6/09 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Byggnadstekniskt brandskydd

Landets skolor brinner 1909 – 2009

100 år

Nr 6 • 2009 September 101:a årgången

Skandinaviens ledande tillverkare av brandklassade trä- och ståldörrar. Från traditionella branddörrar till arkivdörrar med brandklass EI 120 Tryggt eller hur?

Kalmar konstmuseum.

Säkra dörrar www.daloc.se

0506 -190 00

PYROBEL

F I R E R E S I S TA N T G L A S S

路 Wide range of products 路 Approved in all leading fire rated framing systems 路 Available through our stockist network AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - sales.svenska@eu.agc-flatglass.com - www.YourGlass.com

GLAPRD0358_Pyrobel_A4_SW_ENG.indd 1 Bygg & teknik 6/09

1/02/08 17:40:44

Bygg & teknik 6/09

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Prestationskrav i brandskyddsregler Michael Strömgren Brandritningar i byggprocessen Robert Berg Brandutredning ger bättre brandskyddsprojektering Håkan Pettersson Brandtekniska styrfunktioner – uppstyrning krävs! Anders Karlsson och Tomas Farestveit Utformning av utrymningslarm:

När design kan vara skillnaden mellan liv och död Daniel Nilsson Byggfrågan Riskbaserad utrymningsdimensionering av särskilt boende för personer med vårdbehov Jon Hellsten och Björn Yndemark Brand i lös inredning Björn Sundström och Martin Olander Att fortsätta uppﬁnna hjulet Mattias Delin Utvidgad europeisk brandklassning av träskivor Birgit Östman Byggtekniska erfarenheter från bränder – takfötter och vindar David Widlund Cellplast och brandskydd – en möjlig kombination? Håkan Rönnqvist och Gunilla Nilsson Riskbaserat ventilationsbrandskydd Björn Yndemark och David Tonegran Brandsäkerhet i tunnlar under byggtiden Haukur Ingason et al Insänt Brandskydd på bygget:

Blev det som det borde när man gjorde som man gjorde? Nils Olsson Pinega IV:

Färden går mot Verkola Carl Michael Johannesson Bygg & teknik 100 år

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN VÄLLINGBYSKOLAN I VÄSTRA STOCKHOLM.

8 10 13 15 18 20 25 26 28 30 33 34 38 41 46 52 55

56 60 67

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 6/09

”

ledare

Okunskap som dödar

Bara i Stockholmsområdet har denna sommar åtta personer omkommit i två mycket tragiska lägenhetsbränder – på bara en månad. I slutet av juli omkommer sex barn och en vuxen när de försöker ta sig ut genom ett rökfyllt trapphus i Rinkeby i nordvästra Stockholm och i slutet av augusti omkommer en kvinna i Solna också hon på grund av en flykt genom röken i ett trapphus. I kommentarerna i media efter dessa tragiska händelser, konstateras att okunskap om hur man ska agera vid brand i flerfamiljshus är den direkta orsaken till dödsfallen. Hade de boende stannat kvar i sina lägenheter och hållit dörrarna mot det rökfyllda trapphusen stängda hade utgången sannolikt blivit enp helt annan. I båda fallen kan man dock anta att de förolyckade bara följde sin helt naturliga instinkt – att fly undan elden och röken ut ur byggnaderna. Det har även antyds att bristande språkkunskaper hos lägenhetsinnehavarna, åtminstone i det ena fallet, skulle vara orsaken till den tragiska utgången, men det är nog att göra det lite för enkelt för sig. Problemet är nog dessvärre större än så. Jag behöver bara gå till mig själv, född och uppväxt i Stockholm,

”Stäng dörren, det är röken som dödar!” för att kunna konstatera att kunskapen att man i dessa lägen ska stanna kvar i sin lägenhet med stängd dörr, märkligt nog även för mig är lite av en nyhet. Är dock inte helt säker på att Stig Dahlin jag, trots min nyvunna kunskap, i ett skarpt läge verkligen har chefredaktör ”is i magen” och bara drar igen min dörr och förlitar mig på att räddningstjänsten ska infinna sig i tid och hjälpa mig och min familj helskinnade ut ur lägenheten – är du det? Vi kan konstatera att räddningstjänstens förebyggande arbete i detta avseende alltså lämnar mycket i övrigt att önska. Dessbättre tycks Stockholms brandförsvar nu ha vaknat till ordentlig och satsar på en massiv informationskampanj för att uppdatera allmänhetens uppenbarligen bristande kunskaper om hur man ska förhålla sig vid bränder i flerfamiljshus. Brandmän ska ut på gator och torg med flygblad och svara på frågor. Kampanjen har det korta och kärnfulla budskapet: Stäng dörren, stanna kvar i lägenheten.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 4 Nr 5 v 33 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 38 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 43 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 48 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 6 • 2 009 Se pte mber Årg ång 101 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2008: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2009: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

Bengt Dahlgren Brand & Risk – det självklara valet Snygg, smart med teknik i toppklass Tack vare vårt stora urval av ytfinish, färger och tillbehör smälter hissdesignen in med arkitekturen och den allmänna interiören.

Tel: 0290-295 50

Vi stöttar våra kunder med kunskap kring brandskydd och riskhantering. Vi hittar de bästa lösningarna på de problem och utmaningar som våra beställare möter. Till stor hjälp för oss är de övriga 280 ingenjörerna i företagets övriga verksamhetsområden, som tillsammans med oss tar fram praktiska lösningar på faktiska problem. Vi söker ständigt efter skarpa och kreativa ingenjörer till våra verksamheter.

www.cibeslift.com

DÄR SÄKERHETEN RÄKNAS

DIN PARTNER INOM BRANDSKYDD OCH RISKHANTERING

Västerlånggatan 27 111 29 Stockholm Telefon 08-452 21 50

Kungsgatan 48 411 15 Göteborg Telefon 031-80 08 80

Lövingsgatan 26 553 12 Jönköping Telefon 036-12 60 50

Bygg & teknik 6/09

Brandsimulering och temperaturberäkning SP kan

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

- numeriskt simulera bränder - beräkna temperatur i brandutsatta konstruktioner - jämföra beräknade resultat med experiment - bestämma materialdata med provningsmetoder Vi använder program såsom:

• FDS • SOFIE • COMSOL • TASEF • ABACUS För vidare information kontakta: Bijan-Adl Zarrabi bijan.adl-zarrabi@sp.se Tel. 010-516 52 02 www.sp.se

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut • Box 857, 501 15 Borås, Telefon: 010-516 50 00, Telefax: 033-13 55 02, E-post: info@sp.se, www.sp.se

bygg_teknik_5_2009_sv_byggtjanst.indd 2 Bygg & teknik 6/09

2009-07-08 09:54:20

Kärnved av gran bra byggmaterial

Nu är det vetenskapligt bevisat att kärnved av gran (inre delen av stammen) är mindre utsatt för blånad och mögelsvampar än splintveden (yttre delen av stammen). Kärnved av gran har även mindre vattenupptagning och sprickbildning än splintveden. I en doktorsavhandling visar forskaren Karin Sandberg vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå att så är fallet. – När man bygger hus, särskilt träfasader, är frågan om vilket val av träslag man väljer mycket viktigt, säger Karin Sandberg. Det är många faktorer som påverkar träets beständighet och särskilt viktigt är trämaterialets förmåga att ta upp och avge vatten eller fukt. Organismer som svampar och bakterier bryter ner trämaterialet vid en fuktkvot som är högre än tjugo procent. Det ﬁnns, enligt Karin Sandberg, exempel på träkonstruktioner som bevarats mycket länge tack vare att man lyckat hålla fuktkvotsnivån under nivån för biologiska angrepp. Samtidigt ﬁnns det exempel på träkonstruktioner som ruttnat bort på några få år på grund av att de organismer som bryter ned veden har tillåtits ha optimala livsbetingelser. I sin forskning har Karin Sandberg undersökt vattenupptagning och uttorkning i ändträ med datormograf och bildbehandling. – Att granens kärnved har andra egenskaper än splintved i samma träslag har inte beaktats överhuvudtaget tidigare. Det beror dels på att det jag visat i min forskning inte varit känt och dels på grund av att det inte går att särskilja splintved och kärnved hos gran med blotta ögat när veden är torr, säger Karin Sandberg. Resultaten från hennes forskning visar att granens kärnved har betydligt lägre vattenupptagning och torkar ner snabbare till en gynnsam fuktkvotsnivå jämfört med splintveden. Försök som hon genomfört utomhus visar att det var mindre påväxt och angrepp på provbitar av kärnved än på splintved.

Utsläppsrätterna gör det dyrare att producera el i kolkraftverk, och eftersom all el handlas till samma pris gör vattenoch kärnkraftverk stora vinster — de har ju inga omkostnader för utsläppsrätter. Under 2008 höjde utsläppsrätterna elpriset med 10 till 15 öre. – Vi lever idag med ett systemfel, där elkunderna betalar för utsläppsrätter som inte ﬁnns. Vi föreslår därför en skatteväxling på el från konsument till producent. Det kostar inte staten en krona, har inga miljöeffekter och påverkar inte möjligheterna att investera i ny produktionskapacitet, avslutar Jakob Eliasson. Rapporten Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön ﬁnns att ladda ned från Villaägarnas Riksförbunds hemsida www.villaagarna.se.

Byggstart för Kvibergs Terrasser

Den 1 september kl 14.00 inleddes byggandet av ett nytt bostadsområde i Göteborg, Kvibergs Terrasser. Området blir enligt uppgift ett boende nära Göteborgs centrala innerstad, men också i direkt anslutning till stora naturoch fritidsområden. Sverigehuset AB och Tuve Bygg AB är först ut att bygga bostäder i området, ett område som totalt kommer att innefatta cirka 1 800 lägenheter. Initialt rör det sig om 40 bostadsrättslägenheter som ska stå klara hösten 2010. Därefter uppförs ytterligare 160 lägenheter. Kvibergs Terrasser har länge funnits på planeringsstadiet, men nu inleds således det praktiska arbetet. Området är speciellt, då det har ett unikt läge med närheten till Göteborgs centrum (tio minuter med spårvagn eller buss in till Avenyn) och ett storskaligt landskap, där den ståndsmässiga kasernbyggnaden ger en speciell karaktär åt grönområdet. Området Kviberg har anor sedan 1400-talet, då låg här

en by vid namn Quigaberg. Kasernen uppfördes 1892 till 1895 av Göta Artilleriregemente i gotisk stil och är numera klassad som byggnadsminnesmärke. På området huserar idag Västsvenska idrottsförbundet och här ﬁnns också IFK Göteborgs klubblokal Änglagård. På fotbollsplanerna bakom kasernen spelas varje år den populära Gothia cup med över 50 olika nationaliteter och drygt tusen medverkande lag. Det ﬁnns, enligt projektörerna, goda förutsättningar att Kvibergs Terrasser kommer att bli ett mycket populärt boende när de första lägenheterna står klara hösten 2010.

Inflyttning på Victoria Park

I dagarna ﬂyttar de första boende in på Victoria Park, norra Europas första livsstilsboende, beläget på kanten av det anslående kalkbrottet i Limhamn. De nyinﬂyttade kan se fram emot en ny spännande boendeform som erbjuder restaurang, delikatessbutik, biograf, bibliotek och spa-anläggning med pool och gym på området liksom en bemannad reception som svarar för service, samordning och information. – På Victoria Park får man, utöver en modern och bekväm lägenhet, tillgång till ett stort serviceutbud och möjligheten till en aktiv och social livsstil. Det handlar om ett boende som inte behöver sluta vid lägenhetsdörren, säger Peter Strand, vd för Victoria Park. De gemensamma ytorna uppgår till cirka 3 500 kvadratmeter med en cirka 17 000 kvadratmeter stor parkanläggning. Lägenheterna har byggts både i, ovanpå och alldeles intill Victoriahuset, Heidelberg Cements gamla kontor, som ritades av arkitekt Sten Samuelsson och utsmyckades av konstnären Carl Fredrik Reuterswärd. Byggnaden är inspirerad av St. Trophime, en romansk byggnad i Arles, Frankrike.

Lågt förtroende för kraftbolagen

Nitton av tjugo är missnöjda med elpriset, och förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt — på varje person som har förtroende för kraftbolagen går åtta som misstror dem. Det visar en ny undersökning från Villaägarnas Riksförbund. Villaägarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning om elkonsumenters attityder till elkonsumtion och åsikter om elmarknaden. Enkäten sändes till drygt 36 000 personer. 5 441 svar inkom. – Det höga elpriset är sannolikt en stor del av förklaringen till folks låga förtroende för kraftbolagen, men en del av ansvaret för det ligger i sin tur hos politikerna, säger Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarnas Riksförbund. Undersökningen visar även att kunskapen om att utsläppsrätterna höjer elpriset är låg.

Kvibergs Terrasser blir ett boende nära Göteborgs centrala innerstad, men också i direkt anslutning till stora natur och fritidsområden. Bygg & teknik 6/09

byggnytt 34 av de totalt 133 lägenheterna i Victoria Parks första etapp är belägna i Victoriahuset och har ritats av arkitekt Rolf Andersson vid Megaron Arkitekter AB. Chroma Arkitekter AB har gestaltat de 99 lägenheterna, fördelade på sex nya hus, som byggts i anslutning till Victoriahuset. Lägenheterna har stora balkonger och fönster med utblickar åt ﬂera väderstreck. – Som arkitekt är man alltid påverkad av platsen när man ritar hus. I det här fallet är det verkligen en inspirerande plats! Fantastiskt ljus likt det i Skagen, Kalkbrottets enorma dimensioner och utblickar mot hav och landskap. När det gäller helheten så har vi skapat öppenhet genom ett parkområde i mitten och siktlinjer mellan husen ut mot Kalkbrottet. Ett gång- och cykelstråk, som går tvärs igenom området, förbinder den nya stadsdelen Hyllie med havet, berättar arkitekt Ulla Nordström.

att museibyggnaderna kan liknas vid fören på en båt likväl som en amﬁteater, där byggnadernas lutande tak kan användas som sittplats vid uppträdanden av olika slag. Förslag omfattar dessutom idén om ett antal byggnader för restauranger, caféer och gallerier i anslutning till museibyggnaden samt ett större parkeringsgarage för cirka 230 parkeringsplatser under jord. Dessutom ser de möjligheten att bygga en permanent gästhamn bort mot Slussen. – Gästhamnen vid Djurgården är för liten och behöver kompletteras. Kan vi utöver museet även etablera en ny permanent gästhamn ute på vattnet och få ner de beﬁntliga parkeringarna under mark skulle detta kunna bli ett väldigt dynamiskt område som är levande året runt. Det tycker vi Skeppsbron förtjänar, säger Robert Lavelid avslutningsvis.

Nytt grepp på Skeppsbron

Fjärrvärmeverk för Bygger nytt för biobränsle i äldre i Sollentuna Veidekke Entreprenad AB Region Bygg Gustavsberg Stockholm har fått i uppdrag av Sigillet Fastig-

Skeppsbron i Stockholm är trots sitt fantastiska läge en folktom plats stora delar av året. Undantaget är i samband med större evenemang som exempelvis denna sommars Volvo Ocean Race. Nu tycker Alpha Architects i Stockholm att det är dags att göra något åt saken och sällar sig därmed till den grupp som vill förändra denna centrala del av Stockholm. – Skeppsbron är ett dåligt utnyttjat centralt område, säger Robert Lavelid, vd för Alpha Architects. Så när det nu verkar osäkert om Skeppsholmen är rätt plats för Nobelmuseet, så tycker vi att detta kan vara ett utmärkt alternativ. Skeppsbron skulle utgöra en perfekt plats för ett museum som kan locka både en svensk och en internationell publik året runt. Alpha Architects tanke är att museet ska ges ett tydligt modernt intryck med en maritim form, där byggnaden placeras såväl under som över jord. Byggnaderna får också en lägre höjd mot vattnet för att inte störa de vackra husfasaderna längs Skeppsbron. Det här gör

NCC Construction Sverige bygger på uppdrag av Vattenfall AB ett fjärrvärmeverk i Gustavsberg, öster om Stockholm. Verket ersätter fem mindre anläggningar, vilket ger färre bränsletransporter och ska eldas med biobränsle till 100 procent. Det ger området en effektivare och mer miljömedveten värmeförsörjning. Ordern uppges vara värd 29 miljoner kronor. Idag distribueras fjärrvärmen till hushåll, handel och industri i Gustavsberg från fem mindre värmenät, som är sammanlänkade. Den nya anläggningen vid Ekobacken i Tjustvik, bakom Värmdö Marknad, ersätter således de fem nuvarande värmeverken. – Det är givetvis alltid roligt att få en ny order, men det är extra roligt när uppdraget ligger i linje med NCC:s mål att minska klimatpåverkan och bidrar till ökad återvinning, säger Fredrik Söderholm, affärschef, NCC Construction Sverige.

Den nya anläggningen använder 100 procent biobränsle, som ﬂis, biogas, pellets och om det är möjligt även spillvärme från industrin. Anläggningen kommer att leverera runt 50 000 megawattimmar värme per år. Det kan jämföras med vad 2 500 villor förbrukar på ett år. – Ombyggnaden gör att vi kan använda biobränsle fullt ut. Att elda med biobränsle istället för olja kommer även att minska våra bränslekostnader, vilket gör att vi kan ha stabila och långsiktiga priser. Vi minskar också bränsletransporterna i centrala Gustavsberg, säger Jörgen Engström, Vattenfalls anläggningschef i Gustavsberg. Projektering påbörjades i augusti 2009 och anläggningen beräknas vara klar i september 2010. Arbetet genomförs som en totalentreprenad och sysselsätter som mest cirka åtta till tio NCC-anställda.

hets AB att uppföra en nybyggnad av äldreboendelägenheter samt upprustning av beﬁntliga lägenheter. Uppdraget är enligt upppgift en generalentreprenad till ett värde av cirka 47 miljoner kronor och innefattar en nybyggnad av 34 äldreboendelägenheter samt ombyggnad av beﬁntliga 24 lägenheter i Kvarteret Rökpipan 3 och 4, som är beläget i ett lugnt grönområde i Bollstanäs i Sollentuna kommun. Den totala ytan omfattar cirka 4 000 kvadratmeter. Byggstarten sker omgående och projektet beräknas vara klart under sommaren 2010. – Vi har tidigare goda erfarenheter av att bygga äldreboendelägenheter och vi ser fram emot ett gott och givande samarbete med vår kund Sigillet Fastighets AB, säger Mikael Lidström, regionchef, Veidekke Entreprenad AB, Region Bygg Stockholm.

Köpa eldstad?

ILL: ALPHA ARCHITECTS

Alpha Architects’ förslag till ny utformning av Skeppsbron i Stocholm.

Bygg & teknik 6/09

I en ny bok, Skorstenar & Eldstäder, beskriver Brandskyddsföreningen problematiken med eldstäder och rökkanaler. Boken redovisar lösningar som föreningen bedömer som lämpliga ur brandrisksynpunkt. Boken kan användas som en uppslagsbok och hjälper till att ställa de rätta frågorna när man ska köpa en eldstad eller en skorsten. Den kan även hjälpa till att få en säker installation och ger tips om hur man använder sin eldstad på bästa sätt. Här får man veta; vad som krävs när man ska köpa en eldstad eller skorsten, vad man ska tänka på när man eldar, vad man ska tänka på i samband med reparation samt vad man ska tänka på när man köper ett hus med eldstäder och rökkanaler. Boken, Skorstenar & Eldstäder, beställs enklast direkt från Brandskyddsförenigen i Stockholm på telefon 08-588 475 00 eller på www.brandskyddsforeningen.se.

Ny varselkollektion som syns

Varselvästen gör användaren synlig snabbt och ska finnas i bakluckan på de flesta bilar i Europa, helt enligt lag i många länder. Snickers Workwears varselväst har en stor innerficka, som blir en påse med dragsko där västen ryms när den inte används. En smart lösning för enkel förvaring. Plaggen finns i många storlekar och byxorna allra flest. 41 byxstorlekar, anpassade till både längd och bredd, ska säkerställa att alla kan hitta ett plagg som sitter perfekt. Varselkläderna kommer i en specifik klassificering och finns i alla certifieringsklasser inom normen EN471.

Redan år 1892 såg den första Bahcoskiftnyckeln världens ljus. Bahcos 90-serie är den sjätte generationen skiftnycklar uppfunnen av företagets grundare, J P Johansson.

Elverktyg med snabbkopplingssystem

Gapar större och blir slankare

Snickers Workwear, Sollentuna, har valt ut sina mest uppskattade plagg, från shorts till vinterjacka, och vidareutvecklat dem till varselkläder. I ett och ett halvt år har företaget enligt uppgift arbetat med undersökningar, djupanalyser samt diskussioner med företagets försäljare och slutanvändare i hela Europa. Varselplaggen har testats i labbet, tvättmaskinen och av slutanvändarna. Nu lanseras en kollektion som enligt uppgift möter och överträffar de europeiska normerna för varselkläder och kundernas önskemål. – Design är både funktion och utseende på Snickers Workwear, och när det gäller varsel är utmaningen extra stor. Vårt mål var att skapa riktigt bra varselkläder med smarta funktioner, enligt kundernas behov. Vi har fått positiv feedback och överträffat försäljningsmålen. Det ser vi som ett bevis på att vi har lyckats bra med uppdraget, säger Louise Falcone-Borg, produktchef på Snickers Workwear i Sollentuna. Varselplaggen finns i varselgult och -orange som accentueras av två mörkare färger. Trekombinationsfärgen ska ge plaggen karaktär och ett tufft utseende. Plaggen är mörka där de blir som smutsigast, vid ärmslut, mage samt knän och nedåt. Varselfärgerna uppges inte bli lika fort smutsiga och behåller sin lyskraft längre, både på grund av placering och att tyget är smutsavstötande. Alla överdelar har reflexer över axlarna, vilket gör att användaren syns även uppifrån och när han eller hon står framåtböjd. Byxorna har tre reflexband bak, ett mer än vad som krävs. Detta för att skydda användaren extra mycket i de vinklar där det är svårt att hålla uppsikt själv. Jackor och byxor har en ergonomisk vridning som ger maximal rörlighet, så kallat twisted arm och twisted leg.

Bahco lanserar en ny skiftnyckel och i utvecklingsarbetet har, som många gånger tidigare, slutanvändarnas önskemål vägt tungt. Det som efterfrågades var en skiftnyckel med egenskaper som till exempel låg vikt och ett stort gap som klarar stora muttrar. Samtidigt ska den kunna användas i trånga utrymmen. Skiftnyckeln som nu Bahco presenterar, Bahco9031-T Ergo, har en käftöppning som är 40

procent större än tidigare modeller i samma storlek och käftarna är hela 45 procent tunnare. – Den nya skiftnyckeln har käftar som endast är 4,5 mm tunna, säger Magnus Alterot, marknadsansvarig på SNA Europe (Sweden) AB. Samtidigt är käftens maximala öppning hela 38 millimeter eller 1½ tum. Skiftnyckelns Ergo-märkning innebär dessutom att den är bekväm att arbete med. Handtaget är tillverkat av termoplastisk elastomer och erbjuder ett ergonomiskt och bekvämt grepp, även om handtaget är fett och smutsigt. Dessutom upplevs greppet som ”varmt” under kalla arbetsförhållanden. Den nya skiftnyckeln är tillverkad av precisionshärdat och rostskyddat kvalitetsstål. Trots att käftarna är tunna är de enligt uppgift starkare än vad både ISO- och ASME-normerna kräver. Skiftnyckelns löparstav är djupt räfﬂad för att underlätta justeringen och öppningen är extra generös så att det går att arbeta med handskar på. – Skiftnyckeln är dryga 200 millimeter lång och väger 345 gram så den passar perfekt i bakﬁckan, precis enligt våra användares önskemål, säger Magnus Alterot.

Fein, tillverkare av professionella och högkvalitativa elverktyg för bygg och industri lanserar nu den nya SuperCut 2,0Q, en mångsidig och effektiv maskin för renovering och ombyggnad. Med det patenterade QuickIn-systemet byter man enligt uppgift snabbt och enkelt verktyg. Maskinen arbetar med en oscillerande rörelse på totalt fyra grader, som gör det möjligt att med en och samma maskin och ett brett sortiment av tillbehör, kunna såga, slipa, raspa, polera och komma åt på svåra ställen. Maskinen har motor på 400 Watt, som uppges arbeta mer än 3,5 gång snabbare än någon annan oscillerande maskin. Olika tillbehörssatser ﬁnns för snickeri, fönsterrenovering, kakel, VVS och fogsanering. Fein uppges vara världens äldsta tillverkare av elverktyg och redan 1895 kom man med den första elektriska borrmaskinen. Specma Tools i Göteborg har representerat företaget sedan 1927 i Sverige.

Nya generationen träskruv

Würth Svenska AB, Örebro, fortsätter sin satsning på att bli en stark leverantör till den svenska byggmarknaden. ASSY 3.0 Universalskruv har en patenterad skruvspets som enligt uppgift ger mindre tendens till sprickor i träet. Dessutom har den speciella fräsﬁckor under skruvskallen som ska ge mindre spån på underlaget. Skruven uppges ha två smarta funktioner i en. Den försänker skruven i trä men fungerar Bygg & teknik 6/09

produktnytt även utmärkt till beslag, vilket enligt uppgift gör skruven unik på marknaden. – Naturligtvis ﬁnns även fördelarna kvar sedan tidigare, säger produktchef Peter Nyström. Bland annat en speciellt asymmetrisk gänga som gör hantverkarens arbete mycket lättare genom att den asymmetriska gängan kräver ett lägre iskruvningsmoment, det vill säga ett mindre mothåll, vilket ger en mer ergonomisk arbetsmiljö och sparar handleden på den som skall dra i skruven. Samtidigt som utdragsvärdena blir högre. Skruven har även dubbelgänga som halverar iskruvningstiden, vilket leder till snabbare och kostnadseffektivare montering. ASSY är ett komplett skruvsortiment för träbearbetning och är utrustat med AW-skalle. Med den här skruvskallen kan man enligt uppgift glömma alla nackdelarna med de vanliga bitsen. Sortimentet ﬁnns i dimensionerna 3,0 till 12,0 mm och i längderna 10 till 480 mm beroende på skruvtyp. Detta täcks av endast fyra bits. Material/ytbehandlingar är: FZB, FZY, lackade huvuden, A2, A5 (HCR) med mera.

Sladdlösa skruvdragare

Hela den nya serien laddas med så kallade litiumbatterier som har låg självurladdning. Batterierna kan enligt uppgift laddas cirka 500 gånger och på bara 45 minuter har du laddat 80 procent av batteriets kapacitet, efter en timme är det helt fulladdat. Den nya batteritypen bidrar även till att maskinerna uppges vara närmare 30 procent lättare än tidigare och väger nu endast cirka 1,7 kilo. Den nya serien skruvdragare F4-serien består av sex olika modeller som alla har kraftfulla motorer och växellådor i metall. Tre av modellerna är på 14,4 Volt och resterande är på 18 Volt. Varje skruvdragare har två växlar där den ena växeln är avsedd för hög hastighet och den andra för hög kraft. För att kraften enkelt ska kunna anpassas efter olika material och skruvstorlekar har samtliga modeller försetts med tjugofyra stycken förinställda lägen som automatiskt ställer in styrkan. Två av skruvdragarna är även utrustade med slagfunktion. Eftersom maskinerna är mycket starka har de försetts med en 13 mm engreppschuck som gör att de allra ﬂesta borrtillbehör som ﬁnns på marknaden kan användas. Alla modeller har även en gummibeklädnad vilket gör dem lätta att greppa och minimerar risken för att de glider ner från exempelvis lutande tak. Dessutom är maskinerna utrustade med en stark lampa som underlättar vid arbete i dåligt ljus.

Unika golv för kommersiella tillämpningar

Kort laddningstid, miljöanpassad konstruktion och en prestanda som uppges slå alla tidigare motsvarigheter. Black & Decker, med nordiskt huvudkontor i Göteborg, lanserar nu F4 – en ny serie med sladdlösa skruvdragare enligt uppgift utvecklade från den framgångsrika F3serien. Denna gång med en design som är mer slimmad än någonsin och tack vare litiumbatterier uppges skruvdragarna alltid vara redo att användas. För Black & Decker har skruvdragare alltid utgjort en central del i sortimentet och företaget arbetar enligt uppgift ständigt för att utveckla nya lösningar, innovativa designgrepp och praktiska användarfördelar. I och med lanseringen av F4 tar produktutvecklingen ett rejält kliv framåt då man uppges förbättra attribut som vikt, storlek och prestanda avsevärt. Bygg & teknik 6/09

Laminatgolvtillverkaren Pergo lanserar myPergo, ett erbjudande som gör det möjligt för arkitekter att skräddarsy unika golv för kommersiella tillämpningar, som till exempel kontorsbyggnader eller hotell. – Vi är stolta över att kunna erbjuda det allra senaste inom golvdesign och innovation, säger Ralf Eisermann, v d för Pergo. Vi har alltid haft en omfattande produktportfölj men med myPergo kan vi erbjuda möjligheter utöver det vanliga. Det nya konceptet gör det möjligt för arkitekter att skapa golv som passar deras behov när de formger hotell, kontorsbyggnader, butikslokaler, offentliga byggnader och mycket annat.

– Vi ger arkitekter frihet att blanda dekor, format och ytstrukturer för att på det viset kunna skapa riktigt unika golv, säger Eisermann. Vi tillhandahåller även anpassade mönster, som det blåa ”gräs”-golvet vi tog fram för Telenor Arena i Oslo vilket är gjort för att matcha den största sponsorns färg. Det nya golvet omfattar enligt uppgift 700 olika dekorer, tolv ytstrukturer och sex olika format såväl som tre olika kvalitetsnivåer, vilket ska göra att golven passar alla typer av miljöer med allt från låg till extremt hög användning.

Borrhammare med få vibrationer

Boschs nya borrhammare GBH 3-28 DFR Professional är en kompakt borroch mejselhammare med enligt uppgift mycket hög prestanda och mycket låg vibrationsnivå. Trots att mejselkraften är 20 procent högre uppges borrhammaren avge 20 procent mindre vibrationer än tidigare modeller. Då vibrationsnivån samtidigt är under 12 m/s2 innebär det att den nya maskinen enligt uppgift är mycket behaglig att arbeta med, även för den som utför tunga borroch mejselarbeten i exempelvis betong och murverk. Vill man använda borrhammaren för mindre krävande material som trä och metall går det snabbt att byta SDS-plus-borrpatronen mot en självspännande borrpatron. Den kompakta L-formade designen ska ge en optimal viktfördelning till alla typer av borroch mejselarbeten – även vid arbeten på svårtillgängliga ställen. Dessutom är man säkrad mot att borra och mejsla fel eftersom borrhammaren är utrustad med ett vrid- och slagstopp. Den nya maskinen inklusive självspännande borrpatron och SDS-plus-borrpatron uppges ha ett pris ute i handeln på 3 895 kronor exklusive moms. Man får tre års garanti om man kommer ihåg att registrera borrhammaren på bosch.se inom fyra veckor efter köpet.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

Bygg & teknik 6/09

Prestationskrav i nya brandskyddsregler Boverket fortsätter arbetet med att utveckla byggreglerna. Under hösten kommer avsnitt 5 om brandskydd att gå ut på remiss. Syftet med revideringen av reglerna är att öka verifierbarheten, vilket innebär att det kommer att finnas mätbara krav så kallade prestationskrav. Prestationskrav, eller verifierbara funktionskrav, ska ge en tydlig bild av vad som är minsta acceptabla nivå på byggnaden. För brandskydd är detta komplicerat då det inte finns något universellt sätt att mäta det totala brandskyddet för en byggnad. Därför är kraven på brandskydd uppdelade i funktionskrav som var och en ska uppfyllas för att det totala brandskyddet ska anses acceptabelt.

Krav på brandskyddet

Brandskyddet kan delas upp i de krav som följer av förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVF). Några egenskapskrav som ska uppfyllas är möjlighet till utrymning, skydd mot brandspridning inom byggnad respektive mellan byggnader. Boverkets byggregler (BBR), i sin tur delar upp egenskapskraven i ytterligare delsystem som ofta, var och en, måste uppfyllas separat. Genom detta system finns det fler mer eller mindre oberoende system som begränsar skadan även om ett eller ett fåtal skyddssystem fallerar. I princip går det att säga att egenskapskraven är barriärer eller skyddssystem som var och en måste finnas för att brandskyddet ska bli säkert.

använda sig av nya lösningar med begränsningar i både funktionell och arkitektonisk utformning som följd.

