4/11 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Takbyggnadsteknik

Fuktförhållanden på kallvindar Nr 4 • 2011 Maj 103:e årgången

6ร R TAKDUK 3ARNAlL 4 HAR MER ร N DUBBELT Sร Lร NG LIVSLร NGD

6ร R NYA MILJร DUK ร R ETT EXEMPEL Pร HUR Vร R KUNSKAP OM

SOM TRADITIONELLA TAKDUKAR $ESSUTOM INNEHร LLER DEN VARE

TAK HAR BREDDATS TACK VARE Vร RT Kร P AV 3ARNA ETT AV

SIG 06# ELLER TUNGMETALLER OCH BILDAR I STORT SETT BARA KOLDI

MARKNADENS STARKASTE VARUMร RKEN Nร R DET Gร LLER TAKDUK

OXID OCH VATTENร NGA Nร R MAN BRร NNER DEN

OCH MEMBRAN 4ILLSAMMANS HAR VI LAGT MER ร N MILJONER

3ARNAlL 4 ELLER Vร R MILJร DUK SOM VI OCKSร KALLAR DEN

ร R Dร RFร R ETT BRA ALTERNATIV Fร R DEN SOM VILL HA ETT GRร NT TAK

KVADRATMETER TAKDUK Vร RLDEN ร VER 6ILL DU VETA MER OM HUR DU KAN SKAPA Hร LLBARA TAK SOM

Tร CKT MED MOSSA ELLER SEDUM /CH Fร R ALLA SOM VILL HA ETT

ร VEN BIDRAR TILL EN Hร LLBAR MILJร Hร R AV DIG %LLER Gร IN Pร

SLITSTARKT Lร TTSKร TT TAK SOM Hร LLER Lร NGE

WWW SIKA SE

3IKA 3VERIGE !"

4EL INFO SE SIKA COM WWW SIKA SE

Miljรถtak.indd 1

07-05-08 10.57.37

NYHET! Tjockare isolering

din partner fÜr mark, väg och vatten

Dagvattenhantering 1"LOCK ŽLBEF LSBW Q½ MPLBMU PNIŸOEFSUBHBOEF BW EBHWBUUFO LSŸWFS FGGFLUJWB MÎTOJOHBS NFE M½OH MJWTMŸOHE

3EDUM

Plannja TOR-tak – en helhetslÜsning fÜr industritak

4FEVNWÂźYUFS HFS BUUSBLUJWB MFWBOEF PDI CMPNNBOEF UBL 7JB$POT TFEVNUBL ÂźS FUU FOLFMU TZTUFN GĂŽS MZDLBE UBLWFHFUBUJPO

Plannja TOR-tak är en lätt och energieffektiv helhetslÜsning fÜr stora hall- och industribyggnader. ValmÜjlighet finns mellan EPS och stenull som andra lagret isolering.

FÜr stora takytor bÜr obrännbart material som stenull användas. TOR-tak är en mycket lufttät konstruktion genom att plastfolien är placerad mellan de tvü understa isolerlagren. Ytterplüten utgÜrs av Plannja 40 som ger stor täckande bredd och därmed god ekonomi. Plannja 40 kan läggas pü tak med lutningar ner till 3,6 grader.

1UATTRO %VCCFMWÂźHHJHU SĂŽSTZTUFN J 11 4/ GĂŽS NBSL PDI BOMÂźHHOJOH

ViaCon - En komplett leverantĂśr av VA-produkter

Genom den nya energinormen med skärpta krav pü byggnaders energiütgüng och Up-värden har Plannja har Ükat isolertjockleken av stenull i sina TOR-tak med büde 290 och 340 mm, pü sü vis kan man enkelt minska energiütgüngen i byggnaden.

Telefon 010-516 10 00 | www.plannja.se

Bygg & teknik 4/11

WJBDPO!WJBDPO TF XXX WJBDPO TF

LidkÜping Gävle Stockholm

Lycksele Kungälv GÜteborg

EslĂśv MalmĂś

3

®

WISA -ROOF -PLYWOOD – Under den Skandinaviska himmelen WISA-Roof är konstruerad för undertak i skandinaviska klimatförhållanden.

Fördelar med WISA-Roof plywood: – Mindre känsligt för fuktrörelse.

– Tunnare material med samma böjhållfasthet ger bättre ergonomi för snickaren.

– Lättare skivor eftersom plywooden är mer nedtorkad vid leverans än sågat virke (10–12% resp 16–20%) samt att styrkan i plywood gör att man kan använda tunnare materialtjocklek.

– Snabbare monteringstid jmf med råspont.

Kontakta oss gärna så kan vi utveckla våra tankar samt sända mer information.

UPM-Kymmene AB Rålambsvägen 17 P.O. Box 34113 SE-11260 Stockholm SWEDEN Tel. +46 8 447 4400 Fax +46 8 180 963

woodab@upm.com

– Bättre draghållfasthet för takinfästningar.

– Bättre exakthet i not och fjäder jmf råspontsluckor, samt färre antal fogar.

– Klarar temporärt högre last (ymnigt snöande) än trä. Extra försäkring.

– Takpapp fäster bättre mot plywood.

– Tätare tak under byggtid jämfört med råspont

– Lättare att göra genomföringar, som inte kräver förstärkningar.

– Bättre vridstyvhet på takkonstruktionen.

– Spillet kan återanvändas i ex infästning/förstärkning av takstolar.

– Lägre totalkostnad.

– Mindre risk för genomtrampning.

– Lägre fuktkvot 8–12% vid montering, d.v.s. ingen risk för krympning/glipor vid not/fjäder.

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Takras och snölast Nikolaj Tolstoy Jämförelse BKR och EKS-Eurokoder Sture Åkerlund Takkonstruktioner med stora spännvidder = Högriskkonstruktioner Gunilla Persson Lidgren och Carl-Johan Johansson Istappar – gammalt problem i ny tappning Lars Tobin Utvändigt isolerade kalltak Kimmo Kurkinen och Joakim Österlund Fuktförhållanden på nybyggda vindar Anders Kumlin, Stina Åberg och Anders Joelsson Riskbedömningar av alternativa kallvindskonstruktioner Carl-Eric Hagentoft och Angela Sasic Kalagasidis Säkrare arbete på tak PeO Axelsson Kvalitetsmärkning av takentreprenörer i full gång Anna Sandström Byggfrågan Dags att undersöka taket!

Patrik Reuterswärd Metodik att inventera fuktskador i vindskyddsskiva och stomme i fasader av puts på isolering Sture Lindmark och Tom Follin Krysset Social trygghet – social hållbarhet Sanna Brattfors och Anna Olsson Pinega del VIII:

Onsdag den 27 juni Carl-Michael Johannesson Litteraturnytt

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN TAK I GAMLA STAN I STOCKHOLM

8 10 12 21

24

28 31 37 40 43

47 48 49

50 55 56

59

67

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 4/11

”

ledare

Sanering ger resultat

Det klottersaneringsprojekt som energibolaget Fortum och Trafikkontoret i Stockholms stad startade 2008 har visat sig ge mycket goda resultat. Den snabba saneringen, inom 24 timmar efter anmälan, uppges ha lett till att elskåp, nätstationer och fastigheter har blivit mindre nerklottrade – vilket lett till minskade kostnader. Därför fortsätter samarbetet kring klottersaneringen.

Avtalet, som alltså gällt från 2008 och som omfattar över 20 000 elskåp och anläggningar inom Stockholms stads gränser, har nu förlängts till 2013.

Ulla Hamilton (M), trafik- och arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad, betonar vikten av att hålla elskåp precis som andra anläggningar rena från klotter. Det har stor betydelse för hur stadsmiljön i Stockholm upplevs och för ett framgångsrikt arbete mot klotter på stadens och andras fastigheter. Det krävs uthålligt arbete och ihärdighet för att nå resultat, men redan nu kan vi se att klottret minskar. Hon betecknar samarbetet mellan staden och Fortum som en grundpelare i det klotterbekämpande arbetet.

”En gemensam satsning kan ge mindre klotter och minskade kostnader för sanering” Sedan klottersaneringsavtalet tecknades uppges klottret ha minskat och kostnaden för sanering av företagets anläggningar ska ha minskat med hela 50 procent!

Stig Dahlin Mats Ählberg, v d Fortum Distribution, påpekar att det chefredaktör syns ett samband mellan snabb sanering och minskat klotter och därmed minskade kostnader. Han menar att det som är avgörande för att företaget nu fortsätter samarbetet med staden är att detta är en fråga om trivsel som berör alla som bor och verkar i Stockholm.

För att skapa en trevligare och tryggare miljö för stockholmarna gäller det att alla – boende, verksamma samt fastighetsägare i staden – hjälps åt med att anmäla och sanera klottret så fort som möjligt. Fortum och Stockholms stads saneringsprojekt har visat att en sådan gemensam ansträngning kan ge resultat – sannolikt över hela landet – både i form av mindre klotter i det offentliga rummet och dessutom väsentligt minskade kostnader för sanering.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 4 • 2 011 Maj Å r g å n g 10 3 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2011: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

www.roxx.se

Fac k

för an de

Felaktigt utförda vatteninstallationer orsakar en massa elände.

Vattenskador, legionellasmitta och frysskador för att nämna några.

Projektera VVS-installationen efter branschreglerna – för din säkerhets skull.

t u t g i s s mä

Ha ditt på det torra och använd erfarenheten som regelverket ger.

Anlita alltid ett auktoriserat VVS-företag – för din trygghets skull.

Då vet du att det är folk som kan sin sak.

På www.säkervatten.se hittar du de auktoriserade VVS-företagen nära dig.

$QQ %\JJ 7HNQLN LQGG

FÖR LUFTTÄT FÖRSEGLING AV BYGGFOLIE - FOIL TACK FOLIELIM Användningsområden där FOIL TACK varit bättre:

Hus läcker ofta vid övergångar, genomföringar, byggnadsdelar och runt fönster. Energiförbrukningen i dagens bostäder är 30-50% högre än boverkets byggregler.

FOIL TACK kommer åt på svårtillgängliga ställen och bidrar till en tät klimatskärm.

För mer information ring 042 - 19 50 00.

• • • • • •

För lufttät försegling av byggfolie Fäster på alla vanligt förekommande byggmaterial; sten, betong, puts, trä och metall − t ex vid dörrar och fönster Tar upp mindre rörelser och säkerställer en hållbar tätning Lättapplicerad även vid trånga utrymmen Vattenbaserad och fri från lösningsmedel Finns både som 0,3 lit patron och 0,6 lit korv

TÄVLA PÅWWW.BOSTIK.SE & VINN EN RESA.TOTALT 100 VINSTER Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

6

Bygg & teknik 4/11

Ingenjörens verktygslåda WIN-Statik En programsamling för vanliga beräknings-uppgifter som pelare, balkar, ramar och mer.

FEM-Design Finita element-program för analys och dimensionering av stål-, betong- och träkonstruktioner.

KVALITET FÖR GENERATIONER

IMPACT System för modellering och h produktion av prefabricerade byggelement ment med fristående armeringsmodul.

VIP-Energy Beräkningslösningar för byggnaders energibalans.

Med RHEINZINK kan du skapa en bättre bostad Det är massivt och patinerar i symbios med naturen.

Zink är en naturlig beståndsdel i vår miljö. Det är ett tidlöst material som ger skydd åt din bostad i många generationer. Med titanzink kan du sätta din personliga prägel eller stil på bostaden.

Få mer inspiration om taktäckning, fasadbeklädnad, takavvattning eller andra arkitektoniska detaljer genom att ladda ner vår nya broschyr: KVALITET FÖR GENERATIONER på www.rheinzink.se eller beställ den på info@rheinzink.se

RHEINZINK Sverige Nääs Fabriker · Fack 5017 · 44851 Tollered · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 info@rheinzink.se

om t .c of s ru .st ww

RZ _ 4310-4C-S

Nu även Cradle to Cradle certifierat

www.rheinzink.se

w Bygg & teknik 4/11

RZ_4310-4C-S.indd 1

7

02.05.2011 16:15:04 Uhr

Växer i väst

Tengbom förvärvar Creacon AB och blir därmed enligt uppgift ett av de ledande arkitektföretagen i Västsverige. Tengbom, nu med cirka 420 medarbetare efter förvärvet, är ett av Nordens och Europas största arkitektföretag och uppges vara ett av få som erbjuder både bred och djup kompetens inom alla arkitekturens områden.

Företaget har som strategisk målsättning att etablera sig som en ledande aktör på samtliga områden och segment inom arkitektur. Creacon är, med cirka 40 anställda fördelade på kontor i Göteborg, Borås och Jönköping, starka inom arkitektur och projektledning samt besitter även en djup kompetens inom storkök.

Förvärvet stämmer väl överens med Tengboms ambition om att utöka verksamheten till att vara en fullserviceleverantör inom arkitektur. I och med förvärvet är Tengbom nu etablerat på elva orter runt om i Sverige.

– Tengbom har vuxit kraftigt i Göteborgsregionen de senaste åren och i och med förvärvet av Creacon blir vi en ännu starkare aktör i Västsverige. Storlek är viktigt idag, dels för att vara en trygg partner till våra uppdragsgivare men också för att vi med trovärdighet kan erbjuda tjänster inom alla arkitekturens faser och områden med bibehållen djup spetskompetens, säger Magnus Meyer, v d Tengbom.

Grundlägger för vindkraftverk i Västerbotten

NCC Construction Sverige anlägger grundfundament och vägar för 23 vindkraftverk på berget Åmliden i Malå kommun, tio mil väster om Skellefteå. Uppdragsgivare är Nordisk Vindkraft och ordern uppges vara värd cirka 70 miljoner kronor.

Vindkraftverken placeras på Västerbottens högsta berg Åmliden i Malå kommun, där NCC fått i uppdrag att schakta och gjuta grundfundamenten.

– Vi gjuter fundament i armerad betong med en diameter på upp till 23 meter och som sträcker sig två och en halv meter ner i marken.

I dem placeras sedan de hundra meter höga tornen, säger Hans Levander, affärschef på NCC Construction Sverige, region Norrland.

Det krävs också rejäla transportvägar för de långa och 70 ton tunga verken som levereras och monteras av Vestas. För att göra vägen framkomlig och bärig ska NCC förstärka, bredda och räta ut fem kilometer befintlig väg och bygga tretton kilometer ny väg fram till uppställningsplatserna.

De 23 vindkraftverken ger en totaleffekt på 41 megawatt per år och kan förse cirka 25 000 hushåll med förnyelsebar energi som levereras av Skellefteå Kraft. Åmlidens vindpark byggs nära Ytterberg där Nordisk Vindkraft nyligen påbörjat en annan vindpark.

– Området lämpar sig bra för vindkraft och är fastställt som riksintresse för vindbruk.

Vindkraftsutbyggnad ger liten påverkan på miljön och många kommuner i regionen är po-

8

sitiva till denna energikälla. Det här blir vår sjätte vindpark på sex år, säger Mats Sköld, platschef på Nordisk Vindkraft AB. Byggnadsarbetena har startat och beräknas vara klara i slutet av året. De sysselsätter 30 personer. Leverans och montage sker från våren 2012 och driftsättning i slutet av 2012.

Sagerska huset renoveras

Under våren och sommaren 2011 kommer Statens fastighetsverk (SFV) att genomföra en renovering av Sagerska huset i Stockholm, Sveriges statsministers tjänstebostad och representationsvåning. SFV har inte gjort några större underhållsåtgärder sedan 1995, varför en renovering är nödvändig. Exteriört ska yttertaket, fasaden och fönster ses över. Interiört handlar det om en översyn av värmesystem, renovering av badrum och kök samt att anpassa hissar till ny EU-standard. Då de tekniska underhållsåtgärderna är stora kommer de boende tillfälligt att evakueras. Den beräknade kostnaden för renoveringen är femton miljoner kronor.

Svenska staten förvärvade Sagerska huset 1989 för att inrätta en permanent tjänstebostad och representationsvåning åt Sveriges statsminister. 1993 fick SFV i uppdrag att genomföra en restaurering och modernisering av huset.

Målet var att bevara byggnadens kulturhistoriska värde samtidigt som de särskilt höga säkerhetskraven skulle tillgodoses. På våren 1995 stod Sagerska huset klart och Sveriges dåvarande statsminister kunde flytta in.

– Sedan 1995 har vi bara gjort mindre anpassningar av Sagerska huset, viss ytskiktsrenovering gjordes till exempel 2006. Genom att de boende nu evakueras kommer vi att få tillgång till hela byggnaden och kan då genomföra större underhållsåtgärder som till exempel klimat- och värmesystem, säger Charlotta Andersson, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Sagerska huset har idag brister i klimatskalet. Det är även stora problem med kallras, varpå en del fönster kommer att bytas ut. Det femton år gamla värmesystemet kommer att förnyas. Dessa åtgärder ger tillsammans stora energibesparingar.

Nya krav när det gäller hissar har tillkommit sedan 1995. De nuvarande hissarna i Sagerska huset lever inte upp till dagens EU-standard gällande personsäkerhet och kommer att byggas om. Under ombyggnaden kommer sanitet, badrum och kök, att bytas ut och moderniseras. Även belysningen kommer att ses över.

– Exteriört har vi problem med att falsar i zinktaket har gått isär, vilket orsakat läckage och invändiga vattenskador. Detta kommer nu att åtgärdas, säger Charlotta Andersson.

Statens fastighetsverk räknar med att renoveringen av Sagerska huset, som är ett statligt byggnadsminne, kommer att vara klar före årsskiftet.

Ännu ett steg

Nu är det klart att Svensk Galopp tecknar ett villkorat avtal med JM AB och Skanska Nya Hem AB om försäljning av det markområde om cirka 50 hektar där Täby Galopp ligger.

När galoppverksamheten flyttar kan området utvecklas till en blandad bebyggelse med cirka 4 000 bostäder, arbetsplatser för kontor, service, nya förskolor och skolor, sportanläggning och en stadspark. Området som är lika stort som två Gamla stan i Stockholm ska integreras med övrig bebyggelse i centrala Täby.

– Galoppområdet har unika möjligheter att utvecklas till en stadsmässig struktur där egen tågstation, närheten till E18 och Täby centrum samt en mångfald av service ingår i konceptet, säger Leif Gripestam (M), kommunstyrelsens ordförande i Täby.

Köpet förutsätter godkännande i kommunfullmäktige i Täby kommun, i respektive köpande bolags styrelser samt i Svensk Galopps fullmäktige, vilket beräknas ske nu under maj månad.

Processen för att utveckla Galoppfältet till en ny stadsdel kommer att inledas med ett visionarbete innan en formell planeringsprocess påbörjas. Området kan tidigast börja byggas ut år 2015.

Småhusindustrin sänker prognos

Sagerska huset ska renoveras nu under våren och sommaren 2011.

Trä- och Möbelföretagen (TMF) spår att 6 500 småhus påbörjas under 2011 enligt senaste Trähusbarometern. Prognosen för 2011 har därmed sänkts från 7 500 småhus i januari.

Ser man ett år framåt – 2012 – spår TMF att det byggs 7 000 småhus. Anledningen till den låga nivån på bostadsbyggandet är finansiell oro, bolånetaket, höjningar av reporäntan samt brist på byggbar mark.

– Småhusbyggandet ser ut att hamna på rekordlåga nivåer. Enligt SCB byggdes 7 800 småhus 2010 och vi tror nu att vi hamnar under den nivån, säger Daniel Wennick, chef för Bygga inom TMF. Bygg & teknik 4/11

byggnytt Småhusindustrin lyfter fram bolånetaket som den näst främsta anledningen till den minskade försäljningen. Det har nu blivit tydligt att bolånetaket i högre utsträckning påverkar finansieringen av småhus. Vid köp av småhus tas hela lånet av konsumenten men vid köp av bostadsrätt tas en stor del av bolånet av föreningen.

– Om vi ska få ner priserna på småhus i storstäderna måste småhusproduktionen öka och då behöver Finanspinspektionen ta bort bolånetaket, avslutar Daniel Wennick.

Belönat höghus

Limhamns Miljöförening, som 35 gånger delat ut ett Bevaringspris, gjorde ett ovanligt val i år. Man brukar belöna sekelskifteshus som renoverats varsamt, men i år valde man att belöna ett 50 år gammalt höghus!

Höghuset, som är tretton våningar högt, byggdes ursprungligen av Wihlborgs 1958 till 1961. Det var tid att göra något åt fasad och fönster. Man valde att renovera fasad och fönster på sådant sätt att de återställdes till ursprungligt utseende.

Det ritades av arkitekten Ole Helweg, dansk arkitekt född 1916, utbildad i Köpenhamn och Stockholm, hade kontor i Sverige, också tillsammans med Börge Glan.

Höghuset har fasad av aluminiumkassetter.

Dessa kassetter är fasade så att de reflekterar ljuset och har en ljust blågrön färg. Resultatet blir att fasaden ger ett immateriellt intryck och kan i vissa lägen bli som en del av himlen.

Höghuset är en del av ett större projekt som också omfattar radhus i en till två våningar.

De lägre husen har fasader i trä och betongelement med relief.

Projektet innehåller bostäder, hotell, kontor, butiker, restaurang med uteservering med mera och är typiskt för sin tid och för den framtidstro som gav sådana uttryck i bebyggelsen, jämför Kronprinsen som byggdes strax efter.

Huset har haft vissa problem med täthet och isolering i fönster och fasad och har fått fönster

och fasad utbytt. Fastighetsägaren tänkte inte ändra fasaden utan bara byta fönster och fasadkassetter. En sådan ändring kräver inte något bygglov från stadsbyggnadskontoret. Men fastighetsägaren samrådde med stadsbyggnadskontoret och Malmö kulturmiljö angående utförande och kulör på kassetterna. Efter att ha lyft på gamla kassetter kunde man enas om en kulör som är så lik den ursprungliga som möjligt. Alla inblandade uppges vara mycket nöjda med resultatet.

Ur Bevaringsutskottets motivering: ”Fastighetsägaren har med inlevelse, skicklighet och målmedvetenhet genomfört en fasadrenovering av denna stora och karakteristiska byggnad. Huset har därigenom fått tillbaka sitt friska och utmanande utseende och bevarat sitt ursprungliga uttryck. Det är ett tidstypiskt exempel på modernismen i Malmö. Det ser fortfarande modernt ut trots sina 50 år”.

Växer i Ryssland

Sweco har förvärvat de två ryska infrakonsultbolagen OOO IKPT och ZAO NIPI, båda enligt uppgift ledande tekniska konsulter inom transportsektorn. Genom förvärven flyttar det svenska företaget fram positionerna rejält i Ryssland och får sammanlagt cirka 360 konsulter i landet.

Förvärven är ytterligare ett steg i Swecos satsning på att växa i östra Europa och Ryssland inom infrastruktur, miljö och energi.

Sweco får nu närmare 1 300 anställda i östra Europa och Ryssland.

– Förutsättningarna i Ryssland är goda för Sweco. Landet har ett stort behov av att modernisera sin infrastruktur, inte minst inom transportsektorn. Tillväxten är stark och det finns offentliga finanser att backa upp de nödvändiga investeringarna. Förvärven innebär att vi nu tar ett stort steg framåt på den ryska marknaden, säger Mats Wäppling, koncernchef i Sweco.

Båda företagen har kontor i Sankt Petersburg, Moskva och Niznhy Novgorod. IKTP är huvudsakligen verksamt inom anläggnings-

FOTO: AGNETA THORNBERG KNUTSSON

Limhamns Miljöförenings bevarandepris 2011 gick till Stranden, höghuset på Strandgatan 50.

Bygg & teknik 4/11

konstruktion och NIPI inom utredning och strategisk planering. De senaste åren har företagen spelat en viktig roll i flera av Rysslands viktigaste transportprojekt. Bland annat i samband med en omfattande vägreform åt Rysslands regering och transportplanering inför OS i Sochi.

– De förvärvade bolagen hör till de mest respekterade infrakonsulterna i landet med stark tillväxt och erfarenhet av ett stort antal viktiga projekt. Vi har sedan tidigare starka positioner inom vatten och miljö i Ryssland och kan nu erbjuda vår ledande kompetens även inom infrastrukturområdet, säger Jonas Dahlberg, v d i Sweco Ryssland.

De båda konsultbolagen, med sammanlagt 260 anställda, har tidigare marknadsförts gemensamt under namnet RDIRDT. De omsatte 2010 motsvarande cirka 80 miljoner kronor.

Sweco har förvärvat hundra procent av aktierna i båda bolagen.

Sweco har sedan tidigare cirka 100 anställda inom vatten och miljö i Sankt Petersburg.

25 miljoner kronor till arkitekturforskning på KTH

Formas forskarråd har precis delat ut 50 miljoner kronor till starka forskningsmiljöer. Hälften av pengarna kommer Katja Grillner, professor på KTH:s arkitekturskola, att ansvara för. Ett forskningsområde som pengarna ska finansiera är miljonprogrammens arkitektur och bostadsområden, där enorma investeringar ska göras framöver.

Effekter av arkitektur: Att tänka om arkitekturens sociala dimension. Det epitetet har den starka forskningsmiljö som Katja Grillner och KTH ansvarar för.

Mer i detalj handlar det om att se över relationerna mellan arkitektur, samhälle och politik. Att öka den kritiska förståelsen för arkitektur, vår byggda miljö, och dess effekter för individer, i samhället och dess politiska funktion och betydelse.

– Jag är ansvarig för en av de två starka forskningmiljöerna som Formas valt att satsa på. Detta är en stor strukturell satsning, och inbegriper en hel del teori- och metodutveckling. Konkret kommer vi att samla oss kring brännande aktuella problemområden där kopplingarna mellan arkitektur, samhälle, politik och makt blir särskilt tydliga, säger Katja Grillner.

Ett exempel på ett sådant är miljonprogrammens arkitektur och bostadsområden.

Här ska enorma investeringar göras framöver och det finns ett oerhört stort och komplext kunskapsbehov.

– Hållbarhetsdiskussionen är förstås också en väldigt central del. Vad är arkitekturens roll i arbetet mot ett mer hållbart samhälle, och vilka konsekvenser har olika sätt att tänka hållbarhet för både politik, planering och arkitektur, säger Katja Grillner.

Forskningspengarna från Formas är fördelade över fem år och tidsperioden 2011 till 2015.

9

Ny klädkollektion för kvinnliga hantverkare

Allt fler kvinnor väljer hantverksyrket, men trots det är utbudet av arbetskläder för tjejer begränsat. Detta är något Snickers Workwear vill ändra på nu lanserar företaget sin andra kollektion av arbetskläder för kvinnor – Women Workwear.

Företagets satsning på arbetskläder för kvinnor uppges vara en succé och i vår följer de upp framgången med att lansera en ny kollektion. Bland de nya plaggen finns en rad olika T-shirts och tröjor, alla med bra funktionalitet i hög kvalitet och med optimal passform för kvinnor.

– Det blir fler och fler kvinnor inom hantverksyrket, det finns det statistik på. Då är det självklart att det måste finnas arbetskläder som passar och tilltalar tjejerna. Vi är otroligt stolta över vår nya linje med toppar för kvinnor, säger Björn Kronke, produktchef på Snickers Workwear.

Den nya linjen består bland annat av kortoch långärmade T-shirts samt piketröjor. Plaggen är figursydda, optimerade för de kvinnliga hantverkarna. Även materialet, en blandning av bomull och elastan, uppges ge en snygg passform. Piketröjan är försedd med multipockets, två smarta sidfickor perfekta för att skydda mobilen eller glasögonen. Vid halsringningen finns en ögla för mobil- eller Mp3sladd, vilket innebär att hantverkaren kan arbeta obehindrat även vid telefonsamtal eller när hon lyssnar på musik.

I kollektionen finns även en munkjacka som är utmärkt för vårens utomhusarbete. Den är borstad på insidan för att vara mjuk och behaglig och fickorna är extra stora, perfekta att

10

värma händerna i. Munkjackan är dessutom försedd med en YKK-dragkedja.

Alla plaggen finns i storlekarna XS till XXL.

Long Life-lampa för gatubelysning

Belysningsföretaget Aura Light i Stockholm introducerar vad som uppges vara världens första metallhalogenlampa i Long Life. Lampan används främst för stadsbelysning och har en garanterad livslängd som enligt uppgift är mer än dubbelt så lång som standardprodukter på marknaden, vilket sparar både underhållskostnader och miljön.

Med denna lampa behövs färre byten, vilket hjälper kommunerna att minska sina kostnader och bli mer hållbara. Det finns också positiva säkerhetsaspekter med lampor som har extra lång livslängd, eftersom det ökar möjligheten till väl upplysta och trygga gator, parker etcerera, samt att man undviker farligt underhållsarbete mitt i trafiken.

Metallhalogen är en lamptyp som är anpassad för stadsbelysning och har ett vitt ljus med hög kvalitet. Den har god färgåtergivning, det vill säga återger den faktiska färgen på olika objekt på ett bra sätt.

Aura Crystal Long Life uppges ha en livslängd på 25 000 timmar, vilket innebär ungefär sex år (11 timmar/dygn, 365 dagar/år, med 90 procent av lamporna i funktion). Angett i medellivslängd innebär det 36 000 timmar (ungefär nio år, 50 procent av lamporna i funktion).

rökdykarutrustning, men uppges vara lika billig och lättanvänd som en vanlig filtermask.

Den nya masken är den första engångssyrgasmasken för icke-professionellt bruk. Tekniken bygger på att utvinna syre ur kaliumsuperoxid och har använts länge i ubåtar, rymdraketer och andra platser där man inte kan ha syre i tub. Det nya med denna mask är att den har blivit ultraportabel och billig.

Masken har enligt uppgift börjat användas i industriell tillverkning, kontor, kök, hotell, träningslokaler – där företag vill skydda anställda och kunder från brandgaser och rök.

Masken består av ett slutet andningssystem som producerar syrgas i minst tio minuter, beroende på hur intensivt man andas, vilket oftast är tillräckligt för att utrymma vid de flesta brandsituationer.

– Marknaden för utrymning går att utveckla mycket mera. Det är egentligen förvånansvärt att företag lägger stora summor på brandsläckare, men glömmer behovet av att kunna utrymma vid brand, när det utvecklas giftiga gaser, säger Jens Hansen, en av männen bakom Rescuair Nordic AB i Stockholm.

Släpp in ljuset med glasdörrar

Svensk mask räddar liv

Räddningsmasken Rescuair Atmosphere lanseras nu på bred front. Masken ger enligt uppgift samma totala andningsskydd som brandkårens

Det nya mönsterskyddade svensktillverkade gångjärnet Contur är anpassat för nordisk standard träkarm och gör det därmed möjligt att byta ut befintliga innerdörrar mot dörrar i glas. Som dörr kan man välja klart, frostat eller färgat glas alla dock med den fördelen att rummet känns större och bakomliggande korridorer flödar av dagsljus under dagtid. En annan fördel uppges vara att glasdörrar genom sin tyngd inte släpper igenom ljud på samma sätt som lätta standarddörrar.

Det nya glasgångjärnet, som marknadsförs av Bohena AB i Järfälla, är enligt uppgift stabilt, justerbart och lättmonterat. Kan monteras på alla plana ytor, både inne och utomhus.

Gångjärnet passar direkt i urtagen för så kallade snapp in-gångjärn.

Till serien av gångjärn, som kan fås med många olika ytskikt, finns också matchande Bygg & teknik 4/11

produktnytt glaslåshus som passar till Abloys omfattande låsserie för innerdörrar, det vill säga samma låskistor som sitter i flertalet dörrar i hela Skandinavien. Alla dagens handtag, toalettbehör och nyckelskyltar kan användas, liksom Assa, Abloy och TrioVing låscylindrar. Därmed kan dörrarna ingå i låssystem.

Plywood – nu som dörr

materialet i stommen kommer ifrån Norrland.

Den kan tillverkas i specialstorlekar och kan även göras som skjutdörrar.

–Vi tycker själva att dörren kan passa i till exempel fjällstugor eller gäststugor med enkla och miljövänliga material. Antingen som obehandlad furudörr men de går även fint att lasera i valfri kulör, säger Inger Gustafsson.

Priset för den nya dörren med karm och tröskel i ek är 4 950 kronor, inklusive moms och frakt och vid beställning av fyra till sju stycken.

Utmanande exteriörbelysning

Den nya enkelheten uppges gå som en befriande trend genom alla upptänkliga delar av tillvaron. Från mat och musik till mode och motion är det avskalat och basic som gäller.

I inredningsvärlden manifesteras trenden med hjälp av plywood. Ett pinfärskt exempel är den nya innerdörren Rågö från Bovalls Dörrbyggeri i Bovallstrand– enkel och miljövänlig.

–Vi är ju mest kända för våra dörrar i exklusiva material som ek, ask och mahogny. Att bygga en innerdörr i plywood har aldrig fallit oss in, men i höstas fick vi idén när vi satt och bläddrade i några inredningsmagasin med reportage från arkitekternas egna hem, säger Inger Gustafsson, vd för Bovalls Dörrbyggeri.

