5/12 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Sunda hus/Energi

Energieffektivt byggande

Nr 5 • 2012 Augusti 104:e årgången

Tänk dig en motorväg med 4 filer från Stockholm till Rom.

Protan har levererat över 100 miljoner m² täta tak med PVC-takduk. Taket skyddar värden och är därför en mycket viktig del av byggnadskonstruktionen. Protan har lösningen när krav ställs på god byggekonomi, optimal byggfunktion och estetik. Protan SE PVC-takduk

BÄSTA MILJÖVALET Uppfyller BASTA Godkänd av Byggvarubedömningen

Protan SE är ett taksystem som kan användas vid både nybyggnation och renovering. Takduken är färgstabil, flagnar ej och kräver minimalt underhåll. Protan SE uppfyller egenskapskriterierna för BASTA-systemet och är godkänd av Byggvarubedömningen. Ett utförande genom auktoriserade och kontinuerligt utbildade takentreprenörer ger extra trygghet. Protan taksystem - en ekonomisk lösning med lång livslängd.

ISO 9001/ ISO 14001

www.protan.se

Tel. 08-564 733 40.

Har din vind fuktproblem? Temperaturväxlingar - Kondensering - Fuktig luft från boendemiljön

VentoVindTM är ett patenterat system med adaptivt styrd ventilation som säkerställer att ventilation endast sker då det för vindsutrymmet är gynnsamt. VentoVindTM minimerar fuktbelastningen på din vind vilket borgar för ett friskt hus med en trygg och säker boendemiljö. Använd VentoVindTM Villa för den normala standardvinden och vid större och komplexa projekt skräddarsy VentoVindTM Special i samråd med Corroventa. VentoVindTM OlPSDU VLJ I|U VnYlO EHÀQWOLJD hus som vid nyproduktion.

Adaptivt styrd ventilation Energisnål fuktreduktion

VentoVindTM

Robust och tyst system

Corroventa har teknik och produkter för att ta hand om vattenskador, fukt, lukt och radon

Krypgrundsavfuktare STD-TT

Radonsanering

Krypgrundsavfuktning

CORROVENTA AVFUKTNING AB | Mekanikervägen 3 | SE-564 35 Bankeryd | www.corroventa.se

Radonsug RS100

Styrutrustning HomeVisionTM

Välj rätt byggmetod Vilken byggmetod passar ditt projekt bäst? Hur viktigt är det för dig att byggprocessen är snabb och resurssnål? Hur viktigt är det att hantverkarna på byggplatsen slipper olika tunga moment? Svara på några enkla frågor och få tips om lämplig byggmetod för ditt projekt.

Scanna koden eller gå in på byggelement.se och klicka på Metodvalsguiden.

www.byggelement.se

Bygg & teknik 5/12

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • • Byggnytt

Produktnytt

Öka energisparandet i nya småhus! Christer Harrysson Byggfrågan

Energikvalitetsförvaltning – att effektivt 19 ta vara på energins kvalitéer Folke Björk Vakuumisoleringspaneler – tillämpning på bostadsobjekt i miljonprogrammet Navid Gohardani

Effektivt byggande en viktig del av Sveriges miljömål Jasenka Hot

Energisnålt i teorin – ännu bättre i praktiken Maria Skarrie

Tilläggsisolering av gamla byggnader med vakuumisolering Pär Johansson

Klarar byggherren förnyelsekraven? Susanne Engström

Fokusera energisparandet på de beﬁntliga husen! Christer Harrysson och Leif Ekström

Bättre innemiljöutredningar med Swesiaq-modellen Anders Lundin och Linda Hägerhed-Engman

Fukt och tilläggsisolering Olle Åberg

Många bäckar små Tom Follin

Kemiska föreningar i inomhusluften – vad mäts och varför?, del 1 Swaraj Paul och Teresa Illanes

Fuktkonsekvenser i lågenergibyggnader 50 Anders Kumlin Ska man agera proaktivt eller reaktivt? Bengt Wessén Insänt

Implementeringsstrategi för förvaltnings- 73 aspekter i projektering med BIM Rasmus Rempling och David Hoof

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN NYBYGGNAD I URSVIK, SUNDBYBERG

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 5/12

”

ledare

Effektivare byggbransch ger billigare bostäder

System för industriellt byggande och mera samverkan är nyckelfaktorer för att sänka byggkostnaderna och i förlängningen få billigare bostäder. Det slås fast i en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet (LTU). Ökad samverkan och ökad industrialisering i byggandet är två förslag som ges i den intressanta avhandlingen. Anders Bystedt, som doktorerat i ämnet Träteknik vid LTU i Skellefteå, menar att det huvudsakliga förslaget för att kunna komma till rätta med de problem som ﬁnns, är att öka industrialiseringen och samverkan vilket även gäller den projektbaserade byggproduktionen. Från olika håll i samhället har kritik framförts att byggkostnaderna i Sverige är så höga att ingen ”vanlig” människa har råd att hyra, eller köpa en nyproducerad lägenhet. Ett antal forskningsoch utvecklingsprojekt har genomförts för att försöka hitta orsaken. På den bakgrunden vilar Anders Bystedts forskning som nu presenteras i doktorsavhandlingen.

”Det industriella byggandet är byggbranschens chans att möta framtidens krav” Anders Bystedts arbete inleddes med att följa en process där ett antal träföretag knutna till byggbranschen utveckStig Dahlin lade ett gemensamt byggsystem i samverkan. Avsikten med chefredaktör det var att på ett effektivt sätt utveckla ett system för industriellt byggande av ﬂerfamiljshus i trä. I sin forskning har han intresserat sig för underleverantörens roll i byggandet och studerat kopplingen mellan byggindustrin och snickeriföretag som levererar fönster, dörrar, trappor etcetera till främst konventionella byggprojekt. Han har till stor del fokuserat på effektivitets- och kundvärde, ett så kallat Lean-perspektiv. Främst har han studerat informationsoch säljprocessen från förfrågan till färdig byggnad. Bystedt betonar att det är möjligt att uppnå betydande effektivitetsförbättringar genom ett djupare och mer långsiktigt samarbete i utvecklingen av byggsystem, vilket han menar gäller även den konventionella byggprocessen. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 5 • 2 012 Aug ust i Å r g å n g 10 4 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2012: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

SP ZERO EMISSION BUILDINGS Kunskap och innovation för energieffektiva byggnader! SP Zero Emission Buildings är ett centrum för forskning och utveckling av nya lösningar för renovering och nybyggnation av lågenergihus, passivhus och plushus. Vi jobbar tillsammans med företag, universitet och högskolor. Är du intresserad av det senaste inom energieffektivt byggande? Kontakta oss gärna!

www.sp.se/zeb

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling.

Specialister på inomhusmiljö t t t

Analyser Konsultation Utbildningar

Anmäl dig till våra populära utbildningar! t

Grundkurs i kemi och mikrobiologi tillämpad på byggnader - 19-20 sept (OBS sista anmälningsdag 20 aug) Auktoriserad provtagare - 16-18 okt samt 23 nov

Telefon: 010-490 82 50 info.pegasuslab@eurofins.se www.eurofins.se/pegasuslab

Kontakta oss gärna så berättar vi mer eller läs på vår hemsida

Välkommen - 2012! Nu är det hög tid att planera in höstens kurser.

Kontrollansvarig Grundkurs N/K Ystad 28-30 augusti Stockholm 11-13 september Uddevalla 19-21 september Helsingborg 16-18 oktober Göteborg 27-29 november

KA Uppdateringskurs N/K Nyheter i BBR för VVS OVK-utbildning Kurser 2012 Stockholm 21-22 augusti Malmö 18 september 21-22 november Karlstad 4-5 september Stockholm 24 september Malmö 17-18 september Göteborg 10 oktober Helsingborg 27-28 september Entreprenadjuridik AB/ABT Göteborg 1-2 oktober Malmö 4 sep Umeå 11 sep Stockholm 11-12 oktober Linköping 1 nov Stockholm 7 nov Örebro 22-23 oktober Göteborg 14 nov www.byggutbildarna.eu För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05

Bygg & teknik 5/12

6iLISOLERATßiRßENERGISMART

%TTßDRAGIGTßHUSßLiCKERßMYCKETßViRMEß¯ßVILKETßGERßBkDEßSiMREßKOMFORTßOCHßHyGREßENERGIKOSTNADER )3/6%2ßHARßBkDEßENERGISMARTAßOCHßMILJyViNLIGAßPRODUKTERßOCHßLySNINGARßFyRßDITTßHUS ß &yRßENßSMARTAREßEKONOMIßOCHßENßMERßHkLLBARßFRAMTID

WWW ISOVER SE TILLAGGSISOLERING

Läs m er här !

Dimensioneringsfel primär orsak till husras

Natten till den 25 maj föll ett hus under uppförande i Ystad ihop. Ingen människa skadades vid olyckan. Peab uppdrog omgående åt Danewids Ingenjörsbyrå att göra en oberoende utredning om orsaken till det inträffade. Enligt preliminära utredningsresultat var tre stålpelare i bottenvåningen underdimensionerade. Raset berodde primärt på att pelaren närmast fasadväggen uppnådde brottlast och kollapsade. Utredningsarbetet fortgår fortfarande och alla berörda kommer att få tillfälle att lämna synpunkter. En slutlig utredningsrapport ska överlämnas till Arbetsmiljöverket.

Stommen till glasbron på plats

Stommen till den 25 ton tunga glasbron som ska förbinda Gothia Towers två torn på väg till väders.

På morgonen den 8 juni lyftes stommen på plats mellan de två hotelltornen i Göteborg – ett av de svåraste och mest komplicerade byggmomenten i Gothia Towers historia. En 24 meter lång och 25 ton tung stomme av stål har lyfts på plats och monterats fast på en höjd av 55 meter över marken. Byggkranen som användes vid lyftet är en av Nordens största byggkranar. Nu när stommen är på plats ska väggar, tak och delar av golvet kläs med glas. Det arbetet tar ett par månader och stommen blir så småningom en glasbro varifrån man, på 55 meters höjd, ser rakt ner till marken när man går mellan tornen. – Lyftet och monteringen gick helt enligt plan idag. Bron kommer att vara klar i sin hel-

het under september, säger Peabs projektchef Patrik Svens. Det nya Gothia Towers kommer när det står färdigt vid årsskiftet 2014/2015 bestå av tre torn och enligt uppgift vara norra Europas största helintegrerade hotell- och mötesplats med unikt cityläge i centrala Göteborg. Det beﬁntliga East Tower byggs just nu på med sex våningar och får totalt 25 våningar. Samtidigt byggs ett helt nytt tredje torn som också förbinds med en glasbro. I juni lyftes alltså den första stommen till glasbron på plats mellan det första och andra tornet. Den andra stommen kommer att lyftas på plats först i slutet av 2014 då stommen till det tredje tornet börjar bli färdigt. Det tredje tornet blir även Göteborgs högsta husbyggnad.

Stärker fjärrvärmekonsumenternas ställning

Regeringen har beslutat att ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda och föreslå en princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. Det ska tydligt framgå att inte spillvärme väljs bort på fel grunder. Bakgrunden till uppdraget är att leverantörer av spillvärme och andra fjärrvärmeproducenter i ökad utsträckning ska kunna få möjlighet att leverera till fjärrvärmenäten, så att resurserna utnyttjas mer effektivt. – Det uppdrag som regeringen nu ger Energimyndigheten är en fortsättning på vårt arbete med att stärka den enskildes ställning på fjärrvärmemarknaden. Även spillvärmeproducenterna vinner på att restvärmepotentialen redovisas. Min förhoppning är att vi ska kunna ha en ny lagstiftning som stärker konsumentens ställning på fjärrvärmemarknaden på plats under 2013, säger it- och energiminister AnnaKarin Hatt.

Dags att klassa köket som våtrum

Kök har många gånger upp till sju gånger ﬂer vattenledningar än våra tvättstugor, vilket är en av anledningarna till att de anmälda vattenskadorna i kök nu ökar kraftigt. Idag uppstår enligt uppgift 26 000 stycken vattenskador i kök per år, motsvarande siffra för tio år sedan var 20 000 stycken. Och trenden uppges visa på en fortsatt stark ökning. Köket har gått från att vara en plats där man enbart lagar mat till att vara hemmets mötesplats med allt mer avancerad teknologi. För tio år sedan hade vi en kran med en vattenanslutning i köket, i dag kan ett modernt kök ha upp till fjorton vattenanslutningar dragna till olika delar av rummet. Och det är inte billigt, kostnaden för vattenskadorna i kök kostar enligt uppgift samhället drygt cirka 2,6 miljarder kronor per år. Trots att en tvättstuga i genomsnitt oftast bara har två vattenanslutningar, en till tvätt-

maskinen och så en till tappkranen, så finns det tydliga regler för hur den ska byggas medan motsvarande regler för hur man bygger ett modernt kök inte finns. – När ett kök byggs utförs oftast arbetet av en hantverkare eller av bostadsinnehavaren själv som drar vattenledningarna i köket, krav på certifierad personal finns alltså inte, säger Peter Bratt skadeexpert på Länsförsäkringar. Diskmaskinen och andra vattenanslutna köksmaskinerna används dessutom så gott som dagligen medan en tvättmaskin används mer sällan. En annan riskfaktor är att priset på maskinerna gått ned och det påverkar kvalitén och livslängden på maskinerna. – Med lagkrav på automatiska vattenavstängare, så kallade vattenfelsbrytare vid nyoch ombyggnader, skulle skadorna på sikt kunna minskas ganska rejält. Vattenfelsbrytaren, som kostar cirka 4 000 kronor inklusive installation, stoppar effektivt vattentillförseln vid läckor från exempelvis en diskmaskin, men även ett dolt läckage där rördragningen inte är synlig. Åtta av tio vattenläckor står och smådroppar och det är dessa som är mest skadliga, säger Peter Bratt avslutningsvis.

Svanenmärkta bostäder

Nya Svanenmärkta bostäder byggs i Jakobsberg, som är en del av Järfälla.

Ett nytt Svanenmärkt hus i modern tegelarkitektur som utgår från en strikt kvartersform och kompletterar den fysiska miljön samtidigt som det tillför stadsbilden variation. Markanvisningstävlingen för bostäder vid korsningen Hästskovägen och Nibblevägen i Jakobsberg på platsen för den tidigare brandstationen är avgjord. Vinnarförslaget har skapats av byggbolaget Strabag Projektutveckling AB. Kvarteret är ett exempel på modern tegelarkitektur som skapar en egen karaktär på omgivningen men också ansluter till Jakobsbergs centrums tegelfasader. Det åtta våningar höga tornet, som rymmer 75 lägenhter, anknyter till historiken i området med det tidigare brandslangstornet. Taklandskapet är varierat med takterrasser, gröna tak och solfångare. Strabag Projektutveckling AB har som mål att Svanenmärka fastigheten och att försöka uppnå en maximal energiförbrukning om 30 Bygg & teknik 5/12

byggnytt kwh/kvm som är den svenska gränsen för passiv hus.

Ny utgåva: BVL 9 Fukt

Byggvägledning 9 Fukt, som utkom första gången 2002, finns nu i färsk och aktuell utgåva. Publikationen är en del i byggvägledningsserien – en rad handböcker som har som mål att underlätta tillämpningen av föreskrifterna i Boverkets byggregler (BBR) samt förklara dess bakgrund och på så sätt inspirera till lösningar som uppfyller funktionskraven. Genom skrifterna får projektörer och byggare lättillgänglig och konkret information anpassad till de funktionskrav som samhället ställer på byggnader och anläggningar. Byggvägledningsserien vänder sig såväl till den erfarne som till den som är i början av sin yrkesutövning. Den nya utgåvan av BVL 9 Fukt, som kan beställas från Svensk Byggtänst, har reviderats efter ändringarna i avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö i BBR 19 som gäller från den 1 januari 2012 och som ska tillämpas fullt ut från den 1 januari 2013 (BFS 2011:26). I denna nya utgåva av Fukt har även en del nya forskningsrön och erfarenheter förts in, till exempel om hur man kan kvantifiera risken för mögelpåväxt vid klimatvariationer. Dessutom har två nya kapitel lagts till. De behandlar fuktkraven vid ändring av en byggnad samt vilka förundersökningar som bör göras – och hur – före projektering av ändringar av en befintlig byggnad. I återgiven BBR-text framgår de senaste ändringarna genom kantmarkering på samma sätt som i BBR. Författaren bakom BVL 9 Fukt är LarsOlof Nilsson, professor i Byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola.

dessa gemensamt skulle formulera forskningsoch innovationsbehov. Det visade sig vara mycket lyckat och vi kan nu tillsammans med branschen satsa på ﬂera intressanta projekt, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas. Formas står för 33 miljoner kronor och branschen bidrar med lika mycket i form av arbetstid och ekonomiska medel. Våren 2012 gjorde Formas tillsammans med IQ Samhällsbyggnad (Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet) en strategisk satsning på området byggd miljö med fokus på större tvärvetenskapliga och transdisciplinära projekt med systemtänkande. Utlysningen avsåg projekt inriktade på en hållbar ombyggnad, renovering och förnyelse av bostäder och lokaler från perioden 1950 till 1975. Hela byggoch förvaltningsprocessen omfattas och syftet med satsningen är att generera ny kunskap som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Första flygeln klar

Första etappen i restaureringsarbetet av Stockholms slotts fasader – Sveriges mest omfattande fasadarbete i modern tid – är nu klar. Det var för drygt ett år sedan som Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av Stockholms slott, påbörjade det omfattande stenarbetet på norra fasadens östra ﬂygel. Arbetet har tagit något längre tid än planerat men resultatet är enligt beställaren gott. Att restaurera och byta ut sten på Stockholms slott är ett svårt och tidskrävande arbete. Ingen i Sverige har varit med om ett så här stort stenprojekt i modern tid, inte sedan slottet byggdes. Statens fastighetsverk var därför beredda på att möta svårigheter under denna första så kallade provetapp. Exakt vari svårigheterna skulle ligga visste man dock inte. – Att restaurera stenen på Stockholms slott är ett tidskrävande manuellt arbete. Vi trodde att svårigheten skulle vara att hitta skickliga stenhuggare och montörer men projektet har

visat sig attrahera kvaliﬁcerade hantverkare utomlands ifrån. Däremot har det varit tidskrävande att få tag på sten – rätt sort, av god kvalitet och i relativt stor kvantitet – och att få den levererad och på plats, säger Johan Zetterberg, fastighetschef för kungliga slott vid Statens fastighetsverk. I restaureringsarbetet åtgärdas den skadade fasadstenen på olika sätt. De mest skadade fasadstenarna byts ut, andra stenar huggs om och återmonteras. För skulpterade detaljer med högt konstnärligt värde är målsättningen att de, genom olika konserverande insatser, ska bevaras på plats så länge det går. Arbetet sker etappvis, fasad för fasad, under närmare 25 års tid.

Utreder klimatförändringar

Tyréns ska på Länstyrelsens uppdrag kartlägga och beskriva hur klimatförändringarna kan påverka kommunerna i Norrbottens län. Meningen är att förutse framtida problem och möjligheter som kan uppstå samt identiﬁera behov av klimatanpassning och ta fram åtgärdsförslag för att hantera konsekvenserna. Syftet är skapa ett förbättrat kunskapsunderlag för konsekvenser till följd av klimatförändringar på lokal nivå. - Det är bra att länsstyrelsen satsar på att hjälpa kommunerna att få ett bra underlag för att hantera risker och möjligheter med klimatförändringarna, det blir mer effektivt än om varje kommun skulle ha gjort en egen utredning, säger Maria Larsson, avdelningschef för energi och miljö på Tyréns region syd. För varje kommun görs en sammanställning av relevanta klimatfaktorer. För respektive kommun sammanfattas de viktigaste och de största förändringarna. Förutom direkta klimatfaktorers påverkan beskrivs också påverkan på naturolyckor i form av översvämningar, ras, skred och torka. Där så lämpligt beskrivs förändringar och riskområden i kartformat.

Pilotförsök för att åstadkomma bättre kunskapsöverföring både inom företag och mellan företag och akademi, utveckling av tunna textilarmerade betongfasader, utveckling av en ny modell för rationell renovering som redan från början tar hänsyn till både hur olika tekniska lösningar samverkar och hur man hanterar kunskapsöverföring och risk. Om bland annat detta handlar de sju projekt som beviljades medel av Formas forskarråd. – Det ﬁnns många aktörer och delintressen inom det här stora området. Inför utlysningen bjöds forskarsamhället, näringsliv och offentlig förvaltning in till ett match-makingmöte för att hitta lämpliga konstellationer och för att Bygg & teknik 5/12

Den nyrenoverade gaveln och norrfasaden på Stockholms slott.

FOTO: ERIK GÜNTHER

66 miljoner kronor till forskning om hållbar renovering

Enkel och säker fönsterputs

Nyheten Sideswing från Svenska Fönsters båda varumärken Traryd Fönster och SP Fönster öppnas vertikalt runt sin egen lodaxel och kan tack vare det vändas ut och in. En stor fördel med konstruktionen är enligt uppgift möjligheten att sköta fönsterputsningen inifrån. Att stå tryggt inomhus istället för att hänga med överkroppen utanför fönstret eller använda sig av stege för att komma åt, gör fönsterputsningen enkel och extra säker. Fönstret har en speciell öppningsspärr för maximal säkerhet som också fungerar som spärr i putsningsläget när fönstret är vänt inåt. Fönstret ﬁnns i ﬂera olika storlekar och har treglas isolerruta. Ställs det extra höga krav på isolering och energibesparing kan fönstret uppgraderas. Uppgraderingen uppges ge ett U-värde så lågt som 0,9. Dessa fönster är dessutom Svanenmärkta och klarar de nya skärpta kraven på energieffektivitet.

Minskat läckage med tape

3M i Sollentuna lanserar nu en patenterad fönstertätningstejp som uppges minska luftläckaget på ett snabbare och säkrare sätt än med traditionell fogmassa. Den nya tejpen klarar enligt uppgift extrema temperaturer, sluter tätt runt spikar samt sparar tid.

Tester på svenska byggen under sommaren 2011 visar enligt uppgift att den nya tejpen minskade luftläckaget med 46 procent vid renovering av fönster, jämfört med en traditionell tätningsmetod som fogmassa och bottningslist där luftläckaget minskade med endast tio procent. Företaget har över hundra års erfarenhet av att tillverka industritejp. Fönstertätningstejpen som nu lanseras i Sverige är utvecklad i USA och används i klimat motsvarande det nordiska. – Våra tester hos Väsbyhem visar att tejpen kan ersätta fogmassa och är dessutom en mycket säkrare och pålitligare produkt, säger energikonsult Per Karnehed som initierade testerna. Totalt bytte Väsbyhem cirka 1 500 fönster under 2011 i samband med en omfattande renovering av 264 lägenheter i ett miljonprogramområde i Upplands Väsby, utanför Stockholm. Innan installationerna av nya fönster gjordes en provtryckning som mätte luftläckage till 80 liter/sekund. Därefter mättes skillnaden mellan att täta med fogmassa eller med tejp. Med fogmassa minskade läckaget med 7 liter/sekund till 73 liter/sekund, men med den nya tätningstejpen minskade läckaget med ytterligare 30 liter/sekund till 43 liter/sekund.

”Gammal” världsnyhet

1929 skapade Dr. Axel Eriksson en världssensation när han uppfann Ytong lättbetong av de rena råvarorna kalk, sand och vatten. Nu nästan hundra år senare kan Xella, Malmö, presentera nästa generation av produkten, Ytong Energy+, där enligt uppgift gränserna för energiriktigt och hållbart byggande flyttats fram än en gång. Denna nya byggsten uppges vara resultatet av ett målinriktat utvecklingsarbete, där man önskat skapa en massiv sten för bärande vägg, isolering och fasad i ett och samma material. Byggstenen består till hundra procent av lättbetong, ett rent och diffusionsöppet material som bidrar till att skapa ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat. Det finns enligt uppgift flera orsaker till att den nya byggstenen väcker uppmärksamhet. Först och främst uppfyller den lätt de högre kraven på energieffektivitet i bostadsbyggandet, eftersom den har ett lambdavärde på 0,06 W/mK och ett U-värde på bara 0,11 W/m²K, vilket åstadkoms genom att man kombinerar

två lager lättbetong med en kärna av det mycket värmeisolerande materialet Multipor. Företaget kan enligt uppgift leverera alla lösningar som behövs för framtidens massiva stenhus som man vill ska motsvara passivhusstandarden. Den nya byggstenen introducerades på den danska marknaden våren 2011 och redan nu står de första byggnaderna klara där detta material använts.

Rörgenomföring i polypropylen

Rörgenomföringssystem Polo-RDS evolution, från Poloplast i Mölndal, med många smarta detaljer ger enligt uppgift en enkel, säker och tät väggenomföring av kablar och rörledningar till DN/OD 250. Systemet, som är skräddarsytt för kraven på byggarbetsplatser, har en standardmässig inbyggnadslängd av 30 cm. Två avrivningselement möjliggör en problemfri kapning av lamellröret för väggtjocklekarna 20 och 25 cm. Vid väggtjocklekar större än 30 cm används det förlängda lamellröret med längden 60 cm. Presskanterna på murﬂänsen säkrar en optimal pressning mot kapslingsväggen och förhindrar att det tränger in cementslam i lamellröret. Denna speciellt formade, elastiska del av lamellröret säkerställer en anpassning till kapslingstoleranser och säkerställer en optimal spänning i kapslingen. Tät rörgenomföring av kablar och rörledningar till DN/OD 250 uppges lösa problemet med fuktig källare och möjliggör en problemfri användning vid nästan alla applikationer. Talrika innovativa produktdetaljer optimerar enligt uppgift systemets effektivitet och säkerhet. Tätningselement med ﬂexibla komponenter ska också möjliggöra en problemfri integration i ledningar, även i efterhand.

Följsam tätskiktsremsa

Det uppges vara stor skillnad mellan Bostiks ångtäta tätskiktsremsa och konkurrenternas remsor. Medan många tätskiktsremsor på marknaden enligt uppgift är styva och svåra att få på plats i hörn och golv/väggvinklar så är Bygg & teknik 5/12

produktnytt Bostiks tätskiktsremsa mjuk och följsam och på så sätt mycket enkel att sätta, med ett perfekt resultat. En av de större fördelarna uppges vara att företagets tätskiktsfolie har en utsida som inte är sugande. Detta gör att fixen håller sig öppen längre, hantverkaren kan sätta en större yta med fix, utan att den ”skinnar” sig, för att sen påbörja kakelsättningen. Tätskiktsfolien finns i både 1 m och 0,65 m bredd. Företaget har tre styckens tätskiktsystem, alla testade enligt europanormen ETAG 022, som är de nya kraven sedan den 1 januari 2012 och de är godkända av Byggkeramikrådet (BKR) och enligt Boverkets regler.

ﬁnns i två utförande; låsbar lucka med fyrkantsnyckel eller helt slät lucka med trycköppning.

Första svenska Svanenmärkta kassetten

Vassare elväggsågar

”Osynliga” inspektionsluckor

Gyproc erbjuder nu ett komplett sortiment av luckor. Bara genom ett lätt tryck är det enkelt och säkert att komma åt ventilations- och installationsutrymmen, samtidigt som rummets estetiska interiör bibehålls. Inspektionsluckorna finns i flera olika utföranden. De kan och öppnas och stängas med ett lätt tryck alternativt med fyrkantsnyckel. Luckorna finns i gips eller stål. – Vi har tagit fram ett helhetskoncept av luckor i gips eller stål som passar väl in i rumsmiljön samtidigt som det blir enkelt för installatören eller reparatören att komma åt de bakomliggande utrymmena, säger Peter Örn på Gyproc. Planex inspektionsluckor är gjorda av gipsskivor som integreras helt i vägg eller tak. Gipsskivan är fastsatt med en patenterad teknik i en aluminiumram som gör att luckan kan öppnas eller stängas genom ett lätt tryck (push-up). Eftersom luckorna kan ytbehandlas på samma sätt som väggen eller taket blir luckan i stort sett ”osynlig”. Profilex är gjorda av plåt, i vit kulör (RAL 9016). Luckan är synlig på väggen eller taket, men den mjuka avrundade kanten ger inspektionsluckan dess speciella design. Luckan

Nu kommer Contura i5 – en helt ny insats till öppna spisen som ger mer mys och värme därhemma. Insatsen kan enligt uppgift lätt anpassas till olika storlekar på öppna spisar och gör att värmen sprids i rummet i stället för att försvinna upp i skorstenen. – Contura i5 har stort panoramafönster som gör att man ser mycket av elden. Den moderna förbränningstekniken gör dessutom att det blir både skonsam för miljön och går åt mindre ved, säger Catharina Björkman, Contura. Det ﬁnns många sorgsna öppna spisar som står utan eld. Nu kommer det svenska företaget med en helt ny insats som ska ge nytt liv åt gamla vackra eldstäder. Den nya insatsen har

Planex inspektionsluckor från Gyproc. Bygg & teknik 5/12

ett modernt formspråk och den uppges enkelt smälta in i många typer av miljöer, och kan också ge rummet en ny stil. Om spisöppningen är större än insatsens mått ﬁnns ett stilrent lamellgaller som anpassas och monteras för att rama in insatsen. – Äntligen ﬁnns ett snyggt och effektivt alternativ för alla de som har vackra öppna spisar hemma som de vill kunna använda effektivt. Contura i5 är dessutom den enda svenska Svanenmärkta kaminen, vilket ger koldioxidneutral eldning, säger Catharina Björkman.

Högre produktivitet och enklare hantering. Så kommer enligt uppgift användaren att märka att Husqvarna uppdaterat sina effektstarka elväggsågar WS 482 HF och WS 440 HF. De nya sågarna uppges ha förbättrad elektronik, styvare klingskydd och bägge kan nu bekvämt styras med trådlös fjärrkontroll. – Vi har gått igenom sågarna inifrån och ut och gjort en rad förbättringar, det rör sig till stor del om en helt ny konstruktion. Som alltid är vårt mål att användaren ska kunna utföra sitt arbete snabbare och smidigare, säger Lars Gustafsson, Husqvarna Construction Products. Den nya konstruktionen resulterar i en såg med högre produktivitet. Väggsågshuvudet har uppdaterats med ny elektronik. Dessutom har de elektriska kraftaggregaten till de bägge sågarna försetts med helt ny elektronik, bland annat nya moderkort och ny mjukvara. Bland de yttre förändringarna märks att väggsågarna har försetts med nya klingskydd i aluminium som är robusta, slitstarka och enkla att hantera. Nytt är också att båda sågarna nu således styrs bekvämt med en ny trådlös fjärrkontroll. Användaren ser lätt all information på en 3,5 tum stor färgskärm. Fjärrkontrollen, som är försedd med logiska menyer, uppges vara enkel att manövrera. Arbetsmomenten utförs med ett fåtal knappar.

Öka energisparandet i nya småhus! Helhetsgrepp och systemtänkande visar vägen Larmrapporter om byggskador samt uppgifter om uteblivna energibesparingar och innemiljöproblem förekommer allt oftare i media, Cajdert (2000) och Harrysson (2006). Nya material och installationer används i ökad omfattning utan att tillräckligt omsorgsfullt ha testats och utvärderats. Offentlig energistatistik från SCB visar att det hittills har varit svårt att minska bostadssektorns energianvändning. För vissa byggnadstyper och husområden, som till exempel Bo01, är energianvändningen till och med högre än för äldre hus. Erfarenheter visar emellertid att en halvering av bostadsektorns energianvändning är möjlig men det kräver ett helt annat angreppssätt vid projektering och byggande än hittills. Eftersom nyproduktionen av bostäder utgör mindre än en procent av det befintliga beståndet måste energisparandet framöver fokuseras på befintliga byggnader. Denna artikel har dock avgränsats till att omfatta nya småhus med exempel på goda och dåliga lösningar, i princip tillämpliga för hela bostadsbeståndet.

nyproduktionens energianvändning i medeltal reducerats till cirka 120 kWh/m² år, SCB (2012). Detta har skett samtidigt som byggkostnaderna kraftigt skjutit i höjden. Energiuppgifterna avser totala energianvändningens summa för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel. Sätten att bygga och använda installationer har blivit allt mer komplexa och svårskötta. De bästa husgrupper byggda under 2000-talet, som finns dokumenterade, har en specifik total energianvändning kring 70 till 80 kWh/m² år. Störst inverkan på energianvändningen har brukarvanorna och arbetsutförandet, Harrysson (1988). För nominellt lika småhus och med ett medelvärde för den totala energianvändningen kring 15 000 kWh/år kan skillnader i brukarvanor uppgå till cirka 10 000 kWh/år mellan lågoch högförbrukare samt skillnader i kvaliteten på arbetsutförandet inkluderande injustering av värme och ventilation till cirka 5 000 kWh/år. Observera att de olika delposterna inte okritiskt kan adderas. Det är viktigt att rangordna olika tekniska lösningar eftersom det finns goda alternativ i nyproduktion som spar 30 procent av den totala energianvändningen med bibehållen eller högre kvalitet på innemiljön till låga livscykelkostnader, figur 1. En sådan väldokumenterad lösning för nya småhus karakteriseras av måttlig

isolering (cirka 300 mm i vägg och golv samt cirka 500 mm i tak), mekanisk frånluftsventilation, vattenradiatorer och frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Samhällsstöd och styrning för att främja goda lösningar måste ske.

Helhetsgrepp och systemtänkande

Utredningar om byggnaders energianvändning kräver tvärvetenskapliga kunskaper inom många områden: arkitektur, byggteknik, energi, värme, ventilation, styr- och reglersystem inkluderande distributionsoch kulvertförluster samt produktionsteknik och brukarvanor. Det finns många duktiga specialister inom byggprocessens olika delområden. Men, ska byggnaders energianvändning minska radikalt måste man applicera ett ökat systemtänkande och en helhetssyn i sammanhanget. Denna metodik är lika viktig att använda för såväl befintliga hus som nya. Nedanstående erfarenheter och strategier avser nya småhus, men är i princip tillämpliga även på det övriga bostadsbeståndet.

Erfarenhetsåterföring är nödvändig

Uppföljningar av energianvändning och innemiljö i bebodda serieproducerade hus har gjorts alltför sällan. Detta gäller särskilt för hus byggda på 2000-talet samt för

Energianvändning

Artikelförfattare är professor Christer Harrysson, Örebro universitet.

Figur 1: Sätt människan i centrum! Rätt teknisk lösning kan spara 30 procent energi i kombination med god innemiljö.

KÄLLA: CHRISTER HARRYSSON

Snart fyrtio år efter oljekrisen 1973 har man inte kommit särskilt långt inom bostadssektorn när det gäller att minska energianvändningen och skapa ett bra inneklimat. Angivna energiuppgifter i denna artikel avser elenergi, där inget annat sägs. Läsaren får själv räkna om uppgifterna till primär energi med aktuella omräkningsfaktorer. Från en specifik total energianvändning för elvärmda småhus byggda före 1970-talet på cirka 160 kWh/m² år har

Bygg & teknik 5/12

många äldre hus efter ombyggnad med olika energisparåtgärder. Boverkets byggreglers (BBR) krav på uppföljning och installation av särskild mätutrustning är ett steg i rätt riktning och underlättar framtida uppbyggnad av en kunskapsbank.

Uppmätt kontra beräknad energianvändning

Ofta konstateras stora avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning. Vanligen använda metoder för att beräkna byggnaders energianvändning har sällan validerats för bebodda hus, särskilt inte när det gäller nyare hus. Dessa har helt andra värmetekniska egenskaper än äldre byggnader. Bland annat är U-värdena avsevärt lägre, andelen gratisvärme som kan täcka byggnadens uppvärmningsbehov är mycket större liksom de momentana värmeförlusterna via glasytor och ventilation. Använda beräkningsmetoder utgörs ofta av stora datorprogram. Eftersom energianvändningen påverkas av många faktorer med stora variationer är det svårt att steg för steg följa beräkningsprocessen för bedömning av hur olika faktorer inverkar. Skillnaden i energianvändning mellan två beräkningsfall kan vara mindre än de olika delposternas variationer liksom beräkningsnoggrannheten. Några få beräkningsfall med stora och komplicerade beräkningsprogram kan därför vara ett mindre framgångsrikt angreppssätt för att beräkna byggnaders energianvändning. I stället kan det vara bättre att välja enklare beräkningsmetoder med flera beräkningsfall, där man stegvis kan följa beräkningarna, studera mellanresultaten samt bedöma olika faktorers inverkan på slutresultaten.

Figur 2: Många boende i hus med luftvärme har andra erfarenheter. KÄLLA: FLÄKT

Förorena(n)de tilluftskanaler med risk för nedsmutsning av tak, väggar och golv inne samt ohälsa för de boende, figur 3. ❍ Luften värms upp av heta ytor. Vid elbatterier kan det bli 400 till 500 °C. Dammpartiklar som förbränns i kontakt med de heta elelementen ger dålig luftkvalitet. ❍

❍ Rumstemperaturen bestäms av en enda termostat, även i tvåplanshus. Detta medför komfortskillnader inom och mellan olika rum samt mellan våningsplan, vilket medför ökat energibehov. ❍ Problem har konstaterats med lågfrekvent buller från fläktar, särskilt i sovrum. ❍ Komfortproblem förekommer nära glasytor om någon form av värmare inte finns under dessa. ❍ Luftvärme är ett kombinerat värmeoch ventilationssystem. Möjligheter saknas oftast att separat variera luftflöden och värmetillförsel till respektive rum eller mellan olika rum. Ovan nämnda ”allmänna luftvärmeproblem” har även konstaterats i Hamnhuset i Göteborg, Gervind (2012). De problem brukarna främst besväras av är: ❍ För kallt på vintern ❍ För varmt på sommaren ❍ Matos sprids mellan lägenheterna via den roterande värmeväxlaren. ❍ Draget från tilluftsdonen är irriterande. Inköpt mängd fjärrvärme till Hamnhuset i Göteborg är 56 kWh /m² år. Solfångare har bidragit med 8 kWh/m² år för värmning av varmvatten. Slutligen uppskattas energi för hushållsel till cirka 25 kWh/m² år och fastighetsel cirka 25 kWh/m² år. Golvvärme ❍ Traditionellt utformad golvvärme vid platta på mark, figur 4, kännetecknas oftast av dålig isolering av betongplattan och kanterna, stor värmetröghet som ökar energianvändningen och minskar möjligheterna att utnyttja gratisvärmet.

Riskfyllda lösningar

Offentlig statistik från Energimyndigheten och SCB visar att energianvändningen i nya flerbostadshus inte minskar trots alla ekonomiska satsningar och skärpningar av byggbestämmelserna som gjorts för att spara energi. Fel och brister kan naturligtvis uppstå inom de olika delarna av kedjan byggnad-värme-ventilation-styr- och reglersystem-utförande-brukare. Boutställningar som Bo92, Bo01, med flera visar på orsaker såsom mer komplicerade värme- och ventilationssystem: luftvärme, golvvärme samt stora glasytor, dåligt arbetsutförande med mera, Harrysson (2009, 2010). Erfarenheter från såväl serieproducerade småhus som provhus och ekobyar visar på ökat effektbehov för byggnadsuppvärmning, större energianvändning samt komfortproblem vid ● luftvärme, figur 2 ● golvvärme ● stora glasytor ● extremt tjock isolering. Luftvärme ger problem på grund av: ❍ Stora risker för övertryck inne som kan orsaka fuktoch mögelskador i klimatskärmen på grund av fuktkonvektion. Bygg & teknik 5/12

Figur 3: Föroreningar i luftvärmesystem. Bilden överst visar tilluftskanal av plåt, mittenbilden återluftskanal av träfiberskiva och bilden nederst filter i luftvärmeaggregat. KÄLLA: CHRISTER HARRYSSON

Figur 4: Övre bilden visar traditionell energislösande golvvärmekonstruktion, den undre en energieffektiv. KÄLLA: BYGG- OCH ENERGITEKNIK AB

Vid till exempel golv med klinkerplattor måste golvvärmen vara ”igång” hela året av komfortskäl med energiökning som följd. ❍

Högre energianvändning på grund av högre golvtemperatur. ❍ Bristfällig eller ingen rumsreglering. Det är i första hand golvvärmesystemets värmetröghet som avgör hur snabbt värmetillförseln kan regleras, inte den enskilda termostatens placering och reglernoggrannhet. Stora glasytor ❍ Större glasytor ökar värmeeffektuttaget och energianvändningen samt leder till fler komfortstörningar under såväl vintersom sommartid, figur 5. Inte minst ökar kylbehovet sommartid med glasytornas storlek, men också beroende på solavskärmningen. ❍ Byggkostnaderna ökar. Glas är dyrare än vanlig vägg. Även fönster med låga Uvärden läcker betydligt mer värme per kvadratmeter än väggen det sitter i. ❍ Kondensproblem på glasets utsida, som ökar ju lägre U-värdet är, men kan reduceras med markiser eller andra avskärmningar av utstrålningen mot en klar natthimmel när det är kallt. Extremt tjock isolering ❍ Åtskilliga passivhus har försetts med extremt tjock isolering som inte ens kan försvaras genom livscykelanalys. För ytterväggar kan nämnas ett exempel där väggisoleringen antas ha ökat från 290 till 490 mm mineralullsisolering. Denna ökning spar en procent energi under den antagna livslängden 50 år vid perfekt arbetsutförande. Därtill ska läggas kostnader för större byggnadsarea eller mindre boarea liksom att byggkonstruktionen blir dyrare med tjockare isolering. ❍ Ju större isolertjocklek desto mindre är uttorkningseffekten med ökad risk för fuktoch mögelskador. ❍ Ju större isolertjockleken är desto viktigare är arbetsutförandet för att det beräknade U-värdet ska nås även i praktiken. Med ökad isolertjocklek och mineralull ökar riskerna för egenkonvektion och nedsättning av isolerförmågan, något som ❍

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

också förstärks av brister i arbetsutförandet. ❍ Miljöutsläppen vid produktion av isolermaterial är betydande och måste beaktas.

Lämpliga kombinationer

Den valda kombinationen av delsystemen byggnad-värme-ventilation-styr- och reglersystem kan ha stor inverkan på energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad. Av särskild betydelse är: ❍ Rums- eller radiatortermostaternas reglernoggrannhet. I hus med golvvärmesystem är det dock golvvärmens värmetröghet som avgör. ❍ Distributionsoch kulvertförluster (Värme- och ventilationssystemen inomhus, i klimatskärmen eller på vinden? Kulvertförluster på tomten?). ❍ Styr- och reglersystemen. Behovstyrd rumsvis reglering av av luftoch värmetillförseln är bäst. ❍ Valet av värmeåtervinning: ventilationsvärmeväxlare eller frånluftsvärmepump. Särskilt roterande värmeväxlare kan medföra fuktoch luktproblem. Frånluftsvärmepumpen spar energi både för varmvatten hela året och byggnadsuppvärmning under uppvärmningssäsongen, medan ventilationsvärmeväxlaren endast minskar energianvändningen för byggnadsuppvärmning under uppvärmningssäsongen. ❍ Golvvärmen utformas så att såväl produktionssom energikostnader minimeras. Isoleringen av platta och kanter, värmetröghet och valet av golvmaterial är därvid betydelsefulla faktorer.

Suboptimerade delsystem

Nedan ges exempel på hur ”suboptimeringar” av delsystemen kan medföra högre energianvändning och försämrad komfort. Som framgår motverkar delsystemen varandra med dåligt resultat för helheten, det vill säga byggnaden som system.

Figur 5: Radiatorer som komforthöjare vid stora fönsterytor.

Bristfällig samverkan mellan separata styr- och reglerutrustningar för fjärrvärme, golvvärme och FTX-ventilation. Ibland stöter man på att olika styr- och reglersystem inte samverkar med varandra inte ens i nya hus. Ett exempel är ett småhus med fjärrvärme och reglerutrustning i växlaren som styrde framledningstemperaturen till golvvärmen efter utetemperaturen. Värmen i respektive rum styrdes via rumstermostat placerad på innervägg centralt i huset över ett stråk i golvet, där samtliga golvvärmerör låg oväntat högt. Detta ledde till höga luftoch yttemperaturer inom nämnda område och för kallt i andra halvan av vardagsrummet nära ytterväggarna som hade stora glasytor. Vid solbelysning blev det i stället för varmt i rummet nära glasytorna, vilket förstärktes av att rumstermostaten satt långt från de solbelysta ytorna. Huset hade FTX-ventilation med elbatteri och en temperaturgivare i tilluften som styrdes via en egen reglercentral. Värmetillförseln via tilluften, golvvärmen och gratisvärmet samspelade dåligt främst beroende på värmeavgivningen från golvvärmerören, solinstrålningen och rumstermostatens placering inklusive temperaturgivaren i FTX-aggregatet. Därtill ska läggas golvvärmens värmetröghet vid platta på mark och underliggande isolering. Sammantaget medförde den bristfälliga samverkan till ökat energibehov för byggnadsuppvärmning och därtill sämre komfort. Samverkan golvmaterial – golvvärme – värmepump. Efter oljekrisen 1974 utvecklades konstruktionen platta på mark med tilläggsisolering på plattans översida och träreglar. Denna lösning gav upphov till ett stort antal fuktoch mögelproblem med byggskador och innemiljöproblem. Omfattande forskning ledde i slutet på 1970-talet fram till att isoleringen ur fuktsynpunkt i stället ska placeras under plattan. Denna hårda golvkonstruktion bäddade emellertid för ökad användning av klinkerplattor som golvmaterial och sedermera på grund av att golvet kändes kallt till en kraftig ökning av golvvärme. Golvvärme i sig ger högre produktionskostnad än radiatorsystem och dessutom avsevärt högre total energianvändning med flera tiotal procent. Hus med golvvärme har alltid högre total energianvändning än motsvarande hus med radiatorsystem, även om en del av isoleringen läggs på plattans översida och golvvärmerören överst. Om man i stället väljer trä eller träbaserade produkter som golvmaterial och några centimeter cellplastisolering på översidan behövs inte golvvärme från komfortsynpunkt. Såväl produktionskostnad som energianvändning blir avsevärt lägre med radiatorsystem. Man får då ett golv som känns tillräckligt ”varmt” även utan golvvärme. Bygg & teknik 5/12

Hur ser egentligen ett passivhus ut? Precis hur som helst om du frågar oss. Oftast förknippas

bostäder till och med kraven för passivhus. Ett passivhus

passivhus med en massa skrymmande speciallösningar,

värms i princip av den energi som människorna och deras

men så är inte fallet med våra hus. Vi bygger sedan många

maskiner alstrar. Därför behövs minimal tillförsel av energi

år tillbaka bostäder som redan i sin grundkonstruktion är

utifrån. Bland annat i Vara i Västergötland står ett antal sådana

ovanligt energisnåla. Med små förändringar uppfyller våra

hus som vi har byggt. Och de ser inte alls ut som passivhus.

Läs om passivhusen i Vara på strangbetong.se (eller skanna koden):

Smartare byggande

Många hus med golvvärmesystem visar sig i praktiken ha relativt hög framledningstemperatur beroende på brister i utförande vad gäller placering av golvvärmerören i horisontell och vertikal riktning samt injustering beroende på värmemotståndet hos golvmaterial, till exempel bräder och eventuell isolering över värmerören. Även tjocka golvmaterial av textilmaterial ökar värmemotståndet. I praktiken har hus med golvvärme, beroende på konstruktion, föga lägre värmebärartemperatur än radiatorsystem av lågtemperaturtyp och därmed marginell skillnad för värmepumpars energibesparing. Samspelet fönsterytor - golvvärme ventilation. I hus med golvvärme och frånluftsventilation klagar brukarna ofta på drag nära väggventilerna (uteluftsdonen), figur 6. Bilden visar en spaltventil. Uteluftsdonen sitter i regel i ytterväggarna nära tak, över eller under fönstren i

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Figur 6: Spaltventiler ger ofta dragproblem.

”torra utrymmen” som vardagsrum och sovrum. Placeringen motiveras av att man vill minimera inverkan av kallras och kallstrålning från fönstren, som har höga

FOTO: CHRISTER HARRYSSON

Figur 7: Uteluftsdonets luftspridande egenskaper är viktiga för komforten.

U-värden jämfört med väggarna. Donens luftspridande egenskaper har stor betydelse för komforten inne, figur 7. Olägenheter i form av drag/stora luftrörelser har ibland konstaterats till och med ett par meter från väggventilerna orsakat av att dessa har olämplig utformning samt av att det saknas värmare under fönstren till exempel vid golvvärme, figur 8 och att golvFigur 8: Kallrasproblem när värmare saknas under värmens värmeeffekt norfönster till exempel vid golvvärme eller luftvärme. malt fördelas på hela golvKÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN ytan. Bristfällig samverkan styr- och reg- av helhetssyn och systemtänkande. Framlersystem FTX-ventilation/golvvärme. för allt måste man välja lösningar som är Värme tillförs via tilluften. Takinblåsning funktionella, lätta att bygga med samt att är vanligast. Tilluftstemperaturen styrs i sköta för de boende. Vid uformningen regel med en termostat nära aggregatet. måste särskilt samspelet arkitektur, byggVärme tillförs också via golvvärmesyste- teknik, värme, ventilation, styr- och regmet och bestäms då dels via utegivare och lersystem samt utförande och brukare bemotorshunt för reglering av framled- aktas. Låg energianvändning och hög ningstemperatur, dels via rumstermostat komfort uppnås i praktiken säkrast med som öppnar och stänger termostatventilen enkla beprövade lösningar som är proi golvvärmeslingornas fördelare. Med duktionsvänliga för byggaren och lättandra ord bestäms värmetillförseln både skötta för den boende. Utgångspunkten för all utveckling av ventilationssystemet och golvvärmesystemet. Besvärande komfortproblem måste vara att ta lärdom av praktiska erfakan uppstå orsakade genom stora tempe- renheter från serieproduktion och av raturskillnader på golvet och i luften. provhus och ekobyggande. I annat fall är, Dessa skillnader beror på inställd tempe- som framgår av denna artikel, risken stor ratur hos respektive delsystem, rumster- för innemiljöproblem, byggskador och mostatens placering, gratisvärmebelast- helt eller delvis utebliven energibesparing ningar från sol via fönster eller värmeav- liksom oväntat höga livscykelkostnader. De nya byggreglerna med krav på energigivning från rördragningar i golvet. För lägsta energianvändning och hög uppföljning och extra elmätare för huskomfort ska framledningstemperaturen hållsel medför ökade möjligheter att fasthållas nere. Rumstermostaten placeras för lägga orsaker till utebliven energibespaatt i görligaste mån beakta gratisvärme- ring och andra miljöproblem. Isolering. I nyproduktion är det självtillskott och minimera komfortskillnader med mera. Vidare måste golvvärmesyste- klart att isolertjockleken (U-värdet) ska mens tröghet beaktas. Exempelvis har vara så optimal som är praktiskt möjligt golvvärmesystem i platta på mark och med beaktande av livscykelkostnad. Detta underliggande isolering en tidsfördröj- medför att isolertjocklekar med mineralning mellan värmetillförsel och värmeav- ull eller styrencellplast begränsas till cirka givning via golvet på drygt tio timmar. 300 mm i golv, 300 mm i väggar och 500 Den värme som matas in när det normalt mm i tak. Livscykelanalys av väggar visar är som kallast ute, cirka klockan 2 på nat- exempelvis att man spar en procent energi ten, avges således till rummen cirka om isolertjockleken ökar från 290 till 490 klockan 14 på dagen, när det är som var- mm samtidigt som skaderiskerna för fuktmast ute och solinstrålningen som störst. och mögelproblem ökar bland annat på Traditionell golvvärme är således ett sys- grund av mindre uttorkningseffekt. Därtemfel med hänsyn till bästa energieffekti- till ska läggas ökade kostnader för tjockare väggar med större mängder material, vitet. En noggrann injustering av värme- och större byggnadsarea eller mindre boarea. Fönster. Fönsterytorna bör begränsas ventilationssystemen kan spara flera tiotal procent energi. I det aktuella huset ner mot cirka tio till femton procent av uppmättes dessutom ett temperaturfall i boarean, vilket är tillåtet enligt BBR. Det tilluftskanalen på 2 °C från aggregatet till går att bygga vackra hus även med små det längst bort belägna donet, vilket tyder fönsterytor, figur 9. Fönstrens U-värde bör inte vara lägre än cirka 1,1 W/m² K på dåligt isolerade kanaler. med hänsyn till antalet timmar med utNågra rekommendationer för vändig kondens, figur 10. Ju mindre fönsutformning av nya småhus terstorlekarna är desto mindre blir effektSystemtänkande - helhetssyn. Ett fram- och energianvändningen liksom komfortgångsrikt energisparande karakteriseras problemen såväl sommar- som vintertid. Bygg & teknik 5/12

byggfrågan

Lektor Öman frågar… FOTO: CHRISTER HARRYSSON

Figur 9: Villa i Sälen med små fönsterytor.

Kostnaden för solavskärmning är avsevärd. Exempelvis kostar utvändiga manuellt reglerade markiser storleksordningen 3 000 kronor per meter. Fönster kostar väsentligt mer än den opaka (ogenomsynliga) väggytan. Med mindre fönster skulle det således bli mindre komfortproblem under både sommar och vinter. Täthet. Med noggrant arbetsutförande bör man kunna uppnå en högsta oavsiktlig ventilation av 0,4 m³/m² h eller cirka 1 oms/h som i Lindås Park. Denna nivå nådde exempelvis Hjältevadshus redan på 1990-talet. God täthet är nödvändig för att minska riskerna för fuktkonvektion och skador i klimatskärmen samt för att kunna styra en större del av ventilationsluften. I lätta konstruktioner åstadkoms tätheten främst med skivmaterial och folier. Speciellt måste skarvarna vara understödda samt täta och klämda. Endast i undantagsfall bör tejper och fogmassor användas. Värme och ventilation. Vid utformning av nya hus råder betydande enighet om att utforma klimatskärmen med så små värmeförluster som det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. För valet av värme- och ventilationssystem inklusive

FOTO: BO WIMAN

Figur 10: Kondens på utsida energieffektivt fönster i Ellös, augusti 2011.

Bygg & teknik 5/12

återvinning råder däremot delade meningar med två huvudalternativ. Den ena falangen pläderar för passivhus som karakteriseras av relativt stora fönsterytor, extremt tjock isolering, hög täthet samt FTX-ventilation och luftvärme. Värmetillförseln regleras med en termostat i tillluften. Den andra falangen pläderar för lågenergihus som utgörs av måttliga fönsterytor och isolertjocklekar med vattenradiatorer och frånluftsventilation samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Lösningen specificeras utförligare under avsnitt ”Slutsatser”. Valet av värme- och ventilationssystem måste ske utifrån möjligheterna att ordna rumsvis reglering av luftoch värmetillförseln samt ett maximalt utnyttjande av gratisvärme internt och från solen. Därmed är separata värme- och ventilationssystem att föredra. Ju energisnålare byggnaden i sig är desto större andel av uppvärmningsbehovet täcks med gratisvärme. Därför måste värmesystem i nya byggnader ha liten värmetröghet samt möjligheter att snabbt och noggrant reglera värmetillförseln. Nämnda krav uppfylls billigast med radiatorer och termostater på dessa. Radiatorsystem är dessutom placerade inomhus medan golvvärme är placerade i klimatskärmen! Väljer man golvvärmesystem måste detta utformas för låg värmetröghet, det vill säga med golvvärmerören placerade nära överytan. Värmefördelande plåtar etcetera ökar då byggkostnaden med cirka 700 kronor per kvadratmeter jämfört med radiatorer. Elvärme eller fjärrvärme? Elvärmda nya småhus med energiteknisk standard som passivhus eller lågenergihus har en specifik total energianvändning på cirka 80 kWh/m² år fördelat på summa byggnadsuppvärmning och varmvatten 55 kWh/m² år enligt BBR och hushållsel

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för byggoch miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 45.

Fråga (8 p) Temperaturfördelningen i till exempel en yttervägg kan ganska enkelt beräknas när inne- och utetemperaturen är känd. a) Visa och förklara exakt hur denna enkla beräkning av temperaturfördelningen går till. Använd ett enkelt exempel med siffervärden som en del av din förklaring. b) Denna enkla beräkning bygger på en grundläggande förutsättning (förenkling), som ibland medför att beräkningsresultatet stämmer dåligt. Ange denna grundläggande förutsättning (förenkling), och ge ett exempel på när beräkningsresultatet därför stämmer dåligt. c) När man beräknar temperaturfördelningen så kan man bland annat beräkna yttemperaturen på insidan av en konstruktion, och därmed bedöma risken för kondens på insidan. Förklara varför denna beräkning blir mer eller mindre osäker (approximativ). uppskattas till 25 kWh/m² år. Solfångare har i några passivhusområden minskat mängden inköpt energi för varmvatten med cirka 10 kWh/m² år. Med så låg total energianvändning som 80 kWh/m² år är inte fjärrvärme ekonomiskt intressant. Uppgifter finns om att småhus byggda på 1980- och 1990-talen på ordinära tomter har kulvertförluster på 25 till 40 procent, Persson (2005). På passivhusnivå blir naturligtvis de ”procentuella förlusterna” avsevärt högre.

Slutsatser

För att man i praktiken ska nå låg energianvändning och god innemiljö till låg livscykelkostnad måste kombinationen arkitektur-byggnad-värme-ventilationstyr- och reglerutrustning- utförande-brukare vara lämplig. Praktiska erfarenheter 17

visar att isoleringen ska vara måttlig, fönsterytorna begränsas och fönstren vara energieffektiva, styrningen av luftoch värmetillförseln ska vara rumsvis behovstyrd och noggrant reglerad samt medföra högt gratisvärmeutnyttjande. Värmeåtervinningen ur frånluften ska vara energieffektiv och ge en hög besparing till låg kostnad, utan innemiljöproblem. Ett exempel på framgångsrikt energisparande med god innemiljö till låg livscykelkostnad för småhus karakteriseras som nämnts av: ❍ måttlig isolering: väggar motsvarande cirka 300 mm mineralull, tak cirka 500 mm och golv cirka 300 mm ❍ fönsterytor begränsas till tio till femton procent med U-värde kring 1,0 till 1,2 W/m² K ❍ vattenradiatorer och frånluftsventilation ❍ värmeåtervinning med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten ❍ styr- och reglersystem med framledningskännare, utegivare och radiatortermostater. Med denna väldokumenterade enkla beprövade lösning och karakteristika uppskattas den specifika totala energianvändningen till 80 kWh/m² år, varav cirka 25 kWh/m² år utgör hushållsel. Rätt val av teknisk lösning kan således spara 30 procent energi med god innemil-

jö och låg livscykelkostnad. Nya material, konstruktioner och installationer måste dessutom omsorgsfullt testas och utvärderas såväl teoretiskt, i laboratorium som under ett par år i minst ett trettiotal bebodda hus. Först då kan beslut fattas om att starta den eventuella serieproduktionen. I annat fall löper samhället och brukarna stor risk att råka ut för omfattande byggnadsskador och innemiljöproblem. Exempel på detta saknas ingalunda som till exempel enstegstätade putsfasader, hälsovådliga luftvärmesystem och energislösande golvvärme. ■

Referenser

Boverket (2008). Regelsamling för byggande, BBR. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona. Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3. Gervind, P (2012). Resultat från mätningar i lågenergihuset Hamnhuset under ett år. Samhällsbyggaren, nr 2, 2012, Stockholm. Harrysson, C (1988). Småhusets energiomsättning. Analys med särskild hänsyn till ingående delposters variationer. CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Doktorsavhandling, Publ 88:2, Göteborg.

Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-92721, ISBN-13 978-91-631-9272-2. Harrysson, C (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet, Studies from School of Science and Technology, Nr 5, June 2009, Örebro. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på www.oru.se/nt. Harrysson, C (2010). Erfarenheter och rekommendation: Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar. Bygg & teknik 2/10, Stockholm. Klittervall, T (2012). Personlig kommunikation, Södra Sandby. Persson, T (2005). District Heating for Residential Areas with Single Family Housing - with Special Emphasis on Domestic Hot Water Comfort. Lund Institute of Technology, Division of Energy Economics and Planning, Department of Heat and Power Engineering, Doctoral Thesis, Lund. ISBN 91-628-6504-8. Sabo (2009). Hem för miljoner. Förutsättningar för upprustning av miljonprogrammet – rekordårens bostäder. Stockholm. SCB (2012). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2012. Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISBN 978-91-618-1560-9.

Bygg & teknik 5/12

Energikvalitetsförvaltning – att effektivt ta vara på energins kvalitéer Det gäller att förvalta den energi som finns på ett ansvarsfullt och uthålligt sätt. Meningen med denna artikel är att presentera energikvalitetsförvaltning som jag tror är ett initiativ som kommer att få betydelse i framtiden.

Vad menar vi med energikvalitetsförvaltning? Energikvalitetsförvaltning är ett initiativ för att tillämpa ett miljömässigt och termodynamiskt sunt synsätt på samhällets energianvändning, vilket ger många marknadsmöjligheter. Den största delen av energianvändningen i byggsektorn gäller behovet att hålla rumstemperaturer i närheten av 20 °C. Eftersom det handlar om ganska små temperaturskillnader som måste övervinnas mellan byggnaden och dess omgivning så gäller energibehovet också energi av ganska låg kvalitet. Med kvalitet menar vi här energins potential att kunna utföra mekaniskt arbete. Detta kallas också ”exergi”. Dessa energibehov av låg kvalitet möts dock ofta idag med köp av energi av hög kvalitet, till exempel elektricitet. Det gäller att förvalta den energi som finns på ett ansvarsfullt och uthålligt sätt. I förvaltning ingår även att hushålla, och att ta vara på lokala energiflöden, till exempel solenergi.

Vad är energikvalitetsförvaltning?

Energikvalitetsförvaltning kan innebära flera aspekter: Aspekten primärenergi. Primärenergi är en teknisk term för energi som inte har omvandlats till annan form av energi. Primärenergin kommer från primära energikällor och är en benämning på energikällor i sin ursprungliga form. Det kan till exempel röra sig om råa bränslen som råolja och stenkol. Primära energikällor kan Artikelförfattare är Folke Björk, professor, Avdelningen för Byggnadsteknik, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm. Bygg & teknik 5/12

omvandlas till mer användbara former, till exempel elektricitet eller finare bränslen. Dessa brukar då kallas sekundära energikällor Aspekten exergi. Exergi är ett uttryck för den mängd mekaniskt arbete som teoretiskt kan utvinnas från en energikälla. För termiska energikällor kan den beräknas som Carnotverkningsgraden. För att exergiinnehållet ska kunna beräknas så måste man ha en referenstemperatur att relatera till. Elektricitet kan ses som ren exergi. Aspekten hållbarhet. Användning av energikällor som inte är förenliga med en hållbar utveckling kan inte ses som god energikvalitetsförvaltning.

Exempel på en exergianalys:

Vi ska titta på ett exempel på hur en exergianalys kan se ut. I exemplet kommer vi att se vad en förbättrad balans mellan exergi i tillförsel och behov kan betyda för koldioxidemissionerna när en byggnad ska värmas. Vi använder ”Rational exergy management model” (REMM) som är en modell som tekn dr Siir Kilkis tagit fram för att illustrera vad obalanser i energianvändningen kan betyda. På svenska kan den heta ”Modell för förnuftig exergiförvaltning” (MFEX). En utgångspunkt här är att det alltid finns skäl att producera mekaniskt arbete eller elektricitet från en energiråvara, samt att det alltid finns en en bra användning för denna energi. I modellen måste först den lokala användningen av energin bli värderad. För enkelhets skull tittar vi på energibehovet i endast en byggnad. Senare expanderar vi till ett större energisystem. Systemet med byggnaden kallar vi i. Byggnaden värms till temperaturen Ta, vilket kräver en mängd energi som är Pi. För enkelhets skull säger vi att temperaturen runt omkring huset är den ostörda marktemperaturen Tg. Detta är också samma som årets medeltemperatur. Den används som referenstemperatur i beräkningarna. Vi får energin genom att bränna ett fossilt bränsle där flamtemperaturen är Tf. Verkningsgraden i processen är ηi. Förbränningen frigör ci kg koldioxid för varje 1 kWh energi. Det arbete som bränslet i bästa fall skulle kunna ge, εsup(i), beräknas med Carnotverkningsgraden ekvation (1):

Tg εsup(i) = (1 - ––– (1) ) • Pi Tf Den minsta mängd exergi som behövs för att värma denna byggnad, εdem(i), kan beräknas också med Carnotverkningsgraden ekvation (2):

Tg εdem(i) = (1 - ––– (2) ) • Pi Ta Vi kan beräkna en exergieffektivitetskvot ψRi då exergibehovet divideras med exergiinnehållet i energiresursen:

εsup(i) ψRi = ––––– (3) εdem(i) Värdet på ψRi blir någonting mellan mellan 0 och 1. Med hjälp av ψRi, kan vi nu räkna ut hur stort mekaniskt arbete som går förlorat genom att vi inte använder det fossila bränslet (som är vår energiresurs) på ett effektivt sätt, ekvation (4): εdem εsup • (1 - –––– (4) ) = εsup • (1 - ψRi) εsup När vi också tänker på verkningsgraden vid förbränning, ηi, så förstår vi att för varje kWh Pi i ekvation (1) och (2), kommer vi att behöva använda energimängden Pi/ηi: εdem 1 εsup • (1 - –––– • (––) = ) εsup ηi

1 = εsup • (1 - ψRi) • (––) (5) ηi De direkta koldioxidemissionerna från processen beror av den faktiska energianvändningen, Pi/ηi och på ci: som är den mängd koldioxid som avges för 1 kWh av bränslet.

c CO2i = (––i ) • Pi (6) ηi Nästa steg är att förstå att vi verkligen hade behövt den exergi som förslösades. Därför måste vi driva ett kraftverk, system j, där vi producerar den exergi som kompenserar för slöseriet i byggnaden i. Kraftverket arbetar också mellan två temperaturer, förbränningstemperaturen Tf och referenstemperaturen Tg, verkningsgraden är ηj. De primärenergiresurser som används för att kompensera för förlusterna här är Pj som indikeras i ekvation (7). Detta värde är lika som i ekvation (5): 19

j ≥ (1 - –––g ) • (–––) η

Förslösad potential för mekaniskt arbete (7)

Förbränningstemperaturen för ett fossilt bränsle i ett kraftverk är hög så vi får,

Tg –– << 1 (8) Tf Och kan förenkla ekvation (7) (med ekvation (5)) till: j i (––– ) ≥ (––– ) • (1 - ψRi) η η

P j

(9)

Och för en enhet av energi Pj = Pi =1 kWh:

1 1 (10) ηj ηj Vi kopplar samman processerna i kraftverket med slöseriet i byggnaden i ekvation (10). Om kraftverket system j, avger cj av koldioxid för 1 kWh, så ger ekvation (11) den mängd koldioxid som skulle kunna undvikas för 1 kWh i byggnaden:

(–––) ≥ (–––) • (1 - ψRi)

c c ∆CO2j = (––j ) ≥ (––j ) • (1 - ψRi) (11) ηj ηi Vi kan nu förstå att det inte räcker att bara beakta de direkta koldioxidemissionerna. För varje enhet av energi som används för att möta behov med låga värden på ψRi, så måste vi också ta hänsyn till de utsläpp av koldioxid som skulle kunna undvikas enligt ekvation (11). När vi tittar på båda systemen i och j så frigörs koldioxid samtidigt både från byggnaden och från kraftverket. Vi kombinerar direkta koldioxidemissioner och sådana som skulle kunna undvikas och får för varje enhet Pi:

∑CO2i = CO2i + ∆CO2i = c cj = (––i ) + (––––– (12) ) • (1 - ψRi) ηi ηi • ηT Här är, ηT verkningsgraden för överföring av energi från kraftverket till den plats där exergin ska användas. Resonemanget som leder till ekvation (12) visar hur vi måste ta hänsyn till många faktorer samtidigt för att kunna minska koldioxidemissionerna. Nu ska vi testa resonemanget. Vi säger att temperaturen inne Ta är 295 K (22 °C), att ostörd marktemperatur. Tg är 280 K (7 °C) och att bränslet kan brinna vid 2 000 K (1 727 °C). Då får vi från ekvationerna (1) till (3) att: 280 Tg (1 - ––– ) (1 - –––– ) εdem(i) Ta 295 ψRi = ––––– = ––––––– = –––––––––– = εsup(i) Tg 280 1 - –––––) (1 - ––– ) ( Tf 2000

0,051 = –––––– = 0,059 0,86 20

(13)

Analysen visar att exergieffektiviteten är ganska låg. Förbättringar borde vara möjliga. För varje 1 kWh så blir den samlade produktionen av koldioxid från byggnaden: cj c ∑CO2i = (––i ) + (––––– ) • (1-0,059) (14) ηi ηi • ηT I två arbeten, referens [1] och [2], har Siir Kilkis visat hur det är möjligt att göra energianvändningen allt mer effektiv för att till sist nå ψRi så höga som 0,75. Detta kan till exempel vara att använda fjärrvärme från ett kraftvärmeverk. Genom analysen med REMM kan vi se att koldioxidutsläppen då minskas med över 30 procent. Detta är ett exempel på hur energikvalitetsförvaltning kan användas för att analysera möjligheterna att göra energianvändningen mer effektiv. Alternativ av detta slag gör att vi kan kombinera passiv energibesparing med mer aktiva lösningar för att producera el och termisk energi i byggnader. Det gör att vi kan förvalta energins kvalitetsinnehåll både vid tillförseln och vid användningen.

Vad kännetecknar god energikvalitetsförvaltning?

Följande punkter är exempel på kännetecken för god energikvalitetsförvaltning: ● Den levererade tjänsten kräver så lite primärenergi som möjligt för tillämpningen (det vill säga levereras så resurseffektivt som möjligt till brukaren) ● Energin levereras med minsta möjliga miljöbelastning med prioritering av lokala resurser, och helst förnybara energiresurser ● Energiresurser med hög kvalitet används ej för ändamål som har låga energikvalitetsbehov. Det finns beräkningshjälpmedel utvecklade inom annexen 37 och 49 inom IEA ECBCS för att föra energibedömningar (se webbplatser i referenslistan). När de börjar användas så kommer de att vara ett stöd i en utvecklingsprocess som leder till en mer effektiv energianvändning.

Energikvalitetsförvaltning som en forskningsagenda

Energikvalitetsförvaltning kan bli en forskningsagenda med syfte att möta behov och skapa möjligheter inom många sektorer i det svenska samhället. Vi tror att det kommer att göra Sverige till ett mer utvecklat land och det kommer att stärka vår internationella konkurrenskraft. Vid samhällsplanering tas alltid hänsyn till hur tillgängliga energikvalitéer ska kunna förvaltas för uthållighet. Det handlar både om att få effekter i dagsläget och att ha en framtidsflexibilitet. Projektering görs enligt principer som systematiskt beaktar förvaltarskap av energikvalitéer. Detta görs med beräk-

Den som vill lära sig mer om exergi kan besöka dessa webbplatser: www.diva-portal.org, Siir Kilkis doktorsavhandling finns här, sök på författarnamn. www.annex49.org www.lowex.net

ningsverktyg och dimensioneringsverktyg avsedda för detta, och med hänsyn till aktuella data gällande tillgängliga energislag. Produktutveckling av komponenter i energisystem sker med den övergripande avsikten att leverera efterfrågade funktioner med användning av lågexergiprocesser – till exempel att ha små temperaturskillnader mellan levererade och behövliga energitjänster och en minimal elanvändning. Vid marknadsföring lyfts energikvalitetsaspekterna regelmässigt fram som ett säljargument som erbjuder kunder lösningar som ger hållbarhet genom att erbjuda tjänster med god balans beträffande exergiinnehåll i levererad tjänst och exergiinnehåll i tillförd energi. Energiresursanvändningen i samhället samt tillhörande miljöeffekter och kostnader kan på ett mer sammanhängande och tydligare sätt redovisas i livscykelperspektiv, samt i relation till uppsatta nationella och internationella miljömål. Genom att arbeta med dessa steg kan ett områdes energibas förändras så att koldioxidemissionerna minskar. Meningen med denna artikel var att presentera energikvalitetsförvaltning som jag tror är ett initiativ som kommer att få betydelse i framtiden. ■

Referenser

[1]. Siir Kilkis, A Rational Exergy Management Model for Curbing Building CO2 Emissions., ASHRAE Transactions, pp. 113–123. 2007. [2]. Siir Kilkis, Rational Exergy Management Model for Sustainable Buildings to Reduce CO2 Emissions, Proceedings of the 40th Congress on HVAC&R, ISSN 978-86-81505-50-2, pp. 391–412, Belgrade: s.n., 2009. [3]. Marco Molinari & Folke Björk, Exergi - en kvalitetsfråga, Bygg & teknik no 5, 2009, sid 17.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2007 till 2011 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 5/12

Med sikte på framtiden

ENERGISNÅLT SURFANDE MED PAROC ®

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO. 19 990:-

Nu är nya paroc.se här. En viktig webbplats för dig som snabbt vill hitta information om brandsäkra och energikloka isoleringslösningar för att underlätta vardagen. Du hittar komplett information och dokumentation om våra produkter och lösningar men också hjälpmedel som broschyrer, dwg-filer, beräkningsprogram och anvisningar. Och letar du efter aktuell teori, gällande standarder eller lagkrav behöver du inte heller surfa längre än till vår nya webbplats. Välkommen till nya paroc.se

Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: testo 876.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris testo 881. Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

Har du en smartphone med QR-läsare - scanna rutan här intill så kommer du direkt till nya paroc.se.

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Bygg & teknik 5/12

Vakuumisoleringspaneler – tillämpning på bostadsobjekt i miljonprogrammet Av Europas 160 miljoner byggnader är en majoritet (cirka 85 procent) inte energieffektiva samtidigt som mer än 40 procent av den totala energianvändningen kan relateras till byggsektorn. Därav är det av stor vikt att de existerande byggnaderna renoveras med detta mål i sikte. På senare tid har kravet med begränsat utrymme vid bland annat renoveringar medfört att tunnare tjocklekar på isoleringsmaterial eftersöks, varför implementering av vakuumisoleringspaneler (VIP) räknas som en attraktiv lösning.

Det finns för närvarande cirka fyra miljoner småhus och flerbostadshus i Sverige. För att uppnå omfattande energieffektiviseringar krävs renovering av det befintliga bostadsbeståndet, med tanke på dess relativt långsamma omsättning. Idag är ungefär 750 000 lägenheter byggda under miljonprogrammet och dessa är i behov av renovering inom kort. För att kunna klara redan uppsatta energieffektiviseringsmål krävs att det befintliga bostadsbeståndet renoveras med målet att uppnå en nivå som dagens byggnormer. Samtidigt bör nyproducerade bostäder byggas så energieffektiva som möjligt. Enligt den svenska regeringens fastställda delmål för energianvändning och miljökvalitetsmålet, God bebyggd miljö, ska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostadshus och lokaler minskas med 20 procent till år 2020 samt 50 procent till år 2050 i förhållande till årsförbrukningen 1995. Bebyggelsesektorn ska dessutom vara helt oberoende av fossila bränslen för energianvändning, i fas med att andelen förnybar energi ökar med kontinuerlig takt till år 2020, Boverket (2009). Energistudier utArtikelförfattare är Navid Gohardani, doktorand i Byggvetenskap vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm.

förda av ledande experter visar att en ekonomisk optimerad tjocklek på värmeisolering för byggnader bör ligga på cirka 300 till 500 mm beroende på rådande klimatförhållanden. Numera resulterar byggnormernas krav ofta i en värmegenomgångskoefficient (U-värde) för väggar och tak, motsvarande en isoleringstjocklek med riktvärdet 200 mm. En problemställning med tjock värmeisolering uppenbarar sig inte minst vid renoveringsåtgärder av flerbostadshus, där tillläggsisoleringen ytterligare hämmar de oftast redan begränsade boytorna.

Renovering av bostadsobjekt uppförda under miljonprogrammet

Att använda vakuumisoleringspaneler vid renoveringar ger bland annat upphov till en högeffektiv isolering med obetydlig ökning av väggtjocklek, genom att de högpresterande isoleringsmaterialen är upptill cirka sex till åtta gånger effektivare än exempelvis mineralull. En panel med en tjocklek på 20 till 30 mm motsvarar exempelvis 100 till 150 mm mineralull. Detta innebär att byggnader kan erhålla effektivare energiprestanda och ändå behålla det ursprungliga arkitektoniska uttrycket. För befintliga byggnader och objekt där boarean redan är bestämd och inte kan förändras, är maximering av utnyttjbar boyta ett önskemål. För att inte förlora energi som konsekvens av ineffektiv isolering, brukar oftast tjockleken på den befintliga isoleringen utökas varvid detta bidrar till att boytan blir mindre. Trots att initialkostnaden för vakuumisoleringspaneler är relativ hög, kan den rättfärdigas med den bättre isoleringseffekt som den uppvisar i samband med maximering av boytan som båda var för sig innebär ett sparande i energi och utrymme. Energipriset samt dess förväntade utveckling och produktionskostnaderna är de faktorer som bör tas i beaktande vid en ekonomisk dimensionering av värmeisoleringen för en byggnad. Detta medför i sin tur att byggkostnaden ökar i samband med att driftkostnaden minskar. Genom att ta fram den lägsta totalkostnaden för byggoch uppvärmningskostnader kan den mest ekonomiska isoleringstjockleken för varje konstruktion bestämmas. För övrigt bör aven hänsyn tas till faktorer som rän-

ta, avskrivningstid samt energipris och dess utveckling.

Vakuumisoleringspaneler

Vakuumisoleringspaneler består av tunna, formbara paneler med poröst material som inneslutits i ett lufttätt hölje och skiljer sig från konventionella isoleringsmaterial i den bemärkelsen att gaskonduktiviteten delvis eller helt har eliminerats, Annex39 A/B (2005). I isoleringsmaterial som mineralull och glasull sker värmeöverföringen genom strålning samt via molekylkollisioner och luftrörelser i porer i materialen. Genom eliminering av denna gaskonduktivitet kan egenskaperna hos isoleringen förbättras markant eftersom panelernas kärnmaterial är placerat i vakuum. Höljet hindrar anslutning till omgivningen, varvid vakuum upprätthålls på insidan. Kärnan kan bestå av tjockare plåt, tunn plastfilm, eller flera lager polymera filmer i anslutning till ett tunt lager av aluminium, Johansson (2012). När det omslutande materialet viks längs en panelkant kan en så kallad köldbrygga bildas, på grund av höljets goda värmeledningsförmåga. För att minimera dessa kanteffekter bör lämpligen panelerna vara rektangulära och så stora som möjligt. Vakuumisoleringspaneler behöver hanteras varsamt för att förhindra att mekaniska skador uppkommer på höljet. Ingen spikning eller beskärning får utföras för att vakuumet och den värmeisolerande förmågan hos panelerna ska kunna bibehållas. För vakuumisolerade sandwichpaneler (VIS) används en helsvetsad metallbarriär som omslutande skikt. Dessa är mer ro-

Figur 1: Jämförelse mellan mineralull och vakuumisoleringspaneler. Bygg & teknik 5/12

busta samt har bättre lastbärande egenskaper i jämförelse med vakuumisoleringspaneler. Idag bedöms livslängden för vakuumisolerade paneler till cirka 30 till 50 år, beroende på de ingående egenskaperna. Därav är det viktigt att byggtekniskt försäkra sig om att panelerna enkelt kan bytas ut vid exempelvis renoveringsåtgärder.

Tilläggsisolering med vakuumisoleringspaneler

Det finns många faktorer som styr valet av lämpligt isoleringsmaterial såsom kompressionsresistans, ångmotstånd, livslängd för isoleringen, dess tjocklek och naturligtvis priset. Kostnaden för ett utförande med vakuumisoleringspaneler vid renoveringsåtgärder hamnar i dagsläget på cirka 40 000 kronor per kubikmeter isolering eller 3 000 kronor per meter vägg, medan denna kostnad ligger mellan 800 till 2 000 kronor per kubikmeter eller 300 till 752 kronor per meter vägg, för mineralull, Gohardani (2010). En anledning till varför priset för vakuumisoleringspaneler är högre i förhållande till andra konventionella isoleringsmaterial kan vara att denna typ av isolering är förhållandevis ny inom bostadsbyggandet. Detta innebär att produktion, distribution och implementeringskedjor som är relaterade till vakuumisoleringspaneler i nuläget inte är optimala. Dessa faktorer kan förändras med tiden i samband med att användning av vakuumisoleringspaneler blir allt vanligare. Ännu en faktor som bör tas i åtanke är att övriga isoleringsmaterial oftast massproduceras, vilket i sin tur innebär att priset för dessa blir lägre än priset för vakuumisoleringspaneler som i nuläget inte massproduceras i samma omfattning. Implementering av vakuumisoleringspaneler är i synnerhet fördelaktig med avseende på den boarea som kan sparas. Det-

ta har sitt ursprung i att vakuumisoleringspaneler har ett större värmeöverföringsmotstånd i jämförelse med konventionella isoleringsmaterial. Ett högre värmeöverföringsmotstånd innebär att tunnare paneler kan användas. Trots att vakuumisoleringspaneler inte kan implementeras i alla byggnader, har deras funktion och tillämpning blivit alltmer vanlig vid renoveringar av befintliga byggnader, fasader och isolering inomhus. Studier visar att användning av vakuumisoleringspaneler bidrar till att kostnader för landutrymmen och de isoleringskostnader som tillkommer till följd av dessa kan reduceras drastiskt. Vid åtgärder som inkluderar tilläggsisolering av klimatskal är fukt samt köldbryggor i väggar och taksammanfogningar svåra att utesluta helt och hållet. Vid tilläggsisolering bör följande fuktfaktorer undvikas: ● Ytkondensation vid sammanfogningar ● Kondensation från ventilation ● Kondensation från ångdiffusion ● Kondensation av luftläckor. För att illustrera effekten av en investering i vakuumisoleringspaneler har en studie utförts där paneler med dimensionen L • B = 1 000 • 600 mm² och tjockleken t = 30 mm samt värmeledningsförmågan λcenter = 0,004 W/(m • K), undersökts för en tidsperiod av cirka 50 år. Resultat visas för tre olika räntesatser r1 = 3 procent, r2 = 5 procent och r2 = 7 procent där fastighetsägarens inkomst per kvadratmeter yta och år, visas mot nettokostnaden för vakuumisoleringspaneler med den givna inköpskostnaden på 1 090 kronor per panel, enligt figur 2. En prisjämförelse mellan vakuumisoleringspaneler och konventionell isolering visar att den sistnämnda är cirka 100 kronor billigare per kvadratmeter. Emellertid är värmeledningsförmågan för vakuumisoleringspaneler cirka sex till åtta gånger mindre. Figur 2 visar att en investering i

Figur 2: Hyresintäkt i kronor per kvadratmeter yta och år plottat mot nettokostnaden av vakuumisoleringspaneler i kronor per kvadratmeter vägg och år, för olika räntesatser, r. Bygg & teknik 5/12

vakuumisoleringspaneler avskriver insatsbeloppet efter en tidsperiod av cirka 50 år, Gohardani & Gudmundsson (2011).

Köldbryggor

En köldbrygga är en försvagning i klimatskalet, där värmeflödet ut ur byggnaden är större än i övriga delar av klimatskalet. Köldbryggor förekommer bland annat runt fönster, vid balkonginfästningar samt anslutningar mellan väggar och bjälklag. Köldbryggor utgörs ofta av material som har hög värmeledningsförmåga som stål eller betong. Effekten av uppkomst av köldbryggor medför att vissa innerytor av byggnaden blir kallare än resterande partier. Effekten av köldbryggor kan beskrivas av den linjära värmegenomgångskoefficienten Ψ. Det specifika värmeflödet QΨ som avlägsnas ut genom byggnaden ges enligt nedanstående samband: QΨ = Ψ • l [W/K]

där Ψ betecknar den linjära värmegenomgångskoefficienten [W/mK] och l är köldbryggans längd [m]. Den linjära värmegenomgångskoefficienten Ψ definieras som skillnaden mellan värmeförlusten för konstruktionen och konstruktionens U-värde, där effekten av köldbryggor försummats.

Fallstudie – Hovsjö, Södertälje

Hovsjö bostadsområde i Södertälje, söder om Stockholm, tillkom under 1972 till 1974 som ett resultat av satsningarna i miljonprogrammet. Bostadsområdet består av 2 200 lägenheter och utbreder sig på en area som är cirka en halv kvadratkilometer. På grund av det stora antalet boende som uppgår till cirka 6 000 personer, räknas Hovsjö till ett av Sveriges folktätaste bostadsområden. För att kunna möta de krav som framtiden ställer på energieffektivitet finns det därför utrymme för förbättringar inom bostadsområdet i form av reducering av energiförbrukning genom bland annat tilläggsisolering och allmän upprustning. För att kunna jämföra betydelsen av olika isoleringsmaterial vid tilläggsisolering, utfördes en studie på en typisk väggsektion från ett flerbostadshus inom Hovsjö bostadsområde. I studien undersöktes värme- och fuktöverföringsproblem för det aktuella klimatskalet under naturliga väderförhållanden. I ett fall simulerades tilläggsisolering med vakuumisoleringspaneler på utsidan av sammanfogningen mellan lättbetongvägg och bjälklag. Figurerna 3 och 4 på nästa sida visar temperaturfördelningen samt det totala värmeflödet som resultat av kopplad värme- och fukttransport till följd av värmeövergång och diffusion.

Tilläggsisolering av balkongplattor med vakuumisoleringspaneler

Balkongplattor är bra exempel på köldbryggor. Tidigare energieffektiviserings23

Figur 3: Temperaturfördelningen för köldbryggan där vakuumisoleringspaneler placerats som yttre isolering och lättbetong som inre skikt. I figuren är Tutsida = -10 °C och Tinsida = 20 °C. projekt har ansett det nödvändigt att avlägsna och ersätta dessa med nya fribärande balkongplattor, eller att förlänga hela ytterväggen utanför balkongen, för att bryta värmegenomgången orsakat av köldbryggan. Vakuumisoleringspaneler sparar betydande utnyttjbar boyta i väggtjocklek jämfört med konventionella isoleringsmaterial, speciellt vid ombyggnader då dessa är bättre anpassade för att kunna användas med större precision och effektivitet vid isolering av stora linjära och punktformade köldbryggor. I en aktuell undersökning som utförts i Sverige med huvudmålet att utvärdera möjligheterna av energirenoveringar med hjälp utav högpresterande isoleringsmaterial, övervägdes möjligheten att tilläggsisolera en balkongplatta av betong parallellt med skapandet av ytterligare arkitektoniska värden. I denna studie skulle vakuumisoleringspaneler monteras ytterst på kanten av balkongplattan medan den övre och nedre delen skulle täckas med konventionell isolering såsom mineralull. Figur 5 illustrerar den arkitektoniska gestaltningen av ett flerbostadshus med balkongplattor som försetts med en kombi-

Figur 4: Totala värmeflödet för köldbryggan där vakuumisoleringspaneler placerats som yttre isolering och lättbetong som inre skikt.

nation av vakuumisoleringspaneler samt mineralull. I studien utfördes bland annat simuleringar med Finita elementmetoden (FEM) för att visa samspelet mellan vakuumisoleringspaneler och konventionella isoleringsmaterial. Baserat på resultaten från denna studie kunde bland annat verifieras att tilläggsisolering av balkongplattan reducerar den linjära värmegenomgångskoefficienten Ψ vid anslutning till yttervägg, med cirka 50 procent. Detta motsvarar en reduktion från cirka 1,2 W/mK till ungefär 0,6 W/mK jämfört med skicket innan renoveringsåtgärden. Den ungefärliga energibesparing som följer av ett sådant genomförande motsvarar cirka 50 kWh per meter balkonganslutning. Därutöver kommer risken för kondens på insidan och frostskador i den omgivande betongen med stor sannolikhet att reduceras till följd av att balkongplattan kommer att förbli torr och varm. Figur 6 illustrerar temperaturfördelningen i anslutningen mellan balkongplattan och ytterväggskonstruktionen, med och utan tilläggsisolering. Den nyrenoverade lösningen baserades på en 200

mm balkongplatta täckt med 50 mm mineralullsisolering på ovan- och undersidan, medan den yttre kanten antogs vara isolerad med vakuumisoleringspaneler med en tjocklek motsvarande 15 mm.

Slutsats

Generellt kan vakuumisolerade element brukas i situationer där en högeffektiv värmeisolering efterfrågas samtidigt som det förekommer utrymmesbegränsningar hos konstruktionen. För tillämpningar inom bostadsbyggandet används vakuumisoleringspaneler numera mestadels för värmeisolering av väggar och golv. För dessa ändamål behövs skyddsåtgärder i form av förstärkningar för att garantera en implementering utan läckage. Vakuumisolerade sandwichpaneler uppvisar däremot en hög lastbärande förmåga och kan därmed brukas under strängare förhållanden än vakuumisoleringspaneler. Den främsta fördelen med dessa högpresterande termiska isoleringsmaterial är bland annat en högeffektiv termisk isolering med obetydlig ökning av exempelvis väggtjocklek, genom ett värmeöverför-

Figur 5: Arkitektonisk gestaltning av ett flerbostadshus med isolerade balkongplattor, Orrling & Larsson (2009). 24

Bygg & teknik 5/12

Figur 6: FE-analys av temperaturfördelningen hos tilläggsisolerade balkongplattor i befintligt skick (till vänster) samt efter tilläggsisolering med mineralull och vakuumisoleringspaneler (till höger).

ingsmotstånd som kan vara upptill cirka sex till åtta gånger effektivare än konventionell isolering, såsom mineralull. Avslutningsvis önskar artikelförfattaren tacka Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt Stiftelsen för utveckling av energieffektivt byggande för erhållet forskningsanslag beträffande energieffektivt byggande. ■

Referenser

Boverket (2009). Så mår våra hus – redovisning av regeringsuppdrag be-

träffande byggnaders tekniska utformning. Annex39 A/B (2005). Vacuum Insulation in the Building Sector, Systems and Applications. HiPTI-High Performance Thermal Insulation, IEA/ECBCS Annex39 Report Subtask A/B. Gohardani, N. (2010). Vakuumisolering vid byggnadsrenovering och tilläggsisolering, Kungliga Tekniska Högskolan. Gohardani, N. & Gudmundsson, K. (2011). Sustainable building renovation and refurbishment with applications of Vacuum Insulation Panels, Proccedings

DESIGN | PÅLITLIGHET | ERFARENHET

Vol. 2, SB11 World Sustainable Building Conference, Helsinki, Finland. Johansson, P. (2012). Retrofitting of old Exterior Wall with Vacuum Insulation Panels: Measurements of Thermal Properties, Moisture Performance and Practical Considerations, Department of Civil and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology. Orrling, A. & Larsson, J. (2009). Form & teknik vid upprustning av 1960-/70talshus, White och ÅF, Stockholm. byggteknikforlaget.se

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Förverkliga en dröm

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Granabsystemet är certifierat och typgodkänt. Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm. Cibes A9000 är korghissen för hem och publika

Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

miljöer som ger bekväm tillgänglighet på alla plan. Designlösningar i färg och material anpassar hissen till både befintliga såväl som nya miljöer.

Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se H I S SA R F R Å N C I B E S L I F T F Ö R A L L A M I L JÖ E R Bygg- och Miljöteknik Granab AB

www.cibeslift.se

Bygg & teknik 5/12

Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Byggindustrin står inför en av sina största utmaningar någonsin. Energianvändningen för uppvärmning av byggnader ska reduceras med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med energianvändningen 1995, vilket innebär att en stor del av det befintliga byggnadsbeståndet måste renoveras. År 2005 var den genomsnittliga energiförbrukningen för uppvärmning av Sveriges flerbostadshus 160 kWh/m² varav cirka två tredjedelar försvinner ut genom dåligt isolerade ytterväggar och fönster, Boverket (2010). Efter oljekriserna på 1970-talet renoverades en del av det svenska byggnadsbeståndet för att minska energianvändningen. Målsättningen var att minska energianvändningen med 25 till 30 procent. I en senare utvärdering kom Boverket fram till att en del av åtgärderna skadat byggnadernas kulturhistorisArtikelförfattare är tekn lic Pär Johansson, doktorand, Byggnadsfysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Figur 1: Skillnaden mellan en evakuerad (vänster) och en punkterad panel (höger) är tydlig och relativt lätt att upptäcka genom att titta och känna på panelerna under monteringen.

ka värden och förvanskat det arkitektoniska uttrycket. Idag härstammar 47 procent av byggnadsbeståndet från tiden före 1960 och ytterväggarna i dessa hus har det klart högsta U-värdet: 0,58 W/m²/K jämfört med 0,44 W/m²/K för hela byggnadsbeståndet, Boverket (2010). En möjlig lösning för att minska energianvändningen är att tilläggsisolera byggnaders ytterväggar. Isoleringen kan monteras antingen på den existerande ytterväggens in- eller utsida. Det finns föroch nackdelar med båda metoderna. Att montera isoleringen på utsidan av den befintliga väggen är säkrare ur ett byggnadsfysikaliskt perspektiv men samtidigt är det svårare att bevara byggnadens yttre jämfört med en invändig tilläggsisolering. Å andra sidan är det svårt att lösa köldbryggor på ett bra sätt och byggnadens innerarea minskas när väggen tilläggsisoleras invändigt. Konventionella isoleringsmaterial som mineralull och cellplast kräver en viss tjocklek för att minska energiförbrukningen. Idag finns nya material på marknaden som har en lägre värmekonduktivitet som därmed kräver en tunnare konstruktion för att nå samma Uvärde. Aerogel och vakuumisolering hör till dessa nya material med en betydligt lägre värmekonduktivitet. I två SBUFprojekt har högpresterande isolering utvärderats och slutsatsen var att det är både praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att använda nya isoleringsmaterial i vissa speciella ombyggnadsprojekt, Clase (2010). Eriksson & Svensson Tengberg (2012) presenterar även praktiska lösningar på hur olika nya material kan användas i olika typer av konstruktioner. I denna artikel ligger fokus på hur vakuumisolering kan användas vid ombyggnad och mer specifikt vid tilläggsisolering av fasader. Vakuumisoleringspaneler är en ny isoleringskomponent som använts inom kylskåpsindustrin och i kylda transportbehållare under ett antal år och nu även i byggindustrin. Vakuumisoleringspaneler består

av ett mycket poröst finkornigt material som är inneslutet i en tunn metalliserad plastfilm. Värmeledningsförmågan, λ (W/m/K), för en fullständigt evakuerad vakuumisoleringspanel är runt 0,004 W/m/K, vilket kan jämföras med konventionella isoleringsmaterial som har en värmeledningsförmåga omkring 0,040 W/m/K. Plastfilmen som håller ute luften från panelen är mycket tät men med dagens teknik är det inte möjligt att tillverka en perfekt film. Med tiden kommer gaser oundvikligen att tränga in och öka trycket i panelen, vilket gör att värmeledningsförmågan ökar. Beräkningar och accelererande provningar har visat att värmeledningsförmågan ökar till omkring 0,008 W/m/K efter 25 år. Plastfilmen är även känslig för mekanisk påverkan och panelerna måste därför skyddas väl under byggnadstiden och inuti konstruktionen. Vid en fullständig punktering av panelen, se figur 1, fylls den med luft och värmeledningsförmågan ökar då till cirka 0,020 W/m/K, Simmler et al (2005). Tilläggsisolering av ytterväggar har följts upp med termografering av fasaderna, se figur 2. En uppföljning från 2010 av ett antal byggnader i södra Tyskland med totalt 3 400 kvadratmeter vakuumisoleringspaneler visade att cirka fem procent av panelerna hade punkterats efter att byggnaden

FOTO: SWERGER & KLEIN

Många äldre byggnader i Sverige är skyddade enligt plan- och bygglagen för deras kulturhistoriska värden, vilket begränsar de åtgärder som är möjliga för att minska byggnadernas energianvändning. Vid tilläggsisolering av en fasad är det tjockleken på isoleringen som begränsar hur stor energibesparingen kan bli. Vakuumisoleringspaneler (VIP) är en ny typ av isolering som möjliggör en minskning av energiförlusterna genom klimatskalet med en relativt liten inverkan på väggens tjocklek. I samarbete med Familjebostäder i Göteborg AB undersöker forskargruppen byggnadsfysik vid Chalmers tekniska högskola ett landshövdingehus, där fasaden tilläggsisolerats med vakuumisoleringspaneler på utsidan. Projektet finansieras av Formas och Familjebostäder i Göteborg AB. Renoveringen följs i ett doktorandprojekt som pågår fram till och med 2014, där den första delen nu avrapporterats, Johansson (2012a).

FOTO: PÄR JOHANSSON

Tilläggsisolering av gamla byggnader med vakuumisolering

Figur 2: Termografering av yttervägg där punkterade vakuumisoleringspaneler har en ljusare färg (markerade med pilar) än de som är evakuerade.

Bygg & teknik 5/12

Figur 3: Energianvändningen för uppvärmning av befintliga byggnader minskar beroende på hur tjock tilläggsisolering som monteras på fasaden. färdigställts, Heinemann & Kastner (2010). När en panel punkterats ökar värmeflödet lokalt på panelens plats och därmed sjunker väggens yttemperatur. Även temperaturen på insidan av panelen sjunker, vilket gör att den relativa fuktigheten ökar med en ökad risk för fuktskador som följd. Det finns olika sätt att skydda panelerna mot punktering, till exempel genom att kapsla in dem i ett mer hållbart material som cellplast.

Stor potential med tilläggsisolering

Om de byggnader som härstammar från tiden före 1960 tilläggsisoleras kan energianvändningen för uppvärmning minskas kraftigt. Figur 3 visar den energianvändning som kan fås med tilläggisolering av en fasad med konventionell isolering med värmeledningsförmågan 0,04 W/m/K jämfört med evakuerad vakuumisoleringspanel (0,008 W/m²/K) respektive punkterad vakuumisoleringspanel (0,020

W/m²/K). För enkelhetens skull antas att två tredjedelar av fasaden kan täckas med ett obrutet skikt av isolering och att två tredjedelar av energianvändningen går ut genom väggarna före tilläggsisoleringen. Energianvändningen minskar mest med ökande tjocklek vakuumisoleringspaneler i väggen jämfört med konventionell isolering. Även vakuumisoleringspaneler i punkterat tillstånd ger en lägre energiförbrukninng än konventionell isolering av samma tjocklek. Figur 3 visar att 20 mm vakuumisoleringspanel i ytterväggen ger en lägre energianvändning än en tilläggsisolering med 70 mm konventionell isolering. Kostnaden för vakuumisoleringspaneler är i dagsläget dock så pass mycket högre jämfört med den för konventionella isoleringsmaterial att energibesparingen i kronor blir marginell, se Gohardani (2012) tidigare i detta nummer. I framtiden kan priset antas minska då produktionen av vakuumisoleringspa-

neler ökar i volym och tillverkningsprocessen automatiseras och effektiviseras. I Sverige har vakuumisoleringspaneler redan använts i liten skala, bland annat i Villa Åkarp, Jönsson (2008), och i ett bostadshus i västra hamnen i Malmö, Sandberg (2010). Även en del av fasaden på universitetssjukhus Nya Karolinska Solna (NKS) ska förses med vakuumisoleringspaneler, Forstner (2012). Erfarenheterna är större i Centraleuropa, där ett flertal pilotprojekt med vakuumisoleringspaneler i olika byggnadsdelar i gamla och nya hus dokumenterats och följts upp. I Schweiz har mer än 25 000 kvadratmeter vakuumisoleringspaneler använts för att skapa jämna övergångar till takterrasser, vilket utgör 95 procent av marknaden för vakuumisoleringspaneler i Schweiz, Brunner (2012). En stor del av pilotstudierna genomfördes inom ramen för det internationella forskningsprojektet IEA/ECBCS Annex 39 ”High Performance Thermal Insulation” som pågick under åren 2002 till 2005. En av slutsatserna från projektet var att VIP har potential att bli en viktig komponent när framtida ombyggnader och nybyggnader genomförs, Simmler et al (2005). Totalt genomfördes tjugo projekt med vakuumisoleringspaneler i olika konstruktionsdelar. En del av dessa projekt tillsammans med senare projekt där vakuumisoleringspaneler använts beskrivs i rapporten, Johansson (2012b). En mer ingående genomgång av hur vakuumisoleringspaneler fungerar samt dess miljö- och kostnadsaspekter beskrivs också i rapporten.

Landshövdingehus tilläggsisolerades med vakuumisoleringspaneler

För att undersöka om en äldre konstruktion kan tilläggsisoleras på utsidan utan att påverka estetiken för mycket valdes ett landshövdingehus i Göteborg ut för en pilotstudie, se figur 4. Familjebostäder i

Figur 4: Landshövdingehus som tilläggisolerats med vakuumisoleringspaneler. Den vänstra delen av fasaden bevaras som referens medan den högra delen tilläggsisolerats på utsidan. Bygg & teknik 5/12

Figur 5: Vakuumisoleringspaneler kan monteras på olika sätt i fasaden. Till vänster monteras de mellan polyuretandistanser, i mitten mellan plastskenor och till höger visas ett exempel på vakuumisoleringspaneler inkapslade i cellplast. FOTO: MARTIN POOL RESPEKTIVE LIBOR KUBINA

Göteborg AB äger huset och har finansierat stora delar av undersökningen, bland annat allt material och mätutrustningen som använts. Företaget är intresserat av att minska energiförbrukningen i sitt bestånd av landshövdingehus utan att påverka de arkitektoniska och kulturhistoriska värdena. Det finns cirka 1 400 landshövdingehus i Göteborg idag med varierande energiprestanda. De flesta av dem byggdes under åren 1876 till 1936 varav en del revs under stadsomvandlingen på 1960och 70-talen. Många landshövdingehus har stenmur eller en- och en halvstens tegel i ytterväggarna på bottenplan samt träplank i tre lager i väggarna på de två övre våningarna. I detta fall täcks fasaden av en neddragen locklistpanel över hela fasaden, vilket förenklar designen av tillläggsisoleringen. I den tillgängliga litteraturen kan flera olika lösningar hittas på hur vakuumisoleringspaneler fästs mot en befintlig fasad. Figur 5 visar tre olika principer som använts i tidigare projekt.

ler och mineralullsremsorna täcktes med ett skyddande skikt av 30 mm mineralull. Innanför den nya träpanelen skapades en ventilerad luftspalt. Figur 6 visar en projektion och sektion av väggen som tillläggsisolerats. Figur 7 visar hur fasaden såg ut innan panelerna täcktes med de yttre skikten. Det teoretiska U-värdet på väggen innan ombyggnaden var 1,10 W/m²/K, vilket reducerades till 0,23 W/m²/K på de platser där vakuumisoleringspaneler monterats. Med hänsyn till de köldbryggor som skapas av mineralullsskivorna mellan panelerna, runt fönster och andra platser där vakuumisoleringspaneler inte kunde användas minskade U-värdet till 0,40 W/m²/K i genomsnitt för hela väggen, en minskning med 64 procent.

Temperatur och relativ fuktighet i väggen jämfört med referens

Ett sätt är att limma panelerna mot den befintliga fasaden och ha distanser mellan Tillståndet i väggen innan den tilläggsisodem för att kunna fästa den yttre fasadbe- lerades undersöktes dels genom att fuktklädnaden. Ett annat sätt som fungerar kvoten mättes på ett antal olika platser bra för putsade fasader är att montera va- och ett antal lägenheter tryckprovades kuumisoleringspaneler inkapslade i cell- och yttemperaturen på ytterväggen i läplast eller något annat material och putsa direkt mot det. I detta fall valdes den första principen med vakuumisoleringspaneler som limmas mot befintlig vägg och mineralull valdes ut som distanser eftersom det är relativt lätt att anpassa på byggplatsen och skapar mindre köldbryggor mellan panelerna än vad träreglar skulle göra. Hela den befintliga väggen täcktes med en ångspärr för att minimera fuktdiffusion genom rem- Figur 7: Tunna remsor av mineralullsskivor användes sorna av mineralull. Skiktet mellan panelerna för att möjliggöra genomföringar för med vakuumisoleringspaneinfästning av träpanelen.

Figur 6: Projektion och sektion av väggen på landshövdingehuset som tilläggsisolerats med vakuumisoleringspaneler. 28

Bygg & teknik 5/12

Lufttäta anslutningar för

energieffektiva byggnader 3M:s patenterade tätningstejp, 3M All Weather Flashing Tape 8067, har använts vid renovering av fönster i ett miljonprogramsområde i Upplands Väsby. Metoden minskade luftläckaget med 46 %, jämfört med traditionell tätning med fogmassa och bottningslist som endast minskade läckaget med 10 %. ”Ett lika överraskande som enastående resultat... För mig som fönsterentreprenör så handlar det om att få ett så tätt montage som möjligt på insidan så att det inte uppstår fuktvandring eller konvektion”, säger Tommy Broberg, ansvarig för fönsterbytena hos Väsbyhem. Vill du veta mer om All Weather Flashing Tape? Besök vår hemsida, www.3M.se/flashingtape, eller ring 3M kundservice på 08-92 22 50.

Produkten har alla relevanta produkt- och miljömärkningar.

genheterna undersöktes med värmekamera. Fuktmätningarna visade att fuktkvoten var mellan åtta och tolv procent i trädelarna i väggen. Tryckprovningen visade att lägenheterna har ett stort luftläckage men eftersom det bara var enstaka rum som provades går det inte dra några slutsatser om hur stor del av läckaget som går genom ytterväggen och hur mycket som läcker in till omgivande rum och lägenheter. Termograferingarna visade att skillnaden mellan temperaturen i luften och på innerytan av ytterväggen skiljde sig med runt 2 °C, vilket indikerar på ett ungefärligt U-värde på 1 W/m²/K för väggen. Temperatur och relativ fuktighet i väggen bakom skiktet med vakuumisoleringspaneler på insidan av fuktspärren mäts med några av de femton trådlösa sensorer som monterats i väggen. Resultaten jämförs med mätningar i den intilliggande vägg som inte har tilläggsisolerats och fungerar som referensfall. Figur 8 visar den uppmätta temperaturen inomhus, i den tilläggisolerade väggen, i referensväggen samt utomhus under perioden januari till mars 2011. Figur 9 visar den relativ fuktigheten på respektive mätplats. Temperaturen var 10 °C högre i den tilläggsisolerade väggen jämfört med i referensväggen. Inomhustemperaturen varierade mellan 23 och 26 °C i båda lägenheterna med en medeltemperatur kring 24 °C. Utomhustemperaturen varierade mellan -6 och 6 °C under perioden. Den relativa fuktigheten inomhus och i referensväggen följde förändringarna utomhus. I den tilläggsisolerade väggen var ånghalten mer stabil under perioden. Den relativa ånghalten var i genomsnitt 25 procent i den tilläggsisolerade väggen, vilket kan jämföras med 50 procent i referensväggen. Med hjälp av temperaturen och den relativa fuktigheten kan den absoluta fuktigheten i luften beräknas. Skillnaden mellan den absoluta fuktigheten inomhus och utomhus kallas fukttillskott och visar hur stor fuktbelastningen är på konstruktionen. I lägenheten bakom den tilläggsisolerade väggen visade sig fuktbelast-

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2007 till 2011 av Bygg & teknik inns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Figur 8: Temperatur i den tilläggsisolerade väggen jämfört med referensväggen under januari till mars 2011.

Figur 9: Relativ fuktighet i den tilläggsisolerade väggen jämfört med referensväggen under januari till mars 2011. ningen vara nästan dubbelt så hög som i lägenheten bakom referensväggen, 3,6 g/m³ jämfört med endast 1,9 g/m³. Det högre fukttillskottet kan bero på olika vädringsbeteende hos de boende, men mer troligt är att de boende i lägenheten med ett högre fukttillskott är hemma och lagar mat, duschar och diskar mer än i det andra fallet.

Fortsatta studier

Mätningarna har hittills visat att fuktinnehållet i väggen som tilläggsisolerats är lägre än i referensväggen, vilket är positivt ur ett byggnadsfysikaliskt perspektiv. De sensorer som placerades på olika platser i väggen på insidan av skiktet med vakuumisoleringspaneler visade att köld-

bryggorna gjorde att temperaturen blev lägre och därför ökade den relativa fuktigheten på dessa platser jämfört med mitt bakom en vakuumisoleringspanel. Analyser av mätdata kommer att fortsätta åtminstone till våren 2014 då mer generella slutsatser kommer kunna dras av försöket. Andra konstruktioner som är intressanta för tilläggsisolering med vakuumisoleringspaneler kommer också att undersökas liksom vakuumisoleringspaneler som placeras på insidan av väggen i fall där tillläggsisolering på utsidan inte är möjlig. Trots de svårigheter som uppkommer när nya isoleringsmaterial används finns det idag tillräckligt med kunskap om vakuumisoleringspaneler för att mer storskaliga försök kan startas. Livs-

Fotnot

Fullständig uppsats och publicerade rapporter finns på http://publications.lib.chalmers.se, sökord vacuum buildings. Bygg & teknik 5/12

längden på panelerna behöver dock studeras mer ingående. Forskare på avdelningen för byggnadsteknologi på Chalmers tekniska högskola arbetar nu tillsammans med forskare vid materiallaboratoriet EMPA i Schweiz och NTNU/ SINTEF i Trondheim med att utvärdera panelerna för att utveckla och optimera dem för användning i byggnader. Genom att montera panelerna på ett korrekt sätt och skydda dem i konstruktionen kan vakuumisoleringspaneler och andra nya högpresterande isoleringsmaterial komma att bli ett viktigt hjälpmedel för en lägre energianvändning i det svenska bygg■ nadsbeståndet.

Referenser

Boverket. (2010). Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar – resultat från projektet Betsi. Karlskrona, Sweden: Boverket. Brunner, S. (2012). VIP flat roof och terrace insulation. Proceedings of the International symposium on Superinsulating materials, April 26, 2012, Brussels, Belgium. Clase, M. (2010). Inventering och utvärdering av Högpresterande isolering. SBUF Projekt 12315. Göteborg: SBUF/ FoU Väst. Eriksson, E. & Svensson Tengberg, C. (2012). Praktiska tillämpningar av hög-

presterande värmeisolering i ombyggnadsprojekt. SBUF Projekt 12455. Göteborg: SBUF/FoU Väst. Forstner, M. (2012). VIP facade insulation. Proceedings of the International symposium on Superinsulating materials, April 26, 2012, Brussels, Belgium. Gohardani, N. (2012). Vakuumisoleringspaneler – tillämpning på bostadsobjekt i miljonprogrammet. Bygg & teknik, 5/2012. Heinemann, U. & Kastner, R. (2010). VIP-PROVE Ergebnisse der wissenschaftlichen Begleitforschung. Project Final Report ZAE 2-1210-11. Würzburg, Germany: Bayerisches Zentrum für Angewandte Energieforschung e.V. ZAE Bayern. Johansson, P. (2012a). Retrofitting of old Exterior Wall with Vacuum Insulation Panels: Meaurements of Thermal Properties, Moisture Performance och Practical Considerations (Lic. 2012:2). Gothenburg, Sweden: Chalmers University of Technology, Department of Civil och Environmental Engineering. Johansson, P. (2012b). Vacuum Insulation Panels in Buildings: Literature Review (Rapport 2012:1). Gothenburg, Sweden: Chalmers University of Technology, Department of Civil och Environmental Engineering. Jönsson, K. G. (2008). Ingen julfrid i plushuset. Sydsvenskan. Tillgänglig:

http://www.sydsvenskan.se/bostad/ingenjulfrid-i-plushuset/. Sandberg, T. (2010). Vakuumisolering i fasad. Telefonsamtal 20 augusti, 2010. Malmö: Byggmästar´n i Skåne AB. Simmler, H., Brunner, S., Heinemann, U., Schwab, H., Kumaran, K., Mukhopadhyaya, P., Quénard, D., Sallée, H., Noller, K., Kücükpinar-Niarchos, E., Stramm, C., Tenpierik, M. J., Cauberg, J. J. M., & Erb, M. (2005). Vacuum Insulation Panels. Study on VIP-components och Panels for Service Life Prediction of VIP in Building Applications (Subtask A): IEA/ECBCS Annex 39 High Performance Thermal Insulation (HiPTI).

Vad vill du ha av ett modernt rörsystem?

Snabb installation, ergonomi, säkra kopplingar, formstabila lättviktsrör... Oavsett om det gäller dricksvatten- eller värmeinstallationer, är Uponors kompositrörsystem idealiskt vid synliga rördragningar. Marknadens största rörsortiment tillsammans med ett heltäckande tillbehörsprogram garanterar dig en bra dag på jobbet. Uponor Tappvatten- och Radiatorrörsystem MLC i korthet: • • • •

Rör.dim. 16-110 mm, raka längder Rör.dim. 16-32 mm, på rulle Rör.dim. 16-32 mm med isolering, på rulle Färgkodade, press- och läckageindikerande kopplingar i mässing, dim. 16-32

• Press- och läckageindikerande kopplingar i PPSU, dim. 16-50 • Presskopplingar dim. 40-50 i gulfärgad mässing • Modulsystem 63-110 som med endast 30 delar kan monteras i minst 300 kombinationer

Läs mer om Uponor Tappvatten- och Radiatorrörsystem MLC på uponor.se. Även våra andra system och lösningar för värme och vatten i hem och samhälle hittar du där.

Bygg & teknik 5/12

Energieffektivt byggande en viktig del av Sveriges miljömål Energi- och miljötänkande ingår idag i nästan alla sammanhang vi rör oss i. Sveriges miljömål, riktlinjer från EU- direktivet, krav och mål för energieffektivbyggande från kommuner och politiker samt en mängd olika aktörer som styr dagens benchmarking och utveckling i byggbranschen. Många anser att vi inte kommer att uppfylla riksdagens mål att halvera energianvändningen till 2050 om vi bygger enligt de befintliga kraven i Boverkets byggregler (BBR). Enligt EU:s direktiv måste vi ha en formulering av nära-nollenergibyggnader (NNE) och en strategi om hur vi implementerar det för att öka nära-nollenergibyggandet. Det handlar inte bara om energiprestanda utan hela systemet, från krav på förnybar energi, systemkrav på installationer i helhet, energideklarationer, krav på uppföljning och inspektioner av ventilations- och uppvärmningssystem. Den 9 juli 2012 ska direktivet vara klart definierat och Sveriges riksdag kommer att offentliggöra reglerna som ska gälla för att säkerställa Sveriges sätt att uppnå målen. Från sista december 2020 ska alla byggnader uppföras enligt de nya reglerna, och för offentliga byggnader gäller de från 2019. En förklaring till nya nivåer på energiprestanda i förslaget och de regler som kommer är att vi måste bygga bättre hus. Byggnadens klimatskal utförs på sätt där transmissionsförlusterna minimeras. Luftbehandlingssystem har hög prestanda och minimala förluster. Det är den grundläggande och viktigaste delen även i Kyotopyramiden. Minska behovet! Grundpelarna för ett smart och energieffektivt byggande är: ● Mycket energieffektivt klimatskal ● Mycket energieffektiva installationer ● Passiva lösningar och smart reglering ● En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar.

definition fast i mindre skala i Norden. Det har tagits fram en svensk passivhusstandard inom Forum för Energieffektiva Byggnader (Feby) men många aktörer har svårt att förstå hur prestanda för ett svenskt passivhus enligt Feby tolkas gentemot ett europeiskt passivhus enligt PHI. Ett av mina uppdrag har varit att jämföra ett passivhus i Stockholm beräknat med programmet VIP+ enligt Feby och enligt PHI- och PHPP-program, som är PHI:s standardprogram. Kunden ville veta skillnaderna, efter ett besök av passivhus i Tyskland, där de fick information att ”huset bara använder 12 till 15 kWh/m², år”. Hur kan det vara så medan vi kämpar så hårt att uppnå 45 till 50 kWh/m², år? Den korta förklaringen är att enligt PHI redovisas bara uppvärmningsbehov medan enligt Feby redovisas allt köpt energi (värme, varmvatten och fastighetsel).

Under 2012 kommer ett enkelt beräkningsprogram att publiceras av EU som kan användas som stöd vid beräkning av en nollenergibalans. Troligtvis kommer EU att upprätthålla passivhusstandard som byggnorm år 2015 till 2016. ”Passivhus är byggnader där värmebehovet kan klaras med en distribution av värme via tilluftens hygienluftflöde.” Dr Wolfgang Feist (2005) PHI, Darmstadt: First steps: What can be a passive house in your region with your climate? Vid byggande av ett passivhus ställs stora

Artikelförfattare är Jasenka Hot, civilingenjör och internationellt certifierad passivhusexpert, WSP Environmental, Stockholm.

krav för komponenter som används framförallt ett luftbehandlingssystem, som har ett bra prestanda och minimala förluster. Det sker en enorm utveckling i byggindustrin kring produkterna. På installationssidan är värmeväxlares i prestanda är en het fråga. Fönster, som en av de viktigaste byggkomponenterna i detta sammanhang, har fått ett stort fokus och det har skett stora framsteg. Det är inte bara fönstrets prestanda (U- och g-värden), som är viktigt, utan också vikten av monteringen, temperaturen på glasets insida och så vidare. Passivhus enligt PHI är en byggnad som uppfyller följande krav: ● Maximalt värmebehov för uppvärmning är max15 kWh/m², år ● Effektkrav max 10 W/m² och år ● Täthetskrav är max 0,6 oms/h ● Luftflöde 0,3 till 0,4 oms/h ● Maximalt behov för klimatkyla är 15 kWh/m²,år ● Maximalt primärenergibehov är max 120 kWh/m²,år ● Fönster: monterat Ug mindre eller lika med 0,8 W/m²K, g-värde 50 till 55 procent

Standarder, beräkningssätt och krav

Det existerar en hel mängd olika benämningar och sätt att räkna när man talar om energieffektiva byggnader och för en ickefackkunnig kan det liknas en djungel, som är svår att tyda. Passivhuskonceptet, som är definierat i Passivhusinstitutet i Darmstadt (PHI) är internationellt accepterad 32

Minimering av köldbryggor och läckage genom anslutningar och detaljlösningar blir alltmer viktiga när ett passivhus byggs. Bygg & teknik 5/12

Tabell 1: Svensk kravspecifikation för passivhus, Feby 2012. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ● Årlig levererad energi till byggnaden (kWh/m²): Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III ❍ Renodlade system (ej el) 58 54 50 ❍ Icke renodlade system 73 68 63 29 27 25 ❍ Elvärmda ● Värmeförlustkrav (W/m²Atemp): Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III 17 16 15 max VFTDVUT ● Termisk komfort: SVF = g • A glas/A golv [W/m²] < 0,036 W/m² ● Fönster U-värde ≤ 0,8 W/K,m² ● Täthetskrav är > 0,3 l/s,m² ● Luftflöde < 0,35 l/s,m² ● Ljudkrav sovrum B+ ● Mätning, fastighetsenergi, materialval.

● Spillvärme plus sol max 1,6 + 1 = 2,6 W/m² ● Elbehov för all ventilation får inte överstiga 0,45 Wh/m³ ● Värmeåtervinning större än 75 procent ● Innetemperatur räknas med 20 °C som krav. Förutsättningarna är att energiberäkningar utförs i PHPP. Programmet är ett beräkningsprogram, som kvalitetssäkrar både projektering och byggande av passivhus. Detta program används också som checklista och planeringshjälp när man vill försäkra sig om den slutliga prestandan. Svensk kravspecifikation för passivhus Feby 2012 innebär krav enligt nedan (klimatzoner enligt BBR), se tabell 1: Det krävs inget speciellt energiberäkningsprogram för verifiering och certifiering enligt Feby. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan ”köpt energi” och ”värmebehov”. I Sverige gäller enligt BBR och Feby att köpt energi innefattar energi, som är köpt för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel. Värmebehov, som är krav enligt PHI, är den energin som täcker byggnadens förluster genom klimatskalet och ventilation. PHPP-pro-

grammet, som används i den internationella beräkningen är uppbyggd med klimatdata för ”tunga” byggnader, som ger en kortare uppvärmningsperiod än ”vanliga” byggnader. Den största skillnaden är byggnadens area, Atemp och referensarea, som räknas enligt PHI samt normalförbrukning av varmvatten och en schablon för interna värmelaster och soltillskott. Det är en svår uppgift att jämföra dessa kriterier. Feby har gjort en analys som gav resultatet att Febys krav är mjukare för flerbostadshus jämfört med PHI:s. För småhus accepterar Feby 20 procent högre effektförluster, vilket resulterade i cirka 7 kWh/m²,år. Vidare har Feby mildare krav för klimatzoner 1 och 2.

Grundkonceptet. Ett klimatskal kan bara vara lufttät ett oavbrutet lufttät skikt omsluter hela uppvärmt utrymme (röd linje).

Passivhusfönster tillåter stora energibesparingar och erbjuder en överlägsen nivå av komfort.

KÄLLA: WWW.PASSIPEDIA.ORG

Bygg & teknik 5/12

Olika koncept för att bygga energisnålt

Nuförtiden har vi många typer av koncept för energieffektiva byggnader. Många av dessa marknadsför sig som passivhus, vilket dock inte är hela sanningen. Dessa byggnader har implementerat många av

de krav och råd från passivhuskonceptet men inte helheten, vilket kan leda till att de inte uppfyller den slutliga energibesparingen. Skillnaderna mellan lågenergioch passivhus är enklast förklarat i noggrannhet i utförandet samt bättre kvalitet och högre prestanda på komponenterna i systemet. Men trots att många lågenergihus inte uppfyller passivhuskraven till 100 procent så har ändå intresset för passivhus hjälpt till att driva fram dessa lågenergikoncept. Ett intressant exempel är ByggVestas ”Egenvärmehus” där jag och kolleger på WSP har varit med om att utveckla energi- och miljöeffektiva bostäder i ”passivhusnivå”. Projektet innebär ett lyckat koncept för ekonomisk- och energieffektiv lösning för hyresbostäder och var bland de första i landet. Koncepten passivhus, nollenergihus, plusenergihus, nettonollenergihus och så vidare kommer i den närmaste framtiden att ta mer och mer plats i byggsektorn. I detta sammanhang kommer vi att se en ökning av den tillförda energin från förnybara källor samt egengenererad energi. Men man kan undra varför resan mot lågenergi- och passivhusbyggandet inte har gått snabbare. 1996 grundades Passivhouse Institut i Darmstadt, som nu är den världsledande institutionen för passivhusstandard. På 80-talet i Sverige utfördes många projekt med energieffektiva lösningar. Några svenska pionjärer, Hans Eek och Bo Adamson arbetade då med Wolfgang Feist på PHI kring passivhus. Bilden här intill visar byggnader från projektet Ingolstadt-Halmstadt: lågenergihus (30 kWh/

Projekt Ingolstadt-Halmstadt.

KÄLLA: WWW.PASSIPEDIA.ORG

Exempel på superisolerad yttervägg lämplig för passivhus. KÄLLA: WWW.PASSIPEDIA.ORG

Det finns inget annat byggkoncept som har ifrågasatts så mycket som passivhuskonceptet. Dock kan detta ses som positivt eftersom det medfört att det nu finns mätvärden, beprövade lösningar och certifierade komponenter och detaljer. Bland annat är erfarenheter från olika projekt samlade i en kunskapsbas, Passipedia, vilket kan vara ett hjälpmedel i kvalitetssäkring av hållbara byggnader med bra inneklimat.

Och vad händer härnäst?

Mycket olämplig, men vanlig.

Bättre, motsvarar normal placering.

Optimal konstruktion utan köldbryggor.

Konstruktion med minimala köldbryggor (ψ < 0,01 W/m) till höger.

m²,år för uppvärmning) i två länder, ri- munen i sig är en förebild. I Kungsbacka, tade av Hans Eek (1985), som varit sam- Vallda Heberg, planeras ett stort projekt arbetspartner för alla stadier av passiv- med 140 bostäder i passivhusstandard husutvecklingen. samt en fyrtioprocentig energiförsörjning Sverige var bland de första länderna i från solen. Tidaholms senaste nyheter på utvecklingen av energieffektiva byggna- passivhusfronten och policy kring energider men i Sverige har det inte hänt myck- effektivt byggande visar en positiv trend et på marknaden, till skillnad från Tysk- för framtiden. Miljö- och byggnadsnämnland och några andra europeiska länder. den i Tidaholm har fattat ett beslut om att Under tiden har konceptet beprövats och efterskänka avgifter för bygglov, detaljidag finns det cirka 40 000 certifierade plan och eventuell avgift för enskilt avpassivhus i världen och många fler med lopp om byggnaderna klarar passivhusliknande standard. De flesta lågenergihus normen. Enligt de internationella passivi Sverige har byggts de senaste två till tre husreglerna, pågår byggandet av en tenåren. Vi väntar på utvärdering av dessa nishall i Växjö och en förskola i Skövde. projekt. Energimyndigheten utlyser 500 Vi som arbetar aktivt i sådana projekt demonstrationsprojekt i främjande syfte vet att det går att uppnå värden för passivoch för att driva på teknikutveckligen. hus redan idag. Byggkostnaderna blir nåTotalt finns det närmare 3 000 passivhus- got högre men ett livscykelperspektiv och bostäder i landet, byggda enligt svensk beräkning visar bra resultat och lönsamArchitects: Halle 58 Architects | Bernlägre | Switzerland standard. Goda exempel kommer från het eftersom driftkostnader komPassivhuscentrum i Alingsås och kompenserar dyrare investering. Architects: Key Architects | Kamakura | Japan

1st Prize:

Intresset i byggbranschen ökar, inte bara hos byggherrar, utan det är hela byggindustrin som är medveten om vad som krävs för att ”vara med på tåget”. Lyckligtvis märks det också att intresset för passivhus ökar i Sverige. Därför är det oerhört viktigt med kunskapsspridning och information. Utbildning och samordning i tidigt skede av byggprocessen är nödvändig. Det gäller att bygga i stor skala och arbeta aktivt med utveckling av systemlösningar, komponenter och utbildning av alla berörda i branschen. Möjliga lösningar finns redan, det är alltså hög tid att ta nästa steg. Kunskap och utveckling är nyckelord i energieffektivt och lönsamt byggande. Det krävs hög kvalitet i uppförandet samt komponenter med hög prestanda. Mer utbildning i alla led av byggprocessen är nödvändig. Alla inblandade måste samverka från första början. Att bygga ett dåligt hus och istället installera bergvärmepump eller solceller är ingen lösning för framtiden. Det är uppenbart att byggbranschen står inför en stor omställning. ■

2nd Prize:

Project: ID 1739 “Multi-Family House in Liebefeld“

Prisbelönta passivhus i Schweiz respektive Japan:

Project: ID 1718 “New Single-Family House in Kamakura”

Flerfamiljshus i Liebefeld. Arkitekt: Halle 58 Architects, Bern.

Enfamiljshus i Kamakura. Arkitekt: Key Architects, Kamakura. Bygg & teknik 5/12

Klarar byggherren förnyelsekraven?

törsledda innovationer verkar Byggbranschen har anklaemellertid inte i första hand vara gats för att vara sen till föratt momentant tillföra beställaändring och oförmögen att ren mer fakta och information. uppvisa en produktivitetsutNågonting som beställarna dock veckling som låter sig jämgärna efterfrågar. Snarare än att förespråka ökade informationsföras med den i andra branflöden där mer data kan överföscher. ras talar resultaten från våra Dessa anklagelser har kangenomförda studier för att beske inte alltid varit rättvisa, ställare vid bedömning av inmen oberoende av riktighedustriellt byggande har att brotten i kritiken är innovatas med en tolkningsproblematik. Denna problematik följer tionsvilja och innovationsbland annat av att byggmetoder förmåga nödvändiga förutoch samverkansformer inte sättningar för byggbranlängre rullar på i samma hjulByggande av bostadshus i massivträ är ett exempel på schens framåtskridande. spår som man är van från tradiindustriellt byggande där såväl stommaterial som Samtidigt som röster från byggföretagens och materialleverantörernas sätt att tillverka tionellt platsbyggande. Bestälbeställarhåll oförtrutet i fabrik och montera på byggplats kan uppfattas som nytt och lare med erfarenhet av traditionellt platsbyggande av flervåefterlyser nytänkande och okänt av beställare. ningshus uttrycker antingen en generell uppryckning i med också byggherrarnas förutsättningar ovisshet kring vilka frågor de behöver byggbranschen så brottas innovatöatt svara upp mot exempelvis framtidens ställa för att kunna utvärdera industriellt rerna på leverantörssidan med ett träbyggande, eller så tolkar de informaenergi- och hållbarhetskrav. tion de har tillgång till på sätt som avviker problem. Nya idéer, metoder och Konservativa beslutsfattare från den tolkning som exempelvis industlösningar erbjuder inte bara möjligriella byggleverantörer själva gör. Genom Beslutsfattare tenderar att ta det säkra heter till förändring. De utgör också före det osäkra. Människor undviker helst att tillämpa informationstekniska lösningen källa till osäkerhet, med markatt försätta sig i situationer där de kan få ar för informationsöverföring går det att nadskonsekvenser av det mer ångra sina beslut längre fram. Till och möjliggöra för byggandets olika aktörer ogynnsamma slaget som följd. med när innovationer erbjuder ett högre att ha tillgång till samma information

Problematiken har studerats inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt som särskilt beaktat professionella byggbeställares beslutsfattande och hantering av information beträffande industriellt träbyggande i Sverige. Resultaten som nyligen presenterats i en doktorsavhandling pekar på flera, och inte så enkelt överbryggbara, hinder för byggherrars beslutsfattande gällande leverantörsledda innovationer. Sådana hinder för beställare att ta till sig innovationer som utvecklats bortom det enskilda byggprojektet är värda att beakta närmare. Detta då de har potential att begränsa branschens förnyelsetakt och därArtikelförfattare är Susanne Engström, teknologie doktor i träbyggnad och forskare vid avdelningen byggkonstruktion och -produktion, Luleå tekniska universitet, Luleå. Bygg & teknik 5/12

värde har det visat sig vara vanligt att beslutsfattare välja bort ”det nya” till förmån för mer kända, och därmed mindre osäkra, alternativ. Även om leverantörerna, som kan vara såväl materialleverantörer av byggelement som byggföretag med nyckelfärdiga lösningar, genom sina innovationer kan erbjuda ur beställarsynpunkt mer attraktiva lösningar, så kan vi därmed ändå förvänta oss att ett mer välkänt alternativ väljs om det uppfattas som ”visserligen sämre, men säkrare”. Inte för att detta är typiskt unikt för beställare i byggbranschen, utan för att det är mänskligt att göra så. Därför är det kanske inte så förvånande att vi i vår forskning kunnat konstatera att beställarsidan inte fungerat som förändringsdrivande kraft när det gäller utvecklingen inom ramen för det industriella byggandet, trots att tillfrågade beställare överlag ställt sig positiva till de möjligheter som följer av innovationer i form av exempelvis leverantörsutvecklade byggsystem.

Tolkningsproblematik

Lösningen på problematiken kring beställarens osäkerhet när det gäller leveran-

samtidigt. Men detta hanterar inte att den för alla tillgängliga informationen kan tolkas olika av intressenter och beslutsfattare med olika intressen och erfarenheter. I ett läge där innovationer utmanar etablerade referensramar kring ”hur byggande går till” eller ”vilka lösningar som fungerar” blir tolkningsproblematiken mer påtaglig och flera möjliga och motsägelsefulla tolkningar kan följa av en och samma information. Innebär exempelvis ett lägre pris att kvalitetsaspekter fått stryka på foten, eller ska det tolkas som en konsekvens av sådant som förändrade produktionsmetoder? Och hur påverkar det i så fall beställarens och andra intressenters inarbetade sätt att organisera verksamheten på?

Erfarenhetsbaserade felbedömningar

Osäkerhet leder beslutsfattare till att i större utsträckning förlita sig på erfarenhetsbaserade tumregler vid tolkning av information och bedömning av olika beslutsalternativ. I de dagliga beslutssituationerna är dessa tumregler många gånger ovärderliga. Det är inte ekonomiskt för35

svarbart eller ens praktiskt möjligt att ägna obegränsad tid åt att säkerställa fullständig tillgång till all information som rör beslutet. Istället får tidigare erfarenhet hjälpa oss att göra hyfsade bedömningar som leder till fungerande beslutsunderlag. Men när beslutsfattare har att ta ställning till innovationer är det åtminstone två saker som påtagligt komplicerar och påverkar just kvaliteten i bedömningen av de nya alternativen. För det första är mängden information vanligtvis skevt fördelad mellan det nya och det väletablerade. Det innebär, som redan diskuterats, att det nyaste alternativet alltid tenderar att uppfattas som mest osäkert och riskerar att därmed väljas bort av just den anledningen. För det andra kan innovationerna vara av sådana slag att våra inarbetade förhållningssätt och de frågor vi är vana att ställa helt sonika inte är relevanta. Ju mer en innovation avviker ifrån de redan etablerade alternativen desto större är risken att göra snedvridna bedömningar och dra felaktiga slutsatser utifrån de erfarenhetsbaserade tumreglerna. Detta försvårar inte bara för beslutsfattaren att tolka informationen och göra rättvisande bedömningar. Det innebär också att mer information, istället för att bidra till att osäkerheten minskar, kan leda till fler och potentiellt även motsägelsefulla tolkningar.

sitt beslutsfattande inkludera leverantörsledda innovationer. Enkelt uttryckt kan beställaren därmed ha begränsat sig till att kunna hoppas det bästa av det beslutsfattaren och organisationen känner till sedan tidigare. I ett läge där beställaren är kritisk till branschens produktivitetsutveckling och förmåga att leverera tillfredsställande kvalitet till en godtagbar kostnad innebär detta agerande att beställaren själv blir en viktig del i problemet med att nå de egna förnyelsekraven. Lösningar som beställarorganisationen inte är nöjd med befästs ytterligare, samtidigt som utvecklingen av nya alternativ bromsas. Till detta kan också läggas att en generellt tillämpad tumregel är att byggherrar som prövar nya lösningar och alternativ vid uppförande av nya byggnader ska förvänta sig problem, inte minst vad gäller byggnadens långsiktiga prestanda. Intressant nog förefaller detta även gälla bedömning av innovationer inom det industriella byggandet som utvecklats och prövats under mer än femton års tid, så länge de ur den enskilda beställarorganisations perspektiv är ”oprövat och nytt”.

än vinster som kan utvärderas först senare så som exempelvis livscykelkostnad och mer långsiktiga energiförbrukningsaspekter. Resultaten från vår forskning bekräftar detta. Beteendet har kunnat iakttas även hos förvaltningsorganisationer som genom sitt beslutsfattande därmed kan komma att befästa och stödja utveckling av alternativ som inte primärt beaktar långsiktiga ägaraspekter.

En svår balans

Forskningsresultaten från de studier som vi genomfört visar sammantaget att beställarorganisationernas förmåga att hantera information för att fatta beslut om leverantörsledda innovationer är begränsad. Det innebär inte att beställarorganisationerna är dåliga på att fatta beslut inom ramen för status quo, tvärt om kan förmågan vara hög att fatta beslut som befäster normer, strukturer och levererar projekt i enlighet med uppställda mål. De beställarorganisationer vi studerat tillhör också i många fall de som är att betrakta som framgångsrika och framåtsyftande. Men, förutom vad vi skulle kunna benämna som den mänskliga beslutsfattarens naStyrning av förändringsinriktning turliga konservatism, finns det begränDet är heller inte ovanligt att beslutsfat- sade förutsättningar i de studerade bestältandet gällande nybyggnad sker utan stör- larorganisationerna som stödjer beslutsre dialog över olika funktionsgränser fattaren i att ompröva sina erfarenheter inom beställarorganisationen. Detta inne- och utvecklade tumregler. För detta krävs Blockering av förändring bär att de beslutskriterier som ställts upp att olika tolkningar av information och Forskning har visat att erfarenhetsbase- inte nödvändigtvis speglar sådana erfa- sätt att förstå olika beslutsalternativ kan rade tumregler samtidigt kan leda till att renheter som andra funktioner gjort. Ett synliggöras och diskuteras. I dagsläget är innovationer bedöms på felaktiga grunder exempel är att förvaltningsaspekter inte emellertid dialogen mellan olika aktörer i och att nyheter motverkas till förmån för kontinuerligt omprövas och beaktas av byggsektorn, liksom inom själva bestälsådant som förutsägbarhet och följdrik- projektutveckling. I kombination med att larorganisationen, begränsad till att företighet i beslutsprocessen. Detta kan dess- fördelar som faller ut efter kort tid mins- trädesvis ske inom ramen för pågående utom förstärkas av hur beställarorganisa- kar betydelsen av att vi inte vill behöva byggprojekt. Därmed kan införandet av tionen valt att arbeta med hantering av in- ångra våra beslut längre fram, innebär nytänkande och innovation komma att formation och beslutsfattande. Exempel- detta att kortsiktiga investeringsaspekter konkurrera med projektmål och begränvis är det inte ovanligt att beslut gällande så som initial investeringskostnad kan sas av uppställda projektramar. Beställarnybyggnad utgår från fördefinierade be- förväntas väga tyngre i beslutsfattandet rollen som beslutsfattare gällande impleslutskriterier som tillämpats menteringen av en leverantörsunder lång tid och därmed vunledd innovation kan därmed nit bred acceptans i organisatiohamna i konflikt med rollen nen. Eller att man i sina förfrågsom beslutsfattare inom ramen ningsunderlag ställer krav på för nuvarande projektlogik. Här specifika lösningar istället för står beställarorganisationen inatt exempelvis ange funktionsför utmaningen att balansera krav. Detta förhållningssätt tillkortsiktiga resultatkrav mot lämpar beställare för att minska långsiktiga möjligheter till förrisker för att kända problem ska ändring och utveckling. Det uppstå, men också för att underhandlar om att samtidigt kunna lätta ett komplext beslutsfatfatta beslut och uppnå resultat tande och minska osäkerheten i inom nuvarande referensramar, upphandlingsprocessen genom och att arbeta så att förändring att möjliga anbudssvar och tolkav dessa referensramar kontinuningar av desamma påtagligt erligt kan ske i takt med att begränsas. gamla och nya aktörer i byggSamtidigt som kända risker branschen utvecklar produkter därmed kan sägas vara beakoch arbetsmetoder som möjligtade, och det blir lättare att jämgör mer omfattande och kontiföra olika alternativ och utvärnuerlig förnyelse. Beställaren Att mötas och diskutera hur vi uppfattar till exempel olika har också att hantera kommunidera dem på ett logiskt konselösningar och det slutliga resultatet av ett byggprojekt kan kvent sätt, så riskerar byggherkationsbarriärer inom den egna öppna upp för en bättre förståelse för att vi faktiskt förstår reorganisationer som agerar på organisationen, inte bara över olika utifrån de roller, erfarenheter och intressen vi har. detta sätt att stänga igen för att i funktionsgränser generellt utan 36

Bygg & teknik 5/12

Faktaruta

Forskningsprojektet som refereras i artikeln, ”Beställarrollen i industriellt byggande i trä”, har finansierats av Formas-BIC och LWE. LWE är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling i samarbete mellan Luleå tekniska universitet (koordinator), Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och företag inom byggoch trämanufaktursektorn. Verksamheten finansieras till lika delar av Vinnova, lärosätena och de deltagande företagen. Mer information om resultat från forskningsprojektet går att ta del av i Susanne Engströms doktorsavhandling ”Managing Information to Unblock Supplier-Led Innovation in Construction: Barriers to Client Decision-Making on Industrialized Building in Sweden”. Den är tillgänglig via universitetsbiblioteket i Luleå, se http://pure.ltu.se/portal/ eller direktlänken http://pure.ltu.se/portal/files/36209491/ Susanne_Engstr_m.pdf. även mellan projektorganisationen och den övergripande affärsorganisationen.

Att öppna upp för innovation

För att öppna upp för leverantörsledda innovationer föreslår forskningsresultaten att beställarorganisationerna faktiskt måste förvänta sig att innovation sker kontinuerligt hos byggbranschens aktörer, och inte enbart som en respons för att lösa unika problem inom ramen för unika beställarinitierade projekt. Det kan förefalla självklart, men avviker från gängse praxis. Framtidens krav på förnyelse mot ett hållbart byggande, och hus som klarar hårt ställda krav på energieffektivitet, bygger på att systemproblem kan adresseras. Detta är inte görligt inom ramen för ett

enskilt projekt eller med utgångspunkt från en enskild aktörs önskan om förändring. Systemproblem kräver systemlösningar. Beställarorganisationerna måste också reflektera kring hur de hanterar information inom och mellan projekt. Under ett byggprojekt bollar beställare och leverantörer information och diskuterar olika tolkningar som blir tydliga under det att projektet realiseras. Mot slutet av projektet har innebörd och tolkning av projektrelaterad information utvecklats och förändrats. Därmed kan nya erfarenheter ha gjorts gällande exempelvis hinder för implementering av byggsystem och industriella byggmetoder. Men motsvarande erfarenhetsutveckling behöver därmed inte ha ägt

rum i de delar av organisationen som inte tillhört den unika projektorganisationen. Den övergripande beställarorganisationen kan därför mycket väl komma att utgå från samma oförändrade beslutskriterier och förfrågningsunderlag vid nästa investeringsbeslut, trots att erfarenheterna indikerar behov av förändring. Slutligen behöver beställare vara beredda att tänka om och förändra nuvarande praxis för att öppna upp för leverantörsledda innovationer som förmår att svara upp mot de förändringskrav beställare i framtiden kan förvänta sig att vara tvungna att kunna hantera. Detta kan inbegripa inte bara förändrade beslutskriterier utan också att byggherreorganisationer överväger att förändra sina inarbetade arbetsmetoder. Det kan också handla om att pröva och själva vara med och utveckla nya sätt att samverka kring innovation. För beställarorganisationer ”som redan är där” uppenbarar sig nya hinder i form av låsningar i den infrastruktur de själva ingår i. Ett viktigt steg för att byggherren ska klara förnyelsekraven är därför att inte bara fokusera på leverantörssidan och byggföretagen i diskussioner kring innovation i byggsektorn, utan att också inkludera beställarsidan i vid bemärkelse. ■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Den enda giftfria fuktoch alkalispärren! Bästa valet för miljön och för dina medarbetare n Fri frå er i , s lan epoxy ingssn och lö ! medel

Condry NT 50 är något så unikt som en fuktoch alkalispärr för betonggolv som är fri från både epoxy, silaner och lösningsmedel. För mer information besök: www.idecollection.se, eller ring 031-68 10 00

Den enda fuktspärr som rekommenderas av

Condry är vattenbaserad, ingen speciell skyddsutrustning krävs.

IdéTrading utvecklar och säljer golv för offentlig miljö genom varumärket IdéCollection.

Bygg & teknik 5/12

Condry är accepterat hos Byggvarubedömningen

www.idecollection.se Tel: 031-68 10 00

Energisnålt i teorin – ännu bättre i praktiken Bengt Dahlgren Göteborg AB flyttade för drygt ett år sedan in i en ny kontorsfastighet inom den nya stadsdelen Krokslätts fabriker. Målsättningen var ett kontor som är: ● Nära till allmänna kommunikationer ● Värdeskapande – för företaget och medarbetarna ● Energieffektivt ● Kostnadseffektivt att bygga ● Underhållseffektivt ● Baserat på våra grundläggande värderingar Helhetssyn, Engagemang, Spetskompetens och Nytänkande. Nu har fastigheten varit i drift i drygt ett år och frågan är då – blev den så bra som vi räknade med? En av de viktigaste målsättningarna för byggnaden var att den skulle vara energieffektiv och på så sätt visa på ett tydligt exempel för våra medarbetare och kunder att det verkligen går att bygga ett hus som både använder lite energi och har ett bra inomhusklimat. Som övergripande målsättning fanns att byggnaden skulle uppfylla GreenBuilding-kravet inklusive verksamhetsel, det vill säga den totala mängden köpt energi skulle maximalt vara 75 kWh/m², år. Förutom detta krav skulle byggnaden uppfylla Miljöbyggnad Guld som är 65 procent av BBR-kravet. BBR kravet för denna byggnad är 100 kWh/m², år och således är målet som skulle uppnås 75 Artikelförfattare är Maria Skarrie, Bengt Dahlgren Göteborg AB, Mölndal.

kWh/m², år respektive 65 kWh/m², år (värme, komfortkyla samt fastighetsel). För att säkerställa detta upprättades i projektet en energiberäkning i ett mycket tidigt skede, som därefter förfinades under projekteringsskedet och slutligen gjordes en sista energiberäkning för den färdiga byggnaden. Energiberäkning visade att såväl BBRkrav som GreenBuilding- och Miljöbyggnadskrav uppfylldes då total mängd köpt energi till byggnaden beräknades till 46 kWh/m², år (värme, komfortkyla samt fastighetsel). Enligt beräkningen uppfylldes dock inte målet om att total köpt energi till byggnaden (fastighetsenergi och verksamhetsenergi) på 75 kWh/m², år då beräkningen resulterade i 89 kWh/m², år.

Byggnaden ingår i Lågan – ett projekt som stödjer uppförandet av energieffektiva byggnader. Som en del i detta projekt ingår att följa upp den beräknade energianvändningen mot den verkliga energianvändningen inom en tvåårsperiod. En sådan uppföljning ska även göras enligt BBR. Byggnaden har varit i full drift under drygt ett år och en uppföljning på årsbasis har nu gjorts. Den visar att energianvändningen motsvarande BBR-kravet (fastighetsel, värme samt komfortkyla) är 37 kWh/m², år och total köpt energi (fastighetsenergi och verksamhetsenergi) är 78 kWh/m², år. Detta innebär alltså att energimålet uppnås med den driftstrategi som råder i

Interiör från kontorsfastigheten i Krokslätts fabriker.

Exteriör, Krokslätts fabriker. 38

Bygg & teknik 5/12

Köpt energi, beräknat.

byggnaden idag. Det som är extra roligt är att den övergripande målsättningen att byggnaden ska uppfylla GreenBuildingkravet på 75 kWh/m², år inklusive verksamhetselen troligen också kommer att uppnås.

Energi och miljö

Energi och miljö är två aspekter som har ett tydligt samband. I denna byggnad märks detta bland annat genom att man valt att köpa både fjärrvärme och el med låga koldioxidutsläpp, i detta fall energi miljömärkt med Bra Miljöval. Detta ger en årlig mängd koldioxutsläpp på cirka

Köpt energi, uppmätt 2011. 520 kg koldioxid per år, vilket ska jämföras med om vi istället valt att köpa ”vanlig” fjärrvärme och el då siffran skulle varit cirka 17 100 kg koldioxid per år. Och om vi byggt ett BBR-hus (värme, komfortkyla samt fastighetsel 100 kWh/m², år) och köpt ”vanlig” fjärrvärme och el skulle koldioxidutsläppen bli cirka 50 100 kg koldioxid per år. För att översätta detta till lite mer greppbara jämförelsetal kan sägas att koldoxidutsläppen, genom att köpa energi märkt med Bra Miljöval, motsvarar en flygresa för en person från Stockholm till Chicago. Skulle vi istället köpt ”vanlig” fjärrvärme och el skulle en

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Värme: Fjärrvärme. Radiatorer sekvensstyrda med tilluftsdonen. Värme återvinns från kylmaskin för servrar. Kyla: Uteluftsvärmepumpar för värme/kyla till luftbehandlingsaggregat. Värmepumparna är placerade framför avluftsgallren. Vätskekylmaskin till serverrum och KK-rum. Luftbehandling: Ventilation styr på närvaro- och temperaturgivare i tilluftsdonen. Variabelt flöde i tre steg; frånvaroflöde –> närvaro min –> närvaro max. Dubbla aggregat med hög återvinning och låg el-energianvändning. Kraft och belysning: Behovsstyrd belysning (närvaro och dagsljus). Eluttag i kontoren styrs på närvaro. Klimatskal: Krav – mycket fönster (hyresvärd och antikvarie) Ufönster = 0,85 W/m², K inklusive karm Uvägg = 0,2 W/m², K Umedel = 0,4 W/m² °K. Solavskärmning: Utvändig motoriserad solavskärmning av lameller. Effektiv styrning; ❍ fälls ner vid kylbehov och kalla klara vinternätter vid värmebehov (termoseffekt, det vill säga behålla värmen inomhus), ❍ tvingas upp vid sol ute och värmebehov inne (tillvarata gratisenergi). Solceller 50 m² (motsvarar cirka 5 000 kWh el/år). All el och fjärrvärme som köps in är märkt med Bra Miljöval enligt Naturskyddsföreningen.

Faktaruta

Bygg & teknik 5/12

person kunna ta sig tre varv runt jorden med flyg och slutligen, skulle vi byggt ett hus enligt BBR-kraven skulle en person kunna ta sig nio varv runt jorden med flyg.

Erfarenheter

Det är mycket viktigt att ha intresserad och kunnig driftspersonal som styr husets funktioner på de sätt som är avsedda – något som finns i denna fastighet. Det är också viktigt att ha kontinuerlig uppföljningen av fastighetens energianvändning av olika delfunktioner med hjälp av flertalet undermätare. På så sätt kan eventuella felaktigheter som ger upphov till ökad energianvändning enklare och snabbare upptäckas. I detta fall ägs byggnaden av Husvärden AB och driftoptimering sköts av Teknisk förvaltning på Bengt Dahlgren AB. Så blev då huset så bra som vi räknade med? Ja det blev det ett riktigt bra hus som verkligen är något som såväl fastighetsägare och brukare kan vara stolta över både ur energisynpunkt och ur innemiljösynpunkt. På så sätt är arbetsplatsen i högsta grad värdeskapande både för företaget och dess medarbetare, vilket var en av målsättningarna för byggnaden. Och så var det också energisnålt i teorin men blev ännu bättre i praktiken. ■

Fokusera energisparandet på de befintliga husen! Halverad energianvändning i bostadssektorn realistiskt mål

En mycket stor andel av landets totala bestånd är alltså byggt före 1974 och då med en standard som är anpassad till det låga energipris som gällde vid tiden för uppförandet. För produkter med så lång livslängd som hus, det vill säga 50 till 100 år, är det naturligtvis olyckligt att kostnaden för uppvärmning ökat så dramatiskt och att dessutom påverkan av olika miljöbelastningar inte har beaktats. Därför är det mycket angeläget att finna ett lämpligt förhållningssätt till energifrågorna och byggandet. Boverkets byggregler (BBR) och kravnivåer gäller numera även vid ombyggnad av befintliga hus. Begreppet ombyggnad måste snarast definieras på ett entydigt sätt. I annat fall kan BBR leda till att

Artikelförfattare är professor Christer Harrysson, Örebro universitet, och civ ing Leif Ekström, Lenova, Göteborg.

husägarna i stället frestas att välja renoveringsåtgärder.

Bostadssektorn

Bostadssektorn svarar för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Det finns ungefär 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus och 2 miljoner i småhus. Såväl energianvändning som produktionskostnad är flera tiotal procent högre i flerbostadshus än i gruppbyggda småhus räknat per kvadratmeter boarea, Harrysson (2006) och SCB (2012). Möjligheterna att spara energi i flerbostadshus med bibehållen eller förbättrad innemiljö är stora, med en potential kring 50 procent, såväl i äldre som i nyare hus. Men den stora potentialen finns i de äldre husen. Kunskap finns om hur detta kan göras, men används inte i tillräcklig utsträckning. Det är således energisparåtgärder i det äldre husbeståndet som huvudsakligen kan minska bostadssektorns energianvändning. Dessa hus är byggda enligt normer som inte är relevanta med dagens krav och förutsättningar. Dessutom är, i enskilda fallen, variationerna i material och tekniska lösningar stora. Med viss nödvändighet måste regler formuleras så

att de är generellt tillämpliga. Men när det gäller att vidta åtgärder för att reducera energianvändningen i äldre hus blir övergripande regler problematiska, då det ena fallet inte är det andra likt. För att angripa detta på ett konstruktivt sätt måste man börja med att inse att det inte finns något optimalt hus ur energisynpunkt när man talar om befintliga byggnader och i synnerhet de av äldre årgång. Den optimala lösningen måste sökas för varje enskilt objekt. Varje hus är unikt med sin kombination av tekniska lösningar, upplåtelseform och boendevanor. Ett sätt att ändå försöka förenkla analysen är att dela in bostadsbeståndet i ett antal ”modellhus” enligt nedan. Varje grupp har sina villkor och förutsättningar. Uppenbart är att dagens regelverk inte kan tillgodose alla. En annan typ av regelverk behövs som ger beställare, projektörer och byggare möjlighet att flexibelt välja lösningar som är bättre än vad som görs idag. Insatserna ska kunna anpassas till varje objekts specifika förutsättningar.

Exempel på ”modellhus”

Sexvåningshus från 1900-talets början. Ett lite speciellt fall, men inte så ovanligt i våra storstäder, är sexvånings flerfamiljs-

FOTO, SAMTLIGA: LEIF EKSTRÖM

Den sista babyn får alltid störst uppmärksamhet. Det är inget fel i det men man får för den skull inte glömma de andra barnen. Detta gäller även energifrågorna. Visionära marknadsinriktade projekt, passivhus och skärpta regler för nybyggnader presenteras gärna i media utan att någon uppföljning har gjorts. Men när det gäller det befintliga beståndet och praktiska erfarenheter från serieproducerade bebodda hus är man lite mer tystlåten. De tio senaste årens nyproduktion motsvarar cirka fem procent av det befintliga bostadsbeståndet. Efter 1974, då energihushållningskraven skärptes första gången genom SBN 1975, har cirka tjugo procent av Sveriges bostadsbestånd byggts.

Figur 1: Fasad från förra sekelskiftet. Det är svårt med utvändig tilläggsisolering och insidan är nog lika känslig.

Bygg & teknik 5/12

hus från omkring 1900 byggt med massiva tegelväggar, tvåstens tjocka längst ner och enstens högst upp, figur 1. Fasaden är ”konstmurad” med vackra detaljer och insidan putsad med stuckatur i tak och taksmygar. Ventilationen är av självdragstyp med kanaler i murad skorsten. Den vattenburna värmen är idag oftast ansluten till fjärrvärmenätet. Energianvändningen är långt över vad som är acceptabelt. Hur kan energianvändningen minskas på ett realistiskt sätt? Tilläggsisolering av väggar är inte att tänka på av estetiska skäl, möjligtvis på vinden. Reglersystem med termostatventiler, framledningskännare och motorshunt kan spara 15 till 25 procent. Vad återstår då? Att samla ihop ventilationen och återvinna värme ur frånluften kan vara möjligt, men är nog svårt att få lönsamt och beror bland annat på kanalernas dragningar. Energianvändningen kan minskas med värmepump eller ventilationsvärmeväxlare. Enklast och med minst innemiljöproblem är en frånluftsvärmepump, om ventilationssystemet är lämpligt draget för detta. En egen bergvärmepump är också en bra lösning om tillstånd ges, men ökar elanvändningen. Alternativt kan man tänka sig att energiverket får motsvarande pengar och gör en energisatsning och sedan kan leverera energi till ett reducerat pris. Varför differentierar för övrigt inte energiverken sin taxa beroende på hur energin skapas. En möjlighet är att investera centralt i energiåtervinning hos energiverket mot att man då skulle få tillgodoräkna sig en lägre taxa. Detta skulle ge en utväg för de hus som svårligen kan reducera energianvändningen inom det enskilda huset. Landshövdingehus från 1920- och 1930-talen. De göteborgska ”landshövdingehusen” karakteriseras av trevåningshus byggda på 1920- och 1930-talen med

bottenvåningen av tegel och de två övre våningarna med trästomme och utvändig träpanel. Husen har oftast källare och kallvind. De flesta har numera vattenburen värme ansluten till fjärrvärmenätet. Många hus har tilläggsisolerats och fått nya energieffektiva fönster, men åtskilliga finns kvar att åtgärda. För dessa hus sammanfaller många gånger olika behov. De ursprungliga ytterväggarna behöver tilläggsisoleras. Detta är en åtgärd med låg lönsamhet. Ofta är dock både fönster och fasadbeklädnad i så dåligt skick att ett utbyte kan motiveras även av underhållsskäl. Husen har i de flesta fall en rymlig vind, vilket underlättar energibesparande åtgärder inom ventilationsområdet liksom förbättring av vindsbjälklagets isolering. Att komplettera med nya lägenheter på vinden för att förbättra ekonomin visar sig ofta vara svårt då bjälklagen av träkonstruktion har både dålig bärighet och ljudisolering. Ändå är dessa hus hanterliga att förbättra, så att man kan reducera energianvändningen genom konkreta byggnadstekniska åtgärder. Det finns dock risker för en del tekniska problem. Bland annat ökar riskerna för fuktoch mögelproblem på vinden efter tilläggsisolering av bjälklaget. På det hela taget är numera de flesta problemen identifierade. Trevåningshus från 1940- till och med 1960-talen. Nästa exempel är den klassiska ”trevåningslimpan” som byggdes under 1940- till och med 1960-talen. I de flesta fall har dessa hus stomme av betong eller gasbetong (”lättbetong”). Ofta har husen källare och vindsutrymme med låg höjd. Nästan alltid saknas hiss. Fasaderna har vanligen platsbyggts i tegel eller lättbetong, men även fasadelement av olika slag förekommer. Ventilationskanalerna består av asbestcementskivor. Från

Figur 2: Stor 1960-talskoloss. Enhetlig och upprepande utformning. Huset var rationellt att bygga och borde även vara rationellt att bygga om med hög energibesparing. Bygg & teknik 5/12

början var den vattenburna värmen ansluten till en egen värmecentral som ibland försörjde flera hus. Nu är de flesta anslutna till fjärrvärmenätet, men de egna värmekulvertarna är ofta stora energitjuvar och behöver bytas ut. Den ursprungliga värmeisoleringen är i behov av förbättring. Balkonger som utgör förlängning av bjälklagen medför stora köldbryggor, något som idag medför kraftigt ökade uppvärmningskostnader. Isoleringen av ytterväggarna, in- eller utvändigt, kan verka relativt enkelt att göra, men hänsyn till olika förhållanden kan behöva tas. Tilläggsisolering av ytterväggar är mycket dyrbar och ger liten energibesparing. Om fasaden utgörs av putsad lättbetong kan ytbehandling vara problematisk och talar för utvändig tilläggsisolering. Men om lättbetongen är av så kallad blåbetongtyp, som har hög radongashalt kan det vara bättre med en invändig tilläggsisolering. Vindsutrymmet har låg höjd, vilket gör att tilläggsisolering ovanpå vindsbjälklaget är svår att montera och få plats med i efterhand. Att isolera invändigt i taket i översta våningen är ett alternativ om takhöjden räcker. Dessa hus är svåra att åtgärda och kostnaden för energiuppgraderingen blir nästan alltid hög, även om man beaktar det underhållsmässiga lyft man får samtidigt. I stället för tilläggsisolering kan man investera i värmeåtervinning, i första hand med värmepump och i andra hand med ventilationsvärmeväxlare och då troligen till högre lönsamhet än med de byggnadstekniska åtgärderna. Miljonprogrammets höghus. En annan byggnadstyp är de lite högre husen som byggdes i slutet av miljonprogrammet 1965 till 1975, figur 2. Det är ofta stora enheter med sex till åtta våningar och stor horisontell utbredning. Stommen är av betong och ytterväggarna antingen platsbyggda eller av betongelement. Många av dessa hus är byggda helt prefabricerat med de krav på upprepning och standardisering detta ställer. Här finns gemensamma system för ventilation som kan utnyttjas för att ta till vara energin i frånluften. För att tilläggsisolera här gäller som i så många andra sammanhang nämligen att underhållsbehov i övrigt föreligger. Tilläggsisolering enbart för att minska energianvändningen har för låg lönsamhet. Många av dessa hus har fasader av betongelement med ytskikt av frilagd ballast. Armeringen har på många av dessa element för små täckskikt och problemen med rostsprängning har visat sig på många hus och kommer att bli besvärligt att åtgärda. Att montera ned de gamla fasaderna och sätta dit nya element med isolering enligt dagens för att inte säga morgondagens normer låter kanske häftigt. Men med ett innovativt utvecklingsarbete och samordnade insatser på ett antal fastigheter känns det ändå inte helt 41

Figur 3: Rationellt elementbygge. Är det lika rationellt att bygga om?

omöjligt, figur 3. Storleken på dessa hus medför bättre förutsättningar än vad mindre hus har. Det kan vara system för styrning och reglering av värme- och ventilationssystemen, som har en stor energisparpotential och även har betydelse för komforten inne. En annan möjlighet är att ta hand om värmeinnehållet i avloppsvattnet för att förvärma varmvattnet. Stammarna är ju gemensamma för många lägenheter så relativt gynnsamma förutsättningar föreligger. Småhus. Småhus har det redan skrivits många spaltkilometrar om och behandlas därför summariskt här. En av fördelarna med småhus är att den boende här har en direkt koppling med sin egen ekonomi och effekten av gjorda åtgärder blir direkt utvärderade. Nackdelen med hustypen är att man är ensam och energisparkostnaden är högre än på större byggnader. En ytterligare nackdel är att fastighetsägaren som beställare normalt inte är kunnig i vare sig projektering eller upphandling.

Slutresultaten kan ofta bli en besvikelse både tekniskt och ekonomiskt. Stora variationer i till exempel utformning, utförande och boendevanor föreligger mellan olika småhus och ger stora skillnader i energianvändning. Småhus som byggts före 1974 har stora variationer i teknisk lösning och utformning. Från det tidiga 1920-talet, hus med tunna väggar av plankstomme till 1960-talet med regelväggar och 95 till 120 mm mineralullsisolering i väggarna. Fram till mitten på 1970-talet byggdes det också lättbetonghus i ganska stor omfattning. Dessa hade sämre isolering (högre U-värde) än träregelhusen genom att kraven var lägre för ”tunga stommar”, men de var tätare. Störst skillnader i energianvändning ger olika boendevanor upphov till. Detta ger olika incitament för de boende i ett område med likartade hus. Motivationen att göra insatser för att spara energi är främst beroende av vem som för tillfället bor i huset, figur 4.

Figur 4: Småhus med variation. Husen var lika från början men de som bor i respektive hus har ”satt sina spår”.

Alternativ för energisparande i befintliga hus exempelvis miljonprogrammets byggnader. Energisparande i befintliga hus kan tekniskt och ekonomiskt göras på olika nivåer. Sabo (2009) anger fyra olika alternativ med ekonomiska uppgifter för en normal trerumslägenhet på cirka 77 m²: ––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ kr/lgh kr/m² ––––––––––––––––––––––––––––––––– 1. Fullständig 925 000 12 000 upprustning ––––––––––––––––––––––––––––––––– 2. Begränsad 460 000 6 000 upprustning ––––––––––––––––––––––––––––––––– 3. Minimal 155 000 2 000 upprustning ––––––––––––––––––––––––––––––––– 4. Rivning, nedskrivningsbehov 308 000 4 000 ––––––––––––––––––––––––––––––––– I alternativ 1 ingår bland annat åtgärder för miljöanpassning och energieffektivisering, i alternativ 2 mindre åtgärder för att förbättra resurshushållning samt i alternativ 3 mindre insatser av nämnda slag. Åtgärderna bör också ställas i relation till produktionskostnaderna för nybyggnad som 2010 i medeltal uppgår till 32 835 kr/m² lägenhetsarea för flerbostadshus och 26 011 kr/m² lägenhetsarea för gruppbyggda småhus enligt SCB (2012). Fastigheternas belägenhet och attraktivitet påverkar möjligheterna att öka lönsamheten och driftnettot. Fullständig upprustning ungefärligen till nyproduktionsstandard kommer de flesta fastighetsägare inte kunna genomföra då detta leder till mycket stora ombyggnadskostnader med risk för att det egna kapitalet förbrukas. Bostadsföretagens ekonomiska förutsättningar att rusta upp miljonprogrammets byggnader är inte särskilt goda. Upprustningarna kommer generellt sett att ske till de nivåer som fastighetsägarna kan finansiera och som innebär hyreshöjningar som hyresgästerna har råd med. Upprustningsåtgärderna kommer generellt sett att vara kraftigt begränsade och inte alls motsvara de krav som samhället idag ställer på moderna och hållbara bostäder. Systemfel vid hyressättning efter ombyggnad. I samband med upprustning av det äldre beståndet uppstår alltid diskussion om hyresnivåer. För att en hyreshöjning ska kunna motiveras och även bli accepterad, gäller principen att man har gjort en standardhöjning. Att få övriga ingrepp hyresgrundande hur stora de än är, har ej godtagits. Resultatet av detta resonemang blir att fastighetsägaren letar efter möjliga standardökningar, vars kostnad sedan överdrivs för att kunna motivera de hyreshöjningar, som övriga insatser kräver. Det leder många gånger till att åtgärder, som egentligen inte behövs eller efterfrågas, blir gjorda. Varför sätta en Bygg & teknik 5/12

Välkommen till nutiden! Ett av världens effektivaste värmeisoleringsmaterial, lambda design 0,023 W/mK, för nybyggnad och renovering • TUNNARE ISOLERINGSSKIKT

• BEVISAT SÄKERT ISOLERINGSMATERIAL:

– kostnadseffektivare och mera nyttoutrymme

• FÖRMÅNLIGASTE BYGGNADSDELAR FÖR PASSIV-OCH PLUSENERGIHUS (Enligt Forskringsprogram för hållbar energi, är ett passivhus isolerat med SPU Isolering 45.000kr förmånligare)

• MED SPU-KONSTRUKTIONER FÅR DU ÖVERLÄGSEN LUFTTÄTHET

– Oftast lika säkert som mineralull i en brandsituation – Fullständigt giftfritt – Helt okänsligt för fukt – Nu även godkänd för användning i Br1 byggnader

• EKOLOGISKT VAL, SPARAR ENERGI UNDER BYGGNADENS HELA LIVSLÄNGD – Alla produkter bedömda av Byggvarubedömningen och SundaHus och registrerade i Basta

www.spu-isolering.se

No5_SPU_Byggteknik_185x270.indd 1

12.7.2012 10.53

balkong på en liten lägenhet när det inte funnits någon tidigare och alla varit nöjda med det? Varför sätta in tvättmaskin i lägenheter, när gemensam tvättstuga finns? Varför parkett i köken, istället för mer funktionella och billigare golv? Det finns naturligtvis välmotiverade standardhöjningar och till dessa hör åtgärder för att reducera husets energianvändning. Resonemanget att det ska finnas fonderade pengar för att bekosta ombyggnader har ingen förankring i verkligheten. Förhandlingsmässigt driver hyresgästparten uppfattningen att man genom sin hyra i förväg betalat in vad framtida ombyggnad skulle kosta. Detta rimmar emellertid illa med de krav på låga hyreshöjningar som alltid ställs och där inget utrymme för avsättningar till ombyggnadsfonder uppstår. För övrigt finns inget incitament skattetekniskt att avsätta medel för framtida ombyggnader, vilket gör att det i de flesta fall inte finns några ”gamla pengar”. Vid stora ombyggnader, då i princip alla installationer och inredning byts ut, liksom stora delar av stomkompletteringen, skulle man vinna på att inta ett annat synsätt är idag. Istället för den ”maniska” kopplingen till hur huset såg ut innan ombyggnaden, skulle man se det som en nybyggnad med större frihet till rätta lösningar. Då skulle man inte taktiskt behöva göra åtgärder för att motivera hyresnivåer, utan kunde fokusera på att tekniskt och funktionellt göra optimala val. Detta gäller inte minst för energibesparande åtgärder, där man idag gör ”så mycket man måste” istället för att på ett mer förutsättningslöst sätt söka den för det aktuella projektet rätta konceptet. Hyressättningen efter en ombyggnad kommer även vid en ombyggnad, där man ”släpper” vad som varit förhandlingsmässigt, bli besvärlig. Det man vinner är att man inte lagt pengar på onödiga standardhöjningar. Det man också borde kunna komma till, är att energisatsningar ska ge lägre energianvändning med genomslag på hyran. En öppen diskussion med hyresgästgruppen, om hur boendebeteenden påverkar energianvändningen kan leda till att en del av hyran, påverkas av aktuell energianvändning. Potentialen att spara energi vid ombyggnadstillfällen är stor och det gäller att utnyttja den möjlighet, som naturligt uppstår. Energinivåer i flerbostadshus. Undersökningar av bland andra Harrysson (2009, 2010) och SCB (2012) visar att den specifika totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel är hög i flerbostadshus, i medeltal cirka 200 kWh/m² år. Det finns dock nyare flerbostadshus som ligger runt 100 kWh/m² år. Energistatistik visar också att flerbostadshus per kvadratmeter boarea har drygt 50 procent högre specifik total energianvändning än gruppbyggda småhus. Dessutom har fler44

bostadshusen cirka 25 procent högre produktionskostnad. Uppgifter finns i litteraturen, som visar att såväl produktionssom driftskostnaderna vardera kan sänkas med cirka 30 procent. Under 1970-talet har energianvändningen för byggnadsuppvärmning och varmvatten sjunkit. Exempelvis har flerbostadshus med fjärrvärme byggda efter början på 1980-talet cirka 20 procent lägre energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten än äldre flerbostadshus, 140 kWh/m² år respektive cirka 170 kWh/m² år. Offentlig statistik visar vidare att energianvändningen i nya flerbostadshus inte har minskat sedan mitten på 1980-talet trots flera nya byggbestämmelser med mera. Orsakerna till detta är flera till exempel: ● Stora glasytor som medför komfortstörningar samt ökade värme- och kylbehov med högre effekt- och energianvändning. ● Komplicerade lösningar för värme och ventilation till exempel FTX-ventilation med liten energibesparing och föroreningsrisker samt golvvärme, som kan vara både energislösande och trögreglerad. ● Kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning. ● Att många hus med fjärrvärme saknar värmeåtervinning. ● Nya hus har större ventilation än äldre. Energisparåtgärder i befintliga hus. Energibesparingar med högst tillförlitlighet når man genom att se byggnaden som ett system och beakta samspelet arkitektur-byggnad-installationer-överbyggnadgrund-utförande-brukare och så vidare. Systembrister kan undvikas genom bättre utformning och regelbundet underhållsarbete. Mer komplicerade lösningar ställer högre krav på välutbildad personal och brukare än enkla lösningar. Vid utformning av nya hus och ombyggnad måste man särskilt beakta byggnadens arkitektoniska utformning, klimatskärmens värmeförluster samt hushålls- och värmeapparaters energieffektivitet, så att tillförd energi bättre tas tillvara. Redan idag finns hus som är bättre än Boverkets energikrav. Det är viktigt att sprida kunskap om goda lösningar så att alla kan få kännedom om och välja dessa samt verka mot samma mål. Energisparåtgärder ska genomföras vid ett och samma tillfälle och vara sådana att de ger optimal påverkan för nedlagda resurser, Harrysson (2009, 2010). Ett åtgärdspaket, ett antal åtgärder, bör sättas in genom en koncentrerad insats som höjer huset till i det närmaste energimässig nybyggnadsstandard. Ytterligare insatser ska då inte behövas inom överskådlig framtid, vilket är en fördel för brukarna, eftersom man därigenom undviker återkommande störningar. Sparandet blir mer genomtänkt, lönsamheten högre och resultatet tillförlitligare.

Åtgärder inom energiområdet kan både samverka alternativt helt eller delvis motverka varandra, som exempelvis ökad isolering i kombination med värmepump. Åtgärder för att minska drift- och energikostnader kan indelas i tre grupper, Harrysson (2009, 2010): ● Energileverantör, till exempel för el och fjärrvärme ● Brukarvanor ● Byggnads- och/eller installationstekniska åtgärder ❍ närliggande med hög lönsamhet ❍ långtgående med låg lönsamhet. Exempel på lämpliga kombinationer av närliggande åtgärder kan vara: ● Injustera värme- och ventilationssystem. Förse värmesystemet med termostatventiler samt motorshunt med utegivare och framledningskännare. ● Tilläggsisolering av vindsbjäklag och temperaturreglering enligt ovan. ● Noggrannare temperaturreglering av värme- och lufttillförsel. ● Individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändning. ● Tilläggsisolering av vindsbjälklag, tätning av byggnad samt injustering av värme- och ventilationssystem. ● Värmeåtervinning, i första hand med frånluftsvärmepump. Olika energisparåtgärder värderas lämpligen i olika grupper enligt ovan eller analogt upprustningsalternativen enligt Sabo (2009). ROT-bidrag även för konsultinsatser! När man tittar på vilka energisparåtgärder som görs i befintliga hus ser man tyvärr sällan bra helhetslösningar, utan ekonomiska stimulanser från tid till annan har styrt vidtagna åtgärder. Exempelvis gör inte tilläggsisolering med fasadbeklädnad av korrugerad plåt någon glad inte bara rent estetiskt. Ofta har man lagt det nya fasadmaterialet direkt utanpå den befintliga panelen så att det blir otätt mellan det gamla och det nya fasadmaterialet. Ett annat exempel är luft-luftvärmepumpar. Husägaren är priskänslig och väljer ofta billiga lösningar som värmepumpar av luft/luft-typ. Många av dessa lever tyvärr inte upp till vad som utlovats. Här efterlyser man bättre möjligheter att utvärdera produkterna och även att kvaliteten generellt höjs. Inga energibesparade åtgärder får göras utan att en ”allmänkonsult” har varit inkopplad. ROT-bidrag borde därför omfatta även konsultkostnader, så att ”lekmannen”/villaägaren kan få oberoende teknisk rådgivning och besiktning till reducerad kostnad. Gör man, kanske på basis av en energideklaration, en plan över ett antal åtgärder som stöder varandra och genomför dessa under en treårsperiod, kan man med hjälp av ROT-bidraget få en ansenlig subvention, som gör att åtgärder på marginalen kan bli klart lönsamma. Det man kan önska här är att ROT-bidrag även skulle omfatta konsultinsatser, Bygg & teknik 5/12

Figur 5: Ensam och liten är inte stark när det gäller energibesparingar.

vilket skulle stimulera till att engagera egna objektiva konsulter istället för att vara beroende av olika leverantörers och hantverkares förslag.

uppnås i praktiken. Varje hus är unikt och måste måste betraktas utifrån sina speciella förutsättningar. Åtgärderna kan med olika ekonomiska insatser ge energibesparingar med stora skillnader. Det är viktigt att tidigt i ombyggnadsarbetet på ett tillförlitligt sätt bedöma besparingens lönsamhet och eventuella negativa ”effekter”. Det äldre bostadsbeståndet byggt före 1974 utgör 80 procent av totala beståndet. Den variation som förekommer i hustyper, teknikinnehåll, ålder med mera gör att enhetliga regler ofta försvårar nödvändiga åtgärder för att göra lyckade energibesparingar. Flexiblare bestämmelser, som gör det möjligt att välja de åtgärder som för det enskilda objektet är effektivast, är mycket angeläget. Vid ombyggnader av flerbostadshus är det också viktigt att parterna inte missar möjligheten till energibesparingar genom att alltför ensidigt betona partsintressen. Betydelsen av objektiva och kunniga rådgivare kan inte nog understrykas. Speciellt för de mindre projekten, som även de idag har hög tekniknivå, är det viktigt att teknisk support anlitas, figur 5. Varför gäller inte ROT-avdrag även för konsulter? ■

bade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN 91-631-9272-1. Harrysson, C (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet, Studies from School of Science and Technology, Nr 5, June 2009, Örebro. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på www.oru.se/nt. Harrysson, C (2010). Erfarenheter och rekommendationer: Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar. Bygg & teknik 2/10, Stockholm. Sabo (2009). Hem för miljoner. Förutsättningar för upprustning av miljonprogrammet – rekordårens bostäder. Stockholm. SCB (2012). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2012. Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISBN 978-91-6181560-9.

Slutsatser

Energianvändningen i flerbostadshus är hög och kan halveras. Att åtgärda befintliga hus och spara energi på bästa sätt måste dock ske med systemtänkande och helhetsgrepp. Samspelet arkitektur-byggnadvärme-ventilation-reglersystem-utförande-brukare måste beaktas i ökad utsträckning för att förväntade besparingar ska

a) Beräkningen kan göras med följande ekvation: R1-x θx = θ1 ± –––– ∆θ ∑R θx = temperaturen vid x, till exempel mellan två skikt, °C θ1 = temperaturen vid 1, kan till exempel vara inneluften eller uteluften, °C R1-x = värmemotståndet från 1 till x, m² °C/W ∑ R = summa värmemotstånd, m² °C/W ∆θ = temperaturskillnad över ∑ R, °C. När ekvationen tillämpas är det viktigt att summa värmemotstånd och temperaturskillnad har samma avgränsning, till exempel att båda har inneluft och uteluft som avgränsning. Exempel: Antag lite förenklat en yttervägg med värmegenomgångskoefficienten, U-värdet, 0,20 W/(m² ºC). Antag att plastfolien sitter indragen en liten bit i ytterväggen, så att värmemotståndet mellan inneluft och plastfolie är 1,0 m² °C/W. BeBygg & teknik 5/12

Referenser

Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3. Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drab-

… och svarar

räkna temperaturen vid plastfolien, om man räknar med 20 ºC innetemperatur och -5 ºC utetemperatur (kan till exempel motsvara en ungefärlig medeltemperatur ute januari och februari i ”Mellansverige”). Lösning: Ytterväggens totala värmemotstånd: ∑ R = 1 / U = 1 / 0,20 = 5,0 m² °C/W. I ekvationen motsvarar här ”1” inneluften och ”x” skiktet där plastfolien sitter: 1,0 θx = 20 - ––– (20 - -5) = 15 °C 5,0 Man förutsätter ju en direkt proportionalitet mellan värmemotstånd och temperatur, och här motsvarar då en femtedel av värmemotståndet alltså en femtedel av temperaturskillnaden. b) Den viktigaste förenklingen är att beräkningen förutsätter att förhållandena är stationära (konstanta), men i praktiken har man ju temperaturer som är olika vid olika tidpunkter. Utetemperaturen kan ju till exempel variera mycket mellan dag

och natt. Vid kraftig solinstrålning mot en yttervägg kan man kortvarigt få en mycket hög yttemperatur på utsidan, och den här beräkningen kan då ge stora fel eftersom förhållandena då är mycket långt ifrån stationära. Den här beräkningen av temperaturfördelning fungerar dock ganska bra när man räknar med medelvärden under en tillräckligt lång tid som till exempel en månad. c) Vid den här förenklade beräkningen av invändig kondens måste man anta (eller beräkna) ett värmeövergångsmotstånd vid innerytan, vars värde är mycket osäkert (approximativt). Det här inre värmeövergångsmotståndet varierar bland annat med luftrörelserna intill innerytan. Om det inre värmeövergångsmotståndet till exempel är högre än det antagna så blir den invändiga yttemperaturen lägre, och då ökar risken för kondens. I praktiken är ju förhållandena inte heller stationära, och både lufttemperaturer och yttemperaturer ändras med tiden. ■ 45

Bättre innemiljöutredningar med Swesiaq-modellen Swesiaq-modellen beskriver ett arbetssätt för större eller mindre innemiljöutredningar i byggnader där människor upplever ohälsa. Arbetsmodellen har tagits fram för att vara ett stöd för fastighetsägare, innemiljöutredare, företagshälsovård och brukare. Med Swesiaq-modellen ökar förutsättningarna för en lyckad utredning och rätt åtgärder! Det är vanligt med klagomål och besvär av inomhusmiljön, till exempel att man upplever att det är för varmt eller för kallt eller att luften känns instängd. I en del byggnader upplever de som vistas i lokalerna mer tydlig hälsopåverkan. Det kan gälla till exempel ögon- och näsirritation, hudproblem eller luftvägsbesvär/astmaattacker. Allmänsymtom som trötthet eller huvudvärk är vanliga men det kan även handla om andra typer av besvär, till exempel återkommande infektioner. Man har tidigare i dessa sammanhang talat om ”sjuka-hus-besvär” eller SBS (Sick Building Syndrome) men eftersom detta är begrepp som man alltmer går ifrån, använder vi oss i den här artikeln av mindre laddade definitioner: Innemiljöproblem. När en eller flera personer förknippar hälsobesvär eller obehag med vistelse i en viss byggnad. Det ställs inga krav på någon viss typ av hälsobesvär eller obehag. Skalan kan sträcka sig från att någon enstaka person upplever viss lukt eller komfortproblem till att många brukare drabbas till exempel av allvarligare luftvägsbesvär. Problembyggnad. En byggnad där en eller flera personer upplever innemiljöproblem. Definitionen är neutral i den bemärkelsen att den inte tar ställning till om

Artikelförfattare är Anders Lundin, civ ing, Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, och Linda Hägerhed-Engman, tekn dr, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Energiteknik, Byggnadsfysik och Innemiljö, Borås.

Figur 1: Från tekniskt fel i en byggnad till besvär.

byggnaden har tekniska brister eller om brukarnas innemiljöproblem beror på andra faktorer. Den här artikeln beskrivs en metod – Swesiaq-modellen – för att utreda byggnads- eller verksamhetsrelaterade orsaker till innemiljöproblem hos brukare av det undersökta objektet. Swesiaq-modellen är tillämpbar för alla typer av byggnader: från enfamiljsvillor och mindre arbetsplatser till bostadsområden och stora arbetsplatser. Författarna är båda styrelseledamöter i innemiljöorganisationen Swesiaq och har också deltagit i den arbetsgrupp som tagit fram den senaste versionen av Swesiaq-modellen. Det finns vetenskapligt stöd för och praktiska erfarenheter av att flera olika typer av tekniska brister i en byggnad kan medföra innemiljöproblem. Det gäller till exempel fuktrelaterade skador som kan leda till både mikrobiella och kemiska emissioner. Det gäller också brister i ventilationssystemet, luftföroreningar som sprids genom otätheter från andra delar av byggnaden eller utifrån. Även den verksamhet som bedrivs i byggnaden och inredning/möbler kan orsaka innemiljöproblem.

Fastighetsägaren är en nyckelperson

Fastighetsägaren är enligt Miljöbalken ansvarig för att innemiljön i byggnaden inte är ohälsosam och är därför en nyckelperson när det uppstår innemiljöproblem. Många gånger är problemen uppenbara, till exempel en tydlig vattenskada eller en

fläktmotor som stannat och fastighetsägaren kan snabbt åtgärda felet. Ibland är det svårare. På en arbetsplats eller i ett bostadsområde med innemiljöproblem kan det gradvis uppstå en irriterad stämning med misstro mellan brukare och fastighetsägare, där brukarna tycker att fastighetsägaren inte gör tillräckligt åt problemen. Kanske blir företagshälsovård, arbetsmiljöinspektionen eller miljö- och hälsoskyddskontor inkopplade.

Luftprovtagning – inte som första steg i utredningen

Ofta finns en misstanke om att byggnadens luftkvalitet inte är så bra, samtidigt som det är svårt att sätta fingret på vad som är fel. Inte sällan utförs då en luftprovtagning som ett första steg för att ta reda på ”vad det är för fel på luften”. Det kan till exempel vara VOC-analys, mVOC-analys, mögelspormätning, mätning av mögel-DNA eller partikelmätningar av olika slag. Ibland kopplas en mögelhund in. Syftet med dessa mätningar är mycket sällan att finna luftföroreningar med direkt hälsopåverkan, detta eftersom våra kunskaper om detta är otillräckliga. Istället försöker man med luftprovtagningen finna avvikelser från ”normala” halter, det vill säga avvikelser som kan tyda på ett byggnadstekniskt fel eller olämplig verksamhet som orsakat innemiljöproblemen. Sambanden är dock inte självklara. Om mätningen påvisar någon avvikelse kan det vara svårt att utifrån luftprovtagningen identifiera källa och orsak till avvikelsen. Ett negativt provBygg & teknik 5/12

Vanliga luftprovrtagningsmetoder. Gaskromatogram från VOCmätning (t v). Mögelkolonier på agarplatta från mätning av sporer i luft från kontorsrum (t h). Varje ”cirkel” motsvarar en grobar spor från luften.

Om luftprovtagning

Det finns olika kommersiellt tillgängliga metoder för luftanalys och det är vanligt att luftprovtagning ingår i en innemiljöutredning. Det kan till exempel handla om mätning av VOC, MVOC, mögel och partiklar. ● Det är mycket man bör tänka på vid luftprovtagning: Vi vet inte mycket om vilka luftföroreningar som kan påverka hälsan i problembyggnaderna. I icke-industriella lokaler är det mycket ovanligt att mätningen visar på några ämnen som har direkt betydelse för hälsan, det vill säga att mätvärdet ligger över något rikt-/gränsvärde kopplat till hälsoeffekter. Representativa luftprover är svåra att ta på ett korrekt sätt. Provresultatet påverkas bland annat av vädret och hur luften rör sig. Man bör ta flera prover eller ha en provperiod av en till två veckor. Luftens sammansättning kan variera mycket mellan olika delar av en byggnad. Dessutom krävs referensprov på uteluften så man vet vad som kommer in utifrån. Metoderna för provtagning och analys av dessa typer av luftprover är endast delvis standardiserade. Även tolkningen av resultaten skiljer sig mellan de olika laboratorierna. ● Hittar man helt ”normala” provvärden är detta ingen garanti för att byggnaden inte kan orsaka ohälsa eller obehag eller till exempel inte har en fuktskada. Det kan fortfarande finnas ämnen i luften som inte kan detekteras med använd provtagningsmetod, ämnen som till exempel kan indikera att det förekommer en fuktskada eller ämnen som direkt påverkar hälsan. De laboratorier som analyserar luftproverna brukar jämföra resultatet med vad de anser vara ”normalt” och göra sin bedömning utgående från detta. Detta har inget med hälsoeffekter att göra. Om analysresultatet visar ett avvikande, ”onormalt” värde kan detta ibland vara en indikation på att det förekommer en källa till luftföroreningar i byggnaden som kan orsaka ohälsa/obehag. Ett avvikande luftprov taget mitt i rummet visar inte var källan finns. Då är det säkrare att mäta nära en misstänkt källa till luftförorening, till exempel i tilluften. Innemiljöutredaren kan få hjälp av laboratoriet att förstå vilka typer av luftföroreningskällor som kan misstänkas utgående från ett avvikande analysresultat. ● Provsvaren från laboratorierna innehåller ofta långa listor med olika ämnen som i höga halter kan vara hälsoskadliga men samtidigt – enligt dagens kunskaper – betraktas som helt ofarliga i de halter som oftast uppmäts. Som lekman är det lätt att bli uppskrämd i onödan och innemiljöutredaren måste kunna hantera brukarnas oro. Det är innemiljöutredaren som är ansvarig för innemiljöutredningen. Laboratoriet känner inte till de lokala förhållandena i byggnaden och kan aldrig ta över detta ansvar. Innan ett analysresultat lämnas ut till beställare och brukare måste alltid innemiljöutredaren bifoga sin egen bedömning av analyssvaret. Ett avvikande analysresultat har inget värde för utredningen innan den misstänkta luftföroreningskällan har spårats (om inte resultatet – i sällsynta fall – visar att luften direkt riskerar påverka hälsan). ● Resultat från luftprovtagning kan dock ge intressanta uppslag. Innemiljöutredaren bör då helst försöka spåra luftföroreningskällan innan resultatet presenteras, eller – om detta är komplicerat – ta fram ett förslag till hur man kan spåra källan. ● Luftprover som tagits utan en tydlig strategi riskerar att skapa fler problem än de löser. Den som försöker finna orsaken till alla avvikande analysresultat kan bli tvungen att utföra ett stort antal tids- och kostnadskrävande mätningar/undersökningar som kanske till slut visar sig sakna betydelse för innemiljöproblemen. ● Luftprovtagning bör göras först efter en inledande inventering. I många fall kan en erfaren skadeutredare med enkla medel såsom till exempel indikationsmätningar, okulär besiktning och luktbedömning skaffa sig en tydligare första bild av innemiljöproblemens omfattning och möjliga orsaker, till en betydligt lägre kostnad än olika luftprover. ● Innemiljöutredarens kompetens är mycket viktig och kan inte ersättas av ett luftprov. ●

Bygg & teknik 5/12

Vanliga luftprovrtagningsmetoder. Att lukta till exempel vid golvvinkeln eller på uttagna prover och använda fuktindikator är enkla men viktiga metoder vid inventeringen.

svar kan heller inte friskriva en byggnad. Det finns risk att felaktiga slutsatser dras och att inte rätt åtgärder utförs med som följd kvarstående fel på byggnaden och fortsatta besvär hos brukarna. Vi inom Swesiaq menar att luftprovtagningar ofta får en alldeles för stor roll vid innemiljöutreningarna. Kanske något man tar till när man inte riktigt vet hur man ska hantera problemet och som då ofta väcker en mängd frågor och oro, men som sällan ger några svar. Vi menar att luftprovtagning ibland är till god hjälp, men inte som ett första steg i en innemiljöutredning. Läs mer i rutan Om luftprovning här intill.

Swesiaq-modellen

Swesiaq har genom Swesiaq-modellen tagit fram en systematisk metod som går att tillämpa vid alla typer av innemiljöutredningar. Den är framtagen av en arbets47

grupp med lång erfarenhet om hur lyckade innemiljöutredningar bör bedrivas. Modellen utgår från figur 1 som åskådliggör vägen mellan ett byggnadstekniskt fel och att brukare drabbas av obehag eller ohälsa. Enligt Swesiaq-modellen utreder man parallellt de olika leden/de olika faktorerna som kan ha betydelse och börjar med en inventering, där man klargör vilka fakta som är kända och vilka delar som kräver fördjupad utredning.

Arbetsgång enligt Swesiaqmodellen

1. Klargörande av uppdraget. Utgångspunkten i innemiljöutredningen är brukarnas besvär/obehag och en innemiljöutredning enligt Swesiaq-modellen syftar till att förutsättningslöst utreda orsakerna – oftast byggnadstekniska orsaker – och föreslå lämpliga åtgärder. 2. Kontaktgrupp. Problemen kan vara svårutredda och det är viktigt att alla får komma till tals. Kontaktgruppen ska bland annat fungera som en länk mellan innemiljöutredningen och brukarna, till exempel personalen i en kontorsbyggnad, och vidarebefordra information om utredningen till dem. Gruppen fyller även en viktig funktion i arbetet med att samla in information om besvären/problemen. Kontaktgruppen vid utredning av ett stort kontor kan till exempel bestå av representant för brukare, skyddsombud, företags-

hälsovård, chef/personalansvarig, fastighetsskötare, fastighetsägare/förvaltare samt ansvarig innemiljöutredare. I mindre objekt till exempel en villa eller mindre arbetsplats kan kontaktgruppen utgöras av betydligt färre personer, till exempel villaägaren och innemiljöutredaren. 3. Inventering. Inventeringen är det viktigaste steget i utredningen. Information om byggnaden, tekniska system, ombyggnader och eventuella tidigare problem ingår i inventeringen. Inventeringen ska vara förutsättningslös och omfatta olika tänkbara orsaker till luftföroreningar, detta utan att större ingrepp i konstruktioner eller avancerade eller dyrbara mätningar görs. Okulär besiktning, inventering av eventuella riskkonstruktioner, tecken eller indikation om förhöjd fukt, avvikande lukt, risk för mögelpåväxt eller kemisk nedbrytning av byggnadsmaterial, enklare kontroll av ventilation, tryckförhållanden med mera ska ingå. Vid inventeringen läggs grunden för den fortsatta utredningen. Inventeringen innefattar även en översiktlig kartläggning av innemiljöproblemen, det vill säga brukarnas besvär/obehag. Vilka typer av besvär? Hur många personer är drabbade? I vilka delar av byggnaden? Även tidsaspekter bör ingå, det vill säga När uppstod besvären? Är besvären mer uttalade vid vissa tidpunkter? och så vidare. Brukarnas iaktta-

Eventuell inventeringsrapport

Fördjupade utredningar

Utredningsrapporter Slutrapport

Figur 2: Generell arbetsgång enligt Swesiaq-modellen.

gelser och misstankar om orsaker kan ge mycket information till utredningen. 4. Fördjupade utredningar. Vid inventeringen läggs en grund för fördjupade undersökningar, till exempel friläggande av konstruktioner för mätningar med provuttag för mikrobiella eller kemiska analyser. Där kan även ingå luftprovtagningar eller noggranna ventilationsmätningar etcetera. De fördjupade undersökningarna bör genomföras med en tydlig hypotes, det vill säga att man är klar över vad man vill ta reda på och hur man ska tolka resultatet. Noggrannare undersökning av brukarnas besvär med hjälp av företagshälsovård eller arbets- och miljömedicinska institutioner kan också behövas. Man kan utreda utbredningen av besvären med hjälp av en enkät eller noggranna intervjuer av brukarna. Ibland bör en läkarundersökning göras. Swesiaq planerar att ta fram råd för hur man kan genomföra fördjupade utredningar inom olika områden. 5. Sammanfattande slutrapport med förslag till åtgärder. Åtgärdsförslagen grundar sig på inventering och fördjupad undersökning. Utredarens förslag diskuteras inom kontaktgruppen och fastighetsägaren beslutar sedan om åtgärder. Det är lämpligt att innemiljöutredaren får i uppdrag att även kontrollera att åtgärderna blir rätt utförda. 6. Uppföljning. Om det är möjligt bör en teknisk uppföljning göras av att åtgärderna fått önskad effekt. Även åtgärdernas effekt på brukarnas hälsobesvär bör följas upp. Detta kan dock inte göras för tidigt. För olika människor tar det olika lång tid innan besvären lindras eller helt upphör.

Dokumentation – rapportering

Enligt Swesiaq-modellen ska rapporteringen följa mallar för att tydligt visa beställaren, fastighetsägaren samt brukarna att innemiljöutredaren beaktat olika möjliga orsaker till innemiljöproblemen. Vi hoppas att Swesiaq-modellen kommer att visa sig vara ett bra verktyg för innemiljöutredare och fastighetsägare. Vi hoppas att fastighetsägare kommer att ställa krav på att de innemiljöutredare som de anlitar ska arbeta enligt Swesiaqmodellen. Modellen utgör ett stöd och en kvalitetssäkring av att innemiljöutredningen genomförs på ett seriöst sätt. Ladda ned beskrivningen av Swesiaq-modellen på vår hemsida: www.swesiaq.se för att tillämpa den i nästa innemiljöutredning! ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012! 48

Bygg & teknik 5/12

Betongkampen mot det onda fortsätter. Om du behandlar ditt betonggolv med Florosil TS kommer du aldrig att få problem med fukt. Även om fukt kanske är den värsta ”betongdemonen” så finns det fler: lukter, gaser, damm och slitage, för att nämna några få. Florosil TS hindrar dem alla. Det vet vi eftersom vi redan behandlat mer än 700 000 kvm betong – från IKEA-varuhus i Ryssland till parkeringsgarage, kontorshus, bostäder och gallerior. Florosil TS är bedömd av BVD och BASTA.

Säkra vindskydds-system med tejpen som tätar alla skarvar...

Florosil TS® – tätskikt för betong

Tejp = lätt och tätt

ivarit Winco® WR och Promat® MASTERSHIELD – är säkra vindskyddsystem. Skivorna klarar exponering i respektive 6 och 12 månader.

Vattenavisande Skivorna är vind- och lufttäta, men diffusionsöppna, så att fukt och ånga kan tränga ut. Samtidigt är skivorna motståndskraftiga mot röta och svamp.

Snabb montering Skivorna bearbetas enkelt – ritsas med kniv och bryts. Därefter utförs monteringen enkelt och snabbt med skruv- eller spikpistol och förseglas med tejp.

Ekonomisk Den totala byggtiden kan reduceras, när skarvarna tejpas – och därmed erhålls stora besparingar. www.silanex.se info@silanex.se 08-449 73 57

Bygg & teknik 5/12

ivarsson, Cederströmsgatan 4, 212 39 Malmö, T:040-49 02 50, www.ivarssonsverige.se

To Protect and Preserve.

Fuktkonsekvenser i lågenergibyggnader Om man jämför en äldre byggnad med lågt värmemotstånd i klimatskärmen med en ny byggnad med större värmemotstånd, lägre U-värde, framträder två huvudsakliga skillnader.

1. I den nya byggnaden så kommer temperaturen i klimatskärmens yttre delar att vara nära utomhustemperaturen medan de yttre delarna i den äldre byggnaden kommer att ha en temperatur som är högre än utomhustemperaturen. Detta innebär att fuktnivån i klimatskärmens yttre delar i en ny byggnad kommer att vara högre, jämfört med en äldre byggnad, under vinterhalvåret då solinstrålningen är begränsad. 2. Byggfukt, eller en eventuell vattenskada, i det nya huset kommer att torka ut långsammare. Orsaken till detta är att det alltid åtgår energi för att torka ut fukt från ett byggnadsmaterial då fukten som finns i materialet måste förångas. Med andra ord i en klimatskärm med låga transmissionsförluster, lågt U-värde, kommer uttorkningen att ta längre tid. Vad får då detta för konsekvenser vad avser risken för fuktskador och vad är särskilt viktigt i nya hus för att vi ska kunna undvika fuktskador?

kan förväntad fuktoch temperaturnivå vid jämvikt beräknas enligt figur 1 och figur 2. Antaget klimat är 22 °C och 40 procent relativ fuktighet (RF) inne och 0 °C och 90 procent relativ fuktighet ute. Av beräkningsresultaten framgår, som förväntat, att fuktnivån kommer att vara högre i väggen med högst värmemotstånd. Relativa fuktigheten mot insida vindskiva kommer att öka från 71 till 85 procent samtidigt som temperaturen minskar från 3,3 till 1,0 °C. Om kritisk relativ fuktighet för mikrobiell växt antas vara 75 procent relativ fuktighet kan konstruktionen inte godkännas. Om man tar hänsyn inte bara till fuktnivån utan också temperaturen kan beräkningsresultaten utvärderas enligt figur 3. Om klimatet ligger under begränsningslinjen LIM 1 i fi-

100 mm värmeisolering 400 mm värmeisolering

Figur 3: Generell isoplet för myceltillväxt, källa IBP/Wufi Bio.

Figur 1: Vägg med 100 mm mineralull. 50

gur 3 sker ingen tillväxt. Vid utvärdering enligt figur 3 framgår det att risken för mikrobiell växt i bägge beräkningsfallen är obefintlig. Orsaken till detta är att det krävs högre fuktnivå vid en lägre temperatur för att risk för mikrobiell tillväxt. Slutsatsen av detta beräkningsexempel är att fuktnivån i väggen ökar med ökat värmemotstånd men att detta inte per automatik innebär en riskökning för mikrobiell växt när man tar hänsyn till temperaturens inverkan på kritiskt fukttillstånd.

Den ventilerade spaltens förmåga att ventilera bort fukt

Fuktnivå och risken för mikrobiell växt

Studeras en yttervägg med ventilerad lockpanel med 100 respektive 400 mm värmeisolering bestående av mineralull under vintertid, ingen solinstrålning, så

Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-Konsult Indoor Air AB, Spånga.

Baserat på samma exempel som ovan kan maximalt fuktupptag via den ventilerade spalten beräknas. I fallet med 100 mm värmeisolering kan ånghalten i ventilationsluften maximalt öka med 1,3 g/m³. Om isoleringstjockleken ökas till 400 mm kan ånghalten i ventilationsluften maximalt öka med 0,8 g/m³. Ökat värmemotstånd i väggen innebär alltså att luftspaltens förmåga att ventilera bort fukt, under vinterhalvåret, minskar. Studeras tabell 1 så framgår att skillnaden, vad avser luftspaltens förmåga att ventilera bort fukt, är liten om isolertjockleken i väggen ökas

Figur 2: Vägg med 400 mm mineralull. Bygg & teknik 5/12

Tabell 1 ––––––––––––––––––––––––––––––– Maximal Isolertjocklek fuktupptagning ventilerad spalt, g/m³ ––––––––––––––––––––––––––––––– 50 2,0 100 1,3 0,9 200 400 0,8 600 0,7

räkna med att luftspaltens förmåga att ventilera bort fukt är begränsad, en ytterligare ökning av värmemotståndet i väggen, från dagens nivåer, har endast en liten påverkan.

Lufttäthet – fuktkonvektion

Studeras lufttäthetens inverkan på fuktsituation i en yttervägg med samma konstruktion som i exemplet ovan framgår att fuktnivån på insida vindskiva ökar till nära 100 procent relativ fuktighet (96 procent) i det fall väggens isolertjocklek

Figur 4: Luftotät vägg, q50 = 1,8 l/sm², med 100 mm mineralull.

är 400 mm medan fuktnivån, vid samma luftläckage endast ökar till 80 procent i väggen med 100 mm värmeisolering. Se även figur 4 och figur 5.

Tabell 2. Överslagsmässigt beräknad inverkan av väggtjocklek på torktid för reglar, förutsättningar enligt figur 6. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tjocklek, mm 100 250 400 600 800 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde, W/m²K 0,37 0,16 0,098 0,066 0,050 Relativ torktid, tidsenheter 1 6 15 34 60

Bygg & teknik 5/12

Värmemotståndets inverkan på uttorkningshastighet

Överslagsberäkning Baserat på att den fukt som ska torkas ut från ett byggnadsmaterial måste förångas kan en enkel överslagsberäkning göras.

Figur 5: Luftotät, q50 = 1,8 l/sm², vägg med 400 mm mineralull.

Figur 6: Effektflöde genom väggar med olika tjocklek.

från 200 till 400 mm. Däremot föreligger en stor skillnad om isolertjocklek i väggen ökas från 50 till 200 mm. Praktiskt torde detta innebära att vi redan idag kan

Slutsatsen av detta är att kraven på lufttäthet ökar med ökande värmemotstånd i klimatskärmen. Det är alltså mycket viktig att dagens välisolerade hus är lufttäta i syfte att undvika fuktproblem orsakade av fuktkonvention.

Antag att hela transmissionsförlusten åtgår till att torka byggfukten i en träregel från 20 till 15 procent fuktkvot i en yttervägg med 100 respektive 250 mm tjock värmeisolering enligt figur 6. Under förutsättning att all värmeförlust genom väggen åtgår till att torka träregeln kan teoretisk torktid överslagsmässigt beräknas till en tidsenhet vid en väggtjocklek på 100 mm och till sex tidsenheter vid en väggtjocklek på 250 mm. Orsaken till den ökande torktiden är dels att mindre energi passerar väggen och att en tjockare vägg innebär tjockare reglar och därmed mer byggfukt att torka ut. Se även tabell 2. Slutsatsen av utförd överslagsberäkning är att värmemotståndet i väggen har en stor inverkan vad avser tiden för att torka byggfukt eller tillförd fukt vid till exempel en vattenskada. Simuleringar med hjälp av mer avancerade beräkningsprogram Under våren 2011 utförde Tomas Forsberg sitt examensarbete ”Fuktomlagringar i välisolerade ytterväggar” hos AK-konsult och studerade just denna frågeställning. I arbetet utgick vi ifrån några idag vanliga ytterväggskonstruktioner med 290 mm värmeisolering och studerade teoretiskt hur fuktsituationen i väggreglarna i väggen såg ut under de första åren. Simulering utfördes med hjälp av ett två51

Fuktkvot utsida träregel 19 %

Fuktkvot insida träregel 19 %

Fuktkvot 23 %

Fukthalt mineralull 2,2 kg/m³

Insida Utsida

Figur 7: Fukthalt vid 0 h, 1:a oktober.

dimensionellt värme och fuktberäkningsprogram, Wufi 2D, och risken för mögelväxt simulerades med hjälp av beräkningsprogrammet Wufi-Bio. För att kunna göra denna typ av simuleringar krävs minst en tvådimensionell beräkning i och med att fukt även transporteras sidledes i väggen. Vanligen görs inte denna typ av beräkning utan man nöjer sig med en endimensionell beräkning av fuktjämvikten i ett snitt mitt emellan väggreglarna, det vill säga genom värmeisoleringen. Resultaten från beräkningarna kan redovisas grafiskt enligt figur 7 till figur 10, där det tydligt framgår att den yttre delen av träregeln fuktas upp, jämfört med inbyggnadsfuktkvoten, under den första eldningssäsongen. Sammantaget visar beräkningarna att inbyggnadsfuktkvoten i de olika väggtyper vilka har studerats bör ligga mellan Fuktkvot 22 %

12,5 och 18,5 procent. Detta bör jämföras med att HusAMA rekommenderar en högsta målfuktkvot på femton procent för inbyggt trävirke. Avgörande faktorer för hur stor inbyggnadsfuktkvoten kan tillåtas vara, för att undvika mikrobiell växt, är förutom väggens värmemotstånd också ånggenomgångsmotståndet för vindskivan/vindduken. En vägg med ångöppnare vindduk/vindskiva klarar generellt högre inbyggnadsfuktkvot i träreglarna jämfört med en vägg med ångtätare vindduk/vindskiva. Slutsatsen av utförda beräkningar är det inte entydigt går att definiera en högsta tillåtna inbyggnadsfuktkvot för trä. I lågenergibyggnader kan finnas anledning att sänka kraven på högsta tillåtna från nuvarande femton procent för inbyggt trävirke. ■

Fuktkvot 8 %

Figur 9: Fukthalt vid 4000 h, 15:e mars. 52

Figur 8: Fukthalt vid 2000 h, 23:e december.

Fuktkvot 19 %

Fuktkvot 8 %

Figur 10: Fukthalt vid 6000 h, 7:e juni. Bygg & teknik 5/12

3ยธNH@OJUDAPร

$=N=JPAN=P OยธGAN OJUCC K?D PยธP & =HH= Rยธ@AN

2SN3GDQL 5@QHN #

Eร Q DM ETJSRยปJDQ KTESSยปS NBG HRNKDQ@C E@R@C

12 3

4 5

)QBPPยธPP K?D BQGPOยธGANP IA@ 0PK$Q=N@ (HEOPAN>NQG !NยธJAN=J@A K?D PNU?GQPFยธIJ=J@A EOKHANEJC $NQJ@LQPO 0H=CPยนHEC K?D OLNE?Gร RAN>NUCC=J@A CH=Oร >ANRยธR -NEIAN 0FยธHRNAJCร N=J@A IA@ LQPOAJ 0PK)KPQO=J (

+Q H=JOAN=N RE APP L=PAJPAN=P PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI OKI CAN AJ HQBPPยธP BQGPOยธGAN B=O=@ IA@ CK@ EOKHANBร NIยนC= K?D Dร C >N=J@OยธGANDAP 0PK1DANI 3=NEK ! L=OO=N =HH= PULAN =R >UCCJ=@AN RE@ OยนRยธH JULNK@QGPEKJ OKI NAJKRANEJC =R OG=@=@A B=O=@AN 0UOPAIAP ยธN LANBAGP RE@ AJANCEQLLCN=@ANEJC PEHH HยนCAJANCE K?D L=OOERDQO !AJ QJEG= EOKHANOGER=J D=N HยนC REGP K?D ยธN @=IIBNE REHGAP >E@N=N PEHH AJ OQJ@ =N>APOIEHFร 0KI UP>AGHยธ@J=@ G=J RE AN>FQ@= OJUCC CH=OIKO=EG J=PQNOPAJ K?D LQPO E R=HBNE GQHร N 5ยปKI E@R@CRXRSDLDS 2SN3GDQL 5@QHN # +ยปR LDQ Oยผ VVV RSN RD DKKDQ QHMF 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK 0PK1DANI 3=NEK ! QLLBUHHAN >N=J@GN=R Bร N >UCCJ=@AN E GH=OO N QP=J >ACNยธJOJEJC Lยน =JP=H RยนJEJCOLH=J &OKHANEJCAJ ยธN >N=J@OGU@@=@ ยธRAJ QJ@AN >UCCJ=PEKJOPE@AJ

Ekologisk och fuktsäker isolering

Vilken isolering håller i minst 60 år ? FOAMGLAS ® Nordic AB Hällebergsvägen 7, 443 60 Stenkullen Telefon 0302-378 56 www.foamglas.se

Vi månar om klimatet – både inne och ute! På TQI engagerar vi oss gärna i allt som rör en fastighets tekniska välmående. Vårt helhetsperspektiv omfattar byggnaden och människorna som vistas i den, men även miljön. Resultatet blir enkla, säkra och funktionella lösningar som tillsammans med effektiv energihushållning ger ett rationellt och trivsamt hus under lång tid framöver.

TQI tillhandahåller expertkompetens inom: Projektering och projektledning. Ny- eller ombyggnation. Utvärdering och energieffektivisering. VVS, kyla, styr & övervakning. Digital dokumenthantering. Teknisk förvaltning, drift och underhållsplanering.

W W W.TQI.SE

– Spiskåpa med stor volym ger 76,5% osuppfångning vid 10,2 l/s och 90% vid 15,1 l/s (enligt SP-protokoll) – Dragfri UteluftsDiffusor Omega – som med ljudfälla dämpar upp till 53 dB Dn,e,w och ger 10 l/s Vi har många innovativa lösningar på ljudproblem i samband med ventilation. Våra spiskåpor kräver extremt lite frånluft för att nå 90% osuppfångning. Energibesparande! Casamja AB • Götlundagatan 34, 124 71 Bandhagen 08-556 211 70 • casamja@casamja.se • www.casamja.se

Bygg & teknik 5/12

Fukt och tilläggsisolering I samband med den energieffektivsering som pågår med energisnålare nyproduktion och tilläggsisolering av det befintliga byggnadsbeståndet så har risken för fuktskador uppmärksammats. En orsak till det är erfarenheten från 1970-talets energibesparande åtgärder som medförde omtalade fuktoch inomhusmiljöproblem i en hel del bostäder. Boverket har kommit med en ny utgåva av Boverkets byggregler BBR 2012. En förändring och nyhet i reglerna är att de nu också innehåller föreskrifter och allmänna råd som gäller vid ändring av byggnad. Dessa kan användas redan nu och blir juridiskt bindande från den första januari 2013. I de nya reglerna [1] så finns stöd för att fuktsäkerheten beaktas vid utformningen av ombyggnader och andra ändringar. Utformningen av reglerna för fukt vid ändring är gjorda som funktionskrav med bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd i analogi med hur de är utformade för nybyggnad, med den skillnaden att förutsättningen vid ändring bestäms av den befintliga byggnaden. Utgångspunkten vid ändring av byggnad är att det är samma krav på hygien, hälsa och miljö som vid nybyggnad. Vid ändring ska dock kraven anpassas och avsteg får göras med hänsyn till; ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Ändringsreglerna innebär att energieffektivisering genom till exempel tilläggsisolering ska göras på sådant sätt att kraven på hygien, hälsa och miljö inte äventyras. Ändringsreglerna för fuktsäkerheten anger att byggnadens fukttekniska status ska vara väl undersökt och dokumenterad. Det innebär att en fuktundersökning i praktiken behöver göras innan ändringen projekteras och resultatet av den undersökningen anger förutsättningarna och underlaget för fuktsäkerhetsprojekteringen. Ändringsreglerna omfattar

Artikelförfattare är Olle Åberg, fuktexpert, Boverket, Karlskrona. Bygg & teknik 5/12

Boverkets senaste utgåva av byggregler, nu också med regler för ändring av byggnad.

den ändrade delen av byggnaden. Fuktskador som upptäcks i byggnaden men som inte berörs av ändringen ska dock ändå åtgärdas inom ramen för det underhållskrav som finns på byggnader. Relativa fuktigheten är en viktig parameter för bedömning av risken för mögeloch rötskador på byggnader. Relativa fuktigheten bestäms som förhållandet mellan den verkliga ånghalten och mättnadsånghalten. Mättnadsånghalten är i sin

tur starkt temperaturberoende och ökar med ökande temperatur. Det innebär att vid en viss verklig ånghalt så blir relativa fuktigheten lägre ju högre temperaturen är, samt vid sjunkande temperatur blir relativa fuktigheten högre tills dess den verkliga ånghalten blir lika med mättnadsånghalten. Då börjar vattenångan falla ut som kondens. Temperatureffekten av tilläggsisoleringens placering i förhållande till den befintliga konstruktionen ger förutsättning för att relativa fuktigheten kan sjunka på den varma sidan av tilläggsisoleringen och öka på tilläggsisoleringens kalla sida. Avseende luftfuktigheten så kan därför värmeisoleringen antingen medverka till förbättrad fuktsäkerhet eller medföra försämrad fuktsäkerhet beroende på hur isoleringen placeras. Isolermaterialets ånggenomgångsmotstånd har stor betydelse för hur fuktfördelningen blir genom den ändrade konstruktion. Det finns också andra viktiga fuktkällor, exempelvis regnpåverkan som bestämmer utformningen av tilläggsisoleringen av en yttervägg. Det finns också estetiska värden som är avgörande för om en tilläggsisolering kan göras och hur den i så fall kan utformas.

Tilläggsisolering och risken för fuktskador

Boverket har genomfört en statistisk undersökning av det svenska byggnadsbeståndets tekniska status. Undersökningen kallas Betsi (Byggnaders Energi, Tekniska Status och Innemiljö). Den omfattade besiktningar i 1 800 småhus, flerfa-

En dokumenterad förundersökning av byggnaden ger inte bara underlaget till fuktsäkerhetsprojekteringen utan ger också byggherren besked om byggnadens tekniska status och hur omfattande ändringen kommer att bli.

miljshus och lokalbyggnader, utom skolor och förskolor som hade undersökts tidigare. Byggnaderna är statistiskt utvalda för att representera det svenska byggnadsbeståndet från söder till norr fram till och med 2005. En del av Betsi-projektet ägnades åt att sammanställa och analysera de fuktoch mögelskador som kan ha betydelse för inomhusmiljön och deras ekonomiska konsekvenser [2]. I det arbetet framkom ett antal byggnadstekniska utformningar av grunder, ytterväggar och kalla vindar som svarar för den stora andelen av de fuktskador som idag finns i byggnadsbeståndet. Vid tilläggsisolering är det dels viktigt att inte upprepa gamla misslyckanden. Istället ska tilläggsisoleringen utformas så att problemkonstruktioner förbättras och fuktskador i dem åtgärdas i minst sådan omfattning att de inte kan orsaka inomhusmiljöproblem och inte försämrar byggnadens hållfasthet.

Kallvindar

Tilläggsisolering av vindsbjälklag rekommenderas i energisparsammanhang som den mest lönsamma och enklaste energibesparingen. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget sänker dock vindstemperaturen och ökar därmed relativa fuktigheten på vinden och det komplicerar genomförandet av tilläggsisoleringen. Resultatet från Betsi-undersökningen visade att det är vanligt med mögel och ibland rötskador på kallvindar i småhus och det finns i olika omfattning i cirka 23 procent av dem. Till viss del beror mögel och röta på regnläckage. Hög luftfuktighet på vinden har dock medfört mögelpåväxt i cirka 16 procent av vindarna i småhusen som tabell 1 visar. Det finns också ett samband med högt fukttillskott inomhus och mögel på vinden som tabell 2 visar. Mögelangreppen finns främst på yttertakets undersida och ibland även på takstolarna. Läckande tak och de fuktskador som uppkommit till följd av läckage bör alltid åtgärdas som en del i byggnadens underhåll. Att det är vanligt förekommande med mögel på kallvindar till följd av hög luftfuktighet bör ses som en varningsklocka om att inte öka fuktbelastningen. I byggnader som är äldre än uppskattningsvis tjugo år är normalt lufttätheten låg. Det var på den tiden vanligt att ångspärren lades utan tanke på att täta skarvar och genomföringar. På äldre vindar utan mögelskador finns det en balans mellan värmeläckaget och den fukt som tränger upp på vinden med luftläckaget. Det fuktsäkerhetsutrymme som finns för att göra en tilläggsisolering av vindsbjälklaget och dimensionera isolertjockleken bestäms av den minskning av fukttillskottet som är möjlig att uppnå genom att åtgärda luftläckaget till vinden. Tilläggsisolering av en äldre kallvind bör därför kompletteras med åtgärder mot 56

Tabell 1: Kallvindar med fuktskada till följd av hög relativ fuktighet och gynnsam temperatur på vinden, Andelen kallvindar med fuktskada avser antalet kallvindar med fuktskada i förhållande till totala antalet kallvindar för samma byggnadstyp. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal Andel (1 000-tal) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus 269 ± 92 16 ± 5 6 ±4 4 ±2 Flerbostadshus Lokalbyggnader ** 2 ±1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 275 ± 92 15 ± 5 Samtliga byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ** Statistiskt osäker. Tabell 2: Mätresultat för småhus som visar fukttillskottets storlek inomhus och observerad fuktskada på vinden som inte orsakats av regnläckage. Fukttillskottet är medelvärdet under cirka fjorton dagars mätperiod under vinterhalvåret. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fukttillskott Andel kallvindar inomhus med fuktskada (g/m³) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus <1 9 ±7 1–3 20 ± 7 >3 32 ± 25

Kallvind.

luftläckaget genom vindsbjälklaget, exempelvis en luftoch ångtät ångspärr med täta skarvar samt tätningar av genomföringar och vindsluckan. Installation av mekaniskt frånluftssystem inomhus istället för självdragsventilation hjälper mot det invändiga övertrycket mot vindsbjälklaget och kan också förbättra ventilationen så fukttillskottets storlek minskar.

Ytterväggar

I energisparsammanhang framhålls gärna att ytterväggar bör tilläggsisoleras från utsidan. Orsaken är att vid tilläggsisolering av ytterväggar utifrån så samverkar ånggenomsläpplig värmeisolering med fuktsäkerheten genom att den befintliga väggen blir varmare och relativa fuktigheten i den delen därmed blir lägre. Utvändig tilläggsisolering kräver dock omsorgsfull utformning av regnskyddet så fritt vatten från regn och snö avleds och inte skadar väggen. En felaktig utform-

ning av det nya regnskyddet kan orsaka stora fuktskador. Utvändig tilläggsisolering påverkar också byggnadens utseende och åtgärden kan kräva bygglov. Tilläggsisolering av murade putsade ytterväggar gjordes i stor skala efter energikrisen under 1970-talet. Tilläggsisoleringen gjordes med fasadsystem av utvändigt placerad putsbärande värmeisolering med ny puts. En utvärdering om olika system med puts på tilläggsisolering på putsade fasader från 1984 visade att detta var en bra och ekonomisk åtgärd ifall det också fanns behov av fasadrenovering. Ur fuktsynpunkt påpekades att stora fuktmängder inte fick stängas in i den befintliga väggen och att fritt vatten i form av regnfukt måste avledas så att det inte kommer in i väggen [3]. På murverksväggar så har den typ av fasadsystem visat sig vara en lösning utan mögelskador. Fasadsystemen med puts på putsbärande värmeisolering av mineralull eller cellplast kom sedan också att användas på träregelhus, både i nyproduktion och som tilläggsisolering. I träregelväggar så har det medfört stora fuktskador beroende på regnvatteninträngning och instängd fukt i väggar. Under senare år så har det gjorts omfattande undersökningar som visat på problemet och fuktskadornas omfattning [4]. Inom Betsi-projektet gjordes en separat studie för att bedöma den statistiska omfattningen av skadorna inom byggnadsbeståndet. Resultatet visas i tabell 3. En annan och vanligare utformning av träregelhus är med fasadpanel och en ventilerad och dränerande luftspalt som skyddar bakomliggande konstruktion från fukt utifrån. Utförandet medger visst regnläckage genom fasadskiktet varefter vattnet dräneras ut genom luftspalten, så Bygg & teknik 5/12

Tabell 3: Utvändig isolering på träregelstomme med puts på putsbärande värmeisolering är en skadedrabbad konstruktion. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skadefria undersökta Undersökta väggar Undersökta väggar och okulärt med risk för väggar med besiktigade väggar fuktskada fuktskada utan synlig fuktskada Andel Antal Andel Antal Andel Antal (1 000-tal) (%) (1 000-tal) (%) (1 000-tal) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– <1 9 4 49 3 42 Småhus Flerbostadshus <2 53 <1 25 <1 22 Småhus och flerbostadshus 2 20 5 43 4 37 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Resultaten redovisas som punktskattningar utan konfidensintervall. I undersökta väggar så har fuktmätning gjorts inuti väggen. Väggar som vid besiktningstillfället hade byggts om beroende på fuktskada redovisas med den fuktskadan de hade innan ombyggnaden.

flertalet av krypgrunderna är utformade med ett uteluftventilerat kryputrymme som under sommaren blir svalare än uteluften och som dessutom står i kontakt med markfukt. Då blir det fuktigt i dem. Tabell 4 på nästa sida visar att cirka var fjärde krypgrund i småhus och varannan krypgrund i en lokalbyggnad har en fuktskada. Ofta är fuktskadan förknippad med besvärande lukt inomhus. Lokalbyggnader med krypgrund är i många fall enkla barackliknande byggnader på exempelvis idrottsplatser, där ingen omsorg har lagts på grundens utförande. Många kalla krypgrunder kan byggas om till varmgrunder [5]. För äldre byggnader så kan den utformas som en energieffektivare lösning än den befintliga kalla grunden. En varmgrund kan också utformas så problem med fukt och kalla golv

ILL: OLLE ÅBERG

kallad tvåstegstätning. Mot bakgrund av den stora skadeomfattningen i de enstegstätade träregelväggarna så kan det vara klokt att utforma tilläggsisoleringen och det nya fasadskiktet så att regelväggens tvåstegstätning mot nederbörd bibehålls.

Relativ fuktighet (%)

Utvändig tilläggsisolering av regelväggar kan göras så att regelväggens tvåstegstätning bibehålls med en vattenutledande dräneringsspalt bakom det nya fasadskiktet.

Temperatur (°C)

Varmgrund.

Krypgrunder

Krypgrunder beskrivs idag ofta som riskkonstruktioner. Det beror på att det stora Bygg & teknik 5/12

ILL: OLLE ÅBERG

Tabell 4: I krypgrunder är det vanligt med fuktskador och cirka 91 procent av grunden. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadstyp Byggår Gruppen krypgrunder och liknande grunder med fuktskada1) Antal Antal (%) (1000-tal) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– – 75 153 ± 76 27 ± 13 Småhus 76 – 05 45 ± 20 24 ± 11 totalt 197 ± 75 26 ± 9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus totalt ** (20) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokalbyggnader totalt 6 ±3 48 ± 19 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samliga byggnader totalt 208 ± 75 26 ± 9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ( ), ** Statistiskt osäker. 1 Besiktningsbara grunder: Observerad mögelväxt eller mögellukt. Obesiktigade grunder: Mögellukt inomhus och krypgrund med träbjälklag.

blir åtgärdade. Ventileras grunden med torr frånluft från bostaden så kan den ge skydd mot markradon och lukt från kryputrymmet. Krypgrunder är ofta trånga och besvärliga utrymmen att arbeta i och det kan vara enklare att under arbetet riva delar av golvbjälklaget för att underlätta arbetet. Följande exempel visar en möjlighet som i detta fallet fanns med att göra en oventilerad varmgrund av en uteluftventilerad krypgrund. Byggnaden är från början av 1960-talet. Grunden är murad och bjälklaget är ett ERGE-bjälklag som består av betongplattor som vilar på betongbalkar. Golvkonstruktionen var byggd av impregnerat trä med 70 mm värmeisolering av glasull och golv av fribärande lamellparkett. Det fanns besvärande lukt från det impregnerade träet och det gamla parkettgolvet hade av ålder börjat gå upp i limningen. Marken och grundmurarna värmeisolerades och den värmeisolerade golvkonstruktionen av trä i vardagsrummet ersattes med ett nytt golv som enbart värmeisolerades längs ytterkant.

I detta fallet gjordes krypgrunden oventilerad. I andra fall och med andra bjälklagskonstruktioner så kan det istället vara lämpligt att ventilera varmgrunden. För att få ett lyckat resultat så är det mycket viktigt att täta varmgrunden mot luftläckage av kalluft.

Källare

Under 1960- och 1970-talen blev det populärt att inreda källaren i småhus till bostadsutrymme. Källarna värmeisolerades på insidan med mineralull mellan träreglar, samt träpanel och trägolv. Det blev fuktigt på insidan av källarmuren dels från inneluft som kyldes ner och dels från den kalla fuktiga källarmuren. Luktproblem till följd av mögel eller från fuktigt impregnerat trä var vanligt. Resultatet från Betsi-undersökningen visar fuktskador är vanliga i invändigt värmeisolerade källare och att byggmetoden i stort sett försvann i slutet av 1970-talet. Värmeisoleras istället källarväggen på utsidan så samverkar värmeisoleringen med fuktsäkerheten och isoleringen håller

Tabell 5: Fuktskada i uppvärmda källare med invändig värmeisolering. Andelen källare med fuktskada avser antalet källare med fuktskada i förhållande till totala antalet källare för samma byggnadstyp och åldersklass. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fuktskada i källarvägg eller källargolv med invändig värmeisolering1) Grunder i Byggår Antal källare med Andel av källarna fuktskada (1000-tal) (%) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– småhus – 75 110 ± 52 19 ± 9 76 – 05 (5) (6) totalt 115 ± 42 17 ± 5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– flerbostadshus totalt ** (3) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– lokalbyggnader totalt ** 5 ±5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ( ), ** Statistiskt osäker. 1) Invändig värmeisolering med mineralull mellan träreglar eller betongplatta med

överliggande värmeisolering.

Utvändigt isolerad källarvägg. väggen torr förutsatt att grunden inte utsätts för vatten. Den känsliga punkten vid utvändig tilläggsisolering av källarmurar brukar vara där isoleringen avslutas vid markytan. Ifall även sockeln kan tilläggsisoleras på utsidan så kan den svaga punkten undvikas samtidigt som sockelisoleringen är energieffektiv. ■

Referenser

[1] Boverket (2012) Boverkets byggregler (BBR 2012), Boverket, Karlskrona. BBR 2012 kan laddas hem från www.boverket.se. [2] Boverket (2010) God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel. Boverket, Karlskrona. Rapporten kan laddas hem från www.boverket.se. [3] B Elmarsson, Puts på tilläggsisolering. Samordning av mätprogram och utvärdering vid experimentbyggande, ISBN 91-540-4234-8, R120:1984, Byggforskningsrådet, Stockholm. [4] I Samuelson & A Jansson, Putsade regelväggar, SP Rapport 2009:16, Borås. Rapporten kan laddas hem från www. sp.se. [5] O Åberg, Fuktsäkerhet i byggnader. Åtgärder mot fukt i kryprumsgrunder, ISBN 91-540-5838-4, T9:1999, Byggforskningsrådet, Stockholm.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2007 till 2011 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 5/12

Hunton växer! Balkarna levereras färdiga att lägga på plats!

INTE FÖRZINKAT. INTE YTBELAGT. RHEINZINK ÄR MASSIVT RAKT IGENOM.

Ny kapanläggning Vi erbjuder lagerbalkar i standardlängder samt exaktkapade och bearbetade lättbalkar & LVL-balkar. Från lagerförda dimensioner kapar vi exakt i önskad längd. Med urtag etc enligt Dina önskemål. Nytt lager I Borås finns nu vårt nya lager för att effektivisera och ge Dig snabbare och säkrare leveranser.

Q Tidlöst på utsidan, bara naturligt på insidan Q Detta naturliga material är en förebild genom att vara miljövänligt, absolut skötselfritt- och underhållsfritt. Q Samtidigt sätter det nya standarder med en livslängd på flera generationer. Q De höga krav som hållbart byggande ställer kan utan problem uppfyllas med RHEINZINK Till projektet på bilden har man använt “förpatinerat pro skiffergrått” till taket och till vattenavrinningen “förpatinerat pro blågrått”.

Ring så berättar vi mer om vad detta innebär för Dig i effektivt och ekonomiskt byggande.

www.hunton.se Bygg & teknik 5/12

RHEINZINK Sverige · Tillfällavägen 15 · 43363 Sävedalen · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 · info@rheinzink.se

RZ _ 4503-4C-S

Mats Blomberg: 070-940 75 78 Leif Lamberg: 070-940 48 95

www.rheinzink.se

RZ_4503-4C-S.indd 1

04.07.2012 9:13:26 Uhr

I samband med renovering:

Ska man agera proaktivt eller reaktivt? Vi har ett stort renoveringsbehov av våra svenska fastigheter. Under de närmaste tio till femton åren behöver cirka en miljon lägenheter renoveras. Det innebär att alla idag otillåtna byggnadsmaterial behöver bytas ut samt att öppna eller dolda fuktoch mögelskador kan/bör åtgärdas.

Idag finns regler runt asbest, radon och PCB. Detta innebär i klarspråk att all PCB ska vara bortsanerad till 2016. Radonhalten inomhus ska idag understiga 200 Bq. Asbest ska antingen saneras bort eller täckas in, om man väljer det senare alternativet måste det dokumenteras noggrant. Men när det gäller mögel och bakterier är myndigheterna mer svävande på målet även om utvecklingen i myndigheternas skrifter blir allt skarpare, dock saknas direkta lagkrav jämförbara med asbest, radon och PCB. Detta till trots att det finns stor kunskap inom sjukdomshistoriken när det gäller sambanden mellan fukt-mögel-ohälsa. I gamla skrifter såsom Tredje Mosebok, den första läroboken i arkitektur från 700-talet före Kristus fram till ”Källarparagrafen” i norsk lagstiftning (1894) har vi inte kommit längre än till Miljöbalkens formulering: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. Socialstyrelsens direktiv ”Olägenhet för människors hälsa gäller där det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål och där mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från till exempel källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där mänArtikelförfattare är fil dr Bengt Wessén, teknisk chef, Pegasus lab, Eurofins Environment Testing Sweden AB, Uppsala.

niskor vistas stadigvarande. Vi har även Boverkets byggnadsregler där man lite svepande anger att man inte får utforma byggnader så att fukt orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Om vi ser till hälsosituationen i Sverige av idag så kan vi se att vi fått en ökning av astma med 200 procent senaste tjugo åren, även allergier ökar. I Sverige har 40 procent av befolkning har/haft allergi. En tredjedel barn har allergi, enligt Magnus Wickman, professor i Barnallergi vid Karolinska institutet/överläkare Södersjukhuset, som säger: ”Barn som lever i mögelskadade hus har en 40 procentig ökad risk att drabbas av astma under de första levnadsåren. 50 till 60 procent ökad risk för allergisnuva upp till skolåldern”. Statistik på mögelprover under de senaste fem åren visar att vi har ett stigande problem med detta, se figur 1. All mögel och bakterieförekomst är ett resultat av för hög fuktbelastning och just

Dan Eriksson på Ocab tar prover för mögelanalys.

Analyser av provmatrialet sker i mikrobiologilaboratoriet i Uppsala.

hög fuktbelastning är den största bakomliggande faktorn till ohälsa i byggnader. Problemet med att konstatera om mögel eller bakterieproblem förekommer eller inte är att organismerna är för små för att se med ögat, det krävs ett mikroskop med hög förstoring. Faktum är att allt mögel luktar eller syns inte! Om man har ett fuktproblem måste fukten saneras, men då måste man inse att om fukten avlägsnas blir fuktprodukterna kvar såsom hälsopåverkande emissioner och toxiner gaser och partiklar. Det är bara fukten som försvinner. Vid provtagningar av mögel så måste man inse att luftprov bara indikerar eftersom det inte bevisar att källan finns i fastigheten. Materialprov däremot verifierar om det verkligen finns mögel och bakterieproblem i byggnaden. Tre faktorer behöver uppfyllas för att mögel/bakterier ska växa till: Fukt (mer än 75 procent relativ fuktighet), energi (organiskt byggmaterial) och sporer (finns överallt). Orsaken sen att fukten kommer in i våra byggnader fördelas enligt följande, där faktiskt inte fuktskada är

Figur 1: Antal mögelprover 2007 till 2011. Bygg & teknik 5/12

det vanligaste som man kan tro utan är först på tredje plats: 1. Konstruktionsfel (33 procent) 2. Fuskbygge/slarv (25 procent) 3. Fuktskada (20 procent).

Asbest (arbetsmiljö)

Användning av asbest förbjöds i Sverige 1982, med vissa undantag. Förbudet regleras i Kemikalieinspektionens föreskrifter. Samtliga asbestsorter har klassats som cancerframkallande genom EU-kommissionens direktiv 91/632/EEC (ändring av rådets direktiv 67/548/EEC). Asbest kommer dock finnas kvar länge i utrustningar och maskiner för industri samt i byggnader och fartyg. Under en lång tid framöver kommer arbetstagare som arbetar med reparation, underhåll samt rivning av byggnader att komma i beröring med material som innehåller asbest. För att undvika hälsorisker krävs information om vilka material som innehåller asbest. Om det finns minsta anledning att misstänka förekomst av asbest vid reparation, underhåll eller rivning av byggnad, byggnadsdel eller teknisk anordning ställer AFS 2006:1 vissa krav. Ett krav är bland annat att arbetsgivaren ska begära information om förekomst av asbest från byggnadens/anordningens ägare.

PCB

PCB en förkortning för polyklorerade bifenyler är en grupp svårnedbrytbara organiska klorföreningar. Nyanvändning av PCB är förbjuden sedan länge. PCB har använts i en rad olika produkter som transformatorer, kondensatorer, förseglingsmassor i isolerglas och som mjukgörare i plaster och fogmassor. I mitten av 1960-talet upptäcktes att PCB spridits till naturen varför det förbjöds på 1970-talet. Enligt svensk lagstiftning (SFS 2007: 19, SFS 2010:963) är fastighetsägare där fogmassa eller halkskyddad golvmassa

kan ha använts under åren 1956 till 1973 ansvariga för att inventering av PCB genomförs. Resultaten ska redovisas till miljökontoret. Påvisas PCB i halter större än 0,05 viktprocent ska byggnaden saneras. Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1956 till 1969 ska vara sanerade senast den 30 juni 2014. Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1970 till 1973 där fogeller golvmassa använts inomhus ska vara sanerade senast den 30 juni 2016. Påvisas PCB i halter mellan 0,005 och 0,05 viktprocent ska sanering ske senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning.

Radon i våra bostäder orsakar cirka 500 dödsfall per år

Radon finns nästan överallt i marken i olika mängder. Om lufttrycket är lägre inomhus än utomhus så kan radon sugas in i hus från marken. Radon finns även i så kallad blå lättbetong i byggnader eller i dricksvattnet vilket också kan göra att halten radon inomhus blir högre. Socialstyrelsen anger ett riktvärde på 200 Bq/m³ för bostäder, skolor och förskolor. När det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller bildas radon. Detta är en osynlig och luktfri radioaktiv gas. I nästa steg sönderfaller radon till så kallad radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kan på det viset komma ner i våra lungor. Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer näst efter tobaksrökning. Radon som finns i bostäder orsakar cirka 500 lungcancerfall varje år. Av dessa är det ungefär 50 som aldrig varit rökare.

Miljonprogrammet

Sveriges riksdag bestämde att mellan 1965 och 1975 skulle det byggas en miljon bostäder. Under den här tidsperioden var asbest och PCB vanligt förekommande

Då provsvaren är levererade kan rätt sanering göras för en kostnadseffektiv renovering. Bygg & teknik 5/12

byggnadsmaterial. Bostäderna byggdes snabbt med risk för slarv (tidspress) och byggandet skedde före oljekrisen utan krav på 0värmeisolering och är därmed idag en energibov med krav på hög energiåtgång (billigt byggmaterial). Detta renoveringsprogram kommer att innefatta stora kostnader för fastighetsägaren. Dessa ökade kostnader måste sedan tas ut i form av hyresintäkter. Det finns redan tidningsrubriker som tar upp detta där hyresgäster går samman för att protestera mot kommande hyreshöjningar. Vad man som hyresgäst kanske inte förstår är de stora kostnader som tillkommer bara av att etablera ett byggföretag på plats. Beroende på fastighetens storlek så kan dagskostnaden för en renoveringsetablering variera mellan 250 000 till 1,6 miljoner kronor. Här inser man snart att det finns mycket pengar att tjäna in om man planerar sin renovering så noggrant som möjligt för att slippa kostsamma förseningar (utan att inkludera eventuella förseningsböter). Klarar man projektet på 70 eller 90 dagar så kommer man efter en enkel matematisk beräkning fram att vid ytterligheterna av ovan nämnda etableringskostnader tjänar man 5 respektive 32 miljoner kronor. Vid val av renoveringsutförande så finns det i princip två vägar att välja om man väljer att följa lagstiftningen vill säga. Antingen så river man ut allt byggnadsmaterial så att man erhåller en stomren fastighet och bygger upp allt på nytt, eller så analyserar man varje rum efter föroreningar och river bara ut de rum som är förorenade av asbest, mögel och PCB. Vi har exempel på en renovering av 55 lägenheter där man vägde för och emot en total utrivning eller att riva efter att man analyserat samtliga rum. Det statistiska underlaget som man fattade sitt beslut på, påvisade föroreningar i 60 procent av rummen i tre trappuppgångar. Om man valde att riva ut allt så innebar det en extra kostnad för projektet på strax över sex miljoner kronor. Då valde man att analysera samtliga rum och man kom fram till att föroreningsgraden i projektet var att sjutton procent av rummen var förorenade och extrakostnaden för analyser och sanering blev strax över en miljon kronor. Man sparade alltså här cirka 80 procent i ROT-avgifter och då har vi inte räknat in tidsbesparingen som i detta projekt kostade 1,6 miljoner kronor per dag. Konsekvensen om man inte har planlagt innan renoveringsstart blir att projektet blir: • Dyrare (personal, material, express) • Tar längre tid (byggstopp och analys) • Onödiga renoveringar (renoverar friska områden) • Belastar arbetsmiljö/inomhusmiljö/utomhusmiljö. Vår slutsats är alltså: Jobba proaktivt, inte reaktivt! Detta ska ske i god tid, långt innan offertarbetet tar sin början. ■ 61

Energieﬀektiv och estetisk inomhuskyla Till skillnad från andra lösningar för inomhuskyla, installeras Uponors system för komfortkyla enkelt och ”osynligt” i både nytt och befintligt innertak. Lösningen är energieffektiv, integrerad, ljudlös och dragfri. Resultatet är behagligare inomhusmiljö på arbetsplatser, i butiker och andra offentliga lokaler, som t ex på Lindex i Ringengallerian i Stockholm där Uponors komfortkyla står för en skönare shopping- och arbetsmiljö. Installationen utförs snabbt och prydligt och kräver litet utrymme, vilket gör att butiker och kontor kan hålla öppet som vanligt under installationsarbetets gång.

Läs mer om Uponor Komfortpanelsystem på uponor.se. Även våra andra system och lösningar för värme och vatten i hem och samhälle hittar du där.

ANALYSER FRÅN GRUND TILL TAKNOCK www.wspgroup.se/jerbol

UNITED BY OUR DIFFERENCE

WSP Jerbol är ett heltäckande byggnadsbiologiskt laboratorium som hjälper dig att se in i den ”lilla” världen. Vi erbjuder allt från rena rutinanalyser till mer kvalificerade analys- och konsulttjänster, helt enligt dina önskemål. WSP Jerbols styrka är att kunna analysera prover från hela konstruktioner, från taknocken ner till pålar och rustbädd av trä. Om du misstänker att din fastighet är utsatt för mögel- eller svampangrepp är hjälpen nära. Välkommen till WSP Jerbol! För mer information, ring 0499-125 60.

Bygg & teknik 5/12

Många bäckar små Under min trettioåriga bana som innemiljöutredare har jag aldrig, så vitt jag minns, varit med om att hitta en enda brist som helt kan förklara de symptom på ohälsa (SBSsymptom) som brukar förekomma, möjligen något mögelhus i tidernas morgon. Det hindrar inte att det skulle kunna vara en enda av bristerna man hittar som utgör den huvudsakliga orsaken. Problemet är att man inte säkert kan veta om vissa upptäckta brister är helt utan skuld eller ej. Man kan dock inte arbeta så att så fort en stor brist hittats, utgå ifrån att den allena är boven. Den stora trålen måste fram så att allt som kan påverka inneluften negativt kommer fram. Vi vet att olika brister (föroreningar, temperaturer, buller med mera) kan utlösa SBS-symptom, ibland samma, ibland olika hos vissa individer som i sin tur är olika känsliga för de olika bristerna. Det kan bli ett ganska rörigt nätverk och vi har ingen metod att kvantifiera någon av parametrarna. Därför finns bara en metod och det är att åtgärda alla påträffade innemiljöbrister. Detta bör dessutom ske mer eller mindre samtidigt. Orsaken är just den som framskymtade ovan, att olika personer reagerar olika mycket på olika brister. Åtgärdas bara de brister man tror är största orsaken till ohälsan finns risk att vissa personer kommer att känna av symptom även efter att dessa åtgärder är utförda och då sprids lätt uppfattningen att åtgärderna misslyckats, även om de flesta blivit av med sina symptom.

drabbade och genom att visa den vetenskapliga och praktiska kunskap som finns få de drabbade att inse att problemet sannolikt går att komma till rätta med. Även när det gäller sjuka hus går det att tillämpa sunt förnuft och normala naturlagar. Visst finns det stora kunskapsluckor när det gäller sambanden mellan brister i innemiljön och olika symptom, men vi har bra kunskaper när det gäller vilka de vanligaste orsakerna till innemiljöbrister är och hur vi ska göra för att ändra innemiljön så att huset efter åtgärder inte orsakar fler symptom än ett normalt hus.

Innemiljöproblem

Problem orsakade av innemiljön är mångfaktoriellt och frågan är väl snarast om vi någonsin kommer att få sådana hus och sådana innevånare att ingen upplever symptom på ohälsa utlösta av innemiljön. Vi som utreder har mycket kvar att lära och det är långt kvar innan den kunskap som i dag trots allt finns på olika håll har nått alla som bygger eller brukar våra hus, om den någonsin når alla. Under tiden dyker det upp nya misstänkta orsaker och befolkningen blir också allt känsligare. Gammal kunskap glöms bort varvid problem vi en gång visste hur man undvek återkommer. Redan på 1850-talet fanns utmärkta beskrivningar på hur källare och kryprumsgrunder skulle utföras, ändå misslyckas många fortfarande med dessa konstruktioner. En orsak till att eftersläpningen i erfarenhetsåterföring är så stor är att varken projektörer eller beställare verkar inse att de faktiskt inte kan allt. I all projektering, byggande med mera bör de erfarenheter som finns, främst bland oss som undersöker felen, tas tillvara. Detta sker ofta inte, vilket ibland blivit dyrköpt erfarenhet för många. Man kan dock

skönja en skärpning då det på senare år blivit något vanligare att uppdragen handlar om förebyggande insatser i samband med projektering och kontroll under utförandeskedet. Förkortningen SBS importerades från USA under mitten av 1900-talet. Begreppet innebär att fler människor än normalt i ett hus är drabbade av vissa symptom på ohälsa. Besvär i ögonen, övre luftvägarna (näsa, hals), huden (ansikte, hals, händer, hårbotten, öron) och ”huvudet” (huvudvärk, illamående, yrsel, koncentrationssvårigheter) är de vanligaste. Anledningen till att begreppet importerades var att liknande besvär började uppmärksammas i Sverige. I dag vet vi att liknande problem finns i hela världen. Alltifrån mitten av 1900-talet och fortfarande dyker det upp skador som är typiska för vanliga konstruktioner och som orsakar luftföroreningar som påverkar känsliga personer. I modern tid började det på 1960-talet med uppreglade golv på platta på mark som möglade och det senaste är putsade fasader, där vatten läcker in till en gipsskiva och orsakar mögelpåväxt. Problem har dock funnits långt tidigare men kallades då inte för sjuka hus eller SBS. Då jag, något fåfängt, strävar efter att gå i pension (inte bara uppbära pension) tänker jag med den här artikeln ta farväl av de eventuella läsare jag haft genom åren och ge en liten kavalkad av de vanligaste brister jag träffat på under alla år. Det betyder att vissa brister kan tyckas vara historia men, govänner, det är av historien vi lär oss.

Vanliga orsaker

Varje generation av hus har sina typiska brister. I tid överlappar de ofta varandra

Undersökning

När vi angriper ett innemiljöproblem bör det göras enligt den metodik som tagits fram av Swesiaq. Det är ingen tvekan om att det finns innemiljöfaktorer som får vissa människor att reagera med de symptom som brukar innefattas i begreppet SBS (Sick Building Symptoms). En viktig del i utredningen är att försöka lugna ner stämningen bland de

Artikelförfattare är Tom Follin ByggMiljöGruppen AB, Solna. Bygg & teknik 5/12

Kvarlämnade träflisor med fuktkvoten 28 procent och mögellukt trots asfaltstrykning på betongen.

så att till exempel de uppreglade golven fortfarande byggdes sedan man börjat övergå till flytande golv eller golv med underliggande värmeisolering trots att många visste att det var en riskabel konstruktion. Kaseinhaltiga flytspackel lades samtidigt som de första erfarenheterna av alkalisk limnedbrytning började göras. På grund av alltför långsam erfarenhetsåterföring tar det många år (cirka femton år för uppreglade golv och flytande golv) från det att orsakerna till de första problemen med en viss konstruktion är utredda till dess alla byggare känner till problemen. I nedanstående kavalkad av eländen är de ordnade ungefär i den ordning som de uppträdde.

Mögel i uppreglade golv

I mitten av 1900-talet trodde man att det fanns något som kallades kapillärbrytande grus. Inget grus är kapillärbrytande i de tjocklekar som lades (15 till 20 cm). Detta innebar att vatten i vätskefas ibland sögs in i betongplattan. På betongplattan lades träreglar, som ibland via träkilar fixerades till ingjutna spikbrädor. Värmeisoleringen på plattan såg till att plattan fick ungefär samma temperatur som marken under. I marken har vi i stort sett alltid en relativ luftfuktighet (RF) på 90 till 100 procent, vilket innebär att även betongen kom att få en hög relativ fuktighet, även utan kapillär insugning av vatten. Resultatet blev mögeltillväxt i golven, mögellukt i huset och ofta symptom på ohälsa (SBSsymptom) bland personerna i huset.

Mögel på undersida av golvspånskiva (ovanpå plastfolie) orsakat av utläckt vatten från golvets ovansida (vårdslös städning).

Mögel i fyllnadsbjälklag

Betongbjälklag avjämnades med sand varpå ibland lades cellplast och spånskiva, ibland spånskiva eller träfiberskiva direkt. Efter mer eller mindre lång tid började dessa golv lukta mögel också. Fukten som orsakade tillväxten är antingen byggfukt eller markfukt om tillväxten inträffade när huset var nytt. I dag är mögeltillväxt i sådana golv vanlig beroende av läckande tätskikt i våtrum. Ofta åtgärdas endast badrummet när den gamla membranisoleringen gjort sitt. Fukten som runnit ut i angränsande fyllning får torka av sig själv och detta resulterar i att möglet/bakterierna som vuxit så länge det har läckt finns kvar och förorenar inneluften. Att det började växa beror på att sanden innehåller organiskt material (ingen sand är steril). Ibland uppstod tillväxt under plastfolie om sådan lades på betongen (platta på mark) på grund av att betongen inte var rengjord utan sågspån, fimpar, smörgåspapper med mera låg under den. En besläktad konstruktion är fyllnadsbjälklagen, där ett lager slagg, kolstybb eller byggavfall i form av bruk, tegelkross med mera lades på konstruktionsbetongen varpå en tunnare betongkaka gjöts. Även i dessa fyllningar (byggmästarfyllning) ingår ofta organiskt material, vilket 64

Hög andel organiskt material i fyllningen tillsammans med fukt vid pågjutningen av ny överbetong orsakade mögellukt, ohälsa och åtgärder för många millioner.

Mögel på stödvägg mot jorden (!) av trä och cellplast under yttervägg på ett flerbostadshus. Bygg & teknik 5/12

Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker. Hur mycket vill du lära dig? Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i byggoch fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Byggkeramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer. Vill du konsultera oss, skicka ett mail till info@bkr.se eller ring 08-641 2125.

gör att mögeltillväxt uppstår om fukt tillförs i samband med vattenskador eller ombyggnadsarbeten.

Mögel i krypgrunder

Mögel på undersidan av kryprumsbjälklag är vanligt förekommande trots att orsaken är självklar. Även om inte en enda vattenmolekyl avdunstar från marken under huset så kommer den relativa fuktigheten i grunden under sommaren och hösten att överstiga riskgränsen för mögeltillväxt (70 till 75 procent). Om klimatet ute är 20 ºC och den relativa fuktigheten 70 procent så blir den relativa fuktigheten 90 procent i kryprummet om det är 16 ºC där. Om marken i kryprummet består av berg eller lera blir temperaturen lägre än med annan typ av mark beroende på hög värmeledningsförmåga och följaktligen blir då den relativa fuktigheten ännu högre.

Mögel på andra ställen

Inläckning av mikrobiellt förorenad luft via kulvertintag är en vanlig föroreningskälla.

Vattnet har runnit in vid fönstersmygen och därefter följt limränderna ner till sockeln. Bilden illustrerar även svårigheten att lokalisera en skada med annan metod än att öppna relativt stora väggytor för inspektion.

Alkaliskt nedbrutet mattlim

Luft som sugs in via kulvertbrunnar är ofta förorenad av mikrobiell tillväxt (luktar mögel eller jord).

Mögeltillväxt orsakad av byggfukt är vanlig. Det senaste tillskottet i floran av mögelorsaker är vatten som läcker in bakom fasader försedda med puts på isolering. Orsaken till läckagen är i allmänhet brister i plåtarbeten eller brister i utförandet av isoleringen (avsaknad av tätband och liknande).

Mögeltillväxt i utfackningsväggar beroende av dåligt väderskydd under byggtiden kostar mycket att rätta till då sådant material bör bytas ut i sin helhet.

I mitten av 1970-talet ”förbjöds”, av arbetsmiljöskäl, de dittills använda lösningsmedelsbaserade golvlimmerna och ersattes med vattenbaserade sådana. Vi skapade då det innemiljöproblem som jämsides med mögel är det dominerande i dag. De tidigare limmerna påverkas ej av fukt medan de vattenbaserade bryts ner av fukt och alkali i betongen varvid nedbrytningsprodukter bildas och avgår upp genom mattan. Nedbrytningen startar i och med limningen på grund av fukten i limmet. Denna initiala nedbrytning orsakar en viss lukt av nedbrutet lim under mattan och medför även att en viss koncentration av nedbrytningsprodukter kan mätas upp under mattan. Så vitt känt har inte den initiala nedbrytningen, som alltså kan ske oavsett fuktinnehållet i betongen, orsakat några innemiljöproblem. Om däremot betongen är fuktig (den relativ fuktigheten högre än 85 procent) eller tät så limfukten inte sugs in fortsätter nedbrytningen, koncentrationen av nedbrytningsprodukter under mattan blir någon tiopotens högre än på torr betong och människorna ovanpå mattan drabbas av SBS-symptom. I rumsluften kan till exempel koncentrationen av 2-etylhexanol uppmätas till värden över cirka 5 till 6 µg/m³ (betydligt högre har även uppmätts). Problemet är vanligt. Orsakerna är flera. Betongens höga pH-värde går inte att göra mycket åt men om avjämningsmassa med lägre pH används uppnås en viss säkerhet. Fuktinnehållet i betongen kontrolleras med mätningar och där finns fortfarande stora luckor i kunskaperna. I rätt utförd fuktmätning ingår inte bara att mäta på djupen 20 eller 40 procent av konstruktionstjockleken. Des-

sa mått avser en homogen betongplatta av standardbetong utförd av ett och samma material rakt igenom. Vad är rätt mätdjup i ett bjälklag som består av HDFelement, 70 Lecabetong, 20 plus 10 mm avjämningsmassa? Vad är rätt mätdjup i en 200 mm tjock betongplatta på mark med golvvärmerör najade till underkantsarmeringen? I många fall är enda sättet att reda ut om matta kan limmas att upprätta en fuktprofil genom konstruktionen. Den stora svårigheten med sådana konstruktioner är att i förväg försöka sia om erforderlig torktid. Inga datorprogram finns för bedömning av torktid i sammansatta konstruktioner. I fallen med golvvärmen hade mätning på 40 procent av plattans tjocklek kunnat ge värde under 85 procent relativ fuktighet. Mattan limmas och golvvärmen startas. Golvvärmerören förångar då vatten under mätnivån. Vattenångan vandrar mot områden med lägre ånginnehåll, till

Nedbrutet vattenbaserat mattlim, här på grund av läckage in under mattan från golvbrunn. Bygg & teknik 5/12

Svärtning av eklameller i trägolv är ofta ett tecken på att ammoniak producerats vid nedbrytning av kaseinhaltigt flytspackel.

exempel uppåt mot mattans undersida, varvid den relativa fuktigheten stiger där till nivåer som resulterar i skador.

Kaseinhaltigt flytspackel

I slutet av 1970-talet introducerades en metod att avjämna nygjutna betongbjälklag – flytspackling. Tillsatser användes för att få spacklet att flyta ut på betongen och bilda ett horisontellt skikt. I ett av dessa flytspackel ingick en typ av kasein som orsakade en fuktbetingad nedbrytningsprocess som producerade gaser som, där ingen åtgärd gjorts, fortfarande kan misstänkas tränga upp genom golvbeläggningarna och inverkar på människornas hälsa, i vart fall i samband med vattenskador i sådana golv. Det vanligaste synliga tecknet på att sådant spackel finns i golven är en svärtning i eklamellernas ändträ i eklamellgolv. Svärtningen orsakas av ammoniak som är ett av de ämnen som produceras vid nedbrytningen.

Städning

Polish på linoleummattor blir till ett fint damm (kallas ibland Powdering) som misstänks kunna påverka ögon och hud, kanske även slemhinnor i andningsvägar.

Mjölad polish

Tecken på mjölning av golvpolish.

Polishbehandlingar utförda vintertid verkar misslyckas oftare än om behandlingen gjorts på sommaren. En rimlig teori är att vattnet i polishen torkar ut så fort under vintern att polishen inte hinner tränga ner i porerna i linoleummattan. Problemet brukar synas som damm på golvet trots att golvet nyligen rengjorts, vit förorening på kontorsstolars nederdel, på skosulor och längst ner på mörka byxben. Städning med mycket vatten och med rengöringsmedel med högt pH-värde på linoleummattor är andra orsaker till förorening av inneluften. Städningens betydelse för hälsa och prestationsförmåga har studerats vetenskapligt och ett klart samband finns mellan till exempel skolbarns prestationsförmåga och städningen i skolan (Greta Smedje, Dan Norbäck med flera).

Transport av föroreningar

I högre byggnader är termiken i huset den dominerande transportmekanismen för föroreningar. Ju högre huset är desto större blir den termiska drivkraften. Kontroll i varje våningsplan visar att luft läcker in mot schakten i de nedre våningarna och ut från schakten i de översta våningarna. I

våningsplanen däremellan är lufttrycket ungefär lika i våningsplan och schakt. Det är inte alls ovanligt att personerna med störst problem finns längst upp i huset medan föroreningskällorna (exempelvis garage) finns längst ner. Det är ett misstag att tro att ventilationssystemen i huset bestämmer vart luften går och varifrån den kommer. I varje våningsplan går det i allmänhet bra att balansera så att tilluft och frånluft blir lika men termiken i huset kommer man aldrig ifrån. Inget hus är så tätt att inte förorenad luft kan läcka från ett utrymme till ett annat om lufttrycken är olika, vilket de är i höjdled. Genom att frånluftsventilera trapphus, hisschakt, schakt för kablar, ventilationskanaler eller rör kan man i vart fall förhindra att den förorenade luft som tränger in nertill i huset sugs in till de övre planen. Detta råd får dock följas med viss urskiljning. Frånluftsventilation adderas till termiken, vilket innebär risk för ökad inläckning av föroreningar längst ner. Bäst är att sänka lufttrycket i de nedre våningarna och därigenom minska/stoppa utläckningen av förorenad luft (till exempel från garage) till trapphus och andra schakt. ■

Läs mer om GVK på www.gvk.se. Där kan du ladda ner eller beställa SÄKRA VÅTRUM och aktuell förteckning över GVK-auktoriserade företag.

Bygg & teknik 5/12

insänt

Internationell passivhuskonferens 2012 Den 4 och 5 maj 2012 ägde världens mest betydelsefulla konferens om energieffektivt byggande rum i tyska Hannover. Över 1 000 experter från 45 länder bidrog till att presentera konkreta lösningar för en EU-omfattande energirevolution. 40 000 passivhus har idag redan byggts. Det uppskattas att cirka 240 miljoner euro sparas per år i energikostnader och dessa siffror ökar. På konferensen samlades många fackkunniga, som brinner för passivhusbyggandet. Dit kom de som är väl insatta och vill dela med sig av sina erfarenheter, de som är positiva och intresserade av detta byggkoncept samt de som eventuellt tvivlar på konceptet, men som vill se och höra om det själva. Kanske vill de omedvetet bli övertygade! Förbättra ekonomin, uppmuntra tillväxt och minska arbetslösheten är något som EU och regeringar runt om i världen arbetar med. Om EU-direktivet och åtgärderna snabbt genomförs kan det leda till ökad sysselsättning i många sektorer i hela Europa fram till 2030, vilket i sin tur kommer att gynna ekonomin och minska skulderna. Konferensen hade en väldigt internationell karaktär och brett och intressant program. De viktigaste delar var: ● Utbytet för tillverkare på den internationella marknaden för att sporra till yt-

terligare införandet av regionalt anpassade passivhuskomponenter. ● Plenumsession under ledning av Passivhusinstitutets experter på internationella projekt och riktlinjer för olika klimatzoner. ● Hela sessioner dedikerade till passivhus i varma och kalla klimat. ● Många presentationer avsedda för genomförandet av passivhus och passivhuscentrumsinfrastruktur i regioner över hela världen. ● Kurser, guidade utflykter och utställning.

Goda exempel

Erfarenheter från 150 goda exempel på renoveringar i offentliga byggnader i Österrike, Tyskland, Belgien, Slovenien, Italien, Schweiz, Tjeckien, Sverige, Danmark, Storbritannien och Frankrike visar att det som EU:s energidirektiv kräver är redan ekonomiskt och tekniskt genomförbart. En viktig del av konferensen var att många certifierade systemlösningar och komponenter visades. Under konferensen presenterades det en mängd av olika projekt, inom både nyoch ombyggnader. En fabrik på 13 000 kvadratmeter från 1950-talet har förvandlats till en plusenergi industribyggnad i Hannover. Renovering av ett aktivitetshus i London till passivhusstandard har resulterat i energibesparing på 95 procent. Staden Frankfurt har totalt 45 offentliga byggnader byggda i passivhusstandard. Bryssels region presenterade ett lyckat exempel på hur EU-direktivet genomförs

med passivhusstandard sex år i förväg. Ytterligare exempel från Kalifornien, Sydkorea och Belgien antyder den globala potentialen för renovering till passivhusnivå För första gången visades projekt inom vårdbyggnader. Psykiatriska dagen-kliniken i Köln byggd med endast 5,5 procent ytterligare investeringar, ett nytt 70 000 kvadratmeter stort sjukhus byggt i Frankfurt och sju projekt som för närvarande planeras och byggas. Jasenka Hot civilingenjör, internationellt certifierad passivhusexpert, WSP Environmental, Stockholm.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012!

Fönster för generationer Med H-Fönstret i Lysekil blir det tyst, varmt, tryggt och skönt. Vi tillverkar täta underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! w w w .hfonstret.se

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 5/12

IMS 100

IMS 100, centermonterad på hisskorgens övre dörrkarm för center-öppnande dörrar.

Attt tjäna tjä och h skydda k När en hissdörr stängs innan du hinner trycka på hit-knappen, är det irriterande. När en tom sjukhushiss avgår på grund av att en sjukhussäng

IMS 100, hörnmonterad på hisskorgens övre dörrkarm för sido-öppnande dörrar.

hindrar sjuksköterskan att nå hit-knappen, är det bortkastad tid. När hissdörren stängs precis innan en tung kundvagn försöker komma in, blir det kostsamt. Med IMS 100 från CEDES, är dessa problem och olägenheter ett minne blott. Den kompakta sensorn kan monteras infälld eller utanpåliggande på hisskorgens övre dörrkarm och känner av när en person eller ett stort föremål närmar sig den stängande dörren och ser då till att den öppnas igen.

Compotech Provider AB Hälsingegatan 43 S -113 31 Stockholm info@compotech.se +46 8 441 5800

Kemiska föreningar i inomhusluften – vad mäts och varför?, del 1 Sedan juli 2012 gäller en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket rörande kvalitén på inomhusluft. I denna fastställs hygieniska gränsvärden för många luftburna kemiska ämnen som anses påverka människors allmänna hälsa. Vad är då inomhusluftkvalitet? Varför ska man bry sig om vad som finns i luften? Spelar det någon roll? Och framförallt, vilka osäkerheter kan uppstå då man gör mätningar på luftkvalitet?

Vi kommer i två artiklar ge en överblick över de olika avväganden som bör göras när luftkvalitetsanalys utförs. I denna första del kommer vi att beröra de kemiska ämnen som orsakar besvär. I nästa del diskuterar vi olika provtagnings- och analysmetoder.

Inverkan på luftkvaliteten och hälsa

Luftens kemiska kvalitet har visat sig bidra till det så kallade sjuka hus-syndromet (SBS). SBS definieras som ospecifika hälsobesvär såsom irritationer, hosta, snuva, andningssvårigheter, feber, huvudvärk och trötthet kopplade till vistelse i en specifik byggnad, Bornehag & Sundell (2004). Förekomst av mögelsporer samt höga VOC-halter eller andra typer av föroreningar i inomhusluften är exempel på orsaker. I Sverige finns i dag inga riktvärden eller gränsvärden för de kemiska ämnen som orsakar SBS i inomhusmiljön. Däremot finns det riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) från USA, USEPA (2008) och Kanada för att säkerställa inomhusluftens kvalitet. I USA föreslås ett riktvärde där TVOC-halten inomhus ej bör överstiga 200 µg/m³ för att luftkvaliteten ska vara acceptabel. Aldehyder har visats generellt vara irriterande för ögon och luftvägar, Svedberg

Artikelförfattare är docent Swaraj Paul och kemist Teresa Illanes, PP Polymer AB, Vällingby.

et al (2003), och inandning av aldehyder kan ge olika hälsobesvär. Som exempel kan nämnas kronisk acetaldehydförgiftning som liknar de symptom som fås av alkoholism, formaldehydexponering kan ge ögon-, näs- och halsirritation samt andningsbesvär, inandning av akrolein kan ge kroniska effekter på andningsorganen och ögon-, näs- och halsirritation. Dessutom är formaldehyd enligt USEPA klassad som cancerogen, medan acetaldehyd är misstänkt cancerogen och akrolein som möjligt cancerogen, USEPA (2008). Det är därför viktigt att inte endast mäta den vanligaste aldehyden såsom formaldehyd utan även undersöka om de andra skadliga aldehyderna finns i inomhusluften. Arbetsmiljöverket har i sin nya föreskrift AFS 2011:18 fastställt gränsvärden för aldehyder i arbetsmiljön, det vill säga halter som människor får exponeras för under åtta timmars arbetsdag, Arbetsmiljöverket (2011). I denna föreskrift finns det även ett gränsvärde för ammoniakexponering i arbetsmiljö och detta ligger på 14 mg/m³.

Inomhusluftkvalitet och kemiska föreningar

De luftföroreningar som finns i inomhusluften kan huvudsakligen delas in beroende på kemisk struktur och fysikaliska egenskaper. Provtagnings- och analysmetoder varierar med vilken kategori ämnena tillhör. Flyktiga organiska ämnen (VOC/ SVOC). VOC står för ”Volatile Organic Compound” och innefattar organiska föreningar som har kokpunkt upptill 260 °C medan SVOC står för ”Semi Volatile Organic Compounds” och innefattar organiska föreningar mellan kokpunkt 240 till 400 °C. De vanligaste VOC-ämnena är aromatiska- och alifatiska kolväteföreningar samt terpener. SVOC-ämnen består oftast av fettsyror och mjukgörare. VOC/SVOC-ämnen kan komma från

byggmaterial, lack och lim och även uppstå beroende på hur man brukar dessa material, Åsbrink & Paul (2004). Sammansättningen av kemiska ämnen kan bli ännu mer komplex när det finns ozon och aldehyder i luften och/eller förekommer fuktskador eftersom dessa ämnen i sin tur kan oxideras till ännu mer aggressiva ämnen. Exempel på en typisk luftanalys ser ut enligt figur 1. För att säkerställa inomhusluftkvaliteten och bestämma typ och halter av organiska ämnen är det viktigt att identifiera och mäta ämnena i luften. Sådan mätning kallas VOC-mätning. Vissa av dessa VOC-ämnen är kända för att orsaka hälsobesvär och även luktproblem, vilket i sin tur har visat sig försämra inlärningsförmågan hos barn, Daisey et al (2003). Det har också visats att närvaro även i mycket små mängder av luktande organiska föreningar kan förorsaka koncentrationssvårigheter och ge upphov till kognitiv distraktion, Polizzi et al (2012). Wolkoff, Wolkoff et al (2006), har i sin översiktsartikel presenterat irriterande inverkan av olika VOC-ämnen och hur närvaro av luktande ämnen påverkar hälsan. Han delar upp VOC-ämnena i fyra olika kategorier: 1) kemiskt icke-reaktiva till exempel oktan, toluen och butanol 2) kemiskt reaktiva till exempel styren och limonen. Dessa kan reagera vidare antingen med ozon eller kväveoxider i närvaro av ljus, vilket resulterar i nya oxiderade ämnen 3) biologiskt reaktiva det vill säga ämnen som binder kemiskt med receptorställen på slemhinnor till exempel aldehyder och akrolein 4) toxiska ämnen. VOC med låga lukttröskelvärden har också visat sig bidra till dålig inomhusluftkvalitet. Wolkoff föreslog att upplevelse av lukt och ”sensorisk irritation”

Figur 1: TD/GC-analys på luftprov. Bygg & teknik 5/12

kan bero på psykologiska faktorer. Andersson, Andersson (2012), har också visat att lukter kan förorsaka kemisk intolerans och därmed framkalla symptom såsom irritation av ögon och luftvägar, trötthet, illamående och koncentrationsstörningar. MVOC. MVOC står för ”Microbial Volatile Organic Compounds” och avges av byggnadsmaterial under påverkan av mikroorganismer. Det har visats, Claesson et al (2007) att kemisk emission beror på nedbrytning av byggmaterial på grund av fukt och bakteriell tillväxt. I en senare artikel har de undersökt hur MVOCmetaboliterna vid låga och höga koncentrationer ger hälsobesvär och en känsla av dålig luft, Claesson & Sunesson (2009). Beroende på vilken typ av byggnadsmaterial (gips, linoleum, trä med mera) och mikroorganism (bakterie, mögel eller svamp) det är, varierar sammansättningen av MVOC-ämnena. De olika MVOCmetaboliterna är 2-Metyl-1-propanol, 3Metyl-1-butanol, 2-Pentanol, 3-Oktanol, 1-Okten-3-ol, 2-Hexanon, 2-Heptanon, 3Oktanon, 2-Metylisoborneol, Geosmin, och Dimetyldisulfid, Åsbrink & Paul (2005). Fördelen med MVOC-mätningarna är att man kan bestämma om mikroorganismerna fortfarande är aktiva eller inte. Man kan också bestämma om det finns fuktskador i dolda utrymmen såsom i bjälklag eller i konstruktionen. Även om MVOC-metaboliterna inte är klassade som toxiska ämnen har det rapporterats i litteraturen att en cocktailinverkan av MVOC-metaboliterna kan förorsaka hälsobesvär. Närvaro av dessa ämnen kan förstärka hälsobesvär från de andra kemiska ämnena i luften vid mycket låga koncentrationer. Dessutom ger MVOCmätningarna en indikation på om mikroorganismerna är aktiva eller inte. Sporerna bildas enbart när de är aktiva och de kan då förorsaka allergiska besvär hos känsliga personer. Täubel, Täubel et al (2011), har också identifierat mykotoxiner som sekundära metaboliter i fuktskadad inomhusmiljö i närvaro av bakterie

och svamp. Här är det svårt att förutsäga hur dessa mykotoxiner påverkar hälsan. Dock är sådana studier på gång. Aldehyder. Aldehyder är starka oxiderande ämnen och det finns flera källor till aldehyder i inomhusluft. Ozon från utomhusluften eller som producerats av laserskrivare eller kopiatorer kan reagera med olika ämnen i inomhusluften och bilda exempelvis acetaldehyd, formaldehyd och bensaldehyd, Åsbrink (2004). Eldning med till exempel ved, kan vara källa för exempelvis akrolein, Zhang & Smith (1999). Akrolein kan också bildas vid skogsbränder, Destaillats et al (2002). Olika typer av växter och träd kan vara källor till aldehyder i luft, Martin et al (1999). Till exempel avger trä och träprodukter hexanal i låga halter. Träfiberskivor av MDF-typ avger under lång tid hexanal och andra kortkedjiga aldehyder, Svedberg et al (2003). Aldehyder kan också finnas i matprodukter som smaktillsatser, Health council of the Netherlands (2003), Svedberg et al (2003). Motorfordonsavgaser kan också innehålla en rad olika aldehyder, bland annat akrolein, Destaillats et al (2002), Kean et al (2001). I figur 2 finns ett exempel på en aldehydstandardanalys. Aminer. Ammoniak och aminer av olika slag kan förekomma i inomhusluft. Dessa kan härstamma från olika byggmaterial framförallt från utjämningsspackel och ger upphov till irritation, Social och hälsovårdsministeriet (2003). Dessutom har många människor väldigt låg lukttröskel för aminer (1,5 mg/m³ för ammoniak), vilket gör att även om halten av ämnet i sig inte är toxiskt kan det leda till irritation och besvär. Aminer är vanligt förekommande i kemiska hushållsprodukter såsom fönsterputs, golvvårdsmaterial, skönhetsprodukter med mera. Dessa kan klassas som primära, sekundära och tertiära aminer där hälsoriskerna varierar med amintyp. Dessutom kan de klassas som alifatiska och aromatiska aminer där aromatiska aminer är farligare än de alifatiska typerna.

Figur 2: Aldehydstandardkörning på HPLC. Bygg & teknik 5/12

Polyaromatiska kolväten (PAH). PAH är en samlad benämning på polyaromatiska kolväten. PAH som är relevanta ur inomhusmiljösynpunkt utgörs av sexton olika föreningar: Naftalen, Acenaftylen, Acenaften, Fluoren, Fenantren, Antracen, Fluoranten, Pyren, Benso(a)antracen, Krysen, Benso(b)fluoranten, Benso(k)fluoranten, Benso(a)pyren, Dibenso(ah)antracen, Benso(ghi)perylen och Indeno(1,2,3-cd)pyren. PAH-ämnen bildas vid ofullständig förbränning av bensin och diesel. De kan också härröra från tjära som har använts i äldre byggmaterial för att skydda mot mikrobiella angrepp. I en nyligen publicerad artikel har det visat sig att en av de vanligaste polyaromatiska kolvätena i inomhusluft som till exempel naftalen kommer från malkulor samt finns i rumsdeodoranter, Batterman et al (2012). Polyaromatiska kolväten är klassade som cancerogena ämnen och är vanliga i utomhusluften i tätorter med mycket trafik, Potter et al (2006). I figur 3 finns ett exempel på en PAH-standardanalys. I denna första artikel av två har vi belyst att det finns många ämnen i inomhusluften som kan bidra till ohälsa hos människor. För att kartlägga dem är det väldigt viktigt att veta hur man kan samla in dem, analysera dem och slutligen kvantitativt bestämma dem. För att säkerställa kemisk kvalitet av inomhusluft och relatera till eventuella hälsoproblem är det viktigt att få ett helhetsspektrum av alla ämnen som kan förekomma i inomhusluften. I nästa del kommer vi att ge en överblick över de analysmetoder som används för att ge en helhetsbild av de avvägningar som måste göras för att påvisa ett pålitligt och korrekt resultat. ■

Litteraturförteckning

Andersson, L. (2012). Sick of smells – Empirical Findings and a Theoretical Framework for Chemical Intolerans. Umeå: Umeå Universitet Department of Psychology.

Figur 3: PAH-standardkörning på HPLC. 71

FUKTLARM

Kean, A., Grosjean, E., Grosjean, D. & Harley, R. (2001). On road measurements of carbonyls in California lightduty vehicle emissions. Environmental Science & Technology, Volume 35, pp. 4198–4204. Martin, R., Villanueva, I., Zhang, J. & Popp, C. (1999). Nonmethane hydrocarbon, monocarboxylic acid, and low molecular weight aldehyde and ketone emissions from vegetation in New Mexico. Environmental Science & Technology, Volume 33, pp. 2186–2192. Polizzi, V. et al (2012). Influence of growth parameters on fungal growth and volatile metabolite production by indoor molds. Science of the total environment, Volume 414, pp. 277–286. Potter, A., Junedahl, E., Persson, K. & Brorström-Lundén, E. (2006). Mätning av flyktiga organiska ämnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i tätorter, Stockholm: IVL. Social och hälsovårdsministeriet (2003). Anvisning om boendehälsa, Helsingfors: Social och hälsovårdsministeriet. Svedberg, U. et al (2003). Förekomst och bildning av flyktiga ämnen vid tillverkning och förvariing av träpellets., Sundsvall: Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvalls sjukhus. Svedberg, U., Högberg, H. & Högberg, J. (2003). Förekomst och bildning av flyktiga ämnen vid tillverkning och förvaring

av träpellets. Toxikologisk bedömning av hexanal. Sundsvall: Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvalls sjukhus. Täubel, M. et al (2011). Co-occurence of toxic bacterial and fungal secondary metabolites in moisture-damaged indoor environments. Indoor Air, Volume 21, pp. 368–375. USEPA, 2008. Air Toxics Website. [Online] Available at: http://www.epa. gov/ttn/atw Wolkoff, P., Nojgaard, J., Franck, C. & Skov, P. (2006). The modern office environment desiccates the eyes? Indoor Air, Volume 16, pp. 258–265. Zhang, J. & Smith, K. (1999). Emissions of carbonyl compounds from various cookstoves in China. Environmental Science & Technology, Volume 33, pp. 2311–2320. Åsbrink, L. (2004). Gör bredare analys av inomhusluft. Husbyggaren, Volume 5, pp. 36–40. Åsbrink, L. & Paul, S. (2004). Inomhusluftkvalitet – hur säkerställer man den? Bygg & teknik, Volume 2, pp. 35–40. Åsbrink, L. & Paul, S. (2005). MVOCmätning – en snabb indikation på mikrobiella skador. Bygg & teknik, Volume 5, pp. 48–52. 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012!

Rädd för fuktskador?

TORE HAGEN AS

Arbetsmiljöverket (2011). Hygieniska gränsvärden – Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden, Stockholm: Anna Middelman. Batterman, S. et al (2012). Sources, concentrations, and risks of naphtalene in indoor and outdoor air. Indoor Air, Volume In press. Bornehag, C. & Sundell, J. (2004). The ”healthy pet keeping effect”. Allergy, Volume 59, p. 554. Claesson, A. et al (2007). Journal of Enviromental monitoring, Volym 9, p. 240. Claesson, A. S. & Sunesson, A. L., 2009. Indoor Air, 19(2), p. 102. Daisey, J. et al (2003). Indoor air quality, ventilation and health symptoms in school: an analysis of existing information. Indoor Air, Volume 13, pp. 53– 64. Destaillats, H., Spaulding, R. & Charles, M. (2002). Ambient air measurement of acrolein and other carbonyls at the Oakland-San Franscisco bay bridge toll plaza. Environmental Science & Technology, Volume 36, pp. 2227–2235. Health council of the Netherlands (2003). Valeraldehyde; Health-based reassessment of a administrative occupational exposure limits. The Hague, Committe on updating of occupational exposure limits.

Mer info på www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer. Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMÄTNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

Bygg & teknik 5/12

Implementeringsstrategi för förvaltningsaspekter i projektering med BIM Förvaltningskostnaden motsvarar oftast den största kostnaden för en konstruktions totalekonomi och är kopplad till drift, renovering, uppgradering etcetera. Eftersom dessa kostnader är dominerande är de viktiga att ta hänsyn till och begränsa i projekteringsskeedet. Konstigt nog tvingar det inte, i särskilt stor utsträckning, fram en projektering som svarar upp mot dessa aspekter. Syftet med detta projekt var att identifiera en strategi för att implementera aspekter kopplade till förvaltning i projekteringen med bygginformationsmodellering som ett centralt verktyg. I grundtanken baseras strategin på tio kriterier som kopplas till indikatorer. Dessa indikatorer ska hjälpa projekteringsgruppen att adressera aspekterna. Infallsvinkeln har varit mer pragmatisk än dagens metoder för livscykelanalyser. Detta är en sammanfattning av examensarbetet ”How to adopt the desires and requirements from the Facility Management in the design process with help of BIM”, se Hoof (2011).

Figur 1: Utvecklingen av informations och kommunikationsteknologin och vikten av att brygga dessa. http://cic.vtt.fi/hannus/islands/index.html (2012-05-15)

information modeling (BIM) i viss utsträckning men potentialen är så mycket

mer än vad vi ser i dag. Figur 1 illustrerar hur användningen av IT i byggbranschen

Information och kommunikationsteknologi för förvaltning

Informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har varit viktig för utvecklingen inom byggsektorn under de senaste decennierna. En betydande förändring var införandet av tvådimensionell CAD (Computer Aided Design) och på senare år har en övergång mot bygginformationmodeller tagit fart. Idag används Building

Artikelförfattare är Rasmus Rempling, Chalmers tekniska högskola, Bygg och miljöteknik, Göteborg, och David Hoof, Soliber Ingenjörer AB, Jönköping. Bygg & teknik 5/12

Figur 2: Informationsutbyte mellan objektinformation och informationsdatabasen som Fi2 tillhandahåller, se Fi2, förvaltningsinformation (2011). 73

har utvecklats. Det finns några stora milstolpar som införandet av CAD, FEM etcetera och vissa kommunikationsvägar, till exempel internet, se Wikforss (2003). Föreningen för förvaltningsinformation, numera FI2 förvaltningsinformation, har identifierat behovet av informationsoch kommunikationsteknologi i förvaltningssammanhang. Ett första steg har varit att skapa en standard som binder samman olika programvaror och filformat som sektorn använder, se FI2 förvatningsinformation (2011). Detta har resulterat i en standard, Fi2, som hanterar all data med avseende på fastighetsförvaltning, till exempel areor, hyror, byggelement med egenskaper och behov för underhåll. Med Fi2-standarden kan information enkelt kommuniceras även om de har olika format. Fi2-standarden ökar sitt användarantal och i framtiden kan projektörer och entreprenörer överföra information som är väsentlig. De kommer också veta hur de ska leverera information och i vilket format. Detta kommer att öka informationstillgängligheten för fastighetsförvaltaren och den öppna standarden gör att informationen inte är låst till ett specifikt format. Den nuvarande version av Fi2 kan, som ses i figur 2 på föregående sida, ta emot information från en BIM-modell, vilket är ett första steg mot ett automatiserat informationsflöde. Nästa utvecklingssteg borde vara att Fi2 hanterar BIM-modellen direkt. Det skulle göra det möjligt, som illustreras i figur 3, att utveckla BIM-modellen under förvaltningen. Vilket leder till en större informationsomsättning om kunskap från förvaltningen kan återföras till nya projekt.

Identifiering av kriterier

I projektets inledning identifierades aspekter genom intervjuer av förvaltare. Intervjuerna hade tyngdpunkten på fråge-

Tabell 1: Tio identifierade kriterier som kan användas för att ta hänsyn till förvaltningsaspekter i BIM-projektering. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1. Behov av och tillgänglighet för underhåll. ● Hur ofta och enkelt ett underhåll kan göras Fördelar med BIM Fördelarna med BIM kan vara väldigt stora för detta kriterium. Ett framtida BIMverktyg skulle kunna jämföra underhållsnivåerna på olika alternativ i projekteringen och bedöma vilket alternativ som är bäst. Ett BIM-verktyg skulle också kunna, genom indikatorer, upptäcka områden där underhållet kan bli ett problem utifrån tillgänglighetssynpunkt och markera dem för projektören så att denne får en möjlighet att åtgärda problemet. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2. Material och teknisk utrustning. ● Frågeställningar kring materialval och teknisk apparatur ● Ombyggnad och rivning ● Uppgradering av tekniska installationer Fördelar med BIM: Ett framtida BIM-verktyg skulle ha potentialen att göra en hel del av ovanstående undersökningar automatiskt. Framförallt upptäcka farliga material, utvärdera och jämföra material samt tekniska apparater. En BIM-modell skulle också vara till stor hjälp vid en framtida ombyggnad och eventuell rivning. Vid en eventuell ombyggnad skulle också BIM-verktyget kunna identifiera om annan teknisk apparatur än den som redan finns i byggnadens installationssystem väljs och upplysa projektören om detta. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3. Tillgänglighet och utrymning ● Personer med funktionshinder ● Utrymning Fördelar med BIM: Med hjälp av BIM kan många utav problemen relaterade till tillgänglighet och utrymning simuleras innan byggnaden börjar byggas. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4. Tydligt definierade volymer och areor. ● ”As built” information om volymer och areor Fördelar med BIM: Ett BIM-verktyg kan beräkna många utav dessa areor och volymer automatiskt. Det kan också vara väldigt fördelaktigt att ha en tredimensionell modell genom hela projektet där alla areor och volymer är definierade. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5. Dimensionerande och tillåtna laster ● ”As built” information med avseende på dimensionerande lastkombination Fördelar med BIM: Med en BIM-modell kan ett BIM-verktyg beräkna hållfastheten för den valda konstruktionen och undersöka om den klarar det nya lastfallet eller inte.

Figur 3: Förvaltningsdatabas som kan hantera all typ av väsentlig data. 74

ställningar angående deras inverkan på byggprocessen och hur man kan underlätta för förvaltningen om större hänsyn hade tagits till förvaltningen tidigt i projekteringsprocessen. Från intervjuerna sammanfattades 70 unika aspekter, önskemål och andra kommentarer. Några av dessa var tydligt definierbara, medans andra kom fram genom en diskussion. I analysen av resultatet från intervjuerna kunde aspekterna organiseras i sjutton grupper. Grupperna diskuterades utifrån möjlig potential att kunna adresseras med hjälp av tredimensionell projektering och BIM. Dessa sjutton grupper omarbetades till tio kriterier som ansågs vara lämpliga och användbara i en BIM-projektering. I tabell 1 listas de identifierade kriterierna och sammankopplad med fördelarna med BIM i fastighetsförvaltning.

Slutsats

Projektet har visat att byggsektorn skulle Bygg & teknik 5/12

Tabell 1: fortsättning. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6. Bra arbetsmiljö för förvaltarna och geografisk placering av förvaltarens förråd och utrustning. ● Väl planerad placering av förvaltarens faciliteter Fördelar med BIM: Med BIM kan till exempel simuleringar enkelt göras för olika redskap samt hur de tar sig fram i lokalerna och med hjälp av en tredimensionell modell kan det bli lättare att få en överblick av förvaltarens olika moment i förvaltningen. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 7. Riskkonstruktioner ● Enskilda förvaltarens önskemål angående riskkonstruktioner Fördelar med BIM: Om en viss teknisk lösning är förbjuden för en viss förvaltare kan BIM-verktyget markera för projektören om en sådan lösning ändå väljs och föreslå en alternativ lösning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 8. Energianvändning ● Kontroll över driftkostnaden i framtiden Fördelar med BIM: Energianvändningen kan simuleras med hjälp av ett BIM-verktyg och det är möjligt att utvärdera olika alternativ med avseende på hur de påverkar byggnaden över hela dess livslängd. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 9. Städbarhet och snöröjning ● Identifiera möjligheter att reducera behovet av städning och snöröjning Fördelar med BIM: Men ett framtida BIM-verktyg skulle mycket kunna simuleras redan i projekteringsstadiet för att få med förvaltarens aspekter. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 10. Rutiner för kommunikation i organisationen ● Kommunikationsrutiner för kunskapsåterföring med avseende på förvaltning Fördelar med BIM: I BIM-programmet kan det finnas ett makro eller någon form av checklista som tvingar projektören att undersöka om alla förvaltarens krav och önskemål är uppfyllda och om någon speciell hänsyn ska tas. kunna dra ekonomisk nytta av att använda en pragmatisk metod för att ta hänsyn till aspekter kopplade till förvaltning. En identifierad väg att göra detta på är det

Bygg & teknik 5/12

pågående införandet av bygginformationsmodeller. Tio kriterier med tillhörande indikatorer har tagits fram. Dessa indikatorer är till viss del tillgängliga i

dagens bygginformationsmodeller men det krävs en framtida strävan att lyfta fram förvaltningsaspekter i projekteringsskedet för att en praktisk metod ska bli tillämpbar. Tillämpas kriterierna är potentiallen stor att en teknisk lösning blir mer optimal i förvaltarens synvinkel och ■ således även ur ekonomisk.

Referenser

Hoof, D. (2011) How to adopt the desires and requirements from the Facility Management in the design process with help of BIM. Examensarbete 2011:137, Institutionen för byggoch miljöteknik, Chalmers tekniska högskola. Wikforss, Ö. (2003): Byggandets informationsteknologi, AB Svensk Byggtjänst, Uppsala. Sidor: 263-265, 278-279. Hannus, M. (1998) Evolution of IT in construction over the last decades, http:// cic.vtt.fi/hannus/islands/index.html [Hämtad 2012-05-15]. FI2 Förvaltningsinformation (2011) Standard för informationshantering inom fastighetssektorn, Tillgänglig på http:// www.fi2.se [Hämtad 2011-09-13].

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2007 till 2011 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Akustik/Bullerskärmar:

Betongdukar:

Armeringsverktyg:

Betongelement:

Fogband:

Balkonger:

Betonginstrument:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Betong:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 Bygg & teknik 5/12

annons bygg-teknik1010.indd 1

10-10-12 13.08.48

branschregister

Färg:

Industrikontor:

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƌ ǇŐŐĚ ŵŝůũƂ sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽǌŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽǌŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Bygg & teknik 5/12

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Stödmurar/Planlager

s Stödmurar s Planlager s Lagerhallar Vägghöjd 0,6-10m. Byggs som ”lego”. C3C Engineering AB 0470-34 74 60 info@c3c.se www.c3c.se

Tak- och fasadvård:

Tak/Tätskikt:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Ljus och säkerhet:

Takplåt:

Mätinstrument:

Utemiljö/Terrasser

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 5/12

Systemlösningar På T-Emballage gillar vi att tänka i system. Det innebär att vi bygger en helhet av våra produkter. Produkter som tillsammans uppfyller alla Boverkets krav på livslängd och funktion. När vi sätter in våra premiumprodukter i systemlösningar garanterar vi att de inte bara uppfyller P-märkningens krav utan att de tillsammans verkar för det som vi kallar Lufttätt, Energisnålt och Fuktsäkert byggande.

T-Tak EVO T-Diff Vattenavledande underlagstak som duk på rulle bestående av en polypropen (nonwoven) stomme med ångbarriär och armeringsnät av polyeten. Materialet är åldringsbeständigt, vattentätt och diffusionsöppet. Produkten klarar kravet för genomtrampning monterat med läkt enligt anvisning. Den är försedd med självhäftande klistertejp på en längsgående kant.

T-Tak EVO är avsedd som underlagstäckning på träunderlag. För ytskikt som överläggsplattor, överläggsskivor, plan plåt, takpapp (ej svetsbar) eller formskuren papp (shingel). Underlagstäckningen kan användas på taklutningar ner till 6° (ca 1:10), där det täckande ytskiktet så tillåter.

www.t-emballage.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

XtL System

extended life system

XtL System – det enkla systemet för skräddarsydd fasadrenovering. Nu snart 40 år efter miljonprogrammet är många av de hus som byggdes under perioden i akut behov av renovering. XtL System från Cembrit och (XURSURÀO NDQ JH GHP Q\WW RFK I|UOlQJW OLY 6\VWHPHW EHVWnU DY VQ\JJD RFK L VWRUW VHWW XQGHUKnOOVIULD ÀEHUFHPHQWVNLYRU PHG YHQWLOHUDG SURÀOOlNW /|VQLQJDUQD NDQ HQNHOW DQSDVVDV WLOO VQHGD RFK skeva byggnader. Lägenheterna blir beboeliga medan arbetet pågår. Läs mer om hur XtL System kan rädda miljonprogrammet på www.cembrit.se

FIBERCEMENT FÖR ROBUST BYGGANDE