5/13 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Sunda hus/Energi

God inomhusmiljö Nr 5 • 2013 Augusti 105:e årgången

Betong är tufft. Betong står emot eld och vatten. Det behåller sin form år efter år, sekel efter sekel och kommer aldrig att mögla. Betong sparar energi och dämpar ljud. Och samtidigt är det både flexibelt och vackert. Ett mer pålitligt och tacksamt material att bygga med finns inte. På Abetong har vi lång erfarenhet av att bygga med prefabricerad betong. Detta i kombination med betongens egenskaper ger dig värdefulla fördelar.

Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se

VĂ¤lkommen till SPs SamhĂ¤llsbyggnadsdag! SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut bjuder in till ĂĽrets SamhĂ¤llsbyggnadsdag som kommer att Ă¤ga rum den 6 november i GĂśteborg! SPs SamhĂ¤llsbyggnadsdag Ă¤r en mĂśtesplats fĂśr byggbranschen som tillsammans kan pĂĽverka utvecklingen mot ett hĂĽllbart samhĂ¤llsbyggande. NĂ¤rmare femton fĂśrelĂ¤sare kommer att medverka med intressanta och varierande presentationer om framtidens samhĂ¤llsbyggande och de utmaningar som vi stĂ¤lls infĂśr. Inledningstalare Ă¤r Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektĂśr i GĂśteborg. DĂ¤refter kommer bland andra Magnus Brolin och Lisa Bolin att prata om integrerade energisystem som en del av staden, Ragne Emardson berĂ¤ttar om hur vi kan mĂ¤ta tillgĂ¤nglighet i staden och Per-Erik Eriksson kommer att presentera det nya projektet Smart Housing â&#x20AC;&#x201C; 100 000 bostĂ¤der per ĂĽr som just startat. Hela programmet hittar du pĂĽ www.sp.se/samhallsbyggnadsdag. SPs SamhĂ¤llsbyggnadsdag Ă¤ger rum i Konserthuset i GĂśteborg, mellan 09.30-16.30 med efterfĂśljande mingel pĂĽ kvĂ¤llen. FĂśr att delta i dagen betalar du en deltagaravgift pĂĽ 1875 kr inkl. moms och dĂĽ ingĂĽr lunch, fika och mingelbuffĂŠ.

VĂ¤lkommen! AnmĂ¤l dig pĂĽ www.sp.se/samhallsbyggnadsdag Vid frĂĽgor kontakta: kristina.mjornell@sp.se

Isolera med miljĂśvĂ¤nlig TrĂ¤fiberisolering Vi erbjuder en helhetslĂśsning med allt frĂĽn tĂ¤tskikt till isolering.

ThermoCell TrĂ¤fiberisolering finns som lĂśsull fĂśr inblĂĽsning i byggnadskonstruktioner. Vid inblĂĽsning kommer isoleringsmaterialet ut i alla hĂśrn och lĂ¤gger sig tĂ¤tt omkring alla Ăśvriga delar av konstruktionen, vilket medfĂśr en sĂ¤ker och effektiv isolering. InblĂĽsning av isoleringen ger dessutom en stor flexibilitet i byggprocessen samt en god total ekonomi. Isoleringen kan anvĂ¤ndas i alla yttervĂ¤ggar och takkonstruktioner med ventilation bakom klimatskĂ¤rm, samt till innervĂ¤ggar och alla typer av bjĂ¤lklag. ThermoCell lĂśsull passar utmĂ¤rkt bĂĽde fĂśr nyproduktion samt tillĂ¤ggsisolering.

Metallverksgatan 9, 721 30 VĂ¤sterĂĽs 4ELEFON s INFO WOODISOL SE

www.woodisol.se Bygg & teknik 5/13

Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker. Hur mycket vill du lära dig? Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i bygg- och fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Byggkeramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer. Vill du konsultera oss, skicka ett mail till info@bkr.se eller ring 08-641 2125.

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Inomhusmiljöproblem och exponering för kemiska ämnen på kontor Olle Åberg och Bo Glas Beständighet hos lufttäthetslösningar för byggnadskonstruktioner Peter Ylmén et al Energianvändning och innemiljö i ett superisolerat flerfamiljshus Tomas Karlsson, Fredrik Nilsson och Göran Stridh Byggfrågan Nationellt kompetenscentrum för sunda hus Anders Lundin et al Lufttäthet hos kontorsoch skolbyggnader – mätningar och analys Åke Blomsterberg och Stephen Burke Inomhustemperatur i flerbostadshus – är det skillnad mellan passivhus och ”vanliga” flerbostadshus? Björn Berggren et al Värmeåtervinning ur ventilationsluft Sven A Svennberg Boverket – är det inte dags att tänka om? Johnny Kellner Myter och sanningar

Lärdomar från några ”energiprojekt” under 40 år Christer Harrysson Ny branschstandard ByggF – metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell Fuktsäkert – fuktsäkerhetsprojektering Anders Kumlin och Lars-Olof Åkerlind Lönsamma energiåtgärder ställs mot kostnadseffektiv fuktsäkerhet Mikael Kläth Koncept för att motivera till hållbar renovering i tidiga skeden Navid Gohardani Väla Gård – LEED-etta i Europa En lönsam affär? Björn Berggren och Åse Togerö

8 10 12 15 21 23 25 26 33 36

44 54 56 59 62 64

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. LILJEHOLMSKAJEN I STOCKHOLM, MODERNA ”SUNDA” BOSTADSHUS? Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 5/13

”

ledare

Fler skadas på jobbet

Bygget av Citybanan under centrala Stockholm har krävt ännu ett dödsoffer. En byggnadsarbetare föll i början av juni under arbete med en pumpanläggning och skadades så svårt att han senare avled. Det är den fjärde dödsolyckan under bygget av pendeltågstunneln. De tidigare dödsolyckorna vid arbetet med tunneln har inträffat 2011, 2010 och 2006. Arbetsmiljöverkets officiella arbetsskadestatistik för 2012, som nyligen publicerades, visar dock att dödsolyckorna minskar, men att arbetsolyckor och arbetssjukdomar ökar för tredje året i rad. Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg känner, även om ökningen inte är stor, en växande oro för att den har hållit i sig tre år i följd. Mikael Sjöberg betonar att den här utvecklingen måste brytas. Arbetsgivarna som har huvudansvaret för arbetsmiljön måste, enligt generaldirektören, ta de här signalerna på fullaste allvar. Antalet anmälda arbetsskador ökade under år 2012. Det gäller alla typer av arbetsskador utom färdolyckor, alltså olyckor på väg till och från arbetet. Under förra året anmäl-

”Dödsfallen minskar – men ingen ska behöva dö på sin arbetsplats!” des 31 000 arbetsskador med sjukfrånvaro. Motsvarande siffra för år 2011 var 29 000. Arbetsskador som inte orsakade sjukfrånvaro ökade markant från 53 000 år 2011 till Stig Dahlin 58 000 år 2012 – allt enligt Arbetsmiljöverkets senaste stachefredaktör tistik. Även anmälda arbetssjukdomar ökade enligt statistiken från 9 800 år 2011 till 10 300 år 2012. Antalet dödsolyckor visar däremot en motsatt utveckling. Förra året inträffade 45 dödsolyckor, vilket är tolv färre än 2011. Anmälningar av arbetsskador och arbetssjukdomar ökade även i förhållande till hur många som arbetar. Ökningen omfattar både män och kvinnor, olika åldersgrupper och de flesta branscher. Arbetsmiljöverkets rapport visar att den långa nedåtgående trenden för antal anmälningar per 1 000 förvärvsarbetande har brutits. Verket ser nu alltså dessvärre en ökning under de senaste tre åren, både för arbetsskador och för arbetssjukdomar. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 5 • 2 013 Aug ust i Å r g å n g 10 5 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2012: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2013: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

www.osram.com/lms

All smart belysning du behöver. Förenkla din tillvaro. Hela belysningslösningen från en leverantör. Läs mer på www.osram.com/lms

Begränsningar? Hur menar du då? Rätt ljus i rätt mängd, på det rätta stället vid rätt tidpunkt ökar vårt välbefinnande och stimulerar oss till att bli mer aktiva. Nuförtiden kan man ge belysningen en helt ny dimension med sensorstyrd ljusreglering, dynamiska ljusapplikationer eller med en enkel knapptryckning välja olika ljusscenarion. Energibesparing I projekt med hög energiförbrukning så spelar energibesparande belysningslösningar en allt viktigare roll. Idag finns ljusstyrningssystem för dagsljus- och närvarostyrd belysning likväl som system med underhållsfri EnOcean-radioteknik. Vi har även sensorer för individuell användning. Omgivning Dynamiskt ljus fångar vår uppmärksamhet och väcker vårt intresse med färgskiftningar eller dagsljussimuleringar med vitt ljus. Med EASY-systemet får du ljusstyrningslösningar för både RGB-applikationer och dagsljussimuleringar. Ljus efter mer än bara behov Rum som används av olika människor och för olika syften behöver mer än bara behovsbaserad belysning. De behöver scenariobaserad belysning. Med ljusregleringssystem för multifunktionell styrning av belysningsgrupper och ljusscenarion eller med manuella dimningslösningar uppnår du den ultimata behovsstyrda lösningen.

Lätt och enkel planering DALI-gränssnittet gör systemet lätt planerat och vi har olika tekniker och olika ljusstyrningsprodukter för olika behov. Med sensorer kan till exempel enstaka armaturer få ansvar för sin egen ljusstyrning. Önskade nivåer för rummets totalljus kan ställas in manuellt, lagring av ljusscener och närvarostyrning är två andra funktioner. DALI-teknik kan användas för avancerad styrning av kombinerade ljusgrupper med lysrör, kompaktlysrör, halogen och LED. För en snygg, avskalad och flexibel inredning kan man styra många funktioner via fjärrkontroll eller trådlösa och batterifria strömbrytare. Varför OSRAM? Vi har produkterna, spetskompetensen och lång erfarenhet av en rad applikationer. Våra ljusstyrningssystem har lösningen för de flesta krav, önskemål och förutsättningar. Maila oss på info@osram.se så kontaktar vi dig för en förutsättningslös diskussion om nydanande och energibesparande belysning. Vill du ha mer produktdetaljer så hittar du all information du kan tänkas behöva på www.osram.com/lms.

Detta är en annonssida från OSRAM

Satsar på forskning för säkrare dricksvatten

Samhällsbyggnadsföretaget Tyréns har enligt uppgift Sveriges ledande vattenkonsulter med gedigen forskarbakgrund. Genom Sven Tyréns stiftelse satsar företaget två miljoner kronor på inte mindre än sex olika forskningsoch utvecklingsprojekt inom området vatten. Vatten är grunden till allt liv och är ständigt i fokus då klimatfrågan lyfts fram som en väsentlig fråga inom samhällsbyggande. Säker dricksvattenförsörjning är en nödvändighet men vatten spelar även en stor roll på andra sätt för vår hälsa och vårt välbefinnande. Vi utnyttjar vattnet som recipient för utsläpp, för fiske och som transportleder för både människor och gods. Dessa nyttjanden innebär ibland hot mot vattenresurserna, till exempel överutnyttjande, övergödning, försurning och utsläpp av andra föroreningar. Förorening av dricksvattnet medför att mellan 100 och 20 000 personer per år blir sjuka, enbart i Sverige. Sven Tyréns Stiftelse genomför inom dricksvattenområdet en unik näringslivsfinansierad forskningsoch utvecklingssatsning. Ny kunskap och vidareutvecklade metoder kommer att bidra till ännu säkrare dricksvattenförsörjning och bättre livsbetingelser. Följande projekt ingår i Tyréns forskningsoch utvecklingssatsning på dricksvatten: 1. Metodik för att identifiera och hantera strategiska dricksvattenresurser 2. GIS-stöd för prioritering av parasitkällor – utvärdering av spridningsmodeller 3. Kriterieanalys för dricksvatten – ett systemanalystänk 4. Hälsosäkert grundvatten i ett förändrat klimat: – Klimatförändringarnas påverkan – Mikrobiell riskanalys för grundvattentäkter 5. Riskinventering och riskanalys för utformning av vattenskyddsföreskrifter 6. Effektivare bestämning av hydraulisk konduktivitet i grundvattentäkter. Forskningsprojekten genomförs i samverkan med Svenskt Vatten, Urban Water och Chalmers.

barn och ungdomar behöver även division 3laget Höganäs BK och Kullabygdens Damfotboll i division 2, en ny hemmaplan, säger Joakim Stenberg, affärschef, NCC Construction, region Syd. I den andra etappen av Sportcentret i Lerberget strax söder om Höganäs, anlägger företaget fem fotbollsplaner varav en huvudplan med naturgräs och en sju meter hög läktare med 260 sittplatser. De övriga fyra får också naturgräs. Totalt får Sportcentret därmed sju fotbollsplaner. Även skolorna i Höganäs kommer att använda anläggningen som också får en friidrottsdel. Liksom fotbollsplanerna ersätter den de befintliga banorna på Julivallen. NCC bygger dessutom ett klubbhus på 1 300 kvadratmeter med omklädningsrum. Arbetet startade i maj och beräknas vara klart till sommaren 2014. För tre år sedan byggdes första etappen av Sportcentret, som idag har två fotbollsplaner med konstgräs, simhall, gym, sporthallar, bowlinghall och tennishall.

Reglerna för buller behöver uppdateras

Inaktuella bullernormer samt konflikter mellan olika lagar försvårar bostadsproduktion i befintliga stadsmiljöer. Därför har länsstyrelserna skrivit till regeringens bullerutredare med förslag på förbättringar. – I grunden handlar det om att kunna bygga bostäder i lägen där det redan är byggt och efterfrågan är stor. Det är också viktigt att kunna bygga i goda kollektivtrafiklägen, säger länsöverdirektör Anette Scheibe Lorentzi.

Sveriges första arkitekturtävling för passivhus

Tävlingen Svenska Arkitekturpriset för passivhus 2013 är avgjord. Den internationella juryns val föll på världens första passivhustennishall i Växjö.

Tävlingen utlystes för första gången 2013 av Intressegruppen Passivhus Sverige. Bland pristagarna finns starka exempel för energieffektivt byggande förenat med god arkitektur. Priset, som blir årligen återkommande, ska stimulera och motivera till en utveckling där man arbetar för att bygga välfungerande passivhus i förening med god gestaltning, funktion, hållbarhet och komfort. Vinnaren av första priset och prissumman på 10 000 kronor är Kent Pedersen Arkitektfirma ApS i danska Hellerup för passivhustennishallen Södra Climate Arena i Växjö. Tennishallen uppfördes i ”Europas grönaste stad” på uppdrag av Södra Timber. Bakom bolaget Ready Play som driver hallen står tre tennisprofiler, Stefan Edberg, Magnus Larsson och Carl-Axel Hageskog. Juryns motivering: ”Detta är ett fint exempel som visar att ett passivhus kan vara både väl fungerande och elegant. Programmet är enkelt, en hall med fyra tennisbanor, och byggnaden har fått en lika enkel som självklar lösning. Anpassningen till platsens suterrängläge är genial, och man har med några få grepp skapat fin arkitektur i väl avvägd förening med goda energilösningar. Byggnadens energiförsörjning löses skickligt så att den blir en naturlig del av både platsen och arkitekturen. Enkelheten bjuder på genomarbetade detaljer som ger ögat och upplevelsen en behaglig stimulans. Södra Climate Arena är ett lysande exempel på hur man kan skapa god arkitektur genom att gestalta med teknik och funktion på ett miljövänligt sätt utan att göra avkall på verksamhetens behov. Detta är en byggnad som kan stoltsera som förebild för kommande passivhus i Sverige.” Den internationella juryn bestod av sex arkitekter och passivhusexperter från Sverige, Danmark, Tyskland och Österrike.

Nordens mest attraktiva teknikkonsult

Bland teknikkonsultföretag är Ramböll den mest attraktiva arbetsgivaren. Det framkommer av den undersökning Universum gjort

Mer fotboll och friidrott till Höganäs

Höganäs växer och en äldre idrottsplats läggs ner, därför utökar NCC Höganäs Sportcenter med fem fotbollsplaner, friidrottsanläggning, läktare och klubbhus. Därmed får även två fotbollslag i divisionsspel en ny hemmaplan. Ordern från Höganäs kommun uppges vara värd 34 miljoner kronor. – Många fysiskt aktiva barnfamiljer flyttar till Höganäs. Men utbyggnaden beror också på att den gamla idrottsplatsen Julivallen läggs ner för att ge plats åt bostäder. Förutom alla

Världens första passivhustennishall i Växjö vann första arkitekturtävlingen för passivhus. Bygg & teknik 5/13

byggnytt bland ingenjörsstudenter i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Det är tredje året i rad som Ramböll kammar hem en topplacering. I den undersökning som Universum gjort bland drygt 48 000 nordiska ingenjörsstudenter placeras Ramböll högst upp på listan bland teknikkonsultföretag. – De företag som placerar sig högt på rankingen förknippas med goda karriärmöjligheter och innovation, något som är viktigt för dagens talanger på väg ut på arbetsmarknaden, säger Claes Peyron, Sverigechef på Universum.

vid Malmö Centralstation som är ett nav för hela Öresundsregionen. Det märker vi också på det stora intresset från företag som vill etablera sig just här, säger Ann Wiberg. Hela Södra Nyhamnen kommer att byggas ut i etapper under de närmaste tio åren och innehåller drygt 100 000 kvadratmeter fördelat på kontor, handel, bostäder och hotell.

Nya bostäder och arbetsplatser vid Malmö Central

Skanska har fått i uppdrag att bygga en ny spårväg i Skeppsbron, Göteborg. Kontraktet uppges vara värt cirka 238 miljoner kronor och uppdragsgivare är Trafikkontoret. Under de närmaste åren kommer Skeppsbron att bebyggas och utvecklas till en ny stadsdel. Stenpiren blir en ny viktig knutpunkt i kollektivtrafiken. Ett av de första stegen är att bygga nya spårvagnsspår från Kämpebron, längs kanalen, fram till Stenpiren. Därefter byggs ett nytt påldäck för framtida terminalbyggnad, nya bryggor, ny knutpunkt för spår vid Stenpiren samt fortsättning på spåren mot Stora Badhusgatan. – Det här är ett komplext projekt med högt teknikinnehåll och pressad byggtid så samarbetet i projektet kommer att bli avgörande. Vi är mycket stolta över att få vara med och utveckla staden Göteborg och ser med spänning fram emot kommande arbete tillsammans med vår kund, Trafikkontoret Göteborg, säger Fredrik Olsson, distriktschef på Skanska. Arbetet omfattar förutom kablar, ledningar, spårarbeten och ytskikt även ett nytt påldäck för framtida terminalbyggnad. I anslutning till det nya däcket anläggs flytbryggor och ny kajkonstruktion. Utöver detta uppdrag (etapp 1B) genomför Skanska även etapp 1A som påbörjades i april 2013. Nästa och sista etappen i utbyggnad av ny spårväg i Skeppsbron lämnas ut på räkning under hösten.

Nu är det klart för nya bostäder och arbetsplatser vid Malmö Centralstation när detaljplanen för första etappen av nya stadsdelen Södra Nyhamnen vunnit laga kraft. Planen innebär att cirka 25 000 kvadratmeter kontor, hotell, handel och bostäder kan byggas alldeles intill Centralstationen. – Vi är mycket glada över beslutet som innebär att vi på allvar kan börja förvandla stationsområdet till en hållbar och levande ny stadsdel. Närheten till Centralstationen ger fler människor möjlighet att enkelt välja kollektivtrafik som färdmedel till jobbet, säger Ann Wiberg, chef för Affärsområde Stadsprojekt på Jernhusen. Först ut i Södra Nyhamnen blir byggnaden ”Glasvasen” med 6 000 kvadratmeter moderna kontorsytor i Malmös mest kommunikationsnära läge. I entréplanet kommer butiker och handel att bidra till folklivet på det nya torget som skapas utanför huset. I slutet av 2015 beräknas första hyresgästen kunna flytta in. Nästa byggnad i den antagna etappen blir också en mix av kontor, handel hotell och bostäder. – Att blanda funktioner är helt avgörande för att skapa en miljö som lever dygnet runt. Nya arbetsplatser och bostäder passar utmärkt

Bygger om Skeppsbron

Glasvasen – 6 000 kvadratmeter kontor och bostäder i anslutning till Malmö Centralstation. Bygg & teknik 5/13

Arbetet inledes i juni 2013 och kommer att vara slutfört 2015.

Projektleder initiativ för 6 000 nya studentbostäder

Sweco anlitas för att projektleda initiativet Studentbostadsmässan 2017, som går ut på att bygga bort Stockholms brist på studentbostäder. Målet till 2017 är att minska kötiden för att få en studentbostad i Stockholm från dagens fyra terminer till mindre än en termin. – Det här är en satsning som kommer att stärka Stockholms konkurrenskraft som studie- och forskningsort. Möjligheten att få en bostad är grundläggande för att attrahera duktiga studenter och forskare, säger Åsa Bergman, v d för Sweco Sverige. Parallellt kommer Sweco även att leda processer för att förenkla kösystemet och utveckla nytänkande lösningar kring utformning och förvaltning av studentbostäder. Projektet kommer att avslutas med en utställning och en konferens under 2017 där resultatet av arbetet visas upp.

Bygger om och bygger till ICTskolan

Genom om- och tillbyggnad av ICT-skolans (Skolan för informations- och kommunikationsteknik) lokaler i Kista Science City, kommer Veidekke tillsammans med uppdragsgivaren Akademiska Hus att verksamhetsanpassa byggnaden efter skolans behov. Uppdraget omfattar omsorgsfull om- och tillbyggnad på 8 300 kvadratmeter fördelat på cirka tillbyggnad 3 300 kvadratmeter och ombyggnad 5 000 kvadratmeter. Genom om- och tillbyggnader ska moderna utbildnings- och administrativa miljöer skapas. Befintlig hörsal och matsal rivs för att ge plats åt nya hörsalar och undervisningslokaler. Uppdraget, som är en generalentreprenad till ett värde av 85 miljoner kronor, startade i våras och sträcker sig till maj 2014. – Akademiska Hus vill med ICT-projektet skapa en innovativ kunskapsmiljö som attraherar studenter och forskare från hela världen. Tillsammans med Veidekke utvecklar vi Universitetshuvudstaden Stockholm och Kista Science City ytterligare ett steg mot absolut toppklass, säger Susanne Malmgren, fastighetschef för Frescati-Kista för Akademiska Hus Region Stockholm. Kista Science City är enligt uppgift ett av världens viktigaste kluster inom information och kommunikationsteknologi. ICT-skolan har sedan tidigare verksamhet i Kista och koncentrerar nu skolan till en och samma byggnad, vilket uppges komma att innebära stora fördelar för utbildningen och forskningen.

Skonar dörr och fasad

Preconal System AB i Falkenberg har utvecklat två helt nya modeller dörrstopp, som uppges skona dörrblad, karm, gångjärn, dörrstängare/dörrautomatik. Även fasaden skyddas när dörren öppnas. Dörrstoppen tar emot och dämpar dörren varsamt i de fall dörren med full kraft blåser upp. Den nya dörrstoppen kan enligt uppgift med fördel monteras i anslutning till dörrar och entréer i offentlig miljö, exempelvis kontor, skolor, sjukhus, idrottsanläggningar med flera. De uppges vara lämpliga för aluminium-, ståloch trädörrar såväl inom- som utomhus.

Ny dimension av golvdesign – textilplankor

Interface lanserar nu textilplankan som uppges ge designers och arkitekter möjlighet att skapa nya kreativa lösningar och nya dimensioner för golvdesign. Företaget, som enligt uppgift är världsledande inom design och tillverkning av textila golvplattor, har utvecklat en ny modulär innovation för golvet – textilplankor. Textilplankorna är en vidareutveckling av den traditionella, kvadratiska textilplattan. Den nya mattan uppges erbjuda en hel rad av nya designmöjligheter: flexibiliteten blir större, spillet minimalt och den kreativa friheten stor. Textilplankorna är smala, rektangulära plattor som antingen kan användas separat el-

ler tillsammans med de kvadratiska textilplattorna. De kan installeras i klassiska mönster som fiskben, parkett eller tegel. Möjligheten att skapa nya kreativa utföranden är gränslös liksom de olika kombinationerna av format, design, struktur, färg och mönster. Urban Retreat 501 är den första kollektionen som lanseras i formatet textilplankor. Serien är enligt uppgift baserad på av människans kärlek till naturen, en vetenskap som kallas biofili. Kollektionen är inspirerad av de viktigaste delarna inom biofili-design med stenar, skog och gräs. Mattorna kommer att finnas tillgängliga som smala plankor, 25 x 100 cm. De passar bra som fiskbensmönster och finns i färger som kompletterar plattorna, och även i livfulla accentfärger.

niskors hälsa negativt och kan exempelvis orsaka andningsproblem och skador på lungvävnad. Kvävedioxiderna bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och sjöar. Titandioxiden i det nya taket omvandlar med hjälp av solens UV-strålar NOx-partiklarna till nitrat, en kväveform, som sedan sköljs bort av regn och omhändertas av växter. NOx-partiklar bryts ner naturligt av solens UV-strålar men titandioxidbeläggningen bidrar till att processen går snabbare. – Genom att lägga ett 1 000 kvadratmeter tak neutraliseras årligen samma mängd luftföroreningar som en bensinbil släpper ut under 3 260 mils körning, säger Johan Ljungberg, på Mataki.

Lanserar nya lasrar Nya plåtfärger

Dewalt lanserade i maj nya trepunkts- och fempunktslasrar med nya förbättrade funktioner. Bland funktionerna finns: enknappsfunktion med en knapp för start/stopp och låsning av pendeln; gummiklätt hus som är IP54-klassat för att skydda mot damm och vatten samt klarar fall från två meters höjd. Dessutom har de magnet- och skruvfäste för enkel montering, vridbart huvud i 180 grader så att man enkelt kan vrida huvudet utan att flytta stativet samt justeringsratt för fininställning av laserpunktens position. De har 30 timmars gångtid. Noggrannheten är 0,2 mm/m. Lasrarna är enligt uppgift mycket enkla att använda och är robusta för att klara tuffa arbetsmiljöer.

Nytt tak rensar luften

Nu lanserar Mataki det luftrenande tätskiktet UnoTech FR Lessnox. Tätskiktets beläggning bidrar enligt uppgift till en renare och hälsosammare miljö genom att effektivt neutralisera och reducera mängden skadliga kväveoxider i luften. Taket är ett skiffertak belagt med en yta av titandioxid som bryter ner mängden skadliga partiklar i luften genom att neutralisera dem. Kväveoxider, med den kemiska beteckningen NOx, utsöndras vid bland annat bilkörning och inom industrin. Utsläppen av dem bildar marknära ozon (smog), vilket påverkar män-

Med Pansarol V Plåtfasadfärg och Panasarol V Plåttakfärg utökar Nordsjö sitt metallfärgssortiment. Båda produkterna har miljömärkningen ”Svanen” och ”EU Ecolabel”, vilket gör dem till ett miljöanpassat val när man ska måla sin plåtfasad och sitt plåttak. Plåtfasader som rostar kostar miljarder varje år. Med de nya färgerna Pansarol V Plåtfasadfärg och Pansarol V Primer erbjuder företaget ett komplett och vattenburet system för ommålning av plåtfasader. Plåtfasadfärgen uppges ha extremt bra vidhäftning, flyta ut och täcka väl, och hålla kulören under många år. Företagets vattenburna system för målning av plåttak uppges kunna appliceras på de vanligast förekommande ytorna, och ger ett pålitligt skydd under många år. I det vattenburna systemet ingår även Pansarol V Primer för grundning av aluminium. Plåttakfärgen uppges ha mycket god kulörbeständighet och kan appliceras i tjocka skikt.

Introducerar korkisolering

Byggmaterialföretaget Buildsmart lanserar nu naturmaterialet kork som isolering, under namnet Smart Insulation. Korkisolering är särskilt avsett för de som vill bygga miljövänligt och samtidigt behöver goda isoleregenskaper över lång tid. Kork är ett isoleringsmaterial som enligt uppgift är väletablerat i stora delar av Europa sedan många år, men har endast används blygsamt på den svenska marknaden. Bygg & teknik 5/13

produktnytt – När man bygger miljömässigt idag finns det ett starkt fokus på att isolera mycket. Tyvärr saknas ofta samma fokus när det gäller hur mycket energi som det krävs för att framställa isoleringsmaterialet. Att bryta ner sten eller mineral till ull tar naturligtvis stora energiresurser i anspråk, säger Daniel Radomski, v d Buildsmart Group i Järfälla. Korkisolering görs av barken från korkeken, som kan skördas vart sjunde till tionde år. Den kork som används som isolering är egentligen ett spillmaterial från tillverkningen av vinkorkar och andra korkprodukter. – Dessutom kommer all energi som används när korkplattorna produceras från förbränning av kork, vilket gör att alla led är miljövänliga. Om man börjar med den stora positiva miljöeffekt som korkträdodlingarna skapar och sedan ser över hela livscykeln för materialet är kork oslagbart som isoleringsmaterial för grönt byggande, säger Daniel Radomski.

Vedeldade bastuugnar

Tulikivi lanserar två nya vedeldade bastuugnar på den svenska marknaden. De är försedda med stora glasluckor som uppges sprida brasstämning i bastun. I designen av bastuugnen Hile med täljstensbeklädnad och bastuugnen Utu med stålbeklädnad har företaget enligt uppgift satsat på ett rent modernt formspråk, bra badegenskaper och en ren förbränning. Bastuugnarnas stora stenutrymme ska garantera ett mjukt bad och en effektiv värmeöverföring från bastuugnens stomme till stenarna.

rådeschef på Ruukki. Genom att även producera el kan panelsystemet bidra till en besparing på upp mot 20 procent av energikostnaden. Panelerna placeras i fasadmonterade, formanpassade moduler. Modulerna är 5,5 meter långa och 0,5 meter höga. På ytan finns ett membran som direkt omvandlar solstrålarna till elektricitet – byggnaden kan producera sin egen el. Det nya systemet för energipaneler uppges sedan starten ha bidragit till besparingar i energikonsumtionen jämfört med vanlig panel. Genom att använda systemet kan man höja byggnadens energiklass och öka dess Leed- och Breeam-poäng för miljöcertifiering. Företaget är enligt uppgift också den enda tillverkaren som ger garanti på lufttätheten. Energipanelerna är sandwichpaneler, prefabricerade element med ett isolerande lager mellan två stålplåtar. De används i energieffektiva byggnader som fabriker, lager, kontor och affärslokaler. Energipanelen uppges vara en specialpanel vars täthet baserar sig på dess täta fogkonstruktion, detaljerade lösningar samt montering.

Skyddsglasögon i nordisk design

Ny panel gör solenergi till el

Nu lanserar Ruukki nya fasadmonterade solpaneler. Panelen, som ingår i systemet för energipaneler, tar tillvara och producerar el av solenergi. Tack vare lufttätheten kan företagets energipanelsystem enligt uppgift hjälpa kunden till en betydande besparing av energikostnaden. Och genom en integrering kan företaget nu också erbjuda solpanel som ger elektricitet. – Vi har tagit ytterligare ett steg i produktutvecklingen och rustat panelerna för att kunna producera el, säger Martin Flodihn, affärsomBygg & teknik 5/13

Nu lanserar Zekler en serie skyddsglasögon, Nordic Line, som tagits fram i samarbete med produktdesignern Anders Kristiansson. Resultatet är enligt uppgift en kollektion som inte bara omges av ett spännande formspråk. Utan där också allt från passform till funktion är ut-

vecklat utifrån rigorösa förstudier och undersökningar. Allt för att skapa skyddsglasögon som är optimerade utifrån användarens behov. – Skyddsglasögon är nästan uteslutande inspirerade av sportiga solglasögon. Vi ville skapa ett alternativ med en mer stilren formgivning. Samtidigt som vår ambition, som alltid, varit att ständigt förbättra och utveckla komfort och funktion, säger Maria Wiland, Sortimentschef på Zekler. Till introduktionen består serien av tre olika modeller som kan fås med flera olika linser. Alla modellerna finns i small, medium och large, för optimal passform och komfort. Detta tillsammans med de tunna skalmarna ska förbättra tätheten mot örat vid användning av hörselkåpor. – Vi strävar alltid efter att skapa skydd som i första hand är säkra, men också bekväma och snygga. Det hänger ihop mer än vad man tror. Ett skydd som skaver eller som användaren tycker är fult används mindre. Därmed är ett snyggt skydd ett säkrare skydd, menar Maria Wiland.

Värmekameror med tio års garanti

Världens enligt uppgift främsta tillverkare av värmekameror, Flir, släpper nu en helt ny serie kameror – FC S-serien. Med kamerorna följer en garantitid på tio år – vilket uppges vara helt unikt i branschen. – Kameran är Flirs instegsmodell, men tack vare överlägsen produktutveckling är den både bättre och billigare än tidigare, säger Johan Eklund, v d för den svenska Flir-distributören CCTV-Systems. Den nya serien lanserades i mitten av maj. Kameran är enligt uppgift resultatet av en noggrann produktutveckling där företaget gjort den kompaktare och gett den en helt ny och IP66-klassad kapsling i aluminium. Det innebär att den klarar temperaturer på minus 50 grader till plus 75 grader, vilket med andra ord gör den väl lämpad för det nordiska klimatet. Tack vare att kameran blivit lättare uppges den nu också vara enklare att installera. – En värmekamera kan framställa en skarp bild i totalt mörker, och de behöver alltså inget externt ljus alls för att fungera. En annan fördel är att de kan producera en bild i praktiskt taget alla väderförhållanden eftersom de ser genom regn, snö, dimma och rök. Värmekameror är också idealiska att använda i dagsljus då de inte påverkas av reflexer eller direkt bländande sol, och de är heller inte tillståndspliktiga, säger Johan Eklund.

