5/09 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Sunda hus/Energi

Miljöklassat?

1909 – 2009

100 år

Nr 5 • 2009 Augusti 101:a årgången

Var stür fläkten bäst eller var stÜr kylmaskinen minst?

Vi dimensionerar genom modalanalys en dynamisk uppställning av maskiner pü veka, inhomogena och/eller anisotropa bjälklag.

Rätt uppställning och placering pü bjälklaget innebär enklare ütgärder fÜr stÜrfrihet.

www.acad.se

| info@acad.se

Hos oss frodas kunskapen om �grÜna hus�

Efter ett oräkneligt antal VVS-projekteringar vet vi att klimatkomfort inte behÜver vara motsatsen till energieffektivisering. Tvärtom kan stora besparingar ofta uppnüs med rätt kunskap och enkla medel, samtidigt som den inre miljÜn fÜrbättras. Kontakta oss sü berättar vi mer.

PS. Visste du att vi ocksü är ackrediterade fÜr att utfÜra energideklarationer? .!#+! s 3ž$%24¯,*% s s 777 41) 3%

bygg_teknik_5_2009_sv_byggtjanst.indd 2 Bygg & teknik 5/09

3

2009-07-08 09:54:20

ECOBATT ROOFMAX Knauf Insulation, världens snabbast växande tillverkare av mineralull presenterar nu nästa generation av isolering med revolutionerande ECOSE® Technology- Ett nytt riktmärke inom miljömässigt hållbar isolering.

EcoBatt Roofmax, för isolering av låglutande tak. Den ser inte ut som någon annan Stenull.

Den har en naturligt brun färg och är behaglig att arbeta med. Ett resultat av det naturliga bindemedlet som används i produkterna, som består av naturliga förnyelsebara organiska material, istället för oljebaserade kemikalier som i andra isoleringar. Den innehåller inga fenoler, tillsatt formaldehyd eller syntetiska färgämnen.

Bindemedlet är tillverkat av 100% naturliga ingredienser. Vi kallar det ECOSE® Technology- ett resultatet av fem års intensiv forskning och Knauf Insulations senaste bidrag till miljömässigt hållbara produkter.

Isoleringsvärlden har förändrats-Av Knauf Insulation med ECOSE® Technology.

För mer information www.knaufinsulation.se eller info@knaufinsulation.se

Ref:ETA109109

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Ett koncept för nya energisnåla småhus Robert Öman Exergi – en kvalitetsfråga Marco Molinari och Folke Björk Putsad insida ger lufttäthet Tomas Gustavsson Värmeåtervinning i det egna rummet – möjlighet att minska energianvändningen Lennart Karlén Skärpta krav för elvärme i byggnader i BBR 16 Clarence M Hector Lösullsisolering med hampa Peter Norberg Varför miljöklassa byggnader – och hur gör man?

Johnny Andersson, David Lindgren och Malin Svedmyr Byggfrågan Smarta Eco-byggnader för Europa Wolfram Trinius och Christer Sjöström Skolmiljön ur teknisk synpunkt – erfarenheter från Stil2-studien Nikolaj Tolstoy och Magnus Bengtsson Några vanliga orsaker till brister i innemiljön Tom Follin Hälsoeffekter av sunda hus Per Arne Ivarsson Kartonggipsskivor i våta konstruktioner – att vara eller inte vara?

Aime Must och Erica Bloom Mätning av flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljön Jan Kristensson Aldehyder en doldis bland luftföroreningar Tobias Gyllenflykt och Swaraj Paul Framtidens trähus Insänt (1) Förorenade byggnader – från projekt till nytt nätverk Ann-Kristin Karlsson Bygg & teknik 100 år Insänt (2)

8 10 12

17

19 22

25

28

34 36 39 43 50

54

57 60

64

66 67

69

73 74

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN STOCKHOLM WATERFRONT, HOTELLPROJEKT VID TEGELBACKEN.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 5/09

Bilaga medföljer

”

ledare

Monopolet rämnar

Kraven på att regering och riksdag ska öppna upp för konkurrens på fjärrvärmemarknaden har växt sig allt starkare. Redan i våras gjorde Fastighetsägarna Stockholm och Industrigruppen Återvunnen Energi gemensam sak, bland annat genom en kampanj på internet via den nya sajten öppnanäten.se.

De senaste åren har priset på fjärrvärme ökat kraftigt. Samtidigt finns det stora mängder restvärme som inte tas tillvara, vilket beror på att de lokala fjärrvärmebolagen har monopol. Det är just detta som kunder och leverantörer genom Fastighetsägarna Stockholm och Industrigruppen Återvunnen Energi vill ändra på.

Per Forsling, som är energispecialist på Fastighetsägarna Stockholm menar att kampanjen vill visa att både kunder och leverantörer kräver konkurrens i fjärrvärmenäten. Han påpekar att kunderna är helt i händerna på de lokala monopolen och att detta är oerhört frustrerande när man vet att det finns andra leverantörer som inte får lov att leverera till fjärrvärmenäten.

Idag drivs ju fjärrvärmenäten av lokala fjärrvärmebolag som har monopol, vilket medfört höga priser och stora prisskillnader. Samtidigt finns det företag på många orter i Sverige som kan och vill leverera industriell restvärme. Något som de lokala fjärrvärmemonopolen idag kan strunta i. I stället investerar många kommuner i nya värmeproduktionsanläggningar.

”Fjärrvärmemonopolet rämnar – lägre priser att vänta” En uppskattning från den statliga fjärrvärmeutredningen 2005 Stig Dahlin visade att det fanns en potential på fem terrawattimmar (TWh) inchefredaktör dustriell restvärme, det vill säga så kallad spillvärme, som skulle kunna tas tillvara. Detta motsvarar uppvärmningen av 250 000 småhus under ett år.

Mycket pekar dock på att mängden restvärme är mycket större än så. Några av medlemsföretagen i Industrigruppen Återvunnen Energi kan enligt uppgift leverera minst så mycket var för sig. Vi ska också ha i åtanke att industriell restvärme är återvunnen energi som är helt fri från utsläpp.

Fjärrvärmemonopolet tycks nu äntligen vara på väg att rämna. Regeringen har tillsatt en utredning om detta det sista stora svenska monopolet, som ska vara klar i maj 2010. Två av de stora aktörerna på fjärrvärmemarknaden Vattenfall och Eon säger sig nu – lite som en omvändelse under bilan – vara beredda att släppa in konkurrenter på sina nät, vilket innebär att lägre priser på fjärrvärme nu är att vänta.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 4 Nr 5 v 33 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 38 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 43 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 48 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 5 • 2 009 Aug ust i Årg ång 101 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2008: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2009: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Innemiljö och energianvändning kan märkas!

Hyr du ut lokaler eller lägenheter? Skall du

[Lukt]

[Ljus]

bygga nytt eller renovera? Prata med oss om

[Buller]

[Fukt] [Radon]

[Mögel]

[Energianvändning]

P-märkt innemiljö och energianvändning.

P-märket står för att fastigheten har genomgått en oberoende granskning som omfattar byggnad, förvaltning och brukande. Vid ny- och ombyggnation granskar vi även projektering och byggande.

P-märkning är ett effektivt medel i kampen mot sjuka hus och en tydlig signal om att du tar ditt ansvar för en energieffektiv byggnad med sund innemiljö. Börja med att P-märka innemiljön och energianvändningen i dina lokaler!

Kontaktpersoner Ingemar Samuelson tel: 010-516 51 59, e-post: ingemar.samuleson@sp.se Svein Ruud tel 010-516 55 14, e-post: svein.ruud@sp.se Mats Tornevall tel 010-516 51 76, e-post: mats.tornevall@sp.se

Design Funktion Säkerhet Fräsch och smart design som framhäver inredningen i allmänna byggnader, shoppingcentra eller privata bostäder.

Tel: 0290-295 50

6

www.cibeslift.com

Bygg & teknik 5/09

Välkommen till vår nya köksutställning!

Från och med 10 augusti hittar du oss i nya fräscha lokaler på Slakthusgatan 20-22, vid Globen

Massiv bänkskiva

Slakthusgatan 20-22 • 121 62 Johanneshov Telefon 08-462 05 94 • Telefax 08-462 05 93 Öppettider: måndag-torsdag 8.00-18.00 fredag 8.00-16.00

Nytt investeringsstöd för solceller

Regeringen har beslutat om ett nytt stöd för installation av solceller. Stödet på upp till 60 procent av investeringskostnaden riktas till företag, offentliga och privata organisationer samt privatpersoner. Syftet är att öka andelen solenergi i Sverige och skapa fler jobb. Regeringen avsätter 50 miljoner kronor för stödet under 2009. För 2010 och 2011 beräknas mellan 50 och 60 miljoner kronor per år.

Solenergi har en enorm potential, men el från solceller är i dag mycket dyrare än exempelvis vindkraft. Detta beror framförallt på att solceller tillverkas och används i relativt liten skala. Solcellsbranschen växer dock mycket snabbt, med cirka 40 procent per år, och sysselsätter idag tiotusentals personer bara i Europa.

De ökande produktionsvolymerna börjar nu få genomslag i form av lägre priser på solcellssystem. En viktig anledning till den snabba tillväxten är statliga stöd i flera länder.

I Sverige har statligt stöd hittills bara givits för solceller på offentliga byggnader, men från och med första juli i år är det således möjligt också för företag och privatpersoner att söka stöd för solceller.

– Stödet till solceller på offentliga byggnader har varit mycket framgångsrikt och bidragit till att vi har många bra solcellsinstallationer med hög profil i Sverige. Nu tar vi nästa steg och inför ett generellt stöd till alla företag, organisationer och inte minst miljöengagerade privatpersoner som vill installera solceller, säger näringsminister Maud Olofsson.

Ansökan om stöd ska göras hos länsstyrelsen. Energimyndigheten ansvarar för ytterligare information kring stödet.

Bygger utbildningsoch forskningscentrum i Uppsala

NCC Construction Sverige uppför stommen till ett 21 000 kvadratmeter stort utbildningsoch forskningscentrum på Campus Ultuna i Uppsala. Byggnaden är ett led i Sveriges lantbruksuniversitets mål att samlokalisera angränsande verksamheter i en modern arbetsmiljö. Uppdragsgivare är Akademiska Hus och ordern uppges vara värd närmare 60 miljoner kronor.

Byggnaden som kallas BioCentrum, ska rymma kontor, och forsknings- och undervisningslokaler. Omkring 300 forskare och 150 studenter kommer att kunna verka här samtidigt.

BioCentrum byggs med en betong- och stålstomme i fem sammanhängande huskroppar med tre våningsplan ovan jord och ett källarplan. Fasaden är i mörkt och ljust tegel med glasad bottenvåning.

– Målet är att skapa en framtidsorienterad byggnad i internationell toppklass. Genom att välja smarta energisystem och alternativa lösningar blir detta ett energieffektivt hus av hög

8

internationell standard, säger Johan Quarfordt, projektledare på Akademiska Hus. Arbete med stommen startar nu i augusti och beräknas vara klart i februari 2010. Inflyttning är beräknad till våren 2011. Totalt sysselsätts cirka 30 NCC-anställda i arbetet.

P-märkning av ytterväggar och fasader

Pågående provning av regntäthet hos putsat fasadsystem med genomföringar och anslutningsdetaljer. Provning ska ge svar på om konstruerat system fungerar som tänkt.

Efter att fuktproblem i enstegstätade putsfasader med träregelstomme uppdagades för några år sedan efterfrågade flera parter i branschen kvalitetssäkring i form av P-märkningsregler för putsfasader/ytterväggar. Därför har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut nu tagit fram dessa P-märkningsregler.

P-märkt byggsystem ska säkerställa god funktion och förebygga att problem och reklamationer uppkommer. Dessutom kan marknadsföring, projektering, montage och myndighetskontakter underlättas.

De flesta varianter av ytterväggar, fasader och skikt i väggen ska kunna hanteras av dessa regler.

P-märkt byggsystem avser konstruktionen och dess anslutningsdetaljer för avsedd användning.

Byggsystemet ska kunna användas vid nyproduktion och/eller renovering av byggnader.

P-märkningen omfattar bland annat granskning av systemhandlingar, provning i laboratorium, fältmätningar och tredjepartskontroll.

Tredjepartskontroll gäller framförallt fasadsystem. Reglerna bygger på ett helhetstänkande, vilket innebär att när material/produkter sätts samman till ett komplett system så ska även systemet fungera fullgott oberoende av om det finns skarvar, fogar, anslutningar med mera. Ingående produkter/material ska vara egenskapsverifierade. Reglerna omfattar både produkten (byggsystemet) och utförande (platsbyggande). P-märkning av den färdiga fasaden eller konstruktionen kräver att det görs av certifierad entreprenör. Behovet av detta är tydligare med mer komplexa eller känsliga konstruktioner medan det är mindre nödvändigt exempelvis i samband med montage av skikt som inte har en väsentlig funktion för att hindra vatteninträngning.

Firar med konferens

Den ideella föreningen Nordiskt forum för byggnadskalk firar tio år. I samband med jubileet anordnas en tvådagars konferens på Kalmar slott den första och andra oktober i samarbete med Statens fastighetsverk, Nordiska kulturfonden och Göteborgs universitet.

Nordiskt forum för byggnadskalk har i tio år verkat för att öka kunskapen om kalk och dess användning för byggnadsvård också för nybyggnad. Det är en ideell förening som samlar yrkesfolk som projektörer, entreprenörer, hantverkare, förvaltare, materialproducenter, forskare och andra med intresse för murat byggande och kalk, både teoretiker och praktiker. Genom möten och seminarier främjas kontakter och samarbete tvärs över yrkes- och landsgränserna. Syftet är att sprida kunskap – kunskap som ger frihet att välja material och utförande som motsvarar de kulturhistoriska ambitionerna – nu och i framtiden.

BioCentrum, nytt utbildnings- och forskningscentrum på Campus Ultuna i Uppsala.

Bygg & teknik 5/09

byggnytt Axplock från konferensprogrammet; ”Kalkläget” idag i Norden och internationellt, Erfarenheter från restaureringsprojekt, Undersökning och dokumentation av murverk, Underhåll och reparation av historiska byggnader samt Kalk, ett miljövänligt och långsiktigt hållbart material för byggproduktionen idag.

För mer information: www.kalkforum.org.

Sjövikstorget i Stockholm invigt

Den 4 juni invigdes Sjövikstorget – det nya stadsdelstorget i Årstadal. Sjövikstorget gör skäl för sitt namn. Platsen ska vara en attraktion för hela staden, en plats där man kan uppleva vatten i både naturlig och konstgjord form.

– Torget ser ut som ett stort ”V” där skänklarna går ut femtio meter i Årstafjärden, säger Thorbjörn Andersson på Sweco arkitekter, som är torgets ansvarige landskapsarkitekt. Så man kan säga att halva torget består av en vattenyta. Vi har på så vis velat göra ett riktigt stockholmskt torg och använda vattnet och skärgårdslandskapet i torgupplevelsen.

vuxna. I vattnet ligger en av tre jättestenar, vilka är ett konstverk av Jan Svennungson. I torgets övre del finns två långsmala gräsmattor utrullade, inramade av breda sittkanter i granit.

Vattenspelet kommer att vara igång dygnet runt och en särskilt anpassad ljussättning av företaget Ljusgestaltning AB ska hjälpa till att göra Sjövikstorget till en spännande plats även efter mörkrets inbrott.

Klartecken för vägutbyggnader

Vid sammanträde i början av juni beslutade regeringen om tillåtlighet för Vägverket att bygga ut E4 i ny sträckning på delarna Myre till Vindskärsudde och Vindskärsudde till Skönsberg i Sundsvalls kommun. I detta ingår bland annat uppförandet av en 1,7 kilometer lång bro över Sundsvallsfjärden. Regeringen godkänner därmed Vägverkets begäran om tillåtlighet för projektet enligt miljöbalken.

Syftet med utbyggnaden är enligt Vägverket att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten. Flera berörda myndigheter, såsom

av Unescos världsarv, samt övriga kultur- och naturvärden i området.

Bygger ägarlägenheter i Strömstad

Hustillverkaren Finndomo ska bygga tjugoåtta lägenheter i storlekarna ett, tre och fyra rum och kök, som kommer att uppföras i centrala Strömstad under hösten 2009. Beställare är Strömstad Boligutveckling AB. Det är bland de första lägenheterna i landet med äganderätt.

Denna nya boendeform infördes den första maj och innebär att hela lägenheten ägs av den boende och inte av en bostadsrättsförening.

Lägenhetsvolymerna byggs inomhus i hustillverkarens fabrik i Hässleholm. För företagets anställda kommer ordern som en glädjande nyhet och ett tecken på att marknaden åter börjat stabiliseras. För Hässleholmsfabriken innebär ordern en stabilare situation under hösten.

– Efter en oerhört tuff tid sedan hösten 2008 har det börjat lätta på marknaden. Det finns ju ett stort behov av bostäder, både lägenheter och villor, i stora delar av landet. Avtalet med Strömstad Boligutveckling är också ett bevis på att Finndomo har en fortsatt stark position som husleverantör, säger v d Staffan Lindquist.

Lise Langseth ny vd för betongföreningar

Det nyinvigda Sjövikstorget i Årstadal, Stockholm‚ är tänkt att vara en attraktion för hela staden, en plats där man kan uppleva vatten i både naturlig och konstgjord form.

Torget ramas in av två långa trädäck gjorda i ett mycket motståndskraftigt träslag, så hårt och tungt att det sjunker i vatten. Längs trädäckets ena sida står gullregnsträd på rad mellan sittsoffor, från vilka man har en betagande utsikt över Årstavikens vatten och bort mot Tantolundens kolonistugor på sitt berg.

– Vi fick arbeta med en strålande plats där mycket fanns gratis, säger Thorbjörn Andersson. Vi har försökt göra torgytan öppen för att hålla vyn över viken ostörd. Det började med en arkitekttävling för snart sju år sedan, så det har varit en lång process.

Ett par starka attraktioner finns på torget, bland annat ett fyrtio meter brett, interaktivt vattenspel. Man kan faktiskt gå på vattnet här, vilket blir en upplevelse för både barn och Bygg & teknik 5/09

Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen, har inte haft några invändningar mot att utbyggnaden nu tillåts inom den föreslagna korridoren. I beslutet föreskrivs även villkor till skydd för Nolby vattentäkt och de höga natur- och kulturvärdena i området.

Vid samma tillfälle gav regeringen också tillåtelse till att E6 byggs ut i ny sträckning i Tanums kommun på delen Pålen till Tanumshede. Sträckan är den sista utbyggnadsetappen av E6 genom Bohuslän.

Det alternativ som regeringen ger tillåtelse till enligt miljöbalkens 17 kapitel innebär att en tunnel byggs genom Gerumsberget och att en ny bro anläggs över Gerumsälven. Den tilllåtna korridoren anses ha minst konsekvenser för hällristningsområdet i Tanum, som är ett

Betongvaruindustrin och Svenska Fabriksbetongföreningen har beslutat att inleda en process som syftar till att bilda en ny gemensam förening för tungt byggande med betong i Sverige. Arbetsnamnet är Svensk Betong. I ett första steg har en gemensam v d anställts med ansvar för verksamheten i de båda föreningarna.

Den gemensamma v d:n är Lise Langseth som tillträdde den 1 juni 2009. Lise är civilingenjör från Väg och Vatten på Kungliga Tekniska högskolan och har erfarenhet från såväl betongbranschen som från Boverket och branschorganisationen Svensk Teknik och Design.

Motiven till att bilda en gemensam förening är dels att uppträda med en samlad föreningsröst för att synliggöra betongens möjligheter som samhällets viktigaste byggmaterial och dels för att kostnadseffektivisera nuvarande verksamhet.

– Betong är starkt och vackert – med betong bygger vi för livet, säger Lise Langseth som ser fram emot att få arbeta med att stärka betongens röst.

Betongvaruindustrin är en branschförening för företag som tillverkar och/eller monterar betongprodukter. Huvuduppgiften är att tillvarata medlemsföretagens intressen och för dessa skapa bästa möjliga förutsättningar att verka och utvecklas i samhället.

Svenska Fabriksbetongföreningen (SFF) är branschorganisation för Sveriges fabriksbetongföretag. SFF tillvaratar betongföretagens intressen, då det gäller övergripande och gemensamma tekniska och marknadsmässiga frågor.

9

Snabb vikgrind

Gunnebo lanserar nu, på den nordiska marknaden, snabbgrinden QFG (Quick Folding Gate) för stora fordonsflöden.

Grinden finns med öppningsbredden 3,5 till 6 meter och höjden 2 till 2,5 meter och har en öppnings-/stängningscykel som enligt uppgift uppgår till endast fyra till sex sekunder, vilket kan relateras till en traditionell skjutgrind vars öppnings-/stängningtid tar ungefär en minut.

Grindbladen öppnas och viks in mot säkrat område vid auktoriserat tillträde.

– QFG är ett säkrare och betydligt snabbare alternativ till konventionella grindar och kan ersätta kombinationen grind och bom. Vi tror mycket på QFG till områden med stora flöden av trafik, såsom hamnar, logistik centra, flygplatser etcetera, där kraven på hög säkerhet är i fokus, säger Anders Wikström, chef områdesskydd och tillträdeskontroll Gunnebo Nordic.

Den nya grinden med fribärande design innebär att varken vägbana eller ovandel behöver utrustas med räls eller portal, vilket medger trafik av höga och tunga fordon. Den är certifierad enligt TÜV och europeiska normer och är utrustad med klämskydd och detektorer för att garantera användarsäkerheten.

Byggbok blir digital

dateras varje gång lagstiftningen ändras på området.

– Den digitala boken gör det enkelt för användarna att alltid ha den senaste informationen, säger Conny Löfving, produktchef på Paroc. Det blir också lättare att hitta det man söker via en sökfunktion och vi sparar på papper, vilket är bra för miljön.

En mer miljövänlig Byggbok är helt i linje med företagets övriga verksamhet, som bland annat innefattar konceptet Energiklokt Hus där företaget ger råd och anvisningar om hur man bygger energisnåla hus. Den tryckta versionen av Byggboken kommer att finnas kvar ännu en tid, men på sikt ska den ersättas helt av den digitala. För dem som i framtiden vill ha broschyrerna i Byggboken på papper finns möjlighet att ladda ner och skriva ut dem från hemsidan.

Byggboken används enligt uppgift av cirka 10 000 användare inom byggsektorn. Den innehåller rekommendationer om byggkonstruktioner, isolerteknik, produktinformation, applikationer med mera. Där finns också anvisningar om hur man bygger passivhus, lågenergihus och hus enligt byggreglernas krav.

Dessutom sammanfattas de svenska byggreglerna på ett lättbegripligt sätt.

Miljöanpassad färg som avdunstar vanligt vatten

Med Sober Natur från Alcro uppges du kunna njuta av ditt nymålade rum så fort du har målat färdigt. Färgen torkar snabbt, luktar inte och avdunstar vanligt vatten. Och verktygen rengörs också i vanligt vatten.

Produkten finns nu som en hel serie med grund-, tak- och väggfärg i praktisk plastförpackning. Serien är miljömärkt med Svanen och EU-blomman samt rekommenderad av Astma- och allergiförbundet. Det betyder att färgen klarat en hård granskning. Efter fyra veckor får en målad yta inte ge mätbar emission av några allergiframkallande ämnen.

Själva färgen får inte innehålla några miljöfarliga, cancerframkallande eller fosterskadande ämnen. Färgens miljöbelastning hela vägen från råvara till avfall kontrolleras också.

Seriens grundfärg används för grundmålning av både väggar och tak. Väggfärgen uppges ge en jämn och harmonisk yta, utan störande reflexer. Takfärgen gulnar enligt uppgift inte, och det ska räcka med en strykning.

– Sober Natur Väggfärg finns att köpa färdig i ad.white-kulörerna äggskal och vit, men kan brytas i samtliga företagets designers kulörer med kulörgaranti. Det innebär att du får ny färg om du inte skulle bli nöjd med slutresultatet, säger Maria Midby Arén på Alcro.

Mest mattspill återvinns i Sverige

Som enda golvleverantör i Norden återvinner Tarkett spill från plastgolv som går förlorat vid nybyggen och renoveringar i Sverige.

Tack vare satsningen kom 300 ton – 20 procent av allt mattspill – åter i produktion under 2008, vilket enligt uppgift gör Sverige till det land i världen där störst andel av plastgolven återvinns. Nu trappar företaget upp ambitionen med målet att 500 ton ska återvinnas under 2009. För varje kg som återvinns skänker företaget en krona till SOS-Barnbyar.

Varje år läggs nästan fem miljoner kvadratmeter plastgolv i Sverige, varav en halv miljon kvadratmeter, eller cirka tio procent går förlorat när golven läggs.

– Återvinningsprojektet är ett led i en satsning som vi kallar Tänker längre. Filosofin bygger på ett helhetsperspektiv där människa, natur och ekonomi hänger ihop. Vi menar att det går att skapa ett hållbart samhälle samtidigt som man bygger ett framgångsrikt företag med nöjda kunder, säger Magnus Lindholm, nordisk marknadsföringschef för projekt på Tarkett.

För att nå sitt återvinningsmål arbetar företaget intensivt för att nå golvläggare på Sveriges byggen, ägare av entreprenörsföretag och beställare, såsom arkitekter. Golvläggarna nås genom uppsamlingskärl på byggen runt om i Sverige, medan arkitekter och beslutsfattare

Paroc, en av Europas ledande producenter av bygg- och teknisk isolering, lanserar nu Byggboken digitalt. Den finns på nätet, tillgänglig för alla, på adressen www.paroc.se.

Energibesparingar och miljömedvetet byggande står högt på politikernas agenda. Lagar och regler ändras snabbt inom bygg- och isoleringsbranschen. Därför gör företaget sin Byggbok i digital form. Den kan därmed upp-

10

Bygg & teknik 5/09

produktnytt kommer att nås via kundmöten. Nu i höst kommer också privatpersoner som bygger om hemma kunna återvinna sitt mattspill. Återvinningen sker i Ronneby.

En bild som tystar

– I första hand ska pumpen användas i vår egen mätverksamhet men det utesluter inte att vi så småningom även kommer att kunna sälja den som en produkt i sig, avslöjar CarlAxel Boman.

Pumpad provtagning uppges med fördel kunna kombineras med den vanligaste mättekniken som företaget erbjuder, vilken är implementerad i följande standarder: ❍ ISO 16000-8:2007 Indoor air, Part 8: Determination of local mean ages of air in buildings for characterizing ventilation conditions. ❍ Nordtest Method NT VVS118 Ventilation: Local mean age of air, Homogeneous emission techniques.

Sista steget mot brandsäkrare tak

skiner i samband med traditionella tätskikt.

Med T-Remsa LA kan nu en lättarbetad ytremsa med avtagbar releasefilm erbjudas, vilket enligt uppgift gör att värmetillförseln inte behöver vara lika hög som tidigare då den SBS-modifierade bitumen inte längre skyddas av en plastfilm. Ytremsan uppges vara oehört lättaktiverad och det krävs inte mycket värmetillförsel för att sammanfoga detaljer och skarvar på ett optimerat sätt, vilket nu enkelt kan göras med eldrivna varmluftsautomater även vid detaljarbete.

– Vi kan genom detta erbjuda ett helt gasolfritt tätskiktssystem av SBS-modifierad bitumen för alla låglutande takkonstruktioner, vilket vi är helt ensamma om på marknaden, säger Martin Samuelsson.

Tätskiktssystemet inklusive ytremsan är enligt uppgift fritt från halogener, tungmetaller och PVC och kan användas på de flesta vanligt förekommande underlag på låglutande eller branta tak såsom trä, mineralull, betong, lättbetong och befintligt tätskikt.

Massivt ytterväggsblock Absoflex utanför Falköping lanserar nu en serie ljudabsorbenter med möjlighet att trycka bilder på. Ljudabsorbenten uppfyller högsta ljudklass A och kommer att finnas i två storlekar 1 200 x 1 000 x 50 mm och 1 200 x 600 x 50 mm.

– I många byggnader är kraven på design och utseende högre och det är för dessa miljöer produkten togs fram. Även i lokaler där kraft har lagts ner på att få en ljus och öppen miljö ska man kunna slippa buller i för hög grad, säger Bengt Lund v d Absoflex.

Pumpad provtagning

Pentiaq AB i Gävle är enligt uppgift med sin patenterade passiva spårgasteknik sedan mer än femton år tillbaka världsledande när det gäller att mäta bland annat ventilationens fördelning och det totala inflödet av friskluft i byggnader. Nu lanseras företaget en egenutvecklad provtagningspump som kan anpassas efter det aktuella ventilationssystemets tidsstyrning.

– Vi har länge känt ett behov av att kunna erbjuda våra kunder mätningar med vår spårgasteknik enbart under de tider då ventilationssystemet är igång, alltså vanligtvis under kontorstid. Med den programmerbara pumpen kan vi nu välja exakt tidpunkt och pumpningstid under dygnet eller veckan då ventilationen är igång, säger CarlAxel Boman, v d för Pentiaq AB. En annan fördel med den nya pumpen är att ljudnivån är så låg att pumpningen inte stör ordinarie verksamhet.

Bygg & teknik 5/09

Under 2008 introducerade Trelleborg Waterproofing AB tätskiktssystemet, Mataki Uno TechPlus. Ett lättare, smidigare, starkare och säkrare bitumentätskikt som sammanfogas med eldriven varmluftsautomat helt utan gasol. Tack vare sina utvecklade och förbättrade materialegenskaper uppges systemet inte kräva lika hög värme vid skarvning som traditionella bitumentätskikt.

– Skarvarna sluts snabbt och enkelt med hjälp av en eldriven och specialutvecklad varmluftsmaskin: T-Welder. Förutom att skarvningen blir både effektivare och enklare, elimineras i princip brandrisken när det inte längre behövs gasol och öppna lågor i samband med installationen, säger Martin Samuelsson, produktchef för tätskikt hos Trelleborg Waterproofing.

Företaget har nu utvecklat produkten ytterligare genom att lansera lättaktiverade ytremsor för allt detaljarbete som utförs i samband med installation på ett tak. Vid alla uppdragningar, sarger, kupoler, brandventilatorer etcetera är det svårt att arbeta med eldrivna varmluftsma-

Celblocket 300 kg/m3 från H+H, Malmö, är ett vidareutvecklat massivt lättbetongblock med deklarerad värmekonduktivitet (λdekl-värde) på 0,076. Det nya blocket kan levereras i bredder av 365 och 500 mm, vilket enligt uppgift ger värmegenomgångskofficient (Ukorr W/m2K) för 365 mm på 0,23 W/m2K och 500 mm på 0,17 W/m2K. Att bygga hus med massiva lättbetongväggar uppges ha många fördelar. Väggarna blir värmetröga, lufttäta och ger ett behagligt inomhusklimat oberoende av temperatur eller väder utomhus. Ytterväggarna kan putsas eller kläs med panel eller fasadsten utvändigt.

Det nya blocket består av massiv lättbetong och det uppges uppfylla alla krav på brandsäkerhet, styrka, bärighet, isoleringsförmåga och värmekapacitet. När blocket används som massiv ytterväggskonstruktion eller som mellanvägg medverkar det till ett miljövänligt boende och ett behagligt inomhusklimat.

Det nya blocket är ett massivt lättbetongblock och finns idag med tre olika densiteter, 300, 400 och 550 kg/m3. Blocket med densitet 300 och 400 kg/m3 används som ytterväggsblock, både som bärande och utfackningsvägg. Blocket 550 kg/m3 används som källarblock och ovan mark, där väggen utsätts för större laster.

11

Ett koncept för nya energisnåla småhus Bergvärme, frånluft, termisk tröghet och nattkylning I den här artikeln beskrivs ett koncept för nya småhus med riktigt låg förbrukning av köpt energi, där några viktiga aspekter är bra inneklimat och enkelhet för de boende.

En hel del av det koncept som beskrivs i artikeln bygger på lång praktisk erfarenhet, där till exempel goda erfarenheter, enkelhet och fuktsäkerhet med mekanisk frånluft utnyttjas. Alla teknikval medför sina möjligheter och begränsningar, och de val som ingår i det här konceptet kan ses som ett förslag på en paketlösning, men naturligtvis kan olika delar i ”paketet” både diskuteras och ifrågasättas. Utifrån praktiska erfarenheter förklaras särskilt en speciell möjlighet till passiv kylning genom forcerad ventilation under sommarnätter.

En viktig förutsättning i det följande är att all köpt energi utgörs av el, och förutsatt uteklimat motsvarar ungefär ”Stockholm”. Indelningen i köpt/gratis energi och i aktiv/passiv uppvärmning följer det som beskrivs i Öman, Spets & Roots (2009). Förslaget är i första hand skrivet med tanke på småhus, men mycket gäller generellt för bostadshus. Konceptet för ett riktigt energisnålt småhus kan sammanfattas med följande punkter. Efter dessa punkter följer några egna erfarenheter från ett småhus utanför Stockholm. ● Mycket välisolerat byggnadshölje. Hur välisolerat kan diskuteras. Om man som i detta fall förutsätter bergvärme så är paradoxen att besparingen av ytterligare förbättrad värmeisolering blir bara cirka en tredjedel köpt energi i form av el, och cirArtikelförfattare är Robert Öman, Avdelningen för Bygg- och Miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), Mälardalens Högskola, Västerås. www.mdh.se.

12

ka två tredjedelar gratisvärme som inte har något rörligt energipris. Om man även på riktigt lång sikt räknar med att ha bergvärme blir alltså den optimala isolertjockleken betydligt mindre än till exempel om all aktiv uppvärmning täcks av el. Om man i stället till exempel jämför bergvärme med biobränsle, där energipriset för biobränslet i ett tänkt fall är så lågt som en tredjedel av elpriset (per kilowattimme som tillförs huset), så blir den optimala isolertjockleken i princip lika för dessa två alternativ. Det är mycket intressant att fundera över optimal isolergrad när det mesta av energibehovet för aktiv uppvärmning kommer från berg och frånluft som i princip inte har något rörligt energipris. Värmeisoleringen är en mycket långsiktig investering och framtida energipriser är okända. Miljöaspekter talar entydigt för mycket god värmeisolering.

Förslaget är här att (trots bergvärmen) satsa på riktigt god värmeisolering motsvarande till exempel ytterväggar med Uvärde mellan 0,10 och 0,12 W/m2 ºC. Naturligtvis är det också mycket viktigt att inverkan av köldbryggor konsekvent minimeras. ● Fönster med glasningens U-värde kring 1,0 W/m2 ºC. Normal fönsterarea, stor andel av fönstren mot söder (mellan sydväst och sydost). Markiser till alla fönster i soliga väderstreck. ● God lufttäthet för byggnadshöljet, men energimässigt är kravet egentligen måttligt med mekanisk frånluftsventilation eftersom man normalt har undertryck över hela byggnadshöljet. Normalt är det frånluftsfläkten som bestämmer totalt uteluftsflöde och luftläckningen därutöver är då nära noll. Däremot är ett högre krav på lufttätheten önskvärt med hänsyn till tilluftens fördelning, där ju tanken är att tilluften kommer in via uteluftsventiler i sov- och vardagsrum och inte okontrollerat genom otätheter, se till exempel erfarenheterna enligt Öman (1991). Uppskattningsvis är ett rimligt krav att luftläckningen är max 0,3 l/s m2 byggnadshölje vid provtryckning med 50 Pa. ● Mekanisk frånluftsventilation. Man kan tänka sig fyra olika alternativ när det gäller totalt frånluftsflöde: 1) Konstant frånluftsflöde motsvarande specifikt uteluftsflöde cirka 0,6 oms/h dygnet runt året runt, motsvarar ungefär nuvarande standard.

2) Frånluftsflödet kan av de boende ställas in i tre olika lägen: 0,3 oms/h. Minimiflöde, till exempelbortrest på vintern.

0,6 oms/h. Normalt flöde, motsvarar nuvarande standard.

1,0 oms/h. Forcerat flöde, till exempel när det blir för varmt sommartid eller när man har många gäster.

3) Frånluftsflödet kan av de boende ställas in antingen med konstant 0,6 oms/h eller med en veckotimer för en vanlig vardagsvecka: 0,3 oms/h. Minimiflöde under de tider då normalt ingen är hemma, till exempel klockan 8 till 15 vardagar.

0,6 oms/h övrig tid.

4) Automatisk behovsstyrning utifrån både koldioxidhalt och fukttillskott inomhus: 0,3 oms/h. Minimiflöde som erhålls då både koldioxidhalt och fukttillskott understiger vissa värden. Fuktstyrningen är tänkt att ske genom fukttillskottet, alltså skillnaden mellan den absoluta luftfuktigheten inne och ute, och denna kan erhållas genom samtidig mätning av både inne- och uteluftens innehåll av vattenånga.

0,6 oms/h. Normalt flöde som normalt erhålls med människor i bostaden när koldioxidhalt eller fukttillskottet överstiger vissa värden (till exempel 1 g/m3 eller 600 ppm, värdena kan diskuteras).

1,0 oms/h. Forcerat flöde, kan erhållas när koldioxidhalt eller fukttillskottet överstiger vissa värden (till exempel 3 g/m3 eller 1000 ppm, värdena kan diskuteras). Detta forcerade flöde kan även erhållas när innetemperaturen överstiger visst värde (till exempel 26 ºC), samtidigt som utetemperaturen är ett visst antal grader Celsius lägre än innetemperaturen.

Det här alternativet med automatisk behovsstyrning ställer ganska höga krav på att de mätningar som styr ventilationen är ganska noggranna och tillförlitliga även efter lång tid. ● Vattenburen värme med ett fåtal relativt små radiatorer för aktiv uppvärmning ungefär fyra till fem månader per år. En radiator per rum där dörren kan stängas. En gemensam radiator för rum med öppen planlösning som till exempel kök, vardagsrum och hall. Placering av radiatorer görs delvis med tanke på uteluftsventiler.

Det behövs definitivt inte en radiator per Bygg & teknik 5/09

fönster. Systemet blir något billigare jämfört med ett konventionellt system på grund av att det bara behövs cirka hälften så många och dessutom mindre radiatorer.

Dimensionerande värmeeffekt per radiator handlar om cirka 100 till 300 W. Genom att välja radiatorytorna något överdimensionerat kan framledningstemperaturen till radiatorerna sänkas, och värmepumpen kan då arbeta med något högre värmefaktor. Man kan till exempel välja radiatorstorlekar som skulle motsvara cirka 200 till 600 W per radiator vid konventionell dimensionering med dimensionerande (maximal) framledningstemperatur 55 ºC. Vattenburen golvvärme väljs i bad- och duschrum av komfortskäl, och denna golvvärme används till skillnad från radiatorerna under större delen av året. ● Bergvärmepump motsvarande tillverkarnas nuvarande minsta storlek eller ”en storlek mindre” med kompressoreffekt (eleffekt) uppskattningsvis mellan 1,2 och 1,8 kW. Borrhålets djup inom intervallet 80 till 120 m. Värmen i frånluften utnyttjas genom att den förvärmer vätskan (brinevätskan) från borrhålet i berget, där högre temperatur på vätskan medför att värmepumpen arbetar med lite högre värmefaktor. Värmepumpen ger värme till tappvarmvatten hela året och till aktiv uppvärmning under hela uppvärmningssäsongen, som kanske bara är fyra till fem månader per år. Till skillnad mot vanlig dimensionering med värmepump räcker värmeeffekten normalt till både aktiv uppvärmning och varmvatten även den kallaste vinterdagen. Direktel i form av elpatroner används ytterst sällan (mest som reserv om kompressorn går sönder, men även om man på kort tid förbrukar onormalt mycket varmvatten en riktigt kall vinterdag). ● Mycket lågt eleffektbehov totalt för hela huset den kallaste vinterperioden.

Det räcker egentligen med en mindre huvudsäkring än 16 A, som normalt är den minsta. Mindre huvudsäkring blir billigare genom lägre fast avgift (lägre effektavgift). Effektbehovet (behovet av spetsel) den kallaste vinterdagen begränsas kraftigt genom kombinationen av bergvärme som kompletteras av värme ur frånluften och lång tidskonstant för byggnaden (som fungerar som en välisolerad och välfylld termos). ● Genom att välja en något större varmvattenberedare än normalt (kanske 300 l i stället för 180 l) bidrar man också till att begränsa behovet av värmeeffekt för varmvatten den kallaste vinterdagen. Detta större värmelager bidrar till att man ofta klarar även den kallaste vinterdagen helt utan direktel via elpatroner. ● Huset värms passivt kanske sju till åtta månader per år, i stället för kanske nio månader om man hade valt från- och tillluft med värmeväxling (FTX). ● Frånluftsfläkt och cirkulationspumpar väljs och styrs så att elbehovet minimeras.

Bygg & teknik 5/09

Hushållsel: alla apparater och all belysning i princip av elsnålaste modell. Snart kan till exempel diodlampor (LED) väljas till alla lampor, och då kan elbehovet för belysning nästan halveras jämfört med vanliga lågenergilampor och lysrör.

För att kunna nyttiggöra passiv värme på bästa sätt kombineras två olika faktorer: ● Stora invändiga ytor med betong eller motsvarande tunga material som tillsammans med mycket små transmissionsför●

inneluften via en egen krets med en liten cirkulationspump, en fläktkonvektor och en avledning av kondensvatten.

Egna erfarenheter

Vissa delar av hela konceptet som beskrivs ovan har tillämpats i författarens egna friliggande småhus byggt 1998 i Kungsängen, 25 km nordväst om Stockholm, se figur 1.

Det är ett sluttningshus (souterräng), där något mindre än halva bottenvåningen

Figur 1: Sluttningshuset i Kungsängen som byggdes 1998 på en bild från maj 2009, fasad mot sydväst. (Bilden är tagen samtidigt som ett nytt uteförråd håller på att byggas och därför är det lite rörigt med en massa prylar under balkongen).

luster medför mycket stor termisk tröghet (lång tidskonstant, motsvarande en ”välfylld och bra termos”). Denna termiska tröghet är viktig dels för att nyttiggöra passiv värme med maximal dämpning av temperaturvariationer inomhus, och dels för att minska det dimensionerande effektbehovet för aktiv uppvärmning. ● Tolerans mot varierande innetemperatur: stor, lite större anpassning av klädsel än vanligt. Om man till exempel kan acceptera bara något lägre innetemperatur kalla vintermorgnar så minskar behovet av aktiv uppvärmning betydligt. Boendevanorna har stor betydelse, som i alla bostadshus.

Husets små värmeförluster medför en risk för att det periodvis blir obehagligt varmt inne sommartid. Detta problem minskar om man har effektiv solavskärmning för fönstren, helst utvändigt till exempel i form av markiser, och dessutom genom att man minimerar den passiva värmen genom att minimera användningen av hushållsel. Dessutom finns här två olika möjligheter till frikyla: ● Den förhållandevis svala nattluften ute kan utnyttjas genom forcerad frånluftsventilation nattetid samtidigt som fönster i sovrum ställs på glänt, se exemplet i figur 4. ● Den kalla vätskan från borrhålet i berget kan sommartid utnyttjas för att kyla

har källarytterväggar mot mark, och golvarean är 158 kvadratmeter (79 kvadratmeter per våning). Värmeisoleringen för fönster, golv mot mark och källarytterväggar är bättre än normalt för ett hus från 1990-talet, medan ytterväggar, sockelelement och vindsbjälklag har normal ”1990-tals standard”. Mekanisk frånluftsventilation, frånluftsvärmepump och vattenburen elvärme. De flesta rum har radiatorer. Badrum och duschrum har dock vattenburen golvvärme. Detta hus har som helhet inte lika bra värmeisolering som i konceptet ovan, och dessutom saknas bergvärmepump. Några praktiska erfarenheter efter elva års boende är dock underlag för konceptet ovan: ● Fönstren har U-värde 1,0 W/m2 °C för glasdelen. Detta erhålls med ett treglasfönster, där två glasytor (i en trippel isolerruta) har lågemissionsbeläggningar, och argongas används i båda spalterna i isolerrutan. Dessa fönster får relativt låg yttemperatur utvändigt, så att man under vissa förutsättningar kan få en del problem med utvändig kondens, se figur 2.

Detta fenomen beror till stor del på värmeutstrålning från glasningens utsida mot den kalla natthimlen. Detta bekräftas av erfarenheterna som visar att den utvändiga kondensen enbart inträffar på fönster som helt saknar avskärmning av utskjutande 13

tak mot himlen. Den utvändiga kondensen inträffar bara vid vissa tillfällen på natten och morgonen, och har i samtliga fall försvunnit någon gång mellan klockan 9 och 11. Den ganska begränsade utvändiga kondensen är inget problem i vårt fall.

På morgonen vistas man framförallt i köket, och fönstren där har aldrig kondens tack vare utskjutande tak. Samtidigt får dessa fönster relativt hög yttemperatur på insidan, vilket är en klar fördel för det termiska inneklimatet! Erfarenheterna bekräftar att man definitivt inte är beroende av att ha en radiator under varje fönster! ● Huset har tretton radiatorer, varav elva sitter under fönster. Vid cirka 0 °C utetemperatur brukar det i stort sett räcka med golvvärme i bad- och duschrum, och alla radiatorer utom en avstängda! Även de allra kallaste vinterperioderna under de elva åren har normalt sju av tretton radiatorer varit helt avstängda. Erfarenheterna visar att man definitivt inte behöver en radiator under varje fönster, och det är på gränsen att man behöver värma varje enskilt rum aktivt. Det räcker alltså mycket väl med totalt sex radiatorer för det 158 kvadratmeter stora huset. Med öppna dörrar behövs definitivt inte aktiv uppvärmning rumsvis. Husets uppvärmningssäsong är cirka fem till sex månader för huset som helhet, medan golvvärmen i bad- och duschrum används större delen av året. Golvvärmen i bad- och duschrum är mycket lyckad ur komfortsynpunkt.

Inga problem med kalla golv i övriga rum, trots att klinker används i huvuddelen av bottenvåningen. ● Huvudsäkring 16 A har alltid räckt till med frånluftsvärmepump och elpanna med effektvakt. Detta antyder att mindre huvudsäkring än 16 A borde räcka om man skulle ha bättre värmeisolering och bergvärmepump. ● Huset har mycket längre tidskonstant på bottenvåningen jämfört med övervåningen. På bottenvåningen finns ju både betongplatta och källarytterväggar med betong invändigt (på bottenvåningen utgör källarytterväggarna något mindre än hälften av ytterväggarna). När vädret blir markant kallare ute märks det genom att innetemperaturen på övervåningen sjunker mycket snabbare. Vid kraftig solinstrålning märks det på motsvarande sätt att innetemperaturen stiger mycket snabbare på övervåningen, se figur 3. De praktiska erfarenheterna visar en betydande fördel av större termisk tröghet under både sommar och vinter, och en större termisk tröghet på övervåningen skulle vara en stor fördel. En solig dag i april till exempel blir det bara något varmare på bottenvåningen, medan det snabbt blir lite för varmt på övervåningen. En kortare betydligt kallare period i till exempel november kan passera utan att man behöver sätta på någon radiator på bottenvåningen, medan man efter kanske ett dygn behöver sätta på en eller två radiatorer på övervåningen.

14

Figur 2: Utvändig kondens på fönster med glasningens U-värde 1,0 W/m2 ºC. Exemplet visar fönster i vardagsrummet mot nordväst klockan 7 på morgonen i maj.

Kondens förekommer aldrig efter klockan 11.

Ventilationssystemet är konventionell mekanisk frånluft. Erfarenheterna visar att den kalla tilluften som kommer in direkt via uteluftsventiler (hål i ytterväggarna) i princip aldrig medför något komfortproblem trots att radiatorerna ofta är avstängda även vid riktigt låg utetemperatur. Det är dock mycket viktigt var tillluften tas in, och i detta fall kan tilluften delvis styras med en vridbar plastring

●

runt uteluftsventilerna nära tak så att den kalla tilluften inte ”landar” direkt till exempel i en säng eller på ett skrivbord. Det är mycket viktigt att den kalla tilluften vintertid får en mycket god inblandning av rumsluft innan den kan nå en människa. Dessa goda praktiska erfarenheter av det termiska inneklimatet med mekanisk frånluft gäller även författarens tidigare boende nio år i ett radhus.

Figur 3: Bottenvåningen i sluttningshuset fungerar som en bra och välfylld termos tack vare att både bottenplattan och ytterväggarna mot mark ger stora invändiga ytor av betong. Övervåningen fungerar som en termos som är lika bra som undervåningen avseende värmeisolering, men den har mycket mindre innehåll eftersom alla omgivande ytor motsvarar lätta regelkonstruktioner. Skillnaden visar sig till exempel när man får överskott av passiv värme på grund av solinstrålning med mera sommartid, då temperaturen stiger betydligt snabbare på övervåningen, se siffervärdena till vänster. När det i stället på kort tid slår om till betydligt kallare väder under vinterhalvåret samtidigt som radiatorerna är praktiskt taget avstängda kommer innetemperaturen att sjunka betydligt snabbare på övervåningen, se siffervärdena till höger. I detta senare fall fungerar alltså bottenvåningen som en betydligt bättre termos när det gäller att ”hålla värmen”. Innetemperaturerna finns med för att visa principen, och värdena är delvis uppmätta och delvis uppskattade.

Bygg & teknik 5/09

Takhuvar för alla behov A Innovativa takgenomföringar för alla takmaterial A Mycket hållbara och 100 % vattentäta takgenomföringar A Lätta att montera på olika taklutningar A Designprodukter A Uppåtblåsande fläktar och huvar A Gjorda av miljövänligt, återvinningsbart material

Återförsäljare: Ahlsell - www.ahlsell.se Fresh AB - www.fresh.se SK Produkter i Sverige Ab tel:026 12 64 00 info@sk-produkter.se

www.vilpe.com Bygg & teknik 5/09

15

● Trots solavskärmning med markiser finns det periodvis på somrarna problem med övertemperaturer, alltså obehagligt varmt termiskt inneklimat. Upplevelsen av detta som ett problem gäller i första hand sovrummen nattetid. Sedan några år tillbaka tillämpas ett mycket enkelt recept för att få betydligt svalare i sovrummen nattetid. På kvällen när utetemperaturen har sjunkit tillräckligt, mellan klockan 20 och 22, görs följande: ❍ Fönster öppnas på glänt i de sovrum som ska användas under natten. ❍ Dörrarna stängs till dessa sovrum. ❍ Köksfläkten sätts på (läge 1 eller 2 av 3 möjliga), och stängs sedan först på morgonen.

På kort tid blir luften i sovrummen betydligt svalare än i övriga rum tack vare högt tilluftsflöde med förhållandevis sval uteluft till just sovrummen samtidigt som sovrumsdörrarna hålls stängda. När det allmänt är för varmt inomhus är det en skön känsla att känna att det är som svalast just i sovrummen. Den här enkla principen för frikyla med forcerad nattventilation har goda förutsättningar med vårt svenska klimat med förhållandevis svala nätter, och till exempel tropiska nätter (min nattemperatur över 20 ºC) är ju mycket ovanligt i Sverige. En viktig detalj är att köksfläkten bör ha så låg ljudnivå som möjligt. Erfarenheterna är mycket goda, se figur 4.

Diskussion

Med det beskrivna konceptet bör förbrukningen av köpt energi kunna bli riktigt låg. Hur låg förbrukning som uppnås i praktiken beror på ett stort antal faktorer som handlar om människor, teknik och uteklimat. Om man sedan vill ange förbrukningen per kvadratmeter golvarea så finns ytterligare ett flertal komplikationer, se till exempel Öman, Spets & Roots (2009).

Valet av ventilationssystem är så att säga ”en lång historia”, och i exempelvis Öman & Arnryd (2009) finns en sammanställning med tjugofem olika aspekter när det gäller ventilationssystem. Mycket kortfattat så bygger valet av just mekanisk frånluft till stor del på goda personliga erfarenheter sedan tjugo år tillbaka.

En viktig fråga är hur man i praktiken bygger småhus med både god ekonomi och stor invändig värmekapacitet genom en stor massa, där betong förutsätts i detta fall. Frågan är hur man kan bygga småhus tillräckligt billigt med mer betong än bara i bottenplattan. En tänkbar möjlighet är att bygga tvåvånings småhus med en betongstomme ungefär som man ofta bygger flerbostadshus, så att man får invändig betong av både bjälklagen och gavelväggarna på båda våningarna.

Bergvärmepump som kompletteras av värme ur frånluften har valts eftersom det bedöms som bästa alternativet med hänsyn till både energi och effekt. Normalt är 16

Figur 4: Nattkylning på övervåningen i huset i Kungsängen under en riktigt varm sommarperiod. Med köksfläkten på (normalt läge 1 av 3), en springa på sovrumsfönstret och sovrumsdörren stängd kan man ha betydligt svalare i sovrummet än i huset som helhet. På bottenvåningen finns två sovrum, där samma princip tillämpas. Erfarenheterna är mycket goda av denna enkla nattkylning. Siffervärdena finns med för att visa principen, och värdena är delvis uppmätta och delvis uppskattade. just bergvärmepumpen det dyraste alternativet, och paradoxen är att lönsamheten med nuvarande elpriser är mycket tveksam just för ett småhus med mycket litet behov av aktiv uppvärmning. För ett ”dåligt” småhus däremot med stora värmeförluster kan dock bergvärmepumpen på lång sikt vara mycket lönsam. Olika tekniker att spara energi konkurrerar med varandra, och vinsten av varje ytterligare åtgärd blir mindre och mindre. Den ursprungliga tanken med detta koncept var att kombinera med solfångare, men här är paradoxen att det ytterligare bidraget av värme från solfångarna skulle bli litet eftersom när man väl har köpt den dyra bergvärmepumpen så har man två tredjedelar gratisvärme, och solfångarna kan då spara bara kanske 1 MWh el per år i stället för 3 MWh el per år om man i stället hade haft direktel. Om just bergvärmepump bedöms som orimligt dyrt så kan naturligtvis billigare värmepumpar med uteluft eller frånluft som värmekälla diskuteras.

De teknikval som har beskrivits i den här artikeln är i första hand tänkt som en paketlösning för en bra helhet, men det finns naturligtvis möjligheter att i stället betrakta det som lite av ett smörgåsbord med olika förslag. Förutsättningarna kan snart förändras genom både teknisk utveckling och sjunkande kostnader. När till exempel kostnaderna för solceller har sjunkit tillräckligt bör naturligtvis solceller monteras på taket så att byggnaden

under sommarhalvåret fungerar som ett plushus. En annan möjlighet är att vi med nya värmeisoleringsmaterial i framtiden kanske kan bygga riktigt välisolerat på ett ekonomiskt sätt utan att behöva bygga så väldigt tjocka konstruktioner.

Det finns för närvarande ett mycket stort intresse för energihushållning i byggnader, och bakgrunden handlar både om miljö och om ekonomi. Det stora intresset är mycket positivt, och möjligheterna är många både för nya och befintliga byggnader. Förutom tekniken kan vi ju påverka mycket genom våra egna vanor och ovanor när det gäller energianvändning!

■

Referenser

Öman, Robert, Spets, Karin & Roots, Peter, 2009: Förslag på energikrav för nya bostäder. Möjligheter och begränsningar med att ställa krav per kvadratmeter golvarea. Bygg & teknik. Nr 2 2009.

Sid 60–67. Öman, Robert & Arnryd, Bengt, 2009: Possibilities and Limitations with Different Ventilation Systems. Energy and more than 20 other aspects to take into account. Poster (en sida 70 x100 cm) till konferensen Passivhus Norden, Göteborg, 27–29 april 2009. www.passivhusnorden.se. Öman, Robert, 1991: Så fungerar ”skorstenseffekten” i tvåvåningshus. Energi & Miljö. Nr 6 1991. s. 32–36.

Bygg & teknik 5/09

Exergi – en kvalitetsfråga Projektet ”Exergi – en kvalitetsfråga” som pågår vid Avdelningen för Byggnadsteknik på Kungliga tekniska högskolan (KTH) är en del av ett europeiskt samarbete om exergiprocesser. Avsikten med arbetet är att skapa incitament för ett mycket mer effektivt utnyttjande av energin i framtiden än vad som idag är fallet.

Detta är möjligt genom att studera och värdera alla energiprocesser som sker i en byggnad. De processer som har de största exergiförlusterna är också de som har potential för den största effektiviseringen.

Vad menas med exergi? En kilowattimme är på sätt och vis alltid en kilowattimme, men alla kilowattimmar är inte lika bra.

En kilowattimme elektricitet kan användas till mekaniskt arbete eller för att värma ett material till en temperatur på flera tusen grader. Mekaniskt arbete kan göra mycket nytta och kan skapa stora värden i form av bearbetning av material, transporter, lyft till högre höjder med mera.

Möjligheten att värma materia till riktigt höga temperaturer gör det till exempel möjligt att skapa material med nya unika egenskaper. I vissa fall kan sedan energin till viss del återvinnas.

Den kilowattimme som överförts till luft som värmts från 0 till 20 ºC har gjort stor nytta för vår komfort men kan senare inte användas till mycket annat, möjligen kan den återvinnas i en värmeväxlare eller med en värmepump. I båda fallen behövs mekaniskt arbete.

Det går att göra en poäng av att energi är oförstörbar och att ordet energiförbrukning är irrelevant – det ska heta energianvändning. Det är dock uppenbart att något förbrukas när vi använder energi och det är här vi behöver begreppet exergi.

Själva begreppet exergi är egentligen ganska enkelt att förklara. Exergin är den mängd mekaniskt arbete som kan utvin-

Artikelförfattare är Marco Molinari och Folke Björk, Avdelningen för Byggnadsteknik, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.

Bygg & teknik 5/09

nas ur en viss mängd energi. Hur stor del av en viss mängd energi som kan omvandlas till mekaniskt arbete beror på vilken typ av energi det rör sig om. Själva ordet exergi är bildat av de grekiska orden ”ex” som har betydelsen yttre och ”ergon” som har betydelsen arbete. Anergin i den aktuella energimängden är för övrigt den energi som inte kan omvandlas till mekaniskt arbete.

En svårare fråga är att säga vad energi är, detta är ett försök hämtat från Wikipedia. Energi är en fysikalisk storhet och är något som medför förändring, rörelse, eller någon form av uträttat arbete. Energi kan vara lagrad (potentiell energi eller lägesenergi) eller något som överförs. Den totala energin i ett slutet system bevaras alltid och kan bara överföras från en energiform till en annan och aldrig skapas eller förintas. Detta faktum – ”energins oförstörbarhet” – kallas energiprincipen.

Carnotverkningsgraden beskriver den största möjliga andelen mekaniskt arbete som kan utvinnas ur en process med en viss temperaturskillnad. Det betyder att man med Carnotverkningsgradens hjälp kan beräkna högsta möjliga exergiinnehåll i en viss process.

Uttrycket för Carnotverkningsgraden ηCarnot är: T ηCarnot = 1 - –––ut Tin Tin är temperaturen som inkommande medium har och Tut är temperaturen som det energibärande mediet har efter att processer är slut. Enheten för temperaturerna är här Kelvin. Om man tänker sig att man med elektricitet kan uppnå hur hög temperatur som helst som Tin så ser man att verkningsgraden för elektricitet kan bli lika med 1. I många fall är det önskvärt att skapa förutsättingar för ett högt utbyte av mekaniskt arbete men i sammanhang när man värmer hus är det tvärt om. Man vill bara ha litet värme och behöver inget mekaniskt arbete. Istället gäller det att i huset använda energikällor som inte har högre temperatur än nödvändigt så att de källor som kan ge mer av mekaniskt arbete får användas just för produktion av mekaniskt arbete.

Vid bedömning av energiprocesser i byggnader behövs en referenstemperatur för byggnaden (som Tut) som ofta sätts till medeltemperaturen över året i byggnadens omgivning. Carnotverkningsgraden för processen att värma en byggnad till 20 °C kan då beräknas med formeln ovan och med Tin satt till 20 °C. För att bedöma effektiviteten hos en process kan vi använda exergifaktorn ηExergi. Det är kvoten mellan exergiinnehållet (beräknat som Carnotverknings-

grad) för inkommande energibärare vid den aktuella referenstemperaturen och den exergiförlust som sker vid processen (beräknad som Carnotverkningsgraden för den temperatur som processen allra minst behöver. Om exergifaktorn är hög (nära 1) så är processen effektiv eftersom exergiinnehållet i inkommande energikälla passar bra ihop med det behov man har.

En låg exergifaktor tyder på att energi av högre kvalitet än nödvändigt används och att det finns anledning att undersöka om det finns alternativa energikällor för processen i fråga som är mer effektiva.

[1- ––– ] T Tref

Process

ηCarnot(Process) in ηExergi = ––––––––––– = –––––––––– ηCarnot(Energiflöde) Tref [1- ––– ]Energiflöde Tin Antag att vi vill köra en diskmaskin vid 60 ºC och kan välja mellan att antingen värma diskvattnet med elektricitet eller med en solfångare som ger vatten som håller 70 ºC. I båda fallen är referenstemperaturen 7 ºC som är årets medeltemperatur i stockholmstrakten.

Exergiandelen i energin som går ut ut processen beräknas i båda fallen som: 7 + 273 ηCarnot(Diskmaskin) = 1 - –––––––– 60 + 273 Exergifaktorn i solvärmd diskmaskin:

7 + 273 1- ––––––– ηCarnot(Diskmaskin) 60 + 273 ηExergi = ––––––––––– = ––––––––– = 0,87 ηCarnot(Solfångare) 7 + 273 1- ––––––– 70 + 273 När det gäller den elvärmda diskmaskinen så sätter vi Carnotverkningsgraden lika med 1 eftersom elektricitet i stort sett helt kan omvandlas till mekaniskt arbete.

Exergifaktorn i elvärmd diskmaskin:

7 + 273 1- ––––––– ηCarnot(Diskmaskin) 60 + 273 ηExergi = ––––––––––– = ––––––––– = 0,16 ηCarnot(Elektricitet) 1 Här får vi resultatet att exergifaktorn blir mycket högre när diskningen sker med solvärmt vatten än med elvärmt vatten. Det är således mer energieffektivt att använda solenergi för att värma diskmaskinen än att använda elektricitet. Det finns naturligtvis några svårigheter. Den första är att solvärmen i Sverige är blygsam stora delar av året. Den andra är att diskmaskiner behöver elektricitet ändå för att driva pumpar. I många fall finns idag inget alternativ till ett visst energislag för en process.

Beräkningarna för exergianalysen kan vara ganska enkla men det finns en hel del svårigheter i sammanhanget. En av dessa är frågan om vilken referenstempe17

ratur som gäller. En annan är problemet med att samla data.

Varför studera exergi?

Orsaken till att studera exergibehov i processer i byggnader är att det exergiinnehåll som krävs för att värma eller kyla byggnader är ganska lågt eftersom eftersom den önskade temperaturnivån, cirka 20 °C, är ganska nära omgivningens temperatur. Ändå används energikällor sådana som fossila bränslen för detta fastän de har har ett högt exergiinnehåll. Ur en samhällsekonomisk synpunkt så borde denna energi brukas där som den verkligen behövs.

Det speciella i denna ansats är att inte i första hand fokusera på att ytterligare reducera energiflödet genom byggnadens klimatskärm utan att möta energibehovet med energi av låg kvalitet. En aspekt på detta är att byggnader med passivhusprestanda kan vara svåra att bygga och att det behövs fler alternativ för att vara energieffektiv. För övrigt finns ingen motsättning, man kan med fördel använda lösningar med lågt exergibehov i ett passivhus.

Vid Avdelningen för Byggnadsteknik på KTH pågår ett forskningsprojekt inriktat på exergifrågor med titeln: ”Exergi – en kvalitetsfråga. Analys av energikrävande processer i syfte att radikalt minska användningen av högvärdig energi”.

De aktuella processerna kan ha med byggnadens grundläggande funktioner att göra: ● Rumsuppvärmning ● Värmning av ventilationsluft ● Kylning ● Befuktning och avfuktning ● Belysning ● Tappvarmvatten.

Det kan också vara mer verksamhetsanknutna processer som: ● Kyl- och frysförvaring ● Tvätt och disk ● Kokning och stekning.

Arbetet på projektet på Byggnadsteknik, KTH, har även anknytning till två internationella arbeten. Det ena är IEA Annex 49: ”Low Exergy Systems for High-Performance Buidings and Systems” och det andra är det EU-stödda nätverket CostExergy ” Analysis and Design of Innovative Systems for LOW-EXergy in the Built Environment”.

Metodologin vid exergianalys har visat sig vara mycket användbar för en korrekt och insiktsfull bedömning av termodynamiska förhållanden hos processer som ger en klar kvantitativ indikation beträffande när energi används ineffektivt och beträffande möjligheten att anpassa de energiflöden som är tillgängliga till de energibehov som är för handen. Eftersom nyttiggörandet av energikällor av låg kvalitet kan kräva ganska stora förändringar av sättet att använda energi i samhället så är det mycket lämpligt att samarbeta internationellt omkring detta.

Exergianalysen visar möjligheter att anpassa byggnaden till de energiflöden som kan finnas tillgängliga och hur man på litet längre sikt i ett underhållsprogram kan anpassa både byggnader och byggda områden till energieffektivitet som kan verifieras genom att byggnaderna även är exergieffektiva.

Det finns tidigare arbeten inom International Energy Agency som också varit inriktade på exergifrågor, till exempel IEA Annex 37 – Lowex. Här har man tagit fram och beskrivit många tekniker för lågtemperatursystem i byggnader. Rap-

porter finns att hämta på webbplatsen: www.lowex.org.

Arbetet med exergi på KTH har som inriktning i en första första fas göra en genomgående exergianalys av av olika energikrävande processer i byggnader, klimatisering, belysning, matberedning, hygien och sanitet och så vidare. I den andra fasen undersöks alternativa teknologier med lägre exergiförbrukning och värderas med hänsyn till tillämpbarhet, miljöeffekter, personsäkerhet och ekonomi. Projektet avser skapande av förutsättningar för nya energisnåla lösningar, skapa en potential för utveckling av nya produkter och tjänster samt utgöra ett viktigt steg mot effektivare utnyttjande av alternativa värmekällor. Det sista omfattar en studie av hur systemlösningar i kombination med IT-baserad styrning kan länkas till alternativa teknologier för omvandling och lagring av energi. På så sätt ska man få den funktionalitet som man är van vid men med betydligt lägre exergiförbrukning.

Således, den som har förståelse av exergibehovet i processer i byggnader har också möjlighet att utveckla byggnaden och energisystemet kring byggnaden så att energin används på ett effektivt sätt. ■

Referenser

Den som vill lära sig mer om exergi kan besöka dessa webbplatser: www.annex49.org www.lowex.org www.costexergy.eu.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se

18

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 5/09

Putsad insida ger lufttäthet I strävan att bygga energieffektivt har på senare år lufttäthetens betydelse efterhand betonats alltmer.

Låga U-värden måste kombineras med att man bygger lufttätt för att effekten ska bli den avsedda. Om kalluft blåser rakt igenom klimatskalet försvinner snabbt de vinster som man kan göra genom att bygga välisolerat. Det finns faktorer som talar för att möjligheterna att få god lufttäthet är särskilt gynnsamma i byggnader med murade ytterväggskonstruktioner. I ett nyligen genomfört examensarbete vid Chalmers, Avdelningen för byggnadsteknologi, har lufttätheten testats i ett tiotal småhus vilka byggts med stommar av Porotherm tegelmurblock, som putsats in- och utvändigt.

Mätningarna visar att ytterväggar av den aktuella typen ger bra förutsättningar för att höga lufttäthetskrav ska uppfyllas.

Lufttäthet är viktig i byggnaders klimatskal på grund av komfortskäl. Dragiga hus upplevs som kalla och föga komfortabla. Men det är också viktigt att bygga lufttätt för att hålla energiförbrukningen nere. Om det blåser kalluft rakt igenom klimatskalet ”kortslutes” värmeisoleringen. Resultatet blir en snabb, okontrollerad energitransport. Emellanåt har hävdats från en del håll att otätheter är bra med tanke på behovet av ventilation, men resonemang av den karaktären är ohållbart.

Bristande lufttäthet leder till okontrollerat stora luftflöden där detta inte är påkallat av ventilationsbehovet, och nedsatt komfort, samtidigt som energiförbrukningen ökar, ofta på ett drastiskt sätt.

Däremot finns det ingen anledning att för väggar som innehåller uteslutande icke organiska material införa ångtäta skikt, som plastfolier och liknande. Om det uppstår kondens i en homogen murad vägg sugs vattnet upp av murverket, som därefter torkar ut genom avdunstning från Artikelförfattare är Tomas Gustavsson, tekn lic, byggnadskonstruktör, Tomas Gustavsson konstruktioner AB, Lund. Tomas Gustavsson har tidigare arbetat med ett flertal murverksprojekt vid Avdelningen för konstruktionsteknik, Lunds tekniska högskola tomas@konstruktioner.se.

Bygg & teknik 5/09

endera ytan. Diffusionen är en långsam process som i detta sammanhang inte vållar några problem, [1].

I murade ytterväggar skapas lufttätningen genom att murverkets insida putsas. Det betyder att det lufttätande skiktet är synligt. Om muraren sköter sin uppgift dåligt och det finns sprickor eller mistor kommer det att rättas till av utseendeskäl.

Det är viktigt för lufttätheten att man utför anslutningar mot fönster, dörrar och lätta byggnadsdelar på ett noggrant sätt och dessa anslutningsdetaljer bör projekteras omsorgsfullt. Putsskikten ska avslutas mot de lufttätande skikten i anslutande byggnadsdelar om inte läckage ska uppstå.

Enkel teknik

Tekniken för lufttätning i murade konstruktioner är enkel, med få ingående material och komponenter. Det invändiga putsskiktet dras till exempel fram i fönster- samt dörrsmygar och ansluts mot karmarna. I anslutning mellan vägg och tak kan man på murkrönet lägga ett hammarband, på vars underkant fästs en gummilist som tätar mot murverket. Därefter ansluts takkonstruktionens lufttätande skikt, vanligen en plastfolie eller ångbroms, mot hammarbandet, till exempel genom att den kläms mellan en spikläkt och hammarbandet, [2].

Enkelheten i lufttätningens tekniska uppbyggnad i murverkskonstruktioner ger skäl att anta att det är enklare att få tillfredsställande lufttäthet i byggnader med denna ytterväggstyp än i väggar med mer komplex byggnadsteknisk uppbyggnad. I konventionella regelväggar ska till exempel ett stort antal löpmeter plastfolie skarvas mot varandra samt anslutas mot fönsterkarmar och flankerande konstruktio-

ner. I den mån man har takkonstruktioner med trästomme i murade hus får man naturligtvis samma problematik avseende de lufttätande skikten i taken. Men omfattningen av detta reduceras drastiskt i hus med murade ytterväggskonstruktioner eftersom taket utgör en betydligt mindre andel av klimatskalet än ytterväggarna.

I examensarbetet ”Airtightness in dwellings with clay hollow masonry blocks” [3] har lufttätheten mätts i tio stycken småhus som byggts med ytterväggar av Porotherm tegelmurblock. Ytterväggarna utgörs i byggnaderna av 365 mm homogena murblock, som putsats in – och utvändigt, normalt med flerskikts, mineralisk puts (20 mm utvändigt, 15 mm invändigt).

Denna byggnadsteknik är mycket vanlig i stora delar av Europa. Produktion av tegelmurblock svarade till exempel för 38 procent av omsättningen i Wienerbergers (som är väldens största tegeltillverkare) produktion 2008, [4]. Trots att patentet för tillverkningen har sitt ursprung i Sverige [5] har denna byggnadsteknik inte använts i Skandinavien förrän på senare år. Som en följd av att Wienerberger etablerat sig på den svenska marknaden genom att man övertagit och driver Haga Tegelbruk har Porotherm introducerats här. Framförallt i Skåne har byggmetoden snabbt vunnit terräng, inte minst i den småskaliga delen av byggbranschen. Till detta har sannolikt bidragit de omfattande problemen med fuktoch mögelskador som konstaterats i hus med fasader av så kallad organisk tunnputs på frigolit utanpå träregelstommar.

Block av keramiskt bränt tegel

Porothermblocken består av keramiskt bränt tegel, som normalt putsas med 20

Murning av yttervägg med Porotherm-block.

19

mm mineralisk tjockputs utvändigt och Småhus nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 15 mm på insidan. De sammanfogas med ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 mm tunnfogsbruk i liggfogarna och Luftläckage 0,56 0,78 0,61 0,46 0,35 0,73 0,51 0,72 0,75 0,90 utan bruk i stötfogarna, vilka är utforl/s, m2 made med not och spont. Blocken plansli––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– pas vid tillverkningen vilket underlättar Tabell 1: Resultat av mätningar i de tio småhusen. murningsarbetet. Murblockens tvärsnitt består av ett symmetriskt mönster av tunna tegelväggar mellan vilka det finns luft- BBR-kravet överskreds kravet med ett re- förts med tak av trästomme eller om det kanaler. På grund av porositeten i tegel- lativt måttligt belopp, cirka 12 procent. I översta bjälklaget utgjordes av betong elmaterialet samt hålbilden med luftkanaler samband med mätningarna noterades i ler lättbetongelement. För förstnämnda och de minimerade fogarna erhålls för- många fall att lufttätheten påverkades ne- grupp blev medelvärdet 0,82 l/s, m2 medhållandevis gynnsamma värmeisolerings- gativt av läckage i taket, vid anslutningar an värdet för den senare gruppen var 0,49 egenskaper. U-värdet för en totalt 400 mellan vägg- och takkonstruktioner och l/s, m2. Också i den nu aktuella undersökmm djup vägg är till exempel 0,26. Men runt installationsgenomföringar. Takkon- ningen indikeras att en betydande del av detta värde kan förbättras genom ökat struktionerna består i samtliga fall av luftläckaget i de undersökta småhusen kommer från tak och anslutning mellan väggdjup, och/eller om man väljer mur- konventionella träkonstruktioner. vägg och tak, som i samtliga undersökta block där man i tillverkningen fyllt lufthåfall utförts med lätta träkonstruktioner. len med det mineraliska isoleringsmateri- Mätningarna stödjer antagandet Förmodligen skulle det löna sig att alet perlit. Exempelvis erhålls U-värdet Resultaten från mätningarna stödjer anta0,18 för perlitfyllda block vid ett vägg- gandet att möjligheterna att få effektiv under byggskedet direkt informera bygdjup av 460 mm. U-värdena i klimatskalet lufttätning i ytterväggar med murade och garna, inte minst de utförande hantveri sin helhet påverkas dock i viss mån av putsade konstruktioner är goda. Noteras karna, om vikten av att utföra lufttätning att de murade väggarnas översta skift mu- bör att man i de undersökta objekten inte omsorgsfullt i de känsligaste lägena. ras av U-formade block, som isoleras i haft någon speciellt uttalad målsättning Lufttäthetsprovning enligt ”Minneapolis den yttre delen, och sedan gjuts igen med att bygga med höga lufttäthetskrav. Byg- Blower Door System” är för övrigt relativt betong. Men denna byggtekniska detalj garna var inte heller under uppförandet enkel att genomföra och det skulle vara skulle man också kunna förbättra ur vär- medvetna om att mätningar skulle kom- fullt realistiskt att använda denna typ av meisoleringssynpunkt, till exempel ge- ma att utföras. Ändå ligger medelvärdet täthetsmätning som ett konventionellt nom att välja betong med högre porositet med marginal under det tidigare normkra- hjälpmedel i husbyggandet, för att hitta och öka isolertjockleken i U-blockens ut- vet 0,8, och resultaten från några av de ställen som drar ner lufttäthetsvärdena. objekten ligger till och med ganska nära För projekt med murade konstruktioner sida. torde det vara rimligt att påräkna värden i I gällande BBR (Boverkets byggreg- kraven för passivhusstandard.

Resultaten från undersökningen ligger storleksordningen 0,4 till 0,5 l/s, m2, och ler) finns inte något specificerat normkrav på lufttäthet, till skillnad från den ti- också i linje med en undersökning som kanske ännu lägre, om man utökar infordigare utgåvan från 2002. I sistnämnda genomfördes i Finland vid Avdelningen mationen till byggarna och utövar viss publikation angavs normkravet för luft- för konstruktionsteknik, Tammerfors tek- byggkontroll. Inte minst skulle praktiskt läckage till maximalt 0,8 l/s, m2 för bostä- niska högskola/HVAC-laboratoriet, Hel- genomförda mätningar vara effektiva och der vid en tryckskillnad av plus minus 50 singfors tekniska högskola, 2002 till motivera att höga krav på lufttäthet kan Pa. När man i projekteringssammanhang 2007, [7]. I sistnämnda undersökning ställas.

En annan möjlighet att ytterligare förräknar förväntad energiförbrukning torde uppmättes bland annat att lufttätheten påsistnämnda värde ändå ofta användas. För verkades tydligt av om byggnaderna ut- bättra lufttäthet i byggnader med tegelmurblock är att istället för lätt tak passivhus tillämpas betydligt hårgjuta det övre bjälklaget. I Mellandare krav, i Sverige används ofta i europa kombineras ofta Porotherm detta sammanhang maxvärdet 0,30 med bjälklag som består av prefabl/s, m2, [6]. balkar mellan vilka tegelblock pasVid undersökningen som rapporsas in. Balkarna består av tegelskal teras i ”Airtightness in dwellings som armerats och gjutits i med bewith clay hollow masonry blocks” tong. Ovanpå gjuts en platta som blir har mätningar utförts enligt metoden den tryckta flänsen i en samverkans”Minneapolis Blower Door System”. balk.

Vid mätningen försluts fläktar, tillluftsventiler samt öppna spisar och Riskerna för skador liknande öppningar, medan dörrar När det gäller riskerna för skador och fönster stängs. I en ytterdörr försom orsakas av mikrobiologisk aktisluts öppningen med en tät duk som vitet i olika väggtyper, en fråga som är fäst i en justerbar ram. Till anordberörs i examensarbetet ”Airtightningen kopplas en fläkt som används ness in dwellings with clay hollow för att skapa dels 50 Pa övertryck och masonry bricks”, är dock några klardels 50 Pa undertryck, varvid luftlägganden på sin plats. Mögelsvamläckaget mäts. Luftläckaget beräknas par kräver till exempel för tillväxt: som medelvärdet av mätvärdena vid ● Hög relativ fuktighet, från cirka över- respektive undertryck.

75 till 80 procent Resultatet av mätningarna för de ● Lagom varm temperatur, över tio husen framgår av tabell 1: plus 5 °C, med optimal tillväxt runt Medelvärdet för den uppmätta seplus 25 °C rien blev 0,63 l/s, m2. Nio av de tio Enbostadshus med stomme av Porothermblock, ● Tillgång till organiskt material, undersökta husen uppfyllde det kvarteret Svolder i Lund. till exempel trä och träbaserade magamla normkravet 0,8 l/s, m2. I det Arkitekt: Svante Lundquist. terial hus som inte uppfyllde det gamla 20

Bygg & teknik 5/09

Icke toxisk miljö, det vill säga det får inte finnas ämnen som är giftiga för svamparna.

I icke organiska material, som till exempel putsade homogena tegelmurblock, växer inte mögelsvampar. Det finns helt enkelt inte någon näring för dem i form av organiskt material. Det finns därför inte någon kritisk fuktnivå, över vilken det kan finnas risk för mögeltillväxt inne i denna typ av konstruktioner. Förhållandet att denna typ av mikroorganismer inte växer i stenbaserade konstruktioner utgör den stora fördelen med denna byggnadsteknik i förhållande till byggande med trä och träbaserade material. Det handlar i denna del om olika materials nedbrytning, hur de återgår till naturen. Organiska material bryts normalt ned genom mikrobiologisk aktivitet, till skillnad från stenbaserade material, som framförallt bryts ned genom mekanisk påverkan. Om det finns damm med organiskt innehåll på ytan kan det naturligtvis växa mögel i dammet. Detta inträffar dock sällan, vilket visas i bland annat licentiatrapporten ”Biological growth on mineral facades”, [8]. Det är en städ- eller underhållsfråga att i så fall ta bort dammet, inne i konstruktionen växer inte några mögelsvampar.

Examensarbetet ”Airtightness in dwellings with clay hollow masonry blocks” är välgjort och tydligt redovisat. Det visar att förutsättningarna är gynnsamma för att uppnå god lufttäthet i hus som byggs med homogena tegelmurblock, vilka putsats in- och utvändigt. Resultatet från undersökningen styrker uppfattningen att byggnader med murverkskonstruktioner, om de utförs med eftertanke och fackmannamässigt hantverk, kan utföras med goda energiegenskaper. Sedan tidigare är det ett välkänt förhållande att sistnämnda byggnadsteknik rätt utförd uppfyller höga säkerhetskrav avseende fukt- och mögelskador.

Det kan vara på sin plats att i detta sammanhang påpeka att den ofta framförda kritiken mot enstegstätning bör riktas mot väggar med puts på olika typer av ●

Bygg & teknik 5/09

Anslutning mellan tak och väggkonstruktion. Väggen avslutas med ett skift U-block, som isoleras i utsidan och gjuts i med betong. Takkonstruktionen förankras via hammarband, mot vilket också lufttätning sker. isolering utanpå fuktkänsliga regelväggar. För väggar som byggs med homogena murblock är den tätning som erhålls utvändigt med flerskikts mineralisk puts fullt tillräcklig.

■

Referenser

[1] Frågan behandlas för fallet isolerad kanalmur av L-E Nevander, ”Tekniska egenskaper hos isolerade hålmurar av tegel”, licentiatavhandling, Institutionen för byggnadsteknik, KTH, meddelande nr 23, 1961. Nevanders behandling av frågan kan tillämpas på väggar som murats med homogena tegelmurblock.

[2] I Moderna tegeldetaljer, T. Gustavsson, Arkus, 2008 redovisas bland annat metoder för lufttätning i ytterväggar med fasadtegel, isolering och bakmur av stenmaterial. Detaljlösningarna i boken är normalt tillämpliga vad avser lufttätning även för ytterväggar av homogena, invändigt putsade murblock.

[3] Examensarbete 2008:106, S Pallin, Avdelningen för byggnadsteknlogi, CTH, 2008.

[4] Wienerbergers årsredovisning 2008, www.wienerberger.com.

[5] ”Blokmur-murblok”, doktorsavhandling, N. Leimand, Center for industriel arkitektur, Kunstakademiets arkitektskole, Köpenhamn, 2008.

[6] Forum för energieffektiva byggnader, www.energieffektivabyggnader.se.

[7] Föreläsning vid stenhusseminarium på LTH, 17/4 2009, av Pasi Käkelä, tidigare FoU-chef vid H+H, Finland, www. kstr.lth.se.

[8] S. Johansson, rapport TVBM-3135, Avdelningen för Byggnadsmaterial, LTH 2006.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

21

Värmeåtervinning i det egna rummet – möjlighet att minska energianvändningen Energipriserna skapar en utveckling som på sikt kan ge oss intressanta tekniska lösningar, där energiomvandlingen är integrerad i husets normala systemdelar. Solceller och solpaneler verkar kunna utvecklas åt det hållet.

Det finns egenskaper i normala hus som påverkar energianvändningen och redan idag kan utnyttjas bättre. Även i befintliga hus och till exempel i miljonprogrammets bostäder finns utvecklingsmöjligheter som inte kräver stora investeringar. Effekterna på energiförbrukningen kan vara avsevärda.

Man måste i alla systemförändringar givetvis vara medveten om ökade investeringsbehov och ökade drift- och servicekostnader. Energibesparingen kan lätt försvinna i dyrare anläggningar. Systemen ska vara stabila och kunna skötas med rimliga insatser. Livslängden ska vida överstiga garantitiderna, vilket inte alltid är fallet idag.

Enkelhet brukar vara bäst, åtminstone för bostäder. Det gäller att hitta systemlösningar som är förlåtande om man inte gör precis rätt, system som tar tillvara de boendes normala beteenden.

När det gäller att ventilera hus har jag arbetat med systemfrågor för inneklimat och energianvändning i olika projekt; bostäder, skolor, kontor med flera. Här begränsar jag mig till bostäder och väljer exempel från de senaste åren. Jag exemplifierar med ett bostadshus i sju våningar med två trappuppgångar och 42 lägenheter fördelade på ett till fyra rum och kök.

Huset är ett modernt hus med 2,60 m i takhöjd. BOA 3 600 m2 och BTA 4 200 m2.

Inneklimatsystemen vi behöver ska skapa en termisk komfort och ventilera bort föroreningar som verksamheten och Artikelförfattaren Lennart Karlén, ACAD International AB, arbetar med inneklimatkomfort och energisystem samt akustik.

22

byggnaden alstrar. Systemen får inte skapa besvär som drag, kalla golv, buller från fläktar och trafik eller lyhördhet mellan lägenheter.

Jämförelse mellan olika ventilationssystem energibehov

En energisammanställning mellan några olika valbara system för att ventilera bostaden i exempelhuset visas i tabell 1.

Alla ingående beräkningsförutsättningar utgår från rekommenderade värden på luftflöde, specifik effektivitet (SFP) för fläktar med mera enligt Boverkets byggregler (BBR). Sammanställningen skiljer på olika energislag. I flera miljösammanhang betraktar man elenergin som mer värdefull än värmen och straffar elförbrukningen med en faktor 1,5 till 3. I tabell 1 finns en kolumn med total energiförbrukning, där elförbrukningen är uppräknad med faktorn 2.

De system som jämförs är: FTX – ett normalt system med tilloch frånluftfläktar. Systemet värmeväxlar tilluften mot frånluften via en plattvärmeväxlare. Även köksluften går via plattvärmeväxlaren. Köksluften med fett ökar underhållsarbetet och minskar återvinningsgraden. Medelåtervinningsgrad betyder att cirka 35 procent av energin i frånluften återvinns sett över ett normalår.

Det innebär ett regelbundet rengöringsarbete av batterier och filterbyten.

FTX – med separat köksventilation.

Systemet har delats upp med ventilation från bostaden och ventilation från köket.

System

El kWh/år

Kökets luft leds i separata kanaler ut som avluft utan återvinning. Det kräver dubbla frånluftsystem till lägenheterna. Maximal återvinning betyder att 45 procent av energin i avluften från bostaden utom köket återvinns. Kökets avluft går direkt ut via en separat fläkt. Filterbyten minst två gånger per år.

F 1– frånluftsystem utan återvinning.

Frånluftsystemet beräknas i två varianter.

Det första har en utformning med en kökskåpa med liten uppsamlande volym som behöver minst 45 l/s för tillräcklig osuppfångning. Tilluften sker via uteluftdon i form av hål eller spaltventiler i vägg eller bakom radiator.

F 2 – frånluftsystem med volymkåpa och uteluftdiffusorer. Det andra har en volymkåpa med stor uppsamlande volym för osuppfångning över spis som endast behöver 20 l/s för full osuppfångning.

Tilluften sker via uteluftdiffusorer som ger en stabil inblandning av uteluft i rumsluften och därmed en mindre temperaturdifferens mellan golv och tak. Avluftens temperatur sänks en till två grader vid samma lufttemperatur i rummens vistelsezon genom att uteluftdiffusorn blandar in den svalare uteluften i rumsluftens övre varmare del. Man erhåller en värmeåtervinning genom återluft i det egna rummet. En lägre temperatur på avluften innebär en lägre energiförlust.

Beräkningarna i tabell 1 använder värden i BBR för ventilationsflöden. De är empiriskt bedömda efter en godtagbar luftkvalitet i vistelsezon med normal luft-

Avluft kWh/år

kWh/år.m2

kWh/år.m2 om 2 x el ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– FTX 23 240 153 618 52 59 Medel återvinning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– FTX 23 240 215 839 69 73 med separat köksventilation Max återvinning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– F1 7 703 265 497 77 80 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– F 2 med uteluft6 877 216 040 61 63 diffusor och volymkåpa ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1: Energianvändning per kvadratmeter och normalår i exempelhus.

Bygg & teknik 5/09

Spaltventil ger en sammanhängande luftström av uteluft mot golv.

Uteluftdiffusor ger en inblandning av uteluft i rumsluft.

utbyteseffektivitet, cirka 45 procent och en halv luftomsättning per timme.

När tilluften styr luftmängden

Om systemet ger ett effektivare luftutbyte i vistelsezon borde tilluftflöden till bostaden kunna sänkas med samma eller bättre boendekvalitet. Detta kan gälla i större lägenheter, större än cirka 70 kvadratmeter System

El kWh/år

där tilluftflödet bestämmer luftflödet.

Uteluftdiffusorn i system F 2 ger ett effektivare luftutbyte i vistelseområdet i rummet. Praktiska prov ger en effektivitet över 60 procent.

Räknar man in denna effekt i tabell 1 erhålls tabell 2.

Det förbättrade luftutbytet i vistelsezon innebär en ökad luftkvalitet. Någon känsla av drag finns ej då luften inte har någon impuls. Lufthastigheterna är långt under förnimmelsegränsen.

När frånluften bestämmer luftmängden

När frånluftflöden styr luftflödet, som i mindre lägenheter, kommer utformningen av våtrum och kökskåpans effektivitet att bestämma luftmängderna.

Kraven i våtrum kan vara att våtrummen ska torka på blötaste platsen under natten på till exempel åtta timmar. Ett sådant krav var formulerat i Nuteks teknikupphandling för ventilationssystem till bostäder i slutet av 1990-talet och löstes då av flera förslag. Kravet finns sällan med i utformningen av våtrum och ventilationssystem i byggherrarnas program idag. Här finns mycket komfort att vinna och underhållskostnader att sänka samtidigt som en effektiv ventilation av våtrummen sparar energi.

Det finns exempel som fungerar mycket väl i små lägenheter, där man lånar luft från våtrummet till köket/pentryt när man lagar mat. Det är under en begränsad tid.

Resten av dygnet får våtrummet den luftmängd som det ska ha. Lösningen ger möjligheten att minska tilluftflödet som

Avluft kWh/år

kWh/år.m2 om 2 x el ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– F 2 med uteluft6 877 149 566 42 52 diffusor och volymkåpa Bättre luftutbyteseffektivitet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 2: Justerade flöden med en högre luftutbyteseffektivitet större än 60 procent.

ofta är problematiskt stort om man ska föra in 10 (kök) plus 15 (våtrum) l/s som normflödena anger. Det kan räcka med 15 l/s till våtrummet eller mindre om det utformas rätt.

Låt luften arbeta vertikalt i bostaden

Andra väsentliga delar för ventilationseffektiviteten i bostaden är luftflödet genom bostaden i vertikalled. Idag har det blivit en vana att ta in luften bakom radiatorn, med avsikt att få en förvärmning av luften från radiatorn. Därifrån leds luften centralt till hallen och vidare till kök och våtrum. Alla luftspalter mellan rummen finns vid golv för att dörrarna saknar trösklar.

Radiatorn är normalt kall när rummen används, så en ouppvärmd uteluft strömmar efter golv genom lägenheten. Kalla golv och kalla fötter ger en diskomfort som man försöker kompensera genom att öka temperaturen i rummet. Luft av olika

Överluftspalt ger bättre luftkvalitet i vistelsezon i rummet.

kWh/år.m2

Spalt under dörren till sovrum släpper ut den svalare/friskare luften från rummet.

Instrument för mätning av inneklimat och ventilation Freon 134A/152, N2O eller SF6 som spårgas

Mätteknik:

Distributör:

www.lumasense.dk Bygg & teknik 5/09

www.bksv.se

23

temperaturer blandas inte så lätt Dessutom kommer man inte upp i SFP Filterbyten OVK utan man får en skiktning istället 55 grader för att motverka legio3 kW/m .s intervall med varm luft i rummets övre del. nella. I stället ställde man dit en ny Det är till viss del den högre tempe- –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– separat elpanna för VVC-slingan.

2,0 4 filter/år 3 år raturen i avluften i normala F-sys- FTX Driftsituationen blev i verklig0,6 – 6 år tem och FTX-system som ger en F heten så att handukstorkarna väronödig energiförlust. Luftföringen –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– mer en stor del av lägenheten. inom lägenheten kan utvecklas så Tabell 3: Systemskillnader för fläktenergi, filterFrånluften från våtrummen håller att luften arbetar bättre i rummen. byten och OVK. en hög temperatur, som till viss del Med ett bättre val av uteluftdonen återvinns via värmebatteriet av värminskar diskomforten och energiöverDriftkostnaderna påverkas enligt tabell mepumpen. Oljepannan är kvar som reskottet vid tak kan utnyttjas.

3, vilket också innebär rätt stora kost- serv och svarar för topplasten.

En bättre luftkvalitet i sovrum erhålls nadsskillnader som energibesparingen Oljeförbrukningen har gått ner men elom dörrarna har en luftspalt i överkant ska balansera. FTX-systemen är troligen förbrukningen har ökat väsentligt mer än men in till våtrummen ska luften strömma mer än fyra gånger så dyra i drift och förväntat. Man har bytt oljeenergi mot efter golv. elenergi och dragit på sig investeringsunderhåll som F-systemen.

Ska köksventilationen gå över värme- kostnader. Man behöver också avsätta Driftkostnader växlaren krävs ett större regelbundet medel för nyanskaffning av värmepumI artikeln har endast exempel på energian- underhåll med fler filterbyten och rengö- pen, som ju har den mest begränsade livslängden. Dessutom har man buller i lävändningen givits. Investeringskostnader ring av växlaren. genheten över värmepumpen. och driftkostnader har inte beskrivits. Ska Det borde ha funnits ett enklare sätt att man spara energi får det inte gå ut över Enkelhet brukar vara bäst ■ hälso- och hygienförhållanden i bostaden. Ett energibesparande system vi studerade minska husets driftkostnader.

Ej heller får komforten försämras. Vi ser i nyligen var ett F-system och oljepanna sammanställningen i tabell 1 att ett FTX- som kompletterats med bergvärme och system kan vara mest energieffektivt, återvinning ur frånluften till en värmeunder förutsättning att folk nöjer sig med pump. I huset finns handukstorkar sedan den luftkvaliteten och inte öppnar föns- tidigare som är kopplade till VVC-slingVälkommen till tren. Det är tveksamt om besparingen lö- an. Värmepumpen har en elpatron på norBygg & tekniks hemsida: nar sig med hänsyn till att man behöver malt sätt för topplasten och en ackumulainvestera mer än dubbelt jämfört med ett tortank. VVC-slingan ville värmepumpsbyggteknikforlaget.se F-system. FTX-systemet tar också större leverantören inte koppla in över värmeplats för fläktrum, schakt med mera vilket pumpen, då den skulle orsaka många starinnebär att bostadsarean blir mindre. ter och korta drifttider för värmepumpen.

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är typgodkänt, testat och certifierat av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser.

Granabsystemet kombineras i många projekt med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

Granabsystemet är miljövarudeklarerat och består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

24

Bygg & teknik 5/09

Skärpta krav för elvärme i byggnader i BBR 16 BBR, 2009: Boverkets byggregler, BBR 16, BFS 2008:20 trädde i kraft den första februari 2009 med en övergångsperiod fram till årsskiftet. För avsnitt 9 Energihushållning medför BBR 16 ganska stora förändringar, till exempel införs nu tre klimatzoner mot tidigare två.

De stora nyheterna gäller dock de skärpta och utvidgade kraven för elvärmda byggnader. Skärpta krav för direktelvärme, i småhus infördes redan den första januari 1984 av Statens Planverk. Därefter har i olika sammanhang vid ett flertal tillfällen diskuterats totalförbud mot direktelvärme – dock utan resultat. I BBR 12 infördes en skärpning av kravet för en- och tvåbostadshus med direktelvärme. För till exempel klimatzon söder fick byggnadens specifika energianvändning uppgå till högst 75 kWh per kvadratmeter golvarea och år mot 110 kWh/m2, år för byggnader med annan typ av uppvärmning, således 32 procent lägre. Samtidigt infördes en begränsning av klimatskärmens medel Uvärde till högst 0,50 W/m2, K för alla bostäder. BBR 16 innebär ytterligare skärpta krav för elvärme i byggnader men nedan behandlas endast kraven för bostäder i klimatzon III.

Elvärmekraven i BBR 16

Den verkligt stora nyheten, som eventuellt kan ge speciellt småhustillverkarna problem är att kraven nu gäller oavsett distributionsform således för både direktverkande, vattenburen och luftburen elvärme. Dessutom införs krav på begränsning av installerad effekt P kW för eluppvärmning i hus med högst 130 kvadratmeter golvarea. För större hus tillåts ett tillägg enligt tabell 1.

Av tabellen framgår att för klimatzon III gäller nu att specifika energianvändningen får uppgå till högst, det vill säga E mindre eller lika med 55 kWh/m2, år och P mindre eller lika med 4,5 kW samt Um mindre eller lika med 0,4 W/m2, K. Specifika energianvändningen. E mindre eller lika med 55 kWh/m2, år är 27 procent lägre än värdet för direktelvärme i BBR 12 och hälften mot vad som gäller Artikelförfattare är Clarence M Hector, Svenska Byggledning AB, Sjöbo.

Bygg & teknik 5/09

för byggnader med annan uppvärmningsform i BBR 16. Detta är en rejäl skärpning av kravet, som direkt påverkar kanske upp emot 90 procent av alla nyproducerade småhus. Även om ständiga ändringar av byggregler är mycket irriterande och skapar stor osäkerhet, vilket även gäller för till exempel skatteregler, vore det kanske i det här fallet ha varit klokt att dela upp skärpningen i två steg. Första steget kunde då ha tagits i BBR 12 och det andra nu i BBR 16. Dessa steg borde naturligtvis ha föregåtts av tydlig och tidig information så att industrin fick god tid att anpassa sin produktion till de nya kraven. Det är en avsevärd mängd olika industriföretag och personer som direkt berörs av de skärpta kraven. Dessa senare kom visserligen inte helt oväntat, eftersom då gällande krav var helt passé jämfört med verkligheten, se Bygg & teknik 5/08! I samma artikel ”Energihushållningskraven i BBR 12 jämfört med NR 1” C. M. Hector, redovisas även projekt, som redan då klarar de nya kraven utan att uppfylla passivhuskonceptet. Passivhus, ofta av typ radhus, klarar kravet även utan värmepump men ibland kan det kanske ske med hjälp av orimligt hög hushållsel eller flitigt utnyttjad braskamin.

Högst tillåtna installerad effekt, P kW, för uppvärmning av byggnad. Av tabell 1 framgår att effektkravet P mindre eller lika med 4,5 kW gäller för klimatzon III. Motivet till krav på effektbegränsning är risken att anläggningar för produktion och distribution av el kan drabbas av effektbrist. Elbranschen har beräknat att effektmarginalen vid en så kallad tioårsvinter vid ett beräknat uttag av 28,9 GW, in-

klusive effektreserven på 2 GW, uppgår till endast 170 MW, det vill säga cirka 0,59 promille! Det förefaller inte betryggande och åtgärder måste snarast vidtagas. Effektkapaciteten förändras naturligtvis kontinuerligt genom anläggning av nya verk och skrotning av gamla. Effektkravet P mindre eller lika med 4,5 kW kan få stor betydelse för mindre värmepumpar och då speciellt för frånluftsvärmepumpar i kombination med vattenburna system med elpanna och stegvis inkopplingsbara elpatroner på mellan 1 till 9 kW. Dessa slår på under kalla dygn då värmepumpen inte själv klarar husets och tappvarmvattnets hela uppvärmningsbehov.

Med en kompressor på 1,5 till 2 kW måste elpatronen begränsas till 1,5 till 2 kW, vilket i ett kallt klimat kräver en väl isolerad klimatskärm. Uteluftsvärmepumpar förses med trågvärmare, typ elvärmekabel för att förhindra total nedisning och FTX-aggregat förses ofta med någon form av avfrostningsanordning och ibland extra kanalvärmare.

Hushållets effektbehov. Bostädernas hushållsel har ständigt ökat på grund av ökat antal elektriska apparater av olika slag trots effektsnålare komponenter. Antalet apparater ökar men deras effektbehov minskar samtidigt, till exempel hemelektronik och datorer med kringutrustning. Ett enkelt sätt att förbättra situationen är att återinföra den så kallade tidstariffen eller dubbeltariffen, som innebar att el till bostäder med elvärme levererades under låglasttid till ett betydligt lägre pris än det under höglasttid. Den tid då anläggningarna var högt belastade och det högre priset gällde hade bestämts till var-

Krav på bostäder med elvärme

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Klimatzon I II III –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– E kWh/m2,år

P kW

P tillägg kW

95

5,5

0,035(Atemp-130)

75

5,0

0,030(Atemp-130)

55

4,5

0,025(Atemp-130)

0,40 0,40 0,40 Um W/m2,K –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1.

25

dagar klockan 06.00 till 22.00, det vill säga när industrin behövde elkraft. All övrig tid var låglasttid, det vill säga drygt 50 procent av total tid. Endast ett ytterst fåtal elbolag har kvar dubbeltariffen. De nya fjärravlästa elmätarna, som nu har installerats, har eller borde ha möjligheten att avläsa elanvändningen under varje dygns alla timmar så att tidsperioderna enligt dubbeltariffen kan registreras och fjärravläsas av elbolagen. Därmed undviks behovet av dubbla mätare av detta skäl. Risken för effektbrist skulle minska och elkostnaden för framförallt elvärmekunderna skulle också minska genom att åter öppna möjligheten för värmelagring under nätter och helger med lägre elpriser, vilket skulle medföra en jämnare och därmed gynnsammare belastning av nät och verk. Men elbolagen befarar förmodligen lägre vinster och den höga prisnivån understöds av ”effektbristspöket”.

Det finns inga restriktioner för installerad effekt för hushållsel mer än möjligtvis ekonomiska, högre abonnemangspris vid högre huvudsäkring. Vilka märkeffekter har de vanligaste elapparater? Följande ungefärliga riktvärden kan noteras: Elspis med ugn och glaskeramikhäll cirka 10 till 13 kW, vilket inte är en betydelsefull minskning i jämförelse med en 35 år gammal spis med gjutjärnsplattor med 13,5 kW. En modern spis med induktionshäll har oväntat ungefär samma höga märkeffekt 13,5 kW. En snabb ugn, 300 °C på sex minuter, kräver 6 kW och är ofta inkopplad under lång tid. Mikrovågsugnen är på cirka 1 kW och är normalt inkopplad korta tider medan en modern vattenkokare på 2 kW behöver fyra minuter för en liter till 100 °C. Dessa senare får anses effektiva även genom låga värmeförluster. Kyl- och frysskåp har numera imponerande låga märkeffekter och har genomgått en glädjande teknisk utveckling i alla avseende. Maskiner för disk, tvätt och torkning tillkommer med åtskilliga kilowatt. Även om inte alla maskiner eller funktioner hos spisen är inkopplade samtidigt, det räcker ofta med enbart ugnen, så kan hushållets momentana effektbehov stundtals överstiga till exempel 9 kW, det vill säga dubbla tillåtna värdet för hela huset! Ett elektriskt bastuaggregat på 6 till 9 kW kräver naturligtvis då någon form av effektbegränsare. Syftet med hela denna utläggning är att beskriva den verkliga situationen, inte att rekommendera restriktioner för de boendes effektbehov under köldperioder.

Högsta tillåtna medel U-värde för klimatskärmen. För klimatskärmen gäller nu enligt tabellen att Um mindre eller lika med 0,4 W/m2, K. Detta innebär en sänkning med 20 procent, vilket är helt otillräckligt. Det går fortfarande att visa att med en bättre jord- eller bergvärmepump kan man uppfylla kraven med en isolering av SBN 75-standard men med modernare fönster. Detta är en helt orimlig 26

Diagram 1: Nuvärdet av kostnaderna vid olika kalylräntor, p%. n = 60 år. situation år 2009. Välkonstruerade normala småhus har i dag Um ungefär lika med 0,25 W/m2, K och passivhus betydligt lägre värde. I Bygg & teknik, 5/08, diskuteras bland annat klimatskärmens standard. Det bör även noteras att U-värdet för fönster har förbättrats markant de senaste åren. Nu finns A-klassade fönster med U lika med 0,9 W/m2, K och till och med ännu bättre. En undermålig klimatskärm försvårar eller omintetgör ett framtida byte av husets uppvärmningssystem.

Värmeisolering har samma livslängd som huset, säg 60 år medan livslängden för fönster då kan sättas till 30 år och värmepumpar till 20.

Därför bör för elvärmda småhus kravet inte sättas högre än Um lika med 0,20 till 0,30 W/m2, K.

Boverkets konsekvensutredning

Det är utmärkt att Boverket har låtit utföra en konsekvensutredning av föreslagna regeländringar. Denna omfattar även ett avsnitt, som behandlar de ekonomiska konsekvenserna för två olika stora småhus, 120 och 170 kvadratmeter placerade på tre olika orter i skilda klimatzoner. Bägge husen är utrustade med olika typer av värmepumpar, som till exempel frånlufts-, jordeller luftvärmepumpar och förmodligen även bergvärmepumpar av större eller mindre slag. Husens energibehov i kilowattimmar per kvadratmeter år har beräknats för fyra olika värmepumpsvarianter.

Totalkostnaderna för en kalkylperiod av 40 år med elpriset en krona per kilowatttimme har sedan diskonterats med kalkylräntan fem procent. Inga pris- eller kostnadsuppgifter för ingående komponenter har redovisats med undantag för borrning för bergvärmepumpar. Denna har, klokt nog ansetts osäker, och angetts till 35 000 kronor. Totalkostnaden för anläggningar med bergvärmepump anges ofta till 100 000 till 200 000 kronor eftersom förutsättningarna kan variera avsevärt. Tabell 1 i utredningen avser det mindre småhuset,

120 kvadratmeter, i Stockholm. Tabellens värden har kontrollräknats med priser och kostnader, som förmodligen ligger ganska nära de i tabellen använda. Livslängden för själva värmepumparna har bedömts vara 20 år medan för isoleringen valts 60 år. Följande resonemang motiverar valet av längre livslängd för isoleringen. Miljonprogrammets bostäder från 1960- och 1970-talen behöver nu rustas upp. Klimatskärmens opaka (ogenomskinliga, red anm) delar har uppskattningsvis U-värden omkring 0,40 till 0,60 W/m2, K och behöver nu förbättras. Motsvarande U-värde för dagen småhus uppgår till U ungefär lika med 0,12 W/m2, K. Att efter 40 år tillläggsisolera eller ersätta denna goda isolering får nog anses mindre sannolikt. Det bör noteras att nuvarande årliga produktion av bostäder indikerar en livslängd på 100 till 140 år.

Kontrollberäkningens resultat. Resultatet, som redovisas i diagram 1, överensstämmer väl med Boverkets resultat. Ett viktigt påpekande bör dock göras beträffande värmepumpar i kombination med extra isolering. Att först välja en jordvärmepump och sedan kontrollera om extra isolering är lönsamt är självfallet lika meningslöst som att försöka räkna hem en jordvärmepump i ett superisolerat hus.

För värmepumpar föreligger i dagsläget dessutom en risk att kostnader för framtida reparationer, underhåll och övrig service underskattas.

■

Referenser

BFS 2008:20. Boverkets byggregler, BBR 16.

BFS 2006:12. Boverket. Regelsamling för byggande, BBR 12.

PFS 1982:3. Statens Planverk. Direktelvärme i småhus, lågtemperaturuppvärmning av byggnader m m.

Bygg & teknik 5/08. Energihushållningskraven i BBR 12 jämfört med NR 1.

C. M. Hector.

Bygg & teknik 5/09

Skruvfritt skivmontage...

Framtidens montage av skivor på trä- och stålreglar Europrofil deltog i ett antal tester på Sintef i Trondheim av ytterväggskonstruktioner där Skanska ville säkerställa vind och vattentäthet av det klimatskal man använder i sin produktion. Man kunde då bl.a. konstatera att bättre tätning av skarvar mellan väggskivorna samt mellan skiva och regelstomme är önskvärd. Europrofil har provat olika metoder för att lösa denna svaga punkt i konstruktionsskalet, vilket nu har resulterat i en ny patentsökt fixtur (montageprofil).

Den patentsökta fixturen för ytterväggar består av en H-profil i plast. Denna är försedd med dubbelhäftande tejp på sin bakre fläns, där hål stansats genom tejp och profilbaksida, hål är dessutom stansad genom livet i profilen. Fixturen tätar effektivt skarven mellan skivor med sin profilkropp och ett applicerat lim. Dessutom limmas fixturen fast i underlaget genom att lim tillåts komma ut ur profilen genom de stansade hålen på profilens baksida och fästa mot underlaget.

En annan mycket stor fördel är att fixturen ersätter skruvningen, vilket annars är ett slitsamt tidsödande arbete för montörerna.

Limning med MAGNA Användningen ställer stora krav på limmet, både vad gäller styrka och hållbarhet. För ändamålet har ett speciellt silikatlim utvecklats som kallas MAGNA. Magna silikatlim är i applikationen att betrakta som åldersbeständig, fixturen skyddar effektivt limfogen mot UV-ljus vilket är det enda som påverkar dess beständighet. De fixturmonterade skivorna skyddar effektivt och säkert byggnadens stomme mot drag och fukt, helt utan risk för läckage då skivorna dessutom är helt intakta utan skruvskador eller befattade med glipor mellan skivskarvar och stomme. Generellt kan sägas att en Magna limmad skiva är minst dubbel så starkt förankrad som vid skruvning.

Fixturerna för ytterväggar är tillverkade av strängsprutad ABS-plast. De är försedda med dubbelhäftande tape för enkelt montage mot trä- och stålreglar.

Skivmontage

1

2

3

4

5

6

Montaget sker helt utan skruv och är mycket enkelt och ergonomiskt.

Med skivorna limmade mot varandra och mot underlaget erhålls en mycket stark fogning av skivorna. Slutresultatet blir en helt tät och skadefri vägg.

På vår hemsida kan du se en montagevideo och läsa mer om systemet.

Många byggnadsarbetare tvingas att gå i pension i förtid på grund av förslitningsskador som är orsakade av tungt och monotont arbete, mindre än 2% arbetar till 65 år. Traditionellt skivmontage med skruv innebär en mycket stor belastning på montören. Med Europrofils nya system sker montaget helt utan skruv, vilket minskar belastningen och därmed risken för förslitningsskador. Ljud och vibrationer reduceras nästan helt med metoden.Till hösten introduceras även ett komplett system för montage av innerväggar.

EuroProfil AB, Box 147, 713 23 Nora tel 0587 - 818 80, fax 0587 - 818 89 info@europrofil.se

Lösullsisolering med hampa Lösullsisolering gjord av hampfiber varken tillverkas eller säljs som en kommersiell produkt i Sverige idag.

Möjligheterna är emellertid goda att på olika sätt få igång en inhemsk lokal produktion. Beredning av fibrerna med tornadoteknik kan vara ett sätt att åstadkomma ett utgångsmaterial lämpligt för bland annat lösull. Försök visar att lösullsprodukter av hampfiber går att åstadkomma med egenskaper som är likvärdiga de hos träbaserad cellulosaisolering.

Lösullsisolering med cellulosa i olika former har sedan decennier varit etablerad i Sverige, men även på många andra håll i världen, inte minst i USA. Marknadsandelen är fortfarande relativt blygsam, men framtidsutsikterna är goda med tanke på materialets gröna profil och för ändamålet goda egenskaper [1, 2 och 3]. Förutom träfibrer i olika former har även bastfibrer som lin och hampa nyligen aktualiserats i sammanhanget. Denna artikel handlar om vilka möjligheter som finns med just hampa som lösullsisolering och redogör i korthet för erfarenheter och pågående utvecklingsarbete främst i vårt land.

Idag finns det inget beredningsverk för hampa i drift i Sverige. De flesta beredningsverk i Tyskland, England och Nederländerna startade sin verksamhet under 1990-talet och då med frikostigt stöd från EU. Dessa satsningar ägde rum långt innan det var salongsfähigt att ens diskutera legaliseringen av industrihampa i vårt land.

Artikelförfattaren arbetar sedan en tid tillbaka med ett helt nytt koncept för beredning av kortfibrig industrihampa, lämplig för bland annat lösullsisolering.

Metoden baseras på en tornadoteknik som är under utveckling i Sverige. Den är i grunden småskalig och eftersom isoleringsmaterial i allmänhet inte är lämpliga att transportera längre sträckor så kan mindre produktionsenheter med fördel etableras i anslutning till odlingsområdena.

rep, segelduk, fisknät, kläder med mera. Ökad samfärdsel och handel med övriga världen ledde till ökad import av exotiska fiberslag under 1800-talets senare hälft, vilket successivt medförde att den inhemska odlingen blev mindre lönsam. Till detta bidrog även att beredningsmetoderna var föråldrade och ineffektiva [4].

Under andra världskriget stödde staten i beredskapssyfte uppbyggnaden av en beredningsindustri, dels i Visby på Gotland, dels i Katrineholm i Södermanland. Efter ungefär tjugofem års verksamhet, närmare bestämt 1966, upphörde så det statliga stödet till svensk hampberedning och därmed i praktiken all odling. I början av 1970-talet förbjöds hampodling helt i Sverige med argumentet att hampa är narkotika. Liknande förbud kom att omfatta praktiskt taget hela OECD-området och grundade sig indirekt på starka industriella särintressen i USA som såg hampan som en allvarlig råvarukonkurrent till både petroleum och trä [5, 6].

Under 1990-talet började allt fler länder, såväl inom som utom EU, att häva sina förbud mot hampodling. Sverige var inte alls med på noterna och tvingades därför av EG-domstolen att upphöra med förbudet så sent som i januari 2003. I vårt land är hampodling tillåten endast inom ramen för EU:s system för jordbruksstöd via det så kallade gårdsstödet. Gemensamt för EU är att endast sorter som innehåller mindre än 0,2 procent av den psykoaktiva substansen THC, delta-9-tetrahydrocannabinol, får odlas.

Hampan trivs bra i vårt tempererade klimat och kan odlas över hela landet. De

längre dagarna i norr kompenserar till största delen den lägre medeltemperaturen. Omfattningen av de svenska odlingarna har under de senaste fem åren pendlat mellan 300 och 800 ha, att jämföras med de cirka 14 000 ha som odlas inom EU som helhet. Den senare arealen är inte större än att den skulle rymmas inom ett cirkelformat odlingsområde med radien sju kilometer! Varje hektar ger normalt en stjälkskörd på runt 7 ton torrsubstans, men variationerna kan vara stora beroende på väderlek, markbeskaffenhet samt skördetidpunkt. Figur 1 visar ett hampfält i Ockelbo, Gästrikland, i början av november.

Hampberedning

Hampans stjälk består till cirka 25 procent av långa bastfibrer och till cirka 75 procent av en ihålig kärna som kan liknas vid lövved och som innehåller mycket korta fibrer med en längd på typiskt 0,5 mm. Bastfibrerna, som kan sägas utgöra barken på stjälken, har elementarfibrer i intervallet 5 till 40 mm och dessa hänger i sin tur samman i fiberbuntar som bildar fibertåg som sträcker sig längs plantans hela längd, typiskt 4 m. Fiberberedning av hampa innebär att med en eller flera metoder, vilka kan var biologiska, kemiska, termiska och mekaniska, separera fibrerna från veddelarna. Beredningsteknikerna skiljer sig lite mellan olika länder i Europa beroende på tradition och användningsområden för fibrerna.

Traditionell fältrötad hampa. I Tyskland skördas hampan frodig och grön med början i mitten av augusti. Den

Bakgrund

Hampa (Cannabis sativa L.) är en kulturväxt som odlats och använts av mänskligheten i årtusenden. I Sverige har hampa odlats åtminstone sedan vikingatiden och hampfibern har traditionellt utnyttjats till

28

Artikelförfattare är Peter Norberg, Högskolan i Gävle. peter.norberg@hig.se

Figur 1: Ett gulnande hampfält i Ockelbo i Gästrikland i november sedan plantorna avmognat och torkat på rot.

Bygg & teknik 5/09

klipps i 50 till 60 cm längder som får ligga spridda på fältet för att med naturens hjälp (fukt, sol och mikroorganismer) åstadkomma nedbrytning av främst pektin som håller samman fibrer och stjälk.

Under en period på tre till fem veckor vänds hampan ett par gånger och när fältrötningen är fullgången och hampan förhoppningsvis torkat är det dags att lägga den i en sträng och bala den, vanligtvis som fyrkantbalar. Dessa lagras sedan under tak tills det är dags för fiberberedning. I beredningsverket bearbetas stjälkarna mekaniskt i en hack varefter fibrerna i olika separerings- och sållningssteg frigörs från kärnan. Kärnan har vid det här laget sönderdelats i småbitar på cirka 10 mm längd, vilka benämns skävor. Bastfibrerna kan sorteras efter storlek och vikt i olika fraktioner alltifrån 50 till 60 mm långa högkvalitativa fibrer ned till ett finfördelat dammliknande material som påminner om mekanisk pappersmassa. Beroende på eftersträvat användningsområde kan lämpliga fraktionsgränser väljas godtyckligt.

Under mitten och slutet av 1990-talet byggdes det upp ett tiotal beredningsverk för lin och hampa i Tyskland, men de flesta har numera slagit igen på grund av dålig lönsamhet. Idag är den ledande tillverkaren BaFa GmbH i Malsch, BadenWürttemberg i sydvästra Tyskland. BaFa levererar industrifiber till såväl bilindustrin som isoleringsindustrin. En av kunderna är Hock GmbH med verksamhet i Nördlingen, Bayern, som i mer än ett decennium utvecklat och tillverkat den flerfaldigt belönade Thermo-Hanf-isoleringen som finns i form av skivor och mattor, men däremot inte som lösull. ThermoHanf säljs i Sverige genom Kalmarsundhus i Mönsterås.

I Prenzlau i delstaten Brandenburg ligger Hanf-Faser-Fabrik, Uckermark. Där tillverkas en mängd olika hampprodukter, bland annat lösullsisolering som går under benämningen Hanf-Dämmwolle ”HDW 1A” [7]. Den finns i ett antal utföranden som är avsedda för manuell packning i antingen golv-/vindsbjälklag eller i väggar. Dessa produkter säljs genom Nordic Naturfiber i Laholm. Man har även en blåsbar lösullsprodukt som appliceras med hjälp av egenutvecklade maskiner, se figur 2. Skillnaden mot traditionella blåsmaskiner för lösull är att den även utrustats med en inbyggd rivare så att den kan matas direkt med en kompakt bal.

Grön orötad hampa. Vid det tyska forskningsinstitutet ATB Agrartechnik Bornim i Potsdam strax utanför Berlin har man utvecklat en beredningsteknik som inte kräver att hampan först rötas [8].

Istället utnyttjar man en speciellt utvecklad hammarkvarn med relativt tunna slagor som på mekanisk väg åstadkommer fiberseparering från stjälken [9]. Dessa fibrer blir betydligt ljusare än de rötade Bygg & teknik 5/09

fibrerna och doften är betydligt friskare.

Tyvärr har utveckling längs denna linje stannat upp eftersom den anläggning som byggdes upp hos ATB i början av 2000talet numera sålts och flyttats till MüritzBiomassehof GbR Varchentin, ett slags regionalt landsbygdscentrum med inriktning på lokal hållbar utveckling. Även i Frankrike strävar man efter att bereda hampan efter så lite rötning som möjligt. Huvuddelen av fibrerna går här till papperstillverkning. Skörden sker i september och därefter balas den så fort fukthalten sjunkit till mellan fjorton och arton procent. Frankrike står för den ojämförligt största arealen hampa inom EU och årligen odlas cirka 8 000 ha, varav cirka 5 000 ha av 320 lantbrukare tillhörande kooperationen La Chanvrière de l’Aube (LCDA). Inom en radie av cirka 100 km från beredningsverket odlas alltså nästan hälften av vad hela EU förmår i dagsläget.

Figur 2: Blåsmaskin som används av Hanf-Faser-Fabrik, Uckermark, för att applicera lösull av hampa i byggnader.

Maskinen matas med hampbalar som maskinen river och blåser upp på till exempel ett vindsbjälklag.

Vinter-/vårskördad hampa. Om man låter hampan stå kvar på fältet över vintern kommer plantan att successivt avmogna varvid bladen faller till marken och mycket av de vattenlösliga näringsämnena i stjälk och bladverk återförs till marken. Samtidigt börjar stjälken att brytas ned, men i långsammare takt än vid traditionell fältrötning. Vattenhalten sjunker från närmare 80 procent i grönt tillstånd till i trakterna av 15 procent under soliga vårdagar. Fibrerna släpper undan för undan från stjälken och tenderar så småningom att hamna på marken. Hampa framtagen på detta sätt har i första hand utnyttjats för att åstadkomma en lämplig råvara för förbränning eftersom askhalten blir förhållandevis låg (cirka 1, 5 procent) och asksmälttemperaturen välgörande hög (högre än 1 550 °C) [10]. Fibrer från vinter-/vårskördad hampa håller naturligtvis en sämre kvalitet än höstskördad och fältrötad hampa beträffande hållfasthet och därtill relaterade egenskaper. Som isoleringsmaterial behöver det dock inte innebära någon nackdel att fibrerna har utsatts för väder och vind över vintern.

Den största nackdelen med vårskörd är att

det bärgade materialet endast utgör cirka 50 procent av den växande grödan räknat på torrsubstansen. Förlusterna beror dels på de naturliga skeenden som bryter ned plantan dels de brister i effektivitet som kännetecknar dagens skördesystem.

Energinätverket Green4u i Grästorp har med relativt enkla och lättillgängliga medel genomfört separation av fibrerna från skävorna och låtit testa hampfibrerna som lösullsisolering [11]. Bland annat har ett takbjälklag till en ladugård isolerats med hampfibrer. Dessa försök har även dokumenterats på en DVD som går att rekvirera från Green4u. Mer om dessa resultat visas längre fram i artikeln.

Tornadoteknik. Det finns relativt ny teknik tillgänglig som skulle kunna vara lösningen på avsaknaden av beredningskapacitet och som samtidigt kan innebära att många av de traditionella momenten som förknippas med hampa, såsom rötning och torkning på fältet, kan elimineras. Existerande maskiner inom lantbruket kan också användas liksom etablerade lagrings- och logistiksystem. Den nya metoden innebär en anpassning av den tornadoteknik som företaget Airgrinder AB i Skelleftehamn håller på att utveckla för olika tillämpningar. Tornadotekniken är lämplig om man samtidigt vill sönderdela och torka material. Ny Teknik skrev för några år sedan en artikel om tekniken [12] och den har numera utvecklats vidare för olika tillämpningar. Företaget Fibre Tornado AB i Skelleftehamn håller för närvarande på att introducera tornadotekniken för torkning av fiberslam. Det ligger nära till hands att tro att denna teknik skulle kunna fungera även för torkning och sönderdelning av hampa i syfte att få fram högkvalitativa fibrer för olika ändamål, till exempel lösullsisolering.

Det tänkta scenariot vid skörd av hampa skulle kunna se ut som följer. Fiberhampan når sin mognad och bästa fiberkvalitet strax innan blomning, vilket för de flesta hampsorter odlade i Sverige innebär i mitten av augusti till slutet av september. Då är hampan grön och frodig och förhållandevis lätt att skörda med en självgående hack utrustad med helsädesbord eller radoberoende majsbord, se figur 3. Den hackade hampan balas och plastas in (ensileras) så att den kan lagras utan lufttillförsel under åtminstone sex till åtta månader utan att nämnvärt brytas ner. Nackdelen med detta är att balarna blir oerhört tunga beroende på den höga vattenhalten i grödan samt att det går åt förhållandevis mycket plastfilm för att göra balarna lufttäta. Ännu bättre vore att utnyttja tornsilos eftersom ensileringen blir bättre och man slipper det otympliga balningssteget.

Vid beredning, som kan ske vid en godtycklig tidpunkt under hösten och vintern, sprättas balarna, sönderdelas och matas in i tornadoutrustningen. Vid lagring i silo kan man antagligen utforma in29

Figur 5. Fibrer från hampa skördad i mitten av september. Det hackade utgångsmaterialet är processat i Airgrinders tornado och därefter siktat för att avlägsna allt finmaterial mindre än 5 mm.

Figur 3: Självgående hack med radoberoende majsbord. Detta är en vanlig utrustning för att skörda hampan oavsett tidpunkt på året. I vänstra bakgrunden ses högar av hackad hampa som i detta fall väntar på transport till ett värmeverk.

och utmatningen ännu smidigare. I processen kommer materialet att torka, men samtidigt sönderdelas i mindre beståndsdelar. För att säkerställa att materialet torkar ner till under tjugo procent fukthalt kan tornadons luftintag med fördel värmas med spillvärme. Den utdrivna fukten leds ut via luftströmmen och håller en temperatur som är cirka tjugo grader över den ingående lufttemperaturen. Det torkade och sönderdelade materialet faller ut i botten på cyklonen, där det kan siktas och delas upp i lämpliga fraktioner. Eftersom hampfibrerna inte så lätt pulveriseras utan bibehåller mycket av sin ursprungliga längd och form kan dessa ganska enkelt tas tillvara på ett såll med 4 till 5 mm

öppningar. Finfraktionen utgörs främst av skävor samt i mindre mån bladrester.

Eventuellt kan detta material pelleteras och utnyttjas som bränsle, alternativt som vätskeabsorbent.

Den effekt som krävs för att driva fläktmotorn i det aktuella fallet är drygt 300 kW och det oavsett om det passerar något material genom tornadon eller inte.

Torkkapaciteten är cirka 500 kg vatten per timme och det betyder att produktiviteten beror av ingående materials fukthalt. I figur 4 visas principen för hur mycket hampa som går att processa per timme och hur mycket som kommer ut i form av fibrer och skävor/bladrester. I exemplet antas att utgående material torkas

Figur 6: Som figur 5, men med hampa skördad i mitten av december.

Figur 7: Som figur 5, men med hampa skördad i mitten av maj.

Figur 4: Principen för hur produktiviteten varierar med ingående fukthalt hos den hackade hampan vid tornadoberedning. I det aktuella fallet antas torkkapaciteten vara 500 kg vatten per timme och den utgående fukthalten femton procent hos den beredda hampan.

30

ner till en fukthalt av femton procent. Ju mer hampan torkat innan den processas desto högre produktivitet kan erhållas i tornadon.

Att tekniken verkligen fungerar med hampa har testats vid flera olika tillfällen på senare tid och med material från olika skördetidpunkter. Hackat material som skördats i september, december respektive maj har fått passera tornadons luftström och därefter siktats för att avskilja finmaterialet. Figurerna 5 till 7 visar hur de framsiktade fibrerna såg ut efter denna behandling.

Tornadomaterialet har undersökts närmare beträffande bland annat värmekonduktivitet och hygroskopicitet. Dessa redovisas i följande avsnitt i jämförelse Bygg & teknik 5/09

Tabell 1: Jämförelse av densitet och värmekonduktivitet hos några lösullsprodukter av hampa.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Isolering Densitet, VärmekonduktiTestmetod Ref kg/m3 vitet, λ, W/mK –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 50–60 0,050 EN 12667 11 HDW 1A G-1 22 0,067 – 18 G-2 28 0,060 – – G-grovhackat 50 0,052 – – G-finhackat 50 0,044 – – 45 0,049 Vertikal Ej publ Tornado (September) referensskiva res G-3 45 0,054 – – G-4 55 0,048 – – Isover UNI-skiva 36 17 0,036 – – Frost-retted 48 0,043 Okänd 25 Lang, grob 50 0,049 ISO 8302 26 Kurz, fein 50 0,047 – –

med litteraturuppgifter på olika hampisoleringar.

Hampa som isolering

Värmekonduktivitet och densitet. Ett flertal olika typer av hampisolering förekommer på marknaden förutom lösull. Som redan nämnts finns skivor och mattor av i stort sett ren hampfiber, typ Thermo-Hanf samt en liknande produkt från Hemcore i Storbritannien. Motsvarande typ av isolering med linfiber, Isolina, tillverkas i Finland. Det finns även blandmaterial med hampa och återanvänd bomull, Isonat, samt hampa och träfiber, Isonat+. Samtliga nämnda isoleringsprodukter har en deklarerad värmekonduktivitet på 0,038 till 0,040 W/mK och uppvisar, i de fall de uppges, densiteter på ungefär 36 plus minus 6 kg/m3.

Såvitt känt finns relativt lite mätningar av värmekonduktivitet gjorda på lösull av hampa. De enstaka produkter som finns på marknaden har dock i allmänhet blivit

testade av olika certifieringsorgan. I Tabell 1 görs en jämförelse mellan olika lösullsprodukter beträffande densitet och värmekonduktivitet. Materialen är ”HDW 1A” [7] samt de varianter av gårdsproducerad lösull som nyligen redovisats av Green4u [11]. Vidare ingår tornadoprocessad hampa skördad i september jämförd med vårskördat material som erhållits från Green4u och som är likvärdigt med ”G-1”, ”G-2” och ”G-grovhackat”. Som referensmaterial har en skiva med glasull (Isover) utnyttjats. Slutligen ges några siffror för lösull av vårskördad hampa framtagen i Finland [13] samt data från en större EU-studie [14], där långa och grova fibrer jämförs med korta och fina dito.

Av resultaten i tabell 1 kan man sluta sig till att lösullsvärdena i allmänhet är något högre än för motsvarande skivor och mattor. Även densiteterna är högre än för de mer processade produkterna. Anledningen till detta är att den lösull som

marknadsförs är relativt grov, det vill säga alltför många elementarfibrer sitter ihop i varje fiberbunt. Dessutom är renheten från skävorna inte lika hög. Skävorna, som även kan utnyttjas som lösfyllnadsisolering i ren form, har både högre värmekonduktivitet och densitet jämfört med bastfibrerna, 0,064 till 0,072 W/mK respektive 100 till 140 kg/m3 [15]. Upp till en gräns kan för grov fiberisolering värmekonduktiviteten bättras på lite genom att öka på mängden material per volymenhet så att densiteten höjs något. Detta är å ena sidan positivt eftersom en ökad densitet i allmänhet minskar tendensen till sättning. Å andra sidan är åtgärden fördyrande eftersom en större mängd material åtgår för att åstadkomma samma U-värde.

I figur 8 har värmekonduktiviteten plottats mot densiteten för de olika isoleringarna. De mer finfördelade fibrerna tenderar att ger ett förhållandevis lägre λvärde för samma densitet jämfört med de flesta av de övriga isoleringarna, se triangelsymbolerna i figur 8. Skillnaden i finhetsgrad hos fibrerna framgår tydligt av figurerna 9 och 10 vilka visar hur den relativt grova fibern G-4 ser ut jämfört med den mer bomullsliknande tornadohampan.

Fukt och mögel. Om man jämför fuktupptagningsförmågan i luft mellan olika träfiberisoleringar så finner man att skillnaderna är små, för att inte säga försumbara [16]. Hampan är inget undantag utan

Figur 9: Lösull av hampa, prov G-4, från vårskördad hampa erhållen från Green4u.

Figur 8: Värmekonduktivitet hos olika varianter av lösull från hampa vid olika densiteter.

Bygg & teknik 5/09

Figur 10: Lösull av tornadohampa tillverkad av grön hampa skördad i september.

31

Tabell 2. Jämviktsfuktkvot (%) för tornadoprocessad hampa tagen vid olika skördetidpunkter.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– September December Maj ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 85 % RH, 20 °C 17,1 14,9 14,9 Rumsluft 5,7 5,5 5,7

följer samma mönster som andra cellulosaisoleringar [17–20]. Jämviktsfuktkvoten har i dessa studier befunnits vara högre för orötad hampa skördad på hösten jämfört med vårskördad hampa som rötats på rot över vintern. Skillnaden är liten vid måttliga relativa fuktigheter, men ökar när man börjar närma sig mättnad.

Tendensen till mögelbildning har befunnits vara högre hos höstskördat material jämfört med det vårskördade.

De olika tornadomaterialen har jämförts beträffande jämviktfuktkvoten vid 85 procent relativ fuktighet, 20 °C samt i vanlig rumsluft. Fuktkvoten bestämdes efter två dygn då jämvikt uppnåtts i ett klimatskåp samt efter uttorkning i rumsluft efter ytterligare två dygn, se tabell 2.

Skillnaderna är små mellan materialen även om en tendens till förhöjd fuktkvot kan skönjas för det gröna septemberskördade materialet vid hög luftfuktighet.

Detta ligger i så fall i linje med resultaten från de tidigare undersökningarna [17– 20).

Brand. Hampfibrer är inte särskilt eldfängda och brinner i allmänhet inte utan underhåll från en låga. Mattor och skivor innehåller i vissa fall polyesterfibrer för att ge stadga åt isoleringen. Det gör samtidigt att bränslevärdet i isoleringen ökar något, vilket man i fallet Thermo-Hanf motverkar genom impregnering med natriumkarbonat, alltså kristallsoda. För ej brandklassade konstruktioner är det möjligt att använda lösull av hampa utan tillsatsmedel. Som exempel kan nämnas att den tyska lösullsprodukten ”HDW 1A” inte innehåller några brandskyddande medel.

Miljöaspekter. Hampan dammar ganska mycket och luftmiljön i ett traditionellt beredningsverk är inte särskilt behaglig. Även om det inte anses farligt att andas in damm från hampa så upplevs det som irriterande. Rötningsprocessen genererar en hel del bakterier och rötsvampar som avges till omgivningen vid hanteringen. I samband med applicering av framför allt lösull av hampa bör man därför använda ett enkelt andningsskydd över näsa och mun.

Slutsatser

Hampan kommer att kunna fungera alldeles utmärkt som isoleringsmaterial i våra byggnader. Eftersom hampfibrerna till övervägande del består av cellulosa har de i allt väsentligt samma egenskaper som träbaserad cellulosaisolering. I takt med stigande råvaru- och energipriser, 32

som kommer att slå olika för olika produkter, är det säkert bara bra att ha flera alternativ av likvärdiga isoleringsmaterial att tillgå på marknaden. Träbaserad cellulosaisolering torde inte vara opåverkad av den konkurrens som idag finns beträffande träråvaran för olika ändamål, till exempel papper, träbaserade skivmaterial, flis och pellets. Att även utnyttja material som inte direkt och på samma sätt påverkas av tillgång och pris på träfiber kan få en avlastande funktion på marknaden.

Lösullsisolering av hampa kan åstadkommas redan idag med relativt enkla medel. Den utrustning som krävs är vanligt förekommande inom lantbruket. En bättre och mer homogen produkt kan sannolikt uppnås med traditionell beredningsteknik, men kanske i än högre grad med tornadotekniken. Den senare ger en bättre separation av hampan i fiberbuntar innehållande färre elementarfibrer, vilket i teorin ger förutsättningar för en effektivare isolering i förhållande till densiteten.

Fortsatta projekt på detta tema planeras tillsammans med olika intressenter i syfte att få fram bra och kostnadseffektiva isoleringsmaterial baserade på hampa. En intressant samarbetspartner är Svenska Termoträ AB, som idag tillverkar cellulosaisolering av pappersmassa. Termoträ skulle utan större omställningar kunna tillverka även lösullsisolering av hampa. Målet är att det inom några år ska finnas svensktillverkad hampisolering, både lösull och skivor, att tillgå på marknaden och till ett konkurrenskraftigt pris.

■

Referenser

[1]. Ekobygg-special om sunda isoleringsmaterial, del i tidningen Kretslopp Nr 4, 2002 (finns som pdf-fil på www. novator.se/kretslopp/0204/s9-11.pdf samt www.novator.se/kretslopp/0204/s41–44. pdf).

[2]. CIMA Cellulose Insulation Manufacturers Association, www.cellulose.org/ CIMA. [3]. R Murphy & A, Norton, Life Cycle Assessments of Natural Fibre Insulation Materials. Final Report, 2008, www. naturalinsulation.co.uk/cms_items/20080325 132548. pdf.

[4]. G Knutsson, Svensk hampodling, Fylgia, Stockholm, 1943.

[5]. HampeKraft AB, www.hampekraft.se.

[6]. Hampanätet, www.hampa.net.

[7]. European Technical Approval ETA-01/0016, avseende lösull av hampa, Hanf-Dämmwolle ”HDW 1A”, 2006

(finns som pdf-fil på www.hanffaser.de/ PDF/ETZ_01_0016_engl.pdf ).

[8]. ATB, Leibniz-Institut für Agrartechnik Potsdam-Bornim e.V., www.atbpotsdam.de.

[9]. F Munder, Ch Fürll & H Hempel, Advanced decortication technology for unretted bast fibres, Journal of Natural Fibers, Vol 1, No 1, September 2004, s 49 –65.

[10]. P Norberg, Slutrapport IndustriHampa-X, Högskolan i Gävle, ITB, 2006.

[11]. S Johansson & R Olofsson, Utveckling av hampa som energigröda i Mellansverige genom separering av ved och fiber, Energinätverket Green4u, 2009 (finns som pdf-fil på http://green4u.se).

[12]. M Alpman, Tornado maler ned avfallet, Ny Teknik, 27 september 2006, www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vi ndkraft/article40731.ece.

[13]. E Kauriinvaha, M Viljanen, A Pasila, H-R Kymäläinen & A Pehkonen, Bio-fiber from field to thermal insulation of building, Helsinki University of Technology, HUT/LSEBP Publication 117, 2001, (in Finnish).

[14]. Hemp as building material for energy efficient wooden houses, EUCRAFT Project: BES2-3292 / Contract BRST-CT98-5500, Final Technical Report (in German), www.ecolabor.at/uploads/media/EU-Hanfprojekt.pdf.

[15]. P Clauss, Le chanvre comme matériau de construction, Centre d´Etudes Techniques de l´Equipement de l´Est – Laboratoire Regional des Ponts et Chausées de Strasbourg, Etude:95-A-426, 1998, (in French).

[16]. L Olsson & A Ehnlund, Torra tak, SP arbetsrapport 2000:26, Borås, 2000.

[17]. H-R Kymäläinen & A Pasila, Equilibrium moisture content of flax/ linseed and fibre hemp straw fractions, Agricultural and Food Science in Finland, Vol 9, 2000, s 259–268.

[18]. H-R Kymäläinen, M Koivula & R Kuisma, Quality requirements of flax, linseed and hemp fibre for insulation materials, Estonian Agricultural University, Transactions No 215, Tartu, Estonia, 2000, s 88–92.

[19]. H-R Kymäläinen, M Koivula, R Kuisma, A-M Sjöberg & A Pehkonen, Technologically indicative properties of straw fractions of flax, linseed (Linum usitatissimum L.) and fibre hemp (Cannabis sativa L.), Bioresource Technology, Vol 94, 2000, s 57–63.

[20]. D Nilsson, B Svennerstedt & C Wretfors, Adsorption equilibrium moisture contents of flax straw, hemp stalks and reed canary grass, Biosystems Engineering, Vol 91, No 1, 2005, s 35–43.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

Bygg & teknik 5/09

Masonite balkar & board

En komplett leverantÜr av vägg-, bjälklags- och taklÜsningar.

XXX CZHHNBHSPVQ TF r JOGP!NBTPOJUF TF

r NJMKÕWÅOMJHBSF ÅO FUU ÅQQMF r UJMM HPMW WÅHH PDI UBL r MÅUU TUBSLU SBLU r SFTVSTFGGFLUJWU r NÇOHB GPSNBU MÅOHEFS PDI LWBMJU�FS * en Masoniteskiva släpper ut mindre formaldehyd än ett äpple (och vanligt trä)

BETONGSTOMME ger ett behagligt inneklimat, utjämnar temperaturen och sänker den totala energifÜrbrukningen.

Nya Plastdetaljer?

Vi gÜr hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 5/09

DALADEKK bjälklag kan monteras snabbt, enkelt och stämpfritt.

Passar de flesta stommaterial som trä, betong och stül. Ger en slät Üveryta att gü pü under byggprocessen. Kan belastas med t ex skivmaterial (logistikvänligt). Gott om utrymme fÜr installationer och ljudklass A uppmätt vid fältmätningar.

FĂśr mer information om vĂĽra produkter, se vĂĽr hemsida eller ring.

0241-23500, www.dalacement.se 33

Varför miljöklassa byggnader – och hur gör man?

Miljöklassning av byggnader är i Sverige en relativt ny företeelse som nu börjar nu komma i gång på allvar. Miljöklassning kan ske enligt ett antal metoder, mer eller mindre färdigutvecklade och med tyngdpunkt på olika faktorer och olika typer av byggnader. Ett gemensamt drag hos dem alla är att de kartlägger byggnadens energianvändning men övriga miljöpåverkande faktorer skiljer sig både till omfång och till detaljeringsgrad.

Det gemensamma syftet för alla de olika klassningssystem som finns på marknaden är att minska global och lokal miljöpåverkan med stort fokus lagt på minskad energianvändning. Men för den enskilde fastighetsägaren är det förmodligen ofta mer väsentligt att få egna ekonomiska fördelar i form av bland annat högre fastighetsvärde, högre uthyrningsgrad och lägre driftskostnader.

Den största fördelen med miljöklassningen är att det nu enkelt går att mäta en byggnads ”miljöstandard” och att man kan jämföra denna med resultaten från andra byggnader. Det blir därigenom enklare både fastighetsägare, presumtiva köpare och hyresgäster att bedöma skillnaden i miljökvalitet mellan olika byggnader.

Att det finns tydliga regler och riktlinjer hos systemen gör det också lättare att planera och välja rätt system och utformning, baserat på långsiktighet både i miljöhänseende och för ekonomi, något som gäller både för nyproduktion och för be-

Artikelförfattare är Johnny Andersson, teknisk direktör, Stockholm, David Lindgren, miljöledare, Uppsala, och Malin Svedmyr, projektledare, Göteborg, Ramböll Sverige AB.

34

fintliga byggnader vid upprustning, ombyggnad och förvaltning. Klassningssystemens parametrar kan användas både som styrsystem för arbetet och som incitament och belöning för det färdiga resultatet. Detta är starkt beroende av den kunskap, engagemang och vilja man lägger ner på projektet.

Man ska därför inte som fastighetsägare betrakta miljöklassningen som en extrakostnad utan som en investering som i varje fall på sikt kan bli lönsam.

Ger ökad trygghet. För köparen ger klassningen en ökad trygghet, han köper en byggnad med redovisade egenskaper.

Vid fastighetsförsäljning är det köparen som enligt Jordabalken ska besikta byggnaden före köpet, man köper byggnaden ”i befintligt skick” och säljaren har bara begränsad skyldighet att meddela eventuella brister hos huset. Miljöklassningen, där säljaren tagit fram data som redovisar husets egenskaper, kan möjligen leda till tvister om resultatet efteråt inte visar sig stämma med klassningsresultatet enligt den vedertagna regeln ”part svarar för riktigheten av lämnade uppgifter”. Framtiden får utvisa om detta kommer att ske. Även för hyresgästen ger miljöklassningen en ökad trygghet. En lokal med bra innemiljö – god luftkvalitet och bra termiskt klimat – leder till ökad trivsel och till ökad produktivitet enligt ett antal vetenskapliga studier.

Att äga eller hyra byggnader med högt miljöklassningsbetyg kan vara en del av

den miljöprofil som ett företag vill visa upp mot omvärlden – detta har skett i Storbritannien, där man använt miljöklassning (BREEAM) sedan 1990.

Välj lämpligt klassningssystem. Det finns flera olika miljöklassningssystem som är eller mindre vanliga och tillämpade i Sverige idag. Skillnaderna mellan dem är stora med avseende på vilka miljöaspekter de ställer krav på.

Det som de olika systemen har gemensamt är att de alla har en huvudman eller ansvarig organisation som är oberoende gentemot den fastighetsägare som vill miljöklassa sin byggnad. Detta är också avgörande för att skapa förtroende hos allmänheten och hyresgästerna.

Mer detaljer om de olika systemen framgår av faktarutorna här intill.

Hur går klassningen till?

Förutsättningarna för att miljöklassa en byggnad skiljer sig stort vid klassning av befintliga byggnader jämfört med nyproducerade.

Vid en befintlig byggnad gäller det att göra en noggrann inventering av byggnaden för att finna ut vilka miljöaspekter som är svaga för att där sätta in de åtgärder som kan höja byggnadens klassningsbetyg, att identifiera de åtgärder som ger bäst resultat och som är mest kostnadseffektiva.

Vid nyproduktion har man helt andra möjligheter att påverka byggnadens miljöprestanda. Om kraven ställs tidigt i pla-

Länsförsäkringsbolagens kontor, kv. Bremen 2, i Stockholm har miljöklassats i samband med energideklaration.

Bygg & teknik 5/09

neringen kan man ofta få mycket goda miljöprestanda till en låg merkostnad. Erfarenheter från ett mindre antal nyligen genomförda projekt i Sverige tyder på att den totala investeringskostnaden ökar med två till fem procent även för projekt med höga miljöambitioner, till exempel för lågenergihus eller för byggnader med en energianvändning som ligger 20 till 40 procent under kraven i Boverkets byggregler (BBR).

Val av klassningssystem. Steg ett blir alltså att välja vilket (eller kanske vilka) miljöklassningssystem man vill tillämpa.

Det är då viktigt att tänka på hur man tidigare profilerat miljöarbetet och vilken nytta man själv ser med att arbeta med olika miljöaspekter så att de känns motiverande. Vilka resurser och förutsättningar finns i den egna organisationen för att arbeta brett med ett antal miljöaspekter?

Kanske är det bättre att samla resurserna till ett område, till exempel energi?

Nyttan med miljöklassningssystem ligger i att marknadsföringen av det egna miljöarbetet kan göras med större trovärdighet och att man internt får hjälp att sätta miljömål som man annars kanske inte fått gehör för eller som man annars inte trott varit möjliga.

Tänk därför till, räcker det för just den aktuella målgruppen av hyresgäster att man bara arbetar med energifrågor eller kommer de också vilja veta klimatpåverkan och utformningen av inomhusmiljön, materialvalen eller till exempel åtgärder för att underlätta för bilfria transporter till och från fastigheten? Vad får hyresgästen att välja just er före en annan hyresvärd?

Oavsett vilket system man väljer är det viktigt att man kan förklara varför man valt just det systemet om frågan uppkommer.

Förstå kraven. När man har valt miljöklassningssystem blir nästa steg att noggrant gå igenom de krav som ställs. Man måste förstå kraven rent tekniskt samt hur man beräknar och i efterhand mäter att kraven uppnås.

De flesta kraven som ställs i systemen är ofta enkla att kontrollera och man kan bygga upp intern kompetens men ofta kan det spara tid om man anlitar en konsult på området. I vissa system, till exempel Green Building, kan man klassa byggnaden efter genomförda förbättringar och då måste man gå igenom hur kraven mäts innan åtgärden genomförs respektive efter – ”vad vi trodde och vad det blev”.

Nyproduktion. Vid nyproduktion ska beställarens miljöambitioner diskuteras redan i förstudiearbetet. Ska man till exempel sikta på guldnivån enligt Miljöklassat hus, måste man formulera kraven för byggnaden i mätbara och kontrollerbara egenskaper och tydligt driva frågan.

Miljöklassat hus, BREEAM och LEED har manualer eller handledningar för projektering för att nå deras olika kravnivåer.

Green Building har enbart ett funktionsmål.

Bygg & teknik 5/09

Rambölls nya huvudkontor i Stockholm, som togs i bruk i höstas, förses nu med tre nya flygeltillbyggnader. Det kommer att energideklareras och miljöklassas både enligt GreenBuilding och Bygga-bo-dialogen. Projekteringen har inriktats på att huset ska få högsta klass enligt båda metoderna.

Miljökraven ska arbetas in i projektets övergripande miljöprogram och föras vidare i varje projektörs och entreprenörs miljöhandlingsplaner inom respektive område. För att detta ska kunna ske måste beställaren kontrollera att miljökraven tydligt formulerats redan i programskedet för att sedan kunna bevakas i systemhandlingsskede, förfrågningsunderlag och produktionsskede.

Kort sagt, man måste ställa miljökraven tidigt och sedan se till att de bevakas under hela resans gång fram till slutbesiktning och drifttagande. Lättast görs detta om man från början avsätter resurser för en miljöledare som kan identifiera och formulera miljökraven på ett tydligt sätt, som ansvarar för miljöstyrningen genom hela projektet och särskilt i övergångarna mellan de olika skedena, då nya aktörer träder till, och som kan se till att uppnådda

miljöprestanda dokumenteras på ett överskådligt sätt. Ofta omfattas nyproduktionsprojekt av en hel rad andra miljökrav utöver de som ställs i det valda miljöklassningssystemet och miljöledarens roll blir då att bevaka även dessa och se till att de följs i projektet.

Befintliga byggnader. Klassning för Miljöklassat hus, LEED och BREEAM går till på liknande sätt i alla tre systemen.

Man väljer klassningssystemets kravmall för den byggnadskategori som byggnaden tillhör och genomför en inventering för att verifiera och visa hur väl man uppfyller kraven. Därefter vägs resultaten för de olika parametrarna samman till en totalbedömning av byggnaden.

Resultatsammanvägningen görs med ett poängsamlarsystem för BREEAM och LEED, där den sammanlagda poängsumman avgör vilket betyg byggnaden får.

Green Building

Systemet är det som kommit längst i Sverige och som hittills börjat användas i större skala. Systemet har tillkommit på EU-initiativ med Fastighetsägarna Sverige som huvudman i Sverige (www.greenbuilding.se).

Miljökrav: 25 procent lägre energianvändning än BBR vid nybyggnad eller att byggnadens energianvändning minskar med 25 procent under en femårsperiod.

Fungerar främst för flerbostadshus och kontor.

Miljöklassat hus

Miljöklassat hus är ett klassningssystem som började utvecklas 2002 på initiativ av Bygga-bo-dialogen, ett arbete som sedan fortsattes av en forskar- och implementeringsgrupp (www.byggabodialogen.se). Det är det mest omfattande systemet och är uppbyggt för svenska förhållanden, normkrav och byggstandarder. Det har prövats i ett antal byggnader av varierande typ och storlek och har visat sig fungera bra i praktiken.

Miljökrav ställs på energianvändning, inomhusklimat och materialval i byggnaden. Är framtaget för att fungera främst för miljöklassning av befintliga och nyproducerade byggnader men är också anpassat för att kunna användas vid projektering och ombyggnader. Systemet går att tillämpa på alla typer av bostäder och lokalbyggnader.

35

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Bygget av Rambölls nya kontor i Malmö har just påbörjats. Det kommer att miljöklassas i samband med energideklaration och förväntas uppfylla kraven för GreenBuilding med stor marginal.

Detta gör att byggnaden kan få ett bra totalbetyg trots enstaka undermåliga parametrar. Miljöklassat hus däremot aggregerar de olika parametrarna så att byggnadens sämst uppfyllda parametrar får stort genomslag i totalbetyget. Fastighetsägaren stimuleras på så vis att åtgärda dessa i första hand för att höja klassningsbetyget.

För att klassa en byggnad enligt Green Building (det vill säga att bli en så kallad Green Building Partner) så ska byggnadens energianvändning inventeras. Detta baseras i praktiken på den obligatoriska energideklarationen. Därefter ska en åtgärdsplan, energi- och miljöpolicy och ett energiledningssystem tas fram som

under en femårsperiod syftar till att minska byggnadens energianvändning med 25 procent. För en befintlig byggnad som redan från början har 25 procent lägre energiförbrukning än dagens BBR-krav behöver inga ytterligare åtgärder vidtas utan Green Building-status kan erhållas direkt.

Ansöka om klassningen. För att ansöka om klassningsbedömning enligt LEED, BREEAM och Miljöklassat hus skickas den egna bedömningen och tillhörande underlag till respektive bedömningsorgan för godkännande och officiellt erkännande. Nackdelarna för dessa tre system är att bedömningsorganet finns i England (för BREEAM) och i USA (för LEED)

På väg in till Sverige är det amerikanska LEED och engelska BREEAM, som båda är ännu bredare och tar upp ännu fler miljöaspekter än Miljöklassat hus, men där systemkraven måste ”översättas” till svenska förhållanden och normkrav.

LEED

U.S. Green Building Council (USGBC) grundades 1993 som en icke vinstdrivande organisation som stöder uthållighet hos byggnaders konstruktion, byggande och drift (www.usgbc.org). Dess mest kända projekt är utvecklandet av miljöklassningssystemet LEED, Leadership in Energy and Environmental Design.

Systemet ställer krav på hållbar planering, vattenhushållning, energi och klimat, material och resurser, inomhusmiljö och innovativa lösningar och utformning.

Det är framtaget för att fungera för existerande byggnader (bostäder, skolor, handel, hälsovård) och för nyproduktion, stomme och klimatskal samt områdesutveckling. Klassade byggnader kan erhålla betyg på fyra nivåer: certifierad, silver, guld och platina. Det finns manualer för översättning av kraven till ett antal andra länder än USA.

BREEAM

BREEAM är en förkortning för Building Research Establishment Environmental Assessment Method. BRE (Brittiska byggforskningen) var ursprungligen ett statligt organ men är numera en privat organisation som drivs med anslag från byggindustrin. BREEAM-systemet ställer krav på på förvaltning, inomhusklimat, energianvändning, transporter, vattenhushållning, byggmaterial och avfallshantering, markanvändning och ekologi samt hantering av markföroreningar.

BREEAM startade med klassning av kontorsbyggnader 1990, har sedan successivt byggts ut och är idag världens i särklass mest använda miljöklassningssystem med över 100 000 klassade byggnader.

Systemet är framtaget för att fungera för alla byggnadstyper och verksamheter såsom bostäder, sjukvård, industri, kontor, handel, utbildning, domstolar, fängelser och övriga byggnader. Det finns manualer för översättning av kraven till ett tiotal andra länder än Storbritannien.

36

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om energiformer. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 52.

Fråga (8 p) Tänk dig att det strömmar vatten i ett horisontellt cirkulärt rör med en viss innerdiameter. I strömningsriktningen övergår röret till ett klenare rör, alltså med en mindre innerdiameter. Vattenflödet är detsamma även efter övergången till det klenare röret. a) Vilka energiformer förutom värme kan vara aktuella för detta vatten? b) Vilken energiform är det som inte förändras i detta fall efter övergången till ett klenare rör? c) Vilken energiform är det som minskar i detta fall efter övergången till ett klenare rör, och vad kallas denna energiform om man i stället anger den som ett tryck? d) Vilken energiform är det som ökar i detta fall efter övergången till ett klenare rör, och vad kallas denna energiform om man i stället anger den som ett tryck? och att det för Miljöklassat hus ännu saknas en oberoende huvudman då Byggabo-dialogen inte kommer att kunna ta på sig den rollen.

För Green Building skickas energiinventeringen och övriga framtagna underlag till Fastighetsägarna Sverige för godkännande. Fastighetsägaren verkställer sedan åtgärdsplanen och rapporterar årligen till Fastighetsägarna. Observera här att godkännandet erhålls redan innan alla åtgärder vidtagits.

Formella krav. Alla fyra klassningssystemen tillåter fastighetsägaren att själv eller med hjälp av lämplig (icke certifierad) konsult genomföra arbetet med inventering och sammanställning av information. För BREEAM och LEED finns Bygg & teknik 5/09

Giha Golvsystem har ett P-märkt och effektivt Ventilationsgolv, som är lösningen vid fukt, mögel och vissa radonproblem. I golvsystemet ingår även Installationsgolv och Ljudgolv. Giha Golvsystem har få ingående komponenter och är enkelt att montera.

Giha Golvsystem har lösningarna för: • Installationsgolv för snabb golvavjämning och osynlig installation av rör, kablar mm.

• Ljudisolerande golv med hjälp av patenterad förmonterad ljudfot som effektivt reducerar ljud.

• Ventilerade golv och väggar där mögel, fukt och vissa radonproblem finns.

• Golvspånskivor som kan levereras med färdigisolerad undersida.

Swedspan, Box 502, 577 26 Hultsfred Tel 0495-495 00, Fax 0495-495 10 www.swedspan.se • www.giha.se

Svanen

Endast för nyproduktion av flerbostadshus och småhus. Kraven uttrycks i en sjugradig skala, A–G, på motsvarande sätt som vid klassning av vitvaror. Krav ställs på energianvändning, hantering av fukt i byggprocessen, totalansvar för byggnaden och inomhusbuller. Liksom för vitvaror kan skalan förlängas uppåt – till exempel anger A+ att energianvändningen är cirka 20 procent lägre än i BBR. Omfattning: Skanska har byggt drygt 100 Uniqhus sedan 2005.

Svensk standard (SS)

Arbete pågår med en svensk standard (SS-24300) som ska redovisa nationella svenska riktlinjer för två standarder i anslutning till arbetet med energideklarationer (SS-EN 15207 och SS-EN 15603).

I förarbetet till standarden jämförs ett antal olika miljöklassningssystem med resultatet att den tänkta standarden har mest likhet med Miljöklassat hus. En skillnad är dock att resultatskalan föreslås bli densamma som för systemet för bedömning av vitvaror (kyl- och frysskåp etcetera), det vill säga med märkning från A till G avseende energianvändning och klimatpåverkan. Standardförslaget är nu ute på remiss och bedöms kunna vara fastställd i slutet av 2009.

certifierade respektive tränade bedömare som kan hjälpa till med detta och i LEED erhålls extra poäng om inventering och bedömning har gjorts av en LEED-certifierad bedömare. Green Building har särskilda ansökningsmallar som ska användas och som lätt kan laddas ner från deras websida. Även för BREEAM och LEED finns instruktioner om hur själva ansökan ska göras. För Miljöklassat hus finns ännu inga ansökningsinstruktioner redovisade.

Som fastighetsägare har man också möjlighet att låta klassa sin byggnad efter flera av systemen som nämns i den här artikeln. Skäl till det kan vara att man långsiktigt vill arbeta med ett av de bredare systemen, till exempel Miljöklassat hus, BREEAM eller LEED men att man i ett första skede upptäcker att det kommer att ta lång tid innan man når en så bra klassningsnivå att det går att marknadsföra på ett bra sätt. Men om då energianvändningen kan sänkas så mycket att Green

Marknadens största databas med miljöklassificerade byggvaror

Building status kan uppnås kan det få bli ett första etappmål i en mer långsiktig strategi. Om man från början väljer att arbeta med flera system på detta sätt blir merarbetet förhållandevis begränsat då arbetsgången är likartad för flera av systemen.

Vi har själva testat synergieffekterna av att samtidigt energideklarera och miljöklassa ett större kontorshus, Bremen 2 åt Länsförsäkringsbolagen (se Bygg & teknik 2/08) och vi avser att göra det (energideklaration och miljöklassningar enligt Miljöklassat hus och Green Building) på vårt nya kontorshus i Stockholm tillsammans med fastighetsägaren Vasakronan.

Första spadtaget till Rambölls nya kontor i Malmö har just tagits. Det kommer att klassa enligt för Green Building och får bland annat närvaro- och behovsstyrd ventilation och belysning, behovsstyrda fläktar, motorer och pumpar samt lokalt producerad fjärrvärme och kyla från akvifärlagret i Västra Hamnen. Energianvändningen beräknas bli cirka 80 kWh/(m2,år), vilket är långt under både myndighetskrav och kraven för Green Building.

När man erhållit den den officiella klassningen av sin byggnad återstår den andra etappen av arbetet, nämligen marknadsföringen där resultatet förhoppningsvis blir högre uthyrningsgrad, argument för hyresnivåsättning och bättre goodwill på miljöområdet.

■

TM

-tekniken

”RollsRoyces-klass” men billigare

®

www.sundahus.se 013-21 40 90

Grundläggning

Väggar och utfackning

- ingen fukt, lukt eller gas - inga köldbryggor - torrt byggande - snabb byggtid - ingen uttorkning

- ingen fukt - inget mögel - lufttät - god bärighet - lätt att bearbeta

Takterrasser

Yttertak

- låg bygghöjd - bra tillgänglighet - inga köldbryggor - god bärighet - långa spännvidder

- volym- eller plattaelement - bra isoleringsförmåga - överlägsen vattentäthet - bästa brandsäkerhet - bästa hållbarhet

MRD Sälj o Bygg AB Juniskärsvägen 190, 862 91 Kvissleby | Telefon: 060-51 30 65 | mrdab@telia.com

38

Bygg & teknik 5/09

Smarta Eco-byggnader för Europa Vad är en vision för smarta Ecobyggnader för Europa och vilka tekniska och icke-tekniska innovationer finns, eller kan finnas tillgängliga, för att uppfylla och genomföra visionen? Detta är kärnpunkter i programmet för projektet SmartEco (Sustainable Smart Eco-Buildings in the EU), som bedrivs med finansiellt stöd från EU:s sjätte ramprogram för forskning, direktoratet för transport och energi.

Samhällsbyggnadssektorns dominerande betydelse för möjligheten att nå det hållbara samhället är väl känd. Sektorn förbrukar en avgörande del av energi- och materiella resurser och bidrar mycket markant till utsläppen av växthusgaser.

Till detta skall läggas att vi talar om den största industrisektorn i varje land. Bidraget till EU:s bruttonationalprodukt är tio till tjugo procent och antalet sysselsatta i Europa är cirka 26 miljoner. Medvetenheten om detta är mycket stor i EU, vilket bland annat visas i Bryssels satsningar på forskning, utveckling och innovation.

Smart-Eco pågår under tiden oktober 2007 till april 2010 och är ett så kallat SSA-projekt. Projektet genomförs av tolv partners (industri och forskning) från åtta länder och leds av Materialteknik, HiG. SSA står för ”Specific Support Action” och betecknar projekt som syftar till att ge kommissionen och EU underlag och råd för kommande policyåtgärder, eller till exempel framtida forskningsutlysningar.

Projektet är ett av flera projekt som pågår under ett så kallat ”ecobuildings”-kluster.

Inom detta kluster har genomförts och genomförs ett flertal projekt som adresserar olika aspekter av främst energieffektiva byggnader. Smart-Eco bidrar med ett bredare hållbarhetsperspektiv och avser

Artikelförfattare är Wolfram Trinius, tekn dr, och Christer Sjöström, professor, Centrum för Byggd Miljö, Högskolan i Gävle.

Bygg & teknik 5/09

alltså att etablera en EU-vision för hållbart byggande 2010 till 2030. Visionen ger en referenspunkt för diskussion och bedömning av i vilken utsträckning tekniska och icke-tekniska innovationer kan bidra till den breda samhällsmålsättningen om ett mera hållbart samhälle. Genom ett brett utnyttjande av representanter för olika aktörsgrupper i sektorn (stakeholders) och genom starkt samarbete med ett projekt (Eco-Build) som fokuserar på policyaspekter, tillför Smart-Eco nya perspektiv till den pågående diskussionen om hållbart byggande i Europa.

Utvecklingen är marknadsknuten och påskyndas av EU

Den byggda miljön skapar ramen för våra liv. Byggsektorns samhälleliga betydelse – från samhällsekonomisk påverkan, nödvändighet för samhällets funktion, säkerhet, identitet, till hållbarhetsaspekter – kan alltså inte överskattas. I detta konstaterande ligger även inbäddat förutsättningarna för och nödvändigheten av marknadsmässiga initiativ, som i all enkelhet kan uttryckas som ”utan marknadsmässigt driv, ingen hållbar utveckling”.

Med denna aktuella samhällspolitiska debatt och det förändringstryck som skapas värderas samhällsbyggnadssektorns funktion, effektivitet och roll ur nya perspektiv. Förändringarna inom samhället leder alltså till frågan om hur snabbt och till vilken effekt byggsektorn kan reagera och svara mot nya förändrade krav. Förändringar i samhället leder till en situation där byggsektorn behöver agera och positionera sig för att fortsatt hålla och förbättra sin ställning och samhällsacceptans.

Ett flertal element behöver komma på plats för att driva utvecklingen framåt: ● Marknadens aktörer behöver identifiera sitt förhållningssätt till de nya fokuseringarna ● Uthållighet eller hållbarhet måste bli mätbart för att möjliggöra att byggnaders funktion gentemot dessa aspekter kan diskuteras ● Marknaden behöver ”performance benchmarks” för att förstå och värdesätta kvalitén av olika lösningar och detta gäller både professionella och icke-professionella aktörer ● De politiska och regulativa ramverken måste kunna identifiera riktningar för en eftersträvad utveckling ● Utvecklingen måste kunna formuleras i funktions- och effektivitetsmått och undvika föreskrivande föreskrifter.

Inom EU har frågeställningarna hög prioritet. Kommissionen har identifierad ett antal ”lead markets” och inom dessa marknader anses att det vara särskilt viktigt att EU når och håller en spetsposition.

Betydelsen utgår från den aktuella situationen, sektorns samhällsekonomiska påverkan, utvecklingspotential och den internationella konkurrenssituationen. Hållbart samhällsbyggande (Sustainable Construction) är en av dess lead markets.

CEN och ISO adresserar ”sustainability in building construction” respektive. ”sustainability of construction works” i sina arbetsprogram. Den internationella standardiseringen bereder en gemensam bas och systematik och når i detalj till regler för framställning av till exempel miljödeklarationer för byggprodukter.

Under de närmaste ett á två åren förväntas dessutom det reviderade byggproduktdirektivet, CPR (Construction Products Regulation) träda i kraft. Revideringen innebär att det nuvarande direktivet ersätts av en förordning, samt att det tillkommer nya väsentliga krav avseende hållbar resursanvändning.

Marknaderna i Europa visar olika grader av aktivitet. Internationellt har det amerikanska certificieringssystemet LEED satt sina spår i fastighetsbranschen, inom Europa finns dels anpassningar av LEED, dels egna lösningar (till exempel BREEAM i Storbritannien, HQE i Frankrike, DGNB i Tyskland, Eco-Effekt i Sverige). Den entydiga trenden är helhetssyn och livscykelbetraktelse som grundbultar för diskussionen av hållbarhet. I många länder kan en trend påvisas, att existerande bedömningssystem leder till att marknaden själv skapar sina incitament. Ifall där systemen möjliggör att kvalitéer som tidigare var svåra att beskriva nu kan kommuniceras förefaller det närmast självklart att dessa system finner sina marknader.

Projektet Smart-Eco liksom de andra Eco-byggnadsprojekten adresserar var sin bit i den rätt omfattande bilden. SmartEco etablerar en vision för en given tidsram, identifierar funktionskrav som byggnader och deras delar behöver uppfylla för att nå dit, och diskuterar olika innovationer ur perspektivet om deras potentiella bidrag till den önskade utvecklingen.

Projektets arbetssätt

Projektet är strukturerat i arbetsgrupper som adresserar varsina delar av programmet.

39

Exekutiv sammanfattning av visionsdokumentet.

Till början etableras en vision för uthålligt byggande som avses återspegla de förväntade förändringar och ambitioner för en tidshorisont mellan 2010 och 2030. Visionen utgår från dagens ”state of the art”, dagens olika kravställningar, internationell och europeisk standardisering kring kretslopp, livslängdsplanering och hållbart byggande, liksom resultat och diskussioner från en bred rad av genomförda och pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, både inom EU och utanför. Baserat på internationella standarder och politiska ambitioner om hållbar utveckling och hållbart byggande sätts entydiga målsättningar för en rad temaområden. Dessa målsättningar kopplas till prestanda krav och indikator som gör utvecklingen mätbart.

Visionens kärna innefattar en integrerad planeringsprocess, livscykelperspek-

tiv på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter, värdeutveckling över tiden, hänsyn till arbetsmiljö, avfallshantering, byggnaders funktion över tid, funktionskontroll, felfri och effektiv drift och underhåll, anknytning till effektiva lokala nätverk, samt att byggnaderna möjliggör en anpassning till föränderliga krav avseende prestanda och funktionalitet. Slutligen skall en återanvändning av resurser möjliggöras.

Visionen är grunden för utvecklingen av de krav mot vilka byggnaders funktion och egenskaper kan mätas.

En analys av utmaningar och lösningar, baserad på visionen, säkerställer en koppling mellan

Schematisk systemritning av det svenska endohousingsystemet. Ur Bygg & teknik, 4/08.

40

diskussionen av innovationer som svarar mot de olika frågeställningar som förknippas med vision.

Tekniska och icke-tekniska innovationer som bedöms kunna bidra till den önskade utvecklingen mot visionen identifieras. För identifieringen har valts en kombination av två angreppsperspektiv, det ena perspektivet betraktar innovationer samt var och hur de kan göra ett bidrag. I det fallet analyseras också under vilka förutsättningar – tekniska, klimatiska, kulturella eller administrativa – innovationerna kan komma till nytta. Det andra perspektivet utgår från etablerade demonstrationsbyggnader. Här analyseras vad som har gjorts annorlunda, vilka innovativa tekniker som utnyttjats och vilka processer och metoder som använts för att nå till resultatet.

Angreppssätten, alltså från innovation till hållbart byggande och analys av de element som bidragit till ”uppskattade hållbara byggnader” ger tillsammans perspektiv på den roll som innovationer kan spela, samtidigt som det möjliggör en diskussion av innovationernas effektivitet.

Ett gott exempel på en innovativ teknik rapporterades i artikeln ”Oglasade takintegrerade solfångare – Ett energitekniskt aktivt byggnadsskal, Bojan Stojanovic & Jan Akander, Bygg & teknik, 4/08.

Artikeln beskriver ett solassisterat värmepumpsystem med energilager. Tekniken är intressant i nybyggande, men framför allt vid ombyggnader varvid ett system för förnyelsebar energi kan introduceras vid ombyggnad av till exempel ett tak.

Detta är också en värdering av innovationer som görs i Smart-Eco. Passar den in-

Installationen av oglasade takintegrerade solfångare (endokollektorer) på det svenska testhuset i Sandviken.

En ritning som visar olika vyer av den installerade endokollektorn. Ur Bygg & teknik 4/08.

Bygg & teknik 5/09

ThermiSol Panels levererar till byggherrar och entreprenörer i Sverige, Norge och Danmark med stor framgång. THERMISOL-vägg- och takelement för nybyggnation och renoveringar inom livsmedelsindustrin, kyl- och frysrum, industrihallar, renrum, djurstallar, sporthallar, lagerhallar samt affärs- och bostadsfastigheter.

novativa tekniken vid nyproduktion och/ eller ombyggnader.

Bedömning av effekt och effektivitet är huvudtemat för arbetsgrupp ”Evaluation”.

Här etableras en rutin som granskar innovationernas potential, sett från visionens krav på utvecklingens riktning och tidshorisont. I bedömningen inkluderas samtliga hållbarhetsaspekteraspekter som tas upp i visionen. Marknadens tillgång till innovationer och möjligheten att arbeta med ny teknik eller processer är några exempel.

Projektet lägger mycket stor vikt vid att fånga upp synpunkter och intressen från olika aktörsgrupper i sektorn. Visionen är till exempel resultat av enkäter till och olika arbetsmöten/seminarier med aktörsgrupper. Innovationer som bedöms som potentiellt intressanta, men som i extremfallet ratas av de ”stakeholders” som behövs för att innovationen ska bli framgångsrik kan uppenbarligen inte vara lösningen. Denna form av ”verklighetsförankring” är ett kärnelement i projektet, och baserat på denna ambition hålls alltså regelbundet workshops tillsammans med stakeholders.

Temaområdet hållbart byggande är mycket omfattande och behovet av information och hjälpmedel stort. Informationsspridning och upparbetning av projektetresultat till marknadsinformation ges hög prioritet av kommissionen. Bredden av temaområdet har också lett till ini-

42

tiativet att skapa ett nära samarbete mellan flera samtidigt pågående projekt.

För detta samarbete används ett redan tidigare etablerat projektnätverk. Därmed finns dessutom en direkt tillgång till de tidigare projektens erfarenheter och resultat. Om detta nätverk finns mer information på www.ecobuilding-cluster.org.

Några observationer och resultat

Visionens huvudinnehåll har presenterats ovan. Den har diskuterats i flera steg mellan projektgruppen och identifierade aktörer på marknaden för att säkerställa att den delas av relevanta grupperingar inom byggsektorn. Diskussionerna har lett till betydande stöd och projektgruppen är övertygad om att arbetet går åt rätt håll.

Den andra intentionen med arbetsseminarierna, att informera om projektet och att ställa det på en bredare bas än vad ett forsknings- och utvecklingsprojekt normalt kan åstadkomma, har hittills lyckats genom en bred uppslutning och aktivt deltagande på dessa workshops. Kommentarer och infallsvinklar både till projektets arbete som till temaområdet allmänt har fört till mycket givande arbetsmöten. Direkt feedback till frågor som projektgruppen behövde diskutera med aktörsgrupperna har besvarats mycket positivt.

Innovationer diskuteras enligt en första strukturering eller kategorisering i främst följande grupper:

Inom gruppen ”Innovativa tekniska lösningar”, främst gällande användning av förnybara energikällor ligger huvudfokus på hållbar energiproduktion, energianvändning, finanstekniska åtgärder och stimulering, och policies.

Inom gruppen ”Holistisk byggnadsplanering under användning av innovativa tekniker” diskuteras holistisk design, metoder och verktyg, kunskapsspridning och utbildning.

Inom gruppen ”Byggprocessen med innovativa tekniker och drift av byggnader” ligger fokus på byggtekniker och metoder, byggstrategier och värdekedjan, drift av byggnader.

Dessa tre kompletteras med ett tema om byggnaders möjlighet till att möta framtida förändrade krav.

■

Mer att läsa

Smart-Eco hemsida: www.smart-eco.eu.

Ecobuilding cluster: www.ecobuildingcluster.org.

European Commission informationssida om lead market initiatives: http://ec. europa.eu/enterprise/leadmarket/leadmarket.htm.

European Construction Technology Platform ECTP: www.ectp.org.

International Council for Research and Innovation in Building and Construction CIB: www.cibworld.nl (här publiceras även Smart-Ecos nyhetsbrev).

Bygg & teknik 5/09

Skolmiljön ur teknisk synpunkt – erfarenheter från Stil2-studien Det är viktigt att skolornas innemiljö inventeras före energiåtgärder projekteras och genomförs. Det visar en studie som Energimyndigheten och Boverket utfört.

Byggnaders tekniska egenskaper, Betsiprojektet, kommer att redovisas i september 2009. I denna undersökning har nästan 2000 byggnader, bostäder och lokaler, i ett statistiskt urval besiktigats. Som en förberedelse till besiktigades cirka 130 skolor 2006. Denna Stil2-studie omfattade energianvändning och bedömning av innomhusmiljön i skolbyggnader i Sverige. I studien ingår inventering av; energianvändning, inomhusmiljö, byggnadstekniska skador och brister (dessa skapar eller kan komma att skapa problem med inomhusmiljön) samt en enkätstudie om upplevd inomhusmiljö i skolan.

Syfte. Syftet med Boverkets engagemang i Stil2 detta år var bland annat att: ● Komplettera Energimyndighetens statistik över skolornas verksamhets- och byggnadsrelaterade energikonsumtion med landets skolbyggnaders tekniska status och upplevda inomhusmiljö. ● Identifiera eventuella samvariationer mellan variabler inom teknisk statusen (i form av tekniska förutsättningar och byggnadstekniska skador), energiprestanda och upplevd inomhusmiljö. ● Bedöma kostnaden för byggnadstekniska skador i landets skolor.

Urval. Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister användes som urvalsram för 2006 års studie. Dess nivå ”arbetsställe” motsvarar en skola eller skolområde, och är lämpligt som urvalsenhet. Med registrets SNI-kod kan skolor och förskolor särskiljas. Urvalet gjordes av SCB i ett tvåstegsurval, steg 1 innefattade kommuner och steg 2 innefattade skolor och förskolor i dessa.

Artikelförfattare är Nikolaj Tolstoy, Boverket, Karlskrona, och Magnus Bengtsson, WSP, Göteborg, tidigare Boverket.

Bygg & teknik 5/09

Följande tjugoen kommuner drogs: Arjeplog, Askersund, Avesta, Eslöv, Gävle, Göteborg, Haninge, Kinda, Kramfors, Lerum, Lund, Malmö, Mörbylånga, Norrköping, Piteå, Sjöbo, Stockholm, Strömstad, Torsås, Täby samt Vetlanda.

Arbetsgruppen valdes att fokusera på ”skolor” så som ordet mer normalt uppfattas. Undersökningens resultat blev därmed mer matnyttigt i praktiskt arbete, och dess specifika förbrukningar i kilowatttimmar per kvadratmeter skulle till exempel kunna motsvara en kategori ”skolor” i energideklarationer. Kopplingen till SCBstatistikens ”undervisning” blir dock mer oklar. Arbetsgruppen beslöt också att av resursskäl utesluta de tämligen heterogena högskolelokalerna. Kvar blir kategorierna ”förskolor” och ”skolor” (grundskolor och gymnasier).

Företagsregistret som förvaltas av SCB valdes som urvalsram. Det innefattar nivån ”arbetsställen”, som är en geografiskt samlad arbetsplats såsom en skola eller ett skolområde, och därmed lämpligt som urvalsenhet. Företagsregistret är väl uppdaterat, innehåller namn- och adressuppgifter, antal anställda etcetera samt SNIkoder, även på varje arbetsställe. Med hjälp av den femställiga SNI-koden kan man särskilja önskade skolor och förskolor på ett bra sätt.

Stil2-projektet hade även följande villkor för vilka objekt som ska undersökas: ● Det ska finnas minst 200 m2 pågående verksamhet med skola eller förskola. ● Denna verksamhet ska omfatta minst 80 procent av byggnaden den ligger i.

● Ett helt års mediastatistik med nuvarande installationer och verksamhet bör finnas. ● Nuvarande verksamhet ska fortsätta under hela undersökningsperioden (till och med hösten 2006). ● Byggnader med vidareleverans av värme eller el till andra byggnader ska undvikas. ● Byggnader med många hyresgäster som har egen avläsning av el (säg tolv till femton stycken) bör undvikas (detta kriterium bedöms vara mycket sällsynt för de aktuella skolorna).

Villkoren är till för att undanta alltför små och alltför heterogena objekt, liksom objekt där det blir extra svårt att få fram energiuppgifter med tillräcklig kvalitet.

Dessa villkor användes och finslipades redan under etapp 1 av Stil2-projketet (kontor och förvaltningsbyggnader, som undersöktes 2005).

Antal objekt. 129 skolor och förskolor har inventerats avseende energianvändning med Stil2-metoden och 131 skolor och förskolor har inomhusmiljöinventerats. 128 av dessa har både energiinventerats och inomhusmiljöinventerats. Vid 105 av dessa skolor och förskolor har tillräckligt stor andel av personalen valt att svara på Arbets- och miljömedicinska klinikens inomhusmiljöenkät för att deras svar ska kunna användas på gruppnivå.

Målsättningen har varit att såväl energiinventering, inomhusmiljöinventering som inomhusmiljöenkätundersökning ska genomföras för alla de skolor och förskolor som ingår i studien.

43

Ursprungligen var målet att göra cirka 170 besiktningar av undervisningslokaler, men eftersom högskolor uteslutits har antalet bedömts kunna reduceras. Fördelningen på skolor och förskolor har satts till två tredjedelar skolor och en tredjedel förskolor, valt ungefärligt efter deras bedömda andel av area och elanvändning i totala beståndet. För att klara bortfall och övertäckning, har SCB dragit ett bruttourval med över 400 objekt. Överteckningen visade sig bli 58 stycken förskolor och 44 stycken i gruppen skolor och gymnasier.

Att det dragna arbetsstället utgjort mindre än 80 procent av byggnaden den ligger i, har varit en stor övertäckningsorsak för förskolorna, och en ganska obetydlig orsak för skolorna, precis som man kunde vänta. Att lokalen visat sig vara mindre än 200 m2 har förekommit förhållandevis sällan. Att objektet är under förändring är vanligt särskilt för skolorna. Sådan övertäckning förekommer i stort sett likadant oavsett urvalsram. Urvalsramen får sägas ha visat god kvalitet: Endast få utvalda objekt har visat sig vara annat än skolor eller förskolor, eller lokaler där skolverksamheten av olika skäl upphört.

Provurval. Ett provurval om cirka tio procent av de dragna skolorna användes för att finslipa metoden. Besiktningarna i dessa lokaler gjordes under våren 2006 medan huvuddelen av undersökningarna gjordes under vintern 2006.

manvägdes till följande nio betygskategorier för inomhusmiljön, de ingående parametrarna anges inom parentes: ● Magnetfält, (magnetfält, förekomst av HF-don) ● Risk för legionella, (temperaturer och blindtarmar i vattensystemet) ● Ljud (rumsakustik, installationsljud, luftljud, stegljud och ljud utifrån) ● Luft (filterbyten, kortslutningsrisk, OVK, rumshöjd, tilluftsfilter, lufttemperatur, torrhet i luft och luktproblem) ● Fukt (takavvattning, fuktskador, grund våtrum) ● Städbarhet (städbarhet våtrum, städbarhet golv, städbarhet inredning) ● Termiskt klimat (solinstrålning, drag från tilluftsdon, luftläckage från fönster, kalla golv, kallras) ● Belysning (dagsljusupplysning, bländning med mera) ● Radon (uppmätta radonvärden och förekomst av radonavgivande material).

Betygsättning av miljöaspekterna sker på en femgradig skala enligt följande klacificering: 5. Bra miljöval 4. Bra miljöval delvis 3. Motsvarar tillsynskrav, myndigheters föreskrifter och rekommendationer från branschorgan med mera.

2. Otillräckligt 1. Oacceptabelt

Undersökning av upplevd inomhusmiljö i skolor och förskolor

Teknisk status. Medelvärdet för de ingående skolorna med avseende på de nio värderade aspekterna på inomhusmiljön är

Syftet med den enkätundersökning som ingick i 2006 års Stil2-studie var att undersöka hur inomhusklimatet upplevdes av personalen. De standardiserade miljömedicinenkäterna framtagna vid Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro användes (se vidare på www.orebroll.se/amm/mm-enkäter). Jämförelsematerial från tidigare studier har använts för att underlätta möjligheterna till tolkning av resultatet. Deltagande skedde på helt frivillig basis och administrerades av skolpersonalen själva. Personal vid Arbets- och miljömedicin har dock funnits till hands för frågor från respondenterna.

En tillräcklig mängd svar på enkäterna mottogs från 68 skolor och 37 förskolor.

Totalt mottogs svar från 1 965 skolpersonal och 408 förskolepersonal

Vilka faktorer bedöms vid ”Miljöstatus för byggnader”?

Denna studie har inte omfattat samtliga bedömningsparametrar i metodiken ”Miljöstatus för byggnader” (se vidare på miljöstatusföreningens hemsida www.miljostatus.se/). 29 (av 90) parametrar bedömdes som relevanta för denna undersökning. Dessa 29 parametrar bedöms utifrån besiktningspersonens erfarenhet och en standardiserad metodik för att värdera byggnadens tekniska egenskaper. Dessa parametrar och mätning av radon sam44

Vilka är Stil2-studiens slutsatser avseende skolors inomhusmiljö?

3,33 av maximalt 5. Detta kanske anses bra men om femton (drygt elva procent) objekt fick ett medelvärde som ligger under de accepterade tillsynsnivåerna ger siffrorna ett mer negativt intryck. När man tar hänsyn till hur många byggnader de ingående objekten representerar för landet som helhet blir det totala medelvärdet bättre, 3,88 av 5 där 5 är högsta betyg och betyget 3 bör ses som en nivå att hålla sig över för samtliga ingående parametrar.

Om data i tabell 1 åskådliggörs i ett hjulvävsdiagram (figur 2 och 3 på sidan 46) blir skillnaderna lättöverskådliga. Det bästa objektet (till vänster) är en mindre förskola, byggd 1991. Inga förbättringsåtgärder för inomhusmiljön har observerats. Det sämsta objektet är en skola med flera huskroppar byggd mellan 1914 och 2001 med till- och ombyggnader mellan 1950-1965. Femton förbättringsåtgärder för inomhusmiljön har noterats för såväl invändiga som utvändiga aspekter.

Sett till medelbetygen för de enskilda ingående parametrarna är det sex stycken vars medelvärde ligger under den nivå som ska motsvara gränser för myndighetstillsyn, se figur 4 Dessa är förekomst av högfrekvensdon, risk för legionella i vattensystem, typ av tilluftsfilter, lufttemperatur, städbarhet i våtrum och städbarhet för inredningen.

Radonvärden. Endast sju av de 120 skolorna där mätning gjordes under uppvärmningssäsong resulterade i värden över 200 Bq/m3. Ett av dessa är dock anmärkningsvärt högt. De skolor som deltog i studien har givetvis fått ta del av resultaten, om de så önskat.

Medelvärde av de nio betygen per skola

Figur 1: Medelbetygen varierar från 2,55 till 4,14. En jämförelse mellan utfallet för den högst och lägst värderade skolan visas i tabell 1.

Bästa skolan Sämsta skolan Snitt för samtliga ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Termiskt klimat 4,8 2,5 3,39 Städbarhet 3,6 2,5 2,95 Magnetiska fällt 5 3 3,03 Radon 5 3 3,84 Luftkvalitet 3,5 2,5 3,13 Ljuskvalitet 2,5 2,5 3,96 Ljud 4,5 3 3,58 Risk för legionella 4 3 2,36 fuktproblem 4,6 2 3,17 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1.

Bygg & teknik 5/09

byrå4

Norrbro, Stockholm

Lyckad grundförstärkning med Wassara™ Casing System

1489 ISO/IEC 17025

Återförsäljare och teknisk support för svenska marknaden är GEOMEK. Forhandler og teknisk support for Danmark er Rotek A/S.

info.wassara@lkab.com www.wassara.com Bygg & teknik 5/09

45

Figur 2.

Figur 3.

Figur 4: De ingående parametrarnas ordning listas nedan: 1: magnetfält 11: OVK 21: städbarhet golv 2: HF-don 12: rumshöjd 22: städbarhet inredning 3: legionella 13: tilluftsfilter 23: solinstrålning 4: rumsakustik 14: lufttemperatur 24: drag från tilluftsdon 5: installationsljud 15: torrhet i luft 25: luftläckage från fönster 6: luftljud 16: luktproblem 26: kalla golv 7: stegljud 17: takavvattning 27: kallras 8: ljud utifrån 18: fuktskador grund 28: dagsljusupplysning 9: filterbyten 19: våtrum 29: radon 10: kortslutningsrisk 20: städbarhet våtrum Generella slutsatser för inomhusmiljön i de inventerade skolorna.

Magnetfält. Generellt finns det inga större problem med höga magnetfält i de undersökta objekten.

Belysning. 72 procent av alla undersökta förskolor och skolor saknar helt eller delvis flimmerfri belysning. Dagsljusupplysningen är generellt bra i undersökta objekt.

Luft. Två av tre undersökta objekt har någon aspekt som ger sämre förutsättningar för god luftkvalitet. Cirka 40 procent av objekten har till exempel inte godkända OVK-protokoll. Nästan 75 procent av objekten har luftklimatproblem som kan kopplas direkt till besvär för brukarna. Problem med lufttemperaturen är den aspekt som förekommer mest, följt av luktproblem.

Bq/kubikmeter

Värden i vistelsezon

Provurval, ej mätt under uppvärmningssäsong

Figur 5: Resultat från radonmätning.

46

Legionella. Risken för legionella är påtaglig för undersökta skolor och förskolor.

Ljud. I drygt hälften av objekten finns det någon form av akustikproblem. Bristfällig luftljudsisolering mellan olika rum är den aspekt som orsakar flest ljudproblem, i detta avseende är förskolorna värre utsatta än skolorna.

Termiskt klimat. 75 procent av objekten har någon form av påtalade eller identifierade problem med det termiska klimatet. 70 procent av objekten saknar någon form av solavskärmning, vilket ger varma lokaler i solutsatta lägen.

Fukt. Cirka 80 procent av de undersökta objekten har någon form av fuktproblem (riskkonstruktion eller konstaterad fuktskada). I 40 procent av objekten har någon form av fuktskada i byggnaden konstaterats vid inventeringen. Fuktproblem i byggnadsgrunden är den fuktaspekt som medfört flest problem. Totalt har 75 procent av alla de undersökta skolorna eller förskolorna någon form av risk eller konstaterade problem med grunden.

Där fuktskador konstaterats i grunden utgör 70 procent av dessa krypgrunder.

Städbarhet. Inga objekt har genomgående bra städbarhet. Städbarheten av golv och våtrum är övervägande acceptabel, däremot är städbarheten sämre vad gäller inredningen.

Skillnader mellan skolor och förskolor. Underhållsmässigt är fönster och fasader i bättre skick i de undersökta skolorna än i förskolorna.

Medelbetygen av inomhusmiljöfrågorna skiljer sig ytterst lite mellan de två objektsgrupperna. Om man däremot studerar de enskilda inomhusmiljöfrågorna finns ett antal signifikanta skillnader i studien: ● Rumshöjderna är lägre i förskolor än i skolor, dock är kravet på rumshöjd oftast uppnått; 2,4 meter för förskolor och 2,7 meter för skolor. ● Städbarheten är ofta sämre i förskolor än i skolor. Detta beror bland annat beroende på fler leksaker I förskolorna, vilket innebär fler hyllor och därmed en högre hyllfaktor. Skolorna uppvisar sämre städbarhetsförhållanden än förskolorna i våtrum. ● Det finns en tendens till att förskolorna har sämre klass på tilluftsfilter än skolor. ● Förskolorna har fler påtalade eller identifierade luktproblem än skolorna. ● Skolorna har fler objekt med risk för legionella än förskolorna. ● Förskolorna har mer problem med störande luftljud än skolorna. ● Skolorna har mer fuktproblem i våtrum än förskolorna. ● Förskolorna har betydligt större problem med kalla golv än skolorna. ● Skolorna har mer problem med solinstrålning, luftläckage från dörrar och fönster samt kallras än förskolorna.

Upplevd inomhusmiljö i skolorna.

Nedan redovisas frekvensen av ”ofta besvärande” miljöfaktorer respektive ”ofta uppträdande” symtom redovisas i grafisk Bygg & teknik 5/09

form i figur 6, där också referensmaterialet för arbetsmiljöer utan kända klimatproblem redovisas (skuggat område i graferna, Andersson et al (1990)). I figur 7 redovisas också den självrapporterade förekomsten av skolmiljörelaterade symtom. Överensstämmelsen mellan urvalspopulationen och referenspopulationen är mycket god, vilket talar för att urvalet inte är särskilt ”snett”. Symtomen relateras i begränsad utsträckning till skolmiljön.

Förekomsten av ofta besvärande miljöfaktorer eller ofta uppträdande symtom för urvalspopulationen visas med heldragen linje medan referenspopulationen representeras av en streckad linje. Det skuggade området markerar utfallet för arbetsmiljöer som undersökts och konstaterats vara utan klimatproblem (kontor och skolor/förskolor).

Upplevd inomhusmiljö i förskolorna.

I figur 8 och 9 visas frekvensen av ofta besvärande miljöfaktorer respektive ofta uppträdande symtom i förskolor redovisas på samma sätt som för skolor ovan, tillsammans med sitt referensmaterial.

Kommentarer, diskussioner och slutsatser. Bortfallet är relativt stort för skolmaterialet (tjugosex procent) men litet för förskolorna (sju procent). En viktig orsak till skolbortfallet är framför allt pågående aktiviteter eller nyligen genomförda arbetsmiljökartläggningar, exempelvis i Göteborgs kommun. Jämförelser med utfallet från tidigare kommunvisa kartläggningar med samma instrument visar mycket påtagliga likheter, varför det är rimligt att anta att här redovisat resultat ger en acceptabel bild av hur inomhusklimatet i svenska skolor och förskolor upplevs. Uppviktning till riksnivå medför små skillnader, vilket ytterligare stöder denna slutsats.

De använda enkäterna för skolpersonal och förskolepersonal är identiska vad avser flertalet frågor varför jämförelser kan göras. Såväl personal i skolor som förskolor besväras framför allt av instängd, dålig luft, temperaturförhållandena, buller och bristande städning. Högljudda elever utgör en väsentlig bullerkälla, men klagomål förekommer också på bullerstörningar från ventilation och biltrafik. Personalen rapporterar förekomst av ofta förekommande allmänsymtom, främst trötthet och tunghetskänsla i huvudet men endast i liten utsträckning besvärande slemhinne- eller hudsymtom. De senare relateras i liten utsträckning till de aktuella miljöerna. Personal inom förskoleverksamheten rapporterar i högre utsträckning besvär av torr och rodnad hud på händerna, som rimligen väsentligen kan hänföras till verksamheten som sådan.

Vid sambandsanalyser mellan upplevd inomhusmiljö och besiktningsdata för inomhusmiljö och energi gäller det att hitta ett övergripande mått på det upplevda inneklimatet. Antalet ofta besvärande miljöfaktorer tycks vara ett rimligt mått, eftersom det korrelerar relativt starkt till antalet Bygg & teknik 5/09

Figur 6.

Figur 7.

Urvalspopulationen Referenspopulationen n = 1 965 n = 9 226 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Andel män % 21 24 Ålder (år, medel) 46 45 Rökare (%) 10 15 Andel allergiker1) (%) 26 26 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1)

Personer som anger att de har eller har haft astma eller hösnuva.

Figur 8.

Figur 9.

Urvalspopulationen Referenspopulationen n = 408 n = 966 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Andel män 3 2 Rökare 16 17 Astmabesvär 15 15 Hösnuva 21 20 Eksem 23 26

upplevda symtom i olika konstellationer. Även om det upplevda inneklimatet och förekomsten av rapporterade symtom skiljer sig avsevärt mellan olika skolenheter, vilket i sig skulle vara fördelaktigt vid studier av samband mellan upplevelsefaktorer och besiktningsdata, fås relativt stabila medelvärden, oavsett om viktning sker eller ej. Den övergripande slutsatsen blir därför att den aktuella undersökningen ger en acceptabel och rimlig bild av hur personal inom skol- och förskoleverksamheten upplever miljön.

Överensstämmer slutsatserna från besiktningen med utfallet från enkätundersökningen?

Stil2-studien består med sina tre delar av flera hundra undersökningsparametrar. Av

de 36 samband mellan de olika delarna som arbetsgruppen i förväg beslutade för att undersöka var det endast tre stycken som visade signifikant samvariation: ● samvariation mellan klimatskalets värmegenomgångstal (isolerande förmåga) och betyget för termisk komfort (bättre isolerande förmåga samvarierade med bättre termisk komfort) ● ventilationens energieffektivitet (SFP) i förhållande till ventilationsflöde per golvyta (energieffektiviteten för ventilation var bättre för system med hög ventilationsgrad) samt ● belysningsel (kWh/m2 år) i förhållande till betyget för ljuskvalitet (mer installerad belysning ger bättre belysningsbedömning).

Det finns givetvis mycket i materialet som kan undersökas vidare. Fullständig 47

rapport, ytterligare analyser av gärder av landets skolbyggnamaterialet och samtliga data der.

Skattade totalkostnader med finns på energimyndighetens inlagda 95 % konfidensintervall Vad leder studien till? hemsida under förbättrad energistatistik för lokaler. En Studien är avrapporterad och slutsats som kunde dras av stuuppmärksammad. Många komdien var att det inte fanns någon muner har sagt att resultaten koppling mellan hög energiförstämmer och att det finns ett brukning och god innemiljö, stort uppdämt behov av åtgärder varken inventerad eller rappori skolor och förskolor. Att finanterad av personalen. Viljan att siera åtgärder är önskvärt men spara energi kommer alltså inte inte direkt möjligt för alla komi konflikt med strävan efter ett muner. Skolledningens budget bra inneklimat. Troligen är det ska täcka löner, drift, städning tvärt om, om man sköter om sin och undervisningsmaterial förfastighet och skaffar bra kunutom underhåll av byggnader.

Figur 10: skap om denna ger det förutDet är nödvändigt att kommu1. Alla observerade brister sammantaget. sättningar för god energihusnerna budgeterar särskilt för in2. Brister som behöver åtgärdas omedelbart. hållning och en bra inomhusventering av innemiljö och ener3. Brister som behöver åtgärdas inom ett till två år. miljö. gieffektiviseringsåtgärder och 4. Brister som behöver åtgärdas inom två till fem år.

Det är en viss överensstämför att kunna genomföra uppmelse mellan besiktningsvärderustning av skollokaler.

Fasad: Förskolorna i studien beräknas ringarna och utfallet av enkäten. Upplevda Boverket har i sitt regeringsuppdrag om bullerstörningar korrelerar starkt till såväl ha en kostnad på drygt 30 kr/m2 Atemp byggnaders tekniska egenskaper, Betsi, högljudda elever, skrapljud som dålig medan skolorna bedöms ligga på cirka 10 uppgiften att formulera miljömål för buller rumsakustik men också till bullerstörning- kr/m²Atemp. Kostnaden per åtgärd beräk- respektive fukt och mögel. Det ingår även ar från ventilationen. Upplevd trötthet kor- nas i genomsnitt vara drygt 250 000 kro- att föreslå åtgärder för att uppnå dessa mål relerar i hög utsträckning till rapporterade nor för skolor och cirka 100 000 kronor och även målen om radon, luft och energi. för förskolor. bullerstörningar.

Radonmmålet, att skolorna ska ha Fuktskador i grunden, invändiga fukt- under 200 Bq/m3, verkar vara på väg att Besiktningens medelbetyg av innemiljön. Det uppgivna medelbetyget från be- skador – såsom våtrumsproblem- och öv- uppnås. Luftkravet, att alla skolor ska ha siktningen korrelerar inte signifikant mot riga inneklimatproblem kräver oftast en funktionskontroll av ventilation utan allenkätfrågorna. En svårighet är nära kopp- utredning för att komma fram till omfatt- varliga anmärkningar verkar ha längre ling mellan olika upplevda miljöparamet- ningen av problemet, för att därefter finna väg till framgång. Boverket och länsstyrätt typ av åtgärd och följaktligen kostna- relserna bör här vara tydligare i sin upprar.

För klimatskalet, inneklimatproblem den. Därför har inga nyckeltal för dessa sikt och tillsyn mot kommunerna så att och invändiga fuktskador har åtgärds- poster tagits fram. skolorna får en bra fungerande ventilation Kostnaden för Sveriges skolor beräk- genom att utföra funtionskontrollen och kostnader som uppgår till minst 50 000 kronor (exklusive mervärdesskatt) inom nades till cirka fem miljarder kronor. I fi- åtgärda de anmärkningar som framkomen femårsperiod tagits fram inom ramen gur 10 visas resultatet om de skattade mer. Det bör prövas om energideklaraför denna studie. Behovet av takunderhåll kostnaderna för åtgärdande av inomhus- tionsregistret kan användas till att fortlöutgör nästan hälften av den totala kostna- miljöbrister och skador räknas upp till pande registrera OVK-besiktningar och den. I kostnadssammanställningen ingår riksnivå samt deras respektive 95 procent radonmätningar och inte endast vid enerinte åtgärdande av problem som först krä- konfidensintervall. gideklarationstillfället.

Till följd av urvalskriteriet tillgänglig ver vidare utredning för att kunna definieStudien visar behovet av att kommuras i omfattning utan endast utrednings- mediestatistik för byggnaden i fråga, kan nerna själva inenterar innemiljöproblem i kostnaden (till exempel fuktskador i sluturvalet sägas styras mot byggnader samband med energideklaration så att åtsom förvaltas av organisationer med ett gärder för luft, fukt, buller med mera görs grunden).

Nyckeltal (kr/m2 Atemp för åtgärder grundintresse i att ha information om sitt samtidigt med energieffektiviseringsåtinom en femårsperiod) och genomsnitts- bestånd. Man kan i så fall förmoda att gärder.

■ kostnad per åtgärd avseende underhålls- dessa skolbyggnader representerar ett delbehov för byggnadsdelarna tak, fönster bestånd som är i bättre skick än landets Referenser och fasad har beräknats för 76 skolor och samtliga skolbyggnader.

Andersson, K, Fagerlund, I, & Larsson, Många åtgärder har av tidsbrist inom B. Referensdata till frågeformulär MM 040 40 förskolor. Resterande skolor och förskolor inventerades i projektets pilotstu- Stil2-projektet resulterat i rekommenda- NA – inomhusklimat (arbetsmiljö). Rapport die, där kostnadsberäkning för åtgärder i tion om vidare utredning. Den kostnad 5/90. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, som tagits upp i rapporten från besikt- Universitetssjukhuset, Örebro (tillgänglig klimatskalet inte ingick.

Tak: Förskolorna i studien bedöms i ningspersonen är då endast för den under- via www.orebroll.se/ amm). genomsnitt ha en kostnad på drygt 70 kr/m2 sökningen. Här tillkommer alltså med Energianvändning och innemiljö i skoAtemp medan skolorna ligger på drygt 80 stor sannolikhet en betydande kostnads- lor och förskolor – Förbättrad statistik i lokr/m2 Atemp. Kostnaden per åtgärd är i post för att åtgärda de fel som identifie- kaler Stil2 artnr 1950 ISSN 1403-1892 ER genomsnitt cirka 800 000 kronor för skolor rats. Skador som inte upptäcks vid okulär 2007:11 Energimyndgheten, Esilstuna. besiktning och som inte kommer att påoch 200 000 kronor för förskolor.

Regeringsuppdrag till Boverket ByggFönster: Förskolorna i studien bedöms verka inomhusmiljön saknas även i denna naders tekniska egenskaper M2006/5756/ ha en kostnad på 90 kr/m2 Atemp medan kostnadsuppskattning. Kunskap om bygg- Bo2006-12-11 Miljödepartementet. skolorna bedöms ligga på knappt 50 nadernas energiförbrukning är förvisso Skolmiljön ur teknisk synpunkt – erfakr/m² Atemp. Kostnaden per åtgärd har i inte samma sak som en detaljförvaltning renheter från Stil2-studien, Inomhusklimat genomsnitt beräknats till cirka 360 000 eller åtgärdsplan men en uppräkning av örebro 2009. ISBN 91-973975-4-7. Unikronor för skolor och cirka 110 000 kro- kostnader för reparationer är troligen lägre versitetssjukhuset Örebro Arbets -och milän den sanna kostnaden per skola för åt- jömedecincinska kliniken, sid 101–116. nor för förskolor.

48

Bygg & teknik 5/09

Bygg & teknik 5/09

49

Några vanliga orsaker till brister i innemiljön Det är långt kvar innan den kunskap om orsakerna till brister i innemiljön, som i dag finns på olika håll, har nått alla som bygger eller brukar våra hus, om den någonsin når alla. Under tiden dyker det upp nya misstänkta orsaker till ohälsa på grund av brister i innemiljön och befolkningen blir också allt känsligare. Gammal kunskap glöms bort varvid problem vi en gång visste hur man undvek återkommer. Redan på 1850-talet fanns utmärkta beskrivningar på hur källare och kryprumsgrunder skulle utföras, ändå misslyckas man ibland fortfarande med dessa konstruktioner.

Begreppet Sick Building Symptoms (SBS) innebär att fler människor än normalt i ett hus är drabbade av vissa symptom på ohälsa. Besvär i ögonen, övre luftvägarna (näsa, hals), huden (ansikte, hals, händer, hårbotten, öron) och ”huvudet” (huvudvärk, illamående, yrsel, koncentrationssvårigheter) är de vanligaste.

Vanliga orsaker

Varje generation av hus och många konstruktioner har sina typiska brister. I tid överlappar de ofta varandra så att till exempel de uppreglade golven fortfarande byggdes sedan man börjat övergå till flytande golv eller golv med underliggande värmeisolering trots att många visste att det var en riskabel konstruktion. Uteluftsventilerade kryprum byggdes lång tid ef-

ter att kunskapen om riskerna började spridas. Kaseinhaltiga flytspackel lades i slutet av 1970-talet och början av 1980talet samtidigt som de första erfarenheterna av ytterligare en innemiljörisk nämligen alkalisk limnedbrytning började göras. På grund av långsam erfarenhetsåterföring tar det många år (cirka femton år för uppreglade golv och flytande golv) från det att orsakerna till problemen med en viss konstruktion är utredda till dess alla byggare känner till problemen. I nedanstående kavalkad av eländen beskrivs de vanligaste bristerna.

Mögel i fyllnadsbjälklag

Betongbjälklag avjämnades med sand på 1960- och 1970-talen varpå ibland lades cellplast och spånskiva, ibland spånskiva eller träfiberskiva direkt. Efter mer eller mindre lång tid började dessa golv lukta mögel också. I dag är mögeltillväxt i sådana golv vanlig beroende av läckande tätskikt i våtrum eller städvatten. Ofta åtgärdas endast badrummet när den gamla membranisoleringen gjort sitt. Fukten som runnit ut i angränsande fyllning får torka av sig själv och detta resulterar i att möglet/bakterierna som vuxit så länge det har läckt finns kvar och förorenar inneluften. Att det började växa beror på att sanden innehåller organiskt material (ingen sand är steril), se bild 1.

Ibland förekommer tillväxt under plastfolie om sådan lagts på betongen (platta på mark) på grund av att betongen inte rengjorts först, se bild 2.

En besläktad konstruktion är fyllnadsbjälklagen där ett lager slagg, kolstybb eller byggavfall i form av bruk, tegelkross med

Artikelförfattare är Tom Follin, Byggmiljögruppen, Solna.

mera (byggmästarfyllning) lades på konstruktionsbetongen varpå en överbetong gjöts. I dessa fyllningar ingår ofta organiskt material, vilket gör att mögeltillväxt uppstår om fukt tillförs i samband med vattenskador eller ombyggnadsarbeten.

Mögel i krypgrunder

Mögel på undersidan av uteluftsventilerade kryprumsbjälklag är vanligt förekommande trots att orsaken är känd. Även utan avdunstning från marken under huset så kommer den relativa fuktigheten i grunden under sommaren och hösten att överstiga riskgränsen för mögeltillväxt (70 till 75 procent). Om klimatet ute är 20 ºC och den relativa fuktigheten 70 procent så blir den relativa fuktigheten 90 procent i kryprummet om det är 16 ºC där. Om marken i kryprummet består av berg eller lera blir temperaturen lägre än med annan typ av mark beroende på hög värmeledningsförmåga och följaktligen blir då den relativa fuktigheten ännu högre, se bild 3.

Mögel på ytterväggssyllar

Inläckning av mikrobiellt förorenad luft via luftläckage från ytterväggssyllar är en vanlig föroreningskälla, se bild 4.

Bild 1 (t v): Mögel på undersida av golvspånskiva (ovanpå plastfolie) orsakat av utläckt vatten från golvets ovansida (vårdslös städning). Bild 2: Sågspån på betongplatta på mark.

50

Bygg & teknik 5/09

Bild 3 (t v): Mögel på undersidan av kryprumsbjälklag. Bild 4: Avsaknad av fuktspärr under ytterväggssyll har resulterat i högt fuktinnehåll och mögelpåväxt. På bilden syns även bruket som bakom skalmuren som fyllt luftspalten. Plastfolien är en vattenutledande folie nertill bakom teglet.

Vissa av de boende i ett större av nedbrytningsprodukter under område med hyresradhus har mattan blir någon tiopotens högre under många år besvärats av möän på torr betong och vissa av gellukt. Lukten kom bland annat människorna ovanpå mattan från ytterväggssyllarna. Orsaken drabbas av SBS-symptom. I var att ingen fuktspärr fanns rumsluften kan då koncentratiounder syllarna, endast en lufttätnen av 2-etylhexanol uppmätas ningsremsa av glasull på kanttill värden över cirka 5 till 6 balksisolering av lecablock. Reµg/m3. Problemet är vanligt. Orlativt höga fuktkvoter uppmättes sakerna är flera. Betongens höga på vissa ställen och mögelpåväxt pH-värde går inte att göra mycket konstaterades. I vissa av lägenåt, men om avjämningsmassa heterna kändes ingen lukt trots med lägre pH används uppnås en att fuktkvoten i syllen var hög. viss säkerhet, se bild 7. Åtgärderna som kommer att utStädning föras är byte av syllar där fuktkvoten är hög. Där fuktkvoten är Städningens betydelse för hälsa normal kommer försök att utföoch prestationsförmåga har stuBild 5: Mögeltillväxt beroende av dålig täckning under ras med undertrycksventilation i byggtiden kostar mycket att rätta till då angripet material derats vetenskapligt och ett klart en spalt invändigt utmed syllen. samband finns mellan till exembör bytas ut i sin helhet.

Lyckas dessa försök (lägenheten pel skolbarns prestationsförmåga blir luktfri) väljs denna åtgärd för alla vitt känt har inte den initiala nedbrytning- samt hälsa och städningen i skolan (Greta hus, där fuktkvoten är normal oavsett om en, som alltså kan ske oavsett fuktinnehål- Smedje, Dan Norbäck et al). det finns lukt i lägenheten i dag eller inte. let i betongen, orsakat några innemiljöPolish på linoleummattor blir ibland Misslyckas försöken kommer även syl- problem. Om däremot betongen är fuktig till ett fint damm (kallas ibland Powdelarna som är torra att bytas, där det luktar (högre än 85 procent relativ fuktighet) ring). Detta luftburna damm misstänks fortsätter nedbrytningen, koncentrationen kunna påverka ögon och hud, kanske mögel i lägenheten.

Mögel på grund av byggfukt

Mögeltillväxt orsakad av byggfukt är vanlig, se bild 5.

Inläckning av avloppsångor

Avloppsångor produceras av bakteriell tillväxt i avloppsvattnet. Det är inte orimligt att anta att dessa gasformiga produkter har liknande inverkan på människors hälsa som mögeltillväxt. I vart fall förekommer sådana föroreningar ibland i inneluften där problem upplevs, se bild 6.

Alkaliskt nedbrutet mattlim

Nedbrytningen startar vid mattlimningen på grund av fukten i limmet. Denna initiala nedbrytning orsakar en viss lukt av nedbrutet lim under mattan och medför även att en viss koncentration av nedbrytningsprodukter kan mätas upp under mattan. Så Bygg & teknik 5/09

Bild 6: En vanlig källa för avloppslukt är uttorkade vattenlås. På bilden syns hur röken från rökampullen kraftigt blåser uppåt. Det som blåser är luft från avloppssystemet.

Bild 7. Nedbrutet vattenbaserat mattlim, här på grund av läckage in under mattan från golvbrunn.

51

… och svarar

FOTO: STIG DAHLIN

Bild 8: I ett gathörn med korsning mellan en huvudgata och en stor genomfartsled finns ett kontorshus, där personal besväras av SBS-symptom.

En av bristerna i inneluften var bilavgaser.

även slemhinnor i andningsvägar. Polishbehandlingar utförda vintertid verkar misslyckas oftare än om behandlingen gjorts på sommaren. En rimlig teori är att vattnet i polishen torkar ut så fort under vintern att polishen inte hinner tränga ner i porerna i linoleummattan. Problemet brukar synas som vitt damm på golvet trots att golvet nyligen rengjorts.

Städning med mycket vatten och med rengöringsmedel med högt pH-värde på linoleummattor är andra orsaker till förorening av inneluften (exempelvis lukt).

Bilavgaser

I byggnader i städernas inre hittar vi ofta bilavgaser i de luftprover som tas. Särskilt i höga byggnader med stor termisk drivkraft läcker det in mycket luft från gatan, se bild 8.

Luftens rörelser

I höga byggnader är termiken i huset den dominerande transportmekanismen för Figur 1: Luftläckagen in till kontorsvåningarna stämde väl överens med symptomfrekvensen.

Luftrikning

föroreningar. Ju högre huset är desto större blir den termiska drivkraften. I ett sådant fall fraktades gaser från en mängd olika föroreningskällor (bland annat bensinångor, bilavgaser, flyktiga organiska ämnen (VOC) från mögeltillväxt och limnedbrytning) i de två källarplanen uppåt via installationsschakt, hisschakt och trapphus genom huset. Kontroll i varje våningsplan visade att luft läckte in mot schakten i de två nedre våningarna och ut från schakten i de tre översta våningarna. I våningsplanen däremellan var lufttrycket ungefär lika i kontorsvåningar och schakt.

Problemen och mängden inläckande luft från schakt ökade med höjden i de tre övre våningarna. Knappast någon överrepresentation av symptom förekom under dessa våningsplan. I detta fall, som i många andra, fanns alltså föroreningskällan i ena änden av huset och påverkade människorna i den andra änden, se figur 1.

Det är ett misstag att tro att ventilationssystemen i huset helt bestämmer vart

a) Lägesenergi, tryckenergi och rörelseenergi. b) Lägesenergi. c) Tryckenergi. Statiskt tryck (eller bara tryck). d) Rörelseenergi. Dynamiskt tryck.

Kommentar (som inte efterfrågas): När dimensionen ändras för till exempel ett vattenrör så kommer relationen mellan vattnets tryckenergi och rörelseenergi att förändras. I ett klenare rör kommer ju vattnets strömningshastighet att öka och därmed ökar rörelseenergin (med kvadraten på hastigheten). Tryckenergin kommer då att minska i motsvarande grad, och det kan mätas genom att vattnets tryck mot rörväggens insida minskar (detta lägre tryck i det klenare röret stämmer inte med mångas intuition som tvärtom säger att ”trycket borde öka när utrymmet minskar”).

■

luften går och varifrån den kommer. I varje våningsplan går det i allmänhet bra att balansera så att tilluft och frånluft blir lika, men termiken i huset kommer man aldrig ifrån. Inget hus är så tätt att inte förorenad luft kan läcka från ett utrymme till ett annat om lufttrycken är olika, vilket de är i höjdled. Genom att frånluftsventilera trapphus, hisschakt, schakt för kablar, ventilationskanaler eller rör kan man i vart fall förhindra att den förorenade luft som tränger in nertill i huset sugs in till de övre planen. Detta råd får dock följas med viss urskiljning. Frånluftsventilation adderas till termiken, vilket innebär risk för ökad inläckning av föroreningar längst ner. Bäst är att sänka lufttrycket i de nedre våningarna och därigenom minska/stoppa utläckningen av förorenad luft (till exempel från garage) till trapphus och andra schakt. En lösning som utförts med framgång är att bygga luftslussar i garageplanen med undertryck gentemot trapphus och hisschakt.

■

Plan 9 Plan 8 Plan 7 Plan 1

52

Bygg & teknik 5/09

Hälsoeffekter av sunda hus Några hävdar att ftalaterna, som används bland annat som mjukgörare i plastprodukter, är ofarliga.

Andra hävdar att nanotekniken inom materialframställning är ofarlig. Den här artikeln handlar om det som händer just nu i vår boendemiljö och som började för mer än 50 år sedan. Artikeln vill visa att riskerna både är stora och uppenbara. Kanske står vi inför en ”tsunami” för vår boendemiljö.

Byggbransch och myndigheter förklarar att allt är lugnt och fridfullt med nuvarande byggteknik och med vår inomhusmiljö. Så småningom förstår vi att något har förändrats och vi har fått en hotande och hälsovådlig företeelse.

Det verkar som vi och våra inomhusmiljöer är en del i kemiindustrins forskningsprogram, utan att vi har blivit vare sig informerade eller tillfrågade.

För att förstå hur situationen med hälsofarliga byggnadsmaterial har uppkommit, måste vi se hur byggtekniken utvecklats i vårt land, bild 1. Våra politiker hade en vision om det goda samhället, det så kallade folkhemmet. För att nå dit beslöt politikerna att öka produktionstakten för bostäder till hundra tusen lägenheter per år under tio år. Alltså det så kallade miljonprogrammet. För att nå det produktionsmålet snabbades alla byggprocessens delar på. Exploatering, projektering och byggande, allt skulle gå fort. För den saArtikelförfattare är restaureringsarkitekt Per Arne Ivarsson. Han examinerades som arkitekt 1971 vid Chalmers tekniska högskola och arbetar sedan dess med bland annat med restaureringsteknikens materialtekniska frågor. I första hand har mineraliska material och äldre byggteknik ägnats uppmärksamhet. Uppmätningsoch dokumentationsteknik samt förvaltningsekonomi är andra specialområden. De senaste åren har många bostadsrättsföreningar fått hjälp med utredning av och åtgärdsförslag för problemfasader. Synpunkter på artikeln tas gärna emot på pa@idomenico.se.

54

kens skull strömlinjeformades utbildningar av arkitekter, ingenjörer, samhällsvetare, socionomer. Vidare utbildades olika hantverkare till att mer bli montörer i den alltmer industrialiserade bostadsproduktionen. Myndigheterna anpassade lagar och normer till denna process och politikerna var med rätta stolta över att nått visionens mål: en miljon bostäder på tio år.

Idag är miljonprogrammets hus ungefär 40 år gamla. Såväl områden som byggnader är slitna och i stort behov av upprustning. Vi vet nu att många av de material som användes verkade rationella och bra, men visade sig vara ytterst hälsovådliga.

Bild 2: Sanering av PCB-haltiga fogar.

Ny risksituation

Bild 1: Påväxt av alger på plåtfasad.

Material som asbest och PCB är så hälsofarliga att saneringen av bostäderna från dessa material är förenade med rigorösa säkerhetsbestämmelser (bild 2) och med mycket höga kostnader. Myndigheterna har bestämt hur snabbt PCB ska saneras.

Senast 2013 ska PCB i fogmassor och golv vara borta. Ansvaret vilar på fastighetsägaren, som ska kunna visa att PCBhaltigt material dels är inventerat i tillräcklig omfattning, dels är sanerat och har tagits om hand på rätt sätt. Byggbranschen kan tillskrivas fullskaleförsök med många nya material i förfärande stor omfattning. Drivkraften bakom fullskaleförsöken är oftast vinstmaximeringsintressen. I slutänden är det alltid vi konsumenter som får betala. Antingen sker det via skattsedeln eller via höjda hyror och boendekostnader eller i värsta fall med vår hälsa och vårt välbefinnande.

Nu står vi inför en helt ny risksituation för våra inomhusmiljöer. Vi kan kalla det för negativa synergieffekter. Alltså två ”ofarliga” material som tillsammans får okända och möjligen ytterst negativa hälsokonsekvenser. Mjukgörare av ftalater för till exempel olika produkter av PVC anses ofarliga av några, främst av tillverkarna själva. I tapeter, golvmaterial, kläder, leksaker (bild 3) och medicinska produkter och har ftalater använts i mer än 50 år. Enligt Centrum för ftalatinformation i Sverige har det inte kunnat påvisas att ftalater är cancerframkallande för människor. Ingen av ftalaterna är klassad som cancerogen för människor av International Agency for Research into Cancer (IARC). Inte heller av European Dangerous Substances Legislation (direktiv 67/548/EEC). Organisationen för ftalatinformation säger själv att ”Varje påstående att ftalater skulle vara cancerogena för människor, är ett missförstånd som härstammar från undersökningar på gnagare, men som nu vetenskapligt bevisats inte relevant för människor”. Det låter väl betryggande? Nej, inte det minsta, när vi hör fortsättningen på ftalatinformationen. ”Det finns inga bevis för att någon ftalatmjukgörare ger hormonella störningar hos människor. Vissa ftalater har, i höga doser, påverkat fortplantningen hos råttor och möss genom en process som uppenbarligen omfattar det hormonella systemet. Dessa effekter har emellertid endast visat sig vid exponeringsnivåer många gånger högre än de som människor utsätts för”. Hittills har nämnts cancerrisker och hormonella aspekter. Finns fler risker med ftalater. Jodå, det finns det. Så Bygg & teknik 5/09

Bild 3: Kläder närmast kroppen.

här sammanfattar myndigheterna i Kanada och USA undersökningar gjorda av Centre for Evaluation of Risk to Human Reproduction (CERHR) och DEPH: ”Få, om ens några, effekter på fortplantningsmekanismen har påvisats i studier av ftalater med högre molekylvikt: DINP och DIDP”.

Det slutar inte här, utan Organisationen för ftalatinformation fortsätter sin omfattande information: ”Ftalater ackumuleras inte i vatten. Ftalater tränger inte in i människans näringskedja. Ftalater imiterar inte naturligt östrogen (kvinnligt hormon) och det finns inga bevis för att deras förekomst i naturen försämrar spermakvaliteten hos människor och djur”. Organisationen avslutar sin information om ftalater med att konstatera att ”Hypoteser om potentiell effekt på miljön av industrikemikalier är en fråga för hela kemiindustrin. CEFIC, det organ som representerar den europeiska kemiindustrin, har bemött denna vida debatt och har initierat ett omfattande forskningsprogram”.

”Sätta bocken till örtagårdsmästare”

Onekligen kommer det gamla talesättet ”att sätta bocken till örtagårdsmästare” helt till sin rätt här. Det andra ”ofarliga” materialet, som denna artikel behandlar, är nanopartiklar. Det är inte ett material utan snarare ett sätt att framställa olika material i ytterst små partiklar. Partiklarna är någon miljondels millimeter, eller cirka åttio tusen gånger mindre än ett hårstrå. Vad så små partiklar får för verkan på oss är inte känt. I tidningen Kommunalarbetaren från 23 mars 2007 refereras till professorn i polymerkemi vid Uppsala universitet Jöns Hilborn. Han säger att det är osäkert om vi ska vara rädda för nanopartiklar i vår vardag och tar upp såväl Falu rödfärg och kimrök. Båda har använts i hundratals år i olika vardagssammanhang. På 1900-talet har kimrök använts mycket i bildäck och i den intervju som Robert Janson gjorde med Jöns Hilborn avslutar professorn: ”Alla vet ju att det inte är nyttigt att andas i stan där det finns mycket bilar”. Det är sant nog, men det problem som denna artikel pekar på Bygg & teknik 5/09

Bild 4: Kosmetika och hygienprodukter.

och som något radioprogram nyligen hävdade, är ju att inomhusluften är många gånger sämre än uteluften även jämfört med starkt trafikerade korsningar. Vad är då nanoteknik? Med nanoteknikens hjälp kan syntetiska och naturliga material manipuleras på atom- och molekylnivå. Tekniken omfattar mätning, manipulation och tillverkning av materialpartiklar mellan en och hundra nanometer. En nanometer är en miljarddels meter.

Helt följdriktigt pekar Kommunalarbetaren på riskerna för sina medlemmar i deras arbetsmiljöer. Det finns idag inga kända metoder att begränsa, kontrollera eller ens mäta människors exponering för nanomaterial och processer på eller utanför arbetsplatserna. Enligt tidningen befinner sig laboratoriepersonal, livsmedels- och lantarbetare samt hotell-, restaurang- och cateringanställda i riskzonen. Det är intressant att just en facklig organisation driver dessa frågor. En historisk tillbakablick visar att det var målerifacket som för många år sedan drev fram utvecklingen av ”miljövänliga” vattenspädbara målningsfärger för inomhusbruk. Färger som innehöll bland annat ftalater! Så vi är nog tvungna att stanna upp inför ”utvecklingen” av nya byggmaterial och tekniker och fråga oss vart vi är på väg. Antalet nya produkter med nanoteknik inom till exempel byggbranschen är dolt för oss. Vi kan få en uppfattning då vi läser om ”nya” egenskaper hos välkända produkter och material. Vi kan ta ”självtvättande” fönsterglas som ett exempel. Innehavaren av världspatentet, vilket beskrev behandlingen av fönsterglas med nanopartiklar har dragit tillbaks produkten från marknaden i USA. Detta har gjorts av risken för stämningar i miljardklassen. Man misstänker att solljusets energi frigör dessa nanopartiklar från glasytan och då vet man inte vart de tar vägen eller hur vi påverkas. Andra produkter som redan har nanoteknik i okänd omfattning är mat, smink, hygienprodukter, kläder (bild 4) hemelektronik, idrotts-

utrustning, gummidäck och hushållsapparater. Tillverkarna behöver inte uppge om deras produkter innehåller nanoteknik.

Några redovisar öppet nanoinnehåll därför att det ger produkten teknikstatus, bild 5. Andra håller helt tyst om eventuellt innehåll av nanoteknik. Nanopartiklar kan vi andas in, vi kan svälja dem och partiklarna kan tränga direkt genom huden. Väl inne i kroppen och ute i blodom-

Bild 5: Nano anses ge teknikstatus.

loppet kan partiklarna eventuellt ta sig förbi kroppens egna försvarsmekanismer.

Konsekvensen av detta kan vi bara gissa oss till. I en helt färsk artikel i Ny Teknik skriver Marie Alpman att vi varje vecka begåvas med tre till fyra nya produkter, baserade på nanoteknik. Listan domineras av smink, solkrämer och andra hygienprodukter inklusive nio tandkrämer. Vanligast förekommande är bakteriedödande silver, som i nanoform finns i 143 produkter. Det näst vanligaste är kol i nanorör- eller nanobollform. Myndigheterna i Sverige och i andra länder inser riskerna, men har svårt att agera mot de oftast stora och multinationella bolagen, som ligger bakom produkterna.

Konstant utsatta

Med ftalater och nanopartiklar i vår vardagsmiljö, både i hemmen och på arbets55

platserna, är vi konstant utsatta för dessa material. Därmed är vi också utsatta för den uppenbara risken av negativa synergieffekter, med alla de eventuella konsekvenser de kan ha för hälsa och välbefinnande.

Organisationen Selma bedriver forskning för friskare framtid. Selma står för Swedish Environmental Longitudinal, Mother and child, Asthma and allergy study och organisationens logotyp är en gås med Nils Holgersson sittandes på.

Det ger en charmig bild av en rapport vilken beskriver något som kan vara ett ”tsunamitecken”. I rapportens sammanfattning kan vi läsa att ”Incidensen av astma och allergi har ökat dramatiskt i västvärlden under de senaste 30 till 40 åren. Det faktum att ökningen har skett på relativt kort tid indikerar att orsaker skall sökas i förändrade miljöexponeringar, snarare än till följd av genetiska förändringar. Förändringar i inomhusmiljön kräver speciell uppmärksamhet eftersom sådana exponeringar utgör ett avsevärt bidrag till totalexponeringen, särskilt när det gäller barn. Ökad exponering misstänks orsaka astma och allergi men även andra effekter som reproduktionsstörningar och neuropsykiatriska tillstånd (till exempel autism hos barn)”.

Det är inte utan att nackhåren tenderar att resa sig när vi tänker på vad vi nyss läste om försäkringarna från ftalattillverkarna, vad ftalaterna absolut inte skulle kunna förorsaka. Redan år 2000 konstaterades i studien Dampness in Buildings and Health, vilken var inriktad mot barn i deras bostadsmiljö, att ”olika typer av kemisk exponering, ftalater från mjukgjord PVC och flyktiga ämnen från rengöringsmedel och moderna färger, samvarierade starkt med astma/allergi hos barn”. I Selmas beskrivning av bakgrunden till sin egen forskning kan vi läsa att astma och allergisk sjukdom är några av våra största folkhälsoproblem. Ökningen av dessa sjukdomar på relativt kort tid antyder ett intrikat samspel mellan genetiska och miljömässiga faktorer. Förutom astma och allergisk sjukdom finns data från oli-

56

Bild 6: Mycket läsvärd bok.

ka undersökningar, som antyder att reproduktionsstörningar (framförallt hos pojkar), samt neuropsykiatriska tillstånd av typen autism, Aspberger, ADHD med flera, ökat på ett likartat sätt under samma period.

Utanför våra bostäder?

Hur ser det då ut utanför våra bostäder? I en tidigare artikel i Bygg & teknik nummer 5/08 har framhållits att det knappast betyder något hur litet energi själva huset förbrukar. Betydelsen för energiförbrukningen i stort vilar tyngst på stadsplaneringen, med dess funktionsuppdelade städer och samhällen. Vi bor på ett ställe, arbetar på ett annat, gör inköp på ett tredje, lämnar och hämtar barn på ett fjärde och så vidare. De flesta av oss använder bilen för dessa transporter och det är en bidragande orsak till energiförbrukningen i samhället och hotet mot hela vår jord. Efter att ha gått igenom mängder med olika

forskningsrapporter inom vitt skilda discipliner kommer Mark Lynas till slutsatsen att vi har åtta (8) år på oss att vända kurvan för de globala utsläppen, bild 6. I sin bok ”Sex grader – vår framtid på en varmare planet redogör författaren även för den djupt mänskliga egenskapen att förtränga hot som ligger långt borta. Kanske pekar den svenska idén om handel med utsläppsrätter på en möjlig lösning.

Global Commons Institute föreslog i rapporten ”Contraction and Convergence” att alla länder till ett visst datum skulle sammanstråla mot lika utsläppsrätter per person. Allt detta skulle dessutom ske inom ramen för minskning av de globala utsläppen till hållbara nivåer. Styrmedlet skulle vara utsläppsrätter. Dessa utsläppsrätter skulle fattiga länder med små utsläpp per person, kunna sälja till rika länder med höga utsläpp. Detta skulle innebära något historiskt nytt med globala mått: de fattiga skulle få uppleva mer jämlikhet, och vi alla skulle överleva. Även vi i de rika länderna.

Det skulle då kunna tyckas att allt som sagts tidigare i artikeln kanske inte får någon reell betydelse. Ty inom de närmsta årtiondena kan hela jorden komma att se dramatiskt annorlunda ut. Artikelförfattaren, vilken har barn och barnbarn, vill peka på vad vi kan göra för att ta vårt ansvar och eliminera en del av de ovan beskrivna riskerna. Det första är att läsa boken och ta konsekvenserna av vad som sägs där. Det andra är att välja byggmaterial och produkter utan ftalater och nanoprodukter. Det finns faktiskt några sådana kvar på marknaden, bland annat inom den etablerade och seriösa byggnadsvården.

Det tredje är att kräva av politikerna att äntligen leva upp till det ansvar de själva påtagit sig, genom att på olika sätt bestämma över det mesta i vår vardag. Vi i allmänhet och byggbranschen i synnerhet verkar ha glömt Vitruvius klassiska definition på god arkitektur: ”Hus skall vara ändamålsenliga, hållbara och vackra”.

Ett ändamålsenligt hus ska givetvis inte vara farligt eller hälsovådligt att bo och vistas i.

■

Bygg & teknik 5/09

Kartonggipsskivor i våta konstruktioner – att vara eller inte vara? putsade enstegstätade träregelfasaderna är svåra att överblicka eftersom i stort sett alla nya hus som byggts efter år 2000 har denna konstruktion. Målet att uppnå ett ”hållbart byggande” får sannolikt skjutas på framtiden, till nästa generation, och fastighetsägarna måste avsätta pengar för fasadreparationer för ingen annan kommer att står för kostnaderna.

I mer än femton år har gipsskivor med kartong (papper) varit ifrågasatt som lämpligt material i fuktiga konstruktioner, till exempel i ytterfasader (putsade enstegstätade träregelväggar). Både Skanska och NCC har, bland annat i fallen med bostadsområdena Hammarby Sjöstad och Annehem, fått erfara att ombyggnaderna av dessa fasader kostat mångmiljonbelopp. Därför har de slutat använda kartonggips i ytterväggskonstruktioner.

Risken är stor att allt fler fastighetsägare upptäcker skador och måste bygga om fasaderna. Trots detta fortsätter flera byggbolag med kartonggipsskivor trots varnande information. Argumenten som framförs är att det är det billigaste materialet, lätt att hantera och att risken för att materialet skulle bli skadat är liten eller överdriven. Att skadorna upptäcks sägs bero på ”otur”! Från dessa byggbolags synvinkel kan detta vara sant, då det ofta är fastighetsägaren som upptäckt skadan innan garantitiden (två år) gått ut. Efter garantitidens slut kan ”byggfelsgarantin” (tio år) träda in kraft, men för hus äldre än tio år får fastighetsägaren stå för hela kostnaden. Konstruktionen med kartonggips i ”putsade enstegstätade fasader” anses nämligen av försäkringsbolagen vara ett ”seriefel” som de inte längre vill försäkra.

Så vad är problemet med kartonggipsskivor? Detta fuktkänsliga material angrips mycket lätt av mögelsvampar, främst av Stachybotrys chartarum – en

Artikelförfattare är Aime Must och Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm.

Bygg & teknik 5/09

Hållbart byggande och tvingande regler i BBR 06

Stachybotrys chartarum på kartonggips bakom kakel.

I Boverkets nya byggregler är kraven tydliga och byggherren måste anlita en fuktsäkerhetssakkunnig för att projektera fuktsäkra konstruktioner.

BBR 06 Avsnitt 6:52: ”Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd skall kritiska fukttillstånd användas, varvid hänsyn tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar (t.ex. materialdata) eller mätmetoder. För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, skall väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid bestämning av ett materials kritiska fukttillstånd skall hänsyn tas till eventuell nersmutsning av materialet. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat skall en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd (BFS 2006:12) ” BBR 06 Avsnitt 6:53 sid 133: ”Byggnaden skall utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel skall alltid vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet om det

ökänd svart mögelsvamp som producerar en mängd gifter (mykotoxiner). Faktum är att innan gipsskivan introducerades som våtrumsskiva var inte mögelsvampen S. chartarum vanlig i våra byggnader. Andra mikroorganismer som ofta återfinns på kartonggips är arter ur släkterna Chaetomium och Streptomyces (en bakterie som också benämns strålsvamp) som orsakar elak lukt. Det räcker att gipsskivan har förvarats på byggarbetsplatsen inplastad i transportförpackningen så är risken stor att fuktigheten blir så hög att den mikrobiella påväxten kommer i gång.

Med vårt fuktiga klimat (relativ fuktighet högre än 75 procent största delen av året), och med ett framtida varmare och ännu fuktigare klimat, är kartonggipsskivor i ytterväggarna en riskkonstruktion.

Den tickande mögelbomben som vi varnade för för några år sedan har nu briserat. Dagligen får vi på laboratoriet in mängder av fuktskadade kartonggipsskivor för analys och strömmen av prover har inte, och ser inte ut att, minska. Omfattningen av fuktskadorna i de Nybyggd badrumsmodul med mögelangrepp.

57

inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning.

Fukttillståndet skall beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna (BFS 2006:12). Vattentäta skikt ska tåla alkalitet från betong och bruk, temperaturvariationer, rörelser och vibrationer samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar skall vara vattentäta.”

Det finns även olika branschorganisationer, HusAMA, Byggkeramikrådet (BKR) och Svensk Våtrumskontroll (GVK) som har egna specifika krav som inte är tvingande utan är ett frivilligt åtagande. Byggkeramikrådet (BKR) tog 2006 beslutet att kartonggips inte uppfyllde BBR 06:s krav och godkänner inte längre kartonggips bakom kakel i våtutrymmen, då flera undersökningar (utförda av Länsförsäkringar/SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Aimex) visat att kartonggipsskivor har en kritisk relativ fuktighet vid 80 procent. I enlighet med BBR 06 krav ska en osäkerhetsfaktor läggas till (cirka minus fem procent), vilket innebär att konstruktioner med kartonggips maximalt får uppnå en relativ fuktighet mindre eller lika med 75 procent.

Tyvärr råder det olika åsikter inom våtrumsbranschen och vissa vill fortfarande använda kartonggips. Enligt GVK kan tätskiktet vara en våtrumsmatta (som ska skydda kartongen på gipsskivan) som man utanpå kan bekläda med kakel. Problemet kvarstår ändå när inredning, kranar med mera ska fästas i väggarna och tätskiktet/plastmattan penetreras – där kryper fukten in. Risken är alltså stor och vinsten mycket liten. Varför inte använda en skiva som tål fukten? Marknaden anpassar sig snabbt och det kommer ständigt nya skivor som klarar de krav som BKR ställer (en lista finns på www. bkr.se). De flesta skivor är dock några kronor dyrare än kartonggipsskivorna och många entreprenörer väljer det billigaste. Synd att branschen inte kan ta ett större ansvar - för vem vill bygga om sitt badrum eller fasaden efter bara några få år p.g.a. fukt och mögelskador? Här kan man önska att beställaren/ byggherren ställer högre krav på entreprenörerna.

Inifrån en skadad putsad enstegstätad träregelfasad.

Gipsskivor i nyproduktion med kondens innanför transportplasten.

Kartonggipsskivor i våta utrymmen

Kartonggipsskivan har varit den allmänt använda skivan bakom kaklade våtrumsväggar sedan slutet av 1970-talet. Ända sedan mitten av 1990-talet har vi visat 58

Fuktsäker våtrumskonstruktion.

Bilden lånad av Länsförsäkringar.

att kartonggipsskivor lätt angrips av mögel och påtalat att försäkringsbolagen betalat ut stora summor, mer än 100 000 kronor i veckan på mögelskador i våtrum. För några år sedan började det uppmärksammas skador i kartonggipsskivorna till följd av att de rollade tätskikten inte varit tillräckligt täta. SP har exempelvis visat att kartonggips bakom kaklade väggar blir fuktigt (över kritiskt värde) redan efter en duschning och att gipsskivan i princip aldrig kan torka ut. I den undersökningen upptäcktes att varken fogarna eller tätskiktet var täta och att fukten således gick rakt igenom in till kartongpappen. Hur många i branschen hade intill dess reflekterat över att tätskikten inte varit tillräckligt täta för vattenånga/fritt vatten? Direkt efter avslöjandet fastställdes en gräns på ett ånggenomgångsmotstånd på minst 1 miljon sekunder/meter.

Enligt vår uppfattning ska en badrumsvägg som dagligen blöts ner vara konstruerad av material som tål fukt och vatteninträngning i många år utan att ta skada.

Det måste brista i resonemanget när man använder papper (kartong) i våtutrymmen och sedan rollar på en kemikalieemulsion för att pappret inte ska bli blött. Även sättbruket bakom kaklet innehåller tillräckligt med vatten för att blöta upp gipspappen. Vid fuktsäkerhetsprojektering ska man tänka på vilket material man väljer och inte skapa riskkonstruktioner. Undvik kartonggips i våtrum med tanke på att försäkringsbolagen inte längre vill ersätta mögelskadade kartonggipsskivor oavsett vilken typ av tätskikt som använts! Kartonggips kan användas i alla övriga torra miljöer men de hör inte hemma i fuktiga och våta konstruktioner.

Sannolikt och sorgligt nog är det enbart ekonomiska aspekter som får byggare att välja kartonggips. Argumenten att kartonggipsskivor är lätta att jobba med och att ersättningsskivorna är dyra och tunga borde inte väga över mot säkerhetstänkandet och risken för mögelskador.

Med tanke på nyare forskning om mögelgifter, Bloom (2008), och mögelgifternas spridning till innemiljön så borde varje beställare och byggherre tänka långsiktigt och på ”Hållbart byggande” och bygga in en extra säkerhet mot fukt. Vi har påvisat mögelgifter i kartonggips i 72 av 100 prover (72 procent). Även om halterna av mögelgifter, som vi mätt i innemiljöer, är låga så kan vi inte utesluta hälsopåverkan. Idag har vi inte kunskap om hur dessa mätvärden ska tolkas Bygg & teknik 5/09

har, sett toppen av ett isberg! Förutom mögelgifter finns dessutom flera bakteriegifter representerade i fuktskadad innemiljö. Vidare vet man Tebo Byggelement, Byggtillbehör AB att inandning av mikrobiella gifter Glasroc GHI Hydro, Gyproc är mer toxiskt än att inta med kosten Ivarit DryCo, Ivarit UniCo, Ivarsson Sverige (då gifterna passerar levern) och att Jackoboard, Jackon mögelsvampar sinsemellan, och Masterboard, Karl Ljungberg & Co med bakterier, uppvisar synnergisLux Elements, KGC Verktyg & Maskiner tiska effekter (med avseende på toxAquapanel, Knaufdanogips icitet). Innan man vet mer om mikrober och toxiner, mekanismer LIP Board, LIP Sverige och samspel i fuktskadad innemiljö Litexskivan, Litex AS – och innan gränsvärden för mikroHumid, Norgips biella ämnen är satta – bör MiljöMinerit VT-skiva, Tepro ”försiktighetsprincip” råda. balkens Produr, Wennstams Kakel Mögelgifter är alltså inget som hör Fermacell Fibergips, Xella Byggesystemer hemma i innemiljön oavsett dos.

När det finns mikrobiell påväxt och det går inte att jämföra med de gräns- på ett byggnadsmaterial så betyder det att värden för toxiner som finns inom livs- det har varit eller är så fuktigt att mikroormedelsindustrin. Det finns i dagsläget to- ganismerna kan växa, något man lätt kan talt kartlagt cirka 350 000 olika mögelar- konstatera genom direktmikroskopering ter, varav ett 30- till 40-tal antas vara rele- av materialet. Övriga ”mögelmätningar” i vanta i fuktskadad innemiljö. Vi känner inomhusmiljöer har fortfarande alltför till att det finns flera hundra gifter (som många komplikationer för att kunna konproducerats av ett fåtal mögelarter) men statera en mögelskada i en konstruktion. hittills har vi utvecklat och tillämpat meS. chartarum som oftast finns på kartoder för påvisande av endast sju olika tonggips har fått det svenska namnet papmögelgifter. S.chartarum allena bildar persmögel, men de flesta vill kalla den för exempelvis cirka 90 olika, i varierande svartmögel. Detta orsakar missförstånd grad, giftiga ämnen. Med denna informa- eftersom det finns en mängd olika mögeltion kan man konstatera att man hittills arter som är svarta. Den okunnige avslöjar sannolikt bara, med det fåtal metoder man sig därmed snabbt om han börjar prata

Skivor godkända för våtutrymmen, enligt Byggkeramikrådet:

Bygg & teknik 5/09

om svartmögel, vitmögel, gråmögel och så vidare. Det är en avsevärd skillnad på mögel och mögel – till och med en och samma mögelsvamp kan anta olika färg beroende på vilket material den växer på!

Finns mögel (och övriga mikroorganismer) på materialet så ska det bytas ut oavsett vilket latinskt namn de bär.

När kartonggipsskivor används i fuktiga konstruktioner skapas problem inte bara för brukarna utan även för bygg- och saneringarbetare som ska byta ut de mögliga och giftiga gipsskivorna. Vid rivning och renovering kan exponeringen av mikroorganismer bli hög och då måste Arbetsmiljöverkets skyddsföreskrifter (AFS 2005:1) följas till skydd för arbetstagare och för att inte sprida möglet.

Miljöbalkens ”försiktighetsprincip” bör gälla när man överväger att använda kartonggips i våtrumsväggar. Inom forskarvärlden är det koncensus om att ”fukt och mögel” orsakar ohälsa och även om vi med dagens kunskap inte exakt kan säga vad som orsakar ”ohälsan” så är det ett gott råd att undvika onödiga risker.

■

Referens

Bloom. E. (2008). Doktorsavhandling.

Mycotoxins in Indoor Environments. Determination using Mass Spectrometry. Inst. f. lab. Medicin, sekt. f. Medicinsk mikrobiologi. Lunds universitet.

59

Mätning av flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljön Flyktiga organiska ämnen, Volatile Organic Compounds (VOC) i inomhusmiljön har av WHO [1] definierats till att vara kemiska ämnen, som har kokpunkter mellan cirka 60 och 250 ºC. VOC i inomhusmiljön kan, beroende på frågeställning, mätas i rumsluften, i konstruktioner och som emissioner från olika material. Mätning i rumsluften görs för att kontrollera kvalitén på inomhusluften. Mätningar i konstruktionen görs för att bedöma om det finns skador eller andra felaktigheter i konstruktionen. Emissioner från material görs för att bedöma om materialen är lämpliga att användas i konstruktioner, som kan påverka inomhusmiljön. Emissionsmätningar kan även göras på sammansatta material. Exempel på detta är riktlinjer från Golvbranschens Riksorganisation (GBR) för mätning på sammansatta material, som består av spackel, lim och matta [2].

En arbetsgrupp under International Organization for Standardization (ISO) TC 146/SC 6 – Indoor air, har publicerat en serie med standards (SS-ISO 16000 serien), som gäller för mätningar i inomhusmiljön. Dessa standarder gäller även i Sverige.

I tabell 1 listas dessa standarder. Standarder märkta med grön text gäller mätningar av VOC i inomhusmiljön. Ytterligare förslag till standards finns, men dessa är inte godkända ännu. En fullständig lista och kortfattade sammanfattningar av samt-

Artikelförfattare är Jan Kristensson Chemik Lab AB, Norrtälje.

60

liga standards finns på internet (www.iso. org).

Två till standards är av betydelse när det gäller mätning av VOC i inomhusmiljön: ● ISO 16017-1:2000. Sampling and analysis of volatile organic compounds by sorbent tube/thermal desorption/capillary gas chromatography. Part 1: Pumped sampling. ● ISO 16017-2:2003. Sampling and analysis of volatile organic compounds by sorbent tube/thermal desorption/capillary gas chromatography. Part 2: Diffusive sampling.

Samtliga standarder är utvärderade av internationella expertgrupper. Genom att i möjligaste mån följa dessa standarder kan man erhålla jämförbara mätresultat.

Standarden ISO 16000-10:2006 beskriver emissionsmätningar med en test cell, Field and Laboratory Emission Cell (FLEC). Metoden är en testmetod för mätningar i laboratorium, där man kan hålla många parametrar konstanta. Om metoden används vid fältmätningar måste resultaten tolkas med försiktighet. Mer om dessa problem beskrivs i [3].

Provtagning – separation – detektion vid VOC-mätningar

Provtagning på inomhusluften kan utföra med pumpad provtagning eller diffusionsprovtagning.

Figur 1a): Pumpad provtagning.

Vid pumpad provtagning ansluts provtagaren till en pump, helst så kallad konstantflödespump, figur 1a. Flödet genom provtagaren kontrolleras (normalt cirka 100 ml/min) och provtagningen sker under en känd tid. Pumpad provtagning sker oftast under kort tid, cirka 30 till 60 minuter.

Pumpad provtagning ger alltså ett korttidsvärde. För vissa speciella ämnen, inte VOC som grupp enligt ovan, kan andra flöden och tider användas. Pumpad provtagning används huvudsakligen när man har konstanta förhållanden i inomhusmiljön, när man vill verifiera om ett visst ämne finns i inomhusluften eller inte, samt om till exempel lukter förekommer intermittent.

Provtagningspumpen är då påslagen enbart under tider när man känner lukt.

Pumpad provtagning påverkas lätt av tillfälliga variationer, till exempel av tillfällig vädring eller tillfällig användning av vissa produkter.

Vid diffusionsprovtagning öppnas provtagarens ingångssida, figur 1b. Provtagaren hängs upp fritt i rummet helst nära vistelsezonen. Provtagningstiden är lång, fem till sju dygn och i vissa fall upp till fjorton dagar. Diffusionsprovtagning ger alltså ett tidsvägt medelvärde. Detta är särskilt viktigt i lokaler med ventilationssänkning under nätter och helger.

Diffusionsprovtagning är en mer generell metod att ta prov än pumpad provtagning.

1b): Diffusionsprovtagning.

Bygg & teknik 5/09

Tabell 1: SS-ISO 16000 standarder från TC 146/SC 6 – Indoor air –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ISO 16000-1:2004 General aspects of sampling strategy.

ISO 16000-2:2004 Sampling strategy for formaldehyde ISO 16000-3:2001 Determination of formaldehyde and other carbonyl compounds.

Active sampling method.

ISO 16000-4:2004 Determination of formaldehyde and other carbonyl compounds.

Diffusive sampling method.

ISO 16000-5:2007 Sampling strategy for volatile organic compounds (VOCs).

ISO 16000-6:2004 Determination of volatile organic compounds in indoor and test chamber air by active sampling on Tenax TA sorbent, thermal desorption and gas chromatography using MS/FID. ISO 16000-7:2007 Sampling strategy for determination of airborne asbestos fibre concentrations.

ISO 16000-8:2007 Determination of local mean ages of air in buildings for characterizing ventilation conditions.

ISO 16000-9:2006 Determination of the emission of volatile organic compounds from building products and furnishing.

Emission test chamber method.

ISO 16000-10:2006 Determination of the emission of volatile organic compounds from building products and furnishing.

Emission test cell method.

ISO 16000-11:2006 Determination of the emission of volatile organic compounds from building products and furnishing.

Sampling, storage of samples and preparation of test specimens.

ISO 16000-12:2008 Sampling strategy for polychlorinated biphenyls (PCBs), polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDDs), polychlorinated dibenzofurans (PCDFs) and polycyclic aromatic hydrocarbons PAHs).

ISO 16000-13:2008 Determination of total (gas and particle-phase) polychlorinated dioxin-like biphenyls (PCBs) and polychlorinated dibenzo-pdioxins/dibenzofurans (PCDDs/PCDFs).

Collection on sorbent-backed filters.

ISO 16000-15:2008 Sampling strategy for nitrogen dioxide (NO2).

ISO 16000-16:2008 Detection and enumeration of moulds.

Sampling by filtration.

ISO 16000-17:2008 Detection and enumeration of moulds.

Culture-based method.

Diffusionsprovtagning används när man upplever mer diffusa problem som kan bero på inomhusluften.

Diffusionsprovtagning sker enligt Ficks första diffusionslag [4, 5], det vill säga molekyler transporteras in till adsorbentet genom att man får en koncentrationsskill-

nad när molekyler fångas upp av adsorbentet. Vid diffusionsprovtagning antecknas enbart provtagningstiden. Om ämnenas upptagshastigheter på adsorbentet är kända kan halterna av olika ämnen i provet beräknas. Ideala upptagsfaktorer kan beräknas med ett dataprogram [6].

Figur 2: Kromatogram FID.

Enligt standarderna ISO 16000-6 och ISO 16017 ska termisk desorption användas för att föra över provet till den gaskromatografiska separationskolonnen. Detta innebär att provet värms av från provtagaren. Oftast koncentreras provet på någon typ av kylfälla innan separationen påbörjas. Enligt ISO 16017 ska kapillärkolonner användas och enligt ISO 16000-6 ska en opolär kolonn användas. Med en opolär kolonn kan man inte separera ∆3caren och 2-etylhexanol. Dessa båda ämnen är viktiga vid bedömningen av kvaliteten på inomhusluften. Med en opolär kolonn kan även varierande mängd vatten i provtagaren påverka känsligheten i detektorn. Varierande mängd vatten i provtagaren kan man få genom att luftfuktigheten varierar under provtagningen. Separationsproblemen ovan gör att det ibland kan vara lämplig att använda en annan kolonn, det vill säga göra avsteg från ISO 16000-6. Naturligtvis måste detta dokumenteras och kvalitetssäkras.

Vid detektionen kan antingen en flamjonisationsdetektor (FID) eller en masselektiv detektor (MS) användas enligt ISO 16000-6. För båda detektorerna gäller att topparean för ett visst ämne i det erhållna kromatogrammet är proportionell mot mängden av ämnet i provet. För att beräkna totalhalt halten av VOC i provet kan båda detektorerna användas.

Med en FID används retentionstiden för att identifiera ämnen, figur 2. Med en MS erhålls dessutom ett masspektrum, det vill säga ytterligare en parameter, för att identifiera ämnena, figur 3 på nästa sida. Erhållna masspektrum kan även användas för att söka efter ämnen i ett bibliotek med masspektrum i datorn.

Tolkning av mätresultat

Vid tolkning av mätresultat räcker det oftast inte att identifiera olika ämnen och beräkna halterna av dessa. För att identifiera möjliga källor för ämnena som finns i provet på inomhusluften, så måste olika ämnen, som kan komma från samma källor identifieras och kombineras.

Ett exempel ges i figur 4 på nästa sida. I detta prov finns terpenerna α-pinen, ∆3caren och limonen samt n-hexanal och nhexansyra. Terpenerna kan komma från naturligt trämaterial, linoleummattor eller från doftämnen i olika tekniska produkter. n-Hexanal kan komma från linoleummattor och naturligt trämaterial. n-Hexansyra kan bildas när n-hexanal oxideras i inomhusluften. I detta prov tyder de ingående ämnena och deras relativa förhållanden på att källan till ämnena är linoleummattor.

Genom att utnyttja befintlig kunskap om kombinationer av ämnen med multivariat analys borde tolkningen av resultat kunna göras mer effektiv.

VOC – TVOC

VOC har en generell och ganska ospecifik definition enligt ovan. Totalhalten av Bygg & teknik 5/09

61

Figur 3: Kromatogram MS.

Figur 4: Terpener.

mätningar i inomhusluften med frågeformulär där man har fått svarat på hur man upplever inomhusluften [8]. Om man använder litteraturdata för ”praktiska gränser” i inomhusluften, så måste man, för att kvalitetssäkra data, kunna redovisa parallella mätningar med det laboratorium, som har publicerat de ”praktiska gränserna”.

Eftersom TVOC kvantifieras som toluenekvivalenter, det vill säga som om alla ämnen var toluen, så kan man få stora variationer på TVOC-värdet beroende på skillnader i känslighet för olika analysinstrument och vilka ämnen, som finns i provet. Enskilda ämnen kvantifieras normalt med kända halter av det rena ämnet, som referens, absoluthalter beräknas.

Detta medför att skillnaderna i halter för enskilda ämnen mellan olika laboratorier blir betydligt lägre.

Slutsatser

Vid provtagning och analys av flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljön bör i möjligaste mån befintliga standarder följas, så att jämförbara mätresultat kan erhållas.

Mer kunskap om hälsoeffekter vid exponering för både VOC och enskilda ämnen vid långtidsexponering vid låga halter behövs.

Bättre riktlinjer för tolkning av VOCmätningar behövs.

Gränsvärden för icke-industriell inomhusmiljö bör fastställas för de ämnen, där man har tillräcklig kunskap.

Multivariat analys på befintliga mätdata, med tillräcklig kvalitetssäkring, bör testas.

■

Referenser VOC (TVOC) definieras enligt ISO 16000-6, det vill säga provtagning sker med Tenax TA som adsorbent, följt av termisk desorption. Analys och detektion sker enligt ISO-standarden. Samliga ämnen som elueras ut från kolonnen mellan hexan och hexadekan, det vill säga kokpunkter mellan 69 och 287 ºC, summeras och halten beräknas som om alla ämnen var toluen (toluenekvivalenter).

TVOC är ett mycket ospecifikt värde.

Ett högt värde på TVOC visar att inomhusluftens kvalitet är dålig. Ett lågt värde på TVOC kan vara både bra och dåligt.

Om provet har lågt TVOC samtidigt som provet domineras av ett ämne och detta ämne kan vara irriterande, så kan detta innebära att inomhusluften är dålig. Man måste alltså alltid identifiera ingående ämnen i provet. Om halten av ett enskilt ämne utgör mer än tio procent av TVOChalten, så måste detta ämne bedömas separat.

I ISO 16000-6 finns inga rekommendationer för hur resultaten ska tolkas.

62

(”Identifiera och kvantifiera så många ämnen, som möjligt”, enligt standarden).

TVOC kan inte korreleras till specifika medicinska hälsoeffekter. Däremot är man ganska eniga om att långvarig vistelse i inomhusluft med dålig kvalitet kan medföra olika besvär.

Gränsvärden.

För icke-industriell inomhusmiljö finns inga gällande gränsvärden för TVOC eller enskilda ämnen. För industriell inomhusmiljö finns lagstadgade gränsvärden enligt ASF 2005:17 [7]. Dessa gränsvärden är normalt hundra till tusen gånger högre än de halter, som normalt uppmäts i ickeindustriell inomhusmiljö.

För icke-industriell inomhusmiljö finns föreslagna så kallade ”praktiska gränser” för TVOC, som varierar mellan 150 och 600 µg/m3. Olika analyslaboratorier använder olika ”praktiska gränser”. Om ”praktiska gränser” används måste det kunna verifieras hur dessa har kvalitetssäkrats. Antingen har man gjort parallella

[1]. World Health Organization (WHO).

Air quality guidelines for Europe. European Series No. 23. Copenhagen. 1987.

[2]. Golvbranschens Riksorganisation; Mätningar av emissionsegenskaper hos sammansatta golvkonstruktioner. Ver.2.

2004.

[3]. Kristensson, J.; Mätning av kemiska ämnen i golvkonstruktioner. Bygg & teknik 8/06.

[4]. Fick, A.; Phil. Mag. (1855), 10, 30.

[5]. Kristensson J.; Diffusive Sampling and Gas Chromatographic Analysis of Volatile Compounds. Thesis. Dept. of Analytical Chemistry. Univ. of Stockholm, 1987.

[6]. Nordstrand, E. & Kristensson, J.; A Computer Program for Simulating the Performance of Thick Bed Diffusive Sampler. Am. Ind. Hyg. Assoc. J. (55), 1994.

[7]. Arbetsmiljöverket. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. AFS 2005:17 (ändringar AFS 2007:2) [8]. Kling H. & Kristensson J.; A Survey of ”Sick Offices” at a Military Air Force Base. Vol.1, 1993, 351–356.

Bygg & teknik 5/09

Dokumenterad kvalitet i våtrum

”Hela processen blir självklart mycket enklare när du väljer ett auktoriserat golvföretag.”

Att anlita ett behörigt företag som bygger och renoverar våtrum med kakel och klinker på ett fackmässigt vis, är en enkel försäkring mot obehagliga överraskningar. Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, anger sedan två decennier tillbaka vilka tätskiktssystem som är godkända och vilka företag som är behöriga. Reglerna uppdateras kontinuerligt enligt gällande myndighetskrav.

Byggkeramikrådet Högbergsgatan 27, 116 20 Stockholm Tel: 08-641 21 25 • Fax: 08-702 20 15 info@bkr.se • www.bkr.se

Doris AB

När du anlitar ett behörigt företag enligt kakelbranschens regler, ska du alltid kräva ett ifyllt Kvalitetsdokument BBV efter avslutat arbete.

JESPER ANDERSON, VICE VD GEORGE ANDERSON GOLV AB, BORÅS AUKTORISERAT GOLVFÖRETAG

SÅ SANT SOM DET ÄR SAGT AV JESPER !

Valet borde vara lika enkelt som självklart. Ett auktoriserat golvföretag har dokumenterad läggningskompetens, arbetar med kvalitetsoch miljöplaner och får löpande fortbildning.

Här får du ett enkelt förslag på text att skriva in i din offertförfrågan: ”I denna upphandling ska golvinstallationen utföras av ett auktoriserat golvföretag, eller av ett företag som på ett dokumenterat sätt kan redovisa likvärdig kompetens, med ett likvärdigt kvalitetsoch miljösystem.”

Enklare kan det inte bli!

KO M P E T E N S \ KVA L I T E T \ G A R A N T I – D E T S J Ä LV K L A R A VA L E T Aktivt stödjande leverantörer: Altro \ Armstrong \ Bona \ Bostik \ DURI \ Casco \ ege \ Forbo Interface \ Junckers \ Kasthall \ Kiilto \ Kährs \ maxit \ Nora \ Pergo Rappgo \ Siljan \ Stosett \ Tarkett \ TM Progress \ Welin & Co Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se \ www.auktorisation.se Bygg & teknik 5/09

63

Aldehyder en doldis bland luftföroreningar Det behövs inga höga koncentrationer innan man kan känna av aldehydernas effekter. Vi skrev redan i Bygg & teknik 5/06 om att aldehyder kan bildas vid ozonbehandlingar och kan vara giftiga, cancerframkallande, illaluktande och irriterande. Källor till aldehyder i inomhusluft är många, och i denna artikel redovisar vi rön som har kommit fram från den senaste forskningen gällande miljö- och hälsoproblem med aldehyder.

Mögel och flyktiga organiska ämnen (VOC) i luften är det man oftast letar efter när kvalitén på inomhusluft ska undersökas. Dessa analyser ger en bra inblick på hur luftkvalitén är beskaffad, men på grund av mättekniska begränsningar utelämnas oftast vissa grupper av ämnen, bland annat aldehyder. Mest känd av aldehyderna är formaldehyd, men det finns andra minst lika farliga typer av aldehyder. Det är därför viktigt att man analyserar luften med avseende på olika aldehyder och inte bara formaldehyd.

Aldehyder förekommer förhållandevis ofta i byggnader. En undersökning av franska bostäder visade att sex till sju procent av bostäderna hade halter av aldehyder som överskred gränsvärden [1]. Även om ämnen som detekteras i byggnader mestadels kommer från det rum där mätningen utfördes, så påverkar andra delar av byggnaden, såsom garage, källare och gemensamma korridorer också luftkvalitén inuti rummet. Detta gäller även för aldehyder, till exempel kan en källare bidra med ökade halter av formaldehyd under vinterhalvåret [2].

Aldehyder kan komma från många olika källor. Material kan avge aldehyder direkt (primära emissioner), eller genom att

Artikelförfattare är civilingenjör Tobias Gyllenflykt och docent Swaraj Paul, PP Polymer AB, Stockholm.

64

reaktiva ämnen reagerar med andra ämnen i luften eller material och på så vis skapar aldehyder (sekundära emissioner).

Primära emissioner av aldehyder

Aldehyder förekommer som en ingrediens i en rad olika produkter som till exempel städprodukter [3].

Man har bland annat hittat formaldehyd i rengörningsspray för trägolv och flytande golvrengörnings- För att analysera aldehyder såsom formaldehyd, medel. Acetaldehyd har hittats i acetaldehyd, akrolein med flera använder man rengörningsmedel och flytande vax. oftast HPLC, vätskekromatografi.

Aldehyder kan även avges när I vätskekromatografen separeras de olika man förbränner organiska material. aldehyderna så att man kan avgöra vilka Det har visats att formaldehyd kan aldehyder som finns i provet. bildas vid rökning och om fem ciHeltäckningsmattor som utsätts för garetter röks i ett 50 m3 stort rum kan koncentrationen av formaldehyd bli 120 200 µg/m3 ozon (alltså halter som kan finµg/m3 [4]. Vedeldning och skogsbränder nas inomhus) har visat sig ge sekundära kan också ge upphov till aldehyder, bland emissioner av aldehyder i koncentrationerna 60 till 800 µg/m3. Nya mattor avgav annat akrolein [5, 6]. mer aldehyder än äldre mattor. Många Sekundära emissioner av aldehyder olika typer av aldehyder kan bildas när Vanligt solljus innehåller UV-ljus som kan mattor reagerar med ozon, såsom hexaorsaka att material börjar avge aldehyder nal, heptanal, oktanal, dekanal och speci[7]. Exempelvis skyddas golv av olika slag ellt nonanal [13]. Nonanal är även den vanligen med UV-härdande lacker. När dominanta aldehyden som avges från dessa material utsätts för UV-ljus ökar al- köksbänkar som utsätts för ozon. På dehydemissionerna från materialet på grund av att dessa bänkar i den dagliga grund av att de kemiska reaktionerna i användningen blir utsatta för en rad ämlacken fortsätter när golvet blir utsatt för nen, exempelvis oljor och rengörningsUV-ljus. Fastän golvet som testades var medel, förnyas ytan och emissioner av alklassat för att avge låga halter av formalde- dehyderna är ungefär lika stora för gamla hyd ökade emissionerna av aldehyder när köksbänkar jämfört med nya köksbänkar det utsattes för UV-ljus motsvarande sol- [14]. En annan betydande källa till aldehyder är när ozon reagerar med terpener ljus genom ett fönster, se tabell 1 [8].

Ozon är en annan viktig källa för se- som till exempel 3-karen och limonen. kundära emissioner av aldehyder. Ozon Terpener hittas vanligen i inomhusluft kan både reagera med material och med och kan komma ifrån barrträprodukter andra ämnen i luften och finns normalt i [15] miljövänliga lacker [16], rengörinomhusluft i koncentrationer mindre än ningsprodukter [17], luftrengörare [18] 5 till 300 µg/m3 [9, 10, 11]. Betydande och hygienprodukter [19].

Aldehyder kan även omvandlas till rekällor för ozon är laserskrivare, kopieaktiva föreningar som i sin tur kan reagera ringsapparater och luftrengörare [12].

Tabell 1: Sekundära emissioner av aldehyder från golv med UV-härdande lack utsatt för UV-ljus under en timme.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ämne Aldehydemission µg/m3h –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Referens Sollampa UV-A-lampa UV-B-lampa ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Formaldehyd Ej påvisat 82 4 7 Acetaldehyd 8 92 16 28 Akrolein 3 22 12 18 Krotonaldehyd Ej påvisat 3 Ej påvisat 2 Butylaldehyd Ej påvisat 588 Ej påvisat Ej påvisat

Bygg & teknik 5/09

Hälsopåverkan

Aldehyder är generellt irriterande för ögon och luftvägar [21, 22] och kronisk inandning av aldehyder kan ge olika hälsoeffekter. Symptom av kronisk acetaldehydförgiftning liknar de som fås av alkoholism [23]. Hamstrar som utsatts för kronisk acetaldehydexponering har till exempel fått tyngre njurar. Kronisk exponering för formaldehyd ger ögon-, näsoch halsirritation samt andningsbesvär [23] och kronisk inandning av akrolein ger effekter på andningsapparaten och ögon-, näs- och halsirritation [23]. Formaldehyd kan ge cancer, acetaldehyd misstänks kunna orsaka det. Enligt USEPA är akrolein möjligt cancerogen [23].

För att sammanfatta...

Källorna till aldehyder är många och det krävs inga extraordinära förhållanden för att aldehyder ska bildas. Vanligt förekommande inomhusmaterial och kemiska föreningar som oftast finns i inomhusmiljö kan ge upphov till förhöjda halter av aldehyder. Forskningen har visat att källor till andra aldehyder än formaldehyd kan komma från sekundära emissioner.

Enligt våra erfarenheter är hälsoproblem och luftkvalitémätningar med avseende på aldehyder starkt underskattade och därför rekommenderar vi en kompletterande aldehydanalys till de ordinära VOC-analyserna. En sådan analys kan visa var halterna är högre än acceptabelt och ge en fingervisning om det finns närvaro av aldehyder i inomhusluften och därmed eventuella hälsobesvär.

Referenser

[1]. S. Le Calvé et al. Concentrations and determinants of gaseous aldehydes in

FUKTLARM

162 homes in Strasbourg, Atmospheric Environment 42 (2008) 505–516.

[2]. Robin E. Dodson et al. Influence of basements, garges, and common hallways on indoor residential volatile organic compound concentrations, Atmospheric Environment 42 (2008) 1569–1581.

[3]. Nazaroff et al. Cleaning products and air fresheners: exposure to primary and secondary air pollutants, Atmospheric Environment 38 (2004) 2841–2865.

[4]. Becker, M. Miljöbalkens krav beträffande inomhusmiljön, föredrag på PP Polymers temadag ”Inomhusluftens kemi” 2002-09-19.

[5]. Zhang, J. et al. Emissions of carbonyl compounds from various cookstoves in China, Environmental Science & Technology 33 (1999) 2311–2320.

[6]. Destaillats, H. et al, Ambient air measurement of acrolein and other carbonyls at the Oakland-San Fransisco bay bridge toll plaza, Environmental Science and Technology 36 (2002) 2227–2235.

[7]. Salthammer, T. et al, Formation of organic indoor air pollutants by UV-curing chemistry, Journal of Photochemistry and photobiology A: Chemistry 152 (2002) 1–9.

[8]. N. Kagi, et al, Secondary VOC emissions from flooring material exposed to ozone or UV radiation, Building and Environment 44 (2009) 1199–1205.

[9]. Drakou, G. et al, Measurements and numerical simulations of indoor O3 and NOx in two different cases, Atmospheric Environment 32 (1998) 595–610.

[10]. Vingarzan, R. et al, A review of surface ozone background levels and trends, Atmospheric Environment 38 (2004) 3431–3442.

[11]. Zhang, J. Ozone in residential air: concentrations, I/O ratios, indoor chemistry, and exposures, Indoor Air 4 (1994) 95–105.

[12]. Hubbard, H. F. et al, Effects of an ozone-generating air purifier on indoor secondary particles in three residential dwellings, Indoor Air 15 (2005) 432–444.

[13]. Glenn C. Morrison et al, Ozone interactions with carpet: secondary emis-

sions of aldehydes, Environmental Science Technology 36 (2002) 2185–2192.

[14]. Hong Wang et al, Ozone-initiated secondary emission rates of aldehydes from indoor surfaces in four homes, Environmental Science Technology 40 (2006) 5263–5268.

[15]. Risholm-Sundman, M. et al, Emissions of acetic acid and other volatile organic compounds from different species of solid wood, Holz als Roh- und Werkstoff 56 (1998) 125–129.

[16]. Jann, O. et al, Procedure for the determination and limitation of VOC emissions from furniture’s and coated wood based products, Proceedings of Healthy Buildings /IAQ ´97, Washington DC, vol. 3, s 593–598.

[17]. Destaillats, H. et al, Indoor secondary pollutants from household product emissions in presence of ozone: a benchscale chamber study, Environmental Science & Technology 40 (2006) 4421–4428.

[18]. Singer, B. C. et al, Cleaning products and air fresheners: emission and resulting concentrations of glycol ethers and terpenoids, Indoor Air 16 (2006) 179–191.

[19]. Salthammer, T., Volatile organic ingredients of household and consumer products, In: Salthammer, T. (Ed.) Organic Indoor Air Pollutants. Wiley VCHm Weinheim, s 219–232.

[20]. E. Uhde et al, Impact of reaction products from building materials and furnishings on indoor air quality – A review of recent advances in indoor chemistry, Atmospheric Environment 41 (2007) 3111–3112.

[21]. Svedberg, U. et al, Förekomst och bildning av flyktiga ämnen vid tillverkning och förvaring av träpellets. Toxikologisk bedömning av hexanal. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvalls sjukhus 2003.

[22]. Hazardous Chemical Database, Department of Chemistry at the University of Akron. http://ull.chemistry.uakron. edu/erd.

[23]. USEPA, 2003. Air Toxics Website. http://www.epa.gov/ttn/atw.

Rädd för fuktskador?

Mer info på

TORE HAGEN AS

vidare med ämnen eller material och skapa nya sekundära emissioner. Acetaldehyd kan exempelvis omvandlas till peroxyacetyl nitrat (PAN) som har en viktig betydelse för kvalitén på inomhusluften.

Man har hittat PAN i koncentrationer mindre än 0,1 till 4 µg/m3 i inomhusluft [20].

www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer.

Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se Bygg & teknik 5/09

65

Ett projekt om energieffektivitet och fuktsäkerhet:

Framtidens trähus Trähusbyggandet har en lång tradition i norra Europa. Trä har med gott resultat i århundraden använts i ytterväggar, tak och golv. Men på grund av allt högre krav att minska energianvändningen för uppvärmning av byggnader har byggnadsskalet och ventilationssystemet förändrats drastiskt under de trettio senaste åren. Åtgärder, som tjockare värmeisolering, nya typer av byggnadsmaterial samt reducerad ventilation eller modifierad ventilation påverkar byggnaders termiska och hygroskopiska egenskaper. Detta har ibland resulterat i nedbrytning av träkomponenter och fuktskador i byggnader i form av missfärgning, mögelpåväxt och ibland rötskador. Befintlig kunskap om byggnaders termiska och hygroskopiska egenskaper baseras på erfarenheter, simuleringar, mätningar av traditionella byggnader under lång tid men kan tyvärr inte användas rakt av vid utformning av nya sk lågenergibyggnader. Ett antal konstruktioner, som vi vet är fuktkritiska redan i de traditionella byggnaderna kommer att bli ännu mer känsliga i lågenergihusen. Andra viktiga faktorer som påverkar byggnadernas beständighet är att våra levnadsvanor förändras, vilket leder till ökad inomhustemperatur och ökat fukttillskott, vilket i sin tur leder till en ökad belastning på byggnaden. På grund av allt högre temperaturnivåer inomhus blir den relativa fuktigheten mycket låg under uppvärmningssäsongen, vilket kan leda till sprickbildning till följd av att trämaterial krymper. Å andra sidan får fuktproduktionen, till följd av duschning, matlagning, tvätt etcetera stor betydelse i byggnader med låg ventilationsgrad. En

Faktaruta

hög ånghalt inne ökar risken för fuktproblem i byggnadsskalet.

Projektets övergripande mål

Det övergripande målet i projektet är att stödja bygg- och trähusindustrin inför omställning till kraven i Boverkets byggregler (BBR) rörande energianvändning och fuktsäkerhet. De nya kraven kommer att kräva användning av nya kombinationer av system i syfte att minska energianvändningen och i viss mån nya konstruktionslösningar för att klara fuktsäkerheten. I Sverige sker under 2006 till 2010 en satsning på träbyggande, vilket har för avsikt att förnya och öka träbyggandet med nya produkter och tillverkningsmetoder med industriella förtecken. Denna satsning medför mycket ny teknik som behöver utvärderas innan den används i stor skala. Syftet med projektet är att tillsammans med industrin utveckla och utvärdera system och konstruktioner som inte medför några negativa effekter på innemiljön och byggnaders funktion i övrigt. Målgruppen för detta projekt är

66

främst projektörer, byggare och trähustillverkare samt deras underleverantörer.

Samordna goda kompetenser

Angreppssättet i projektet är att samordna de goda kompetenser, inom relevanta discipliner, som finns i landet och skapa möjligheten att ta ett helhetsgrepp på trä-

Projektet består av fem delprojekt med kopplingar till utförande organisationer och samverkansparter.

Vinnova Lunds tekniska högskola SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut IVL Svenska Miljöinstitutet AB Branschförbund: TMF - Trä och möbelindustriförbundet Företag: CA Östbergs, Energijägarna, Götenehus, Hyresbostäder, JM, KFAB Växjö, Myresjöhus, Peab, Rörvik Timber, Skogsindustrierna, Tarkett samt Willa Nordic Programdirektör: Jesper Arfvidsson, LTH Biträdande programdirektör: Kristina Mjörnell, SP Hemsida: www.framtidenstrahus.se

Finansiär: Universitet och högskolor: Forskningsinstitut:

Uppförande av ett av pilothusen som är ett flervåningshus i trä i Växjö.

husbyggandet i Sverige avseende energieffektivitet och innemiljö. Detta ska ske i nära samverkan med deltagande företag i syfte att utveckla hjälpmedel i form av beräkningsverktyg för värme och fukt och energi samt checklistor för det löpande arbetet samt stödja och följa upp fyra trähusbyggnader, ett flerbostadshus och tre småhus. Dessa objekt ska utgöra goda exempel på energieffektiva bostäder med god innemiljö som klarar kraven i de nya svenska byggreglerna.

Projektet består av fem delprojekt.

Som i samverkan skapar den helhet som är nödvändig för projektets genomförande.

■ Bygg & teknik 5/09

insänt

Energideklaration, en dyr och onödig nolldeklaration Europaparlamentets och rådets direktiv (2002/91/EG) om byggnaders energiprestanda har implementerats i Sverige genom SFS 2006: 985, lag om energideklaration för byggnader och som trädde i kraft den första oktober 2006.

Boverket fick i uppdrag att utfärda föreskrifter och allmänna råd i anslutning till lagen och därmed omfattning och utformning av energideklarationen anpassad till svenska förhållanden.

En energideklaration ska för alla byggnader, med undantag för småhus och en del speciella byggnader, ha upprättats av oberoende och certifierad energiexpert och översänts till Boverket före årsskiftet 2008/2009. Uppskattningsvis har endast 25 till 30 procent av alla aktuella byggnader redovisats fram till april bland annat på grund av bristfällig information till fastighetsägarna, Boverkets sena start och långsamma hantering vid utformning av energiformuläret samt brist på certifierade energiexperter. Behovet av dessa uppgår enligt uppgift till cirka 1 000, varav en del, under 2008, erhållit en snabbutbildning i energifrågor för att möta de på pappret angivna, omfattande kompetenskraven. Det ankommer på kommunerna att eventuellt utdöma vite vid utebliven energideklaration, det vill säga då lagen inte följs. För att råda bot på eländet har en generell dispens rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting, som innebär befrielse från vitesföreläggande om en energideklaration beställs under 2009. För småhus gäller att från och med den första januari 2009 måste ägaren låta upprätta en energideklaration vid försäljning av fastigheten.

Energiformulär. I detta formulär ska några av byggnadens egenskaper, som bedöms som väsentliga för dess energibehov, redovisas. Det gäller bland annat byggnadens typ, komplexitet och fördelning av den verksamhet som bedrivs i byggnaden samt dess nybyggnadsår. Uppvärmd area, Atemp, kan bestämmas som mätt värde eller utifrån areabegreppen boarea/lokalarea, bruksarea eller bruttoarea. I de senare fallen sker helt automatiskt omräkning till Atemp, visserligen med schablonmässiga faktorer. Arean för varmBygg & teknik 5/09

garage ska anges för sig. Dessutom ska an- för kostnaderna för utformningen av hela talet källarplan, våningsplan, trapphus och projektet genom olika myndigheters engabostadslägenheter anges. Därmed har all gemang och köp av olika tjänster från anderforderlig data för själva byggnaden redo- ra myndigheter eller enskilda konsultförevisats och nu återstår bara byggnadens tag. Dessa kostnader har inte kunnat precienergianvändning. Först anges vilken tolv- seras och ingår därför inte i tabell 1. Antamånadsperiod som energianvändningen let större byggnader som berörs uppgår till avser. Återigen ger blanketten prov på mo- 400 000 och omsättningen av småhus till derna finesser genom att när år och start- 70 000 per år allt enligt uppgifter i media. månad anges beräknas slutmånaden auto- För en tioårsperiod, vilket motsvarar dematiskt. Därefter ska under perioden an- klarationens giltighet, kan då antalet utförvänd energi i kilowatttimmar anges. Det da energideklarationer uppgå till cirka finns tretton olika alternativ att välja och 1,1 106 stycken inklusive nyproduktion av eventuellt fördela mellan, alltifrån fjärr- bostäder, vilket kanske kan kompensera värme till ved och olika typer av eldrivna för dubbelförsäljning av småhus. Kostnavärmepumpar. Om möjligt ska mätta vär- den för energideklarationen kan variera den anges; i annat fall får väl uppskattade betydligt på grund av byggnadens komeller gissade värden duga, som till exempel plexitet samt hur och av vem nödvändig för tappvarmvatten och fastighetsel. Här data tagits fram. Värdet 4 000 till 6 000 har Energimyndigheten bidragit med scha- anges ofta och då bör vid enkla byggnader blonmässiga omräkningsfaktorer för fyra besiktning och förslag till ekonomist utolika bränslen. För övrigt är det den certifi- värderade förbättringsåtgärder ingå, vilket erade expertens ansvar att räkna om det normalt krävs då energiprestanda enligt använda bränslets vikt eller volym till energideklarationen avviker från referensenergi på ett korrekt sätt. När orten med värdena. Vid komplexa byggnader eller aktuella graddagar och energiindex anges större avvikelser på grund av till exempel sker normalårskorrigering direkt med utförda renoveringar, om- eller tillbygghjälp av data från SMHI. Det bedöms nöd- nader kan utökade besiktningar och bevändigt att ange att hushållsel, verksam- räkningar krävas, vilket kan innebära betyhetsel och fastighetsel inte ska normalårs- dande merkostnader. Om här angivna siffkorrigeras. Beträffande komfortkyla kan ror är något sånär korrekta kan för en detta nog diskuteras. Uppgifter om inom- tioårsperiod kostnaderna grovt uppskattas hustemperaturens variationer under aktuell enligt tabell 1: tolvmånadsperiod saknas, vilket minskar nyttan av norma- Tabell 1. lårskorrigeringen.

Dessutom –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– saknas mängder av väsentliga För ägare till större byggnader 2,0 109 kronor uppgifter om byggnaden som För småhusägare 3,5 109 kronor till exempel takkonstruktion, Merkostnader enligt ovan 0,5 109 kronor fasadmaterial, fönsters oriente- –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6,0 109 kronor ring och areor, skyddat eller Summa: öppet läge, byggnadens värmeÄr detta väl använda pengar? Vilken kapacitet etcetera. Uppgifter som i hög grad påverkar byggnadens energibehov. nytta uppnås; för fastighetsägare, hyresDärför kan man ifrågasätta om det är me- gäster, samhället? Pengarna kunde kanningsfullt att i det här sammanhanget ske istället eventuellt tillsammans med ett utföra normalårskorrigeringar. Det ger en statligt bidrag direkt ha använts som startfalsk bild av noggrannhet, vilket även gäl- medel för enkla billiga energisparande åtler för energideklarationen i övrigt. Bygg- gärder. Nu gynnas istället konsultbrannadens energiprestanda redovisas slutligen schen och snabbutbildade ”energiexperi kilowattimmar per kvadratmeter år att ter” bereds arbetstillfällen, vilket kanske jämföra med dels motsvarande krav i Bo- blir det enda märkbara resultatet. Det verkets byggregler (BBR 16) dels refe- finns nog en risk att många speciellt smårensvärden i ett statistiskt intervall för den husägare kommer att uppleva dessa ”energiexperter” som samhällets ”energiaktuella byggnadstypen.

Kostnader. Kostnader för energidekla- spioner”, som medför onödiga utgifter rationen kan delas upp på dels fastighets- istället för hjälp att minska energikostnaägarna dels skattebetalarna. De senare står der. En mer adekvat benämning av flerta●

●

●

●

●

67

let av dessa borde istället vara energicoacher i likhet med sina motsvarande kolleger inom arbetsmarknaden. Kunskapsnivån, efter snabbutbildning i båda fallen, är förmodligen ungefär likvärdig. Arbetscoacherna lär kosta cirka 3 109 kronor, så flera likheter finns.

Behov av energideklaration. Stora fastighetsbolag, fastighetsförvaltare och byggbolag samt kommunala bostadsbolag har normalt egna energiexperter, som kontinuerligt följer driften och föreslår åtgärder för att minska byggnadernas energibehov.

Priset på energi har ökat markant under senare år och ökningen kommer säkert att fortsätta. Detta påverkar direkt bolagens vinster och därför måste energisparande åtgärder vidtagas. Om likvida medel eller fördelaktiga banklån finns tillgängliga kommer varje fastighetsägare självfallet att investera i lönsamma besparingsåtgärder. Dessa motiveras även av pågående klimatförändringar.

Behovet av energideklaration och besiktning samt förslag till åtgärdspaket finns nog i första hand hos ägare eller bolag med mindre fastighetsbestånd och privata bostadsrättsföreningar. De kan naturligtvis med fördel vända sig till konsultbolag med erfarna energiexperter för hjälp med energifrågor istället för att förlita sig på snabbutbildade ”experter”. Detta gäller i ännu högre grad beträffande kommersiella lokaler, kontor, sjukhus, vårdhem och liknande byggnader. Stegrade elpriser, inte minst från folkets egen kraftleverantör, har drabbat småhusägare med elvärme, cirka en halv miljon, extra hårt. De kan få viss hjälp av energirådgivare, konsumentvägledare, SP:s tester av till exempel värmepumpar en del publicerade i ”Råd och Rön” samt olika tillverkare av produkter, som sparar energi.

Samhällets och energileverantörernas behov av byggnaders energidata för planering och statistik borde redan vara väl tillgodosett hos Energimyndigheten, Statistiska Centralbyrån, Boverket, Svensk Energi och Svenska Petroleum Institutet.

Kommentarer. Ambitionsnivån avseende noggrannheten hos de resultat, som kan ●

erhållas med den ovan beskrivna energideklarationen är beklagligt låg. Metoder som ofta använder avrundade schablonvärden, uppskattningar och till och med gissningar blandas med detaljberäkningar och allt sveps in i en modern IT-klädnad för att ge intryck av hög tillförlitlighet. Allt för att rättfärdiga ett EU-projekt, vars syfte i första hand förefaller vara att ge intryck av kraftfulla åtgärder för att lösa svåra energioch klimatproblem. Energideklarationen, i sin nuvarande utformning, har i stort sett inget värde och kan därför betraktas som en nolldeklaration.

Energideklaration, alternativ utformning

Här följer ett förslag till alternativ utformning av energideklarationen, vars noggrannhetsnivå dels framgår tydligt dels inte är sämre än den nuvarande. Förslagets energideklaration är ärlig, tydlig, enkel att hantera och framför allt mycket billig.

Förslaget baseras på följande moment: Datainsamling avseende uppgifter om fastighetens ägare, dess beteckning och byggnadens egenskaper såsom byggnadskategori, byggnadstyp, nybyggnadsår, bruksarea efter eventuell korrigering, kan enkelt ske med hjälp av Skatteverkets blankett för fastighetstaxering. Då kan kanske en del av kostnaden för Lantmäteriets tjänster utgå. För byggnader med kombinerad verksamhet behöver viss komplettering ske. Detsamma gäller tabellen om energihushållning, som måste omarbetas helt och kompletteras med använd typ av energi och dess mängd under en tolvmånadsperiod i likhet med energideklarationens formulär. Tabellen över byggnadens standard kan om så bedöms angeläget utökas med från energisynpunkt mer relevanta uppgifter. Korrigering till normalår utgår och därmed kostnaden för SMHI:s tjänster.

Vid utformningen av blanketten kan med fördel valda delar ur Energisparkommitténs skrifter från slutet av 1970-talet användas, som till exempel ”Energiguide för småhusägare” med flera. I denna anges en enkel metod att bestämma verklig energianvändning under en tidsperiod

och jämföra denna med ett referensvärde i form av ett ”börvärde”.

Avviker de så erhållna värdena markant från referensvärdena måste en noggrann besiktning av byggnaden utföras och lönsamma besparingsåtgärder föreslås, vilket kräver en verklig energiexpert.

Naturligtvis bör även ett enkelt dataprogram tas fram så att en interaktiv blankett kan presenteras på internet och intressanta statistiska uppgifter enkelt överföras till lämpliga databaser. Boverket kan ta hjälp av Skatteverket, som har breda kunskaper och lång erfarenhet inom områden som blanketter och data. Förslaget skulle spara åtskilliga miljarder kronor, uppdateras vart tredje år istället för efter tio år och dessutom vara enkelt att hantera samt ha tillräcklig noggrannhet för sitt syfte.

Clarence M Hector Svensk Byggledning AB, Sjöbo

Referenser

Directive 2002/91/EC of the European Parliament and of the Council on the Energy Performance of Buildings.

SFS 2006:985. Lag om energideklaration för byggnader.

BFS 2007:4 och BFS 2007:14. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader BBR 16. Boverkets byggregler, 2009.

Boverket. Formulär för energideklarationer.

Skatteverket. Blankett för fastighetstaxering.

Energisparkommittén. Diverse skrifter från slutet av 1970-talet.

Här är vinnarna av Krysset i Bygg & teknik nr 4/09:

Göran Berglund, Åseda, Kent Källberg, Katrineholm, Ewa Målhammar, Ljungsbro, P L Nilsson, Själevad, samt Mats Tenne, Älvsjö.

Tack för alla svar och grattis till vinnarna.

Lösningen hittar du på vår hemsida.

Biobiljetter kommer med posten. Red

SPECIALISTER PÅ INOMHUSMILJÖ – Analyser – Konsultation – Utbildningar Hur kan man utreda och hantera innemiljöproblem?

Anmäl dig till – Grundkurs den 16-17 sept eller – Auktoriserad provtagare den 10-12 nov & 10 dec Kontakta oss gärna så berättar vi mer 010-490 82 50 eller gå in på vår hemsida www.pegasuslab.se

68

Bygg & teknik 5/09

Förorenade byggnader – från projekt till nytt nätverk

Vid undersökningar och riskbedömningar av förorenad mark används Naturvårdsverkets vägledningar, men för förorenade byggnader fanns bara en Naturvårdsverksrapport (rapport nr 5491) som beskrev tillvägagångssättet för undersökningar, riskbedömningar och åtgärder i grova drag. Det fanns ett stort behov av att ta fram en mer konkret metodik för provtagning och riskbedömningar.

Förorenade byggnader är något som berör flera olika statliga verk. Är en byggnad förorenad berör det Naturvårdsverket, eftersom även byggnader och anläggningar ingår i definitionen av ett förorenat område. Om föroreningar i en byggnad medför hälsorisker för människor som vistas i byggnaden berör det SoArtikelförfattare är Ann-Kristin Karlsson, på WSP Environmental och samordnare av det rikstäckande Nätverket Förorenade byggnader.

Bygg & teknik 5/09

cialstyrelsen, Arbetsmiljöverket (om det är en arbetsplats) och Boverket (om det är en bostad). Därför är det roligt att alla dessa statliga verk har medverkat i projektet.

Projektgruppen har bestått av personal från NCC, JM, Skanska, Golder Associates, Sweco, WSP, Watts, ALS Laboratory Group, Stena Recycling, Högskolan i Gävle samt Institutet för Miljömedicin (IMM) på Karolinska institutet. I referensgruppen fanns representanter från SGF, Arbetsmiljöverket, Boverket, Socialstyrelsen, Aimex, Peab, Länsstyrelsen i Östergötland, Miljöförvaltningen i Göteborg och Miljöförvaltningen i Stockholm. SBUF, SGF, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen har bidragit med pengar till projektet och medverkande företag och myndigheter har bidragit med tid.

Hemsida

Tidigt i projektet togs en hemsida fram (www.fororenadebyggnader.se) av Martin Belkert på WSP. På hemsidan kunde man följa hur långt projektet hade kommit, man kunde ladda ner dokument och få tips om användbara kontakter. Ett diskussionsforum togs även fram till hemsidan. Det har underlättat att kunna hänvisa till hemsidan när projektdeltagarna ville berätta om projektet i olika sammanhang.

Eftersom deltagarna har befunnit sig på

olika orter har hemsidan utgjort en gemensam mötesplats.

Inledande diskussion

Med hjälp av dagens teknik är det enkelt att ha möten över telefon, dator eller video, men projektledaren ansåg att det är viktigt att alla i projektgruppen fick träffas och diskutera hur projektet skulle genomföras. Därför inleddes projektet med en gemensam träff. Projektgruppen delades in i två grupper (provtagning och riskbedömning), varefter arbetsuppgifter fördelades för att ta fram metodiken.

Projektets mål och innehåll

Ett mål med projektet var att ge boende och brukare en trygghet i att undersökningar och riskbedömningar har utförts på ett korrekt sätt. En annan målsättning var att höja kvaliteten på undersökningar och utredningar, samtidigt som det var viktigt att hitta en rimlig omfattning och ett rimligt pris. Att ta fram en gemensam metodik kan minska risken att det uppstår framtida problem och därmed kostnader.

Projektgruppen ville även stimulera till debatt och utbyte av erfarenheter.

Projektet har resulterat i en rapport där beskrivning finns av hur man; ● tar fram en problembeskrivning och konceptuell modell ● upprättar en strategi för provtagning och riskbedömning

FOTO: NICKAN LARSSON, WSP

För två år sedan startade ett unikt samverkansprojekt inom bygg- och miljöbranschen. Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) tog initiativet till att skapa en metodik för provtagning och riskbedömningar av förorenade byggnader. SGF:s initiativ välkomnades av branschen. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) blev den största finansiären. Fyra statliga verk, fyra byggherrar, fem konsultfirmor, ett laboratorium, två forskare, en entreprenör, två miljöförvaltningar och en länsstyrelse har medverkat i projektet. Att se på problemet från olika synvinklar och tillsammans arbeta fram en metodik gav mersmak.

Nyligen bildades nätverket Förorenade byggnader inom nätverket Renare mark. Konsulter, myndigheter, laboratorium och entreprenörer har anslutit sig. Nu planeras kurser, nya utvecklingsprojekt och nätverksträffar med temat förorenade byggnader.

Byggnaderna inom Gävle gasverksområde är kulturminnesmärkta, vilket hänsyn tas till vid sanering och ombyggnad.

69

tar prover på luft och byggmaterial utför riskbedömningar av förorenade byggnader ● bedömer osäkerheter vid provtagning, analys och riskbedömning ● klassificerar avfall och återanvänder byggmaterial.

Rapporten finns att ladda ner på www. fororenadebyggnader.se. ● ●

Ansvar

Vem ansvarar för att förorenade byggnader ska undersökas? Miljöbalken gäller för såväl verksamhetsutövare som fastighetsägare. Bland annat är miljöbalkens 10 kap 2 § viktig att känna till: ”Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada (verksamhetsutövaren) är ansvarig för det avhjälpande som ska ske enligt bestämmelserna i detta kapitel.”.

Likaså gäller miljöbalkens kunskapskrav (2 kap 2 §): ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.”

Syftet viktigt

Innan en undersökning påbörjas är det viktigt att diskutera och formulera undersökningens syfte.

Syftet kan till exempel vara att undersöka föroreningssituationen och bedöma risker; ● inför en fastighetsförsäljning ● vid ombyggnad av industrilokaler till bostäder, kontor, dagis eller skola ● vid rivning ● när människor får hälsoproblem eller känner oro på grund av att byggnaden kan vara förorenad.

FOTO: NICKAN LARSSON, WSP

70

Omfattningen av och upplägget på provtagningar och riskbedömningar kan variera stort beroende på undersökningens syfte. Byggnadens framtida användning är viktig att ta hänsyn till när undersökningar planeras. Syftet med provtagningar är att få ett bra underlag till riskbedömning och åtgärdsförslag. Riskbedömningens syfte är att avgöra om det finns några risker och hur mycket de behöver reduceras för att oacceptabla skador på miljö och hälsoproblem inte ska uppstå.

Metodik

Den metodik som projektgruppen föreslår följer i stort sett Naturvårdsverkets metodik med följande ingående moment: A – problembeskrivning och strategi B – provtagning av olika medier (till exempel byggmaterial, damm, luft) C – analys av olika medier (till exempel byggmaterial, damm, luft) D – bedömning av halter, spridning och exponering E – bedömning av effekter F – sammanvägd riskbedömning.

Problembeskrivning och konceptuell modell

Innan undersökningen utförs är det viktigt att beskriva problemet, undersökningens syfte och lägga upp en strategi för såväl provtagning som riskbedömning.

Bland annat bör följande aspekter tas upp; ● undersökningens syfte, mål och avgränsning ● hur ska byggnad och mark användas och vilken användning har funnits fram till nu? ● vilka byggnadsmaterial finns? ● hur fungerar ventilationen och ska den ändras? ● planeras ombyggnad och hur kan det påverka spridning och exponering?

vilka föroreningar kan finnas och var? vilka verksamheter har bedrivits? hur mäts föroreningarna på bästa sätt?

På vilket djup i byggmaterialen kan de förväntas? ● hur kan föroreningar spridas? ● hur kan människor exponeras för föroreningarna? ● finns det pågående verksamhet och kan den påverka provtagning och analysresultat?

Det är även en fördel att ta fram en konceptuell modell. Syftet med en konceptuell modell i detta fall är att beskriva alla möjliga spridningsvägar mellan förorening och skyddsobjekt och förklara vilka som är aktuella. Utifrån modellen kan man sedan planera undersökningarna så att man får svar på vilken betydelse de olika föroreningarna och spridningsvägarna har. Den ger även ett bra underlag för diskussioner med beställare, myndigheter, boende och brukare. ● ● ●

Provtagningsstrategi

Vid provtagning av förorenade byggnader kan generellt följande olika provtagningsstrategier användas; ● översiktlig provtagning (screening eller riktad provtagning) ● verifierande och friklassande provtagning ● fördjupad/klassificerande provtagning (avfallskarakterisering).

En översiktlig provtagning (screening) görs vanligtvis över stora ytor och i syfte att få en övergripande bild av föroreningssituationen i en byggnad. Översiktlig provtagning är lämplig då det inte finns mycket information om en byggnad och dess historik. Det är också lämpligt då misstanke finns att föroreningar kan förekomma, men osäkerhet kring vilka ämnen som finns.

Syftet med verifierande och friklassande provtagning är att verifiera halter som tidigare provtagningar har visat, där man har en klar uppfattning om vilka ämnen som finns på platsen. Framför allt behövs verifierande provtagning i gränsområden, där åtgärder har vidtagits. Det kan också användas för att avgränsa ”hotspot”-områden.

Vid en fördjupad undersökning erhålls en mer detaljerad bild över föroreningars fördelning och haltkoncentrationer i en byggnad. En sådan undersökning genomförs ofta inför en riskbedömning samt inför rivning. Resultaten från undersökningen kan även utgöra underlag vid deponering av byggnadsavfall.

Arbetsmiljöskydd vid provtagning

Byggnaderna inom Gävle gasverksområde används idag bland annat för kulturevenemang.

Att ta prover och sanera en förorenad byggnad kan innebära vissa arbetsmiljörisker. Dels kan man exponeras för hälsofarliga ämnen, men det finns även andra risker som bör beaktas (till exempel ras, skärskador, smittorisk med mera). Det är inte heller ovanligt att förfallna byggnaBygg & teknik 5/09

Provtagning och analys

En provtagningsplan bör tas fram för de medier som är aktuella (till exempel byggmaterial och luft). Vilka ämnen som ska analyseras och vilken provtagningsmetod som är bäst lämpad bestäms. Om luftprover ska tas måste man beräkna hur lång tid provtagningen ska ske och med vilket flöde, så att en tillräckligt stor luftvolym provtas (om aktiv provtagning väljs). Det är av stor vikt att känna till vilken ventilation som finns och hur den påverkar resultatet.

I rapporten beskrivs följande provtagningsmetoder: Byggmaterial ● uttag av ytliga prover med hjälp av bilning, hammare och huggmejsel etcetera ● uttag av djupa prover (borrkärnor) ● sågning eller slipning/avhyvling av byggnadsmaterial.

Luft ● provtagning av föroreningar i gasfas (aktiv och passiv provtagning) ● provtagning av luftburna partiklar ● mätning av radioaktiv strålning.

När prover på byggmaterial och/eller luft har tagits analyseras dessa. Byggnadsmaterialet måste först provberedas (till exempel krossning, slipning, kryomalning). Finns det stora osäkerheter om vilka ämnen som kan påträffas kan screeninganalyser vara att föredra.

Riskbedömning

Metodiken som föreslås i rapporten följer i stora delar Naturvårdsverkets metodik för riskbedömning av förorenade områden. För förorenade byggnader är det oftast endast aktuellt att göra en hälsoriskbedömning, eftersom miljöpåverkan från föroreningar i byggnaden vanligtvis är försumbara jämfört med hälsoriskerna för de människor som vistas i byggnaden. Inledningsvis bör dock samtliga skyddsobjekt identifieras och en bedömning göras av om föroreningar i byggnaden kan spridas till mark, grundvatten och vidare till omgivande miljö. Om så är fallet krävs en riskbedömning för både människor och miljö enligt Naturvårdsverkets vägledningar.

Riskbedömningen inleds med en bedömning av hur människor kan exponeras för föroreningar i olika medier och hur föroreningarna kan spridas. De exponeringsvägar som vanligtvis är aktuella för människor som bor, jobbar, eller tillfälligt vistas i en förorenad byggnad är; ● inandning av ämnen i gasfas ● inandning av damm Bygg & teknik 5/09

Både byggnader och mark har sanerats inom Gävle gasverksområde.

FOTO: NICKAN LARSSON, WSP

intag av lösa partiklar och damm hudkontakt.

Om underliggande mark är, eller misstänks vara, förorenad av flyktiga ämnen tillkommer exponering via inandning av ämnen i gasfas från förorenad jord under byggnaden. Om omgivande jord är förorenad kan människor även exponeras för föroreningar från jord och eventuellt grundvatten.

Som underlag till riskbedömningen bör uppmätta halter presenteras. Om föroreningshalter i inomhusluft inte har uppmätts kan dessa beräknas med en modell.

I projektet har en litteraturstudie utförts för att undersöka vilka nationella och internationella modeller som finns för att beräkna föroreningshalten i inomhusluft baserat på halter i byggmaterial. Det finns dock stora variationer i resultatet mellan olika modeller, varför provtagning i stort sett alltid bör ske.

När halter i provtagna medier har analyserats kan doser som människor expo● ●

neras för via relevanta exponeringsvägar beräknas. Nästa moment är att bedöma vid vilka koncentrationer och doser som negativa effekter kan uppstå, varefter en riskkvot kan beräknas. I en sammanvägd riskbedömning tas hänsyn till resultaten från olika mätningar, analyser, modeller och resonemang. Här kan även hänsyn tas till exponering av förorenad mark och grundvatten. Slutligen beskrivs osäkerheter som finns i provtagning, analys och riskbedömning och en bedömning görs av vilken riskreduktion som krävs.

En riskbedömning bör inte enbart bestå av beräkning av doser och riskkvoter, utan framför allt innehålla ett resonemang kring vilka risker som finns och hur man kan reducera dem. Riskreduktion kan erhållas till exempel genom att: ● ta bort förorenat byggmaterial och jord ● minska eller förhindra spridning av föroreningar ● minska eller helt ta bort möjligheten att exponeras för föroreningarna.

Avfallsklassificering och återanvändning

Om förorenade byggnadsdelar rivs så uppstår ett avfall som måste klassificeras innan rivningsmassorna kan transporteras eller omhändertas för behandling alternativt deponering. I rapporten beskrivs vilka regler som gäller avseende avfallsklassificering.

Det finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster med att återanvända rivningsmaterial, men det måste ske efter en noggrann kontroll av byggnadsmaterialet och dess föroreningar. I allmänhet innebär detta ofta även en kontroll av det rivna, eventuellt krossade, materialet. Rivningsmaterialet måste också hålla en god teknisk kvalitet för att kunna återanvändas.

Riskreduktion kan erhållas till exempel genom att; ta bort förorenat byggmaterial och jord, minska eller förhindra spridning av föroreningar samt minska eller helt ta bort möjligheten att exponeras för föroreningarna.

ILL: ROBERT KÄLLGREN

der används av kriminella människor.

Samtliga risker bör beaktas inför en undersökning och åtgärd. Arbetsmiljöverkets regler ska följas (beskrivs bland annat i skrifterna ”Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4” och ”Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 och AFS 2008: 15”).

71

FOTO: NICKAN LARSSON, WSP

I april anordnade Renare mark ett seminareum i Stockholm. På scenen; artikelförfattaren, Lena Torin, Golder Associates, och Johanna Leback, Sweco.

Seminarium på World Trade Center

Den 27 april arrangerade Renare mark och SGF ett seminarium om förorenade byggnader på World Trade Center i Stockholm.

Artikelförfattaren Ann-Kristin Karlsson från WSP berättade om projektet och metodiken, Anna Andreasson från Golder Associates och Morten Christensen från ALS Laboratory Group beskrev hur provtagning av luft och byggmaterial kan genomföras. Riskbedömningsmetodiken presenterades av Johanna Leback från

72

Sweco och Lena Torin från Golder Associates, varefter Inger Kindvall från Länsstyrelsen i Gävleborg berättade om undersökningar och åtgärder av byggnader inom Gävle gasverk. Mats Torring från Stena Recycling avslutade dagen med ett diskussionspass. Presentationer från seminariet finns att ladda ner på www.fororenadebyggnader.se.

SGF-kurs om förorenade byggnader

SGF planerar att arrangera en tvådagarskurs om undersökningar, riskbedömningar och åtgärder av förorenade byggnader.

Kursen vänder sig till konsulter, projektledare, entreprenörer med flera som utför inventeringar, undersökningar, riskbedömningar och andra utredningar samt åtgärder av förorenade byggnader. Den vänder sig även till byggherrar, fastighetsägare och myndigheter som beställer eller ställer krav på sådana undersökningar och åtgärder. Föreläsningar kommer att varvas med gruppövningar och demonstrationer, så att kursdeltagarna får praktisk genomgång och inte bara teori. Mer information om kursen kommer under hösten 2009 på www.sgf.net.

Nätverket Förorenade byggnader

För att fortsätta samarbeta och vidareutveckla metodiken tillsammans även efter det avslutade projektet har nätverket Förorenade byggnader bildats inom nätverket

Renare mark (läs mer om Renare mark på www.renaremark.se).

Hemsidan lever vidare

Hemsidan www.fororenadebyggnader.se, som togs fram i detta projekt, kommer att leva vidare. På hemsidan kommer det att finnas nyheter, kontaktuppgifter, dokument att ladda ner och ett diskussionsforum. Genomförda, pågående och kommande utvecklingsprojekt om förorenade byggnader kommer att beskrivas. Likaså genomförda projekt där förorenade byggnader har undersökts och åtgärdats. Förvaltningen av hemsidan finansieras av WSP, Golder Associates, Sweco och ALS Laboratory Group. Flera företag, organisationer och myndigheter som vill medverka i hemsidans utveckling välkomnas. Det är nätverkets målsättning att arrangera en seminariedag eller nätverksträff per år. Både konsulter, entreprenörer, byggherrar, myndigheter och forskare har gått med i nätverket.

Nya utvecklingsprojekt planeras av nätverkets medlemmar. Projekten kommer bland annat att handla om återanvändning av byggmaterial, hälsa och säkerhet vid undersökningar och åtgärder, åtgärdsmetoder, exponeringsantaganden med mera. Det är även viktigt att jämföra resultat från modeller och uppmätta halter samt att använda metodiken i verkliga fall.

■

Bygg & teknik 5/09

Stockholms stadshus.

L

ÅNG tid har Stockholms viktigaste byggnadsfråga behöft för att bli utredd, beslut som fattats, men återupphäfts, som vi hoppas till fördel för en god lösning. Ty en stadsbyggnad af monumental karaktär, uppförd i tanke att bli bestående för långa tider framåt, och hvari ett enormt kapital dödlägges, fordrar ju en mogen eftertanke både hvad plan och plats beträffar.

Den tilltänkta tomten, Eldkvarnstomten, är med sitt härliga läge vid Mälarens utlopp i Strömmen en af de mest storartade Stockholm har att erbjuda.

Sedan nu rådhusfrågan funnit sin lösning genom de blifvande nybyggnaderna i kvarteret Fruktkorgen på Kungsholmen skall väl sagan bli sanning en gång, och arkitekt Ragnar Östbergs geniala och monumentala skapelse i sinom tid stå förverkligat.

Vid ett enskildt sammanträde med stadsfullmäktige i Börssalen för en tid sedan, till hvilket representanter för pressen och enskilda inbjudits, höll stadshusbyggnadskommitténs ordförande bankdirektör Knut Wallenberg ett längre föredrag enligt arkitekten Östbergs omarbetade ritningar.

Enligt de nya planerna omfattar stadshusbyggnadskomplexen två byggnader: Det egentliga stadshuset, som upptager ett område af omkring 9,800 kvadratmeter och har ungefär samma tornbyggnad som på rådhusförslaget, omsluter en stor öppen borggård och en glastäckt hall med

Bygg & teknik 5/09

bygg & t eknik 100 år

trädgård åt söder mot Mälaren. Stadshuset inrymmer lokaler för stadens representation, för stadsfullmäktige, beredningsutskottet och dess kansli, drätselnämnden och dess kansli, stadens kammarkontor, byggnadskontoret, stadsingeniörskontoret, stadsplaneingeniörskontoret, revisionskontoret, byggnadsnämnden, vaktrum för hamnkontoret samt vaktmästarebostäder, samt nämndhuset, upptagande en yta af cirka 1,400 kvadratmeter, belägen invid Klaraviken och vid torget framför stadshusets entréfasad. Nordvästra sidan af torget är beräknat att lämna plats för framtida tillbyggnader.

Med allt skall byggnaden — om arbetets utförande kommer att stå på höjden af hvad som bör fordras för ett verk af sådan betydelse — få ett solidt, efter nordiskt klimat afpassadt och därtill storslaget yttre, samtidigt med att dekorativa detaljer och en omväxlande silhuett mildra det allvar, som bildar grunddraget i byggnadens karaktär och som en monumental byggnad af denna art icke bör sakna.

Till slut yttrar granskningsnämnden: «Då Stockholms stad i och med ett sådant beslut flyttar sina penater från den urgamla platsen vid sitt i Sveriges historia så ryktbara gamla centrum, Stortorget, till en ny stadsdel, är detta ett högviktigt moment i stadens historia, som kommer att medföra en mängd delvis oöfverskådliga konsekvenser, ett steg, som ej bör tagas utan tvingande skäl och efter moget öfvervägande. Ju mer man lefver sig in i de här föreslagna, nyskapande förhållandena,

dess mer tilltalas man emellertid af idén att låta «Mälardrottningens» palats resa sig ur Mälarens vågor, dess mer blir man öfvertygad om den valda platsens osedvanliga företräden, och man försonar sig med förlusten af det historiska sammanhanget, då man af det föreliggande förslaget, som i alla afseenden är fullt modernt och tidsenligt, likväl får intrycket, att detsamma i sig uppsugit hvad som här i staden fortlefver av egendomlig historisk nationell stämning».

Ritades om igen

Raderna här ovan är ett exempel på ett, i vårt tycke, intressant och tidstypiskt utdrag ur en artikel ur den allra första årgången av Tidning för Byggnadskonst – som tidningen hette vid den tiden. Vi publicerar den här gången några valda delar ur en lite större artikel som återfanns på första sidan i det nummer av tidningen som utkom den första juni 1909. Av artikeln, som bland annat illustrerades med plan- och fasadritningen här intill, framgår också att för uppförandet av Stockholms stadshus skulle erfordras 6 175 000 kronor samt ytterligare 180 000 kronor för iordningsställandet av platsen mot Mälaren, allt enligt kostnadsberäkningar som ”äro uppgjorda af ingeniör A Ahlmark”.

Idag vet vi att inte heller detta förslag kom att genomföras i sin helhet. Det Stockholms stadshus vi känner i dag, med adress Ragnar Östbergs plan 1, började byggas först 1911 och invigdes officiellt på midsommarafton den 23 juni 1923.

73

Maskering av vindkraftsbuller

För bullerberäkningarna från vindkraftverk används oftast Boverkets, Energimyndighetens och Naturvårdsverkets, SNV:s modell, [1]. Modellen baseras bland annat på bullermätningar 1994 för ett 0,6-MW vindkraftverk NEG Micon i Torseröd, Bohuslän. Nu aktuella vindkraftverk är effektmässigt mellan tre och sex gånger så stora. De är mer än dubbelt så höga nu som under 1990-talet. Bullermätningar 1994 kan därför vara missvisande vid bullerberäkningar idag. Modellen baseras även på tolv referenser med en medelålder av femton år (1994). Modellen är därför troligen irrelevant för verk mellan 2 MW och 3 MW. Osäkerheten i beräkningsmodellen är plus minus 3 dB(A) varför maximal bullernivån nattetid bör begränsas till 40 - 3 = 37 dB(A). Bulleravstängning har skett av ett verk i Torseröd, Tanumshede, [2, 3].

Buller från vindkraftverk

Modellen tar på intet sätt hänsyn till buller från moderna, i jämförelse med 1990-talets, enorma vindkraftverk. Författaren slutsats är att buller från ett 140 meter högt vindkraftverk, 350 meter från en bostad skulle maskeras av sus i en allé av höga björkar 40 meter från bostaden. Det är dock sällsynt att höga björkar finns i närheten av bostäder eftersom höga björkar är en riskfaktor för huset som sådant.

Det tar också avsevärd tid för en sådan allé av höga björkar att växa upp varför jämförelsen är irrelevant. Dessutom har suset i höga träd en helt annan frekvens än buller från vindkraftverk. Buller från vindkraftverk hörs ofta inomhus dit högfrekvent sus inte tränger in. Moderna isolerruten har ungefär samma egenfrekvens som lågfrekvent buller varför vindkraftsbuller från stora verk kan förstärkas om sådana fönster finns i huset eller sätts in i huset.

Drabbade grannar vilseleds

Maskering med sus från vinden i höga träd har vunnit stort genomslag i vindkraftsbranschen som ett sätt att klara krav från närboende, [4]. Författaren anger också att osäkerhetens i sina beräkning om plus minus 3 dB(A) på avståndet 350 meter från vindkraftverket (kolumn 3, rad 21) samt på rad 22 i samma kolumn, plus minus 6 dB(A) för avståndet 350 meter.

Beträffande artikelns figur 2 [5] kan ändock en viss jämförelse göras med beräkningar med SNV:s modell oaktat lågfrekvent buller [6], se figur 1. Skillnaderna mellan bullernivå enligt SNV:s modell och bullernivå enligt artikeln är avsevärda, upp till 7,8 dB(A) vid tolv meter per 74

Figur 1: Beräknade bullernivåer, dels enligt Bygg & teknik 3/09 (vegetation och vindkraftverk), dels enligt SNV:s modell samt skillnaden dem emellan, dB(A). sekund i vindhastighet. (Av människan upplevd bullernivå fördubblas vid 6 dB(A) högre bullernivå.) Återigen: det krävs höga träd i bostadens närhet för att maskering ska ske och detta är inte alltid fallet. Höga träd kan också huggas ned men tar lång tid på sig för att växa upp, cirka 40 år. Det krävs också löv på träden för att maskering ska ske. Är det under uppväxtperioden tanken att vindkraftverket ska stängas av helt eller ska bostaden utrymmas. Ska verket stängas då löven fallit? Hur sus i vegetationen ska kunna maskera dunkande, lågfrekvent buller från moderna, stora vindkraftverk, är dock den fundamentala frågan i sammanhanget?

Bertil Persson tekn dr, docent i byggnadsmaterial, Bara

Referenser

[1] Ljud från vindkraftverk. Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket. Rapport 6241. 2001, 38 sid.

[2] René Moi. Vattenfall föll till föga.

Monterar ned vindkraftverk. Strömstads tidning den 20/9-07, 1 sid.

[3] www.landskapsskydd.se/pic/artikel 070920.pdf.

[4] Buller – exponering av närboende.

Vindkraftprojekt Norra Kärr. Jönköpings kn. Talenten AB. Finspång. 2009, 2 sid.

[5] Pontus Thorsson. Hur ofta hörs ett vindkraftverk? Bygg & teknik 03/09. 2009, 64–65.

[6] Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport 6241. Naturvårdverket.

2009, 43 sid.

Svar till Bertil Persson angående maskering av vindkraftsbuller

Buller från vindkraftverk och hur detta påverkar personer i närområdet är fortfarande en öppen diskussion. Det finns flera aspekter som ännu inte belysts ordentligt, aspekter som kan medföra en omvärdering av bullerstörningar både positivt och negativt. En av de viktigaste aspekterna som inte belysts är hörbart dunkande eller svischande ljud, det vill säga den hörbara amplitudmodulationen. En ökad störning på grund av amplitudmodulation finns dokumenterad för till exempel ventilationsbuller. Att ljudstörningar från vindkraftverk förekommer är oomtvistat, frågan är hur stor störning som kan vara acceptabel ur samhällelig synpunkt. En mindre störning från olika tekniska källor måste man vara beredd att tolerera, åtminstone tidvis. Störningen får givetvis inte bli för stark, och detta måste speglas av myndighetskrav som i sin tur måste bygga på väldokumenterade studier.

Angående användningen av Naturvårdsverkets beräkningsmodell för vindkraftsbuller så är den, som alla beräkningsmodeller för utomhusbuller, egentligen uppdelad i tre delar: 1. Bestämning av källstyrka 2. Beräkning av ljudutbredning 3. Utvärdering av ljudnivå vid mottagare.

Att modellen baseras på äldre, och därmed mindre verk, påverkar endast den del av beräkningsmodellen som handlar om ljudkällan. Detta tillkortakommande går Bygg & teknik 5/09

att undvika genom att använda sig av uppmätta ljudeffektnivåer enligt exempelvis standarden IEC 61400-11 för den aktuella verktypen. Utbredningsdelen av beräkningsmodellen kan fortfarande användas, dock ska man komma ihåg att Naturvårdsverkets beräkningsmodell endast korrigerar för avstånd mellan vindkraftverk och mottagare. Alla övriga fysikaliska fenomen som påverkar ljudutbredningen, till exempel temperatur- och vindhastighetsgradienter samt eventuell skärmning, tas inte hänsyn till.

Det finns alternativa modeller som är bättre rustade att hantera sådana tillkortakommanden, men de modellerna har också begränsningar och osäkerheter. Man måste acceptera att ”perfekta” beräkningar, det vill säga beräkningar som i minsta detalj överensstämmer med naturen, aldrig kommer att kunna utföras. Man kan formulera en modell som teoretiskt överensstämmer med naturen, men naturen är så komplex att vi aldrig kommer att kunna ge modellen tillräckligt exakta indata vad gäller minsta vindrörelse eller temperaturskillnad. Pragmatiskt sett kommer vi därmed alltid ha osäkerheter vid beräkningar, det är helt naturligt. Hur osäkerheten ska hanteras måste bestämmas utifrån kunskap om relationen mellan mätbart ljud och upplevd störning.

Ursprunget till min artikel var att svara på frågan om hur vindriktningen påverkar ljud från vindkraftverk. Vindriktningen kan påverka på två sätt; antingen genom att källan har en direktivitet, det vill säga ljudkällan låter inte lika mycket i alla riktningar, eller genom att ljudutbredningen blir förstärkt i en viss riktning.

Man vet att medvind kan förstärka ljudnivån över relativt långa avstånd och min avsikt var att reda ut hur stora skillnaderna kan beräknas vara mellan med-, mot- och sidvindsförhållanden. I verkligheten kan stora skillnader i ljudnivåer finnas mellan med-, mot- och sidvindsförhållanden, men det beror inte på ljudut-

Bygg & teknik 5/09

bredningen utan på andra aspekter (till exempel direktivitet).

Jag själv bor i västra Skaraborg; ett av de mest vindkraftsetablerade områdena i Sverige. Frågan om ljudstörningar från vindkraftverk är ständigt aktuell. I detta område placeras vindkraftverk främst på åkrar. Närliggande boställen är nästan uteslutande omgivna av större lövträd och jämförelsen i artikeln är därför i allra högsta grad relevant. Mätningar i [1] har visat det är av mindre betydelse om det sedan är björk, ask eller något annat lövträd. Anledningen till att presentera jämförelsen var att ge exempel på ljudnivåer i ett sådant fall. Vidare är lövsus inte utpräglat mellan- och högfrekvent utan innehåller även låga frekvenser. Hörbarheten av vindkraftsbullret är inte påverkat enbart av lågfrekvensinnehållet utan främst av amplitudmodulationen, det vill säga ljudets pulserande karaktär gör det mer uppmärksamhetsväckande än ett jämnt brus.

Jämförelsen gäller givetvis inte vid varje sekund utan ska användas som ett medelvärde över längre tid, till exempel en eller några timmar. Under kortare perioder kommer vindkraftverket i exemplet vara hörbart. Oavsett om maskering förekommer eller ej måste man fortfarande uppfylla riktvärdet för vindkraftsbuller.

Noteras bör också att det ljud som användes i lyssningsförsöken i [1], och som jag dragit mina slutsatser från, var inspelade vid ett 1,8 MW vindkraftverk med 98 m tornhöjd och 70 m rotordiameter, det vill säga ett relativt stort verk.

Bertil Persson presenterar ljudeffektnivåer för ett Vestas V90 2 MW som är betydligt högre än alla mätningar jag känner till, och detta utan referens. De påstådda skillnaderna ligger till största delen i skillnaden i använd källstyrka. Jag har personligen mätt ljudeffektnivå för vindkraftverk i alla storlekar för mer än 20 verk (därav två Vestas V90) och de presenterade nivåerna ligger avsevärt över alla dessa mätningar.

insänt

Man kan inte specificera att 6 dB(A) högre ljudnivå fördubblar den uppfattade ljudnivån. Detta beror på bland annat frekvensspektrum, modulationskaraktär och ljudnivå. 6 dB(A) motsvarar däremot ett fördubblat ljudtryck, men vår hörsel är inte linjär.

Buller från vindkraftverk och störningen kopplad därtill är ett komplicerat ämne. Det finns alldeles för mycket förenklingar, ovetenskap och ryktesspridning vad gäller ljud från vindkraftverk.

Detta skapar bara onödig antagonism och i vissa fall även uppgivenhet hos alla inblandade parter, uppfattningar som i vissa fall är helt irrelevanta. Man måste bygga kritik på god teoriunderbyggnad och vederhäftig kunskap. Med saklig och välgrundad diskussion kommer man alltid längst. Snälla Bertil Persson, underblås inte den ryktesspridning och de skräckhistorier om vindkraftsbuller som florerar utan håll diskussionen på saklig nivå.

Pontus Thorsson tekn dr, Akustikverkstan AB, Järpås

Referens

[1] K Bolin (2006). Masking of Wind Turbine Sound by Ambient Noise. Licentiatavhandling vid KTH, TRITA-AVE2006:86.

75

Akustik/Bullerskärmar:

Byggplast:

BULLERSKĂ„RMAR

VĂ„G

JĂ„RNVĂ„G

TUNNEL

Isolamin bullerskärm uppfyller samtliga EN-normer fÜr bullerskärmar som ljudreduktion, absorption, vindlast, egentyngd, snÜlast och stenskott.

Vänligen kontakta oss, sü sänder vi vür bullerskärmsmanual fÜr er vägledning och val av utfÜrande.

FÜrsäljning: Region Nord, 0920-698 08 | Region Syd, 0451-590 00

Balkonger:

Fogtätningsmassor:

www.isolamin.com

6ÂˆĂŠĂƒiÀÛ>ÀÊvÂ&#x;Â˜ĂƒĂŒiĂ€Â?ÂœLL>Ă€it 6iÂ˜ĂŒÂˆÂ?iĂ€ /BĂŒÂ?ÂˆĂƒĂŒiĂ€ iĂƒÂ?>} BĂ€}

Âœ}“>ĂƒĂƒ>]ĂŠÂŽÂˆĂŒĂŒ Âœ}L>˜` 6iĂ€ÂŽĂŒĂž}]ʓ>ĂƒÂŽÂˆÂ˜iĂ€ “°“°

1 - &\ĂŠĂŠĂ¤ĂŽÂ™Ă“Â‡ĂŽĂˆĂ¤ĂŠÂŁĂ¤ĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠ-/" " \ÊÊänÂ‡Ă“ĂˆĂŠxÓÊ£ä ĂœĂœĂœÂ°Â?iˆv>Ă€Ă›Âˆ`ĂƒĂƒÂœÂ˜Â°Ăƒi

Betong/Membranhärdare:

Fuktskydd:

– skivan

[ PP

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Lüg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

Svarvarvägen 8 A • 142 50 Skogüs Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.com

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ‹GSTA ENERGIFĂšRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ‹NGD

Betonginstrument:

FĂśnsterrenovering: www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

FÜnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB • Box 75 • 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 • Fax: 0143-131 50 • info@teknova.se www.teknova.se

76

Bygg & teknik 5/09

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Tel +46 243 887 44 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

Bygg & teknik 5/09

Vi analyserar byggd miljö Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

77

branschregister

Konsulterande ingenjĂśrer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • LuftflÜde • Luftfuktighet

1002

Kontaktpersoner Lufthastighet, LuftflĂśde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Sportgolv:

Kraft – ljus – klimat: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

78

Vi levererar tillfälliga lÜsningar fÜr Kraft, Ljus och Klimatkontroll

Tak/Tätskikt:

Centraler, belysning, avfuktare, värmeoch torkfläktar fÜr byggarbetsplatser

www.elbjorn.se info@elbjorn.se 0371-58 81 00

Bygg & teknik 5/09

www.situation.se

Goda rum

Hus i höjden på 14 veckor!

Fabriksproducerade moduler i trä med välputsad yta.

När vi är involverade i ett byggprojekt tar vi ansvar för att skapa inspirerande miljöer för den nutida och framtida människan. Miljöerna formas i samarbete mellan uppdragsgivare, arkitekter och designers. Oavsett vad vi levererar; komponenter, stommar, väggar, broar eller kompletta byggsystem, har vi som mål att skapa Goda rum.

Läs mer om våra industriella byggsystem på moelven.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Illustratör: Johan Toorell

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, info@se.sika.com, www.sika.se