4/08 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Takbyggnadsteknik

Funktionella takkonstruktioner

Nr 4 • 2008 Maj 100:e årgången

Totalleverantören för låglutande tak

Tätskikt Isolering Tillbehör auktoriserade entreprenörer i hela landet EUROTEMA AB, HK & försäljning Gasverksvägen 1,115 42 Stockholm Tel 08-612 11 30 Fax 08-458 96 20

Försäljning Syd Växjövägen 36, 360 40 Rottne Tel 0470-925 70 Fax 0470-925 71

ASTROFLEX SBS 6000 Supra på cirka 25.000 m2 nyproduktion Älvsjömässan, Stockholm

Vindskupor

för världen

Med Attic Groups prefabricerade kvalitetsvindskupor arbetar vi med individuella lösningar i alla ärenden.

Attic Group AB

...Vindskupor för världen

Bygg & teknik 4/08

Box 15031 200 31 Malmö Tel.: +46 (0) 40 45 63 69 mail@atticgroup.se www.atticgroup.se

3

6ÍR TAKDUK 3ARNAlL 4 HAR MER ËN DUBBELT SÍ LÍNG LIVSLËNGD

6ÍR NYA MILJÚDUK ËR ETT EXEMPEL PÍ HUR VÍR KUNSKAP OM

SOM TRADITIONELLA TAKDUKAR $ESSUTOM INNEHÍLLER DEN VARE

TAK HAR BREDDATS TACK VARE VÍRT KÚP AV 3ARNA ETT AV

SIG 06# ELLER TUNGMETALLER OCH BILDAR I STORT SETT BARA KOLDI

MARKNADENS STARKASTE VARUMËRKEN NËR DET GËLLER TAKDUK

OXID OCH VATTENÍNGA NËR MAN BRËNNER DEN

OCH MEMBRAN 4ILLSAMMANS HAR VI LAGT MER ËN MILJONER

3ARNAlL 4 ELLER VÍR MILJÚDUK SOM VI OCKSÍ KALLAR DEN

ËR DËRFÚR ETT BRA ALTERNATIV FÚR DEN SOM VILL HA ETT GRÚNT TAK

KVADRATMETER TAKDUK VËRLDEN ÚVER 6ILL DU VETA MER OM HUR DU KAN SKAPA HÍLLBARA TAK SOM

TËCKT MED MOSSA ELLER SEDUM /CH FÚR ALLA SOM VILL HA ETT

ËVEN BIDRAR TILL EN HÍLLBAR MILJÚ HÚR AV DIG %LLER GÍ IN PÍ

SLITSTARKT LËTTSKÚTT TAK SOM HÍLLER LËNGE

WWW SIKA SE

3IKA 3VERIGE !"

4EL INFO SE SIKA COM WWW SIKA SE

4

0LOM|WDN LQGG

Bygg & teknik 4/08

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • • Byggnytt

8

Produktnytt

10

Fukt i takkonstruktioner Tom Follin

19

Erfarenheter från stombesiktningar av tak med stora spännvidder utförda i träkonstruktioner 12 Björn Johansson Kontrollerad ventilation av kallvindar Carl-Eric Hagentoft

Brandfarliga heta arbeten tak – en brännande fråga Urban Duhrin och Bo Hedberg

27 31

Branschföreträdare på kryss mot ett, för alla, välgörande mål 33 Ulf Wernquist

Oglasade takintegrerade solfångare 34 Bojan Stojanovic och Jan Akander

Frigörelse av zink från varmförzinkat stål i utomhusapplikationer 41 Inger Odnevall Wallinder et al

Byggfrågan

Fabriksbelagd byggplåt ska underhållas genom målning Patrik Reuterswärd

44

47

Hjälp oss förebygga de belastningsergonomiska riskerna vid takarbete! 53 Viveca Wiberg Krysset

57

Akustik i träbyggnader Birgit Östman

60

Behovet av provtagning i misstänkt 58 skadade byggnader Bengt Wessén och Janne Lager Mezen, flod du välsignade Carl Michael Johannesson

65

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN DEL AV KTH-ARKITEKTURS TAK PÅ ÖSTERMALM I STOCKHOLM

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 4/08

”

ledare

Äntligen ägarlägenheter!

Den i Sverige så vanliga bostadsrätten är en tämligen unik företeelse. En svensk bostadsrättsinnehavare äger som bekant inte sin lägenhet utan en del i en bostadsrättsförening, vilket ger rätten att disponera den ”egna” lägenheten. Bostadsrätten betraktas dessutom rent juridiskt som lös egendom, medan en villa eller ett radhus med äganderätt utgör fast egendom.

På många andra håll i världen, inte minst inom EU, har man valt en annan lösning. Där äger man verkligen just den lägenhet man har betalat för. Denna upplåtelseform tänker nu den svenska regeringen introducera i form av så kallade ägarlägenheter. I Norge är andelen ägarlägenheter hela åttio procent av antalet lägenheter och i Australien är andelen cirka femtio procent. Ägarlägenheter utgör fast egendom med lagfart och kan därför pantsättas, överlåtas, byggas om och hyras ut helt efter ägarens gottfinnande. Med ägarlägenheter införs ett system där en person kan köpa ett flertal lägenheter, bo i en och hyra ut de övriga till marknadsmässiga hyror.

”Glädjande att regeringen nu ser vad som finns bortom den svenska ankdammen” Från finansdepartementet uttrycker man förhoppningar att ägarlägenheter ska attrahera såväl mer kapital till bostadsmarknaden som öka rörligheten.

I Sverige har ägarlägenheter diskuterats av och till sedan Stig Dahlin slutet av 1800-talet, men nu finns således ett konkret förlag chefredaktör att införa denna upplåtelseform från den 1 april 2009.

Förslaget hälsas inte oväntat med glada tillrop av Sveriges Byggindustier (BI). Björn Wellhagen, ansvarig för bostadsfrågor på BI, tycker det känns mycket tillfredställande att frågan nu kommit till vägs ände. Han menar bland annat att ägarlägenheter kommer att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande samt göra det möjligt med ett faktiskt ägande och disposition av den egna lägenheten.

Det är väldigt glädjande att konstatera att vi nu har en handlingskraftig regering, som har har förmågan att höja blicken något och se lite av vad som finns bortom den svenska ankdammen.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 4 • 2 008 Maj Årg ång 100 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2006: 6 700 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2008: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

INGEN HAR

NIO LIV. Det vet i katten om ens katten har det?

De som jobbar på taken har det inte.

Tar du som fastighetsägare ansvar för andras liv? Är ditt tak säkert att beträda?

Låt ett proffs kolla att du har rätt säkerhet på taket.

Kontakta en medlem i Plåtslageriernas Riksförbund genom att gå in på www.plr.se eller ring 08-762 75 85.

I Boverkets broschyr ”Säkerhet på tak” får du reda på vad som gäller. Gå in på www.boverket.se.

TAG SPRÅNGET MOT SÄKRA TAK REDAN IDAG!

6

Bygg & teknik 4/08

Energideklarationen

– tre steg mot vinst :cZg\^YZ`aVgVi^dcZc k^hVg kVg bVc `Vc \ gV WZheVg^c\Vg# 9Zi k^ccZg W YZ Yj dX] b^a_ c e # 7n\\cVYZg bZY ]ngZh\~hiZg ~kZc WdhiVYhg~iiZg dX] heZX^VaWn\\cV" YZg kZg & %%% b' h`V Zca^\i aV\ ]V Zc ZcZg\^YZ`aVgVi^dc [ gZ (& YZXZbWZg '%%-# B c\V Wn\\cVYh~\VgZ ~g ^ [jaa \ c\! bZc YZi ~g b c\V hdb ~ccj ^ciZ `dbb^i i^aa h`dii# I^YZc ~g `cVee · YZi ~g ] \ i^Y Vii hVbaV ^c YZ ]VcYa^c\Vg hdb ºZcZg\^ZmeZg" iZcº WZ] kZg [ g Vii `jccV ji[ gV WZh^`i" c^c\Zc# ?j a~c\gZ Yj k~ciVg! YZhid bZg jeeiV\cV `dbbZg `dchjaiZgcV Vii kVgV#

&# HVbaV HVbaV ^]de jee\^[iZg db WaVcY VccVi ]jhZih nidg! ^cdb]jhb^a_ dX] ZcZg\^Vck~cYc^c\# '# @dciV`iV @dciV`iV hZYVc Zii VX`gZY^iZgVi `dcigdaadg\Vc lll#hlZYVX#hZ # :cZg\^ZmeZgiZc jeeg~iiVg Zc ZcZg\^YZ`aVgVi^dc hdb h`^X`Vh ZaZ`igdc^h`i i^aa 7dkZg`Zi# (# 6cha 9j [ g Zc hVbbVc[Viic^c\ hdb Yj Vcha g ^ Wn\\cVYZc dX] [ ghaV\ e `dhicVYhZ[[Z`i^kV [ gW~iig^c\Vg#

6aa ^c[dgbVi^dc db kVY hdb `g~kh ]^iiVg Yj e 7dkZg`Zih ]Zbh^YV lll#WdkZg`Zi#hZ$ZcZg\^YZ`aVgVi^dc#

Box 534, 371 23 Karlskrona tel 0455-35 30 00, fax: 0455-35 32 15, www.boverket.se

Bygg & teknik 4/08

7

KTH inviger nytt forskningscentrum

Kungliga Tekniska högskolan startade den 8 maj ett nytt forskningscentrum i Haninge söder om Stockholm.

Centrum för Hälsa och Byggande (CHB) bedriver tillämpad forskning om modern byggteknik och människors behov av goda livsmiljöer. Projekt om byggprocess och energidesign, hälsa och livslångt boende genomförs i full skala med test- och visningsmiljöer.

Föreståndare för CHB, vars inriktning är enligt uppgift helt unik i Norden, blir professor Tore J Larsson.

Kabinbana med glasgondoler på Globens tak

Stockholm Skyview blir klar hösten 2009.

En rälsbunden kabinbana på Globens tak ska byggas av NCC. När allt är klart kan alla som vill titta på utsikten från Globens topp. Arbetet sker genom ett samverkansavtal med Stockholm Globe Arenas och Sweco. Ordern uppskattas till 30 miljoner kronor.

Stockholm Skyview, som attraktionen kallas, kommer att bestå av två parallella gondolbanor. När besökarna i den ena gondolen stannar på toppen och tittar på utsikten är den andra gondolen på väg upp eller ner. Bygglov beviljades i fjol och nu är det klart att det blir NCC som utför entreprenaden.

– Utmaningarna är många. Det här är en typ av projekt som aldrig tidigare genomförts. Det är tekniskt komplicerat och kräver förstärkning av Globens stomme. Arbetet kommer att ske på hög höjd och Globen kommer att vara i drift under hela byggperioden, säger Anders Söderberg, projektledare på Sweco.

8

– Globen är redan i dag en turistmagnet och en symbol för Stockholm. Med Stockholm Skyview får staden en ny turistattraktion i världsklass, Stockholms motsvarighet till London Eye, säger Ninna Engberg, v d på Stockholm Globe Arenas.

Ett entréområde för souvenir- och biljettförsäljning kommer att byggas i anslutning till en av Globens restauranger. Entré och utgång kommer att ligga i en inglasad lokal mot Arenatorget. Gondolerna får en diameter på 4,5 meter och kan ta cirka 17 personer åt gången.

Banans längd blir ungefär 100 meter och restiden beräknas till tio minuter.

Planering av genomförandet pågår för fullt och byggstart sker till hösten. Målet är att Stockholm Skyview ska vara klar hösten 2009.

Ny order i Litauen

Sweco anlitas i samband med att Litauens största producent av cementprodukter ska utöka sin verksamhet i norra Litauen. Uppdraget uppges vara värt närmare 25 miljoner kronor.

– I december blev Sweco det största teknikkonsultföretaget i Litauen. Det ger oss utökade möjligheter att vara med och konkurrera om de stora satsningar som görs i landet för att bygga upp samhället och utveckla industrin, säger Per Johansson, vd för Sweco centrala och östra Europa.

Akmenės Cementas är enligt uppgift Baltikums största producent av cementprodukter.

Nu bygger man ut och skapar en ny produktionslinje för klinkerplattor. Sweco har anlitats för att ansvara för byggprojekteringen och för att ta fram tillverkningshandlingar för projektet. Projektet planeras vara klart 2009.

Uppdraget kommer att utföras av företagets konsulter i Litauen. Sweco är efter förvärv i december 2007 Litauens största teknikkonsultbolag med 340 anställda. Sweco i Litauen arbetar framförallt med konsulttjänster inom vatten och miljö, energi, installation, infrastruktur och byggkonstruktion.

Centralposthuset överlämnat till Regeringskansliet

Nu har vice statsminister Maud Olofsson fått ta emot nyckeln till Centralposthuset av Statens Fastighetsverks generaldirektör Bo Jonsson.

Den nyrenoverade byggnaden, ursprungligen ritad av arkitekt Ferdinand Boberg, blir i sommar arbetsplats för drygt 800 medarbetare på Regeringskansliet.

Beläget snett mittemot Centralstationen i Stockholm, i hörnet Vasagatan/Mäster Samuelsgatan, breder den stora tegelbyggnaden ut sig. Det är ett pampigt och välkänt hus som Regeringskansliet nu får ta i bruk. Centralposthuset som första gången invigdes 1903, räknas till ett av svensk arkitekturs mästerverk.

När Statens Fastighetsverk (SFV) köpte Centralposthuset från Postens pensionskassa

2004 påbörjades ett av de största ombyggnadsprojekten i verkets historia.

– Vårt mål med ombyggnaden har varit att skapa effektiva kontorslokaler åt Regeringskansliet samtidigt som vi månat om att bevara byggnadens unika karaktär. Det känns mycket tillfredsställande att idag få överlämna ett modernt, välfungerande och vackert kontor åt vice statsminister Maud Olofsson och hennes medarbetare, säger Bo Jonsson, generaldirektör på Statens fastighetsverk.

Centralposthuset har renoverats i flera omgångar med lyckat resultat. Just blandningen av gammalt och nytt är något SFV valt att ta fasta på. Vissa delar, till exempel aulan från 1980-talet, finns kvar i sitt ursprungliga skick.

Rummen som vetter mot Vasagatan är välbevarade och de detaljer som särskilt utmärker dem har i stor utsträckning fått vara kvar. En nyhet däremot är den moderna konferensdelen i källarplan med ingång från den före detta posthallen, Bobergshallen. Konferensdelen ska inte bara vara en tillgång för dem som arbetar i huset utan fungera som en resurs för hela Regeringskansliet.

Boberghallen i Centralposthuset.

Byggnaden, med sin 40 000 kvadratmeter stora yta, är förvillande stor. För att det ska vara lättare att orientera sig har arkitekten arbetat med en färgsättning som går i regnbågens färger. Färgskalan följer våningsplanen och visar var i byggnaden man befinner sig.

Vid sidan av starka färger är konsten påtaglig i det nyrenoverade Centralposthuset. I huvudentrén, som för att öka tillgängligheten flyttats från Vasagatan till Mäster Samuelsgatan, finns en receptionsbyggnad i form av en avlång, stilren box klädd med abstrakta fotografier. Receptionsbyggnaden är skapad av den finländska konstnärinnan Nanna Hänninen och är med sin 200 kvadratmeter stora yta Sveriges största fotografiska konstverk.

Centralposthuset, som ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk, är byggnadsminne sedan 1935.

Projektledare för Centralposten har varit Hans Waldeus, Hifab, och arkitekt för renoveringen är Gunnar Hellman, A&P ArkitektkoBygg & teknik 4/08

byggnytt nor AB. Renoveringen har haft en total investeringsram av 555 miljoner kronor och antalet byggnadsarbetare har totalt varit cirka 1 000 stycken, 200 personer i olika yrkeskategorier har arbetat i byggnaden samtidigt.

Bygger exklusivt glaskontor på tak i city

Skanska ska skapa några av stadens mest spektakulära kontorslokaler i Stockholm. Tre våningar helt i glas byggs på den befintliga fastigheten. Kontraktet är enligt uppgift värt cirka 200 miljoner kronor och beställare är AP Fastigheter.

Mitt i city kommer Skanska att bygga nya kontorslokaler ovanpå den befintliga fastigheten på Jakobsgatan 6. Projektet som går under namnet ”The View” innefattar totalt 9 000 kvadratmeter BTA fördelat på tre våningsplan.

Projektet startas i maj och den nya kontorsfastigheten med trehundrasextiograders panoramavy över Stockholms inlopp beräknas vara färdigt under mars 2010.

Bygglov för kvarteret Draken

Byggnadsnämnden i Malmö kommun beslutade den 30 april att bevilja HSB Malmö bygglov för de tre flerfamiljshusen i kvarteret Draken i Malmö. Tomten ligger utmed Sallerupsvägen, alldeles intill Bulltoftas natursköna rekreationsområde.

HSB Malmö kommer mot bakgrund av beslutet att påbörja försäljningen av projektet.

– Vi är glada över att nämnden på ett positivt sätt tagit beslut i detta ärende, säger Mi-

chael Carlsson, tillförordnad verkställande direktör för HSB Malmö.

Kvarteret Draken uppges vara ett efterlängtat projekt att komma igång med, både för HSB Malmö och medlemmarna. Intresset är enligt uppgift stort och HSB Malmö ser med spänning fram emot säljstarten.

I området kommer det att uppföras totalt cirka 270 bostäder och ett handelscentrum med varierat utbud – livsmedel, bank, mäklare, restaurang och mindre butiker.

Deltar i pågående moderniseringen av Brandkonsulter Ringhals bildar branschVeidekke Entreprenad AB, region Väst, har av Ringhals AB fått i uppdrag att bland annat bygga nya lokaler samt tillfartsvägar till an- förening

läggningen.

Projektet avser nybyggnad av flera hus för ökade krav på kontroll av tillträde till anläggningens driftområde. I samband med detta kommer även nya tillfartsvägar att uppföras.

– Vi är naturligtvis mycket nöjda att kunna räkna Ringhals AB som en av våra kunder och hoppas att vårt kunnande och expertis i framtiden kan ge fler uppdrag hos Ringhals, säger Peter Gustafsson, projektchef Veidekke Region Väst.

Uppdraget är en generalentreprenad och uppdragstiden är ett år och sträcker sig fram till sista mars 2009.

Ringhals ligger på Västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun och är Nordens största elproducent och producerar en femtedel av all el som används i Sverige.

Pålstatistik 2007

Pålkommissionen har genom sitt sekretariat insamlat statistikuppgifter om pålningsverk-

De tre flerfamiljshusen i kvarteret Draken i Malmö.

Bygg & teknik 4/08

samheten i Sverige sedan 1962. Insamlingen av statistik för år 2007 har skett i samarbete med Pålentreprenörföreningen. Statistikuppgifter har begärts från 17 företag.

För år 2007 gäller följande uppgifter för i Sverige slagna pålar: Betongpålar 1 047 000 m (52 procent), stålpålar 728 000 m (36 procent) träpålar 249 000 m (12 procent) – det vill säga totalt 2 024 000 m.

Under året har 7 380 m grävda pålar (5 490 m år 2006), 17 287 m injekterade pålar (22 459 m år 2006) och 4 531 m ving- och skruvpålar (4 735 m år 2006) registrerats i statistiken.

De större brandkonsultföretagen i Sverige har gemensamt bildat en branschförening, Sveriges Brandkonsultförening, BRA. Den svenska brandkonsultbranschen består idag av ett tjugofemtal konsultföretag med fler än en anställd. Totalt sysselsätter dessa företag 250 till 300 konsulter.

Branschen har vuxit kraftigt de senaste tio till femton åren och tiden är nu mogen för en egen branschförening. Föreningen ska tillvarata företagens intressen mot myndigheter, media och verka för en hög kvalitet i branschen. Under hösten har en initiativgrupp arbetat med bildandet av föreningen. Ett antal konsultföretag kontaktades för synpunkter och gensvaret var mycket positivt.

Vid föreningens första möte på Arlanda den 24 januari bildades föreningen och en styrelse bestående av Jan Nählinder (ordförande), Kjell Fallqvist, Per-Anders Marberg, Håkan Rönnqvist, Richard Nilsson, Johan Renvall och Anders Dagneryd valdes. I dagsläget är det tolv brandkonsultföretag anslutna till föreningen.

Styrelsens första uppgift har varit att ta fram en hemsida, där kontaktvägar till samtliga medlemsföretag finns. Denna hemsida är ett utmärkt verktyg för de myndigheter på lokal-, regional- och riksnivå som vill hänvisa till konsulter som förbundit sig att arbeta enligt föreningens krav på kvalité, etik och kompetens. Adressen till hemsidan är www.brabrandkonsulter.se.

– Syftet med föreningen är att jobba med gemensamma branschfrågor och på det sättet säkerställa en väl fungerande marknad med aktörer som håller en hög nivå på sina tjänster. Jag tror att detta kommer att upplevas som mycket positivt av marknaden, inte minst från de beställare som idag inte vet hur de ska säkerställa att de anlitat en konsult med rätt kompetens, säger Jan Jan Nählinder Nählinder.

Besök www.byggteknikforlaget.se

9

Långa hylsor för enklare montering

SFS intec lanserar fem nya hylsor för infästning av tjock isolering och tätskiktsmembran på låglutande tak.

Bland annat har man inom ISO-Takserien tagit fram den längsta hylsan på marknaden, 405 mm, som enligt uppgift väsentligt förenklar montering av tätskikt på tak med extra tjock isolering.

– De nya hylsorna inom ISO-Tak R45-serien finns nu i längderna 255 mm, 285 mm, 325 mm, 365 mm och 405 mm. Systemet består av ett stort sortiment hylsor och olika typer av verktyg som gör att monteringen kan ske både snabbare och mer ergonomiskt för takläggarna, säger SFS intecs försäljningschef Stig-Ola Eklund.

Produktionsprocessen uppges ha optimerats för de nya plasthylsorna genom noggranna tester och betydande investeringar i ny maskinutrustning i företagets anläggning i Strängnäs.

Strömaskin för hårdbetong

Modern Betong i Täby lanserar nu en motordriven strömaskin, vilken uppges vara överlägsen traditionella metoder som strövagn eller att strö för hand. Strömaskinen med hela 24 m spännvidd strör en exakt mängd hårdbetong på den angivna ytan. Den justerbara längden och flödesmängden gör att man kan anpassa maskinen till arbetsplatsen och arbetsmiljön.

Strömaskinen ger enligt uppgift möjligheten att strö valfri mängd Mastertop och i valfri tid, en till tolv timmar efter utläggning av betongen. Det innebär att man kan strö lika tidigt som vid laserläggning.

Strömaskinen finns med 0,7, 1,5 och 3 m sektioner så att längden kan justeras. Komponenterna uppges vara lätta och snabba att sätta ihop med hjälp av ett enkelt handverktyg. Inställningsanordning för mängdjustering kan ställas in från 0,5 kg och upp till 14 kg per kvadratmeter och klarar partiklar upp till 8 mm i diameter.

10

Passivhus ger ökad produktionen av mineralull

Paroc, en av de ledande tillverkarna av mineralullsprodukter i Europa, har beslutat att starta ett femte skift i fabriken i Hällekis och nyanställa 20 personer. Beslutet grundar sig bland annat på det ökande intresset för att bygga passivhus, tillsammans med en generellt stark efterfrågan på mineralull.

I dag arbetar 215 personer på företagets fabrik i Hällekis. Med ett femte skift och 20 nyanställningar under våren och sommaren stärker fabriken sin roll som en av de största arbetsgivarna i regionen. När det femte skiftet är igång kommer fabriken i Hällekis enligt uppgift att i framtiden kunna producera cirka 85 000 ton mineralull per år. En stor del av produktionen går till byggisolering för bostäder.

Tak levereras i kassetter

Malmö Arena håller på att ta form. Många leverantörer samverkar. Vissa har dock gjort halva jobbet på hemmaplan. Masonite Lättelement från Örnsköldsvik levererar prefabricerat tak i form av kassetter direkt till Malmö Arena för montering.

Kassetterna består av en stark konstruktion av plywood på ovansidan och plåt på undersidan med balkar däremellan. Dessa tre material, som samverkar bra tillsammans, limspikas

ihop till en kassett med standardbredden 2,4 meter. Vikten uppges vara 19 till 30 kg per kvadratmeter inklusive underlagspapp. Som alternativ till underlagstäckning kan det läggas helsvetsad asfaltbaserad tätskiktsmatta ytterst på elementen och dessa svetsas i fabrik. Kassetterna monteras sedan ihop på plats. Största fördelen uppges vara kostnadsbesparingen i den bärande stommen då elementen klarar spännvidderna ända upp till 20 meter mellan takstolarna.

Elementen fraktas ner till Malmö Arena via järnväg, där monteringsarbetet går snabbt.

Masonite Lättelement hinner färdigställa cirka 500 kvadratmeter tak varje dag.

– Vi underlättar takarbetet avsevärt tack vara de prefabricerande elementen. Utöver det kan vi tillsammans med Tätskiktsgarantier i Norden AB garantera ett felfritt tak upp till femton år, vilket förstås är en trygghet för den som har totalentreprenaden, säger Ulf Strinnholm, v d på Masonite Lättelement.

Bärbar dator för extrema förhållanden

ShieldPro från NEC Scandinavia AB i Kista uppges vara en bärbar dator som kombinerar bra prestanda, utmärkt ergonomi och låg vikt med en ruggad design som tål extrema temperaturer, stänkande vatten och hårda stötar. Datorn utvecklades ursprungligen som ett verktyg för serviceorganisationer som tar med sig sina datorer ut i de allra svåraste väder- och miljöförhållandena, men som samtidigt kräver absolut pålitlighet.

Marknaden för så kallade ruggade bärbara datorer växer enligt uppgift snabbt. Allt fler organisationer blir beroende av sina IT-verktyg även ute på fältet, på vägarna och i skogen. Att ta med en vanlig bärbar dator för kontorsbruk ut i fältet slutar ofta med att fukt, skakningar eller damm förstör datorn.

ShieldPro FC-N21S är företagets första ruggade PC i Europa. Maskinen utvecklades ursprungligen av en särskild enhet inom NEC som har stor erfarenhet av att bygga analysverktyg och annat för fältbruk. Den nya datorn har utrustats med en ljusstark (600 cd/m2) 12,1-tums LCD-skärm med LED-bakgrundsbelysning och en upplösning på 1024 x 768 pixels som enligt uppgift enkelt kan läsas även i solljus. Tangentbordet har fått samma utBygg & teknik 4/08

produktnytt seende och känsla som på en vanlig bärbar dator men tål till exempel att översköljas med vatten.

Chassit är byggt som ett tätt skal av magnesium som är extremt tåligt och som också fungerar som en kylare för datorns komponenter.

Inuti är komponenterna skyddade genom speciella upphängningar och genom att de bäddats in för att tåla stötar och vibrationer. Maskinen klarar enligt uppgift upp till åtta timmar på en laddning, men har tillräckliga prestanda för de flesta applikationerna.

Hårddisken på 40 eller 60 gigabyte uppges vara särskilt utvecklad för att kunna motstå kraftfulla vibrationer och stötar där datorn tappas från upp till 90 centimeter mot ett betonggolv. En annan unik egenskap är att hårddisken har utvecklats för att kunna starta i temperaturer ned till minus 20 grader Celsius, vilket är en stor skillnad mot andra liknande produkter som kräver förvärmning.

material, men vanliga byggmaterial som gips och trä bjuder inget större motstånd.

Den nya färgen uppges innehålla beståndsdelar som är ogenomträngliga för elektromagnetisk strålning och de lågfrekventa fält som omger våra apparater och ledningar i hemmen.

Färgen innehåller ett specialpigment och fyllmedel som, om jordningen är korrekt utförd, är ogenomträngligt för strålningen. Tack vare att färgen är jordad leds strålningen ner i marken.

Ett rum grundmålat med den nya färgen kan enligt uppgift alltså skapa en frizon i hemmet eller på arbetsplatsen för den överkänslige.

Shingeltak till sommarhuset?

Breddar sitt fläktsortiment

Form, färg och funktion uppges vara hörnstenarna när Pax Electro Products AB i Hälleforsnäs nu lanserar senaste tillskottet i sin fläktfamilj. Nykomlingen som heter Termic är ett komplement till företagets redan välbekanta och etablerade fläktutbud. Den nya fläkten vänder sig enligt uppgift till kunder som värdesätter modern design utan att för den skull behöva pruta på kvalitén.

Fläkten levereras med två alternativa frontkåpor, en rund och en fyrkantig. Frontformen skiftas alltså efter behag med ett enkelt handgrepp. Grundmodellen erbjuds i två olika färgkombinationer, den klassiskt vita eller en elegant silverglänsande frontkåpa.

I tillbehörskollektionen väljer man sin egen personliga prägel bland ytterligare tio olika designkåpor, alla i enligt uppgift smakfullt utvalda färgkombinationer.

Färg för elöverkänsliga

Färgtillverkaren Caparol i Göteborg lanserar nu ElectroShield, en elektriskt ledande färg som ska lindra besvären för elöverkänsliga.

Färgen är elektriskt ledande och avskärmar enligt uppgift elektromagnetisk strålning.