Inomhusmiljöproblem och exponering för kemiska ämnen på kontor Sjuka hus-syndromet eller Sick Building Syndrom (SBS) har förbryllat forskare i över 30 år. Världshälsoorganisationen (WHO) definierade sjuka hus-syndromet som en kombination av allmän-, slemhinneoch hudsymptom. Flera riskfaktorer har identifierats i kontorsbyggnader såsom låg ventilation, emissioner från apparater och hög psykosocial belastning. När människor har symptom som tros bero på inomhusmiljön på deras arbetsplats, så kontrolleras ofta ventilationsanläggningen. Man söker även fuktskador eller kemiska ämnen i luften. I det nationella miljömålet God bebyggd miljö så anges en del av målet inom preciseringen för hälsa och säkerhet att människor inte utsätts för oacceptabla hälsorisker från luftföroreningar och kemiska ämnen. I Boverkets byggregler (BBR) finns också föreskrifter och allmänna råd om hygien, hälsa och miljö. Dessa gäller både för nybyggnad och vid ändring av byggnaden. Material och byggprodukter ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön negativt. Ventilationen ska förutom att tillföra friskluft också föra bort föroreningar och besvärande lukt, bland annat från byggmaterial och verksamheten. Produktfakta om byggprodukter bör finnas hos leverantörerna och efter den första juli i år ska alla byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard vara CE-märkta och ha en prestandadeklaration. Det kan dock vara svårt att med den informationen veta om en produkt kan ha negativ påverkan på inomhusmiljön och om det finns miljövänligare alternativ. Till hjälp finns miljödatabaser som har system för miljöbedömning av byggprodukter. När det gäller risken för negativa reaktioner och synnergieffekter mellan olika material och ämnen så finns en del kunskap om material som utsätts för fukt. Det är som exempel känt att det blir ohälsosamma emissioner från limmade golvmattor som lagts på alltför fuktig betong. Det finns också väl underbyggd information om detta, beräkningsverktyget TorkaS för beräkning av 12

uttorkningstiden för betong (Fuktcentrum) och auktoriserade fuktkontrollanter (Rådet för byggkompetens, RBK). För kontroll av inomhusmiljön så finns det standardmätmetoder som exempelvis mätning av koldioxidkoncentrationen som kan påvisa att tillförseln av friskluft är för låg När det gäller ämnen som till exempel flyktiga organiska föreningar (engelska volatile organic compounds, VOC) så går det att identifiera en stor mängd ämnen, varav en del är skadliga. Inomhus så utsätts vi för en cocktail av emissioner från olika ämnen som avges från material och apparater. Vi vet mycket lite om hur vår hälsa påverkas av den samlade effekten av de emissioner från material, möbler och apparater som normalt finns inomhus. Det är ett stort och angeläget forskningsområde.

Påverkas vi av den samlade effekten av kemiska ämnen?

Vid Umeå universitet så bedrivs forskning för att hitta entydiga klara orsaker till de hälsoproblem som en del människor drabbas av och som kan bero på inomhusmiljön. Åren 2000 till 2001 genomfördes ett forskningsprojekt med personliga exponeringsmätningar av kemiska ämnen som personal i kontorsbyggnader utsattes för, Glas, Levin et al (2004). Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att undersöka variationen i kemisk exponering inom kontorsbyggnader och mellan olika kontorsbyggnader. Det andra syftet vara att se om kvinnor och män har olika exponering. Detta utifrån att symptom på sjuka hus-syndromet är vanligare hos kvinnor än hos män. Genom att använda avancerade statistiska metoder och analysera flera variabler samtidigt, så kallad multivariata analys för Tabell 1: Data om byggnader i studien.

Artikelförfattare är Olle Åberg, Boverket, Karlskrona, och Bo Glas, Komin, Umeå universitet, Umeå.

att utvärdera luftprover från byggnader, så hade en del forskningsresultat tidigare påvisat ett samband mellan sjuka hus-symptom och koncentrationer av grupper av VOC som förekommer i normala halter i kontorsbyggnader, (Brinke, Selvin et al (1998) och Sunesson, Rosen et al (2006). Det hade också gjorts studier som inte visade något samband. Denna studie skilde sig från andra studier genom att mätutrustningen monterades på försökspersonerna i stället för fast monterat i byggnaden.

Försöksbyggnaderna

Till studien valdes åtta kontorsbyggnader ut i Umeå. I fem av dessa byggnader så fanns det klagomål på inomhusluften. De övriga tre byggnaderna valdes ut slumpmässigt. Information om byggnaderna visas i tabell 1. Samtliga byggnader har mekanisk ventilation. Byggnaderna 2 och 4 hade luftkonditionering. Byggnad 3 hade luftåtervinning med femton procent återcirkulerad luft. Byggnad 7 hade uppvärmd tillluft. Byggnad 2 hade två år före studien en mindre vattenskada som hade åtgärdats.

Deltagare

En enkätstudie gjordes bland de anställda i kontorsbyggnaderna. Enkäten omfattade frågor om arbetssituationen, hälsa och deras upplevelse av inomhusmiljön. Av de 580 enkäter som skickades ut besvarade 63 procent. Bland dem som svarade på

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad 1 2 3 4 5 6 7 8 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadsår 1955 1976 1959 1910 1974 1980 1971 1984 Renovering/ 1987 1992 1975 1999 1997/98 – 1995 1999 ombyggnad Antal våningar 2 3 4 3 3 3 3 2 Antal anställda 80 135 160 105 160 100 150 35 Antal deltagare 9 17 10 9 10 5 9 10 Bygg & teknik 5/13

Bild 1. enkäten deltog i studien 52 kvinnor och 27 män fördelade på åtta byggnader. De utvalda rökte inte och arbetade minst tjugo timmar per vecka. Studien genomfördes under vinterhalvåret. Deltagarna fick bära provtagarna på arbetet under en vecka, se bild 1. De ämnen som mättes var aldehyder, kvävedioxid, ozon, partiklar och VOC. För att jämföra variation i exponering inom och mellan byggnaderna så beräknades varianskomponenter för varje ämne (variabel). Det är ett mått på variationen. Storleken på en variabels varianskomponent styrs av värden man räknar på. Höga halter ger hög varianskomponent och låga halter ger låg varianskomponent. Man kan inte jämföra olika ämnens varianskomponent med varandra, utan man jämför inom ämnet. I detta fall jämför man individer och byggnader för varje ämne genom att räkna ute en kvot mellan varje ämnes varianskomponent för individer och byggnader Vill man jämföra flera variabler samtidigt för olika grupper av till exempel människor, kan man använda multivariata metoder som nämnts tidigare. Varje variabel representeras då av en dimension i en multidimensionell rymd. Därefter projiceras allt ner till två dimensioner och man får en bild. Det kan göras som en principalkomponent analys (PCA) och man får då en bild som visar på den största variationen som finns i data eller genom en partial least squares discrimination analys (PLS-DA) som ger en bild som separerar olika grupper så mycket som möjligt. Med dessa metoder kan man alltså skapa bilder för att visa likheter eller skillnader som finns i data.

Resultat och diskussion

Man hittade 518 olika VOCar och av dem var det 119 som minst tjugo procent av deltagarna exponerades för. Bland dessa fanns aldehyderna hexanal till undekanal. Dessa bildas exempelvis när omättade fetter oxideras. Det fanns också aromatisBygg & teknik 5/13

ka ämnen som bensen, toluen, xylen, etylbensen, styren. En vanlig källa till flera av dem är avgaser. Man hittade terpenerna limonen, pinen och 3-caren som alla finns i furu. Limonen används också som doftämne i hushållsprodukter samt hygien och kosmetika produkter. Det ämne som fanns i högst halt var limonen, och det hänger troligen ihop med rengöringsprodukter och att det finns rikligt i skalet på citrusfrukter som många människor njuter av under vinterhalvåret. För alla ämnen låg halterna långt under de hygieniska gränsvärden som finns, förutom ozon. Det fanns åtta personer som hade en veckoexponering som låg över halva gränsvärdet för åtta timmars exponering, vilket är noterbart eftersom det finns rapporter om att känsliga individer kan besväras av halter under gränsvärdet. När det gäller variationen i exponering så hade 78 procent av ämnena en kvot som var högre än 1,1 mellan varianskomponenterna för individer/byggnader. För fjorton procent av ämnena var kvoten mindre än 0,9 och för åtta procent av ämnena låg den där emellan. Variationen var alltså större mellan individerna än mellan byggnaderna för de flesta ämnen. Det innebär att personer som arbetar i samma byggnad kan ha väldigt olika luftkvalitet. Orsaken till det torde vara att man vistas i olika rum där luftutbytet och emissionerna är olika, som till exempel där man kopierar, har posten, fikar, sammanträder eller i arbetsrummen. I exempelvis ett arbetsrum där två personer arbetade så upptäcktes det att tilluftsdonen inte var anslutna till ventilationssystemet. Individuella skillnader i exponering för kemiska ämnen beror också på att människor använder olika och olika mängd av hygienoch kosmetikaprodukter. Kraftigt förenklat skulle man kunna säga att ämnen som kommer ifrån hygienoch kosmetikaprodukter varierar mest på individnivå, medan ämnen som kommer utifrån varierar mer på byggnadsnivå. Alltså ämnen som kommer från till

exempel avgaser varierar mer mellan byggnader än inom byggnader, vilket är naturligt. Anledningen till att mätningarna gjordes var en planerad studie av skillnad i kemisk exponering mellan fall (personer med SBS) och kontroller (personer utan SBS). Inför den ville vi undersöka om fall och kontroller kunde tillåtas i samma byggnad, vilket förutsätter att variationen är större inom en byggnad än mellan byggnader. Hypotesen var att så inte är fallet. Den visade sig vara felaktigt och fall och kontroller kan accepteras i samma byggnad när man gör slumpvisa val av kontroller. Förutom variationen av kemiska ämnens halter inom byggnaderna så finns det även en variation under året. Zhu & Jia (2011) gjorde 48-timmarsmätningar av polyaromatiska kolväten (PAH) i bostäder och jämförde variansen mellan städer, områden, bostäder och årstid. De fann att årstiden stod för den största variationen. Detsamma fann Jia et al (2012) som mätt VOC under tre till fyra dagars perioder och jämförde variansen för städer, bostäder och årstid. Topp et al (2004) gjorde upprepade mätningar under en veckors perioder av bensen, toluen, etylbensen och xylen (BTEX) samt kvävedioxid under två veckors perioder och fann att halterna varierade tre gånger för dessa ämnen. Även Thomas et al (1993) gjorde upprepade mätningar av bensen, men de gjorde mätningarna under tolv timmar. De fann att halterna varierade 2 till 30 gånger mellan mättillfällena i olika byggnader. Dessa studier visar stora variationer i halter inomhus mätta under olika relativt långa tider (tolv timmar till en vecka). Nyligen har vi genomfört en studie där det gjorts upprepade mätningar under två timmar av VOC bland tio personer på en kontorsarbetsplats, under två olika veckor. Resultatet från dessa mätningar håller för närvarande på att analyseras. Undersökningsresultaten visade också att kvinnor och män har olika kemisk exponering som figur 1 på nästa sida visar. Däremot gick det inte säga något om skillnadens betydelse ur hälsosynpunkt. I den aktuella studien fanns det fjorton personer som klassades som hälsofall, det vill säga de uppgav i en enkät att de varje vecka under de senaste tre månaderna hade haft minst ett allmän-, ett slemhinneoch ett hudsymtom. Liksom Sunesson et al (2006) kunde man göra relativt goda PLSDA-modeller som skiljde dem med hälsoproblem (fall) som kan bero på byggnaden från dem som inte hade denna typ av hälsoproblem eller byggnader där deltagare fick symtom jämfört med byggnader där de inte fick symtom. Det resultatet har man dock inte kunnat upprepa i en studie som gjordes senare och som omfattade drygt 160 personer, Glas (2010). Resultaten av de först två studierna kan vara ett resultat av slumpen, men två faktorer som 13

Figur 1.

skulle kunna ha betydelse skiljer studierna. A: I de två första studierna lades stor möda på att identifiera ämnen på samma sätt i alla prov. Det var inte möjligt i den andra studien på grund av den stora mängden data, vilket ledde till att ämnen i högre utsträckning blev identifierade på olika sätt i olika prov. B: I de två första studierna var det kortare tid mellan identifieringen av mätobjekten och mätningarna. Det skulle kunna vara så att luften förändrats från det att deltagare svarade på enkäten om symtom till dess att mätningarna gjordes. Förhoppningsvis ska man kunna göra fortsatta förbättrade studier av frågan. När man gör mätningar och sedan tolkar resultaten från mätningar av inomhusluften är det viktigt att känna till att luf-

tens sammansättning och halter av ämnen kan vara väldigt varierande över tid. ■

Referenser

Brinke, J. T. & S. Selvin et al (1998). Development of New Volatile Organic Compound (VOC) Exposure Metrics and their Relationship to ”Sick Building Syndrome” Symptoms. Indoor Air 8(3): 140– 152. Boverket Regelsamling för byggande 2012 (BBR) Boverket Information om CE-märkning http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/CE-markning-och-marknadskontroll/ Glas, B. (2010). Methodological aspects of unspecific building related symp-

toms research. Department of Public Health and Clinical Medicine. Umeå, Umeå University. PhD: 72. Glas, B. & J. O. Levin et al (2004). Variability of personal chemical exposure in eight office buildings in Sweden. Journal of Exposure Analysis and Environmental Epidemiology 14 Suppl 1: s 49–57. Jia, C. & S. A. Batterman et al (2012). Variability of indoor and outdoor VOC measurements: an analysis using variance components. Environ Pollut 169: 152-9. Lioy, P. J. & Z. Fan et al (2011). Personal and ambient exposures to air toxics in Camden, New Jersey. Res Rep Health Eff Inst(160): 3-127; discussion 129-51. Sunesson, A. L. & I. Rosen et al (2006). Multivariate evaluation of VOCs in buildings where people with non-specific building-related symptoms perceive health problems and in buildings where they do not. Indoor Air 16(5): 383-91. Thomas, K. W. & E. D. Pellizzari et al (1993). Temporal Variability of Benzene Exposures for Residents in Several NewJersey Homes with Attached Garages or Tobacco-Smoke. Journal of Exposure Analysis and Environmental Epidemiology 3(1): 49-73. Topp, R. & J. Cyrys et al (2004). Indoor and outdoor air concentrations of BTEX and NO2: correlation of repeated measurements. J Environ Monit 6(10): 807-12.

Läs mer om GVK på www.gvk.se. Där kan du ladda ner eller beställa SÄKRA VÅTRUM och aktuell förteckning över GVK-auktoriserade företag.

Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon? Då gäller det att ha en hållbar lösning på problemet: ett mekaniskt ventilerat golv.

MER INFO OCH RÅDG IVNING Tel 0451-8 98 info@jape 77 .se

41 77 01

För alla byggnader där problem finns i betongplatta, källargolv och väggar. P-märkt kvalitetssäkrat system med flexibel bygghöjd från 23 mm. Oorganiska fukttåliga material. Levereras objektsanpassat.

www.ventgolv.se Bygg & teknik 5/13

Beständighet hos lufttäthetslösningar för byggnadskonstruktioner Att en byggnad är lufttät är viktigt ur flera aspekter. Det påverkar en byggnads tekniska egenskaper som termisk komfort, minskad risk för fuktskador i konstruktionen, minskad risk för problem med mekanisk ventilation och medför minskad energianvändning. Eftersom tätskiktet i de flesta fall sitter inne i konstruktionen, allt vanligare bakom ett installationsskikt, kräver det stora ingrepp att förbättra den i efterhand när byggnaden stått några år. Ett riktmärke i branschen är därför att lösningen för lufttäthet ska hålla i minst 50 år. Idag finns kunskapen hur man får lufttätt i nya byggnader men det saknas erfarenheter hur lufttätheten håller i längden. Det finns provningar av beständighet för enskilda produkter, men i en byggnad finns det flera olika täthetsprodukter och byggmaterial som måste samverka. Hur beständiga är dagens lösningar och hur påverkar de olika materialen varandra? SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med FoUVäst såg ett stort behov av att få svar på dessa frågor och skapade ett projekt som delfinansierades av SBUF och Cerbof. Projektet var uppdelat i två delar, dels utvärdering av befintliga byggnader och dels med accelererad åldring utförd i laboratorium. För att utvärdera hur byggnadens lufttäthet har förändrats med åren behöver man veta hur det var när byggnaden uppfördes. Det innebär att det behöver finnas dokumentation hur mätningen utfördes och vad resultatet var. SP har utfört luftArtikelförfattare är Peter Ylmén, Magnus Hansén, Jörgen Romild, och Stefan Almström, samtliga på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Bygg & teknik 5/13

täthetsprovningar i flera decennier och sparat rapporter ifrån dessa och med utgångspunkt från rapporterna valdes lämpliga hus ut. Det fanns inga flerbostadshus med i dokumentationen och det är praktiskt svårt att utföra mätning i flerbostadshus med kvarvarande hyresgäster eftersom alla dörrar behöver stå öppna under provning av hel byggnad. Urvalet bestod därmed av villor och radhus. Utöver kriteriet med dokumentation var det även önskvärt att husägaren inte utfört förändringar i konstruktionen. Lämpliga husägare tillfrågades om de tillät en mätning av deras hus. Det visade sig att sista kravet med orörd konstruktion inte var möjligt att uppfylla och slutligen gavs tillträde till sex byggnader varav tre hade utfört ombyggnader, se tabell 1. Fem av byggnaderna var cirka tjugo år, vilket ansågs en lämplig ålder eftersom de var tillräckligt gamla för att se om lösningarna var beständiga men inte så gamla att förlegade tätningsmetoder använts i konstruk-

tionerna. Ett av husen var cirka tio år gammalt men intressant då det byggts med passivhusteknik, där lufttätheten anses extra viktig. Samtliga byggnadskonstruktioner är hus med lättregelväggar och plastfolie. Mätningar av byggnaderna utfördes enligt Europastandard EN 13829:2000 med så kallad Blower door-metod. En fläkt placeras i en ytterdörr och tryckskillnad mellan ute och inne skapas. Flödet genom fläkten mäts för att se hur mycket luft som läcker genom klimatskalet. Då det är undertryck i huset undersöks var det förekommer luftläckage med hjälp av värmekamera och lufthastighetsgivare.

Resultat från fältmätningar

Uppmätta värden för luftläckage i undersökta hus redovisas i figur 1 på nästa sida. I hus 1, 3, och 4 har tillbyggnader utförts, vilket har inneburit förändringar i det ursprungliga klimatskalet. Lufttäthe-

Tabell 1: Beskrivning av de hus som täthetsprovades. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 1 Huset är ett enplanshus med platta på mark och mekanisk från- och tilluftsventilation. Tillbyggnad har gjorts på huset då garaget har byggts ihop med huvudbyggnaden. I ursprunglig byggnad hade klimatskalet en omslutningsyta på cirka 300 m². Efter tillbyggnaden 2003 till 2004 är ny omslutningsyta på klimatskalet cirka 393 m². ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 2 Huset är ett enplanshus med krypgrund och mekanisk frånluftsventilation. Inga tillbyggnader har gjorts som har förändrat klimatskalet. Omslutningsytan på klimatskalet är cirka 370 m². ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 3 Huset är ett 1 ½-planshus med platta på mark och mekanisk frånluftsventilation. Ursprungliga omslutningsytan på klimatskalet är cirka 378 m². Under 2009 beviljades ett bygglov för byggnaden och huset byggdes ut 3,6 m, vilket medförde att ny omslutningsyta är cirka 474 m². I samband med detta installerades en ny värmepump samt en luft/luft värmepump. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 4 Huset är 1 ½-planshus med krypgrund och mekanisk från- och tilluftsventilation. 2004 beviljades bygglov att bygga ihop plan 1 med garaget. Ursprunglig omslutningsyta över klimatskalet var cirka 309 m². Omslutningsyta över klimatskalet efter ombyggnad är cirka 380 m². ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 5 Huset är ett enplanshus med krypgrund och mekanisk från- och tilluftsventilation. Inga tillbyggnader har gjorts som har förändrat klimatskalet. Omslutningsytan på klimatskalet är cirka 353 m². ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 6 Huset är ett tvåplans radhus med mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning. Byggnaden uppfördes med passivhusstandard, vilket innebär att huset har mer isolering och lägre U-värden i klimatskalet än vad som är normalt. Omslutningsytan på klimatskalet är cirka 281 m².

fastställa detaljlösningar som använts för att få lufttätt. Resultaten från mätningar i de befintliga husen visar ändå att lufttätheten i en byggnad kan vara beständig i minst tjugo år. Dock är det vid eventuella ombyggnader viktigt att se över lösningar och metoder så att byggnadens lufttäthet inte försämras. Anslutningar mellan ny och gammal del kan framförallt vara svåra att få täta.

Utvärdering i laboratorium

Figur 1: Resultat från mätningar i undersökta hus. Mindre variationer är förväntade på grund av osäkerheter i mätningsmetoderna.

ten i hus 1 och 3 har försämrats väsentligt i och med tillbyggnaderna, dock är lufttätheten i hus 4 ungefär den samma som 22 år tidigare. I hus 2, 5 och 6 har inga

gare. Utifrån dokumentation av byggnaderna vet vi att konstruktionen är träregelstommar med plastfolie men det är inte angivet vilka detaljlösningar som an-

Figur 2: Principskiss för hur provningsrummet var uppbyggt. förändringar utförts i klimatskalet under åren och resultatet visar att lufttätheten är ungefär densamma som 10 till 22 år tidi-

vänts. Eftersom husen fortfarande var i bruk kunde det inte utföras förstörande provning och det gick därmed inte att

Figur 4: Produkter som använts för att lufttäta rummet med huvudsakligt innehåll. 16

För att få en uppfattning om hur dagens lösningars förmåga att hålla lufttätt försämras med tiden utfördes det prover i laboratorium. För att produkterna skulle testas i förhållanden som liknar de i en verklig byggnad så byggdes ett rum som var 2,2 x 2,2 x 2,4 m³, se figur 2 och figur 3. Rummet bestod av mineralullsisolerade träreglar som lufttätades med plastfolie. Flera olika faktorer påverkar hur snabbt material åldras. För att kunna göra

Figur 3: Testrummet i verkligheten.

en uppskattning om livslängd utfördes en accelererad ”åldring” av produkterna. Flera olika metoder för accelererade åldring kan förekomma för olika fysiska egenskaper. Ett par exempel på metoder för att accelerera åldring är: ● Öka temperaturen – kemiska reaktioner/förlopp går oftast snabbare om man höjer temperaturen. Man kan även cykla förloppen och variera fuktigheten och temperaturen. ● Solexponering med förhöjd intensitet – solsimuleringsutrustningar med konstgjort ljusfilter och olika cykler med regn, torka, värme och kyla. Eftersom det lufttäta skiktet sitter förhållandevis skyddat inne i konstruktionen valdes att utföra en accelererad åldring med ökad temperatur och varierat fuktinnehåll i luften. Det är de parametrar som är mest relevanta för tätskiktet i en verklig byggnad. Provningen utfördes under ett år med 80 °C inuti rummet. Den relativa fuktigheten (RF) i rummet hölls till 50 procent som cyklades var fjärde Bygg & teknik 5/13

StoVentec

Optimalt skydd i alla väder.

StoVentec, ett ventilerat fasadsystem som uppfyller dagens krav på vädertätning. StoVentec är ett luftat system som erbjuder fasadlösningar med optimalt väderskydd. Systemet andas och håller huset friskt genom att effektivt skydda bakomliggande väggkonstruktion mot eventuellt inkommande fukt. 1 23

1. Ev. isolering 2. Underkonstruktion 3. Fasadskiva av returglas 4. Grundputs och armeringsväv 5. Ytbeläggning: puts, keramik, glas, sten

StoVentec erbjuder en mängd designmöjligheter. Du kan välja mellan glas, natursten, keramik eller fogfri puts i valfri kulör och struktur. Välj StoVentec för en vacker och väderbeständig fasad med lång livslängd. Läs mer om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv på www.sto.se eller ring Sto Scandinavia AB på telefon 020-37 71 00.

Figur 5: De olika täthetslösningarna i rummet. Genomföringarna består av kopparrör, PEX-rör, PP-rör, förzinkad plåtkanal och VP-rör.

Figur 7: Noterade luftläckage efter accelererad åldring. En del fanns redan innan åldring, främst kring dörren, men de nya luftläckagen gick att lokalisera till vissa täthetslösningar. Det var främst plastfolieskarvar, genomföringar vägg B och C, under syll vägg B och C samt kring fönstret vägg D. 18

Bygg & teknik 5/13

Figur 6: Exempel på standardiser här fallet fogmassa i kombination med betong som placerats i fixturer.

bitar, se figur 6. Provbitarna placerades i rummet och åldrades därmed på motsvarande sätt som konstruktionen för att sedan jämföras med prov som inte åldrats genom drag- och skjuvprovning. Det var inte möjligt att prova alla material i konstruktionen på detta sätt utan ett mindre urval användes. I dessa tester ingick: ● Tejp A och B ● Stos ● Butylband ● Fogmassa A, B och D ● Fogskum A. Vid utvärdering av rummets täthetslösningar kunde inga standardiserade tester utföras av praktiska skäl och utvärderingen skedde därför okulärt genom att delar av konstruktionen sågades ut. Före och efter den accelererade åldringen skedde lufttäthetsmätningar enligt Europastandard EN 13829:2000 för att se

hur den generella lufttätheten påverkats i rummet.

Resultat från laboratorietester

Luftläckaget över klimatskalet vid 50 Pa tryckskillnad var 0,11 l/(sm²) före åldring och 0,22 l/(sm²) efter åldring. Det var med andra ord dubbelt så stort luftläckage efter den accelererade åldringen. Vid läckagesökning i samband med provningen gick det att urskilja att luftläckagen var lokaliserade till vissa täthetslösningar, se figur 7. Det visade sig att merparten av lösningarna i rumskonstruktionen hade bibehållit sin lufttäthet efter accelererad åldring motsvarande 50 år. Lösningar som främst medfört att tätheten försämrats är tejp A, tejp B, stostejp, syllisolering B samt fogmassor C och D. Att lösningar med de aktuella tejperna på plast blir otä-

Figur 8: Plastfolien och tejperna har dragit ihop sig olika mycket, vilket lett till kanaler där luft kan passera. Till vänster är en PE-tejp för skarvning av plastfolien och till höger tejp för att fästa stos mot plastfolien (sedd bakifrån).

vecka med 30 procent relativ fuktighet. ta kan bero på att det bildats kanaler i tejDessa förhållanden uppskattas grovt motpen som troligtvis uppkommer då tejpen svara 50 år vid avsedd användning. Rumoch plasten drar ihop sig olika mycket, se met var svagt ventilerat och luften cirkulefigur 8. Liknande fenomen sker med den rades med hjälp av en fläkt för att minska ena syllisoleringen bestående av gummitemperaturskiftning i rumsluften. lister som är limmade på en plastremsa, I varje vägg i rummet användes olika se figur 9. lösningar för lufttäthet, redovisade i figur Tejpskarvarna i takvinkeln hade lik5. Testet var upplagt som en översiktlig nande kanaler som tejpen på övriga ställen skanning av lösningar som finns på markmen det blev inte samma läckage efternaden och det var därför önskvärt att prosom skarven i takvinkeln klämdes med va med största möjliga diversitet av tätFigur 9: Liksom för tejp och plastfolie träreglar, vilket troligen tätat skarven hetsprodukter, redovisade i figur 4 på si- har de olika materialen i syllisolering B fram till reglarna demonterades. Det är dan 16. dragit ihop sig olika mycket och det värt att nämna att de butylband som anVid urvalet av produkter tillfrågades bildas kanaler. vändes i detta försök också veckade sig företag i branschen vilka lösihop med plasten men bandet ningar de ansågs vanligast. fäster starkt mot plasten och De valda produkterna kondet bildas inga luftkanaler, se trollerades sedan via dokufigur 10. mentation från tillverkarna Avseende fogmassorna att de kunde klara den försom användes i detta försök hållandevis höga temperatur hade de som förblev täta härsom de utsattes för i provdat homogent och var fasta ningen. medan de otäta fogmassorna Provningarna av rumhade härdat ojämnt med en mets konstruktion kompletdel hårdare partier medan terades med standardiserade andra delar var mjuka. Det provningar enligt delar av kan vara så att den ojämna Figur 10: Tätning med butylband. Plasten och bandet har veckat SP-metod 1380 och SP-mehärdningen skapar spänningsig men tätningen är fortfarande tät. tod 4372 med mindre provar i materialet så att när Bygg & teknik 5/13

Figur 11: Fogmassan i tätning mellan fönsterkarm och vägg har spruckit och blivit otät.

byggnadsdelarna rör på sig spricker fogmassorna, se figur 11. Det standardiserade resultaten skilde sig från de i rumskonstruktionen. Fogmassa B och fogskum A bedömdes täta i rumskonstruktionen men klarade inte kraven i standardtesterna. En naturlig förklaring till detta är att det finns vissa säkerhetsmarginaler i standardtesterna men att produkterna förblev täta i konstruktionen under de förhållanden som rådde i det aktuella rummet. Däremot klarade sig tejplösningarna i de standardiserade testerna men var otäta i rumskonstruktionen. Det kan bero på att det är längre skarvar i rummet än i provbitarna, vilket medför att

Figur 12: Sammanfattning av laboratorieprovningar. Samtliga lufttäthetsprodukter testades i rummets konstruktion och resultaten visas till vänster. Vissa av dessa produkter testades sedan enligt delar av SP-metod 1380 och SP-metod 4372 och resultatet visas till höger.

skillnader i dimensionsförändringar blir tydligare. Dessutom fixeras de i ändarna med reglar i rummet men inte på provbitarna, vilket medför att material inte kan följa med varandra lika lätt. Utifrån proverna verkar det inte visuellt som att täthetslösningarna har påverkats av de olika byggnadsmaterialen som trä, betong, karmfärg och genomföringar utan att de otätheter som uppstår beror på kemin i själva produkterna eller mekaniska faktorer som materialrörelse och olika förmåga till krympning (dimensionsstabilitet). De laboratorieprovningar som genomförts inom ramen för detta projekt var en screening av olika produkter och inte anpassat för varje produkttyp. Laboratorieprovningarna av de två tejpprodukterna i detta försök visar att dessa kan utgöra en risk för luftläckage på lång sikt och inte är en beständig lösning. I vilken mån andra tejpprodukter ger beständiga lösningar kan vi mot bakgrund av denna laboratorieprovning inte uttala oss om, men det skulle vara av intresse att ha ytterligare information om olika produkters beständighet genom att utföra ytterligare studier. Eftersom flertalet av produkterna i laboratoriet klarade att behålla sin lufttäthet efter åldringen visar det att dagens metoder mycket väl kan ha en livslängd på 50 år. Detta indikeras även vid provningen av husen, där de oförändrade husen bibehållit sin lufttäthet i upp till 22 år. Dock bör man vid materialval säkerställa att produkterna testats för att hålla så länge. Om inte produkterna som används är beständiga kan lufttätheten försämras markant då byggnaden åldras. ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik!

Trivsamt för hemmakocken:

3Q\KS Z TH[SHNUPUN \[HU LULYNPZS\RHUKL [LRUPR Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem. ¶ +pYM Y L_PZ[LYHY ]HYRLU ÅpR[I\SSLY LSSLY TH[VZ P ]rYH KY TR R :[VY ]VS`T ZVT MrUNHY TH[VZL[ pY M Y\[Zp[[UPUN M Y NVK M\UR[PVU ]PK SrNH Å KLU - Tystare kan ingen vara vara

←<UPR Wr THYRUHKLU! Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 l/s. Passar i

S-, F-, FX- och FXT-system. Välj mellan fast injusteringsventil och ventil för grund- och MVYJLYPUNZÅ KL 4`JRL[ SpTWSPN P WHZZP]O\Z

3pZ TLY VT ]rYH ZWPZRrWVY VJO O\Y ]P [pURLY Wr www.casamja.se

www.casamja.se Bygg & teknik 5/13

Energianvändning och innemiljö i ett superisolerat flerfamiljshus En av dagens viktigaste frågor är hur vi ska hantera miljön, hur vi ska kunna minska våra utsläpp, hur vi ska minska energiförbrukningen och att bibehålla ett bra inomhusklimat i bostäder och andra byggnader. Idag är det våra byggnader som står för den enskilt största energiförbrukningen och för att minimera denna har det arbetats fram en ny hustyp som blivit alltmer vanlig, Denna benämns passivhus, superisolerat hus eller lågenergihus. Sådana byggnader har nu uppförts under en tioårsperiod och efterfrågan har ökat över hela landet. Samtidigt som man eftersträvar energisnålhet har brukarna förväntningar på bra funktionalitet och god innemiljö.

samt via beräknat fukttillskott skaffat oss en uppfattning om ventilationens effektivitet.

Beskrivning av byggnaden

Höghuset, kvarteret Seglet, är tolv våningar högt och beläget på Orrholmen i Karlstad. Byggnaden stod klar år 2007 och var ett samarbetsprojekt mellan Skanska Sverige AB och Karlstad Bostad AB. I huset finns 44 lägenheter, varav 22 stycken är tvåor (51 m²) och 22 stycken treor (68 m²). Vid konstruktionen lades

särskild vikt vid energisnålhet och optimal boendekomfort. Bjälklagen är 270 mm tjocka plattbärlag med höjden två meter och 400 mm mellan bärlagen. Bärande innerväggar är av betong och pelare av stål, Ytterväggarna är inhängda prefabricerade regelväggar med fasadskivor ytterst. Totalt består ytterväggskonstruktionen av 450 mm isolering och har utvecklats speciellt för detta projekt av Karlstad Bostad AB och Skanska Sverige AB. Ytterväggskonstruktionen bygger på principerna lufttätt

På många av dagens passivhus, särskilt enfamiljshus, och lågenergihus har det gjorts utvärderingar direkt efter nyproduktionen men i flera fall saknas det utvärderingar efter några års sikt. Detta gäller särskilt flerfamiljshus. I vårt projekt har vi valt ett höghus på tolv våningar i Karlstad som är ett av landets första energieffektiva hus i denna kategori. Parallellt med utvärdering av energianvändningen har vi även studerat de boendes upplevelse av boendemiljön via ett enkätförfarande samt gjort tekniska mätningar av kemiska ämnen i inneluften, rumstemperatur, relativ luftfuktighet

Artikelförfattare är Tomas Karlsson och Fredrik Nilsson, Byggingenjörsprogrammet, Örebro universitet, samt Göran Stridh, f d adjungerad professor, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet. Bygg & teknik 5/13

Bild 2: Enkätundersökning hela materialet. 21

FOTO: TOMAS KARLSSON

Bild 1: Kvarteret Seglet, Orrholmen Karlstad.

system, undvikande av köldbryggor, byggtolerans och möjlighet till prefabricering. Ytterväggen är uppdragen mot ett 800 mm tjockt lösullslager på vindsbjälklaget. De största energiförlusterna brukar ske vid fönster, fönsterdörrar och hörn. Vid montering av fönster och fönsterdörrar gjordes särskilda arbetsberedningar för att uppfylla kravet på lufttäthet. För att kontrollera lufttätheten provtrycktes alla lägenheter och justeringar gjordes till täthetskraven var uppfyllda. Under hela byggtiden vidtogs särskilda åtgärder för att skydda konstruktionen mot fukt. Fönster i öster- och norrläge är av konventionell typ, medan de i söder- och västerläge är av speciell typ med solskyddsglas för att förhindra för stort insläpp av solvärme, se bild 1. Interiört håller lägenheterna hög standard med klinkers i badrum och kapprum och ekparkett i övriga rum. Väggarna i badrum är helkaklade. I byggnadens markplan finns en gemensam tvättstuga men förberedelse för egen tvättmaskin har gjorts i varje lägenhet. Balkong finns till varje lägenhet. Ventilationssystemet består av ett tillluftdon i hallen, som är placerad centralt i lägenheten, samt frånluftdon i samtliga rum. Ovan fönster i sovrum har en borstlist monterats som släpper in uteluft. Värmesystemet i huset tar tillvara fjärrvärmereturen från kringliggande fastigheter och en värmepump används för att varmvattenproduktionen ska uppnå rätt gradantal. Varje lägenhet har en golvvärmeslinga som genomlöper hall respektive sovrummen. Varje lägenhet är utrustad med ett system för individuell mätning för att sporra brukaren att spara energi.

