4/13 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Takbyggnadsteknik

Säkra tak Nr 4 • 2013 Maj 105:e årgången

Mer plats, mer ljus! Visste du att Attic Group är Nordens största företag när det gäller takkupor! AtticGroup är den drivande kraften bakom utvecklingen av prefabricerade takkupor och detta i samarbete med svenska plåtkonsulter, underleverantörer och plåtslagare. Efter att ha tillverkat över 20.000 takkupor besitter företaget en stor specialkompetens när det gäller takkupors konstruktion och design. Med hjälp av den kunskapen har företagets personal kompetensen att erbjuda sina beställare unika och specialanpassade takkupor till varje projekt, stort som litet. Detta har bland annat Rima Bygg, som har specialiteten att utveckla råvindar, samt arkitektfirman Krook & Tjäder kommit på. Har du?

Oftast är det primära med en takkupa att man vill ha mer boyta i kombination med mycket ljus, samt en snygg design. Detta erbjuder AtticGroup sina beställare. Att bieffekten blir ett mer kostnadseffektivt projekt är bara ytterligare en anledning till att prova. Det är en daglig glädje att ha en vindskupa, till exempel att stå ända ute i vindskupan och kunna utnyttja platsen, medan man upplever utsikten från takvåningen genom ett lodrätt stående fönster. En vindskupa bidrar med solljus på dagen, som är viktigt för vår trivsel och vårt välbefinnande. Väljer man en vindskupa med fönster på sidorna får man uppleva att solens strålar vandrar genom rummet direkt när den träffar takkupan och ända tills solen försvinner i horisonten igen. Oavsett om tak-

kupan är en traditionell fönstervindkupa eller en altanvindskupa ger den invändigt samma utvidgning i form av plats, ljus och funktionalitet. En takkupa ger dessutom möjlighet att öppna upp till en helt ny värld, och man kan nu bjuda in naturen i bostaden. Om det finns speciella önskemål om mer ljus har Attic under 2009 lanserat glastakskupan, som är en takkupa som har glasutförande i fronten, på sidorna och i taket, vilket ger optimalt ljusinfall till rummet samt ger innehavaren en möjlighet att följa dagens rytm samt årstidernas växlingar. Denna typ av vindskupa är helt unik och skapad i samarbete med Attic och en av Sveriges största Arkitektkontor till ett av deras projekt i Göteborg där Tornstaden Bygg AB var entreprenören. Se www.atticgroup.se för mer information.

Attic Group AB Box 15031 200 31 Malmö Telefon 070-6836069 mail@atticgroup.se www.atticgroup.se

METSÄ WOOD TAKMANUAL – HUR MAN ANVÄNDER PLYWOOD SOM UNDERLAGSTAK Tillhörande handling SC0575-11 till SITAC godkännande 0499/95

Metsä Wood har tagit fram en manual om hur man använder och kan dra nytta av plywoodens fördelar som underlagstak för både privatpersoner och proffs. Manualen är den första i sitt slag som är helt anpassad till den svenska byggmarknaden och användningsområdet underlagstak. Det är en utmärkt vägledning både för nybyggnation och ROT. Manualen ger detaljerade beskrivningar för olika taktyper samt ger en enkel vägledning att välja rätt plywoodtjocklek beroende av snö- och vindlaster. Manualen innehåller beräkningsexempel på vilken stabilisering som man får av skivverkan. I manualen finns också instruktioner gällande håltagning, överhäng och infästningar. Ladda ner Metsä Wood Takmanual som PDF på vår hemsida WWW.METSAWOOD.COM

Ytterligare information: METSÄ WOOD PLYWOOD Kent Hed, Country Manager Sweden kent.hed@metsagroup.com +46 (0) 70-5761056

UnoTech® FR LESSNOX

- ett intelligent tätskikt som renar luften från NOox

Utsläppen av NOx-partiklar från t.ex. bränder, bilar, lastbilar och verksamheter är stadigt stigande. 'et här partiklarna f|rorenar luften och är skadliga f|r milM|n. Vår produkt fungerar såhär; NOx-partiklar bryts ned naturligt av solens UV-strålar Skiffer belagt med titandioxid UnoTech® FR LESSNOX) bryter ned NOx-partiklarna mycket snabbare

Solens UV-strålar omvandlar NOx-partiklarna till nitrat

Nitrat sk|lMs bort av regn Nitrat upptas och omhändertas av plantor, buskar och träd

Det ger en renare luft - för både dig och mig! 5

Bygg & teknik 4/13

www.mataki.se 3

LAYHER ALLROUND KEDER XL Keder XL klarar höga snölaster och stora spännvidder. En unik fackverksbalk med integrerad kederskena gör Keder XL till ett enkelt och snabbmonterat väderskydd. www.layher.se

ůŝ ĨĂŬƚƵƌĂŬƵŶĚ͊ ŶƐƂŬ ƉĊ ƌŝŶŬĂďǇƌŽƌ͘ƐĞ

Beställ katalog ŐĞŶŽŵ ĂƩ ƐĐĂŶŶĂ QR-koden

ϭϴϬ ĚĂŐĂƌƐ ƌĞƚƵƌƌćƩ ƉĊ ůĂŐĞƌǀĂƌŽƌ ^ƚŽƌƚ ůĂŐĞƌ ^ŶĂďďĂ ůĞǀĞƌĂŶƐĞƌ ůůƟĚ ĞŶ ƉƌŝƐǀćƌĚ Ăīćƌ ZŝŶŬĂďǇ ZƂƌ Ͳ ĨƂƌ ĨƂƌĞƚĂŐ

sŝ ĮŶŶƐ ŝ ZŝŶŬĂďǇ ŽĐŚ :ƂŶŬƂƉŝŶŐ͕ ƉŽƐƚŽƌĚĞƌͬǁĞďďƐŚŽƉ ǁǁǁ͘ƌŝŶŬĂďǇƌŽƌ͘ƐĞ 4

Bygg & teknik 4/13

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt 8 Produktnytt 10 Säkra tak – handlingar, veriﬁering 12 och kontrollplan Nikolaj Tolstoy Byggfrågan 17 Parallelltak – med eller utan luftspalt? 18 Lars Tobin Projektering av snörasskydd 23 PeO Axelsson Fuktsäkra kallvindar – bedömning 26 utifrån riskanalyser av funktion och kostnad Carl-Eric Hagentoft och Angela Sasic Kalagasidis Tak och fukt – lufttäthetsutmaningar 36 Dennis Nielsen Kvalitetssäkring av sedumtak 38 Per Danielsson och Camilla Lidgren Gröna tak:

Hur fungerar de i norra Sveriges kalla klimat? Godecke Blecken Solceller intressant för Chalmers Jennica Kjällstrand Bygg säkert! – utbildning för lantbrukare Nikolaj Tolstoy et al Framtida konstruktionsproblem? Roland Fagerlund Rätt material på rätt plats! Stefan Lardner Historiska takkonstruktioner – så fungerar de Ylva Sandin Säker avvattning av tak Sture Lindmark och Roger Nilsson Företagsanpassad utbildning för trä- och byggbranschen Johan Vessby Flervåningsbyggnader i trä, del II Ulf Arne Girhammar et al

41 43

48 49 52 61

65 67

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. NORRA DJURGÅRDSSTADEN, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 4/13

”

ledare

Bygg boende för äldre till rimliga kostnader

Att bo bra på äldre dar är ingen självklarhet. Det visar en rapport som Pensionärernas Riksorgansation (PRO) presenterade i slutet av april. Curt Persson, som PRO:s ordförande, menar att allt för många äldre bor i hus och lägenheter som inte är anpassade för ett liv med avtagande rörlighet och ork. Att sitta fast i ett flerfamiljshus på tredje våningen utan hiss är en verklighet för många äldre. Det finns få alternativa boenden att flytta till och de som finns är dyra. I PRO:s nyligen genomförda medlemsundersökning uppgav enligt uppgift så många som en tredjedel av medlemmarna att de är mycket eller ganska oroade för sitt boende i framtiden. Möjligheten att flytta till ett bättre boende i tid handlar om tillgången på bra och tillgängliga bostäder. Avgörande är också, enligt PRO, vilka förutsättningar äldre har att betala för sitt boende. Men för den äldre person som i tid vill planera sitt boende finns få, om ens några alternativ. Det råder bostadsbrist i 135 kommuner och brist på hyresrätter i nästan hela landet. Bostadsbyggandet är som bekant rekordlågt just nu.

”Kommunerna måste nu ta sitt ansvar och se till att det byggs bra boenden för äldre till rimliga kostnader” I dagsläget finns det knappt 40 000 seniorboenden och trygghetsboenden i hela landet, det vill säga vanliga bostäder med god tillgänglighet och ibland med gemensamhetslokaler och någon form av extra service. Detta motsvarar inte på långa vägar ens det Stig Dahlin behov som finns idag. Den bistra sanningen är också att de lägenchefredaktör heter som trots allt finns är på tok för dyra för den genomsnittliga PRO-medlemmen som har en månadsinkomst på 13 832 kronor. PRO konstaterar också att varken kommun eller stat tar det ansvar som krävs för ett bra boende för äldre. Kommunerna har dålig kunskap om hur deras äldre invånare vill bo i framtiden. Långt ifrån alla kommuner har en bostadsförsörjningsplan, vilket de är skyldiga att ta fram under varje mandatperiod. Ytterst få kommuner inventerar sina befintliga bostadsbestånd för att se vilka renoveringsbehov som finns. Curt Persson betonar att kommunerna måste ta ansvar för äldres boende. Det är inte en äldreomsorgsfråga utan det handlar om boende- och bostadspolitik. Han pekar också på de orimliga ekonomiska förutsättningar som idag finns för ett bra boende för äldre. Byggs ett bra boende för äldre har samhället stora vinster att göra. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 4 • 2 013 Maj Å r g å n g 10 5 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2012: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2013: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

www.osram.se

All fastighetsbelysning du behöver.

PRISD! BELÖNA

DL 20

POSITIVO LED

NOXLITE

Förenkla din tillvaro. Hela belysningslösningen från en leverantör. Läs mer på www.osram.se

Förenkla din tillvaro. Vår passion för ljus har varat i över 100 år och den har bara ökat med tiden. Vårt sätt att försäkra oss om att du får bästa möjliga lösning för just ditt projekt är att ha kontroll på hela tillverkningsprocessen; från ljuskälla till färdig armatur med tillhörande don och styrsystem. Det är inte betong, stål eller glas. Det är ljuset som gör en byggnad vacker. Tekniken ger ljuset liv. För att kunna skapa belysningsanläggningar med maximal effektivitet, pålitlighet och funktionalitet krävs samarbete och samkörning mellan modul, armatur, don och design. Vi utvecklar allt själva och kan därför garantera en perfekt sammansatt anläggning. Du har en vision. Vi har lösningen. Design och interiör i all ära, men det är ljuset skapar stämningen. Moderna armaturer i smäckra former och med mängder av funktioner som ersätter allt från infällda takarmaturer till den klassiska halogenspoten och lysrörsarmaturen under köksskåpet. Flexibla

LED-lister som fästs på alla möjliga och omöjliga ställen. Vackrare parker och säkrare vägar. Allt blir möjligt med rättljussättning. OSRAM erbjuder belysning till allt och för alla, oavsett om det ska vara inomhus, utomhus, till privatpersoner eller offentliga miljöer. Vacker ljussättning av små gångvägar, fräck ljusstyrning av enorma arenor eller punktbelysning av en vacker vas i ett skåp, vi har lösningarna. Så förenkla din tillvaro. Få hela belysningslösningen från en leverantör. OSRAM. Mejla oss gärna på info@osram.se så ringer vi upp dig för en förutsättningslös diskussion kring ljus i allmänhet och lösningar i synnerhet.

Detta är en annonssida från OSRAM

Vindkraften fortsätter att öka i Sverige och statistik från elcertiﬁkatsystemet visar att under 2012 installerades 842 MW fördelat på 367 nya vindkraftverk. I slutet av 2012 fanns totalt 2 385 vindkraftverk och den installerade effekten var 3 607 MW. Produktionen av el från vindkraft var rekordstor och uppgick till 7,2 TWh. Det är en ökning med 18 procent jämfört med 2011. Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 4,4 procent jämfört med 2011 då andelen var 4,2 procent. Västra Götalands län producerar mest el från vindkraft av alla län i Sverige. I slutet av 2012 hade de 644 MW installerad effekt fördelat på 490 vindkraftverk. Vindkraftverk ﬁnns i landets samtliga 21 län. Länet med den största utbyggnaden under 2012 var Gävleborgs län.

Väla Gård får solenergipris

Väla Gård utanför Helsingborg har vunnit Solenergipriset 2013.

Skanskas egenutvecklade kontor på Väla Gård utanför Helsingborg har vunnit Solenergipriset 2013 för årets anläggning avseende 2012. Priset delas ut av branschföreningen Svensk Solenergi för att premiera byggprojekt som använder solvärme och solenergi på ett tekniskt och ekonomiskt bra sätt. Juryns motivering lyder: ”Tekniskt och estetiskt väl utförda byggnader som på ett förtjänstfullt sätt visar möjligheterna att kombinera låg energianvändning med byggnadsintegrerad solel i nya byggnader.” – Det gör mig mycket stolt över att Väla Gård får Solenergipriset 2013. Jag gläds å projektets vägnar. Deras ansträngningar har verkligen burit frukt. I Väla Gård har Skanska visat att framtiden redan är här. Kontoret är vår första plusenergibyggnad och projektet har tidigare uppmärksammats som Europas grönaste byggnad enligt det internationella miljöcertiﬁeringssystemet LEED. Priset ger oss deﬁnitivt

energi att fortsätta vårt arbete med att leverera framtidens gröna lösningar till våra kunder, säger Johan Gerklev, miljöchef, Skanska Sverige AB. Skanskas kontor på Väla Gård uppges vara byggt på grönast tänkbara sätt och har byggts som ett lågenergihus som dessutom producerar sin egen energi. Solceller på taket förser huset med el och delar av taket är täckt med sedumväxter. Byggnaden är certiﬁerad enligt LEED, högsta nivån platinum och med högst poängresultat i Europa. LEED är ett världsomspännande miljöklassiﬁceringssystem för byggnader. Svensk Solenergi (SSE) är en branschförening, som med drygt ett hundra professionella medlemmar representerar såväl den svenska solenergibranschen som de forskningsinstitutioner som verkar inom solenergiområdet.

Ulls hus byggs med trästomme på sex våningar

Moelven Töreboda AB levererar och monterar stommen när Akademiska Hus uppför en ny administrationsbyggnad för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala som ska stå klart 2015. Det uppges vara företagets tredje stora ﬂervåningshus i trä på kort tid. Byggnaden, som fått namnet Ulls hus, utgör en väsentlig del av förnyelsen av Campus Ultuna och blir entré till universitetet. Den är ett sexvåningshus med en byggyta om 30 x 30 kvadratmeter och Moelven Töreboda AB ska både leverera limträbalkar och svara för montage på uppdrag av Peab. – Men konstruktionen utgörs inte av vårt eget byggsystem. Det kommer att bli en kombination av limträ och massivträ som konstruerats av Bjerking, berättar Magnus Claesson som är projektledare hos Moelven Töreboda AB. − Att det kubformade huset byggs med en trästomme är ovanligt när det gäller så här stora hus. Stommen kommer att vara synlig och spegla SLU:s proﬁl som miljöuniversitet re-

dan i entrén, säger Roland Back, projektledare på Akademiska Hus. Han förklarar att träkonstruktionen startar från plan 2 och uppåt. De stålpelare och balkar som ﬁnns på bottenplanet kommer att kläs med trä som blir det enda synliga materialet förutom en lång stålfackverksbalk över det tre våningar höga atriet. Miljön, men även estetiska bedömningar, har vägt tungt när man valt den aktuella konstruktionen. Det har särskilt stor betydelse eftersom Ulls hus förväntas bli en central mötesplats vid universitetet.

Stort intresse för att bygga i framtida Vallastaden

Kommunen ﬁck in nitton anbud på tillsammans mer än 600 lägenheter för att bygga bostäder i Linköpings nyaste bostadsområde Vallastaden i västra Valla. – Intresset är ännu större än vi trodde, säger kommunalråd Muharrem Demirok (C). Små och stora intressenter, från när och fjärran vill vara med och bygga vad som enligt uppgift är ett av Sveriges mest nyskapande bostadsområden – Vallastaden i västra Valla, nära Linköpings universitet och teknikbyn Mjärdevi Science Park. Nyskapande arkitektur och struktur, miljömässig och social hållbarhet, nytänkande och kreativitet uppges känneteckna Vallastaden. Hösten 2012 vann arkitektbyrån Okidoki från Göteborg arkitekttävlingen för Vallastaden med förslaget ”Tegar”, en tät och småskalig stadsdel. Tegar innehåller många relativt små och smala tomter, tegar och gemensamma lokaler. Okidoki skapade förutsättningarna, som nu alltså ﬂera anbudsgivare gärna vill vara med och förverkliga. – Anbuden innebär att vi har ett tillräckligt stort underlag för att skapa Sveriges hittills vassaste bomässa 2016! säger Muharrem Demirok. – Kvalitén på anbuden håller mycket hög standard, både när det gäller utformning och ägandeformer säger Tommy Hultin, v d LinköpingsExpo AB. Det min uppfattning att vi

Ulls hus – ny administrationsbyggnad för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.

ILL: AHRBOM & PARTNER

Fortsatt utbyggnad

Bygg & teknik 4/13

byggnytt kommer att väcka intresse både nationellt och internationellt med denna bo- och samhällsmässa.

Bygger 126 bostäder i Kalmar

FOTO: RIKSBYGGEN

Fastigheterna på Västra Malmen blir mycket energisnåla.

NCC Construction har fått i uppdrag av Riksbyggen att bygga 126 bostadsrätter i Västra Malmen. Fastigheterna blir miljöcertifierade och första etappen byggstartar i november 2013. Det stora projektet väntas skapa 40 heltidsjobb och ordervärdet är enligt uppgift 168 miljoner kronor. Första etappen, Brf Aspelyckan med 43 två- till femrumslägenheter, börjar byggas i november 2013. Andra etappen kommer igång 2014 medan tredje etappen, med så kallade ”steg-ett”-lägenheter, dröjer till 2015. De sistnämnda blir till största delen 1,5-rumslägenheter om 35 kvadratmeter med komplett kök. – Det råder både stor arbetslöshet och bostadsbrist i Kalmar, särskilt bland unga. Eftersom det finns en stark koppling mellan bostäder och tillväxt, är ett tillskott på totalt 126 bostäder ett steg i rätt riktning både för bostadslösa och arbetslösa, säger Jonas Kristiansson, affärschef på NCC. Fastigheterna på Västra Malmen (Kv Storken) blir energisnåla och kommer att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad på minst nivå silver. Energiåtgången ska vara 25 procent lägre än kraven i Boverkets byggregler. Möjligheterna att klara energikraven är mycket goda eftersom fastigheterna får en platsgjuten stomme, vilket ger en tät konstruktion. Bostädernas utformning utmärker sig framför allt i de stora balkongerna och byggnaderna i de tre etapperna har alla unika fasadgestaltningar. NCC är totalentreprenör för projektet, som kommer att skapa omkring 40 heltidsjobb.

Citybanans tunnel sänkt i Riddarfjärden

Den 30 april sänktes den första delen av Citybanans tunnel ner på plats i Riddarfjärden i Stockholm. Bygg & teknik 4/13

Det komplicerade arbetet började tidigt och redan klockan sju på morgonen ﬁnns Traﬁkverket på kajen mellan Riddarholmen och Centralbron för att informera om den unika sänkningsprocessen. Den 100 meter långa tunneldelen är den första av tre som ska ner på botten och sedan ligga där i minst 120 år.

dagligen passerar Hornstull på väg till och från jobbet, säger Regina Kevius, stadsbyggnadsborgarråd. Under byggandet av handelsplatsen har Bonnier Fastigheter enligt uppgift lagt stor vikt vid att utvecklingen ska ske i harmoni med Hornstulls unika karaktär. Därför har man prioriterat att analysera behoven och genomföra djupintervjuer med boende och resande i området för att ta reda på deras önskemål.

Östersundshem bygger stadens nya Tommy Lenberg landmärke Om ett och ett halvt år ska Östersunds nya blir ny v d för landmärke och ett av Norrlands högsta hus stå klart. Startskottet för bygget gick på torsdagen Byggherrarna den 25 april. – Därmed tillför vi inte bara eftertraktade hyreslägenheter till bostadsmarknaden, vi bidrar även till att sätta Östersund på kartan, förklarar Bengt Rådman, v d, Östersundshem. Östersunds nya höghus blir sexton våningar högt och kommer att innehålla 56 hyreslägenheter. Utsikten uppges bli magniﬁk.

Hornstull får eget stadsdelscentrum

Den nya handelsplatsen vid Hornstull består av 30 butiker och nio restauranger.

Nu står Bonnier Fastigheters handelsplats vid Hornstull på västra Södermalm i Stockholm klar. Den 26 april slog de 39 butikerna och restaurangerna upp portarna. Handelsplatsen är en del av ett större stadsutvecklingsprojekt i samarbete med Stockholms stad och Storstockholms lokaltraﬁk (SL). Förutom den 11 000 kvadratmeter stora handelsplatsen har Stockholms stad skapat två nya torg och SL har uppgraderat sin tunnelbanestation enligt sitt koncept ”Mötesplats SL”. Dessutom har Bonnier Fastigheter tidigare utvecklat cirka 13 000 kvadratmeter moderna kontor. Målsättningen är att vara den naturliga mötesplatsen för de 30 000 boende i närområdet samt för arbetande och resenärer som passerar Hornstull. – Hornstull har på bara några år förvandlats till en attraktiv mötesplats med närhet till butiker, mysiga restauranger och kommunikationer. Resultatet är ett lyft för hela Södermalm som gett trevligare omgivningar för de som bor och arbetar i kvarteren och för alla de som

Tommy Lenberg, blir ny v d för Byggherrarna.

Tommy Lenberg har rekryterats till Byggherrarna och tillträder som v d den 17 juni. – Genom rekryteringen av Tommy Lenberg är Byggherrarna nu redo för nästa steg i utvecklingen. Jag känner stor tillförsikt och är övertygad om att hans kompetens och erfarenhet kommer att tillföra Byggherrarna mycket, säger Åsa Öttenius, ordförande Byggherrarna. Tommy Lenberg har under större delen av sin karriär arbetat inom landstingets olika bolag och verksamheter. Senast var han fastighetsutvecklingsdirektör i Locum AB, Stockholms läns landsting, där han haft ledningsansvar för strategiska investeringar på Programkontoret för framtidens hälso- och sjukvård. Här har han arbetat med övergripande fastighetsstrategiska frågor samt utarbetat förslag till en tioårig investeringsplan för landstinget. Dessförinnan var Tommy Lenberg förvaltningschef för landstingsservice i Uppsala där han bland annat arbetade med förvaltning och fastighetsutveckling av Akademiska sjukhuset och innan dess var han verksam som förvaltningsdirektör i Locum AB. Andra arbetsgivare under hans karriär fram till nu har varit Armestaben och Högkvarteret samt Fortiﬁkationsförvaltningen i Eskilstuna.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 5/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Lättare gipsskiva med ergonomiska fördelar

Nu lanserar Gyproc en ny lättare gipsskiva för invändiga väggar och tak. Den nya skivan ErgoLite uppges vara cirka 25 procent lättare men ändå lika stark och stabil som en standardgipsskiva. För de som monterar, transporterar och säljer skivorna innebär de lättare skivorna en ergonomisk fördel och en bättre arbetsmiljö. – Att manuellt hantera en skiva som väger femton istället för tjugo kilo gör stor skillnad. För en montör innebär det drygt hundra kilo mindre att lyfta under en vanlig arbetsdag, säger Bo Larsson, på Gyproc AB. Den nya skivan är enligt uppgift resultatet av en unik teknologi som gör det möjligt att tillverka en lätt gipsskiva med en höghållfast kärna. Den nya skivan uppges vara den första i sitt slag i Europa. – Efter ett intensivt utvecklingsarbete och åtskilliga tester har vi nått fram till en produktionsmetod som gör skivorna betydligt lättare, men fortfarande starka, berättar Bo Larsson. Den nya skivan monteras på precis samma sätt som traditionella gipsskivor och tillsammans med företagets systemlösningar uppges den uppfylla föreskrivna ljud- och brandkrav. Den nya skivan, som i likhet med alla företagets gipsskivor är helt återvinningsbar, uppges vara lika stark och stabil som en standardgipsskiva. Kärnan är armerad och ytlagret består av gips med hög densitet och ett ytskikt av stark kartong.

Uppgraderad säkerhet

Nu har även Boschs 115/125 mm-vinkelslipar ett dödmansgrepp, en så kallad Protection Switch. Det innebär att verktyget bara fungerar när knappen hålls inne. Om man släpper greppet stannar det roterande bladet inom ett par sekunder. Företagets nya vinkelslipar gör det därmed enligt uppgift enklare att leva upp till olika arbetsplatsers höga säkerhetskrav. Det förbättrade dödmansgreppet har stora fördelar jämfört med traditionella dödmansknappar. Den är utformad så att den kan användas över handtagets hela längd, oavsett om vinkelslipen hålls i ett grepp framtill, baktill eller mitt på maskinen. Man har därför alltid full kontroll över verktyget, även i svåra arbetssituationer. Vinkelsliparna från 900 till 1 500 watt ersätter modellen GWS 10-125 Z Professional. Med de nya vinkelsliparna uppges man kunna uppnå snabba arbetsresultat. De är utrustade med en gnistskydd som kan justeras utan hjälp av något verktyg, har en ergonomisk design och en större knapp för att låsa skaftet, vilket ska göra det lättare att snabbt byta tillbehör. Precis som föregångarna utan dödmansgrepp, har både vinkelslipen och kolborstarna enligt uppgift lång livslängd.

är gummerad för att skydda belagda tankar och golv. WEDA08S är en slampump med kapacitet att släppa igenom partiklar i vattnet upp till 25 mm, vilket är unikt för en så liten pump. Impellern är utbytt till metall för att minska slitaget vid pumpning av slitande partiklar. Den nya pumpserien är enligt uppgift designad för hög slitstyrka och enkel service till ett lågt pris. Pumparna är utrustade med en effektiv enfasmotor och högeffektiv kondensator för hög startkraft. Med ett tätningssystem bestående av tre tätningar och ett motorskydd som stoppar pumpen vid överhettning på grund av överbelastning eller överspänning blir pumparna tillförlitliga. Pumparna startar automatiskt efter avsvalning. Designen uppges göra servicen mycket enkel.

Ny elsvets klarar storsäljande tak

Ny serie mindre pumpar

För att möta trenden med mindre pumpar, under 1 kW, för enkla och snabba behov av avvattning introducerar nu Atlas Copco Construction Technique i Nacka fyra nya pumpar i tillägg till de redan existerande Weda proffspumparna. Weda04 och Weda08 länspumpar, Weda04B millimeterpump och Weda08S slampump är nu tillgängliga på marknaden. De två förstnämnda är enfas elektriska dränkbara pumpar för slitande vätskor med kapaciteter upp till 20 m³/tim (325 l/min) och lyfthöjd till drygt 15 m. Den låga vikten och den kompakta designen gör enligt uppgift pumparna lätta att installera och att ﬂytta runt i olika länshållningsjobb. Applikationer som markentreprenader, väg- och vattenjobb, gruvor, industrier, reningsverk, räddningstjänster, kommuner etcetera. Pumparna är designade med semi-vortex impeller i polyuretan för att minska risken för igensättning och minskat slitage. WEDA04B är en så kallad millimeterpump som pumpar ner till 1 mm. Den är utrustad med en enkel och funktionsduglig backventil som tillåter att pumpen ﬂyttas utan risk för spill och tappad pumpförmåga. Bottenplåten

För första gången går det nu enligt uppgift att montera ett av Sveriges mest sålda tak, Mataki UnoTech, med elsvets. Genom lanseringen av T-Welder, som är specialanpassad för just detta tak, erbjuder Mataki i Malmö en monteringsmetod som uppges klara tuffa krav på brandsäkerhet och jämn svetskvalitet. Det SBS-modifierade och svensktillverkade tätskiktet finns idag på över tjugo miljoner kvadratmeter takyta. Fram till nu har det enbart gått att montera med gasolsvets. Genom den nya modifierade versionen av den elektriska svetsmaskinen T-Welder finns nu ett alternativ för de som exempelvis har krav på minimal brandrisk vid montering. Traditionell montering av ett SBS-modifierat bitumentak genom gasolsvetsning innebär att montören i praktiken kan arbeta med öppna lågor på taket, vilket alltid innebär en viss säkerhetsrisk. T-Welder blåser ut hetluft och är ett naturligt alternativ när det exempelvis finns tuffa säkerhetskrav, till exempel vid vissa industribyggnader eller äldre hus. Dessutom ger elsvetsning enligt uppgift en jämn monteringskvalitet med breda jämna svetsar. Den relativt Bygg & teknik 4/13

produktnytt tysta elmotorn innebär att svetsen även är ett ergonomiskt alternativ för operatören.

än brukligt för verktygsvikten. De passar maskiner mellan 18 och 60 ton.

Högre klippkraft och snabbare käftbyte

Utökat 18 Vsortiment

Andersen Contractor AB i Örsundsbro introducerar den senaste innovationen inom demoleringsverktyg. Tillverkaren Trevi Benne har utvecklat en ny kombisax med beteckningen MK P som enligt uppgift har fått en uppdaterad design på käftar och cylinder. Kombisaxen har vidare utrustats med en Impact Booster, som uppges tredubbla bärarmaskinens arbetstryck. Tiden för käftbyte har också kortats ner ytterligare – endast tre minuter. Verktyget har i det nya utförandet fått en ordentlig boost, som uppges öka verktygets redan från början höga effektivitet. Impact Booster är ett hydrauliskt system som är integrerat i verktyget. Det ger verktyget extra kraft när det behövs genom att automatiskt tredubbla bärarmaskinens arbetstryck. Maxtrycket är hela 750 bar vid ett arbetstryck på 250 bar. Med ny design ökar enligt uppgift verktygets prestanda vid demolering. Bland annat ger det 25 procent högre klippkraft. Exempelvis har modellen MK 23P med pulveriserarkäft, verktygsvikt 2 500 kg, hela 260 tons klippkraft – jämfört med 205 ton på standardversionen av MK. Verktygets käftrörelser blir också snabbare. Öppnings- och stängningscykeln för verktygets käftar sker nu enligt uppgift på endast 3,5 sekunder på tomgång, vilket är en halvering från tidigare sju sekunder. Arbetstryck och oljeﬂöde på bärarmaskinen blir samtidigt lägre, vilket uppges minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent. Tre storlekar av kombisaxen har tagits fram i den nya designen. Verktygsvikten ligger på 1 900, 2 500 respektive 3 200 kg. Tack vare högre effektivitet och prestanda kan de dessutom enligt uppgift monteras på större maskiner Bygg & teknik 4/13

Dewalt utökar sitt 18 V-sortiment med metallcirkelsågen DCS373M2. Sågen ingår i XRsortimentet och har 4,0 Ah-batterier. Sågen är liten och kompakt och uppges ha mycket bra balans och ergonomi. Den har 43 mm sågdjup och intelligent låsbar strömbrytare med variabel hastighet för snabba kontrollerade snitt och större säkerhet. Genomskinligt främre skydd med inbyggd siktruta och lysdiodljus samt robust luftventilerad 140 mm 30tänders hårdmetallklinga med 43 mm sågdjup. 4,0 Ah-batteri uppges vara idealiskt för krävande arbetsuppgifter och miljöer. Batteriet har samma storlek och vikt som 3,0 Ah men med 33 procent längre gångtid.

Diamantklinga för snabbare kapning

Norton Clipper lanserar en ny diamantklinga för betong, armerad betong och andra hårda material. Den nya klingan, som har beteckningen Duo Extreme+, är en vidareutveckling av Duo Extreme och uppges bland annat ge snabbare och bekvämare kapning samt ha längre livslängd än sin föregångare. Den nya klingan har U-formade urtag i diamantsegmenten, vilket ska ge snabbare och mer friskärande kapning. Segmenten är 15 mm höga, vilket ska ge lång livslängd på klingan. Den nya klingan kapar upp till 20 procent snabbare och har upp till 20 procent längre livslängd än sin föregångare enligt till-

verkaren. Diamantsegmenten är av en ny typ med högre och jämnare densitet och är lasersvetsade på stambladet med en ny metod som ger högre hållfasthet vilket ger en säkrare arbetsmiljö. Segmenten är vidare trapetsformade, vilket uppges ge lägre vibrationsnivå och därmed bekvämare kapning för användaren. Den nya klingan är avsedd för torr- eller våtkapning av betong, armerad betong, hårda material och diverse byggnadsmaterial. Den ﬁnns i dimensionerna 230, 300 och 350 mm för vinkelslipmaskiner, handhållna bensindrivna maskiner samt golv- och vägsågar. – Med den här nya klingan kan kapning och sågning av betong och armerad betong göras på kortare tid samtidigt som användaren får en säkrare arbetsmiljö och mindre vibrationer, säger Henrik Falk, på Saint-Gobain Abrasives AB i Sollentuna.

Tre nya hus

Lagom till sommarsäsongen utökar hustillverkaren Trivselhus i smålandska Korsberga serien Seaside med tre nya villor inspirerade av New England, hav och strand. – Det är lättplacerade hus i två plan som gör det möjligt att skapa kustkänsla även i staden, säger Trivselhus marknadschef Roger Simonsson. Husserien, som lanserades 2012, har enligt uppgift blivit så populär att företaget väljer att erbjuda ytterligare tre hus till de nio som redan finns. Villorna i serien uppges vara speciellt utformade för nordiska tomter med strandnära läge, designade för människor som gillar ett avslappnat kustliv och drömmer om att skapa känslan av New England, hav och strand i sitt hem. – Precis som de tidigare husen i husserien har de nya en exteriör med robust stil, med bred vit eller ljusgrå träpanel och stora vackra fönster med spröjs. Vackra uteplatser med grå, vindpinade trädäck suddar ut gränserna mellan ute och inne. Och interiört präglas stilen av ljus och rymd, säger Roger Simonsson. De nya husen har 140 till 155 kvadratmeter boarea på två plan och uppfyller enligt uppgift de krav och planbestämmelser som ofta finns för mindre tomter i tätorter. Tanken hos företaget uppges vara att ge människor möjligheten att bygga hus med kustnära känsla på fler typer av tomter.

Säkra tak – handlingar, verifiering och kontrollplan Ett tak ska uppfylla Boverkets regler för konstruktion (EKS) för bärförmåga, stadga och beständighet samt Boverkets byggregler (BBR) för brand, fukt, säkerhet på tak, snörasskydd med mera. I tekniska samrådet ska byggherren med sina konsulter inklusive certifierad självständig kontrollansvarig visa för byggnadsnämnden att byggherren klarar av att uppfylla plan- och bygglagens, PBL:s, väsentliga tekniska egenskapskrav. Dessa finns mer beskrivna i plan- och byggförordningen (PBF) samt i EKS och i BBR. En kontrollplan ska tas fram av byggherren och godkännas av byggnadsnämnden i startbeskedet. Vi har i Sverige tidigare haft så få skador och fel gällande bärförmåga, att myndigheter som utfärdade regler diskuterade om valda säkerhetsfaktorer var för höga. Två, tre stormar i slutet på 1960-talet visade dock att vi inte varit tillräckligt duktiga på att förankra trätakstolar i bjälklag och väggar. Hela tak blåste av många byggnader.

Förändrade ansvarsförhållanden

När plan- och bygglagen ändrades 1988 och byggnadsverkslagen kom i början på 1990-talet försvann byggnadsnämndens granskning av ritningar, beskrivningar och byggnadsnämndens kontroller på byggarbetsplatsen. Det blev tydligare att byggherren är ansvarig för att byggnaden uppfyller samhällets regler. Tyvärr har senare års ras av tak i samband med snölaster visat att alla byggherrar inte klarat av att ta detta ansvar. Undersökningar av inträffade ras visar på grova fel vid projektering och utförande. Många av dessa fel borde kunna ha upptäckts och förhindrats genom kontroller av byggherren och hans anlitade experter. Den kontrollansvarige har till uppgift att sammanställa alla kontroller.