Strålningen färdas normalt med lätthet genom väggar, tak och golv. Givetvis beroende av Bygg & teknik 4/08

Den är också Sveriges mest exklusiva säkerhetsdörr med sitt hölje av massivt trä.

Första utmaningen bestod i att hitta rätt metod för att klä ståldörren med trä. För att lyckas krävs det att man först borrar i stålet för att sedan fästa träet för hand. Under arbetets gång fick Eva och Inger kassera många dörrar innan de hittade rätt arbetssätt. Och i år finns slutligen säkerhetsdörren till försäljning.

Bovalls säkerhetsdörr består av ett hjärta av stål som kläs med massiv ask laserad i valfri kulör, alternativt miljömärkt Freijo och Mahogny eller oljad ek. Baksidan är av lackat stål i valfri kulör. De estetiska kraven är högt satta, för liksom Bovalls övriga sortiment måste säkerhetsdörren appellera till den mest kräsne av köpare.

Bovalls säkerhetsdörr väntas nu ta plats vid arkiv, serverrum, hotell, banker, kontor och hos privatpersoner som söker extra säkerhet.

När dörren sitter uppe finns det inget från utsidan som skvallrar om kärnan av stål, förutom de något kraftigare gångjärnen.

Spara plats med skjutdörrar Om taket till sommarstugan är nästa stora projekt, kan ett shingeltak vara en snygg och enkel lösning. Icopal Shingel är dessutom genom de självklistrande plattorna enkelt att lägga själv.

Plattorna finns i två mönster och flera färger. Den låga vikten innebär att taket kan läggas på i stort sett alla taktyper med minst 14 graders lutning och uppges därför passa utmärkt till villan eller fritidshuset. Ytan av naturskiffer ger taket en vacker lyster och skyddar samtidigt mot UV-ljus.

Taket är lätt att lägga och kräver inga specialverktyg. Inga strö- eller bärläkt behövs. Det går även enligt uppgift att lägga direkt på den gamla takpappen.

Massiv trädörr med ett hjärta av stål

Två bohuslänska familjeföretag har funnit varandra och slagit upp dörrarna för ett kreativt samarbete. Bovalls Dörrbyggeri i Bovallstrand har med sin nya samarbetspartner Hellbergs International från Uddevalla enligt uppgift skapat Sveriges snyggaste säkerhetsdörr i stål och massivt trä.

Systrarna Eva och Inger Gustafsson på Bovalls fortsätter att bryta ny mark på den svenska dörrmarknaden. Nu lanserar de en typgodkänd säkerhetsdörr som skyddar mot brand, inbrott, ljud och rökgaser.

Skjutdörrar är ett enkelt sätt att variera hemmet och skaffa mer plats. I trånga utrymmen, eller för att öka förbindelsen mellan två rum, är skjutdörrar en utmärkt lösning. De tar minimalt med plats och ger därmed fler möjligheter till alternativ möblering. Jeld-Wen Sverige AB i Åstorp, som i Sverige arbetar med varumärkena Swedoor och Kilsgaard, har enligt uppgift en mängd olika skjutdörrar i utföranden som gör det enkelt att anpassa dörrarna till husets karaktär.

En elegant lösning är infällda skjutdörrar, men det kräver att man monterar dem i ett regelparti som byggs in i väggen. Betydligt enklare är att välja en utanpåliggande skjutdörr.

Den kan monteras utan ingrepp i den befintliga väggen. Finns både som enkel- och dubbeldörr och i flera olika bredder. Dörrupphängningen, som döljs i en kornisch, är enkel att montera direkt på väggen.

11

Erfarenheter från stombesiktningar av tak med stora spännvidder utförda i träkonstruktioner Är det möjligt att uppföra tak med stora spännvidder med fabrikstillverkade takstolar?

Vilka har varit de vanligaste allvarliga bristerna de senaste åren?

Hur kan man åtgärda dessa brister?

Går det att kvalitetssäkra resultatet?

Fungerar kvalitetssäkringen i dagens byggprocess?

Hur kan vi förändra och förbättra byggprocessen?

Behov och önskemål från byggherrar och hyresgäster att invändigt erhålla stora fria ytor utan bärande väggar och pelare som ofta hamnar på ”fel ställe” eller är i vägen har alltid varit stort. Under en byggnads livstid uppstår ofta behov av ombyggnader och anpassningar till förändrade förutsättningar, vilket är enklare om byggnaden redan från start är befriad från ett antal invändiga begränsningar. De senaste fem åren har en ny typ av enplansbyggnad med träkonstruktioner i taket uppförts i stor omfattning över stora delar av Sverige. Byggnaderna har en bredd på 20 till 25 meter och en längd på 65 till 70 meter.

Takkonstruktionen utföres med fribärande fackverkstakstolar med en spännvidd på 20 till 25 m och knutförbanden med fabrikspressade spikplåtsförband.

Underlagstak utföres med takboard eller plastduk och yttertak med tegelläkt och tegelpannor. Takisoleringen har placerats på vindsbjälklaget och som innertak har man monterat Protect F på glespanel.

Väggar har utförts med prefabricerade betongelement. Eftersom byggnaderna uppförts i stor mängd och eftersom konkurrensen mellan entreprenörer och leverantörer har varit hård så har stor ansträngning lagts på att förbilliga och optimera byggsystemen.

Går det att uppföra byggnader på ett rationellt och ekonomiskt sätt och samtidigt uppfylla krav enligt BKR?

Ja, det är fullt möjligt, vilket redovisats i en tidigare artikel publicerad i denna tidning i april 2005. Se exempel på utförande i bilderna 1 till 3.

Tyvärr är det också möjligt att misslyckas i vissa delar, vilket också redovisats i samma artikel i april 2005. Se exempel enligt bilderna 4 till 6.

12

Hur man kan gå tillväga för att räta upp och förstärka byggnader, där misstag skett vid uppförandet har redovisats i en tidigare artikel i denna tidning i april 2006. Se exempel på utförande enligt bilderna 7 och 8.

Besiktningsresultat: Vilka är de vanligaste allvarliga bristerna?

Artikelförfattare är Björn Johanson, Avdelningen för Konstruktion, Trä & Byggfysik, Bjerking AB, Uppsalakontoret.

Bild 1: Takplan.

Bjerking AB har på uppdrag av byggherren utfört stombesiktningar av takkonstruktionen som efterkontroll på ett stort antal färdigställda butiker samt på ett antal under uppförande. Vid dessa besiktningar har vi dels funnit ett stort antal varierande brister och dels funnit att några brister varit ofta förekommande. Dessa brister i takkonstruktionerna, som nu åtgärdats, skulle dessutom kunna leda till allvarliga konsekvenser om de inte åtgärdats.

Bild 2: Systemritning.

Bild 3: Beskrivning takstol.

Bygg & teknik 4/08

Bild 4: Sidodeformerad gavel.

I början av vårt besiktningsarbete 2003 till 2005 bestod bristerna av två huvudkategorier, brister i projekteringen (systemfel) och brister i utförandet. Numera har projekteringen förbättrats medan utförandet fortfarande uppvisar brister. Bäst resultat vid uppförandet uppvisar de entreprenörer som byggt och sanerat tidigare butiker och som nu uppför nya butiker med samma personal som tidigare. Personal som vet varför det är viktigt att göra rätt eftersom dom informerats om de olika åtgärdernas funktioner samt också lärt sig att utförandet kommer att kontrolleras.

De vanligast förekommande bristerna vi funnit i takkonstruktionerna är enligt följande: ● Tegelläktskarv och montage ● Stagning vinkeldel och uppstolpning ● Diagonal avsträvning ● Överramsskarv ● Montage av beslag och förband.

Bild 5: Sidodeformerat tak.

Brister och förslag på åtgärder

Tegelläktskarv och montage Funktion: Tegelläkten är en del av det stabiliserande systemet och har funktionen, förutom att bära takpannorna, att staga alla takstolsöverramar mot utknäckning i sidled genom att hålla i överramarna och föra rådande drag och trycklaster till de stabiliserande parallellfackverken i överramsnivån.

Bild 7: Rätning och förstärkning av takstolsöverram med hjälp av limträbalkar och gängstänger.

Bygg & teknik 4/08

Bild 6: Sidodeformerade takstolar.

Bild 8: Systemritning, rätning mot limträ.

13

Bild 11: Avsträvningslinjer saknas.

Bild 9: Skadad tegelläktsskarv.

Brist: Genom att alla tegelläktsskarvar utförts som stumskarv mitt på den 45 mm tjocka överramen har spik och kantavstånd överskridits och genom att alltför många tegelläkt skarvats över samma takstolsöverram har omlagring ej kunnat ske i tillräcklig omfattning varför skarvförbanden dels dragits isär och dels släppt från överramarna. Taket har därför kunnat deformeras trots parallellfackverken som förblivit raka, se bilderna 9 och 10.

Lösning: deformerade tak rätas och skarvarna förstärks underifrån. Även för de oskadade taken, där motsvarande brister kunnat identifieras, sker förstärkning av skarvarna underifrån, se bild 13a.

Stagning vinkeldel och uppstolpning Funktion: Byggnaderna uppföres oftast med en vinkeldel och det sätt som oftast använts vid uppförandet av vinkeldelens

Bild 13a: Detalj A visar hur tegelläktskarv och förband kan förstärkas.

14

Bild 10: Släpp mellan parallellfackverk och omslutande takstolsöverramar.

tak är att man monterar triangeltakstolar (klättertakstolar) ovanpå överramarna på huvudtakstolarna och att tegelläkt monteras endast där behovet att bära takpannor föreligger. Huvudtakstolarnas överramar som normalt avsträvas mot utknäckning i sida av varje tegelläkt (s-avstånd cirka 350 mm) behöver avsträvas på annat sätt där tegelläkt ej monteras. Normalt för dessa byggnader ska klätterstolarna och en mellanliggande avsträvningslinje tillsammans avsträva överramarna (på s-avstånd cirka 630 mm).

Brist: För att systemet ska fungera behöver både klätterstolar och avsträvningslinje förankras till varje takstolsöverram samt till minst ett parallellfackverk. Bristerna består dels av att avsträvningslinjer saknas och dels av att förankringarna är undermåliga, se bilderna 11 och 12. Bristerna leder till att möjliga knäcklängder

Bild 12. Undermålig förankring av klättertakstol.

för överramarna ökar, vilket kan leda till deformationer och rasrisk.

Lösning: Förstärkningar och kompletteringar är lätta att utföra i efterhand så att byggnaden i slutändan erhåller utförande enligt handlingar, se bild 13b.

Diagonal avsträvning Funktion: Takstolarna är både långa och höga, vilket medför att även ett antal diagonaler blir långa och därmed slanka. De längsta tryckta diagonalerna behöver avsträvas mot knäckning i vek riktning antingen på mitten eller i tredjedelspunkterna. Som avsträvning monteras oftast längsgående linjer som snedsträvas på angivna avstånd och avståndet beror på beräknade tryckkrafter i diagonalerna. Avsträvningssystemet som används är van-

Bild 13b: Detalj J visar hur förankring kan utföras.

Bygg & teknik 4/08

Bild 14: Snedsträvor saknas.

ligt förekommande i Sverige och beskrivs ofta med typblad.

Brist: Systemet fungerar som en kedja med många länkar och enstaka brister kan sätta systemet ur spel. De vanligaste bristerna är att snedsträvor saknas, monteras med för stort avstånd, monteras fel eller förankras bristfälligt. Det är uppenbart att i många fall har snickaren inte förstått de avsträvande delarnas funktioner eller dess betydelse för hela takets och byggnadens stabilitet och säkerhet. Brister i dessa system är mycket vanligt förekommande, se bilderna 14 till 16.

Bild 15: Spikförband saknas mellan snedsträva och längsgående avsträvning.

Lösning: Bristen är lätt att åtgärda i efterhand genom att komplettera i enlighet med originalhandlingar, se bild 17. Överramsskarv Funktion: Takstolarnas överramar är så långa att de normalt behöver skarvas med plåtförband (fingerskarv är ovanligt).

Brist: Om takstolarna tillverkas med en glipa mellan virkesdelarna kommer överramsskarven att tryckas ihop efter att montage skett och plåtarna kommer att bucklas. Förbandet deformeras och försvagas, se bilderna 18 och 19.

Bild 16: Snedsträva och längsgående avsträvning sitter på var sida om diagonal istället för på samma sida varför det inte går att spika ihop dem enligt handlingar.

Lösning: Dubbelsidiga trälaskar monteras som ersätter plåtskarven.

Montage av beslag och förband Funktion: Det stabiliserande systemet består av tegelläkt, parallellfackverk, vinddragband, takfotsbockar, avsträvningslinjer, kortlingsrader och beslag för att koppla ihop de olika delarna med varandra och till överkant betongväggar. Varje beslag har sin funktion och betydelse som en länk i en kedja.

Brist: De vanligaste bristerna är att för litet antal spik eller skruv monteras eller att beslag monteras felaktigt. Ibland saknas vissa beslag. Systemet är delvis förlåtande eftersom omlagringar ofta kan ske för att kompensera enstaka brister. Dock reduceras normenliga säkerhetsmarginaler och vid mer omfattande brister kan hela systemet försvagas så pass att rasrisk kan föreligga.

De flesta förband är dolda bakom eller under isolering varför efterkontroller är besvärliga (men nödvändiga). Helst ska kontroll ske innan isoleringen är på plats.

Lösning: Komplettera enligt originalhandlingar. Det är besvärligt men fullt möjligt.

Går det att kvalitetssäkra resultatet vid nybyggnad idag?

Bild 17: Typblad diagonalavsträvning.

16

Ja det går. Det kräver dock insikt om att önskad kvalitet inte automatiskt erhålles utan det krävs medvetna beslutade åtgärder. Nedan följer ett antal exempel på åtgärder som förbättrar chansen att erhålla efterfrågad och avtalad kvalitet. ● Vid projekteringen ska förutom överskådliga stomsektioner och planer även tydliga detaljanvisningar upprättas så att byggnadsarbetarna slipper gissa sig till hur saker ska utföras. Speciella montagehandlingar ska upprättas i erforderlig omfattning. Det underlättar om tredimensionella handlingar upprättas. ● Byggherren ska uppdra åt ansvarig konstruktör att gå igenom montage och byggande med de personer som i verkligheten ska utföra jobbet. Det räcker inte med att informera arbetsledning. Konstruktören ska lämna sitt telefonnummer och finnas tillgänglig för rådfrågning och Bygg & teknik 4/08

Bild 18: Förskjuten överramsskarv.

Bild 19: Bucklad plåt i överramsskarv.

vid behov inställa sig på byggplatsen för att ge anvisningar. Nyckelord är samverkan mellan projektering och byggande. ● Leveranskontroller av prefabricerade delar måste utföras omedelbart vid ankomst och även kontroll i fabrik rekommenderas. Byggtidplanen måste normalt innehållas, vilket innebär att om brister i prefableveranser upptäcks vid själva montaget finns ej tid för kassation och nytillverkning utan det felande elementet blir inbyggt i brist på alternativ. ● Byggherren uppdrar åt ansvarig konstruktör att kontrollera stommontaget mot

checklista i tidigt skede då det är besiktningsbart och dessutom oftast möjligt att åtgärda eventuella brister. ● Informera entreprenören om att denna stombesiktning kommer att utföras och att brister ovillkorligen ska åtgärdas. ● Kontrollerna bör ske på uppdrag av (bekostas av) byggherren för att undvika att besiktningsmannen hamnar i beroendeställning mot entreprenören. Myndigheter kan med fördel kräva in stombesiktningsintyg som en del av kontrollplanen.

Fungerar kvalitetssäkringen i dagens byggprocess i Sverige?

Hela denna artikel handlar uteslutande om byggnaders stommar. Bjerking AB har utfört mer än hundra stombesiktningar av avancerade träkonstruktioner med resultat enligt ovan. Byggnaderna ligger spridda över hela Sverige och samtliga är uppförda av olika välrenommerade entreprenörer. Vissa är dessutom ISO-kvalitetscertifierade. Samtliga har egenkontrollsystem som normalt är ISO-baserade.

De byggnader vi kontrollerat är av en viss typ men stabilitetsproblematiken är generell och samtliga entreprenörer jobbar med många olika typer av objekt. Det innebär av vårt besiktningsresultat bör kunna tolkas generellt och att motsvarande brister sannolikt finns i alla typer av byggnader.

Vi har dessutom utfört en del stickprov på både stålprefab och betongprefab och där funnit liknande problematik även om antalet utförda besiktningar är för litet för att kunna uttala sig generellt.

Resultatet är nedslående:

Entreprenörens egenkontroller fungerar dåligt! ●

● Byggherrens kontroller under byggskedet liksom vid slutbesiktning fungerar dåligt! ● Myndigheternas kontroll via kvalitetsansvarig enligt PBL och kontrollplan fungerar dåligt!

Vad är resultatet och risken för de tio senaste årens byggproduktion?

Risken att vissa uppförda byggnader kommer att rasa är mycket stor. Frågan är inte om utan när det sker. Kanske blir det en förskola nära dig! Jag hoppas att jag har fel. Ansvarsfulla fastighetsägare bör dock snarast bekosta och genomföra efterkontroller av stommen på sina byggnader mot checklista och kräva in stombesiktningsintyg samt snarast åtgärda alla de brister som med säkerhet kommer att upptäckas. Efter att byggnaderna är åtgärdade kan juristerna få slåss om vems ansvar det egentligen var och vem som ska betala i slutändan.

Hur kan vi förändra och förbättra byggprocessen?

Jag har ovan visat exempel på vad en byggherre själv kan göra och även hur byggnadsinspektionen kan agera. Problemet är dock generellt för byggprocessen i Sverige (liknande problem finns idag även i många andra europeiska länder) och bör diskuteras utifrån systemfel och att systemändringar bör ske. Diskussionen bör baseras på att bristerna i nuvarande system erkänns och fokus sättas på vad vi gör åt saken. Byggherrar, entreprenörer, myndigheter och projektörer bör delta. Vi har genom vårt stora antal genomförda besiktningar en värdefull erfarenhet som vi gärna delar med oss av.

■

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

w w w. h f o n s t re t . s e

Bygg & teknik 4/08

H-Fönstret AB | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

17

TM

-tekniken

”RollsRoyces-klass” men billigare

TÄTA HUS KAN ANDAS!

Grundläggning

Väggar och utfackning

- ingen fukt, lukt eller gas - inga köldbryggor - torrt byggande - snabb byggtid - ingen uttorkning

- ingen fukt - inget mögel - lufttät - god bärighet - lätt att bearbeta

Takterrasser

Yttertak

- låg bygghöjd - bra tillgänglighet - inga köldbryggor - god bärighet - långa spännvidder

- volym- eller plattaelement - bra isoleringsförmåga - överlägsen vattentäthet - bästa brandsäkerhet - bästa hållbarhet

MRD Sälj o Bygg AB Juniskärsvägen 190, 862 91 Kvissleby | Telefon: 060-51 30 65 | mrdab@telia.com

Mataki Halotex - ett säkert sätt att fuktskydda byggnadens klimatskärm

Med diffusionsöppna membran kan man konstruera byggnader som tar hänsyn till riskerna med fukt i klimatskärmen. Mataki Halotex består av membran och skarvhjälpmedel som gör det möjligt att torka ut inbyggd fukt,

Snygg, smart med teknik i toppklass

samtidigt som byggnadens lufttäthet garanteras.

Tack vare vårt stora urval av

Läs mer på www.trelleborg.com/mataki

ytfinish, färger och tillbehör smälter hissdesignen in med arkitekturen och den allmänna interiören.

Tel: 0290-295 50

18

www.cibeslift.com

Bygg & teknik 4/08

Fukt i takkonstruktioner Taket är den del av klimatskärmen som utsätts för störst påfrestningar i form av nederbörd, temperaturvariationer, blåst, UV-strålning, aggressivt nedfall med mera. Följaktligen är det också en mycket skadedrabbad konstruktion. I artikeln tas några exempel på fuktskador i tak upp. Dessa är inte på något sätt representativa för vilka skador som är vanligast.

Många takläckage är så enkla att förstå orsaken till att någon specialist inte behöver kopplas in och då har jag följaktligen inte några sådana exempel på lager.

Jag har valt att dela upp taken efter varifrån fukten kommer, inifrån respektive utifrån. Jag har haft många fall med olika typer av fuktproblem i tak men har här valt några, som jag tycker, intressanta och måhända lärorika exempel. I en tidigare

i norra Sverige, finns ett stort fläktrum, se figur 1.

Problem är bland annat istappsbildning under takfot mot lägre beläget yttertak och mycket vatten på golvet i fläktrummet, bild 1. Kondensvatten finns på rektangulära kanaler och kondensdroppar och rinningmärken finns på aggregat. Övertryck

Figur 1: Principsektion genom fläktrum.

Bild 1: Stor del av golvet var täckt med vatten.

artikel i Bygg & teknik 4/04 redovisades ytterligare några exempel för den som är intresserad. Samtliga fall är avidentifierade egna uppdrag. Den som känner igen de olika exemplen märker snart att det som redovisas i artikeln bara är delar av respektive fall men jag har försökt koncentrera innehållet så det ska bli läsbart.

gentemot uteluften rådde i fläktrummet.

Istappar hängde under ventilgaller utanför tallriksventil i yttervägg, bild 2.

Kraftig istappsbildning fanns under kanalgenomföring i fläktrummets tak invid takfot, bild 3.

Snön var bortsmält på taket runt kanalen. Hål konstaterades upp genom innerta-

Bild 2: Fuktig luft har läckt ut och fukten har kondenserat och frusit utanför ventilgallret.

Fukt inifrån

Tak och fläktrum ovan simhall. På vinden ovan/invid simhallen, som är belägen

Artikelförfattare är Tom Follin, Byggmiljögruppen, Solna.

Bygg & teknik 4/08

Bild 3: Svallis orsakad av värme- och varmluftsläckage genom tak runt rörgenomgång. Snö på taket har smält och runnit ner där det sedan frusit till is.

19

Bild 4: Isbildning på yttertakets undersida från kondenserad fukt i utläckande inneluft. Blånadsangreppen i virket orsakas av samma fel. Gipsskivan på väggens utsida var upplöst av vatten och is fanns på dess utsida.

ket runt kanalen. Hålet var rektangulärt och kanalen cirkulär. Plåtluckor i vägg mot vinden utanför fläktrummet öppnades.

Utanförliggande mineralull (mot luckorna) var blöt. Luft drog från fläktrummet ut mot vinden. Taket består av två över varandra liggande tak. Det yttre taket har tillkommit i ett försök att åtgärda fuktproblem. Från vinden har en luftspalt byggts utmed utsidan av fläktrummets yttervägg.

Isbildning och blånadssvamp noterades på undersidan av det övre taket samt isbildning på mineralullen i bjälklaget mot väggens utvändiga gipsskiva, bild 4.

Gipsskivorna i tak i fläktrum var vattenmättade. Ovan gipsskivorna är takets undersida utför av plåt. Vatten droppar från skruvhål runt nerrostad skruv, alltså finns vatten även ovanpå plåten.

Hål i vägg finns ut till takkonstruktionen ovan bassängrummet. Kraftig luftström in mot fläktrummet konstaterades, bild 5.

Hål för en lucka (där luckan saknades) in till fläktrummet finns där luft drar in från bassängrummet. Luft från bassängrummet drar även in till fläktrummet runt cirkulära tilluftsdon till bassängrummet liksom runt kanalerna för frånluft från bassängrummet. Ett flertal sådana genomföringar kontrollerades och lufström-

Bild 5: Klorluktande fuktig luft från bassängrummet drog in mot fläktrummet via hål ut till takkonstruktionen ovan bassängrummet.

men till fläktrummet från bassängrummet var stark på samtliga kontrollerade ställen.

Sammanfattning: Ånginnehållet i luften i fläktrummet var 11 till 12 g/m3, vilket ger en daggpunktstemperatur av cirka 13 °C. Orsaken till det höga ånginnehållet är att fuktig luft från bassängrummet läcker in till fläktrummet på en mängd olika ställen i väggen mot bassängrummet. Termiken i huset resulterar i att luften förs vidare ut till vinden utanför fläktrummet och upp genom hål i plåttaket ovan fläktrummet. Vattenångan i luften

Figur 2: Principsektion genom simhallen med bakomliggande sporthall.

Bild 6: Luftens väg upp till vinden utmed vägg som i sin övre del (tidigare yttervägg) avgränsar ny vind över omklädning från vind över simhall.

20

faller ut som kondens på ytor med temperaturer lägre än daggpunktstemperaturen.

Ursprungligen var temperaturen både i luft och i vatten i bassängrummet 20 °C, nu var temperaturen i luften och i en senare tillkommen lekbassäng cirka 30 °C. Omfattande åtgärder i form av rivning, ombyggnad och tätningar föreslogs.

Vind ovan simhall. Även denna simhall är belägen i norra Sverige men i en annan stad, figur 2.

Simhallen som, liksom den tidigare beskrivna, var byggd på 1960- till 1970-talen, hade på senare år försetts med ett nytt yttertak som byggts på det ursprungliga oventilerade låglutande och papptäckta taket. Ursprunglig takkonstruktion inklusive taksargar hade lämnats orörda så när som på ett antal nya hål och genomföringar för rökgasluckor med mera. Ganska snart uppmärksammades fuktskador i det nya taket. Vid kontroll inne drog luft från simhallen kraftigt uppåt mot vinden invid samtliga ytterväggar, bild 6.

Läckagefläckar noterades vid rökluckornas schakt i tak, bild 7.

Fläktar (totalt sex stycken) i yttertaket som installerats för att åtgärda fuktproblemen på vindarna suger ut luft från vinden, det vill säga suger upp luft från simhallen. Yttertakspanelen från fria gaveln

Bild 7: Röklucka ovan undervisningsbassängen.

Bygg & teknik 4/08

Teckna takvårdsavtal med oss så håller vi koll på taket åt dig.

GE DITT TAK EN BEKYMMERSFRI FRAMTID TECKNA TAKVÅRDSAVTAL MED OSS. Det är mycket på ett tak som måste fungera felfritt. Tätskiktet måste förstås vara i gott skick och inte läcka. Dessutom måste brandskydds- och säkerhetsinstallationer fungera perfekt.

Teckna takvårdsavtal med oss, så ser vi till att ditt tak alltid är i bästa skick. Avtalet omfattar tillsyn och

underhåll av tätskiktet och dess detaljer. Kombinera detta med ett serviceavtal för brandskydds- och säkerhetsinstallationer så får du en riktig helhetslösning. Med dessa avtal och våra generösa garantier vet du att ditt Icopaltak kommer fungera felfritt under lång tid framöver. Bekvämare kan det inte bli!

Kontakta Håkan Svärdh på tel 070550 07 32 eller sehsh@icopal.com Icopalkoncernen är världens ledande producent av tätskikt och Europas ledande leverantör av taklösningar.

ICOPAL AB Box 848, 201 80 Malmö Besöksadress: Skeppsbron 11 Tel 040-24 74 00 Fax 040-97 98 62 Konsumentkontakt tel: 020-45 11 00 Kundservice mail: info.se@icopal.com www.icopal.se

Kondensdroppar

Bild 8: Påväxt av blånadssvamp på yttertakspanelen vid fria gaveln. Kondensdroppar hängde på i stort sett allt stål.

och in till och med närmaste rökluckan var blöt och blånadsangripen, bild 8.

Gipsskivan på gaveln var blöt och gipsskivepappen var bugglig och hade lossnat, bild 9.

Varm luft drog upp mellan spånskiva och gammal taktäckning respektive gammal plåtprofil i gaveln. Nya yttertaket ovanför var helt svart av blånadspåväxt, bild 10.

Blånadspåväxt konstaterades på stora delar av yttertaket. Angreppen finns vid gavel ovan yttervägg enligt ovan, runt

Bild 9: Pappen på gipsskivan på gaveln var våt och hade lossnat från gipsen.

och invid schakt för rökgaser, ovan vägg mellan simhall och omklädning och utmed vägg mot fläktrum. Kraftiga blånadsangrepp noterades på utvändiga plywoodskivor runt schakt för rökgasluckor.

Angreppen fanns i huvudsak på ytan bakom polyetenfolie som dragits upp runt schaktens nedre del till några decimeter ovan lösullen. Plywooden var vattenmättad bakom folien, bild 11.

Varm luft läckte upp både på utsidan och på insidan av plastfolien som var svept om rökgasschaktet.

Sammanfattning: Orsakerna till blånadsangreppen och fukten i yttertakspanelen, blöta gipsskivor på yttre gavel och vägg mot omklädning samt fukt och blånadssvamp på rökschaktens väggar är uppläckning av fuktig inneluft utmed gavel vid yttervägg, vid gavel mot fläktrum, runt rökgasschakt och via anslutning mellan gammal yttervägg och gammalt tak under ytterväggen mot tak över omklädning.

