4/12 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Takbyggnadsteknik

Nytt om plåt i AMA Hus 11

Nr 4 • 2012 Maj 104:e årgången

WISA -ROOF -PLYWOOD – Under den Skandinaviska himmelen WISA-Roof är konstruerad för undertak i skandinaviska klimatförhållanden. Fördelar med WISA-Roof plywood: – Mindre känsligt för fuktrörelse. – Tunnare material med samma böjhållfasthet ger bättre ergonomi för snickaren. – Lättare skivor eftersom plywooden är mer nedtorkad vid leverans än sågat virke (10–12% resp 16–20%) samt att styrkan i plywood gör att man kan använda tunnare materialtjocklek. – Snabbare monteringstid jmf med råspont.

Kontakta oss gärna så kan vi utveckla våra tankar samt sända mer information. UPM-Kymmene AB Rålambsvägen 17 P.O. Box 34113 SE-11260 Stockholm SWEDEN Tel. +46 8 447 4400 Fax +46 8 180 963

woodab@upm.com

– Bättre draghållfasthet för takinfästningar. – Bättre exakthet i not och fjäder jmf råspontsluckor, samt färre antal fogar. – Klarar temporärt högre last (ymnigt snöande) än trä. Extra försäkring. – Takpapp fäster bättre mot plywood. – Tätare tak under byggtid jämfört med råspont

– Lättare att göra genomföringar, som inte kräver förstärkningar. – Bättre vridstyvhet på takkonstruktionen. – Spillet kan återanvändas i ex infästning/förstärkning av takstolar. – Lägre totalkostnad. – Mindre risk för genomtrampning. – Lägre fuktkvot 8–12% vid montering, d.v.s. ingen risk för krympning/glipor vid not/fjäder.

llplastd irekt.se www.ce

Smarta tak från Cellplast Direkt

Maxlängd 12 m Max spännvidd, ca 6 m U-värde 0,11 - 0,07 W/m2K Valfri standardfärg

Cellplast Direkt Sverige AB – Telefon 0430 149 90 – E-mail info@cellplastdirekt.se

www.bana1.se

+ Upp till 80% snabbare takläggning + Enklare och bekvämare + Skräddarsytt från oss + Fuktsäkra material + Låga uppvärmningskostnader

WWW.SOPREMA.SE A.SE

4ÂŽ43+)+4Ă§)Ă§ VĂ&#x201E;RLDSKLASS sĂ§ 4Ă&#x160;TSKIKTĂ§MEDĂ§ Ă§Ă§ BITUMENMEMBRAN sĂ§ 3YNTETISKTĂ§TĂ&#x160;TSKIKT sĂ§ &LYTANDEĂ§TĂ&#x160;TSKIKT Ă§

Soprema AB | SegeltorpsvĂ¤gen 74 | 125 53 Ă&#x201E;lvsjĂś, Sweden Tel: +46 (0)8-646 35 00 | info@soprema.se | www.soprema.se annonce SopAB hori.indd 1

19/04/2012 09:47:27

PIR-isolering har blivit en storsuccĂŠ i Sverige och anvĂ¤nds nu pĂĽ allt frĂĽn smĂĽ balkongterrasser till Karolinska Institutets jĂ¤ttelika aula. Thermisol Ă¤r ledande pĂĽ PIR i samarbete med vĂ¤rldens stĂśrsta PIR-tillverkare. Oavsett om terrassen Ă¤r 10 eller 20 000 kvm har vi lĂśsningen fĂśr dig. LĂ¤s mer pĂĽ thermisol.se

VĂ¤lisolerat terrasstak och 100 % tĂ¤tt med PIR

ThermiSol AB , %UD[HQYlJHQ 1RUUWlOMH , 7HO , )D[ , www.thermisol.se

Bygg & teknik 4/12

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Kvalitetssäkring av gröna tak Per Danielsson Byggfrågan Behörig Lösull – förenklar för beställaren Lars Tobin och Magnus Håkansson Vet du vad du har på vinden? Eva-Lotta W Kurkinen och Linda Ikatti Insänt Brandsäkra takfötter – nya krav och lösningar Nils Johansson och Michael Strömgren Vindlastprovning av mekaniskt infästa tätskiktssystem Fredrik Rundgren P-märkning av byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning Lars Olsson Nyheter om plåt i AMA Hus 11 Torbjörn Osterling

8 10 12 14 16 19 20 21 24 26 30

Ny branschstandard – taksäkerhet

Taket som arbetsplats PeO Axelsson Korrosion och frigörelse av metaller från mässing i utomhusapplikationer

– skillnader mellan legeringar och rena metaller

Gunilla Herting och Inger Odnevall Wallinder Gröntak ställer krav på underlaget Staffan Wredling Kortare tid på taket med prefabricerade takkomponenter Jakko Erikshammar För få beställare ställer krav på utbildade tätskiktsmontörer och seriösa takentreprenörer Anna Sandström Ventilerad fasad med puts på skiva Jörgen Falk

Sydvästlänken – 25 mil kraft –ett energikrävande projekt Sofie Wallenberg och Gunnar Westberg

49 51 56 59

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN ETT VACKERT TAK PÅ DJURGÅRDEN I STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 4/12

”

ledare

Bättre koll på riskerna

Mindre byggföretag och nästa generation byggarbetare måste ha bättre koll på riskerna i arbetet, menar Arbetsmiljöverket. Verkets nationella tillsyn inom bygg pågår för fullt sedan drygt ett år tillbaka. 4 700 inspektioner har hittills genomförts. En första uppföljning uppges visa att de gör stor nytta. Störst behov av förbättringar har gymnasieskolornas byggprogram. Fortfarande ligger byggsektorn högt i olycksfallsstatistiken. Perioden 2008 till 2011 inträffade drygt en dödsolycka i månaden – 50 personer inom bygg fick sätta livet till. Av de närmare 6 000 som drabbades av en allvarlig olycka under samma period (mer än fjorton dagars sjukfrånvaro) var tolv procent unga, högst 24 år. Bristfälliga arbetsmiljökunskaper under yrkesutbildning och praktik kan vara en bidragande orsak till att unga är överrepresenterade i olycksfallsstatistiken menar Arbetsmiljöverket. Nästan samtliga av de hundra skolor som verkets inspektörer hittills besökt behöver förbättra sin undervisning. Håkan Olsson, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket, menar att kunskap om riskerna och hur man arbetar säkert är livsviktigt för alla som är verksamma inom byggsektorn.

”Nollvision för byggsektorn: Ingen ska behöva dö på sin arbetsplats” Med den här satsningen, som pågår ytterligare halvtannat år, tar Arbetsmiljöverket ett samlat grepp om arbetsmiljöarbetet inom bygg. Alla delar av byggkedjan finns med, från yrkesutbildning, projektering till etablerad byggarbetsplats. Stig Dahlin chefredaktör Håkan Olsson betonar att det handlar mycket om attityder och därför behöver alla arbetsmiljöansvariga även på yrkesutbildningarna vara goda föredömen och driva på för en hög riskmedvetenhet. Närmare 2 200 inspektioner har genomförts av mindre byggföretag med upp till 20 anställda. Besöken har oftast skett ute på byggarbetsplatsen. En majoritet, drygt två tredjedelar, behöver enligt Arbetsmiljöverket förbättra sina kunskaper. Många saknar helt enkelt ett fungerande arbetsmiljöarbete, menar Håkan Olsson. Gör först, och tänker sen. De skyddar sig inte mot riskerna för fall, som kan få förödande konsekvenser. Han framhåller också att många mindre byggföretag beklagligt nog har dålig koll på problem som ligger bakom vanliga arbetssjukdomar som damm, buller och inte minst tunga lyft och dåliga arbetsställningar. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 4 • 2 012 Maj Å r g å n g 10 4 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2012: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

A RAFER FOTOG ASTE

LN DIN GAING N LIM AND-FÅ EN H

DESIGN

PÅLITLIGHET

ERFARENHET

R FJÄDE

d till din bil Maila @bostik.com e.bnd m re x-t

210 ton/m2 NYHET!

VÅRT STARKASTE V

MONTERINGSLIM NÅ M GONSIN L MAR ALLT - ÖVER LIM ALLT!

B sök www.bostik.se Be eller ring 042-19 50 00 för mer 04 information.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

Gör livet enklare med plattformshissar från Cibes Lift Det smarta, säkra och prisvärda alternativet för tillgänglighet på alla plan.

www.cibeslift.se

Fönster för generationer Med H-Fönstret i Lysekil blir det tyst, varmt, tryggt och skönt. Vi tillverkar täta underhållsfria aluminiumfönster med överlägsen livslängd. De håller för generationer… www. h f o n s t r et .s e

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 4/12

Tak med tegelpannor, två år efter behandling av ett avgränsat parti. Inget efterarbete.

Spruta taket med Grön-Fri. Sen är alger och mossa borta inom ett år, laven inom ca två år. Fråga efter Grön-Fri i din färg- eller byggbutik. Läs mer på www.jape.se

Låt ett proffs göra jobbet. Nu finns möjligheten att få rena tak och fina fasader genom att låta våra auktoriserade entreprenörer göra jobbet. Mer info och referensbilder på www.grön-fri.se Bygg & teknik 4/12

Nytt koncept för småskalig kraftvärme

Effektiva småskaliga kraftvärmeverk som ger bättre lönsamhet och högre elverkningsgrad. Det är förhoppningarna med ett nytt forskningsprojekt som stöttas av Energimyndigheten. Målet är att öka biobränslebaserad elproduktion genom utveckling av småskalig kraftvärme. Det kommer i huvudsak att få sin tilllämpning i mindre fjärrvärmesystem och i nya anläggningar som är integrerade med industrin. Energimyndigheten har gjort en bedömning att det finns potential att öka elproduktionen med ytterligare minst 3 TWh inom kraftvärmesektorn. För att det ska vara möjligt att nå den potentialen krävs en teknisk utveckling av kraftvärmeprocessen med fokus på småskalig tillämpning. Det krävs även en fortsatt forskning och utveckling för att nå högre ångdata – tryck och temperatur på den ånga som ska driva ångturbinen, för att detta ska bli möjligt. Ett konsortium lett av företaget BioSteam AB utvecklar en ny systemlösning för småskalig kraftvärme. Satsningen är delfinansierad av Energimyndigheten och ska utveckla en teknisk systemlösning som möjliggör ett högre elutbyte än vad som idag är normalt på marknaden inom småskalig kraftvärme för området 2 till 4 MW elproduktion. − Tidigare har man i huvudsak utgått från en stor kraftvärmeanläggning och skalat ner till en mindre men då med relativt låga ångdata. Det har lett till anläggningar med en låg effektivitet, och därmed en hög specifik investeringskostnad, säger Lars Atterhem på BioSteam. När analysfasen är klar ska den tekniska lösningen omsättas i en förstudie för ett nytt kraftvärmeverk vid Martinssons Såg i Västerbotten. Den nya kraftvärmeanläggningen ska designas för att nå ett högre elutbyte än vad som idag är möjligt genom en vidareutveckling av tekniken och ett rationellt byggande för att minska investeringen.

phiahemmet. Vi har också inspirerats av de skulpturala plåttak som finns på sjukhuset. Huset är ett nutida syskon till de gamla husen, men med detaljer som avslöjar att det är en modern byggnad med ett kvalificerat innehåll, säger Pernilla Kindell, handläggande arkitekt på Reflex. I huset ryms en förlossningsenhet med familjerum, en neonatalavdelning, två operationssalar med intensivvård, samt mottagningslokaler. Huset är skräddarsytt för BB Sophias verksamhet. Totalt finns kapacitet för cirka 4 000 förlossningar per år. Byggnaden är resultatet av ett parallellt uppdrag 2009. Invigning sker årsskiftet 2013/ 2014.

Bygger bussdepå i Stockholm för 1,25 miljarder kronor

Ny bussdepå i Fredriksdal, Hammarby sjöstad, Stockholm.

Skanska har slutit avtal med Storstockholms Lokaltrafik (SL) om att bygga en ny bussdepå i Fredriksdal, Hammarby sjöstad, Stockholm. Kontraktet uppgår enligt uppgift till 1,25 miljarder kronor. Bussdepån ska rymma uppställningsplatser för 120 bussar, samt verkstäder, tvätthall, garage och kontor. Totalt omfattar byggnaden cirka 50 000 kvadratmeter och kontorsdelen blir som högst sju våningar. I och med att detaljplanen nu vunnit laga kraft är byggstart plane-

rad till sommaren 2012. Projektet beräknas vara färdigställt årsskiftet 2016/2017. Hållbarhet kommer enligt uppgift att stå i fokus vid byggandet vad gäller såväl materialval som tekniska lösningar. Byggnaden kommer delvis att få sin energitillförsel från solpaneler på en yttervägg och på taket planteras sedumväxter. Bussarna som parkeras i depån drivs uteslutande av biogas.

Årets Innovation

Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) instiftade i samband med sitt tjugoårsjubileum ett årligt pris till bästa utvecklingsprojekt inom bygg, installation eller anläggning. Priset består av ett stipendium på 50 000 kronor samt diplom. Till Årets Innovation 2011 utsåg SBUF utvecklingsprojektet Byggnadsintegrerad uppvärmning, som enligt SBUF tar oss ett steg framåt när det gäller att förbättra komforten inomhus, sänka byggkostnaderna och minska energiförbrukningen genom att tillvarata värmeöverskott. Bland de omkring hundra SBUF-finansierade utvecklingsprojekt slutförda under året var det detta projekt som bäst uppfyllde kriterierna för utmärkelsen. Priset delades ut vid en högtidlig tillställning i april på Ingenjörsvetenskapsakademin som samlat byggbranschens främsta företrädare inom forskning och utveckling. Projektledare för projektet var Carl-Erik Hagentoft, Chalmers. Motivering: ”Konventionella system för golvvärme kräver komplicerade system för reglering av uppvärmningen. Projektet visar att reglersystemet vid lämplig design kan rationaliseras bort. Systemets funktion säkerställs i stället tack vare dess inneboende självreglerande förmåga. En förenklad systemuppbyggnad med färre komponenter är möjlig. Det förenklade systemet får därmed lägre investeringskostnad och dessutom fördelas överskottsvärme mellan olika byggnadsdelar. Slutresultatet blir enklare och billigare golvvärmesystem samtidigt som energiförbrukningen minskas.” – Carl-Eric och hans medarbetare vid Chalmers har gjort ett stort utvecklingsarbete med Byggnadsintegrerad uppvärmning, säger Ru-

I början av maj togs det första spadtaget för BB Sophia, Praktikertjänsts nya förlossningsklinik på Sophiahemmet. Reflex Arkitekter har svarat för utformningen av det nya huset. – Byggnaden ligger i en ovanligt känslig miljö, nära Tekniska högskolan, Stockholms Stadion och Nationalstadsparken, säger Anders Nordlund, ansvarig arkitekt på Reflex Arkitekter. Vi har arbetat med att passa in huset i Sophiahemmets småskaliga miljö och den kuperade terrängen. – Det har varit naturligt att välja tegel, ett material som sedan 1889 har använts på So-

BB Sophia, den nya förlossningskliniken på Sophiahemmet, invigs vid årsskiftet 2013/2014.

ILL: REFLEX ARKITEKTER

Ny förlossningsbyggnad på Sophiahemmet

Bygg & teknik 4/12

byggnytt

Årets Stockholmsbyggnad 2012

Som klar segrare tog A1 Arkitekt AB och byggherre Småa AB hem priset för årets Stockholmsbyggnad 2012. En växande tävling på initiativ av Stockholms stad, vilket väcker gehör för Stockholms arkitektoniska karaktär och framtida bebyggelse. De färgglada townhousens fasader har suddat ut husnumren, här bor man i den gröna gaveln eller i det lila huset till höger. En jury bestående av tio personer bland annat Regina Kevius, stadsbyggnadsrådet, och Petter Askergren, alias Petter, utsåg tio finalister ur Stockholms stads stadsarkitekters urval och kvarteret Mursmäckan i Enskededalen koras idag till vinnare. – Ett litet fint bostadsområde med ett starkt drag av Amsterdams bebyggelse. Bästa bidraget enligt mig på hur man bygger ut Stockholm, vackert, nyskapande och respektfullt, säger Petter Askergren. – Lila bredvid beige bredvid blått bredvid rött, det här radhuskvarteret är nästan som en skål med karameller, säger Regina Kevius. Juryns kommentarer stämmer väl överens med hur den ursprungliga visionen Småa och arkitekten Ola Anderssons hade. – Husen har en urban design med ett ståndsmässigt uttryck. Något som kan betraktas som vågat för oss som byggherre. Att nu stå som vinnare i en tävling svenska folket varit med och påverkat bekräftar bara än en gång att boendet kan förknippas med identiteten. Man vågar vara unik och sticka ut, säger Småa:s v d Peder Williamson.

Klimatsmart förskola utanför Båstad

NCC Construction ska bygga en pedagogiskt anpassad och energisnål förskola med sunda byggmaterial i Östra Karup. Resultatet blir enligt uppgift en hälsosam miljö att vistas i för barnen och personalen. Beställare är Båstads

Den pedagogiskt anpassade och energisnåla förskolan med sunda byggmaterial i Östra Karup.

kommun och ordervärdet uppges vara drygt 30 miljoner kronor. – Med det här förskolebygget satsar kommunen på barnen. Samtidigt är det en hållbar investering som på sikt både är skonsamt mot miljön och sparar pengar. För oss på NCC känns det därför som ett synnerligen viktigt projekt, säger Rebecca Johansson, entreprenadchef på NCC Construction. Förskolans cirkelform togs fram i samråd personalen, eftersom de anser att den gynnar barnen. Avdelningarna blir tårtbitar i cirkeln som länkas ihop med en samlingslokal i mitten. Det skapar närhet, uppsikt och mer samar-

FOTO: PER KRISTIANSEN

De prisbelönta radhusen i kvarteret Mursmäckan i Enskededalen, Stockholm.

Bygg & teknik 4/12

bete mellan avdelningarna, vilket ökar tryggheten för barnen. – Samlingslokalen kan användas till gemensamma aktiviteter som dans, luciafirande och föräldramöten. Kommunen kan även hyra ut lokalen på kvällar och helger för barnteater eller konferenser. Det kan alltså skapa intäkter för kommunen, säger Elisabeth Ciardi på Tengbom Arkitekter, som tillsammans med personalen har utformat förskolan. Förskolans inriktning är teknik och naturvetenskap och en del av samlingslokalen kom-

ILL: TENGBOM ARKITEKTER

ben Aronsson, v d för SBUF. Projektet har till exempel utmynnat i en doktorsavhandling Thermal Modelling of Water-Based Floor Heating Systems – supply temperature optimisation and self-regulating effects av Henrik Karlsson från Chalmers.

mer att bli experimentverkstad. Personalen kommer att jobba enligt Reggio Emilia, en pedagogik som bland annat fokuserar på barns behov av kreativitet, så ateljéer för exempelvis bild och keramik ska ligga mellan avdelningarna. Östra Karups nya förskola blir GreenBuilding-certifierad, vilket innebär 25 procents lägre energiförbrukning än Boverkets krav. Därför kommer förskolan inom några år spara in de extra byggkostnaderna. Den byggs med miljövänliga material som ger barnen en sund inomhusmiljö.

Förvärvar finskt arkitektföretag

Sweco fortsätter att växa i Finland. Nu med förvärvet av det finländska arkitektbolaget Brunow & Maunula med arton anställda. Brunow & Maunula är enligt uppgift en av Finlands främsta bostadsarkitekter. De arbetar även med att utforma kontor, offentliga byggnader och vårdlokaler. Företaget grundades 1980 av Anna Brunow och Juhani Maunula. 2011 fick arkitektbolaget Statens Arkitekturpris i Finland för kunnande och hög arkitektonisk kvalitet. Priset anses vara den finaste utmärkelsen för arkitekter i Finland. Swecos arkitektverksamhet är ett av de större arkitektföretagen i Europa med kontor i flera av de nordiska länderna. I och med förvärvet av Brunow & Maunula förstärks Swecos finländska arkitektorganisation. I början av året förvärvade man även det finländska teknikkonsultbolaget FMC Group med 1 100 anställda. Sweco är idag det näst största teknikkonsultföretaget i Finland med cirka 1 700 medarbetare.

Smart roof – nu på marknaden

Ruukki smart roof är en redan omtalad innovation framtagen för att förbättra byggnadernas säkerhet, speciellt på nordliga breddgrader, där påverkan av snöbelastning på tak snabbt kan förändras. Med hjälp av trådlös teknik indikerar taket förändringar i snöbelastningen och rapporterar dem. Systemet kan monteras på både nya och gamla tak där man har använt företagets bärande högprofilerade takplåt. – Förutom att öka byggnadernas säkerhet ger Ruukkis smart roof också besparingar i fastighetsservicen, och onödigt snöskottande på taken hör till historien. Det gör att underhållsföretag kan prioritera arbetsuppdrag efter dess angelägenhet, förklarar Jouni Metsämäki, högst ansvarig för sensorn på Ruukki. Ruukki smart roof uppges lämpa sig för industri-, affärs- och logistikfastigheter samt offentliga byggnader som flygplatsterminaler och sporthallar.

Breddar färgskalan i ny vårkollektion

Nu släpper L.Brador 2012 års vårkollektion med arbetskläder. Bland alla nyheter ser vi det klassiskt svarta kompletteras med en bredare färgskala och en ökad betoning på stora tryck och detaljrikedom. Det som däremot inte förändrats är fokuset på slitstarka arbetskläder med snygg design. Ett tydligt exempel är förra säsongens succé, Chinos, som nu utökas med marinblå och svart färg.

– Ett av våra mål är att följa upp modevärldens trender och ta dem till arbetsplatserna. Just nu går trenden mot det marinblå och det märks tydligt i vårkollektionen 2012, berättar Tommy Larsson som är kategorichef på L.Brador. Ett exempel på den blå färgskalans popularitet är de chinos som nu lanseras. Företaget fortsätter med byxtypen bland sina arbetskläder men inte utan förändringar. – Chinos är här för att stanna. Men varför ska de alltid vara khakifärgade? Vi fortsätter med chinos i sortimentet men i år är det färgerna blått och svart som gäller, säger Tommy Larsson. Andra tongivande nyheter är pikétröjor och rugbytröjor i kraftig bomullsväv (280 respektive 320 gram/m²). Med stora tryck och påsydda märken är det arbetskläder designade för människor som jobbar hårt – men som också vill se bra ut när de gör det. – Våra användare vill ha bra arbetskläder, samtidigt som de också vill kunna göra ett snabbt ärende på stan i dem efter jobbet utan att känna sig obekväma. En annan viktig aspekt är att göra ett bra intryck hos sina kunder. I många av branscherna vi riktar oss till ses alla anställda som representanter för företaget, menar Tommy Larsson.

Först med tre års produktgaranti

Värmepumpstillverkaren Thermia lanserar nu tre års produktgaranti på alla villavärmepumpar. Garantin gäller samtliga modeller och retroaktivt från 1 januari i år. – Vi vill på det här sättet ge kunderna ännu större trygghet, och är ett resultat av vårt ständigt pågående kvalitetsarbete. Vi har kommit långt. Det visar inte minst Folksams senaste kvalitetsrapport om hälsan i branschen. Men vi slår oss inte till ro, utan strävar ständigt efter att bli ännu bättre, säger Mats Larsson, försäljningschef för Thermia i Sverige. Den treåriga garantin gäller från och med värmepumpens installationsdatum och på alla företagets villavärmepumpar som installerats från 1 januari 2012. Som komplement till den treåriga garantin ingår för privatpersoner alltid en sexårig trygghetsförsäkring vid köp av en av föreetagets värmepumpar. Denna försäkring kan sedan förlängas årsvis ända upp till tio år och gäller för hela värmepumpen. – Thermias utvecklingsarbete vad gäller både prestanda och kvalitet ger resultat. Trots att totala marknaden i Sverige backar enligt branschföreningen SVEP:s siffror, så fortsätter vi att öka våra marknadsandelar inom samtliga våra produktområden, säger Mats Larsson avslutningsvis.

Lanserar unik vindskiva

AB Karl Hedin Sågverk fortsätter att utveckla träbranschen och lanserar nu en unik vindskiva. Produkten är enligt uppgift en vidareut-

veckling av den mycket uppskattade Bergslagspanelen och till nyheterna hör att vindskivan är både fabriksmålad och ändspontad. Bergslagspanelen har länge enligt uppgift varit en av företagets allra populäraste produkter och nu kommer den alltså också som vindskiva. Produkten har än så länge inga konkurrenter på marknaden eftersom fabriksmålad och ändspontad vindskiva är någonting unikt. Vindskivan uppges erbjuda ett mycket bra skydd mot väder och vind och kommer inte att behöva bytas lika ofta som andra modeller. Vindskivan är fabriksmålad två gånger, alltså behövs endas en påstrykning efter inköp, och finns nu ute till försäljning. Tekniska detaljer: Vindskivan är grundmålad på alla sex ytor, även de spontade ändarna. Den är mellanstruken på alla sidor utom baksidan, alltså även de spontade ändarna; vindskivan tas ur samma del av stocken som Bergslagspanelen. Det ger väldigt få och små kvistar; vindskivan är ändspontad och finns initialt i 420 cm och i 22 x 145 och 22 x 170 cm; Eftersom vindskivan är ändspontad stannar tjockleken på 22 mm; Vindskivans virke är torkat till sexton procents fuktkvot.

Transportbil med mer elegans och funktionalitet

Nya Ford Transit Custom gör i dagarna sin världsdebut på transportbilsmässan Birmingham CV Show innan den börjar säljas i Europa och andra delar av världen senare under året. Fordonet är enligt uppgift ett viktigt steg i tillverkarens satsning på att förstärka sitt utbud av transportbilar fram till år 2014. Bygg & teknik 4/12

produktnytt Transit Custom representerar en helt ny generation transportfordon i entonsklassen som uppges erbjuda företag en oslagbar kombination av elegans, körglädje och klassens bästa funktionalitet. Den nya modellen – med en snygg och modern exteriör, småbilsliknande interiör och enastående vägegenskaper – uppges vara utformad för att locka nya kunder till märket. Bilen har enligt uppgift överlägsen funktionalitet med klassledande lastkapacitet, legendarisk Transit-hållbarhet och låga driftskostnader med klassens bästa bränsleekonomi.

den som vill lära sig att snickra dörrar och fönster själv. En bok kan ha många olika funktioner: cykelskjul, soprum, gäststuga eller kontor. I bokens andra del presenteras åtta bodar av varierande storlek och utseende. Till varje bod finns tydliga ritningar och instruktioner samt en materiallista. Dessutom finns förslag på hur man kan bygga till eller komplettera en befintlig bod. Boken, som ges ut av ICA-förlaget, kan beställs hos Svensk Byggtjänst Webbutiken. Pris 180 kronor plus moms.

Ökad säkerhet

Stort intresse

160 utställare är enligt uppgift bokade till Nordbygg 2014 bara en månad efter årets mässa! – Det känns fantastiskt att så många redan valt att boka monter på Nordbygg 2014, säger Peter Söderberg, projektledare för Nordbygg på Stockholmsmässan. Årets mässa blev en manifestation i hållbart byggande. Mässanläggningen var fylld till sista kvadratmetern med cirka 900 utställare från drygt 30 länder. Nästan 57 000 besökare fick se en bransch i stark utveckling och kunde ta del av mängder av nya, framåtriktade lösningar och produkter.

– Vi har satt ihop ett sortiment av de allra mest efterfrågade produkterna och garanterar att dessa produkter alltid finns inne för omedelbar leverans. Genom att placera Expressdepåerna mitt i sta’n och en tillgänglighetsgaranti räknar vi med att kunna minska transporttiderna för våra kunder väsentligt, säger AnnaLena Berg, chef för affärsutveckling i Cramo. Och självklart har minskade transporter och ett effektivare utnyttjande av maskinerna även en positiv effekt på miljön. – Detaljerad information om vilka produkter som finns i Expressortimentet finns på varje Expressdepå och även på vår hemsida, säger Anna-Lena Berg. Och självklart kan man även beställa produkter som inte ingår i standardsortimentet och få dem levererade till sin arbetsplats. Men då kan det ta något längre tid.

Diskret avlopp

CE-märkta stänger

Säkerhet är lönsamt. Med en stadig stege som inte riskerar att välta kan en stege användas på ett säkrare sätt. Med Wibe Ladders nya säkerhetsben får man ökad säkerhet i varje steg. Det går dessutom enligt uppgift snabbt att nivåjustera och säkra stegen på ojämn mark. Den vanligaste olycksorsaken med stegar är att de glider utåt nertill. Detta löser inte vanliga stegfötter! Med de nya säkerhetsbenen säkras stegen både mot att glida utåt nertill och i sidled samtidigt. Dessutom fungerar säkerhetsbenen på ojämnt underlag och kan användas som förlängningsben justerbart mellan 0 till 300 mm i höjdled. Säkerhetsbenen monteras utan borrning på företagets klätterstegar i aluminium upp till 7,5 meter, och låses enkelt i in- eller utfällt läge med ett vred. Vid transport låses de längs med stegsidan och tar minimalt med plats.

Sommarläsning

”Bygga bodar” innehåller på 128 sidor allt för den som planerar att bygga en trädgårdsbod till sin tomt. Steg för steg går författarna Anders Jeppson och Hans-Ove Ohlsson igenom: planering, grund, golvbjälklag, väggstomme, tak och fasad. Här finns även instruktioner för Bygg & teknik 4/12

Nordic Fastening Group AB i Kungälv med säljdivisionerna Bult & Fästteknik och Neofac kan nu erbjuda sina kunder CE-märkta gängstänger, grundbultar och dragstagskomponenter för stålkonstruktioner enligt EN 1090-1. Material och hållfasthetsklasser är i utförande S355J2 och 8.8. Gängstänger och grundbultar finns i utförande från 250 upp till 6 000 mm. Kapning till önskad längd fås mot beställning. Företagets system för kontroll av tillverkningsprocessen, laboratorietester och granskning av tillhörande dokumentation, ska garantera att kunden alltid får en produkt som väl uppfyller fordringarna på hållfasthet, slagseghet, brottförlängning svetsbarhet samt kraven på beständighet i enlighet med EN 1090-1. Samtliga produkter levereras med kostnadsfria certifikat enligt EN 10204:2005 3.1.

Ett helt nytt depåkoncept

Cramo Sverige AB öppnar nu sina två första Expressdepåer – en ny typ av innerstadsdepå som i första hand siktar in sig på en ökad tillgänglighet och servicenivå till hantverkare och byggföretag med ROT-uppdrag i stadskärnan. De första depåerna öppnar i Malmö. I depån finns alla de vanligaste, mindre maskinerna (mindre än 95 kg) för målare, snickare, installatörer och byggare, som till exempel spackel-/bruksblandare, skruvdragare, bultpistoler, bilningshammare, tigersågar, cirkelsågar, kapar, slipmaskiner och små våningscentraler.

Golvbrunnsgaller sätts oftast mitt i duschen i tron om att golvfallet tvunget ska bort från väggar. Unidrains diskret designade linjeavlopp ska placeras mot väggen och är självklart systemgodkända enligt gällande branschregler. Konstruktionen på golvbrunnar från Unidrain bygger på metall i golv/väggvinkeln, vilket ger en optimal vattenskadesäker konstruktion i kombination med tätskiktsanslutningen. Byggtekniskt är det helt klart en lika enkel som säker lösning. De praktiska och designmässiga fördelarna är minst lika spännande. Tack vare att golvavloppet ligger efter väggen slipper man stå på gallret när man duschar. Det uppges också vara enkelt att rengöra. Man lyfter upp panelen och plockar bort hår som samlats i en hårsil, i stället för att gräva i en avloppssörja under ett brunnslock. Problematiken med att endast små golvplattor fungerar vid installation av en traditionell golvbrunn finns inte. Med Unidrain linjeavlopp, som finns i längderna 300 till 1 200 mm, kan man välja vilken storlek på golvplattor man vill och därför ge duschmiljön ett helt nytt och mer enhetligt uttryck med hela, vackra golvplattor.

Kvalitetssäkring av gröna tak SBUF-projektet med rubriken Kvalitetssäkring av gröna tak är ett pågående projekt som handlar om kvalitetssäkring och utförande av sedumtak. Medverkande i projektet är deltagare från Lunds tekniska högskola, Malmö högskola, Skanska, Peab, SLU och leverantörer av sedumtak samt tätskikt. Syftet med projektet är att få fram checklistor och säkra projekterade lösningar, för att undvika eventuella kvalitetsbrister och oklarheter vid läggning, användning och projektering. Gröna tak är trendigt, men inte helt nytt. I Sverige var det vanligt med tak av grästorv under 1700-talet. Som tätskikt använde man oftast näver. Den här typen av tak är dock ovanliga idag och har istället ersatts av andra typer av gröna tak. Sedumtak är det vanligaste av dessa. Det första storskaliga sedumtaket i Sverige är SEB:s huvudkontor i Sundbyberg (byggår 1991). Sedan dess har åtskilliga kvadratmeter sedumtak anlagts i Sverige, och under 2000-talet har takten på byggandet av gröna tak ökat allt mer. Idag anläggs det väldigt mycket grön takyta, men det saknas teknisk uppföljning och standardiserade lösningar. Det finns standardiserade lösningar för de flesta byggdelar i till exempel Hus AMA, dock inte för gröna tak.

Ökat intresse

De senaste åren har intresset för gröna tak och speciellt sedumtak ökat kraftigt. Allt högre miljökrav kommer från kommuner och beställare på att bygga med gröna lösningar. De flesta miljöcertifieringssystem (LEED med flera) sätter stort värde på sedumtak och krav på grönytefaktor blir allt vanligare. Vi tror att detta innebär att fler sedumtak kommer att byggas i framtiden och kraven på kvalitet kommer då att behöva säkerställas. För att kunna garantera god kvalitet på våra hus behöver vi ha branschgemensamma tekniska underlag i form av specifikationer och detaljer för sedumtak. Det behövs kvalitetssäkringsunderlag.

Artikelförfattare är Per Danielsson, Skanska Sverige AB, Malmö.

Gröna tak på Skanskas kontor i Malmö.

För att ta fram ovanstående behövs ett branschöverskridande samarbete där kunskap och erfarenheter från olika håll sammanställs. Av denna anledning initierade Skanska, med finansiering från SBUF, ett projekt i vilket vi – tillsammans med experter och andra företag – kommer att sammanställa kunskap och erfarenheter samt utröna frågetecken. Vad vet vi egentligen om sedumtak idag och vad tror vi om deras effekter på längre sikt? Vår förhoppning är att vi genom detta projekt kan försäkra oss om att de tak vi väljer att belägga med sedum lever upp till alla de krav på kvalitet som vi ställer på våra byggnader. Rent konkret vill vi att projektet resulterar i dokumentation

och checklistor med kvalitetssäkringsunderlag för sedumtak som är leverantörsoberoende samt så långt det är möjligt är kopplade till befintliga standarder/certifieringar.

Torktålig växtlighet

Tunna växtbäddar, ofta med torktålig växtlighet, som används som ytskikt på tak istället för eller som komplement till andra ytskikt kallar vi för gröna tak. Benämningen gröna tak är ett gemensamt namn för tak med växtlighet, en grön yta. Av detta kommer även benämningen grönytefaktor, som finns i de flesta av våra kommuners miljöprogram idag. Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. De olika del-

Extensivt grönt tak. Bygg & teknik 4/12

ytorna inom tomten får ett värde mellan 0,0 och 1,0 beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtligheten och för den lokala dagvattenhanteringen samt det lokala mikroklimatet. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken (Miljöbyggprogram SYD 2009:1, Grönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden 2011). Generellt brukar gröna tak delas in i intensiva, semi-intensiva samt extensiva tak, se figur 2 och 3. Denna indelning ger en fingervisning av hur mycket skötsel taken kräver. Intensiva tak kan bestå av allt från gräs till mindre buskar och träd, vilket kräver ett större engagemang för skötseln av taket. Sedumtak däremot klassas som extensiva och kräver mycket lite skötsel. Dock ska man vara noga med att poängtera att sedumtak inte nödvändigtvis är underhållsfria. Oönskade växter kan slå rot på taken och viss bevattning kan behövas för att hålla taken grönskande. Generellt kräver sedumtak mindre skötsel än många andra typer av tak – exempelvis behöver trasiga tegelpannor bytas medan en sliten sedumbeläggning ofta återhämtar sig på egen hand. Konstruktivt brukar man även skilja på förodlade och platsodlade tak. Fördelen med förodlade tak är bland annat kortare byggtider och snabbare etablering. Platsodlade tak däremot ger större frihet när det gäller val av arter.

Ökande krav

I takt med att kraven på hållbart byggande ökar ser även sedumtaken en ökad efterfrågan. Detta beror på de många miljömässiga fördelar som sedumtak erbjuder. Att kvantifiera dessa fördelar är inte alltid lätt. Dels har den moderna varianten av sedumtak inte funnits tillräckligt länge i tillräckligt stor skala för att några långtidseffekter ska kunna studeras, dels finns

det en väldigt stor mängd olika typer av system, vilka alla har olika egenskaper. Flera studier påvisar positiva kvalitativa effekter av sedumtak. Dagvattenhantering, luftkvalitet, bullerdämpning och biologisk mångfald är några av de fördelar som påvisats. Se till exempel Lagström (2004) och Ohlsson (2004). Sedumtakets påverkan på tätskiktets livslängd har också studerats och man visar exempelvis i en studie på en 15 till 30 procent längre livslängd, främst tack vare skydd från UV-strålning, Björk (2004). Man bör också få en viss kylande effekt av sedummattan tack vare att vatten avdunstar istället för att värme upptas av underliggande konstruktioner. En hållbar utveckling av vårt samhälle innefattar även hälsoaspekter och den positiva effekten av gröna miljöer har påvisats i flera studier, Maas et al (2006). Sedumtak är en relativt billig lösning för att skapa en mer tilltalande omgivning i våra annars väldigt gråa städer. Dessa fördelar gäller i varierande omfattning beroende på systemval samt yttre omständigheter och vissa av dem ses effekterna av först när väsentliga andelar takyta i storstadsområden har täckts av växtlighet. Dock står det klart att sedumtak har flera positiva effekter – det gäller bara att veta under vilka förutsättningar de uppnås. Vad är det egentligen för något vi vill undersöka? I det här skedet av projektet är det för tidigt att lämna några rekommendationer kring sedumtak, men vi vill ge en fingervisning om vilka frågeställningar vi hoppas kunna besvara. Hur länge ett sedumtak håller finns inte studerat i detalj. De garantier som lämnas gäller främst tätskikt, och då är det de vanliga garantitiderna på tio till femton år eller i vissa fall tjugo år som gäller. Vi har inte sett att sedumbeläggningen påverkar garantitiden i dagsläget.

Kunskapen om sedumtak är relativt ny och vi kan inte studera tak i Sverige som är äldre än tjugo år idag i någon större omfattning. Faktorer som påverkar kvaliteten är – förutom den typ av sedumtak (växtlighet, tjocklek, leverantör) man har valt – även tätskiktet under sedumtaket, infästningen av taket, takets lutning, genomföringar, anslutande byggnader, klimat med mera. Vi kommer i detta SBUF-projekt att titta bland annat på dessa egenskaper.

Rätt systemlösning

För att välja rätt systemlösningar för ett tak med sedumbeläggning är det viktigt att beakta både syftet med sedumtaket och på vilket sätt taket kommer att nyttjas. Önskas ett rent estetiskt värde bör sedumarter som blommar på ett vackert sätt samt är färggranna under stora delar av året användas. Då bör man överväga bevattningssystem i form av droppslangar eller liknande, för att försäkra sig om att sedumen mår bra under vårens påfrestande väderförhållanden. Om det istället är fördelarna med dagvattenhantering som eftersträvas finns det kanske anledning att välja ett system med tjockare jordmån, som klarar att hålla större mängder regnvatten. De arter av sedum som används för gröna tak har som regel inte rötter som är tillräckligt aggressiva för att tränga igenom tätskikt vilket gör att det egentligen inte behövs något rotskydd mellan substrat och tätskikt. Dock finns alltid en risk att oönskad vegetation slår rot på taket. Därför rekommenderar många företag som levererar sedumtak att man använder ett rotskydd. Vi kommer att titta närmare på vilka typer av rotskydd som är lämpliga och under vilka förhållanden de är absolut nödvändiga. Eftersom fukt stannar längre i sedummattan än på konventionella papptak är det viktigt att tätskiktet uppfyller sin funktion. Även små skador på tätskiktet kan utgöra en fara för underliggande konstruktioner. Håltagningar i tätskiktet är alltid en risk och kanske speciellt på sedumtak. De anvisningar som finns i Hus AMA tar inte hänsyn till sedumbeläggning och behöver kompletteras med anvisningar och rekommendationer. Sedummattan kan exempelvis bygga upp mot 50 mm ovanför tätskiktet, vilket man behöver beakta när man utför genomföringar med uppvik i tätskiktet. Samma sak gäller även för andra byggnadsdelar såsom fasadanslutningar och beslagsplåtar.

Läggs vanligtvis löst

Intensiv takvegetation. Bygg & teknik 4/12

Sedummattan läggs vanligtvis löst på underliggande tätskikt. På lutande tak finns risk att sedummattan kasar. Vanligen räcker det med att tätskiktet erbjuder tillräckligt mycket friktion för att hålla mattan på plats. Detta fungerar generellt 13

för granulerade tätskikt på taklutningar upp till maximalt 30 grader. I vissa fall krävs det utöver friktionen någon form av infästning eller förankring av sedummattan, vilket exempelvis kan uppnås genom att helt enkelt förankra armeringen i mattan i underliggande konstruktion. Det går även att limma ihop skikten i taket i de fall då endast infästning av armeringen inte är tillräckligt. När lutningen på tak ökar över 30 grader har man att göra med helt andra typer av system, och man närmar sig snart vertikala gröna ytor, vilka kräver helt andra typer av lösningar och andra typer av växter. Vi har sett exempel på sedummattor på lutande tak som lyft på grund av hårda vindar, se figur 4. Enkla skötselråd för hur man lagar den här typen av skador kan bespara både pengar och tid för leverantörer och för fastighetsägare. Stora tak med lutning samlar även mer vatten i de nedre delarna av taket, vilket man måste beakta när man dimensionerar avrinningen. Det kan exempelvis ibland vara nödvändigt med dräneringsbrunnar även på lutande tak. Flera av dessa kvalitetsbrister är lätta att åtgärda och med projekterade lösningar och checklistor kan de flesta undvikas. Genom det här SBUF-projektet hoppas vi få fram ett antal säkra lösningar. ■

Referenser

Lagström, J. (2004). Do extensive green roofs reduce noise?. Malmö: Malmö högskola. Ohlsson, T. (2004). Birds and insects in Augustenborg Ekostad. Lund: Lunds universitet

Vindskadat sedumtak.

Björk, F. (2004). Green roofs effect on durability of roof membranes. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan Maas, J., Verheij, R., Groenewegen, P., Vries, S. & Spreeuwenberg, P. (2006). Green space, urbanity, and health: how strong is the relation?. Utrecht: Netherlands Institute for Health Services Research Miljöbyggprogram SYD. (2009:1) Malmö stad, Lunds kommun, Lunds universitet Grönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden (2011) Stockholm: Stockholms stad

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckLektor Öman ling (HST), Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. De rätta svaren hittar du på sidan 54.

På den här flervalsfrågan finns det ett eller flera rätta svar. Du ska kryssa för alla rätta svar för full poäng. Läs frågorna noga. Ett felaktigt förkryssat svar i en fråga ”bestraffas” med lika många minuspoäng som det rätta svaret ger pluspoäng, så gis14

sa inte! Sämsta poäng totalt på frågan är 0 poäng (man kan alltså inte få minuspoäng totalt för en fråga.) Frågan ger alltid maximalt 4 poäng oavsett antal alternativ och oavsett hur många svar som är rätt, så poängen ger ingen information om hur många svar som är rätt. Om exempelvis två svar är rätt så ger varje rätt svar 2 poäng och varje fel svar -2 poäng.

Fråga (4 p) Kryssa för de av följande alternativ som är rätt. a) Den relativa luftfuktigheten inomhus brukar vara som lägst när det är som kallast ute. b) En kallvind som fungerar bra har ett fukttillskott som är ungefär detsamma som inne i bostaden. c) Vattenångan i inneluften (alltså i bostaden) är den fuktkälla som orsakar

flest fuktskador i krypDitt svar ––––––––– rum. a) d) Markfukt innefattar –––––––– inte vattenångan i marb) –––––––– ken. c) e) Generellt så medför –––––––– en högre temperatur i d) –––––––– marken att risken för e) fuktskador minskar. –––––––– f) Den relativa luftfukf) –––––––– tigheten kan tillfälligt g) överstiga 100 procent i –––––––– h) samband med kondensation. g) En byggnad har i princip samma ventilationsbehov oavsett ångmotståndet för ytterväggarna, eftersom diffusionens bidrag till att föra bort vattenånga och även föroreningar är så litet. h) Kondens bildas på en yta då dess temperatur överstiger luftens daggpunkt. Bygg & teknik 4/12

Sedum - en attraktiv lösning 7JTTU ¼S EFU WBDLFSU NFE FUU HSÎOU UBL NFO EFU ¼S NZDLFU NFS ¼O T½ %FU ¼S GSBNGÎSBMMU FUU TNBSU BMUFSOBUJW GÎS PNI¼OEFSUBHBOEF BW EBHWBUUFO PDI FUU CSB NJMKÎWBM &GUFSTPN I¼MGUFO BW EBHWBUUOFU UBT VQQ BW W¼YUFSOB BWMBTUBT PDLT½ EFU CFGJOUMJHB EBHWBUUFOTZTUFNFU WJMLFU J TJO UVS LBO NJOTLB CFIPWFU BW OZB MFEOJOHTO¼U 3JOH PTT T½ CFS¼UUBS WJ NFS PN FO BUUSBLUJW MÎTOJOH

3JOH PTT ,POUBLUB PTT #FTÎL PTT

Bygg & teknik 4/12

WJBDPO!WJBDPO TF XXX WJBDPO TF

,IDKÍPING '¾VLE 3TOCKHOLM

,YCKSELE +UNG¾LV 'ÍTEBORG

,ULEÀ %SLÍV -ALMÍ

Behörig Lösull – förenklar för beställaren Att vi går mot tider med allt högre energipris torde väl de flesta vara ense om. Därmed ökar även incitamentet att spara energi. Det första steget i att skapa en energisnål byggnad är självklart att begränsa förlusterna, vilket bland annat innebär allt mer välisolerade konstruktioner. Innebörden av detta är samtidigt att kraven ökar på både rätt projekterade och rätt utförda konstruktioner. I denna artikel inriktar vi oss på rätt projekterade och utförda lösullsinstallationer. För en lekman kan det tyckas att om bara ett utrymme fylls med lite isolering så torde det vara tillfyllest – men ingalunda! Det handlar både om att förbesiktiga konstruktionen innan installationen och att installera lösullen korrekt med löpande kontroll. Därför har branschförening Lösullsentreprenörerna tagit ett tydligt helhetsgrepp genom att skapa ett enhetligt regelverk kring installation av lösull – Behörig Lösull.

och beslut om tillverkningskontroll (utförandegodkännande) avseende lösullsinstallationer måste nog anses som ”blygsam”. Det var alltför vanligt att inga krav ställdes på att utförandet skulle ske i enlighet med reglerna för Beslut om tillverkningskontroll. Risken blev uppenbar att utvecklingen gick mot att ”bara fylla ett utrymme med isolering” och att man bortsåg från kraven på utbildad personal och kvalitet i utförandet. Konsekvensen av detta blir alltför dåligt utförda lösullsentreprenader till nackdel för både beställare och miljö. Mot bakgrund av den fokus som alltmer riktades mot energisnålt byggande och att lösullen idag står för den absolut största volymen isolering i en byggnad, krävdes att lösullsbranschen enades om en gemensam standard. Med initiativet Behörig Lösull tar branschföreningen Lösullsentreprenörerna nu ett helhetsgrepp och bryter denna trend.

Våra byggregler

I byggreglerna söker man ofta stöd, rörande energifrågor i energihushållnings-

avsnittet. Här finner vi krav på maximal specifik energianvändning, med anvisning om beräkning om förväntad energiförbrukning. Beräkningar görs då med olika värmemotstånd för olika konstruktioner, där förväntan är att beräknat värmemotstånd hos en isolering motsvarar det som slutligen levereras. Ofta glöms de inledande avsnitten i Boverkets byggregler (BBR) bort, där man återfinner väl så intressanta och relevanta krav och råd. Bland annat anges som ”skallkrav” att ”De byggmaterial och byggprodukter som används ska ha kända egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i dessa föreskrifter och allmänna råd. Allmänt råd Relevanta krav anges i respektive avsnitt 3–9. Egenskaperna bör vara dokumenterade.” En retorisk fråga inställer sig då; Är det möjligt att utföra en lösullsinstallation, utan att installatören lämnar ett installationsprotokoll som styrker att man installerat isoleringen på rätt sätt, till rätt mängd och höjd? Uppenbart är att tillgång till ett

Bakgrund lösullsbranschen

Lösull har utvecklats från att under 197080-talet varit en ”smal” produkt som riktade sig mot tilläggsisolering, till att idag vara den i volym sett största produkten i ett nybyggt hus. Fram tills nu har det funnits flera olika standarder och kvalitetssystem för lösull. Tidigare har vi, i alla fall en del av marknaden, varit vana med att arbeta med typgodkända lösullsprodukter som hade bestyrkta egenskaper under förutsättning att den installerades med ”Beslut om tillverkningskontroll”. Kunskapen i hos många beställare om kopplingen mellan typgodkännande (materialgodkännande)

Artikelförfattare är Lars Tobin, Anneling Tobin Consult AB, Borås, och Magnus Håkansson, ordförande Lösullsentreprenörerna.

Översikt systemet Behörig Lösulls uppbyggnad. Bygg & teknik 4/12

dylikt dokument alltid ska finnas i någon form. I alla fall borde kontrollansvariga efterfråga ett sådant dokument.

Kvalitetssystemet

Kort skulle man kunna säga att systemet Behörig Lösull är ett kvalitetssystem anpassat för lösullsentreprenörer som omfattar hela kedjan från material till utförande, som bland annat mynnar ut i ett installationsprotokoll som deklarerar den av BBR efterfrågade ”egenskapen”. Behörig Lösull har samordnats med utförandestandarden för lösullsinstallationer EN 14064-2, EN 15101-2 och strukturen i SPCR 082. Kraven på installatören i Behörig Lösull bygger på egenkontroll hos företaget som kombinerats med övervakande kontroll av tredje part. I dags dato kommer den att skötas av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. En fungerande egenkontroll kombinerat med övervakande kontroll ska så långt som möjligt säkerställa att samtliga installatörer arbetar med likvärdig kvalitet.

Materialleverantören

Alla lösullsinstallationer i Behörig Lösull ska utföras med produkter med bestyrkta egenskaper, det vill säga typgodkända eller CE-märkta produkter. Att använda produkter med bestyrkta egenskaper innebär dock inte att alla relevanta egenskaper deklarerats. Därför krävs det i systemet Behörig Lösull dessutom att materialleverantören kompletterar med att ange materialets:

kritiska relativa fuktighet maximal installerad tjocklek med hänsyn till till sättning ● maximal installerad tjocklek med hänsyn till till egenkonvektion. Materialleverantören ska dessutom ange om det finns materialspecifika förutsättningar för hans produkt och hur den ska installeras. ● ●

Isolerentreprenören

En stor del av systemet handlar om kunskap om hur olika isoleringsmaterial ska installeras och att säkerställa att alla i företaget har tillräcklig kunskap för att leverera en bra lösullsinstallation. Därför ställs inte bara krav på att företaget ska ha ett kvalitetssystem, utan även att man arbetar med kunnig och utbildad personal. Detta för att säkerställa att det görs en korrekt utförd förbesiktning, som styrker att förutsättningarna för en installation är de rätta. Avvikelser ska givetvis påtalas. Mer information om förbesiktning av vindar finns på www.isolerarna.se. I kvalitetssystemet för installatörerna finns en rad kravelement som bland annat omfattar avtal, egenkontroll, installationsprotokollets utformning etcetera.

Beställaren

Ett gott resultat börjar oftast med ett tydligt avtal med tydliga krav på vad som levereras. Ofta har avtal gjorts med avsikt att en viss isolertjocklek ska installeras, vilket i praktiken inneburit att man får olika värmemotstånd beroende på vilket material som väljs. Övergången till CE-

Figur 3: Istället för att beställa en viss tjocklek så beställer man ett önskat värmemotstånd. Därmed undviks en rad missförstånd som exempelvis om sättningspåslag ingick i beställningen eller ej. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Deklarerat Deklarerad Minsta Minsta Minsta värmemotstånd tjocklek installerad ytvikt antal tjocklek säckar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– m²K/W mm mm kg/m² per 100 m² ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R2 80 92 2,8 25 R3 120 138 4,2 35 R4 160 184 5,6 45 R5 200 230 7 55 R6 240 276 8,4 65 R7 280 322 9,8 75 R8 320 368 11,2 85 R9 360 414 12,6 95 R10 400 460 14 105 Välkommen till 2012!

Utbildade lösullsinstallatörer enligt Behörig Lösull kommer att kunna komplettera sitt ID med loggan Behörig Lösull.

märkta produkter innebär dock att vi i framtiden kommer att tala i termer av värmemotstånd för ett materialskikt. Detta innebär en klar förenkling för en beställare, då man utifrån exempelvis en beräkning beställer ett givet värmemotstånd och inte som idag en tjocklek.

Behörig Lösull

Administratör och ägare av systemet är branschföreningen Lösullsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier. Det är branschföreningen Lösullsentreprenörerna som nu för första gången sköter hela systemet centralt. Detta innebär bland annat att en aktuell förteckning över godkända material och installatörer kommer att finnas på ett enda ställe. I Behörig Lösull likställs samtliga material och information om de olika materialen kan erhållas på ett ställe. Målet med Behörig Lösull är att säkerställa att alla lösullsentreprenader i Sverige utförs av kunniga installatörer med rätt kvalitet. Detta kommer i sin tur innebära att statusen för lösull höjs och att efterfrågan på lösull ökar. Behörig Lösull kan likställas med Behörig Våtrum eller El-cert, vilket gör det enkelt för beställaren. Genom att kräva utförande av installatör som innehar Behörig Lösull, säkerställer man att efterfrågat värmemotstånd erhålls och att installationen sker med rätt kvalitet. Mer information finns på www.isolerarna.se ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012!

Nu är det hög tid att planera in vårens och höstens kurser.

Kontrollansvarig Grundkurs N/K KA Uppdateringskurs N/K Nyheter i BBR för VVS Malmö 8-10 maj Göteborg 4-5 juni Malmö 18 september Stockholm 29-31 maj Stockholm 21-22 augusti Stockholm 25 september Göteborg 13-15 maj Karlstad 4-5 september Göteborg 2 oktober Ystad 28-30 augusti Malmö 17-18 september Stockholm 11-13 september Helsingborg 27-28 september Entreprenadjuridik AB/ABT Uddevalla 19-21 september Göteborg 1-2 oktober Stockholm 7 juni Helsingborg 16-18 oktober Göteborg 11 juni För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05 Bygg & teknik 4/12

Kurser 2012

www.byggutbildarna.eu

%FFEKTIVAREßMONTAGEß MEDßNYAßTAKLAMELLBLOCK ²$ETßiRßENßRIKTIGßVINNARE ß6kRß ARBETSMILJyß FyRBiTTRAS ß OCHß VIßKANßGyRAßJOBBETßSNABBAREß iVENß VIDß ENß NORMALß ARBETS TAKTß ² ß SiGERß TAKLiGGARMiS TARENß(ANSß2ASMUSSEN

Komm unde er höst r en!

6ARJEßTAKLAMELLBLOCKßViGERßUNDERß KG ßVILKETßUNDERLiTTARß MONTAGEARBETETßOCHßLEDERßTILLßENßGODßARBETSMILJy 6IDßTILLVERKNINGßAVß)3/6%2ßGLASULLßANViNDSßSTORAßMiNGDERß kTERVUNNAßRkVARORßVILKETßGyRßATTßPRODUKTENßiRßPOSITIVßURß MILJySYNPUNKT

annons_ByggoTeknik.indd 1

12-05-02 16.25.00

Mataki introducerar klimatsmart nanoteknik

1\ K|JUHÁHNWHUDQGH WDNEHOlJJQLQJ VlQNHU HQHUJLNRVWQDGHU

, 5HÁH[ lU HQ LQWHOOLJHQW WDNEHOlJJQLQJ I|U ELWXPHQWlWVNLNW VRP UHÁHNWHUDU XSS WLOO

DY VROHQV HQHUJL 'HQ Q\D WDNEHOlJJQLQJHQ UHGXFHUDU HQHUJLNRVWQDGHUQD I|U

E\JJQDGHU PHG OXIWNRQGLWLRQHULQJ RFK I|UOlQJHU WDNHWV OLYVOlQJG

ZZZ PDWDNL FRP 18

Bygg & teknik 4/12

Vet du vad du har på vinden? Lösull är ett av våra vanligaste isoleringsmaterial på vindar. Materialet lämpar sig väl eftersom det är lätt att applicera runt takstolar och installationskanaler. Dessutom är materialet relativt billigt. Ett problem är att lösullen ställer höga krav på arbetsutförandet. Ullen är nämligen ingen färdig produkt förrän den är installerad. Ullens isoleringsvärde eller lambdavärde (λ-värde [W/(m•K)]) beror på dess densitet. För samma material gäller ofta ju högre densitet desto bättre isoleringsvärde och tvärtom. Egenskaper som sättning och luftgenomsläpplighet beror också på arbetsutförandet. De egenskaper som anges i produktens typgodkännande eller CE-märkning gäller bara då installationen har utförts enligt dess föreskrifter med tillräckligt hög densitet. Ett bra isoleringsutförande medför mindre värmeläckage från huset, vilket resulterar i både bättre ekonomi och mindre klimatpåverkan.

Ett dåligt arbetsutförande innebär försämrade isoleringsegenskaper

Ett dåligt arbetsutförande kan vara att det inte är sprutat tillräckligt tjockt eller att densiteten är för låg. Båda bristerna medför försämrade isoleringsegenskaper. Otillräcklig tjocklek. Tjockleken som sprutas på ett öppet vindsbjälklag ska vara den som beställts plus en överhöjd som motsvarar den förväntade sättningen, vilket ofta är fem procent av den totala tjockleken för mineralull och tjugo procent för cellulosamaterial.

En vanlig brist är att vindens vindavledare är för låga. För att möta upp kravet om att vindavledarna ska sluta 10 cm ovanför isoleringen sprutas istället ett tunnare skikt mot bjälklagets ytterkanter. Här är tjockleken dessutom mycket svår att kontrollera i efterhand eftersom det är långt från landgången. Figur 1 visar ett typexempel på ett öppet vindsbjälklag där isoleringstjockleken har minskats på grund av att vindavledarna är för låga. Kravet att vindavledarna ska sluta minst 10 cm ovanför isoleringen härrör från att det inte ska kunna blåsa in kalluft utifrån och in i isoleringen och på så sätt försämra isoleringsvärdet. Tjockleken kontrolleras lättast genom att en tunn metallsticka sticks ned genom ullen. Exempel på hur en lägre tjocklek påverkar värmeförlusten genom ett vindsbjälklag. Om den sprutade isoleringen har ett lambdavärde på 0,042 W/(m•K) innebär varje centimeter ett värmemotstånd på 0,24 m²•K/W. Om det totalt sett är 5 cm mindre material än överenskommet 45 cm så innebär det ett minskat värmemotstånd på 1,2 m²•K/W. För ett bjälklag som är 130 m² och tillhör en villa i till exempel Västerås där medeltemperaturen ute under uppvärmningssäsongen (oktober till och med april) är 0 °C och inne temperaturen är 24 °C motsvarar detta en extra energiförbrukning på cirka 170 kWh. Det kanske inte låter så mycket, men om vi antar att det finns runt 10 000 av landets totala 1 997 000 småhus som motsvarar exemplet ovan så blir detta en extra energiförlust på 1 700 000 kWh. För låg densitet. Lösullens lambdavärde och luftflödesmotstånd hänger samman med dess densitet. Är den spru-

Figur 1: Ett öppet vindsbjälklag där isoleringstjockleken minskats mot ytterkanterna på grund av att vindavledarna är låga. Detta är nästintill omöjligt att upptäcka om man står på landgången. Bygg & teknik 4/12

Artikelförfattare är Eva-Lotta W Kurkinen och Linda Ikatti, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

tade densiteten lägre än vad som anges i dess typgodkännande eller CE-märkning gäller inte de deklarerade värdena. Oftast ökar isoleringens lambdavärdet något med lägre densitet. Om vi tänker oss villan i tidigare exempel så blir motsvarande extra energiförbrukning cirka 70 kWh under samma period, detta gäller om isoleringens lambdavärde skulle öka från 0,042 W/(m•K) till 0,044 W/(m•K) och ingen annan förändring skulle ske. 70 kWh är inte så mycket om vi jämför med vilken betydelse tjockleken hade. Men det är viktigt att komma ihåg att när densiteten är för låg så vet vi egentligen ingenting om isoleringens lambdavärde, luftflödesmotstånd eller benägenhet för sättning. Densiteten kontrolleras lättast genom att först mäta tjockleken och sedan trycka en så kallad mätram genom ullen, se figur 3 på nästa sida. Ullen lyfts sedan ut ur ramen och vägs. Densiteten kan sedan räknas ut.

Hur säkerställs isoleringsarbetet?

För att vara så säker som möjligt på att ul-

Figur 2: Korrekt utförande av vinden i figur 1. Vindavledarna är högre och det är samma höjd på isoleringen över hela bjälklaget. 19

Figur 3: För att kontrollera isoleringens densitet används en så kallad mätram. Ramen trycks genom ullen på ett ställe där man tidigare kontrollerat tjockleken (vänster). Ullen innanför mätramen tas ut och läggs i en plastpåse för vägning (höger).

len appliceras på ett korrekt sätt bör ett företag väljas som har en tredjepartskontroll. Detta innebär att ett externt företag granskar ett visst antal av företagets installationer. Det finns två kontrollsystem som lösullsinstallatörer kan ansluta sig till, det ena är ”Beslut och Tillverkningskontroll” som utfärdas av Sitac och det andra är ”Behörig Lösull” som utfärdas av Lösullsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier. Företag anslutna till något av dessa kontrollsystem har ett kvali-

tetssystem, behörig utbildad personal, godkänt egenkontrollsystem och tredjepartskontroll.

Hur vanliga är problemen?

Hur stora problemen är med dåligt arbetsutförande är inte fullt känt. Det har aldrig genomförts någon omfattande marknadsundersökning inom området och hitintills är det endast ett fåtal av lösullsinstallatörerna som varit anslutna till ett kontrollsystem.

En mindre studie över långtidsfunktionen hos lösfyllnadsisolering genomfördes i början av 90-talet. Ett antal objekt undersöktes vid nyproduktion och följdes sedan upp efter cirka tio år. Uppföljningen utfördes med avseende på om ullen blivit nedtrampad eller satt sig, om ullen omlagrats på grund av luftrörelser eller om det finns skador på vindavledare eller annan typ av sargar. Fuktskador kontrollerades också. Det visade sig att den vanligaste skadan som fler än hälften av objekten hade var nedtrampad ull. ■

Referenser

Arndt S (2002) Lösull – Enkel och effektiv isolering. Råd & Rön nr 8, 2002. Löfström R (1994) Långtidsfunktionen hos lösfyllnadsisoleringar. SP AR 1994: 06. Statistiska Centralbyrån 2011.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012!

insänt

Innerskärgård industrialiseras med vindkraft

Prospektet är beläget i ett av de historisk och kulturellt mest kända områdena av västkusten och i landet, mittemellan Göteborg och Vinga. Med vindkraftverk vid Brännö industrialiseras Hakefjorden. Prospekterad energi, 200 GWh per år, kräver sjutton verk med 3,6 MW i effekt. Ett dylikt verk finns redan på plats på närliggande Risholmen. Evenemang med kappsegling i Hakefjorden får ställas in framgent till följd av säkerhetsavstånd till verken. Fåglars flytt och rastande har inte beaktats vid lokalisering av verken – inte heller påverkan på landskapsbilden. Fem verk ligger inom en kilometer från fågelskyddsområde. Flyttstråk för fiskgjuse, havsörn och sångsvan går tvärs genom vindkraftstationen Samstämmig dansk forskning visar att värdet på fastigheter sjunker när vindkraftverk uppförs. Inom en markradie av tolv gånger totalhöjden finns därför per automatik skadeståndsrätt i Danmark. Runt Hakefjorden finns 160 bostäder inom tolv gånger höjden av verken, det vill säga inom 1,8 km. Ljudet från vindkraftverken tillsammans med det faktum att de syns på så långa avstånd gör att många drar sig för att köpa fastigheter i närheten av verken, figur 1. Figur 1 visar bullernivå kring Hakefjorden med arton stycken 3,6-MW-verk. Inom osolinjen för 35 dB(A) i bullernivå (krav i fritidsområ20

Figur 1: Bullernivå kring Hakefjorden, Göteborg, med arton stycken 3,6-MWvindkraftverk.

de) finns mer än 360 bostäder förutsatt att verken körs vid full effekt.

Bertil Persson, docent, Bara Bygg & teknik 4/12

Brandsäkra takfötter – nya krav och lösningar

domsproblem eftersom en vindsbrand till författarnas vetskap inte har direkt bidragit till något dödsfall under de senaste 15 åren. Med bakgrund i plan- och bygglagstiftningens krav på begränsning av brandspridning har Boverket valt att skärpa brandskyddsreglerna i BBR19 som började gälla 1 januari 2012. I BBR framgår det nu tydligt att risken för brandspridning till vind via takfot måste begränsas i alla byggnader där brandcellsgräns finns i vindsbjälklag. Detta gäller alltså främst flerbostadshus, men även radhus med gemensam vind omfattas. Kraven blir sällan aktuella för enplans skolbyggnader, där vinden inte lika ofta är brandtekniskt avskild från bottenvåningen. En liknande problematik förekommer dock när det gäller skolbränder.

Vindsbränder har länge varit ett problem i Sverige och varje år inträffar ett par storbränder som hade kunnat undvikas med rätt brandskydd. Skolor har varit hårt drabbade och bättre brandskydd behövs för att minska skadekostnaderna. Nu ställer Boverket också tuffare krav på skydd av vindar, främst för bostadshus. Byggbranschen behöver därför nya lösningar på brandskyddet för att möte nya behov och myndighetskrav. Med stöd i forskningen om anlagda bränder i skolor presenteras här förslag på lösningar för att förhindra omfattande vindsbränder.

Stora vindsbränder förekommer med jämna mellanrum i Sverige och genererar ofta stor uppmärksamhet då omfattningen av branden kan bli stor och kräva en stor räddningsinsats. Dessa bränder ger ofta betydande skador och innebär därmed stora kostnader. En vindsbrand kan antingen starta på vinden eller i ett utrymme utanför eller under vinden, vanligtvis en lägenhet. I denna artikel är fokus på bränder som sprider sig från ett utrymme under vinden. En vanlig brandspridningsväg är att en lägenhetsbrand sprids upp till vinden via takfoten då flammor slår ut genom fönstren och upp mot takfoten. I ett flerbostadshus och även vissa typer av radhus kan vindsutrymmet vara stort och i många fall helt sakna brandsektionering, vilket innebär att hela vindsutrymmet snabbt kan bli involverat i branden. Ett aktuellt exempel på en sådan omfattande vindsbrand är branden på ett studentboende på Doktor Liberius gata i Göteborg. I branden omkom en person i startbrand-

Skolbränder

En brand på översta våningsplanet kan snabbt få spridning till vinden via takfoten och orsaka stor skada. FOTO: MICHAEL STRÖMGREN

cellen och troligtvis spred sig branden till vinden via takfot, vilket innebar att större delen av vinden förstördes. Att brand snabbt kan sprida sig upp till vinden är ett välkänt problem i samband med bränder i flerbostadshus och radhus. Det innebär också att en relativt liten starthändelse kan få oproportionerliga konsekvenser. Både Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och Boverket har uppmärksammat detta vid ett flertal tillfällen. Problemet har visat sig vara störst på kalla oinredda vindar men kan även förekomma på vindar med vindsförråd. I de nya byggreglerna har Boverket tagit fasta på problematiken och skärpt både kraven på utformning av takfötter och brandsektioneringen av vindar.

Nya brandskyddsregler 2012

Artikelförfattare är Nils Johansson, Lunds tekniska högskola, Lund, och Michael Strömgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Lund. Bygg & teknik 4/12

När branden fått fäste på vinden kan den växa snabbt om det finns en brännbar takkonstruktion och ännu snabbare om det finns brännbar isoleringen eller lös inredning som kan delta i branden. Många gånger kan räddningstjänsten inte göra mer än att låta vinden brinna och bevaka så att brandspridning inte sker ner i byggnaden eller till andra byggnader. Det gäller alltså att undvika att en brand sprids till vinden och får fäste innan räddningstjänsten anländer. Det ska dock poängteras att vindsbränder främst är ett egen-

I Sverige brinner det i minst en skola om dagen och hälften av dessa bränder är anlagda. I många fall resulterar dessa bränder i mindre rökskador och några utbrunna papperskorgar. Det händer dock att bränderna blir betydligt mer förödande och flera skolor och förskolor blir totalförstörda varje år av anlagda bränder. Till exempel har Göteborgs stad under 2000talet haft direkta kostnader på mellan två och tjugo miljoner kronor årligen för anlagda bränder i skolbyggnader. Anlagda bränder skiljer sig från andra bränder såtillvida att de kan uppstå där man normalt inte förväntar sig att en brand ska uppstå, till exempel utvändigt vid fasaden, eller genom att initialbranden är kraftigare än normalt till exempel då brännbara vätskor används. Ett typexempel på ett allvarligt brandförlopp och ofta förbisett i projektering av enplansbyggnader är ett brandförlopp som startar under kvällstid på utsidan av byggnadens fasad. Branden tillväxer och brandspridningen fortsätter via takfoten upp till byggnadens vind. Bränderna som orsakade totalskada på Torslandaskolan i Göteborg och Kille-

En skola som totalförstördes under 2009. FOTO: MSB:S DATABAS RIB

brand. Linjevärmedetektorer placeras i regel nära takfoten på enplansbyggnader och de kan detektera längs hela sin längd. För att kunna få iväg ett larm behövs brandlarmcentral precis som för rökdetektorerna.

Detektionssystem

Täta takfötter

Ett sätt att tidigt upptäcka fasadbränder är att installera ett detektionssystem. Med tidigare upptäckt ges bättre förutsättningar för att begränsa skadorna genom en tidig insats. Denna typ av tekniska system är förmodligen mest tillämpbar på befintliga enplans skolbyggnader men skulle möjligen kunna användas för andra byggnadstyper efter noggrannare analys. Detektionssystem kan installeras på vinden med till exempel rökdetektorer eller på fasaden med linjevärmedetektorer. Brandrök från en brand utanför byggnaden sprids upp längs fasaden och in på vinden genom ventilationsöppningar i takfoten. När rökdetektorn detekterar rök skickas en signal till ett utrymningslarm eller direkt till räddningstjänsten. Fördelen med ett sådant system är att även vindsutrymmet blir övervakat, det vill säga en brand som uppstår eller anläggs på vinden kan upptäckas tidigt. Det finns ett par olika typer av linjevärmedetektorer till exempel smältkabel, differentialvärmekabel och fiberoptisk kabel. En smältkabel består av två ledare av ståltråd som är individuellt isolerade med ett värmekänsligt material. När detta material värms upp kommer ledarna att kortsluta varandra och detektering sker. Differentialvärmekabel känner av den snabba temperaturökning som uppstår vid en brand genom den tryckförändring som sker inne i kabeln då den blir varm. Fiberoptisk kabel består av glasfibertrådar i vilka det går laserljus. När glasfibertrådarna värms upp förändras trådarnas ljusbrytande, vilket ger en indikering för 22

En brandsäker takfot kan begränsa brandskadan, som i detta exempel där byggnaden är från 1944.

För att en brand inte ska spridas till vindsutrymmet genom en ventilationsspringa kan takfoten tätas och byggas av obrännbart material. Tätning av takfoten kan ske på flera olika sätt. Takfoten kan tätas helt eller delvis med ett brandtåligt material. För en konstruktion som normalt ventileras genom ventilationsspringor i takfoten kan detta innebära problem eftersom tillluften begränsas. För att undvika problem med fukt måste ventilationen av vinden måste därför ordnas på något annat sätt, till exempel genom att använda ventil/takhuvar placerade på ovansida av yttertaksbeklädnad, via öppningar under beklädnad med taktegel eller via ventilationsöppningar på gavlarna. Även mekanisk ventilation av vinden skulle kunna användas genom vilken tillfredsställande ventilation kan säkerställas med mindre öppningar. Ett annat alternativ kan vara en helt tät takfotundersida med luftöppningar i takfotens utsida, skyddad av hängränna eller plåtbleck så rök och sticklågor inte kan spridas till vinden. Ett problem med att veta hur en tät takfot bör utföras är att det inte finns någon erkänd provningsmetod för detta ändamål, och inga märkningar finns därför inte på marknaden ännu. Det finns bra exempel från inträffade bränder. Vid en brand i Sundsvall så undveks brandspridning från översta lägenheten till vinden genom takfoten var försedd med en skiva i obrännbart material. Byggnaden var uppförd 1944 och även om brandskyddet kan vara kompletterat så visar det på att lösningarna har funnits med ett tag.

FOTO: LARS-GÖRAN NYLÉN

bäcksskolan i Södra Sandby under 2009 hade ett sådant brandförlopp. Försäkringskostnaden för dessa bränder var 120 respektive 70 miljoner kronor. Avdelningen för brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola och SP Brandteknik har tillsammans ett forskningsprojekt om tekniska system för att förebygga och begränsa konsekvenserna av anlagd brand. I projektet har omfattande fallstudier av skolbränder genomförts, dimensioneringskriterier för brandteknisk dimensionering samt inventering av tekniska system genomförts. Dessutom pågår just nu en kostnads-nytta studie av olika tekniska system för att förebygga och begränsa anlagd brand i skolor. En del av dessa tekniska system syftar till att förhindra eller begränsa brandspridning på vindar. Således kan dessa resultat delvis även appliceras på flerbostadshus och radhus, där problematiken är likartad den på skolbyggnader. Det är dock viktigt att komma ihåg att kraven vid nybyggnad av flerbostadshus och radhus redan gäller. För skolbyggnader finns dock starka incitament för kommunala fastighetsägare och försäkringsbolag att ändå förbättra brandskyddet, även för befintliga byggnader.

Svällande ventiler

Det finns produkter som expanderar när det utsätts för värme. Denna typ av produkter kan vara utförda som ventiler som placeras i takfoten och fungerar vid normala omständigheter som en ventilationsöppning till vinden istället för ventilationsspringan i takfoten. När temperaturen ökar så expanderar ett värmekänsligt material som göra att ventilen stängs för att på så sätt stoppa brand och brandgaser från att komma in i vindsutrymmet. Denna typ av produkt är brandklassad och har använts ett tag i Norge. I Sverige har den dock inte fått så stor spridning. Fördelen med dessa svällande ventiler är att ventileringen av vinden via takfoten bibehålls under normal förhållanden.

Sprinkler

För de fall där brandspridning från en lägenhet till vinden utgör den främsta risken kan en lösning med sprinklersystem vara aktuell. Detta kan till exempel vara aktuellt i flerbostadshus eller radhus i flera våningar. Genom att ha ett sprinklersystem i den översta lägenheten så kan en brand begränsas eller släckas tidigt. Risken för spridning från lägenheten, via fönster och takfot upp till vinden, är därmed kraftigt begränsad.

Utökade brandcellsgränser

Ytterligare ett alternativ som främst är aktuellt för flerbostadshus och radhus kan vara att utöka brandcellsindelningen. Kraven på skydd av takfot i BBR syftar till att upprätthålla brandcellsgränserna. Om brandcellsgränserna för lägenheterna dras upp till vinden så utgår behovet av skydd av takfoten.

Slutord

Det finns ett flertal olika tekniska lösningar för att begränsa brandspridning till Bygg & teknik 4/12

vinden via takfoten. Det är inte rimligt att ge generella rekommendationer för vilken lösning som ska användas eftersom det bedöms vara beroende av konstruktionen och byggnadens arkitektur. Det anses även lämpligt att den brandtekniska lösningen för att skydda mot vindsbrand bedöms separat för varje enskilt projekt. Det är också viktigt att komma ihåg att de nya kraven i byggreglerna är funktionsbaserade. Det finns en flexibilitet och möjlighet att använda flexibla lösningar under förutsättningar att de verifieras analytiskt. Det är viktigt att poängtera att de nya behoven innebär att nya lösningar måste

utvecklas, utvärderas och implemente■ ras.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Informationsträff om det nya utvecklingsprojektet om rationell isolering av klimatskärmen för befintliga flerbostadshus Informationsträffen, som var ett samarrangemang mellan Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva bostäder (BeBo) och Byggmaterialindustrierna, hölls den 16 mars på Näringslivets hus i Stockholm. Dagen inleddes med en presentation av erfarenheter från teknikupphandlingen som var tvungen att avbytas förra året samt om planerna för det nya utvecklingsprojektet. Därefter presenterade flera bostadsföretag sina utmaningar med att renovera miljonprogrammet. Arkitekt Kimmo Lylykangas berättade också om erfarenheterna från ett projekt i Riihimäki i Finland som renoverats med prefabricerad tilläggsisolering. Inbjuden var också Hampus Ek från Foyen Advokater som talade om olika upphandlingssätt. Därefter fick tio olika material- och systemleverantörer chans att presentera huvuddragen av sina koncept och efter det gavs det tillfälle till ”match-making” mellan material- och systemtillverkare, entreprenörer och representanter för bostadsföretagen. Vid informationsträffen deltog cirka femtio personer från olika företag. Stort intresse och engagemang visades från alla deltagare. Nu hoppas arrangörerna att vi ska komma vidare i utvecklingen av flera rationella system. Om ni vill veta med om utvecklingsprojektet eller vill delta i egenskap av bostadsföretag, entreprenör eller systemleverantör så meddela Kristina Mjörnell på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. e-mail: kristina.mjornell@sp.se För mer information om teknikupphandlingen och utvecklingsprojektet se www.bebostad.se. ■ Bygg & teknik 4/12

Intresserade deltagare vid informationsträffen den 16 mars i Stockholm.

Bakgrund

Det finns en stor potential och ett stort intresse för rationell isolering av befintliga flerbostadshus, därför initierade BeBo förra året en teknikupphandling av rationell isolering av ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus. Denna har nu avbrutits eftersom för få anbud kom in som uppfyllde alla kraven. Arbete drivs nu vidare som ett utvecklingsprojekt för att få fram fler innovativa lösningar för rationell isolering av klimatskärmen för befintliga flerbostadshus. Målet är att skapa en marknadsdriven utveckling. Syftet är att förbättra energiprestandan (isolering och lufttäthet) hos ytterväggar och fasader ämnade för befintliga flerbostadshus byggda 1940 till 1975. Lösningarna ska kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva och ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. De ska också vara beständiga, vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador. Nu söks företag som inom utvecklingsprojektet vill utveckla, producera och montera sina system på ett eller flera pilotbyggnader. Ett antal större bostadsförvaltare med stöd av Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva bostäder (BeBo) och Sabo, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, deltar i utvecklingsprojektet.

Vindlastprovning av mekaniskt infästa tätskiktssystem Samtidigt som ett tak skyddar stora värden är det den del av byggnaden som utsätts för de flesta och mest skiftande påkänningarna. Detta sker i huvudsak genom: ● Nederbörd (regn, snö och hagel) ● Sol (UV-strålning, temperaturpåverkan, rörelser) ● Luftföroreningar ● Mekanisk påverkan ● Vindbelastning. Nya beräkningsregler för beräkning av vindlast infördes i maj 2011. Den nya normen heter Eurokod 1: Laster på bärverk – Del 1-4: Allmänna laster – Vindlast, och är tillsammans med nationella val fastställd som svensk standard SS-EN 1991-1-4. Med dessa beräkningsregler kan vindlasten bestämmas bland annat för en byggnads tak och fasader. På ett låglutande tak fastslås lasten per kvadratmeter för takets olika zoner såsom hörnzon, randzon och mittzon. Vindlastprovning av mekaniskt infästa tätskiktssystem, SS-EN 16002:2010. För att kunna utföra vindlastberäkning enligt Eurokod 1991-1-4, för ett mekaniskt infäst tätskiktsystem där infästningarna tar upp aktuella vindlaster, måste systemets hållfasthet och infästningarnas bärförmåga fastställas. Detta utförs genom provning enligt svensk standard SSEN 16002:2010. Denna standard publicerades i Sverige under 2010 och innebär i praktiken att alla projekt med mekaniskt infästa tätskiktssystem ska idag kunna verifiera provning tillsammans med aktuell infästningstyp. Provningen är en fullskalig vindlastprovning som utförs i en vindlastkammare med en yta av cirka 10 m². Provkroppen/provtaket, som består av bärande trapetsprofilerad plåt, värmeisolering samt mekaniskt infäst tätskikt, monterat enligt gällande installationsanvisning, appliceras i kammaren. Provet utsätts sedan för dynamisk belastning tills det att någon del i konstruktionen kollapsar. Detta är ett mycket omfattande prov

Artikelförfattare är Fredrik Rundgren, Constructech Sweden AB, Strängnäs.

som belastar takkonstruktionen i olika lastintervall, för att simulera de verkliga vindlaster och vindstötar som påverkar ett yttertak. Varje lastintervall består av 1 415 lastväxlingar. De första fyra lastintervallen belastar varje infästning med maximalt 300 N, därefter ökas lasten med 100 N per infästning vid varje lastintervall tills det att någon del i taksystemet kollapsar. Detta innebär i praktiken att

Vindlastkammare.

takkonstruktionen belastas totalt med cirka 16 000 till 20 000 lastväxlingar beroende på systemets hållfasthet.

Installationsguide. Bygg & teknik 4/12

Lastintervall Fördelen med denna omfattande provning är att takets funktion säkerställs på en rad olika punkter såsom; ❍ infästningarnas hållfasthet ❍ tätskiktets styrka och flexibilitet ❍ tätskiktets styrka i kombination med aktuellt fästdon ❍ skarvsvetsarnas funktion. Resultatet redovisas sedan som karakteristisk värde per fästdon. För att erhålla det dimensionerande värdet/bruksvärdet

Mekanisk infästning.

divideras det karakteristiska värdet med materialfaktorn Ym. Ym är lika med 1,5 (för mekaniskt infästa tätskiktssystem).

Gemensamma riktlinjer för branschen

För att skapa en gemensam plattform har branschorganisationen TIB Takentreprenörerna tillsammans med ledande materialleverantörer och försäkringsbolag tagit fram en handbok som på ett praktiskt och överskådligt sätt beskriver hur en korrekt dimensionering av mekaniskt infästa tätskiktssystem ska utföras. Denna handbok kan införskaffas via Svensk Byggtjänst. Utöver riktlinjerna för standarden anges krav på alla ingående komponenter för att tillgodose enhetliga och högkvalitativa lösningar. Handbokens innehåll. Utförlig beskrivning av metodik för att fastställa dimensionerande vindbelastning med specifikation av ingående parametrar. Flera olika taktyper är redovisade med utbredning av zoner och tillhörande formfaktorer för in- och utvändig vindpåverkan. Sammansatta huskroppar, genomföringar, sarger och taksprång är också beaktade. Eurokoden har till skillnad från Boverkets handbok BSV 97 fem terrängtyper. En ny terrängtyp 0 har införts som avser

havs- eller kustområde exponerat för öppet hav. En annan skillnad är att formfaktorerna för beräkning av vindlastens styrka definieras som lokala och globala. Vid dimensionering av fästdon används formfaktorer för belastade ytor med en storlek av en kvadratmeter. För att uppnå största möjliga säkerhet ska tätskikten uppfylla kraven i AMA Hus 11 avseende funktion och beständighet. Fästdonen ska provas enligt ETAG 006 (Guidelines for European Technical approvals) där förbindelsen fästdon-tätskikt ska testas i fullskalig vindlastkammare med dynamisk belastning (EN 16002:2010). Enbart infästningen och dess förankring till olika underlag provas enligt ETAG 006 som också åberopas i AMA Hus 11. Det är alltid den svagaste länken i förbandet som ger det dimensionerande värdet.

TIB Takentreprenörerna

För att möta marknadens framtida krav krävs med säkerhet en ökad kompetens hos branschens aktörer. För att möta dessa krav har TIB, som är branschorganisationen för företag som arbetar med tak och tätskikt, tagit initiativet till ett mycket omfattande arbete för att höja branschens status genom utbildning och krav på kompetensbevis. Detta innebär med stor sannolikhet att marknadens aktörer, beställare, konsulter och försäkringsbolag, kommer att kräva att framtida takentreprenader ska utföras endast med tätskiktsystem som är provade enligt gällande standarder såsom till exempel SS-EN 16002:2010, samt installerat av en yrkeskår med yrkes/kompetensbevis. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Komplett nit- och verktygsprogram!

Uppgraderat program för tak och fasad:

PolyGrip: möjliggör flexibelt montage i olika materialtjocklekar och större håltoleranser. PolyGrip fyller hålet och är “stänksäkra”. Finns i flera materialkombinationer, färger och med rostfri splint.

AP: nitar med stora huvuden för infästning av fasadskivor där temperaturväxlingarna kräver större hål i skivorna.

Gesipa: batterimaskiner och hand verktyg för effektiv montering. Kontakta oss gärna för mer information! SFS intec AB FasteningSystems Olivehällsvägen 10 645 42 Strängnäs Bygg & teknik 4/12

T +46 152 71 50 00 F +46 152 71 50 99 se.strangnas@sfsintec.biz www.sfsintec.biz/se

Turn ideas into reality.

P-märkning av byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning För att kunna avgöra ett byggsystems prestanda (inklusive anslutningsdetaljer) så behöver provning och utvärdering ske. De flesta varianter av takkonstruktioner, taktäckning och skikt i tak kan kvalitetssäkras genom P-märkning enligt Certifieringsregel 063.

Genom att låta P-märka ett byggsystem erhålls ett godkännande som minst uppfyller kraven i Boverkets byggregler samt ytterligare högre krav som marknaden och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ställer. P-märkt byggsystem ska framförallt säkerställa förväntad funktion och förebygga att problem och reklamationer uppkommer. Vidare kan projektering, montage, marknadsföring och myndighetskontakter underlättas.

Varför märkning?

Förutom rena takläckage på grund av otäta anslutningar vid genomföringar eller otäta skarvar i taktäckningen så finns ett ökande problem (Boverket (2009), Persson (2010), Olsson (2009), Samuelson (2007), Samuelson (2006)) med fukt i välisolerade tak. För att kunna uppfylla dagens byggregler och förväntad funktion så behöver nya taklösningar tas fram. Det är ofta så att ju mer isolering som används i en traditionell konstruktion desto svårare blir det att få konstruktionen att fungera ur fuktsynpunkt. Förr användes relativt dåligt isolerade konstruktioner som gav högre temperaturer i konstruktionen, vilket ledde till relativt hög uttorkningsförmåga och lägre fuktigheter. Eftersom värmepåverkan inifrån inte kan utnyttjas längre så får bland annat val av material och produkter större betydelse. Det är många funktioner och egenskaper som behöver användas för att få ett fungerande tak. För

Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

att förebygga problem och kunna uppvisa god funktion så har SP tagit fram P-märkningsregler. Detta gör det möjligt att kunna godkänna konstruktioner. Även om alla i byggprocessen tar ansvar, om byggherrar ställer krav, projektörer visar beräkningar och lösningar, materialleverantörer garanterar redovisade materialegenskaper och entreprenörer säkerställer korrekt utförande utifrån projekteringshandlingar, så är det ändå inte självklart att slutresultatet blir bra så länge inte konstruktionen/systemet har den rätta förutsättningen, alltså har provats och utvärderats. Nästan varje nytt byggprojekt är unikt, inte bara konstruktions och materialmässigt men också med nya aktörer, vilket gör att ”barnsjukdomar” kan förväntas. Ett sätt att minimera detta i byggprojekt är att använda sig av kvalitetssäkrat byggsystem som samtliga aktörer kan luta sig mot för att åstadkomma förväntat resultat.

Vad innefattas i märkningen?

Reglerna bygger på ett helhetstänkande, vilket innebär att när material/produkter sätts samman till ett komplett system så ska även systemet fungera fullgott oberoende av om det finns skarvar, fogar, genomföringar och anslutningar med mera. Ingående produkter/material ska vara kompatibla med varandra och egenskapsverifierade. Ett P-märkt system får inte överlåta väsentliga egenskaper och

funktion till någon annan del av takkonstruktionen. Av ett tak krävs många egenskaper och funktioner, exempelvis: stoppa nederbörd, tillåta uttorkning om fukt oavsiktligt skulle komma in, inte orsaka brandspridning, klara vindlaster och snölaster, täta infästningar och genomföringar, genomtrampningssäkra, vara beständig och motståndskraftig över tiden med avseende på fukt, värme, kyla, UV-ljus, mikrobiell påväxt och korrosion, för att kunna skydda underliggande takkonstruktion. Reglerna omfattar både produkten (byggsystemet) och utförandet (platsbyggande). P-märkning av det färdiga taket eller konstruktionen kräver att arbetet utförs av certifierad entreprenör. Behovet av detta är tydligt med komplexa eller känsliga konstruktioner medan det är mindre nödvändigt i andra fall. Reglerna omfattar bland annat granskning av systemhandlingar, beräkningar, provning i laboratorium (se bild 1), fältmätningar och övervakande kontroll av platsbyggande och montage.

Vad kan märkas?

Taket blir P-märkt om certifierad entreprenör monterar ett P-märkt byggsystem. Entreprenören ska vara specialutbildad på systemet samt att montage ska stickprovskontrolleras av SP. Dessa certifieringsregler är tillämpliga för byggsystem såsom taktäckning och hela takkonstruk-

Bild 1. Pågående provning av regntäthet hos ett underlagstak med genomföringar och skarvar, Olsson (2009). Bygg & teknik 4/12

tioner eller skikt av takkonstruktioner. Det går till exempel att P-märka: ● Hel takkonstruktion ● Taktäckningssystem ● Underlagstakssystem ● Underlagstäckningssystem ● Luft- och ångspärrsystem ● Takkonstruktion eller bärande stomme ● med flera… P-märkt byggsystem avser konstruktionen och dess anslutningsdetaljer för avsedd användning. Exempel på anslutningar kan vara vid: ● Avloppsluftning ● Infästning av taktäckning, isolering, läkt ● Gavelsprång ● Infästning av antenn ● Infästning av stegar, bryggor, snörasskydd ● Infästning av hängränna ● Inklädnad vid takfot ● Ränndal ● Skorsten ● Takanslutning mitt på yttervägg ● Takavlopp (utvändig och invändig) ● Takfot ● Takfönster ● Takkupa ● Taklucka ● Ventilationsöppning vid taknock ● Ventilationsöppning vid takfot ● Vindskiva ● Ventilationskanal ● Ventiler ● Yttervägg ● övriga. I de fall flera anslutningsdetaljer är lika så räcker det att en av dem ingår i provningsobjektet.

Bild 3: Mögelpåväxt på yttertakets insida, Samuelson (2007).

hög fuktighet på vinden, se bild 2, med ökad isoleringstjocklek i vindsbjälklaget? Ju mer isolering som placeras på vindsbjälklaget desto mindre uppvärmning blir det av luften på vinden. I följande beräk-

Bild 4: Två rörgenomföringar i taktäckningen. Risken är stor för inläckage vid sådana genomföringar långt innan synliga sprickor uppstår.

ningsexempel redovisas detta. Om innetemperaturen är 20 °C och uteklimatet är 5 °C och 95 procent relativ fuktighet så ger det för en ventilerad vind: ● med 100 mm bjälklagsisolering ett vindsklimat på -1,9 °C och 74 procent relativ fuktighet, ● med 500 mm bjälklagsisolering ett vindsklimat på -4,3 °C och 90 procent relativ fuktighet. Lösningen är inte att öka ventilationen eftersom då blir det ännu kallare och fuktigare. Detta visar att klimatet på vinden hamnar väldigt nära uteklimat, vilket innebär att det är svårt att undvika mögelpåväxt i dagens välisolerade vindskonstruktioner, se bild 3. Vad är rätt montage? Hur väl en anslutning vid genomföring fungerar och vad som är rätt montage är sällan något som produktprovas utan överlåts många gånger till den som ska montera taket. Montaget kan då variera mellan entreprenörer och mellan personer. Detta innebär att vad som är rätt montage råder det således en oklarhet kring så länge verifierad monteringsanvisning saknas. Störst risk för inläckage är generellt sett vid genomföringar och skarvar i taket, se bild 4 till 6. Robusta konstruktioner. Risken är stor för fuktskador i simhallar, se bild 7, framförallt om fuktkänsliga takkonstruktioner används. Takkonstruktioner som omsluter fuktiga miljöer måste göras väldigt robusta.

Erfarenheter

Här följer några erfarenheter av aktuella exempel. Tanken med dessa bilder är att ge en liten inblick i att konstruktioner/skikt behöver funktionsverifieras för avsedd användning, alltså som ett system, för att kunna ge svar på om tänkt funktion kan uppnås. Dessutom har utförandet en avgörande betydelse för om konstruktionen ska fungera som tänkt. Varför har risken för hög fuktighet på vinden ökat? Varför ökar risken för

Bild 2: Ventilerad kallvind. Bygg & teknik 4/12

Bild 5: Tätningsremsa ska täta mellan takpapp och genomföring. Tätningsremsan släpper från takpappen med risk för inläckage. Genomgående pappspikar i takpappen med risk för inläckage.

Bild 6: Otät skarv i underlagstaket. Risk för att vatten och yrsnö kan tränga in och inläckaget kan bli omfattande om en betongpanna går sönder.

Bild 7: Synliga fuktskador och blött i taket vid friläggning underifrån.

Luft- och ångspärr. Oklämd plastfolieskarv, se bilderna 8 och 10 på nästa sida, kommer att bli utsatt för rörelse när det blåser ute. Anledningen är att det tätaste skiktet får ta det största tryckfallet, och utsätts för de största tryck- och dragkrafterna när det blåser. Hur detta fungerar i praktiken och över tiden (material kan utmattas) behöver verifieras. Detta är särskilt viktigt i lågenergihus som inte klarar uppvärmningsbehovet om det uppstår direkta luftotätheter. Verifierade produktlösningar för hur olika typer av genomföringar bör tätas och användas torde välkomnas i branschen så länge det ser ut som på bild 9 och 11. För att underlätta montage av plastfolie används häftklammer, se bild 10. Detta utgör risk för att hål uppstår i plastfolien vid häftklamrar när 27

Bild 8. Oklämd plastfolieskarv med tejpad skarv.

Bild 9. Uppskuren plastfolie för rörgenomföring.

borde varit dimensionerade i säkerhetsklass 3. Takstolarna är felaktigt projekterade efter snözon 2,0 istället för 3,5. Ett flertal avstyvningar av tryckta diagonaler saknas i förhållande till ritning. Många diagonaler i fackverken har stora kvistar som inte klarar kraven vid visuell virkessortering för aktuell hållfasthetsklass. Snön på taket har ansamlats på läsidan, den västra sidan. Där låg det cirka 50 cm snö medan det på lovartsidan låg 20 till 40 cm snö”.

Slutsats

Genom att låta P-märka byggsystem och certifiera takentreprenörer kan problem och reklamationer förebyggas samt ge förutsättningar för att uppnå förväntat resultat. Detta är ett sätt att säkra kvaliteten på konstruktioner, skapa trygghet för entreprenörer och beställare och påvisa att Boverkets byggregler uppfylls.

Vad är P-märket?

Bild 10: Oklämd och otät plastfolieskarv. Risk för att hål uppstår i plastfolien vid häftklamrar när plastfolien utsätts för belastning från bjälklagsisolering och pulserande tryck när det blåser ute.

plastfolien utsätts för belastning från bjälklagsisolering och pulserande tryck när det blåser ute.

Takras

Många takras under senare år har undersökts och den primära orsaken är framförallt fel och brister, Johansson et al (2011). Följande citat gäller ett objekt, se

Bild 11: Otät plastfolieanslutning, mellan vägg och tak, mot profilerad takplåt.

bild 12, och är hämtat ur undersökningen. ”Flera fel har noterats. Fel dimension på ett antal diagonaler har påträffats, när man jämfört med ritningen. Takstolarna är projekterade i säkerhetsklass 2 när de

Bild 12: Takras orsakat av både projekteringsfel och eventuellt utförandefel, Johansson et al (2011).

P-märket är SP Sitacs och SP:s eget certifieringsmärke. Kvalitetsmärket står för att byggsystemet och montaget är granskat och kontrollerat enligt de regler som finns för varje produktområde. P-märkningen grundar sig på marknadens behov, vilket även kan innefatta myndighetskrav. Förutom Boverkets byggregler ställs det ofta ytterligare och högre krav som marknaden efterfrågar och krav som framkommer utifrån SP:s erfarenheter. Utveckling av certifieringsregler sker av SP och remiss går till intressenter i berörd bransch. ■

Referenser

Boverket, Så mår våra hus, s118, 2009. Johansson C-J., Lidgren, C., Nilsson, C. & Crocetti, R., Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011, Orsaker och förslag till åtgärder, SP rapport 2011:32 Olsson, L. Fuktsäkra tak ska fuktsäkras, Bygg & teknik nr 4, 2009. Persson, C., Bygg fuktsäkra takkonstruktioner, SBUF projektnummer 12321, 2010. P-märkning – Certifieringsregel 063 – Byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. www.sp.se Samuelson, I., Arfvidsson, J. & Hagentoft, C-E., Få bukt med fukt, Forskningsrådet Formas 2007. Samuelson, I. & Hägerhed, L., Kalla vindar – problem och förbättringar, Bygg & teknik nr 4, 2006.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012! Bygg & teknik 4/12

Bison Säkerhetsväv/ Bison Underlagstak Bison Vindskydd Bison Kondensväv

P-MÄRKTA TÄTSKIKT FÖR VÄGG OCH TAK

Största hotet mot den svenska industrin. Tak byggda på kvartalsekonomi.

Otäta tak är ett otyg. Därför har vi sålt Derbigum i alla dessa år. Det är ett tätskikt som ger täta och bekymmersfria tak. År efter år. Och det enda tätskikt som är testat av Statens Provningsanstalt. Men vi har märkt att allt fler tak läggs med ett helt annat material. Vi kallar det för kvartalsekonomi. Ett billigare material väljs före ett väl beprövat. I värsta fall får man då också skörda

vad kvartalsekonomin sått vid första skyfallet. Otäta tak kan ställa till med vad som helst.Våra kunder lägger tak med Derbigum gång efter annan. De tänker längre än ett kvartal. De bryr sig om såväl fastighet som ekonomi. Det gör säkert även du, nu när du vet lite mer om takonomi. Ring oss gärna på 08 - 795 94 80 så berättar vi mer om täta och bekymmersfria tak.

G Å I N P Å W W W. D E R B I G U M . N U F Ö R N Ä R M A S T E D E R B I G U M - E N T R E P R E N Ö R

Bygg & teknik 4/12

E U R O TA K A B

SPJUTVÄGEN 5

175 61 JÄRFÄLLA

08 795 94 80

INFO@DERBIGUM.NU

Nyheter om plåt i AMA Hus 11 AMA Hus 11 med tillhörande Råd och anvisningar finns nu utgiven av Svensk Byggtjänst. Byggtjänst har även AMA som webbtjänst. Liksom vid tidigare utgåvor kommer ett särtryck att tas fram som behandlar plåt. I den här artikeln redovisas några av förändringarna i AMA Hus 11 jämfört med AMA Hus 08. Varför en ny AMA redan nu? Många kanske tycker att det har gått för kort tid sedan AMA Hus 08 kom och anser att Svensk Byggtjänst kunnat vänta något år till. Tidigare har det varit en revidering efter tio till femton år. Ett viktigt skäl är att teknikutvecklingen går snabbare och att Byggtjänst därför inte samtidigt kan revidera samtliga AMA. Revideringen sker numera rullande för de olika teknikområdena. Ett annat skäl är att utvecklingen på informationsområdet som innebär att uppdatering förväntas ske med kortare intervall.

Upprättande av beskrivningar

Sättet att upprätta beskrivningar samt reglerna för samband mellan AMA och beskrivningen är oförändrade. Pyramidregeln med överordnade koder och rubriker som tillämpas i AMA är också oförändrad, men viktig att komma ihåg vid användningen av AMA. I AMA Hus 11 har detta preciserats ytterligare till exempel med angivande av plåttjocklekar på en högre nivå än tidigare.

Två avsnitt behandlar plåt

I AMA Hus 11 behandlas som tidigare plåt som taktäcknings- och väggbeklädnadsmaterial i två olika avsnitt: ● JT Taktäckningar och väggbeklädnader samt kompletteringar av plan plåt för hus ● JV Taktäckningar och väggbeklädnader med mera överläggsplattor eller dylikt av plåt för hus. De plåtmaterial som beskrivs i AMA Hus 11 är också desamma som tidigare. De är:

Artikelförfattare är Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB, Tyresö. Torbjörn har medverkat som utredningsman i AMA-arbetet under de senaste 30 åren.

Ytbelagd förzinkad stålplåt som taktäckning.

JTB Metalliserad stålplåt JTC Plåt av rostfritt stål JTD Aluminiumplåt JTE Kopparplåt JTG Titanzinkplåt. En ny rubrik JTZ Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar av plan plåt av övriga metaller har tagits in i RA Hus 11. Under den rubriken kan till exempel utföranden med titanplåt redovisas. Titanplåt är ett material som börjats användas i Sverige under de senaste åren.

Övergripande förändringar

I AMA Hus 11 har tidigare texter från AMA-nytt inarbetats. Det har getts ut många nya standarder som medfört en bearbetning också av den anledningen. I vissa mån har även hänsyn tagits till den tekniska utvecklingen men det var inte meningen att denna revidering av AMA skulle vara lika genomgripande som vid revideringen inför publiceringen av Hus AMA 98. Tidigare har krav på plåttjocklek angetts under rubriker för olika detaljutföranden. Eftersom det inte är någon större skillnad mellan plåttjocklekarna anges

dessa nu överordnat och i direkt anslutning till respektive plåtmaterial. Under till exempel JTB om förzinkad stålplåt föreskrivs att: Plåt ska utföras av 0,6 mm plåt där inte annat anges. Med tillägget ”där inte annat anges” avses i AMA. För vissa detaljutföranden kan en annan plåttjocklek anges i AMA, vilken då ska användas. I en enskild beskrivning kan naturligtvis en annan tjocklek också föreskrivas. En annan övergripande förändring gäller numreringen av figurerna. Dessa är inte längre löpande utan kopplade till kod och rubrik. Skäl till detta är att det ska vara lättare att till i AMA-nytt komplettera med en ny figur utan att hela nummerserien behöver göras om.

Underlaget för plåten är viktigt

Underlaget är viktigt för arbeten med plan plåt. Är inte underlaget tillräckligt stumt och tjockt är det svårt att fästa klammer samt även utföra falsningsarbeten främst vid hinder, ränndalar, takfot med mera. RA Hus 11 innehåller råd om tjocklek på till exempel råspont och plywood som underlag

Pyramidregeln

Texten i AMA Hus 11 är redigerad efter den så kallade pyramidregeln. Den är ordnad i en hierarkisk struktur med koder och rubriker, som kan exemplifieras enligt följande: J SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM, PLAN PLÅT, ÖVERLÄGGSPLATTOR ELLER DYLIKT JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS JTB TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR MED MERA AV PLAN METALLISERAD STÅLPLÅT FÖR HUS JTB.1 Taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt JTB.13 Taktäckningar av plan plåt med lutning minst 1:10 (5,7 °) JTB.132 Dubbelfalsade taktäckningar av plan plåt JTB.1321 Dubbelfalsade skivtäckningar av plan plåt I detta exempel är koden J systemmässigt överordnad JT och JT är överordnad JTB och så vidare. Bygg & teknik 4/12

ILLUSTRATIONER, SAMTLIGA: SVENSK BYGGTJÄNST

JSC.112

VU typ 112

VU typ 112 med YAP 2200 som byggpapp enligt AMA Hus 11.

för olika typer av taktäckningar. Projektören måste ange tjocklek i beskrivningen. Utförande av underlagstäckningar för plan plåt finns i JSC.112 respektive JSC 114 beroende på val av pappkvalité. Papp ska vara minst YAP 2200 och med infästning i dolt överlapp. För dålig kvalité på byggpappen samt bristfälligt islagen pappspik kan ge avtryck i plåten och på sikt kan plåten även skadas på grund av temperaturrörelser. I JSC.12 i AMA Hus 11 med underliggande koder och rubriker finns flera detaljer för utförande av underlagstak som måste beaktas. Det är till exempel ett generellt krav att det ska finnas en remsa byggpapp under fotplåtar, språngbleck och liknande.

geln – gäller för alla plåtmaterial finns råd kvalitet på fästdon i ZSE i RA Hus 11. ZSE har utökats i förhållande till AMA Hus 08. Fästdon ska väljas som är anpassade för den miljö där de ska användas. I avsnitt JT och JV anges att det är fästdon av rostfritt stål som ska användas. Under de senaste åren har kvalité på falsolja diskuterats. För närvarande pågår även provning av olika falsoljor. I RAtext föreslås att det i vissa lägen kan finnas skäl att använda tätningsmassa eller fogmassa som tätningsmedel i falserna i stället för falsolja.

Figur JT/7 i AMA hus 11.

Avsnitt JT – taktäckningar och väggbeklädnader samt kompletteringar av plan plåt för hus

För avsnittet JT som – enligt pyramidre-

Falstätningsfiguren JT/7 i AMA Hus 11 har gjorts om för att mera likna de förhållanden som sker vid falsupptagning. En nyhet som infördes i AMA Hus 08 var mått på avledarhake. Den ska finnas vid till exempel avslutningar av beklädnader, ståndskivor eller dylikt för att begränsa risken för att vatten och snö driver in. I AMA Hus 11 har de figurer som är berörda kompletterats så att detta framgår tydligare. Samtidigt har begreppet ”drivvattenhake” tagits bort från en del figurer som dock är oförändrade och där det framgår att en avledarhake ska utföras. Figur JT/2 ligger högt upp enligt pyramidregeln och gäller därför i alla situatio-

Figur JSC.123/1 i AMA Hus 11.

Figur JT/2 i AMA Hus 11. Mått på avledarhake.

Under fotplåten eller språngblecket ska det finnas en minst 300 mm bred remsa av YAP 2200. Här har inte fotplåten monterats. Bygg & teknik 4/12

Här har fotplåt monterats ovanpå pappremsan.

ner där en avledarhake ska användas. Ett exempel är figur RA JT-.2521/2 i RA Hus 11 (se figur på nästa sida). I RA Hus 11 finns bland annat texter om galvanisk korrosion. Det är inte nytt, men vad som tillkommit är främst råden om riskerna med vissa typer av färger. 31

Figur RA JT-.2521/2 i RA Hus 11.

Missfärgning av aluzink under en träfasad med Falu rödfärg.

Vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminium eller zink är starkt korroderande. Vatten som rinner från fasader med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgning och angrepp på koppar, titanzink, aluminium och stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn).

Materialavsnitten JTB till JTG

Generellt gäller att många av de standarder som tidigare åberopats har ersatts med nya. Detta är främst av intresse för materialtillverkare och inte så mycket för plåtslagaren eller beskrivningsförfattaren, men det är naturligtvis viktigt att rätt material beställs och erhålls. I RA Hus 08 togs indelningen av ytbeläggningar i tjocka och tunna bort eftersom det under senare år kommit fram beläggningar med tjocklekar som inte kan definieras som vare sig tunna eller tjocka. Val av korrosionsskydd kan ske med ledning av korrosivitetsklasser enligt en ny standard, EN 10169:2010. Inga förändringar har skett för beläggningstjocklekar med zink eller AlZn på metalliserad stålplåt. För rostfri stålplåt anges att plåt ska vara av kvalitet 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Dessa har bedömts vara likvärdiga men i vissa miljöer kan kvalitet 1.4436 behöva användas. Detta framgår av RA Hus 11. 32

Figur RA JT-.1/4 i RA Hus 11.

Patinerad kopparplåt har använts vid omtäckningen av tornen på Kalmar slott.

Kopparplåt finns även som patinerad eller oxiderad plåt vilket nämns i RA Hus 11. Om patinerad kopparplåt ska användas måste detta redovisas av projektören. Ett skäl för att använda patinerad plåt är att det finns tecken som tyder på att kopparplåten inte lika fort som förut blir ärgad.

Avsnitt JT-.1 – taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt

Klammer till taktäckningar och väggbeklädnader ska alltid fästas med skruv. Nya eurokoder med bland annat förändrade krav beträffande vindlaster innebär större krav på att infästningarna måste dimensioneras. Dimension på skruv måste redovisas i handlingarna eftersom dessa är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Detta ställer större krav på leverantörer av klammer och fästdon men även projektörer och entreprenörer. Det blir nödvändigt att göra en di-

Smalare band vid takkant. Detta måste särskilt beaktas vid höga byggnader i vindutsatta lägen. Smalare band kan behövas vid takkanten för att dels minska risken för buller dels minska risken för utmattningsskador.

mensionering och infästningsplan för varje objekt. Det finns beräkningsprogram tillgängliga på marknaden. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon kan fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren lämna. Vid dimensionering med hänsyn till vindlast har en ny terrängtyp tillkommit i reglerna. Både AMA-texten och RA-texten har kompletterats med krav på att klammer aldrig ska anbringas med ett större avstånd än 600 mm och att detta avstånd gäller även om en särskild infästningsplan upprättas. I vissa fall, till exempel vindutsatta lägen och randzoner kan ett största avstånd av 250 till 300 mm behöva

Figur JT-.1/3 i AMA Hus 11.

Bygg & teknik 4/12

Vintersäkra fastigheten!

Ring oss – vi löser uppgiften! Vi har en enkel och energieffektiv värmekabellösning för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter. Ring oss för rådgivning och offert – vi besöker dig gärna. Vi finns över hela landet och är marknadsledande på energismarta värmekabelsystem. Tyco Thermal Controls/Thorin & Thorin har levererat tillförlitliga värmekabellösningar i över 40 år!

020-210 100 Vardagar 6–20 Helger 9–18 www.tycothermal.com

%R UW LV P L K HG ÀQJ VQÅ UÀ Q R QR FK UQD

användas. För att undvika utmattningsskador vid randzoner på höga byggnader kan det också vara nödvändigt att minska bredden på banden till 300 mm. I RA Hus 08 togs figuren beträffande placering av fast zon vid bandtäckningar bort. I RA Hus 11 har den tagits in igen. Figurerna JT-.1/1 till JT-.1/5 8 (se figur föregående sida) i AMA Hus 11 är justerade och kompletterade för en tydligare skillnad mellan enkelfalsade och dubbelfalsade utföranden. Tidigare utförande med enbart knutna ståndfalser vid språng har vid dubbelfalsade utföranden kompletterats även med fällda ståndfalser i språng. Projektören ska anges vad som ska utföras.

Figur JT-.15/2 i AMA Hus 11.

Figur RA JT-.1/1 i RA Hus 11.

Fällda ståndfalser vid språng över en hängränna.

I RA Hus 11 har ett förslag på knytning av ståndfalser vid språng tagits med som är det utförande som används vid titanzinkplåt. Ett skäl är att många knytningar är utförda på ett sådant sätt att vatten kan tränga in. Plåtstorlek och bandbredder anges liksom tidigare i detta avsnitt. När det gäller plåt i skivformat kan det i vissa sammanhang behövas andra plåtformat men detta måste då anges av projektören. För bandbredder påtalas i RA Hus 11 att det går att välja smalare band än de som anges i AMA. Bandlängderna är något förändrade i AMA Hus 11 vad gäller rostfri stålplåt och titanzinkplåt. Bandlängden för rostfri stålplåt har ändrats från 15 meter till 10 meter. För titanzinkplåt anges 16 meter men med en hänvisning om att detta ska ske enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Under JT-.1321 i RA Hus 11 anges att dubbelfalsade skivtäckningar med en längd som överstiger 10 meter från infästnings- och rörelsesynpunkt bör betraktas som en bandtäckning. Detta innebär till exempel att infästning ska ske med fasta klammer och glidklammer med hänsyn till placeringen av den fasta zonen. Texterna i övrigt om rörelsefogar, fast zon med mera är oförändrade. Den termiska längdutvidgningskoefficienten för rostfritt stål har justerats. I RA Hus 11 under JT-.13 redovisas att falsade tak inte ska utsättas för vattentryck. Falsade tak måste utformas på ett sådant sätt att vatten inte kan stå kvar på 34

taket under en längre tid och under upprepade tillfällen. Minsta lutning för enkelfalsade skivtäckningar har ändrats från 14 ° till 18 °. Ett skäl till detta är bland annat de senaste vintrarnas hårda klimat. Det är endast varmförzinkad stålplåt som får utföras som en enkelfalsad skivtäckning. Vid övriga plåtmaterial ska skivtäckningar alltid dubbelfalsas. Alla bandtäckningar ska dubbelfalsas oavsett plåtmaterial.

Minsta taklutning för enkelfalsad skivtäckning är i AMA Hus 11 satt till 1:3 (18 °).

Under JT-.15 anges att stående vinkelfalser ska klamras mera än vad som gjorts tidigare. Detta framgår av figur JT-.15/2.

Avsnitt JT-.2 – kompletteringar av plåt vid taktäckning av plan plåt

Med hänsyn till att de tidigare detaljföreskrifterna om plåttjocklekar med mera tagits bort på lägre nivåer har föreskrifterna om falsavstånd lagts högre upp enligt pyramidregeln. I vissa fall har falsavstånden ändrats något men syftet har varit att få en så enhetlig princip som möjligt. Vanliga falsavstånd enligt AMA Hus 11: ● vid enkel hakfals eller slusskarv är falsavståndet 1 950 mm vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial ● vid ränndalar – som alltid ska dubbelfalsas – är falsavståndet 950 mm oavsett material, med undantag av fotrännor och vinkelrännor där ett falsavstånd på 1 200 mm kan användas vid metalliserad stålplåt. ● för krön eller dylikt där beslagen ska dubbelfalsas ska falsavståndet vara 1 200 mm, oavsett plåtmaterial. ● för titanzinkplåt finns undantag när band ska utföras med rörelsefogar enligt

Figur JT-.21/1 i AMA Hus 11. Här framgår att fotplåten ska dras upp minst 150 mm ovanför falsen mellan taktäckningen och fotrännan. Bygg & teknik 4/12

Figur JT-.2511/6 i AMA Hus 11 visar ett utförande som inte är luftat.

Sneda sidbitar vid ståndskiva.

plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Under JT-.21 med underordnade koder och rubriker behandlas som tidigare fotrännor. Det äldre utförandet med 0,7 mm varmförzinkad stålplåt utan ytterbeklädnad har tagits bort ur AMA. Detta utförande måste redovisas av projektören. Generellt föreskrivs nu att fotplåten i alla utföranden ska dras upp under falsen mellan taktäckningen och fotrännan. Detta framgår bland annat av figur JT-.21/1 och JT-.21/2 i AMA Hus 11. Fortfarande är förutsättningarna enligt AMA att taklutningen ska vara 30 ° när

Rörelsefog i ståndskiva ska falsas samman med ståndfals i taktäckningen.

en fotränna ska användas. Vid längre taklutningar måste kompletterande anvisningar lämnas av projektören. Vägledning finns i RA Hus 11. Som tidigare gäller att det bara är metalliserad plåt som får används vid fotrännor utan stomme. En detalj som togs med redan i AMA Hus 08 men få har uppmärksammat är texten under JT-.2122 om att fotrännsfalsen vid bandtäckning får läggas parallellt med fotrännskanten. Det innebär i många fall förenklingar för plåtslagaren. Utseendet är dock inte det som man är van vid

Figur JT-.2511/7 i AMA Hus 11 visar ett utförande som är luftat. men innebär inte någon försämring av funktionen, snarare tvärtom. Vid skivtäckningar ska dock utförandet vara sådant att fotrännsfalsen ska ligga parallellt med takfoten. Under JT-.231 i AMA Hus 11 har i enlighet med ökningen av taklutning för enkelfalsade taktäckningar även kravet på fall mot ränndalar med uppbyggt fall ökat från 14 ° till 18 °. I avsnittet om försänkta ränndalar har det tidigare utförandet med ränndal av tjock plåt flyttats till RA Hus 11. JT-.2511 i AMA Hus 11 har kompletterats med två nya figurer som togs in i RA Hus 08. Figurerna avser ståndskivor vid puts på isolering, en konstruktion som varit föremål för diskussioner under de senaste åren. En viktig princip är att täcklister måste dras in till bakomliggande konstruktion. Normalt används även en startlist eller bottenlist som stöd för putsbärare och puts. De startlister eller bottenlister som redovisas på figurerna finns i olika utföranden beroende på putssystem samt om det är en tjock eller tunn puts. Om tvåstegssystem ska användas måste utförandet redovisas eftersom det är olika komponenter beroende på systemleverantör. För ståndskivor har en återgång till en minsta höjd på 300 mm gjorts. Detta med hänsyn till att det under de senaste vintFigur JT-.252/1 i AMA Hus 11.

Figur JT-.2331/2 i AMA Hus 11. Bygg & teknik 4/12

rarna drivit in snö och även regn vid ståndskivorna. Täcklisten ska överlappa ståndskivan med minst 100 mm. Detta framgår av ovanstående figurer. En taktäckning som ansluter snett till en ståndskiva ska utföras med sneda sidbitar på samma sätt som vid vinkelrännor. Något som inte är ändrat men som det ofta slarvas med är utförande av rörelsefogar i ståndskivor. Rörelsefogen – svängd fals – ska falsas samman genomgående med ståndfals i taktäckningen. Anslutning mellan taktäckningar och gesimsrännor eller försänkta ränndalar ska alltid utföras med rörelsemån. Fotplåtens uppdragning har minskats från 600 mm till 450 mm. Under JT-.252 i AMA Hus 11 har föreskrifterna kompletterats med en figur som visar gavel- och skyddsbeslag vid hängskivor. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska takluckorna göras med ett dagermått på 600 x 900 mm. AMA Hus 11 föreskriver ett överkrav som innebär att luckan ska göras 900 x 900 mm som är mera anpassat för uppstigning på taket i samband med olika underhållsåtgärder. Luckor ska förses med uppställningsbeslag som kan låsas alternativt spärras i uppställt läge. Sarg till lucka ska göras 200 mm hög.

Luckor ska oavsett taktäckningsmaterial ha en höjd av minst 200 mm. Gångjärn ska fästas ordentligt och inte ha integrerat uppställningsbeslag. Uppstälningsbeslag ska gå att låsa i uppställt läge.

Exempel på uppställningsbeslag.

Figur JT-.27/1 i AMA Hus 11 är kompletterad som redovisar hur fals mellan taktäckning bakom eller framför hinder ska utföras. 36

Liggande dubbelfals framför en skorsten.

Vid krön enligt JT-.274 i AMA Hus 11 ska en stående vinkelfals mellan hängskiva och krönbeslag ges förstärkt infästning enligt figur JT-.2521/3. Den tidigare angivelsen om att krönbeslag fick enkelfalsas om krönet lutade mer än 14 ° har ändrats till 18 °.

Principen för förstärkning vid infästning av rännkrok. Genom att urtag görs redan vid tillverkningen av takstolarna underlättas monteringen eftersom kortlingar inte behöver monteras mellan takstolarna.

Avsnitt JT-.3 – kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk eller dylikt

I AMA Hus 11 anges under JT-.311 att byggpapp ska monteras under fotplåten och dras upp minst 150 mm ovanför fotplåten. Detta är också ett krav för att tätskiktsgarantin normalt ska gälla. Syftet med uppdragningen är att det ska bli en sammansvetsning mellan tätskiktsmatta och byggpapp och därigenom minska risken för att det ska komma in vatten vid till exempel skarvarna på fotplåten. För att förstärka infästningen och tätheten vid fotplåtar i täckningar med tätskiktsmattor har ett nytt alternativ på fotplåt förts in som innebär att fotplåten ska utföras av 0,5 mm perforerad rostfri stålplåt. Om perforerad rostfri stålplåt används som fotplåt måste det ligga en remsa av minst YEP 3500 under fotplåten.

Figur JT-.311/1 i AMA Hus 11. Fotplåten får skarvas med 100 mm överlapp c 2 000 mm, dock får infästning aldrig ske i överlappen. I avsnittet om ståndskivor vid tätskiktsmattor (JT-.351 i AMA Hus 11) finns hänvisningar till de nya utföranden som tidigare redovisats för puts på isolering. Krönbeslag vid taktäckningar med papp och takpannor ska förses med gavlar. Detta har varit nästan allmänt förekom-

Figur JT-.31/2 i AMA Hus 11. Rännkroken ska fällas ner i underlaget vid taktäckningar med plan plåt eller tätskiktsmattor. En förändring I AMA Hus 11 är att alla figurer med rännkrok på inbrädning har en förstärkning som innebär att rännkrokarna dels inte behöver fästas över takstolar dels innebär att infästningarna av rännkrokarna inte blir synliga på undersidan av inbrädningen. Bygg & teknik 4/12

BRANDGASVENTILATION Brandgasventilation & Takljus ISO 9001:2008

& TAKLJUS

Ventisol tillverkar rökluckor för nyproduktion och renovering, takljus i form av kupoler i en mängd olika storlekar samt lanterniner där nästan bara fantasin sätter gränserna. Våra produkter kan levereras med eller utan automatik. Utöver tillverkning tillhandahåller vi montage, service och underhåll. Kontakta oss gärna om ni vill veta mer.

Vi är även otroligt stolta över att kunna erbjuda CE-märkta brandgasventilatorer! Made in Kristinehamn, Sweden! Ventisol är medlem i SIS Tekniska Kommitté 360, arbetsgrupp 3 & 5. Den nya svenska harmoniseringen av SS 12101-2 är ute på remiss (SIS-remiss 9490). Det färdiga dokumentet kommer att heta; ”SS 88 30 06, Brand och räddning - brandgasventilatorer - egenskapskrav och kravnivåer för olika användningsområden”.

TAKSÄKERHET Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande.

• Takbryggor • Snöräcken • Nock- och takfotsräcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken TM

Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora Tel. 0250-289 80 • Fax 0250-289 89 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

Bygg & teknik 4/12

Fotplåt av perforerad rostfri stålpåt vid taktäckning med tätskiktsmatta. Under en sådan fotplåt ska alltid en remsa av minst YEP 3500 monteras. Figur RA JT-.4/1 i AMA Hus 11.

Ståndskiva vid tak med tätskiktsmatta. Ståndskiva med täcklist indragen till bakomliggande konstruktion. Puts och putsbärare avslutas mot en startlist.

Gavel på krön vid taktäckning med tätskiktsmatta.

Det finns endast anvisningar om utförande på traditionell inbrädning med byggpapp. Om förenklade underlagstak ska användas kan det därför i varje enskilt fall krävas kompletteringar. I avsnitt JSC i AMA Hus 11 med underliggande koder och rubriker finns texter och figurer om vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie i yttertak. I vissa fall kan det vid kopparplåt finnas behov av att montera en slitplåt mellan taktäckningen och till exempel en fotränna av kopparplåt. I RA Hus 11 under JT-.4 finns en ny figur som visar ett exempel på utförande av slitplåt. Figur JT-.41/1 i AMA Hus 11 visar ett vanligt utförande vid hängrännor på tak-

pannetak. Här syns också förstärkningen av inbrädningen för rännkroken som nämnts tidigare. Tidigare fanns i RA figurer om rännkrok på bärläkt samt uppkilat taksprång. Dessa figurer har tagits bort och ersatts med allmänna råd om vad som bör beaktas vid hängrännor som kommer lågt i förhållande till takpannorna. För fotrännor vid takpannetak har figurerna kompletterats med att fotplåten ska dras upp högre än tidigare. Fotplåten ska dras upp minst 150 mm ovanför fotrännan. För vinkelrännor har en återgång skett till en bredare vinkleränna. Detta också med hänsyn till vad som skett under de senaste vintrarna. Bredden som tidigare

Figur JT-.41/1 I AMA Hus 11.

mande i södra Sverige men har aldrig tidigare varit ett krav enligt AMA. Vid hängskivor och krön enligt JT.3521 i AMA Hus 11 ska en stående vinkelfals mellan hängskiva och krönbeslag ges förstärkt infästning enligt figur JT.2521/3 i AMA Hus 11. Takluckor vid tätskiktsmattor ska utföras på i princip samma sätt som taktäckningar med plan plåt vad gäller storlek, höjd och beslagning.

Avsnitt JT-.4 – kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor eller dylikt

De detaljer som finns i detta avsnitt gäller liksom tidigare alla typer av överläggsplattor, det vill säga skiffer, tegel, betong, plåt samt andra nya material som tillkommit. I inledningen till avsnittet finns övergripande utförandekrav som är kopplade till respektive material. Här har inga förändringar skett. 38

Bygg & teknik 4/12

skruv är det viktigt att infästningen utförs rak och med angivet c-avstånd. I AMA Hus 08 infördes en ny föreskrift i JT-.451 som angav att ståndskivor ska fasoneras till taktäckningen. Detta är något som ofta har utförts i södra Sverige på grund av risken för att det ska blåsa in vatten eller snö under ståndskivorna. Efterlevnaden av föreskriften i AMA Hus 08 har inte varit den bästa men den finns kvar i AMA Hus 11 och har kompletterats med att detta ska utföras vid de ståndskivor som ligger horisontalt mot taktäckningen. Hängskivor vid takpannetak utförs ofta för små och med bristfällig infästning. I AMA har beslagen alltid varit större än de som till exempel hustillverkare och byggmaterialhandeln erbjuder. Föreskrifterna i AMA har sällan använts vilket medfört dels avblåsta beslag dels rötskador på bakomliggande trämaterial. I AMA Hus 11 finns en ny figur som ytterligare ska förstärka skyddet av taksprånget genom att byggpappen ska dras runt hela uppbyggnaden vilket redovisas i figur JT-.45212/1 i AMA Hus 11. I avsnittet i övrigt har inte några förändringar gjorts beträffande överlapp, infästningar, uppbockningar och nedbockningar av profilbottnar vid trapetsprofilerad plåt.

Figur JT-.421/1 i AMA Hus 11.

angavs som ett mått i öppningen är återigen satt till brottet, vilket bland annat framgår av figur JT-.421/1, JT-.4214/1 och JT-.4214/2 i AMA Hus 11. I avsnittet om ståndskivor (JT-.451 i AMA Hus 11) finns hänvisningar till de nya utföranden som tidigare redovisats för puts på isolering. En detalj som kom in i AMA Hus 08 är att ståndskivor som alternativ till infästning med kontinuerliga fästbleck även kan ske med skruv kan väl anses ha blivit allmänt vedertaget. Vid infästning med

Fasonering av plåt mot takpannor.

Avsnitt JT-.5 – kompletteringar av plan plåt till yttervägg, mur, innerbjälklag eller dylikt

Minsta fall på fönsterbleck ändrades redan i AMA Hus 08 till att vara minst 1:4 (14 °). Det finns beställare som vill ha större lutning.

Figur JT-.45212/1 i AMA Hus 11.

Figur JT-.521/1 i AMA Hus 11. Bygg & teknik 4/12

Har fönsterblecken rätt lutning?

Figur JT-.521/2 i AMA Hus 11. 39

Figur JT-.521/4 i AMA Hus 11.

Figur RA JT-.527/1 i RA Hus 11. Detta utförande kan användas där det finns skyddande tak över balkongen. Det är viktigt att tätningen ansluter väl mot såväl vägg som balkongplatta.

Tätning mellan fönsterbleck och karm enligt figur JT-.521/1 och JT.521/2 i AMA Hus 11 ska liksom enligt AMA Hus 08 utföras av plåtslagaren i samband med montering av fönsterblecken (se figurer på sidan 38). Trä- och Möbelföretagen (TMF) (www.tmf.se) anger i sin skrift Fönster och ytterdörrar, Projektering, montage, skötsel och underhåll att gavlarnas höjd ska ökas till 30 mm. Vidare föreslås även att sekundär tätning ska monteras i vissa fall. Som alternativ till trådklammer vid infästning av

Sockelbeslag vid en balkong. Täcklist/skyddsbeslag indraget till bakomliggande konstruktion. På fotot syns en del av startlisten för putsbärare och puts.

fönsterbleck vid murverk föreslås ett nytt utförande inmurade fästbleck enligt figur JT-.521/4 i AMA Hus 11. Under de senaste åren har det visat sig att en mycket känslig detalj från fuktsynpunkt är anslutningen mellan balkonger eller terrasser och bakomliggande vägg. Låga höjder – av handikappskäl – medför stor risk att vatten kan tränga in under till exempel tröskelbeslag eller sockelbeslag. Detta är en konstruktion som måste projekteras och utföras rätt. I RA Hus 08 togs några exempel in på detaljer som även finns med i RA Hus 11. Dessa kan tjäna som vägledning vid projekteringen. Figur RA JT-.527/2 i AMA Hus 11 visar ett utförande där det saknas ett skyddande tak. Figur JT-.527/3 som infördes i RA Hus 08 visar exempel på utförande av skyddsbeslag vid balkonger, entrétak eller motsvarande för att minska risken för rinningar på putsade fasader.

Exempel på tätning mellan utfack och balkongplatta.

Mellan stomme av plywood för sockelbeslag och platta ska det finnas en distans på cirka 15 mm som ska begränsa risken för att vatten kan sugas upp i plywooden eller annan uppbyggnad för sockelbeslaget.

Figur RA JT-.527/2 i RA Hus 11. Vid ovanstående detalj är det viktigt att träuppbyggnaden för sockelbeslaget avslutas cirka 15 mm ovanför plattan för att begränsa risken för att vatten sugs upp i träuppbyggnaden.

Figur JT-.527/3 i AMA Hus 11. Bygg & teknik 4/12

RIKTIG PROFFSISOLERING GER ALLT

Riktig proffsisolering har just blivit ännu proffsigare. Nu lanserar vi PAROC® eXtra™ och PAROC® eXtra plus™. De ersätter PAROC UNS 37 och PAROC UNS 34. De båda nya produkterna är utvecklade för att ge extra av allt, så som riktig proffsisolering ska. Läs mer på paroc.se

INTE FÖRZINKAT. INTE YTBELAGT. RHEINZINK ÄR MASSIVT RAKT IGENOM. Q Tidlöst på utsidan, bara naturligt på insidan Q Detta naturliga material är en förebild genom att vara miljövänligt, absolut skötselfritt- och underhållsfritt Q Samtidigt sätter det nya standarder med en livslängd på flera generationer Q De höga krav som hållbart byggande ställer kan utan problem uppfyllas med RHEINZINK Till projektet på bilden har man använt “förpatinerat pro skiffergrått” till taket och till vattenavrinningen “förpatinerat pro blågrått”.

RZ _ 4475-4C-S

RHEINZINK Sverige · Tillfällavägen 15 · 43363 Sävedalen · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 · info@rheinzink.se

Har du en smartphone med QR-läsare - scanna rutan här ovan så kan du läsa mer om nyheterna och vårt övriga sortiment.

www.rheinzink.se

Bygg & teknik 4/12 RZ_4475-4C-S.indd 1

27.04.2012 10:10:44 Uhr

fräsning ska göras för att inte plåten eller tätskiktsmattan ska skadas av kroken.

Avsnitt JV – profilerad plåt

Urfräsning för rännkrok.

Exempel på skyddsbeslag vid en balkong.

Krav på utförande av skyddsbeslag har nu lyfts upp till en föreskrift i AMA Hus 11.

Avsnitt JT-.8 – kompletteringar för takavvattning

Detta avsnitt reviderades till AMA Hus 08 främst med hänsyn till att hängrännor och stuprör idag tillverkas industriellt och ytterst sällan som tidigare hos den enskilde plåtslagaren. I revideringen till AMA Hus 11 har främst hänsyn till nya standarder tagits. Tabellerna beträffande diameter och area ändrades något redan i RA Hus 08 men har ingen betydelse rent praktiskt. Det viktiga är att se till att det finns till-

räckligt med stuprör för att ta hand om det vatten som ska avledas från taken. De tabeller som finns i RA Hus 11 bedöms fungera väl för normala förhållanden. Vid stora regnmängder kan hängrännor spolas över men det är inte detta som hängrännor och stuprör normalt dimensioneras för. Vid stora regnmängder är det ofta större problem i dagvattensystemen. JT-.8133 är en kod och rubrik som infördes i RA Hus 08 som sällan har åberopats. Den finns även i RA Hus 11 och ska användas för att redovisa krav på överspolningsskydd på hängrännor vid till exempel vinkelrännor eller där vatten rinner ner över ett lägre takfall från stuprör från övre takfall. Vatten kan rinna över hängrännor även vid breda krön eller vingar som går långt ner över en hängränna. Urfräsning ska göras på inbrädningen där rännkrokar ska monteras vid taktäckning av plan plåt eller tätskiktsmattor. Ur-

I detta avsnitt används samma princip som i JT för att skriva samman materialspecifika krav med utförandekrav. Detaljerna finns i avsnitt JT-.4. I avsnitt JV har ändringar skett med hänsyn till nya standarder. Texter som tidigare har varit införda i AMA-nytt har tagits in. I RA Hus 08 togs indelningen av ytbeläggningar i tjocka och tunna bort eftersom det under senare år kommit fram beläggningar med tjocklekar som inte kan definieras som vare sig tunna eller tjocka. I RA Hus 11 hänvisas till EN 10169:2010 för val av korrosionsskydd. Föreskrifterna om infästningar, typ av skruv med mera vid profilerad plåt har preciserats och utvecklats. Projektören ska med hjälp av de råd som finns i ZSE bedöma om högre materialkrav ska gälla för de fästdon som ska användas med hänsyn till rådande miljö. För utföranden med profilerad plåt har som tidigare i huvudsak förutsatts att det är plåttillverkaren som har anvisningar och föreskrifter som anger hur plåten ska monteras. Detta gäller inte minst infästningarna som alltid måste dimensioneras utifrån de belastningar som kan förväntas i varje enskilt objekt. Avsnittet JV i AMA Hus 11 innehåller – liksom tidigare – inte några föreskrifter om trapetsprofilerad plåt i bärande konstruktioner. Det finns rubriker I RA Hus 11 och det förutsätts att all dimensionering görs och redovisas i varje enskilt fall utifrån rådande förutsättningar. Här måste hänsyn tas till de nya eurokoderna. De detaljer som finns i AMA Hus 11 i avsnitt JV avser endast trapetsprofilerad plåt som taktäckning eller fasadbeklädnad. Detta gäller även de detaljer som redovisas i avsnitt JT-.4 om profilerad plåt. ■

Bygg & teknik direkt på nätet

Överspolningsskydd på en hängränna.

Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 4/12

Ny branschstandard – taksäkerhet

Taket som arbetsplats När de arbetsmiljöförväntningar som vi har idag möter de miljöer på tak som accepterades på 1960-talet – för över 50 år sedan – så blir det konflikter. Tror inte att vi idag skulle nöja oss med den säkerhet som fanns i bilarna på 1960-talet eller den ishockey- eller utförsåkningsutrustning som fanns på 1960-talet. Tror inte att man heller skulle acceptera att vistas i en del arbetsmiljöer inom industrin eller andra arbetsplatser som vi accepterade på 1960-talet. Tror inte heller att vi skulle nöja oss med de datorer som fanns på 1960-talet. Nej just det fanns inga datorer då. När det gäller taken som arbetsplats så tvingas alla som vistas på äldre byggnaders tak att förhålla sig till den tanke om säkerhet som fanns då huset byggdes vad beträffande taksäkerhetsanordningar. Produkterna och framförallt kunskap kring säkerhetsfrågor har utvecklats på 50 år. Det faktum att kraven på taksäkerhet har ökat genom åren visar att vi i allmänhet menar att dessa höjda krav är rimliga utifrån dagens syn på säkerhet. De som då ska vistas på dessa äldre tak, både i arbetslivet och som husägare på fritid, får i praktiken nöja sig med de krav som då fanns. Samtidigt som man i den fasta industrin och på byggarbetsplatser uppdaterar arbetssäkerhet regelbundet genom det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) så tvingas många att acceptera de arbetsmiljöer som skapades för 50 år sedan och fortfarande finns kvar.

Lagen om skydd mot olyckor, görs en kontroll av tillträde till sotningspliktig skorsten och vissa ventilationsanläggningar/fläktar. Någon kontroll av taksäkerhet i övrigt görs normalt inte. Vissa anläggningar på tak som hissmaskinrum har säkerhetskrav på tillträdesleder som vida överstiger traditionell taksäkerhet. Dessa har varit föremål för riskanalyser etcetera utifrån modernt arbetsmiljötänk. Boverket fick för en tid sedan påstötning från sotnings- och plåtslageribranschen genom Taksäkerhetskommittén (TSK), att åtminstone lyfta fram kraven på taksäkerhet till 1985 års krav. Efter en granskning och bedömning av kostnad och samhällsnytta av ökade krav bedömde Boverket att det inte skulle vara lönsamt/samhällsekonomiskt. Regeringen har ännu inte tagit beslut om förändring av kraven. Utifrån ovan förda resonemang kan man nu säga att branscherna som har tak som sin arbetsplats bedömer att Boverket inte är kompetenta att hantera deras arbetsmiljö och kanske det inte heller är deras uppgift. Även personer på Boverket inser att dessa frågor inte bör ligga kvar på Boverket utan att hanteras av Arbetsmiljöverket.

Säkerhetsnivån behöver höjas

Arbetsmiljöverket har under en period diskuterat arbetssäkerheten vid arbete på

Fallskyddssystem vid vertikalt tillträde.

tak och menar att säkerhetsnivån behöver höjas. Kraven i lagen och föreskrifterna säger att fallrisken ska vara förebyggd, vilket innebär att säkerhetslina egentligen är miniminivån för fallskydd. Detta bör innebära att man kommer att ge stöd för takarbetarbranschens strävan att lyfta säkerhetsnivån. Det bör också innebära att man i ökande utsträckning ställer krav på att de som i sitt arbete vistas på tak ska leva efter samma regler som andra yrkesgrupper. Företagen ska utföra riskanalyser och ta fram handlingsplaner. Arbets-

Boverkets bestämmelser

Boverket tar fram bestämmelser och ser även till att bestämmelser följs. I samband med brandskyddskontroller, enligt Artikelförfattare är PeO Axelsson, tekn dr, ordförande i SIS TK 193 – Takprodukter och takskydd samt utbildare för Sakkunnig i taksäkerhet i Taksäkerhetskommitténs regi. Bygg & teknik 4/12

Takfotsräcke/(snörasskydd?) direkt ovanför gård med förskola.

miljöverket anser inte att det är rimligt att gå på gångbrygga till exempel i blåsigt vinterväder utan att vara kopplad till personligt fallskydd eller ännu värre att balansera på taknock och/eller nockräcke vid takskottning utan vara förankrad. Boverket gjorde som sagt bedömningen att det inte var samhällsekonomiskt lönsamt att höja kraven på det äldre byggnadsbeståndet. Det man inte tog hänsyn till var att många redan har insett det rimliga att förse sina fastigheter med uppdaterad taksäkerhet. Man hade heller inte tagit hänsyn till att det inte bara är yrkespersoner som drabbas. Bland annat en studie av registrerade sjukhusbesök i samband med snöskottning på tak inom Umeå region så var det endast 2 av 36 som var yrkesrelaterat. Övriga 34 hade inträffat på fritiden.

Utarbetande av branschstandard

För att inte fördröja en nödvändig anpassning till dagens arbetsmiljöförväntningar så har diskussioner kring en branschstandard bland takarbetare påbörjats. Ett första utkast till branschstandard har redan utarbetats av Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund. Även plåtslageribranschen (PLR) har en form av branschstandard för säkerhet på tak i samband med att plåtslageriföretag tar på sig snöskottning. Man besiktigar då taken innan vintersäsongen och ställer då krav på taksäkerhet för att skriva takskottningsavtal. Dessa branschstandardförslag ligger nu till grund för fortsatta diskussioner mellan sotarnas och plåtslageribranschens parter och framöver kommer även andra yrkesgrupper att inbjudas att delta. Själv-

klart kommer det att föras dialog med representanter för fastighetsägare. Då många fastighetsägare också är arbetsgivare för till exempel fastighetsskötare eller själva kommer att vistas på tak så finns det en viss möjlighet till förståelse för att uppdatera takarbetarnas berättigade säkerhet vid arbete på tak. En grupp är tillsatt för att utarbeta en gemensam branschstandard. Det förväntas föreligga ett första förslag under innevarande år. I Brandskyddskontrollen ingår normalt endast att kontrollera tillträdesleder till skorsten etcetera. För att få en besiktning utförda enligt de nya branschkraven för hela taket, i samband med brandskyddskontroll, kan en extra avgift behöva tas ut. Alternativt kan besiktning utföras i anslutning till inspektion av tak eller anordning på tak eller i samband med att arbete ska utföras på taket. Det finns naturligtvis de som är oroade för kostnader som detta kan komma att innebära. Jag kan ha förståelse för att pensionärer utan förmögenhet har svårt att klara extra kostnader när redan uppvärmningskostnad och elkostnader stigit kraftigt, men övriga, många som anser sig har råd med senaste mobiltelefonen, senaste bilmodellen som uppfyller dagens krav på säkerhet mm, borde väl snarare skämmas över att äga eller förvalta byggnader som har taksäkerhet som inte uppfyller ens mycket lågt ställda krav. De krav som vi har idag har på taksäkerhetsanordningar vid nybyggnader utifrån Boverkets regler är ett resultat av justeringar från tidigare ställda krav. Detta innebär inte med automatik att de är

Fallskyddssystem för horisontell förflyttning på tak.

Horisontellt fallskyddssystem i kombination med åskskydd på medeltida kyrka.

genomtänkta utifrån dagens nivå på säkerhet. Till exempel så nämner Boverkets regler ingenting om att möjlighet att kunna vara förankrad vid tillträde och förflyttning på tak fram till arbetsplats. Sotaren ska alltså förväntas ha säkerhetsbälte när denne kör bilen mellan två byggnader men sedan gå på taket utan att vara förankrad. Jag gör bedömningen att riskanalysen i detta fall inte är helt komplett eller haltar lite. Riskanalyser kommer att bli ett vedertaget begrepp inte bara inom de stora företagen utan även användas mer och mer då de stora företagen, organisationer eller myndigheter anlitar mindre företag. Detta inte minst inom bygg och fastighetsförvaltning. Det är naturligtvis rimligt att företag, organisationer och myndigheter som i sin vardag hanterar hälsofrågor, arbetsmiljö, säkerhet mm eller har en högt ställd säkerhetspolicy, eller är certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning), också ser om sina egna byggnader. Man nöjer sig då inte med att ha en säkerhetsnivå från 1960. Man väljer en nivå som stämmer med dagens, eller kanske till och med framtida, förväntningar på säkerhet för de som ska vistas på deras tak. Även på aktuella företagsledares etcetera egna bostäder torde det vara rimligt att minst dagens förväntningar på taksäkerhet uppfylls. I diskussioner som förs kan man höra efterfrågan på att gå ifrån fasadstegar och istället verka för att invändiga tillträdesleder med taklucka monteras. Det förs också diskussioner om att vertikalt monterade fasadstegar och skorstensstegar med mera ska förses med fallskydd i form av till exempel skena eller wire, av samma typ som man kan se i moderna master, skidliftstolpar etcetera. På samma sätt kan gångbryggor förses med horisontella fallskyddssystem. Fläktanläggningar, och andra anordningar på tak, som ska besiktigas, kontrolleras och underhållas kan behöva gångbryggor med räcke för att tillfredsställa säkerhet och ergonomi. Synpunkter och förslag kan lämnas på Taksäkerhetskommitténs hemsida www. taksakerhet.se eller till undertecknad på telefon 070-515 28 96. ■ Bygg & teknik 4/12

SĂ&#x201E;KER PĂ&#x2026; TAKET

Komplett takskyddssortiment t /PDL 5BLGPUTSĂ&#x160;DLFO t 5BLCSZHHPS t 5BLTUFHBS t 4OĂ&#x161;SBTTLZEE t 4LZEETSĂ&#x160;DLFO t 'BTBETUFHBS N N

IndustrivĂ¤gen 1, 523 90 Ulricehamn, 0321-261 60

www.welandstal.se Bygg & teknik 4/12

Korrosion och frigörelse av metaller från mässing i utomhusapplikationer – skillnader mellan legeringar och rena metaller Legeringar definieras som material med metalliska egenskaper som består av två eller fler grundämnen, där minst ett av ämnena är en metall. Exempel på legeringar vi använder i vår vardag är rostfritt stål (järn och krom) och mässing (koppar och zink), vilket illustreras i figur 1. Anledningen till att legera en metall med ett annat element är att förbättra olika egenskaper som till exempel formbarhet eller korrosionsmotstånd. Hur beter sig då dessa legeringar i förhållande till de rena legeringselementen med avseende på metallfrigörelse och korrosion och, är det möjligt att använda rena metallers egenskaper för att uppskatta motsvarande egenskaper hos legeringar av dessa metaller? Sedan tjugo år tillbaka bedriver avdelningen för Yt- och Korrosionsvetenskap på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) forskning inriktad mot att förstå och förklara de bakomliggande orsakerna till varför olika konstruktionsmaterial av metaller och legeringar i utomhuskonstruktioner beter sig på olika sätt när de utsätts för samma miljö, och belysa vilken betydelse detta har ur miljösynpunkt.

Olika applikationer

Metaller utvinns från mineraler och bearbetas för att kunna användas i olika applikationer i vårt samhälle. De flesta metaller är dock inte termodynamiskt stabila i sina rena tillstånd utan strävar hela tiden efter att återgå till sina mest stabila till-

Artikelförfattare är Gunilla Herting och Inger Odnevall Wallinder, Kungliga Tekniska högskolan, Avdelningen Yt- och Korrosionsvetenskap, Stockholm.

Figur 1: Fasaderna på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm består av mässing.

stånd, vilket är som mineraler. Denna process kallas även för korrosion och är en naturlig del i konstruktionsmetallernas kretslopp. Koppar-zinklegeringar brukar benämnas med samlingsnamnet mässing. Genom att legera koppar med olika mängder zink erhålls nya material där de positiva egenskaperna hos de enskilda metallerna utnyttjas vilka är fördelaktiga för vissa typer av applikationer. I kontakt med omgivande miljö bildas olika koppar- och zinkinnehållande korrosionsprodukter på mässingsytan, en patina, vars kemiska sammansättning beror av omgivande miljöparametrar samt närvaron av luftföroreningar och aerosoler. Patinan består av en blandning av kopparoxider, basiska zinkkarbonater samt basiska zink- och kopparsulfater/klorider vilka skyddar ytan effektivt och vilket effektivt minskar korrosionen. Korrosionsprodukternas sammansättning och deras integrering i patinan

gör att de har helt andra egenskaper än vattenlösliga metallsalter. En jämförelse mellan metallsalter och korrosionsprodukter är därför givetvis inte möjligt.

Ytan ändrar karaktär

Tillväxten av korrosionsprodukter på ytan gör även att materialet ändrar utseende både vad det gäller färg och glans, vilket illustreras i figur 2. En oexponerad mässingsyta har en blank guldaktig yta som mestadels består av ett tunt skikt av koppar- och zinkoxider. När materialet sedan utsätts för utomhusmiljön börjar ytan långsamt ändra karaktär, den korroderar, och får en mattare brunaktig nyans allteftersom patinan växer till. Efter ett års utomhusexponering i Stockholm domineras korrosionsprodukterna av kopparoxid (Cu2O) och ett basiskt zinkkarbonat (Zn5(CO3)2(OH)6). Korrosionsprodukterna i patinan är stabila och reducerar kraftigt korrosionen av Bygg & teknik 4/12

metallen jämfört med 0,9 gZn/m²/år från mässingslegeringen. En uppskattning av den frigjorda mängden koppar från mässing utifrån Avrinningsperspektivet data för ren koppar skulle medföra en Hur beter sig då mässing jämfört med de grov överskattning av den frigjorda rena metallerna ur ett avrinningsperspek- mängden koppar (0,9 istället för 0,3 tiv? För att undersöka detta har modell- gCu/m²/år). Motsvarande beräkning för ytor av mässing (femton viktprocent), ren ren zink och mässing skulle istället grovt koppar och ren zink exponerats parallellt i underskatta mängden frigjord zink (0,2 Stockholm under många år och den istället för 0,9 gZn/m²/år). Resultaten visar tydligt att det inte är metall som frigjorts samlats upp och anaFigur 2: En oexponerad mässingsyta, möjligt att uppskatta avrinningshastighelyserats. Resultaten illustreras i figur 4 vänster, och mässing fritt exponerad i ter från legeringar baserat på hur rena och visar tydligt att den mängd koppar reStockholm under ett år, höger. spektive zink som frigörs från de rena metaller beter sig. det underliggande materialet. Växelver- metallerna är avsevärt högre än motAnledningen till att mässing frigör kan med fukt och regn gör dock att en li- svande mängder som frigörs från mäs- mer zink än koppar i Stockholm efter ett ten mängd metall kan frigöras från pati- sing. En kopparyta frigör ungefär 1,1 år har att göra med ädelheten av de två nan i samband med regnperioder, ofta be- gCu/m²/år, vilket är ungefär fyra gånger metallerna. Alla metaller kan rankas nämnd metallavrinning. Här är det viktigt mer än motsvarande mängd från mässing gentemot varandra efter deras benägenatt skilja på korrosionshastighet het att oxideras. Jämfört med och avrinningshastighet då de zink är koppar en mer ädel styrs av olika processer. Korrometall, vilket gör att korrosio5 sionshastigheten av mässing, det nen av koppar sker långsammare vill säga den hastighet med vilän för zink i en given miljö. Om 4 ken metallerna i legeringen oxien ädel och en oädel metall derar, är högre än motsvarande kommer i kontakt med varandra 3 avrinningshastighet för samma kommer den oädla metallen att tidsperiod, tydligt illustrerat efbörja korrodera medan den ädla ter två års exponering i Stockmetallen förblir relativt opåver2 holm i figur 3. Skillnaden efter kad. Ett vanligt sätt att utnyttja ett år är ännu större då patinan detta fenomen är offeranoder. 1 under den första exponeringstiZink, offeranoden, fästs på till den gradvis byggs upp. Korroexempel ett båtskrov och då 0 sionshastigheten är därför inte korroderar zinken istället för ett bra mått på att förutsäga hur båtskrovet. Detta fenomen ses Korrosion Avrinning mycket metaller som kan också för mässing trots att kopfrigöras från ytan och som därpar och zink är bundna (legeFigur 3: Jämförelse mellan korrosion och avrinning efter kan komma i kontakt med rade) till varandra i bulkmateriafrån mässing (femton viktprocent Zn), medelvärde miljön. Avrinningshastigheten let. Den mer oädla zinken är mer efter två års exponering i Stockholm. som till stor del beror av rådande reaktiv än kopparen och kommiljöparametrar, regnets paramer därför att selektivt korrodemetrar som intensitet, pH och infallsvin- som frigör 0,3 gCu/m²/år. Även den fri- ra och bilda korrosionsprodukter samt, kel men även av relationen mellan torra gjorda mängden zink skiljer sig mellan om förutsättningar med regn finns som och våta perioder samt av ytans lutning ren metall och legering men inte i lika kan ”tvätta av” ytan, även frigöras från från horisonten, är ett direkt mått på den stor utsträckning som för koppar. I Stock- ytan. Detta medför att att patinan med timängd metall som verkligen frigörs från holm frigörs 1,4 gZn/m²/år från zink den blir mer rik på kopparinnehållande korrosionsprodukter. I takt med denna tillväxt av patinan minskar skillnaden mellan frigjord koppar och zink vars 1,5 mängder med tiden styrs främst av korrosionsprodukternas egenskaper och rådande miljöförhållanden. 1

Tidigare studier

Mä ss ing

Zin k

Mä ss ing

0,5

Ko pp ar

Avrinningshastighet / g m-2 år-1

Hastighet g m-2 år-1

mässingsytan. Den säger dock ingenting om vilka effekter de frigjorda metallerna kan ha på miljön.

Figur 4: Skillnader i avrinningshastigheter av zink och koppar från mässing (femton viktprocent Zn) och de rena metallerna efter ett års exponering i Stockholm. Bygg & teknik 4/12

Vad händer då med de små mängder koppar och zink som frigörs från olika mässingsytor i utomhuskonstruktioner via regnvattnet? Tidigare studier inom forskningsprojektet har visat att även om koppar och zink vid det omedelbara frigöringstillfället är i form av biotillgängliga joner, reagerar de raskt med biologiskt material som pollen, löv och annat organiskt material samt med ytor i avvattningsystem och binds därmed både upp till en stor del samt ändrar sina kemiska former vilka inte är tillgängliga för till exempel vattenlevande organismer. Resultaten har visat att dessa förändringar i ke47

Figur 5: Koppar som frigjorts via regnvatten från ett koppartak och bundits upp av trottarstenen.

misk form och kontakt med fasta ytor som jord, kalksten och betong effektivt binder upp frigjord zink och koppar. Beräkningar visar att 98 procent av jonerna immobiliserats inom ett avstånd av 20 m från källan. Att till exempel betong och

trottoarmaterial har en god förmåga att fungera som sänkor för frigjorda metaller illustreras i figur 5 för koppar där trottoarytan utefter stuprörsutloppet fått en lätt grön-turkos missfärgning. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten tydligt att en legering (illustrerat för mässing), inte beter sig som dess enskilda rena metaller (koppar och zink) varken ur ett korrosions- eller ett metallfrigörelseperspektiv vid växelverkan med den omgivande miljön. En uppskattning av mängden frigjord metall från en legering är inte möjlig utifrån tillgängliga data från en legerings individuella legeringselement då detta ger ytterst felaktiga uppskattningar. Den patina av korrosionsprodukter som bildas på mässing reducerar kraftigt korrosionen av mässingsytan med tiden. De små mängder metaller som frigörs från ytan med hjälp av regnvatten immobiliseras mycket snabbt, i regel direkt i anslutning till själva frigörningsstället, genom att interagera med biologiskt material och/eller immobiliseras av material som betong och kalksten i en byggnads omedelbara närhet. ■

Ett urval av relevanta referenser:

Protective green patinas on copper in outdoor constructions, Y. Hedberg & I. Odnevall Wallinder, Journal of Environmental Protection, 2, pp. 956–959, 2011.

Atmospheric corrosion of brass in outdoor applications Patina evolution, metal release and aesthetic appearance at urban exposure conditions, S. Goidanich, J. Brunk, G. Herting, M.A. Arenas & I. Odnevall Wallinder, Science of the Total Environment, 412–413, pp 46–57, 2011. Storm water runoff measurements of copper from a naturally patinated roof and from a parking space. Aspects on environmental fate and chemical speciation, I. Odnevall Wallinder, Y. Hedberg & P. Dromberg, Water Research, 43, pp 5031– 5038, 2009. The interaction between concrete pavement and corrosion-induced copper runoff from buildings, B. Bahar, G. Herting, I. Odnevall Wallinder, C. Leygraf & M. Virta, Environmental Monitoring and Assessment, 140, pp 175–189, 2008. Corrosion-induced release of Cu and Zn into rainwater from brass, bronze and their pure metals. A 2-year field study, G. Herting, S. Goidanich, I. Odnevall Wallinder & C. Leygraf, Environmental Monitoring and Assessment, 144, pp 455– 461, 2008. Occurrence and fate of corrosion-induced zinc in runoff water from Occurrence and fate of corrosion-induced zinc in runoff water from external structures, S, Bertling, I, Odnevall Wallinder, C Leygraf & D. Berggren Kleja, Science of the Total Environment 367, pp 908–923, 2006.

Bygg & teknik 4/12

Gröntak ställer krav på underlaget Gröntak, varmed här främst avses koncept typ moss-sedum (MS) eller sedum-ört-gräs (SÖG), har på sistone vunnit viss popularitet. Denna takkonstruktion är dock inte helt okomplicerad.

En tillverkare informerar att moss-sedum kan läggas i lutning 0 till 27 °. Ett delkoncept kan användas från 0 till 4 ° och kallas då MS 0-4. Ett annat kan användas från 2 till 27 ° och kallas då MS 2-27. Bygghöjderna är 55 respektive 40 mm. De vattenmättade egentyngderna är för båda varianterna 50 kg/m². Sedum-ört-gräs är tjockare och tyngre. Även här finns två varianter; 0 till 5 ° respektive 5 till 14 °. Bygghöjderna är 120 respektive 110 mm. Egentyngderna för båda är vattenmättade 130 kg/m². Motivet för etablering av gröntak kan vara estetiskt, till exempel att man på yttertak upplever gröntak snyggare än singel, plåt och gråa/svarta tätskiktmattor och på gårdar upplever gröntak snyggare än beläggningar av asfalt- och betongplattor. På gårdar brukar också landskapsarkitekter anlitas för estetisk ”förädling”, se bild 1. Ett annat motiv är att man önskar hejda de momentant stora flöden som uppkommer vid ösregn samt att man ibland önskar kompensera ianspråktagandet av grönytor på marken. (Vattenbuffring/avdunstning se närmare nedan.) Generellt anses att runt 40 procent av årsnederbörden återdunstar upp i luften. Tak som har ”stor publik” (lägre tak med kringliggande högre byggnader) brukar vara särskilt attraktiva. Ett gröntak måste ha ett kvalitativt, rotsäkert tätskikt, med förväntad livslängd lika lång som för gröntaket. Om taket har ett rotsäkert tätskikt krävs inga ytterligare åtgärder. Om inte måste en särskild så kallad rotskyddsfolie appliceras. Om taket måste snöskottas krävs stor försiktighet. Tillrådligt är att lämna kvar min 10 cm så att inte växtligheten, och framför allt tätskiktet, skadas. Gröntak buffrar regn i olika scenaria. Man slipper alltså det omedelbara, initiala flödet till brunnar/rännor vid minsta regn. Här diskuteras det lättaste konceptet, moss-sedum. Konceptet MS 0-4, med dränmatta 5+1, buffrar regn utifrån lutning och Artikelförfattare är Staffan Wredling, WSP Byggprojektering, Stockholm.

Bygg & teknik 4/12

Bild 1: Estetisk ”förädling”.

”startläge”. En snustorr växtmatta släpper igenom de första regndropparna rätt ner till dränmattan. Allt eftersom växtmattan ”blötläggs” börjar den kunna kvarhålla vatten. Enligt uppgift ”ryms” det cirka 10 l/m² i växtskiktet plus cirka 3 l/m² i dränmattans ”koppar”. Detta skulle då motsvara 13 mm regn. Den 14:de millimetern kommer då att ”hänvisas” direkt till dränmattan och vidare till dagvatteninstallationen. Konceptet MS 2-27, med 10 mm VTfilt, både vattenhåller och dränerar. Den vattenhållande kapaciteten vid 2 ° lutning är 8 l/m² (8 mm regn) och avtager med ökande lutning. En snustorr växtmatta släpper ner de första regndropparna rätt ner till filten, som då kvarhåller vatten upp till max nämnda 8 l/m². Även här kan växtmattan efter ”blötläggning” kvarhålla upp till 10

l/m². Konceptet skull därmed kunna ”ta hand om” max 18 mm regn.

Gröntak på befintliga tak?

Av och till har fastighetsägare uttryckt intresse att etablera gröntak på befintliga tak. Även här har intresset fokuserats på dels lägre tak som har ”publik” i form av högre kringliggande hus, dels tak med sådan lutning att de syns på relativt nära håll. Andra kriterier för ”intressant” kan vara att det befintliga taket: ❍ upplevs fult ❍ ”lider” av värme på sommaren ❍ har frekventa problem med vattenavledning (dagvattendämning eller dyligt) vid intensiva regn ❍ har dåligt tätskikt som måste ersättas. Gröntak buffrar momentant vissa regnmängder och kan därför förbättra situationen i de fall taken har ”lidit” av alltför snålt dimensionerade ledningar ut till dagvattenbrunnar eller andra recipienter. (Skyfall kan orsaka dämningar i ledningssystemen och översvämningar i hängoch gesimsrännor.) Den allt överskuggande frågan är: Håller taket för en tilläggslast av säg 50 kg/m²? Oftast är så inte fallet. Många barnstugor, förskolor och andra är normalt dimensionerade för aktuell egentyngd och snölast – men knappast mer. Därutöver måste beaktas att många kommuner har fått sin nominella snölast höjd. Mer eller mindre komplicerade förstärkningar kan i många fall genomföras, men kostnaderna kan då växa till helt oacceptabla nivåer. Tak som kan vara direkt intressanta är sådana som har underligande ytbärverk av betong eller har täckning av tegel eller singel. I senare fallet går ett byte från tegel/singel till gröntak ungefär ”jämnt

Bild 2: Ett singeltäckt tak som omvandlas till gröntak.

upp” vad belastningen beträffar. I bilden av att tegeltak brukar ha lång livslängd kan dock påtagliga restvärden gå förlorade. En annan viktig fråga: Är underlaget kapabelt att ”härbärgera” ett gröntak? Fullgod tätfunktion? Rotsäkert? Många tak med tätskiktmatta av några års ålder kan behöva förses med nytt tätskikt som ger tätfunktionen en acceptabel varaktighet. Underlagets eventuella kvarvarande restvärde går därvid förlorat. Plåttak (band-/skivtäckning och TRP) duger inte som underlag för gröntak. Dessa tak måste i så fall däckas över med en mineralullboard och ett rotsäkert tätskikt. Detta, plus att gröntak ökar belastningen med min 50 kg/m², gör att befintligt plåttak oftast utestängs från gröntakets fröjder. Ett ”påtvingat” gröntak innebär även här att det befintliga plåttakets restvärde går förlorat.

Fejkat gröntak?

Som ”estetiskt” alternativ för sådana tak kan diskuteras ett fejkat gröntak; en PUbeläggning med kulör ”mossgrön”. Man erhåller då, som nämnts, en viss estetisk förädling samtidigt som plåttaket får ett kvalitetsmässigt lyft.

Konstgräs?

Ett annat ”surrogat” skulle kunna utgöras av konstgräs. I marknaden finns konstgräs i olika kvaliteter; en för lätt slitage (knappt någon gångtrafik), en något kraftigare för ytor med spring, lek och bollspel och en för seriefotboll och dyligt. WSP:s har erfarit att ”konstgräs skulle kunna vara fullt tillämplig även på plåttak”. Konstgräs ger ingen belastningsökning, värd namnet. I applikation på plåttak skulle då konceptet kunna se ut som följer (figur 1): ● Taket rengörs från löst skräp (mellan/högtryck eventuellt kombinerat med lätt våtsopning). ● Falsarna målas med kvalitativ ”plåtfärg”, kulör grön.* En till två cm ut på ömse sidor.

Figur 1.

Plåten rengjord. Falsarna målade. (Streckade linjen.)

Konstgräsmattan. (Ribbor i botten ger dränmöjligheter.)

Kommentar: Mattan är perforerad och har på undersidan smala ribbor som bildar kanaler. Vattenavledning kan således ske dels i dessa kanaler, dels uppe på ytan. Konceptet ger ingen tilläggslast, värd namnet, på taket. Någon nämnvärd skillnad i förslitning på plåten bedöms heller inte skönjas. Vid snöskottning föreligger samma krav som för ”riktiga” gröntak”, det vill säga ”Rör inte gräset! Lämna 5 till 10 cm kvar!”

Konstgräset skärs till mellan falsarna, med god passning. ● Infästning medelst limning, två smala strängar nära respektive fals. ●

Risk för fuktskador på råspont under gröntak?

Vid väl (tilläggs)isolerade vindar, där ingen värme tillförs från skorstensstockar och dyligt, får en inbrädning/råspont fortleva i en närmast utomhusartad miljö. Risk för fuktskador på trämaterial kan inte uteslutas. När det gäller sådana välisolerade vindar diskuteras ofta att tillläggsisolera taket på ovansidan. Då höjer man temperaturen på råsponten till nivåer som inte innebär fara för trävirket. Vid omtäckning av ett ”papptak” kan man sålunda lägga på 20 eller 40 mm mineralullsboard. Vid gröntakkoncept, till exempel av typ moss-sedum kan växtskiktet vara vattenmättat upp till 50 kg/m². Vid låg temperatur utgör då råsponten och växtskiktet en kall massa. Om det då växlar om till fullt blidväder, med varmare luft,

––––––––––––––––––– * Ett till synes mycket kvalitativt material är baserat på polyuretan, PU. Materialet är kraftigt vidhäftande och har mycket god elasticitet med hänsyn till temperaturrörelser i plåten. Ref: Stockholms Centralstation (Jernhusen).

kan denna varmare luft smyga in i vindsutrymmet och möta den kalla råsponten. Fukten i luften kan då kondensera på råsponten. Om taket är ”naket”, det vill säga utan ”grönt”, kommer det vid blidväder att ganska snabbt antaga den högre utomhustemperaturen. Och då har vi ingen farlig nedkylning av den inströmmande luften. Eventuell snö på taket fungerar som en liten men dock värmeisolering. Vid blidväder smälter snön i kontaktytan mot taket, och då har vi en konstant temperatur + 0 °C som ju räcker väl till för att inströmmande varmare, fuktig uteluft ska kondensera. Även moss-sedum kan fungerar som ett slags värmeisolering och därmed ha samma verkan som den inledningsvis antydda isoleringen på ovansidan. Vid låga lutningar inrymmer dock grönkonceptet en tjock dränmatta, 25 mm, just för att överloppsvatten ska dräneras bort ordentligt. Vi har då samtidigt en icke försumbar luftspalt som ger möjlighet för uteluft att snabbt ”nästla sig in”. WSP har veterligen inte några erfarenheter av aktuell frågeställning. Den har heller inte observerats beskriven i facktidskrifter, men kan mycket väl vara värd en uppföljning av något slag. ■

Bygg & teknik 4/12

Kortare tid på taket med prefabricerade takkomponenter Det är få som idag projekterar fönster och dörrar, som inte är standardiserade produkter, i en byggnad. Samtidigt envisas aktörer i byggprocessen med att göra både arkitektritningar och konstruktionshandlingar på andra återkommande byggdelar för taket. De borde kunna tillverkas som standardiserade produkter. Byggdelar såsom underlagstak, vindskivor och uppstigningslucka designas och konstrueras för varje projekt, trots att de är i princip samma produkter. Samtidigt är det svårt för små entreprenörer och små leverantörer att utveckla attraktiva och standardiserade produkter som når acceptans inom byggindustrin. Genom att demonstrera ett produktutvecklingsprojekt mellan en litet sågverk, en underleverantör och en nationell byggentreprenör visar jag på hur aktörerna kan utveckla produkter tillsammans som reducerar tiden på taket, ökar lönsamheten och ökar säkerheten. Två av de mest centrala frågorna som både byggindustrin och samhället i stort ställer sig är hur produktiviteten kan öka snabbare inom bygg och hur kan säkerheten inom branschen ökas. Enligt offentlig statistik omkom nio personer 2011 i arbetsrelaterade olyckor. Kravet på ökad produktivitet kan ibland ses som i direkt motsatsförhållande till kravet för ökad säkerhet, speciellt med arbete som pågår på tak. Det viktiga är alltså att hitta system som både minskar tiden på taket, där den enskilde arbetaren exponeras för olyckor, och minskar tiden för att tillverka byggdelar. En sätt att göra detta är att öka andelen standardiserade produkter som kan användas både i projektering och i byggprocessen. Industriellt byggande och att utArtikelförfattare är Jarkko Erikshammar, civil ingenjör och doktorand i träbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå. Bygg & teknik 4/12

veckla produkter för byggprocessen har föreslagits tidigare som lösningar och har dessutom framgångsrikt utvecklats både av småhusindustrin och av industriella byggare såsom Lindbäcks Bygg och Moelven Byggmodul. En industriell byggprocess kommer att ställa krav på underleverantörer och underentreprenörer att utveckla produkter till en lönsam och säker byggprocess. Detta är delvis problematiskt då aktörerna inte har traditionellt tänkt i produkter men också eftersom byggindustrin består av ett stort antal små och medelstora företag, som har få resurser för utvecklingsarbete som inte är direkt kopplade till det enskilda byggprojektet. Frågan som jag ställer

och delvis besvarar i min licentiatavhandling, finansierad av LWE och TräIN (se faktarutor här intill), är hur små företag kan utveckla produkter tillsammans med sina kunder och leverantörer?

Industriellt byggande är en medveten strategi

För att förstå vad jag menar med produktutveckling och hur den passar in i byggprocessen så måste vi ta utgångspunkt från vad forskning vet om industriellt byggande idag. Industriellt byggande baseras på repetitiva byggprocesser jämfört med traditionellt byggande där affären och kunden ordnas in i unika projekt. Eftersom byggprocessen består av åter-

En ögonblicksbild av montering av industriellt tillverkade produkter.

Faktaruta LWE

LWE är ett kompetenscenter för forskning och utveckling inom industriellt träbyggande, trämanufaktur samt interiöra lösningar. LWE är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet (koordinator), Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och företag inom bygg- och trämanufaktursektorn. Kompetenscentret involverar ett trettiotal seniora forskare och doktorander. Verksamheten finansieras till lika delar av Vinnova, de deltagande företagen och universiteten.

Fakta ruta Träinnovationsnätverket (TräIN)

Träinnovationsnätverket är ett samarbetsprojekt mellan Träbyggnad vid Luleå tekniska universitet, som också är projektägare, IUC Norrbotten AB och SMF inom trämanufakturbranschen i Norrbotten. Syftet är att skapa tillväxt inom träbyggnadsoch trämanufakturbranschen i regionen, med sikte på en internationell marknad.

kommande aktiviteter kan de industriella metoderna förbättra projektering och produktion för en specifik produkt. Industriellt byggande är en medveten strategi för att kunna hitta lönsamma kunder där tillverkaren kan sälja specifika produkter åt specifika kunder. Det är alltså ett annat sätt att segmentera marknaden på än det traditionella byggandet som erbjuder allt åt alla. Ungefär på samma sätt som Ikea skiljer sig från traditionella möbelhandlare med sitt kunderbjudande, så skiljer sig den industriella byggaren från den traditionella byggaren med sitt kunderbjudande. Den här strategin medger också att den industriella byggaren kan vässa sina aktiviteter när det gäller deras processer såsom försäljning, projektering, tillverkning, inköp och logistik jämfört med den traditionella byggaren och kommer på det sättet att bli svårslagen i sitt segment.

Genom att flytta delar av byggproduktionen inomhus kan processen kontrolleras bättre genom att exempelvis det finns alltid exakt samma yta för ankomstkontroll eller att det är samma sträcka för att hämta ett verktyg. Detta gör att processkontrollen kan göras mer effektivt genom exempelvis standardiserade arbetssätt men också synliggöra avvikelser i form av dålig ordning. De yttre faktorernas påverkan kan reduceras med farliga arbetsmoment som tiden på taket om byggdelarna kan byggas inomhus. Fokus i den industriella processen är dels att identifiera det kunden ser som värde och dels att reducera aktiviteter som inte tillför värde. Industriellt byggande handlar därför också om att förstå hur den kan förkroppsligas via arkitekt, projektering, leverantörsnätverk och förvaltning.

Processtänkande skapar möjlighet till produktutveckling

Det traditionella byggandet är starkt kopplat till ett projekt. Den dominerande idén är att projektet ska driva sin egen affär. En del av den tankemodellen är att om vi tar en helhet och så bryter vi den i små, små delar och sedan optimerar varje enskild del så kommer även helheten att bli den bästa. Inget kunde vara mer fel i ett byggsammanhang. Resonemanget stämmer om vi har oberoende delar, då kommer även helheten att bli optimal. Men om delarna är beroende, vilket man kan säga att målaren, VVS-entreprenören, elektrikern och snickaren är av varandra i ett projekt, så kommer helheten faktiskt att bli sämre om vi optimerar varje liten del för sig istället för helheten. Leverantörerna kan koordineras framgångsrikt på många olika sätt. I min fallstudie har jag konstaterat att den svenska byggbranschen består av ett stort antal

Det är en stor förändring om aktörerna i byggprocessen, både i föreskrivande ledet och i utförande ledet, slutar att tänka på det enskilda projektet och kunden som unik händelse och istället ser det som en återupprepning av en standardiserad process. Då, och först då, kan aktören till fullo börja utveckla produkter. Det är helt korrekt att projektet är objekt av engångskaraktär men att varje projekt består av ett antal processer som återkommer i någon form. Värdering av projekt, design av arkitekt, skapa tillval, projektering, tillverkning, besiktning och förvaltning är exempel på processer som återkommer. Genom att beskriva och fastställa sina processer kan tillverkaren börja beskriva produkten som uppfyller kundens behov och på det sättet få kontroll på de aktiviteter som utförs i varje unikt projekt. Produktutveckling i den traditionella byggprocessen benämns projektering. Det är egentligen ett specialfall av produktutveckling där produkten som utvecklas görs för en speciell kund och projekt. Produktutveckling innebär att aktören arbetar med en återkommer process kring en specifik produkt som förfinas över tiden.

Traditionellt projekttänkande hindrar utvecklingen

små och medelstora aktörer och inte alltför sällan är de små företagen enskilda bolag. De har varken resurser att jobba med anbud eller med metodutveckling men kan vara duktiga entreprenörer eller leverantörer ändå. Det innebär att industriella tillverkare måste skapa en plattform där utveckling kan ske.

Inköpsfunktionen som en strategisk resurs

Traditionella inköpsstrategier är inte tilllämpbara för små och medelstora företag. Forskning har påvisats att strategierna är kontraproduktiva då relationen mellan köpare och leverantör karaktäriseras av kortsiktigt projekttänkande istället för långsiktiga relationer. Strukturen i byggindustrin gör också att både leverantör och beställare blir ovilliga att synliggöra brister då det kan användas i en förhandling. Detta låser positioner och varken beställare, entreprenör eller leverantör kommer med utvecklingsförslag med risk för att göra fel eller tappa position. Den tänkta optimeringen blir då en optimering av ett projekt. Helheten kan till och med bli sämre. Det bästa sättet att använda inköp som en strategisk resurs är att hitta långsiktiga relationer där leverantören tillåts tjäna pengar och utvecklas men där också det ställs krav på effektivisering och deltagande genom incitament. En sådan här vinn-vinn-situation skapar också en bättre grogrund för nya produkter. För att säkerställa en låg variation av leveranssäkerhet, tider, och kvalitet i byggprocessen föreslår jag därför samverkan inom värdekedjan.

Produkten i centrum

Det centrala är alltså produkten som levereras genom återkommande processer i unika projekt. Oavsett om produkten är en enskild byggdel, som i beskrivs i fall-

Industriellt byggande bygger på processtänkande

Industriellt byggande skiljer sig från industrialiserat byggande genom att produktionen har sin start någon annanstans än på byggarbetsplatsen. Det vanligaste exemplet i Sverige är att prefabricerade trähus tillverkas inomhus i industriella lokaler. Montering sker på den traditionella byggarbetsplatsen. Därmed inte sagt att alla som bygger inomhus är industriella byggare, faktum är att många har bara flyttat sin traditionella byggarbetsplats till lokaler inomhus. 52

BAC Såg och Hyvleri ligger i Luleå men marknaden är till största delen i södra Sverige. Bygg & teknik 4/12

studien med råspontlucka, ett byggsystem, eller ett färdigt huskoncept. En produkt är en mänsklig artefakt som kan kopplas till tjänster för att skapa ett kundvärde som exempelvis ledtid, priseffektivitet och säkerhet. Traditionellt byggande som bygger på oändlig flexibilitet i sitt erbjudande kan aldrig fokusera sitt utvecklingsarbete i produkter. Det innebär i praktiken att de kommer bara att kunna utveckla arbetsmetoder på exempelvis arbetsplatsen utan att kunna helt göra om sin process för att kunna helt reducera exempelvis farliga moment på tak. Oändlig flexibilitet ger oändlig urvattning av resurserna. En produkt kräver dock att man lägger ner tid och pengar för att beskriva, sälja, tillverka och lagerhålla densamme. Hur ska då en liten leverantör, eller entreprenör, kunna avsätta tid och resurser för produktutveckling i den verklighet som vi kallar byggindustrin. Ett tänkt sätt beskrivs med en fallstudie i min licentiatavhandling och som presenteras nedan.

Schematisk bild av råsponttakluckan.

Fallstudien

Ett av företagen jag följer i min forskning är BAC Såg och Hyvleri AB. Det är ett traditionellt köpsågverk, grundat 1944, som har bestämt sig, i sin långsiktiga strategi, att bli en underleverantör till det industriella byggandet. Ambitionen är att leverera bra produkter, i tid, till rätt pris, till sin kund utan att ha ambitionen om att bli en husbyggare själv. Ungefär på samma sätt som Bosch idag är en underleverantör inom bilindustrin till många olika bilmärken. I fallstudien har jag följt hur BAC har samverkat med en nationell byggjätte och en leverantör av underlagspapp för att utveckla en traditionell takkomponent för att minska tiden på taket. Utgångspunkten har varit kundbehovet att reducera tiden på taket för att minska risken för olyckor men också att korta ledtiden för att säkerställa fuktkraven samt öka produktiviteten. En leverantör av underlagspapp har också varit en av deltagarna. Produkten som är framtagen i en projektgrupp är en vidareutveckling av den traditionella läggningen av råspont som utvecklats till underlagsskiva eller så kallad råsponttaklucka. Produkten innehåller ett färdig industriellt applicerat ytskikt. Takfoten kan också beläggas med olja, grundfärg och en mellanstrykning i en industriell anläggning.

Montering av tak är förenat med många risker som kan leda till olyckor.

sam produktutveckling och olika mognadsgrader i industriellt tänkande mellan aktörer är också ett hinder. Tillbaka då till frågan om hur aktören inom industriellt byggande med små resurser kan utveckla produkter. Jag menar då med min forskning att det bästa sättet är att samarbete i värdekedjan, istället för att motarbeta varandra. Istället för att tillämpa de metoder som stora internationella byggföretag använder sig av så ska den lilla aktören utveckla produkter tillsammans med sina kunder och leverantörer. Det kräver givetvis långsiktiga relationer och förtroende mellan partnerna och inte låta varje projekt bära utvecklingskostnaden för då blir det ingen utveckling. Exempelvis genom att jobba med längre kontrakt och kräva kontinuerliga produktivitetsförbättringar inom avtalets giltighetstid och genom att övertyga sina leverantörer att ta ett ansvar för att syste-

Gemensam produktutveckling

Små och medelstora företag inom industriellt byggande kan öka kundvärdet i byggprocessen genom att utveckla produkter tillsamman med sina kunder och leverantörer. Gemensam produktutveckling ökar produktiviteten, men det finns faktorer som vi måste beakta. Hinder och krav som att små företag har lite resurser, den legala strukturen stöttar inte gemenBygg & teknik 4/12

Råsponttakluckan klamras fast och emballeras, konfektioneras och distribueras till kunder över hela Sverige.

matiskt förbättra produkten utan en ekonomisk terrorbalans. Genom att utveckla produkter tillsammans kommer belastningen att bli mindre på den enskilda aktören. Vilka problem finns då med detta och hur hanteras de problem på bästa sätt?

utom ett regelverk som de flesta aktörer känner till. Tyvärr stödjer det inte produktutveckling som ofta kräver kommunikation, dialog, kreativitet, ömsesidigt förtroende och gemensamt ansvarstagande för en lösning i en integrerad värdekedja.

Små företag, små resurser

Industriell mognad

Små företag är ofta väldigt beroende av en och samma person som då ofta är verkställande direktör och tillika ägare. Det är också den personen som ofta är den enda utvecklingsresursen på företaget. Ett exempel är att vid en lågkonjunktur när företaget borde satsa på utveckling så går all tid istället åt att hitta affärer för att överleva. Det gäller att alltså för det lilla företaget att välja sina utvecklingsprojekt med stor omsorg och precision och där beställaren måste avisera sina intentioner på lång sikt. Den legala strukturen, det vill säga inköpsavtalet eller partneringavtalet måste tillåta en långsiktig utveckling för att möjliggöra gemensam produktutveckling. Inom byggsektorn har vi dessutom en fast struktur som stödjer projektinköpet på ett bra sätt både genom administrativa föreskrifter och genom allmänna bestämmelser. AB-strukturen är väldigt bra om vi ska få projekten genomförda och dess-

Det kräver också en viss mognad i produkttänkande för att kunna jobba på detta sätt. Det kräver förtroende och det går inte att på ett konstruktivt sätt utveckla produkter med blanketter för ändringsoch tilläggsarbeten. Därför gläder det mig när jag ser på från sidan och ser att BAC konstaterat att vissa aktörer på marknaden kommer ständigt att bara upphandla på pris och då passar inte deras sätt med BAC:s övergripande strategi. Då måste det naturliga valet vara att välja andra kunder, det vill säga de som har själv aviserat industriella ambitioner. Sist men inte minst så måste vi hitta enkla metoder, arbetssätt, checklistor eller arbeta med modellering och simulering som stödjer det lilla bolaget. Det kan inte vara omfattande regelverk och dokumentpärmar utan snarare en dynamisk modell som stödjer en dynamisk produktutveckling. Men det innebär också att aktörerna tar del av den informationsrevolu-

Licentiatavhandlingen finns att läsa på LTU:s hemsida: http://pure.ltu.se/portal/da/publication s/collaborative-product-development(1da2ea38-a9fb-427c-a3f9eabb177019a0).html

tion som pågår genom att använda modern informationsteknologi som BIM och tredimensionell visualisering. Genom att arbeta med en gemensam produktutveckling kommer både entreprenörer och leverantörer att känna ett ansvar för att ta fram produkter som minimerar tiden på taket och därigenom ökar produktivitet och säkerheten. Om du vill meta mer om detta kan du läsa på LTU:s hemsida. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

… och svarar

Kommentarer: c) Vattenångan i inneluften Rätt svar a) Den relativa luftfuktigheten in- ––––––––– (alltså i bostaden) är den fuktkälla omhus brukar vara som lägst när som orsakar flest fuktskador i krypa) X –––––––– rum. det är som kallast ute. b) Rätt. Den grundläggande orsaken –––––––– Fel. Huvudproblemet för vanliär att mättnadsånghalten sjunker ga kalla, uteluftsventilerade krypc) med lufttemperaturen, och därför –––––––– rum är att den lägre temperaturen i d) sjunker i praktiken ånghalten ute –––––––– kryprummet sommartid i förhålmed lägre utetemperatur. En kall lande till uteluften medför mycket e) vinterdag kan till exempel både –––––––– hög relativ luftfuktighet eller till f) mättnadsånghalt och ånghalt ute –––––––– och med kondens i kryprummet. g) X vara så låg som cirka 1 g/m³. Om Den fukt som då kan orsaka mögel i fukttillskottet då är till exempel 2 –––––––– kryprummet kommer ursprunglih) g/m³ blir ånghalten inne 1 + 2 = 3 gen från vattenångan i uteluften g/m³. Om mättnadsånghalten inne (och problemet ökar ytterligare om till exempel är 20 g/m³ blir då den relativa det sker en betydande avdunstning från luftfuktigheten inne så låg som 3 / 20 = 15 marken). Den luftläckning som sker procent. Observera att både ånghalten (den genom golvbjälklaget sker normalt uppåt absoluta luftfuktigheten) och den relativa från kryprummet och till bostaden på luftfuktigheten inne blir som lägst när det grund av att termiken (skorstenseffekten) är som kallast ute. oftast orsakar ett undertryck i golvnivå i b) En kallvind som fungerar bra har ett bostaden. Luftläckning från bostaden nedåt fukttillskott som är ungefär detsamma som till kryprummet och därmed extra tillskott inne i bostaden. av vattenånga från bostaden bör därför Fel. Fukttillskottet på kallvinden bör vara ovanligt. vara i princip noll, alltså samma ånghalt på d) Markfukt innefattar inte vattenångan kallvinden som utomhus. Ett fukttillskott i marken. på vinden larmar ju om att fukt tillförs från Fel. Vattenångan i marken kan mycket någon källa, som till exempel läckage av väl vara orsaken till mögelproblem i konnederbörd utifrån eller läckage av luft instruktioner mot mark, och detta trots att ifrån och därmed ett tillskott av vattenånga man inte har problem med vatten i mark från bostaden. tack vare att dränering och kapillärbrytning 54

fungerar. Fukten och fuktkällan är då osynlig. e) Generellt så medför en högre temperatur i marken att risken för fuktskador minskar. Fel. För marken utgår man normalt från att den relativa luftfuktigheten kan vara 100 procent, och då blir helt enkelt ånghalten i marken lika med mättnadsånghalten. Högre temperatur i marken medför då högre ånghalt i marken och därmed ökad fuktbelastning för konstruktioner i direktkontakt med mark. f) Den relativa luftfuktigheten kan tillfälligt överstiga 100 procent i samband med kondensation. Fel. När kondens bildas är den relativa luftfuktigheten 100 procent, men den överstiger aldrig 100 procent. g) En byggnad har i princip samma ventilationsbehov oavsett ångmotståndet för ytterväggarna, eftersom diffusionens bidrag till att föra bort vattenånga och även föroreningar är så litet. Rätt. Man kan jämföra hur mycket vattenånga och föroreningar som bortförs av ventilation respektive av diffusion per tidsenhet, och bidraget från diffusionen är normalt mycket litet. h) Kondens bildas på en yta då dess temperatur överstiger luftens daggpunkt. Fel. Det är ju tvärtom. Bygg & teknik 4/12

www.poloplast.com

1ร MJUMJH ESร OFSJOH TUPSB UBLZUPS POLO-KAL NG UDS

10 รฅ r s *** ti **

* ** 1 0 รฅ r s g ti ** ar

t Alla fรถrdelar med undertaksdrรคnering t *OOPWBUJW TLJLUTUFLOPMPHJ t 6OEFSUSZDLTUร MJH UJMM NCBS t &OLFM NPOUFSJOH o JOHFO TWFUTOJOH t )ร H VUESBHTTร LFSIFU NFE 10-0 "47 t ร ST HBSBOUJ HBSBOUJGร SLMBSJOH

RNSTI ร GARA

10 รฅrs

*** t i **

POLO-KAL NG UDS

*** 10 รฅrs g t i ** ar

Inget utrymme fรถr kompremisser

POLOPLAST erbjuder ett totalsystem t %JNFOTJPOFSJOH Sร STZTUFN UBLBWSJOOJOH PDI JOGร TUOJOHBS UFTUBEF

R ร R S Y S T E M

För få beställare ställer krav på utbildade tätskiktsmontörer och seriösa takentreprenörer De flesta entreprenader för nybyggnader av parkeringsplatser, terrasser och hus ställer krav på en seriös upphandling av tätskiktsmontering. Brister i utförandet kan leda till läckage som både ger stora skador och kan föra med sig enorma kostnader för att åtgärda och återställa. Stefan Lardner är besiktningsman och ser ofta konsekvenserna av att beställare tar för lätt på denna upphandling.

nören och följer inte med fastighetsägaren. – Beställaren måste då kontakta materialleverantören och då är det inte helt säkert att materialleverantören tar ansvar för den skadan som uppkommit, säger han.

Branschorganisationen ställer krav på företagen

Stefan Lardner.

– Beställaren måste ställa krav på både materialval och utförande. Det gäller att materialen klarar svenskt klimat och är testade och kvalitetsmärkta. Sedan ska monteringen ske enligt materialleverantörens anvisningar. Annars finns det stor risk att tätskiktet inte klarar de påfrestningar de utsätts för och att livslängden på taket förkortas avsevärt, säger Stefan Lardner, besiktningsman och v d för Roslagens Plåtkonsult AB. Han beskriver hur det förekommer många material idag som inte är testade och P-märkta. Som besiktningsman och kontrollant kan han inte bara utifrån materialspecifikationerna bedöma hur bra de är om de inte är kvalitetsmärkta, även om det ibland går att se med blotta ögat se när det är dålig kvalitet. – En del importerade tätskiktsmattor, som inte är prövade efter svensk standard, kan man till exempel se att de blir skrynkliga, de har krympningar som leder till läckage vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Men många gånger kan en importerad produkt vara väldigt lik en godkänd produkt, säger han.

krav på vid upphandlingen. Det är viktigt att entreprenörerna är utbildade på de material och de anvisningar som gäller menar Stefan Lardner. Beställaren måste kunna förlita sig på att entreprenören har den kunskap som krävs och har följt anvisningarna. – Om man inte kan sortera ut vilka seriösa företag och kunna värdera vilken kunskap som företaget och montörerna har så kommer det lätt in entreprenörer som inte har rätt kunskap och utbildning. En snygg hemsida säger till exempel väldigt lite om den genuina erfarenhet och historia företaget egentligen har, säger han. Vid de fortlöpande besiktningarna kan han däremot ganska snart se brister om jobbet utförs av företag som inte har rätt kunskap och utbildning. – Man kan till exempel se brister i detaljutförande, vid genomföringar och hinder. Andra saker kan vara svårare att se. Hur en ränndal är utförd i alla steg kan man alltid inte se. Det är något man märker först efter flera år, och då kanske inte ens entreprenören finns kvar, säger han.

Utförandet är avgörande

Garanti upphör om företag upphör

Det finns många olika godkända produkter på marknaden men oavsett fabrikat så är utförandet nästa kritiska del att ställa Artikelförfattare är Anna Sandström, skribent för Takoch tätskiktsentreprenörernas branschorganisation, TIB, Stockholm.

Skador som uppstår flera år efter att entreprenaden är avslutad kan vara svåra att lösa. Om man jobbar med en entreprenör som inte är ansluten till branschorganisationen och inte kan ge garantier enligt TG Norden måste man förlita sig på entreprenörens ansvarsförsäkring och produktens produktförsäkring. Stefan Lardner förklarar att problemen uppstår om entreprenören går i konkurs under garantitiden eller väljer att avsluta sin verksamhet. Då gäller inte längre garantin. Den är förknippad med entrepre-

Återigen är anslutning till branschorganisationen TIB (takoch tätskiktsentreprenörerna) något som Stefan rekommenderar att man kräver, eftersom det borgar för att man finns kvar på marknaden och kan ta ansvar för sina entreprenader eftersom det finns krav på medlemsföretagen att de har kontroll på sin ekonomi. – En annan trygghet med TIB-anslutna företag är att hälften av personalen har kompetensbevis. Man kan vara säker på att det alltid finns kompetent personal på arbetsplatsen som man som beställare kan kommunicera med och tillsammans lösa komplicerade detaljer så att arbetet får ett bra slutresultat, säger han. Under tiden på ett bygge kan förhållanden ändras och då gäller det att få svar på frågor när de uppstår. – Tack vare att det finns kunskap på arbetsplatsen kan man ta upp frågor så att man i god tid kan förebygga fel innan de uppstår, förklarar han.

Många beställningar bygger på förslag från entreprenören

Det är inte sällan en beställning bygger på ett förslag från en entreprenör. Beställaren har inte alltid anlitat en konstruktör eller konsult för att precisera hur arbetet ska utföras och då måste man förlita sig på att det är rätt lösning som entreprenören har föreslagit. Stefan Lardner förklarar att detta i sin tur kan leda till att man har valt fel material och enklare underarbete än vad som krävs. Det kan till exempel handla om sämre kvalitet på isolering och tätskiktsmatta än vad som egentligen skulle behövas. – Man kanske inte ens har gjort en vindlastberäkning. Taket kan riskera att blåsa av om man inte har rätt antal infästningar, säger han. Det är inte heller ovanligt att kostnadsberäkningarna blir fel om entreprenören inte har kunskap för att göra en seriös kalBygg & teknik 4/12

Som noteras på bilden leder det fel utförda hörnet direkt till läckage. Hade samma fel och läckage noterats vid en ventilationsgenomföring hade läckaget kunnat vara aktivt länge innan det hade upptäckts och medfört än större skador.

Ett exempel på en fel utförd tvärskarv. Felet benämns som glipa eller släppa i samband med besiktning. En annan benämning är ”fiskmun”. Här tränger vattnet rakt in och orsakar stora skador. Glipan vi ser på bilden är ett exempel på ett uppenbart fel, vilket inte alltid är fallet. Ofta syns inte den fel utförda skarven men medför likafullt läckage.

kyl. Det kan innebära både ett för lågt och ett för högt pris. – Om beräkningarna bygger på antaganden snarare än kunskap kan man inte förlita sig på att man får rätt pris, säger han.

Självklart att ställa krav i förfrågningsunderlaget

För Stefan Lardner är det ett självklart val att vända sig till entreprenörer som är medlemmar i branschorganisationen och

FOTO: STEFAN LARDNER

Fel utförda hörn. Man har inte följt leverantörens anvisningar vilket direkt leder till läckage!

Här ser man resultatet av fel utförda skarvar. Läckaget är ett faktum. Inbrädningen är blöt och angripen av mögel. Här krävs det stora insatser och all angripen inbrädning måste bytas ut. Även isolering och takstolar är angripna och måste bytas ut.

att skriva in krav på medlemskap i förfrågningsunderlag. Det är det enklaste sättet att kräva att entreprenören har rätt kunskap, erfarenhet och satsar långsiktigt på sitt företagande. – Min erfarenhet är att jag ofta ställs inför det faktum att man inte har ställt tillräckliga krav. Vid inventeringar och underhållsplaneringar ser vi ofta bristfälliga monteringar och dåliga material, vilket leder till att underhållet blir tätare än det skulle behöva vara. Takets tekniska livslängd blir kortare på grund av dåligt utfört arbete, säger han. ■

Ett heltäckande tätskiktssystem – Trebolit UnicTM

MATERIAL

Trebolit UnicTM tätskikt har lång livslängd och läggs med elsvets av auktoriserade montörer. Material, Metod, Montör – tre M som ger ditt tak ett tätskikt med överlägsna egenskaper.

Bygg & teknik 4/12

METOD

MONTÖR

Våra auktoriserade entreprenörer hittar du på: www.trebolit.se eller ring tel 0410 - 480 00

minuskel.dk

YTONG SKAPAR HISTORIA - IGEN Världsnyhet baserat på svensk uppfinning I en tid med energikris och trångboddhet så skapade Dr. Axel Eriksson en världsnyhet, när han i Sverige år 1929 uppfann YTONG lättbetong ur de rena råvarorna kalk, sand och vatten.

100 % LÄTTBETONG – DIFFUSIONSÖPPET MATERIAL

Vi på Xella har sedan genom forskning, utveckling och modern produktionsteknologi förbättrat produkten – och skapat historia igen.

OORGANISKT MATERIAL – ANGRIPS INTE AV RÖTA OCH MÖGEL

Nu introduceras YTONG Energy+, som sätter nya standarder för energieffektivt byggande och hållbar utveckling. YTONG Energy+ består av 100 % lättbetong och ger med sin diffusionsöppenhet ett sunt och behagligt inomhusklimat.

SUVERÄN ISOLERINGSFÖRMÅGA – U-VÄRDE 0,11

Med ett U-värde på 0,11 för en 50 cm yttervägg så är det med YTONG Energy+ lätt att uppfylla såväl energikrav som visioner om hållbar utveckling. Nu och i framtiden.

BRANDKLASS A1 – ICKE BRÄNNBART

Läs mera om YTONG Energy+ på xella.se

Xella svensk annonce 185x270.indd 1

20/04/12 15.26

Ventilerad fasad med puts på skiva I Bygg & teknik 8/2009 presenterades ett aktuellt industridoktorandprojekt som genomförs på Avdelningen för Byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola och som finansieras av SBUF och Skanska. I projektet studeras hur en ventilerad fasadlösning med puts på skiva fungerar byggnadsfysikaliskt och mekaniskt. I den del av projektet som nu är slutrapporterad har samband mellan luftspaltens geometri, luftomsättning och uttorkningsförlopp studerats [1]. För att inledningsvis knyta an till den tidigare artikeln så redovisades där: ● en beräkningsmodell som vid känd drivkraft ger luftflödet i en spalt ● laboratorieprovningar utförda för att kontrollera beräkningsmodellen ● experimentväggar byggda i ett provhus på LTH-området i Lund För den fortsatta presentationen är en beskrivning av experimentväggarna och de mätningar som gjordes i dessa motiverad för att friska upp läsarens minne. Väggarna var 2,15 m höga, orienterade mot söder och målade i en mörk kulör. Som figur 1 visar fanns det totalt fyra fack och den enda skillnaden mellan facken var den typ av läkt som användes för att skapa en 25 mm bred luftspalt mellan fasadskiktet och väggkärnan. I fack 1 fanns vertikala träläkt som gav en strömningsarea i spalten på 25 000 mm²/m. I de tre övriga facken användes olika typer av horisontella, perforerade stålläkt med ett inbördes avstånd om 600 mm. Perforeringsarean hos läkten var ungefär 500 mm²/m i fack 2, 7 000 mm²/m i fack 3 och 9 000 mm²/m i fack 4. I alla fack var spaltens underkant helt öppen medan överkanten avslutades mot ett plåtbeslag som tvingade luftströmmen att böja 180 grader utan att spaltens nominella strömningsarea reducerades. Lufttem-

Artikelförfattare är Jörgen Falk, Skanska Sverige AB, Malmö. Bygg & teknik 4/12

Figur 1: Experimentväggar för att mäta lufthastighet och temperaturer i spalter vid exponering mot utomhusklimat. peraturer i spalterna mättes med termoele- förstå hur drivkraft från termik respektive ment i tre punkter: nära underkant, nära vind uppträder. överkant och mitt på spalthöjden. Mätningar av lufthastighet gjordes med en gi- Spalternas flödeskarakteristik vare kopplad till ett instrument med logg- I figur 2 visas beräknade lufthastigheter i ningsfunktion. Endast en givare användes experimentväggarnas spalter för en drivoch denna flyttades successivt runt kraft i intervallet 0 till 1 Pa. Det framgår mellan spalterna. Lufthastighetsmätning- att lufthastigheten med horisontella stålarna genomfördes under 36 perioder för- läkt blir 60 till 70 procent lägre jämfört delade från oktober till februari. Varje en- med vertikala läkt vid samma drivkraft. I skild mätperiod var från ett dygn upp till figuren exemplifieras också hur resultaten knappt fyra dygn och lufthastigheten re- från lufthastighetsmätningarna användes gistrerades var tionde alternativt var tjugonde sekund. Den totala mättiden omfattade cirka 2 400 timmar. Parallellt med mätningarna i spalterna registrerades temperatur- och vindförhållanden utomhus med en klimatstation monterad på provhusets tak. Det ska tilläggas att lufthastigheten i fack 2 var mycket låg och inte möjlig att mäta med den givare som användes. Alla resultat från mätningar i detta fack har därför helt exkluderats från artikeln. Avsikten med mätningarna i experimentväggarna var Figur 2: Samband mellan drivkraft och dels att uppskatta luftomsättlufthastighet för spalterna i ningen över lång tid – medelexperimentväggarna. ventilationen – och dels att 59

Figur 3: Gränser för luftomsättning under tre studerade tidsperioder.

för att avgöra storleken på de drivkrafter som verkat. Om till exempel lufthastigheten i fack 1 mättes till 0,4 m/s kunde drivkraften bestämmas till att ha varit cirka 0,8 Pa.

Lufthastighet och luftomsättning

Från mätningarna kunde den genomsnittliga lufthastigheten i spalterna bestämmas till cirka: 20 cm/s i fack 1, 6 cm/s i fack 3 och 8 cm/s i fack 4. Relationen mellan lufthastigheterna i de olika facken var således i god överensstämmelse med vad som kunde förutses från figur 2. En viktig begränsning med lufthastighetsmätningarna var att den använda givaren inte kunde riktningsbestämma strömningen utan endast registrerade absolut hastighet. Växlingar i strömningsriktningen tenderar att sänka omsättningen och beräkningar baserade på absoluta hastigheter riskerar därför att överskatta omsättningen. För att ringa in gränserna för den verkliga luftomsättningen studerades tre mätperioder i detalj. Dessa studier indikerade att omsättningen överskattades i intervallet 5 till 40 procent om beräkningen utgick från mätt, absolut lufthastighet. Med denna kunskap uppskattades medelventilationen i de tre facken under månaderna oktober till februari till: ● 230 till 310 oms/h i fack 1 ● 75 till 100 oms/h i fack 3 ● 95 till 130 oms/h i fack 4. Luftomsättningens fördelning under de tre mätperioder som detaljstuderades visas i figur 3. Det framgår att luftomsättningen i praktiken visade en mycket stor variation över dygnet. För perioderna i figur 3 inträffade de högsta omsättningstalen under timmar med solstrålning. Generellt var luftomsättningen under förhållanden med sol och svag till måttlig vind med god precision möjlig att bestämma med beräkningar som enbart baserades på drivkraft från termik. Vid sådana yttre betingelser uppstod en relativt stadig, uppåtriktad strömning, där vindens betydelse 60

för luftomsättningen var obetydlig. Vid jämförelse mellan de tre spalterna var detta speciellt tydligt för spalterna utförda med horisontella läkt beroende på: 1. Högre övertemperatur vid solstrålning och därmed starkare termisk drivkraft 2. En flackare flödeskarakteristik (se figur 2) varför vindens effekt på lufthastigheten blev kraftigt undertryckt när termiska drivkrafter redan var etablerade. Mätningarna visade också att när vind verkade utan samtidig termik var strömningen i spalterna oregelbunden med ständiga variationer i både hastighet och riktning. För att beräkna den resulterande luftomsättning när enbart drivkraft från vind verkade var tillämpliga värden på formfaktorsskillnad mellan spaltöppningarna i intervallet 0,025 till 0,05, oberoende av vindens vinkel mot experimentväggarna.

Små drivkrafter

Som nämnts ovan utnyttjades kunskapen om spalternas flödeskarakteristik för att

bestämma storlek på de drivkrafter som verkade under mätperioderna. Resultatet visas som kumulativa fördelningar i figur 4. Det framgår att drivkrafterna under stora delar av tiden endast handlade om några tiondelar av Pascal och att drivkraften sällan översteg 2 Pa. Trots den blygsamma storleksordningen på drivkrafterna var de tillräckliga för att skapa en avsevärd luftomsättning i spalterna.

Kan luftomsättningen beräknas?

En intressant utmaning var att med utgångspunkt från allmänna klimatdata beräkna medelventilationen i experimentväggarna och jämföra med resultatet från mätningarna. En modellering av interaktionen mellan drivkraft från vind och termik blir mycket komplicerad och därför gjordes en förenklad ansats, där dygnet separerades i dag och natt varvid beräkningarna baserades på drivkraft från termik under dygnets ljusa del och drivkraft från vind under dygnets mörka del. Klimatdata hämtades i huvudsak från [2] och [3]. Vid beräkningarna bestämdes en und-

Figur 4: Kumulativ fördelning av drivkrafter i experimentväggarnas spalter. Bygg & teknik 4/12

Tabell 1: Medelventilation under perioden oktober till februari. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beräkningar baserade Utvärdering av mätningar i experimentväggar på klimatdata (oms/h) (oms/h) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 190 – 270 230 – 310 Fack 1 Fack 3 70 – 95 75 – 100 Fack 4 80 – 105 95 – 130

resultaten från beräkningarna visade att i ett uttorkningsscenario så ökar fuktutbytet (den mängd fukt som transporteras bort per kvadratmeter spaltyta och dygn): ● under vår/sommarklimat jämfört med höst/vinterklimat ● om spaltbredden ökar och minskar om ● spalthöjden ökar ● om kulören är ljus jämfört med mörk

Figur 5: Fukttransport till spalten under två olika uttorkningsfaser. re och en övre gräns för luftomsättningen genom alternativa antaganden om dels förhållandet mellan klara, halvklara och mulna dagar och dels formfaktorsdifferensen mellan spaltöppningarna. Resultatet från beräkningarna visas i tabell 1 tillsammans med det mätbaserade resultatet. Som tabellen visar var den beräknade omsättningen något lägre men i sammanhanget måste skillnaderna betraktas som små. Med stöd av den goda överstämmelsen i tabell 1 beräknades hur luftomsättningen i experimentväggarnas spalter skulle påverkas vid några fiktiva förändringar i utformning, orientering eller utomhusklimat. Dessa beräkningar visade till exempel att luftomsättningen i alla tre facken skulle varit i storleksordningen 25 procent lägre om kulören varit ljus istället för mörk.

småningom minskar kommer kapillärtransporten i ett skikt närmast spalten att upphöra. Då inträder fas 2, där uttorkning sker genom att ånga diffunderar genom ett ”torrt skikt” närmast spalten från en vätskefront en bit in i materialet. Under uttorkningsfas 2 kommer vätskefrontens avstånd till ytan efterhand att öka varför fukttransporten till spalten gradvis avtar. I den tredje och sista fasen har all kapillärtransport upphört och fortsatt uttorkning måste då ske helt i ångfas. De kvalitativa

vid väggorientering mot norr jämfört med söder. Exempel på några kvantitativa resultat ges i figur 6 nedan och figur 7 på nästa sida, där beräkningsförutsättningarna var uttorkning från både fasadskiktet och väggkärnan utmed hela spalthöjden. Vertikala axlar i figurerna visar relativa fuktutbyten med fuktutbytet i fack 1 (med vertikala läkt) under uttorkningsfas 1 som referens. Indelningen på horisontella axlar täcker både fas 1 med fri avdunstning ●

Konvektiv fukttransport

En av avsikterna med en ventilerad luftspalt bakom fasadskiktet på en yttervägg är att luft ska strömma och hjälpa till i uttorkningsprocessen om materialskikt i väggen blir blöta. I projektet formulerades ekvationer för att utgående från luftomsättningen uppskatta storlek på konvektiv fukttransport i spalter under två uttorkningsfaser som illustreras i figur 5. I fas 1 är materialet mot spalten i väggkärna och/eller i fasadskikt så blött att fukt kan transporteras kapillärt ända fram till spalten och där avdunsta från en våt yta till spaltluften. När fuktinnehållet så Bygg & teknik 4/12

Figur 6: Konvektiv fukttransport – spaltbreddens betydelse. 61

Figur 7: Konvektiv fukttransport – läktsystemets betydelse. till spalten och fas 2 för tre olika värden på ånggenomgångsmotståndet Zv i det ”torra skiktet”. För att kunna relatera till dessa värden kan som exempel nämnas att Zv är kring 3 • 103 s/m för en 9 mm gipsskiva och i storleksordningen 15 • 103 20 • 103 s/m för en 4,5 mm mineralfiberskiva. Från figur 6 är det möjligt att konstatera att: ● spalter med bredd mindre än 10 mm har en jämförelsevis mycket begränsad fukttransportförmåga ● 40 mm spaltbredd är effektivare än 25 mm så länge ytorna mot spalten är våta men när fukten måste diffundera till spaltluften är skillnaderna helt marginella ● med Zv kring 50 • 103 s/m eller mer är det helt och hållet transporthastigheten till spalten och inte spaltbredden som är den begränsande faktorn för storleken på fuktutbytet. Figur 7 visar att det finns betydande skillnader mellan vertikala och horisontella läkt så länge uttorkningen till spalten kan ske genom fri avdunstning men när fas 2 inträder utjämnas dock skillnaderna snabbt.

Uttorkningstider

För att konkretisera betydelsen av beräknade siffervärden på fuktutbyte tillämpades de för att uppskatta uttorkningstider för en 10 mm tjock och fuktmättad vindskyddsskiva av gips, se figur 8. Vid beräkningarna antogs att: ● skivan initiellt var blöt över hela ytan ● all uttorkning av skivan inåt var förhindrad ● slutpunkten för uttorkningen var jämvikt med 80 procent relativ fuktighet. I verkligheten kan skivan torka både inåt och utåt men med en plastfolie på insidan kommer fukt som torkar inåt inte att försvinna från väggen. Konsekvensen av antagandet blir därför att beräkningarna underskattar tiden som krävs för att fukten 62

helt ska torka ut från väggen och överskattar tiden som krävs för att fukten ska torka bort från vindskyddsskivan. Beräkningsresultaten visas i tabell 2 och av översta raden framgår att med spaltutföranden enligt figur 1 och höst/vinter kli-

mat så torkar skivan på mellan fem till sju dygn beroende på typ av läktsystem i spalten. De övriga raderna i tabellen visar utfallet från en parametervariation, där en enskild faktor ändrats i taget. Från tabell 2 går det att utläsa att uttorkningstiden: ● gynnas av söderorientering, mörk fasadkulör och vår/sommar klimat ● vid utförande med vertikala läkt är ungefär densamma vid spaltbredd 25 mm som vid spaltbredd 40 mm ● kraftigt förlängs om spaltbredden är 5 mm istället för 25 mm ● vid utförande med horisontella stålläkt kan bli förlängd med upp till 60 till 80 procent jämfört med vertikala läkt. Uttorkningstiderna i tabell 2 avser ytterlighetsfallet med vindskyddsskivan blöt över hela sin yta mot spalten. Beräkningar genomfördes också för fallet när skivan endast är blöt i en lokal fläck. Med detta antagande var uttorkningstiden inom sex dygn för alla förutsättningar i tabell 2. För en relativ jämförelse beräknades också uttorkningstider för gipsskivan förutsatt ett oventilerat fasadskikt med puts på isolering, där hela uttorkningsförloppet måste ske via diffusion. Möjligt inter-

Figur 8: Uttorkning av gipsskiva mot ventilerad spalt. Tabell 2: Beräknade uttorkningstider för en initiellt fuktmättad vindskyddsskiva av gips. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förutsättning Fack 1 – vertikala läkt Fack 3, 4 – horisontella läkt [dygn] [dygn] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Enligt figur 1, höst/vinter ~5 ~7 Ljus kulör ~ 10 ~ 16 Orientering mot norr ~ 12 ~ 22 Vår/sommar ~1 ~2 Spaltbredd 10 mm ~ 11 Spaltbredd 5 mm ~ 53 Spaltbredd 40 mm ~4 Bygg & teknik 4/12

Tabell 3: Relativa uttorkningstider för ventilerad spalt och puts på isolering. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kulör 25 mm ventilerad spalt Puts på mineralull Puts på cellplast Zv = 75∙ 103 s/m med vertikala läkt Zv = 15∙ 103 s/m Orientering Årstid ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mörk Norr 1 4 20 Höst/vinter ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ljus Söder 1 4 20 Höst/vinter ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mörk Söder 1 6 30 Höst/vinter ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mörk Söder 1 15 75 Vår/sommar

vall för ånggenomgångsmotstånd i puts och 50 mm isolering uppskattades till 15 • 103 - 75 • 103 s/m, där det lägre värdet avser puts på mineralull och det högre puts på cellplast. Som framgår av tabell 3 visade dessa beräkningar att uttorkningstiden med ett fasadskikt av puts på isolering blir längre eller mycket längre (en faktor 4 till 75) jämfört med en 25 mm bred och ventilerad spalt med vertikala läkt. Med horisontella, perforerade stålläkt eller vid smalare spaltbredder blir

skillnaderna naturligtvis mindre och beräkningar visade att spaltbredder mindre 10 mm kan medföra uttorkningstider som är jämförbara med puts på mineralull.

Några praktiska slutsatser

Projektet har visat att luftomsättning och konvektiv fukttransport i ytterväggsspalter påverkas av ett mycket stort antal faktorer. Sammanfattningsvis är det dock möjligt att tillåta sig att formulera några praktiskt inriktade slutsatser:

Typiskt utförs ytterväggsspalter med bredder 20 till 30 mm, vilket förefaller vara väl avvägt. Jämfört med spaltbredd 25 mm ger 40 mm en relativt liten ökning i fukttransportförmåga medan transportförmågan drastiskt sjunker om bredden blir mindre än 10 mm. ● Horisontella perforerade stålläkt medför en mindre fukttransportförmåga än vertikala läkt men ger, beroende på hur pessimistiska belastningsscenarior som antas, sannolikt en tillräckligt god fuktsäkerhet. ● Vid fuktbelastning i de inre delarna av väggen (bakom vindskyddet) är det sannolikt inte spaltbredd 10 eller 40 mm eller skillnader mellan de här studerade läktsystemen som är den avgörande faktorn för hur fort uttorkningen går. ■ ●

Referenser

[1] Falk, J. (2010), Ventilerad luftspalt i yttervägg – Luftomsättningar och konvektiv fukttransport, Rapport TVBM3155, Avdelningen för Byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola, Lund. [2] Nevander L.E. och Elmarsson B. (1994), Fukthandbok – Praktik och teori, Svensk Byggtjänst, Stockholm. [3] Taesler, R. (1972), Klimatdata för Sverige, Statens råd för Byggnadsforskning, Stockholm.

Nordic Fastening Group AB

%XOW )lVWWHNQLN RFK 1HRIDF lU FHUWL¿HUDGH PRW (1

Nordic Fastening Group AB med säljdivisionerna Bult & Fästteknik och Neofac kan nu erbjuda sina kunder CE-märkta gängstänger, grundbultar och dragstagskomponenter för stålkonstruktioner enligt EN 1090-1. Material och hållfasthetsklasser är i utförande S355J2 och 8.8. &HUWL¿HULQJHQ lU XWI|UG DY $ &HUW &HUWL¿HULQJHQ LQQHElU DWW GX VRP NRQVWUXNW|U RFK NXQG InU HQ YlO GRNXPHQWHUDG RFK kontrollerad produkt som uppfyller kraven i enlighet med EN 1090-1 och 2. 6DPWOLJD SURGXNWHU OHYHUHUDV PHG NRVWQDGVIULD FHUWL¿NDW HQOLJW (1

Bygg & teknik 4/12

Sydvästlänken – 25 mil kraft – ett energikrävande projekt Sydvästlänken är Svenska Kraftnäts största och enskilt viktigaste nätinvestering och består av tre delar med en knutpunkt i Nässjö och omfattar både luftledningar och markkablar. Sydvästlänken syftar till att förstärka växelströmsnätet, öka driftsäkerheten och åtgärda begränsningar i överföringskapaciteten till södra Sverige samt mellan Norge och Sverige. Sweco projekterar på uppdrag av Svenska Kraftnät, delar av Sydvästlänken. Det har konstaterats att tjugo procent av elförbrukningen finns i södra Sverige men endast sju procent av produktionen [1]. Med södra Sverige menas då söder om kraftverken i Ringhals och Oskarshamn. Idag är det ett underskott på elproduktion i södra Sverige. Befintliga kraftledningar klarar inte av att föra ned tillräckligt mycket vattenkraftsel från norr till söder för att kompensera för detta underskott. Samtidigt som det svämmar över i vattenmagasinen i norr, måste Sverige importera elkraft från Själland och Tyskland. Genom bygget av Sydvästlänken förstärker Svenska Kraftnät kraftledningarnas kapacitet för att kunna lösa produktionsunderskottet i södra Sverige samtidigt som kapaciteten för import ökar av vattenkraftselektricitet från Norge. Uppdraget som Sweco utför, består av två stycken delar, en växelströmsluftledning (AC, 400 kV) mellan Hallsberg och Barkeryd och en likströmsluftledning (DC, 320 kV) mellan Nässjö och Värnamo, se figur 1. De planerade AC- och DC- ledningarna är 176 km respektive 62 km långa. Till stora delar planeras Sydvästlänkens luftledningar att uppföras i befintliga ledningsgator. Byggstart för Sydvästlänkens norra och södra grenar planeras till andra kvartalet 2012 och

Artikelförfattare är Sofie Wallenberg och Gunnar Westberg, Sweco Infrastructure AB, Geoteknik, Stockholm.

Figur 1: Kartan visar Sydvästlänkens södra och norra grenar med de sträckningar som Svenska Kraftnät har ansökt om koncession för. Kartan visar också de alternativa sträckningar i den västra grenen som fortfarande utreds. Kartan är hämtad från Svenska Kraftnäts hemsida, www.svk.se.

idrifttagningen sista kvartalet 2014 enligt Svenska Kraftnät.

Olika kraftledningsstolpar

Kraftledningsstolparna som planeras inom

Figur 2: Typritning A-stolpe – en stagad portalstolpe. Benen är aningen vinklade ungefär som ett A.

Sydvästlänken (AC- och DC-ledningarna) är till stor del olika typer av så kallade Aoch B-stolpar. A-stolpar är stagade portalstolpar medan B-stolpar ostagade portalstolpar. Förenklat beskrivet, A-stolpen har två ben som är lite vinklade, ungefär som ett A och troligen så kommer namnet därifrån från början, se figur 2. En B-stolpe har två raka ben, se figur 3. A-stolpar grundläggs med antingen jordfundament eller direkt på berg med betongplintar, ett per ben. Vid jordfundamenten används träslipers under fundamentet. Stagen grundläggs med en nedgrävd slipersplatta vid jordfundament och vid bergfundament förankras de direkt i berg. Vid sämre mark så som till exempel lera används B-stolpar som grundläggs antingen med stora slipersfundament eller vid dålig mark på stålpålar. B-stolpar grundläggs annars precis som A-stolpar med jordfundament eller plintar på berg.

Fältplanering

Uppdraget innebär att utföra de geotekniska markundersökningarna för sträckorna mellan Hallsberg och Barkeryd samt mellan Nässjö och Värnamo. Eftersom kraftledningsgatan går fram över många små skiften blir det markförhandlingar med ett stort antal parter. Tillträde till själva platsen för fältundersökningar eller de enskilda vägar som leder till närmaste plats att utgå ifrån för att ta sig till avsedd plats har varit komplicerat att hantera.

Figur 3: Typritning B-stolpe – ostagad portalstolpe med raka ben. Bygg & teknik 4/12

FOTO: GORAN NJEGOVANOVIC

Figur 4: Det kan vara en bit att larva från lastbil till borrsite samt mellan olika borrsiter.

Vid fältundersökningarna har det varit som mest fem borrvagnar igång samtidigt. Samordningen, rekognoscering, logistik av personal och vagnar samt utsättning av borrpunkter kräver en egen ledningsresurs i form av en fältingenjör. Mathias Andrén, Sweco, har fungerat som fältsamordnare med ansvar för att samordna maskiner och fältingenjörer, samt kontakt med markförhandlare och utsättare. I hans uppgifter har ingått att rekognoscera alla stolpplatser för att välja vilken maskin som är lämpligast för respektive undersökningsplats, se figur 4. – Jag har sett det som en utmaning. Mycket problemlösning under resans gång har det blivit och det har varit givande, säger Mathias Andrén. Efter tjugo år i branschen behövs utmaningar. Det har ju inte varit solklart att borrbandvagnen kan ta sig fram där vi faktiskt lyckats

FOTO: PATRIC FRIBERG

Figur 5: Mossarna har inte så bra bärighet.

Bygg & teknik 4/12

ta oss fram. Det är bara de stora mossarna som ställt till det! För på delar av mossarna har de inte lyckats ta sig fram på grund av bärigheten i mossarna eller rättare sagt bristen på bärighet, se figur 5. Fältresurser från södra och norra Sverige har varit delaktiga i projektet. De har kommit från Sweco:s regioner i Sverige. Att ligga borta hemifrån och arbeta i långa perioder för att sedan vara hemma varannan helg är påfrestande för fältingenjörerna och deras familjer, därför har fältingenjörer roterats i projektet för att de ska kunna vila upp sig och samtidigt ge service till de lokala kunderna vid respektive kontor. Fältingenjörerna har provat olika lösningar som att arbete tio dagar för att sedan vara ledig fyra men nu arbetar de flesta fyra långa dagar, måndag till torsdag och åker hem på fredagen. Geotekniska fältundersökningar. Uppdraget omfattar cirka 800 stolpar. För varje stolpe görs jordbergssonderingar (Jb) i varje stolpben samt för stag, vilket blir mellan 4 till 18 Jb per stolpplats, totalt runt 5 000 Jb. Ett grundvattenrör installeras och en skruvprovtagning görs per stolpplats. Totalt görs 800 stycken grundvattenrör respektive skruvprovtagningar. Vid ytnära berg borras det minst 3 m i berg för att konstatera att det är av god kvalitet. Berget längs sträckan är av väldigt olika kvalitet och det kan ibland vara svårt att skilja på block och berg. För grundläggning i friktionsjord krävs minst 4 m friktionsjord är mäktigheten mindre än 4 m krävs borrning 3 m i berg av samma skäl som ovan då förankring i berget kommer att krävas. Vid kohesionsjord viktsonderas ned till fastmark samt att det jordbergsonderas ned till minst 4 m friktionsjord eller 3 m i berg.

Utsättning och inmätning av stolpplatser samt sonderingspunkter görs utifrån föregående stolpe och riktning på ledning. Först mäts marknivåerna för ledningsgatan in och centrumpunkten för varje stolpe sätts ut. Utifrån denna sätts sedan borrpunkterna för varje stolpben och eventuella stag ut. För projektörerna är marknivåerna viktiga för placering av stolpfundamenten. Skruvprovtagning görs för att få en okulär benämning på jorden samt materialbestämning och tjälfarlighet. Detta för att få en indikation på friktionsvinklar på materialet som underlag för val av grundläggningsmetod. Erhållna prover analyseras på Sweco Geolab i Stockholm. Förutom ovan nämnda analyser tas vattenkvot och konflytgräns på prover med lera. Vid ett så stort jobb, med så många fältingenjörer inblandade, ställs höga krav på protokollförandet vid provtagning för att hanteringen av prover ska fungera. Varje påse ska vara märkt med uppdragsnummer, stolpnummer, provtagningsnivå, datum och fältingenjörens jordartstolkning och signatur. På protokollet förs samma information in men även provtagningsmetod och eventuella observationer så som exempelvis oljelukt. För att förenkla detta levereras alla provpåsar och tillhörande protokoll från ett borrhål, i en separat påse. Detta underlättar hanteringen av proverna i laboratoriet då är ganska många jordprover som kommer in för analys med jämna mellanrum. Varje sondering kvalitetsgranskas och redigeras av ansvarig borrare och läggs sedan, tillsammans med jordprovsanalyser och grundvattenmätningar, in i en autografdatabas. Varje stolpplats redovisas på en ritning, i plan och sektion samt med planerad stolptyp och med tabeller på friktionsvinklar för de olika jordarterna och grundvattenmätningar. Efter granskning av den geotekniska undersökningen levereras resultateten till projektörerna för bestämning av grundläggning och val av fundament.

Möjliga lösningar

I en geoteknisk undersökning av denna omfattning finns det en hel del olika sätt att hantera frågeställningar avseende framkomlighet, parasiter, mjältbrandsgravar och gasfyndigheter. Några av dessa beskrivs nedan. Framkomlighet. Arbete vid befintliga ledningar kräver, för ledningar från 40 kV upptill 400 kV, ett säkerhetsavstånd på 4 m i höjdled och 6 m i sidled. För 400 kV ledningar krävs 4,5 m i höjdled och 6 m i sidled. Detta innebär att för arbete under befintlig ledning får borrmasten inte vara närmare ledningen än 4 m. Vid de ledningar som finns längs Sydvästlänkens planerade dragning är minsta höjd till ledning 8,5 m, vilket betyder det att vi endast kan ha låga master på borrvagnarna, så 65

FOTO: MATHIAS ANDRÉN

kallade kedjematade master (cirka 4 m). De flesta maskiner är idag cylindermatade och masterna blir över 6 m höga. Genom att ha ett stort antal borrvagnar att välja på samt förmåga att växla personal mellan dem har Sweco:s befintliga kedjematade borrbandvagnar haft en hög utnyttjandegrad. På liknade sätt som i en åkeriverksamhet där en lastbil eller taxi har flera chaufförer. Ett par maskiner går heltid på Sydvästlänken samt ett par maskiner som kommer när det behövs förstärkning, men för att kunna borra behöver alla marktillstånd vara klara samt all utsättning för aktuell punkt. Ibland borrar fältpersonalen i kapp utsättarna och ibland har visa marktillstånd hunnit gå ut och ansökan måste in igen. Det är olika antal maskiner som behövs i perioder men med bra planering och goda relationer till kollegor i branschen och markägare så görs anpassningar efter behov. Eftersom terrängen i vissa områden är svårtillgänglig har vanliga borrbandvagnar svårt att ta sig fram. Det kan till exempel vara för branta slänter, blockig terräng och extremt lösa jordar där larverna inte får fäste eller fastnar, se figurerna 6 och 7. Så två borriggar med fyra hjulpar och drivning på alla åtta hjulen (GH8) har används för att kunna ta sig fram i denna terräng, se figur 8. En syn i förväg av varje borrplats har krävts för att planera vilken maskin som är bäst lämpad för platsen. Borrbandvagnarna transporteras på flak eller släp till en avlastningsplats vid allmän eller enskild väg, dit transportfordonen kan ta sig fram. Till själva stolpplatsen kan avståndet vara långt och med en vanlig maskin som tar sig fram med cirka 3 km/h (planmark) så tar ometablering av maskin mellan stolpplatserna lång tid. Det är cirka 300 meter mellan stolparna. Ibland har markägare sagt nej till att använda vissa vägar på deras mark, vilket ger långa omvägar för att nå utsatt punkter. Även i denna aspekt är GH8 66

Figur 7: Men med lite tur kommer man dit även med maskin.

smidigare eftersom den tar sig fram med över dubbla hastigheten. Ställvis kan inte befintlig ledningsgata användas på grund av stora nivåskillnader. Spolmedium. Då jordbergsonderingar var den huvudsakliga sonderingsmetoden behövs spolmedium, det vill säga vatten eller luft. Att hitta brandposter eller ta med sig vatten är inte realistiskt så luft och därmed kompressor är det enda alternativet. De större maskinerna har oftast en inbyggd kompressor, vilket är ultimat för denna typ av terräng men för maskiner utan kompressorer ställer terrängen till det då en påkopplad vanlig kompressor svårligen kan bogseras med ut. Därför har speciella terränggående kompressorer använts. Mossar. Det finns områden som, av olika skäl, inte kan undersökas med traditionella sonderingsmetoder. Natura 2000området Dala- och Knekta mosse får endast beträdas vintertid och under förutsättning att ingen natur skadas. Tung sondering såsom Jb gör alltför stora avtryck

eftersom mossen inte bär de krafterna som bildas. Detta gör att bergnivå samt friktionsjordens mäktighet är svår att undersöka med traditionell sondering. Längs DC-ledningen har vi fyra stora mossar som sammanlagt utgör en sträcka på cirka 3,5 km. De få sonderingar som är gjorda med lätta maskiner visar på att det är över 15 m till fastmark i mossarna. Potatiskräftan. På Östgötaslätten får endast borrning göras när marken är snötäckt på grund av rädsla för spridning av parasiter, såsom potatiskräftan, som finns i jorden. Potatiskräftan är enligt jordbruksverkets hemsida [2] en jordbunden sjukdom som orsakas av en svamp. Svampen lever inuti potatisplantans celler som en parasit och får plantan att växa okontrollerat. Potatisens knölar blir färre och av sämre kvalité. Svampens vilosporer kan leva upp till tjugo år i marken i väntan på ny potatis. Största spridningen sker genom utsädespotatis men kan även spridas med redskap och skor med mera. Om borrning ska ske andra tider på året

Figur 8: Stora maskinen, GH8, tar sig fram i de flesta terränger. Bilden är inte från Sydvästlänken.

FOTO: MATHIAS ANDRÉN

Figur 6: Ibland kan det vara svårt för fältingenjörerna att ta sig till stolpplatserna utan maskin.

Bygg & teknik 4/12

krävs att maskinerna saneras mellan varje site/fastighetsgräns. Sanering av maskiner görs genom att maskin samt borrstål och annan utrustning som används körs till en plats där det finns tillgång till vatten. All jord sköljs bort så att inte sporer kan föras vidare. Mjältbrandsgravar. På Östgötaslätten finns även gamla mjältbrandsgravar som i dagsläget inte är kartlagda. Mjältbrandsgravar är från tiden innan 1957, då grävdes döda djur ned i närheten av där de avlidit [3]. Detta gjordes enligt den tidens praxis och är inte något märkvärdigt utan naturligt inslag i ett lantbrukslandskap där de hållit många djur. Gravarnas lägen håller på att kartläggas av Statens veterinärmedicinska anstalt och beräknas vara klart under 2012. Målsättningen är att kunna göra en geografisk kartläggning av mjältbrandsgravarna som kan användas bland annat då markarbeten ska göras. Innan utredningen är klar görs endast undersökning när temperaturen är en bit under 0 °C. Detta för att skydda personalen samt att inte bidra till smittspridande. Någon annan praktisk genomförbar lösning vid det arbete som geotekniska fältundersökningar innebär har inte funnits. Mjältbrand orsakas av en sporbildande bakterie [4] och är en mycket allvarlig infektionssjukdom som kan drabba såväl djur som människor. Bakteriens sporer har en förmåga att överleva mer än 50 år i jord. Gasfyndigheter. På Östgötaslätten finns gasfyndigheter i ett område söder om Motala. Här har Sweco gjort en inventering av brunnsborrningar, kartering av jordarts- och berggrundskartor som grund för en utredning om grundläggningsmetoder och geotekniska undersökningar som krävs vid aktuell sträcka där alunskiffer och gasrika marker förekommer. Naturgas är ett fossilt bränsle som förekommer naturligt i vissa sedimentära bergarter. Oftast förekommer det på djup ända från ett par hundra meter till flera tusen meter men ibland återfinns gas även på brunnsnivåer. Gasen består till största del av metan och är en så kallad energigas. Den bildas vid nedbrytning och omvandling av organiskt material från vissa sedimentära bergarter med hög halt organiskt material så som bland annat i alunskiffer. Gasen sipprar ut från dessa berglager och upp mot marknivån. Gasen kan ansamlas om ett tätare berglager finns ovanför det sedimentära lagret. I de fall inget tätare lager finns så sipprar gasen upp i marknivå, vilket sker på vissa platser i Sverige. Det organiska innehållet i alunskiffer är högt då sedimenteringen skedde i en syrefattig miljö. Det är i alunskiffern som naturgasen bildats i området. Alunskiffer innehåller pyrit, vilket bildar svavelsyra i kontakt med syre. Svavelsyra gör att kalk/cement vittrar snabbare och att korrosion av stål, vilket leder till att grundBygg & teknik 4/12

Organisation

Beställare är Svenska Kraftnät som har staten som uppdragsgivare. Fältresurser från Sweco Falun, Luleå, Nyköping, Sundsvall och Västerås samt underkonsulter från ÅF Stockholm och WSP Kalmar. ● Redigering av borrdata görs av fältingenjörerna själva och skickas sedan till kontor för uppritning och utvärdering. Jordegenskaper, friktionsvinklar etcetera tas fram inför granskning och leverans till konstruktörerna. ● Sweco Infrastructure AB, Geoteknik utför markundersökningarna. ● Sweco Energuide AB ansvarar för projekteringen av ledningen. ● ●

läggning med pålar inte är att rekommendera i alunskiffer. Det täta berg som överlagrar alunskiffern består av kalkberg. Kalkberget är inte lika hårt som kristallint berg och har andra dimensioneringsparametrar. Därför kan grundläggning i kalksten troligen behöva längre, eller flera korta, borrade pålar för att erhålla tillräcklig vidhäftning mot berg. För att borra minimalt i område med gasfyndighet kommer en seismisk mätning göras för att få fram jord- och berglagerföljd. Detta gör att vi får en översikt längs hela ledningssträckan i gasområdet och kan använda detta i den fortsatta projekteringen av ledningsdragningen, stolpplaceringen och grundläggningen. Geofysik. I områden där traditionell sondering inte fungerar har andra undersökningsmetoder prövats. Refraktionsseismiska mätningar påbörjades under hösten 2011, i områden som inte bär en borrbandvagn samt i områden som av olika skäl inte kan eller får beträdas av borrvagnar. Metoden bygger på att en skapad energipuls rör sig med olika hastigheter i olika material [5]. Det registreras hur en alstrad mätpuls utbreder sig i marken. Mätpulsen kan skapas genom slag med slägga, fallande vikter, eller vilket är överlägset bäst vid normal mätning, genom små sprängladdningar, som placeras i hål i marken. Energivågens utbredning registreras av sensorer, geofoner, som placeras utefter en rät linje på markytan. Hastigheten beror av materialets elastiska egenskaper och dess densitet och karakteriserar alltså ett material utifrån dessa parametrar. Skillnader i dessa egenskaper utgör ofta även skillnader i materialets praktiska egenskaper såsom de definieras i geologiska och geotekniska termer [5]. De refraktionsseismiska mätningarna syftar till att fastställa djup till fast berg, jordmaterialets sammansättning, samt att genom bestämning av hastigheten i berget få en uppfattning om bergmaterialets kvalitet och lokalisera eventuella svaghetszoner. Mossarna ställer dock till det även för seismiken då områden är för blöta även för fyrhjulingar och människor. Även här behöver vi vänta tills det blir tjäle för att kunna transportera oss över mossen. Temperaturförhållanden. När temperaturen sjunker under -20 °C, vilket den

gjorde vintern 2010/2011, kan inga undersökningar utföras på grund av att kylan påverkar maskinerna genom att motoroljan bli trög, vattnet i systemen fryser samt att borrstålen blir spröda.

Fortsatt arbete

Under hösten slutfördes de geotekniska undersökningarna för DC-ledningen, i skrivande stund utförs kompletteringar. Geoteknik för AC-ledningen beräknas vara slutförd under våren och i skrivande stund återstår endast cirka 400 stolpplatser. Förutom att undersökningarna och projekteringen resulterar i cirka 1 000 ritningar så har det även gett Sweco bland annat: ● Utökad erfarenhet av att organisera uppdrag som kräver omfattande fältverksamhet över tiden. ● Kompetensutveckling hos fältingenjörerna, bland annat elsäkerhet, och ett utökat nätverk bland kollegor inför kommande utmaningar. I en entreprenad där prefabricerade fundament används och där pålarna är anpassade till respektive stolpplats blir det dyrt när nytt material måste beställas, eftersom det samtidigt blir ometablering av, alternativt stillestånd på, själva arbetsplatsen. Att komma ut till en plats, påbörja arbetet för att finna att den föreslagna grundläggningen inte fungerar skapar ändrings- och tilläggskostnader samt förskjutningar i tidplan. Svenska Kraftnät beslöt därför att använda sig av utförligare geoteknisk undersökningar för att minska antalet felprojekterade stolpar och i slutändan få en lägre kostnad i projektet och ett färdigställande enligt tidplan. I samband med de geotekniska undersökningarna framkommer naturbetingade frågeställningar tidigare i processen. Genom en tidig investering i projektering så görs hänsynstaganden som leder till en effektivare byggprocess. ■

Referenser

[1] Ny Teknik (nr 43, 26 oktober 2011) [2] Jordbruksverkets hemsida (www. jordbruksverket.se) [3] Statens Veterinärmedicinska anstalts hemsida (www.sva.se) [4] Smittskyddsinstitutets hemsida (www.smittskyddsinsitutet.se) [5] SGF:s metodblad för Seismik, daterat 2008-01-01. 67

Akustik/Bullerskärmar:

Betongdukar:

Armeringsverktyg:

Betongelement:

Fogband:

Balkonger:

Betonginstrument:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Betong:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 Bygg & teknik 4/12

annons bygg-teknik1010.indd 1

10-10-12 13.08.48

branschregister

Färg:

Industrikontor:

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƌ ǇŐŐĚ ŵŝůũƂ sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽǌŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽǌŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Bygg & teknik 4/12

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Stödmurar/Planlager

s Stödmurar s Planlager s Lagerhallar Vägghöjd 0,6-10m. Byggs som ”lego”. C3C Engineering AB 0470-34 74 60 info@c3c.se www.c3c.se

Tak- och fasadvård:

Tak/Tätskikt:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Ljus och säkerhet:

Takplåt:

Mätinstrument:

Utemiljö/Terrasser

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 4/12

Systemlösningar På T-Emballage gillar vi att tänka i system. Det innebär att vi bygger en helhet av våra produkter. Produkter som tillsammans uppfyller alla Boverkets krav på livslängd och funktion. När vi sätter in våra premiumprodukter i systemlösningar garanterar vi att de inte bara uppfyller P-märkningens krav utan att de tillsammans verkar för det som vi kallar Lufttätt, Energisnålt och Fuktsäkert byggande.

T-Tak EVO T-Diff Vattenavledande underlagstak som duk på rulle bestående av en polypropen (nonwoven) stomme med ångbarriär och armeringsnät av polyeten. Materialet är åldringsbeständigt, vattentätt och diffusionsöppet. Produkten klarar kravet för genomtrampning monterat med läkt enligt anvisning. Den är försedd med självhäftande klistertejp på en längsgående kant.

T-Tak EVO är avsedd som underlagstäckning på träunderlag. För ytskikt som överläggsplattor, överläggsskivor, plan plåt, takpapp (ej svetsbar) eller formskuren papp (shingel). Underlagstäckningen kan användas på taklutningar ner till 6° (ca 1:10), där det täckande ytskiktet så tillåter.

www.t-emballage.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

CONCEPT

MINERIT S L I TA G E T Ä R H Å RT P Å S W E D B A N K A R E N A . H E LT R Ä T T M I L J Ö F Ö R C E M B R I T M U LT I F O R C E !

Fibercementskivan för tuffa miljöer byter namn MINERIT är ett välkänt varumärke. Så välkänt att det med tiden blivit synonymt med en hel kategori. Det är därför vi nu byter namn på våra produkter. Minerit Normal blir alltså Cembrit Multi Force. Och alla de övriga MINERIT-kvaliteterna byter också namn. MINERIT används nu som samlingsnamn för våra funktionsskivor. I övrigt är allt som vanligt. Samma överlägsna kvalitet och stryktålighet. Men i fortsättningen blir det lite enklare att veta vad som är vad.

I MINERIT CONCEPT INGÅR:

Minerit Normal som byter namn till Cembrit Multi Force Minerit Fasad blir Cembrit Heavy Duty Minerit Windstopper blir Cembrit Windstopper Minerit VT blir Cembrit Aqua Block www.cembrit.se

FIBERCEMENT FÖR R O B U S T BYG G A N D E