Metoder

Vid beräkning av energianvändningen utnyttjades data från 1 oktober 2009 till 30 22

Bild 3: Enkätundersökning plan 1 till 6 respektive plan 7 till 12.

september 2010 då man fann att husets förbrukning var 38 kWh/m². Under projektets löptid beräknades energianvändningen och jämfördes med den verkliga. För att bedöma inomhusklimatets kvalitet användes en enkät (MM 050 G) utveckad vid Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Enkäter delades ut till samtliga boende och efter cirka fjorton dagar en påminnelse om att svara. Enkäten har använts i nuvarande form vid ett stort antal undersökningar av inneklimatet i Sverige såväl som i utlandet. Den innehåller frågor om upplevelsen av miljöfaktorer och eventuella besvär/symtom. Dessutom finns specifika frågor om bostaden bland annat temperatur, buller, luftkvalitet, Enkäten besvaras enskilt av de boende med ålder över arton år. Varje deltagare i enkätundersökningen skulle märka sin enkät med vilket våningsplan man bodde

på, för att vid utvärderingen kunna undersöka om miljön upplevdes annorlunda på planen 1 till 4, planen 5 till 8 och planen 9 till 12. Förekomsten av kemiska ämnen i inneluften kartlades genom att montera adsorptionsrör för formaldehyd samt för flyktiga organiska ämnen, så kallad VOC. Rören placerades ut på tre plan för att kunna representera förhållanden på undre planen, mittenplanen och övre planen. Studenterna skötte utplacering och inhämtandet. Rören för VOC satt uppe under cirka fjorton dygn och rören för formaldehyd under sju dygn. Rören analyserades därefter enligt standardiserade metoder på Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. För att registrera temperatur och relativ luftfuktighet användes utrustningen Testo 174H, som placerades i anslutning till adsorptionsrören. Utrustningen programmeBygg & teknik 5/13

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen energi, bygg och miljö, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens högskola i Västerås, Lektor Öman är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 52.

Bild 4: Enkätundersökning män respektive kvinnor.

rades för att registrera data var femte minut under fjorton dygn. Fukttillskottet beräknades på konventionellt sätt med hjälp av utomhusdata från SMHI.

Resultat

Vid jämförelse av den verkliga energiförbrukningen, rapporterad av Karlstad Bostad AB och den beräknade fann vi, att man under vinterhalvåret 2011/2012 låg något över den beräknade men om man tar hänsyn till hela året, visade det sig att kraven uppfylldes. Enkäterna besvarades av 30 av de 55 personer som bodde i huset enligt tillgänglig statistik, vilket ger en svarsfrekvens på 55 procent. Utfallet måste betraktas som relativt dåligt särskilt med tanke på att två påminnelser gjordes. Sjutton män och tretton kvinnor besvarade enkäten. Hälften av de svarande var 18 till 64 år och hälften var 65 år eller äldre. Bygg & teknik 5/13

arton procent angav att de är rökare, vilket är något högre än normalt. Tretton procent angav att de hade hösnuva, tretton procent eksem och noll procent (!) att de hade astma. Samtliga procenttal låg lägre än vad som normalt påträffas i bostadsundersökningar. Totala utfallet presenteras i bild 2 på sidan 20, utfallet för planen 1 till 6 respektive 7 till 12 i bild 3 samt för män respektive kvinnor i bild 4. Referensmaterialet, det inre rastrerade området, utgörs av utfallet i ELIB-studien från 1991 till 92. För miljöfaktorer visades en bra bild med endast marginella avvikelser från referensen och beträffande besvär/symtom små avvikelser för slemhinnesymtomen ”ögon” och ”näsa”. Uppdelat på planen 1 till 6 respektive 7 till 12 sågs vissa skillnader, där överfrekvenser för ”hög temperatur” och ”andras tobaksrök” noterades för de övre planen. Klagomålen på andras tobaksrök kan tyda på

Fråga (4 p) I många villor i Sverige finns det en frånluftsvärmepump. Följande avser ett räkneexempel för en ganska stor villa med golvarean cirka 200 kvadratmeter. Antag följande förutsättningar för frånluftsvärmepumpen: Frånluftsflödet är 74 l/s. Detta volymflöde hänförs till ”normal” innetemperatur 20 ºC, då luftens densitet är 1,20 kg/m³. Frånluftstemperaturen förutsätts vara 21 ºC eller 24 ºC i genomsnitt. Avluftstemperaturen förutsätts vara 3 ºC eller 5 ºC när värmepumpen är i drift. Drifttiden per år förutsätts vara 3 500 h/år eller 4 800 timmar per år (beror bland annat på hur mycket tappvarmvatten som de boende använder). Beräkna utifrån förutsättningarna ovan vad värmepumpen ger för årlig ekonomisk besparing som högsta och lägsta värde angivet i kr/år. Vi förutsätter att den värme som värmepumpen utvinner ur frånluften ersätter el med det genomsnittliga priset 1,18 kr/kWh. Beräkningarna görs förenklat genom att man bortser från att avluftstemperaturen ibland understiger daggpunkten för frånluften. Den här ekvationen kan vara till hjälp: P = m• cp∆θ P = värmeeffekt, kW m• = massflöde (för en vätska eller en gas), kg/s cp = specifik värmekapacitet, kJ/kg °C. Luft: 1,01 kJ/kg ºC ∆θ = temperaturskillnad, °C. frekvent balkongrökning. Överfrekvenser på slemhinnesymtom och i viss mån ”trötthet” noteras för de övre planen. I uppdelningen män och kvinnor framträdde den vanliga skillnaden, där män och kvinnor i allt väsentligt uppfattar miljön 23

på ungefär samma sätt, medan kvinnor rapporterar mer besvär/symtom. I enkäten finns även möjlighet att anteckna egna synpunkter och för boende på de övre planen fanns en intressant notering om hög förekomst av spindlar. Oss veterligt har sådan notering vare sig tidigare eller senare förkommit i enkätundersökningar i bostadsområden eller andra byggnader. Temperaturmätningarna stödjer enkätsvaren och man fann en gradient från 23,0 °C (plan 3), 23,5 °C (plan 6) och 24,7 °C (plan 11). Angivna värden är beräknade medelvärden från en fjorton dagars mätperiod. Relativa luftfuktigheten inomhus pendlade avsevärt från 21 till 62 procent. Även denna faktor varierade mellan planen med medelvärdena 39 procent (plan 3), 34 procent (plan 6) och 29 procent (plan 11). Beräkningar av fukttillskottet med SMHI:s data för uteluft gav 2,2 g/m³ (plan 3), 1,2 (plan 6) och 0,6 (plan 11). Mätningarna av formaldehyd gav låga värden, under 10 µg/m³. För flyktiga organiska ämnen pendlade värdena för totalhalten från 190 µg/m³ på plan 3 via 85 på plan 6 till 200 µg/m³ på plan 11. Påvisade enskilda föreningar är naturligt förekommande i svenska innemiljöer. Ämnena tillhör grupperna terpener, som avges från trämaterial, aldehyder från linoleummattor oljebaserade färger och spånskivor och silikonföreningar som

troligtvis härrör från konsumtionsprodukter.

Tack

Diskussion och slutsatser

Byggnadens energiförbrukning, sett över en årscykel, överensstämmer med projekterade värden varför målet att vara ett lågenergihus förefaller vara uppfyllt. I de allmänna diskussionerna har innemiljön i passivhus och lågenergihus ibland ifrågasatts och misstänkts kunna vara sämre än i konventionella konstruktioner bland annat beroende på så låg ventilation som möjligt och extrem sparsamhet med uppvärmningen. Denna undersökning ger dock inget stöd för sådana misstankar utan såväl de boendes uppfattningar redovisade i enkäterna, som de tekniska mätningarna visar att inneklimatet är bra, till och med mycket bra. Trots att både enkäterna och de tekniska mätningarna genomfördes i april/maj innan temperaturen utomhus blivit hög noteras relativt höga innetemperaturer särskilt på de övre planen. Det är svårt att spekulera om orsaken. Alla lägenheter är täthetstestade varför stigande varm luft från lägre plan mot högre torde kunna uteslutas. En mycket intressant detalj i enkätundersökningen är att ingen (!) av de boende som rapporterat något besvär/symtom sätter dessa i samband med bostadsmiljön. Detta är en mycket sällsynt notering. En liten brasklapp måste

Författarna vill tacka Kjell Andersson, Lennart Andersson, Helena Arvidsson, Inger Fagerlund och Lisbet Viklund på Arbets-och miljömedicinska kliniken för stöd och hjälp med enkätundersökningen, de tekniska mätningarna och analyserna. Vidare ett tack till Magnus Ryström (bihandledare) på Skanska Sverige AB, Anders Björbole (”energijägare”) och Gunnar Breikreuz (bovärd) på Karlstad Bostad AB.

dock infogas: svarsfrekvensen är låg (55 procent) och det relativt låga antalet personer omöjliggör definitiva slutsatser. Den indikativa uppskattningen om ventilationseffektiviteten via fukttillskottet tyder på att ventilationen fungerar på avsett vis. Detta bekräftas också i enkätresultatet, där klagomålen på luftkvalitet (instängd dålig luft, torr luft och obehaglig lukt) är mycket få. Fenomenet med spindlar på de övre planen kan inte förklaras med några byggnadstekniska förhållanden utan torde vara slumpartad. De kemiska förhållandena är halt normala både vad gäller koncentrationer och art av enskilda ämnen Inga tecken på att fukt från bjälklag och alkaliska miljöer har orsakat några kemiska eller mikrobiella emissioner till innemiljön. ■

CERTIFIERING FÖR DITT FÖRETAG

UÊ

BÀ }

UÊ

Þ}}«À `Õ ÌViÀÌ w >ÌÊ

UÊ

Õ Ì Ã ÌÀ > ÌÊ"6

UÊ

/Þ«} ` B > `i

UÊ

ÌÀ > ÃÛ>À }

UÊ

iÀ} BÀ }

UÊ

iÀ} iÝ«iÀÌ

UÊ Ê

1ÌL ` }Ê V ÊiÝ> iÀ }ÊÊ >ÛÊ }>ÃiÀ

UÊ

À }ÊÌ ÛiÀ }Ã ÌÀ

Ü>Ê-Üi`ViÀÌÊ /i Êä{xx ÎäÊxÈÊää LÞ}}J Ü>°Ãi ÜÜÜ° Ü>°Ãi

www.leakomatic.com

STÄNGER DU AV VATTNET NÄR DU LÄMNAR HUSET? INTE?! VATTENFELSBRYTARE

LEAKOMATIC BEVAKAR DET ÅT DIG!

D R I P, D R O P, S T O P !

Ring Magnus 070-230 55 49 info@leakomatic.com Bygg & teknik 5/13

Nationellt kompetenscentrum för sunda hus – en strategi för att nå miljömålet God bebyggd miljö Nationella kartläggningar visar att det behövs ökad kunskap och handling inom området inomhusmiljö och hälsa. Dryga miljonen svenskar upplever att de får besvär och symtom av dålig inomhusluft enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport. Årets Miljöhälsorapport visar dessutom att över 700 nya fall av astma hos fyraåringar bedöms vara knutna till fuktproblem i byggnader. En tredjedel av de svenska småhusen har fukt- och mögelskador i sådan omfattning att innemiljön påverkas negativt enligt Boverkets undersökning Betsi. Ohälsa kopplat till inomhusmiljö är ett område som dessutom kostar samhället miljardbelopp. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kommer sannolikt inte att nås inom utsatt tid och därför är det nu angeläget med krafttag för att nå målet sunda hus! Sverige saknar i dag en nationell paraplyorganisation som arbetar proaktivt för hållbar utveckling för en god inomhusmiljö. Ett nationellt kompetenscentrum med centrala aktiviteter såsom kunskapssammanställningar, information och utbildning kan ge samhället ett stort mervärde och kan på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att vi når miljömålet God bebyggd miljö. Detta menar en nationell arbetsgrupp som sedan hösten 2012 arbetat med hur man i Sverige bör arbeta strategiskt för en sund inomhusmiljö. Arbetsgruppen består av representanter från Umeå universitet, innemiljöorganisationen Swesiaq, Arbets- och miljömedicin i Uppsala, IVL Svenska Miljöinstitutet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt Astma- och Allergiförbundet. Arbetet har skett i nära dialog med Boverket, Socialstyrelsen och Fuktcentrum i Lund.

Utvärdera forskning

Arbetsgruppen anser att i ett nationellt kompetenscentrum bör relevant och etablerad kunskap inom inomhusmiljöområdet samlas för att spridas till olika viktiga målgrupper som kan påverka utvecklingen. Kompetenscentrets uppgift bör också vara Bygg & teknik 5/13

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kommer sannolikt inte att nås inom utsatt tid och därför är det nu angeläget med krafttag för att nå målet sunda hus!

att utvärdera ny forskning och föra ut den på ett lättbegripligt och lättillgängligt sätt. Vilseledande information måste kunna bemötas. Inomhusmiljöområdet är till sin natur både tvärtekniskt och tvärvetenskapligt. Olika typer av viktig kompetens finns till exempel hos skadeutredare, mikrobiologer, kemister, läkare och psykologer. Ett kompetenscentrum blir en naturlig mötesplats där olika kompetenser möts för diskussioner och nätverksbyggande.

Kunskap och utredningsstrategier

Vi vet att ökad kunskap om inomhusmiljöfrågor behövs i hela byggskedet – från planering och projektering till förvaltning, renovering eller ombyggnad. För problembyggnader med klagomål på luftkvalitet eller ohälsa (”sjuka hus”) bör centret ta fram utredningsstrategier som så långt möjligt är standardiserade – både tekniskt och medicinskt. Vid upphandling eller anlitande av konsulter för innemiljöutredningar bör fastighetsägarna sedan kunna kräva att man arbetar enligt dessa strategier. Privatpersoner kommer också att kunna ta del av goda erfarenhetsbeprövade råd och kunskaper på ett och samma ställe, till exempel via centrets hemsida.

Anders Lundin, innemiljöorganisationen Swesiaq Berndt Stenberg, Umeå universitet Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Bo Glas, Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Bo Sahlberg, Arbets och miljömedicin Uppsala Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet Jörgen Magnér, IVL Svenska Miljöinstitutet Linda Hägerhed Engman, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Marie-Louise Luther, Astma- och Allergiförbundet Stina Lindström, Umeå universitet, Institutionen för Psykologi, Komin

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik! 25

Lufttäthet hos kontorsoch skolbyggnader – mätningar och analys För att uppnå låg energianvändning och god termisk komfort i kontorsoch skolbyggnader måste god lufttäthet säkerställas. En otät byggnad har sannolikt en högre energianvändning och problem med den termiska komforten. Kunskapen om verklig lufttäthet för hela byggnader och dess inverkan på energianvändningen har hittills varit mycket låg, med undantag för en studie som genomförts i USA. Därför har lufttäthetsprovning genomförts på sex hela svenska kontorsoch skolbyggnader som byggts de senaste åren, samt resultat från trettio tidigare genomförda lufttäthetstester har sammanställts. Alla provade byggnader visar en mycket god lufttäthetsnivå, nära de svenska passivhuskriterierna. Byggnaderna uppvisade läckageställen, som lätt hade kunnat tagits hand om under byggtiden, men som är ganska svåra att åtgärda nu. Det är väl känt att byggsektorn har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling. Sektorn står för omfattande ekonomiska, sociala och kulturella värden, samtidigt som den orsakar stor miljöpåverkan på grund av den höga användningen av energi och material. En viktig del av energianvändningen inom byggsektorn är relaterad till kontorsoch skolbyggnader. Den totala energianvändningen i en genomsnittlig svensk kontors-

Artikelförfattare är Åke Blomsterberg, WSP, Malmö, och Stephen Burke, NCC Construction Sweden, Malmö.

Tabell 1: Beskrivning av tidigare täthetsprovade byggnader. TRP är trapetskorrugerad plåt, PPM är platta på mark och HDF är håldäcksbjälklag av betong. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av Bygg- Antal plan Golvarea, Byggnads- Byggnadsteknik, byggnad år över mark m² volym, m³ klimatskärm ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Butik 2011 1–2 8 221 61 090 Betongprefab/ parocelement, TRP Idrottshall 2011 1–2 – – Betongprefab/ regelstomme, TRP Kontor 2008 – 1 950 5 250 Plåt/cellplastelement Kontor 2010 3 905 Betongprefab Kontor 2010 6 4 094 15 171 Någon typ av fasadsystem, TRP Kontor 2010 5 17 000 – Kontor 2007 5 8 574 25 722 Glasfasad, regelvägg Kontor/ 2009 – 379/1 269 – Plannjaelement/ industrilokal regelstomme Lager/verk- 2011 1–2 – – Regelstomme, TRP stad/kontor Livsmedels- 2011 – 1 540 8 000 Betong PPM, putsad butik lättklinker vägg, TRP plastfolie Skola 2009 – – – Skola 2011 1–2 – – Regelstomme, takstolar Skola 2008 1–2 – – Regelstomme, takstolar Skola 2008 1 1 840 – Regelstomme, takstolar Skola 2009 1–2 1 134 – Regelstomme, TRP Skola 2008 1–2 – – Skola 2010 1–2 973 – Regelstomme, takstolar Skola 2010 1–2 973 – Regelstomme, takstolar Skola 2010 2–3 – – Betong/regelstomme, takstolar Skola 2010 1–2 761 – Regelstomme, takstolar Skola 2010 2 3 425 ca 13 500 Utfackningsväggar, vindsbjälklag av HDF Skola 2011 1–2 959 – Regelstomme, takstolar Skola 2011 1–2 2 250 8 995 Regelstomme, TRP Skola 2007 2 – – Förskola 2011 – 880 3 300 PPM, regelvägg, plastfolie, takstolar, plastfolie Skola 2010 – 800 3 190 Betongprefab/ utfackning Skola 2011 – 2 950 11 500 PPM, regelvägg, TRP tak, plastfolie Skola 2010 – 3 340 – PPM, regelvägg och takstolar/TRP, plastfolie Äldreboende 2012 6–7 4 762 – Betongprefab (till allra största del) Äldreboende 2011 – 4 200 – Utfackningsväggar, vindsbjälklag i betong Bygg & teknik 5/13

Tabell 2: Beskrivning av byggnader täthetsprovade i detta projekt. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av Bygg- Antal Golvarea, Byggnads- Ventilations- Byggnadsbyggnad år plan m² volym, system teknik, över m² klimatskärm mark –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kontor 1/ 2011 1–2 20 000 204 000 Behovstyrd Prefabricerad utställFTX betongstomme, ningshall HDF-bjälklag, Ytterväggar i betong, tegel, glas 6 12 000 48 000 Behovsstyrd Skärmtegel och Kontor 2 2009 FTX glas (fasad med stålpelare och utfackningsväggar) Kontor 3 2009 10 5 438 4 714 Behovsstyrd Prefabricerad FTX glasfasad Skola 1 2007 2,5 2 628 8 600 FTX Lättbetong Skola 2 2011 1,5 1 030 2 967 FTX Träregelvägg Skola 3 2009 2,5 2 098 7 148 FTX Träregelvägg byggnad är 220 kWh/m²•år (uppvärmd användbara golvyta) varav el står för 108 kWh/m²•år. Av dessa 108 kWh/m²•år, används 57 kWh/m²∙år för kontorsutrustning, varav 23 kWh/m²•år är belysning. Detta visar en studie av 123 kontor och administrativa byggnader av olika ålder, Persson (2007). Av golvytan i alla kontorsbyggnader, värms 69 procent med fjärrvärme och den genomsnittliga användningen av fjärrvärmeenergi är 110 kWh/m²•år, SCB (2006). Både nya och gamla kontorsbyggnader har en betydande potential för energibesparingar och förbättring av inomhusklimat. Medan många nya kontorsbyggnader kan ha en låg energianvändning för uppvärmning jämfört med äldre kontorsbyggnader, kan de ha en högre elanvändning. Detta beror på en hög elanvändning för ventilation, kyla, belysning och kontorsutrustning. En viktig parameter som påverkar energianvändningen för uppvärmning och kylning, och därmed inneklimatet är lufttätheten i klimatskalet. I en läckande byggnad ökar energianvändningen till följd av okontrollerad infiltration/exfiltration. Luft som läcker in och ut genom klimatskalet ökar energianvändningen eftersom till exempel luften då inte passerar genom värmeåtervinningsaggregatet. Ett okontrollerat luftläckage kan bidra till obehag som drag, vilket kan resultera i att inomhustemperaturen höjs för att förbättra komforten, och därmed orsakar en ökad energianvändning. Dessvärre finns det ingen enkel och noggrann metod för att relatera lufttätheten hos en byggnad till luftläckage för en kontors- eller skolbyggnad i drift. Detta beror på svårigheter att bestämma läge och egenskaper för alla läckagevägar och bestämma formfaktorer för vind, Blomsterberg (1990). Därför genomfördes ett projekt med syftet, Blomsterberg (2012): Bygg & teknik 5/13

att använda olika mätmetoder för att bestämma verklig lufttäthet för skol- och kontorsbyggnader, ● att fastställa lufttäthet för moderna skol- och kontorsbyggnader, ● att uppskatta påverkan av lufttätheten på energianvändningen för uppvärmning. ●

Således bestämdes klimatskalets lufttäthet. Läckagevägarna lokaliserades med termografi och rökpuffar. Tre skolor och tre kontorsbyggnader har testats inom detta projekt. Även trettio tidigare utförda täthetsprovningar av andra svenska organisationer har studerats.

Bestämning av energianvändning på grund av oavsiktlig ventilation

För att kunna bestämma energianvändning på grund av av oavsiktlig ventilation, måste först infiltrationen och exfiltrationen genom klimatskärmen bestämmas. Denna oavsiktliga ventilation passerar inte värmeåtervinningen på ventilationen och förorsakar därmed en ökad energianvändning för uppvärmning och kyla. För att bestämma infiltrationen/exfiltrationen genom klimatskärmen från resultat från en täthetsprovning finns olika ventilationsmodeller. Ventilationsmodellerna kan delas in i: ”luftutbytes”-metoder, reducering av täthetsprovningsresultat, regressionsmetoder, teoretiska nätverksmodeller samt förenklade teoretiska

Mätmetod

Två olika metoder har använts: ● Lufttäthetsprovning med ett antal blower doors (bärbara fläktar), www.energyconservatory.com. Europeisk standard 13829, CEN (2000). ● Lufttäthetsprovning med ventilationssystemet i byggnaden. Kanadensiska standarder tillämpades, CGSB (1986 och 1996). Vid mätningarna sattes hela byggnaden under övertryck eller undertryck och luftflödet som krävs för att hålla olika tryckskillnader mellan insidan och utsidan mättes. Ventilationsöppningar och genomföringar tätades före mätningarna.

Två av de täthetsprovade byggnaderna.

metoder, Liddament (1986). Det tre första modellerna är lösligt baserade på fysikaliska principer för luftflöde. De andra modellerna är teoretiska modeller, som är baserade på ett mer grundläggande angreppssätt med lösandet av flödesekvationer för luftrörelser genom öppningar i klimatskärmen. De tre första modellerna är vanligen enkla att använda, men tenderar att vara otillförlitliga och ha ett begränsat användningsområde. Å andra sidan har teoretiska modeller ett potentiellt obegränsat användningsområde, men ställer ofta höga krav på indata och beräkningstid. Dessa modeller kräver mycket information till exempel formfaktorer för vind, fördelning av läckagevägar för klimatskärmen, lokal vindhastighet och byggnadens geometri. På grund av den begränsade omfattningen på information för de inom ramen för denna studie täthetsprovade byggnaderna, så valdes metoden med reducering av täthetsprovningsresultat för att bestämma den genomsnittliga infiltrationen. Metoden med reducering av täthetsprovningsresultat ger trots allt värdefull information om genomsnittlig infiltration för en byggnad. Vid verklig drift av en byggnad råder andra tryckförhållanden än vid en täthetsprovning, som ger data för byggnadens ”otäthet”. Provningen ger ingen kvantifierbar information om fördelningen av otätheterna och ingen information hur infiltrationen påverkas av vind, temperatur, terräng eller vindskydd. Resultat från många experiment har visat att den ungefärliga infiltrationen är av storleksordningen en tjugondedel den vid 50 Pa uppmätta lufttätheten, ASHRAE 2009), det vill säga: Qinf = Q50 / 20

(1)

qinf = q50 / d

(2)

där Qinf är infiltration (h-1) Q50 är luftomsättning (h-1) vid 50 Pa. Beräkningar har visat att förhållandet kan variera mellan sex och fyrtio beroende på hus, klimat och vindskydd, Blomsterberg (1990). Alternativt beräknas infiltrationen enligt den analoga schablonmetoden som används i energiberäkningsprogrammet Enorm, Equa (2004). För varje byggnadszon bestäms den ofrivilliga luftläckningen (infiltrationen) i m³/m²•h genom omslutande, läckande ytor enligt följande formel: där qinf är infiltration (luftläckning) i m³/m²·h vid drifttryck q50 är infiltration i m³/m²·h vid 50 Pa tryckskillnad d är 20 vid FT-ventilation eller avstängd fläkt d är 25 vid undertryck motsvarande Fventilation. För att bestämma energianvändningen för uppvärmning förorsakad av infiltration så beräknades först infiltration från resultaten av täthetsprovningar och sedan be28

Tabell 3: Uppmätt lufttäthet och täthetskrav för tidigare provade byggnader. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bygg- ProvningsTäthetskrav, Uppmätt täthet, Typ av byggnad år metod l/s∙m² @ 50 Pa l/s∙m² @ 50 Pa ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Butik 2011 Blower doors, tre fläktar, 0,18 hela byggnaden 2011 Blower doors, två fläktar, 0,4 0,44 Idrottshall hela byggnaden Kontor 2008 Ventilationssystem 0,34 Kontor 2010 Ventilationssystem 0,4 0,27 Kontor 2010 Blower doors, en fläkt, 0,5 0,43 hela byggnaden Kontor 2010 Blower doors, tre plan, 0,6 0,55 ett åtgången Kontor 2007 Ventilationssystem/ 0,8 0,7 blower doors, två fläktar Kontor/ 2009 Ventilationssystem 0,25 0,26 industrilokal Lager/verk- 2011 Blower doors, två fläktar, 0,3 0,29 stad/kontor hela byggnaden Livsmedels- 2011 Blower doors, två fläktar, 0,8 0,62 butik hela byggnaden Skola 2009 Ventilationssystemet, 0,5 0,36 hela byggnaden exkl. källare Skola 2011 Blower doors, en fläkt, hela byggnaden 0,2 0,13 Skola 2008 Blower doors, en fläkt, hela byggnaden 0,45 0,41 Skola 2008 Blower doors, en fläkt, hela byggnaden 0,4 0,21 Skola 2009 Blower doors, en fläkt, hela byggnaden 0,6 0,27 Skola 2008 Blower doors, en fläkt, hela byggnaden 0,3 0,26 Skola 2010 Blower doors, en fläkt, 0,6 0,23 hela byggnaden Skola 2010 Blower doors, en fläkt, 0,6 0,19 hela byggnaden Skola 2010 Blower doors, en fläkt, 0,6 0,57 hela byggnaden Skola 2010 Blower doors, en fläkt, 0,5 0,38 hela byggnaden Skola 2010 Blower doors, en fläkt, 0,2 0,09 hela byggnaden (nybyggd del) Skola 2011 Blower doors, en fläkt, 0,40 0,28 hela byggnaden Skola 2011 Blower doors, en fläkt, 0,25 0,17 hela byggnaden Skola 2007 Blower doors, en fläkt, 0,4 0,45 hela byggnaden Förskola 2011 Blower doors, en fläkt, 0,6 0,48 hela byggnaden Skola 2010 Blower door, en fläkt 0,3 0,4 Skola 2011 Blower doors, en fläkt, 0,2 0,16 hela byggnaden Skola 2010 Blower doors, tre fläktar, 0,8 0,88 hela byggnaden Äldreboende 2012 Blower doors, en fläkt, 0,3 0,20 hela byggnaden Äldreboende 2011 Blower doors, x fläktar, 0,2 0,14 hela byggnaden ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 0,44 0,34 Bygg & teknik 5/13

Tak Tele2 Arena

Golv Täby Centrum

Betongrenovering Hyllie Vattentorn

Allt som behövs för ett lyckat projekt!

Structural glazing Emporia

Betong Hammarby Sjöstad

Fog & Lim Clarion Hotel Post

Takduk. Fogmassa. Lim. Bruker. Impregnering. Betongtillsatsmedel. Golvbeläggning. Radontätning. Förankring. Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

räknades energianvändningen med hjälp av normalgraddagar för Stockholm.

Tabell 4:Uppmätt lufttäthet och täthetskrav för sex utvalda byggnader. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av Bygg- ProvningsTäthetskrav, Uppmätt täthet, byggnad år metod l/s∙m² @ 50 Pa l/s∙m² @ 50 Pa ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kontor 1/ 2011 Ventilationssystemet, 0,4 0,39 utställningshela byggnaden hall Kontor 2 2009 Ventilationssystemet 0,85 plan 3, mottryck plan 2, 4, atrium och trapphus Kontor 3 2009 Blower doors, två fläktar, 0,8 0,68 9 kontorsplan, ej butiksplan och garage Skola 1 2007 Blower door Inget krav 0,87 Skola 2 2011 Blower door Inget krav 0,45 Skola 3 2009 Blower door Inget krav 0,62 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 0,64

Beskrivning av provade byggnader

Tidigare provade byggnader. Trettio byggnader har täthetsprovats av olika organisationer till exempel SP, Akademiska Hus, NCC, Skanska, Peab och WSP. Alla byggnaderna vara byggda mellan 2007 och 2012. Byggnaderna är i huvudsak skolor och kontor, men också några äldreboende, butiker och idrottshallar, se tabell 1 på sidan 26. Den minsta byggnaden har en golvarea på 800 m² och den största på 17 000 m². Alla byggnader har FTXventilation, några med behovsstyrning. Byggnadstekniken varierar, från prefabricerade betongelement till träregelväggar. Många har en takkonstruktion av trapetskorrugerad plåt. Byggnader testade inom detta projekt. Inom ramen för detta projekt täthetsprovades tre kontorsoch tre skolbyggnader. Alla byggnaderna är byggda mellan 2007 och 2011, se tabell 2 på sidan 27. Den minsta byggnaden har en golvarea på 1 000 m² och den största på 20 000 m². Alla byggnader har FTX-ventilation, varav tre är behovsstyrda. Byggnadstekniken för klimatskärmen varierar från prefabricerade betongelement till träregelväggar.

Tabell 5:Uppmätt lufttäthet och beräknad energianvändning för att värma luft som läcker in genom klimatskärmen för tolv tidigare provade byggnader. Infiltrationen beräknad som antal luftomsättningar vid 50 Pa/20. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av ByggUppmätt Uppmätt Beräknad Beräknad byggnad år täthet, täthet, oavsiktlig energianvändning l/sm² @ oms/h @ ventilation pga. oavsiktlig 50 Pa 50 Pa (/20), oms/h ventilation kWh/m²•år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Butik 2011 0,18 0,20 0,01 2 Kontor 2008 0,34 0,60 0,03 3 Kontor 2010 0,43 0,43 0,02 3 Livsmedelsbutik 2011 0,62 1,11 0,06 10 Skola 2010 0,09 0,13 0,01 1 Skola 2011 0,17 0,34 0,02 2 Förskola 2011 0,48 1,18 0,06 7 Skola 2010 0,4 1,04 0,05 7 Skola 2011 0,16 0,24 0,01 2 Skola 2010 0,88 1,28 0,06 9 Äldreboende 2012 0,20 0,20 0,01 1 Äldreboende 2011 0,14 0,18 0,01 1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 0,34 0,58 0,03 4

Resultat

Täthetsprovningsmetoden. Två olika metoder för att täthetsprova hela eller en stor del av en skol- eller kontorsbyggnad har använts, dels med hjälp av byggnadens egna ventilationssystem och dels med ett antal blower doors. De två metoderna har även i några fall kombinerats. Valet av metod har berott på förutsättningarna i det enskilda provobjektet. En viktig iakttagelse när beslut ska tas om att använda ventilationssystemet är att man måste säkerställa att luftflödena i ventilationssystemet någorlunda enkelt kan regleras och mätas. Det kan ofta vara aktuellt att kunna tvångs styra ventilationssystemet. Luftflödesmätningen måste också gå att göra med tillräcklig noggrannhet. En lämplig förutsättning kan också vara att ventilationssystemet är behovsstyrt, vilket medger att luftflödet kan varieras inom ett stort område. Täthetsprovning under byggnadstiden genomförs vanligen bäst med portabla fläktar till exempel blower doors. När ventilationssystemet i byggnaden utnyttjas för täthetsprovning måste följande göras innan: ● Studera SÖ-systemet för att säkerställa att ventilationsflödena kan styras, samt att det är sannolikt att uppnå de nödvändiga luftflödena. Det är oftast lättare om byggnaden har en behovsstyrd ventilation. ● Säkerställa att luftflödena kan mätas och att det kan göras med tillräcklig noggrannhet. Tre sätt att förenkla täthetsprovning av hela eller en stor del av lite större byggnader har studerats: 30

Tätning av ventilationsaggregat, vilket gäller antingen tillufts- eller frånluftssidan. Detta görs ofta vid aggregaten. En förbättring vore att ha färdiga lufttäta kassetter som kan ersätta filterkassetterna tillfälligt. ● Rationell differenstryckmätning. Eftersom det är lämpligt vid täthetsprovning att mäta tryckskillnaden mellan inne och ute på flera ställen samtidigt och det kan vara stora avstånd mellan mätpunkterna, vore det tilltalande med trådlös överföring från tryckgivarna. ● Ett ventilationssystem skulle kunna vara förberett för att användas vid täthetsprovning, så att det är enkelt att styra. Det gäller framförallt behovsstyrda FTX-system. Lufttäthet i trettio tidigare provade byggnader. Alla provade trettio byggnaderna har mycket god lufttäthet, se tabell ●

3 på sidan 28. Den genomsnittliga lufttätheten var 0,3 l/s•m² vid 50 Pa vilket överensstämmer med de svenska kriterierna för passivhus, Nollhus (2012). Den bästa byggnaden har ett värde på 0,1. För de flesta byggnaderna hade specificerade täthetskrav ställts upp från 0,2 till 0,8 l/sm² med ett medelvärde på 0,44 l/s∙m² vid 50 Pa, vilket kan jämföras med kravet i tidigare svenska byggnorm (före 2006) på 1,6 l/s∙m². Endast tre byggnader uppfyllde inte sina krav. Den nuvarande byggnormen har inget specificerat täthetskrav. Vanliga läckageställen i de täta byggnaderna är ytterdörrar och anslutningar mellan fasadelement och golv/tak, varav många kan vara svåra att täta i efterhand. De flesta byggnaderna täthetsprovades med parallellkopplade täthetsprovningsutrustningar av fabrikatet blower doors, som täckte större delen av byggnaden. Bygg & teknik 5/13

Tabell 6: Uppmätt lufttäthet och beräknad energianvändning för att värma luft som läcker in genom klimatskärmen för tolv tidigare provade byggnader. Infiltrationen beräknad som luftläckaget genom omslutande yta vid 50 Pa/20. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av ByggUppmätt Uppmätt Beräknad Beräknad byggnad år täthet, täthet, oavsiktlig energianvändning l/sm² @ oms/h @ ventilation pga. oavsiktlig 50 Pa (/20), oms/h ventilation 50 Pa kWh/m²•år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2011 0,18 0,009 0,003 1 Butik 2008 0,34 0,017 0,008 1 Kontor 2010 0,43 0,0215 0,006 1 Kontor 0,62 0,031 0,015 3 Livsmedels- 2011 butik Skola 2010 0,09 0,0045 0,002 0 Skola 2011 0,17 0,0085 0,005 1 Skola 2011 0,48 0,024 0,016 2 Skola 2010 0,4 0,02 0,014 2 Skola 2011 0,16 0,008 0,003 0 Skola 2010 0,88 0,044 0,018 2 Äldreboende 2012 0,20 0,01 0,003 0 Äldreboende 2011 0,14 0,007 0,002 0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 0,35 0,01 1 Tabell 7: Uppmätt lufttäthet och beräknad energianvändning för att värma luft som läcker in genom klimatskärmen för sex nyligen provade byggnader. Infiltrationen beräknad som antal luftomsättningar vid 50 Pa/20. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av ByggUppmätt Uppmätt Beräknad Beräknad byggnad år täthet, täthet, oavsiktlig energianvändning l/sm² @ oms/h @ ventilation pga. oavsiktlig 50 Pa 50 Pa (/20), oms/h ventilation kWh/m²•år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utställning/ 2011 0,39 0,28 0,01 5 kontor Kontor 2009 0,85 0,36 0,02 2 Kontor 2009 0,68 2,77 0,14 4 Skola 2007 0,87 1,44 0,07 8 Skola 2011 0,45 1,51 0,08 7 Skola 2009 0,62 1,34 0,07 8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 0,64 1,28 0,06 6

Några provades med det egna ventilationssystemet.