Orsaken till uppläckningen av fuktig inneluft är att ångspärren i gamla taket är

Sunda hus andas!

d – diffusionsöppna tätskikt för hela byggnaden

Läs hela rapporten på www profile dk www.profile.dk

Pro-File A/S • Sjöviksvägen 7 • 231 62 Trelleborg • Tlf.: 0410 411 50 • www.profile.dk

22

Annonce_185_130_0907.indd 1

07-04-2008 11:41:58 Bygg & teknik 4/08

Spånskiva

Gammal taktäckning

Bild 10: Luftens väg upp vid taktäckningens uppvik och bakom spånskiva.

trasig och/eller att anslutningar inte utförts lufttätt.

Frånluftsfläktarna som varit i drift har påskyndat transporten upp av fuktig luft men även utan fläktar bedöms skador av motsvarande slag så småningom ha inträffat om än inte i samma omfattning.

Fukt utifrån

Dålig takavvattning. Skador i en tegelvägg som avgränsar ett högre beläget tak från ett lägre beläget, bild 12.

Tegelfasaden var sönderfrusen i stor omfattning. Ingen sarg finns mot det högre belägna taket utan betongtakplattorna på taket finns på samma nivå som murkrönet. Murkrönet täcks av en plåt som även ligger på kanten av de närmaste betongplattorna.

Sammanfattning: Sönderfrysningen är orsakad av inblåsning av regnvatten och inrinning av smältvatten mellan täckplåten och betongplattorna och insugning av detta vatten i tegelmurverket. Förslag till rivning och uppbyggnad av en fuktsäkrare konstruktion lämnades.

Bild 11: Schakt vid rökluckan närmast gaveln.

Regninträngning i oventilerat papptak. En större hallbyggnad i Mellansverige var under uppförande. Vid hård blåst lossnade ett antal pappvåder på ena takfallet och snöblandat regn trängde in i takisoleringen. Våderna limmades åter och fuktmätning utfördes av annan konsult i båda takfallen. Samtliga värden med några undantag var högre än 90 procent relativ fuktighet. Taket är ovanifrån räknat uppbyggt av papp, Gullfiberboard (20 mm), cellplast (150 mm), ångspärr, glasull (50 mm) och TRP-plåt. Takpappen skars upp för inspektion och provtagning i två punkter per takfall. Synliga vattendroppar noterades på Gullfiberboarden i samtliga provplatser, alltså även där pappvåder inte blåst av.

Prover togs ur Gullfiberboarden och ur cellplasten för bestämning av den relativa fuktigheten. Proverna från varje provplats placerades i samma mätkärl och relativa fuktigheten uppmättes till 99,3, 97,6, 96,5 och 96,5 procent vid temperaturen 21°C. Sammanfattning: Att kondens uppstår på undersidan av en papptäckning lagd

Bild 12: Teglet har frusit sönder…

Bygg & teknik 4/08

Fukt och blånad bakom uppvikt folie

direkt på värmeisoleringen i ett tak är förväntat. Ett årsmedelvärde på ånginnehållet i uteluften kan antas vara cirka 8 till 10 g/m3. Luftutbytet mellan takisoleringen och omgivningen är begränsat då täta skikt finns både ovan och under isoleringen. Det innebär att kondens kommer att uppstå på pappens undersida redan vid en temperatur av 5 till 6 °C. När temperaturen på sommaren är högre förångas detta vatten och en relativt låg relativ fuktighet kan förväntas under den svarta (och vid solstrålning då varma) pappen. På vår och höst pågår säkert kondensering och förångning i dygnscykler med kondensering på natten och förångning på dagen. Med detta som bakgrund beslöts att bestämma den relativa fuktigheten vid 20 °C i hela provplatsen (samtliga prover uttagna i en provplats läggs i samma kärl). Tanken var att om den kondens som iakttogs på Gullfiberboarden i samtliga provplatser var den normala, ovan beskrivna, så borde en omfördelning av fukten ske och en relativt låg relativ fuktighet erhållas vid laboratorietemperatur (20 °C). Resultatet från be-

… på grund av att vatten runnit in under krönplåten.

23

Bild 13: Vägg/tak där vattnet rann in med gränsen mellan torrt och fuktigt material markerad.

stämningarna av den relativ fuktigheten visar att taket innehåller mer vatten än vad som borde vara fallet i jämvikt med omgivningen. Om det beror på inträngningen av regnvatten när pappvåderna blåste av går inte att avgöra av dessa mätningar. Antingen har fukten från detta läckage hunnit fördela sig till andra takfallet eller så finns även andra fuktkällor. Förslag till åtgärd lämnades.

Läckage i rostfri stålplåt. I ett nybyggt bostadsområde i Stockholm hade vattenrinningsmärken iakttagits i en lägenhet, bild 13. Gipsskivan i ytterväggen var skadad invid tak under den gjutfog, där

Hål

Hål

Hål

Bild 14: Hål i ståndfals ovan läckagestället.

vattnet runnit. När stycken av gipsskivan bröts loss kändes gipsen våt. Ingen synlig mögelpåväxt kunde upptäckas.

Höga utslag erhölls vid fuktindikering på båda sidor av fogen mellan takelementen. Höga utslag erhölls vid fuktindikering i gipsskivan på ytterväggen från golv till tak i ett cirka 30 cm brett band rakt under den läckande takfogen. Utvändig besiktning av taket som var täckt med rostfri plåt visade åtskilliga hål i svetsade ståndfalsar, bild 14 och 15.

En inklädnad av stöd för skärmtak finns på ett antal ställen per hus, där plåten svepts om stålprofilen och tätningen utförts med fogmassa. Under balkarna (se bild 16) som bär skärmtaket av glas har man inte kommit åt att täta så där var det öppen väg in för vattnet ovanifrån.

Det fanns vissa poänger med forna tiders dagkontrollanter. De upptäckta bris-

Bild 15: Hål i ståndfalsen på uppbyggnad.

terna hade sannolikt upptäckts av en dagkontrollant och utförandet vid stödbenen för skärmtaken borde ha upptäckts vi en granskning av ritningarna före byggstart eller i vart fall under byggets gång.

■

Nästa nummer: Befintlig fogmassa redan åldrad och sprucken i ytan

Fogmassa saknas

24

Plåt monterad utanpå stödben

Bild 16: Stödben under skärmtak saknar fogmassa mot inklädnaden under horisontella balken. Vattnets väg in bakom plåten visad med pilar.

Bygg & tekniks nästa temanummer handlar om -

utgivning vecka 32.

Missa inte detta tillfälle att nå beslutsfattarna inom ämnesområdet.

För annonsering: Ring 08-612 17 50 Tala med Roland Dahlin roland@byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 4/08

Kompletta system fÜr energieffektiva tak Cellplastisolering och infästningar fÜr alla typer av lüglutande tak

3UNDOLITT AB

6Ă?RGĂ?RDA s 4EL s WWW SUNDOLITT SE

KUNSKAP Ă„R VĂ…RT VIKTIGASTE KONKURRENSMEDEL

TiB-utbildning ger takläggaren hÜgre status och takägare bättre tak.

Vem som helst kan i dag kalla sig takmontÜr. Inga krav pü speciell kompetens finns. Det gür ut Üver takägarna som kan fü problem med sina tak.

Detta är skälet till att vi pü Eurotak har initierat en utbildning genom TiB, vür branschorganisation. Vi har en lüng tradition inom utbildning av vüra entreprenÜrers takmontÜrer och nu har stÜrre delen av dem avslutat ett fÜrsta program av kompletterande utbildningar genom TiB. Det är den stÜrsta satsningen hittills i vür bransch och syftar till att stÜdja TiB som auktoritet när det gäller kompetensutveckling i takbranschen.

Vi vill se fler takmontÜrer som är utbildade och behÜriga genom TiB och som ger fastighetsägare tak med hÜg kvalitet och smü bekymmer.

TÄTA TAK MED DERBIGUM Täta Tak är en komplett produkt fÜr takkÜpare. Den innehüller allt frün tätskiktet Derbigum till uppfÜljande kvalitetskontroller.

Där ingür auktorisation och utbildning av entreprenÜrer och läggare. Där finns utveckling av produkt och läggningsteknik och där ingür 10+5 ürs garanti, 5.000:- lÜftena och all annan service.

www.derbigum.nu

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53 E-post: info@eurotak.se Auktoriserade Derbigum-entreprenÜrer Üver hela landet

Bygg & teknik 4/08

25

Ny reklam.

Att vara takläggare är inte så macho längre.

Skyll gärna på oss.

Med T-Tak YAP Super behöver du knappast vara muskelbyggare för att lägga taket. Tvärtom. Vår nya underlagstäckning är det lättaste du kan välja. Den väger faktiskt bara en fjärdedel jämfört med traditionella material.

Och det finns många fler fördelar som sparar både svett och tårar. Varje rulle rymmer till exempel hela 25 kvadratmeter.

Tiden på taket blir mer effektiv när du slipper springa upp och ned för att hämta mer material.

Effektiviteten och enkelheten sitter även i en rad smarta detaljer. Som den färdiga klistertejpkanten som fäster pappen säkert, tätt och diskret. Möjligheten att fästa med antingen spik eller klammer. Den gröna skarvmarkeringen som visar exakt hur stort överlappet ska vara. Bland annat.

Fråga oss om du vill veta mer om hur superenkelt det är att arbeta med T-Tak YAP Super.

Nydalavägen 14, 574 35 Vetlanda. Telefon 0383-599 00. Fax 0383-146 64. Hemsida www.t-emballage.se

Kontrollerad ventilation av kallvindar Enligt en studie från Chalmers har 72 procent av alla småhus med kallvindar riklig förekomst av mögel.

Detta är ett ökande problem i takt med att fler och fler tilläggsisolerar och byter uppvärmning från oljepanna till fjärrvärme eller bergvärme. Det är ofta svårt att bedöma om en vind med fuktproblem har för mycket eller för lite uteluftventilation. Vid kontrollerad ventilation ventileras kallvinden med uteluft endast när det är gynnsamt och flödet anpassas till den rådande uttorkningspotentialen. Två fältmätningar som båda visar på en positiv effekt redovisas i artikeln.

Fuktproblem på kallvindar ökar i takt med att energieffektiviseringsåtgärder hamnar mer och mer i fokus. Det är enkelt för en villaägare att sänka sina uppvärmningskostnader genom att tilläggsisolera vindsbjälklaget och/eller byta ut sin oljepanna mot fjärrvärme eller bergvärmepump. Båda dessa åtgärder gör att vindsutrymmet blir kallare genom att mindre värme läcker upp från bostaden och genom att murstocken kallnar. Tar man bort oljepannan tar man också bort draget i skorstenspipan. Mögel frodas på ställen där det finns fukt och är varmt nog. Problem med mögel på kallvindar i småhus uppmärksammas mer och mer. Det är en av de vanligaste anmärkningarna vid överlåtelsebesiktningar, enligt Anticimex.

I många fall är mögelpåväxten synlig men väldigt ofta är det svårt eller omöjligt att med blotta ögat se att virket är angripet.

Fuktkällor

Fukt på vinden kan komma från flera källor. Det kan dels vara byggfukt som kommer från material som är naturligt fuktiga under byggtiden, till exempel trä och betong. Fukt kan också ta sig in från bostaden. Inomhusluften innehåller normalt en hel del fukt som kommer från människorna som bor där och deras aktiviteter.

En vuxen människa avdunstar till exempel omkring 40 till 50 gram vatten per Artikelförfattare är Carl-Eric Hagentoft, Byggnadsfysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Bygg & teknik 4/08

timme då hon befinner sig i vila i rumstemperatur. Detta kan öka mångfalt vid högre temperatur eller aktivitetsnivå och en familj kan lätt producera omkring en hink vatten per dygn som förångas till inomhusluften. Det mesta av fukten transporteras bort med hjälp av bostadens ventilation som för det mesta utgörs av antingen självdrag eller ett så kallat mekaniskt frånluftsventilationssystem. Självdrag fungerar genom så kallad skorstensverkan. Det bygger på att man låter varm luft stiga uppåt och strömma ut genom exempelvis skorstenen. Det leder till ett undertryck i huset som i sin tur gör att frisk utomhusluft kan strömma in genom ventiler i väggarna eller via fönster och dörrar. Effekter av vindtryck påverkar också ventilationen. Med ett mekaniskt system utnyttjar man istället en frånluftsfläkt för att åstadkomma undertrycket. En del av den fuktiga inomhusluften kan emellertid strömma upp genom otätheter i vindsbjälklaget och därigenom ta sig upp på vinden. Bjälklag byggs med avsikt att vara täta – nuförtiden bygger man i de flesta fallen in en plastfolie, eller ångspärr – men ett visst läckage finns alltid. Bostadsventilationen hjälper till att minska läckaget upp till vinden genom det undertryck som åstadkoms. Det är idag ganska vanligt att man byter uppvärmningssystem från eldning med uppvärmd murstock till exempelvis bergvärmepump eller fjärrvärme. I en sådan situation är det viktigt att man kontrollerar att man fortfarande har en tillräcklig ventilation när drivkraften för självdraget tagits bort, annars är risken stor att man får en ökad transport av fuktig luft upp på vinden.

Kalla takytor

Om för mycket fukt läcker in på vinden finns risk att den relativa luftfuktigheten blir så hög att det kan uppstå problem med mögel och röta på yttertakets inneryta, som normalt består av råspont eller plywood. Risken för mikrobiell påväxt är ofta störst vid särskilt kalla områden där den relativa luftfuktigheten blir som högst: till exempel vid ett nordligt hörn, långt ner mot en ventilerad takfot. Blir det tillräckligt kallt finns också risk för att vatten fälls ut som kondens. Särskilt kallt kan vindsutrymmet bli på natten. Yttertaket ”blickar upp” mot himlen som uppfattas som kallare än luften runt om, och när inget solljus finns som kan kompensera detta kan taket kylas av rejält. Under sådana perioder kan vinden bli kallare än utomhusluften och vattenånga i luften som

tas in utifrån kan därmed kondensera på yttertakets inneryta.

Kontrollerad ventilation – en teknisk lösning

Åsikterna om hur man ska undvika och åtgärda problemen är många. Det är svårt att hitta några byggnadstekniska lösningar. Rådet att bygga helt lufttäta vindsbjälklag är bra, men svårt att uppnå. Det går att åtgärda symptomen genom att värma upp vindsutrymmet eller sätta in avfuktare men sådana lösningar drar en hel del energi, blir dyra, och det är önskvärt att kunna lösa problemen med ventilation.

Ventilation av vindsutrymmet är dock inte alltid gynnsamt och det är ofta svårt att bedöma om en vind med fuktproblem har för mycket eller för lite uteluftventilation. Det finns också ett speciellt behov av förstärkt ventilation i samband med att eventuell byggfukt ska torka ut. Med kontrollerad ventilation ventileras med uteluft endast när det är gynnsamt, det vill säga när uteluften har en uttorkande potential på vinden. Det gör att man följer med i uteklimatets variationer och utnyttjar perioder då luften är torrare för att förbättra klimatet på vinden. Det här gör att vindsutrymmet hålls torrt på ett mycket energieffektivt sätt och att fuktmängden kan minskas löpande utan att någon sorptionsavfuktare eller värmekälla behöver användas.

Viktigt att täta

Principen fungerar bättre om vinden är så lufttät som möjligt. All ventilation ska helst ske via fläkten och frånluftspjället.

De flesta kallvindar har öppen takfot och ventiler i gavelspetsar och/eller vid nock.

Sådana öppningar måste tätas, till exempel med drevningsisolering, plastfolie eller fogskum. Det går aldrig att få ett befintligt hus hundraprocentigt tätt och ett visst tjuvläckage kan man acceptera. Men verkningsgraden hos torkeffekten blir bättre ju mindre okontrollerad ventilation man har.

Vid nybyggnad har man däremot mycket goda möjligheter att bygga riktigt tätt utan att det blir krångligare eller dyrare. Kostnaderna för att bygga lufttäta vindar har studerats i ett SBUF-projekt vid Chalmers byggnadsteknologi och rapporterats i artikel i Bygg & teknik 4/07.

Mögelrisk

För kallvindar behöver vi värdera hur stor mögelrisken är vid givna temperaturer och relativ fuktigheter. Det finns olika studier (Adan 1994) som kan tjänstgöra 27

luft, övre kurvan i figur 1, och i kontakt med kallvindsluft.

Vi ser tydligt från beräkningsresultaten att förhållandena på vinden är klart bättre än i uteluften och att risken för mögel på vinden är försumbar. Skillnad i vattenångans partialtryck på vinden och ute är i genomsnitt cirka 4,8 Pa under mätperioden vilket motsvarar ett fukttillskott på vinden på cirka 0,04 g/m3. Det låga värdet beror bland annat på den kontrollerade ventilationen. God lufttätningen av vindsbjälklaget respektive lågt fukttillskott i själva bostaden bidrar också till det låga med 290 mm isolering och hanbjälklaget värdet.

I det andra fältförsöket, i Stockholm, (upp mot nockvinden) är isolerat med 500 mm isolering. Huset värms med en berg- har mätningar gjorts på de två sidovindarna i ett ett och ett halvplanshus. Konvärmepump.

Nockvinden ventileras med kontrolle- trollerad ventilation installerades i den rad ventilation. Mätningar har gjorts från norra sidovinden 4/1 2007 efter att tydlig att huset färdigställdes i december 2007 mögelpåväxt kunnat konstateras under och rapporteras fram till 17/3 2008. Både några säsonger. Den södra sidovinden har förhållandena på vinden och i uteluften haft naturlig ventilation hela tiden och har har registrerats. Mögelindex har beräk- aldrig haft några problem med mögel. nats utifrån uppmätta data både för nytt Mätningar från 2006, före installationen, trä utan mögelpåväxt i kontakt med ute- kan också redovisas. Vi har alltså både möjlighet att jämföra norrsidans klimat före och efter installationen (två olika år), samt jämföra norrsidans (kontrollerad ventilation) med sydsidan (naturlig ventilation) under 2007, se figur 2 och 3.

Det är tydligt att mögelpotentialen minskat på norrvinden när kontrollerad ventilation installerats. Det kan också vara intressant att notera att mögelpotentialen var högre på norrsidan än sydsidan under 2006.

Detta är väl förenligt med att det just var på Figur 1. Beräknat mögelindex för trä i kontakt med norrsidan som husägauteluft (övre blåa kurvan) och i kontakt med ren upptäckt mögel och kallvindsluften (undre röda kurvan) under perioden fick kontrollerad venti7/12 2007 till 17/3 2008. lation installerat. Genom den kontrollerade venti-

Tabell 1. Definition av mögelindex.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Index Mögeltillväxt/påväxt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 Ingen Sporer har ej börjat gro 1 Någon – kan upptäckas i mikroskop Initiellt stadium med tillväxt av hyfer 2 Medel – kan upptäckas i mikroskop Täcker mer än 10 procent av ytan 3 Någon – kan upptäckas med ögat Nya sporer bildas 4 Tydligt – synligt med ögat Täcker mer än 10 procent av ytan 5 Rikligt – synligt med ögat Täcker mer än 50 procent av ytan 6 Mycket rikligt och tätt Täcker nästan hela ytan som underlag för en sådan bedömning men det finns dessvärre ingen etablerad och erkänd metod. Vi kan stödja oss på resultat från (Viitanen 2001), som föreslagit ett mögelindex som anger hur utbrett ett mögelangrepp är med skala enligt tabell 1.

En teoretisk modell för beräkning av mögelindex vid dynamiska förlopp har föreslagits av (Hukka & Viitanen 1999).

De definierar kritiska värden för den relativ fuktigheten (RF), då möglet tillväxer vid en given temperatur. Vi kan definiera en mögelpotential, m, enligt: RF m = ––––– RFcrit RFcrit =

-0,00267T3 + 0,160T2 - 3,13T + 100,0, 0 ≤ T ≤ 20 80 %, T > 20 100 %, T < 0

Ingen tillväxt sker, enligt modellen, om m är mindre än 1. Detta ger en konservativ bedömning av risken. Genom att använda den finska modellen dynamiskt, utnyttjande hur relativa fuktigheten och temperaturen varierar i tiden kan mögelindex beräknas över tiden. Så länge mögelindex inte når upp till värdet 1 kan man bedöma mögelrisken som obefintlig.

Rapport från två fältförsök

Det första huset är beläget i Småland. Det är ett nybyggt lågenergihus i ett och ett halvt plan. Huset bebos av fyra personer.

Snedtaket på andra våningen är isolerat

Nästa generationens tätskikt!

- Ifrån uppstickaren på den svenska takmarknaden Marknadens längsta garantier, 15 år, både på material samt ev följdskador Stormbyvägen 2-4 163 29 Spånga Tel 08-795 43 40 Fax 08-795 43 95 www.nordicroofing.se info@nordicroofing.se

28

Besök vår hemsida och få en helt ny syn på täta tak!

Bygg & teknik 4/08

lationen är det numera klart bättre förhållande, lägre mögelpotential, på norrsidan än sydsidan.

■

Referenser

Figur 2. Jämförelse av mögelpotential, m, för norrsidans vind med naturlig ventilation (2006) och med kontrollerad ventilation (2007 till 2008).

Figur 3 Jämförelse av mögelpotential, m, för norrsidans vind med sydsidans (naturlig ventilation). Den kontrollerade ventilationen installerades 4/1 2007 på norrsidans vind.

Bygg & teknik 4/08

Ahrnens C & Borglund E (2007). Fukt på kallvindar – En kartläggning av småhus i Västra Götalands län, Examensarbete 2007:11, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola.

Länk: http://www.chalmers.se/cee/SV/ avdelningar/byggnadsteknologi/forskargrupper/tillampat-varme-och2125/kallvindar.

Hagentoft C-E (2002). Vandrande fukt, strålande värme – Så fungerar hus, Studentlitteratur.

Effekter av funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar, SBUFprojekt 11871, Etapp I. Länk: http://www.sbuf.se/projectdocuments/info/11871/SBUF%2011871%20 Slutrapport%20EtappI.pdf.

Effekter på funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvind, Hagentoft C-E, Ahrnens C & Borglund E, Bygg & teknik, 4/2007.

Styrd ventilation av kallvindar – praktiska erfarenheter, Stefan Forsaeus Nilsson och Marcus Thorin, Bygg & teknik, 4/2007.

Adan, O.C.G 1994. On the fungal defacement of interior finishes. ph.d thesis, Technical University of Eindhoven.

Hukka E., Viitanen H.A., 1999. A mathematical model of mould growth on wooden material. Wood Science and Technology 33, Springer-Verlag.

Viitanen H.A., 2001. Factors affecting mould growth on kiln dried wood. VTT Finland.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

29

10534 - Bilbo & Co

Protantak – nu på börsen När människor som är extremt riskmedvetna väljer Protan takduk ser vi det självklart som en komplimang.

Börshusets ursprungliga plåttak isolerades och täcktes med Protan SE takduk, för att bibehålla sitt ursprungliga utseende. Minimera dina risker genom att välja Protan Takdukslösningar.

Säkerhet

Rationellt montage

Protans takdukar svetsas samman med varmluft. Duken är själv-

Protans taksystem ger ett överlägset rationellt montage. Detta

slocknande vilket minimerar risken för brand.

tack vare prefabricerade detaljer, ingående komponenter och produkternas låga vikt.

Miljömedvetenhet Protans takdukar tillverkas uteslutande av råvaror från leveran-

Trygghet

törer som är anslutna till Vinyl 2010. Våra takdukar är fria från

Protan takduk har marknadens bästa skarvhållfasthet, som

tungmetaller. Dessutom är mjukgörare testade och godkända

tillsammans med bevisad lång livslängd borgar för ett tätt tak i

enligt ECB (European Chemicals Bureau). Vi har även produkter

många år framöver. Vi lämnar därför 15 års materialgaranti. För

registrerade i BASTA.

den som vill känna sig extra trygg kan en garantiförsäkring som även täcker följdskador upp till 10 år tecknas.

Auktorisation Alla entreprenörer som lägger våra produkter är auktoriserade

Kontakta oss på tel 08-564 733 40 eller maila till info@protan.se

av Protan. Vi förordar även auktorisation av TIB, takentreprenö-

för mer information.

rernas egen branschorganisation.

Protan AB • Arrendevägen 36 • 163 44 Spånga • Tel: 08-564 733 40 • www.protan.se

Brandfarliga heta arbeten tak – en brännande fråga Konceptet med certifiering för utförare av heta arbeten, vare sig det är på tak eller inomhus med nyttjande av verktyg/maskiner som medför uppvärmning eller gnistbildning har nu funnits i 18 år. Konceptet togs fram gemensamt mellan Svenska Brandskyddsföreningen (SBF) och försäkringsbolagen. En utbildningskommitté och en regelgrupp bildades med parter från de stora försäkringsbolagen och SBF samt från industrin när det gällde utbildningsfrågor och säkerhetsregler.

Anledning till denna åtgärd var att antalet bränder ökade kraftigt. Stora skadekostnader för försäkringsbolagen och materiella förluster för ägare av verksamheter.

Många utav dessa bränder orsakades av takläggningsarbeten eller vid svetsningsarbeten. Sedan kravet på utbildning och certifiering infördes har antalet bränder minskat radikalt. Men fortfarande sker Artikelförfattare är Urban Duhrin och Bo Hedberg, Brandskyddsföreningen, Stockholm.

Bygg & teknik 4/08

det bränder på grund av slarv, tidspress eller att man chansar.

De flesta yrkesgrupper har tagit till sig tänkandet med att använda alternativa verktyg/metoder. Det finns ett mycket bra ledord att använda sig av när man står inför ett nytt arbete som ska utföras. Det är de tre M:en, Metod, Material, Miljö. Med dessa ledord som utgångspunkt kan man resonera sig fram till en säkrare arbetsmetod.

Svårare att ta till sig alternativ

En yrkesgrupp som har haft svårare att ta till sig alternativa arbetsmetoder är takläggarna som lägger tätskikt. I början av 1990-talet anordnades ett seminarium kring takläggning, där tillverkare av läggningsmaterial och maskiner fick möjlighet demonstrera sina produkter. Det har föreskrivits i gällande säkerhetsregler att lågan ska vara innesluten i munstycket för att erhålla en högre säkerhet genom bättre förbränning av gasen. Detta är ett av kriterierna till att den öppna lågan inte är tillåten. Vid nyttjande av äldre munstycken blev förbränningen inte fullständig och oförbränd gas hade möjlighet att letade sig iväg ner i håligheter på taket och samlas där med stor brandrisk som följd. Gasen kunde antändas flera meter ifrån arbetsstället och det kan ta tid innan det upptäcktes att det brann. Och då är det

oftast försent för en egen släckinsats av takläggaren. Överhuvudtaget så tillför man en risk som inte fanns innan, genom tätskiktsarbetet.

Trots detta så använder många takläggare idag uteslutande öppen låga vid sina arbeten. De säger att det inte går att lägga på annat sätt. Men det är inte sant, visst kan man det. Det är bara en fråga om tid.

Det kräver möjligen lite mer arbete på arbetsstället, men det går. Enda gången en öppen låga får användas är vid smältning av snö och is.

Att lägga tak kräver kunskap

Att lägga ett tak som är kvalitetsmässigt rätt utfört kräver kunskap. Det är många saker man bör tänka på innan arbetet på taket påbörjas. Utbyggnader och vinklar som kan komplicerar läggandet av nytt ytskikt medför att takläggarna ska känna till riskerna med dessa högriskdetaljer samt vilken övrig tak konstruktion byggnaden har. Är det trätak av råspont som underlag, eller rent av EPS-cellplast. Två helt skilda underlag och olika metoder för att göra en säker läggning. Råsponten kan ha stora glipor som måste täckas/tätas innan tätskiktsläggningen påbörjas. Cellplasten är lättantändlig och har den dessutom några år på nacken, så kallad åldersförändringar kan det vara mycket negativ.

31

Ålder på fastigheten har också betydelse för läggningen, äldre fastigheter där träet fått torka under lång tid är naturligtvis väldigt känsliga och lättantändliga.

Mycket damm kan finnas lagrat på bjälklag med mera och vilken typ av isolering finns. Det är inte svårt att tänka sig vad som händer om man på ett sådant tak går fram med öppen låga. Innesluten låga är inte hundra procent säker men den är betydligt säkrare. I och med uppvärmningen sätter man luften i rörelse. Finns det då glipor, öppningar, sprickor i taket, finns stor risk att dammet sätts i rörelse och antänds eller att en glödbrand uppstår i det torra träet eller isoleringen. Andra risker som förekommer är drevningen runt föns ter och dörrar. Hur är det utfört och med vilket material samt finns det en luftande konstruktionen vid takfot och vägg.

Riktlinjer för takarbeten

Brandskyddsföreningen har tagit fram riktlinjer för takarbeten i broschyr Heta Arbeten tak SBF 2002:1. Det finns även branschföretag som tagit fram egna broschyrer som beskriver heta arbeten på tak mer ingående och vilka olika högriskdetaljer som kan förekomma samt vilka krav företagen har på sina anställda om de bryter mot försäkringsbolagens säkerhetsregler.

Många är de radhusägare som känner vånda när deras tak ska läggas om. Vare

32

sig det är hustaket eller garagetaket. För att inte tala om flerfamiljshus, där det ibland inte gått att släcka utan man låter hela taket brinna av.

