 1 och 2. Trafikmängd. Minskad trafikmängd på en väg har relativt liten inverkan på 14

Tabell 1: Korrektion i dB(A) för ändrad trafikmängd. ––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad mot 100 % Fordon/dygn, % ––––––––––––––––––––––––––––––– 25 -6 -3 50 65 -2 80 -1 100 +0 125 +1 +2 160 Tabell 2: Korrektion i dB(A) för ekvivalent ljudnivå vid olika hastigheter. Referens 70 km/h. ––––––––––––––––––––––––––––––– Hastighet, km/h Skillnad mot 70 km/h ––––––––––––––––––––––––––––––– 110 +4 90 +2 70 +0 50 -4 40 -6 30 -6

trafikbullernivån. Exempelvis ger en halvering av trafikmängden 3 dB(A) lägre ekvivalentnivå men ingen skillnad i maximalnivån. I kombination med lägre hastighet kan dock bra effekt fås. Tung trafik. Den tunga trafiken ger betydligt högre buller än personbilstrafiken. Genom att förbjuda tung trafik på en gata med hastigheten 50 km/h blir ekvivalentnivån 2 dB(A) lägre och maximalnivån 10 dB(A) lägre. Hastighetsändring. Sänkt hastighet på en väg har relativt stor inverkan på trafikbullernivån.. Det är dock verklig hastighet som räknas så det krävs oftast tekniska åtgärder för att sänka hastigheten. Det räcker inte bara att byta skyltar. Lågbullrande vägbeläggning. Lågbullrande beläggning, ”tyst asfalt”, prö-

vas i olika trafiksituationer. Effekterna på trafikbullernivåerna varierar med typ och tjocklek på beläggningen, hastigheten på vägen samt slitaget. Initialt kan ljudnivån bli 9 dB(A) lägre än vid standardbeläggning och fordonshastigheter 70 km/h och högre, 5 dB(A) vid 50 km/h och 2 dB(A) vid 30 km/h. Beläggningen kräver med dagens trafik omfattande underhåll för att den bullerdämpande effekten ska bestå.

Utred åtgärder för att innehålla Riksdagens riktvärde

Åtgärder som krävs för att innehålla riktvärdet, högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid alla fasader, måste alltid beräknas och anges. Om dessa åtgärder inte bedöms tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga kan avsteg diskuteras. Det är då speciellt viktigt att skälen för att bebygga den aktuella tomten är mycket tydliga. Det behövs inte särskilt stor trafikmängd för att överskrida Riksdagens riktvärde, 55 dB(A). I tabell 3 anges exempel på ekvivalent ljudnivå på 10 respektive 25 m avstånd från en vägmitt vid olika trafiksituationer. Andel tung trafik tio procent Två principer eller kombinationer av dessa kan diskuteras för att uppnå högst 55 dB(A) vid en byggnad, skyddsavstånd respektive bulleravskärmning. Skyddsavstånd Exempel på skyddsavstånd som krävs för att uppnå 55 dB (A) på plan 3 vid hård respektive mjuk mark mellan vägen och byggnaden ges i tabell 4. Med mjuk mark avses skogsmark, gräsytor etcetera. Övriga marktyper kan betraktas som hårda. Bulleravskärmning Olika typer av bulleravskärmningar kan användas för att minska trafikbullernivåerna. Bullerskyddsvallar, bullerskyddsskärmar eller en kombination av dessa används ofta i mindre urban miljö där utrymme finns. För att över huvud taget få någon effekt måste höjden vara sådan att siktlinjen mellan körbanans bortre kant

Tabell 3: Exempel på beräknade trafikbullernivåer. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fordon/dygn Hastighet, Ekvivalent ljudnivå, dB(A) km/h ––––––––––––––––––––––––––––––––– 10 m 25 m ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 800 50 55 51 1 200 30 55 51 2 000 50 59 55 3 000 30 59 55 Tabell 4: Skyddsavstånd till 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå, plan 3. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fordon/dygn Hastighet, km/h Mjuk mark Hård mark ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 10 000 50 80 m 120 m 10 000 70 120 m 300 m 10 000 90 175 m 580 m 30 000 70 200 m 850 m 30 000 90 280 m 1 600 m

Bygg & teknik 3/12

Decibel Concept Från ett akustiskt problem till en fungerande lösning Decibel Concept innehåller intressanta lösningar på de flesta akustiska problem som kan förknippas med golv och bjälklagskonstruktioner. Att lösa akustikproblem innebär ofta problem. Akustik är en komplicerad vetenskap och det är inte alltid lätt att förstå problemet eller hur man skall lösa det. Vår affärsidé bygger på att hjälpa kunden från problem till en färdig lösning. Ofta handlar det om att uppfylla ljudkrav som ställs vid nyproduktion och renovering. I konceptet ingår våra Decibel mattor men även vår fria konsultation med över tjugo års erfarenhet. Genom att kombinera våra Decibel mattor med olika golvmaterial eller integrera mattan i bjälklaget så kan vi erbjuda enkla, välbeprövade och effektiva konstruktioner för att uppnå ljudkraven. Nu lanserar vi vår nya Decibel 4 avsedd i första hand för lätta bjälklagskonstruktioner. Decibel 4 har unika egenskaper för lätta konstruktioner. Installationen sker i vår SoundSeal konstruktion som innebär en permanent akustikåtgärd där mattan monteras under en avjämningsmassa. Kontakta oss för mer information kring Decibel 4 eller besök vår hemsida. Givetvis är våra Decibel produkter miljögodkända och vi arbetar löpande med utveckling för att möta framtidens krav på miljöpåverkan och akustiska krav.

Aprobo ab, Norra mellby 1129, 280 10 Sösdala aprobo@swipnet.se | 0451-611 97 | www.aprobo.com

Figur 4: Exempel på sluten gård.

mindre sluten gårdsbebyggelse en lösning som kan ge bostäder med mycket goda ljudmiljöer, se figur 4. Trots höga bullernivåer på ”utsidan” av kvarteret kan mycket låga nivåer erhållas på gårdssidan. En svårighet med slutna kvarter är utformningen av hörnen, det vill säga utformning av lägenheterna så att minst hälften av boningsrummen orienteras mot gårdssidan. Exempel på hörnlösningar ges i figur 5 och 6. Lamellhus. Ett lamellhus parallellt med trafikleden ger bra förutsättningar för lägenheter med god ljudmiljö. Byggnaden får visserligen en sida med höga trafikbullernivåer men en sida med mycket låga bullernivåer. Planeras flera längor med lamellhus måste hänsyn tas till risken för ljudreflexer i bakomliggande

Punkthus. Punkthus är den svåraste typen av byggnad när det gäller att åstadkomma lägenheter med god ljudmiljö i bullerutsatta lägen. Vid måttligt bullerinfall endast från ett håll kan specialutformade punkthus möjligen användas. Byggnaderna måste då utformas så att de skärmar bullret till lägenheterna, exempelvis T-formade punkthus. Även punkthus med specialutformade stora balkonger med lokala bullerskyddsskärmar kan ge samma effekt, se exempel i figur 9.

Lokala bullerskydd, lösningar och speciallösningar

Om det trots anpassning och utformning av byggnader samt lägenheterna inte är möjligt att fullt ut klara kravet på trafikbullret utomhus kan vissa lokala lösningar tillämpas. Det är dock inte acceptabelt att utforma ett helt bostadsområde eller en större mängd bostäder med dessa lösningar.

Figur 5: Exempel på lösning med trapphus i hörnet. och byggnadens översta fönster bryts av bullerskyddet. Även längden av skyddet måste vara relativt stort.

Val av byggnadstyp – anpassa byggnaderna – lägenhetsplaner Valet av byggnadstyp för bostäder i bullerutsatta lägen måste ske med kreativitet tidigt i processen så att exempelvis eventuella bullerskyddsåtgärder blir en naturlig del i byggnaden och inget ”påhäng”. Även om den tidigare bebyggelsen i området består av punkthus kanske en annan byggnadstyp krävs för nya bostäder. Det är inte tillfredsställande att bara haka på delvis inglasad balkong för att sänka bullernivån utanför fönster. Nedan ges några exempel på utformning av byggnader i bullerutsatta lägen. Sluten gårdsbebyggelse. I de mest bullerutsatta lägena exempelvis när bullret kommer från flera håll är en mer eller 16

Figur 6: Exempel på lösning ”utan hörn”.

byggnader, se figur 7. Skillnaden i trafikbullernivå mellan den bullriga och den mindre bullriga sidan blir i praktiken aldrig större än 15 till 20 dB(A). Exempel på planlösningar för lamellhus i bullerutsatt läge ges i figur 8.

Två kategorier av lösningar kan diskuteras: 1. Lösningar som är godkända av Boverket och kan användas i de flesta sammanhang. 2. Speciallösningar som kan användas i mycket begränsad omfattning.

Figur 7: Exempel på lamellhus i flera rader. Bygg & teknik 3/12

Trafiksida

Figur 8: Exempel på plan, trespännare, för lamellhus.

Figur 9: Exempel på punkthus med bullerdämpande ”vingar”.

Figur 10: Burspråk. Bygg & teknik 3/12

Figur 11: Balkongavskärmning på två sidor.

Inga av dessa lösningar kan tillämpas vid ekvivalentnivåer över 65 dB(A). Dessutom ser vi ibland ytterligare en kategori av lösningar 3. ”Kosmetiska” lösningar utan praktisk effekt på trafikbullret.

Kategori 1 – Lösningar Två typer av lösningar som är godkända av Boverket och kan användas i de flesta sammanhang är: ● Burspråk ● Lokala bullerskydd på balkonger och uteplatser. Burspråk Genom att förse rum med burspråk kan, beroende på ljudinfallets riktning och bullerregnets styrka, upp till 15 dB(A) dämpning av bullernivåerna erhållas vid ett fönster i burspråket, se figur 10. Genom att förse ett eller flera rum i lägenheten med burspråk kan målet inomhus med vädringsöppet fönster innehållas. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket. Lokala bullerskydd på balkonger och uteplatser Med lokala bullerskydd på balkongen samt ljudabsorbenter i balkongtaken kan, beroende på ljudinfallets riktning, upp till 15 dB(A) dämpning av bullernivåerna erhållas vid fönster som vetter mot balkongen. En avskärmning som omfattar tätt räcke samt högst 50 procent av den ytan mellan balkongräcket och balkongtaket accepteras i stor omfattning och 75 procent avskärmning i ”enstaka fall”. Vid större avskärmning än 75 procent fås speciallösning enligt nedan. Exempel se figur 11. Kategori 2 – Speciallösningar Några typer av speciallösningar som kan användas i begränsad omfattning i ett bostadsprojekt är (Begränsad omfattning kan vara några lägenheter i projektet, riktvärde högst fem procent av lägenheterna dock aldrig fler än fem lägenheter i ett projekt och omfattar då alla typer av speciallösningar): ● 76 till 95 procent inglasning av balkong ● Specialfönster ● Ljudklass A inomhus. Se figur 12 och 13 på sidan 18. Ljudklass A inomhus Speciallösningen innebär att fönster och eventuella uteluftdon med betydligt högre trafikbullerisolering väljs i lägenheter som inte klarar avstegsfall B. Trafikbullernivån inomhus i samtliga boningsrum i lägenheten får då uppgå till högst 22 dB(A) ekvivalentnivå och 37 dB(A) maximalnivå.

Kategori 3 – Kosmetiska lösningar En lösning för att dämpa trafikbullret och minska störningen ska vara så naturlig att den boende inte behöver fundera på hur och när den kan användas.Några typer av lösningar som ibland används kan betraktas som ”kosmetiska”. De har ingen praktisk 17

76 till 95 procent inglasning av balkong

Specialfönster

Figur 12: Mer omfattande bulleravskärmning på balkong – speciallösning. effekt på trafikbullret eller stöningen och används endast för att kringgå regelverket

Figur 13: Specialfönster.

och eventuellt lura byggherren och kunderna. Exempel på sådana lösningar är: ● Lågt sittande fönster ● Ljusschakt Lågt sittande fönster En märklig åtgärd som ibland används men inte uppfyller dessa kriterier är lågt sittande fönster bakom ett tätt balkongräcke se figur 14. Tanken är att de boende ska öppna detta fönster vid exempelvis vädring men det är knappast naturligt utan de öppnar hellre ett fönster som sitter i bekvämare höjd. Effekten av denna åtgärd är dessutom mycket begränsad eller obefintlig. Ljusschakt En annan lösning där effekten på både trafikbullernivån och störningen är Figur 14: Lågt sittande fönster mycket tveksam är fönster – lösning utan effekt. mot ett ljusschakt, exempel se figur 15.

Glas från 3–12 m över mark

Slutsatser

Forskningsresultatet och erfarenheten av projektering av bostäder visar att det går att bygga bostäder med mycket hög ljudkvalitet även i mycket bullerutsatta lägen. Det krävs dock stor kreativitet och erfarenhet hos alla planerare och alla projektörer samt att aktuella riktvärden för utomhusbuller uppfylls och att ljudnivåerna inomhus blir låga. I vissa enstaka fall kan det vara acceptabelt att använda speciallösningar. Hela projekt får dock inte bygga på speciallösningar och lösningarna får inte tänjas för långt i något läge. Vi har noterat att många projektörer har använt speciallösningen från ett projekt som utgångsläge i nästa projekt och dessutom ibland gjort avsteg även från avstegen. Genom sådana kedjor av speciallösningar och avsteg på avsteg kan ljudmässigt oacceptabla bostäder ha skapats. Bland annat har Boverket och vissa länsstyrelser uppmärksammat detta. Det är därför inte förvånande att vissa detaljplaner underkänns av trafikbullerskäl, Myndigheterna har helt enkelt ”satt ner foten”. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Figur 15: Exempel på ljusschakt – lösning utan effekt. 18

Bygg & teknik 3/12

Kvalitativ ljudanalys – ett verktyg för förståelse och design av urbana rum I dag lever över 50 procent av jordens befolkning i städer och urbaniseringen fortsätter i högt tempo. Städerna förtätas samtidigt som de breder ut sig över större och större landarealer. För att tillgodose invånarnas behov av kommunikation byggs infrastrukturen ut samtidigt som det befintliga väg- och spårnätet blir mer belastat. Andra faktorer som är både synligt och hörbart närvarande i det offentliga rummet är varor, tjänster och reklam. Dessa delar; den byggda strukturen, gatuoch trafiknätet, sakerna vi omger oss med, reklamen och människan själv inte minst; är alla aktiva i skapandet och spridningen av ljud. Tillsammans samspelar de och genererar förutsättningarna för vår upplevelse av staden och dess olika akustiska rum. En viktig uppgift är att öka förståelsen för platsers auditiva särart och sprida den kunskapen till de som är ansvariga för utformningen av våra offentliga rum. Hur kan vi bredda diskussionen kring formgivningen av urbana ljudlandskap och skapa underlag för medvetna och kreativa designstrategier i framtiden? I takt med att många städer växer och blir mer kompakta uppstår miljöer som karaktäriseras av en hög ljuddensitet, vilka i många fall kräver bullerbekämpande åtgärder i syfte att skapa en acceptabel levnadsmiljö. I EU duggar bullerdirektiven tätt med hänvisning till den obligatoriska bullerkartläggning för medlemsländernas städer med fler än 100 000 invånare samt de olika riktvärden för ljudnivåer för exempelvis bostäder, arbetsplatser, gator och parker som samhället är skyldigt att följa. För närvarande pågår ett arbete inom Europeiska kommissionen med utArtikelförfattare är Nina Hällgren, doktorand i Kritiska studier i arkitektur vid KTH Arkitekturskolan i samarbete med Konstfack. Bygg & teknik 3/12

värdering och förbättring av de metoder för datainsamling och analys som hittills har använts vid de nationella bullerkartläggningarna. Dessa har i sin tur visat på svårigheter med att finna samstämmighet och koherens i det insamlade materialet, vilket innebär att exakta jämförelser mellan länder ännu inte är helt enkla att göra [1]. Bullerkartan fungerar trots allt som en viktig informationskälla med sina beräknade och uppmätta ljudtrycksnivåer avseende väg, spår och flygtrafik över tättbebyggda områden och används i stor utsträckning vid bland annat stadsplanering och vidtagande av bulleråtgärder för

bara”) hållbara stadsmiljöer. Den vanliga ståndpunkten att ”mycket ljud och högt är dåligt – lite ljud och lågt är bra” måste överges. För att nå målet krävs att befintlig och ny ljudmiljökunskap integreras med ett designtänkande. Vad innebär då en auditivt hållbar stadsmiljö? Frågan ställs för närvarande av många olika intressegrupper och forskare. Faktum är att det idag råder brist på kunskap hos de grupper som ansvarar för stadens utformning. Detta är i och för sig inte så konstigt. Exempel saknas på genomförda projekt där det medvetet arbetats med ljudmiljön för att skapa en akustiskt dy-

Bild 1: Bullerkarta för centrala Stockholm [2].

specifika platser. Trots bullerkartans utbredda användning och uppenbara förtjänster finns det anledning att fråga sig om det i dag också går att finna kompletterande metoder att ta till för att nå en bredare förståelse av hur en plats eller ett område i staden faktiskt låter? Bullerkartan ger oss tyvärr inte alla svar och är inte heller till hjälp för att kunna ställa de rätta frågorna. Med avstamp i ett designtänkande kan det vara svårt att förhålla sig till bullerkartans granna färgfält utan att undgå att fastna i ett tänkande som enbart kretsar kring oljud, problem, avskärmning och tysta innegårdar. En fördjupad förståelse av stadens olika visuella och akustiska rum i relation till en individuell upplevelse, sett ur ett arkitektur- och planerarperspektiv, är en förutsättning för att kunna göra medvetna beslut.

Auditivt hållbara stadsmiljöer?

Ett mer nyanserat förhållningssätt kan möjliggöra skapandet av auditiva (”hör-

namisk och variationsrik stadsmiljö som både är hållbar med tanke på plats och funktion samt omfattar ett större landområde. Det pågår dock en rad olika projekt som i någon form alla är kopplade till ljudmiljöforskning och där begreppet ljudkvalitet är uttalat närvarande i arbetsprocessen [3]. Forskningen däremot ligger steget före och innefattar idag många olika frågeställningar som rör ljudmiljöers beskaffenhet (här i vidare bemärkelse och inte enbart rörande staden) inom områden som miljöpsykologi, sociologi, kulturvetenskap, ljudkonst samt både teoretiskt och praktiskt inom film och musik. I viss utsträckning pågår det även forskning inom arkitekturområdet. Under senare år har en begränsad men ytterst viktig och intressant forskning tagit form vid flera universitet och högskolor världen över bland annat i Sverige, men framförallt i Frankrike där forskare från olika kunskapsdiscipliner försöker förstå den faktiska ljudupplevelsen och även beskri19

va ljudfenomens effekter i det urbana rummet [4]. Den stora frågan är hur arkitekter, samhällsplanerare och andra intressenter kan nå en större förståelse av ljudens betydelse i kompakta, komplexa och högst vardagliga stadsmiljöer? Vilken information och vilka frågeställningar är viktiga att fokusera på för att verkligen nå fram och få gehör hos just de yrkesgrupperna? Mycket handlar, enligt mina iakttagelser, om att hitta ett tilltal, ett förståeligt språk i kombination av auditiv och visuell kommunikation som appellerar till en yrkeskategori som i mångt och mycket är visuellt fokuserad.

Bild 3: Sammanställning av karta, video och binaural ljudupptagning.

Kvalitativ ljudanalys – ett forskningsprojekt

Då jag avslutade mina arkitektstudier vid KTH Arkitekturskolan i Stockholm 2008 blev jag omedelbart varse glappet mellan min vilja att få arbeta med frågor rörande ljud som informationsförmedlare och värdebringade element i det urbana rummet och den verklighet som faktiskt mötte mig bortom skolan väggar. Möjligheterna att ute i ett reellt arbetsliv ta del av och lära sig hur man arbetar med dessa frågor visade sig snart vara en utopi. Visserligen finns det idag ett fåtal företag inom fysisk planering och samhällsbyggnad som är framsynta nog att förstå vikten av att integrera och jobba med den här typen av frågor i en praktik [5], men det saknas, som tidigare nämnts, exempel på en kritisk mängd av genomförda projekt som kan fungera som vägvisare. En annan svårighet är att storleken på de fåtal projekt som ändå är realiserade eller på väg att bli det, är begränsade i omfattning. Så småningom visade det sig att min enda möjlighet att få jobba inom ämnesfältet var att själv ta reda på hur ett sådant arbete skulle kunna vara möjligt utifrån ett arkitektur- och planerarperspektiv. Jag fick helt enkelt börja forska. I doktorandarbetet Urban Ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudanalys, som jag bedriver vid KTH Arkitekturskolan och Konstfack, undersöks

dessa frågor genom ett explorativt arbete på och omkring Hornsgatan på Södermalm, Stockholm. Fältarbetet har genomförts med utgångspunkt i Hornsgatans olika platser och stråk, vilka uppvisar stor variation i avseende på rumslighet och ljudkvalitet. Det primära syftet med forskningen är att förstå Hornsgatan utifrån ett vidare ljudmiljöperspektiv där relationen mellan stadens rumslighet och platsspecifika ljudgenererande aktiviteter är central och studeras med utgångspunkt i både objektiva iakttagelser och analyser samt subjektiv upplevelse. För att nå det målet krävs interdisciplinära strategier för observation och analys, kvalitativa såväl som kvantitativa, samt nya former för presentation och kommunikation. Genom överlagringar av olika metoder för datainsamling är min förhoppning att nå ny kunskap och även bidra till en ökad förståelse för de osynliga värden som många gånger går de flesta av oss förbi, men som likväl påverkar oss obemärkt vare sig vi vill det eller inte. Exempel på observations- och analysmetoder som har använts är:

Kartor (stads, sociotop- och bullerkarta), foto, skiss, notation och videoinspelning. Ljudupptagning med binaural inspelningsteknik (ger stereoeffekt för en optimal representation av ljudhändelser), dB(A)-mätningar, textbaserad beskrivning av auditiv- och visuell situation/ upplevelse, SWOT-analys (Strength, Weakness, Opportunities and Threats), flödesanalys för trafik och fotgängare samt kartläggning av verksamheter. ● Prövning och utvärdering av de olika begreppsapparater för att beskriva omgivningsljud utvecklade inom ljudmiljöforskningen under de senaste trettio åren. ● Sammanställning av visuell och auditiv information i en interaktiv och digital modell. Detta tillvägagångssätt möjliggör sammanställandet av ett arbetsmaterial att betrakta, lyssna på och diskutera. Genom att lyfta fram både spatiala (rumsliga) och auditiva aspekter, kan möjliga antaganden göras och slutsatser dras. Traditionella analys- och utvärderingsmetoder i samklang med metoder som lyfter fram kvalitativa, icke mätbara värden, kommer förhoppningsvis vara en fruktbar arbetsmetodik. ●

Bild 2: Horngatan i Stockholm 8/6 och 22/6 2010. Foto, skiss, dB(A)-mätning, ljudupptagning och plan över verksamheter. Bygg & teknik 3/12

Bild 4: Ljudobservationer, notationer och flödesanalys på transparent papper; tjugofyra platser på Hornsgatan.

Analysarbetet pågår och är tänkt att omfatta de olika platsernas inbördes samband och relation till Hornsgatan som helhet.

Sammanfattning

Vår tids ökade användning och utbyggnad av staden medför ljudlandskap med allt tätare och homogen ljuddensitet. Vår upplevelse av urbana miljöer sker på flera sensoriska plan simultant där flera sinnen samverkar. Den auditiva aspekten av vår upplevelse är fortfarande till stor del förbisedd av praktiker och beslutsfattare inom samhällsbyggarsektorn trots att intresset för ljudmiljöfrågor på senare år har ökat på grund av ett höjt miljömedicinskt kunnande. Detta innebär att arkitekter och stadsplanerare vanligtvis hanterar frågor om stadens ljud som buller,

Bild 5: Tjugofyra stycken ljudupptagningar från Hornsgatan sammanställda i en interaktiv, digital modell (i samarbete med Gerhard Eckel, KTH).

det vill säga som problem, och inte är medvetna om möjligheterna att arbeta med ljudens kvalitativa potential. Frågeställningar om hur byggd och akustisk miljö förhåller sig till varandra när urbana platser och situationer förstås som relationer istället för separata delar, är till stor del obruten mark som behöver vidare utforskning. I mitt doktorandarbete söker jag utveckla metoder för en kvalitativ ljudanalys och finna nya kommunikationsvägar för visuell och auditiv information. ■

Referenser

[1] Implementation Report on the Environmental Noise Directive (Directive 2002/49/EC, END). European Commission, Bryssel 2011. För mer information:

http://ec.europa.eu/environment/noise/. [2] Finns att ladda ner på: www.stockholm.se/KlimatMiljo/Trafik-luft-och-buller/Trafikbuller/Bullerkartor/. [3] Exempel på ett sådant projekt är ett pågående samarbete mellan Tyréns AB och stadsplanekontoren i Stockholm, Malmö, Helsingborg och Göteborg. [4] Cresson (Centre de recherche sur l´espace sonore et l´environment urbain) är ett interdisciplinärt forskningscentra vid Arkitekturskolan i Grenoble som arbetar med att utöka förståelsen av staden bland annat ur ett kvalitativt ljudperspektiv. [5] Tyréns har sedan några år tillbaka en anställd konsult i akustisk design; Björn Hellström, som även är arkitekt, professor och forskare på Konstfack.