Materialet låg redo inne på lagret, eftersom ytterdörrar med plywood redan ingick i sortimentet. Dörren Rågö är uppbyggd som en ytterdörr med dubbla aluminiumplåtar och isolering av cellplast. Dörren är FSC-märkt och Bygg & teknik 4/11

Ateljé Lyktan med tillverkning i skånska Åhus presenterar nu en ny utmanande exteriörarmatur.

Sedan 1934 har företaget producerat belysning med fokus på offentlig miljö och kräsna konsumenter. Nu är tiden enligt uppgift mogen för ytterligare en LED-bestyckad exteriörarmatur – kallad Moon.

Armaturen finns i form av en pollare och och en väggmodell. Väggmodellen kan monteras vertikalt eller horisontellt beroende på önskat uttryck. Den tillverkas i gjuten lackerad aluminium i fyra olika färger med detaljer i rostfritt stål. Bestyckning: 3 x 3 W alternativt 6 x 3 W LED, 3000/4000 K, symmetrisk alternativt asymmetrisk. Design: Olle Lundberg.

Hållbara ritningar

Arkitektkopia är enligt uppgift Sveriges första rikstäckande leverantör som erbjuder hållbara ritningar på Tyvek, ett slitstarkt material väl anpassat för att användas under tuffa förhållanden.

Tyvek är ett material tillverkat av plastfibrer som pressats ihop under värme och tål vatten.

Det uppges vara avtorkningsbart, vikbart, slitstarkt, väger lite och ha till stora delar samma egenskaper som papper. Materialet, som är återvinningsbart, har funnits en tid och har flera användningsområden. Det används bland

annat vid isolering av hus, för vädertåliga kartor, slittåliga kuvert och skyddsdräkter.

– Tyvek är ett unikt mycket hållbart och tåligt material som lämpar sig väl för användning i speciellt utsatta miljöer. Betydligt mer hållbart än vanligt papper och mer lätthanterligt än inplastade dokument, berättar Lars Franzén, v d på Arkitektkopia.

För ritningar och andra dokument som används i miljöer där det är smutsigt och fuktigt kan materialet vara ett bra alternativ. Till exempel på byggen, i gruvor och tunnlar kan det ofta krävas ett mer hållbart alternativ för dokument som används på plats.

Typgodkänd med personkorg

Merlos minsta teleskoplastare i Sverige – P25.6 – har enligt uppgift blivit en riktig favorit bland entreprenörer runt om i Sverige. Den lilla maskinens mångsidighet ökar nu ytterligare sedan den blivit typgodkänd för arbete med personkorg.

En nyhet som gör maskinen ännu mer mångsidig är att Merlo P25.6 redan från fabriken i Italien är CE-märkt och godkänd för att arbeta med personkorg och fjärrstyrning. En nyhet som förenklar för svenska generalagenten AB Hüllert Maskin i Vara och för användarna.

Teleskoplastarna uppges vara på frammarsch i Sverige och med Merlos P25.6 är det just det lilla formatet som är grejen. Den har nästan sex meters lyfthöjd, är mindre än två meter bred och hög, men kan ändå lyfta 2,5 ton.

I vintras överraskade den lilla maskinen även i snösvängen, genom att vara tillräckligt kraftfull för att röja snö med samtidigt som den enkelt tar sig fram i trånga passager med låga höjder.

11

Takras och snölast

Boverket har ett regeringsuppdrag om takras vintern 2009/2010, där uppgiften är att föreslå åtgärder för att minska risken för en upprepning av det stora antalet takras i framtiden. Slutredovisning sker 1 juni 2011.

De flesta rasen skedde i västra Sverige och i Småland och Östergötland, men även på andra ställen skedde ras. Tidsmässigt rasade flest tak i februari men även i januari och mars. En delredovisning gjordes 1 juni 2010. Rapportering via kommuner och länsstyrelser och ras som media rapporterat om gav en lista på 160 ras som SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i

Artikelförfattare är Nikolaj Tolstoy, utvecklingsledare, Boverket, Karlskrona.

12

Borås sammanställt. Samtidigt har försäkringsbolagen uppåt 3 000 rapporterade fall av skador i samband med snölast. Denna vinter 2010/ 2011 har fler takras skett men inte i samma utsträckning som föregående vinter. De skedde denna vinter framförallt i december.

Av 80 grundligare genomgångna av de 160 så är det framförallt låglutande tak med spännvidder över tio meter. Många tak är byggda de senaste 30 åren. Materialet i de bärande delarna är stål och trä.

Snölasten verkar inte ha varit större än de snölaster som Boverkets konstruktionsregler BKR eller Europeiska Konstruktionsstandarder, EKS anger. Byggnadstyperna är ekonomibyggnader hos lantbruket, idrottshallar, lager, skolor, industrier ridhus, affärer med flera.

Analyser av orsakerna till de olika rasen pågår och några orsaker redovisas här: ● Brister i projektering av byggnader ● Brister vid uppförande av byggnader ● Brister i underhåll vid förvaltning av byggnader ● Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning ● Formfaktorer eller exponeringsfaktor för låglutande tak med stor spännvidd är eventuellt inte tillräckliga.

De regelförändringar som Boverket föreslog är följande regler i den nyligen beslutade förordningen till den nya planoch bygglagen: ● Att kommunen särskilt ska beakta behovet av sakkunnig beträffande åtgärder i eller på byggnader där det kan befaras att det föreligger stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel. ● Boverket har fått bemyndigande att föreskriva om kontrollplanen, vilket inne-

Snözoner för snölast på mark som med sannolikheten 0,02 överskrids en gång per år. Kartan är baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.

bär att Boverket, om det behövs, kan föreskriva hur dimensioneringskontroll, utförandekontroll, användning av produkter med kända och lämpliga egenskaper och kontroll av färdig byggnad/byggnadsdel ska göras/tillförsäkras och vad som kan ingå i en kontrollplan.

Stora snömängder, som här i Storlien 2011, kan innebära stora taklaster.

FOTO: THEODOR TOLSTOY

En viktig åtgärd för att minska antalet takras i framtiden är att upplysa byggherren, den som låter uppföra ett byggnadsverk, att han/hon är ansvarig för att samhällets regler, lagar, förordningar och föreskrifter för byggande följs. Att byggherren med hjälp av en certifierad självständig kontrollansvarig och en kontrollplan får till dimensioneringskontroll och utförandekontroll är ett sätt att följa regler och att få bort många grova fel.

Att använda hög kompetens i byggherrens egenkontroll eller sakkunniga stål, betong och trä vid konstruktioner där det kan befaras att det föreligger stor risk för allvarliga personskador vid brott i byggnadsverksdel minskar risken för bland annat takras. Av tekniska fel är bristande sidostabilisering det mest vanliga vid takras. Föreskrifter är minimikrav, byggherrar kan efterfråga mer robusta konstruktioner, det vill säga att enstaka delar kan brista utan att allt faller. Formfaktorer och exponeringsfaktorer för stora tak kommer troligen att ses över i ett europeiskt arbete med hjälp av snölastkarteringar, vindtunnelförsök och beräkningssimuleringar.

Bygg & teknik 4/11

Anmälan för lantbrukets ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område vid nybyggnad, ombyggnad och annan väsentlig ändring har inte införts i byggplanförordningen. Förhoppningsvis blir det fortlöpande informationsinsatser till lantbrukarna så att de förstår att de ska uppfylla samhällets regler om till exempel bärförmåga inklusive sidostabilitet på takstolar när de låter uppföra och förvalta byggnader.

Boverkets arbete har utförts i samråd med Arbetsmiljöverket, länsstyrelserna, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Lunds tekniska högskola (LTH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Statens jordbruksverk, försäkringsbolag, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Erhvervs- og Byggestyrelsen i Danmark med flera. SP, LTH, SLU genomför forskningsprojekt som stöds ekonomiskt av Formas. SP:s arbete finansieras även av Sveriges byggindustriers utvecklingsfond (SBUF) och Boverket.

Bärförmåga

Allmänna synpunkter: Verifiering av bärförmåga och stadga hos byggnadsverk sker ofta i praktiken med hjälp av partialkoefficientmetoden. Bärförmågan i brottgränstillstånd ska i princip vara större än lasteffekten eller R - S ≥ 0, där R betecknar bärförmåga och S lasteffekt. Regelverk som Eurokodsystemet med tillhörande nationella val i föreskriftsserien EKS anger vilka karakteristiska värden med tillhörande koefficienter som ska användas.

Snölastens karakteristiska värde kan beskrivas som Sk = µCeCtS0

där: µ är formfaktor som beror av takytans form och av risk för snöanhopning till följd av vind, ras och glidning Ce är exponeringsfaktor som tar hänsyn till vindens inverkan. Sverige har valt Ce lika med 1,0 Ct är termisk koefficient som tar hänsyn till energiförluster genom tak eller annan termisk påverkan Värdet S0 definieras som snölast på mark med en genomsnittlig återkomsttid på 50 år.

Hur är det då möjligt att jämföra en verklig snölast på mark med reglernas angivna värden? En verklig last med ett värde större än det i figuren behöver inte nödvändigtvis innebära att reglernas värde är felaktigt. Det högre lastvärdet kombineras med en bärförmåga som också har en spridning. Det angivna värdet är alltså inte ett värde som i verkligheten alltid måste underskridas utan är ett värde som används tillsammans med bärförmågan Bygg & teknik 4/11

för att ge tillräcklig säkerhet hos konstruktionen.

Jämförelse BKR och EKS-Eurokoder. Är det skillnader mellan formfaktorerna i EK-Snölast och BSV (Boverkets handbok Snö- och Vindlast)? I delrapporten bilaga 2 redovisas en jämförelse mellan EK-Snölast (med den fullständiga beteckningen SS-EN 1991-1-3) och BSV. Se Sture Åkerlunds artikel på sidan 21 i detta nummer av Bygg & teknik.

Orsaker till takrasen

Av SP:s redovisningar och kontakter med MSB, Arbetsmiljöverket, Försäkringsbolag och Danmarks Erverv- och Byggestyrelse framkom följande tänkbara orsaker bakom takrasen. Om ett par månader när SP och LTH:s forskningsprojekt hunnit utreda och sammanställa skadeorsaker till fler av takrasen kan vi förhoppningsvis få storleksandel på de olika bakomliggande orsakerna. ● Felaktiga formfaktorer för låglutande tak med stor spännvidd i reglerna? Formfaktorer eller exponeringsfaktor för låglutande tak med stor spännvidd är eventuellt inte tillräckliga. Eurokoden har med ojämn belastning även för låglutande tak under femton grader på ett annat sätt än tidigare I Sverige har vi i EKS (nationella krav till Eurokoden som publicerats i EKS. Finns på www.boverket.se) valt exponeringskoefficienten till 1,0. Norge har valt att den inte får vara 0,8 för tak längre än 50 meter. Kanada har formler för detta som gör att det är en större faktor för stora tak än för mindre tak.

Exponeringsfaktorn multipliceras med formfaktorn som normalt är 0,8 det vill säga 20 procent av snön blåser av. ● Brister i projektering av byggnad som kunde ha avhjälpts med dimensioneringskontroll. Bristerna har varit sidostabilisering, upplag, knutpunkter inte beaktat snöfickor med mera. Här finns fel i att

inte beakta formfaktorer för läbildningar av lokala hinder på tak eller läbildning av intilliggande byggnader eller skog, snöfickor av nedrasad snö, val av för låga säkerhetsklasser på stabiliserande plåt, ej beaktat sidostabilisering, för små upplag med mera. ● Brister vid uppförande av byggnad som kunde ha avhjälpts med utförandekontroll. Avsaknad av en bricka för att hålla ett dragstag på plats, tillsammans med veka sekundärbärverk, orsakade en totalkollaps i ett ridhus. Ta kontakt med konstruktör vid problem under byggande är ett gott råd. Att kontrollansvarig tillsammans med konstruktören gör ett förslag till utförandekontroll, och som också utförs, kan vara en metod att minska felen. ● Brister i underhåll vid förvaltning av byggnad. Det kan vara påkörningar, korrosion, röta, håltagningar, förändring av stabilisering med flera orsaker. Byggherren och därefter fastighetsägaren ansvarar för att de tekniska kraven på bland annat bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls på så sätt att de med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd. Finns reglerat i Plan- och bygglagen. Det kan behövas checklistor för detta. ● Bristande kunskap om byggherrebegreppet och om byggherrens ansvar är ibland orsak till fel. Kunskapsbrist hos beställare och ingen tillsyn och bristande kontroll kan vara en orsak att många lantbruksbyggnader förekommer i rasstatistiken. Lantbrukets ekonomibyggnader byggs utan krav på bygglov och anmälan. Boverkets regler för byggande gäller oavsett krav på bygglov eller anmälan. Åtgärden här är att förbättra informationen till lantbrukarna. Jordbruksverket, LRF, SLU, försäkringsbolag har här en stor uppgift att utföra tillsammans med Boverket, SIS har även med bland annat SLU igångsatt

Svinstall i Gnarp som fallit samman under snölast.

13

ett standardiseringsarbete som på sikt kan ta fram sådana hjälpmedel som kan behövas för att öka lantbrukarnas och deras konsulters, leverantörers och entreprenörers kunskap ● Regler för ändring/ombyggnad behandlas olika i olika kommuner. Krav att taket ska uppfylla gällande snö och vindlaster vid en total ombyggnad ställs inte alltid trots att det borde ställas. När Boverket, till troligen 1 oktober 2011, för in föreskrifter och allmänna råd om ombyggnad/ändring i byggreglerna och inte har dessa i en egen publikation kommer förhoppningsvis en bättre regeltillämpning fram. ● Byggnadsnämnder och även fastighetskontor kan ha ställts inför intressekonflikter när tennisklubbar, ridhus med flera vill bygga om äldre byggnader med tak med lägre bärförmåga än dagens krav. Även när ishockeyrinkar och andra träningshallar byggs in under lätta tak är det viktigt att byggherren kontrollerar och att byggnadsnämnden har tillsyn över att bärförmåga och brandkrav uppfylls.

Byggnadsnämnden har tillsyn över byggandet i kommunen. Kommunen är samti-

Rapporterade takras 27 januari till 8 mars 2010.

14

digt intresserad att få till många idrottshallar för sina medborgare och kanske inte alltid har kunskap att ta sitt byggherreansvar och inte råd att handla upp konsulter. Det får dock inte öka risken i dessa byggnader som ofta kommer i säkerhetsklass 3 på grund av att de kan innehålla publik. ● Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning. Olyckligtvis har flera byggnader rasat under snöskottning. I Eurokod 1991-1-3 avsnitt 5.2 (5) står det om borttagning och ändring av snölaster. I Sverige är det inskrivet i EKS kap1-1-3 avsnitt 5.2 (5) § 11 att en lastbild som tar hänsyn till snöröjning bör beaktas om den inte täcks in av formfaktorer i 5,3 och om den kan ha avgörande betydelse för bärverkets bärförmåga eller stabilitet.

Till exempel tak med Gerberskarvar, det vill säga plåtskarvar utanför upplag i momentnollpunkter är känsliga för ojämn last och att konstruktörer gör skottningsplaner för sådana tak är önskvärt.

Men att ta hänsyn till snöskottning både vid dimensionering och att hjälpa byggherren med en skottningsplan är viktigt för konstruktören för alla låglutande

stora tak. Att lägga in en nedböjningsmätning som kan ge signal för behov av snöskottning görs i flera objekt.

I något fall fanns en rädsla att skotta där det var mycket snö, samtidigt som det skottades rent på andra delar. Delar av taket rasade med 50 personer i byggnaden.

Om det var ojämn last som orsakade raset bör framkomma i utredningen.

För de som gungade i barndomen och någon gång hastigt klev av brädan minns det snabba förlopp när den andra sidan for i backen.

Dessa ojämna laster kan också uppträda av läbildningar från ventilationsanordningar eller annat på tak. Det är viktigt att takkonstruktören får vetskap om alla takmontage. ● Avsaknad av täta diffusionsspärrar i tak kan ge isbildning i undertak och extra last. Spikplåtar som inte är rostfria kan med tiden korrodera om det ofta blir kondens. ● Bristande avvattning kan ge stora laster i ränndalar. Detta är omtalat i Eurokod 1991-1-3 i 5.2 att lasten kan öka för att snö och is blockerar takavvattningen. Det finns inget förslag hur det bör tas om hand vid dimensionering mer än att lasten bör ökas. I Kanadas regler finns en extra regnlast som adderas snölasten. ● Tillbyggnader eller nybyggnader som ger stor läbildning och hög formfaktor och exponeringsfaktor. Exempel finns, där en ny byggnad uppförts precis bredvid en äldre lägre byggnad och den lägre byggnadens tak rasat på grund av ökad snölast. Här har byggherren ett ansvar inför byggandet att tala om för den lägre byggnadens ägare att en högre snölast kan uppkomma och att eventuella förstärkningskostnader bör tas av den nya byggnaden. Kommunens byggnadsnämnd måste ta ställning till sådana frågor. Det finns fall av ras av delar på tak på en lägre B-hall bredvid en högre A-hall och där byggnaderna inte är i hopbyggda. Motsvarande finns där hög skog står omgivet en glänta där husen är lägre än skogen.

Dessa läbildningar kanske inte beaktas tillräckligt. I Sverige har vi för alla byggnader valt exponeringsfaktorn till 1,0.

Dessutom finns formfaktorer för snöanhopningar på lägre ihopbyggda tak. ● Bristande uppvärmning av växthus och plasthallar som förhindrat smältning och förhindrat att snön rasat av. Det finns med i formler och regler. Viljan att minska energianvändning verkar ha övertrumfat kunskapen om detta hos fastighetsägare.

Tilläggsisolering av lätta hallbyggnader och minskad uppvärmning har resulterat i takras. Ibland har ras även orsakats av snöskottning på dukar som har låg tryckhållfasthet för spadar på grund av dragkrafter i duken orsakade av snölast. Växthus som inte värmts, men dimensionerats med uppvärmning, har rasat. ● Upphängning av extra last, såsom fläktar och belysning i undertak eller på ytterBygg & teknik 4/11

$UNLWHNW .URRN 7MlGHU L VDPDUEHWH PHG %HUJ $UNLWHNWNRQWRU %\JJDUH 3($%

3URWDQ KDU InWW I|UWURHQGHW DWW OHYHUHUD WDNGXN WLOO 6ZHGEDQN $UHQD 6YHULJHV Q\D QDWLRQDODUHQD (WW KnOOWEDUW WDN NUlYHU HQ JHQRPWlQNW O|V QLQJ ‡ 7DNGXN KDU HQ OnJ NROGLR[LGEHODVWQLQJ 'H I|U 0HG 3URWDQ WDNV\VWHP J|U GX HWW PLOM|ULNWLJW YDO EUXNDU I|UKnOODQGHVYLV OLWH HQHUJL XQGHU SURGXN WLRQ WUDQVSRUW YLG PRQWHULQJ L EUXNVVNHGH RFK YLG UHF\FOHULQJ HOOHU nWHUYLQQLQJ ‡ 7HVWV IUnQ %\JJIRUVN EHYLVDU DWW 3URWDQ WDNGXNDU KnOOHU PnWWHW lYHQ HIWHU nU ‡ 6SLOO VRP XSSVWnU L SURGXNWLRQHQ nWHUDQYlQGV WLOO RFK YlUGHIXOOD UnYDURU VSDUDV ‡ 3URWDQ WDNGXNDU KDU HQ OnJ I|UEUXNQLQJ DY Un YDURU PHQ JHU VDPWLGLJW HQ E\JJQDG HWW VN\GG ‡ 0RQWHULQJHQ XWI|UV DOOWLG DY DXNWRULVHUDGH RFK HUIDUQD WDNHQWUHSUHQ|UHU PHG P\ FNHW OnQJ OLYVOlQJG ‡ 9DUNHQ XQGHU WLOOYHUNQLQJ PRQWHULQJ HOOHU L EUXNVVNHGHW XWJ|U WDNGXNDU HWW KRW I|U PLOM|Q 8QGHUV|NQLQJ JHQRPI|UG DY %\JJIRUVN L 1RUJH 9LOO GX VH 1RJJUDQW NRPSRQHUDGH UHFHSW VlNHUVWlOOHU RS KHOD UDSSRUWHQ" 0DLOD LQIR#SURWDQ VH Vn VNLFNDU YL UDSSRUWHQ WLPDOD SURGXNWHJHQVNDSHU WLOO GLJ )|U LQIRUPDWLRQ ULQJ ZZZ SURWDQ VH

tak. Behöver saker hängas upp så bör taket förstärkas och inte att snölastdimensioneringen utnyttjas för att hänga saker som blir kvar till vintern.

Fortsatt arbete

Regeringsuppdrag och forskningsuppdrag rapporteras före 1 juni 2011. Boverket fortsätter med att följa SP:s och LTH:s arbete med att utreda tekniska orsaker till de inträffade rasen. För lantbruksbyggnader följs arbetet hos SLU med att se på de inträffade skadorna på lantbrukssidan.

Fortsatt kontakt med myndigheterna MSB och Arbetsmiljöverket kommer att upprätthållas för att få information om de utredningar som dessa verk utfört.

Formfaktor i Eurokod 1991-1-1 och nationella val i EKS. Boverket, tillsammans med myndigheter och standardiseringen i de andra nordiska länderna och andra europeiska länder, ser om det är någonting i Eurokoder eller våra svenska val, EKS, som bör ändras för att stora låglutande tak ska bli säkrare. I Danmark pågår motsvarande utredningar som i Sverige och de har utfört och planerar även att utföra fler vindtunnelförsök. För att ändra formfaktorer och exponeringsfaktor kan snölastkarteringar, vindtunnelsförsök och beräkningar behöva göras. Även om väldigt få om ens något tak rasat, som varit rätt konstruerat med tanke på bärförmåga och valda laster, så är det viktigt att komma så nära som möjligt med snölasternas värde. Många stora låglutande tak har rasat och även tak i säkerhetsklass 3. Kommer forskningsresultaten från SP, SLU och även Danmark att visa på att formfaktorer och exponeringsfaktorer för stora låglutande tak har brister så är det viktigt att ett arbete görs för att undersöka detta.

Att ändra formfaktorer i Eurokod kan ta fem år. Att det tar så lång tid är för att Eurokoderna har precis börjat användas i de olika europeiska länderna och nya standarder ska inte komma alltför ofta. Ett översynsarbete kan starta inom kort inom europastandardiseringen. I Sverige har det varit möjligt under flera år att använda antingen Boverkets konstruktionsregler, BKR, eller EKS och Eurokoder men först vid bygglov efter 2 maj 2011 får inte Boverkets konstruktionsregler användas utan det är enbart EKS och Eurokod som gäller. Nationella val som föreslås ändras konsekvensanalyseras, remitteras och sänds även till Europakommissionen för notifiering. Det tar därför ett knappt år från arbetets påbörjande.

Beredskap för nya händelser. Boverket ser tillsammans med länsstyrelserna på möjligheten att få en bra rapportering åt bägge håll vid stora landsomfattande händelser på byggnader orsakade av snö, vind, regn, höga temperaturer, höga vattenflöden eller liknande. Rapportering kan ske från kommuner till länsstyrelser till Boverket till regeringen och vice versa. Detta för att snabbt börja utreda och 16

sätta in åtgärder. En sådan rapportering kan också ske för att få vetskap om nya byggnadsskador som sker smygande såsom exempelvis skador i odränerade putsade träregelväggar För att se på möjligheten att realisera den permanenta expertgrupp som nämns i regeringsuppdraget kommer kontakter med departement, myndigheter och organisationer att tas I en sådan grupp kan inrapporterade skador i byggnader från kommuner och länsstyrelsers uppföljning, tillsyn och tillsynsvägledning analyseras och initiera utredningar och undersökningar för att ta reda på om det är generella problem och hur de bör och kan lösas.

Försäkringskrav att skotta. Boverket har haft kontakt med försäkringsbolagen för att dels ta del av deras information, men även lära oss mer varför deras villkor är utformade på det sätt de är. Vissa fastighetsägare med näringsbyggnadsförsäkringar är idag tvungna att alltid hålla sina tak rena från snö för att vara säkra på att försäkringen gäller vid ett kraftigt snöfall.

Boverkets regler är utformade så att ett rätt dimensionerat och utfört tak normalt inte ska behöva skottas under vintern.

Istappar som rasar. Skottning behövs ofta i av andra anledningar än att taket ska rasa av snölast. Det är i städerna ofta för att minska risken för is och snöras på människor nedanför på trottoar och gata.

Det kan även vara för att minska risken för vatteninträngning i tak. Att is bildas på tak är ofta orsakat av bristande isolering och tätning av underliggande varma utrymmen. Ibland kan det även vara att avluften släpps på för låg höjd så att den varma luften smälter snön. Det kan även var sol och värme på dagen och minusgrader på natten som kan ge isbildning.

Ordningslagen reglerar fastighetsägarens ansvar att inte istappar ska falla i huvudet på folk. Fastighetsägare kan med hjälp av var istapparna bildas göra en plan för isolering, tätning och läggning av elkablar i

avrinningsrännor med mera för att minska risken till kommande år.

Rasskydd för snö från tak finns regler om i Boverkets byggregler. Regler för skottning för att förhindra att skottaren faller ner finns i föreskrifter från arbetsmiljöverket om till exempel sele och säkerhetslina och att de bör vara två på taket för att en ska kunna hålla säkerhetslinan sträckt. Taksäkerhetsrådet har informationsmaterial om taksäkerhet. Boverket har regler för fasta taksäkerhetsanordningar på tak.

Densitetsmätningar och vatteninnehåll i snötäcket. SMHI bör utföra densitetsmätningar av snö kontinuerligt under vintrar. Detta för att vi på sikt kan få än noggrannare kartor över karakteristisk snölast på mark. Dessutom bör SMHI presentera snöns tyngd fortlöpande på deras hemsida. Detta kan göra det enklare för fastighetsägare att veta när stora snölaster är på väg att inträffa. Det finns idag liknande uppgifter som uppdrag från kraftindustrin och dammägare för att de ska kunna sköta kraftverk och dammar utifrån förväntade avrinningar.

Kontakt med leverantörer. Boverket har följt arbetet med CE-märkning av trätakstolar och försökt uppmuntra leverantörer att vid leveranser av takstolar ha med ett slags bruksanvisning. Tänk på sidostabiliten etcetera. Genom Boverkets marknadskontroll finns även möjlighet att titta på vad leverantörer levererar och vad de utfäster att produkterna har för egenskaper. Viktigt för byggherrar och entreprenörer att förstå är att CE-märkning redovisar att egenskapsredovisning finns med, men att det är beställaren som måste utvärdera om de redovisade egenskaperna uppfyller de krav beställaren och samhället har i till exempel EKS. Utan CE-märkning är det svårt att verifiera att samhällets krav uppfyllts. Provbelastning eller förstörande prov är dyrt att genomföra för takstolar.

Ordningslagen reglerar fastighetsägarens ansvar att inte istappar faller på människor.

Bygg & teknik 4/11

Information. Boverket har gjort två korta filmer, tagit fram broschyrer och har haft fortlöpande information på Boverkets hemsida. Kontakt med SKL och byggnadsnämnder framförallt genom informationsblad Boverket informerar, där två stycken givits ut sent 2010.

Kontakt med Jordbruksverket, LRF, SLU och försäkringsbolag kommer att bibehållas med målsättningen att lantbrukarna ska få en bra information om regler för bärförmåga och byggherrens ansvar.

Boverkets avsikt att ge ut en handbok i grunder för och lastberäkningar enligt Eurokoder, som kan användas vid utbildningar, har tyvärr inte kunnat infrias ännu.

Boverket informerar 2010:6 – om förslag på åtgärder vid underdimensionering av takkonstruktionen i hallbyggnad

Boverket informerar 2010:6 ska kunna fungera som ett stöd vid bedömning av åtgärder vid misstanke om att en bärande takkonstruktion i en hallbyggnad kan vara underdimensionerad. Innehållet handlar i första hand om bärande konstruktioner av stål, men kan i vissa delar även användas för att bedöma bärande konstruktioner av trä. Boverket informerar 2010:6 vänder sig till ägare av enplans hallbyggnader och liknande byggnader. Ägaren ansvarar för att den bärande konstruktionen har erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet. Dokumentet är även avsett att kunna tjäna som ett stöd för byggnadsnämnder vid rådgivning till ägare av hallbyggnader. Dokumentet kan återfinnas på Boverkets hemsida.

Byggherren ansvarig för att samhällets krav följs

Byggherren ska även i fortsättningen ha det fulla ansvaret för att de tekniska egenskapskraven uppfylls. De nuvarande bestämmelserna om krav på byggnadsverk i PBL och BVL har samlats i ett kapitel i den nya PBL. På så sätt förtydligas vilka krav som ska prövas i bygglovet och vilka som är föremål för hantering i det efterföljande tekniska samrådet. Redan vid bygglovsansökan ska byggherren lämna förslag till vem som ska vara kontrollansvarig (KA). Nuvarande begrepp kvalitetsansvarig ersätts med kontrollansvarig för att det på så sätt bättre ska överensstämma med KA:s uppgift. Den kontrollansvarige ska alltid vara certifierad och självständig.

Byggherren måste ha ett startbesked för att få börja bygga, om åtgärden är bygglovpliktig eller anmälningspliktig.

Vilka åtgärder som är anmälningspliktiga reglerar regeringen i bygg- och planförordningen. Innan startbesked lämnas ska kommunen kalla till ett tekniskt samråd.

Vid samrådet ska byggherren och den kontrollansvarige delta. Kontrollen kan utföras antingen inom ramen för byggherBygg & teknik 4/11

rens dokumenterade egenkontroll eller av sakkunnig. De sakkunniga måste vara certifierade. I startbeskedet ska kommunen bland annat fastställa kontrollplanen, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga. Kommunen ska minst en gång besöka byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade villkor i bygglovet eller startbeskedet följs. Efter ett sådant besök kan kommunen besluta om kompletterande villkor för exempelvis kontrollen.

Begreppet ombyggnad återinförs i lagstiftningen och ersätter reglerna om de så kallade följdkraven. De tekniska egenskapskraven flyttas som tidigare nämnts till PBL. Kraven ska vara uppfyllda för hela byggnaden vid nybyggnad. Vid ombyggnad ska kraven uppfyllas för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden. Vid tillbyggnad och annan ändring än ombyggnad ska kraven uppfyllas ifråga om tillbyggnaden eller ändringen. Vid ombyggnad, tillbyggnad eller annan ändring får kraven anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och krav på varsamhet och förbud mot förvanskning.

När byggåtgärder som omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska det hållas ett slutsamråd. Kommunen kallar till slutsamråd och i första hand kallas byggherren och kontrollansvarig. Samrådet ska normalt hållas på byggplatsen. På samrådet ska bl a det gås igenom hur kontrollplanen och andra villkor följts. När byggnaden och alla handlingar är i ordning ger kommunen ett slutbesked och byggnaden kan tas i bruk.

Dimensioneringskontroll och utförandekontroll. Regler för en byggnads bärförmåga, stadga och beständighet finns i Boverkets europeiska konstruktionsstandarder, EKS. De beräkningsmetoder, Eurokoder, som hänvisas till i reglerna förutsätter att de grova felen undanröjts, Dessa fel kan upptäckas genom dimensioneringskontroll, vilket påpekas i reglerna. I de allmänna råden till reglerna framgår att de personer som gör dimensioneringskontrollen inte ska ha deltagit i projekteringen för att säkerställa en objektiv kontroll.

Viktigt med kontroll av handlingar.

Dimensioneringskontrollen innebär att ritningar, beräkningar och övriga handlingar kontrolleras så att grova fel på beräkningar, systemuppbyggnad och antaganden tas bort och åtgärdas. I dag sker mycket av både konstruktionsarbetet och beräkningsarbetet i tredimensionella program. Detta har lett till allt bättre kontroll av mått och samordning. De nya verktygen kan kräva att dimensioneringskontrollen angrips annorlunda. Tidigare gav ritningsunderlaget och beräkningsunderlaget automatiskt en

bra utgångspunkt för dimensioneringskontrollen. Då fanns naturligt sammanställningsritningar och i beräkningarna tydligt uppställda förutsättningar. I de nya systemen krävs ofta ett extra arbete för att ta fram de underlag som behövs och om då produktionstider är korta finns en risk att det slarvas med underlaget och därmed med kontrollen. I en studie gjord av Lunds universitet som undersökt haverier i ett antal byggnader i norra Europa konstateras att i mer än 50 procent av felen berodde på felaktig dimensionering. Tidigare studier visar också på att det är grova fel i dimensioneringen som är den vanligaste orsaken till olyckor. Boverket vill understryka att förutsättningen för metoderna i EKS är att en ordentlig dimensioneringskontroll utförs. Med dimensioneringskontroll minskar vi risken för grova fel och därmed haverier i byggnadsverk. Dimensioneringskontroll och utförandekontroll fanns redan i tidigare regler men har troligen inte använts i den utsträckning det borde göras.