Behörig utbildning krävs

All takläggning med tätskikt, och övrigt arbete som tidigare nämnts om, kräver behörig utbildning av samtliga berörda personer i organisationen. Tillståndsansvarig, brandvakt och utförare. I och med detta så har vi kommit in på något väsentligt kring dessa faktorer nämligen försäkringar och försäkringsvillkoren, i all egendoms- eller entreprenadförsäkring finns i villkoren kravet att man är skyldig att följa de inskrivna heta arbeten reglerna. Vilket i praktiken medför att innan ett arbete startar så måste det finnas en tillståndsansvarig, som ger igångsättningstillstånd för den/de som ska utföra arbetet. Dessa personer ska inspektera och göra en riskinventering på arbetsstället samt fylla i den framtagna tillstånd/kontrollistan och åtgärda det som behövs enligt de tretton säkerhetsreglerna. Om arbetet bedöms som mycket brandfarligt ska det finnas brandvakt som ska bevaka arbetet under hela arbetstiden, samt minst en timme efter avslutat arbete.

Beroende på tak konstruktion kan det behövas fler brandvakter. En brandvakt bör finnas vid undersidan av taket (vinden) och en på läggningssidan. Tillstånd-/kon-

trollistan ska när allt förebyggande arbete är utfört undertecknas av de berörda. Därefter kan arbetet starta. Gör man inte detta utan arbetet startar utan tillstånd och en brand uppstår kan det bli ett rättsligt efterspel och en nedsättning av ersättningen från försäkringsbolagen. Här är det inte bara försäkringsvillkoren som styr utan även andra lagar, (brottsbalken och skadeståndslagen) och paragrafer som träder in.

Om skada uppstår kommer det även att leda till mycket bekymmer för fastighetsägaren. Försäkringsbolag och polisen kommer att göra en skadeutredning som ■ visar om något brott förekommit.

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 4/08

Branschföreträdare på kryss mot ett, för alla, välgörande mål Utbildning för tydliggörande av kompetens och seriositet – ett nödvändigt konkurrensmedel eller bara en ”onödig” kostnad?

TiB, Takentreprenörerna, branschorganisationen för företag som arbetar inom bygghantverket Tak och tätskikt, fortsätter satsningen på utbildning för företagsledare och montörer. Främst för sina medlemmar (det är ett krav för medlemskapet i organisationen att montörer och företagsledare genomgår utbildningarna med godkänt resultat), men även för aktörer utanför organisationen.

Montörsutbildningsmaterialet som utvecklats under många år, används vid organisationens kompetensutbildning för tätskiktsmontörer och ingår som den väsentligaste, teoretiska delen för erhållande av yrkesbevis. Samma material finns inom gymnasieskolans byggprogram för dem som går linjen med inriktning på Tak och tätskikt.

Det förtjänar att upprepas många gånger att grunden för dessa utbildningssatsningar är den totala avsaknaden av krav på utbildning i denna hantverksdel. Trots att det nog är den enda del av byggnaden där långtgående (upp till 15 år) garantier ställs ut.

Tak skyddar stora värden

Det kan gälla tak över bostäder, industrier, garage, kontor eller lagerlokaler. Samtliga inblandade utsätts för övergripande krav på att uppfylla vissa kriterier. Konstruktionerna ska uppfylla vissa krav och ingående material anpassas till dessa krav.

Av den som ska montera tätskiktet krävs egentligen ingenting. Mer än att montören har av försäkringsbranschen framtaget intyg om tillstånd att arbeta med Heta arbeten. För kalla produkter krävs inte ens detta. Montörens kompetens är dock avgörande för slutresultatet.

Vem som helst kan omgående bli aktiv som företagare inom Tak och tätskikt och säkert bli en konkurrenskraftig sådan som följd av sina bristande kunskaper.

Det krävs mycket av en arbetsgivare och företagare inom byggbranschen, bland annat kunskap om arbetsmiljöfrågor i kombination med tekniska och ekonomiska frågor samt kunskaper om lagar och förordningar.

Artikelförfattare är Ulf Wernquist, ordförande, TiB, Takentreprenörerna, Stockholm.

Bygg & teknik 4/08

Utbildningsmaterialet är utvecklat av TiB och framtaget speciellt för tätskiktsmontörer.

Det är rimligt att som kund, förvänta man upplever i sin roll som yrkesarbetare. sig att den man anlitar för ett arbete (tak- Man har lättare att umgås med och förstå entreprenören), besitter alla erforderliga kraven från beställarnas platsansvariga. kunskaper och är seriös i sitt företagande.

Därtill har vi från beställarsidan bara Men hur kan företagaren visa bevis på positiva reaktioner. Föreskrivande byggdessa kunskaper? Det är där de skärpta konsulter, besiktningsmän och byggherkraven för medlemskapet i TiB kommer rar av olika storlek. TiB:s utbildningar in. Medlemskapet i sig ska vara ”beviset” ger beställarsidan ett verktyg att i upppå detta. handlingsfasen identifiera och värdera Med ett tydliggörande av seriositet och takentreprenörens kompetens. långsiktighet samt krav på sina anställda, kan företaget attrahera både nya montörer och nya beställare för ett gott samarbete.

KOMPETENSBEVIS De som inte direkt TÄTSKIKTSMONTÖR motarbetar, men som är tveksamma till organisationens satsning, är Hans Erik Albertsson både tak- och tätskikts68 08 13-9231 företag (även medlemNummer: 1004 mar i TiB) och vissa leUtfärdat: 2007 11 19 verantörer. Man tycker, lätt generaliserat att TiB:s kompetensbevis för tätskiktsmontörer. ”det där (med utbildning) har vi klarat av själva, varför ska vi ändra på det?”. SäUtbildningsinsatserna pågår för fullt kerligen är det så men det blir litet spretigt över hela landet och kommer att vara i sin med nivåerna eftersom kraven kan vara mest intensiva del under innevarande och olika från företag till företag. Med TiB:s nästkommande år. Allt för att möta självutbildningsmaterial får vi en mer tydlig klara och ökande krav från marknaden.

Som sagt – tak skyddar stora värden. ■ likformighet.

Majoriteten är dock kraftigt positiva till satsningarna och samarbetet med vissa Endast 368 kronor plus moms kostar en leverantörer är mycket givande. helårsprenumeration på Montörer som genomgått utbildningen Bygg & teknik för 2008! uttalar entydigt den förstärkta självkänsla 33

Oglasade takintegrerade solfångare Ett energitekniskt aktivt byggnadsskal Energitekniska komponenter som är byggnadsintegrerade är något som används och expanderar i dagens byggnader. Ett tydligt exempel på detta är den breda och allmänna användningen av golvvärme (Bengtsson 2008); där golvet inte enbart utgör den uppenbara byggnadstekniska funktionen av att vara ett golv (i klassisk bemärkelse), utan även ett värmeavgivande element. Denna byggnads-/energitekniska symbios medför en mängd fördelar som till exempel; inga synliga radiatorer, ökad komfort samt lägre framledningstemperaturer.

I och med dagens stigande energipriser har solenergin fått ett ökat intresse och användande (Kjellsson 2004). Idag ses solenergiteknik som ett reellt komplement (i till exempel Norden) till ett basenergisystem i någon form; till skillnad från att (mer eller mindre) ha varit en teknik som används i byggnader av några få entusiaster. Idag föreslås en rad systemlösningar med solfångare som arbetar parallellt eller i kombination med till exempel ved-/pelletseldning, fjärrvärme, värmepump eller elvärme (Kjellsson 2004 och Persson 2006).

För att solenergitekniken ska bli en standardinstallation i byggnader krävs att tekniken är effektiv, driftsäker och allmänt tilltalande. I och med att solfångare primärt är placerad på hustaken, och då som energitekniska komponenter utan byggnadsteknisk funktion, medför detta att dessa är lämpade för integrering, i stil med golvvärme. Resultatet av sådan integrering blir ett tak med dubbla funktioner och arkitektonisk neutralitet. Taket består då enbart av en byggnadskomponent som endast kräver ett installationsmoment som lämpar sig vid nybyggnader eller renove-

Artikelförfattare är Bojan Stojanovic, doktorand tekn lic, och Jan Akander, forskningsassistent, tekn dr, Centrum för byggd miljö – Högskolan i Gävle.

34

Figur 1: Schematisk principskiss av en glasad respektive oglasad plan solfångare. ring. Integreringen medför att solenergiteknik (explicit solfångare) utgör en naturlig del av byggnadskonstruktionen samt husets energisystem.

Plana solfångare är idag den vanligaste solfångartypen som används i byggnader, vilka kan antingen vara glasade eller oglasade, se figur 1. Av dessa två varianter är det främst den glasade som används i dagens installationer och då primärt för att värma tappvatten (Kjellsson 2004).

Glasningens roll på solfångaren är att skapa ett mikroklimat mellan absorbatorn och glasskivan, i stil med ett växthus; där värmeförluster i form av långvågig strålning samt direkt konvektion från absorbatorn till omgivningen förhindras (Duffie & Beckman 1991). Den absorberade solinstrålningen tillgodogörs på ett effektivt sätt, vilket genererar höga temperaturer.

En enklare variant av den plana solfångaren är den oglasade, vilken i princip fungerar som den glasade, men utan det mikroklimat glasningen skapar. Överlag resulterar detta i lägre arbetstemperaturer (i jämförelse med den glasade), men medför att solfångaren blir en generellt enklare och billigare konstruktion. En annan egenskap är att den oglasade solfångaren kan tar upp värme från omgivningen via konvektion, vilket den glasade inte förmår på samma sätt på grund av glasskivans avskärmning. Driftscenariot uppstår när det inte finns någon betydande solinstrålning tillänglig, men att utomhustemperaturen är högre än inkommande solfångarfluid, vilket ökar solfångarens användnings tid och nytta. Avsaknaden av glasning medför även att den oglasade solfångaren har större förutsättning att efterlikna ett vanligt hustak, till exempel plåttak, som integrerad komponent. På grund av att oglasade solfångare generellt arbetar med temperaturer som är lägre än vad som krävs för direkt uppvärmning av

tappvatten eller byggnad (undre själva uppvärmningssäsongen), gör att komponentens funktion i en systemlösning blir att förvärma de olika uppvärmningsändamålen; vilka därefter värms till önskad temperatur av någon ytterligare värmeproduktionsenhet. Att oglasade solfångare i regel är billigare samt arbetar med lägre temperaturer än glasade, gör att det är intressant att använda dessa för att öka förångningstemperaturen i värmepumpar.

Syftet är att erhålla en hög värmefaktor i värmepumpsprocessen genom att minska temperaturskillnaden mellan värmekällan och uppvärmningsändamålet. Detta är vad som brukar benämnas solassisterat värmepumpssystem, se figur 2.

Solassisterat värmepumpssystem

Ett solassisterat värmepumpssystem består av ett antal komponenter vars sammansättning och drift kan variera mellan olika systemlösningar (Kjellsson 2004).

En generell och enkel beskrivning är att den värme som solen strålar ut fångas upp av en solfångare (oglasad eller glasad).

Energin, i form av värme, transporteras sedan vidare med en värmebärare till värmepumpen (förångaren), värmelagret, tappvarmvattnet eller husuppvärmningen.

Värmebäraren fördelas olika mellan dessa delar beroende på vilken temperatur den har samt vilken prioritet värmen har gentemot de olika delarna. Vid till exempel höga temperaturer kan värmen användas direkt för uppvärmning av tappvattnet, lokalerna eller till energilagringen för framtida användning. Är temperaturen däremot låg, krävs det en temperaturhöjning för att värmebäraren ska vara användbar.

Detta uppnås med hjälp av värmepumpen som arbetar upp temperaturen till önskad nivå. Om däremot solfångaren inte tar upp någon värme från omgivningen, så arbetar värmepumpen direkt i mot värmelagret.

Bygg & teknik 4/08

Figur 2: Schematisk skiss av ett hypotetiskt solassisterat värmepumpssystem.

Centrum för Byggd Miljö – Högskolan i Gävle har en ledande roll i EU-projektet Endohousing (projekt nr: NNE5-200100565); vars mål är att utveckla, anpassa och demonstrera ett solassisterat värmepumpssystem med oglasade takintegrerade solfångare för nordiska förhållanden (primärt uppvärmning), se figur 3.

Endohousing

Endohousing är ett projekt där en kombination av oglasade solfångare och värmepump har provats i full skala under verkliga förhållanden. Energisystemet är projekterat för att täcka en byggnads behov av uppvärmning, varmvatten och eventu-

ell kylning under årets alla månader. Projektet leds av Endoenergy System Ltd, Storbritannien, och omfattar ett konsortium av 13 partners bestående av universitet, forskningsinstitut, tillverkare av värmepumpar och specialutrustning, byggentreprenörer och konsulter från sex EU länder. I projektet används solassisterade värmepumpar för att producera den termiska energi som krävs för uppvärmning och/eller kylning av byggnaden samt för varmvatten för byggnader i olika regioner av Europa. Systemet kombineras med olika tekniker för energilagring (både värme och kyla). Solfångarna är oglasade och integrerade med byggnadens tak och fun-

Figur 4: Installationen av oglasade takintegrerade solfångare (endokollektorer) på det svenska testhuset i Sandviken. En ritning som visar olika vyer av den installerade endokollektorn.

Bygg & teknik 4/08

Figur 3: Schematisk systemritning av det svenska endohousingsystemet.

gerar både som yttertak och solfångare.

Form och kulör hos solfångaren kan varieras (se figur 4 och 5), vilket ger goda möjligheter att anpassa dessa till omgivande arkitektur. På detta sätt framträder de inte som ”pålagda” i efterhand.

Fem demonstrationssystem har installerats i hus runt om Europa, från Medelhavsklimat till nordiskt klimat. Husen, som har helt normal användning som bostäder och kontor, är placerade i Cypern, södra Italien, norra Italien, mellersta Tyskland och mellersta Sverige (Sandviken), se figur 3 och figur 6. De studerade energisystemen är i grunden samma för alla de olika demonstrationshusen, men

Figur 5: Takpanneformade endokollektorer som är hopmonterade och bildar ett tak. En bild som visar de två endokollektorformerna som tagits fram inom ramen för endohousingprojektet.

35

Figur 6: Färdiginstallerade endokollektorer som utgör hustaket på det svenska testhuset i Sandviken.

har anpassats till rådande byggnadsregler, klimat och krav på komfort. Exempelvis är kravet på kyla dominerande på Cypern medan vi i Sverige har stort behov av uppvärmning. Likaså är behovet av energilagring olika, från dygnslager till säsongslager.

Endosite Sverige

Det svenska demonstrationssystemet som är beläget i Sandviken är installerat i ett äldre hus som byggdes på 1920-talet och som har renoverats ett antal gånger sedan dess. Huset erbjuder ej optimala förhållanden för installation och drift av ett sol4assisterat värmepumpssystem. Till att börja med är huset dåligt isolerat jämfört med dagens standard, vilket leder till stora värmeförluster. Huset har även en radiatorkrets av äldre typ (sektionsradiatorer) med få radiatorer per rum. Detta medför att det krävs en hög framledningstemperatur för att dessa få radiatorer ska avge tillräckligt med värme, vilket är negativt ur värmepumpssynpunkt. Höga temperaturer kräver mer arbete av värmepumpskompressorn på grund av större temperaturdifferens mellan värmekälla och värmeavgivningsenhet, vilket medför lägre värmepumpseffektivitet (lägre värmfaktor). Dessutom är husets sadeltak orienterat mot väster respektive öster, vilket medför att inga sidor är exponerade för direkt solinstrålning under hela dagen.

Detta begränsar den oglasade takintegre-

36

rade solfångarens möjlighet att absorbera den maximala mängden årlig ackumulerad total solinstrålning (Kjellsson 2004).

Söderläge är att föredra, då dessa ytor är exponerade för direkt solinstrålning under hela dagen (Kjellsson 2004). Dessa ovanstående faktorer visar på att huset ej är optimalt för att erhålla en låg energianvändning samt god systemprestanda, vilket är en utmaning för demonstrationssystemet. Under hösten och vintern 200506 installerades demonstrationssystemet, vilket inkluderande solfångare, värmepump, energilager, ventiler, pumpar och reglerutrustning. I jämförelse med den ursprungliga systemlösningen har det svenska systemet anpassats för nordiskt klimat med kalla vintrar, utan tillräcklig med sol och korta somrar, med överflöd av solenergi. Den huvudsakliga skillnaden är att det svenska systemet har ett säsongsvärmelager som består av en markvärmeväxlare, se figur 7.

Det svenska endohousingsystemet består av följande huvud komponenter: ● Oglasade takintegrerade solfångare.

39 stycken takplankor med planklängden 4.95 m. Total area cirka 42.5 m2. ● Värmepump. IVT Greenline HT Plus 9C, 8,4 kW. ● Markvärmelager. IVT kompaktkollektor. 18 moduler, cirka 52 m2 effektiv modularea horisontellt placerat cirka 1,5 m ner i marken. ● Fluid i tak och markkrets. Thermera, en fluid som i huvuddel består av betain, arbetstemperaturintervall -15 till +110 °C. ● Ventiler, pumpar, styr och regler samt mätutrustning.

Endohousingsystemets ursprungslösning består av att ha värme-/kyllagring i ackumulatortankar, som intermittent laddas med värme respektive kyla under uppvärmnings-/kylsäsongen (Endohousing deliverable D3c 2005 och D4b 2006). Denna systemslösning kan tänkas fungera på sydligare bredgrader där uppvärmningsbehovet är mindre, samt solinstrålningen och den konvektiva värme-

transporten till takkollektorerna är högre.

Men för nordliga förhållanden, som präglas av en lång uppvärmningssäsong med låg solinstrålning och låga utomhustemperaturer, kommer inte ackumulatortankarnas värmelager kunna täcka värmepumpens energilagerbehov. Ett nordligt beläget system kräver istället någon form av säsongsvärmelager. Markvärmeväxlaren som används in det svenska systemet är en komponent som benämns kompaktkollektor. Driftstrategin för denna systemlösning är att dumpa överskottsvärme från takkollektorerna, under sommarhalvåret, ner i marken och att använda denna lagrade värme under uppvärmningssäsongen. Kompaktkollektorn grävs ner i marken vertikalt eller horisontellt i närheten av huset (se figur 7). Den upptagna värmen från markvärmelagret, via kompaktkollektorn, består utöver den lagrade värmen även av värmeenergi som avges när fasomvandling sker av markvatten till is. De system som idag finns på marknaden, som är utrustat med kompaktkollektorer, är frånluftsvärmepumpssystem som använder frånluften från huset under sommarmånaderna för att ladda marken (IVT 2008). I det svenska endohousingsystemet används två separata värmebärarkretsar, en för marklagret och en för taket (solfångarkretsen), vilka är förenade via en värmeväxlare, se figur 3. I båda kretsarna används en miljövänlig fluid baserad på restprodukter från sockertillverkning med goda termiska samt hydrauliska egenskaper (Thermera 2008).

Den värmepump som används i endosystemet är av standardtyp, som normalt används i mark eller bergvärmeinstallationer. Systemets fyrvägsventil är den enskilda komponent som styr inkommande temperatur till värmepumpens förångare samt andel värme (energi) som levereras till markvärmelagret. Ventilen fungerar både som shunt och flödesomriktare, se figur 3.

Dagens standardvärmepumpar är optimerade för förhållanden som råder i berg- eller markvärmeinstallationer. Temperaturen på inkommande värmebärare till vär-

Figur 7: Markvärmelagret med kompaktkolletktorn som grävs ned vid det svenska testhuset i Sandviken. Testhusets gamla pannrum där värmepumpen installerats och kopplas ihop med det övriga systemet (se även figur 3).

Bygg & teknik 4/08

Figur 8: Installationen av oglasade takintegrerade solfångare (endokollektorer) på det svenska testhuset i Sandviken.

Till höger en närbild på de installerade endokollektorerna.

mepumpen (förångaren) är relativt låg, mellan några minusgrader till några plusgrader (SVEP 2008). Detta innebär att den inkommande värmebärarens temperatur i ett solassisterat värmepumpssystem måste begränsas. Den maximalt tillåtna inkommande värmebärartemperatur för standard värmepumpar är +20 °C (+15 °C rekommenderas). Vid högre temperaturer sker en större förångning, vilket kan skada kompressorn. Ånga med högt tryck sugs in i kompression som inte är dimensionerad att komprimera ett sådant förtryck.

Fyrvägsventilens drift scenarier är följande: ● De takintegrerade solfångarna laddar marklagret med värme samtidigt som värmepumpen arbetar. Fyrvägsventilen shuntar ned temperaturen på inkommande fluid till den maximala temperaturen +15 °C. Om den är under +15 °C släpps fluiden rakt in i förångaren. Samma process gäller även när de takintegrerade solfångarna ej arbetar. ● De takintegrerade solfångarna laddar marklagret med värme när värmepumpen ej arbetar. Fyrvägsventilen riktar flödet direkt mot markvärmelagret.

I Sandvikensystemet sker ingen direkt uppvärmning av tappvatten eller radiatorkrets med solfångarna, se figur 3. Systemlösningen blir därav enkel med fokus på att öka värmepumpens förångningstemperatur och säsongslagra värme. Resultaten som hittills analyserats visar att systemet fungerar bra. Framförallt har energilagret visat sig fungera över förväntan, men även takets solfångare uppvisar bra prestanda. Utvärdering av systemet planeras att fortsätta under året.

Endokollektorerna

Endohousingprojektets utvecklade takintegrerade solfångare består av 38

en extruderad aluminium profil. Varje profil har en fixerad bredd medan längden kan varieras upp till maximalt sex meter. Profilen är utformad med kanaler, där solfångarfluiden flödar igenom, samt fötter och falsar för montage på tak samt låsning mellan panelerna. Flödet genom profilen sker i gemensam riktning, där varje kanal utgör ett parallellt flödesstråk, se figur 4. Panelen monteras på taket genom att fötterna fixeras mot takläkten med hjälp av klipps. Därefter hakas den efterföljande panelen in i den föregående, med hjälp av falsarna. Panelen fixeras sedan på takläkten. Detta utgör en monterings kedja i stil med ”klick golv”, se figur 8.

Efter att profilerna har extruderats och kapats till önskad längd (i tillverkningsprocessen) sluts profiländarna genom svetsning, var på även in och utflödesrör svetsas på profilen så att panelen kan anslutas till det övriga systemet. Panelerna lackeras sedan med en polyesterpulverlack. Flödet till och från panelerna, i det svenska demonstrationssystemet, ström-

mar i en fördelare som i sin tur förgrenar sig till respektive panel, vilka är parallellt kopplade, se figur 9. I takkretsen pumpas fluiden från takets nedre del (parallellt) till toppen, varpå den uppvärmda fluiden samlas i den övre fördelaren och pumpas vidare till värmeväxlaren mot markkretsen, se figur 3.

De takintegrerade solfångarnas (endokollektorerna) termiska prestanda har utvärderats under projektets gång genom mätningar enligt gällande standard (EN 12975-2, Naron 2005). Testerna utfördes på endokollektorerna vars utseende efterliknar takpannor (bold roll), se figur 5.

Resultatet av dess prestandatester visas i figur 10 och 11 (Naron 2005). Inom varje graf varierar vindhastigheten, vilket visar den externa konvektionens påverkan på verkningsgraden. Verkningsgraden är kvoten mellan infallande solinstrålning och av solfångarfluiden absorberad energi.

Graferna visar tydligt känsligheten för vind (extern konvektion). Högre vindhastighet leder till att verkningsgraden blir lägre, när lufttemperaturen är lägre än solfångarytan. Omvänt förhållande råder när lufttemperaturen är högre än solfångarytan. Denna markanta skillnad visar den oglasade solfångarens goda konvektiva värmeupptagningsförmåga. Dessutom visar graferna hur verkningsgraden avtar med ökad temperaturdifferens (ökad värmeförlust).

Minskningen är avsevärt större för den oglasade jämfört med den glasade solfångaren. Slutsatsen av testerna är att endokollektorerna uppvisar en prestanda som är karateristisk för oglasade solfångare.

Verkningsgraden är generellt sett något lägre än vad oglasade solfångare kan uppvisa. Detta är på grund av färgen och dess kulör Figur 9: Installation av fördelaren till som fanns på de utvärderad endoendokollektorerna i det svenska endosystemet. kollektorerna, som visade sig inte Bygg & teknik 4/08

gisystem till en regel istället för ett un■ dantag? Tekniken finns redan!

Referenser

Figur 10: Termisk prestanda för endokollektorerna som efterliknar takpannor (se även figur 5) med lågt solfångarfluidflöde 0,005 kg/(s • m2), m2 är lika med area solfångare, vid tre stycken vindhastigheter (Naron 2005, EN 12975-2).

Figur 11: Termisk prestanda för endokollektorerna som efterliknar takpannor (se även figur 5) med högt solfångarfluidflöde 0,04 kg/(s • m2), m2 är lika med area solfångare, vid tre stycken vindhastigheter (Naron 2005, EN 12975-2). ha en god solinstrålnings absorption. Färger med hög absorption är att rekommendera.

Slutsats

För att solenergitekniken ska bli en standardinstallation i byggnader krävs att tekniken är effektiv, driftsäker och allmänt tilltalande. I och med att solfångare primärt är placerad på hustaken, och då som energitekniska komponenter utan byggnadsteknisk funktion, medför detta att dessa är lämpade för integrering. Resultatet av sådan integrering blir ett tak med dubbla funktioner och arkitektonisk neutBygg & teknik 4/08

ralitet. Taket består då enbart av en byggnadskomponent som endast kräver ett installationsmoment som lämpar sig vid nybyggnad eller renovering. Integreringen medför att solenergiteknik (explicit solfångare) utgör en naturlig del av byggnadskonstruktionen samt husets energisystem. Endohousingprojektets erfarenheter och resultat visar på att byggnadsintegrerad energiteknik är ett koncept som fungerar väl. Integreringen kan på ett naturligt sätt introducera alternativa energislag, som till exempel solenergi, och få dessa att användas i stor utsträckning.

Varför inte göra användandet av solener-

Bengtsson. S (2008), Hett med golvvärme. Allt om Bostad, http://www.alltombostad.se/Templates/Article.aspx?id =33401, besökt 2008-04-01.

Kjellsson. E (2004), Solvärme i bostäder med analys av kombinationen solfångare och bergvärmepump. Licentiatavhandling, Avdelningen för Byggfysik, Lunds Tekniska Högskola (LTH), Lunds Universitet, http://www.byfy.lth.se/Publikationer/3000pdf/EK-3047.pdf, besökt 2008-04-01 .

Persson. T (2006), Combined pellet and solar heating systems for single-family houses. Doktorsavhandling, Avdelningen energi och miljöteknik, KTH, http://www.diva-portal.org/diva/get Document?urn_nbn_se_kth_diva-42042_fulltext.pdf, besökt 2008-04-01.

Duffie. J.A & Beckman. W.A (1991), Solar Engineering of Thermal Processes 2ed. Wiley, New York, ISBN 0-47151056-4.

IVT (2007), Svensk värmepumpstillverkare. http://www.ivt.se, besökt 200804-01.

Thermera (2007) Värme-/kylbärarfluid för värme/kylsystem. http://www. thermera.com, besökt 2008-04-01.

SVEP (2008), Svensk Värmepumpförening, http://www.svepinfo.se/artiklar/index.php?visa=8, besökt 2008-04-01.

Bootsveld. C & Virk. G.S (2005), Detailed designs of the endohousing demonstration systems. Deliverable D3c, EU projekt: Endothermic Technology for Energy Efficient Housing in the EU (Endohousing) Projekt nr: NNE5-200100565.

Virk. G.S (2006), Description of test houses, data logging system and user.

Deliverable D4b, EU projekt: Endothermic Technology for Energy Efficient Housing in the EU (Endohousing) Projekt nr: NNE5-2001-00565.

Naron. D.J (2005), Thermal performance and rain penetration test of bold roll endoplanks. TNO report: 2005-BBER073.

EN 12975-2: 2001 Solar thermal systems and components – Solar collectors – Part 2: Test methods.

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 39

Frigörelse av zink från varmförzinkat stål i utomhusapplikationer Varmförzinkat stål förekommer i en rad olika applikationer i samhället, till exempel i vägräcken, broar, kraftstolpar, utrymningstrappor, staket, parkbänkar, papperskorgar och en rad andra produkter. Stål som används för utomhusapplikationer är i de flest fall varmförzinkat. Även lackerade eller målade produktytor är ofta varmförzinkade under färgen för att förlänga produktens livlängd ytterligare. Vilken inverkan har då denna stora användning av zink i samhället på miljön? Frigörs det zink i någon större utsträckning från varmförzinkade produkter och vart tar den frigjorda zinken vägen? För att få svar på några av dessa frågor driver avdelningen för Korrosionslära på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm sedan tio år tillbaka ett internationellt forskningsprojekt.

Inom ramen för projektet studeras bland annat avrinningshastigheter av zink från ett antal varmförzinkade provpaneler uppsatta i Stockholms innerstad, samt i Brest, en marin miljö i Frankrike.

Figur 1: Exempel på varmförzinkade applikationer i samhället.

korrosionsprodukterna kan lösas upp och frigöras från ytan. Hastigheten av denna frigörelse, avrinning, är dock avsevärt

lägre än motsvarande korrosionshastighet. Skillnaden i korrosionshastighet och avrinningshastighet illustreras i figur 2 för ren zink exponerat under ett år i en marin miljö.