Boverket specificerar kriterier

Säkerhetsnivån för en lösning med analytisk dimensionering ska minst motsvara den som ges för förenklad dimensionering, om inte särskilda kriterier finns för situationen. Sådana kriterier specificerar Boverket exempelvis för strålningsnivå vid skydd mot brandspridning mellan byggnader, vilket medger att man genom beräkning eller försök kan utvärdera lösningen mot kriteriet. För mer avancerade bedömningar ges gränsvärden för kritiska förhållanden samt vägledning för andra dimensionerande förutsättningar som brandförloppets karaktär. Flexibiliteten behålls samtidigt som förutsättningarna blir tydligare och likadana för marknaden. För byggnader som är unika eller komplexa är inte förenklad dimensionering tillämpbart och då är ana-

Förenklad och analytisk dimensionering

Den största förändringen i det nya regelförslaget är den nya strukturen. Den innebär att det finns en tydlig uppdelning mellan förenklad och analytisk dimensionering. Analytisk dimensionering innebär att man avviker från de rekommendationer och exempellösningar som Boverket ger i reglerna, så kallad förenklad dimensionering. Möjligheten till analytisk dimensionering krävs för att regelverket ska vara flexibelt och ge möjlighet till alternativa lösningar. Utan detta skulle det vara svårare och dyrare att Bygg & teknik 6/09

Artikelförfattare är Michael Strömgren, Boverket, Karlskrona.

lytisk dimensionering den enda möjliga dimensioneringsmetoden, även om förenklad dimensionering till viss del kan användas som underlag för lösningarna. Precis som i dag kommer grunddragen för analytisk dimensionering att ges i BBR. Detaljerna kommer att finnas i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering, som kommer att ges ut som en egen publikation.

Exempel och rekommendationer i ny publikation

Även förenklad dimensionering kommer att samlas i en egen publikation, där Boverket ger exempel och rekommendationer som anses acceptabla. De allmänna råden om förenklad dimensionering kommer att ha två syften. Dels att ge en enkel vägledning för projekt som är okomplicerade, men även att tjäna som referenspunkt och jämförbar säkerhetsnivå för analytisk dimensionering. Av denna anledning förtydligas funktion, bakgrund och syfte med förenklad dimensionering, för att underlätta förståelsen vid jämförande analys. Det finns däremot ingen ambition hos, eller möjlighet för Boverket att ge ut omfattande handböcker som beskriver detaljutförande och heltäckande lösningar – utrymme kommer fortsatt att finnas för marknaden på detta område. BBR och de nya allmänna råden kommer att ge den nivå som marknaden ska förhålla sig till.

Krav även för räddningstjänsten

Större flygplatser är ett exempel på byggnader där analytisk dimensionering ofta tillämpas för att medge flexiblare lösningar. FOTO: MICHAEL STRÖMGREN

I arbetet med de nya reglerna har fokus även legat på att se över rollen för räddningstjänst och andra organisationer, som en del av byggnadens brandskydd. Boverket kan inte ställa krav på att organisatoriska resurser måste finnas, men däremot kan Boverket förhålla sig till de resurser som regleras av annan lagstiftning på olika sätt. Genom detta kan räddnings13

tjänsten fortsatt användas som resurs i vissa situationer för att ge ett acceptabelt brandskydd. Detta förutsätter att räddningstjänsten lokalt har definierat sin förmåga i enlighet med lagen om skydd mot olyckor, som i praktiken innebär samma skyldigheter som tidigare. För andra organisatoriska resurser, till exempel i hotell och vårdverksamhet, är frågan mer komplicerad då dessa inte regleras av lagen på samma sätt. Det kan vara svårt att ge eftergifter på det byggnadstekniska brandskyddet med hänsyn till sådana resurser då brandskyddet måste säkerställas för hela byggnadens livscykel.

Utmaningar för brandskyddet

Ett annat område som har fått stort fokus är brandsäkerheten för personer med funktionsnedsättningar. I takt med att tillgängligheten ökar i byggnader, ökar också behovet av ett bättre brandskydd. Det växande beståndet äldre, som ofta drabbas av olika funktionsnedsättningar, innebär också utmaningar för det traditionella brandskyddet. Boverket hanterar dessa tendenser genom riktade insatser mot verksamheter särskilt avsedda för vård, men också genom generella åtgärder i andra verksamheter. Exempel på åtgärder för vårdverksamheter kan vara att det blir krav på sprinkler i vissa situationer. Krav på sprinkler finns redan i flera andra länder och är den mest effektiva åtgärden för att skapa ett fungerande brandskydd i denna verksamhetstyp – vilket ju mycket handlar om en rättighetsfråga.

Anpassning mot eurokoder

Bärförmåga vid brand är ett område som särskilt berörs av ändringarna då förändringar görs för att öka tydligheten samtidigt som reglerna anpassas mot eurokoderna, de europeiska beräkningsstandarderna som till stor del ersätter Boverkets konstruktionsregler (BKR). Bland annat kommer förtydligande på hur man kan hantera aktiva system och vägledning för den särskilda utredning enligt 5:81 som länge har varit omdiskuterad. Andra områden där fokus läggs på ytterligare vägledning är ventilationstekniskt brandskydd, både vilka förenklade lösningar som anses acceptabla samt vägledning för hur man på alternativa sätt kan uppnå ett betryggande skydd mot brandspridning i ventilationssystem.

Följer brandutredningar

Parallellt med att de nya reglerna utvecklas bevakar Boverket tendenser och händelser i samhället. Efter sommarens tragiska olycka i Rinkeby följer Boverket aktivt 14

brandutredningarna för att ta lärdom av det inträffade. Genom erfarenheter från inträffade händelser kan vi utveckla regelverken eller rikta informationsinsatser där behovet är som störst. Förhoppningsvis kan detta leda till ökad kunskap och bidra till att liknande olyckor inte inträffar igen.

Kartläggning presenteras i höst

Det är också viktigt att arbeta förebyggande, för att förhindra att olyckan inträffar. För detta krävs statistik, utvärderingar och analyser. Snart kommer slutresultatet från Boverkets kartläggning av byggnadsbeståndet i Sverige, Betsi-projektet, att presenteras.

Faktaruta: BBR-revideringen

Hela BBR avsnitt 5 berörs och två nya publikationer tillkommer: ● förenklad dimensionering ● analytisk dimensionering Tidsplan: Remissutskick hösten 2009 Ikraftträdande hösten 2010 Tidigare regler dras tillbaka 2011

heten är på dörrar. Betsi ger indikationer på att nätanslutna brandvarnare är mer pålitliga än batteridrivna, vilket stöds i internationella studier. Detta stärker motiven till att Boverket för in krav på nätanslutna brandvarnare i bostäder – något som redan är verklighet i våra nordiska grannländer.

Ny plan- och bygglag

Krav på sprinkler kommer troligen att ställas i vårdboenden och sjukhus. FOTO: MICHAEL STRÖMGREN

Betsi är ett regeringsuppdrag och liknande kartläggningar har gjorts med vart tionde till femtonde år. Ungefär 1 800 byggnader har besiktigats denna gång, och för första gången är brandskydd med i analysen. I projektet har man bland annat tittat på hur många som har fungerande brandvarnare, annan brandutrustning och hur tät-

Under året har två utredningar som på olika sätt berör byggande blivit klara. Till våren 2010 kan detta leda till att Sverige får en ny plan- och bygglag med en hel del förändringar som följd. Förslaget innebär att fristående sakkunnig kontrollant ersätts av särskild sakkunnig och att det är möjligt att certifiering av kontrollanter under relevanta sakområden blir obligatorisk. Andra förändringar är att byggnadsnämnden åter börjar besöka byggnadsplatser, att bygglov och bygganmälan slås ihop och att kvalitetsansvarig istället blir kontrollansvarig.

Förändringar föreslogs i utredning

Utredningen om Boverket (SOU 2009: 57) genomfördes under våren och presenterades i början på sommaren. För byggreglerna föreslås flera saker; såsom att funktionskraven fortsatt ska utvecklas för att bli mätbara och att det anses vara en brist att Boverket idag saknar resurser för forskning och utveckling. Vad utredningen kommer att innebära i praktiken är inte klart ännu men detta kommer att avspeglas i Boverkets verksamhet under den närmsta tiden.

Svar på remiss

Det är av stor vikt att Boverket får in svar på remissen av de nya brandskyddsreglerna från ett så brett spektra av aktörer som möjligt. Det är många som har synpunkter i byggsektorn och det är viktigt att alla gör sin röst hörd. Det är viktigt för att Boverket ska kunna göra en samlad bedömning som väger alla samhällets intressen innan de slutgiltiga reglerna träder i kraft. Tidsplanen Reglerna för bärförmåga vid brand förtydligas i samband är att remissen ska gå ut under hösten 2009 och att reglerna ska med införandet av eurokoderna, som är gemensamma träda i kraft under senare delen europeiska beräkningsmetoder. av 2010. ■ FOTO: MICHAEL STRÖMGREN Bygg & teknik 6/09

Brandritningar i byggprocessen Tydliga brandritningar som upprättas tidigt i projekteringsprocessen: - sparar tid och pengar, - medför färre byggfel avseende brandskydd, - kan tydliggöra brandskyddet avsevärt vid ombyggnader som angränsar mot pågående verksamheter och - underlättar för fastighetsägaren att följa Lagen om skydd mot olyckor vad gäller kontroll- och underhåll av brandskyddet. Det förekommer idag byggprojekt där brandritningar helt eller delvis saknas. Byggnader utformas i allt större utsträckning med komplexa och stora brandceller innefattande flera våningar och stora delar av våningsplan. Av flera skäl, bland annat ovanstående, borde Boverket noggrannare specificera sina krav på dokumentation av brandskydd vad gäller brandritningar. Ordet brandritning saknas i Boverkets byggregler (BBR) och måste då skäligen föras in i som ett skall-krav eller rekommendation i allmänna råd. En brandritning är normalt upprättad på arkitektens ritningsunderlag och innehåller vanligen åtminstone brandcellsindelning och utrymningsvägar. Brandritningar kan vidare också visa allt från brandredskap, krav på branddörrar till omfattning av sprinklerskydd med mera. I vissa fall upprättas sektioner och ibland även ritningar i 3D för att tydliggöra brandcellers utbredning i byggnaden. BBR anger under punkt 5.12 följande (se ruta här intill):

Brandskyddsdokumentation ska upprättas

BBR anger alltså att en brandskyddsdokumentation ska upprättas som visar förutsättningar för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning. Vidare i det tillhörande allmänna rådet sägs bland annat att brandskyddsdokumenta-

Artikelförfattare är Robert Berg, brandingenjör, Brandgruppen AB, Stockholm. Bygg & teknik 6/09

tionen bör redovisa brandcellsindelningen. Det är alltså upp till brandskyddsprojektören att tolka huruvida Boverket anger: ● krav på upprättande av brandritningar eller ● rekommendation på upprättande av brandritningar eller ● inga krav eller rekommendationer på upprättande av brandritningar. Boverkets andemening med detta är sannolikt att byggnadens brandtekniska klass Br1, Br2 och Br3 samt vidare byggnadens komplexibilitet i övrigt och placering i förhållande till andra byggnader och så vidare ska vara styrande för om brandritningar bör/ska upprättas. Dock kan det skapa frågetecken eftersom det sällan uttalas några krav från byggnadsnämnder/brandförsvar om hur BBR ska tolkas vad gäller krav på brandritningar. BBR använder inte ordet ritning någonstans i texten utan bara dokumentation och brandcellsindelning (brandceller kan trots allt beskrivas i text). Vidare har det historiskt sett i viss mån saknats ”en tradition” att upprätta brandritningar. I synnerhet har det saknats brandritningar som uppdateras i byggprocessens olika skeden; systemhandling, bygghandling, relationshandling och så vidare. Det finns idag ett flertal handböcker för brandskydd utgivna. Samtliga dessa handböcker förutsätter eller rekommenderar att brandritningar upprättas i någon form. Dessa är dock inte lagstiftande utan

att säkerställa att byggnaden projekteras enligt BBR vad gäller brandskydd. ● Projekteringen av byggnaden underlättas för arkitekter och övriga byggprojektörer (installationer för ventilation och el med mera) om dwg-filer för brand tillhandahålls. Till exempel kan nämnas projektering för placering av brandspjäll i brandcellsgränser samt placering av utrymningsskyltar vid utrymningsvägar. ● Ritningarna underlättar för byggare och entreprenörer på byggarbetsplatsen vad gäller förståelse för brandskyddets utformning. ● De visar på ett tydligt sätt för entreprenörer var brandtätningar i brandcellsgränser ska göras och krav på brandklassade fönster och dörrar. ● Den visar på ett tydligt sätt placering av utrymningsvägar för samtliga utrymmen. ● Brandritning kan i ombyggnadsprojekt utgöra del av beskrivning av brandskydd under byggskedet. Extra viktigt är detta då ombyggnader sker intill angränsande och pågående verksamheter. I dessa fall utförs då oftast både en brandritning som visar brandskyddet på byggarbetsplatsen samt en traditionell brandritning. ● Vid kontroll av byggnadens brandskydd enligt BBR och vid byggbesiktning används med fördel brandritningar (och brandskyddsbeskrivning) som underlag för att följa BBR.

En ritning säger mer än tusen ord

Innan bygglagstiftningen på 1990-talet ställde krav på brandskyddsbeskrivning eller brandskyddsdokumentation, upprättades oftast brandcellsindelning på arkitektritningar av arkitekter med hjälp av brandförsvaret. Detta var normalt den enda handlingen som specifikt visade byggnadens brandskydd. Övriga byggprojektörer och konsulter utformade sina handlingar så att byggnadslagstiftningen skulle uppfyllas vad gäller brandskydd. I dessa fall utgjor-

5:12 Dokumentation En brandskyddsdokumentation ska upprättas. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning. (BFS 1995:17).

Allmänt råd Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand och i förekommande fall beskrivning av de brandskyddstekniska installationerna samt plan för kontroll och underhåll. (BFS 1995:17).

är framförallt avsedda att hjälpa brandkonsulter, arkitekter och övriga konsulter i byggprocessen.

Varför brandritning?

Brandritningar (och brandskyddsbeskrivning) har i huvudsak följande syften: ● De utgör underlag för arkitekter och övriga byggprojektörer (el- och vvs-projektörer, konstruktör och så vidare) för

de alltså ritningen en central roll för att uppnå den gällande bygglagstiftningen. Efter 1994, när nya BBR kom ut, började brandskyddsbeskrivningar i byggprocessen att upprättas. På senare år finns brandritningar oftast med i byggprocessen. Dock förekommer det projekt där det helt eller delvis saknas. Att det delvis saknas kan till exempel vara att: 15

Figur 1: Utdrag ur brandritning, sektioner. Sektionerna är tagna i olika snitt från samma håll och visar en trappa som egen brandcell i två plan. Till vänster sektion B-B. Till höger sektion A-A. brandcellsritningar upprättas i ett (för) sent skede, vilket kan medföra dyra, ologiska och komplicerade brandcellsgränser och utrymningsvägar, ❍ brandcellsritningar revideras inte i takt med övriga ritningar, vilket medför onödiga byggfel som upptäcks först vid kontroll/besiktning, ❍ relationshandlingar avseende brandskydd upprättas inte, vilket medför problem för fastighetsägare/hyresgäst vad gäller kontroll- och underhåll av brandskyddet enligt Lagen om skydd mot olyckor. ❍

Figur 2: Utdrag ur samma brandritning som figur 1. Trappan visas i plan, nedre planet.

Min och Brandgruppens bestämda uppfattning är att byggnadsprojekt för nyoch ombyggnader, i de allra flesta fall, spar både tid och pengar på att upprätta brandritningar. Endast vid mycket enkla och små byggnadsprojekt kan textbeskrivning av brandskyddet anses utgöra det mest fördelaktiga ur kostnad/nyttasynpunkt. Med tanke på att kraven genom åren har höjts vad gäller dokumentation och utformning av brandskyddet kan det därför idag anses vara skäligt att Boverket sätter skall-krav på att brandritningar upprättas. Åtminstone bör krav specificeras för vissa typer av byggnader. Alternativt kan det som ett första steg stå som en rekommendation, vilket medför att skäl måste anges för att inte upprätta ritningar med brandskydd i aktuellt fall. Byggnader utformas alltmer komplexa och med stora brandceller innefattande flera våningar och stora delar av våningsplan. Olika utsträckning av brandcellerna på våningsplanen kan medföra att brandcellerna bitvis är förlagda i bjälklag. I dessa fall är sektioner på brandcellsindelning oftast en förutsättning för att projektörer och entreprenörer ska få en tydlig bild av vilka byggnadsdelar (bjälklag, väggar) som utgör brandcellsgränser. I figur 1 visas ett exempel på en trappa i egen brandcell som sträcker sig mellan två våningsplan. Sektioner med brandceller är redovisade för snitt B-B och A-A. Gul linje anger brandcell i klass E 30 och röd linje anger klass EI 60. ■

Figur 3: Exempel på brandritning. Gymnasieskola med hantverksinriktning. 16

Bygg & teknik 6/09

DU SOM TÄNKER LITE SMARTARE GÖR MITT JOBB LITE ENKLARE. När olyckan är framme är varje sekund viktig. Det har Draka tänkt på när de har utvecklat sina kablar. Alla kablar i deras sortiment kan fås halogenfria – om de fattar eld uppstår det ingen svart giftig rök, utan bara en lätt, grå dimma eftersom de inte heller innehåller PVC. Tiden man har på sig att ta sig ut förlängs därför betydligt. Dessutom har de flera halogenfria kablar som är helt brandsäkra. De heter FireTuf och fortsätter att fungera, och leda elektricitet till viktiga funktioner, som hissar, larmsystem och utrymningsbelysning under en viss tid, även om elden härjar. Det här är enkla saker, som gör din tillvaro mycket tryggare och mitt jobb mycket enklare.

Draka Kabel i Sverige AB. Tel kundtjänst: 0380-55 42 00. E-post: order@draka.se www.draka.se

Brandutredning ger bättre brandskyddsprojektering Inom stora delar av byggbranschen påtalas vikten av erfarenhetsåterföring. Att lära av tidigare misstag eller svårigheter och använda dessa kunskaper tidigt i projekteringen gör att kvaliteten kan höjas och man undviker att göra om misstag eller dåliga lösningar.

Det finns ett område där det kanske är viktigare än någon annanstans att ta vara på erfarenheter och kunskaper och det är när det gäller skydd mot brand. Det vet brandskyddsprojektörerna på WSP som både hanterar brandutredningar efter olyckor och dessutom jobbar mycket med brandskyddsprojektering. WSP:s brandutredningar genomförs ofta på uppdrag av försäkringsbolagen och då för en specifik skada. Slutsatser kring brandorsak, bakomliggande orsak till händelsen, hur brandförloppet utvecklade sig och vilka brister som påträffats är ofta konkret och nyttig kunskap som ökar kvalitén vid genomförande av till exempel brandriskanalyser, brandskyddsprojektering och systematiskt brandskyddsarbete.

Brandutredningar är av stor vikt

Det är en stor fördel att ha gjort brandutredningar i och med att man lättare förstår var brandriskerna finns och var det kan uppstå svaga punkter i brandskyddet. När man kan påvisa konkreta exempel blir det också lättare att få förståelse för brandaspekterna redan i projekteringen. Regelverken inom brandområdet har i stor utsträckning ett ursprung från inträffade bränder lång tid tillbaka, och det är viktigt

FOTO: STIG HANSSON

Radhuslängan i Borlänge där två personer omkom 2008 vid en brand som spred sig mellan de olika bostadslägenheterna. Räddningstjänsten Dala Mitt genomförde en brandutredning, vars slutsatser WSP använde vid brandskyddsprojekteringen av återuppbyggnaden.

att fortsätta motivera såväl brandskyddsstrategier som tekniska detaljlösningar med en förklaring till syftet med reglerna. Detta gäller naturligtvis inte enbart projekteringen utan även vid utförande och underhåll av brandskyddet, där detaljerna kan vara avgörande för människors säkerhet vid brand. Tyvärr finns det gott om exempel på radhusbränder där brandskyddet inte varit tillräckligt, något som också David Widlund beskriver i sin artikel på sidan 38 i detta nummer av Bygg & teknik. Efter den tragiska branden i Borlänge 2008, där

Branden fick i ett tidigt skede fäste i takfoten.

två människor omkom, har räddningstjänsten gjort en noggrann brandutredning som låg till grund för projekteringen när radhusen skulle byggas upp igen.

Artikelförfattare är brandingenjör Håkan Pettersson, WSP Brand & Risk, Falun.

Utredningen visade att den ventilerande och otäta takfoten bidrog till den snabba brandspridningen i sidled samt till den så kallade kattvinden. En av slutsatserna pekar på att brandspridningen via takfoten bidrog till att personer omkom vid branden. Bygg & teknik 6/09

Nedan redogörs för denna händelse som ett exempel på hur till synes små detaljer kan upptäckas vid brandutredningar och som utgör en bra erfarenhetsåterföring till brandskyddsprojekteringen.

Otillräcklig brandavskiljning

Utredningen visade att brandavskiljning på vinden mellan lägenheterna inte varit tillräcklig och att branden spridits mellan bostäderna bland annat via den ventilerade takfoten. Vid återuppbyggnaden var alla parter mycket motiverade att ha med brandingenjörerna tidigt i projekteringen för att se till att brandskyddet blev bättre den här gången och att de boende kan känna sig trygga när de flyttar tillbaka.

Vid återuppbyggnad valdes en tät takfot utan öppningar för att fördröja brandspridning. Ventilering av vinden genomfördes istället via yttertaket, som i viss mån även fungerar som en tryckavlastning i brandfallet.

Den brandavskiljande väggen på vinden mellan bostadslägenheterna var tänkt att förhindra brandspridning i 60 minuter.

Öppna altaner/uteplatser utförs normalt inte med något särskilt brandskydd vid en radhuslänga. Efter branden i Borlänge har uteplatsernas utformning och dess bidrag till händelseförloppet inte utretts i någon större utsträckning. Men utformningen av tak och plank mellan uteplatserna samt möbleringen kan ha påskyndat den brandspridning som skedde. I projekteringen valdes därför att utföra avskiljningen mellan uteplatserna med ett tätt träplank som ansluter upp mot den täta takfoten. Denna åtgärd bedöms fördröja en brandspridning till grannen även vid utomhusbrand. Det vill säga att en grillbrand till exempel, inte sprider sig lika snabbt till grannens ute-

Anslutningen till yttertaket var dock inte utförd därefter. De inringade områden visar på att väggen var tät vid fästpunkterna mellan takets masonitskiva och väggen, men att det mellan dessa fanns springor som spred branden över brandsektioneringen. Denna brist bedömdes som den huvudsakliga orsaken till den omfattande egendomsskadan.

möbler och via fönster in till dennes bostad.

Viktig erfarenhetsåterföring

Brandskyddsstrategin vid återuppbyggnaden innehöll liksom tidigare en projektering med brandcellsgräns mellan bostadslägenheterna ända upp till yttertaket. Men anslutningen, som varit den svaga punkten, utfördes nu istället med en anslutning till spontad träpanel och en förstärkning av träpanelen med tändskyddande beklädnad (gips) 60 cm ut från de sektionerande väggarna. Bygg & teknik 6/09

Helst ska ju inte bränder behöva inträffa eller få stora konsekvenser innan problem upptäcks, men det är då desto viktigare att dessa händelser inte glöms bort utan att erfarenheterna verkligen tas till vara och förs vidare. På WSP ser vi tydligt att brandutredningar och erfarenhetsåterföringen ger bättre möjligheter att uppnå regelverken vid brandskyddsprojektering och att man kan motivera en högre skyddsnivå än vad samhället kräver, när detta är ekonomiskt lönsamt ur ett riskperspektiv. Erfarenhetsåterföringen ökar också motivationen att göra brandriskanalyser i befintliga byggnader och verksamheter. ■ 19

Brandtekniska styrfunktioner – uppstyrning krävs! Ett modernt brandlarm ger möjligheter att styra en mängd olika funktioner. Det rör sig ofta om funktioner som är väsentliga för att kunna påvisa att personsäkerheten i byggnaden är säkerställd såsom aktivering av utrymningslarm, brandgasventilation och rökjalusi, stängning av magnetuppställda dörrar, bortkoppling av ljudanläggningar och styrning av brandgasspjäll. För en komplex byggnad såsom en affärsgalleria kan det röra sig om ett mycket stort antal styrningar varav flera är högst väsentliga för utrymningssäkerheten. I vissa fall är det olämpligt att aktivera en styrfunktion så fort en rökdetektor inom anläggningen aktiveras. Exempel på detta kan vara olika former av samlingslokaler där en ”felaktig” aktivering till följd av byggarbeten, rökning eller annan mindre omfattande rökutveckling kan leda till att ett mycket stort antal personer måste evakueras från byggnaden. Eller där en aktivering av brandgasventilationen medför att hela byggnaden kyls ut snabbt vid en aktivering under vintertid. För att undvika händelser som detta kan brandlarmssystemet utföras så att larm avges till personal eller väktaren vid första aktiverade detektorn och att önskad styrfunktion i form av aktivering av utrymningslarm eller brandgasventilation aktiveras först efter att två detektorer aktiverats, så kallat tvådetektorberoende. En sådan funktion löses lätt vid programmering av en modern brandlarmcentralen. Vanligtvis nyttjas ett brandlarm för flera olika lokaler eller verksamheter. I detta fall kan det vara aktuellt att utföra systemet så att styrfunktionen endast aktiveras

Artikelförfattare är Anders Karlsson, Brandkonsulten AB, Stockholm, och Tomas Farestveit, v d, Nordiska Brand, Solna.

om brandlarmet inom motsvarande yta aktiveras och inte för hela byggnaden. Det kan exempelvis gälla planvis aktivering av utrymningslarm inom kontor där en utrymning av hela byggnaden samtidigt är oönskad och vilket utrymningsvägarna inte är dimensionerade för. Hissar väljs ofta att styras till ett förutbestämt våningsplan vid aktiverat brandlarm. Men för att hissen inte ska gå till det våningsplan som brand detekteras inom, programmeras hissarna så att de styrs till ett alternativt stannplan i detta fall. Ovanstående är endast några exempel på de speciella förutsättningarna som gäller för programmeringen av ett brandlarmsystem och ger en viss inblick i komplexiteten för att alla funktioner ska göra ”rätt” saker vid aktiverade rökdetektorer. Det finns ytterligare en mängd frågor som behöver besvaras och tas hänsyn till såsom: Vilka styrfunktioner ska aktiveras vid manuell aktivering av brandlarmet. Vad ska hända vid sprinkleraktivering?. Komplexiteten i ett brandlarmsystem och dess styrfunktioner kan i princip bli hur omfattande som helst vilket i sig medför ett sårbart system med stor risk för felprogrammeringar. Utöver risken för fel i samband med programmeringen så finns det naturligtvis även risk för att svagheteren i den tekniska utformningen gör att önskad funktion uteblir. Detta kan gälla funktionen vid strömbortfall, krav på brandresistent kabel, tillförlitligheten på styrfunktionen som sådan som exempelvis öppningsmekanismen på luckor för brandgasventilation. Vidare kan styrningar från ett brandlarmssystem ske via olika dataundercentraler (DUC) och apparatskåp vars tillförlitlighet och programmering måste värderas. Dessa ingår inte som en del av brandlarmsystemet och omfattas därför inte av de besiktningar av brandlarmssystemet som det i övrigt finns krav på. Sammantaget innebär detta att för att styrfunktionerna ska ha en tillfredsställande tillförlitlighet erfordras en noggrann projektering, ett underhållssystem, besiktningar och att systemet regelbundet provas. Detta är åtgärder som i många fall måste fungera för att utrymningssäkerheten i byggnaden ska vara säkerställd!

Vanligt med brister

Det ställs vanligtvis krav på att ett brandlarmsystem ska leverans- och revisionsbesiktigas, vilka båda ska utföras av certifierad besiktningsman. Leveransbesiktningen utförs för att kontrollera att an-

läggningen uppfyller aktuellt regelverk och ska utföras vid nyinstallation när anläggningen är injusterad på det sätt som den avses att drivas i framtiden. Efter detta ska anläggningen revisionsbesiktigas vilket utförs varje år med maximalt femton månaders intervall. Nedan anges några av de brister som är vanliga i samband med leverans- och revisionsbesiktningar. Leveransbesiktning: ● Utförandet och styrfunktioner är ej utförda enligt brandskyddsdokumentationen. ● Bristfällig slutdokumentation och provning. ● Styrningar ej dokumenterade. ● Funktionsbeskrivning saknas i central. ● Dåliga strömförbrukningsberäkningar. Revisionsbesiktning: ● Månads- och kvartalsprovning ej utfört. ● Tidigare revisionsanmärkningar ej åtgärdade. ● Service ej utfört. ● Larmdon och styrfunktioner är ur funktion. ● Bristfällig dokumentation på förändringar. ● Brister i journalföring. Man kan ställa sig frågan hur det är möjligt att en så pass väsentlig installation som ett brandlarmsystem med tillhörande styrfunktioner kan tillåtas ha så pass allvarliga brister utan att dessa åtgärdas när det kan ha en så väsentlig funktion för säkerheten i byggnaden? De brister som beskrivs ovan tyder på att styrfunktionerna kommer med för sent i projektet samt att systemen ej provas enligt det regelverk som finns. Här behövs en tydlig information till anläggningsägaren om deras ansvar för underhållet av anläggningen samt ett system för att åtgärda bristerna.

Vems ansvar?

Vem ansvarar då för att åtgärda problemet? Ja, det finns många som på ett eller annat sätt har ett visst ansvar – brandkonsulten, anläggarfirma, regelgruppen inom Brandskyddsföreningen, besiktningsmannen, fastighetsägaren, räddningstjänsten, förvaltaren, anläggningsskötaren… Fastighetsägaren som alltid har det juridiska ansvaret för att anläggningen fungerar har naturligtvis ett stort ansvar, men måste i hög utsträckning förlita sig på kompetensen hos övriga aktörer. Svaret är att därför att det krävs att alla måste dra sitt strå till stacken för att åtgärBygg & teknik 6/09

da det systemfel som i dagsläget finns avseende utförande och kontroll av styrfunktioner.

Föråldrat regelverk

Det svenska regelverk som reglerar utformningen av ett brandlarmsystem, SBF 110:6 utges sedan 2001 av Brandskyddsföreningen. Tidigare utgavs regelverken av försäkringsbranschen och benämndes då RUS-reglerna. Regelverken togs ursprungligen fram i endast ett syfte vilket var att snabbt aktivera larm till räddningstjänsten. Detta var ett intresse från försäkringsgivare i syfte att minska egendomsskadorna vid brand. Den funktion som styrcentral som ett modernt brandlarmssystem idag har är inte regelverket anpassat efter. De krav som anges avseende styrfunktioner ges därför ett lite utrymme och texterna är svårtolkade. ”Brandlarmsanläggningen kan även styra automatisk brandskyddsutrustning och den kan förses med ytterligare larmsignaler för larmning av speciell personal med brandskyddsuppgifter” (Avsnitt 3.7.8) ”Anordning enligt 3.7.8 får inte störa brandlarmsanläggningens normala funktion och ska kunna frånkopplas vid provning av centralutrustningen”. ”Styrs automatisk brandskyddsutrustning från brandlarmsanläggningen beaktas de krav på larm- och felsignaler respektive ledningsövervakning som gäller för den aktuella typen av brandskyddsutrustning. Dessa krav kan utgöras av andra SBF-regler eller myndighetsföreskrifter”. I samband med nästa revidering av brandlarmsreglerna krävs här en insats för att bland annat klargöra vilka krav som ska ställas på väsentliga styrfunktioner. Vidare behöver kompetenskraven på projektörer diskuteras. Här kan en jämförelse göras med sprinklerreglerna, SBF 120:6, där det ställs krav på att projektören ska vara en behörig ingenjör. Motsvarande krav finns inte i brandlarmsreglerna. Här har projektören istället möjlighet att ”i ett tidigt skede vända sig till en anläggarfirma eller till en behörig ingenjör för rådgivning och för granskning av projekteringen”.

i värsta fall sker kvällen innan inflyttning har knappast möjlighet eller tid för att i en tidspressad situation tolka eller samordna krav på olika styrfunktioner om dessa inte redan framgår väldigt noga. Programmeringen av det som inte är utrett sker i detta fall efter egen erfarenhet och utan att koordineras med brandkonsult och övriga intressenter. Styrfunktionsmöte – låter kanske inte som projektets roligaste möte, men säkert ett av de nyttigaste och mest kostnadseffektiva. På mötet kan brandkonsult, installations- eller styrsamordnare, besiktningsman brandlarm/sprinkler, entreprenör och i bästa fall förvaltare gå igenom de styrningar som är aktuella, finna fördelaktigaste lösning samt lägga upp en plan för hur provningen ska utföras. För en sak kan man säga säkert – ju mer komplicerat och resurskrävande det blir att göra prov av anläggningen desto högre krav ställs på anläggningsägarens ambitionsnivån. Risken vid alltför komplicerade system är att provning inte genomförs överhuvudtaget. Det gäller därför att redan vid projekteringen tänka igenom hur systemet ska provas och vilka återställningar som behöver göras efter en provning. Här ställs stora krav på beställaren som måste vara väldigt tydlig i samband med upphandlingen. Det ligger knappast i entreprenörens intresse att få en bra anläggning ur drift- och provningssynpunkt. En väsentlig fråga är: I vilken omfattning kan manuella återställningsfunktioner tillämpas? Om ett prov innebär att ett stort antal luckor för brandgasventilation behöver tryckas igen manuellt eller att en prov-

ning av utrymningslarmet medför att ett mycket stort antal hyresgäster måste informeras om provet så sjunker också sannolikheten att proven genomförs fullt ut. Kanske kommer man fram till att det är värt att bekosta luckor för brandgasventilation med automatisk stängning eller att det finns fördelar att arbeta med flera brandlarmcentraler.