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckLektor Öman ling (HST), Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. De rätta svaren hittar du på sidan 27. På den här flervalsfrågan finns det ett eller flera rätta svar. Du ska kryssa för alla rätta svar för full poäng. Läs frågorna noga. Ett felaktigt förkryssat svar i en fråga ”bestraffas” med lika många minuspoäng som det rätta svaret ger pluspoäng, så gissa inte! Sämsta poäng totalt på frågan är 0 poäng (man kan alltså inte få minuspoäng Bygg & teknik 3/12

totalt för en fråga.) Frågan ger alltid maximalt 4 poäng oavsett antal alternativ och oavsett hur många svar som är rätt, så poängen ger ingen information om hur många svar som är rätt. Om exempelvis två svar är rätt så ger varje rätt svar 2 poäng och varje fel svar -2 poäng.

sida och 0,04 m² ºC/W vid glasningens utsida. Kryssa för de av följande altera) –––––––– nativ som är rätt för glasdelen i b) –––––––– respektive fönster. a) Ett 2-glasfönster får ett Uc) –––––––– värde som understiger 1,20 W/(m² d) –––––––– ºC). e) b) Ett 2-glasfönster får ett U–––––––– värde som understiger 1,40 W/(m² f) Fråga (4 p) –––––––– ºC). g) c) Ett 2-glasfönster får ett UMan kan uppskatta värmegenom–––––––– värde som understiger 1,60 W/(m² gångskoefficienten, U-värdet, för h) ºC). glasdelen i fönster lite förenklat d) Ett 3-glasfönster får ett Umed hjälp av ett konstant värmemotstånd för luftspalterna i fönstret. An- värde som understiger 0,70 W/(m² ºC). e) Ett 3-glasfönster får ett U-värde som tag i det följande att man har fönster där man använder både lågemissionsbelägg- understiger 0,80 W/(m² ºC). f) Ett 3-glasfönster får ett U-värde som ningar och en viss gasfyllning i stället för luft, så att varje luftspalt har värmemot- understiger 0,90 W/(m² ºC). g) Ett 4-glasfönster får ett U-värde som ståndet 0,51 m² ºC/W (namnet luftspalt används även för mellanrum som saknar understiger 0,70 W/(m² ºC). h) Ett 4-glasfönster får ett U-värde som luft). Räkna med värmeövergångsmotståndet 0,13 m² ºC/W vid glasningens in- understiger 0,80 W/(m² ºC). Ditt svar –––––––––

COST-nätverken och standardiseringen ger resultat Det sker mycket arbete inom byggakustiken nu, som kommer att påverka husbyggnadsbranschen. Det pågår forskning på olika håll i Europa, Kanada, Nya Zeeland och Australien. Forskningen samordnas i två EU/COST-nätverk samtidigt som standarder revideras inom ISO och CEN. I denna artikel beskrivs läget kortfattat och några förändringar som kan bli aktuella diskuteras. COST-nätverken TU 0901 och FP 0702, som består av byggakustikforskare från hela världen, har nu arbetat i två till tre år och flera intressanta resultat börjar komma fram. (COST står för European Cooperation in Science and Technology.) COST-nätverket TU 0901 beskrivs i en tidigare artikel i Bygg & teknik (3/10) som arbetar med att harmonisera regelverket för bostäder inom Europa. FP0702 handlar om träkonstruktioner och analyserar tänkbara konstruktioner i olika länder. Vissa deltagare är mer aktiva än andra, men det sker en betydande överföring av information mellan alla deltagarländer som troligen kommer att underlätta harmonisering och integration i framtiden. Det har också ordnats utbyten av unga forskare och sommarskolor i akustik med internationella deltagare. För både leverantörs- och entreprenadföretag som arbetar på flera marknader kommer en bättre samordning av ljudkrav inom EU att ge påtagliga fördelar. COST-nätverken har hittills kunnat: ● sammanfatta och analysera för- och

nackdelar med existerande ljudkrav inom EU och några övriga länder. De mått man så småningom har kommit fram till ligger nära de mått vi redan använder i Sverige, exempelvis att frekvensområdet 50 till 5000 Hz blir obligatoriskt vid mätningar. Vi behöver troligen inte göra särskilt stora förändringar av våra ljudkrav, medan förslagen har vållat stor uppståndelse i några medlemsstater. Det är särskilt de låga frekvenserna som diskuteras intensivt nu ● ta fram konstruktionslösningar för träkonstruktioner i olika länder och sammanställa en katalog över robusta konstruktioner som uppfyller kraven i respektive land med god marginal. Denna katalog gör det möjligt att studera hur andra länder bygger och vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna i kraven medför. Sådana konsekvensanalyser måste naturligtvis göras inför kommande försök till harmonisering av ljudkraven mellan medlemsländerna och nu blir de avsevärt lättare att genomföra parallellt inom EU. ● ta fram harmoniserade mallar för boendeenkäter och lyssningsförsök i laboratorium. Sverige har koordinerat detta arbete och har redan hunnit genomföra ett antal enkäter, se avsnittet nedan ● ge underlag till CEN-standardiseringen vad gäller revidering och utvidgning av beräkningsstandarder i EN 12354-serien. När det gäller lätta bjälklag i trä eller stål är metoderna i EN 12354 inte tillämpliga, där saknas formler för de vanligaste knutpunkterna, vilket kan leda till att flanktransmissionen ned i väggarna underskattas. Arbete inom FP 0702 ska förhoppningsvis innebära att förslag till nya metoder går på remiss under 2012. Men det kommer att ta flera år innan de nya metoderna har provats mot fältmätningar så att tillförlitligheten är känd. Till dess får man förlita sig på husleverantörens erfarenheter eller egna mätningar.

Standardiseringen Artikelförfattare är Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling AB, Göteborg, och Klas Hagberg, WSP Environmental, Göteborg.

ISO-standardiseringen arbetar nu med flera nya standarder som har direkt praktisk betydelse för husbyggnadsbranschen. Det skrivs helt nya standarder (ISO 16717) för att ställa krav på byggnaders luft- och stegljudsisolering, som stämmer bättre med den isolering som folk faktiskt upplever i byggnaderna. Avsikten är att

de ska ersätta dagens ISO 717 som används i Boverkets byggregler (BBR) och i flera andra länders byggregler över hela världen. I den nya standarden används endast ett frekvensområde (50 till 5 000 Hz) och spektrumanpassningstermerna tas bort. Istället för nuvarande ”L’n,w” och ”L’n,w + Ci,50-2500”, kommer det troligen att stå ”stegljudsisolering Rsteg” kort och gott. Ska används åt samma håll som luftljudsisoleringen, det vill säga stora tal anger god isolering. För Sverige blir skillnaden inte så stor eftersom vi redan använder detta utvidgade frekvensområde. Dessutom skrivs en ny serie av standarder (ISO 16283) som beskriver hur fältmätningar ska utföras. Avsikten är att de ska ersätta dagens ISO 140-standarder och leda till bättre mätrutiner och lägre mätosäkerhet. Se separat artikel om mätstandarden i detta nummer av Bygg & teknik.

Enkäter i nya bostadshus av trä eller betong

Det är inte helt lätt att veta vilka krav som är rimliga att ställa i BBR och andra regelverk. Människors ljudmiljö ska ställas mot byggkostnader. För att kunna bestämma en rimlig ”skyddsnivå” mot störande ljud arbetar man nu med lyssningsförsök och enkäter inom COST-nätverket TU 0901. I det svenska AkuLite-projektet (som beskrivits i flera tidigare artiklar i Bygg & teknik) provar man hur olika stegljud uppfattas. Men lyssningsförsök räcker inte, det behövs även studier bland boende ”ute i verkligheten”. Det har gjorts flera rikstäckande enkätundersökningar som visat hur folk upplever ljudet i sina hus, men de saknade enkäter från nyare hus och det fanns ingen tydlig återkoppling till huskonstruktionerna. Därför har det nu gjorts enkäter i nyare hus, där de boende har satt betyg på sin ljudmiljö. Studien omfattade fem hus med betongstomme och fem hus med trästomme. Vi har även gjort mätningar och beräkningar av ljudisoleringen i husen och jämfört dem med de subjektiva betygen. Jämförelserna leder till flera intressanta slutsatser. Det visar sig, att hus byggda med stommar av betong respektive trä har såväl starka som svaga sidor, men även att det finns stora skillnader mellan byggsystemen. Studien har stötBygg & teknik 3/12

tats av NCC, Skanska, AB Familjebostäder, SBUF, Formas och Vinnova.

Styrkor och svagheter i betonghus

Enkäterna visar att de flesta som bor i hus av betong är nöjda eller ganska nöjda med ljudisoleringen. Men en femtedel var ändå inte helt nöjda och denna kvot borde kunna minskas. Väggar av 20 cm betong och bjälklag av 24 cm betong isolerar tydligen bra mot luftburet ljud (TV, röster med mera), men stegljuden skulle behöva dämpas lite till. Trafikbuller stör mer än förväntat, vilket kan bero på att man inte projekterat rätt, att fönstren inte är täta, eller att omgivningen är bullrig. Intressant nog är det ofta installationer som stör, som borde vara enkla och billiga att rätta till. Här kan nämnas buller från ventilationen, kyl och frys samt stomljud från hiss, WC med mera. Här kan en ny handbok från VVS-företagen ”Ljud från rörinstallationer” vara till hjälp. Den visar var det finns risk för buller och ger lösningar som provats ut praktiskt, till exempel hur rör och WC-stolar kan monteras stomljudsisolerat. Hus med betongstomme ger bra förutsättningar att uppfylla både BBR:s minimikrav på luft- och stegljudsisolering med marginal. Men för att få ett optimalt resultat måste man jobba mera med ett antal detaljer. Den svaga länken begränsar den upplevda ljudmiljön i huset och då hjälper det föga att man bekostat tjocka bjälklag och väggar. Både projektörer och byggare behöver ”se över sina rutiner”!

Figur 1: Uppmätt ljudisolering i hus av betong på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större än eller lika med 5) på x-axeln. Kvadrater utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. I nyare hus är det färre som störs av stegljud än i de äldre husen. inte alltid så. I figur 1 och 2 kan man se delar av resultatet fran studien. X-axeln visar hur stor andel av de boende som gett betyget 5 eller högre med avseende på stegljud i sina hus av betong respektive av trä. Skalan går från 0 till 10, där 0

innebär att man inte alls är störd och 10 att man är oerhört störd. Enkätmallen är utvecklad inom COST-nätverket TU 0901 och ska provas vidare i flera länder under 2011 och 2012. Den finns nu tillgänglig på sex olika språk. Om man jämför figur 1

Styrkor och svagheter i hus med trästomme

I de trähus som studerats tycker de boende att luftljudsisoleringen är bra. Installations- och trafikbuller kan avskärmas effektivt i hus med dubbla väggar och bjälklag. Vibrationer i lätta bjälklag från till exempel trappor, tvättmaskiner, fläktaggregat och liknande kan vara begränsande för vilka maskiner som kan placeras intill rum med ljudkrav. På samma sätt som i tidigare undersökningar visar enkäterna att stegljud fortfarande uppfattas som störande. Mer än hälften av de svarande känner sig störda och många markerade att de känner sig mycket störda av stegljud. Svaren skiljer sig åt beroende på byggsystem och man bör vara försiktig med att generalisera resultaten från denna relativt begränsade studie. Men det är rätt uppenbart att AkuLite-projektet behövs och att konstruktioner baserade på bättre målvärden måste tas fram.

Ljudkraven borde gälla likvärdigt oavsett stomsystem

Självklart ska ljudklassens krav uppfyllas oavsett stomsystem och man borde kunna förvänta sig att kraven är satta så att man får lika stor andel nöjda boende i båda stomsystemen. Det är dock fortfarande Bygg & teknik 3/12

Figur 2: Uppmätt ljudisolering i hus med trästomme på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större än eller lika med 5) på x-axeln. Cirklar utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. Mätningar med stegljudsnivå lägre än 50 dB avser horisontella mätningar. I nyare hus är det färre som störs av stegljud än i de äldre husen, men andelen är fortfarande hög, trots att uppmätt stegljudsisolering ligger omkring ljudklass B. 23

och 2 ser man att andelen störda är större i trähusen, prickarna ligger längre ut till höger. Men mätvärdena längs y-axeln är ganska lika i de båda stomtyperna. Därmed bekräftar studien något som indikerats tidigare, att man kan få ganska bra mätvärden på stegljudsisoleringen i trähus och ändå är det betydligt fler boende i trähus som är upplever störning jämfört med betonghus med samma mätvärden.

Ljudklass B som mål eller krav?

Många beställare sätter ljudklass B som ”mål” för luft- och stegljudsisoleringen, men undantar buller från trafik och installationer från målet. Ljudklass C ska alltid uppfyllas, det är ju minimikravet. Enkäterna tyder på att det här inte är en bra princip, man borde ha följt ljudklass B för alla typer av ljud. I den gällande versionen av SS 25267 (2004) finns de ”gummiband” inbyggda, som låg bakom praxis att föreskriva ljudklass B som ”mål” för att undvika att enstaka mätvärden kunde ge underkänt i hela huset. Men nu är det medelvärdet av mätningar inom bostäderna som ska uppfylla respektive krav och man godtar upp till 2 dB avvikelse i den enskilda mätningen. Det gör, att det räcker att hänvisa till ljudklass B utan tillägg av olika slag, avvikelsehanteringen är redan inbyggd. Uppföljningarna i byggnaderna har visat att det ofta är ganska små saker som behöver ändras för

att nå ljudklass B istället för C och att ett bra resultat beror mycket av att detaljer utförs noggrant. ”Visselljud” i ett tilluftsdon kan bero på att luften strömmar turbulent, vilket beror på en vass plåtkant som sticker ut.

Ny version av BBR

Det finns nu ett ganska omfattande underlag för att uppdatera BBR, där olika tilllägg och undantag som blivit praxis inarbetas. Boverkets plan är att införa ett nytt avsnitt om bullerskydd (7) i BBR under 2013. När denna är klar blir det praktiskt att kunna hänvisa direkt till BBR och byggentreprenörerna slipper anpassa sig till en flora av särkrav som

försvårar och fördyrar byggprocessen. Ljudklass B kommer dock att beskrivas i ljudklassningsstandarden, så det behöver ske en samordning i denna mot den nya BBR. Gissningsvis kommer det att skickas ut remissförslag under senare delen av året. ■

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Granabsystemet är certifierat och typgodkänt. Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm. Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem. Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Bygg & teknik 3/12

Två nya lyckade konsertsalar i Sverige

Artikelförfattare är Jan-Inge Gustafsson, Akustikon, ett team i Norconsult AB, Göteborg. Bygg & teknik 3/12

Konsertsalen i Karlstad har 1 600 platser med god sikt framför scen.

fick acceptera viss försämring för den akustiska musiken. Detta gjordes medvetet då det sannolikt inte blir utsålt helt vid normala klassiska konserter. Förutom att klangen här inte blir lika fullödig, så blir det inte heller lika starkt här. För förstärkt musik eller tal är detta dock inget problem om högtalarna bara täcker väl. Takkonstruktionen i salen är vad man kan säga något ”skrotig”. Det vill säga där finns exponerade stålfackverk och några belysningsbryggor samt all den tekniska utrusning som finns i en sal som

denna, framför allt över scen. Vertikala skärmar sitter vid varje fackverk, vilka dels förlänger efterklangen dels ger respons till musikerna på scen. Ovan fackverksbalkarna vilar själva taket, som består av betongelement. Ett plåttak är otänkbart då det skulle ge alltför hög ljudabsorption i basområdet. För att bära de breda och relativt djupa balkongerna på ett betryggande sätt har dessa hängts upp med två hängstag i en fackverksbalk. På detta sätt kunde vi med stöd av FEM-beräkningar få upp egenfre-

Scenen i CCC:s konsertsal har flexibilitet som en teater.

FOTO: MATS OLSSON

Karlstad CCC är en stor konsert- och kongressanläggning, där den stora konsertsalen rymmer hela 1 600 personer. Om man ser till att samtliga platser är framför scen så är det för närvarande den största ”riktiga” konsertsalen i Sverige. Huset innehåller, förutom stora salen, en stor bankettsal, en hörsal och flera konferensrum samt kontor. När projekteringen startade fanns det ritningar som visade på en bred sal, som i mycket påminde om Malmö befintliga konsertsal. Med en bredd på cirka 30 m och en utformning som en ren kongressal var det lätt att inse att den inte skulle bli en bra sal för akustisk musik. Som kongressal och konsertsal för förstärkt musik skulle den kunna fungera utmärkt. Tack vare öppna och lyhörda arkitekter från Ivarsson & Bergfjord (numera Tengbomgruppen), så kunde vi tillsammans forma om salen efter akustiska principer till en riktig konsertsal. De viktigaste förändringarna bestod i att minska salens akustiska bredd, dels genom att göra den generellt något smalare dels genom att lyfta sidorna på parketten till sidologer, där sidoväggarna möjliggjorde tidigare sidoreflexer till parketten. Även sidobalkongerna omformades för att öka andelen sidoreflexer. Tyvärr kunde vi inte göra om salen helt, bland annat var dess längd relativt låst. Höjden ökades dock något. För att hålla uppe efterklangen i salen fick vi pressa ned de bakre balkongerna, vilket innebar att vi under dessa

FOTO: MATS OLSSON

Under 2011 invigdes två nya prestigefulla konserthus i Sverige – Karlstad CCC och Kulturhuset Spira i Jönköping. Konsertsalarna i respektive konserthus skiljer sig i grunden ganska avsevärt men båda har blivit hyllade för sin ”fantastiska” akustik. Såväl storlek som koncept skiljer och ger olika akustiska förutsättningar. Desto mer intressant att resultatet blivit så gott i båda fallen.

kvensen för systemet till över 5 Hz för att klara måttlig ”hopplast”.

Scen, variabel akustik

Det som är speciellt med salen i Karstad CCC som konsertsal är att den har ett teaterliknande scenhus och att orkestersnäcka skapas med tre skjutbara belysningstorn på båda sidor samt med golvoch takreflektorer. Detta ger stor flexibilitet men ställer också krav på korrekta inställningar av alla mobila enheter för en perfekt konsertsalsakustik. Förutom att scenen är flexibel kan salens akustik varieras i hög grad och på så sätt anpassas för förstärkt musik. Detta görs med hjälp av tunga textiler på spolar, vilka sitter dels längst upp utmed bakoch sidoväggar samt tvärs salen ihop med fackverksbalkarna, där de blir åtkomliga från belysningsbryggorna.

Ljuddiffusion

Väggarna i salen är uppbyggda av tre lager gips på en fristående stålstomme. På vissa delar har väggarna utformats i kraftiga formationer ömsom som kaviteter ömsom som utstickande snedvinklade lådor. Allt detta har platsbyggts med stor omsorg i tre lager gips och bidrar till att styra reflexer och ge diffusion i salen. Just graden av diffusion är kanske den svåraste delen i en konsertsalsprojektering. Tillsammans med reflexernas fördelning i tid och riktning är det framför allt det som avgör karaktären i klangen. Det gäller att den är väl balanserad frekvens-

FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN

Ljudspridande beklädnad på väggar och balkongsidor i CCC. FOTO: MATS OLSSON

mässigt och i lagom mängd. För lite diffusion i högre frekvenser kan innebära att klangen blir hård. För mycket å andra sidan kan innebära att man förlorar briljansen i klangen. Svårigheten ligger i att både veta vad som är lagom och att kunna beräkna det. Dagens beräkningsprogram är relativt begränsade i det avseendet. Därför fordras här både känsla och erfarenhet. När det gäller den högfrekventa diffusionen i Karlstad CCC:s konsertsal så har denna skapats med dekorativa ribbverk i trä på balkongfronter samt på vägg runt scenöppningen och på de vinklingsbara reflektorerna på belysningstornen på podiet.

Kulturhuset Spira

Till skillnad från konsertsalen i Karlstad CCC, som är en del i en stor kongressanläggning så är konsertsalen i Kulturhuset Spira en mindre konsertsal i ett stort ny-

byggt kulturhus beläget i Jönköping. Kulturhuset Spira innehåller inte mindre än fyra scener, övnings- och repetitionsrum samt inspelningsstudio. Den största scenen utgörs av konsertsalen som rymmer upp till 900 sittande åhörare. Övriga är en teater med cirka 350 platser, en multiscen för cirka 220 samt en caféscen. Konsertsalen i Kulturhuset Spira är i ljus amerikansk lönn på paneler från Gustafs. Till skillnad från Karlstad CCC så är podiet helt integrerat med salongen. Enda som skiljer podiet från salong är takkonstruktionen, som över scen öppnar sig en våning i ett teknikplan endast avskiljt med gallerdurk. Detta ger en god flexibilitet med goda möjligheter att komplettera det linmotordrivna råsystemet med punktlyftar. I råsystemet hänger ett paket med fem reflektorskärmar. Fyra av dem är sammanbundna, men möjlighet finns att vinkla om dessa förutom att höja och sänka. Tack vare vår tidiga medverkan i tävlingsskedet tillsammans med Wingårdh Arkitekter, kunde vi starta med en sal som hade gynnsamma rumsmått. En mindre sal som denna innebär ofta svårigheter på grund av de korta avstånden till publiken med hög andel direktljud som följd. Vidare finns en stor risk att ljudnivån blir för stark och påträngande både för publik och musiker. Desto viktigare att få god balans avseende de diffuserande ytorna. Denna diffusion har skapats genom olika indragningar i väggpanelerna. I balkongfronterna har ett relief-

Konsertsalen i Spira ned sitt stjärnhimmeltak. Bygg & teknik 3/12

FOTO,: MATS OLSSON

Spirasalen har ljuddiffusion elegant inbyggd i väggar och balkongfronter.

mönster lagts in för den högfrekventa diffusionen. I likhet med de flesta lådformiga salar är sidobalkongerna i Spirasalen av stor betydelse för akustiken. Ihop med vägg erhålles med dessa sidoreflexer, vilka är av stor betydelse för den spatiala upplevelsen av ljudet. Jämför flerkanalstereo med mono. Såväl väggarnas lutning liksom balkongfronternas har detaljstuderats med en stor mängd tredimensionella simuleringar för optimala vinklar. Även Spirasalen har ett system med textiler på motordrivna spolar. Dels längst upp utmed samtliga väggytor. Dels utmed väggytor på andra balkong, där de sitter integrerade i systemet med paneler. De är vackert röda liksom stolarna i salen och utgör ett dekorativt inslag när de aktiveras. Gustafs har ett montagesystem som innebär att panelerna monteras i profiler så att det uppstår ett mellanrum mot underlaget på 4,5 mm. Detta innebär en stor risk för okontrollerad basabsorption och för att undvika det, har det varit nödvändigt att limma en 4,5 mm hård träfiberskiva mot underlaget, som består av

två à tre lager gips. Tillsammans har vi fått ett ytskikt på minst 30 kg/m² och på så vis kunnat hålla nere basabsorptionen. Liksom i salen i Karlstad CCC är taket av betong och försett med vertikala skärmar för responsreflexer till podiet.

Jämförelser

Det är intressant att jämföra de båda salarna och konstatera att akustiken i dem är ganska olika – av förklarliga skäl. Samtidigt har båda blivit lika omtyckta av både musiker och publik. Båda salarna är hemscener för var sin sinfonietta. Trots att salen i Karlstad CCC är så stor så fungerar den utmärkt även för liten orkester. Salen i Kulturhuset Spira som är lite mer än hälften så stor fungerar å andra sidan även utmärkt för hel symfoniorkester. I grunden är det förstås storleken som ger de olika akustiska förutsättningarna. I Spirasalen är volym per person större och efterklangen därmed också längre. Tätheten av reflexer är större och briljansen högre. Det är även det till stor del en följd av den mindre storleken, där luftabsorptionen får mindre inverkan.

Figur 1: Uppmätta efterklangstider (T30) i konsertsalarna i CCC och Spira. Bygg & teknik 3/12

Det är kanske främst värmen i klangen i Karlstad CCC, som är utmärkande för akustiken. Det är en klart behaglig klang och jämnheten på alla platser är påtaglig. Enda svagheten är som nämnts, den lite lägre ljudnivån under balkongerna. Placeringen av reflektorerna på och över scen är inte okritisk, men i rätta lägen är musikerna över lag mycket nöjda med podieakustiken. De hör varandra väl och responsen från salen är behaglig. Även i Spirasalen är klangen behaglig, men på ett annat sätt. Den är klart mer diskantrik, men ändå inte vass. Även i denna sal låter det lika på alla platser och andelen laterala reflexer är hög. Inte minst responsen till scen är behaglig och både solister och orkestermusiker har uttryckt sin förtjusning med uttalanden som att det är den bästa sal de spelat i. Förklaringen ligger sannolikt i ett jämnt reflexmönster, en generös och tydligt spatial klang, och en väl balanserad diffusion. Vad de båda salarna visar är att de akustiska kvaliteterna knappast kan beskrivas utifrån enstaka kriterier. Ser man på flera kriterier samtidigt får man en bättre uppfattning, men inte ens då kan man uttala sig klart hur det verkligen låter. Trots alla beräkningsprogram blir därför erfarenheten och känslan för det man håller på med en förutsättning för att man ska lyckas skapa förstklassig akustik. ■

… och svarar

Kommentarer: Rätt svar Man räknar med följande ––––––––– enkla ekvation: a) –––––––– 1 b) U = ––– –––––––– ΣR c) X U = värmegenomgångsko- –––––––– d) efficient, U-värde, W/(m² –––––––– °C). e) –––––––– Σ R = summan av hela f) X konstruktionens värme–––––––– motstånd inklusive värmeg) X –––––––– övergångsmotstånd, m² h) X °C/W. För alla alternativ gäller att totalt värmeövergångsmotstånd vid inoch utsida är 0,13 + 0,04 = 0,17 m² ºC/W. Beräkningarna blir då: 2-glas (en luftspalt): Σ R = 0,17 + 0,51 = 0,68. U = 1 / 0,68 = 1,47 W/(m² ºC). 3-glas (två luftspalter): Σ R = 0,17 + 2 • 0,51 = 1,19. U = 1 / 1,19 = 0,84 W/(m² ºC). 4-glas (tre luftspalter): Σ R = 0,17 + 3 • 0,51 = 1,70. U = 1 / 1,70 = 0,59 W/(m² ºC). Observera att beräkningarna bara handlar om fönstrets glasdel, alltså inget om karmar och bågar. Beräkningarna är också förenklade, bland annat tas ingen hänsyn till köldbryggan av distansprofilen mellan ■ glasen. 27

Nya fältmätningsmetoder från ISO ISO:s arbetsgrupp för nya fältmätningsmetoder inom byggakustiken har gett ut ett förslag till standard, som ska ersätta dagens ISO 140standard för luftljudsisolering. Kommande delar beskriver mätning av stegljudsnivå respektive fasadisolering. En central del av alla metoder är hur man ska medelvärdesbilda ljudtrycksnivån inom ett rum. För stegljudsnivå är det viktigt att veta hur man ska placera hammarapparaten, särskilt på anisotropa lätta bjälklag som har olika ”mottaglighet” i olika delar. För att undersöka hur de föreslagna metoderna fungerar i praktiken, samt ge värdefull information till standardiseringskommittén, har en serie prover utförts inom AkuLite-projektet. Förslaget prISO 16283-1 för luftljudsisolering (ersättare till ISO 140-4) anger flera metoder för att medelvärdesbilda ljudtrycksnivån i sändarrum och mottagarrum. Antingen låter man mätmikrofonen röra sig kontinuerligt genom rummet med en motordriven bom eller genom att svepa den runt med sin egen arm, eller så mäter man i fixa positioner och räknar fram ett energimedelvärde efteråt. Metodens repeterbarhet, det vill säga hur nära ett antal oberoende försök ligger varandra, beror till stor del på om fördelningen av mikrofonpositioner är jämn och täcker in hela rummet. Metoder som bara mäter mitt i rummet ger en systematisk underskattning av medelljudnivån i rummet, vilket man vill undvika. För att prova de sex metoder som föreslagits gjorde vi upprepade mätningar i fem rum för att få med inverkan av rumsstorlek och mängden diffuserande och absorberande material. För att få en referens i respektive rum gjordes i tillägg detaljerade ljudtrycksnivåmätningar i ett

Artikelförfattare är tekn dr Christian Simmons, Simmons akustik och utveckling AB, Göteborg.

Figur 1: Metoder 1 till 4 med manuella svep av mätmikrofonen för att bestämma rumsmedelvärdet av ljudtrycksnivå, enligt förslag till ISO-standard 16283-1. Metod 3 är den svenska metoden i SS 25267 bilaga H (tidigare SIS TR-8). rutnät av mikrofonpositioner med 0,7 meters mellanrum. Två höjder mättes, 0,7 och 1,7 m över golvet. Energimedelvärdet av mätningarna i detta rutnät användes som normalisering, vilket gör att man kan studera både de systematiska skillnaderna mellan metoderna i standarden och de slumpmässiga variationerna. Högtalaren hade samma plats i alla delprov, normalt på golvet i ena hörnet, riktad mot väggen. Metoderna 1 till 4 med svepning av mikrofonen visas i figur 1. Metod 5 är att helt enkelt placera ut mikrofonen i fem olika positioner i rummet och ta energimedelvärdet. Denna metod har använts länge, med kända för- respektive nackdelar. Metod 6 är tänkt enbart för små rum (rumsvolym högst 25 m³) och bara i tredjedelsoktavbanden 50-63-80 Hz. Principen är att kombinera resultat från metod 5 med fyra extra mätpositioner nära (0,3 till 0,5 m) hörnen. Hörnmätningarna jämförs först med varandra, och den högsta ljudtrycksnivån i något av hörnen används sedan vid medelvärdesbildningen, enligt följande formel 1: LLF = 10log[13–100,1Lhörn + 23–100,1Lrum] (1) Det här var inte så enkelt att få till praktiskt. När hörnmätningarna upprepades fem gånger i ett rum visade det sig att standardavvikelsen blev cirka 0,4 till 0,7 dB. Om metoden ska användas bör man precisera mätpositionen tydligare.

Figur 2.

Resultat

Diagrammen 1 och 2 visar hur energimedelvärdena för respektive provmetod avviker från det noggranna medelvärdet (av mätningar i ett tätt rutnät), respektive standardavvikelsen från upprepade försök inom ett vardagsrum (25 m²). Några observationer och tankegångar från dessa försök är: ● Skillnader om ± 1 till 2 dB mot rutnätsmätningarna är normala i frekvensområdet 50 till 5000 Hz, men större skillnader kan förekomma vid frekvenser under 200 Hz. Hörnmetoden ger systematiskt förhöjda nivåer, se kommentar nedan ● Metod 5 med fem fasta mikrofonpositioner fördelade över rummet ligger inom ±1 dB från rutnätet i alla de rum som studerats ● Metod 5 har något högre standardavvikelse än de manuella svepmetoderna 1 till 4. Då ska man beakta, att de fasta positioBygg & teknik 3/12

tid i samma del av en rumsmod och rumsmedelvärdet påverkas för mycket av denna mätpunkt ● De manuella svepmetoderna är känsliga för att man alstrar störande ljud. Man har också sämre kontroll på bakgrundsljud när man ska hantera instrumentet samtidigt som man sveper med mikrofonen ● Slutsatsen blev, att för denna tekniska metod (ISO 16283) bör man använda fasta mikrofonpositioner. Manuella svep kan ligga i en översiktsmetod typ ISO 10052.

Stegljudsmätningar på träbjälklag

Ytterligare en fråga som är aktuell i standardiseringsdiskussionerna och även inom AkuLite, är hur man ska placera hammarapparaten på ett skivgolv med bärande bjälkar av trä (eller stål). För att undersöka känsligheten för olika placeringar genomfördes en serie tester i SP:s stegljudslaboratorium. Ett provgolv byggdes upp enligt ISO 10140, med en normal golvspånskiva (22 mm) som skruvades och limmades till 220 x 45 mm träbjälkar cc 600 mm, se bild 1. Ett undertak monterades med två lag 12,5 mm gipsskivor på akustikprofiler. I mellanrummet placerades lätt mineralull. Hammarapparaten placerades i det mest extrema fallet antingen helt ovanpå bjälkarna, så att alla hammare träffar på bjälken. I nästa mätning placerades den mitt mellan bjälkarna och parallellt med dessa.

Diagram 1.

Diagram 2. nerna var mer utspridda än de manuella svepen, som tenderar att hamna i rummens mitt. Det kan medföra att upprepningarna blev mer lika varandra och gav en skenbar ”stabilitet” i metoderna ● Standardavvikelsen kan vara högre över 100 Hz än vid lägre frekvenser ● Hörnmetoden ger systematiskt högre nivåer än rutnätsmätningarna. Detta resultat har andra forskare också kommit fram till, frågan är hur man ska hantera skillnaderna mot övriga metoder. Fördelen med hörnmetoden är att den ger avsevärt lägre standardavvikelse, det vill säga repeterbarheten blir bättre ● Metoderna ”Helix” och ”Cylinder” ger bra repeterbarhet men också en del märkliga avvikelser från rutnätsmätningarna. Det visade sig vara svårt att genomföra den här typen av mätningar i små rum, det blir lätt att man rundar utstickande möbler etcetera. Då får man en längre uppehållsBygg & teknik 3/12

Bild 1.

Diagram 3. 29

Figur 3. För varje hammarapparatsposition mättes ljudtrycksnivån i mottagarrummet under bjälklaget som ett medelvärde av ett varv med 1,1 m radie och 32 sekunders integrationstid. Delar av resultaten framgår av figur 3 ovan och diagram 3 på sidan 29 (där TX

m Ti So

f tS

m Ti

h ec rt

n ou

h ec rt ®

Produkten bedömd i SundaHus

h ec rt

kurva J = joist avser placering på bjälke och W = web av ser placering mellan bjälkarna). Det är tydligen så, att man får avsevärt högre stegljudsnivå på detta bjälklag då hammarapparaten placeras på bjälkarna

jämfört med då den placeras mitt emellan dessa. Kompletterande försök med hammarapparaten vriden 45 grader relativt bjälkarna gav något mindre skillnader men trenden var densamma. Därmed blir valet av positioner för hammarapparaten högst väsentlig för vilket medelvärde som erhålls. Mätningarna visar att det finns möjlighet att förenkla mätmetoden, eller att minska standardavvikelsen i fältmätningar jämfört med befintlig standard genom noggrant val av antal hammarpositioner och placering av hammarapparaten relativt bjälkar. I laboratoriemetoden för mätning av stegljudsförbättring hos golvbeläggningar på lätta bjälklag specificeras placeringen av hammarapparaten i detalj. Så kunde vi göra även för fältmetiden. Man kan också fundera över vad som är mest relevant för den subjektivt upplevda störningen, medelvärdet eller en förhöjd nivå som inträffar så snart någon går, flyttar möbler, dammsuger eller leker ovanpå en bjälke. En fråga som man också måste fundera över i sammanhanget, är hur resultat med den nya metoden kan jämföras med den äldre metoden, det vill säga om det går att skapa en ”bakåtkompatibilitet”. Hur mätmetoden ska se ut är alltså långt ifrån givet, här finns utrymme för diskussioner! Om någon har egna erfarenheter av den här typen av variationer eller förslag på hur metoden borde se ut, så ta gärna kontakt med författaren. ■

Akustikmattor för alla golvbeläggningar Trä

Textil

Klinkers

Flytspackel

Vinyl

0303-24 82 44 www.imexsweden.se sales@imexsweden.se

Vi skapar vibrationsfria miljöer

CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900 infose@christianberner.com • www.christianberner.com

Bygg & teknik 3/12

Stadsbiblioteket i Göteborg – akustiska utmaningar vid omoch tillbyggnad Stadsbiblioteket i Göteborg ska, med Higab som fastighetsägare och uppdragsgivare, genomgå en omoch tillbyggnad. WSP Akustik är ansvariga för akustiken i system- och bygghandlingsskedet, av vilket det senare fortfarande pågår i skrivande stund. I denna artikel redogörs översiktligt för hur bullerproblematiken har hanterats i och mellan några av utrymmena i byggnaden. Bilderna är tagna från ett tredimensionellt verktyg som använts under projekteringsarbetet. Bland annat är färgsättningen delvis kodad efter olika discipliner och bilderna representerar därför inte det verkliga blivande utseendet. På bilderna syns lager ritade av Erséus Arkitekter, VBK, Vcon VVS-konsult och LB Elkonsult. Målet för projektet är att byggnaden ska certifieras som Miljöbyggnad Guld enligt Swedish Green Building Council. För akustiken innebär detta i huvudsak att ljudklass B ska uppfyllas, vilket innebär en förhöjd standard jämfört med ljudklass C. Det senare är ett tillräckligt villkor för att ljudkrav enligt Boverkets byggregler (BBR) ska anses som uppfyllt. Den befintliga biblioteksbyggnaden ska byggas ut mot nordväst och bland annat rymma en öppen hörsal och ett café. Befintlig tegelfasad ska till stora delar rivas och ersättas av en utbyggd glasad fasad med tegelpelare på utsidan, vilken också ska omsluta den nya delen. Planlösningen är av öppen typ och våningsplanen är förbundna med varandra via öppningar i bjälklagen.

Artikelförfattare är Georgios Natsiopoulos, som sedan 2009 arbetar på WSP Akustik i Göteborg. Bygg & teknik 3/12

Blivande stadsbiblioteket i Göteborg. Fasad mot nordväst, där tillbyggnadsdelen är frilagd.

De akustiska aspekterna delas förenklat upp i fyra huvudområden: Ljudisolering, rumsakustik, installationsbuller samt buller från yttre ljudkällor. Det är ytterst sällan områdena kan behandlas oberoende av varandra, vilket gör att akustikern behöver skapa sig en helhetsbild av byggnaden och hur olika typer av buller sprider sig i, in till, och ut ifrån den.

Bjälklagen i nya delen – stegljudsisolering med flytande golv

I den nybyggda delen mot nordväst kommer bjälklagen vara av håldäckstyp. Jämfört med massiva bjälklag av samma

tjocklek är håldäcksbjälklagen som utgångspunkt inte lika bra på att isolera buller mellan två utrymmen, vilket behöver kompenseras för. Detta gäller i synnerhet ljud från skrapande stolar och gång med hårda klackar. För betongbjälklag i allmänhet kan dylikt buller – vilket brukar samlas under namnet stegljud – enkelt minskas avsevärt genom att välja ett övergolv av linoleum/vinyl med ett mjukt baksideskikt av skumplastliknande material. I den nybyggda delen fanns dock önskemål om att övergolvet huvudsakligen skulle bestå av slipad betong. Det bestämdes därför att så kallade tunga flytande

Blivande stadsbiblioteket i Göteborg. Fasad mot sydväst. Till vänster syns tillbyggnaden. Befintliga fasaden i tegel har ersatts av en glasad variant med tegelpelare på utsidan.

Den energi som är tillgänglig för att skapa ljud blir därmed utspädd i tiden och kan därmed inte orsaka lika starka och impulsiva ljudnivåer. Akustikernas samlingsnamn för detta stegljud i det egna rummet är trumljud.

Textila golv – hur de funkar akustiskt

Vy mot öppna hörsalen på plan 2 och 3 i nybyggda delen. Pågjutningen ovanpå håldäcksbjälklagen i den nybyggda delen kommer att på de flesta ställen att flyta på en mineralullsmatta för att minska ljudutstrålningen till underliggande plan.

golv skulle konstrueras över håldäcksbjälklagen. Dessa består av en pågjutning av betong som vilar på en bädd av mineralull. Genom att omsorgsfullt undvika alla stumma kontakter mellan pågjutningen och råbjälklaget, hindras vibrationerna från gång- och skrapljud effektivt från att fortplantas vidare till råbjälklaget. Därmed kan vibrationerna på undersidan av råbjälklaget inte alls i samma omfattning sätta angränsande luft i svängning. Detta i sin tur gör att mycket mindre buller strålar ut i underliggande plan.

ljud som uppkommer via mekanisk kontakt med golvet dämpas kraftigt. Det kan röra sig om skrapljud från lös inredning, rulljud från kontorsstolar, tappande av saker i golvet och stegljud från korridorsstråken. Effekten kommer av att den relativa rörelsen bromsas in långsammare.

Ljud som redan har producerats på annat sätt än vid direktkontakt med byggnadsdelar – till exempel telefonsignaler eller samtal – och vars vågfronter därmed redan rör sig i luften – kallas av akustiker för luftljud. Detta kommer normalt inte att dämpas så mycket av den tunna textilmattan. Det har dock betydelse huruvida vågfronten rör sig parallellt eller vinkelrätt mot ytan. För vinkelrätt infall så hinner vågfronten inte färdas lång tid i materialet innan den stöter på det hårda underliggande betongbjälklaget och reflekteras tillbaka. En annan orsak är att ljudabsorption bygger på att ljudenergi omvandlas till ohörbar oordnad värmeenergi via friktion. För friktion krävs relativ rörelse men det kan inte förekomma i nämnvärd utsträckning precis intill det tunga orörliga betongbjälklaget vid vinkelrätt infall. För

Gallerior – nedpendlade undertak med flera funktioner

Tillbyggnaden omfattar även gallerior mot sydväst (Kungsportsavenyn) och sydost (Berzeliigatan) mellan den nya glasfasaden och befintliga delar av biblioteket. Av visuella och konstruktionsmässiga skäl önskade man att arbeta med relativt lätta och tunna massivbjälklag. Även här fanns önskemål om slipad betong som övergolv, vilket innebar att stegljudsdämpande åtgärder istället vidtogs under råbjälklaget. Ett undertak bestående av två lager gips med mineralull både på ovan- och undersida ger erforderlig isolering av stegljud ned till underliggande plan. I programskedet fanns springor mellan fasaden och galleriornas bjälklag. Dessa hade kunnat resultera i oönskad akustik eftersom syn- och hörselintryck inte hade stämt överens: Ljud hade obehindrat kunnat färdas mellan våningsplanen via glasfasaden, men visuellt hade kopplingen saknats.

Vy från plan 4 i nybyggda delen. Till höger syns galleriorna som förbinder gamla och nya fasaden.

Personalytor och trumljud

På plan 6 återfinns i den befintliga delen personalens kontorsytor. Det råder en blandning mellan vanliga cellkontor och – numera minst lika vanliga – öppna kontorslandskapsytor. I nära anslutning till varje öppen kontorsyta återfinns minst ett tyst rum, dit man kan dra sig undan vid behov. Golvet täcks av en textilmatta, vilket ger en god akustisk miljö genom att 32

Bjälklagen i galleriorna på plan 5 och 6. Undertaket i galleriorna kommer att konstrueras så att de ger både ljudabsorption och stegljudsisolering. Bygg & teknik 3/12

parallellt ljudinfall är det tvärtom, även om det endast är den del av vågfronten som befinner sig närmast mattan som dämpas. En sekundär effekt av detta är å andra sidan att hela vågfronten kröks mot golvet på grund av att vågfrontsdelen närmast textilen rör sig långsammare. I denna mening ”suger” mattan faktiskt åt sig lite ljudenergi!

Överhörning i öppna planlösningar

Golvet i den befintliga delen av plan 6 tar alltså hand om trumljud och minskar stegljud såsom orden används av akustiker. Dessutom absorberar det som nämnt en del luftljud. Huvuddelen av luftljudsabsorptionen sker dock i undertaket: I kontorslandskapen sitter 40 mm tjocka nedpendlade porösa ljudabsorbenter för att ge en dämpad ljudmiljö och för att ge goda förutsättningar för inredningsarkitekten. För att kontorsskärmar i det öppna landskapet ska vara effektiva krävs att undertaket är högabsorberande eller på annat sätt hindrar ljudöverföringen – i annat fall kan ljudreflexen via taket vara nästan lika stark som direktljudet från ljudkälla till öra. Det samma gäller andra reflekterande ytor. Ljudisolering bygger på att hindra vågfronters färdvägar från avsändare till mottagare. Möjligheterna att skapa avskildhet och störfrihet i ett öppet kontorslandskap är därför naturligtvis begränsade. För att ett normalt samtal som försiggår en bit bort inte ska kunna avlyssnas krävs att endast ungefär en tiotusendel av ljudenergin tar sig fram och att bakgrundsnivån inte är för låg. Ventilationsbuller och bakgrundsmusik kan användas för att maskera tal, men kan vara tröttande och störande i sig. Även om ljudabsorbenter sänker ljudnivån, så ökar tydligheten hos det som är tillräckligt starkt för att alls höras. Dessutom dämpas samtidigt eventuellt maskerande bakgrundsbuller. Det ska dock sägas att det som är den akustiska nackdelen med öppna kontorslandskap, det vill säga överhörningen, samtidigt har vissa fördelar. Spontana frågeställningar kan exempelvis ofta avhandlas omedelbart och effektivt med en nära granne, vilket främjar kunskapsöverföringen och på så vis gör arbetet enklare.

Från personalmatsalen på plan 7 har man tillgång till en vacker terrass i väst.

Två av mötesrummen på plan 6, belägna åt nordväst.

giskäl används treglasfönster och av monterings- och konstruktionstekniska skäl behövde ytvikten hållas nere. Det var därför viktigt att optimera fönstrens ljudreduktion. Utifrån trafikbullermätningar och utrymmenas placering i byggnaden kunde konstateras att samma glasuppbyggnad av praktiska skäl kunde användas längs med hela fasaden. Bullerkänsliga utrymmen är placerade på plan 6 åt

nordväst, där uppmätta trafikbullernivåer var relativt låga, medan mindre känsliga ytor såsom galleriorna mot sydväst och sydost utgör ett slags buffert där något högre trafikbullernivåer kan accepteras. Den öppna hörsalen, där höga ljudnivåer stundtals kan förväntas förekomma, vetter mot Berzeliiparken. Här fanns därför inte heller någon anledning att sätta lägre ljudkrav på fasaden på grund av låga tra-

Takterrass

På plan 7 i den nybyggda delen finns personalkök och personalmatsal samt tillgång till en mindre takterrass i nordöst och en större takterrass i sydväst. Övergolvet består av parkett på det flytande tunga golvet för att inte ge stegljudsstörning ned till den underliggande längan av mötesrum. Även stegljud från trallen på terrassen har åtgärdats med hjälp av elastiska mellanskikt.

Fasad

Den nya fasaden består av glas i kombination med utvändiga tegelpelare. Av enerBygg & teknik 3/12

Fasaden mot sydost. Fasadglaset kring byggnaden har optimerats för att uppfylla flera olika krav, bland annat de akustiska.

det möjligt att skärma av de två delarna något vid behov. Djupare in i den befintliga delen av plan 3 finns ytterligare glaspartier som hindrar ljudutbredningen. En bred trappa som förbinder plan 2 och 3 i nya delen utgör samtidigt gradängen till den öppna hörsalen. Här kan dynor läggas ut för att ge ytterligare dämpning till publikytan vid behov. Undertaket har gjorts helabsorberande medan scennära mobila reflektorer skulle kunna placeras ut för att bidra med akustiskt stöd åt eventuella framträdanden utan elektroakustisk förstärkning. På plan 2, under den stora trappan, finns en kaffebar placerad i avskilt läge. Öppna hörsalen med sin breda trappa, sedd från galleri i nordväst. Delvis öppet in mot befintliga delar på plan 2 och 3.

Caféet

Uppe på plan 4 finns ett café. Sorlet från besökare dämpas mot angränsande fackavdelningar, dels genom högabsorberande undertak, men även genom att tegelfasaden har bevarats en bit förbi västra hörnet i sydväst. Ovanför caféet på plan 5 finns ytterligare en fackavdelning och där har direktljudet hindrats genom ett tätt glasräcke. Bidrag från ljudreflexer via undertaket på plan 5 reduceras effektivt med hjälp av porösa absorbenter.

Fackavdelningar

Caféet på plan 4 och ovanliggande fackavdelning med tätt glasräcke.

fikbullernivåer utomhus, eftersom ljudisoleringen istället behövdes för att ge ett visst skydd mot bulleremission ut ifrån biblioteket.

Öppna hörsalen

Beträffande potentiella störningar från den öppna hörsalen på plan 2 och 3 till omgivande utrymmen inne i biblioteket

så gjorde den öppna planlösningens natur och själva konceptet med en öppen hörsal det svårt att erhålla ett fullständigt bullerskydd. Tegelfasaden mot nordväst har dock i stora delar bevarats för att hindra ljudspridning mellan ny och befintlig del. På plan 3 är det normalt delvis öppet mellan den nya och befintliga delen av biblioteket, men blockväggar i glas gör

På plan 3, 4 och 5 i den befintliga delen återfinns fackavdelningarna. Ett ledord vid projekteringen har varit flexibilitet. Dessa ytor är liksom i nuvarande befintligt skick därför i huvudsak öppna, med ett mindre antal grupprum i anslutning till hissarna. Inredningen och möbleringen kommer att till stor del bestämma akustiken. Undertakskonstruktionen är dock intressant ur akustisk synpunkt. En 20 mm porös mineralullsplatta har pendlats ned djupt för att dölja ovanliggande installationer. Det stora nedpendlingsdjupet beräknades dock att ge akustiska kopplingseffekter mellan plenum och underliggande öppna fackavdelningar. För att undvika detta har absorbenter lokalt monterats dikt an underkant bjälklag för att dämpa ljudfältet i plenum och förhindra överhörning via detta.

Befintliga hörsalen

Avslutningsvis ska nämnas att även den befintliga hörsalen på plan 2 kommer att få ett lyft, med bland annat ett nytt undertak. Det nya undertaket har med sin delvis perforerade yta designats till att till stora delar bevara den befintliga, väl avvägda akustiken. ■

Central ljusgård i befintliga delen, vilken har kontakt med fackavdelningarna på plan 3, 4 och 5.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012!

Bygg & teknik 3/12

Rumskonstant mot efterklangstid Att det fanns stora problem med att relatera efterklangstiden, T, till den subjektiva upplevelsen har tidigare belysts av Lennart Nilsson i artikeln ”Vad är efterklangstid” i Bygg & teknik nummer 3/2010. Där behandlades problematiken med att efterklangstiden var den enda parameter som kravställde rum enligt SS 25268:07. För att bättre belysa denna problematik hänvisas till den tidigare artikeln.

Att efterklangstid är en otillräcklig parameter för att ge en uppfattning om den subjektiva upplevelsen medför ett behov av att studera vilka andra parametrar som är lämpliga för att beskriva rummets egenskaper. Denna problematik innebar starten för ett examensarbete på Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Carl Pilman som har studerat teknisk fysik på KTH valde tillsammans med Lennart Nilsson från LN Akustikmiljö AB att i sitt examensarbete studera parametrarna efterklangstid och rumskonstant och undersöka sambandet mellan dessa. Att jämföra efterklangstid och rumskonstant har som syfte att belysa skillnader i beräkning och mätning av de två parametrarna. Dessa två parametrar har gemensamt att de möjliggör beräkningen av rummets ekvivalenta absorptionsarea, som kan beskrivas som rummets ”svarta hål” där ljudet absorberas.

Bakgrund

Rumskonstant, K, används väldigt ofta i laboratoriemiljö där kravet på precision är stort vid bestämning av ljudeffekt (Lw). Rumskonstanten är skillnaden mellan avgiven ljudeffekt (Lw) och uppmätt ljudtryck (Lp). Ur rumskonstanten kan man beräkna den ekvivalenta absorptionsarean enligt AK = 4 • 10K/10.

Artikelförfattare är Lennart Nilsson och Carl Pilman, LN Akustikmiljö AB, Huddinge. Bygg & teknik 3/12

I vanliga offentliga miljöer används däremot efterklangstid för att bestämma den ekvivalenta absorptionsarean, A. Sambandet mellan den ekvivalenta absorptionsarean och efterklangstiden definieras som AT = 0,161 V / T60, där V är rummets volym. Med tanke på att formeln har tre decimaler kan man lätt få intrycket av att den skulle ha hög precision. Erfarenheten och denna undersökning visar dock att så inte är fallet. Vid beräkning av absorptionsarean i ett rum utifrån ett önskat värde på efterklangstiden och känd rumsvolym framträder stora avvikelser då den kalkylerade absorptionsmängden genomgående blev väsenligt mycket mindre än den som erfordras. En mer relevant formel skulle därför vara AT = 0,2 V / T60 eftersom färre decimaler inte skulle ge intrycket av samma höga precision och eftersom avvikelsen alltid är sådan att det kalkylerade ekvivalenta absorptionsarean blir för liten då det beräknas med AT = 0,161 V / T60. Man kan ställa sig frågan varför den ursprungliga formeln gavs den höga grad av precision med tre decimaler i synnerhet med tanke på att formeln är helt empirisk och att Sabine som utvecklade formeln enbart använde sig av att excitera en orgelpipa på 512 Hz i kyrkor. Formeln har sedan kommit att användas i alla typer av lokaler och för helt andra frekvenser. Undersökningen i denna artikel vill, genom att jämföra de två olika beräkningsmetoderna som presenterats ovan, påvisa svårigheten att bestämma den ekvivalenta absorptionsarean genom beräkning. Den ekvivalenta absorptionsarean i ett rum bestäms enligt följande samband: A = ∑ α • S, där α är absorptionsfaktor och S är den geometriska ytan. Att mäta den geometriska ytan innebär normalt inga svårigheter. Absorptionsfaktor α finns angivet i olika produktblad eller tabellsammanställningar. Det är då viktigt att hålla i minnet att det vid så kallade round robin test visat sig att olika laboratorier kan få mycket olika resultat vid bestämning av α, något som bland annat uppmärksammades vid ett föredrag i Båstad hösten 2011 under en internationell akustikkonferens. Skillnader på nästan hundra procent framgick från resultat från olika laboratorier, vilket beror på faktorer som diffusitet, rumsvolym, oregelbundenhet på rum, absorbenternas placering, absorbenternas fördelning, absorbenternas totala yta; för att nämna de viktigare variablerna.

I undersökningen i denna artikel har vi inte bekymrat oss om α-faktorn och dess variation och inte heller absorbenternas placering och fördelning. Vi har bara kalkylerat den totala mängden effektiv absorption utifrån de två ovan nämna formlerna och känd efterklangstid, rumskonstant och rumsvolym.

Visualisering av begreppen rumskonstant och efterklangstid

För att visuellt ge en liknelse av vad som energimässigt händer i ett rum när de utsätts för ljud så kan man betrakta ett badkar som man fyller med vatten. Har man satt i proppen och fyller den med vatten så kommer det så småningom att rinna över. På samma sätt så skulle ett rum explodera om man alstrade ljud och det inte fanns energiförluster i rummet. Som tur är har alla rum energiförluster, vilket innebär att proppen inte sitter i badkaret. Fyller man nu badkaret utan propp kommer vattennivå att stabilisera sig på den nivån där inflöde från kranen är lika mycket som utflöde genom avloppet. På exakt samma sätt är det i ett rum. Ljudnivån stabiliserar sig på den nivån där den tillförda energin är exakt den samma som den absorberade energin och den transmitterade energin (den energi som lämnar rummet utan att absorberas). I fallet med rumskonstant mäter man djupet på vattnet i badkaret och i fallet med efterklangstid mäter man utflödeshastighet genom avloppet. Alltså både rumskonstant och efterklangstid styrs av mängden absorption, men är olika mått.

Metod

Mätningarna gjordes i arton stycken lokaler med varierande konstruktion och volym, varav många var hör- och lärosalar på KTH. Efterklangstiden mättes i oktavband från 125 till 4 000 Hz med hjälp av en Brüel & Kjaer 2260 Investigator. Mätningen utfördes med impulsexitation. I varje rum gjordes totalt tjugofyra mätningar (sex mikrofonpositioner, två källpositioner, två mätningar per position), utifrån vilka ett medelvärde av efterklangstiden kunde beräknas. Rumskonstanten mättes i oktavband från 125 till 4 000 Hz med hjälp av en Brüel & Kjaer 2260 Investigator och en Brüel & Kjaer 4204 referensljudkälla. För två källpositioner mättes ljudtrycksnivån i sex positioner där ett medelvärde togs i varje 35

position under tio till trettio sekunder. Utifrån mätningarna erhölls ett medelvärde av ljudtrycksnivån för hela rummet.

Resultat

Diskussion och slutsatser

Det är viktigt att veta att grundförutsättningar för både formeln för efterklangstid och formeln för rumskonstant avser rum med helt diffusa fält. Detta uppfylls ibland i laboratoriemiljö men i princip aldrig i normala rum. Störst avvikelse finns i formeln för efterklangstid eftersom denna parameter i hög grad förändras när diffusiteten förändras och även när spridning och placering av absorbenter förändras. Formeln för rumskonstanten förändras i väsentligt lägre grad. Därav är formeln för rumskonstanten en mer exakt metod när man vill bestämma ett rums absorptionsegenskaper. I mätresultaten kunde vi mäta skillnaden på upp emot hundra procent i absorptionsmängd mellan metoderna. I rum som saknade akustisk behandling, där samtliga ytor var hårda, borde ljudfältet vara närmare ett idealt diffust fält och därmed borde värdena på AT och AK vara liknande. Detta kunde observeras i mätningarna, exempelvis var likheterna mellan AT och AK i rummen med hårda väggar och sparsam akustiskt behandling (M23 och M24) större än i rummen med mer akustiskt behandling (FB41, FB52 och FB55 ).

Diagrammet visar den ekvivalenta absorptionsarean i salarna M35 och M37 då den kalkylerats utifrån ett mätvårde på efterklangstid, T, och rumskonstant, K. Som framgår av graferna indikerar rumskonstanten en högre absorptionsarea än efterklangstiden. I större rum kan referensljudkällan ha problem med att tillföra tillräckligt med

energi för att uppnå steady state sound pressure level, vilket kommer att ge ett

INSTANT – BÄTTR BÄTTRE R LJUDKOMFORT DIREKT

Vi löser dina bullerproblem såsom bygger in maskiner, gör manöverrum, sätter tak och väggabsorbenter. Vi tar även hand om röken från din senaste robot, sätter maskinskydd och bygger upp nya fungerande arbetsplatser. Kontakta oss gärna på 0490-82880 så hjälper vi dig.

Mer information finner du på www. gigant-miljoteknik.se

Snygga lättmonterade paneler som minskar efterklangstiden i skolsalen eller på kontoret. Monteras på bara 20 minuter, vertikalt eller horisontellt på be ntlig vägg.

www.gyptone.se

91x133_AdGyptoneInstantNY.indd 1

Bygg & teknik 3/12 2012-03-16 11:14:42

med verkligheten. Hur pass allvarliga beräkningsfel som följer de felaktiga antagandena varierar mellan olika rum. I många fall ger Sabines formel tillräckligt bra resultat, till exempel i hårda rum och vid 500 Hz. I de fall där ett rum har mycket akustisk behandling och där man har speciella krav på bullerbenägenheten har rumskonstanten fördelar gentemot enbart efterklangstiden. När speciella krav på ett rum specificeras är det viktigt att ta hänsyn till vilka akustiska egenskaper som prioriteras; en kort efterklangstid eller ett högt värde på rumskonstanten. Resultatet av detta examensarbete har blivit mycket omfattande och det är svårt att utforma som en tidningsartikel. I denna artikel har en komprimering av undersökningen skett med hjälp av Yvet Martin. Examensarbete i sin helhet finns att tillgå på www.akustik.nu. ■

Resultat

Korrigering

Jag vill göra en korrigering av min artikel Fönstrens inverkan på byggnaders energibalans och innemiljö i Bygg & teknik nummer 8/11. Texten på sidorna 48 och 49 bör ändras och kompletteras med avseende på:

Hur solinstrålningen genom glasytor påverkas av fönstertypen

Varje glas och lågemissionsskikt minskar solinstrålningen med vardera cirka tio procent. Solinstrålningen påverkas inte av om spalten mellan två glasrutor är gasfylld i stället för fylld med luft.

Utvändig kondens på fönster

Diagrammet visar förhållandet mellan absorptionsarean kalkylerad utifrån rumskonstanten, K, och absorptionsarean kalkylerad utifrån efterklangstiden, T. Graferna visar att skillnaden mellan de olika beräkningsmodellerna är som störst vid låga frekvenser där A(K) i många salar är mer än dubbelt så stor som A(T). Vid 500 Hz är likheten mellan de båda modellerna som störst. missvisande högt värde på absorptionen. I formeln för AK har man antagit att mätning sker helt och hållet i efterklangsfältet och därmed försummades bidraget från direktfältet i formeln. I mindre rum kommer man dock alltid att mäta ett visst bidrag från direktfältet. Referensljudkällans effekt kommer delvis bero på dess placering i rummet, något som också kommer påverka resultaten om man inte mäter helt och hållet i efterklangsfältet. I många av rummen (elva utav arton) var värdena för AT och AK närmast och i många fall väldigt lika i 500 Hz-oktavbandet. Kan det vara så att Sabines formel stämmer bäst runt 500 Hz? När Sabine empiriskt härledde sambandet använde han en orgelton på 512 Hz som excitation och samma frekvens användes även vid mätningar av efterklangstid under en lång tid framöver. Ett förslag till förbättrad precision med Sabines formel skulle kunBygg & teknik 3/12

na vara att ha en varierande konstant beroende på frekvens. När lämpar det sig att använda sig av rumskonstanten framför efterklangstiden? I de fall där två rum blivit uppmätta till väldigt liknande efterklangstid men där rummen ändå beter sig olika gällande exempelvis bullerbenägenhet och taluppfattbarhet behövs ett komplement till efterklangstiden för att visa på dessa skillnader. I fallet med rummen M35 och M37 uppmättes en liknande efterklangstid i alla oktavband mellan 125 till 4 000 Hz, men rumskonstanten skiljde sig ganska markant. Ett högt värde på rumskonstanten ger lägre nivå på de tidiga reflektionerna, vilka spelar stor roll för bullerbenägenheten. Detta tas det inte hänsyn till om enbart efterklangstiden anges som krav på rummet. Med båda metoderna görs antaganden som i många fall inte stämmer överens

Vissa av de uppgifter som är hämtade från referensen Grange (2000) behöver återges utförligare. Särskilt gäller detta förutsättningarna för att utvändig kondens uppträder och under hur lång tid.

Utvändig kondens på fönster uppträder vid

lågt U-värde hos fönstret och dess glasdel stjärnklar himmel hög relativ luftfuktighet fri sikt mot himlen vindstilla eller bara svag vind. Uteklimatet har stor inverkan. Antalet timmar med utvändig kondens varierar kraftigt mellan olika år liksom med det geografiska läget. För ett oskärmat fönster med U-värde 1,0 W/m² K eller lägre kan mellan olika extremår antalet timmar med kondens skilja med mer än en tiopotens, exempelvis 400 timmar för ett riktigt ”dåligt” år och 40 timmar för ett ”bra” år. I riktigt fuktiga lägen främst under vår och höst och där fönster inte är avskärmade mot himlen bör fönstrets U-värde inte understiga 1,1 till 1,3 W/m² K, vilket som mest ger ett begränsat antal timmar med kondens per år. Christer Harrysson, professor, Örebro universitet ● ● ● ● ●

Ny kunskapsportal för akustik och vibrationer – lätta konstruktioner Till sommaren lanseras en ny kunskapsportal för akustik och vibrationer i lätta konstruktioner. Efter flera års arbete inom projekten AkuLite och AcuWood samt de europeiska nätverken TU0901 och FP0702, börjar resultaten visa sig alltmer. När resultaten kommer gäller det att kunna förmedla detta på ett bra sätt! Därför utvecklas nu en portal som ska göras lättillgänglig och synlig samt inspirera till att öka intresset bland studenter och höja kunskapsnivån och på sikt bidra till ”mer trä i byggandet”. Resultat från forskningsprojekt av typen AkuLite och AcuWood och andra relaterade projekt måste spridas och göras tillgängligt för alla som investerat tid i projekten men också för andra aktörer som är aktiva i branschen, såväl utanför som innanför Sveriges gränser. Projekten har visat sig ge enorma synergieffekter, vilket gör att det inte bara är de direkta resultaten från dessa projekt som är intressant utan också det som pågår i andra projekt och nätverk runtom i världen. Detta får inte slarvas bort! Resultaten måste vidare användas på ett sådant sätt att det kan inspirera nya och fler studenter att intressera sig för byggnadsakustik och vibrationer. Vi behöver driftiga, nyfikna och kunniga studenter som kan driva en framgångsrik lättbyggnadsindustri till högre höjder, både inom Sverige och utomlands. Efter projektens avslut finns det också underlag för att beskriva hur en lätt byggnad kan designas och utformas för att

uppfylla moderna akustiska krav på en färdig byggnad. Det ska också finnas bakgrundsmaterial tillgängligt för framtida forskningsansökningar inom området, samt för myndigheter och standardiseringsorganisationer runtom i Europa (och även länder utanför Europa) så att de kan fatta förnuftiga beslut när regelverk ska utformas och moderniseras.

Bakgrund

Vinnova och Formas har under en längre period investerat mycket pengar i att forska inom lätta konstruktioner. Det har varit olika teman och några av dessa har varit akustik, svikt och vibrationer. Detta är positivt och framstegen för svensk träbyggnadsindustri växer i takt med att re-

sultaten växer fram i såväl de pågående som de avslutade projekten. Typiska projekt som helt eller delvis finansierats av Vinnova och/eller Formas är främst AkuLite men också AcuWood och Miks (www.mfbmiks.se). Samtidigt pågår COST-aktionerna FP 0702 och TU 0901, se separat artikel i detta nummer av Bygg & teknik. (COST står för European Cooperation in Science and Technology.) Därtill har flera projekt nyligen genomförts eller pågår parallellt, nedan några exempel: ● Building With Wood (BWW) har ganska nyligen genomfört en studie om akustik i lätta konstruktioner ● EU-projektet inom Interreg IV, Silent Spaces, pågår parallellt

Figur 1.

Artikelförfattare är Klas Hagberg och Linus Nordén, WSP Environmental, Göteborg.

Bygg & teknik 3/12

SilentWood pĂĽgĂĽr parallellt I Finland har nyligen en projektansĂśkan beviljats som kompletterar de nu pĂĽgĂĽende projekten. Fokus Ă¤r att reda ut begreppen fĂśr de lĂ¤gsta frekvenserna, nĂ¤r statistiska metoder inte lĂ¤ngre fungerar. â&#x2014;? Standarder inom ISO revideras parallellt â&#x2014;? I Sverige kommer troligen en ny BBR fĂśr avsnitt 7 att arbetas fram â&#x20AC;&#x201C; allt fĂśr att anpassas till nya krav pĂĽ byggnader nĂ¤r lĂ¤tta konstruktioner utvecklas i allt snabbare takt Inom nĂĽgra av dessa projekt (AcuWood och BWW) ingĂĽr utlĂ¤ndska aktĂśrer exempelvis Ă&#x2013;sterrike, Finland, Tyskland och Schweiz. COST-nĂ¤tverken innehĂĽller representanter frĂĽn i princip samtliga europeiska lĂ¤nder samt i nĂĽgra fall representanter ocksĂĽ frĂĽn Nya Zeeland, Australien och Kanada. AnsĂśkningar frĂĽn tillverkare av byggsystem fĂśr att erhĂĽlla European Technical Approvals (ETA) Ăśkar. Som en fĂśljd av detta Ăśkar antalet utfĂ¤rdanden av ETA:s fĂśr olika lĂ¤tta byggsystem. De akustiska egenskaperna spelar en mycket viktig roll i detta sammanhang. Allt sammantaget gĂśr att behovet av en samlad webbportal Ă¤r stort. En portal som Ă¤r attraktiv och interaktiv och som dĂ¤rmed skapar intresse hos alla de parter som investerat i projekten men ocksĂĽ fĂśr universitet, myndigheter, smĂĽ fĂśretag och â&#x2014;? â&#x2014;?

framtidens studenter. Portalen ska sĂĽledes medge kunskapsĂśverfĂśring frĂĽn projekten till slutliga anvĂ¤ndare anpassade till olika verksamhetsgrenar, sĂĽsom: â&#x2014;? industri â&#x2014;? konsulter â&#x2014;? universitet â&#x2014;? myndigheter â&#x2014;? forskningsinstitut â&#x2014;? studenter etcetera.

Portalens uppbyggnad och fortlevnad

Med hjĂ¤lp av portalen ska information lĂ¤tt kunna sĂśkas och hĂ¤mtas. Strukturen i portalen anpassas sĂĽ att varje anvĂ¤ndare fĂĽr tillgĂĽng till information â&#x20AC;?pĂĽ rĂ¤tt nivĂĽâ&#x20AC;?. Portalen kommer att tillhandahĂĽllas primĂ¤rt pĂĽ engelska, men strukturen byggs upp sĂĽ att det Ă¤ven finns delar pĂĽ svenska, ĂĽtminstone den del som berĂśr industri och konsulter. Detta fĂśr att kunna tillhandahĂĽlla information till smĂĽ och medelstora industri- och entreprenadfĂśretag samt konsultbolag som normalt jobbar pĂĽ en vĂ¤ldigt lokal marknad. Principen fĂśr portalens uppbyggnad redovisas i figur 1. NĂ¤r webbportalen Ă¤r â&#x20AC;?fĂ¤rdigbyggdâ&#x20AC;? ska den underhĂĽllas och uppdateras lĂśpande. Att finansiera en fortlevnad ingĂĽr som en del i uppdraget, men huvudspĂĽret Ă¤r att den mesta informationen ska finnas tillgĂ¤nglig fritt. FĂśrhoppningen Ă¤r dĂ¤rfĂśr att intresset fĂśr denna portal ska bli sĂĽ

stor att det blir intressant att annonsera pĂĽ denna sida. Ă&#x201E;n sĂĽ lĂ¤nge har vi emellertid inte lĂĽst oss vid nĂĽgon modell men lyssnar mycket pĂĽ de industrier som finns representerade i de olika projekten.

Slutligen

HjĂ¤lp oss gĂ¤rna att sprida information om denna portal och fĂślj utvecklingen pĂĽ www.acuwood.com. Vi finns ocksĂĽ med pĂĽ BNAM 2012 i Odense i juni, med ett konferensbidrag som beskriver idĂŠn. Vill du veta mer Ă¤r du vĂ¤lkommen att hĂśra av dig, scanna bara QR-koderna hĂ¤r intill â&#x2013; med din smartphone. Klas Hagberg

Linus NordĂŠn

Bygg & teknik direkt pĂĽ nĂ¤tet Ă&#x2026;rgĂĽngarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att lĂ¤sa i fulltext pĂĽ vĂĽr hemsida: www.byggteknikforlaget.se

BullerskĂ¤rmar frĂĽn GPP Perimeter Protection AB i samarbete med Attacus FĂĽgelforshus AB Â&#x161; Â&#x161; Â&#x161;

Effektiv bullerdĂ¤mpning Estetiskt tilltalande OĂ¤ndliga mĂśjligheter

Kontakta oss fĂśr mer information: GPP Perimeter Protection AB, VĂ¤gprodukter 010-20 95 377, 010-20 95 375 www.perimeter.se

Vi hjĂ¤lper dig med dina buller- och vibrationsproblem Idag stĂ¤lls hĂśga krav pĂĽ tysta miljĂśer. Vibratec Akustikprodukter har bĂĽde kunskap, produkter och lĂśsningar fĂśr bekĂ¤mpning av oljud och vibrationer. VI KAN ERBJUDA: Â&#x2021; 9LEUDWLRQVLVROHUDQGH V\VWHP I|U JROY YlJJDU RFK WDN Â&#x2021; +|JSUHVWHUDQGH OMXGG|UUDU Â&#x2021; 9LEUDWLRQVLVROHULQJ DY KHOD E\JJQDGHU Â&#x2021; 0DVNLQVNRU RFK GlPSDUH I|U PDVNLQHU Â&#x2021; ,VRODWRUHU I|U KLVVDU JHMGUDU UXOOWUDSSRU Â&#x2021; 6\VWHP I|U YLEUDWLRQVLVROHULQJ DY UlOV Â&#x2021; /MXGGlPSDUH RFK NDWDO\VDWRUHU Bilden: Kilden Kulturhus till vilket Vibratec levererat 70 anpassade ljuddĂśrrar. /lV PHU Sn www.vibratec.se

Sweden Tel: +46 176 20 78 80 e-mail: info@vibratec.se Bygg & teknik 3/12

Norway Tel: +47 33 07 07 50 e-mail: info@vibratec.no

Denmark Tel: +45 49 13 22 44 e-mail: info@vibratec.dk

Estonia Tel: +372 56 66 29 93 e-mail: info@vibratec.ee

Clarion Hotel Post, en akustisk utmaning Det anrika Centralposthuset från 1923 på Drottningtorget i Göteborg har förvandlats till en fantastisk hotell- och konferensanläggning, där historiska detaljer möter modern arkitektur. Clarion Hotel Post öppnade i januari 2012 efter drygt fem års projektering och flera års omfattande ombyggnader. Dessutom har huset byggts till med en stor kongresshall och ett höghus med gästrum. Akustiskt har detta varit en fantastisk utmaning, där strikta förvanskningsförbud av det statliga byggnadsminnet har påverkat i högsta grad. I detta hus ryms såväl nu såväl rockkonserter som gym vägg i vägg med hotellets gästrum, utan att störningar uppstår, och rumsakustiken är i toppklass. I denna artikel berättar vi om några av de erfarenheter och lösningar som vi har fått till oss på denna resa. Projekteringen påbörjades 2006 med ett omfattande programarbete, där vi skulle fastställa kravnivåer på såväl ljudisolering som rumsakustik och ljudnivåer från trafik och installationer. Skulle dessa krav kunna rymmas inom det gamla fina huset? Arkitektens plan var att på innergården till det gamla posthuset få in såväl ett, eller ursprungligen faktiskt två, toppmoderna höghus med hög arkitektonisk klass, och en kongresshall för tusen personer, kallad Drottningporten, där man förutom konferenser ska kunna ha rockkonserter och banketter. Målbilden sattes högt: ”Dette vil bli verdens beste hotell!” för att citera hotellkungen Petter Stordalens spruckna och superentusiastiska stämma, och med detta

Artikelförfattare är Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik AB, Göteborg, och Alf Berntson, Artifon AB, Göteborg.

ringandes i öronen satte vi igång vårt arbete. I programarbetet bestämde vi oss ganska tidigt för att ljudisoleringskraven i byggnaden skulle sättas utgående från fastställda dimensionerande ljudnivåer i de allmänna utrymmena tillsammans med krav på ljudnivå i gästrum etcetera. Kravnivån blev därigenom ställd som A-vägd ljudnivåskillnad med skärt spektrum i de flesta fallen, Dw + C. För rum intill den stora konferenssalen Drottningporten sattes krav med trafikbullerspektrum Dw + Ctr som efterliknar det mer basrika spektrummet från rockmusik. Mellan gästrum och mellan mindre konferensrum etcetera ställdes kraven på sedvanligt sätt med vägt reduktionstal R’w. En omfattande inventering av det gamla Posthuset satte igång för att förstå uppbyggnad och möjligheter, och problem. Vertikal ljudisolering mellan det som skulle bli gästrum var i underkant, och hur mycket flanktransmission skulle det bli i betongkonstruktion och fasadvägg? Behövde det befintliga träövergolvet tas bort helt eller kunde vi hantera det på annat sätt? Hur skulle avloppen dras och hur påverkade detta möjliga golvnivåer, som i sin tur påverkade vad som var rätt golvåtgärd? Trafikbullret var nästa frågeställning – hur mycket bullrar det egentligen runt huset, med tät spårvagnstrafik på Stampgatan, bussar på såväl Drottningtorget som

Åkareplatsen, och omfattande biltrafik och bussar på Burggrevegatan, alltihop tätt inpå huset? Nya fönster var inte tänkbart eftersom byggnaden är ett statligt byggnadsminne, inte ens det yttre glaset fick bytas eftersom moderna flytglas inte alls har det liv som gamla maskinbearbetade blåsta glas från 1925.

Ljudisoleringens utmaningar och deras lösningar

Drottningporten – en kongresshall med rockmusik som finns vägg i vägg med konferensrum och gästrum. Denna sal ansluter till befintlig tung stomme och har ett nytt tretton våningars höghus ovanför med gigantiskt fackverk som bär 25 m tvärs salen. Mellan salen och gästrummen placerades ett fläktrum. Stommen ljudisolerades för att inte leda upp musiken via stomme och fasad. Fläktrummets golv och tak utfördes i 300 mm betong, och ljudisolerades med tre lag gipsskiva som monterats i bärprofiler som hänger ner från taket med vibrationsisolatorer av typ Akustik+Sylomer, med olika belastningsklass över ytan beroende på vikten av de installationer som hänger under. Vikväggarnas och AV-utrustningens bärstomme monterades vibrationsisolerat upp mot betongbjälklaget för att inte leda in ljud. De delar av taket i kongresshallen som vetter mot utomhus har utförts med hål-

Huvudsektion som visar principerna i huset, med Drottningporten i rött, mingelytor i gult, fläktrum i blått och gästrum och konferensrum i grönt. Bygg & teknik 3/12

däckselement i betong för att inte ljud ska komma in i gästrummen via tak och fönster. Anslutningarna vid övergången mellan befintligt och nytt hus är en utmaning i sig eftersom nybygget förväntas sätta sig med 5 cm under byggtiden och med ytterligare 5 cm under de följande tio åren. Lösningarna behöver alltså klara av stora rörelser utan att tappa sin ljudisolerande förmåga. Centralt i den valda lösningen blev att den murade väggen i det befintliga huset kompletterades med tre lag gipsskiva på fristående regel med stort avstånd, mineralull i mellanrummet. Väggen kompletterades in mot salen med perforerad gipsskiva på 70 till 200 mm avstånd, vilket även stadgade upp väggen. På ett ställe stack en gammal trapphusvägg fram mycket längre än övriga väggar, så för att detta inte skulle innebära att hela rummet blev flera dm smalare fick en speciallösning tas fram. Här monterades en 70 mm förstärkningsregel, med minskat centrumavstånd, 10 mm från trapphusväggen och kompletterades med vibrationsisolerande regelstöttor mitt på höjden för att klara de drygt 7 m höjd som salen har. Tre lag golvgipsskiva (1,5 gånger vikt mot vanlig gipsskiva) monterades på regelstommen och utanför detta 25 mm läkt och mineralull, och slutligen perforerad gipsskiva.

ville man ha nattklubb med tung musik och livekonserter i Kassahallen – men bland annat av vad som var möjligt ur ljudisoleringssynpunkt så blev det restaurang och bar. Ursprunglig ljudisolering var R’w 52 dB så vi hade en lång väg att gå för att man inte ska bli störd i deluxerummen och sviten direkt ovanför. Vi kunde även konstatera att läget inte var så mycket bättre uppe på översta plan heller. Anledningen var att skiljeväggarna av slaggtegel var effektiva på att både stråla ut ljud och föra det vidare mellan våningsplanen. För att klara en rimlig ljudisolering mellan Kassahallen och sviterna ovanför behövde vi ta bort de tjocka slaggtegelväggarna som blev stötstänger för ljudet mellan våningarna ovan, gav tveksam ljudisolering horisontellt och dessutom var effektiva ljudutstrålare. Vi byggde ett nytt övergolv för att rymma avloppen från gästrummen in till en schaktlösning längre in i huset, vilket gav möjlighet till ett effektivt ljudisolerande övergolv med 100 mm Paroc SSB1 stegljudsisolering i mineralull på vilket 200 mm Leca blåstes in och 30 mm avjämningsmassa gjöts. Avloppsrören sveptes in i mineralullsmatta för att inte kortsluta övergolvets ljudisolering. Resultatet blev Dw + C är lika med 64 dB, vilket räcker för den beslutade användningen av Kassahallen.

Detaljritning som visar takanslutning nära gästrum och mjuk väggstyrning vid trapphusvägg. Kravet var 70 dB ljudisolering med trafikbullerspektrum och 75 dB med skärt spektrum. Kravet uppfylldes med 0 dB respektive 2 dB marginal på det mest utsatta gästrummet och med 5 till 10 dB marginal på övriga rum. Kassahallens mingel har dämpats upp till ovanliggande sviter. Ursprungligen Bygg & teknik 3/12

Aerobicssal med hög musik är placerad direkt under gästrum. Göteborgs Skönhetsfabrik har etablerat sig med spa och skönhetsbehandlingar, men även styrketräning och ”Power Yoga” i entréplan. Direkt under gästrum. Utgångsläget här är ett kassettbjälklag med varierande tjocklek, 7 till 15 cm, och träövergolv

monterat i en mellantung fyllning. Naturligtvis en alldeles otillräcklig ljudisolering på även här cirka Dw 52 dB. Målet är Dw + Ctr 70 dB, vilket vi nådde genom följande steg: ● Bjälklaget görs tyngre genom att gjuta på i genomsnitt 80 mm betong på ovansidan, och eftersom bjälklaget är lokalt agerande så har vi ökat ljudisoleringen genom att använda Swedac ACM dämpande betongprimer mellan befintligt bjälklag och pågjutningen. ● Vi vill inte försämra ljudisoleringen med någon övergolvsresonans, samtidigt som man vill höja golvet ytterligare cirka 90 mm för att passa till golvhöjden hos prefabricerade badrum, varför vi under heltäckningsmattan i rummet har placeras 22 mm golvspånskiva på två lager med Hunton Silencio 36 mjuk träfiberskiva som har högst begränsade resonansproblem jämfört med andra lösningar. ● På undersidan av bjälklaget monterades tre lag gipsskiva i Gyproc akustikprofil på träregel, med mineralull i den i genomsnitt cirka 150 mm höga luftspalten. Ett ljudabsorberande undertak av 100 mm mineralullsplattor monterades för att få en tillräckligt kort klang även i basen trots högst begränsad tillgänglig bygghöjd. ● Fasadväggen i salen, liksom andra tunga väggar och pelare, byggdes in med gipsskivor på fristående reglar och för fasadväggen mineralull bara i regelstommen, för att undvika fuktproblem vid värmeisolering av tung fasadvägg. ● Nischerna byggdes in med 6 mm gipsskiva och tre lager 0,7 mm stålplåt och cirka 20 mm distans bakom för minimal estetisk påverkan. ● Golvet byggdes på med 22 mm spånskiva på 18 mm Paroc SSB2 stegljudsskiva för att både få en önskvärd svikt i golvet och få ett tillskott av mellan- och högfrekvent ljudisolering. Målet uppnåddes utan marginal. Dominerande transmissionsväg var genom fasadväggen, vilket skulle kunna hänföras till fönstrens infästning i tegelfasaden. Det höga trafikbullret har klarats med bevarade fönster. Ljudnivån på utsidan av fasaden har kontrollerats med dygnsmätningar på varje fasad, kompletterade med halvtimmesmätningar på ett flertal punkter längs fasaderna för att få spridningen i höjd- och sidled. De frifältsnormerade dimensionerande A-vägda ekvivalenta ljudnivåerna ligger mellan 60 och 65 dB för olika fasader och olika våningar, med trafikbullerspektrum som mot spårvägen gäller från 100 Hz, Ctr, och för vägtrafiken gäller från 50 Hz, Ctr,50-3150. I många fall ger spektrum Ctr,50-3150 en för hård bedömning av behovet av ljudisolering under 100 Hz, men mätningarna visar att här kommer en stor del av trafikbullret från alla bussar som accelererar från stillastående, och då blir den lägsta basen extra kraftig. 41

Vackra fönster från 1925 som byggts om med inre isolerruta för ljud- och värmeisolering. Detalj nedan.

Figur 7: Med receptionen placerad långt in under ett lågt tak med perforerad gipsskiva avskiljs den i rimlig grad från foajéns mingel.

hallen och utställningsyta vid mässor. Uppemot 600 personer kommer att mingla runt i utrymmet, som dessutom inte

fick dämpas i någon större utsträckning av bevarandeskäl, varför ljudnivån kommer att bli ganska hög. In mot detta rum

Utmaningen med Hotel Post var att varken fönsterbågar, karmar eller det yttre glaset fick förändras. Samtidigt ville man både uppnå värmeisolering, solavskärmning och en tillräckligt god ljudisolering i fönsterkonstruktionen. Lösningen blev att byta ut det befintliga inre glaset mot en tunn isolerkassett med en kombination av ljudlamellglas och värmereflekterande glas, och samtidigt se över tätningen mellan båge och karm. De fantastiskt fina kärnvirkesbågarna renoverades från grunden och de ursprungliga beslagen med fjäderbelastat tryck i stängningen tillsammans med nya lister gav ett riktigt bra resultat. Ljudisoleringen blev utmärkt och uppfyller nu ljudklass B inomhus! Gäst- och konferensrum har fönster ut mot mingelyta för 600 personer i innergård. Innergården ”Vinterträdgården” fungerar som förrum till kongress-

Fönster som försetts med inre båge och karm för att uppnå en hög ljudisolering mot innergården.

Den stora foajé och lobbyhallen, där man i underkant har ”living room” med tunga textilier, bakom den glasade väggen ser vi Kassahallen, och till vänster bryggor vid hissarna. Bakom det guldskimrande gallret till höger finns svarta mineralullsabsorbenter, i lanterninerna längst upp är mineralullsabsorbenter limmade, absorbenter sitter även på bryggornas undersida. På sidan av hisstornet finns perforerade gipsskivor. Bygg & teknik 3/12

Figur 8: I taket ser vi öarna med mineralullsabsorbenter, och mellanrummet mellan dessa för AV-installationer. Mellan träpanelerna på väggarna sitter perforerade gipsskivor som är dolda bakom akustiskt transparenta metallnätsdraperier.

vetter fönster från såväl gästrum som små konferensrum. I dessa båda fall behövs en högre ljudisolering än vad som är möjligt att uppnå med åtgärd i de kopplade fönsterbågarna, så som är gjort i fasadväggen. Lösningen blev istället att komplettera fönstret med en inre båge – karm med 10 mm ljudlamellglas.

Rumsakustikens utmaningar och lösningar

Stora foajé och lobbyhallen. Rummet har en stor volym med 12 m takhöjd, vilket skulle kunna ge för bullrig och rörig

akustik. Målet var en god akustik för uppemot tusen minglande människor som har paus mellan sina möten. Rummet har utförts med absorbenter på ett flertal tillgängliga takytor och vissa väggytor, kompletterat med kraftigt absorberande textilier, mattor och möbler. Vi upplever initialt att målet ser ut att uppnås, med flera positiva spontana kommentarer från besökare vi pratat med. Receptionen har avskilts från foajén. Receptionen har placerats långt in under ett relativt lågt ljudabsorberande tak av perforerad gipsskiva, Danoline Designpanel Mikroperforerad. Man upplever en

Figur 9: Stora delar av takytan är utan akustisk behandling, i flera av rummen med de gamla kassettaken bevarade. Ljudabsorptionen finns istället i perforerad gips på en eller två väggar, i heltäckningsmattan och i installationszonen med mineralullsskivor närmast dörren. Bygg & teknik 3/12

helt annan och mer dämpad akustisk miljö än i det höga foajérummet, och får en rimlig akustisk avskiljning från resten av rummet. Kongresshallen Drottningporten har akustik för högtalarljud. Tidigt i programskedet bestämdes att akustiken skulle optimeras för högtalarförstärkt tal och musik. Detta förenklade lösningarna och minimerade behovet av variabel akustik. Målet blev därmed en relativt kort efterklangstid (även i basområdet). Numera används ofta kraftigt riktade högtalare och hög förstärkning, varför det är särskilt viktigt att absorptionen sprids på olika ytor för att undvika störande reflexer och ekon. Ljusabsorptionen i salen består av stora nedpendlade fält (mellan AVbalkar) av minerullsskivor i taket. 40 procent av takytan ovan de nedpendlade fälten har dessutom 100 mm minerullsskivor för extra lågfrekvensabsorption. Väggarna består till stor del av perforerade gipsskivor med mineralull bakom, som sedan täcks med ett akustiskt transperant metallnät. En stor filmduk täcker en stor del av ena kortväggen, bakom scenen. Bakom duken monterades 200 mm mineralull för att få en effektiv lågfrekvensabsorbent. Salen kan delas upp i två eller tre delar med blockväggar. För att undvika fladdereko och störande kraftiga reflexer så kan ljudabsorberande textilier hissas ned framför blockväggarna. Konferensrum och grupprum har fått utspridda ljudabsorbtion. De mindre grupprummen ska ha det gamla kassettbjälklagets undersida synlig, förutom en installationszon i anslutning till korridorväggen, och golvet har heltäckningsmatta vilket gav oss ett utmärkt underlag för att skapa en god talakustik med både fin taluppfattbarhet och god talarrespons, genom att i de mindre rummen förse ena rumsskiljande väggen med perforerad gipsskiva från tak till golv och i de större rummen även göra detta med korridorväggen. Resultatet blev just så trevligt att samtala i som man kan önska. Kassahallens är bevarande. Den fantastiskt fina gamla kassahallen från 1923 fick inte förvanskas alls. Samtidigt ska salen fungera som hotellets finrum med mingelyta, bar och fine dining restaurang. Detta har nu lösts på ett, baserat på förutsättningarna, riktigt bra sätt genom stora mängder tunga sammetsdraperier och mjuka stoppade möbler. Sofforna har mycket höga U-formade ryggar som avskärmar omgivande ljud effektivt och gör det enklare att föra samtal med behaglig talnivå. Överhörningen till den intilliggande restaurangsittningen är naturligtvis betydande, men fanns inte så mycket att göra åt genom förvanskningsförbudet på det statliga byggnadsminnet, vilket är den allra högsta antikvariska skyddsklassen i Sverige. Genom att det bara är textilier 43

Teamet bakom ljudprojekteringen

Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik AB, formade ett lag tillsammans med Alf Berntson och Johan de Sousa Mestre på Artifon AB med ansvar för rumsakustiken, Andreas Gustafson, som då var på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, för trafikbullerberäkningar, och Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling AB, för kvalitetskontroll av ljudisoleringsfrågorna. Tillsammans har vi sedan kunnat skapa en fantastisk byggnad med Peab som kvalitetsmedveten och samtidigt mycket kostnadsmedveten totalentreprenör, och Semrén & Månsson Arkitektkontor och övriga i projekteringsgruppen. ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Kassahallens handristade betongkassettak och övriga ytskikt är orörda. Ljudabsorptionen kommer genom stor mängd tunga sammetsdraperier och höga stoppade stolar.

emellan mingelytan och restaurangen får man dock en intuitiv förståelse för över-

hörningen och den upplevda störningen blir därigenom mindre.

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Mät ljud och vibrationer med 2270

www.bksv.se 44

Bygg & teknik 3/12

Kan vi förbättra den akustiska miljön genom tillagda ljud? Vad är det som skiljer en plats vi spontant tycker om från en vi inte tycker om? Vilken betydelse har ljudet för den upplevelsen? Sedan snart två år bedriver Konstfack ett forskningsprojekt kring tåg och ljudmiljö. Grundfrågan är: Hur kan vi förbättra den akustiska miljön i ett höghastighetståg genom tillagda ljud? Projektet drivs med stöd av KK-stiftelsen. Från Konstfack medverkar Björn Hellström, professor i akustisk design, Ricardo Atienza, arkitekt, och undertecknad, projektledare, ljuddesigner och musiker. Från näringslivet deltar Bombardier, välkänd tågkonstruktör, samt akustiker från ÅF. Dessutom medverkar Kungliga Tekniska högskolan, Institutionen för tal, musik och hörsel, samt perceptionspsykologer från Psykologiska institution på Stockholm universitet. Den här bredden av experter från olika kunskapsfält gör att vi kan fördjupa diskussionen om hur man med kompletterande metoder ska angripa problem med störande ljud. (Projektet har också flera andra delområden där vi bland annat undersöker auralisering av tåginteriörer, samt ljud och interaktion som en del av varumärkesidentitet.) I projektet har vi valt att applicera våra tankegångar på tågvagnens ljudmiljö. Men de frågor vi studerar är i grunden verkligt generella och kan tillämpas på helt andra områden, till exempel urbana miljöer och offentliga byggnader. När vi rör oss genom en byggnad eller genom en stad strömmar hela tiden mängder av information mot oss. På en stillsam plats är ljudintrycken kanske få och mjuka och vi kan lugnt ta in och bearbeta våra intryck. Men på vår väg genom staden i kvällsrusning ska vi parera, värdera, sortera, välja bort och prioritera för att komma fram, undvika faror och inte bli galna. De flesta av ljuden som möter våra sinnen är inte explicit tänkta att vara information riktad till oss, de är snarare resultat av funktioner: bussar, bilar, fotsteg, gisslande dörrar och elektriska surr. Sen till-

kommer alla avsiktliga ljud: reklam, signaler, skvalmusik. Alla dessa ljud påverkas av huskroppar som fungerar som hinder och reflektorer och visar riktningar i staden. När vi talar om att formge vår (stads)miljö menar vi oftast det visuella, form och färg. Stadens rum definieras av byggnaders placering och höjd, ytors stukturer och färg. Att även ljudet formar våra rum, både stadsrum och interiörer, tänker vi inte lika ofta på. Ja, vi är förstås medvetna om att vi ska undvika buller. Men ljud som design? Att ljudet har en oerhört stor betydelse i att skapa starka miljöer är något som filmkonsten varit medveten om länge och utvecklat till enastående förfining. En miljö kan totalt förändras och berätta något helt annat med ett nytt soundtrack. Tänk dig en person i närbild mot en husfasad som tittar ut över ett torg. Du ser inte torget, bara personens blick. Den bilden kan filmiskt signalera helt olika saker beroende av ljudet. Jag talar inte om att drastiskt byta ut en stilla flöjtmelodi mot tung housemusik utan snarare om subtila förändringar, en skiftning i bakgrundljudet genom ett ändrat frekvensspektrum, ett byte av vilka fordon som passerar utanför bild och hur avlägsna de är, stegljudens art som berättar om tid och klass och vindens karaktär kan säga något om årstiden. Oftast betraktas stadens ljud som störningar vilka ska reduceras så mycket som möjligt. Det är på många sätt helt rätt, vi vet att buller, trafik, fläktar etcetera skapar ohälsa och stress. Men alla dessa ljud fyller också en annan funktion, de är en del av stadens identitet. Stora hus som hindrar solen att tränga ner på smala gator och blockerar horisontlinjen är själva definitionen av stad. På samma sätt fungerar det med ljud. Ett visst mått av bakgrundsljud och accentljud från trafik, byggen, människor i rörelse är stadens akustiska identitet. Så vad är jag ute efter? Att minska buller är bra och viktigt. Det är ett pågående arbete som ska pareras mot ekonomiska och logistiska intressen. Men kan det i vissa fall finnas kompletterande förhållningssätt eller metoder?

Inte bara dBA! Artikelförfattare är Niklas Billström, KTH Arkitekturskolan/Konstfack, Stockholm. Bygg & teknik 3/12

I vårt projekt har vi fokuserat på den interiöra miljön i ett höghastighetståg. Moderna tåg ska uppfylla en rad nya krav. För att uppnå högre hastigheter kvävs låg vikt och att energiförbrukningen är rimlig. Samtidigt vet vi att den enklaste åtgärden för att förbättra akustiken är att

tillföra massa. Det står alltså i konflikt med krav på låg vikt för att minska energiförbrukning, materialkostnader etcetera. Därför är det viktigt att på förhand simulera hur olika förändringar av en konstruktion kan förbättra mätvärden men också undersöka hur en reducering av buller reellt förbättrar ljudmiljön. Det är inte säkert att ett sänkt decibelvärde alltid är att föredra. Om man jämför två tänkbara förbättringar som ger samma minskning av ljudtrycket kan de upplevas mycket olika. En del av projektet har därför handlat om att, med hjälp av simulerad data från Bombardier på akustiska optimeringar av olika system, se vad som ger den största upplevda förbättringen.

Simulering

Ett steg på vägen var att i en stillastående tågvagn bygga upp en akustisk simulering av ett tåg i rörelse med hjälp av ett avancerat ljudsystem. Det här gjordes på tågmässan Innotrans 2010 i Berlin. Systemet bestod av tio ljudkanaler inspelade under en testkörning av ett nytt tåg, Regina 3000. De spelades upp från Abelton Live via en Java applikation och matades till sexton Gennelechögtalare, fyra subwoofers, fyra shakers monterade på fönstren samt två Butt kickers monterade på golvet. Besökare kunde interagera med ljudet via en pekskärm. Tågets ljudkällor kunde switchas mellan ”Standard” och ”Bombardier optimized”. Även kvalitén på rälsen kunde ändras mellan två olika lägen. För att kunna undersöka hur upplevelsen av andra passagerares tal påverkades kunde man aktivera en röst av en person som talade i mobil några stolsrader längre fram i tåget. En central forskningsfråga i vårt projekt har varit; Hur kan vi förbättra en ljudmiljö med hjälp av tillagda ljud och hur ska dessa ljud designas? ”The Sound Studio built up inside a Bombardier train at the Innotrans 2010 fair was a huge success. We had a lot of positive feedback from visitors that were impressed by the high degree of acoustic realism and the possibility to listen to design changes on-the-fly in a realistic environment. I believe this was the starting point of a development that will be important for Bombardier and the railway vehicle market in the future.” Anders Frid Bombardier (från projektets webbplats)

Personen lyssnar på ett framrusande tåg och kan modifiera ljudet genom att välja olika subtila filtreringar. Allt medan landskapet forsar förbi utanför fönstret. Det gäller att bedöma vilket ljud man föredrar och vilket man tycker minst om.

Därför kunde tre experimentellt framställda ljud också aktiveras från skärmen när alla andra parametrar var i ”optimized” läge. Syftet var att visa på möjligheterna med tillagda ljud och stimulera till diskussion. Mer om de tillagda ljuden strax. Vår simulering fungerade som en plattform för att lyssna och kommunicera

kring dessa frågor. Besökare vad överväldigade över effekten och som pedagogiskt redskap fungerade den lysande. Möjligheten att använda den här metoden för att auralisera miljöer är på inget sätt begränsat till tåg.

Från en pekskärm kunde besökare interagera med ljudmiljön. Lägg märke till ljudspektrat.

På tågvagnens fönster placerades shakers för att återge signaler inspelade med accelerometrar.

Vi har också, med hjälp av projektets perceptionspsykologer, närmare undersökt upplevelsen av olika ”förbättringar” av tåget, alltså de ljud vi i vår simulering kallade ”Bombarier optimized”. Vi har valt att använda två olika testmetoder för att, dels utvärdera metoderna i sig, dels, om det visar sig att båda metoderna ger liknande resultat, få en större träffsäkerhet. I metod 1, Parwise comparision, lyssnade testpersoner på fyra sekunder långa ljud grupperade i par där de för varje par skulle markera vilket de föredrog. Testet skedde med högtalare i labb. I metod 2 gjorde vi ett urval av dessa ljud som vi ville studera närmare. Testpersoner lyssnade i hörlurar på två grupper om fyra ljud, och valde vilket som var bäst och vilket om var sämst i varje grupp. Personen kunde själv hoppa mellan de olika ljuden och lyssna valfri tid på varje. De resultat vi fått fram är, något summariskt: a) de förbättringar som reducerar tydliga statiska och tonala element i tågljudet upplevs som mest positiva, lågfrekventa förbättringar är viktigare än högfrekventa, b) båda metoderna visar en stor samstämmighet. Det är intressant eftersom det har riktats kritik mot metoden Parwise comparision när det gäller den typen av ljudmiljöer som man befinner sig i under lång tid. Man har menat att det är omöjligt

Akustiker Philip Zalyaletdinov.

Högtalare tätt placerade på hatthyllor och under stolar placerades subwoofers. Mellan stol och golv pressades butt kickers fast för att skapa vibrationer i golvet.

Bygg & teknik 3/12

att överföra resultatet från bedömning av fyra sekunder långa ljud till ljudmiljöer man kanske vistas i under timmar. Men våra resultat visar att metoden faktiskt fungerar. Det här gäller förstås främst för relativt statiska ljudmiljöer.

Maskering!

Det vi kallar buller kan som vi vet också ha vissa positiva effekter. På ett tåg där många människor som inte känner varandra ska samsas på en liten yta har tågets buller den funktionen att det också skapar en viss privat zon. Genom bullret hör vi inte allt vad grannen två stolsrader längre fram säger och det vi säger till vårt ressällskap sprids inte heller lika långt bort i vagnen. Ett annat exempel: Toyota Prius med flera är underbart tyst att åka i. På asfalt. På en grusväg är det en helt annan sak. Ljudet från vägbanan upplevs som betydligt mer störande än i en konventionell bil. Dels beroende på att man ganska snabbt vant sig vid en lägre nivå, men också beroende på att en konventionell motor maskerar en del av knastret från gruset. Det bäddas in och blir faktiskt behagligare! För att koppla tillbaka till tåget och vår installation av akustisk simulering på In-

notrans kunde vi klart konstatera att med alla parametrar i optimerat läge, alltså lägst ljud, så fick vi den negativa effekten att maskeringen av andra personers tal minskade.

Soundscapes

För att förbättra ljudmiljön har vi undersökt en mer aktiv form av ljuddesign med tillagda ljud. Vi har använt oss av begreppet soundscapes, ljudlandskap. Hur ska de ljud, de soundscapes designas som kan adderas till en befintlig ljudmiljö och skapa en behagligare känsla? Det finns självklart inte några patentlösningar. Varje miljö måste noggrant analyseras ur en rad aspekter och man måste ha klart för sig vad man menar med behagligare. För vem? När? Grundantagandet har varit att ljudet ska vara så svagt att man egentligen inte lyssnar till det eller bara hör svagt, och att det ska kunna ligga kontinuerligt eller i kortare eller längre intervaller. Kan man skapa en ljudmiljö som är både mer behaglig och stimulerande för tanken utan att man nödvändigtvis lyssnar på det tillagda ljudet? Det här är en metodik som vi applicerat på tågets ljudmiljö men de kan fungera i vilket sam-

Auditory masking of wanted and unwanted sounds in a city park

An alternative approach would be to promote the wanted sounds in order to mask the unwanted sound. This is an old idea and anecdotal evidence exists for successful applications, for instance the use of fountain sounds for masking road traffic noise in urban parks 3–6. Systematic research on the potentials and limitations of the method is, however, lacking. This research need motivated the present psychoacoustic study, which evaluated the masking potential of fountain sound and road traffic noise in a typical city park. A masking sound makes a target sound inaudible (complete masking) or less loud (partial masking) by decreasing the signal-to-noise ratios in the frequency regions surrounding the target sound at the basilar membrane. This type of masking is called ”energetic” masking, to be distinguished from ”informational” masking due auditory mechanisms at higher levels of processing8. The overall masking of a sound may then be defined as the sum of energetic and informational masking. An example of informational masking would be confusion due to target-masker similarity, which has been suggested as relevant for environmental sounds. If a part of the masking sound is confused with the target sound, then the overall masking would decrease. And, conversely, if part of the target sound is confused with the masking sound, then the overall masking would increase. It may be speculated that this result reflects a general tendency to attribute sounds to the source that are at the focus of the perceiver’s attention, at least in cases of uncertainty due to target-masker similarity. If so, a strategy for soundscape improvement might be to design wanted sounds that attract attention. This would of course require further research into factors that governs auditory attention in outdoor soundscapes and how attention affects soundscape perception. Källa: Nilsson, M. E., Alvarsson, J., Rådsten-Ekman, M., & Bolin, K. (2010). Auditory masking of wanted and unwanted sounds in a city park. Noise Control Engineering Journal, 58(5), 524–531. One essential strategy for sustainable installations is to closely interact with the site, as public space is supposed to be accessible to all. There is, thus, a need to consider spatial, functional and social matters as well as the artistic positions of the installation. The increasing amount of speaker-distributed sounds in public spaces often creates problems, but can also be a resource. A key concern is how to create sustainable, site-specific sound installations with regard to the site’s existing sound. Källa: Hellström Björn, Sjösten Per, et.al. Modelling of the Shopping Soundscape, published, peer review, in Journal of Sonic Studies, http://journal.sonicstudies.org/vol01/nr01/a04 2011 Bygg & teknik 3/12

manhang som helst. Därmed inte sagt att alla miljöer vinner på att man lägger till ljud. Experiment med soundscapes har skett i två faser. I fas 1 har vi undersökt tre ljud som var tänkta att ligga på en knappt hörbar nivå, så att de integrerades i tågets ljud. Som ljudkälla har vi här utgått från tågets eget ljud som processats på olika sätt: a) med extrem noise cancellation så att endast vissa höga toner blivit kvar, b) en så kallad Shepeard scale baserat på svepande bandpassfilter som ger ett intryck av en fallande ton som aldrig når botten, c) extraherade toner som harmoniskt relaterar till en störande frekvens. Detta sistnämnda soundscape har vi provat mot störljud som tonala surrande elektriska komponenter, transformatorer eller liknande. Vi har analyserat tonala störljuds frekvens och betraktat den som en ton i en viss skala. Låt oss kalla störtonen för C. Genom att lägga till andra toner som harmoniska relaterar till C får den störande tonen en funktion i ett harmoniskt förlopp. Man kan tänka sig att man lägger till tonerna D Eb och F över C och tonerna B och A under som mycket svagt tonas in och ut i ett slummässigt mönster så att det aldrig är fler än två tillagda toner. Görs det här omsorgsfullt kommer den störande tonen att upplevas som betydligt mindre störande. Syftet är inte att spela en melodi där den störande tonen ingår, det skulle mycket snabbt gå lyssnaren på nerverna. Det är snarare att undermedvetet flytta fokus från den störande tonen och sätta den i ett organiskt sammanhang. I fas 2 av projektet, där vi arbetat mer experimentellt empiriskt, var ljuden tänkta att höras på en något starkare nivå men fortfarande svagt. Här har vi arbetat fram fyra grundbegrepp som vi valt att fokusera på och undersöka vidare. De är variation, obestämbarhet, konsonans och rytm som vi funnit viktiga när det gäller att designa ett soundscape. Våra antaganden var flera; Monotoni kan motverkas genom att främmande element förs in och luckrar upp ljudbilden, en viss variation bör finnas och obestämbarheten gör att du inte undermedvetet genast börjar söka mönster i det du hör, något som annars är centralt för den mänskliga hjärnan. Samtidigt kan, något motsägelsefullt, subtila rytmiska element sparsamt skapa energi och flytta fokus från lågfrekventa konstanta ljud. Ett visst mått av konsonans, alltså toners harmoniska relation, kan ha en positiv effekt vilket experimentet med tonala störljud visade. Utifrån de fyra grundbegreppen har vi komponerat fyra soundscapes som vart och ett är dominerat av ett grundbegrepp, även om det också kan innehålla de andra komponenterna. Trots att de senaste experimenten ännu inte är helt klara ser vi preliminärt att majoriteten av personerna uppskattade det soundscapes som kännetecknas av en viss 47

harmonisk konsonans men med subtila dissonanta inslag, långsamt tempo men inte klart definierad puls. Det ansågs avslappnande men ändå inte händelselöst. Soundscapes med visserligen svaga men med många olika ljudhändelser upplevdes ofta som mindre trivsamt men å andra sidan som betydligt mer spännande. Soundscapes som kunde associeras till ljudet av stora vågor (vilket det inte var) bedömdes mycket olika och spridningen på åsikterna var närmast maximal.

Musik?

Ett enkelt sätt att förändra en ljudmiljö är att spela musik. Men musik är språk, vi förstår språk olika bra och de betyder olika saker för olika människor. Det kan bjuda in, lika väl som exkludera. När det gäller privata miljöer, butiker eller restauranger som vänder sig till en viss grupp människor kan musik fungera men även här används ofta musik på ett väldigt lättvindigt och omedvetet sätt. Det fungerar sämre i offentliga miljöer, särskilt om man som lyssnare inte kan undkomma. I designprocessen kan man då använda andra ljudvärldar och ljudkällor: konkreta ljud, syntetiska ljud, ljudeffekter, naturljud. Eller klanger från musikinstrument men inte spela musik. Frågan är egentligen inte vilka ljudkällor vi använder utan hur vi organiserar dem så att de inte skapar de tecken som signalerar musikaliskt språk eller annan stark betydelse. Samtidigt vet vi att vi inte kan undkomma att alla intryck är personliga och vi bär alla på vår egen uppsättning betydelser. I några av våra soundscapes har vi undersökt möjligheten att med hjälp av musiker och musikinstrument skapa ljudstrukturer (men inte musik) som är tänkta att blanda

Testdokument. sig med tågets buller. Man kan här dra paralleller till Brian Enos Ambient music. ”An ambience is defined as an atmosphere, or a surrounding influence: a tint. My intension is to produce original pieces ostensibly (but not exclusively) for particular times and situations with a view to building up a small but versatile catalogue of environmental music suited to a wide variety of moods and atmospheres. (…) Ambient Music must be able to accommodate many levels of listening attention without enforcing one in particular; it must be as ignorable as it is interesting.” Brian Eno September 1978

Forskningsmetodik

Alla estetiska val måste göras med stor förståelse för det befintliga och med djup insikt i sammanhang och samspel. Konstfack har sina rötter i en estetisk/konstnärlig tradition, där kvalitativa samband inte så lätt låter sig formuleras i enkätform. Precis som inom arkitekturen

kan inte en enskild parameter bedömas utan alla delar måste ses i ett sammanhang. Och precis som arkitektur är detta till en del en subjektiv konstform. För att bedöma effekten av hur dessa soundscapes upplevs har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder. I de kvalitativa metoderna har vi använt oss av fokusgrupper som fått lyssna och diskutera. I de kvantitativa har vi försett personer som planerat en privat tågresa med ljudfiler och instruktioner. De har också kunnat låna hörlurar. Vi har bett dem att ställa in nivå med ett referensljud samt därefter bedöma fyra olika soundscapes under tågets framfart genom att placera en punkt på en linje mellan fem olika adjektivpar, till exempel Stressande – Avslappnande. Genom att använda två metoder har vi fått en djupare förståelse för testpersoners upplevelser.

Svårigheter

Det finns ett antal problem med lyssningstestmetodik. För det första kan vi aldrig återge en realistisk ljudbild i en labbmiljö. Speciellt de lågfrekventa ljuden härrör i verkligheten ofta från tågets vibrationer och rörelser och de är inte möjliga att återskapa. För det andra: i de in situ-tester vi genomfört har testpersonerna lyssnat i egna hörlurar. Där har vi inte total kontroll över omständigheterna, lyssningsnivå etcetera. För det tredje vill vi att testpersonerna ska bedöma ljud som vi egentligen inte vill att de ska lyssna till, eller bara höra svagt. Bara genom att göra testpersonerna observanta på ljuden har vi förändrat förutsättningarna för det vi vill observera. Det är en paradox, ljudet kan inte både vara hörbart och ohörbart. Vi har planerat att genomföra tester på tåg i trafik med högtalare placerade på hyllor där mycket svaga ljud skickas ut. Syftet är att kunna ställa frågor till passagerare om hur de upplever miljön, utan att de är medvetna om att det finns tillagda ljud. Den operatören vi varit i kontakt med är försiktigt positiv men ännu har det inte blivit verklighet. För att sammanfatta: rätt designade tillagda ljud kan skapa en intressantare och behagligare ljudmiljö, och det finns ingenting som säger att det bara gäller tåg. Vi befinner oss i ett spännande fält som vi kommer att utveckla vidare. ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012! 48

Akustisk simulering pågår. Bygg & teknik 3/12

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 23 april 2012 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................ Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 3/12

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Forskning om ljud från vindkraft

I de rekommendationer som Naturvårdsverket publicerat på sin hemsida framgår att platser med låg ljudnivå i vindskyddade lägen bör beaktas i tillståndsprocessen för vindkraftetableringar. Enligt rekommendationerna bör ett riktvärde på 35 dBA tillämpas på områden där vindhastigheten är i storleksordningen 50 procent lägre än vid aggregatet, se referens [1]. Det är upp till projektören att presentera underlag för en bedömning av om platsen kan räknas som ett vindskyddat läge eller ej. Våren 2008 presenterades ett examensarbete på KTH/MWL (MWL står för The Marcus Wallenberg Laboratory for Sound and Vibration Research, reds anm) i samarbete med ÅF-Ingemansson, Daniel Appel. Kvantifiering av områden med lägre bakgrundsnivå än normalt vid vindkraftprojektering, se referens [2], som påbörjade arbetet med en metod för kvantifiering av sådana platser. Behovet av ytterligare mätningar på platser med potentiella vindskyddade lägen är dock stor för att verifiera att ”50 procent lägre än vid aggregatet” är korrekt bedömningsgrund. ÅF har i ett projekt för Energimyndigheten studerat problemet med huvudsyfte att ta fram en metod för kvantifiering av vindskyddade lägen med låg ljudnivå samt verifiering av rekommenderad bedömningsgrund. Se referens [3]. Detta är av vikt dels för att vindkraftsutbyggnaden ej ska hämmas då många vindkraftparker planeras på platser med potentiella vindskyddade lägen och dels för att minimera risken för ljudstörningar.

Artikelförfattare är Martin Almgren, ÅF Ljud & vibrationer, Uddevalla.

Ljudmätningar har gjorts på flera platser där låg ljudnivå på grund av vindskyddat läge kunde misstänkas. Ett exempel visas i figur 1. Diagrammet i figur 1 visar uppmätta vindhastigheter vid verket uppe på ett berg där vindkraftverket står och vid bostaden. Skillnaden i vindhastighet syns tydligt. De boende är störda av vindkraftljudet och det beror troligen på att det vindalstrade bakgrundsljudet vid bostaden är lågt och därmed har vind-

kraftljudet hög hörbarhet. Höjdskillnaden är 75 m på avståndet 450 m, vilket motsvarar lutningen 17 procent. Vid den andra mätningen vid samma vindkraftverk mättes ljudimmissionen vid en bostad närmare verket cirka 350 m norr om verket här är skillnaden i vindhastighet mellan bostaden och verket stor utom vid relativt svaga vindar och nordostlig vind. Det visar sig också i mätningen av bakgrundsljudet då verket stängdes

Figur 1: Vindhastighet vid verket på berget och vid huset nära immissionspunkten längre ner i dalen vid mätning 1.

FOTO: ELIS JOHANSSON

Utbyggnaden av vindkraftverk har tagit fart i Sverige. Fler och fler blir berörda och oroade av buller. Forskning om ljud från vindkraft pågår över hela världen och även i Sverige. Här redovisas särskilt resultat från ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten om låg ljudnivå i vindskyddat läge och några andra projekt.

Figur 2: Ljud- och vindmätning 350 från ett vindkraftverk med 1 MW märkeffekt vid mätning 2. Bostaden ligger 20 m lägre än marknivån vid verket.

Bygg & teknik 3/12

Figur 3: Vindhastigheten vid navhöjd (blå) och vid bostad (röd) som funktion av vindriktning. 0° är vind från nord, 90° är vind från ost, 180° är vind från syd etcetera. För vindkraftverket redovisas endast vindhastigheter över 6 m/s. Vindhastigheten är omräknad till 10 m höjd för båda fallen. I det inringade området syns att vid vind från sydost (150°) är det risk för vindskugga och vid sydvästlig vind (225°) är det ingen signifikant skillnad mellan vindhastigheten vid bostaden och vindhastigheten vid verken. av. Ljudnivån sjönk då med cirka 10 dBA. Det är ovanligt vid en ljudimmissionsmätning vid bostad. I en annan park i Västra Götalands län finns flera vindkraftverk i megawattklassen. Vindkraftverken står i en bergig terräng med höjdskillnader upp till 130 m. En obemannad ljudmätning utfördes i oktober till november 2010 vid en bostad på 1 200 m avstånd från det närmsta verket. Vid bostaden har bolaget beräknat ljudnivån till cirka 33 dBA. De boende klagar trots att den beräknade ljudnivån är många decibel under 40. Verken hörs tydligt vid sydostlig vind. Vid denna plats är vindhastigheten oftast mindre än 50 procent av vindhastigheten uppe vid det närmaste verket, utom då det blåser från sydväst och väst, se figur 3. Vid dessa vindriktningar är det inte heller troligt att ett vindskärmat läge uppstår. En intressant observation från dessa data är också att låga vindhastigheter vid bostaden jämfört med vindhastigheten vid verket, mindre än förhållandet 1:10, bara uppstår på kvällen och natten klockan 20:00 till 07:00 och det gäller oberoende av vindriktning. Det gäller också i viss omfattning för kvoter ner till 50 procent. Kvoter över 50 procent förekommer oftast dagtid. En ljudmätning gjordes även inomhus på uppdrag av verksamhetsutövaren. Ljudnivån där var 20 till 26 dBA och tersbandsnivåerna 31,5 till 200 Hz ligger väl Bygg & teknik 3/12

under Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud. En tredje ljudmätning gjordes i en by för en park i Jämtland där misstanke om ljudskugga fanns, se figur 4. Det värsta fallet med medvind från verken uppträder vid nordvästlig vind. Eftersom denna vindriktning är sällan förekommande på

den aktuella platsen var det svårt att hitta ett tillfälle för ljudmätning. Till slut dök dock ett sådant tillfälle upp och det blåste 15 m/s vid navhöjd och vinden vid mätpunkten varierade mellan vindstilla och 2 m/s. Det var således ett klart fall av vindskugga. Bakgrundsnivån i byn var 27 dBA och vindkraftverken gav upphov till 35 dBA. För den förhärskande vindriktningen sydväst och andra vindriktningar var dock verken ohörbara på grund av bakgrundsljudet. Under en tidsperiod på ett år uppskattas att vindkraftverken kan höras då det är låg bakgrundsnivå, det vill säga då byn ligger i vindskugga; under 3 135 av årets 8 640 timmar. Uppskattningen grundas på produktionsdata, uppmätt vindriktning, ljudobservationer och ljudmätningar. Fyra olika metoder att avgöra risk för låg ljudnivå vid vindskyddat läge formulerades i projektet: 1. Mätning av vindhastighet vid vindkraftverket och vid bostaden där också ljud mäts 2. Mätning av bara vind eller ljud 3. Studera höjdskillnader i topografin vid den planerade etableringen och jämföra med kända fall av vindskyddade lägen 4. Beräkna vindhastighet i den lokala topografin baserat på detaljerad vindanalys. Metod 1 är den metod som rekommenderas för att med säkerhet avgöra om det är risk för låg ljudnivå på grund av ett vindskärmat läge vid en bostad. Det är dock en dyr och tidskrävande metod. Metod 2 kan ge viss information om risken för vindskugga. Metod 3 är inte att rekommendera. Den är inte repeterbar i de analyser som gjorts i studien. Metod 4 har inte testats i studien, men är densamma som metod 2 med mätning av vind ersatt med beräkning.

FOTO: GUNNAR LUNDMARK

Tabell 1: Antal tillfällen med förhållandet mellan vindhastighet vid bostaden och vindhastighet vid verket som var större än 50 procent och mindre än 50 procent vid de två bostäderna nära 1 MW-verket. Enligt Naturvårdsverkets definition kan det vara risk för låg ljudnivå på grund av vindskärmat läge när förhållandet mellan vindhastigheterna är mindre än 50 procent. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förhållande > 50 % Förhållande < 50 % Vindhastighet Medel –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 17 656 7,5 m/s Mätning 1 Mätning 2 117 118 5,5 m/s

Figur 4: Ljudmätning i en by på 1 500 m avstånd från fem vindkraftverk. Vy mot nordväst.

Andra slutsatser från studien är att vindriktningen och tid på dygnet kan ha stor inverkan. Det räcker inte med indikationen ”områden där vindhastigheten är i storleksordningen 50 procent lägre än vid aggregatet”. Om det är risk för vindskugga vid en vindriktning kan en annan vindriktning ge en hög vindhastighet vid bostaden som i sin tur ger en hög bakgrundsnivå som maskerar vindkraftljudet. Tiden på dygnet inverkar genom att en del mätningar visade att vinden kan på kvällar och nätter mojna nere vid marken medan det fortfarande blåser uppe vid vindkraftrotorn. Metod 1 kan ge information som gör att vindkraftverken kan regleras för att undvika störningar vid vissa vindriktningar och tider på dygnet. Ett annat av forskningsprojekten som Energimyndigheten finansierat avser utbredning av vindkraftljud i skog, se referens [4]. Slutsatsen där blev att efterklang i skogen kan öka ljudnivån inne i skogen med någon decibel. Ljudvågor som ett vindkraftverk skickar ut från rotorn faller in mot trädtopparna i en skog uppifrån eftersom dagens vindkraftverk i skogsterräng har en navhöjd kring 100 m och träden normalt är 10 till 30 m höga och kommer på så vis in i skogen. Ljudet som når en mottagare på marken i skogen dämpas av ljudspridning från trädstammarna, men efterklang i skogsrummet ger samtidigt en förhöjning av ljudnivån. Fenomenen är frekvensberoende. Efterklangen orsakas av att temperatur- och vindhastighetskurvan som funktion av höjd gör ett språng vid trädtopparna och kan böja ner ljudvågorna i skogen. Inne i skogen studsar ljudet mellan trädstammarna som mellan föremål och väggar i ett rum. För en bostad som ligger utanför skogen i en glänta kommer träden att ge en dämpning. En kant av trädstammar vid ett skogsbryn kan ge en ljudreflex. Det kan ofta höras vid till exempel en skjutbana. Vid Uppsala universitet pågår ett annat av projekten om ljud från vindkraft som Energimyndigheten finansierar. Conny Larsson och Olof Öhlund vid meteorologisektionen gör långtidsmätningar av ljud och väder vid tre platser i olika delar av Sverige. I referens [5] presenterades några preliminära resultat. Variationer på cirka 15 dBA har uppmätts på ett avstånd av drygt 1 km från tolv vindkraftverk. Förekomsten av amplitudmodulation (populärt svischljud) är högre under kvällar, nätter och morgnar då uppemot tjugo procent av mätningarna kan klassas som amplitudmodulerade, vilket kan jämföras mot högst tio procent dagtid. Vid väderförhållanden med positiv ljudhastighetsgradient, som orsakas till exempel av medvind och att lufttemperaturen ökar med höjden, stämmer ljudnivån beräknad med Naturvårdsverkets beräkningsmodell ganska bra i medeltal. Vid motsatt förhållande, till exempel att 52

ljudet går mot vinden, kan cirka 15 dBA lägre ljudnivå uppstå. Ett fjärde forskningsprojekt som finansieras av Energimyndigheten handlar om modellering av långväga ljudutbredning i komplex terräng från vindkraftverk och görs av Karl Bolin och Ilkka Karasalo på KTH. Delresultat redovisas i referens [6] och visar till exempel hur ljudnivån var sjätte timme under ett helt år kan simuleras med hjälp av väderdata. Den beräknade ljudnivån kan uppvisa mycket stora variationer över tiden och i olika riktningar jämfört med vindriktningen. Låga ljudnivåer uppstår uppströms verket. Nedströms verket kan ljudvågorna sammanfalla och fokuseras på olika avstånd. Några intryck, se referens [7], från den fjärde internationella konferensen om vindkraftbuller i Rom 2011 var att ● Amplitudmodulation bör undersökas mer ● Infraljud från vindkraftverk är inget problem. ● Ny revision av ljudemissionsmätningsstandarden IEC 61400-11 på väg ● Nytt genomarbetat hälsobaserat riktvärde för vindkraftljud är framtaget i Nederländerna. Amplitudmodulation är mycket uppmärksammat på många håll i världen. I Storbritannien har man ett nystartat forskningsprojekt på mer än 100 000 pund. I projektet vid Uppsala universitet som beskrivs ovan har det visat sig att amplitudmodulation uppträder relativt ofta särskilt vid förhållanden med positiv ljudhastighetsgradient på kvällar och nätter. Amplitudmodulation är det karakteristiska svischande ljudet som uppstår då rotorbladen sveper runt i luften och som gör att vindkraftljud är lätt att uppfatta även i närvaro av bakgrundsljud. Det är det hörbara ljudet som blir modulerat. Den holländske forskaren Frits van der Berg, som skrivit ett avsnitt om hälsoeffekter av ljud från vindkraft i en nyligen utkommen bok, se referens [8], säger att kanske har det faktum att amplitudmodulationens frekvens också mäts i Hz, lett till en sammanblandning med infraljudsfrekvenser. Vid universitetet i Ålborg pågår forskning om lågfrekvent ljud från stora vindkraftverk, se referens [9]. Resultaten visar att de stora vindkraftverken utsänder mer lågfrekvent ljud än de små i frekvensområdet 63 till 250 Hz. I genomsnitt är det cirka 3 dBA mer lågfrekvent ljud från större verk än små. Resultaten innebär att det är viktigt att ta hänsyn till lågfrekvent ljud vid projektering och kontroll av ljud från vindkraftverk. ■

Referenser

[1] Naturvårdsverket. Riktvärden för ljud från vindkraft. www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-

for-ljud-fran-vindkraft/ Sidan uppdaterad 23 juni 2011, avläst 20 februari 2012. [2] Appel, Daniel. Kvantifiering av områden med lägre bakgrundsnivå än normalt vid vindkraftprojektering. Examensarbete KTH-MWL TRITA-AVE 2008:47, 2008. [3] Almgren, Martin & Appelqvist, Paul. Låg ljudnivå i vindskyddade lägen – Metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge. Slutrapport. Projekt 32446-1 för Energimyndigheten, ÅF Ljud & vibrationer uppdragsnummer 550373, 2011-06-30. Rapporten kan laddas ner från Nätverket för vindbruk, se www. natverketforvindbruk.se/sv/Tillstand Planering/Seminarier/Presentationer-franljudseminarium-i-Orebro-7-februari/ Sidan uppdaterad 2012-02-10 och avläst 2012-02-20. [4] Almgren, Martin & Johansson, Elis. Mätning och modellering av efterklang, spridning och temperaturgradient. Slutrapport. Projekt 32445-1 för Energimyndigheten, ÅF Ljud & vibrationer uppdragsnummer 550376, 2011-06-30. Rapporten kan laddas ner från Nätverket för vindbruk, se www.natverketforvindbruk.se/sv/TillstandPlanering/Seminarier/ Presentationer-fran-ljudseminarium-iOrebro-7-februari/ Sidan uppdaterad 2012-02-10 och avläst 2012-02-20. [5] Larsson, Conny & Öhlund, Olof. Ljud från vindkraftverk vid olika väderförhållanden. Poster vid konferens Vindkraftforskning i fokus, Göteborg 18–19 januari 2012. [6] Bolin, Karl & Karasalo, Ilkka. Wind turbine noise exposure in a complex terrain. Fourth International Meeting on Wind Turbine Noise, WTN 2011, 2011. [7] Almgren, Martin. Buller från vindkraft – rapport från en konferens. Tidningen Svensk Vindkraft, nr 6 december 2011. [8] Bowdler, Dick & Leventhall, Geoff (editors). Wind turbine noise. Multi-Science Publishing Co Ltd 2012. [9] Møller, Henrik, Pedersen, Christian Sejer & Pedersen, Steffen. Lavfrekvent støj fra store vindmøller – opdateret 2011. Sektion for Akustik, Aalborg Universitet 2011.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 3/12

Minsta avstånd mellan vindkraft och bostäder Artikeln omfattar en bedömning av minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostäder. För detta ändamål sker en genomgång av bullernivå för cirka 7 500 bostäder kring cirka 1 400 vindkraftverk i Sverige. I Sverige gällande beräkningsregler har använts. Resultaten visar att Energimyndighetens 500 m i skyddsavstånd är alltför litet. Som grund för planering av ny vindkraft ges därför förslag på beräkningssamband baserade på antalet verk och effekt hos dessa med i stort sett fördubblade skyddsavstånd jämfört med nuvarande som följd. Exploatering med vindkraft sker med ofta hjälp av dyr advokatyr, där grannarna har litet att sätta emot. Fall av rättsröta förekommer vid tillståndsgivningar [1]. Som miljöfarlig verksamhet ska dock vindkraften uppfylla vissa försiktighetsmått i fråga om bullernivå och skuggtid. Energimyndigheten uppger 500 m som rekommenderat skyddsavstånd mellan bostad och vindkraftverk – oftast får de som bor mer än 1 000 m från verken inte ens yttra sig vid ansökningar. Med 500 m som skyddsavstånd kan bara enstaka verk byggas. Kontraktsskrivning med markägare baseras på avståndet 500 m. Realistiska avstånd torde vara de dubbla med hänsyn till de stora verk som nu tar plats bland bostäder i Sverige. I föreliggande bedömning används giltig modell från Boverkets, Energimyndighetens och Naturvårdsverkets, SNV, no 6241 [2, 3, 4]. Begränsningsvärde för buller nattetid är 40 dB(A) för andra bostäder än planlagd fritidsbebyggelse, där 35 dB(A) gäller. Vid rena toner är begränsningsvärdet för vindkraftverk 5 dB(A) lägre, det vill säga 35 dB(A) respektive 30 dB(A). För effekt högre än 2 MW rekommenderas i Danmark 35 dB(A) som högsta bullernivå utomhus [5, 6]. Även

Artikelförfattare är Bertil Persson, docent, Bara. Bygg & teknik 3/12

svenska forskare kräver större skyddsavstånd än nu [7]. En ny nya-zeeländsk studie av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderar minst 2 km mellan bostäder och stora vindkraftverk [8]. Till skillnad från utlandet sker i Sverige tillståndsgivningen på den sökandes villkor eftersom denne ensidigt ska visa att kraven uppfylls. I Danmark hade exempelvis varje amt eller har varje kommun själva tillgång till beräkningsverktyg för kontroll av ansökningshandlingar. I Tyskland är bebyggelsestrukturen en helt annan än i Sverige med sammanhållna byar i Tyskland men utspridd bebyggelse i Sverige. Största skillnaden mot utlandet är dock större verk här än där. Med större verk följer högre källbuller från verket och därmed större skyddsavstånd.

Karlstad – Predikstolarna

Följande slutsatser dras för vindkraftområde Predikstolarna, Karlstad kommun, figur 1 [9]:

Figur 1: Cirka 38 bostäder i område Predikstolarna får högre bullernivå än 40 dB(A).

● Medelvärde för bullernivå invid drygt 70 undersökta bostäder är 40,6 dB(A). ● Begränsningsvärdet för bullernivå nattetid, 40 dB(A), överskrids för hälften av drygt 70 inventerade bostäder, varför verk utan ”nedskruvning” inte får köras då. ● För varje dB(A) i ”nedskruvning” förloras minst 2,5 procent i energi. ● Övriga områden för vindkraft inom kommunen bör därför noga bullerkontrolleras.

● Danska forskarkrav om högst 35 dB(A) överskrids för alla undersökta bostäder. ● Vindkraftverk står för nära varandra, vilket minskar energifångsten för dem. ● Risk för bullerinterferens mellan verk föreligger med mindre avstånd dem emellan än tio gånger turbindiametern [10].

Laholm – Hishult

I Hishult uppmättes vindhastigheten vid mätplatsen till mellan 2,8 och 4,1 m/s på höjden 10 m över marken jämfört med ett krav om 8 m/s [11]. Bullerkonsulten valde därför att använda effektdata från vindkraftverket vid navhöjd 105 m givna att verksamhetsutövaren själv. Eftersom verksamhetsutövaren skulle kontrolleras är detta en form av cirkelbevis. Bullerkonsulten omräknade enligt en föråldrad formel för små verk effektdata givna vid 105 m över marken till vindhastighet på höjden 10 m över marken. Detta omräkningsförfarande i två led ger stor osäkerhet i synnerhet som vindhastigheten invid mätpunkten kan vara mindre än hälften av den vindhastighet som gäller på den höjdrygg, där vindkraftverken står [12]. I sånt fall gäller begränsningsvärdet 35 dB(A) nattetid [13]. I Hishult har bullerkonsulten därför använt felaktiga källbullervärden baserade på för låg vindhastighet vid påföljande beräkningar av buller. Bullerkonsulten var dock inte vid tillfället ackrediterad av Swedac för att utföra bullerimmissionsberäkningar. Bullerkonsulten erkänner dessutom att indata i av denne använt datorprogram Nord 2000 kan styras till exempel till verksamhetsutövarens fördel. I Hishult mättes bullret från vindkraftverken dessutom under dagtid då fågelkvitter överröstade vindkraften. Denna mättidpunkt är irrelevant eftersom begräsningsvärdet även avser nattetid under hösten, då lite fågelkvitter förekommer. Med en korrekt beräkning i Hishult får närmaste bostad cirka 45 dB(A), varför Miljööverdomstolen har godtagit grannarnas rätt att klaga och återförvisat ärendet till Länsstyrelsen i Halland [14].

Osby översiktsplan

Översiktplanen omfattar områden med avstånd till bostäder större än 500 m [15]. Med ledning av planen kan verk placeras ut med fem gånger turbindiametern i inbördes avstånd. För 2,3-MW-verk i områdena så ryms 200 verk. Bullernivån för 460 bostäder blir högre än 40 dB(A), det vill säga cirka 1 200 boenden kommer att 53

Tabell 1: Antalet bostäder i Osby vindbruksplan som får högre bullernivå än 40 dB(A). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal verk Antal bostäder med mer än 40 dB(A) Område ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Loshult (ansökan) 4 10 Lönsboda nord 31 90 Lönsboda nordost 62 150 Osby nord 71 110 32 100 Osby väster ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Summa 200 460

Figur 2: Cirka tio bostäder i område Loshult får högre bullernivå än 40 dB(A).

Figur 5: Cirka 110 bostäder i område Osby N får högre bullernivå än 40 dB(A).

Figur 3: Cirka 90 bostäder i område Lönsboda N får högre bullernivå än 40 dB(A).

SWT 101 med effekten 2,3 MW och turbindiametern 101 m placeras inom områden som utpekas i sammanvägningskartan (källbuller: 106,0 dB(A)). Avståndet mellan verken är fem gånger turbindiametern eller minst 505 m [16].

Simrishamn – Blästorp

Figur 4: Cirka 150 bostäder i område Lönsboda NO får högre bullernivå än 40 dB(A).

störas i sin nattsömn och i övrigt. Tabell 1 och figurerna 2 till 6 visar antalet bostäder som enligt SNV 6241 får högre bullernivå än 40 dB(A) om vindkraftverk Siemens 54

Bullerkonsulten utförde bullerberäkningar för motvind, vilket strider mot gällande mätnorm och beräkningsnorm, som föreskriver att mätningar ska ske i tre andra riktningar än lä [17]. Det finns två bostäder 289 respektive 589 m från närmaste vindkraftverk och i förhärskande vindriktning sydväst, det vill säga under en fjärdedel av året. För övriga vindriktningar, det vill säga tre fjärdedelar av året, har bullerskugga från ekonomibyggnader intill de bägge bostäderna tagits i anspråk, det vill säga vindhastigheten blir lägre än 8 m/s för höjden 10 m intill beräkningspunkten. Detta torde leda till krav om 35 dB(A) [18]. Om ljudskugga finns ligger beräkningspunkten även i lä i fråga om vind. Uppgiven ackreditering torde ha givit drabbade grannar underläge i dessas argumentering. Dessutom utfördes bullerberäkningarna med datorprogram Nord 2000 med okända formelsamband. WindPro gör med en maxbullerberäkning en rimlig medelvärdesbedömning av bullernivån enligt SNV 6241 [19]. Då används markråhetslängden 0,05 m samt högst

Figur 6: Cirka 100 bostäder i område Osby V får högre bullernivå än 40 dB(A).

förekommande källbuller med så kallade 95 procent sannolikhet. Vidare används i WindPro medeltemperatur, medelfuktighet och mest ogynnsamma vindriktning, det vill säga mot bostaden. I Blästorp har dessutom ”nedskruvning” skett till 101,0 dB(A), det vill säga till mod 4 eller 500 kW. Det är osannolikt att ”nedskruvning” sker annat vid bullermätningar eftersom energifångsten därmed skulle minska med 25 procent. Under 2010 uppmätt effektivitet i Blästorp är 40 procent varför ”nedskruvning” inte skedde då.

Trelleborg – Näsbyholm

Bullerkonsulten har vid 6 m/s i vindhastighet utfört ackrediterad bullermätning från ett av fyra verk och sedan avbrutit mätningen till följd av mojnande vind [20]. I den ackrediterade rapporten uppges att övriga tre verk inte lät mer än det verk som studerades. Därför borde en spridning om cirka 1 dB(A) mellan enstaka verk ha beaktats. Därefter har bullerkonsulten gjort beräkningar av bullerimmission. Det framgår dock inte av rapporten att ackrediteringen bara avser mätningen. I bedömning av mätosäkerhet (1,1 dB(A)) har inte tillagts resulterande källbuller 100,3 dB(A) utan hänvisning skett till Miljönämnden (garantikällbuller för Enercon 2,3 MW E-70 mod 0 är dock 103,1 dB(A)) [21]. Ifråga om mätosäkerhet uppger bullerkonsulten hälften av det värde som är statistisk belagt samt hävdar att begränsningsvärdet för bullervärde nattetid med hänsyn till avrundning kan Bygg & teknik 3/12

vara 40,4 dB(A) [22]. Riktvärden för bullernivå har dock upphävts genom domar 2009 i Miljööverdomstolen och Svea hovrätt [23, 24, 24]. Efter Miljööverdomstolens dom finns endast begränsningsvärden kvar. Begränsningsvärden enligt Miljöbalkens hänsynsregler får inte överskridas för någon bostad. Luftfuktigheten var osedvanligt låg vid mättillfället varför inverkan av nattetid (då begränsningsvärdet 40 dB(A) gäller) relevant luftfuktighet ska beaktas, cirka 99 procent, det vill säga ett tillägg göras med cirka 0,5 dB(A). Uppgifter om vindhastighet och effekt är lämnade av verksamhetsutövaren själv (rådata saknas i rapporten) varför dessa uppgifter saknar värde som bevis i sammanhanget (jämför cirkelbevis i Hishult). Av bullerkonsulten beräknad signifikans R² är lika med 0,64 står inte i relevans till givna datapar, vilka ger R² är lika med 0,09. Bullerkonsulten tillåts därför inte subtrahera bakgrundsbuller som skett. I en annat rapport uppger bullerkonsulten ± 4 dB(A) som osäkerhet vid beräkning med Nord 2000 [26]

Bedömning av minsta skyddsavstånd baserad på prospekt

Bullerberäkning skedde med SNV 6241 för 125 prospekt i Sverige med cirka 7 500 bostäder kring cirka 1 400 vindkraftverk baserat på bygganmälan, bygglovsansökan eller miljöanmälan [27]. För samtliga prospekt beräknades bullernivån 40 dB(A) som funktion av avstånd från

bostad till närmaste vindkraftverk, såväl i skog som på slätten. Följande samband erhölls för minsta avstånd mellan bostad och verk, r40, figur 7 (m):

r40, skog = (52,5 • w) • ln(n) + 125 • w + 315 (1)

r40, slätt = (51,0 • w) • ln(n) + 113 • w + 284 (2) Beteckningar: ln naturliga logaritmen n antal verk (st) r40, skog avstånd verk till bostad i skog, bebyggelse eller bland träd dungar (m) r40, slätt avstånd verk till bostad belägen på helt öppen, slät mark w effekt per verk (MW) För att kringgå krav på bullernivå uppges ibland ”kontorisering” av bostäder [28], figur 8.

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras efter genomgång av bullernivån vid 7 500 bostäder intill 1 400 vindkraftverk: ● Nuvarande avstånd om 500 m mellan vindkraft och bostäder bör ökas kraftigt. ● Avståndet bör göras beroende av antalet verk och effekten hos dessa. ● Översiktplaner för vindkraft bör revideras med hänsyn till krav om större avstånd. ● Kontraktsskrivning med markägare bör baseras på större avstånd än 500 m. ● Stor osäkerhet i bullerberäkningar med Nord 2000 bör beaktas. ■

Referenser

[1] Jan Bergstedt. Personlig information. Uppvaktning. Miljödepartementet. 2010-08-19. [2] Ljud från vindkraftverk. Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket rap. 6241. 2001, 38 sid.

Figur 7: Minsta avstånd mellan bostad och vindkraft som funktion av antal och effekt. Bygg & teknik 3/12

[3] Elektroniskt dokument http://www.naturvardsverket.se/Do cuments/ allm rad/ar_78_5.pdf. [4] Råd och riktlinjer 1978:5. Omtryckt 1983. Riktlinjer för externt industribuller. SNV. 1983, 30 sid. [5] Henrik Møller & Christian Sejer Pedersen. Lavfrekvent støj fra store vindmøller. ISBN 978-87-92328-30-4. Aalborg universitet. 2010, 53 sid. [6] Bullret från stora vindkraftverk undervärderat. Gösta Bluhm, Professor, Karolinska institutet, SVT, Elektroniskt länk http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4307547 [7] Buller i Blåsväder – Ljudmiljöcentrum. Lunds universitet. Lund. 2010-0326. Elektroniskt dokument http://edit.info.lu.se/upload/lmc/Vind%20rapport%2 0final%20inlaga.pdf. [8] Daniel Shepherd et al. Evaluating the impact of wind turbine noise on health related quality of life, Noise and Health, September–October 2011, sid. 333341. Elektroniskt dokument http://www. n o isean d he alth.o rg/ artic le. asp?issn=1463-1741; year=2011;volu me=13;issue=54;spage=333;epage=339; aulast=Shepherd . [9] Kalle Alexandersson. Landskapsanalys och miljökonsekvensbeskrivning. Bilaga – Vindkraftsplan för Karlstads kommun. Ramböll Sverige AB, Göteborg. 2011-01-31, 54 sid. [10] Bob Thorn. Doctoral Thesis. Assessing Intrusive Noise and Low Amplitude Sound. Massey Un. Wellington Campus, Inst Food Nutrition and Human Health, 316 sid. [11] Ångpanneföreningen Ingemansson. Mätning av ljudimmission från vindkraftverk i park Oxhult. Projekt 550671. 2010-06-24, 41 sid. [12] Anders Karlsson. E-post 2011-1222 kl. 16:00 ang. brev från Örjan Johansson. ÅF-Infrastructure AB. Kvarnbergs-

Figur 8: Gård ”kontoriseras” för att medge vindkraft. Bildmontage: Bertil Persson.

gatan 2, Box 1551 SE-401 51 GĂśteborg, 20111212, 7 sid. [13] Ebbe Adolfsson. HĂśgst 35 dBA i omrĂĽden med lĂĽgt bakgrundsljud. SNVt. 2011-06-23, 1 sid. http://www.naturvardsverket.se/ sv/Start/Verksamhetermed-miljopaverkan/Buller/ Vindkraft/ Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/. [14] Svea hovrĂ¤tt. MĂĽl M 5159-11, 2011-10-18, 2 sid. [15] Robert Johannesson. Vindbruksplan Osby kommun. Sweco. 20110915, 28 sid. [16] www.cvi.se [17] LjudberĂ¤kning vindkraftverk. Ă&#x2026;ngpannefĂśreningen-rapport 560121, 201011-25, 14 sid. [18] Ebbe Adolfsson. HĂśgst 35 dBA i omrĂĽden med lĂĽgt bakgrundsljud. SNV. 2011-06-23, 1 sid. http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamhetermed-miljopaverkan/Buller/ Vindkraft/ Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/. [19] Thomas SĂśrensen. Personlig information (e-post). EMD, Aalborg. Tfn +45 9635 4444, 2009. [20] Stephan SchĂśnfeld & Martin Almgren. MĂ¤tning av ljudeffekt frĂĽn vindkraftverk enligt IEC 61400-11 Turbin 4, NĂ¤sbyholm. Projekt 542336. Ă&#x2026;ngpannefĂśreningen Ingemansson. 2009-1023, 20 sid. [21] MĂ¤tning och berĂ¤kning av buller frĂĽn vindkraftverk. Elektroniskt doku-

ment http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Buller-fran-vindkraft/. [22] Krister Larsson. Granskning av bullermĂ¤tningar och berĂ¤kningar. SP PX14567. 2011-09-08. [23] Elektroniskt dokument www.natur vardsverket. se:80/sv/Verksamhetermed-miljopaverkan/Industrier/ Prin cipiella-domar-fran-Miljooverdomstolen/. [24] Svea hovrĂ¤tt. MiljĂśdomstolen. Rotel 1309. LĂ¤nsstyrelsen i Kalmar lĂ¤n visavi Cementa AB. MĂĽl M 5069-07. Dnr 617. LĂśpnr 5586-07. 2009-02-26, 6 sid. [25] Svea hovrĂ¤tt. MiljĂśdomstolen. Rotel 1305. LĂ¤nsstyrelsen i Kalmar lĂ¤n visavi Kalmar industrier. MĂĽl M 1303-07. Dnr 546. LĂśpnr 3226-07. 2009-01-29, 13 sid. [26] Elis Johansson, LjudemmissionsberĂ¤kning och utredning om lĂĽgfrekvent buller frĂĽn vindpark vid Dalsbo i JĂśnkĂśpings kommun. Ă&#x2026;F-Infrastruktur AB / f d Ingemanssons rapport 567183, sid 5, GĂśteborg. [27] ISBN-978-91-86007-10â&#x20AC;&#x201D;21-x; 978-91-86007-22â&#x20AC;&#x201D;49-x; -978-91-8600751â&#x20AC;&#x201D;63-x; -978-91-86007-65â&#x20AC;&#x201D;99-x; http://libris.kb.se/hitlist?f=simp&q=numm%3 a978-91-86007*&r=&m=10&s=r&t=v&d=libris&p=1; ISBN -978-9186977-1â&#x20AC;&#x201D;13-x; http://libris.kb.se/hitlist?f=simp&q=numm%3a978-9186977*&r=&m=10&s=r&t=v&d=libris& p=1.

[28] Projekt Duveke. Teknisk beskrivning. SvalĂśvs kommun. Odaterad handling, 12 sid. http://www.svalov.se/download/18.1951760912fb5370ca180001142/Teknisk+beskrivning1.pdf.

de t Nyt gsomrĂĽ dnin n Ă¤ anv Underliggande distans fĂśr rullarmering.

En fast punkt i tillvaron FĂśr en golvlĂ¤ggare Ă¤r en fast punkt nĂśdvĂ¤ndig. Med PERMABAN, avdragsbanan i betong, fĂĽr Du en punkt som lĂ¤gges snabbt och enkelt. Och som Ă¤r stabil utan att bli fĂśr stor. PERMABAN suger sig fast pĂĽ en lĂĽg punkt. HĂśga punkter skapar brottanvisningar.

PERMABANÂŽ

FĂśrrĂĽdsgatan 43, 542 35 Mariestad Tel 0501-150 20 â&#x20AC;˘ Fax 0501-166 86

Tillverkare av mĂ¤tinstrument inom Akustik & Vibrationer sedan 1967.

CONCRETE CONNECTIONS

Robusta, fĂ¤ltmĂ¤ssiga och anvĂ¤ndarvĂ¤nliga instrument fĂśr s LjudmĂ¤tning i fastigheter, byggarbetsplatser, kontor, grannbullerĂ¤renden, installationsljud. s -Ă&#x160;TNING AV LJUDISOLATION EFTERKLANG STEGLJUD Vi har mĂ¤tinstrumentet fĂśr era behov!

NYCKELFĂ&#x201E;RDIGA LĂ&#x2013;SNINGAR FĂ&#x2013;R VINDKRAFTSFUNDAMENT

Ta gĂ¤rna kontakt fĂśr mer info!

Peikkos system omfattar: â&#x20AC;˘ FĂśrankringsringar â&#x20AC;˘ EfterspĂ¤nda fĂśrankringsbultar â&#x20AC;˘ Toppringar â&#x20AC;˘ Svetsade adapterringar â&#x20AC;˘ Montagemall fĂśr bultar

www.peikko.se Norsonic AS Sverige *ANI (UHTALA 3ALES -ANAGER 3WEDEN 0709 699 370, jani.huhtala@norsonic.com WWW NORSONIC SE

Bygg & teknik 3/12

Montage av värmepump – akustik Vi har samlat erfarenhet från ett stort antal installationer av värmepumpar i större fastigheter för bostäder och kontor samt en del mindre i villor med mera. I artikeln redovisar vi erfarenheter och ger tips om vad man måste se upp med för att lyckas akustiskt. Vi ger också en del förklaringar till problemen, analyserar installationens komplexitet och pekar på oklarheter i leverantörernas data.

Att lyckas med installationen menar vi är att i bostäderna klara kraven i Boverkets byggregler (BBR) och Socialstyrelsens (SOC) krav för lågfrekvent buller (terser), att inte besväras av vibrationer och att inte ha hörbara toner som stör. Kraven enligt BBR och SOC medger en hörbar störning som många ändå tycker blir för stark. Eftersom värmepumparna med sina kompressorer och tillhörande cirkulationspumpar ger rena toner är vi mer känsliga för deras störningar än de nivåer de generella kraven anger. Det finns en praxis att skärpa kraven med 5 dB när störningen är hörbart tonal – vilket den alltid blir i dessa fall. Vi rekommenderar denna försiktighetsåtgärd. Problemet med värmepumpar jämfört med andra maskiner som normalt monteras i byggnader är att de skapar kraftigare störningar, och vid lägre frekvenser, än många andra maskiner. Kylmaskiner kan vara jämförbara med värmepumpar men fläktar och pumpar är normalt lättare att bygga in så att de inte stör.

Helst ha en bottenplatta under värmepumpen som är fri från övriga husstommen. ● Hämta ljudvärden från alla lämpliga tillverkare för den aktuella effektstorleken. ● Ta de högsta värdena av alla fabrikat. Räkna med att denna ljudnivå gäller för värmepumpen även om den valda leverantören ger ett lägre värde. ● Kontrollera vid vilka temperaturförhållanden värdet gäller. ● Lägg till minst 5 dB till det högsta av ovanstående värden. Det behövs när värmepumpen ska göra varmvatten. ● Planera för att den mesta ljudeffekten ligger i 50 Hz, därnäst i 100 Hz tonalt. ● Använd bockställningar som är monterade på det avskiljda bjälklaget för att montera rören. ● Tillåt inga infästningar av rör i gränsytor mot bostäder. ● Tillåt inga infästningar i lätta byggnadsdelar. ● Använd enbart mycket mjuka svep eller mjuka hängpendlar för att fästa rören. Resonansfrekvensen ska vara under 10 Hz för dessa infästningar. ● Räkna inte med att de invändiga avvibreringarna i värmepumpchassit fungerar. Ställ alltid värmepumpen på egna vibrationsisoleringar mot bjälklaget med en resonansfrekvens under 10 Hz. ● Planera en yttre väl dimensionerad vibrationsisolerande uppställning mot bjälklaget. Massförtyngningar kan behövas. ●

Artikelförfattare är tekn dr Peter Blom, tekn dr Martin Fraggstedt och civ ing SVR Lennart Karlén. Alla arbetar i ACAD-International AB, Stockholm, som akustiker.

De invändiga (om de alls finns) mjuka rörkopplingarna är alltid för styva. Planera för mjuka elastiska rörkopplingar på alla ut- och ingående rör. Rörkopplingarna ska medge rörelsefrihet i alla sex rörelseriktningar. ● Placera cirkulationspumparna intill värmepumpen. ● Se till att det finns en spärrvolym på alla rör som går till husets värmesystem. Utnyttja ackumulatortanken som en spärrvolym. ● En hydrofor kan behövas på andra rör för att hindra tryckslagen i vätskan. ● Elpannan som sitter stumt på rörledningen ska monteras avvibrerad. ● Kontrollera luftljudisoleringen från värmepumprummet till bostäderna. Det är sällan bjälklagen har tillräcklig luftljudisolering i 50 Hz. Krav finns ner till 31,5 Hz i bostadsrum för vila. ●

Konkreta råd för att ha en chans att lyckas med en störfri installation

För vissa av punkterna nedan hänvisas till nästkommande stycken för förklaring och exempel. Ska ni montera en värmepump i en fastighet och minska risken för ljudstörningar ska ni tänka på följande: ● Välja ett utrymme som inte ligger intill en bostad eller kontor. ● Välja ett utrymme i källaren på bottenplattan. ● Se till att bjälklaget/bottenplattan under värmepumpen är minst 200 mm betong, gärna tyngre. ● Är lokalen befintlig: mät ljudisoleringar och bjälklagets dynamik. Med en modalanalys kan man välja de platser som har bästa förmåga att stå emot vibrationerna. Bygg & teknik 3/12

Figur 1. Rörinstallationer i tak. Mängden installationer gör det svårt att rätta till i efterhand.

● Gör rätt från början. Det är nästan omöjligt att lyckas rätta till en felaktig installation i efterhand.

Värmepumpens ljudstörningar

Värmepumparna arbetar med en eller flera kompressorer för att skapa tryck i en vätska. Kompressorer finns av fler modeller som kolvkompressor, skruvkompresssor och scrollkompressor. Idag är scrollkompressorer vanligast. Lika för alla principer är att de skapar tryckslag och störkrafter som sprider sig. De arbetar vid låga frekvenser och tryckvariationerna ger upphov stora kraftstörningar. Dessa sprider sig via chassit till bjälklaget, via rörledningar till dess infästningar i tak och vägg samt via tryckslag i vätskorna till husets olika system till infästningar. En del ljud strålas av från rören direkt. Den hjälp man får av leverantörer att bedöma störningens storlek och planera för den är liten. Normalt ges värden på ljudtryck eller ljudeffekt i dBA intill värmepumpen. Ibland ges en oktavbandsfördelning av ljudet men inte alltid. Störkrafterna som värmepumpen påverkar bjälklaget med, eller krafterna som sprids via rörledningar, finns det aldrig uppgifter om. Det innebär att man måste gissa med den erfarenhet som finns av många montage. I regel blir installationen bra, men det råder en osäkerhet tills man kan starta och provköra. Behövs efterjusteringar är det viktigt att uppställningen är rätt utförd i princip, så att det finns en möjlighet att korrigera. Kommer man i läget att störningen är för stark mot någon lägenhet kan de krävas stora insatser för att rätta till montaget i efterhand och åtkomligheten är då ofta begränsad.

Ljuddata från leverantörer – exempel på variation

Figur 2 visar ljuddata från tre olika leverantörer av en värmepump med samma angivna effektstorlek. I verkligheten visar det sig att värmepump 3 låter lika mycket som värme-

Figur 2: Angivna ljudnivåerna i effektklass, 40 kW, från tre tillverkare. pump 1 när de körs vid samma temperaturförhållanden. De har också exakt samma kompressor. Värmepump 2 har ett annat kompressorfabrikat och anger sitt värde vid en arbetstemperatur på 35 ºC. Det temperaturförhållandet är mer likt uppgifterna för värmepump 3. När de arbetar för att skapa 50 ºC är de mer lika värmepump 1. När värmepumpar gör tappvarmvatten blir ljudnivån minst 5 dB högre än angivet för värmepump 1. Varmvatten för värme vid 35 ºC är knappt användbart i ett hus en svensk vinter. Golvvärmen kan möjligtvis använda denna framledningstemperatur. Man behöver begära ljuduppgifter för det driftfallet där värmepumpen gör varmvatten. Det kommer att vara dimensionerande. Tillfället uppträder vid behov men också regelbundet då den till exempel var femte cykel är programmerad att underhålla varmvattnet. De angivna ljudnivåerna i denna effektklass, 35 kW, vid låga frekvenser för värmepump 1 är högre än vad ett bjälklag/vägg i ljudklass A klarar. Störningen

Figur 3 (tv): Långtidsregistrering visar förhöjd ljudnivå vid varmvattenproduktion. 58

blir tydligt hörbar i intilliggande utrymme. Man kan inte ställa en sådan värmepump under en lägenhet i ett betonghus utan att vidta extra åtgärder.

Störkrafter från värmepumpar

Många av de värmepumpar vi studerat har en inre vibrationsisolering till kompressorn. Ofta är den så styv att chassiplåten i infästningspunkten är vekare och utgör den egentliga fjädern. Det innebär att man får ut störkrafterna i höljet och vidare ner till bjälklaget. Störkrafterna är stora. Ett 200 till 250 mm tjockt bjälklag av betong sätts lätt i rörelse och avstrålar högre ljudnivåer än godtagbart. Hur stora de är får vi inte veta. Här måste man använda den erfarenhet som samlats. Krafterna leds också ut via rörledningarna. Man förväntar sig att det ska finnas en elastisk rördel, slang eller kompensator inbyggd i alla anslutningar mot kompressorn. Hittills är det bara ett fabrikat som byggt så, med utrustning som fungerar. De flesta tillverkare, även utländska, har stumma rör som dessutom kan vara fästa i

Figur 4 (th): Nedre sovrum, lågfrekventa toner. Bygg & teknik 3/12

chassit på andra sidan om vibrationsisoleringen. Man utsätter rören för en dynamisk belastning som borde trötta ut skarvarna ganska fort när man kortsluter vibrationsisoleringen med rören. I ett annat fabrikat var kompressorn omgiven av en utvändig värmeisolering. Man ville höja arbetstemperaturen för kompressorn. Värmeisoleringen var utförd med ett yttre hölje av styv plast, vilket låg an emot chassit under kompressorn och kortslöt en vibrationsisolering som annars hade fungerat. När man står bredvid värmepumpen kan den låta ganska lite, 65 till 70 dBA. Man kan prata intill. På andra sidan bjälklaget har störningen filtrerats genom infästningar och bjälklagets egenskaper så att det blir en tydligt hörbar lågfrekvent ton kvar vid framförallt 50 Hz och 100 Hz. Figur 4 visar utseendet på en ljudnivå i ett sovrum snett över en värmepump.

När rören är upphängda ska de kunna röras med handkraft uppåt/neråt och åt sidorna. Är inte detta möjligt sitter de för stumt och kan ge problem. Hur långt ska man fästa med elastiska pendlar? Normalt avtar störningen i röret med avståndet från värmepumpen. Dämpningen kommer bland annat av att störningen leds in i huset. Som en minsta omfattning ska alla infästningar mellan värmepumpen och spärrvolymen vara elastiska. Därefter ska alla infästningar i skiljeytor mot angränsande lägenheter vara elastiska.

Andra anslutningar

Låt bli att montera elstegar och andra stag mellan vägg och värmepump. Låt bli att sträcka grova elkablar mellan vägg och värmepump. När hela installationen är klar ska man kunna gunga på värmepumpen med handkraft och se att den rör sig – även om den väger flera ton. Gör den inte det är det fel och störningen kan bli för stor.

Rörinfästningar

Det finns ett stort sortiment av lämpliga rörinfästningar för vibrerande rör. Kännetecknande för en fungerande infästning av vibrerande rör är att den är mycket mjuk och elastisk. Resonansfrekvensen ska vara lägre än 10 Hz för upphängningen/infästningen. Det innebär grovt sett att när infästningen belastas ska den sjunka ungefär 3 mm. Tyngden ska räknas med massan av ett fyllt rör. Problemet kan vara praktiskt att beräkna hur stor last den rördelen tar i förhållande till andra angränsade infästningar. Följer man rörschemat kan man fördela infästningarna efter rörlängd. Det ger möjlighet att välja rätt material på rätt ställe. Troligen behöver man arbeta med tre till fyra olika infästningsstyvheter (olika mjuka produkter) för att röret ska hänga avvibrerat och infästningarna ska bli jämnt belastade. Denna upphängning är givetvis mycket enklare att göra helt stumt – som man brukar, men då leder man in störningar i alla fästpunkter. Infästningarna kan vara hängpendel i tak, konsol och hängpendel i vägg .

mjuka slangar eller kompensatorer. Slangarna som tar tryck med veckad aluminium/koppar och bronsfläta finns i flera längder. Välj den längsta och dubblera den. Montera den i en böj som är minst 90 grader. Då börjar den medge alla frihetsgrader. Gummikompensatorer kan vara mjuka i en ledd, längsled. De är styva i tvärled. Använder ni sådana ska alltid två stycken monteras i par med en 90 graders böj emellan. Välj så stora modeller som ni hittar. Först då börjar rörkopplingen bli dynamiskt korrekt.

Figur 5: Avvibrerad bock.

Är situationen oklar, som den kan vara i befintliga hus, kan man hänga rören stumt i stålbockar som i sin tur står avvibrerade på golvet.

Kopplingen av rör mot värmepump

Ska vibrationsisoleringen av värmepumpen fungera ska den stå mjukt mot bjälklaget. Bjälklaget ska ha en massa som kan stå emot störkrafterna. Är bjälklaget för tunt eller lätt ska det kompletteras med en massförtyngning. Andra lösningar kan finnas som man väljer från fall till fall. Den korrekta vibrationsisoleringen innebär alltså att värmepumpen kan röra sig obehindrat i sex frihetsgrader. Detta ska kunna ske vid resonansfrekvenser som ligger flera oktaver under värmepumpens arbetsfrekvenser. Röranslutningarna får inte hindra denna rörelsefrihet. Kopplingarna mellan värmepumpen och rören måste ske med

Krav

Socialstyrelsen anger följande värden i låga frekvenser som kommer att vara styrande för installationer av värmepumpar, se figur 6 på nästa sida. Ljudet är tonalt, det vill säga det hörs inom ett mycket smalt frekvensband så det blir mycket störande. Högre värden ger en påtaglig störning. Även angivna gränsvärden är tydligt hörbara. Dessa bör skärpas om störningen blir tonal med minst 5 dB i de tersband där störningen blir tydlig. Samma värden bör tillämpas för kontor, hotell och andra kommersiella byggnader där tystnad och möjlighet till koncentration är värderade egenskaper. Det speciella med dessa lågfrekventa störningar är att det kan finnas en anpassning till rummens geometri, både i rummet där värmepumpen står och i mottagarrummen. 50 Hz har en våglängd på cirka sju meter. Det leder till att störningen kan höras extra starkt på vissa platser i

Vi skapar vibrationsfria miljöer

CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900 infose@christianberner.com • www.christianberner.com Bygg & teknik 3/12

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ljudtrycksnivå inomhus från installationer ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frekvensband [Hz] 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Högsta ekvivalenta 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32 kontinuerliga ljudtrycksnivå, Lpeq [dB] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Figur 6: Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent ljud.

rummet, variera i styrka när man flyttar på sig och kanske inte hörs alls på vissa begränsade ställen. Denna variation gör att man kan bli än mer uppmärksam på att störningen finns.

Vart är vi på väg

Energimässigt är värmepumpen här för att stanna. Den gör stor nytta och kan vara en god investering. Vi har i artikeln pekat på att den samtidigt är en maskin som

måste hanteras och installeras med noggrannhet. I flera fall har man från början undvikit risken med störningar och placerat värmepumpen i en separat byggnad, värmecentral, eller i ett avlägset utrymme som en undercentral. Det lär finnas en kvalitetsskillnad som branschfolk påpekat för oss. De större värmepumparna för flerbostadshus kan ha betydligt bättre och mer kvalitativa komponenter än värmepumpar för villa-

Allt fler värmepumpar havererar

Allt fler köper värmepumpar till sina hus – men det kan bli en mycket kostsam historia. Från 2008 till 2009 har antalet skador anmälda till försäkringsbolagen ökat med hela 66 procent. – Det är en katastrofal siffra. Märkligt och alarmerande, säger Jan Snaar, miljöchef vid Folksam. Ur Svenska Dagbladet den 1 december 2010 i avdelning Näringsliv.

marknaden. Vi har inte märkt att den kvalitetsskillnaden avspeglar sig på ljud och vibrationer, där alla fortfarande verkar ha sina brister. Några exempel på värmepumpar har vi mött som vi gärna ger en eloge för att de, avseende dynamisk avvibrering, ligger före sina konkurrenter. Fortsättningen av värmepumputvecklingen borde, enligt vår mening, vara att de utvecklas och åtföljs med monteringsanvisningar så att de åtminstone kan monteras i moderna bostadshus av betong – utan risk för störningar. Det kan vara en bit kvar dit då man läser artiklar som den i ”klippet” här intill. Rubriken är från Svenska Dagbladet 2010. Fler artiklar finns som rapporterar samma brister. Värmepumptillverkarna har tydligen en del annat att syssla med än att få dem tysta, så då lär vi få följa våra tjugotre punkter ovan för att slippa störningarna i huset. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Fönster för generationer Med H-Fönstret i Lysekil blir det tyst, varmt, tryggt och skönt. Vi tillverkar täta underhållsfria aluminiumfönster med överlägsen livslängd. De håller för generationer… www. hf o n s t r et .s e

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 3/12

Att effektivisera projekteringen av flerbostadshus – en industriell ansats Aktuella studier visar att förekomsten av fel i projekteringsfasen fortfarande är ganska vanlig i byggnadsprojekt, trots den tekniska utvecklingen med bland annat Building Information Modelling (BIM) och Virtual Reality (VR).

Fel i projekteringsfasen är problematiska eftersom de kan leda till förseningar, kvalitetsbrister och merkostnader. Projekteringsfel och felaktiga antaganden kan vara svåra att upptäcka och blir därför oftast inte synliga direkt utan indirekt när man monterar huset på byggplatsen. En del av forskningen inom området kretsar därför runt frågan vad som egentligen leder till projekteringsfel. Som orsaker nämns bland annat: ● Utifrån ett processperspektiv så ställer framför allt sekvensavvikelser vid projekteringsutförande till problem, alltså avvikelser från den planerade arbetsföljden, se figur 1. ● Kommunikationsbrister mellan projektdeltagare: För att kunna realisera beställarens specifikationer på bäst möjliga sätt så är det viktig att man kan tydliggöra dessa specifikationer i projektets alla aktiviteter och bland alla projektdeltagare. Detta blir krävande när man måste organisera kommunikationen mellan projektdeltagare som inte känner varandra och som bara ska samverka under en begränsad tid. ● Ineffektivt samarbete: Olika underkonsulter betyder olika intressen. Det gäller att hitta avtalsformer och affärsmodeller som tillmötesgår både, beställarens och projektmedlemmarnas intressen. ● Olika uppfattningar och tolkningar av samma specifikationer och planer samt fel i databehandlingen. ● Ändringar initierad av beställaren under projektens gång. Artikelförfattare är Martin Haller, doktorand vid Luleå tekniska universitet (LTU), Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Avdelningen för Byggkonstruktion och -produktion, Träbyggnad. Bygg & teknik 3/12

Figur 1: Sekvensavvikelser. Till vänster visas en processrepresentation av en projekteringsprocess. Aktiviteterna är representerade med hjälp av noder. Kanterna mellan dem betyder att aktiviteten på huvudändan kräver input som genereras i aktiviteten på andra ändan av bågen. Processen representerar den planerade sekvensen, alltså ordningsföljden i vilka aktiviteterna borde utföras. Bågarna (tjocka) indikera sekvensen i vilka aktiviteterna faktiskt har utförts i ett projekt. De ovan nämnda orsakerna för förekommandet av projekteringsfel är alla mer eller mindre starkt kopplade till varandra. Till exempel hävdas och visas att en förbättrad kommunikation ledar till mindre sekvensavvikelser. Å andra sidan, om man är mer lojal mot (det vill säga styr bättre mot) den planerade sekvensen så krävs det också mindre insatser för att samordna de olika projekteringsdeltagarna och följaktligen har lägre krav på kommunikation och så vidare. Vilken av de ovan nämnda skälen som påverkar mest är fortfarande oklart. Skillnaderna mellan olika projekteringsprocesser med olika objekt, beställare och aktörer skapar en stor varians i utförandet. I denna artikel ligger fokus på sekvensavvikelser. Sekvensavvikelser kan resultera i dålig koordination av projektdeltagare (från olika företag), ändringar av tidsplan, ökad arbetspress på projektdeltagare för att hålla tiden men framför allt en ökad risk att göra projekteringsfel. En möjlig ansats för att minska risken att göra projekteringsfel är alltså att få bättre kontroll på arbetsföljden. Ett flertal studier visar att projekteringsprocesser av husbyggnadsprojekt har

komplexa strukturer. Detta betyder att aktiviteterna i sådana processer är stark kopplad till varandra. Om en aktivitet blir påverkad av något så blir det också de kopplade, på en mer eller mindre stark grad. Konsekvensen är att det inte är möjligt att i sin helhet förutse effekterna av ändringar av aktiviteter. En enda avvikelse från den planerade följden kan leda till en hel serie av sekvensavvikelser, vilket gör det svårt att identifiera och bedöma konsekvenserna av en enda, konkret avvikelse och på så sätt planera motåtgärder. Idén som presenteras i denna artikel är att identifiera de parametrar som leder till sekvensavvikelser. På så sätt kan man försöka att, om det är möjligt, eliminera orsakerna till sekvensavvikelser, eller på något sätt minska påverkan av dessa parametrar. Det sist nämnda kallas ofta att göra projekteringsprocessen robustare. Byggprojekt blir ofta påverkad av många okontrollerbara eller svårkontrollerbara faktorer. Det stora antalet projektspecifika faktorer i byggprojekt medför en stor varians i outputen från projekteringen. Till exempel om samma hus skulle byggas tio gånger men av olika pro61

Martin Hallers licentiatuppsats: Critical Design Activities in House-Building Projects: an Industrial Process Perspective, jan 2012. http://pure.ltu.se/portal/files/35969490 /Martin_Haller.pdf. Handledare: Professor Lars Stehn.

jektgrupper, i olika områden och under olika årstider så få man förmodligen tio olika projektkostnader, tidsåtgång och så vidare. För att kunna bedöma konsekvenserna av åtgärder för att förbättra projekteringen eller som respons på svårkontrollerbara faktorer är det viktigt att man kan mäta dem. Men just där ligger problemet. På grund av den stora variansen krävs att företaget som äger eller har intresse av att förbättra projekteringsprocessen observerar många projekt tills man kan vara säker på om vissa åtgärder hjälper eller inte. Projektperspektiv: I det klassiska byggprojektet börjar man med att göra en planering av genomförandet till exempel med hjälp av Gantt-diagram och Critical Path Metod (CPM). Under projektets gång jämför man nuläget med börläget och ändrar eller försöker anpassa planeringen till den nya situationen. Erfarenheter som samlas under projektets gång försöker varje företag att lära sig av och i bästa fall använder de den nya kunskapen för sin och kundens fördel vid nästa projekt, dock ofta utan att kunna kontrollera om den nya kunskapen faktiskt leder till bättre resultat. Processperspektiv: Det industriella byggandet baseras på repetitiva projekt. Detta genom att arbeta med standardiserade byggsystem och standardiserade processer. Här är synen att ett byggprojekt med tillhörande projektering ses som en produktionsorder för tillverkningssystemet. Idén bakom är att även om projekten kan skilja sig mycket från varandra så gäller vissa relationer som baseras på det standardiserade byggsystemet och som bestämmer den logiska ordningen under projekteringen och byggplatsarbetet. Till exempel för att kunna dimensionera väggarna så måste man veta byggnadens geometri innan och så vidare. Ett genomförande av ett projekt betraktas därför inte längre som unikt utan som utförandet av en viss process. På så sätt blir det enklare att systematiskt förbättra både byggsystemet och byggprocessen, det vill säga planeringen och genomförandet av byggandet, se figur 2.

Figur 2: Princip för fortgående utveckling av en återkommande process. jektet genomfördes genom samarbete mellan flera små och medelstora företag mellan 2009 och 2010. Byggobjektet var det första flervåningshuset som utfördes fullt ut med den så kallade Miks-metoden. Miks står för MFB Industriell Konstruktiv Samverkan och är en samarbetsform mellan aktörer inom industriellt träbyggande med MFB (Masonite Flexibla Byggsystem). Miks-modellen är ett arbetssätt som bygger på samverkan i hela byggprocessen, från gestaltning till färdigt hus, och på industriella metoder med repetitiva projekt och prefabricering i fabrik för att uppnå kostnadseffektivitet och hög kvalitet i byggprojektet. Aktörerna utgår från typlösningar och arbetssätt (Miks-modellen) som utvecklats, och med varje byggprojekt systematiskt vidareutvecklas (figur 2), av samtliga aktörer i Miks. MFB är ett byggsystem som har utvecklas av Masonite Beams AB. Byggsystemet är anpassat för industriell produktion av träbaserande element med hög färdigställandegrad. Systemet är konstrue-

rad för byggande av bostäder från villor till flervåningshus upp till åtta våningar. I byggsystemet ingår standardiserade bjälklags-, vägg- och takelement samt anslutningar och knutpunkter. Bjälklag och väggar produceras industriellt i fabrik i form av element. För mer information om Miks, MFB och Nordmalingprojektet se www.mfbmiks.se.

Observationer

Följande orsakerer till sekvensavvikelser i projekteringsfasen hittades: ● Aktiviteternas ordningsföljd: Några aktiviteter anordnades för sent i projekteringsprocessen. Information som skulle genereras i dessa behövdes redan vid tidigare anordnad aktiviteter. Delvis kunde saknad information gissas men i andra fall blev man tvungna att avvakta och flytta fram efterföljande aktiviteter. ● Omedvetenhet om kopplingar mellan aktiviteter: Aktiviteter vilka egentligen var kopplade till varandra (för att utföra en viss aktivitet så behövdes information genererad i den kopplade aktiviteten) utfördes samtidigt, utan avstämning sins-

För att ta reda på vad som orsakar sekvensavvikelser har ett byggprojekt noggrann studerats i över ett år. Projektet är ett annex till ett äldreboende i Nordmaling kommun i Västerbotten. Annexen består av totalt tolv lägenheter, fördelade på två våningar med cirka 550 kvadratmeter boyta per våning. Pro62

Typlösningar MFB.

KÄLLA: WWW.MFBMIKS.SE

Studie

Bygg & teknik 3/12

emellan. Detta hände för att projektdeltagarna inte var medvetna om vissa kopplingar. Konsekvensen blev att detaljer utvecklades, vilka inte var kompatibla. Extra resurser krävdes för att anpassa detaljerna i efterhand. ● Långa pauser mellan aktiviteterna: Om arbetet med projektet låg stilla i för lång tid så krävdes extra arbete och lång tid att kommer i gång igen. ● Avvikelser från tidsplanen: När en aktivitet var grovt försenad så ledde det till att tidsplanen för andra projektdeltagare (olika företag) också måste flyttas fram. Ibland tappades översikten av projektets status, vilket i sin tur ledde till att man måste lägga ner extra arbete för att rätta till resulterande missuppfattningar. ● Felaktig input: Några aktiviteter måste göras om på grund av fel som hittades i ett senare skede i projekteringsfasen. I andra fall så visade det sig att ingångsvariabler inte ledde fram till rätt resultat till exempel tekniska detaljer som valdes för att uppnår beställarens specifikationer visade sig bli för kostsamma i slutändan. Extra arbete måste investeras i alla kopplade aktiviteter för att nå rätt slutresultat. ● Sena ändringar av beställaren: Liksom den ovan nämnd grunden så ledde också ändringar av beställarens specifikationer under projektets gång till att kopplade aktiviteter som redan utfördes måste ändras i efterhand. ● Utvecklingsstatus av MFB: I några fall så måste standarddetaljer av byggsystemet vidareutvecklas för att klara alla tekniska krav, vilket också bidrog till planavvikelser.

Tillverkning av MFB-bjälklagselement.

Nordmaling – montage av väggelement.

Nordmaling – montage av bjälklagselement. Tillverkning av MFB-väggelement.

Slutsatser och framtida forskning

Analysen visar att faserna där de flesta projekteringsfel hade sitt ursprung i stämmer väl överens med faserna där de flesta sekvensavvikelser skedde, vilket vidare stöder mitt grundantagande att sekvensavvikelser är en viktig källa till fel i projekteringsfasen. Typen av skäl som nämndes för förekomsten av sekvensavvikelser tyder på att ett första steg för att minska antalet sekvensavvikelser och öka effektiviteten av industriella byggprojekt är att kartlägga processen på en detaljerad nivå där alla kopplingar mellan aktiviteterna framkommer. Ett intressant verktyg, eller snarare grupp av verktyg, som ofta används inom produktutveckling inom den mekaniska industrin kallas för Design Structure Matrix (DSM) -metoden. Denna metod bygger på att reda ut komplexa processer, alltså processer där förekomsten av kopplingar mellan aktiviteter är frekvent. Detta gör set möjligt att, på matematisk väg, ta fram en process med vissa sökta egenskaper såsom maximalt antal kreativa aktiviteter (som utförs av en arkitekt) som påverka så få efterföljande aktiviteter som möjlig. Bygg & teknik 3/12

Nordmaling – montage av fasad.

Nordmaling – fundament.

En processmodell i matrisform kan också användas för att reagera snabbt om sekvensavvikelser sker, vilket på grund av okontrollerbara faktorer troligen är ofrånkomligt. Med hjälp av matrisrepresentationer av projekteringsaktiviteterna blir det tydligt vilka av de redan utförda aktiviteterna som blir/blev påverkade av sekvensavvikelser. Okontrollerbara faktorer leder, som nämndes ovan, till att slutresultaten av projekten visar en stor varians, vilket gör det svårt att uppskatta effekterna av åtgärder för att effektivisera projekteringen. Klassiska effektivitetsmätverktyg som används inom byggandet, till exempel

produktionskostnader per boyta, inkluderar både ett mått på hur processen är uppbyggd och hur bra processen genomförs. Idén är att bedöma genomförandet av projekt genom att ta fram den underliggande projekteringsprocessen i en standardiserad procedur med hjälp av DSMalgoritmer. Projekt som teoretiskt baseras på samma process kan på så sätt refereras till samma process, oberoende hur ofta processen måste ändras i praktiken, vilket gör att projekteringsledaren har möjlighet att mäta och följa upp utfallet av hur bra eller dåligt projekteringen fungerade enligt figur 2. Idéerna som presenteras i denna artikel har testats med hjälp av simulering. Det är dock ännu för tidigt för industriell användning, mer validering och vidare forskning behövs. ■ 63

Akustik/Bullerskärmar:

Betongdukar:

Armeringsverktyg:

Betongelement:

Fogband:

Balkonger:

Betonginstrument:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Betong:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 Bygg & teknik 3/12

annons bygg-teknik1010.indd 1

10-10-12 13.08.48

branschregister

Färg:

Industrikontor:

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƌ ǇŐŐĚ ŵŝůũƂ sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽǌŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽǌŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Bygg & teknik 3/12

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Stödmurar/Planlager

s Stödmurar s Planlager s Lagerhallar Vägghöjd 0,6-10m. Byggs som ”lego”. C3C Engineering AB 0470-34 74 60 info@c3c.se www.c3c.se

Tak- och fasadvård:

Tak/Tätskikt:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Ljus och säkerhet:

Takplåt:

Mätinstrument:

Utemiljö/Terrasser

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 3/12

+ยผS NRR รคHJ@ HM DM UยปQKCRMXGDSร

&@Q@MSDQ@S RยปJDQ RMXFF NBG SยปS 2SN3GDQL 5@QHN # PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI +Q H=JOAN=N RE APP L=PAJPAN=P PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI OKI CAN AJ HQBPPยธP BQGPOยธGAN B=O=@ IA@ CK@ EOKHANBร NIยนC= K?D Dร C >N=J@OยธGANDAP 0PK1DANI 3=NEK ! L=OO=N =HH= PULAN =R >UCCJ=@AN RE@ OยนRยธH JULNK@QGPEKJ OKI NAJKRANEJC =R OG=@=@A B=O=@AN 0UOPAIAP ยธN LANBAGP RE@ AJANCEQLLCN=@ANEJC PEHH HยนCAJANCE K?D L=OOERDQO !AJ QJEG= EOKHANOGER=J D=N HยนC REGP K?D ยธN @=IIBNE REHGAP >E@N=N PEHH AJ OQJ@ =N>APOIEHFร 0KI UP>AHยธCCJEJC G=J RE AN>FQ@= OJUCC CH=OIKO=EG J=PQNOPAJ K?D LQPO E KHEG= GQHร NAN 5ยปKI E@R@CRXRSDLDS 2SN3GDQL 5@QHN # +ยปR LDQ Oยผ VVV RSN RD DKKDQ QHMF 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK 0PK1DANI 3=NEK ! QLLBUHHAN >N=J@GN=R Bร N >UCCJ=@AN E GH=OO N QP=J >ACNยธJOJEJC Lยน =JP=H RยนJEJCOLH=J &OKHANEJCAJ ยธN >N=J@OGU@@=@ ยธRAJ QJ@AN >UCCJ=PEKJOPE@AJ

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

FERA A R G ASTE FOTO

L A G N I D ING N M I L DN A NH -FÅ E

R E D Ä FJ

d till in bil tik.com d a l i Ma @bos . bn d e m x-tre

NYHET I APRIL! VÅRT STARKASTE MONTERINGSLIM NÅGONSIN! Med 210 ton/m2 i styrka och supersnabbt monteringshugg ger Maxi Bond X-treme tusentals möjligheter för både proffs och hemmafixare.

LIMMAR ALLT - ÖVERALLT! badrumsdetaljer b

limmar under vatte tten n

210

övermålning öv gsbar

lister

inredningsdetaljer inre

montering av isolerings material

limmar plåt & plast på trä

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

stuckatur

montering av speglar

och betong

ton/m2