I en stadsmiljö som Stockholm, korroderar en fräsch zinkyta under det första året med en hastighet av cirka 0,5 µm per år. Jämfört med andra storstäder i Europa är korrosionshastigheten låg vilket beror på att

Forskningsarbetet har tydligt visat att korrosionen, som bland annat leder till bildandet av korrosionsprodukter på ytan, och avrinningen, en frigörelse av zink från korrosionsprodukterna, från varmförzinkade föremål är två helt skilda processer. Beroende på miljö, bidrar bildandet av korrosionsprodukter, patinan, till att korrosionshastigheten minskar med tiden. Den korroderade zinken är till största andelen bunden till ytan och patinan.

Växelverkan med bland annat luftföroreningar, fukt och regn innebär att en del av Artikelförfattare är I. Odnevall Wallinder, D. Lindström, G. Herting och C. Leygraf, Avdelningen för Korrosionslära, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Bygg & teknik 4/08

Figur 2: Skillnad i korrosions- och avrinningshastighet för ren zink exponerat för regn under ett år i en marin miljö i Brest, Frankrike. Panelerna sitter exponerade i 45 graders lutning riktade mot söder.

41

Stockholm har en relativt ren miljö ur ett luftföroreningsperspektiv.

Korrosionshastigheter av zink i till exempel Paris och Wien är avsevärt högre, cirka 1,2 µm per år.

Under de senaste decennierna har korrosionshastigheten av zink sjunkit signifikant i framför allt den västra delen av Europa. Orsaken är främst en avsevärd minskning av halten svaveldioxid i luften till följd av ett reducerat användande av, och lägre svavelinnehåll hos eldningsoljor. För Stockholm har korrosionshastigheten minskat från cirka 5 µm per år under slutet av 1950-talet och början på 1960-talet till 0,5 µm per år under 2000-talet samtidigt som halterna av svaveldioxid i stadsluften minskat från 80 till 120 µg per kubikmeter till mindre än 3 µg per kubikmeter.

För att zink ska kunna frigöras från till exempel en varmförzinkad yta till den omgivande miljön krävs regn som transportmedium. Avrinningshastigheten av zink från varmförzinkade produkter påverkas av en rad olika parametrar som till exempel regnmängd, regnintensitet, regnvattnets pH, relationen mellan torr- och våttid, förekomst av luftföroreningar, regnets infallsvinkel mot den varmförzinkade ytan samt ytans struktur och egenskaper. Regn med hög intensitet ger en kort kontakttid med zinkytan och därmed lägre avrinning än regn med låg intensitet och lång kontakttid. Den årliga avrinningshastigheten påverkas i hög grad av hur stor den totala regnmängden varit under året. Torrare år ger lägre avrinning än år då det regnat mycket.

Resultat från forskningsprojektet på KTH visar att avrinningshastigheten av zink från varmförzinkat stål exponerat i Stockholm avtar med tiden i takt med att ett skikt av korrosionsprodukter bildas med ökande korrosionsmotstånd, figur 3.

Hastigheten minskar från 0,77 µm per år efter en månad till 0,39 µm per år efter ett års exponering. Fortsatt exponering medför ytterligare reduktion av hur mycket

42

Figur 3: Förändringar i medelavrinningshastigheter av zink från ytor av varmförzinkat stål exponerat mot söder i 45 graders lutning i riktning mot söder i en stadsmiljö – Stockholm, under perioden 1998 till 2007.

zink som frigörs per år. Efter nio års exponering i stadsmiljön är avrinningshastigheten cirka 0,20 µm per år. Dessa hastigheter avser ytor som exponeras för en årlig regnmängd varierande mellan 300 och 600 mm per år, och har en lutning av 45 grader riktade mot söder, ett exponeringsförhållande som ofta motsvarar ett värsta fall ur både korrosions- och avrinningssynpunkt. För uppskattningar av hur mycket zink som kan frigöras från en specifik yta måste även parametrar som rådande vindrikting, grad av ”regnskugga” och ytans orientering och lutning beaktas.

Enligt standard ISO 12944-2 finns det fem olika korrosivitetsklasser för atmosfäriska miljöer, C1 till C5, där C5 mot-

svarar den mest korrosiva miljön.

Provningsstationen Brest i Frankrike är klassad som C3 till C4 med årliga korrosionshastigheter av zink som typiskt varierar mellan 1,5 och 2.1 µm per år (Stockholm, klass C3). Uppmätta avrinningshastigheter av zink under tre år från varmförzinkat material är avsevärt lägre, mellan 0,40 till 0,49 µm per år. Årsvariationerna beror främst på skillnader i årlig regnmängd (680 till 730 mm per år). På grund av mycket våta förhållanden är effekten av höga depositionshastigheter av klorider relativt liten när det gäller avrinningshastigheten för dessa material.

Varmförzinkat stål målas ofta för att förstärka korrosionsskyddet för speciellt aggressiva miljöer och/eller för att, av rent estetiska skäl erhålla en speciell kulör för en viss applikation.

Dessa målade system benämns ofta för duplexsystem. Inom det internationella forskningsprojektet på KTH har även avrinningsprocessen från dessa system studerats både i Stockholm (stadsmiljö) och i Brest (marin miljö) under tre år. I båda miljöer är avrinningshastigheten av zink under denna period avsevärt lägre från det målade stålet (duplex) jämfört med en obehandlad varmförzinkad stålyta, figur 4. De duplexa ytorna uppvisar avrinningshastigheter av zink i nivåer jämförbara med bakgrundsnivåer, vilka härrör från deposition av zink från naturliga och eventuella antropogena källor i omgivningen. Effekten av klorider och solstrålning/UV-strålning verkar dock ha en viss påverkan på målade ytor i den marina miljön.

Den totala avrinningshastigheten av zink är inte ett direkt mått på en eventuell miljöpåverkan. Här måste istället den biotillgängliga delen av den avrunna zinken beaktas vilken är direkt relaterad till zinkens kemiska form, och hur denna förändras vid växelverkan med den omgivande miljön. I samma ögonblick som avrinningsvattnet lämnar den varmförzinkade ytan,

Bygg & teknik 4/08

Figur 4: Årliga avrinningshastigheter av zink från duplexsystem jämfört med omålat varmförzinkat stål exponerat under tre år i en stadsmiljö – Stockholm och en marin miljö – Brest.

Hastigheterna avser ytor som exponerats i 45 graders lutning i sydlig riktning.

är den största andelen zink som frigörs från patinan främst i jonform, och därmed biotillgänglig. Avrunnen zink

transporteras med regnvattnet till den omgivande miljön där dess koncentration

Figur 5: Kapacitet hos trottoarsten (tre trottoarplattor som zinkinnehållande avrinningsvatten runnit över) att immobilisera zink under en unik regnepisod i en stadsmiljö samt en schematisk bild över kapaciteten hos jord att immobilisera zink och reducera den biotillgängliga andelen.

Ett heltäckande tätskiktssystem – Trebolit UnicTM

gradvis späds ut i kontakt med andra vattenmassor som dagvatten, vattendrag och avlopp. Den biotillgängliga andelen minskar samtidigt dramatiskt, främst genom komplexbindning och reaktioner med naturligt förekommande ämnen och material, till exempel löv och pollen, samt med fasta ytor som trottoarer, betong och jord.

Resultat från det internationella forskningsprojektet på KTH har visat att dessa ytor har en kapacitet att binda upp den frigjorda zinken samt markant reducera dess biotillgängliga andel, figur 5. Studier av växelverkan mellan zinkinnehållande regnvattnen och jord har till exempel visat att den största andelen avrunnen zink (98 till 99 procent) binds upp av jorden. Den del zink som passerar jorden är inte i biotillgänglig form. Motsvarande studier med betong har också visat att trottoarmaterial och betongrör i dagvattensystem har en god kapacitet att immobilisera frigjord zink, samt framför allt att reducera den biotillgängliga andelen.

Sammanfattningsvis; korrosion och avrinnning av zink från varmförzinkade stålytor och dess växelverkan med miljön ingår som en del i ett naturligt kretslopp där både den korroderade och den frigjor-

Trebolit UnicTM tätskikt har lång livslängd och läggs med elsvets av auktoriserade montörer. Material, Metod, Montör – tre M som ger ditt tak ett tätskikt med överlägsna egenskaper.

FÖR TÄTA, TRYGGA TAK MATERIAL

Bygg & teknik 4/08

METOD

MONTÖR

Våra auktoriserade entreprenörer hittar du på: www.trebolit.se eller ring tel 0410-480 00.

43

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Figur 6: Zinkens naturliga kretslopp från metall till mineral via korrosion och avrinning. da zinken strävar efter att nå sitt mest stabila tillstånd, det vill säga som mineral. ■

Ett urval av relaterade referenser:

Corrosion-induced zinc runoff from construction materials in a marine environment, J. Sandberg, I. Odnevall Wallinder, C. Leygraf, & N. Le Bozéc, J. Electrochemical Society, 154(2) pp. C120– C131, 2007.

The interaction between concrete pavement and corrosion-induced copper runoff from buildings, B. Bahar, G. Herting, I. Odnevall Wallinder, K. Hakkila, C. Leygraf & M. Virta, Environmental Monitoring & Assessment, DOI 10.1007/ s10661-007-9858-0.

Occurrence and Fate of Corrosion-Induced Zinc in Runoff Water from External Structures, S. Bertling, I. Odnevall Wallinder, C. Leygraf & D. Berggren Kleja, The Science of the Total Environment, 367, 2-3, 908–923, 2006.

Frigörelse av koppar och zink från byggnadsmaterial och växelverkan med omgivande miljö, I. Odnevall Wallinder, Avdelningen för Korrosionslära på KTH utför fundamental och tillämpad forskning som till stor del genomförs i nära samarbete med nationell och internationell industri. Forskningen är experimentell inriktad för en ökad förståelse av korrosionsprocesser ur ett ytperspektiv. På senare år är avdelningen även verksam inom området för hälso- och miljörelaterade frågeställningar som ett resultat av korrosion. För ytterligare information gällande forskningsprojektet; kontakta docent Inger Odnevall Wallinder, tekn dr, 08-790 66 21, ingero@kth.se, www.corrosionscience.se.

44

S. Bertling & C. Leygraf, Bygg & teknik, 4, 2005.

Bioavailability of zinc in runoff water from roofing materials, D. Heijerick, C.R. Janssen, C. Karlén, I. Odnevall Wallinder & C. Leygraf, Chemosphere, 47(10), pp 1073–1080, 2002.

Runoff rates and ecotoxicity of zinc induced by atmospheric corrosion, C. Karlén, I. Odnevall Wallinder, D. Heijerick, C. Leygraf & C.R. Janssen, The Science of the Total Environment, 277 (1-3), pp 169–180, 2001.

Effects of exposure direction and inclination on the runoff rates of zinc and copper roofs, I. Odnevall Wallinder, P. Verbiest, W. He & C. Leygraf, Corrosion Science, 42(8), 1471, 2000.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Z Z Z F R Q O D E V H

&RQODE lU HWW GDWRUSURJUDP VRP DQYlQGV I|U DWW XWYHFNOD RFK RSWLPHUD EHWRQJUHFHSW &RQODE DQYlQGV DY OHGDQGH WLOOYHUNDUH DY EHWRQJHOHPHQW RFK VWRPV\VWHP

$WW WD IUDP EHWRQJUHFHSW KDU DOGULJ YDULW OlWWDUH

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Institutionen för Samhällsteknik, Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här Lektor Öman gången blir det en räkneövning. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 50.

Fråga (totalt 7 p) En stor lagerbyggnad i norra Norrland har den invändiga höjden (rumshöjden) 22,5 meter. Man räknar med att hålla 21 °C lufttemperatur inne i byggnaden. I det följande bortses helt från inverkan av vindtryck (eller så förutsätter man försumbar vindhastighet). a) (4p) Man är lite orolig för fuktkonvektion genom taket, och vill därför helst hitta en ventilationsteknisk lösning så att man kan undvika övertryck i taknivå. Hur stort undertryck måste man då ha i golvnivå, om man nätt och jämnt ska undvika övertryck i taknivå? Utgå dels från medeltemperaturen under den kallaste månaden, februari med -11 °C månadsmedeltemperatur, och dels från medeltemperaturen under uppvärmningssäsongen september till maj, -2,5 °C. b) (3p) Antag nu i stället att man för samma byggnad har ett ventilationssystem och en lufttäthet som medför 10 Pa undertryck inne i golvnivå. Vilken utetemperatur skulle då medföra att man (nätt och jämnt) får övertryck inne i taknivå?

Underlag Med den här ekvationen kan inverkan av termik (skorstenseffekt) beräknas. Det som erhålls är skillnaden mellan två nivåer, alltså med en viss höjdskillnad.

T1 - T2 ∆p = –––––– • 3 462 • ∆h T1 • T2 ∆p är tryckskillnad på grund av termik, Pa. T1 och T2 är lufttemperaturer, till exempel för inne- respektive uteluft, K. 0 ºC är lika med 273 K (grader Kelvin).

(Man brukar här räkna med hela grader, annars kan man använda 0 ºC = 273,2 K). ∆h är höjdskillnad, m.

Bygg & teknik 4/08

Privat bostadshus Möllmann, Bielefeld, Tyskland Arkitekt: Architekten Wannenmacher + Möller GmbH, Bielefeld, Tyskland

RHEINZINK® – Massivt Naturmaterial Q Ingen ytbeläggning som kräver underhåll Q Naturlig patineringsprocess Q Över 30 % av RHEINZINKs nyproduktion består av återvunnet zink Q 100 % återvinningsbart

RHEINZINK Sverige Nääs Fabriker, Fack 5017, S-44851 Tollered Tel.: +46 (31) 755 45 00, Fax: +46 (31) 755 45 01 E-Mail: info@rheinzink.se, www.rheinzink.se

Bygg & teknik 4/08 _3455-4C-S.indd 1

RZ_3455-4C-S

Det naturliga valet för tak, fasad och vattenavrinning

45

05.05.2008 12:45:08 Uh

Fästteknik för industriell Lättbyggnad och Fasader.

Utnyttja spetsteknologin för säkrare och rationellare montering av bl a: Stålfasader Plåttak Fasadskivor Sandwichpaneler till olika typer av underlag.

Ett exempel är SXC, borrande rostfri skruv för sandwichpaneler.

Arbetet uförs med hälp av monteringsmaskinen CF55.

Kontakta oss – Vi engagerar oss gärna för dig.

SFS intec AB FasteningSystems Olivehällsvägen 10 SE-645 42 Strängnäs

T +46 152 71 50 00 F +46 152 71 50 99 se.strangnas@sfsintec.biz www.sfsintec.biz/se

Turn ideas into reality.

En ovanligt ljus idé Du bor inte i Spanien där du kan bada i ljus. Så är det bara. Därför är det ju dumt att stänga ute det svenska ljus som bjuds. Men vad gör du när du vill ha en vägg som inte är av gips eller en glasruta som inte är av glas? Vi har faktiskt nåt som funkar. Det heter Halle Isolux.

Halle Isolux kanalplast levereras i fyra tjocklekar: 6 mm, 10 mm, 16 mm och 32 mm, samt i tre färger: klar, opal (vit) och rök (svart).

Halle Isolux kan beställas med bredder upp till 2 100 mm och i längder upp till 6 meter. Kanalplasten är inte bara extremt slagtålig och UV-beständig. Den klarar dessutom temperaturer från –40˚C till 110˚C och är kondenssäker därtill.

46

Beställ varuprover och mer information 0430-122 80

Bygg & teknik 4/08

Fabriksbelagd byggplåt ska underhållas genom målning Numera kan man ofta se förzinkade plåttak utan skyddande färg. Man undrar varför inte plåttak målas och underhålls eftersom det är lönsamt att göra detta. Speciellt bandtäckta plåttak är väl värda att skyddas genom underhåll och ommålning när detta behövs. Att ge plåttak rätt underhåll är inte bara en ekonomisk fråga utan också en miljöfråga.

Utan färg och beläggning förbrukas det skyddande zinkskiktet. Zinken försvinner ut i vår miljö. Gamla typer av förzinkad plåt hade en kraftig stålkärna och mer än tre gånger så mycket zink. Den typen av plåt kunde användas under lång tid utan att skyddas med färg.

Modern fabriksbelagd byggplåt är mycket beständig samtidigt som produkten är optimerad för ett mycket effektivt materialutnyttjande. Zinkskiktet som ska skydda stålet är bara 20 till 25 mikrometer tjockt.

Vanlig byggplåt kan ha så lite som 30 mikrometer tjock färgbeläggning på framsidan och bara 10 till 15 mikrometer på baksidan. Trots detta är den lackerade produkten mycket beständig och lämplig som vägg och takmaterial. Stora mängder av fabriksbelagd stålplåt har används i Sverige under de senaste 30 åren. Produkten är tekniskt mycket avancerad för att vara ett tåligt och robust byggmaterial.

Efter att ha hanteras på en byggarbetsplats ska plåten kunna tåla att klippas till, formas och fästas. Normalt används inget extra rostskydd efter monteringen på tak och väggar. Samma typ av plåtmaterial används också till olika kantbeslag, vindskivor, nockbeslag samt ibland också för vattenvägar som stuprör och hängrännor.

Produkten lackeras i speciella produktionslinjer, bland annat hos SSAB, Plannja och av det finskägda Ruukki. En produktionslinje med ett arbetslag på kanske tio personer lackerar 200 kvadratmeter plåt på kanske två till tre minuter. Då har

Artikelförfattare är Patrik Reuterswärd, Swerea Kimab AB, Stockholm.

Bygg & teknik 4/08

Bild 1: Rinnande vatten från takkupan har helt förbrukat förzinkningen längs plåtfalsen, vilket man kan se som genom rostrinningar. Fabriksbeläggningen på denna del av taket flagade för cirka tio år sedan och nu har man fått rostskador som både ger ökade underhållskostnader och ökad risk för vattenskador i framtiden.

1 mikrometer = 1 µm = en tusendels millimeter

man både förbehandlat plåtens yta samt lagt två färgskikt på varje sida. Den höga effektiviteten gör att man i produktionslinjerna oftast producerar dygnet runt alla dagar i veckan. Överskott som inte kan

säljas på svenska marknaden exporteras.

De processer och produkter som används i beläggningen kan varken användas av andra typer lackerare eller används då produkten är monterad. Därför är kvaliteten hos plåtens beläggning unik vid leverans och kan inte återskapas när den sitter på en byggnad. Man kan se det som att den fabriksbelagda plåten har flera för-

Bild 2: Byggnad med pannplåt, en gammal typ av varmförzinkad plåt, som har kunnat användas i mer än 50 år utan att vara målad. Förzinkningen har kunnat förhindra genomrostning, men nu är det bråttom om man ska sätta in målning för att underhålla det gamla plåtmaterialet.

47

svarslinjer mot rost och korrosion. Ytterst finns en täckfärg som tål solljus mycket bra, under täckfärgen finns en ugnshärdad korrosionsskyddande grundfärg. Den tredje försvarslinjen blir den kemiska ytbeläggningen som skapas sekunderna före applicering av grundfärg. Sista försvarslinjen för att skydda plåtens stålkärna är metalliseringsskiktet av zink. Ser man rost eller rostfärgade rinningar är det ett tecken på att sista försvarslinjen har genombrutits. Utsätts stålplåt utan korrosionsskydd för fukt eller regn bildas rosthål på några år. Uppmärksammas inte rostskador riskerar man kostsamma vattenskador.

Andra namn på fabriksbelagd byggplåt är förlackerad plåt eller bandlackerad plåt. Beläggningsprocessen kallas bandlackering, på engelska coil coating. Exempel på varumärken är Prelaq, HardCoat och Pural.

Skötsel av fabriksbelagd byggplåt

Materialet är nästan underhållsfritt, men man måste tänka på att ingenting är helt underhållsfritt. Tillverkarna av byggplåt har instruktioner och anvisningar för skötsel och underhåll som man bör känna till och följa. Fastighetsägare bör se till att fastighetsskötare följer dessa instruktioner. Bra instruktioner hur man bör sköta ett plåttak finns också hos PLR, Plåtslageriernas Riksförbunds Teknikhandbok del 12 Underhåll av takplåt. Tyvärr visar det sig ofta att varken fastighetsägare eller fastighetsskötare vet inte om det finns fabriksbelagd plåt på fastighetens tak och fasad eller inte. Här vore det bra för framtiden om man såg till att det i varje byggnad sätts upp en särskild märkplåt, där det anges vilket företag som tillverkat plåtmaterialet och vilken beläggning som finns på plåten.

En bra skötselåtgärd är att då och då tvätta plåtytor, speciellt de som inte sköljs av regn. Tvätten tar bort löv och smuts som både kan skada beläggningen och påskynda uppkomsten av rostskador. I samband med tvättningen kan man enkelt åtgärda skador från slitage och snöskott-

arta Till alla ssm are! fastighet äg

Bild 3: Rostfläckar som bildats under en skadad beläggning som inte bättringsmålats.

ning. Se de bildade rostfläckarna på bild 3. Dessa rostfläckar kräver en särskild behandling vid målning! Man bör därför undvika att rostfläckar bildas på de fabriksbelagd plåt. Uppkomst av rost på fabriksbelagd plåt bör ses som ett misslyckande som kommer att orsaka onödiga utgifter för underhåll.

Underhållsmålning

I många fall underhålls inte den fabriksbelagda plåten. I stället för ommålning så byter man ut den mot ny fabriksbelagd plåt. Detta gäller främst profilerad plåt som enkelt kan monteras. Anledningar till utbyte kan vara omfattande skador på infästningar, korrosion, att beläggningen flagar eller att den av andra skäl inte är tillräckligt estetiskt tilltalande. När det gäller avancerade plåtslageriarbeten är det extra lönsamt att underhålla plåten på plats med ny färg. Exempel på ett sådant arbete ses på bild 4. Med underhåll kan fabriksbelagd plåt i de flesta fall bli mer än 120 år. Man ser på många fastigheter bandtäckning som står långvarigt utan färg, vilket inte kan vara ekonomiskt optimalt.

Lönsamt underhåll kräver att man sätter in rätt underhåll vid rätt tidpunkt. Detta är enkelt att säga, men i praktiken mycket svårt att genomföra. Man ställer sig genast frågorna: Kan man skjuta upp underhållet? Vad ska göras? Vad kommer

Bild 4: Ett exempel på ett vackert plåtarbete som är väl värd att underhållas. För detta objekt är det lönsamt att ofta fläckbättra för att skjuta upp en omläggning med ny plåt.

det att kosta? Hur länge kommer åtgärden att räcka? Resultatet blir ofta att man skjuter upp underhållet varje år Principen är att rätt underhåll i tid också har största förutsättningarna att till låg kostnad skydda plåten under lång tid. Om man bättrar direkt efter att en skada har uppkommit kan detta göras enkelt och effektivt med bättringsfärg från leverantören. Har det gått lite längre tid behöver man skrapa bort lösa färgkanter och använda både grundfärg och täckfärg.

Figurerna 1 och 2 visar hur underhållskostnaderna för ett nytt bandtäckt plåttak kan utveckla sig under 120 år. Ju tidigare man sätter in underhåll, desto lägre kostnader på sikt. Får ett plåttak stå

Isfritt på tak och i stuprör...

Det är nu du ska se om ditt hus inför kommande vinter.

Kima har ett flertal olika värmekablar för is- och snösmältning på tak och i stuprör – enkel installation.

V Ä R M E L E D A R E N – D I N KO M P L E T TA L E V E R A N T Ö R AV V Ä R M E K A B L A R

48

www.kima.se

Bygg & teknik 4/08

År

Figur 1: Exempel 1. Sent insatt underhåll för att skjuta upp ett byte av plåt ger ofta inte en besparing på sikt.

År

Figur 2. Exempel 2. Kontinuerligt underhåll kan på sikt sänka kostnaderna och undvika byte av plåt i framtiden.

utan färg under lång tid blir resultatet av en ommålning bara att man skjuter upp ett oundvikligt byte av plåt.

Så länge som den fabriksbelagda plåten är i gott skick behöver man ofta bara en enkel tvättning före ett skikt täckfärg på skador och de mest utsatta ytorna för att förlänga livslängden hos plåten. Av estetiska skäl kan man vilja gå över hela ytan med ny täckfärg för att taket ska se enhetligt ut. Så länge det görs när den befintliga beläggningen är i gott skick blir kostnaderna för detta förhållandevis låga.

Har man väntat alldeles för länge så att rostfläckar har uppstått kan vattenblästring, omfattande skrapning, extra fläckning av rostfläckar och nymålning med grundfärg och täckfärg vara en lämplig behandling.

Ett stort antal byggnader i Sverige har ett plåttak med så kallad plastisolbeläggning. Den typen av beläggning ger initialt ett mycket bra mekaniskt skydd för tak, exempelvis då man behöver skotta bort snö och is. Genom åldring släpper materialet från plåten, vilket skapar stora problem vid ommålning. Ny färg får inte läggas på eftersom den gamla beläggningen lossnar från plåtens yta. Att lägga på ny färg på en flagande plastisolbeläggning förlänger problemet med avflagning samtidigt som kostnaden för avlägsnande av den nedbrutna plastisolen ökas av den nya pålagda färgen. Det krävs speciellt kraftiga industritvättar som kan blästra bort gammal plastisolbeläggning med hjälp av vatten. I vanliga fall kan ett vattentryck upp till 450 bar vara en lämpligt för att effektivt avlägsna färg som sitter löst. Plastisol är så starkt att man bör använda minst 700 bars tryck och varmvatten över 70 °C. Det är viktigt för fastighetsägaren att försäkra sig om att de entreprenörer som åtar sig ommålning av plåt med flagande plastisol verkligen har tillgång till denna typ av utrustning.

Fastighetsägare som inte åtgärdar flagande tak bör åtminstone årligen högtryckstvätta taket för att påskynda avflagningen samtidigt som man minskar för-

Mer än 50 år!

I mer än 50 år har HAKI AB producerat ställningsmaterial.

Vi är idag en internationell systemleverantör med ett brett utbud av ställningar, väderskydd, plattformar och hissar.

Original HAKI produceras idag i höghållfast stål.

Mycket lättare – ännu säkrare!

FOR MORE THAN 50 YEARS

HAKI AB ă SE-280 63 Sibbhult, Sweden ă Tel +46 44 494 00 ă Fax +46 44 494 72 ă LQIR#KDNL VH ă ZZZ +$., FRP Bygg & teknik 4/08

49

Bild 5: Lösa färgkanter och rinnande vatten från en takkupa har orsakat rost.

En högtryckstvättning hade troligen kunnat fördröja uppkomsten av synlig rost i flera år till.

brukningen av zink. Då kan man undvika den typ av rostskada som ses i bild 5 .

Genom att avflagningen av plastisol har uppmärksammats har plastisolbeläggning tagits bort från den svenska marknaden. De nya ersättningsbeläggningarna har inte samma tendens att kunna lossna och flaga som plastisol. I gengäld är beläggningen lite tunnare och inte lika mekaniskt stark som plastisol. Det betyder att man får fler skador på tak som utsätts för slitage och snöskottning.

Val av ommålning

Hur man i varje enskilt fall ska göra förbehandling och måla om gammal fabriksbelagd plåt är idag mycket svårt att avgöra. En mycket kunnig specialist behövs för att bedöma om gammal beläggning ska tas bort eller inte. Det är viktigt att fastighetsägaren kan tala om vad för typ av beläggning han har på taket för att specialisten säkert kan föreslå en bra behandling. Det finns vissa beläggningar som har en yta som ny färg har svårt att fästa

Reparation och komplettering av plåt

på. Den svårmålade produkttypen kallas oftast för PVF2 eller Kynar innehåller grundämnet fluor och är Teflonliknande.

Den kan finnas på kommersiella fastigheter men mycket sällan på takplåt på mindre bostadshus. Men det är bara fastighetsägaren som kan känna till om det finns PVF2 beläggning eller inte. För varje ommålning av plastisolbelagd byggplåt bör en kunnig och oberoende konsult göra en beskrivning. Vid osäkerhet bör man tidigt göra provmålningar. Bästa faktakälla för ommålning av plåt finns hos PLR uppdaterade Teknikhandbok Del 13 Målning.

När färg sitter löst eller har börjat flaga är det viktigt att all lös färg tas bort på ett rationellt sätt, annars riskerar man fortsatt flagning och extra kostnader inom några år. Nya lämpliga maskiner finns nu ute på marknaden som samtidigt med rengöringen tar bort lös färg med hjälp av vatten med ett mycket högt tryck. Ofta kan det räcka med 250 till 450 bar vattentryck, men när det gäller gammal plastisol rekommenderas hetvatten minst 700 bar.

Ny standard för ommålning av fabriksbelagd byggplåt

Marknaden har svårt att erbjuda bra ommålningsalternativ till enskilda fastighetsägare. Ofta föreslås en alltför enkel förbehandling och färgborttagning vid ommålning. För att entreprenörer ska kunna ge bra förslag försöker man samla all erfarenhet om ommålning i en ny standard för ommålning av bygg och takplåt.