Styrschema

Kravet på brandlarmsstyrningar framgår normalt i brandskyddsdokumentationen. Det är i samband med brand- och utrymningsdimensioneringen som behovet på styrningar värderas och krav ställs. Det är viktigt att projektets brandkonsult är tydlig i sin beskrivning av vilka styrningar som krävs ur myndighetssynpunkt. En strävan i detta arbete bör också vara att hitta robusta system som minskar risken för en orimligt komplicerad programmering av styrfunktioner samt att vid riskbedömningar inberäkna styrningarnas funktionssannolikhet. En värdefull bilaga till brandskyddsdokumentationen är ett styrschema. Denna bör tas fram så tidigt som möjligt och vara utformad så att styrfunktioner på ett tydligt och lättöverskådligt sätt framgår. Kanske borde till och med kravet på styrschema ställas i brandlarmsreglerna där exempel på utformning kan framgå? Styrschemat får en viktig funktion både vid projektering, programmeringen av anläggningen, vid provningar och i förvaltningsskedet. Tyvärr är det sällan man finner ett styrschema i anslutning till brandlarmcentral eller brandförsvarstablå, utan dessa finns i bästa fall att hitta i ett avsnitt i brandskyddsdokumentationen eller i anläggarintyget.

Styrfunktioner måste utredas i tid!

Ett alltför vanligt problem är att styrfunktioner klargörs i ett för sent skede eller att beskrivningar är motstridiga eftersom de inte samgranskats och koordinerats. I slutet av lokalers färdigställande och när den nya hyresgästen knackar på dörren finns det inte tid för några omfattande utredningar. Personen (driftteknikern) som programmerar anläggningen vilket Bygg & teknik 6/09

Provning av brandlarmsystem inom JM:s anläggning Dalénum på Lidingö.

Samordnad provning

Under ett bygges slutfas och när respektive entreprenör har utfört sina egna injusteringar och egenkontroller börjar den samordnade provningen. Denna syftar till att säkerställa alla funktionssamband oavsett entreprenadgränser samt att säkerställa att förutbestämda funktioner aktiveras även vid onormala betingelser, såsom exempelvis strömbortfall till fastigheten. Problemet med dessa samordnade provningar är att de ofta utförs utan varken besiktningsman eller brandkonsult och leds ofta av personer utan djupare kunskap om brand samt att de utförs innan alla installationer är klara. En vanlig arbetsgång är att berörd installation kopplas in och kontrolleras att den är ansluten rent elektriskt och därefter kan man via en så kallad bygel koppla bort funktionen medan installationen fortsätter. Efter detta har man dålig kontroll på funktionen då man ofta glömmer bort att ta 21

bort bygeln. En samordnad provning värd namnet förutsätter därför att allt är klar när den utförs. För att den samordnade provningen verkligen ska vara ett kvitto på att anläggningen fungerar på avsett sätt krävs en noggrann planering hur kontrollen ska utföras. Vilka rökdetektorer ska kontrolleras och i vilket syfte? Hur ska funktioner med tvådetektorsberoende provas? Hur ska styrningar vid sprinkleraktivering kontrolleras? Om styrfunktionerna är utredda i ett tidigt skede behöver inte den samordnade provningen bli ett prov på måfå. Vid sent utredda styrfunktioner finns det risk både för att en mängd kostnadsdrivande förändringar, omprogrammeringar och tekniska nödlösningar behöver vidtas och att väsentliga styrningar inte kontrolleras fullt ut. Det sistnämnda innebär att byggnaden kanske överlämnas med brister som ingen är medveten om och som i värsta fall medför att brand- och utrymningssäkerheten är bristfällig redan från början.

Provning, provning, provning

Men om nu systemet programmeras rätt och med hänsyn till de leverans- och revisionsbesiktning som det finns krav på enligt brandlarmsreglerna, SBF 110:6 så är väl detta en garanti för ett väl fungerande system? Tyvärr stämmer inte detta. Det är för det första inte på något sätt en självklarhet att styrfunktioner kontrolleras fullständigt i samband med leverans- och revisionsbesiktningarna då besiktningsmannens primära uppgifter är att kontrollera brandlarmsystemet. Vidare kan kontrollen utföras vid tidpunkter då det av praktiska orsaker kan vara svårt att testa alla styrfunktioner fullt ut, exempelvis att aktivera utrymningslarmet i en större byggnad. I SBF 110:6 finns det bra angivet vilka månads- och kvartalsprovningar som ska

göras av anläggningen. Dessa ansvarar anläggningsskötaren för att de blir gjorda. Varje kvartal ska det göras larmprov samt funktionsprov av inkopplade larmdon, dörrhållarmagneter och övriga styrfunktioner inom de sektioner som larmprov utförs för. Tyvärr kan det konstateras att dessa prover i många fall inte utförs och i de fall proven görs så utförs de inte fullt ut av hela kedjan utan endast delar av systemet kontrolleras. Det finns i detta avseende inga genvägar utan det är högst väsentligt att heltäckande provningar utförs av hela kedjan. Det kan vara frestande att testa olika delar av systemet var för sig och efter det dra slutsatsen att om alla delsystem fungerar borde också hela systemet fungera. Tyvärr är uppbygganden av systemen i många fall så komplexa att detta antagande inte kan göras. Det visar sig i princip alltid att vissa funktioner uteblir eller att oönskade funktioner uppstår vid ”fullskaleprov” och orsakerna till detta kan få de mest erfarna driftteknikerna att klia sig i huvudet. Ett exempel på felkälla som kan vara svårt att upptäcka om provning av hela brandlarmsystemet inklusive alla styrfunktioner ej utförs är om strömförbrukning medför att säkringar löser. Det är ett krav på att strömförbrukningsberäkningarna ska utföras, men det är tyvärr sällan som marginalen tills säkringarna löser framgår. Detta kan innebära att om en styrfunktion kommer till alternativt att kompletteringar av exempelvis larmdon utförs så kan detta medföra att systemet överbelastas.

Förändringar av systemet

Efter att en anläggning har installerats och avprovats gäller det att bibehålla tillförlitligheten på styrfunktionerna. Tyvärr kan det vara lätt att anläggningsägaren

tappar kontrollen på systemet i samband med att anläggningen programmeras om, nytt moderkort installeras eller att nya programversioner installeras. En omprogrammering av exempelvis adresser eller styrfunktioner ska medföra att ett nytt anläggarintyg upprättas. En uppgift som borde förtydligas i samband med revideringarna av brandlarmsreglerna är vilka provningar och vilken dokumentation som ska göras i samband med förändringar av systemet. Detta är dessutom uppgifter som är väsentliga för besiktningsmannen i samband med nästkommande revisionsbesiktning. Men det är inte bara i mjukvaran i brandlarmcentralen och styrmoduler tillhörande brandlarmcentralen som omprogrammeringar kan ske. Då många styrfunktioner kan gå via DUC och olika apparatskåp uppstår frågorna. Vem är behörig att göra denna programmering? Vem kontrollerar/besiktigar att styrfunktionerna upprätthålls? Svaret är att det inte finns några tydliga krav på detta annat än de övergripande krav som anges i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och de krav som kan ställas avseende det systematiska brandskyddsarbetet. Risken för uteblivna styrfunktionerna, på grund av den så kallade ”mänskliga faktorn” är därför hög och bättre vägledning inom området behövs.

Brist på kontrollsystem

De brister som beskrivs tyder på att styrfunktionerna kommer med för sent i projektet samt att systemen ej provas enligt det regelverk som finns. Här behövs en tydlig information till anläggningsägaren om deras ansvar för underhållet av anläggningen samt ett system för att åtgärda bristerna. En parallell kan dras till systemet med bilbesiktning där man vid tillräckligt allvarliga brister får körförbud samt där brister ska vara åtgärdade inom en viss tid. I dagsläget kan bristerna från kontroller mötas med en axelryckning till nästa besiktning då bristen ”Tidigare revisionsanmärkningar ej åtgärdade” dyker upp igen. Följt av en ny axelryckning. Räddningstjänsten kan i sin tillsyn göra en mycket enkel kontroll för att få en bild av hur det systematiska brandskyddsarbetet fungerar genom att kontrollera att revisionsbesiktningar utförs samt att bristerna åtgärdas.

Exempel på brister

En brandlarmcentral inom en affärsgalleria.

Förutom de uppenbara bristerna som lätt kan uppmärksammas och förklaras uppkommer det i många fall vill fullskaleprov funktioner som är helt oväntade. Nedan anges fem exempel på brister som uppmärksammats vid kontroller. I en biografanläggning hade bion en egen programvara med styrningar avseende brand såsom att tända belysningen, stoppa filmen och slå av ljudet. AvprovBygg & teknik 6/09

PROMASTOP®-U

MASTERBOARD®

PROMATECT® 100 MASTERBOARD®

PROMATECT® H/100

PROMATECT® L/100

VI VI BRINNER BRINNER FÖR FÖR DITT DITT BYGGPROJEKT BYGGPROJEKT

PROMASTOP® CSP/L PROMASEAL®-S

BOARDS SEALANTS GLASS

PROMATECT® H/100

PROMAT SYSTEMGLAS®

PROMATECT® LS/L500

C AN

L AT I

NG PERFO

CALCI

INDUSTRY

Ca Si O TE 6 6 17 (OH) CA 2 LI

COATINGS

PROMATECT® LS/L500

VERMICULUX® PROMATECT® H/L/200

CHN

OLOGY BEHIN

UNDERGROUND Promat är specialister på förebyggande passivt brandskydd med kunskap om lokala bestämmelser och byggnadstraditioner. Därmed får du den mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga lösningen för just ditt byggnadsprojekt. För mer information och för upplysningar om lokala samarbetspartners och representanter: info@promat.se eller besök oss på www.promat.se

Best Insulating Performance Best Insulating Performance

När det gäller

Box 19171,152 28 Södertälje | Tel. 08-550 154 00 Fax 08-550 334 10 | www.brandteknikab.se Certifierade ISO 9001 och ISO 14001 Bygg & teknik 6/09

ning hade utförts och funktionerna hade intygats med egenkontroll. Dagen efter gjordes en ny kontroll och vid detta tillfälle fungerade ingen av de styrningar som avprovats dagen efter. Det visade sig att mellan de båda provningarna hade programvaran uppdaterats, men ingen av de styrfunktionerna som gällde brand fanns kvar i den nya programversionen. Vid ett provningstillfälle i en galleria som varit i drift en längre tid provades styrfunktionerna. Ett av kraven som kontrollerades var utrymningslarmens funktion. När larmet aktiverades startade musikanläggningen i en av butikerna. Här hade funktionen om att musikanläggningar ska stängas av vid aktiverat utrymningslarm blivit fel och istället startade musikanläggningen! Vid en provning inom en anläggning visade sig att det talade utrymningslarmsansläggningen och nödbelysningen inom en stor del av anläggningen ej fungerade. Orsaken var att styrfunktionerna i samband med en tillbyggnad av anläggningen hade kopplats bort för en betydligt större yta än inom den som ändringen skedde inom. Inom ett hotell provades för första gången samtliga larmdon på en gång. Resultatet var att efter tre minuter gick en huvudsäkring i brandlarmcentralen med följd att samtliga larmdon tystnade. Trots åtgärder från servicefirma upprepades

samma problem vid nästa års revisionsbesiktning! Inom ett annat hotell utfördes en garanti- och leveransbesiktning två år efter att färdig anläggning entreprenadbesiktigades av en ej certifierad besiktningsman. Vid provning av larmdon och styrfunktioner visade det sig att dörrstängningar och larmdon inte aktiverades överallt. Orsaken var att man i samband med kompletteringar matat in en gammal programmeringsversion. Ett våningsplan saknade även utrymningslarm helt då larmdonsslingan fått ett avbrott och övervakningsfunktion saknades.

Förslag på förbättringar

Nedan anges de förslag på förbättringar som skulle medföra att tillförlitligheten på brandtekniska styrfunktioner skulle höjas väsentligt. ● Klargör kraven på styrfunktionerna och anpassa dessa efter den teknikutveckling som skett inom område vid nästa revidering av brandlarmsreglerna. ● Ta fram tydliga styrschema i ett tidigt skede av projektet. Styrschemat ska finnas med under hela projektets gång och finnas lättillgängligt inom byggnaden, såsom exempelvis i anslutning till brandlarmcentral och brandförsvarstablå. ● Stäm av lösningar med berörda i separata styrfunktionsmöten och anpassa systemet så att provningar underlättas.

Lägg upp en objektsanpassad strategi för provning av systemet. Prova ”hela kedjan”, det vill säga brandlarmsystemet inklusive samtliga styrfunktioner. Gör kvartalsprov enligt kraven i SBF 110:6. ● Minimera risken för att fel på grund av den ”mänskliga faktorn” uppkommer. Ställ krav på att det ska finnas en programmeringsjournal vid brandlarmcentral där samtliga förändringar av mjukvaran såsom uppdateringar, versionsuppgraderingar och omprogrammeringar journalförs. Ställ krav på vem som får göra ändringar i systemet, även av de styrfunktioner som sker via dataundercentral (DUC) och apparatskåp. ● Ställ krav på att brister som uppmärksammas vid revisionsbesiktningarna åtgärdas. ● Ge information till fastighetsägare och anläggningsskötare om ansvaret för anläggningen samt betydelsen avseende personsäkerheten. ■ ●

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik!

Bygg & teknik 6/09

Utformning av utrymningssystem:

När designen kan vara skillnaden mellan liv och död När en brand utbryter är det viktigt att personer kan ta sig till en säker plats innan de utsätts för farliga förhållanden. Genom att installera tekniska system, till exempel utrymningslarm, är det ofta möjligt att förbättra förutsättningarna för säker utrymning. Ett system som föreslagits i flera forskningsprojekt är blinkande lampor vid nödutgångar [1, 2]. Syftet med de blinkande lamporna är att få utrymmande personer att välja nödutgångarna i större utsträckning och på så vis minska utrymningstiden. För att denna typ av utrymningssystem ska fungera måste systemet dock vara både enkelt att notera och förmedla rätt budskap. En intressant fråga i detta sammanhang är hur viktig utformningen av systemet egentligen är? Det borde väl exempelvis inte spela så stor roll vilken färg man väljer, eftersom huvudsyftet väl ändå är att få personerna att se nödutgången? I så fall borde ju rött vara att föredra eftersom rött ljus dämpas mindre av små partiklar, till exempel sot, än andra synliga färger med kortare våglängd, till exempel blått och grönt ljus [3]. Samtidigt är det mänskliga ögat mest känsligt för ljus med en våglängd kring 555 nm, vilket motsvarar gulgrönt ljus [4]. Rött förknippas dessutom ofta med varning och stopp, medan grönt förknippas med säkerhet och kör [5]. Det är därför tänkbart att rött kan förmedla fel budskap i en utrymningssituation och därför inte är lämpligt även om det kanske syns bäst. Det bör även tilläggas att en stor del av befolkningen är röd-grön färgblinda, det vill säga kan ha svårigheter att skilja på rött och grönt [6]. Ovanstående exempel visar tydligt på svårigheterna

Artikelförfattare är Daniel Nilsson, Lunds tekniska högskola, Lund. Bygg & teknik 6/09

med att utforma ett system baserat på antaganden om hur det kommer att fungera i en specifik situation.

Olämplig design

Ogrundande antaganden kan i många fall leda till olämplig design av utrymningssystem. Ett exempel på detta är utformningen av talade utrymningsmeddelanden. I många äldre handböcker och regelverk beskrivs det hur personer lätt kan drabbas av panik i utrymningssituationer [7, 8, 9]. Det framgår dock inte tydligt vad som egentligen avses med begreppet panik. Det är däremot uppenbart att det tidigare fanns en rädsla för att panik kunde medföra att personer överreagerar och rusar mot utgångarna i en nödsituation, vilket ansågs kunna få ödesdigra konsekvenser. Den tidigare (?) vanliga uppfattningen om panik ledde till rekommendationen att information om vad som hänt, det vill säga att det brinner, skulle begränsas [9]. Enligt denna rekommendation hade det varit olämpligt att nämna brand i talade utrymningsmeddelanden. Forskning som genomförts de senaste trettio åren har dock visat att panik inte är en speciellt betydelsefull faktor i brandsituationer, utan snarare en myt som skapats av bland annat medias beskrivning av inträffade olyckor [10]. Tvärtemot verkar det viktigt att nämna orsaken till larmet, det vill säga att det brinner, i talade utrymningsmeddelanden, eftersom personer lättare kan ta

till sig informationen i meddelandet [11]. Ovanstående är således ett tydligt exempel på hur ogrundade antaganden kan leda till olämplig design. Hur bör man då gå tillväga när man utformar ett utrymningssystem? Denna fråga behandlas i en nyligen publicerad avhandling från Lunds tekniska högskola [1]. I arbetet genomfördes experiment i syfte att undersöka hur blinkande lampor vid nödutgångarna ska utformas för att effektivt kunna påverka personers vägval vid utrymning. Förutom designrekommendationer för systemet, så resulterade arbetet även i en strategi som kan användas när man tar fram nya system, se figur 1.

Strategi tre steg

Den föreslagna strategin kan delas in i tre steg. I det första steget (1. Identifiera problem) testas olika systemutformningar i experiment för att upptäcka möjliga designproblem, till exempel att en viss aspekt av systemet leder till missuppfattningar. I nästa steg (2. Lösa problem) studeras det identifierade problemet i kontrollerade experiment i syfte att lösa problemet. Avslutningsvis anpassas systemet utifrån resultaten och testas i det tredje steget (3. Testa system) i fältexperiment, det vill säga utrymningsförsök i en verklig byggnad med försökspersoner som inte informerats om studien på förhand. Dessa fältexperiment kan avslöja om systemet fungerar som avsett eller om det finns nya designaspekter som bör undersökas närmre.

Figur 1: Föreslagen strategi för utveckling av nya utrymningssystem [1]. 25

Om betydande problem upptäcks kan hela kedjan av steg behöva upprepas för att uppnå ett väl fungerande utrymningssystem. Ovanstående strategi är förhållandevis kostsam, men kan samtidigt medföra att olämplig systemdesign kan undvikas. I de fall det inte är praktiskt möjligt att följa metoden kan det därför vara användbart att på ett förenklat sätt analysera en tilltänkt utformning i syfte att upptäcka möjliga konflikter. I avhandlingen från Lunds tekniska högskola [1] presenteras därför ett ramverk som kan användas vid en sådan analys, till exempel i samband med brandskyddsprojektering. Ramverket bygger på att man systematisk studerar systemet utifrån hur det hjälper personer att uppnå sina mål, till exempel att utrymma. Genom att med ramverket studera vad ett system kan erbjuda kan potentiella brister i utformningen upptäckas i ett tidigt stadium av designprocessen.

Funktionell utformning av nödutgångar

Hur bör då ett system med blinkande lampor vid nödutgångarna utformas för att det ska fungera? Resultaten som presenteras i avhandlingen [1] tyder på att ett system som fungerar bra är gröna blinkande lampor vid utrymningsskylten ovanför nödutgången, se figur 2. Resultaten visar att gröna lampor bör användas eftersom grönt ofta associeras med saker som är positiva vid nödsituationer, till exempel säkerhet och nödutgång. Det rekommenderas även att de blinkande lamporna placeras bredvid utrymningsskylten, efter-

som de då drar uppmärksamhet till skylten som upplyser personerna om nödutgången. Dessutom bör lamporna börja blinka när brandlarmet aktiveras. Det faktum att lamporna börjar blinka vid aktivering av larmet leder till att utgången blir lättare att upptäcka och tros kunna signalera till utrymmande personer att det är tillåtet att använda utgången. I det presenterade arbetet [1] har det endast undersökts hur systemet uppfattas av och påverkar utrymmande personer. Även om det är en förutsättning att systemet uppfattas korrekt och kan påverka människors beteende, så finns det även andra aspekter som bör beaktas innan denna typ av system tas i bruk. Ett exempel på detta är tillförlitligheten som måste vara god för att systemet ska fungera. Om personer ska ledas i en specifik riktning är det nämligen väldigt viktigt att de leds bort från faran istället för mot den. Det är därför viktigt att noga utreda hur man kan garantera att systemet fungerar tillförlitligt i den specifika byggnaden. Erfarenhet visar att personsäkerheten i händelse av brand ofta kan förbättras med hjälp av olika typer av tekniska system. För att ett system ska fungera krävs det dock att det är enkelt att notera och förmedlar rätt budskap. Om utformningen baseras på ogrundade antaganden finns det annars en risk att systemet inte fungerar som avsett. Det kan därför vara en stor fördel att använda en beprövad strategi vid utveckling av nya utrymningssystem. ■

Referenser

[1] Nilsson, D. (2009) Exit choice in fire emergencies – Influencing choice of exit with flashing lights. Lund: Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety, Lund University. [2] McClintock, T., Shields, T. J., Reinhardt-Rutland, A. H., & Leslie, J. C. (2001). A behavioural solution to the learned irrelevance of emergency exit signage. Proceedings of the 2nd International Symposium on Human Behaviour in Fire, Boston, MA, pp. 23–33. [3] Beeson, S., & Mayer, J. W. (2008). Patterns of light – Chasing the spectrum from Aristotle to LEDs. New York: Springer. [4] Judd, D. B., & Wyszecki, G. (1975). Color in business, science, and industry (3rd ed.). New York: John Wiley & Sons. [5] Wickens, C. D., & Hollands, J. G. (2000). Engineering psychology and human performance (3rd ed.). Upper Saddle River: Prentice Hall.

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om den brandtekniska klassen Isolering, I. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 58.

Fråga (4 p) Isolering, I, är en av tre olika brandtekniska klasser för byggnadsdelar. Förklara vad just denna brandtekniska klass egentligen avser. Ange och förklara också vilka materialegenskaper som är avgörande för just denna brandtekniska klass.

[6] Nationalencyklopedin. (2008). Färgblindhet. Hämtad 10 juli 2008 från http:// www.ne.se. [7] Phillips, B. G. (1951). Escape from fire – Methods and requirements. London: E. & F. N. Spon Ltd. [8] Croker, E. F. (1917). Fire prevention. New York: Dodd Mead & Company. [9] Home Office. (1934). Manual of safety requirements in theatres and other places of public entertainment. London: His Majesty’s Stationary Office. [10] Sime, J. D. (1980). The concept of panic. i D. Canter (Ed.), Fires and human behaviour. Chichester: John Whiley & Sons, Ltd. [11] Nilsson, D. (2006) Utformning av talade utrymningsmeddelanden – Erfarenheter från en enkätundersökning och oannonserade utrymningsförsök. Rapport 3139, Lund: Brandteknik, Lunds universitet.

Faktaruta – Information om avhandlingen

Figur 2: Gröna blinkande lampor vid utrymningsskylten ovanför nödutgången [1]. 26

Avhandlingen Exit choice in fire emergencies – Influencing choice of exit with flashing lights av Daniel Nilsson presenterades den 28 maj 2009 vid ett offentligt seminarium på Lunds tekniska högskola och finns att ladda ner gratis på: http://www.brand.lth.se/publikationer/. Forskningen har finansierats av Brandforsk, Räddningsverket, Vägverket och Byggrådet. Bygg & teknik 6/09

Riskbaserad utrymningsdimensionering av särskilt boende för personer med vårdbehov Särskilt boende för personer med vårdbehov är fortfarande ett relativt obekant begrepp för många aktörer inom byggbranschen. Detta medför att byggherrar och entreprenörer ofta överraskas av den kravnivå som föreligger när denna typ av boende projekteras. Enligt rådstext i Boverkets byggregler (BBR) ska särskilt boende för personer med vårdbehov utföras med två utrymningsvägar, varav inget av alternativen får utgöras av fönsterutrymning. Denna artikel beskriver hur utrymningsdimensioneringen av ett särskilt boende för personer med vårdbehov kan utföras riskbaserat med endast en utrymningsväg. Att projektera denna typ av boende riskbaserat möjliggör ett bättre totalt brandskydd, arkitektonisk frihet och kostnadseffektiva lösningar.

I december 2005 tillkom en ny boendeform i BBR (BBR 11) nämligen ”särskilt boende för personer med vårdbehov”. Den tidigare använda boendeformen ”alternativt boende” försvann i och med detta. Den stora skillnaden mellan de båda boendeformerna är att i särskilt boende för personer med vårdbehov kan personer tillåtas vara rörelsehindrade och sängliggandes. Naturligtvis medför detta högre krav på brandskyddet. Trots att det nu snart gått fyra år sedan begreppet särskilt boende för personer med vårdbehov lanserades är begreppet fortfarande relativt okänt hos byggherrar och entreprenörer. Detta i kombination med att vård i hemmiljö blir allt vanligare medför att det finns ett behov av att diskutera vilken

Artikelförfattare är Jon Hellsten och Björn Yndemark, Tyréns AB, Malmö.

motsvarande skydd/risknivå som den lösning som beskrivs i BBR:s rådstext.

Hypotes – endast ett trapphus

Utförande med en korridor kopplat till två trapphus är en stel och många gånger tråkig lösning som lätt ger en instängd känsla.

kravnivå som finns avseende brandskyddet. Ett schablonmässigt utförande av ett särskilt boende för personer med vårdbehov medför följande kravnivå: ❍ boenderum utförs som egna brandceller ❍ boenderum samt intilliggande utrymmen som tillhör verksamheten förses med brandlarm och utrymningslarm ❍ två utrymningsvägar, varav inget av alternativen får utgöras av fönster. Kravet på två utrymningsvägar, varav inget av alternativen utgörs av utrymning via fönster, medför att utrymning i de flesta fall behöver ske via en korridor till två olika trapphus. Detta utförande med en korridor kopplat till två trapphus är en mycket stel och många gånger tråkig lösning för de boende som ger en instängd känsla som liknar en institution. Lösningen medför dessutom att mycket potentiell boendeyta försvinner till korridor och trapphus. Eftersom vi i Sverige har funktionsbaserade regler finns istället möjligheten att hitta andra mer attraktiva lösningar. Funktionskravet som ställs med avseende på utrymning är att ”en byggnad skall kunna utrymmas på ett tillfredsställande sätt om en brand inträffar”. Det är således accepterat att projektera boendet med ”andra lösningar och metoder” om det kan påvisas att den valda lösningen ger

Om det kan verifieras att skyddsnivån ej understiger den nivå som erhålls om byggnaden utförs med korridorer som är kopplade till två trapphus enligt rekommenderade metoder kan utrymningen av byggnaden utföras enligt vad som i byggreglerna benämns ”andra lösningar och metoder”. Detta innebär att funktionskravet i byggreglerna uppfylls, men att metoden för att uppnå kravet skiljer sig från rekommenderade lösningar. En metod för att säkerställa att en byggnad kan utrymmas på ett tillfredsställande sätt vid en brand trots att tillgång inte finns till två trapphus är att installera brandtekniska installationer som förbättrar utrymningsförhållandena i byggnaden. I det analyserade förslaget har boendesprinkler installerats och ett trapphus tagits bort. Syftet med riskanalysen har således varit att visa att risknivån i ett sprinklat boende med endast ett trapphus motsvarar risknivån i ett boende med två trapphus fast utan boendesprinkler.

Fördelar med ett sprinklat alternativ

Många projekt avseende särskilt boende för personer med vårdbehov är små och/eller avser anpassning av lokaler som tidigare använts för ”vanligt” boende. Utformningen med en korridor och två trapphus medför därför i många fall ett problem på grund av att ytan och budgeten är begränsad. Varje kvadratmeter är då ytterst värdefull och måste hyras ut för att projektet ska gå i hamn. Genom att möjliggöra alternativa utformningar av byggnaden och hitta lösningar som endast kräver ett trapphus ökar möjligheterna att genomföra den här typen av projekt samtidigt som de boende kan få en mer attraktiv boendemiljö. Att förse en byggnad med boendesprinkler medför naturligtvis en kostnad men den ska ställas emot skapandet av en alternativ utrymningsväg i form av ett nytt trapphus, utvändig trappa eller motsvarande, vilket erfarenhetsmässigt medför större kostnader och definitivt en utseendemässig belastning för byggnaden. Att designa utrymningsstrategin för de boende riskbaserat med boendesprinkler medför inte bara en mer flexibel lösning Bygg & teknik 6/09

utan även att det totala brandskyddet i byggnaden förbättras avsevärt. Genom att utföra boendet riskbaserat kan det byggnadstekniskt utföras mer likt ett vanligt boende. Detta medför att konvertering från särskilt boende för personer med vårdbehov till vanligt boende blir lättare samt vice versa. Boendesprinklern medför inte bara ett bättre totalt brandskydd i byggnaden utan påverkar naturligtvis även personsäkerheten i den brandutsatta lägenheten/brandcellen.

Modell för riskbaserad utrymningsdimensionering

Den riskbaserade utrymningsdimensioneringen bygger på att risknivån avseende utrymning för den aktuella byggnaden jämförs med ett schablonmässigt utförande av en referensbyggnad. Risk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för ett specifikt scenario samt konsekvensen av det scenariot. Den konsekvensparameter som har studerats är utslagning av utrymningsvägarna (trapphusen) eller de tillfälliga flyktplatserna (plats där utrymmande tillfälligt kan invänta hjälp). Riskmodellen bygger på att tid till kritiska förhållanden studeras för ett antal scenarier. Om kritiska förhållanden uppkommer i trapphusen räknas dessa vara utslagna. Om kritiska förhållanden uppkommer inom tio minuter i de tillfälliga utrymningsplatserna bedöms dessa vara utslagna. Efter tio minuter i en tillfällig flyktplats bedöms personer vid tillfälliga flyktplatser ha fått hjälp. För samtliga scenarier bestäms sannolikhet vilken vägs ihop med konsekvensen till ett risktal för Figur 1: Exempel på uppbyggnad av ett händelseträd som ger de olika scenarierna samt beräknar dess sannolikhet.

referensbyggnaden respektive den specifika byggnaden. Risknivån värderas genom att tillämpa grundläggande principer redovisade av Davidsson m fl (1997). Principerna har sitt ursprung i att risker ska vara rimliga, proportionerliga, rättvisa samt att katastrofer ska undvikas. Vid riskvärderingen tas hänsyn till följande riskmått i prioriterad ordning. ● Risk för blockering av utrymningsvägar, det vill säga förhållandet mellan risk för den aktuella byggnaden samt referensbyggnaden. ● Risk för blockering av tillfällig flyktplats, det vill säga förhållandet mellan risk för den aktuella byggnaden samt referensbyggnaden. ● Vilka händelser som ska inträffa (ensamt eller i kombination) för att konsekvens ska uppkomma. Det ska säkerställas att ingen kommer till skada vid en tillväxande brand då samtliga skyddssystem fungerar. Detta kriterium är generellt och gäller enligt BBR (2008) för alla byggnader. Riskberäkningarna som genomförs i analysen är jämförande beräkningar och ska inte relateras till en individrisk. Ingen sannolikhet för att en brand ska starta har beräknats utan riskanalysens syfte är att jämföra risknivån mellan en aktuell byggnad och en referensbyggnad utförd enligt schablon. Boendesprinklerns fulla effekt tas det inte hänsyn till i analysen utan det är endast en positiv effekt som kommer på köpet. Personsäkerheten på det egna planet är i det sprinklade fallet bättre då det är mindre sannolikt att slå ut korridoren i ett sprinklat fall än vid ett osprinklat. Svag-

heten i schablonlösningen är att utrymning måste ske via korridoren. På det egna planet medför detta att vid en brand som påverkar korridoren slås båda utrymningsvägarna ut. I ett sprinklat fall är det lägre sannolikhet att slå ut korridoren och därmed är risken på det egna planet lägre med sprinkler.

Beräkningar i analysen

För att beräkna sannolikheten för att de olika scenarierna ska inträffa givet en brand har händelseträd ritats upp, figur 1. Detta ger en överskådlig bild över vilka scenarier som påverkar utrymningen från byggnaden. Ingående parametrar i händelseträdet kan vara till exempel dörrstängare, aktiva system och tillväxthastighet. Utifrån de framtagna scenarierna i händelseträdet genomförs beräkningar för att undersöka huruvida trapphusen samt de tillfälliga flyktplatserna påverkas i de olika scenarierna. Beräkningarna genomförs med passande modeller som till exempel Argos, CFast, FDS eller liknande. När samtliga scenarier är framtagna samt konsekvensen för trapphusen och de tillfälliga flyktplatserna är beräknad görs en sammanvägning av konsekvens och sannolikhet, det vill säga risken för att trapphusen och de tillfälliga flyktplatserna ska slås ut beräknas.

Slutsatser

De genomförda analyserna visar att risknivån i ett särskilt boende för personer med vårdbehov försett med boendesprinkler och endast ett trapphus är likvärdig med risknivån i ett boende utfört enligt schablon. Då risknivån är likvärdig anses utförandet vara acceptabelt. Detta trots att hänsyn inte tagits till sprinklerns fulla effekt samt konservativa värden använts för flertalet av de ingående parametrarna. En av de stora fördelarna med lösningen är det förbättrade totala brandskyddet i byggnaden samt det förbättrade skyddet för personer i brandrummet. För att undersöka hur valet av värdena på de ingående parametrarna påverkar resultatet har en känslighetsanalys genomförts. Denna visar att trots variation av de ingående parametrarna är risknivån i de två olika utförandena likvärdig. Om underhållet av sprinklersystemet efterlevs kan ett särskilt boende för personer med vårdbehov försett med boendesprinkler möjliggöra vinster med hänsyn till såväl utrymningssäkerhet som arkitektonisk frihet. Dessutom kan alternativa brandtekniska lösningar erbjuda möjligheter till en kostnadseffektiv design. ■

Referenser

Davidsson et al, 1997, Värdering av risk, Rapport P21-182/97, Räddningsverket, Karlstad. Boverket (2008), Boverkets byggregler BFS 1993:57 med ändringar BFS 2008:6, Boverket, Karlskrona.