Lufttäthet i sex utvalda byggnader. De nyligen täthetsprovade sex byggna-

Tabell 8: Uppmätt lufttäthet och beräknad energianvändning för att värma luft som läcker in genom klimatskärmen för sex nyligen provade byggnader. Infiltrationen beräknad som luftläckaget genom omslutande yta vid 50 Pa/20. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av byggnad Byggår Uppmätt Beräknad Beräknad täthet, oavsiktlig energianvändning l/sm² @ ventilation pga. oavsiktlig 50 Pa (/20), oms/h ventilation kWh/m²•år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utställning/kontor 2011 0,39 0,02 1 Kontor 2009 0,85 0,04 1 Kontor 2009 0,68 0,03 1 Skola 2 007 0,87 0,04 2 Skola 2 011 0,45 0,02 2 Skola 2 009 0,62 0,03 2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 0,64 0,03 2

Bygg & teknik 5/13

derna är lufttäta, men inte lika lufttäta som de tidigare provade byggnaderna, se tabell 4. En bidragande faktor kan vara att endast för två hade täthetskrav specificerats och täthetkraven för dessa två var högre än de svenska kriterierna för passivhus, Nollhus (2012). Energianvändning – lufttäthet i tolv av trettio byggnader. För tolv av de trettio byggnaderna var information om byggnadsvolymen tillgänglig och uppmätt lufttäthet kunde räknas om till luftomsättning vid 50 Pa, se tabell 5. En jämförelse av byggnader ger nu ett annat resultat beroende på olika förhållande mellan volym och omslutningsyta. Med tidigare nämnda förenklade metod för beräkning av genomsnittlig oavsiktlig ventilation (infiltration) uppskattades denna (antal luftomsättningar vid 50 Pa/20). Resultatet är en genomsnittlig infiltration under uppvärmningssäsongen på 0,03 oms/h, med en variation från byggnad till byggnad på 0,01 till 0,06 oms/h. Detta motsvarar en energianvändning för uppvärmning av storleksordningen 4 kWh/m²år. Om byggnaderna hade uppfyllt endast tidigare byggnormskrav på lufttäthet så hade förmodligen energianvändningen varit fem gånger högre, det vill säga cirka 20 kWh/m²år. Om den alternativa schablonmetoden, luftläckaget genom omslutande yta/20, används blir den genomsnittliga infiltrationen lägre, 0,01 oms/h istället för 0,03 oms/h, se tabell 6. Detta reducerar energianvändningen för uppvärmning av inläckande luft från 4 till 1 kWh/m²år. Energianvändning – lufttäthet i sex nyligen provade byggnader. För de nyligen täthetsprovade byggnaderna var information om volym tillgänglig och lufttätheten kunde omräknas till luftomsättningar vid 50 Pa, se tabell 7. En jämförelse av byggnaderna ger nu ett annat resultat beroende på olika förhållande mellan volym och omslutningsyta. Med tidigare nämnda förenklade metod för beräkning av genomsnittlig ventilation uppskattades denna. Resultatet är en genomsnittlig infiltration under uppvärmningssäsongen på 0,05 oms/h, med en variation från byggnad till byggnad på 0,01 till 0,08 oms/h. Detta motsvarar en energianvändning för uppvärmning av storleksordningen 6 kWh/m²•år. Om byggnaderna hade uppfyllt endast tidigare byggnormskrav på lufttäthet så hade förmodligen energianvändningen varit tre gånger högre det vill säga cirka 20 kWh/m²•år. Om den alternativa schablonmetoden, luftläckaget genom omslutande yta/20, används blir den genomsnittliga infiltrationen lägre, 0,03 oms/h istället för 0,06 oms/h, se tabell 8. Detta reducerar energianvändningen för uppvärmning av inläckande luft från 6 till 2 kWh/m²•år.

Slutsatser

Detta projekt visar tydligt att det är möjligt att bygga skol- och kontorsbyggnader 31

med mycket god lufttäthet, det vill säga som uppfyller de svenska kriterierna för passivhus på 0,3 l/s•m² vid 50 Pa. För dessa byggnader torde energianvändningen på grund av luftläckage vara nästan försumbar, det vill säga endast några kWh/m²•år. Detta kan jämföras med den totala energianvändningen för uppvärmning för ett typiskt svenskt kontor på 110 kWh/m²•år, där luftläckaget kan svara för 10 till 20 kWh/m²•år om endast kravet på lufttäthet för lokaler i byggnormen före 2006 uppfylls, 1,6 l/s•m² vid 50 Pa. Två olika metoder för att täthetsprova hela eller en stor del av en skol- eller kontorsbyggnad har använts, byggnadens egna ventilationssystem eller ett antal portabla fläktar (blower doors). Båda metoderna fungerar väl var för sig eller i kombination för stora byggnader. Valet av metod beror på förutsättningarna i provobjektet. För stora befintliga byggnader kan metoden med byggnadens egna ventilationssystem vara att föredra, vilket dock förutsätter att luftflödena i ventilationssystemet någorlunda enkelt kan regleras och mätas tillräcklig noggrannhet. En lämplig förutsättning kan också vara att ventilationssystemet är behovsstyrt, vilket medger att luftflödet kan varieras inom ett stort område. Täthetsprovning under byggnadstiden, vilket rekommenderas för att säkerställa den slutliga tätheten, genomförs vanligen bäst med por-

tabel utrustning för täthetsprovning till exempel blower doors. En viktig förutsättning för att uppnå en mycket god lufttäthet är att i ett tidigt skede ställa krav på lufttätheten. Detta krav måste specificeras som ett högsta tillåtna läckagevärde, som är anpassat till typ av byggnad och som följs upp under projekterings- och byggprocessen. ■

Referenser

Blomsterberg, Å., 1990. Ventilation and airtightness in low-rise residential buildings – Analyses and full-scale measurements. Statens råd för byggnadsforskning, D10:1990, doktorsavhandling. Blomsterberg, Å. & Burke, S., 2012, Verklig lufttähet i stora byggnader – Mätningar och beräkningar, SBUF, NCC och WSP. CEN, 2000. Thermal performance of buildings – Determination of air permeability of buildings – Fan pressurization. European Committee for Standardization, EN 13829. CGSB, 1986. Determination of the Airtightness of Buildings envelopes by the Fan Depressurization Method Using the Buildings’s Air Handling Systems, Canadian General Standards Board, Standard 149.10-M86, National Standard of Canada. CGSB, 1996. Determination of the Overall Envelope Airtightness of Buil-

dings by the Fan Pressurization Method Using the Buildings’s Air Handling Systems, Canadian General Standards Board, National Standard of Canada. Equa, 2004, Enorm 2004 – manual. Equa simulation AB. Liddament, 1986. Air infiltration calculation techniques – An applications guide. Air Infiltration and Ventilation Centre. Nollhus, 2012, Kriterier för passivhus m.m., www.nollhus.se. Persson, A., 2007. Förbättrad energistatistik för lokaler – Stegvis STIL – Rapport för år 1 – Inventering av kontor och förvaltningsbyggnader. Statens Energimyndighet, rapport ER 2007:34. SCB, 2006. Energistatistik för lokaler 2005. Statistiska centralbyrån, EN16SM0603, www.scb.se.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 6/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Shingeltak ett kreativt alternativ till pannor och plåt.

www.t-emballage.se/shingel 32

Bygg & teknik 5/13

Inomhustemperatur i flerbostadshus – är det skillnad mellan passivhus och ”vanliga” flerbostadshus? Det blir vanligare att boende klagar på för höga inomhustemperatur sommartid och ibland påstås det att problem med höga inomhustemperaturer ökar i passivhus. Vi redovisar här uppmätta inomhustemperaturer för flerbostadshus som ej är passivhus samt fyra olika passivhusprojekt. Av de mätdata som redovisas här finner vi inget som indikerar att inomhustemperaturen generellt är högre sommartid i passivhus, jämfört med ”vanliga” flerbostadshus.

Under senare år har problem med övertemperaturer i bostäder och då främst lägenheter uppmärksammats och analyserats. Detta har tidigare beskrivits i Bygg & teknik nummer 2/13 [1], men även i flertalet andra artiklar och forskningsrapporter [2–5] där det ofta uttalas att problemet med höga inomhustemperaturer är ett större problem i lågenergihus än i traditionellt byggda bostäder. Orsaken till detta anses ibland vara att traditionellt byggda bostäder har större värmeförluster. Detta samband understöddes teoretiskt i ovan nämnd artikel [1]. Samma artikel visade dock på att möjligheter till vädring, utformning av solskydd samt brukarbeteende (hur de boende utnyttjar sina möjligheter till vädring) har en mycket större effekt på inomhustemperaturen sommartid. Hur ser det då ut i verkligheten?

Syfte och metod

Genom att analysera uppmätta inomhustemperaturer i lägenheter i både passivhus och traditionella bostäder, är målet med denna artikel att besvara om det faktiskt är varmare i väldigt energieffektiva

byggnader och i så fall hur höga temperaturer som uppnås. Mätdata baseras på uppmätta data från uppförda passivhus i Västra Götalandsregionen, Stockholm och Småland, se figur 1. Ovanstående analyseras i kombination med uppmätta värden av inomhustemperaturen i några av MKB:s bostadshus i Malmö. Samtliga data för inomhustemperatur redovisas i förhållande till aktuell uppmätt utomhustemperatur. Genom att redovisa uppmätta data på detta sätt möjliggörs jämförelse mellan de olika mätserierna trots att de uppförts på olika orter. För bostäderna i Skåne har data inhämtats för bostäder producerade under: 1910-, 1930-, 1950-, 1960-, 1970-, 1980talen samt 2000-talets första decennium. För samtliga byggnader redovisas medelvärde för inomhustemperatur i hela byggnaden. För samtliga fall så redovisas dygnsmedeltemperatur, inne och ute, under perioden april till september. Vilket år som mätningarna genomförts varierar.

Vad är behaglig inomhustemperatur?

Hur en inomhustemperatur upplevs av den boende är individuellt och personberoende. Det är därför svårt att avgöra vad som är en behaglig inomhustemperatur för alla. I Socialstyrelsens allmänna rekommendationer avseende övre värden för inomhustemperatur anges att vid en indikerande mätning som påvisar en lufttemperatur över 24 grader vintertid och 26 grader sommartid bör en utförlig mätning utföras. Om det vid denna mätning visar att den operativa temperaturen varaktigt överskrider 24 grader (26 grader sommartid) eller att den operativa temperaturen kortvarigt överskrider 26 grader (28 grader på sommaren) anses temperaturen vara en olägenhet för människors hälsa [6]. Det anges att de allmänna råden

Artikelförfattare är Björn Berggren, Lunds tekniska högskola och Skanska Sverige AB, Ulla Janson, MKB Fastighets AB, och Johanna Nordström, Skanska Sverige AB.

inte gäller vid extrema väderförhållanden. Det ges ingen klar definition avseende vad som är kortvarigt och långvarigt samt vad extrema väderförhållanden innebär. I den passivhusstandard som Sveriges centrum för nollenergihus tagit fram anges rådet att innetemperaturen under perioden april till september inte bör överstiga 26 grader mer än högst tio procent av tiden i det mest utsatta rummet. Det finns dessutom olika standarder för att bedöma och presentera kvaliteten på det termiska inomhusklimatet [7–9]. Genom att använda Svensk standard, SS EN 15251:2007 [7] kan vi med hjälp av bilaga A.2 som anger acceptabel inomhustemperatur för bostäder utan mekanisk kyla relatera behaglig inomhustemperatur till utomhustemperatur. Eftersom mekanisk kyla ej finns installerad måste högre inomhustemperatur accepteras vid höga utomhustemperaturer. Vi anser att bostäder i nordiskt klimat inte ska utformas så att mekanisk kyla behöver installeras. Be-

Figur 1: Bilder på de passivhus som studeras. Från vänster till höger: Bostäder i ett plan, Uddevalla, uppförda av Skanska Sverige AB 2007 (Foto: Skanska Sverige AB), Bostäder i sex plan, Stockholm, uppförda av Skanska Sverige AB 2010 (Foto: Reflex arkitekter) Bostäder i två plan, Frillesås, uppförda av Sätila Bygg AB 2006 (Foto: Ulla Janson), Bostäder i två till tre plan, Värnamo, uppförda av NCC Construction Sverige 2007 (Foto: Ulla Janson). Bygg & teknik 5/13

hov av mekanisk kyla måste ses som ett misslyckande och är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart. Acceptabel högsta och lägsta temperatur enligt SS EN 15251:2007 beskrivs i ekvation 1 och ekvation 2, som anger högsta respektive lägsta accepterade inomhustemperatur för bostäder med höga ambitioner där andelen missnöjda med inomhusklimatet förväntas understiga sex procent. Ti, max = 0,33Tū + 20,8 Ti, min = 0,33Tū + 16,8

(1)

(2)

Där Ti, max är högsta accepterade inomhustemperatur, Tū är glidande dygnsmedelvärde för utomhustemperaturen och Ti, min är lägsta accepterade inomhustemperatur. För inomhustemperaturer avses operativ temperatur.

Analys av uppmätta inomhustemperaturer

sen. Detta skulle kunna bero på flera orsaker. Samtliga passivhus har ett tätt klimatskal och FTX-ventilation, vilket minskar drag från tilluftsventiler eller otätheter samt att luftens temperatur kan vara lägre i dessa byggnader eftersom den operativa temperaturen mycket sannolikt blir högre i dessa byggnader, jämfört med MKB:s, vid samma inomhustemperatur. Det kan även vara så att passivhusen värmesystem inte är dimensionerade för att kunna hålla högre inomhustemperatur än 22 till 23 grader.

Diskussion

Baserat på de data som vi analyserat kan vi inte finna belägg för att det är varmare i passivhus under sommaren jämfört med andra flerbostadshus. Detta gäller för de byggnader som vi analyserat. De värden som redovisas i figur 2 indikerar att inomhustemperaturen stigit i nyuppförda lägenheter, medan inomhustemperaturen i byggnader uppförda från 1910 till 1980 håller ungefär samma inomhustemperatur.

gare studien drog slutsatsen att vädringsstrategier och solskydd är de parametrar som har den största påverkan på inomhustemperatur i bostäder sommartid. Med dessa inledande resultat som bas bör en mer djupgående analys utföras, där inomhustemperaturen i flertalet nyuppförda byggnader analyseras tillsammans med orientering, fönsterarea och geografisk placering. Vi redovisar dygnsmedelvärden för uppmätt inomhustemperatur. I de mätdata vi har analyserat har det kortvarigt varit både varmare och kallare. Vidare är det luftens temperatur som vi redovisar, inte den operativa temperaturen. Att mäta operativ temperatur på ett korrekt sätt är mycket tidskrävande. Genom att istället mäta innetemperaturen och jämföra olika byggnader kan en mindre precis men mer omfattande studie utföras. ■

Referenser Om inte annat anges avses dygnsmedelvärde då det refereras till inomhustempera[1] B. Berggren, M. Wall, K. Flodberg, tur och utomhustemperatur. U. Janson, E. Karlsson, Å. BlomsterI figur 2 och figur 3 redovisas berg & O. Dellson, Arkitekten och uppmätta inomhustemperaturer för brukaren har makten över inomhusflerbostadshus i Malmö, respektive temperaturen!, Bygg & teknik, Förpassivhus. I figurerna redovisas lags AB Bygg & teknik, 2013, pp. 6. uppmätta värden tillsammans med [2] K. Bringmark, Lider av värheldragna linjer, vilket motsvarar men med stora glasytor, Skånska acceptabel minsta och lägsta inomDagbladet, 2012. hustemperaturdels enligt SS EN [3] M. Granhammar, Lågenergi15251: 2007, samt ”börvärden” hus för varma på sommaren, Energi som ofta anses vara acceptabla ni& Miljö, EMTF Förlag AB, 2011. våer om man inte tar hänsyn till ut[4] C. Brunsgaard, T.S. Larsen, P. omhustemperatur. Heiselberg & M.-A. Knudstrup, För de flerbostadshus som inte är Kvantitativ og kvalitativ evaluering uppförda som passivhus, nås de af indeklimaet i Komfort Husene, 3rd högsta inomhustemperaturerna i den Nordic Passive House Conference, mest nyproducerade byggnaden. I Aalborg, 2010, pp. 6. Figur 2: Inomhustemperatur i förhållande till denna överstiger inomhustempera[5] T.S. Larsen, Vurdering af inutomhustemperatur, flerbostadshus i Skåne. turen 26 grader vid sex tillfällen. deklimaet i hidtidigt lavenergibyggeVarje serie representerar data från en byggnad Högsta inomhustemperaturen uppri – med henblik på forbedringer i uppförd under det angivna decenniet. nås då utomhustemperaturen enbart fremtidens lavenergibyggeri, Institut är 18 grader. För flerbostadshusen for Byggeri og Anlæg, Aalborg, uppförda på 1910-talet samt från 2011, pp. 65. 1950-talet till 1980-talet kan man [6] Socialstyrelsen (2005) SOSFS anta att inomhustemperaturen upp2005:15 Temperatur inomhus. www.levs som god under hela sommaren. so cialstyrelsen.se/sosfs/2005-15 Byggnaden uppförd under 1930(2012-09-28). talet avviker från de övriga bygg[7] Swedish Standard Institute, naderna. Inomhustemperaturen unEN 15251 – Indoor environmental derstiger dock aldrig 20 grader. input parameters for design and asFör ett av passivhusen uppnås sessment of energy performance of inomhustemperaturer över 26 grabuildings addressing indoor air der under sommaren. Dock så sker quality, thermal environment, lighdetta endast i tre fall samt då utomting and acoustics, 2007. hustemperaturen är över 23 grader. [8] ASHRAE, ASHRAE 55 – I övriga passivhus är inomhustemANSI/ ASHRAE Standard 55-2010 Figur 3: Inomhustemperatur i förhållande till peraturen aldrig över 26 grader. thermal Environmental Conditions utomhustemperatur, passivhus. Det ser ut som att de bostäder for Human Occupancy, 2010. som inte är passivhus styrs mot ett [9] Swedish Standard Institute, högre börvärde för inomhustemperaturen Att en diskussion uppkommit på senare år EN ISO 7730 – Ergonomics of the thermal då de aktivt värms, jämfört med passivhu- angående för höga inomhustemperaturer environment – Analytical determination sen. Då utomhustemperaturen är under 10 och behov av kyla i bostäder torde bero på and interpretation of the thermal comfort grader är inomhustemperaturen vanligtvis dessa resultat. Detta stöder de resultat och using calculation of the PMVand PPD indi22 till 24 grader i MKB:s flerbostadshus slutsatser som drogs ur tidigare arbete som cies and local thermal comfort criteria, jämfört med 21 till 23 grader i passivhu- baserades på simuleringar [1]. Den tidi- 2005. 34

Bygg & teknik 5/13

Med sikte på framtiden

FEM-Design Tredimensionell analys, stabilitetsberäkning och dimensionering av stommar enligt Eurocode.

IMPACT Precast BIM system för modellering och produktion av prefabricerade betongelement.

PRE-Stress Analys och dimensionering av förspända balkar över hela livslängden.

WIN-Statik Programsamling för vanliga konstruktioner som balkar, pelare, ramar och fundament.

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO. 17 990:-

VIP-Energy Dynamisk simulering av byggnaders energibalans.

BIMcontact

bimcontact.com

Projektsamarbets- och dokumenthanteringsverktyg för byggindustrin.

SyncroSite

Top-of-the-line med hela 640 x 480 pixlar Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: testo 890.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

syncrosite.com

Effektivt molnbaserat produktionsstyrningssystem för byggindustrin.

strusoft.com Bygg & teknik 5/13

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Värmeåtervinning ur ventilationsluft – en lönsamhetsfråga för brukare och fastighetsägare, en miljöfråga för samhället Dagens energidebatt handlar om behovet av att minska energiomsättningen, dels för att begränsa utsläpp till omgivningen, dels för att minska driftkostnaderna. Utveckling av nya system torde inte vara problemet, mera frågan om lönsamhet i investering av kompletterande system i redan uppförda byggnader. En studie avseende värmeåtervinnare bör därvid innehålla inte bara värmeväxlaren utan också de komponenter och system som påverkar totalbilden, till exempel värmeförsörjningssystem och fläktar. En betydande del av energiomsättningen inom den industrialiserade världen kommer från användning av ventilationssystem. Ofta är lönsamheten för investering i återvinningssystem så god (för industrin: återbetalningstiden är så kort), att rent egoistiska lönsamhetsaspekter gör det intressant att nyttja tillgängliga goda lösningar för att råda bot på driftkostnadsproblemet. Det torde i dag inte råda någon tvekan om att en kvalificerad värmeåtervinningsutrustning behövs i varje ventilationssystem. Det är dock av vikt att byggherren ser investeringen inte som ett korttidsengagemang utan som en investering med sikte på en livstid i storleksordningen 30 år. Prisökningen på energi, som har varit högre än inflationstakten och sannolikt kommer att bestå, främst på grund av statliga pålagor, gör att en investering i återvinningsutrustning med tiden blir allt lönsammare. Livstidskostnaden bör varje leverantör kunna presentera på ett åskådligt sätt. Entreprenören bör kunna beräkna driftoch underhållskostnaderna och därmed ge byggherren en fullgod beskrivning i tekniska och ekonomiska termer för den föreslagna installationen. Behovet av eftervärmning bortfaller vanligen i system med cykliska värmeväxlare (roterande värmeväxlare och kammarvärmeväxlare). De kan utformas för att ge tillräckligt hög verkningsgrad Artikelförfattare är Sven A Svennberg, professor (em) vid KTH i drift och underhåll av installationer i byggnader.

med rimlig byggnadsvolym, se diagram 2. Den förenklade systemutformningen ger utrymmesbesparing och minskar antalet komponenter med felrisk. Av de cykliska värmeväxlarna är kammarvärmeväxlaren oftast att föredra, eftersom den har färre rörliga delar, kan förses med tätande spjäll och är lätt rengörbar. En verkningsgrad på cirka 90 pro-

cent uppnås ofta i denna typ av värmeväxlare. Diagram 1 visar utfallet för ett antal studerade systemlösningar vid ett luftflöde av 3 m³/s, där de huvudsakliga livstidskostnaderna för ett ventilationssystem med och utan värmeåtervinnare har beaktats. Det beräkningsprogram som använts (Excel), där alla detaljer framgår och där

Diagram 1: Livstidskostnad, jämförelse i tusental kronor för olika typer av ventilationssystem under en tjugoårsperiod. Luftflöde 3 m³/s. En stor kostnadspost för F- och FT-system kommer från behovet av extra värmeeffekt.

Diagram 2: Behov av eftervärmning som funktion av utetemperatur och återvinningsgrad 65 till 95 procent vid frånluftstemperatur 22 °C. (Källa: Hewark) Bygg & teknik 5/13

Cykliska värmeväxlare

a) roterande typ (värmeackumulatorn flyttas mellan varm och kall luft)

valfritt luftflöde kan prövas, kan fås per e-post på begäran.

Vinst genom lägre livstidskostnad: se på investering, drift och underhåll

Den som bara ser på inköpspriset har försummat att beräkna livstidskostnaden för den apparat eller det system han avser att köpa. Man kan konstatera att livstidskostnaden för drift och underhåll för en tjugoårsperiod är långt större än investeringsbeloppet. Det finns anledning att peka på inverkan av realräntefoten (överslagsvis marknadsräntan, antag sex procent, minskad med inflationen två procent per år). Ju högre realräntefoten är, desto mindre blir nuvärdet av en framtida besparing och naturligtvis också nusumman av alla de framtida årliga besparingarna. Denna verkan illustreras i tabell 1. I dagsläget, med låg realränta, blir verkan av en framtida besparing mera markant än den som fås vid vid hög ränta. Nusummefaktorn för 30 års drift, som vid tio procent realränta är cirka 9,4, blir i dagsläget, med fyra procent realränta 17,3. Besparingen blir alltså nära två gånger värdefullare vid den lägre räntenivån. I de redovisade kalkylerna har en brukstid av tjugo år valts för att man med säkerhet inte ska överdriva värdet av investeringens driftutfall. Nusummefaktorn vid fyra procent realränta och tjugo års brukstid är 13,6. Energiprisstegring utöver inflation med två procent per år, en relativt rimlig uppskattning av befarad prisökning på elenergi och bränslen, ger realräntan två procent och nusummefaktorn 16,4.

Miljövård, energihushållning och kostnad för olika lösningar

Energihushållning och lägre driftkostnader är oftast direkt samhörande storheter. Bygg & teknik 5/13

b) kammartyp (varm och kall luft styrs omväxlande till de två kamrarna) Fas 1 Frånluftens värme absorberas i kammare A Tilluften värms i kammare B

Låg livstidskostnad, vilket alla fastighetsägare önskar sig, har därför samtidigt som följdverkan att ge den hushållning med

Fas 2 Frånluftens värme absorberas i kammare B Tilluften värms i kammare A

resurser som ingår i dagens planeringssystem för ett långsiktigt, effektivt nyttjande av jordens resurser.

Tabell 1: Inverkan på tilluftsverkningsgraden av varierande tilluftsflöde. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tillämpbara värden för kammarvärmeväxlare och roterande värmeväxlare Anm: 1. Inverkan av luftflödeskvot är störst för värmeväxlare med låg verkningsgrad 2. I vissa system kan en andel av frånluften av hygieniska skäl föras ut vid sidan av värmeväxlaren. Då blir q1 större än q2 och tilluftsverkningsgraden minskar.

Fasta valda temperaturer T3 = T1 = Varierande vald tilluftstemperatur Kommentar: Max tilluftstemperatur Effektbalans Välj Beräkna T4 för frånluften och verkningsgrad eta1 för tilluften

24 ºC -20 ºC T4 < = T2 < = 20 20 °C q1*cp*(T2-T1) = q2*cp*(T3-T4); Densitet har antagits lika för q1 och q2 q1/q2 och T2 T4 = T3 - q1/q2*(T2-T1) 37

Vid bedömning av miljöpåverkan av en investering (beräkning kan vara en alltför precisionsbetonad term i detta fall) är det oftast fråga om att se på hur närmiljön påverkas av investeringen. Det är därvid en god minnesregel att investeringen oftast kan översättas ganska direkt i ett motsvarande energibelopp. Med dagens teknik blir därmed oftast också slutsatsen, att uppoffrad energi har påverkat omgivningen i samma grad, oftast genom koldioxidutsläpp och andra påverkande utsläpp. Ju lägre investeringsbelopp man kommer till desto mindre borde alltså miljöpåverkan vara. Detta är emellertid inte ens halva sanningen. I de flesta fall kommer miljöpåverkan av investeringen att fortgå under hela brukstiden för den gjorda investeringen. Det blir därmed den totala livstidskostnaden som avgör miljöpåverkan.

Teknisk lösning förenklar och förbilligar systemet

De allmänna egenskaperna hos olika typer av värmeväxlare för ventilationsluft redovisas i tabell 2. Om den installerade värmeåtervinnaren har tillräckligt hög verkningsgrad kan ett ventilationssystem med värmeåtervinnare i många fall byggas utan eftervärmare. Värmealstringen i lokalen kan nämligen ge det extra värmetillskott som krävs för att kompensera för en viss undertemperatur på tilluften. Se diagram 2 Man finner att en återvinnare med 90 procent temperaturverkningsgrad kan ge cirka 18 °C tilluftstemperatur ned till en utetemperatur av -18 °C, medan en värmeväxlare med 80 procent verkningsgrad kräver tillsatsvärme redan från cirka två grader Celsius. Investeringen i styroch reglersystem kan minskas om eftervärmning slopas. Vidare försvinner den risk för läckor i vattenvärmesystem som föreligger, oftast på grund av frostskador. Genom att en värmeåtervinnare med hög verkningsgrad används kan också installerad värmeeffekt i byggnaden minskas. Pannstorlek eller fjärrvärmeeffekt blir lägre. Genom lågt effektbehov för ventilation får byggnaden också en större tidkonstant, det vill säga tål avbrott i värmetillförseln eller köldknäppar under längre tid. En större tidkonstant medför också att den dimensionerande utetemperaturen kan höjas och att erforderlig maximal värmeeffekt kan sänkas. Detta påverkar anslutningsavgiften för både el och fjärrvärme.

Praktiska aspekter på ventilationssystem med värmeåtervinning

Användningsområden för cykliska värmeåtervinnare. Med dagens täta byggnadskonstruktioner är det i regel nödvändigt att byggnaden utrustas med fläktstyrd ventilation för både tilluft och frånluft, så kallade FT-system. Merkostnaden 38

Tabell 2: Översikt över värmeväxlartyper och deras egenskaper. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Cyklisk värmeväxlare

Värmelagrande återvinnare vars ackumulatorytor omväxlande kommer i kontakt med värmande och värmt medium. Viss överströmning sker mellan värmande och värmt medium. Roterande värmeväxlare Verkningsgrad 70 till 80 procent i ett steg, 79 till 84 procent i två steg med ökat fläktarbete. Värmeväxlare där ackumulatorn är utformad som en rotor som genomströmmas omväxlande av värmande och av värmt medium. Rotorn kan vara hygroskopisk för att överföring av fukt ska underlättas. En så kallad renblåsningszon minskar risken för överströmning till renluftssidan. Rotorn har begränsad livslängd. Kammarvärmeväxlare Verkningsgrad cirka 90 procent, visst beroende av växlarperiodens längd. Värmeväxlare med två fasta växlarytor, som omväxlande genomspolas av värmande och värmt medium. Täta spjäll och korta anslutningskanaler erfordras för att överströmningen skall bli så liten som möjligt. Värmeväxlarytorna är oömma.

Statisk värmeväxlare

Verkningsgrad: Ett steg cirka 50 procent, två steg cirka 75 procent. Värmande och värmt medium hålls åtskilda av en mellanvägg genom vilken värme överförs. Ingen överströmning sker mellan värmande och värmt medium, om konstruktionen är tät. Plattvärmeväxlare. Skiljeväggar av plant material, stål, aluminium, plast, papper. Används som regel där tryckdifferensen mellan medierna är liten. Rörvärmeväxlare. Skiljeväggar i rörform, med eller utan ytförstorande element i form av flänsar eller piggar. Kan utformas för stor tryckdifferens mellan medierna, t ex för värmning av luft med hetvatten. Indirekt värmeväxlare. Värmeväxlare där överföring mellan växlardelarna sker med ett rörsystem i vilket en värmebärare cirkuleras. Lämplig form om brandavskilda till- och frånluftssystem är ett krav Värmerörsvärmeväxlare. Indirekt värmeväxlare i vilken värmetransport sker genom förångning av värmebärare vid värmeupptagning och kondensation vid värmeavgivning. Lämplig form om gastät åtskillnad mellan medierna ska åstadkommas.

för att samtidigt installera värmeåtervinning (FTX-system) är i regel betald på kort tid. Det finns egentligen ingen anledning att någonsin avstå från hög verkningsgrad på värmeåtervinnaren. Valet blir då som regel en cyklisk värmeväxlare (roterande modell eller kammarmodell) En nackdel med cykliska värmeåtervinnare är risken för återföring av lukt (i industriella sammanhang även farliga gaser eller brandavskiljning, i sjukhus återföring av smittoämnen). I dessa fall, där säkerhetsfrågan väger tyngre än kostnadsaspekten, väljer man statiska värmeåtervinnare. Numera accepteras cykliska värmeväxlare i sjukhus, om inte speciella krav ställs på separerade till- och frånluftssystem.

Det kan i vissa fall vara önskvärt att inte återvinna fukt ur frånluften. Då bör man välja en statisk värmeväxlartyp, varigenom till- och frånluft hålls åtskilda. Det då viktigt att dräneringssystem anordnas på sådant sätt att kondensat inte ansamlas eller fryser. Även vid små luftflöden kan det vara lönsamt med fläktstyrd ventilation och värmeåtervinning. Radonsanering och bekämpning av allergi är typiska fall för användning av kvalificerade typer av värmeväxlare. Rengöring av värmeåtervinnare. Plattvärmeväxlare och kammarvärmeväxlare kan som regel rengöras genom spolning med varmvatten om godstjockleken i värmeväxlarmaterialet är tillräcklig för att tåla en sådan behandling. Materialet i ro-

Tabell 3: Nusummefaktor för årligen återkommande driftbelopp.