Kommittén som tar fram denna kallas TK487 Ommålning av fabriksbelagd byggplåt av stål. Man har stora förhoppningar att den nya standardserien kommer att effektivisera målning av plåt, vilket kommer i sin tur avsevärt minska fastighetsägares underhållskostnader för plåttak. En del i standardserien kommer att rikta sig till fastighetsägaren. Första delen som kommer att publiceras inom kort behandlar olika typer av tvättning och förbehandling inför en ommålning.

■

Vid underhåll kan man behöva byta ut enstaka delar av plåten. Men man ska tänka på att även ett mindre utbyte i ett bandtäckt plåttak kan kosta 1 000 till 2 000 kronor för varje bit som ska ersättas.

Bästa ersättningsplåt är antigen originalplåt i samma färgtyp och kulör, eller speciell fabriksbelagd plåt avsedd för platsmålning, så kallad förprimad plåt eller kulturplåt. Den togs fram för att man ska kunna återskapa utseendet hos traditionellt målad plåt för kulturbyggnader. Den förprimade plåten har samma förbehandling och typ av grundfärg som vanlig fabriksbelagd plåt men saknar täckfärg. Eftersom den är avsedd för övermålning kan man använda de flesta typer av utomhusfärg. Den har också fördelen att man kan montera denna plåt på hösten och göra målningen vid en lämplig tidpunkt nästa säsong.

Olyckligtvis har inte tillverkarna insett att förprimad plåt behövs för att man på ett bra sätt ska kunna infoga ny plåt. Det är därför mycket svårt att få tag i den. För närvarande finns den bara att beställa från Ruukki. Näst bästa alternativ är att man använder normal fabriksbelagd plåt i annan kulör men man ska veta att denna produkt inte är gjord för att övermålas direkt efter montering. Särskild tvättning och slipning kan vara nödvändigt för att man ska vara säker på att den nya färgen ska fästa bra på den nytillverkade plåten.

50

… och svarar

a) (4p) Inne: T1 = 273 + 21 = 294 K. Februari: T2 = 273 - 11 = 262 K. Uppvärmningssäsongen: T2 = 273 - 2,5 = 270,5 K. Februari: 21 - -11 ∆p = –––––––– • 3 462 • 22,5 = 32,4 Pa 294 • 262

Uppvärmningssäsongen: 21 - -2,5 ∆p = ––––––––– • 3 462 • 22,5 = 23,0 Pa 294 • 270,5 Dessa tryckskillnader motsvarar det undertryck i golvnivå som nätt och jämnt förebygger övertryck i taknivå under respektive period. När det är kallare ute än inne så är det ju alltid så att undertryck inne minskar med höjden, och här minskar alltså undertrycket inne från beräknade värden i golvnivå till noll i taknivå. (I ekvationen skrivs här temperaturskillnaden i ºC, eftersom det medför samma skillnad som Kelvin). b) (3p) Alternativ 1.

Man kan göra en enkel passningsberäkning. Tryckskillnaden av termik är ungefär linjär med temperaturskillnaden. Man kan därför utgå från att 21 - -2,5 = 23,5 °C temperaturskillnad medförde 23,0 Pa tryckskillnad. Börjar därför räkna med (10 Pa / 23 Pa) • 23,5 °C = 10,2 °C temperaturskillnad, det vill säga 21 - 10,2 = 10,8 °C = 10,8 + 273 = 283,8 K utetemperatur.

21 - -10,8 ∆p = ––––––––– • 3 462 • 22,5 = 9,5 Pa 294 • 283,8

Nästa försök: Ökar temperaturskillnaden (10 - 9,5) / 9,5 = 5 %: 10,2 • 1,05 = 10,7 °C. Utetemp. 21 - 10,7 = 10,3 °C = 10,3 + 273 = 283,3 K.

21 - -10,3 ∆p = ––––––––– • 3 462 • 22,5 = 10,0 Pa 294 • 283,3 Vid utetemperatur som understiger 10,3 °C får man alltså övertyck i taknivå när undertrycket är 10 Pa i golvnivå. (Att svara med 10 °C utetemperatur är helt OK, termiken medför då 10,3 Pa).

Alternativ 2.

Alternativt kan den sökta temperaturen, x, direkt lösas ut från ekvationen: 294 - x –––––– • 3 462 • 22,5 = 10 Pa 294 • x 294 - x –––––– = 0,0001284 294 • x

294 - x = 0,03774 • x 294 = 1,03774 • x

x = 283,3 K = 283,3 - 273 = 10,3 °C

■

Bygg & teknik 4/08

ufodg

xvw lq wlph åÍÑ wlppduv ohyhudqvwlgå

ufhoruplwwdo rqvwuxfwlrq yhuljh zzzÝdufodgÝvh Bygg & teknik 4/08

51

S ÄKER P Å TAKET

Väderskydd • Hallar • Presenningar

Har du råd att bygga utan väderskydd?

Att använda väderskydd är inte bara en försäkring mot dåligt väder. Det är också ett effektivt sätt att gardera sig mot fuktskador som kan bli mycket kostsamma att åtgärda när bygget är avslutat.

Inventeringen för att bygga under

Skellefteå • Sundsvall • Falun • Stockholm • Göteborg • Jönköping • Malmö Ring 020-39 40 50 för Din kontakt.

NSS Sverige AB 020-39 40 50 www.nss-sverige.se

BKALK AB

l. s e

ta

www

.w

YL

SN

Vårt kompletta takskyddssortiment innefattar: • Nock-/Takfotsräcken • Snörasskydd • Takbryggor • Skyddsräcke • Takstegar • Taksteg • Fasadstegar m.m.

Rekvirera vår nya katalog eller klicka in på:

ett heltäckande väderskydd utgör i normala fall inte mer än 1-2 % av den totala produktionskostnaden. Detta bör jämföras med de felkostnader på 5-10 % som är vanliga på många av de byggen som genomförs under bar himmel.

ela n ds

TAKVEGETATION

Veg Tech förvandlar sterila tak och innergårdar till grönskande oaser. Med våra säkra system kan vegetationen anläggas på de ÀHVWD W\SHU DY WDN RFK EMlONODJVNRQVWUXNWLRQHU 9HJ 7HFKV PRVV VHGXPWDN YlJHU EDUD FD NJ P2 och de är mycket lättskötta. Vegetationen ger tätskiktet en ökad livslängd HIWHUVRP GHW VWlQJHU XWH 89 OMXVHW 9l[WVNLNWHW I|UElWWUDU lYHQ WDNNRQVWUXNWLRQHQV LVROHUDQGH I|UPnJD

www.welandstal.se Veg Tech

Industrivägen 1 | 523 90 Ulricehamn Tel. 0321-261 60 | Fax 0321-167 10 | info@welandstal.se

52

www.vegtech.se

info@vegtech.se

Bygg & teknik 4/08

Hjälp oss förebygga de belastningsergonomiska riskerna vid takarbete!

När vi hör om skador i samband med ordet takarbete så tänker vi nog oftast på fall- och dödsolyckor.

Den här artikeln handlar istället mer om de belastningsergonomiska problemen som arbetstagarna får i samband med takarbete.

Sedan sex år tillbaka anmäls i genomsnitt 100 arbetsolyckor per år inom den näringsgren där takplåtslagare och entreprenörer för takarbete ingår, till Arbetsmiljöverkets (AV) statistikavdelning. Dessutom är det cirka 40 arbetssjukdomar per år som inkommer under samma tidsperiod. I artikeln kommer de arbetsskador som anmäldes under 2007 att belysas närmare.

Vad fanns bakom dessa arbetsskadeanmälningar till AV 2007?

Under året gjordes totalt 112 arbetsskadeanmälningar (både arbetsolyckor och arbetssjukdomar) till AV inom denna näringsgren. Trettiosex personer anmälde fall, varav en gällde en man som avled av de skador han ådrog sig vid en arbetsolycka, där han föll från ett yttertak. Tjugoen personer anmälde belastningsfaktorer (fysisk överbelastning), åtta hade skadat sig på maskin eller maskindel, sexton hade skadat sig vid egen hantering av föremål, nio hade slagit i eller stött emot något, fem hade gjort snedtramp/feltramp så de skadat sig, sex hade angivit buller-, damm-, eller vibrationsskada och slutligen så fanns elva anmälningar där orsaken var annan eller oklart angiven. Oavsett orsaken till händelsen så hade 97 av dessa 112 anmälningar angivit skadans art/skadad kroppsdel, som muskel- och ledrelaterat.

Diagram 1: Antal anmälda arbetsskador inom takarbete under 2002 till 2007.

Källa: AV/ISA någon dag alls från sitt arbete på grund av händelsen.

Arbetsolyckor. När vi tittar närmare på de 88 arbetsolyckorna så var 47 personer sjukskrivna mer än 14 dagar, 25 personer mellan 4 till 14 dagar, och 14 personer mellan 1 till 3 dagar. Femtiofem av olyckorna skedde på en byggarbetsplats (inklusive enskilt hem). Den vanligaste skadeplatsen som angivits är tak, terrasser, glastak, takstolar, stegar, arbetsbockar, golv och byggnadsställningar. Men också skrym-

mande byggnadsmaterial finns med som en ”yttre faktor” till det inträffade. Totalt ådrog sig 76 personer någon form av ledskada i den del av kroppen som omfattar rörelseorganen, det vill säga skuldra, axel, arm, hand, finger, rygg, bäcken, knä och fot. I dessa siffror är inte de skelett-, kross, kläm-, skär- och mjukdelsskador medräknade som uppstod på grund av hantering av maskin, maskindel eller annat.

Arbetssjukdomar. För att kunna anmäla arbetssjukdom krävs det att arbetstaga-

Hur fördelade sig anmälningarna mellan arbetsolyckor och arbetssjukdomar?

Om man räknar bort dödsfallet så fördelar sig de resterande 111 anmälningarna mellan 88 arbetsolyckor och 23 arbetssjukdomar. Av dessa 111 var det endast fyra personer som inte var sjukskrivna

Artikelförfattare är Viveca Wiberg, handläggare ergonomi, Arbetsmiljöverket, Solna.

Bygg & teknik 4/08

Diagram 2: Anmälda arbetsskador i samband med takarbete efter orsak år 2007.

Källa: AV/ISA 53

Den relativa frekvensen för arbetsskador inom näringsgrenen är 12/1 000 förvärvsarbetande.

ren varit exponerad för sådan skadlig inverkan i sitt arbete, till exempel tungt ar-

bete, olämpliga arbetsställningar eller ensidigt upprepat arbete, att sjukdomen kan

klassas som en yrkessjukdom enligt ILOkonventionen (FN:s internationella arbetsorganisations lista på arbetssjukdomar) och som Försäkringskassan godkänt som sjukdom. Under 2007 anmälde 23 personer arbetssjukdom, av dem var 13 borta från sitt arbete på grund av skadan mer än 14 dagar och 8 mellan 4 till 14 dagar. Sjutton av de 23 som anmälde arbetssjukdom uppgav muskel- och ledbesvär på grund av återkommande exponering för arbete i påfrestande arbetsställningar eller lyft och bärande av bördor, 4 anmälningar gällde hörselnedsättning på grund av buller, 1 gällde vibrationskada och 1 gällde skadlig exponering av asbest. År 2007 hade näringsgrenen 74 procent anmälda arbetssjukdomar till följd av belastningsskador. Detta kan jämföras med samtliga förvärvsarbetande i landet som ligger på drygt 50 procent. För dessa personer innebär det troligen att dagligen ha värk och smärta i skuldra, rygg eller knä.

Hur var ålder- och könsfördelning för samtliga anmälda arbetsskador inom näringsgrenen?

Det har under 2007 inte inkommit några anmälningar på kvinnliga skadade arbetstagare. Bland inkomna anmälda arbetssjukdomar under 2007 finns 10 män i åldern 35 till 44, vilket är nästan hälften av alla sjukdomarna. I den åldersgruppen återfinner vi också de flesta arbetsolyckorna, 22 stycken. Således står den åldersgruppen för nästan 30 procent av alla arbetsskadeanmälningar till AV inom näringsgrenen. Som en jämförelse kan också nämnas att den relativa frekvensen för arbetsskador inom näringsgrenen är 12/1000 förvärvsarbetande. Motsvarande siffra för samtliga näringsgrenar i riket är 8/1000. Totalt var 7 400 personer sysselsatta inom näringsgrenen under 2007.

Diagram 3: Antalet anmälda arbetsskador bland män fördelat på ålder år 2007.

Källa: AV/ISA

Vad kan göras för att förebygga och minska liknande händelser?

Alla aktörer med arbetsmiljöansvar (det vill säga byggherrar, projektörer, samordningsansvarig, arbetsgivare, egen företa-

ALUFIX

Det moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak • • • •

Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m Systemet är banbrytande genom sin enkla montering Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett Alufixsystemet i aluminium uppfyller prEN 13374

Telefon

54

08-97 04 80 031-23 07 20 www.zipup.se Bygg & teknik 4/08

gare, anställda, tillverkare med flera) inom takbranschen kan bidra till att förebygga arbetsskador och ta ansvar för sin del genom att känna till och följa de bestämmelser som gäller för att åstadkomma en sund, säker och stimulerande arbetsmiljö för arbetstagarna. Förutom Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete som bland annat omfattar Rådets direktiv 92/57/EEG om byggplatsen, AFS 1998:1 Belastningsergonomi och AFS 2000:1 Manuell hantering som bygger på direktivet 90/269/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid manuell hantering av laster, så finns det också standarder inom ergonomiområdet till exempel ISO 11228-1 Ergonomics – manual handling – part 1: lifting and carrying, som kan vara bra att känna till eftersom takarbete kan kännetecknas som tungt kroppsligt arbete.

Byggherren har ett viktigt ansvar och en stor och övergripande skyddsuppgift i att förebygga personskador på sina projekterade objekt. I arbetsmiljölagen står det att ”den som låter utföra byggnadsoch anläggningsarbete ska vid projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter, avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet, beaktas och att olika delar av projekteringen samordnas”. Till exempel så kan byggherren tillsammans med projektör, (till exempel arkitekt, konstruktör) redan i planeringsstadiet göra en fiktiv riskinventering, det vill säga gå igenom vilka risker som kan uppstå under arbetets gång, bedöma och planera för att undvika att dessa uppkommer.

Det är viktigt att det ges tid att gå igenom arbetet från start till färdigställande för att inte behöva göra förändringar och eventuell omprojektering under byggnadstiden, något som är både dyrt och tidskrävande.

Vid takarbete ska som exempel alltid en arbetsmiljöplan upprättas ● där risken för fall till lägre nivå finns, och höjden är mer än 2 m. ● om det finns risk för nedtrampning genom tak (sned-, feltramp) så ska det

förebyggas till exempel genom avspärrning, övertäckning med mera.

Vid arbete på tak där byggnadens höjd är mer än 10 m och det saknas hiss behöver det kanske ordnas plats för bygghiss eller annan teknisk anordning för att underlätta för arbetstagare som ska transportera sig själv, material och utrustning upp och ned flertal gånger varje dag. Att gå och bära bördor i trappor är inte bara olämpligt på grund av fallrisk utan onödigt belastande för rygg, höft- och knäleder. Befintlig hiss kan naturligtvis användas om den är tillräckligt stor så att transport av skrymmande gods inte medför risk för personskada.

Arbetet på tak är oftast förknippat med manuell hantering och ensidigt upprepat arbete och utförs ofta stående med böjd rygg, eller sittande på huk eller knä, vilket är påfrestande arbetsställningar för rygg, knä och fotleder.

Redan vid projekteringen ska man därför gå igenom vilka ● konstruktioner, material och produkter som har lämplig form, storlek och vikt med hänsyn till den plats där de ska användas och monteras. ● säkerhetsanordningar som behövs.

Byggherren är även ansvarig för samordning av skyddsåtgärder på sitt byggobjekt, där två eller flera entreprenörer arbetar samtidigt. Samordningsansvaret innebär många olika arbetsuppgifter, och kan överlåtas till en arbetsgivare/entreprenör.

I samordningsansvaret ingår uppgiften att begränsa risk för belastningsskador. Detta kan till exempel ske genom att se till att ● materialupplag har bra åtkomlighet och är placerat nära själva arbetsområdet, så att inga onödiga omflyttningar av material behöver ske ● och att det finns lämpliga och framkomliga förbindelse-, och tillträdesleder samt tillfartsvägar för transport av material och utrustning.

Dessa punktlistor bygger på Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete och

föreskriften AFS 1998:1 Belastningsergonomi, där det också finns en regel som gäller byggherrar och övriga medverkande vid projektering. Där står det bland annat att man ska ”förebygga att hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar uppkommer” och vidare ”detta gäller särskilt i fråga om materialval, åtkomlighet och transporter”. Det finns dock i nuläget inget krav på att förebyggande av belastningsfaktorer ska finnas med i arbetsmiljöplanen, utan det kan endast rekommenderas som en bra praxis, då det medför att arbetsgivare och takentreprenörer får bättre möjlighet att planera sitt arbete.

Arbetsgivaren har alltid kvar arbetsmiljöansvaret för sina arbetstagare. Det innebär enligt 8 och 10 §§ AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, att det ska göras riskbedömning och att åtgärder ska vidtas helst innan arbetet på objektet påbörjas. Det ska därefter ske fortlöpande under arbetets gång tills uppdraget är slutfört. Det är viktigt att arbetsgivaren planerar och organiserar arbetet så väl att det kan ske utan risk för belastningsskador. Hit hör att skaffa lämplig arbetsutrustning och att ordna till exempel arbetsväxling om det behövs. Det kan vid takarbete till exempel innebära att undersöka om det är möjligt att utföra montering av hängrännor stående på en ställning eller annan teknisk anordning (saxlift) istället för att arbeta huksittande framme vid takkant för att förebygga risk för belastningsbesvär. Ett annat exempel på åtgärd efter en riskbedömning kan vara att arbetsgivaren väljer att vidta organisatoriska åtgärder som begränsning i tid, eller att flera personer delar på arbetsuppgiften (arbetsväxling) om arbetet måste ske på sluttande tak Och om den enda lösningen efter en riskbedömning på skydd för arbetstagaren är personlig skyddsutrustning som till exempel sele vid snöskottning av tak, så ska arbetsgivaren försäkra sig om att personen har de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra arbetet med bästa möjliga och minst belastande arbetstek-

Din kompletta leverantör av takskyddsprodukter Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande.

• Takbryggor • Snöräcken • Nock- och takfotsräcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken TM

Takbrygga

Snöräcke

Gångbryggan av profildurk eller slitsdurk.

Kan även förses med räcke.

Finns med “grind” av 3 st. varmförzinkade stålrör alternativt med profildurk.

Bygg & teknik 4/08

Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora Tel. 0250-289 80 • Fax 0250-289 89 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

55

nik, så att inte risk finns att arbetstagaren undviker att använda selen för att den upplevs som att ”vara i vägen hela tiden”.

Varje arbetstagare har också ett ansvar att förebygga belastningsskador genom att följa givna instruktioner, planera sitt arbete och använda sig av de hjälpmedel och arbetsutrustning som finns att tillgå. Det är viktigt att man informerar sin arbetsgivare och skyddsombud så fort som möjligt när man upptäcker risker som kan leda till arbetsskador.

Vill du veta mer?

För mer information om Arbetsmiljöverket, våra publikationer och hur vi arbetar se: www.av.se.

Vad är belastningsskador?

Lite kort och förenklat kan det beskrivas som att det är besvär och sjukdomar i framförallt muskler och leder som uppstått efter en längre tids fysisk belastning.

Risken att få belastningsskador ökar om man utför liknande arbetsrörelser ofta på ett olämpligt sätt, eller vid så kallat statiskt muskelarbete, muskeln löper inte dynamiskt över leden utan hålls i ett fixerat läge. Då tillförs inte den mängd syre- och näring som muskeln behöver för att orka transportera bort inflammatoriska ämnen som bildas i muskeln om den inte får rörelsevariation. Vid statisk belastning hämmas muskeln, den blir stelare och blir känsligare för belastning. Det som hanteras behöver inte väga så mycket, det kan räcka med armens egen tyngd för att muskler och leder ska belastas på fel sätt.

Vi vet också att stress ökar risken för belastningsskador.

Varför uppstår skador i samband med arbete i påfrestande arbetsställningar?

Exempel på arbete i påfrestande arbetsställningar är när arbetet sker ofta återkommande eller långvarigt med till exempel armarna över axelhöjd eller under knähöjd. Om man dessutom håller kroppen vriden, sned eller sträckt för att nå el-

56

Arbete i påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser.

ler komma åt att arbeta med ett verktyg i handen så blir det ytterligare påfrestningar. Även arbete från stege anses som påfrestande arbetsställning eftersom arbetstagaren inte fritt kan göra tyngdöverföring med benen och byta arbetsställning eller förflytta sig obehindrat upp eller ned på stegen utan risk för fall därför att den inte är tillräckligt stabil eller ger stöd under hela foten.

Varför uppstår skador i samband med tunga lyft och bärande?

Vid tunga lyft (manuell hantering) är det de små musklerna i ländryggen som gör jobbet även om det är armarna och händerna som håller i bördan. Ryggens muskler ska hålla emot och klara av att utveckla den kraft som behövs. Om man utför olämpliga arbetsmoment som att lyfta och

Läggning av takpannor är ett lyftarbete så kallad manuell hantering.

bära material längre sträckor, eller bära bördor i trappor, är risken stor för så kallade överbelastningsskador.

Läggning av takpannor är också ett lyftarbete, som oftast sker stående på knä, kanske måste ryggen vridas för att nå längre ifrån kroppen med armar och händer. Detta arbete sker ofta ensidigt upprepat eftersom man utför liknande arbetsrörelser om och om igen, under högt arbetstempo. Det är vanligt med besvär från nacke/skuldra vid ensidigt upprepat arbete. Därför ska man vara extra vaksam på omfattningen eftersom musklerna behöver tid för vila och återhämtning.

Vår kropp är gjord för rörelse och belastning, det vill säga dynamiskt och statiskt muskelarbete – vi mår bra av det!

Men vi behöver också variation mellan belastning och vila, för att kroppen ska fungera på bästa sätt vid arbete.

Vad kan vi tillsammans göra åt arbetsskadorna?

Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att skriva föreskrifter som ska följas bla i det förebyggande arbetet för att hindra att olyckor och ohälsa uppstår. Vi kontrollerar att dessa följs genom att våra inspektörer besöker arbetsplatserna och om brister uppmärksammas så ställs det krav på åtgärder. Vi har idag cirka 50 bygginspektörer i hela landet och varje inspektör har fått ännu fler arbetsställen att bevaka efter det minskade anslaget från regering och riksdag. Det medför att chansen att få besök av en inspektör nu är mindre än före 2007. Därför uppmanar vi er (arbetsgivare, byggherrar, projektörer med flera) att agera för att skapa sunda och säkra arbetsplatser inom byggbranschen. Det går inte att vänta på att inspektören påtalar bristerna. Branschens aktörer och skyddsombud behöver agera mer kraftfullt.

Det är oroande att så många, även unga människor får belastningsskador. Vad beror det på, saknas det i yrkesutbildningarna tillfällen att informera eleverna om ergonomi, det vill säga samspelet mellan människa, arbete och den omgivande miljön?

Vi vet att många av er har kunskap i vad som behövs för att upptäcka och förhindra fall- och maskinrisker, men tyvärr så visar vår arbetsskadestatistik att mer kan göras. Kanske säkerheten åsidosätts ibland på grund av tidspress och ekonomi? Det är viktigt att ni än mer låter er kunskap omsättas i praktisk tillämpning.

Ge mer tid för samråd vid projektering och planering av objekten så kan många risker elimineras.

■ Bygg & teknik 4/08

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var!

Senast den 18 juli 2008 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn ..........................................................................................................

Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Box 190 99, 104 32 Stockholm.

Bygg & teknik 4/08

Här är de fem vinnarna av krysset i nr 2/08:

Tage Bergström, Solna Brita Lindquist, Vintrie Dvid Sintring, Uppsala Olle Tranberg, Sälen Annika Wahlström, Skutskär.

Tack för alla svar och grattis till vinnarna. Biobiljetterna kommer med posten.

Red 57

Behovet av provtagning i misstänkt skadade byggnader Att det finns en koppling mellan byggnader med fuktskador, onormal mikrobiell förekomst och olika symptom på ohälsa har visats i fältstudie efter fältstudie. Vår erfarenhet under mer än två decenniers ”sjuka hus”-problem är att analyser av prover och efterföljande analysresultat ger ett underlag av åtgärder som bidrar till friskare byggnader i mer än 80 procent av fallen.

Men en renovering av dessa byggnader med långsiktiga lösningar kräver kunskap och ett stort engagemang.

För att renovera byggnaden måste man planera åtgärderna noggrant, men för att kunna utföra rätt åtgärder måste man ju veta vad som är orsaken till problemet.

Här bör man planera en skadeutredning som ska klarlägga orsak och verkan av felen i fastigheten.

En bra början är att inleda med en övergripande bedömning av problemets art och av byggnaden i sig. Klarlägg sedan vilken strategi, vilka undersökningar och vilka tekniska mätningar som behövs för att kunna ställa en adekvat diagnos. Gör man inte detta innebär det att man chansar, mer eller mindre i blindo, och riskerar att åtgärda fel saker. Vilket leder till både onödiga kostnader för fastighetsägaren och onödigt lidande för brukarna av fastigheten.

Både svensk och finsk forskning visar att olika byggnadsmaterial blir olika mycket angripet av mögel- och bakteriepåväxt. Det skiljer sig åt både beroende på byggnadstyp, byggnadskonstruktion och typ av byggnadsmaterial. ”Felet” kanske inte heller bara orsakas av mögeloch bakteriepåväxt utan även, eller en-

58

Artikelförfattare är fil dr Bengt Wessén och fil dr Janne Lager, Eurofins Environment Sweden AB, Pegasus lab, Uppsala.

bart, av kemiska emissioner från byggnadsmaterial som blivit fuktiga. Därför bör man inte ha förutfattade meningar och åtgärda på ”känn” efter eget tyckande och erfarenhet, eftersom problemen skiljer sig åt från byggnad till byggnad.

Man måste alltså mäta sig fram till vad som är fel. Att avstå från att mäta bara för att man inte kan förstå och tolka mätresultaten är fel inställning. Det är istället bättre att mäta och vända sig till specialister inom området som har kompetens att förstå mätningar och sätta mätresultat i sitt rätta sammanhang. Har man inga mätresultat så har man heller inget underlag att planera och basera åtgärder på.

När man ska hitta felen i byggnaden är det ytterst viktigt, ja helt avgörande att använda rätt ”verktyg” hela vägen, det vill säga använda rätt provtagningsteknik och rätta analyser. Man behöver med andra ord känna till analysverktygens prestanda, det vill säga veta vad de klarar av att ge svar på och vad de inte klarar av att ge svar på.

Dessutom bör man om möjligt använda ackrediterade analysverktyg, det vill säga analysverktyg som är kvalitetsbedömda och kvalitetsgranskade av en oberoende myndighet. När man sedan valt ut de analysverktyg som kan leda fram till en riktigt ställd diagnos för byggnaden faller det på utredarens ansvar att ta ut de prov som behövs, och/eller utföra direktmätningar på plats. Detta styrs självfallet av de analysverktyg som man valt ut. Mätningarna utförs sedan strategiskt för att hitta källan till problemen. Man bör alltså successivt, via olika analysverktyg leta sig fram till grundorsaken, till ”felet” i byggnaden.

Det första man bör göra är att bestämma sig för en stegvis strategi för att ”screena” av vilka typer av skador det skulle kunna vara fråga om. Resultatet av detta steg 1 styr sedan vilka typer av analyser man behöver utföra för att bevisa eller motbevisa antagandet (hypotesen).

Detta är sedan styrande för vilka prover som ska tas, var proverna ska tas ut, samt vilken typ av analys som ska utföras. Utifrån känd byggnadshistorik, bedömning av riskkonstruktion samt erfarenheter av dokumenterat lyckade skadeutredningar kan detta oftast klargöras. Även inledande fuktmätningar (mer än 90 procent av fallen beror på fukt!) är till stor hjälp att sortera ut var provtagningen bör utföras och vilken typ av skada det kan tänkas gälla. I många fall kan det emellertid vara svårt att komma fram till en entydig bild

av läget, som vid till exempel torra fuktskador där fukten inte finns kvar. Där kan det behövas flera olika prover och analystyper för att kunna se vilka typer av skador som föreligger och därmed fastställa vad som behöver åtgärdas.

Ska man ta luftprover eller materialprover?

Om man inte känner till skadebilden kan det ofta vara att man hellre väljer att utföra en luftprovtagning framför en materialprovtagning. Detta kan bero på hur långt man kommit i utredningsskedet men också för att det inte alltid är lämpligt med en materialprovtagning, där provtagning kan innebära viss förstörelse av lokalen/byggnaden. Man bör hålla i minnet att luftprovtagningar leder till resultat som endast kan vara indikerande medan resultat från materialprover blir ett direkt påvisande om det är en skada eller inte!