Bygg & teknik 6/09

Brand i lös inredning Bränder i lös inredning är ett problem i Sverige. Dessa produkter är ofta en starkt bidragande orsak till brandens uppkomst och utveckling och det finns en koppling till många dödsbränder. Brandstatistik under perioden 2005 till 2007 visar på 1 600 fall där lös inredning varit startföremål för brand. Vanliga föremål är sängar, sittmöbler och gardiner. Statistiken visar också att cirka en tredjedel av fallen utgörs av anlagd brand. Generellt regleras inte lös inrednings brandegenskaper av myndighetskrav. Dock har MSB (före detta Räddningsverket) publicerat rekommendationer för offentlig inredning och landstingen har kommit långt med riktlinjer för områden på vårdinstitutioner, där brandriskerna är höga. Emellertid finns det inga system för klassifikation, godkännande, märkning och kontroll som är fallet för byggprodukter, det vill säga byggnadens fasta inredning. Den lösa inredningen tenderar att glömmas bort i samband med brandskyddsprojektering och förvaltning. Därför blir brandkrav när och om de ställs låga jämfört med byggnadens fasta inredning, vilket medför att den lösa inredningen ofta har relativt dåliga brandegenskaper och kan ge upphov till snabba och kraftiga brandförlopp. I kontrast till detta finns det en rad provningsmetoder och metodiker enligt vilka man kan mäta eller uppskatta lös inrednings brandegenskaper, och det finns stora mängder data på dess brandegenskaper. Det finns också fullt realistiska tekniker att konstruera lös inredning så att den uppfyller högt ställda brandkrav. Internationellt finns en utveckling mot högre brandkrav, speciellt i USA. Beredskapen att konstruera säkra produkter finns också. Det visar inte minst den snabba introduktion av madrasser med mycket goda brandegenskaper sedan landstingen har börjat kräva detta. En ny rapport framtagen av SP, Brandskyddslaget och MSB inom ramen för projektet ”Brand i lös inredning” som finansieras av Brandforsk, lyfter fram dessa problem och behandlar brandtekniska egenskaper för lös inredning, provmetoder, märkning och hur man kan välja lös inredning beroende på dess egenskaper Artikelförfattare är Björn Sundström, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, och Martin Olander, Brandskyddslaget AB, Karlstad.

Figur 1: En soffa kan utveckla en stor brand.

vid brand. Syftet är att ge rekommendationer som leder till ökad brandsäkerhet avseende lös inredning. Många av förslagen har en koppling till byggområdet, där man har nått en säkerhetsnivå som myndigheter accepterar och har system som har visat sig fungera på marknaden.

Möjliga förbättringar

Utgående från en helhetssyn på brand i lös inredning diskuteras en rad åtgärder som kan minska antalet bränder. Parallellitetsprincipen. Parallellitetsprincipen innebär att man på ett relativt enkelt sätt för ett givet utrymme väljer lös inredning med brandegenskaper som matchar aktuella byggnadsdelar. Höga brandkrav på byggprodukter medför höga brandkrav på den lösa inredningen och

vice versa. I nuläget finns sällan eller aldrig en sådan samordning. Det kan leda till att i övrigt hög brandsäkerhet ”förstörs” av en olämplig lös inredning. Som ”benchmark” används ytskiktskraven i Boverkets byggregler (BBR). Om man exempelvis kräver ytskikt av Euroclass B ska motsvarande krav ställas på en möbel, i detta fall egenskapen att inte brinna även för en större tändkälla, jämförbart med en gipsskiva, se figur 2. Utveckling av analytisk dimensionering. Där detaljkrav inte är relevanta kan man använda analytisk dimensionering. Analytisk dimensionering, där lös inredning får bidra till den dimensionerande branden, sker idag schablonartat. Man ansätter ofta en brand som följer förloppet HRR är lika med αt2, där α får anta värden på snabba eller långsamma brandförlopp. (HRR: Heat Release Rate, värmeeffekt. Termisk frigjord energi per tidsenhet (t) vid förbränning under specificerade förhållanden. Enheten är W.) Möjligheter finns att använda verkliga data (försöksdata, statistiska data) kombinerat med viss beräkning för att förutspå det tidiga brandförloppet. Projektrapporten visar ett antal exempel på hur man kan uppskatta bränder som startar i ett inredningsobjekt och sprider sig till ett annat objekt. Inom det här området finns det dock mycket mer att göra då brandberäkningsmodeller inte är speciellt utvecklade när det gäller att förutspå ett brandförlopp.

Figur 2: När kravet på ytskikten är Euroclass B, till exempel gipskiva, kan man matcha den säkerhetsnivån med en sjukhusmadrass som tål en tändkälla som på bilden utan att ta eld. Provmetoden heter SS 876 00 10 och krävs numera av flera landsting för högriskområden, till exempel slutna vårdanläggningar. Bygg & teknik 6/09

Figur 3: Uppskattad avgiven värmeeffekt i kW för två möbler. Två fall; ”Vanlig möbel” som ger en stor brand inom några minuter och en mycket säkrare produkt som inte brinner förrän efter cirka tjugo minuters brandpåverkan.

Olika skyddsmetoders inverkan på brandförloppet. Tekniska byten, där ett krav på produktens brandegenskaper jämförs med effekten av boendesprinkler, brandgasventilation eller brandlarm kan vara goda alternativ. Sprinkler som är rätt dimensionerad är en mycket effektiv metod att bryta ett brandförlopp och sannolikheten att omkomma vid en sprinklad brand är statistiskt mycket låg. Utvecklingen mot snabba sprinkler samt den ökande användningen av boendesprinkler är mycket positivt för brandsäkerheten, även i samband med brand i lös inredning. Lös inrednings brandegenskaper blir dock inte oviktiga då det trots allt dröjer en viss tid innan en sprinkler aktiverar. Interliner. Interliners, ett barriärlager mellan tyg och stoppning, är ett mycket effektivt sätt att fördröja eller hejda en brand i en stoppad möbel. Barriärlagret har mycket goda brandegenskaper samt hindrar tändkällan från att antända stopp-

ningen [1], se figur 4. Dock ska risken för vandalisering beaktas då en skadad barriär kan förstöra hela brandskyddet. Ordinär bomull kombinerat med en interliner ger i detta fall en fördröjning av brandförloppet med över tio minuter medan ull och interliner hejdar brandutvecklingen helt. Teknik och kunnande att använda interliner finns hos de stora möbeltillverkarna och används på den internationella marknaden men tillämpas inte i Sverige då varken regler eller efterfrågan ännu finns. Rätt provningsmetod. Välj rätt provningsmetod för aktuell risk. Det finns idag många brandstandarder för lös inredning beroende på var produkten ska säljas och hur den ska användas. Det faktum att en produkt uppfyller en viss brandstandard under vissa specificerade förhållanden betyder inte att produkten är ”brandsäker”. En produkt som klarar ett antändlighetstest kan mycket väl utveckla stora

Figur 4: Effekten av att använda sig av en interliner. Bygg & teknik 6/09

Figur 5: Vanlig provningsmetod för möblers antändlighet, EN 1021-1 (cigarettest) och EN 1021-2 (gaslåga). Provkroppen kläs med tyg och stoppningsmaterial för att efterlikna en liten soffa. Tändkällan placeras sedan i vecket mellan sits och rygg.

brandeffekter och mycket rök när den väl har börjat brinna. Många antändlighetstest har inte större tändkällor än en glödande cigarett eller en liten gaslåga, se figur 5. En marginellt större tändkälla (lite tidningspapper) kan då få produkten att börja brinna. Projektrapporten beskriver ett större antal av de provningsmetoder som förekommer för lös inredning och vilken brandrisk de kan simulera. På så sätt kan man välja rätt i det stora utbud som finns. Brandegenskaper kan även uppskattas utifrån kännedom om ingående material och design. Rapporten beskriver ingående hur olika stoppningsmaterial och textilier brinner och kan indirekt fungera som stöd för produktutvecklare. Efterbehandling. Det är vanligt att enskilda produkter som inte har önskade brandegenskaper impregneras mot brand på plats. Där är då viktigt att impregneringen ger önskvärt resultat och är beständig. Åldring, slitage och tvättning gör att behandlingen måste göras om med jämna intervall. Ett stort problem vid efterbehandling av till exempel textilier är att det finns många varianter på sammansättning av material medan en flamskyddsbehanling endast fungerar för ett begränsat urval av kombinationer. Därmed ökar också kravet på kunskap hur man ska flamskydda dessa material. Impregnering omfattas inte av typgodkännande med uppföljning och man är för verifiering hänvisad till enskilda provningsrapporter vars tillämplighet man får bedöma själv. Det kan saknas provning av ett ackrediterat oberoende laboratorium, vilket bör vara ett minimikrav när man bedömer om en efterbehandling ska göras. Personcertifiering med förebild från byggsidan för att säkerställa att brandimpregnering kvalitetssäkras kan vara en väg att komma runt detta problem. Märkning. Märkning av produktens brandegenskaper och dess uppföljning tilllämpas nästan utan undantag i byggföreskrifter för kvalitetssäkring, för internationell acceptans och för att underlätta 31

handel. På byggsidan används CE-märkning och EU-kommissionen arbetar nu med förslag på att dess formella status ska stärkas ytterligare. Man bör observera att CE-märket inte är ett kvalitetsmärke utan representerar ett sätt att deklarera en brandteknisk egenskap på samma sätt över hela Europa. Den deklarerade brandegenskapen kan vara både bra eller dålig, en produkt som är obrännbar märks med en klass (A1). Om den brinner bra märks den ”E”, men i båda fallen kan den CEmärkas. Oavsett upplägg så har märkningskrav en mycket tydlig effekt. Det finns inga oklarheter vad produkten ska uppfylla för brandkrav och det går att kontrollera detta. Det här utgör huvudargumentet för märkning. Sverige har inga krav på ackreditering av de laboratorier som utför brandprovning av lös inredning. Produkter saknar märkning av brandegenskaper och man kan ofta inte veta om ett provningsintyg verkligen avser den produkt som används. Det saknas tillverkningskontroll och marknadskontroll. Detta innebär att det är mycket svårt för brandinspektörer, brandskyddskonsulter, uppköpare med flera att avgöra vilka brandegenskaper en viss produkt har. För att underlätta för alla som har behov av att veta något om den lösa inredningens brandegenskaper är märkning högst önskvärt. Förslag på hur en sådan märkning skulle kunna se ut pre-

Slutkommentar

Om man beaktar alla ovanstående förbättringar kommer brandproblematiken för lös inredning att kunna minskas, men det är också författarnas övertygelse att även enskilda åtgärder skulle ha effekt. Det är också vår förhoppning att den nya rapporten kan öka kunskapen inom området och att regler och skyddsmetoder fortsätter att ■ utvecklas. Figur 6: Förslag på etikett för lös inredning som tillverkas i Sverige eller importeras.

senteras i figur 6. Förslaget bygger på märknings utformning för lös inredning i andra länder och på erfarenheter från byggsidan. Rumsfunktionsprogram. Vid projektering använder arkitekter sig ofta av ett så kallat rumsfunktionsprogram. Den innehåller detaljerade specifikationer på utrustning, till exempel i en samlingssal. Det är naturligt att i detta rumsfunktionsprogram lägga till specifikationer på lös inrednings brandegenskaper som då på ett enkelt sätt kommer med i projekteringen. Idén har framkommit i diskussion med inredningsarkitekter och ger också en bra grund för det fortsatta systematiska brandskyddarbetet.

Referens

[1]. CBUF – Fire Safety of Upholstered Furniture – the final report on the CBUF research programme. European Comission Measurements and Testing Report EUR 16477 EN. Edited by Björn Sundström.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Energigatan 5, 43437 Kungsbacka Tel.+46 300 773 50 www.siliconetrading.se info@siliconetrading.se

Bygg & teknik 6/09

Att fortsätta uppfinna hjulet Måste vi fortsätta uppfinna hjulet? I SBN 80 och NR presenterades färdiga lösningar på allt byggnadstekniskt brandskydd. I utredningarna för byggandet av tunnlarna i Ringen Yttre Tvärleden/Södra Länken i Stockholm löste man alla tunnelanknutna brandskyddsfrågor. Det enda Sverige behöver är en bra distribution av dessa verk, möjligtvis med en teknisk uppfriskning i form av digitalisering och med en sökbar hemsida. Eller? Man ska inte ringakta historien. Flintaskärvor blev människans första eggverktyg, ett koncept som förädlats via olika metaller och produktionsmetoder, så att det idag finns vansinnigt vassa skärverktyg med enorm effektivitet till låg energiförbrukning. Sumererna gav oss de första hjulen som genom årtusenden har utvecklats till bildäck med både trafiksäkerhet och miljö i fokus. Men tänk om någon under denna långa historia sagt ”Nu räcker det. Nu behöver vi inte utveckla det här mer”. Hur hade det sett ut då? På 1960-talet beställde SJ ett tåg som skulle klara sträckan Stockholm till Göteborg på tre timmar, utan att leda om hela järnvägen till en rät linje. Omöjligt med dåtidens teknik, en komfortabel realitet idag. All den utveckling vi har bakom oss är till nytta för vår fortsatta utveckling, men jag tror få säger emot mig när jag säger att vi inte är färdiga med att utveckla brandskyddet och reglerna för det i Sverige. Teknikens och regelverkens utveckling ingår dessutom i våra marknadsekonomiska mekanismer som gör att viljan att skapa en ny produkt och produktens efterfrågan snart finner en risktagare som försöker skapa den. Ett växande användande av den kommer att göra fler producenter intresserade, vilket normalt leder till förfinad teknik och lägre pris. Men om vi inte tar de utmanande stegen framåt utan nöjer oss med bekvämligheten att stanna i det förflutna sker inget av det. Vår vilja att ta steg framåt får oss att skapa vägen. Artikelförfattare är Mattias Delin, ordförande i Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV). (Mattias är glad att han slapp skriva detta på en skrivmaskin.) Bygg & teknik 6/09

Hade våra bilar haft järnskodda trähjul om inte Dunlop hade fortsatt uppfinna hjulet?

Utveckling med sjumilasteg

Inom brandtekniken har utvecklingen gått framåt med sjumilakliv de senaste decennierna. Forskning har gett mer kunskap, utveckling har skapat möjligheter och utbildning har ökat tillgängligheten. Den ökade tillgängligheten har stimulerat efterfrågan vilket har hjälpt till att synliggöra nya behov, som lett till ytterligare forskning och utveckling. En god spiral som gjort Sverige till ett av världens ledande länder gällande kompetens inom området, mycket tack vare de insatser som gjorts på Lunds tekniska högskola rörande forskning och utbildning, men också tack vare envist stretande förnyande personer inom de tillämpande facken. För omkring ett decennium sedan började enstaka sakkunniga inom byggnadstekniskt brandskydd påtala vikten av att skapa bra utrymningsförutsättningar för funktionshindrade. Likt SJ:s beställning av X2000 var det i början omöjligt, men envisheten bakom den ”omöjliga” beställningen har nu lett till både kunskap, utveckling och efterfrågan (inklusive tydligare krav från myndigheterna). På 1990-talet skedde i princip alla brandgasfyllnadsberäkningar för dimensionering med en- och tvåzonsmodeller. Analytiska datormodeller som förbättrade möjligheterna att undersöka nyttan av olika brandskyddsåtgärder. Modellerna var dock mycket förenklade, vilket bland annat berodde på att dåtidens datorer hade begränsande kapacitet. En ”flintaskärva” kanhända i sitt sammanhang. Forskarna hade dock tillgång till skarpare knivar i form av CFD (Computational Fluid Dynamics). En rådande mening var tyvärr att den tekniken var för svåranvänd, dyr och datorkrävande för att kunna användas av ingenjörer utan doktorshatt och forskningsbudget. Snabbare och billigare datorer röjde ett hinder ur vägen. Gratisprogram som spreds och därmed fick hela världen som testbana gav mer användarvänliga gränssnitt. Vid det laget insåg

doktorerna att det bästa var att utbilda användarna så att de fick möjlighet att göra bra beräkningar. Idag används tekniken till vardags och har förfinat den brandtekniska dimensioneringen till nytta både för säkerheten och för optimeringen i fråga om kostnad/nytta. En del ”hjul” blir faktiskt riktigt fel, som när Paul Müller fick Nobelpriset 1948 för sin lansering av DDT som bekämpningsmedel, (idag hade han snarare riskerat fängelse för grovt miljöbrott.) På liknande sätt byggdes vindar utan brandsektioneringar, vilket säkert var förträffligt ur produktionsteknisk och ekonomisk synvinkel, men katastrofalt ur brandteknisk.

Fortsätta ifrågasätta

Vi måste ständigt fortsätta att ifrågasätta befintliga lösningar och praxis, och söka såväl nya lösningar som ännu ej upptäckta och omhändertagna risker. På så sätt kan vi skrota gamla lösningar som inte uppfyller nuvarande krav, undvika brutala uppvaknanden som exempelvis branden i Makedonska föreningen i Göteborg, och finna nya och bättre lösningar som kan ersätta sämre eller dyrare befintliga lösningar. Utveckling handlar inte bara om att förbättra gentemot en befintlig värld, världen förändras också vilket ställer krav på en utveckling som följer de förändringarna. Högt på agendan idag står hållbar utveckling. En viktig del av hållbar utveckling är god riskhantering inklusive bra brandskydd. Dagens brandskydd är inte tillräckligt för att klara långsiktiga mål på ett hållbart samhälle. Dessutom kommer vår ständiga önskan om ökad säkerhet kräva ständigt förbättrad riskhantering. Många nya hjul kommer att krävas.

Inte bättre förr

Brandskydd var inte bättre förr. Inte ens lika bra. Tack vare att vi fortsatte att uppfinna hjulet har det blivit bättre. I framtiden kommer det att bli ännu bättre och mer kostnadseffektivt, om vi bara ser till att fortsätta uppfinna hjulet. Ansvaret för det ligger hos alla oss som arbetar med brandskydd, inte enbart hos berörda myndigheter. Som Mahatma Gandhi sa: ”Be the change you want to see in the world”. ■

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009! 33

Utvidgad europeisk Träproduktersbrandklass brandklassär ärD-s2, D-s2,d0 d0 Träprodukters Ytterligareprovning provningbehövs behövs oftastinte inte ––Ytterligare oftast brandklassning av träskivor Nya möjligheter till förenklad förenklad Denmöjligheter europeiska brandklassningen av Nya till träbaserade skivor har utvidgats till europeisk brandklassificering brandklassificering europeisk att gälla även skivormed monterade finnsför förprodukter produkter med känt finns sskk’ ’känt med luftspalt bakom. Den täcker ochstabilt stabiltbeteende beteendevid vidbrand’. brand’. och därmed praktiskt taget alla byggtillTräprodukter är ett ett utmärkt utmärkt Träprodukter lämpningar medär träbaserade skivor. exempel på sådana produkter. exempel på sådana produkter. Brandklassen har fastlagts genom ett nytt system för förenklad Brandklassningen avser det nya Brandklassningen avser deteuronya peisk brandklassificering för proeuropeiska systemet systemet med med ss kk europeiska dukter med så kallat känt och staEuroklasser A1-F, A1-F, sese faktaruta. faktaruta. Euroklasser bilt beteende vid brand. TräprodukKlassningen ingår de harmoharmoKlassningen ingår i i de ter är ett utmärkt exempel på sådaniserade produktstandarderna niserade produktstandarderna na produkter. Brandklassen avser detbehövs nya europeiska systemet med så som behövs föratt attbyggprodukter byggprodukter som för kallade Euroklasser A1-F, se faktaskakunna kunnaCE-märkas. CE-märkas. ska ruta. Brandklassningen ingår i de harmoniserade produktstandarderna som är nödvändiga för att Förenklad brandklassning förprodukter produkter Förenklad brandklassning för byggprodukter ska kunna CE-märmed’känt ’käntoch ochstabilt stabiltbrandbeteende’ brandbeteende’ med kas.

innebäratt attbrandegenskaperna brandegenskapernadokudokuinnebär menteras genom inledande provningar, menteras genom inledande provningar, Europeisk brandklassning för flertalet träsom sedanligger ligger tillgrund grund förgenerell generell som sedan till för produkter (träbaserade skivor, konstrukbrandklassning och godkänns av brandklassning och godkänns av tionsvirke, limträ, träpaneler och trägolv) europeiska organ, förstavav grupp med europeiska organ, grupp med har redovisats i först Bygg &enen teknik tidigare nationella myndighetspersoner Fire nationella Fire [1]. Sedanmyndighetspersoner dess har brandklassningen för Regulators’ Group (FRG) inklen ensärskild särskild träbaserade skivor utvidgats [2]. UtvidgRegulators’ Group (FRG) inkl ning för trägolv förav närvarande, arbetsgrupp ochpågår sedan av ständiga ständigaså arbetsgrupp och sedan att även icke-ytbehandlade trägolv kombyggkommittén StandingCommittee Committee on byggkommittén Standing on mer att få gemensam brandklassning. Construction (SCC).Till Till sistpubliceras publiceras Construction (SCC). sist Ett annat pågående arbete är att bebrandklassningen i EUsofficiella officiella tidning brandklassningen i EUs tidning stämma så kallad K-klass för träbaserade Official Journal. Systemet kallas KlassiOfficial Journal. Systemet kallas Klassiskivor. Det ärytterligare en helt nyprovning, europeisk eller klass ficering utanytterligare ficering utan provning, eller som visar produkters förmåga att skydda engelskaCWFT CWFTsom somstår stårför förClassiClassipåpåengelska bakomliggande material från antändning ficationwithout withoutfurther furthertesting. testing.AlternaAlternafication och höga temperaturer. tivetär äratt attvarje varjeenskild enskildtillverkare tillverkare provar tivet Förenklad brandklassning förprovar produksina produkter eller att produkten hamnar sina produkter eller att produkten hamnar ter med så kallat känt och stabilt brandbei den sämsta brandklassen sombetyder betyder i den sämsta brandklassen F,F,som teende innebär att brandegenskaperna doatt ingabrandegenskaper brandegenskaper dokumenatt inga ärärdokumenkumenteras genom inledande provningar, terade. terade. som sedan ligger till grund för generell Kravenpåpådokumentation dokumentation hårda. brandklassning och godkänns är aväreuropeisKraven hårda. kamåste organ, först med av European Allt måste verifieras medgruppen provningar. Olika Allt verifieras provningar. Olika Commission Expert Groupmåste on Fireingå, Issues typer av slutanvändning slutanvändning måste ingå, typer av inklusive en särskild arbetsgrupp och sevilketlett letttill tillatt attmånga mångaolika olikafall fallmed med vilket dan av ständiga byggkommittén Standing bakomliggandematerial, material,luftspalter luftspalteroch och bakomliggande hopfogningarhar harprovats provatsoch ochredovisats. redovisats. hopfogningar Församtliga samtligaträprodukter träproduktergäller gälleratt att För brandklassenberor berorpåpåprodukternas produkternasminiminibrandklassen mitjocklekoch ochminimidensitet. minimidensitet.Träslaget Träslaget mitjocklek har mindre betydelse. Den mest krävande har mindre betydelse. Den mest krävande typenavavslutanvändning slutanvändningavgör avgörbrandbrandtypen Artikelförfattare är klassificeringen. Därutöver tillkommer klassificeringen. Därutöver tillkommer Birgit Östman, SP andra parametrar beroende träprodukt. andra parametrar beroende påpåträprodukt. Trätek, Stockholm.

Träproduktföre föreoch ochunder under brandprovning SBI (Single Burning Item test), SS-EN Träprodukt före och underprovning provningi iSBI SBIi(Single (Single Burning Item), SS-EN 13823. Träprodukt Burning Item), SS-EN 13823. 13823. Brandklassen bestäms av värmeutvecklingen under provningen.

Femolika olikaträprodukter träprodukter Fem

Limträ 3.3.Limträ

Limträ hari likhet i likhetmed medkonstruktionsvirke konstruktionsvirke Fem olikaträprodukter träprodukter ingår: Limträ har Fem olika ingår: Faktaruta: Euroklasser för byggmaterials brandegenskaper en mycket enkel klassificering, däralla alla Träbaserade skivor, konstruktionsen mycket enkel klassificering, där Träbaserade skivor, konstruktionsDet nya europeiska systemet för att klassificera brandegenskaper hos byggmaterial träslag och limtyper enligt produktstanvirke, limträ, träpaneler och trägolv. träslag och limtyper enligt produktstanvirke, limträ, träpaneler och trägolv. innehåller två slags euroklasser, ett för byggprodukter generellt (till exempel väggdardeningår. ingår. I samtliga fallkrävs krävsbrandklass brandklass för CEdarden Ioch samtliga fall för CEtakbeklädnader) och ett annat för golvbeläggningar. Det nya systemet är baserat märkning, ävenom omprodukten produkten oftastinte inte märkning, oftast på olika även provmetoder som fastställdes slutgiltigt 2001. De nya klasserna infördes i direktexponerad exponerad för(BBR) brand(tden (texex kon- 4. Boverkets byggregler 1konoktober 2002. ärärdirekt för brand 4.Träpaneler Träpaneler struktionsvirke). struktionsvirke). Byggprodukter (utom golvbeläggningar) Träpaneler Träpaneleromfattar omfattarinin-och ochutvändiga utvändiga Trätekhar, har,på påuppdrag uppdrag europeiska Euroklasser A1-F definieras och klassificeringen baseras huvudsakligen på provning Trätek avaveuropeiska träpaneler med ettstort stortantal antal olika panelträpaneler med ett olika panelenligt SBI (Singlelett Burning Item), Det ärprofiler. en helt ny metod som tagits branschföreningar, lettarbetet arbetet medSS-EN atttata 13823. branschföreningar, med att typeroch ochprofiler. Klassificeringen täcker typer Klassificeringen täcker fram under ledning av nationella myndighetsrepresentanter (Fire Regulators fram dokumentation förförenklad förenklad brandfram dokumentation för brandslutanvändningbåde bådemed medoch ochutan utanluftluftslutanvändning Group),av iav Sverige Boverket. Tilläggsklasser för rök, s1-s3, och för brinnande dropklassning olika träprodukterna. klassning dedeolika träprodukterna. spaltbakom bakompanelen, panelen,beroende beroendepåpåpanelpanelspalt par och partiklar, d0-d2, definieras också, men tillämpas inte i alla länder. Två metjocklek. tjocklek. för obrännbarhet skivor tillkommer ett litet prov för bestämning av anTräbaserade skivor och dessutom 1.1.toder Träbaserade Dessutom ingårfristående fristående träribbor ingår tändlighet, Small flame, SS-EN ISO 11925-2. Dessutom De nya euroklasserna stämmerträribbor relativt Träbaserade skivor vardet det allraförsta första Träbaserade var allra somanvänds används liknande sätt sompanepanesom liknande sätt som väl överensskivor med tidigare svenska ytskiktsklasser. Endastpåpå vissa klasser tillämpas i fallet medförenklad förenkladbrandklassificering. brandklassificering. ler fallet med lerbåde bådeinin-och ochutvändigt. utvändigt.De DeklassifiklassifiSverige. Klass D-s2,d0visades visadeskunna kunnauppfyllas uppfyllas ceras Klass D-s2,d0 cerasmed medbegränsningar begränsningarpåpåtotalt totaltexpoexpoGolvbeläggningar med krav på bl a minimitjocklek och denmed krav på bl a minimitjocklek och dennerad träyta. träyta. sätt som de generella euroEuroklasser för golvbeläggningar definierasnerad på liknande sitet. Brandklassningen begränsar sigtill till sitet. Brandklassningen begränsar klasserna. De kallas klass A1fl-Fsig fl (fl står för flooring). Den centrala provningsmeslutanvändning utanpanel, luftspalt bakom slutanvändning utan luftspalt bakom toden kallas Radiant SS-EN ISO 9239-1, som är en före dette tysk metod och 5.anges Trägolv Trägolv skivan. Beslutet publicerades EUstidtidskivan. Beslutet publicerades i iEUs som används även i USA. Rökklass s1 eller5. s2 också, men tillämpas inte i alla Trägolv omfattarbåde både massiva golv och Trägolv omfattar massiva och ning Official Journal januari2003. 2003. ning Official Journal i ijanuari länder. Metoder för obrännbarhet och antändlighet tillkommer, samma somgolv för de flerskiktade golv av typ parkett. Ytbeflerskiktade golv av typ parkett. YtbeTräbaserade skivorbörjade började kunnaCECEgenerella euroklasserna, se ovan. Träbaserade skivor kunna handlingingår, ingår,eftersom eftersommånga mångaträgolv trägolv märkas i april2003. 2003.Klassificeringen Klassificeringenhåller håller handling märkas i april Klassificering säljs, och ska CE-märkas, med ytbehandsäljs, och ska CE-märkas, med ytbehandf n på att utvidgas till att gälla fler typer Brandteknisk klassificering av byggmaterial sker enligt en separat europeisk stanf n på att utvidgas till att gälla fler typer ling. SS-EN 13501-1. ling. slutanvändning. avavdard, slutanvändning. Brandklassning trägolvredovisas redovisasi i avavträgolv Europeiska brandklasser som används i BBR,Brandklassning Boverkets Byggregler: Konstruktionsvirke 2.2.Europeisk Konstruktionsvirke Trätek Kontenta 0411024. brandklass Exempel på produkt som kan uppfylla klassen Trätek Kontenta 0411024. Konstruktionsvirke vardet det andra fallet, A1 Sten, betong Konstruktionsvirke var andra fallet, A2-s1,d0 Gipsskivor, mineralull där detslutgiltiga slutgiltigabeslutet beslutet publicerades där det publicerades Brandklass B-s1,d0Journal Brandskyddat Official Journali iaugusti augusti 2003.KonKon-trä Brandklass i iOfficial 2003. C-s2,d0 Tapet på gipsskiva Tabell1–4 1–4visar visarträprodukter träproduktermed medgegestruktionsvirke har har en en mycket mycket enkel enkel Tabell struktionsvirke D-s2,d0 Träprodukter mensam brandklass, som kan användas klassificering, som gäller för alla typer mensam brandklass, som kan användas klassificering, som gäller för alla typer E produktstandarden. Syntetiska polymerer vidCE-märkning. CE-märkning. enligt produktstandarden. vid enligt F Alla produkter (ingen information krävs) Bygg & teknik 6/09

Tabell 1: Europeiska klasser för reaktion vid brandpåverkan för träbaserade skivor. (Publicerad i Official Journal den 23 maj 2007)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt ProduktSlutanvändning 6 Min. Min. Klass 7 Klass 8 typ enligt densitet tjocklek (exkl. (golvbeläggEN kg/m3 mm golvbeläggningar) ningar)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Cementbundna spånskivor 1 EN 634-2 utan luftspalt bakom skivan 1 000 10 B-s1, d0 Bfl-s1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Träfiberskivor, hårda 1 EN 622-2 utan luftspalt bakom skivan 900 6 D-s2, d0 Dfl-s1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Träfiberskivor, hårda 3 EN 622-2 med sluten luftspalt på högst 900 6 D-s2, d2 22 mm bakom skivan ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– utan luftspalt bakom skivan 600 9 D-s2, d0 Dfl-s1 EN 312 Spånskivor 2, 5 Träfiberskivor, EN 622-2 EN 622-3 hårda och medelhårda 1, 2, 5 MDF-skivor 1, 2, 5 EN 622-5 OSB-skivor 1, 2, 5 EN 300 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN 636 -“400 9 D-s2, d0 Dfl-s1 Plywood 1, 2, 5 Massivträskivor 1, 2, 5 EN 13 353 12 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN 15 197 -“450 15 D-s2, d0 Dfl-s1 Linfiberskivor 1, 2, 5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Spånskivor 3, 5 EN 312 med sluten eller öppen 600 9 D-s2, d2 luftspalt på högst 22 mm bakom skivan Träfiberskivor, EN 622-2 hårda och medelhårda 3, 5 EN 622-3 MDF-skivor 3, 5 EN 622-5 OSB-skivor 3, 5 EN 300 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3, 5 EN 636 -“400 9 D-s2, d2 Plywood Massivträskivor 3, 5 EN 13 353 12 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Spånskivor 4, 5 EN 312 med sluten luftspalt 600 15 D-s2, d0 Dfl-s1 bakom skivan Träfiberskivor, medelhårda 4, 5 EN 622-3 MDF-skivor 4, 5 EN 622-5 OSB-skivor 4, 5 EN 300 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN 636 -“400 15 D-s2, d1 Dfl-s1 Plywood 4, 5 Massivträskivor 4, 5 EN 13 353 D-s2, d0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN 15 197 -“450 15 D-s2, d0 Dfl-s1 Linfiberskivor 4, 5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Spånskivor 4, 5 EN 312 med eller utan öppen luftspalt 600 18 D-s2, d0 Dfl-s1 bakom skivan Träfiberskivor, medelhårda 4, 5 EN 622-3 MDF-skivor 4, 5 EN 622-5 OSB-skivor 4, 5 EN 300 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4, 5 EN 636 -“400 18 D-s2, d0 Dfl-s1 Plywood Massivträskivor 4, 5 EN 13 353 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN 15 197 -“450 18 D-s2, d0 Dfl-s1 Linfiberskivor 4, 5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 Spånskivor EN 312 alla 600 3 E Efl OSB-skivor 5 EN 300 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN 622-5 -“400 3 E Efl MDF-skivor 5 250 9 E Efl ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Plywood 5 EN 636 -“400 3 E Efl ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 Träfiberskivor, hårda EN 622-2 -“900 3 E Efl ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 Träfiberskivor, medelhårda EN 622-3 -“400 9 E Efl ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Träfiberskivor, porösa EN 622-4 -“250 9 E Efl ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Monterade utan luftspalt direkt mot klass A1 eller A2-s1,d0-produkter med minimidensitet 10 kg/m3 eller minst klass D-s2,d2-produkter med minimidensitet 400 kg/m3. Cellulosaisolering av minst klass E får inkluderas om den monteras direkt mot den träbaserade skivan, men inte för golvmaterial. 3 Monterat med luftspalt bakom. Den motsatta sedan av hålrummet skall vara minst klass A2-s1,d0-produkter med minimidensitet 10 kg/m3. 4 Monterat med luftspalt bakom. Den motsatta sedan av hålrummet skall vara minst klass D-s2,d2-produkter med minimidensitet 400 kg/m3. 5 Faner-, fenol- och melaminskivor ingår i klassen, golvmaterial undantaget. 6 En ångspärr med tjocklek på upp till 0,4 mm och en massa på upp till 200 g/m2 kan monteras in mellan den träbaserade skivan och ett underlag om det inte finns några luftspalter mellan dem. 7 Klass i enlighet med tabell 1 i bilagan till beslut 2000/147/EC. 8 Klass i enlighet med tabell 2 i bilagan till beslut 2000/147/EC. 1 2

Bygg & teknik 6/09

Tabell 2: Europeiska klasser för reaktion vid brandpåverkan för träbaserade skivor. Förenklad version, fullständig version i tabell 1. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt

Slutanvändning

Min. Min. Klass (exkl. golvbeläggningar) densitet tjocklek kg/m3 mm –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fiberskivor, hårda utan luftspalt bakom skivan 900 6 D-s2, d0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Träbaserade skivor utan luftspalt bakom skivan 600 9 D-s2, d0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Träbaserade skivor med sluten eller öppen luftspalt 600 9 D-s2, d2 på högst 22 mm bakom skivan ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Träbaserade skivor med sluten luftspalt bakom skivan 600 15 D-s2, d0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– med eller utan luftspalt bakom skivan 600 18 D-s2, d0 Träbaserade skivor ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Träbaserade skivor alla 600 3 E ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fiberskivor, porösa -“250 9 E –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Committee on Construction (SCC). Till sist publiceras brandklassningen i EU:s officiella tidning Official Journal och inkluderas i den harmoniserade produktstandarden för respektive produkt [3]. Systemet kallas Klassificering utan ytterligare provning, eller på engelska CWFT som står för Classification without further testing. Alternativet är att varje enskild tillverkare provar sina produkter eller att produkten hamnar i den sämsta brandklassen F, som betyder att inga brandegenskaper är dokumenterade. Europisk brandklass måste redovisas för alla byggprodukter som ska CE-märkas, även produkter som normalt inte exponeras för brandens tidiga skede och därför inte tidigare behövt brandklassas i Sverige. En annan nyhet är att brandklassen är kopplad till produktens slutanvändning.