Anm: Man ser att en låg realränta ger högre nusummefaktor, det vill säga högre vinst, för en viss årlig besparing.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– År Realränta % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– X 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 5 5 4,9 4,7 4,6 4,5 4,3 4,2 4,1 4,0 3,9 3,8 10 10 9,5 9,0 8,5 8,1 7,7 7,4 7,0 6,7 6,4 6,1 15 15 13,9 12,8 11,9 11,1 10,4 9,7 9,1 8,6 8,1 7,6 20 20 18,0 16,4 14,9 13,6 12,5 11,5 10,6 9,8 9,1 8,5 25 25 22,0 19,5 17,4 15,6 14,1 12,8 11,7 10,7 9,8 9,1 30 30 25,8 22,4 19,6 17,3 15,4 13,8 12,4 11,3 10,3 9,4 Bygg & teknik 5/13

Innovation ger resultat

“Balkarna levereras tillkapade, packade och uppmärkta i önskad dimension och längd för enkelt handhavande på bygget”

www.byggmagroup.se

ÅRETS NYHET

Vi lanserar Protimeter MMS2! Komplett K omp plet tt fuktmätare fuktmätar re som ö överträffar verträff t far det mesta: mesta:

Korrigerar K rrige Ko g rar för f nordiska tr träsorter äsorter o Mäter Mät ä err k kondensrisk ond densrisk bara geno genom om att a peka Mäter Mät ä err relativ relati at v fuktighet f ktighet fu Mäter Mät ä err daggpunkt g k Inbyggd Inbygggd lasertermometer lasertermometer Indikerar Indike kerar o oförstörande f rstörande med rradiovågor fö adiovågor

Mer info på www.finisterra.se

Planiavägen 13, 131 54 Nacka Tel: 08-7183245 E-post: post@finisterra.se Bygg & teknik 5/13

Tabell 4. Livstidskostnadsjämförelse år 2005 till 2013 vid luftflöde 3 m³/s. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Storhet

Ventilationssystem, utformning och typ av värmeåtervinnare FFTFTXFTXFTXFTXsystem system system system system system Kors- VätskeRote- Kammarström koppl rande VVX –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Temp.verkningsgrad % 0 0 56 60 76 90 Maximalt effektbehov kW 119 119 52 48 29 12 Aggregat kkr 30 60 125 125 120 180 Styrsystem kkr 20 29 29 40 29 20 Fjärrvärmecentral kkr 300 300 150 150 90 0 Centralinstall. kkr 5 8 10 10 10 10 kkr 0 0 0 0 11 0 Byte efter 15 år nuv. Anslutn.avgift, kkr 71 71 31 29 17 7 Total investering, kkr 426 468 345 353 277 217 Rel. Energibehov, Erel 1,00 1,00 0,44 0,40 0,24 0,10 Energioms.dag, kWh/år 179 866 179 866 79 141 71 947 43 168 17 987 Energioms.natt, kWh/år 54 001 54 001 23 760 21 600 12 960 5 400 Energikostnad, kkr/år 152 152 67 61 36 15 Tryckfall,aggregat, Pa 40 200 540 540 430 300 Övrigt tryckbehov, Pa 200 400 400 400 400 400 Fläktdrift dag, kWh/år 4 200 10 500 16 450 16 450 14 525 12 250 Fläktdrift natt, kWh/år 789 1 973 3 090 3 090 2 729 2 301 Energikostnad, kkr/år 5 12 20 20 17 15 Effektavgift, kkr/år 18 18 8 7 4 2 Drift & UH 3%, kkr/år 12,8 14,0 10,3 10,6 8,3 6,5 Summa kkr/år 188 196 105 98 66 38 Specifik kostn kkr/(m3/s•år) 63 65 35 33 22 13 Spec.kostn kr/(m2•år) 52 55 29 27 18 11 Nusumma, kkr 3 068 3 211 1 711 1 603 1 084 622 Invest+Nusumma, kkr 3 494 3 679 2 055 1 957 1 361 839 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anm: Energipris har antagits vara 1 kr/kWh exkl. moms. Pris för värmeväxlare, energipris och avgifter har påverkats obetydligt mellan 2005 och 2013. Översikt per produkt har sammanställts i separat bilaga.

terande värmeväxlare är som regel så tunt att det inte bör utsättas för spoltryck. Bättre är att använda försiktig renblåsning med tryckluft. I många fall kan ett byte av rotor bli nödvändigt, speciellt om lamellerna skadats genom mekanisk åverkan. Tidsintervall för rotorbyte torde erfarenhetsmässigt ligga vid cirka femton år. Installationsproblem. Vid nyinstallation torde det vanligtvis inte vara problem med utrymmesbehov för en kvalificerad värmeåtervinnare, som oftast är inbyggd i ventilationsaggregatet. Vid installation i redan idrifttagna byggnader bör trans-

portvägar och rumshöjder beaktas inför valet av system. Det kan ibland vara svårt att sammanföra alla kanalsystem till en gemensam punkt, aggregatrummet. Systemen kan då delas, förslagsvis per trapphus. En sådan uppdelning ger vanligen högre kostnad för installationen men kanske lägre byggkostnad (genom lägre bygghöjd) och framför allt ökad säkerhet genom bättre brandavskiljning.

Inverkan av minskat tilluftsflöde

Verkningsgraden för en värmeväxlare påverkas av förhållandet mellan frånlufts-

och tilluftsflöde. Se jämförelse i tabell 1. Enligt standardiserad mätmetod ska avvikelse mellan flödena större än tre procent redovisas. ■

Litteraturreferenser

Lindvall, Malmström & Svennberg: Ventilationssystems funktion, utformning och drift. BFR R16:1990. Stockholm 1990. ISBN 91-540-5162-2. Myrefelt, Sonny: Modell för erfarenhetsåterföring av driftsäkerheten i klimatoch ventilationssystem. Licentiatavhandling KTH Installationsteknik, Stockholm 1996. ISSN 0284-141X. Månsson LG & Svennberg SA: Behovsstyrd ventilation i lokaler. Sammanfattning av källskriften D2:1993: ”Demand Controlled Ventilating Systems – Source Book”. BFR T20:1993, Stockholm 1993. ISBN 91-540-5567-9. Svennberg, SA (huvudredaktör): VVShandboken, tabeller och diagram. VVStekniska föreningen, Stockholm 1974. Svennberg, S.A: Värmeåtervinning ur ventilationsluft. VVS-tekniska föreningens handbok H2, Stockholm 1989. ISBN 91-971262-0-9. Svennberg, S.A: Lönsamhetskalkyl vid investering i energisparande system. KTH Byggnader och installationer, Stockholm 1994 (Profitability Calculation, Tallinns Tekniska Universitet 1994). Svennberg, S.A: Handbok i drift och underhåll av byggnader och installationer. KTH Installationsteknik, Stockholm 1996. Svennberg, S:A.: Vätskekopplade värmeväxlares egenskaper. Locum Stockholm 2010–2011. Willman, H. & Svennberg S.A.: Rationella energisystem, Handböcker A-F, Stockholm 1998. Svennberg S.A. Sammanställning av data från marknadsöversikt för VVX år 2005 och 2013. Jensen Lars: Enkel teori för regenerativ värmeväxling, Rapport TVIT-06/7006, LTH 2006.

Bygg & teknik 5/13

Boverket – är det inte dags att tänka om? Boverket är det inte snart dags att tänka om – byggnadens energibehov i stället för köpt energi? Enligt Boverkets byggregler (BBR) är det den köpta energin som styr normerna och inte behovet av energi för uppvärmning. Boverket försöker i viss mån styra detta med ett högsta tillåtna Um-värde (genomsnittet av U-värden för byggnaden) så att klimatskalets isolering håller sig på en rimlig nivå. Byggnader måste självklart vara energieffektiva med små värmeförluster under hela dess brukstid. Att då använda termen köpt energi för byggnader är inte långsiktigt hållbart utan det måste vara byggnadens verkliga energibehov som är styrande. Primärenergifaktorer är det enklaste styrmedlet i kombination med köpt energi. Att mäta köpt energi är enkelt men att mäta det verkliga energibehovet är tekniskt komplicerat med undantag för tappvarmvatten. Genom att mäta köpt energi i kombination med primärenergifaktorer erhålls ett bättre kvalitativt värde på till-

förd energi. Med en byggnads behov för uppvärmning avses den energi en byggnad behöver för att värmas upp till en viss rumstemperatur. Med bergvärmepump i stället för en anslutning till fjärrvärme kan den köpta energin i stort halveras för ett flerbostadshus. Husets värmebehov är dock alltid detsamma. Det är alltid naturlagarna som styr en byggnads värmebehov även om det finns en del som har svårt att acceptera detta. Om man tar hänsyn till den tillförda energin i form av kvaliteten på den energi (exergin) som åtgår att tillverka el på marginalen till värmepumpen så blir resultatet negativt ur miljösynpunkt där det finns tillgång till miljövänlig fjärrvärme som ett alternativ. Utanför fjärrvärmeområden är naturligtvis bergvärme ett utmärkt sätt att hushålla med elenergi.

Primärenergifaktorer bör införas i byggbestämmelserna

Primärenergifaktorerna för el har tillkommit med hänsyn till att el ur ett globalt europeiskt miljöperspektiv är extra värdefull och inte bör användas till att värma hus med när andra alternativ finns så som fjärrvärme. Våra nordiska grannar Finland och Danmark har redan infört primärenergifaktorer för el i sina byggregler. I byggbestämmelserna i Danmark och

Artikelförfattare är Johnny Kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke i Sverige.

Finland multipliceras primärenergifaktorn 2,5 med den el som åtgår för uppvärmning av värme, tappvarmvatten och övrig el. I de svenska byggbestämmelserna multipliceras el till kyla med faktorn 3 och för eluppvärmda hus gäller speciella krav på lägre energianvändning. Detta är redan en slags primärenergifaktor, så Boverket varför inte gå steget fullt ut? Ett flertal kommuner, bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund, har egna särbestämmelser för både elenergi och värme utöver BBR:s krav när en byggherre ska förvärva kommunalägd mark. Stockholms stad har som exempel infört en primärenergifaktor på 2,0 för el. Organisationerna Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har i en gemensam pressrelease den 20 december 2010 kommit överens om primärenergifaktorn 2,5 för el. Även Energieffektiviseringsutredningen kom fram till samma faktor. Grunden för att införa primärenergifaktorer är således ingenting nytt. Det skulle naturligtvis vara en fördel om det skulle finnas

Byggnadens energibehov är inte samma sak som dess köpta energi. KÄLLA: IVA

Bygg & teknik 5/13

ett gemensamt synsätt inom de nordiska ländernas regelverk.

För- och nackdeler med promärenergifaktorer

gånger större än att elda upp biomassa för värme- och elproduktion. Men inte heller bioenergi löser ensamt den globala energiförsörjningen. Ur ett europaperspektiv krävs det en areal motsvarande fem gånger mer än hela Europas odlade areal för att ersätta fossila bränslen med bioenergi. Nya innovativa tekniklösningar är nödvändiga för att trygga vår framtida energiförsörjning.

Hittills har Boverket inte velat ta initiativ till att ta in primärenergifaktorer i regelsystemet. Boverket har emellertid ett uppdrag att försöka anpassa regelsystemet till de nordiska länderna enligt önskemål från det Nordiska ministerrådet. Boverkets ansvar formuleras i det Fjärrvärmemonopolet ett så kallade regleringsbrevet. Tolkhinder ningen av regleringsbrevet görs av Boverket. Nya byggnader har en livslängd Nackdelen med primärenergisom väsentligt överstiger den livsfaktorer är att dessa ska revideras längd som inbyggda installationer när det europeiska elsystemet förhar för värmeförsörjning. Fjärrändras. Primärenergifaktorerna tar värmemarknaden i Sverige med inte heller hänsyn till knapphet av förnybara bränslen kommer att Primärenergi är en teknisk term för energi som resurser. Förändringen i det euroöka i och med utbyggnaden av inte, av människan har omvandlats till annan form peiska elsystemet kommer dock ta kraftvärme. Vi har i dag en monoav energi. Det kan till exempel röra sig om råa lång tid. Fördelen med primärpolsituation för fjärrvärme som är bränslen som råolja och stenkol. energifaktorer är att dessa är enkla olyckligt ur ett kostnadsperspektiv ILL: HANS SANDQVIST att tekniskt föra in och ändras. I och riskerar att utgöra ett framtida EU:s nya Energieffektiviseringsekonomiskt hinder. Många värmedirektiv nämns redan primärenergifaktorn om var Europas nationsgränser är place- bolag vill till exempel inte dra fram fjärrrade. Det bästa sättet ur ett europeiskt värme till nya bostadsområden på grund i första kapitlet. Har Boverkets nuvarande krav i bygg- miljöperspektiv är att länder som Sverige av att energitätheten är för låg, det vill reglerna någon praktisk betydelse då inte och Norge kan exportera el när de har säga att husen är för energieffektiva. hänsyn tas till kvaliteten på tillförd ener- elöverskott och skapa förutsättningar till Energibolagen måste inse att den tiden är gi? Det finns en tidsaspekt som är viktig minskade utsläpp av koldioxid vid elpro- förbi när man använde bebyggelsen som att beakta. Husen ska stå i upp till hundra duktion vid kolkondens på kontinenten. kylflänsar. Dessutom är det ett EU-direkår. Installationstekniska apparater har en Vi kan med andra ord både göra en kraft- tiv att värmeproduktionen ska vara förnybetydligt kortare livslängd än själva full miljöinsats och samtidigt tjäna pengar bar och lokalt producerad till 2021, vilket byggnaden. Under en sådan tidsperiod på vår miljövänliga el. Export- och im- tydligen inte alla energibolag uppmärkkan mycket hända i det yttre försörjnings- portmöjligheter av el är för övrigt nöd- sammat! Ny energieffektiv fjärrvärmeteksystemet, vilket kan innebära dyra om- vändigt för att trygga Sveriges elförsörj- nik till exempel lågtemperaturteknik måsbyggnadskostnader under byggnadens ning. te anpassas till nya stadsdelar med lågMen även hushållning av värme är vä- energihus och efterhand när miljonprolivslängd. För husets drift är det inte de första årens energianvändning som har sentlig när man använder miljövänlig grammet energieffektiviseras. Mälarenerbetydelse. Husets värmebehov, det vill fjärrvärme, där energimixen i huvudsak gi i Västerås är ett bra exempel att det säga klimatskärmen, måste anpassas till består av biomassa. Bioenergi kommer i finns nytänkande hos några energibolag. en nära framtid att bli en bristvara. Biobyggnadens tekniska livslängd. Det är också viktigt att skilja på klienergin konkurrerar även med svensk ex- matberäkning vid produktval ur koldioxMarginalel – kraftfull miljöinsats och port av pappersmassa. Det ekonomiska idhänseende under projekteringen och samtidigt tjäna pengar på elexport värdet av denna export är upp till tio koldioxid under husets drift. Vid produktval under projektering eller inköp bör Det svenska och norska elnätet är i marginalel tillämpas, vilket är ett dag sammanlänkat med övriga Euroslags livscykelanalys. Under husets pa. Marginalelproduktion är i dag en drifttid är det den produktspecificemix av kol- och gaskondens, kärnrade och kontrakterande elenergin kraft, vattenkraft och vindkraft, där (ursprungsmärkt el) som ska tillämkolkondenskraften är dominerande ur pas vid redovisning av utsläpp av ett europeiskt perspektiv. Utsläppen koldioxid. Om man väljer att köpa el av koldioxid (CO2) är därför betymärkt ”grön el” (kontakterad och dande och kommer dessutom sannoproduktspecificerad) är det i sig posilikt att öka i och med Tysklands betivt men det minskar inte utsläppen slut att avveckla kärnkraften trots att av koldioxid. Det är ju då alltid nådet där samtidigt sker en kraftig utgon annan som bokförs för den byggnad av vindkraft. Att alltid hus”smutsiga elen”. I årsredovisningen hålla med elenergi oberoende hur den ser det snyggt ut trots att inga elefproduceras är både nödvändigt och fektiviseringsåtgärder har gjorts, man har en stor betydelse för den globala har med andra ord köpt sig fri. Hade miljöpåverkan. Vi kan därför inte energibolagen haft en fond där extra inta någon form av koldioxidprotekkostnaderna för grön el investerades i tionism i Sverige och hävda att vi har Svensk och norsk el är i dag sammanlänkad nya vindkraftverk hade det varit mera miljövänlig el så vi kan strunta i övrimed övriga Europa. trovärdigt. Om elanvändningen skulle ga Europas utsläpp av växthusgaser. ILL: HANS SANDQVIST öka så får det dessutom motsats efKoldioxid bryr sig som bekant inte 42

Bygg & teknik 5/13

fekt. Ett argument som ofta framhålls är om efterfrågan blir större än tillgången för grön el så kommer energibolagen investera i nya vindkraftverk. Risken är snarare att de höjer priset på grön el för att skapa en balans mellan tillgång och efterfrågan, så fungerar marknadsekonomin. Elhushållning och effektivisering är alltid det bästa sättet ur miljösynpunkt även för grön el.

Vad är det vi vill uppnå med energieffektivisering

Finns det någon maximal övre gräns för energieffektivisering för uppvärmning av nya bostäder baserat på de kunskaper vi har i dag? Frågan är lite komplicerad. Vi måste först ställa oss frågan vad är det vi vill uppnå? Är det lägsta kostnad i form av köpt energi eller vill vi lägga ett samhällsekonomiskt och ett större globalt miljöperspektiv i frågan? Det är inte självklart att en byggnad med totalt lägre andel köpt energi ur miljösynpunkt är bättre en än exakt lika byggnad med samma värmebehov men med högre andel köpt energi. En byggnad med en lägre andel köpt energi kan med andra ord vara betydligt sämre ur ett miljöperspektiv. Allt handlar naturligtvis om vilken sorts tillförd energikvalitet man använder till byggnaden. Gränssnittet för bostäder uppförda som lågenergibyggnader får ett uppvärmningsbehov som ligger i genomsnitt kring 15 till 20 kWh/m² Atemp inom zon III (söder om Dalälven) och även beroende av var inom zon III byggnaden ligger. Även om vi skulle sätta en oändligt tjock vägg så påverkar vi detta gränssnitt ganska marginellt vid dessa låga energinivåer. Det går däremot att kraftigt sänka andelen köpt energi för rumsuppvärmning genom att exempelvis installera en bergvärmepump. Med en insats av en andel el går det utan vidare få ut 2,5 till 3 gånger värme på årsbasis. Men byggnadens värmebehov är naturligtvis fortfarande oförändrat. Genom att den köpta andelen energi blir låg går det att minska husets klimatskal till ett värde så att man precis

Kraftvärme gör det möjligt att samtidigt producera elektricitet och fjärrvärme med hög verkningsgrad. Kraftvärme bygger på att det finns fjärrvärmenät som kan ta emot den värme som alltid ”blir över” vid produktionen av el. ILL: SVENSK ENERGI

klarar Boverkets minikrav gränsvärde för isolering (Um-värde). Kortsiktigt är en låg andel köpt energi naturligtvis ekonomiskt intressant ur ett konsumentperspektiv eftersom det är plånboken som styr. Men frågan är om man långsiktigt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur klimatsynpunkt ska använda värdefull el för att värma hus inom fjärrvärmeområden? En annan frågeställning är att det är nödvändigt att ta hänsyn till den infrastruktur som samhället byggt upp i form av till exempel miljövänlig kraftfjärrvärme. Denna form av infrastruktur ska inte användas som ett backuppsystem när det är som kallast ute och värmen behövs som mest, till exempel i kombination med värmepunpar. Detta blir ett enormt resursslöseri till gjorda investeringar. Den största utmaningen till energieffektiviseringen ligger naturligtvis i det befintliga byggbeståndet. Men nya tekniklösningar och tillförselfrågor i nyproduktionen kan ofta med fördel tillämpas på det befintliga beståndet.

Systemtänkande mellan tillförd energi och byggnad är nödvändig

Boverket, är det inte snart dags med hänvisning till EU:s energieffektiviseringsdirektiv att ta ett större systemtekniskt helhetsgrepp av våra byggbestämmelser och ta bort köpt energi? Genom en sådan förändring tar man hänsyn till ett större globalt klimatperspektiv med kvaliteten av tillförd energi och utsläpp av växthusgaser? Det är viktigt att byggbranschen får begripliga, logiska och långsiktiga regler med både ett energi- och klimatperspektiv så vi kan inta en beredskap för att kunna utveckla våra produkter för framtiden. Klokt systemtänkande är i praktiken inte alltid lätt att åstadkomma, men nödvändigt! ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

³ I|U HQ ElWWUH LQRPKXVPLOM| Giha Golvsystem passar oberoende av lutning och ojämna underlag:

Installationsgolv Ljudgolv Ventilationsgolv Golvvärmesystem Alla våra golv är kontrollerade och testade av SP och Sitac. Lindberg 97 | 432 92 VARBERG | Tel: 0340-62 07 64 | www.giha.se Bygg & teknik 5/13

Myter och sanningar

Lärdomar från några ”energiprojekt” under 40 år Sedan oljekrisen 1973 har åtskilliga försök gjorts i småhus för att minska energianvändningen, förbättra innemiljön, minska miljöutsläppen och sänka livscykelkostnaderna. Sätten att bygga och de installationer som används har blivit alltmer komplexa och svårskötta. Nya material, konstruktioner och installationer förekommer i ökad utsträckning i serieproduktion utan att tillräckligt omsorgsfullt ha testats och utvärderats innan produktionsstart. Många bakslag har konstaterats i sökandet efter mer eller mindre fantasifulla lösningar. Detta har gett samhället, husägare och boende dyrköpta misstag och kostbara negativa erfarenheter. Byggbranschen har de senaste decennierna skakats av många skandaler som enstegstätade putsfasader, byggfelsförsäkringar med många undantagsregler och med utebliven ersättning vid skador, luftvärme med hög energianvändning och komfortstörningar samt dyrbar, energislösande och trög golvvärme. Därtill ska läggas problem med stora glasytor i form av energiökningar, större effektuttag och komfortstörningar, särskilt när värmare saknas under fönstren. Det saknas i stort sett uppföljning av hus som byggts under 2000-talet och man kan undra varför. De få undersökningar som gjorts bland annat i Bo92, Bo01 och flera passivhusområden visar emellertid på avsevärt högre uppmätt energianvändning än beräknat. Utlovade besparingar har ofta helt eller delvis uteblivit. Jämförelser mellan olika tekniska lösningar uppvisar stora skillnader i till exempel energianvändning och innemiljö etcetera. Offentlig

statistik från Energimyndigheten (2012) och SCB (2012), tabellerna 1 och 2, visar att det hittills i verkligheten har varit mycket svårt att minska bostadssektorns energianvändning samtidigt som byggkostnaderna kraftigt har skjutit i höjden. Denna artikel har avgränsats till att omfatta nya småhus med exempel på goda och dåliga lösningar. Erfarenheterna är i princip tillämpliga för hela bostadsbeståndet. Artikeln visar dessutom på nödvändigheten av en ändrad uppläggning och inriktning på forskningsoch utvecklingsarbetena. Ledstjärnor bör vara helhetsgrepp och systemtänkande, mer praktisk förankring av genomförande och resultat samt av systematisk erfarenhetsåterföring. I framtiden måste man generellt dra mer lärdom av gjorda erfarenhe-

ter än hittills. Kunskap finns, men används inte i tillräcklig utsträckning.

Uteblivna besparingar

Trots att snart 40 år har gått sedan oljekrisen 1973 har man i Sverige inte kommit särskilt långt inom bostadssektorn när det gäller att minska energianvändningen och skapa ett bra inneklimat. Angivna energiuppgifter i denna artikel avser elenergi, där inget annat sägs. Läsaren kan sedan själv räkna om energiuppgifterna till primär energi med aktuella omräkningsfaktorer. Uppgifter hämtade från Energimyndigheten (2012) och SCB (2012), tabellerna 1 och 2, visar att den genomsnittliga specifika totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och

Tabell 1: Genomsnittlig användning av olja respektive el per kvadratmeter sammanlagd uppvärmd yta. Småhus uppvärmda med enbart olja respektive enbart el. Källa: SCB (2012).

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

Bygg & teknik 5/13

hushållsel för elvärmda småhus byggda före 1970-talet ligger inom intervallet cirka 140 till 160 kWh/m² år. Referenserna visar även att småhus byggda 1970 till 2000 trots skärpta byggregler etcetera har den genomsnittliga specifika totala energianvändningen inom intervallet cirka 120 till 130 kWh/m² år och småhus byggda under 2000-talet cirka 120 kWh/m² år. Den genomsnittliga energianvändningen i småhus byggda efter oljekrisen 1973 har i verkligheten endast minskat med 10 till 25 procent, vilket är ett ganska mediokert resultat av 40 års energiforskning. Starkare samhällsstöd och styrning är nödvändigt samt att främja goda lösningar. Flera undersökningar som behandlar uppföljning av energianvändning och komfort visar på avsevärt högre energianvändning än beräknad med mer eller mindre allvarliga komfortstörningar. Några orsaker till detta är stora glasytor, värmetröga värmesystem som golvvärme, oväntat stora kanalförluster, styroch reglerförluster exempelvis i samband med luftvärme och FTX-ventilation. Generellt sett kan dessa problem sägas bero på brister i samspelet projektörer-byggare-förvaltare-boende-byggnad-installationer etcetera. Ett av många exempel är ekobyn Understenshöjden med 44 radhus i två plan byggda 1995, Bengtsson (2000). Den genomsnittliga specifika totala energianvändningen blev 300 kWh/m² år mot beräknat 140 kWh/m² år. Efter ombyggnader har energianvändningen dock sjunkit till cirka 200 kWh/m² år. För vissa byggnadstyper och husområden till exempel Bo01, är energianvändningen till och med högre än för äldre hus. Bo01 utgörs av tio fastigheter (flerbostadshus), Harrysson (2009, 2010). Kravet var att husen skulle ha en specifik total energianvändning för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel på högst 105 kWh/m² år. Beräknade värden låg mellan 77 och 107 kWh/m² år. Uppmätta värden ligger alla över 105 kWh/m² år. Medel-

värdet för hus utan värmeåtervinning uppgår till 186 kWh/m² år och med värmeåtervinning 127 kWh/m² år. I till exempel Bo92, Ahnland (1996), Cajdert (1999, 2000) uppmättes i medeltal för de 26 småhusen totalt 147 kWh/m² år för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel mot beräknat 100 kWh/m² år. I Bo92 var uppgiften att utforma ett område med vackra, energisnåla och sunda småhus. Resultaten blev helt annorlunda och mycket nedslående. Flera tekniska installationer var så avancerade att sköta att man tvingades ersätta dem med andra mer lättskötta. I efterhand fick man hänga på elradiatorer för att husen överhuvudtaget skulle vara beboeliga. Ombyggnadskostnaderna, som Örebro kommun fick stå för, uppgick till 50 miljoner kronor. Den genomsnittliga totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel för småhus byggda vid denna tidpunkt var 120 till 130 kWh/m² år. Det fanns goda lösningar som redan då uppvisade 90 till 100 kWh/m² år, Harrysson (1994). Man kan verkligen fråga sig varför energianvändningen blivit så hög och innemiljöproblemen så stora i Bo92 trots assistans bland annat från Riqumas vetenskapliga råd.

Stora variationer mellan olika hus

Stora variationer i energianvändning och innemiljö förekommer såväl mellan nominellt lika som olika hus. Många faktorer inverkar på energianvändningen. Störst inverkan har i tur och ordning boendevanorna och arbetsutförandet, Harrysson (1988). För nominellt lika småhus och med ett medelvärde för den totala energianvändningen, summan av byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, kring 15 000 kWh/år, kan skillnader i boendevanor uppgå till cirka 10 000 kWh/år mellan låg- och högförbrukare. Skillnader i kvaliteten på arbetsutförandet inkluderande injustering av värme- och ventilationssystemen kan medföra variationer på cirka 5 000 kWh/år. Observera

Tabell 2: Genomsnittlig elanvändning (inklusive hushållsel) per kvadratmeter uppvärmd area (inklusive biarea) för småhus år 2011, uppvärmda med enbart el, fördelad efter byggår, MWh/hus och kWh/m². Källa: Energimyndigheten 2012).

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– MWh/hus kWh/m2 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samtliga 17,4 ± 0,5 128 ± 4 18,8 ± 1,6 149 ± 15 Byggår – 19401 1941 – 1960 17,8 ± 2,0 138 ± 14 1961 – 1970 18,4 ± 1,6 132 ± 11 1971 – 1980 17,4 ± 0,9 120 ± 6 1981 – 1990 15,9 ± 0,8 121 ± 5 1991 – 2000 16,0 ± 1,2 125 ± 8 2001 – 16,8 ± 1,5 116 ± 10 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anm. Den redovisade skattningen ± tillhörande felmarginal utgör ett 95 % konfidensintervall under antagandet att undersökningsvariabeln är normalfördelad. 1 Värdet i den första kolumnen på denna rad, 18,8 ± 1,6, skall tolkas som att med 95 procents sannolikhet så användes år 2011 i genomsnitt mellan motsvarande 17,2 och 20,4 MWh el per småhus, byggt år 1940 eller tidigare, som endast kan värmas med elvärme (direktverkande eller vattenburen).

Bygg & teknik 5/13

att de olika delposterna inte okritiskt kan adderas.

Uppgifter om uppmätt energianvändning i nya småhus saknas ofta

Intresset för att följa upp nya serieproducerade hus tycks saknas helt. Branschen bygger bara vidare med en strid ström av allt fler oprövade nya material och konstruktioner. Uppgifter om uppmätt energianvändning saknas i stort sett för nya serieproducerade hus, men finns däremot för ett antal enstaka provhus, vilka tekniskt sett kan vara mycket olika. I regel är det enstaka provhus som följts upp med avseende på energi och innemiljö med mera. Det är svårt att utvärdera och generalisera resultaten från enstaka hus och människor eftersom bland annat boendevanorna och kvaliteten på arbetsutförandet kraftigt kan påverka energianvändningen, Harrysson (1988).

Halverad energianvändning möjlig

Framgångsfaktorer för ett bättre byggande är med andra ord helhetsgrepp och systemtänkande inkluderande uppföljning av byggda hus. Erfarenheter visar emellertid att en halvering av bostadssektorns energianvändning är möjlig jämfört med vanligen byggda hus, men det kräver ett helt annat angreppssätt vid projektering, byggande och förvaltning än hittills. Eftersom nyproduktionen av bostäder utgör mindre än en procent av det befintliga beståndet måste energisparandet framöver fokuseras på befintliga byggnader. Det finns goda tekniska lösningar, dokumenterade sen 1980-talet, som visar att rätt val av teknisk lösning kan minska energianvändningen med ytterligare 30 procent jämfört med vanligen byggda hus. En sådan väldokumenterad god lösning karakteriseras av måttlig isolering (cirka 300 mm i vägg och golv samt cirka 500 mm i tak), frånluftsventilation, vattenradiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. De bästa husgrupper byggda under 2000-talet, som finns dokumenterade, har en specifik total energianvändning, summa för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, kring 70 till 80 kWh/m² år. Av byggda och i litteraturen dokumenterade passivhus har området Lindås Park med tjugo stycken tvåplans radhus, som medelvärde för specifika totala energianvändningen 80 kWh/m² år, varav 69 kWh/m² år inköpt el och 9 kWh/m² år från solfångare, Ruud & Lundin (2004). Uppmätta värden har ej normalårskorrigerats. Beräknade värden är 58 kWh/m² år för inre lägenheter och 71 kWh/m² år för yttre, Boström et al (2003). Uppmätt medelvärde var således 10 respektive 34 procent högre än beräknat.

Uppmätt kontra beräknad energianvändning

Stora avvikelser konstateras ofta mellan 45

uppmätt och beräknad energianvändning. Uppmätt energianvändning är i regel högre än beräknad. Vanligen använda metoder har sällan validerats för bebodda hus, särskilt inte när det gäller nya hus. Dessa har helt andra värmetekniska egenskaper än äldre hus. Dessutom uppstår ibland oväntade och betydande komfortproblem. Ett allmänt intryck är att nya hus är sämre än förväntat och äldre hus bättre. Bland annat är i nya hus U-värdena avsevärt lägre, andelen gratisvärme som kan täcka byggnadens uppvärmningsbehov mycket större liksom de momentana värmeförlusterna via glasytor och ventilation. Andelen momentana värmeförluster ökar dessutom på grund av att många nyare hus har förhållandevis stora glasytor jämfört med äldre hus, vilket ökar såväl effekt- och energianvändningen som olika komfortstörningar. Andra förhållanden som svårligen kan beaktas i gängse beräkningsmetoder är att trögheten hos nya värmesystem som golvvärme kan inverka negativt på komforten och öka energianvändningen. Inte heller beaktas i beräkningarna luftvärmesystemens ogynnsamma strömningsbild, centrala styrning av värmetillförseln och mindre gratisvärmeutnyttjande. Använda beräkningsmetoder utgörs ofta av stora datorprogram. Eftersom energianvändningen påverkas av många faktorer med stora variationer är det svårt att steg för steg följa beräkningsprocessen och bedöma hur olika faktorer inverkar. Skillnaden i energianvändning mellan två beräkningsfall kan vara mindre än de olika delposternas variationer liksom beräkningsnoggrannheten. Några få beräkningsfall med stora och komplicerade beräkningsprogram kan därför vara ett mindre framgångsrikt angreppssätt för att beräkna byggnaders energianvändning. I stället kan enklare beräkningsmetoder vara att föredra, där man stegvis kan följa beräkningarna, studera mellanresultaten samt bedöma olika faktorers inverkan på slutresultaten.

måttlig isolering, frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare (FTX-ventilation), golvvärme och/eller radiatorer samt fjärrvärme eller elpanna ● passivhus med tjock isolering, upp till 450 mm i väggar, 500 till 600 mm i tak, 300 mm i golv, frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare (FTXventilation) och luftvärme med el eller fjärrvärme som tillskottsvärme. Nedan diskuteras och värderas några olika tekniska lösningar och ingående delar. ●

Utförande – isolertjocklekar

Noggrant utförande och enkla beprövade lösningar är viktigare än isolertjockleken.

Noggrant utförande av isolering och tätningar tillsammans med injustering av värme- och ventilationssystem kan minska energianvändningen med 5 000 kWh/år eller cirka 30 procent. Harrysson (1994) har undersökt energianvändning och innemiljö i tio grupphusområden byggda under 1973 till 1990 med olika tekniska lösningar för isolering, tätning, värme och ventilation. Två av områdena i göteborgstrakten har stora skillnader framförallt i isolertjocklek och arbetsutförandets kvalitet. Det ena området byggt 1973 är beläget i Kållered och består av 51 friliggande nominellt lika ett och ett halvtplanshus med 148 m² boarea. Det andra byggt 1980 är beläget i Floda

Vanliga tekniska lösningar

Med teknisk lösning menas här kombinationen av isolering, tätningar, fönstrens storlek och U-värde, värme- och ventilationssystem, värmeåtervinning med frånluftsvärmepump eller ventilationsvärmeväxlare samt har el eller fjärrvärme som ”energislag”. Därtill ska läggas olika husformer som friliggande hus eller sammanbyggda (radhus, kedjehus), en-, tvåeller ett och ett halvtplanshus. Många olika tekniska lösningar förekommer. Ett par av de vanligaste karakteriseras av: ● måttlig isolering: väggar motsvarande cirka 240 mm, tak cirka 500 mm och golv cirka 200 mm, frånluftsventilation, golvvärme och/eller radiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten 46

Figur 1: Har huset gjort mig sjuk? Problemhus med luftvärmesystem och återluft (övre bilden) kan med fördel byggas om för frånluftsventilation och elradiatorer (undre bilden). KÄLLA: CHRISTER HARRYSSON

Bygg & teknik 5/13

och består av 22 lika ett och ett halvtplans radhus med 136 m² boarea. Husen i Kållered har fabrikstillverkats som volymelement i bottenvåningen och platsbyggda takstolar i övervåningen medan husen i Floda är platsbyggda. Båda husområdena har krypgrund och självdragsventilation. Området i Kållered har tvåglasfönster och direktverkande elradiatorer samt i Floda treglasfönster och vattenburen el. Isolertjocklekarna i Kållered är i väggar 120 mm mineralull, tak 150 mm och golv 120 mm (de yttersta 600 mm har 220 mm isolering) samt i Floda 340, 440 och 220 mm. Medelvärdet av den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel är för Kållered 17 955 kWh/år eller specifikt 121 kWh/ m² år och för Floda 16 117 kWh/år eller specifikt 119 kWh/m² år. Med andra ord, trots nästan tre gånger så mycket isolering i Floda är den totala energianvändningen endast cirka tio procent lägre. Uppmätt total energianvändning är cirka 25 procent högre än beräknad efter olika korrigeringar i Floda och cirka tio procent lägre än beräknad i Kållered. Slutsatsen är därmed att arbetsutförandets kvalitet och värmesystemets reglernoggrannhet är bland förklaringarna till de goda resultaten i Kållered. Husen i Kållered är dessutom friliggande småhus medan husen i Floda är radhus. Området i Kållered har cirka 15 till 25 procent lägre specifik total energianvändning, 121 kWh/m² år, än genomsnittligt för småhus byggda cirka 1970, cirka 140 till 160 kWh/m² år. Sörensen (1981) har undersökt hur energianvändningen påverkas vid tilläggsisolering. Ursprungligen undersöktes 350 hus, men av olika skäl reducerades under arbetets gång antalet hus till 83. Energianvändningen följdes under flera år varvid kunde konstateras att första årets uppmätta energibesparing uppgick till 25 procent och andra årets 58 procent av teoretiskt beräknat. Energibesparingen har beräknats som produkten av skillnad i Uvärde, yta och gradtimmar. Skillnaden mellan första och andra året uppges bero på att man under första året tillgodogjort sig en högre komfort och innetemperatur. Detta justerades genom ändrade vanor med mera till år två. Andra förklaringar till att den verkligt uppmätta besparingen är så mycket lägre än den beräknade kan vara brister i arbetsutförandet, att man efter tilläggsisolering inte beaktat en kortare uppvärmningssäsong och minskat gratisvärmeutnyttjande. Säkerhetspåslagen i U-värdet för att täcka normala arbetsutförandebrister kan också vara för små.

Luftvärme och FTX-ventilation

Äldre luftvärmesystem med återluft Värmevaletkampanjen. Luftvärme är ett kombinerat värme- och ventilationssystem som i småhus byggda under slutet på Bygg & teknik 5/13

1900-talet har återluft, figur 1. Vanligaste donplaceringar är ventiler i eller nära tak. I brist på argument för denna placering motiverar förespråkarna placeringen med lägre installationskostnader och att ”varm luft stiger neråt” enligt den så kallade ”bassängteorin”! I början på 1980-talet lanserades Värmevaletkampanjen av en grupp företag, däribland Rockwool, Pilkington och Husqvarna. Konceptet karakteriserades bland annat av tjock isolering, energieffektiva fönster och luftvärme med återluft. Förespråkarna påstod i marknadsföringen att husen skulle ha så litet värmebehov att de kunde värmas upp enbart med några stearinljus. Hur stora stearinljusen skulle vara uppgav man dock inte! Riquma/Bo92 med mera. Under 1980och 1990-talen marknadsfördes luftvärmen främst av dåvarande Riquma med dess ägare Curt Wrigfors, på senare tid mest känd från TV4:s program Fuskbyggarna. Marknadsföringen av luftvärmen var aggressiv och KO-anmäldes av framlidne energidoktorn Stig Jahnson, Eksjö. Konsumentombudsmannen (KO) fällde företaget för vilseledande marknadsföring, vilket bland annat ledde till att stora upplagor huskataloger måste dras in. ”Det handlar om desinformation, eller lögn på ren svenska” enligt Stig Jahnson. Curt Wrigfors hade till sin hjälp i marknadsföringen av Bo92 med mera engagerat ett vetenskapligt råd bestående av professorer och experter från flera universitet och institut med flera. Trots det blev byggfelen många, innemiljön mycket dålig och energianvändningen hög. Riquma och dess ägare Curt Wrigfors gick i konkurs 1991 lagom till Bo92 i Örebro, där företaget gjort en storsatsning med 26 småhus som har luftvärme och återluft. Flera i Riqumas vetenskapliga råd anser dock fortfarande att luftvärme har framtiden för sig. Konstaterade problem. Minst 20 till 30 procent av de cirka 30 000 byggda småhusen med luftvärme uppvisar betydande problem för de boende än idag Luftvärmens branta uppgång på marknaden slutade emellertid med ett snabbt fall då Boverket 1994 förbjöd luftvärme med återluft. Boverkets förbud har sedemera tyvärr till stora delar luckrats upp. Luftvärme kan, figurerna 1 och 2, ge problem som: ● Risker för övertryck inne som kan orsaka fukt- och mögelskador i klimatskärmen på grund av fuktkonvektion. ● Förorena(n)de tilluftskanaler med risk för nedsmutsning av tak, väggar och golv inne samt ohälsa för de boende, figur 2. ● Luften värms upp av heta ytor. Vid elbatteriet kan det bli 400 till 500 °C. Dammpartiklar som förbränns i kontakt med de heta elelementen ger dålig luftkvalitet. ● Rumstemperaturen bestäms av en enda termostat, även i tvåplanshus. Detta med-

Figur 2: Föroreningar i luftvärmesystem. Överst: Invändiga föroreningar i tilluftskanal av plåt. Mittbilden: Återluftskanal av träfiberskiva med invändig mineralull i innervägg. Nederst: Stora mängder finkornigt cementpulverliknande damm på luftvärmesaggregatets finfilter. KÄLLA: CHRISTER HARRYSSON

för komfortskillnader inom och mellan olika rum samt mellan våningsplan, vilket medför ökat energibehov. ● Besvärande lågfrekvent buller har konstaterats från fläktar, särskilt i sovrum. ● Komfortproblem förekommer nära glasytor om värmare saknas under dessa. ● Luftvärme är ett kombinerat värmeoch ventilationssystem. Möjligheter saknas oftast att separat variera luftflöden och värmetillförseln till respektive rum eller mellan olika rum. Ombyggnad till elradiatorer och frånluftsventilation. Många luftvärmda hus med FTX-ventilation och återluft byggda under 1980- och 1990-talen har på grund av förorena(n)de ventilationskanaler, dålig termisk komfort och stora regleroch kanalförluster konverterats, figur 3 på nästa sida, till frånluftsventilation och elradiatorer, ofta oljefyllda, med oförändrad eller till och med lägre energianvändning trots att värmeåtervinningen har slopats. Detta beror bland annat på ökat gratisvärmeutnyttjande vid värmesystem med radiatortermostater samt mindre regleroch kanalförluster. ”Hus utan värmesystem”. Under 1990talet började så kallade passivhus eller ”hus utan värmesystem” byggas och torg47

FOTO: CHRISTER HARRYSSON

Figur 3: Ombyggnad av luftvärmesystem till frånluftsventilation och oljefyllda elradiatorer. Uteluftsdonens luftspridande egenskaper är viktiga för komforten.

föras som kroppsvärmehus eller självvärmda hus. Alla hus använder naturligtvis gratisvärme för byggnadsuppvärmning. Sämst på detta är dessvärre passivhusen med luftvärme, som reglerar värmetillförseln med en centralt placerad termostat. Luftvärmesystem utan återluft i passivhus. Luftvärmesystemen har, trots skandalerna under 1980- och 1990-talen, återkommit i en ny skepnad utan återluft, det vill säga som FTX-ventilation med eftervärmning via ett el- eller vattenbatteri i ventilationsvärmeväxlaren. Praktiska erfarenheter och enkla beräkningar visar att värme måste tillföras elbatteriet redan vid några plusgrader ute för att upprätthålla normal innetemperatur. Det bästa och i litteraturen dokumenterade passivhusområdet är Lindås Park. Detta utgörs av tjugo stycken tvåplans radhus och är det passivhusområde som hittills uppvisat den lägsta totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel. Mängden inköpt el uppgår till 69 kWh/m² år och från solfångarna motsvarande 9 kWh/m² år, summa 78 kWh/m² år eller avrundat till 80 kWh/m² år. Detta är ju uppseendeväckande högt och i nivå med vad som kan uppnås för vanliga serieproducerade småhus, som har frånluftsventilation, vattenradiatorer och frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten! Passivhusförespråkarna talar ofta om 10 till 12 kWh/m² år som mål för energianvändningen till byggnadsuppvärmning medan verkligheten ofta talar ett annat språk och visar väsentligt högre energianvändning. Ovan nämnda ”allmänna luftvärmeproblem” har även konstaterats i Hamn48

huset i Göteborg, Gervind (2012). De problem de boende främst besväras av där är: ● För kallt på vintern ● För varmt på sommaren ● Matos sprids mellan lägenheterna via den roterande värmeväxlaren ● Draget från tilluftsdonen är irriterande. Beräknad specifik energianvändning är för byggnadsuppvärmning 12 kWh/m² år, varmvatten 13 kWh/m² år, fastighetsel 35 kWh/m² år och hushållsel cirka 25 kWh/m² år, summa 85 kWh/m² år. Inköpt mängd fjärrvärme till Hamnhuset i Göteborg är 56 kWh/m² år, varav 38 kWh/m² år för byggnadsuppvärmning och 18 kWh/m² år för varmvatten. Solfångare har bidragit med 8 kWh/m² år för uppvärmning av varmvatten. Slutligen uppskattas energi för hushållsel till cirka 25 kWh/m² år och fastighetsel cirka 25 kWh/m² år. Uppmätt specifik total energianvändning uppgår till 114 kWh/m² år, vilket är högt för ett flerbostadshus som energimässigt är byggt på passivhusnivå. Uppmätt specifik total energianvändning är med andra ord cirka 35 procent högre än beräknad. Radiatorernas uttåg blev intåg i passivhus! Radiatorerna ”tågar in” i passivhusen. Luftvärmen marknadsfördes under 1980- och 1990-talen bland annat genom reklamkampanjer som Pilkingtons ”Radiatorernas uttåg”, figurerna 4 och 5. Paradoxalt nog har kompletteringar med elradiatorer måst göras i många luftvärmda hus byggda under 1980- och1990-talen

samt även i passivhus. Radiatorerna har blivit ”räddningen” för att uppnå tillräcklig termisk komfort. Sammanfattande slutsatser om luftvärme och extremt tjock isolering. Några tekniska och ekonomiska aspekter på extremt tjock isolering är: ● Åtskilliga passivhus har försetts med extremt tjock isolering som inte ens kan försvaras genom livscykelanalys. För ytterväggar kan detta exemplifieras med att en ökning av isolertjockleken från 290 till 490 mm mineralullsisolering minskar energianvändningen med cirka en procent per år vid antagna livslängden 50 år och perfekt arbetsutförande. Därtill ska läggas kostnader för större byggnadsarea eller mindre boarea liksom att konstruktionen blir dyrare med tjockare isolering. ● Ju större isolertjockleken är desto mindre är uttorkningseffekten med ökad risk för fukt- och mögelskador genom fuktkonvektion, särskilt vid frånlufts-/tillluftsventilation, som lätt kan medföra övertryck inne relativt ute. ● Ju större isolertjockleken är desto viktigare är arbetsutförandet för att det beräknade U-värdet ska nås även i praktiken. Med ökad isolertjocklek och mineralull ökar riskerna för egenkonvektion och nedsättning av isolerförmågan, något som också förstärks av brister i arbetsutförandet och av påtvingad konvektion. ● Miljöutsläppen vid produktion av isolermaterial är betydande och måste beaktas. Problemen med luftvärme är bland annat energislöseri genom olämplig ström-

Figur 4: Kampanjen ”Radiatorernas uttåg”. Källa: Pilkington och VVS-Forum nr 3 1988. Bygg & teknik 5/13

tor per utrymme, det vill säga ett aggregat som möjliggör rumsvis behovstyrning av luft- och värmetillförseln. Därmed möjliggörs ett högre gratisvärmeutnyttjande och mindre föroreningsrisker då kanallängden är minimal. Dylika produkter finns på marknaden.

Golvvärme

KÄLLA: PILKINGTON

Figur 5: Kampanjen ”Radiatorernas uttåg”.

ningsbild och dålig termisk komfort, lågt gratisvärmeutnyttjande med en centralt placerad termostat och dålig innemiljö orsakat av förorena(n)de kanaler. Systemet är underhållsintensivt och kräver täta kanalrensningar och filterbyten. Erfarenheter visar att värme- och ventilationssys-

tem ska vara separata. Många passivhus med luftvärme har kompletterats med elradiatorer för att få tillräcklig komfort särskilt i rum med stora glasytor. En möjlighet att förbättra innemiljön och energieffektiviteten vid luftvärme är att använda minst en rumsvärmeventila-

Vilseledande marknadsföring och fusk med fakta. Golvvärme marknadsförs med vilseledande argument och löften om att man kan hålla 1 till 2 °C lägre inneluftstemperatur och spara 10 till 20 procent energi genom att golvet är varmt. Praktiska undersökningar visar dock att inneluftstemperaturen inte är lägre i hus med golvvärme än med radiatorsystem. Ingen har heller i praktiken hittills kunnat verifiera någon energibesparing med golvvärme. Marknadsföringen baseras bland annat på danska undersökningar i laboratorium i ett obebott volymelement och växelvis körning med radiatorer och golvvärme, Olesen & Zöllner (1987) och Olesen (1994). Den undersökta golvkonstruktionen består underifrån sett av betongbjälklag, överliggande isolering och överst golvvärmerören. I Sverige däremot har den vanligaste konstruktionen för golvvärme i platta på mark golvvärmerören placerade nederst i betongplattan och isolering under denna. Det är med andra ord mycket uppseendeväckande att man använt resultaten från de danska undersökningarna för marknadsföringen av golvvärme i Sverige med en radikalt annorlunda golvvärmekonstruktion. Även Persson (2000) har i en rapport belyst dessa frågor kring golvvärme och lågtemperatursystem med mera. Energislösande lösningar är vanliga. Traditionellt utformad golvvärme vid platta på mark kännetecknas oftast av dålig isolering av betongplattan och kanterna samt stor värmetröghet som ökar energianvändningen och minskar möjligheterna att utnyttja gratisvärmet. Värmeförlusterna genom golvet ökar dessutom på grund av att golvtemperaturen är högre

På rätt våglängd Tyréns akustikspecialister har unik kompetens för att beräkna ljudnivåer, lösa bullerproblem och dämpa störande vibrationer. Vi tar fram åtgärdsförslag, simulerar ljud och kan lyssna på resultatet redan i konstruktionsfasen. Avseende vibrationer och stomljud utför vi alltifrån enkla mätningar till mer avancerade strukturdynamiska beräkningar. Besök oss på www.tyrens.se

Bygg & teknik 5/13

ringens kvalitet och värmemotståndet hos golvmaterial och eventuell isolering över värmerören. Tjocka golvmaterial och mattor ökar värmemotståndet och därmed värmebärartemperaturen.

Fönster

Figur 6: Övre bilden visar traditionell energislösande golvvärmekonstruktion, den undre en energieffektiv. KÄLLA: BYGG- OCH ENERGITEKNIK AB

punkt. Huvuddelen av isoleringen ska naturligtvis ligga under betongplattan. Man får då ett golv som känns tillräckligt ”varmt” och mjukt även utan golvvärme. Såväl produktionskostnad som energianvändning blir avsevärt lägre med radiatorsystem. Värmepump – Värmebärartemperatur. I praktiken har hus med golvvärme, beroende på konstruktion och ytmaterial på golvet, föga lägre värmebärartemperatur än radiatorsystem av lågtemperaturtyp och därmed marginell inverkan på värmepumpars energibesparing. Många hus med golvvärmesystem visar sig nämligen i praktiken ha relativt hög värmebärartemperatur beroende på brister i utförande vad gäller placering av värmerören horisontellt och vertikalt samt på injuste-

Glasytornas storlek och U-värde har stor inverkan på effekt- och energianvändningen samt på den termiska komforten. Klart är att energi- och effektuttaget ökar med fönsterytans storlek liksom att man får fler komfortstörningar såväl vintersom sommartid, figur 7. Inte minst ökar kylbehovet sommartid med glasytornas storlek, men också beroende på solavskärmningen. Riskerna för kondens på utsidan ökar bland annat ju lägre U-värdet är. Såväl vid golvvärme som vid luftvärme kan kallras- och kallstrålningsproblem förekomma när värmare saknas under fönstren, figur 8. I hus med golvvärme klagar brukarna ofta på drag nära väggventilerna, ibland till och med så långt som ett par meter från dessa. Donens luftspridande egenskaper har stor betydelse för komforten inne. Spaltventiler ska därför undvikas. Komfortstörningar har uppstått i många nya passivhus som saknar värmare under fönstren. Inblåsning av tilluft nära eller i tak i bakkant har lett till besvärande kallras och kallstrålning nära glasytor. I flera husområden har man varit tvungen att komplettera med elradiatorer speciellt under stora fönsterytor till exempel i vardagsrum. Det finns också nya husområden med passivhus där alla utrymmen har måst kompletteras med elradiatorer för att man ska kunna upprätthålla tillräckligt hög termisk komfort. Med hänsyn till dagsljus anger Boverkets byggregler (BBR) (2008) som allmänt råd ”att fönsterglasarean är minst tio procent när fönstret har två eller tre klarglas. Glasarean ökas om annat glas med

Figur 7: Radiatorer som komforthöjare vid stora fönsterytor.

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

än om man inte har golvvärme. Rumsreglering saknas ibland eller sker inte tillräckligt snabbt och noggrant. Å andra sidan är det i första hand golvvärmesystemets värmetröghet som avgör hur snabbt värmetillförseln kan regleras, inte den enskilda termostatens placering och reglernoggrannhet. Efter 1990-talets intensiva golvvärmedebatt uttalade sig flera experter om att ”traditionellt” utformad golvvärme är ett systemfel. Sedan 2004 råder konsensus om att hus med golvvärme alltid har högre energianvändning än motsvarande hus med radiatorsystem. Den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel ökar med 30 procent vid 100 mm isolering, 20 procent vid 200 mm och 10 procent vid 300 mm, Harrysson (1997, 2006). Produktionskostnaden för golvvärme är alltid högre än för radiatorsystem. Allra störst energiökning, cirka 40 procent, har i regel uppstått i äldre hus med källare, när man byter radiatorer mot golvvärme i källaren, Klittervall (2012). I sammanhanget kan man ibland höra golvvärmeförespråkarna argumentera för att golvvärme inte behöver så mycket isolering i golvet eftersom ”värmen stiger uppåt”! Till detta kommer de ökade riskerna för fuktskador som utförandet kan leda till. Genomförandet sker ofta på delad entreprenad. Sällan har vare sig byggare, rörläggare eller husägare helhetsgrepp och systemtänkande. Traditionell golvvärme i platta på mark och underliggande isolering, figur 6, har stor värmetröghet. Det kan med nämnda konstruktion ta upp till tio till tolv timmar från det att värme tillförs via rören innan värmeavgivningen sker till rummet. Detta leder till lägre utnyttjande av gratisvärme från solinstrålning, belysning, personer med mera än vid radiatorer med termostater. Övertemperaturproblemen kan ytterligare förvärras om man eldar i braskamin vid mindre lämpliga tillfällen. Åtgärder för att minska energianvändningen och förbättra komforten i hus med golvvärme består av: ● Öka isoleringen i golvet till minst 300 mm ● Av denna läggs cirka 50 mm på betongplattans översida där rören läggs till exempel i urfräsningar i isoleringen och på värmefördelande plåtar ● Kraftigt förbättrad värmeisolering av betongplattans kanter ● Utetemperaturstyrd framledningstemperatur och termostater i varje rum Golvvärme drar alltid mer energi än radiatorsystem, som är placerat inomhus, Gundersen (1992, 2001). Energieffektivt och komfortabelt golv. Om man som golvmaterial istället för klinkerplattor väljer trä eller träbaserade produkter och några centimeter cellplastisolering på översidan av betongplattan behövs inte golvvärme från komfortsyn-

Bygg & teknik 5/13

dor, helt eller delvis utebliven energibesparing, liksom oväntat höga livscykelkostnader. De få undersökningar som gjorts i nya småhus bland annat i Understenshöjden, Bo92, Bo01 och flera passivhusområden visar på nedslående resultat med exempelvis innemiljöproblem, avsevärt högre uppmätt energianvändning än beräknat samt dessutom högre energianvändning än Figur 8: Kallrasproblem när värmare saknas under i serieproducerade småhus fönster till exempel vid golvvärme eller luftvärme. med vanliga lösningar. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN Uppföljning av energianlägre ljusgenomsläpplighet används eller vändning och innemiljö i nya bebodda om byggnadsdelar eller andra byggnader och serieproducerade hus har gjorts alltskärmar av dagsljuset mer än 20 procent”. för sällan. Detta gäller särskilt för hus Det är således både tillåtet och möjligt att byggda under 2000-talet samt för många bygga vackra hus med små fönsterytor. äldre hus efter ombyggnad med olika energisparåtgärder. El eller fjärrvärme? För att bättre och enklare kunna jämföElvärmda nya småhus med energiteknisk ra olika lösningar och husområden bör såstandard som passivhus eller lågenergi- väl delposterna för byggnadsuppvärmhus har som lägst en specifik total energi- ning, varmvatten, fastighetsel och husanvändning på cirka 80 kWh/m² år, för- hållsel som deras summa redovisas. Bodelat på summa för byggnadsuppvärm- verkets byggreglers krav på uppföljning ning och varmvatten 55 kWh/m² år och och installation av särskild mätutrustning hushållsel, som kan uppskattas till 25 är ett steg i rätt riktning och underlättar kWh/m² år. Solfångare har i några passiv- framtida uppbyggnad av en kunskapshusområden minskat mängden inköpt bank. energi för varmvatten med cirka 10 Helhetsgrepp och systemtänkande. Det kWh/m² år. finns många duktiga specialister inom Uppgifter finns om att småhus byggda byggprocessens olika delområden. Men, under 1980- och 1990-talen på ordinära ska byggnaders energianvändning radivillatomter har kulvertförluster på mellan kalt kunna minskas måste man applicera 25 och 40 procent, Persson (2005). För en metodik som bygger på helhetsgrepp passivhus blir naturligtvis de procentuella och systemtänkande. Detta gäller såväl förlusterna avsevärt högre. Med så låg för befintliga hus som nya hus. Undersökspecifik total energianvändning som 80 ningar av byggnaders energianvändning kWh/m² år är därför fjärrvärme föga in- kräver tvärfackliga kunskaper inom tressant. många områden: arkitektur, byggteknik, energi, värme, ventilation, styroch regSlutsatser lersystem, distributions- och kulvertförRiskfyllda lösningar. Erfarenheter från luster samt om produktionsprocessen och såväl serieproducerade småhus som prov- boendevanor. hus och ekobyar visar på ökat effektbeDet bästa och mest tillförlitliga sättet hov för byggnadsuppvärmning, större för att nå låg energianvändning och god energianvändning och komfortproblem innemiljö till låg livscykelkostnad är att vid: satsa på enkla, beprövade och lättskötta ● luftvärme lösningar för projektörer, byggare, förval● golvvärme tare och boende. Utgå från de goda lös● stora glasytor. ningar som fungerar i serieproducerade Därtill ska för extremt tjock isolering hus och förbättra dessa för att på så sätt läggas ökade risker för fukt- och mögel- komma ner i nivå med de energisnålaste problem i klimatskärmen samt i vinds- passivhus som byggts till exempel områoch kryputrymmen på grund av fuktkon- det Lindås Park. Det är bättre att vidareutvektion och högre relativ fuktighet. Ris- veckla goda lösningar än att ”uppfinna kerna för övertryck inne relativt klimat- hjulet” på nytt. Kunskaper finns, men anskärmens utsida är större vid frånlufts- vänds inte i tillräcklig utsträckning. /tilluftsventilation än frånluftsventilation. Rätt val av teknisk lösning tillsammans Systematisk erfarenhetsåterföring ett med noggrant arbetsutförande för isolemåste. Utgångspunkten för all utveckling ring och tätningar samt injustering av värmåste vara att ta lärdom av praktiska erfa- me- och ventilationssystemen kan, jämrenheter från serieproduktion, provhus fört med den genomsnittliga energianoch ekobyggande. I annat fall är risken vändningen i nya småhus, betyda upp till stor för nya innemiljöproblem, byggska- 30 procent lägre total energianvändning, Bygg & teknik 5/13

förbättrad innemiljö och lägre livscykelkostnad. Och detta kan ske utan ökade skaderisker. Därför är det angeläget att klassificera olika lösningar och kvantifiera tillhörande egenskaper till exempel från energi- och innemiljösynpunkt. Byggprocessen/garantier/byggfelsförsäkring: Totalentreprenad, det vill säga en motpart som ansvarig för hela byggprocessen när man bygger småhus, är att föredra liksom att större delen av produktionen sker inomhus under kontrollerade former (fabrikstillverkning) för att minimera fukt- och mögelproblem samt uppnå högsta kvalitet. Företag som även greppar grundläggningsarbetena förefaller totalt sett ha mindre byggfel. Särskilt viktigt är att den kontrollansvarige och besiktningsmannen inte har någon koppling till vare sig försäkringsbolaget eller trähus-/byggföretaget. Detta är dessvärre något som ofta förekommer när försäkringen tecknas hos Gar-Bo och Byggnadsgaranti. Tyvärr måste alla hus utom ”självbyggda” ha byggfelsförsäkring. Men, troligen är en lagändring på gång. Väldokumenterad god lösning. En väldokumenterad och god lösning karakteriseras av cirka 300 mm högvärdig isolering som mineralull eller cellplast i ytterväggar, cirka 300 mm i golv och cirka 500 mm i tak, vattenradiatorer med termostater samt värmeåtervinning med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Praktiska undersökningar visar att radiatorer med termostater håller betydligt jämnare innetemperatur än golvvärme och luftvärme. Tillsammans med noggrant utförande av isolering och tätningar samt injustering av värme- och ventilationssystemen kan genomsnittlig specifik total energianvändning, summa för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel för nya småhus därmed minskas med cirka 30 procent till 80 kWh/m² år, det vill säga i nivå med de bästa passivhus som har byggts och finns dokumenterade i litteraturen. ■

Referenser

Ahnland, R (1996). Luftvärme. Är argumenten för luftvärme ett önsketänkande? Praktiken visar på både ohälsa, dåligt inneklimat och höga driftskostnader. Eget förlag, Västerås. Bengtsson, U (2000). Ekoby blev energislösare. Byggindustrin 16/2000, Stockholm. Blomsterberg, Å & Stadler, C-G (1985). Välisolerade småhus med luftburen värme. Utvärdering av två småhus i Skultorp. SP, Rapport 1985:42, Borås. Boström, T et al (2003). Tvärvetenskaplig analys av lågenergihusen i Lindås Park, Göteborg. Linköpings universitet, Program Energisystem, Arbetsnotat Nr 25, Februari 2003, Linköping. ISSN 1403-8307. 51

Boverket (2008). Regelsamling för byggande, BBR. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona. Cajdert, A (1999). Bo92 – ett slag i luften? Bok om luftvärme får debattör att minnas bostadsmässan i Örebro. VVSForum, nr 2, 1999. Stockholm (Uppsatsen är även publicerad i boken ”Byggande med kunskap och moral”). Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3. Ekström, L (2013). Personlig kommunikation, Göteborg. Energimyndigheten (2012). Energistatistik för småhus 2011. Statens energimyndighet, ES 2012:04, Eskilstuna. Gervind, P (2012). Resultat från mätningar i lågenergihuset Hamnhuset under ett år. Samhällsbyggaren, nr 2, 2012, Stockholm. Gundersen, P (1992). Miljövennlige rimelige lavenergiboliger. NBI, Prosjektrapport 105-1992, Oslo. Gundersen, P (2001). Nyanser i gulvvarmedebatten. Bygg & teknik 2/01, sid 56–57, Stockholm. Harrysson, C (1988). Småhusets energiomsättning. Analys med särskild hänsyn till ingående delposters variationer. CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Doktorsavhandling, Publ 88:2, Göteborg. Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme. Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona. ISBN 11045671. Harrysson, C (1997). Golvvärme eller radiatorsystem i småhus? Registrering av el-, gas- och vattenanvändning. Värdering genom praktiska mätningar enligt förlustfaktormetoden. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-92721, ISBN-13 978-91-631-9272-2. Harrysson, C (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet, Studies from School of Science and Technology, Nr 5, June 2009, Örebro. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på www.oru.se/nt. Harrysson, C (2010). Erfarenheter och rekommendationer: Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar. Bygg & teknik 2/10, Stockholm. Klittervall, T (2012, 2013). Personlig kommunikation, Södra Sandby. Mataki (2003). Fuktens väg. Om fukt i väggar och tak. Trelleborg Building Systems AB, Koloriten Helsingborg. ISBN 91-974764-0-4. 52

Olesen, B & Zöllner, G (1987). Experimentelle Untersuchung zum Energieverbrauch unterschiedlicher Heizsysteme bei untereinander vergleichbarer thermischer Behaglichkeit. 9th Internationaler Velta Kongress. Velta, Nordestedt, Deutschland. Olesen, B (1994). Comparative Experimental Study of Performance of Radient Floor-Heating Systems and a Wall Panel Heating under Dynamic Conditions. ASHRAE Transactions Symposia 1994, Vol 100, Part 1, No 94-13-2. Persson, T (2000). Lågtemperatursystem – en kunskapsöversikt. Högskolan i Dalarna, Centrum för solenergiforskning, EKOS, Borlänge. ISSN 1401-7555, ISRN DU-SERC--67--SE. Persson, T (2005). District Heating for Residential Areas with Single Family Housing – with Special Emphasis on Domestic Hot Water Comfort. Lund Institute of Technology, Division of Energy Economics and Planning, Department of Heat

and Power Engineering, Doctoral Thesis, Lund. ISBN 91-628-6504-8. Rockwool (1986). Hur långt kan uppvärmningsbehovet isoleras bort? Redovisning av erfarenheter från två väl isolerade experimenthus med luftburen värme. Rockwool AB, Byggprodukter, Skövde. Ruud, S & Lundin, L (2004). Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat från två års mätningar. SP, Rapport 2004:31, Borås. ISBN 91-8530307-0, ISSN 0284-5172. SCB (2012). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2012. Statistiska Centralbyrån, Örebro. ISBN 978-91-618-1560-9. Sörensen, S E (1981). Energibesparing ved etterisolering av småhus. NBI, särtryck 267, Oslo. Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

… och svarar

Förutsättningarna ger 2 • 2 • 2 = 8 olika alternativ. Man kan direkt inse vilka två alternativ som motsvarar lägsta och högsta besparing, och det räcker då att räkna bara på dessa två alternativ. Här visas dock alla åtta alternativen. Först beräknas den värmeeffekt, P, som utvinns ur frånluften, sedan årlig energibesparing, E, genom multiplikation med drifttiden, och sist ekonomiska besparingen genom att multiplicera kWh/år med 1,18 kr/kWh. P = m• cp∆θ P = värmeeffekt, kW m• = massflöde (för en vätska eller en gas), kg/s cp = specifik värmekapacitet, kJ/kg °C. Luft: 1,01 kJ/kg ºC ∆θ = temperaturskillnad, °C. Måste räkna om från volymflöde till massflöde. Räknar volymflödet vid 20 ºC, alltså luftens densitet 1,20 kg/m³. Normalt hänförs volymflöden till ”normal” innetemperatur 20 ºC. Frånluftsflödet är 74 l/s = 0,074 m³/s = 0,074 • 1,20 kg/m³ = 0,0888 kg/s. 21 ºC frånluft och 5 ºC avluft: P = 0,0888 • 1,01 • (21 - 5) = 1,44 kW. 21 ºC frånluft och 3 ºC avluft: P = 0,0888 • 1,01 • (21 - 3) = 1,61 kW. 24 ºC frånluft och 5 ºC avluft: P = 0,0888 • 1,01 • (24 - 5) = 1,70 kW. 24 ºC frånluft och 3 ºC avluft: P = 0,0888 • 1,01 • (24 - 3) = 1,88 kW. 21 ºC frånluft och 5 ºC avluft med 3 500 h/år: E = 1,44 • 3 500 = 5 020 kWh/år = 5 020 • 1,18 = 5 930 kr/år. 21 ºC frånluft och 5 ºC avluft med 4 800 h/år: E = 1,44 • 4 800 = 6 890 kWh/år = 6 890 • 1,18 = 8130 kr/år. 21 ºC frånluft och 3 ºC avluft med

3 500 h/år: E = 1,61 • 3 500 = 5 650 kWh/år = 5 650 • 1,18 = 6 670 kr/år. 21 ºC frånluft och 3 ºC avluft med 4 800 h/år: E = 1,61 • 4 800 = 7 750 kWh/år = 7 750 • 1,18 = 9140 kr/år. 24 ºC frånluft och 5 ºC avluft med 3 500 h/år: E = 1,70 • 3 500 = 5 960 kWh/år = 5 960 • 1,18 = 7040 kr/år. 24 ºC frånluft och 5 ºC avluft med 4800 h/år: E = 1,70 • 4 800 = 8 180 kWh/år = 8 180 • 1,18 = 9 650 kr/år. 24 ºC frånluft och 3 ºC avluft med 3 500 h/år: E = 1,88 • 3 500 = 6 590 kWh/år = 6 590 • 1,18 = 7 780 kr/år. 24 ºC frånluft och 3 ºC avluft med 4 800 h/år: E = 1,88 • 4 800 = 9 040 kWh/år = 9 040 • 1,18 = 10 670 kr/år. Följande svar har avrundats till närmaste 100-tal kWh och kr. Lägsta besparing är första alternativet med 21 ºC frånluft och 5 ºC avluft med 3 500 h/år: 5 000 kWh/år motsvarande 5 900 kr/år. Högsta besparing är sista alternativet med 24 ºC frånluft och 3 ºC avluft med 4 800 h/år: 9 000 kWh/år motsvarande 10 700 kr/år. En kommentar: Besparingen avser den totala besparingen av värme för både tappvarmvatten och husets aktiva uppvärmning. En kommentar till: ”Beräkningarna görs förenklat genom att man bortser från att avluftstemperaturen ibland understiger daggpunkten för frånluften” stod det i frågan. Ja, beräkningarna ovan avser bara den värme som utvinns tack vara själva temperatursänkningen av frånluften. Periodvis, främst sommartid, kommer frånluften att kylas till under daggpunkten, och då tillkommer värme genom att en viss mängd vattenånga kondenserar. ■ Bygg & teknik 5/13

Marknadens billigaste underlagsdu Vår svensktillverkade underlagsduk kostar lite mer, håller lite längre och är lite enklare att jobba med. Bredare rullar betyder färre skarvar, större trygghet* och snabbare läggning. Och brett sortiment innebär att du alltid hittar rätt produkt. Kort sagt: Med FlexiLight PRO, FlexiLight och nyheten VillaFlex DUO kan du lägga fler och bättre tak på samma tid, dvs mer klirr i kassan.

Bredare rullar färre skarvar *Icopals underlagsduk är utvecklad för svenskt klimat och uppfyller kraven i AMA Hus 11 kap JSC.61.

Två riktigt bra klisterkanter Upp till 30 års garanti

icopal.se

Vi ska ha noll koldioxidutsläpp år 2030. Cementa arbetar för en nollvision vad gäller utsläpp av koldioxid sett till cementprodukternas livstid. Nollvisionen bygger bl.a på tekniksprång, energieffektivisering och livscykelperspektiv. Vi arbetar dagligen med positiv påverkan såsom effektivare produktion med större andel biobränslen och produktutveckling. Läs mer om vår nollvision på www.cementa.se.

#EMEnta !" inGår i dEn intErnationElla BYGGMatErialkonCErnEn (EidElBErG#EMEnt soM har Cirka 2 000 MEdarBEtarE i ÛEr än 0 ländEr.

Bygg & teknik 5/13

Ny branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess Branschstandarden ByggaF är en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen, från planering till förvaltning. Metoden innehåller rutiner och hjälpmedel för alla aktörer från byggherre, arkitekter och övriga konsulter, materialleverantörer, entreprenörer till driftspersonal och förvaltare. Avsikten med branschstandarden är att beskriva ett standardiserat sätt att arbeta med fuktsäkerhet i byggprocessen baserat på den befintliga metoden ByggaF. Skillnaden är att branschstandarden är tydligare med vad som ska göras och vad som är vägledning för att underlätta arbetet. Syftet med ByggaF är att lyfta fram fuktfrågorna tidigt i nybyggnads-, ombyggnads- och renoveringsprojekt och på ett strukturerat sätt dokumentera de aktiviteter och åtgärder som krävs och utförs för att säkerställa en fuktsäker byggnad. Genom att formulera och ställa fuktkrav och krav på aktiviteter kan dessa arbetas in i programhandlingar, systemhandlingar, bygghandlingar och kontrollplaner etcetera. Det gör att viktiga system- och materialval samt produktionsmetoder som kommer att påverka byggnadens fuktsäkerhet kan göras redan från början.

Övergripande beskrivning

Branschstandarden ByggaF omfattar en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen, från planering till drift och förvaltning. Metoden innebär ett arbetssätt för att uppfylla såväl samhällets krav som byggherrens krav på fuktsäkerhet. Under varje rubrik i branschstandarden finns ”ska-krav” som måste uppfyllas, samt Artikelförfattare är Kristina Mjörnell, affärsområdeschef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och adjungerad professor i byggnadsfysik, Lunds universitet.

Figur 1: Övergripande bild av metoden ByggaF.

vägledningstext som kan förtydliga, förklara och ge exempel på vad ska-kravet innebär. Vägledningen kan även innehålla råd. Några viktiga delar i de nya branschstandaren är till exempel att byggherren ska anlita en fuktsakkunnig. Byggherren har inte alltid tillräcklig kunskap eller tid för att driva och följa upp fuktsäkerhetsarbetet i projektet. Det kan då vara till stor hjälp för byggherren att anlita en person som är sakkunnig inom fuktsäkerhet, en fuktsakkunnig. Den fuktsakkunnige kan hjälpa byggherren att formulera krav på fuktsäkerhet och att följa upp att kraven uppfylls. Det praktiska fuktsäkerhetsarbetet utförs däremot av alla berörda aktörer,

projektörer entreprenörer och leverantörer. Fördelning av ansvar för olika aktiviteter i olika skeden kan variera med olika entreprenadformer. Beroende på upphandlingsform kan ansvarsgränsen förflyttas mellan systemprojektering, detaljprojektering och produktion. I kontraktsformer där entreprenören även har rollen som projektör ska entreprenören även ta ansvar för det som i branschstandarden benämns projektörernas aktiviteter och ansvar. I totalentreprenader ligger ansvaret för att löpande följa upp fuktsäkerhetsarbetet hos en samordnande fuktsäkerhetsansvarig produktion. Byggherren

Faktaruta

Avsikten med branschstandarden är att beskriva ett standardiserat sätt att arbeta med fuktsäkerhet i byggprocessen baserat på den redan framtagna metoden ByggaF. Framtagandet av branschstandarden är finansierat av SBUF, deltagande företag och organisationer. Ett antal personer från olika företag, institut, högskolor, branschorganisationer, konsulter och myndigheter har varit med och tagit fram branschstandarden. Dessa är: Peab, NCC, Skanska, JM, SydArk Konstruera AB, Akademiska Hus, Polygon Sverige AB, FuktCom, SP, IVL, LTH, CTH, Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst, Säker Vatten AB, Boverket och Byggherrarna. Branschstandarden förvaltas av Fuktcentrum. Bygg & teknik 5/13

Figur 2: Exempel på organisering av ansvar för fuktsäkerhetsarbetet. Varje aktör utser en fuktsäkerhetsansvarig (FSA) vars namn (NN) anges i organisationsschemat.

upprättar vanligtvis fuktsäkerhetsbeskrivningen men i totalentreprenad så kan byggherren vilja överlåta ansvaret för detta på entreprenören. I dessa fall så kan totalentreprenören utföra fuktsäkerhetsbeskrivningen på uppdrag av byggherren. Informationen i fuktsäkerhetsbeskrivningen kan även återfinnas i andra dokument.

Fuktsäkerhet i programskedet

Det nya momentet i programskedet är att byggherren ska ansvara för att en tidig fuktriskidentifiering görs. Byggherren ska även besluta om vilka fuktsäkerhetskrav som ska ställas i projektet. Fuktsäkerhetskraven ska gå att verifiera och följa upp. Kraven ska omfatta både tekniska krav och krav på aktiviteter och kompetens. Fuktsäkerhetskraven ska dokumenteras i ett fuktsäkerhetsprogram, fuktsäkerhetsbeskrivningen eller i andra handlingar. Byggherrens krav på fuktsäkerhet ska åberopas i de kontraktshandlingar som berör fuktsäkerhet. Fuktsäkerhetsprogrammet, eller dylikt, ska innehålla krav på att ByggaF ska följas. Byggherren ska dessutom beskriva de metoder som ska användas i projektet för att följa upp att kraven uppfyllts och hur avvikelser ska hanteras och vilka åtgärder som ska göras om avvikelser uppstår. Åtgärden ska uppfylla byggherrens och samhällets krav.

Fuktsäkerhet i projekteringsskedet

I projekteringsskedet har vi lagt till krav på att projekteringsgruppen gemensamt ska utföra och dokumentera en fuktriskanalys. Projekteringsledaren är ansvarig för samordning av fuktriskanalysen. Ny

fuktriskanalys ska utföras om förutsättningar ändras. Givetvis görs fuktsäkerhetsprojektering och fuktriskanalys på en systemnivå i systemhandlingsskedet och på en betydligt mer detaljerad nivå i detaljhandlingsskedet. En fuktsäkerhetsbeskrivning som tidigare upprättades väldigt tidigt i projektet kan nu upprättas efter systemhandlingsskedet som komplement till fuktsäkerhetsprogrammet.

Fuktsäkerhet i produktionsskedet

Nyheten i produktionsskedet är att fuktplanen blivit mer omfattande och att det finns en ny mall att utgå ifrån. En fuktsäkerhetsplan ska upprättas av fuktsäkerhetsansvarig produktion. Fuktsäkerhetsplanen beskriver vilka fuktsäkerhetsåtgärder som kommer att utföras för att skydda byggnaden och byggmaterialen mot skadlig fukt under produktionen och ska även omfatta de kontrollpunkter som identifierats under projekteringen. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska se till att aktiviteter enligt fuktsäkerhetsplanen utförs. I slutet av produktionsskedet ansvarar fuktansvarig produktion för att samla in fuktsäkerhetsdokumentation från produktionsskedet. Den fuktsakkunninge sammanställer sedan fuktsäkerhetsdokumentationen från hela projektet.

Bygg & teknik 5/13

Fastighetsägaren är ansvarig för att driftronder utförs i driftskedet där fukt är en aspekt. ■

Fuktsäkerhet i förvaltningsskedet

Byggherrens fuktsakkunnig och fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha en genomgång med ansvarig förvaltare och driftsansvarig om byggnadens fuktkritiska konstruktioner samt vilka åtgärder som ska utföras för att säkerställa att fuktsäkerheten upprätthålls.

Ventilationsrör som takfotsnät www.expo-net.se

Branschstandarden, hjälpmedel och mallar finns tillgängliga att ladda ned kostnadsfritt från Fuktcentrums hemsida. Några dokument som inte är avsedda att ändras finns som pdf-filer och mallarna som word eller excel-filer. Dokumenten är daterade 8 maj 2013 men dokumenten kommer årligen att ses över för att hållas aktuella. Se www.fuktcentrum.se. Kontakta gärna Kristina Mjörnell eller Lars-Erik Harderup på Fuktcentrum om ni vill ha mer information om ByggaF.

- säkrar bra luftcirkulation och hindrar snön att tränga in i takkonstruktionen!

Ring i dag! 018-108720

Fuktsäkerhet – fuktsäkerhetsprojektering Termen fuktsäkerhetsprojektering infördes i Boverkets byggregler 2006 (BFS 2006:12 – 21 juni 2006). Egentligen innebar detta ingen förändring i grundkraven avseende myndighetens krav på byggnaders fuktsäkerhet. Redan i Svensk Byggnorm 67 (BABS 67) finns gundkraven på en byggnads fuktsäkerhet inskriven: BABS 67 Kapitel 36 Fukt- och vattenisolering : 1 Allmänna fordringar Byggnad utformas så, att den bereder erforderligt skydd mot fukt. Dess olika delar konstrueras så, att ett för byggnadens ändamål och användning lämpligt inomhusklimat kan uppnås. Dessutom utformas och utförs byggnadsdelarna så, att byggfukt kan avdunsta och så, att inbyggda material får lämplig fuktkvot med hänsyn till deras funktion och beständighet. :2 Konstruktiv utformning :21 Allmänt Byggnads olika delar konstrueras så, att erforderligt skydd uppnås mot uppkommande fuktangrepp av nederbörd, spillvatten, markfukt och luftens innehåll av vattenånga. I detta syfte anordnas dränering, kapillärbrytande skikt, vattenisolering, vattentäta konstruktioner, ventilation samt luft- och ångspärr i enligt med vad som sägs i :22–29. Där så erfordras anordnas ventilerade luftspalter. Konstruktioner som omsluter byggnaden görs så lufttäta, att för byggnadens funktion och beständighet skadlig nedfuktning inte uppkommer som följd av kondensation av vattenånga vid utläckning av varm luft mot kalla konstruktionsskikt. Anordnas luftspalt, skyddas konstruktionen innanför luftspalten så, att vär-

Artikelförfattare är Anders Kumlin och Lars-Olof Åkerlind, AK-Konsult Indoor Air AB, Spånga.

Bild 1: Fuktsäkerhetsprojekterat simhallsbygge i Tierp 2011.

meisoleringsförmågan hos densamma inte försämras på grund av luftrörelser i sådan grad att olägenheter uppkommer. Luftspalt innanför regnskyddande beklädnader förses med öppningar, så att eventuellt inträngande vatten kan avledas på lämpligt sätt. Som sagt ovan är grundkraven från BABS 67 i princip oförändrade i och med BBR 12 och senare: BBR 12 Kapitel 6

Hygien, Hälsa och Miljö 6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. (BFS 2006:12). Däremot innebär BBR 12 ett förtydligande i och med att kravet på fuktsäkerhetsprojektering införs. Vad begreppet fuktsäkerhetsprojektering innefattar berörs i någon mån i BBR kap. 6.53, där ett krav ställs på att konstruktionens fukttillstånd ska beräknas liksom, att kritiskt fuktillstånd preciseras till 75 procent relativ fuktighet om inte annat kritiskt fukttillstånd är väl undersökt och dokumenterat (6:52): 6:53 Fuktsäkerhet Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel ska

alltid vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Fukttillståndet ska beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. (BFS 2006:12). BBR 12 lanserar begreppet fuktsäkerhetsprojektering, men ger egentligen ingen handfast vägledning angående hur denna process ska gå till i detalj. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har emellertid tagit fram ett handfast och detaljerat koncept för fuktsäkerhetsprojektering kallat ByggaF (ByggaF, FoU Väst rapport 0702, Sveriges Byggindustrier, ISSN 1402-7410, av Kristina Mjörnell). ByggaF-konceptet publicerades 2007. I ByggaF benämnes aktören som ska övervaka och bistå projektet vid fuktsäkerhetsprojekteringen för fuktsakkunnig.

Praktiska erfarenheter

När denna artikel skrivs är det således i det närmaste sex år sedan ByggaF lanserades. Så vitt känt av undertecknade finns inget annat fungerande koncept för fuktsäkerhetsprojektering. Myndighetkrav på att ByggaF ska användas som metod för fuktsäkerhetsprojektering finns inte, och beställare av byggprojekt kan något generaliserat fortfarande sakna kunskap om kravet på fuktsäkerhetsprojektering i byggnormen och då än mindre vetskapen om metoden ByggaF. Trenden är dock ett ökat intresse för att bygga fuktsäkra Bygg & teknik 5/13

byggnader även om villigheten att ta den i sammanhanget lilla merkostnaden för detta fortfarande är svag trots att fuktskador kostar stora pengar och diskuteras i medierna ganska ofta. Inför uppgiften att fungera som fuktsakkunnig i ett projekt är ByggaF ett verktyg väl lämpat för uppgiften med textmassor att utgå ifrån och mallar för ett antal moment i processen. ByggaF kan hämtas hem kostnadsfritt från Fuktcentrum i Lund (www.fuktcentrum.lth.se). ByggaF-materialet från Fuktcentrum består av redigerbara dokument i word-format, vilka således enkelt kan projektanpassas. En beställare som tidigt var ute med fukt och miljötänkande i sina ny- och ombyggnadsprojekt var Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) – till och med något tiotal år före det att ByggaF utkom. Processen i SISAB började med att miljöinventeringar skulle göras inför ombyggnader och SISAB hade en medarbetare med starkt engagemang för fuktfrågor. Det innebar att uppdraget att miljöinventera utökades med att fuktstatus och fukttekniska förutsättningar, det vill säga befintlig och framtida fukt- och inomhusmiljöaspekter vid ombyggnad skulle beaktas inom inventeringsuppdraget. I förlängningen av uppdragen åt SISAB kom även uppdraget att lotsa fukt- och miljöaspekterna genom entreprenadskedet, vilket naturligtvis innebar en viss vånda innan entreprenörerna lärde sig förstå vad beställaren hade för ambitioner i frågan. AK Konsult Indoor Air AB kan nog med visst fog betrakta sig som pionjär när det gäller fuktsäkerhetsprojektering i och med att vid redan 1995/1996 blev involverade i att bistå i framtagandet av SISAB:s miljö- och fuktkoncept. Uppdragen att fungera som fuktsakkunnig har med tiden blivit flera. Vad har vi då för erfarenheter från dylika uppdrag? Grundläggande för fuktsäkerhetsprojekteringen är att beställaren/uppdragsgivaren ger funktionen tillräckligt utrymme att verka i projekteringen och i nästa steg en projekteringsledare, som är intresserad och tillräckligt stark, så att projektgruppen får klar för sig att även fuktaspekten är av stor vikt för att nå ett bra resultat. Uppgiften att åstadkomma en fuktsäker byggnad är en samarbetsuppgift för hela projekteringsgruppen. Uppgiften för projekteringsgruppen innebär också att kunna se in i entreprenadskedet, så att rimliga förutsättningar skapas för att entreprenören ska kunna producera en fuktsäker slutprodukt. Det tidiga skedet kan ha stor betydelse för byggnadens fuktfunktion. Det innebär att fuktfrågor måste beaktas redan i det gestaltande skedet. Naturligtvis ska arkitekten ha sin frihet att skapa intressanta originella byggnader, men det vore bra om dessa ändå försöker undvika utföranBygg & teknik 5/13

den som i slutänden blir svåra till mer eller mindre omöjliga att åstadkomma fuktsäkra. Ofta är det tyvärr så att när vi fuktsakkunniga kommer in i projekten är gestaltningen ofta mer eller mindre klappad och klar. Önskemålet vore att fuktsakkunnige fick vara med från början, så att gestaltningsprocessen inte hinner gå så långt att fuktsäkerheten blir ett lappverk i slutänden. Fuktsäkerhet i en totalentreprenad kan innebära vissa utmaningar. Förhoppningsvis har en bra fuktsäkerhetsprojektering gjorts i systemhandlingsskedet. Sedan ska totalentreprenören göra detaljprojekteringen. Normalfallet erfarenhetsmässigt är att entreprenadarbetena och detaljprojekteringen kommer att löpa parallellt med lite för kort framförhållning mellan färdigställandet av bygghandlingen och utförandet. Önskvärt vore för den fuktsakkunnige att kunna ta del i processen att framställa bygghandlingen. I nuläget är erfarenheten att bygghandlingen i princip är helt färdig innan den läggs ut på projektsajten eller distribueras som papperhandling till projektmedlemmarna. Vår erfarenhet är att installatörerna är duktigare på konferera för att undvika kollisioner än A och K. Undantag finns naturligtvis alltid. Första uppgiften för en fuktsakkunnig är att upprätta en kravlista för beställarens räkning. Grundtanken är att beställaren ska ha en uttalad fuktambition. Hittills har det emellertid blivit så att den fuktsakkunnige ofta får föreslå en säkerhetsnivå som beställaren får ta ställning till. Egentligen är det inget problem med denna ordning. Huvudsaken är att frågeställningarna kommer upp till diskussion och för bedömning. Mall för detta dokument finns i ByggaF-materialet. Med mallar är det naturligtvis så att innehållet måste anpassas till ifrågavarande objekt. Punkter kan tillkomma alternativt dras ifrån eller naturligtvis både och. Nästa steg i fuktsäkerhetsarbetet är att upprätta en ”Fuktsäkerhetsbeskrivning”, vilket ska ligga till grund för arbetet i projekteringsskedet. Detta är ett levande dokument och kommer i de flesta falla att revideras var efter projektet framskrider. I slutänden av projekteringsskedet ska en ”Fuktskyddsbeskrivning” upprättas för entreprenadskedet. Här ställs de fuktkrav som gäller för projektet vid det praktiska genomförandet. Fuktskyddsbeskrivningen ska finnas med i det förfrågningsunderlag som skickas ut till entreprenörerna. En viktig aspekt härvidlag är att verkligen lyckas projektanpassa handlingen, så att så lite som möjligt av ovidkommande skrivningar kommer med. Risken finns alltid att den som upprättar handlingen låter malltext stå kvar för säkerhets skull. Detta kan tyvärr innebära att en läsare konstaterar att det här är inget som rör mig, och därför inte läser handlingen till slut.

Problemet med att få genomslagskraft för kraven i Fuktskyddsbeskrivningen har, enligt vår erfarenhet, inte varit så stort vad gäller själva byggplatsens aktörer. Problemet kan istället vara att entreprenörernas kalkylatorer inte förstått kraven däri, vilket naturligtvis innebär problem senare i det praktiska byggande på grund av att den merkostnad en seriös fukthantering på bygget medför inte finns med. För fuktsäkert byggande behövs en fuktskyddsansvarig på plats på bygget. En person som tillbringar erforderlig tid på byggarbetsplatsen och som har god kompetens inom fuktområdet och inte minst konsekvenser av fukt. Kraven på fuktskyddsansvarig och kraven på materialhantering är bland annat sådant som måste tydliggöras i fuktsäkerhetsbeskrivningen i förfrågningsunderlaget.

Erfarenheter från ett projekt

Vi har ett antal exempel på där vi upplever att fuktsäkerhetsprojekteringen fungerat på ett bra sätt. Redan 2007 fick vi uppdraget att vara fuktsakkunniga vid projekteringen av Karolinska Science Park – de ovala husen i Solna – åt Akademiska Hus AB, se bild 2. I projektet blev projektgruppen i slutskedet föremål för en fuktrevision, vilken utfördes av två funktionärer från Akademiska Hus. Ingenting blir ju perfekt så några mindre avvikelser fick vi – bland

Bild 2: Karolinska Institutet Science Park. Tredimensionell temperaturberäkning i Heat 3 för att se om risk för kondens föreligger i luftintag till ventilationsaggregat.

Bild 3: Utdrag ur dokumentation över fuktsäkerhetsprojektering Karolinska Institutet Science Park. annat vad gäller dokumentationen. Dokumentationen var dock relativt enkel att sammanställa i efterhand då vi hade löpande gjort noggranna ritningsgranskningar, mycket beräkningar bland annat i WUFI, KFX, Heat 2D och 3D, TorkaS. För att dokumentera fuktsäkerhetsprojekteringen användes en mall från ByggaF, se bild 3. Det är vår bild att fuktsäkerhetsprojekteringen vilket utfördes i det aktuella projektet fungerade väl och att det önskade slutmålet; en ”torr” och därvid hälsosam byggnad kunde uppfyllas.

Sammanfattning

Även om begreppet fuktsäkerhetsprojektering redan funnits i cirka sex år finns ännu mycken erfarenhet och kunskap att inhämta. En lämplig bakgrund för en fuktsakkunnig är fuktskadeutredarens. Skadeutredaren har förhoppningsvis sett mycket som gått snett, en kunskap som inte alltid återförts till byggherrar, konstruktörer, arkitekter med flera. Att så är

fallet beror många gånger på att fuktskador i byggnader inte ger sig till känna förrän flera år efter det att byggnaden färdigställts. Undantag finns naturligtvis och ett exempel är de enstegstätade putsfasaderna och hur branschen tagit till sig erfarenheterna av detta kan diskuteras. I byggbranschen kommer ständigt nya byggnadsutformningar, material och konstruktioner, vilka naturligtvis ingen kan ha någon större erfarenheter av. Det innebär att en fuktsakkunnig ställs för uppgifter att bedöma riskscenarion avseende fukt på icke beprövade utföranden. Hjälpen i detta arbete kan vara datoriserade beräkningsprogram, men tyvärr finns idag inga fuktberäkningsprogram för tredimensionella beräkningar, vilket innebär en begränsning. Det är också erfarenheten att en stor andel av problemställningarna kring fukt finns i tredimensionella möten mellan konstruktionsdelar. Ritningsmaterial som används i byggprojekt utgörs fortfarande av tvådimensionella ritningar. Detta innebär att det kan var lätt att förbise de ”tredimen-

ANALYSER FRÅN GRUND TILL TAKNOCK www.wspgroup.se/jerbol

UNITED BY OUR DIFFERENCE

sionella problemen” då det tvådimensionella snittet ser helt problemfritt ut. Ett exempel är dragningen av fuktspärren i takkonstruktion, vilken framstod som både enkel och klok i och med att installationerna skulle kunna monteras i varmt utrymme. Det var bara den lilla detaljen att få fuktspärren lufttät kring hanbjälkar, fackverksben i takstolarna, diverse vinklar och vrår, och dessa genombrott i fuktspärren var många liksom alla hörn och vinklar. Processen att fuktsäkerhetsprojektera är definitivt på gång om än fortfarande något trögt. Kurser på högskolenivå för fuktsakkunniga anordnas med jämna mellanrum på Lunds tekniska högskola (se www.fuktcentrum.lth.se). Ska vi, så kort som möjligt, försöka sammanfatta vad en fuktsäkerhetsprojektering egentligen är så skulle vi vilja formulera oss såsom; Alla åtgärder som krävs för att åstadkomma en fuktsäker byggnad. Detta gäller under gestaltningsskedet, projekteringsskedet, entreprenadskedet och under förvaltningsskedet. ■

WSP Jerbol är ett heltäckande byggnadsbiologiskt laboratorium som hjälper dig att se in i den ”lilla” världen. Vi erbjuder allt från rena rutinanalyser till mer kvalificerade analys- och konsulttjänster, helt enligt dina önskemål. WSP Jerbols styrka är att kunna analysera prover från hela konstruktioner, från taknocken ner till pålar och rustbädd av trä. Om du misstänker att din fastighet är utsatt för mögel- eller svampangrepp är hjälpen nära. Välkommen till WSP Jerbol! För mer information, ring 0499-125 60. Bygg & teknik 5/13

Lönsamma energiåtgärder ställs mot kostnadseffektiv fuktsäkerhet Hållbarhet handlar om helhetsperspektivet men appliceras mot det individuella intresset. Uttorkning av tunga byggnadsmaterial jämförs i energianvändning för att diskutera kostnadseffektivitet för byggnader, som kan gynna fler. Specialist är en roll som växt fram i byggprocessen, vilket kan ses som en utveckling av de discipliner som representeras på projekteringsmöten, vare sig det gäller fukt, energi, ljud, ljus etcetera. Byggnader blir allt mer komplexa med intelligenta funktioner som ska vara självanpassande efter omgivningens kontinuerligt skiftande förutsättningar. När det då kommer fram till att en teknisk fråga står på bordet, och flertalet av konsulter med specialiseringar inom olika områden ska enas om en lösning som tillgodoser alla krav, så blir det slutgiltiga beslutet svårare ju fler som är involverade. Det kan tyvärr bli så att den som skriker högst får höras mest och vars problemställningar således blir prioriterade. Vilka är det då som hörs mest? I denna tid med ekonomiska oroligheter och ekologiska värderingar borde det i så fall vara den som kan presentera den mest attraktiva lösningen ur helhetsperspektivet. Hållbarhet, lönsamhet, säkerhet: begrepp som flitigt används, men man specificerar sällan vems intresse som begreppen är riktade mot. Inledningsvis beskrivs en typisk intressekrock som kan uppstå mellan discipliner som har olika fokus i byggprojekt. Nästkommande avsnitt ger ett praktiskt exempel som belyser problematiken med hjälp av enkla beräkningar som kan hänföras till kostnader för byggprojektet. Sist diskuteras vilken part som kostnaderna berör och det argumenteras för att en om-

Artikelförfattare är Mikael Kläth, Dry-IT AB, Stockholm. Bygg & teknik 5/13

fördelning av kostnadsposterna kan vara gynnsamt, eller rättare sagt lönsamt.

Fuktsäkerhet och energieffektivitet

Energi- och inneklimatsimulering i byggprocessens tidiga skeden styr byggherren mot energieffektiva konstruktionsval och systemlösningar. I energiberäkningsverktygen, vare sig genom dynamiska flerzonsmodeller eller stationära handberäkningar, matas in byggnadens kända eller antagna förutsättningar; såsom ort, vindläge och materialegenskaper för typkonstruktionerna. Valet av indata styrs till att beräkna det dimensionerande fallet för effektbehov och ett statistiskt genomsnittsår för energiförbrukningen. För många kan det kännas lite snopet att det faktiska energibehovet ofta överstiger det beräknade under byggnadens inledande år. Många faktorer spelar in i att förklara fenomenet med bland annat inkörning av installationer, oförutsägbara brukarbeteenden och felaktig indata. Förändringen i transmissionsförluster med icke-stationära fuktberäkningar är i princip lika svårt att simulera som att uttala. Dess inverkan på byggnadens energianvändning är dock tveklös och har potentialen att svida i plånboken.

Beräkningsexempel

Byggherren ska uppföra ett flerbostadshus och står inför valet om vilken teknisk lösning som är mest lämplig för byggnadens ytterväggar. Frågan är vilken materialsammansättning som är hållbar ur avsevärt många synvinklar och som framförallt bidrar till en kommersiellt attraktiv produkt. Valet mynnar eventuellt ut i en principlösning utgörande av antingen betong eller lättbetong. För lika väggtjocklek kan isolermängden vara av konstruktionsskäl högre för betongväggen, vilket

är en sekundäreffekt som inte tas i anspråk i beräkningen. Först görs en överslagsmässig energiberäkning för ovanstående fall och efterföljs av en fuktberäkning för uttorkningsförloppet – vars resultat återkopplas till energiberäkningen. Aspekter som påverkar fuktrörelser i material inkluderar diffusion, kapillärtransport, vakuumsugning, konvektion, kemisk bindning och fysikalisk bindning [3]. Den huvudsakliga drivkraften för fukttransport är skillnaden i ånghalt eller ångtryck [2], det vill säga den relativa skillnaden i vattenmängd mellan materialet och omgivningen. En tumregel som används för att uppskatta uttorkningstiden för byggmaterial är att den varierar med tjockleken i kvadrat. En dubbelt så tjock betongvägg tar då fyra gånger så lång tid att torka ut till jämvikt. Men hur jämför man uttorkningstiden för två material med olika egenskaper, förutsättningar och tjocklek? Det genomsnittliga (befintliga) flerbostadshuset är till storleken Atemp = 1426 m² och uppfört i tre våningar ovan mark med källare [4]. Omräknat blir fasadytan kring 785 m² vid 3 m våningshöjd. Vidare görs antaganden för isolertjocklek är 160 mm, tak-/grundarea är 475 m² (U = 0,1 W/m²,K), fönsterarea 100 m² (U = 0,8 W/m²,K), klimatdata från Bromma. Värden för alternativens materialegenskaper är hämtade ur [1] och [5]. För fullständiga uträkningar kan författaren kontaktas. Resultatet enligt tabell 1 visar på att lättbetongväggen har en bättre energiprestanda än betongväggen, då isolertjockleken och -egenskaperna är lika, vid torra förhållanden. Värdet av detta kan belysas med olika aspekter, som berör olika aktörer i olika delar av byggprocessen. Exempelvis kan hänsyn tas till skillnaden i in-

Tabell 1: Energiberäkning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ Lättbetong Betong ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Materialtjocklek (x) [mm] 300 175 Väggtjocklek [mm] 460 335 Värmeledningsförmåga (λ) [W/m,K] 0,093 1,2 U-värde [W/m²,K] 0,134 0,226 Värmeförlusttal (VFTDVUT) [W/m²(Atemp)]* 12,1 13,8 Differens [W/m²(Atemp)] 1,7

Figur 1: Desorptionskurvor för lättbetong och betong. köpskostnad, hanteringskostnader, uttorkning, skillnad i uthyrbar yta, underhållskostnader och så vidare. Uträkningen som ligger bakom figur 2 är förenklad och ändringen för värmeövergångskoefficienten är inte i sitt ut-

seende lika brant som backen. Ökningen i transmissionsförlust på grund av kvarvarande byggfukt har beräknas för tio år och summerats till en ökad energianvändning: 19,3 MWh för hänsyn till uttorkning och transmittantsförlust, gynnande betong

Figur 2: Ändringen av fukthalt och U-värde över tid för alternativen i beräkningen. Tabell 2: Fuktberäkning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ Lättbetong Betong (start / torr) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Värmeledningsförmåga (λ) [W/m,K] 0,150 / 0,093 1,7 / 1,2 Densitet (ρ) [kg/m³] 550 / 375 2300 / 2225 U-värde [W/m²,K] 0,159 / 0,134 0,228 / 0,226 VFTDVUT [W/m²(Atemp)] 12,6 / 12,1 13,8 / 13,8 Differens [W/m²(Atemp)] 1,2 / 1,7 Byggfukt [kg/m³] 145 75 Energi uttorkning [kWh/m²(vägg)] 28,7 14,8 Ökad transmissionsförlust [MWh] 6,1 0,7 Differens [MWh] 19,3

som det kostnadseffektiva alternativet. I denna jämförelse hade fallet för lättbetong bättre termiska egenskap så energiprestandan är ju bättre i grunden. Uttorkningens energiåtgång enligt tabell 2 skiljer inte på vilken aktör som tillför energin; byggentreprenören, bostadsbrukaren eller effekter från solstrålning. Byggnaden ses i denna artikel som en produkt som är kopplad till kostnader, bland annat uttorkningskostnaden. Under tiden som uttorkningen sker, vilket räknas i årtal eller decennier, ändras värmeledningsförmågan successivt mot jämviktstillståndet (med årsvariationer) – som i bästa fall kan uppgå till det deklarerade värdet (torr enligt tabellerna). Värmeledningsförmågan beror som sagt på fuktinnehållet, se figur 3, och det deklarerade värdet från leverantörerna kan rimligtvis inte användas då det är beräknat för jämvikt (den relativa fuktigheten är 50 procent). ISO-standarden 10456:2007, som definierar hur det deklarerade värdet ska mätas, beskriver även hur en korrektionsfaktor kan framställas beroende på fuktinnehållet. Beräkningen visar på att jämförelsen som byggherren skulle få av alternativen inte direkt var så lätt som: U-värde i energiberäkningen styr. Det är dock förståeligt att den som granskar alternativen har sina egna intressen att bevaka. Om en energiberäkning kan skruvas till att presentera en energisnål byggnad, så kan den vidare säljas in med de förutsättningarna, men köparen kanske inte blir lika nöjd vid uppföljningen. Liknande beräkningsexempel kan tas fram för annat, som materialjämförelser, lufttäthet (skarvning och anslutningsdetaljer), tilläggsisolering och åtgärdsjämförelser för fuktbetingade skador. Byggherrens intresse ligger i att uppföra en attraktiv byggnad som har en god kvot mellan investering och marknadsvärde. Marknadsvärdet styrs av hur attraktiv produkten är och om den kan miljöklassas med den kritiska energisimuleringen så kan gynnsam indata användas. De förhöjda kostnaderna för lätt genomtänkta konstruktionsval kommer i ett senare skede, genom en annan part och den slutliga hyran kanske kommer att påverkas.

Slutsats

Rollen som fuktsakkunnig introduceras allt för ofta i ett sent läge där betydelsefulla principiella val redan fastslagits, innebärande att ineffektiva efterkonstruktioner tillämpas – en modell som inte gynnar någon annan än skogsindustrins efterfrågan av pappersprodukter. Arbetet för fuktsäkerhet ska innefatta aktörer i hela byggprocessen, inte bara under själva byggandet. Vore det inte kostnadseffektivt att ställa krav på vattenmängden som materialtillverkarna levererar, istället för att lita på entreprenörens förmåga att Bygg & teknik 5/13

hållbara rutiner. Den slutliga produkten kommer att visa på en låg livscykelkostnad för byggnaden. För om man adderar entreprenörens kostnader vid uppskjutna slutbesiktningar, på grund av exempelvis försenade uttorkningar, med förvaltarens ombyggnadskostnader för fuktrelaterade skador så kommer fuktsäkerhet visa sig vara en kostnadseffektiv insats för byggnadens kassaflöde. ■

Litteratur

Figur 3: Vatteninnehåll och värmeledningsförmåga för lättbetong och betong. Horisontalaxeln spänner sig mellan levererat byggmaterial till jämviktstillstånd och har materialets bredd. skapa ett fullgott torkklimat med provisoriska anordningar i ett oförutsägbart väderlag under stressade tidplaner? Det kan argumenteras att entreprenörens kostnader slutligen påverkar byggnadens värde på ett eller annat sätt. Lönsamhet är en term som används flitigt för att motivera ställningstaganden och används oberoende teknisk disciplin. Vem har rätt i frågan om motstridande förslag ställs för byggnadstekniska lösningar? Den som väljs är oftast parten

ÅRETS NYHET

som räknar fram det mest lönsamma förslaget. Lönsamhet som är kopplat till den aktuella kundens potentiella intäkter kring projektet. Fuktsäkerhet är en arbetsprocess för byggnader som är inriktad mer på kostnadseffektivitet, för många intressenter. Byggherrar behjälps med ställningstaganden som kan styra projektörer att föreskriva lösningar som förenklar ett svårt utförande för entreprenörer, som i sin tur sammansätter ett hus som brukarna mår bra i och som underhålls med

[1]. Nevander, L. E. & Elmarsson, B., Fukthandbok – Praktik och teori, Svensk Byggtjänst, Tredje upplagan, 1994, Mölnlycke. [2] Åhs, M., Fuktegenskaper för byggnadsmaterial – en litteraturstudie, TVBM3162, LTH, 2012, Lund. [3] Brander, P., Verktyg för optimering av byggtorkning, TVBM-3148, LTH, 2009, Lund. [4] Boverket, Teknisk status i den svenska bebyggelsen – resultat från projektet BETSI, Boverkets interna tryckeri, 2010, Karlskrona. [5] ISO 10456:2007 Building materials and products – Hygrothermal properties.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Vi lanserar Protimeter MMS2! Komplett K omp plet tt fuktmätare fuktmätar re som överträffar överträff t far det mesta: mesta:

Mer info på www.finisterra.se

Ko K Korrigerar rrige g rar för f nordiska tr träsorter äsorter o Mät Mäter ä err k kondensrisk ond densrisk bara geno genom om att a peka Mäter Mät ä err relativ relati at v fuktighet f ktighet fu Mäter Mät ä err daggpunkt g k Inbyggd Inbygggd lasertermometer lasertermometer Indikerar oförstörande Indike kerar o f rstörande med rradiovågor fö adiovågor

Planiavägen 13, 131 54 Nacka Tel: 08-7183245 E-post: post@finisterra.se

Välkommen till höstens kurser 2013! Nu är det hög tid att boka in sig på höstens kurser enligt följande: Kontrollansvarig enligt PBL – grundkurser och uppdateringskurser Boverkets BBR – specialkurser inom Brand, VVS och Bygg Entreprenadjuridik – innehåller avtalslagen AB och ABT Ventilation – OVK – funktionskontrollanter Byggarbetsmiljösamordnare – BAS P/U Ny kurs – Lär dig att upprätta en Brandskyddsdokumentation För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05. Information om våra kurser hittar du på hemsidan. Byggutbildarna Gathes väg 80 439 36 ONSALA 0300-601 80. Bygg & teknik 5/13

Har du tänkt på att du kan slå ihop utbildning med nöje! En kurs i Kontrollansvarig med golf i Spanien.

www.byggutbildarna.eu 61

Koncept för att motivera till hållbar renovering i tidiga skeden Byggnader medför en betydande och långvarig investering, både med avseende på ekonomi samt hushållning av naturresurser. En förbättring av byggnaders energiprestanda, kostnadseffektivitet och funktion utgör därför ett förenat intresse för samhället i stort, byggnadsägare och de boende. Hållbart byggande har nyligen etablerat sig som ett viktigt begrepp och ett riktmärke som behandlar framtida åtaganden i olika sammanhang.

På senare år har begreppet hållbarhet, särskilt beträffande byggnadstekniken blivit alltmer betonat, i synnerhet gällande energieffektivitet och nya avancerade material för implementering i byggnader. Motivet bakom denna utveckling kan spåras till ökande energipriser i takt med en ökad miljömedvetenhet. Trots detta, presenteras hållbarhet inom byggnadsteknik oftast enbart baserat på energieffektivitet, vilket inte speglar den fullständiga definitionen av begreppet. Denna artikel kommer att översiktligt återspegla valda delar i artikelförfattarens kommande doktorsavhandling inom ämnesorådet. I avhandlingen har en mångfacetterad strategi för hållbar utveckling i tidiga skeden studerats och hållbart byggande har granskats ur ett bredare perspektiv. Huvudpunkten av denna studie har begränsats till tidiga skeden, då denna är en avgörande fas vid nybyggnad samt renovering av befintliga byggnader. Vidare har i denna forskning ett ramverk av riktlinjer utvecklats som länkar samman begreppet hållbarhet med faktorer av avgörande betydelse för intressenter och beslutsfattare inom den byggda miljön. Forskningsstudien syftar till att bidra med en kunskapsbas som byggnadsägare har behov av för att motiveras till att renovera både med hänsyn till energieffektivitet såväl som god innemiljö. Beslutsfattare behöver göras bekanta med perspektiv som ny energieffektiv teknik medför, genom kunskapsspridning Artikelförfattare är tekn lic Navid Gohardani, doktorand i Byggvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm.

samt genom att inhämta information. De tekniska lösningarna behöver vidare vara önskvärda och attraktiva. För övrigt behöver beslutsfattare ha möjlighet att tilllämpa den framtagna tekniken vid byggnadsåtgärder.

ACES-projektet

gen mot en hållbar utveckling beroende av förändringar i arkitektur, byggande och samhällsplanering. För att en hållbar utveckling ska uppnås, måste ett bredare spektrum beaktas som innefattar fokus på byggnaden, de boendes välbefinnande, hälsa och miljö. Ett initialt steg i denna riktning är att spara på energi genom att öka energieffektivitet i värme- och kylsystem. Vidare är det viktigt att bygga

Den bedrivna forskningsstudien är en del projektet ”ACES – A Concept for promotion of sustainable retrofitting and renovation in Early Stages”, som är ett gemensamt forskningsprojekt mellan Kungliga Tekniska högskolan, DTU (Danmark) och Frederick Research Center (Cypern). Motivationen för ACES-projektet härrör från det faktum att mer än 40 procent av den totala energiförbrukningen i Europa kan relateras till byggsektorn, vilket avsevärt bidrar till växthuseffekten och luftföroreningar. Vidare, betraktas cirka 85 procent av EU:s 160 miljoner byggnader som inte energieffektiva. Följaktligen är det avgörande att det befintliga bostadsFigur 1: Forskningsstudiens ingående delar. beståndet renoveras för energieffektivitet samt att energieffektiva byggnader med i princip nya energieffektiva byggnader uppförs. Energibesparing är det främsta skälet inget koldioxidutsläpp i syfte att minska till val av teknik med låg energianvänd- miljöpåverkan på grund av husbyggande. Hållbar utveckling är en term som anning eller övergång till förnyelsebara energikällor. Det främsta skälet till att av- vänds i många sammanhang. Dessa inklustå från detta är däremot tillkommande derar förbättringar relaterade till sociala, investeringskostnader. Vidare kan brist ekonomiska och miljömässiga förutsättpå tillgänglig information vara skäl till att ningar för individer och en bättre livskvalämpliga energibesparande åtgärder inte litet. Det som kännetecknar byggindustrin vidtas. Tillgång på information erfordras i är att den är lika aktiv i industriländer som den tidiga projekteringsfasen, men också i utvecklingsländer. Detta innebär i sin tur när de ekonomiska strategierna utformas. att denna sektor bidrar till generering av Denna information behöver vara begrip- globala växthusgaser, förhöjd energiförlig och lätt att tillämpa samt lättillgänglig brukning, miljöförstöring samt utarmning då en begränsad tidsram utgör en svår be- av naturresurser, Ortiz et al (2009). Omfattningen av den genomförda gränsning. I tidiga skeden, innan byggnadsägare fattat beslut om kommande forskningen bygger på fem olika hänsebyggnadsåtgärder, är det fortfarande möj- enden baserad på tekniska lösningar, ekoligt att påverka planeringen av framtida nomiska verktyg, byggarbetares hälsa, renoveringar på sådant sätt att detta bidrar energieffektivitet samt utveckling av ett till att byggnader erhåller en mer uthållig ramverk för en hållbar inställning till renoveringsåtgärder, Gohardani (2012), enfunktion. ligt figur 1.

Hållbart byggande

En stor del av världens energiförbrukning och det åtföljande utsläppen av koldioxid kan spåras till byggsektorn. Således är vä-

Beslutsfattare och tidiga skeden

Huvudsyftet med hållbar projektering är att bestämma de arkitektoniska lösningar Bygg & teknik 5/13

som garanterar välfärd och samexistens av människor, andra levande organismer, och oorganiska element, Kim & Rigdon (1988). Hållbarhet inom arkitektur kan förknippas med tre principer, nämligen resursekonomi, projektering baserad på livscykelperspektiv och växelverkan mellan människan och naturen. I projekteringsfasen, ingår valet av en lämplig plats för byggnaden, byggnadsutformning och byggmaterialprocesser. Stadiet i byggnadens livscykel då den fysiskt uppförs kallas byggnadsfasen. Med utgångspunkt i hållbarhet, optimeras konstruktionen och de använda metoderna för att minimera resursförbrukningens miljöpåverkan. När byggnaden slutligen rivs återvinns byggnadsmaterial för att återanvändas som resurser för andra byggnader eller kasseras som avfall. Målet är att minska avfall genom att återvinna och återanvända byggnader och byggnadsmaterial. Det uppskattas att i moderna samhällen, tillbringar en person mer än 70 procent av sin livslängd inomhus. Följaktligen, spelar hållbart byggande en viktig roll, där byggnadsmiljön bör upprätthålla välbefinnandet för de boende. Strategin för en framgångsrik hållbar projektering är baserad på de boendes brukande av sin boendemiljö. Exempelvis kan en byggnad som i och för sig är mycket välisolerad konsumera stora mängder värmeenergi, om fönstren ständigt hålls öppna av de boende. Dessutom kan byggnadens energiprestanda sannolikt riskeras om de boende inte informeras och utbildas i sakfrågor beträffande byggnadens drift och motivationen bakom hållbart byggande. Korrekt fattade beslut i tidiga skeden av ett byggprojekt medför att projektet kan slutföras mer kostnadseffektivt. En integrerad projektleverans bygger på samverkan mellan olika parter som är involverade i ett byggprojekt från projektets tidigaste praktiska fas. Beslutsfattandet förbättras dessutom vid utbyte av kunskap och expertis mellan projektets viktiga aktörer. Välgrundade beslut i projektets tidiga faser måste dessutom vara baserad på en samlad kunskap och expertis, och inte avgränsas till en enskild persons kunnande. Strukturen för beslutsfattande organisationer skiljer från projekt till projekt, men i överlag består den alltid av en kombination av nyckelaktörer och viktiga stödjande deltagare som arbetar tillsammans för att fatta beslut, som ligger i projektets bästa intresse. Ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för projektets projektörer och konstruktörer tillåter exempelvis projektmedlemmar inklusive fastighetsägare, landskapsarkitekter, arkitekter, ingenjörer, inredare, brukare, förvaltare och byggentreprenörer att i en samlad front dela med sig av sina kompetensområden och således synkronisera sina insatser för att åstadkomma och säkra Bygg & teknik 5/13

integrationen mellan projektering och utförande. Integration av insatser från samtliga viktiga intressenter och medlemmar i projektgruppen vid projektplanering är viktigt, särskilt då cirka 70 procent av de beslut som kan på ett eller annat sätt relateras till miljöpåverkan, fattas under de inledande tio procenten av projektet. Beslut som fattas tidigt i projekteringsprocessen har en betydande inverkan på hur byggnaden kommer att verka under sin livstid och påverkar inte enbart den mängd energi som kommer att krävas för att driva denna, utan även komforten i byggnaden. Det är alltså nödvändigt att ett omfattande arbete fokuseras till de tidiga skedena. De drivkrafter som förekommer består bland annat av teknik, marknad och samhället, Ryd & Carenholm (2008). Trots att byggsektorn identifierar aktörer vid genomförande av byggprojekt, är aktörens roll oftast inte fullständigt definierad. Aktören har som funktion att genomföra en bestämd uppgift i projektet. Därav är det ytterst viktigt att kreativa och konstruktiva aktörer väljs i de tidiga skedena, då detta påverkar projektets utgång i allra högsta grad. I detta sammanhang kan vissa aktörer även betraktas som intressenter, som på ett eller annat sätt har inflytande på eller påverkas av projektet. För ett lyckat genomförande av projektet, är det essentiellt att redan i de tidiga skedena identifiera de olika intressenter som föreligger. Intressenterna förekommer i diverse olika roller som inkluderar beslutande/drivande, påverkande, samt de med relativt lågt engagemang. Majoriteten av byggprojekt är i slutändan begränsade av planerad och tillgänglig budget, oavsett om det rör sig om renovering eller nybyggnad. Således kan hållbarhetsåtgärder samt funktionella konstruktionslösningar begränsas av tillgänglig budget. Exempelvis, kan en åtgärd som leder till minskning av boarean, av de boende betraktas som en försämrad kvalitet, även om denna skulle minska energikostnaden för dessa. Likaledes kan en förbättringsåtgärd skapa enbart fördelar, exempelvis kommer en förbättring av tillgången till dagsljusinsläpp att leda till minskad energiförbrukning samt betraktas som en positiv utveckling mot hållbarhet av de flesta boende.

och prestanda. Detta kan i sin tur underlätta främjandet av hållbar utveckling genom en kunskapsökning kring energieffektivitet och hållbara byggnader. Under den första etappen av forskningsstudien framställdes en utförlig beskrivning av de resultat som byggnadsägare förväntar sig av ett renoveringsprojekt. Vidare framställdes en förteckning av renoveringsinsatser som kommer att leda till förbättrade funktioner inom byggnader i dessa avseenden. Den andra etappen resulterade i en informationsbas som via tekniska, samhälleliga samt ekonomiska hänseenden kan tillämpas av beslutsfattare vid exempelvis anbudsprocesser. Informationsbasen kan vidare motivera beslutsfattare till genomtänkta beslut beträffande hållbar renovering samt energibesparande åtgärder. Doktorsavhandlingen kommer att försvaras under hösten 2013 och artikelförfattaren önskar tacka Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för erhållet forskningsanslag. ■

Referenser

Gohardani, N. (2012). Promotion of sustainable renovation in the built environment: An early stage techno-economic approach, Licentiate of Engineering thesis, Department of Civil and Architectural Engineering, Royal Institute of Technology. Kim, J.J. & Rigdon, B. (1988). Sustainable Architecture Module: Introduction to Sustainable Design. Technical report, National Pollution Prevention Center for Higher Education. Ortiz, O., Castells, F. & Sonnemann, G. (2009). Sustainability in the construction industry: A review of recent developments based on LCA. Construction and Building Materials, 23(1):28–39. Ryd, N. & Carenholm, S. (2008). Tidiga skeden i planering, bygg & förvaltning. ISBN 978-91-975469-7-3. Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Resultat

Kunskap om hållbara byggnaders funktion ökar medvetenheten om hållbarhet och säkerställer därmed en effektivare drift av byggnaden. En övergripande strategi för hållbart byggande ska informera de boende om byggnadens drift, men även leda till en ökad förståelse om hållbarhet i allmänhet samt utbildning av kunden och de inblandade i projektgruppen om hållbar projektering. Hållbara byggnader bör även övervakas i syfte att utvärdera deras projektering

Väla Gård – LEED-etta i Europa

En lönsam affär? Skanskas nya kontor i Helsingborg har certifierats med högst LEEDpoäng i Europa, och genererar mer energi än det använder. Frågan är: Är detta en smart affär eller ett olönsamt och dyrt miljöprojekt?

Artikelförfattare är Björn Berggren, tekn lic, gruppchef energi, och Åse Togerö, tekn dr, utvecklingsledare miljö, Skanska Sverige AB.

Figur 1: Väla Gård.

miskt lönsamt. I Byggkravsutredningen [2] görs beräkningar som visar att kostnaderna ökar med elva procent för en byggnad som har väsentligt bättre energiprestanda jämfört med ett ”BBR-hus” [3]. Att använda mer isolering och energieffektiva installationer innebär vanligtvis ökade kostnader, det är i sig ingen nyhet. Det finns dock flera andra undersökningar och utvärderingar som visar merkostnaden för att utforma och uppföra byggnader med bra energiprestanda [4 – 6]. I dessa nämns merkostnader om noll till tio procent för att utforma och uppföra byggnader med markant mycket bättre energiprestanda än de krav som Boverkets byggregler (BBR) ställer. Att kostnaden för energi idag är relativt låg leder till att det blir svårt att motivera beslut om energieffektiva byggnader, ifall åtgärderna måste vara lönsamma på kort sikt. Ett kort tidsperspektivsamt

att inte väga in hela affärsnyttan aven energieffektiv och grön byggnad anser vi inte är motiverat – inte bara ur ett samhällsperspektiv utan även ur ett företagsekonomiskt tänkande. Genom att använda ett långsiktigt och bredare perspektiv på affärsnyttan kan den ekonomiska slutsatsen bli en annan än den som nämnda utredning drog. Vi vill därför med denna artikel dela med oss av hur vi byggt vårt eget mörkgröna kontor i Helsingborg, Väla Gård, samt hur vi ser på detta ur ett ekonomiskt perspektiv.

Väla gård – ett mörkgrönt kontor

Under 2010 började Skanska Sverige AB planera och utforma ett kontor i utkanten av Helsingborg, Väla Gård. Arbetet drevs primärt av ett konkret lokalbehov för Skanskas enheter i Helsingborg samt ett uttalande från Skanskas koncernchef Jo-

Figur 2 vänster: Situationsplan. Höger: Fasad mot sydöst.

ILL: TENGBOM

Det är ett välkänt faktum att byggnader står för 30 till 40 procent av energianvändningen i världen. Därför är minskad energianvändning och ökad tillförsel av förnybar energi i bebyggelsen en viktig del i arbetet för att minska världens energianvändning. Energisnåla hus som passivhus och nettonollenergihus uppfattas inte längre som koncept som enbart kan nås i en avlägsen framtid utan snarare som realistiska lösningar för minskad energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Byggandet av denna typ av byggnader har ökat markant de senaste åren [1]. Trots att det bevisligen är möjligt så föreslås att kommuners möjligheter att ställa tuffare energikrav än de krav som ställs i våra byggregler, ska tas bort [2]. De som anser att vi inte ska bygga byggnader mer energieffektivt än idag hänvisar ofta till olika ekonomiska utvärderingar som visar att det inte är ekono-

Bygg & teknik 5/13

Figur 3: Väla Gårds klimatskal. han Karlström: ”We have to live green to be able to build green”, berättar Daniel Ryman, projektutvecklare. Ambitionen sattes från dag ett: ”Vårt kontor i Väla Gård ska vara ett mörkgrönt nollenergihus”. Begreppet ”mörkgrönt” syftar till Skanskas interna mål för grönt byggande,

och innebär en byggnad som har mycket liten miljöpåverkan inom minst tre utav sex valfria områden: energi (obligatoriskt), klimat, kemiska ämnen, materialval, avfall och vatten. Väla Gård hade som mål att nå en nollnivå inom energianvändning, kemiska ämnen och avfall till

deponi. Första spadtaget togs hösten 2011 och byggnaden togs i bruk hösten 2012 – med de mörkgröna målen uppfyllda och ett mycket högt LEED-resultat på 95 poäng. Väla Gård är en kontorsbyggnad som består av två tvåvåningsflyglar med sadeltak som binds ihop av en envåningsbyggnad med entré, reception och mötesplats, se figur 2. Byggnaden har utformats med ett välisolerat klimatskal och hög täthet. Fönster har U-värde 0,90 W/m²K, Glaspartiers (entrébyggnad) U-värde: 1,00 W/m²K. Klimatskalet redovisas i figur 3. Fasad mot sydväst har fast, horisontell solavskärmning för fönster och fönsterdörrar på första våningen. På andra våningen har fönster getts rörliga solskydd. Flyglarnas gavelväggar har fast solavskärmning utformad som ett träd i stansad cortenplåt (rosttrög plåt). Byggnaden ventileras med ett FTX-aggregat med behovstyrda variabla luftflöden. Värme produceras med hjälp av en berg-/markvärmepump. Frikyla utvinns ur borrhålen sommartid. Tak mot sydväst har integrerade solcellspaneler som täcker hela takytan på 455 kvadratmeter. Byggnadens beräknade specifika energianvändning utan solceller uppgår till knappt 20 kWh/m² år. Solcellerna på taket förväntas leverera nära dubbelt så mycket el som byggnaden behöver i drift [7]. Kostnaden för de åtgärder som relateras till grönt och energi, uppgår till cirka 3,1 miljoner kronor eller cirka åtta procent av den totala byggkostnaden, exklusive ett solcellsbidrag på cirka 700 000 kronor. Då jämförs kostnaden med ett kontor som har en bergvärmepump installerad men inga övriga förbättringar. Merkostnaderna består av kostnader för klimatskal, solceller och andra installationer, konsultkostnader, certifieringskostnader för LEED samt produktionskostna-

Figur 4: Bilder från byggnadstiden – montering av solceller. Bygg & teknik 5/13

der för arbete med kemiska ämnen och avfall.

Är detta en lönsam affär?

Om en investering anses vara lönsam eller ej är till stor del beroende på hur man väljer att ställa upp sin kalkyl samt vilka parametrar man tar hänsyn till. När en investering som minskar en byggnads energianvändning utvärderas, ställer man vanligtvis investeringen i förhållande till energibesparingen under ett antal år. Man diskonterar framtida minskade kostnader, vanligtvis med hänsyn tagen till inflation, energiprisökning utöver inflation samt avkastningskrav. Denna typ av livscykelberäkningar har vi gjort upprepade gånger under de senaste åren. Både för intern utvärdering på Skanska, men även för att hjälpa våra kunder inför beslut. Som vi nämnde i inledningen är vanligtvis slutsatsen densamma: Det går att motivera flera energilösningar genom förbättrat driftsnetto, om man inte kräver alltför snabb återbetalningstid i kalkylen, eller alltför hög avkastning. Men det kan ändå vara svårt att motivera att använda spetslösningar för ett nollenergihus enbart genom att förväntade framtida energikostnader minskar. Dessbättre får vi allt starkare indikationer på att många andra lönsamhetsfaktorer förbättras vid investering eller inflyttning i gröna byggnader [8]. Vid vår utvärdering av en fastighet av typen Väla Gård, huruvida den är en lönsam affär eller ej, tar vi därför hänsyn till följande: ● Fastighetens ökade värde. ● Ökade hyresintäkter på grund av minskad vakansnivå och snabbare uthyrning alternativt, och om vi bygger för oss själva, ökad produktivitet hos medarbetare samt minskad sjukfrånvaro och minskad personalomsättning. ● Minskade energikostnader under drift. ● Profileringsvärdet av att äga eller hyra en ”mörkgrön” byggnad. I följande kalkylexempel har vi valt att utelämna profileringsvärdet av att utveckla en så grön fastighet som Väla Gård. På grund av bättre driftsekonomi, ökad byggnadsstandard och minskad risk, eftersom ett etablerat miljöcertifieringssystem (LEED) använts, ökar fastighetens värde. I World Green Building Councils sammanställning ligger forskningsstudiernas resultat på 5 till 30 procent högre fastighetsvärdering [8]. I tabell 1 syns vår bedömning av ökat fastighetsvärde vid en framtida försäljningstidpunkt. I de fall där en lokal ska hyras ut är det lämpligt att ta hänsyn till minskad vakansgrad och snabbare uthyrning [8, 9]. I detta fall där vi uppfört kontoret för oss själva kalkylerar vi istället nyttan med ökad produktivitet hos medarbetare och minskad sjukfrånvaro, tack vare bättre inomhusmiljö med mindre emis66

Tabell 1: Kalkylförutsättningar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grund- Känslighetsanalys fall Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fall 4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Elpris inkl. Inköp [kr/kWh] 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 fasta avgifter Försäljning [kr/kWh] 0,75 0,65 0,75 0,65 1,00 Kalkylränta (exkl. energiprisökning) [%] 7,0 7,5 7,0 7,5 6,5 Energiprisökning [%] 3,0 1,5 3,0 1,5 3,5 Ökat fastighetsvärde, minskad risk [%] 1,0 0,5 1,0 0,5 1,5 Ökad produktivitet [%] 0,5 0,5 0,25 0,25 0,75 Minskad sjukfrånvaro [%] 5,0 5,0 2,50 2,50 7,5 Minskad personalomsättning [%] 0,5 0,5 0,25 0,25 0,75 sioner och bättre inneklimat. Vi uppskattar även en minskad personalomsättning tack vare att medarbetare trivs, är stolta och att de som varit involverade i byggnadens uppförande har fått en attraktiv kompetensutveckling. Akademiska rapporter stöder vår bedömning (med två till tolv procent produktivitetsökning och en till tre färre sjukdagar, motsvarande 15 till 40 procent lägre sjukfrånvaro [8, 10]), men självfallet är detta svårkvantifierade värden som vi kommer at fortsätta undersöka. Vårt försiktiga antagande redovisas i tabell 1. Jämfört med en ”vanlig” kontorsbyggnad som uppfyller BBR-krav, beräknar vi att vi har ett minskat årligt energibehov om drygt 43 kWh/m² år. Till detta kommer att vi förväntar oss att sälja ett överskott av el som uppgår till cirka 20 kWh/m² år. Dessa energiposter kan vi inte summera eftersom vi förväntas få lägre betalt för det överskott av el som vi säljer under sommaren, med hänsyn tagen till energiskatt och elcertificatförsäljning. Hur detta påverkar driftsekonomin och lönsamhet är beroende av vilka antaganden som görs avseende energipris, energi-

prisutveckling och (nominell) kalkylränta, se tabell 1. I tabell 1 redovisas även varierande värden som grund för en känslighetsanalys. Förutom det grundfall som vi ansatt för Väla Gård visas även indata för känslighetsanalys där Fall 1 representerar mycket försiktiga kalkyldata avseende energipriser och avkastningskrav, Fall 2 representerar väldigt små förbättringar avseende personalmiljö, Fall 3 representerar ”worst case scenario” och Fall 4 ett ”best case scenario”. För samtliga beräkningar är kalkylperioden 30 år. Baserat på grundfallet så uppgår årliga minskade energikostnader och mervärde på grund av mer välmående personal/hyresgäster till drygt 500 000 kronor per år. Hur detta fördelar sig redovisas i figur 5. Figuren visar tydligt att minskade energikostnader är en viktig pusselbit, men inte den största. Till detta ska även tilläggas ökat fastighetsvärde, som beräknat uppgår till knappt 2,5 miljoner kronor. Diskonterat till dagen värde motsvarar det drygt 300 000 kronor, med de kalkylförutsättningar som anges för grundfallet.

Figur 5: Fördelning av minskade kostnader. De sammanlagda besparingarna uppskattas till cirka 500 000 kronor för dessa fyra besparingsposter. Dessutom räknar vi med att Väla Gård får ett ökat fastighetsvärde till följd av energiinvesteringar, god byggnadsstandard och LEED-certifiering, se även figur 6. Bygg & teknik 5/13

Referenser

Figur 6: Minskade kostnader (tkr) för Väla Gård för varje år i ett 30 årsperspektiv. Inledningsvis syns den initiala merkostnaden på 3 miljoner kronor. Det tar mellan tre och tolv år innan merkostnaden har tjänats in – i jämförelse med ett normalpresterande kontor. Fall 1 representerar tuffa kalkyldata avseende energipriser och avkastningskrav, Fall 2 representerar väldigt små förbättringar avseende personalmiljö, Fall 3 representerar ”worst case scenario” och Fall 4 ett ”best case scenario”. Se tabell 1 för indata. I figur 6 redovisas nuvärdet av de förändrade kostnader som förväntas för Väla Gård. Förändringen redovisas som minskade kostnader, varför merkostnaden för Väla Gård jämfört med en vanlig kontorsbyggnad redovisas med ett positivt värde. I figuren redovisas även den ackumulerade besparingen i form av färgade linjer, som tar sin början vid den ursprungliga investeringskostnaden för alla de gröna och energirelaterade åtgärderna, på cirka 3 miljoner kronor. Där linjen bryter x-axeln är den tidpunkt där de minskade, ackumulerade driftskostnaderna är lika stora som merkostnaderna i produktion, det vill säga då den högre initiala utgiften tjänats in.

Diskussion

Våra antaganden om välmående personal är givetvis något som vi behöver följa upp och utvärdera för att kunna bevisa. Flera internationella studier visar dock att detta är en högt relevant slutsats [8]. Detta är också en av anledningarna till att vi valde att ställa fler krav på Väla Gård utöver noll primärenergi. Vi byggde kontoret av material utan farliga ämnen och använde avancerad teknik och kvalitetssäkrande processer för att skapa rätt inneklimat. Vi anser att den som vill göra en ekonomisk utvärdering av en energieffektiv, grön byggnad behöver ta hänsyn till mer än bara ökad investeringskostnad och minskade energikostnader i drift. Om man jämför byggkostnader för två byggnader med samma arkitektur och avBygg & teknik 5/13

ser att nå en högre energiprestanda enbart med hjälp av tekniska lösningar innebär det alltid högre kostnader. Vår erfarenhet är att projekt som tidigt prioriterar god inomhusmiljö och hög energiprestanda anpassar utformningen och projekteringen av byggnaden så att endast låga kostnader tillkommer, jämfört med normalpresterande projekt. Detta kan uppnås dels genom energieffektiv arkitektur, dels genom att minska andra kostnader (exempelvis val av kakel och klinker). Att fatta beslut i tidigt skede ger oftast kostnadseffektiva lösningar. Vi ser även hur viktigt det är med en gemensam uttalad målbild för projektorganisationen för att lyckas med nya lösningar och arbetssätt. Man kan också diskutera direktavkastningen för investeringar som syftar till ökad energi- och miljöprestanda. Direktavkastningen ska garantera investerarens affär, men den stora delen av fastighetsaffären ligger i att bygga rätt fastighet på rätt läge. Genom att säkra fastighetsaffären med ett grundbelopp för investering och en hög direktavkastning, kan sedan analyseras om man ska investera i ett grönt tillägg som då inte nödvändigtvis behöver ha en avkastningsränta som styrs av läge och fastighetsaffären i stort, utan som efter en riskanalys borde ha förutsättningar att kunna sättas någon procentenhet lägre. Som svar på vår egen fråga, och med hänvisning till resultatet i figur 6: Ja, Väla Gård är en lönsam investering, och mörkgröna nollenergikontor är lönsamt att utveckla, bygga och förvalta. ■

[1] Å. Wahlström, L. Jagemar, P. Filipsson & C. Heincke, Lågan Rapport 2011:01 Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader, in, CIT Energy Management, Göteborg, 2011, pp. 64. [2] B. Hedlund, V. Dahlin & E. Lindgren, Byggkravsutredningen, Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler. http://www.regeringen.se/content /1/c6/20/55/32/f2109bc2.pdf (2013-05-10). [3] A.Z. Jonsson, Byggkravsutredningen, Bilaga 6 – Skillnader i byggkostnad för byggnader med olika energibehov, 2013. [4] E. Nordling & L. Carlsson, Passivhus – en analys av dess lönsamhet och utbredning, 2009, http://www.kth.se/polopoly_fs/1.159655!/Menu/general/columncontent/attachment/491.pdf (2013-04-18). [5] U. Janson, Passive houses in Sweden. From design to evaluation of four demonstration projects, Doktorsavhandling, Architecture and Built Environment, Lund University, 2010. [6] Sveriges Centrum för Nollenergihus, Merkostnader för energieffektiva flerbostadshus – marknadsstudie, 2012, http://www.nollhus.se/dokument/Markna dsstudie.pdf (2013-04-19). [7] B. Berggren, M. Wall, K. Flodberg & E. Sandberg, Net ZEB Office in Sweden – a case study, testing the Swedish Net ZEB definition, International Journal of Sustainable Built Environment, 2013. [8] World Green Building Council, The Business Case for Green Building, 2013, http://www.worldgbc.org/activities/business-case/(2013-05-15). [9] F. Fuerst & P. McAllister, Pricing Sustainability: An Empirical Investigation of the Value impacts of Green Building Certification, Working paper, ARES, 2008. [10] Miller N. G. et al, Green buildings and Productivity, Sustainable Real Estate Vol 1, No 1, 2009.

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

– skivan

59 x 46 mm

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

Betongdukar:

Fiberkompositskivor:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betonginstrument:

Fogband:

10-10-12 13.08.48

Geosynteter: www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Bygg & teknik 5/13

branschregister

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƌ ǇŐŐĚ ŵŝůũƂ sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽǌŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽǌŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Ingjutningsgods:

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 5/13

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Tak- och fasadvård:

MILJÖANALYSER

Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, Mögel- och röta mm.

1650 ISO/IEC 17025

PK Group AB Box 96, 851 02 Sundsvall 060-12 72 40 www.pkgroup.se

Tak/Tätskikt:

Ljus och säkerhet: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Takplåt:

Plywood:

Utemiljö/Terrasser

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

Bygg & teknik 5/13

Kvarteret Lärkträdet i Vara Arkitekt: Vara Byggkonsult AB Entreprenörer: Tommy Byggare AB samt AB Strängbetong som underentreprenörer för byggnaden, inklusive TermoDeck.

Passivhus som inte ger dig kalla fötter Vi bygger sedan många år tillbaka bostäder med sand-

kanaler för att leda in varm luft som värmer upp

wichväggar som redan i sin grundkonstruktion

byggnaden. Lite som en klassisk kakelugn, fast på

är ovanligt energisnåla. Med små förändringar

ett modernt sätt. Golv- och takytor fungerar som

uppfyller bostäderna kraven för passivhus.

radiatorer och inget vattenburet system för

I Vara i Västergötland har vi byggt ett passivhus med TermoDeck. Systemet utnyttjar bjälklagets

uppvärmning behövs. Och inga tofflor heller för den delen.

Läs om passivhus med TermoDeck på strangbetong.se (eller skanna koden):

Smartare byggande

BEGRĂ&#x201E;NSAD EFTERSĂ&#x201E;NDNING Vid definitiv eftersĂ¤ndning ĂĽtersĂ¤nds fĂśrsĂ¤ndelsen med nya adressen pĂĽ baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

AvsĂ¤ndare: FĂśrlags AB Bygg & teknik SveavĂ¤gen 116, 113 50 Stockholm

Allt i ett fĂśr kĂ¤llarvĂ¤ggen Âş Ă 6 9 Âş Ă&#x160; [9 9 Âş $ 8

Smarta $Ă&#x201A;-Ă&#x160; Ă&#x160; 5 9 Unikt interlocksystem ger dig en torr och varm kĂ¤llare KĂ¤llaryttervĂ¤ggar utsĂ¤tts stĂ¤ndigt fĂśr fukt. Med FONDA Drain sĂ¤krar du inte bara en effektiv drĂ¤nering utan kapar ocksĂĽ din energirĂ¤kning. Det patenterade interlocksystemet med en spetsig skarv gĂśr att fukten drivs ut frĂĽn vĂ¤ggen och de tĂ¤ta skarvarna minimerar vĂ¤rmefĂśrluster. Passformen och lĂĽsningen blir dessutom perfekt vilket ger en snabb och kostnadseffektiv montering. Allt i ett med lĂĽng livslĂ¤ngd. FONDA Drain!

LĂ¤s mer pĂĽ www.icopal.se