Boverket informerar 2010:7 - om dimensioneringskontroll vid nybyggnad för balkar av stål eller trä med stora spännvidder

Detta har Boverket gjort i avvaktan på möjligheten och behovet av att skriva föreskrifter om kontrollplaner. Denna finns på Boverkets hemsida och publicerades sent i december 2010: Under vintern 2009 – 2010 rasade ett antal tak på hallar med relativt stora spännvidder. Rasen förekom främst hos byggnader med takstolar av stål eller trä.

Rasen har inträffat trots att snölasterna inte var större än de snölaster som föreskrivs i Boverkets konstruktionsregler och handböcker.

Vid genomgång av de rasade taken har framkommit att rasen ofta är orsakade av felaktig dimensionering. I BFS 2008:8 – EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder) finns i avd A § 13 föreskrifter om dimensioneringskontroll.

Verkningssätt hos hallöverbyggnader Vid stora spännvidder, som det oftast är frågan om vid hallbyggnader, är ofta instabilitetsfenomen dimensionerande. Vippning hos långa balkar kan undvikas genom stagning av överflänsen. Detta görs vanligen genom att lägga in ett horisontellt fackverk mellan två takstolar, eller genom att utnyttja taket som ”styv skiva”. Båda metoderna kräver relativt omfattande beräkningsarbeten och utförande. Den första metoden att lägga in ett horisontellt bärverk i takstolsöverkant är relativt enkelt vid pulpettak eller motsvarande, men mer komplicerat vid sadeltak, i varje fall om takvinkeln är stor.

Den andra metoden, att använda takbjälklaget som styv skiva, kräver speciella 17

åtgärder vid infästning av takplåten i takstolar eller åsar. Använder man sig av takåsar överförs kraften till takbjälklaget via dessa.

Vid användning av takbärlaget som styv skiva måste detta kompletteras med kantbalkar i byggnadens långsidor för att överföra horisontalkrafter till pelare och vindbockar. Kantbalkarna upptar dragrespektive tryckkrafter i den höga balk som takskivan utgör. Takskiva eller takfackverk användes både för att överföra vindlast till vindbockar eller vindkryss i ytterväggsliven och för att stabilisera överflänsen.

Vid hallbyggnader med takåsar i kombination med större taklutning, uppträder en kraft i takplanet vinkelrätt mot takåsarna på grund av egenvikt, snö och vindlast. Detta kan ge upphov till vridning i åsarna som bidrar till att bärförmågan i åsarna reduceras. Denna kraft står i direkt proportion till en vertikal snölast. Problemet accentueras i första hand då man använder åsar av lättbalkar. Ju högre och tunnare ås desto större problem blir det med vridningen. Deformationer i takplåt ger upphov till lastomfördelning, vilket i sin tur kan leda till för stora laster på åsar eller takstolar.

Kombinationen av stor nedböjning till följd av egenvikt och liten tvärsnittsarea gör att konstruktionen deformeras relativt mycket innan stagen tar last. Sådana deformationer orsakar lastomfördelningar som kan förorsaka överbelastning i åsar eller takstolar. Dessutom kan det ge upphov till excentrisk belastning i pelarna.

Ett bättre, men dyrare sätt är att använda tryckstyva diagonaler för stabilisering.

Fackverk för upptagning av horisontalkrafter i takkonstruktionen belastar såväl takstolar som åsar med axiella tryckkrafter. Dessa laster måste kontrolleras i kombination med böjning och vridning.

Vid utnyttjande av takplåten som styv skiva för överföring av horisontalkrafter till väggar erfordras ofta kompletterande infästningar av takplåten i takstolar eller i åsar. Dessutom måste kantbalkar i takets långsidor finnas för upptagning av tryck och dragkrafter. I de fall byggnaden är utrustad med travers, telfer, conveyer eller motsvarande medför detta att horisontalkrafter i form av bromskrafter och snedgångskrafter belastar stommen förutom de vertikala krafterna av utrustningen.

På industribyggnader är det inte ovanligt att ventilationsutrustning eller andra uppbyggnader placeras på yttertaket.

Dessa är i vissa fall relativt stora och får därmed en stor vindbelastad yta som ger upphov till horisontalkrafter som i kombination med egenvikten kan ge upphov till stora belastningar på enskilda åsar och takstolar. Uppbyggnader på tak ger också upphov till snöfickor. I de fall aggregaten monteras långt efter att byggnaden uppförts har konstruktören inte varit medveten om belastningen.

18

På motsvarande sätt som i taket måste avstyvning av väggar utföras. Här leder systemen till tillskottslaster i pelare och i horisontella väggreglar eller i separata tryckupptagande horisontella konstruktioner. Horisontalkonstruktioner kan i sin tur, beroende på eventuell excentrisk anslutning mot pelarna, leda till vridning i dessa.

Verkningssättet och problematiken är likartad för hallar, oberoende av om stommen utförs i stål eller i limträ av något slag. Takbärlaget är i båda fallen TRP-plåt på åsar eller direkt på takstolar. Vid träkonstruktioner påverkas också bärförmågan av klimatet i hallen.

Dimensioneringskontroll Vid dimensionering av takstolar görs normalt ett antal beräkningsmässiga kontroller. Dessutom är det bra om en erfarenhet byggs upp hos den enskilde konstruktören så att en känsla för att den valda dimensionen är rätt erhålls. Enligt EKS 7 avd. A § 13 ska en dimensioneringskontroll utföras. Man kan, eller får inte blint acceptera de dimensioner och beräkningar som dataprogrammet ger, utan en överslagsberäkning bör utföras parallellt med databeräkningen. En sådan överslagsberäkning kan ofta göras mycket enkelt för de flesta balktyper vad gäller böjning och skjuvning. Överslagsberäkning av vippningskontrollen är svårare, varför det är lätt att utesluta eller ”glömma” den kontrollen.

I BFS 2008:8 EKS med ändringar till och med BFS2010:28 EKS 7 avdelning B – Kapitel 0 – Tillämpning av EN 1990 1 § Användning av angivna säkerhetsindex förutsätter i säkerhetsklass 2 och 3 dimensioneringskontroll enligt avdelning A, 13 och 18 §§. I EKS 7 avd. A § 13, framgår att ”Med dimensioneringskontroll avses i dessa föreskrifter kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar.” I samma avsnitt står som rådstext att kontrollen bör göras av en person som inte tidigare deltagit i projektet. Här kan inflikas att kontrollen lämpligen kompletteras med en överslagsberäkning som görs utifrån ritningar, så att man inte av misstag använder ett eventuellt felaktigt ingångsvärde även i kontrollen. Lämpliga kontroller i dimensioneringsskedet är: Kontroll av takstolars bärförmåga med hänsyn till böjning och skjuvning och normalkraft.

Kontroll av vippningsstagning hos takstolar och åsar.

Kontroll av livbuckling vid upplag hos takstolar i stål.

Kontroll av bärförmågan hos takplåt med hänsyn till böjning och deformationer.

Kontroll av infästning till åsar eller takstolar.

Kontroll av bärförmågan hos eventuella åsar med hänsyn till böjning, skjuvning, vippning eller vridning på grund av tvärlast och med hänsyn till axiell tryckkraft.

Kontroll av infästningen av takplåten, om denna utnyttjas som styv skiva för stomstabilisering.

Kontroll av kantbalkarna och dess infästningar vid utnyttjande av takplåten som styv skiva.

Kontroll av dimensioner och deformationer hos vindfackverk i takkonstruktionen.

Kontroll av bärförmågan hos vertikala bärverk (pelare) och vindstabilisering i väggar.

Kontroll av byggnadens totalstabilitet.

Fortsatt forskningsbehov

I Norge disputerade Vivian Melöysund i december 2010. I hennes uppsatser och teser ingick bland annat att befintliga byggnader inte var dimensionerade och underhållna så att de uppfyllde dagens normkrav. Av tjugo byggnader var två felfria. I övriga fanns olika fel, såsom bristande sidostabilisering eller för låg bärförmåga. Som exempel hade i något fall vaktmästaren i en skola tagit bort vindkryssen i en gymnastikhall, för att barnen klättrade på dem.

I ett möte i Danmark i mars 2011 diskuterades forskningsbehov för exponeringsfaktor, formfaktorer för stora tak, för bågtak, för läbildningar, för låga byggnader och möjlighet att marksnö blåser upp på tak, för densiteter, för snömätning och hur det redovisas, ojämna snölaster på grund av yrsnö med mera. En sammanställning av behovet kommer att göras, ansökningar göras och forskningsresultat kan komma att användas i förändringsarbetet av Eurokod 1991-1-3 Snölast. Behovet kan bestå av snölastkarteringar, vindtunnelförsök och simuleringsberäkningar i finita element liknande de som utförts i Kanada.

Boverket överlämnar senast 1 juli 2011 sin rapport till regeringen. Rapporten kan därefter ses på www.boverket.se ■

Litteratur

Boverket: BFS 2008:8 – EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tilllämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder) (Kommer att ändra beteckning för att BVL har gått in i nya PBL som börjar gälla 2 maj 2011).

SS-EN 1991-1-3 Eurokod 1: Laster på bärverk. Del 1-3: Allmänna laster – Snölast.

Boverket, 2010, Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010. En delredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/H, Karlskrona.

Melöysund Vivian, 2010, Prediction of local snow loads on roofs, SINTEF Byggforsk doctoral thesis, Trondheim, Norge.

R A Irwin S L Gamble & D A Taylor, 1995. Effects of roof size, heat transfere, and climate on snow loads: studies for the 1995 NBC, Canadian Journal of Civ. Eng. 23, 1995.

Bygg & teknik 4/11

-INSKAĂ&#x;VIKTENĂ&#x;

MEDĂ&#x;VkRĂ&#x;LiTTAĂ&#x;TAKUNDERSKIVAĂ&#x;AVĂ&#x;GLASULL

YTA M

ISOLERTJOCKLEK MM

)SOVERĂ&#x;4AKUNDERSKIVAĂ&#x; DENSITETĂ&#x; Ă&#x;KG M

yVRIGĂ&#x;MINERALULLĂ&#x; CAĂ&#x; Ă&#x;KG M

Ă&#x;

Ă&#x;

Ă&#x;

SKILLNADĂ&#x; Ă&#x; Ă&#x;TON Läs m er här !

WWW ISOVER SE LAGLUTANDETAK takannons_Byggteknik.indd 1

11-04-28 14.21.03

StĂśrsta hotet mot den svenska industrin.

Tak byggda pĂĽ kvartalsekonomi.

Otäta tak är ett otyg.

DärfÜr har vi sült Derbigum i alla dessa ür.

Det är ett tätskikt som ger täta och bekymmersfria tak. År efter ür. Och det enda tätskikt som är testat av Statens Provningsanstalt. Men vi har märkt att allt fler tak läggs med ett helt annat material. Vi kallar det fÜr kvartalsekonomi. Ett billigare material väljs fÜre ett väl beprÜvat. I värsta fall für man dü ocksü skÜrda

vad kvartalsekonomin sütt vid fÜrsta skyfallet. Otäta tak kan ställa till med vad som helst.Vüra kunder lägger tak med Derbigum güng efter annan. De tänker längre än ett kvartal. De bryr sig om süväl fastighet som ekonomi. Det gÜr säkert även du, nu när du vet lite mer om takonomi.

Ring oss gärna pü 08 - 795 94 80 sü berättar vi mer om täta och bekymmersfria tak.

G Ă… I N P Ă… W W W. D E R B I G U M . N U F Ă– R N Ă„ R M A S T E D E R B I G U M - E N T R E P R E N Ă– R

Bygg & teknik 4/11

E U R O TA K A B

SPJUTVĂ„GEN 5

175 61 JĂ„RFĂ„LLA

08 795 94 80

INFO@DERBIGUM.NU

19

Vintersäkra fastigheten!

Ring oss – vi löser uppgiften!

Vi har en enkel och energieffektiv värmekabellösning för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter.

Ring oss för rådgivning och offert – vi besöker dig gärna.

Vi finns över hela landet och är marknadsledande på energismarta värmekabelsystem.

Tyco Thermal Controls/Thorin & Thorin har levererat tillförlitliga värmekabellösningar i över 40 år!

020-210 100 Vardagar 6–20 Helger 9–18 www.tycothermal.com

%R UW LV P L K HG ÀQJ VQÅ UÀ Q R QR FK UQD

Jämförelse BKR och EKS-Eurokoder Är det skillnader mellan formfaktorerna i EK-Snölast och BSV (Boverkets handbok Snö- och vindlast)?

Nationella val i EK-Snölast kan endast anges där det uttryckligen står att detta är möjligt. Nedan följer en jämförelse mellan EK-Snölast (med den fullständiga beteckningen SSENV 1991-1-3) och BSV. Artikeln utgörs av bilaga 2 i Boverkets delrapport Erfarenheter från takras vintern 2009/2010 juni 2010.

Allmänna synpunkter: Både i BSV och EK-Snölast gäller att det karakteristiska värdet för snölast på tak, Sk, anges som Sk = µCeCts0

där: µ är formfaktor Ce är exponeringsfaktor som tar hänsyn till vindens inverkan Ct är termisk koefficient som tar hänsyn till energiförluster genom taket s0 är snölast på mark.

I BSV sätts Ce till 1,0 medan EK-Snölast även anger möjligheten till nationella val med värdet 0,8 för byggnader som är vindexponerade i alla riktningar och 1,2 för skyddat läge. Värdet 1,0 anger så kallat ”normalt område”. Dessa värden gäller också enligt EKS7.

Ce lika med 0,8 bör användas med stor försiktighet och kräver att byggnaden är exponerad för vind i alla riktningar under hela sin livslängd och detta Ce-värde gäller inte för delar av tak där snö kan accumuleras, till exempel för läsidan på ett sadeltak.

Pulpettak: Ingen skillnad i formfaktorer mellan BSV och EK-Snölast och heller inga nationella tillägg enligt EKS7.

Sadeltak: Figur 1 visar att i BSV gäller ojämn lastfördelning endast för 15 ° ≤ α ≤ 60 ° och att lasten på den mest belastade takhalvan maximalt ger formfaktorn 1,1 för α = 30 °.

EK-Snölast innebär en tydlig skärpning jämfört med BSV för taklutning ≤ 15 ° eftersom EK-Snölast kräver Fall (ii) och Fall (iii) medan BSK endast kräver Fall (i).

Artikelförfattare är Sture Åkerlund, tidigare Boverket och Lunds tekniska högskola.

Bygg & teknik 4/11

Figur 1: Figuren visar formfaktorerna µ1 och µ2 för sadeltak som funktion av taklutningen enligt EK-Snölast. De är identiska med motsvarande formfaktorer i BSV där de dock betecknas µ1 och µ3 (är µ2 enligt EK-Snölast). Den tunna linjen svara mot formfaktorn för den mest belastade takhalvan enligt BSV, som där betecknas µ2. Denna formfaktor saknas i EK-Snölast.

Figur 2: Formfaktorer för sadeltak enligt EK-Snölast med µ1 och µ2 enligt figur 1. Lägg märke till att i Fall (ii) och Fall (iii) är kvoten mellan max- och minlast på takhalvorna 2,0 medan motsvarande värde i BSV representeras av kvoten mellan den tunna linjen och µ1-linjen i figur 1, som maximalt är 1,1 / 0,8 = 1,375, vilket gäller för taklutning 30 °. Lasten enligt BSV är dock högre än enligt EK-Snölast.

21

Figur 3: Formfaktorerna för multipeltak enligt EK-Snölast med µ1(α) och µ2(α) enligt figur 1.

Många av de tak som rasat vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 har haft lutningar < 15 °.

Multipeltak: Figur 3 visar formfaktorer enligt EK-Snölast. De inkluderar även motfallstak och sågtak.

Formfaktorerna för delen mellan taknockarna i Fall (i) motsvaras i BSV unge-

fär av andra meningen i texten till figur a i avsnitt 1.3 i BSV. För delen mellan taknockarna i Fall (ii) ger EK-Snölast och BSV samma formfaktorer om ρ ≤ 60 °. µ-värdena enligt SBN 79 gav för liten tvärkraft vid nock, vilket förorsakade en del skador på nockleden.

Både SBN 79 och BSV har även symmetrisk snölast med samma utbredning som i EK-Snölast.

Diagrammet längst ner i figur 4 visar µ3-värden enligt EK-Snölast, det val som Sverige gjort i EKS7 samt formfaktorer enligt BSV. Lägg märke till att BSV har rektangulär lastfördelning vid osymmetrisk last medan EK-Snölast har triangulär.

Figur 4 visar att Sverige valt en kompromiss mellan EK-Snölast och BSV. Flernivåtak: Både EK-Snölast och BSV delar upp formfaktorerna i delarna: µs som beror av ras från angränsande högre beläget tak. Denna formfaktor är lika i BSV och EK-Snölast och bestäms av att 50 procent från det högra taket antas rasa ner. µw som beror av vind. I BSV bestäms denna formfaktor som det minsta av 1/ 0,5(b1 + b2) och γ h / s0 där γ = 2 kN/m³ och s0 snölast på mark.

EK-Snölast kräver att 2/ 0,5(b1 + b2) ≤ γ h / s0 med samma beteckningar som i 1/.

Villkor 1/ och 2/ kan tyckas vara motstridiga men de ger samma resultat, vilket kan förklaras på följande sätt: ● Om 0,5(b1 + b2) och γ h / s0 är lika ger självfallet BSV och EK-Snölast samma resultat. ● Om 0,5(b1 + b2) < γ h / s0 ska man enligt BSV välja det lägsta värdet, vilket även gäller enligt EK-Snölast eftersom

Komplett nit- och verktygsprogram!

Uppgraderat program för tak och fasad:

PolyGrip: möjliggör flexibelt montage i olika materialtjocklekar och större håltoleranser. PolyGrip fyller hålet och är “stänksäkra”.

Finns i flera materialkombinationer, färger och med rostfri splint.

AP: nitar med stora huvuden för infästning av fasadskivor där temperaturväxlingarna kräver större hål i skivorna.

Takstolar för alla tak

Gesipa: batterimaskiner och hand verktyg för effektiv montering.

– hos din takstolsspecialist

Kontakta oss gärna för mer information!

SFS intec AB FasteningSystems Olivehällsvägen 10 645 42 Strängnäs

T +46 152 71 50 00 F +46 152 71 50 99 se.strangnas@sfsintec.biz www.sfsintec.biz/se

Turn ideas into reality.

Nässjö Takstolsfabrik, Höregatan 2, 571 34 Nässjö Telefon: 0380-55 50 70 • Telefax: 0380-102 47 e-post: info@takstolsfabriken.se • www.takstolsfabriken.se

22

Bygg & teknik 4/11

Figur 4: Formfaktorer för bågtak enligt EK-Snölast (blå färg) med SBN 79 (Svensk Byggnorm 79) och BSV som jämförelse.

0,5(b1 + b2) är den styrande parametern och γ h / s0 endast en restriktion. ● Om 0,5(b1 + b2) > γ h / s0 måste man enligt BSV välja det lägsta värdet, det vill säga γ h / s0. Enligt EK-Snölast får inte 0,5(b1 + b2) > γ h / s0 alltså måste man även där välja γ h / s0.

Lastens utbredning sätts i BSV till ls = 2 h dock 5 m ≤ ls ≤ 10 m. Enda skillnaden i EK-Snölast är att den övre gränsen är satt till 15 m och att figurerna i BSV är lite utförligare. Beteckningar enligt figur 5.

Bygg & teknik 4/11

Figur 5: Formfaktorer för flernivåtak enligt EK-Snölast. µ1 enligt figur 1.

EK-Snölast ger en viss skärpning av snölast på flernivåtak och den ökningen beror på att snöfickans längd ökat från tio till femton meter.

Formfaktorer för snölast vid skärm: Enda skillnaden mellan BSV och EKSnölast är, precis som för flernivåtak, att formfaktorerna bestäms som för flernivåtak, det vill säga med villkoren 1/ och 2/ enligt ovan.

■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Prova tre nummer av Bygg & teknik!

23

Takkonstruktioner med stora spännvidder = Högriskkonstruktioner SBUF-projektet med rubriken Takkonstruktioner med stora spännvidder = Högriskkonstruktioner är en av flera delrapporter som kommer att handla om takrasen som skedde i början på 2010. Ett flertal rapporter är under framtagande och en större utredning pågår med deltagare från Boverket, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Skanska Teknik, Sveriges lantbruksuniversitet samt Lunds tekniska högskola. Här redovisas några preliminära resultat.

Perioden februari till mars 2010 var mycket snörik i stora delar av landet och som en följd av detta inträffade ett mycket stort antal takras. Många av rasen var dramatiska och ledde till stor uppmärksamhet i media. Takrasen hade ett snabbt förlopp och det är ett under att bara två personer omkom. Många av de raserade byggnaderna hade slanka stål- eller träkonstruktioner med stora spännvidder.

Tidigare undersökningar av takras, [1], [2] och [3], visar att det inte är snön som är den primära orsaken utan feldimensionering och felaktigt utförande. En sammanfattning av dessa rapporter kommer att presenteras i rapporten.

Figur 1: Borås, del av byggnad har kollapsat.

värdena på mark, med enstaka undantag, StålfackverkKommun - avBevismaterialet bortforslat!! ligger under de värden som anges i snöTyp byggnad

Databas

SP beslöt redan i början av februari 2010 att sammanställa uppgifter om rasen och har nu en lista på 166 takras vintern 2009/ 2010 och 13 stycken 2010/2011. Försäkringsbolagen uppger att de fått in över 3 000 skadeanmälningar. Dessa avser då alla slags byggnader och även mindre byggnader som skärmtak till villor, uthus, villaväxthus med mera. Bedömningen är dock att majoriteten av de större rasen finns i SP:s förteckning. Den innehåller beskrivningar av rasen samt bilder. Baserat på uppgifterna i databasen har gjorts en sammanställning, med följande uppgifter: Artikelförfattare är Camilla Persson Lidgren, Skanska Teknik, Malmö, och Carl-Johan Johansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

24

●

Byggår Datum för raset ● Spännvidd ● Taklutning ● Primärbärverk ● Material i primärbärverk ● Sekundärbärverk ● Snözon vid rastillfället ● Snölast på marken enligt SMHI ● Beskrivning av skada ● Rasorsak.

lastnormen.

Konsulterna som granskat rasen har i sina utredningar ofta bara mätt snölast på tak, vilket är en annan sak än snölast på mark. Snölast på tak beror på förutom på hur mycket det snöat också på snödrift på grund av vind, snöfickor, byggnader i lä med mera. Snölast på tak kan inte jämföras med normvärden som avser snö på mark.

Många ras orsakades av snöfickor som inte hade beaktats vid dimensioneringen.

Snö

Byggnader som har rasat

● ● ●

Utmärkande för vintern 2009/2010 är att det maximala snödjupet i södra Sverige låg på nästan samma nivåer som i norra Sverige. På flera ställen nådde snötäcket djup som var bland de största som någonsin uppmätts. Tre av SMHI:s mätstationer i Götaland nådde över 100 cm i snödjup och i Svealand uppmättes det största snödjupet på 110 cm i Snavlunda i Närke.

Vintern var inte bara snörik utan också kallare än normalt i hela Sverige och placerar sig som en av de tio till tjugo kallaste de senaste hundratio åren. [4] SMHI redovisar värden på snölast på mark för några orter i det område där takras har inträffat enligt SP:s sammanställning. Även normerna hänvisar till snölast på mark. Trots mycket snö konstateras att

Som framgår av figur 2 är det ett stort antal olika typer av byggnader som rasat.

Lantbruksbyggnader dominerar med 50 fall. Totalt 38 takras har skett i byggnader där en större mängd människor uppehåller sig frekvent, så som skolor, idrottshallar, affärslokaler etcetera. Något uppseendeväckande är också antalet tältbyggnader som kollapsat. Endast en villa har rasat.

Byggnadernas ålder spänner från före 1910-talet till 2010-talet figur 3. Mer än 60 procent av rasen avser byggnader uppförda från 1980 och framåt.

Svagheter och kritiska punkter i olika slags takkonstruktioner

När vi har studerat byggnaderna som rasat har vi hittat flera saker som var och en har Bygg & teknik 4/11

Figur 2: Typer av byggnader som rasat. påverkat konstruktionen negativt. Om det bara hade varit en orsak, hade det varit lätt att hitta vad felet är, men så är det inte. Det har varit kombinationer av flera kritiska svagheter och punkter. Det som kan påverka konstruktionens utförande och uppbyggnad negativt är: ● Mycket snö på tak i kombination med vind ● Snedfördelning av snölaster och snöfickor, byggnad placerad i lä, snöfickor ● Snözonsförrvirring på grund av ändrade snözoner under åren och ändrat beräkningssätt av snö ● Underdimensionerad stomkonstruktion och ej tagit hänsyn till nedböjning ● Felaktiga håltagningar och urtag i träbalkar ● Felaktiga infästningar, ej åtdragna bultar, underdimensionerade dragstag ● Ej dimensionerat byggnaden för stabilitet på rätt sätt

Stabiliserande takplåt som gått till brott på grund av underdimensionering ● Gerberskarvade plåttak, ibland har brottet skett vid snöskottning ● Olika beräkningsnormer har använts samt olika säkerhetsklasser för ingående stomdelar ● Alla leverantörer har olika beräkningsprogram varav flera egenutvecklade ● Hög utnyttjandegrad ● Ingen kontroll av att konstruktionens utförande stämmer överens med handlingarna ● Kvalitetsansvarig och oberoende granskare saknas ● Bygglov och byggsamråd saknas, det finns inte krav på det ● Byggnaden är inte besiktigad. ●

Takplåt

Högprofilerad takplåt, upplagd direkt på primärbärverket, har varit bidragande i

Figur 3: Byggnadernas byggår.

Bygg & teknik 4/11

flertalet takras. Någon generellt avgörande orsak till detta har ej kunnat konstateras, däremot ett antal ofullkomligheter som tillsammans torde ha bidragit till inträffade takras. Det förekommer att takplåtskonstruktören får otillräcklig information för att kunna bedöma uppkomst av snöficka.

Generellt har vi upptäckt att man dimensionerar trp-plåten för snölast en säkerhetsklass lägre än vad man dimensionerar primärbärverket för. Detta gäller i princip samtliga leverantörer som vi har intervjuat. Leverantörernas tolkning av BKR:s regler är att man ska dimensionera byggnadens stabilitet i säkerhetsklass 3, men för snölast kan man dimensionera trp-plåten i säkerhetsklass 2. Dessutom gör man en kontroll att skivverkan i säkerhetsklass 3 inte kräver större plåt än vid snölastdimensionering i säkerhetsklass 2. Plåt som avstyvar primärbärverk bör dimensioneras i säkerhetsklass 3. Om man skulle ha dimensionerat trp-plåten i säkerhetsklass 3 även för snölast innebär det att man hade fått större plåttjocklek och eventuellt större överlapp vid plåtskarvar.

Program på marknaden

Vi har gjort telefonintervjuer och enkätundersökningar med cirka tio halleverantörer eller leverantörer av hallstommar.

Det kan vara leverantörer av plåt, stålbalkar, träbalkar eller helt färdiga hallar. Vi konstaterar snabbt att det är många olika datorprogram som används, nästan inga leverantörer använder samma program och flera av beräkningsprogrammen är egenutvecklade. Det är inte bara programmen som är olika, även modelluppbyggnaden är olika.

Dansk undersökning av takras vintern 2009/2010

Norra Jylland drabbades liksom Sverige av många takras vintern 2009/2010 [5].

Dansk Standard har utrett orsakerna. Man bedömer antalet skador orsakade av snön till cirka 5 000. De flesta är dock småskador. De mer omfattande skadorna uppträder främst på stålkonstruktioner och träfackverk med stora spännvidder. Man har samlat in uppgifter om cirka 300 allvarligt skadade konstruktioner och av dessa har man studerat elva stycken lite närmare.

De undersökta byggnaderna har använts som maskinhall, ridhus, stall respektive bostadshus. Såväl nyare stål- och träfackverk som en limträkonstruktion ingick.

Man drar följande slutsatser: ● De rasade byggnaderna har generellt sett väsentliga konstruktiva brister och har därför inte den säkerhet som den nuvarande normen föreskriver. ● Orsaken till den bristande säkerheten är utförandefel, beräkningsfel, dåligt underhåll och stora snömängder. ● Den gällande snönormen har brister och bör förbättras i samband med revi25

Figur 4: Halva byggnaden har rasat.

sion av eurokoderna. Eftersom denna revision kommer att dröja cirka fem år rekommenderas att det omedelbart tas fram regler för snöröjning av stora tak. ● Erfarenheter från tidigare extrema vädersituationer, framför allt vind, visar att konstruktioner som levde upp till normkraven när de uppfördes inte får skador eller rasar. Erfarenheterna visar också att konstruktioner som skadas eller rasar har en bärförmåga som är mycket mindre än vad som svara mot normkraven. Dessa erfarenheter stämmer överens med vad som konstaterats efter studier av snöskadorna vintern 2009/2010. ● Snöobservationer har visat att snölasten (på mark) har överskridit normvärdet på 0,9 kN/m² som gällt sedan 1998. Baserat på statiska analyser rekommendera man att normvärdet höjs med tio procent. När det gäller snöanhopning menar man att eurocoden inte är konsistent och att det finns behov av förbättringar.

Boverket

Boverket har på sin hemsida skrivit mycket om hur man undviker ras. Praktiska tips till den enskilde husägaren hur man besiktigar sin byggnad och när man behöver ta till extern hjälp. Det finns information hur man ska skotta snö på tak.

Där finns även allmänna råd för dimensioneringskontroller vid nybyggnad av

26

Figur 5: Typiskt ras av tälthall.

hallar speciellt med hänsyn till stabilitet och bärförmåga. En delrapport med erfarenheter från takrasen skrevs på uppdrag av regeringen juni 2010. [6]

Förändringar för att undvika ras i framtiden

Utredningen av snörasen pågår fortfarande och syftet är att kunna föreslå förändringar som behövs för att undvika takras när det snöar mycket igen. Följande förändringar diskuteras: ● Ändra reglerna för snölastberäkning, kombinera snö och vind och snedbelastning i större grad ● Standardisera beräkningsprogram (typgodkända) för fackverksbalkar, limträbalkar och bågramar ● Använd inte gerberskarvad takplåt ● Var försiktig med bågkonstruktioner, dimensionera för snedbelastning ● Gör aldrig egna håltagningar eller urtag i stomkonstruktionerna ● Kapa aldrig dragstag eller gör hål i fribärande och stabiliserande takplåtar ● Utnyttja inte konstruktionerna till max, naturens krafter överträffas då och då ● Köp hallbygganden som en totalentreprenad, ha ett ordentligt kontrakt, granska handlingarna ● Besiktiga byggnaden och utnyttja din rätt att välja kvalitetsansvarig ● Om du ska göra en ombyggnad/till-

byggnad – kontakta erfarna konstruktörer/entreprenörer och se till att du inte får snöfickor eller läbyggnader.

■

Referenser

[1] E. Frühwald, E. Serrano, T. Toratti, A. Emilsson & S. Thelandersson, Design of safe timber structures – How can we learn from structural failures in concrete, steel and timber? Criteria and Examples.

Report TVBK-3053, ISSN 0349-4969, Division of Structural Engineering, Lund University, Sweden.

[2] S. Wredling, Tunga snölaster på tak – Norrlands kusttrakter 1987–88.

Några erfarenheter och synpunkter.

Byggforskningen Rapport R79:1989.

[3] B. Johannesson & G. Johansson Snöskador vintern 1976–1977. Byggforskningen Rapport R15:1979.

[4] SMHI, Weine Josefsson & Margitta Nord, Snövintern 2009/2010.

[5] DS, Dansk Standard, Undersøgelse af årsaker til takollaps i förbindelse med snefald vintern 2010.

[6] Boverket, Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010, En delredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/H.

Bygg & teknik 4/11

MED PAROC ® AIR TAR DU DIG ALDRIG VAT TEN ÖVER HUVUDET Alla tak tar in fukt, det är inte så mycket att orda om. Men det innebär inte att alla tak har problem. Tak isolerade med PAROC® Air har en smart lösning för att ventilera bort fukt.

PAROC® Air är ett system med spårade mineralullsskivor för isolering av låglutande tak. Stenullen isolerar effektivt samtidigt som urspårningarna låter fukten vädra ut på ett helt naturligt sätt.

Se filmen om naturligt ventilerade tak och läs mer på parocair.se PA PAROC ® Stenull är ett material som har överlägsna eegenskaper när det gäller brand- och fuktskydd.

S när du tänker isolering tänk PAROC ® PROTECTION Så där brand- och fuktsäkerhet är inbyggd.

Det finns egentligen bara ett sätt att ha kontroll oll

pyramid.se

Alltid genom hela kedjan

Vi på Ruukki vill inte bara erbjuda det bästa, vi vill erbjuda allt. Vi funderar hela tiden på hur vi kan göra ännu starkare, lättare och mer lättarbetat stål – och tillverkar det. Med vårt stål och god hjälp av våra konstruktörer kan våra kunder utveckla världens högsta skylift, marknadens smartaste container eller bygga ett svävande ägg med plats för 100 fria tänkare.

Tillsammans förverkligar vi allt omöjligt.

Vad behöver du?

Kontakta oss på Ruukki! Tel: 010-78 78 000. Läs mer om oss på www.ruukki.se Bygg & teknik 4/11

27

Istappar – gammalt problem i ny tappning Under de senaste fem till tio åren har uteluftsventilerade vindar varit föremål för omvärdering då det gäller i vilken omfattning dessa ska ventileras. Begränsningen av vindsventileringen har syftat till att skapa varmare och därmed torrare vindsutrymmen för att förhindra uppkomst av mögelpåväxt. Motivet till vindsventileringen i äldre tider syftade mer till att för att skapa kalla yttertak för att förhindra snöavsmältning med efterföljande istappsbildning vid takfoten. I takt med att isoleringen av vindsbjälklaget ökat har behovet av vindsventilation i syfte att kyla ner yttertaket minskat i motsvarande omfattning.

Under de två senaste vintrarna som varit kalla och samtidigt mycket snörika har dock problem med istappsbildning på många håll varit omfattande även på hus med välisolerade vindsbjälklag. Detta förhållande leder osökt till frågan – går det att skapa fuktsäkra vindar med begränsad vindsventilation utan att risk för omfattande ”istappsbildning” uppkommer?

Ur ett teoretiskt perspektiv blir ett vindsutrymme vintertid allt torrare ju mindre vindsutrymmet ventileras. Om vi bara vore säkra på att det aldrig tillfördes fukt från vare sig inne eller ute och att byggfukt inte fanns så skulle vi inte ventilera vindsutrymmet över huvudtaget.

Låt oss acceptera att teorierna ibland kan fungera och lämna fuktfrågan och i stället fundera kring snöavsmältning och istappsbildning. Hur väl stämmer påståendet att det över välisolerade vindsbjälklag inte krävs någon vindsventilation för att hålla yttertaken kalla.

Artikelförfattare är Lars Tobin, Anneling Tobin Consult AB, Borås.

Bild 1: Istappsbildning på grund av snöavsmältning på ett alltför varmt yttertak.

Parameterstudie

Om vi gör en parameterstudie i dess enklaste form genom att ställa upp en jämviktsekvation för temperaturen på vindsutrymmet och jämföra vilken temperaturpåverkan vindsisoleringen respektive vindsventilationen har, kan vi skapa oss en bild av hur ”gamla” kontra ”nya” vindsutrymmen fungerar. I nästa steg kan vi sen låta snön falla och se vilken inverkan detta har på temperaturförhållandena på vindsutrymmet.

Temperaturen på vindsutrymmet får i vårt fall styras av: ● Vindsbjälklagets värmemotstånd ● Yttertakets värmemotstånd med eller utan snö ● Uteluftsväxlingen på vindsutrymmet ● Eventuell värmekonvektion från inne.

Det vi helt försummar är utstrålning, solinstrålning, värmekapacitet, energisprång på grund av fasövergångar etcetera. Det bli för svårt att lösa detta med enbart papper och penna.

För att det ska bli ett rimligt antal variabler studerar vi endast fallet med 100

mm spånisolering kontra 500 mm ”modern” isolering vid normal innetemperatur och en temperatur ute om -5 °C. Luftväxlingen på vindsutrymmet får däremot variera. Yttertaket utgörs av råspont beklätt med bandplåt.

Denna första uppställning tyder på att det i fallet med dåligt isolerande vindsbjälklag krävs en relativt stor luftväxling för att undvika snöavsmältning på yttertaket. Om vindsbjälklaget däremot är välisolerat syns det vara tillräckligt med en mycket begränsad luftväxling. Beräkningen tyder på att det aldrig helt och hållet går att eliminera risken för snöavsmältning och efterföljande frysning vid takfoten vid utetemperaturer strax under 0 °C. Nya begränsat ventilerade vindsutrymmen förväntas inte bli varmare än det gamla vindsutrymmet som ventileras med stora öppningar.

Mer påtaglig snöavsmältning

Min erfarenhet av utredningar som företagits de två gånga åren stämmer relativt väl med bilden av att fenomenet med snöavsmältning blir mycket mer påtagligt på äldre måttligt isolerade ”hus” där även vindsventilationen varit begränsad. Däremot har det förekommit ett antal ”skadefall” med snöavsmältning och efterföljande istappsbildning på nya välisolerade hus. Momentanmätningar har indikerat påtagligt högre vindstemperaturer än för-

Diagram 1 till 3: Uppskattad temperatur på vindsutrymmet för det två beräkningsfallen med olika grad av välisolerat vindsbjälklag, olika luftväxlingar för vindsutrymmet, med olika mängd snö på yttertaket men med en given temperatur ute av -5 °C. 28

Bygg & teknik 4/11

Diagram 4: Uppskattad tryckskillnad över vindsbjälklaget med -5 °C utetemperatur och varierande lufttät klimatskärm. Byggnaden i tre våningar ventileras med mekanisk frånluft med F90 don i vägg som dimensionerats så att tryckfallet i F90-donet ska vara 15 Pa med en fullkomligt tät klimatskärm. väntat. I något fall var temperaturen mellan 5 och 10 °C högre på vindsutrymmet än ute. Återigen har papper och penna tagits fram för att försöka bedöma orsakssambanden. I flera fall har ett invändigt övertryck noterats som haft sin orsak i termik alternativt obalans i det mekaniska till och frånluftsventilationssystemet med lägre frånluftsflöde än tilluftsflöde. Att det senare kan ge upphov till övertryck inne med värmetillförsel till vindsutrymmet via otätheter i vindsbjälklaget är lättförståeligt. Även i självdragshus är det naturligt. Däremot uppmäts även emellanåt övertryck inne i övervåningen i en

del hus med mekaniska frånluftssystem.

Här kan man ju tycka att det generellt borde föreligga ett undertryck inne som därmed eliminerar möjligheten för varm och för den delen även fuktig inneluft att strömma upp till vindsutrymmet.

Ett i och för sig provocerande men illustrativt beräkningsexempel är att göra en överslagsberäkning av tryckskillnaden över vindsbjälklaget för en trevåningsbyggnad en vinterdag.

Man kan orda en hel del om ovanstående, men kontentan av beräkningen är att det i otäta höga hus uppkommer övertryck inne på grund av termik som överlagrar det undertryck som skapas av från-

luftsventileringen. En otät klimatskärm är därmed ej önskvärd dels med hänsyn till risken för okontrollerade luftrörelser dels med hänsyn till problem att skapa undertryck inne även vid bruk av frånluftsventilationssystem. I princip krävs passivhusstandard (q50 mindre än 0,3 l/sm²) för att man över huvud taget ska anse att man kan styra luftrörelserna åt rätt håll.

Om vi då återgår till hur detta kan påverka temperaturen på vindsutrymmet och lägger till luftrörelser genom vindsbjälklaget börjar orsakssambanden klarna.

Den slutsats man drar av ovanstående är att vid otäta bjälklag, med invändigt övertryck ökar vindstemperaturen påtagligt när uteluftsväxlingen på vindsutrymmet är begränsad. Med ökad luftväxling av vindsutrymmet är påverkan mer begränsad. Endast om lufttätheten är god, lägre än passivhusstandard, skulle temperaturpåverkan av invändigt övertryck möjligen kunna försummas.

Erfarenheter i fält

Den sammantagna slutsatsen av mina fälterfarenheter från de gångna två åren och lite enkla indikativa överslagsberäkningar är att problemet med både istappsbildning och risk för mögeltillväxt på vindsutrymmen över välisolerade vindsbjälklag går att begränsa med ett och samma konstruktionsutförande. Man skulle i och för sig kunna framhärda i kravet på att god luftväxling av vindsutrymmet löser istappsproblemet, men då motverkas begränsningen av risken för mö-

Bild 2. Gavelspetsen mot det uteluftsventilerade vindsutrymmet är varmare än fasaden i övrigt, vilket tyder på ett värmetillskott till vindsutrymmet.

Diagram 5 till 7: Uppskattad temperatur på vindsutrymmet för beräkningsfallet med välisolerat vindsbjälklag för tre olika lufttäta vindsbjälklag, med olika luftväxlingar på vindsutrymmet och varierande övertryck inne men med en given utetemperatur av -5 °C. Bygg & teknik 4/11

29

Bild 3: Varmluft som strömmar upp utefter en lägenhetsskiljande vägg på grund av invändigt övertryck i kombination med en lokalt stor otäthet. Effekttillförseln till vindsutrymmet uppskattades vid tillfället till cirka 500 W.

gelpåväxt på vindsutrymmet. Argumentet om god luftväxling faller dock om konstruktionen utförs korrekt i övrigt. Graden av luftväxling av vindsutrymmet över ett välisolerat lufttät vindsbjälklag påverkar endast marginellt temperaturen på vindsutrymmet.

I detta sammanhang ska det understrykas att om begreppet lufttätt ska tillskrivas

30

någon relevans för de flertal funktioner som lufttätheten påverkar bör åtminstone passivhusstandard uppnås. Rekommendationen om att skapa undertryck inne ges bland annat på grund av att vi idag inte bygger tillräckligt lufttäta konstruktioner.

Detsamma gäller diskussionen om vindsutrymmet ska ventileras eller ej. Här kan vi inte alltid garantera att fukttillförsel

inte sker. Att helt försluta ett vindsutrymme kan göras om ingen fukttillförsel sker.

Om så sker eller inte sker är beroende av förutsättningarna i det enskilda fallet och lagom vindsventilering kan då vara olika i olika fall. Begreppet lagom ventilation torde dock generellt innebära ett utförande med en mycket begränsad ventilarea.

Svaret på den inledande frågan ”om det går det att skapa fuktsäkra vindar med begränsad vindsventilation utan att risk för omfattande ”istappsbildning” uppkommer?” blir uppenbart – ja, men det kräver att vi bygger med höga krav på lufttäthet. Om yttertaket dessutom förses med utvändig isolering begränsas risken för snöavsmältning ytterligare samtidigt som fuktförhållandena på vindsutrymmet påverkas på ett positivt sätt.

■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 4/11

Utvändigt isolerade kalltak Mögelpåväxt på insidan av ventilerade takkonstruktioner har varit ett problem som uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Kalltak är normalt självdragsventilerade med uteluft. Denna ventilation gör att yttre delarna av taket under stora delar av året håller i det närmaste samma temperatur som omgivande uteluft. Vintertid innebär detta att snö blir liggande kvar på taket. Vid varmtak som är oventilerade kommer yttre delarna av taket att vara varmare än luften, vilket kommer att leda till snösmältning i undre delarna av snötäcket. Det vatten som bildas måste tas om hand innan det når en kall takfot, vilket gör att man ställer helt olika krav på takavvattning vid varmrespektive kalltak.

Ventilationen i kalltaken har traditionellt även varit till hjälp fukttekniskt. Är det ventilerade utrymmet ovanför vindsbjälklaget varmare än uteluften kommer ventilationen att kunna föra bort eventuell fukt som tränger upp underifrån genom bjälklaget. Med moderna isolertjocklekar är emellertid värmetransporten upp genom vindsbjälklaget väldigt liten. Vissa tider, främst klara nätter, kommer det även att vara en utstrålning av värme från den yttre takytan. Detta gör att yttemperaturen även på takets insida kommer att vara lägre än lufttemperaturen utanför. Ventilerar man då med denna luft är risken stor att den kondenserar på ytan. Detta är inget nytt fenomen, utan har förekommit i alla tider.

Normalt har råsponten magasinerat den fukt som kondenserat, och fukten har sedan torkat ut när väderleksförhållandena ändrats. Fenomenet kan ses väldigt tydligt vid exempelvis en carport med oisolerat plåttak. Det är viktigt att notera att fukten i detta fall kommer från uteluft som kondenserar, det vill säga ökas ventilationen

Artikelförfattare är Kimmo Kurkinen, studierektor vid Ingenjörshögskolan i Borås, och Joakim Österlund, konstruktör vid Stiba AB i Borås.

Bygg & teknik 4/11

kommer problemen bara att förvärras.

Med nya moderna konstruktioner kommer perioderna med låg temperatur på yttertakets insida, det vill säga risk för kondens, att förlängas och uttorkningsperioderna att förkortas. Önskvärt är att skapa en konstruktion med högre temperatur i utrymmet mellan vindsbjälklag och kalltak, fortsatta låga värmeförluster genom konstruktionen och med bibehållen låg temperatur på takets ytteryta. Det senare för att undvika problem med avvattning vintertid. Ett sätt att nå dessa krav är att placera en isolering utvändigt på yttertaket och samtidigt minska ventilationen av vindsutrymmet.

Här måste man då vara lite försiktig, den högre temperaturen som uppnås med den yttre isoleringen och minskade ventilationen ger en lägre relativ ånghalt, men samtidigt medför den minskade ventilationen att eventuell fukt som tränger upp genom vindsbjälklaget inte kan transporteras bort.

Temperatur i vindsutrymmen

Temperatur och fuktförhållanden i ett vindsutrymme är beroende av ett stort antal faktorer som: temperatur och relativ ånghalt ute, ventilation av utrymmet, isolering

av vindsbjälklag och yttertak, fukt från underliggande lokaler, solinstrålning och nattutstrålning, temperatur- och fuktmagasinering. Då ett flertal av dessa faktorer varierar med tiden och är beroende av byggnadens placering, blir en teoretisk betraktelse väldigt komplicerad. Med ett antal rimliga förenklingar blir emellertid analysen hanterbar. Antas stationära förhållande och fullständigt omblandning av luften på vinden kan temperatur och relativ ånghalt enkelt beräknas, genom en energibalans för vindsutrymmet. Bortses från solstrålning och utstrålning klara nätter kan ytterligare förenklingar göras genom att utelufttemperaturen kan användas vid beräkning av flödet genom yttertaket. Dessa antaganden är inte godtagbara vid analys under kortare perioder, men är rimliga om man endast vill bedöma en konstruktions totala funktion. Kommer exempelvis medelvärdet på relativa ånghalten ligga under önskad nivå under samtliga månader kommer fukmagasineringen klara alltför höga värden under kortare perioder. Detta givetvis under förutsättning att hygroskopiska material används. Energibalansen för vindsutrymmet kan tecknas, se formelruta 1:

Formelruta 1: värmeflöde genom vindsbjälklaget (W)

värmeflöde genom vindsväggar (W) värmeflöde genom yttertaket (W) ventilationsförlust (W)

(1) (2)

(3) (4)

(5) n= V= ρ= cp = Ti, Tu, Tv = Rbjälk, Rväggar, Rtak = Abjälk, Aväggar, Atak =

antal luftomsättningar på vinden (1/h) vindsutrymmets volym (m³) luftens densitet, 1,2 (kg/m³) luftens värmekapacitet, 1200 (J/kg°C) temperatur inne, ute och på vinden (°C) värmemotstånd för bjälklag, vindsväggar och yttertak (m²°C/W) area på bjälklag, vindsväggar och yttertak (m²)

31

Formelruta 2:

Kombineras ekvationerna ovan kan temperaturen på vinden lösas ut.

(6)

Som man ser av ekvationen (6), se formelruta 2, kommer värmemotstånden för omgivande konstruktioner och antal luftomsättningar att påverka temperaturen på vinden. Här har valts att studera en modern, vindsbjälklagskonstruktion och undersöka hur värmemotståndet för yttertaket och ventilationen av vinden påverkar vindstemperaturen.

I figur 1 har vindtemperaturen ritats upp som funktion av uttetemperaturen för tre olika värmemotstånd för yttertaket. Ute-

temperaturerna är inte valda för en speciell ort, utan utgör representativa värden för en ort i Västra Götaland. Ventilationen av vinden är i samtliga fall 0,1 oms/h. Värmemotståndet i vindsbjälklaget är hela tiden konstant Rbjälk är lika med 10,0 m²°C/W, vilket motsvarar cirka 400 mm lösfyllnadsisolering. Taket antas vara ett parallelltak, med litet vindsutrymme, det vill säga Abjälk är lika med Atak och Avägg är lika med noll.

Av figuren framgår att vindstemperaturen för det oisolerade taket i stort sett

Figur 1: Beräknad vindstemperatur vid olika isoleringstjocklek på yttertaket.

Figur 2: Beräknad vindstemperatur vid olika ventilation av yttertaket. 150 mm isolering på yttertaket.

32

överensstämmer med utomhustemperaturen och att de båda isolerade taken följer utomhustemperaturen men med förhöjda värden.

I figur 2 visas ventilationens inverkan på vindtemperaturen. Beräkningar har genomförts för 0,1 oms/h, 0,5 oms/h och 2 oms/h. I samtliga fall har räknats med 150 mm isolering på taket och 400 mm lösull i vindsbjälklaget. Liksom i figur 1 motsvarar utetemperaturerna en ort i Västra Götaland.

Utgående från figur 2 kan man få uppfattningen att ventilationen har väldigt stor inverkan på vindstemperaturen. Då måste emellertid observeras att 150 mm isolering använts på yttertaket. Minskas isoleringen på taket kommer skillnaden mellan de olika ventilationsalternativen att minska radikalt.

Fuktförhållanden i vindsutrymmen

Vindens fuktförhållanden är beroende på fuktförhållanden ute, ventilationens storlek och hur mycket fukt som tillförs vinden genom vindsbjälklaget. Här förutsätts då att byggfukt är uttorkad och att det inte förkommer några läckage utifrån. Vidare förutsätts att det inte förekommer någon fuktkonvektion genom bjälklaget, eller att denna är så liten att den kan behandlas genom att använda ett lägre värde på ångmotståndet över bjälklaget. Ånghalt i vindsluften beräknas enligt (se formelruta 3: ∆vbjälk kommer att vara beroende av ånghalt på vinden, så formellt borde ett uttryck motsvarande ekvation 6 på temperatursidan tas fram. Osäkerheten i ånghalt under vindsbjälklaget är emellertid så stor att det inte finns någon anledning att förfina beräkningarna. Normalt ligger ∆vbjälk i intervallet 2 x 10-3 till 4 x 10-3 (kg/m³). Här har generellt använts värdet 4 x 10-3 (kg/m³). Ångmotståndet för vindsbjälklaget, Zbjälk är beroende av hur väl man lyckats med konstruktionen. För en helt tät plastfolie kan antas storleksordningen 2 x 106 (s/m). För att räkna med vissa ofullkomligheter har i fortsättningen räknats med Zbjälk är lika med 0,2 x 106 (s/m).

Utgående från temperaturen på vinden kan mättnadsånghalten på vinden beräknas enligt DIN 4108, Nevander & Elmarsson (2001), se formelruta 4: Med beräknade värden på aktuell ånghalt på vinden, vv, och mättnadsånghalt vid aktuell temperatur, vs, kan den relativa ånghalten på vinden, ϕv, beräknas enligt: vv ϕv = –––100 (10) vs I figur 3 har relativ ånghalt på vinden ritats upp för ett representativt år för tre olika värmemotstånd för yttertaket. Uttemperatur och relativ ånghalt utomhus över året är liksom tidigare inte valda för en speciell ort, utan utgör representativa värden för en fiktiv ort i Västra Götaland.

Bygg & teknik 4/11

Formelruta 3: vu = vft =

ånghalt ute (kg/m³) ånghaltsöverskott på vinden (kg/m³)

G= n= V= ∆vbjälk =

fukttillskott genom vindsbjälklaget (kg/h) antal luftomsättningar på vinden (1/h) vindsutrymmets volym (m³) ånghaltsdifferens över vindsbjälklaget (kg/m³) ångmotstånd för vindsbjälklaget (s/m)

Zbjälk =

(7)

(8)

Formelruta 4: (9) 0 ≤ T ≤ 30 -20 ≤ T < 0 M= R=

a = 288,68 Pa a = 4,689 Pa

b = 1,098 n = 8,02 b = 1,486 n = 12,3 molekylvikt 18,02 (kg/kmol) allmänna gaskonstanten 8314,3 (J/kmol°C)

Figur 3: Relativ ånghalt på vinden vid olika isolering av yttertaket.

Uttemperatur och relativ ånghalt ute motsvarar en ort i Västra Götaland.

Ventilationen av vinden är i samtliga fall 0,1 oms/h.

Vid beräkningen har använts 0,1 oms/h som ventilation av vinden.

Med de givna förutsättningarna ser man att det i det oisolerde taket får kondens under cirka två månader, att 50 mm isoleringen ger något höga värden under cirka en månad och att 150 mm alternativet ger värden väl på säkra sidan. Det förefaller därmed som det krävs relativt kraftig isolering på taket för att uppnå önskad effekt, då måste man observera att ett lågt värde använts på vindsbjälklagets ångmotstånd. Helt klart är emellertid att en isolering av yttertaket, oberoende av Bygg & teknik 4/11

tjocklek, ger en positiv inverkan på vindens fuktförhållanden.

Kvarteret Tuppen i Borås

En konstruktion med isolering av yttertaket och minskad ventilation har använts på en byggnad i kvarteret Tuppen i Borås.

Byggnaden, som uppfördes under 2009, är ett sexvånings bostadshus med betongstomme i fyra plan och de två översta planen med trästomme. Byggnaden är konstruerad av Stiba AB och uppförd av WästBygg AB, båda med huvudkontor i Borås. Takkonstruktionen är en fackverks-

Figur 4: Utformning av takkonstruktion på kvarteret Tuppen. (Stiba 2009).

konstruktion i trä, med tre lager gips och 400 mm lösullsisolering. Vinden har utförts som en ”tät vind” med endast lite ventilation i taknock. Isolering av yttertaket har gjorts med 20 mm takboard ovanpå råsponten, se figur 4. En vind med liten ventilation förutsätter att fukttransporten genom vindsbjälklaget är minimal och att det absolut inte förekommer någon konvektiv fukttransport genom bjälklaget. I kvarteret tuppen gjordes en täthetsprovning av de översta våningarna för att kontrollera arbetsutförandet. Dessutom mättes fuktkvot i allt virke som användes i takkonstruktionen.

Mätningar av temperatur och fuktighet har utförts i två punkter i vindsutrymmet från augusti 2009 till mars 2010. Mätningarna är gjorda med loggers typ TinyTag Ultra 2 från Intab Interface-Teknik AB. Registreringar är gjorda två gånger/timma. I figur 5 och figur 6 på nästa sida visas som exempel temperatur och relativ ånghalt under september 2009. I figuren har även lagts in ett löpande medelvärde, för respektive mätpunkt. Det är slutvärdet för detta medelvärde som i fortsättningen använts som ”mätt månadsvärde” i analysen. Det är speciellt intressant att konstatera att de två mätpunkterna från vinden följer varandra relativt väl, det vill säga antagandet om fullständig omblandning av luften i vindsutrymmet i den teoretiska analysen förefaller rimligt. I figur 5 har som jämförelse även lagts in värden från en logger placerad utomhus. Mätaren är placerad så att den är skyddad från direkt solstrålning 33

I figur 7 och figur 8 och redovisas uppmätta temperaturer och relativa ånghalter månadsvis tillsammans med tidigare redovisade värden för normalår i Västra Götaland. Teoretisk beräknade värden är utförda på en konstruktion enligt figur 4, med 400 mm isolering i vindsbjälklaget 20 mm board på yttertaket och med luftväxlingen 0,1 oms/h. Vissa förenklingar har gjorts genom att ansätta Avägg lika med noll 0 och Abjälk lika med Atak. Dessa förenklingar är helt försumbara i jämförelse med övriga osäkerheter. Fuktbelastning och ångmotstånd är de samma som använts i figur 3, det vill säga ∆vbjälk är lika med 4 x 10-3 (kg/m³) och Zbjälk är lika med 0,2 x 106 (s/m).

Figuren visar att den uppmätta utomhustemperaturen relativt väl följer normalårstemperaturen. Då den aktuella konstruktionen har förhållandevis tunn isolering på yttertaket ger den teoretiska beräkningen liten skillnad mellan utomhustemperaturen och vindstemperaturen.

Mätningarna ger avsevärt större skillnad mellan dessa värden, det vill säga den yttre isoleringen och den minskade ventilationen förefaller praktiskt ha större inverkan än vad den teoretiska analysen visar.

En förklaring till detta kan vara ett större värmeflöde än beräknat genom vindsbjälklaget. Vid beräkning av Rbjälk har exempelvis ingen hänsyn tagits till köldbryggor eller andra ofullkomligheter i vindsbjälklaget. Verkligheten kan även innebära mindre ventilation än den antagna 0,1 oms/h. Ingen hänsyn har heller i den teoretiska beräkningen tagits till solinstrålning mot taket. Genom att temperturmätningarna på vinden givet högre temperaturer än resultaten från den teoretiska beräkningen kommer rimligtvis den relativa ånghalten på vinden att bli lägre än beräknad. Den högre temperaturen ger en högre mättnadsånghalt och därmed lägre relativ ånghalt. Detta avspeglas tydligt i figur 8, där mätta relativa ånghalter i de flesta punkter ligger klart under beräknade värden.

Av figur 7 och figur 8 framgår att perioden inte skiljer sig extremt från normalåret vare sig avseende temperatur eller relativ ånghalt, vilket innebär att uppmätta resultat på vindarna även bör vara generellt tillämpbara. Givetvis gäller dessa uppmätta värden endast för den aktuella konstruktionen. Den teoretiska analysen visar att det behövs relativt kraftig isolering för att klara kraven på relativ ånghalt i vindsutrymmet. Mätningarna visar klart lägre relativ ånghalt än den teoretiska beräkningen. Detta beror, som tidigare nämnts, på att den teoretiska beräkningen givet en alltför låg temperatur, men kan även bero på felaktiga antaganden på fuktbelastning och ångmotstånd för vindsbjälklaget. Mest troligt är emellertid att solinstrålningen mot takytan tidvis givit relativt höga temperaturer, och därtill hörande låga re34

Figur 5: Uppmätta temperaturer i två punkter på vinden, samt en punkt utomhus under september månad 2009.

Figur 6: Uppmätta relativa ånghalter i två punkter på vinden under september månad 2009.

Figur 7: Uppmätta månadsmedelvärden av temperaturen i två punkter på vinden och en punkt utomhus. Mätningarna är utförda under perioden augusti 2009 till mars 2010. I figuren är även inlagt temperatur utomhus under ett normalår samt teoretiskt beräknad temperatur på vinden.

Bygg & teknik 4/11

ligger på säkra sidan. Detta stöds även av att genomförda mätningar av relativ ånghalt ligger klart under beräknade värden.

Såväl den teoretiska analysen som utförda mätningar visar att en utvändig isolering av yttertaket ger en positiv effekt för vindens fuktförhållanden. Sedan bör vidare undersökningar visa hur fördelningen bör vara mellan isolering i vindsbjälklag och yttertag, hur stor ventilationen ska vara samt hur ett utvändigt isolerat tak opti■ malt bör utformas konstruktivt.

Referenser

Nevander L E & Elmarsson B. Fukthandbok. AB Svensk Byggtjänst, Stockholm 2001.

Figur 8: Uppmätta månadsmedelvärden på relativ ånghalt i två punkter på vinden och en punkt utomhus. Mätningarna är utförda under perioden augusti 2009 till mars 2010. I figuren är även inlagt relativ ånghalt utomhus under ett normalår samt teoretiskt beräknad relativ ånghalt på vinden. lativa ånghalter, vilket torkat ut konstruktionen. Detta framgår även av figur 5, där vindstemperaturen dagtid, många dagar, ligger högt över den skyddade utomhustemperaturen. Genom att dimensionera konstruktionen, så att önskade relativa ånghalter uppnås utan solinstrålning, erhålls extra säkerhet, då de flesta

Bygg & teknik 4/11

byggnader i praktiken utsätts för solinstrålning mot taket någon del av året.

Framtid för takonstruktioner med utvändig isolering

Den teoretiska behandlingen som genomförts innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer, men de flesta antaganden som gjorts

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

35

Tänk om ett pussel vore lika snabbt och enkelt som ett tak från Masonite Lättelement

www.m-l.se • info@m-l.se • 0660-822 20

Fuktförhållanden på nybyggda vindar Fuktproblem på uteluftventilerade vindar är tyvärr inte helt ovanliga.

En vanlig orsak till att fuktproblem uppstår på vinden är att fuktig och varm inomhusluft, på grund av termiska stigkrafter, vintertid läcker upp på vinden via luftotätheter i vindsbjälklaget. När den varma och fuktiga luften når det kallare vindsutrymmet ökar den relativa fuktigheten (RF) och i värsta fall uppstår kondens. Baserat på erfarenheter från skadeutredningar har denna problematik ökat i takt med ökande värmemotstånd i vindsbjälklaget, det vill säga ökad mängd värmeisolering har bidragit till denna typ av fuktskador.

Detta är fullt naturligt då ett ökat värmemotstånd i vindsbjälklaget sänker temperaturen på vinden, vilket också är syftet med en energisparåtgärd. Den lägre temperaturen på vinden innebär att eventuell uppåtläckande fuktig och varm inomhusluft kyls till en lägre temperatur, vilket i sin tur höjer den relativa fuktigheten på vinden. Grundkravet för att undvika fuktproblem på en uteluftventilerad vind med stort värmemotstånd i vindsbjälklaget är alltså att vindsbjälklaget ska vara så lufttätt som möjligt.

Om fuktproblem på grund av uppåtläckande varm och fuktig inomhusluft inträffar på vinden löser man som regel inte problemet med att öka ventilationen på vinden. Att öka ventilationen kan till och med bidra till att fuktproblemet på vinden förvärras. Den korrekta åtgärden är som

Artikelförfattare är Anders Kumlin, Stina Åberg och Anders Joelsson, AK-Konsult Indoor Air AB, Spånga.

Bygg & teknik 4/11

regel alltid att se till att fuktig inomhusluft inte kan läcka upp på vinden, det vill säga man bör lufttäta vindsbjälklaget. I praktiken kan detta vara svårt och dyrt att åstadkomma i en befintlig byggnad.

Ytterligare en faktor som påverkar fuktförhållandena på vinden, under förutsättning att vindsbjälklaget inte är helt lufttätt, är hur mycket fukt det finns i inomhusluften i byggnaden i förhållande till utomhus, det så kallade fukttillskottet (vFT). I en byggnad med högt fukttillskott är risken större för att fuktproblem ska uppstå på vinden jämfört med en byggnad med lågt fukttillskott. Orsaken till detta är att daggpunkten i inomhusluften ökar med ökande fukttillskott, se tabell 1.

Av tabell 1 framgår att risken för kondens på vinden ökar med ökande fukttillskott. Om fukttillskottet är 2 g/m³ och luft läcker upp på vinden kommer kondens att kunna uppstå om luften kommer i kontakt med någon materialyta, vilken är kallare än 0,4 °C samtidigt som det är -5 °C utomhus.

Fukttillskottet vid statisk jämvikt beräknas enligt: vi = vu + vFT = vu + G / nV

där G är fuktproduktionen [g/h] n är luftomsättningen [h-1] V är ventilerad volym [m³] En av ventilationens huvuduppgifter är att ventilera ut den fukt som produceras i byggnaden. Om ventilationsflödet minskar kommer fukttillskottet istället att öka.

Då ett ökat fukttillskott alltid innebär en ökad fuktbelastning i byggnaden bör man inte okritiskt sänka ventilationsflödet eftersom detta leder till ökad risk för att fuktskador, på till exempel uteluftventilerade vindar, ska uppstå. Om fuktproblem uppstår på en uteluftventilerad vind kan därför en möjlig lösning/förbättring vara att öka ventilationsflödet i byggnaden och inte på vinden. Ett ökat ventilationsflöde i byggnaden minskar fukttillskottet i byggnaden, vilket i sin tur medför en minskad fuktbelastning på vinden. Här finns en viktig skillnad mellan äldre byggnader, vilka värmdes via någon form av förbränning i byggnaden. Denna förbränning gav

upphov till stora termiska stigkrafter och ett stort ventilationsflöde vintertid. Praktiskt innebar detta att den äldre byggnaden hade som störst ventilationsflöde vintertid, vilket i sin tur minskade fukttillskottet och risken för fuktskador på till exempel den uteluftventilerade vinden.

Dagens byggnader saknar denna form av ”naturlig reglering” och ventileras, i bästa fall, med ett konstant ventilationsflöde hela året.

Den fuktproblematik avseende uteluftventilerade vindar som beskrivs ovan gäller under vintertid. Under sommaren då vinden värms av solinstrålning kommer temperaturen på vinden att vara högre än i byggnaden, vilket gör att det beskrivna fuktproblemet inte föreligger. Sommartid kommer istället vinden att kunna torka ut även om ventilationsflödet genom vinden är relativt lågt. Fuktförhållandena i en uteluftventilerad vind varierar alltså kraftigt med årstiden; förväntat torrt under sommaren och förväntat högre fuktnivå under vintern.

Spelar tidpunkten för färdigställande av vinden roll?

Som beskrivits ovan är en uteluftventilerad vind förväntat torr under sommaren och förväntat fuktigare under vintern.

Spelar det då, ur fuktsynpunkt, någon roll under vilken årstid vinden färdigställs?

Frågeställningen har studerats med hjälp av beräkningsprogrammet Wufi 5.1 för en vind med följande principiella uppbyggnad: ● Tätskikt ● Råspont, 22 mm ● Ventilerad vind, 0,5 oms/h ● Mineralull, 500 mm ● PE-folie, Sd = 87,5 m ● Gipskiva.

Vinden antas vara färdigställd 1 oktober alternativt 1 april och fuktnivåerna har studerats under två år. Vid beräkningens start antas den relativa fuktigheten på vinden och i alla byggnadsmaterial vara 85 procent.

Inverkan av färdigställandetidpunkt

I detta fall antas bjälklaget vara helt lufttät, det vill säga ingen konvektion från

Fuktttillskott, g/m³ Ånghalt i byggnad, g/m³ Daggpunktstemperatur, °C ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 3,96 -2,5 2 4,96 0,4 3 5,96 3,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1: Klimat utomhus -5 °C, 90 procent relativ fuktighet.

37

Start 1:a oktober, lufttätt bjälklag

Start 1:a april, lufttätt bjälklag

Diagram 2.

Diagram 1. byggnaden upp på vinden förekommer.

Fukttillskottet antas vara 3 g/m³ vid utomhustemperaturer under 0 °C enligt EN 13788.

Av diagram 1 och 2 framgår att tidpunkten för färdigställande av vinden har stor betydelse för fuktnivån i råsponten under den första vintern. I det fall byggnaden färdigställs under hösten kommer råsponten att fuktas upp under vintern och uttorkningen startar först under våren. I det fall vinden är färdigställd under våren kommer råsponten att torka ut under den första sommaren, vilket innebär att fuktnivån under vindens första vinter blir betydligt lägre jämfört med om vinden var färdigställd under hösten. I det fall vinden färdigställs 1 oktober kommer medelfuktkvoten i råsponten från oktober till och med mars år 1 att vara tjugo procent. Om vinden istället färdigställs 1 april kommer medelfuktkvoten i råsponten från oktober

till och med mars år 1 att vara tolv procent.

Andra påverkande faktorer

Förutom under vilken årstid byggnaden/vinden är färdigställd har även lufttätheten i vindsbjälklaget och fukttillskottet i byggnaden stor betydelse för fuktnivån på vinden. Inverkan av lufttäthet i vindsbjälklaget och fukttillskott i byggnaden har studerats med hjälp av beräkningsprogrammet Wufi 5.1 med följande förutsättningar: ● Vind enligt ovan ❍ Fall 1, helt lufttätt vindsbjälklag, ❍ Fall 2, luftgenomsläpplighet (q50) 0,5 l/sm², vFT 3 g/m³ enligt EN 13788, h är lika med 6 m, ❍ Fall 3, luftgenomsläpplighet (q50) 0,5 l/sm², vFT 6 g/m³ enligt EN 13788, h är lika med 6 m.

Fall 3 skulle till exempel kunna liknas

Inverkan av lufttäthet och fukttillskott

Diagram 3.

med att byggnaden ventileras med hjälp av en fuktåterförande roterande värmeväxlare med en fuktverkningsgrad (ηF) på 50 procent. Ånghalten i byggnaden blir då 6 g/m³ högre än utomhus då: vi = vu + vFT/(1 - ηF).

Se även artikel av Lars Jensen i Bygg & teknik 5/10.

Av diagram 3 framgår tydligt att både lufttätheten och fukttillskottet har stor inverkan vad avser fuktförhållandena på en uteluftventilerad vind. Det praktiska rådet om man vill undvika fuktproblem på en uteluftventilerad vind är därför att se till av vindsbjälklaget är så luftätt som möjligt samt att ventilera byggnaden på ett sådant sätt att fuktillskottet inte blir för högt.

Sammanfattning

Viktiga faktorer för att undvika fuktproblem på uteluftventilerade vindar är lufttätheten i vindsbjälklaget samt ventilationen i byggnaden. Om vindsbjälklaget är luftotätt kommer varm och fuktig inomhusluft att vintertid läcka upp mot den kallare vinden varvid relativa fuktigheten på vinden ökar och i sämsta fall uppstår kondens. Ventilationen i byggnaden måste kunna föra bort den fukt som produceras så att fukttillskottet hålls så lågt som möjligt, regelmässigt inte över 3 g/m³ enligt SOSFS 1999:25.

Fuktförhållandena i dagens vindar, med högt värmemotstånd i vindsbjälklaget, påverkas under den första vintern av när, det vill säga vilken årstid, vinden färdigställdes. I det fall vinden färdigställs under våren kommer råsponten att torka ut under den första sommaren, vilket innebär att fuktnivån under vindens första vinter blir betydligt lägre jämfört med om vinden färdigställs under hösten.

■

Täta fönsteranslutningar H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida. Vår unika konstruktion medger helsäkra anslutningar mellan fönster och vägg. www.h f ons t r et .s e

38

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 4/11

Att skydda vinden eller krypgrunden frĂĽn

fukt, lukt & mĂśgel har aldrig varit enklare!

6HDO(FR lU KlU

MĂśgel är hälsofarligt - FĂśrebygg i tid! .FE 5SZHHIFUT7BLUFOT HFOJBMB BWGVLUBSF TLZEEBS EV CĂ&#x152;EF LSZQHSVOE PDI WJOE UJMM NBSLOBEFOT MĂ&#x160;HTUB FOFSHJGĂ&#x161;SCSVLOJOH &OLFM JOTUBMMBUJPO PDI CFQSĂ&#x161;WBE UFLOJL 9L VWDUWDGH VRP 9lUQDPR *XPPL 6HGDQ KHWWH YL 7UHOOHERUJ :DWHUSURRILQJ ,GDJ NDOODU YL RVV 6HDO(FR Vi är ett nytt kraftfullt fĂśretag som är stolta Ăśver vĂĽr kunskap och erfarenhet. Du känner säkert till vĂĽra gummidukar som Värnamo gummiduk, Elastoseal, Superseal och Cladseal â&#x20AC;&#x201C; utvecklade och tillverkade i Sverige. Trygga produkter och metoder som tätar, skyddar och innesluter alltifrĂĽn tak och fasader till dammar och deponier.

t .BSLOBEFOT MĂ&#x160;HTUB FOFSHJGĂ&#x161;SCSVLOJOH t Ă&#x152;ST HBSBOUJ PDI Ă&#x152;ST MJWTMĂ&#x160;OHE t .JOJNBMU VOEFSIĂ&#x152;MM PDI FOLFM JOTUBMMBUJPO t ½WFS IFMU OĂ&#x161;KEB LVOEFS

Den välkända sälen tar vi med oss som symbol när vi nu är ett bolag inom Nordic Waterproofing. Vi tar ocksü med oss den organisation och den entusiasm som gjort oss till ett ledande fÜretag fÜr tätning av byggnader och konstruktioner sedan 1960-talet.

9lONRPPHQ WLOO 6HDO(FR

Storleken spelar ingen roll!

08-4100 1819 031-760 2000 040-630 1940

Tel: 0370-510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com Adress: Box 514, 331 25 Värnamo

t t t t t t www.trygghetsvakten.se t t t t t t

39

Bygg & teknik 4/11 90x270-Bygg&teknik-11-04.indd 1

11-04-26 10.36.15

Riskbedömningar av alternativa kallvindskonstruktioner I denna artikel beskrivs ett nystartat tvåårigt forskningsprojekt vid Byggnadsfysik, Chalmers. Inom projektet ska fuktsäkerheten för kallvindskonstruktioner bedömas utifrån riskanalyser baserade på avancerade beräkningsmodeller.

I projektet kombineras erfarenheterna från två tidigare SBUF-finansierade projekt, Hagentoft & Sasic (2009). Ett antal idag diskuterade alternativa tekniska lösningar kommer att studeras och bedömas. Analysen kommer att visa spridning i teknisk funktion och livscykelkostnad. Genom arbetet i projektet ska vi identifiera tekniska lösningar med låg risk och livscykelkostnad.

Resultat av denna studie kan användas som ett riskbaserat beslutsinstrument vid projektering, renovering eller vid utveckling av nya tekniska lösningar.

sta konstruktionerna i det befintliga byggnadsbeståndet med stora existerande och kommande mögelproblem. Studier har visat att mögelförekomsten är riklig i kallvindar i minst 60 procent av det befintliga byggnadsbeståndet, Ahrnens C & Borglund E (2007).

Välisolerade vindsbjälklag bidrar till problemet med höga fukttillstånd på grund av den sänkta temperaturen på vinden. Luftläckage av inneluft upp till vinden och underkylning av takytan på grund av nattutstrålning försvårar situationen. Fuktig luft kan kondensera på undersidan av yttertaket och bilda små droppar. Vattnet kan därefter sugas upp och ackumuleras i ytan. Förutom mögelbildning och missfärgningar kan detta leda till röta av träundertak.

En annan viktig fuktkälla som påverkar tillståndet på kallvinden är vattenångan som finns i uteluften. Rådet som finns i branschen idag är att varken ventilera för mycket eller för lite med uteluft. För hög ventilationsgrad, i kombination med underkylning, resulterar i höga fukttillstånd, Samuelson (1995), Sasic (2004).

För låg ventilationsgrad är riskabelt i samband med byggfukt eller vid större läckage av inneluft upp till vinden, Arfvidsson & Harderup (2005). Den optimala ventilationsgraden varierar med uteklimatet och ventilationsöppningar vid takfot och gavelsidor är inte alltid bästa lösningen, Hagentoft et al (2007 till 2010).

Dessutom har vädret under de senaste femton till tjugo åren varit milt och fuktigt jämfört med tidigare perioder. Nederbörd

Projektet finansieras av SBUF/FoU-Väst samt Formas-BIC. Projektgruppen innefattar deltagare från Chalmers, Wäst Bygg, AF Bygg, Skanska och NCC. Forskningsarbetet ingår också i ett internationellt IEA projekt (ECBCS-Annex 55, RAP-RETRO) som nyligen presenterades i Bygg & teknik, Stein, Hagentoft et al (2011).

Problem med kallvindar

En nyligen utkommen rapport från Boverket, Så mår våra hus, Boverket (2009), visar siffror på att problem med mögel och mögellukt kopplat till kallvindar har ökat de senaste femton åren. Kallvindar och krypgrunder pekas ut som de två vär-

40

Artikelförfattare är professor Carl-Eric Hagentoft och docent Angela Sasic Kalagasidis, Byggnadsfysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Figur 1: Variation i årsmedelvärde av temperatur och relativ fuktighet i Göteborg mellan 1961 och 2005 (Rossby Centre, SMHI).

Bygg & teknik 4/11

Figur 2: Spridning av lufttäthet i hundra finska trähus baserade på fältmätningar. Korpi et al (2004).

och temperatur ökade betydligt under den senaste perioden (elva procent respektive 0,7 °C) och uteluftens uttorkningskapacitet minskade. Dessa förändringar är förenliga med de klimatscenarior som målas upp, Persson et al (2007).

Gällande teorier och modeller för mögelpåväxt som baseras på det hygrotermiska tillståndet indikerar att risken kan reduceras rejält genom att få tillstånd måttliga ändringar av den relativa fuktigheten under kritiska perioder, Hukka & Viitanen (1999), Viitanen (2001), Johansson (2005), Berggren et al (2010), WoodBuild.

Vi vet från praktiken och ifrån numeriska studier i de tidigare genomförda projekten att uteluftventilerade kallvindar kan fungera väl (mögelfritt) trots högt fukttillskott inomhus, om ventilationssystemet håller ett visst undertryck i byggnaden. Hur stort detta undertryck måste vara beror bland annat på byggnadens lufttäthet samt dess vindutsatthet. För kallvindar är inte de nödvändiga ändringarna större än vad som kan uppnås med ny teknik och design såsom kontrollerad ventila-

Figur 3: Uppmätt fukttillskott i inneluften i tretton estniska lägenheter under en vinterperiod, Kalames (2006).

tion eller modifierad ventilation och diffusionsöppna och lufttäta tätskikt, eller omfördelning av värmeisolering och alternativa isoleringsprodukter.

Vi kan förvänta oss allt mer problem i kallvindar i takt med krav på ökad energieffektivisering och annalkande klimatförändringar, Nik (2010). Det är självklart att den situation som råder idag, där vi vid introduktion av nya tekniska lösningar med stor sannolikhet bygger in förväntade skador, är helt oacceptabel och att något måste göras! Hade till exempel en ordentlig riskanalys gjorts av putsade fasader innan de byggdes i stor skala hade vi säkerligen kunnat undvika de stora problem med dessa som seglat upp! Vi kan inte fortsätta experimentera i fullskala med konstruktionslösningar. Genom en vetenskapligt baserad riskanalys kan vi se till att tekniska lösningar med okänd och hög risk inte används.

Stokastiska förlopp och hur dessa kan analyseras

Det är helt uppenbart att vädret ändrar sig slumpmässigt inom en orts klimatramar.

Figur 4: Analysinstrument för att bedöma sannolikheten för ett visst utfall av den tekniska funktionen vid en viss teknisk lösning.

Bygg & teknik 4/11

Vid byggande uppstår variationer beroende på imperfektioner och arbetsutförande. Materialegenskaper är inte konstanta utan de varierar inom vissa intervall, dessutom åldras materialen. Människans brukarpåverkan och hur byggnader underhålls skapar slumpvisa variationer.

Figurerna 1 till 3 visar på variationer i funktion som orsakas av väder, design, arbetsutförande, livsstil och beteende.

Idag har vi tillgång till validerade hygrotermiska modeller (IEA/Annex 41 final report 2008) med vilka vi med god precision kan bedöma en konstruktions hygrotermiska funktion. Modellerna är deterministiska, det vill säga de simulerar verklighetens fysik där ingångsdata, till exempel materialegenskaper och vädret, är givna.

Figur 4 visar det principiella resultat som erhålls vid en probabilistisk modellering. Den ger sannolikheten för olika utfall och baseras på alla de osäkerheter som finns i olika ingångsdata i verkligheten. Det finns olika slags modeller för att generera sannolikhetsfördelningarna. Ett sätt, den så kallade Monte Carlo-metoden, bygger på att göra ett stort antal simuleringar med deterministiska modeller som matas med slumptalsgenererad ingångsdata. Till exempel kan väderdataåret som används i den deterministiska simuleringen väljas slumpmässigt mellan år 1961 och 2005. Samtidigt kan till exempel lufttätheten i ett vindsbjälklag slumpmässigt variera inom ett visst givet intervall och så vidare.

Med hjälp av resultaten i figur 4 kan vi bedöma sannolikheten för att ett högsta acceptabla värde överskrids. Den extra kostnaden, och sannolikheten för detta, som blir konsekvensen av detta kan därmed bedömas. En konventionell analys med fixa ingångsdata skulle mycket väl kunna indikera att värdet aldrig överskrids.

Syfte

I detta projekt ska flera alternativa tekniska lösningar för kallvindar analyse41

ras probabilistiskt avseende fuktsäkerhet och mögelpåväxt. Spridning i livscykelkostnad beräknas baserad på sannolikhetsfördelning för fuktrelaterade skador.

I projektet analyseras olika tekniska lösningar utifrån klimatförhållande, byggnadsteknik, ventilationssystem och verksamhet i byggnaden. De tekniska lösningarna jämförs med varandra utnyttjande samma riskbedömningsmetodik.

Riskanalyser av minst fem alternativa tekniska lösningar kommer att redovisas för bedömningar av funktionsuppfyllelse avseende: ● Beständighet, speciellt mögelpåväxt ● Värmeförluster och energibehov ● Livscykelkostnad baserad på totalt energibehov och funktionsfel (underhålls krav och behov av renovering).

Preliminärt kommer följande tekniska alternativ att studeras: 1. Konventionellt naturligt ventilerad kallvind med varierande storlek på ventilöppningar 2. Kontrollerad ventilation 3. Isolering av yttertak (omfördelning av total isoleringsmängd mellan yttertak och bjälklag) 4. Diffusionsöppna undertak 5. Fuktbuffrande isoleringsmaterial.

Riskbedömningar kommer att baseras på sannolikhetsbedömningar, vilka bygger på beräkningar med våra validerade modeller och de spridningar i indata som återfinns i: ● Ort/Väder ● Fukttillskott inomhus ● Innetemperatur ● Värmeisolering ● Materialegenskaper ● Arbetsutförande ● Byggnaders orientering ● Ventilation ● Lufttäthet ● Byggfukt ● Läckage.

Monte Carlo-metoden kommer att användas för att beräkna sannolikheten för olika fysikaliska tillstånd. Genom arbetet i projektet ska vi identifiera tekniska lös-

ningar med låg risk och livscykelkost■ nad.

Referenser

Ahrenens, C. & Borglund E., 2007.

Fukt på kallvindar. Master thesis 2007: 11. CTH, Building Physics.

Alexandersson, H., 2006. Klimat i förändring: En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991–2005 med 1961– 1990. Faktablad i Meteorologi nr 29 Oktober 2006. SMHI, SE-601 76 Norrköping, Sweden, 8 pp.

Arfvidsson, J. & Harderup, L-E., 2005.

Moisture Safety in Attics Ventilated by Outdoor Air. 7th Symposium in Building Physics, Reykjavik, Island.

Boverket, The National Board of Housing, Building and Planning. 2009. Så mår våra hus. Available on www.boverket.se.

Hagentoft C-E & Sasic Kalagasidis A., 2009. Effekter å funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar. FoU-Väst Rapport 0906.

Hagentoft C-E, Sasic Kalagasidis A. Ahrnens C. & Borglund E., Effekter på funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar. Bygg & teknik, No 4, 2007.

Hagentoft C-E, & Sasic Kalagasidis A., Styrd ventilation av kallvindar – Uppföljning av fältförsök. Bygg & teknik, No 4, 2009.

Stein, Hagentoft et al., Energieffektiviseringar – vilka risker finns och hur ska de hanteras. Bygg & teknik, No 2, 2011.

Hukka E. & Viitanen H.A., 1999. A mathematical model of mould growth on wooden material. Wood Science and Technology 33, Springer-Verlag.

IEA – International Energy Agency.

Energy Conservation in Buildings and Community Systems. Annex 41: Whole Building Heat, Air and Moisture analysis.

2003–2008.

Johansson, P., 2005. Micro organisms in buildings. SP Report 2005. SP, Sweden.

Kalames, 2006. Indoor humidity load in dwellings with high occupancy, Wor-

king rapport, IEA/ECBCS-Annex 41, Lyon meeting.

Korpi, Vinha & Kunitski, 2004. Airtightness-measurements in 100 Finnish timber-framed houses, Working rapport, IEA/ECBCS-Annex 41, Glasgow meeting.

Nik, V.M., 2010. Climate Simulation of an Attic Using Future Weather Data Sets. Statistical Methods for Data Processing and Analysis. Licentiate thesis. Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

Persson, G., Bärring, L., Kjellström, E., Strandberg, G. & Rummukainen, M. 2007. Climate indices for vulnerability assessments. SMHI Reports Meteorology and Climatology RMK No 111.

Samuelson I., 1995, Hygrothermal performance of attics. In Swedish. SP Report 1995:68, Sweden.

Sasic Kalagasidis A., 2004. HAMTools. An Integrated Simulation Tool for Heat, Air and Moisture Transfer Analyses in Building Physics. Doctoral thesis.

Chalmers University of Technology, Sweden.

Viitanen H.A., 2001. Factors affecting mould growth on kiln-dried wood. VTT Finland.

WoodBuild. Pågående forskningsprogram som drivs av SP och Lunds tekniska högskola. Programmet ska öka förståelsen för sambandet mellan klimatexponering och trämaterialets motståndskraft mot biologiska angrepp.

Berggren, Togerö & Svensson-Tengberg, 2010. Fuktsäkerhet och isolering i välisolerade hus – hur kan takkonstruktionerna optimeras.

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

TAKSÄKERHET Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande.

• Takbryggor • Snöräcken • Nock- och takfotsräcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken TM

Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora Tel. 0250-289 80 • Fax 0250-289 89 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

42

Bygg & teknik 4/11

Säkrare arbete på tak Taksäkerhetskommittén är bildad för att skapa förutsättningar för säker arbetsmiljö för de som ska utföra arbeten av olika slag på byggnaders tak. Kommittén består av representanter från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer inom plåtslageri och sotningsväsende, tillverkare av taksäkerhetsanordningar samt undertecknad. Boverket och Arbetsmiljöverket är adjungerade.

Taksäkerhetskommittén organiserar bland annat utbildning av sakkunniga som ska besiktiga taksäkerheten utifrån gällande regelverk.

Boverkets regler styr i vilken omfattning som fasta taksäkerhetsanordningar minst ska finnas. Alla tak som kan komma att beträdas och som har utformning där man vid husets byggande ansåg det motiverat att kräva vissa anordningar, ska ha detta.

Anordningarna ska dessutom vara i ett skick som inte leder till haverier eller personskador. Så fort det är fråga om att anställda eller egenföretagare ska upp på ett tak finns Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter som ett stöd för deras säkerhet.

Eftersom Boverkets regler är kopplat till husets byggår (dock inte längre tillbaks än 1960) så är det den tidens syn på säkerhet som satt nivån. Den syn som vi idag i allmänhet har på säkerhet vid arbete är betydligt högre ställda. Det kan till viss del avläsas i Boverkets högre ställda krav på byggnader som byggs idag. Arbetsmiljöverket ställer krav på Arbetsmiljöplan vid ny- och ombyggnad och Handlingsplan hos alla företag. I båda fallen görs normalt en riskanalys där riskerna inventeras, bedöms och där man anger metoder att begränsa riskerna till en acceptabel nivå. Det innebär i praktiken att många yrkesgrupper som utför arbeten på tak kan komma att behöva komplettera de Artikelförfattare är PeO Axelsson, tekn dr, arbetssäkerhet inom byggindustrin.

Har jobbat med säkerhetsfrågor i byggbranschen i 29 år. Författare till handböcker. Specialitet, fallolyckor, takarbete, stegar, ställningar.

Utbildar de som besiktigar tak ur säkerhetssynpunkt åt Taksäkerhetskommittén.

Bygg & teknik 4/11

fasta taksäkerhetsanordningarna med annan utrustning i form av ställning, liftar, krankorg etcetera, för att arbetet ska kunna utföras på säkert sätt. Detta är inte minst aktuellt vid snöskottning.

Det omtalade fallet för några år sedan där en person dog av en fallande istapp har lett till att utformning av snöskottningsavtal mellan till exempel plåtslageriföretag och fastighetsägare diskuterats.

Det är numera normalt att snöskottningsföretaget i samband med avtalsskrivning gör en besiktning av taket och taksäkerhetsanordningarna för att förvissa sig om att det är möjligt att utföra arbetet på ett säkert och effektivt sätt. Vid behov ställer man krav på komplettering. Ett exempel på detta är så kallade fallstegar som monteras på takytor som ska nås uppifrån till exempel nedre delen på brutna tak. Dessa finns inte med i Boverkets krav. Med andra ord är det ofta som inte Boverkets krav är tillräckliga för att uppnå acceptabel säkerhet vid arbete på tak. Man skulle kunna tänka sig att använda liftar men det är förknippat med stora kostnader och störningar i trafiken. Det kan dessutom bli problem med tillgänglighet till liftar de dagar på året som det ska skottas eller tas bort istappar. De flesta fastighetsägare skulle vara betjänta av att se över sina tak och dess taksäkerhet för att kunna säkra drift och underhållsarbete och vid behov komplettera den fasta taksäkerheten så att man på ett effektivt sätt kan klara säkerheten vid de arbeten som kan komma att utföras på taket.

Relativt få olyckor

Det inträffar relativt få arbetsolycksfall i samband med snöskottning och som rapporteras till Försäkringskassan och därmed Arbetsmiljöverket. Det kan bero på att man inom arbetslivet numera trots allt har god kunskap om säkerhetsfrågor och metoder hur man ska utföra arbetet på ett säkert sätt. Även om man fortfarande kan se ovana personer och riskfyllda beteenden så är det betydligt fler idag som använder godtagbara metoder och utrustning vid snöskottning än vad som var fallet för tjugo år sedan.

Det är dock fortfarande tyvärr många olyckor som inträffar när privatpersoner ska skotta sina egna hustak. Man har bristande kunskaper om hur man utför skottningen på ett säkert sätt. Man skottar från stege, stegen är inte ordentligt stagad eller fastsatt, man använder ingen eller bristfälligt personligt fallskydd och så vidare.

En person dog i vintras på Alnön utanför Sundsvall efter att ha blivit hängande i ett rep kring midjan i samband med snöskottning av ett tak.

En genomgång av olyckor som lett till sjukhusbesök på Norrlands universitetssjukhus Umeå har nyligen genomförts.

Alltså är de som besökt vårdcentral inte med i statistiken. Skadetrapporter från personer i Västerbotten (Umeå med kranskommuner, totalt 144 000 invånare) som skadats i samband med snöskottning av tak har analyserats av Olycksanalysgruppen på sjukhuset. Totalt 36 olyckor finns rapporterade under 2010. Direkt överfört till hela Sveriges befolkning blir detta cirka 2 300 olyckor på ett år. Snösituationen under 2010 var ansträngande i hela landet under vintern 2010. Inte minst i södra delarna av Sverige där snömängden i ett par fall överskred de beräknade.

Av de 36 skadorna inträffade endast två vid yrkesutövning. I 34 fall eller i 94 procent handlade det om aktiviteter på fritiden. Det vill säga privatpersoner har skottat sina egna tak, se tabell 1 på nästa sida.

Hälften ledde till moderata eller allvarliga skador medan övriga skadades lindrigt. Tolv skadade lades in på sjukhus med totalt 74 vårddygn. I nästan 70 procent av fallen var den skadade 50 år eller äldre.

Vägning av snö på tak.

43

Tabell 1. Skadefall under 2010.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skademekanismer Totalt Snö rasat ner samtidigt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 17 5 Fallit ner från tak Fallit från stege 8 1 Stege som glidit omkull 5 – Hoppat ner från tak 1 – Fall på grund av att altantak gick sönder 1 – 1 1 Stått på mark och fått snö över sig Skottat tak, överbelastning knä 1 – Hållit i säkerhetslina åt annan som rasat 1 1 Träffats av spade som föll ner 1 1

Drivbildning vid lägre takdel.

Skapa förutsättningar

Vi bör nog se över, från alla aktörer i byggbranschen, inte minst myndigheter, möjligheterna att informera och skapa förutsättningar för alla att slippa bli skadade i samband med skötsel av våra byggnader. Vi har kunnat konstatera att det varit relativt stort intresse för arbetsmiljön vid yrkesmässig snöskottning av tak medan skaderisken vid snöskottning på fritiden inte har berörts lika mycket.

Yrkesmässig snöskottning av tak sker ofta av personer med erfarenheter kring takarbete och säkerhetsfrågor. De arbetar oftare på tak där det finns taksäkerhetsanordningar att förankra sig i. Detta torde vara faktorer som påverkar skadebilden.

Privatpersoner känner sig ofta nödsakade att skotta sina tak då det sägs att man inte får ut ersättning från försäkringsbolaget om det byggnaden tar skada av snölaster.

Kunskaper, erfarenheter om risker och metoder, utrustning mm är ofta bristfällig. Vilken roll har Boverket (regelverket) och de som kontrollerar säkerhetsutrustningen på taken? Vilken roll har de som konstruerar och bygger byggnaderna?

Vilken roll har försäkringsbolagen? Vilken roll har massmedia?

44

Enligt massmedia framför försäkringsbolagen att man inte får ut ersättning om taket skadas av snötyngd. Efter förra vintern var det inga villatak som rasade in (enligt Boverket och kontaktat försäkringsbolag). Endast på två ställen i landet hade man snömängder förra vintern som översteg de värden som används vid dimensionering, Norrahammar och Lysekil.

(Se artikeln ”Takras och snölast” av Nikolj Tolstoy på annan plats i detta nummer av Bygg & teknik.) Kontaktat försäkringsbolag menar att försäkringsbranschen inte uppmanar folk att skotta villatak och att om man är osäker ta kontakt med sakkunnig och om behov av skottning skulle föreligga anlita erfaren snöskottare. Man uppmanar inte privatpersoner/kunder utan erfarenhet att själva gå upp på taken. Skottning av tak kräver kunskap om risker, metoder och byggnadsteknik för att inte skada takkonstruktion, ytbeläggning och sig själva.

Värna människors hälsa

Det vore på sin plats att de som värnar om människors hälsa och välbefinnande i samarbete tydliggjorde när det är lämpligt/nödvändigt att skotta sina hustak och ange metoder och kanske låna/hyra ut säkerhetsutrustning. Det skulle kunna ligga i kommunernas och landstingens intresse att skapa Skydd mot olyckor och begränsa antalet personer som behöver söka upp sjukhus. De myndigheter och andra som bör kunna visa intresse är bland andra Boverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Arbetsmiljöverket, standardiseringsorgan, Kommunförbundet, försäkringsbolag och villaägareföreningar. Med bra utrustning och metoder, till exempel bra tillträdesanordning, personligt fallskydd kopplat till fasta takskyddsanordningar i gott skick, där man tar bort de delar av snö och is som finns på taket och som innebär risk av något slag, torde kunna göras med acceptabel risknivå. I de allra flesta fall skulle man kanske inte behöva skotta taken. Finns det risk för att snön glider av och kan skada personer och föremål så kan snörasskydd monteras som förhindrar snöras. Taken på villor klarar den snölast som kan uppkomma under en vinter. Hus-

Avstängning av gata för is/snöborttagning med kranbil med krankorg.

taken är konstruerade för det. Varken Boverket eller kontaktat försäkringsbolag har några rapporter om villatak som skadats av snölaster. Däremot altan och farstutak och då ofta genom att snö från villataket glidit ner på dessa. Lasten av snön som ligger på taket blir inte större när det tinar. Snön suger inte åt sig fukt från omgivande luft mer än i försumbar mängd. Sveriges standardiseringsorgan (SIS) håller just nu på med översyn av standarden för snörasskydd. Särskilt tittar man på riskerna vid drivbildning och användning av korta snöräcken över entréer.

Boverket har ett uppdrag från regeringen att se över regelverket kring taksäkerhet.

Delta gärna i diskussionen om förbättringsmöjligheter.

■ Bygg & teknik 4/11

.w

l. s e

ta

SN

BKALK AB

YL

&ƌĊŐĂ ŽƐƐ͕ ǀŝ ŬĂŶ ƚĂŬ ŽĐŚ ƚćƚƐŬŝŬƚ͊

Rekvirera vår nya katalog eller klicka in på:

www

dćƚƐŬŝŬƚ Ŷćƌ ĚĞƚ ǀĞƌŬůŝŐĞŶ ŐćůůĞƌ͍

S ÄKER P Å TAKET

dĂŬĞƚ͕ ĂŬŝůůĞƐŚćů ĞůůĞƌ ĞŶ ƚƌLJŐŐ ĨƂƌǀĂůƚĂƌĞ Ăǀ ƐĂƚƐĂƚ ŬĂƉŝƚĂů͍

Vårt kompletta takskyddssortiment innefattar: • Nock-/Takfotsräcken • Snörasskydd • Takbryggor • Skyddsräcke • Takstegar • Taksteg • Fasadstegar m.m.

ela n ds

www.welandstal.se

sƌĞƚĞŶƐďŽƌŐƐǀćŐĞŶ ϭϬͲϭϮ͕ ϭϮϲ ϯϬ ,ćŐĞƌƐƚĞŶ dĞů͗ ϬϴͲϴϵ Ϭϭ Ϭϵ x &Ădž͗ ϬϴͲϴϵ Ϭϭ ϭϰ x ĞͲƉŽƐƚ͗ ŚŬΛƚĂŬĐĞŶƚƌƵŵ͘ƐĞ

ǁǁǁ͘ƚĂŬĐĞŶƚƌƵŵ͘ƐĞ Bygg & teknik 4/11

Industrivägen 1 | 523 90 Ulricehamn Tel. 0321-261 60 | Fax 0321-167 10 | info@welandstal.se

45

byggteknik_4:ByggTeknik halvsida

2011-04-15

10:09

Sida 1

Klimatskärmsentreprenad – det enkla sättet att isolera fastigheten på.

Klimatskärmsentreprenad

Ett helhetstänkande som ger den mest effektiva och klimatsmarta lösningen vid varje enskilt byggprojekt.

Prioritering av arbetsuppgifter

Vi tar ansvaret för allt från rätt materialval, rätt isoleringsteknik, konsekvent miljötänkande till professionellt genomförd entreprenad och långsiktig funktionsgaranti. Du kan därigenom prioritera dina kvalificerade medarbetares tid till andra viktiga arbetsuppgifter.

Vi tar totalansvar för isoleringen

Vi har genomfört tusentals isoleringsentreprenader med isolering av väggar, golv och tak av olika konstruktioner och utför isolering både med lösull eller skivor för att förenkla och effektivisera din vardag.

Läs mer på www.klimatskarm.se eller kontakta oss direkt. Öka effektiviteten, slipp krånglig logistik, skrymmande material, besvärlig samordning i byggprocessen och containrar för spill.

FEAB Isolerproffs AB • Tel 08-94 04 05 • www.feab.se

FEAB Isolerproffs AB och FEAB Isolerproffs Syd AB ingår i Klimatskärm Sverige AB. ”Sveriges ledande och mest erfarna isoleringsentreprenörer.”

6b.(5 $5%(763/$76

.YDOLWHWVVlNUDW IDOOVN\GG PRQWDJH ,QWHJUHUDGH VlNHUKHWVIXQNWLRQHU

5REXVW NRQVWUXNWLRQ K|JD VN\GGVQLYnHU

())(.7,9,7(7

(QNOD KDQGJUHSS JHU VQDEEW PRQWDJH ,QQRYDWLYD O|VQLQJDU I|U Q\D NUDY RFK EHKRY 7U\JJ DUEHWVPLOM| |NDU DUEHWVSUHVWDWLRQHQ

46

Bygg & teknik 4/11

Kvalitetsmärkning av takentreprenörer i full gång

Ola Svensson har stor erfarenhet av att ge råd till företag vid upphandling av tak och tätskiktsarbeten och av att besiktiga entreprenader vid försäkringsärenden. Han menar att det traditionellt sett har varit svårt för upphandlare att skilja på bra och dåliga entreprenörer, vilket i sin tur har givit branschen ett dåligt rykte. Auktorisationen krävs för att det ska bli bättre utförda arbeten och en mer rättvis konkurrens, menar han.

– De seriösa företagen har inte konkurrerat på lika villkor när de har ställts mot andra som använder oklassade mattor och saknar kunskap om arbetsmetoder och arbetsmiljökrav, förklarar Ola Svensson.

Självklara krav vid upphandling

Kraven för att bli auktoriserad är i stora drag de krav som ställs på en entreprenör vid en normal upphandling. Som exempel kan nämnas krav på att entreprenören har certifiering i heta arbeten, kvalitetsledningssystem, arbetsmiljökrav, miljöpolicy, en ekonomi i ordning och erforderliga försäkringar för den gällande entreprenaden.

För att bli en auktoriserad takentreprenör kräver TIB dessutom att företagsledare och personal är utbildade; minst en i ledande position måste ha genomfört TIB:s företagsledarutbildning och minst hälften av producerande personal måste ha gått TIB:s montörsutbilning och erhållit kompetensbevis.

Artikelförfattare är Anna Sandström, skribent för Takoch tätskiktsentreprenörernas branschorganisation, TIB, Stockholm.

Bygg & teknik 4/11

Kraven är enligt många erfarna beställare, både inom privat och offentlig verksamhet, inte anmärkningsvärt höga – men oerhört viktiga för att jobbet ska bli väl utfört.

– Den lista på krav som TIB har för auktoriserade medlemmar är ju vad en offentlig beställare måste kräva av alla typer av entreprenörer, säger Sven Strandberg, teknisk konsult för MKB i Malmö.

En oberoende branschorganisation

Branschorganisationen TIB är öppen för alla tak- och tätskiktsentreprenörer – oberoende av materialleverantörer och försäkringsbolag.

När ett företag har blivit medlem i TIB måste de nu inom en tvåårsperiod genomgå alla de kurser och upprätta alla de styrdokument och registreringsbevis som krävs för att bli auktoriserad. Som medlem får man, utöver den kvalitetsstämpel auktorisationen innebär, även tillgång till stöd och övriga medlemsförmåner.

Flera års arbete gav resultat 2010

Efter ett mångårigt och målmedvetet utbildningsarbete inom TIB kunde de första tio medlemsföretagen få den efterlängtade kvalitetsmärkningen förra året. Utöver själva auktorisationsbeviset får företagen en särskilt årsdaterat TIB-märke. På TIB:s hemsida kan man lätt hitta vilka företag inom ens område som är auktoriserat.

Just nu är 20 av de 85 medlemsföretagen auktoriserade. Ytterligare ett tiotal

slutför de sista utbildningarna för att erhålla auktorisering.

Kompromisslösa krav för att få auktorisering

TIB gör inga kompromisser i kraven för auktorisering, så trots att medlemsföretagen är etablerade företag med lång erfarenhet så kan de inte få auktorisation innan alla nödvändiga dokument och kurser är godkända och klara.

– Det är viktigt att alla duktiga entreprenörer nu tar de sista stegen och utbildar sina montörer enligt TIB:s kravlista så att de blir auktoriserade, säger Ola Svensson.

FOTO: ANNA SANDSTRÖM

Under 2010 började TIB, Tak- och tätskiktsentreprenörernas branschorganisation, att utfärda den eftertraktade kvalitetsstämpeln: ”auktoriserad av TIB”. Redan nu har snart en fjärdedel av medlemsföretagen blivit auktoriserade.

– Det är jättebra och efterlängtat.

Nu kan vi kvalitetssäkra entreprenader vid upphandling av arbeten på tak, terrasser och gårdsbjälklag, säger Ola Svensson, besiktningsman och sakkunnig inom tätskikt.

Några av de auktoriserade företagen träffades i Göteborg i april i år. Stående från vänster: Hans Augustsson, Ulf Wernquist, Fredrik Setterberg, Tobias Udén, Staffan Bjärgrim, Robert Löfdahl, sittande Nisse Jansson och Michael Norrby.

47

Kunden ska kunna välja bland seriösa företag

Under våren har de auktoriserade företagen träffats för att diskutera arbetet framöver för att auktoriseringen i framtiden ska bli en självklar del i upphandlingen av tak- och tätskiktsarbeten.

Alingsås tak är ett av de TIB-auktoriserade företagen som tidigt trodde på utbildningssatsningarna och höjda krav på medlemsföretagen. Tobias Udén är v d där och han tycker det är bra att auktoriseringarna har blivit verklighet.

– Det är positivt, branschen behöver en uppryckning. Det är väldigt lätt att starta ett takföretag idag. Som etablerat och seriöst företag blir man jämförd med nystartade företag som saknar kompetens om hur man utför riktiga takjobb. Många gånger vet inte inköparen vad de köper och då är det mest priset som styr, inte vilken kvalitet och vilka garantier man kan lämna efter sig, säger Tobias Udén.

Beställare välkomnar auktorisering – fel kostar stora pengar

Johan Skoglund är v d för JM, en av Nordens ledande projektutvecklare av bostä-

der och bostadsområden. Han tror att det i framtiden kommer att ställas krav från JM på auktorisation, på yrkesbevis och på medlemskap i TIB. Kunderna kräver hög kvalitet och det är alldeles för dyrt att åtgärda fel efteråt.

– Jobbet TIB gör är viktigt för oss – vi vill ha täta garage och terrassbjälklag, och vi vill ha täta tak.. Vi välkomnar det här extra mycket eftersom det för med sig enorma kostnader att åtgärda fel efter färdigställt arbete, säger Johan Skoglund.

Ola Svensson beskriver hur efterfrågan på kvalitetssäkring har ökat vid upphandling av entreprenader. Fler och fler börjar bland annat ställa krav på medlemskap i branschorganisationen, med det följer att de har genomgått montörs- och företagsledarutbildningar.

– Inställningen har ändrats. De senaste åren har vi sett en förändring där både små och stora företag stöter på de här kraven i förfrågningsunderlag idag, säger Ola Svensson.

Måste uppdateras varje år

Auktorisationen är inget som man kan erhålla en gång och sedan hänvisa till år ef-

Faktaruta

Följande kriterier ska vara uppfyllda för att auktorisation ska kunna erhållas: ● Genomgången företagsledarkurs anordnad av TIB, med godkänt resultat. ● Minst en företagsrepresentant i arbetsledande ställning ska ha genomgått TIB:s arbetsledarkurs steg 1 (vilket för närvarande motsvarar TIB:s teorikurs för tätskiktsmontörer). ● 50 procent av producerande personal, även inhyrd personal och under entreprenörer, ska inneha kompetensbevis. Övrig personal ska ha en erkänd yrkeserfarenhet. ● Samtliga tätskiktsmontörer ska inneha giltigt certifikat för heta arbeten, tätskikt. ● Företaget ska uppvisa dokumenterad erfarenhet och tekniskt kunnande. ● Registreringsbevis. ● Redovisning av kvalitetsledningssystem. ● Redovisning av miljöpolicy. ● Dokumentation från skattemyndigheten om att företaget erlagt skatter och avgifter. ● Åtagande att följa aktuell leverantörs produkt- och montageanvisning. ● Åtagande att följa gällande lagar och förordningar. ● Åtagande att inneha erforderliga försäkringar för uppdraget.

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om spårgasmätning. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 66.

Fråga (6 p) Vad mäter man med den så kallade spårgasmetoden? Vilka två huvudkomponenter behövs för att kunna göra en spårgasmätning? Beskriv mycket kortfattat de tre olika principer som finns för spårgasmätning.

ter år. Det är en färskvara som måste förnyas årligen.

Utöver att fortsättningsvis leva upp till auktorisationskraven krävs en årlig dokumentation från skattemyndigheten om betalade skatter och avgifter och att företagsledarutbildningen uppdaterats vartannat år.

Nu är det upp till de auktoriserade företagen att visa vad TIB-auktorisationen går för.

– De har krav på sig att leva upp till den kvalitetssäkring som kraven innebär, säger Ola Svensson.

■

AQUABARR®

Flexibel ytbeläggning för plåt-, papp- & betongtak t -ÌOH MJWTMÊOHE t 7BUUFOCVSFO t .JMKÚBOQBTTBE t FMBTUJDJUFU

48

www.hagmans.com Bygg & teknik 4/11

Dags att undersöka taket!

Efter två hårda vintrar är det ännu mer angeläget att man som fastighetsägare eller fastighetsförvaltare kontrollerar sina tak. Vintern 2009/ 2010 var den längsta och snörikaste i mannaminne och alltför många fastighetsägare upptäckte nackdelen av att låta stora snömängder samlas på taken. Den senaste vintern kom extra tidigt men förhoppningsvis tog man i år bort snön innan den omvandlades till is. Därför är det ännu viktigare att man undersöker taken för att upptäcka och laga eventuella skador, annars finns det stor risk för att undvika onödiga vattenskador.

Som snöskottare ska man se till att man inte skadar plåttakens målning men detta kan vara svårt att undvika om man snabbt måste hacka bort stora mängder is som bildats för att inte riskera fallande istappar eller snöras. Redan efter förra vintern uppstod många skador under snöskottningen och är inte dessa kontrollerade och åtgärdade så är det hög tid att göra en besiktning nu.

Som fastighetsförvaltare bör man så snart som möjligt efter vintern som gå ut på sina tak för att se om det finns något som kan behöva åtgärdas. Skador som riskerar ge vatteninträngning bör snarast åtgärdas. Finns skador i takplåtens skyddsmålning behöver man en särskild takmålningskonsult. Ska underhållsmålning utföras denna säsong så är det bråttom att göra undersökningen och upphandling av målning. Även om målningen kan uppskjutas till nästa år bör man starta processen redan i år så att man har ett bra underlag klart när man går ut med förfrågningar till lämpliga entreprenörer. Att beställa under hösten det som ska utföras följande vår ger i regel ett bättre pris.

Takmålning var förr ett enkelt hantverk som utfördes av lärlingar, men i dag krävs att man både har specialkunskaper och speciell utrustning för att man ska få ett bra resultat. Därför har Korrosionsinstitutet tagit initiativ till att skapa en standard för ommålning av fabriksbelagd plåt.

Ny svensk standard för underhåll och ommålning av plåttak!

Nu kan fastighetsägare, fastighetsförvalArtikelförfattare är Patrik Reuterswärd, Swerea Kimab, Stockholm.

Bygg & teknik 4/11

tare och takmålningskonsulter använda den färdiga standarden som stöd vid underhåll och ommålning av plåttak. Att underhålla sina plåttak på ett bra sätt i tid är en god investering som ger lägre framtida underhållskostnader. För att förenkla för alla parter är standarden uppdelad i flera delar. De två första delarna riktar sig särskilt till fastighetsförvaltare och takmålningskonsulter.

En projektgrupp med stor erfarenhet har nu slutfört sitt arbete i och med att den svenska standardserien SS 184002 till SS 184007 är utgiven av SIS. Projektgruppen anser att man inte i första hands ska tillfråga plåtslagare eller entreprenörer för råd vad som bör utföras utan i stället använda en kunnig och erfaren konsult för att ta fram en åtgärdsplan. Med ett bra förfrågningsunderlag kan fler entreprenörer beräkna vad som krävs för och det blir lättare att jämför olika anbud. Konsulten kan även hjälpa till att granska entreprenörens erfarenhet och kontrollera om entreprenören har den utrustning som krävs. Det är en självklarhet att större arbeten alltid ska kontrolleras med en av fastighetsägaren utsedd kontrollant. Ett skäl till att använda konsult och kontrollant är att ofta används olämpliga färgsystem för ommålning av takplåt. Den mycket använda färgtypen styrenakrylat är olämplig för övermålning av plastisol.

Projektgruppens deltagare:

Kerstin Sedendahl, Tikkurila Coatings AB Kurt Fredrikson, Tikkurila Coatings AB Tomas Carlsson, Induf AB Bo Selander, PLR Jorma Pitkänen, PLR Patrik Reuterswärd, Swerea Komab Lars-Åke Henriks, SSAB Tunnplåt AB Lars Kjellberg, Introteknik AB Leif Johansson, Renovator Mariehamn AB Otto Björnberg, SIS Swedish Standards Institute

Alltför ofta har man fått flagning när man har använt denna färgtyp.

Det är projektgruppens förhoppning att standarden kommer att medföra att fastighetsägare i större utsträckning kommer att använda sig av takmålningskonsulter.

Tyvärr är konsulter som behärskar både plåtarbete och underhåll genom målning sällsynta. Det krävs stor kunnighet om plåtslageri samt stor erfarenhet av färg och målning för att kunna specificera rätt förbehandling och färgval. Därför har Swerea Kimab (före detta Korrosionsinstitutet) i samarbete med Introteknik AB genomfört en särskild takmålningskurs för konsulter.

■

Den nya standardserien för ommålning av byggnadsplåt:

SS 184002:2009 Färg och lack – Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål – Beställarens dokument – Administrativa föreskrifter. Denna standard omfattar anvisningar för upprättande av administrativa föreskrifter för ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål SS 184003:2011 Färg och lack – Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål – Beställarens dokument – Utförandeföreskrifter. Denna standard omfattar anvisningar för upprättande av utförandeföreskrifter för ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål.

SS 184004:2008 Färg och lack – Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål – Förbehandling. Denna standard omfattar förbehandling vid ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål.

SS 184004:2008 Färg och lack – Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål – Förbehandling. Denna standard omfattar förbehandling vid ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål.

SS 184005:2011 Färg och lack – Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål – Målning, maskering och miljöskydd. Denna standard omfattar anvisningar för utförande av målning, maskering samt miljöskydd vid ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål.

SS 184006:2011 Färg och lack – Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål – Färgsystem och val av färgsystem. Denna standard beskriver och ger rekommendationer för på marknaden vanligen förekommande färgsystem för ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål.

SS 184007:2010 Färg och lack – Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål – Undersökningar och provningsmetoder. Denna standard är avsedd att användas inför en upphandling av ommålning av fabrikslackerad stålplåt för att undersöka bland annat beläggningens status och kondition samt för att komplettera och verifiera uppgifter som krävs för ett komplett förfrågningsunderlag.

49

Metodik att inventera fuktskador i vindskyddsskiva och stomme i fasader av puts på isolering En svårighet vid undersökning av fuktskadade fasader av puts på isolering på organisk vindskyddsskiva är att säkerställa att samtliga läckageställen har hittats. Den enda fullständigt säkra tekniken är att riva hela fasaden. I denna artikel beskriver vi våra erfarenheter av en relativt enkel metodik som med hög tillförlitlighet detekterar samtliga skador, utan att hela fasaden behöver rivas.

Problemen med fuktskador i hus med fasad av puts på isolering på stomme av organiskt material är idag väl kända. I princip handlar problemet om att vatten läcker in via otätheter i fasaden och ansamlas i väggens vindsskyddsskiva. Det stora problemet för den som äger ett hus med denna typ av fasad är att på ett rimligt sätt kunna fastställa om och i så fall i vilken omfattning fasaden är skadad.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har anvisat en undersökningsmetod med vilken fuktskador kan sökas genom att man indikerar fuktnivån i fasadens vindskyddsskiva med hjälp av en fuktkvotsmätare [1]. SP anger också att i de fall man finner värden som indikerar något onormalt i väggen ska öppningar göras för visuell inspektion.

Vår erfarenhet av denna metod är att det erhållna mätvärdet är både osäkert och svårtolkat. Det har visat sig att det ofta finns skador även där mätvärdena är låga. SP-metoden är således bra i ett första läge där det till exempel gäller att kunna påvisa onormala värden i en fasad för att kunna göra en skadeanmälan. Undersökningen kan då göras både snabbt och bil-

Artikelförfattare är Sture Lindmark, Fukt- & Materialteknik AB, Lund, och Tom Follin, ByggMiljöGruppen AB, Solna.

50

ligt. Däremot kan man inte upprätta ett komplett åtgärdsprogram grundat enbart på resultat från SP-metoden. För att verkligen finna samtliga skador finns inget annat alternativ än att riva hela fasaden.

Detta, å andra sidan, innebär i regel att man river långt mycket mer än vad som är

nödvändigt. Det finns alltså ett tydligt behov av en metodik som är enkel och som minimerar rivningsbehovet, men som ändå, med hög tillförlitlighet, detekterar samtliga skador.

Allt detta är väl känt för alla dem som har arbetat med utredning av fuktskadade

Skadebild – erfarenheter från helt nedrivna fasader

Skadebilden på de hus där vi rev hela fasaden visar att läckagen förekommer i stort sett enbart där någonting på fasaden bryter igenom putsen och ända in till vindsskyddsskivan, till exempel fästen för markiser. Övriga skador var orsakade av att fukt hade stängts in i samband med byggandet. Dessa skador är av underordnad betydelse jämfört med dem som orsakas av ständiga läckage, eftersom de senare kan medföra ständigt pågående mögeltillväxt och grava rötskador och därmed nedsatt hållfasthet i husets stomme.

Den absolut dominerande orsaken till läckage i de hus vi har undersökt är anslutningen mellan fönster och fasad. Vi har däremot inte funnit att saker som monterats på fasaden utan att bryta igenom in till vindskyddsskivan har orsakat läckage in till skivan. Detta kan till exempel gälla strömbrytare, kabelfästen och uteklimatgivare som skruvats endast i putsen.

Vi har i många fall funnit skador i anslutning till genomföringar där det inte alls har varit möjligt att från utsidan se att läckage skulle kunna förekomma. Det är alltså praktiskt taget omöjligt att göra en rent okulär bedömning av läckagerisken.

Vi har även funnit att vatten kan läcka in till vindskyddsskivan om det finns sprickor i putsen över skarvar i isoleringen. Sådana sprickor kan till exempel uppstå i puts på cellplast om det återstår alltför mycket av cellplastens initialkrympning när putsen läggs på. Dessa sprickor är i regel lätta att upptäcka visuellt, se foto. I våra undersökningar har vi i ett (enda) fall funnit att även sprickor (över isoleringsskarvar) som är okulärt svåra att upptäcka kan orsaka läckage och skador.

Det är mycket vanligt att det finns en spricka i ungefär 45 graders lutning från övre smyghörn och uppåt. Vi har inte i något enda fall funnit att sådana sprickor orsakar läckage.

På vissa hus har putsskiktet krackelerat i ett nätformigt mönster med en maskvidd av några centimetrar och utan koppling till skarvarna i isoleringsskivorna (”krokodilmönstrat”). Vi har inte i något fall funnit att dessa krackeleringar har orsakat skador.

Vi har inte i något fall funnit att läckage har skett rakt igenom oskadad puts och isolering. Oss veterligt har detta rapporterats i ett enda fall [1].

En viktig omständighet som ligger till grund för vårt sätt att söka skador är att vi inte har kunnat finna några tecken på att fasadprincipen i sig själv skulle ge upphov till fuktskador. Våra undersökningar – både beräkningar och undersökningar i hus som varit i drift i upp till sex år – visar att konstruktionen, med endast cirka en fjärdedel av totala isoleringstjockleken placerad på utsidan av vindskyddsskivan, inte föranleder skadligt höga fukttillstånd i skivan.

Dessa erfarenheter är hämtade från undersökningar av fasader med putsbärare av cellplast.

Orsaken till att man valde att riva hela fasaden på cirka 200 hus var att det vid tiden för insatserna saknades tillförlitlig metodik att fastställa den totala skadebilden på annat sätt än genom total rivning. Utan denna rivning hade det alltså inte varit möjligt att med säkerhet veta att samtliga skador åtgärdades. I många fall visade det sig att husen var relativt oskadade. Reparationsarbetena blev alltså egentligen onödigt omfattande och kostsamma. Det fanns därför ett starkt önskemål om att utveckla en bättre undersökningsmetodik för att kunna göra en bättre bedömning av skadornas omfattning och för att kunna välja en lämpligt avpassad reparationsinsats.

Bygg & teknik 4/11

fasader av den här typen. Oss veterligt har det dock skrivits just ingenting om hur en tillförlitlig undersökning som ska utgöra underlag för åtgärdsprogram kan utföras utan att man river hela fasaden. Det är vår förhoppning att de erfarenheter vi redovisar i denna artikel ska kunna vara till nytta för andra som står i begrepp att undersöka och åtgärda fuktskadade fasader av denna typ.

Alternativ undersökningsmetodik

Vi har arbetat med utredningen av cirka 800 bostäder i Skåne och Halland. I knappt tvåhundra fall av dessa har hela fasaden rivits, vilket har givit oss möjlighet att jämföra resultat från undersökningar enligt SP-metoden med den verkliga skadebilden. Erfarenheterna från rivningen redovisas i faktaruta på sidan 50.

Baserat på dessa erfarenheter har vi föreslagit en undersökningsmetodik som grundar sig på att man gör öppningar i fasaden strax under eller intill sådana ställen som kan misstänkas orsaka läckage samt strax över sådana ställen där vi vet att läckagevattnet brukar ansamlas. Principen för val av öppningsställen framgår av figur 1 på nästa sida. En närmare beskrivning av undersökningsmetodiken ges i faktaruta här intill.

Principen för metoden är närmast banalt enkel. Det intressanta är den höga tillförlitlighet som uppnåddes, cirka 90 till 95 procent av skadorna upptäcktes, och med en enkel modifiering hade säkerheten ökat ytterligare. Resultaten gör det möjligt att med hög tillförlitlighet finna samtliga skador på ett hus utan att man behöver riva hela fasaden.

Test av undersökningsmetodiken

Vi har testat metoden på tio hus med yttre isolering av cellplast. Först gjordes en grundlig okulär besiktning och därefter mätningar enligt SP-metoden. Därefter gjordes öppningar och kontroller enligt beskrivningen ovan. Slutligen revs hela fasaden varefter samtliga skador kunde identifieras och ursprungsbedömas. Testet genomfördes under hösten 2009.

På de tio undersökta husen hittades med den nu beskrivna metoden sammanlagt 203 ytor med mögelpåväxt orsakade av inläckande vatten. Varje hus hade alltså ett tjugotal läckageskador. Vid den efterföljande friläggningen av hela fasaderna noterades ytterligare en till två skador per hus. Detekteringsgraden var alltså för dessa hus cirka 90 till 95procent avseende skador orsakade av inläckande vatten.

Av de 203 skadorna hittades 105 även med SP-metoden. Metoden detekterade alltså cirka 50 procent av skadorna.

De skador som inte upptäcktes fanns huvudsakligen ovanför och vid sidan av fönster. Att dessa inte upptäcktes beror på att vi i den ursprungliga versionen av testmetodiken inte gjorde några öppningar Bygg & teknik 4/11

ovanför respektive vid sidan av fönster. I samtliga fall där det fanns skador vid sidan av fönstret fanns skador även ovanför eller nedanför fönstret, det vill säga det inträffade aldrig att skador fanns enbart vid sidan av fönstren. Därför har vi nu utvidgat metodiken till att även omfatta området ovanför fönster, se figur 1.

Genom att man i åtgärdsarbetet öppnar runt hela fönstret kommer således även skador vid sidan av fönstret att upptäckas.

Vid undersökningen av de tio husen noterades sammanlagt 24 sprickor (av varierande längd och typ) i fasadytan. Inte i något fall hade dessa sprickor orsakat skador inne i väggen.

Undersökningsmetodik

Innan undersökningen påbörjas ska fasaden undersökas noggrant med avseende på sprickor över isoleringsskivornas skarvar. Sådana sprickor kan läcka vatten, och om det finns sprickor i stor omfattning kan det därför finnas skäl att omedelbart besluta om total rivning av fasaden.

Sökning av sprickor kan göras okulärt, men en bättre teknik kan vara att man spolar fasaden med vattenslang några minuter. De sprickor som läcker vatten kommer då att ta in vatten. Därefter låter man fasaden torka. De sprickor som innehåller vatten kommer då i de allra flesta fall att synas mycket tydligt, se foto. I våra undersökningar har vi funnit att sprickor över isoleringsskarvar förekommer framförallt på syd och västfasader inom områden där putsen inte utförts med avsedd tjocklek. I syfte att bedöma risken för sprickbildning ute på obrutna putsytor ska därför putstjockleken kontrolleras i samband med att man gör provöppningarna.

Principen för undersökningsmetodiken är att öppna fasaden i väl valda punkter för okulär inspektion och för fuktmätning i vindsskyddsskivan. De typiska punkterna är vid sådana detaljer som bryter igenom ända in till vindsskyddsskivan, till exempel markisfästen, luftventiler, stuprörsfästen (vissa typer), vattenutkastare, belysningsarmaturer och framförallt fönster och dörrar. Öppningarna påbörjas cirka 100 mm nedanför varje misstänkt läckagepunkt och har en bredd av cirka 300 mm och en höjd av cirka 200 mm. Även vid putsavslut (socklar, takfot, anslutning till andra fasadpartier) görs denna typ av öppningar. Öppningen vid socklar görs strax ovanför själva sockelanslutningen och syftar till att avslöja om vatten har runnit ned till sockeln från någon högre belägen, oväntad läckagepunkt, till exempel en svårupptäckt spricka i fasaden. Av samma skäl görs öppningar även på ställen där vatten som läckt in högre upp kan stoppas upp och ansamlas, till exempel ovanför dörrar och fönster. Om en skada hittas på ett sådant ställe, öppnas fasaden uppåt längs märkena av rinnande vatten tills själva läckagepunkten lokaliserats.

Observera att öppningen inte görs så att den läckagemisstänkta anslutningen förstörs, utan strax ovanför/nedanför/intill. På så sätt är själva anslutningsdetaljen orörd och behöver inte göras om, om det skulle visa sig att detaljen har hållit tätt.

Den öppning som har gjorts är ett rektangulärt hål, vilket kan återställas relativt enkelt. Den exakta tekniken för att göra lagningen kan lämpligen avgöras i samråd med putssystemleverantören. Det är viktigt att lämna utrymme runt provhålet så att man får plats att överlappa ny armering med armeringen i putsen runt om hålet.

När öppningarna är gjorda undersöks vindskyddsskivan noggrant med avseende på fuktinnehåll, mögel, och spår av rinnande vatten. Det kan även finnas spår av att gipsskivan var fuktig när den byggdes in. Om det är enbart instängd fukt som har orsakat skador finns normalt inga rinnmärken, och eventuell mögelpåväxt är i regel relativt svag och jämnt utbredd över skivans yta.

Om man råkar göra öppningen inom ett område där det av någon anledning saknas klisterbruk till isoleringsskivorna, bör öppningen vidgas tills man ser klisterbruket. Orsaken till detta är att i de fall klisterbruk saknas, kan läckagevatten hinna rinna undan så snabbt eller rinna på cellplastens baksida att det inte orsakar skador inom den gjorda öppningen. Öppningen måste därför vidgas så att man ser de ställen där det eventuella läckagevattnet skulle ha ansamlats.

Om skador upptäcks vidgas öppningen tills det skadade området är fastställt.

Denna utvidgning kan ofta vara lämplig att göra först i samband med att skadorna ska åtgärdas, eftersom utvidgningen kan komma att omfatta mycket stora delar av fasaden. Man måste i produktionen ha en beredskap för att hantera den situation som då uppstår (tillgång till väderskydd, information till husägare etcetera).

Självfallet bör man komplettera undersökningarna med ett antal stickprov på putsens tjocklek och kvalitet. Skulle man upptäcka att putsen i stor utsträckning är alltför tunn kan undersökningsprogrammet behöva utökas.

Ovanstående beskrivning av undersökningsmetoden är generaliserad. Beroende på vilka detaljer som förekommer kan metoden behöva detaljspecificeras på olika sätt för olika hus.

Teknik för slutgiltig återställning av fasaden efter att provöppningarna gjorts kan lämpligen avgöras i samråd med berörd putsleverantör.

51

Figur 1: Exempel på var öppningar i fasaden bör göras. Takfot (om man har anledning misstänka att anslutningen är otät), krönplåtar och vindskyddsskivor, stuprörsfästen, friskluftsventiler, fasadbelysningsarmatur (med kabelgenomföring), nedre fönsteranslutningar, anslutning mellan puts och fasadpartier som inte utgörs av puts, ståndskiva mellan lägre beläget tak och fasad samt sockel. Öppningar vid sockeln samt över dörrar och fönster kan avslöja om det förekommer läckage högre upp på fasaden, till exempel genom sprickor i putsen. Detaljer som markisfästen, utblås för centraldammsugare och många andra detaljer som bryter igenom fasaden är inte redovisade här. (Observera att provöppningarna ska göras strax intill den aktuella anslutningen, inte så att själva anslutningen förstörs. Det ska lämnas utrymme mellan provöppningen och anslutningen så att putsen kan lagas.) Observera även att mängden provöppningar kan minskas kraftigt allteftersom arbetet inom ett område fortskrider (se texten).

Diskussion

52

Med den nu föreslagna metoden upptäcktes praktiskt taget samtliga skador orsakade av inläckande vatten. I genomsnitt missades en eller två fläckar av totalt något tjugotal per hus. De flesta av dessa hade upptäckts med den utökning av undersökningsmetodiken som vi senare har lagt till. De resterande var i samtliga fall mycket vaga skador som sannolikt hade orsakats av instängd byggfukt. Således ger undersökningsmetoden ett underlag med mycket hög tillförlitlighet avseende läckageskador, vilket kan användas för utformning av åtgärdsprogram.

Vid utformning av åtgärdsprogrammet bör man göra en viss generalisering av undersökningsresultatet. Om en viss typ av anslutning eller genomföring har orsakat läckage, och man kan fastställa att detta läckage inte berodde på ett undantagsmässigt utförandefel, bör samtliga likadana detaljer åtgärdas. Ett typiskt exempel på detta är när man finner att tätningsband mellan fönsterkarm och puts är konsekvent felmonterade. I ett sådant fall bör alltså samtliga fönsteranslutningar göras om. Detta förhållningssätt innebär många gånger att man inom en grupp av likadana hus kan basera åtgärdsprogrammet för samtliga hus på undersökningsresultat från ett fåtal av husen. Detta innebär även att inventeringen av en viss typ av detalj (till exempel fönsteranslutning) kan avslutas så snart man har funnit att den i något enda fall har orsakat läckage och att detta enda fall inte berodde på en slumpmässig brist. Därmed behöver alltså undersökningsarbetet inte alls bli så omfattande som man först kan få intryck av utifrån fasadskisserna i figur 1.

Bygg & teknik 4/11

Stående, liggande eller diagonalt Kingspan är en världsledande tillverkare av sandwichpaneler för vägg- och taksystem, isolerade med PIR skum och brandklassning upp till EI60. Paneler finns i bredder från 600 mm upp till 1000 mm, är flexibla att använda, monteras enkelt stående, liggande eller till och med diagonalt. Rena profiler ger släta ytor. Innovativ form och nya material erbjuder arkitekter teknisk och estetisk uttrycksfrihet. Kingspan är en föregångare i hållbarhet och utvecklandet av koldioxidneutrala byggnader. Vi skapar ekonomi, kvalitet och garantier i projekten.

Framtidens byggteknik och design är här.

Med tekniska nyvinningar, nya material och innovativ formgivning skapar Kingspans sandwichpaneler förutsättningar för framtidens byggteknik och design.

Arkitektonisk utformning | Hållbar lönsamhet | Brandklassning | Kvalitet och garantier

www.kingspan.se Kingspan Insulated Panels är en världsledande tillverkare av paneler och isoleringsprodukter för bland annat kommersiella byggnader, hallar, arenor, lantbruk och livsmedelsindustri. Vi har produktionsanläggningar i Europa, Nordamerika, Asien och Australien. Kingspan Group Plc består av fyra divisioner– Kingspan Insulated Panels, Kingspan Insulation, Kingspan Renewables och Kingspan Access Floors.

Sprucken fasad några minuter efter avslutad provspolning med vatten: Vattenförande sprickor framträder tydligt när huvuddelen av fasaden torkat upp men sprickorna fortfarande håller vatten.

Vatten som läckt in vid fönstret har fuktat upp gipsskivan i ett smalt stråk. Det finns risk att man vid mätning enligt SPmetoden sätter stiften så att denna fukt inte detekteras.

Exempel på olämplig utformning av fönsterbleck som kan leda till läckage av vatten in i fasaden. Ofta är bristerna inte alls så här tydliga.

Våra resultat kommer från hus med yttre isolering av cellplast. På hus med isolering av mineralull har vattnet större möjlighet att rinna undan innan det har hunnit orsaka skador i vindskyddsskivan, och det är därför möjligt att metoden ger andra resultat på sådana hus. På fasader med mineralull blir det därför extra viktigt att utföra öppningar ovanför sådana detaljer i fasaden som kan stoppa vattnet på dess väg ned genom mineralullen, till exempel fönster, dörrar och sockel.

Det kan förefalla som att allt detta öppnande av fasaden skulle vara ett orimligt kostsamt sätt att undersöka misstänkt skadade hus. Det kräver ju minst omfärgning av fasaden och sannolikt även ny ytputs.

Metodens tillförlitlighet medför dock en så kraftig minskning av risken att behöva genomföra en onödig nedrivning av hela fasaden respektive minskad risk att skador inte upptäcks, att den kostnaden i regel kommer att vara väl motiverad.

Slutsatser kring undersökningsmetodiken

Den undersökningsmetodik som presenterats här gör det möjligt att med mycket hög, om dock icke hundraprocentig, tillförlitlighet detektera samtliga skador i hus med fasad av puts på cellplast utan att riva hela fasaden. På hus med yttre isolering av mineralull är metodens tillförlitlighet inte undersökt.

Eftersom undersökningarna har visat att fasadprincipen fungerar (det vill säga fasadparti utan genomföringar), innebär tillgången till en tillförlitlig undersökningsmetod att det blir möjligt att åtgärda skadade hus med lokala reparationer förutsatt att man också lyckas utveckla detaljutformningar som är och förblir täta.

Undersökningsmetod öppnar alltså möjligheter att åtgärda skadade hus utan att byta hela fasaden.

Slutligen: Den metodik vi presenterar här är inte tänkt att ersätta SP-metoden.

Man bör istället se det som att de två metoderna används i olika skeden. SP-metoden i det inledande skedet för att visa att skador finns och den nu beskrivna metodiken senare, inför åtgärdsarbeten. I vissa fall kan det vara befogat att gå direkt på denna metod, och då med den generalisering av undersökningsresultaten som beskrivits ovan. Metoden medför då inte alls så mycket arbete som man först kan få intryck av.

■

Referens

Samuelson, I & Jansson, A: Putsade regelväggar, SP Rapport 2009:16.

Bilden visar ett exempel på hur vattnet följer limränderna. Vattnet följer även skivskarvar, både horisontella och vertikala, vilket gör det mycket svårt att avgöra var en skada finns med andra metoder än att öppna väggen. Rester av markeringen för håltagning syns. När angreppet upptäcktes utvidgades provhålet för att avgränsa skadan.

54

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011!

Bygg & teknik 4/11

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var.

Senast den 15 juli 2011 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn ..........................................................................................................

Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm.

Bygg & teknik 4/11

55

Social trygghet – social hållbarhet Sveriges övergripande mål om hållbar utveckling omfattar tre dimensioner – social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. För den sociala dimensionen innebär detta att de sociala aspekterna alltid måste vara närvarande i den fysiska planeringen och byggandet. Detta handlar ofta om att ta hänsyn till självklara aspekter som bygg- och planeringssektorn är medvetna om. Problemet är att det ofta saknas förståelse för att arbetet måste vara tydligt och transparent. Det kan också vara svårt att avgöra hur man kan bidra till att målet om social hållbarhet uppnås. På samma sätt som det redan idag är en självklarhet att jobba systematiskt med miljöfrågorna, måste det därför utvecklas en liknande systematik för att integrera de sociala aspekterna från tidiga planeringsskeden via byggskedet och inte minst vidare in i förvaltningsskedet.

Vad innebär då den sociala dimensionen av hållbarhet mer konkret för den fysiska planeringen och byggprocesserna? Kort handlar det om att placera människan i fokus. Rättvisetänkande är enligt till exempel forskarna Becker & Vanclay grundläggande för all planering. För att kunna uppnå detta krävs förståelse för människors levnadsförhållanden.

Olika målgrupper har olika behov

Olika grupper i samhället har olika behov som måste tillgodoses för att en social

Artikelförfattare är Sanna Brattfors, säkerhetskonsult och arbetar med trygghetsfrågor på WSP Security, och Anna Olsson, arkitekt och arbetar med social hållbarhet på WSP Samhällsbyggnad.

56

hållbarhet ska uppnås. Behoven kan variera beroende på till exempel ålder, kön, etnicitet och socioekonomi. Till exempel kan det lilla barnets behov av en väl fungerande fysisk planering uttryckas som möjligheten att få vistas i en miljö som inte är hälsovådlig eller otrygg i något avseende.

Som vuxen välkomnar man ofta det som underlättar vardagen – korta resvägar till jobbet, enkelt att handla mat, nära till förskola, skola och vårdinrättningar.

Kan man bo i ett samhälle som lagt grunden för goda grannkontakter, möten över generationsgränserna och en inkludering av alla invånare oavsett ålder, ekonomi och härkomst då är mycket vunnet. Det viktiga är ett samhälle där alla räknas.

Man ska kunna känna sig trygg och välkommen överallt. Det ska finnas ett utbud av varor, tjänster och kultur, av kollektivtrafik och grönområden som alla. Tillgängligheten till detta utbud blir extra viktigt när man blir äldre.

Goda levnadsförhållanden kan också uttryckas som social kvalitet. I stor utsträckning är de aspekter som definierar social kvalitet, beroende av varje persons livssituation. Det varierar dessutom över tid och från plats till plats. För att kunna ta hänsyn till medborgarnas sociala kvalitet i planeringen krävs en förståelse för vad detta betyder och innebär. I faktarutan här intill redovisas tio aspekter som på olika sätt kan bidra till social kvalitet.

Tio aspekter på social kvalitet God hälsa Möjlighet till försörjning ● En god boendemiljö ● En meningsfull fritid ● Goda resmöjligheter ● Jämlikhet och integration ● Demokrati och delaktighet ● Samhörighet ● Trygghet och säkerhet. ● ●

Dessa faktorer togs fram i samband med att en social konsekvensbeskrivning skulle upprättas för en fördjupad översiktsplan för Linköpings stad (2009).

En grundläggande aspekt på social kvalitet är god hälsa. Tydliga mål för detta finns i den nationella folkhälsopolitiken. Det omfattar både traditionella hälsoaspekter som behandlas i plan- och byggprojekt kopplade till sunda och säkra miljöer, och aspekter som påverkar den psykiska hälsan. Många av de övriga as-

pekterna på social kvalitet har stor betydelse för hur man mår.

Fem av de identifierade aspekterna på social kvalitet är direkt kopplade till hur den byggda miljön planeras och utformas.

Den ekonomiska tryggheten som det innebär att ha ett arbete och möjlighet till försörjning är en grundläggande förutsättning för människans livskvalitet. Förvärvsarbete handlar också om möjligheten att vara delaktig i samhället, att integreras och utveckla kontakter. En god boendemiljö där man trivs är avgörande för att livet ska fungera. Boendemiljön omfattar såväl själva bostadens standard som utemiljön i direkt anslutning till denna.

Valfrihet är avgörande när det gäller bostad. Ett varierat utbud av bostadstyper och upplåtelseformer lyfts därför ofta fram. Det ska vara möjligt för alla att hitta ett boende som passar de egna behoven och plånboken. En samordnad planering av bostäder och arbetsplatser är önskvärd där aspekter som hur man tar sig till och från arbetet är viktiga.

God tillgång till service, såväl kommunal som kommersiell, spelar också stor roll för den sociala kvaliteten. Ett bra utbud i närområdet gynnar särskilt unga och äldre som kan ha svårare att ta sig längre sträckor. På samma sätt är tillgängligheten till olika fritidsaktiveter viktig.

Här är det dock viktigt att tänka brett. En meningsfull fritid betyder olika saker beroende på till exempel kön, ålder eller helt enkelt på intresse. Möjligheten till spontana och planerade aktiviteter är viktigt liksom platser där man kan vila och finna lugn och ro. Gemensamt för att kunna ta del av allt detta – arbete, service och fritidsaktiviteter – är goda resmöjligheter. Vad som är goda resmöjligheter varierar beroende på livssituation och om man exempelvis bor i stan eller på landet.

Gång, cykel och bil – alla trafikslag är viktiga, men riskerar ibland att hamna i konflikt med varandra. God kollektivtrafik lyfts ofta fram utifrån ett miljömässigt perspektiv men är positivt även för den sociala hållbarheten. Det innebär större valmöjlighet för alla oavsett ålder och ekonomisk situation.

Tre av de aspekter på social kvalitet som identifierades är inte lika tydligt kopplade till den fysiska miljön men påverkas samtidigt utan tvekan i stor utsträckning av hur den planeras och utformas.

Jämlikhet och integration handlar om att alla har rätt att känna sig inkluderade i samhällslivet. Från planeringen av en Bygg & teknik 4/11

Trygghet

Alla människor, oavsett vill känna sig trygga och säkra i de miljöer som de vistas i. För att skapa trygghet krävs att man minskar den faktiska brottsligheten och ökar tryggheten. Upplevd trygghet är en subjektiv bedömning av varje individ, det är därför svårt att generalisera och bedöma vad som skapar trygghet i vårt samhälle. Däremot kan man vidta åtgärder i den fysiska planeringen för såväl inomhus- som utomhusmiljö som ökar möjligheterna för en ökad trygghetskänsla.

Hyresgästundersökningar som både hyresgästföreningen i Sverige och olika fastighetsägare har genomfört visar att många hyresgäster känner sig otrygga i sina bostadsområden samt på väg till och från dem. Det spelar sällan någon roll i vilken del av landet eller i vilket område man bor utan otrygghet finns överallt, oavsett om man bor i en liten ort på landsbygden, centralt i en storstad eller i en storstadsförort. Otrygghet kan vara svårt för fastighetsägarna att åtgärda på egen hand, utan det krävs samverkan mellan de boende och fastighetsägarna. Ökad närvaro av uniformerad polis och väktare är också faktorer som påverkar trygghetskänslan positivt.

Flera av hyresgästunderökningarna har dessutom visat att i många fall är det mängdbrotten och inte den grova kriminaliteten som skapar otrygghet. Undersökningarna visar att nedskräpning, klotter och annan skadegörelse är faktorer till upplevd otrygghet. Man kan även konstatera att ungdomar som åker moped i bostadsområden skapar en oro och otryggBygg & teknik 4/11

En god boendemiljö är grundläggande för den enskildes sociala situation.

hetskänsla framförallt bland äldre och barnfamiljer, men det är kanske främst olycksrisken som skrämmer, då barn utan uppsyn leker på innegårdar och andra platser där mopedisterna kör utan att visa hänsyn.

Genom att utforma den fysiska miljön ur ett brottsförebyggande perspektiv och öka kunskapen, om vad som skapar otrygghet och till viss del brottsliga gärningar, inom den egna förvaltningen kan man minska otryggheten. Iden befintliga miljön finns det platser som av olika anledningar upplevs som otrygga. Om man ser över belysning, vegetation, placering av gångstråk och annan mark så kan man med relativt enkla medel genomföra trygghetshöjande åtgärder. Det handlar även om att skapa en effektiv och brottsförebyggande förvaltning där man bland annat åtgärdar skadegörelse snarast efter upptäckt och motverkar nedskräpning till exempel genom att montera flera papperskorgar. I inomhusmiljön kan man se över belysning, färgsättning, skalskydd, sektioneringar med mera för att skapa en trygg och säker miljö för alla.

Trygghetsinventeringar

För att bedriva trygghetsarbetet systematiskt kan man genomföra trygghetsinven-

FOTO: IDA LENNARTSSON

stadsdel till utformningen av en bostad innebär detta till exempel att åtgärder som kan upplevas uteslutande ska undvikas. Ett sätt att tillgodose detta är att arbeta för en mångfald lösningar på alla plan. I större städer är möjligheten till detta ganska goda medan det kan vara svårare att uppnå i exempelvis avfolkningskommuner. Åtgärder som riskerar att förstöra fungerande nätverk måste också undvikas. Demokrati och delaktighet handlar om att bli lyssnad på och möjligheten att påverka sin egen boende- eller arbetssituation. Detta kan ske i form av samråd eller andra former av medborgarmedverkan.

Att känna samhörighet med en stad eller stadsdel är en känslomässig aspekt på social kvalitet. I planerings- och byggprojekt kan det handla om att ta vara på befintliga kvaliteter för att de som bor eller arbetar där idag ska känna att områdets identitet inte går förlorad vid en förändring. En snabb förändringstakt bör alltid åtföljas av god information om varje steg som tas för att öka möjligheten för alla att känna sig inkluderade i förändringen Slutligen är trygghet och säkerhet en av de tio aspekterna som identifierades.

Denna aspekt ska vi fokusera lite extra på...

teringar av den befintliga miljön. Resultatet av inventeringarna ligger till grund för de åtgärder som behöver genomföras.

Genom trygghetsinventeringar kartlägger man den fysiska miljön och tar hänsyn till fastighetsägarnas förvaltning och rutiner.

Det är viktigt att fastighetsägarnas personal har kunskap om hur man ska agera när man till exempel möter en alkoholeller narkotikapåverkad person och hur man kan hjälpa de personer som av olika anledningar far illa. Det kan vara kvinnor som behöver hjälp att kontakta kvinnojouren eller barn som mår dåligt, där ett nära samarbete med socialförvaltningen kan hjälpa dem och deras familjer.

Broken Window-teorin

Om fastighetsägarna har rutiner för regelbunden service och underhåll av sina fastigheter och områden minskar sannolikheten för att brott ska begås. 1982 skrev sociologen George Kelling och statsvetaren James Wilson en artikel om den så kallade Broken Window-teorin. Teorin bygger på att social kontrol och social närvaro i samhälle minskar sannolikheten för brott och ökar även den upplevda tryggheten.

Med social kontroll avses möjligheten att ”övervaka” platser för de som verkar 57

och bor i ett område. Om platser som i normala fall skulle upplevas som otrygga, utformas så att det finns naturliga övervakare minskar sannolikheten för att någon begår en brottslig gärning på denna plats.

Med naturliga övervakare menas personer som i sin vardag kan upptäcka avvikande beteenden genom lägenhetsfönster, på välbesökta gångstråk eller liknande.

Broken Window-teorin beskriver att byggnader som inte underhålls eller åtgärdas snabbt efter skadegörelse förfaller och utsätts för mer skadegörelse. Enkelt sagt kan man förklara det som att ett krossat fönster ofta leder till fler krossade fönster. När tillräckligt många fönster är krossade ser gärningsmannen möjligheten att göra inbrott eller annan grövre skadegörelse. Om den informella sociala kontrollen i ett område försvinner blir det troligtvis en attraktiv plats för kriminalitet. Däremot kan fastighetsägarna motverka att den sociala kontrollen minskar genom närvaro av personal i sina områden samt genom snabba insatser mot skadegörelse.

Teorin förespråkar dessutom lokal polisiär närvaro och snabba ingripanden, vilket dels ökar trygghetskänslan och dels minskar brottsligheten och antisocialt beteende. Långsiktigt innebär det att grövre brottslighet till viss del förebyggs. Om fastighetsägarna har ett nära samarbete med den lokala polisen kan de gemensamt arbeta brottsförebyggande genom bland annat social kontroll.

Enkätundersökningar

Som ett komplement till trygghetsinventeringen kan fastighetsägarna genomföra enkätundersökningar för att skapa en helhetsbild av otrygga platser i området. Enkätundersökningar ger en bild av vad medborgarna upplever som otryggt och man kan genom dem använda flera personers subjektiva uppfattningar för att skapa en så objektiv bild som möjligt. Det kan gälla platser som undviks eftersom de upplevs som otrygga. Genom att rikta åtgärderna mot dessa platser ökar man trygghetskänslan och trivseln i området.

När man använder resultatet från både trygghetsinventeringarna och enkätundersökningarna kan fastighetsägarna skapa en övergripande bild över vilka åtgärder som bör prioriteras ut trygghets- och säkerhetssynpunkt. Många fastighetsägare arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor i sin ordinarie förvaltning men ofta hamnar åtgärderna långt ner på prioriteringslistan. Vad som är viktigt att känna till är att flertalet av åtgärderna som gäller trygghet och säkerhet är hyreshöjande åtgärder enligt de regler som finns idag.

Detta medför ökade möjligheten för fastighetsägarna att agera samtidigt som hyresgästerna för en relativt låg kostnad får tryggare bostadsområden.

Nyproduktion

Om fastighetsägarna redan under projekteringen av nya fastigheter och områden tar hänsyn till trygghets- och säkerhetsfrågorna kan man skapa områden som är mer attraktiva att bo i och som upplevs trygga. I samband med projekteringen finns möjlighet att skapa kostnadseffektiva lösningar som inbjuder till social kontroll av de som verkar och bor i området.

Exempel på trygghetshöjande åtgärder som kan vara svåra att genomföra i befintliga områden är placering av tvättstugor och lägenhetsförråd. Genom att placera dessa på innegårdar där det finns naturliga övervakare minskar sannolikheten för brottsliga angrepp då risken för upptäckt är betydligt mycket större än om tvättstugan eller förråden är placerade i källarplan.

Sammanfattning

Det är viktigt att komma ihåg att trots att målet alltid är långsiktig hållbarhet, kan svaret på just de sociala frågorna ofta finnas på kort sikt. Därför måste man alltid väga det långsiktiga målet mot vad som krävs redan idag för att kunna uppnå goda levnadsvillkor för dagens medborgare till exempel för att alla ska känna sig trygga och säkra i de miljöer de vistas i.

De tio aspekterna på social kvalitet är lika viktiga att ta hänsyn till under plane-

ring som efter det som planerats är genomfört. Eftersom det i stor utsträckning handlar om att i förväg förutspå människors beteende är uppföljning och utvärdering en absolut nödvändig del av arbetet med att uppnå socialt hållbara lösningar. Ibland kan goda sociala intentioner gå om intet för att en specifik åtgärd uteblir i genomförandeskedet. Även sådana förändringar som att en verksamhet flyttar eller upphör kan förändra levnadsvillkoren på en ort eller i ett område.

För att uppnå målet om hållbar utveckling krävs att byggherrar och fastighetsägare planerar sina områden ur ett långsiktigt perspektiv. Genom systematiskt arbete med trygghetsfrågor kommer både nya och befintliga områden att bli mer attraktiva att vistas, verka och bo i. Återkommande enkätundersökningar och regelbundna trygghetsinventeringar skapar möjligheter att utveckla bostadsområden utifrån det ständigt förändrande samhället.

För fastighetsägarna är det viktiga att känna till hur man med enkla och effektiva medel kan genomföra kostnadseffektiva och samtidigt trygghetshöjande åtgärder.

Lika viktigt som det är att social hållbarhet ges ett större utrymme i diskussionen, är att den inte sker på bekostnad av helheten. De tre hållbarhetsdimensionerna är varandras förutsättningar och ska behandlas med lika värde. Ibland står dock de olika perspektiven i konflikt med varandra – det som är miljömässigt mest hållbart kanske inte är det bästa ur ett socialt perspektiv för ett visst område.

Kompromisser kan var nödvändiga och det är då särskilt viktigt att behandla frågorna systematiskt för att kunna redovisa och motivera olika ställningstaganden och åtgärdsbeslut.

Det diskuteras mycket om de sociala aspekterna på planering och framförallt om trygghetsfrågan just nu. Låt oss hoppas att det inte är en tillfällig trend utan ett seriöst intresse att planera och bygga en stad där människan står i fokus!

■

KONSULTTJÄNSTER INOM BRANDSKYDD OCH RISKHANTERING

HELHETSLÖSNINGAR INOM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

*|WHERUJ Â 6WRFNKROP Â -|QN|SLQJ ZZZ SUHYHFRQ VH

58

Bygg & teknik 4/11

Pinega del VIII:

Onsdag den 27 juni Pinega är en flod i norra Ryssland, i Archangelsk län. Den har sina källor i Komi län och rinner ut i Dvina.

Under sommaren 2007 följde jag övre delen av floden, från Kotjkas till Korpogoty. Nu har jag kommit till mer bebyggda trakter och befinner mig i sågverkssamhället Kushkopola eller rättare: det som en gång var ett sågverkssamhälle.

Vi skriver onsdagen den 27 juni.

Solen lyser mig i ögonen. Det är tidig morgon. Klockan är bara tre.

Hur jag än försöker hitta en skugga bakom bäddsoffans ryggstöd så lyckas jag inte undgå att ljuset faller mig i ögonen. Alltid något gott med det. Har vi tur, så väntar en solig och varm dag. Jag ligger och tittar upp mot väggarna i flickrummet som nu badar i ljus. Bilderna på väggen, teven, prydnadssakerna.

Allt står i bjärt kontrast till de övriga rummen, där möbler nästan helt saknas och där det inte är målat.

Det är kanske så här det ser ut i de mer normala ryska hemmen här uppe i norr, slitet och grått i de rum där de vuxna bor medan barnens rum visar på hopp om en framtid utan gränser. Detta tar sig uttryck i färger, i bilder och i alla små ting som står på skrivbordet.

Det här är den första riktiga sommardagen. När man ser upp mot den blå himlen och håller blicken fäst en bit ovanför horisonten kan man nästan få en känsla av att vilja återvända en dag. Det är första dagen under resan hit till Pinega som jag känner det så. Men så sänker sig blicken, mot bakgården som är fylld med bråte, mot de trasiga fasaderna, de smutsiga fönsterrutorna, allt som vittnar om att samhället sakta men säkert töms på sina invånare. Vem ska kunna leva här, när Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

Bygg & teknik 4/11

inga arbeten finns. När ingen framtid finns, då återstår bara historien och minnen framträder om vad som drabbade trakten under det mörka nittonhundratalet.

Det är tyst i huset. Alla sover ytterligare ett par timmar. I solstrålarna ser man stoftet av damm. Det har utlovats regn till kvällen. Men här finns inga moln. Det är klarblå himmel. Det är inte att tänka på att det ska kunna komma dåligt väder efter denna början på dagen.

Tatiana Nikolaevna, vår guide och arrangör, är kvar i barnlägret och försöker reda ut problemen med den salmonellasmittade pojken. Lägret riskerar att stängas om hon inte gör något åt saken. Det kommer hon att göra. Hon finner alltid på råd. Tatiana Nikolaevna kommer att köra barnen från Kotjkas till sjukstugan i Karpogori för undersökning.

Overklig stämning

Det råder en overklig stämning i huset nu när Tatiana Nikolaevna inte är här med oss. Tolken Yulia sover inne i det som är vardagsrum och samtidigt sovrum. Jag sover i flickrummet, det enda rum som ser bebott ut. Jag har förstått att det är Tatiana Nikolaevna som äger huset. Hon använder det som hotell för de tillfällen då grupper med besökare kommer till Kushkopola. Men vem skulle vilja besöka denna gudsförgätna håla? Bara jag! Det är verkligen en sådan plats där jag kan säga ”jag var den enda turisten i Kushkopola”.

Och jag kunde så när tillägga: ”inte bara den dagen eller den säsongen utan jag var den ende under ansenlig tid”.

Tio minuter innan vi ska gå kommer Marina, den tystlåtna långa tonårsflickan med de blå ögonen, fram ur sitt viste bakom kökskorridoren. Hon säger till om att vi kan äta frukost. Jag har druckit te och ätit en medhavd Snickers dessförinnan.

Kanske skulle man kunnat tvätta sig innan man sätter sig till bords. Nej, det saknas vatten i tvättrummet. Den behållare med vatten som finns intill tvättstället fungerar som äldre tvålautomater. Den har en mässingspinne som man trycker upp varpå vatten rinner ner i handflatan.

Det hade varit bra om den fungerat, men behållaren är tom. Marina saknar uppenbarligen instruktioner om vad som behöver göras.

Marina ställer fram frukosten. Det tycks som om ingen egentligen bor i huset. Kylskåpet är inte inkopplat, möblerna är få. Ett av rummen står så tomt och kalt som om det var urplockat och klart inför en renovering, eller för att de som bodde

här en gång har givit sig av för att aldrig återvända. Att som Tatiana Nikolaevna äga ett hus i en avfolkningsbygd som denna betyder kanske inte så mycket.

Men det finns rum för övernattning när det behövs. Tatiana Nikolaevna har säkert stora planer för framtiden.

Jag frågar Yulia varför kylskåpet inte är påslaget. ”Det fungerar inte”, svarar hon. ”Är det någon som har provat att stoppa i sladden”, frågar jag. ”Det är det säkert”, svarar Yulia. ”Varför kan vi inte prova?” frågar jag Yulia. Yulia tittar på mig som om jag förolämpat både henne och Marina, Tatiana Nikolaevna och det ryska folket.

Frukosten är sparsam och tillkommen i all hast. Potatissoppa och te. Till det några bitar bröd. Det är inte mycket som Tatiana Nikolaevna bestått oss med denna morgon. Samtidigt ska man hålla i minnet att våra ryska vänner själva inte begär mer.

Det här är en normal frukost för dem, hur olik den än är de som serverats under tidigare färder, när en husmor svarat för förplägnaden.

Min dotter Isabel och jag äter för oss medan Yulia och Marina ser på. När jag ber Marina och Yulia delta i vår enkla måltid, skakar Yulia avvärjande på huvudet och ser bort. Marina får jag aldrig ögonkontakt med. De tycks tro att det ska gå snabbare att komma iväg om de står vid dörren och otåligt trampar under tiden som Isabel och jag äter. Det har närmast motsatt effekt.

När vi kom fram till huset kvällen innan, leddes vi in genom köksingången.

På framsidan av huset finns en liten trädgårdstäppa och innanför ytterdörren finns ett kapprum. På ömse sidor om kapprummet finns ett par sovrum, ett för en tonårsflicka och ett för vem? Är det vuxna som bor i huset? Nej knappast, det är nog endast Tatiana Nikolaevnas resanderum.

Marina, tonårsflickan som visar sig nu 59

I Kushkopola utgör gårdssidan den privata sidan av bostaden. Gården ligger relativt skyddad för insyn och därför utgör gården ofta en del av bostadens förråd av sådant som kan tåla väder och vind.

och då och som bor bakom köket, hon är den enda levande varelse vi ser i denna del av byn.

I flickrummet finns en teve och på väggarna är affischer uppsatta. De föreställer popstjärnor, ryska och västerländska.

Bortsett från att dammet ligger tjockt på skåp och bord, ser rummet rätt trevligt och gästvänligt ut.

Besök på kommunkontoret

Denna morgon ska vi besöka kommunkontoret i Kushkopola.

Marina leder oss ner till kommunkontoret. Helst vill vi bortse från att vi bor intill bakgården, med uttjänta cyklar, vagnar med tre och inte fyra hjul, en järnsäng och annat bråte som inte rymts inne och som ingen tycks bry sig om. Marina lyfter på haspen och öppnar porten som gnekar på sina osmorda gångjärn. Huset har helt visst en framsida, men det är inte där vi går. Den dörren är låst med nyckel.

Här på kökssidan, där låser man inte. På sedvanligt sätt ställer man en stötta mot dörren och trycker in den under dörrtrycket. På det viset visar man alla att ingen är hemma. Planket som omger köksträdgården, det som skulle kunnat vara en trädgård, är två och en halv meter högt. Det utgör ena sidan på den lilla gård som inramar raden av enplans bostadshus. Med det höga planket till skydd, så finns ingen insyn och det som göms där är skyddat för tjuvar, i alla fall tycks man föreställa sig det.

Det är en ljus och sval sommarmorgon.

Det lilla samhället förefaller vara övergivet. Ingen människa syns till. Låga byggnader vänder gavlarna mot den gata som leder till den öppna platsen där kommunalkontoret ligger. Kommunalkontoret kan kännas igen på den ryska trikolor som fladdrar i vinden på varje officiell byggnad här i norra Ryssland, antingen det är polisstationen eller kommunalkontoret. Det vita fältet i flaggan har övergått i grått och de blå och röda färgerna har blekts ur. Flaggan sitter uppe dag som natt, sommar som vinter och påminner om att det är det nya Ryssland som kommit för att stanna. Den röda flaggan med hammaren och skäran är förpassad till skolornas historieförråd.

I Kushkopola fanns en handelsbod, ett Magazin. Det brann ner till grunden några månader före mitt besök. Samtidigt med Magazinet brann även bageriet. Nu finns varken handelsbod eller affär i Kuskopola. Brödet körs från Jerkino, där det enda bageriet ligger. Dit är det sju kilometer och vägen är dålig, knappt farbar.

60

Nu förefaller samhället närmast vara utrymt. Inga barn syns till, inte heller några vuxna människor. På den öppna platsen framför kommunalkontoret återfinns resterna av handelsboden, det så kallade Magazinet. Det brann för några månader sedan. Något kunde ändå kratsas fram ur de förkolnade resterna. Nu ligger endast en kolhög kvar vid den öppna platsen. Det mesta blev lågornas rov. Vår tolk förklarar att det inte är troligt att man någonsin bygger upp Magazinet igen. De förkolnade byggnadsresterna vittnar om Kushkopolas oåterkalleliga väg mot försvinnande och utplåning.

Den gulmålade fasaden på kommunkontoret lyser i morgonsolen. Byggnaden

Elena Yurievna Grigorievna är chef för kommunalkontoret i Kushkpola, där det arbetar ytterligare två kvinnor.

är välvårdad. I denna del av Kushkopola skiljer sig byggnaderna från dem i ryska byar och samhällen som vi tidigare besökt längs färden utmed Övre Pinega, från Kotjkas och nedströms. De här är panelklädda eller reveterade. Några har proportioner liknande dem i de ryska timmerhusen men utan jordvåning eller vind.

Flertalet är bostadslängor i radhusform, med vindfång, hall, kök och ett eller två bostadsrum.

Fem trappsteg leder upp till ytterdörren som ligger mitt på husfasaden. Dörren går inåt. Inne i förstugan leder tre dörrar mot skilda rum eller kontor. Väggarna är anonyma utan anslag eller förklarande texter.

En anspråkslös skylt visar att dörren till höger leder in till det lokala kontoret. Vi stiger in på kommunkontoret prick nio. Även om man är senfärdig och långsam i många stycken, så är man mån om punktligheten och att ett givet schema följs.

Rummet innanför entrédörren är stort och ljust. En kvinna sitter vid ett skrivbord rakt fram, en annan vid ett bord till höger. En teveskärm är uppställd på höger sida. Två av kvinnorna sitter vid sina Bygg & teknik 4/11

skrivbord medan den tredje kommer oss till mötes från angränsande rum. Kvinnan mitt fram nickar till hälsning. Kvinnan som kommer oss till mötes är ljus, i fyrtioårsåldern och hon har den tillbakalutade värdighet som ryska dignitärer ikläder sig. Sommarljuset lyser in genom den öppna dörren. Inga andra finns inne på kontoret vid denna timme. Samhället vaknar sent, sommar som vinter.

Kan man anta att de enda som finns i samhället är de tre som står framför mig inne på kommunalkontoret? Hittills på morgonen är de tre de enda levande väsen som vi sett på vår vandring genom samhället.

Elena Yurievna Grigorievna är chef för kommunalkontoret i Kushkopola. Natalia Afanasyevna Postnikova som är sekreterare på kommunalkontoret kommer från det närliggande samhället Jerkino.

Valentina Vasilievna Popova är den enda av de tre som är född i Kushkopola.

Elena Yurievna bjuder oss att stiga in i sitt arbetsrum. Hon sätter sig bakom sitt skrivbord medan vi besökare bjuds att sitta vid ett bord som står vinkelrätt mot hennes. På skrivbordet finns en svart telefon och en bordsflagga med den ryska trikoloren. På bordet står ett fat med kakor av det slag man köper paketerade i Magazinet. Vi bjuds på kaffe och kakor. Besökare från Väst föredrar kaffe framför det ryska teet. Så ryskt är dock inte teet. Det har som ursprungsland oftast Sri Lanka.

Tatiana Nikolaevna har förberett vårt besök och instruerat våra värdar på varje plats vi besöker om vad vi önskar få veta och vad vi önskar göra. Starten på mötet går trögt. Efter det jag visat bilder från Sverige och lämnat över broschyrer blir det lättsammare.

Elena Yurievna börjar berätta, allt medan Yulia översätter och jag antecknar. Kushkopola är ett samhälle på nedgång. Industrin är borta. Bebyggelsen är utspridd.

velväg, med störar och vidjor. Störarna låg på sina ställen oskyddade och spretade i skilda riktningar eller så hade de slitits bort. Elena Yurievna visar en video från översvämningen och förödelsen som följde.

Jerkino var det samhälle som drabbades hårdast. Ismassor tornade upp sig strax nedströms Jerkino, där biflödet rinner ut i Pinegaälven. Vattnet steg fem till tio meter och stora hål bildades där ismassorna drog fram och det framrusande vattnet underminerade vägarna. Sju kilometer väg spolades mer eller mindre bort.

Nästan hela vägen mellan Kushkopola och Jerkino försvann.

Kushkopola är centralorten i kommunen med omkring ett tusen invånare. I dag finns inga arbetstillfällen i Kushkopola.

Spatsicha är ett industrisamhälle med träindustri och sågverk. Byggnaderna där uppfördes för inte så länge sedan, under 1980-talet. Elena Grigorievna är inte helt säker på årtalet, men utgår från att de inte är äldre. Samhällets historia dessförinnan är inget hon talar om. Bostadsbarackerna har centralvärme. Sedan husen byggdes för tjugofem år sedan har inget skett för att rusta dem. Arbetstillfällen har försvunnit, avståndet till centralorten är stort och de människor som bor i Spatsicha har svårt att ta sig därifrån.

Byggnaderna i Spatsicha består huvudsakligen av kommunägda arbetarbostäder medan de i Kushkopola och Jerkino till största delen är privatägda.

Ett mått på samhällets utveckling eller nedgång är antalet skolbarn. I dag finns inga barn som går i lågstadiet i Kushkopola. Nästa år kommer tio barn att börja

Tre samhällen i kommunen

Det finns tre samhällen med tätbebyggelse inom kommunen, Kushkopola, Jerkino och Spatsicha.

Jerkino ligger någon mil västerut utmed älven. Spatsicha ligger inne i landet, vid ett av Pinegas biföden. Avståndet dit är sex mil. De som bor där nu livnär sig på resterna av en industri som blomstrade för bara tjugo år sedan, om så på konstlad väg. I Jerkino finns traktens bageri och därifrån distribueras bröd till det lokala Magazinet, eller till det som en gång var.

Nu sker försäljningen direkt från brödbilen. Problemet denna vår och sommar var att vägen spolades bort av vårfloden. I Jerkino, som ligger närmare flodfåran steg vattnet flera meter och de flesta husen skadades. När vägen spolades bort spreds sand och grus ut över fälten omkring. Djupa hål gjorde vägen oframkomlig. Vägen var delvis byggd som kaBygg & teknik 4/11

Mellan Kushkopola och Jerkino är det sju kilometer. I samband med islossningen dämde isblock upp Pinegafloden med uppströms översvämning till följd. När vattnet strömmade bort följde vägen med.

Vägbanan utgörs bitvis av kavelväg, med störar och vidjor som binder bärlagret.

skolan. För trettio, fyrtio år sedan fanns det fyrtio barn som gick i lågstadiet.

Sammanlagda antalet barn i de tre samhällena är tvåhundrafem, varav etthundrafyrtiotre i Kushkopola, fyrtiosju i Jerkino och femton i Spatsicha. Under sommarlovet övergår skolorna till att fungera som fritidsgårdar och barnen som är kvar i byn och det är de allra flesta, kan bege sig till skolan för att träffas, men också för att bidra med sysslor. Exempel på det är att sköta trädgårdsodlingen och hålla snyggt kring husen, rensa bland ogräs och liknande. Deras lön kan bestå av större matransoner under skolåret. Att få äta sig mätt är här ingen självklarhet.

Undervisning måndag till fredag

I skolorna här i Kushkopola, liksom i Jerkino och Spatsicha, pågår undervisningen från måndag till fredag, i städerna även under lördagar. De lägre klasserna börjar halv nio och slutar klockan två medan de äldre barnen slutar fyra. I skolan finns en kantin. De barn som kommer från de familjer som har det bättre ställt tar med sig egen mat till skolan och äter den under lunchrasten. De från fattiga familjer får betala för skolmaten. Veckoavgiften för lunchen uppgår till femtio rubel per barn, vilket motsvarar ungefär tre kronor per dag. Det kan låta lite, men med tanke på att inkomsterna inte är högre än motsvarande fem, sex hundra kronor i månaden så är femtio rubel en ansenlig summa. Samtidigt – en stor flaska öl, en och en halv liter, kostar fyrtio rubel, en liter vodka något mindre och en limpa kostar mellan fem och tio rubel.

Skolåret är indelat i fyra perioder på vardera åtta veckor. Barnen börjar den första september som av hävd är första skoldagen. Den dag man tar emot barnen är en högtidsdag, lika betydelsefull och festlig som den dag då avslutningen sker.

Den inledande terminen pågår från första september till första november.

Därefter har barnen en veckas uppehåll, följt av den andra terminen som pågår till mitten av januari. På detta följer två veckors lov. Den tredje terminen pågår från februari till slutet av mars och den sista terminen under april och maj. Den trettionde maj är det avslutning.

Skolan är nioårig. Därefter börjar antingen yrkesutbildning eller den tvååriga universitetsförberedande utbildningen. Efter elfte året går de ungdomar som ges den möjligheten över till universitetet.

För att nå dit krävs stora uppoffringar från föräldrarnas sida. Några ungdomar kan få stipendier, men det stora flertalet får betala för utbildningen.

Tillsammans med Elena Yurievna tar vi en promenad genom byn. Vad finns det att berätta om i ett samhälle som detta?

Industrin är nedlagd och lämningarna är rivna. Magazinet och bageriet är nedbrunnet. Bostadshusen står i förfall. Endast det soliga vädret denna högsommarmorgon är förlåtande.

61

Skolorna finns dock där och dessa vittnar både om samhällets framtid och historia. Även om där sker utflyttning och antalet barn som går i skolan är få, så finns ändå framtiden fortfarande inom skolbyggnadernas väggar. Försvinner skolan så övergår samhället till att bli ett reservat för de gamla i byn, de som inte förmått flytta. Till slut bor endast en ensam kvinna eller man kvar och trotsar det bistra klimatet. Det har jag sett exempel på tidigare. En sommardag som denna är det dock svårt att föreställa sig detta.

Skolbyggnaderna

Elena Yurievna visar oss på skolbyggnaderna i samhället. Skolorna är vanligtvis inrymda i traditionella panelklädda träbyggnader försedda med stora fönster för att kunna släppa in mycket ljus. Det är här inte fråga om stora skolkomplex, med byggnader i sten och i flera plan utan träbyggnader i ett plan och med högt i tak.

I den del av Kushkopola som ligger intill torget och kommunalkontoret, där är husen byggda vid tiden före Det stora fosterländska kriget, ryssarnas benämning på Andra världskriget. Här följer gatorna ett oregelbundet mönster med några gator skärande på diagonalen medan flertalet följer rutnätsplanen med huvudgatorna liggande parallellt med flodfårans riktning. Högre upp i samhället, längre från floden, ligger den nyare delen av samhället och där står husen i räta led. Många hus är reveterade. Med tiden har putsen lossnat.

Bostadshusen har en entrésida och en mer privat sida, med avträde, kanske gemensam bastu och förråd. Under stor del av året ligger allt på denna baksida dolt under snö. Marken visar på likheter med

Boris Michailovich Tomilov, vår chaufför under de två dagarna i Kushkopola, har ett vinnande och samtidigt guldprytt leende. Hans vänlighet stod i samklang med leendet.

en havsbotten som under ebb frilagts och där allsköns bråte plötsligt ligger i dagen när vattnet runnit undan.

En skåpbil lastad med kartonger med frukt och bröd kör upp intill kommunkontoret. Några äldre kvinnor sitter på en bänk. Några av dem väntar på att handla bröd medan andra väntar på att få åka med till Jerkino.

”Bukhanka”

Den minibuss som parkerar på den öppna platsen och slår upp sina dörrar är en av de terränggående och så typiska fyrhjuls-

Vägen mellan Kushkopola och Jerkino reparerades efter översvämningens verkningar för 200 000 rubel. Det dröjde inte mer än ett par månader förrän den återigen var i det närmaste ofarbar, till och med sommartid.

62

drivna, en UAZ 452 kallad ”Bukhanka” – limpan. Den har hög markfrigång och förekommer både som varubil, buss, ambulans och polisbil.

Föraren lastar ur kartongerna, de flesta tomma eller endast halvfulla och gör plats för oss så vi kan stiga in och sätta oss i väntan på färden till Jerkino. Medan mannen håller på att lasta ur, kommer ytterligare en bil körande upp mot det lilla torget. Antalet bilar är så få att varje motorljud som kan kopplas till ett fordon fångar uppmärksamheten. Ur stiger en man med ett bländande, guldprytt leende. Framtänderna lyser av guldinläggningar och leendet får betraktaren att misstänka att det finns människor födda med fler tänder än andra. Boris Michailovich Tomilov är lika hjärtlig som hans leende låter påskina. Bilen är en av de ryska jeepar som är förhållandevis vanliga i trakten, en UAZ 469.

Vanliga, det är en sanning med modifikation. Antalet bilar på landsbygden är få.

De som finns ägs ofta av företag eller av kommunen. Den jeep som vi nu har framför oss är något av ett statusfordon i denna del av Ryssland. Motorn är på måttliga 112 hästkrafter, men den har ett högt vridmoment. Den militärgröna, civilskyltade bilen är ren och välvårdad.

Boris Michailovich föreslår att vi flyttar över till hans bil istället. Han kommer att vara vår chaufför under de närmaste dagarna. Det antar vi i varje fall och vi hoppas att Tatiana Nikolaevna inte har några överraskningar som ska drabba oss.

Vad hon innerst inne har i tankarna och vad hon planerat för, det vet endast hon.

Förödelse efter vårfloden

På schemat denna dag står ett besök i samhället Jerkino som ligger sju kilometer nedströms från Kushkopola. Det är där som bageriet ligger. Vi vet efter det inledande besöket på kommunalkontoret att förödelsen efter vårflodens översvämning är stor. Vattnet steg många meter och trängde in i husen, många hundra meter från flodfåran.

Boris Michailovich visar oss förödelsen längs vägen. Utan en terränggående bil av något slag tar man sig inte längre fram mellan byarna. Efter det bageriet i Kushkopola brann ner i fjol så får man lita till försändelserna från Jerkino.

När vi kommer fram till Jerkino blir vi mottagna av Jekaterina Ignatjevna Rusanova som flyttade tillbaka hit för tio år sedan. Kvinnan har en dotter som nu är tjugofem och som är lärarinna i förskolan.

Hon har två söner i tio-, tolvårsåldern.

I Jerkino blir vi förevisade hembygdsmuseet, ”Marfa Dom” och blir serverade en magnifik måltid. Sådana måltider är det alltid värt att vänta på. Jekaterina Ignatjevna berättar om museets verksamhet och visar på vävtekniker som tillämpas i dag. För två år sedan var en grupp från svenska Sida på besök och strax därpå kom ytterligare en svensk på besök. AnBygg & teknik 4/11

Ett bostadshus i Kushkopola som vittnar om tiden före den ryska revolutionen, då jordbruket ännu var självförsörjande och familjerna var stora.

nars är utländska besök sällsynta. Hembygdsmuseet är inrymt i en renoverad bondgård, en torpstuga, säger man, med lågt i tak.

En annan av kvinnorna på hembygdsmuseet, Lilia Michailovna Tomilova, visar på den enkla kvarn som en gång användes av bönderna i byn. Den består av två stora kvarnskivor av trä. På insidorna, där säden mals, där är träskivorna järnskodda. Detta var en teknik som kom till under artonhundratalet.

Strax intill ligger ”banjan”, bastun.

Den består av två rum, ett utrymme där man klär om och som inte är stort mer än en korridor i gaveln på byggnaden. Bredden är cirka 1,5 meter och längden densamma som byggnadens bredd, cirka tre meter. Närmast dörren till bastukammaren, inne i bastun, ligger härden, täckt av ett stenmagasin. Ovanpå stenmagasinet står en kittel med vatten. Vattnet är kokhett. Utmed ena långsidan, fönstersidan i basturummet, står en låg bänk och på den bänken står ämbar med kallt vatten och tvättfat i emaljerad plåt. Tvättar sig, det gör man inne i bastun och tvättvattnet, det häller man slutligen över sig där man sitter eller står. Antingen får vattnet finna sin väg ner mellan golvtiljorna, vilket är det vanligaste, eller så rinner det mot en ränna i en springa i golvet. På motstående sida, intill stenmagasinet, finns den en meter höga bänk som man sitter på under badet.

Björkris är här, liksom på andra platser, en del av tvättritualen och det läggs i blöt inför varje tillfälle, antingen riset är färskt, som nu på sommaren eller det är torkat. Numera använder man tvål för att göra sig ren. Tidigare använde man aska.

Den mest tilltalande byn

I tillbakablicken kan jag säga att Jerkino var den trevligaste och mest tilltalande byn längs vår väg utmed Övre Pinega.

Bygg & teknik 4/11

Byggnaderna och den till synes fungerande byn, som inte gav intryck av nedgång och dekadens, lockar ännu i denna dag till att vilja återvända någon gång i framtiden. De små välskötta trädgårdstäpporna och de välvårdade byggnaderna bidrog till det. Människorna var här öppna och vänliga och lätta att få kontakt med.

Ett par veckor efter vårt besök, den sjätte juli, äger byns årliga fest rum. Till dess övar grupper på sånger och skådespel. I byns samlingslokal står en grupp ungdomar i övre tonåren och övar på dels folkvisor, dels på mer modern musik. Det är befriande att höra hur en av pojkarna, uppenbarligen totalt tondöv, repeterar sitt bidrag.

Vi tar oss till utkanten av byn och besöker lador som här är uppställda i dubbla rader samt ett mycket litet kapell. I Jerki-

Klubblokalen i Jerkino, samhällets ”Folkets hus”. Här framförs skådespel och här samlas befolkningen vid högtider, som nu i början av juli, när den årliga festivalen äger rum.

I Jerkino finns många välskötta små gårdar, med trädgårdsland och potatisland.

Intrycket var, att människorna här vårdade sina byggnader och ägnade dem och trädgårdarna stor omsorg.

63

allt enligt våra kunskapskällor i byn.

Människorna här kallade sig ”kings”. Det skulle vara namnet på det enkla bälte som kvinnorna och männen bar.

Fyra gator i byn

Gruppen med ungdomar som tränade inför sommarspelet i Jerkino, stående på trappan till klubben, ”Folkets hus”.

no finns hundratalet lador. Eftersom de ligger i utkanten av byn var de ofta utsatta för stölder. För att råda bot på detta är golvkonstruktionen sådan att ladorna har dubbla golv. I ladorna förvarades tidigare spannmål som skulle räcka under den långa vintern. Tjuvar kunde relativt obemärkt smyga fram till ladorna och krypa in under dem. Ladorna står på fyra pelare.

Tjuven kunde enkelt komma åt att borra ett hål genom golvet och på så vis tömma ladan på en del av sitt innehåll. För att råda bot på detta försåg man ladorna med dubbla golv. Dessutom lade man in tyg och trasor i mellanrummet mellan de båda golven. På så sätt gjorde man det nästan omöjligt att borra sig igenom konstruktionen. Om någon skulle försöka, skulle borren bara trassla in sig i tyget och fastna.

Spannmålet var naturligtvis livsviktigt för att hålla svälten borta. Först under senare tid och då behöver man inte gå många decennier tillbaka i tiden, har man haft tillräckligt med mat för att kunna äta sig mätt. Efter revolutionen, upplösning av bondesamhället i början av nittonhundratalet, var svälten svår och dödligheten stor. Så sent som i början på femtiotalet var det fortfarande många som på ett par decennier inte sett bröd. Gräs, löv, ekollon, sniglar och liknande var tidvis den föda som bjöds. Särskilt svårt var det för barnen.

Själva konstruktionen av ladan var också utformad för att hålla skadedjur borta, antingen det var insekter eller fyrfotadjur. För att hålla fukten borta står ladorna på fyra pelare som är åttio till hundra centimeter höga. Pelarna är tillverkade i lärkträ som hålls för att vara mer motståndskraftigt mot fukt och röta.

Utformningen av överdelen av pelarna varierar mellan byarna, men principen är 64

att det ska finnas ett överhäng i ett eller två steg som hindrar möss och råttor att klättra upp i konstruktionen och hindrar dem från att gnaga sig in till spannmålet.

Här visas prov på erfarenhet, hantverkskunnande ingenjörsmässig finurlighet och samtidigt känsla för skönhet och proportioner.

Samhället fick namnet Jerkino år nittonhundrafem. Dessförinnan, från 1744, hette byn Jerkomenskaja Volets. Äldsta bebyggelsen är från femtonhundratalet.

Namnet lär komma från benämningen på pilträ, ”jera” på tchudspråket, från de inbyggare som levde här innan Novgorod och moskoviter härskade över området,

Det finns fyra gator i byn. De kallas ”akolki” – första rundvägen, andra rundvägen och så vidare. Första akolki är Björkvägen, Bieridznik, den andra kallas Daznikovo.

Utmed Björkvägen ligger minnesplatsen över dem som aldrig återvände efter Det stora fosterländska kriget. Av de etthundratio som gick ut, var det sjuttionio som aldrig återvände. I dag vet man att av alla pojkar födda i Ryssland 1922 så var det endast tre procent som överlevde Andra världskriget. De övriga stupade i kriget, svalt ihjäl eller gick under i farsoter innan de ens hann bli tjugotre.

Under rundvandringen i byn får vi ta del av olika så kallade ”Master Class”övningar. Vi får studera vävteknik och vi får se hur man här slår med lie. Se, det kan man och man vet hur liebladet ska ligga för att det ska skära bra. Bladet är långt, längre än vad vi är vana vid, det är tunnare och har en vassare spets och bredare nacke. Orvet är gjort i asp för att vara så lätt och smidigt som möjligt. Även björk förekommer, men det är för tungt, anser mina sagesmän. Jag får prova på och får med beröm godkänt. Jag har ju sett hur man en gång i tiden kunde slå gräsmattor och lägdor med lie, utan att kröka rygg. Jag fick också prova på att skära gräs med skära och se hur man skulle bära sig åt. Som belöning fick jag med mig en skära, en riktig rysk skära.

Den ryska banja som jag erbjuds att bada i är snygg och välvårdad. På sköt-

Lador på ett gärde i utkanten av Jerkino. Ladorna står på fyra pelare, trekvarts meter höga. De är utformade så att råttor inte ska kunna klättra upp och ta sig in och skada det som förvarades i ladan. Golvet i ladan består av två lager med ett lager av tyg och trasor emellan. Detta förhindrade tjuvar från att kunna borra sig in genom golvet. Om de gjorde det så, skulle borren fastna och ohjälpligt sitta kvar.

Bygg & teknik 4/11

Färden tillbaka till vår dammhöljda bostad i Kushkopola går längs Pinegafloden. Sommarkvällen är ljus, nästan som på dagen. En ensam fiskare håller sitt långa spö ut över flodens spegelblanka vatten. En roddbåt ligger förtöjd vid stranden. Det är alldeles stilla.

Längtar tillbaka

Ett kapell och en lada i utkanten av Jerkino. Nya kapell har uppförts under senare år.

Kyrkorna förstördes i olika vågor i samband med motståndet mot präster och kristendom, först i samband med revolutionen och på 1920-talet, sedan under trettiotalet och slutligen under sjuttiotalet. Om de inte revs och förstördes av människohand så var det bränder som härjade. Kyrkorna återuppfördes inte. Av alla de kyrkor som en gång fanns utmed Pinegafloden återstår bara ett par stycken. När kyrkligheten nu återigen ökat har enklare kapell uppförts i kyrkornas ställe.

än den andra. Det märks tydligt om de som bor på gården bryr sig om byggnaden och gästerna. Här gör man det. Det är nog anledningen till att man gärna vill återvända hit till Jerkino.

forslund.se

seln av bastun märks att här lever människor som inte gett upp och resignerat. Jag ritar av detaljer och mäter upp proportioner. Ett bastubad avslutar nästan varje dag under resan. Den ena bastun är bättre

Inledningen på dagen fick mig att vilja återvända, att kunna längta tillbaka. Visst, här är det enkelt, torftigt, ovårdat och övergivet. Det är speciellt. Om det bara är sol och klar himmel kan man stå ut med det mesta. Vi nordbor är verkligen beroende av vackert väder. De bästa fotografierna får anstå någon dag. Gråmulet och regn gör sig visserligen bättre på bild, men sådana bilder har jag redan i mängd.

Beror tankarna på att vilja återvända på att Tatiana Nikolaevna inte varit med och satt sin affärsmässiga entreprenörsanda över tillvaron under ett dygn? Eller beror det på att människorna vi träffade i Jerkino var sådana som jag hela tiden väntat mig att träffa öppna, generösa och gästvänliga – och inte bara sådana som instruerats av Tatiana Nikolaevna att uppfylla sina förpliktelser och inget mer?

Tatiana Nikolaevna kommer tillbaka från barnlägret senare på kvällen. Hon har en ny chaufför med sig. En liten VAZ Neva står parkerad utanför huset, på gatusidan. Är det denna som vi ska färdas i

Beräkningsprogrammet för platta på mark är här!

PEPS är ett beräkningsprogram för beräkning av dimensionerande linjelast och punktlast för betongplatta på mark med underliggande EPS-isolering, samt beräkning och kontroll av deformationer. s INVÊNDIG PUNKTLAST s INVÊNDIG PUNKTLAST ÚVER GENOMSKUREN FOG s PUNKTLAST VID KANT s PUNKTLAST VID HÚRN s INVÊNDIG LINJELAST s LINJELAST VID KANT s LINJELAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST VID HÚRN PÌ KANTBALK

Beställning och demoversion på www.eps-peps.se

www.eps-bygg.se Bygg & teknik 4/11

65

… och svarar

En bygata i Jerkino, Första Akoli, Björkvägen, en idyll utan bilar, motorcyklar, mopeder eller fyrhjulingar. Hästen är fortfarande transportmedlet framför andra och människor kan relativt lugnt och tryggt promenera på gatorna.

morgon, på vår väg till Kevrola, ett par mil nedströms?

Tatiana Nikolaevna berättar att barnlägret i Kotjkas lever vidare. Den salmonellasmittade pojken fick stanna kvar på sjukstugan i Karpogori medan resten av barnen fick återvända till lägret. Det blev en extra utflykt för barnen. Intressant, kan tyckas, men bara om man inte känner till standarden på de ryska vägarna. Varje färd är ett äventyr.

Tatiana Nikolaevna är trött efter ett arbetsamt dygn. Hon går in i vardagsrummet och lägger sig intill Yulia i den enda säng som finns i rummet. Sängen är smal

men Yulia opponerar sig inte. Det ligger inte för henne. Det gör det nog inte för andra ryssar heller. Man har tak över huvudet, det är varmt och egentligen har man inget att klaga på.

Från det tomma rummet med de smutsiga rutorna hörs snarkningar. I det rosa skimret från den nedgående solen vilar morgondagens chaufför på golvet. Han har brett ut en filt under sig och ligger fullt påklädd direkt på golvet bland väskor och påsar.

Från köket hörs ett brummande läte.

Det är kylskåpet som gått igång. Marina har stoppat i kontakten.

■

Med spårgasmetoden mäter man ventilationsgraden i enskilda rum eller till exempel hela lägenheter eller småhus. Ventilationsgraden kan även kallas luftomsättningen eller specifikt uteluftsflöde (kvoten mellan uteluftsflöde och invändig volym). Med en spårgasmätning bestäms den totala ventilationsgraden, det vill säga summan av mekanisk ventilation och luftläckning. Resultatet kan påverkas mer eller mindre av utetemperatur och vind, där luftläckningen kan öka med sjunkande utetemperatur och med högre vindhastighet. Det finns flera komplikationer vid en mätning, och resultatet blir bättre ju mer förhållandena motsvarar fullständig omblandning, alltså att koncentrationen av spårgasen är jämnt fördelad i hela invändiga volymen.

Huvudkomponenterna för spårgasmätning är en lämplig spårgas och ett mätinstrument (gasanalysator) för att mäta spårgaskoncentrationen i inneluften.

Med avtagande gaskoncentration bestäms ventilationsgraden av hur snabbt koncentrationen minskar med tiden (snabbare minskning av koncentrationen motsvarar högre ventilationsgrad). Med konstant gaskoncentration bestäms ventilationsgraden av hur mycket spårgas per tidsenhet som måste tillföras för att hålla koncentrationen konstant (högre tillförsel motsvarar högre ventilationsgrad). Med konstant gasutsläpp bestäms ventilationsgraden av koncentrationen (lägre koncentration motsvarar högre ventilationsgrad).

■

Pinegafloden en sommarkväll, i höjd med Jerkino. Floden är bred och grund. På sommaren flyter den stilla, med en hastighet mindre än en meter per sekund. Under vårfloden rinner stora vattenmängder fram i flodfåran. Medan flottning ännu förekom, fram till omkring 1990, underhölls flodfårans stränder och det muddrades. Fartyg seglade upp till i höjd med Kotjkas i Övre Pinega. Sådana färder förekommer inte längre och floden har bitvis blivit för grund för fartyg att färdas på.

66

Bygg & teknik 4/11

litteraturnytt

”Att upphandla arkitektoch teknikkonsulttjänster” Det är en kvalificerad och komplex uppgift att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Arkitekters och teknikkonsulters tjänster är ofta idépräglade och avser lösningar som svarar mot ställda krav på funktion, estetik, miljö, teknik och ekonomi. Mjuka och hårda parametrar blandas på ett sätt som gör kvalificering och anbudsprövning till en flerdimensionell värderingsfråga.

Boken ”Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster” beskriver vad som är specifikt med upphandling av arkitektoch teknikkonsulttjänster samt ger vägledning i hur upphandlingar av dessa tjänster kan planeras och genomföras för att man ska uppnå bästa resultat.

Den behandlar frågor som hur anbud kan jämföras och utvärderas utifrån relevanta kriterier, hur man tillfredsställer beställarens krav och önskemål på bästa sätt, samt hur man undviker onödigt resurskrävande upphandlingsarbete. Utifrån flera exempel diskuteras förfrågningsunderlag, upphandlingsprocess och anbudsprövning.

”Svåra att upphandla”

– Arkitekt- och teknikkonsulttjänster är något av det svåraste man kan upphandla eftersom det är hjärnkraft som ska köpas.

Lösningen på uppgiften formas i uppdraget, inte i anbudet, och först när tjänsten är utförd kan man avgöra om den hade den kvalitet man önskade. Så det är inte alls som att köpa en vara. I upphandling av arkitekt- och teknikkonsulttjänster gäller det att bedöma anbudsgivarnas förmåga att lösa uppgiften på ett sätt som kan ge det bästa resultatet i ett projekt. Det gäller att man tänker till ordentligt och lägger mycket omsorg på att precisera det man ska upphandla, säger bokens huvudförfattare Staffan Carenholm, förbundsdirektör i Sveriges Arkitekter.

Han hoppas att boken ska kunna hjälpa alla som känner sig förvirrade och kliar sig i huvudet inför denna typ av upphandlingar.

– Syftet med vår bok är att den ska vara ett praktiskt stöd för dem som upphandlar den här typen av svårfångade Bygg & teknik 4/11

”Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster”– en ny bok från Svensk Byggtjänst – beskriver vad som är specifikt med upphandling av arkitekt- och teknikkonsulttjänster samt ger vägledning i hur upphandlingar av dessa tjänster kan planeras och genomföras för att man ska uppnå bästa resultat.

tjänster. Hur gör man för att på ett intelligent sätt köpa intellektuella tjänster? Det är en fråga som vi gör en ansats att besvara i boken. Vi ger många konkreta tips – vi både råder och avråder. Handledningen är därmed ganska unik i sitt slag – annan litteratur som rör upphandling brukar vara mer juridiskt inriktad, säger Staffan Carenholm.

Bygger på samsyn

”Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster” är utarbetad av företrädare för Byggandets Kontraktskommitté (BKK) samt Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Arkitekter. Boken är enligt uppgift därmed en sammanvägning av synpunkter och erfarenheter från både beställarföreträdare och representanter för arkitekt- och teknikkonsultbranschen.

–Att handledningen skulle ta lika mycket hänsyn till båda parter var något som vi tyckte var väldigt viktigt. Materialet är framtaget i stor enighet mellan beställare och leverantörer, säger Staffan Carenholm.

Handledningen uppges vända sig primärt till offentliga upphandlare och inköpare, men ska också vara användbar som vägledning och stöd vid upphandling av

arkitekt- och teknikkonsulttjänster inom det privata området.

Reviderad efter nya lagar och förutsättningar

”Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster” är den fjärde utgåvan av boken. Många lagar har ändrats sedan tredje utgåvan kom ut på annat förlag i november 2001, däribland den gamla lagen om offentlig upphandling (ÄLOU) som har ersatts av två nya lagar om offentlig upphandling. Samtliga lagändringar har inarbetats i den nya upplagan och texter har reviderats och kompletterats i de avseenden rättspraxis gett anledning till översyn.

Härutöver har vissa regelförenklingar gjorts.

Boken ”Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster”, som kostar 395 kronor plus moms, kan beställas från förlaget AB Svensk Byggtjänst på telefon 08-457 10 00 eller via hemsidan byggtjanst.se.

■ Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011!

67

Akustik/Bullerskärmar:

Betonginstrument:

Formsättning:

Balkonger:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

Fuktsäkrar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God värmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

RĂśrvägen 42 â&#x20AC;˘ 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

Brandskydd:

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ&#x2039;GSTA ENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ&#x2039;NGD

Betongdukar:

Fogband:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betongelement:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

031-760 2000

10-10-12 13.08.48

Geosynteter:

LeverantĂśr av fĂśnster- och fasadprodukter.

VENTILER â&#x20AC;&#x201C; TĂ&#x201E;TLISTER â&#x20AC;&#x201C; BESLAG FOGMASSA â&#x20AC;&#x201C; KITT â&#x20AC;&#x201C; FOGBAND â&#x20AC;&#x201C; VERKTYG MASKINER â&#x20AC;&#x201C; SLIPMATERIAL â&#x20AC;&#x201C; M.M. Beställ vĂĽr katalog pĂĽ www.leifarvidsson.se

MullsjÜ 0392-360 10 ¡ Stockholm 08-26 52 10 GÜteborg 031-711 66 90

68

59 x 46 mm

*lYOH Â&#x2021; 5LPER Â&#x2021; /XOHn 6WRFNKROP Â&#x2021; /LGN|SLQJ ZZZ IOD VH

Bygg & teknik 4/11

branschregister www.jehander.se Stockholm 08-625 63 21 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Grundläggning:

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

Industrikontor:

Golvbeläggningar:

Ingjutningsgods:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 4/11

69

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Mätinstrument:

Stegar/ställningar:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak- och fasadvård:

Ljus och säkerhet:

Tak/Tätskikt:

Lättbyggnadsteknik:

Takplåt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

70

Bygg & teknik 4/11

SE

.

NY

Vår nya T-Drev växer med uppgiften.

Att driva utvecklingen är att vara först. Att vara först är att tänka i nya banor. Att skilja sig från mängden.

Att inte vara som alla andra. Att våga sticka ut.

T-Drev skapades för att göra det som isolering ska göra, fast bättre.

Sedan vi lanserade vårt drevband har allt fler byggare upptäckt fördelarna med vår självexpanderande isolering. Det är inte så konstigt, eftersom den är

så lätt att montera. Samtidigt isolerar den bättre än traditionell drevisolering.

Det är enkelheten i kombination med det avancerade systemet som andas och håller slagregns- och lufttätt som gör den perfekt till tätning av alla typer av fönster och dörrar.

Med allt detta sagt, behöver vi ens påpeka att den behåller sina fantastiska egenskaper i flera decennier?

Nydalavägen 14, 574 35 Vetlanda. Telefon 0383-599 00. Fax 0383-146 64. Hemsida www.t-emballage.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

www.ce llplast

direkt.s

e

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Smarta tak från Cellplast Direkt

Maxlängd 12 m Max spännvidd, ca 6 m U-värde 0,11 - 0,07 W/m2K Valfri standardfärg

Cellplast Direkt Sverige AB – Telefon 0430 149 90 – E-mail info@cellplastdirekt.se

www.bana1.se

+ Upp till 80% snabbare takläggning + Enklare och bekvämare + Skräddarsytt från oss + Fuktsäkra material + Låga uppvärmningskostnader