En och samma produkt kan därför få olika brandklass beroende på hur den används.

Krav på omfattande dokumentation

Kraven på dokumentation av brandklass är hårda. Allt måste verifieras med provningsresultat. Olika slutanvändning av produkterna måste specificeras, vilket lett till att många olika fall med bakomliggande material, luftspalter och hopfogningar har provats och redovisats. Den mest krävande typen av slutanvändning avgör brandklassificeringen. Brandklassen för träprodukter beror främst av produkternas minimitjocklek och minimidensitet. Exempel på inverkan av densiteten visas i diagram 1. SP Trätek har på uppdrag av den europeiska branschföreningen EPF, European Panel Federation, samordnat provning, analyserat resultaten och tagit fram doku-

mentation för förenklad brandklassning av träbaserade skivor samt presenterat förslagen till klassificering för de beslutande organen. Träbaserade skivor uppfyller normalt klass D-s2,d0, och som golvbeläggning klass Dfl-s1. Klass D-s2,d0 gäller generellt för 18 mm skivor och tjockare. För tunnare skivor finns vissa begränsningar om de används med luftspalt bakom, se tabell 1 på föregående sida. En förenklad version ges i tabell 2 ovan. Träskivor och slutanvändningar som inte finns med i tabellen måste brandprovas för att få en brandklass. Annars hamnar de automatiskt i den lägsta klassen F (Ffl för golv), som betyder att inga brandegenskaper har dokumenterats. Specialprodukter eller produkter med annan slutanvändning kan få högre brandklass om de brandprovas. Mer detaljerad information om resultaten finns på engelska i [4]. ■

Mer att läsa:

[1]. Birgit Östman: Europeisk brandklassning av träprodukter. Bygg & teknik 6/05. [2]. Classes of reaction to fire performance for wood-based panels. Official Journal of the European Union, 23.5.2007. [3]. EN 13986. Wood-based panels used in construction – Characteristics, evaluation of conformity and marking. [4]. Östman B, Mikkola E: European classes for the reaction to fire performance of wood-based panels. Submitted to Fire and Materials, 2007.

Diagram 1: Träskivors densitet är avgörande för den europeiska brandklassningen. FIGRA (FIre Growth RAte) är den parameter som bestämmer brandklassen vid provning enligt SBI (Single Burning Item test) [4]. Klass D (FIGRA mindre än 750 W/s) uppnås för alla träskivor utom fiberskivor med mycket låg densitet, så kallad porös board. 36

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 6/09

BT Brandskyddat trä

Trästäder på 2000-talet med BT Brandskyddat Trä Sverige har en lång tradition av att bygga i trä. Denna tradition kan nu även gälla alla byggnader där det ställs höga krav på brandsäkerhet. Arkitekten och konstruktören kan utnyttja de möjligheter som ligger i träets egenskaper och samtidigt uppfylla de brandtekniska kraven. BT Brandskyddat Trä är brandklassat och bruksklassat.

Service och rådgivning kring trärelaterade frågor: specialtra@moelven.se eller på telefon 054-53 64 00. www.moelven.com/se/BT

BT Brandskyddat Trä Typgodkännandebevis 0658/00

www.moelven.se

Bygg & teknik 6/09

Vid larm om brand i radhus eller skolor larmas ofta stora styrkor från räddningstjänsten. Inom räddningstjänsten finns vetskapen om att bränder i denna typ av byggnader kan bli mycket omfattande. Utöver risken för personskador kan det även medföra stora materiella skador. När räddningstjänsten kommer fram till en sådan brand är det inte ovanligt att den redan är så stor att mycket omfattande brandskador inte kan undvikas. Ett stort problem uppstår om branden sprids längs fasaden upp på vinden. Detta är lätt hänt om fönster går sönder eller när branden börjar utomhus. På radhus och skolor är det relativt vanligt med fasader av trä vilket bidrar till brandspridning upp mot taket. Om även takfoten är av trä eller om det finns luftning till taket i takfoten, kan branden lätt spridas till vinden. Sektioneringen på vinden är därefter väldigt avgörande för hur och hur snabbt branden sprids. För radhus tillverkade före 1980 finns ofta ingen sektionering alls på vinden utan branden kan spridas utan begränsning. Detta medför att det inom kort kan brinna på vinden ovanför alla bostäder i en radhuslänga om inte några släckinsatser görs. Radhus tillverkade efter 1980 ska ha en sektionering på vinden. Det är dock inte alltid som den står emot branden i den tid som det är tänkt utan fel i konstruktion eller projektering kan medföra en snabbare brandspridning. Byggnadskonstruktionen ska normalt stå emot en brand i 60 minuter för att förhindra brandspridning mellan bostäder. För skolor är det idag beroende på skolans storlek huruvida det finns en brandArtikelförfattare är David Widlund, brandingenjör vid Södertörns brandförsvarsförbund, Haninge.

Resterna av radhusen i Trosa efter branden. Skadorna blev mycket omfattande.

cellsavskiljning på vinden eller inte. Förskolor är normalt så pass små att de saknar en avskiljning på vinden. De byggs också ofta avskilt vilket medför att de lätt kan råka ut för mycket skadegörelse och anlagda bränder eftersom detta kan genomföras utan insyn. En anlagd brand vid en träfasad, med en takfot med lågt brandmotstånd och osektionerad vind medför ofta mycket stora skador på denna typ av byggnader.

Erfarenheter från bränder i radhus

Stensundsvägen i Trosa. I mitten av juli 2006 började det brinna i ett radhus i Trosa strax norr om Nyköping. Branden började mitt på dagen och därmed en tid på dagen då de flesta människor är vakna. Branden upptäcktes av några grannar som satt ute på baksidan av sitt hus när de hörde ett konstigt ljud från en av grannbostäderna. När de tittade dit såg de att det slog ut lågor genom fönstren på övervåningen. Några personer befann sig i bottenvåningen i den bostad där branden började. De upptäckte branden först när det brann på balkongen, det vill säga efter att fönstret gått sönder, och hann lyckligtvis ta sig ut. Radhuslängan bestod av totalt fjorton bostäder där åtta stycken hade en gemensam osektionerad vind med en sektione-

FOTO: SÖRMLANDSKUSTENS RÄDDNINGSTJÄNST

Byggnadstekniska erfarenheter från bränder – takfötter och vindar

ring på vinden mot de andra sex bostäderna. Lyckligtvis skadades inte några boende i branden men sju bostäder totalförstördes och en åttonde fick två rum utbrända och stora rök- och vattenskador. De sex bostäder som hade en avskild vind från de andra åtta bostäderna fick inte några brandskador men däremot vattenoch rökskador. Detta medförde att även de sex bostäderna revs efter branden och totalt innebar det att fjorton familjer förlorade sina hem. Vad som orsakade branden gick aldrig att fastställa men i den åttonde bostaden gick det att få många svar på hur branden spreds och varför skadorna blev så pass omfattande. Undersökningen på plats tillsammans med iaktagelser från brandpersonal och boende gav en bild av hur brandspridning gått till och hur snabbt den gått. Fasaderna var av trä och när branden slog ut genom fönstret på övervåningen spreds den snabbt upp till vinden genom en takfot av glespanel. Eftersom vinden var osektionerad för åtta av bostäderna spreds branden snabbt på vinden. Det fanns inte något krav på sektionering när radhusen byggdes på 1960-talet. Detta medförde att det inom kort brann på hela vinden. Fotografier visar på att det cirka 15 minuter efter att räddningstjänsten larBygg & teknik 6/09

Avskiljningen av radhusen i Trosa var av tegel mellan balkongen och lättbetong inomhus. Teglet går dock endast upp till glespanelen.

der via takfoten så att även dessa fick brandskador. Bygglovet för radhusen var utfärdat 1971/1972 varvid det är troligt att husen byggdes på 1970-talet. Branden inträffade på eftermiddagen en solig vårdag på balkongen på en av bostäderna. Branden spreds snabbt upp till vinden via träfasaden och sedan via glespanel i trä till de två andra bostäderna. När räddningstjänsten kom till platsen var det en kraftig brand på två balkonger och det brann även på krypvinden. På vinden fanns en form av sektionering varvid det inte blev brandspridning uppe på vinden.

försvarsföreningen för att utreda hur brandskyddet på vindar i radhus kunde förbättras. Resultatet blev att det inte skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att åtgärda alla vindar. I en undersökning som gjordes i Norge 1995 och 1996 (Signalen nr 2/1998) undersöktes 417 radhusbränder och endast vid 30 fall spreds branden utanför bostaden som branden startat i. Vid 24 av dessa 30 bränder spreds dock branden via takfoten till vinden. Även om det inte ansågs samhällsekonomiskt lönsamt att bygga om vindar är det mycket viktigt att känna till dessa

mats brann på hela den vind som var gemensam för åtta av bostäderna. Cirka tio minuter senare brann det på både överoch undervåning i tre bostäder och branden var då på väg in i en fjärde bostad. Närmaste brandstation var en deltidsstation med bara ett par hundra meters framkörning. När de kom fram brann det redan i två bostäder. Medan brandstyrkan sökte efter personer i bostäderna spreds branden vidare. Branden spreds via fönster in till både under- och övervåningen. Ingen brandspridning skedde invändigt mellan bostäderna. På vinden lyckades räddningstjänsten stoppa branden vid sektioneringen. Totalt var det följande byggnadskonstruktion som medförde den omfattande brandspridningen: ● Brännbar fasad ● Glespanel av trä i takfot ● Osektionerad vind ovanför åtta bostäder. Åtgärder efter branden: Efter branden i Trosa åtgärdades de andra radhuslängorna i området (se Signalen nr 5/2007). Taket lyftes av och det gjordes brandcellsgränser upp till yttertak vid varje bostad vilket innebar att det var lika många brandceller på vinden som bostäder. Fasaden på bostäderna gjordes om från trä till puts.

Avskiljningen i takfot mellan balkongerna. Branden i Trosa spreds via dessa glipor till balkongen intill. FOTO: SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

Huddinge. Vid en radhusbrand i Huddinge i södra Stockholm 2008 fick en bostad mycket kraftiga brandskador. Branden spreds till ytterligare två bostäBygg & teknik 6/09

FOTO: SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

FOTO: SÖRMLANDSKUSTENS RÄDDNINGSTJÄNST

Tre bostäder fick brandskador vid branden i Huddinge. Vid en ordentlig sektionering mellan bostäderna hela vägen upp till yttertaket hade troligtvis bara en bostad fått brandskador vid branden.

Istället var det längs med glespanelen, som gick ovanför raden av balkonger, som branden spreds. Sammanfattning radhus. De byggnadstekniska brister som återfanns vid de två ovan nämnda exempel förekommer vid utredningar från flera radhusbränder. Nedanstående brister är vanligt förekommande i radhus: ● En klen takfot som medför att branden snabbt sprids till vinden ● Takstolar i en lätt konstruktion som är sammanfogade med spikplåtar. Takstolarna faller in genom taket (ej betongbjälklag utan gips) till bostaden och sprider branden. ● Fasad av trä som hjälper till med brandspridning till vinden och till andra bostäder ● Brandcellsavskiljningen går inte hela vägen upp till yttertaket eller har brister som gör att den inte upprätthåller sin funktion till exempel på grund av genomföringar ● Ingen brandteknisk avskiljning på vindar. Redan 1986 (Signalen nr 2/1998) tillsattes en arbetsgrupp på dåvarande Brand-

brister vid nybyggnad eller renovering av radhus.

Erfarenheter från bränder i skolor

Förra året brann det i 512 gånger i skolor och 70 gånger i förskolor i Sverige. Det innebär nästan två bränder per dag. Många av dessa bränder var anlagda. År 2006 drabbades Skövde av extremt många anlagda bränder i förskolor. En gemensam erfarenhet från de bränderna, som även återfinns på många förskolebränder i Sverige, är att förskolorna ofta har brännbar takfot, osektionerad vind och brännbar fasad. Ett exempel på en skolbrand där brandförloppet var det samma beskrivs här nedan. Svalsta skola i Nyköping. Våren 2004 brann det i en skola strax söder om Nyköping. Larmet inkom en fredagkväll genom ett samtal till SOS om brand i skolan. När räddningstjänsten kom till platsen var det en kraftig brand på en plats på utsidan av fasaden samt på vinden. Det rök kraftigt från hela vinden och strax efter att de kommit fram bröt branden genom taket. Branden krävde stora resurser från räddningstjänsten men med an39

ledning av att branden var så pass stor redan vid framkomst fanns det inte mycket att rädda. Hela byggnaden fick stora brandskador och det som återstod av byggnaden revs sedan. Kostnaden för kommunen att bygga upp skolan igen blev cirka 60 miljoner kronor. Fasaden var av trä och branden hade börjat utomhus intill fasaden. Takfoten bestod av trä och branden spreds snabbt upp på vinden. Eftersom vinden var osektionerad blev brandspridningen snabb. Detta är inte på något sätt en ovanlig skolbrand utan som vid många andra

bränder i skolor började branden utomhus på en skyddad plats och spred sig upp längs med den brännbara fasaden och genom den brännbara takfoten.

Sammanfattning

Bränder som sprids till osektionerade vindar eller vindar med felaktiga sektioneringar via brännbara takfötter kostar många miljoner varje år. Är det möjligt att utföra ventilationen på annat sätt än via takfoten? Och att istället ha en takfot som står emot en brand under en längre tid än en takfot med träpanel? Kunskapen

FOTO: SÖRMLANDSKUSTENS RÄDDNINGSTJÄNST

FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG

Brandskador på taket i Svalsta skola. Branden började i fasaden och spreds till taket via en takfot i trä.

Brand i förskola i Skövde.

om hur viktigt det är med rätt utförda sektioneringar på vindar behöver spridas. Kunskapen om att det behövs finns inom räddningstjänsten men har vi inom räddningstjänsten lyckats att sprida denna kunskap vidare? ■

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 6/09

Cellplast och brandskydd – en möjlig kombination? Svaret på frågan i titeln till denna artikel får nog besvaras med ett – Ja. De naturliga följdfrågorna måste dock bli: ”Cellplast på vilket sätt?” och ”Vilken nivå på brandskydd?” Då blir det genast mycket svårare att ge ett enkelt svar. Framförallt måste den senare frågan definieras väl för att kunna få fram lämpliga applikationer i användningen av cellplast. Först kanske vi skall avgränsa ämnet något. Med cellplast avses här nyttjandet av EPS-plast som byggisolering i överbyggnader. Användningsområden som markuppbyggnad, grundisolering och som fyllning/isolering i betongkonstruktioner berörs inte. Cellplast är en samlingsbenämning på flera olika material men det som oftast avses är EPS-plast: Expanderad polystyren. Den vanligt förekommande benämningen Frigolit är ett varumärke som emellertid fått fäste i folkmun och ofta används för all EPS-plast. Andra cellplasttyper är PUR (Polyuretancellplast) som ofta används i möbler, båtar och andra fordon men också förekommer i byggsektorn i sandwichelement för kyl-/frystillämpningar, fasadelement och tilläggsisolering. Som sagt begränsar vi oss här till EPS-plast och lämnar därför PURplasten. Polystyrencellplast förekommer i två applikationer, EPS och XPS. Det är dock i allt väsentligt samma typ av produkt med samma tillverkningsprocess. Ursprunget är små, kompakta polystyrenkulor (granulat) som under inverkan av värme och vattenånga expanderas till porösa kulor. Dessa slutformas sedan med ytterligare ånga/värme, där kulorna i gjutformen sammanfogas till ett block. Skill-

Artikelförfattare är Håkan Rönnqvist och Gunilla Nilsson, Prevecon Brand och Riskkonsult AB, Göteborg. Bygg & teknik 6/09

naden mellan EPS och XPS är att EPS skärs ut till slutlig form ur ett större block medan XPS formgjuts till sin slutliga form direkt. XPS får därigenom slutna celler i ytterskiktet till skillnad mot EPS, där yttercellerna genom beskärningen blir öppna. XPS får därigenom bättre fukt/ vattenegenskaper och används därför ofta som markisolering, i livsmedelsindustrin med mera. EPS är den i byggbranschen vanligen förekommande produkten. Oavsett tillverkningsproceduren innehåller EPS/XPS stora mängder luft. Faktum är att endast cirka en till två procent utgörs av polystyren i det färdiga materialet.

Brännbart

Under senare tid har debatten om förekomst av cellplast som byggnadsmaterial debatterats flitigt främst för dess brandegenskaper, det vill säga hur lättantändligt materialet är, hur snabbt en spridning i materialet kan ske och hur mycket värme som avges vid förbränning. Olika egenskaper hos materialet styr olika egenskaper vid brand. EPS är en termoplast som är mycket porös. När det talas om mängd värme som avges vid brand används enheten MJ/kg, det vill säga energi/massa. Med andra ord blir en direkt jämförelse mellan olika material lite missvisande då det är ett densitetsbetingat värde. En rak jämförelse visar att värmeavgivningen vid förbränning av ett kilo EPS är ungefär densamma som värmeavgiv-

ningen vid förbränning av ett kilo bensin medan ett trämaterial avger ungefär hälften. Så energiavgivningen vid brand är hög men samtidigt så är det endast cirka en till två procent av cellplastens volym som består av ett brännbart material, polystyren, resten består av luft. Tidigare var det vanligare, även i Sverige, att EPS framställdes med flamskyddande medel men i och med att det rör sig om miljöfarliga ämnen har detta lämnats allt mer. Skillnaden mellan en flamskyddad och icke flamskyddad EPS är endast lättantändligheten. När branden väl fått fäste i materialen beter sig en flamskyddad EPS relativt likt en icke flamskyddad. Hur lättantändligt ett ämne är har en stor betydelse för hur brandfarligt ett material anses vara. Med hänsyn till att EPS är en termoplast så påverkas materialet vid relativt låga temperaturökningar. Materialet bildar givetvis inga brännbara gaser, det vill säga att det inte förångas lika lätt som till exempel bensin, vilket medför att EPS-material är mer svårantändligt än bensin, men samtidigt är det långt mer lättantändligt än trä. EPS mjuknar och smälter då det utsätts för höga temperaturer. Vid 80 °C börjar materialet att deformeras och redan vid cirka 100 °C smälter det. Detta kan givetvis medföra problem vid en brand. Även om isoleringen inte till en början är involverat i branden så kan materialet smälta på grund av den ökade temperaturen i rummet. Om isoleringen smälter finns det risk att den rinner ut och antänds.

Ytterväggar som med rätt detaljutformning vid fönster och bjälklagskanter uppfyller kraven för brandteknisk klass REI 60. Provning har skett enligt SIS 02 48 20 som är den provningstandard som tillämpats före SS-EN 13501-2. Ur ”EPS i väggar”. 41

Brandprovning enligt SP Fire105. Från SP:s hemsida.

Syretillförsel Icke bärande utfackningsvägg med puts på EPScellplast. Utförandet får med rätt detaljutformning användas i Br1-byggnader. Ur ”EPS i väggar”.

Skalmursvägg med EPS-cellplast som isolering i en byggnad i klass Br1. Beakta krav på detaljutformning vid fönster Ur ”EPS i väggar”. 42

EPS behöver, som alla brännbara material, tillgång till syre och värme för att kunna förbrännas. Om en exponerad skiva antänds erhålls en väldigt snabb tillväxt och en brand når snabbt en hög effekt. Spridningen blir snabb med hänsyn till att materialet är lättantändligt och energirikt. Om materialet utförs oexponerat det vill säga att cellplastisoleringen utgör en kärna i en konstruktion, där cellplasten är omsluten av obrännbara material har risken för denna snabba tillväxt minskat, eliminerar man syretillförseln så blir det helt enkelt ingen brand. Det som då kvarstår som en risk trots att isoleringsskivan är omsluten av obrännbara material är en eventuell yttre värmepåverkan. Även om ingen tillgång finns på syre så kan en brand i närheten av en cellplastisolerad vägg medföra en temperaturökning inom väggen vilken i sin tur leder till att materialet smälter. Om då inte omslutande material kan hålla den rinnande plasten inom skyddet utan scenariot uppstår att plasten rinner ut medför det givetvis att cellplasten ändå kommer att involveras i branden, dock ger detta lindrigare konsekvenser eftersom mängden smält material blir liten. Ett annat problem är att konstruktionen är känslig för yttre åverkan. Om till exempel puts placeras på utsidan EPS-skivan och ett annat obrännbart isoleringsmaterial placeras på insidan är skivan utförd oexponerad, vilket givetvis är sant. Problemet uppstår den dagen då någon borrar ett hål i fasaden. I och med att det finns ett hål i putsen så kommer en brand betydligt lättare att kunna få fäste i väggen. Resultatet blir då något av en skorstenseffekt genom att hålen i pusten kan skapa ett drag mellan putsskiktet och EPS-skivan. Sammanfattningsvis kan sägas att en brand i EPS tillväxer mycket snabbt, den avger en mycket hög effekt och med hänsyn till den relativt låga densiteten brinBygg & teknik 6/09

ner den även ut relativt snabbt. Med hänsyn till den snabba spridningen och den höga effekten så skall det givetvis även beaktas att om en brand får fäste i materialet bidrar det inte endast till att väggen eller taket blir förstört. En sådan brand kan givetvis även bidra till att brandspridningen inom byggnaden ges en betydligt ökad hastighet. Placeras cellplasten oexponerad i en relativt robust konstruktion så minimeras riskerna för brand betydligt. Ges det ingen tillgång på syre medför det samtidigt att ingen brand kan uppstå.

Vad säger reglerna?

I inledningen tog vi upp frågan om vilken nivå på brandskydd man eftersträvar. Ett svar är att inget får vara sämre än vad som anges i Boverkets byggregler (BBR). En annan tolkning görs av försäkringsbranschen och det förekommer även företags-/koncernpolicies som anger hur och var till exempel EPS får användas. Dagens byggregler, BBR15, anger inget generellt förbud mot specifika material. Övergripande förbud mot användning kan dock inrymmas inom Mjljöbalken eller Arbetsmiljölagstiftningen. Kraven på byggnadsmaterial och dess egenskaper är spridda inom BBR:s kapitel 3 till9. I princip uteslutande avser kraven isolering eller ytskikt.

Att använda exponerad cellplast som ytskikt, där det ställs brandtekniska krav är inte aktuellt, det är alla överens om. Men hur kan man låta cellplast ingå i en byggnadsdel så att den ”vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas”? Boverket lämnar få svar på den frågan utan hänvisar i princip enbart till typgodkännanden och tesmetoder, till exempel SP Fire 105 eller SS-EN 13501-2. SP Fire 105 är en storskalig testmetod för ytterväggskonstruktioner och är praxis för tester av till exempel putssystem med EPS som putsbärare men används också som provningsmetod för olika typer av fasadbeklädnadsskivor. Boverket har haft uppe frågan om nyttjandet av EPS som fasadisolering på höga hus i sin expertgrupp - brand. Boverket har också till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som tillkommit som efterträdare till tidigare Räddningsverket, tillställt ett PM (dnr 1234-4115/2008) om brandskydd i fasader och då specifikt om EPS-isolering. Kontentan i detta PM är att konstruktionen skall testas enligt SP Fire 105 och att luftspalter är en försvårande faktor. De drar också slutsatsen att ”användandet av brännbart material i fasader bör göras med försiktighet”. Vad det i praktiken betyder är en fråga som ännu saknar svar.

En annan intressant fråga är vilken status detta PM har då det är adresserat myndigheter emellan, det går inte heller att finna vid sökning på Boverkets hemsida.

Inträffade bränder

MSB/Räddningsverkets inställning framgår med tydlighet i dess PM ”Isolering av plastmaterial EPS (expanderad polystyren) m fl” (dnr 112-7767-2008). Där redovisar man ett antal bränder, där EPS varit involverat och talar om hur brandutredare genomgående varnar för materialet. Flera av de redovisade bränderna har inträffat under byggtid i upplagt material eller innan konstruktionen är färdigställd (till exempel innan puts anbringats). I övriga fall redovisas inte om EPS använts inom ramen för BBR och/eller typgodkännanden eller om det rör sig om felaktigt utnyttjande. Skillnaden är väsentlig då det i ena fallet rör sig om brister hos entreprenören, i det andra om brister i regelverket. En brand som fått stor uppmärksamhet är en garagebrand i Vallentuna 2007, där en person omkom. Branden var anlagd och garagets inre ytskikt i taket var i tämligen stor omfattning, 800 kvadratmeter, exponerad EPS till följd av att reparationsarbete pågick. Utredningen fastställer efteråt att om ytskiktet varit korrekt, det vill säga att Mineritskivor täckt EPS-isoleringen i sin helhet, hade den anlagda branden inte fått de allvarliga

brandtek ab -märkta brandposter

Brandarmatur - Luckor - Specialskåp

Telefon 08-778 28 51 Bygg & teknik 6/09

www.brandtek.se

Telefax 08-778 04 60 43

Exempel på brandtekniska lösningar. Ur ”EPS i yttertak”. konsekvenser som nu blev följden. Det kan tilläggas att skadorna som var under reparation hade uppkommit genom en tidigare brand, där konstruktionen hållit och minskat brandutvecklingen men skadats och mineritskivorna tagits ned. MSB/Räddningsverket är tydligt kritiska till användandet av EPS, men gör ingen distinktion på när EPS använts inom ramen för vad BBR föreskriver och när den missbrukats. Att en byggnad brinner ned betyder inte med nödvändighet att den är felkonstruerad. MSB är nu inte normgivande myndighet för vare sig byggmaterial eller byggprocess, vilket leder till tolkningsproblem inom branschen när MSB basunerar ut varningar och Boverket, i princip, tiger still.

Försäkra?

Försäkringsbranschen är av hävd skeptiska till alla typer av brännbara byggnadsmaterial. Försäkringsbolagen har två sätt att hantera icke önskade utföranden: Hög premie eller att inte teckna försäkring alls. Egentligen är det inte korrekt att tala om försäkringsbolagen inom ramen för ”branschen” eftersom det är upp till vart bolag att själv avgöra riskpremier med mera. Tidigare fanns ett gemensamt klassificeringssystem ”RUS 108:9”. Denna har 44

dock upphört att gälla även om vissa bolag fortfarande tillämpar grunderna i den. Av det skälet är det svårt att uttala sig om hur försäkringsbolagen ställer sig till EPS-isolering. Många accepterar dock de lätta industritak med EPS-isolering som beskrivs i till exempel Plast- och kemiföretagens handbok ”EPS i yttertak” utan att premiesättningen skjuter i höjden. Det ryktas om att försäkringsbranschen i större utsträckning skall återgå till en gemensam klassificering för premiesättning, men när den kommer och hur den ställer sig till EPS-isolering återstår att se.

Varför EPS?

Skälen till att byggbranschen är förtjusta i EPS-isolering är många: Det är lätt, vilket i förlängningen kan ge enklare konstruktioner. Det är billigt. Det är lätt att transportera och hantera. Det är inte lika känsligt för mögelangrepp. Det är lätt att destruera. Miljöaspekten är idag en också viktig parameter när man väljer byggprodukter. De flesta större aktörer har egna listor med godkända material eller ansluter till existerande listor. Det är då viktigt att se till hela livscykeln: Produktion – transport – montage – utnyttjande – rivning – destruktion. Där har EPS en fördel då det är energimässigt mindre krävande i produktionsprocessen,

det är lättare, vilket minskar transportarbetet och det är lätt att destruera (bränna) och, åtminstone inom produktionsprocessen, återvinningsbart.

Slutsatser

Att EPS är ett isoleringsmaterial med stora fördelar är inget tvivel om. Därför är det nog så att det är här för att stanna. EPS har dock stora nackdelar i samband med en uppkommen brand. Därför är det viktigt att användandet sker på ett genomtänkt sätt. Våra myndigheter inom området varnar för riskerna med att använda EPS på felaktigt sätt men är samtidigt återhållsamma med att ge anvisningar om vad som är ett korrekt sätt. BBR innehåller till exempel varken föreskrift eller råd om hur en ytterfasad i en byggnad i klass Br3 eller Br2 ska utformas om den inte löper förbi brandcellsskiljande väggar eller bjälklag, i princip räcker det om ytskiktet håller lägst klass D-s2,d0 på inoch utsida. Plast- och kemiföretagen har gett ut två handböcker om EPS, ”EPS i yttertak” och ”EPS i väggar”, där ett antal typlösningar redovisas. I debatten har dessa lösningar inte kommenterats speciellt ofta utan EPS framhålls endast ur problemaspekten. Kanske kan vi nå såväl nytta som säkerhet om vi i större utsträckning pratar lösningar än problem? ■ Bygg & teknik 6/09

Bygg & teknik 6/09

Riskbaserat ventilationsbrandskydd För knappt två tusen år sedan varnade biskop Augustinus för matematiker eftersom det enligt honom fanns en risk att dessa ingått en pakt med djävulen. Syftet med denna pakt var enligt Augustinus att förmörka människans själ och försegla människan i helvetets bojor. I trots mot Augustinus tydliga varningar utvecklades en matematisk analysmetod för att verifiera ett alternativt utformat ventilationsbrandskydd vid projektering av ett flerfamiljshus. Genom att kombinera olika analysmetoder som används inom brandteknisk projektering i en övergripande analys var det möjligt att motivera avsteg från de allmänna råden i de funktionsbaserade svenska byggreglerna. Eftersom metoden är generell finns det möjlighet att anpassa analysen till olika brandtekniska frågeställningar. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska det säkerställas att spridning av brand och brandgaser förhindras mellan olika lägenheter i ett flerfamiljshus. Skyddet ska motsvara brandteknisk klass EI 60. Detta ställer bland annat krav på en korrekt utförd brandcellsindelning, vilket även inkluderar ett brandtekniskt skydd av byggnadens ventilationssystem. Enligt Boverkets allmänna råd kan skydd av ventilationssystem erhållas genom att utforma byggnaden med separata kanaler till samtliga brandceller, speciella tryckavlastande anordningar, brandgasspjäll eller genom att tillåta brandgaser att komma in i ventilationssystemet, men att utforma systemet så att ingen spridning av brand-

Artikelförfattare är Björn Yndemark, brandingenjör, och David Tonegran, brandingenjör/civilingenjör inom riskhantering, Tyréns AB, Malmö.

gas kan ske trots att brandgaser tar sig in i systemet. Ett vanligt och allmänt accepterat sätt att lösa det sistnämnda alternativet för ett till- och frånluftssystem är att konvertera tilluften till frånluft i brandfallet. Syftet med detta är att ventilera ut brandgaser genom såväl till- samt frånluftskanaler. Detta görs genom att dimensionera kapaciteten på fläktarna analytiskt. Vid projekteringen av ett större flerfamiljshus bedömdes att en praktiskt genomförbar brandteknisk lösning för att skydda ventilationssystemet var att installera backspjäll i byggnadens tilluftskanaler. Dessa spjäll stängs om riktningen på luftflödet i kanalen ändras, fördelen med detta är att spjällen inte kräver motor samt reglering via rökdetektorer. Vid tidpunkten för analysen användes främst motorstyrda spjäll i detta syfte eftersom det fanns farhågor kring backspjällens täthet, temperaturtålighet samt tillförlitlighet. Vid analystillfället fanns heller inte brandklassade backspjäll. Eftersom den föreslagna lösningen inte var allmänt accepterad ställdes särskilda krav på att lösningen skulle verifieras.