Artikelförfattare är Nikolaj Tolstoy, utvecklingsledare, Boverket, Karlskrona.

Ny plan- och bygglag

Den nya plan- och bygglagen började gälla 2 maj 2011. Nu införlivades byggnadsverkslagen åter i plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden fick utökade uppgifter i byggprocessen såsom: ● granskning av lämplighet och tillgänglighet och användbarhet i bygglovshanteringen, ● tekniskt samråd med infordrande av handlingar för att se att byggherren har förutsättningar att uppfylla samhällets regler, ● godkänna kontrollplan, ● ge startbesked, ● besöka byggarbetsplatsen minst en gång, ● begära in handlingar såsom ifylld kontrollplan med styrkta verifieringar för ett slutsamråd och ● ge slutbesked.

Byggherren ansvarig

Utan startbesked får byggnadsarbeten inte påbörjas och utan slutbesked får byggnaden inte tas i bruk. Byggherren, den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings- och byggnadsarbeten, har ansvar för att byggnaden uppfyller samhällets regler för tekniska egenskaper. Byggnadsnämnden följer upp och vid fel och brister mot regler gör bygg-

nadsnämnden tillsyn och har till sin hjälp sanktioner enligt plan- och byggförordningen (PBF) och vitesförelägganden enligt lagen om vite.

Handlingar inför tekniska samrådet

Vid det tekniska samrådet kan kontroller och verifieringar, som redan utförts, redovisas. De handlingar som kan skickas in före tekniska samrådet för exempelvis bärförmåga, stadga och beständighet är ritningar, beskrivningstexter och inte minst dimensioneringskontroll. För brand, buller respektive fukt kan det vara brandskyddsbeskrivning, bullerskyddsbeskrivning respektive fuktskyddsprojektering. Byggherren kan fråga byggnadsnämnden, vilka handlingar som krävs och hur handlingarna ska överlämnas, digitalt eller i pappersform.

Kontrollplan

En kontrollplan ska visa vilka kontroller som ska göras, mot vad kontrollen ska göras, vem som ska göra kontrollen och hur den ska redovisas. Meningen är att komma bort från kryssmarkeringar och oläsliga signaturer i ifyllda kontrollplaner. Vid upprättandet av en kontrollplan ingår det att bedöma hur kontrollen ska ske och mot vad kontrollerna eller mätningarna ska göras. Vanligast kanske kontrollen görs mot en ritning, en monte-

Taket på Brantbrinks ishall i februari 2013. Den bärande plåten har delat sig i en så kallad gerberskarv. Snölast, tak papp på mineralull och styrencellplast och diffusionsspärr ligger ovan plåten. Sju takstolar har fallit ner vid två olika tillfällen med två månader i mellan. En kritisk detalj vid dimensioneringen är vald säkerhetsklass. Om takplåten används för att staga takstolarna bör den dimensioneras för böjning i samma säkerhetsklass som takstolarna. Bygg & teknik 4/13

Gavelvägg på Brantbrinkens ishall som stod kvar i februari trots att takstolar innanför rasade i december 2012.

ringsanvisning, ett allmänt råd från Boverkets föreskrift, AMA Hus eller någon branschnorm.

CE-märkning

Kravet på CE-märkning från 1 juli 2013 i byggproduktförordningen för de produkter som tillhör harmoniserade standarder bör uppmärksammas. CE-märkningen visar att egenskaper är redovisade enligt standarden men inte huruvida produkten uppfyller samhällets krav. Det är därför viktigt att samla in alla uppgifter om redovisade egenskaper och verifiera dessa mot de egenskapskrav som behövs för att uppfylla BBR och EKS.

Bärförmåga, stadga och beständighet

Vid de takras som uppträtt vintern 2012/ 2013 har brister på sidostabilisering åter varit en vanlig orsak och snölasterna har

inte varit onormala, det vill säga inte större än dimensioneringsvärdena. Ett exempel är Brantbrinkens ishall i Botkyrka. Sidostabiliteten var tänkt att tas av bärande yttertak av plåt, där plåtarna skarvats med så kallade gerberskarvar, skarvar i teoretiska momentnollpunkter, mellan limträtakstolar. Det första raset skedde 26 december 2012 först med plåtar och sex timmar senare med takstolar. Flera takstolar i limträ stod kvar vid detta tillfälle, men flera föll senare, 23 februari. Boverket har i april 2013 ännu inte fått någon rapport om orsaken till takraset. Byggnaden rivs och en ny ishall byggs enligt uppgifter i media. Andra ishockeyhallar har också haft tak som delvis rasat, såsom i Gimo. Här verkar stabilisering i sidled av takstolarna saknats, men nockplåt och annat har klarat av de laster som uppstått tidigare år. Efter

Takplåt och takstolar och pelare av limträ i Brantbrinkens ishall. Dessa takstolar stod kvar i februari. Belysning, ventilation och troligen resultattavlor var hängda i undertaket. Liknande tak med äkta eller oäkta gerberskarvar kan finnas över landet. De bör besiktigas och eventuellt bör takstolarna få en annan stagning så att vi inte får fler ras kommande vintrar. Bygg & teknik 4/13

Detalj av gerberskarv, där två fästelement sitter kvar i övre plåten som vid fototillfället låg på marken och upp och ner. Detta är från Brantbrinkens ishall i Tullinge, där takplåten användes för att staga takstolarna. Systemet var ett oäkta gerbersystem med skarv i varje fack utom ett. Ett oäkta gerbersystem blir vid ett lokalt brott i ett fack teoretiskt kinematiskt instabilt och brottet kan gå vidare från fack till fack, det vill säga fortskridande ras uppkommer.

att nockplåt bytts 2012 så rasade flera takstolar vid snölaster 2013. Försäkringsbolaget vill enligt uppgift inte betala ersättning på grund av att konstruktionsregler för sidostabilitet inte uppfyllts. En nybyggd hall i Saltsjöbaden stängdes för kontroll efter en observerad nedböjning. Detta för att förhindra upprepning av händelserna i Botkyrka. Boverket har inte fått rapport om fel och brister och eventuella förstärkningar som skett. Många ishockeyhallar byggs på samma sätt. Det är viktigt att kommunerna låter besiktiga sina hallar. Boverket har därför tillskrivit fritidsnämnder och fastighetsnämnder i kommunerna för att be dem se över sina hallar. Förutom snö- och vindstabilisering i sidled är det viktigt att dimensionering skett för utrustning som hängs upp i taket och för snölast och vindlast och konstruktionens egenvikt. Fastighetsägaren har ett underhållsansvar, att se över plåtskarvar och upplag så att utmattning, korrosion och röta inte ger brister i bärförmåga. Ett äldre ridhus föll ihop på Värmdö i julhelgen 2012. Väggarna verkar ha fallit utåt och takkonstruktionen har rasat. Boverket har bett om en rapport om orsaken. Ridhus drivs ofta av föreningar. Fastighetsägare, ofta kommuner, har ett ansvar att underhålla och se över byggnaderna så att ras inte inträffar vid snö- och vindlaster. I Finland dog en tioårig flicka och flera andra personer skadades när ett ridhustak rasade i februari 2013. Snölasten var inte onormal. De finska byggbestämmelserna från år 2006 innehåller ett särskilt förfarande för nya byggnader, där risk för en stor olycka föreligger. I ett särskilt förfarande kan bestämmas att projekteringen och byggandet av konstruktionerna ska genomgå en 13

Efter test kan vattnet tappas ur och presseningen tas vidare till nästa nybyggnad. Balkonger testas ibland med sandsäckar, men takkonstruktioners bärförmåga testas aldrig vad jag känner till.

Skottning en risk?

En del av yttervägg i ridhall i Värmdö efter raset och röjning. Väggarna verkar ha fallit utåt och takstolar och mellanbjälklag föll ner. Spikarna som syns är pelarnas infästning i syllen. Undersökning om orsaker till kollapsen har inte rapporterats i april 2013. Var det brister i upplag och brister i stagning av väggar? Hade laster på mellanbjälklag ökat senare år eller hade bärförmågan försämrats? Ska vi införa obligatorisk besiktning av breda byggnader i Sverige, som Finland gör efter en dödsolycka i ridhall?

så kallad extern granskning, vilket minskar riskerna för fel i konstruktionerna.

Obligatorisk besiktning av byggnader i Finland

Problemet är befintliga konstruktioner med stor bredd och konstruktioner med stor spännvidd. Så här skriver finska kommunförbundet: Efter olyckan i Laukaa sammankallade minister Krista Kiuru aktörer inom byggbranschen till överläggningar där man kom överens om att det ska beredas ett obligatoriskt återkommande besiktningsförfarande som ska trygga en kontinuerlig personsäkerhet i breda byggnader med stor spännvidd. Det kan konstateras att arbetet på ett sådant besiktningsförfarande pågår under ledning av Byggnadsingenjörsförbundet och på beställning av miljöministeriet. Arbetsgruppen har en bred sammansättning med företrädare för byggbranschen. Också Kommunförbundet deltar och bidrar med finansiering. Arbetet beräknas vara färdigt i maj 2013. Samtidigt revideras också processerna och metoderna i det så kallade särskilda förfarandet. Miljöministeriet har tillsatt en aktionsgrupp att bereda åtgärder som ska göra breda byggnader säkrare. Gruppens uppgift är dels att ge lagstiftningsarbetet underlag, dels att stärka samarbetet och kommunikationen mellan aktörerna. Till gruppen har kallats förutom myndigheter också företrädare för byggbranschen och användarna. Arbetet inleds omedelbart.

Vad kommer att hända i Sverige?

Liknande åtgärder kan bli verklighet i Sverige, när Statens haverikommission är klar med sin rapport om raset i Ystad maj 2012, det värsta byggnadsraset på 100 år i 14

Sverige. Ett trevåningshus totalkollapsade två veckor före inflyttning i ”Hälsans hus”. Som tur var omkom ingen genom att lasten omfördelades till väggar, när för klent valda pelare inte kunde bära laster efter att avstyvningar tagits bort. Huset kunde ha rasat när 40 byggnadsarbetare var i byggnaden. Nu föll det på natten, som ett korthus, och som tur var utan att någon människa skadades. Sådana ras hör vi om i andra länder, där byggkontrollen har brister. Statens haverikommission utreder och kommer med rapport och åtgärdsförslag, troligen före sommaren 2013. Hur ska vi förbättra i alla led, byggherrar, konsulter, entreprenörer, byggnadsinspektörer och kontrollansvariga? Vilken vägledning behövs från Boverket? Kan det komma att bli krav på att en tredjepart ska granska konstruktionsprojektering så behövs lagändring i PBL.

Oförståelse för snölast

Det behöver inte vara stora tak som rasar. I Vaxholm byggdes under hösten 2012 ett 14 kvadratmeter barnvagnsskjul. Takkonstruktionen, som om den varit fristående, skulle ha dimensionerats för en snölast på 200 x 14 x 0,8 kg. Nu, när den var hopbyggd med en förskola och i lä och nedanför det taket, ökar den dimensionerande snölasten. Konstruktionen provades genom att två män hängde i taket. Det borde varit minst 28 män om 80 kg! Taket kollapsade redan vid en låg snölast. Turligt nog fanns inga barn och barnvagnar på plats. Det vore bra med en enkelt genomförbar test för att verifiera taks bärförmåga. Om man kan lägga upp en stor presenning som fylls med vatten så att det motsvarar den dimensionerande snölasten?

Andra takras denna vinter har varit en industrihall i Luleå och en affär i Iggesund: Taket rasade 11 februari in på en matbutik i Iggesund. Knakande ljud från taket gjorde att butiken utrymdes strax före raset, som tog ungefär en fjärdedel av taket, och ingen kom till skada. Skottning av taket pågick när raset inträffade. Skottning har skett vid andra takras som exempelvis när taket på en matbutik i Kristinehamn rasade 2010. Konstruktörer bör lämna över en skottningsplan till byggherren så fastighetsförvaltaren vet hur taket kan skottas om det skulle bedömas som absolut nödvändigt. Om det förutsätts att taket ska kunna skottas bör det dimensioneras för att klara sådana lastbilder (se 5.2(5) i EN 1991-13) som eventuellt kan förekomma. Även om det finns en skottningsplan bör byggherren/konstruktören dimensionera taket så att det kan skottas även på ett sätt som inte följer skottningsplanen, eftersom organisatoriska lösningar inte tillåts. Det betyder att en takkonstruktion alltid ska dimensioneras för att klara de belastningar som föreskrivna snölaster kan ge upphov till. Om taket inte klarar den snölast som riskerar att uppkomma räcker det dock inte med att skotta taket, utan det måste också förstärkas eftersom det uppenbarligen inte uppfyller kraven på bärförmåga.

Dimensioneringskontroll

Vid dimensionering av takstolar görs normalt ett antal beräkningsmässiga kontroller. Dessutom är det bra om en erfarenhet byggs upp hos den enskilde konstruktören så att en känsla för att den valda dimensionen är rätt infinner sig. Enligt EKS 8 avdelning A § 13 ska en dimensioneringskontroll utföras. Man kan, eller får inte blint acceptera de dimensioner och beräkningar som dataprogrammet ger, utan en överslagsberäkning och rimlighetsbedömning bör utföras parallellt med databeräkningen. En sådan överslagsberäkning kan ofta göras mycket enkelt för de flesta balktyper vad gäller böjande moment och tvärkraft. Överslagsberäkning av vippning är svårare, varför det tyvärr ofta händer att den kontrollen inte görs. Det finns dock enklare metoder där modeller för Eulerknäckning används och som ger resultat på säker sida. I BFS 2011:10 EKS 8 avdelning B – Kapitel 0 – Tillämpning av EN 1990 1 § Användning av angivna säkerhetsindex förutsätter i säkerhetsklass 2 och 3 dimensioneringskontroll enligt avdelning A, 13 och 18 §§. I EKS 8 avdelning A § 13 framgår att ”Med dimensioneringskonBygg & teknik 4/13

StoTherm PIR

Superslimmad högpresterande isolering för ökad boyta.

StoTherm PIR, ett energieffektivt fasadsystem som tar mindre plats. StoTherm PIR är fasadsystemet som ger ökad boyta vid nybyggnation och tunna väggar vid energirenovering. Isoleringen i skivan är extremt effektiv och tar cirka 35 procent mindre plats jämfört med traditionell isolering. 1 2 3

1. Mineraliskt klisterbruk 2. Isolering: Sto Fasadskiva PIR 025 3. Infästning 4. Grundputs och armeringsväv 5. Mellanbeläggning 6. Ytputs

Fasadsystemet passar alla typer av konstruktioner med massiv stomme och uppfyller brandkrav för byggnader i klass Br1, utan begränsning på antal våningsplan. Systemet D=N ×AN= IÊFHEC= UP>AGH¸@J=@AN !Q G=J R¸HF= IAHH=J J=PQNOPAJ GAN=IEG AHHAN BKCBNE LQPO i valfri kulör och struktur. Välj fasadsystemet StoTherm PIR för en snygg, effektiv och slimmad fasad. Läs mer på www.sto.se eller ring Sto Scandinavia AB på telefon 020-37 71 00.

troll avses i dessa föreskrifter kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar.” I samma avsnitt står som rådstext att kontrollen bör göras av en person som inte tidigare deltagit i projektet. Kontrollen kompletteras lämpligen med en överslagsberäkning som görs utifrån ritningar, så att man inte av misstag använder ett eventuellt felaktigt ingångsvärde även i kontrollen. Lämpliga kontroller i dimensioneringsskedet är: ● Kontroll av takstolars bärförmåga med hänsyn till böjning och skjuvning och normalkraft. ● Kontroll av vippningsstagning hos takstolar och åsar. ● Kontroll av livbuckling vid upplag hos takstolar i stål. ● Kontroll av bärförmågan hos takplåt med hänsyn till böjning och deformationer. ● Kontroll av infästning till åsar eller takstolar. ● Kontroll av bärförmågan hos eventuella åsar med hänsyn till böjning, skjuvning, vippning eller vridning på grund av tvärlast och med hänsyn till axiell tryckkraft. ● Kontroll av infästningen av takplåten, om denna utnyttjas som styv skiva för stomstabilisering. ● Kontroll av kantbalkarna och dess infästningar vid utnyttjande av takplåten som styv skiva. ● Kontroll av dimensioner och deformationer hos vindfackverk i takkonstruktionen. ● Kontroll av bärförmågan hos vertikala bärverk (pelare) och vindstabilisering i väggar. ● Kontroll av byggnadens totalstabilitet. Om byggnadsnämnden efterfrågar kontrollerna ovan och någon vid projektering av varje byggnadsverk har till uppgift att gå igenom dessa kontroller bör takrasen att minska kraftigt i antal.

Mottagningskontroll

Mottagningskontroll och verifiering av att beställda produkter har de egenskaper som behövs för att uppfylla krav i EKS är bra att ha med i kontrollplanen. Beställs exempelvis trätakstolar bör de vara CEmärkta och med de egenskaper som behövs för att klara snölaster och andra laster som taket konstruerats för.

Brand

Här är det viktigt att välja takmaterialet så att brandegenskaperna – bland annat motståndsförmåga mot flygbränder uppfylls. Det ska vara taktäckning med material av klass A2-s1,d0 (obrännbart) alternativt med material av lägst klass BROOF (t2) på underliggande material av klass A2s1,d0 enligt BBR 5.62. I vissa fall kan även material av BROOF (t2) användas på brännbara underlag. Underlag och isolering under takmaterialets brandegenskaper är således också viktiga. 16

För brand är det lämpligt att göra en brandskyddsbeskrivning, hur det är tänkt att bli. När byggnaden är klar överlämnas en brandskyddsdokumentation med hur brandskyddet är utfört och vilka material som använts och även deras redovisade egenskaper. Andra brandskyddsåtgärder med anknytning till tak är brandcellsutformning av vinds- och takutrymmen och utformning av takfötter (BBR 5.535). Skydd mot brandspridning från intilliggande tak och flammor från ytterväggar regleras i BBR 5:536 och BBR 5:551. Tillträdesvägar för räddningstjänsten till yttertaket regleras i BBR 5:722.

Fukt på yttertakets undersida

En av de vanligaste fuktskadorna i byggnader är fukt på yttertakets undersida. Genom luftläckage kommer varm fuktig luft upp genom vindsbjälklaget och kondenserar på takets kalla undersida. För att undvika den här typen av problem är ventilationen av våningsplan närmast kall vind och täthet hos vindsbjälklaget och tätheten vid genomföringar i bjälklaget viktigt. Även med ett tätt vindsbjälklag kan fukt på undersidan av underlagstaket uppstå om vindsutrymmet ventileras längs takfoten. Det beror på att förhållandevis varm och fuktig uteluft kommer in på vinden som på grund av termisk tröghet och strålningsutbyte mellan en klar himmel och yttertaket gör att undertaket är kallare än ventialtionsluftens daggpunkt. Så vattenånga i den uteluft som kommer i kontakt med underlagstaket kondenserar ut på detta. Lösningen på problemet är att bygga ett, så långt det är möjligt inom rimliga gränser, lufttätt vindsbjälklag och inte ventilera kallvinden längs takfoten. Med ett tätt vindsbjälklag räcker det med några enstaka ventiler på gavelspetsarna. På så vis kyls inte kallvinden ner lika mycket och mängden ventilationsluft som bär med sig fukt minimeras. Beträffande täthet av bjälklag till kall vind är det alltså mycket viktigt att säkerställa tätheten vid genomföringar, luckor, skarven bjälklag-vägg och alla skarvar i diffusionsspärrar. Badhus med högt i tak, varm inneluft med hög ånghalt samt stora ingångsöppningar nertill är ett extremfall med stora problem. Även väldigt många småhus har fuktskador på grund av bristande lufttäthet i kombination med välisolerade vindsbjälklag och övertryck i våningsplanet under vindsutrymmet jämfört med vinden. För att undvika dessa fuktskador är projektering, utförande och verifiering av tätheten både mot den kalla vinden och hos klimatskalet som helhet av stor vikt.

Avvattning

Takavvattningen är viktig inte bara för att minska risken för fuktskador utan också för att inte öka lasten så att takets bärför-

måga överskrids. Vid kuverttak eller andra inåtlutande tak är det en risk med kvarstående vatten när brunnar sätts igen och bräddavlopp saknas. AMA Hus och RA Hus har många förslag på beskrivningstexter för takmaterial och takavvattning. I YSC.1132 finns även Kontroll av vattentäthet på ytterbjälklag och yttertak. Varje takmaterial har minsta lutningar som de kan läggas i enligt AMA Hus. Andra val och avvägningar som bör göras och där förslag till texter finns i AMA Hus och RA Hus: ● Uppdragningar vid hinder och genomföringar – hänsyn till rörelser i olika material. ● Vilken tryckhållfasthet kan material under tätskikt ha. ● Vid låglutande tak är det viktigt hur brunnar placeras med tanke på takets nedböjning mellan stöd. ● Bräddavlopp och skydd för takbrunnar. ● Värme i hängrännor och stuprör. ● Avstånd mellan takbrunnar och avstånd mellan stuprör. ● Rensmöjligheter för takavvattning. ● Dimensionering av diameter på stuprör och hängrännor. ● Längdskarvar på stuprör ska vändas ut från fasad och stift eller hållare ska ha fall från vägg. ● med mera. Dimensionering av takavattning görs enligt BBR 6:642 Installationer för dagvatten. I allmänt råd till BBR:s föreskrift hänvisas till att installation för regnvatten kan projekteras enligt SS-EN 12056-1 och 12056-3.

Projektören kan föreslå kontrollpunkter

Om beskrivningstexter görs enligt AMA Hus och med hjälp av RA Hus ökar möjligheten att inte missa något väsentligt. Projektören kan hjälpa byggherren och föreslå vilka verifieringar och kontroller som bör utföras under byggandet och även vad som kan föras in i byggherrens och kontrollansvariges kontrollplan.

Säkerhet på tak

Tillträdesanordningar och fasta arbetsställen, skyddsanordningar, fästanordningar, fotfästen vid takfot och takbrott, stegar-glidskydd, skydd mot genomtrampning etcetera regleras i BBR 8:24. Arbetsmiljöverket har givit ut råd hur arbete på tak bör bedrivas – med säkerhetsselar och att två personer utför arbetet så att säkerhetslinan kan hållas spänd av en person och till exempel snöskottning eller annat arbete nära takfoten kan göras säkert. I AMA Hus finns taksäkerhet under NSJ Tillträdes- och skyddsanordningar. Avsaknad av glidskydd för lösa stegar till småhus och fritidshus är orsak till många olyckor. Flera olyckor har även skett vid skottning av tak och bristande säkerhetssele och hjälp att hålla säkerBygg & teknik 4/13

hetslinan spänd. Det gäller också att takkonstruktionen håller för den skottande och att belastningen inte ökar genom ojämn skottning. Taksäkerheten i det svenska byggnadsbeståndet undersöktes i Betsi, en statistisk urvalsundersökning där 1 800 byggnader besiktigades. Fotstödskravet var sämst uppfyllt och sedan kravet på anordningar förflyttning längs taknock. Här verkar det vara värdefullt att byggherren får till en bättre kontroll av att samhällets regler för säkerhet på tak uppfylls och att byggnadsnämnden efterfrågar dessa kontroller. Boverket fick under 2012 i uppgift att informera om att glidskydd behövs för lösa takstegar för tak under fyra meter. Ett faktablad om det har tagits fram. Takpannors och plåtars infästning finns i AMA Hus och EKS. Vilken vindpåverkan byggnaden har och takets lutning ger underlag för val av infästning.

Snörasskydd

I BBR 8.2434 finns regler för skyddsanordningar mot fallande is och snö.

Snörasskydd över portar med mera saknas enligt Betsi-undersökningen i många byggnader. Bristande isolering eller felaktig utformning av frånluftskanaler till tak, det vill säga för kort uppdragning, ger snösmältning och ökad isbildning och risk för isras. Att besiktiga byggnader under vintern ger bra inblick i vad som bör förbättras i byggnaders värmeisolering med mera.

Handlingar, verifiering och kontrollplan

Här har enbart getts en inblick i vad som kan krävas i handlingar och verifiering och vad som kan tänkas ingå i kontrollplan för att få säkra tak. Kunskap i BBR, EKS och användning av AMA Hus och standarder ger hjälp för projektörer. Boverket har bemyndigande att skriva föreskrifter om kontrollplan, men har ännu inte utnyttjat den möjligheten. Boverket och länsstyrelserna ska ge kommunerna tillsynsvägledning hur tillsyn enligt PBL ska utföras. 16 maj 2013 har Boverket ett webbseminarium om tillsyn, som också kan ses i efterhand på Boverkets hemsida. ■

Litteratur

Allmän material och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, AMA Hus 11 Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2012. BFS 2011:10 EKS 8, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder. Boverket, Karlskrona, 2011. BFS 2011:26 BBR 19, Regelsamling för byggande, Boverket, Karlskrona 2011. Boverket informerar 2010:7 – om dimensioneringskontroll vid nybyggnad för balkar av stål eller trä med stora spännvidder. Råd och hänvisningar till AMA Hus 11, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2012. SFS 2010:900 PBL, Plan- och bygglagen. SFS 2011:338 PBF, Plan- och byggförordningen. SS-EN Eurokoder och andra standarder, SIS. Taksäkerhet – resultat från projekt Betsi Boverket, Karlskrona, 2010. Undvik fallolyckor från stegar, Fakta från Boverket 2012.

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckLektor Öman ling (HST), Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. De rätta svaren hittar du på sidan 50.

Det här temanumret handlar ju om takbyggnadsteknik, och då kan det passa bra att den här frågan handlar om värmeisolering för vindsbjälklag. På den här flervalsfrågan finns det ett eller flera rätta svar. Du ska kryssa för alla rätta svar för full poäng. Läs frågorna noga. Ett felaktigt förkryssat svar i en fråga ”bestraffas” med lika många minuspoäng som det rätta svaret ger pluspoäng, så gissa inte! Sämsta poäng totalt på frågan är 0 poäng (man kan alltså inte få minuspoäng totalt för en fråga.) Frågan ger alltid maximalt 4 poäng oavsett antal alternativ och oavsett hur många svar som är rätt, så poängen ger ingen information om hur många svar som är rätt. Om exempelvis två svar är rätt så ger varje rätt svar 2 poäng och varje fel svar -2 poäng. Bygg & teknik 4/13

Fråga (4 p) a) Vindsbjälklaget med 10 cm lösull Värmeisolering av vindsbjälklag görs får en värmegenomgångskoefficient, alltofta med mineralull eller cellulosafiber i så ett U-värde, som understiger 0,33 form av lösull, och det är då ganska lätt att W/(m² ºC). få en tjock värmeisolering. b) Vindsbjälklaget med 20 cm lösull Antag att man har en vanlig takkon- får en värmegenomgångskoefficient, alltstruktion med ett vindsbjälklag som vär- så ett U-värde, som understiger 0,19 meisoleras med antingen 10 cm, 20 cm, W/(m² ºC). 40 cm eller 50 cm lösull (du behöver alltc) Vindsbjälklaget med 40 cm lösull så inte räkna med 30 cm). För lösullen får en värmegenomgångskoefficient, allträknas i det här exemplet med värså ett U-värde, som understiger mekonduktiviteten λ = 0,050 W/m 0,10 W/(m² ºC). Ditt svar °C, vilket lite förenklat innefattar ––––––––– d) Vindsbjälklaget med 50 cm a) visst påslag (korrektion) för köld- –––––––– lösull får en värmegenomgångbryggor av takstolarna av trä, arskoefficient, alltså ett U-värde, b) betsutförande med mera, och beräk- –––––––– som understiger 0,090 W/(m² c) ningar ska då göras utan något yt- –––––––– ºC). terligare påslag på U-värdet. Det d) e) Vinsten med att öka tjocksammanlagda värmemotståndet av –––––––– leken från 10 cm till 20 cm är e) yttertak och ventilerat vindsutrym- ––––––– mer än fyra gånger så stor jämf) me (kallvind), innertak med skivfört med att öka från 40 cm till material med mera och inre och ytt- –––––––– 50 cm. g) re värmeövergångsmotstånd är i det –––––––– f) Vinsten med att öka tjockh) här exemplet 0,60 m² °C / W. leken från 10 cm till 20 cm är Vinsten med ökad värmeisolemer än fem gånger så stor jämring i fråga e) till h) avser både energibe- fört med att öka från 40 cm till 50 cm. sparingen och den ekonomiska bespag) Vinsten med att öka tjockleken från ringen som energibesparingen medför. 10 cm till 20 cm är mer än sex gånger så Om man räknar lite förenklat med bara ett stor jämfört med att öka från 40 cm till konstant pris per kWh så blir ju den eko- 50 cm. nomiska besparingen direkt proportionell h) Vinsten med att öka tjockleken från mot energibesparingen. 10 cm till 20 cm är mer än sju gånger så Kryssa för de av följande alternativ stor jämfört med att öka från 40 cm till som är rätt: 50 cm.

Parallelltak – med eller utan luftspalt? Att isolera ett parallelltak som byggs upp mellan överramen för takstolarna över en byggnad innebär ofta att höjden och därmed isoleringen blir begränsad. Det är då ur ett energiperspektiv frestande att utnyttja hela höjden till att fylla ut denna med isolering. Konstruktionen skulle då inte längre inrymma någon luftspalt. Positivt med detta är ju att man dessutom slipper ett arbetsmoment med att montera ett vindskydd mellan isolering och luftspalt. Således finns två starka argument för att utföra parallelltak utan luftspalt. Men är detta möjligt?

som påverkar beräkningsresultatet hit och dit. En annan variabel som ”stör” är ju strålningsutbytet i form av solinstrålning och nattutstrålning så dessa blockas också bort. Regnvatten tränger ej heller in under takpannorna. Isoleringstjockleken är efter dagens mått mätt tunn men detta beräkningsfall ger en tydligare skillnad mellan de olika konstruktionsalternativen, vilket ger en bättre tydlighet åt parameterstudien för de kvarvarande variablerna. Ju mer invändig isolering desto närmare uteklimat för samtliga beräkningsfall. För beräkningarna, som gjordes med programmet WuFi för en treårsperiod, an-

Artikelförfattare är Lars Tobin, Anneling Tobin Consult, Borås.

vändes klimatdata för Lund då detta är ett relativt provokativt beräkningsfall i den mening att det under vintern är relativt varmt samtidigt som relativa luftfuktigheten ute är hög. Det invändiga fukttillskottet sattes till 2 g/m³ under vinterperioden och ner mot 0 g/m³ under sommaren (fuktklass 1). Byggfukt anses inte före-

Figur 2:

Den teoretiska betraktelsen

Givetvis tas beräkningsprogrammet fram för att göra en studie om förväntade fukttillstånd för olika utföranden. Variablerna blir oändliga men för att göra en något avgränsad parameterstudie låser vi en rad förutsättningar. Grundkonstruktionen utgörs av: ● Takpannor ● Underlagspapp, Z = 800 000 s/m ● 20 Råspont ● Luftspalt / Ej luftspalt ● 200 mm isolering ● 0,2 PE-folie, Z = 3 500 000 s/m ● 13 gips. Som synes är ett eventuellt vindskydd på isoleringen mot luftspalten borttaget i fallet med luftspaltsberäkningar. Det finns ju många olika sådana vindskydd

Beräkningsresultat för fallet luftspalt med 300 oms/h vid undersidan av råspont.

Figur 1: De olika konstruktionslösningar som studerades. För fallet luftspalt gjordes beräkningar för luftväxlingar i spalten med 1, 50 och 300 oms/h. Dessutom studerades effekten av 20 mm utvändig isolering, med invändig ångbroms alternativt en variabel ångbroms (Vario Duplex).

Bygg & teknik 4/13

Figur 3:

Figur 4. Yrsnö har en (teoretisk omöjlig) förmåga att spridas långt in under takpannorna och spridas vidare in under i detta fall tegelläkt och board.

Beräkningsresultat för fallet luftspalt med 1 oms/h vid undersidan av råspont. Tabell 4: Sammanställning av beräkningsresultat undersida råspont för de olika beräkningsfallen. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Konstruktion Relativ fuktighet % vid cirka +10 °C –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Luftspalt 300 oms/h 93 Luftspalt 50 oms/h 90 Luftspalt 1 oms/h 77 Utanluftspalt 72 Utan luftspalt + utvändig isolering 71 Luftspalt 50 oms/h + utvändig isolering 85 Utan luftspalt invändig ångbroms 96 Utan luftspalt invändig variabel ångbroms (Vario) 82

komma utan materialen ansätts vara i fuktjämvikt med 60 procent relativ fuktighet före inbyggnad. Utvärderingen har i nedanstående diagram gjorts genom att sätta en blå markering vid 80 procent relativ fuktighet över cirka 12 °C och successivt ökande ner mot 0 °C ,vilket är en aning hårdare krav

än de kurvor som presenterats i Woodbuild-projektet. Man ska ha i beaktande att utvärderingen är av principiell karaktär i och med att en del förenklingar gjorts och att det mer är relationerna mellan de olika fallen som är intressant mer än de ”exakta” framräknade fuktnivåerna. Redan denna beräkning tyder på

Figur 5: Beräkningsresultat för konstruktionen utan luftspalt och utan utvändig isolering. Bygg & teknik 4/13

att ju mer värme vi kan undvika att ventilera bort desto torrare konstruktion då fukttillskottet från inne via en tät PE-folie i det närmaste är noll. För att skapa en bättre överskådlighet sammanställs samtliga beräkningsresultat i tabell 1. Denna sammanställning skulle tyda på att parallelltak självklart ska utföras utan luftspalt. En hög luftväxling är inte lösningen för konstruktionen. Utförande med luftspalt skulle kräva en måttlig ventilering och då helst med utvändig isolering. Beräkningarna för ”ångbromsfallet” blir starkt avhängigt vilken ångbroms som används och framför allt vilket invändigt fukttillskott som ansätts. Både ”godkända” torra och ”icke godkända” fuktiga beräkningsfall kan erhållas alltefter val av typ av ångbroms och invändigt fukttillskott.

Den något mer praktiska betraktelsen

Två täta skikt i en konstruktion leder ju osökt till frågan om instängd fukt torkar ut och i så fall hur mycket fukt som kan accepteras. Teoretiskt händer ju inte detta men praktiskt vet vi att det emellanåt finns lite byggfukt i de ingående materialen. Det

Figur 6: Beräkningsresultat för konstruktionen med luftspalt med 1 oms/ och utan utvändig isolering. 19

Tabell 2: Sammanfattande kommentarer för olika konstruktioner avseende uttorkning av en begränsad mängd byggfukt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Konstruktion Sammanfattande kommentar uttorkningsförl,opp med byggfukt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Luftspalt 50 oms/h och 300 oms/h OK ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Luftspalt 1 oms/h Tveksamt acceptabelt uttorkningsförlopp den första månaden. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utanluftspalt Ej ok. Försumbar uttorkning med hög fuktighet även nästkommande säsong. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utan luftspalt men med Mycket lika uttorkningsförlopp som för fallet diffusionsöppen ”underlagspapp” med luftspalt och 1 oms/h. Dock är uttorkpå ovansida råsponten. ningsförloppet tveksamt de två första månaderna. (Trä är relativt diffusionstätt och begränsar uttorkningen). –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utan luftspalt invändig ångbroms Uttorkningsförloppet tveksamt den första vintersäsongen då kombinationen av omfördelning av fukt och ett högre fuktflöde från inneluften till konstruktionen samverkar på ett ogynnsamt sätt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utan luftspalt men med invändig Uttorkningsförloppet tveksamt den första devariabel ångbroms (Vario) len av vintersäsongen då omfördelningen av fukt ger upphov till en relativt hög fuktnivå vid råsponten.

kan läcka in lite fukt via otätheter i yttertaket och det kan tillföras fukt via otätheter i PE-folien mot inne. Vi ansätter måttligt byggfuktiga material för detta fall med torkstart i början av hösten. Byggfukten i materialen väljs till fuktjämvikt vid 90 procent relativ fuktighet. Torkstart under hösten är normalt det mest ogynnsamma fallet då omfördelningen av fukt inom konstruktionen då initialt leder till en snabb ökning av fuktinnehållet i yttre delen av konstruktionen. Även här försöker vi sammanfatta beräkningsresultatet för uttorkning av en ringa mängd byggfukt i en överskådlig tabell för att inte drunkna i diagram, tabell 2. Slutsatsen av denna övning blir att det torde finnas en större marginal för en konstruktion med luftspalt att klara fallet med en liten mängd byggfukt. Dock ver-

kar luftväxlingen 1 oms/h att vara i minsta laget. Begreppet lagom ligger nära till hands att införa, vilket mer torde avse 5 till 10 oms/h.

Den verkligt praktiska betraktelsen

Då jag under lång tid arbetet med lösullsinstallationer och systemet Behörig Lösull får jag ofta feedback på de problem som emellanåt uppkommer när det gäller bland annat isolering av parallelltak. Ett problem är att det under byggskedet, under framför allt kalla vinter perioder, upptäcks fukt i parallelltaket där man sig tycker se ett samband mellan vatten i isoleringen och något tunn isolering. Detta är ju en helt felaktig slutsats som dras. Teoretiskt skulle det bli mindre risk för kondensutfall med tunnare isolering. I de fall som jag kontrollerat är sambandet i stället: ● Övertryck inne ● Stora fukttillskott i inneluften på grund av byggfukt från betong eller murverk ● Otätheter i PE-folien eller ångbromsen. Den tunna isoleringen orsakas sannolikt i många fall av att kondensvattnet packar ihop lösullsisoleringen. Om man förleder sig att försöka räkna på detta fall blir det idel uppfuktning till

Figur 7: Fuktkonvektion från inne som snabbt givit upphov till synlig påväxt.

Bygg & teknik 4/13

Figur 8: Bästa allroundlösningen? dess övertrycket elimineras. Man skulle teoretiskt kunna tänka sig att bygga helt lufttäta konstruktioner men detta är normalt inte det praktiska fallet. Om konstruktionen är utförd med eller utan luftspalt saknar betydelse om luft tillförs konstruktionen från en byggfuktig innemiljö. För denna problematik är det inte konstruktionen som ska ”dimensioneras” utan det är istället förfaringssättet under byggskedet som ska ”dimensioneras”.

Sammanfattande slutsats

Som vanligt så framskymtar en rad ”om och men” för hur en konstruktion ska utföras. Vi har i vår betraktelse också utelämnat en mängd andra variabler som

skulle göra betraktelsen ännu mer komplex. Ofta upplevs detta som frustrerande för en praktiker att inte få ett entydigt svar men detta är tyvärr så verkligheten ser ut att den optimala lösningen varierar från fall till fall. Dock skulle man kunna generalisera att en bra allroundlösning är en konstruktion med måttligt ventilerad luftspalt kompletterad med utvändig isolering. Två nya frågeställningar uppkommer dock omgående: ● Hur säkerställer man lagom luftväxling för olika vindutsatta byggnader? ● Har vi erfarenhet av hur beständigt fukttäta infästningar genom underlagspappen är för den flytande strö- och tegelläkten som kan bli fallet? Givetvis går det att utföra konstruktioner utan luftspalt men om man har två täta skikt i konstruktionen krävs att man har mycket god kontroll på bland annat utförande och beständighet så att byggfukt inte byggs in eller extra fukttillförsel inte sker. Möjligheten till bruket av variabla tätskikt ter sig då mer lockande. I en konstruktion utan luftspalt kan ju underlagstaket bidra till att förbättra hela konstruktionens lufttäthet om det utförs på ett genomtänkt sätt. Och för att inte vara alltför positiv så måste man understryka att i de fall fuktkonvektion uppkommer så fungerar det mesta dåligt. ■

Sveriges tak står inför ett skifte. Från svart till grönt. Vi vet, för i över trettio år har vi sålt Derbigum, ett tätskikt

HUR SKA VI SÄTTA STOPP FÖR ALLT SVARTARBETE PÅ SVERIGES TAK?

som tätat svenska tak som inget annat. Men de senaste åren har något hänt. Derbigum har gått från oljebaserad bitumen (som förvisso går att återvinna) till att även lansera alltmer miljövänliga alternativ. Utan att tumma på traditionellt täta egenskaper, snarare tvärtom. Vad sägs om täta tätskikt som äter upp växthuseffekten, ett som reflekterar bort sol och värme eller ett annat så ekologiskt att du kan smaka på det? Allt det här nya gröna smarta är vi ensamma om att erbjuda och mer därtill. Det innebär att du nu också kan göra ett smartare och mer hållbart val, tak med miljöfunktion helt enkelt. Så nu när taken blivit smartare, varför skulle inte vi också bli det? Vi har bytt namn från Eurotak till Buildsmart. Ett namn som visar framtiden för landets tak. Och

GENOM ATT JOBBA GRÖNT.

Buildsmart AB Bygg & teknik 4/13

Spjutvägen 5

175 61 Järfälla

förhoppningsvis även för dig som läser det här. Läs mer på www.buildsmart.se.

Tel 08 795 94 80

info@buildsmart.se

www.buildsmart.se

Scando

Tak & fasad

Scando taksäkerhet by Orima

SÄKER PÅ TAKET Nyhet En ap ! p fö din ta r ksäker ket

Nyhet i vårt sortiment!

En app för dig som snabbt vill ta fram gällande krav på taksäkerheten när du är på taket.

Med hjälp av din Smartphone får du enkelt fram taklutning och snözon. Övriga fakta matar du snabbt in och tillsammans med bilder på taket har du skapat dig ett underlag som du kan spara eller maila vidare.

Ladda n er ad s kostn fritt

Jobba säkert på taket! Husets tak är också en arbetsplats, så även det enklaste villatak. Yttertak som kan beträdas ska förses med anordningar som förhindrar fall och dämed personskador. Utrusta därför ditt yttertak med taksäkerhetsprodukter från Scando by Orima. Det är viktigt att tänka på hur: •

arbetet på taket ska utföras.

•

man säkert tar sig upp på taket.

•

man tryggt rör sig på taket.

På www.scando.se hittar du all information kring hur ett tak ska vara utrustat för att man på ett säkert sätt ska kunna arbeta, ta sig upp och förflytta sig. Där kan du även göra kalkyler och räkna fram offerter, allt efter dina förutsättningar. Våra produkter hittar du hos våra återförsäljare som finns över hela landet. Vilka dessa är hittar du också på vår hemsida.

Läs mer på www.scando.se eller kontakta oss på 021–10 37 00 eller info@scando.se 22

www.welandstal.se Bygg & teknik 4/13

Projektering av snörasskydd Byggnader på vissa platser av landet har haft omfattande mängder snö på sina tak även denna vinter. Det är tyvärr inte ovanligt att snörasskydd och därmed ofta tak tar skada av de snölaster som verkar på byggnaders tak. Även denna vinter har tak rasat på grund av snölaster. Vanligtvis byggnader med stora spännvidder. Dimensionering av en byggnads takkonstruktion utförs med bland annat beräknad snölast som underlag.

Snölasten på tak beror på: ● var i landet, i vilken snözon, som byggnaden är placerad, ● hur i terrängen byggnaden är placerad som väderstreck, havsnära samt ● takets utformning som taklutning, takmaterialets friktion. Snözoner som anger den beräknade mängden snö på mark på aktuell plats kan vara, från 1,0 (motsvarar 1,0 kN/m²) i södra Sverige till 5,5 (motsvarar 5,5 kN/m²) i fjälltrakterna. Detaljerad inforArtikelförfattare är PeO Axelsson, tekn dr, ordförande i SIS TK 193 – Takprodukter och takskydd samt utbildare för Sakkunnig i taksäkerhet i Taksäkerhetskommitténs regi.

mation om snözoner finns i Boverkets regler för konstruktion (EKS). I denna, tillsammans med Eurocode 1991-1-3: Snölaster, kan man även erhålla information om hur man justerar värdet utifrån placering i terrängen. Tak som ligger på högt belägna och öppna platser beräknas få mindre mängd snö på taket medan byggnader i skyddat läge, dalgångar, i skydda av andra högre byggnader med mera, beräknas få mer snö på taken. Takens utformning påverkar sannolikheten att få snö på olika ytor. Man använder i dimensioneringssammanhang så kallade formfaktorer. Denna faktor multipliceras med värdet för snömängden på mark. Formfaktorerna har sett olika ut genom åren och ändrades senast när man under 2010 gick över till att använda Eurocode 1991-1-3. Det som är känt för de som konstruerar byggnaders takkonstruktion är att man ska dimensionera för en jämnt fördelad last på hela taket samt ett lastfall där en ansamlig av snö finns på vissa delar av taket, till exempel mer på ena takhalvan. I Boverkets konstruktionsregler (BKR), som användes till och med 2010, angavs för sadeltak formfaktorn 0,8 för jämt fördelad last och för snedbelastning 1,1 på ena takhalvan, det vill säga att ena halvan av taket hade mer snö än vad som fanns på marken. Detta är ett bra sätt att kontrollera hur snedbelastning påverkar takkonstruktionen och att den klarar detta. Då detta är så kallat karakteristiska laster, det vill säga laster som statistiskt kan förekomma men med i viss osäkerhet (kan komma att överskridas) varför man lägger på en säkerhetsfaktor (partialkoef-

ficient). Till detta kommer naturligtvis taklutningen som avgör hur mycket av snömängden som leder till en last i takfallets riktning mot snörasskydden. Det är naturlagarna i form av tyngdlagen och det faktum att många takmaterial har mycket låg friktion vid töväder som leder till aktuella laster på snörasskydden.

Stora tak stora laster

På stora tak och i trakter med större sannolikhet för snö kommer snölasten att vara avgörande för takkonstruktionens dimensionering. Det här är inget nytt även om vissa skillnader finns mellan BKR och den nu använda Eurocoden. Det som inte har hängt med i denna hantering är den last som hamnar på snörasskydden. Snörasskyddens uppgift är att förhindra att snö rasar ner på personer och egendom som kan finnas i byggnadens närhet. Kravet på att snö och is inte faller ner på detta sätt finns i ordningslagen. Det finns även angivet i Boverkets byggregler (BBR) att taken ska förses med snörasskydd ovanför entréer. Oavsett vilken föreskrift/lag man följer ska de naturligtvis dimensioneras så att de klarar de laster, snölaster med mera, som kan komma att belasta anordningarna och dess infästning i taket. Den maximala snömängd som kan beräknas komma på en byggnads ena takhalva (jämför oliksidig belastning) kommer naturligtvis att kunna belasta de snörasskydd som monterats på detta tak. Om man tittar på gamla BKR så var denna oliksidiga last för bågtak jämnt fördelad på en takhalvan medan Eurocode har en triangulärt fördelad last, det vill säga en

Lägre belägna takdelar ger ökade snömängder på grund av virvelbildningar på läsida samt nedglidande snö från övre tak. Östersund. Bygg & teknik 4/13

man räknat med de snölaster på bågtak som gällde i BKR (formfaktor 1,1) men om man hade räknat med Eurocode 1991-1-3 och triangeltoppen så skulle de ha troligen klarat sig ● ansamlingar av snö i anslutning till uppbyggnader på taket lett till snömängder som överskridit snöräckenas bärförmåga. I nu reviderade SS 831335:2013 – Snörasskydd påtalas särskilt att tabellen för antalet snöräcken på sluttande tak inte gäller vid snöansamlingar från vinddriven snö och glidning från intilliggande tak samt på bågtak. Det blir med andra ord många situationer då en konstruktör måste ta sitt ansvar att även dimensionera snörasskydden utifrån aktuella snölaster och snörasskyddens definierade bärförmåga. Inte minst för att man i Eurocode 1991-13 anger att om man använder snörasskydd så ska formfaktorn aldrig vara mindre än 0,8 vid dimensionering av takkonstruktionen. ●

Lägre beläget tak har gett ökad snömängd. Extra snöräckesrad vid aktuell snöansamling hade varit lämpligt. Kramfors.

topp mitt över mitten av ena halvan och noll vid hjässan och vid takfot. Detta kan man vid dimensionering av takstommen ofta förenkla genom att överföra till motsvarande värde för jämnt fördelad last på aktuell takhalva. Detta fungera dock inte för dimensionering av snörasskydd. Dessa är på stora hallar placerade i flera rader och naturligtvis blir de rader som är monterade i mitten av ena takhalvan mer belastade om det är där den största snömängden hamnar enligt Eurocode 19911-3. Och det är precis detta som nu har inträffat på byggnader i Sverige. Vi kan inte fortsätta att låta takentreprenörer och leverantörer tvingas konkurrera med varandra med lägsta pris och lägst antal snörasskydd för att få jobbet och sen riskera reklamation för att snörasskydden inte har varit dimensionerade för de laster som man hade kunnat beräkna med kännedom om de snölaster som kan förekomma på aktuella takdelar. Det är konstruktören av takkonstruktionen som tar fram de snömängder som beräknas kunna förekomma och då är det naturligt att detta underlag också används vid dimensionering av snörasskydd.

mellan 14 och 27 grader och på bågtak, att snöansamlingar varit större än vad man kunnat befara. Väderlekar med starka snöfall och vindhastigheter mellan 5 till 10 m/s och vindriktning som under hela snöfallet varit i samma riktning, tvärs byggnadens riktning, har förekommit. Detta har lett till lokala snömängder (laster) på tak som kommit upp i Eurocodens toppvärden (till exempel triangeltoppen på bågtak) trots att snömängden på mark endast har varit hälften av det beräknade för aktuell snözon. I vissa fall har alltså snörasskydden och taken skadats/havererat då: ● man monterat korta snörasskydd över entréer och portar och där stora delar av takets snö belastat räcket och belastning kraftigt överskridit vad de klarar ● man har monteras snörasskydd utefter hela takfoten men där snömängd på aktuell plats och taktyp krävde ytterligare ett eller fler räckesrader.

Snöskottningsplan för tak

Det kan finnas flera anledningar till att ta bort snö från hela eller delar av taket: ● Risk för överbelastning av takkonstruktion och anordningar på taket ● Risk för att snö och is faller ner på personer eller egendom (Ordningslagen) ● Risk för läckage då vatten under snömassor kan trycka upp under tätskikt.

Varför snöskottningsplan?

Snöskottningsplan ska ange när och hur snön ska tas bort från taket. Taket, helt eller delvis, ska skottas när någon av ovanstående anledning uppstår. För att utröna om belastningen kan komma att bli för stor måste snömängden (snölasten) på aktuella takdelar bedömas. Man behöver veta vikten av snön. Man kan ha mätpinnar placerade på tak och mäta densitet på marken. Det räcker inte med bara snödjup då densiteten kan skilja kraftigt. Man kan inte bara bedöma snö-

Skadeutredningar

I de utredningar som genomförts i samband med skador som uppstått på snörasskydd och dess infästningar i tak har man fått bra kännedom om de snölaster som faktiskt varit på aktuella tak. De snörasskydd som används har känd hållfasthet. De följer en standard, SS 83 13 35 – Snörasskydd, där man anger att dessa, inklusive sin infästning i aktuell takkonstruktion, ska klara en kraft i takfallets riktning på 5 kN/m räcke. Då de Svenska tillverkare normalt dimensionerar sitt system för ett c-avstånd på 1,2 m så klarar konsolerna 6 kN per styck. Vi har kunnat konstatera, på sadeltak med taklutningar 24

Snöansamling på grund av vinddriven snö på bågtak. Cad-modell av bandyhall, Nässjö. Modellen visar triangelformad snöansamling samt jämnt fördelad snölast. Bygg & teknik 4/13

mängden på tak genom att mäta mängden på mark då ansamlingar pga snödrift från vind och snöglidning från högre tak kan påverka lokalt på taket. Det kan vara svårt att i projekteringsfasen avgöra var det kan komma att samlas snö och is som kan komma att ramla ner. En anpassning av snöskottningsplan måste göras efterhand som kunskaper om faktiska förhållande erhålls. Detsamma kan gälla risk för läckage. Det är dock känt att vinkelrännor och takgenomföringar är ställen där vatten kan tränga in i samband med snösmältning och stora snömängder. Det är viktigt att det klargörs i projekteringsarbetet hur snö ska tas bort. På vissa typer av byggnader kan ett felaktigt sätt att ta bort eller förflytta snö innebära snedbelastning eller överbelastning av takkonstruktion och haverier som följd. Det bör i samråd med fastighetsägare/förvaltare utarbetas metoder som inte leder till skador av tätskikt och anordningar på taket och inte heller innebär risk för olycksfall för de som skottar eller för de som kan finnas under tak där snöskottning pågår.

Vem gör snöskottningsplan?

De som har mest kännedom om förhållanden på taket och angränsande ytor är arkitekt och konstruktör. Risk för överbelastning av takkonstruktion och andra anordningar, till exempel snörasskydd, på

Bygg & teknik 4/13

Takkupa och lägre belägna takdelar kan skapa ökade snömängder. Björnrike.

taket torde vara konstruktörens område medan arkitekt eller annan har mera kännedom om intilliggande byggnader, användningssätt och omgivning. En analys av risken för att snö och is kan falla ner på allmän mark eller på personer och egendom måste göras för att avgöra behov av anordningar som stoppar snö och is. Även Byggarbetsmiljösamordnare har, enligt föreskriften Bygg- och anläggningsarbete, uppgiften att, senast när arbetena av-

slutas, utarbeta dokumentation som innehåller information som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift och underhåll. ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

Fuktsäkra kallvindar – bedömning utifrån riskanalyser av funktion och kostnad I denna artikel beskrivs resultat från ett tvåårigt forskningsprojekt (Etapp III) vid Byggnadsfysik, Chalmers som avslutas till sommaren 2013. Inom projektet bedöms fuktsäkerheten för kallvindskonstruktioner utifrån riskanalyser bland annat baserade på avancerade beräkningsmodeller. I projektet kombineras erfarenheterna från två tidigare SBUF-finansierade projekt (Etapp I/II) som presenterats i en rad artiklar i Bygg & teknik, Hagentoft & Sasic (2007, 2009). I denna nya etapp (Etapp III ) har ett antal alternativa tekniska lösningar analyserats. Analysen visar spridning i teknisk funktion, speciellt avseende risk för fukt- och mögelskador samt kostnader baserad på sannolikheten för skador. Forskningsarbetet ingår också i ett internationellt IEA projekt (ECBCS-Annex 55, RAPRetro) se till exempel artikel i Bygg & teknik, Stein, Hagentoft et al (2011) Ytterst syftar arbetet till att identifiera tekniska lösningar med låg risk och livscykelkostnad. Resultat av denna studie kan användas som ett riskbaserat beslutsinstrument vid projektering, renovering eller vid utveckling av nya tekniska lösningar.

Artikelförfattare är professor Carl-Eric Hagentoft och docent Angela Sasic Kalagasidis, Byggnadsfysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Projektet finansieras av SBUF/FoU-Väst samt Formas-BIC. Projektgruppen innefattar deltagare från Chalmers, Wäst Bygg, Skanska och NCC. Boverksrapporten, Så mår våra hus, Boverket (2009), visar siffror på att problem med mögel och mögellukt kopplat till kallvindar har ökat de senaste femton åren. Kallvindar och krypgrunder pekas ut som de två värsta konstruktionerna i det befintliga byggnadsbeståndet med stora existerande och kommande mögelproblem. Studier har visat att mögelförekomsten är riklig i kallvindar i minst 60 procent av det befintliga byggnadsbeståndet, Ahrnens, C & Borglund, E (2007). Välisolerade vindsbjälklag bidrar till problemet med höga fukttillstånd på grund av den sänkta temperaturen på vinden, Hagentoft (2009). Vi kan förvänta oss allt mer problem i kallvindar i takt med krav på ökad energieffektivisering och annalkande klimatförändringar, Sasic et al (2009). Det är självklart att den situation som råder idag, där vi vid introduktion av nya tekniska lösningar med stor sannolikhet bygger in förväntade skador, är helt oacceptabel och att något måste göras!

Kontrollerad ventilation – Resultat från Etapp I och II

Det är svårt eller omöjligt att byggnadstekniskt skapa rätt ventilation för en kallvind som täcker både tidigt driftskede (byggfukt) och kontinuerlig drift. Varje kallvind har varierande lufttäthet och värmeisoleringsgrad av vindsbjälklaget. Ett sätt att lösa detta är att använda en installationsteknisk lösning med kontrollerad ventilation. För att ha kontroll av ventilationen krävs en reduktion av okontrollerad luftinfiltration. Detta betyder att utrymmet varken har ventilöppningar vid takfot eller vid nock, samt att kallvindens tak görs så lufttät som möjligt. Effekten av den kontrollerade ventilationen blir allt bättre ju tätare angränsningsytorna är. Genom Etapp I och II har vi demonstrerat hur hygrotermiska modeller kan användas för att bedöma och jämföra den tekniska funktionen för konventionellt byggda kallvindar och kallvindar med styrd ventilation. Resultaten och modellerna har validerats genom fältförsök i

Etapp II. Genom att kombinera beräknade fukt- och temperaturtillstånd i kallvinden över året med existerande mögelmodeller har kvantitativa mått på förväntad grad av mögelpåväxt alternativt ett mått för möglets tillväxtpotential kunnat ges. Beräkningsresultaten för fukttillståndet och temperaturen på kallvindar visar tydligt på en kraftigt reducerad eller helt eliminerad risk för mögelpåväxt vid kontrollerad ventilation. Som utgångspunkt för denna slutsats har medeltillståndet på yttertakets norra insida och kännedom om mögelrisker använts. Fältmätningar gjorda på fyra kallvindar i småhus i Stockholmstrakten visar att den styrda ventilationen ger stabilare och lägre relativ fuktighet (RF) under vinterhalvåret än kallvind som är traditionellt ventilerad med hjälp av luftspalter längs takfoten. Torrare klimat uppnås och risken för mögelbildning minskar drastiskt. De studerade installationerna, med varierande teknik för lufttätning av kallvinden antyder att tillräcklig lufttätningen inte verkar vara svår att uppnå. Fältmätningar gjorda på ytterliga fyra kallvindar i flerfamiljshus i Göteborg visar också på att ett torrt klimat uppnåtts (max relativ fuktighet på strax lite drygt 80 procent under kort tid på vintern) och att risken för mögelbildning är marginell.

Projektbeskrivning Etapp III

I projektet görs riskanalyser av fem alternativa tekniska lösningar. Speciellt analyseras funktionsuppfyllelse avseende mögelpåväxt och livscykelkostnad. Följande fem tekniska alternativa lösningar har studerats: 1. Konventionellt naturligt ventilerad kallvind med varierande storlek på ventilöppningar 2. Isolering av yttertak 3. Kontrollerad ventilation 4. Diffusionsöppna undertak 5. Fuktbuffrande isoleringsmaterial. Riskbedömningarna baseras på sannolikhetsbedömningar utifrån datorsimuleringar. I denna artikel redovisas framförallt analys av de tre första alternativa tekniska lösningarna. Som utgångspunkt för riskanalyserna studeras ett femplans hus med en 220 m² stor vindsbjälklagsarea, taklutning mellan 10 till 30 grader och ventilationsöppningar längs takfoten med spaltbredden 0,02 m. Bygg & teknik 4/13

Husets ventilationssystem utgörs av mekanisk frånluft som ger 0,5 oms/h. Lufttätheten för husets klimatskal är 0,6 l/m²/s vid 50 Pa. Takkonstruktionen består av takpapp/takpannor på ett ångtätt skikt samt 0,022 m råspont innerst. Vindsbjälklagskonstruktionen har följande två alternativ: ● Betongbjälklag: 200 mm betong, ångtätt skikt, 400 mm isolering av mineralull ● Träbjälklag: Gipsskiva, ångtätt skikt, 400 mm isolering av mineralull. Vindsbjälklagets lufttäthet har följande tre alternativ: ● Absolut tätt: 0 oms/h vid 50 Pa tryckskillnad över vindsbjälklag ● Tätt (som betongbjälklag): 0,06 oms/h vid 50 Pa (specifik läckagearea 6,4 ∙ 10-6 m²/m²) ● Otätt (som ett äldre träbjälklag): 0,3 oms/h vid 50 Pa (specifik 3,8 ∙ 10-5 m²/m²). I begreppet oms/h avses luftvolymen för den övre lägenheten i byggnaden, den närmast taket. I de probabilistiska beräkningarna har följande spridningar i indata tagits hänsyn till: ● Ort (Göteborg, Stockholm, …) och väderår 1975 till 2005 / 1990 till 2020 (klimatscenario) ● Fukttillskott inomhus: låg 1 ±0,5 g/m³; medel 3 ±1 g/m³ med normal fördelning ● Lufttäthet/Arbetsutförande alternativ enligt ovan ● Byggnaders orientering: Alla orienteringar, det vill säga N, Ö, V och S. I kostnadsanalysen av olika kallvindslösningar har skadefrekvensen från de ovan nämnda fallen använts. För investerings-, drift- och åtgärdkalkyl har både ett större flerfamiljshus och en tvåplansvilla analyserats, varav den senare presenteras i denna artikel. Ytterligare resultat, utöver de som presenteras i denna artikel, kommer att redovisas i en FoU-Väst-rapport till sommaren.

sannolikheten för oacceptabla fuktnivåer och mögelpåväxt. Den extra kostnaden detta ger upphov till, och sannolikheten för detta, kan därmed bedömas. Vilka fall är värda att simulera? Hur mycket kan vi ta reda på om mögelrisken innan vi börjar datorsimuleringar? Hur väl förstår vi problem med olika byggtekniker för kallvindar? Låt oss testa det med hjälp av ett exempel på ett möjligt flödesschema. Detta hjälper oss att visualisera problemställningen och se förutsättningar och händelser som är gynnsamma för mögelpåväxt. Den grafiska strukturen består av rektanglar och ovaler med villkor och förklaringar, samt pilar och logiska grindar som leder analysen genom schemat. Flödesschemat ska läsas upp och nedvänt,

men det går även att läsa den i omvänd ritning. För att passera en ”OCH”-grind ska alla villkor eller förutsättningar vara uppfyllda (alla svar är ”ja”). Ett eller flera ”ja” svar räcker emellertid för att passera en ”ELLER”-grind. Eftersom flödesschemat börjar med en oönskad händelse, att mögel växer på ett underlagstak i en kallvind, ska man sträva efter att bryta ”flödet” vid OCH-grindarna. Ju närmare den oönskade händelsen man bryter flödet, desto robustare blir den tekniska lösningen. Man kan till exempel att välja behandla underlagstaket av råspont med mögelgifter. Lyckas man säkerställa effektiviteten av mögelgiftet, behöver man inte ta hänsyn till andra faktorer såsom relativ fuktighet och tempera-

Riskbedömningsmetodik

Det är helt uppenbart att vädret ändrar sig slumpmässigt inom en orts klimatramar. Vid byggande uppstår variationer beroende på imperfektioner och arbetsutförande. Materialegenskaper är inte konstanta utan de varierar inom vissa intervall, dessutom åldras materialen och täthetslösningarna. Människans brukarpåverkan och hur byggnader underhålls skapar slumpvisa variationer. Idag har vi tillgång till validerade hygrotermiska modeller med vilka vi med god precision kan bedöma en konstruktions hygrotermiska funktion. Modellerna är deterministiska, det vill säga de simulerar verklighetens fysik där ingångsdata, till exempel materialegenskaper och vädret, är givna. Med hjälp av ny utvecklad probabilistisk modelleringsteknik kan vi bedöma Bygg & teknik 4/13

Figur 1: Flödesschemat visar händelseförlopp som leder till mögelpåväxt på en kallvinds underlagstak, på råsponten. 27

Skadedefinition för mögelrisk

Forskning visar att mögel kan finnas på en yta även om det inte syns med blotta ögat, det vill säga det krävs ett mikroskop för att upptäcka den. Detta motsvarar ett mögelindex (MI) högre än 1. I praktiken (om man inte skickar in prover till ett labb) upptäcker man mögel först när man kan se det, enligt tabell 1, motsvarar mögelindex då 3. Det är svårt att bestämma ett lämpligt gränsvärde för mögelrisk. Beroende på vilken gräns man väljer, kan samma kallvind beskrivas både som riskfylld och riskfri. Genom att välja mögelindex 1 som gränsvärdet, tillför man en viss säkerhetsmarginal till analysen. Att mögelindex är större än ett betyder också att relativ fuktighet och temperaturer har har överskridit de gränsvärden som existerar för mögelpåväxt, det vill säga gynnsamma förhållanden rådit under vissa ti28

Tabell 1: Definition av mögelindex (MI). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Index Mögeltillväxt / påväxt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 Ingen Sporer har ej börjat gro Någon – kan upptäckas i mikroskop Initialt stadium med tillväxt av hyfer 1 2 Medel – kan upptäckas i mikroskop Täcker mer än 10 procent av ytan 3 Någon – kan upptäckas med ögat Nya sporer bildas 4 Tydligt – synligt med ögat Täcker mer än 10 procent av ytan 5 Rikligt – synligt med ögat Täcker mer än 50 procent av ytan Mycket rikligt och tätt Täcker nästan hela ytan 6

der. Det valda gränsvärdet kan eventuellt uppfattas som strängt, vilket illustreras i figur 2 och 3. Till vänster i figur 3 visas det beräknade mögelindex för 111 olika kallvindar av samma typ och i samma klimat, men under något varierande förhållande avseende initial byggfukt, läckagearea i vindsbjälklag, inomhusklimat med mera. Alla dessa kallvindar har ett mögelindex som är lägre än 1 och kan därför klassas som riskfria. I bilden till höger visas de 111 riskfria kallvindarna tillsamman med övriga 17 av de totalt 128 simulerade. För dessa 17 fall kan man konstatera en mögelrisk eftersom var och en av dem ger ett mögelindex som överskrider 1. Observera att i några av de 17 kallvindar går mögelindex bara lite över 1 (1,2) och under en kort tid (värdet i slutet av året är lägre än 1). För att kunna använda

den valda gränsen konsekvent, klassas även dessa vindar som riskabla. Resultat blir då att i 17 av 128 kallvindar kan uppstå en risk för mögelpåväxt; det vill säga risken är tretton procent för att denna typ av kallvind ska drabbas av mögelpåväxt. Vid val av riskkriterier bör också vädrets variation år från år. Det kan konstateras att det är svårt att garantera en riskfri kallvind på lång sikt baserat på en bedömning av ett års simulering, vilken ger ett mögelindex underskridande ett. Av praktiska skäl har vi utgått från korttidsanalyser (ettårssimuleringar) vid sortering av olika fall. Vi kan då få en relativ bedömning, indikation på hur riskabel en konstruktion är jämfört med alternativen. Framtida klimatförändringar talar för att risken för mögelrisk kommer att öka. Detta har dock inte tagits med i analysen.

FOTO: A SASIC

tur av underlagstaket. Eftersom man av olika hälso- och miljöskäl inte ska sträva efter att använda gifter i byggnadsmaterial, har vi endast studerat obehandlad råspont. Man kan också tänka sig byta ut råsponten mot något annat material som inte är mögelkänslig. Vårt motiv i projektet har varit att behålla den traditionella byggtekniken. Studien fokuseras därmed på att förstå kallvindens klimatförhållanden och att testa kompletterande tekniker, vilka som kan förebygga mögelpåväxt i en traditionellt byggd kallvind. Låt oss titta på den översta OCH-grinden. Det är ganska vanligt med höga relativa fuktigheter i uteluft i Sverige, det vill säga att den relativa fuktigheten ligger mellan 75 och 100 procent. Därmed håller byggnadsdelar utan uppvärmning såsom uteluftsventilerade vindsutrymmen denna RF-nivå. Det är därför svårt att sänka relativa fuktigheten i en kallvind under 75 procent utan att tillföra värme. Även om solen hjälper till att höja temperaturen, vet vi av erfarenhet att detta inte räcker till. Därför blir svaret ”ja” på den första frågan. Uteklimatet har även en stor inverkan på temperaturen på vinden. Det är ganska vanligt med temperaturer mellan 0 och 50 grader. Lägre temperaturer än 0 grader förekommer oftare i norra delar av landet och varar där under längre tid. Däremot är temperaturen ofta runt noll vintertid i de södra delarna av landet. Temperaturer högre än 50 grader förekommer väldigt sällan. Här finns en viss osäkerhet i hur man ska svara på frågan. Svaret är någonstans mellan ”kanske” och ”ja”, men definitivt inte ett tydligt ”nej”. Det blir ett liknande svar vid den sista fråga, hur lång tid varar de gynnsamma RF och temperaturförhållandena för mögelpåväxt. Det är värt att stanna här innan vi går vidare. Vi behöver först undersöka hur de olika klimatförhållandena i landet påverkar mögelpåväxten. Kriterier för mögelrisk redovisas i figur 1 på föregående sida.

Figur 2: Olika grader av mögelpåväxt på underlagstak av plywood. Till vänster: mögelindex mindre än 3, mitten: mögelindex cirka 4, högra bilden: mögelindex cirka 6 (fri tolkning). Bilder tagna på testkallvindar på SP i Borås, höst 2012.

Figur 3: Exempel på riskbedömningsmetodik. Riskfria kallvindar (vänstra bilden; blå) vars mögelindex är lägre än 1 under första året. Riskfria tillsammans med riskabla kallvindar (högra bilden; blå/röd). Bygg & teknik 4/13

Sveriges mest sĂĽlda avfuktare fĂśr vind och krypgrund* TrygghetsVakten Vind ventilerar en vind nĂ¤r det Ă¤r uttorkande men inte annars. DĂĽ torkar vinden under torrperioder men fuktar inte upp i blĂśtperioder. LĂĽg energifĂśrbrukning, redundans och tillfĂśrlitlighet i en produkt! Passar utrymmen frĂĽn 10 till 50 000 kvadratmeter. *Trygghetsvakten installeras i mĂĽnga bĂĽde nybyggda och befintliga hus. Det Ă¤r den NFTU TĂ&#x152;MEB BWGVLUBSFO GĂ&#x161;S LSZQHSVOE PDI WJOE TFEBO

Nya ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare och installatĂśrer Ă¤r vĂ¤lkomna. Husbyggare: ring fĂśr ett personligt besĂśk! www.trygghetsvakten.se

t t

Marknadens billigaste underlagsdu VĂĽr svensktillverkade underlagsduk kostar lite mer, hĂĽller lite lĂ¤ngre och Ă¤r lite enklare att jobba med. Bredare rullar betyder fĂ¤rre skarvar, stĂśrre trygghet* och snabbare lĂ¤ggning. Och brett sortiment innebĂ¤r att du alltid hittar rĂ¤tt produkt. Kort sagt: Med FlexiLight PRO, FlexiLight och nyheten VillaFlex DUO kan du lĂ¤gga fler och bĂ¤ttre tak pĂĽ samma tid, dvs mer klirr i kassan.

Bredare rullar fĂ¤rre skarvar *Icopals underlagsduk Ă¤r utvecklad fĂśr svenskt klimat och uppfyller kraven i AMA Hus 11 kap JSC.61.

TvĂĽ riktigt bra klisterkanter Upp till 30 ĂĽrs garanti

icopal.se Bygg & teknik 4/13

Figur 4: Inverkan av de olika klimatförhållandena i landet på mögelpåväxt i en traditionell kallvind. Denna risk i sig motiverar också en konservativ riskvärdering enligt ovan.

Studerade fall

Med hjälp av mögelindexberäkningar kan vi testa hur de olika klimatförhållandena i landet påverkar mögelpåväxt i en traditionell kallvind. Resultatet i figur 4 indikerar att risken minskar ju kallare klimat är. Göteborgs och Lunds milda klimat är mest gynnsamma för mögelpåväxt. Om vi lyckats identifiera en kallvindskonstruktion som klarar Göteborgs klimat även med en takyta orienterad mot norr, kommer den med stor sannolikhet att klara de övriga klimatförhållandena i landet. Låt oss återgå till flödesschemat ovan i figur 1. För att kunna stanna vid nästa OCH-grind i schemat, behöver vi antingen eliminera alla vindsutrymmets fuktkällor eller säkerställa att det fukttillskott som tillförs inte leder till fuktackumulation i underlagstaket. Vi behöver alltså ett ”nej” på åtminstone en av dessa ingångsfrågor. Tidigare forskning har bekräftat att det finns tre allvarliga fuktkällor: infiltration av inomhusluft, uteluftsventilation och byggfukt. Till skillnad från de två första fuktkällorna, har man inte i någon högre grad uppmärksammat den tredje fuktkällan – byggfukt. Man har länge trott att en uteluftsventilation av kallvinden kan ta hand om alla fuktkällor. Det är lätt att glömma av att den naturliga ventilationen som drivs av vindkrafter och temperaturskillnader, inte tar hänsyn till kallvindens faktiska behov av ventilation. Till exempel är ventilationen i gång även när uteluften har högre 30

ånghalt än vindsutrymmets luft, vilket bidrar till en uppfuktning av vinden istället för en uttorkning. De som har erfarenhet av naturligt ventilerade hus vet att det krävs ett visst engagemang från husets brukare för att få det rätta inneklimatet – till exempel att stänga eller öppna fönster när det finns behov. Man kan i analogi med detta inte förvänta sig att naturlig ventilation ska fungerar felfritt i uteluftsventilerade vindar. Resultat som visas i figur 5 (vänstra bilden) bekräftar att naturlig ventilation inte är tillräckligt effektiv. Här studeras samma kallvind i Göteborg som i figur 4. Skillnaden är att en av fuktkällorna är eliminerad – luftinfiltration från inomhus. I den högra bilden visas resultat för samma kallvind som i figur 4 med både byggfukt

och luft infiltration från huset. Kallvinden ventileras mekanisk med hjälp av en fläkt, och endast när ventilationen verkar uttorkande. Styrd mekanisk ventilation har visat sig vara ett effektivt sätt att föra bort fukttillskottet på en kallvind. Vi återkommer till kallvinden senare och vänder oss nu till huvudfrågan i denna gren av flödesschemat – är det möjligt att eliminera alla fuktkällor på en kallvind i praktiken? Det skulle innebära att ingen vattenånga kommer in på vinden från huset eller utifrån, och att all byggfukt ska vara uttorkad. Vi antar att svaret är ”ja” vid denna ingång till grinden och tittar på den andra ingången för att undersöka om det är möjligt förebygga att fukttillskott ansamlas i underlagstaket.

Figur 5: Vänster bild: Mögelindex i en traditionell kallvind i Göteborg (samma som i figur 4) utan luftinfiltration från inomhus. Höger bild: mögelindex i en kallvind med styrd mekanisk ventilation, också i Göteborg, med både byggfukt och luftinfiltration från inomhus. Bygg & teknik 4/13

Figur 6: Inverkan av vindsbjälklagsisoleringens fuktbuffringskapacitet på beräknat mögelindex. Heldragna linjer visar resultat för minerallull och prickade linjer för cellulosa. Klimatort: Göteborg.

Figur 7: Inverkan av 7 cm isolering ovanpå råsponten. Vänster bild: samma kallvind som i figur 4 och utan luftinfiltration från inomhus. Höger bild: – med luftinfiltration av inomhusluft. Klimatort: Göteborg.

Figur 8: Strategi för att minska risken för mögelpåväxt på underlagstaket. Trianglarna illustrerar två huvudsakliga orsaker till mögelpåväxt: fukttillskott i vindsutrymmet (vågrätt) och fuktsamling i råspont (lodrätt). Ju mindre av den ena och den andra, det vill säga en rörelse mot den grönare delen, desto mindre risk för mögelpåväxt. Bygg & teknik 4/13

Ånghalt i luften kondenserar på kalla ytor vars temperatur är lägre än daggpunkt för luften. Taket och därmed underlagstaket är ofta den kallaste ytan nattetid eftersom den är mest exponerad mot nattkylan. Under dagen, och särskilt under soliga timmar när temperatur av underlagstaket höjs, är det kallast på vindsbjälklagets isolering. Fuktbuffringskapaciteten i isoleringsmaterial är dock inte tillräckligt för att buffra fukt och förebygga fuktsamling i underlagstaket. Detta illustreras med beräkningsresultat i figur 6. Samma kallvind i Göteborg som i figur 4. Enligt diskussionen ovan, är kallvindsventilation med uteluft effektiv om den är kontrollerad. En välfungerade mekanisk styrd ventilation med rätt kapacitet, liksom ett avfuktningsaggregat, kan effektivt eliminera fukttillskott i vindsutrymmet och förebygga fuktsamling i underlagstaket. Svaret är då ”nej” för denna grindingång och flödet i schemat kan brytas. Vill man ha kvar naturlig ventilation blir svaret ”ja” och OCH-grinden kan då dessvärre passeras. Sista möjlighet att stanna vid denna grind är att höja temperaturen på underlagstaket, det vill säga att skydda taket från nattkyla. Isolering av taket blir då ett naturligt val. Resultat av beräkningar i figur 7 visar en god potential för denna metod, särskilt i kombination med en lufttät vindsbjälklag (vänstra bilden). Alla de genomförda analyserna har hjälpt oss att identifiera nödvändiga förändringar i den traditionella kallvindskonstruktionen, som minskar risken för mögelpåväxt på underlagstaket. Flödesschemat i figur 1 har använts för att få en struktur i tänkandet, det vill säga identifiera relevanta förutsättningar och händelser. De gissningar och uppskattningar som gjordes har bekräftas med hjälp av hygrotermiska beräkningar. Hela denna process, att leda tankarna och frågorna med hjälp av schemat, utgör en viktig del i en riskanalys. Den representerar en kvalitativ riskbedömning eftersom den ger indikationer på hur risken utvecklas (ökar eller minskar; om den är hög eller låg), men inte hur stor är risken är i procent (andel skadade kallvindar av alla möjliga fall med dessa). För att kunna gå igenom flödesschemat på ett korrekt sätt krävs god kunskap. Man kan säga att det delvis illustrerar hur en expert tänker i frågan. Schemat kan göras på olika sätt, bland annat med hjälp av tabeller eller texter. Viktigast är att säkerställa ”genomströmning” och undvika förvirrande korsningar. Till exempel, man ska alltid studera en konstruktion i taget. Sammanfattningsvis har den kvalitativa analysen hjälpt oss identifiera två huvudsakliga faktorer som leder till mögelpåväxt i en traditionell kallvindskonstruktion: fukttillskott till vindsutrymmet samt den låga temperaturen av underlagstaket. Genom att minska/öka den ena eller den andra, minskar risken för mögelpåväxt. Detta sammanfattas schematiskt i figur 8. 31

De nödvändiga ändringar som krävs för få en fungerande kallvindskonstruktion med råsponten i underlagstaket är: ❍ Styrd ventilation med uteluft ❍ Naturlig ventilation i kombination med isolering ovanpå råsponten. Med en väl dimensionerad och fungerande styrd ventilation, och i en väl utförd kallvind (utan ventilation i takfoten) är risken för mögelpåväxt väldigt låg. Därför görs uppskattning att denna lösning inte behöver någon ytterligare kvantitativ riskbedömning. Isolering av råsponten minskar risken av mögelpåväxt väsentligt (figur 7), men inte alltid tillräckligt lågt. Den goda effekten av isoleringen minskar till exempel när infiltration av inneluften ökar. Därför krävs en kvantitativ riskbedömning. Riskbedömningar baseras på sannolikhetsberäkningar med hjälp av validerade simuleringsmodeller. Varje fall simuleras under ett slumpvis valt kalenderår. Gränsen för mögelrisk antas vara 1 (mögelindex är lika med 1). Resultaten sammanfattas i tabell 2 och anges som antalet riskabla fall (i procent) av ett stort antal studerade fall (som i figur 3). Med hjälp av dessa resultat, kan vi bedöma att effekten av isoleringen mest beror på vindsbjälklagets lufttäthet. I ett vanligt otätt hus, är risk för mögelpåväxt på någon av taksidorna mellan 25 till 50 procent (vänstra kolumnen) och varierar med takets orientering samt uteklimat. Det är tydligt att uppvärmningen som solen ger upphov till hjälper till att minska risken trots isoleringen ”ligger i vägen”. Risken är lägre på ett låglutande tak som vetter mot östväst (Ö-V) än mot syd. Anledning till denna skillnad hittas i ventilationsgraden – den är något högre i kallvinden i Göteborg med Ö-V orientering, än med S-N. Den skillnaden minskar dock när takets lutning ökar på grund av minskad soluppvärmning på det Ö-V taket. Beräkningar visar att i ett lufttätt hus, som följer passivhusstandarden, är risken för mögelpåväxt mellan noll till nio procent i Göteborg och nära noll i Stockholm.

Som det har påpekats tidigare, finns det en stor osäkerhet med den valda gränsen för mögelrisk. Alla resultat bör tolkas som relativa och helst jämföras mot ett referensfall. En mer detaljerad simulering av ett sadeltak med syd-norr orientering och isolering i taket visar att mögelindex är mellan 0 och max 3 (figur 9). Resultaten från de probabilistiska simuleringarna i tabell 2 gäller för kallvindar med 10 cm isolering ovanpå råsponten. En liknande probabilistisk studie av kallvindar, där man även varierat isoleringstjockleken i taket mellan 0 till 10 cm, har visat att risken minskar ju mer isolering man använder.

Kostnadsanalyser

Kostnadsanalysen i denna studie är kraftigt förenklad. Avsikten med den är framförallt att visa på de olika kostnadsdelarna på ett likvärdigt sätt och få en uppfattning av helheten. Investeringskostnaden har tagits fram av kalkylatorer verksamma i projektets med-

verkande företag. Investeringskostnaden är bedömd utifrån att tekniken är väl inkörd. En kalkylränta på fem procent på grundinvesteringen har antagits vid beräkning av den årliga kostnaden. Hänsyn till inflation är ej gjord. Kostnader är angivna utan mervärdesskatt. Det är svårt att värdera de ekonomiska fördelarna av att ha en frisk vind. Det ses som självklart att en ny byggnad ska vara felfri. En eventuell upptäckt av mögelpåväxt och/eller mögellukt kan skapa stora problem för de boende som är svår att värdera ekonomiskt. En byggnad med en frisk vind representerar också ett klart högre marknadsvärde om de i övrigt är jämförbara. Kostnader förknippade med ”ill-will” på de producerande företagens varumärke har ej värderats. Taket är byggt i råspont på trätakstolar. Vindsbjälklaget är isolerat med 400 mm lösfyllnadsisolering. Inomhustemperaturen är 22 °C. I energiberäkningarna, som görs som ett enkelt överslag, bedöms luft-

Tabell 2: Resultat av probabilistiska simuleringar – mögelindex (MI)och risk för mögelpåväxt på de två takytorna med taklutningen 10 respektive 20 grader. Taket är isolerat med 100 mm cellplast, orienteringen på byggnad varierar och orten är Göteborg alternativt Stockholm. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Otätt vindsbjälklag Tätt vindsbjälklag ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Göteborg, taklutning 10 ° N S Ö V N S Ö V * Medel av max MI 1,40 1,09 0,81 0,83 0,28 0,23 0,08 0,10 Risk att max MI* >1, % 41 33 24 25 8 5 0 0 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Göteborg, taklutning 20 ° Medel av max MI* 1,74 1,07 0,95 1,09 0,34 0,25 0,11 0,08 Risk att max MI* >1, % 50 33 30 29 9 5 0 0 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stockholm, taklutning 10 ° Medel av max MI* 0,55 0,38 0,70 0,50 Risk att max MI* >1, % 17 12 17 13 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stockholm, taklutning 20 ° 0,68 0,38 0,54 0,57 Medel av max MI* Risk att max MI* >1, % 20 9 12 14 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

* max MI avser det maximala MI som förekommer under ett år; medel av max MI är medel värdet för alla simulerade kallvindar.

Figur 9: Inverkan av taklutning på mögelpåväxt (beräknat mögelindex) (från vänster: 10, 20 respektive 30 graders lutning). Mögelindex ökar något med taklutningen. Resultat avser traditionella kallvindar i Göteborg med 5 cm isolering i taket. 32

Bygg & teknik 4/13

ELASTOMER TÄTSKIKT

Mer än s 100 år t he n e r a f r e ikt k s t ä t av

Soprema AB | Segeltorpsvägen 74 | 125 53 Älvsjö Tel: +46 (0)8-646 35 00

info@soprema.se | www.soprema.se

Bygg & Teknik Avril 2013 v2.indd 1

Bygg & teknik 4/13

29/04/2013 11:30:25

omsättningen på vinden vara 10 1/h för alla naturligt ventilerade fall medan den är 2 1/h för den kontrollerade/styrda ventilationen, och utetemperaturen är i snitt 1 °C under eldningssäsongen. Priset för 1 kWh har satts till en krona. För att undvika direkta skador första året måste uttorkning av byggfukten ske under byggtiden, detta belastar alternativet med begränsad ventilation och isolering på taket med en extra kostnad. Följande alternativa fall har studerats: Alt 1 – Standard, råspont, diffusionsöppen underlagspapp betongpannor Alt 2 – 100 mm takisolering, råspont, diffusionsöppen papp, begränsad ventilation, avfuktning under byggskedet Alt 3 – Styrd ventilation, standard (råspont, duk) + styrd ventilation, betongpannor, tät takfot. För fallet med styrd ventilation antas att denna installeras tidigt och därmed fungerar som avfuktare av byggfukt. Kostnadsanalysen baseras på att då mögelpåväxt förekommer tillkommer kostnad för sanering, och växling till styrd ventilation: I denna artikel analyseras en villa i två våningar med en boyta på 140 m² och en bjälklagsyta på 104 m². I projektets slutrapport kommer också resultatet med en flerfamiljsbyggnad att redovisas. Grundinvestering: Alt 1: 76 380 kronor , 734 kr/m²takyta

Alt 2: 89 135 kronor , 857 kr/ m²takyta Alt 3: 88 427 kronor , 850 kr/m²takyta. Engångskostnaden för byggfuktsuttorkning (alternativ 2) är satt till 5 000 kronor. Det totala spannet i grundinvesteringskostnad mellan konventionell kallvind med råspont och alternativet med isolering på taket är 17 755 kronor (94 135 - 76 380). Skillnaden mellan isolerat tak och styrd ventilation är 5 708 kronor (94 135 - 88 427). För alternativ 3 ingår i grundinvesteringen, installationen av den styrda ventilationen, på 12 000 kronor. Därav utgör delkostnaden för utrustningen som bedöms kräva utbyte vart femton år var 7 500 kronor. Kostnadsanalysen baseras på en bedömning av hur stor risken är för att mögelpåväxten uppnår en viss nivå, mögelindex större än 1, under ett slumpvis valt väderdataår och fukttillskott utifrån en fördelning för högt respektive lågt medelvärde och orterna Stockholm alternativt Göteborg. Detta har diskuterats tidigare i artikeln. Byggfukten är uttorkad innan byggnaden tas i drift. Nivån på mögelindex för skada är satt något konservativt, å andra sidan inkluderas inte ackumulativa effekter av flera års exponering samt framtida klimat. Tabell 3 redovisar grundinvesteringen och den årliga kostnaden för de tre alternativen. Riskbedömningen görs för en

kallvind med 20 graders taklutning i nord-sydlig riktning (N-S). Kallvinden bedöms som skadad om en eller båda takytorna får mögelpåväxt. Kostnadsanalysen baseras på att då mögelpåväxt förekommer tillkommer kostnad för sanering/slipning, lufttätning och växling till styrd ventilation. Denna kostnad är satt till 38 400 kronor och är bedömt av ett saneringsföretag. Siffran är eventuellt satt något konservativt, enstaka fall som rapporterats av byggföretagen i projektet talar dock om kostnader som är upp till 40 procent högre. Kostnaden för skada slås ut på alla byggnader. Då risken är 100 procent tillkommer en kapitalkostnad på 38 400 kronor på all byggnader. Detta är en slags extra skadeinvesteringskostnad som kan läggas på den övriga investeringskostnaden för att bygga kallvinden. Alternativt kan man se på effekten utifrån en årlig driftskostnad motsvarande räntan på grundinvesteringen och detta extra belopp. Driftskostnad för el är satt till 100 kronor/år för fallet med styrd ventilation. För konstruktion med ett direkt användande av styrd ventilation, bedöms livslängden på utrustningen vara femton år. Kostnadsmässigt leder detta till en avskrivningskostnad på utrustningen på 500 kronor/år. Ser man på resultaten där skadeinvesteringskostnaden i snitt läggs till grundin-

Vindsavfuktning med styrd ventilation? VentoVindTM är ett patenterat system med adaptivt styrd ventilation som säkerställer att ventilation endast sker när det är gynnsamt för vindsutrymmet. Använd VentoVindTM Villa för den normala standardvinden och vid större och komplexa projekt skräddarsy VentoVindTM Special i samråd med oss på Corroventa. VentoVindTM lämpar sig för såväl EHÀQWOLJD KXV VRP YLG Q\SURGXNWLRQ

Energisnål fuktreduktion Robust och tyst

VentoVindTM 34

www.corroventa.se |036-371200 Bygg & teknik 4/13

Tabell 3: Totalkostnad för vindsbjälklag och tak (104 m²) för villafallet. Alternativet med dagens konventionella taklösning (alternativ 1), begränsad ventilation av vind och 100 mm isolering på taket (alternativ 2) respektive fallet med styrd ventilation (alternativ 3). Analyserna är gjorda för både Göteborg (GBG) och Stockholm (STO). Bjälklagets täthet, fukttillskott inomhus varieras. Taklutningen är 20 grader och orienteringen är nord-sydlig (N-S). Kallvinden bedöms som skadad om en eller båda takytorna får mögelpåväxt.

vesteringen ligger totalen på 114 780 kronor för den konventionella kallvinden (alternativ 1), 97 975 - 113 335 kronor för isolerat tak i Göteborg, 94 135 - 101 815 kronor för isolerat tak i Stockholm, och 88 427 kronor för styrd ventilation på båda orterna. Då driftskostnaden istället analyseras ger den styrda ventilationen lägst årskostnad på 4 639 kronor med ett spann upp till 5 739 kronor för den konventionella vinden.

framtida klimatsäker lösning. Den är okänslig för beständighetsproblem med lufttäthet samt bruket av byggnaden. Självfallet förutsätter detta att systemet ska larma vid driftsavbrott till exempel då fläkten slutar fungerar och att detta årgärdas tämligen omgående. Isolerat tak ger ingen helt fuktsäker teknisk lösning. Den kan dessutom fungera olika bra och säkert i olika delar av landet och för olika orientering på byggnaden.

Diskussion

Slutsatser

Riskerna med mögelpåväxt är generellt lägre i Stockholm än i Göteborg. Isolerat tak ger lägre risk än oisolerat tak. Styrd ventilation ger en säker kallvind. Ett lågt fukttillskott inomhus och ett lufttätt hus och vindsbjälklag ger lägre risk. Kostnadsmässigt är det inte stora skillnader mellan de studerade alternativen. Detta är speciellt fallet då drifts- och skadeåtgärdskostnaderna räknas in. De direkta investeringskostnaderna är som störst 857 kr/m² och som lägst 734 kr/m². Det är rationellt att satsa på en enkel lösning som är säker. Med styrd ventilation kan uttorkningen av byggfukt klaras utan ytterligare installationer. Den ger en

SK Tuote Oy - Sverige Leif Fredriksson Tel. 0733-869420 e-mail: leif.fredriksson@vilpe.se www.vilpe.se Återförsäljare: Ahlsell - www.ahlsell.se Fresh AB - www.fresh.se Lindab AB - www.lindab.se SK Produkter - www.sk-produkter.se Bygg & teknik 4/13

Från projektet kan följande slutsatser dras: ● För att öka fuktsäkerheten ska kallvindskonstruktionen generellt utformas enligt: lufttäta vindsbjälklag, byggfukten ska torkas ut så fort som möjligt under byggtiden, väl ventilerade bostäder, helst undertryck i bostaden relativt kallvinden. ● Dagens konventionella lösning med självdragsventilation vid takfot alternativt med gavelventilation är inte fuktsäker ej heller den med reducerad takfotsspalt. Den är dock säkrare längre norrut i landet. ● Isolerat tak ger en något fuktsäkrare teknisk lösning än den konventionella kallvinden med råspont utan ovanlig-

gande isolering. Den fungerar dock olika bra i olika delar av landet och för olika orientering på byggnaden. ● Styrd ventilation utgör en robust teknisk lösning som kan klara spridning i arbetsutförande och fukttillskott inomhus samt framtida klimat. ● Det är rationellt att behålla merparten av den tekniska lösningen med klassisk kallvinden som bygger på råspont och tätskikt enbart och därmed slippa förändra takets arkitektoniska kvaliteter eller konstruktionstekniska fördelar. ● Styrd ventilation är den säkraste och mest ekonomiska tekniska lösningen utifrån de analyser som gjorts, speciellt för Göteborg och orter söderut. ● För flerfamiljshus är det rationellt med en styrd ventilation av brandtekniska skäl. ■

Referenser

Ahrenens, C. & Borglund E. 2007. Fukt på kallvindar. Master thesis 2007: 11. CTH, Building Physics. Boverket, The National Board of Housing, Building and Planning. 2009. Så mår våra hus. Available on www.boverket.se Hagentoft C-E., Sasic Kalagasidis A., Ahrnens C. & Borglund E. Effekter på funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar. Bygg & teknik, No 4, 2007. Hagentoft C-E. & Sasic Kalagasidis A. 2009. Effekter å funktion och kostnad av styrd ventilation av kallvindar. FoU-Väst Rapport 0906. Hagentoft C-E. & Sasic Kalagasidis A. Styrd ventilation av kallvindar – Uppföljning av fältförsök. Bygg & teknik, No 4, 2009. Stein, Hagentoft et al. Energieffektiviseringar – vilka risker finns och hur ska de hanteras. Bygg & teknik, No 2, 2011. Sasic Kalagasidis A., Moussavi Nik V., Kjellström E. &, Nielsen A. Hygrothermal response of a ventilated attic to the future climate load in Sweden. 4th International Conference on Building Physics. June, 2009. Istanbul, Turkey.

VENTILATIONS- OCH TAKPRODUKTER Nockplåtsventilator för nockventilation av plåttak.

Airidge Felt för nockventilation av papptak.

Takgenomföringar för Isolerad Avloppsluftare för anslutning till Ø 110 alla typer av tak. stam.

Tak och fukt – lufttäthetsutmaningar Fuktskador och fuktproblem i olika takkonstruktioner blir en allt mer vanlig erfarenhet. Höga energikrav medför att isoleringsmängden i taken ökar. Korta byggtider och bristande väderskydd bidrar till att byggfukten inte torkar ut till de nivåer som krävs. Tillsammans förändrar detta förutsättningarna till det sämre för fuktkänsliga material i olika takkonstruktioner. Konsekvensen blir att konstruktioner blir känsligare för fukttillskott och fuktvariationer. Stora utmaningar ligger därför i att förhindra varm fuktig inomhusluft att okontrollerat vandra upp i takkonstruktioner och riskera att kondensera. Det luft- och diffusionstäta skiktet blir en kritisk del som måste hanteras med stor noggrannhet. Idag ställs allt högre krav på att minska energianvändningen och att bygga friska hus med en lång livstid. Livscykelperspektivet blir allt vanligare och slutprodukten ska vara tillräckligt bra att framtidens krav och utmaningar kan mötas. Lufttätheten är en förutsättning för en väl fungerande byggnad. Att uppnå god lufttäthet medför bland annat: ● Minskad energianvändning ● Minskad risk för fuktskador ● Bättre termisk komfort ● Rätt användning av ventilationssystemet ● Bättre ljudmiljö ● Minskad risk för spridning av föroreningar. Det luft- och diffusionstäta skiktet, ofta benämnt ångspärr, ska omge hela byggnadens klimatskal och förhindra oönskad infiltration och luftläckage. Den luft som kommer in i byggnaden ska hämtas via ventilationen, i rätt mängd, där den filtreras riktigt. Genom att uppnå god lufttäthet säkerställs också en fuktsäker byggnad. Det

Artikelförfattare är Dennis Nielsen, Dry-IT AB, Malmö.

luft- och diffusionstäta skiktet, oftast en PE-folie (plastfilm), förhindrar att varm fuktig inomhusluft okontrollerat kan transporteras ut i klimatskalet och kondensera. I byggnader råder ofta ett högre tryck i de övre delarna, vid taket. Detta beror bland annat på termiska drivkrafter, det vill säga att varm luft stiger. Desto högre byggnaden är desto större tryckskillnad blir det mellan toppen och botten, vilket ökar drivkrafterna. Vid injustering av ventilationssystemet i en byggnad ska tryckbilden vara sådan att inget övertryck råder. Detta minimerar riskerna med diffusion- och konvektionsproblem. Ett luft- och diffusionstätt skikt appliceras för att förhindra den varma fuktiga luften att, via diffusion eller konvektion, tränga upp i takkonstruktionen och bidra till ett oönskat fukttillskott som kan leda till kondensutfällning. Det ständiga övertrycket kan medföra en långsiktig fuktackumulering i fuktiga miljöer om genomföringar och anslutningar i det luft- och diffusionstäta skiktet inte är tillräckliga.

Konstruktioner, för- och nackdelar

Det finns en uppsjö av olika takkonstruktioner. Beroende på typ av byggnad och användningsområde är variationen stor. Olika konstruktioner är olika känsliga för luftläckage och konsekvenserna varierar. Konstruktioner med organiska material medför större risk för mikrobiell påväxt. I denna artikel lyfts några av de konstruktioner upp som anses vara kritiska eller mer komplicerade gällande lufttäthet och fuktskador. Kallvind med isolerat bjälklag. Konstruktionen har tidigare varit fungerande, men förutsättningarna har förändrats. Dagens konstruktion är mer isolerad och mindre ventilerad. Lösningen bygger på Kallvind med isolerat vindsbjälklag.

att konstruktionen är helt lufttät mot insidan för att minimera riskerna för oönskat fukttillskott i utrymmet. Klimatet i vindsutrymmet kommer att närma sig utomhusklimatet, vilket minimerar luftens fuktupptagningsförmåga under de kalla vintermånaderna. Eventuell varm fuktig inomhusluft som via konvektion eller diffusion vandrar upp i konstruktionen, riskerar att kondensera mot råsponten. Under kalla klara nätter finns risk för att nattutstrålningen blir så kraftig att yttemperaturen på råsponten sjunker ner under daggpunkten och kondensrisk föreligger. Fördelen med denna konstruktion är att det lufttäta skiktet enkelt kan anslutas med angränsande konstruktioner. Genomföringar kan planeras och hanteras i rätt skede, och det lufttäta skiktet hamnar på undersidan av takstolarna, och många genomföringar kan undvikas. För att minimera riskerna med konstruktionen kan en styrd ventilation installeras i utrymmet. Den skulle då bryta topparna när den relativa fuktigheten i utrymmet överstiger en viss nivå. Andra åtgärder skulle vara att montera en utvändig isolering på råsponten. Det skulle medföra att råsponten skyddas mot nedkylning vid nattutstrålning och på så vis höjer yttemperaturen och daggpunkten för ytan. Värt att notera vid tilläggsisolering är att uttorkningen av eventuell byggfukt i råsponten under första sommarperioden kan hämmas då isoleringen håller nere yttemperaturen.

Luftläckage (diffusion och konvektion) genom vindsbjälklag efter lång tid. Riklig påväxt. Vilket över tid kan ge konstruktionsförsvagningar.

KÄLLA: FUKTSÄKERHET.SE

Parallelltak. I takkonstruktionen följer isoleringen taklutningen och det lufttäta skiktet ligger i taket istället för bjälklaget, ofta något tunnare skikt. Liknande kondensrisker som den ventilerade kallvinden föreligger. Eventuellt fukttillskott till luftspalten ges möjlighet att kondensera Bygg & teknik 4/13

Parallelltak.

KÄLLA: FUKTSÄKERHET.SE

mot råsponten. Luftspalten har likt vindsutrymmet mer eller mindre samma temperatur som utomhusklimatet. Under de kallare månaderna är fuktupptagningsförmågan begränsad och luftströmmen kan endast ventilera bort begränsade mängder fukttillskott. Om det råder undertryck i luftspalten ger det negativa konsekvenser, inomhusluften kan då drivas ut genom konstruktionen via otätheter och riskerar att kondensera. Komplicerade anslutningar mot angränsande konstruktionen föreligger. Där traditionella trätakstolar används kommer det lufttäta skiktet att penetreras vid samtliga stödben, vilket ökar risken för otäta lösningar. Stor noggrannhet ligger i utförandet. För att minimera riskerna för fuktkonvektionsproblem rekommenderas att använda sig av ett lufttätt betongbjälklag. Det lufttäta skiktet i taket skulle enklare kunna ansluta och antalet genomföringar skulle minska. Andra förslag är precis som nämndes i kallvindskonstruktionen, att en utvändig isolering monteras ovan råsponten för att höja yttemperaturen och minska kondensrisken. Takkonstruktionen kan i vissa fall byggas utan luftspalt. Detta kräver extrem noggrannhet gällande lufttäthet och byggfuktshantering. Det utvändiga vattentäta skiktet måste vara tillräckligt diffusionsöppet så att eventuell fuktkonvektion kan diffundera ut ur konstruktionen innan kondensutfällning uppstår. TRP-plåttak. Konstruktionen av TRPplåt är varken luft- eller diffusionstät och ett skikt monteras oftast utanpå/ovansida av TRP-plåten. Under produktionen är TRP-plåttak.

KÄLLA: FUKTSÄKERHET.SE Bygg & teknik 4/13

det viktigt att denna skyddas mot nederbörd och att utlagd mängd alltid kan täckas för att förhindra att vatten byggs in mellan två täta skikt. Erfarenheter visar att där isoleringen inte skyddats under produktionen och resulterat i uppfuktad isolering/inbyggd fukt, orsakat illa lukt (urea) ner i byggnaden. Att uppnå god lufttäthet är ofta svårt. TRP-plåten har vassa kanter och det ångspärren kan enkelt skäras upp vid genomföringar och hörn. För att minimera problemen med revor och hål, rekommenderas att dubbla lager eller en tjockare ångspärr används på utsatta platser. Vidare gäller det för produktionen att ta med sig ångspärren i rätt tillfälle för att hantera anslutningar och överlappningar till angränsande konstruktionsdelar.

Projektering

För att hantera de problem som uppstår gäller det att insatser görs i rätt skede då det finns möjlighet att påverka. Under projekteringstiden finns utrymme att tänka rätt från början. Att arbeta med lufttäthetskonsulter för rådgivning och granskning av ritningar är ett första steg i processen att uppnå en lufttät och fuktsäker byggnad. I projekteringsgrupper kan planering, samgranskning och tidiga åsikter till exempel medföra att antalet genomföringar i det luft- och diffusionstäta skiktet kan minimeras och i många fall undvikas. I ett tidigt skede finns också möjlighet att påverka vilka konstruktioner som ska användas. Under projekteringsfasen finns utrymme för beställare att påverka/kräva vilka produkter som ska användas. Rätt produkter för rätt ändamål! Fuktkänsliga konstruktioner som till exempel kalla vindsutrymme, kan under projekteringsfasen hanteras med teoretiska beräkningar. Det finns beräkningsverktyg som kan användas för att ge indikationer på hur konstruktionen kommer att bete sig i verkligheten. Om redan teorin resulterar i att byggnadsfysiken inte fungerar, kan kloka beslut om konstruktionsval tidigt fattas. Vid fuktdimensionering av olika konstruktioner är ingående beräkningsdata avgörande för resultatet. Rätt materialdata, väderstreck/orientering, fuktmängd vid start, tidsintervall och klimatdata är några exempel på förutsättningar som ska hanteras.

Produktion

När produktionen startar är det viktigt att de erfarenheter som hanterats under projekteringen lyft upp. Genom att arbeta fram en fukt- och lufttäthetsplan för projektet kan många risker minimeras och hanteras på ett genomtänkt och förhoppningsvis beprövat sätt. Där fuktkänsliga material används rekommenderas i alla fall att använda sig av

ett väderskydd. I de fall där möjligheten inte finns gäller det att hantera materialet rätt, ställa höga krav på leverantör och se till att den dagliga intäckningen utförs. Att aldrig lägga ut mer material än vad som kan täckas är en enkel regel att följa. När konstruktionen håller tätt från nederbörd kan det invändiga arbetet börja. Innan konstruktioner byggs in med det luft- och diffusionstäta skiktet ska byggfukten kontrolleras. Framtagna metoder på hur mätningen ska genomföras finns att följa. Innan montering av det luft- och diffusionstäta skiktet är det lämpligt att tillsammans med berörda projektörer genomgå en utbildning gällande lufttäthet. Detta ökar förståelsen och intresset för dem som ska arbeta med det. Att i samband med utbildning genomföra en tidig lufttäthetsmätning/läckagesökning, där de som utför monteringen kan medverka, ger ytterligare kunskap och erfarenhet. Under produktion finns tillfälle då fukttillskottet är extra stort. Vid avjämning och målning tillförs stora mängder fukt. Detta är något som måste beaktas och hanteras. Erfarenheter med otäta vindsbjälklag (till exempel öppna vindsluckor) vid avjämning, är stor kondensutfällning med en påföljd av riklig påväxt

Mikrobiell påväxt på insida av tak redan under produktion. Hög fuktproduktion i samband med öppna vindsluckor.

på insidan av råspont. Om detta inte hanteras kan konsekvenserna bli katastrofala.

Sammanfattning

Produkten av högre ställda energikrav, förändrade vanor och konstruktioner, har medfört att dagens takkonstruktioner blivit känsligare för fukttillskott, byggfukt och fuktvariationer. Kontrollen av byggfukten och materialhanteringen under produktionen samt det luft- och diffusionstäta skiktet, är en avgörande faktor för att förhindra framtida fuktproblem. För att hantera de problem som kan uppstå gäller det att insatser görs i rätt skede då det finns möjlighet att påverka. Under projekteringstiden finns utrymme att tänka rätt från början. Genom att ta med sig de erfarenheter som lyfts fram här och föra detta vidare till produktionen, via utbildning och information, kan stora förbättringar göras. ■ 37

Kvalitetssäkring av sedumtak SBUF-projektet med rubriken Kvalitetssäkring av sedumtak är nu klart. Medverkande i SBUF-projektet var deltagare från LTH, KTH, Malmö Högskola, Skanska, Peab, SLU, SP och leverantörer av sedumtak samt tätskikt, VegTech, ViaCon, Eurotema, Icopal, Eurotak, Zinco, Sempergreen. Syftet med projektet var att ta fram checklistor och säkra projekterade lösningar, för att undvika eventuella kvalitetsbrister och oklarheter vid läggning, användning och projektering. Rapporten vill även bidra till att höja den allmänna kunskapen om sedumtak. Sedumtak är en relativt billig lösning för att skapa en mer tilltalande omgivning i våra annars väldigt gråa städer. I dagsläget (2012) kostar sedumtak 350 till 450 kr/m² att anlägga (exklusive tätskikt). Miljöcertifieringssystem värdesätter ofta att byggnader förses med sedumtak. Sveriges vanligaste förekommande miljöcertifieringssystem är BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. Nedan följer de vanligast förekommande argumenten för sedumtak, dock inte fullt klarlagt genom forskning: ● Dagvattenhantering kan vara problematisk i urbana miljöer. Dagvattensystemen kan översvämmas, vilket i sin tur leder till skador på byggnader och annan bebyggelse. På grund av de många hårdgjorda ytor som finns i städer är avrinningen till dagvattensystemen betydligt högre än i områden med mindre bebyggelse. Att använda sedumtak i större utsträckning i ett område kan hjälpa till att avlasta dagvattensystemen genom att dels fördröja och dels magasinera regnvatten. Hur stor den här effekten blir beror på sedumtakens tjocklek och totala yta, samt på lutningen på taken. Både BREEAM och LEED värdesätter att projekt planerar sina grönområden på så vis att de inte ska kräva någon permanent

Artikelförfattare är Per Danielsson, projektledare, och Camilla Lidgren, Skanska Sverige AB, Teknik, Malmö.

bevattning, eftersom bevattning av grönområden oftast kommer direkt från vanligt tappvatten och får poäng ifall man minskar dagvattenbelastningen. ● Ett stort problem i stadsmiljöer idag är luftföroreningar och partiklar i luften. Eftersom sedumtak består av många små blad kan förorenande partiklar fastna i vegetationen och sköljas bort med regnvattnet, vilket bidrar till en renare stadsluft. ● Man får en kylande effekt av gröna tak. Dels kyler vegetationen genom evapotranspiration och dels genom att mycket av värmestrålningen reflekteras (till skillnad från de annars ofta mörka papptaken som är vanliga i städer). Denna kyleffekt motverkar även till viss del den så kallade värmeöeffekten (lufttemperaturen i städer är generellt sett högre än på landsbygd). I LEED uppmärksammas detta och ger poäng om minst 50 procent (dubbla poäng för 100 procent) av taken på den byggnad som ska certifieras beläggs med någon form av grönt tak. ● De yttre krafter som sliter mest på konventionella papptak är solens UV-strålar samt värmerörelser på grund av stora temperaturskillnader mellan natt och dag. Sedummattan utgör ett skydd mot UVstrålar samt håller temperaturen jämnare i tätskiktet. Detta bidrar till ett att tätskiktet får längre livslängd. ● Buller är inte bara ett störande inslag i en normal stadsmiljö utan även ett stort hälsoproblem. Sedummattan reducerar buller bättre än vad konventionella tak gör, vilket gör sedumtak till ett bra alternativ för att minska buller i stadsrum och i byggnader. Sedumtak dämpar buller effektivare på lättare takkonstruktioner än på tyngre takkonstruktioner. Tunna, extensiva vegetationsbäddar verkar även vara bättre på att dämpa högre ljudfrekvenser medan tjockare varianter av gröna tak är bättre på att dämpa de lägre frekvenserna. ● Biologisk mångfald är viktigt även i städer för att försäkra en stabil stadsmiljö. Utan biologisk mångfald ökar risken för

Takavslut (ViaCon). skadeinsekter och sjukdomar som drabbar de växter och djur som finns i staden. Enligt LEED och BREEAM ska våra tomter vara gröna och anpassade till klimat och befintliga habitat så mycket som möjligt. Det är viktigt att man kan påvisa att det gröna taket innehåller tillräckligt många olika växtarter för att kunna tillgodoräkna sig poäng för biologisk mångfald. ● Det (kanske uppenbara) estetiska värdet av sedumtak är inte enbart en trivselfaktor. Att omges av grönska påverkar oss både mentalt och fysisk och resulterar i ökat välmående. Dessutom ökar det ekonomiska värdet på fastigheter med sedumtak. I BREEAM och LEED vill man minska tillgången till ytor för fordonstrafik och gynna ytor som är till för människor och djur att beträda fritt och njuta av. Gröna tak får räknas in i dessa ytor för att få poäng. BREEAM och LEED är två internationella system och två av de största i världen. De ger båda stora fördelar ifall projekt som söker dessa miljöcertifieringar väljer att anlägga sedumtak. Miljöbyggnad däremot har inte några kravställningar rörande sedumtak, se tabell 1.

Generella förutsättningar för god funktion, är rätt projektering och rätt utförd produktion

Ta hänsyn till byggherrens syfte med sedumtaket, val av sedumtak och arter

●

Tabell 1. Poängbedömningar i olika miljöcertifieringsorgan. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vad BREEAM LEED Miljöbyggnad ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bevattning x x Värmeöar x Skydda biologisk mångfald x x Maximera öppna landskap x x Dagvattenkontroll x x Ansvarsfullt framtaget x

Bygg & teknik 4/13

Fotplåt och kantavslut (ViaCon).

● En fuktsäkerhetsprojektering bör genomföras och fuktsakkunnig bör kopplas in på ett tidigt stadium ● Noggrann projektering av tätskikt på ritningarna anpassade till tätskiktshandboken och AMA ● Noggrann projektering av sedumtak, anpassat till respektive leverantörs föreskrifter ● God kommunikation mellan parter; byggherre, entreprenör, projektör, takläggare, plåtslagare ● Tidigt involvera sedumtaksleverantören och plåtsakkunnig för bland annat ritningsgranskning ● Noggrann kontroll av tätskikt innan läggning (produktionsfas) ● Kontroll runt genomföringar, kantavslut, uppvik, plåtdetaljer (produktionsfas) ● Montage enligt respektive leverantörs montageanvisningar (produktionsfas) ● Skötsel enligt respektive leverantörs skötselinstruktioner (skötselpärm och skötselplan).

Tidig diskussion

Sedumtakets utseende och funktion bör diskuteras i tidigt skede då detta val påverkar tätskikt, val av sedumart, krav på substrat, krav på dränering och bevattning

och taklutning. Sedummattan läggs vanligtvis löst på underliggande tätskikt. På lutande tak finns risk att sedummattan kasar. Därför rekommenderas granulerade tätskikt på tak med lutningar över 3,6 grader. Detta fungerar generellt för tätskikt på taklutningar upp till maximalt 30 grader. Vid lutningar på mellan 15 till 20 grader och uppåt kan det bli aktuellt med bevattning under speciellt torra perioder. Bevattning kan även vara nödvändigt vid strandnära tak då dessa är mer utsatta för väder och vind. Etablering och utveckling av vegetationen är oftast bättre på lågt lutande tak eftersom dessa har en bättre vattenbalans. Det finns ökade risker för torkskador på vegetationen vid stigande lutningar, något som kan ge erosionsproblem. Tak bör aldrig vara helt platta, en minsta lutning på 1:40 rekommenderas för att få tillräcklig avrinning. Objektsspecifika förutsättningar ska identifieras och hanteras under projekteringen. Några exempel: ● Sedummattan kan bygga upp mot 50 mm ovanför tätskiktet, vilket man behöver beakta när man utför genomföringar med uppvik i tätskiktet. ● Ett vattenmättat sedumtak väger mellan 35 till 60 kg/m², vilket måste räknas med i konstruktionsberäkningarna. ● Plåtdetaljer får ej projekteras så lågt att de ligger i kontakt med sedumen, då finns risk att de rostar. Risken för att vinden tar tag i sedummattan och lyfter den ökar också. ● Avvattning som rinner ut på utskjutande tak bör inte tillåtas att rinna rakt ut på sedummattan då detta eroderar sönder sedumen. En lösning är att lägga stenar eller singel och låta vattnet först rinna ut på detta för att förhindra erosion. ● Konventionella takbrunnar är att före-

dra. Rännor kan användas för avvattning men de bör inte fyllas med singel (vilket ibland görs av dekorativa skäl) då detta stoppar upp flödet. ● Om ventilationsanläggningar är placerade så att de blåser ut, tar in luft eller ger upphov till kondensvatten som droppar ut/ner på en takyta med sedumbeläggning bör projektet överväga att byta ut sedumbeläggningen på denna yta mot singel eller sten. Risken finns annars att sedumen skadas genom erosion. ● Generellt bör infästning som kräver håltagningar i tätskikt undvikas. Infästningar bör istället varmsvetsas i tätskiktet. ● I vissa fall kan glaspartier eller blanka plåtpartier orsaka allt för stark solbestrålning för att sedum ska må bra. På dessa partier bör sedumen ersättas med singel eller annat ytskikt.

Ställ krav

Ställ krav på konsulterna att alla väsentliga detaljer för takets funktion finns redovisade i projekthandlingarna innan bygg-

Terrassbjälklag vid anslutning sedumtak, trädäck med räcke. OBS Även betongelementet har tätskikt. Bygg & teknik 4/13

Tabell 2: Checklista för projektering. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kontrollpunkt OK Ej Ej Kommen- Signatur Datum tarer OK aktuell ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sedumens vattenmättade vikt beaktad vid hållfasthetsdimensionering (kap. 3.3.2) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Behövs rotskydd? (kap. 3.3.3) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hänsyn till taklutning i val av system (kap. 3.3.7) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Åtgärder vid vindutsatt läge (kap. 3.3.4) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Behov av bevattning (kap. 3.3.6 och 3.3.7) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Åtkomstväg och trafik på taket (kap. 3.3.2) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Valda växter klarar aktuellt klimat (kap. 3.3.4) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Plan för underhåll och skötsel (kap. 3.5.1) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Rätt projekterat tätskikt enl. AMA och tätskiktshandboken (kap 3.3.9) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– I vissa fall tätskikt både på takkonstruktion och under sedumtak. Sedumtak, tätskikt, plåt i samverkan. (kap 3.3.9)

start. Projekthandlingarna utgör underlag för inköp. Vi har i detta projekt tagit fram tre olika checklistor, se tabell 2. Checklista projektering, Checklista produktion av tätskikt och Checklista produktion av sedum. Vi har även tagit med detaljlösningar, både sett ur sedumleverantörens perspektiv och konstruktörens. En önskan är att dessa i framtiden finns redovisade i AMA. Vår förhoppning är att vi genom detta projekt kan försäkra oss om att de tak vi väljer att belägga med sedum lever upp till alla de krav på kvalitet som vi ställer på våra byggnader. Vårt mål har varit att ta fram checklistor med kvalitetssäkringsunderlag för sedumtak som är leverantörsoberoende samt så långt det är möjligt är kopplade till befintliga standarder/certifieringar. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 5/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

SS 883006 0HOODQUXP SURI 0HOODQU XP SURI SURILOLO SURI

Altern lternativ ativ A

0 0HOODQU XP SURI RILOLO

0HOODQU 0HOODQUXP SURI QUXP XP SURI RILOLO

0HOODQU DQUXP SU XP SUR

D D

M8*80

80*3 0*3 *3 l=460 l=460

ĞŶ ƐǀĞŶƐŬĂ ŚĂƌŵŽŶŝƐĞƌŝŶŐĞŶ Ăǀ ƐƚĂŶĚĂƌĚĞŶ ĨƂƌ ƚĞƌŵŝƐŬ ďƌĂŶĚŐĂƐǀĞŶƟůĂƟŽŶ͕ ^^Ͳ E ϭϮϭϬϭͲϮ͘ ŌĞƌƐŽŵ ǀŝ ǀĂƌ ŵĞĚ ŽĐŚ ƚŽŐ ĨƌĂŵ ĚĞŶ͕ ǀĊŐĂƌ ǀŝ ƉĊƐƚĊ ĂƩ ǀŝ ŬĂŶ ƐƚĂŶĚĂƌĚĞŶ ƉĊ ǀĊƌĂ ƟŽ ĮŶŐƌĂƌ͘ E ,Ƃƌ Ăǀ ĚŝŐ Žŵ ĚƵ ǀŝůů ǀĞƚĂ ŵĞƌ ƉĊ ϬϴͲϰϱϴ ϵϰ ϮϬ͘ Detalj t

408 profil 4

M8*80

51 35

E E

408 08 pro profil fil M8 M8*80

2000/02 profil rofil

Brandgasventilation & Takljus ISO 9001:2008

pvcpvc-ban d

Sarg ag

100

Bredd

08-458 94 20 | info@ventisol.se | www.ventisol.se

Bygg & teknik 4/13

Gröna tak:

Hur fungerar de i norra Sveriges kalla klimat? Under de senaste åren har gröna tak blivit populära eftersom de medför en rad fördelar. Förutom att dämpa bullret, isolera byggnader och skapa ett bättre rumsklimat, upptag av luftföroreningar, kan gröna tak fördröja och minska dagvattenutsläpp och föroreningar. Just detta kommer en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet att undersöka på en innergård i centrala Luleå. Det finns en del studier som undersöker funktionen av gröna tak, men hittills har ingen sådan studie utförts i ett riktigt kallt klimat som det råder i norra Sverige.

Global trend

Den globala trenden av inflyttning till stadsområden medför delvis betydande problem som påverkar staden och dess omgivning. En hög resursförbrukning leder till höga utsläpp på ett litet område, vilket överstiger den lokala adsorptionsförmågan – utsläppen kan inte omhändertas lokalt/regionalt. Detta resulterar i både miljöbelastningar samt en försämrad boendemiljö. Ett problem i städerna är dagvattenutsläpp. Dessa har under de senaste decennierna uppmärksammats som ett problem för recipienterna eftersom dagvattnet medför mycket miljögifter som oftast släpps ut utan rening (i motsats till spillvattnet som alltid renas i ett reningsverk). Dessutom ökar ytavrinningsvolymer samt flödena på grund av den stora andel hårdgjorda ytor i staden, vilket medför ökad risk för översvämningar i bebyggda områden. Förmodligen kom-

Artikelförfattare är Godecke Blecken vid forskargruppen VA-teknik, Luleå tekniska universitet. Bygg & teknik 4/13

FOTO: SARA SÄLLSTRÖM

Att undersöka hur gröna tak fungerar i norra Sveriges kalla klimat är syftet med ett forskningsprojekt, vilket genomförs av forskargruppen VA-teknik vid Luleå tekniska universitet (LTU) i samarbete med fastighetsbolaget Galären AB och Luleå kommun.

Gårdshuset med det gröna taket (vänster) och huset med referenstaket (höger) i mars.

mer dessa problem att öka i framtiden på grund av ett förändrat klimat. För att skapa långsiktigt hållbara städer krävs det alltså tekniker som minimera städernas miljöpåverkan redan vid källan. En sådan teknik är gröna tak. En fördel med gröna tak är att de kan minska dagvattenvolymen och fördröja avrinningen, vilket resulterar i lägre max-flöden. Minskade dagvattenvolymer/-flöden genom användandet av gröna tak skulle vara en direkt fördel för kommunerna. Dagvat-

tenledningsnätet belastas med mindre vatten vid extrema regnhändelser eller under snösmältningen. Vid förtätning av bebyggelsen i befintliga områden kan användningen av gröna tak minska den hårdgjorda ytan, trots en tätare bebyggelse kommer alltså dagvattenutsläppen inte att öka. Detta möjliggör en förtätning av bebyggelsen utan att dagvattenledningar måste uppgraderas, vilket kan vara avgörande för projektets genomförbarhet. Vid en nybyggnad i Skellefteå centrum

Det gröna taket (vänster) och referenstaket (höger) under snösmältningen i början av april.

(Busstorget) har kommunen ställt krav att alla byggnader ska ha gröna tak så att andelen hårdgjorda ytor inte höjs trots nybyggnaden. Målet är bland annat att det befintliga dagvattensystemet inte belastas ytterligare. Sådana krav har inte ställts i Luleå ännu bland annat eftersom funktionen av gröna tak i vårt klimat inte har undersökts. Detta forskningsprojekt bidrar till att kunna sammanställa ett sådant underlag. – Vi kan förtäta innerstaden och bygga mera hus utan att behöva byta ut ledningarna, säger Stefan Marklund, på Luleå kommuns tekniska förvaltning. Eftersom dagvattenutsläpp har identifierats som betydande källa för vattenburna föroreningsutsläpp, kommer kraven på dagvattenreningen att accentueras de närmaste åren. Om gröna tak släpper ut mindre föroreningar än konventionella tak (source control) skulle kommunerna ha en direkt nytta av detta eftersom vattnet då inte måste renas ”i efterhand”. Dagvattnets påverkan på recipientkvalitén är en fråga som alltmer diskuteras. – VA-verkets kunskap om avvattningen av stadens infrastruktur och hanteringen av de flöden som ej renas i stadens reningsverk är ytterst begränsad, säger Stefan Marklund.

Syfte med projektet

Syftet med forskningsprojektet är att testa gröna tak i Norrbottens kalla klimat. Problem kan uppträda på grund av den långa vintern, en efterföljande kort period med mycket dagvattenutsläpp (snösmältningen) och bara lite fördröjningsförmåga via gröna tak, frostskador på växterna, bara ett begränsat antal anpassade växtarter med mera. Att undersöka dessa aspekter är viktigt för att kunna använda gröna tak även i norra Sverige.

Intressant jämförelse

I centrala Luleå har fastighetsbolaget Galären AB uppfört 45 lägenheter i flera huskroppar. Hela nyproduktionen ska klara kraven för GreenBuilding-certifieringen. Alla lägre tak utformas som gröna

även i norra Sverige kan bidra till skapandet av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara byggnader, vilket är av största betydelse inom fastighetsbranschen där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är starkt sammanflätade. En ökad implementering av gröna tak i Norrbotten skulle bidra till en mindre miljöpåverkan av våra städer och till ett bättre stadsklimat och boendemiljö.

Utvärdering av satsning

Flödesmätare i dagvattenledningen.

tak, det vill säga beläggs med sedumgräs. Ett befintlig gårdshus har ett zinkplåttak. Två hus med ett grönt och ett konventionellt tak har ungefär samma storlek och gränsar vägg i vägg mot varandra. Denna konstellation ger en enastående möjlighet att jämföra värdena och kvantifiera skillnader mellan ett grönt och ett konventionellt tak. Vid dessa byggnader genomför forskargruppen VA-teknik ett omfattande mätprogram. Dagvattenflödet från taken samt pH, konduktivitet med mera mäts kontinuerligt med automatiska flödesmätare och sensorer. Flödet kommer att jämföras med nederbördsdata från forskargruppens egen väderstation. Dagvattenprover kommer att tas med automatiska provtagare som möjliggör flödesproportionell provtagning. Proverna analyseras på metaller, näringsämnen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Flödesmätarna och provtagarna har installerats i en brunn, där all avrinning från det gröna taket samlas samt i dagvattenledningarna från plåttaket som är tillgängliga i garaget under byggnaden. Temperatursensorer mäter temperaturen över taken och i vegetationen. Mätningarna utförs vid två stationer per tak, omfattande vardera fem temperaturmätare. Forskarna, kommunen och bostadsbolaget hoppas att kunna visa att gröna tak

För fastighetsbolaget Galären möjliggör studien en utvärdering av satsningen på gröna tak i Luleå. Målet för Galären i Luleå att ”arbeta med samhällsbyggnad ur ett grönt perspektiv”. Gunnar Thålin, v d, ser fram emot att ta del av resultaten. – Om de gröna taken uppfylla förhoppningarna som vi tror på, blir det nog fler gröna tak även i Norrbotten, säger han. Mätningarna har påbörjats under snösmältningen 2013 och kommer att fortsätter åtminstone ett till två år framöver för att kunna inkludera mätdata från olika årstider. En utvärdering av de första resultaten kommer att kunna presenteras hösten 2013. Redan nu ser forskarna dock att de gröna taken verkar minska avrinningen under den pågående snösmältningen. – På det gröna taket är det mycket mer snö kvar jämfört med plåttaket. Jag antar att detta är både på grund av en bättre isolering av själva huset samt en fördröjning av vattnet på grund av vegetationen på det gröna taket, säger Ralf Rentz, postdok vid LTU, som ansvarar för installationen och drift av mätutrustningen.

Samverkan

Förutom de gröna taken i Luleå kommer forskargruppen VA teknik att undersöka ett till grönt tak som i år kommer att byggas på reningsverket i Umeå. Kontakt med Umeå Vatten och Avfall AB har redan skapats inom ramen av forskningsklustret Dag & Nät, där forskargruppen VA-teknik samverkar med branschorganisationen Svenskt Vatten och flera kommuner framför allt i norra Sverige. ■

Bygg & teknik 4/13

Solceller intressant för Chalmers På Chalmers tekniska högskola i Göteborg finns det många tak som lämpar sig för solceller. Det visar en studie som genomfördes vid Miljöenheten på Chalmers förra året. Trots bra tak skulle Chalmers bara kunna ersätta några få procent av elkonsumtionen med egenproducerad solel. Prismässigt står sig solceller dock bra under förutsättning att investeringshorisonten är minst femton till tjugo år, och det finns ytterligare fördelar: – Genom att installera fler solceller skulle vi inte bara kunna minska vår miljöbelastning, vi skulle också visa upp goda exempel på modern, miljöanpassad teknik. Dessutom skulle solcellerna kunna användas för laborationer i såväl utbildning som forskning inom teknik, miljö och hållbar utveckling, säger artikelförfattaren Jennica Kjällstrand som är miljöchef på Chalmers.

Chalmers tekniska högskola i Göteborg har höga ambitioner inom området hållbar utveckling. Miljö- och andra hållbarhetsaspekter vävs in i alla utbildningar samt i en övervägande del av forskningsprojekten. Högskolan har också ambitionen att leva som man lär. Från Chalmers miljöenhet koordineras ett miljöledningssystem som omfattar hela verksamheten och är certifierat enligt ISO 14001. En av målbilderna för det interna miljöarbetet är att Chalmers campusområden ska fyllas av goda exempel på miljöanpassad teknik, som också kan användas för forskning och utbildning. Därför genomfördes under 2012 en studie av möjligheten att installera fler solceller för elproduktion. Arbetet genomfördes huvudsakligen av Elaheh Alasti och Marcus Franzén Eriksson vid Chalmers miljöenhet. Du kan läsa hela rapporten på www.chalmers.se/insidan/SV/om-chalmers/miljo/miljoaspekter/energi/solceller.

genom att den rena el som Chalmers köper i dagsläget skulle kunna användas på andra håll. Dessutom speglar solceller på Chalmers campus högskolans höga ambitioner inom hållbar utveckling och viljan att använda ny teknik.

Var är det lämpligt att installera solceller?

Chalmers har byggnader på två platser i Göteborg – Campus Johanneberg och Campus Lindholmen. Det finns många tak som lämpar sig för solceller på båda campusområdena. I vår studie har tjugo tak på Campus Johanneberg och elva tak på Campus Lindholmen studerats närmare.

Kan solenergi bidra till att Chalmers blir självförsörjande på el?

Ja, men bara i mycket liten utsträckning. Det beror på att Chalmers elkonsumtion är hög samtidigt som verkningsgraden för solceller är relativt låg.

Hur står sig solenergi pris- och miljömässigt gentemot andra energislag?

Prismässigt står sig solceller bra under förutsättning att en genomtänkt anläggning installeras och att investeringshorisonten är minst femton till tjugo år.

Hur stor del av Chalmers energiförsörjning (elektricitet) kan ersättas med solceller?

En grov uppskattning är att cirka 25 procent av elförsörjningen skulle kunna komma från solceller om alla takytor på campus täcktes med solceller, vilket dock inte är praktiskt genomförbart. Våra be-

Artikelförfattare är Jennica Kjällstrand, miljöchef, Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

räkningar visar att om solceller installeras på de tjugo takytor i Johanneberg som undersökts närmare skulle dessa producera cirka 1,6 procent av fastigheternas el. För de elva takytor som undersöktes på Campus Lindholmen är motsvarande siffra cirka 3,7 procent av elen till fastigheterna där.

Hur mycket kostar det?

Kostnaden varierar mellan cirka 15 till 20 kronor/Wp för ett nyckelfärdigt solcellssystem, där Wp står för installerad effekt på taket. En större anläggning ger oftast ett lägre pris per Wp än en mindre. Kostnaden beror dock på många faktorer och vi har fått indikationer från vissa leverantörer att det sannolikt går att få ner priset till under 15 kronor/Wp.

Hur går vi vidare?

Kårrestaurangen på Campus Johanneberg har ett av de tak som identifierades som bäst lämpade för solceller. Nu utreder vi möjligheten att börja installera solceller där. Dessutom tar vi en extra titt på de miljörisker som finns, till exempel användandet av sällsynta metaller. Vi vill inte riskera att göra en investering som senare visar sig ställa till bekymmer i någon annan del av världen till exempel. ■

Vilka miljövinster skulle solceller på Chalmers campus innebära?

Ur klimatsynpunkt uppnås inga direkta miljövinster genom att installera solceller på Chalmers, då elen som används idag redan kommer från koldioxidneutrala energikällor som vatten- och vindkraft. Solenergi är dock fördelaktigt gentemot dessa avseende ingrepp i naturen (utbyggnad i älvar, estetiska värden, buller från vindkraft etcetera). Dessutom skulle solceller innebära indirekta miljövinster Bygg & teknik 4/13

På en av Chalmers bakgårdar finns redan idag en solcellsanläggning av äldre modell. Den är inkopplad till elnätet och används bland annat i utbildningssammanhang.

Bygg säkert! – utbildning för lantbrukare Boverket har under 2012, i samarbete med Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet samt försäkringsbolag och andra intressenter, startat upp information till lantbrukare om vilka regler som gäller vid byggande i syfte att minska framtida takras.

Under vintrarna 2009 till 2011 rasade drygt 4 000 ekonomibyggnader på landsbygden. Boverket fick då regeringens uppdrag att öka kunskapen bland landets lantbrukare om vilka krav som plan- och bygglagen ställer på byggherrar och fastighetsägare även utanför detaljplanelagt område. Följande information till lantbrukarna bedömdes som viktig: ● Att lantbrukarna är byggherrar enligt plan- och bygglagens definition: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, och därför har ett ansvar för att samhällets regler för byggande följs. ● Att även om ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är bygglovsoch anmälningsbefriade så ska reglerna i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap., plan- och byggförordningen (2011:338) 3 kap. och som är förtydligade i Boverkets byggregler (2011:6) och Boverkets konstruktionsregler (2011:10), följas. Uppdraget har resulterat i en rad informationsinsatser och under 2012 har Boverket tillsammans med Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Hushållningssällskapet, Dina försäkringar och Länsförsäkringar tagit fram en bred utbildning som kallas Bygg säkert! Den kommer att genomföras under 2013 och sedan bli en del av Hushållningssällskapets ordinarie kursutbud.

egen besiktning. Byggnader och det som finns i dem representerar ett stort värde, därför finns det all anledning att se om sitt hus med jämna mellanrum. Vid nybyggnad och när en byggnad ändras (byggs om) har byggherren (oftast byggnadsägaren) alltid det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller kraven enligt bygglagstiftningen (bland annat regler om bärförmåga). Byggherren har ansvaret att kraven är uppfyllda även om bygglov eller anmälan inte behövs. Kontrollera din byggnad! Du kan börja med att göra en egen besiktning av din byggnad. Är nedböjningen av taket onormal eller böjer sig vägg eller pelare? Har det skett håltagningar eller påkörningar som försämrat bärförmågan? Om du hittar rost, röta eller deformerade delar som kan påverka konstruktionen eller vara tecken på att konstruktionen är påverkad bör du genast ta kontakt med en byggteknisk konsult. Ta hjälp! Om du upptäcker förändringar i byggnaden som du inte har sett förut är det ett tecken på att något har hänt. En förändring i en del av taket kan till exempel påverka bärförmågan i en annan del av taket. Ett tecken kan vara att du hör ljud som du inte hört förut, att tak och andra delar inte är täta längre och att dörrar eller fönster är svåra att öppna. En byggteknisk konsult kan hjälpa dig att göra en bedömning av vilka eventuella åtgärder som du bör göra. Hur är taket byggt? Alla tak är byggda för att klara en viss last, till exempel snö. Ta reda på hur ditt tak är byggt med hjälp av ritningar, beräkningar och vilken bärförmåga och stabilitet det har. Bärförmågan ska vara större än lasteffekten. I Boverkets konstruk-

tionsregler (EKS) finns en förteckning över snö- och vindlaster i hela landet. Hur stor snölasten på tak blir beror också på byggnadens form och snöanhopningar till följd av vindpåverkan, ras och glidning. Om du inte har tillgång till ritningar och beräkningar bör du kontakta en byggteknisk konsult som kan göra en ny beräkning. Ojämn belastning på taket. När det har snöat kraftigt och vinden flyttar snön på taket kan den samla sig i snöfickor som gör att hela taket blir snedbelastat. Ett exempel är när två byggnader ligger intill varandra med olika höjd och mycket snö samlas på byggnaden med det lägre liggande taket. Lasten blir då betydligt större här än på andra delar av taket. Vid invändig takavvattning kan vatten och snö samlas i ränndalar och öka tyngden där. Om du misstänker att byggnadens konstruktion har vissa brister bör du avlasta konstruktionen genom att skotta bort snö innan du kan förstärka konstruktionen efter det att en byggteknisk konsult har gjort en bedömning. Hur ska man skotta snö på tak? Om byggnadens konstruktion klarar snöoch vindlaster enligt Boverkets regler ska du inte behöva skotta om det inte blir mycket större snölaster än angivet i Boverkets konstruktionsregler. Om du misstänker att ditt tak har för låg bärförmåga kan du under en kortare tid avlasta taket genom att skotta oftare. Tänk på att du inte skottar så att det bildas stora fickor med snö. Skotta först där det är stora snömängder. Ta bort skikt för skikt till samma nivå på hela taket. Säkerhet på tak Använd alltid säkerhetssele! Var minst två personer, gärna fler. En skottar och en

Faktablad från Boverket

I materialet som informerar om utbildningen ligger med ett faktablad från Boverket: När tog du dig en titt på din byggnad senast? På befintliga hus har byggnadsägare ansvar för att underhålla byggnaden. Det är därför bra att ha en regelbunden tillsyn över sin byggnad, vi kan kalla det för en Artikelförfattare är Nikolaj Tolstoy, utecklingsledare, Björn Mattsson, expert, och Ingvar Andersson, informatör, Boverket, Karlskrona.

När snö samlas på den lägre byggnaden efter vindpåverkan (ljusröd), ras och glidning (mörkröd), påverkar det byggnadens stabilitet. Bygg & teknik 4/13

person håller i linan till säkerhetsselen så att den hela tiden är sträckt. Linan ska förankras i fast punkt på taket. Hugg inte med spade så att du förstör taktäckningsmaterialet, utan lämna kvar lite snö för att skydda det.

Vad säger försäkringsbolagen?

Det försäkringsskydd som kan ingå i lantbruksförsäkringen, beroende på vilken omfattning du valt, är begränsat till att gälla snötrycksskador som uppkommer i direkt samband med extrem nederbördsmängd. Tak måste skottas om det finns risk att belastningen från befintlig snö på taken, tillsammans med ny nederbörd, kommer att överskrida den dimensionerande snölasten som anges i Boverkets konstruktionsregler. Byggnaden måste ha rätt konstruktion och utförande och vara underhållen för att försäkringen ska gälla för skador genom snölast.

”Vad krävs för att bygga säkert”

I broschyren som beskriver utbildningen för lantbrukare står dessa texter: Vet du som lantbrukare vad som krävs för att bygga säkert? När du bygger nytt eller bygger om på din gård är du byggherre och ansvarig för det som byggs. Byggherre är den person som låter bygga om eller uppföra en byggnad, oavsett om det är i egen regi eller entreprenad. Det gäller även alla lantbrukare som bygger ekonomibyggnader trots att de inte behöver anmäla vad de bygger eller söka bygglov. Det är därför viktigt att du har kunskap om plan- och bygglagen och övriga regler som finns för bland annat byggnaders bärförmåga och stadga, brandskydd, miljö och energi. Hur kan du till exempel minimera risken att ett tak rasar in av snö och vindbelastning? Vad innebär det att man gör en dimensioneringskontroll och gör det skillnad? Vi vill att du ska bygga säkert och inte råka ut för obehagliga överraskningar. Under

FOTO: SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT Bygg & teknik 4/13

Utbildningens innehåll

Säkert byggande: Vad har jag som byggherre för ansvar för att byggreglerna följs? Vilka är de vanligaste felen när en byggnad rasar? Besiktning, underhåll och försäkring! Byggprocessen: Vad, när och hur? Varför ska jag som byggherre upprätta ett skriftligt förfrågningsunderlag? Entreprenadformer: Ska du välja utförande- eller totalentreprenad? Fast pris eller löpande räkning? Affärsjuridiken: Vad är ett kontrakt? Bör man skriva ett kontrakt eller räcker ett handslag på gårdsplanen? Vilka ersättningsformer finns det? Bygglagstiftningen: Vilket juridiskt ansvar har jag som byggherre? När behöver man söka bygglov eller göra en anmälan och hur gör man det? PBL, EKS, BBR och Eurokoder och CE-märkning: vad innebär det för mig som byggherre? Arbetsmiljö: Vad gör BAS-P och en BAS-U och vilka uppgifter har de? När behöver du som byggherre ha en arbetsmiljöplan? Miljölagstiftning: När måste djurhållningen anmälas och var går gränsen för tillstånd och MKB? Vad finns det för krav vid gödsellagring? Djurskydd: När ska jag förpröva en byggnad och varför? Vilka handlingar krävs vid en förprövning? Vad granskas vid en förprövning?

den här utbildningen får du den kunskap du behöver som i förlängningen också säkrar företagets produktion. Du får veta vad samhället har för krav när du ska bygga och även hur du ska underhålla dina byggnader för att undvika till exempel takras. Du får dessutom veta mer om arbetsmiljö, djurskydd, miljöfrågor, byggprocessen, entreprenadformer, juridik, besiktning, kontroll, ekonomi och försäkringar. Utbildningen innehåller också hur viktigt det är med ett tydligt kontrakt och vad det kan innehålla. Vad kan för-

säkras och vilka krav ställer försäkringsbolagen? Hur gör du en bra underhållsplan och skapar en god välfärd för djuren i dina byggnader? Det är med andra ord en bred och gedigen utbildning med många viktiga områden som är skräddarsydd för att passa just dig som har lantbruk.

Vilka har tagit fram materialet?

Utbildningen Bygg säkert! är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbruksverket, Boverket, Länsförsäkringar och Dina Försäkringar. Projektstöd har erhållits från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden.

Kunskap kan förebygga takras

Grisstall i Nordanstig, Gävleborgs län, vintern 2010.

– Jag blev helt chockad och kunde inte tänka klart, berättar Klas-Erik Andersson när halva stallet i Gnarp med 600 grisar gav vika för snömassorna. Idag när stallet har byggts upp igen uppmanar han alla lantbrukare att lära sig mer om hur man bygger säkert. – Det värsta var naturligtvis att se när hela stallet kollapsade. Då var jag nästan handlingsförlamad ett tag men fick hjälp av goda grannar och vänner att få ut alla grisar och förmedla de flesta till andra gårdar, säger Klas-Erik Andersson. Jag hade först ingen aning om vad som hade hänt, det var först senare som jag förstod 45

Vad betyder det?

PBL, Plan- och bygglagen BBR, Boverkets byggregler EKS, Boverkets konstruktionsregler Eurokoder, Europeiska konstruktionsstandarder MKB, Miljökonsekvensbeskrivning BAS-P, Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (upprättar arbetsmiljöplan) BAS-U, Byggarbetsmiljösamordnare för utförande (ansvarar för att arbetsmiljöplanen finns och tillämpas på arbetsplatsen).

att takstolarna hade fel dimensioner och att jag inte fått alla ritningar. Det var den otillräckliga bärförmågan, i kombination med all snö som gjorde att byggnaden rasade. När den första förtvivlan lagt sig måste man ändå orka med att stå på sig. Det hela löste sig rent ekonomiskt genom att jag fick ett skadestånd av tillverkaren. – Jag tycker att alla vi som bygger på landsbygden ska gå utbildningen Bygg säkert! Den är skräddarsydd för oss och vi behöver den här kunskapen för att både bygga och underhålla det som står på vår mark, säger Klas-Erik Andersson.

Vill du veta mer?

Utbildningen genomförs av Hushållningssällskapet på en lång rad av platser i landet. Vill du veta mer, kan du kontakta Hushållningssällskapet där du också kan anmäla ditt intresse. På www.hushallningssallskapet.se/byggsakert, hittar du mer information om utbildningens innehåll och var och när den arrangeras.

Några matnyttiga länkar:

www.boverket.se/eks www.slu.se/lbt www.lantbruketsbrandskydd.nu www.jordbruksverket.se www.av.se.

Glidskydd för stegar

Ett annat regeringsuppdrag Boverket haft under 2012 gäller glidskydd för stegar. Boverket har under 2012 genomfört en informationsinsats om vikten av glidskydd för stegar i syfte att minska antalet framtida takolyckor. Cirka 6 000 personer i Sverige uppsöker årligen sjukhus på grund av olyckor med stegar. Enligt Boverkets beräkningar, som presenterades i rapporten Fara på taken (Rapport 2011:7), är 30 till 40 skador per år orsakade av brister i de fasta taksäkerhetsanordningarna. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska bland annat en fast anordning användas vid takfoten för att hindra stegen från att glida. Under året har Boverket tagit fram ett faktablad och webbinformation om vikten av glidskydd för stegar. Materialet vänder sig till villaägare. Boverket och Arbetsmiljöverket har inlett ett samarbete för att under 2013 informera yrkesutövare om taksäkerhet. Undvik fallolyckor från stegar. Om du använder en stege för att måla fasaden eller rensa hängrännor är det viktigt för din egen säkerhets skull att du har glidskydd. Den stora majoriteten av de cirka 6 000 personer i Sverige årligen uppsöker sjukhus på grund av olyckor med stegar gör det på grund av att stegar har bristfälligt glidskydd. Förankra stegen och använd glidskydd till stegen så ökar du säkerheten. Glidskydd ökar din säkerhet. Ett glidskydd hindrar stegen att glida iväg eller falla omkull när den används. Vanligast är att personer stukar fötter, bryter handleder eller knän när de ramlar av stegen men fallolyckor kan även leda till dödsfall. Det finns flera olika slags glidskydd som ökar säkerheten när du använder en stege, till exempel finns ett skydd som du kan sätta på takfoten på själva huset, det finns glidskydd för stegens ”fötter” eller att du själv förankrar stegen med spännband eller rep. Generellt råd för att undvika olyckor är att du ser till att stegen inte kan glida iväg varken upptill eller nertill. Glidskydd kan du köpa i byggvaruhandeln. Ett takfotskydd brukar kosta 100 till 500 kronor. Många stegar har inbyggda glidskydd på fötterna. Glidskydden på en stege som används inomhus är ofta inte tillräckliga för utomhusbruk. Kontrollera därför noggrant vad stegen lämpar sig för. Glöm inte bort att du själv kan förbättra glidskyddet genom att stödja stegen mot en fast punkt eller förankra den. Tänk på! ● Om du absolut måste upp på taket – använd helst professionell hjälp. ● Om stegen inte kan ställas upp säkert – använd den inte! ● Underskatta inte höjden. Även arbeten på låga höjder, mindre än en halv meter, kan ge allvarliga skador vid fall.

Exempel på fast monterat glidskydd vid takfot. Var noga med att stegen hakar i glidskyddet innan du klättrar upp.

Glidskydd och förankring behövs alltid till stegar. Detta gäller såväl inom som utomhus. ● Se till att stegen varken kan glida iväg upptill eller nertill för att undvika fallolyckor. ● Se till att stegen står på hårt underlag. Utomhus är det vanligt att den sätts på mjukt underlag, vilket gör att den kan sjunka ner i marken. ● Var extra försiktig där marken lutar – det försvårar en stabil uppställning. ● Ta gärna hjälp av någon mer så ni är två personer när ni använder stegar. ● Ha en lagom vinkel på stegen, 75 grader är säkrast. ● Många stegar har redan inbyggda glidskydd på fötterna. Tänk på att glidskydden på en stege som används inomhus ofta inte är tillräckliga för utomhusbruk. Kontrollera därför noggrant vad stegen lämpar sig för. ● En sotare får inte utföra sitt jobb om det inte finns en säkerhetsanordning som uppfyller kraven. ●

Boverkets byggregler säger:

Allmänt råd Om en byggnads fasadhöjd vid uppstigningsstället till tak är – 4 meter eller lägre får en lös anliggande stege användas, om det finns en anordning vid takfoten som hindrar stegen från att glida, – högre än 4 meter, men lägre än 8 meter, bör tillträde ordnas antingen invändigt eller utvändigt via en fast monterad eller fällbar väggstege med fallskydd, – 8 meter eller högre bör tillträde till taket ordnas via invändig uppstigningsanordning. Boverkets byggregler: Tillträdesvägar till tak (avsnitt 8:2421) ■

Länkar för mer information: www.av.se/teman/stegar www.omboende.se www.boverket.se/bbr.

Bygg & teknik 4/13

Trebolit lanserar eldrivet svetssystem av tätskikt - Trebolit Elastolit med elsvets av T-Welder

Läs mer eller kontakta oss på www.trebolit.se, info@trebolit.se eller ring tel 0410 - 480 00

Din entreprenör när det gäller -

Stålbyggnader!

I Västerås bygger vi nu det nya kontoret med tillhörande servicehall åt Liebherr Sverige AB. Beställare är Byggmäster i Mälardalen AB.

Ranaverken bygger allt i stål! Vår styrka är, all kompetens under ett tak vid vår fabrik i Tråvad, Västra Götaland. Från konstruktion, tillverkning till färdig montering. Många referensobjekt runt om i hela Norden. Tveka inte, tag kontakta våra säljare för en offert redan i dag! Tel 0512 - 292 00 www.ranaverken.se Bygg & teknik 4/13

Framtida konstruktionsproblem? Eftersom jag utför överlåtelsebesiktningar så stöter jag på fuktproblemen som uppstår på husen ett antal år efter att de är byggda. De flesta kontroller utförs som regel på nybyggda hus eller inom den tvååriga garantitiden.

Nu har jag börjat komma i kontakt med byggnaderna som utförs utan ventilerade tak. Mätningar har utförts med diagram, där luftfuktigheten är större på hus med luftspalter. Naturligtvis är luftfuktigheten större under november månad när dessa mätningar är utförda. Men utslaget på hela året så torde utvärderingen bli något helt annat.

Bild 1: Vatten rinner ner på hammarbandet. Taket saknar luftspalt, med underliggande ångspärr och takduk.

ten måste vara helt tät och av bra kvalité. Exempelvis en skiva av oorganiskt material med en pålimmad cellplastskiva, som tätas med fogskum eller liknande så att ej varm och kall luft möts i takfoten. Hur man än resonerar så måste taket få en möjlighet att kunna torka upp eftersom enligt min bedömning det förr eller senare kommer in fukt, genom kondens eller inläckage. Detsamma gäller luftspalter på enstegsfasader och tegelfasader med trästommar. Givetvis köper byggsektorn de nya enkla systemen, typ enstegsfasader och slopar luftspalterna etcetera. Kortsiktigt är det billigare för dom

Problem med tiden

Ett tak som har både ångtät utsida och insida, får enligt min bedömning problem med tiden. För det första kommer yttertaket med tiden inte vara helt tätt, inte heller den plastfolie som hindrar den varma luften från att kondensera mot den kallare utsidans undersida. Vi har möss, småfåglar och andra skadedjur som flyttar in i våra uppvärmda hus på vintern, och dessa har inga svårigheter att ta sig igenom plastfolie etcetera. Att bygga provhus täta är en sak. I praktiken ser det annorlunda ut då hantverkare såsom rörmokare, elektriker, larmmontörer, antennmontörer och liknande inte har en aning om att ångspärren ska vara tät, eller helt enkelt inte bryr sig.

Bild 2: Dagens vindavledare av wellpapp är ju en helt vansinnig idé, de ramlar ner när dessa har blivit uppfuktade.

Bild 3: Den här synen möts jag ofta av på mina besiktningar när luftspalten saknas.

Bild 4: Ibland ser det ut så här när luftspalten inte är uppdragen minst 20 cm över isoleringen, lösullen blåser ner i spalten.

Bild 5: Ett gammalt 1970-talshus med luftspalt av asfaboard, där luftspalten var utdragen i takfoten och ordentligt tätad, helt oskadat tak.

Några exempel

Bilderna 2 till 5 visar några olika exempel från mina besiktningar. De svarta påväxterna som ofta blir synliga vid takfoten, beror på att tätningen mot takvinkeln i det uppvärmda rummet i regel är dålig utförd. I färdigisolerade väggblock ligger ångspärren i väggblockArtikelförfattare är Roland Fagerlund, Höganäs Villabesiktning. Hans bakgrund: 35 år som byggmästare, och de senaste 14 åren som besiktningsman, godkänd av SBR/Certifierad av Sitac/SP.

et. Undertakets ångspärr skärs av mot ytterväggen, den glipa som uppstår i takvinkeln, släpper ut varm fuktig luft från bostaden, som kondenserar när den möter den kalla luften vid takfoten. Följaktligen får man den här svarta mögelpåväxten speciellt vid takfoten. Det är mycket viktigt att det blir helt tätt i takvinkeln. Vindavledaren vid takfo-

och enklare att bygga. Men det ska inte bara fungera under garantitiden, produktionskostnaden består ju som regel av lånade pengar, och ska betalas på en lång tid framöver. När ska byggsektorn sluta med nya oprövade konstruktioner och experiment, som konsumenterna i sista hand får betala? ■ Bygg & teknik 4/13

Rätt material på rätt plats! Jag blev vid ett tillfälle ifrågasatt som plåtkonsult, där jag i mitt uppdrag ganska omedelbart bytte ut plåten som var föreskriven mot en duk! Mitt uppdrag var att lösa svårigheterna med det föreskrivna utförandet av gesimsrännan. Gesimsrännan skulle utföras med rostfri stålplåt som svetsas samman till ett helt trycktätt tätskikt. Vid platsbesök och genomgång av ritningar kunde man ana en del svårigheter då man ritat in stora sammanhängande glaspartier som skall ge maximalt ljusinsläpp i anslutning till en befintlig gesimsränna som är för smal och har för långt avstånd mellan utloppen för att få rätt fall mot utloppen. Glaspartierna skulle även installeras utan någon som helst bygghöjd i förhål-

Men det är nu dags att lyfta blicken och ta vara ny teknik och moderna material. Våga välja rätt material på rätt plats!

Komplicerade taklandskap

Nya byggnader har ofta komplicerade taklandskap med önskemål från arkitekter, byggherrar om raka takkanter med krön som döljer exempelvis vattenavrinning, låga taklutningar för att optimera bostadsytor då byggnadsnämnder och detaljplaner begränsar takhöjder med mera. Att taktäckningen utförs med dubbelfalsad bandtäckning av plåt kan vara optimalt men beroende på hur takfoten är utformad kan det vara bäst att installera ett tätskikt av tätskiktsmatta eller takduk för att klara av vattenavrinningen.

Indragen gesimsränna

Ett annat exempel följer här där takav-

I detta fall har gesimsrännan utförts i takduk då utformningen och lutningen inte medger ett utförande av plåt. Här kan vatten, snö och is samlas och skapa ett tryck som kan medför oerhörda påfrestningar på tätskiktet.

lande till takytan? Målet var att lösa och utforma detaljer så att föreskrivet arbetet kunde utföras! Det var då jag föreslog att byta ut plåten mot en duk varpå både beställaren och plåtis blev rätt förundrade? ”Är inte du plåtkonsult?” Jo, men varför använda plåt där det inte fungerar var min motfråga! Historiskt sätt har man inte blandat olika material i så stor utsträckning utan var det ett plåttak utfördes hela taket i plåt oavsett hur det såg ut eller hur det utformats. Det känns ju naturligt på nått sett då man helst inte vill blanda material och tekniker för någonstans blir det ju en gränsdragning. Artikelförfattare är Stefan Lardner, v d, Roslagens Plåtkonsult AB, Stockholm. Bygg & teknik 4/13

Traditionell gesimsränna av plåt före renovering.

Här kan ni se exempel på en gesimsränna där glaspartierna oregelbundet går långt ner i rännan och ligger helt i nivå med takytan. Ett utförande med plåt hade medfört regelbundna läckageproblem med dyrbart och jobbigt efterspel som hade slutet med att arbetet skulle behövas göras om.

Det goda exemplet.

Här kan man se att duken är rejält uppdragen på väggen och svetsad till underlagstäckningen. Aluminiumplåten nerdragen och sammanfalsad till ett rostfritt fästbleck.

vattningen är utformad som indragen gesimsränna utförd i falsad plåt. Sedan byggnaden uppfördes på 1950-talet har gesimsrännan gjorts om vid flera tillfällen och orsakat flera läckage och skador. Vid projektering valdes en ny lösning där plåten i gesimsränna och på det indragna takyta ut mot fasadliv byttes ut till tätskikt av duk. Den nya lösning där tätskiktet byggdes upp i tre steg med underlagstäckning, ett lager av svetsad tätskiktsmatta YEP 3500 som sedan toppades med en Resitrix MB EPDM-gummiduk tål dom påfrestningar man kan förvänta sig och är tät även om det blir ett vattentryck till följd av snö och is. Trots ett helt nytt system i gesimsränna är inte utseendet ändrat då krönet sammanfalsats med bandtäckningen ute vid fasadlivet. Duken är ordentligt uppdragen på väggen för att klara av förväntade snömängder och bandtäckningen på väggen nerdragen över duken så utseendet inte förändrats. Vill dock inte med denna skrivning uppmana till att flytta in vattenavrinning och föreslå invändiga utlopp, då jag fortfarande anser att sadeltak med hängränna och utvändiga stuprör är det som orsakar minst bekymmer i det långa loppet. Jag har under tio års tid utformat olika lösningar av detta slag med gott resultat men det finns fortfarande detaljer som är olösta vad det gäller övergångar mellan plåt och olika tätskikt som är lämpliga i exempelvis gesimsrännor, ränndalar och andra vattengångar beroende på takens utformning. Som sagt, rätt material på rätt plats! Plåt av olika kvalité är fantastiskt och har genom århundraden skyddat våra byggnader på ett utmärkt sett. Men med vis av erfarenhet finns nu material som kan komplettera plåten på ett sätt som skapar 50

Det färdiga resultatet! Gesimsränna i detta utförande är lite Rolls-Royce i dagens läge. En riskkonstruktion med vattenavrinning innanför fasadlivet och invändiga utlopp kräver en bra lösning och kan då istället ses med positiva ögon då man inte riskerar snöras, istappar från utvändiga stuprör och så vidare.

mera möjligheter till lång livslängd med god funktion även där utformningen ser omöjlig ut.

Med hopp om att utvecklingen går framåt och nya möten sker mellan olika material! ■

… och svarar

Beräkningar och kommentarer: För de enkla beräkningarna används två ekvationer:

d R = –– λ

R = värmemotstånd, m² °C/W d = skiktets tjocklek, m λ = värmekonduktivitet, λ-värde, W/(m °C) 1 U = ––– ΣR

U = värmegenomgångskoefficient, Uvärde, W/(m² °C) Σ R = summan av hela konstruktionens värmemotstånd inklusive värmeövergångsmotstånd, m² °C/W. (Se tabell här intill.) Lite förenklat så är värmeförlusterna på grund av transmission genom en konstruktion direkt proportionella mot U-vär-

det. Den minskade värmeförlusten är därigenom direkt proportionell mot sänkningen av U-värdet, alltså ∆U = Uföre Uefter. Ökning från 10 till 20 cm: ∆U = 0,385 0,217 = 0,168. Ökning från 40 till 50 cm: ∆U = 0,116 0,094 = 0,022. 0,168 / 0,022 = 7,6 Rätt svar gånger större! är vinsten ––––––––– (lönsamheten) med att a) öka tjockleken från 10 cm –––––––– b) till 20 cm jämfört med att –––––––– öka från 40 cm till 50 cm. c) Att öka isoleringstjockle- –––––––– d) ken ger alltså mycket –––––––– e) X större vinst för en konstruktion som från början –––––––– f) X inte är så välisolerad. –––––––– g) X Som framgår av det här enkla exemplet kan skill- –––––––– h) X naden i lönsamhet vara väldigt stor. ■

Värmeisol. Värmeisoleringens Totalt U-värde tjocklek, m värmemotstånd värmemotstånd ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,10 0,10 / 0,050 = 2,0 2,0 + 0,60 = 2,60 1 / 2,60 = 0,385 0,20 0,20 / 0,050 = 4,0 4,0 + 0,60 = 4,60 1 / 4,60 = 0,217 0,30 0,30 / 0,050 = 6,0 6,0 + 0,60 = 6,60 1 / 6,60 = 0,152 0,40 0,40 / 0,050 = 8,0 8,0 + 0,60 = 8,60 1 / 8,60 = 0,116 0,50 0,50 / 0,050 = 10,0 10,0 + 0,60 = 10,60 1 / 10,60 = 0,094

Bygg & teknik 4/13

TAKSÄKERHET Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande.

• Takbryggor • Snöräcken • Nock- och takfotsräcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken TM

Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora Tel. 0250-289 80 • Fax 0250-289 89 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

Bygg & teknik 4/13

Historiska takkonstruktioner – så fungerar de De flesta som har besökt en gammal kyrkvind blir fascinerade. Det är något speciellt med de här rummen och med de imponerande (ibland flera våningar höga) handbilade konstruktionerna som bär upp taket. Konstruktionerna är svåra att överskåda och tolka på plats, där man vandrar omkring i de enorma mängderna virke. Alla dessa virkesdelar är förbryllande.

hängstolpe

sparre stickbjälke

Har man besökt några stycken kyrkvindar och tittat i de relativt få skrifter som behandlar historiska svenska takkonstruktioner så kan man dessutom konstatera:

nedre hanbjälke

saxsparre

stödben

Figur 1: Delar i förindustriella kyrktakstolar.

Artikelförfattare är Ylva Sandin, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

stödben

remstycke/murrem

mittstycke/hängstolpe

övre hanbjälke

Figur 2: Exempel på takstolar utan bindbjälke, a-g och exempel på kyrkorum som överbryggas av en sådan takstol, h. Takstolarnas utformning skiljer sig vad gäller antalet delar och delarnas placering. Takstolarna i figuren överbryggar så kallade Tegnérkyrkor, uppkallade efter Esaias Tegnér, biskop (1824 till 1846) som ivrade för byggandet av nya, rymliga och ljusa kyrkor och för rivandet av de gamla medeltida kyrkorna. Önskan om ett ljust, luftigt kyrkorum har medfört ett behov av takstolar utan bindbjälke - bindbjälkar skulle ha tyngt rummet betydligt. Samtliga takstolar i figuren finns kyrkor i Kronobergs län, i: a) Almundsryd, b) Berga, c) Hjortsberga, d) Härlunda, e) Ryssby, f) Tingsås och g) Urshult. Interiören i h är från Hjortsberga kyrka. Bygg & teknik 4/13

de är olika vad gäller antal delar och delarnas placering. Gemensamma drag är att de är byggda av grovt bilat virke och sammanfogade med enkla hophuggningar låsta med en spik eller trädymling. Men sedan skiljer sig formen. Utöver sparrar har takstolarna inre delar som skiljer i antal och placering: hanbjälkar, stödben, ibland saxsparrar och ibland vertikala delar. Terminologi, se figur 1. Hur fungerar de här konstruktionerna? Vad betyder skillnaderna i delarnas placering? Behövs alla delar? När och var har timmermännen lyckats – vilka former är speciellt bra? Många av våra historiska takkonstruktioner är åtgärdade på ett till synes radikalt sätt i modern tid. Moderna material och metoder har använts. De är lappade och lagade, påfallande ofta i knutpunkterna. Detta reser fler frågor om formen. Har de här konstruktionerna problem på något sätt med sin utformning? För att söka svaren på de här frågorna gjordes en studie av verkningssätten hos äldre kyrkors takkonstruktioner. En speciell grupp studerades: takstolar utan bindbjälke. (Med bindbjälke menas en horisontell del som binder samman sparrarna i en takstol nedtill, tvärs byggnadens längdriktning.) Den här gruppen har oftare än andra skador och lagningar. Det beror på att de är förknippade med en särskild problematik: uttryckning av väggarna. Takstolar utan bindbjälke verkar inte bara med nedåtriktade krafter mot byggnaden under, utan även med utåtriktade krafter – uttryckningskrafter. De nedåtriktade krafterna brukar inte vålla problem för väggarna, men det kan de utåtriktade krafterna göra. Ytterst kan väggarna helt förlora sin stabilitet och stjälpas. Det som brukar hända, och som upptäcks långt innan väggarna blivit instabila, är dock att byggnadens väggar börjar luta utåt och spricka, samtidigt som takstolarna glider isär. För den här gruppen är också följande frågor relevanta: Vilka former ger minimala uttryckningskrafter? Har äldre tiders timmermän funnit sådana former? Eller har de funnit former som fungerar bra för väggar som är veka i horisontell riktning? Exempel på några konstruktioner av den här typen ges i figur 2.

Tre konstruktiva uppgifter för takstolar

För att kunna avgöra vilka takstolsformer som är rationella och för att kunna se vilka former som är bättre än andra så studerades takstolars verkningssätt för tre principiellt olika konstruktiva uppgifter: 1) uppgiften att förflytta vertikal last mot sparrarna till stödjepunkter som ger stöd i såväl vertikal som horisontell riktning, figur 3a, 2) uppgiften att förflytta vertikal last mot sparrarna till stödjepunkter som ger stöd i enbart vertikal riktning, figur 3b, 3) uppgiften att förflytta antisymmetrisk last mot sparrarna till stödjepunkter Bygg & teknik 4/13

Figur 3: Tre viktiga konstruktiva uppgifter för takstolar. a) Uppgiften att förflytta vertikal last mot sparrarna till stödjepunkter som ger stöd i såväl vertikal som horisontell riktning. b) Uppgiften att förflytta vertikal last mot sparrarna till stödjepunkter som ger stöd i enbart vertikal riktning. c) Uppgiften att förflytta antisymmetrisk last mot sparrarna till stödjepunkter som ger stöd i såväl vertikal som horisontell riktning. som ger stöd i såväl vertikal som horisontell riktning, figur 3c. Den första uppgiften är den ”vardagliga” uppgift som takstolen måste klara då den bär sin egen och taktäckningens tyngd. Stödjepunkterna förutsätts kunna ta upp de nedåt- och utåtriktade krafter som takstolen utövar mot dem. Den andra uppgiften är den som takstolen ställs inför i de fall stödjepunkterna inte klarar att ta upp horisontella uttryckningskrafter från takstolarna utan ger efter för dem och rör sig utåt. Den tredje uppgiften är den upp-

gift takstolarna ställs inför då de belastas av vindlast. Lasten i figur 3c är en rent antisymmetrisk last. Den kan sägas motsvara den del av vindlasten som är unik för just vindlasten. (Verklig vindlast innehåller också en symmetrisk lastdel som liknar den första uppgiftens last.) Studerar man hur olika takstolsformer fungerar för de här uppgifterna så ser man att det finns vissa gemensamma drag i verkningssätten, som hör till uppgiften. De här dragen illustreras av figur 4. För den första uppgiften blir bärverken huvudsakli-

Figur 4: Karakteristiskt verkningssätt för uppgiften att: a) bära som en båge, b) bära genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar och c) bära som två balkar. För varje uppgift finns gemensamma drag i verkningssätten för olika takstolsformer. De illustreras här med spänningsmönster i skivor. Skivorna kan tolkas som takstolar helt utfyllda med jämnstyvt material. Spänningsmönstren kan tydas som bilder av hur lasten går till upplagen ”om den själv får välja”. Blå pilar visar tryckspänningar och röda pilar dragspänningar. 53

A. Deformationsfigur

B. Böjmoment

C. Normal- och stödkrafter

Figur 5: Att bära som en båge. Kolumn A visar hur styvheten ökar då delar tillkommer. Kolumn B visar hur böjmomenten och därmed belastningen i delarna minskar. Kolumn C visar att takstolarna blir tryckta, med undantag av stickbjälkarna. gen tryckbelastade; de kläms ihop mellan last och stödjepunkter och verkar med utåt- och nedåtriktade krafter mot underlaget. För den andra uppgiften blir inre och lågt placerade delar dragbelastade medan yttre högt placerade delar blir tryckbelastade. För den tredje uppgiften blir bärverkets halvor böjbelastade. Den ena halvan blir dessutom dragbelastad, medan den andra blir tryckt. Med hänsyn till hur takstolar de här karakteristiska verkningssätten kan uppgifterna döpas om till: 1) Uppgiften ”att bära som en båge”, 2) uppgiften ”att bära genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar” samt 3) uppgiften ”att bära som två balkar”. För var och en av uppgifterna kan nu betydelsen av delarna och deras placering studeras. Vi kan undersöka vilka former som är ”bra på att bära som en båge”, ”bra på att bära dragning i inre delar och tryck i yttre delar” respektive ”bra på att bära som två balkar”.

Att bära som en båge

Figur 5 visar hur verkningssättet förändras 54

då en takstol av bara två sparrar (rad 1) byggs ut med en hanbjälke (rad 2), hanbjälke och stödben (rad 3) och hanbjälke, stödben och saxsparrar (rad 4). Verkningssätten illustreras med deformationsfigurer i kraftigt överdriven skala (vänstra kolumnen), momentdiagram som illustrerar storleken på böjningen i delarna (mittkolumnen) samt normalkraftsdiagram, det vill säga tryck- och dragkrafter (högra kolumnen). I normalkraftsdiagrammen används blått för tryck och rött för dragning. Nedanför normalkrafts-

diagrammen anges också storleken på krafterna mot takstolen från underlaget (upplagsreaktionerna). Lika stora, men motriktade, krafter verkar från takstolarna mot byggnaden under dem. Den allra enklaste takstolen, den med bara två sparrar i rad 1, måste bära den jämnt fördelade lasten på sparrarna som böjning till nocken och stödjepunkterna. Böjning är förknippat med betydligt större spänningar och deformationer än normalkrafter. Jämför böjspänningar och normalspänningar i tabell 1. Med en hanbjäl-

Tabell 1: Maximal böjspänning σM för takstolsformerna i figur 5 (i punkten markerad i figuren), normalspänning σN i samma punkt och maximal dragkraft Ndragmax i förband. * Böjspänningen beräknad för helt tvärsnitt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– σM σN Takstol nummer Ndragmax [MPa] [MPa] [kN] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 5* 0,1 – 2 2 0,1 – 3 2 0,1 3,0 4 1 0,1 2,3

Bygg & teknik 4/13

3NABBTĂ&#x;MONTAGE MEDĂ&#x;NYAĂ&#x;TAKLAMELLER 6ARJEĂ&#x;TAKLAMELLĂ&#x;ViGERĂ&#x;UNDERĂ&#x; Ă&#x;KGĂ&#x; VILKETĂ&#x;SNABBTĂ&#x;OCHĂ&#x;ENKELTĂ&#x; GERĂ&#x;ETTĂ&#x;ViLISOLERATĂ&#x;TAK

INTE FĂ&#x2013;RZINKAT. INTE YTBELAGT. RHEINZINK Ă&#x201E;R MASSIVT RAKT IGENOM. Q TidlĂśst pĂĽ utsidan, bara naturligt pĂĽ insidan Q Detta naturliga material Ă¤r en fĂśrebild genom att vara miljĂśvĂ¤nligt, absolut skĂśtselfritt- och underhĂĽllsfritt. Q Samtidigt sĂ¤tter det nya standarder med en livslĂ¤ngd pĂĽ flera generationer. Q De hĂśga krav som hĂĽllbart byggande stĂ¤ller kan utan problem uppfyllas med RHEINZINK

WWW ISOVER SE TAKLAMELL

RHEINZINK Sverige Âˇ TillfĂ¤llavĂ¤gen 15 Âˇ 43363 SĂ¤vedalen Âˇ Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 Âˇ Fax: +46 31 755 45 01 Âˇ info@rheinzink.se

RZ _ 4570-4C-S

Till projektet pĂĽ bilden har man anvĂ¤nt â&#x20AC;&#x153;fĂśrpatinerat pro skiffergrĂĽttâ&#x20AC;? till taket och till vattenavrinningen â&#x20AC;&#x153;fĂśrpatinerat pro blĂĽgrĂĽttâ&#x20AC;?.

www.rheinzink.se Bygg & teknik 4/13

ke, rad 2 i figur 5, minskar böjningen i sparrarna radikalt. Vi ser hur såväl deformationerna som böjmomenten minskat jämfört med rad 1. Tabell 1 visar att även böjspänningarna har minskat, trots att sparrens tvärsnitt är hälften så brett i rad 2 som i rad 1 (hänsyn till hophuggningen halvt i halvt mellan sparre och hanbjälke har tagits vid modelleringen). Det är just skillnader mellan resultat som är i fokus i den här studien, inte de absoluta värdena på krafter, deformationer och spänningar. Studien av kvalitativ snarare än kvantitativ. För den som är intresserad av vilka förutsättningar i geometri och last som har givit resultaten så ges de i tabell 2. Tillkomsten av stödben, rad 3, och saxsparrar, rad 4, innebär att nya stöd skapas för sparrarna och att böjningen i dem successivt minskar. Med varje del som tillkommer minskar således böjningen i sparrarna och allt mer av bärningen sker som tryck. Takstolsformerna blir successivt styvare och effektivare för varje rad. De visade formerna, liksom äldre takstolsformer generellt, innehåller polygonformade, rätlinjiga bågformer. Sådana former är styva och effektiva för belastning i sina ”brytpunkter”, figur 6. Ju fler bågformer takstolen innehåller, desto fler styva lastvägar finns där lasten kan söka sig till upplagen genom rent tryck – och desto styvare och effektivare blir takstolen. Takstolen i Urshults kyrka i Småland, figur 2g, är exempel på en takstol som innehåller ett stort antal bågar. Den är också ”välhuggen”: omsorgsfullt och exakt huggna delar med jämnhet i dimensionerna möts i täta förband. Den är med sin fungerande form och stora spännvidd (över 22 meter mellan sparrarnas nedre ändar) ett speciellt fint exempel på förindustriell timmermanskonst. Hur är det då med uttryckningskrafterna från olika takstolsformer? När blir de som minst? Vi ska studera detta med hjälp av en jämviktsbetraktelse. Figur 7a symboliserar en takstol och de krafter som verkar på den. Lasten som är jämnt fördelad på taket är symboliserad av två punktlaster. Figur 7b symboliserar en halva av takstolen och de krafter som verkar på den. Takstolen förutsätts vara symmetrisk. Symmetrin hos bärverket och lasten medför att inga vertikala krafter verkar i mittsnittet. De okända snittkrafterna i mittsnittet representeras av deras resultant. Betrakta nu den halva takstolen i figur 7b och hur den hålls i jämvikt. Villkoret för vertikal jämvikt innebär att den vertikala upplagsreaktionen måste vara lika stor som lasten och riktad uppåt, som visat. Villkoret för horisontell jämvikt innebär att den horisontella upplagsreaktionen och resultanten till alla krafter i mittsnittet måste vara lika stora och motriktade (H = R). Lasten tillsammans med den vertikala upplagsreaktionen verkar för att rotera 56

Tabell 2: Förutsättningar för studien vars resultat redovisas i figur 5, 8 och 11 samt i tabell 1, 3 och 4. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Parameter Kommentar Värden –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Geometri Takstolens höjd och bredd är densamma för alla Bredd:19,4 m. modeller och motsvarar den hos takstolarna i Höjd: 7,38 m. Dimensioner: Hjortsberga kyrka, Kronobergs län (figur 2c). 15 x 17,5 cm. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Knutpunkter Ledade knutpunkter (friktionsfritt sammankopplade delar). –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Material Linjärelastiskt material. E = 10 500 MPa. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Last Den totala vertikala lasten på en takstol i studien Vertikal last: 0,24 är 5,9 kN och motsvarar lasten av en lätt kN/m. Antisymtaktäckning. Som jämförelse kan nämnas att den metrisk last: 0,40 genomsnittliga tyngden av permanenta laster på kN/m. de verkliga takstolarna i figur 2 var 9,9 kN och att den genomsnittliga snölasten var 24,7 kN (den minsta takstolen undantagen).

Figur 6: Bågformer är styva och effektiva, eftersom de kan bära sin last som tryck (böjning undviks). Beroende på lastens karaktär ska bågen ha olika form. Punktlaster bärs som tryck av rätlinjiga bågformer som de tre vänstra. Jämnt fördelad last bärs som rent tryck av parabelbågen längst till höger. Äldre takstolsformer innehåller rätlinjiga bågformer. Ju fler sådana former som är inskrivna i formen, desto mer av lasten kan ledas till stöden som rent tryck och desto mindre behöver sparren bära genom böjning.

takstolshalvan medurs. Lasten Q och upplagsreaktionen V utövar ett pådrivande moment och det horisontella avståndet mellan dem utgör hävarmen för det pådrivande momentet, hp, figur 7b. För att inte takstolshalvan ska rotera krävs att den horisontella upplagsreaktionen H och den horisontella kraften i mittsnittet R

håller emot med ett lika stort men motriktat mothållande moment. De horisontella krafternas inbördes avstånd utgör hävarm för det mothållande momentet, hm. Villkoret att bärverket ska vara i jämvikt med avseende på rotation säger oss något om hur stora de horisontella krafterna mellan takstol och stöd kommer att

Figur 7: a) Krafter som verkar på det yttre av en symmetrisk takstol med okänd inre form. Den jämnt fördelade lasten på sparrarna symboliseras av sina resultanter på vardera takfallet. De inåtriktade krafter som verkar mot takstolen vid stödjepunkterna är lika stora som utryckningskrafterna fast motsatt riktade. b) En halva av samma takstol. I mittsnittet verkar, för denna uppgift, horisontella tryckkrafter. Resultanten till dessa visas i figuren. Bygg & teknik 4/13

Figur 8: Att bära genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar. Kolumn A visar hur styvheten ökar då delar tillkommer. Kolumn B visar hur böjmomenten och därmed belastningen i delarna minskar. Kolumn C visar att stora permanenta dragkrafter verkar i förbanden. bli. Det gäller att: Q • hp = R • hm. Ju mindre det pådrivande momentet Q • hp är, desto mindre horisontell kraft R behövs för att hålla emot detta moment och desto mindre blir således uttryckningskrafterna (eftersom H = R). Takstolens inre form påverkar hävarmen för det pådrivande momentet: i takstolsformer som tar stöd långt in på väggen blir hävarmen hp mindre. Stödben och saxsparrar kan föra ned last på insidan av en vägg och minska hävarmen för det pådrivande momentet och alltså minska uttryckningskrafterna. Takstolarna i rad 3 och 4, figur 5, för ned mer last på insida vägg än hanbjälkestakstolen i rad 2 och ger därför mindre uttryckningskrafter. Ju större hävarmen för det mothållande momentet hm är, desto mindre behöver de horisontella krafterna vara för att hålla bärverket i jämvikt. (Det mothållande momentet R • hm kan åstadkommas med en mindre kraft R.) Takstolar som tvingar kraftspelet till nocken ger den största hävarmen för det mothållande momentet. Det enkla sparrparet i figur 5, rad 1 ger därför de lägsta uttryckningskrafBygg & teknik 4/13

terna av de jämförda formerna i figur 5. Ett enkelt sparrpar är dock inte styvt och starkt för särskilt stora spännvidder. Former som skulle vara styva och starka och samtidigt ge minimala uttryckningskrafter är inte förknippade med det förindustriella träbyggandet utan snarare med yngre tekniker och material.

Att bära genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar

Vi ska nu se hur äldre takstolsformer löser uppgiften att bära vardaglig last om deras stödjepunkter är eftergivliga i horisontell led. Den enklaste formen av takstol bestående av två sparrar är inte stabil för den här uppgiften, och är inte representerad. Den är inte stabil för den här uppgiften. Det karakteriska verkningssättet är väsensskilt från den förra uppgiftens, se figur 9. När nu ett horisontellt motstånd saknas vid stöden måste konstruktionen hålla ihop sig själv i horisontell led då konstruktionen pressas nedåt av den yttre lasten. Lågt liggande inre delar blir ofrånkomligen dragbelastade. Bildsekvensen i figur 9 visar att ju styvare dragbelastning-

en i inre delar kan förankras i strukturen, desto mindre kommer bärverket att fjädra ut/isär och desto mindre blir böjningen i delarna och ansträngningen i materialet. I de två första modellerna, rad 1 och rad 2 i figur 8, håller hanbjälken samman sparrarna då de glider isär under belastningen. Dragkraften i hanbjälken ”träffar sparrarna mitt i veka livet” – det vill säga

Figur 9: Ideal form för att bära genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar. 57

belastar dem där de redan är som mest ansträngda till följd av den jämnt fördelade yttre lasten. Konsekvensen blir en orimligt stor ansträngning i materialet och orimliga deformationer. Jämför tabell 3. I modellen med saxsparrar i rad 3 finns det fler takstolsdelar som kan samarbeta för att hålla samman bärverket och minska isärglidningen. De dragbelastade saxsparrarna kommer inte på samma sätt som hanbjälken att verka som en last på sparrarna. Böjningen i sparrarna blir därmed avsevärt mindre än för föregående fall. Saxsparrarna är förankrade uppåt dels i hanbjälken och dels i varandra. Dessa förankringspunkter utgör fjädrande mothåll för den inre dragningen, eftersom hanbjälken och saxsparrarna måste bära belastningen i böjning. Trots att böjningen i sparrarna minskat betydligt är påfrestningen fortfarande stor jämfört med uppgiften att bära som en båge, se tabell 1 och tabell 3. Hanbjälken och saxsparrarna har tagits i bruk som kraftvägar för den inre dragningen och kan inte ge sparrarna det stöd som de ger vid den första uppgiften. Sparrarna tar stöd mot stödbenen och mot varandra i nocken men måste spänna fritt däremellan. Med mittstycket, rad 4, tillkommer en kraftväg som gör att bärningen i betydligt högre grad kan ske genom drag- och tryckkrafter så att böjningen i delarna minskar. Den inre dragningen finner nu en styv förankringspunkt i nocken. I nocken bärs denna belastning som rent tryck i sparrarna, ett verkningssätt förknippat med små deformationer. Dragkrafterna i saxsparrarna leds direkt till den styva förankringspunkten i nocken utan att ge upphov till böjbelastning i hanbjälken eller saxsparrarna ”på vägen”. Dragkrafterna, som är permanenta, är nu allt för stora för att kunna tas upp av enkla timmermansförband. Sammantaget är ingen av formerna rationell för den här konstruktiva uppgiften. Böjpåkänningarna i delarna och dragkrafterna i förbanden blir allt för stora. Bärverk med modernare former av knutpunkter som tål större dragbelastning kan göras styva och effektiva för uppgiften, förutsatt att den inre dragningen finner förankring i styva punkter och sparren ges tillräcklig styvhet. Två styva balkar med dragstag får symboliskt representera en styv och effektiv form för den här uppgiften, figur 9.

Att bära som två balkar

Den här uppgiften innebär att hälften av takstolen utsätts för böjning och dragning, medan den andra halvan utsätts för böjning och tryck. Detta kan illustreras av en studie av jämvikten i de två halvorna av en godtycklig takstol, figur 10. Att skapa en styv och stark form handlar framför allt om att ta hand om den globala böjningen av halvorna – att bära den genom dragning och tryck i enskilda delar. 58

Tabell 3: Maximal böjspänning σM för takstolsformerna i fig. 8 (i punkten markerad i figuren), normalspänning σN i samma punkt och maximal dragkraft i förband Ndragmax. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– σM σN Ndragmax Takstol nummer [MPa] [MPa] [kN] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 27 0,3 3,6 2 18 0,2 2,7 3 7 0,3 2,9 5 0,6 7,7 4

Figur 10: Jämviktsbetraktelse för takstolshalvor vid uppgiften ”att bära som två balkar”. Betraktelsen visar att takstolens halvor blir böjbelastade för den här uppgiften. Den övre raden visar vänster halva av takstolen och den nedre raden visar höger halva. Punktstreckad linje visar symmetrisnitt. Takstolen antas vara symmetrisk och lasten antisymmetrisk. För en symmetrisk struktur utsatt för antisymmetrisk belastning verkar endast vertikala krafter längs symmetrilinjen. a) Krafter som verkar på den vänstra halvan av strukturen. b) Stödreaktioner och den vertikala kraften i symmetrilinjen upplösta i komposanter. c) Krafterna i figur b, nu uppdelade på två lastfall som visar att takstolshalvan utsätts för böjning och dragning. d) till e) En liknande studie av den högra halvan av takstolen visar att den utsätts för böjning och tryck.

Det antisymmetriska lastfallet motsvaras främst av vindbelastning och den last som beaktas i denna uppgift motsvarar vind från vänster. En jämnt fördelad last verkar nedåt vinkelrätt mot vänster sparre samtidigt som en lika stor jämnt fördelad last verkar uppåt vinkelrätt mot läsidans sparre. I det enkla sparrparet i rad 1 i figur 11, tar sparren på lovartsidan (vänstersidan) ensam upp såväl böjning som dragning. Sparren på läsidan (högersidan) tar ensam upp böjning och tryck. Vardera bärverkshalvan fungerar med avseende på böjbelastningen som en fritt upplagd balk, där sparren ensam är balken. Böjmomentet i sparren är stort och konstruktionen vek. Spänningar, se tabell 4 på sidan 60. Att takstolen utökas med en hanbjälke enligt rad 2, figur 11, påverkar inte styvheten eller effektiviteten i bärverket. Eftersom lasten är lika stor på bägge takfallen böjer lovartsidans sparre och läsidans sparre ut lika mycket. Hanbjälken följer stelt med vid de båda sparrarnas deformation utan att påverka kraftspelet. Med saxsparrarna, rad 4, tillkommer betydelsefulla konstruktionselement. Genom dem skapas effektiva stöd för sparrarna och avståndet som sparrarna måste bära genom böjning förkortas. Sparren

kan nu betraktas som en kontinuerlig balk på fyra stöd (istället för som ovan fritt upplagd på två stöd). Med hanbjälke och saxsparrar, rad 5, får takstolen en rationell form. Spänningarna i materialet blir små och styvheten hög, tabell 4. Utformningen av vardera halva av strukturen är nu närmare ett fackverk och böjningen i sparrarna ersätts i hög grad av dragning och tryck i delarna.

Timmermännen skapade rationell form – för rätt förutsättningar

I artikelns första stycke restes frågorna: Hur fungerar gamla kyrkors takstolar? Vad betyder skillnader i delarnas placering? Vilka former är speciellt bra? Svar har sökts genom att tre viktiga konstruktiva uppgifter för takstolar har identifierats och olika takstolsformers konstruktiva verkningssätt för dessa uppgifter har studerats. En specifik delgrupp har betraktats: takstolar utan bindbjälke. Ett förslag till svar på frågan ”hur fungerar gamla kyrkors takstolar” är: De fungerar, beroende på uppgift, på ett av följande sätt: 1) som bågar, 2) genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar eller 3) som två balkar. Bygg & teknik 4/13

A. Deformationsfigur

B. Böjmoment

C. Normal- och stödkrafter

Figur 11: Att bära som två balkar. Kolumn A visar hur styvheten ökar då saxsparrarna tillkommer. Kolumn B visar hur böjmomenten och därmed belastningen i delarna minskar då saxsparrar tillkommer. Kolumn C visar att det uppstår kortvariga dragkrafter av en storleksordning som inte bör innebära några problem.

Innovation ger resultat

“Balkarna levereras tillkapade, packade och uppmärkta i önskad dimension och längd för enkelt handhavande på bygget”

www.byggmagroup.se Bygg & teknik 4/13

Tabell 4: Maximal böjspänning σM för takstolsformerna 1 till 3 och 5 i fig. 11 (i punkten markerad i figuren), normalspänning σN i samma punkt och maximal dragkraft i förband Ndragmax. *Böjspänningen beräknad för helt tvärsnitt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Takstol nummer σM σN Ndragmax [MPa] [MPa] [kN] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 10* 0,1 1,8 2 19 0,1 1,8 3 18 0,1 2,3 4 0,2 4,5 5

Äldre takkonstruktioner utan bindbjälke fungerar generellt sett bra för uppgiften ”att bära som en båge”. Vanliga delar som hanbjälkar, stödben och saxsparrar skapar alla bågformer som utgör styva lastvägar och tar lasten till stöden som tryck. Takstolar som har många bågar inskrivna i sin form bär lasten till stor del och till mindre del som böjning. Detta gör dem styva och effektiva. De inre delarna ska vara placerade så att sparrarna får stöd på jämna och korta avstånd mot utböjning. Det här verkningssättet förutsätter att takstolens stödjepunkter kan stå emot horisontella utåtriktade krafter, uttryckningskrafter. Äldre takstolsformer med inre stödjande delar som hanbjälkar och saxsparrar ger relativt stora uttryckningskrafter. Uttryckningskrafterna blir mindre för former med en mindre ”hävarm för det pådrivande momentet” och med en större ”hävarm för det mothållande momentet”. Det innebär att det är fördelaktigt

om formen leder ned krafter till insidan av byggnadens väggar och tvingar tryckkrafterna i bärverket att gå högt upp i takstolens mittsnitt. Former som minimerar uttryckningskrafterna är förknippade med yngre byggmaterial och -metoder. Förindustriella takkonstruktioner utan bindbjälke är däremot generellt sett inte rationella för uppgiften ”att bära genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar”. Den inre dragningen ger upphov till lokal böjning i takstolens delar och deformationer och spänningar blir stora. Knutpunkterna är heller inte lämpade att överföra de permanenta dragkrafter som uppstår. När det gäller att ”bära som två balkar” är takstolar med saxsparrar (som stödjer sparrarna upptill och ansluter till takstolens stödpunkter nedtill) styva och effektiva. Det är fördelaktigt om de två halvorna av takstolen bildar styva sammansatta fackverksbalkar. Dragkrafter uppstår i knutpunkter, men eftersom denna uppgift i huvudsak representerar vindlast, är kraf-

Figur 12: Böjbrott i äldre kyrktakstol. Brott i sparren (t v). Brott i saxsparren (t h).

terna kortvariga, vilket timmermansförbanden klarar bättre.

Verkningssätt och besiktning

En vanlig orsak till problem med svenska förindustriella takstolar är att de av olika skäl har förlorat sitt horisontella stöd. Strukturer som är rationella för uppgiften att bära som bågar måste bära genom dragning i inre delar och tryck i yttre delar. Verkningssättet leder till stora böjpåkänningar i sparrar och invändiga delar. Ibland leder detta till böjbrott, figur 12. Ofta leder det till att knutpunkterna dras isär. Att takkonstruktioner fortfarande står kvar trots dessa skador beror på att de vanligen är statiskt obestämda konstruktioner – det finns alternativa vägar för lasten att gå vid en skada. Det betyder inte att man ska ta lätt på skadorna. Ansträngningen i kvarvarande delar kan öka eller deformationerna i strukturen kan öka till följd av skadan. Det kan leda till problem som skadad taktäckning och läckage vid regn. Har man upptäckt skador behöver orsakerna och följderna utredas. Olika åtgärder kan bli aktuella vid problem med uttryckning, beroende var och hur rörelserna skett. Vid besiktning av gamla takkonstruktioner är det viktigt att kontrollera deras stöd. Stöden består av alla strukturer mellan nivån för sparrarnas nedre ändar och undergrunden. Tecken på rörelse studeras; rörelser mellan takstol och vägg, utåtlutande eller deformerade väggar och sättningar i grunden. Vid osäkerhet bör ett övervakningsprogram startas i syfte att upptäcka fortgående rörelser. På vinden bör man vid en årlig besiktning gå över takkonstruktionen och dokumentera kraftiga utböjningar, brott, isärdragna förband och läckage. Har man problem med återkommande läckage och lagningar av taktäckningen så bör man fundera på om takstolarna har en rationell form för att bära som två balkar. En vek takstol rör sig mycket i stark vind, vilket kan leda till otätheter i taktäckningen. Styva former har saxsparrar eller är utformade så att dess två halvor bildar styva balkar. ■

Välkommen till vårens kurser 2013! Nu är det hög tid att boka in sig på vårens kurser enligt följande: Kontrollansvarig enligt PBL grundkurser och uppdateringskurser Boverkets BBR specialkurser inom Brand, VVS och Bygg Entreprenadjuridik innehåller avtalslagen, AB och ABT Skyddsrumssakkunig enligt skyddsrumsreglerna Ventilation - OVK - funktionskontrollanter Byggarbetsmiljösamordnare BAS P/U Har du tänkt på att du kan slå ihop utbildning med nöje? En kurs i Kontrollansvarig med golf i Spanien. För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05. Information om våra kurser hittar du på hemsidan www.byggutbildarna.eu.

www.byggutbildarna.eu

Bygg & teknik 4/13

Säker avvattning av tak Taket kallas ibland den femte fasaden, men det borde naturligtvis kallas ”den primära fasaden”, eftersom hela syftet med att bygga hus är att ge oss tak över huvudet! Begreppet ”femte fasaden” antyder däremot att denna fasad ofta glöms bort, och det är nog sant. Vi ser ibland att man både vid projektering och vid drift har glömt vissa grundläggande principer. I denna artikel vill vi försöka förmedla några tips om hur man undviker de värsta felen. Artikeln vänder sig i första hand till beställare, projektörer (arkitekter och konstruktörer) och förvaltare. Vi hoppas och tror att även entreprenörer och besiktningsmän ska kunna ha nytta av innehållet.

Tak är byggda för att ta avleda nederbörd. De branta taken löser denna uppgift relativt enkelt, men det finns gott om situationer där vi är tvungna att bygga med låglutande eller till och med horisontella takytor. Normalt fungerar även dessa tak utmärkt, men det är helt klart att ju flackare ett tak är, desto större krav ställs på takutformningen och på utförandet av detaljer – inget tak är bättre än sina detaljer! Artikeln fokuserar på flacka tak, just därför att det är på dessa tak som olika brister snabbt får stor betydelse. Vi vill visa att det egentligen inte är svårt att undvika de stora fällorna!

Huvudprincip för avvattning: Varma tak – varma avlopp

Tak indelas i varma respektive kalla tak beroende på hur värmeläckage från byggnaden påverkar takytan. Det verkligt kalla taket kännetecknas av att ingen värme inifrån huset passerar genom yttertakytan. I ett varmt tak däremot passerar en del av värmeflödet genom takytan, vilket innebär att takytans temperatur kan komma att överstiga noll grader om det ligger ett isolerande snötäcke på taket. På det varma taket finns därmed en risk att snö smälter av underifrån, varpå smältvattnet rinner mot takavloppen. Om ett sådant tak har kalla avlopp, till exempel hängränna vid takfot eller utkastare genom takkrön (bild 3 till 4), är risken stor att smältvattnet fryser till is och täpArtikelförfattare är Sture Lindmark, tekn dr, FuktCom, Lund, och Roger Nilsson, AB Takgarantier i Norden, Helsingborg.

Bygg & teknik 4/13

Fel

Bild 1 och 2: Avsmältning på varmt tak: Smältvattnet har frusit till is i spygatten. Högra bilden ger en antydan om den möjliga konsekvensen. Fel

Bild 3: Olämplig utformning av avvattning av varma tak: Utkastare genom takkrön.

per igen avloppet. Därefter börjar en istapps- och isvallsbildning på taket. Medan isvallar kan dämma upp smältvatten och orsaka läckage in i huset, kan fallande istappar orsaka svåra personskador. Det är alltså mycket angeläget att dessa olyckliga

Fel

Bild 4: Konsekvens: Smältvattnet från taket fryser i stupröret på utsidan och stoppar fortsatt avvattning.

kombinationer av takprincip och avvattning undviks. Ett exempel på frysning i kalla avlopp på ett varmt tak visas i bild 1 till 4. Kalla tak kan egentligen bara skapas med hjälp av ett väl ventilerat utrymme

Rätt

Bild 5: Rätt utförande av avvattning av varma (isolerade) tak. En rak motfallskil (OBS inte ränndalskilar) monteras mot takkrönet så att ränndalscentrum bildas cirka 500 mm från takkrönet. 61

Rätt

Olämplig

Bild 6: Takavvattningen kan arrangeras på olika vis [2]. Den vänstra (a) är lämpligast eftersom brunnarna kan samverka. Takbrunnar ska placeras i varje takstolsfack – mitt mellan pelarna. mellan yttertaket och värmeisoleringen. Ju sämre värmeisolering man har i takbjälklaget, desto större krav ställs på ventilationen. Till exempel ger en traditionell, ventilerad luftspalt i ett brant parallelltak ofta inte tillräcklig kylning av yttertaket; ett sådant tak fungerar istället till stor del som ett varmt tak. Även låglutande parallelltak med någorlunda stort utrymme mellan isolering i takbjälklaget och yttertaket löper stor risk att fungera som varma tak. Sådana tak är vanliga på hus från 1960- och 1970-talen. Även helt moderna tak byggda utan luftspalter men

med isoleringstjocklekar i klassen 400 mm fungerar som varma tak. Den enkla principen för takavvattning är att varma tak ska ha varma avlopp, kalla tak kan ha kalla avlopp [1]. Detta innebär i praktiken att varma tak bör ha invändig takavvattning, det vill säga takavvattningsbrunnarna ska gå ned i avloppsrör som ligger varmt, i inomhusmiljö (bild 5 på föregående sida). Någon invänder kanske mot detta och menar att invändiga avvattningsrör innebär en risk för läckage in i byggnaden. Vi menar dock att med moderna tätskikt och moderna Fel

Bild 7: Takbrunn har satts igen av löv och skräp. Uppbyggnaden med ränndalskilar mellan takbrunnarna hindrar vattnet från att rinna vidare till nästa takbrunn. Bräddavlopp saknas.

Fel

Bild 8: Brunnar ej placerade i takets lågpunkter leder till stora mängder kvarstående vatten. För att lösa problemet har ränndalskilar monterats mellan takbrunnarna, som synes utan resultat. Rätt lösning hade varit att placera takbrunnarna i takets naturliga lågpunkter: mitt emellan pelarna.

Ventilationsrör som takfotsnät www.expo-net.se

takbrunnsanslutningar är risken för läckage kring takbrunnen mycket liten, och med utvändiga, kalla avlopp är risken för problem mycket stor. Värmekabel i kalla avlopp? Värmekabel ser vi som en nödlösning att ta till när projekteringen redan har gått fel och ingen möjlighet finns att ändra konstruktionen. Denna negativa syn grundas på att värmekabeln är ett aktivt system som har till uppgift att sköta en mycket viktig funktion. Skulle systemet haverera (elavbrott, felande termostat med mera) kan konsekvenserna bli förödande. Dessutom

- säkrar bra luftcirkulation och hindrar snön att tränga in i takkonstruktionen!

Ring i dag! 018-108720

Bygg & teknik 4/13

innebär värmekabeln en energiförlust. Takavvattning bör istället säkerställas med passiva lösningar.

Fel

Två huvudtyper av avvattningssystem

Avvattningssystemet kan bygga på självfall eller på sugning genom fyllda rör (fullflödessystem). Med hänsyn till risken för igensättning med skräp från taket bör takbrunnar och rörledningar utföras med minsta rördimension Ø 75 mm. Avvattningssystem som bygger på sugning genom fyllda rör har normalt betydligt mindre dimensioner. Vår erfarenhet är att dessa system lättare täpps igen av skräp (bild 7) och att de således ställer högre krav på tillsyn och renhållning.

Ränndalar och takbrunnar

Taklutning och ränndalar ska utformas så att de tillsammans förhindrar att det bildas kvarstående vattensamlingar med större vattendjup än 30 mm. Ränndalar. Ränndalen är den del av taket där vatten samlas upp och leds mot avvattningsbrunnarna. Ränndalen bör utformas så att brunnarna i ränndalen kan samverka. Detta uppnås genom att ränndalen inte utförs med falluppbyggnad av ränndalskilar mellan brunnarna (bild 6a). Motivet för denna utformning är att om avrinningen stoppas i någon av brunnarna ska vattnet utan hinder kunna rinna vidare till nästa takbrunn (jämför bild 7). Med

Bild 9: Exempel på hur brunn placerats alltför nära sarg: Det är i praktiken omöjligt att skapa en tillförlitlig anslutning mellan tätskiktet och brunnens fläns. Det måste finnas fritt utrymme minst 300 mm åt alla håll från brunnscentrum för att montaget ska kunna utföras.

denna utformning kommer bräddavloppet också att betjäna en större del av taket. Placering av takbrunnar. För att minimera kvarstående vattensamlingar ska takbrunnarna placeras i takets naturliga lågpunkter (hänsyn ska tas till nedböjningar i konstruktionen), vilket i realiteten innebär placering mitt i takstolsfacket.

Detaljer i avvattning

Utöver att man i projekteringen beaktar huvudprinciperna för avvattning av låglu-

Bild 10: Normalt utförande av en modern takavvattningsbrunn. Brunnsflänsen av stålplåt är normalt 400 × 400 mm² och får inte klippas eller vikas. Utanför brunnsflänsen krävs utrymme för minst 100 mm svetsning. Utformningen medför krav på att det finns tillräckligt fritt utrymme runt brunnen. tande tak krävs även att detaljer utformas så att de sedan är möjliga att utföra med fullgott resultat. Till exempel får brunnar, bräddavlopp med mera inte placeras så att det inte finns tillräckligt utrymme för tätskiktsmontören att ansluta tätskiktet på ett säkert sätt (bild 9). Dessutom ska man naturligtvis undvika att placera genomföringar i takets ränndalar/vattengångar

FÖRDRÖJNINGSMAGASIN - EN SÄKER LÖSNING! Ett kraftigt skyfall kan vara förödande om inte dagvattenhanteringen är genomtänkt och rätt dimensionerad. ViaCon har ett brett utbud av både standardlösningar och specialanpassningar när det gäller hantering av dagvatten. Den traditionella stenkistan ersätts med modernare lösningar som kräver mindre plats men har större kapacitet. Vi tillverkar våra fördröjningsmagasin i plast eller plåt. Utformningen är flexibel och anpassas till rådande förutsättningar.

RING OSS 0771- 64 00 40 viacon@viacon.se Bygg & teknik 4/13

www.viacon.se

Lidköping Luleå Lycksele

Gävle Upplands Väsby Årsta

Kungälv Göteborg Billesholm

Eslöv Malmö

Fel

Bild 11: Exempel på olämplig placering av installationer: Mitt i ränndalen!

som hindrar vattnets väg till takbrunnarna (bild 11).

Drift och underhåll

När taket väl är producerat måste det också skötas om för att behålla sin goda funktion. Här ser vi ofta att det brister. Följande är lämpligt att tänka på i det normala driftsarbetet: Tillsyn: Syna taket minst två gånger om året. Kontrollera detaljer: Finns det ansamlingar av skräp som kan försämra avrinningen? Sitter brunnssilarna på plats? Är det fritt även vid bräddavloppen? Syna taket dels när det regnar, dels när det ligger snö på det! Det är då man har bäst möjlighet att upptäcka brister i funktionen. I vissa fall kan det även vara motiverat att vidta åtgärder för att hålla fåglar borta från tak eftersom fågelexkrementerna kan vara aggressiva mot såväl tätskikt som plåtar. Renhållning: Sopa bort skräp, löv, jord och sand med mera som kan försämra avrinningen. Sopa inte ned skräpet i takavloppen! Använd mjuk sop eller kvast som inte skadar tätskiktet. Sträva inte efter att sopa helt rent ända ned till tätskiktets yta eftersom detta ökar risken att man skadar tätskiktet.

Checklista: Viktiga detaljer vid projektering av låglutande, varma tak

Detta är ett koncentrat! Fler rekommendationer finns i AMA Hus 11 respektive i anvisningar från Tätskiktsgarantier i Norden AB. Allmän avvattning ● Minsta rekommenderade taklutning vid nyproduktion 1:40 för yttertak och 1:100 för ytterbjälklag. ● Vid nyproduktion ska beställaren (låta) upprätta takplan för takavvattning som redovisar placering och dimensioner på takbrunnar och bräddavlopp. ● Varma tak bör avvattnas genom invändiga, varma avlopp. Undvik avvattning genom taksarg. ● Även bräddavlopp bör förläggas varmt. Utloppet placeras synligt så att man får en tydlig signal om att den normala avvattningen inte fungerar. ● I de fall avvattning genom taksarg inte kan undvikas skall denna förses med värmekabel för att minska risken för igenfrysning vintertid. Samma gäller för bräddavlopp genom sarg. ● Ränndalar bör utformas utan uppbyggnad av fall mellan brunnarna. ● Ränndal i anslutning till en vertikal yta (sarg/vägg) bör utformas med motfall så att ränndalscentrum förläggs minst 500 mm från den vertikala ytan. ● Genomföringar får inte placeras i takets vattengångar/ränndalar. ● Tak eller bjälklag ska utformas så att det högst kan bildas 30 mm kvarstående vatten. Beakta takets naturliga nedböjningar! Takbrunnar ● Takbrunnar ska placeras i takets naturliga lågpunkter (med hänsyn till eventuella nedböjningar) och minst 500 mm från vertikal yta. Fläns till takbrunn får inte vikas eller klippas! ● Takbrunnar bör placeras med ett centrumavstånd av maximalt 15 m, dock minst en per takstolsfack om fackbredden är större än 3 m. Avstånd från gavel till första takbrunn bör inte överstiga 7,5 m. ● Brunnens tappstycke skall vara så långt att anslutning till rörsystem kan förläggas under bjälklaget. ● Välj dimension på takbrunnar/rörledningar med hänsyn till risken för igensättning (löv, skräp med mera). För brunnar och rörledningar rekommenderas Ø 75mm som minsta dimension. ● Takbrunnar i fullflödessystem har förhållandevis små dimensioner på brunnar och rör. Detta kan medföra högre krav på renhållning, se vidare i skötsel- och underhållsanvisningar från leverantören av fullflödessystemet. Not: Metod för dimensionering av takavvattning finns i SS 82 40 31.

Bräddavlopp Syftet med bräddavlopp är att avvattningen skall fortsätta fungera även om takbrunnarna har satts ur spel. ● Bräddavlopp ska placeras 50 mm över takets lägsta punkt. ● Bräddavlopp ska finnas i samtliga ränndalar. ● Dimension på bräddavlopp bör vara minst Ø 110 mm. Motiv: Bräddavloppet kan behöva ersätta flera brunnar, och får inte vara igensatt när det väl behövs. ● Bräddavlopp bör anordnas så att vattenutströmning kan upptäckas tidigt och så att ingen olägenhet uppstår när bräddavloppet träder i funktion. Takbrunn!

Skottning: Skotta vid behov, men skotta inte ända ned till tätskiktet eftersom detta medför stor risk för skador på tätskiktet. ■

Referenser

[1]. Höglund, Nilsson: Takteknik, Byggförlaget, 1981. [2]. Elmarsson, Nevander: Fukthandboken, Svensk Byggtjänst, 1994.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013! 64

Bild 12: Bristande tillsyn: Takavvattningsbrunn är helt dold av jord och gräs. Bygg & teknik 4/13

Företagsanpassad utbildning för trä- och byggbranschen Linnéuniversitetet i Växjö erbjuder hösten 2013 företagsanpassade kurser för yrkesverksamma inom byggsektorn och hela den träbearbetande industrin. Kurserna ingår i en nysatsning på utbildningsområdet. De är framtagna i samverkan mellan universitet, branschorgan och enskilda företag som visat ett särskilt intresse för att vidareutveckla de befintliga möjligheterna till kompetensutveckling. På ett flertal sätt skiljer sig utbildningen från de kurser som normalt ges vid universitet och högkolor. En av de viktigaste skillnaderna består i att kurserna inom den aktuella satsningen är skräddarsydda för att passa yrkesverksamma vad gäller innehåll så väl som distributionsform. Satsningen på universitetsutbildning i samverkan med näringslivet är ett resultat av en beviljad ansökan inom ramen för programmet Expertkompetens för innovation som Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) lanserade för ett drygt år sedan. Genom den anpassade utbildningen är förhoppningen att yrkesverksamma ska kunna fördjupa sin egen kunskap inom områden där man har ett särskilt intresse och samtidigt bidra till en innovativ och utvecklande miljö på det företaget där anställningen finns.

Johan Vessby, projektledare och kursansvarig för Bärande träkonstruktioner.

Den utveckling och kunskapsuppbyggnad som skett bland forskare och ett relativt litet antal företag behöver spridas i en vidare krets, samtidigt som kunskap som ligger till grund för innovationer behöver fördjupas ytterligare bland ledande företag. Viktiga områden inom träbyggnadstekniken är träkonstruktion i brott- och bruksgränstillstånd, ljudisolering och frågor kring byggnadsfysik. Utöver det är kunskap kring materialegenskaper och frågor kopplade till ytbehandling centrala för att få en god beständighet i olika träprodukter. Det är också viktigt att branschen har kännedom om på vilket sätt materialet trä erbjuder miljöfördelar och om hur en industrialiserad process för trähusproduktion kan vidareutvecklas med syfte att effektivisera hela byggkedjan.

Åsa Rydell Blom, biträdande projektledare och kursansvarig för kursen Trämaterial och ytbehandling – hus och hem.

Krushna Mahapatra, kursansvarig för kursen Klimat- och energieffektivt byggande.

Det långsiktiga målet med den utbildningssatsning som nu är aktuell är att

Stark utveckling

Träbyggnadstekniken har utvecklats starkt under de senaste femton åren och idag betraktas trä som ett konkurrenskraftigt alternativ för bärande stommar i hus upp till åtminstone åtta våningar. Ett flertal genomförda byggprojekt visar att tekniska utmaningar så som stabilisering, akustik och vibrationer, brandsäkerhet, väderskydd vid uppförandet, logistik med mera kan hanteras på ett tillfredsställande sätt. Den betydelsefulla energiåtgången under en byggnads livscykel påverkas av många olika faktorer och forskning visar på viktiga miljöfördelar med trä jämfört med andra alternativa bärande byggnadsmaterial. Artikelförfattare är Johan Vessby, lektor vid Institutionen för bygg- och energiteknik, Linnéuniversitetet i Växjö.

Bygg & teknik 4/13

Ett hållbart träbyggande i en väderskyddad miljö.

innehåller en föreläsningsserie och att de två efterföljande modulerna innehåller exempelvis en större självstudieuppgift och en eller flera större laboration/laborationer. Det exakta upplägget kommer att variera mellan var och en av kurserna. Stora delar av studierna kurserna kommer att vara möjliga att genomföra på distans, men det kommer också att vara några fysiska träffar med högre arbetsintensitet och med möjlighet att träffa branschkollegor och utTräbyggande mot nya höjder, montage av ett byta erfarenheter. prefabricerat träelement. Bärande träkonstruktiostärka branschen i sin helhet genom att ner. Kursen är indelad i tre moduler om höja kompetensen och innovationskraften vardera 2,5 högskolepoäng. Den första hos såväl marknadsledande som efterföl- modulen ger en systematisk genomgång jande företag. Det i sin tur ger ett mer på området med föreläsningar om olika högkvalitativt, ekonomiskt och miljövän- typer av bärande träelement, förbandsdiligt byggande och bidrar till ett bättre ut- mensionering, stabilisering etcetera. I nyttjande av den svenska skogsresursen. modul två får studenten ta med en frågeDen kunskapsmiljö som successivt byggs ställning från det egna företaget och arbeupp under programmets gång kommer att ta vetenskapligt med den med stöd av rymmas inom gränssnittet mellan nä- handledare från akademi och/eller näringsliv och universitet. Ett utbyte mellan ringsliv. I den tredje modulen genomförs dessa två miljöer utgör en viktig möjlighet en serie studiebesök och laborationer. I till kunskapsutveckling. laborationerna belastas limträförband med dymlingar till brott och pelare knäcks. Inledande kurser hösten 2013 Dessutom testas ett bjälklag i bruksgränsMed start hösten 2013 ges programmets tillstånd både vad gäller nedböjning och tre första kurser, Bärande träkonstruktio- vibrationsegenskaper. ner, Trämaterial och ytbehandling – hus De företag som medverkat i kursutoch hem och Klimat- och energieffektivt vecklingen är: Martin & Co, Moelven, byggande. Var och en av kurserna omfat- Skanska, Sweco och Trivselhus. tar 7,5 högskolepoäng (hp), där ett högTrämaterial och ytbehandling – hus skolepoäng motsvarar cirka tre dagars och hem. Kursen består av tre moduler: heltidsstudier inklusive självstudier. De Trämaterial, Färg samt Trä och färg. I kommer att ges på kvartsfart med start varje modul är det en tvådagarsträff knutet under september månad och avslutning i till ett företag. Kursen handlar om grunddecember. Varje kurs byggs upp av tre läggande egenskaper hos trä och vad de moduler där studieformen varierar inom kan få betydelse när man ytbehandlar. var och en av modulerna. Den grundläg- Kursen behandlar även färgkemi samt gande tanken är att den första modulen principer och system för ytbehandling av

trä. Examinationen sker genom en laboration som görs enskilt samt en fallstudie som görs i grupp. De företag som medverkat i kursutvecklingen är: Flügger, Ikea och Myresjöhus. Klimat- och energieffektivt byggande. Kursen är indelad i tre moduler om vardera 2,5 högskolepoäng. I den första modulen ingår föreläsningar och seminarieuppgifter om byggnaders energioch materialbalans samt fuktaspekter och inomhusmiljö. I modul 2 studeras på samma sätt byggnaden som del i samhällets energioch materialflöde och i modul 3 genomförs ett projektarbete där energioch materialflöden kvantifieras med enkla beräkningar för några olika systemutformningar. De företag som medverkat i kursutvecklingen är: Bengt Dahlgren, Energirevisor ERW, In Pro Installationsconsult, IV Produkt och Åseda Värme Sanitet. När hela programsatsningen är fullt utbyggd kommer det att erbjudas cirka tolv kurser utvecklade under samtal med branschen. Planeringsarbetet för kommande kurser är redan påbörjat men det finns fortfarande stora möjligheter att medverka för att utveckla kurser av särskilt intresse.

Målgrupp

Trots att kurserna anpassats till branschen kommer de att drivas som ordinarie universitetskurser. Det innebär att de är avgiftsfria och att de söks i konkurrens med andra sökande. De tillgängliga kursplatserna är öppna för alla att söka, man kommer alltså inte att ha någon förtur om man har en anställning vid ett företag. Däremot kommer erfarenheter man samlat på sig genom relevant yrkeslivserfarenhet att vara en grund för validering om man saknar formell behörighet att bli antagen till kurserna. Eftersom kurserna ges på avancerad nivå är den formella behörigheten tre års relevanta studier. Erfarenheter från näringslivet kommer också att påverka rangordningen av sökande.

Mer information och ansökan

Framtidens byggande måste vara klimat- och energismart.

Utvecklingsarbetet har nu pågått cirka sex månader och det är ytterligare cirka fyra månader innan de tre första kurserna startar. Ett flertal personer vid Institutionerna Bygg- och energiteknik och Institutionen för skog och träteknik är engagerade i arbetet som leds av artikelförfattaren Johan Vessby (projektledare) och Åsa Rydell Blom (biträdande projektledare). Ytterligare information om programmet finns på webbsidan www.lnu.se/ehtb. Där finns möjlighet att se vilka lärare som kommer vara involverade och det finns också möjlighet att se detaljerade scheman för varje kurs. Det är också via den webbplatsen som man kommer att kunna ansöka till kurserna. Ordinarie ansökningstid pågår mellan den 1 och 26 maj. ■ Bygg & teknik 4/13

Flervåningsbyggnader i trä, del II Design och konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar I tidigare artiklar i Bygg & teknik har vissa delprojekt inom primärt de två första områdena (1) kompletta byggnadssystem och (2) horisontalstabilisering presenterats. I denna artikel redovisas några ytterligare delprojekt primärt inom områdena (3) samverkanskonstruktioner för bjälklag och väggar och (4) konstruktiv design av komponenter och förband, men också en komplettering avseende området kompletta byggsystem.

ges en kort resumé över Moelvens Trä8byggsystem. Moelvens Trä8-byggsystem. Byggsystem och byggmetoder för flervåningsbyggnader i trä har genomgått en snabb utveckling. Idag används inom träbyggnadstekniken ofta prefabricerade enheter, som är konkurrenskraftiga avseende kostnader, miljö och montage. Moelvens Trä8-system är ett av flera system som baserar sig på prefabricering. För kontorsbyggnader är öppna ytor ett krav. Därvid blir de flesta byggsystem baserade på bärande väggar ineffektiva. Moelvens Trä8-byggsystem bygger på ett

modulnät med 8 m rutor (figur 20). I varje hörn i nätet står en pelare som är kontinuerlig från grund till tak. Balkar hängs in till pelarna och på balkarna vilar bjälklag med alternerande lastbärningsriktning. Stabiliseringen i byggsystemet hanteras via ett särskilt stabiliseringselement, en styv skiva med ett limträskelett klätt med LVL-skivor (figur 21). Stabiliseringselementet löper från grund till tak och förankras via inlimmade skruvar fästa mot en ståldetalj som för lasten ned till grunden (figur 22). Stabiliseringselementet kan utformas antingen som en plan skiva, men kan ock-

Figur 20: Moelvens Trä8-system.

Kompletta byggsytem

Som nämnts tidigare har primärt tre byggsystem studerats: (a) Masonites flexibla byggsystem, ett skiv-regelbärande system med en speciell komponent kallad Plyboard; (b) Moelvens Trä8-byggsystem, ett balk-pelarsystem med en speciell stabiliserande lådbalk; och (c) Martinsons massiva byggsystem, ett skivbärande system med CLT (korslimmad träpanel). Exempel på studier med Masonites och Martinsons byggsystem gavs i föregående artiklar i Bygg & teknik. Här Artikelförfattare är Ulf Arne Girhammar, professor, och Helena Johnsson, docent, Luleå tekniska universitet, Bo Källsner, Erik Serrano och Anders Olsson, professorer, SP Trä och Linnéuniversitetet, Per Johan Gustafsson och Roberto Crocetti, professorer, Lunds universitet, Magnus Larsson och Alex Kaiser, arkitekter, Ordinary Ltd, samt PerAnders Daerga, tekn lic, Umeå universitet. Bygg & teknik 4/13

Figur 21: Moelvens stabiliserande tvärställda väggelement. T-formen gör stabiliseringselementet stabilt i sig självt och därför behövs mindre stagning vid montaget. Stabiliseringselementen utnyttjas som stagning för pelare och balkar som monteras mot dessa.

Figur 22: Förankring av de stabiliserande väggelementen genom infästning till grunden med hjälp av stålbeslag och inlimmad skruv. 67

så prefabriceras i förmonterade L- och T-konfigurationer och kan då stabilisera byggnaden i två riktningar. Byggsystemet Trä8 har använts på byggnader två till fem våningar höga och marknadsförs av Moelven Töreboda Limträ AB. För en närmare beskrivning av hittills utförda studier hänvisas till avhandlingen av Gabriela Tlustokowicz, ”Stabilising system for multi-storey beam and post timber buildings”, Doctoral thesis, Luleå University of Technology, 2011.

γ-metoden enligt Eurokod 5 kan i vissa fall ge så mycket som 30 procents avvikelse, jämför figur 23 där exempel på skillnader i val av knäcklängdskoefficienter framgår. När den föreslagna generella metoden tillämpas för samma villkor som γ-metoden är giltig för ger den exakt samma resultat. Vippning vid partiell samverkan. Vippning av sammansatta balkar vid partiell samverkan med horisontell eller vertikal skiktning har hittills varit olöst, speciellt avseende horisontell skiktning. Problemen är Samverkanskonstruktioner nu i en grundläggande form lösFigur 23: Skillnader i knäcklängdskoefficienter (µ) – bjälklag och väggar ta med hjälp av variationskalkyl. mellan föreslagen generell metod och nuvarande Sammansatta konstruktioner känFör fallet horisontell skiktning Eurokod 5. netecknas av en hög grad av förgörs en åtskillnad mellan ädling av träråvaran och utveckinbördes förskjutningar mellan ling av träprodukter som effektivt utnyttdelelementen i transversella planet (vilka jar de olika ingående materialens eller beaktas i vanliga samverkansteorin) redelkomponenternas egenskaper och skaspektive i laterala planet, jämför figur par resurssnåla komponenter och system. 24. Några ingenjörsmässiga resultat avDessa typer av konstruktioner förekomseende det kritiska vippningsmomentet mer vanligen i flervåningsbyggnader, presenteras för partiellt samverkande hallbyggnader och brobyggnader. balkar utsatta för rent böjmoment. För Sammansatta konstruktioner byggs mer komplicerade situationer tillämpas upp av två eller fler delkomponenter av Rayleigh-Ritzmetoden för approximatisamma eller olika material. Delmateriava lösningar. len är vanligen förbundna med varandra Fallet vertikal skiktning kräver ett förmed hjälp av limförband eller mekaniska finat kinematiskt antagande för att ge förbindningar, så kallade skjuvförbindsunda kritiska vippningsmoment. Vippningar. Vid mekaniska förbindningar blir ningsmomentet påverkas kraftigt av att verkningssättet hos dessa konstruktioner inkludera både horisontella och vertikala Figur 24: Lateral förskjutning vid relativt komplext på grund av att skjuvinbördes förskjutningar mellan delelepartiell samverkan i samband med förbindningarna vanligen medger endast menten i dessa vertikalt skiktade samvippning av horisontellt skiktade delvis samverkan mellan de olika delverkansbalkar, jämför figur 25. Även för sammansatta balkar. komponenterna. För att analysera dem detta problem ges några ingenjörsmässikrävs därför att man beaktar denna inga formler för vippningsmomentet. bördes förskjutning mellan delelemen- partiellt samverkande balkar och pelare Speciella problem vid partiell samten. har utvecklats. Den för samverkansbalkar verkan – randlaster och randvillkor. Den Avsikten med projektet är att utveckla har också presenterats för att kunna ingå i endimensionella samverkansteorin för optimala och effektiva sammansatta kom- Eurokod 5 och skulle därvid kunna ersätta sammansatta element med inbördes förponenter och system och att genom exak- eller komplettera den nuvarande så kal- skjutbara delar ger goda resultat i de flesta analysmetoder utvärdera noggrannhe- lade γ-metoden. γ-metoden bygger på vis- ta fall. För vissa randlaster och/eller vissa ten och tillämpbarheten hos existerande sa specifika förutsättningar, medan denna randvillkor ger den dock inte korrekta redimensioneringsmetoder samt att utveckla föreslagna metod är generell till sin ka- sultat. I vissa andra belastningssituationer nya förenklade metoder för praktiskt di- raktär och gäller för olika belastnings- måste man behandla lasterna eller uppmensioneringsarbete. Avsikten är också och upplagssituationer. Exempel visar att delning av lasterna på specifika sätt. Sådaatt analysera grundläggande verkningssätt hos sammansatta komponenter med partiell samverkan vid olika kombinerade belastningssituationer. Ett primärt exempel på sammansatt träkonstruktion är så kallade samverkansbjälklag i trä. Dessa är en av de mest kritiska konstruktionsdelarna i ett träbyggsystem. Vid dimensionering och utformning av träbjälklag ställs krav på (1) hållfasthet och stabilitet, (2) styvhet och svikt samt (3) vibrationer och akustik. Dessa krav blir speciellt stora i samband med långa spännvidder, vilket är aktuellt i (a) (b) många moderna byggnader där man vill ha stora öppna ytor. Figur 25: (a) Vertikala respektive (b) horisontella inbördes förskjutningar mellan Böjning och knäckning vid partiell delelementen i samband med vippning av vertikalt skiktade sammansatta balkar. samverkan. Approximativa metoder för 68

Bygg & teknik 4/13

ningsmoder där bjälklaget blir mycket tvångsstyrt i rörelsen. Dämpningen är beroende av upplagens dämpningsegenskaper, särskilt egenskaperna hos de vibrationsdämpande elastiska skikten mellan upplagen och bjälklagselementen. Dämpningen påverkas även av att bjälklaget kopplas ihop med byggnaden i övrigt och därigenom samverkar med denna. Dämpningens medelvärde uppmättes till storleksordningen fem procent, vilket är betydligt mer än värdet en procent som anges i den svenska träkonstruktionsnormen. I en kompletterande studie provades (a) (b) bjälklagselement fritt upplagt i lasamma Figur 26: (a) Interna normalkraftens (n) variation för partiellt samverkande boratorium varvid de båda stödens efterbalk belastad med ändmoment. Den röda linjen indikerar ett konstant värde (n givlighet varierades genom att använda = 1) som erhålls med konventionell samverkansteori. Randskiktsmodellen visar vibrationsdämpande elastiska mellanskikt att kraften går ner till randvärdet noll i änden. (b) Ett annat exempel på hur den med olika egenskaper. En jämförelse av konventionella samverkansteorin ger felaktiga skjuvspänningar (streckade dessa resultat med resultaten från de tidilinjer) i änden (x/L = 0) på en momentbelastad konsol. gare refererade fältprovningarna visar att dämpningen i den färdiga byggnaden är na situationer är till exempel när elemen- Sylodyn) eller Sylomer), mellan upplagen approximativt tre gånger högre än dämptet utsätts för ändmoment eller för axial- och bjälklagselementen. Detta skikt för- ningen hos motsvarande bjälklagselement laster beroende på var de angriper. bättrar också bjälklagets vibrationsegen- i laboratoriet. Impulshastighetsresponsen, En analytisk säregenhet eller paradox skaper genom att öka dämpningen i kon- som vid dimensionering av träbjälklag uppträder alltså då sammansatta balkar struktionen. används för att rangordna upplevd olämed partiell samverkan belastas med Vibrationsegenskaper hos ett träbjälk- genhet, reduceras då upplagen förses med randmoment. För en fullt samverkande lag i laboratorium och under olika faser vibrationsdämpande elastiska skikt. sammansatt balk belastad med sådant av byggskedet. I några studier har förändI en parallell undersökning studerades ändmoment ger samverkansmodellen att ringarna i egenfrekvens, dämpning och inverkan av olika upplagsförhållanden på det existerar normalkrafter i de individuel- modform hos ett bjälklagselement under- accelerationerna i olika riktningar av randla delelementen i änden. Från en formell sökts efter hand som det byggs in i ett av zonen mellan det aktuella bjälklaget och matematisk synvinkel är detta en skenbar husen ingående i kvarteret Limnologen i den underliggande kantbalken. Sju olika motsägelse avseende randvillkoren, i vil- Växjö. Bjälklagselementet som tillver- upplagsförhållanden testades: fem provka normalkrafterna i änden vanligen an- kades av Martinssons (figur 14) modal- kroppar med olika elastomerer mellan sätts till noll. I ett av projekten utreds provades först i laboratorium under simu- bjälklag och kantbalk, en provkropp med denna matematiska paradox och förklaras lering av frisvävande och fritt upplagda bjälklagselementet skruvat till kantbalken med begreppet randskikt genom att ut- randvillkor och därefter i fält under olika och slutligen en provkropp med bjälklagsnyttja en asymptotisk metod med ett inre faser av byggskedet. Bjälklagselementets elementet fritt upplagt på kantbalken. skikt giltigt nära randen och yttre giltigt placering i den aktuella byggnaden fram- Provningarna följdes upp med finita eleett stycke från randen, jämför figur 26 där går av figur 27. Analysen begränsades till mentanalyser. Resultaten visar att mer soden röda linjen illustrerar lösningen som de första fem moderna såväl i laboratorie- fistikerade modeller behöver användas för erhålls med konventionell samverkansteo- som i fältmätningarna. att simulera det dynamiska verkningssättet ri. Det inre skiktets tjocklek är omvänt Sammanfattningsvis gäller att de stör- hos konstruktionen. Modformerna i det proportionellt mot den dimensionslösa sta förändringarna i egenfrekvenser upp- lågfrekventa området kan emellertid moförskjutningsmodulsparametern. träder då bjälklagselementet kopplas ihop delleras förhållandevis bra. Försöken visar Vibrationer i träbjälklag. Ett ökat med anslutande bjälklagselement och när att elastomerernas dämpningsegenskaper byggande av hus med trästomme kombi- mellanväggar byggs i det studerade rum- har ett stort inflytande på konstruktionens nerat med längre spännvidder hos bjälkla- met. Störst påverkan är det på de sväng- verkningssätt. gen ökar risken för störande vibSamverkan trä och glas. Syfrationer av persontrafik. Det dytet med detta projekt är att öka namiska dimensioneringskriteriet kunskapen om att använda i de nuvarande dimensioneringssammansatta komponenter av trä anvisningarna baseras tillsamoch glas till bärande konstrukmans med impulshastighetsrestionsdelar och att tillverka ett par ponsen på bjälklagets första resoprototyper för att demonstrera nansfrekvens och dämpning. Mer praktiska tillämpningar för byggkunskap om dämpningen i träsektorn. Den grundläggande idén bjälklag behövs. Inverkan av är att samverkan mellan trä och golvytans form och upplagens utglas ska uppnås med limförband. formning på vibrationsegenskaEn viktig faktor vid limning av perna behöver också klargöras. glas är limfogens förmåga att förI flervåningshus av trä är det dela lasten till det anslutande viktigt att reducera flanktransmiskonstruktionsmaterialet. Därför sionen av ljud mellan olika lägenvaldes limmer med ett brett heter. I vissa byggsystem görs spann på mekaniska egenskaper, Figur 27: Bjälklagselementets placering i den detta genom att installera ett vibfrån mycket eftergivliga limmer färdiga byggnaden. rationsdämpande elastiskt skikt, till limmer med betydande styvBygg & teknik 4/13

(a) (b) (c) Figur 28: Töjningar vinkelrät mot silikonlimfog belastad i dragning vinkelrät mot fogen. (a) Uppmätta töjningar på ytan med Aramissystem. (b) Beräknade töjningar på ytan med finita elementanalys. (c) Beräknade töjningar 2 mm från ytan med finita elementanalys. het. Limmerna som slutligen valdes var ett silikonlim, ett akrylatlim och ett polyuretanlim. För att bestämma limfogarnas mekaniska egenskaper tillverkades små provkroppar som belastades i dragning vinkelrät mot limfogen och i skjuvning parallellt med den samma. I samband härmed utfördes kontaktfria optiska mätningar av töjningsfälten på provkropparnas yta med ett Aramissystem. I anslutning till provningarna genomfördes även finita elementanalyser av töjningarna i limfogarna. Ett exempel på sådana resultat visas i figur 28 för en provkropp med en limfog av silikon som belastas i dragning vinkelrät mot limfogen. För silikonlimmet används en hyperelastisk inte sammantryckbar materialmodell. Av figuren framgår att töjningarna i riktning vinkelrät mot fogen erhållna med Aramissystemet överensstämmer väl med de beräknade töjningarna på provkroppens yta. Finita elementanalysen visar samtidigt att fördelningen av töjningarna en bit in i limfogen skiljer sig avsevärt från töjningarna på ytan. Detta sammanhänger bland annat med att tvärkontraktionen förutsätts vara

lika med 0,5 i den valda materialmodellen. Akrylatlimmet visade sig vara starkast och silikonlimmet var det minst starka. Polyuretanlimmet visade sig ha en mycket stor variation i hållfasthet. Av de undersökta limmerna var det endast akrylatlimmet som bedömdes värt att studera vidare. I projektet har tre olika prototyper av limmade trä-glas komponenter provats: Ibalkar, pelare med lådprofil och väggskivor. I-balkarna var uppbyggda av liv av glas och flänsar av LVL enligt figur 29. Från att de första sprickorna uppträder i glaset på den dragna sidan av I-balkarna kan lasten ökas med cirka 140 procent innan maximal kapacitet uppnås.

Konstruktiv design av komponenter och förband

Trä är ett material som i förhållande till sin egenvikt har mycket god drag- och tryckhållfasthet i träets fiberriktning och därmed också mycket god böjmomentkapacitet. Träets svaga punkter handlar istället om låg drag- och tryckhållfasthet vinkelrätt fibrerna och i viss mån även

Figur 29: Provning av I-balksprototyp. Sprickor har just börjat uppträda i glaset på den dragna övre sidan av balken.

om låg skjuvhållfasthet. Dragstyrkan vinkelrätt fibrerna är i storleksordningen bara några få procent av styrkan i fiberriktningen. Vid utformning av träkonstruktioner beaktas detta och design som innebär drag- eller tryckspänning vinkelrätt fibrerna undviks i görligaste mån. Det är emellertid svårt att alltid undvika ogynnsamma spänningstillstånd och de kan då bli avgörande och därför viktiga att kunna beräkna på bra sätt. Bra hållfasthetsberäkning för dessa ogynnsamma spänningstillstånd är emellertid inte enkel. Konventionell linjärelastisk beräkning där maximalt värde på en spänningskomponent eller en jämförelsespänning jämförs med ett motsvarande hållfasthetsvärde för trämaterialet ger ofta missvisande och ibland helt orimliga resultat. Detta gäller även om spänningsberäkningen gjorts med god precision, till exempel med tredimensionella finita elementberäkningar. Den viktigaste orsaken till detta bedöms vara de ogynnsamma spänningstillstånden ofta uppkommer koncentrerat till ett litet område med höga spänningar. I en sådan belastningssituation är materialets hållfasthet av liten betydelse för bärförmågan, istället är det materialets brottseghet som är avgörande och denna beaktas inte vid konventionella linjärelastiska beräkningar. En annan svårighet är det så kallade storleksberoendet som betyder att materialets hållfasthet skenbart avtar med ökande storleken på den belastade komponenten. För situationer med dragspänning vinkelrätt fibrerna är storleksberoendet kraftigt. De ogynnsamma spänningstillstånden med normalspänning vinkelrätt fibrerna och eventuell skjuvspänning är svåra att undvika vid förband och upplag och i konstruktionselement med krökning eller vid särskilda detaljer som hål eller urtagning, jämför figur 30 på sidan 72. Ogynnsamma spänningstillstånd uppkommer också om träet utsätts för uttorkning och därmed krympning som leder till egenspänningar. Dessa orsakas av fuktgradiBygg & teknik 4/13

DESIGN

PÅ L I T L I G H E T

E R FA R E N H E T

Cibes A6000

FEM-Design Tredimensionell analys, stabilitetsberäkning och dimensionering av stommar enligt Eurocode.

hiss i kabinmodell

IMPACT Precast BIM system för modellering och produktion av prefabricerade betongelement.

PRE-Stress Analys och dimensionerings av förspända balkar över hela livslängden.

WIN-Statik Programsamling för vanliga konstruktioner som balkar, pelare, ramar och fundament.

VIP-Energy Dynamisk simulering av byggnaders energibalans.

Cibes A6000 – Hiss i kabinmodell med god komfort. Kostnadseffektiv och lättanvänd lösning även i begränsade utrymmen. Ett rikt urval av tillbehör förhöjer varje interiör. Enkelt att specificera – enkel att installera.

BIMcontact

bimcontact.com

HISSAR FRÅN CIBES LIFT FÖR ALLA MILJÖER

Projektsamarbets- och dokumenthanteringsverktyg för byggindustrin. sales@cibeslift.se

strusoft.com Bygg & teknik 4/13

026-17 14 00 Ň ww w.cibeslift.se

Figur 30: Tvärdragbrott – uppsprickning längs fibrerna.

enter i materialet under uttorkningsförloppet och av att trä krymper olika mycket i olika riktningar. Brottmekaniska modeller tillämpade på komponenter – speciellt vid håltagning. I aktuellt projekt har dels generella brottberäkningsmodeller utvecklats för situationer med brott orsakade av dragspänningar vinkelrätt fibrerna och/eller skjuvspänningar, dels har några specifika exempel på konstruktionselement och förband studerats närmare genom beräkningar och/eller provningar. Två generella brottberäkningsmodeller har utvecklats: en baserad på sannolikhetsteori och generaliserad linjärelastisk brottmekanik, och en baserad på en typ av olinjär brottmekanik, där en brottzons gradvisa tillväxt vid ökande yttre belastning beaktas. För båda modellerna används finita elementmetoden som verktyg för att genomföra de numeriska beräkningarna. Först nämnda modell kan beskrivas som en kombination av Weibulls hållfasthetsteori och en generaliserad typ av linjärelastisk brottmekanik. Weibulls hållfasthetsteori beaktar att verkliga material är heterogena med varierande materialegenskaper. Linjärelastisk brottmekanik handlar om spricktillväxt och hur bärförmågan kan predikteras om det finns något område med i princip oändligt stora spänningar, som till exempel invid spetsen av en skarp spricka. Den konventionella linjära brottmekaniken kan generaliseras så att inte bara brott utgående från en spricka kan predikteras. I aktuellt fall görs generaliseringen genom att i brottkriteriet utgå från medelspänningen i ett område med viss storlek istället för spänningen i en punkt. Områdets storlek bestäms av materialets brottseghet. På detta sätt kan risken för brott i olika områden beräknas och risken för brott i konstruktionselementet som helhet summeras eller integreras i enlighet med Weibulls teori. Som utgångspunkt för brottriskberäkningen används det för ett ortotropt linjärelastisk material i plan spänning beräknade spänningsfältet. Detta gör att datorberäkningarna kan göras ganska snabbt. Begränsningarna är främst att bara tvådimensionella strukturer kan hanteras och att den gradvisa tillväxten av ett brott inte kan beaktas. 72

Den andra nämnda modellen bygger på tredimensionell plasticitetsteori för beskrivning av materialets brottbeteende vid gradvis ökande deformation. När spänningen i materialet i det mest ansträngda området minskar vid ökande deformation uppkommer töjningsinstabilitet och därmed lokalisering av brottzonen till ett smalt område. Materialets beteende i brottzonen kan bestämmas genom provning av små provkroppar och beskrivas teoretiskt inom ramen för olinjär brottmekanik, i detta fall definierad med hjälp av plasticitetsteori. Genom att modellen är

tredimensionell kan årsringsmönster och skillnad i egenskaper mellan radiell, tangentiell och longitudinell riktning beaktas. Eftersom olinjärt samband mellan spänning och deformation och även tredimensionell geometri beaktas kan de numeriska beräkningarna bli ganska tunga även om en kraftfull dator är tillgänglig. Båda modellerna har använts för studium av brott vid en håltagning i en balk av limträ eller massivträ, se figur 31. För verifiering har sådana balkar också provats experimentellt. Provningarna har bland annat innefattat excentrisk placering av hålet i balkens höjdled. Undersökningen har också innefattat sammanställning och jämförelse med och mellan tidigare normsamband för beräkning av balk med hålltagning. De aktuella två beräkningsmodellerna för simulering av brott och även provningarna har påvisat en betydande storlekseffekt i bärförmåga; med hålstorlek i proportion mot balkstorlek är fördubbling av balkhöjden inte tillräcklig för att fördubbla tvärkraftskapaciteten, typiskt krävs istället mer än trefaldig ökning av balkhöjden. Genom möjligheten till tredimensionell simulering av brottförlopp kunde även inverkan av balkens bredd och orientering av årsringarna stu-

Figur 31: Träbalk med håltagning.

Figur 32: Förband med dymling excentriskt belastad vinkelrätt fibrerna. Bygg & teknik 4/13

deras. Typisk för limträ är att initiering och propagering av en spricka normalt inte sker likformigt över balkens hela bredd utan startar istället i balkens inre, vid ett djup motsvarande halva balkbredden. Brottmekanisk modell tillämpad på förband – speciellt med dymlingar. Möjligheten till tredimensionell simulering av brottförlopp användes också för studera hur bärförmågan hos en dymling påverkas av excentrisk belastning, det vill säga belastning med olika stora laster P1 och P2, se figur 32. Det visade sig som väntat att excentricitet påverkar bärförmågan negativt och bland annat också att inverkan av excentriciteten är olika för en dymling i en LVL-skiva jämfört med en träbalk. Med lastfallet P1 är lika med 5P2 som exempel erhölls för skivan 43 procent reduktion av bärförmågan på grund av excentriciteten och för balken bara 23 procent reduktion. Dessa resultat för skiva och balk erhölls för lika och ganska liten tvärsnittsbredd, 40 mm. Kombinerade änd- och kantavstånd. I Eurokod 5 finns endast regler för separata ändavstånd respektive kantavstånd. I ett delprojekt har regler för kombinerade änd- och kantavstånd för en bult vid belastning vinkelrätt mot fibrerna utarbetats med hjälp av kvasilinjär brottmekanik. Dessa principer har också presenterats för att kunna ingå i Eurokod 5. De materialdata som behövs som ingångsvärden för dessa regler är tvärdraghållfastheten, brottenergin avseende mode

Figur 33: Tryckbrott vinkelrätt fibrerna vid balk-pelaranslutning.

I. En generaliserad modell presenteras som är giltig för både korta och långa änd- och kantavstånd och den inbegriper som ett specialfall den linjära elastiska brottmekaniska modellen, som för närvarande används för att beräkna spjälkningskapaciteten i europeiska och kanadensiska trädimensioneringsnormer. Tryck vinkelrätt fibrerna. Det ogynnsamma belastningsfallet med tryckspänning vinkelrätt fibrerna uppkommer i flervåningsbyggande bland annat vid balkupplag och i syllar i anslutning till reglar eller balkar, jämför figur 33. Mot bakgrund av förslag till ändring av normregler som skulle innebära svårigheter vid utformning av upplag, särskilt balkpelaranslutningar, gjordes provningar och beräkningar avseende tryckspänning vinkelrätt fibrerna. Både provningarna och beräkningarna gällde materialegenskaper, deformationer vid balkupplag vid olika

upplagslängd och åtgärder för förstärkning av träet vinkelrätt fibrerna. Studerade förstärkningsåtgärder innefattade inlimmade trästavar, inlimmade stålstänger och spikningsplåtförband. Särskilt inlimmade stavar och stänger visade sig öka styvhet och styrka markant och ge möjlighet att halvera erforderlig upplagsarea. Beräkningar av deformationer vid upplag gjordes med finita elementmetoden och en typ av beräkningsmodell kallad ”foam-modell” för simulering av materialbeteendet hos eftergivliga material med betydande andel luftporer. Skjuvhållfasthet. I anslutning till diskussioner om förändring av normer har även träets skjuvhållfasthet och träbalkars tvärkraftkapacitet provats. Provningar utfördes på olika sätt och med olika utformningar av provade balkar. Att döma av provningsresultaten kan en sänkning av det tidigare normvärdet, 4,0 MPa, för karakteristiskt skjuvhållfasthet för den vanligaste typen av limträ vara befogad. Med utgångspunkt från nämnda provningar och om man väljer att inte införa i normen en föreslagen reduktionsfaktor (sprickfaktor) för sidosprickor i balkar kan ett lämpligt nytt värde bedömas vara 3 MPa, vilket är ett mer generöst värde än andra förslag som framförts under de senaste åren. Spikningsplåtsförband. Det mest omfattande experimentella arbetet som utförts i projektet avser brottbeteende och bärförmåga för spikningsplåtar belastade i träets fiberriktning, se figur 34. Provningsprogrammet innefattade två spik-

Figur 34: Provning av spikningsplåtar: Klossbrott i träet och spikars deformation i träet under och efter belastning. Bygg & teknik 4/13

längder, två plåttjocklekar och karna har genomförts. Dessa sexton spikmönster, varje provprovningar visar att limfogarna serie med fem till tolv nominellt uppfyller kraven för limträ avlika provningar och med två plåsett att användas i klimatklass 1 tar belastade vid varje provning. och 2. De strängare kraven som Sju spikmönster var utforställs för konstruktioner i klimade för att ge segt brott genom matklass 3 har däremot inte böjning av spikarna, sex var utuppnåtts fullt ut. Vidare har små formade för sprött så kallat limfogsprovkroppar provats för klossbrott i träet och övriga förbestämning av hållfasthet och band låg på gränsen mellan dessa brottenergi i dragning vinkelrät två brottyper. Brottlast, deforfogen (Mod I). Provningarna vimationer och brottförlopp notesar bland annat att de våtlimrades vid provningarna. Med made fogarna i trä med hög denhjälp av röntgenapparatur fotositet har samma hållfasthet och graferades även hur spikarna debrottenergi som de torrlimmade formerades och böjdes i träet fogarna. För fogar i trä med låg under belastningsförloppet. I fledensitet, och/eller för fogar med ra avseenden erhölls skillnader låg limmängd, var hållfastheten mellan de experimentella obserlägre för de våtlimmade än för vationerna och vad som är etade torrlimmade fogarna, medan blerat i bland annat normer och brottenergin var ungefär denFigur 35: Exempel på en tillverkad våtlimmad balk som genom Johansens välkända teori samma. klyfts i två delar, torkats och hyvlats till slutlig för segt brott genom plasticering Hållfasthetsprovning av både tvärsnittsdimension. av spikar, det vill säga utveckvåt- och torrlimmade fingerling av flytleder, inverkan av skarvar har också genomförts. spiklängd, plåttjocklek och spik- och torkningstiden ska bli densamma som för Provningarna visade att fingerskarvar tillkantavstånd. Ett maximalt antal spikar per sågat konstruktionsvirke med normala verkade av trä med hög densitet hade avyta för undvikande av sprött brott identifi- tvärsnittsdimensioner. I figur 35 visas ett sevärt högre hållfasthet än de som tillvererades. Provningsresultaten bildar under- exempel på en tillverkad våtlimmad balk kats av trä med låg densitet. Vidare visom klyfts i två delar, torkats och hyvlats sade undersökningarna att det inte fanns lag för ett pågående teoriarbete. Våtlimmade balkar av sidobräder. Det till slutlig tvärsnittsdimension. någon signifikant skillnad i styrka mellan Arbetet som redovisas här har omfattat våt- och torrlimmade skarvar vad gäller uppskattas att cirka 30 procent av produktionen vid ett typiskt sydsvenskt sågverk fördjupade studier av denna typ av våt- deras hållfasthet. Genom röntgenundersom sågar gran utgörs av sidobräder. Des- limmad balk med särskild tonvikt lagd på sökningar (mikrotomografi) undersöktes sa sidobräder används inte till bärande sortering av sidobrädorna, limfogarnas limmets penetration i träet för både våtkonstruktioner. Trots att kostnaden för att mekaniska egenskaper samt fingerskarv- och torrlimmade fogar i fingerskarvar. producera och hantera sidobräderna är ning av lamellerna. Möjligheten att an- Undersökningen visar att penetrationen är hög, är deras pris på marknaden typiskt vända skanning för att mäta fibervinklar mycket större för de våtlimmade fogarna. bara hälften av vad som gäller för kon- och för att förutsäga lamellernas och balGenom de algoritmer som utvecklats i karnas styvhet och styrka har också projektet framgår att det är möjligt att, struktionsvirke. Det är väl känt att de mekaniska egen- undersökts, liksom förutsättningarna för med tillfredsställande noggrannhet, mäta skaperna hos granvirke varierar med hän- CE-märkning av den tänkta produkten. fibervinkeln och dess fördelning över syn till avståndet från märgen i stammen. Marknadsaspekter och de ekonomiska brädornas ytor. Dessutom kan man få reFöljaktligen kan elasticitetsmodulen i vir- förutsättningarna för produktion har också lativt detaljerad information om kviststorkets längdriktning variera så att den är studerats. lekar, kvistläge och de fiberstörningar Möjligheten att sortera våta sidobräder som förekommer i närheten av kvistarna. dubbelt så hög i stammens yttre delar jämfört med vid märgen. Detta innebär att genom axiell dynamisk excitering under- Genom skanning av ändträytor visade det sidobräder normalt sett har bättre styv- söktes med positiva resultat: Det är möj- sig också möjligt att bestämma tvärsnittshetsegenskaper än virke som är uttaget ligt att med en sådan metod, med god pre- karakteristik som årsringsorientering och från stammens centrala delar, något som cision, förutsäga lamellernas styvhet. Ba- årsringsbredd. Denna information använserat på dessa resultat användes dynamisk des sedan för att förutsäga styvheten i sigynnar användningen av sidobräder. Den bakomliggande idén till projektet excitering i kombination med kviststorle- dobrädorna och i de lamellerade balkarna. är att finna nya användningsområden för ken som kriterier för att sortera sidobräder Den precision som uppnåddes är i paritet sidobräder genom att använda dem som i två olika klasser, för användning som in- med vad som idag går att få med välrelameller i limmade balkprodukter. Efter- ner- respektive ytterlameller i balkar. Bal- nommerade kommersiella sorteringsmasom sidobräderna är tunna med en typisk karna har provats vad gäller bland annat skiner. tjocklek på 20 till 25 mm och en bredd på styvhet och styrka, och det visar sig att 70 till 150 mm är det angeläget att reduce- balkarna har egenskaper motsvarande Övrigt ra materialspillet orsakat av hyvling. Det- dem för limträ i höga hållfasthetsklasser Mekaniska egenskaper hos konstruktionsta kan uppnås genom att limma sidobrä- eller fanérträ (laminated veneer lumber, virke. Det har genomförts ett antal projekt derna på flatsidan i vått tillstånd, det vill LVL). som syftar till att kartlägga konstruktionsVad gäller balkarnas form och form- virkes mekaniska egenskaper för att komsäga innan de torkats, då bräderna fortfarande antar den ursprungliga framsågade stabilitet är det möjligen tvärsnittens kup- ma fram till ett effektivare utnyttjande av tvärsnittsformen. Detta ställer särskilda ning som kan kräva ytterligare åtgärder. materialet trä i bärande konstruktioner. I krav på limningsprocessen. Limmet som Om balkarna torkas till lägre fuktkvot ett av projekten har ett Aramissystem för använts finns på marknaden och är ett en- (tolv till fjorton procent) före hyvling bör beröringsfri deformationsmätning ankomponents polyuretanlim som härdar i dessa problem kunna undvikas. vänts för att studera töjningsfälten runt Både skjuvprovning och delamine- kvistar på ytan av dragbelastade provkontakt med fukt. Efter att limmet härdat klyvs balkarna vanligtvis i längsled för att ringsprovning av limfogar tagna från bal- kroppar av granvirke. Det visar sig att de 74

Bygg & teknik 4/13

Erkännande

Ett stort tack riktas till EU Strukturfonder – Regionala fonden, Regionförbundet i Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbottens län för deras finansiella stöd. uppmätta töjningsfälten stämmer förvånansvärt väl överens med motsvarande töjningar beräknade med förhållandevis enkla finita elementmodeller. Eftersom kvistarna i virket är avgörande för virkets hållfasthet öppnar detta för noggrannare metoder att hållfasthetssortera konstruktionsvirke genom att till exempel tillämpa brottmekaniska metoder. Hållfasthetssortering av konstruktionsvirke enligt de europeiska reglerna förutsätter att virket uppfyller vissa krav när det gäller böjhållfasthet, elasticitetsmodul och densitet. Vid maskinell hållfasthetssortering utgår man ofta från att böjhållfastheten är korrelerad mot virkesbitens elasticitetsmodul med avseende på böjning eller tryck/dragning. För att öka precisionen används ibland även andra materialparametrar vid skattningen av böjhållfastheten. I ett nyligen genomfört projekt har en metod för sortering av konstruktionsvirke utvecklats som baseras på en ny grundprincip. Metoden bygger på att den lokala

fiberorienteringen på virkesbitens flatoch kantsidor bestäms genom att använda högupplöst laserskanning. För att få data om trämaterialets grundläggande materialegenskaper mäts även den första resonansfrekvensen i axialled och densiteten, vilka i kombination med fiberriktningarna kan användas för att beräkna elasticitetsmodulens medelvärde i fiberriktningen. Med denna information kan en detaljerad bild av hur böjstyvheten varierar längs med virkesbiten beräknas och en skattning av hållfastheten utgående från lokala styvhetsdata genomföras. Studien visar att virkets hållfasthet kan bestämmas med hög förklaringsgrad och att det även finns potential till att ytterligare förbättringar. För närvarande pågår ett projekt som syftar till att implementera metoden industriellt. I ett par andra projekt har undersökts hur man, genom att dynamiskt excitera granvirke i böjning och använda informationen från flera av böjmoderna, bättre kan bestämma virkets mekaniska egenskaper. Följaktligen visas i en av studierna att resonansfrekvenserna svarande mot högre böjmoder kan användas till att definiera en ny indikerande parameter ”inhomogenitetsmåttet” som representerar ett mått på avvikelsen mellan uppmätta och beräknade egenfrekvenser (under antagande av homogent virke). Resultaten visar att man förbättrar precisionen i

sorteringen genom att använda ”inhomogenitetsmåttet” tillsammans med elasticitetsmodulen, svarande mot första böjmoden och virkets densitet. Samma tendens i resultaten noteras om man istället för första böjmoden använder första axialmoden. ■

Referenser

[1]. Girhammar, U. A. et al. Flervåningsbyggnader i trä – Design och konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar, Bygg & teknik, Nr 2, s. 62, 2013. [2]. Girhammar, U. A. et al. Flervåningsbyggnader i trä – Design och konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar (fortsättning), Bygg & teknik, Nr 3, s. 63, 2013.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 5/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

75% klart vid leverans! Ett unikt samarbete mellan takelementleverantör och plåtslagare skapar ett prefabricerat yttertak med dubbelfalsad takplåt. 75% av plåtjobbet färdigställs i fabrik vilket ger en stor fördel vid brant taklutning. Lika enkelt som briljant! Lättelement gör naturligtvis planelement av alla sorter med vår Àe[ibla tillverkningsmetod. www.lattelement.se

i samarbete med

Bygg & teknik 4/13

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

– skivan

59 x 46 mm

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

Betongdukar:

Fiberkompositskivor:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betonginstrument:

Fogband:

10-10-12 13.08.48

Geosynteter: www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Bygg & teknik 4/13

branschregister

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƌ ǇŐŐĚ ŵŝůũƂ sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽǌŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽǌŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Ingjutningsgods:

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 4/13

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Tak- och fasadvård:

MILJÖANALYSER

Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, Mögel- och röta mm.

1650 ISO/IEC 17025

PK Group AB Box 96, 851 02 Sundsvall 060-12 72 40 www.pkgroup.se

Tak/Tätskikt:

Ljus och säkerhet: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Takplåt:

Plywood:

Utemiljö/Terrasser

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

Bygg & teknik 4/13

Tak Tele2 Arena

Golv Täby Centrum

Betongrenovering Hyllie Vattentorn

Allt som behövs för ett lyckat projekt!

Structural glazing Emporia

Betong Hammarby Sjöstad

Fog & Lim Clarion Hotel Post

Takduk. Fogmassa. Lim. Bruker. Impregnering. Betongtillsatsmedel. Golvbeläggning. Radontätning. Förankring. Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

QR-KOD FÖR ATT SE ANTICON COVERALL PRESENTATIONSVIDEON www.youtube.com/ watch?v=mtD3mNa6nac

Marknadens starkaste underlagstäckning, nu även med

BRA GREPP INGEN HALKA

50 % MINDRE VIKT

TOM. ÖVER 3 GGR STARKARE

UV + VÄDERBESTÄNDIGHET

INGET KLADD

EKONOMISKT & SNABBT ATT MONTERA

KOMBINATIONSPRODUKT MED 2 TILLÄMPNINGAR