Luftanalyser med avvikande utfall måste därför alltid följas upp med verifierande analyser via materialprovtagningar för att kunna lokalisera var skadan rent fysiskt finns i lokalen/byggnaden. Det leder i sin tur till en bättre bedömning av kostnaden för åtgärderna när man vet vad som är skadat och hur stort det skadade området är.

Vilka provtyper och efterföljande analyser är relevanta?

Vid både luft- och materialprovtagning ska man alltid ifrågasätta om analysen som ska utföras på provet är relevant för frågeställningen. Många nya analystekniker är framtagna för andra sammanhang än byggnader och det är självklart frestande att använda dessa även för byggnaProvtagning i konstruktion.

Damm.

Bygg & teknik 4/08

der, tag exempelvis DNA-tekniken. Den är oftast validerad för rena prov, såsom luft, vatten eller dammpartiklar och för enstaka arter av bakterier eller svampar.

Här måste man alltid först ifrågasätta om analysen är validerad för det byggnadsmaterial som ska undersökas. Det kan vara så att man får falskt positiva eller negativa svar på grund av provmaterialets egenskaper. Sedan provmaterialet, är det representativt för frågeställningen? Tag exempelvis ett dammprov. Är det relevant att utföra någon typ av mikrobiologisk analys på damm i syfte att påvisa en mikrobiell skada i en vägg? Det är lätt att göra tankefel i sin iver att förenkla provtagningen.

Man ska ju faktiskt leta efter en fuktprodukt! Då ska man ju leta där fukten är eller har varit!

Nyttan med dammprover blir klart tveksam, eftersom mikroorganismerna som sitter i väggen faktiskt är inbyggda och har då klara svårigheter att komma ut i inomhusluften för att sedan landa i dammet. Detta har också visats när man jämfört sammansättningen i svamp- och bakteriepopulationen mellan damm- och konstruktionsprov. Man finner då att sammansättningen skiljer sig markant, dammprov speglar mer utomhusfloran än den flora som finns på byggnadsmaterial.

Då spelar det ingen roll om den efterföljande analysen bygger på den moderna DNA-tekniken eller gamla beprövade mikrobiologiska metoder som mikroskopering eller odling (CFU) om provmaterialet inte är relevant för frågeställningen.

Orsaken, i detta exempel, är att mikroorganismerna i dammet med större sannolikhet härrör från annan källa än skadan i väggen (sannolikt från verksamheten i lokalen, smutsiga skor, smutsiga ventilationsfilter/kanaler etcetera). Det enda man påvisar är att det förekommer olika mikroorganismer i dammet och i bästa fall i olika mängder. Exemplet visar på att det är av större betydelse var man tar sitt prov än med vilken teknik analysen utförs på (så länge analystekniken är allmänt vedertagen och erkänd som bra!).

Bygg & teknik 4/08

Vilken provtagningsteknik/metod är relevant?

Provtagning av luft Olika tekniker att provta luft i syfte att exempelvis undersöka mängden mikroorganismer är: ● Aktiv provtagning med luftpump ● Passiv, med nedfallsplattor.

Ingen av dessa metoder lämpar sig för att spåra inbyggda mikrobiella skador i exempelvis väggar eller golv eftersom sporerna inte tar sig ut från konstruktionen. Däremot kan det vara lämpligt att använda pumpad luftprovtagning för att se om det finns för mycket mikrobiella partiklar i luften av andra orsaker (smutsiga ventilationsfilter/kanaler/påväxt på ytor).

När det gäller nedfallsplattor så avråder samtliga mikrobiologiska forskare denna metod då den endast fångar mikroorganismer som faller ner, det vill säga de som är tillräckligt stora och tunga. De som är lätta och håller sig luftburna ser man inte. Man får därmed en helt felaktig bild av mängden och typerna av mikroorganismer i luften. Funktionen av dessa nedfallsplattor har visat sig vara ytterst tvivelaktig då man får samma mängd mikroorganismer oavsett om plattorna exponeras med ytan uppåt, åt sidan eller nedåt. Dessutom ska man förstå att det endast är de livskraftiga mikroorganismerna som kan växa fram på nedfallsplattorna. De som inte trivs på de medier som används kommer inte fram, inte heller de som är döda. Detta minskar ytterligare möjligheten att skapa sig en korrekt bild av mikroorganismer i luften. Man måste här vara medveten om vikten att se hela exponeringen av mikroorganismer eftersom att partiklar från mikroorganismer kan innehålla gifter av olika slag. Det har också visats att de mikroorganismer som har förmåga att bilda gifter även gör detta när de förekommer i byggnader. Detta påpekades redan 1994 av David Miller och har även visats av docent Lennart Larsson, Sektionen för medicinsk mikrobiologi, Lunds universitet. Dessa gifter är inte bara ”giftiga” utan har också en negativ

effekt på våra immunsystem även i mycket små mängder.

Provtagning av material ● Stryk-/Skrapprover ● Tejpprover ● Bulkprover.

Dessa metoder är mer lämpliga än luftprover för att spåra inbyggda mikrobiella skador i exempelvis väggar eller golv.

Vad som är ytterst viktigt i detta sammanhang är provtagningsverktygets renhet. Om man provtar med ett smutsigt verktyg riskerar man att smitta ned sitt prov med mikroorganismer från en annan källa än provet. Det mest representativa provet är alltid bulkprovet. Här har man möjlighet att konservera provtagningsområdet i en enhet. Transportera detta till laboratoriet som sedan måste använda kvalitetssäkrade analystekniker för att mäta mängden mikroorganismer i provet.

Det är dock inte alltid möjligt att ta ut bulkprover, det kan vara cementytor, träytor, ventilationstrummor, känsliga konstverk med mera. I sådana fall är man hänvisad till stryk-/skrap-/tejpprover. Här finns bra möjligheter till kontrollerad renhet vid stryk-/skrapprover och man kan också utföra många olika efteranalyser till skillnad mot tejpprover, där man inte har någon kontrollerad renhet och man kan bara utföra en bedömningsanalys via mikroskop.

Ett ytterligare problem med tejpprover att man bara fångar upp löst sittande mikroorganismer och därmed riskerar att erhålla falskt negativa svar. Vid strykprover finns också risk för falskt negativa svar om man använder ett provtagningsverktyg som mikroorganismerna fastnar i och inte syns i analysen.

Den provtagningsteknik som man väljer för att spåra brister i byggnaden är sålunda mycket viktig för att laboratoriets efterföljande analys ska var till hjälp vid skadeutredningar. Den är så pass viktig att man bör vara seriös och utbilda sig inom detta område. Efter ett påtalat behov från granskande myndighet har Pegasus lab tagit fram en sådan utbildning som tillhandahålls intresserade skadeutredare sedan 2002.

■

59

Akustik i träbyggnader Akustik är ett angeläget område för träbyggande med starkt eftersatt forskning och utveckling under senare år. Samtidigt är god akustik en förutsättning för att byggherrar och konsumenter ska välja trä i större byggnader och flerfamiljshus i Sverige och utomlands.

En nationell samverkan initierades därför av SP Trätek under 2007 för att utnyttja tillgängliga resurser effektivare och för att behålla och komplettera kompetensen inom området Akustik i träbyggnader. Ett konsortium bildades med samtliga svenska forsknings- och utvecklingsaktörer inom området, ledande industriföretag inom bygg-, byggmaterial- och träbranschen samt ledande konsulter.

Syftet var att sammanställa en kunskapsöversikt, definiera industrins behov för att kunna producera träbyggnader med god akustisk komfort samt formulera behov av fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser.

Kunskapsläget

Akustik omfattar både ljud- och vibrationsegenskaper och för träkonstruktioner finns vissa speciella egenskaper som behöver tas hänsyn till jämfört med tunga konstruktioner av exempelvis betong.

Byggnadsindustrin har genom åren lärt sig att det är svårt att använda trä i konstruktioner där de akustiska kraven är höga. Detta beror på osäkerheter i det akustiska beteendet. Spridningen i akustiska egenskaper är till exempel stor för lättviktkonstruktioner (vilket träkonstruktioner klassas som). Genom att öka kunskaperna om träkonstruktioners ljud- och vibrationsbeteende kommer riskerna att kunna reduceras.

Det svenska ljudklassningssystemet ställer akustiska krav på bostäder och lokaler. Fyra klasser definieras med olika krav, A, B, C och D, där klass A innebär högst krav och klass C ska motsvara minimikraven vid nybyggnad. Klass D kan användas vid exempelvis varsamma renoveringar där klass C inte kan uppnås.

Generellt kan trähus delas upp i tre olika konstruktionstyper: Artikelförfattaren Birgit Östman, SP Trätek, Stockholm, initierade nätverket Akustik i träbyggnader och har koordinerat förstudien.

60

Trähus i Sundsvalls inre hamn med upplevd god ljudmiljö.

Regelkonstruktioner, som akustiskt betraktas som dubbelväggskonstruktioner ● Homogena träkonstruktioner, som akustiskt beskrivs som enkelväggar när endast en skiva används och som dubbelväggar när större krav på ljudisoleringen behövs. ● Hybridsystem, som består av kombinationer av olika material och konstruktioner.

För att studera de akustiska egenskaperna i detalj delar man också upp dem i olika delar beroende bland annat på typ av bullerkälla. ●

Luftljudsisolering

Luftljudsisolering är ett mått på hur mycket byggnadskonstruktionerna hindrar ljud i ett utrymme från att fortplantas till ett annat utrymme. Luftljudsisoleringen beror bland annat på egenskaperna hos skiljeytan, väggen, bjälklaget etcetera, men angränsande konstruktioner har också betydelse. Luftljudisolering presenteras i form av ljudreduktionstal. Ju högre ljudreduktionstal, desto bättre ljudisolering.

Vikten per ytenhet hos en konstruktion har avgörande betydelse för ljudisoleringsegenskaperna, speciellt vid låga frekvenser (mellan 20 till 200 Hz). Detta gör att många träkonstruktioner har dålig ljudisolering vid låga frekvenser. Homogena träkonstruktioner kan emellertid ha bättre ljudisolering vid låga frekvenser än lättare regelkonstruktioner. Vid högre frekvenser har homogena träkonstruktioner ofta förhållandevis låg ljudisolering, medan dubbelväggskontruktioner kan ha hög ljudisolering. Den så kallade dubbelväggsresonansen måste beaktas så att den

säkert infaller under 50 Hz. Eftersom det svenska ljudklassningssystemet tar hänsyn till frekvenser ner till 50 Hz kan dubbelväggsresonansen vara ett problem. Även för fasadelement är ljudisoleringen viktig och kan bli viktigare med ökande trafik och nybyggnad av lägenheter centralt i tätbebyggda områden.

En konstruktion analyseras ofta som separata byggelement till exempel då man studerar den så kallade direkta transmissionsvägen och det finns idag ett flertal beräkningsmodeller. I en tidigare studie kom man fram till att bara några av dessa modeller kunde förutsäga ljudisoleringen med en acceptabel noggrannhet, men att ingen av dem var kapabel till att förutsäga ljudisoleringen för alla väggtyper. Ett av de stora problemen med de existerande modellerna är hur de behandlar hålrummen som bildas mellan reglarna i dubbelväggar.

Stegljud

Stegljudsnivån är ett mått på den ljudtrycksnivå som uppkommer i ett rum när en standardiserad hammarapparat slår på ett bjälklag, trappa eller dylikt i ett annat utrymme. Stegljudsnivån vill man ha så låg som möjligt.

Problem med störande stegljudsnivåer från gång är det vanligaste problemet i lätta träbjälklag, speciellt vid låga frekvenser. Vid låga frekvenser bestäms ljudtrycksnivån primärt av ljud från steg av personens vikt, fotvikt och stegfrekvens. Vid högre frekvenser är typen av skor relevant, åtminstone på hårda golvbeläggningar. En skillnad mot andra typer Bygg & teknik 4/08

av buller är att fotsteg upplevs mycket störande även vid låga frekvenser. Stegljudsnivå mäts med den standardiserade ISO-stegljudsapparaten. Även om maskinen inte simulerar verkliga fotsteg ger mätningar värdefull information om golvets dynamiska egenskaper.

En komplikation är att utvärderingen av stegljudsnivån kan ge missvisande resultat för träbjälklag. I vissa fall kan boende klaga på alltför hög stegljudsnivå trots att kraven enligt ljudklass A eller B uppfylls vid mätningar. Speciellt vid låga frekvenser, även under 50 Hz, är stegljudsnivån svår att uppfylla i dessa konstruktioner. Trots detta finns ett antal lyckade exempel där goda stegljudsegenskaper har uppnåtts med träbjälklag.

Flanktransmission

Volymmodul på plats vis Roslagstull i Stockholm.

Installationer och vibrationer

För industrin är det väldigt viktigt att ha enkelt åtkomlig kunskap om de akustiska egenskaperna hos byggnadskonstruktioner som kan användas i tidiga byggskeden. Då är det också extremt viktigt att kunna säkerställa den tänkta utformningen genom att ha tillförlitliga beräkningsmodeller, så att byggprocessen kan fortsätta utan drastiska ändringar. Industrins behov är av både teoretisk och praktisk natur.

De teoretiska behoven är: ● Tydliga regler som medför att de slutliga konstruktionerna och deras objektiva ljudisoleringsvärden är jämförbara med den subjektiva uppfattningen i tunga konstruktioner. ● Kunskap om regelverk i andra länder, som kan bli nya exportmarknader.

2,5 kHz

1 kHz

Standardavvikelse i ljudisolering mellan rum. 1L – 4L är fyra grupper av vardagsrum med parkettgolv. 1K kök med plastmatta och 2b – 4b tre badrum med plastmatta.

Bygg & teknik 4/08

Industrins behov

1,6 kHz

Installationsbuller är benämningen på det buller som kommer från mekaniska system som är installerade i byggnaden för att uppnå vissa funktioner och komfort.

Det kan vara värmesystem, ventilationssystem, hissar, vitvaror med mera. Kraven på komfort, god innemiljö och låg energiförbrukning har ökat, vilket har lett till fler och mer komplexa installationer.

Exempelvis har självdragsventilation i bostäder ersatts av mekanisk FTX-ventilation med fläktar och värmeväxlare, vilket ökar risken för bullerstörning. De vanligaste orsakerna till klagomål på ventilation är drag och buller. Klagomål på buller förekommer även med system för värmeåtervinning med värmepumpande teknik i småhus som är mycket vanliga. Det finns emellertid goda exempel på både tysta och energieffektiva ventilationssystem med existerande teknik.

630 Hz

400Hz

250 Hz

160 Hz

100 Hz

Flanktransmission är en sammanfattande benämning på bidraget från alla andra transmissionsvägar än den direkta.

För lättviktskonstruktioner är flanktransmission oftast ett av huvudproblemen, till exempel att vibrationerna från ett golv sprider sig till bärande väggar, vilket resulterar i ljudutstrålning också från väggarna. Flanktransmission är ett viktigt praktiskt problem för platsbyggda lättviktskonstruktioner. Om konstruktionerna kan separeras är det en säker lösning, men det är oftast inte praktiskt genomförbart eftersom regelkonstruktionen behöver stabiliseras för att klara till exempel horisontella vindlaster. Flanktransmission har avgörande betydelse även för att kunna minska problem med stegljud.

Tillförlitliga teoretiska modeller för flanktransmissionen saknas. För att utveckla nya modeller bör tre olika aspekter beaktas; ljudalstring (input), transmission och strålning. Nuvarande mätmetoder för flanktransmission är inte alltid tillräckligt effektiva. Därför finns ett brådskande behov av nya och bättre konstruktionslösningar.

Installationsbuller domineras i många fall av låga frekvenser, under 200 Hz. Det är därför speciellt viktigt att beakta att ljudisoleringen i träkonstruktioner kan vara otillräcklig vid låga frekvenser.

Träbjälklag är vekare än motsvarande betongkonstruktioner, vilket gör att installationsutrustning som monteras på träbjälklag kan överföra mer vibrationsenergi till bjälklaget. Vibrationsisolering dimensioneras normalt utgående från att underlaget är styvt, vilket ger problem när utrustningen placeras på ett vekt underlag. Det saknas en praktisk och tillförlitlig mätmetod för att bestämma stomljudseffekt från installationer, men arbete pågår inom europeisk standardisering med EN 12354-5. Ökat fokus på låg energiförbrukning har lett fram till mer välisolerade och lufttäta lågenergihus och passivhus. Ofta är isoleringen mot ljud utifrån mycket hög i dessa hus. Samtidigt blir det då viktigt att välja tysta installationer eftersom bakgrundnivån är låg och interna ljudkällor kan uppfattas som extra störande. Moderna hus med öppen planlösning kräver tysta installationer eftersom den interna ljudisoleringen, skärmningen och dämpningen är låg.

Vibrationer och svikt i bjälklag är ett problem för veka träbjälklag, speciellt då spännvidden blir stor. Ofta kan de lägsta resonansfrekvenserna i bjälklag inträffa i det frekvensområde där människan är mest känslig.

Ljudisolerande rullager.

61

På samma sätt som för luftljudisoleringen saknas tillförlitliga enkla beräkningsmodeller för stegljudsnivå och flanktransmission.

Högupplösta metoder

Förbättrade möjligheter att förutse ljudisoleringen i hela byggnaden, inklusive välkända säkerhetsmarginaler. Detta arbete involverar utveckling av den europeiska standarden EN 12354. ● Ökad kunskap om hur laster i högre hus inverkar på ljudisoleringen. Vad händer till exempel när lasterna i de lägsta våningarna ökar? Kommer en ökad last att påverka flanktransmissionen eller någon annan transmissionsväg? ● Flanktransmissionen generellt.

De praktiska behoven är: ● Säkerställ att de produkter som ingår i byggnader, till exempel vibrationsdämpningsprodukter, har samma livslängd som andra byggelement i konstruktionen. ● Öka kunskapen hos de yrkesgrupper som är involverade i byggandet av träkonstruktioner. Korta kurser bör anordnas innan byggandet startar. ● Information om konstruktioner, knutpunkter och skarvkonstruktioner som är beprövade och effektiva.

Det är också viktigt för industrin att utbildningen av akustiker med relevant kom●

petens säkerställs. Akustik i trähus har särskilda aspekter och problem varför speciella kurser anpassade för lätta konstruktioner behövs och bör hållas av universitet med forskning inom området.

Teori

Förenklade beräkningsmodeller är viktiga verktyg för dimensionering av nya konstruktioner och byggnadsprojekt. Idag finns förenklade beräkningsmodeller, till exempel SEA (Statistical Energy Analysis), som bygger på förenklande antaganden och är utvecklade för tunga och homogena konstruktioner. Detta är en mycket stor nackdel för de som vill bygga i trä eftersom modellerna fungerar mindre bra på lättviktskonstruktioner. En av dessa modeller finns i den europeiska standarden EN 12354. Ett stort problem är att man har uteslutit de flesta lättviktselementen. För att skapa nya förenklade modeller för lättviktskonstruktioner är ett första steg att ha deterministiska högupplösta beräkningsmodeller. Man behöver även starta med basekvationerna i SEA.

För att öka möjligheterna att utveckla innovativa lösningar behövs detaljerade, högupplösta beräkningsmetoder som kan användas för att prediktera det akustiska beteendet vid konstruktionsändringar och detaljer i tidiga utvecklingsskeden. Här behövs deterministiska modeller som löser ekvationerna med rätt randvillkor.

Detta kan göras med analytiska modeller eller med olika numeriska modeller exempelvis FEM (Finita Element Metoden), om analytiska lösningar saknas. FEM är en attraktiv metod att lösa differentialekvationer som kan ge detaljerad information om konstruktioners akustiska beteenden. För detaljerade beräkningar (oavsett metod) krävs tillförlitliga och detaljerade uppgifter på materialegenskaper, egenskaper hos infästningar, dämpningsegenskaper etcetera.

Mätteknik

Mätmetoder och beräkningsmodeller för akustiska egenskaper vilar ofta på statistiska egenskaper baserade på antaganden om diffust fält. Villkoren för diffust fält uppfylls vanligtvis inte vid de lägsta frekvenserna, vare sig för ljud i rum eller för vibrerande konstruktioner. Dessutom har lätta konstruktioner generellt högre intern dämpning än tunga konstruktioner varför antagandet om diffust fält sällan är uppfyllt i praktiken. Mätmetoder har utvecklats för att bestämma egenskaper hos separata element. Dessa metoder avser framför allt laboratoriemätningar där resultaten används för att bestämma ljudisoleringen i färdiga byggnader. De ickediffusa fälten i elementen vid låga frekvenser orsakar stor osäkerhet om beräknade resultat för hela byggnaden. Även fältmätningar vid låga frekvenser har stora osäkerheter.

Byggregler

Byggreglernas utvärderingskurvor för subjektiv utvärdering (av både luftljuds- och stegljudsisolering) är bäst lämpade för tunga konstruktioner och vissa produktkombinationer. I moderna byggnadskonstruktioner är dock tunga konstruktioner inte nödvändigtvis det självklara valet. Det blir mer och mer vanligt med prefabricerade tunna bjälklagskonstruktioner och särskilt lättviktkonstruktioner. Erfarenheterna visar att byggnader byggda med lättviktskonstruktioner i själva verket har acceptabel luftljudsisolering medan stegljudsisoleringen ofta är otillräcklig.

Förslag till fortsatt arbete

Exempel på flanktransmission mellan rum.

62

Här listas några viktiga problemområden för fortsatt forskning och utveckling. Notera att de listas utan prioriteringsordning Bygg & teknik 4/08

Enskede Ridhus, Stockholm

Funktion & estetik

Idrottshallar med bättre klimat och akustik.

Träullit, bärande takelement uppfyller höga funktionskrav – fuktreglerande, brandskyddande och ljudabsorption av högsta klass. Den cementbundna träullen har en livfull och varierad yta som ger rummet en unik utstrålning.

Tel 0381-601 14 www.traullit.se

Radonsäkrad Vattentät grund i nya byggnader

Grace Construction Products Nu lanserar Grace för svenska markanden - Preprufe Unikt självhäftande membran som inte klibbar • Hindrar Radon att tränga in genom grunden • Ger ett vattentätt skydd under och från sidan • Lätt att handera • Enkelt att montera • Kostnadseffektivt • Klibbfritt vid montage • Klister aktiveras av färsk betong • Använt under många år

www.graceconstruction.com

Bygg & teknik 4/08

042-167800 63

Flanktransmission mellan två rum.

Väg 1 är den direkta transmissionsvägen, medan väg 2 och väg 3 är exempel på andra indirekta transmissionsvägar.

Simulering av vibrationer i bjälklag.

eftersom prioriteringen inte bara bör utgå från områdets betydelse utan även andra faktorer som exempelvis utvecklingen i andra länder, samarbetsmöjligheter, utvecklingen inom svensk industri etcetera. ● Den stora variationen mellan nominellt ”identiska” mätplatser Orsakerna till att det finns stora variationer mellan mätningar gjorda i nominellt identiska konstruktioner är inte helt kända. I lätta träkonstruktioner kan en liten skillnad i konstruktionen orsaka en stor skillnad i ljudisoleringsegenskaper, vilket gör området komplext. ● Beräkningsmodeller för ljudisolering Tillförlitliga modeller för bestämning av ljudisolering inklusive flanktransmission behöver utvecklas för att säkerställa att de akustiska kraven kan uppfyllas kostnadseffektivt tidigt i byggskedet.

Ljudisolering vid låga frekvenser Detta område omfattar åtminstone tre delar; stegljudsnivå, inverkan av resonanser i rum och konstruktioner samt flanktransmission vid låga frekvenser. Relaterade problem är lågfrekvent buller- och stomljud från installationer. ● Utvärdering av ljudisolering i lätta konstruktioner Att vidareutveckla metoder för utvärdering av ljudisolering i lätta konstruktioner som stämmer med den subjektiva upplevelsen. ● Ingenjörsmässiga beräkningsmodeller för industriellt byggda volymelement Eftersom industriellt byggande av volymelement ökar finns ett ökande behov av tillförlitliga användarvänliga beräkningsmodeller som kan användas för att lösa de komplexa problemen i lätta trä●

Deltagare i nätverket och förstudien

Industri och konsulter: CBBT, Centrum för byggande och boende med trä Gyproc NCC Construction Paroc Saint-Gobain - Isover Setra Group WSP ÅF-Ingemansson

Rickard Nilsson Olof Hallström Lars-Erik Olsson Hanne Dybro Olle Jakobsson, Göran Wilsson Klas Hagberg Carl-Gunnar Ekstrand, Melker Johansson

VXU, Växjö universitet

Jens Forssén, Wolfgang Kropp Jonas Brunskog Sten Ljunggren Delphine Bard, Göran Sandberg Fredrik Ljunggren, Anders Åberg Krister Larsson, Karl Tillberg Kirsi Jarnerö, Lars-Göran Sjökvist, Birgit Östman Åsa Bolmsvik, Anders Olsson

Forsknings- och utvecklingsaktörer: Chalmers DTU, Danmarks tekniska universitet KTH, Kungliga tekniska högskolan LTH, Lunds tekniska högskola LTU, Luleå tekniska universitet SP Akustik SP Trätek

64

Personer: Erik Serrano

konstruktioner. ● Utveckling av bullerreducerande komponenter För att lösa ljud- och vibrationsproblem i lätta konstruktioner behöver nya lösningar och komponenter tas fram som är anpassade efter de relativt veka träkonstruktionerna. Detta gäller bland annat för vibrationsisolering för olika typer av installationer. ● Vibrationer i lätta bjälklag med långa spännvidder För att träkonstruktioner ska vara konkurrenskraftiga behöver träbjälklag med långa spännvidder och med acceptabla vibrationsnivåer utvecklas. ● Kompetens För att upprätthålla kompetensen inom akustik i träkonstruktioner behövs relevant utbildning vid universiteten. Utbildningen ska vara baserad på forskning, vilket betyder att det finns en risk att utbildningen försämras när antalet forskningsgrupper inom området minskar.

Nuläge och fortsättning

En kunskapsöversikt är det första resultatet från det nya konsortiet, se Mer att läsa.

Rapporten innehåller en litteraturöversikt, analys och definition av industrins behov för att kunna producera träbyggnader med god akustisk komfort samt behov av fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser, både nationellt och internationellt.

Vår avsikt är att fortsätta det goda samarbetet. Ett första steg togs vid en workshop som Vinnova arrangerade den 9 maj 2008.

Arbetet har finansierats gemensamt av Vinnova och deltagande företag.

■

Mer att läsa:

Acoustics in wooden buildings – State of the art 2008, Vinnova project 200701653, SP Rapport 2008:16.

Bygg & teknik 4/08

Mezen, flod du välsignade Carl Michael Johannesson tar oss ännu en gång med på en spännande resa i Österled. Den här gången får vi följa med längs floden Mezen som rinner i den europeiska delen av Ryssland mot Barents hav.

Mezen är namnet på en av de vida, nordryska floderna. Det är även namn på staden vid flodens mynning i det delta som leder mot Mezenviken vid Barents hav.

Den skoglösa arktiska tundran ligger bara ett par mil norr om floden. Staden Mezen ligger på själva randen till tundran. Några få träd vittnar om att detta är en av de sista utposterna innan den vita oändligheten tar över.

Mezenfloden rinner upp i gränstrakterna till den glesbefolkade Komiprovinsen. Blotta namnet kunde få blodet att isa sig på dem som ofrivilligt kunde komma att föras dit. De som fördes dit hade sällan ljusa minnen med sig tillbaka. Mezen känner få till. För de flesta, även ryssar, är det alltför okänt.

Magnetisk kraft i det okända

Hur kommer man på tanken att resa till en karg och primitivt utrustad landsända i ett land som har föga att erbjuda ifråga om service och komfort och där varje ansats är en utmaning? Jo, det finns en magnetisk kraft i det okända. Det finns det fler som kan vittna om. Motivet är att få se ytterligare en glimt av det försvinnande Ryssland, innan färgen flagnat och lösts upp i pulver, så att säga och innan butikernas inhemska utbud ersatts med globala varumärken.

Längtan till detta avlägsna område föddes för länge sedan. Under min studietid fick jag en bok om träarkitektur i det ryska Norrland. I den visades bilder från de

avlägsna och för utlänningar oåtkomliga platserna långt uppe i norr, nära tundran och ishavet. Archangelsk var ännu inte tillgängligt för utlänningar, lika lite som Mezen, Kargopol eller några andra av de sagoomspunna platser som under en dyster epok i historien mer kom att kopplas samman med gulagernas tvångsarbete än den sagovärld som de tidigare förknippades med. I min bok visades bilder av de nordryska träbyggnaderna, boningshus, kyrkor och kapell och inte minst väderkvarnar, alla vittnande om förskönat förfall.

Tankarna på att genomföra resan utvecklades vid återkomsten från en resa till Kargopol, söder om Archangelsk 2004. Få utlänningar tar sig före att på egen hand resa till det inre av landet. ”Du måste se Mezen”, sade en ny bekant som nyss återvänt därifrån. ”Det är en av de verkliga pärlorna i Archangelsk län”. När jag ett år senare återsåg henne, på min väg till Mezen, så var det inte utan oro från hennes sida, över vad hon lockat in mig i.

På återfärden från Archangelsk den gången, via Murmansk och Rovaniemi,

Artikelförfattare är Carl Michael Johannesson, som till vardags är lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm, docent i konstruktionslära vid Arkitekturskolan och universitetslektor i Industriell design vid Maskinfakulteten, överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren, VVK och verksam som arkitekt och – som i detta reportage – fotograf. e-post: cmj@kth.se berättade piloten att det gick att ta sig till Mezen med flyg. Man skulle dock inte dröja för länge med att resa. Inom en inte avlägsen framtid skulle området i norr komma att stängas för utlänningar.

Med detta som skäl planerade jag för avfärd redan inom ett år, i mars 2005. Piloten visade sig få rätt. Hösten 2006 stängdes området. Visum krävs för ryska medborgare. För utlänningar är området inte längre tillgängligt. Skälet till att området stängts är inte nämnt. De oexploaterade ryska naturrikedomarna i det arktiska området kan vara en anledning.

Vad är det som lockar?

Vad är det då som lockar och drar till dessa trakter? Svaret är de magnifika träbyggnaderna och uttrycken för mänsklig verksamhet i gränstrakterna till möjlig mänsklig odling. Det är enkelt att ta sig mellan byarna, i alla fall vintertid. Människor är gästfria och vänliga. De vet att de som färdas här alltid är i behov av värme och gemenskap. Inget bord står tomt

Byn Azapolye är beläget på södra sidan av Mezénfloden. Vintertid finns en vinterväg över floden. Under sommaren är byn avskuren från huvudvägen genom regionen. Om några år läggs skolan ner. Antalet elever är i dag ett fyrtiotal. För femton år sedan fanns här två hundra. Bebyggelsen är från början av nittonhundratalet och från 1980-talet, då här skedde en inflyttning.

Bygg & teknik 4/08

65

Vatten hämtas i floden. Grävda brunnar förekommer, men det vanliga är att man hämtar vatten till matlagning, tvätt och disk i floden. Varje familj har sin vak som är täckt med en trälucka. Vattnet pytsas upp i fotogenfat och dessa fat vilar på en släde som är hästanspänd. Det är en syssla för ungdomarna i familjen att hämta vatten.

när en främling kommit innanför tröskeln. Vissa besökare samlar på spektakulära, kända vyer och platser, museer med kända konstverk, bergstoppar eller störst och längst. För min del samlar jag hellre på vardagens små företeelser, det som man lätt går förbi eller förbiser, det som om några år är borta och som inte kan återskapas. Att se och iaktta, att utveckla sinnena och beskriva för andra och för sig själv, däri ligger glädjen med resan – och utmaningen. Alla kanske inte skulle låta sig övertygas om nöjet i att resa till ett mål, där man får vistas veckovis i byggnader utan vare sig vatten eller avlopp, med ett avträde i fähuset och med människor som man måste tala med genom tolk. Jo, förresten, just det är nog det som i dagens förutbestämda och genomplanerade liv skulle locka även andra, bara de ser möjligheterna till hur det skulle kunna genomföras.

Resan går över Sankt Petersburg och vidare till Archangelsk. Efter ett par dagars möten och förberedelser går färden sedan vidare mot Mezen och det okända.

Förberedelser är vidtagna, så att det alltid finns ett rekommendationsbrev från den centrala myndigheten och en inbjudan från de lokala makthavarna.

Den enda bevarade kyrkobyggnaden utmed Mezenfloden är den i Kimzha by.

Kyrkan uppfördes under 1740-talet och är centralt belägen i byn. Byns invånare är engagerade i bevarandet, men resurserna är små och otillräckliga. För att kunna återställa kyrkobyggnaden i användbart skick fordras hantverksarbete av specialister som har kunskap i träteknik och renoveringsteknik. Sådana specialister utbildas bland annat i Moskva och Sankt Petersburg och de för en ambulerande tillvaro. Centralt, på länsstyrelsen i Archangelsk, finns förhoppningar om att Kimzha ska utvecklas till ett träbyggnadshistoriskt centrum i regionen.

ändarna. Inget av detta kunde jag bekräfta, hur enträget man än ville få mig till det från rysk sida.

Resan ska gå med flyg. Avståndet till Mezen är knappt fem hundra kilometer.

Archangelsk flygplats har två terminalbyggnader, ett minne från den tiden då resor var billiga och flygtrafiken tät. Antalet avgångar är få på vintern. Sankt Petersburg, Moskva, Mezen, Leshukonskoje och Narjan Mar är namnen på destinationerna. Förutom till Moskva och Sankt Petersburg går färden med de välbeprövade

flygplanen av typ Antonov, konstruerade och byggda på 1970-talet. Normalt, ska man väl tillägga, för just denna dag är flyget inställt på grund av snöoväder i Mezen. Väl är nog det, för de automatiska säkerhetssystemen är inte införda i samma utsträckning som i Väst.

Väntan på att ovädret ska bedarra tar hela dagen. Nya besked kommer var timme. En dagslång väntan avslutas med beslutet att ta taxi de fyrtio milen till anhalten i Kimzha, utmed floder, över frysta myrar och vattendrag, längs vintervägar

”Usla vägar och tokar”

Vintern är en bra tid att besöka norra Ryssland, om man har bra kläder och varmt om fötterna. De ryska filtstövlarna valinki räddar besökaren under långa kalla slädfärder. Tålamod måste man alltid vara utrustad med. ”Usla vägar och tokar” är ett uttryck som ryssarna gärna själva använder för att känneteckna de nordliga lands66

Varje by och varje samhälle i dessa nordliga regioner har en kör som bevarar och framför traditionella ryska sånger. Med stark och tvingande stämma inleder försångaren, varefter kören faller in i sången. Sångerna handlar om söner som drar bort i krigstjänst, om kärlek, om skörden och om allt sådant som hör livets fester och avsked till. Ofta framförs de i form av danser och lekar. Kvinnorna är uppklädda i festkläder, som till bröllop. Männen deltar, men då ofta som spelmän eller kavaljerer.

Bygg & teknik 4/08

Certifieringen som bekräftar kompetensen – nu även för dig som är energiexpert!

SITAC förser dig och dina medarbetare i byggbranschen med behörighetsbevis som bekräftar att ni har kvalificerad dokumenterad kunskap.

Personcertifikaten är förtroendeskapande intyg vid kontakt med beställare, myndigheter och andra aktörer. SITAC certifierar även energiexperter.

För mer information, ring 010-516 63 00 eller gå in på www.sitac.se

SITAC, Swedish Institute for Technical Approval in Construction, certifierar produkter och personal inom byggbranschen för en svensk och europeisk marknad.

Bygg & teknik 4/08

67

Mezen är centralort i regionen med samma namn. Staden har knappt fyra tusen invånare (2006). Vintertid finns två flygavgångar per vecka, måndag och fredag.

Sommartid är trafiken tätare. På vintern är biljettpriset lågt, ungefär hälften mot sommartid. Under sommaren finns inga alternativ till flyg. Vintertid finns isvägar och upplogade vägar över myrar och sjöar som gör det möjligt att resa landsvägen de nära femtio milen från Archangelsk.

och genom ett till stor del obefolkat och öde skogslandskap. Färden genom natten i snöfallet och längs de översnöade vägarna får dock ett abrupt slut, när taxin efter några mil kör fast i en snödriva och tvingas vända. Det blir övernattning i Archangelsk och avresa först följande morgon. Vilan på hotellrummet slutar dock tvärt när nyckelpigan på våningen strax bultar på dörren och ropar och visar att vi snabbt måste ta oss ut, ut i kylan och natten. Brinner det? Kvällen tvingas jag tillbringa på ett kafé sedan hotellet invaderats av brandmän med släckutrustning, av poliser och av hundar. Det visar sig vara ett bombhot mot det lokala partihögkvarteret som fick hotellet att utrymmas. Följande dag sker lokalvalet.

Det blir morgon och solen lyser från molnfri himmel. Vi får höra att ett av planen, det till Narjan Mar störtat under inflygningen. Tolken, Olga Vladimirovna har inget emot att färden nu går landvägen, i sol, längs Pinegaflodens nedre lopp och förbi de sista befolkade byarna innan det väglösa området börjar. Sommartid kan man inte resa till Mezen landvägen.

Då är flyg, eller möjligen båt, det enda färdsättet.

Åtta timmar färd

Färden tar åtta timmar och under de fyrtio mil som vi färdas fram till kyrkbyn Kimzha möter vi endast ett fåtal bilar. Två matställen finns längs vägen. Vid det första står timmerbilar uppställda. En buss

Kapellet i Tsarotseye ligger på på en kulle invid floden och med byn nedanför. I dag lever två personer i byn som för ett femtiotal år sedan hade ett par hundra invånare.

Med häst och släde når man byn vintertid, alternativt till fots. Sommartid tar man sig till byn med terrängfordon eller med båt.

68

med ett tiotal passagerare, de flesta äldre kvinnor, tar också rast. Inne i matsalen serveras köttsoppa, grönsakssoppa och köttstuvning. Te serveras alltid med mängder av socker och kanske en citronskiva.

Första delen av färden går rakt västerut, tio mil längs Dvinas böljande sluttningar.

Vid stadsgränsen till Archangelsk står en polis på post. Innan vi passerar tar föraren loss säkerhetsbältet från sin plats på ramstolpen och lägger bältet över knäet. När polismannen passerats lyfter föraren tillbaka säkerhetsbältet och sätter det på sin plats. Han är inte ensam om att göra så.

Vid flodgrenen, där Pinega rinner ut i Dvina, tar vi av och färdas norrut, uppströms Pinega. På västra sidan ligger bebyggelsen ett hundratal meter från flodfå-

Husgavlarna är ofta rikt dekorerade med utsirade och målade mönster, likt detta bostadshus i Tsarotseye. Timmerstockarna är i allmänhet omålade, medan panelvirke i taksprång och foder är målade, ofta i starka färger. I dag har färgen bleknat och dekorationerna vittrar sönder. De byggnader av denna typ, så kallade sexväggars, som man ser i dag är från slutet av artonhundratalet eller början av nittonhundratalet, sällan äldre.

När byarna avfolkas, lämnas husen åt sitt öde, att brytas ned av väder, vind och tillfälliga besökare.

ran. På den östra sidan finns ett fåtal byar.

Här och var ses lämningar efter övergivna hus och byar. Samhället Pinega är sista utposten innan den breda vägen övergår i allt sämre vägar. Snart är vi ute på myrarna och de frusna vattendragen.

Ett ekipage närmar sig i fjärran. Vägen är spikrak. Fordonet som möter oss går som på räls. På sin färd river det upp ett moln av snö. Vi kör mot vägkanten och inväntar molnet. Bakom molnet döljer sig Bygg & teknik 4/08

en snöplog, monterad på en tung lastbil.

Som ett lokomotiv närmar sig fordonet och passerar oss. Högt upp sitter föraren och hans medhjälpare. De har blickarna spända mot fjärran. De ger intryck av att vara robotar.

Under de följande femton milen syns endast en by. Inga bilar syns till. Vägen kantas av nyplogade vallar och av snösträngar som körts upp av bilar som kört här under morgonen. Stormen har bedarrat och få bilar har hunnit köra sönder underlaget. Bilen vi färdas i har små hjul.

Här kör man med sommardäck. Annat har jag aldrig sett här i norr. Skulle bilen stanna, vore det svårt att komma igång igen.

Med säker känsla för det ombytliga underlaget driver föraren på bilen mil efter mil. Byn Soskovo bryter med sina silhuetter av byggnader skogens enformighet. Några hästar pulsar i snön. Snön når dem upp till magen.

Plötsligt bryts den flacka monotonin av en backe. Först svagt uppför, sedan brant ned. En frusen flodfåra passeras. Intill ligger en rostig färja uppdragen på stranden. Efter ytterligare en halvtimmes färd kommer vi fram till en vägskylt. Den pekar mot en sidoväg. Nu befinner vi oss inte längre på sjön eller myren utan på fast mark. Det kan inte vara långt kvar till vårt mål, Kimzha.

En ensam man går längs vägen. Vår chaufför stannar och frågar för säkerhets skull om vägen. Det är knappast troligt att han ska känna denna trakt lika bra som den hemma i Archangelsk. Mannen vi möter pekar i sidovägens riktning, nedför en backe. Silhuetten av en tornprydd, lökkupolförsedd byggnad kan skymtas bland trädtopparna. Snön är vit och den osandade vägen kan endast urskiljas på plogvallarna. Vad väntar oss? Detta är den enda bevarade kyrkbyn längs Mezenfloden. I mina planer hade jag föreslagit att vi skulle delta i aftongudsjänsten på lördagskvällen. Det skulle blivit en mycket dragig upplevelse. Kyrkan saknar fönster och delvis även väggar, golv och tak.

Visst finns det planer på att renovera kyrkobyggnaden, men med dagens takt så kommer det att ta många generationer innan den är i brukbart skick.

På norra strandbrinken intill Mezenfloden, ett par kilometer väster om Yuroma ligger den övergivna byn Nekrasovo. Skolbyggnadens fönster är förspikade. Det är ett tecken på att man i det längsta försöker bevara byggnadens skick.

Det första intrycket blir gärna bestående.

Vit snö, bruna och grå träfasader, inte en bil annan än den vi kommer med. Hästar med slädar, skällande hundar, barn. Värdfolket tar emot oss. Kvinnorna och barnen hjälper till med att bära in utrustning och bagage och bjuder strax på sen lunch.

Mottagningskommittén som i det längsta stod på flygplatsen i Mezen och väntade har för länge sedan gått hem till sig.

Skolklassen fick inte sjunga för oss och fick inte visa sina konster. Medan jag och guiden väntade i Archangelsk på att flyget skulle lyfta, väntade skolklassen och kulturchefen på flygplatsen i Mezen. Det blev en lång väntan. Följande dag väntade de återigen förgäves. Då hade vi valt att resa med bil istället.

Med oss vid lunchen hos vårt värdfolk deltar Misja, som är journalist och som ska skriva om vår resa för tidningen i Archangelsk. Även kulturchefen i Mezen deltar, liksom chauffören och lokalredaktören Alexej vars bedrifter jag kanske får anledning att återkomma till senare. Kulturchefen har arrangerat vistelsen i räjongen och förberett besöken i de olika byarna.

Traditionellt ryskt boningshus

Byggnaden vi kommer att bo i är en av de traditionella nordryska, där boningshuset är indelat i en vinter- och en sommardel och där lada och fähus ligger under samma tak som boningshuset. Gaveln med sina många fönster är vänd mot väster,

Framme i Kimzha

Vi är framme. Chauffören viker av, rundar den första ladan och kör upp längs huvudgatan, där jag från fotografier känner igen byggnaderna på gatans östra sida, med gavlarna vända mot kvällssol och mot älven. Blickfånget utgörs av till hälften förfallna lador, stora trähus med förspikade fönsterrutor och byggnader med instörtade tak. Det är inte någon inbjudande syn som möter. Byn består av en mängd träruckel, där det mest ihåliga är kyrkobyggnaden. Klockan är två. Solen står högt ovanför trädtopparna. Det är den tolfte mars och ännu återstår flera timmar innan mörkret faller.

Bygg & teknik 4/08

Träbroar utförda i timmer utgör inga undantag utan är i det närmaste allenarådande i regionen. Betongbroar hör till sällsyntheterna. Denna bro på vägen till Yuroma by är utförd i fyra spann samt landfästen. Brofundamenten är utformade för att motstå vårflod och höga flöden. Bilden visar utformningen nedströms, på läsidan. Uppströms skyddas pelarna av stockar som monterats i plogform. Ändå raseras många broar under vårfloden. Över bredare vattendrag förekommer färjeförbindelse eller isvägar.

69

mot floden. Köket och boningsrummen är placerade på det övre planet i tvåvåningsbyggnaden. Här finns också ett avträde samt stora förrådsutrymmen. På bottenplanet finns vinterbostaden, förråd för spannmål, redskap och allt det som inte finns plats för i de uppvärmda utrymmena. Vinterrummet innehåller spis och bakugn och har fönster som vetter mot väster och söder. Det blir mitt rum under vistelsen i Kimzha. Gamla farmor, som annars bor här, flyttar under tiden över till grannar. På samma plan finns även fähuset där familjens ko vistas under vintern samt nu också en nyfödd kalv. Hit in får vi gäster inte komma. Vi anses kunna bringa otur över kalven.

Kimzha tillhör de få samhällen längs Mezenfloden som har en tämligen oförstörd kyrka. Under seklernas lopp har blixten slagit ned i kyrkor och kapell, bränder har brutit ut och tak har störtat in.

Efter statskuppen 1917, revolutionsår och folkförflyttningar har byggnaderna först långsamt, sedan snabbt tillåtits förfalla.

När så blixten slagit ned och bränder brutit ut, har resterna avlägsnats och ersatts med nya tidens symboler, med ett sovjetiskt monument eller ett minnesmärke, minnandes om uppoffringarna under det stora fosterländska kriget, om kampen mellan vita och röda eller om den sentida gemensamma historien. I övergivna byar, där finns ibland kvar fönsterlösa kapell och bykyrkor, utan golv och avskalade all den omsorg som generationer bidragit med.

Väderkvarnar kantade floden

Bygatan i Kimzha och kyrkan är unika i denna borttynande del av Europa. Detta var en gång en rik jordbruksbygd. Väderkvarnar kantade flodens böljande fält. Av de hundratals som en gång stod i Mezen räjong återstår endast en handfull. Två av dem finns i Kimzha och två finns på hembygdsmuseet Malie Kareli i Archangelsk.

De väderkvarnar som en gång byggdes här utvecklades i lokal tradition. De vridbara husen står på ett högt, glest timrat fundament fyllt med sten. Vingarna är för länge sedan borta.

Det är lördagkväll och byns affär håller öppet ännu någon timme. Sortimentet är begränsat, men så är antalet hushåll också få. De flesta klarar sig på vad naturen ger och man samlar i förråden. Bilen är här ersatt av en häst. Den står inte i sin spilta annat än när husbonden själv sover. Annars är den spänd för släden, för vagnen eller för den speciella tanksläde som används för att hämta vatten. Ett fotogenfat är surrat vid släden. Att hämta vatten i floden är en syssla för ungdomarna. Varje hushåll har sitt eget vattenhål.

När mörkret sänker sig infinner sig tystnaden. Snart tilltar hundarnas ylande.

Vid midnatt tystnar även hundarna och polarnatten sänker sig över byn. Klockan två stängs strömmen, inte bara i vårt hus 70

utan i alla. Elverkets arbetare ska sova.

Klockan sex på morgonen kopplas den på igen. Mellan ett och två på dagen är elktriciteten också avstängd. Då har elverksarbetarna lunch.

Fyra tusen invånare i Metzen

Staden Mezen är huvudort i räjongen och ligger vid det delta där Mezenfloden mynnar i Barents hav. Här finns en flygplats och här bor i dag fyra tusen invånare. För några år sedan var invånarantalet det dubbla. Träindustrin i Kaminka, vid flodmynningen, på södra sidan om floden har minskat sin produktion och färre har arbete. I Mezen finns ett hotell av enklaste slag. Efter huvudgatan finns en kantinliknande restaurang och en snabbköpsaffär. Snabbköpsaffären är nybyggd. Antalet expediter är fler än antalet kunder. Kassörskorna är ännu inte vana vid den moderna utrustningen.

I Mezen finns en ortodox kyrka dit det nyligen återvänt en församlingspräst. Intill ligger skolan. Mellan kyrkan och skolan finns en park med björkar. Parken är genomkorsad av skidspår. Under långraster och idrottslektioner susar skolbarnen fram på skidor i parken. I staden växer ett fåtal träd, alla utplanterade. Annars råder här tundraliknande förhållanden. Längre uppströms, i sydostlig riktning, breder skogen ut sig på ömse sidor. Avståndet till det trädlösa landskapet är där endast några mil, när det är som störst. Vägen till Mezen är byggd av flyktingar, berättar vår ledsagare. Tolken intygar uppfattningen. Flyktingarna kom från Baltikum, från Estland och Lettland. Vid samma tid

I de nordliga regionerna i Archangelsk län pryds gavelspetsen av djurmotiv, som här i form av en häst, med huvud och bog. I området längs övre Mezen, från Leshukonskoje och uppströms, är dessa djurmotiv särskilt kraftfulla.

fördes människor från detta område vidare österut, till Sibirien. Om detta säger guiden inget.

Maslenitsa, fastefesten

Under söndagen firas Maslenitsa, fastefesten. Den är närmast att likna vid vårt eget skärtorsdagsfirande. Barnen såväl som lärarna är utklädda i färggranna kläder. Firandet och lekarna börjar klockan ett. Byns invånare finns på plats. De är inte så många, ett hundratal. Några har varit med om det förr. Ett par cyklister, ryssar som cyklat i snö och kyla från Archangelsk och senast övernattat i den sista byn, fem mil bort, finns på plats. Annars

Leshukonskoje är centralort i övre Mezen och sista större orten innan glesbygden tar vid. Här finns många affärer av skilda slag, med matvaror, kläder, verktyg och hushållsartiklar. Några av affärerna har ett utbud som påminner om äldre tiders lanthandel. I denna affär säljs matvaror och även spritvaror. Den inhemskt producerade alkoholen säljs till låga priser medan den importerade är dyr, särskilt för dem utan egentlig inkomst. Öldrickande har ökat i omfattning, särskilt sedan antalet bryggerier som framställer öl av det slag som förekommer i Väst- och Centraleuropa blivit fler. Öl är dock ej billigt.

Bygg & teknik 4/08

är det mest kvinnor och barn som kantar tävlingsarenan på bygatan. Balansera på och rulla tunna över en mållinje är ett av momenten, säcklöpning ett annat. Alla skrattar och ropar när två av de utklädda lärarinnorna stiger upp på bensinfaten och ger sig ut på sin vingliga färd.

Festligheterna avslutas med att lärarinnorna bär en halmfylld docka ned till flodbrinken. Tåget av bybor som pulsar fram till utsiktspunkten är långt. Med halmdockan i famnen åker lärarinnorna kana utför den branta flodbrinken. Åtföljda av ett tiotal ungdomar går de ut på isen. Under åskådarnas jubel tänder de på halmdockan. Den långa vintern är över och våren välkomnas.

Det är söndagkväll. De äldre barnen hämtas upp och åker till sina internat på andra sidan floden. Här finns inga dagliga skolskjutsar. Barnen vistas under veckorna, ibland längre tid, på sina skolor. De börjar på internatet när de kommit upp i fjärde klass och är elva år. Mamman i familjen där vi bor oroar sig ständigt för barnens hälsa och om de får tillräckligt att äta. Skolans ransoner är små och mamman skickar med mat och pengar för att sonen inte ska svälta. Det vi betalar i hyra för vistelsen, det lägger hon undan för barnens framtid.

Under vintern går det bra att färdas över isen de tio kilometerna till den närmaste centralorten, Dorogorskoje. När

isen inte bär, då är det glesare mellan besöken. Det kan dröja ett par månader. Till hösten börjar även dottern Anja i skolan i Dorogorskoye. Kvar hemma blir endast den yngste sonen. Nästa höst börjar han i byskolan.

Besök i skolor

Under mina resor lägger jag alltid in besök på skolor. Där berättar jag om hur vi lever i Sverige. På svarta tavlan ritar jag bilder som symboliserar årets högtider, med lov och fester från jul till advent.

Tolken översätter. Intresset är stort. Jag föreställer mig att det utgör en ljusglimt i vardagen. Deras liv är fattigt på pengar.

Framtiden är oviss. Några få förmår bryta upp och flytta. De som börjat på skolor i städerna återvänder inte. De med läshuvud och bra betyg kan fortsätta på universiteten utan att det kostar. För de förmögna finns alltid möjligheten att betala för ungdomarnas plats på universiteten. Sådana möjligheter ges knappast barnen här. För dem som flyttar väntar yrkesskolor eller arbete i de större städerna. För många medför det ett liv kantat av faror.

Skolan har tolv elever i klasserna ett till tre och två kvinnliga lärare. Den ena lärarinnan har familj, den andra lever ensam. De är båda i åldern trettio till fyrtio.

Sin lön får de hämta i Soskovo. Dit är det femtio kilometer. På sommaren finns det ingen väg dit, utan de får gå på stigar och

på spänger över myrar och längs sjöar och vattendrag.

Byarna och samhällena ligger på rad utmed floden. Till Azapolye bär det av med häst och släde längs isvägen över den vida floden. Byn är en av de till synes ålderdomliga, med mängder av träbyggnader som breder ut sig på byns kullar. På håll syns inget annat än grå silhuetter som blandar sig med himlens blåa färg och snöns vita. Bilar saknas. Ett par snöskotrar finns i byn, annars är det hästar som drar. Hästarna går lösa längs gatan, här liksom i Kimzha. En hötapp på marken håller dem på plats. Inga oljud, inget störande. Byggnaderna visar sig till stor del vara uppförda på åttiotalet. De är grå och ger ett slitet intryck. De är panelklädda eller ännu ej panelklädda. En inflyttning skedde här under åttiotalets början.

Byn elektrifierades under femtiotalet. Nu flyttar människorna härifrån. Ungdomarna som går i skolan på annat håll kommer inte tillbaka. Ingen inflyttning sker. Några barn föds ännu, småsyskon till dem som redan bor här. Snart stängs skolan. I skolan går ett trettiotal ungdomar, i åldrar upp till femton. För tjugo år sedan var antalet två hundra.

Artikeln fortsätter och avslutas i nästa nummer av Bygg & teknik, som utkommer vecka 32.

Landstingsfastigheter Stab och byggenheten i Västervik

Byggprojektledare Tillsvidareanställning heltid med tillträde snarast.

Upplysningar Fastighetschef Iréne Brodell, 0480-841 93, 070-289 92 67.

Byggchef Roland Bohman, 0480-840 57, 070-249 86 92.

Facklig repr SKTF Sten-Uno Frisk, 0480-845 04.

Sista ansökningsdag 13 juni.

Läs mer på

www.ltkalmar.se/ledigajobb Bygg & teknik 4/08

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMÄTNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

71

Avfallshantering:

AVFALLSHANTERING UNDER JORD

Envac Scandinavia AB GĂśteborg 031-65 83 50, MalmĂś 040-26 63 25, Stockholm 08-775 32 00 info@envac.se - www.envac.se -

Fogtätningsmassor:

Betong/Membranhärdare:

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Betongelement:

Brandskydd:

Betonginstrument:

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;°Â&#x201C;°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;äĂ&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;äĂ&#x160;£äĂ&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;änÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;£ä Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;°Ă&#x192;i

[ PP

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

Fuktsäkrar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God värmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Cellplastisolering:

Svarvarvägen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

FĂśnsterrenovering:

www.isodran.com

Ett lätt val med tunga argument FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

www.sundolitt.se â&#x20AC;˘ 0322-62 60 00

72

Bygg & teknik 4/08

Geodetisk fältutrustning:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

Mätutrustning och tillbehör

Hagalund Tel 019-46 72 90 705 97 Glanshammar Fax 019-46 72 13 www.geofix.se

Markering • Reflektorer och stänger Avvägning • Måttband Komm radio • Lasertillbehör Handburna GPS • Skyddskläder Sprayfärg m m

Geosynteter:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Ett komplett program av

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller

geosynteter

Projektering • Beräkningar • Mätningar

... även utbildning & kurser !

Geoteknik:

info@terratec.se

• Byggnadsakustik – program, ljudisolering, ventilation • Rumsakustik – strålgångsberäkningar, åtgärder • Byggplatsbuller – bullerkartor, åtgärdsprogram • Trafikbuller – bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel: 054-52 20 30

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

Tel 08-7324800 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby Fax 08-732 48 01

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Bygg & teknik 4/08

Tel +46 243 887 44 - Fax +46 243 842 10

Vi analyserar byggd miljö

www.ruukki.com/se

Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

73

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Programvaror:

Hogia Byggsystem För lönsamma projekt.

Rörgenomföringar:

Kunnande i en klass för sig.

• Akustik • Buller • Vibrationer ÅF-Ingemansson AB Tel. 031- 743 10 00 www.ingemansson.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Mätinstrument:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

74

Bygg & teknik 4/08

Allt kan hända i vattentäta vütrum

07:1 ersätter

chregler 99:1 PER:s Brans

BBV anschregler br mikrüdets Byggkera fÜr vütrum a av är framtagn Reglerna Boverkets r i vütrum. skraven i och klinke till myndighettill och med 2006:12 ler fÜr kakel Branschreg ikrüdet med hänsyn ändringar Byggkeram BBR, BFS 1993:57 med r, byggregle

I alla fall om de är byggda pü fackmässigt vis med kakel och klinker enligt provade, godkända tätskiktssystem.

Byggkeramikrüdets Branschregler fÜr Vütrum, BBV, är en revidering av PER:s Branschregler och ersätter dessa frün den 1 juli 2007. Bakom reglerna finns Üver ett halvsekels erfarenhet och kunskap hos nära 200 ledande plattsättningsentreprenÜrer och leverantÜrer i byggkeramikbranschen. Reglerna uppfyller naturligtvis myndighetskraven i BBR. Du hittar reglerna pü www.bkr.se

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm kholm 5FM t 'BY JOGP!CLS TF t XXX CLS TF

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm