4/09 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Takbyggnadsteknik

Ta hand om taket! 1909 – 2009

100 år

Nr 4 • 2009 Maj 101:a årgången

Fästteknik för låglutande tak. Utnyttja vår spetsteknologi vid montering av taktätskikt. Använd beprövad och innovativ infästningsteknik från SFS intec. Våra system möjliggör rationell infästning till flera typer av underlag som

Stålprofiler Betong Lättbetong Trä

Systemet ISO-TAK är baserat på hylsor och infästningar som är anpassade för att fästa tätskikt och isolering mot underlaget.

www.idesigner.biz - hjälper dig att välja fästelement

SFS intec AB FasteningSystems Olivehällsvägen 10 SE-645 42 Strängnäs

T +46 152 71 50 00 F +46 152 71 50 99 se.strangnas@sfsintec.biz www.sfsintec.biz/se

Turn ideas into reality.

Bygg & teknik 4/09

Finns det snabbare sätt att lägga 1000 m2 tak? Vi tror inte det! Sveriges snabbaste takläggning? Med våra prefabricerade moduler vågar vi påstå det. Vi svetsar ihop dukarna till färdiga moduler i vår fabrik, och infästningsflikarna svetsas fast, anpassade efter vindbelastningsberäkningen. Sedan är det bara att rulla ut modulen över taket. Enklare kan det knappast göras. Eller hur? Hör av dig så får du veta mer.

08-564 733 40 www.protan.se

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Ta hand om äldre tak Kersti Lilja Vegetation på byggnader – gröna tak Tobias Emilsson Vad tar den koppar som frigörs från koppartak vägen? Inger Odnevall Wallinder et al Oventilerade takkonstruktioner – en rimlig risktagning? Johan Larsson och Lars Tobin Fuktsäkra tak ska fuktsäkras Lars Olsson Exemplet parallelltak:

Mögelrisk i förhållande till fuktnivå, temperatur och varaktighet Anders Kumlin Byggfrågan Styrd ventilation av kallvindar – uppföljning av fältförsök Carl-Eric Hagentoft och Angela Sasic Takdropp i en industribyggnad Ingemar Samuelson Taksäkerhet – nya byggnormer klara Jarl Alenius Heta arbeten – en het fråga i snart två decennier Säkerhet vid arbete på tak PeO Axelsson Bättre och bättre dag för dag! Gunilla Bernevi Rex och Per Lilliehorn Byggobjekt inom nationella träbyggnadsstrategin Birgit Östman och Anders Gustafsson Bygg & teknik 100 år Krysset Pinega del III:

Livet längs ﬂoden Carl Michael Johannesson

8 10 12

20 26

48 49 51

54 59 64 65

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN HUSTAK PÅ GAMLA STANS ÖSTRA SIDA I STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 4/09

”

ledare

Konkurrens efterlyses

Tuffa klimatmål ställs upp av politiker runt om i landet. Den väg som miljöborgarrådet i Stockholm, Ulla Hamilton, anvisar för att minska energiförbrukningen i bostäder och kontor är en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. En satsning på fjärrvärme framstår som en klok miljöpolitisk åtgärd, men då måste också politikerna se till att konkurrensförutsättningarna på fjärrvärmemarknaden avsevärt förbättras. Fjärvärmekundena måste naturligtvis ha möjligheten att fritt välja leverantör och detta förutsätter att det ﬁnns ﬂer än en aktör på den lokala fjärrvärmemarknaden. Fjärrvärmebolagens monopolställning har under många år skapat ett utbrett missnöje bland kunderna. I ett försök att komma till rätta med de negativa konsekvenserna av fjärrvärmebolagens monopol instiftades Fjärrvärmenämnden, detta som ett resultat av den nya fjärrvärmelagen som trädde i kraft 1 juli 2008. Nu i slutet april månad 2009 hade nämnden sitt första medlingsmöte, mellan en bostadsrättsförening i Stockholm och fjärrvärmeleverantören Fortum Värme. Föreningen krävde att Fortum skulle sänka sitt pris med

”Nu är det hög tid att införa konkurrens även på fjärrvärmemarknaden” tjugo procent, till den nivå som råder på den lokala fjärrvärmemarknaden. Fortum vägrade som väntat att sänka sitt pris Stig Dahlin och avvisade vid förhandlingarna bostadsrättsföreningens chefredaktör prisjämförelser – utan några hållbara förklaringar. Per Forsling, energispecialist på Fastighetsägarna Stockholm, där den aktuella bostadsrättsföreningen är medlem, menar att misslyckandet i Fjärrvärmenämnden bekräftar att hela medlingsförfarandet tyvärr är tandlöst när en av parterna är en monopolist. Idag kan vi fritt välja leverantörer av såväl elektricitet som telefontjänster, men hälften av Sveriges bostads- och fastighetsägare sitter alltså fast i ett monopol utan möjlighet att välja vem som ska leverera värmen till deras hus. Nu är det hög tid för regering och riksdag att lagstiftningsvägen skapa förutsättningar för konkurrens även på fjärrvärmemarknaden.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 4 Nr 5 v 33 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 38 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 43 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 48 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 4 • 2 009 Maj Årg ång 101 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2008: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2009: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

Massiv bänkskiva

r! e s i r p a s ö l s n sa l l i t g n i n j l ä s r

fö t U A TTRE

FLY

Hammarby Kajväg 4 • 120 30 Stockholm Telefon 08-462 05 94 • Telefax 08-462 05 93 Öppettider: måndag-torsdag 8.30-18.00 fredag 8.30-16.00 • lördag & söndag stängt

Ljud & Vibrationer Vi skapar trivsamma boende- och arbetsmiljöer, även i områden som kan tyckas hopplösa ur bullersynpunkt. Vi konstruerar ljudisolerande konstruktioner i bostäder, designar kontorslandskap för effektivare arbete, ljudisolerar kylanläggningar och utvecklar akustiken i konserthallar. www.afconsult.com/Ingemansson

Snygg, smart med teknik i toppklass Tack vare vårt stora urval av ytfinish, färger och tillbehör smälter hissdesignen in med arkitekturen och den allmänna interiören.

010-505 00 00 www.afconsult.com Tel: 0290-295 50

Bygg & teknik 4/09

www.cibeslift.com

Fokuserar på energi och miljö

mellan Lindbäcks, Hans Tirsén, Tirsén & Aili Arkitekter och Lars Malmgren, Utvecklingsbolaget Sverige AB.

På Byggmaterialindustriernas stämma i slutet av april, då också en ny styrelse valdes, beslutades om en ny mer fokuserad inriktning på verksamheten de närmaste två åren med energi, miljö och att stimulera ökat byggande i fokus. – Vi kommer de närmsta två åren att fokusera på stimulanser till ökat byggande, energieffektivisering och miljöfrågor. Tillsammans med andra branschaktörer vill vi få till stånd ytterligare stimulanser av byggandet, till exempel genom någon form av stöd för att renovera miljonprogramsområdena, säger Fredrik Winberg, v d Cementa, och nyvald ordförande i Byggmaterialindustrierna. – På energiområdet kommer vi i första hand verka för att energikraven blir tydligare vid ombyggnad av fastigheter och att kraven på att energiprestanda ska tillämpas vid all offentlig upphandling ska bli tydliga. På miljöområdet arbetar vi vidare med att verka för tydliga och enhetliga regler vid miljöbedömningar av byggvaror, säger Fredrik Winberg avslutningsvis.

Satsar på kooperativa hyresrätter

Lindbäcks i Piteå satsar på kooperativa hyresrätter i just centrala Piteå – ett enligt företaget rationellt och sunt alternativ på bostadsmarknaden. Cederterassen omfattar 42 lägenheter med inflyttning våren 2010. Boendeformen kombinerar enligt Lindbäcks bostadsrättens och hyresrättens fördelar och utgör ett spännande alternativ för nyproducerade lägenheter på marknaden. Den kooperativa hyresrätten passar enligt företaget den som vill bo i ett nyproducerat hus med hög standard och samtidigt ha kontroll och inflytande över sitt boende och bland annat kunna påverka driftskostnaderna. – Vi vill kunna erbjuda ett bra och sunt alternativ till dagens boendeformer. Den kooperativa hyresrätten har många fördelar, bland annat är hyresutvecklingen gynnsammare än inom hyresrätten och insatsen är lägre än för en nyproducerad bostadsrätt. De boende betalar en fast insats som återbetalas till samma belopp vid utflyttning, vilket ger ett spekulationsfritt boende, säger Stefan Lindbäck, Lindbäcks. Tanken bakom Cederterassen är också enligt uppgift att främja ett tryggt boende och skapa möjlighet till gemenskap med grannarna. I fastigheten ryms flera gemensamma utrymmen där de boende kan samlas kring gemensamma aktiviteter. Cederterassen är ett samarbete

Konstruerar Europas högsta byggnad

Konsultföretaget WSP har ansvaret för konstruktionen av The Shard of Glass. Den byggnad som ska byggas i centrala London och som med sina 310 meter ska bli Europas högsta byggnad. The Shard beräknas vara klar 2012 och den ska inrymma 28 kontorsvåningar, 13 bostadsvåningar och ett lyxhotell med 195 rum. Där kommer också att ﬁnnas offentliga ytor, till exempel ett helt publikt våningsplan med 360 graders fri utsikt. Byggnaden har ritats av arkitekten Renzio Piano, konstruerats av WSP Cantor Seinuk i London samt uppförs av entreprenören Mace åt beställaren Sellar Property Group. Byggnadskonstruktionen och placeringen innebär en rad utmaningar. The Shard ska byggas på norra sidan av den hårt traﬁkerade London Bridge Station. Området omgärdas av

ett nätverk av gamla murade valv, en K-märkt järnvägsstation samt Jubilee Lines tunnelbanelinje. Under vägar och gångvägar på de övriga sidorna ﬁnns gas-, tele-, vatten- och avloppsledningar nedgrävda och det ﬁnns liten eller ingen plats för uppläggning och angöring av byggnadsmaterial. WSP:s lösning är att använda en konstruktionsmetod som kallas för ”top-down construction”, där källaren, inklusive kärnan byggs från markplanet och nedåt, samtidigt som den åttio våningar höga konstruktionen byggs från marknivån och uppåt. – Vi hade först tänkt oss att bygga hela bottenplattan, men det hade tagit för lång tid. Istället uppför vi även kärnan från marknivån och ned till grundläggningsnivån med topdown-metoden berättar höghusexperten Kamran Moazami, WSP Cantor Seinuk. Då pålningen utförts och pelarna i källarplanen, efter utfört schaktningsarbete, monterats till marknivån, byggs ett kraftigt bjälklag i marknivån för att skapa uppläggsytor för bodar och material. Samtidigt fortsätter byggandet av stommen från markplanet och nedåt till grundläggningsnivån. Förutom ansvar för själva höghuset, har WSP projekterat hissar, rulltrappor, transportband samt en integrerad tåg, buss, tunnelbaneoch taxistation vid London Bridge samt skapat förbättrade gångvägar i området.

Storsatsar på vindkraften

”The Shard of Glass” i London ska, med sina 310 meter, bli Europas högsta byggnad.

Runt femton till tjugo procent av Sveriges kommunala fastighetsbolag överväger att investera i vindkraft. Av dessa är det många som kommer att investera i sådan omfattning att det täcker företagens hela elförbrukning. Det visar en undersökning från bransch- och intresseorganisationen Sabo. Sabo:s enkätundersökning, som genomfördes under perioden 25 mars till 10 april i år, visar att många kommunala bostadsföretag nu investerar, eller är på väg att investera, i vindkraft. Av de 63 bolag som svarade, säger 44 att de planerar eller överväger någon typ av vindkraft. – Intresset för vindkraft är stort bland våra medlemsföretag. Det handlar om investeringar i miljardklassen, säger Kurt Eliasson, vd på Sabo. Högre elpriser och hänsyn om klimatet är några av de orsaker som ligger bakom företagens intresse. I över nittio procent av fallen är det bolagen själva och inte deras ägare, kommunerna, som driver frågan om investeringar i vindkraften, visar enkäten. Av dem som redan har investerat eller är på väg att investera, är det ungefär hälften som säger att de antingen bygger själva eller köper ett beﬁntligt vindkraftverk. Merparten av de som svarat avser att låta vindkraften stå för hela förbrukningen av fastighetsel, det vill säga all el som hör till driften av fastigheten och dess lokaler, alltså ej till de enskilda lägenheterna. Endast något enstaka bolag kan tänka sig att sälja el till hyresgästerna. Bygg & teknik 4/09

byggnytt Undersökningen var anonym och skickades till alla de cirka 300 medlemsföretagen. 63 av dessa svarade. – De som svarar på enkäten är sannolikt de bolag som verkligen planerar att på något sätt gå in i vindkraften, säger Peter Wallberg på Sabo. Vi märker att intresset för denna fråga har ökat kraftigt bara det senaste året. Ett exempel på det är att vårt seminarium om investering i vindkraft som vi genomför i Göteborg den 28 maj nu är fullsatt till sista plats.

ter. I det mindre perspektivet så är de här husen också mycket behagliga att bo i, säger Erik Hallonsten, projektledare hos Hyresbostäder i Växjö. Det första huset, åtta våningar högt, är klart för inﬂyttning nu i maj och montage av det andra huset, fem våningar, startade i februari. Växjö är en av få städer som valts ut för deltagande i FN:s miljöprogram UNEP:s Climate Neutral Network och kallas ibland för ”Europas grönaste stad”.

Kvalitetssäkrade stomsystem till passivhus i trä

Rustar upp bangård

I kvarteret Portvakten i Växjö byggs de första höghusen i trä med så kallad passivhusteknik. Martinsons i Bygdsiljum, Västerbotten, har levererat fullt testade och kvalitetssäkrade stomsystem till husen, där tätheten är avgörande för att minimera behovet av extern värmetillförsel.

NCC Construction har fått i uppdrag att förnya 450 meter av Kumlas bangård i sommar, detta för att effektivisera tågtraﬁken. Bangården är först ut i en upprustning av spåret mellan Örebro och Hallsberg där tågspår och sliprar byts ut, liksom makadammen under spåren. Projektet genomförs i så kallat partneringsamarbete. Uppdragsgivare är Banverket och ordern uppges vara värd 25 miljoner kronor. Den nya rälsen ska minska kostnaderna för oplanerat underhåll och störningar och ge bättre driftsäkerhet.

Kvarteret Portvakten, passivhus i Växjö.

Förarbetena startar nu i maj, och den mest intensiva delen av arbetet utförs under vecka 27 till 32. Efterarbetena pågår in i oktober. Drygt femton av företagets anställda sysselsätts i entreprenaden.

Norrköping grönare med ny spårväg

Skanska ska bygga ut spårvägen åt Norrköpings kommun som kommer att knyta ihop de södra områdena med centrum. Projektet kommer att bidra till en bättre miljö i Norrköpings innerstad och minska kommunens utsläpp av växthusgaser. Den nya spårvägen som är indelad i två delsträckor kommer att vara 4,2 kilometer lång och gå mellan Ljura och Navestad. Projektet tar ett helhetsgrepp om spårvägen och om det kringliggande området. Arbetena innefattar spårbygge, kontaktledningar och signalsystem samt mark- och belysningsarbeten för anslutande mark, gator, gång- och cykelvägar. Kontraktssumman uppgår enligt uppgift till 72 miljoner kronor för första delsträckan Ljura till Trumpetaregatan, i kontraktet ingår även en option för byggande av andra delsträckan Trumpetaregatan till Åselstadsvägen/Långdansgatan. – Att tillsammans med kommunen utveckla ett projekt som har så stark miljöprofil känns spännande, säger Peter Niska distriktschef på Skanska. Vi skapar hållbara kommunikationslösningar för framtiden, en kombination av spårväg och en säkrare trafikmiljö för gång och cykeltrafikanter. Arbetet på plats inleds nu i maj 2009 och sträckningen Ljura till Trumpetaregatan kommer att trafikeras i augusti 2010. Projektet beräknas vara helt färdigställt i november 2011.

Bygger bro över väg och järnväg

– Kraven på stomsystemen är mycket höga. Därför har vi har genomfört utförliga tester på alla material innan leverans och det är glädjande att testresultaten har varit mycket goda. Det är en bekräftelse på att våra leveranser håller högsta kvalitet, säger Thomas Staﬂund, säljledare på Martinsons. Kraven på täthet i ingående material gäller alla delar av husen. Den höga andelen värmeenergi som stannar i husen tillsammans med ett system som enligt uppgift har en återvinningsgrad av energi på hela 85 procent gör att behovet av att tillföra extern energi är mycket lågt. Lägenheterna i Portvaktens höghus har dessutom installerad fjärrvärme, vilket gör att den energi som tillförs också är miljövänlig. – Miljöskälet är väldigt viktigt och en stor anledning till varför vi valt att satsa på projekten i kvarteret Portvakten. Trä är ett klimatvänligt material och vi kunde hitta råvaror och konstruktörer som inte krävde långa transporBygg & teknik 4/09

– Totalt byter vi ut 900 meter räls i båda riktningarna. För att tågtraﬁken ska påverkas så lite som möjligt byts ett spår i taget. Vi gör också arbetet under sommarsemestrarna när godsoch pendeltraﬁken är som minst, säger Carl Gustav Eklund, affärschef på NCC Construction Region Väst. Förutom spåren byts även alla sliprar ut och makadammen under spåren grävs upp och byts mot ny. En frostisolering läggs under spåren liksom en dränering. Dessutom förkortas bryggorna för kontaktledningar över det östra spåret. NCC och Banverket samarbetar i så kallad partnering – en strukturerad samarbetsform där byggherren, konsulterna och entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift. Metoden baseras enligt uppgift på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom projektets alla skeden.

Efter sommaren börjar Peab bygget av en ny vägbro över väg 90 och järnvägen i centrala Kramfors. Bygget av den nya vägbron är en del av upprustningen av järnvägen genom Kramfors. Kontraktssumman är enligt uppgift på 35,3 miljoner kronor. – Det här är ett spännande jobb eftersom den nya vägbron kommer att skapa en helt ny profil för Kramfors södra infart, säger Stefan Lindström, projektledare på Ådalsbanan. Bron byggs i betong och blir 110 meter lång. Entreprenaden startar nu i maj 2009, men någon byggaktivitet kommer inte att märkas av förrän i augusti 2009 eftersom arbetet inleds med konstruktionsarbeten. Hösten 2010 ska arbetena vara genomförda. Projekt Ådalsbanan är ett av Sveriges största järnvägsprojekt som länkar samman godsoch persontrafik mellan norr och söder. För närvarande pågår cirka 25 entreprenader som sysselsätter 700 personer. Ådalsbanan är klar för trafik 2011 och inom några år beräknas tågtrafiken genom orterna att stiga till upp emot 50 till 60 tåg per dag.

Elegant, falsat och modernt taktegel

Nu lanserar Monier en ny helhetslösning för tak, Turmalin. Ett högkvalitativt formpressat och modernt taktegel som uppges kombinera teglets positiva egenskaper med elegant design. Resultatet blir enligt uppgift ett hållbart och slätt tak med större ﬂexibilitet då pannan kan monteras redan vid 14 graders lutning. Enligt uppgift ett utmärkt val till moderna nybyggen med höga kvalitetskrav och genomtänkta detaljer. – Turmalin är den nya taklösningen för alla som har höga kvalitets-, material- och designkrav, säger Niclas During, Monier Rooﬁng AB i Solna. Det formpressade och släta takteglet med rektangulärt formspråk, ger en elegant look samtidigt som teglets alla fördelaktiga egenskaper tagits fasta på såsom estetisk livslängd, hållbarhet och att det är ett lättskött naturmaterial. Turmalin uppges vara namnet på en rå, robust ädelsten. Namnet kommer från språket Singali, där ”tura mali” betyder mångfärgad sten, vilket överensstämmer med det stora ur-

Exempel på Parocs art-element. 10

val av färgkulörer och ytor som det nya takteglet tillverkas i. Blandningen av högkvalitetstegel och de unika ytskikten uppges ge ett extra tåligt, lättarbetat och ett tätare taktegel. – Det finns många kreativa sätt att använda Turmalin och det stilrent släta skuggspelet lämpar sig utmärkt för moderna nybyggen med stilrena, arkitektoniska linjer eller vid ”total-make-overs” där man helt vill förändra husets utseende. Färgerna utstrålar kvalitet och genomtänkta detaljer. Vi har redan sålt fem tak innan den introducerats på den svenska marknaden. Nu hoppas vi att fler arkitekter och designintresserade upptäcker vår nya oslipade ädelsten, säger Niclas During. Det nya takteglet, som finns i sju färger, levereras med ett brett sortiment av specialpannor och originaltaktillbehör, som ska öppna vägen för individuella lösningar. Exempelvis infästning, ventilationstillbehör, halvpannor, taksäkerhet, stort variabelt läktavstånd (355 till 380 mm) och så finns aluzinlösningar för nock och gavlar.

att pröva på nya och kreativa sätt att lyfta fram företagsbilden i lokaler och på fasader. – Art-elementet föddes i samarbete med konstnär Jan-Erik Andersson, som har gett sin egen syn på användningen av ornamentik i samband med lättelementbyggande, säger Dick Karlsson. Utöver det estetiska representerar elementens tekniska kvalitet, säkerhet och obrännbara konstruktion enligt uppgift den absoluta spetskompetensen i sin klass. Elementen är obrännbara och de har klassats i Euroklass A2-s1,d0. Med de sektionerande elementen uppnås enligt uppgift ett brandmotstånd på upp till fyra timmar.

Framtidens klimataggregat

Sandwichelement med helt nya möjligheter

Skövdeföretaget Paroc Panel Systems intensiva utvecklingsarbete inom produktdesign fortsätter. Företagets print-elementet, som tagits fram under ledning av utvecklingsdirektör Dick Karlsson, uppges till sina tekniska egenskaper fullständigt motsvara företagets övriga element, men ger därtill konstruktörerna friheten att skapa ytor med valbar visuell framtoning. – Vi vill framhäva estetiken! Med Print-elementen kan vi återställa konstens och ornamentikens betydelse i arkitekturen och visa hur en byggnad både kan och får vara vacker. Man kan trycka vilka bilder eller mönster som helst på elementen, vilket innebär att möjligheterna är i det närmaste obegränsade. Vi hoppas också att de varumärkesansvariga ska ha mod

– Framtidens klimataggregat för behandling av inomhusluft är här, meddelar Didier Forget, v d för Fläkt Woods i Sollentuna, i samband med lanseringen av den nya eQ-serien av luftbehandlingsaggregat. En projektgrupp bestående av 70 ingenjörer har enligt uppgift varit inblandade i projektet som inleddes i början av 2007. Det nya aggregatsortimentet består av 17 storlekar med luftflöden från 0,1 till 8,3 m3/s. Produkterna är tillgängliga med Eff 1- och prisbelönta Centriflow Plus EC-fläktar. Dessutom uppfyller de täthetsklass L2 och korrosivitetsklass C4. De större storlekarna med luftflöden över 8,3 m3/s kommer att lanseras under 2010. Och i likhet med så många andra produkter från företaget tillverkas de flesta huvudkomponenterna internt. – Vårt nya, mycket flexibla luftbehandlingsaggregat har en rad nya funktioner som inte funnits på marknaden tidigare. Att aggregatserien är så anpassningsbar gör den lämplig för kommersiella och offentliga byggnader såsom bostadshus, skolor, kontor, butiker och sjukhus. Sortimentet täcker alla tänkbara behov, från enstaka tilluftsaggregat till integrerade lösningar med värmeåtervinning och avancerade reglerdon. Smart design och en engagerad leveranskedja innebär att eQ också kan tillgodose behoven i de mest brådskande projekt. Den flexibla konstruktionen, de energisnåla komponenterna och de smarta reglersystemen sätter en ny standard för branschen, säger Patrick Pouliquen, chef för Air Climate Europe. Bygg & teknik 4/09

produktnytt Genom att kombinera komponenter till ett system och använda smart reglerutrustning har företaget enligt uppgift lyckats uppnå de bästa energilösningarna. Den här strategin kräver att systemen och de individuella komponenterna utvecklas parallellt. Det krävs ingående kunskap om de enskilda produkternas påverkan på varandra och den slutliga samlade effekten för att uppnå perfektion. Företaget utvecklar och tillverkar såväl komponenter som system. Centralt för systemet är nya Siemens Climatix 600 – en av marknadens enligt uppgift mest kraftfulla digitala reglerenheter. Programvaran har specialutvecklats för den nya serien och innehåller alla funktioner som behövs för att styra ett luftbehandlingsaggregat. Beprövad reglerutrustning uppges ha utvecklats för att förenkla projektplanering, installation och drift.

Piratbyxa med hängslen

L.Brador uppges vara ensamma om att kunna erbjuda en piratbyxa i hängselmodell bland arbetskläderna våren och sommaren 2009. Byxan är en uppföljare till de enligt uppgift oerhört populära piratbyxorna som företaget lanserade för ett par år sedan. Invändiga knäskyddsfickor gör det enkelt att använda knäskydd samtidigt som de korta byxbenen ger svalka. Hängselmodellen uppges ge en extra dimension genom sin lösa och lediga stil med hög komfort och funktionella fickor. Det finns enligt L.Brador ett uppdämt behov av en kortare mer designad byxa under vår- och sommarsäsongen med möjlighet att använda just knäskydd. – Vi är övertygade om att användarna ska uppskatta fördelarna med hängselpiratbyxan. Vårt designteam har verkligen lyckats med att Bygg & teknik 4/09

kombinera kreativ design med funktionalitet, säger Fredrik Claessson, Brand Manager för L.Brador som ingår i Skyddakoncernen. Byxan, som nu finns till försäljning hos de flesta återförsäljare av arbetskläder, har förutom knäskyddsfickor även fickor för telefon, måttstock, pennor och block samt för IDbricka och övriga attiraljer.

Vassare än någonsin tidigare

Med lanseringen av det nya knivbladet FatMax visar Stanley framfötterna ännu en gång. Det uppges vara det vassaste knivblad företaget någonsin tillverkat – när det gäller att garantera enastående knivskärpa som håller längre uppges det nya knivbladet vara i en klass helt för sig. – Det handlar om en helt ny generation knivblad. Stanley har investerat i en särskild värmebehandlingsprocess som ger knivbladen en induktionshärdad egg. Processen gör knivbladen hela 35 procent vassare, och samtidigt får användaren ett knivblad som är 20 procent starkare och håller upp till 75 procent längre än Stanleys klassiska ”heavy duty”-knivblad från 1992, som av många anses vara en kvalitetsstandard för knivbladsmarknaden. Men hur imponerande de här förbättringarna än må vara så är det den professionella slutanvändaren som har sista ordet om hur förbättringarna påverkar dennes vardag till det bättre, säger Carl Erik Pedersen, marknadsansvarig för Stanley Nordic.

Typgodkänt brandskyddat trä

Woodsafe Timber Protection i Västerås kan nu presentera sina träprodukter som typgodkända enligt kraven i 2 § 3 BVL, BVF och Boverkets BBR med tillverkningskontroll utförd av SP/Sitac. Certifieringen avser gran och furu, både som massivt trä och som plywood. Brandklassificeringen är K210/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad med ytskiktklass Bs1,d0). Brandskyddat trä uppges ha mycket stort användningsområde såväl inomhus som utomhus. Exempel på inomhusapplikationer är vägg- och takbeklädnad till exempel i samlingslokaler, hörsalar, utrymningsvägar etcetera. Trä är enligt Västeråsföretaget ett framtidsmaterial och utan tvekan det mest klimatsmarta byggmaterialet som finns på marknaden idag. Från och med nu kan trä som brand-

skyddsimpregnerats således användas i miljöer där högsta tänkbara brandkrav ställs.

Godkänt avlopp

Unidrains linjeavlopp är nu godkänt av alla branschföreningar i Sverige. I och med detta får Sveriges arkitekter, konsulter, installatörer och entreprenörer ett nytt avloppsalternativ. Unidrain ger enligt uppgift möjligheter till snyggare badrumslösningar, mindre risker för byggfel och är lättare att installera. – Unidrain har genomgått omfattande tester hos SP och blivit godkända hos Sitac, Säker Vatteninstallation, BKR och GVK. Detta betyder att våra svenska samarbetsparter nu har möjlighet att erbjuda sina kunder badrumslösningar av en markant högre kvalitet, berättar Jonas Bostrand, Unidrain i Göteborg.

Sågar med hög precision

Milwaukees nya MS 305 DB kap-/geringssåg kommer enligt uppgift att vara attraktiv för både hantverkare och träindustrin. Företaget lanserar en kvalitetssåg som uppges ha en rad förstklassiga egenskaper. Digital display för avläsning av geringsvinkel med en precision på 0,1 grader varje gång, något som gör det enkelt att ställa in precisa geringsvinklar och gör det möjligt för användaren att enkelt justera sågen i ﬂera olika vinklar med endast en hand, vilket enligt uppgift är unikt. Denna robusta kap-/geringssågen uppges kunna såga bredare arbetsstycken jämfört med en såg utan glidstänger, Den nya sågen har enligt uppgift en geringskapacitet på 55 grader till vänster och 60 grader till höger, med lutningskapacitet på 48 grader höger/vänster samt variabel inställning av djupanslag. Dubbla integrerade arbetslampor lyser upp arbetsstycket och kaplinjen från båda sidorna av klingan, vilket ska göra det enklare för användaren att se när klingan ska såga genom arbetsstycket. Den nya kap-/geringssågen har en kraftig motor på 1800 W. Tack vare konstant kraft teknologin uppges den kunna leverera 3200 varv/min både vid obelastad hastighet samt vid belastad och ger därmed snabba och rena snitt, även i hårt trävirke. Sågen är även utrustad med en praktisk integrerad dammutsugning som uppges fånga upp till 75 procent av damm och ﬂisor.

Ta hand om äldre tak Takets form anpassades förr till det taktäckningsmaterial som var vanligt i trakten varför takets vinkel hör till det som är mest karaktäristiskt för ett gammalt hus. Ändrar man takvinkeln så förändrar huset karaktär. Det viktigaste på ett hus är att taket är tätt och att konstruktionen är hel. Ett läckande tak är förödande för en byggnad. Om taket är tätt och luftningen god, brukar takkonstruktionen vara i bra skick. Läckage leder ofta till rötskador och dålig luftning ger risk för mögel- och svampbildningar. Taktäckningsmaterial, takform och takkonstruktion styrdes i äldre tider av lokala naturförutsättningar. Torv- och halmtak var vanliga i jordbruksbygden och vasstak i sanka och sjönära områden. I skogsbygden var taken ofta täckta med kluvna stockar, bräder och stickspån. I områden med lättbrutna stenarter såsom kalksten och skiffer var stenflistak vanliga. I Stockholmstrakten har tegeltak under lång tid varit mycket vanliga och det fanns i äldre tid många lokala tegelbruk. Artikelförfattare är Kersti Lilja, byggnadsantikvarie på Länsstyrelsen i Stockholms län, kulturmiljöenheten.

Plåttäckt mansardtak.

FOTO, SAMTLIGA: KERSTI LILJA

De flesta känner till hur viktigt det är för en byggnad att taket är tätt. Att förstå det väsentliga i att bevara en äldre byggnads taktäckningsmaterial av kulturhistoriska skäl är inte lika självklart. Funktionen behöver inte bli lidande.

Byggnad med sadeltak.

Sedan 1800-talets andra hälft har lokala materialtraditioner blivit sällsynta till förmån för tegeltaken.

Takformer

Sadeltak är den vanligaste takformen i Sverige genom tiderna. Två släta takfall möter varandra i form av en sadel. Takvinkeln beror på vilket taktäckningsmaterial huset hade när det uppfördes samt rådande stilideal. Brutet sadeltak eller mansardtak är en takform som var vanlig under 1600- och 1700-talet på högreståndsbebyggelsen. Den fick namn efter den franska 1600tals arkitekten Francois Mansart. Den stora höga vinden under taket inreds ibland till en så kallad mansardvåning med takkupor. Mansardtaket förekommer även med halvt- eller helt avvalmade gavelspetsar, se de båda bilderna här nedan. Under 1900-talets början, na-

tionalromantiken, blev brutna tak mycket vanliga igen. Valmtak är ett sadel-, mansard- eller pulpettak, som på vardera kortsidan slutar med ett triangulärt takfall (valmsida) i stället för ett vertikalt gavelparti. Varianter av valmtak är halv- och nockvalmtak, där valmningen endast är genomförd till en del av avståndet mellan taknock och takfot, se bilden överst på nästa sida. Säteritak är en karakteristisk takform för den svenska stormaktstidens slottsoch herrgårdsarkitektur och är ett kännetecken för adelns säterier. Säteritaket är valmat och brutet av ett lågt vertikalt parti (italian), ibland försett med fönster. Det lodräta avbrottet bildar ett mellanparti mellan takets nederdel och dess fortsättning efter avbrottet. Tälttak är ett pyramidformigt yttertak som vanligen består av fyra triangulära takfall som möts upptill i en spets. For-

Halvvalmat mansardtak med ståndrännor. Bygg & teknik 4/09

Slottsflygel med flackt valmat sadeltak, plåttäckt.

men var vanlig under 1600- och 1700-talet, speciellt på flyglar och magasin tillhörande större gods och herrgårdar och återkom under tidigt 1900-tal. Pulpettak är ett halvt sadeltak. Klassiskt skjul- och dasstak med endast ett takfall. Takformen blev vanlig på bostadshus under senare delen av 1900-talet.

Under 1900-talets andra hälft var det vanligt med plana tak eller väldigt liten lutning. Ibland löstes vattenavrinning med inbyggda rännor.

Valmat sadeltak täckt med enkupigt lertegel.

Åstakskonstruktion med stötdockor och hanbjälke.

Takkonstruktion

Åstak. Den äldsta och enklaste takkonstruktionen är så kallade åstak. Principen

är att kraftiga stockar, mittås och sidoåsar, vilar på gavlarna och på eventuella timrade mellanväggar. På äldre hus är åsarna inknutade i gavelröstet, på senare byggnader är de inlaxade. Konstruktionen hör traditionellt till knuttimrade hus. Takstolar. Takstolar har funnits sedan medeltiden, men blev vanliga först efter 1850. Takstolen möjliggjorde brantare takfall, stora takutsprång och placering av skorstenar mitt på nocken. En enklare form av denna konstruktion kallas sparrtak. Namnet sparre avser själva den sågade eller bilade virkesdelen som bär taket, även kallad högben. Om takstolarna är utförda av sågat virke har de troligen tillkommit under 1900talet. I äldre takstolar är virket bilat. Takfot. Takfoten är en viktig detalj och en del av husets arkitektur. Utformningen av takfoten beror på huset i övrigt. Ett murat hus har ofta en murad takfotslist medan ett trähus har en utskjutande takfot. Det vanliga på villor, uthus och smalhus från 1930, 1940 och 1950 -talen är att takfoten är uppbyggd av trä och försedd med en utanpåliggande hängränna.

Att tänka på vid omläggning och ändring av tak

Takets form och material utgör en betydelsefull del av byggnadens arkitektur som därför är viktigt att bevara. Vid omläggning av taket bör man därför tänka sig noga för innan man frångår befintligt utförande och taktäckningsmaterial med ett annat utförande eller material. Genomgångar såsom skorsten, ventilationsrör, takfönster med mera ska beslås och omkragas med plåt. Utgå alltid från traditionella detaljutföranden, krångla inte till det och överdriv inte. Dagens byggstandard vad gäller mått på till exempel plåtkragar behöver inte appliceras på byggnader som stått och fungerat bra i åratal. Inredning av vindar i äldre hus för ofta med sig takfönster och takkupor. När det gäller byggnader med höga kulturhistoriska värden kan det vara svårt att få bygglov för detta eftersom det i så hög utsträckning påverkar en byggnads arkitektoniska helhet.

Underhåll

Byggnad med tegeltäckt säteritak. Bygg & teknik 4/09

Det är viktigt att med jämna mellanrum besiktiga sitt tak. Innan man ersätter takkonstruktionens skadade delar måste orsaken till skadan åtgärdas. Orsaken kan vara en sprucken eller mossbevuxen tegelpanna, eternitplatta eller en sönderrostad plåtfals. En enda sprucken takpanna kan leda till omfattande skador. En tegelpanna som har hamnat snett ska rättas den till och spruckna pannor måste snabbt ersätts med nya varför det är bra att se till att man har några extra pannor av samma sort i reserv. Många taktäckningsmaterial blir efter ett antal år bevuxna med mossor och lavar. 13

herrgårdar och byggnader i städerna. På landsbygden fick gårdarnas bostadshus tegeltak först under 1800-talet och så småningom blev tegeltaken vanliga även på ekonomibyggnader. Förr lades läkt och tegelpannor ovanpå tidigare taktäckning av spån, torv eller halm. Det var först när tegelbruken kom med maskinellt strängpressat taktegel mot slutet av 1800talet som teglet slog ut övriga taktäckningsmaterial. Nocktegel började användas först i slutet av 1800-talet. Tidigare täcktes nockarna med plåt eller bräder. Fördelar med tegel var att det hade lång varaktighet och var relativt billigt. En stor del av 1900-talets villor samt flerbostadshus, framför allt från 1920 och framåt, har taktäckning av tegel. På 1950-talet

Bristfällig taktäckning med förlorade pannor har lett till stora skador i byggnadens konstruktion och interiör.

Speciellt takfall mot norr eller i skugga samt takfall under stora träd. Mossa och lava samlar fukt och gör därför att det tar lång tid för taktäckningsmaterialet att torka upp efter nederbörd. Organiskt material bör därför borstas bort. Enklast är att använda en piassavakvast. Det finns ingen anledning att ta bort tunna lavar utan det är framförallt lite tjockare lavar och mossor som bör borstas bort. Om det finns stora träd i husets omedelbara närhet bör de grenar tas bort som hänger över taket. Plåtbeslagningar ska kontrolleras återkommande. Plåtbeslagningar kan finnas runt skorstenar samt i anslutning till takfönster. Andra svaga punkter på taket är möten mellan takfall, ränndalar, speciellt vanligt förekommande på 1800-talets panel- och schweizervillor, men även på villor från början av 1900-talet. På dessa

ställen ligger plåtinskott, vilka bör ses över och hållas rena från ansamlingar av löv med mera samt rost. Hängrännor och stuprör måste rensas från barr och löv minst en gång om året, speciellt om stora träd finns i närheten. Även vindskivor och vattbrädor måste ses över då och då. Dessa delar är speciellt utsatta för väder och vind och har därför en begränsad livslängd.

Tyvärr ersätts ofta lerteglet med imitationsmaterial i betong, plåt och plast. Mossa trivs bra på betongteglets skrovliga yta.

Tegeltak

Lertegel är idag det vanligaste takmaterialet i Sverige och i kombination med den faluröda stugan är det något av det svenskaste man kan tänka sig. Taktegel introducerades i Sverige redan under medeltiden. Till en början var det endast kloster och kyrkor som hade tegel som taktäckning. Ganska snart spred sig traditionen till

Trasiga tegelpannor kan orsaka stora skador.

Byggnad med taktäckning av handslaget, enkupigt lertegel.

nådde taktegelproduktionen sin kulmen i Norden. Under 1960-talet gick produktionen ned, nya material såsom betongtegel slog ut lerteglet. Under senare år har pendeln åter svängt och miljömedvetandet har gjort att naturmaterial såsom lertegel åter efterfrågas alltmer. Till skillnad från många andra takmaterial har teglet en mängd fördelar. Äkta lertegel är ett rent naturmaterial med en praktiskt taget obegränsad livslängd. Teglet har förmågan att andas, vilket gör att underliggande kondensfukt kan ventileras bort. Teglet kan på så vis bidra till ett sunt inomhusklimat och till att takkonstruktionen håller längre. Bygg & teknik 4/09

Ett bättre liv? I fullständig isolering!

Vi behöver täta hus för att hålla värmen Framtidens krav på energihushållning innebär att vi måste bygga hus som är välisolerade, lufttäta och fuktsäkra. När huset får en lufttät klimatskärm kan vi hålla den kalla vinden ute. Isoleringen får en chans att hålla värmen. Vi får ett bättre liv!

Lufttätt med Isover. Det nya sättet att bygga. Vårt unika produktprogram underlättar monteringsarbetet och ger lufttät kvalitet som håller i längden. Isover Vario system: Isover Vario KM Duplex UV Patenterad ångbroms Isover Vario Stos Luft- och ångtäta genomföringar Isover Vario TightTec Patentsökt hörntätning Isover Vario Syllisolering Luft- och kapillärbrytande tätning Isover Plastfolie Åldringsbeständig polyetenfolie MultiTape, Tätningsband, Butylband, Fogmassa Alla produktfakta du behöver finner du på www.isover.se.

Det finns och har funnits mängder av olika tegeltyper. Varje bruk hade en speciell form av tegel som sitt kännetecken. Vanligast var länge det gamla enkupiga teglet, som vid 1800-talets slut fick hård konkurrens av den flackare tvåkupiga pannan och det flata falsteglet, i vissa trakter också den trekupiga pannan. Industrins utveckling i slutet av 1800-talet gav upphov till en mångfald av olika typer av formpressade tegel. Glaserat taktegel var vanligt under nationalromantiken, i början av 1900-talet, men förekom redan på 1600-talet. Glaserat tegel är ett mycket bra material men det kan vara svårt att hitta kompletteringspannor i samma nyans, då de ofta är färgade mörka med pigment.

Omläggning av tegeltak

Oftast kan större delen av takteglet återanvändas vid en omläggning. Det är då onödigt att frakta ner annat än det tegel som ska kasseras från taket. Tegel som ska kasseras kan tas ner med hjälp av en enkel träränna, alternativt kastas ner på ett flak eller direkt i en container. Tegel som ska återanvändas kan antingen läggas på vinden (om det är en mindre byggnad och man tar ett takfall i taget), eller tas ned med ränna eller bandtransportör. Är man många och taket inte är för stort kan man langa teglet både upp och ned, precis som man gjorde förr. Tegel kan läggas både med och utan undertak, men i vårt klimat är undertak en självklarhet. Det vanligaste är sedan länge pappklädd råspont, men skivmaterial såsom plywood förekommer också. Förr lades ofta teglet på bärläkt som fästes i det befintliga underlaget. På äldre byggnader kan man därför ibland skymta tidigare taktäckning av exempelvis spån, bräder eller halm under nuvarande taktäckning. På hus byggda efter 1900 ligger teglet ofta på spontad panel med underlagspapp och läkt. Det är nästan alltid papp och läkt som är i behov av utbyte, sällan teglet. Om ett tegeltak behöver plockas ner så beror det ofta på att underlagspappen har spruckit och behöver bytas eller att läkten är gammal och skadad. Ofta vill man vid omläggningar använda sig av kraftigare läktning än tidigare. Detta påverkar dock anslutningar vid takfot, nock och vindskivor och kan på så vis förändra husets karaktär. Det är bättre att hålla sig till samma dimensioner som tidigare, men att satsa på virke av god kvalitet. Lertegel är ett av de material som blir vackrare med tidens patina. Det finns ingen anledning att byta ut allt taktegel bara för att delar av tegelpannorna är trasiga. Äkta lertegel går utmärkt att återanvända, livslängden är praktiskt taget obegränsad. Komplettera istället vid renovering med begagnade eller med nya takpannor. Om man kompletterar med nytt tegel ska man tänka på att färgen initialt skiljer kraftigt mellan nya och äldre takpannor, varför de nya pannorna kan läggas på ett mindre 16

synligt ställe. Idag sker tillverkning av taktegel endast vid Vittinge Tegel, norr om Uppsala. Man kan också köpa importerat taktegel från Danmark eller Tyskland. I Danmark tillverkas fortfarande handslaget tegel. Ytliga frostskador behöver inte innebära att tegelpannan måste kasseras. Takpannor som man är tveksam över kan läggas längst ner, närmast takfoten, där de lätt kan bytas ut. Ersätt inte gammalt lertegel med nya betongtakpannor. De är något billigare, men det är den enda fördelen de har. Nackdelarna är desto fler, de är tjockare, tyngre och kulören bleks ofta med åren. Det finns numera flera firmor som säljer begagnat taktegel. Ofta kan de befintliga pannorna ha tegelbrukets märke ingjutet i klacken som håller pannan på plats. Hus i grannskapet kan ofta vara belagda med tegel från samma bruk varför det kan vara värt att fråga grannar och annonsera efter tegel av samma sort.

Plåttak

På de flesta byggnader finns plåtarbeten i någon form, såsom taktäckning, fönsterbleck, eller överbeslag på skorstenar. Än idag utförs de till större del med traditionella hantverksmetoder. Förutom järn- eller stålplåt förekommer även koppar-, bly- och zinkplåt. Taktäckning med plåt förekom redan på 1500- och 1600-talet, men i begränsad omfattning. Fortfarande under 1700-talet var det endast mer påkostade byggnader som täcktes med plåt. Som taktäckningsmaterial till högreståndsbyggnader föredrog man kopparplåt. Av kostnadsskäl valde man ibland bly- eller järnplåt. Den järnplåt som förekom var smidd så kallad svartplåt. Plåten smiddes med vattendrivna hammare. Blyplåt göts. Plåtens användning var till en början oftast begrän-

sad till vinkel- och fotrännor, listavtäckningar med mera. När de brutna taken, mansardtaken blev moderna på 1700-talet täcktes ofta det övre takfallet med järnplåt och det undre med tegel. Under 1800-talets första hälft blev taktäckning med plåt allt vanligare. Nya metoder att valsa ut plåten gjorde den billigare. Materialet lämpade sig även väl för empirens flacka taklutningar och gav lätta konstruktioner. Det var framförallt i städerna som plåt blev ett vanligt taktäckningsmaterial, men även på villor och herrgårdsliknande manbyggnader utanför städerna. Runt förra sekelskiftet fick plåttaken ett uppsving. Skälet var att materialet lämpade sig väl för de villor som uppfördes i snickarglädjestil, med tillbyggda verandor, burspråk och torn. Plåt användes även flitigt som taktäckningsmaterial till funktionalismens byggnader med dess flacka, ibland helt plana tak. Vid förra sekelskiftet började man använda galvad stålplåt, som ju har andra egenskaper än den gamla järnplåten. Idag används på många håll plåt av titanzink på mer exklusiva byggnader. Den så kallade pannplåten blev vanlig som taktäckning ungefär samtidigt med den sinuskorrugerade plåten. Plåtarna användes på samma sätt, det vill säga spikades fast i underlaget med överlappande skarvar. Oftast var plåtarna förzinkade. Sinuskorrugerad plåt förekommer från 1860-talet, men började bli vanlig som taktäckning först i början av 1900-talet. Plåten som nästan alltid är förzinkad spikas fast i underlaget med överlappande skarvar. Materialet lämpar sig väl för taktäckning av industri- och ekonomibyggnader. Genom korrugeringen blir materialet självbärande och takkonstruktionen kan göras billig med hjälp av glest sit-

Flygelbyggnad med säteritak, klätt med falsad svartmålad plåt. Bygg & teknik 4/09

Sinuskorrugerad plåt har räddat många äldre ekonomibyggnader på landsbygden.

tande läkt. Dessutom krävs ingen hantverksskicklighet vid läggandet, som går mycket fort. Under 1900-talets senare del introducerades trapetskorrugerad plåt och tegelmönstrad plåt. Materialen är ofta färdigmålat på fabrik och säljs i olika färger. Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad, vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåt med hjälp av elektrolytisk utfällning av zink på järn. Galvanisering medförde tunnare zinkskikt. Plåt av massiv zink förekom även. Zinkplåt användes framförallt till garnityr. Från 1840-talet användes en rostskyddsfärg bestående av linolja och blymönja till första strykningen. Fortfarande på 1940-talet var det den vanligaste rostskyddsfärgen. Blymönja är ett överlägset material, men dessvärre giftigt. För några år sedan blev det förbjudet för yrkesbuti-

Tjärstruken sinuskorrugerad plåt på varvsbyggnad.

den fortfarande används till speciellt värdefulla objekt. Det är viktigt att de som arbetar med blymönja skyddar sig ordentligt. Man ska använda andningsskydd, speciellt vid färgborttagning, och undvika hudkontakt. Som rostskydd användes förr även blyvitt, dels som grundfärg och dels till strykning av falsarna innan de överfalsades. På 1960-talet introducerades den fabrikslackerade, plastbelagda plåten på marknaden. Plåten som finns i flera standardkulörer är fortfarande mycket vanlig. Problemet med fabrikslackerad plåt uppstår när färgen börjar flaga. Färdiglackerad plåt är nämligen mycket svår att underhållsmåla. Renovering eller omläggning av plåttak. Om några plåtar är dåliga och sönderrostade betyder det oftast inte att hela taket måste bytas ut. Äldre plåt har ofta högre kvalitet än dagens plåt. Det finns dock spröda och svårarbetade plåttak, till exempel från 1970-talet, som inte tål att falsöppnas och falsas om. Det innebär att hela taket måste läggas om, även om bara enstaka plåtar är dåliga. Oftast kan mindre otätheter tätas med specialspackel, men om skadorna är större bör en plåtslagare anlitas. En av de vanligaste orsakerna till att plåttak läggs om är klammerlossning. Om det är stora ytor som är dåliga lägger man i allmänhet om hela taket, av praktiska och ekonomiska skäl. Ibland ersätts äldre falsade plåttak av korrugerad plåt, Till vänster formpressad plåt, så kallad plegel, till höger pannplåt eller tegelmönstrad plåt. Anledningen är att tvåkupigt lertegel. dessa material blir billigare ker att sälja blymönja till annat än yrkes- eftersom de är lättare att lägga själv. män. De flesta yrkesmän vill emellertid Pannplåt och sinuskorrugerad plåt har uninte arbeta med blymönja. Inom kultur- gefär 50 år längre tradition än trapetskormiljövården anses blymönja fortfarande rugerad- och tegelmönstrad plåt. Av det vara den bästa rostskyddsfärgen varför skälet föredrar antikvarier ofta pannplåt Bygg & teknik 4/09

och sinuskorrugerad plåt framför trapetskorrugerad- och tegelmönstrad plåt. Åtminstone när det gäller taktäckning på äldre byggnader. Korrugerad plåt kan ibland fungera som en tillfällig lösning på akuta problem. Man får inte glömma att materialet har räddat många ekonomibyggnader på landsbygden som annars hade gått förlorade.

Målade plåttak

Under 1700-talet och första hälften av 1800-talet bestod den vanligaste behandlingen av linoljefernissa (är lika med kokt linolja, inte den hartsprodukt vi idag brukar kalla ”fernissa”) och pigmentet kimrök. Senare blandades den kokta linoljan med harts, blyerts (grafit) och engelskt rött. I början av 1900-talet, under jugendperioden blev zinkgrönt och ljust kromgrönt moderna takfärger. Takfärgerna skulle ge en illusion av ärgad koppar. Plåttak målades förr även i ljusgrått för att ge illusion av bly och zink. Förutom linoljeblandningar förekom blandningar, där tjära var den viktigaste beståndsdelen. Det var stenkolstjära som användes, trätjära kunde angripa järnet. Rostskydd och målning av plåttak. Täta ommålningar av plåttak lönar sig. Om man målar taket vart fjärde eller femte år räcker det oftast med ett lager färg efter det att taket borstats och tvättats. Taket bör dock målas om minst vart tionde år. På ett tidigare målat plåttak är det viktigt att skrapa bort eventuellt löst sittande färg och stålborsta bort rost. Rostiga partier grundas därefter med rostskyddsfärg varefter ytan behandlas med en rostskyddsfärg, en så kallad primer. Tidigare användes blymönja. För några år sedan blev det förbjudet för yrkesbutiker att sälja blymönja till annat än yrkesmän på grund av att det är giftigt. De flesta yrkesmän vill heller inte arbeta med blymönja. Blymönja används dock fortfarande vid restaurering av speciellt värdefulla byggnader. En annan färg som idag ofta används inom kulturmiljövården är zinkfosfatfärg. Efter målning med zinkfosfatfärg 17

ska det inte gå längre än ett dygn ken. Ett eternittak kostade mindre innan det första lagret oljefärg än hälften mot ett tegeltak och det stryks på. krävde inte någon förstärkning av den befintliga takstolen. På 1970Det är svårt att måla plåttak eftertalet upptäcktes att asbesten i eternit som det alltid sker under bar himvar farlig varefter importen av mamel. Det är viktigt att det inte företerialet förbjöds. Därefter förbjöds kommer smuts eller fukt mellan även hantering av eternitmaterial målningsomgångarna. Minst två laför annan än yrkesmän med ger oljefärg behövs och extra viktigt skyddskläder och andningsskydd. är att falsarna stryks ordentligt. Ett nytt förzinkat tak kan inte Om man på sitt hus har ett väl målas förrän efter två till fem år fungerande eternittak så finns det eftersom färgen inte fäster i ytan. ingen anledning att byta ut det. Det Innan målning bör taket svepblästär ett bra taktäckningsmaterial, som ras för att erhålla en ren och ”uppär helt ofarligt där det ligger. Det är ruggad” yta som färgen verkligen däremot viktigt att mossa avlägsnas kan fästa i. Traditionellt målas plåt från taket. Mossa leder nämligen med så kallad linoljefernissa (är till att fukt samlas och tränger in i lika med kokt linolja, inte den skarvarna och bakom plattorna. hartsprodukt vi idag brukar kalla Detta kan på sikt leda till fukt och ”fernissa”) och pigmentet kimrök. rötskador i taklaget. Vid rengöring, reparation eller Färgen finns fortfarande att köpa rivning av eternit ska en ansökan och är oöverträffad för målning på lämnas in till yrkesinspektionen. Argamla plåttak. Ett alternativ kan betet ska utföras av utbildad persovara att använda plåt som är fanal med skyddskläder och andningsbriksgrundad, men som färdigskydd. Kompletteringsplattor görs stryks på plats. av fibercement. Då asbestcement deVid ommålning av tak är det monteras utomhus i hela skivor viktigt att ta hänsyn till tidigare takkulör. Både för byggnadens karak- Papptak är ett vanligt taktäckningsmaterial på mindre krävs inget tillstånd. Vid rengöring borstas taket rent från mossa och löv tär, men också i vissa fall för hela byggnader såsom till exempel kolonistugor. med en piassavakvast. Därefter tvätstadsbilden. Det är viktigt att värna om och inte sudda ut kulörvariationer i inte alltid bytas ut. Ibland räcker det med tas det lätt med högtryckstvätt. Tänk på att en partiell lagning av pappen, såvida använda andningsskydd! städernas taklandskap. underlaget inte är rötskadat och behöver Papptak åtgärdas. Den papp som används för ilag- Betongtegel Papp till taktäckning introducerades och ning bör vara av samma sort som den som Under andra hälften av 1900-talet ersatte kanske till och med uppfanns i Sverige i ligger på taket. många husägare lerteglet med mörkt beslutet av 1700-talet. Papptäckningen slog tongtegel för att det var något billigare. igenom i mitten av 1800-talet då maski- Eternit Betongtegel är tyngre och tjockare än lernell tillverkning av papp introducerades. På 1930- till 1950-talen blev eternit ett tegel. Tjockleken gör att det förvanskar Under rekordåren var asfaltspapp vanligt. populärt byggnadsmaterial. Plana och fal- takets proportioner. Mossa trivs på den Det var främst mindre bostadshus, sade eternitplattor i olika former förekom. skrovliga yta som betongteglet får efter ekonomi- och industribyggnader som Dessa tillverkades i ljusgrått (ofärgad), några år. Betongteglet har ingenting på täcktes med papptak. Fördelarna med mörkgrått och tegelfärg. äldre byggnader att göra. Under 1930-talet blev eternitplattan, papptak var att det var billigt och enkelt att lägga själv. Tekniken har varierat. Till speciellt diagonal- och fasettplattan, ett Rännor och stuprör att börja med tillverkades pappen i ark billigare alternativ då man skulle ersätta De första hängrännorna var tillverkade av som lades i diagonala rader. Från 1860- de uttjänta gamla spån-, halm och pappta- en halv, urholkad trästam och förekom entalet när papp började tillverkas dast ovanför ingångsdörren. I i långa våder blev listtäckning övrigt fick vattnet droppa fritt. vanligast. Listtäckning innebar På äldre hus är takrännorna ofta att pappen kunde spikas i lodräutförda som så kallade ståndränta lister istället för i takpanelen. nor, inte som hängrännor. StupEn annan metod som förekomrören är utförda i zinkplåt med mer är enkel och dubbel horivinklade, falsade krökar, inte sontellt lagd slättäckning. pressade runda som i moderna Underhåll och renovering stuprör. Vinklarna är skarpa och av papptak. Det viktigaste tratten profilerad. Häng och underhållet av papptak är bestuprör målades med linoljefärg strykning med stenkolstjära på i underlagets kulör. Sedan 1970tjärpapp och med asfalt på astalet prefabriseras stuprör med faltspapp. Detta görs vart tredje svängda krökar. Dessa säljs färtill femte år och helst i hett soldigmålade i svart, rött eller vitt. sken då det går lättast. Innan Idag tillverkas traditionella detta görs måste man undersöka stuprör med skarpa vinklar i om det finns hål, blåsor eller galvaniserad zinkplåt. Dessa sprickor som ska lagas. målas efter tre till fem år med Taktäckning med betongtegel har gjort denna villa Ett papptak som fått hål, ren linoljefärg i underlagets kusvårdaterad. sprickor eller blåsor behöver lör. ■ 18

Bygg & teknik 4/09

VILL DU LÄMNA TRYGGA TAKGARANTIER TILL DINA KUNDER? KONTAKTA OSS.

Som världens ledande takleverantör är vi vana att hjälpa till vid alla steg i byggprocessen. Genom våra fyra steg, som vi kallar Monier Project Support, kan vi hjälpa dig i en viss fas eller genom hela byggprojektet, från skiss till överlämning. Våra kompletta takpaket innehåller förutom takpannor, alla produkter du behöver för infästning, tätning, ventilation och taksäkerhet. För mer information hur vi kan hjälpa dig att lämna trygga takgarantier till dina kunder gå in på www.monier.se. Vill du beställa vår produktkatalog så behöver du bara maila till takinfo@monier.com. Välkommen! TEGEL OCH BETONG: VITTINGE, KDN, TURMALIN, HOLLANDER, NORTEGL, RUBIN, DANTEGL, JÖNÅKERPANNAN, MINSTER, RUSTIKK, DANFLOCK

Bygg & teknik 4/09

Vegetation på byggnader – gröna tak Gröna tak eller vegetationstäckta tak har under de senaste tio åren blivit allt vanligare som taktäckningsmaterial. Att använda vegetation på byggnader är i sig inget nytt, utan växtbeklädda tak har använts under tusentals år som en del av byggnadens klimatskärm. Traditionellt sett använde man näver som tätskikt och man var då tvungen att täcka detta med ett eller flera lager grästorvor för att skydda mot sol och nedfallande gnistor från skorstenen. Grästorvorna gav också viss isolering och tog upp en del av regnet. I takt med att man utvecklade billigare och enklare taktäckningsmaterial minskade användningen av torvtak, Werne (1993). Gröna tak Artikelförfattare är Tobias Emilsson, forskare, fil dr, Område Landskapsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp.

gjorde dock comeback igen under början av nittonhundratalet, bland annat genom arkitekter som Le Corbusier som definierade takträdgården som en av grundpelarna för den moderna arkitekturen, Le Corbusier & Jeanneret (1926). Le Corbusiers tankar kring takträdgården var dock något helt annat än de gröna tak som använts på våra nordliga stugor. Taken var nu inte längre bara en del av byggnadens yttre skikt utan en del av stadens offentliga ytor, en plats att för att träffas, umgås men också för att uppleva nya värden som kontakt med stjärnorna och tystnad, vilket annars var svårt att upptäcka i de allt tätare städerna. De gröna tak som dominerar marknaden idag befinner sig någonstans mittemellan den forna tidens grästäckta tak och nittonhundratalets takträdgårdar, både när det gäller funktion och grundläggande uppbyggnad. Ett av de huvudsakliga argumenten för att bygga tunna gröna tak är estetiskt, att de är vackra att titta på, men på samma sätt som de histo-

Traditionellt användes gröna tak för att isolera och skydda tätskiktet. Material var tillgängligt och billigt. (Skógarsafn på södra Island)

riska taken kan dagens tunna extensive gröna tak också ses som ett taktäckningsmaterial. Istället för isolerande funktioner bidrar de nu framförallt med ekologiska funktioner i staden.

Gröna taks funktion i staden

Gröna tak har en positiv effekt på den urbana hydrologin. Redan tunna tak på tre till fyra centimeter minskar den årliga avrinningen av dagvatten och bidrar också till att reducera och fördröja de viktiga toppflödena. Årsavrinningen minskas till ungefär 50 procent av nederbörden och den maximala avrinningen jämnas ut till ett löpande medelvärde av regnintensiteten över 20 minuter av ett extensivt grönt tak, Bengtsson (2005), Bengtsson et al (2005). Det faktum att gröna tak håller vatten och bidrar till stadens avdunstning innebär också att de fungerar som kylande element och motverkar stigande stadstemperaturer. Stigande stadstemperaturer är ett globalt problem som ger upphov till ökat behov av komfortkyla, försämrad luftkvalitet och i förlängningen försämrad hälsa. Sverige har varit relativt förskonad från problematiken med varma Bygg & teknik 4/09

fekten är avhängning på bland annat lokalt klimat, Alexandri & Jones (2008).

Gröna tak-teknik

FOTO: TOBIAS EMILSSON

Ett typiskt moderna tunt extensivt grönt tak.

städer men kan drabbas i ett framtida varmare klimat. Gröna tak kan då ses som en proaktiv anpassning till ett förändrat klimat. Om man designar taken på rätt sätt kan man också skapa livsmiljöer för hotade växter och djur på taken, men det kräver att man vet vilken typ av organismer som

Gröna tak kan också ha direkta positiva effekter på byggnaden. Modellstudier pekar på att gröna tak kan ha en positiv inverkan på tätskiktets livslängd genom att minska temperaturamplituden i materialen, Björk (2004). De höga temperaturerna som uppstår i tätskikten under sommartid är en av de viktigaste komponen-

FOTO: T E

De tunna gröna tak som används i Sverige idag brukar definieras som extensiva gröna tak. De skiljer sig i utformning användning och skötselbehov från takträdgårdar och gårdsbjälklag, så kallade intensiva gröna tak. Finessen med extensiva gröna tak är att de är tunna och har låg vikt, vilket gör att man har möjlighet att installera dem på befintliga byggnader. De tunna skikten innebär samtidigt att de kan lagra begränsade mängder vatten, vilket ställer krav på både de tekniska materialen och växtmaterialet. De extensiva system som används i Sverige väger ungefär 50 kg/m2 i vattenmättat tillstånd och är från cirka 3 cm tjocka. Den vanligaste uppbyggnaden är en tre skiktsuppbyggnad med ett dräneringslager, ett filterlager och ett vegetationslager. Dräneringslagret utgör grunden för ett grönt tak och syftar till att hålla rätt fuktighet för den överliggande vegetationen samt att transportera bort överskottsvatten vid kraftiga regn. Vegetationens krav på fukt och vatten i systemet är kopplat till jordtjocklek, exponering, och lutning. På ett tak med låg lutning bör man ha ett dräneringsskikt som för bort mycket vatten och förhindrar att vegeta-

För att uppnå höga biologiska värden på taken måste man designa de gröna taken specifikt för detta ändamål genom att ha olika jordtjocklekar och material.

man vill stödja och oftast att man anlägger ett grönt tak som är minst 10 till 15 cm tjockt. Det finns goda exempel på hur man har anlagt gröna tak för att stödja stadens djurliv både i Basel i Schweiz och i London. De grundläggande kriterierna för dessa projekt är att man har arbetat med väldefinierade lokalt producerade jordar, vegetationsystem med flera olika tjocklekar och lokal fröblandningar. I London har man på detta sätt arbetat med de gröna taken som en del av företagens miljöledningssystem och som ett sätt att utvidga byggnadens funktion till att också täcka in nya värden som biologisk mångfald. Bygg & teknik 4/09

terna som avgör tätskiktens livslängd och genom att täcka med ett grönt tak kan man få ner maxtemperaturerna, vilket skulle kunna förlänga tätskiktets livslängd med mellan 10 och 30 procent. Gröna tak kan också ha effekt på en byggnads energiförbrukning för uppvärmning och kyla, framförallt i byggnader med lite isolering. Undersökningar visar på reduktion i energiförbrukning mellan 40 procent i dåligt isolerade byggnader till runt 2 procent för välisolerade byggnader, Niachou et al (2001). Kombinerade system med växter på tak och klätterväxter har också stora möjligheter att minska kylbehovet på byggnader, men ef-

tionen försumpas. Om man får ett för fuktigt tak riskerar man ökade skötselkostnader i form av invasion av ogräs eller att den tänkta vegetationen dör bort med fallerande estetiska kvaliteter som följd. På ett grönt tak med hög lutning är vattenbortförandet ett mindre problem och man behöver istället ha ett dräneringslager som har en viss magasinerande förmåga. Vid höga lutningar är det viktigt att alla komponenter i systemet har möjlighet att lagra vatten eftersom man annars riskerar att vegetationen torkar ut för mycket och att man får reducerad tillväxt, blomning och estetiska kvaliteter. Dräneringen är också av stor betydelse för själva byggna21

den. Om man inte får bort överskottsvatten under kraftiga regn kan man riskera att få stigande vattennivåer på taket och att vegetationsskiktet börjar flyta runt, vilket kan ha katastrofala effekter på byggnaden. I Tyskland, där man arbetat länge med teknik kring gröna tak, finns tydliga definierade riktlinjer för vilken vattengenomsläpplighet ett godkänt dräneringsmaterial ska ha för att säkerställa god dränering och goda tillväxt möjligheter för vegetationen. I Skandinavien finns inga riktlinjer gällande dräneringslager för gröna tak, men trots detta använder de flesta svenska leverantörer material som också skulle klara den tyska standarden. I den tyska specifikationen måste genomsläpplighet för ett dräneringslager vara minst 180 mm/min, Fll (2002). Vegetationen på gröna tak i Sverige anläggs nästan uteslutande med prefabricerade vegetationsmattor. Mattorna förodlas på en bärare av till exempel fiberduk eller kokosnät och etableras med någon form av torktålig växt. I de prefabricerade vegetationsmattorna är alltså filterlagret integrerat med vegetationslagret. Den vanligaste typen av växter är fetbladsväxter ur släktena Sedum, Phedimus och Hylotelephium. Dessa växter kan lagra stora mängder vatten i stam och blad, vilket kombinerat med en speciell fysiologi som minimera vattenförlust gör att de kan överleva långa perioder utan nederbörd. Dessa tunna gröna tak behöver alltså inte vattnas. I Sverige finns flera vanliga arter som fungerar utmärkt på tak, bla vit- och gul fetknopp. Normalt växer de på torra platser som stränder, grustäkter eller tunna kalkjordar som på Ölands alvar. Egenskaperna hos den jord eller substrat man använder i gröna tak skiljer sig ganska mycket från både vanlig matjord och krukväxtjord. I huvudsak används substrat som består av poröst grovkornigt material med lågt organiskt innehåll. Att använda grovkorniga material är ett krav för att få hög dräneringsförmåga hos materialet och för att tillgodose växternas behov av syre även i de tunna skikten. Ett lågt organiskt innehåll är nödvändigt för att få ett långsiktigt hållbart substrat. På ett grönt tak är möjligheterna små för att kunna byta ut jorden efter några år eller att toppdressa, vilket är vanligt på parkmark eller i trädgårdssammanhang. I och med att man måste ha hög dräneringsförmåga och lågt organiskt innehåll får man direkt problem med vattenförsörjningen till växterna eftersom dessa två faktorer också är kopplade till en jords vattenhållande förmåga. Genom att använda porösa material som lava, pimpsten eller återvunnet krossat tegel kan man öka substratets vattenhållande förmåga samtidigt som man bibehåller god dränering. I Sverige har man 22

Den vanligaste typen av gröna tak är ett treskiktat system bestående av dräneringslager, filterlager och vegetationslager.

framförallt använt sig av importerat material som lava och pimpsten. Det finns stora möjligheter att använda återvunnet material, vilket troligtvis också skulle minska systemens miljöpåverkan. Inte heller när det gäller substrat finns det svenska riktlinjer för hur ett bra material ska utformas utan man får lita på erfarenhetsbaserade riktlinjer från Tyskland. Det organiska innehåller ska inte vara högre än sex viktsprocent och dräneringskapaciteten bör inte understiga 0,6 mm/ min. När det gäller substrat är det också viktigt att det inte innehåller ämnen som är skadliga för växterna. Att använda vegetationsmattor för att skapa gröna tak är enkelt och så gott som alltid ett gott resultat såvida man inte gjort något fel vid installationen. I och

med att vegetationen är fullt etablerad när man installerar taket får en direkt grön effekt. Prefabricerad vegetation är oftast något dyrare jämfört med att anlägga gröna tak på plats direkt på taket. Att bygga taken direkt på plats är dock möjligt och något som görs i stor skala i de flesta andra europeiska länder. Med platsetablerade tak får man inte en lika dramatisk effekt med direkt grönska utan det tar ett tag för växterna att växa till och täcka ytan. Försök från Augustenborgs botaniska takträdgård i Malmö visar dock att växterna täcker lika stor yta på de platsbyggda taken som på de prefabricerade mattorna redan efter ett och ett halvt till två år. Utseendet på platsbyggda och prefabricerade kan dock skilja sig något. De prefabricerade har ett mer homogent utseende. Om man platsbygger får man ett mer varierat utseende där vissa arter växer snabbt och andra långsammare, vilket är något man kan utnyttja i sin design av taket. Om man vill ha ett homogent tak så bör man dock använda prefabricerad vegetation, Emilsson (2008).

Hur ser det ut med anläggningsteknik och skötsel?

Vegetationen på tunna gröna tak har lågt skötselbehov, men det finns inget som är skötselfritt. Skötselbehovet kopplat till vilka förväntningar och krav man har på ytans utseende. Den tekniska funktionen hos det gröna taket kan bibehållas med minimala insatser även om det estetiska värdet kan minska. Tillverkare av gröna tak rekommenderar att man gödslar sina tak vid behov men inte mer än en gång per år, med ungefär 25 gram gödsel/m2. Detta gör man för att vegetationen ska klara av den stress som den utsätts för när den kommer upp på taket och för att den ska växa till

Fetblad

Mossa

Tid

Prefabricerade mattor har en högre täckningsgrad av fetblad än platsbyggda system under de första åren. På längre sikt jämnar skillnaderna ut sig. På längre sikt finns också en tendens till att ha mindre mossa på de prefabricerade systemen. (röd triangel – prefabricerad vegetation, fyrkanter – skottetablerad, cirklar – pluggplanterad) Bygg & teknik 4/09

Bort med snö & is på taket – tryggt och enkelt

din partner för mark, väg och vatten

Din Partner för mark, väg och vatten NYHET!

Systemet är intjänat på 3–5 år!

Förhindra onödiga olyckor och kostsamma skador på fastigheten. Enkla, stabila och driftsäkra värmekabelsystem som eliminerar is, snö och frys-/fuktskador på tak. Intelligent styrsystem och självbegränsande värmekabel snålar med energin och ger ett system med god ekonomi. Installatörer och support över hela Sverige. Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning och offert. Vi kommer gärna ut till dig och inspekterar.

Arbetar du med utemiljö, då är detta en nyhet! Vårt sortiment är utökat med sedummattor för både mark och tak, vattenväxtmattor, erosionsmattor, marktäckningsdukar och ett stort sortiment av gabioner i många olika former. Vi har en hög kompetens inom området – som vi gärna delar med oss av.

Tyco Thermal Controls Nordic AB Flöjelbergsgatan 20 B 431 37 Mölndal Tel: Fax:

Webb www.t2.se E-post thorin@tycothermal.com

Bygg & teknik 4/09

0771-640040 viacon@viacon.se, www.viacon.se

031-335 58 00 031-335 58 99

Lidköping Gävle

Stockholm Lycksele

Göteborg Malmö

sig och täcka hela takytan. Växterna har haft det bra under odlingen men lider av transporten och den nya mer stressande växtplatsen. Gödsling kan då stimulera tillväxt och bidrar också till blomning. I Tyskland rekommenderar man en årlig tillförsel av gödsel på fem gram kväve (N) per kvadratmeter, vilket motsvarar cirka 35 gram gödsel. De högre givorna motiveras med större krav på blomning och lägre tolerans mot mossa. Om man inte tillför någon gödning kan man förvänta sig en ökad utbredning av mossa. Mossan är i sig inget stort problem eftersom den har samma funktion som kärlväxter, utan det handlar om en estetiskt fråga. Den vanligaste mossan på tunna tak är brännmossa vilken tenderar att bli ganska röd färgad under våren och sommaren. Under denna tid så blir alltså taken inte speciellt gröna utan snarare

bruna eller brunröda. Om en stor del av taket domineras av mossa är det också möjligt att mer mossa rullar ner i hängrännorna, vilket kan ge ökade skötselkostnader. Om man väljer att gödsla sina gröna tak är det av största vikt att man använder långtidsverkande inkapslad gödning. Denna typ av gödning består av växtnäring som man pelleterat och täckt med ett lager vax eller någon form av polymer. Näringen läcker sakta ut ur gödselkornet beroende på fuktighet och temperatur. Detta betyder att växterna hinner ta upp näringen i samma takt som den läcker ut, vilket minimerar läckage. Det är förkastligt ur ett dagvatten perspektiv att gödsla gröna tak med vanlig lättlöslig gödning som till exempel blåkorn eller liknande. Om man använder vanlig gödning så får

I Malmö finns ett stort antal gröna tak på små återvinningshus (a). Systemen har generellt fungerat bra men det finns problem med erosion på branta tak (b). I de fall man har anlagt gröna tak nära eller under träd så har detta också påverkat de gröna taken negativt (c).

Skötsel

Marknaden för gröna tak hade en snabb utveckling under slutet av nittonhundratalet och några år in på det nya millenniet. I södra Sverige anlades många tak i anslutning till och efter den internationella bomässan Bo01 i Västra hamnen. Malmö stad gjorde i detta område en speciell satsning på användningen av gröna tak, vilket fick ett kraftigt genomslag. Detta betyder att det finns en betydande mängd åldrande gröna tak. I Mal-

FOTO: TOBIAS EMILSSON

man betydande läckage under de första veckorna. Detta är speciellt ett problem om man använder gröna tak i kombination med öppna dagvattendammar eftersom näringen då kan stimulera algtillväxt i dammarna med lukt- och skötselproblem som följd, Berndtsson et al (2006), Emilsson et al (2007).

mö finns, precis som på andra ställen i landet, ett stort antal gröna tak på små sopsorterings- eller återvinningshus. Dessa hus är enkla konstruktioner som ofta står uppställda på gårdarna till flerfamiljshus, där de ger möjlighet till källsortering av soporna. De gröna taken ger i dessa fall visuella vinster eftersom husen ofta står på trånga gårdar och de förstärker samtidigt det miljömässiga budskapet med att återvinna. Vid en undersökning av närmare hundra av dessa småhus fann vi att de gröna taken fungerar väldigt bra. I stort sett inget av de undersökta taken hade någon skötsel och de hade heller inget behov av skötsel. Totalt sett så var 75 procent i bra eller mycket bra kondition. De tak som var i behov av någon form av skötsel eller åtgärd hade i de flest fall utformats eller anlagts på ett felaktigt sätt. De största problemen hade uppstått på branta sydriktade tak, med lutning upp emot 45 grader, där stora delar av vegetationen hade torkat bort. Kombinationen av branta tak och stark solinstrålning verkar alltså i dessa fall bli för tufft även för torktåliga fetblad. Problemet med de branta taken är att torkan leder till att de Bygg & teknik 4/09

planterade växterna dör, vilket innebär att jorden inte lägre har något som binder den samman. Den enda vegetation som blir kvar är mossa men den tenderar att rulla av om den inte binds samman av växter. Mossan ramlar ner i hängrännor eller på de hårdgjorda ytorna kring husen, vilket leder till ett skräpigt utseende och ökade skötselkostnader. Den största delen av de branta taken hade ett armeringsnät integrerat i jorden, vilket minskade erosionsproblemen något. Vid genomgången av återvinningshusen visade det sig också att placeringen av de gröna taken ibland var problematisk. Några av husen var placerade precis i anslutning till stora träd och dessa gröna tak hade inte utvecklats positivt. I flera fall hade vegetationen dött på grund av för kraftig skugga från träden. Lösningen i dessa fall hade varit att inte anlägga gröna tak på dessa hus eller att placera husen lite längre från träden.

Slutsats

Gröna tak är i dagsläget en mogen teknik som är väl inarbetad. Att anlägga gröna tak är inte förenat med stora risker och de bidrar med positiva effekter både för fastighetsägare och för stadens invånare. Det återstår dock mer arbete med att kvantifiera vilken effekt gröna tak har på energibalansen på hus i svenskt klimat. Det behövs också mer arbete med att utveckla

Bygg & teknik 4/09

effektiva lokalt producerade substrat och jordar, vilket skulle höja de gröna takens totala miljönytta. ■

Referenser

Alexandri E & Jones P (2008). Temperature decreases in an urban canyon due to green walls and green roofs in diverse climates. Building and Environment 43: 480–493 Bengtsson L (2005) Peak flows from thin sedum-moss roof. Nordic Hydrology 36:269–280. Bengtsson L, Grahn L, & Olsson J (2005). Hydrological function of a thin extensive green roof in southern Sweden. Nordic Hydrology 36:259–268. Berndtsson JC, Emilsson T & Bengtsson L (2006). The influence of extensive vegetated roofs on runoff water quality. Science of the Total Environment 355: 48–63. Björk F (2004). Green roofs effect on durability of roof membranes. Publication 006, International Green Roof Institute, Malmö. Emilsson T (2008). Vegetation development on extensive vegetated green roofs: Influence of substrate composition, establishment method and species mix. Ecological Engineering 33:265–277. Emilsson T, Czemiel Berndtsson J, Mattsson JE & Rolf K (2007). Effect of using conventional and controlled release fertiliser on nutrient runoff from various

vegetated roof systems. Ecological Engineering 29:260–271. FLL (2002). Guideline for the planning, execution and upkeep of green-roof site: Roof greening guidelines. 4 edition. Forschungsgesellschaft Landschaftsentwicklung Landschaftsbau e. V., Bonn. Le Corbusier & Jeanneret P (1926). Five Points toward a New Architecture (original in French). in Conrads U (ed), Programs and manifestoes on 20th-century architecture, Cambridge, Mass. Pages 192. Niachou A, Papakonstantinou K, Santamouris M, Tsangrassoulis A & Mihalakakou G (2001). Analysis of green roof thermal properties and investigation of its energy performance. Energy and Buildings 33:719–729. Werne F (1993). Böndernas bygge. Förlags AB Wiken.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Vart tar den koppar som frigörs från koppartak vägen? Ingående tvärdisciplinära fält- och laboratoriestudier av korrosionsoch avrinningsprocessen av koppar från tak och fasadmaterial har genomförts under de senaste 15 åren vid avdelningen för Yt- och korrosionsvetenskap på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Resultaten visar att olika materialytor redan i avvattningssystemet, på trottoaren, i dagvattensystemet, och/eller i kontakt med jord och kalksten i en byggnads omedelbara närhet fungerar som effektiva sänkor för frigjord koppar från taken. Förutom hög kapacitet att binda upp koppar har dessa ytor även en förmåga att förändra den kemiska formen av frigjord koppar och därmed reducera kopparens biotillgänglighet, något som också sker naturligt via reaktioner med organiskt och oorganiskt material i regn- och dagvatten. Alla typer av konstruktionsmaterial som används för utomhusapplikationer växelverkar på olika sätt med den omgivande miljön. Metaller oxideras spontant i kontakt med luft och vatten vilket är en naturlig process som är direkt kopplad till rådande klimatförhållanden, men som också beror av gällande luftföroreningsnivåer. Eftersom denna oxidationsprocess av ytan är olika snabb i olika miljöer bildas korrosionsprodukter av skiftande karaktär när det gäller sammansättning, tjocklek, färg och barriäregenskaper. För koppar, som är ett vanligt tak- och fasadmaterial, bildas snabbt en brunsvart patina med en oxid, Cu2O, som huvudsaklig komponent. I närArtikelförfattare är Inger Odnevall Wallinder och Yolanda Ullmann vid Avdelningen för Yt- och korrosionsvetenskap, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, samt Pia Dromberg, Ledningsnät, utredning, Stockholm Vatten VA AB, Stockholm.

varo av olika luftföroreningar som svaveldioxid, SO2, eller klorider på platser med marin influens, täcks denna oxid ofta med en grön eller turkosaktig patina som huvudsakligen består av olika basiska kopparsulfater, till exempel Cu4SO4(OH)6 och basiska kopparklorider, till exempel Cu2Cl(OH)3. Den patina som bildas (både den brunsvarta och den gröna) fungerar som en skyddande barriär varvid oxidationshastigheten (korrosionen) av kopparen snabbt reduceras med tiden. På grund av denna skyddande patina är många tak som lades på speciella byggnader på 1600- och 1700-talen fortfarande funktiondugliga. I Stockholm finns det ett stort antal både äldre och nyare koppartak vars patina har en brun eller grön karaktär beroende på ålder och ursprung. Sedan 1950talet har luftföroreningsnivåerna av framför allt SO2 minskat dramatiskt i Stockholm. Det har resulterat i att fler och fler nylagda koppartak behåller sin brunsvarta nyans även efter flera årtionden av exponering, något som inte var möjligt under förra decenniet. Förutom att kopparen oxideras och en patina bildas, växer till och förändras, innebär växelverkan med miljön även att en del av patinan kan lösas upp. Koppar kan antingen fällas ut som korrosionsprodukter eller frigöras till omgivningen genom transport med regn som avvattnar

koppartaket. Huvuddelen av den oxiderade kopparen är dock fortfarande bunden till ytan i olika korrosionsprodukter. Den mängd koppar som kan frigöras från patinan, så kallad kopparavrinning eller kopparfrigörelse, beror av rådande miljöförhållanden och luftföroreningsnivåer. Studier av atmosfärisk korrosion har en lång tradition och förståelsen är god, vilket dock inte gäller avrinningsprocessen. Vid avdelningen för Yt- och korrosionsvetenskap på KTH har sedan 1995 forskning bedrivits för att öka förståelsen för mekanismerna för denna avrinningsprocess och kvantifiera hur mycket koppar som kan frigöras från byggnader. Genom en rad tvärdisciplinära aktivititeter har studier även genomförts för att ta reda på vart den frigjorda kopparen tar vägen. Forskningen har bland annat omfattat studier av förändringar i kopparens kemiska form och biotillgänglighet (toxicitet mot vattenorganismer) i kontakt med olika ytor i en byggnads närhet, till exempel trottoarsten, dagvattensystem, kalksten, och jordytor. Resultaten visar bland annat att den mängd koppar som frigörs från koppartaken är avsevärt lägre än de korrosionhastigheter (oxidationshastigheter) som finns rapporterade i den vetenskapliga litteraturen och som ofta används för att förutsäga hur mycket koppar som kan spridas till miljön. Baserat på verkliga data och en Bygg & teknik 4/09

ingående förståelse för avrinningsprocessen av koppar har därför en modell tagits fram för att kunna förutsäga ett verkligt scenario. Modellen möjliggör för till exempel arkitekter och miljökonsulter att själva kunna göra en bedömning om hur mycket koppar som totalt kan frigöras från en byggnad. Det ska dock poängteras att modellen inte förutspår en eventuell miljöpåverkan, vilket kräver djupare insikter om kopparens kemiska form och hur den förändras i miljön vilket påverkar metallens biotillgänglighet. Frigörelsehastigheter av koppar från naturligt brun- och grönpatinerad koppar har genererats i Stockholm under mer än tolv års tid. Ytorna har exponerats i 45 graders lutning mot söder. Resultaten visar att för en regnmängd motsvarande cirka 500 mm per år (medianvärde), frigörs mellan 1 till 1,3 gram koppar per år (medianvärden) från en kvadratmeter stor kopparyta. För Stockholms tak av koppar motsvarar denna spridning av koppar en årlig mängd av cirka 650 kg koppar. Dessa nivåer ska jämföras med spridningen av 5 700 kg koppar från trafiken och 4 000 kg koppar från vattenledningsnätet.

neral på ytan (vilka också förekommer som korrosionsprodukter i vissa miljöer). Samtliga material har också visat en hög förmåga att kraftigt förändra kopparens kemiska form från att vara i en tillgänglig form vid avrinningstillfället till att vara mycket hårt bunden till olika komplex och föreningar av låg tillgänglighet. Huvuddelen av dessa studier har genomförts med modellytor i mindre skala för att kunna möjliggöra studier av individuella parametrar.

Mätningar från ett verkligt tak

Att koppar som frigörs från takytor binds upp av olika ytor i en byggnads omedelbara närhet, visas mycket tydligt i resultaten från en nyligen genomförd studie av kopparavrinning från ett befintligt tak på ett shoppingcenter i Farsta centrum i södra Stockholm. Denna studie har genomförts inom ramen för den så kallade Miljömiljarden, en satsning från Stockholms stad för att minska miljöskulden och förebygga nya miljöproblem. Andelen koppar i avrinningsvattnet från taket uppmättes vid två olika platser; efter transport genom avvattningssystemet och efter ytterligare transport genom rör av betong innan utspädning och kontakt med det övriga dagvattennätet. Redan under transport genom avvattningssystemet har den den största mängden frigjord koppar från taket fastlagts av betongytorna och den koppar som inte bundits upp på vägen har förändrat sin kemiska form, från att vara tillgänglig vid det omedelbara avrinningstillfället till att vara hårt bunden, främst till organiskt material, och därmed inte tillgänglig för exempelvis vattenlevande organismer. De totala koncentrationer av koppar som mättes upp i avrinningsvattnet efter växelverkan med avrinningssystemen i betong, hade en mediankoncentration av 15 till 18 µg/L koppar. Denna koncentration är mer

Vart tar kopparen vägen?

Vart tar då den frigjorda kopparen från taken vägen och vad innebär det för miljön? Att den frigjorda kopparen växelverkar med omgivningen kan tydligt ses i stadsbilden som gröna avrinningsområden på exempelvis kalkstensfasader och trottoarytor nedanför koppartak som avvattnas med utanpåliggande stuprör. De tvärdisciplinära forskningsaktivititeter som genomförts på KTH har visat att en stor del av den frigjorda kopparen mycket snabbt och effektivt binds upp, och ofta fastläggs på olika sätt, redan i en byggnads omedelbara närhet. Förutom att många hårdgjorda ytor, som till exempel trottoarer och betong, har en stor kapacitet att binda koppar har de också visat sig ha en god förmåga att påverka och förändra kopparens kemiska form, något som är avgörande för kopparens biotillgänglighet. Forskningen visar att koppar vid det omedelbara avrinningstillfället frigörs i form av fria kopparjoner, vilket är en naturlig konsekvens av att upplösningsprocessen av patinan främst är en kemisk process. De frigjorda kopparjonerna reagerar dock omedelbart med organiskt material som till exempel löv och pollen samt med andra komponenter i regnvattnet från taket varvid den kemiska formen och därmed tillgängligheten av koppar kraftigt reduceras redan innan vattnet lämnat takytan. När regnvattnet som innehålBygg & teknik 4/09

ler frigjord koppar transporteras vidare innebär det ytterligare växelverkan med organiskt och oorganiskt material i regn och dagvatten samt med olika ytor i avvattningssystemet. Ingående laboratorieoch fältstudier av hur kopparinnehållande avrinningsvatten från tak växelverkar med ytor såsom trottoarsten av betong, kalksten samt jordar av olika karaktär, har visat att dessa material naturligt fungerar som sänkor för frigjord koppar från tak. Detta beror på deras höga kapacitet att binda koppar och i många fall mycket snabbt bilda naturligt förekommande mi-

än hundra gånger lägre än vad som uppmätts under olika regnepisoder vid det omedelbara avrinningstillfället. Som jämförelse uppmättes även kopparkoncentrationer i dagvattnet från en närliggande parkeringsplats. Även i detta fall skedde mätningen av koppar i avrinningsvattnet utan växelverkan och utspädning med annat dagvatten från andra hårdgjorda ytor i omgivningen. Resultaten visade att de koncentrationer av total mängd koppar i dagvattnet från parkeringsplatsen hade en mediankoncentration av 35 µg/L, alltså högre än den koncentration som uppmättes i det regnvatten som avvattnade koppartaket och som varit i kontakt med avvattningssystemen. Koppar från parkeringsplatsen härstammar inte från taket utan kommer framför allt från slitage av bromsbelägg, däck och från asfalten. Precis som för koppar i avrinningsvattnet från takytan så var även den koppar som fanns i dagvattnet från parke-

Stort tack till

Lars-Gunnar Jansson, Sweco, Jan Stenlycke och Bo Värnhed, Stockholm Vatten VA AB, samt till Stefan Hedlund och Stefan Carlsson Löfstedt, Atrium Ljungberg AB för all hjälp, positiva anda och ovärderlig support, vilket möjliggjort mätningarna i Farsta. Utan er hade studien inte varit möjlig att genomföra. Tack till Lantmäteriverket för att vi fick använda flygfotot. Ytterligare information från pågående forskningsprojekt och publikationer finns bland annat på www.corrosionscience.se och i följande utvalda referenser. Ytterligare information om Stockholms stads miljömiljardsprojekt finns att läsa på www.miljomiljarden.se. 1. The interaction between concrete pavement and corrosion-induced copper runoff from buildings, B. Bahar, G. Herting, I. Odnevall Wallinder, K. Hakkila, C. Leygraf & M. Virta, Environmental Monitoring and Assessment, 140, 175–189 (2008). 2. Modelling and mapping of copper runoff for Europe, I. Odnevall Wallinder, B. Bahar, C. Leygraf & J. Tidblad, Journal of Environmental Monitoring, 9, 66–73 (2007). 3. Model studies of corrosion-induced copper runoff fate in soil, S. Bertling, F. Degryse, I. Odnevall Wallinder, E. Smolders & C. Leygraf, Environmental Toxicology and Chemistry, 25(3), 683–691, (2006). 4. Long term corrosion-induced copper runoff from natural and artificial patina and its environmental fate, S. Bertling, I. Odnevall Wallinder, D. Berggren & C. Leygraf, Environmental Toxicology and Chemistry, 25(3), 891–898, (2006). 5. Immobilization of copper in runoff water from roofing materials by limestone, soil and concrete, S. Bertling, I. Odnevall Wallinder, C. Leygraf & D. Berggren, Proceedings, 15th International Corrosion Conference, paper 44, Granada, Spain, (2002). 6. The capacity of limestone to immobilize copper in runoff water. A laboratory investigation, S. Bertling, I. Odnevall Wallinder & C. Leygraf, Proceedings, 15th International Corrosion Conference, paper 42, Granada, Spain, (2002) 7. Environmental interaction of copper and zinc released from building materials as a result of atmospheric corrosion, I. Odnevall Wallinder, S. Bertling & C. Leygraf, Metall, 58, 11, 717–720 (2004) 8. Frigörelse av koppar och zink från byggnadsmaterial och växelverkan med omgivande miljö, I. Odnevall Wallinder, S. Bertling & C. Leygraf, Bygg & teknik, 4, 55–58 (2005).

ringsplatsen starkt bunden till organiskt material och i en otillgänglig form för vattenlevande organismer.

Uppmätta totalkoncentrationer av koppar från takytorna efter växelverkan med avvattningssystemen och i dagvattnet från parkeringsplatsen är avsevärt mycket lägre än det gränsvärde (2 000 µg/L) som Världshälsoorganisationen (WHO) fastställt för total koppar i dricksvatten. Resultaten visar dessutom att redan innan växelverkan och utspädning med annat dagvatten är de uppmätta koncentrationerna av total koppar från både tak och parkeringsplats i nivå eller lägre än rapporterade koncentrationer av koppar, där inga negativa effekter på vattenorganismer rapporterats. Om hänsyn tas till den kemiska formen av koppar i avrinningsvattnen är de uppmätta koncentrationerna som skulle kunna vara tillgängliga och toxiska för vattenorganismer ännu lägre. Resultaten visar tydligt att koppar som frigörs från takytor huvudsakligen binds upp av ytor i avvattningssystemet och att koncentrationen av frigjord koppar därmed reduceras till nivåer som är lägre än observerade effektkoncentrationer för vattenorganismer. Avvattningssystem fungerar alltså som effektiva sänkor för frigjord koppar varvid ytterligare reningssystem inte anses nödvändigt. ■ Bygg & teknik 4/09

LEVANDE TAK - grönare byggande för framtidens städer

Veg Tech erbjuder en mängd spännande växtsystem och produkter för taket, terrassen och innergården.

Petter Dass Museet, Sandnessjøen, Norge

RHEINZINK®-Leverantör till Petter Dass Museet RHEINZINK® ger dig många möjligheter till en underhållsfri

Veg Tech www.vegtech.se

fasad. Med ett stort sortiment av fasadpaneler och förarbetningstekniker ger vi dig möjligheten att realisera estetiska och

tel 0472 - 363 00

funktionella fasadlösningar.

Tekniska egenskaper: 1-kupig profil

2-kupig profil

Formbar massiv zink

Lång livslängd

Underhållsfri

Naturlig patinering

Svart 015

Miljömässiga egenskaper:

Brun 384

Röd 418

Naturmaterial

Ingen ytbeläggning

TerraPLEGEL® förenar styrkan av ett galvaniserat plåttak med det naturliga utseende man får genom att belägga produkten med kvartssand. Resultatet är en produkt som återspeglar elegansen hos traditionella en- och tvåkupiga tak. TerraPLEGEL® 0.5 finns i sex attraktiva kulörer och har samma beläggning som TerraPLEGEL® Hi Load 0.9. Båda produkterna omfattas av vår 30 års garanti mot genomrostning. TerraPLEGEL® passar perfekt både för nybyggnation och vid renovering av ett existerande tak.

100 % återvinningsbar

Miljövänligt material

Tegelröd 740

KAMI AB Vintervägen16 • Box10130 • 952 27 Kalix Tel 0923-798 50 • Fax 0923-104 88 E-post: info@kami.se • www.kami.se

Arkitektoniska egenskaper: Q

Tidlöst utseende

Harmonierar med andra material

Möjliggör spännande fasadformer

RHEINZINK Sverige Nääs Fabriker, Fack 5017, S -44851 Tollered Tel.: +46 31 7554500, Fax: +46 31 7554501 Storgatan 16, S-262 53 Ängelholm Tel.: +46 431 10148, Fax: +46 431 19148

RZ _3618-4C-S

Grå 035

Din takspecialist

E-Mail: info@rheinzink.se, www.rheinzink.se

Grön 830 Bygg & teknik 4/09 RZ_3618-4C-S.indd 1

17.04.2009 9:45:55 Uhr

Oventilerade takkonstruktioner – en rimlig risktagning? I vår ”nya BBR” har kraven vad avser fuktsäkerhet skärpts betydligt. En rad tolkningar av den praktiska innebörden i skrivningarna återstår att göra men som en ram till nedanstående artikel kan en förenklad tolkning vara att konstruktioner ska utformas så mikroorganismer inte påverkar inomhusluften i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa eller lukt uppkommer. Dessutom anges att fukttillståndet i en byggnadsdel alltid ska vara lägre än det högsta tillåtna (kritiska) fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till användningen. Provokativt tolkat innebär detta att fuktpåverkan inte får ske på material i konstruktioner som kan ge upphov till onormala emissioner eller mikrobiell påväxt. Undantag är egentligen bara uttalat för luftade fasadpaneler. Kan man då acceptera tillfälliga begränsade fukttillskott till isoleringen i massiva oventilerade takkonstruktioner? Under den gångna högkonjunkturen byggdes ett otal större lokaler med låglutande massiva takkonstruktioner, flertalet av dessa utan regnskydd under uppförandet. Problem har emellanåt inträffat med takdropp som fortgår några år efter uppförandet. Fukt har tillförts i form av regn vid takläggning, från hål i tätskiktet eller från otätheter kring takbrunnar efter takläggning och från inneluft innehållande byggfukt som via luftrörelser eller diffusion trängt upp och kondenserat mot tätskiktet. För att belysa möjligheten till uttorkning och vilka mängder fukt som skulle kunna accepteras ställt i ett ”BBR-per-

Artikelförfattare är Johan Larsson och Lars Tobin, Anneling Tobin Consult AB, Borås.

Riskmiljö för tätskikt.

spektiv” har ett antal beräkningar utförts med olika mängder fukt i ett oventilerat tak. Takkonstruktionen utgörs av en bärande icke värmeisolerande konstruktion med eller utan byggfukt, ångspärr, isolering och tätskikt av PVC-duk. PVC-duken har även varierats avseende kulör då kulören påverkar adsorptionen av solinstrålningen. Ofta när dessa massiva tak läggs sker detta under bar himmel. Om det under läggningen regnar kan icke försumbara mängder vatten bli stående på ångspärren eller uppbundet i isoleringen. I beräkningsfallen 1 till 3 här intill har cirka 1 mm regn antagits bli instängt mellan ångspärren och takduken.

Fall 1. Bärande konstruktion av byggfuktig platsgjuten betong med en mörk takduk.

Diskussion

Fuktmässigt är slutsatserna enkla att dra. Det tar ofta flera år att torka ut fukt som tillförs isoleringen mellan de två täta skikten. De fuktmängder som tillförs vid regn blir erfarenhetsmässigt i paritet med de mängder som antagits ovan. Mängderna kan bli större i de fall fickor finns som hindrar avrinning av vatten exempelvis i ”plastfoliesvackorna” över rillorna i TRPplåten. Mängden kvarstående fukt skulle i ett sådant fall bli mindre om ångspärren flyttas i takkonstruktionen och läggs på en 50 mm isolerskiva. Regnvatten skulle då, med lämplig avslutning av plastfolien över ytterväggen, kunna rinna av ytan. Dock kan fukt fortfarande bindas upp i själva isoleringen om det regnar vid läggning, vilket vid ett sådant scenario fortfarande kommer att ge höga fuktnivåer i ett eller ett par års tid. För att skapa en torr takkonstruktion får fukt inte byggas in. Motsvarande problem uppkommer vid vattenläckage via yttertaket. Vid ett punkt-

Fall 2. Bärande konstruktion av perforerad TRP-plåt med en mörk takduk.

Fall 3. Bärande konstruktion av perforerad TRP-plåt med en ljus takduk. Bygg & teknik 4/09

Fall 1. Av det vänstra diagrammet som visar totalt vatteninnehåll i isoleringen kan man utläsa att det tar cirka sex till sju år innan fuktjämvikt uppkommer i isolerskiktet. I det högra diagrammet redovisas temperaturen och relativa fuktigheten under takduken. Under de första tre till fyra åren måste man vintertid räkna med hundra procent relativ fuktighet (grön kurva) med kondens och isbildning under takduken som följd.

Fall 2. I detta fall sjunker det totala vatteninnehållet något snabbare (vänstra diagrammet) men det tar dock cirka tre till fyra år innan fuktjämvikt uppkommer i isolerskiktet. Under de första två till tre åren måste man vintertid räkna med 100 procent relativ fuktighet (högra diagrammet grön kurva) med kondens och isbildning under takduken som följd.

Fall 3. I detta fall med ljus takduk, som även kan likställas med ett tak i skugga, sjunker det totala vatteninnehållet i det närmaste lika långsamt som för fall 1 (vänstra diagrammet) och det tar cirka fem till sex år innan fuktjämvikt uppkommer i isolerskiktet. I det högra diagrammet redovisas temperaturen och relativ fuktigheten under takduken. Under de första tre till fyra åren måste man vintertid räkna med 100 procent relativ fuktighet (högra diagrammet grön kurva) med kondens och isbildning under takduken som följd. Bygg & teknik 4/09

Successiv utläggning av ångspärr och taktäckning i syfte att minimera regntillförsel till isoleringen.

läckage sker en lokal uppfuktning och uttorkningen i sidled kan normalt försummas. En enklare uppskattning av relationen tillförd regnmängd kontra möjlig uttorkad fuktmängd kan göras genom att anta att det genom ett hål vid regn tillförs cirka en droppe vatten (ett gram) per fem minuter till isoleringsskiktet. Vid en sommarmånad, om regntiden uppgår till en procent av totala tiden, erhålls då ett vattentillskott genom, ett icke för ögat synligt hål, om cirka 800 gram. Utvärderat mot de uttorkningshastigheter som erhållits i ovanstående beräkningar ger detta antagande en fukttillförsel som är cirka tio gånger större än möjlig uttorkning på en kvadratmeterstor yta. För att skapa en torr takkonstruktion får fukt inte läcka in. Fukt kan även tillföras en konstruktion via konvektion om det råder ett invändigt fukttillskott, övertryck inne och otätheter som medger att luft kan strömma genom takkonstruktionen. Fukttillskottet inne är beroende av verksamheten och ventilationen och varierar vida i olika byggnader. Många av de byggnader som uppförs med ”massiva takkonstruktioner” är relativt höga och det uppstår på grund av termik i bygganden normalt ett övertryck vid taknivå som överlagrar den tryckbild som ventilationssystemet skapar. I många fall är ångspärrens lufttätande funktion helt eliminerad vid olika typer av genomföringar. Takkonstruktionens lufttäthet ska då helt säkerställas genom att den yttre takduken är lufttätt ansluten mot väggkonstruktionen. Så är ofta inte fallet. Luft strömmar inte alltför sällan genom takkonstruktionen via otätheter i ångspärren via springor och spalter ut till öppningar vid takfoten. Risken för dylika luftrörelser genom takkonstruktionen är givetvis avhängig konstruktionsuppbyggnaden. Även här kan en uppskattning av tillförd fuktig inneluft via luftrörelser ställas i relation mot möjlig uttorkning av fukt. Antag att ett invändigt övertryck ger upphov till en lokal luftgenomströmning om cirka 1 m3/h och att det mot takduken under vintern sker kondensutfall om ett gram vatten/m3 luft som strömmar genom taket. 150 vinterdagar med kondensutfall tillför konstruktionen cirka 3,5 kg vatten. Eftersom kondensutfall sker direkt mot den ”första kalla ytan” som luftströmmen 31

trĂ¤ffar blir spridningen av kondensvattnet relativt liten. Detta visar att om luftrĂśrelser sker genom konstruktionen frĂĽn innemiljĂśer Ă¤ven med relativt smĂĽ fukttillskott uppkommer ett tillskott av fukt som lĂ¤tt Ăśverskrider den mĂśjliga mĂ¤ngd fukt som kan torka ut. FĂśr att skapa en torr takkonstruktion fĂĽr luftrĂśrelser inte ske genom takkonstruktionen Ă¤ven om fukttillskottet inne Ă¤r mĂĽttligt. Fukt kan Ă¤ven tillfĂśras konstruktionen via diffusion frĂĽn inne. Detta kan â&#x20AC;?enkeltâ&#x20AC;? lĂśsas genom val av lĂ¤mplig konstruktionsuppbyggnad. HĂ¤r kan ett lĂ¤mpligt berĂ¤kningsverktyg komma vĂ¤l till pass. Det kritiska Ă¤r dock vilka randvillkor som ansĂ¤tts och hur man hanterar fukt som â&#x20AC;?omĂśjligtâ&#x20AC;? kan tillfĂśras isoleringen mellan de tvĂĽ tĂ¤ta skikten. Ă&#x201E;ven byggfuktsbelastning frĂĽn exempelvis ett platsgjutet bĂ¤rande betongbjĂ¤lklag mĂĽste beaktas. Kan isoleringen vid fuktprojekteringen accepteras vara fuktig under ett flertal ĂĽr? Ett primĂ¤rt krav Ă¤r att isoleringen inte pĂĽverkas hĂĽllfasthetsmĂ¤ssigt. Om vi fĂśr att komma vidare i resonemanget antar att isoleringen Ă¤r ofĂśrstĂśrbar ger dock vattenpĂĽverkan ofta upphov till Ăśkad emissionsavgĂĽng. Oavsett om dessa emissioner Ă¤r hĂ¤lsovĂĽdliga eller ej bĂśr rimligen fĂśrsiktighetsprincipen tillĂ¤mpas i projekteringsfasen, dĂ¤r man inte kan utesluta att emissionerna kan utgĂśra olĂ¤genhet fĂśr mĂ¤nniskors hĂ¤lsa. Acceptansen av vatten i

TakgenomfĂśring dĂ¤r fuktig inneluft kan trĂ¤nga upp till takkonstruktionen. Notera att ĂĽngspĂ¤rren/konvektionsspĂ¤rren saknas kring genomfĂśringen. Skulle kunna fungera med vĂ¤l utfĂśrd kondensisolering pĂĽ dagvattenstammen, om takduken Ă¤r lufttĂ¤tt ansluten mot yttervĂ¤ggen och om fukttillskottet inne Ă¤r obefintligt.

isoleringen pĂĽverkas dĂĽ av om emissioner frĂĽn isoleringen kan pĂĽverka innemiljĂśn eller ej. Sannolikt skulle fuktig isolering, oaktat energiaspekten, kunna accepteras

Ăśver ett platsgjutet lufttĂ¤tt betongbjĂ¤lklag men ej sjĂ¤lvklart Ăśver en luftotĂ¤t TRPkonstruktion. Resonemanget Ă¤r tillĂ¤mpligt mot den tidigare skrivningen i BBR, men den nuvarande skrivningen i BBR innebĂ¤r en pĂĽtaglig skĂ¤rpning av graden fĂśr risktagande och vilka avvikelser som kan accepteras om det inte Ă¤r oskĂ¤ligt med hĂ¤nsyn till byggnadens anvĂ¤ndning. FĂśrvisso Ă¤r det i detta sammanhang inte sjĂ¤lvklart att man alltid kan sĂ¤tta likhetstecken mellan en avvikelse frĂĽn mĂĽlet fĂśr projekteringen och uppkomsten av en reell skada. Den uppenbara slutsatsen Ă¤r att fukt inte fĂĽr byggas in eller tillfĂśras isoleringen. Ă&#x2026;tgĂ¤rder fĂśr att fĂśrhindra vattentillskott till isolerskiktet mĂĽste identifieras vid fuktprojekteringen och sĂ¤kerstĂ¤llas vid uppfĂśrandet av en massiv takkonstruktionen. Att garantera regnuppehĂĽll torde inte vara en trolig vĂ¤g att gĂĽ. Ett annorlunda angreppssĂ¤tt Ă¤r att Ă¤ven utfĂśra dessa massiva takkonstruktioner med luftspalt. Toleransen mot tillskjutande fukt Ăśkar dĂĽ. â&#x2013;

Endast 368 kronor plus moms kostar en helĂĽrsprenumeration pĂĽ Bygg & teknik fĂśr 2009!

LĂĽt oss bli din takleverantĂśr MALMĂ&#x2013; ARENA

Prefabricerat Vi erbjuder monteringsfĂ¤rdiga yttertak lĂ¤mpliga fĂśr arenor, idrottshallar, skolor, NRQWRU Ă&#x20AC;HUIDPLOMVERVWlGHU PP DQSDVVDW WLOO HU E\JJQDWLRQ (OHPHQWHQ OHYHUHUDV PHG IlUGLJW \WWHU RFK LQQHUWDN L HWW P EUHGD RFK OlQJGHU XSS WLOO P Anpassningar Byggelementen levereras komplett med underlagstĂ¤ckning eller fĂ¤rdig enskiktsWlFNQLQJ ([HPSHO Sn Ă&#x20AC;HU DQSDVVQLQJDU lU JHQRPI|ULQJDU VW\Y WDNVNLYD |NDG EUDQGNODVV HOOHU LQE\JJG DNXVWLN )OHU DQSDVVQLQJDU ÂżQQHU GX Sn YnU KHPVLGD

SWEDBANK STADION, MALMĂ&#x2013;

Montage Det enkla och snabba montaget Ă¤r en av anledningarna till varfĂśr kunder vĂ¤ljer RVV $OOW PRQWDJH VNHU IUnQ RYDQVLGDQ RFK VWlOOQLQJ NDQ XWHOlPQDV %\JJHW NRPPHU VQDEEW XQGHU WDN 8SS WLOO P tak kan lĂ¤ggas per dag vid normala I|UKnOODQGHQ

+|JODQGVYlJHQ Â&#x2021; gUQVN|OGVYLN Â&#x2021; 7IQ Â&#x2021; )D[ Â&#x2021; ZZZ P O VH SKELLEFTEĂ&#x2026; KRAFT ARENA

Bygg & teknik 4/09

Fuktsäkra tak ska fuktsäkras Idag vet vi att traditionella uteluftsventilerade takkonstruktioner inte är fuktsäkra och det finns en stor risk att Boverkets byggregler (BBR 2008) inte uppfylls vid nyproduktion med dessa tak.

Två orsaker till detta är att de yttre delarna står i kontakt med fuktig uteluft och kalla ytor med risk för kondens. Följande exempel, se figur 1, återger ganska väl ett traditionellt uteluftsventilerat vindsutrymme. Diagrammet visar uppmätta värden (Medel-Hus 4) och beräknade värden (ber.) vid insida råspont i ett referenshus och är hämtat ur rapporten Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen från Lunds tekniska högskola. Det finns således en påtaglig risk för mögelpåväxt i dessa tak eftersom kritiskt fukttillstånd för trämaterial är ungefär 75 till 80 procent relativ fuktighet. Behovet av nya fuktsäkra tak torde vara stort där samtliga fuktkällor beaktas och att även detaljlösningar och montage fungerar praktiskt. Dessutom förväntas att ingående material i konstruktionen är beständiga för att ge en hållbar och pålitlig kon-

Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

struktion. Innan en konstruktion introduceras på marknaden så förväntas den väl vara utvärderad och godkänd på ett tillförlitligt sätt?

Hur vet vi att tak som inte har fuktsäkrats är fuktsäkra?

Vi kan inte längre luta oss mot gamla beprövade konstruktioner när vi vet att stora förändringar har skett, till exempel används idag två till fem gånger mer värmeisolering mot tidigare samt att värmekälla/varm murstock har plockats bort. Vi kan inte förlita oss på handböcker som är baserade på gamla principer som utgår från ”gårdagens” förutsättningar. Istället kan vi göra beräkningar och de förväntas göras i ett icke stationära beräkningspro-

Figur 1: Både mätning och beräkning visar att relativa fuktigheten kan överstiga 90 procent relativ fuktighet under längre perioder.

Figur 2: Oventilerat parallelltak med ångtät utsida. Taklutning 15 grader åt norr. Beräkningspunkten är placerad på utsidan av råsponten. Den relativa fuktigheten sjunker något under de tre första åren utifrån begynnelsefuktigheten på 75 procent relativ fuktighet. Beräkningen visar att taket kan torka inåt och förblir torrt om det är torrt från början. Bygg & teknik 4/09

gram (till exempel Wufi eller Ham-Tools, se referenslitteratur) som kan ta hänsyn till verkligheten i större utsträckning än tidigare såsom ångdiffusion, kapillär transport, fuktkonvektion, byggfukt och inläckage samt att ytterligare en mängd parametrar kan väljas. Om dessa beräkningsprogram ställs i relation till den gamla Glaser-metoden, som enbart tar hänsyn till ångdiffusion (risk för kondens) under stationära förhållanden, så inser vi att Glaser-beräkningen är knapphändig. Eftersom det finns många parametrar/val i beräkningsprogrammen så har användaren ett stort inflytande och felaktiga val kan få stora konsekvenser i beräkningen (jämför beräkningen i figur 2 med figur 3, det enda som skiljer är att

Figur 3: Oventilerat parallelltak med ångtät utsida. Taklutning 15 grader åt norr (kort- och långvågig strålning har utelämnats för att simulera skuggutsatt tak). Beräkningspunkten är placerad på utsidan av råsponten. Begynnelsefuktigheten är 75 procent relativ fuktighet och den relativa fuktigheten ökar med tiden och taket blir fuktigt. 33

Figur 4: Uppdrag, vid genomföring, som ansluter otätt mot ”takpapp”. Genomgående pappspikar påträffades i ”takpapp” med risk för vatteninträngning.

ena taket är skuggutsatt) och förmodligen i verkligheten. Nedan beskrivs ett oventilerat parallelltak med placering åt norr som beter sig (se figur 2 och 3) helt olika, utifrån beräkningar i Wufi, beroende av om taket är skuggutsatt eller inte. Observera att fuktkonvektion inifrån och större mängd byggfukt inte har beaktats i beräkningarna. Takkonstruktionen är uppbyggd utifrån sett av: ● Takpannor ● Ångtätt underlagstak ● 50 mm cellplastisolering ● 22 mm råspont ● 400 mm mineralullsisolering ● Ångbroms Z lika med 140 000 s/m. Vidare så kan brister i det praktiska utförandet ha betydelse eftersom vi inte vet var gränsen går för acceptabelt montage av ”morgondagens” konstruktioner, se figur 4. Därför behöver utvärdering göras av både montageprinciper och uppföljning av verkliga fuktförhållanden, se figur 5 och 6, exempelvis med hjälp av regntäthetsprovning och fukt- och lufttäthetsmätning för att säkerställa fuktsäkra tak.

Fuktsäkerhetsprojektering

Ett relativt nytt begrepp som har skrivits in i BBR 2008 är fuktsäkerhetsprojektering som ska säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. Fuktsäkerhetsprojektering beskrivs ingående i rapporten ByggaF som är en metod för fuktsäker byggprocess. Metoden är en hjälp för byggherrar, projektörer, entreprenörer och förvaltare för att fuktsäkra konstruktioner/byggnaden. Fuktsäkerhetsprojekteringen underlättas för inblandande aktörer om det redan finns fuktsäkra taksystem som direkt kan tillämpas. Skälet är att dagens konstruktionsframtagning är mer komplex än tidigare och förmodligen krävs en bredare och djupare detaljkunskap, samt erfarenheter från provning och utvärdering av konstruktioner, än någonsin. 34

Figur 5: Uppföljning i fält av en takkonstruktion. I detta fall med trådlösa fukt- och temperaturloggers som har monterades i råspont och takstol. Momentanmätning gjordes i råspont vid besöket. Redan under byggskedet uppmättes 24 procent fuktkvot och kritiskt fukttillstånd (17 till 18 procent) för råspont/trä överskreds rejält.

Projektering av takkonstruktioner bör föregås av en utvecklings- och utvärderingsfas som är tillförlitlig. Förutom regntäthetsprovning, figur 6, av taksystemet så ska verifieringar med avseende på till exempel hållfasthet, brand, fukt, lufttäthet, vattenavrinning, taksäkerhet, materialegenskaper och materialbeständighet ske. Taksystemet ska monteras korrekt. Detta görs av specialutbildad personal som följer tydliga ritningar, monteringsanvisningar och egenkontroller.

Slutsatser

Att provning, utvärdering och kvalitetsstyrning av takkonstruktioner alltid förekommer kan tyckas vara självklart, men är förvånansvärt ovanligt. Eftersom vi har noterat att många takkonstruktioner inte uppfyller byggreglerna idag samtidigt som det finns problem i varierande utsträckning så bör nog en förändring ske. Ett exempel på nya problem, som berört många, är skandalen med fuktinträngning i putsfasader med träregelstomme som igentligen visar på brister i alla led i byggprocessen. Att just problem med putsfasader skulle vara unikt är knappast troligt så länge det saknas relevanta fuktberäkningar, verifiering av rele-

Figur 6: Pågående regntäthetsprovning av ett underlagstak med horisontell skarv och en genomföring.

vanta funktioner, utvärdering, fullständiga montageanvisningar och auktoriserade montörer. Genom att fuktsäkra nya tak minskar risken för framtida fuktskandaler lika den som hänt för väggar. Om alla tar sitt ansvar, att byggherrar ställer krav, projektörer ska uppfylla krav och förväntad funktion, materialleverantörer ska garantera redovisade materialegenskaper, entreprenörer säkerställer korrekt utförande utifrån projekteringshandlingar, så är det inte självklart att slutresultatet blir bra så länge inte konstruktionen har den rätta förutsättningen, alltså har kontrollerats och utvärderats. Nästan varje nytt byggprojekt är unikt dels, konstruktions och materialmässigt men också med nya aktörer, vilket gör att ”barnsjukdomar” kan förväntas. Ett sätt att minimera detta i byggprojekt är att använda sig av fuktsäkrade tak/byggsystem som samtliga aktörer kan luta sig mot för att uppnå fuktsäkert tak. ■

Referenslitteratur

Arfvidsson, J & Harderup, L-E, (2008) Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen, Rapport TVBH-3050, Lunds tekniska högskola (LTH). Boverkets byggregler (BBR 2008). Fraunhofer-Institut für Bauphysik, Wufi (Wärme und Feuchte instationär). Nevander, L-E & Elmarsson, B, (1994) Fukthandboken, Svensk byggtjänst. Norling Mjörnell, Kristina, (2007) ByggaF – Metod för fuktsäker byggprocess, FoU-Väst. Sasic Kalagasidis, Angela, Ham-Tools An integrated Simulation Tool for Heat, Air and Moisture Transfer Analyses in Building Physics, CTH. Samuelson, I, (1995) Fuktbalans i kalla vindsutrymmen, SP rapport. Profile A/S, Trelleborg. www.sp.se (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). www.fuktcentrum.se. Bygg & teknik 4/09

Bygg & teknik 4/09

Kompletta system fĂśr energieffektiva tak Cellplastisolering och infĂ¤stningar fĂśr alla typer av lĂĽglutande tak

3UNDOLITT AB

6Ă?RGĂ?RDA s 4EL s WWW SUNDOLITT SE

Bygg & teknik 4/09

Exemplet parallelltak:

Mögelrisk i förhållande till fuktnivå, temperatur och varaktighet Traditionellt anses risken för att mögel ska kunna tillväxa bero på hur fuktigt ett material är. Ofta anges till exempel för trä att kritisk fuktnivå för mögeltillväxt är 15 till 17 procent fuktkvot (fk) eller 75 till 80 procent relativ fuktighet (RF).

Erfarenhetsmässigt vet vi att temperaturen spelar en viktig roll. Kritisk fuktnivå för mögelväxt varierar med temperaturen och är högre vid lägre temperaturer. En annan faktor som är av betydelse är varaktigheten; hur länge måste det vara fuktigt vid en viss fuktnivå och temperatur för att mögel ska tillväxa. Praktisk erfarenhet och forskningsresultat visar att även en fuktnivå strax över kritisk fuktnivå kan resultera i mögelväxt om tiden, varaktigheten, är tillräckligt lång medan en hög fuktnivå kan ge mögelväxt efter relativt kort tid. En metod för att beräkna risken för mögelväxt, med hänsyn till fuktnivå, temperatur och varaktighet har tagits fram av Instution BauPhysik (IBP) i Holzkirschen Tyskland.

Kritisk relativ fuktighet för mögelväxt vid 20 °C är 71 procent för material enligt Klass 0, 77 procent för material enligt klass 1 och 80 procent för material enligt klass 2. Material enligt klass 0 har samma egenskaper som tillväxtmedium vid mikrobiell odling. Material enligt klass 1 motsvarar nedbrytbara material till exempel trä, tapeter, gipsskivor eller nedsmutsade material. Material enligt klass 2 motsvarar till exempel puts, mineralbaserade byggnadsmaterial, isoleringsmaterial och vissa trämaterial. Av figur 1 till 3 framgår tydligt att kritisk relativ fuktighet för mögelväxt ökar med sjunkande temperatur. Vid noll grader krävs det till exempel för trä, med en kritisk relativ fuktighet på 77 procent vid 20 °C, nära 100 procent relativ fuktighet för att mögeltillväxt ska ske.

Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-konsult Indoor Air AB, Stockholm.

I beräkningsprogrammet, Wufi-Bio kan man välja bland tre olika material vad avser materialets kritiska fuktnivå för mögelväxt med hänsyn tagen till temperaturen, se figur 1 till 3.

I Wufi-Bio ges en tänkt mögelspor fuktmekaniska egenskaper vad avser sorptionsdata och diffusionsmotstånd för mögelsporens sporvägg. För att mögeltillväxt ska kunna ske, enligt modellen i beräkningsprogrammet, så måste fuktinnehållet i mögelsporen vara större än vad som motsvaras av kritisk relativ fuktighet vid rådande temperatur. Detta innebär att mögelväxt startar först då fuktinnehållet i den tänkta mögelsporen är högre än kritiskt vatteninnehåll, vilket i sin tur bestäms av relativ fuktighet och temperatur i

omgivande luft. Hur lång tid det tar att fukta upp, eller torka ut, mögelsporen avgörs i sin tur av diffusionsmotståndet i mögelsporens sporvägg. Genom gjorda antaganden i beräkningsprogrammet erhålls en tröghet i systemet, där man tar hänsyn till fuktbelastningens varaktighet. Vi kan tänka oss en från början mycket torr mögelspor som snabbt omges av fuktig luft. Mögeltillväxten kommer då att starta först när mögelsporen fuktats upp till kritiskt vatteninnehåll förhållande till omgivande lufts relativ fuktighet och temperatur. Om omgivande luft är marginellt fuktigare än kritisk relativ fuktighet kommer det att ta lång tid att fukta upp mögelsporen och om omgivande luft är fuktigare tar det kortare tid. Omvänt så kommer mögelväxten inte att upphöra när relativa fuktigheten i omgivande luft sjunker till under kritisk relativ fuktighet, mögeltillväxten upphör först när mögelsporen torkat till under kritiskt vatteninnehåll i förhållande till omgivande lufts relativ fuktighet och temperatur. Resultat

Figur 1.

Figur 2.

Figur 3.

Temperaturberoende

Bygg & teknik 4/09

Varaktighet

Figur 4: En mögelspor med relativ fuktighet 40 procent på ett material motsvarande klass 2 omges av luft med 80 procent relativ fuktighet, temperatur 20 °C.

Figur 5: En mögelspor med relativ fuktighet 40 procent på ett material motsvarande klass 2 omges av luft med 80 procent relativ fuktighet, temperatur 20 °C.

Figur 6: En mögelspor med relativ fuktighet 40 procent på ett material motsvarande klass 2 omges av luft med 90 procent relativ fuktighet, temperatur 20 °C.

Figur 7: En mögelspor med relativ fuktighet 90 procent på ett material motsvarande klass 2 omges av luft med 40 procent relativ fuktighet.

från utförda beräkningar redovisas i figur 4 till 7. Resultatet vad avser mögelväxt anges som ett relativt mått på antal millimeter utväxt mycel. Av figur 4 till 7 framgår följande: ● Om mögelsporen från början håller 40 procent relativ fuktighet och omges av luft med 80 procent relativ fuktighet tar det cirka 350 timmar innan mögeltillväxten startar. Efter 1 000 timmar har 8 mm mycel växt ut, se figur 4 och 5. ● Om mögelsporen från början håller 40 procent relativ fuktighet och omges av luft med 90 procent relativ fuktighet så tar det cirka 50 timmar innan mögeltillväxten startar. Efter 1 000 timmar har 110 mm mycel växt ut, se figur 6. ● Om mögelsporen från början håller 90 procent relativ fuktighet och omges av luft med 40 procent relativ fuktighet så tar det cirka 450 timmar innan mögeltillväxten stoppar. Under den tid det tar att torka ut mögelsporen växer 24 mm mycel ut, se figur 7.

Baserat på klimatdata (temperatur och relativ fuktighet) för varje timme under året, från Wufi, för Lund, Stockholm och Kiruna har beräkningar avseende mögelväxt utförts för en 22 mm tjock träbit, mögelklass 1 RFkrit 77 procent relativ fuktighet vid 20 °C, placerad utomhus under väderskydd, det vill säga träbiten påverkas inte av solinstrålning, utstrålning eller nederbörd. Väderskyddet antas vara välventilerat varför utomhusklimat alltid antas råda under väderskyddet.

Av figur 9 framgår som förväntat att fuktinnehållet i träbiten är störst under vinterhalvåret då fuktinnehållet i material bestäms av omgivande lufts relativ fuktighet. Av figur 10 till 12 framgår att tillväxt sker i princip hela året i Lund, under vår och höst i Stockholm och under sensommaren och hösten i Kiruna. Också mängden mögel skiljer sig år. I Lund växer 320 mm mycel ut, i Stockholm 55 mm och i Kiruna 8 mm.

Mögelväxt utomhus

Den relativa fuktigheten utomhus är generellt hög på vintern och lägre på sommaren. Under stora delar av året är relativ fuktighet utomhus högre än kritisk relativ fuktighet för mikrobiell växt på 75 till 80 procent. Innebär då detta att det möglar utomhus när den relativa fuktigheten ute är hög? 38

Figur 8: Relativ fuktighet och temperatur utomhus i Stockholm enligt klimatdata från Wufi. Bygg & teknik 4/09

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Figur 9: Fuktinnehåll i träbiten Stockholm.

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om vegetationens betydelse för närklimatet. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 46.

Fråga (6 p) Vegetation (växtlighet) kan ha stor betydelse för närklimatet (det lokala klimatet). Ange på vilka olika sätt som vegetationen kan påverka närklimatet.

Mögelväxt på undersida råspont i ett parallelltak

Figur 10: Lund, beräkningsstart 1:a januari, material klass 1.

Figur 11: Stockholm, beräkningsstart 1:a januari, material klass 1. Bygg & teknik 4/09

Beräkningar av ett parallelltak beläget i Lund, Stockholm och Kiruna har utförts med Wufi och Wufi-Bio. Taket består utifrån av: ● taktegel ● takpapp ● råspont, 23 mm ● luftspalt, n = 72 oms/h, vilket motsvarar en lufthastighet i spalten av 0,02 m/s ● värmeisolering 450 mm ● polyetenfolie, Sd = 50 m (z = 200 • 103 s/m) ● gipsskiva. Beräkningar har utförts med en antaget helt invändigt lufttätt konstruktion och för en konstruktion, där luftläckaget inifrån och ut antagits till 0,06 l/sm2. Av figur 13 och 14 på nästa sida framgår att fuktnivån i råsponten ökar markant om fukt tillförs via konvektion, inomhusluft läcker upp i takkonstruktionen. Störst ökning av relativ fuktighet erhålls i Kiruna, där den i början av året ökar från knappt 80 procent, vid invändigt helt tätt bjälklag, till över 90 procent vid ett antaget läckage av 0,06 l/sm². Studeras figur 15 tillsammans med figur 12 och 13 så framgår att höga fuktnivåer i takkonstruktionen föreligger då temperaturen är låg, vilket enligt ovan, borde innebära att mögelväxten är relativt låg. 39

Tabell 1.

––––––––––––––––––––––––––––––––– Ort Insida råspont Mycelväxt, mm ––––––––––––––––––––––––––––––––– Lund, lufttät konstruktion 4,5 Lund, läckage 0,06 l/sm2 40 Stockholm, lufttät konstruktion 3 Stockholm, läckage 0,06 l/sm2 25 Kiruna, lufttät konstruktion 0 14 Kiruna, läckage 0,06 l/sm2 98 Lund, läckage 0,12 l/sm2

Figur 12: Kiruna, beräkningsstart 1:a januari, material klass 1.

RF insida råspont, helt invändigt lufttät konstruktion

Baserat på erhållna resultat enligt figur 12, 13 och 14 har beräkningar utförts med Wufi-Bio med följande enligt tabell 1. Av tabell 1 framgår risken att för mögelväxt är liten i de fall konstruktionen är invändigt helt lufttät. Med ett antaget läckage på 0,06 l/sm2 inifrån och ut ökar risken för mögelväxt och är störst i Lund, något lägre än för en träbit som förvaras utomhus i Stockholm. Om luftläckaget ökar ytterligare så ökar risken för mögelväxt, i Lund relativ mycelväxt på 98 mm vid ett luftläckage på 0,12 l/sm2.

Sammanfattning

Figur 13. RF insida råspont, luftläckage 0,06 l/sm2 genom ångspärr

Figur 14. Temperatur insida råspont

Redovisade beräkningar visar att det med hjälp av använda beräkningsprogram går att beräkna hur fuktsituationen i en konstruktion varierar över året och med olika förutsättningar att man kan beräkna risken för mögelväxt, med hänsyn till relativ fuktighet, temperatur och varaktighet utomhus eller i en konstruktion. Använda beräkningsprogram innehåller ett antal antaganden vilka sannolikt inte överensstämmer helt med verkliga förhållanden. Att använda denna typ av beräkningsprogram är dock ett stort steg på vägen mot att kunna bedöma en konstruktion i samband med konstruktionsarbete och fuktsäkerhetsprojektering. Till exempel kan denna typ av beräkningar användas för att bedöma högsta tillåtna fuktnivå enligt Boverkets byggregler (BBR-06) med hänsyn till relativ fuktighet, temperatur och varaktighet. Utförda beräkningar visar också stora skillnader beroende på var i Sverige byggnaden är belägen. Också detta är något som man måste ta hänsyn till vid en fuktsäkerhetsprojektering. ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Figur 15. 40

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annan information finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 4/09

Plannja 200M. Världsmästare i bandybygge. Göransson Arena i Sandviken med 16 500 m2 vit bärande takplåt, Plannja 200M. Mikroprofilerad för extra styrka och perforerad för bästa ljudabsorption.

Plannja 200M har en fribärande spännvidd upp till 11 meter. Styrkan fås bland annat genom mikrorillor som valsas i plåten innan den profileras.

Första inomhusarenan byggdes i Edsbyn 2004, självklart med Plannja 200M på taket. Sedan dess har Edsbyn tagit fem raka SM-guld.

Det i två riktningar välvda taket krävde en kundanpassad, unik konstruktionslösning som utvecklades av Plannja tillsammans med Moelven Töreboda AB.

När det gäller att bygga stort, men samtidigt rationellt och ekonomiskt, är Plannja en obestridlig mästare. Takprofilen Plannja 200M är rena drömmen för bandyhallar och multiarenor med sin bärande spännvidd på upp till 11 meter. Perforerad och isolerad fungerar den dessutom som en mycket effektiv ljudabsorbent. Vi kan dessutom erbjuda unika och kundspecifika lösningar inom allt från teknisk support och projektering, till detaljutformning, konstruktion och logistik. Vårt breda produktutbud med helhetslösningar i plåt gör oss till en komplett leverantör till alla typer av byggprojekt.

Telefon 010-516 10 00 - www.plannja.se

Styrd ventilation av kallvindar – uppföljning av fältförsök Fuktproblem på kallvindar aktualiseras allt mer och Boverkets nya byggregler, BBR 2008, skärper kraven på fuktsäkerhet i byggnadskonstruktioner. Studier, Ahrnens & Borglund (2007), har visat att mögelförekomsten är riklig i kallvindar i minst 60 procent (kanske upp till 84 procent) av det befintliga byggnadsbeståndet. Tecken tyder på att välisolerade vindsbjälklag bidrar till problemet. Problemställningen har belysts i ett antal tidigare artiklar, bland annat Bygg & teknik, 4/2007 och 4/2008. En metod för att minska eller eliminera mögel på kallvindar med hjälp av styrd/ kontrollerad ventilation har tagits som utgångspunkt i ett pågående SBUF/FoUVästprojekt: Effekter av funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar. Projektgruppen innefattar deltagare från Chalmers, Wäst Bygg, AF Bygg, Skanska, NCC och Ventotech AB. I en första avslutad etapp av detta projekt utfördes teoretiska analyser och simuleringar, vilka klart visade på positiva effekter av styrd ventilation. I denna andra etapp utförs mätningar i fält. Studien omfattar fyra nybyggda hus i Huddinge, där mätningar gjordes i kallvindar både med

naturlig- och styrd ventilation. Studien innefattar också kallvindarna med styrd ventilation i Hamnhuset, Göteborg. Mätresultat för det gångna vinterhalvåret redovisas i denna artikel.

Mätobjekt Vistaberg, Huddinge

Installation av mätutrustning och styrd ventilation gjordes under februari 2008. Mätningar från hösten 2008 och framåt redovisas nedan. Figur 1 visar placeringen och orienteringen av husen. Figur 2 visar husen med styrd ventilation (Hus 12 och 22). Alla fyra husen har två plan. Hus 11 och 12 har en boarea på 130 kvadratmeter medan hus 21 och 22 har boarean 121 kvadratmeter. Husen har pulpettak, vilket

Artikelförfattare är Carl-Eric Hagentoft och Angela Sasic, Byggnadsfysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

inifrån räknat är uppbyggt med 21 mm råspont, underlagspapp YAP 2200, ströoch bärläkt (25 gånger 38 mm) och takpannor. Alla hus har mekanisk frånluftsventilation. Kallvindarna är isolerade med 450 mm lösullsisolering mot vindsbjälklaget. I referenshusen sker kallvindsventilationen via öppen spalt längs hela takfoten. Forskningsdelen kom, på grund av av tidsskäl, in lite för sent i byggprojektet för att få tätningen ordentligt projekterad för testhusen och därmed har bästa möjliga lösningar inte kunnat realiseras. Lufttätning har skett med hjälp av upptejpade wellpappskivor (där man på sina ställen kunde se ljus läcka in utifrån). I testhus 12 Figur 1: Placering och orientering av husen i utgör lufttätningen, på vissa parVistaberg. De rödfärgade husen, 12 och 22 har styrd tier, av fiberduk som är spänd ventilation medan, de blå, 11 och 21 har vanlig mot en yttre träpanel. takfotsventilation. Testhusen har tjänstgjort som visningshus under mätperioden.

Figur 2: Testhusen, 12 och 22, med styrd ventilation. Bygg & teknik 4/09

Tabell 1: Fuktkvoter på kallvindarna vid installation samt uppskattad luftomsättning vid 50Pa provtryckning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus Ventilation Fuktkvot (%) Fuktkvot (%) Luftomsättning råspont (080213) takstol (080213) (1/h) vid 50 Pa ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Naturlig 19 16,5 – 11 12 Styrd 19,6 15,6 20–30 21 Naturlig – – – 22 Styrd 19,9 17,8 40–55 För att säkerställa en fuktbelastning ifrån bostadsdelen har därför befuktning till 40 procent relativ fuktighet skett i hus 12 och 22. Referenshusen har varit bebodda under hela mätperioden.

Mätningar i samband med installation – Vistaberg, Huddinge

Resultat för lufttäthetsmätningar vid 50 Pa under- och övertryck av bostadsdelen utfördes av byggentreprenören (NCC) och finns tillgängliga för två av husen,

Provtryckning av kallvindsutrymmena utfördes med hjälp av den befintliga fläkten (SystemAir K160 M) för styrd ventilation. Eftersom fläktkapaciteten inte är tillräcklig för att komma upp i 50 Pa extrapoleras detta värde utifrån antagandet om att luftflödet är proportionellt mot kvadratroten av tryckskillnaden och en effektiv öppningsarea. Övertrycket kunde inte hållas helt stabilt varför ett intervall anges i tabell 1. I tabellen anges också de uppmätta fuktkvoterna vid installationstillfället.

Figur 3: Varaktighetsdiagram för den uppmätta relativa fuktigheten på kallvindarna med styrd ventilation, hus 12 och 22, och vindarna med naturlig ventilation, hus 11 och 21. där kallvindsmätningar gjordes. För hus 12 och 22 resulterade dessa mätningar i luftläckning på 0,3 liter/(m2 s) respektive 0,7 liter/(m2 s). Tillgängliga data för sex hus i området ger en spridning mellan 0,3 till 0,8 liter/(m2 s). Mätning av temperatur och relativ fuktighet görs på två ställen på vindarna med kontrollerad ventilation samt utvändigt under norrgaveln. Den ena sensorn placeras centralt på vinden och den andra längre ner mot takfoten i den lägre delen av taket (samma takstolsfack, det mittersta). Sensorerna placera på takstolarna i nära anslutning till råspontens yta. På referensvindarna görs bara mätning med en sensor som är centralt placerad på vinden. Bygg & teknik 4/09

bättre motstånd mot mögelpåväxt existerar på kallvinden. Mögelpotentialen i medeltal under mätperioden för båda testhusen ligger på 0,82 medan referenshusen ligger på 0,9 (hus 11) respektive 0,88 (hus 21). En intressant observation som gjorts utifrån mätningarna är att luftens fuktinnehåll på kallvindarna är i genomsnitt lägre än ute under mätperioden. Det finns med andra ord ett negativt fukttillskott på kallvindarna. Orsaken till detta är dels fuktupptagning i trämaterialet på vindarna men framförallt, på grund av den styrda ventilationen. För fallen med styrd ventilation rör det sig om ett negativt fukttillskott på 0,5 till 0,8 g/m3, medan för vindarna med naturlig ventilation 0,2 till 0,3 g/m3. Fuktkvoten i takstolar och råspont uppmättes i testhusen den första april 2009. I takstolarna varierade fuktkvoten i träytan i intervallen; hus 12: 11,9 till 12,1 procent, hus 22: 11,3 till 12,0 procent. I råsponten uppmättes intervallen; hus 12: 11,8 till 13,5 procent, hus 22: 11,1 till 12,9 pro-

Figur 4: Mögelpotential för kallvindarna med styrd ventilation, hus 12 och 22, och vindarna med naturlig ventilation, hus 11 och 21.

Målsättningen, utifrån simuleringar i Etapp I, var att uppnå lufttätare kallvindar än vad som blev fallet. Målet var ställt på en luftomsättning på under 10 1/h (helst lägre än 7 1/h) vid 50 Pa.

Mätresultat – Vistaberg, Huddinge, vinterhalvåret 2008–2009

Mätresultat redovisas i figur 3 och 4 i form av varaktighetsdiagram för den relativa fuktigheten för perioden augusti 2008 till och med mars 2009. Den så kallade mögelpotentialen redovisas också för samma period. Då mögelpotentialen är lika med 1,0 ligger man, enligt Hukka & Viitanen (1999), precis på gränsen då mögel kan växa till. Ju lägre värden desto

cent. Totalt mättes i tolv punkter. Mätningarna visar på en tendens till en något högre fuktkvot i råsponten jämfört med takstolarna.

Mätobjekt Hamnhuset, Göteborg

Den styrda ventilationen var i drift under tidig höst 2008. Totalt ventileras fyra separata utrymmen. Kallvindarna projekterades för styrd ventilation, vilket betyder att en klart bättre lufttätning kan förväntas än i de tidigare redovisade objekten (tryckprovningar kommer att utföras under våren 2009). Vindsbjälklaget är uppbyggt av en träregelstomme med ångspärr och 500 mm lösfyllnadsisolering. 43

FOTO: ÄLVSTRANDEN UTVECKLING AB

under 75 procent, är svår att uppnå med hjälp av endast styrd ventilation. För att uppfylla ett sådant strikt krav måste värme tillföras eller traditionell avfuktning användas, i alla fall under en del av vintern. Detta ger upphov till ökad energianvändning och ska självfallet undvikas om möjligt. Reglerna ger emellertid också öppning för andra bedömningsgrunder om tillräcklig fuktsäkerhet kan visas. I detta projekt har mera detaljerade mögelkriterier använts och fullgod fuktsäkerhet avseende mögelpåväxt visats. I en planerad fortsättning av detta projekt kommer fuktsäkerhetskriterier och riskbedömningar föreslås och analyseras. ■

Referenser

Ahrnens C. & Borglund E., 2007. Fukt på kallvindar – En kartläggning av

Figur 5: Hamnhuset i Göteborg.

Figur 6: Varaktighetsdiagram för den uppmätta relativa fuktigheten i Hamnhusets fyra kallvindar med styrd ventilation.

Figur 7: Varaktighetsdiagram för mögelpotentialen i Hamnhusets fyra kallvindar med styrd ventilation.

Figur 6 visar den uppmätta relativa fuktigheten i de fyra ventilerade utrymmena. Mögelpotentialen redovisas i figur 7.

Slutsatser

Mätningarna visar att den styrda ventilationen ger stabilare och lägre relativ fuktighet under vinterhalvåret än kallvind som är traditionellt ventilerad med hjälp av luftspalter längs takfoten. Torrare klimat uppnås och risken för mögelbildning minskar drastiskt. De studerade installationerna, med varierande teknik för lufttätning av kallvinden antyder att tillräcklig lufttätningen inte verkar vara svårt att uppnå. Forskningsprojektet kommer att avrapporteras i början på hösten, varvid fördjupade analyser kommer att presenteras.

Diskussion 44

BBR:s schablonkrav på låg relativ fuktighet i en byggnadskonstruktion, alltid

småhus i Västra Götalands län, Examensarbete 2007:11, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola. Effekter av funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar, SBUFprojekt 11871, Etapp I. www.sbuf.se/ projectdocuments/info/11871/SBUF% 2011871%20Slutrapport%20EtappI.pdf. Hagentoft C-E, Ahrnens C & Borglund E, Effekter på funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvind, Bygg & teknik, 4/2007. Stefan Forsaeus Nilsson & Marcus Thorin, Styrd ventilation av kallvindar – praktiska erfarenheter, Bygg & teknik, 4/2007. Hagentoft C-E, Kontrollerad ventilation av kallvindar, Bygg & teknik, 4/2008. Hukka E. & Viitanen H.A., 1999. A mathematical model of mould growth on wooden material. Wood Science and Technology 33, Springer-Verlag. Bygg & teknik 4/09

Takdropp i en industribyggnad I boken Få bukt med fukt redovisar författarna Ingemar Samuelson, SP, Jesper Arfvidsson, LTH, och CarlEric Hagentoft, CTH, tjugo exempel på fuktskador i byggnader, deras orsaker och vilka åtgärder som är lämpliga. Boken visar att det idag finns goda kunskaper om hur man förklarar fuktproblem och framför allt hur man undviker dem. Det finns också effektiva hjälpmedel för att bygga rätt, bland annat effektiva beräkningsprogram. Denna artikel om takdropp i en industribyggnad är ett exempel hämtat från boken. Att det droppar från taket i stora industrilokaler och lager är inte helt ovanligt. Ofta accepterar brukarna vätan, så länge den håller sig i begränsad mängd. Men när den påverkar både tillverkning, material och byggnaden i sig, krävs en förändring. Men först måste man ta reda på varför det droppar. Och förklaringarna kan vara många. I en industribyggnad, där man tillverkar betongelement, droppar det vatten från taket. Verksamheten i sig kräver vatten och avger fukt till luften. Men droppandet har blivit så omfattande att de produkter som tillverkas, nu måste skyddas. Byggnaden är tolv meter hög, uppvärmd, och försedd med stora portar. På grund av regelbundna transporter brukar portarna vara öppna under stora delar av arbetsdagen. Byggnaden är en stålkonstruktion med väggar och tak av plåt med mellanliggande värmeisolering, se figur 1. Grundläggningen är platta på mark.

Tänkbara förklaringar

Det finns flera möjliga anledningar till det omfattande droppandet från taket. En möjlighet är fukttillförsel inifrån, genom att antingen varm, fuktig inneluft tar sig genom otätheter upp i takkonstruktionen och kondenserar mot kalla ytor, eller att fukten diffunderar genom material i konstruktionen och kondenserar. En annan möjlighet är att vatten tar sig in utifrån i samband med regn och blåst. En tredje möjlighet är att fukt har byggts in i taket Artikelförfattare är Ingemar Samuelson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut/ Fuktcentrum. Bygg & teknik 4/09

Figur 1: Industribyggnad med väggar och tak av plåt med mellanliggande värmeisolering.

och att fukten efter hand rinner ut ur konstruktionen.

Undersökning och utredning

Taket är gammalt, vilket innebär att byggfukt inte kan vara anledning till droppandet. Vidare finns det inget samband mellan nederbörd och droppande, varför regnläckage utifrån är mindre troligt. Att fukt genom diffusion skulle ha transporterats genom taket är heller inte troligt. Det hade krävts ett ganska diffusionsöppet material och en stor skillnad i fuktighet mellan inne och ute, för att få

tillräcklig drivkraft för fukttransporten. Även om detta skulle vara uppfyllt, blir normalt mängden vatten som transporteras genom diffusion förhållandevis liten. I detta fall kan diffusion av fukt inifrån inte vara den huvudsakliga förklaringen till det relativt omfattande takdroppandet. Från mätningar av temperatur och relativ fuktighet ute och inne, kan fukttillskotten inomhus beräknas, se beräkningsruta 1. Fukttillskottet är vid mättillfället cirka 2,75 g/m3. Detta är, med tanke på den fuktproducerande verksamheten, ett ganska måttligt värde, vilket innebär att ventilationen i lokalen är god. Okulär besiktning av yttertaket visar att vatten sipprar ut från skarvarna i plåttaket, se bild 1 på nästa sida. Det verkar som om vatten rinner på undersidan av den övre plåten och trycks ut genom skarvarna i plåttaket. Några mekaniska skador på taket kan inte noteras. I höga byggnader bildas ett övertryck vid taket, i detta fall 10,6 Pa, se beräkningsruta 2 på sidan 46. Detta övertryck innebär att ansenliga mängder fuktig luft kan transporteras genom ganska små otätheter och, när det är tillräckligt kallt ute, stora mängder vatten ansamlas på det yttre plåtskiktet i taket, genom kondensation. När vattnet rinner efter plåten kan det dels ta sig ned genom otätheter och

Beräkningsruta 1

Beräkning av fukttillskott inomhus. Fukttillskottet är skillnaden i ånghalt mellan luften ute och inne. För att kunna beräkna denna skillnad mäts temperatur och relativ fuktighet ute och inne. Mätning av temperatur och relativ fuktighet gav följande resultat: Tute = 0 °C, Tinne = 20 °C, RFute = 92 %, RFinne = 40 %, Med kännedom om mättnadsånghalten, vs, vid olika temperaturer kan ånghalten ute och inne beräknas: Tute = 0°C ⇒ vs = 4,86 [g/m3] och RFute = 92 % ⇒ vute = 4,47 [g/m3]

Tinne = 20°C ⇒ vs = 17,28 [g/m3] och RFinne = 40 % ⇒ vute = 6,91 [g/m3] En komplikation är att när en luftvolym flyttas, från en temperatur till en annan, ändras dess volym, under förutsättning att totaltrycket är konstant. Då luften flyttas från en lägre temperatur till en högre expanderar luften, vilket leder till att koncentrationen av gasmolekyler minskar. Vid beräkning av fukttillskottet tar man hänsyn till detta genom att införa en volymfaktor, ƒ. Med hjälp av allmänna gaslagen kan denna uttryckas enligt följande: T1 + 273,15 v2 = ––––––––––– • v1 = f • v1 [g/m3] T2 + 273,15 Fukttillskottet ∆v blir: 0 + 273,15 Tute + 273,15 ∆v = vinne - –––––––––––– • vute = 6,91 - –––––––––– • 4,47 = 2,74 [g/m3] Tinne + 273,15 20 + 273,15 Tar vi inte hänsyn till luftens volymändring, blir resultatet 6,91 - 4,47 = 2,22 [g/m3]. Det innebär att fukttillskottet underskattas då luften transporteras från kallt till varmt klimat, till exempel inomhus vintertid. Samtidigt överskattas fukttillskottet då luften transporteras från varmt till varmt kallt klimat, till exempel i en krypgrund sommartid.

(

)

(

)

Beräkningsruta 2

Beräkning av tryckskillnaden över taket i en byggnad. Byggnaden är tolv meter hög med öppning i markplan. Mätning av temperatur och relativ fuktighet gav följande resultat: Tute = 0 °C, Tinne = 20 °C, RFute = 92 %, RFinne = 40 %, Luftens densitet beräknas enligt: 352,931 ρ = ––––––––– - ϕ • vs • 0,607 [kg/m3] T + 273,15

352,931 ρ1 = –––––––––– - 0,40 • 17,28 • 10-3 • 0,607 = 1,20 [kg/m3] (inomhus) 20 + 273,15 352,931 ρ2 = ––––––––– - 0,92 • 4,37 • 10-3 • 0,607 = 1,29 [kg/m3] (utomhus) 0 + 273,15 Tryckskillnaden över taket blir: ∆p = (ρ2 - ρ1) • g • h

∆ptak = (1,29 - 1,20) • 9,81 • 12 =10,59 Pa Den termiska drivkraften ger ett övertryck vid taket på cirka 10,6 Pa. Tar man inte hänsyn till hur den relativa fuktigheten påverkar luftens densitet kan tryckskillnaden förenklat beräknas enligt: (Tinne - Tute) ∆p = H • 3456 –––––––––– Tinne • Tute Här representerar Tute och Tinne ute- respektive innetemperaturerna i grader Kelvin. H är takhöjden Resultatet blir i detta fall 10,37 Pa det vill säga en skillnad på 0,22 Pa. Den enklare formen för att beräkna tryckskillnaden är för de flesta tillämpningar tillräckligt noggrann. droppa in i lokalen, dels rinna ut på takets utsida som i bild 1.

Analys och trolig skadeorsak

Allt tyder i det här fallet på att skadan har orsakats av att fuktig luft, på grund av det kraftiga övertrycket högt upp i byggnaden, tryckts in i takkonstruktionen och där kondenserat mot den kalla, yttre plåten. Detta kondensvatten droppar sedan ned i lokalen genom skarvar och otätheter.

Åtgärder

Teoretiskt finns det flera olika åtgärder som kan förhindra fortsatt droppande från taket. En möjlighet kan vara att minska fukttillskottet inomhus, genom att ändra

på verksamheten i lokalen eller genom att ventilera lokalerna bättre, alternativt avfukta luften. En annan möjlighet är att trycksätta taket genom att blåsa in uteluft mellan plåtarna, och därigenom hindra luftströmmen med fuktig luft nerifrån. Ett tredje sätt kan vara att göra yttertaket lufttätt och därigenom förhindra att fuktig luft kan transporteras genom taket. Den absolut enklaste och billigaste åtgärden har man redan varit inne på, genom att tillåta droppandet och avleda vattnet med hjälp av presenningar och rännor. Men i längden är detta förstås inte acceptabelt. I det här fallet beslutar man att taket ska byggas till med åtgärder ovanpå det befint-

Figur 2: Ny lufttät och värmeisolerande konstruktion ovanpå den gamla konstruktionen.

liga, för att minska kondensrisken och för att förbättra lufttätheten. För att säkerställa att luft i fortsättningen inte kan läcka ut mellan det befintliga taket och det nya tätskiktet tätas detta med profilerade fogband. Ovanpå läggs en styv isoleringsskiva med en tjocklek på 50 millimeter och därefter täcks taket med takpapp. Resultatet blir att takets lufttäthet förbättras avsevärt och att utsidan av det ”gamla” plåttaket blir varmare. Därmed minskar kondensrisken. Ett år senare kan man också konstatera att lösningen fungerat utmärkt, inga problem har rapporterats.

Alternativ åtgärd

Det bästa alternativet för att få ett väl fungerande tak hade i det här fallet varit att riva det gamla taket och bygga upp ett helt nytt, där takets lufttäthet är säkerställd. Hjälpmedel för att fuktsäkerhetsprojektera konstruktionen finns på FuktCentrums hemsida i form av datorprogram med tillhörande manual. ■

Referenser

Ingemar Samuelson, Jesper Arfvidsson & Carl-Eric Hagentoft, Få bukt med fukt, T3:2007 Forskningsrådet Formas, Stockholm 2007. Fuktsäkerhetsprojektering av varma tak. www.fuktcentrum.se.

… och svarar

Skyddar för sol (skuggning, solavskärmning) ● Skyddar för vind ● Skyddar för buller ● Lokal avkylning genom avdunstning ● Dämpar temperatursvängningar ● Binder vatten vid nederbörd ● Binder stoft och föroreningar ● Problem för allergiker? Kommentar (som inte efterfrågas): Frågan är väldigt allmän och många olika svar är tänkbara. Det är i första hand en uppräkning utan förklaringar som efterfrågas. Flertalet punkter ovan motsvarar att växtligheten har en gynnsam inverkan på närklimatet. Skyddet för sol är ofta önskvärt varma sommardagar, men inte önskvärt vid kallare väder. ■ ●

Bild 1: Inifrån kommande kondensvatten sipprar ut genom skarvar i det yttre plåttaket.

Bygg & teknik 4/09

Fukt, lukt, mĂśgel eller rĂśta? TM

-tekniken

â&#x20AC;?RollsRoyces-klassâ&#x20AC;? men billigare

GrundlĂ¤ggning

VĂ¤ggar och utfackning

- ingen fukt, lukt eller gas - inga kĂśldbryggor - torrt byggande - snabb byggtid - ingen uttorkning

- ingen fukt - inget mĂśgel - lufttĂ¤t - god bĂ¤righet - lĂ¤tt att bearbeta

Produkter som fĂśrebygger fuktproblem i krypgrunder och pĂĽ vindar.

Storleken spelar ingen roll!

Takterrasser

Yttertak

- lĂĽg bygghĂśjd - bra tillgĂ¤nglighet - inga kĂśldbryggor - god bĂ¤righet - lĂĽnga spĂ¤nnvidder

- volym- eller plattaelement - bra isoleringsfĂśrmĂĽga - ĂśverlĂ¤gsen vattentĂ¤thet - bĂ¤sta brandsĂ¤kerhet - bĂ¤sta hĂĽllbarhet

t NBSLOBEFOT MĂ&#x160;HTUB FOFSHJGĂ&#x161;SCSVLOJOH t Ă&#x161;WFS TLZEEBEF GBTUJHIFUFS t NJOJNBMU NFE VOEFSIĂ&#x152;MM t Ă&#x152;ST HBSBOUJ

MRD SĂ¤lj o Bygg AB JuniskĂ¤rsvĂ¤gen 190, 862 91 Kvissleby | Telefon: 060-51 30 65 | mrdab@telia.com

t t t t t t www.trygghetsvakten.se t t t t t t

NĂ¤sta generationens tĂ¤tskikt! - IfrĂĽn uppstickaren pĂĽ den svenska takmarknaden Marknadens lĂ¤ngsta garantier, 15 ĂĽr, bĂĽde pĂĽ material samt ev fĂśljdskador StormbyvĂ¤gen 2-4 163 29 SpĂĽnga Tel 08-795 43 40 Fax 08-795 43 95 www.nordicroofing.se info@nordicroofing.se

BesĂśk vĂĽr hemsida och fĂĽ en helt ny syn pĂĽ tĂ¤ta tak!

Det finns bara en regel. nivell 185x32 Bygg & teknik 4/09 1

www.nivellsystem.se 47

08-11-04 16.55.22

Taksäkerhet – nya byggnormer klara Boverkets byggregler (BBR) och råd avsnitt 8:24 Taksäkerhet, trädde i kraft den 1 juli 2008. Äldre regler får tillämpas när bygganmälan gjorts före den 1 juli 2009. Detta gäller även arbeten som inte kräver bygganmälan.

I det nya avsnittet 8:24 som namnändrats till ”Taksäkerhet” har Boverket ersatt tidigare detaljkrav med mera moderna funktionskrav utan att ändra på kravnivåerna. Funktionskraven utgör föreskrifter och inleder varje delavsnitt med vad som ska finnas på taket för att skydda mot fall och därmed förebygga personskador. Funktionskrav följs upp med Allmänt råd (indragen text) för hur man kan uppfylla dessa föreskrifter. Det nya är att oavsett vilka personer/yrkesgrupper som utför servicearbeten på tak gäller samma krav på taksäkerhetsanordningar. Detta har inte gällt tidigare! Reglerna har anpassats till; Hur man tar sig upp på taket Hur man rör sig längs taket Hur man utför arbete vid arbetsstället.

Funktionsreglerna utgör minimiregler och har i flera avseenden fått ett ökat säkerhetsinslag så att personsäkerheten kan säkerställas. Avsnitt 8:24 Taksäkerhet är indelat i tre huvudrubriker: Allmänt, Tillträdesanordningar och fasta arbetsställen samt Skyddsanordningar.

Allmänt

Här ställs krav på byggnaders yttertak och vilka anordningar som ska finnas mot fall och därmed personskador. Fasta tillträdes- och skyddsanordningar ska ha tillräcklig hållfasthet och utföras av bestän-

Artikelförfattare är tak- och miljökonsult Jarl Alenius, Nacka.

digt material. Installationer avsedda att fästa säkerhetslinor i ska ha sådan hållfasthet att de garanterar säkerheten vid ett fall. Krav på hållfasthet gäller även infästningar av sådana anordningar i takkonstruktion. Yttertak som kan beträdas ska ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken att trampa igenom takytan begränsas.

0,45 m

Tillträdesanordningar och fasta arbetsställen

Tillträdesvägar till tak ska förses med fasta uppstigningsanordningar i den omfattning som behövs för att de ska bli säkra. Tillträdesvägar ska även fungera för transporter av arbetsmaterial och utrustning, vilket är en ny föreskrift. Fasta stegar ska avslutas nertill så att barn inte utan hjälpmedel kan klättra upp i dem. Tak- och väggluckor, som inte är en del av en utrymningsväg, ska kunna låsas. Allmänt råd Om byggnadens fasadhöjd vid uppstigningsstället är: ❍ 4 m eller lägre får en lös anliggande stege användas, om det finns ett glidskydd fast monterat vid takfoten som hindrar stegen från att glida ❍ högre än 4 m, men lägre än 8 m, bör tillträde anordnas antingen invändigt eller utvändigt via en fast monterad eller fällbar väggstege med fallskydd. Bestämmelserna om fallskydd är en nyhet i normen. ❍ 8 m eller högre bör tillträdet till taket anordnas via invändig tak- eller vägglucka. Takluckans minsta mått är 0,6 x 0,9 m och väggluckans är 0,6 x 1,2 m och därmed krav på större mått på luckorna än tidigare. Luckorna förses som förr med skyddsräcke så att risken för fall begränsas. Vid förflyttning på tak ska byggnader ha fast säkerhetsutrustning mellan uppstigningsställen till taket och fasta arbetsställen i sådan omfattning att risken för personskador begränsas. Vilplan ska anordnas om det behövs för att transportera arbetsmaterial och utrustning till arbetsstället. Detta är en ny föreskrift. Allmänt råd En fast takstege och eller gångbrygga bör finnas om: ❍ fasadhöjden vid uppstigningsstället är högre än 4 m, eller taklutningen är större än sex grader. Byggnaden bör ha en kombination av fast takstege och gångbrygga för förflyttning längs med taket om:

0,40 m

Cirka 2,0 m

Väggstege med fallskydd. Fasadhöjd högre än 4 meter, men lägre än 8 meter.

❍ byggnadens fasadhöjd är högre än 8 m och ❍ byggnadens taklutning är större än sex grader. Skorstenar bör förses med uppstigningsanordning om skorstenshöjden är större än 1,2 m. Om fallhöjden är högre än 4 m från arbetsstället till underliggande plan som hindrar fortsatt fall bör uppstigningsanordningen förses med skydd mot fall. Fasta arbetsställen ska utformas med hänsyn till den totala fallhöjden, arbetets art och de risker som finns där arbetet ska utföras. Allmänt råd Fasta arbetsställen som fordrar regelbundet underhåll bör ha en tillgänglig yta på minst 0,3 x 0,6 m. Om det gäller Bygg & teknik 4/09

en plattform bör den ligga högst 0,5 m under skorstenskrönet. Det kan även vara en horisontell yta på skorstenstopp. Arbetsställen bör förses med 1,0 m höga tvådelade skyddsräcken.

Skyddsanordningar

Fästanordningar för linor till säkerhetsselar och dylikt ska finnas i sådan omfattning att personsäkerheten vid takarbete kan säkerställas på hela taket. Allmänt råd Om fasadhöjden är större än 3,0 m (tidigare 4,0 m) bör det, oavsett taklutning, finnas fästanordningar för linor till säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av taket. Man ska kunna röra sig säkert på hela taket. Fästanordningar kan utgöras av öglor vid taklutning högst sex grader monterade på högst 5,0 m inbördes avstånd. Vid större taklutning än sex grader utgöres fästanordningen av nockräcken eller gångbryggor. ”Fotstöd” – Vid takfot och takbrott ska det, om fallhöjden och takutformningen så kräver, finnas stadiga fotfästen i sådan omfattning att personsäkerheten kan säkerställas. Fotränna uppfyller ej längre krav på stadigt fotfäste.

Allmänt råd Stadiga fotfästen bör finnas om byggnadens fasadhöjd är högre än 8 m och taklutningen är större än arton grader. Skyddsanordningar för att undvika genomtrampning. Ytor och fasta anordningar på tak som av misstag kan komma att beträdas och inte kan bära en person, ska förses med skydd mot att trampa igenom eller falla ner. Allmänt råd Ett räcke som är minst 0,5 m högt eller ett galler på undersidan av öppningen minskar risken för att trampa igenom eller falla ner. Takfönster som lutar mer än sextio grader eller är upphöjda 0,35 m över takytan behöver inte förses med skyddsanordningar. En helt ny föreskrift är att Skyddsanordningar mot fallande is och snö ska finnas vid byggnaders entréer om det finns särskilda risker för personskador till följd av fallande is och snö från taket. Allmänt råd Vid byggnaders entréer kan särskilda risker för personskador finnas ❍ när byggnadens fasadhöjd är högre än 8 m eller ❍ när byggnadens taklutning är större än arton grader.

Ytterligare fördjupning

Den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet kan studera Taksäkerhetskommitténs (TSK) broschyr ”Taksäkerhet – En bildframställning över Boverkets Byggregler, avsnitt 8:24 samt Branschråd”. Broschyren kan beställas från Plåtslageriernas Riksförbund på telefon 08-762 75 85 eller från Svenska Byggnadsarbetareförbundet som har telefonnummer 08-728 48 00. Broschyren går också att ladda ner från hemsidan www.taksakerhet.se. ■

Heta arbeten – en het fråga i snart två decennier Branschorganisationen för Tak- och Tätskiktsbranschen (TiB) arbetar för klargöranden av försäkringsregelverket kring heta arbeten, tätskikt. – Tillsammans med försäkringsbranschens samlade organ i denna typ av frågor, Brandskyddsföreningen, försöker vi nu skapa ett tydligt regelverk och tydliga instruktioner för entreprenörer och montörer, säger TiB:s ordförande Ulf Wernquist när vi träffar honom på kansliet i Stockholm. En tydlighet som innebär både efterlevnadsmöjligheter i utförandet av heta arbeten och frikopplar alla olika tolkningar av vad som gäller. Därmed kommer fler sannolikt att följa reglerna. I samarbetet har TiB en liten grupp som arbetar tillsammans med en mindre grupp från Brandskyddsföreningen. Utgångspunkten är att åstadkomma det nämnda tydliga och tolkningsfria regelverket. – Från TiB:s sida tycker vi att arbetet bedrivs seriöst i denna fråga och att vi visar ömsesidig respekt för varandras synBygg & teknik 4/09

punkter, säger Ulf Wernquist. Målet är i vart fall gemensamt: Att minska brandskador i samband med utförandet av heta arbeten, tätskikt till ett minimum. Ulf Wernquist berätta också att TiB har blivit godkända utbildningsgivare för

heta arbeten och driver för sina medlemmar och andra – kurser enligt krav från Brandskyddsföreningen – ur ett ”tak- och tätskiktsperspektiv”. Ett enligt uppgift mycket uppskattat initiativ från de som genomgått kurserna. SD 49

S ÄKER P Å TAKET

BKALK AB

l. s e

www

Rekvirera vår nya katalog eller klicka in på:

Vårt kompletta takskyddssortiment innefattar: • Nock-/Takfotsräcken • Snörasskydd • Takbryggor • Skyddsräcke • Takstegar • Taksteg • Fasadstegar m.m.

ela n ds

www.welandstal.se

Industrivägen 1 | 523 90 Ulricehamn Tel. 0321-261 60 | Fax 0321-167 10 | info@welandstal.se

Bygg & teknik 4/09

Säkerhet vid arbete på tak Årligen rapporteras cirka 120 olycksfall där tak är inblandat till Försäkringskassan och som sedan kommer in i Arbetsmiljöverkets statistik. Under åren 2004 till 2008 inträffade 608 olycksfall. Fördelningen av dessa olyckfall ser ut enligt diagrammet här intill. Fall till lägre nivå är klart dominerande trettioåtta procent. Övriga fallolyckor – på samma nivå med mera utgör elva procent. En annan stor typ av olyckor är att material rasar, faller, glider (till exempel snö och is) – uppifrån tolv procent, nedanför/övrigt fyra procent, och att material brister i fogar/kopplingar åtta procent. Andra typer är där den som vistas på taket snubblar, trampar fel, halkar – åtta procent och skadar kroppen vid lyft, vrider sig sju procent. I fyra fall under 2008 resulterade händelsen i dödsfall. Dödsfallen var alla resultat av fallolyckorna och dessa har tyvärr ökat de senaste åren. I över sextio procent av fallolyckorna i byggbranschen har sjukskrivningen varat fler än fjorton dagar. Arbete på tak har som framgår av siffrorna ovan en speciell karaktär. Faktorer som påverkar är att underlaget lutar, det är ofta ojämnt både i byggskede och i färdigt skick och man är utsatt för vädrets påverkan i form av till exempel fukt, snö, is och vind. Med ökad taklutning ökar problemet att klara av att utföra jobbet med betryggande säkerhet. Med ökad höjd ökar risken för vädrets påverkan, men framför allt konsekvenserna vid en fallolycka. Ett fall från tak där fasadhöjden är tre meter är dock tillräckligt för att resultera i dödsfall. En mycket stor del av olyckfallen vid takarbete sker från villatak med fasadhöjd kring tre meter. I en äldre enkätstudie kunde konstateras att sextiosex procent av olycksfallen – där tak var inblandat – inträffade på byggnader, där fasadhöjden var fyra meter Artikelförfattare är PeO Axelsson, tekn dr, olycksfallsforskare med inriktning mot byggsäkerhet och arbetsmiljö. Bygg & teknik 4/09

eller lägre. Samma studie visade att tjugoåtta procent handlade om att stege gled eller välte. Det torde även idag var många olycksfall vid takarbete som sker på småhus och stegar är fortfarande inblandad i många olycksfall. Arbetsmiljöverket kommer under 2009 att utföra en djupstudie av tio fallolyckor i byggbranschen för att öka kunskapen kring fallolyckor.

Aktörer

Flera aktörer engagerar sig i säkerheten på tak. Arbetsmiljöverket har särskilda regler och krav som berör arbete på tak. Boverket ställer speciella krav på hållfasthet och utrustning på tak. Standardiseringsorganet (SIS) utarbetar standarder för takprodukter, till exempel taksäkerhetsanordningar. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer engagerar sig i att åstadkomma nödvändiga regler och standarder etcetera för att skapa förutsättningar att utföra arbetet med betryggande säkerhet. Tillverkare av takprodukter, taksäkerhetsanordningar etcetera försöker skapa produkter och system som både klarar myndigheter och användares krav och önskemål i samklang med ekonomiska aspekter.

Projekt om arbete på branta tak

Arbete på branta tak innebär förutom risker för fall till lägre nivå svårigheter att ta sig till arbetsplatsen samt ergonomiska problem vid själva arbetet. För att finna lösningar på detta problem har Plåtslageribranschens centrala arbetsmiljökommitté (Plåtslagerierans Riksförbund (PLR) och Byggnads) erhållit medel från Arbetsmarknadsförsäkringar (AFA). Initiativta-

gare till arbetet var Nils Nyström som bland annat genom sitt bolag NN-bolagen byggde taket på Globen i Stockholm. Arbetsgruppen har bestått av personer med mycket god kännedom om de villkor som gäller arbete på branta tak och då speciellt plåtslageriarbete. Den lösning som valdes var den som ansågs ha störst förutsättningar att lösa de grundläggande problemen och samtidigt innebära en produkt/metod som var tillräckligt attraktiv vad avsåg användbarhet, montering och ekonomi. Resultatet är en utrustning bestående av en stomme/upplag som fästes till taket och en flyttbar arbetsplattform. Stommen består av stegsektioner som monteras samman med skarvrammar och som fästes till takkonstruktionen med hjälp av falsfästen i falsat plåttak eller läkt på takpannetak eller över nock. Plattformen är försedd med halksäker gallerdurk och har skyddsräcke av flexibelt skyddsnät och aluminiumrör. Wibe-stegar och Combisafe har medverkat i projektet. Metoden och utrustning har provats vid arbete på tak. Den ger möjlighet att stå bra och säkert vid arbete med anordningar på tak när plattformen placeras nedanför, det var enkelt att ta sig till och från arbetsplattformen. Dessutom utgjorde arbetsplattformen vilplan och avställningsyta etcetera vid arbete på andra delar av taket. Utrustningen monteras enklast från fasadställning, men kan även tas upp genom taklucka. Nu pågår provning av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tillverkningsanpassning och introduktion på marknaden. Ni som är intresserad av en provanvändning hör av er till Hans Eriksson på PLR.

Arbetsolycksfall under 2004 till 2008, totalt 608. Typ av olycka i procent. Källa: Arbetsmiljöverkets enhet för statistik. 51

Arbetsplattformen vid plåtslageriarbete ”Änligenhemmahuset”, Lokvägen Lidingö.

Det är inte alltid så lätt att nå ut med information om bra metoder och hjälpmedel. Ett exempel på detta är de hjälpmedel som används för att förankra aktuell arbetsplattform till taket. Falsfäste, eller fäste till läkt, kan tillsammans med planka utgör ett bra fotstöd vid mindre arbete på tak. Man ser alltför ofta att man försöker utföra aktuella arbeten utan lämpliga hjälpmedel. Det är viktigt att man vid upprättande av arbetsmiljöplaner gör riskanalyser, där risker och åtgärder i form av metoder och utrustning föreslås.

Taksäkerhetsanordningar

Taksäkerhetsanordningar i form av gångbryggor, nockräcken, takstegar, snörasskydd och fästöglor, innebär möjligheter för de som ska utföra arbete på taket att på ett någorlunda säkert sätt, ta sig till aktuell plats på taket, och utföra arbete. Boverket ställer krav på att utrustning ska finnas på tak för att arbetet ska bli säkert. Man har lagt till ”om det inte är uppenbart onödigt”. Man säger bland annat att det ska finnas förankringsmöjligheter för personligt fallskydd så att arbete kan utföras säkert på hela taket. Tolkningen av detta har varit uppe till diskussion bland annat bland villafabrikanter. Man vill få ner kostnaden för villorna så lång som möjligt och i sin strävan har man försökt

”slippa” att montera taksäkerhetsanordningar. Boverket har genom sina jurister ansett att det är sällan man är på taket om

det inte finns skorsten och andra anordningar (arbetsställen) som ska underhållas och besiktigas eller att snöskottning

8:24152 Allmänt Byggnader vars yttertak kan beträdas ska förses med anordningar som skyddar mot fall och därmed personskador. Byggnader ska ha tillträdesanordningar enligt avsnitt 8:242 om det inte är uppenbart onödigt. (BFS 2008:6). Allmänt råd Exempel på situationer då det kan betraktas som uppenbart onödigt med särskilda anordningar för tillträde till och förflyttning på tak är: – då taket har låga lutningar och det fasta arbetsstället ligger på betryggande avstånd från takets kant, – då taket saknar fast arbetsställe. (BFS 2008:6).

8:243 Skyddsanordningar 8:243158 Fästanordningar för linor till säkerhetsselar och dylikt Skyddsanordningar ska finnas i sådan omfattning att personsäkerheten vid takarbeten kan säkerställas på hela taket. (BFS 2008:6). Allmänt råd Om fasadhöjden är större än 3 meter bör det, oavsett taklutning, finnas fästanordningar för linor till säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av taket. Om det är nödvändigt för att man ska kunna röra sig säkert på taket bör sådana fästanordningar även finnas på andra delar av taket. Fästanordningar kan utgöras av lämpligt utformade nockräcken, gångbryggor, fästöglor eller andra lämpliga infästningssystem för säkerhetslinor. På tak som lutar högst 1:10 (≈ 6 º) kan fästanordningar utgöras av fästöglor med högst 5 meters inbördes avstånd, monterade på högst 10 meters avstånd från takfoten. (BFS 2008:6).

TAKSÄKERHET Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande.

• Takbryggor • Snöräcken • Nock- och takfotsräcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken TM

Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora Tel. 0250-289 80 • Fax 0250-289 89 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

Bygg & teknik 4/09

Husägare (byggherrar) i samarbete med projektörer (till exempel husfabrikanter) ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter utföra en riskanalys inför uppförande av byggnaderna samt för underhåll av byggnaderna. Det torde då vara rimligt att man kommer fram till att redan i byggskedet förse byggnaders tak med anordningar som underlättar skötsel och underhåll på ett säkert sätt även om det finns möjligheter att hitta kryphål i Boverkets byggreg■ ler.

Läste Du det i Tak som borde haft en gångbrygga utefter taknock för underhåll av tak och takränna med mera.

behöver göras på grund av att taket inte klarar belastning eller rasrisk till mark samt att villataken har låg fasadhöjd (fallhöjd). Därför menar man att det inte skulle behövas några tillträdesleder och förankringsmöjligheter på många villatak. För de som har till uppgift att sköta om själva taket innebär det att man kan komma till villatak efter villatak utan möjlighet att ta sig upp till taknock och att förankra sig för att sedan på ett säkert sätt

inspektera takytan och vid behov reparera takmaterialet. Helt underhållsfria tak finns mig veterligen inte. Det är olyckligt att Boverket på detta sätt har försvårat för de yrkesgrupper som ska utföra arbetet att uppfylla de krav på säkerhet som kvävs av Arbetsmiljöverket. Även villaägaren själv kan mycket väl behöva ta sig upp för inspektion och enklare åtgärder. Detta blir mycket svårt utan mycket omfattande utrustning. Underhåll av taken fördyras.

Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se. En helårsprenumeration på Bygg & teknik kostar endast 368 kronor plus moms.

Står er råvind outnyttjad? Med Attic Groups prefabricerade takkupor kan vinden bli till en fantastisk extra våning på er fastighet. Attic Group AB Box 15031 200 31 Malmö Tel.: 070 - 6836069 mail@atticgroup.se www.atticgroup.se

ALUFIX

Det moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak • • • •

Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m Systemet är banbrytande genom sin enkla montering Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett Alufixsystemet i aluminium uppfyller prEN 13374

Telefon

Bygg & teknik 4/09

08-97 04 80 031-23 07 20 www.zipup.se

Bättre och bättre dag för dag! Avfallet från byggande och rivning hanteras allt bättre Våren 2007 presenterade Kretsloppsrådet Riktlinjer för avfallshantering vid byggande och rivning. Artikelförfattarna har för Kretsloppsrådets räkning följt upp hur avfallshanteringen idag fungerar i praktiken. För att få se några exempel har de gjort besök på tre byggarbetsplatser för nybyggnad. Några bygg- och avfallsentreprenörer har intervjuats och de har berättat om sina arbetsmetoder och erfarenheter. Riktlinjernas anvisningar, branschnormerande texter och hjälpmedel har tagits fram för att höja nivån på avfallshanteringen ute på arbetsplatserna. Allt farligt avfall ska identifieras och med god kunskap tas omhand enligt gällande regler, och det övriga avfallet ska källsorteras så att så mycket som möjligt kan återvinnas och deponimängderna minskas. Många entreprenörer och fastighetsägare har idag satt upp mål för hur mycket som får lämnas som deponiavfall från deras bygg- och rivningsverksamhet. Vad innebär riktlinjerna på arbetsplatsen? Nytt på arbetsplatsen för de företag som följer Kretsloppsrådets riktlinjer är främst de branschgemensamma benämningarna och färgkoderna för olika avfallsfraktioner och att uppdelningen i fraktioner minst ska göras enligt en basnivå. Om man väljer att sortera i mindre antal fraktioner än enligt basnivån ska det vara särskilt motiverat. Fraktionen ”deponi” eller ”Blandat avfall – för eftersortering” ska minimeras.

Artikelförfattare är Gunilla Bernevi Rex, Rex Hus & Miljökonsult, som har varit projektledare och sekreterare för Kretsloppsrådets projekt om Riktlinjer för avfallshantering från byggande och rivning, och Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult, sekreterare i Kretsloppsrådet, som har medverkat i arbetet med riktlinjerna.

Fraktioner på basnivån (förutom det farliga avfallet och el-avfall) är vid byggproduktion: ● Trä ● Plast för återvinning ● Brännbart ● Gips ● Skrot och metall ● Fyllnadsmassor ● Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall – för eftersortering Vid ett möte med många representanter för avfallsbranschen har senare ett förslag tagits fram till kompletterande färgkoder att använda då man vill ha färgbeteckningar för ytterligare fraktioner utöver basnivån. Dessa färger har också godkänts av Kretsloppsrådet att ingå i riktlinjerna. Möten för planering och information. En rekommendation är att startmöten hålls, där byggherren, eventuell konsult, byggentreprenören med flera samt avfallsentreprenören medverkar. Vid detta möte går man igenom avfallshanteringen och kommer överens om rutiner, typer av kärl, placering av dessa, redovisning av avfallsmängder med mera. I vissa fall hålls möten endast mellan byggentreprenören och avfallsentreprenören. Då nya entreprenörer kommer in på arbetsplatsen, bör nya möten hållas så att alla är informerade om arbetssättet. Avfallsentreprenörens roll. Avfallsentreprenören kan gå in i arbetet på olika

sätt. I ett mer omfattande åtagande kan avfallsentreprenören ha en person på plats som kontinuerligt bevakar och hjälper till med sorteringen, tömmer fulla, mindre kärl i container och beställer hämtning, när det är dags för borttransport av avfallet. Transport, eventuell mellanlagring och behandling av avfallet kan skötas av samma företag. I andra fall sköter avfallsentreprenörer endast transporter till avfallsmottagare men kan också ha egna behandlingsanläggningar. Statistik. Avfallsentreprenören tar fram statistik över fraktioner och avfallsmängder som tagits omhand. Det gäller då inte bara el-avfallet och det farliga avfallet där det finns lagkrav på redovisning, utan även de övriga fraktionerna, så att byggentreprenören och byggherren får underlag för årsvis statistik över avfallet från företagets projekt.

Besökta arbetsplatser

Hornsbergs Strand. JM, Q-gruppen, Einar Mattsson, Peab, Botrygg med flera bygger bostäder i Hornsbergs Strand, kvarteret Kojan, på Kungsholmen i Stockholm. Ragn-Sells är avfallsentreprenör med Amelie Engström som ansvarig. Den nya bebyggelsen når ända ut till fastighetsgränsen i gatuliv och det är inte mycket plats för avfallshanteringen. För de stora containrarna upplåter Stockholms stad mark i området närmast vattnet utan kostnad. De olika kvarteren inom området har olika byggherrar och entreprenörer: 1. JM AB, kv Eden – inflyttat 2. Botrygg, kv Fröjden – igång 3. SBC/Botrygg, kv Sällheten – igång 4. Einar Mattsson, kv Fägnaden – igång 5. JM AB, kv Lycksaligheten 1 – igång 5. Riksbyggen/Q-gruppen, kv Lycksaligheten 2 – igång Bygg & teknik 4/09

6. Riksbyggen, kv Hänryckningen – ej startat än 7. Familjebostäder, kv Välgången – ej startat än 8. JM AB, kv Gåspennan – ej start än 9. Familjebostäder, kv Lusten – ej startat än. Jesper Karlsson, JM:s platschef för kv Eden – det först färdigställda kvarteret – tog initiativ till en samordnad avfallshantering för all byggverksamhet inom hela området. Ragn-Sells sköter avfallshanteringen och har en man ständigt på plats. Denne ”traktorförare”, Thomas Grönstedt, Grönstedt Entreprenad AB, har ett huvudansvar för sorteringen. Om något är felsorterat plockar han ur detta och lägger det rätt. På arbetsplatsen träffade vi Amelie Engström och Thomas Grönstedt, tillsammans med Roland Spehar från JM AB, platschef för kv Lycksaligheten 1, och Jan Wiborg från Q-gruppen, som bygger Lycksaligheten 2. De anser alla att avfallshanteringen nu fungerar bra, det är

Thomas Grönstedt, Grönstedt Entreprenad AB och Amelie Engström, Ragn-Sells AB.

mindre tjat och bättre sortering än det annars brukar vara, men det krävs att varje företag att sköter sin del. Varje entreprenör har små ”internbehållare” på tre kubikmeter som finns nära tillhands där de arbetar. Transporter inom området och tömning i större containrar utförs med en stor maskin som fungerar både som grävmaskin, höglastare och hjullastare. När en behållare är full, kontaktar entreprenörens arbetsledare Thomas Grönstedt, som hämtar behållaren med sin lastmaskin för central sortering. Varje internbehållare märks med ett chip. När internbehållaren ska tömmas i en större container, läser Thomas av chipen med handdator och avfallet vägs in, innan det töms i rätt container. – Informationen om avfallsmängd och fraktion skickas till Ragn-Sells. På detta sätt registreras allt avfall från varje entreBygg & teknik 4/09

prenör, som sedan betalar för sin andel av avfallshanteringen, säger Amelie Engström. Avfallet sorteras (förutom el-avfall och farligt avfall) i fraktionerna ● Trä ● Brännbart ● Plast ● Gips ● Skrot och metall ● Fyllnadsmassor

Deponi Wellpapp Detta är helt enligt basnivån i Kretsloppsrådets riktlinjer med tillägg av en wellpappfraktion. Plasten är lite svår att få utsorterad, den går annars som brännbart. Då en stor container är full meddelar Thomas Grönstedt vilken fraktion det är och att det är dags att hämta den. Nya entreprenörer och ny personal får en introduktion till systemet. Det är många nationaliteter på arbetsplatsen och Ragn-Sells har därför översatt fraktionsbenämningarna och informationen om vad varje fraktion får innehålla till olika språk. Arbetsplatsen får månadsvis statistik gällande avfall och mängder. Erfarenheter. Entreprenörerna är överens om att den gemensamma lösningen av avfallshanteringen inom området fungerar bra. Den innebär att alla entreprenörer som arbetar med byggande och installationer kan koncentrera sig på sin produktion. Samtidigt måste varje företag

”Internbehållare” ställs upp på arbetsplatsen, i detta fall för träavfall. Skylten hängs över kanten och visar gul färgkod både inåt och utåt.

Thomas Grönstedt med handdatorn som läser av informationen på ”internbehållaren”

● ●

Träavfallet töms i en större container för trä som sedan hämtas av Ragn-Sells.

göra rätt vid sorteringen. ”Traktorföraren” har en viktig uppgift, är pådrivande och har idéer till lösningar när det uppstår problem. Arbetsmetoden innebär en god kontroll av avfallshanteringen som också sätter press på byggnadsarbetarna. Det finns många gånger ett motstånd mot det som är nytt, men när man så småningom inser att det är bra, så accepteras det. Avfallshanteringen blir flexibel med det valda systemet och anpassas till den pågående byggprocessen. Den innebär också en hög återvinningsgrad och att det farliga avfallet tas omhand på rätt sätt. Transporterna minimeras. Ragn-Sells bedömer att man sparar 1 500 lastbilslass under hela byggnadstiden, vilket motsvarar 92 ton koldioxid. Från mitten av augusti 2008 till sista februari 2009 har 521 ton avfall hämtats, varav 36 ton har gått till deponi. Det innebär cirka sju procent till deponi, vilket är en mycket bra siffra. JM har som mål max femton procent till deponi. Det uppstår totalt cirka 21 kg avfall per kvadratmeter producerad bostadsarea, vilket ligger under snittet för många byggföretag. – Logistiken för lastning och lossning samt avfallshantering måste lösas tidigt i projektet, säger Amelie Engström. Byggtider, kranplacering, tillgängliga gator, etableringsområden för bodar, upplag med mera måste noga planeras. Det finns inte utrymme för parkering av personbilar inom området – totalt arbetar här cirka 350 man. Det händer att någon parkerar framför en container, vilket innebär att den inte kan hämtas. – Emballage är ibland ett problem, påpekar Amelie. Frågan behöver lösas tidigt genom avtal med leverantörerna, till exempel om att returemballage ska användas. Projekt i Forum Nacka. Skanska bygger i Forum Nacka strax öster om Stockholm, dels ”Bostäder”, där HSB är byggherre, dels ”Hus” som är en utbyggnad av Forum Nackas köpcentrum med Rodamco Europe som byggherre. Det senare är idag färdigställt och invigt. Sita har avfallsentreprenaden och kom i detta fall sent in i arbetet. De satte då in en man på plats för avfallshanteringen på ”Hus” och en man på ”Bostäder”. Skanska har ”Grönt byggande” som riktlinje. Skanska Sveriges mål för avfallshanteringen är att max tio procent går till deponi. Jonas Sund Söderkvist är Skanskas produktionschef för byggande av ”Bostäder”, Patrik Stahl är produktionsledare för samma projekt. Bostäderna ska vara helt klara sommaren 2009. Vi gjorde ett besök på byggplatsen tillsammans med Stig Hallberg, säljchef från Sita Sverige AB, för att se och höra om avfallshanteringen från projekten. Sita arbetar med sitt system ”Miljöcirkeln Bygg”, som innebär att de har en person på plats som hjälper till med avfallshanteringen. Ansvarig från Sita är Stefan Zahn. – Kunden kan beställa insatser av olika omfattning, säger Stefan Zahn. Det kan 56

Sitas specialcontainer för farligt avfall.

Pontus Burman sköter avfallshanteringen på Skanskas bygge i Forum Nacka.

variera från ett mer omfattande åtagande med personal på platsen, städning och dylikt, och hela kedjan till mottagning och deponering på Sitas anläggningar. Sita kan även anlitas i driftskedet. – ”Miljöcirkeln Bygg” är ett system som nu används på några byggen i Storstockholm och som vi försöker sprida över hela Sverige, säger Stig Hallberg. På arbetsplatsen finns Pontus Burman, som har kontroll över avfallshanteringen, sorterar det avfall som läggs i kärl för ”blandat” och informerar och svarar på frågor. Arbetet sköts på löpande räkning. Sita lämnar veckorapporter som gör det lätt för kunden att följa hanteringen. Två truckförare (annan entreprenör) kör fram kärlen. Sitas an-

läggning i Kovik tar emot avfallet och har också en deponi. Då Sita började sitt arbete i Forum Nacka med Miljöcirkeln Bygg var det mycket blandat avfall, medan idag allt avfall är källsorterat. Även underentreprenörernas avfall tas omhand i systemet. Sita har lagt mycket tid på planering av sortering, logistik med mera. Arbetarna på bygget har fått muntlig information och Sita ger löpande feedback – statistik sätts upp i bodarna. På skyltarna och när man talar om olika fraktioner används benämningarna enligt riktlinjerna. De fraktioner som uppstår på arbetsplatsen är: ● Trä ● Brännbart (inkluderar plast) ● Gips ● Skrot och metall ● Fyllnadsmassor ● Deponi.

Ibland är det trångt. Man kan se att skyltarna har varit med ett tag, vilket gläder oss. Bygg & teknik 4/09

Detta är sortering enligt basnivån med undantag av plast. I vissa skeden utsorteras även: ● Mjukplast (som packas i säckar) ● EPS-plast (det vill säga frigolit, som sedan används i cellbetong) ● Mineralull (rent spill går till annat företag för att rivas och användas till isolering). Produkter som levereras med emballage är lättare att hantera på bygget, men det blir mycket avfall av emballage – gips, trä och plast. När bygget är klart redovisas avfallsmängder med mera till beställaren. Erfarenheter. Med en välfungerande avfallshantering blir byggproduktionen effektivare. Det är ordning och reda på arbetsplatsen och bättre framkomlighet. Det innebär också en minskad olycksrisk. – Hur bra avfallshanteringen kan skötas beror bland annat på upphandlingen, vilka personer som arbetar på platsen och deras engagemang med mera, säger Stig Hallberg. Målet när Sita kom in i arbetet var helt enkelt att det skulle bli mycket bättre. Och det har det blivit, sorteringen har förbättrats från 50 till 70 procent blandat avfall när Sita började sitt arbete till att det nu uppstår 19 procent blandat, som Pontus Burman sorterar vidare på arbetsplatsen. Jonas Sund Söderkvist och Patrik Stahl från Skanska säger att alla på den här arbetsplatsen är mycket nöjda. Dessutom har det blivit bättre ekonomi i avfallshanteringen – man ligger nu under budget. – Byggbranschen är lite konservativ, man har källsorterat förut, men att ha en ansvarig man på plats är nytt, säger Stig Hallberg. Ny bussdepå i Lunda. Det tredje studiebesöket vi gjorde var på NCC:s arbetsplats för ny bussdepå åt Storstockholms Lokaltrafik (SL) i Lunda industriområde i Stockholms västra förorter. Projektet är nu i full produktion. Det omfattar kontors- och administrationsdel samt verkstadsdel. På angränsande tomt ordnas uppställningsplats för bussar i anslutning till tvätthall och tankningsstation för etanol och diesel. I NCC:s organisa-

tion för projektet finns bland annat en platschef för mark och en för hus samt en installationsledare, som ansvarar för underentreprenaderna för el-, VVS- och styranläggningar. Vi träffade NCC:s entreprenadchef Fredrik Leeo och Charlie Båvensjö, ansvarig för marknad återvinning hos Wiklunds Åkeri AB, som är avfallsentreprenör. – En av målsättningarna i projektet är att bli ett referensprojekt för partnering med SL och NCC som parter säger Fredrik Leeo. Vi strävar efter en engagerad och positiv atmosfär, öppen dialog och en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Parterna har ett gemensamt, solidariskt ansvar för projektet. En utveckling av partneringsamarbetet i kommande projekt blir att tillsammans hitta miljömål i projektet.

Fredrik Leeo från NCC (t v) och Charlie Båvensjö, Wiklunds.

– En effektiv, engagerad planering präglar detta projekt. Planeringen kännetecknas av visuell planering med uppföljning och mätning av utförda planerade aktiviteter. Karakteristiskt för veckomötet är att det är effektivt och svårlösta frågor lämnas för endast berörda personer att lösa, säger Fredrik Leeo. Wiklunds är avfallstransportör i projektet. Projektet har fokus på fraktionerna blandat och deponi för att minimera volymen på dessa. Avfallsmängderna följs upp kontinuerligt.

Även mineralull sorteras ut för återvinning. Bygg & teknik 4/09

Ett startmöte hölls för alla som var med från början, där man sökte den bästa lösningen för avfallshanteringen. Fraktionerna varierar beroende på skede i projektet. Avfallet sorteras i ● Farligt avfall ● Brännbart ● Trä ● Gips ● Skrot och metall ● Kablar (som läggs i transparenta säckar som går till skrotmottagaren) ● Blandat avfall för eftersortering ● Deponi. I vissa skeden sorteras också wellpapp och mjukplast ut på byggarbetsplatsen. – Wiklunds transporterar avfallet från arbetsplatsen till flera olika återvinningseller sorteringsanläggningar. Valet av anläggningar beror på hur transporterna kan planeras för att bli effektiva och ge minsta möjliga miljöpåverkan, säger Charlie Båvensjö. En stor markentreprenad ingår i projektet, massbalansering görs inom projektet, till exempel återanvänds sprängningsmassor på platsen. En mindre del körs dock bort. De entreprenörer som arbetar på platsen sorterar sitt avfall. NCC:s lagbas är ute på plats och kontrollerar avfallshanteringen. Platschefen har det överordnade ansvaret. När lagbasen ser att en container behöver tömmas så ringer han till Wiklunds och beställer transport. Vid miljö- och skyddsronder varannan vecka kontrollerar NCC även avfallssorteringen och hanteringen av det farliga avfallet. Wiklunds skickar redovisning av avfallsfraktioner och mängder till NCC. Arbetsplatsen får dessa uppgifter varje månad, medan NCC:s miljöledare får statistik varje kvartal. Allt blandat avfall transporteras till eftersortering. Om ett lass tänkt för deponi innehåller mer än tio viktsprocent organiskt material eller mer än tio volymprocent brännbart avfall, blir lasset omklassat till blandat avfall. Om Wiklunds chaufför redan på arbetsplatsen konstaterar att deponilasset inte uppfyller lagkraven, informerar chauffören platschefen

Nya skyltar med färger enligt riktlinjerna.

Faktaruta Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering:

Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering vid byggande och rivning finns tillgängliga för alla och kan laddas ner i delar från Kretsloppsrådets webbplats, www.kretsloppsradet.com. Flera av dokumenten är i wordformat för att kunna bearbetas och anpassas till ett aktuellt projekt eller för att det ska vara enkelt att kopiera texter ur dem. Riktlinjerna finns också att köpa i tryckt version hos Svensk Byggtjänst.

om detta. Wiklunds har erfarenhetssiffror av hur mycket deponiavfall som sorteringsanläggningarna får ut ur den blandade fraktionen. Om lagbasen ser att avfall har hamnat i fel container plockas det ur, innan contai-

Faktaruta Kretsloppsrådet:

nern hämtas, för att man ska slippa omklassning. Erfarenheter. I partneringprojekt har man mer känsla för att det är ett gemensamt projekt. Entreprenörerna sorterar, men somliga befinner sig lite mer i utkan-

Kretsloppsrådet är en ideell förening med syftet att ”byggsektorn genom ett frivilligt åtagande, ska uppnå ett trovärdigt, effektivt, systematiskt och samordnat miljöarbete som leder till ständiga miljöförbättringar. Åtagandet bygger på sam¬verkan med myndigheterna, har lagstiftningen som bas och fungerar enligt marknadsekonomiska principer”. Läs mer om Kretsloppsrådet, Miljöprogram 2010 och åtgärderna inom Miljöprogrammet på www.kretsloppsradet.com. Lämna gärna synpunkter till Kretsloppsrådet via e-post: info@kretsloppsradet.com.

ten, och det kan därför hända att underentreprenörerna inte följer intentionerna så bra. – Det här är en utbildningsfråga, det gäller att öka förståelsen, säger Fredrik Leeo. Och det gäller att hitta rätt ”spelare” också som är med på konceptet. Att involvera installatörerna är nytt. I detta fall finns stora ytor att disponera för containrar och här blir det mer lönsamt ju mer man delar upp avfallet på olika fraktioner. Henry Laitinen, som är marknadsansvarig för återvinning på Wiklunds, ansluter till vårt möte och påpekar att företaget satsar på service i första hand. – Med kunskap och ambition från alla inblandade parter får man en tillfredsställande avfallshantering, säger Henry Laitinen.

Vår bild av avfallshanteringen

De tre studiebesöken gav oss en positiv bild av hur avfallshanteringen fungerar i praktiken. Våra exempel visar att det farliga avfallet tas om hand korrekt, allt mindre av avfallet går på deponi och det finns ett väl fungerande samarbete mellan bygg- och avfallsföretag. Vi mötte engagerade människor och en bra kommunikation dem emellan. Riktlinjerna har här en viktig roll. De är ett verktyg för arbetet. Bygg- och avfallsbranscherna har tillsammans kommit långt när det gäller att utveckla byggsektorns avfallshantering. ■

Bygg & teknik 4/09

Byggobjekt inom nationella träbyggnadsstrategin Namn, stad, färdigt

Några stora träbyggnadsobjekt som byggts inom ramen för nationella träbyggnadsstrategin har studerats i detalj vad gäller både byggteknik, planering och genomförande. Arbetet har bedrivits under namnet fortbildningsprogrammet. Tekniska aspekter sammanfattas i denna artikel. Regeringen tillsatte 2006 den nationella träbyggnadsstrategin med uppdrag att främja användningen av trä i flerbostadshus och offentliga byggnadsverk. Den baserades på en utredning från Näringsdepartementet [1]. Inom ramen för strategin har en rad åtgärder genomförts, bland annat fortbildning för yrkesaktiva inom byggsektorn och så kallade initiativprojekt med byggande av flervåningshus i Växjö, Falun och Skellefteå. Dessutom har så kallade samverkansprojekt byggts på ett flertal platser. Parallellt har träindustrin verkat genom Sveriges Träbyggnadskansli. De båda organisationerna har genomfört en rad seminarier och inspirationsdagar i hela landet. Nationella träbyggnadsstrategin avslutades i december 2008 och fortsätter under namnet Trästad 2012, där ytterligare kommuner och regioner involveras. Fortbildningsprogram har genomförts i samverkan mellan Luleå tekniska universitet, Växjö universitet, Högskolan Dalarna och SP Trätek. Det har bedrivits i nära samverkan med stora träbyggprojekt på tre orter Skellefteå, Falun och Växjö och haft som uppgift att; ● följa och dokumentera träbyggnadsprojekten med avseende på en rad aspekter (boendekvalitet, planerings- och beslutsprocessen, tekniska/funktionella lösningar, estetiska aspekter, miljö och livscykelmål, förvaltnings- och livscykelekonomi samt träsystemleverantörer)

Artikelförfattare är Birgit Östman och Anders Gustafsson, SP Trätek i Stockholm respektive Skellefteå. Bygg & teknik 4/09

Vallhunden, Stockholm 2008 Dobben, Haparanda 2006 Ekdalen, Hagsätra 2007

Höglager, Uppsala 2007 Inköpschefen, Vällingby 2007

Beställare Lelånghus Akelius Fastigheter Järntorget Bostad Q-Med Svenska Bostäder

Byggmetod, leverantör, byggentreprenör

Volymbygge Lelånghus

Volymbygge Lindbäcks Bygg AB

Volymbygge Moelven byggmodul

Massivträelement KLH JM Volymbygge Lindbäcks Bygg AB

Kretsloppshuset, Umeå 2006

Nyab Midroc

Platsbygge

Rydebäck, Helsingborg 2007

Derome Förvaltning

Platsbygge Byggmästarʼn i Skåne

Lagerhuset, Eslöv 2008

Studio Acusticom, Piteå 2007 Styrmannen, Umeå 2006 Ödlan, Umeå 2007

Limnologen, Växjö 2007

Hytthammaren, Falun 2008

Älvsbacka Strand, Skellefteå 2008

Massivträelement Martinsons Byggsystem Boab

Piteå Näringsfastigheter

Umehem

Lillberget Midroc Kopparstaden Byggiträ

Platsbyggd limträstomme Nåiden Bygg

Massivträelement Martinsons Byggsystem AR Bygg Massivträelement KLH Boab

Massivträelement Martinsons Byggsystem NCC Construction

Massivträelement KLH HMB Construction

Massivträelement + volymer Martinsons Byggsystem Lindbäcks Bygg AB

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Dokumenterade initiativ- och samverkansprojekt. presentera och dra slutsatser på större seminarier i anslutning till byggprojekten och på mindre specialiserade workshops ● säkerställa att dokumentation och information finns tillgänglig ● ge en naturlig återkoppling till utbildning och forskning på högskolor och institut ● skapa underlag för utveckling av starka leverantörsgrupper inom träbyggnadssektorn. Fortbildningsprogrammet har letts av Lars Stehn, Luleå tekniska universitet. ●

Flervånings trähus på många platser

Knutet till den nationella träbyggnads-

strategin och även till fortbildningsprogrammet byggdes så kallade samverkansprojekt. Dessa byggprojekt genomfördes i hela Sverige och innefattade industriellt framställda och platsbyggda hus med trästommar för boende och verksamhetslokaler. Inom fortbildningsprogrammet dokumenterades och analyserades dessa samverkansprojekt med avseende på: ● Tekniska och ekonomiska fakta om projektet ● Projektets bakgrund och beställarens motiv ● Upphandling och entreprenadformer ● Projekteringsmetoder och -erfarenheter 59

Älvsbacka strand i Skellefteå är ett bostadshus i sex våningar.

● Träbyggsystemets tekniska lösningar och prestanda ● Trähusarkitektur: form, funktion och estetik Totalt dokumenterades femton träbyggnadsprojekt, tre initiativprojekt och tolv samverkansprojekt. Flertalet redovisas i figur nedan. Fullständig redovisning finns i slutrapporten [2]. Det var huvudsakligen bostäder som byggdes: Flervåningshus tre till åtta våningar i hela landet, från lågkostnads- till exklusiva projekt. Några byggnader hade särskild karaktär, till exempel Konsertsal Acusticum i Piteå. En industrilokal byggdes, Q-Med i Uppsala samt ett restaureringsprojekt, men inga kontor.

Tekniska data för byggprojekt

SP Träteks uppgift inom fortbildningsprogrammet har främst varit att doku-

mentera byggnadernas tekniska egenskaper. För detta ändamål har vi tagit fram checklistor för tekniska data för byggprocessernas olika skeden. Checklistan omfattar: A. Dokument och information om byggnaden 1. Bygghandlingar 2. Information om byggnaden B. Tekniska funktioner 1. Stabilitet 2. Brand 3. Ljud, vibrationer 4. Beständighet, röta, mögel 5. Byggbarhet 6. Fuktsäkring 7. Deformationer 8. Lufttäthet, värmeisolering 9. Energi 10. Inomhusmiljö Tekniska data för fyra byggnader har dokumenterats och redovisas enligt checklistan för byggprocessernas olika skeden: ● Kvarteret Limnologen i Växjö, fyra bostadshus i åtta våningar [4] ● Kvarteret Rya i Rydebäck i Helsingborg, bostadshus i fem våningar [5] ● Kvarteret Hyttkammaren i Falun, ett bostadshus i fyra våningar [6] ● Kvarteret Älvsbacka strand i Skellefteå, bostadshus i sex våningar [7].

Hur har träbyggandet utvecklats

Sverige har drygt tretton års erfarenhet av att bygga högre bostadshus med trästommar. Teknik- och metodutveckling sker fortfarande snabbt och nya byggsystem med trä som stommaterial introduceras kontinuerligt. Det finns idag referensobjekt över hela landet där den moderna träbyggnadstekniken kan studeras och utvärderas. Kombination av låg egenvikt och hög bärförmåga har tillsammans med miljöfördelarna gjort trä till det viktigaste system-

bärande byggmaterialet i den industrialisering som pågår inom byggsektorn. Ökad grad av förtillverkning av planelement och volymelement förkortar radikalt byggtiden, och byggande under väderskydd möjliggör torrt och fuktsäkert byggande.

Utvecklingen av flervåningshus i trä 1995 till 2008

Utvecklingen under det första decenniet kännetecknas främst av ● start med traditionell träregelstomme ● introduktion av nya stomsystem, främst massivträsystem och volymelement ● ökad prefabricering ● bättre och ökad användning av väderskydd ● nya aktörer på marknaden ● ökad teknisk kompetens hos trähusleverantörer. Byggmetod, stabilisering och planlösningar karakteriseras av ● blandning av volym- och planelement ● högre färdigställandegrad av installationer och ytskikt ● mindre platsorganisationer på byggarbetsplatsen ● bättre projektering i tidiga skeden av byggprocessen ● alternativa infästningar mellan våningsplan ● större hänsyn till grundläggning och placering av väggar och öppningar.

Organisation

Inledningsvis försökte rikstäckande entreprenadföretag finna nya byggmetoder med bland annat influenser från andra länder. Resultaten har blivit ett antal solitära objekt utan långsiktiga mål att utveckla tekniken vidare. Trähustillverkarnas och materialleverantörernas inträde på marknaden för flervåningshus medförde en långsiktigare satsning på höga trähus och bättre tillvaratagande av erfarenheter. Materialleverantörerna och trähustillverkarna har tagit en allt större del av den totala entreprenaden. Samarbetet har utvecklats med underentreprenörer och projektörer eller integrerats i den egna organisationen.

Grundläggningskostnader

Limnologen i Växjö består av fyra bostadshus i åtta våningar.

Belastningen på undergrunden minskar med 30 till 50 procent med byggsystem av trä. För att förbättra dåliga markförhållanden är två olika alternativ dominerande, pålning och stabilisering av undergrund. Pålning är i Sverige vanligast vid dåliga markförhållanden. Genom att använda lättare material i stommen kan lasten på undergrunden reduceras. Det innebär stora besparingar, men för ”lätta” byggnader kan den minskade belastningen medföra att minimimängden pålar underskrids vilket gör att besparingarna ej blir de förväntade. Stabilisering av undergrunden genom kompensationsgrundläggning, kalkstabiBygg & teknik 4/09

www.situation.se

Goda rum

Se våra lösningar på moelven.se

Vi skapar utrymme När vi är involverade i ett byggprojekt tar vi ansvar för att skapa inspirerande miljöer för den nutida och framtida människan. Miljöerna formas i samarbete mellan uppdragsgivare, arkitekter och designers. Oavsett vad vi levererar; komponenter, stommar, väggar, broar eller kompletta byggsystem, har vi som mål att skapa Goda rum. Bilden: Linköpings Stadsbibliotek, limträ från Moelven Töreboda. Läs mer på moelven.se

kostnader). Skruvade skivmaterial som ska demonteras samt att frilägga isolering gör att kostnaderna blir höga. En strävan finns därför att utföra konstruktionerna så homogena som möjligt och att varje skikt så enkelt som möjligt ska kunna friläggas från underlaget. Betongväggar med utvändig isolering utan reglar är därför en mycket bra konstruktion ur den synpunkten. Däremot är kostnaden för rivning och sönderdelning av betongmaterialet höga. Med ett massivt träsystem finns möjligheten att kombinera regelkonstruktionens låga kvittblivningskostnader och betongstommens låga kostnader vid friläggning av isolering.

Miljö/kretslopp

Hyttkammaren i Falun är ett bostadshus i fyra våningar.

lisering eller andra förstärkningsmetoder kan eventuellt bli av större ekonomisk intresse för framtida flervåningshus i trä.

Produktionsfördelar

Under produktionsskedet finns ett antal fördelar med ett byggsystem i trä. ● Lägre fraktkostnader för prefableveranser ● Lägre kostnader för lyft och snabbare montage ● Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar ● Stabilt underlag för infästning av ledningar samt enkla infästningsmetoder ● Inga kostnader för uttorkning

● ●

Lämplig byggmetod för vinterbygge Bärighet.

Rivningskostnader

Kostnaderna för rivning av hus kan tyckas vara relativt ovidkommande då skedet ligger långt fram i tiden. Vanligtvis beräknas livslängden för ett nybyggt hus till 50 till 70 år för vår inhemska marknad. På andra marknader anses ett hus vara en förbrukningsvara med medellivslängder på 26 år (Japan). Det medför att kostnaderna för rivning och kvittblivning av rivningsmassor får en större betydelse. Med dagens komplexa konstruktioner kan sortering av rivningsmassor vara svårt (höga

Trä är det enda byggmaterialet i större skala som är förnybart, närproducerat och binder koldioxid. Ökat träbyggande kan därför bidra till ett bättre globalt klimat. De förhållandevis stora kvantiteter virke som ingår i ett massivsystem kan återanvändas och kräver liten energi vid förädlingen. Med massivträsystemet kan antalet ingående materialslag reduceras och återanvändning underlättas. Trä är ett byggnadsmaterial som oftast kan erhållas från leverantörer på orten. Hittills har miljöpåverkan från tre olika stomalternativ jämförts – massivträstomme, regelstomme och betongstomme [12]. Med avseende på växthuseffekt, försurning och övergödning har de två träbaserade stomalternativen en lägre miljöpåverkan än det studerade betongalternativet. Vill man göra det bästa valet mellan de två träbaserade alternativen måste man göra en inventering av byggnadens hela livstid. Vill man minska miljöpåverkan för de två träbaserade alternativen gäller det främst att förbättra förbrännings- och torkmetoder. Det är svårt att värdera miljöfördelarna i pengar. Det råder däremot ingen tvekan om att miljö ligger rätt i tiden och kommer att värdesättas allt högre. Efterfrågan på ”miljöriktiga hus” är en stadigt växande marknad i utlandet och ökar allt mer i Sverige.

Nyckeltal för industriellt träbyggande

Rydebäck i Helsingborg är ett bostadshus i femvåningar.

Inom det industriella träbyggandet finns ännu inga eller få nyckeltal som värderar olika teknik- och metodval. SP Trätek har börjat analysera hur sådana nyckeltal kan definieras och tillämpas, dels för relativa jämförelser mellan olika byggobjekt, stomsystem, byggmetoder etcetera och dels som vägledning/styrning vid projektering, byggande och förvaltning. På sikt är det även intressant att med hjälp av nyckeltal kunna jämföra träbyggnadstekniken med den mer vanliga betongbyggnadstekniken. Studien avgränsas till tekniska nyckeltal för flerfamiljshus. Den omfattar nyckeltal som relateras till boende, konstrukBygg & teknik 4/09

tion och produktion, exempelvis byggkvalitet, energianvändning, grundläggning, horisontalstabilisering mot vindlast, brandsäkerhet, ljudisolering, prefabriceringsgrad och klimatskalets beständighet. Målsättningen är att definiera nyckeltalen så att de belyser skillnader i metodval och funktionslösningar, och så entydigt att de säkrar kvaliteten i jämförelserna.

Vidare utvecklingspotential och framtidstrender

Vi ser följande möjligheter till fortsatt utveckling och framtidstrender: ● Förtillverkade trapphusmoduler och takelement ● Aktörer går in i partnerskap och tar allt större ansvar för projektering och entreprenad ● De kan även ta på sig projektutvecklingsrollen ● Möjlighet till bättre och systematisk erfarenhetsåterföring ● Helhetsprojektering i tidigt skede (3D CAD- och 3D-visualisering).

Några insikter och slutsatser från byggprojekten

Det viktigaste är att projektets alla aktörer ska vara aktiva och bidra till utvecklingen av träbyggandets teknik och system. Det storskaliga träbyggandet är nytt och befinner sig i introduktions- eller tidig tillväxtfas. I sådana faser är teknologi och system fortfarande under snabb utveckling, marknadens aktörer har begränsad kunskap och erfarenhet av de produkter som finns. Antalet leverantörer är få men ökar. Aktörernas roller och affärsmodeller är under utveckling. Detta skiljer träbyggandet från mer konventionellt byggande. Varje byggprojekt som involverar ny teknik och nya system kommer att vara ett inlärningsprojekt. Det innebär att samtliga aktörer måste samverka kring projektut-

Dragstagsanslutning mot bjälklag i Rydebäck, Helsingborg. Bygg & teknik 4/09

Väggelement på väg i Hyttkammaren i Falun.

veckling och genomförande. Framgångsri- inne i lägenheterna även om lägenheterna ka projekt organiseras så att aktörerna utrustas med sprinklers. (markägare/kommun, byggherre, arkitekt, Ljud är en annan fråga som behöver systemleverantör, konstruktör) samverkar fokuseras för att säkerställa god boenderedan i program- och projekteringsarbetet. miljö. Det finns ett stort behov av att dokuFasadunderhållets kostnader under mentera och skapa erfarenhetsåterföring livscykeln i förhållande till investeringskring byggsystem, montagemetoder och kostnad behöver observeras. Det finns förvaltning för att förbättra nästa genera- risk för att kortsiktiga beslut skapar långtion av teknik och system. siktiga merkostnader. Osäkerheter kring teknik och metoder kan kräva att stomleverantören tar ett större åtagande i projektet, till exempel att utöver leverans av komponenter även svara för uppsättning av stommen. Osäkerhet kring tekniken kräver att det finns en hög grad av beredskap och flexibilitet under projektets gång från konstruktör och arkitekt. För all ny teknik och nya system i tidiga faser är det svårt att skapa storleksfördelar. Så är det också för träbyggnadstekniken. Flexibilitet, snabb inlärning och Väderskydd med montageplattform i Älvsbacka kontinuerlig utveckling är konstrand i Skellefteå. kurrensmedlet och för det krävs samverkan av projektets alla aktörer. Frågor som är specifika för stora träbyggnadsprojekt är: Brandkrav är en fråga som det i initiativprojekten tagit lång tid att lösa. Man upplever att det finns en ovana från brandmyndigheter att tolka lagstiftning när det gäller höga bostadshus med trästomme. Man upplever även att tillämpningarna varierar över landet. Det är till exempel mycket Montage av bjälklag i Limnologen i Växjö. svårt att bygga med synligt trä 63

Hemsidor www.trabyggnadskansliet.se. www.regeringen.se/nationellatrabyggnadsstrategin www.ltu.se/lwe www.travolymbyggnad.se www.du.se/trabyggnad www.vxu.se/td/bygg/trabyggstrategi/ limnologen www.sp.se/tratek

Installationer bör integreras i stommen. En högre prefabnivå har efterfrågats för att undvika omfattande efterarbete med installationer på byggarbetsplatsen. Väderskyddet bör specificeras i programskedet. Kvalitetssäkra med flexibelt väderskydd. Erfarenheten är att väderskydd av typ tält med travers är av stort värde inte enbart för det torra byggandet utan även för arbetsmiljön. Snabbhet och enkelhet att höja nivån är mycket viktigt. Antal våningsplan i byggnaden bör definieras i stället för byggnadens höjd i meter, beroende bland annat på osäkerheter om bjälklagens tjocklek. ■

Referenser

Utgångspunkt för den nationella träbyggnadsprogrammet [1]. von Platen, Fredrik: Mer trä i byggandet – Underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggan-

Med anledning av att detta är tidningen Bygg & tekniks jubileumsårgång kommer vi att under året publicera några i vårt tycke intressanta och tidsypiska utdrag av artiklar och notiser ur den allra första årgången av Tidning för Byggnadskonst – som tidningen hette vid den tiden. Den 15 april 1909 utkom nummer fyra från Holmquists Boktryckeri i Stockholm. Detta det andra numret under april månad inledde redaktör W Hagqvist på följande sätt:

De pröfvande myndigheterna.

i har förut haft anledning taga till orda gent emot den planlöshet, som utmärker våra myndigheter, i det att från ett håll gifves ett direktiv, men från annat håll ett alldeles motsatt, så att man har svårt att veta, hvilken myndighet det är, man till sist skall rätta sig efter. I dagspressen, har påpekats, hurusom den nya dramatiska teatern blifvit skådeplatsen för en ny upplaga af komedien «en dörr skall var öppen eller stängd», i det byggnadsnämnden tillåtit en dörr, som en brandkorpral senare förbjudit, men så hade dörren öppnats igen och tillbommats igen, och 64

det, Näringsdepartementet Ds 2004:01. Slutrapport för fortbildningsprogrammet [2]. Stehn L, Rask L-O, Nygren I & Östman B: Byggandet av flervåningshus i trä – Erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling. Ett samverkansprojekt inom nationella träbyggnadsstrategins fortbildningsprogram mellan Luleå tekniska universitet, Växjö universitet, Högskolan Dalarna och SP Trätek. Luleå tekniska universitet, Rapport 2008:18. Uppföljning av byggprojekt [3]. Rosenkilde A, Axelson M & Jarnerö K: Flervåningshus med trästomme – Uppföljning av Kv Limnologen och Kv Rya, Rydebäck. SP Rapport 2008:18. [4]. Jarnerö K: Tekniska data för byggprojekt – Kv Limnologen i Växjö. SP Rapport 2008:19. [5]. Axelson M: Tekniska data för byggprojekt – Kv Rydebäck i Helsingborg. SP Rapport 2008:20. [6]. Janols H, Lagergren J & Östman B: Tekniska data för byggprojekt – Kv Hyttkammaren i Falun. SP Rapport 2008:24. [7]. Daerga P-A & Gustafsson A: Tekniska data för byggprojekt – Älvsbacka strand i Skellefteå. SP Rapport 2008:25. [8]. Jarnerö K, Vessby J, Gustafsson Å & Rask L-O: Erfarenheter av logistikoch montageprocessen vid byggande av flerbostadshus med trästomme. Del 1:

Probleminventering vid projekt Limnologen. Rapport 43/2008. Institutionen för Teknik och Design, Växjö universitet, 2008. [9]. Gustafsson Å, Vessby J & Rask LO: Erfarenheter av logistikoch montageprocessen vid byggande av flerbostadshus med trästomme. Del 2: Faktorer som påverkat tidseffektiviteten vid projekt Limnologen. Rapport 46/2008. Institutionen för Teknik och Design, Växjö universitet, 2008. [10]. Serrano E (red): Uppföljningsoch dokumentationsprojektet Limnologen. Översikt och delprojektrapporter. Rapport nr 47/2008. Institutionen för Teknik och Design, Växjö universitet, 2008. Övrigt [11]. Jarnehammar A m fl: Trästaden ett uthålligt koncept – Erfarenheter från 10 års drift av Välludden. IVL rapport B1799, 2008. [12]. Gustavsson L: Jämförelse av CO2-utsläpp är väl underbyggda. Husbyggaren nr 1, 2009. [13]. Acoustics in wooden buildings. State of the art 2008. SP Rapport 2008:16 [14]. Östman B: Akustik i träbyggnader. Bygg & teknik, nr 4/08, 2008. [15]. Sverige bygger åter stort i trä – 55 exempel på modern träbyggnadsteknik i stora konstruktioner. Sveriges Träbyggnadskansli och Nationella träbyggnadsstrategin, 2008.

bygg & t ek nik 10 0 å r

brandbefälet blef till sist herre på täppan. Men äfven en annan sida hos våra pröfvande myndigheter torde ge anledning till kritik. Det händer nämligen allt för ofta att personer, som själfva till myndigheterna ingifvit förslag, ha ordinarie eller tillfällig säte och stämma i dessa nämnder eller ämbeten, och sålunda bli i tillfälle att där pröfva sina egna förslag. Själfrannsakan är nog på sin plats ibland, men den mänskliga naturen är nu en gång sådan, att man gärna ger vitsordet stora A, när man får sätta betyg för sig själf. Praktiserande arkitekter, som sitta i byggnadsnämnderna, få äfven tillfälle att tillägna sig konkurrenters idéer och planer, innan dessa ens på papperet blifvit godkända, och det händer mången gång att en arkitekt möter alldeles oväntade svårigheter, emedan han har en konkurrent — bland pröfvande nämnden. Det är visserligen ej endast inom byggnadsvärlden dylika oegentligheter i myndigheternas verksamhet förekomma, men byggnadsvärlden lider kanske mest kännbart däraf. Då en omorganisation af byggnadsmyndigheterna väl är förestående i samband med revisionen af byggnadsstadgan, synes äfven denna sida af saken böra underkastas granskning.

Årshyror!

På notisplats i samma nummer hittar vi följande lilla notis, som ger en bild av hyresläget för cirka hundra år sedan: Medelhyrorna i Stockholm visa sig enligt fastighetsaktiebolaget Drotts — det största i Stockholm — årsberättelse vara följande: enkelrum kr 243, dubbletter kr 634, 1 rum och kök kr 325, 2 rum och kök kr 567, 3 rum 739, 4 rum 1 018, 5 rum 1 347, 6 rum 1 687, 7 rum 2 081 och 8 rum och kök kr 2 511. Vi avlutar tillbakablickandet även denna gång med några korta meddelanden som vi hittar under rubriken ”Inländska notiser”: Svenska kyrkobygget i Paris. Svenska församlingen i Paris har uppdragit åt kyrkorådet att utlysa pristäflan bland svenska arkitekter i och för den beslutade kyrkobyggnaden. Föreläsningskurser för ingeniörer. Sv. teknologföreningen har beslutit anordna föreläsningskurser för ingeniörer, omfattande så aktuella ämnen som aflöningssystem, arbetarebostäder, arbetareförsäkring, arbetsaftal, emigration och industrien, fackföreningsrörelsen, handelsbalansen, moderna arbetsmetoder, naturtillgångarna, socialpolitik, yrkesfaror m. m. Bygg & teknik 4/09

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var! Senast den 24 juli 2009 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................ Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Box 190 99, 104 32 Stockholm. Bygg & teknik 4/09

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se.

Pinega del III:

Livet längs floden Pinegafloden rinner genom den skogrika norra delen av Archangelsk län i norra Ryssland. Källorna ligger i Komiprovinsen, som sträcker sig fram till Uralbergen, gränsen mellan Europa och Asien, mellan Ryssland och Sibirien. Pinegafloden rinner till större delen genom regionen med samma namn som floden. Den har sitt utlopp i Nedre Dvina som mynnar i Vita havet norr om Archangelsk. Floden kantas ömsom av flacka gräsbevuxna stränder, ömsom av ett kuperat landskap, där floden skär genom myllan. På läsidan om strömmarna finns långa och grunda sandbankar. På den motstående sidan, där floden skurit in i strandbrinken, där är stränderna höga och ofta trädbevuxna. De flesta människorna i regionen lever utmed floden. De utgör ibland kvarlevande spillror från samhällen Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

som under sovjettiden försågs med arbete och bärkraft. Regionen har en landyta på trettio tusen kvadratkilometer, fördelat på lika många invånare, en per kvadratkilometer. Resan började för några dagar sedan i Archangelsk. Nu befinner jag mig i Soltsa, ett av samhällena i Övre Pinega, inte långt från vägens slut. Vårt sällskap stiger ur båten som fört oss över floden, tillbaka till Soltsa by. Besök

I Soltsa, i likhet med de flesta samhällen i det ryska Norrland, är det förhållandevis ovanligt med egna brunnar. Vanligare är det med centralt placerade sådana. Ägaren till detta hus har byggt en plåtkåpa kring brunnen och har dessutom installerat en elektrisk pump.

Familjer flyttar och ingen tar över byggnad eller jord. Många är de byggnader som skattar åt förgängelsen och där ägarna försökt bromsa inte bara naturens verkningar utan även människornas. Ett hus som står obebott och obevakat, får snart besök av objudna gäster, som tar sig in och letar efter sådant av värde, hur obetydligt det än kan tyckas för en utomstående. Graden av förfall kan avläsas. Krossade fönsterrutor och dörren på glänt är ett par tecken.

Färderna över floden genomförs med roddare, eller där floden är bredare, med motorbåt. Båtarna rymmer fem personer och de är plåtklädda för att motstå färderna under islossningen. På bilden roddaren i Soltsa och Tatiana Nikolaevnas syster Lida Nikolaevna.

hos hantverkare och hos människor som kan berätta om byn och om historien väntar. Många är gamla, de unga har för länge sedan försvunnit – till en mer gynnsam framtid. De som blir kvar i byn riskerar att raskt gå mot sin undergång. De båda butikernas utbud av öl och sprit vittnar om det. Begrepp som Master Class förekommer rikligt under vår färd. Så snart en företeelse ska förevisas så benämner man det Master Class. Det äldre paret som väntat på oss sedan elvatiden på förmiddagen tar emot. Mannen, Ivan Dimitrievich, är i sjuttioårsåldern. I sitt följe har han tre

Bostadshusen i de nyare delarna av de nordryska samhällena ligger utmed gator som är inordnade i ett rätlinjigt koordinatsystem, där topografin så tillåter. Husgavlarna är vända mot gatan och ingångarna ligger på byggnadernas långsidor. Mot gatan finns, i de bebodda husen, i allmänhet ett staket som håller tamboskapen borta och skyddar trädgårdslandet och de privata små odlingstäpporna. Soltsa. Bygg & teknik 4/09

kvinnor, hustrun Augusta och hennes två systrar Sima och Raisa. Här fanns ännu en syster, men hon är död sedan flera år. Det är påtagligt hur systerskapet förenat. Långt uppe i åren, förefaller de ha kvar systerskapets närhet och glädje. Som skolbarn skrattar de och de glittrar med sina blickar. På schemat står samovar, Master Class i tillagning av te.

Öde samhälle

Samhället ligger lika öde nu som när vi lämnade det tidigt på morgonen. Gatorna av packad jord och sand kantas av staket och trädgårdar, antingen välvårdade, där invånarna ägnar dem omsorg, eller vildvuxna, med högt gräs och rikligt med gula blommor, där ägarna givit upp eller husen står öde och tomma. Byggnaderna vänder i allmänhet gavlarna ut mot gatan. På motstående sida huset, där finns gården med förråd och fähus, om sådana ännu förekommer. För att vara ett samhälle med tvåhundra invånare och detta i en avfolkningsbygd, förefaller allt välskött och välordnat. Detta är inte trakter dit turister reser och här finns inga arbeten. De flesta lever av pension eller på pengar som intjänats på annat håll. När vi går in i huset, passerar oss en grön kamouflageklädd skugga. Många är de män som är klädda i militärens grönspräckliga uniformer. Det innebär inte att de är militärer. Kläder av det slaget går att köpa i alla affärer som säljer jackor och byxor för jakt, arbete och fritid. Mannen vars skugga passerade nyss, har slagit sig ned på en bänk framför huset, intill ingången. Klockan är fyra. Ansiktet är svullet, blicken är dimmig och händerna är knotiga och rödsvullna. Mannen tillhör inte statisterna för dagens Master Class och han blir varligt, under grymtanden undanföst av värdparet och de båda systrarna. Det är sonen i huset, arbetslös och framtidslös. Han är i fyrtioårsåldern, sannolikt, med tanke på föräldrarnas ålder. Tatiana Nikolaevna vår färdledare, arrangör och ibland även guide har lagt ned mycket möda på att göra vårt besök så intressant som möjligt. Det sker med ryska mått och med ryska ramar. Vi lever under samma förutsättningar, men ändå på bästa vis, med rikligt med mat och med rikedom av händelser. Koka te i samovar är en sådan händelse, där värdparet också vinnlägger sig om att visa alla de moment som föregår upphällandet i tekoppen. Samovaren ställs i en balja för att fånga upp eventuell glöd som faller ur bottenstycket. Först lyfts locket av rökröret och kolbehållaren (a) därefter tas locket av vattenbehållaren (b) vatten fylls på (c) träkol fylls på, upp till 20 cm (d) stickor späntas, cirka femton centimeter långa (e) därefter tänds stickorna som stoppas ner i röret med kol (f). När trästickorna brunnit ut och kolet glöder, fylls på med ytterligare kol (g). Allt detta sker utomhus. Den tunga, vattenfyllda samovaren bärs in i Bygg & teknik 4/09

Transporterna på de nordryska vägarna är alltid osäkra. Vintertid fungerar det bra, men sämre är det när det råder barmark. En tung transport kan förstöra vägen för åtskilliga dagar. Här har timmerbilen kört fast. Leran står upp över hjulen. Inga andra fordon kommer förbi förrän timmerbilen dragits loss – och rivit upp ännu värre sår i vägbanan. Vägen mellan Soltsa och Gorodetsk.

huset av de båda systrarna. Där ställs den på golvet framför spisen. Ett rör ansluts till rökröret på samovaren. På spismuren finns ett rökhål som täcks av ett lock. Locket tas bort och rökröret ansluts i sin andra ände. Så får den stå medan kolet brinner och till dess det börjat glöda. Vattnet bringas till kokning. Efter en halvtimme är samovaren färdig att ställas in på det uppdukade bordet, denna gång med blinier och piroger i alla dess former. Samovaren håller värmen i ungefär en halvtimme, om inte mer kol fylls på.

Flygfältet nedlagt

Ivan Dimitrievich har i sin krafts dagar arbetat på flygfältet, det som sedan tiotalet

år är nedlagt. Där körde han traktor och skötte fordonen. Hans hustru Augusta Jakovlevna arbetade också på flygplatsen. Den ena systern var markvärdinna på samma flygplats. Hemmet är välskött, som en uppvisning. Paret har TV och VHS-video. Videon kan de inte hantera och ber mig försöka få igång den så att de kan se filmen som spelades in under parets guldbröllop för ett par år sedan. Fjärrkontrollen ligger i sin ursprungsförpackning och plasten är inte borttagen från displayen. Mannen försöker först själv koppla ihop de båda apparaterna, videon och teven, men när det inte lyckas överlämnar han kontrollen, halvt motvilligt, till mig.

Nyare tak, av stålplåt eller eternit, vittnar om omsorg. De äldre timrade byggnaderna har få målade partier. Förekommer det där, så är det i allmänhet på undersidan av taksprång eller på fönster- eller dörrfoder. De nyare husen har partier som är målade i lysande och klara färger. Gorodetsk.

Filmen är halvtimmeslång, kanske längre. Den innehåller tal och bilder på det uppdukade bordet, den avslutande festen på ett långt liv. När äldste sonen håller talet till föräldrarna kommer näsdukarna fram. Inget öga är torrt. De tre kvinnorna förevisar ullspinning och jag förevisas också huset och prov på mannens färdigheter med yxa och såg. Föremålen är inte gamla, från femtio- och sextiotalet. Ivan Dimitrievich är född 1930. Han var för ung för att hinna tas ut till krigstjänst under det stora fosterländska kriget som man här benämner andra världskriget. De flesta unga män som drog ut i kriget återvände aldrig. Få överlevande så kallade hjältar fanns under femtio- och sextiotalet kvar i byn. Nu efter flera decennier är de ännu färre. Ivan Dimitrievich visar upp sina välslipade yxor med långa skaft. När Ivan Dimitrievich lämnar över dem för beskådande nuddar jag av misstag ena yxeggen ock skär mig. De tre systrarna rusar in efter flaskan med jod. Tatiana Nikolaevna går till trädgårdstäppan, där hon ser en knippa blodstilla. Vant lindar hon växtens blad kring det skadade fingret. Binder så en gasbinda runt och försäkrar mig om att det kommer att läka. Det stämmer. Efter en stund kan jag ta bort förbandet och skåda ärret. Huset består av rum i två plan, en sommardel, ljus och luftig samt en vinterdel, där det är lågt i tak och där rummen är små. Vinterdelen påminner i storlek och volym om ett skyddsrum, även om där finns fönster och är ljust. Nu när så många bor i huset, de fyra äldre samt sonen, så nyttjas hela huset. Trädgårdstäppan framför, med gången ut mot gatan, bänken intill entrén, bersån och sittgruppen kan användas under de försvinnande korta sommarmånaderna. Gatorna i samhället är breda och ligger i rutmönster. Huvudgatan, med skola och magasin, löper parallellt med floden som rinner på andra sidan fälten. I norra änden ligger det som en gång var platsen för kyrka och kyrkogård, men som nu är en minneslund som de äldre går till. Några fragment av byggnaderna som räddades under branden 1918 finns kvar. Timrade bodar ligger vid randen till det stora fält som utgör betesmark och samtidigt översvämningsområde. Under islossningen, då isen kan samlas i stora brötar och hindra vattenflödet, då kan vattennivån stiga flera meter. Byggnaderna här förefaller ligga på säkert avstånd och på tillräcklig höjd. Sedan förhållandena förändrades på nittiotalet och flottningen och flodfärderna upphörde, tämjs floden inte längre i sitt lopp. Naturens krafter återvänder och med dem flodens årstidsväxlingar.

Möten med människor mest bestående minnet

Under resor i trakter som dessa utgör mötena med människorna det mest bestående minnet. Som västerlänning, med rik68

Raisa Grigoryevnas son och sonhustru och deras barn och barnbarn. Till skillnad från husen där pensionärerna bor, så karaktäriseras detta av att de som bor här har lite tid att ägna åt hus och föremål. Verandan som utgörs av ett överbyggt trädäck, parallellt med byggnadens långsida utgör ett uterum. På trädäcket står tunnor, stolar och sådant som inte fått plats inne och som i sinom tid ska flyttas till något av förråden. En hundvalp tumlar om på trappavsatsen. En kattunge gömmer sig bakom några kartonger. Inte utan vakI denna del av Archangelsk län, i områdena har jag närmat mig huset. samhet kring floderna Norra Dvina, Pinega och Upplagen, oredan och standarden Mezen, finns ett hästmotiv där vindskivorna säger något om människorna som möts, kraftigare ju större byggnaden är. bor här. Stephan Alexandrovich liga materiella tillgångar, utgör mötet kommer ut på farstubron och tar emot. med dessa en påminnelse om det Sverige Med myndig stämma och reslig, sin längd som försvann för fyrtio eller femtio år se- till trots, hälsar han oss gäster välkomna. dan. Bilder i svartvitt från den tiden kan Återigen känner vi oss som sändebud från påminna oss om hur det en gång var och främmande land, några som ska tas emot om vår egen uppväxt, synbarligen lugn på officiellt vis. och med gott om tid, ett önsketänkande, Middagen står uppdukad i vardagsförstås. Dessa människor tycks alltid ha rummet som nu tjänar som både kök och brått, vara jäktade och sysselsatta med nå- vardagsrum, ett allrum, som man en gång got, de med. De jag möter, de finns där kallade ett sådant rum. Utmed väggen för min skull, för att möta upp, visa och mot förstugan står spisen. Längs med ytberätta. Maria Sidorovna, som är före- terväggen står en bokhylla med prydnadsståndare för pensionärsföreningen och ti- föremål och böcker. Under finns skåp digare lärarinna, visar upp sitt hem, ny- med familjens förråd av glas och porslin. målat och med det moderna uttryck som På bokhyllans översta hylla står fotografiman knappast skulle vänta sig. er av familjemedlemmar, bröllopsfoton Under färderna är jag trygg, i förviss- och skolbilder. Äldste sonen bär uniform. ningen att Tatiana Nikolaevna ordnat allt Han tillhör gränstrupperna. Även den till det bästa, att hon förutsett och satt sig andre sonen bär uniform. Båda bilderna in i mina planer och förväntningar. Miss- togs under deras värnplikt. Dottern bor i hagliga har fösts undan och människor står Archangelsk. Hennes unga dotter bor hos i timslång väntan sedan de kontrakterats. morföräldrarna, Stephan Alexandrovich Under slutet av promenaden genom och Natalie Alexandrovna. Raisa Grigobyn närmar vi oss en byggnad med ett ryevna sitter med tredje generationen i skrotupplag och uttjänta verktyg. Här bor knäet.

De gamla byarna, som här Gorodetsk vid Pinegafloden, bevaras så långt det är möjligt. Sommargäster, antingen det är återvändande stadsbor eller stadsbor som köpt ett sommarställe, utan att ha anknytning till orten, bidrar på så vis till att samhället lever vidare – ännu ett tag. Bygg & teknik 4/09

Det bjuds på fisksoppa, fisk i bit och och blinier. Värden tar fram vodkan för att bjuda gästerna och fira högtidstillfället. Tatiana Nikolaevna har i förväg berättat att jag inget vill ha, men värden trugar. En liten, ”chu, chu”. Stephan Alexandrovich försäkrar att han inget smakat de senaste två åren. Jag misstänker att han ändå någon gång provsmakat för att försäkra sig om äktheten i innehållet. Det ligger en synbarligen död fisk i grytans botten. Benen har skilts från köttet under kokningen, men inte mer än att varje bit fisk innehåller ansenliga mängder ben, stora och små. Stephan Alexandrovich är fiskare. Hade vi haft mer tid, skulle vi givit oss ut på fiskafänge, metat och kastat drag. Nu är tiden för knapp. Istället får vi lyssna till Stephan Alexandrovich som berättar om sina stora fångster. Det Stephan Alexandrovich förlorat i två års avhållsamhet från starka drycker, försöker han nu ta igen. Han pekar på gäddhuvuden som är uppspikade på väggen i förstugan. ”Som ett minne av detta besök vill jag överlämna en gåva” säger Stephan Alexandrovich och tar ner ett gäddhuvud från väggen. ”Detta skall du ta hem till ditt land och visa vilka gäddor vi har i gamla Ryssland” säger han och lämnar över det stora gäddhuvudet. Den före detta gäddans tänder är långa och vassa och river sönder påsen som nätt och jämnt rymmer gåvan. Vilken present att föra med sig hem! Raisa Gregoryevna och hennes väninna Alephtine Mikhailovna har kommit från bastun. De är rosiga i hyn. Regnet drar in över samhället. Inte en levande själs syns ute. Sonen skjutsar oss

Kören Rosinka, ”Daggdroppen”, i samhället Gorodetsk består av elva kvinnor och leds av Tatiana Fedorovna Merzlaya, som trasslade in sig i bonaden och föll i mina armar, när hon skulle bjuda på brödet och saltet, två av det ryskortodoxa bröllopets insignier. Drottninglika, med hållning och resning framför körens deltagare sina sånger.

hem till vårt hus vid randen av Pinegafloden och strandvallarna. Det tar inte många minuter att färdas fram till porten. Ändå kör pojken som om han var förföljd av polisen.

Gorodetsk kantar floden

Samhället Gorodetsk ligger en mil nedströms, från Soltsa räknat. Byn breder ut sig på ömse sidor om landsvägen. Breder ut sig är möjligen en överdrift, kantar är nog ett bättre uttryck. Timmerhusen på norra sidan vänder sina gavlar mot vägen. På södra sidan finns en hög vall, där

Färjorna som går över de smalare passagerna av Pinegafloden utgörs av linfärjor. Drivanordningen är en motorbåt som är fastgjord i fören och kan vridas 180 grader allt efter färjans riktning. Bäddbjälkar, eller fasta anordningar på stränderna är bristfälliga, eller saknas helt. Varje på- eller avfärd utgör därmed ett företag omgärdat av viss spänning. Bygg & teknik 4/09

byggnaderna ses klättra i dubbla led. Vägen är blöt och lerig efter nattens regn. De tunga fordon som passerat har plöjt djupa spår i vägbanan. Grbrgr är den kulör som samhället är målat i. Grbrgr är en militär beteckning, gråbrungrön och som kännetecknade många av de grå, till synes ofärgade kläder som en gång användes i armén. Vägen till Gorodetsk är uppkörd av tunga timmerbilar. Passagen över dalsänkan halvvägs från Soltsa är spärrad. En timmerbil har kört fast och grävt ner sig i leran som står upp till hjulnavet. Vi kommer inte förbi. Det hjälper inte att vi sitter i en jeep som framförs av en man som känner vägen och förhållandena. Nu hoppar Tatiana Nikolaevna ur bilen. Hon har sett en timmerbil som står och väntar på höjden på andra sidan bron. Med säkra steg går hon över och snart kan vi se hur hon kallar ut föraren av den väntande bilen. När hon återvänder och vinkar oss till sig, ser vi hur föraren av den långa timmerbilen med trailer startar och börjar vända fordonet. Tatiana Nikolaevna har betalat föraren Andrew Minin, som vilken taxi som helst, för att föra oss till värdparet i Gorodetsk. Paret är i sjuttioårsåldern. Mannen som är född 1930 är byggnadssnickare och han fick sitt diplom 1947. Huset de bor i har två plan, ett källarplan och ett övre plan. Det renoverades 1974, är panelklätt, välmålat och välskött. På södra sidan ligger bostadsrummen, med vardagsrum och kök. På norra sidan finns förråd. Under dessa ligger ladugården med häst, ko och får. Ivan Michailovitj har arbetat som snickare på sovchosen. Inför mitt besök har han lagt fram sina verktyg. De är alla grova. Ivan Michailovitj visar upp sina yxor som håller skärpan, antingen han ska 69

använda dem till att skräda eller tälja. Dessa använder han knappast när han ska hugga sin ved. Förrådet är fyllt av nyttoföremål som Ivan Michailovitj tillverkat, räfsor, slädar, kälkar och så vidare. Även möblerna har Ivan Michailovitj tillverkat. Ovanför chiffonjén i sovrummet sitter ett fotografi med paret och deras sju barn, alla döttrar. Alla har nått vuxen ålder och ingen har problem med spriten, betonar man. Två bor i trakten. De övriga har flyttat ut och bor i antingen Archangelsk eller i samhällena på vägen dit. Gorodetsk är ett litet samhälle med pensionärer och inga företag. Jordbruket har ingen bärkraft. Kan man föda en häst och en ko, kanske några får, så är det allt. Ivan Michailovitj visar upp det tråg som han byggde till sim mor 1957 och han visar också hur man ännu i sen tid fick ljus genom att använda tjärbloss. I dag har vi gott om mat, berättar Ivan Michailovitj. Tidigare var det ofta svårt. Under krigsåren, då svalt många och man fick leta mossa att äta. I sovrummet, som samtidigt utgör vintertidens vardagsrum och uppvärmda arbetsrum, där står en symaskin. När den inhandlades på femtiotalet, då kostade den fem hundra liter mjölk, en ansenlig summa, med tanke på att sju barn skulle ges mat och näring och att paret endast hade en ko. Vårt besök är uppskattat. Det dukas till fest, här som på alla andra platser dit vi kommer. Paret bjuder på fisksoppa. Det kan konstateras att man mer uppskattar benen än köttet. Fiskbitarna har mycket litet kött. Besticken är i allmänhet få. Sällan ser man kniv bland bordsbesticken. Denna dag försöker vi hantera fiskbitarna med sked. Det är inte helt lätt att skilja

köttet från benen med det enda verktyget, om man vill ge sken av att äta vårdat. Till maten serveras te. Det lilla glaset för likör eller vodka i någon av dess uppenbarelser kommer fram. Denna gång är det hägglikör som serveras. Ivan Michailovitj och hans hustru Antonina Michailovna låter sig smaka, även av de mer flyktiga varor som paret ställt fram. Det är inte att undra på, när främlingar från de nordiska grannländerna kommit.

Hembygdsmuseum

Gorodetsk har en skola, ett bibliotek och rester av en träindustri. Biblioteket rymmer en utställning kring hembygdens föremål och klädedräkter. Med våra mått är det få besökare på museet. Inte fler än 240 kommer hit varje år. Här finns sju tusen böcker, berättar bibliotekarien Margarita Mikhailovna. Ett snabbt överslag visar dock att antalet inte uppgår till mer än mellan två och tre tusen. Här finns exempel på schalar i mönster som är betecknande för gårdarna och för trakten. Ett par byxor från tiden före revolution och första världskriget täcker en del av väggen. Kragspeglar från uniformsjackor har sparats och är uppsatta på en tavla. I Gorodetsk finns spår av mänsklig odling som går tillbaka till yngre järnålder, sju, åtta hundra år före vår tideräkning. Då beboddes området av tudjer. Under femtonhundratalet nedkämpades stammarna av krigare från Novgorod. De sexton byarna, som administrativt låg under Sura, förändrades inte efter erövringen. Husen förblev desamma till sin form. De fick endast nya invånare. Efter slaget som tillintetgjorde tudjerna vid Gorodetsk, gav Novgorodjernas anförare floden och platsen nya namn, Pogonza respektive

Surafloden är ett biflöde till Pinegafloden. Broarna i området är, med fyra undantag, utförda i trä. Undantagen, där bron i Niotjka två mil uppströms utgjorde ett av dem, är utförda som rambalkbroar i betong.

Pogoniets. Byborna uppskattade inte namnet. När tillfälle gavs att bryta med det förflutna, ändrade man namnet till Gorodetsk, efter platsen där slaget en gång stod, Gorodi. I dag finns det dock inte mycket som talar för att det verkligen var ett slag som stod här, berättar bibliotekarien. En av flodarmarna fick namnet Misajava vilket kommer av de många bukter och vindlingar som floden tar i sitt lopp. Namnet på den finsk-ugriska folkgruppen som bodde i området var Pin. Följaktligen fick området såväl som floden som genomkorsar det namnet Pinega. Allt enligt Margarita Mikhailovna på skolan i Gorodetsk. Under inbördeskriget 1918 passerade de Vita trupperna Gorodetsk och tog till fånga byns röda. De fördes till träskmarkerna närmare floden, där de sköts. En känd dikt upprätthåller minnet av dessa händelser. Varje by av någon storlek och självaktning kan frambringa en kvinnokör, så även Gorodetsk. Klubbhuset som rymmer byns samlingssal, har liggande gulmålad panel och är försett med en imponerande entrétrappa på gaveln. När vårt sällskap närmar sig får den lilla flicka som står på spaning utanför, på trappan, fart och rusar in för att varsko körens medlemmar. Kören Daggdroppen har stått beredda sedan länge. De båda dörrarna ställs på vid gavel och ut strömmar ett tiotal kvinnor, de flesta i övre medelåldern, iförda de typiska påkostade dräkterna. Daggdroppen ställer upp sig på trappans översta avsats och framför sin hälsningssång, den som alltid inleder mötet med främlingen. Den kvinna som står i mitten håller brödet och saltet, insignierna för den ryska bröllopsceremonien. När den inledande sången klingat ut, tar kvinnan med brödet och saltet ett steg framåt för att gå mig till mötes och erbjuda mig att bryta av brödet. Jag står nedanför trappan. Klänningen är lång. Kvinnan är kort och hon trasslar in sig i tyget, faller huvudstupa framåt och fångas upp i min famn. Jag missar en bra bild, men i minnet är scenen väl så stark som något fotografi. Efter föreställningen, som ägt rum inne i lokalen så bjuds sällskapet på sedvanlig fest. Bordet står uppdukat med de lokala rätter som kännetecknar bygden, bland annat en soppa på gräslök och mjölk. Kvinnorna iförda hucklen sitter runt bordet. De ömsom sjunger, dansar och berättar för oss besökare. Tatiana Nikolaevna är en centralgestalt i varje möte med invånarna. Alla känner till henne. Hon talar högt, drar historier, sjunger och deklamerar. En av kvinnorna frågar mig ”vad säger din hustru, när du reser runt och besöker platser som denna, med alla dessa kvinnor”. Jag ser ut över församlingen av små gummor och finner orden. De är rättframma och frågar ”hur kan en professor från Sverige ha råd att resa runt på detta vis och besöka Bygg & teknik 4/09

plats efter plats, med tolk och personlig guide. I Ryssland finns ingen professor som skulle kunna ha råd med något sådant”. Som jämförelse tas upp den professor och kirurg med världsrykte i Archangelsk som lever på en lön på sju tusen rubel, eller två tusen kronor i månaden.

Bastun har svalnat

Två mil tillbaka till Soltsa. Bastun har svalnat. Regnet har dragit in och i huset intill bastun har nu ett par i trettioårsåldern och med två tonårsbarn flyttat in. De är frusna efter att ha tillbringat tre veckor längs floden, färdandes på två gummiflottar. Sommarnatten övergår i morgon. Regnet har upphört. Morgonen bär med sig sol och blå himmel. Vid sextiden är få eller inga uppe. Jordbruket är nedlagt. Här finns många pensionärer. Dygnet tycks förskjutet. Kanske är livet här och dygnsrytmen anpassat till teveprogrammens utbud. Den spartanska frukosten består av gröt med socker och i dag sylt, sedan jag särskilt bett om det, samt rågbröd. Vi brygger vårt te, starkt och fränt. Tebladen ligger kvar i kannan och fylls på med mer för varje ny kanna vatten som hälls på. Till slut består tekannans innehåll av inte stort mer än tesump. På vägen till Sura och klostret bekantar vi oss med familjen som anlände i går. Mannen och kvinnan är på väg till klostret

Över åar och vattendrag i samhällena finns enkla broar, som denna hängbro i Sura utgör ett exempel på.

i Sura och vidare till kapellet vid den heliga källan. Inpackade i minibussen så fyller vi sätena som står utmed bussens långsidor och mot väggen mot förarkupén. Tatiana Nikolaevna har lagt in några vedträn och utrustning för att laga mat på. Lunchen tillreds i dag, liksom tidigare dagar i det fria. Bussen skumpar fram på leriga vägar. Vi passerar Gorodetsk och viker av mot

färjläget och den väntande linfärjan. Intill husväggen till ett av husen vi passerar står två trehjulingar uppställda. Det är den ryska motsvarigheten till fyrhjuliga terrängfordon. Genom att bygga om en motorcykel och förse den med ballongliknande, stora hjul har man tillverkat ett fordon som kan ta sig fram på mark, där vanliga hjul skulle skära ned och fastna. Hjulen, de består av innerslangar till stora terrängbilsdäck. För att inte slira har de virats med grovt rep, ungefär som snökedjor binds fast korsvis runt fälgen. Framgaffeln är kraftigt förlängd och på baknavets plats har monterats en hjulaxel. Vid färjeläget väntar ett par timmerbilar. Intill ligger ett vedupplag. Nu när floden inte längre används till att flotta timmer, är landsvägstransporter det enda sättet att få ut timmer ur de milsvida skogarna i regionen. Uppfarterna vid färjlägena på hitre och bortre strand är nedkörda. Bäddbjälkar saknas och färjkarlarna fäller ner lämmarna så gott det går i strandgruset. På båda stränderna finns slänter ner mot floden. Är väglaget dåligt och underlaget blött, finns risk för att fordonen gräver ner sig när de kör av färjan. Färjan drivs med en bogserbåt som nedströms är fastbunden i fören mot färjans mitt. Beroende på färdriktningen så kan aktern svängas i den riktning som fordras för att driva färjan framåt. På färjan finns två bilar, vår minibuss och en lastbil.

Nya Plastdetaljer? Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 4/09

I dag ligger industrisamhället Shoiga, på flodens västra sida, nästan öde. Tidigare låg här en betydande träindustri, med sågverk och hustillverkning. Bostadshusen finns kvar. De utgörs av låga envåningshus omgärdade av små trädgårdar. Det förefaller idylliskt. Mellan husen växer tallskog, med höga stammar och trädkronor som ger skydd och svalka om sommaren. Samhällets förfall räknas i hur skolan minskat i storlek. För tiotalet år sedan fanns här två hundra skolbarn, idag endast fyrtiofem.

Nedströms färjläget ligger Sura

Samhället Sura ligger några kilometer nedströms från Shoiga och färjläget. Här finns ett nunnekloster och även traktens administrativa centrum. Klostret innehåller ett kapell. Våra nyvunna reskamrater är djupt religiösa och besöker alla kloster och kapell längs sin väg eller så gör de avstickare för att nå ytterligare heliga platser. Pojken och flickan sjunger och gnolar mer än de egentligen talar. Båda har starka, klara stämmor, är övade i sång och njuter av att få utöva sin konst, ibland till föräldrarnas förtret. Vid ingången till kapellet sitter en tunn figur bakom en fönsterlucka och tar betalt för vaxljus och önskan om förböner för levande och döda. Här faller jag in i traditionen. Tror jag! Först skriver jag ner namnen på avlidna släktingar, så på levande som jag önskar att prästen ska välsigna genom sina böner. Det duger ej, svarar den tunna varelsen bakom luckan. Det ska vara på ryska. Yulia Tretjakova, min tolk under färden, hjälper mig att snabbt skriva texterna med kyrilliska bokstäver. Jag lämnar på nytt fram listan med namn, tillsammans med betalningen.

Varje namn på listan betingar ett pris på två rubel för bönerna. Det hjälper inte. Den tunna, gråklädda kvinnan bakom fönsterluckan vägrar ta emot papperet med motiveringen att vi är katoliker. Prästen läser endast förböner för kristna – och dit räknas inte vi. Till saken hör, att alla som inte bekänner sig till den ryskortodoxa tron, eller möjligen till den grekisk ortodoxa anses vara katoliker och klassificeras som icke kristna. Något förnärmad inhandlar jag vaxljus och en bild av klostrets skyddshelgon, i förhoppning om att han trots systerns avoga inställning ändå kan uppbåda en bön för oss avfällingar. Inne i kapellet läser lille Roman, tolv år, stapplande ur ett medhavt häfte. Strax framför barnen en hymn med sina klara stämmor. I ena änden av kapellet står en vedkamin med ingjutna rör för att sprida värmen i rummet. Samma form av kamin har jag sett på andra platser i området, i kapell och skolsalar. I samhället Sura finns gator och gränder. Mellan gatorna finns skogspartier med högvuxna furor. Samhället ligger på en sandås som kringflyts av Pinegafloden på ena sidan och Surafloden på den andra. Bron över biflödet är nittio meter lång och vilar på pelare av timrade stenkistor. Uppströms stenkistorna finns timrade kilar som förhindrar att ismassorna pressar undan brons pelare. Trycket från de framrusande ismassorna under islossningen är avsevärt. Även om floden tycks beskedlig nu under midsommartid, så är isens kraft i april och maj en oberäknelig faktor att ta hänsyn till. Sura består av ett antal mindre samhällen och Sura är centralorten. Nunneklostret vi nyss besökte är nybyggt. Det egentliga

I höjd med Sura är Pinegafloden bred och grund. Efter en försommar med ymnigt regnande är vattenflödet exceptionellt stort. Vattennivån kan fluktuera med flera meter mellan vår och sensommar.

minnesmärket, kyrkan och klostret i tegel uppfördes under 1800-talets sista decennium. Under revolutionen och därefter, under avkristningen, förstördes byggnaden så att den knappast låter sig repareras. Samhällets handelsbod ligger intill en stor grusplan. Bilar kör upp och stannar framför. De flesta som kommer hit kommer ändå till fots. Bilar är här ännu ovanliga. Brödbilen kommer vid tolv. Föraren bär in två lådor med vitt bröd. Innan de kan säljas måste personalen räkna igenom antalet för att se att det stämmer. All handel sker över disk. Ur ett par behållare tar flickan bakom disken upp fisk som hon säljer. En stor del av det som visas i butiken utgörs av flaskor med vodka, starkvin och likör.

Sommaren når sin höjdpunkt

Nunnekonventet i Sura grundades 1899 av Sankt Ioann Kronstadtsky. Klostret stängdes 1920, men konventet återuppstod 1988 och leds nu av åtta systrar från Moldavien och Kazakstan. Den gamla klosterbyggnaden från nittonhundratalets början är förfallen. Försök att restaurera den pågår. Det är ovisst om den går att rädda. Platsen är en vallfartsort för gammaltroende och för tillbedjare av Sankt Ioann Kronstadtsky som är väl känd i den ryskortodoxa världen.

Hemma är det midsommarafton. Här når också sommaren sin höjdpunkt, även om man ännu inte firar midsommar eller Sankt Ivan. Det ortodoxa året, med sina helgondagar, följer ännu den julianska kalendern. Det innebär att Sankt Ivan, eller Johannes Döparens dag hos oss, firas först den 12 juli. Här är den 22 juni en helt vanlig dag, nästan. I bilen som vi färdas i fram till den plats där vägen slutar, stämmer de båda barnen, Roman och Margarita upp en sång ”Segerdagen”. Tjugoandra juni, det var den dag år 1941 då det stora fosterländska kriget inleddes, som det kallas i Ryssland. Tyskland anföll och Hitler överraskade sin bundsförvant Stalin med ett överfall vid midsommartid. Miljoner ryssar förlorade livet, soldater i fält och civila, antingen de befann sig där kriget drog fram, eller de svalt i sina hus och gårdar. En dag som denna, med glittrande vattendrag och med midsommargrönskan i sin skiraste blomBygg & teknik 4/09

ning är det svårt att föreställa sig dåtidens verkningar. Sången är suggestiv och manande. Här befinner jag mig långt hemifrån, njuter av platsen och lyssnar till en sång så annorlunda än ”Uti vår hage”, eller ”Så skimrande var aldrig havet”. Det känns märkligt och bevaras i minnet för lång tid framåt. Kapellet som utgör målet för vår färd nås efter en vandring längs sandåsar och över tuvor och bäckar. Kapellet är byggt vid en helig källa som sprungit fram, långt från bebyggelsen. Under lång tid var platser som denna sådant som man inte talade om, annat än för de förtrogna, dem som man litade på. I dag vallfärdar många, gamla som unga till dessa platser. Vår vandring blir lång. De fyra troende ortodoxa finner varje möjlighet till att stanna upp och stämma upp i en hymn. Ett mindre kapell är uppfört längs vägen till det något större, vid källan. Ett annat är under uppförande. Tallskogen står tät. Dagen är ljum. Miljoner myggor följer hungrigt besökarna. Inte en fläck bar hud blir oangripen av de hungriga insekterna. Myggmedel hjälper, om man bara hinner att i tid stryka in sig. Nedsänkandet i den heliga källan dränker några tusental av de sexfotade vännerna, men deras släktingar väntar snart på kroppen som stiger upp ur källan, försvarslös och välsmakande. Besöket vid källan förutsätter att man nedsänker kroppen i det tiogradiga vattnet. Vattenreservoaren är kantad med stockar och man stiger ned på en stege. På återvägen passerar vi ängar fyllda med gula blommor, smörbollar som är sällsynta och fridlysta i mer tätbefolkade delar av Ryssland. Maskrosorna står i full blom. De har här ett namn som på ryska anknyter till svärmors skarpa uttalanden om sin svärdotter. Namnet har de fått efter sina spetsiga blad som är mjuka på ena sidan och sträva på baksidan.

Befolkade av fåtal inbyggare

Vägen tillbaka går genom byar som är befolkade av ett fåtal inbyggare. Tatiana Nikolaevna stannar vid en lägerplats intill en av flodarmarna. Där förbereder hon för lunch. Hon lastar ur vedträn, vattenkittel och kastruller. Ett par stålrör med påsvetsade krokar bär upp den stång på vilken kastruller och kitteln hängs upp. Allt är tungt, men väl beprövat och långt från den lätta utrustning vi vant oss vid att använda. På höjden ligger ett hus som sommartid bebos av en kvinna och hennes tre döttrar.

En av dem bor i Sverige, får jag höra, men hon återvänder varje år till sin barndoms by. Intill gården finns en telefonstolpe med en blå plastkåpa som rymmer en av de bytelefoner som president Putin beordrat ska finnas i var by i Ryssland. Byggnaderna ligger på rad längs åsen. Långt nedanför ringlar sig ån som vi följt sedan vi lämnade Tatiana Nikolaevna med hennes bestyr. Bakom ett staket ser vi en man och en kvinna upptagna med att hacka i jorden. Mannen ropar till oss att komma och hjälpa till, nu när vi kommit nära och intresserat oss för deras förehavanden. Båda är pensionärer och de är misstänksamma till vår närvaro, ända till

in i en av byggnaderna, ett litet hus med kanske ett rum och förstuga. Hon hukar sig för att stiga in igenom dörren, flyttar på den bräda som står lutad mot dörrkarmen och som vanligtvis visar på att ägaren är ute. Knappt har hon tagit i handtaget förrän dörren öppnas. En hund rusar ut och en man kommer henne till mötes, förvånad. Mannen reser sig i sin fulla längd, två meter eller däromkring. Förklaringar är överflödiga, men min närvaro, som turist, ursäktar en del. Annars är man van vid att tjuvar tar sig in och tar med sig av det eventuella överflöd som kan finnas. Det dröjer inte länge förrän ett obebott hus besöks av dem som anser sig

Vackra och idylliska lägen hjälper föga om utkomst saknas. Många är de ödegårdar som vilar i törnrosasömn och där ägarna, eller brukarna, för länge sedan försvunnit och lämnat byggnaderna åt sitt öde. Oksovodja by, intill Sura.

dess Yulia förklarar vårt ärende. Mannen berättar att turister ibland kommer hit till Sura om sommaren. De kommer i helikopter från Archangelsk och de bor i tält som de sätter upp nere på strandängarna. Det måste gå livligt till, med allt fäktande mot myggen där, tänker jag. Byggnaderna vi passerar, Yulia och jag, är välskötta, även om det märks att det saknas pengar till att rusta dem och bygga nytt. Vedtravarna står prydligt uppstaplade. Sällan är veden täckt mot väder och vind. Ibland ser man dock hur ved lagts upp i stora förråd och då skyddats inför den annalkande långa och kalla vintern. Här finns ödegårdar och ett och annat förfallet hus. Yulia får en ingivelse att gå

bättre behöva. Dessa behövande brukar inte dra sig för att gå hårdhänt fram. De är inte varsamma i sin framfart utan förstör det som de lämnar kvar. De olika byarna ligger på ett pärlband utmed floden, åtskilda genom skogspartier med tallskog, sammanlänkade med enstaka, avsides belägna byggnader.

Roddbåtar längs strandkanten

Här, utmed Pinegaflodens huvudfåra ligger roddbåtar fastsurrade i strandkanten. Högre upp ligger rester av större farkoster som färdats utmed floden, när flottningen ännu bidrog till att hålla denna landsända levande. Mitt i denna by finns en fotbollsplan och intill ligger skolan, som nu står tom innan den om ett par månader fylls

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se Bygg & teknik 4/09

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

omvärlden”, berättar Antonina Gevdekinona. Maskrosmarmeladen vi bjuds på har Antonina Gevdekinona tillagat och receptet delar hon gärna med sig av: fyra hundra maskrosblommor sköljs och täcks med vatten under ett och ett halvt dygn. Därefter flyttas blommorna över till en ny behållare. En halv liter vatten tillsätts. Sjud under fyrtio minuter, pressa därefter ur saften. Tillsätt en sked citronsyra och ett kilo socker. Koka upp och låt sjuda på nytt, under lock under fyrtio minuter. Låt svalna och fyll på burkar. Värt att prova den dag man tröttnar på maskrosorna hemma.

Tårta på midsommarafton

Vi bjuds på tårta vid hemkomsten till Soltsa. Det är midsommarafton och högre Byggnadernas ålder kan ibland vara svår att bestämma, men baracker av detta slag uppfördes under den stora inflyttningen i området under 1970- och 1980-talen. Väder och vind har tagit hårt på fasader och fönster. Standarden var redan under uppförandet låg. Isoleringen visar brister. En köksträdgård finns intill varje hus. Sura samhälle.

med tiotalet barn. I ett av husen bor en avlägsen släkting till Yulia, Antonina Gevdekinona. Var man kommer i denna landsända, sommar som vinter, kan man alltid vänta sig att bli inbjuden och att bli förplägad, om så inte annat än med te och bröd. Antonina Gevdekinona bor här året runt. För att komma in i hennes boningsrum passerar man en gång omgiven av stängda och öppna förråd, ungefär som i

en bod eller en lada. Huset är inte stort och rummet som Antonina Gevdekinona bor i mäter inte mer än åtta, kanske tio kvadratmeter. Här finns en öppen spis och här finns ett bord framme vid fönstret. En säng, en teve, en radio och en telefon står på armlängds avstånd från bordet. Här framlever Antonina Gevdekinona sina dagar. ”Jag har det bra, har det jag behöver och jag kan hålla kontakt med Denna betong- och bruksblandare återfanns utanför den gamla klosterbyggnaden i Sura. Byggnaden renoveras invändigt. Uppfinningsrikedomen har knappast några gränser när det gäller att nå resultat. Bensinfatet vevas runt för hand. Trumman lutar och axeln går genom diagonalen på trumman för att medge bättre tumling.

Det vanligaste transportmedlet i denna del av Ryssland är fortfarande häst och vagn. Få äger motorcyklar och ännu färre en bil. Många av de bilar som färdas på vägarna i regionen ägs av den lokala förvaltningen eller av de lokala företagarna. Antalet privatägda bilar är få. Sommar som vinter tar man sig fram med hästen, hjulburet när så tillåts och med släde under den långa vintern.

än nu står inte solen på natthimlen. Vi tar vår picknickkorg, tårta och den nyss inköpta hägglikören och beger oss ned mot floden. Går över strandängarna där hästarna och korna betar. Vid skjulet och den upp och nedvända roddbåten ligger en stock där vi kan sitta. Från vår upphöjda plats ser vi floden mörk flyta förbi. Inga ljud frambringade av människor går att förnimma. Vi dricker vårt te, skålar i hägglikören och smakar på tårtan. Mörkret sänker sig aldrig här uppe så här års. Vetskapen om att en ny dag väntar, med färder till nya byar och möten med nya människor manar oss att söka oss in. Under den klara och ljusa natthimlen sjunker temperaturen. På håll ser vi bandet av byggnader avteckna sig vid horisonten. Några moln reser sig avlägset på natthimlen. ■ Bygg & teknik 4/09

Bygg & teknik 4/09

Akustik/BullerskĂ¤rmar:

Byggplast:

BULLERSKĂ&#x201E;RMAR

VĂ&#x201E;G

JĂ&#x201E;RNVĂ&#x201E;G

TUNNEL

Isolamin bullerskĂ¤rm uppfyller samtliga EN-normer fĂśr bullerskĂ¤rmar som ljudreduktion, absorption, vindlast, egentyngd, snĂślast och stenskott. VĂ¤nligen kontakta oss, sĂĽ sĂ¤nder vi vĂĽr bullerskĂ¤rmsmanual fĂśr er vĂ¤gledning och val av utfĂśrande.

FĂśrsĂ¤ljning: Region Nord, 0920-698 08 | Region Syd, 0451-590 00

Balkonger:

FogtĂ¤tningsmassor:

www.isolamin.com

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;Â°Â&#x201C;Â°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;Ă¤Ă&#x160;ÂŁĂ¤Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤nÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;ÂŁĂ¤ Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;Â°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;Â°Ă&#x192;i

Betong/MembranhĂ¤rdare:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

[ PP

FuktsĂ¤krar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God vĂ¤rmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

SvarvarvĂ¤gen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

www.isodran.com

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ&#x2039;GSTA ENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ&#x2039;NGD

Betonginstrument:

FĂśnsterrenovering: www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

Bygg & teknik 4/09

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Tel +46 243 887 44 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

Bygg & teknik 4/09

Vi analyserar byggd miljö Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

branschregister

Konsulterande ingenjĂśrer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

Ljus och sĂ¤kerhet:

Vi kalibrerar:

â&#x20AC;˘ Lufthastighet â&#x20AC;˘ LuftflĂśde â&#x20AC;˘ Luftfuktighet

1002

Kontaktpersoner Lufthastighet, LuftflĂśde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

MĂ¤tinstrument:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Sportgolv:

Kraft â&#x20AC;&#x201C; ljus â&#x20AC;&#x201C; klimat: â&#x20AC;˘ Byggnadsakustik â&#x20AC;˘ Buller â&#x20AC;˘ Vibrationer â&#x20AC;˘ Kalibrering 1002

â&#x20AC;&#x201C; Ljudisoleringslab â&#x20AC;&#x201C; Halvekofritt lab â&#x20AC;&#x201C; Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 â&#x20AC;˘ www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vi levererar tillfĂ¤lliga lĂśsningar fĂśr Kraft, Ljus och Klimatkontroll

Tak/TĂ¤tskikt:

Centraler, belysning, avfuktare, vĂ¤rmeoch torkflĂ¤ktar fĂśr byggarbetsplatser

www.elbjorn.se info@elbjorn.se 0371-58 81 00

Bygg & teknik 4/09

Vi har spårat den säkraste lösningen på tak

Spåren i skivan av stenull gör att fukt i taket kan torka ut. Fukt som kan vara byggfukt eller fukt tillförd genom otätheter torkas bort utan mekanisk ventilation. Spåren är anslutna till huvar på taket eller öppningar i sargen och vindrörelser runt byggnaden sätter snurr på den något uppvärmda luften i spåren. Spåren leder till Finland där lösningen använts i mer än 20 år utan bekymmer med något tak. Det är numera den enda efterfrågade konstruktionen där. Brandsäkert och fuktsäkert på samma gång – det kallar vi Paroc Protection. Läs mer på www.paroc.se och www.parocair.se

BEGR├ДNSAD EFTERS├ДNDNING Vid deямБnitiv efters├дndning ├еters├дnds f├╢rs├дndelsen med nya adressen p├е baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avs├дndare: F├╢rlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

6├НR TAKDUK 3ARNAlL 4 HAR MER ├ЛN DUBBELT S├Н L├НNG LIVSL├ЛNGD

6├НR NYA MILJ├ЪDUK ├ЛR ETT EXEMPEL P├Н HUR V├НR KUNSKAP OM

SOM TRADITIONELLA TAKDUKAR $ESSUTOM INNEH├НLLER DEN VARE

TAK HAR BREDDATS TACK VARE V├НRT K├ЪP AV 3ARNA ETT AV

SIG 06# ELLER TUNGMETALLER OCH BILDAR I STORT SETT BARA KOLDI

MARKNADENS STARKASTE VARUM├ЛRKEN N├ЛR DET G├ЛLLER TAKDUK

OXID OCH VATTEN├НNGA N├ЛR MAN BR├ЛNNER DEN

OCH MEMBRAN 4ILLSAMMANS HAR VI LAGT MER ├ЛN MILJONER

3ARNAlL 4 ELLER V├НR MILJ├ЪDUK SOM VI OCKS├Н KALLAR DEN

├ЛR D├ЛRF├ЪR ETT BRA ALTERNATIV F├ЪR DEN SOM VILL HA ETT GR├ЪNT TAK

KVADRATMETER TAKDUK V├ЛRLDEN ├ЪVER 6ILL DU VETA MER OM HUR DU KAN SKAPA H├НLLBARA TAK SOM

T├ЛCKT MED MOSSA ELLER SEDUM /CH F├ЪR ALLA SOM VILL HA ETT

├ЛVEN BIDRAR TILL EN H├НLLBAR MILJ├Ъ H├ЪR AV DIG %LLER G├Н IN P├Н

SLITSTARKT L├ЛTTSK├ЪTT TAK SOM H├НLLER L├ЛNGE

WWW SIKA SE

3IKA 3VERIGE !" 4EL INFO SE SIKA COM WWW SIKA SE