Metod

Enligt BBR 5:11 får brandskyddet i en byggnad utformas på annat sätt än vad som anges i avsnitt 5 i BBR ”om det i särskild utredning visas att byggnadens totala brandskydd därigenom inte blir sämre än om samtliga aktuella krav i avsnittet uppfyllts”. För att verifiera lösningen med backspjäll genomfördes därför en riskbaserad brandteknisk analys som jämförde den relativa risknivån i den aktuella byggnaden (med backspjäll) med risknivån i en teoretisk referensbyggnad som utformats enligt den allmänt accepterade lösningen med konverterad tilluft i brandfallet. Med risknivå avses i denna analys en sammanvägning av sannolikheten för olika händelser vid en brand samt konsekvensen med avseende på exponerade personers hälsa vid respektive händelse. Analysen och risknivåerna konkretiserades närmare i följande tre jämförande frågeställningar: ● Jämföra eventuella skillnader med avseende på liv och hälsa för personer som inte lämnar sin lägenhet under de inledande 60 minuterna av en brand. I analysen tas särskild hänsyn till fallerande aktiva system såsom sprinkler. ● Jämföra eventuella skillnader med avseende på liv och hälsa för den lägenhet med högst risknivå under förutsättning att

samtliga aktiva system fungerar. Detta scenario representerar det mest sannolika scenariot. ● Jämföra eventuella skillnader med avseende på utrymningssäkerhet för personer som påbörjar en utrymning när byggnadens automatiska utrymningslarm aktiverar. Analysen bedömer särskilt siktbarhet och toxicitet vid en utrymning. För att besvara dessa frågor på ett logiskt strukturerat sätt skapades en teoretisk analysmodell som redovisas i figur 1. I denna artikel fokuseras främst på den första frågeställningen ovan, men analysmodellen tillämpades på samtliga frågeställningar. Eftersom det fanns oklarheter kring backspjällens funktion vid höga temperaturer och tryck genomfördes även ett antal fullskaleförsök som en del av analysen. Dessa försök diskuteras även i denna artikel.

Steg 1. Spridningsmodell

Det första steget i analysen är att bedöma hur mycket brandgaser som kan spridas via ventilationssystemet i respektive byggnad. Beräkningarna baseras på antagandet att flödet av brandgaser som skapas vid en brand kan delas upp i tre typer av läckage; spridning via tilluftskanaler, spridning via frånluftskanaler samt spridning via otätheter i byggnadens klimatskal. Flödet av brandgaser bedöms genom att beräkna maximala brandflöden i respektive brandrum (uttryckt i enheten m3/s) med hjälp av beräkningsprogrammet PFS (Program Flow Software) utvecklat av Jenssen [1] samt ekvation (1), hämtad från Backvik [2]. Som framgår av ekvationen är det maximala brandflödet en funktion av brandtillväxthastighet samt lägenhetsvolym. Ekvation (1) beräknades därför för samtliga lägenhetstyper och allmänt vedertagna brandtillväxthastigheter (slow, medium, fast, ultrafast). qf = 0,28 • V 0,53 • α 0,43

(1)

där qf = brandflöde (m3/s) V = volym på lägenhet (m3) α = brandtillväxthastighet (kW/s2) Med kunskap om maximala brandflöden konverteras respektive brandflöde till tidsberoende spridningskurvor genom att koppla det maximala brandflödet till kurvor som beskriver effektutveckling som en funktion av tid. Detta görs med hjälp av ekvationerna (2) och (3). Ekvation (3) baseras på en regressionsanalys av tillgängliga data som återfinns i Backvik [2]. Bygg & teknik 6/09

Figur 1: Teoretisk modell som används för att analysera respektive byggnad. qf = kt2

(2)

tmax = 8,1V 0,37 α -0,33

(3)

där qf = brandflöde (l/s) k = tillväxtkoefficient (l/s3) t = tid (s)

den alternativa utformningen med backspjäll och den allmänt accepterade metoden med konverterad tilluft). I analysen inkluderas hälsoeffekter av kolmonoxid (CO), vätecyanid (HCN), koldioxid (CO2) samt irriterande gaser (HCl, HBr, HF, SO2, NO2, CH2CHO, HCHO). I modellen antas att synergieffekter mellan studerade ämnen är att fraktionsdoserna är additiva samt att koncentrationen av koldioxid påverkar takten som övriga ämnen tas upp i kroppen eftersom andningsfrekvensen ökar med en ökad halt koldioxid. Beräkningarna sker i tidssteg om vardera en sekund och doserna ackumuleras fram till 60 minuters exponering. FED-värden beräknas med hjälp av metoder som återfinns i referenserna [3], [5], [10]. Något förenklat kan beräkningsgången beskrivas med följande algoritm:

4. Den ackumulerade dosen FED vid lätt aktivitet samt vila beräknas. Ekvation (4), baserad på Purser [3], beskriver hur ingående ämnen adderas och justeras beroende på mängden koldioxid. FED = [(FICO + FICN + FLDirr) • VCO2] (4)

där FED = Fractional Effective Dose, vid aktuellt tidssteg FICO = fraktionsdos (med avseende på medvetslöshet) för kolmonoxid FICN = fraktionsdos (med avseende på medvetslöshet) för vätecyanid FLDirr = fraktionsdos (med avseende på dödlig dos) för irriterande gaser VCO2 = korrektionsfaktor för att ta hänsyn till ökad andningsfrekvens. Ingående variabler i spridnings- och konsekvensmodellen inkludeSteg 2. Konsekvensmodell rar bland annat placering av brand, brandtillväxt samt huruKonsekvensmodellen används vida brandtekniska system funför att översätta resultaten från gerar. I dessa två inledande steg spridningsmodellen till en regenereras därför en stor mängd sulterande konsekvens med avdata. För att kunna hantera denseende på exponerade persona stora datamängd krävs att inners hälsa. Detta görs genom att formationen sammanställs i ett beräkna ett mått som kallas Tabell 1: Resulterande hälsoeffekt som funktion behändigt format innan riskniFED, vilket står för ”Fractional av FED-värde. vån i respektive byggnad kan Effective Dose”. FED är ett 1. Gaskoncentrationer i den motta- beräknas. Detta görs med hjälp av spridmått på den ackumulerade dosen av toxiska ämnen i en människokropp och kan gande lägenheten beräknas utifrån vad ningsmatriser. bland annat variera beroende på utsatta som tillförs och bortförs i det aktuella personers känslighet, andningsfrekvens tidssteget. Information om mängden av Steg 3. Spridningsmatriser och storlek. Tabell 1 redovisar resulte- respektive ämne som produceras vid en För att kunna tillämpa resultatet från spridnings- och konsekvensmodellen i rande effekt med avseende på hälsa vid brand baseras på [6], [7], [8], [9]. 2. Fraktionsdoser för de enskilda kom- den efterföljande riskmodellen krävs det olika värden på FED, effekterna baseras ponenterna vid lätt aktivitet samt vila be- att informationen sammanställs på ett sätt på [3], [4], [5]. som möjliggör en fortsatt dataanalys. Baserat på tabellen kan det konstateras räknas. 3. Den totala fraktionsdosen med korri- Detta åstadkoms genom att skapa ett antal att det är önskvärt att värdet på FED understiger 0,3. (Det är dock viktigt att gering för förhöjd andningsfrekvens orsa- riskmatriser. Riskmatriserna innehåller påpeka att analysen främst syftar till att kad av inandning av CO2 beräknas för information om FED-värden i angränsande lägenheter beroende på i viken läjämföra den relativa skillnaden mellan varje tidssteg.

där tmax = tid till maximalt brandflöde (s) V = volym på lägenhet (m3) α = brandtillväxthastighet (kW/s2) De beräknade tidsberoende spridningskurvorna används för att beräkna spridningen av brandgaser till mottagande lägenheter via ventilationssystemet. Med hjälp av denna kunskap kan konsekvensen med avseende på människors hälsa beräknas. Detta görs i den så kallade konsekvensmodellen.

Bygg & teknik 6/09

Tabell 2: Exempel på spridningsmatris.

genhet en brand är placerad. I analysen studeras sju olika huvudscenarier som beror på huruvida aktiva system fungerar. För vart och ett av dessa scenarier krävs kunskap om resulterande FED-värde beroende på om brandtillväxten är slow, medium, fast eller ultrafast. Således krävs det att 28 unika spridningsmatriser skapas. Tabell 2 redovisar resulterande FEDvärden i en spridningsmatris under förutsättning att en brand tillväxer med en snabb brandtillväxt och att alla aktiva system i byggnaden fungerar. För att kunna värdera risknivån krävs förutom kunskap om resulterande konsekvens (FED-

värden) även kunskap om sannolikheten för respektive konsekvens. Information om detta inkluderas i den så kallade riskmodellen.

Steg 4. Riskmodell

Riskmodellen används för att strukturera samt analysera informationen från tidigare steg, dessutom används riskmodellen för att inkludera sannolikheter i jämförelsen mellan byggnaderna. Beräkningarna genomförs med hjälp av Monte Carlo-analys i det excelbaserade datorprogrammet @Risk [11]. Monte Carlo-analys innebär att beräkningarna upprepas ett

stort antal gånger med olika värden på ingående variabler. Vilket värde respektive variabel antar i varje iteration baseras på information kring sannolikheten för olika utfall för respektive variabel. Riskmodellen är indelad i fyra separata steg: 1. Placering av brand bestäms. Sannolikheten för en brand i en given lägenhet bestäms genom att dividera golvytan i aktuell lägenhet med den totala golvytan för alla lägenheter. 2. Brandtillväxthastighet (slow, medium, fast, ultrafast) bestäms. Sannolikheten för respektive tillväxthastighet baseras på [12] och [13]. 3. Antalet fungerande aktiva system bestäms. Sannolikheter för tillförlitligheten hos ingående aktiva system baseras bland annat på [14], [15], [16]. 4. Baserat på informationen i steg ett till tre skapas ett specifikt brandscenario, information om motsvarande FED-värde hämtas från korresponderande spridningsmatris och lagras i modellen. Figur 2 och 3 redovisar riskmodeller för respektive byggnad, riskmodellerna innehåller händelseträd som tydliggör de utfall (inklusive sannolikheter) som kan ske i modellen samt kopplingen till respektive spridningsmatris. En jämförelse mellan riskmodellerna visar att vissa spridningsmatriser är gemensamma för båda byggnader. Detta beror på att vägen genom händelseträdet är identisk i dessa scenarion beroende på vilka aktiva system som aktiverar eller felfungerar. Vissa spridningsmatriser är därför giltiga i båda byggnader. Eftersom analysen bygger på repetition kan utdatan variera relativt mycket om antalet iterationer är för lågt. Detta kan leda till resultat som inte nödvändigtvis är tillförlitliga. I denna analys var kriteriet för en acceptabel tillförlitlighet att utdatan inte fick variera med mer än 1,5 procent. I detta specifika fall ledde detta kriterium till att 25 000 iterationer krävdes för att resultatet skulle vara bedömas vara acceptabel.

Steg 5. Resultat

Figur 2: Riskmodell för alternativt utformad byggnad.

Figur 3: Riskmodell för schablonmässigt utformad byggnad. 48

Med hjälp av den stora mängd utdata som riskmodellen genererar finns goda möjligheter att presentera resultaten på en rad olika sätt. Figur 4 på sidan 50 presenterar resultaten i form av en komplementär kumulativ fördelningsfunktion (CCDF). Figuren visar således ackumulerade komplementära sannolikheter för givna värden på FED i varje byggnad. Resultatet i figuren motsvarar medianvärden och representerar samtliga lägenheter i respektive byggnad. Baserat på figuren kan det konstateras att FED-värdet kommer att understiga 0,1 (det vill säga ”lindriga skador” enligt tabell 1) i 90 procent av alla studerade scenarier, oavsett vilken byggnad som studeras. Figuren visar också att sannolikheten för att FED-värdet ska överstiga 0,3 (”personen kan ej utrymma själv”) är lägre för den alternativt utforBygg & teknik 6/09

OBS materialet paj

En ny standard fĂśr brandskydd i ventilationsanlĂ¤ggningar!

PRODUKTFAKTA s 3JĂ&#x2039;LVVERKANDE s 4YPGODKĂ&#x2039;NND 3)4!# 4' s %NKEL MONTERING

SYSTEMFĂ&#x2013;RDELAR

Uponor Sprinkler finns fĂśr bĂĽde synlig och dold installation fĂśr sĂĽvĂ¤l nybyggnation som fĂśr renovering.

NĂ¤r du vĂ¤l har installerat Uponor Sprinkler kan bĂĽde du och din kund sova gott

s %NKEL PROJEKTERING s )NGA EXTRA KOSTNADER FĂ&#x161;R STYR OCH Ă&#x161;VERVAKNING s "ALANSERAD VENTILATION Ă&#x2039;VEN VID BRAND s ,Ă?GA SANERINGSKOSTNADER EFTER BRAND s ,Ă?G INVESTERINGS OCH UNDERHĂ?LLSKOSTNAD

TYPISKA ANLĂ&#x201E;GGNINGAR s "OSTĂ&#x2039;DER s (OTELL s ÂŻLDREBOENDE s 3TUDENTBOENDE s &Ă&#x2039;NGELSER

Det hĂ¤nder inte mig och de mina... Men vi vet alla att det kan hĂ¤nda, Ă¤ven om vi inte vill tĂ¤nka pĂĽ det. BostadsbrĂ¤nder fĂĽr ofta ett snabbt fĂśrlopp och de fĂśrsta minuterna Ă¤r avgĂśrande fĂśr att rĂ¤dda liv. Ett rum kan vara ĂśvertĂ¤nt pĂĽ fem minuter. Uponor Sprinkler aktiveras redan efter ett par minuter och du slipper uppleva den vĂ¤rsta av mardrĂśmmar. TĂ¤nk pĂĽ det, och ta kontakt med din rĂśrinstallatĂśr. HAGAB INDUSTRI AB LĂ¤s mer om Uponor Sprinkler och andra system och produkter fĂśr hem och samhĂ¤lle pĂĽ www.uponor.se

JĂ&#x2013;NKĂ&#x2013;PING Box 135. IndustrivĂ¤gen 5. SE-562 02 Taberg. Tel 036-36 30 90. Fax 036-36 30 99 STOCKHOLM FĂśrrĂĽdsvĂ¤gen 18. SE-141 46 Huddinge. Tel 08-689 90 10. Fax 08-689 90 30 www.hagabindustri.se

Bygg & teknik 6/09

made byggnaden jämfört med referensbyggnaden. Sammanfattningsvis redovisar figuren att skillnaden mellan byggnaderna är försumbar vid låga FED-värden. För FED-värden som överstiger 0,3 (som bedöms som FED-värden med allvarlig konsekvens) är risknivån högre i referensbyggnaden.

ner på spjällen. Bland annat användes plana spjällblad istället för krökta eftersom detta resulterade i tätare spjäll. Dessutom förstärktes anslutningen mellan spjäll och ventilationskanaler med temperaturtålig fogmassa vid installation. Eftersom riskmodellen förutsätter en relativt hög tillförlitlighet på backspjällen ingår utförliga inspektionsrutiner för att säkerställa spjällens funktion i byggnadens systematiska brandskyddsarbete.

Steg 6. Känslighetsanalys

En känslighetsanalys genomfördes för att värdera och analysera huruvida resultatet är Figur 4: Resultat från ursprunglig analys. Avslutande kommentarer känsligt för förändringar i anOavsett hur man ställer sig till taganden och sannolikheter i den ursprungliga analysen. Därför repete- ken syftade till att undersöka backspjäl- biskop Augustinus skepsis mot matematirades riskmodellen med ändrade antagan- lens täthet och egenskaper vid förhöjda ker är det ett faktum att risker i vardagen den och sannolikheter. Ändringar i indata temperaturer. Spjällens egenskaper vid är realiteter och inte enbart teoretiska som ingick i känslighetsanalysen åter- förhöjda temperaturer utvärderades vid koncept. Denna artikel har redovisat en finns i tabell 3. temperaturen 350 °C eftersom fönster i riskbaserad analysmetod som kan använResultatet från känslighetsanalysen ut- lägenheter förväntas spricka vid denna das för att utvärdera alternativa brandtrycks i form av en kvot mellan FED-vär- temperatur och därigenom reducera skyddstekniska lösningar matematiskt. det för den alternativt utformade byggnaden och referensbyggnaden. Om kvoten överstiger 1 är risknivån högre i referensbyggnaden. Figur 5 redovisar samtliga kvoter från känslighetsanalysen. Resultatet från den ursprungliga analysen är markerat med en kraftig svart linje. Eftersom kvoten överstiger 1 i majoriteten av de studerade scenarierna indikerar känslighetsanalysen att slutsatserna från den ursprungliga analysen är pålitliga. Känslighetsanalysen styrker därför att: ● Den alternativt utformade byggnaden har ett brandskydd som innebär en något (1,3 gånger) högre sannolikhet för konsekvenser motsvarande lindriga skador (FED-värden mellan 0,1 till 0,3). ● Den alternativt utformade byggnaden har ett brandskydd som innebär betydligt lägre (åtta till femton gånger) sannolikhet för konsekvenser som medför utrymningssvårigheter, skador, medvetslöshet Figur 5: Resultat från känslighetsanalys, ursprunglig analys och dödsfall (FED-värden som överstiger markerad i kraftig svart linje. 0,3).

Fullskaleförsök

Vid tidpunkten för analysen användes inte backspjäll för att säkerställa erforderligt ventilationsbrandskydd eftersom det saknades typgodkända backspjäll lämpliga att använda vid höga temperaturer. Därför genomfördes en rad försök i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och spjälltillverkaren. Försö-

trycket i brandrummet, vilket minskar flödet av brandgaser in i ventilationssystemet. Försöken visade att den maximala temperaturen på spjällbladens oexponerade sida var 120 °C, läckaget mellan opåverkade spjäll och spjäll som utsattes för förhöjda temperaturer visade ingen markant skillnad. Fullskaleförsöken resulterade i ett antal mindre modifikatio-

Tabell 3: Ändrade variabler i känslighetsanalysen.

Analysen godkändes av ett antal externa kvalitetsgranskare, vilket indikerar att analysen är mer än ett matematiskt trolleri. Huruvida Augustinus farhågor kring förmörkade själar och helvetets bojor stämmer lär framtiden utvisa. Eftersom analysmetoden möjliggör kostnadseffek-

Erkännanden

Denna artikel baseras på en analysmetod som ursprungligen tillkom genom ett samarbete mellan en rad aktörer. Experter från Lunds tekniska högskola samt Bengt Dahlgren AB fungerade som bollplank och externa kvalitetsgranskare. Dessutom bidrog två tidigare kollegor, Fredrik Nystedt och Daniel Ekström, till analysen. Bygg & teknik 6/09

tiva och nyskapande brandtekniska lösningar och dessutom är generell finns det skäl att fortsätta att tillämpa metoden tills Augustinus varningar bekräftats. ■

Referenser

[1] Jensen L. (1996), Undersökning av rökspridning via ventilationssystem med PFS, Rapport TABK—96/7035, Institutionen för byggnadskonstruktionslära, Lund: Lunds tekniska högskola. [2] Backvik, B. et al (1999), En handbok om brandskyddsteknik för ventilationssystem, Ventilationsbrandskydd i Stockholm AB, Stockholm. [3] Purser, D. A. (2002), Toxicity Assessment of Combustion Products, SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, Third Edition, Section Two – Chapter 6, Quincy: National Fire Protection Association (NFPA). [4] Mowrer, F., Brannigan, V. & Purser, D. (2002), A Probabilistic Approach to Tenability Criteria, Proceedings from the 4th International Conference on performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods, Society of Fire Protection Engineers. [5] ISO (2002), International Organization for Standardization (ISO), Lifethreatening components of fire – Guidelines for the estimation of time available for escape using fire data, ISO Technical Specification, (ISO/TS 13571:2002(E)).

[6] Gann R. G., Averill J. D, Butler K. M., Jones W. W., Mulholland G. W., Neviaser J. L., Ohlemiller T. J., Peacock R. D., Reneke P. A. & Hall J. R. (2001), International Study of the Sublethal Effects of Fire Smoke on Survivability and Health (SEFS): Phase I Final Report, NIST Technical Note 1439, Fire Research Division Building and Fire Research Laboratory – National Institute of Standards and Technology, USA: MD, Gaithersburg. [7] Gann R. G., Averill J. D., Johnsson, E. L., Nyden M. R. & Peacock R. D. (2003), Smoke Component Yields from Room-scale Fire Tests, NIST Technical Note 1453, Fire Research Division Building and Fire Research Laboratory – National Institute of Standards and Technology, USA: MD, Gaithersburg. [8] Ingason H., Bergqvist A., Lönnermark A., Frantzich H. & Hasselrot K. (2005), Räddningsinsatser i vägtunnlar, Karlstad: Räddningsverket, Avdelningen för stöd till räddningsinsatser. [9] Jönsson K. & Yndemark B. (2002), Bromerade flamskyddsmedel i byggindustrin, Brandforsk-projekt 706-021, Växjö: Skanska Sverige AB. [10] Klote, J.H. & Milke, J.A. (2002), Principles of Smoke Management, Atlanta, GA: ASHRAE – American Society of Heating Refrigeration and Air-conditioning Engineers.

[11] Palisade Corporation (2004), @Risk – Risk Analysis Add-in for Microsoft Excel, V 4.5.3 – Industrial Edition, datorprogram, http://www.palisade.com. [12] Höglander K. & Sundström B. (1997), Design fires for pre-flashover fires, SP Report 1997:36, Swedish National Testing and Research Institute, Borås. [13] Nystedt, F. (2003), Deaths in Residential Fires, Report 1026, Dept. of Fire Safety Engineering, Lund University. [14] Budnick, E.K. (2001), Automatic sprinkler system reliability, Fire Protection Engineering, Winter 2001. [15] Ardenmark, J., Litteraturstudie av riskanalysmetoder relevanta för utvärdering av mänskliga och organisatoriska faktorers inverkan på byggnaders brandskydd, Brandforsk-projekt 204-991. [16] BSI (1997a) Draft for Development DD240: Fire safety engineering in buildings. Part 1: Guide to the application of fire engineering principles. British Standards Institution, London.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

Marknadens bredaste program av brand- och säkerhetsprodukter

RUMSSK YDD

ULTIMATIC

UTBILDNING

UTRYMNING MODERN TEKNIK

SweFan 24”

DESIGN

Dafo Brand AB | Tel 08-506 405 00 | www.dafo.se rätt skydd mot brand

Bygg & teknik 6/09

Brandsäkerhet i tunnlar under byggtiden För närvarande byggs, projekteras och planeras flera stora och komplexa tunnelsystem i Sverige. Konsekvenserna av till exempel en brandolycka under byggtiden kan bli mycket omfattande i form av personskador, egendomsskador, förseningar och miljöproblem. Det ställer stora krav på kunskap om vilka åtgärder som är nödvändiga. Kunskapen är dock begränsad och i ett pågående forskningsprojekt kartläggs problemställningen. En tunnel under byggtiden utgör arbetsplatsen för många människor över en lång tid. Ett flertal bränder har redan inträffat och orsakat förluster och skador på både människor, utrustning och själva tunnelstrukturen. Vid de inträffade händelserna har resultatet av olyckan dels berott på brandens placering i tunneln samt brandens intensitet, dels på räddningstjänstens möjlighet till information och förberedelse samt deras resurser i form av personal och utrustning. Följande utgör exempel på inträffade händelser och deras konsekvenser; ● I juni 1994, när bara en liten del av Stora Bält-tunneln var kvar att färdigställa, inträffade en brand i en TBM (tunnelborrmaskin; tunnel boring machine) som förstörde delar av betongen och orsakade stora förseningar. Inga skadades allvarligt. ● I mars 2002 inträffade en brand i motorn till tåget som transporterade ut material från TBM:en, i A86-tunneln under Paris. Branden, belägen cirka två kilometer in i tunneln, spred sig till tågets bränsletank och vidare till transportbandet på TBM:en. Nitton tunnelarbetare blev instängda bortom branden och tog sin tillflykt till TBM:ens räddningskammare. Först efter sex timmar kunde räddningspersonalen undsätta arbetarna. Branden var helt släckt först nästan ett dygn efter brandstart. Ingen av de nitton tunnelarbetarna fick några allvarligare skador. Temperaturen vid branden uppArtikelförfattare är Haukur Ingason och Anders Lönnermark, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, Håkan Frantzich, Lunds tekniska högskola, samt Mia Kumm, Mälardalens högskola.

skattades senare till cirka 600 ºC och på mer än 150 meter av tunneln spjälkades flera decimeter av betongen bort. ● I mars 2006 började borriggen i Björnböletunneln på Botniabanan att brinna längst in i den 1 300 meter långa tunneln. Branden inträffade vid skiftbyte och inga arbetare befann sig därför bortom branden. Räddningstjänsten kunde inte släcka branden på grund av den kraftiga rökutvecklingen och branden fick därför självslockna. Först efter att brandgaserna ventilerats ut kunde räddningstjänsten gå in i tunneln för eftersläckningsarbetet. ● Vid byggandet av en tunnel i Schweiz inträffade en brand i transporttåg, där två tunnelarbetare omkom. ● Även inom gruvindustrin har liknande bränder förekommit, exempelvis i januari 2007 och augusti 2008 i Zinkgruvan, då borrutrustning fattat eld under mark, eller augusti 2006, då produktionen stoppades och gruvan utrymdes på grund av en brand i en borrigg i LKAB:s gruva i Malmberget. Många paralleller kan dras mellan förhållandena i gruvor och undermarksanläggningar och tunnlar under byggtiden. Erfarenheter från de olika områdena har tidigare inte systematiskt jämförts och utnyttjats.

Viktig skillnad mellan anläggning i bruk och anläggning byggtiden

Utrymnings- och insatsplanering samt val av säkerhetsutrustning görs normalt med hänsyn till trafiksituationen i en färdigbyggd tunnel. Det innebär att denna planering inte alltid tar hänsyn till de annorlunda risker som finns för personal som arbetar under olika skeden av byggprocessen. Även riskerna för insatspersonal kan under byggtiden kraftigt avvika från den man har i en färdigbyggd anläggning. Risken för att det inträffar en brand under byggfasen kan också vara betydligt högre än under normal drift. Detta innebär att det förebyggande arbetet behöver anpassas även till byggfasen. Ventilationssystemet är av avgörande betydelse för säkerheten vid insats i trafikerade anläggningar samtidigt som den inte kommer att finnas tillgänglig under större delen av byggnadsfasen. I de flesta fall handlar det om att trycka in friskluft via ventilationsöppning i taket och fram till den plats, där man arbetar med borrning och sprängning. Dessutom är förutsättningarna för byggpersonalen, som i vissa projekt kan röra sig om flera hundra personer, betyd-

ligt sämre under byggtiden jämfört med trafikanter i en normal vägtunnel. Anläggningarna kan vara fyllda med fordon och maskiner (lastbilar, traktorer och borrmaskiner) som kan ge upphov till relativt stora bränder. Möjligheterna för räddningspersonalen blir då mycket begränsade och beslutsunderlaget är vagt eftersom kunskapen kring denna typ av bränder fortfarande är mycket begränsad. Ett annat problem är att det kan vara olika entreprenörer eller olika grupper av människor, som arbetar under olika faser av bygg- och installationsprocesserna. Det är naturligtvis även viktigt att hålla reda på hur många personer som för tillfället är i tunneln och var dessa personer befinner sig.

Olika byggfaser kräver olika insatser

Tunnelbyggen genomförs vanligtvis i två faser. Första fasen innebär ofta att en första byggtunnel, ett så kallat påslag (arbetstunnel), färdigställs, varifrån flera olika tunnelrör mynnar. Tunnelrör kan därför byggas oberoende av varandra, men sammanstråla i den första byggtunneln. Detta innebär att många byggarbetsplatser delar på den sista delen av utrymningsvägen, en utrymningsväg som också fungerar som rökevakueringsväg. Samtidigt med detta så fungerar utrymningsvägen som en transportväg för bergmassorna som ska transporteras ut och material som transporteras in. En brand i byggtunneln kommer att innebära att samtliga människor blir innestängda i tunneln, se figur 1. Räddningskammare brukar finnas tillgängliga under denna fas. Under den andra byggfasen, det vill säga när tunnlarna är färdigsprängda eller borrade, så finns inga utrymningsvägar förutom tunnelmynningarna. Under detta skede brukar man ofta ta bort räddningskamrarna.

Ett pågående forskningsprojekt

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beviljat ett tre årigt forskningsprojekt till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Lunds tekniska högskola och Mälardalens högskola, där man ska undersöka risker och konsekvenser för byggnadsarbetare och insatspersonal vid en eventuell brand i undermarksanläggningar under byggtiden. En brand i fordon, maskiner eller lagrat material under byggtiden kan innebära stora personella risker för räddningstjänsten och utrymmande byggnadsarbetare. Det kan också medföra stora ekonomiska konseBygg & teknik 6/09

Figur 1: En brand i byggtunneln kommer att innebära att samtliga människor blir innestängda i tunneln. kvenser i form av förseningar och reparationer av skador. Syftet med projektet är att kunna ge rekommendationer om åtgärder för att förbättra utrymningssäkerheten och minska konsekvenserna av en eventuell brand. Arbetsmiljön och det kontinuerliga arbetet med att säkerställa och förbättra denna under byggtiden är en mycket viktig del av byggprocessen. I projektet, som startade 2008, studeras olika byggskeden där brandmiljön, utrymning och räddningsinsatser undersöks. De skeden som forskargruppen fokuserar på är ”före genombrottet” där tunnlarna kan vara ett ”hål” rakt in i berget eller grenat med flera stuffar (slutet på tunneln), ”efter genombrottet” där tunnlarna kan vara genombrutna rakt igenom, tunnlar som är lite ”halvordnade” som exempelvis en vägtunnel som kan ha förgreningar såsom påfarter eller avfarter inne i tunneln och slutligen tunnlar som kan vara väldigt förgrenade som vissa mediatunnlar och tunnelbanenät. Andra parametrar som beaktas är exempelvis tunnelns lutning, höjdskillnader, typ av arbetsmetod (TBM eller sprängning), upplag och förvaring, tunnelns ytråhet, tvärsnitt och takbeklädnader, ventilation samt i vilket skede tunnelbygget är (bergarbetsskede och installationsskede). För att få en bra insyn i hur det ser ut på byggplatser har flera arbetsplatser besökts, exempelvis en vägtunnel i Stockholm (Norra Länken) två gånger under olika tidsperioder, en avloppstunnel mellan Partille och Lerum, Hallandsåstunneln i Skåne och Onkalo i Finland, där man bygger framtidens lagringsstation för kärnkraftsbränsle. Dessa besök har gett forskargruppen en bra översikt över olika arbetsmetoder, säkerhetslösningar och hur maskinparken kan se ut vid olika typer av objekt. Den genomförda inventeringen visar att brandbelastningen varierar kraftigt mellan dessa platser. Det är till exempel borrmaskiner (se figur 2), lastbilar, traktorer, mindre arbetsfordon och schaktfordon. Bygg & teknik 6/09

Beräkningar visar att det är borrmaskinerna som kan ge de största brandeffekterna. Om det är en stor TBM som i Hallandsåstunneln, då är risken mycket stor att branden kan ha ödesdigra konsekvenser. Exempel på detta är Stora Bält-branden 1994. När det gäller Norra Länken, Partille, Hallandsåsen och Onkalo så används räddningskammare för utrymning. I Norra Länken använder man istället arbetstunnlarna som ansluter till huvudtunnlarna som utrymningsväg. Det anses kunna fungera eftersom det handlar om kortare avstånd mellan arbetsplatserna nere i tunneln och arbetstunnlarna. I till exempel Hallandsåstunneln kan det vara upp till flera kilometer till närmaste utrymningsväg, varför räddningskamrarna är nödvändiga. En av de viktigaste målen med besöken är bland annat att kartlägga problemställningen kring utrymning under pågående byggnad, identifiera typiska utrymningscenarier och analysera personsäkerhet med avseende på utrymning.

Probleminventeringen är tänkt att identifiera väsentliga faktorer som påverkar utrymningen. Förutom genom studiebesöken görs detta med hjälp av enkäter och inventeringar. Gruppen har deltagit i genomförda utrymningsövningar och en av de mest intressanta var i Hallandsåsen den 7 november 2008, då en simulerad brand startade i ett transporttåg en halv kilometer från TBM:en. Räddningstjänsten i Båstad tillsammans med entreprenören Skanska-Vinci genomförde en insatsövning, där Lunds tekniska högskola studerade och dokumenterade utrymningen från TBM:en och Mälardalens högskola studerade räddningstjänstens insats och samspelet mellan övriga aktörer inblandade i händelseförloppet. Det var en skarp övning som få kände till i förväg. En slutsats från övningen var att de som arbetar i tunneln tar säkerheten på största allvar och reagerar snabbt på larm. Under övningen videofilmades hur personalen reagerade och det kommer att användas i framtida analyser. Bland annat visade det sig att de som suttit tillsammans i större utsträckning har förutsatt att övningen (larmet) inte var på allvar än de som arbetat ensamma ute på TBM:en. Analyser visar dock att personalen tycker att övningar är viktigt och att det inte tar värdefull tid från annat. När det gäller räddningsinsatsen så fungerade övningen bra och gav många värdefulla erfarenheter både till Projekt Hallandsås och till forskningsprojektet. Att genomföra en räddningsinsats i ett så komplext objekt som Hallansåstunneln under byggtiden ändå är, kräver stor kunskap och noggrann insatsplanering. Övningen påvisade vissa tekniska och organisatoriska brister som nu har åtgärdats. Samtliga organisationer har visat en öppen attityd och en vilja att lära av det

Figur 2: En borrmaskin som användes i Norra Länken.

don. Dessutom användes klossar av fiberskivor av olika storlek för att simulera olika typer av bränder. Ett exempel på en sådan brand visas i figur 4. Försöksserien avslutades nyligen och utvärdering pågår. Detaljerade resultat kommer att finnas tillgängliga längre fram, men det kan redan nu sägas att flera av de studerade parametrarna har signifikant betydelse för förhållandena i tunneln under en brand.

Sammanfattning

Figur 3: Arbetstunneln in till Norra Länken.

inträffade. En sådan inställning gör att säkerhetsnivån kan höjas och hållas på en hög nivå. Det är bättre att lära vid en övning än av en skarpt inträffad händelse.

Modellförsök ska ge svar

Inom projektet har ett antal brandförsök genomförts. De frågor man har försökt svara på gäller hur viktig skorstenseffekten är vid arbetstunnlar (se figur 3) som används som räddningsväg. Hur ser bränderna ut när det enbart finns en öppning? Vad händer rent fysikaliskt och hur klarar dagens datormodeller att återspegla verkligheten i dessa fall? Hur påverkas ventilationssystemets utformning och dess förmåga att underlätta utrymningen? Går det att ”stänga in branden” och få det att självslockna och under vilka förutsättningar är det möjligt och ens lämpligt? Det har i flera tidigare forskningsprojekt visats att modellskaleförsök är en

mycket lämplig metod för att genom parametervariation finna vilka faktorer som har störst betydelse för resultaten. En tunnelanläggning i skala 1:40 byggdes upp och under försöksserien genomfördes totalt 36 försök, där geometri (till exempel tunnellutning), brandkällans typ och storlek, brandkällans placering samt ventilation varierades. Tunneln var uppbyggd i olika sektioner för att simulera dels arbetstunneln, dels tunnelrör av olika längd utgående från den nedre delen av arbetstunneln. Under försöken mättes framför allt temperaturer i olika positioner och gassammansättning (O2, CO, CO2). Dessutom studerades rökspridning och flammans utbredning genom de glasrutor som utgjorde ena tunnelväggen. Som brandkälla användes i de flesta försöken en gasolbrännare som gav en brandeffekt, vilken i full skala motsvarar 10 MW. Detta representerar brandeffekten hos ett arbetsfor-

Det inträffar allvarliga brandolyckor i tunnlar under byggtiden. Erfarenheten visar emellertid att de är sällsynta och att säkerhetsmedvetandet är relativt högt, både hos beställarna och entreprenörerna, under byggtiden. En bra säkerhetsnivå handlar om en kombination av mänskliga faktorer, en bra organisation och tillräckliga tekniska installationer. Det är viktigt att ha tillgång till exempelvis räddningskammare, andningsutrustning, släckutrustning, men det är också viktigt att personalen har kännedom om att utrustningen finns och hur den ska användas. Det är också viktigt att relevant information om en inträffad olycka kan förmedlas till berörd personal på ett snabbt och tillförlitligt sätt, framförallt i projekt med många inblandade organisationer. På många arbetsplatser av den typ som beskrivs i denna artikel arbetar personal från olika länder. De har sällan något gemensamt språk och det är inte alltid som alla behärskar engelska tillräckligt bra för att kunna kommunicera effektivt. Detta innebär att man måste ha tydliga och enkla rutiner för hur viktig information ska föras ut så att den når fram till och förstås av samtliga berörda. Det förebyggande arbetet och hur man hanterar olika säkerhetsfrågor varierar mellan olika arbetsplatser eftersom förutsättningarna är olika. Det viktiga är att all berörd personal har en samsyn på säkerhet, att rutinerna såväl övas internt inom projektet, som samövas med räddningstjänsten och att aktuella risker inom projektet tas upp, hanteras och arbetas med kontinuerligt i det systematiska säkerhetsarbetet både under och över marknivå. ■

Figur 4: Brandförsök i modellskaletunneln. Bygg & teknik 6/09

insänt

Skolor behöver sprinklerskydd! Varje vecka brinner elva skolor i vårt land. Det är inte acceptabelt, det är alla överens om. Men hur kan vi göra för att stoppa det här missförhållandet? Sprinkla skolorna, föreslår brandingenjör Gösta Holmstedt.

2007 larmades räddningstjänsten för 562 insatser till skolor, fritidsgårdar och förskolor (för åren 2005 och 2006 är motsvarande siffror 549 insatser respektive 602!) Det är uppenbart att flertalet av de här bränderna är anlagda, de flesta av ungdomar. De många skolbränderna skadar samhälle på olika sätt; direkta och indirekta kostnader, störd undervisning, oro och osäkerhet. Oacceptabelt många bränder har inträffat under senaste åren i skolor, daghem och förskolor. Skadorna blir ofta omfattande, såväl direkt som indirekt. Många människor i samhället drabbas av dessa händelser – de anställda, eleverna, föräldrarna, samhället etcetera.

Hur kan vi stoppa skolbränderna?

Går det över huvud taget att få stopp på skolbränderna? Det är en viktig frågeställning och svaren varierar givetvis. Det finns olika slag av insatser för att säkra skolor, förskolor och daghem från skadegörelse och brand. Men det finns tyvärr ingen enkel och enhetlig lösning. Med det här inlägget vill jag slå ett slag för ett aktivt system som tyvärr ofta glöms bort i debatten. Automatiska sprinklersystem med vatten som släckmedel är alltför ovanliga i den här typen av verksamheter.

Normalt aktiveras första sprinklerhuvudet inom en till två minuter

Under senare år har det gjorts flera försök för att jämföra brandförloppet vid osprinklade och sprinklade bränder. Många brandförsök har gjorts under årens lopp för att påvisa vad ett aktivt skydd i form av ett sprinklersystem kan innebära för en brands utveckling. I det sprinklade fallet steg temperaturen i rummet maximalt till 300 grader, för att sedan sjunka snabbt när sprinklern löste ut. Den första sprinklern löste ut efter cirka 50 sekunder och därefter sjönk temperaturen snabbt. Efter fyra minuter var rumstemperaturen nere i 40 grader. I det osprinklade försöket steg temperaturen snabbt och nådde efter lite mer än en minut 850 grader och höll sig där under fem minuterna tills brandbelastningen i rummet förbränts helt. Först därefter började temperaturen sjunka. Bygg & teknik 6/09

All sprinklerstatistik i världen är samstämmig och visar på sprinklersystemens överlägsna tillförlitlighet, förutsatt att de underhålls väl under sin livstid. Utvecklingen har gått mycket snabbt under de senaste femton åren. Detta har bland annat lett till en snabbare utlösningsteknik, där man i ett normalrum kan förvänta sig att det första sprinklerhuvudet aktiveras inom en minut. I normalfallet är branden under kontroll, alternativt släckt, av fyra aktiverade sprinklers. Underhållet är enkelt och görs till en låg kostnad.

Sprinkler ökar byggkostnaden med 2,4 procent

Enligt en engelsk undersökning från 2006 är investeringskostnaden för att förse en nybyggd skola med ett komplett sprinklersystem i två plan med en yta på 20 000 kvadratmeter ungefär 2,4 procent av den totala byggkostnaden. Tekniska byten där sprinklersystem installeras kan medge förenklingar i byggnadskonstruktionen och i det här fallet uppskattas de brandskyddstekniska förenklingarna till en procent och ”nettokostnaden” för sprinklerinstallationen till runt 1,4 procent.

Med sprinkler gick det att försäkra skolan

I några kommuner har man insett fördelarna med sprinkler och sprinkler finns med i diskussionen vid nybyggnader av skolor. Det finns ett ypperligt exempel från en skola i Stockholmsområdet som har försetts med ett komplett sprinklersystem i samband med renovering. Innan beslutet om sprinkling fattades, gjordes en omfattande analys av kostnaden för brandskyddet med och utan sprinkler. Resultatet blev mycket intressant och slutade med att beställaren (lika med kommunen) bestämde sig för att totalsprinkla skolan, vilket dessutom innebar att man fick en försäkringslösning till en rimlig kostnad. Med sprinkler var det plötsligt intressant att försäkra skolan, något som varit omöjligt tidigare på grund av det dåliga skaderesultatet. Sprinklersystemets tillförlitlighet har testats efter installationen eftersom det har inträffat ett antal brandincidenter i skolan, samtliga har släckts av systemet i ett tidigt skede. Något fall av mekanisk påverkan har också inträffat, men det gör man bara en gång. Syndaren går lätt och snabbt att identifiera när han springer från platsen genomvåt av sprinklervatten.

Boendesprinkler för skolor, förskolor och daghem

Boendesprinklersystemen ger ytterligare möjligheter att skapa säkrare skolor, dag-

hem och förskolor. De medger avsevärda förenklingar som glesare täckningsytor per sprinkler, färre antal sprinkler per verkningsyta och speciella sprinklerhuvuden. Totalkostnaden för dessa system blir därför lägre än för de så kallade industrisystemen. Boendesprinkler har under de senaste åren fått en ökad användning för att höja säkerheten i alternativa boenden. Färsk statistik visar att mer än 50 procent av nybyggda alternativboenden förses med boendesprinklersystem. Detta är också en trend i resten av Europa. Ett gemensamt nordiskt samarbete pågår för ett nytt regelverk för boendesprinkler. Det kommer sannolikt att vara slutfört under senare delen av 2009. Boendesprinkler kan definitivt tillföra en ny dimension när det handlar om ökad brandsäkerhet i skolor, förskolor och daghem. Vid nyinstallationer blir den totala installationskostnaden mellan 150 till 200 kronor per kvadratmeter under förutsättning att vattenförsörjningen är tillfredsställande (vilket normalt är fallet i de flesta kommuner). Den här kostnaden motsvarar

Sammanfattning

Min uppfattning är att diskussionen om att stoppa bränder i skolor och daghem har hamnat i en återvändsgränd. Det man talar om är oftast bättre upplysta skolor, inbrottslarm, väktare, automatiskt brandlarm och/eller övervakningskameror. Alla dessa komponenter är givetvis viktiga och bra byggstenar, men det är uppenbart att de här verktygen behöver kompletteras med ett aktivt system i form av automatiska sprinklersystem. De kommentarer, som ofta förs fram att; ● ”Det är för dyrt” – Kommentar: kostnaden för installation av ett sprinklersystem motsvarar kostnaden per kvadratmeter för golvinläggning, vilket inte normalt brukar utgöra ett hinder för en byggherre, ● ”Det blir bara stora vattenskador” – Kommentar: det finns inga belägg för en sådan slutsats då varje sprinklerhuvud aktiveras individuellt vid en brand, ● ”Det är krångligt och dyrt att underhålla sprinkler” – Kommentar: underhållskostnaden är minimal, ● ”Kan sprinkler öka säkerheten mot svåra brandskador?” – Kommentar: all tillgänglig statistik visar på att en brand i en sprinklad byggnad är kontrollerad eller släckt av maximalt fyra sprinklerhuvuden. Gösta Holmstedt Brandingenjör Sprinklerfrämjandet, Stockholm 55

Brandskydd på bygget:

Blev det som det borde när man gjorde som man gjorde? Mycket kraft läggs på projektering av brandskydd, men hur sker egentligen uppföljningen att det blev rätt när bygget är klart? Denna artikel handlar om hur intentionerna i brandskyddsbeskrivningen förverkligas på bygget samt ger exempel på hur vanliga brister kan undvikas.

Kontrollplan PBL har till syfte att säkerställa att samhällets krav på byggnaden efterlevs. En viktig del i detta är att säkerställa att brandskyddet verkligen utförts som det har projekterats. Byggnadens brandskydd beskrivs under projekteringsoch entreprenadtiden normalt i en brandskyddsbeskrivning. Vid färdigställandet upprättas en relationshandling, som ofta först då benämns brandskyddsdokumentation. Innehållet i kontrollplaner skiljer sig ofta väldigt mycket, även för likartade byggnader. I vissa kontrollplaner behandlas brandskydd detaljerat där det anges vad som ska kontrolleras och/eller intygas och vem som ansvarar. I andra kontrollplaner finns brandskydd endast med som en kontrollpunkt ”Brand”, där någon, oftast en brandsakkunnig, förväntas intyga att brandskyddet är utfört enligt gällande brandskyddsdokumentation. Undertecknads erfarenhet är att mer detaljerade kontrollplaner ofta resulterar i en bättre uppföljning och därmed färre fel i slutprodukten.

Utförandekontroll av brandsakkunnig

När en brandsakkunnig anlitas för att styrka att brandskyddet har utförts enligt kontrollpunkterna i kontrollplan PBL sker detta normalt som en utförandekontroll, skiljd från övriga besiktningar. Utförandekontrollen är gränsöverskridande över flera entreprenader till skillnad från besiktningsmän som normalt besiktigar en given entreprenad.

Artikelförfattare är Nils Olsson, Bengt Dahlgren Brand & Risk AB, Göteborg.

Hur mycket måste man kontrollera som brandsakkunnig för att förvissa sig om att brandskyddet verkligen blev som det var tänkt? Här finns tyvärr inga riktlinjer från Boverket eller byggnadsnämnder och någon branschpraxis har ännu inte utarbetats. I den bästa av världar hade entreprenörens egenkontroll varit fullt tillräckligt som verifiering att samtliga handlingar har följts. Tyvärr är det dock inte ovanligt att verkligheten och innehåll i egenkontroller skiljer sig åt, (rejält!). Utförandekontroller och besiktningar är därmed en viktig del i verifieringen att brandskyddskraven har efterlevts. Förväntas man som brandsakkunnig kunna kontrollera allt som rör brandskydd? Och är man i så fall bäst lämpad för detta? Nej, lyder mitt bestämda svar på båda dessa frågor. Den som är bäst lämpad att kontrollera/besiktiga bör utföra respektive kontroll/besiktning. Till exempel bör en elkunnig person kontrollera utformning av nödbelysning och belysta vägledande markeringar, strömförsörjning till hissar etcetera. Det viktiga är att man tidigt är överens om vad som behöver kontrolleras/besiktigas och vem som kontrollerar/besiktigar vad, så att inget viktigt missas.

Egenkontroller samt gränsdragningslista mellan besiktningsmän

Ett system som undertecknad har använt med gott resultat i många projekt är att tidigt upprätta en gränsdragningslista mellan berörda kontrollanter och besiktningsmän, där det tydligt framgår vad som ska kontrolleras/besiktigas samt av vem. En sådan gränsdragningslista kan med fördel även innehålla information om vad som bör ingå i entreprenörernas egenkontroll. Det är viktigt att gränsdragningslistan kommuniceras tydligt till alla kontrollanter och besiktningsmän, helst vid ett möte, då det ofta blir diskussioner om vem som ska kontrollera vad. Bäst resultat fås ofta om kontroller/förbesiktningar utförs tidigt under bygget så att eventuella fel upptäcks och likartade fel kan undvikas. Kontroller/förbesiktningar ett par veckor innan inflyttning rekommenderas också så att det finns gott om tid att rätta till fel som annars kan ligga till grund för att lokalerna inte får tas i bruk vid önskat inflyttningsdatum.

När kontroller/besiktningar är slutförda och inga fel återstår kan respektive kontrollant/besiktningsman intyga att kontroll/besiktning har utfört enligt gränsdragningslistan och att inga återstående fel noterats. Detta kan sedan användas som underlag för den brandsakkunnige när intyg ska skrivas till byggnadsnämnd att brandskyddet är uppfört enligt kontrollpunkterna i kontrollplan PBL.

Att särskilt tänka på vid utförandeentreprenader

I utförandeentreprenader arbetas brandskyddskonceptet från brandskyddsbeskrivningen normalt in i respektive entreprenadhandling. Det är dock inte ovanligt med brister i denna inarbetning. Därmed kan brandskyddet bli fel även om utförandet följer entreprenadhandlingen till punkt och pricka. Dessa typ av fel upptäcks normalt inte vid entreprenörens egenkontroller och i vissa fall inte heller av besiktningsmannen. Därför är det viktigt att den brandsakkunnige utför stickprovskontroller även när annan besiktningsman har huvudansvaret för besiktning av en viss utformning. Många av ovanstående problem kan undvikas genom bättre samordning i projekteringsskedet. Min erfarenhet är att en av de bästa investeringar en beställare kan göra för att få ett problemfritt brandskydd är att låta att brandskyddsprojektören genomföra avstämningsmöte med projektörer för respektive disciplin innan utskick av handlingarna. Vid ett sådant möte gås brandskyddsbeskrivningen igenom och efterlevnaden i handlingarna kontrolleras antingen i detalj eller med stickprov, beroende på utformningens komplexitet.

Hur undviker man de vanligaste bristerna?

I följande stycken listas tips hur du undviker några av de vanligaste bristerna som noteras vid utförandekontroller. Brandtätningar. Det är ofta svårt att göra korrekta brandtätningar. Utformningen beror på storlek och material på genomföringen samt material i väggen eller bjälklaget som genombryts. För vissa genomföringar behövs svällande brandskyddsprodukter ofta i kombination med drevning medan för andra fungerar hårda brandskyddsmassor. Det hela blir inte lättare av att det finns produkter på marknaden som, enligt Bygg & teknik 6/09

Brandtätningar måste ibland göras innan arbetet färdigställs. I detta fall är det svårt att brandtäta ovan det fasta undertaket mot schaktet (den kaklade väggen).

undertecknads åsikt, inte borde få klassas som brandskyddsmassor. Dessa massor har låg värmetålighet och brinner upp vid brand. De är endast godkända i kombination med tätt packad stenull, vilket är det som verkligen hindrar branden att passera genomföringen. Massan är i de fall endast att betrakta som kosmetika. Problemet är att detta inte alltid framgår på tuberna för ”brandskyddsmassan” att stenullen behövs, detta står endast i de monteringsanvisningar som inte alltid följer med vid köpet. I vissa fall måste brandtätningen utföras innan allt montage är färdigt till exempel vid väggenomföring av rektangulära ventilationskanaler som förläggs nära tak, detta då det inte går att komma åt genomföringen när kanalen är på plats. Beakta även att hela hålet inte får fyllas av genomföringen. En tumregel är att de behövs minst cirka 15 till 20 mm fritt mått runt genomföringen för att kunna göra en brandtätning. För brännbara genomföringar, till exempel elkablar, får genomföringen normalt fylla högst cirka 60 procent av hålet, detta för att få rum med tillräckligt mycket svällande brandfogmassa runt genomföringen så att massan kan svälla upp och täppa igen öppningen. Skummaterial för brandtätning har normalt mycket låg temperaturtålighet och kräver ofta att skummet brandskyddsmålas eller täcks med stenullsisolering för att ge en fullgod brandtätning. För dig som utför brandtätningar är det viktigt att noggrant observera vilka begränsningar som finns för respektive brandtätningssystem. Informationen finns i monteringsanvisningarna. Ofta kan det vara lämpligt att låta en brandtätarfirma ta helhetsansvaret för alla brandtätningar, särskilt vid objekt med många brandceller. Bygg & teknik 6/09

Brandtätningar är ofta svåra att genomföra. Beakta att genomföringen inte får täcka för stor del av öppningen när svällande brandskyddsmassor används, vilket är OK i detta fall. Som alternativ kan brandskyddsmanschetter (de röda på bilden) användas.

Skummaterial för brandtätning har normalt låg temperaturtålighet och måste oftast brandskyddsmålas eller täckas med stenullsisolering för att fungera som fullgod brandtätning.

Eldosor. När eldosor genombryter gipsväggar försvagas väggens brandmotstånd. En vanlig missuppfattning är att detta alltid kan lösas med en svällande platta ”brandskyddspuck” som placeras längst

Eldosor i brandcellsskiljande lättväggar kräver särskilda åtgärder. Notera att ”brandskyddspuckar” normalt endast är godkända där eldosan genombryter högst en gipsskiva.

bak i eldosan. De ”brandskyddspuckar” som undertecknad har stött på är endast godkända i väggar i klass EI 30, uppbyggda med gips, regel, gips. Brandskyddspuckens brandmotstånd motsvarar därmed cirka klass EI 15. Dessa brandskyddspuckar är inte godkända när eldosan genombryter fler än en gipsskiva (där alla gipsskivorna behövs för väggens/ bjälklagets brandmotstånd). Där eldosan genombryter fler än en gipsskiva kan brandskyddet säkerställas med stenull som hålls fast mellan kortlingar eller gipspågjutning på baksidan av eldosan, åtgärder som ofta är lätta att genomföra när väggen byggs men mycket kostsamma att åtgärda i efterhand. Dörrar i brandcellsgräns. Branddörrar ska alltid monteras enligt deras monteringsanvisningar. Brandcellsskiljande dörrar ska normalt drevas med branddrev. För vissa dörrfabrikat krävs även brandskyddsmassor på en eller två sidor om drevet. Drev av cellgummi är normalt inte tillåtet, men tyvärr inte ovanligt. Lås och beslag. När lås och beslag ska väljas är det många faktorer att ta hänsyn till. Kombinationen av utrymningssäkerhet och inbrottssäkerhet är ofta svår att hantera. Extra besvärligt blir det med passagekontrollsystem i brandcellsskiljande dörrar. Det är inte ovanligt att brukaren dessutom vill sätta in egna lås. Med alla dessa faktorer är det inte konstigt att det ibland blir fel, fel som dessutom kan vara mycket kostsamma att rätta till. Särskilda låsmöten där brukaren, fastighetsägaren, brandkonsult, arkitekt, elkonsult, eventuell säkerhetskonsult samt låssakkunnig rekommenderas för att undvika dessa fel. Fungerar det tillsammans? Den samordnade funktionsprovningen är oerhört viktig. Här testas om systemen fungerar tillsammans, och inte bara var för sig. Det 57

Utrymningsvägar från byggarbetsplats ska hållas fria och bör skyltas med vägledande markeringar. Bådadera saknas i detta fall.

är viktigt att funktionsprovningen görs för hela kedjan det vill säga från ett fungerande normaltillstånd till ett fungerande brandtillstånd.

Systematiskt brandskyddsarbete på bygget

På varje byggarbetsplats ska det bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete. Det systematiska brandskyddsarbetet innebär bland annat att: ● Organisation, ansvar och befogenheter för brandskyddet ska redovisas. ● Handlingsplan ska upprättas för tillbud. ● Personalen ska ha tillräcklig utbildning, till exempel om släckutrustning, utrymningsvägar med mera. ● Tillräckliga utrymningsvägar ska finnas från byggarbetsplatsen. Dessa bör skyltas, till exempel med efterlysande vägledande markeringer. Utrymningsvägarna ska alltid hållas fria. ● Släckutrustning ska finnas på byggarbetsplatsen. Placeringen ska skyltas. ● Utrymningsplaner upprättas och sätts upp på lämpliga ställen. ● Heta arbeten ska utföras så att brand inte uppkommer, notera att tillstånd krävs. Gasflaskor ska förvaras på ett betryggande sätt, lämpligen i gasskåp utanför byggarbetsplatsen. ● Skyddsronder ska genomföras.

Gasflaskor bör förvaras i gasskåp utomhus. Gasflaskor får dock inte förvaras liggande som i detta fall eftersom säkerhetsventilen då inte fungerar. Gasskåpet ska inte innehålla ”skräp”.

mot olyckor vid byggarbeten med pågående verksamhet. Många av dessa riktlinjer innehåller likartade tolkningar som i stora drag anger att det utöver de krav som alltid ställs på en byggarbetsplats bland annat tillkommer följande när verksamhet pågår i intilliggande lokaler: ● Det bör upprättas en skyddsplan som redovisar hur brandskyddet ska hanteras under byggtiden. ● Avgränsning ska anordnas mellan byggarbetsplatsen och verksamheten, vilket ofta kan innebära provisoriska brandcellsgränser. För provisoriska brandtätningar finns brandskyddskuddar med svällande brandfogmassa som ofta kan vara lämpliga. Dessa är lätta att ta bort och sätta tillbaka när ny genomföring behöver utföras. ● Utrymningsvägar från verksamheten ska fungera, ibland kan provisoriska utrymningsvägar behöva anordnas. ● Befintliga brand- och utrymningslarminstallationer i delar med verksamhet ska normalt fungera även vid ombyggnaden. I vissa fall kan provisoriska installationer anordnas.

Pågående verksamheter

Vid ombyggnader eller etappvisa byggarbeten när det pågår verksamhet i intilliggande lokaler är det särskilt viktigt att säkerställa att byggarbetena inte medför fara för personerna i de intilliggande lokalerna. Boverkets byggregler saknar angivelser hur brandsäkerheten ska hanteras för dessa fall. Många räddningstjänster har gett ut riktlinjer för hur de tolkar Lag om skydd 58

Öppna containrar ska stå på ett betryggande avstånd från lokal med verksamhet, normalt minst cirka fyra till fem meter.

Ibland kan särskilt byggbrandlarm behövas för att larma verksamheten vid brand på byggarbetsplatsen. ● Mängden brännbart material på byggarbetsplatsen ska minimeras. Brännbart emballage bör transporteras ut ur byggnaden varje kväll. ● Arbetsbodar placeras på ett betryggande avstånd från byggnad med verksamhet. ● Öppna containrar bör placeras minst cirka fyra till fem meter från fasad. ● Vid driftstopp av sprinkleranläggning ska höjd beredskap anordnas. ■ ●

… och svarar

Den brandtekniska klassen Isolering, I, avser att byggnadsdelens värmeisolering och/eller värmekapacitet förhindrar att temperaturhöjningen på ”baksidan” sett från brandsidan kan antända material, och därigenom sprida branden. Åtföljs av en tidsklass i minuter, som anger den tid som byggnadsdelen fyller sin avskiljande funktion avseende temperaturhöjning (vid en standardbrand). Två olika materialegenskaper är avgörande: Värmeisolering: Här är till exempel stenull bra tack vare just god värmeisolering. Värmekapacitet (värmelagring, och därmed fördröjning av temperaturhöjningen): Här är till exempel betong bra tack vare just hög värmekapacitet. Kommentar (som inte efterfrågas): Betong har hög värmekapacitet per volymenhet (per m3) tack vare hög densitet. Om man i stället anger värmekapacitet per massenhet (per kg) så har faktiskt luft högre värmekapacitet än betong. ■ Bygg & teknik 6/09

18 565 = VÄRLDSREKORD Ramböll projekterar och löser säkerhet, miljö och ventilation i världens längsta sänktunnel - 18 565 m. Att skapa säkerhet för miljontals resande varje år är en utmaning i världsklass. Ramböll levererar integrerade och kostnadseffektiva säkerhetslösningar i komplexa miljöer. Vi växer och söker nu dig som vill jobba med oss i spännande projekt inom bland annat Brand, Risk & Säkerhet och VVS. Läs mer på www.ramboll.se

Det finns bara en regel. nivell 185x32 Bygg & teknik 6/09 1

www.nivellsystem.se 59

08-11-04 16.55.22

Pinega del IV:

Färden går mot Verkola Det är dags för uppbrott från Soltsa. Vi ska lämna huset som varit vårt hem under ett par dagar. Vädret är ombytligt och oförutsägbart. Ena dagen sol och värme. Följande dag råkall och mulen. Inte olik en svensk midsommar. Färden kommer att gå genom byar och mindre samhällen fram till målet, Verkola. Våra nya vänner, familjen Gusev från Pusjkin utanför Sankt Petersburg, har lastat in sina gummiflottar i jeepen. Tatiana Nikolaevna vår färdledare sitter och trummar med fingrarna mot bordsskivan. Entreprenören i henne är rastlös. Sitta still är inte hennes stil.

Regnet drar in över oss, ett stilla duggregn. Tatiana Nikolaevna kommer denna dag en timme tidigare än beräknat. Hon och chauffören Ivan delar vår enkla måltid som Lida Nikolaevna kommer över med redan vid åtta. Vi väntar och vi väntar på att våra färdkamrater, de med gummiflottarna ska bli klara. De bodde i huset intill bastun, två rum utan belysning eller värme. Frös gjorde de under den tre veckor långa färden från Pinegas källflöden och fryser, det ser de ut att göra fortfarande. Vi har hunnit börja tycka om Soltsa och tänker oss gärna tillbaka. Genom bilfönstret ser samhället dock förunderligt grått och platt ut. Inga människor syns till. Den stora sandplanen vid infarten till samhället är lika trist som när vi anlände. Det må finnas gator i samhället, men om det finns en öppen plan som går att köra på, ginar den närmast obefintliga trafiken hellre än att den följer stadsplanens rätlinjiga system av gator och gränder, kantade med strängar av gräs i ett försök att ange gränser. Färden går norrut, mot Gorodetsk. Det är fredag förmiddag. Få fordon har passerat före oss och vägen är ännu inte sönderkörd. Ån flyter beskedligt under bron där vi blev stående i förrgår och där vattnet stod decimeterdjupt över vägbanan den natt vi anlände från Korpogory. I Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

Gorodetsk viker vi av mot floden och rundar byggnaden där den ryska varianten på fyrhjuls terränggående motorcykel står, den med ballongdäck invirade med rep.

Till Sholomen genom snårskogen

Vägen blir snart smalare och vägbanken ligger endast någon decimeter ovanför sumpmarken med den täta lövskogen där grenarna piskar mot bilens vindruta. Nu färdas vi snart parallellt med älven. Efter tjugo minuters färd på en väg som blir allt mer skumpig, det är som att färdas över en getarygg, kommer vi fram till byn Sholomen. Bygatan är vid pass fem hundra meter. På ömse sidor finns stora byggnader, femväggars och sexväggars. Några fyraväggars byggnader ligger i ett andra led. Beteckningarna fyra-, fem- och sexväggars visar på storleken på husen. Ett fyraväggars hus är ett med fyra bärande väggar. Finns en hjärtvägg i huset, så kallas det femväggars. Ett sexväggars hus är ett hus med två hjärtväggar. Gräset står högt kring byggnaderna, så även kring de få bebodda. I byn finns ett tjugotal hus. Det är mörkt, fast det är mitt på dagen. Det är inte vanligt med besök av främlingar. En pojke i tioårsåldern följer våra förehavanden. Han har kortbyxor och stålbågade runda glasögon med starka linser. Han bär en långärmad tvärrandig röd och vit stickad tröja. Regnet ligger väntande i skyarna över oss. Nu och då kommer det en skur.

Regnkläderna, med byxor och jacka, gör nytta. Utmed bygatan springer en och annan hund. De skäller och är misstänksamma. Vore det inte så att de lösspringande hundarna alltid vore att lita på, så skulle det vara svårt att röra sig i byarna. Få människor syns till. De som bor här är alla gamla. Genom egen uppväxt eller släktskap har de anknytning till husen. Antingen sitter människorna inne i det dåliga vädret, eller så har de sysslor närmast intill egna huset. Marken ligger i träda. Byn har få nya hus och de gamla förefaller mindre förfallna än i många andra byar vi passerat. Midsommarblommorna ger färg till den annars grå omgivningen. Dagern är vacker, ljuset milt. Gråskalan lämpar sig för fotografering. Det ser ut som man kan förvänta sig på rysk lands-

Landsvägen från Korpogory till Niotjka går längs Övre Pinega genom Gorodetsk. Under delar av sommarhalvåret är vägen knappast farbar, särskilt inte under perioder av regn eller om tunga transporter gått fram. Under vintern råder motsatsen, under förutsättning att vägen är plogad. Bygg & teknik 6/09

bygd, fattigdom, mörker och kyla. Tre lämpliga förutsättningar för bevarande av byggnader. På återvägen står pojken med de starka glasögonen kvar. Han har en hälsning från sin farmor, som bor i huset intill. Hon frågar om vi vill komma in på te, vi som verkar frusna och blöta. Dessa vänliga ryssar! I alla tider, under alla härskare, så har den vanlige ryssen visat omsorg och omtanke om främlingar på väg, antingen det rört sig om fångar på vandring mot okända fjärran mål, eller som nu, vänner på tillfälligt besök i byn. Antonina Ivanovna Menshina bor i det hus som en gång var hennes morfars och där hon växte upp. Nu bor hon under året i Sura, på andra sidan floden, inom synhåll. Somrarna tillbringar hon här i byn. Mannen är borta, död eller avskild. Antonina Ivanovna är en resolut kvinna. Hon har två söner och sju barnbarn. Nu bor hon

Under nittonhundrasjuttio- och åttiotalet byggdes elnätet ut längs övre Pinega. Denna transformatorstation i byn Sholomen står på grova betongpelare och får tjänstgöra utan omfattande underhåll.

De nordryska boningshusen, som här i byn Sholomen, är uppförda enligt i stort sett samma mönster, med en bostadsdel mot söder eller mot gatan eller floden, dock aldrig mot norr. Byggnaden är uppdelad i en bostadsdel och en lada med loge och förråd. Bostadsdelen innehåller en mer kompakt vinterdel och en mer rymlig sommardel.

redan utsatta och fattiga Norra distriktet, där Arkhangelsks län ingick, var det tre tusen familjer, eller omkring femton tusen människor, som förflyttades till nya, okända öden inom distriktet. Det var inte ovanligt att männen skickades åt ett håll och familjerna med kvinnor, barn och åldringar åt ett annat. Samtidigt som människor på det viset flyttades inom distriktet, fick det ta emot tvåhundraåttiofem tusen människor från andra delar av Ryssland. Med undantag för Ural så var det inget område som tog emot så många så

kallade kulaker och deras familjer. Ändå säger man i dag, att Archangelsks län var förhållandevis förskonat från den omvändelse som gick under benämningen dekulakisering. Under nittonhundratrettiotalets första år var just Gorodetsk och skogarna omkring ett deportationsområde för dessa kulaker som förväntades bygga upp nya byar, avskilda från resten av samhällena, kriminella som de hölls för att vara. I stort sett utan redskap eller verktyg förväntades de i storskogen eller i myrmarkerna

här tillsammans med dottersonen Aleksej, som är åtta år och har sommarlov. Antonina Ivanovna berättar att det rådde svåra förhållanden här under inbördeskriget, före hennes tid. De röda och de vita kom till byn i olika omgångar och tog med sig männen på motståndssidan. De fördes till skogspartiet i slutet på byn och där sköts de. Efter inbördeskriget följde svälten.

Den stora kollektiviseringen

”Den stora gården i slutet av byn, den byggde min farbror”, berättar Antonina Ivanovna. ”Han flyttade under den stora kollektiviseringen i början av nittonhundratrettiotalet”, fortsätter hon. Hans byggnad utgjorde sedan centrum i byns kolchos. Vart han flyttade kunde Antonina Ivanovna inte berätta. Kanske tillhörde han de många bönder som med sina familjer hölls för att vara kulaker, det vill säga rika och som var motståndare till landets förvandling till en sovjetstat. I det Bygg & teknik 6/09

I trakterna av samhällena Shoiga och Gorodetsk på ömse sidor av Pinega anlände under nittonhundratrettiotalets första två år upp emot åtta tusen förvisade människor, så kallade kulaker. Utan byggnader att flytta in i och med hårt arbete i skogen förväntades de kunna bygga upp hus och byar under sin fria tid. Efter två år var sex tusen av dessa döda.

bygga upp nya byar och samhällen, samtidigt som de skulle utföra sina dagsarbeten i skogen. De som utförde sina dagliga kvoter kunde räkna med att få något att äta, de som inte nådde upp till kvoten blev utan. Att människor gick under är inte att förvånas över. Hit till detta område kring Gorodetsk och ytterligare tre byar kom under åren nittonhundratrettioett och -trettiotvå sjutusenåttahundra arbetsföra män och kvinnor, barn och åldringar. Två år senare var fem tusen av dessa döda. Svält, kyla och epidemier hade skördat sina offer. Hur många som aldrig kom fram utan som dukade under på vägen, under de månadslånga transporterna eller i uppsamlingslägren är det ingen som vet. Efter trettiotalets svält och omvälvningar kom kriget, som omskrivits som Det stora fosterländska kriget.

Hunger och svält

Först kom kriget mot Finland som drabbade människorna här särskilt hårt, men som sällan omnämns. Sedan kom kriget mot tyskarna. De unga och de arbetsföra gick ut och de flesta återvände aldrig. Kvar på gårdarna blev kvinnorna och barnen. Hungern och svälten skördade många offer. Svårast var det för barnen. Man försökte livnära sig på allt, men under de svåra tiderna räckte det inte. Man åt i stort sett det mesta som kunde beredas, rötter, smådjur och till och med gräs. Umbärandena var ofattbara. Inne i förstugan till Antonina Ivanovas hus, når man sommarbostadsdelen genom att gå uppför fem trappsteg. Innanför dörren finns på ömse sidor ett par sängar. Den stora spisen ligger mitt i rummet som utgör både sovrum och kök. I ett rum innanför köket, på andra sidan om hjärtväggen, ligger ytterligare ett rum, nu rätt tomt på möbler. Ett sommarhus är utsatt

Antonina Ivanovna och hennes sonson Alexander bor under somrarna i Sholomen, intill Pinegafloden och ett par kilometer söder om Gorodetsk.

för ovälkomna besökare under den del av året då det står obebott. Därför förvarar man så lite som möjligt i de olika rummen. I köket finns ett bord, en köksbänk och stolar. Det är allt, förutom husgeråd och fotografier. Ovanför fönstren finns en hylla som löper utmed rummets ytterväggar. På hyllan står svartvita fotografier, porträtt av människor som för länge sedan är borta. Tänk, om dessa fotografier kunde tala! Männens ansikten, för de flesta bilderna är porträtt av män i sin bästa ålder, syns vara retuscherade och förskönade på olika vis. De är fotograferade rakt framifrån. Inte ett leende kan skönjas. Allvarligt ser de framåt, över fotografen, stint in i fjärran. De har alla ett nordiskt utseende. Bilderna liknar dem man kan se på hembygdsgårdar eller hos mycket gamla, bilder av människor som var födda under artonhundratalet eller möjligen nittonhundratalets första år. Mellan fotografierna av människor finns också fotografier av fartyg. Några av ungdomarna, men de har i sitt allvar en obestämbar ålder, bär uniform och några av dessa bär flottans tvärrandiga tröjor. ”Du ser ut som en av oss”,

säger Antonina Ivanova plötsligt och det är inte utan att jag känner släktskapet när jag ser upp mot fotografierna. I det kala rummet är det rått och svalt. Värmen kommer inifrån, från teet och från vänligheten i ord och blick. För oss är de en händelse, så även för den äldre kvinnan och hennes barnbarn. Familjen Gusev, Jevgenij, Natasja och de båda barnen sitter och språkar med kvinnan. Själv deltar jag i samtalet genom tolken Yulia. Den skumpiga vägen med den höga grässträngen i mitten leder tillbaka till avtaget nära Gorodetsk. Det är grått och det duggregnar. Vi stannar till vid familjen Chromtsovs hus, som vi besökte för ett par dagar sedan. Där hämtar chauffören upp en kartong med mat som blev över efter vårt besök. Genom fönstret i bakdörren ser vi byggnaden och byn långsamt försvinna. Temperaturen stiger denna midsommardag inte till mer än tio grader. Det är inte långt mellan de platser vi stannar till vid, först vid kapellet i Ostrovo. Ett par svartvitbrokiga kor står på fältet intill. Kapellet är nyligen uppfört. Det är i timmer, omålat och ännu träfärgat, gulbrunt. Formen och geometrierna följer det klassiska mönstret, med givna proportioner mellan höjd, bredd och längd mellan de olika byggnadskropparna. Byggnadernas gavlar reser sig vid vägkanten. För inte många år sedan bodde här ännu människor. Vägen har stigit upp på husväggarna. Grunden syns knappt. Dels är gräset högt, dels har marken stigit sedan husen en gång byggdes. Utblicken över fälten, mot oändligheten och en synbar tomhet, får betraktaren att ana att ödsligheten tilltar bakom horisonten. Erfarenheten talar om motsatsen. Bakom kullen reser sig änne ett hus och en ny by, Kevrola, breder ut sig, grå, monoton och till synes öde. En lada lutar sedan ett hörn sjunkit ner och givit vika. Ute på ett öppet fält vittnar en brunn om att här en gång fanns en gård. I regnet lyser grönskan intensivt.

Lunch i Kaskamen

De flesta fordon som passerar Ostrov, norr om Gorodetsk, är timmerfordon. Få människor här äger eller har tillgång till bil. Motorcykel är vanligare, men inte allmänt förekommande. Hästen är här ännu det vanligaste fortskaffningsmedlet.

Efter en halvtimme är vi framme vid byn Kaskamen där vi ska inta vår lunch. Föraren kör fram till en plats nära floden. Jevgenij och Natasja lyfter ur campingköket ur bilen. Veden ligger under passagerarsätet som gränsar mot förarhytten. Grillställningen och kastrullerna väger åtskilliga kilon. Ställningen ligger i ett grönt tygfodral och består av två stålstörar som sticks ned i marken och en stång där man hänger upp kittel och kastruller. Jevgenij späntar stickor och tänder elden. Midsommar i norra Ryssland bjuder inte nödvändigtvis på ljus och värme. En svag bris drar genom landskapet. Händerna är kalla och våta. Regnjackorna håller oss torra. Jevgenij plockar upp en konservburk ur packningen. Han öppnar den med Bygg & teknik 6/09

sin fällkniv, hugger ett hål och sågar ur locket med eggen. Jevgenij och Natasja bjuder oss först. Vi kan sitta inne i bilen, i skydd för regnet och vinden. Kycklingsoppa och bröd, det smakar och det värmer. Kitteln med te bringas till kokning. På den sida om floden som vi befinner oss har strömmarna gröpt ur stranden och marken ligger en meter ovanför vattenytan. På motstående sida ligger strandängar där korna betar. Flodarmen är grund, bara någon meter på djupaste stället. På strandbrinken, högre upp, ligger banjan och ovanför den bostadshusen som är sammanbyggda med sina ladugårdar. Högt upp reser de sig med utsikt mot söder, blickande ut över odlingslandskapet och vattendragen. Kring bostadshusen finns trädgårdar med kryddgård och blomstersängar.

Banjan värms upp

Banjan håller på att värmas upp inför lördagskvällens bad. Denna lördag skiljer sig inte från andra. Här firar man inte midsommar men väl Sankt Ivans dag, den tolfte juli. Den ryskortodoxa kyrkan följer den julianska kalendern som distanserar sig allt mer för varje år från vår gregorianska. Ett äldre par sitter på bänken framför banjans gavel. En brun häst står bunden vid en påle intill. Mannen går med jämna mellanrum in i banjan och ser till härden. En modern rysktillverkad jeep kör ner mot strandkanten. Den vänder nedanför banjan och backar sista biten, så långt att bakhjulen står i vattenbrynet. Föraren, en kvinna i fyrtioårsåldern, stiger ur och går fram till bakluckan. Hon fäller ner baklämmen och tar ut en tvättkorg. Hon tar korgen och lyfter ner den i vattnet varpå hon sköljer plagg efter plagg i flodens strömmande vatten. Den närmaste byn ligger i vägens förlängning söderut. Dit är det vid pass fem hundra meter. Byn ligger skild från oss genom den översvämmade floden. Så här års brukar det vanligen gå att vada över. I

Kyrkan i Ostrov är nyuppförd. De flesta kyrkor i området revs, förstördes eller brann ner under sovjettiden. Nu bygger man nya kyrkor i samhällena. I proportioner och storlek kan de inte mäta sig med dem som en gång stod här.

Ett ryskt campingkök är praktiskt och funktionellt. Vikten är dock ansenlig.

år med det myckna regnandet står vattnet meterhögt över vägen. Endast med båt tar man sig över. Byn består av ett tiotal byggnader. Byvägen svänger i S-form mellan husen upp på kullen. Roddbåtar ligger förtöjda intill vägen på bortre strand. Intill vägen finns ett par brofästen. Kanske låg här en gång en bro, kanske ut-

gör brofästena ett minne från en tid då visioner fanns och hoppet ännu fanns kvar i denna del av det gamla Ryssland. Jevgenijs och Natasjas son Roman lyfter ur den röda fanan med Sankt Petersburgs vapen som han satt fast på bakdörren på minibussen under tiden vi ätit. Campingköket monteras ihop, vatten hälls på glöden och disken som ställts att torka i gräset i strandkanten plockas ihop och läggs in i bilen. Vi färdas utan stopp till Verkola. Avstånden är inte stora i mil räknat. Ändå tar det tid att ta sig fram till Verkola, vårt mål för dagen och där vi ska stanna de närmaste dagarna.

Inte som att bo på hotell

Vårt schema innehåller ett möte och Master Class med konstnären och träsnidaren Klotov som väntat på oss i ett par timmar. Begreppet Master Class beskriver här snart sagt varje förevisning av ett hantverk. Här är man van vid det oförutsedda och vid att få vänta.

Det flacka nordryska landskapet, som här vid Kolodetj by, ter sig idylliskt på bild. I dag är bebyggelsen utspridd och åtskilliga hus är uppförda på resterna av dem som en gång stod här. Bygg & teknik 6/09

Innan vi går upp till Klotov och snickeriet ska vi installera oss i vårt hus. Det är inte som att bo på hotell och det är inte som att bo i familj. Inte heller är det som att bo på resanderum eller pension. Det närmaste man kan likna det vid är ett härbärge med rum utspridda över stora delar av huset. Här består byggnaden av två delar, en ljus och luftig sommardel, och en vinterdel, mer trång och kompakt. Entrédelen består av en förstuga i två plan. Innanför ytterdörren står en soffa. Fem steg leder upp till ett övre planet i förstugan. Där står också en soffa. Ljuset kommer in genom en fönsteröppning. Där det en gång fanns glasrutor är det nu öppet för väder och vind. På soffan innanför entrédörren sitter en grovhuggen man med dimmig blick. Han uppmärksammar oss och följer besökarna med blicken, men hälsar inte. Ut genom en dörr intill kommer värdinnan, Gennadina Alexandrovna. Hon är i fyrtioårsåldern, har långt ljust, lockigt hår och bär en färgglad blus och har knälånga byxor. Det är rått och kallt i sommardelen av sommardelen. Ingen har bott där under de senaste månaderna. När jag påpekar detta lovar Gennadina Alexandrovna att åtgärda detta. Vinterdelen av byggnaden ligger i markplanet, till vänster innanför förstugan. Här finns köket och här bor Gennadina Alexandrovna och hennes hjälpredor. Här bor även Tatiana Nikolaevna och chauffören, när de kommer på besök. Tatiana Nikolaevna äger huset och är den som ger människorna här sysselsättning. En trappa upp ovanför vinterdelen finns några rum och där bor nu familjen Gusev. På andra sidan den öppna hallen innanför entrén ligger sommardelen. Den har två våningar. För att komma till de stora rummen, matsalen och gästrummet, som nu utgör logement, går man upp för fyra trappsteg. Dörren till matrummet är tätad med tygremsor och besökaren får dra igen dörren med kraft för att det ska bli tätt och kylan ska hållas ute.

Konstnären och träsnidaren Klotov bor i Verkola. Hans tavlor visar på motiv från Verkola, från klostret och från tiden före revolutionen. Hans vänskap med författaren Fjodor Abramov och hans bondediktning har också påverkat motivvalet. De traditionella täljda svanarna med vingar i tunna spån, har genom Klotov fått en personlig mer kraftfull form. I anslutning till sitt hem har Klotov ett museum som han förevisade. Vår tolk Yulia hade dock svårt att alla gånger följa hans tankar.

Mötet med Klotov

Konstnären Klotov är ett original. Hans ögon är kvicka och han är språksam. Jag har kommit dit för att se hur han arbetar med trämaterialet. Han täljer svanar och andra prydnadsfigurer. Svanarna kan antingen vara med kvinnliga förtecken eller manliga. Skälmskt plirar han med ögonen när han förklarar skillnaden mellan könen och hur det även kan synas på fåglarnas fysionomier. Så mycket av Master Class, med undervisning i träsnideri, blir det nu inte. Herr Klotov visar oss bland sina målningar, där var och en har sin berättelse. Med tre rum fyllda med alltifrån dokumentärt måleri till porträtt och landskapsmotiv och där varje målning renderar sin berät-

telse, så tar det tid. Väggarna är motivindelade, med landskap, porträtt och pastoraler. Porträtten är utförda i en självlärd, naiv stil där proportioner och geometrier stundtals antar groteska former. Åldern på denne konstnär? Ena stunden säger han åttio, andra sjuttio. Av vad mannen varit med om så skulle man tro nittio. Verkligheten håller sig kring sextiofem. Tolken Yulia får ingen klarhet i Klotovs utläggningar. Hon förstår inte allt han säger, även om det är ryska som båda talar. En vägg in på det andra rummet bryter jag seansen så vänligt och artigt som det är möjligt. Familjen Gusevs familjemedlemmar ger mig en blick av vänlig tacksamhet. Efteråt säger Tatiana Nikolaevna att Klotov nog inte var på sitt bästa humör, annars hade han nog visat verkstaden. Huset vi bor i ligger i östra delen av samhället. Tre hundra meter österut ligger Klubben, närmast att likna vid Folkets Hus. Den ligger på den plats där kyrkan en gång stod. Intill ligger gravplatsen med stenar och minnesmärke över stupade i Det stora fosterländska kriget. Vid sidan anar man en kyrkogård. I skogsbrynet bakom kyrkan står några kors påminnande om revolutionsåren och om den kristna tiden.

Den nya tiden märks på färgerna

Klockan är tio i sex och jag hinner gå till affären och handla vatten. Yulia misstänker att de redan stängt, men det är ändå värt ett försök. Dörren är olåst. När jag och Yulia öppnar dörren möts vi av en jättelik hund och dess ägare. Magasinet har här som överallt ett vindfång. Dörrarna är belastade med fjädrar på gångjärnssidan som gör att dörrbladet slår tillbaka i stängt läge så fort man släppt dörren. Inne i affären syns först ingen till. De har verkligen stängt, säger Yulia. På en skylt i vindfånget står att affären stänger först klockan sex och det återstår tio minuter till dess. Jag ser en ung kvinna i ljust bruna butikskläder sopa golvet bak-

Kaskamen by. Ett närmast pastoralt landskap breder ut sig framför huvudbyggnaden. Närmast till vänster på bild ligger banjan, i fonden syns nästa by. Korna betar på strandängarna och en lösgående häst betar intill körvägen.

Bygg & teknik 6/09

om disken. Hon ser ut att smälta ihop med inredningen. Kvinnan ser inte upp mot oss och ger inte sken av att vilja sälja något. Hon ska ju stänga om några minuter. Jag ber att få köpa en flaska vatten. Motvilligt tar hon fram en enochenhalvliters PET-flaska. Tjugoen rubel, säger hon. Ett leende är inte att vänta. Magasinet är inrymt i en byggnad i funktionell stil, med utanpåliggande pelare som är brädfodrade. Fasadens brädfodring är målad i en gulbrun kulör, brun som jorden. De utskjutande pelare är målade i en mörkare rödbrun nyans. Ett par hundra meter längre västerut ligger ytterligare ett Magasin. Det är målat i klara färger i blått och ljusblått. På en stor skylt står ”Magazin”. Här har man öppet till klockan sju. En ström av människor passerar entrédörrarna, på väg in och ut. Kvinnan som förestår affären är glad och välkomnande. Hon har uppsatt hår, är välmejkad och bär en modern butiksuniform. Det är lätt att förstå om flertalet väljer att handla i den här affären med sitt rikligare utbud istället för i den kooperativa affären. Ljuset flödar och färgerna spelar. I den kooperativa förefaller allt slitet och grått, som belyst med femtonwattslampor istället för hundrawattare.

Varmt som i en bastu

När vi kommer tillbaka till vårt hus och jag öppnar dörren till min tio personer stora sovsal, så slår värmen emot mig. Där är nu varmt som i en bastu. Mannen som vi mötte i förstugan för ett par timmar sedan har sett som sin uppgift att hålla kakelugnen varm. Gennadina Alexandrovna har kompletterat med ett elektriskt element. Så varmt kommer det att vara där under hela den tid som återstår för mig i Verkola. Trots alla försäkringar om att jag själv kan reglera temperaturen, så stiger värdinnan in i rummet i den stund jag lämnat huset. I all välmening slår hon

De äldre bostadshusen i timmer är, sitt utseende till trots, relativt små invändigt och opraktiska att leva i för dem som inte samtidigt ägnar sig åt jordbruk och boskapsskötsel. En inflyttningsvåg nådde detta område på nittonhundra åttiotalet. Då byggdes nya bostäder i Verkola. Rätt snabbt har de anpassat sig till ägarnas tycke och smak.

till strömbrytaren och elementet börjar åter glöda. Innanför dörren till matsalen finns ett tvättställ och en liten vattenbehållare som kan rymma ett par liter vatten. Under min tid i huset är den inte fylld till mer än med en kaffekopps storlek. Vattnet räcker till att väta fingertopparna eller till att väta tandborsten. Tvättar sig, det gör man i bastun. Gennadina Alexandrovna tänder lyset i matrummet. Hon visar sedan de bekvämligheter som hon byggt in i huset, bland annat inomhustoaletten. Gennadina Alexandrovna har löst det på sitt eget sätt. Hon har byggt en skrubb i trapphallen och i

den satt in en bänk med hål av det slag vi är vana vid på våra svenska utedass. Ett problem är att man inte kan stänga om sig när man sitter där, det finns bara tio centimeter för knäna, mellan dörr och bänk. Ett annat problem är att under hålet står en stor tom tunna i plast, utan desinficeringsvätska. Vid användning skulle lukten sprida sig i hela huset. Under färder som dessa, i bygder utan byggnader med rinnande vatten och tvättmöjligheter i husen är kvällens bastubad en del i dygnsrytmen. Det är inte utan att man kan avläsa hushållets standard på temperaturen på det bad som bjuds. Ju svalare desto enklare. Här är det svalt.

Den kooperativa handelsboden i Verkola samhälle, ”Magazin”, (till vänster) har behållit sitt utseende från sovjettiden. Många av de äldre, de som saknar stabiliteten och välfärden från den tiden, handlar endast i den affären. Den privata handelsboden i Verkola (till höger) har ett utseende som lockar till sig kunder. Ändå råder det en uppdelning mellan dem som kan tänka sig att handla i den nya handelsboden och de som är den gamla trogen. I den nya är kunden i centrum, i den gamla är det butiksföreståndaren som är i centrum och som bestämmer över kunden. Bygg & teknik 6/09

Ingen kö, jag är den som först badar. Yulia tar därefter ett bad tillsammans med Tatiana Nikolaevna. När Tatiana badar, då tar badet en timma eller mer. Björkriset används flitigt, berättar Yulia. Middagen är inte frugal, men gjord efter förmåga och tillhandahållna ingredienser. Puckellax, potatis och saltad svamp ställs fram på bordet. Till det serveras te och skivor av rågbröd, skurna i små bitar. Teet serveras ur en kanna, där vattnet varmhålls i en samovar och hälls på kanna med teblad. Tebladen fylls på under dagen. Dagens första kanna har alla förutsättningar att vara fräschare och mer välsmakande än den sista, där dagens lagrade garvsyra förtar smak och intryck. Teet serveras ur tekannan och späds med varmt vatten för att bli drickbart.

Havsgeolog och forskningsledare

Under middagen talar vi med sällskapet från Pusjkin, Jevgenij Gusev och hans familj. Jevgenij, som är född i Tjetjenien berättar att han är havsgeolog och forskningsledare på en polarexpedition som snart ska bege sig till Nordpolen. Två veckor efter hemkomsten till Sankt Petersburg är det dags att ge sig iväg. Först i början av oktober återvänder han till familjen. I det bleka kvällsljuset i matrummet, under midsommarnattens molnrika himmel, berättar Jevgenij om fjolårets resa

till Polarhavet. Den företogs i oktober. Mätningar utfördes i Karahavet, öster om Novaja Zemlja i det nordliga hav som gränsar mellan Komirepubliken i norra Ryssland och Nordpolen. På fartyget fanns en besättning på nitton man och en lika stor grupp forskare, under Jevgenijs ledning. Efter två veckor försämrades vädret. Det blåste upp och vågorna tornade upp sig. Det vetenskapliga arbetet försvårades i sjöhävningen. Polarnattens eviga mörker sänkte sig över skeppet och dess besättning. Få timmar av dagsljus följdes av skymningsljus och mörker. Då hände det som man endast i mardrömmen föreställer sig ska kunna hända: fartygets motorer stannade. Kaptenen sände ut nödsignaler. Svar kom från ryska fartyg i området, men när det framkom att fartygets ägare, den ryska geologiska undersökningen inte hade pengar att betala för bärgning och assistans, då försvann räddarna i nöden. I fjorton dagar drev man redlöst på öppet hav i hårda vindar och tilltagande kyla och mörker. När hoppet nästan var ute och fartyget närmade sig kustens rev och faror, då kom hjälpen. Ett utländskt fartyg stod dem bi och bogserade dem till hamn, där fartyget kunde repareras innan det åter gav sig ut och besättningen slutförde sitt uppdrag. Ett par månader efter hemkomsten till Stockholm fick jag ett e-brev från Jevgenij som berättade att han nu återvänt från

nordpolenexpeditionen. Han hade varit med om att sätta ut den ryska flaggan på havsbottnen på Nordpolen. Jag undrar om han var medveten om vilken uppståndelse detta förorsakade i Väst den sommaren.■

Källor

Viola, Lynne: The Unknown Gulag, The Lost World of Stalin’s Unknown Settlements, Oxford University Press, New York 2007. Mak, Geert: In Europe, Travels Through the Twentieth Century, Pantheon Books, New York 2007. Conquest, Robert: The Harvest of Sorrow – Soviet Collectivization and the Terror-Famine, Oxford University Press, New York 1986. Jensen, Bent: Gulag og Glemsel – Ruslands tragedie og Vesterns hukommelsestab i det 20. Århundrade, Gyldendal förlag, Danmark 2003. Applebaum, Anne: Gulag – A History of the Soviet Camps, Penguin Press, London 2003.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Ljud & Vibrationer Vi skapar trivsamma boende- och arbetsmiljöer, även i områden som kan tyckas hopplösa ur bullersynpunkt. Vi konstruerar ljudisolerande konstruktioner i bostäder, designar kontorslandskap för effektivare arbete, ljudisolerar kylanläggningar och utvecklar akustiken i konserthallar.

Rebetdagen 2009

www.afconsult.com/Ingemansson

Reparation av marina konstruktioner Tisdag 20 oktober, Stockholm Program och anmälan: www.rebet.org Information: Tuula Ojala, 08-696 11 14 Mårten Janz, 010-470 63 38

010-505 00 00 www.afconsult.com

Bygg & teknik 6/09

Glidtrappor vid stadsbanan i Paris.

å flera af stationerna vid stadsbanan i Paris användas för närvarande «glidande trappor» enligt Hocquart’s system. Den glidande trappan består liksom en vanlig trappa av trappsteg, men dessa äro sammansatta af cirka 24 mm. breda, parallella ribbor. Upptill är afståndet mellan dessa ribbor ungefär 6 mm., under det att de vid axlarna äro försedda med förtjockningar, så att afståndet dem emellan uppgår endast till 2 mm. På samma höjd som golfvet i den öfre af de medelst trappan förbundna våningarna är anbragt en fångkam av metall (fig) och av samma bredd som trappstegen; tänderna på denna kam äro 4 mm. tjocka och stå på afstånd av 26 mm. från hvarandra. Ovanstående rader är hämtade ur n:r 6 av Tidningen för Byggnadskonst, årg 1, som utkom den 1 juni 1909. Artikeln som här återges i valda delar, är skriven ”av d:r Alfred Gradenwitz” och utgör en mycket omfattande teknisk presentation av Hocquars glidande trappa. Artikeln avslutas på följande vis:

bygg & t ek nik 10 0 å r

Ledstången består af en böjlig stållina, som på cirka 260 mm. axelafstånd är försedd med glidtappar av brons: dessa tappar löpa i en i en träskena anbragt rem. En rund beklädnad af pressade korkstycken täcker stållinan och är fästad vid den medelst påklistradt linne; på cirka 5 cm. afstånd från hvarandra äro inskärningar gjorda i korken. Det hela är slutligen öfverdraget med tyg, som fyller inskärningarna, hvarigenom ledstången erhåller den önskade böjligheten. För öfrigt behöfver man alls ej begagna denna ledstång, då trappstegen ju förblifva horisontella och jämvikten sålunda aldrig störes. Trappens horisontala hastighet kan medelst regleringsmotstånd ändras mellan 23 och 30 m. i minuten. Trappans energiförbrukning utan belastning vid 24 m. horisontalhastighet utgjorde 4.500 watt. Verkningsgraden hos denna löptrappa är betydligt mycket större än hos en vanlig trappa. Detta beriktigas till fullo av de vid bangården Quaid d’Orsay anställda försöken. 82 försök gjordes med minst 200 passagerare åt gången. Den 1,5 m. breda Hocquartska trappan befordrade under 50

Fig. Hocquart’s trappa.

omgångar 11,946 passagerare på 201 minuter. Då mam begagnade en vanlig trappa, behöfde man 244 minuter för att befordra 8.072 passagerare under 32 omgångar. Den Hocquartska trappans verkninggrad öfverträffar sålunda verkninggraden hos en vanlig trappa med 79 proc. Om vi nu också taga de båda trappornas bredd i betraktande (den fasta trappan var 1,8 m. bred), så blir verkningsgraden 114,9 proc högre, om man begagnar Hocquart’s glidtrappa. Vid en ny anläggning vid bangården Père Lachais utfaller, i betraktande af den under vissa tider af dagen synnerligen lifliga trafiken, jämförelsen än mer till förmån för Hocquart’s trappa: en genomförd statistik har visat, att 177 passagerare i minuten, d. v. s. 10.620 i timmen ha befordrats, och att detta antal i betraktande af de många alltid tomma platserna vid ett trafikens ökande ännu torde kunna öfverstigas. Vi avlutar denna gång klippen ur den allra första årgången med denna korta artikel:

Inga “skyskrapor“ i Stockholm.

Regeringen har nu behandlat de föreliggande framställningarna om beviljande i ökad omfattning av tillstånd till vindars inredande till boningshus i Stockholm. Icke i någon form har regeringen därvid funnit skäl att meddela byggnadsnämnden det av stadsfullmäktige begärda bemyndigandet att bevilja byggnadslov även för boningshus med fler än fem våningar. Beträffande framställningarna om disens i större utsträckning under kristiden för vindars inredning med bostäder skall k. m:t vid prövning av ansökningar om tillstånd att i större utsträckning än författningarna medge inreda bostadsrum i varje särskildt fall taga i betraktande även de ifrågasatta bostadsrummens behövlighet med hänsyn till rådande tillgång på lägenheter för bostadsändamål. ■

Nya Plastdetaljer? Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 6/09

Akustik/BullerskĂ¤rmar:

Byggplast:

BULLERSKĂ&#x201E;RMAR

VĂ&#x201E;G

JĂ&#x201E;RNVĂ&#x201E;G

TUNNEL

Isolamin bullerskĂ¤rm uppfyller samtliga EN-normer fĂśr bullerskĂ¤rmar som ljudreduktion, absorption, vindlast, egentyngd, snĂślast och stenskott. VĂ¤nligen kontakta oss, sĂĽ sĂ¤nder vi vĂĽr bullerskĂ¤rmsmanual fĂśr er vĂ¤gledning och val av utfĂśrande.

FĂśrsĂ¤ljning: Region Nord, 0920-698 08 | Region Syd, 0451-590 00

Balkonger:

FogtĂ¤tningsmassor:

www.isolamin.com

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;Â°Â&#x201C;Â°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;Ă¤Ă&#x160;ÂŁĂ¤Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤nÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;ÂŁĂ¤ Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;Â°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;Â°Ă&#x192;i

Betong/MembranhĂ¤rdare:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

[ PP

FuktsĂ¤krar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God vĂ¤rmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

SvarvarvĂ¤gen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

www.isodran.com

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ&#x2039;GSTA ENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ&#x2039;NGD

Betonginstrument:

FĂśnsterrenovering: www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

Bygg & teknik 6/09

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Tel +46 243 887 44 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

Bygg & teknik 6/09

Vi analyserar byggd miljö Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

1002

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Sportgolv:

Kunnande i en klass för sig • Akustik • Buller • Vibrationer ÅF-Ingemansson Tel. 010-505 00 00 www.afconsult.com

Kraft – ljus – klimat: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vi levererar tillfälliga lösningar för Kraft, Ljus och Klimatkontroll

Tak/Tätskikt:

Centraler, belysning, avfuktare, värmeoch torkfläktar för byggarbetsplatser

www.elbjorn.se info@elbjorn.se 0371-58 81 00

Bygg & teknik 6/09

www.situation.se

Goda rum

Fotograf: Andreas Hyltén

När vi är involverade i ett byggprojekt, tar vi ansvar för att skapa inspirerande miljöer för den nutida och framtida människan. Miljöerna formas i samarbete mellan uppdragsgivare, arkitekter och designers. Oavsett vad vi levererar; komponenter, stommar, väggar, broar eller kompletta byggsystem, har vi som mål att skapa Goda rum. Bilden: Sony Ericsson i Lund, väggsystem från Moelven Eurowand. Läs mer om våra innerväggar på moelven.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm