5/15 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Sunda hus/ Energi

Energieffektivitet Nr 5 • 2015 Augusti 107:e årgången

www.approvus.se

Vi lär dig att spara energi.

Din kompetens behÜvs i jakten pü smarta energibesparingar och hälsosamma innemiljÜer i vüra byggnader. Med hjälp av vüra erfarna fÜreläsare stür vi redo att fÜrmedla rätt kunskap till dig.

Vi gÜr duktiga människor till experter.

Nügra av av vüra kursnyheter: Fuktsäkra vütrum 2 september i Borüs Tekniska system i byggnader 8 oktober i Stockholm 18 november i Borüs Radon och ventilation 16 –17 november i Borüs Energikartläggning i stora fÜretag 1–3 december i Stockholm Erfarenhetsdag CEX / OVK 10 december i Borüs

Energieffektiv ytterväggskonstruktion 1\D EUHGDUH UHJODU VNHQRU RFK ] SURŠO JžU SODWV IžU PP LVROHULQJ L \WWHUY–JJHQ 'HW JžU DWW HWW O–JUH 8 Y–UGH QHU WLOO (Čœ ~ NODVV NDQ XSSQ˜V %UD IžU E˜GH PLOMž RFK SO˜QERN /–V PHU RP *\SURF 7+(502QRPLF‚ S˜ ZZZ J\SURF VH

Mätteknik – energi och innemiljÜ HÜsten 2015 i GÜteborg

Bygg & teknik 5/15 Ad_91x270THERMOnomicStĂĽlbyggnad_.indd 1

3

2015-07-14 15:17:30

Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden Med 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högteknologiskt företag och vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användningsområden. Vår vision för noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel går målinriktat vidare. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer på www.cementa.se.

Nollvision

FILM

3e Vår Úlm om Vår Vision kring klimatneutralitet till år 2030: Använd 12-koden och se Úlmen i din mobil eller läs mer på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 45 000 medarbetare i fler än 40 länder.

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt

Produktnytt

8

10

Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Tor Broström och Petra Eriksson

13

Energianvändning och innemiljö i småhus byggda på 2000-talet eller tidigare Christer Harrysson

20

Export av svensk el och fjärrvärme- 16 teknik skapar förutsättningar att minska utsläpp av växthusgaser i Europa Johnny Kellner

Systemtänkande – viktigt vid val av ventilationssystem Lars Tobin

32

Spärrskikt mot golvemissioner – tester av åtgärdseffekten Jörgen Grantén

37

Solallén i Växjö – Sveriges första nollenergibostäder?

Björn Berggren och Åse Togerö

45

Förslag på åtgärdsmetoder för inomhusmiljöproblem – juridiska aspekter Lasse Iisakka

34

Det blir inte svart allt som möglar Åslög Dahl och Robert Daun

42

Standardisering och energianvändning i den byggda miljön Navid Gohardani

48

Rumsakustisk planering Norbert Fichter

53

Svensk byggbransch behöver en moderniserad dagsljusstandard Paul Rogers et al

50

Insänt

57

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. NYPRODUKTION I ANNEDAL, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-408 861 00 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 0281-658X

Bygg & teknik 5/15

”

ledare

Helt oacceptabel diskriminering

Att det förekommer diskriminering på grund av könsroller är väl känt bland svenska ingenjörer. Detta bekräftas i högsta grad i en färsk undersökning, Jämställdhetsrapporten, som undersökningsföretaget Novus nyligen har genomfört på uppdrag av konsultkoncernen Projektengagemang. Mer än var fjärde kvinna, eller 26 procent, berättar nämligen i undersökningen att de känt sig diskriminerade på sin arbetsplats på grund av sitt kön sedan de blev ingenjörer. Bland männen däremot är motsvarande siffra endast en procent.

Rapporten baseras på telefonintervjuer där 500 aktivt arbetande svenska ingenjörer har fått svara på frågor om jämställdhet inom ingenjörsbranschen.

Det nedslående resultatet visar att det fortfarande är mycket stor skillnad mellan könen.

På vilket sätt kvinnorna i undersökningen har upplevt att de blivit diskriminerade på skiljer sig mellan de svarande. Men de flesta, närmare en av fem kvinnor, uppger att de fått mindre utrym-

”Det är skrämmande att var fjärde kvinnlig ingenjör känner sig diskriminerad på sin arbetsplats 2015” me och möjlighet att prata på möten. Många uppger dessutom att lägre lön och kollegor som talar nedlåtande till dem är sätt de upplevt diskriminering på. Det uppger tolv respektive åtta procent Stig Dahlin av kvinnorna i undersökningen. chefredaktör Anledningen till att den enda procent av männen som upplevt att de blivit diskriminerade på sin arbetsplats skiljer sig helt från kvinnorna. Femtio procent av männen som i undersökningen säger sig blivit diskriminerade uppger nämligen att de antingen blivit mobbade av kollegor eller upplevt irritation från sin chef vid hämtning på dagis eller vid vård av sjukt barn.

Per-Arne Gustavsson, vd för Projektengagemang, påpekar i en kommentar till undersökningen att idag är endast var fjärde ingenjör kvinna och detta är enligt honom och företaget ett stort problem för hela branschen. Det tas på allvar men samtidigt görs det alldeles för lite åt detta problem. Han menar helt riktigt att den här undersökningen är ett bevis på att alla aktörer i branschen bör ta sitt ansvar och börja arbeta för en förbättring.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 5 • 2 015 Aug ust i Å r g å n g 10 7 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2014: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration 2015: 401 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 80 kronor

5

Mjukvarulösningar för byggindustrin konstruktion, energi, projektering, produktion

Nyhet! TräGuiden i nytt format med nya funktioner.

Den digitala handboken för trä och träbyggande.

www.traguiden.se

FEM-Design

Gratistjänst från Svenskt Trä.

Tredimensionell analys och dimensionering av stål, trä och betong.

IMPACT BIM system för prefabprojekt.

Från ritbord till byggarbetsplats.

PRE-Stress Analys och dimensionering av förspända balkars hela livslängd.

Jag ser flera fördelar med de nya funktionerna i TräGuiden.

Jag hamnar rätt snabbare och slipper lägga tid på att leta på fler ställen.

Merja Krank, arkitekt Zenit Arkitekter.

WIN-Statik Enkla program för vanliga konstruktioner som balkar, pelare och ramar.

VIP-Energy Dynamisk energibalansberäkning för alla byggnadstyper.

SyncroSite.com Webbaserad produktionsstyrning för byggarbetsplatsen.

BIMcontact.com Projektsamarbets- och dokumenthanteringsverktyg för byggindustrin.

w ww. str us of t. c om Sweden

6

|

Denmark

|

UK

|

Hungary

|

UAE

|

India

|

Australia

Bygg & teknik 5/15

Bygg & teknik 5/15

7

Över 50 000 bostäder påbörjas nästa år

Bostadsbyggandet ökar kraftigt i Sverige. I år kommer 47 500 bostäder att börja byggas, och nästa år över 50 000 bostäder. Det visar Boverkets prognos. Trots att byggandet ökar täcker det inte behovet.

Bostadsbyggandet tog fart under 2013, och fortsatte att öka snabbt år 2014, då cirka 40 000 bostäder påbörjades. I Storstockholm och bland större kommuner utanför storstadsregionerna har antalet påbörjade bostäder fördubblats de senaste två åren.

Boverket bedömer att byggandet av hyresrätter kommer att öka betydligt. Nästa år väntas över 20 000 nya hyresrätter att påbörjas. Även byggandet av bostadsrätter och småhus förväntas att öka.

– Vi förväntar oss en betydande ökning av bostadsbyggandet i Storgöteborg och Storstockholm, säger Hans-Åke Palmgren, som är bostadsanalytiker på Boverket.

Det ökade byggandet innebär att totalt cirka 90 000 bostäder färdigställs under 2015 och 2016. Så mycket som vi bygger nu har vi inte gjort på över 20 år. Men trots den kraftiga ökningen så räcker det inte till.

– Befolkningen har vuxit i snabb takt sedan 2006, och de närmaste åren förväntas tillväxten bli mycket stor. Även om byggandet ökar så täcker det inte behovet. För att matcha befolkningsökningen hade det behövt byggas cirka 70 000 bostäder varje år fram till år 2020, säger Hans-Åke Palmgren.

EU-projekt för hållbara städer

Skanska och Stockholmshem har ingått ett samverkansavtal för att omvandla 1960-talsfastigheter i Årsta, söder om Stockholm, till en europeisk förebild vad gäller hållbarhet. Det är området runt Valla Torg som ska utvecklas med teknik-, energi- och transportlösningar med ekonomiskt stöd från EU-projektet GrowSmarter.

GrowSmarter är ett stort EU-projekt som drivs av Stockholms stad. Projektet handlar om hur städer med hjälp av smarta miljötekniklösningar kan skapa fler jobb och växa, samtidigt som de blir mer energieffektiva, lättframkomliga och attraktiva för invånarna. Projektet pågår i fem år och drivs inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Från Sverige deltar Stockholms stad, KTH, Stockholmshem, Skanska, Envac, Veolia, Carrier, Info 24, Fortum och IBM. Åtta europeiska städer deltar i projektet.

Stockholm, Barcelona och Köln utgör pilotstäderna som kommer att fungera som visningsområden för de övriga städerna.

Skanskas avtal med Stockholmshem innebär projektering för genomgripande upprustning av 302 lägenheter i totalt sex hus. Avsikten är att detta ska leda fram till ett genomförandeavtal i senare skede.

8

I projekteringen planeras bland annat för energieffektiva och hållbara lösningar såsom energisparande fönster, tilläggsisoleringar av ytterväggar och tak samt energisparande lösningar för värme och varmvatten. I lägenheterna kan det handla om energisparande sanitära utrustningar och vitvaror och ny energisparande belysning. Solceller kan ge produktion av el och spillvärme kan tillvaratas genom värmeväxlare i varje byggnad. Därtill planeras för nya undercentraler för att minimera kulvertförluster, kontroll och styrsystem med nya styrcentraler, nya termostater, ventiler och givare, nya energieffektiva tvättstugor, nya hissar med mera.

Nya steg för en effektivare planoch bygglag

Regeringen har nu beslutat om propositionen Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare. Förslagen uppges sammantaget innebära ett enklare och mer förutsägbart regelverk för planering och byggande av bostäder.

I propositionen som regeringen beslutat föreslås ändringar i plan- och bygglagen för att göra plan- och bygglovsprocessen enklare och effektivare. Några av förslagen är att regeringen vill korta kommunernas handläggningstid för till exempel så kallade Attefallhus, att antalet personer som får överklaga ett beslut om startbesked blir fler, att tomtindelningar ska förenklas, och att bestämmelserna om detaljplanernas genomförandetid förtydligas.

I propositionen föreslås även ändringar i miljöbalken när det gäller omgivningsbuller. Ändringarna ska garantera verksamhetsutövares rättssäkerhet när kommunen ger bygglov till nya bostäder i närheten av bullrande verksamheter. Regeringen föreslår också att

tillståndsmyndigheten inte ska få besluta om strängare krav för omgivningsbuller än vad som angetts i en detaljplan eller i ett bygglov i samband med tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Nordens mest attraktiva arbetsgivare

Ramböll placeras högst upp när nordiska ingenjörsstudenter listar sina drömarbetsgivare.

Det visar en undersökning som nyligen gjorts bland 38 500 universitets- och högskolestudenter från Sverige, Norge, Danmark och Finland.

För femte året i rad placeras företaget bland studenternas mest eftertraktade arbetsgivare.

– Kul att se att studenterna rankar oss så högt. Ramböll är en bra arbetsplats och arbetsgivare. Det finns en tilltro till våra kunskaper, och arbetet sker ofta under eget ansvar och med flexibla arbetstider. Det finns en frihet i det som jag tycker om, säger Eva-Lena Nilsson som jobbat som trafik- och samhällsplanerare på Ramböll sedan 2009.

Nya skolor på Öckerö

700 elever på Öckerö får nya lokaler när kommunen satsar på att modernisera skolorna i Heden och Bratteberg. Ambitionen är att båda skolorna ska uppnå certifieringen Miljöbyggnad silver. Redan till höstterminen 2016 står den ena skolan klar. Affären har enligt uppgift för byggentreprenören NCC ett värde på 150 miljoner kronor.

ILL: KUB ARKITEKTER

Hedenskolan på Öckerö kommer att byggas till med 1 700 kvadratmeter som ger utrymme för 375 elever. Klart redan till höstterminen 2016.

Bygg & teknik 5/15

byggnytt Öckerö kommuns befolkning har vuxit under de senaste 30 åren. När vissa skolor blivit omoderna och måste ersättas koncentreras verksamheten till Brattebergsskolan på Öckerö och Hedenskolan på Hönö. Båda skolorna blir så kallade F-9-skolor där barn i åldrarna sex till 16 år integreras.

Bygget genomförs i NCC Partnering, en samverkansform där NCC, Öckerö kommun, Öckerö Fastighets AB och KUB Arkitekter tillsammans löser uppdraget i öppen dialog med fokus på bästa resultat för projektet.

– Att vara delaktig och bidra med vår kunskap för att skapa långsiktigt hållbara byggnader och framtida skolmiljöer är något vi prioriterar inom NCC. Partneringsamarbetet ger oss bra kontroll över kostnader, kvalitet, material och tidsåtgång, säger Henrik Bergman, affärschef Hus, NCC Construction.

Första spadtaget till de båda skolorna togs i början av maj. Som första steg rivs den gamla Brattebergsskolan från 1967. Skolan ersätts av en 4 500 kvadratmeter byggnad med modern träfasad. Hedenskolans lokaler kommer att stå kvar, men utökas med en tillbyggnad om 1 700 kvadratmeter som ger utrymme för 375 elever.

Tillbyggnaden står redo att välkomna eleverna höstterminen 2016. Nya Brattebergsskolan med plats för 350 elever är klar för inflyttning vårterminen 2017.

Levererar till Marieholmstunneln

Thomas Betong och Züblin Scandinavia har skrivit på avtalet för leverans av fabriksbetong och pumptjänster till projektet för Marieholmstunneln, den vägtunnel som nu byggs under Göta älv i Göteborg. Ett enligt uppgift väldigt viktigt projekt för samhället som kommer att förbättra kapaciteten i trafiksystemet runt Tingstadstunneln.

För att bygga den totalt 500 meter långa tunneln, behövs cirka 111 000 kubikmeter fabriksbetong, till både tunnelelement och bottenplattor som kommer att leverera från företagets fabrik på Ringön under perioden maj 2015 till sommaren 2019.

Thomas Betong tillsammans med koncernens forsknings- och utvecklingsavdelning samarbetar med Züblin för att ta fram produkter och innovativa betonglösningar för projektet, bland annat för undervattensgjutningar som har en potential att ge både miljöbesparingar samtidigt som de är kostnadseffektiva.

Bygg & teknik 5/15

10 000 kubikmeter betong med alternativa bindemedel kan enligt uppgift ge upp till 1 000 ton mindre koldioxidutsläpp samtidigt som kostnaden minskas.

Företaget har utfört pumptjänster sedan många år och har varit med i flera projekt med undervattengjutning. Företaget disponerar rätt pumpbilar vid Göteborgsfabriken på Ringön som säkerställer leveransflexibilitet.

– Det är ett spännande projekt som knyter an till vår historia och vi är stolta över att kunna leverera betong till ännu en älvförbindelse i Göteborg och då särskilt en så stor volym av innovativa undervattenprodukter och pumptjänster. Tänk på att leverans av 111 000 kubikmeter betong kräver cirka 18 500 betongbilar. Då blir det ännu viktigare att leverera en miljövänlig produkt som minskar koldioxidutsläppet genom användning av alternativa bindemedel samt att ha korta transportsträckor, säger Carina Edblad, Thomas Betongs vd.

Uppdraget som uppges vara värt cirka 40 miljoner kronor har startat och ska vara klart under sommaren 2016.

Bostäder och nästa kontorshus i Södra Nyhamnen

Övertar byggbolag

Uppsala är enligt uppgift en intressant marknad för Veidekke och förvärvet av byggbolaget Rekabs verksamhet innebär en utveckling av byggverksamheten i Uppsala för Veidekke Bygg Stockholm. Samtidigt får Veidekke Bostad möjlighet att förvärva en attraktiv byggrätt inom detaljplanelagt område om cirka 13 000 kvadratmeter, med planerad säljstart till hösten.

Genom förvärvet, som är ett så kallat inkråmsförvärv, kompletterar Veidekke sitt erbjudande med gedigen kompetens inom bygg.

Rekabs verksamhet i Uppsala kommer att integreras i Veidekke Bygg och blir en arbetschefsgrupp i region Bygg Stockholms verksamhet med fokus på Uppsalaregionen.

– Genom förvärvet av Rekabs verksamhet förstärker vi nu Veidekkes närvaro och kompetens inom Uppsalaområdet. Uppköpet ligger helt i linje med koncernens ambition att växa i Sverige, säger Anders Arfvén, affärsområdeschef Veidekke Bygg.

Sanering av mark i Norra Djurgårdsstaden

Svevia sanerar marken från föroreningar när det nya området Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, fortsätter ta form.

Saneringen utförs vid området som kallas Brofästet och där det tidigare fanns ett koloch koksupplag. I uppdraget ingår schakt och borttransport av cirka 100 000 ton massor.

– Föroreningarna som förekommer är en varierande omfattning av bland annat petroleumkolväten, PAH och tungmetaller, säger Marcus Selander, projektchef, Svevia.

Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden. Totalt planeras för 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser.

Jernhusen fortsätter satsningen i Södra Nyhamnen, området vid Malmö Centralstation och investerar enligt uppgift drygt 300 miljoner kronor i det nya kontorshuset Foajén. I samma kvarter blir det även plats för nya bostäder. Genom att utveckla arbetsplatser, butiker och bostäder i närheten av Centralstationen får fler möjlighet att åka kollektivt, vilket är en viktig parameter i ett hållbart samhälle.

Efter det uppmärksammade kontorshuset Glasvasen fortsätter Jernhusen utvecklingen av Södra Nyhamnen. Läget är ett av Malmös bästa precis vid Centralstationen. Det nya kvarteret innehåller ett kontorshus – Foajén – samt ett bostadshus med cirka 60 lägenheter.

Jernhusen utvecklar och investerar i kontorshuset och byggrätten för bostäder säljs och kommer uppföras av annan part. Byggstart sker så snart bygglov är klart under hösten 2015.

Kontorshuset Foajén innehåller cirka 8 500 kvadratmeter kontor och drygt 1 000 kvadratmeter butiks- och cafélokaler i gatuplanet. De flexibla kontorsplanen kan rymma cirka 800 nya arbetsplatser. Det kommer att bli flera gröna terrasser på taket och några unika kontor med egen takterrass.

Södra Nyhamnen är enligt uppgift ett av Malmös mest intressanta områden med södra Sveriges bästa kommunikationsläge och närhet till både den gamla stadskärnan och de nya områdena mot Västra Hamnen och Malmö Live.

9

Brandsäker takfot Kallt ventilerat utrymme

FB Luftspaltsventil från Eld & Vatten AB i Stenungsund är en passiv luftventil, det vill säga den innehåller inga rörliga delar, detektorer, kablar eller aktivering. Ventilen har istället ett patenterat metallnät som momentant ska förhindra flammor från att tränga igenom.

Dessutom innehåller ventilen ett grafitbaserat, expanderande (intumescent) material som tätar ventilen när den utsätts för flammor eller varma rökgaser. På så sätt förhindras brandspridning under hela brandförloppet. Samtidigt uppnås enligt uppgift brandklassad ventilation EI30 till EI90.

Ventilerna monteras som en horisontell läkt, efter varandra, skarv mot skarv. Det är viktigt att det är full kontakt mellan luftspaltventilen och hela anläggningsytan på båda sidor, det vill säga mot såväl monteringsvägg som fasadbeklädnaden.

Produkten innehåller enligt uppgift inga miljöfarliga material. Den avger inga gaser eller strålning med märkbar påverkan på inomhusklimat eller hälsa. Produkten lämnas till vanlig deponi när den är uttjänt. Luftspaltventilen levereras i korrosionsfritt material (rostfritt stål) och kräver inget speciellt underhåll för att säkerställa funktion vid en brand.

Akrylbaserad fogmassa

Efter fyra års utveckling lanserar företaget nu en helt ny typ av akrylbaserad fogmassa.

Innovativa Akryl Flex 25 % och Akryl Flex 15 % uppges båda ha en unik elasticitet och klara rörelser mellan olika material på en ny nivå.

Dessa två akryler är av högsta kvalitet, gulnar inte, är miljövänliga och är anpassade för ett nordiskt klimat med stora temperaturskiftningar.

Den nya produktserien passar för flera olika användningsområden, med olika produkter för fogar från 5 till 25 mm. Samtliga produkter i den nya produktserien är övermålningsbara och finns i flera olika NCS-anpassade färger.

– Vi har använt en ny formel som helt och hållet har utvecklats i Kista, specifikt anpassad för de nordiska hantverkarnas och yrkesmålarnas behov. Nu får marknaden fogmassa av en helt annan kvalitet och som garanterar ett bra och beständigt slutresultat, säger Magnus Carlson, produktchef Lim & Fog, Essve.

dokumentation, är nämligen klart när beställningen kommer in. De nya broarna är också utvecklade för att underlätta för broteknikkonsulterna. Genom att erbjuda en färdig och professionellt redovisad produkt uppges Martinsons göra det enklare för konsulter att bedöma och föreslå rätt lösning.

Insats för moderna hem visar mycket eld

Monteringsfärdiga broar

Nu lanserar Martinsons de två första brofamiljerna i en helt ny serie monteringsfärdiga och prissatta broar. Satsningen på ett färdigt sortiment ska enligt uppgift göra det enklare, snabbare och tryggare att lösa brobehovet, både för slutkunden och för branschens konsulter.

– De nya färdiga broprodukterna är utvecklade just för att erbjuda snabb leverans samtidigt som det blir enklare och mer ekonomiskt för kunden. Eftersom broarna är prissatta får kunden redan från början en tydlig bild av kostnaden för allt som ingår i leveransen, från bro till frakt och montage, säger Johan Sundbom på Martinsons.

De två första brofamiljerna utgörs av en småvägsbro med tvärspänd platta för mindre trafikerade vägar samt en gång- och cykelbro med fackverkskonstruktion. På ritbordet ligger ytterligare två gång- och cykelbroar som kommer att lanseras längre fram. Skillnaden mellan de senare modellerna är att den ena är en balkbro och den andra en bro med tvärspänd platta.

De monteringsfärdiga broarna skiljer sig på en rad punkter från den vanliga typen av broar.

Allt från normberäkningar och inköpsrutiner till produktionsprocess, logistiklösning och all

Nu kommer Contura med en ny, het insats som visar eld åt tre håll genom stora sidoglas.

Contura i51 har modern design för moderna hus, uppges vara lättplacerad, värmeeffektiv och kan fås med ett vedfack som går att använda både som sittbänk och avställningsyta.

– Kaxig grå eller klassisk vit? Det finns en rad snygga utföranden anpassade för olika inredningsstilar. Den nya, svarta plåtomramningen är vi ensamma om på marknaden, säger Catharina Björkman, marknadskommunikationschef Contura.

Det har länge funnits efterfrågan på en insats med stil och funktion för nybyggda moderna hus. Designen på Contura i51 är ren och modern och till skillnad från tidigare varianter har den nya insatsen tre stora sidoglas för maximal synlighet av elden. Ett lättplacerat

Nu lanserar Essve en helt ny premiumproduktserie inom akrylbaserad fogmassa. Produktserien är från grunden utvecklad i Sverige och har baserats på en ny typ av akrylat som enligt uppgift gör fogen mindre benägen att spricka eller missfärgas över tid samtidigt som fogen blir mer elastisk och mindre fryskänslig.

10

Bygg & teknik 5/15

produktnytt vedfack går att välja som tillbehör för fin inramning, och fungerar både som dekorativ och praktisk sittbänk eller avställningsyta. Contura i51 går att få i en rad utföranden.

Insatsen är bara en halv meter djup och kan stå direkt mot en brännbar vägg, vilket gör den lättplacerad. Skötseln blir lätt och bekväm vid både eldning och tömning av askan med greppvänliga reglage som smälter in i insatsens design. Insatsen har generösa glas på tre sidor och företagets Clean Burning-system för maximal synlighet av elden.

Moderna hus har också modern uppvärmningsteknik, vilket innebär att det bildas ett litet undertryck i bostaden. Därför är det viktigt att husets eldstad är ordentligt tät. Den nya insatsen är enligt uppgift anpassad för modern uppvärmningsteknik och tar all luft utifrån.

Samtliga insatser är täthetskontrollerade innan de lämnar fabriken.

Bredare version för mer plats och ljus

Velux Cabrio är enligt uppgift takfönstret som inte bara släpper in dagsljus och ger bättre ventilation – i utfällt skick är det också en attraktiv och användbar balkong. Öppna det övre fönstret och för sedan det nedre fönstret utåt. Sidoräcken fälls automatiskt upp och skapar en säker balkong, på ett ögonblick. Hittills har takfönstret endast funnits med 94 cm bredd, men nu finns också en version på 114 cm – vilket i klartext ska betyda en rymligare balkong och ännu mer dagsljus i huset.

– När Cabrio lanserades gav det takfönstret en helt ny funktion. Det ger inte bara mer ljus och luft. Takbalkongen ger en fantastisk utsikt och en enastående kontakt med den omgivande miljön – när man själv vill. Med vårt takfönster är det inte svårare att skaffa en balkong till ett och ett halvplanshus än att montera ett vanligt takfönster. När vi nu utökat sortimentet med en bredare version blir produkten än mer användbar. Sett inifrån tillför det nya takfönstret rummet mer ljus och en magnifik utsikt, från golv till tak. Exteriört är framtoningen diskret – när fönstret är stängt ser betraktaren endast två takfönster, monterade i höjdled. säger Per Mikael Åkesson, vd för Velux Svenska AB i Helsingborg.

Att öppna och stänga takfönstret uppges gå snabbt och vara enkelt. Det övre fönstret öppnas steglöst till önskat läge, helt upp till 45 grader.

Bygg & teknik 5/15

Sladdlös dyckertpistol

värmeisolerande egenskaperna leder till en förbättrad inomhuskomfort, och minskar känslan av kalla väggar. Produkten är vattenbaserad och appliceras med en roller, vilket ger en enkel och tidsbesparande hantering.

Högpresterande elverk

Makita lanserar nu en sladdlös 18 V dyckertpistol DBN500 som har en inbyggd kompressor, vilket enligt uppgift ger känslan av att skjuta med en tryckluftsdriven dyckertpistol samtidigt som rekylen är mindre.

Slang och extern kompressor behöver inte anslutas, vilket uppges ge användaren en enastående flexibilitet. Den låga vikten på 3,5 kg gör dyckertpistolen lätt att arbeta med och enkel att bära med sig. Både stötskjutning och enkelskott kan användas beroende på arbetets natur.

Med en magasinkapacitet på 110 dyckert kan man arbeta länge innan magasinet behöver fyllas på. Maskinen kan dessutom enligt uppgift skjuta upp till 1 000 dyckert på en enda laddning av batteriet (gäller batteri på 3,0 Ah). Dyckertpistolen har också ett skyddssystem som förlänger batteriets livslängd genom att stänga av maskinen när batterinivån blir för låg.

Den gummerade nosen gör det lätt att undvika märken på underlaget. Nosen är också smal, vilket möjliggör skråskjutning på till exempel panel eller motsvarande. Inbyggd lysdiodbelysning ger god sikt på arbetsstycket, vilket minskar risken för misstag.

Maskinen är avsedd för dyckert med en omkrets på 1,2 mm och en längd på 15 till 50 mm.

Spacklar och isolerar väggen

Bostik lanserar nu marknadens första värmeisolerande väggspackel, enligt uppgift en helt unik produkt. De värmeisolerande egenskaperna gör det möjligt att spara på värmekostnaderna genom att minska värmeförlusterna med upp till 15 procent.

Roll Thermo uppges vara idealisk som underlag till väggbeklädnader eller färg. De

Honda, som i år firar 50 år av elverkstillverkning, lanserar nu ett nytt 7 000-watts bärbart elverk med hög prestanda. Det nya EU70is ersätter det befintliga EU65is. Effektförbättringar ger högre effekt, men enligt uppgift med lägre bränsleförbrukning, minskade skadliga utsläpp och smidigare manövrering än föregående modell.

Liksom föregångaren är den enligt uppgift den perfekta kraftkällan oavsett var och när den behövs. De integrerade transporthjulen och fällbara handtagen uppges göra att elverket enkelt kan flyttas runt, samtidigt som den kompakta storleken ska göra elverket enkelt att transportera och förvara.

Kärnan i det nya elverket är den senaste versionen av den enligt uppgift välbeprövade motorn GX390, med elektroniskt styrd bränsleinsprutning istället för den tidigare modellens bränslesystem med förgasare. Fördelarna för användaren blir enligt uppgift automatisk justering av bränsle-/luftblandningen vid start och drift, vilket innebär att manuell choke aldrig behöver användas. Bränsleinsprutning bidrar också till förbättrad effekt, samt enligt uppgift till minskad bränsleförbrukning med cirka 15 procent jämfört med för EU65is. Utsläppet uppges dessutom ha minskat med cirka 20 procent jämfört med föregående modell.

Förutom förbättrad motorprestanda har effektiviteten enligt uppgift ökat jämfört med föregående modell så att mer kraft kan genereras vid samma motorvarvtal, vilket ska ge förbättrad bränsleekonomi och minskad bullernivå. Max effekt är 7 000 och märkeffekt 5 500 watt. Maxeffekten har ökats med hjälp av mer kraftfulla magneter och ett nyutvecklat, effektivare invertersystem som ska minska effektförlusterna och ge ökad uteffekt.

När mer kraft krävs uppges två elverk kunna kopplas samman med hjälp av en kopplingsbox för parallelldrift (tillval) som synkroniserar uteffekten från de två enheterna och ger en krafttillförsel på upp till 14 000 watt.

11

C2_A5_185x133_SE.indd 1

30/06/15 13:21

SÄKERT BYGGANDE MED TEKNISK KOMPETENS FRÅN KÄLLARE TILL TAK

Våra kunniga säljare och tekniker finns i hela landet och ger support, information och utbildning när du behöver.

Det ska vara enkelt att limma, fästa och foga!

12

Bygg & teknik 5/15

Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader På såväl europeisk som nationell nivå finns tydliga politiska mål för att förbättra byggnaders energiprestanda. Cirka en tredjedel av Sveriges byggnader är byggda före 1941.

Här finns en stor potential för energibesparing men också kulturhistoriska värden som vi måste förhålla oss till. Samhället har ett ansvar för att byggnaderna, deras värden och vår historia förs vidare till kommande generationer. En långsiktigt hållbar förvaltning förutsätter en balans mellan att bevara, använda och utveckla. Det handlar inte enbart om byggnadsminnen, kyrkor, slott och herrgårdar. Det stora beståndet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är bruksbyggnader av vardaglig karaktär från alla tidsperioder. Det är byggnader som berättar något om vår historia genom vad de representerar och vad de har använts till. Enligt Plan- och bygglagen ska alla byggnader hanteras varsamt så att deras värden beaktas.

Spara och bevara är ett forsknings- och utvecklingsprogram som Energimyndigheten initierat för att öka kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Programmet syftar till att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till en energieffektivisering utan att byggnadernas värden förstörs eller förvanskas.

Artikelförfattare är Tor Broström, professor i kulturvård, och Petra Eriksson, doktorand i kulturvård, vid Uppsala universitet, Campus Gotland, Visby.

Bygg & teknik 5/15

Under 2014 avslutades den andra programperioden och en konferens hölls i Uppsala den 17:e april 2015 där resultaten från 14 olika projekt presenterades. Från den första programperioden, där många projekt handlade om monumentala byggnader som kyrkor och slott, har fokus i programmet flyttats över till att handla om de betydligt större bestånden av kulturhistoriskt värdefulla bruksbyggnader; både bostäder och lokaler. En tredje etapp av Energimyndighetens forskningsprogram startar under 2015.

Komplicerad avvägning

Forskningen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader handlar inte bara tekniska lösningar, utan även om hur vi i planering och beslut hanterar den komplicerade avvägningen mellan att spara energi och att bevara kulturvärden. Heidi Norrström har i sin doktorsavhandling vid Chalmers utvecklat en samverkansmodell där en tvärfacklig grupp värderar åtgärder så att energifrågan, arkitektoniska och antikvariska bevarandevärden bedöms och värderas likvärdigt. Modellen ska användas i det initiala skedet av ett projekt så att avvägningen mellan de olika intressena diskuterats från allra första början och att ett gemensamt beslut ligger till grund för projektet

som helhet. Därmed förebyggs de intressekonflikter som annars ofta dyker upp under projektets gång och samarbetet mellan de olika professionerna kan därmed fungera bättre och slutresultatet för byggnaden bli mer välbalanserat.

Tvärvetenskapligt samarbete

Projektet Potential och policies för energieffektivisering i svenska byggnader byggda före 1945 är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Linköpings universitet (energisystem), SP (byggnadsfysik) och Uppsala universitet (antikvariska frågor).

Syftet med projektet var att undersöka hur den teknisk-ekonomiska energibesparingspotentialen påverkas av hänsyn till kulturvärden samt undersöka de antikvariska och byggnadstekniska konsekvenserna av de nationella målen för energisparande. I en förlängning ska detta ge underlag för policys som harmoniserar målsättningarna inom energiområdet med kulturvårdens mål. Projektet har resulterat i en metod som integrerar en tekniskekonomisk bedömning av bebyggelse (områden) med riskbedömningar avseende kulturhistoriska värden samt byggnadsfysik. Den metod som utvecklats kan användas för beslutsstöd för såväl enskilda byggnader som policybeslut för större områden. Genom att ställa olika alternati13

va lösningar/scenarier mot varandra får man en konsekvensbeskrivning som visar hur energisparande och bevarandet av kulturvärden förhåller sig till varandra.

Underlag till handbok

Resultat från de två ovan nämnda projekten har gett underlag till en handbok om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla offentliga byggnader som nu getts ut av Sveriges kommuner och landsting (SKL) inom UFOS Energibibliotek.

det. I detta steg behövs en grundlig nulägesanalys som också innefattar en antikvarisk förundersökning. Den ska förutom att beskriva byggnaden och dess historia innefatta en beskrivning av de kulturvärden som är centrala och vilka karaktärsdrag i byggnaden som speglar dessa värden. Det är sedan viktigt att dessa kommuniceras i tidigt i förändringsprocessen och att en tydlig avvägning med andra intressen sker innan slutgiltigt beslut om åtgärd fattas. Det är det inledande utredningsskedet som är det mest centrala skedet i en förändringsprocess. Det är här som alla avvägningar och beslut tas som sedan följs upp i genomförandefasen och som implementeras i uppföljningsfasen.

När genomförandeskedet tar vid är det viktigt att information från utredningsskedet överlämnas till utförarna av förändringen samt att kulturvärden finns med i den för genomförandet upprättade kontrollplanen. Dokumentation under genomförandeskedet är centralt för att kunna följa upp förändringen i den efterföljande förvaltningsfasen.

Nuläge Mål

Handboken ska fungera som ett stöd för förvaltare av offentligt ägda byggnader.

Grundtanken är att det krävs ett systematiskt arbetssätt för att kunna hantera avvägningar mellan tekniska och ekonomiska faktorer med faktorer som rör kulturvärden. Systematiken utgår från de metoder som bygger på ombyggnads- och förändringsprocesser med byggprocessen i botten, vilka redan är kända av förvaltare.

Förutsättningarna att genomföra ett energieffektiviseringsarbete är de målsättningar för befintlig bebyggelse som är formulerade genom nationella energisparmål och bevarandemål som sedan brutits ned till lokal nivå. Vårt bidrag har varit att peka på var i en förändringsprocess man särskilt behöver beakta antikvariska aspekter för att kravet om varsamhet respektive förbudet om förvanskning enligt Plan och bygglagen ska kunna vara möjliga att uppfylla.

Den presenterade metoden syftar till att systematiskt sortera bort åtgärder som inte är lämpliga och identifiera de åtgärder som bäst passar byggnaden i fråga. Förfarandet bygger på en stegvis process med en tvärfacklig dialog där alla väsentliga aspekter bedöms och vägs mot varandra. Genom hela processen krävs att tillgången till antikvarisk kompetens säkerställs.

Grundlig nulägesanalys

När behovet av en förändring är definierad för en byggnad startar utredningsske14

forskningen har legat till grund för riktlinjerna som förväntas bli färdiga under 2016.

Två globala intresseorganisationer arbetar också, var för sig, med riktlinjer: ● ASHRAE som är en global organisation som arbetar för att utveckla hållbara lösningar för uppvärmning ventilation och luftkonditionering i den byggda miljön. ● ICOMOS är en sammanslutning för yrkesverksamma kulturmiljövården över hela som ska verka för att historiska minnesmärken, miljöer, kulturlandskap och fornlämningar bevaras åt eftervärlden. Även för kulturhistoriskt värdefulla byggnader är energieffektivisering en grundläggande förutsättning för ett långsiktigt brukande och bevarande. Det gäller att använda den kunskap och erfarenhet som redan finns för att uppnå en balans mellan energieffektivitet och bevarande.

Den balansen kommer att se olika ut beroende på ägarens värderingar, byggnadens geografiska placering, typ av byggnad med mera. De generella metoder som utByggnadsdokumentation Lista över mål

Behov av åtgärder?

Första urval

Bruttolista

Andra urval

Möjliga åtgärder

Åtgärdspaket

Åtgärdspaket

Utvärdering i förhållande till mål Beslut

Det avslutande skedet, uppföljningsskedet, innefattar en redovisning av hur de antikvariska intressena har beaktats genom projektet. Detta görs med fördel genom att en antikvarisk slutrapportering görs som följer med in i förvaltningsfasen.

Förslag

vecklats ger en struktur och ett förhållningssätt för beslutsprocessen med utgångspunkt utgå ifrån byggnadens egna förutsättningar samt från befintliga processer och lokala förutsättningar inom den egna förvaltningen.

■

Internationellt uppmärksammat

Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader har fått allt mer uppmärksamhet internationellt. Inom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN finns en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram europiska riktlinjer.

Riktlinjerna beskriver en beslutsprocess för att i varje enskilt fall komma fram till en anpassad lösning. Sverige är en aktiv medlem i arbetsgruppen och den svenska

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 5/15

SPECIALISTEN INOM CELLULOSAISOLERING & TÄTSKIKT Miljöbyggsystem MBS AB är försäljningsorganisationen för ISOCELL i Sverige. Vi är marknadsledande inom cellulosaisolering, isoleringsmaskiner, ångbroms och tejp.

ISOCELL grundades i Österrike 1992 och är med sina 5 fabriker idag den största tillverkaren av Cellulosaisolering i Europa. Under 2013 öppnades den senaste produktionsanläggningen i Tibro, Sverige. Sedan invigningen har vår tillväxttakt ökat och vi är idag den största producenten av lösull i Skandinavien. Vi har sedan starten 1992 specialiserat oss på miljöanpassade produkter för sunda, fuktsäkra och energieffektiva byggnader. Idag har vi ett brett utbud av isoleringsprodukter, ångbroms, tejp, fog, primer, ISOblow och Krendl isoleringsmaskiner samt tillbehör. Tack vare ett långsiktigt tänkande och stora satsningar på forskning och utveckling sätter vi nya standarder för kvalitet och innovation inom miljöanpassade byggprodukter och lufttäthet.

Kontakta oss om du vill veta mer om Cellulosaisolering, tätskikt, isoleringsmaskiner och tillbehör.

Miljöbyggsystem MBS AB Kontakta oss: 010 - 130 25 00 www.miljobyggsystem.se info@miljobyggsystem.se

W W W. I S O C E L L . C O M

Klimatförändringarna har nått byggindustrin i Sverige:

Export av svensk el och fjärrvärmeteknik skapar förutsättningar att minska utsläpp av växthusgaser i Europa

Sverige har högsta elkonsumtionen av el i Europa

Sverige gynnas av att ha stora naturtillgångar i form av vattenkraft, bioenergi Artikelförfattare är Johnny Kellner, oberoende konsult.

Tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke.

16

stället är det alla andra som får den el som blir över. Den så kallade residualmixen vilken den el kallas som ”blir över” när all miljövänlig el spårats och räknats bort med hjälp av ursprungsgarantier, hade för 2013 kvoten 483g CO2e per kWh el enligt Energimyndigheten. Utsläppskvoten börjar nu närma sig europeisk medelnivå. Ett huvudargument som anförs att välja miljömärkt el är att när efterfrågan blir större en tillgången så kommer elbolagen öka utbyggnaden av vindkraft. Men det kan lika gärna vara marknadsekonomin som styr där elbolagen istället höjer elpriset på miljömärkt el.

Export av miljövänlig el och fjärrvärmeteknik

Export av svensk miljövänlig el ger däremot förutsättningar att sänka Europas koldioxidutsläpp och därmed minska utsläppen av växthusgaser som även i hög grad påverkar Sverige. På kontinenten är elproduktionen till 50 procent fossilbaserad. Hälften kommer från kolkraftverk som endast klarar av att omvandla en tredjedel av bränslet till el resten går förlorad till atmosfären. Svensk elproduktion är till cirka 90 procent koldioxidfri.

Svenskproducerad el har därför möjligheter att bli en framgångsrik miljöexportvara och samtidigt skapa förutsättningar att sänka övriga Europas koldioxidutsläpp med 60 till 70 miljoner ton per år. Detta är lika mycket som Sverige släpper ut totalt idag, inklusive biltrafiken. En elexport skulle kunna ge vinster på runt 100 miljarder kronor.

Sverige är i dag världsledande inom fjärrvärmeteknik. Svensk export av know how av miljövänlig fjärrvärmeteknik till Europa ger intressanta perspektiv. I dag värms tolv procent av Europas byggnader med fjärrvärme, att jämföra med 60 procent i Sverige. För flerbostadshus är andelen i Sverige över 80 procent. Av allt avfall som går till förbränning eller deponier i Europa används enbart 7 procent av värmeinnehållet och 93 procent kyls bort eller läggs på deponi. Redan i dag så är den värme som kyls bort via kraftverken inkluderande kärnkraftverken i Europa i storleksordningen att de skulle kunna värma samtliga byggnader i Europa. Att vi i Sverige även har en oacceptabel monopolsituation på fjärrvärme och elnätdelen är tyvärr hämmande på utvecklingen ur

FOTO: VATTENFALL

Det förekommer uttalanden i media, inte minst från svenska politiker att vi ska isolera Sverige från elsamarbete med den europeiska kontinenten och inte exportera vår koldioxidfria (CO2) el. Vi har vår miljövänliga svenska el och är inte beroende av andra det vill säga Sverige behöver inte bry sig om övriga Europa. Detta är mycket anmärkningsvärt sett ur ett europeiskt perspektiv där alla solidariskt måste bidra till att minska andelen utsläpp av växthusgaser för att bromsa upp det globala klimathotet. Andra uttalanden från politiker från både vänster och de borgerliga blocken är att export av vår miljövänlig koldioxidfria el till Europa skulle missgynna svensk elberoende industri genom högre elpriser och därmed öka arbetslösheten. Det skulle även missgynna svenska bostadskonsumenter. Protektionismens tid tycks inte vara förbi. Dagens svenska energipolitik utgår för många fortfarande från nationalstaten med ett snävt protektionistiskt synsätt. Vid FN:s internationella miljökonferens i december 2014 i Lima i Peru konstaterade FN:s klimatpanel (IPCC) att deras tidigare scenarier om utsläpp av växthusgaser har underskattats och är snarare mer alarmerande än vad man tidigare rapporterat.

Sverige gynnas av att ha stora naturtillgångar i form av vattenkraft, bioenergi och goda förutsättningar för vindkraft med våra långa kustremsor.

och goda förutsättningar för vindkraft med våra långa kustremsor. Naturtillgångarna i Sverige är emellertid någonting vi fått till skänks och är inte skapat av någon aktiv miljöpolitik.

Sverige är ett av de länder som har den högsta elkonsumtionen i världen per capita, även med hänsyn till eluppvärmning och vårt kallare klimat. Vi använder två till tre gånger mer el än övriga européer.

Det gäller inte minst stora delar av industrin. Vi måste skilja på elproduktion och elkonsumtion. Produktionen kan vara miljövänlig men konsumtionen kan vara miljöovänlig. Eleffektivisering och hushållning av el är alltid nödvändig trots Sveriges i det närmaste koldioxidfria el.

En utökad handel med el medför att skillnaderna i elpris mellan länderna i Europa kommer att utjämnas. Sverige kan då inte fortsätta att använda två till tre gånger mer el än övriga Europa, då riskerar Sverige i onödan få mer än dubbelt så hög kostnad för vår elanvändning.

Miljömärkt el minskar inte utsläppen av koldioxid i Sverige

Val av ursprungsmärkt miljövänlig el minskar inte utsläppen av koldioxid. I

Bygg & teknik 5/15

hushållningssynpunkt. Ett helt högre rörligt pris på både fjärrvärme och el skulle på ett helt annat sätt tydliggöra hushållning hos enskilda konsumenter.

BILD: FORTUM

Många svenska politiker men även inom näringslivet anser att det i dag är fullt tillräckligt med strukturerna för den utsläppshandel på koldioxid som vi redan har, trots att den riskerar att spela ut sin roll med extremt låga priser. Priset låg under våren 2015 på cirka sju euro per ton koldioxid. Ska prismekanismen fungera borde priset snarare ligga kring 50 euro per ton koldioxid. Utbudet av utsläppsrätter med andra ord är för stort och redan 2019 kommer ytterligare 900 miljoner att tillföras systemet. Det är därför nödvändigt att införa maximal nedre prisgräns per ton koldioxid. Med dagens prisnivåer är det ekonomiskt lönsamt att köpa sig fri från sitt miljöansvar. Sverige borde också tidigare skrotat sina egna utsläppsandelar motsvarande 38 miljoner kronor i stället för att sålt dessa vidare till bolag som nu kan köpa sig fria. Ett förvånade politisk ställningstagande var när svenska moderaternas fyra EU-parlamentariker i april 2013 röstade nej till ett förslag om att ta bort en viss andel utsläppsrätter från marknaden. Ett sådant förslag avvisades av förra regeringen, ett beslut som de i dag verkar ångra enligt uttalande av förra näringsministern Annie Lööf (c). Även förra miljöministern Lena Ek (C) försvarade försäljningen och hänvisade till att det var en liten reservpott. För att få en snabb effekt så borde Sverige och övriga länder inom EU inte sälja utan snarare skrota sina utsläppsrätter så att dessa besparas atmosfären. Färre utsläppsrätter på marknaden får effekten att priset kommer

Bygg & teknik 5/15

BILD: IVL

Utsläppsrätter motverkar i dag sitt syfte

Det europeiska systemet med utsläppsrätter håller på att krackelera.

att öka och att det blir dyrare att fortsätta med fossil energi. Utvecklingen i Bryssel går också i motsats riktning. Polen och några andra länder utövar starka påtryckningar till EU-kommissionens ordförande Juncker att inte ändra systemet och då av rent protektoniska skäl. Hur lång tid ska det gå innan man förstår att det inte går att förhandla med klimatet.

Sverige är i dag beroende av ett gemensamt elnät med övriga Europa. För vindkraften är det helt nödvändigt med utjämningseffekter till och från kontinenten. Är det stiltje i Sverige blåser det ofta i Europa eller tvärt om. Det svenska elnätet är även sårbart vid torrår genom att en stor del av elen kommer från vattenkraft och att ett flertal kärnkraftreaktorer som bekant ofta står stilla för översyn eller andra driftstörningar. Vid torrår är de övriga nordiska länderna ofta drabbade samtidigt. Sverige är med andra ord helt beroende av samarbete med övriga Euro-

pa på kontinenten för att ha en trygg och säker och garanterad elförsörjning för vår industri och till vanliga bostadskonsumenter. Brist på överföringskapacitet av el från Sverige till Europa utgör i dag hinder därför är en snabb utbyggnad av ledningsnätet är nödvändig.

Svenska skattesystemet ett hinder för export

Våra svenska kraftvärmeverk som producerar både el och värme har i dag en märklig energibeskattning, vilket medför att kraftverk som använder bränsle för enbart elproduktion slipper bränsleskatt för sina värmeförluster, medan värme från kraftvärmeverk beskattas. Släpper man ut 60 till 70 procent av energin i form av värme till atmosfären slipper man nästan helt skatter och avgifter medan man beskattar och avgiftsbelägger värmeenergi för uppvärmning av hus. Slöseri med jordens resurser ger med andra ord skatteavdrag i

Kraftvärme straffas med högre skatter än kraftverk som enbart producerar el.

Släpper man ut 70 procent av energin till atmosfären slipper man nästan helt skatter och avgifter medan man beskattar och avgiftsbelägger energi för uppvärmning av hus.

17

vårt märkliga energiskattesystem, medan effektiv resurshushållning i kraftvärmeverk beskattas. Finns det någon godtagbar logisk förklaring?

BILD: IVL

Byggbranschens utsläpp av växthusgaser

Hur är det då med byggbranschen och utsläppen av koldioxid? Energianvändningen för bostäder och lokaler svarar för cirka 35 procent av Sveriges energibehov och är i detta perspektiv den sektor som borde ha den största möjligheten att minska andelen koldioxidutsläpp. Men vad är det egentligen vi ska hushålla med energi eller koldioxid? Naturligtvis är det både och. Men det är inte självklart att en lägre andel köpt energi för byggnader ger minskade utsläpp av växthusgaser. Det beror helt på var energin kommer ifrån. Det kan innebära att en byggnad med lägre andel köpt energi kan släppa ut en större andel koldioxid helt beroende av vilken kvalitet (exergi) energin har. Fjärrvärme har en låg energikvalitet och el har en hög energikvalitet som inte bör användas till lågtempererad uppvärmning av bostäder där tillgång finns från lågkvalitativ värme.

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier (BI) presenterade i Almedalen sommaren 2014 sin rapport ”Klimatpåverkan från byggprocessen”. Slutrapporten blev klar januari 2015. Rapporten som delvis är finansierad av Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och med ett direkt anslag från regeringen redovisar att klimatpåverkan från byggprocessen (byggoch anläggning) är större än de årliga utsläppen från personbilstrafiken i Sverige.

För ett representativt energisnålt flerbostadshus med garage är utsläppen av växthusgaser större under själva byggprocessen än under en byggnads kalkylerade driftstid efter inflyttning. Räknar man bort hushållsel blir förhållandet cirka 60 procent under produktionstiden och 40 procent under driftstiden (60/40). En av orsakerna till den store skillnaden är att byggprocessen använder mer kvalificerad energi såsom el och gas. Under driften av en byggnad används i huvudsak lågkvalitativ miljövänlig fjärrvärme med låga utsläpp av växthusgaser. Över 80 procent av alla flerbostadshus är i dag anslutna till fjärrvärme.

Allt eftersom andelen förnybara bränslen ökar i fjärrvärmesystemet så ökar skillnaden i utsläpp av växthusgaser mellan byggprocessen och byggnadens driftsfas upp till 80/20 procentandel när till exempel energimix från Gävle Energi används. Intressant att notera är att ett garage under ett flerbostadshus ökar utsläppen av växthusgaser med cirka sju ton per lägenhet eller med 16 18

procent beräknat efter en analysperiod på 50 år. Kommuner anger ofta garage under husen i stället för markparkering som en miljöåtgärd när det i själva verket blir en stor miljöbelastning. Lagstiftning i Planoch bygglagen (PBL) och i Boverkets byggregler (BBR) reglerar i dag enbart vad som sker under husets drift nedströms och inte uppströms under produktionsfasen.

Boverket har med bland annat hänvisning till IVA/BI-rapporten fått i uppdrag av regeringen att nu studera detta förhållande.

Byggbranschen är en väsentlig bidragsfaktor till stora resursuttag och utsläpp av växthusgaser framförallt under byggprocesskedet innan driftstagning.

Här har byggbolagen själva ett stort ansvar och framför allt egen rådighet genom att det är branschen som förutom planering av sin egen byggproduktion, även är stora kunder och inköpare av byggmaterial, produkter och energi. Byggbranschen måste börja ställa tydliga energi- och hållbarhetskrav hos våra leverantörer.

Branschen måste också påverka energibolagen så att de snabbar på omställningen till förnybara bränslen. Lagstiftning är byggbranschen principiellt motståndare till eftersom det vore ett misslyckande och skulle visa att branschen inte klarat förändringar på frivillig basis.

Den globala temperaturhöjningen har även nått Sverige

Klimatförändringar berör även Sverige, vilket bland annat framgår av SMHI:s nya långtidsstatistik av medeltemperaturer från olika orter i Sverige. För de stora

flertalet människor i Sverige känns de ständiga larmen om klimatförändringar som avlägsna och något som inte berör människor i deras vardag. Men även i Sverige ser vi tydliga och märkbara tecken på klimatförändringar som också direkt påverkar byggbranschen. SMHI visar att medeltemperaturen från 1965 till 2013 har stigit med drygt en grad Celsius i Stockholms klimatzon, högre än den globala temperaturförändringen. Att temperaturen stiger snabbare i norra delen av Europa stämmer också väl överens med FN:s klimatpanels (IPCC:s) scenarier.

Den europastandard som använts för SMHI:s klimatdata har anpassats efter Sveriges klimatologiska förhållanden.

Klimatfilerna representerar ett genomsnittligt värme- och kylbehov och baseras på väderdata för åren 1981–20101). För Stockholm innebär detta att uppvärmningsbehovet minskat med mellan sex och tio procent för bostadshus jämfört med den senaste ungefärliga 30-årsstatistiken 1965 tilll 1989. Det minskade uppvärmningsbehovet beror i inte på att byggnaderna har blivit energieffektivare utan enbart till de ökande temperaturnivåerna på grund av ett förändrat klimat. Intressant att notera är att det minskade värmebehovet motsvarar den skärpning av Boverkets byggregler som infördes den 1 mars 2015, det vill säga i praktiken är det ingen skärpning jämfört med den tidigare normen.

Vid en första anblick kan ett minskat värmebehov uppfattas som något positivt för byggbranschen. Till exempel kan

Tabell 1: Medeltemperaturerna har stigit med drygt en grad i Stockholm sedan 1965.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ort: Medeltemperatur Medeltemperatur Medeltemperatur 2001–2013 1981–20101) 1965–1989 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stockholm 7,6 grader 7,2 grader 6,5 grader Göteborg 8,6 grader 8,3 grader 7,6 grader Malmö 8,9 grader 8,7 grader 8,0 grader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Källa: SMHI 2014.

Bygg & teknik 5/15

kostnaden för uppvärmning minska såvida inte energibolagen kommer att kompensera detta med höjda energitaxor. Men vad kan det får för annan påverkan på byggbranschen? Kylbehovet för kontorshus och kommersiella lokaler stiger, med ett ökande energibehov som följd. Problemen med oönskade övertemperaturer för bostäder tilltar, vilket kan medföra framtida konsumentkrav på kyla för bostäder.

Samtidigt så visar värmebehovsberäkningar nästan alltid felaktiga resultat jämfört med uppmätta data från verkligheten.

Orsaken är sannolikt felaktiga indata för energifaktorer såsom ledningsförluster (VVC), köldbryggor, inomhustemperatur, vädring, läckage och årsverkningsgrader för värmeåtervinning. Dessa faktorer får en allt större betydelse ju energisnålare en byggnad är och ett förändrat klimat. Här krävs det krafttag av branschen. Troligen kommer temperaturen stiga ytterligare i framtiden.

Byggtekniken måste anpassas

Även byggtekniken måste sannolikt anpassas för ett förändrat klimat. Kan det vara så att fuktskadeproblemen med de så kallade enstegstätade putsade träytterväggarna har påverkats av ett varmare och fuktigare klimat? Frågan ställdes redan 2009 i samband med skadeutredningen av dessa väggkonstruktioner hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, men vid den tidpunkten fanns det ingenting som kunde styrka detta påstående. Senare mätningar utförda av bland annat oberoende forskare som undersökt förhållandena inom Sundsvalls kommun visar att fuktfrekvensen mer än fördubblats åren 1991 till 2009 jämfört med perioden 1961 till 1990. Sannolikt kan även detta förklaras av klimatförändringarna. För ett framtida träbyggande måste hänsyn till ett förändrat klimat tas.

Ändrat klimat i Sverige berör även andra frågor än byggbranschen

Ändrat klimat handlar även om andra väsentliga frågor som inte direkt berör byggbranschen men som är viktiga att

nämna i sammanhanget. Några exempel som bland annat tas upp av Klimat- och sårbarhetsutredningen är att en ökad temperatur kommer få konsekvenser för djuroch växtlivet i Sverige. Till exempel så förflyttar sig redan trädgränsen ständigt uppåt på de svenska fjällen. Vi vet att fästingplågan rör sig allt längre norrut i landet. Algblomningen med dess konsekvenser blir värre i Östersjön med högre havstemperaturer. Även livsbetingelserna för såväl torsken som sälarna minskar när haven blir varmare och isarna efterhand riskerar att försvinna. Tillväxten av skog ökar men avverkningen försvåras med skador på skogsmark när tjälen i marken försvinner. Skogsbränder, översvämningar och stormar riskerar att bli våldsammare med större skador som följd. Kanske kommer Vasaloppet i framtiden gå på rullskidor!

Långsiktigt riskerar klimatproblemen bli betydligt allvarligare inte minst i ett globalt perspektiv. Världen har därför varken tid och råd med fler klimatfiaskon som nu senast i Lima. Det mest positiva man kom överens om i Lima var att varje nation till nästa FN-ledda klimatmöte i Paris den 30 november till 11 december 2015 ska redovisa sina planerade klimatåtgärder. Detta kan knappast uppfattas som ett stort steg framåt. Resultaten hittills talar tyvärr inte för att man kommer lyckas i Paris. Man kan därför börja ifrågasätta om dagens försvagade FN verkligen är rätt organisation att i framtiden driva dessa klimatmöten?

Det finns även positiva klimatsignaler

Mängden koldioxidutsläpp från världens energianvändning ökade inte mellan 2013 och 2014, enlig Internationella Energirådet (IEA). Detta är första gången, sedan IEA för 40 år sedan började samla information om koldioxid, som de ser att utsläppen står still eller minskar utan att det beror på en lågkonjunktur. Under det tidiga 1980-talet och 1992 och 2009 stod koldioxidutsläppen still men då hängde det samman med amerikansk lågkonjunk-

tur. Under 2014 ökade däremot den globala ekonomin med tre procent. Orsaken till den positiva utvecklingen under 2014 är sannolikt att Kina satsat mer på förnybar energi och mindre på kol samt att OECDländerna satsat på förnybart och energieffektiviseringar anser IEA. Kinas koldioxidutsläpp minskade till exempel med två procent förra året.

Det finns emellertid en viss fara i att övertolka utsläppsstatistiken från IEA. Om koldioxidutsläppen förhoppningsfullt skulle stanna på den här nivån skulle det fortfarande vara ett stort bekymmer med minst tre fyra graders global temperaturhöjning. Utsläppen behöver minska med två tre procent per år för att skapa en stabilisering. Oljepriset spelat en viktig roll eftersom detta inträffade i fjol. Oljepriserna var rekordhöga till september 2014.

Sen har de fallit ordentligt. Men låt oss vara positiva att vi nått en brytpunkt.

Slutsats

En självklar slutsats är att utsläppen av koldioxid totalt struntar i var de nya svenska gränserna sattes efter freden med Ryssland 1809. Det är därför hög tid för näringslivet med drivkraft från byggbranschen att inta en mera aktiv roll i klimatarbetet och inte enbart passivt överlåta klimat- och miljöfrågorna till politikerna. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 6/2014 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Vi månar om klimatet – både inne och ute!

På TQI engagerar vi oss gärna i allt som rör en fastighets tekniska välmående. Vårt helhetsperspektiv omfattar byggnaden och människorna som vistas i den, men även miljön. Resultatet blir enkla, säkra och funktionella lösningar som tillsammans med effektiv energihushållning ger ett rationellt och trivsamt hus under lång tid framöver.

TQI tillhandahåller expertkompetens inom: Projektering och projektledning. Ny- eller ombyggnation. Utvärdering och energieffektivisering. VVS, kyla, styr & övervakning. Digital dokumenthantering. Teknisk förvaltning, drift och underhållsplanering.

Bygg & teknik 5/15

W W W.TQI.SE

19

Energianvändning och innemiljö i småhus byggda på 2000-talet eller tidigare Jämförelser mellan tio grupphusområden med olika tekniska lösningar: Uppmätta och beräknade värden, offentlig energistatistik, olika byggbestämmelser och praktiskt möjliga energinivåer Få av alla småhus uppnår i verkligheten den låga energianvändning som utlovats. Tvärtemot vad man skulle tro har serieproducerade småhus ofta lägre energianvändning än provhus och experimentbyggnader. Småhus byggda efter oljekrisen 1973 har oberoende av byggår faktiskt i stort sett samma energianvändning som dagens nybyggda. Ju energisnålare huset teoretiskt sett är desto svårare är det att nå dessa beräknade värden i verkligheten.

Mindre än hälften av undersökta lågenergihus/passivhus klarar gällande byggbestämmelser. Mindre än en tredjedel klarar en skärpning av gällande byggbestämmelser med 25 procent. Det beror bland annat på boendevanor, utförande – alltså hur väl husen är byggda – och teknisk lösning.

Passivhusens byggkostnader är också 10 till 20 procent högre jämfört med om husen byggts enligt kraven i Boverkets byggregler (BBR19). För plusenergihus är merkostnaderna ännu högre, cirka en miljon kronor per normallägenhet eller småhus. Dessa kraftiga merkostnader drabbar de boende. Miljön gynnas i mycket liten grad: De enda vinnarna är byggföretagen. Möjligheterna att sänka energianvändningen under kravnivåerna i gällande byggbestämmelser BBR19 är många gånger praktiskt uttömda med gängse konstruktioner och installationer Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor i byggteknik, Akademin för Naturvetenskap och Teknik, Örebro universitet.

20

både från teknisk och ekonomisk synpunkt.

Energihushållningskraven enligt gällande byggbestämmelser exkluderar numera hushållselen som i nya småhus normalt uppgår till cirka 30 procent av den totala energianvändningen, summan för värme, varmvatten och hushållsel. Dessutom blir nästan all hushållel i slutändan gratisvärme. Ju energisnålare huset i sig är desto större andel av energibehovet för byggnadsuppvärmning utgörs av gratisvärme och desto mindre värme måste tillföras/inköpas. Därmed ökar behovet av att beakta hur energibalansens förlustoch tillskottsposter varierar tidsmässigt och statistiskt (slumpmässigt) för att säkrare kunna bedöma energianvändningen.

Brist på helhetsgrepp och systemtänkande medför större risker för ökad energianvändning, byggskador och innemiljöproblem. En av orsakerna kan vara att delsystemen inte samverkar optimalt. Exempel på detta är: ● Trögreglerade värmesystem som golvvärme, som medför högre energianvändning och komfortproblem. ● Stora glasytor som ger fler komfortstörningar, större effekt- och energibehov samt ökade byggkostnader. ● Luftvärme med en centralt placerad termostat, som har lågt gratisvärmeutnyttjande med stora temperaturskillnader inom och mellan olika rum. Därtill ska läggas ökade ohälsorisker på grund av föroreningar via kanalsystemet. ● Extremt tjocka isoleringar ger ”på marginalen” liten energibesparing med låg lönsamhet, höga livscykelkostnader samt ökar skaderiskerna på grund av utförandebrister orsakade av tryckskillnader och fuktkonvektion. Fukt och i förlängningen mögel kan få fäste i byggnaden och göra huset ohälsosamt att bo i samt extremt svårt och dyrt att renovera.

Samspelet mellan byggnad, installationer och boende måste beaktas i större utsträckning än hittills. Det är nödvändigt med förbättrad samverkan över skrågränserna mellan bygg, vvs och el under projekterings-, bygg- och förvaltningsskede-

na. Utan detta uteblir i hög grad den nytta man efterfrågar.

Skärpta värmehushållningskrav utöver BBR19 kräver för ett mer tillförlitligt energisparande i verkligheten systematisk uppföljning och återföring av erfarenheter. I större utsträckning än hittills måste samspelet mellan byggnad, installationer och boende beaktas. Strategierna för energiforskning och FoU-arbeten måste också ändras. Man bör därvid fokusera på helhetsgrepp och systemtänkande samt systematisk uppföljning och erfarenhetsåterföring. Först då har man möjligheter att bygga bättre hus, byggnader som har bättre komfort, är energisnåla, billigare och med mindre reparationskostnader.

Uteblivna besparingar

Trots årliga satsningar med tiotals miljarder på energiforskning, statligt stöd för ombyggnader och energieffektiviserande åtgärder inklusive husägarnas egna kostnader och arbetsinsatser har de förväntade besparingarna helt eller delvis uteblivit. Energisparandet har dessutom alltför ofta lett till byggskador och innemiljöproblem. Energiforskningen måste bli mer tillförlitlig och ändra inriktning för att i verkligheten nå allt lägre energinivåer.

Denna artikel bygger på ny forskning vid Örebro universitet, Harrysson (2015).

Resultaten visar bland annat att framgångsrikt energisparande bland annat kräver helhetsgrepp, systemtänkande men också uppföljning och systematisk erfarenhetsåterföring. Goda exempel måste därför tas till vara och föras in i kommande byggande. Det sker dock sällan.

Sedan oljekrisen 1973 har kraven på värmehushållning successivt skärpts.

Kraven på allt lägre energianvändning visar sig dock i verkligheten ofta inte gå att nå. Ju lägre energianvändning som krävs desto svårare är det att uppfylla målen i verkligheten. Nu diskuteras ytterligare kravskärpningar. Frågan värd att ställa är om det är möjligt att spara energi bortom kravnivån i BBR19? Offentlig statistik och uppföljning av energibesparingar i bebodda småhus byggda efter oljekrisen Bygg & teknik 5/15

visar att de i allmänhet har små verkliga energibesparingar. Verklig energianvändning ligger ofta högre än den beräknade. I vissa fall mycket högre. Det kan bland annat bero på brist på helhetsgrepp och systemtänkande till exempel att de olika delsystemen inte passar ihop på ett optimalt sätt.

Serieproducerade hus bättre än ”experimenthus”

Media översvämmas av positivt vinklade men illa underbyggda reportage och uppgifter om olika boutställningar, provhus och experimentbyggnader. Där förs fram de mest häpnadsväckande, men felaktiga, uppgifter om energianvändning och innemiljö. Via media förmås man också, lika felaktigt, tro att bostadssektorn lyckats uppnå betydande energibesparingar.

Verkligheten talar dock ett annat språk.

Den visar på både högre energianvändning, sämre innemiljö och kraftigt höjda produktionskostnader än i serieproducerade hus med beprövade och lättskötta tekniska lösningar, Boverket (2014) och Harrysson (2014). Intresset är dock, märkligt nog, ringa för att följa upp och jämföra förhållandena i serieproducerade hus med vanliga tekniska lösningar med läget i experimenthus. Det är ett av skälen till att man inte i tillräcklig grad sållar fram vad som är bra, ekonomiskt och praktiskt. Uppföljning av byggprocessen och systematisk erfarenhetsåterföring sker dessutom sällan – kanske för att det anses ta tid och kostar pengar – och är

dessutom många gånger bristfälligt utförd, vilket gör att man i många projekt med fog kan tala om att ”uppfinna hjulet på nytt”.

Sprid goda byggerfarenheter

Sätten att bygga bostäder är många. Några av dessa måste vara bättre än andra. Stora skillnader i innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad föreligger såväl mellan nominellt lika som olika hus. Detta beror främst på skillnader i boendevanor, utförande och teknisk lösning. Boendevanorna spelar dock en stor roll när man summerar kostnaderna.

Rätt teknisk lösning spar 30 procent

Klart är att olika tekniska lösningar har olika egenskaper. Erfarenheter, Harrysson (1988, 2014) visar tydligt att det går att spara upp mot 30 procent energi genom att välja rätt teknisk lösning med bibehållen eller bättre innemiljö till samma eller lägre produktionskostnad. Därför är det angeläget att rangordna olika tekniska lösningar liksom formerna för uppföljning av byggprocessen och systematisk erfarenhetsåterföring.

Gör dåligt byggande besvärligt

Energisparpotentialen i bostäder är dock betydande. Mycket talar faktiskt för att det är möjligt att halvera energianvändningen. Hur detta ska åstadkommas i verkligheten måste dock närmare konkretiseras, särskilt för olika tekniska lösningar och i nyare småhus byggda på 2000-ta-

let. Dessutom måste närmare fastslås vad som är realistisk energinivå för nya småhus. Kunskaper finns om hur man bygger bättre och billigare, men används alltför sällan. Därför måste samhället och myndigheterna stödja byggandet med goda lösningar och försvåra för de dåliga.

Projektets målsättning och genomförande

Det genomförda projektet syftar till att kvantifiera och klassificera energi- och vattenanvändning samt komfortförhållanden i nya grupphushusområden byggda under 2000-talet. Olika tekniska lösningar det vill säga kombinationer av isolering, täthet, värme och ventilation med respektive utan värmeåtervinning, har undersökts och rangordnats med avseende på energianvändning, komfort och livscykelkostnad med mera.

Jämförelser görs med några äldre områden. Resultaten relateras till tidigare och gällande byggbestämmelser, rekommenderade energinivåer för passivhus, offentlig statistik, andra litteraturuppgifter och beräknade värden. Tekniska mätningar har gjorts av några för energianvändning och komfort mest betydelsefulla parametrarna. Samtidigt har även intervjuer gjorts med de boende.

De tio undersökta grupphusområdena med tekniska data, tabell 1, är belägna utmed Västkusten från Ellös i norr till Kvibille i söder. Områdena består av friliggande småhus, rad- och parhus i ett-, ett och ett halvt- samt tvåplan. Respektive

Tabell 1: Tekniska uppgifter för studerade husområden.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Område/ Byggår läge

Antal lika Husform Boarea Isolertjocklek, mm Fönster, Värme distr VentiÅtervinning Energislag Sidob hus/lgh 1-, 1½-, m² ––––––––––––––––––– dörrar direktel, lation FVP, VVX, El, Fjv ytan f = frist 2-plan väggar tak golv vatten, luft, F, FT ingen m² r = radhus radiatorer, p = parhus golvvärme ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 2010 22, r 1 62,8 345 550 300 luft + elrad FT VVX Fjv, el, sol ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 2010 20, p 2 84,3 440 500 300 luft FT VVX Fjv, pellets, el, sol ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3 2009-2011 8/19, f 1 132/119 215 500 200 vatten, golv FT VVX Fjv ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4 1986 9,f 1 127 300 450 195 oljeelrad F ingen El ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 2006-2008 18/18, p 2 60/70 215 400 200 vatten, rad F ingen Fjv ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 2006-2008 25, f/26, f 1, 1½ 132/141 200 250/ 220 vatten, rad, F FVP El 300d golv ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förenklat ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 10 1997 76, p 1, 1½ 110,5 170 200/ 200 vatten, F FVP El 400a golvb ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 11c 2009 25, r 1, 2 77,1 450 600 350 3-glas luft FT VVX El ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 12 1973 51, f 1½ 148 120 150/ 150 2 elrad S El 120e ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 13 1980 22, r 1½ 136 340 440/ 220 3 vattenrad S El 220e ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– a. 200 mm 1½-planshus och 400 mm 1-planshus. b. golvärme även i övervåningen i 1½-planshus. c. stålregelstomme. d. 1-planhus horisontellt tak. 250 mm, lutande del av taket och 1½ 300 mm. e. hanbjälklag respektive snedtak.

Bygg & teknik 5/15

21

Figur 1: Total energianvändning, summan för bostadshus, fastighetsel och ackumulatortank/kulvertar. Medelvärdet för respektive område.

i boendevanor med mera har i görligaste mån kunnat beaktats. Av de tio områdena har sex byggts under 2000-talet och övriga fyra under åren 1973 till 1997.

Uppmätt energi- och vattenanvändning i områdena avser 2012. Energimyndighetens jämförelsevärden gäller 2011. Det var de senaste värden som fanns tillgängliga när projektet startade. Jämförelser har även gjorts med litteraturuppgifter och för flera av områdena med beräknade värden. Eftersom uppgifter om delposten hushållsel saknas i flera av områdena har jämförelserna huvudsakligen gjorts för total energianvändning, vilket är summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Tekniska mätningar och intervjuer har genomförts under uppvärmningssäsongerna 2012/2013 respektive 2013/2014.

Några resultat: Energianvändning

Figur 2: Specifik total energianvändning, summan för bostadshus, fastighetsel och ackumulatortank/kulvertar. Medelvärdet för respektive område.

område har 9 till 51 nominellt lika småhus/lägenheter. Bearbetning av resultaten och jämförelser av energi- och vattenan-

vändning med mera har skett på medelvärdesnivå för respektive område och samtliga områden. Inverkan av skillnader

Figur 3: Samband mellan total energianvändning, summan för värme, varmvatten och hushållsel, bostadshus samt boarea.

22

Energianvändningen sammanfattas i det följande för bostadshusen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel samt för fastighetsel respektive ackumulatortank och kulvertar. Uppgifter redovisas dels per lägenhet/småhus dels per kvadratmeter boarea, det vill säga specifik energianvändning, figurerna 1 och 2.

Den totala energianvändningen för bostadshusen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel har ett starkt beroende av boarean med korrelationskoefficienten cirka 0,9, figur 3. Den visar sambandet mellan medelvärdet av specifik total energianvändning för bostadshusen i respektive område, det vill säga summan av byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, samt boarean. Dessutom visas i figur 4 sambandet mellan specifik total energianvändning och boarean.

Den totala energianvändningen för bostadshusen, summan för byggnadsupp-

Figur 4: Samband mellan specifik total energianvändning, summan för värme, varmvatten och hushållsel, bostadshus samt boarea.

Bygg & teknik 5/15

UNIDRAIN - SHOWERLINE Snabbare badrumsbyggnation med kvalitÊtssäkrat golvfall Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fÜrdelar samt ett kvalitÊtssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utfÜra golvavjämning i ett badrum / vütrum kan utfÜras snabbare än med konventionella metoder.

Det kvalitÊtssäkrade golvfallet für man pü kÜpet.

Beställ vür ShowerLine broschyr pü info@jafo.eu eller via QR koden

Golvytan utanfÜr duschzonen kan utfÜras helt plan enl gällande branschregler. Dock für aldrig bakfall fÜrekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller hÜgerhÜrn samt även mitt pü en vägg om man vill ha en sü kallad walk-in dusch.

Golvfallet utfĂśrs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning fÜre tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, hÜger, vänster eller walk-in.

by JAFO

-$)2B%\JJWHNQLNB1U B ; B PPB6KRZHU/LQHB LQGG

www.unidrain.se

|

www.jafo.eu

I

046 333900

värmning, varmvatten och hushållsel, är den parameter som finns uppmätt för samtliga områden. Jämförelserna mellan områdena görs därför i första hand på denna ”systemnivå”. De olika delposterna har som framgår bara uppmätts i några av områdena.

Husets totala energianvändning har självklart ett starkt beroende av husets storlek (boarea), Harrysson (1988), här med korrelationskoefficienten cirka 0,9.

Den totala energianvändningen för respektive hus beror också i hög grad på boendevanor, kvaliteten på arbetsutförandet för isolering och tätningar, injustering av värme- och ventilationssystemen samt på den tekniska lösningen, det vill säga tekniska prestanda.

Husen i de undersökta områdena kan grupperas i två storleksklasser, cirka 70 kvadratmeter boarea och cirka 135 kvadratmeter. Till den förra gruppen hör områdena 1, 2, 5 och 11, samtliga nyare områden byggda på 2000-talet. Områdena 1, 2 och 11 är passivhus. Område 5 har fjärrvärme och saknar värmeåtervinning ur frånluften. Områdena 1 och 5 är relativt sett mindre energieffektiva än områdena 2 och 11. Det senare har elvärme.

energisnålare än 1 och 5. Det senare området saknar värmeåtervinning och har fjärrvärme. Områdena 1 och 2 utgörs av passivhus med luftvärme och vattenbatteri, liksom 11 med luftvärme och elbatteri.

Av områdena i den största storleksklassen cirka 135 kvadratmeter, är områdena 4, 6, 10 och 12 väsentligt energisnålare än 3 och 13. Område 3 har fjärrvärme, golvvärme och FTX-ventilation medan område 13 har elpanna och vattenradiatorer samt bedöms ha dåligt arbetsutförande.

Områdena 6 och 10 har frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Område 10 har golvvärme medan område 6 har golvvärme och/eller radiatorsystem.

Hushållsel

Hushållselen har uppmätts i de nya områdena byggda under 2000-talet där så varit möjligt, det vill säga områdena 1, 2, 3, och 5, figur 5. Medelvärdet för dessa områden uppgår till cirka 40 kWh/m² år och medelvärdet för respektive område varierar mellan 33 och 51 kWh/m² år. Medelvärdet

för nämnda områden, 40 kWh/m² år, stämmer väl överens med offentlig statistik, Energimyndigheten (2012).

Total energianvändning, summan av byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel

I figurerna 6 och 7 redovisas medelvärdet dels för respektive område dels för samtliga områden samt nyare respektive äldre områden. För bostadshusen redovisas energianvändningen i två ålderskategorier: sex nyare områden byggda 2006 till 2011 samt för fyra äldre byggda 1973 till 1997.

Husen i de tio områdena har medelvärdet för specifik total energianvändning 109 kWh/m² år med variationer mellan 82 och 126 kWh/m² år för respektive områdes medelvärde. Boareans medelvärde för de tio områdena är 92 kvadratmeter med variationer mellan 62,8 och 148 kvadratmeter. Medelvärdet för den totala energianvändningen uppgår till 11 662 kWh/år med variationer mellan 6 322 och 15 664 kWh/år för respektive områdes medelvär-

System som inte fungerar spar ingen energi

Av områdena med de större husen, cirka 135 kvadratmeter boarea, kan konstateras att områdena 4, 6, 10 och 12 är mer energieffektiva än 3 och 13. Områdena 3 och 6 tillhör de nyare och är byggda på 2000-talet medan områdena 4, 10, 12 och 13 tillhör de äldre med byggåren 1986, 1997, 1973 och 1980. Område 4 har frånluftsvärmepump med golvvärme och område 6 golvvärme och/eller radiatorer. Område 12 är välbyggt med elradiatorer och mycket låg ventilation. Område 3 har fjärrvärme, golvvärme och FTX-ventilation. Område 13 har tjock isolering, mycket låg ventilation samt sannolikt dåligt arbetsutförande för isolering och tätningar. Med tanke på ålder, teknik och utförande kan resultaten verka förbryllande.

Men det är ett bra exempel på att med delsystem som inte fungerar tillsammans och på undermåligt utförande blir det så här.

Av diagrammets regressionslinje kan man skönja en med boarean svagt ökande specifik energianvändning. Med ökande boarea förväntas dock lägre specifik total energianvändning för bostadshuset. Detta eftersom inverkan av de boendebetingade energiandelarna då minskar främst för hushållel och varmvatten. De studerade husområdena har olika tekniska lösningar och energitekniska prestanda. Områdena 1, 2, 3, 5, 6 och 11 har byggts efter 2000, medan de äldre områdena 4, 10, 12 och 13 tillkommit 1986, 1997, 1973 och 1980.

Inom den minsta storleksklassen av undersökta hus, cirka 70 kvadratmeter, synes område 2 och 11 vara väsentligt 24

Figur 5: Hushållselens specifika energianvändning, medelvärde samt max- och min-värden för områdena 1, 2, 3 och 5.

Figur 6: Den specifika totala energianvändningens medelvärde samt max- och min-värden för samtliga tio områden, de sex nyare och fyra äldre.

Bygg & teknik 5/15

de. Den totala energianvändningen är självklart starkt beroende av husets boarea, antalet våningar med mera. Även husen i de sex nyare områdena 1, 2, 3, 5, 6 och 11, har medelvärdet för specifik total energianvändning 109 kWh/m² år med variationer mellan 82 och 126 kWh/m² år för respektive områdes medelvärde. Boareans medelvärde för de sex nyare områdena är 92 kvadratmeter med variationer mellan 62,8 och 141 kvadratmeter.

Medelvärdet för den totala energianvändningen uppgår till 9 945 kWh/år med variationer mellan 6 322 och 15 148 kWh/år för respektive områdes medelvärde.

Husen i de fyra äldre områdena 4, 10, 12 och 13, har också medelvärdet för specifik uppmätt total energianvändning 109 kWh/m² år med variationer mellan 105 och 115 kWh/m² år för respektive områdes medelvärde. Boareans medelvärde för de fyra äldre områdena är 130 kvadratmeter med variationer mellan 110,5 och 148 kvadratmeter. Medelvärdet för den totala energianvändningen uppgår till 14 238 kWh/år med variationer mellan 11 824

och 15 664 kWh/år för respektive områdes medelvärde.

Den specifika totala energianvändningens medelvärde för områdena 12 och 13 har uppmätts till 105 respektive 115 kWh/m² år. Jämfört med 1992/1993 när dessa båda områden studerades första gången, har energianvändningens medelvärde minskat kraftigt från 121 respektive 119 kWh/m² år. Det kan bero på att energisparåtgärder som ökad isolering på vindsbjälklaget, luft-luftvärmepump eller energieffektivare fönster genomförts. Elradiatorer utnyttjar tillförd energi bättre än vattenradiatorer. En kilowattimme tillförd el till en elradiator ger lika mycket värme. Något som inget annat värmsystem klarar av.

Dåligt byggande kan inte kompenseras med tjockare isolering

Tre gånger mer isolering men ändå tio procent högre energianvändning i område 13, radhus, verkar jämfört med område 12, friliggande villor, förbryllande. Men den triviala enkla förklaringen torde vara bättre

arbetsutförande plus elradiatorer i område 12. Medelvärdet för den totala energianvändningen uppgår till 15 473 kWh/år för område 12 och 15 664 kWh/år för område 13. Motsvarande värden för 1992/1993 var 17 955 respektive 16 117 kWh/år.

Fastighetsel/värmeförluster utanför bostadshusen

I fyra av de nyare områdena 1, 2, 5 och 11 finns fastighetsel. Medelvärdet för uppmätt specifik energianvändning är 12 kWh/m² år med variationer mellan 9 och 17 kWh/m² år för respektive områdes medelvärde, figur 8. Energianvändningens medelvärde för fastighetsel uppgår till 824 kWh/år med variationer mellan 628 och 1 096 kWh/år. I två av de nyare områdena 1 och 2 finns förluster från ackumulatortank i sidobyggnad och kulvert mellan sidobyggnad och bostadshus. I båda områdena uppskattas dessa förluster baserat på mätningar motsvara den specifika energianvändningen 5 kWh/m² år. Energianvändningens medelvärde har uppmätts till 385 kWh/år med variationer mellan 314 och 455 kWh/år för respektive områdes medelvärde. Detta talar för att energianläggningen och värmesystemet ska finnas inne i bostadshuset som ska värmas. Därmed elimineras kulvertförluster och värmeförluster från ackumulatortank och sidobyggnader som ofta är dåligt isolerade.

Fem procent ökad glasarea kräver tio procent mer energi

Figur 7: Den totala energianvändningens medelvärde samt max- och minvärden för samtliga tio områden, de sex nyare och fyra äldre.

Glasareorna har i tre nyare områden uppmätts till cirka 15 procent av boarean och i två äldre till cirka tio procent. Den femprocentiga skillnaden i glasyta ökar energianvändningen för byggnadsuppvärmning med fem till tio procent och därmed kostnaderna. Överslagsmässigt motsvarar detta energiökningen cirka 700 kWh/år med antagandena: skillnad i glasarea fem procentenheter, boarea 150 kvadratmeter, uppvärmningsbehovet 80 000 gradtimmar samt skillnaden i mörker-U-värde mellan fönster och vägg cirka 1,2.

Solfångare

Figur 8: Fastighetselens specifika energianvändning, medelvärde samt maxoch min-värden för områdena 1, 2, 3, 5 och 11.

Bygg & teknik 5/15

Två av de nyare områdena, 1 och 2, har solfångare. Område 1 har 117 kvadratmeter plansolfångare av vakuumrörstyp.

Under 2012 har uppmätts 12 982 kWh med flera mätstörningar. Omräknat motsvarar denna energimängd 9,4 kWh/m² boarea eller 111 kWh/m² solfångaryta som tillgodogjorts. På grund av mätstörningarna har beräknade värden använts i analysen, det vill säga 22 kWh/m² boarea eller 260 kWh/m² solfångaryta. Område 2 har 53 kvadratmeter plansolfångare av eget fabrikat. Under 2012 har uppmätts 13,6 kWh/m² boarea eller 432 kWh/m² solfångaryta som tillgodogjorts. Dessa uppmätta värden kan jämföras med uppgifter för 20 stycken tvåplans radhus med 120 kvadratmeter boarea i Lindås Park där varje radhus har fem kvadratmeter 25

solfångare. I nämnda område har i medeltal uppmätts 9 kWh/m² boarea och år eller 217 kWh/m² solfångaryta och år.

BBR10 – Hushållsel kan täcka 30 till 40 procent av energibehovet för byggnadsuppvärmning.

De sista byggregler där man använde sig av referenshusberäkning och betraktade den totala energianvändningen inklusive hushållsel var BFS:2002:19 och BBR 10.

Därefter baseras byggreglerna på den specifika energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, men exklusive hushållsel. Hushållselen kan dock utgöra cirka 30 till 40 procent av husets totala energianvändning. Som gratisvärme ger den ett betydande bidrag till byggnadens uppvärmning. Ju energisnålare huset i sig är desto större andel av energin för byggnadsuppvärmning utgörs av gratisvärme och desto mindre andel utgörs av inköpt energi till värmsystemet.

Uppmätta värden har i det följande relaterats till gällande byggbestämmelser, BBR19, Boverket (2011), i zon III avseende elvärmda småhus, 55 kWh/m² år, för summan av byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel respektive 90 kWh/m² år för övriga uppvärmningssätt, figur 9. Hushållselen antas i jämförelserna motsvara 40 kWh/m² år. Tillåten specifik total energianvändning inklusive hushållsel blir därmed vid elvärme 95 kWh/m² år och vid övriga uppvärmningssätt 130 kWh/m² år.

Förutom område 5, som saknar värmeåtervinning, understiger bostadshusen i samtliga områden medelvärdet för specifik total energianvändning, (90 + 40) = 130 kWh/m² år för övriga uppvärmningssätt. Endast i ett av områdena med elvärme, nummer 11, understiger den totala energianvändningen (55 + 40) = 95 kWh/m² år som gäller för elvärme i zon III. Område 5 har fjärrvärme och den specifika totala energianvändningen 142 kWh/m² år, varav fastighetselen utgör 17 kWh/m² år.

ter. Husen har måst kompletteras med elradiatorer i vardagsrummen, som har relativt stora fönster, för att tillräckligt hög komfort ska uppnås. Resultaten visar att passivhusen varken är utlovat energisnåla eller tillräckligt komfortabla. Dessa komfortproblem har konstaterats föreligga även i andra passivhusområden. Område 2, passivhus med fjärrvärme, har en specifik total energianvändning på 115 respektive 100 kWh/m² år.

De båda elvärmda delområdena 6.1 och 6.2 med frånluftsvärmepump, byggda på 2000-talet, har medelvärdet för den specifika totala energianvändningen 110 respektive 101 kWh/m² år. De fjärrvärmda delområdena 3.1 och 3.2 har medelvärdet 115 respektive 126 kWh/m² år. De båda äldre elvärmda områdena 12 med byggår 1973 samt 13 med byggår 1980 och cirka tre gånger mer isolering i väggarna än område 12 och så vidare har numera medelvärdet för den specifika totala energianvändningen 105 respektive 115 kWh/m² år mot 1992 års värden 121 re-

spektive 119 kWh/m² år. Troligen har olika energisparåtgärder utförts i områdena 12 och 13 sedan 1992. Dessa båda områden har inte besökts i undersökningen.

Område 4 med byggår 1986, hade ursprungligen luftvärme med återluft och frånluftsvärmepump, men har 2001 konverterats till oljefyllda elradiatorer och frånluftsventilation utan värmeåtervinning, Medelvärdet för specifik total energianvändning är 110 kWh/m² år. Område 10 med byggår 1997 har golvvärme och frånluftsvärmepump samt som medelvärde för specifik total energianvändning 107 kWh/m² år.

Passivhusområdena i förhållande till byggbestämmelserna BBR19 exklusive hushållsel

Enligt gällande byggbestämmelser, Boverket (2011), tillåts i zon III vid elvärme den specifika energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, 55 kWh/m² år och

Figur 9: Specifik energianvändning, summan för värme, varmvatten och fastighetsel, krav enligt BBR19 respektive rekommendationer enligt Feby-12, vid övriga uppvärmningssätt (öu) och elvärme (el).

Passivhusen är inte energisnåla!

Områdena 1, 2 och 11 utgörs av passivhus, figur 10. Dessa har frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare. Endast ett av de tre passivhusområdena – tvärtemot vad som utlovades! – klarar elvärmekravet i zon III (55 + 40) = 95 kWh/m² år. Det är område 11 med elvärme och som utgörs av en- och tvåplans radhus. De båda passivhusområdena 1 och 2 uppfyller kraven för övriga uppvärmningssätt men ej för elvärme. Område 1, passivhus med både elvärme och fjärrvärme, har en specifik total energianvändning på 133 kWh/m² år inklusive fastighetsel och värmeförluster från ackumulatortank och kulvertar samt 118 kWh/m² år exklusive dessa värmeförlus26

Figur 10: Uppmätt specifik energianvändning i passivhusområdena 1, 2 och 11 jämfört med några andra passivhusområden.

Bygg & teknik 5/15

vid övriga uppvärmningssätt 90 kWh/m² år. Energianvändningen för hushållsel antas ligga inom intervallet 30 till 40 kWh/m² år. För område 1 uppskattas medelvärdet för den specifika energianvändningen till 78 till 88 kWh/m² år. För område 2 har medelvärdet uppmätts till 77,1 kWh/m² år och för område 11 med elvärme uppskattas medelvärdet för den specifika energianvändningen till mellan 51 och 61 kWh/m² år. Samtliga tre områden uppfyller byggreglernas krav för övriga uppvärmningssätt men endast område 11 kravet för elvärme. Område 11 har luftvärme med elbatteri, som kan styras effektivare än systemen i områdena 1 och 2, vattenbatteri och energianläggningarna i sidobyggnader och med kulvertar mellan bostadshus och sidobyggnad.

Inget passivhusområde klarar Feby12!

Uppmätt energianvändning har jämförts med rekommendationerna i Feby-12 för större passivhus än 400 kvadratmeter boarea i zon III, det vill säga 25 kWh/m² år för elvärme och 50 kWh/m² år för övriga uppvärmningssätt, figur 9. Vid mindre boarea görs påslag med ett par enheter. Även i dessa jämförelser har hushållselen antagits ligga inom intervallet 30 till 40 kWh/m² år.

Områdena 1, 2 och 11 består av passivhus. För område 1 uppskattas specifika

energianvändningen till 78 till 88 kWh/m² år, för område 2 har den uppmätts till 77,1 kWh/m² år och för område 11 som har elvärme till mellan 51 och 61 kWh/m² år.

Inget av de tre passivhusområdena uppfyller således rekommendationer enligt Feby12 för passivhus med elvärme, cirka 25 kWh/m² år. Område 11, som har luftvärme med elbatteri, däremot klarar rekommendationerna för övriga uppvärmningssätt, cirka 50 kWh/m² år.

Men hus från 1986 klarar Feby-12!

Ett hus i område 4, byggt 1986, med oljefyllda elradiatorer och frånluftsventilation utan värmeåtervinning, har den specifika energianvändningen 49,5 kWh/m² år. Huset klarar således rekommendationen enligt Feby-12 för övriga uppvärmningssätt.

Hushållselen har i detta hus uppmätts till 37,6 kWh/m² år. Ventilationen är låg. Vid normenlig ventilation ökar energianvändningen med cirka 1 000 kWh/år eller cirka 8 kWh/m² år, varvid nivån 50 kWh/m² år överskrids. Enkla värme- och ventilationssystem som kan rumsvis behovsstyras är som synes mycket energieffektiva.

Teori och praktik i energisparande överensstämmer sällan konstaterar Boverket

Det nu genomförda projektet visar bland annat att ju energisnålare huset i sig utfor-

mas desto svårare förefaller det vara att i verkligheten nå beräknade energinivåer.

Ett exempel på att teori och praktik inte säger samma sak. Även Boverket (2014) har konstaterat detta vid uppföljning av 17 stycken lågenergihus/passivhus. Av dessa uppfyller endast cirka hälften energinivåerna för aktuella uppvärmningssätt enligt BBR 19 och endast cirka en tredjedel klarar 25 procent lägre energinivåer. Ännu svårare är det att i praktiken klara rekommendationerna enligt Feby-12, figur 5, för specifik energianvändning, det vill säga summan av byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, cirka 25 kWh/m² år för elvärmda bostäder och cirka 50 kWh/m² år för övriga uppvärmningssätt.

Den verkliga energianvändningen ligger ofta högre än de beräknade, i vissa fall mycket högre. Det kan bero på gynnsammare beräkningar med olämpliga indata eller mätsystem. Alternativt kan det bero på sämre byggnad (utförandet) än vad som projekterats (förväntats). Begreppet lågenergihus/passivhus kan innebära stora variationer i uppmätt energianvändning. Det räcker inte med en mycket bra klimatskärm. det behövs också installationer med god prestanda.

Orsaker till detta kan med stor sannolikhet också vara brist på helhetsgrepp och systemtänkande samt på att de olika delsystemen inte passar ihop på ett optimalt

Granab Golvregelsystem Spara 50 % i bygghöjd på indragen takterrass ?

För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser.

Granabsystemet är certifierat och typgodkänt.

Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm.

Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Bygg & teknik 5/15

27

sätt liksom brist på uppföljning av hela byggprocessen.

Tekniska mätningar – intervjuer

De tekniska mätningarna, som genomfördes under några timmar i respektive hus, omfattar momentana luftflöden genom utelufts-, till- och frånluftsdon, ute- och inneluftstemperatur samt relativ fuktighet ute och inne. Inne har mätningarna gjorts mitt i ”vardagsrum” och i soffbordshöjd samt ute i skuggan cirka 0,5 till 1 m över mark cirka en meter från fasad. Slutligen har gjorts noteringar om vädertyp: sol, blåst och nederbörd. Intervjuerna med de boende har främst gällt hur de upplever innemiljön och synpunkter på hur huset fungerar byggtekniskt inklusive värmeoch ventilationssystemen liksom om man använder braskamin. Med rätt användning kan en sådan tillföra energi och höja komforten. I förekommande fall har innetemperaturen uppmätts i sidobyggnaden för att bedöma hur den kan påverka energianvändningen.

Tekniska mätningar har gjorts av några för energianvändning och komfort mest betydelsefulla parametrarna i tre till fyra hus per område i fem av de nyare områdena, det vill säga 1, 2, 3, 5 och 6 samt i det äldre området 4. I det nyare området 11 samt de äldre områdena 10, 11, 12 och 13 har endast energianvändningen uppmätts. För de äldre områdena 12 och 13 har uppmätta värden från tekniska mätningar enligt Boverksundersökningen 1992–1993 använts, Harrysson (1994). Samtidigt med de tekniska mätningarna har intervjuer gjorts med de boende.

I tabell 2 har för respektive område sammanställts medelvärdet av uppmätta värden för innetemperatur respektive summan av donmätta frånluftsflöden.

Uppmätta frånluftsflöden har jämförts med projekterade värden och skillnaden har beräknats. Baserat på denna kan inverkan på energianvändningen av högre eller lägre ventilation uppskattas. I områdena med sidobyggnader 3 och 6 har innetemperaturen i dessa uppmätts till mellan 7 och 10 °C. För att man ska kunna jämföra de olika områdenas energianvändning måste hänsyn tas till ett antal betydelsefulla parametrar däribland innetemperaturen och ventilationens storlek. Som framgår av tabell varierar innetemperaturens medelvärde i respektive område mellan 19,3 och 22,7 °C. Varje grads förändring av innetemperaturen uppskattas påverka energianvändningen med cirka fem procent.

Medelvärdet av uppmätta frånluftsflöden i respektive område ligger jämfört med projekterat värde mellan 42 l/s lägre och 7 l/s högre. En ändrad ventilation med 10 l/s och antagandet om ett uppvärmningsbehov motsvarande 80 000 °C påverkar energianvändningen med cirka 1 000 kWh/år. Eventuell värmeåtervin28

ning ur frånluften påverkar detta värde.

De båda äldre områdena 12 och 13 har mycket låg ventilation. Vid normenlig ventilation uppskattas energianvändningen öka med cirka 4 000 kWh/år eller cirka 30 kWh/m² år.

Golvvärme – energianvändning – yttemperatur golv

I område 3, med golvvärme i platta på mark och 200 mm underliggande isolering, har uppmätts höga yttemperaturer upp till 30 °C på golvet vid några plusgrader ute, särskilt i områden/stråk där golvvärmerören är förlagda och koncentrerade, som hall-kök-vardagsrum-dusch/wc samtidigt som tillåten yttemperatur på golvet enligt Boverkets byggregler är högst 26 °C vid dimensionerande utetemperatur. Komfortstörningar har noterats på grund av detta. Vidare är rumstermostaterna olämpligt placerade i kök-hallvardagsrum. Ibland finns dessutom bara en termostat som ska reglera värmetillförseln till flera utrymmen. Detta kan ge ytterligare besvärande temperaturskillnader inom och mellan utrymmena.

Sammanfattande slutsatser

De nyare områdena har jämfört med de äldre: ● högre ventilation vid FT- eller F-ventilation i jämförelse med S-ventilation ● större glasytor cirka 15 procent av golvarean mot tio procent ● större regler-, kulvert- och distributionsförluster vid fjärrvärme, golvvärme och luftvärme (FTX-ventilation) ● luftvärme eller golvvärme i stället för radiatorer ● mer isolering utom i de äldre områdena 4 och 13, vilka även de har relativt tjock isolering.

Värmehushållningskraven har successivt skärpts sedan oljekrisen 1973. Därför bör nyare hus ha lägre energianvändning än äldre, men så är det ändå inte. Detta

framgår av såväl detta projekt som Energimyndigheten (2012).

Jämförelser med offentlig statistik och andra litteraturuppgifter

Energimyndigheten (2012) har för 2011 undersökt energianvändningen i 7 000 småhus, figurerna 11 och 12. De horisontella linjerna avser det genomsnittliga värdet för samtliga hus 17 300 kWh/år respektive 117 kWh/m² år. Resultaten visar att hus byggda från 1971 och framåt genomsnittligen har energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning och varmvatten men exklusive hushållsel, 15 000 kWh/år eller specifikt cirka 100 kWh/m² år. För perioden är energianvändningen i stort sett oberoende av byggår. Hushållselen uppgick 1970 till cirka 3 800 kWh/år och från 1994 till cirka 6 000 kWh/år, eller cirka 40 kWh/m² år.

Av de 7 000 småhusen har de elvärmda byggda från 1971 och framåt den genomsnittliga totala energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, cirka 17 000 kWh/år eller specifikt 116 till 125 kWh/m² år. Den lägre siffran gäller hus byggda på 2000-talet. De fjärrvärmda småhusen har jämfört med de elvärmda 25 till 35 procent högre total energianvändning inklusive hushållsel, som i jämförelsen antagits till 6 000 kWh/år. En förklaring kan vara att de är sämre isolerade och ibland saknar värmeåtervinning.

De tio undersökta områden har i medeltal den totala energianvändningen, summan av byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel 109 kWh/m² år med variationer för respektive områdes medelvärde mellan 82 och 126 kWh/m² år. Medelvärdet 109 kWh/m² år ligger cirka tio procent under Energimyndighetens uppgift 116 kWh/m² år för elvärmda småhus byggda på 2000-talet. De sex nyare områdena byggda på 2000-talet har medelvärdet 109 kWh/m² år med variationer för re-

Tabell 2: Medelvärdet av innetemperatur respektive summa donmätta frånluftsflöden respektive projekterade för respektive område.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Område Medelvärde Frånluftsflöden l/s –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– innetemperatur Medelvärde Summa Uppmätt – °C för summa projekterade projekterat donmätta frånluftsflöden flöden –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 22,5 31 25 6 2 21,0 34 27 7 3 22,2 43 55 -12 4 20,1 24 45 -21 5 19,3 25 23 2 6 19,5 42,5 47 - 4,5 12a 20,0 10 52 -42 13a 22,7 9 48 -39 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

a Osäkra uppgifter eftersom husen har självdragsventilation. Uppmätta värden avser 1992/1993, Harrysson (1994) och medelvärdet av sex hus i respektive område.

Bygg & teknik 5/15

spektive områdes medelvärde mellan 82 och 126 kWh/m² år. För de fyra äldre områdena är medelvärdet också 109 kWh/m² år med variationer för respektive områdes medelvärde mellan 105 och 115 kWh/m² år. Då ska tilläggas att områdena 12 och 13 har mycket låg ventilation. Vid normenlig ventilation i dessa båda områden ökar energianvändningen 105 respektive 115 kWh/m² år med cirka 30 kWh/m² år.

Motsvarande värden enligt Energimyndighetens undersökning värden för elvärmda småhus byggda 1970 till 2000 ligger mellan 120 och 125 kWh/m² år.

Figur 11: Genomsnittlig energianvändning per småhus (för uppvärmning och varmvatten, exklusive hushållsel) under år 2011, fördelad efter husets byggår, MWh/hus. Källa: Energimyndigheten (2012).

Figur 12: Genomsnittlig energianvändning per kvadratmeter (för uppvärmning och varmvatten, exklusive hushållsel) i småhus under år 2011, fördelad efter byggår, kWh/m². Källa: Energimyndigheten (2012).

Energisnåla tekniska lösningar fanns redan på 1980-talet!

Det fanns redan i slutet på 1980-talet tekniska lösningar med låg total energianvändning, det vill säga 90 till 100 kWh/m² år, Harrysson (1994). Dessa karakteriseras av måttlig isolering, cirka 200 mm mineralull i väggar och så vidare, frånluftsventilation, vattenradiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Energimässigt är denna tekniska lösning i nivå med det bästa och mest väldokumenterade passivhusområdet, Lindås Park, som har den totala energianvändningen 78 kWh/m² år, varav 69 kWh/m² år är inköpt el och 9 kWh/m² år kommer från solfångare.

Passivhusområdet med elvärme, område 11, har den totala energianvändningen exklusive fastighetsel 82 kWh/m² år och ligger i nivå med Lindås Park, figur 13.

Endast två av områdena: passivhusområdet nr 2 och ett och ett halvsplanshusen i område 6 som har frånluftsvärmepump ligger kring 100 kWh/m² år, det vill säga i nivå med ovan nämnda tekniska lösning. Övriga har mer än tio procent högre energianvändning.

Realistiskt energimål för nya elvärmda småhus

Figur 13: Uppmätt specifik total energianvändning, summan för värme, varmvatten och hushållsel, i bästa området 11 och Lindås Park samt jämförelser med BBR19 vid elvärme och hushållsel antagen till 30 respektive 40 kWh/m² år.

Bygg & teknik 5/15

Sammanfattningsvis visar erfarenheterna enligt ovan att nya småhus i serieproduktion bör kunna åstadkommas med en god teknisk lösning och noggrant arbetsutförande vid elvärme till högst 80 kWh/m² år, som total energianvändning för summan av byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, varav hushållselen utgör 30 till 40 kWh/m² år, figur 14, det vill säga något strängare än kraven för elvärme enligt BBR19. De rekommendationer som ges i Feby-12 för elvärme, med cirka 25 kWh/m² år, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, får i verkligheten betraktas som mer eller mindre utopiska för passivhus och lågenergihus såväl från teknisk som ekonomisk synpunkt.

Helhetsgrepp och systemtänkande

Byggnader måste utformas med helhetsgrepp och systemtänkande för optimal samverkan mellan gestaltning, byggtek29

nik och installationer samt utföras med noggrant arbetsutförande för isolering och tätningar samt vid injustering av värme och ventilation. Alla faktorer måste räknas med. Rätt teknisk lösning kan minska energianvändningen med 30 procent till bibehållen eller bättre innemiljö samt oförändrad eller lägre produktionskostnad. Individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändningen kan minska energianvändningen med upp mot 30 procent jämfört med kollektiv.

Mindre energibehov med snabb reglering

Beräknade och uppmätta energiuppgifter avser oftast bara bostadshuset. Värderingar av olika tekniska lösningar måste ske på högre systemnivå än hittills inkluderande aktuella delposter för hushållsel, fastighetsel, kulvertar, ackumulatortankar och sidobyggnad. De sistnämnda är ofta sämre isolerade än bostadshusen. För att få god komfort och hög energieffektivitet bör värme- och lufttillförseln kunna rums- och behovstyras. Ju mindre husets värmebehov är desto mer snabbreglerat måste värmesystemet vara. Detta för att en allt större andel av värmeförlusterna måste täckas med gratisvärme främst från hushållsel, personer och solinstrålning.

Passivhus måste värmas redan vid fem plusgrader ute!

Kombinerade värme- och ventilationssystem som luftvärme bör undvikas då de styrs med en centralt placerad termostat som ger lägre gratisvärmeutnyttjande och fler komfortstörningar. Nästan inga passivhus håller i verkligheten påstådda energinivåer. De kostar dessutom 10 till 15 procent mer att producera. Passivhus måste tillföras värmeenergi redan vid cirka fem plusgrader ute. Det är svårt att hålla jämn innetemperatur i passivhus på grund av att rumsvis reglering saknas. Ju

större glasytorna är desto högre blir effekt- och energibehovet och desto svårare är det att hålla jämn innetemperatur.

Mindre fönsterytor ger lägre effekt- och energibehov samt färre komfortstörningar. Man kan bygga vackra hus även med små glasytor, det vill säga ner mot tio procent av golvarean.

45 cm isolering – både dyrt och riskfyllt

Hus ska ha optimala isolertjocklekar, cirka 300 mm mineralull eller likvärdigt i vägg och golv samt cirka 500 mm i tak, figur 14. Extrema isolertjocklekar som 450 mm i vägg etcetera bör undvikas på grund av passivhusens 10 till 20 procent högre byggkostnad, ökade livscykelkostnader och risker för fukt- och mögelskador. Hus ska göras så täta som är praktiskt möjligt.

Frånluftsventilation och radiatorsystem med termostater som ger högst gratisvärmeutnyttjande. I nya småhus är det mest intressanta alternativet för värmeåtervinning frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Ju energisnålare huset i sig är desto mindre intressant är det med fjärrvärme bland annat eftersom kulvertförlusterna blir allt större procentuellt sett.

Möjligheterna att komma ner till ännu lägre energinivåer än kraven i BBR 19 synes i verkligheten vara mycket små med nuvarande förhållningssätt och regelverk. Energiforskning och FoU-arbeten måste ändra strategi och inriktas på helhetsgrepp och systemtänkande. Som att välja de delsystem som samverkar optimalt. En ventilation som inte fungerar tillsammans med valt värmesystem eller tvärtom, saboterar målet med låg energianvändning.

Beräkningsmetoder och laboratorietester av olika slag måste valideras och återkopplas mot verkliga förhållanden som råder i bebodda hus. Situationen liknar

Figur 14: Specifik total energianvändning och delposter för Lindås Park och ”optimal” systemlösning med frånluftsvärmepump.

30

den för bestämning av bilars bränsleåtgång, det vill säga ett standardiserat körsätt med delvis avstängd elektronik och apparater. Systematisk uppföljning och erfarenhetsåterföring måste ske.

Vid projektering och systemval är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt.

Alltför många ägnar sig åt teorier och beräkningsvisioner. Uppföljning och systematisk erfarenhetsåterföring sker sällan och är dessutom många gånger bristfälligt utförd. Dokumentation med uppmätta värden måste krävas för olika tekniska lösningar innan de sätts i serieproduktion.

Uppföljning av husbyggen gynnar seriösa byggare

Alltför ofta klarar inte byggnaden gällande krav eller projekterade värden. Därför måste uppföljning av energikraven skärpas så att inte seriösa företag missgynnas. Krävs inte uppföljning favoriseras mindre seriösa företag. Dessa kan då fortsätta leverera glädjekalkyler och lämna billiga anbud. Konkurrensen snedvrids därvid till förmån för oseriösa företag som lovar runt och håller tunt.

■

Referenser

Ahnland, R (1996). Luftvärme. Är argumenten för luftvärme ett önsketänkande? Praktiken visar på både ohälsa, dåligt inneklimat och höga driftskostnader. Eget förlag, Västerås.

Boström, T m fl (2003). Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg. Linköpings universitet, Program Energisystem, Arbetsnotat Nr 25, Februari 2003, Linköping. ISSN 1403-8307.

Boverket (2011). Regelsamling för byggande, BBR19. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona.

Boverket (2014). Skärpta värmehushållningskrav – redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. Rapport 2014:9 Regeringsuppdrag. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona.

Cajdert, A (1999). Bo92 – ett slag i luften? Bok om luftvärme får debattör att minnas bostadsmässan i Örebro. VVSForum, nr 2 1999. Stockholm (Uppsatsen är även publicerad i boken ”Byggande med kunskap och moral”).

Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3.

Energimyndigheten (2012). Energistatistik för småhus 2011. Statens energimyndighet, ES 2012:04, Eskilstuna.

Harrysson, C (1988). Småhusets energiomsättning. Analys med särskild hänsyn till ingående delposters variationer.

CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Doktorsavhandling, Publ 88:2, Göteborg.

Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme.

Bygg & teknik 5/15

Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona. ISBN 11045671.

Harrysson, C (1997). Golvvärme eller radiatorsystem i småhus? Registrering av el-, gas- och vattenanvändning. Värdering genom praktiska mätningar enligt förlustfaktormetoden. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg.

Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-92721, ISBN-13 978-91-631-9272-2.

Harrysson, C (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet.

Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet, Studies from School of Science and Technology, Nr 5, June 2009, Örebro. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på www.oru.se/nt.

Harrysson, C (2010). Erfarenheter och rekommendationer: Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar. Bygg & teknik 2/10, Stockholm.

Harrysson, C (2013). Myter och sanningar. Lärdomar från några ”energiprojekt” under 40 år. Bygg & teknik 5/13, Stockholm.

Harrysson, C (2014). Varför så svårt spara energi i småhus? Beprövad och

lättskött teknik ger lägst energianvändning. Bygg och teknik 2/14, Stockholm.

Harrysson, C (2015). Energianvändning och innemiljö i småhus byggda på 2000-talet eller tidigare. Jämförelser mellan tio grupphusområden med olika tekniska lösningar. Uppmätta och beräknade värden, offentlig energistatistik, olika byggbestämmelser och praktiskt möjliga energinivåer. Rapport, Örebro universitet.

Olesen, B & Zöllner, G (1987). Experimentelle Untersuchung zum Energieverbrauch unterschiedlicher Heizsysteme bei untereinander vergleichbarer thermischer Behaglichkeit. 9th Internationaler Velta Kongress. Velta, Nordestedt, Deutschland.

Olesen, B (1994). Comparative Experimental Study of Performance of Radient Floor-Heating Systems and a Wall Panel Heating under Dynamic Conditions.

ASHRAE Transactions Symposia 1994, Vol 100, Part 1, No 94-13-2.

Persson, T (2000). Lågtemperatursystem – en kunskapsöversikt. Högskolan i Dalarna, Centrum för solenergiforskning, EKOS, Borlänge. ISSN 1401-7555, ISRN DU-SERC-67-SE. Persson, T (2005). District Heating for Residential Areas with Single Family Housing – with Special Emphasis on Domestic Hot Water Comfort. Lund Institute of Technology, Division of Energy Economics and Planning, Department of Heat

and Power Engineering, Doctoral Thesis, Lund. ISBN 91-628-6504-8.

Ruud, S & Lundin, L (2004). Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat från två års mätningar. SP, RAPPORT 2004:31, Borås. ISBN 9185303-07-0, ISSN 0284-5172.

SCB (2012). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2012. Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISBN 978-91-6181560-9.

Sveriges centrum för nollenergihus (2012). Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Bostäder, Feby 12, jan 2012, justerad 05 sept 2012.

Sörensen, S E (1981). Energibesparing ved etterisolering av småhus. NBI, särtryck 267, Oslo.

Welander, G (2015). Personlig kommunikation, Skara.

Hemsida: byggochenergiteknik.se

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Projektera för fuktsäkra kallvindar TM

VentoVind Pro - Adaptivt styrd ventilation VentoVindTMPro är ett patenterat system med adaptivt styrd ventilation som säkerställer att ventilation endast sker när det är gynnsamt för vindsutrymmet. Använd VentoVindTMPro Villa för den normala standardvinden och vid större och komplexa projekt skräddarsy VentoVindTMPro Special i samråd med oss på Corroventa.

VentoVindTM Pro Villa VentoVindTM Pro Special

Styrutrustning VentoVindTM Pro

Bygg & teknik 5/15

wwww.corroventa.se

VentoVindTMPro OlPSDU VLJ I|U VnYlO EH¿QWOLJD KXV VRP YLG Q\SURGXNWLRQ

31

Systemtänkande – viktigt vid val av ventilationssystem Fuktproblematik i form av kondens på ytterrutans insida i fönster med kopplade bågar och fuktkonvektion i till vindsutrymmet har historiskt varit vanligt förekommande i hus med avsaknad av fungerande allmänventilation. Lösningen på problemet har varierat men en generell åtgärd var givetvis att säkerställa allmänventilationen inne. Under de senaste åren har dock samma typ av fuktproblematik med fuktkonvektion uppkommit i hus med fungerande från- och tilluftsventilation. Problematiken har framträtt tydligare vid bruk av små lägenhetsaggregat med regenerativ (fuktåterförande) värmeväxling än med bruk av större aggregat med rekuperativ (icke fuktåterförande) värmeväxling.

Uppenbart är dock när skador uppträder att byggnad och ventilationssystem tillsammans inte skapar ett fungerande system.

Det är det klassiska problemet med att fuktig inneluft på grund av övertryck inne trycks ut genom otätheter i konstruktionen. För att detta ska ske måste det ju uppenbart samtidigt föreligga: ● Invändigt fukttillskott – även kortvariga sådana. ● Otätheter i konstruktionen. ● Övertryck inomhus – även kortvariga sådana.

Fukttillskott. Enkelt uttryckt är att ju högre fukttillskott inne desto större belastning på omgivande konstruktioner.

Det förekommer normalt ett visst fukttillskott till alla innemiljöer kopplat till verksamheten inne. I fall där fuktkonvektion förekommer kommer fuktbelastningen på konstruktionen att vara beroende av extremerna avseende det invändiga fukttillskottet inomhus från exempelvis badrum, våtstädning etcetera.

Artikelförfattare är Lars Tobin, Anneling Tobin Consult, Borås.

32

Bild 1: Fuktskadad vind på grund av fuktkonvektion.

Med regenerativ värmeväxling (roterande värmeväxlare) sker i emellanåt mycket stor fuktåterföring till tilluften, vilket då också ökar fukttillskottet inne.

[1]. Även bruket av en kolfilterfläkt utan evakuering över en spis påverkar även ogynnsamt storleken på fukttillskottet till bostaden.

Ett visst fukttillskott kommer alltid att finnas inomhus men det bör normalt hållas så lågt som möjligt om inte konstruktionerna anpassats för invändiga höga fukttillskott.

Otätheter. Vid normalt byggande i ”lätta konstruktioner” kan man normalt inte garantera att konstruktionen är helt lufttät. Motiven till täthetskraven varierar och en kravnivå som ur ett energiperspektiv kan anses vara tillfyllest kan ur ett fuktperspektiv vara helt oacceptabelt.

Emellanåt krävs en absolut lufttät konstruktion. Detta ska vid traditionellt trähusbyggande skapas med en folie som tejpas till total beständig lufttäthet. Praktiskt torde det vara svårt att garantera total beständig lufttäthet i alla lätta konstruktioner både med hänsyn till materialegenskaper och utförande.

Slutsatsen är dock att vi ska bygga så tätt som möjligt, vilket väl ansluter till Boverkets byggreglers (BBR) rådstext ”För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre

delar, det vill säga där det kan råda invändigt övertryck.” Det är uppenbart att vi måste ta hänsyn till förhållandet att lufttät-

Kondensutfall på yttre glaset insida i ett 2+1-fönster på grund av att fuktig inneluft tryck ut via ”persiennhålet”. I detta fall är ju skadan av estetisk karaktär men om otätheter förekommer i en konstruktion blir ju skadeyttringen en annan.

Bygg & teknik 5/15

heten i lätta konstruktioner inte alltid kan förväntas vara total. Övertryck inomhus. Drivkraften för konvektion är skillnader i lufttryck mellan ute och inne. Tryckskillnader uppkommer på grund av termik, yttre vindbelastning och på grund av de tryckskillnader som ventilationssystemet skapar om skillnad finns i till- och frånluftsflöde.

Termik i en byggnad uppkommer som bekant på grund av av att varm inneluft är lättare än kall uteluft. Normalt uppkommer ett undertryck i byggnadens nedre och ett övertryck i dess övre planet. Neutrala lagret (ingen tryckskillnad) brukar hamna mitt i husets höjdled eller strax däröver beroende på hur otätheterna i ett hus är fördelade. Ju större temperaturskillnad och ju högre byggnad desto större tryckskillnad på grund av av termik.

Varm luft som på grund av av invändigt övertryck trycks upp genom en otät vindslucka.

Övertrycket inne kan överslagsmässigt beräknas vara: dP = 0,0435 * 0,5 * h * dT (Pa)

där h är husets höjd och dT är temperaturskillnad ute och inne.

Beräknat för ett tvåplanshus vid utetemperaturen -10 °C och innetemperaturen +20 °C skulle övertrycket då förväntas bli cirka 3,2 Pa vid taknivå.

Tryckbilden i huset kan dock påverkas med hjälp av byggnadens ventilationssystem. Genom att justera in ventilationen med ett överskott av frånluft relativt tilluft uppkommer ett tryckfall när luft då dras in genom konstruktionen. Tryckfallets storlek är beroende på skillnad i till och frånluftsflöde men också på hur tät klimatskärmen är! Det uppkommer inte särskilt stora tryckfall om vi frånluftsventilerar en ”kycklingbur”. Tryckfallet som skapas måste vara större en det övertryck som termiken skapar vid taknivå vintertid.

Hur mycket ”frånluftsöverskott” eller för den delen uttryckt som ”tilluftsunderskott” krävs för att motverka termiken i denna tvåplansbyggnad. Här krävs lite mer indata i form av klimatskärmens lufttäthet (q50), uppvärmd golvarea (Atemp) och omslutningsarea (Aom). Om vi antar en omslutningsarea om 340 m² som kan vara normalt för en tvåplansvilla och q50 är lika med 0,3 l/sm² kan vi uppskatta erforderligt flödet via: Bygg & teknik 5/15

Enkel kontroll av tryckbilden vid taknivå görs med hjälp av rök i en lite ”gläntad” vindslucka.

Q = q50 * Aom * (dP/50)0,7 (l/s)

Med dP av 3,2 Pa skulle erforderligt flöde vara cirka 15 l/s.

Grundventilationen ska enligt BBR uppgå till 0,35 l/sm² golvarea. I detta fall med cirka 160 m² Atemp ska flödet då vara 0,35 * 160 = 56 l/s. Om vi reducerar flödet med 15 l/s på tilluften så blir kvarvarande tilluftsflöde genom tilluftskanalerna (56 - 15) / 56 = 73 procent Det är en obekvämt stor siffra och det blir proportionerligt värre med ökande q50. Ovanstående ekvationer kan med fördel läggas in i ett exceldiagram och man kommer då se att låga vintertemperaturer, höga hus och otäta klimatskärmar ökar kravet på flödesskillnad. Resultatet i procent kommer även att variera beroende på förhållandet omslutningsarea relativt golvarea men vanliga beräkningsutfall med god lufttäthet hos klimatskärmen är att det krävs ett reducerat tilluftsflöde som uppgår till 40 till 90 procent av frånluftsflödet (100 procent avser lika stort till och frånluftsflöde).

För att komplicera bilden ytterligare är luftflödena i ett ventilationssystem inte alltid konstanta. Det är vanligt att flödet genom ett frånluftsfilter minskar i takt med åldring liksom i ett frånluftsdon vid

Dammansamling i frånluftsdon är inte ovanligt. I detta fall varnade displayen för filterbyte och det rådde 5 Pa övertryck inne med ett ventilationssystem som ursprungligen var helt utbalanserat.

dammansamling i donet om inte tryckstyrningen utformats på ett korrekt sätt.

Detta kan leda till att frånluftsflödet minskar och det skapas ett övertryck inne som då adderas till övertrycket på grund av av termik.

Lösningen?

Man kan givetvis lite fatalistiskt hävda att ”bygg helt lufttäta konstruktioner”, ”undvik invändiga fukttillskott” eller ”undvik övertryck inne” och välja den av dessa punkter som bäst tjänar ”ens syfte”. Detta är föga konstruktivt. Vi måste istället arbeta med helheten och inse att byggnad och ventilationssystem måste projekteras som en enhet och jobba med alla de tre punkterna som tagits upp.

Det finns många anslutande frågeställningar som måste beaktas och som också påverkar systemvalet. Exempelvis måste även tryckbilden i enskilda rum beaktas.

Kan vi ha enbart ha tilluft i ett sovrum utan att öka spalten under innerdörren eller sätta in ö-don?

Kan vi alltid acceptera kortvariga stora fukttillskott från exempelvis en kolfilterfläkt utan evakuering i kök eller från en kondenstorktumlare med evakuering till inneluften?

Att bibehålla projekterade flöden är inte bara en teknisk fråga utan är emellanåt en brukarfråga. Kan man förutsätta att exempelvis filterbyten sker enligt schema?

Om man gör en genomgång av ovanstående punkter kommer man att finna att det för vissa byggnader inte alltid är lämpligt med ett till och frånluftssystem.

Man kan även vända på formuleringen och påstå att alla byggnader inte uppfyller kraven för till och frånluftventilering.

Oavsett så måste vi beakta problemetskador finns redan!

■

Referens

[1] Fuktåterföring i roterande värmeväxlare – kan det innebära en ökad risk för fuktskador i småhus? Informationsblad AK-konsult mars 11.

33

Förslag på åtgärdsmetoder för inomhusmiljöproblem – juridiska aspekter oreningar under de nylagda plastmattorna.

Bland annat höga halter av ammoniak som tidigare uppmättes innan åtgärder gjordes.

Antagande görs att föroreningar (ammoniak med mera) tränger upp från kaseinspackelt. Fastighetsägaren anlitar även senare annan konsult som kommer fram till att det tyder på att föroreningar tränger upp från det underliggande gamla spacklet. Orsaken till vad som hänt är i dagsläget inte klarlagt. Tränger föroreningar upp eller har det bildats ovanför spärrskiktet i den nya konstruktionen med nya avjämningsmassor/spackel?

Hur som så har höga halter föroreningar konstaterats ännu en gång under mattor och fastighetsägaren vill på nytt ha förslag på åtgärder för att komma åt föroreFastighetsägaren ber konsulten ta fram förslag ningarna så att de inte kan påverka inomtill åtgärder mot skadan (nedbrutet kasein- husluften och människor som vistas där. spackel). Olika förslag tas fram och fastighetsOlika åtgärdsförslag tas fram och fasägaren låter en entreprenör lägga ett spärrskikt tighetsägaren väljer att låta en entrepreöver kaseinspackelt enligt ett framtaget åt- nör utföra en ny spärrmetod där en gärdsförslag. Klart 2010. metallfolie monteras som spärrskikt. Det2012 återkommer verksamheten och ta är klart i slutet av 2012. påtalar att personal ånyo upplever besvär Vad händer sedan? Hur hanteras detta på arbetsplatsen. Allmänna kontroller görs av fastighetsägaren? Fastighetsägaren vill av inomhusmiljön utan att något anmärk- kräva ansvar från någon part: ningsvärt framkommer. Fördjupade under- ● Leverantören av spärrskiktet som las sökningar görs där det kontrolleras om det först som har en tioårig garanti. finns föroreningar under de plastmattor ● Entreprenören som utfört arbetet med som las två år tidigare. Undersökningarna att lägga spärrskiktet. visade på nytt att det finns höga halter för- ● Konsulten som utrett problemen och som lämnat åtgärdsförslag åt fastighetsägaren.

Fastighetsägaren framförde sina funderingar enligt nedan (citat): ”Felaktigt utfört av entreprenören” Artikelförfattare är (känns konstigt då dom ständigt arbetar Lasse Iisakka, med denna typ av arbeten). utredningsingenjör ”Felaktig arbetsbeskrivning/materialSBR, ByggMiljösammansättning av konsulten” (känns Gruppen, Solna. också konstigt då detta är avstämt med –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Personal på ett fritidshem har upplevt problem med hälsobesvär under lång period. Allmänna inomhusmiljökontroller görs utan att något anmärkningsvärt framkommer. Fördjupade undersökningar görs där kontroller/mätningar görs under mattor. Då konstateras att det finns elak stickande lukt under mattor och höga halter av ammoniak kan mätas upp under plastmattor. Vidare kontroll/analys av underliggande avjämningsmassa/spackel visar att spacklet är ett så kallat kaseinspackel*.

*Kaseinspackel är en avjämningsmassa som användes i Sverige under åren 1977 till och med 1984. Därefter blev det förbjudet att användas då det upptäcktes problem med spacklet. Spacklet är starkt förknippat med så kallade sjuka hus-problem**. Spacklet bryts ner under inverkan av alkalisk fukt och det bildas bland annat ammoniak som kan missfärga viss parkett och korkplattor (golvbeläggning). Se http://www.byggmiljogruppen.se/doc/artikel-kemisk_nedbrytning_av_material_i_golv.pdf. **Sjuka hus-problem. En del människor anger besvär, till exempel luftvägsirritationer, huvudvärk, trötthet och hudbesvär kopplade/orsakade av inomhusmiljön. Personer med allergi eller som är överkänsliga på annat sätt anger oftare problem med ohälsa kopplade till brister i inomhusmiljön – barn anses mer känsliga än vuxna. De känsliga grupperna får besvären först. Problem kan sedan drabba andra som tidigare inte uppvisat problem. Problemen tycks även kunna komma många år efter att man stadigvarande vistats i miljö med dessa skador. Besvären kan variera mycket i grad – från lätt ögonirritation till debut eller försämring av astma.

34

Symtom som kan komma då problem med inomhusluften finns på grund av kaseinspackel.

leverantören och dom också arbetar med denna typ av uppdrag samt att entreprenören inte har reagerat mot beskrivningen i samband med anbudsinlämning). ”Spärrskiktet fungerar inte i den lokalen/betongplattan” (känns också konstigt då rapporter visar att medlet ska fungera på den här typen av problem).

Fastighetsägaren väljer att stämma konsulten i tingsrätten.

Inomhusmiljö och juridik

Det självklara kan ju tyckas att leverantören av spärrmetoden med tioårig garanti skulle stämmas av fastighetsägaren eller att entreprenören som utfört arbetet skulle kunna hamna i tingsrätten. Fastighetsägaren väljer att stämma konsulten för ”vårdslöshet”. Fastighetsägaren framför med sitt juridiska ombud att det varit vårdslöst att förslå en metod med spärrskikt av aktuell art och att detta medfört att de drabbats av ekonomisk skada (1,9 miljoner kronor). Ärendet går upp i tingsrätten hösten 2014 och fastighetsägaren vinner målet.

Bygg & teknik 5/15

nat förslag med ventilerat golv och ett spärrskikt med en metallfolie. Fastighetsägare väljer på nytt att lägga ett spärrskikt och inte ett ventilerat golv beroende på samma orsaker som tidigare då det första spärrskiktet las 2009/2010.

Utslaget i tingsrätten är överklagat och kommer att tas upp i hovrätten december 2015.

Diskussion/kommentarer

Ammoniakmätning med Drägerrör.

Visar utslag efter mätning under matta efter ett pumpslag.

Inomhusmiljö och juridik möts alltför sällan. Miljömål förekommer också ganska sporadiskt då kunskap om dem tycks vara begränsad. När det gäller fall som berör inomhusmiljö så har knappast några ärenden gått vidare inom rättssystemet.

Det man som tekniker och utredningsingenjör märker då miljö/inomhusmiljö hanteras av jurister och rättsväsendet så är det okunnighet. Men det tycks inte heller vara en ledstjärna för ”branschen” att handlägga ärenden med saklighet och vördnad. Eller som det sägs i branschen ”Det är inte sanningen som ska fram utan det som kan bevisa”. Det tycks mest handla om en hantering där man försöker framföra förvrängda tillmälen för att på så sett försöka få motparten att framstå

Tingsrätten kommer alltså fram till att konsulten ska anses vållande till den ekonomiska skada som drabbat fastighetsägaren.

För en lekman är detta svårt att förstå.

En produkt som fanns på marknaden 2009 och finns än idag, för att stoppa föroreningar har använts. Fastighetsägaren har fått förslag om olika åtgärdsmetoder som finns på marknaden, bland annat så kallade ventilerade golv som fastighetsägaren inte ville använda då den orsaker tekniska problem och är dyrbar och kräver framtida skötsel. Entreprenören som utför metoden frångår till viss del det åtgärdsförslag som konsulten tagit fram genom att byta ut avjämningsmassa/spackel till annan typ. De åtgärdsmetoder som sedan togs fram 2012 av samma konsult som tog fram förslag på Fältmätning av1013 relativförråd. fuktighet under åtgärdsmetoder på uppdrag av fritidsgård, Borrkärna från2009/2010 spackelskikt i Tullinge rum matta plus ammoniakmätning. fastighetsägaren innehöll också bland an-

Finspackel.

Spärrskiktet.

Florosilskiktet (Den mörka linjen)

Gipsbaserat spackel.

Kaseinhaltigt spackel.

Borrkärna som visar underliggande kaseinspackel och ny konstruktion med spärrskikt som las 2009/2010.

Okulär kontroll av borrkärnan. Ej bekräftat med labanalys. När borrkärnan knäcks så syns det mörka skiktet tydligare. Florosil-skiktet ligger alltså en bit upp i det vita gipsbaserade spacklet och Byggmellan & teknik 5/15 inte de olika spacklen. Antagligen har det slipade kaseinhaltiga spacklet först grundspacklas efter slipning. Därefter förseglats med Florosil TS.

Spackelprov – genomskärning av spackelskikt och spärrskikt.

som okunnig. Att nivån på det som framförs kan upplevas som märklig, osaklig och förvrängd tycks helt sakna betydelse.

Det tycks vara mer regel än undantag. Det man också märker så flagrant är skillnaden på de handläggare man arbetat med under uppdraget och den juridiska hanteringen av ärendet av juridiska ombud. Ett gott samarbete med handläggare under flera år där uppgiften samfällt har varit att lösa problem som finns till att uppleva juridikens systematiska sätt att försöka göra något annat av det.

Domen, är som sagt överklagad till hovrätten och går upp där i december 2015, är intressant ut många synvinklar.

Ett spärrskikt har använts i aktuellt ärende 2009. Spärrskiktet finns kvar på marknaden 2015 och används fortfarande som spärrskikt mot emissioner från/i bland annat betongbjälklag.

En entreprenör utför arbetet med att lägga spärrskiktet i stort enligt anvisningar från konsulten/leverantören. Föreskriven avjämningsmassa/spackel med neutralt pH har i delar frångåtts och ”vanlig” avjämningsmassa/spackel med sedvanligt högt pH har lagts istället.

En konsult har redovisat olika åtgärdsmetoder åt fastighetsägaren och fastighetsägaren har begärt offerter från olika entreprenörer för att få åtgärden utförd med spärrskiktet.

Efter att åtgärden är gjord tycks arbetet vara lyckat men efter cirka 2,5 år (2012) framför personal att problemen med besvär av sjuka hus-karaktär kommit tillbaka.

Kontroller gjorda av konsulter (två olika) visar att det finns höga halter av föroreningar ovan det lagda spärrskiktet som ligger på kaseinspackelt. Båda konsulterna kommer fram till att spärrskiktet inte tycks stoppa emissionerna från underliggande kaseinspackel. Några klara bevis att så är fallet saknas men det är en tes och bedömning som görs.

Fastighetsägaren vill hitta en annan metod som kan stoppa emissionerna som finns i golv/bjälklagskonstruktionen. Fastighetsägaren låter samma konsult som utredde kaseinproblematiken 2009 föreslå nya åtgärder för att komma tillrätta med emissionsproblemen. Precis som 2009 föreslås ventilerat golv som ett förslag 35

men det förkastas av fastighetsägaren och ett förslag med en metallfolie väljs och görs av en entreprenör under 2012.

När fastighetsägaren väljer att kräva ansvar för det inträffade 2014 så riktas kravet mot konsulten som utredde kaseinproblematiken 2009 och som utredde och föreslog nya åtgärder 2012. Tingsrättens dom där hela ansvaret för produktens/spärrskiktet funktion, entreprenörens arbete läggs på konsulten måste ses som väldigt märklig.

För att försvåra ärendet ytterligare så har det framkommit att personal idag 2015 igen upplever besvär av sjuka hussymtom. Hur detta är utrett är inte känt.

Frågor finns om det gjorts relevanta undersökningar med välrenommerade inomhusmiljökonsulter.

Det finns vidare en hel del frågetecken, bland annat ventilationen. Ventilationssystemet har återluftsfunktion. Återluft har tidigare använts och var vid kontrollerna 2009 en ganska stor del av totala tilluften. Detta skulle stängas av 2009 då åtgärden med spärrskiktet gjordes. Vid kontrollerna 2012 framkom att återluften var kvar. Enligt uppgift skulle den sedan tas bort sommaren 2012. Hur det blev med det och hur det ser ut idag 2015 är inte känt. Ofta är det så att när åren går så glöms saker bort och förhållanden går tillbaka till det gamla. Så risken finns att återluften har satts igång på nytt – ifall

36

den någonsin togs bort. Som en ren energibesparingsåtgärd samtidigt som vikten av att inte ta in återluft är bortglömd sett till inomhusmiljön.

Vidare så finns stora ytor i aktuell byggnad som inte är sanerade alls – där problem med kaseinspackel är välkända sedan 2009. De ytor som sanerades 2009 blev inte heller nysanerade i sin helhet 2012. Detta innebär att om luftläckage finns mellan olika avdelningar i byggnaden så är risken stor att emissioner från nedbrutet kaseinspackel som inte är sanerade alls eller där en tidigare sanering inte tycks ha löst problemen påverkar lokalerna där personal idag fortfarande har sjuka hus-symptom. Om sedan ventilationen fortfarande eller har eller återgått till återluft så kan detta vara en förklaring till varför personal fortfarande har besvär från kaseinspackelt.

Inomhusmiljöproblem är ofta komplexa och svårutredda. Framför allt är det ofta svårt att koppla ihop skador och fel i en byggnad med besvär som människor får. Det man får inrikta sig på är att visa om det finns fel/brister (skador) i byggnaden – och hoppas på att om man tar bort skadan så blir inomhusmiljön bra och människorna slipper sina besvär som beror på någon ”irritant” som påverkar människor och som kommer från skadan även om den inte låter sig enkelt uppmätas. Det vi kan mäta från en skada är oftast

signalämnen som visar att det finns en skada men det vi kan mäta kan inte förklara varför människor får besvär (sjuka hussymptom).

Konsultens synvinkel

Detta är en kort redogörelse över ett komplext ärende från en konsults synvinkel. Ärendet kommer att fortsätta så det kommer att komma en fortsättning. Fortsättningen innebär både hur ligger det till med emissioner från kaseinspackel idag och som tycks fortsätta att påverka människor. Vidare så kommer den rättsliga tvisten att fortsätta då den går upp i hovrätten i december 2015. Kommer hovrätten lägga allt ansvar på konsulten för de misslyckanden som skett som inneburit att människor fått vara i en inomhusmiljö som gjort och gör dem sjuka – liksom tingsrätten dömde? Fortsättning följer och jag hoppas kunna rapportera om ärendets gång på nytt framöver.

■

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 5/15

Spärrskikt mot golvemissioner – tester av åtgärdseffekten Hur väl fungerar olika spärrskikt som används för att hindra kemiska emissionsskador i betonggolv? Vilken åtgärdseffekt uppnås och vilka andra risker tas istället? Produkterna läggs ofta in i miljöer där personer redan utvecklat överkänslighet mot kemiska produkter. Underlag saknas för jämförande bedömningar och alla leverantörer hävdar samma sak: Vårt spärrskikt är bäst!

Det saknas en standardiserad metod för att fastställa hur emissionstätt ett spärrskikt är och vilken åtgärdseffekt som erhålls är svårt att fastställa.

I ett SBUF-projekt (Nr 12890) har undertecknad tillsammans med Robert Vestman, FuktCom i Umeå, försökt att utvärdera åtgärdseffekten för olika typer av spärrskikt i fält. Syftet har varit att jämföra vilka emissioner som kan mätas från golvytan med och utan olika typer av spärrskikt.

Orsaken till dålig inomhusmiljö är ofta golvrelaterad, vilket beror på att kemiska skador utvecklas då limning sker med fuktkänsliga limmer på för fuktiga betonggolv. Golvbeläggningar och lim som skadas orsakar onormalt höga kemiska emissioner som medför hälsobesvär för de som vistas i byggnaderna. Det har inte kunnat konstateras vilka ämnen som är avgörande för att hälsobesvär uppstår, men utifrån erfarenheter av skadefall finns metoder för att bedöma när en allvarlig skada skett. Besvären uppstår sällan direkt efter att byggnaden färdigställts, utan kan ta ett flertal år att utvecklas till ett problem.

Viktigt att känna till vid saneringar av skador är att de kemiska emissioner som bildas, tränger djupt ner och förorenar betongen. Efter en åtgärd som bara innebär rengöring av betongytan från skadepro-

Artikelförfattare är Jörgen Grantén, FuktCom, Lund.

Bygg & teknik 5/15

dukter kan lika höga emissioner efter åtgärd uppstå på nytt som påverkar inomhusmiljön, eftersom halterna i underliggande betong är fortsatt höga.

I skadefall har det hittills varit vanligast att åtgärda dessa skador med mekaniskt undertrycksventilerade golv, eftersom det av erfarenhet visat sig ge god effekt och avskärmar den skadade betongen från inomhusmiljön. Fördelen med ett ventilerat golv är, förutom att luftspalten hålls i undertryck, även att den skadade ytan ventileras så att halterna i luftspalten hålls låga efter åtgärd. Numera finns många alternativa golvsaneringsmetoder med olika typer av spärrskikt som är kostnadsbesparande och har en rad andra fördelar.

Spärrskikt syftar till att hindra skadeprodukterna att nå inomhusmiljön. Leverantörerna utlovar ofta att spärrskikten är hundra procent emissionstäta och i vissa fall även täta mot fukt, men saknar jämförbara och tillförlitliga mätresultat som styrker detta. Inte ens fuktgenomgångsmotståndet för produkten anges, vilket är betydligt enklare att ta fram.

Val av olika spärrskikt

Det är stor skillnad i produkternas funktion. Spärrskikten kan bestå av: ● Skikt av folie som lösläggs eller limmas. ● Skikt av diffusionsöppen absorptionsduk. ● Impregneringar som sprutas eller rollas på. ● Tvåkomponentsprodukter som blandas på plats och rollas ut i ett eller två skikt. ● Distansmattor med täta eller ventilerade spalter.

Spärrskiktets egenskaper avgör också lämpligheten från projekt till projekt. I projekt där det finns verksamhet i intilliggande lokaler är det mindre lämpligt att applicera produkter som avger lukter vid läggning, exempelvis impregneringar som syftar till att frigöra skadeprodukterna från betongytan. I fall då underlaget är fuktigt är det ett risktagande oavsett produkt som väljs och så vidare.

Om inte förutsättningarna är de rätta kommer spärrskiktets funktion att fallera och av denna anledning leda till fortsatta hälsobesvär. I praktiken uppstår nya skaderisker då fel begås, eftersom läggning av spärrskikt innebär att även fukt stängs in i konstruktioner är denna risk stor. Skada kan exempelvis uppstå då en ny golvbeläggning ska limmas ovanpå ett spärrskikt. Då ett nytt spackelskikt läggs ovan-

på ett spärrskikt måste det med god marginal torka ut före ny golvläggning kan ske. Bara innehållet av vatten i limmet, så kallad limfukt, kan räcka för att starta en ny skada på det nya limmet. Hur säker är man på att detta utförs rätt och med god säkerhetsmarginal?

Erfarenheter från läggning av spärrskikt i verkliga fall har visat att det finns många risker att misslyckas. Listan kan göras lång över moment som gått fel och som måste hanteras vid läggning. Här är några tydliga exempel: ● Återanvändning av golvprodukter ovanpå det nya spärrskiktet. ● Rester av skadade limmer som sitter kvar på betongytan. ● Blandning av tvåkompentetnsprodukter på plats som ger kvalitetsskillnader. ● Otillräcklig skikttjocklek hos målade spärrskikt då det bestäms av underlagets jämnhet. ● Fukt stängs in under täta skikt som varit mera öppna före åtgärd. ● Fukt stängs in mellan spärrskikt och ny golvbeläggning. ● Lim stängs in mellan två täta skikt och härdar inte. ● Spackelskikt över och under spärrskikt hinner inte torka ut. ● Nya limskador uppstår under ny golvbeläggning på grund av fuktbelastning. ● Skräp på betongytan som perforerar spärrskiktet. ● Skräp i golvvinklar som stängs in av spärrskikt som viks upp mot vägg. ● Sammanfogning av spärrskikt som är otät. ● Tätband utmed kanter som fäster dåligt. ● Ventilering av golv utan funktion eller fel funktion. ● Starka lukter som innebär risker för personer i övriga byggnaden. ● Dålig arbetsmiljö för de som sanerar vid slipning och läggning.

Dessa aspekter gör att risktagandet vid åtgärd är relativt hög! I varje enskilt fall borde det därför ställas krav på att åtgärden planeras, kontrolleras, övervakas och dokumenteras av en oberoende person som utifrån erfarenhet från skador ser och är insatt i dessa risker. Ofta överlåter man detta ansvar/förtroende på entreprenören som utför arbetena, vilket inte alltid är det säkraste sättet utan det mest ekonomiska.

När golv åtgärdas på grund av emissionsskador och det finns en risk för hälsopåverkan har det också visat sig att åtgärden måste vara fullständig och helt av37

Luftpump Rumsluft

Kolrör

Tenax

Luftpump

Renat luftflöde in: 100 ml/min

Ͳ Glasskiva Ͳ 10 mm luftspalt Ͳ Spärrskikt Ͳ Betongunderlag

Provtagningsluftflöde: 100 ml/min

Tenax

Silikonslang

Silikonslang

Mätmetod för mätning av de ämnen som tar sig igenom spärrskiktet. Luften i mätkammaren mellan glasskiva och spärrskikt provtas efter en och sex månader.

skärmande. Det är därför sällan någon idé att åtgärda enskilda rum eller delar av lokaler. Personer som reagerar med överkänslighet upplever besvär vid mycket liten påverkan, vilket innebär att åtgärden måste genomföras mycket noggrant och under optimala förutsättningar.

Syftet med försöken

SBUF-projektets syfte har varit att objektivt utvärdera den verkliga åtgärdseffekten av olika saneringsmetoder: ● Vilka emissioner tränger igenom spärrskiktet efter åtgärd?

Målsättningen har även varit att utveckla en mätmetod som kan användas.

Det saknas riktvärden för vilka resultat som för metoden kan anses vara godkända, vilket gör att tolkningen måste betraktas som indikerande och som en ”förstudie” till mer kontrollerade och ingående tester.

Det finns idag ingen standardiserad metod för mätning av emissioner från golv som är applicerbar för skadefall.

Metoderna varierar vid bedömning av emissionsskador och analyslaboratoriernas bedömningar varierar. Detta är troligen en av anledningarna till att det inte sker någon relevant utvärdering av åtgärdseffekter.

ning. Kammaren är oventilerad och utformad för att kunna provta luften ovanför spärrskiktet efter en och sex månader.

Provtagningen av den instängda luften i mätkammaren visar då vilka ämnen från betongen som trängt igenom spärrskiktet, det vill säga kan uppstå under en ny golvbeläggning och riskera att nå inomhusmiljön.

Mätprincipen för testerna har varit: Före åtgärd: 1. Golvytan slipas ren från limskikt efter rivning av golvbeläggning.

2. Betongprov tas ut för att fastställa skadan enligt skadeutredningsmetod. Åtgärd utförs: 3. På skadad betongyta läggs cirka 1 m gånger 1 m av spärrskiktet.

Mätning förbereds: 4. En glasskiva läggs med 10 mm luftspalt på ytan och försluts utmed kanterna.

5. Mätuttag för inkommande och utgående luft från lufspalten förbereds.

Mätning: 6. Efter en bestämd tid, en och sex månader, provtas luften i luftspalten i mätkammaren genom att renad luft tillförs vid ena kortsidan och uttaget luftprov tas från andra.

7. Provet sänds för analys med gaskromatografi.

Resultatet motsvarar i ett ”verkligt fall” koncentrationen av de ämnen som tar sig igenom spärrskiktet och bedöms mot de halter vi av erfarenhet anser är normala under en golvbeläggning. Hal-

Genomförande

Försöken har utförts i en förskola i Umeå där det konstaterats emissionsskador i betonggolv på grund av nedbrytning av lim under PVC-mattor. Försöken har efterliknat den typ av bedömning som normalt görs vid en skadeutredning, vilket innebär att man mäter de emissioner som bildas under golvbeläggningen. I testerna av spärrskikt innebär det att vi byggt en ”mätkammare” ovanpå spärrskikten som motsvarar effekten av en ny golvbelägg38

Pågående försök med nio provfält med olika spärrskikt.

Bygg & teknik 5/15

To protect and preserve…

Kvalitet & Kompetens Silanex AB är marknadsledande sedan 1996 med sin erfarenhet och kompetens gällande fukt och emissionsproblem i kombination med olika golvbeläggningar. Vi har kompletta lösningar för att förhindra dessa typer av skador.

Våra Florosil-system skyddar mot fukt, alkali och emissioner och har använts i både ROT-objekt och nyproduktion på mer än 700 000 m2.

Florosil och Florosil TS är baserade på olika högkvalitativa lösningsmedelsfria silaner och kiselföreningar.

Golvkonstruktionen t.ex. vilket spackel och golvbeläggning man ska använda, avgör valet av produkt.

Vi samarbetar med Evonik AG, ett av världens största kemiföretag samt med alla ledande leverantörer i golvbranschen. Auktoriserade entreprenörer garanterar högsta kvalitet vid utförandet.

Vi delar gärna med oss av vår kunskap och erfarenhet.

Di n a p roblem–vår uppgift.

Florosil®

www.silanex.se 08-449 73 57 | info@silanex.se

®TS Florosil ® Florosil ® TS Colour Florosil Florosil®TS Florosil® TS Colour

sera spärrskiktet efter ett halvår uppnått ett jämviktsläge eller om det bara är början av en alltmer ökande genomgång.

Utvecklad mätmetod för test av emissionsavgång genom spärrskikt har visat sig fungera väl. Dock krävs det långa mättider för att fånga så låga emissioner, i försöken krävdes sex månader för att tydliggöra skillnader i effekten av åtgärd.

Slutsatser

Provtagning med renad luft som blåses in i mätkammaren till vänster och provtagen luft till höger (lådorna på glasskivan utgör endast tyngder).

terna och därmed åtgärdseffekten har jämförts mellan de olika spärrskikten och mot yta med kvarvarande PVC-matta och mot renslipad betongyta utan spärrskikt.

Nollprov har tagits mot en ren glasyta som referens och kontroll av mätmetoden.

De spärrskikt som testats har varit: ● Spärrskikt av Dry-Top Metal (PUR-belagd aluminiumfolie). ● Spärrskikt av Florosil TS (tvåkomponents målad spärr i två skikt). ● Epoxiskikt av NM Fuktspärr FS 023 (tvåkomponents målad spärr i ett skikt). ● Absorptionsskikt av cTrap (kolfilterduk). ● Distansmatta av HD-polyeten. ● Distansmatta av polypropylen.

Det finns ett antal fler spärrskikt på marknaden, men urvalet gjordes utifrån att jämföra spärrskikt med olika funktion.

Resultat

Provtagning utförd efter en månad visade att alla spärrskikt har god effekt och att halten av kemiska emissioner som kan påvisas passera spärrskiktet är försumbar.

Efter sex månader visar mätresultaten av provtagningen mellan spärrskikt och glasskiva att det uppkommit skillnader mellan olika produkter. Några av produkterna uppvisar inte någon genomgång av ämnen alls, medan andra visar att de släpper igenom bland annat ämnet 2-etylhexanol som är en nedbrytningsprodukt från skada hos limmet.

Halten av TVOC (totalhalten av ämnen) och enskilda ämnen har ökat till det dubbla från ytor utan spärrskikt, det vill säga från ren betongyta och från befintlig skadad golvbeläggning. Ökningen har skett från en månads- till sex månadersmätningen.

Resultaten visar att det kan ta lång tid innan ämnena tränger igenom spärrskikten och att distansmattor inte är lika täta som övriga spärrskikt. Dessutom visar resultaten att det finns risker med målade spärrskikt om de inte appliceras i flera skikt och kan garanteras vara heltäckande.

Resultaten visar inte hur emissionsutvecklingen ser ut. Det är fortfarande oklart om emissionerna som påvisats pas-

Tabell 1: Resultat efter sex månader avseende halten av 2-etylhexanol i mätkammaren.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mätkammare placerad över yta av: Mätresultat efter sex månader Halt av 2-etylhexanol (µg/m³) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Dry-Top Metal, cTrap och Florosil TS 0 – 10

NM Epoxi

25

Befintlig PVC-matta

300

Distansmatta av HD-polyeten och polypropylen Florosilimpregnering

Slipad betongyta

40

60

500

1 200

Mätresultaten efter sex månader visar: 1. Spärrskikt av Dry-Top Metal, cTrap och Florosil TS har inte påvisats släppa igenom ämnet 2-etylhexanol.

2. Skillnader uppstod mellan ovanstående produkter och produkterna NM Epoxi, och distansmatta av HD-polyeten och polypropylen. För dessa produkter kan en viss genomgång av 2-etylhexanol påvisas.

3. Behandling av betongytan med Florosil, som är en impregnering och har helt andra egenskaper än Florosil TS, visar höga halter i nivå med en obehandlad betongyta.

För NM Epoxi var skillnaden i försöket relativt liten och för distansmattor mera tydlig. Den uppmätta halten av ämnen genom epoxiskiktet kan eventuellt förklaras av att epoxiskiktet ligger med ett skikt och att minsta otäta por kan vara orsak till att det sker en genomgång av emissioner.

Impregnering är enligt tillverkaren inte ett jämförbart ”spärrskikt” utan har andra goda egenskaper avseende minskad fuktpåverkan på lim och golvbeläggning och genom att hindra alkalitransport från betongunderlaget som därmed skyddar mot nedbrytning av limmet. Dessa egenskaper har inte kontrollerats i projektet.

Som exempel från rapporten kan skillnader mellan produkterna för halten av 2etylhexanol redovisas i tabell 1:

Åtgärdseffekt på inomhusmiljön

Observera att skillnader mellan olika spärrskikt som påvisas efter sex månader, inte säger någonting om skillnaden har relevant betydelse för påverkan på inomhusmiljön. Resultaten är rena värden på emissionsgenomgången genom spärrskiktet.

Provtagning efter en och sex månader är relativt initiala mätningar för golvprodukter som ska skydda inomhusmiljön från emissioner i 10 till 20 år framåt eller för byggnadens livstid. Resultaten visar på en tendens att vissa spärrskikt släpper igenom 2-etylhexanol efter sex månader.

Om emissionerna genom spärrskiktet fortsätter att öka i samma takt eller i snabbare takt framgår inte.

Det utgör också en okänd risk att spärra in förhöjda emissioner i betongen. Risk finns att dessa emissioner kan nå rumsluften via andra vägar utmed väggar, genomföringar etcetera. Tekniken att spärra in emissionerna är fortfarande relativt obeprövad och kräver fler uppföljningar Bygg & teknik 5/15

och utvärderingar av verkliga skadefall för att ge dessa svar.

Som tidigare nämnts har det väldigt stor betydelse att hela åtgärden vid läggning av spärrskikt blir rätt och noggrant utförd, utan att risk för att nya skador uppstår. Utförandet måste följa exakta anvisningar och säkerställd metod med avseende på renhet, vidhäftning, uttorkning och val samt hantering av övriga produkter såsom spackel, avjämning, lim, golvbeläggning etcetera. Det är tyvärr alltför ofta som nya skador uppstår i samband med åtgärder på grund av att utförandet blir felaktigt eller att det utförs av personal som inte känner till hur noga utförandet måste vara.

Trots ovan framförda farhågor för att ha en övertro till produkterna och de nya risker som kan uppkomma, visar SBUFrapporten på att åtgärdseffekten kan vara tillräckligt god som emissionsspärr. Det finns därmed stora möjligheter till att utveckla dessa till säkra system om riskerna

kan omhändertas och om utvärderingen kan vidareutvecklas.

Vidare behov av försök

Metoden för utvärdering har visat sig fungera väl där resultaten kan betraktas som en ”förstudie”. Förhoppningsvis kan metoden vidareutvecklas som använts i försöken, för att vidare fastställa emissionsspärrande egenskaper för olika produkter.

Mer omfattande och kontrollerade studier i laboratoriemiljö som bygger på samma eller en liknande metod, det vill säga att kapsla in en provtagningsvolym ovanför spärrskiktet, rekommenderas för att säkrare fastställa skillnader mellan produkter.

Försök bör då utföras som starkare provocerar förmågan att spärra kemiska föroreningar än det verkliga fallet som här har undersökts i fält. Detta kan utföras genom att i laboratoriemiljö förorena en gjuten yta så att spärrskikt kan testas mot olika grad av skada i underlaget. Tester

med högre halter av föroreningar kan bättre tydliggöra skillnader hos olika materials egenskaper.

Det finns uppenbart ett stor behov av fler studier av detta slag, vilket visat sig i intresset för resultaten.

■

Litteratur

SBUF-rapport nr 12890, daterad 201502-01, finns att ladda ner på SBUF:s hemsida www.sbuf.se.

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015!

w w w. c t ra p . s e Bygg & teknik 5/15

41

Det blir inte svart allt som möglar Du stöter på en elakt grinande halloweenpumpa, och blir kallsvettig, du har hört talas om att det finns brandgula (fast randiga) organismer som kan vara människoätande – i alla fall i Indien. Vem vet om inte pumpan kan kasta sig över dig?

Eller tänk dig att du har många getter hemma, och semestrar på Svalbard. Det luktar ju inte get när du kliver av båten. Alltså kommer du inte att stöta på några däggdjur, och du går ut utan att ta med dig isbjörnsbössan.

Nu tycker du att nog är ett orimligt resonemang och att artikelförfattarna är barnsliga. Självklart kan du skilja på en pumpa och en tiger, eller en get och en isbjörn. Men det är faktiskt så här många resonerar när de pratar om mögel, som om det inte handlade om många olika sorter, med olika egenskaper; eller att en enda egenskap, som är lätt att se, får extra stor betydelse. Om det är fråga om ”svartmögel” anses det farligare än ”vitmögel” som ju många tycker smakar gott på kex med ett glas rödvin och några päronklyftor till. Men färgen ger dig begränsad information om den svamp du har att göra med. Generaliseringar om mögel försvårar en förståelse för vad exponering egentligen innebär, och att man använder fel kriterier i studier av eventuella effekter på ohälsa. Därför är inte mögelsvamparnas mångfald bara en fråga för svampexperter – mykologer.

Dessa svartdjur äter inte av salladsbladen i ditt grönsaksland.

rater. Sådana finns nästan alltid på plats.

En viss mögelsort är ofta specialiserad att växa på och tillgodogöra sig näringen i ett särskilt substrat, så som den ökända (och svarta) svampen Stachybotrys, som framför allt växer på cellulosahaltiga material.

Olika sorter har också sina specifika krav när det gäller fukttillgången. Fukt är alltid nödvändigt för att de ska växa till, men en del klarar sig med mindre än andra, och att luftfuktighet under 75 procent skulle vara ”säkert” i en byggnad är en myt.

Förekomst av en mögelhärd, om än inaktiv, eller en oväntat hög mögelhalt i inomhusluften kan ge information om fuktighetssituationen över en längre tid, på ett sätt som inte en momentan fuktmätning gör. Temperaturen kan också ha viss betydelse för tillväxten, både direkt, och indi-

Svartdjur som inte fångar möss.

rekt genom dess påverkan på den relativa fuktigheten. Mögelsvampar har mycket stor betydelse i naturen. En del av dem lever som parasiter på växter och insekter, och kan särskilt angripa sådana som har nedsatt immunförsvar eller är försvagade av andra infektioner. Många mögelsorter lever på att bryta ner organiskt material, och spelar alltså en viktig roll för omsättningen av näringsämnen i ekosystemen.

Men det är mindre bra när de kommer in i livsmedelslager, där värden för många miljarder går förlorade varje år då maten förstörs, i globalt perspektiv.

Vad mögelsvampen består av

Mögelsvampens ”kropp” består av långa celltrådar, hyfer, som tillsammans bildar ett mycelium. Detta har relativt tunna

Vad är mögel egentligen?

Det som man kallar för mögel, är i första hand svampar som växer ytligt på underlaget, som har en riklig sporproduktion och som lever på lätt tillgängliga kolhyd-

42

Artikelförfattare är Åslög Dahl och Robert Daun, Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB, Göteborg.

Möglets färg säger inte så mycket om dess egenskaper.

Det finns många olika nyanser.

Bygg & teknik 5/15

rer i luften utomhus, särskilt under sommar och höst. När en spor har tillgång till fuktighet och till näring, kan den gro och bilda ett nytt mycelium.

Sporer i luftvägarna

FOTO: ELISABETH GILERT

Svart mögel (Stachybotrys chartarum) på en fuktig vägg.

gillus) bildar sporbildande hyfgrenar ett litet runt ”huvud”, medan motsvarandebildning hos penselmögel (Penicillium) är, som namnet säger, penselformad.

Sporbildningen är svampens sätt att sprida sig till nya växtplatser. När det är plusgrader ute, finns det normalt rikligt med spo-

Stachybotrys i svepelektronmikroskop.

cellväggar, som skiljer sig från djurens (med undantag för leddjur). i att innehålla kitin och kitosan. De flesta mögelsorter bildar rikligt med sporer, vilka är 2 till 20 mikrometer i diameter, och som knoppas av från hyfändar, vilka ibland är specialiserade och vars utseende avviker från myceliet i övrigt. Hos borstmögel (Asper-

Aspergillus-sporer bildas från huvudlika grenknippen.

FOTO: ELISABETH GILERT

Till skillnad från hyfernas cellväggar, är sporväggarna vanligen tjocka och rigida, vilket medför att allergiframkallande eller giftiga ämnen inte läcker ut så lätt. Det skiljer dem också från pollenkorn, vars i och för sig mycket motståndskraftiga vägg består av en biopolymer som är perforerad av många fina porer, och som omedelbart börjar ge ifrån sig olika ämnen i kontakt med fukt, till exempel på en mänsklig nässlemhinna. Cellväggarna hos en svamp består till stor del av polysackariderna kitin och kitosan, som är polymerer av glykosamin. Hos många mögelsvampar finns det ytterst i sporväggen ett skikt av små stavbildande hydrofobiner, alltså en sorts vattenavstötande proteiner. Man har visat att när man andas in sporer, leder inte den första kontakten med så kallade dendritiska celler, vars funktion i immunförsvaret, är att identifiera främmande mikroorganismer, till någon respons. De dendritiska cellerna reagerar inte över huvudtaget. En människa med ett fungerande immunförsvar hinner oftast eliminera sporerna ur andningsvägarna med hjälp bland av cilier som klär insidan av luftrören, och vars rörelser sopar ut sporerna, och med hjälp av svampdödande ämnen på luftrörens yta, innan något börjar hända. Hos personer med nedsatt immunförsvar och astmatiker kan det emellertid hända att sporerna förblir kvar i luftvägarna, särskilt om de är så små att de har kunnat tränga långt ner i bronkerna. Då kan det hända att de börjar gro, och att de skadliga ämnena då kan tränga ut genom den tunna hyfväggen.

Svampallergier är, jämfört med pollenallergier, relativt ovanliga om man ser till befolkningen som helhet, men har i ett antal studier visat sig vara ungefär tio gånger vanligare i gruppen astmatiker än bland friska personer. Det spekuleras i om ”ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa”, bland annat kan bero på mögelförekomst, men man har ännu inte något stöd för hypoteser om exakt vilka mekanismer som är inblandade. En delförklaring kan vara mikroskopiska och tunnväggiga hyffragment, som jämte sporerna sprids med svaga rörelser i inomhusluften. Mögel luktar långt ifrån alltid, och det finns inte något vetenskapligt stöd för att lukten i sig skulle vara hälsovådlig, även om den kan vara irriterande för känsliga luftrör.

Är svart mögel farligare än ljust?

Aspergillus-hyfer är ofta genomskinliga, medan sporerna kan vara mörkfärgade.

Bygg & teknik 5/15

Hur är det då med svampens färg och det fruktade svartmöglet? Väldigt många menar svartfärgat mögel i allmänhet när de talar om svartmögel, och anar nog inte att det finns en mängd mer eller mindre svarta mögelsorter. För många av dessa sorter 43

En del mögelsorter har både genomskinliga hyfer och sporer. De är då ofta osynliga för blotta ögat (till vänster). För att se sådant mögel, måste man använda en kraftig stereolupp eller ett mikroskop (till höger).

vet man inget om deras eventuella påverkan på vår hälsa.

Pigmentering hos mögel förekommer inom många grupper. Det är vanligt att sporer och/eller hyfer innehåller melanin, ett ämne som består av oxiderade molekyler av aminosyran tyrosin, och som finns hos många olika organismer, ofta som ett skydd mot skadlig UV-strålning.

Melaninet kan också vara en fördel när svampen infekterar ett djur eller en växt. Ämnet har nämligen visat sig skydda från angrepp av den infekterade organismens immunförsvar. Hos människor och djur angriper vita blodkroppar av olika slag främmande mikroorganismer bland annat genom att bombardera dem med fria syreradikaler, som bidrar till att den främmande svampens eller bakteriens egna molekyler oxideras, det vill säga lämnar ifrån sig elektroner, och därvid skadas.

Melanin förhindrar sådan oxidation, och anses därför kunna bidra till svampens sjukdomsalstrande egenskaper. Svampars pigmentering kan emellertid variera, så att även genetiskt identiska mycel kan ha olika färg beroende på utvecklingsstadium, näringstillgång, konkurrensförhållanden et cetera.

Det släkte som enligt den svenska svampnamnskommittén officiellt ska heta svartmögel är Alternaria, som är mycket vanligt förekommande i utomhusluften och som gärna växer på ruttnande ved och i kompost. Den är också känd för att orsaka skador på växande gröda, samt som en av de svampar som oftast anses vara en orsak till allergi, även om detta som sagt anses vara ovanligt i befolkningen som helhet. Mörka fläckar på fönsterbrädor och dåligt isolerade väggar och tak kan ibland vara Alternaria. Men mycelet kan också vara blekt i färgen. Ännu vanligare i utomhusluft är Cladosporium, som i naturen också förekommer på vissna löv och annat döende eller dött växtmaterial. Den är också allergiframkallande. Cladosporium kan växa vid låg temperatur, och förekommer ibland i dåligt rengjorda kylskåp eller till exempel på kalla vindar och väggar i fuktiga byggnader. Den är ofta mycket mörk i färgen, och är då också ”svartmögel”, 44

men kan också vara grön, för att inte säga gröngul eller vitaktig. En tråkig egenskap hos Cladosporium är att det kan läcka ut mörkfärgade ämnen, som missfärgar underlaget. Borstmögel, Aspergillus, är ett släkte som omfattar många olika arter och som i naturen förekommer rikligt i jord och på organiskt material som är under nedbrytning. Flera arter i släktet producerar mykotoxiner, svampgifter, och många kan också ge allergiska reaktioner, till exempel allergisk alveolit, särskilt under hög exponering under yrkesutövning. Aspergillus-arter kan säkert benämnas som svartmögel i en del situationer, men Aspergillus-kolonier kan variera i färg från gult till svart. Den fruktade och ofta mörkfärgade mögelarten Stachybotrys chartarum, som bör kallas pappersmögel, bryter ner material som innehåller cellulosa och som inomhus till exempel påträffas på fuktiga gipsskivor och papp, där förekomsten kan vara riklig. Den är ökänd eftersom den producerar starka mögelgifter, är giftig vid förtäring och kan ge plågsam dermatit. Det är oklart i vilken mån den via andningsvägarna påverkar friska personer i inomhusmiljö.

Den har relativt stora, klibbiga sporer som inte sprids särskilt väl, men här, om någonsin, bör försiktighetsprincipen tilllämpas. Stachybotrys-sporer är genomskinliga medan de håller på att utvecklas, och blir mörkfärgade och vårtiga på ytan först då de mognar. Det finns också mögelsorter som tillskrivits negativa hälsoeffekter, men som aldrig är mörkfärgade.

Till dem hör några olika Aspergillus-arter (A. fumigatus och A. flavus), vilka kan ge aspergillos hos svårt sjuka personer med försvagat samt allergisk alveolit. I fuktskadade byggnader förekommer dessutom ofta för släktet Penicillium, som vanligen har ljust färgade till gröna mögelkolonier. Många mögelsorter har genomskinliga hyfer, och mörkfärgade sporer, hos andra är såväl hyfer som sporer genomskinliga. De kan vara lätta att missa, om man bara söker efter mörkfärgade förekomster, och är ibland bara synliga i mikroskop. Världshälsoorganisationen konstaterar i sin stora litteraturöversikt från 2009, att även om orsakssammanhangen

vid mögelexponering inte är klarlagd, bör försiktighetsprincipen tillämpas då man hittar en förhöjd mögelförekomst i byggnader. Det finns ju ändå vetenskapligt stöd för att känsliga grupper – barn, astmatiker, gamla, personer med nedsatt immunförsvar – kan påverkas negativt. Mögeltillväxt skvallrar också om att förhållandena inte är bra ur byggnadsteknisk synpunkt. Av dessa skäl kanske det är mindre intressant vilka sorter det rör sig om; man bör komma tillrätta med de faktorer som leder till att tillväxten finns där.

Men en kunskap om att det rör sig om en mångfald olika organismer, med olika egenskaper och fysiologi, kan bara berika den fortsatta forskningen och förståelsen kring hälsofrågorna, och det är viktigt att vi använder en klar och entydig benämning på de olika svamparna för att kommunicera bättre.

■

Referenser

Aimanianda, V. et al. 2009. Surface hydrophobin prevents immune recognition of airborne fungal spores. Nature 460, 1117–1121.

Denning, D.W. et al. 2006. The link between asthma: a summary of the evidence. European Respiratory Journal 27: 615–626.

Gravesen, S., Frisvad, J.C. & Samson, R. A. 1994. Microfungi. John Wiley & Sons, Incorporated.

Henson, J.M., Butler, M.J. & Day, A.W. 1999. The dark side of the mycelium: melanins of phytopathogenic fungi.

Annual Review of Phytopathology, 37: 447–471. http://cool.conservation-us.org/coolaic/sg/bpg/pcc/12_mold-fungi.pdf besökt 201505-11.

Isaac, S. 1994: Mycology answers: Many fungi are brightly coloured; does pigmentation provide any advantage to those species? Mycologist 8:178–279.

Lundqvist, N, & Persson, O. (årtal saknas). Svenska svampnamn. Svenska Botaniska Föreningen Pakes, B. 2008. Molds. I Zhang, Y (red.): Encyclopedia of global. Health.

SAGE Publications, Inc, Thousand Oaks.

WHO Regional Office for Europe 2009. WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould. Rome.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 6/2014 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 5/15

Solallén i Växjö – Sveriges första nollenergibostäder?

I Växjö har Skanska uppfört radhus som uppfyller företagets interna krav för att kallas mörkgröna.

Mörkgrönt byggande enligt Skanska betyder högt ställda krav på miljöprestanda vad gäller energi, klimat, material och vatten, exempelvis behöver projektet klara netto-noll primärenergibalans över året. Solallén består av 21 enplansradhus i Vikaholm i utkanten av Växjö, och är Skanska Sveriges andra mörkgröna byggprojekt och det första mörkgröna bostadsprojektet inom hela koncernen.

Byggnader står för ungefär 40 procent av energianvändningen i världen. Därför är minskad energianvändning och ökad tillförsel av förnybar energi i bebyggelsen en viktig del i arbetet för att minska miljöpåverkan relaterat till byggnader.

En viktig anledning till att Skanskas första mörkgröna bostäder har uppförts i Växjö, är kommunens inställning till grönt byggande. Kommunen har länge förespråkat energieffektiva bostäder, exempelvis i form av passivhus, och har som mål att bli Europas grönaste stad. I Vikaholm avsattes mark till de som vill bygga passivhus enligt FEBY och ett för-

månligare markpris erbjöds vid byggande av passivhusbostäder. Skanska kom istället med förslaget till kommunen om att uppföra netto-nollenergihus, eftersom det på ett mer kostnadseffektivt sätt minskade klimatpåverkan och möjliggjorde större arkitektoniska friheter. Projektet, Solallén, med sina något större fönsterytor har inte lika lågt energibehov som renodlade passivhus. Dock uppnås en bättre miljöprestanda och mycket låg energianvändning.

Utformning och projektering

Tidigt i projektet utvärderades arkitekturen och viktiga förändringar genomfördes. Taken gavs en mer gynnsam utformning för montage av solceller, byggnaderna gavs vindfång och vissa justeringar gjordes avseende fönsterstorlekar. I detta skede utvärderades även möjligheten att utforma byggnaderna som passivhus. De mängder isolering, krav på täthet samt prestanda för ventilationsaggregat som skulle krävas ansågs dock inte vara ekonomiskt rimliga. Alternativ utformning som skulle vara mer geometrisk gynnsam utvärderades. Inom rådande tomt var det dock inte möjligt att uppföra byggnaderna kostnadseffektivt och med planlösningar och funktioner som tilltalar tänkta köpare. Därför fokuserade projektet på att minska energibehovet så långt det ansågs vara kostnadsoptimalt; därefter skulle

Artikelförfattare är Björn Berggren, och Åse Togerö, Skanska Sverige AB.

projektet investera i solcellspaneler för att generera lika mycket primärenergi som den beräknade årliga primärenergianvändningen (exlusive hushållsel). I tidigt skede genomfördes även en workshop med beställaren, entreprenören, arkitekten och energiingenjören för att skapa en gemensam målbild av hur projektet definierade netto-nollenergi. Grundläggande för projektet var att el skulle värderas med viktningsfaktor 2,5 och fjärrvärme med 0,8.

Tidigt utvärderades även två huvudsakliga försörjningssystem för värme: fjärrvärme alternativt bergvärmepump.

Oavsett val av energiförsörjningssystem innebar nyttjande av viktningsfaktorer för netto-nollenergibalansen att i princip samma mängd egengenererad el från solceller skulle krävas för att nå önskad prestanda. Då potential sågs för nyttjande av

Solallén i Växjö.

Bygg & teknik 5/15

45

Figur 1: Anslutning mellan grund och yttervägg. frikyla ur borrhål för bergvärme sommartid samt att det sågs som en pedagogisk utmaning att på ett enkelt sätt kommunicera (mot köpare) en netto-noll primärenergibalans baserat på import av fjärrvärme och export av el, gjordes det strategiska valet att välja bergvärme.

För att få en röd tråd i byggprocessens energirelaterade arbete valde Skanska att arbeta med ByggaE, en kvalitetssäkringsmetod för energi i byggprocessen utvecklad av SP. Baserat på den utformning som valts gjordes tidiga simuleringar för att ge riktlinjer för val av tekniska lösningar.

Dessa dokumenterades i dokumentet ”Byggherrens energikravsbeskrivning” tillsammans med ”sammanfattande energiprestandadokument”, enligt ByggaE. Dokumenten beskrev dels vilken energiprestanda som förväntades uppnås, vilka tekniska lösningar som låg till grund för ambitionsnivån samt övergripande processtekniska krav, exempelvis hur överlämning/kunskapsöverföring från olika faser skulle ske.

Under projekteringsförberedelserna utvärderades en del alternativa konstruktionslösningar och isoleringsmängder.

Bland annat utgick ursprunglig tanke om att uppföra byggnaderna som platsbyggda. Valet föll istället på att använda prefabricerade planelement. Det övergripande energiprestandadokumentet uppdaterades löpande under tiden som olika beslut fattades.

I samband med startmöte projektering genomfördes en genomgång/utbildning av ByggaE-metoden samt de stöddokument som var särskilt viktiga för projekteringen. Denna utbildning baserades på underlag/utbildning framtagen av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och energikrav på tekniska lösningar och förväntningar avseende energiprestanda.

Teknisk beskrivning av byggnaderna – så blev det

Grundkonstruktionen utgörs av platta på mark. Konstruktionen isoleras med 300 46

Figur 2: Anslutning mellan yttervägg och fönster.

mm cellplast, S60. U-värde 0,11 W/m²K. Grundens kantbalk utförs med kantelement av typen U-element, se figur 1.

Ytterväggar uppfördes med prefabricerade väggelement. För projektet har en unik väggregel konstruerats med en inre bärande del och en yttre del som pressats ihop med pressplåtar och trädistanser.

Fönstersmygar isolerades med 20 mm mineralull innan montage av foder. Se detalj i figur 2. Totalt sett är ytterväggen isolerad med 455 mm mineralull, U-värde 0,09 W/m²K. Tak isolerades med 500 till 600 mm lösull, vilket ger U-värde 0,07 W/m²K. Fönster, fönsterdörrar och dörrar har Uvärde 0,90 W/m²K. Fönster och fönsterdörrar i vardagsrum gavs solskydd i form av utvändig screen.

Ventilation utförs som balanserad ventilation med värmeåtervinning (FTX). I varje lägenhet har Systemair VTC 200 L monterats. Byggnadernas värme och varmvatten produceras med hjälp av bergvärmepump Thermia Diplomat. Värmen distribueras med hjälp av golvvärme. Sommartid nyttjas frikyla ur borrhålen för att kyla tilluft som distribueras i lägenheterna. På samtliga byggnader monteras 40 stycken solcellspaneler, Solarwatt 60p, drygt 66 m²,

som för varje byggnad innebär en installerad effekt om 10 kWp. Sammanfattning av de tekniska lösningarnas prestanda avseende energi presenteras i tabell 1. Det var stort fokus på köldbryggor redan i tidigt skede (se exempel i figur 2 och figur 3). Köldbryggor står enbart för 13 procent av transmissionsförlusterna, se figur 3.

Resultat från simuleringar

Baserat på uppgifter från solcellsleverantören genomfördes simuleringar med upplösning om ett beräkningssteg/timme för att undersöka hur stor del av elen från solcellerna som förväntas nyttjas inom byggnaden, se figur 4. Simuleringar gjordes både med förutsättning att all elenergi som ej kan nyttjas för att täcka den specifika energianvändningen (det vill säga fastighetsenergi samt elenergi för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten) skulle exporteras och ett alternativ där överskottet i första hand användes för hushållsändamål. För det första alternativet så skulle enbart 23 procent av elenergin från solcellerna användas inom byggnaden. För det senare alternativet nyttjas 45 procent av elenergin inom byggnaden. Exempel på hur ele-

Tabell 1: Tekniska lösningar för Solallén.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggdel/installation/prestanda Värde ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grund 0,11 W/m²K Yttervägg 0,09 W/m²K Yttertak 1, ”kallt tak” 0,07 W/m²K Yttertak 2, ”varmt tak” 0,07 W/m²K Täthet (uppmätta värden) 0,11 – 0,21 l/s, m² Fönster och dörrar 0,90 W/m²K Köldbryggor 17,27 W/K, hus FTX, värmeåtervinning 85 % FTX, SFP-tal 1,5 Bergvärmvärme, COP 3 Frikyla, COP 10 Solceller 10 kWp/hus

Bygg & teknik 5/15

Tabell 2: Sammanfattning av resultat från energisimulering.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– kWh/m² Atemp, år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 13 Värme (elenergi till bergvärme) 7 Varmvatten 8 Fastighetsel 2 Elenergi för drift av frikyla 30 Specifik energianvändning utan hänsyn till solceller

Figur 3: Fördelning av transmissionsförluster för Solallén.

Total elenergi genererad från solceller Elenergi från solceller som nyttjas av fastigheten Specifik energianvändning med hänsyn till solceller Överskott av elenergi

Figur 4: Resultat från simuleringar av import/export-balans, balans, uttryckt som månadsvis ackumulerad energi [kWh] som behöver importeras (Köp) och exporteras (Sälj).

Figur 5: Resultat från simuleringar över energibehov och energiproduktion i [kWh/h] redovisade i hög upplösning för en vecka i mars och en vecka i juli.

31 5 25 26

nergibehov och egengenerad elenergi kan variera för en vecka i mars och juli redovisas i figur 5.

Eftersom byggnaderna inte har batterier för att lagra elenergi kommer byggnaderna varje månad köpa el, även sommartid trots stort överskott av elenergi från solcellerna.

Som nämnt ovan redovisar figur 4 simulerade mängder importerad och exporterad el på månadsbasis, beräknat med simuleringar i tidssteg om en beräkning/timme. I figuren representerar de mer mörka staplarna simulering där hushållsel inkluderats i simuleringen, i de ljusare staplarna förutsätts hushållsel hanteras separat och inte använda el från solceller.

Den specifika energianvändningen förväntas bli mycket låg (se tabell 2). En del av den elenergi som genereras av solcellerna, som dimensionerats för att generera lika mycket el som den specifika energianvändningen, används direkt i byggnaden (och minskar den specifika energianvändningen), en del används för hushållsändamål och en del exporteras ut på elnätet.

Med Solallén visar Skanska att det på ett kostnadseffektivt sätt går att bygga mycket energieffektiva kundvänliga netto-nollenergibostäder. Projektet har erhållit stöd från LÅGAN för att använda och utvärdera ByggaE. Byggnadernas energianvändning kommer att följas upp under drift med stöd från Energimyndigheten. ■

När man är liten måste man tänka stort.

Det kompakta boendet kräver en spiskåpa utöver det vanliga tänkte vi när vi utvecklade Studentkåpan. - Tystare matlagning och mindre matos i den lilla lägenheten.

NYTT ED: STYRKEBESK R

- Trivsam matlagning i det lilla hemmet

STUDENTKÅPAN - Den lilla tysta spiskåpan med stor osuppfågning redan vid små flöden. Elegant och tålig LED-belysning som ger dig ordentligt ljus över matlagningen. Vitpulverlack, fast fronthuv.

Strömbrytare för belysning och timerforcering inbyggda.

Passar alla ventilationssystem - Självdrag, FTX och passivhus.

RAR REVOLUTIONE DEN LILLA LÄGENHETEN

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se AdStudent185x65_2.indd 1 Bygg & teknik 5/15

47

2015-02-11 16:27

Standardisering och energianvändning i den byggda miljön Bebyggelsesektorn svarar för cirka 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Att studera och förstå samverkan mellan byggnaders arkitektoniska och tekniska utformning, energisystem och installationstekniska komponenter, bidrar till energieffektiviseringar samt en ökad användning av förnybar energi.

EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda EPBD antogs i maj 2010. Det är en omarbetning av ett tidigare direktiv (EPBD, 2002/91/EG) och innefattar bland annat skärpta krav på nya byggnaders energianvändning. De ska vara byggnader som har mycket hög energiprestanda, så kallade nära-nollenergibyggnader. Den mycket låga mängden energi som krävs bör i synnerhet tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. Vidare ska nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter vara nära-nollenergibyggnader efter den 31 december 2018.

EU:s medlemsländer ska se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader. De flesta europeiska länder har implementerat nya byggregler med krav på byggnaders energiprestanda, som en följd av den första versionen av direktivet för byggnaders energiprestanda. Vad beträffar befintliga byggnader som genomgår större renovering, ska medlemsstaterna säkerställa att de uppfyller uppsatta minimikrav för energiprestanda.

Medlemsländerna inom EU ska uppnå 20 procent förnybar energi, 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser och 20 Artikelförfattare är Navid Gohardani, tekn dr, SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm.

48

procent energieffektivisering fram till år till 2020.

Direktivet för byggnaders energiprestanda hänvisar till europeiska normer i beräkningen av byggnaders energiprestanda och system. Syftet med direktivet är att underlätta harmoniseringen av olika metoder och åtgärder för att optimera energieffektiviteten i byggnader i EU:s medlemsstater.

CEN (den europeiska organisationen för standardisering) kommer under 2015 att lansera andra generationen av de normer och standarder som berör byggnaders energiprestanda. Översynen av befintliga standarder (över 40 stycken totalt) inleddes sommaren 2013. Dessa standarder beaktar graden av värmeisolering av byggnader och dess energiprestanda, som i sin tur bestäms av den primära energianvändningen såsom uppvärmning och ventilation. EPBD-standarder kräver exempelvis en minsta ventilation för att undvika överhettning under varma perioder.

Stora förändringar i redan befintliga standarder och det faktum att ett antal nya tillkommer, bidrar till den nya generationen av normer och standarder med syfte att förbättra energieffektiviteten. I enlighet med denna översyn, har även vissa standarder slagits samman, medan andra separerats i flera delar. Uppbyggnaden för samtliga standarder har ändrats genom att normativa frågor sammankopplats med information om tekniska frågor.

En tredjedel av energianvändning i Sverige går till bostäder och lokaler, varav cirka 60 procent går till uppvärmning.

Inom fastighetssektorn finns det stora möjligheter att använda energin på ett effektivare sätt och därav finns det stora kapaciteter för energibesparing genom förbättring av byggnaders energiprestanda.

Förbättringar i byggnaders energiprestanda främjar en effektiv energianvändning i Sverige på lång sikt.

Energiklassning av byggnader

I och med EG-direktivet om deklarering av byggnaders energiprestanda (EPBD, 2002/91/EG) finns i Sverige ett obligatoriskt system för deklarering av byggnaders energiprestanda tillsammans med förslag på kostnadseffektiva energibespa-

ringsåtgärder. Det finns dock inga myndighetskrav på att de föreslagna åtgärderna ska genomföras. Ett viktigt incitament till att driva på en teknikutveckling mot mer energieffektiva byggnader genom att kostnadseffektiva åtgärder genomförs, kan vara energiklassning av byggnader. I det uppföljande omarbetade direktivet av byggnaders energiprestanda (EPBD, 2010/31/EU) sätts bland annat tydligare krav på att en byggnads energiprestanda ska anges i annonseringen i kommersiella medier vid uthyrning eller försäljning av byggnaden. Vidare bör enligt direktivet också information ges om uppvärmningens och kylningens faktiska inverkan på byggnadens energibehov, om byggnadens förbrukning av primärenergi och om dess koldioxidutsläpp.

Energianvändning i byggnader är en av bygg- och fastighetssektorns viktigaste miljöfrågor och i de flesta byggnader finns stora möjligheter till att minska energianvändningen. I ett samarbete mellan svenska fastighetsägare, entreprenörer, komponenttillverkare, konsulter och forskare utvecklas en standard för byggnaders energiprestanda och klassificering. Märkning sker på en skala från A till G, liknande den som redan finns etablerad för vitvaror (för klassning av energianvändning finns även en klass A+).

Syftet är att en tydlig märkning av byggnaders energiprestanda ska driva på utvecklingen mot mer energieffektiva byggnader. Klassningen ämnar också till att bekräfta och uppmärksamma fastighetsägares energiarbete samt att förse kunder och hyresgäster information om dennes ambitioner. Standarden gäller för i princip alla byggnader oavsett kategori, och differentierar inte mellan nya eller befintliga byggnader. En byggnad som byggs efter gällande byggregler får klass C vid klassning av energianvändning enligt standarden.

Direktivet för byggnaders energiprestanda ställer redan i dag krav på energideklarering av byggnader. I samband med implementeringen av direktivet har två europeiska standarder utvecklats med ett övergripande europeiskt system för energiklassning av byggnader (SS-EN 15217 och SS-EN 15603). För att dessa standarder ska kunna användas på nationell basis Bygg & teknik 5/15

Figur 1: Exempel på intyg för flera klasser enligt SS EN 24300.

behöver de kompletteras med nationella riktlinjer för att det ska kunna säkerställas att klassningen görs på samma sätt för samtliga byggnader. Dessa riktlinjer har tagits fram i standardserien SS 24300 som beskriver byggnadens energiprestanda i 4 olika klassificeringar: ● Del 1: Effektklassning av värmebehov Byggnadens effektbehov ger en beskrivning av prestanda på byggnadens klimatskärm med värmeisolering inklusive köldbryggor och lufttäthet samt effektiv värmeåtervinning. ● Del 2: Klassning av energianvändning Energianvändning beskriver hur mycket köpt energi som används för drift av byggnadens tekniska system. Ger en indikation på kostnader för byggnadens drift. ● Del 3: Klassning av miljöpåverkan Miljöpåverkan ger en beskrivning av byggnadens energiresursanvändning och möjlig växthuseffektpåverkan genom val

Bygg & teknik 5/15

av tillförselsystem för drift av byggnadens tekniska system. ● Del 4: Klassning av hushålls- eller verksamhetsenergi Hushålls- eller verksamhetsenergi beskriver prestanda på hur byggnadens brukare använder byggnaden.

Varje del klassas för sig på en skala från A till G och resultatet visas i fyra olika klasser.

Den europeiska standarden SS-EN 15217 (Byggnaders energiprestanda – Metoder för att uttrycka energiprestanda och system för energideklarationer) beskriver att energiprestanda ska baseras på antingen beräknad eller uppmätt energianvändning som är normaliserad med uppvärmd area. Vidare uppger standarden att indikatorer för total energiprestanda kan uttryckas med: ● primärenergi, ● koldioxidemissioner eller

● viktad levererad nettoenergi där viktningsfaktorer fastställs nationellt.

Standarden innehåller också ett informativt annex om hur ett energiklassningssystem skapas nationellt.

Primärenergi och koldioxidemissioner beräknas med hjälp av primärenergifaktorer och emissionskoefficienter, vilket finns beskrivet i SS-EN 15603 (Byggnaders energiprestanda – Sammanvägd energianvändning och olika sätt att uttrycka energiprestanda). I denna standard finns ett informativt annex med exempel på primärenergifaktorer och emissionskoefficienter. Även denna standard rekommenderar att nationella regler etableras.

Den svenska standarden avser därför att komplettera SS-EN 15217 och SS-EN 15603 med svenska riktlinjer som följer de definitioner och begrepp som finns i Boverkets föreskrifter för nybyggnader (BBR) och deklarering av byggnaders energiprestanda (BED).

SS 24300 ger riktlinjer för hur byggnaders energiprestanda fastställs och energiklassas. För att standarden ska få genomslag på marknaden har målsättningen varit att utforma denna så att klassningssystemet ska vara rimligt och användarvänligt och samtidigt beskriva komplett och transparent information baserat på tekniska grunder. Genom att ge incitament till byggherrar och fastighetsägare att vilja förbättra sin klass och därmed göra investeringar som resulterar i minskad energianvändning i bebyggelsen, kan standarden bidra till EU:s och regeringens målsättning att minska energianvändningen inom bygg- och fastighetssektorn.

Standardserien avser att ge tydliga riktlinjer för hur energiklassning ska genomföras för att det ska kunna säkerställa att klassningen görs på samma sätt för alla byggnader och att den ska ge en fullständig beskrivning av en byggnads energiprestanda.

■

Referenser

Swedish Standards Institute, www.sis.se.

CIT Energy Management AB, www.energy-management.se.

Endast 401 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2015!

49

Svensk byggbransch behöver en moderniserad dagsljusstandard I maj 2015 avrapporterades ett SBUF-finansierat projekt ”12966 Förstudie dagsljusstandard”. Förstudien har syftat till att beskriva historik, dagsläge och framtida utvecklingsbehov för tolkning av dagsljuskravet ”god tillgång till direkt dagsljus” i Boverkets byggregler (avsnitt 6:322). Målet är en moderniserad dagsljusstandard i en tid då ökad energiprestanda och stadsförtätning kan riskera att minska människors tillgång till dagsljus.

Problem med tolkning av kravet har främst uppstått i ett antal Miljöbyggnadsprojekt där man valt att med stor noggrannhet följa det allmänna råd som är kopplat till kravet. Rådet, som enkelt kan uttryckas som att cirka en procent av dagsljuset utomhus ska nå en bestämd punkt i rummet, är just ett råd och därmed inget skallkrav ur myndighetsperspektivet.

Dock är rådet idag den enda skrivningen att hålla sig till. Baserat på egna erfarenheter hävdar vi att rådet är anpassat för ett begränsat antal situationer. Det rör sig om byggnader med goda avstånd mellan varandra och ett traditionellt förhållande mellan glas och golvarea. Typexempel skulle kunna vara miljonprogrammet (dagsljusfaktor en procent dök upp första gången 1975). I innerstadssituationer med skuggande grannar, innergårdar, djupa och komplexa kvarter, anser vi att det många gånger är mycket svårt att tillämpa BBR:s allmänna råd om dagsljusfaktor en procent i samtliga vistelserum. Nu är det en god praxis i Sverige att BBR i betydande ut-

sträckning lämnar åt branschen att själv föreslå vad som skulle kunna vara en fackmannamässig tolkning av regelverket (jämför Säker vatten, ByggaF, SVEBY med flera). En sorts frihet under ansvar där kommunernas byggnadsnämnder har sista ordet. Syftet med förstudien har därför varit att starta ett sådant arbete – att skapa ett förslag till en brett tillämpbar branschstandard för dagsljus.

Historik

Elbelysning blev vanligt i Sverige under 1930-talet och fram till dess var tillgången till dagsljus ett fundamentalt kriterium för arkitekter. Nödvändigheten av ett tillräckligt dagsljusinsläpp sågs sannolikt som en självklarhet som inte behövde regleras.

Normer krävde möjlighet till ventilation mha öppningsbara fönster i ett antal utpekade rumstyper, vilket var positivt för dagsljuset. I och med oljekrisen införs begränsningar på fönsterstorlekar i SBN 1975. Som ett bevis på att man inser att dagsljuset då riskerades förs i SBN även in ett krav om gott dagsljus. För första gången dyker ett gränsvärde upp och uttrycks som minsta dagsljusfaktor en procent. Det är tveksamt om dagsljusfaktorberäkningar tillämpades i någon större omfattning, regelverket till trots, och i samband med den stora avreglering som inträffade 1993 sjönk dagsljusfaktorn ner i glömska. Om tiden mellan SBN 1975 och finanskrisen i början av 1990-talet kännetecknas av relativt små fönsterytor, skulle tiden närmast därefter kännetecknas av ökande fönsterytor, där dagsljuset i regel inte var ett problem. 1990-talets finanskris ledde till att den svenska regeringen med hjälp av minskade regleringar sökte

Artikelförfattare är Paul Rogers, Byrån för Arkitektur & Urbanism, Max Tillberg, Bengt Dahlgren AB, samt Claes Engström, Skanska Teknik.

underlätta bostadsbyggandet och fönsterytorna ökade. I vissa fall drastiskt (med i vissa fall komfortproblem som följd). Se tidsaxeln i bild 1 för en illustration.

Vad vi ser idag kan vara krympande fönsterytor igen. Särskilt tre trender som kan förväntas påverka dagsljuset: Stadsförtätning, areamaximering och en energiprestanda på väg mot ”nära-noll”. Areamaximeringen med maximalt antal arbetsplatser per yta är likt stadsförtätningen en konsekvens av stigande bygg och markpriser i storstadsområdena. ”Näranollenergibyggnader” är ett politiskt mål från EU som ska vara uppnått 2020.

Dagsljusregler idag

Kraven på naturligt ljus enligt BBR 21 omfattar dagsljus, solljus och utblick.

Solljus är solens direkta ljus medan dagsljuset är det diffusa ljus som kommer från himlen och reflekteras från närliggande

Bild 1: Dagsljusinsläpp ökade fram till oljekrisen för att därefter begränsas för att spara energi.

När dagsljusregleringen försvinner ökar fönsterytorna. På senare tid har fönsterytorna sannolikt börjat minska.

50

Bygg & teknik 5/15

ytor. Sverige är unikt i att ha ett särskilt krav för just solljus och en tolkning av kravet skulle kunna vara att lägenheter ej får byggas med fönster endast mot norr.

En utläsning av råd och hänvisningar i BBR ger att dagsljuset förväntas uppnå dagsljusfaktor en procent i en punkt på halva rumsdjupet, 80 cm från golvet och 1 m från mörkaste sidovägg. Dagsljusfaktor är kvoten mellan ljus inne och ljus ute (uttryck i Lux), vid en standardiserad mulen himmel och blir således oberoende av väderstreck. Under mulna dagar med dåligt ljus (vilket i standarder beskrivs som CIE overcast sky) kan uteljuset vara kring 10 000 Lux och en procent av detta tyder på att man alltså siktar kring 100 Lux dagsljus inomhus, på cirka halva rumsdjupet, som lägstanivå. Som orientering kan nämnas att krav på arbetsbelysning som i många fall är kring 500 Lux. Dock är dagsljuset av bättre kvalitet så enkelt uttryckt får ”dagsljusluxen” sägas vara värda mer än ”lampluxen”. Rådet gäller alla rum. Såväl sovrum som kök och dessutom arbetsplatser. Arbetsmiljöverkets föreskrifter innebär ingen skillnad då det är Boverket som har att styra över byggnaden.

Rådet hänvisar även till standarden SS 91 42 01 där ett förenklat förfarande med en areafaktor beskrivs. Areafaktorn innebär helt enkelt att glasyta delas med golvyta och förhållandet ska vara minst ett till tio eller som det oftast uttrycks, minst tio procent. Vilket förväntas leda till att dagsljusfaktor en procent uppnås om rummet har ett hyfsat centrerat fönster och en enkel geometri. Dvs man kan slippa beräkna den lite mer avancerade dagsljusfaktorn om man har ett enkelt rum, klara glas och ingen betydande skuggning från grannar, stora balkonger eller dylikt.

Nu är det oftast så att de flesta nybyggnadsprojekt, särskilt ju närmre en stadskärna man kommer, ofta har ett betydande antal rum som inte faller inom ramen för den förenklade areafaktorn. Lägger man dessutom till att SS 91 42 01 gäller för klara glas, blir situationen än värre.

I normalfallet är inte ett energieffektivt fönster av idag klarglas (ljustransmittans minst 75 procent). Alltså borde ett stort antal nybyggnadsprojekt idag sitta i krångliga diskussioner kring dagsljusfaktorberäkningar där man vänder och vrider på fasader, fönster balkonger mm för att efterleva rådet i BBR. Många läsare vet med sig att så inte är fallet. Dagsljusavsnittet i BBR har haft relativt låg prioritet under mycket lång tid.

De projekt som ändå givit sig i kast med beräkning av dagsljusfaktorer har många gånger kört fast. Särskilt om orsaken till problem att klara dagsljuset visat sig vara faktorer man inte kan påverka. Som till exempel skuggning från grannbyggnader.

Eftersom dagsljusfaktorn handlar om himmelsljus från en molnig himmel kan den förenklat uttryckas som att kan du se mycket himmel från ditt fönster är sannoBygg & teknik 5/15

Bild 2: En studie av hur dagsljuset tränger ner i stadsbebyggelse. De blå partierna representerar fasader med så pass låg dagsljusbelysning att dagsljusfaktor en procent svårligen klaras innanför dessa fasaddelar.

likheten för ett bra resultat vid en beräkning större. En rundvandring i många stadsmiljöer med detta i åtanke kan räcka för att inse att vi sannolikt har många byggnader/rum i Sverige som ser relativt lite himmel. Bild 2 visar ett exempel från Stockholm skapad i samband med att man övervägde att bygga på våningar ovanpå

befintliga hus. Den blå färgen i bilden visar på byggnadsdelar som sannolikt är för skuggade för att rådet i BBR ska kunna klaras innanför dessa fasader.

Om att beräkna dagsljus

Förfarandet att beräkna dagsljus i endast en punkt är talande för anvisningens ål-

Bild 3: Så här kan resultat från en enklare simulering av dagsljusfaktor se ut.

Notera hur ett centrerat fönster ökar den genomsnittliga dagsljusfaktorn i ett rum. Glas- och golvyta är lika stor i de tre fallen.

51

der. Beräkningssättet är utvecklat före datorernas intåg. Tänkta verktyg var penna, linjal och en specialdesignad gradskiva.

Idag kan vi snabbare beräkna dagsljuset i ett i sammanhanget nästan oändligt antal punkter med hjälp av dagsljusprogram varav vissa är gratis att ladda ner.

Indata är oftast olika typer av tredimensionella modeller (se bild 3 på föregående sida för en enkel illustration).

Många läsare med viss CAD-vana skulle sannolikt vid ett försöka upptäcka att flera av dessa program kräver relativt liten insats för att komma igång och prestera resultat. Dock finner man snabbt att där finns flera osäkra faktorer som bör styras upp. Det handlar om ljusgenomsläpp och reflektioner i olika material.

Flera av dagens programvaror medger också fortsättning till en mer avancerad nivå där man kan ta hänsyn till mängden dagsljus som kommer in i olika delar av ett rum under en tidsperiod (till exempel under kontorstid). Givet de begränsningar som dagsljusfaktorn uppenbart har, anser vi att här finns stora möjligheter till utveckling framöver, i syfte att få verklighet och beräkning att bli så lika varandra som möjligt. Vi anser dock att ett större tekniksprång inte är genomförbart i dagens regelverk. Det skulle bli för krävande för branschen att ta till sig. Den intresserade läsaren hittar en översikt över olika typer av simuleringstekniker i vår SBUF-rapport. Här finns också mer skrivet om jämförelse mellan dagsljus och elektriskt ljus och en internationell utblick. Som en slutsats i vår förstudie föreslår vi ändå att branschen bör kunna ta till sig simuleringar av dagsljusfaktorer och att regelverket bör kunna utökas till att gälla ett medelvärde för dagsljuset i rummet istället för dagsljus i en enstaka punkt.

Dagsljus och hälsa

Det saknas idag mycket kunskap om hur mycket dagsljus vi kan sägas behöva och vilka dagsljusnivåer som kan vara skadliga. Det är dock i ett flertal studier på olika sätt belagt att människan mår bra av dagsljus.

Värt att känna till är att hjärnan tar emot dagsljus på tre olika sätt. Synsystemet reagerar på synligt spektrum (380 till 780 nm). Dygnsrytmen reagerar på den blåa delen och det så kallade limbiska systemet reagerar på det röda ljuset i det synliga spektrat. Det limbiska systemet styr känslan av vakenhet.

Störningar i vår dygnsrytm kan påverka hälsa och välbefinnande på sikt. Följdproblem kan bli humörsvängningar, depression ångest och andra psykiska åkommor. Nedsatt sömn leder till försämrad prestationsförmåga och ökad risk för olyckor.

Eftersom vi saknar tillräckliga kunskaper om hur översätta lux eller dagsljusfaktor i hälsorisker förordar vi förstudien en försiktighetsstrategi. Dvs vi vet något om, och vi kan närmare bestämma, vilka dagsljusnivåer vi har i det befintliga byggnadsbeståndet och vi bör av försiktighetsskäl hålla fast vid de dagsljusnivåer vi vant oss vid och slå vakt om dessa. Huruvida dagljusnivåer på sikt bör sänkas eller höjas hoppas vi den medicinska vetenskapen fortsätta att beforska i än större utsträckning.

En försiktighetsprincip bör även tilllämpas när det gäller att ersätta dagsljus med elektriskt ljus. Som nyss påpekats påverkar ljusets olika våglängder olika processer i kroppen, bla vår dygnsrytm.

Vi bedömer att branschen saknar kunskaper, erfarenheter och därmed också verktyg för att klara av att laborera med ”dagsljusersättning” i större skala.

Förslag på förändringar och utveckling

Som framgått bygger denna artikel på en förstudie och därmed har vi flaggat för att vi avsåg återkomma med idéer om hur utvecklingen av dagsljushantering i Sverige bör drivas vidare. Vi försöker här sammanfatta behoven: ● Den förenklade glas/golvmetoden (areafaktor) bör fortsättningsvis också kunna användas, men metodens avgränsningar behöver förtydligas och lyftas fram. ● Dagsljusfaktor bör även i fortsättningen

vara den rekommenderade metoden att ta till när den förenklade metoden inte fungerar. Beräkning i en punkt bör ersättas med en medeldagsljusfaktor. ● Eftersom dagsljusfaktor är en förenklad metod som inte tar hänsyn till solens position på himlen bör det vara möjligt att ta till mer avancerade beräkningsmetoder när så kan krävas. Metoder som tar hänsyn till instrålad mängd dagsljus under relevanta tidsperioder. ● Boverket bör undersöka möjligheten till mätning i färdig byggnad av dagsljus för att visa på kravuppfyllelse. Svenska byggregler bygger trots allt på funktionskrav på den färdiga produkten. ● Det nuvarande gränsvärdet på en procent i alla rum är sannolikt satt för högt och bör jämföras med vad vi har för nivåer i dagens bestånd och med nivåer i jämförbara länders regelverk. ● Kravnivåerna bör differentieras för olika typer av byggnader och rum. Det är sannolikt inte en framkomlig väg att ha samma krav i alla typer av rum. ● Det behövs ett fristående dokument (till exempel en handbok) med riktlinjer för godkänd praxis och standardvärden för beräkning av dagsljus.

Projektgruppen avser försöka få till en fortsättning, där vi tillsammans med intresserade och berörda aktörer börjar jobba med nämnda utvecklingsbehov. Målet är att få till en moderniserad Svensk dagsljusstandard. En sådan standard i version 1.0 skulle sannolikt inte bli fulländad, men branschen behöver ett avstamp för fortsatt utveckling.

■

Referenser

Förstudie dagsljusstandard. SBUFprojekt 12996 (i rapporten återfinns ett stort antal referenser).

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Ŷ ŬŽŵƉůĞƩ ůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ Ăǀ ǀćŐŐͲ͕ ďũćůŬůĂŐƐͲ ŽĐŚ ƚĂŬŬŽŶƐƚƌƵŬƟŽŶĞƌ

ͻ ͻ ͻ 52

Projektering, dimensionering och teknisk support Dimensioneringsprogram, projekteringsanǀŝƐŶŝŶŐĂƌ ŵ͘Ň ŚũćůƉŵĞĚĞů͘ ZĊĚŐŝǀŶŝŶŐ ĂǀƐĞĞŶĚĞ ďLJŐŐƚĞŬŶŝŬ ŽĐŚ ŬŽŶƐƚƌƵŬƟŽŶ dĞŬŶŝƐŬ ƐƵƉƉŽƌƚ ǀŝĚ ďĞĂƌďĞƚŶŝŶŐĂƌ͕ ŚĊůƚĂŐŶŝŶŐĂƌ͕ ĨƂƌƐƚćƌŬŶŝŶŐĂƌ ŵŵ

RAK

FORMSTABIL ͵ LITE KRYMP

'K >:h ' E^< W Z LÅNGA SPÄNNVIDDER

ENKEL HÅLTAGNING > ' &h<d, >d &Z E & Z/<

W ͳ D/>:P <> Z Z

STARK

LÄTT

ͻ

>/d E &h<dZPZ >^

D ^KE/d D^ /^d Z s E D

E Z'/ && <d/s

D/E/D > <P> Zz''KZ

DĂƐŽŶŝƚĞ ĞĂŵƐ ƚĞŬŶŝŬƐƵƉƉŽƌƚΛďLJŐŐŵĂŐƌŽƵƉ͘ƐĞ

,P' ^dzs, d

Bygg & teknik 5/15

Rumsakustisk planering När man gör en akustisk rumsplanering medför det per definition att man involverar de framtida användarna. Utan kunskap om önskemålen och behoven hos de människor för vilka dessa rum ska bli förberedda och utrustade, är det mycket svårt med en rumsakustisk planering. Nästan varje rum kan akustiskt utformas så att den passar och optimeras för den önskade användningen.

Mindre och enkelt strukturerade rum, som de flesta rummen i vårt alldagliga liv utgör, kan planeras med hjälp av efterklangstiden som rumsakustisk parameter. Man bör dock ha vissa regler i åtanke angående var och hur man ska applicera ljudabsorberande ytor.

I Bygg & teknik 3/2015 redogjorde Robert Ström för ett (för övrigt mycket relevant) bedömningsprotokoll för en akustisk bedömning av kontorslandskap, som ger ett underlag för bedömning av hur det framtida kontorslandskapet ska uppfylla akustiska och psykosociala kriterier. En väl fungerande rumsakustik utgör även en av stommarna till ”sunda hus”.

Den här artikeln ska belysa några praktiska exempel på hur man bör och inte bör planera. Svårigheten är att få en kortfattad beskrivning av något oerhört komplext.

Efterklangstid

Den klassiska beräkningen av efterklangstiden kan föras tillbaka till W. C. Sabine som i början av 1900 talet gjorde omfattande mätningar och därmed kunde härleda en empirisk formel. Senare forskning visade att dessa samband även kunde härledas teoretiskt. Den grundläggande förutsättningen för tillämpning av Sabines efterklangsformel är att man har ett diffust ljudfält i rummet. Formeln lyder: v T = 0,163 * ––––– Aequ

hjälp av denna enkla formel kan man redan i planeringsstadiet göra en bedömning av eventuella åtgärder.

För mindre rum försummas luftabsorptionen och beräknas då enligt:

v T = 0,163 * ––––––––– n α ∑i=1 i * Si

(3)

Med denna formel kan man snabbt göra en bedömning om rummets efterklangstid.

Eftersom upplevelsen av efterklangstider i mångt och mycket är subjektiv samt att målsättningen att kunna uppnå en viss efterklangstid alltid är förknippad med en viss felmarginal, föreslås i allmänhet ett toleransområde på plusminus 20 procent.

Cellkontor

Figur 1.

I figur 1 visas samband mellan efterklangstid, rumsvolym och ekvivalent absorptionsyta vid rumsvolymer mellan 30 och 5 000 m³. Matematiskt erhåller man den ekvivalenta absorptionsytan enligt: n α k Aequ = ∑i=1 i * Si + ∑J=1Aobj,j + + 4 * mV (2) där αi är absorptionen för delytan αi.

Aobj,j är ekvivalent absorptionsyta för andra ytor som inte ingår i byggnaden. m är luftens dämpningskoefficient.

V är rummets hela volym.

Ljudabsorptionen α kan tas ur tabeller som de flesta tillverkare av akustiska material redovisar. Likaså kan man erhålla värdena för Aobj,j från dessa källor.

Luftens dämpning är i regel försumbar i rum upp till 250 m³. För rum med större eller mycket större volym ska man räkna med luftens absorption som en relevant parameter.

Cellkontor kan enkelt optimeras. I våra standarder, till exempel SS 25268:2007 och även SS EN 12354 kan man hitta gällande krav samt tabeller och beräkningsgång. Så kan vi till exempel hitta kraven för cellkontorets efterklangstid definierat för 0,6 sekunder (ljudklass A, B och C) för storkontor upp till 20 personer 0,4 sekunder (ljudklass A) och 0,5 sekunder (ljudklass B och C), medan större kontor med mera än 20 personer kräver en efterklangstid på 0,4 sekunder (ljudklass A, B och C).

Figur 2 visar en bild på ett befintligt kontor. Det förekommer inte allt för ofta att man konsulterar en akustiker att genomföra mätningar. Men med hjälp av mätvärdena som visas i figur 3 på nästa sida kunde man snabbt konstatera att den subjektivt, negativt upplevda ljudmiljön som förde till klagomål, verkligen var befogad. Att man upplever rummet som akustiskt ”obekvämt” får sin förklaring framför allt i att man har ett mycket ojämnt förlopp i efterklangstiden, det vill säga ett maximum på 1,4 sekunder vid 250 Hz medan man tangerar kravvärden

(1)

där betyder v rummets volym och Aequ rummets ekvivalenta absorptionsyta. Med

Artikelförfattare är Norbert Fichter, Svensk Teknikutveckling AB, Upplands Väsby.

Bygg & teknik 5/15

Figur 2.

53

Figur 3.

ovanför 2 000 Hz. Skillnaden är för stor och upplevs därför som mycket störande.

Föreslagna åtgärder med tilläggsabsorbenter och specialhängjalusier ledde till att nyttjaren av kontoret blev nöjd och inte ansåg att det var nödvändigt med en uppföljande mätning för att dokumentera förbättringsgraden. Ett av ur akustikerns synvinkel beklagligt beslut, då vi gärna hade velat veta om det exakta utfallet för förbättringen.

Kontorslandskap

I kontorslandskap påverkas varje individ av individerna runt omkring vare sig man vill det eller ej. Risken finns för större sjukfrånvaro och därmed ökande kostnad.

Man har kommit fram till att den största konfliktfaktor i öppna kontorslandskap är buller. I en tyskspråkig tidning läste jag en artikel med rubriken: ”Mardröm kontorslandskap! Arbetsgivare satsar på öppna kontorslandskap, men de gör dig sjuk och dum och minskar produktiviteten.

Finns det en utväg ur detta kontorshelvete?” (Beobachter, 09 Mai 2012, Schweiz).

Finns det någon sanningshalt i detta yttrande? Jag tänkte inte gå i polemik varken för eller emot kontorslandskap i denna artikel, utan enbart belysa några annars väl kända fakta och problem.

Ett normalt samtal alstrar ljudnivåer på cirka 60 dB(A) (vid 1 m avstånd). Lärare måste dock pressa rösten till cirka 75 eller 80 dB(A) för att kompensera för bakgrundsbullret och för att möjliggöra att budskapen når fram till eleverna och kan resultera i relevant inlärning.

Att våra kontor blir större med större personaltäthet, gör heller inte saken lättare.

Det vi har kunnat konstatera är följande: ● Buller är en stor belastning för de flesta människor. ● Bullertoleransen sjunker med tilltagande ålder eller tjänstgöring. ● Bullertoleransen sjunker med arbetsdagens längd. ● Komplexa arbetsuppgifter kan svårligen förmedlas eller lösas på ett adekvat sätt under bullerpåverkan.

Buller minskar arbetsförmågan. Buller i allmänhet och lågfrekvent buller i 54

synnerhet upplevs oftast som speciellt störande, och när personer, som är känsliga för buller måste arbeta under hög arbetsbelastning, ger bullret även upphov till fysiologisk stress, som kan konstateras och mätas i form av en förhöjd nivå av stresshormonet kortisol i saliven. Även med ljud som vi vanligtvis inte upplever som särskilt störande, till exempel obegripligt tal i bakgrunden, kan man påvisa negativa effekter.

Generellt kan sägas att personer som är känsliga för och utsätts för lågfrekvent buller arbetar sämre och är mera störda av bullret än personer som är mindre känsliga. De känsliga personerna kan därför anses vara en riskgrupp som bör undvika att arbeta i lågfrekvent buller.

Lågfrekvent buller domineras av energi inom frekvensområdet 16 till 200 Hz. De vanligaste källorna i arbetsmiljön är ventilation, uppvärmning, luftkonditioneringssystem, kompressorer och dieselmotorer.

Idag saknas tillräckliga myndighetsrekommendationer för att begränsa den här typen av buller, dominerat av låga frekvenser.

Låga frekvenser är svårare att dämpa än högre frekvenser på grund av att de lättare tränger igenom väggar, tak och golv. Enligt försöken går det att göra ett lågfrekvent buller mer behagligt genom att minska modulationen av toner i ljudet, det vill säga hur mycket den enskilda tonen varierar upp och ner i styrka. Ett mindre störande lågfrekvent buller ska ha mindre märkbara modulationer och ett lägre innehåll av låga frekvenser, men måste även uppvisa låg intensitet.

När våglängden för ljudet, och åtminstone ett av de inre måtten av rummet har samma storleksordning, kan det bildas rumsresonanser eller stående vågor. Dessa stående vågor förekommer vid rummens så kallade egenfrekvenser. Närhelst rumsdimensionen motsvarar en halv våglängd eller en multipel därav bildas stående vågor i rummet så fort man exciterar dem.

Detta kan bli ett skadligt problem och bör undvikas i möjligaste mån.

Akustiska kriterier. Vanligtvis eftersträvar vi en hög taluppfattbarhet. Bra taluppfattbarhet är viktig i till exempel klassrum, föreläsningssalar, enskilda kontor och mötesrum. När det gäller kontorslandskap råder det motsatta. Där eftersträvar man låg taluppfattbarhet och största möjliga språksekretess (Speech Privacy) mellan de olika arbetsplatserna.

I bästa fall, men tyvärr inte så ofta förekommande, börjar den akustiska planeringen med att man definierar lokalens (rummets) grovstruktur. Där planerar man rum-

mets form, så att man undviker till exempel konkavt välvda tak eller väggar. Arkitekter kan ibland ha en förmåga att hitta akustiskt ogynnsamma dimensioner och kan sällan övertalas till lutande väggar. Detta blir inte heller nödvändigt om akustikern kan planera in lämpligt ljudabsorberande material med bredbandig absorptionsförmåga så att efterklangen kan sänkas till önskat värde och de skadliga resonanserna dämpas. Följden av bristfällig eller feldimensionerad rumsakustisk för alla typer av rum, vare sig det är ett musikrum i en skola, en aula vid ett universitet, en konferenssal eller restaurang, är välkända.

Efter att man definierat och grovt beräknat efterklangstiden gäller det att definiera samtliga akustiska kriterier som kan påverka vistelsen i lokalen negativt. Talöverföringsindexet STI (Speech Transmission Index) är härvid en relevant faktor. Aktivitetsbuller, bakgrundsbuller (installationsljud) och andel lågfrekvent buller spelar också en avgörande roll. Så ska man se till att skillnaden mellan dBA-värdet (ekvivalentnivå) och dBC-värdet (ekvivalentnivå) är mindre än 15 dB. För att avgöra om ett buller är lågfrekvent kan en första översiktlig kontroll vara att jämföra dB(C)-värdet med dB(A)-nivån. Är skillnaden större än 15 till 20 dB kan bullret anses vara lågfrekvent. Detta tillvägagångssätt kan användas när dB(A)-nivån är högre än cirka 30 dB(A). Vid lägre nivåer bör man tolka en sådan skillnad med försiktighet.

STI bör vara ganska låg. Ju högre STIvärde desto bättre talöverföring och desto högre blir störningsgraden i kontorslandskap.

I figur 4 visas skalan för STI och CIS (Common Intelligibility Scale). Man eftersträvar att STI ska vara mindre eller lika med 0,5.

Andra aspekter som måste beaktas beskrivs i till exempel SS-EN ISO 3382 del 3, där det beskrivs specifikationer och metoder för hur man objektivt gör mätningar i det öppna kontorslandskapet.

Där beskriver man: ● Avklingade (Decay) av den A-vägda ljudtrycksnivån D2,S ● Distraktionsavståndet rD ● Sekretessavstånd rp ● Vägd ljudnivå för tal vid ett avstånd på 4 m Lp,A,S,4m.

På grundval av dessa parametrar kan man göra en objektiv akustisk bedömning och jämförelse mellan olika storkontor.

Såväl D2,S som ock Lp,A,S,4m relateras till ett standardiserat spektrum för språk.

Distraktionsavståndet rD beskriver avståndet till ljudkällan, där STI-värdet har

Figur 4.

Bygg & teknik 5/15

sjunkit till 50 procent (0,5). Vid förtrolighetsavståndet (sekretessavståndet) rp har värdet för STI sjunkit till 0,2.

Ljudskärmar. Vi är ofta mycket sparsamma med ljud- och siktskärmar när vi bygger öppna kontorslandskap. Ofta ska landskapet vara så öppet som möjligt. Till skillnad från kontinenten och USA, där man ofta använder sig av höga sikt- och ljudskärmar med syfte att få en avskildhet och en mera ”privat” sfär. Vi tror ofta att avsaknaden av väggar ska öka kommunikationen de anställda emellan men forskningen visar att ju mera den anställde ägnar sig åt krävande arbetsuppgifter desto mer ”avskildhet” behöver man. Att vi projekterar för större kontorslandskap har sin enkla anledning i att man eftersträvar större täthet och därmed mindre kvadratmeter per person eller ytenhet. Detta används även som ett mått på för att beskriva ett kontors täthet.

I USA har man ett begrepp som kallas för cubicles. Detta är enkelt uttryckt ett kontorslandskap där man har delat in landskapet i individuella avskilda arbetsplatser genom en effektiv avskärmning.

Ljud- och siktskärmarna hjälper bland annat till att minimera direktljudet mellan två arbetsplatser, men de bibehåller samtidigt en känsla av öppenhet. Ljudskärmarnas effekt är störst vid korta distanser. Effekten av en ljud- avskärmande mellanvägg, ett skåp eller andra möbler, bestäms

Bygg & teknik 5/15

av dess dimensioner och placering i rummet i förhållande till ljudkällan och lyssnaren.

Följande effekter är orsaken till ljudreduktion av en skärm: ● Bryter banan för direktljud. ● Partiell frikoppling av ljudfält på båda sidorna av skärmen. ● Ljudabsorption på skärmytan.

För bryta den direkta ljudutbredningen ska man ha en minsta skärmhöjd. Figur 5 visar olika ljudvägar förbi en ljudskärm som bestämmer mottagarens ljudintryck.

Om inte annat så av statiska skäl måste en skärm ha ett massivt inre skikt. Skärmar som enbart består av absorberande material har en mycket sämre förmåga att bryta direktljudet och dessutom har de i regel mycket mindre skärmyta. Formen såväl som absorptionen på skärmytan är av mindre betydelse för skärmens akustiska verkning.

Den avskärmande effekten avser reduktionen av det direkta ljudet. Avskärmningseffekten är bättre ju starkare det direkta ljudet är i jämförelse med det diffusa ljudet i rummet. Är ljudets diffusitet starkt och direktljudet svagt finns inga nämnvärda effekter av en ljudskärm. Detta innebär att ljudskärmen ska placeras så nära ljudkällan som möjligt för att ge god effekt.

Figur 5.

Effektiviteten av en ljudskärm måste alltid ses i kombination med ljudutbredning i rummet. Det finns alltid ett samspel mellan rumsdämpning och avskärmning.

Med i övrigt hårda ytor har en ljudskärm ingen eller en mycket liten effekt. Vid korta efterklangstider fås en effektivare avskärmning jämfört med längre efterklangstider.

Man kan beräkna en skärms effekt eller insättningsdämpning eller ännu bättre insättningsljudnivådifferens Dp. Beräkningen är dock relativt komplicerad och bör göras av en akustiskt kunnig person. Vid en kombination av flera ljudskärmar eller kombination av skärmar med olika storlek och höjd är det svårt att beräkna den exakta effekten, men man kan i alla fall göra kvalificerade approximationer.

55

Innovativa lösningar

För att kunna nå målsättningar rent praktiskt, krävs ofta innovativa lösningar för en optimering av ett kontorslandskap. I synnerhet reduceringen av språkuppfattbarheten, som i sig är en stor utmaning, krävs ofta ett annorlunda ”tänk” gällande inredningen. Här är det bra om akustiker

Figur 6.

och inredningsarkitekt kan samarbeta.

Enbart på detta sätt kan man hitta innovativa lösningar som kombinerar bra design med bra akustik. Så har man kunnat hitta innovationer som till exempel mikroperforerade plexiglasskivor, nytt högabsorberande material för draperier, absorberande bokhyllor etcetera.

Exempel på störande rumsmiljö i ett kontorslandskap. Så här skriver en anställd: ”Killar, måndag morgon och jag är redan helt slut. Sitter i ett kontorslandskap med en arbetsplatsdelare på 1,2 m och jag har svårt att koncentrera mig. Ofta måste jag vänta tills de flesta har gått på lunch.

Hörlurar har jag testat, men det hjälper inte mycket. Jag känner att jag blir störd, hela tiden. Jag försökte med sena morgnar, men senare än 9 får man inte komma.

Och själv vill man inte sitta tills sent på kvällen. Jag behöver koncentrera mig för att kunna arbeta, men det går inte. Jag är utvilad (sover gott om nätterna) och dricker inte men ändå är dessa störningar irriterande. Är jag för känslig?”

FOTO: WIKEPEDIA

Figur 7.

Figur 7 och 8, dröm eller mardröm, det är frågan?

Sunda hus innebär också bra kontor där de anställda trivs och där man är stolt över att få vara delaktig. Den inre miljön samt de psykosociala kriterierna påverkar människan avsevärt mycket mer än vi kanske tror.

Storkontor och kontorslandskap tror jag är här för att stanna. Därför måste vi med all tydlighet arbeta för att dessa kontor blir så trivsamma som möjligt. Att arbeta i negativ miljö kan förr eller senare leda till sjukskrivning bland personal, men om vi däremot lyckas gestalta arbetsplatserna på ett för individen fördelaktigt sätt så ökar även prestationen. ■

Referenser

SS 25268:2007 Ljudklassning av utrymmen i byggnader.

SS-EN ISO 3382-3 2012 Del 3.

Fuchs, H.V. Raumakustik und Raumhöhen.

Renz Akustik Systeme.

Kuttruff, H. 2000. Room acoustics.

AFS 2005:16 Buller.

Fuchs, H.V. 2001. Alternativ fibreless absorbers.

Drottleff, H. Zhou, X 2001. Attractive room acoustic design for multipurpose hall.

Ström, R. Metodik för utveckling av ljudmiljö I kontorslandskap. Bygg & teknik.

Seddigh, A. www.kontorslandskap.se.

Cremer, L. Statistische Raumakustik.

1961.

SS-EN 12354-6 2004-04.

Figur 8.

FOTO: WIKEPEDIA

Förutom traditionella analysmetoder för beräkning av efterklang eller andra rumsakustiska karakteristiska storheter finns det olika datoriserade beräkningsprogram för modellering av ljudutbredning i rum. Dessa rums akustiska simuleringar bygger på olika numeriska metoder. Dessutom går det även att beräkna STI-värden med hjälp av lämpliga dataprogram. Alla dessa rums akustiska simuleringsmetoder har ett gemensamt, nämligen att det måste finnas en tredimensionell modell.

I regel är det inte möjligt att använda arkitektens tredimensionella ritningar, eftersom man använder betydligt förenklade geometrier för att beräkna olika ljudvägar och där beräkningsprocessen bli alltför omfattande och kostsam. Figur 6 visar en sådan modell av ett kontorslandskap med skärmar samt även mätvägarna.

Med användning av en rumsakustisk simuleringsmodell kan man snabbt och effektivt bedöma olika materialegenskaper, eller också kan man studera hur förändringar i geometrin påverkar ljudutbredningen. Men det uppstår mycket snabbt enorma beräkningsmängder, trots den förenklade modellen, som i hög grad kan påverka datorns prestanda.

Ventilationsmätning

Mät ventilationen med passiv spårgasteknik för att uppnå, God inomhusmiljö Låg energianvändning God hälsa för framtiden Pentiaq AB Box 975, 801 23 Gävle | Tel: 026-66 11 99, 0730-53 96 16 | info@pentiaq.se | www.pentiaq.se

56

Bygg & teknik 5/15

insänt

Fastighetsägandets Svarte Petter – husets värde går upp i rök I spel vill ingen sitta med Svarte Petter, när spelet är över. Att äga och förvalta en fastighet, som till exempel villor eller bostadsrättshus, kan ha likheter med spel i den meningen att fastighetsägaren egentligen inte vet särskilt mycket om den ägda fastigheten. Om man inte byggt den själv, vill säga. Och det har de flesta inte gjort.

När du läst denna artikel, kommer du att fråga dig hur länge din markisolering under betongen fungerar. Vidare om isolerförmågan i dina väggar har försämrats, efter åtgärder med enstegstätade putsfasader, till luftade dito. Och hur mycket större brandrisken då blivit.

Kort sagt, att inte bli sittande med Svarte Petter.

Svarte Petter blir den fastighetsägare, som upptäcker att villans markisolering inte längre fungerar. Kalla golv, fuktig betong, mögel och allergiproblem i huset. Av ekonomiska skäl är det omöjligt att byta isolering under ett hus. Huset får rivas och kommer därmed att representera en hög kostnad, med motsvarande minskning av marknadsvärdet. Det senare kommer i de flesta fall att bli noll, eller nära noll kronor. Allt detta gäller även bostadsrättföreningar.

Konsekvensen av detta blir givetvis nära nog oöverskådlig. Med stor risk att kostnaden hamnar i knät på skattebetalarna.

Cellplast som markisolering har flertalet av svenska villor, bostadsrättsföreningars hus, barndaghem, skolor och många andra byggnadstyper. Alla byggda de senaste 30 åren. Alla riskerar att sitta med Svarte Petter, när problemen kommer i dagen.

Vilka gillar cellplast?

Hur vi har hamnat i ovan beskrivna situation, kräver lite utredning. Och vi börjar i Norge. Vad har norska myror gemensamt med svenska byggentreprenörer? De gillar cellplast. Enligt trovärdiga uppgifter från broderlandet i väster, använder myrorna cellplast som byggmaterial, i likhet med byggentreprenörerna. Cellplastisolering är vanligt även i Norge, där tillgång och pris på energi är förmånliga. Mängder med energi går åt vid framställning av cellplast, som är mycket energirik. Därav Bygg & teknik 5/15

Någon kan bli Svarte Petter.

den höga brandrisken. Cellplastens energiinnehåll går bokstavligt talat upp i rök, när materialet brinner.

Här ekar pratet tomt om hållbart, energisnålt byggande, för hus som innehåller cellplast. Hus, som både projekteras och marknadsförs av företag i Sverige.

Jurister och begreppet vedertaget

Innan vi söker svar på frågan hur det kan komma sig att cellplast, trots sina tekniska och energimässiga nackdelar, blivit vedertaget i byggbranschen, ska vi närmare titta på betydelsen av vedertaget?

Vedertaget var ju det ord, som Hovrätten använde, när de underkände Tingsrättens fällande dom av Myresjöhus, vilka stämts av några husägare i Skåne. I Hovrättens skrivning verkar vedertaget ha satts lika med ”vanligt förekommande”.

Lyckligtvis har Högsta domstolen i viss mån återställt ordningen genom att underkänna Hovrättens dom. Visserligen med Konsumenttjänstlagen som grund, vilket lämnar frågan öppen om vad vedertaget innebär. I Svenska Akademiens ordlista anges betydelsen av vedertagen, till ”allmänt antagen” eller ”gängse”. För Hovrätten verkar alltså även betydelsen av vedertagen vara ”allmänt använd”!

Risker med cellplast som markisolering

Cellplast är allmänt använd, både som

isolering under betongplatta på mark och som utvändig isolering i väggar. Dessa båda konstruktioner finns, som ovan nämnts, i tiotusentals villor och nybyggda bostadsrätter runt om i landet.

Vad känner vi till om cellplastens långtidsegenskaper? Vi vet att vissa typer av cellplast, de billigare och mest använda, har en materialförlust över tiden. Det innebär att deras volym och därmed isolerförmåga, minskar. Själva materialets inre sammanhållning försämras även den över tiden. Materialet ”smulas” sönder, en process som kraftigt kan förvärras av föroreningar och kemikalier i marken.

Samt norska myror.

Vidare vet vi att cellplasten tar upp fukt. Vi behöver bara tänka på gamla pontonbryggor med sjunkande, gamla flytkroppar av cellplast.

På en direkt fråga till en av de största cellplasttillverkarna, blev svaret att de inte hade några uppgifter på fuktupptagningen i cellplasten. Vilket är anmärkningsvärt, då de marknadsför och säljer materialet på marknaden. Fuktupptagningen varierar givetvis till storlek, beroende på cellplastens volymvikt och tillverkningssätt. Det hade varit hedersamt av tillverkarna, att faktiskt uppge såväl fuktupptagning, som långtidsaspekter, för de olika typerna av cellplast. Det är alltså inte frågan om cellplast blir genomfuktat, utan när den blir det.

57

Den betong som ligger direkt på cellplasten kan då suga upp fukt och får svårare att torka ut, genom att uttorkningen måste ske ensidigt. När betongen nått en viss fuktgräns, påverkas de spackelmassor och lim, som ligger på betongen, varvid ytterst besvärande ämnen avges till rumsluften. Detta kan exemplifieras av skandalen med kaseinhaltiga flyt- och spackelmassor i några av Enskededalens hus.

De avgivna ämnena ger upphov till allergier och astmabesvär hos de boende.

En ökning av de nämnda besvären har pågått under många år och allt fler människor har drabbats.

För cellplast som markisolering, är alltså fukt- och livslängdsaspekterna de mest besvärande, vid sidan av energiaspekterna vid tillverkningen. Får vi i Sverige, som nu i Danmark, miljökrav för rivningsmassor, blir destruktionsavgiften mycket hög, vid rivning av hus med cellplast.

Konsekvenser av enstegstätade putsfasader

För cellplast i väggar kan vi konstatera, att den numera ökända fasadkonstruktionen med tunnputs på cellplast, innebär extremt stora risker både ur fukt- och brandsynvinkel. Fuktrisken har belysts i många artiklar och får betraktas som välkänd.

Oavsett hur cellplasten monterats i ytterväggarna, med eller utan skyddande gipsskivor, eller med luftspalt, finns risk för så kallad pölbrand. Alltså brinnande och rinnande cellplast, vilket är mycket svår att släcka. Förutom att vid släckningen, uppstår i röken från styrencellplast små droppar av saltsyra. För polyuretanisolering (PUR) uppstår cyanväte, en dödligt giftig gas! Dessa aspekter har förts fram av Brandskyddsföreningen i olika fora.

Brandförloppet kan förvärras genom skorstensverkan, vilken uppstår, när den putsade cellplastisoleringen monteras luftad på stommen och pölbrand uppkommer. Denna konstruktion presenteras av materialleverantörerna, som en lösning av problemen med enstegstätade fasader.

Konstruktionen är accepterad av landets byggnadsnämnder och försäkringsbolag.

Byggnadsnämnderna borde ha dessutom ha frågat sig om en luftad isolering bidrar till väggens isolerförmåga. Brandskyddsföreningen har pekat på de nämnda riskerna och fått hård kritik av cellplasttillverkarna.

och brand, var det ”billigaste” isolermaterialet. Det vill säga ”billigast” för entreprenören, vilken då kunde öka sin vinst.

Framförallt vid uppförandet av nya bostadsrätter. Byggbranschens korta garantitider medförde att de nya bostadsrättsinnehavarna och deras utsedda styrelse, så att säga, fick sitta med Svarte Petter, när skadorna, oftast efter garantitidens utgång, visade sig. Även Lagen om offentlig upphandling (LOU) har drivit på användningen av cellplast. Det har gått till så att de offentliga upphandlarna, som ju inte handlar upp för egna pengar, utan för skattepengar, tagit lagtexten ordagrant. Det har medfört att ”billigaste anbud” har antagits. Oavsett hur mycket detta fördyrat underhållskostnaderna för det färdiga bygget. Merkostnaden för underhållet, ofta överstigande flera tiotals procentenheter för detta, drabbar ju en annan offentlig budget.

Sammantaget kan sägas, att de viktigaste faktorerna för att cellplast blivit allmänt använt i byggsammanhang, är entreprenörernas önskan om vinstmaximering, samt att bokstavstrogna tjänstemän/kvinnor vid offentlig upphandling, har valt det ”billigaste” anbudet.

Vem kan vi lita på?

Att Sverige idag behöver en oberoende instans med helhetsansvar för och dito syn på byggsektorn är uppenbart. Det saknas i dag. Avsaknaden av helhetsansvar, är ett skäl till att enstegstätade fasader med cellplast som isolering, verkar bli ett dyrbart fiasko. Nästa stora byggskandal riskerar enligt vad som sägs ovan, att bli fukt- och långtidsaspekter på cellplast.

Denna skandaltyp kan mycket väl kraftfullt förstärkas av skandaler med brand i cellplastkonstruktioner. Vi tänker då främst på väggar. Några villor, helt byggda i cellplast, har redan brunnit. Brandförloppen var förfärande snabba. Med mycket giftig rökutveckling.

Att SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB inte gått ut och varnat för dessa aspekter, beror i första hand på att det inte är deras uppgift, då de är betalda uppdragsutredare. Detta har politikerna bestämt för helstatligt ägda SP, vilket ingår i den likaledes helstatliga forskningskoncernen RISE. SP är numera också delägare i norska SINTEF:s Brandlaboratorium i Trondheim. Vidare är forskningsresultaten inte allmänt tillgängliga, då de tillhör den betalande beställaren. För den konspiratoriskt lagde, anas vilka möjligheter en materialtillverkare har genom detta förfarande. Oförmånliga materialegenskaper hos de egna materialen kan ”mörkas”, genom att helt enkelt låta SP utreda, just de aspekterna. Vilket sedan alltså inte kan offentliggöras.

Marknaden löser problemen – Svarte Petter kvar

Nedanstående exempel förstärker ytterligare bilden av att SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB inte uppfyller kraven på opartiskhet eller pålitlighet.

Redan på 1980-talet dömdes enstegstätade fasader ut, av stora svenska byggentreprenörer och fackkunniga. Tiotalet år senare godkände SP metoden och deras dotterbolag Sitac typgodkände detta fasadsystem. Problemen som snart uppstod, förklarade SP med att entreprenörerna gjort dåliga jobb.

SP fick sedan uppdraget att utreda skadebilden, av bland annat försäkringsbolagen, med den beramade Byggfelsförsäkringen i spetsen. Byggfelsförsäkringen är också den ett påhitt av politikerna. Att politikerna så till den milda grad går byggoch fastighetsbranschens ärenden, är ämne för en separat artikel.

Vi ska nu se hur den så kallade marknaden löste problemen. Företaget som marknadsfört och sålt miljontals kvadratmeter fasad, påstod sig ha en lösning.

Varför cellplast är allmänt använd

Varför en så riskfylld konstruktion, som till exempel enstegstätade putsfasader, med ett tunt plastputsskikt på cellplastisolering, har blivit ”allmänt använd” behöver närmare granskas.

Huvudförklaringen är, att isolermaterialet, trots vår bristande kunskap om bland annat långtidshållbarhet, fuktupptagning 58

Här går en villa upp i svart, giftig rök. På 15 (femton) minuter!

Bygg & teknik 5/15

Per Arne Ivarsson är restaureringsarkitekt och ledamot av Grupp Atmen, vars ledstjärna är den klassiska synen på god byggnadskonst: Att byggnaden ska vara beständig, ändamålsenlig och vacker.

Se www.atmen.se för kontaktuppgifter.

Cellplast fortsätter trots riskerna, att användas i stor skala.

Lösningen skulle bestå i en ”luftad” konstruktion. Alltså fortfarande samma plastputs på cellplast, men allt monterat på en luftad skivkonstruktion. Det fick försäkringsbolagen att ta extra betalt av försäkringstagarna av husägarna med ny luftad konstruktion. Förutom att försäkringsbolagen kan belasta hela försäkringskollektivet med generellt höjda premier. Även

detta kunde vara föremål för en separat artikel.

Försäkringsbolagens motivering har då varit, att de försäkrade fått en tekniskt bättre lösning. Trots att luftad cellplast innebär värre skador vid brand samt sämre värmeisoleringsförmåga. Hur kunde byggnadsnämnder och försäkringsbolag låta det ske? Till råga på allt bidrar staten

med ROT-pengar, alltså skattepengar, för arbetena.

Det riksbekanta fallet med ”enstegstätade” putsfasader är exempel på hur hälsofarliga och energikrävande material och konstruktioner kan få bygglov och komma ut på marknaden. Isoleringen i dem är brandkänslig cellplast, som trots tillverkarens flamskydd, genom tillfälligheter, kan antändas och då brinner med förfärande resultat.

Brandskadekostnaderna ökar och statistiken pekar på att enskilda bränder blir allt värre. I samma takt har fasadisolering med cellplast ökat. Även användning av cellplast som markisolering har ökat.

Nästa stora byggskandal torde bli brand- och fuktaspekter på cellplast. Som kunnat undvikas om vi haft en oberoende instans, med helhetsansvar för byggsektorn. En sådan bör omedelbart inrättas.

Det skulle spara stora pengar för samhället och enskilda, anser Per Arne Ivarsson restaureringsarkitekt, Kungsbacka

FUKTVÄSKA T-3000 Luftfuktighet Temperatur Fuktindikering Träfukt Daggpunkt /XIWÀ|GH Datalogger 08-544 445 60 www.sttermo.se Bygg & teknik 5/15

59

Akustik/miljö:

Betonginstrument:

Fiberkompositskivor:

w w w. s t e n i . s e

Arkitektur:

Fogband:

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Specialister på fönsterrenovering, ventilation och tätning.

7&/5*-&3 t 5­5-*45&3 t #&4-"( t '0(."4403 t ,*55 t '0(#"/% t 7&3,5:( t ."4,*/&3 t 4-*1."5&3*"- t #:(("74,­3./*/( t "3#&54.*-+½ t 65#*-%/*/( t */4536,5*0/&3

Balkonger:

Betongkomplement:

MULLSJÖ Huvudkontor Lager Tel 0392-360 10

Fuktskydd:

Handla direkt i vår webb-shop www.leifarvidsson.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Betongreparation:

Geosynteter:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Stockholm 08-625 63 10 10-10-12 Göteborg 031-86 76 50 Gävle 026-400 56

annons bygg-teknik1010.indd 1

www.jehander.se 60

Bygg & teknik 5/15

13.08.48

Geosynteter, fortsättning:

branschregister Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Geoteknik:

Nils Malmgren AB

Grundläggning:

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Konsulterande ingenjörer: Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

..

BESTAM JORDLAGRENS TJOCKLEK & UTBREDNING

MILJÖANALYSER Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, mögel och röta etc.

Pålitlig data över jordlagrens utbredning och djup Undersökningsdjup upp till 80m Längsta garantin på marknaden Anpassningsbara produkter och tjänster

Golvbeläggningar:

www.geoscanners.se | info@geoscanners.com | 0921 - 530 20

1650 ISO/IEC 17025

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 5/15

61

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Takplåt: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Plywood:

Utemiljö/Terrasser:

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

Tak/Tätskikt:

Vattenrening:

BS_Byggotekn_59x46_Layout 1 2013-10-10 14.21

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver!

Läs mer på www.buildsmart.se

2. Vattenfilter

1. Vattentäkt

3. Reservoar

callidus.se Vattenrening 031-99 77 00

6. Service

4. Distribution

5. Användare

Väggsystem:

GUMMIDUK FÖR LÅGLUTANDE TAK Svensktillverkad gummiduk med miljömässiga fördelar.

Exceptionellt lång livslängd och överlägsen hållbarhet.

Kontakta oss för mer information: Tel: 0370 510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com

62

Bygg & teknik 5/15

Sogn og Fjordane Kunstmuseum StoVentec Glass QJHSDJS " % ,¾KKDQ 2 Fotograf: Jiri Havran

Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och &NKU ×MMR O¬ VVV RSN RD

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Det är utsidan som räknas.

Ting 1, ett färgsprakande bostadshus i Örnsköldsvik. Huvudansvariga för utformning och materialval: Gert Wingårdh och Fredrik Lyth, Wingårdh arkitektkontor.

Byggkeramik är ett material som inspirerar till lek med form färg och yta.

Det är bestående och skänker skönhet till stadsrummet både i dag och i morgon.

Vill du veta mer om byggkeramik? Kontakta oss på Byggkeramikrådet.

Vi är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker och delar gärna med oss av vår kunskap.

Byggkeramikrådet AB, telefon: 08-641 21 25 , e-post: info@bkr.se, hemsida: www.bkr.se