6/13 Bygg & teknik

TEMA:

Byggnadstekniskt brandskydd

Sveriges Äldsta Byggtidning

Träfasader i fl fleera våningar

Nr 6 • 2013 September 105:e årgången

Äntligen!

En handbok om utförandekontroll av brandskydd!

Pris: 595:exkl moms och porto (160 sidor) Boken vänder sig till dig som medverkar i processen att säkerställa att byggarbeten utförs enligt gällande projektering och bygglagstiftning. Fokus ligger på utförandekontroller av brandskyddet i byggskedet. Vad bör kontrolleras, hur genomförs kontroller och viktiga tips vad du bör tänka på.

Handboken är ett verktyg som underlättar vid planerande och genomförande av utförandekontroller och ger samtidigt ett stöd vid upprättande av kontrollplan samt vid byggnadsnämndens tillsyn.

Beställ den redan idag på www.bengtdahlgren.se/handbok

Rebetdagen 2013 – för företag som arbetar med reparation och underhåll av betongkonstruktioner

Tisdag 15 oktober, Stockholm

Betongreparationer – orsak och verkan G Krav

vid nyproduktion G Pågående projekt G Framtida underhåll G Kulturhistoriskt intressant betong G Hur gjorde man förr?

Program och anmälan: www.rebet.org Information: Nils Davant, 010-516 68 03 Mårten Janz, 010-505 73 34

Det här gänget gick ner 2706 kg – och jobbar smidigare än någonsin Tack vare unik teknologi kan vi nu lansera Gyproc ErgoLite™ – revolutionerande lätta gipsskivor.

Skivorna är ca 25 procent lättare! Fördelen med att manuellt hantera en skiva som väger 15 istället för 20 kg kan du snabbt räkna ut. Lägre vikt får också positiva effekter på transporter, miljö och tid i dina byggprojekt. Tillsammans med Gyproc väggsystem svarar de självklart upp mot både ljud- och brandkrav.

Med ErgoLite hjälper vi byggbranschen att gå ner i vikt.

Gyproc ErgoLite nns hos välsorterade byggproffshandlare.

Besök gyproc.se

Bygg & teknik 6/13 Ad_91x270GyprocErgoLite.indd 1

3

2013-08-19 12:49:33

mecs.se

VISSA PRODUKTER ÄR BRANDSÄKRARE!

MA-System® - avloppsrör för hög brandsäkerhet.

MA-System är ett brandsäkert avloppssystem tillverkat i gjutjärn som inte kräver brandmanschetter. Brandteknisk euroklass, A2-s1, d0, gör MA-System till ett säkert val. Läs mer på gustavsberg-ror.se

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Kostnadseffektiva system mot anlagd brand i skolbyggnader Nils Johansson och Michael Strömgren Tekniska åtgärder som förebygger anlagda skolbränder Suzanne Weigl Kompensatoriska brandskyddsåtgärder vid tillfälliga avvikelser Johan Andersson och Axel Jönsson

Hur används riskanalys i samhällsplaneringen?

Objektivt beslutsstöd eller finns det andra syften?

Tomas Sandman Byggfrågan Triple Towers – brandskydd på hög höjd Emma Lindsten och Robert Larsson Träfasader i flera våningar Birgit Östman och Lazaros Tsantaridis Brandkonsultens förändrade roll från sakkunnig till projektör Fredrik Hiort och Johan Norén Krav på sprinkler i sjukhus och behovsprövade boenden Marcus Runefors et al Övergången till EKS och eurokod:

Förändrade förutsättningar för brandteknisk dimensionering Lisa Broberg et al Ny nordisk INSTA-metod om analytisk dimensionering av byggnader Michael Strömgren och Birgit Östman Risker och osäkerheter vid bedömning av bärförmåga vid brand Fredrik Nystedt Brandskydd under byggtiden – Det enkla är ofta det svåraste PG Wintner och Oscar Löfgren Ferraz BIV satsar på stöd för tillämpning Michael Strömgren et al

8 10 12 17 19 22 23 24 29 34 36 39 44 47 52 55

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. REGIONENS FÖRSTA HÖGHUS I TRÄ, STRANDPARKEN I SUNDBYBERG

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 6/13

”

ledare

Frisk satsning

SSM Bygg och Fastighets AB planerar att bygga 340 lägenheter om ett till tre rum och kök i norra Europas högsta byggnad. Efter flera års utvecklingsarbete har nu de slutliga handlingarna lämnats in till Stadsbyggnadsnämnden för godkännande. Tellus Tower vid Telefonplan ska enligt planerna bli ett nav i ett av Stockholms snabbast växande områden. Med många små, välplanerade och funktionella lägenheter och omgivande sociala funktioner riktar sig huset enligt byggherren främst till målgruppen unga boende – kort sagt ett mycket angeläget projekt i bostadsbristens Stockholm.

Om Stockholms stadsbyggnadsnämnd fattade det förväntade beslutet i början av september så kan nu detaljplanearbetet för Tellus Tower vara i gång. Huset ska, enligt förslaget till detaljplan, bli hela 75 våningar högt, vilket motsvarar en höjd om 225 meter och innebär att det blir högst i landet.

Gert Wingårdh på Wingårdhs Arkitektkontor AB är arkitekten bakom gestaltningen av det eleganta Tellus Tower. Förutom bostäder kommer byggnaden att erbjuda shopping och restauranger. Stor vikt har enligt uppgift lagts på att skapa en levande och lockande bostadsmiljö där stadens puls och energi är tydlig. Byggnaden ska bli ett landmärke för den nya stadsdel, Stockholm Creative District, som planeras tillsammans med grannfastigheterna. Tillsammans skapas genom dessa projekt strax över tusen mycket efterfrågade bostäder.

”Bygg högt för morgondagens stockholmare!”

Mattias Roos, som är v d på SSM Bygg och Fastighets AB, framhåller att bostäderna i Tellus Tower utvecklas för ”morgondagens Stig Dahlin stockholmare”, det vill säga främst yngre människor som bor i eller chefredaktör har sökt sig till Stockholm för studier, arbete eller karriär. Morgondagens stockholmare söker enligt Mattias Roos ett välplanerat funktionellt boende i geografiskt rätt läge med bra kommunikationer. Morgondagens stockholmare är många – därför vill företaget bygga så många lägenheter som möjligt.

Tellus Tower är ett mycket intressant projekt, det tar dock tid att bygga ett högt hus.

Om planprocessen går som på räls kan byggnaden stå klar 2019. Erfarenheten säger dock att liknande projekt har en benägenhet att stupa eller stympas av en eller annan anledning. Årslånga protester och ideliga överklaganden gör att även den från början mest entusiastiska byggherre allt som oftast ger upp när motvinden blir för hård. Vår förhoppning är dock att detta projekt, trots att byggnaden med Stockholms mått mätt är ovanligt hög, kommer att förverkligas – inte minst för morgondagens stockholmares skull.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 6 • 2 013 Se pte mber Å r g å n g 10 5 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2012: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2013: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

5

www.osram.com/lms

Allt ljus du behöver.

Förenkla din tillvaro. Hela belysningslösningen från en leverantör. Läs mer på www.osram.se

Förenkla din tillvaro.

Vår passion för ljus har varat i över 100 år och den har bara ökat med tiden. Vårt sätt att försäkra oss om att du får bästa möjliga lösning för just ditt projekt är att ha kontroll på hela tillverkningsprocessen; från ljuskälla till färdig armatur med tillhörande don och styrsystem.

Det är inte betong, stål eller glas. Det är ljuset som gör en byggnad vacker. Tekniken ger ljuset liv. För att kunna skapa belysningsanläggningar med maximal effektivitet, pålitlighet och funktionalitet krävs samarbete och samkörning mellan modul, armatur, don och design.

Vi utvecklar allt själva och kan därför garantera en perfekt sammansatt anläggning. Du har en vision. Vi har lösningen.

Design och interiör i all ära, men det är ljuset skapar stämningen. Moderna armaturer i smäckra former och med mängder av funktioner som ersätter allt från infällda takarmaturer till den klassiska halogenspoten och lysrörsarmaturen under köksskåpet. Flexibla LED-lister som fästs på alla möjliga och omöjliga ställen. Vackrare parker och säkrare vägar. Allt blir möjligt med rättljussättning.

OSRAM erbjuder belysning till allt och för alla, oavsett om det ska vara inomhus, utomhus, till privatpersoner eller offentliga miljöer. Vacker ljussättning av små gångvägar, fräck ljusstyrning av enorma arenor eller punktbelysning av en vacker vas i ett skåp, vi har lösningarna. Så förenkla din tillvaro. Få hela belysningslösningen från en leverantör. OSRAM. Mejla oss gärna på info@osram.se så ringer vi upp dig för en förutsättningslös diskussion kring ljus i allmänhet och lösningar i synnerhet.

Detta är en annonssida från OSRAM

Tre vindkraftparker byggs i Värmland och Bohuslän

Svevia har fått i uppdrag av Rabbalshede Kraft AB att bygga nya anslutande vägar, fundament samt internt kraftnät för tre vindkraftparker, två belägna i Årjäng och ett i Tanum.

Kontraktet är enligt uppgift värt 126 miljoner kronor.

– Det känns fantastiskt att vinna ett sådant stort kontrakt som det här och det innebär att vi kraftigt förstärker vår marknadsandel inom vindkraft, säger Susanne Viberg, arbetschef, Svevia.

Sammanlagt handlar det om totalt 33 vindkraftverk, elva i Tanum och tretton respektive nio i Årjäng.

– Vi har stor kompetens och erfarenhet av mark- och fundamentsarbeten för vindkraftverk, det är uppdrag vi utför med glädje eftersom det handlar om att förse samhället med hållbar energi, säger Susanne Viberg.

Svevias uppdrag startade i somras och ska vara avslutat i juni 2014.

Vinnande bostäder

Midrocs 108 nybyggda bostadsrätter Riberstrand (Brf Havsljuset) i Västra Hamnen belönades under Stadsbyggandets dag i Malmö som klassvinnare i kategorin bostäder. Priset delas årligen ut av Malmö stad.

Ur Juryns utlåtande om Midrocs bostadsprojekt: ”Med tillkomsten av Strand- och Parkhusen har området utmed Västra Varvsgatan fått en sammanhållen ljus och attraktiv bostadslinje och därmed också givit området en stadsmässighet som tidigare saknades och är ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö.”

– Med funktionalistiska värden och livskvalitet som utgångspunkt ville vi skapa hem för en ny generation malmöbor där hav, park

FOTO: MARTIN PALVÉN

8

och stad förenar det bästa av världar. Det gläder oss mycket att Malmö stad har valt att uppmärksamma projektet, både för de starka boendekvaliteterna men också för att projektet bidrar till en hållbar stadsutveckling, säger Anders Koch, affärschef i Midroc Property Development.

Kvarteret Riberstrand bidrar till en ny stadsmiljö när stråket från Limhamnsvägen mot Västra Hamnens riktmärke Turning Torso färdigställs. Det utgörs av fem huskroppar, Brf Havsljuset 1–5, med totalt 108 bostadsrätter och åtta lokaler. Tre ”Strandhus” ligger längs med Västra Varvsgatan och två ”Parkhus” längs med Jungmansgatan och Kockums Park.

Den upphöjda gården är skyddad och ger goda möjligheter till uteliv och umgänge. Total yta: 11 100 kvadratmeter, varav boyta 7 400 kvadratmeter Arkitekter: Johan Celsing arkitektkontor och Metro Arkitekter.

Första spadtaget på Sjöjungfrun i Trelleborg

Veidekke Entreprenad bygger på uppdrag av Trelleborgshem 35 hyresrätter och åtta LSSlägenheter i kvarteret Sjöjungfrun i centrala Trelleborg. Efter två månaders markarbete och fyndrika arkeologiska utgrävningar togs nyligen det första officiella spadtaget.

Fastigheten som ska bestå av tre sammanhängande huskroppar i två till fyra plan och rymma totalt 43 lägenheter utgör ett värdefullt tillskott till Trelleborg där behovet av hyresrätter är stort.

Totalentreprenör är Veidekke Entreprenad och ordern uppges vara värd 53 miljoner kronor.

– På Veidekke arbetar vi mycket med medarbetarinvolvering och det är vi rätt unika med, säger Håkan Stackebo, arbetschef på Veidekke Entreprenad, Bygg Syd. Vi vill att

Brf Havsljuset – prisvinnande nybyggnadsprojekt i Västra Hamnen, Malmö.

alla som är involverade i ett bygge: från leverantörer till byggare ska känna att de är med, att man inte bara kör sitt eget race utan tar hänsyn till varandra. Då ökar engagemanget och med det också kvaliteten. Vi är upphandlade som en samverkansentreprenad med Trelleborgshem och jag tror att vår metodik hade stor betydelse i upphandlingen.

Efter två månaders markarbete och arkeologiska utgrävningar samlades man således nyligen för att under högtidliga former ta ett första spadtag. Och det blev inget traditionellt sådant. För här på Smedjetomten som den kallas i folkmun, på hörnet Bryggaregatan/Västergatan har man funnit spår av bebyggelse som daterar sig över tusen år bakåt i tiden. Flera golvlager, det äldsta från 900-talet och åtskilliga keramikföremål från 1200- och 1300-talen har påträffats.

Som en hyllning till gångna tider och en hälsning till framtidens arkeologer valde man därför att inviga bygget med ett annorlunda spadtag. I en grop på tomten lades en kista med föremål som symboliserar vår tid som till exempel en smartphone, en översiktsplan och en dagstidning. Nu väntar pålningsarbete under kommande veckor.

– Den största utmaningen med det här projektet är just att vi bygger på ett kulturlager, då gäller speciella regler för schaktdjup och placering av pålar, berättar Håkan Stackebo.

Fastigheten beräknas vara inflyttningsklar nästa vinter.

Byggstart för miljösmarta lokaler

Nu startar NCC, på uppdrag av Fastighets AB L E Lundberg, bygget av ett handels- och kontorshus där Norrköpings Apotekshus tidigare låg. Den första hyresgästen är Systembolaget i innerstan. Huset blir en Miljöbyggnad med mycket litet energibehov. Ordern uppges vara värd 45 miljoner kronor.

Fastigheten blir en Miljöbyggnad, vilket innebär att den bidrar till att minska belastningen på miljön.

– Energianvändningen är bara 65 procent av hur mycket energi som en nybyggnad får förbruka. Fastigheten blir dubbelt så stor som det Apotekshus som låg här tidigare, men behöver bara knappt hälften så mycket energi, säger Daniel Pettersson, projektchef på NCC Construction, region Syd. Entreprenören bygger 3 300 kvadratmeter i två plan. Övervåningen blir kontor och gatuplan är avsedd för handel. Huset ingår i Lundbergs satsning att få Norrköpings city att växa österut, och byggs intill nya kvarteret Lyckan och blivande kvarter Spinnrocken med hyresrätter som Lundbergs också uppför.

För att certifieras som Miljöbyggnad krävs också sunda materialval utan farliga ämnen, en tyst och ljus inomhusmiljö med mycket ljusinsläpp, god isolering, god ventilation med bra inomhusluft och temperatur samt en hög fuktsäkerhet. Det ger en bättre inomhusmiljö för de som ska jobba i huset.

Att huset byggs i tegel minskar även miljöpåverkan då det är ett naturligt, hållbart mateBygg & teknik 6/13

byggnytt rial som kräver minimalt underhåll. Teglet blir brunt i linje med arkitekturen i Norrköpings stadskärna, men får ändå en unik design då varje tegelsten är en halvmeter lång, med en bränning som skiftar i färg.

NCC:s byggarbete började i augusti och huset beräknas vara klart att tas i bruk i augusti nästa år.

Konstruerar nytt handelskvarter i Hagastaden Swecos arkitekter har utormat det nya Rinkebystråket.

ILL: BAU ARKITEKTER

Kvarter 35 vid Torsplan i Stockholm.

Ett nytt kvarter, döpt till Kvarter 35 vid Torsplan i Stockholm ska konstrueras av konsultföretaget Tyréns på uppdrag av NCC. Kvarteret som är en del av den nya stadsdelen Hagastaden väntas skapa uppemot 1 400 nya arbetstillfällen.

Kvarter 35 är en del i det kluster av bostäder, förskolor, service och handel som kommer att utgöra Hagastaden. Hagastaden byggs under en längre period där de norra kvarteren läggs på den överdäckade järnvägen och motorvägen, Värtabanan respektive E4/20, mellan Hagastaden och Solna. Tyréns som tidigare deltagit vid projekteringen av Hagastadens första kvarter, kallat Kvarter 1, har nu alltså fått förnyat förtroende att konstruera hela Kvarter 35.

Kvarter 35 omfattar 35 000 kvadratmeter, vilket ger utrymme för 1 200 kontorsplatser och omkring 200 arbetsplatser för restaurang och butikspersonal. Lokalerna kan användas för exempelvis forskning, undervisning, hotell och konferens. En oval löparbana ska anläg-

gas på taket i angränsning till planerad friskvårdsanläggning.

Tyréns ska i sitt uppdrag upprätta program-, system- och arbetshandlingar för kvarteret. En utmaning i utformningen av den nya kvartersbyggnaden är en ramp för varutransporter som korsar kvarteret rakt igenom i två våningsplan.

Kvartsbyggnadens konstruktion ska också förberedas för framtida tunnelbaneuppgångar, om en framtida förlängning av tunnelbanan till Hagastaden blir verklighet.

Kvarter 35 har väntad byggstart tidigast 2014. Hagastaden byggs i etapper och väntas vara helt färdigt 2025.

Sluter samarbetsavtal

Skanska och Bovieran har slutit ett tvåårigt samarbetsavtal för byggentreprenader av Bovierans samtliga bostadsprojekt runt om i Sverige. Bovierans lägenhetshus med seniorbostäder kännetecknas av tre huskroppar med tre våningar som binds samman med en enorm inglasad vinterträdgård med medelhavsklimat.

Skanska har redan påbörjat byggandet av husprojekt åt Bovieran i Falkenberg, Hönö och Norrtälje. Försäljningen har enligt uppgift gått bra och konceptet som ursprungligen rik-

Bovierans lägenhetshus med seniorbostäder kännetecknas av tre huskroppar med tre våningar som binds samman med en enorm inglasad vinterträdgård med medelhavsklimat.

Bygg & teknik 6/13

tade sig till seniorer lockar nu intressenter även ur andra åldersgrupper. Lägenheterna upplåts som bostadsrätter och varje förening består av 48 lägenheter fördelat på två respektive tre rum och kök.

Bovieran uppges idag ha avtal för byggande med ett tjugotal svenska kommuner och färdiga anläggningar finns i Partille, Örebro, Västerås, Nyköping och Varberg. Företaget planerar att uppföra fem till sju anläggningar per år.

Död gata får nytt liv i Rinkeby

Rinkebystråket delar idag Stockholmsförorten Rinkeby i två delar. Stråket kommer nu att göras om till en basargata som sjuder av liv. Den 24 augusti togs det första spadtaget för förvandlingen av stadsdelen. Swecos arkitekter har ritat förslaget för hur framtidens Rinkebybor ska leva.

Som ett av de första projekten i landet kommer upprustningen av miljonprogrammets förort leda till att trafiksepareringen bryts. Människor ska kunna gå ner till Rinkebystråkets alla butiker och restauranger via lutande torg och trappor. Samtidigt ska trafiksäkerheten säkerställas genom att det finns broar.

– Genom att göra gatan aktiv hoppas vi att hela stadsdelen får ett lyft. Det är viktigt att invånarna får någonting att känna sig stolta över, säger Willy Hermansson, ansvarig arkitekt för uppdraget.

I gatans ena ände ska ett stort torg med sittvänliga bänkar och stora platanträd ligga.

Längs stråket kommer små platser och parker finnas likt ett pärlband av aktiviteter för den som promenerar ner mot Järvafältet.

– Vi är glada över att Familjebostäder och Stockholms stad satsar på så fina material, säger Thorbjörn Andersson, ansvarig landskapsarkitekt och syftar på teglet och graniten på torget och murar.

Där det idag är en bussgata med stora grässlänter längs sidorna kommer det inom ett par år att finnas lokaler för butiker, hantverkare och caféer.

Bygget beräknas bli klart om två år.

9

Profil ger snygga kantavslut

Gyproc AquaBead L-trim är enligt uppgift en ny lättmonterad och självhäftande profil som gör det möjligt att få gipsavslut och kanter raka och snygga. Profilen har ett vattenaktiverat lim som skapar en exceptionellt god vidhäftning på gipsväggen.

Den nya profilen uppges vara mycket lätt att hantera och bearbeta. Varken infästningsmedel eller specialverktyg behövs för att montera profilerna. Den kapas enligt uppgift enkelt till önskad längd med grov sax och det självhäftande pappret aktiveras av vatten som sprutas på med hjälp av en sprejflaska. Profilen är klar att spacklas efter bara 30 minuter. Hålperforeringen tillåter spackelmassan att försegla profilen permanent till väggen. Flera profiler kan kapas samtidigt till önskad längd med såg.

– L-trim underlättar gipsmontage mot färdig yta till exempel fönster eller dörr. Du får snygga avslut och behovet av spackel eller fogmassa mot den färdiga ytan minskar, säger Peter Örn, Business Development Manager.

Fakta: Profilen är tillverkad av en mycket stark polymerkärna som är belagd med papper på bägge sidor och perforering för optimal vidhäftning av spackelmassan. Utformningen och kombinationen med papper-plast-papper gör profilen stöttålig, vilket förhindrar bucklor och sprickor.

in i hemmet med minimal påverkan på inredningsstilen. Det är deras första golvmodell som är utrustad med unika Hyper-Heating funktionen och den uppges dessutom vara tystast i klassen.

Hyper-Heating har enligt uppgift varit en stor succé på företagets väggmodell och nu finns funktionen även på den nya golvmodellen. Med denna funktion uppges den nominella värmekapaciteten hållas konstant ner till -15 °C, vilket enligt uppgift är en helt unik funktion som företaget är först med på marknaden.

Värmepumpen har en garanterad och lönsam värmedrift ner till -25 °C, men fungerar även vid kallare temperaturer.

Med sin diskreta design ska det vara enkelt att hitta en bra plats åt värmepumpen. Den golvstående enheten kan dessutom byggas in i väggen och får därmed en ännu sobrare installation.

Designen innehåller även en del funktionella fördelar. Fläktbladen är utformade för att ytterligare öka komforten genom en effektivare spridning av både värme och kyla. Utformningen av fläktbladen bidrar också till att ljudnivån håller sig på låga 19 dB(A) och blir därmed tystast i klassen.

Med tillhörande fjärrkontroll uppges man enkelt och smidigt kunna styra värmepumpens samtliga funktioner och ha god kontroll på inomhusklimatet. Värmepumpen kan programmeras med automatisk drift enligt ett veckoschema och genom att ställa in en lägre temperatur de tider inte någon är hemma och öka till en lagom temperatur när någon kommer hem sparas både energi och pengar.

Klinkerserie med betongkänsla

Samma värme oavsett utomhustemperatur

Den senaste värmepumpen från Mitsubishi Electric är en diskret golvmodell som smälter

10

K Cement Light Grey är en modern klinkerserie (granitkeramik) från Bricmate som lanserades i slutet av augusti. Serien uppges vara tillverkad med den nya inkjetteknologin som gör att det blir mer variation i plattorna och färre återkommande skiftningar. Den nya klinkerserien är en imitation av betong och får fram en autentisk känsla med sina skiftningar och sprickbildningar.

Konsumentpriserna ligger enligt uppgift mellan 725 och 895kr/m² beroende på storlek och serien finns i modulanpassade storlekarna 60 x 60, 30 x 60, 30 x 30 och 15 x 15 cm².

Bricmate AB i Stockholm är ett svenskt företag specialiserat på kakel, klinker och glasmosaik som passar vår skandinaviska arkitektur, materialval och färgsättning.

Två nya 4-funktions slagskruvdragare

BTP141 och BTP131 från Makita Sverige i Sollentuna är båda utrustade med fyra funktioner: slagskruvdragare, slagborr, borrning och skruvdragare. Maskinerna har en kompaktare form tack vare den kolborstfria motorn och den elektroniska kopplingen.

Fyrfunktionslägen och läge för Teks-skruv: ❍ Slagskruvdragare (tre växlar), snabb iskruvning av muttrar och skruvar ❍ Slagborrmaskin (två växlar) för borrning i betong ❍ Borrmaskin (två växlar) borrning i trä och metall ❍ Skruvdragare (två växlar) iskruvning av smala skruvar. Elektronisk koppling som möjliggör skruvning av Teks-skruv med 2 300 varv per minut i höghastighetsläge och ger ett vridmomentsintervall på 0,7 till 12,0 Nm, för flera användningsområden.

Maskinernas motorer uppges vara effektivare än kolborstade motorer eftersom det inte uppstår friktionsförluster, vilket i sin tur möjliggör lägre värmeutveckling och längre arbetstid på en enda uppladdning.

För att underlätta arbetet finns en batteriindikator, genom att trycka på en knapp visas batteriets effekt i tre steg.

Impact Gold-skruvbits är ett tillbehör som enligt uppgift har längre livstid och är senaste generationen skruvbit till slagskruvdragare, perfekt vid kontinuerliga skruvarbeten med högt vridmoment.

Hänvisningsarmatur med självtest

Malux Sweden AB i Örnsköldsvik presenterar en ny hänvisningsarmatur med självtest för vägg- och takmontage med 20 meters läsavstånd.

Hänvisningsarmaturen Euro X LED är en lysdiodarmatur med inbyggt batteri och självtest. Ljuskällan testas varje vecka och batteriet Bygg & teknik 6/13

produktnytt ma spelar ingen roll, insatsen går att anpassa och ger inredningen olika uttryck, säger Catharina Björkman, marknadskommunikationschef på Contura i Markaryd.

Insatsen har flera tekniska finesser, som justerbara skruvar för att få insatsen plan och förberett för uteluft för att göra installationen så smidig som möjligt. Det går också att köpa till ett varmluftgaller för extra värme i rummet.

Alla den nya insatserna kommer med ett Clean Burning System, som uppges hålla glaset rent och sotfritt. Den är också CE-märkt enligt EU:s säkerhets- och miljökrav. testas två gånger per år. Testresultatet presenteras tydligt via en multifärgad indikeringsdiod.

Den nya hänvisningsbelysningen, som levereras inklusive piktogramset för (pil ner, vänster och höger) enligt ISO 7010, har ett universiellt monteringssätt och passar enligt uppgifter bra både för tak- som väggmontage.

Armaturen uppges ha minimala installations- och underhållskostnader tack vare smart konstruktion och lysdiodkälla (50 000 timmar).

Insats med många uttryck

Nya i6 från Contura i Småland är enligt uppgift en modern insats med flera ansikten. Den kan ha gjutjärnsfront med infällt handtag eller glasfront med detaljer i sidenmatt krom eller svart. Den uppges vara en perfekt insats för den som vill designa sin egen eldstad. Vilken stil det än blir är det enligt uppgift marknadens enda svensktillverkade Svanenmärkta insats, vilket ger en koldioxidneutral eldning om man eldar rätt.

Den nya insatsen bjuder enligt uppgift på stor eld i smidig förpackning. Insatsen kan anpassas efter hem och smak och finns med tre olika luckor, alla med infällda handtag; gjutjärnsfront med svarta gjutjärnshandtag, glasfront med handtag och lister i sidenmatt krom eller glasfront med handtag i svart. Luckan stänger mjukt och låser sig själv för att ge extra trygghet. Insatsen har ett effektreglage som ska göra det enkelt att välja på snabb uppvärmning och hög temperatur eller lägre värme med låg vedförbrukning.

– Insatsen Contura i6 är stilren med rena former för den som vill designa sin egen eldstad. Klassisk stil eller modern touch därhemBygg & teknik 6/13

bygger på hållbara miljöriktiga principer.

FSC-certifieringen fick vi 2010 men vi upplever att kunder på några marknader föredrar den ena organisation framför den andra och vi vill gärna erbjuda största möjliga valfrihet och flexibilitet. Därför har vi nu komplettaret med en PEFC-certifiering, säger Henning Andersen, verkställande direktör i Molan AB.

Osynlig men starkast i klassen

Färgbelagt stål förlänger livslängden

Ruukki lanserar inom kort Pural farm, ett nytt polyuretanbaserat färgbelagt stål som utvecklats speciellt för jordbruksbyggnader, där det krävs god korrosions- och kemikalieresistens.

Beläggningen som är avsedd för krävande förhållanden, är mer än 50 procent tjockare och har bättre slitstyrka än konventionella polyesterbeläggningar som traditionellt används i jordbruksbyggnader.

– Den tjocka beläggningen maximerar livslängden på jordbruksbyggnader. Pural farm färgbelagt stål minskar underhållsbehoven och kostnaderna för slutanvändaren. Beläggningen har god fuktresistens och är lätt att rengöra, säger Thomas Hörnfeldt, SVP, Special Steels & International Sales på Ruukki Metals.

Den färgbelagda stålplåten uppges vara idealisk för väggar, innertak och yttertak på jordbruksbyggnader som ladugårdar, hönshus, svinstior, mejerier och lagerlokaler. Beläggningen är enligt uppgift utomordentlig för stålplåtar som används i sandwichpaneler för isolerade byggnader. Det finns också en dubbelsidig beläggning för profiler i oisolerade byggnader.

PEFC-certifierade golv

Som ett led i utvecklingen med att skapa hållbara och miljöriktiga lösningar har Molan AB i Varberg nu också blivit certifierad under den internationella PEFC-organisationen.

Tillsammans med den FSC-certifiering, som företaget uppnådde 2010, är dessa två certifieringar bland många andra förhållanden enligt uppgift en garanti för att träet i företagets golv kan spåras tillbaka till ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk.

Byggherrar, rådgivare och slutkunder som väljer dessa golv får nu en garanti för att de är producerade med hänsyn till både miljö och människor. Projektets parter kan därför nu välja om de vill ha trä certifierat under Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) eller under Forest Stewardship Council (FSC).

– PEFC och FSC är två internationellt kända och utbredda organisationer, som båda

För sammanfogning av träkonstruktioner där man vill slippa synligt montage, lanserar Essve ET-T. En konstruktionsskruv med enligt uppgift imponerande hållfasthetsvärden.

Med den nya skruven uppges montaget inte bara bli estetiskt tilltalande. Det krävs heller ingen förborrning, vilket betyder snabbare och mer kostnadseffektivt arbete.

Skruven är dessutom ytbehandlad med CorrSeal, C4-klassad ytbehandling, som ska ge ökat skydd mot korrosion. Den unika gängstigningen drar samman virket och ger hög stabilitet och hållfasthet.

Den nya skruven uppges passa för de flesta typer av montage där träkonstruktioner ska sammanfogas. Här är några exempel på användningsområden: ❍ Takstolar, takåsar och takelement, ❍ Ytter- och innerväggar, ❍ Bjälklag, bjälklagselement och skarvning av bjälkar, ❍ Primär och sekundär bjälke, ❍ Fasader, ❍ Reglar och syll, ❍ Upplagsknap.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 7/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 11

Kostnadseffektiva system mot anlagd brand i skolbyggnader

Att anlagda bränder i skolbyggnader är ett problem för samhället som är förknippat med stora kostnader är känt sedan tidigare och detta har belysts flera gånger tidigare bland annat i en artikel i Bygg & teknik nr 6/2011. I den artikeln redogjordes för ett forskningsprojekt, där tekniska åtgärder för att begränsa och förhindra anlagda bränder i skolor studerades.

Forskningsprojektet är nu avslutat och i

Artikelförfattare är Nils Johansson, Avdelningen Brandteknik & Riskhantering, Lunds tekniska högskola, och Michael Strömgren, Avdelningen Brandteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

12

denna artikel ges en beskrivning av den avslutande delen i projektet, om kostnadseffektiviteten av tekniska systemen, som inte berördes i den föregående artikeln.

Typbränder och tekniska system

I projektet har ett antal typiska bränder identifierats för att kunna användas för att jämföra olika tekniska lösningar. I en tidigare genomförd fallstudie identifierades ett antal initiala bränder som är typiska för anlagda bränder i skolor. De identifierade bränderna var: skräp eller brännbar vätska som antänds invid en fasad, motorcykel/moped som antändas utomhus invid en fasad, skräp/papperskorgar som antänds inomhus, brännbar vätska och Molotovcocktails som hälls eller kastas in och antänds samt fyrverkeri som skjuts in i byggnaden. Samtliga dessa bränder, utom ”papperskorgsbranden” inomhus fångas vanligen inte upp vid traditionell brandteknisk projektering av skolbyggnader. Detta innebär att skyddet mot dessa bränder kan vara begränsat om inga speciella åtgärder sätts in för att förhindra eller begränsa konsekvenserna av dem. Nämnas kan också att kraven på att vissa konstruktionsdelar ska vara obrännbara har vid de senaste revideringarna av byggreglerna minskat och istället ersatts av funktionskrav som främst är inriktade på per-

sonskydd. Detta innebär att brännbara produkter kan används i större utsträckning i byggnader. I förlängningen kan detta medföra att uppfyllande av funktionskraven för personskydd inte automatiskt innebär att egendomsskyddet håller samma nivå som i tidigare byggregler.

I projektet har en litteraturstudie genomförts för att hitta information om brandtillväxt med mera kopplad till de typiska bränderna. För samtliga bränder utom ”fyrverkerier” var litteraturstudien tillräcklig för att få en bra uppfattning om bränderna. Det ansågs däremot nödvändigt att genomföra provning av ett antal fyrverkerier för att kunna kvantifiera effektutveckling och potentialen hos en fyrverkeripjäs att antända lös inredning. Provningen av ett antal fyrverkerier genomfördes på SP:s anläggning i Borås. De typiska bränderna sammanfattas i tabell 1.

Informationen i tabell 1 användes senare i projektet för att studera ett antal tekniska system i en kostnad-nytta analys.

Först genomfördes dock en inventering av vilka tekniska lösningar som förekommer i svenska skolbyggnader. Inventeringen utfördes med intervjuer med representanter för tretton svenska kommuner och en studie av brandskyddsdokumentationer från tre kommuner. Syftet med inventeringen var inte att erhålla en representativ beskrivning av vilka system som

Omfattande skolbrand orsakad anlagd brand.

FOTO: STEFAN SVENSSON

Skolan är en arbetsplats för över en miljon barn i Sverige och många av dessa har en arbetsmiljö som förmodligen inte skulle accepteras av någon vuxen. I Sverige brinner det i minst en skola om dagen och hälften av dessa bränder är anlagda. I många fall resulterar dessa bränder i begränsade rökskador och några utbrunna papperskorgar. Men det händer att slutresultatet är betydligt mer förödande och flera skolor och förskolor i Sverige blir totalförstörda varje år av bränder. Kostnaderna för dessa bränder är ofta höga och kan för enskild nerbrunnen skola överstiga 100 miljoner kronor. Som tur är har ingen person omkommit eller skadats fysiskt allvarligt i en skolbrand de senaste femton åren i Sverige och det pekar på att bränder i skolbyggnader framförallt är ett egendomsproblem.

Bygg & teknik 6/13

är vanligast utan istället att ge en bild av vilka system som används ute i kommunerna.

De system som förekom oftast var olika typer av detektionssystem. Den vanligaste detektortypen var detektorer inomhus kopplade till ett automatiskt brandlarm. När det gällde utvändig detektering förekom kameror, termosensorer och detektionskabel, samt detektering på vindar av brandgaser som tränger in genom ventilationsöppningar i takfoten. Övriga åtgärder, som exempelvis obrännbara fasader, förekom mer sällan och då främst vid nyprojektering. Ett antal kommuner använde sig av videoövervakning, något som minskat antalet incidenter kraftigt.

Ingen av de intervjuade kommunerna nämnde att de använde någon typ av släcksystem i sina skolbyggnader.

Utifrån inventeringen valdes åtta system ut och som studeras i detalj i projektet, dessa presenteras i tabell 2. Ur tabell 2 framgår det också vilka av de fyra scenarierna som är relevanta för varje system.

Denna kategorisering var viktig för att kunna genomföra utvärderingen kostnader och nytta med att använda de olika systemen och lösningarna.

Kostnad-nytta analys

När en investering i tekniska lösningar för att förhindra och begränsa bränder ska genomföras bör hänsyn tas till kostnaden

Tabell 1: Sammanfattning av dimensionerande bränder.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Nr Beskrivning Max effekt (kW) Exempel på material ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Utvändig brand 100 – 500 Skräp 2 Mindre fordon 1 000 – 1 300 Motorcykel eller moped 3a Brännbar vätska 50 – 800 Bensin b Molotovcocktail 300 – 1 300 4 Fyrverkerier 20 –100 –

Tabell 2: Kategorisering av de åtta olika system avseende de fyra identifierade typiska bränderna.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– System Typisk brand 1 2 3 4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Automatiskt brandlarm med rökdetektorer inomhus X X Rökdetektor placerad på vinden X X Maximal värmekabel (smältkabel) X X Differential värmekabel X X Thermosensor X X X X Skydd av takfot med obrännbart material och brandventiler X X Skydd av takfot med obrännbart material och alternativ X X ventilering av vinden Sprinklersystem X X Bygg & teknik 6/13

Takfotsventiler kan användas för att behålla ventileringen via takfoten och samtidigt minska risken för brandspridning in till vinden.

FOTO: NILS JOHANSSON

FOTO: STEFAN SVENSSON

Det har i flera fall visats varit svårt att komma åt att släcka en brand på en vind i en skolbyggnad.

för systemet samt den nytta man har i form av minskad kostnad genom att den förväntade brandskadan reduceras. Med hjälp av en analys av kostnader och nyttor av de tekniska systemen blir det enklare för kommuner och andra att fatta beslut om denna typ av investering i brandskyddsåtgärder. I en kostnad-nyttaanalys genomförs en summering av alla fördelar (nytta) och alla kostnader med en viss åtgärd. Detta kan också utryckas som en kvot, kostnad-nyttakvot, genom att dela nyttan med kostnaden. Om denna kvot är större än 1 är åtgärden lönsam. I projektet har enbart nyttan av minskade egendomsskador studerats eftersom anlagd brand i skolor främst är ett egendomsproblem.

Givetvis finns det mer än egendomsskador som ett tekniskt system kan begränsa, till exempel det mentala lidande bland personal, elever och föräldrar som kan upplevas efter en stor skolbrand. Denna typ nytta har det dock inte varit möjligt att uppskatta inom ramen för projektet.

Två stycken referensfall, så kallade nollalterativ, används i kostnad-nyttaanalysen. Referensfall 1 är en typisk förskola eller mindre skola i Sverige som består av en-vånings konstruktion på 1 200 kvadratmeter med en oisolerad vind under ett sadeltak. Referensfall 2 är en större skola på 5 000 kvadratmeter och som också består av en envåningskonstruktion med en oisolerad vind under ett sadeltak. Referensfallen har valts eftersom de mot bakgrund av tidigare studier ses som riskkonstruktioner. I båda referensfallen antogs detektionstiden för utvändig och invändig brand antas vara fem minuter respektive tre minuter då inget detektionssystem finns installerat. Detektionstiden inomhus är en uppskattning av tiden till någon person i byggnaden (till exempel personal) att upptäcka branden. Detektionstiden utomhus är tiden till någon person utanför byggnaden (till exempel förbipasserande) upptäcker branden.

Nyttan har i största möjligaste mån kvantifierats i monetära termer. Det finns stora osäkerheter i de uppskattningar som gjorts och det finns uppenbara nyttor som ej varit möjliga att kvantifiera och som 13

därför inte inkluderats i analysen. Det bedöms inte vara möjligt att uppskatta nytta med samma metod för samtliga tekniska system eftersom de tekniska systemen (tabell 2) var av olika karaktär, det vill säga nyttan av ett detektionssystem är en kortare detektionstid medan nyttan av en brandsäkertakfot eller ett sprinklersystem är en begränsad brandskada.

Uppskattning av nytta och kostnader

För detektionssystem uppskattades nyttan genom att värdera den förväntade besparingen som en installation av respektive tekniskt system innebar, det vill säga minskningen i detekteringstid vid installation av ett detektionssystem jämfört med referensfallet översattes i monetära termer. Detta gjordes i två steg. Först uppskattades detektionstiden för de studerade system med hjälp av ett antal brandtekniska experiment i verklig skala.

För det andra uppskattades den besparing som en minskad detektionstid skulle ge med hjälp av statistik över omfattning på skolbränder vid räddningstjänstens ankomst och responstiden för dessa bränder. Omfattningen på skolbränderna översattes till en skadekostnad med hjälp av statistik från ett försäkringsbolag.

Dessa kombinationer av statistik lede fram till att en besparing per sekund i minskad respons tid för räddningstjänsten. Denna besparing per sekund multiplicerat med skillnaden mellan detektionstiden i referensfallet och då ett system installerats gav en uppskattning av nyttan.

För skydd av takfot och sprinklersystem uppskattades nytta genom att utifrån statistik över omfattningen av bränder i skolbyggnader och skadekostnader göra en uppskattning av nyttan givet att de tekniska lösningarna begränsar branden med en viss tillförlitlighet.

En uppskattning av den förväntade nyttan för samtliga system gjordes sedan för de två referensfallen med hjälp av medelbrandfrekvensen för skolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och nationellt.

I uppskattningen av kostnaden för systemen ingick kostnaden för installation, material och drift. De framtagna kostnaderna baserades på information från leverantörer och projektörer. De totala kostnaderna för de tekniska systemen kommer att variera mellan länder, tillverkare och entreprenörer och de kostnader som använts i analysen betraktas som grova uppskattningar.

När både nytta och kostnad hade kvantifierats för respektive system beräknades en kostnad-nyttakvot genom att dela nyttan med kostnaden.

kerheter så det är inte rimligt att använda 1 som ett strikt kriterium. Presentationen av kvoter gör det dock möjligt att på ett överskådligt sätt göra en rangordning mellan olika system. Kostnad-nyttakvoter presenteras för Stockholm, Göteborg, Malmö och hela Sverige för samtliga system i en omfattande projektrapport. Här ges enbart en sammanfattning och redovisning av ett par resultat. Det är viktigt att poängtera att hotbilden och förutsättningar för byggnadstekniskt brandskydd kan variera kraftigt för enskilda objekt.

Bedömningar som grund för beslut om brandskyddsåtgärder bör därför baseras på analyser i det enskilda fallet.

När det gäller detektionssystemen för typbrand 1 och 2 (se tabell 1) är nyttan generellt högre för referensfall 2 (se diagram 1) detta beror på att den maximala skadan på byggnaden är lägre, vilket leder till att kvoten också blir lägre. I båda fallen har differential- och maximalvärmekabel ungefär lika stor kvot trots olika

kostnader för installation och drift samt uppskattad nytta. Detta betyder att den kortare detektionstiden för differentialvärmekabel inte väger upp för de högre kostnaderna jämfört med maximalvärmekabeln för denna typ av installation. Kvoterna skiljer sig betydligt mellan de tre städerna och hela landet, vilket visar att brandfrekvensen har en avgörande betydelse för hur stor kvoten blir.

Kvoterna i diagram 2 för sprinklersystemet är betydligt lägre för den mindre skolbyggnaden även om installationskostnaden är något lägre. Orsaken till detta är att den maximala skadekostnaden är högre för den större byggnaden (det vill säga nyttan) och detta har en stor betydelse för utfallet.

När det gäller lösningar för skydd av takfot är nyttan bedömd till att vara lika, det vill säga de båda systemen antas ge ett likvärdigt skydd. Skillnaden mellan de två studerade lösningarna beror på att kostnaderna är bedömda till att vara olika.

Diagram 1: Kostnad-nyttakvot för detektionssystem för utvändig brand i referensfall 2.

Kostnad-nyttakvoter

I teorin är ett alternativ lönsamt om kostnad-nyttakvoten är större än 1. De framtagna kostnaderna och nyttan är dock förknippade med flera antaganden och osä14

Diagram 2: Kostnad-nyttakvot för sprinklersystem i referensfall 1 och 2.

Bygg & teknik 6/13

Dalocs brand- och brandgastäthetsklassade dörrar skyddar mot hetta, lågor samt giftig brandgas. De uppfyller alla lagar och regler samtidigt som de räddar liv, oavsett om de är tillverkade av trä eller stål.

Tryggt, eller hur?

Kalmar konstmuseum.

Säkra dörrar www.daloc.se

0506 -190 00

Diagram 3: Kostnad-nyttakvot för skydd av takfot för referensfall 2.

För referensfall 2 (se diagram 3) är kvoten högre än i referensfall 1 eftersom den maximala kostnaden är högre i den större byggnaden.

För att kunna kvantifiera nyttan och presentera kostnad-nyttakvoter var det nödvändigt att göra en hel del antagande och uppskattningar. För att kontrollera hur detta har påverkat resultatet genomfördes en känslighetsanalys av kvoternas beroende av parametrar som bedömts som särskilt osäkra. Ur känslighetsanalysen framkom det att resultatet var framförallt känslig av uppskattningarna på nyttosidan och speciellt viktiga vara den uppskattade detektionstiden, den uppskattade besparingen per sekund och brandfrekvensen. Känsligheten i dessa parametrar och hur en variation i dem påverkar resultatet redovisas i projektrapporten.

Generella slutsatser

Den genomförda analysen visar att tekniska system för att förebygga och begränsa kostnader av anlagda bränder i skolbyggnader är lönsamma i högriskområden. De framtagna kostnad-nyttakvoterna visar tydligt att den förväntade

brandfrekvensen kommer att ha stor betydelse för storleken på kostnad-nyttakvoten. Inget av de studerade systemen kan motiveras på en nationell nivå mot bakgrund av den genomförda analysen. Den främsta anledningen till detta är att brandfrekvensen inte är så hög på nationell nivå att något nationellt krav på tekniska system är motiverat. Det finns dock stora skillnader mellan olika delar i landet och mellan enskilda skolor. Skillnaderna ligger i brandfrekvens men även i exempelvis potentiell skada och individuella hot. I städer med ett högt antal bränder i skolbyggnader är dock flera av de studerade systemen motiverade och på platser med ännu högre brandfrekvens (till exempel på stadsdels- eller skolnivå) kommer fler av de studerade systemen att vara lönsamma att installera.

Det går inte att rangordna samtliga studerade system mot varandra eftersom det finns skillnader i hur kostnad-nyttakvoterna tagits fram. Det anses dock möjligt att rangordna inom de olika grupperna av system och lösningar. När det gäller detektionssystem så är de två studerade detektionskablarna överlägsna jämfört med

rökdetektorer och termosensorer. I den bedömningen har dock ingen hänsyn tagits till de ytterligare nyttor som rökdetektor och termosensorer kan innebära.

Vid skydd av takfoten har en lösning med tät takfot en högre kvot än då takfotsventiler används eftersom kostnaderna för en sådan installation bedöms är lägre. Kostnad-nyttakvoten för sprinklersystem har generellt bedömts vara mindre än 1 även i städer med hög brandfrekvens. Det ska dock poängteras att konservativa antaganden och uppskattningar överlag har genomförts i analysen. Detta medför att de verkliga kostnad-nyttakvoterna förmodligen är högre.

Slutligen bör det poängteras att arbetet och metoden främst bör användas för att göra värderingar av brandskyddsåtgärder i enskilda fall. Generella slutsatser kan bli missriktade och det är viktigt att väga in de förutsättningar och risker som är aktuella för det specifika objektet.

Vill du veta mer

Mer information och en heltäckande beskrivning av analysen finns i projektrapporten: ”Anlagd brand – Analys av kostnader och nyttor med tekniska system” som du kan ladda ner på: www.anlagdbrand.se.

Under hösten kommer även en ny skrift från Sveriges Byggindustrier: ”Förebyggande tekniskt brandskydd för skolbyggnader – Råd för projektering”, där handfasta tips för projektering av brandskydd i skolbyggnader ges.

■

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Brandskyddsprojektering Riskanalyser Systematiskt arbete Brandutredningar Sprinklerprojektering Handböcker Utbildning Forskning

www.brandskyddslaget.se Stockholm 16

Karlstad

Falun

Gävle

Örebro

Malmö Bygg & teknik 6/13

Tekniska åtgärder som förebygger anlagda skolbränder Varje år rapporterar räddningstjänsten cirka 6 400 anlagda bränder.

Sammanlagt beräknas dessa bränder kosta samhället runt en miljard kronor. En byggnadstyp som är särskilt hårt drabbad är skolor och förskolor. Statistiken visar att det i genomsnitt brinner i en till två skolor varje dag. Bränderna orsakar dyra skador, stör skolverksamheten, förstör oersättligt arbetsmaterial och utsätter elever och personal för risk. Det finns all anledning att motarbeta anlagda skolbränder.

Kartläggningar av skolbränder visar att bränderna oftast anläggs inomhus, medan de flesta av de bränder som växer i omfattning och ger störst skador, ofta startas utomhus. Typiska startföremål för skolbränder som anläggs utomhus är skräp, möbler, lådor och fordon. Fyrverkerier är ofta inblandade inomhus, medan brännbara vätskor används både utomhus och inomhus. Molotovcocktails kan kastas in via krossade fönster och starta bränder.

Inomhus startar många bränder i papperskorgar.

Under åren 2007 till 2012 genomförde Brandforsk (Styrelsen för svensk brandforskning) ett forskningsprojekt om anlagd brand med särskilt fokus på skolor.

Inom ramen för projektet genomfördes ett antal delstudier vid flera olika universitet och högskolor. Resultaten visar att det finns åtgärder som har inverkan på antalet anlagda skolbränder, men också system som minskar skadeomfattningen vid brand. För att nå bäst resultat i det skadeförebyggande arbetet är det lämpligt att använda både sociala och tekniska metoder.

Ett av delprojekten utfördes av forskare vid Lunds tekniska högskola samt SP Brandteknik. Projektet fokuserade på att utveckla och utvärdera tekniska system och byggnadstekniska lösningar för att förhindra och minska konsekvenser av anlagd brand i skolbyggnader. En upptäckt man gjorde är att brandskyddet i skolbyggnader normalt inte är dimensionerat för skydd mot brand utifrån utan endast för skydd mot brand som uppstår inomhus. För att uppnå ett högre Artikelförfattare är Suzanne Weigl, Brandskyddsföreningen, Stockholm.

Bygg & teknik 6/13

Här brinner Slestadsskolan i Linköping.

FOTO: LEIF KARLSSON, RÄDDNINGSTJÄNSTEN, ÖSTRA GÖTALAND

brandskydd med avseende på egendomsskador bör man tänka på detta vid projektering eller ombyggnad av skolbyggnader. Man såg också att en stor del av de dyrbara bränderna anlagts med större tändningsobjekt, till exempel bilar och motorcyklar/mopeder, vilka placerats vid en fasad.

För att skydda skolbyggnader mot bränder används ett antal olika tekniska system och lösningar. Det vanligaste är olika typer av detektionssystem samt ökad belysning på skolgårdar. Det mest använda systemet är detektorer inomhus som är kopplade till ett automatiskt brandlarm. Ett antal kommuner använde sig av videoövervakning, någonting som minskat antalet incidenter kraftigt. Andra system som används är detektering på vind, värmedetekterande kablar, termosensorer, inbrottslarm, kombilarm, säkra glas, obrännbar fasad, belysning, skydd av takfötter, brandnät, sprinklersystem, vattendimma och brandgasventilation.

En åtgärds nytta kan mätas med individers betalningsvilja för de fördelar som uppstår och kostnader definieras som värdet som förloras vid bästa alternativa användning av resurserna. Om nyttan är större än kostnaderna är slutsatsen att åtgärden är lönsam. Nyttan kan bero på olika effekter som till exempel minskade person-, egendoms- och miljöskador.

Man kan också beskriva detta i en kvot,

Kostnad-nyttaanalys

När tekniska lösningar för att förhindra och begränsa bränder ska väljas måste man ta hänsyn till kostnaden för systemet och den nytta man har i form av minskade kostnader genom att begränsa branden.

Med hjälp av en kostnad-nyttaanalys av de tekniska systemen blir det enklare för kommuner och andra att fatta beslut om brandskyddsåtgärder.

Många skolbränder anläggs i papperskorgar inne på toaletterna.

FOTO: ANDERS LÖFGREN, RÄDDNINGSTJÄNSTEN JÖNKÖPINGS KOMMUN

17

Faktaruta

Forskningen som refereras till i artikeln har bedrivits som en del i Brandforsks särskilda satsning Anlagd Brand och utförts av Nils Johansson och Patrick van Hees från Lunds tekniska högskola samt Margaret Simonson McNamee och Michael Strömgren från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Brandforsk (www.brandforsk.se) är statens, försäkringsbranschens och industrins gemensamma organ för att initiera, bekosta och följa upp olika slag av brandforskning. Huvudman för Brandforsk är Brandskyddsföreningen och verksamheten leds av en styrelse och bedrivs i form av projekt vid universitet och högskolor, forskningsinstitut, myndigheter och företag.

kostnad-nyttakvot, genom att dela nyttan med kostnaden. Om denna kvot är större än 1 är alternativet lönsamt. I projektet har enbart nyttan av minskade egendomsskador studerats.

Analysen visar att det lönar sig att använda tekniska system för att förebygga och begränsa anlagda skolbränder i områden som är särskilt utsatta för dessa bränder.

Av de system som projektet undersökte är värmekablarna det mest kostnadseffektiva. Deras nytta är dock relativt begränsad till att detektera brand utanför byggnaden medan rökdetektorer på vinden och termosensorer finns ytterligare aspekter av nytta. Rökdetektorerna kan även upptäcka brand som startar på vinden och termosensorerna kan även utgöra en åtgärd för att minska skadegörelse och öka tryggheten på skolan.

När det gäller sprinklersystem visar analysen att det är mindre lönsamt för mindre skolbyggnader även om installationskostnaden är något lägre. Orsaken är att den maximala skadekostnaden är högre för den större byggnaden och detta har stor betydelse för kvoten. När man i projektet tittat på kostnad-nyttakvoterna har man dock enbart tagit med materiella värden i beräkningen. Konsekvenserna av en skolbrand kan innebära ytterligare kostnader i form av hyra för ersättningslokaler och annat. Dessutom kan bränderna medföra avbrott i undervisningen, förlust av oersättligt arbetsmaterial och försämrad arbetsmiljö för både elever och personal.

Riskbilden för skolbränder ser olika ut i olika områden. Inför investeringar i tekniska system för att förebygga och begränsa kostnader i samband med brand bör man utvärdera de förhållanden som

BRANDSKYDDANDE GLAS I TRÄ

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 7/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se råder för specifika skolor och områden.

Vissa skolor är inte utsatta för anlagda bränder. Brandforsks projekt visar dock att det i vissa områden är lönsamt att använda sig av tekniska system för att höja brandskyddet.

■

Montera rätt så slipper du testa hela konstruktionen.

Monterar du våra brandskyddsglas i träkonstruktioner enligt våra monteringsanvisning så behöver du inte testa hela konstruktionen.

Anvisningen beskriver montage i trädörrar och träramar. Alla våra produkter har godkänts i enighet med EN 1363/ EN 1634 / EN 1364 Ett brett sortiment är basen för kreativitet med god funktion. Läs mer på www.glassolutions.se

18

brand annons 1.indd 1

2013-06-25 11:48:37 Bygg & teknik 6/13

Kompensatoriska brandskyddsåtgärder vid tillfälliga avvikelser Allt oftare nyttjas lokaler vid enstaka tillfällen till annat än vad de är projekterade för. Man önskar att tillfälligt frångå de brandskyddstekniska förutsättningar som gäller i normalfallet och det man fått slutbevis för. Kan man genom så kallade kompensatoriska åtgärder, organisatoriska eller tekniska, exempelvis acceptera att skollokaler används för tillfällig övernattning trots att de inte är dimensionerade för sovande personer? Ämnet är aktuellt och diskuteras både bland brandskyddskonsulter, förvaltare av byggnader och inom räddningstjänsten. Vid bedömning av liknande situationer saknas idag klara riktlinjer, vilket medför att det finns risk för stora variationer i brandskyddet. Syftet med artikeln är att lyfta diskussionerna och belysa den problematik som finns kring dessa frågor.

Vid projektering av en lokal eller byggnad är utgångspunkten den förväntade och planerade användningen av lokalen eller byggnaden. Förutsättningarna kan bland annat innebära ett förväntat nyttjande av sovande personer eller ett begränsat personantal. Ibland uppstår dock ett tillfälligt behov av att tänja något på de förutsatta ramarna för användandet.

Det kan handla om att man önskar att använda en lokal för ett större personantal än vad den är dimensionerad för eller an-

Artikelförfattare är Johan Andersson, brandingenjör, civilingenjör riskhantering, och Axel Jönsson, brandingenjör, civilingenjör riskhantering, Brandskyddslaget AB, Stockholm.

Bygg & teknik 6/13

vända ett skolklassrum för övernattning vid tillfälliga idrottsevenemang.

Det kan också handla om att sprinklersystemet eller det automatiska brandlarmet inte är i drift; på grund av tekniskt underhåll eller att det ej är färdigställt för idrifttagande. Vid både avvikande nyttjande eller ej driftsatt tekniskt system ställs ofta frågorna till oss som brandskyddskonsulter; kan lokalen tas i drift även om sprinklersystemet inte fungerar?

Kan lokalen användas för ett tillfälligt evenemang med ett förhöjt personantal?

Som brandskyddskonsult kan man givetvis inte ”ta höjd” för all potentiell framtida användning av lokalen eller byggnaden vid projekteringen. Det är heller inte rimligt att ställa krav på att man för ett enskilt tillfälligt evenemang bygger om lokalen för att uppfylla samtliga byggnadstekniska krav avseende det tillfälliga nyttjandet. I dessa fall kan kompensatoriska åtgärder vara aktuellt för att möjliggöra det önskade nyttjandet av lokalen.

Gällande krav

Brandskydd i byggnader har idag sin grund i Boverkets byggregler BBR 20 (BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2013:14) som beskriver vilket brandskydd som krävs utifrån de förutsättningar som byggnaden projekteras för. I förvaltningsskedet, när byggnaden är färdigställd, utgår bedömningen av skäligt brandskydd till stor del istället av Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Som komplement till dessa används även handböcker författade av konsulter, högskolor och branschföreningar som praktiskt stöd. Det saknas dock klara beskrivningar av åtgärder vid tillfälligt nyttjande och metoder för att hantera tillfälliga avvikelser.

Det finns även en väsentlig skillnad mellan hur utformningen av brandskyddet kan se ut eller beskrivas utifrån de två nämnda lagstiftningarna. Boverkets byggregler har historiskt sett haft fokus på rent byggnadstekniska åtgärder, eftersom brandskyddet utformas med ett långt tidsperspektiv. I LSO ligger fokus istället på att brandskyddet i en byggnad ska följa byggnadens och verksamhetens utveckling, med ett tydligt organisatoriskt fokus i form av krav på ett systematiskt brandskyddsarbete.

Ofta förekommer det dock att byggnader nyttjas för verksamhet som inte varit avsedda i projekteringsskedet. Med grund i LSO samt i Boverkets byggregler kapitel 5:8 (Krav på brandskydd vid ändring av byggnader) finns en viss öppning för att skäligt brandskydd kan uppnås på andra sätt än att strikt uppfylla de byggnadstekniska kraven för nybyggnad. Det saknas dock riktlinjer för hur tillfälliga åtgärder ska viktas mot tillfälliga förändringar i verksamhet eller liknande. Detta medför rimligen att vissa byggnader inte kan innehålla alla verksamheter – oavsett tekniska eller organisatoriska kompensationsåtgärder. Men vilka byggnader kan nyttjas och till vilken grad kan tillfälliga tekniska och organisatoriska åtgärder ersätta kritiska delar av det byggnadstekniska brandskyddet?

Vid en tillfällig ändring av verksamheten är det centralt att de kritiska brandtekniska förutsättningarna för den nya verksamheten kan identifieras samt vilka förutsättningar byggnaden har att hantera dessa. Om förutsättningar saknas i ett eller flera avseenden måste bedömning göras om organisatoriska eller tillfälliga byggnadstekniska åtgärder kan kompensera avsaknaden. Bedömningen kan givetvis också bli att den avsedda verksamheten helt enkelt inte är möjlig på grund av att tillräcklig kompensation inte bedöms vara möjlig.

Svårigheten med detta är att varken BBR eller LSO ger någon vägledning avseende i vilken omfattning kompensatoriska åtgärder är möjligt. Avsaknaden av vägledning medför personliga bedömningar av brandskyddssakkunniga i varje enskilt fall, vilket kan innebära en betydande variation av brandskyddet vid tillfälligt nyttjande av lokaler. I vissa fall förekommer det även att den kommunala räddningstjänsten erbjuder vägledning för vilka åtgärder enstaka evenemang kräver, om förutsättningarna avviker från de projekterade.

Det är även viktigt att belysa ansvarsfrågan. I enlighet med LSO är det alltid fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren (beroende på ansvarsfördelning mellan dessa) som ska säkerställa att skäligt brandskydd erhålls för den aktuella verksamheten. Bedömningen av skäligt 19

brandskydd ligger dock hos den tillfrågade sakkunnige.

där den tillämpats. Observera att nedanstående exempel endast översiktligen redogör för arbetsmetodiken. En mer omfattande och anpassad analys ska genomföras för att värdera säkerheten utifrån förutsättningarna i det specifika fallet.

Exempel på tillfälliga avvikelser

För att förtydliga artikelns frågeställning redovisas nedan tre exempel på när tillfälliga avvikelser kan vara aktuella.

1. Övernattning på skolor. Ett återkommande exempel på tillfälliga avvikelser är att klassrum inom skolor används som sovsalar vid olika tillställningar som exempelvis större idrottsevenemang. Lokalerna som projekterats för sedvanlig skolverksamhet i verksamhetsklass 2A nyttjas istället för övernattning likt verksamhetsklass 4 och de brandskyddstekniska förutsättningarna överensstämmer inte med de som fanns vid projekteringen.

2. Större evenemang inom kontors/skollokaler. Inom exempelvis kontorslokaler kan tillfälliga större fester vara aktuellt, i vissa fall så höga personantal att lokalerna inte utrymningsmässigt är dimensionerade för situationen. Detta innebär att lokaler utformade för ett begränsat personantal i verksamhetsklass 1 brukas som lokaler i verksamhetsklass 2A eller 2B. Ett annat exempel som är relativt vanligt är att man vill möjliggöra ett tillfälligt högre personantal i en gymnastiksal för en skolavslutning. Det är inte alls ovanligt att 300 till 400 personer tillfälligt vistas i en lokal utformad för max 150 personer.

3. Ibruktagande av ännu inte helt färdigställda lokaler. I vissa fall kan tillfälliga lösningar även aktualiseras då byggnader önskas tas i drift innan samtliga delar av brandskyddet är helt färdigställda. Det kan exempelvis handla om att räddningshissen ej är i drift eller att sprinklersystemet inte är färdigställt i en byggnad när den tas i bruk. Ett ej fungerande sprinklersystem kan medföra att brandskyddet håller en avsevärt lägre nivå än om sprinklersystemet fungerar som avsett, eftersom installationen möjliggöra tekniska byten med hänsyn till gångavstånd, brandcellsskiljande byggnadsdelar etcetera.

Exempel på analys av kompensatoriska åtgärder Figur 1: Kan kompensatoriska åtgärder kompensera ett ej färdigställt eller icke fungerande sprinklersystem?

FOTO: ADRIAN SAMPSON, WIKIMEDIA COMMONS

avgöra hur lokalens brandskydd påverkas av ett antal brandvakter kontra en installation av ett automatiskt brand- och utrymningslarm är givetvis komplicerat, men i många fall nödvändigt.

För att möjliggöra en värdering av kompensatoriska åtgärder i brandskyddet kan nedanstående arbetsgång användas som stöd för en begynnande bedömning.

Förslag till arbetsgång/ arbetsmetodik

För att kunna värdera om nivån på brandskyddet är likvärdig med de kompensatoriska åtgärderna krävs att de gällande förutsättningar jämförs med de förutsättningar som byggnaden projekterats för.

De skillnader som finns i de brandskyddstekniska förutsättningarna måste definieras för att möjliga kompensatoriska åtgärder ska kunna värderas korrekt. I figur 2 redovisas ett översiktligt förslag till arbetsmetodik.

För att förtydliga ovanstående arbetsmetodik redogörs nedan för ett exempel

En friliggande idrottshall som normalt används för skolidrott ska användas som tillfällig övernattning vid ett större idrottsevenemang. För att verifiera om detta är möjligt redovisas nedan en kort tillämpning av arbetsgången. Observera att samtliga skillnader i förutsättningar och brandskydd inte redovisas då vissa bedömts mindre avgörande för analysen.

Definiera skillnad i förutsättningar.

Den dagliga verksamheten som byggnaden är projekterad för är skolverksamhet.

Detta innebär, enligt BBR, att alla personer förväntas vara vakna, ha möjlighet att utrymma på egen hand men inte ha god lokalkännedom.

För den tänkta användningen förväntas det dock finnas sovande personer med möjlighet att utrymma på egen hand, utan god lokalkännedom i lokalen. Den faktiska skillnaden mellan projekterade förutsättningar och den tänkta användningen är alltså vakenheten hos personerna som vistas i lokalen.

Definiera skillnad i brandskydd. Lokalen är från början utformad som byggnadsklass Br3 med verksamhetsklass 2A. Detta innebär exempelvis att inget brandoch utrymningslarm krävs samt att utrymning via fönster är accepterat för upp till 50 personer (om utrymning kan ske genom fler än ett fönster).

Kompensatoriska åtgärder

Hur ska tillfällen som de ovan nämnda behandlas? Tillfälliga kompensatoriska åtgärder för att höja säkerheten i byggnaden avseende brand är en möjlig metod.

Några exempel på sådana åtgärder kan vara brandvakter, tillfälligt brand- och utrymningslarm, mobil sprinkleranläggning, tillfälliga utrymningsvägar och extra personal utbildad för att understödja utrymning.

Den relevanta frågan är dock vilken typ av åtgärd som behövs i det specifika fallet samt vilken effekt den har på brandskyddet. Detta framtvingar ett behov av att på något sätt kunna kvantifiera effekten av den tillfälliga åtgärden i förhållande till den tillfälliga avvikelsen. Att 20

Figur 2. Förslag till en översiktlig arbetsmetodik för värdering av kompensatoriska åtgärder.

Bygg & teknik 6/13

För det tänkta användandet skulle byggnaden fortfarande klassas som byggnadsklass Br3 men omfattas istället av de krav som ställs på verksamhetsklass 4.

För denna verksamhetsklass ställs det däremot krav på brandvarnare och manuellt aktiverat utrymningslarm. I övrigt ställs krav på nödbelysning i utrymningsvägarna och utrymning via fönster är inte accepterat. Observera att även ytterliggare krav kan ställas beroende på hur lokalen är utformad samt hur det tillfälliga nyttjandet är tänkt. Till exempel kan en viss brandcellsindelning vara ett krav. På grund av komplexiteten och lokalberoendet berörs dock inte detta vidare i det aktuella exemplet.

Definiera kompensatoriska åtgärder.

Som nämnts ovan är den faktiska skillnaden i förutsättningar att personer, vid det tillfälliga nyttjandet, kan förväntas vara sovandes i lokalen. Skillnaden medför att krav på varningssystem för tidig upptäckt av brand föreligger. Även andra utrymningsförutsättningar är aktuella.

För att kompensera för de faktorer som identifierats ovan kan ett exempel till lösning vara att brandvarnare placeras ”heltäckande” i lokalerna där personer sover (och även angränsande utrymmen om sådana finns). Denna åtgärd kompenserar dock inte för ett manuellt aktiverat utrymningslarm, vilket medför att det även kan komma att krävas att brandvakter alltid

ska finnas i lokalen. Om utrymningsförutsättningarna är sådana att utrymning via fönster tillämpas kan en tillfällig trappa utföras på både in- och utsida.

Uppnås likvärdig brandsäkerhet. Om ovanstående åtgärder utförs är bedömningen att det tillfälliga nyttjandet kan uppnå likvärdig brandsäkerhet och kan därför eventuellt tillåtas. Dock måste givetvis speciell hänsyn tas till om andra förutsättningar finns, till exempel om lokalerna ska anpassas för personer med funktionsnedsättning eller om personantalet inom de aktuella lokalerna avsevärt förhöjs i jämförelse med de projekterade förutsättningarna.

Sammanfattande diskussion/slutsats

Vi ställs allt oftare inför frågeställningar kring kompenserande åtgärder för tillfälliga avvikelser i nyttjandet av lokalerna.

Trots detta saknas det riktlinjer och analysmetoder för att hantera och värdera möjliga kompensatoriska åtgärder. I dagsläget ställs det höga krav på den brandskyddssakkunnige att hitta en lämplig och acceptabel nivå för det tillfälliga nyttjandet. Avsaknaden av riktlinjer och analysmetoder att luta sig mot kan medföra en ojämn nivå och inte sällan kan krav på organisatoriska åtgärder skilja evenemang emellan, trots stora likheter i förutsättningarna. För att på ett bättre sätt kunna värdera de kompensatoriska åtgär-

derna och på ett enklare sätt kunna kvantifiera vikten av exempelvis en brandvakt finns ett stort behov av ytterligare utredning och forskning inom området. Denna artikel syftar inte på något sätt till att vara heltäckande inom området eller besvara de frågeställningar som vi ställs inför.

Syftet med artikeln har enbart varit att belysa problematiken samt exemplifiera aktuella frågeställningar och möjliga lösningar.

I artikeln beskrivs enbart ett fåtal exempel på de situationer som vi ställs inför.

Givetvis finns det flertalet ytterligare frågeställningar, vilka kräver kvalificerade bedömningar i varje enskilt fall av den brandsakkunnige. Kan man exempelvis genom kompletterande brandskyddstekniska åtgärder kompensera för att man på grund av vägarbete tillfälligt tvingas stänga av en väg och därmed inte längre har möjlighet till utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning? Eller tvingas man evakuera samtliga lägenheter under tiden som vägarbetet pågår?

En ytterligare fråga som är viktig att kunna värdera är hur länge en avvikelse kan bedömas vara tillfällig. Att använda en lokal för en fest under en kväll är givetvis tillfälligt nyttjande men hur bedömer man till exempel ett fotbollsläger som övernattar i en idrottshall en vecka? Eller ett vägarbete som omöjliggör stegutrymning från lägenheter under en månad? ■

Brandposter • Stigarledningsluckor • Brandarmaturer

Venti

Svenska Brandslangfabriken AB Box 2066, 511 02 SKENE • Tel. 0320-20 94 20 • Fax. 0320-20 94 29 • www.svebab.se • svebab@svebab.se

Bygg & teknik 6/13

21

Hur används riskanalys i samhällsplaneringen?

Objektivt beslutsstöd eller finns det andra syften?

Den något tillspetsade titeln på denna artikel syftar till att väcka debatt i frågan hur riskanalys har kommit att börja användas i samhällsplaneringen.

Många aktörer inom samhällsbyggnadssektorn; privatpersoner, byggentreprenörer, statliga och kommunala byggherrar drabbas av vad som kan uppfattas som en ibland godtycklig tolkning och tillämpning av de lagar och förordningar som styr de säkerhetsnivåer som samhället har satt upp som mål inom olika samhällsbyggnadssektorer. Det gäller såväl vid planering och byggande av väg- och järnvägsanläggningar, som byggnader. I denna artikel belyses denna fråga med avseende på de risker som transporter av farligt gods innebär.

Stor spridning mellan olika riskanalyser

Flera studier har påvisat att olika riskanalyser ger anmärkningsvärt stora skillnader för jämförbara projekt. Skillnaderna kan vara så stora som både en och två tiopotenser, men även större. Det finns exempel på riskanalyser från senare år som bedömt riskerna med ADR-transporter (farligt gods) på väg till vad som får betraktas som extrema nivåer vid en jämförelse med det faktiska utfallet på det svenska vägnätet (årlig statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avseende trafikolyckor och trafiktillbud på väg vid transport av farligt gods).

I ett aktuellt exempel har riskerna för extremolycka med farligt gods bedömts till så höga nivåer att de överfört på nationell nivå skulle innebära att Sverige årligen skulle drabbas av femton massexplosioner (klass 1.1), över tre gasmolnsexplosioner (klass 2.1) och etthundrafemtio medelstora till stora pölbränder (klass 3).

Dessa siffror ligger extremt långt ifrån verkligheten.

Rimligheten i resultat från riskanalyser för enskilda vägsträckor är svåra att bedöma eftersom storleksordningen på risArtikelförfattare är Tomas Sandman, Principal specialist, Risk Management, Fire and Safety, Ramböll Sverige AB, Stockholm.

22

kerna numeriskt är så små att vi inte kan relatera till dem. Det är först vid en närmare analys rimligheten kan bedömas. Trots att de flesta riskanalyserna diskuterar osäkerheter i gjorda antaganden saknas som regel en rimlighetsbedömning av erhållna resultat.

Frågan man ställer sig är vad värdet av dessa riskanalyser är? Kan de ge relevant underlag för beslut i tillståndsärenden inom samhällsplaneringen?

Riskanalys, till vad?

Själva syftet med riskanalysen går förlorad om den inte ger en så rättvisande bild som möjligt. Resultatet kan bli okontrollerade kostnadsfördyringar och trovärdigheten i säkerhetsambitionerna urholkas.

Tyngdpunkten i säkerhetsarbetet riskerar också att bli felaktig och därmed är risken att den totala säkerheten försämras. Positiva effekter av planerade projekt kan gå om intet, till exempel undanröjande av barriäreffekter i samhället genom att däcka över vägar och järnvägar.

Den stora skillnaden i resultat mellan olika analyser tycks också ha lett till att riskanalyser som ger höga risknivåer per definition ses som mer seriösa och tillförlitliga än analyser som resulterar i lägre risknivåer. Detta riskerar att leda till en inflatorisk utveckling på området, det vill säga ”högst risk vinner”. Det förekommer att myndighetsföreträdare direkt uppmanat att riskanalyserna i nya projekt ”bättre bör ansluta till tidigare gjorda riskanalyser i området” med motivet att man vill ”skapa en mer enhetlig syn på riskbilden för området”.

Enhetlighet i ingångsdata är bra om de ingående parametrarna ger en rättvisande bild av verkligheten, men är direkt förkastligt om så inte är fallet.

Att verka för en ökad säkerhet måste ske med ett transparent och så objektivt underlag som möjligt, annars förlorar vi möjligheten till ett kostnadsnyttobaserat angreppssätt för säkerhetsfrågorna i samhällsplaneringen.

Hinder i samhällsutvecklingen

Om riskerna överestimeras kan det ge

problem i planerings- och projekteringsprocessen. På senare år har avsaknad av en balanserad helhetssyn kommit att skapa betydande problem för planerade överdäckningsprojekt av högtrafikerade vägar. Ett stort fokus har många gånger lagts på de estimerade riskerna medan de positiva aspekterna för trafikanter, eventuell ovanförliggande bebyggelse och omgivande stadsmiljö inte vägts in. Problemet har dock identifierats av såväl Trafikverket som länsstyrelsen i Stockholm varför en förändring är att vänta. Även för järnvägsprojekt har svårigheter att få samsyn om relevanta säkerhetsåtgärder ”lett till segdragna tillståndsprocesser med i många fall fördyringar för projektet utan att det har funnits stöd för detta i aktuell lagstiftning på området”.

Bättre underlag för riskanalys

Det egentliga syftet med riskanalys är att synliggöra risker samt ge en så rättvisande bild som möjligt av dessa för att de ska kunna tjäna som underlag för väl avvägda och kostnadsnyttoeffektiva åtgärdsbeslut. Det är därför förvånande att så många riskanalyser baseras på bristfälliga data och teorier som inte når upp till målet att ge en rättvisande bild av verkligheten.

Trots att det idag finns ett bra statistikunderlag (Transportstyrelsen och MSB) för riskanalyser avseende transport av farligt gods tillämpas vanligen den så kallade VTI-modellen, Lindberg, E. & Morén, B. VTI (1994) för beräkning av antalet olyckor vid transport av ADR-skyltat gods på väg respektive järnväg. Modellen ger inte en rättvisande bild av verkligheten.

Bygg & teknik 6/13

För transporter på väg ger modellen en relativt högre olycksfrekvens för fordon med farligt gods än för hela fordonssammansätningen. Vid en hög andel singelolyckor ger metoden olyckskvoter som närmar sig olyckskvoten för alla fordon.

Vid en låg andel singelolyckor ger metoden en dubblerad olycksfrekvens. Det är ett mönster som man kan urskilja på landsortsvägar med låg trafikteknisk standard, men modellen ger en helt felaktig bild av hur det ser ut på mötesfria vägar och stadsmotorvägar där analysresultatet får störst genomslag. MSB:s statistik över olyckor vid transport av farligt gods på väg ger stöd åt den slutsatsen. Även de schablonvärden på olyckskvoter som används i VTI-modellen speglar inte den spridning av varierande krockvåld som förekommer på vägnätet varför resultaten från modellen inte ger erforderligt beslutsstöd för stadsmotorvägar. Även beträffande kunskapen om antalet transportrörelser av farligt gods på olika vägsträckor råder det en stor osäkerhet som i många fall leder till kraftigt konservativa antaganden. Till detta ska också läggas en omfattande spridning av dimensionerande olycksscenarier som underlag för riskanalyserna.

Konservativa antaganden i flera led leder ofta till resultat långt ifrån verkligt utfall. Vid analys av nya okända fenomen är det rimligt att tillämpa en försik-

Bygg & teknik 6/13

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen energi, bygg och miljö, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens högskola i Västerås, Lektor Öman är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 50. tighetsprincip i antagandena. Men vad gäller transport av farligt gods på väg och järnväg är det väl kända verksamheter som är noga reglerad i internationell och svensk lagstiftning som syftar till att dessa transporter ska vara så säkra som möjligt. Det faktiska olycks- och skadeutfallet verifierar också att dessa trans-

Fråga a (4 p) Vi utgår från ett enkelt fönster där glasdelen består av glas som saknar särskild beläggning och där man har luft mellan glasen. Det fungerar ganska bra att lite förenklat räkna med ett konstant värmemotstånd för varje luftspalt i ett sådant här fönster. Antag lite förenklat att värmemotståndet för en luftspalt i ett sådant här fönster är 0,16 m² °C / W (ett rimligt värde). Räkna också med värmeövergångsmotståndet 0,13 m² °C / W vid glasningens insida och 0,04 m² °C / W vid glasningens utsida. Hur många glas måste fönstret då ha som minst för att värmegenomgångskoefficienten, U-värdet, ska understiga 1,0 W / (m² °C) för glasdelen?

Fråga b (2p) Ange och förklara hur ett U-värde på cirka 1,0 W / (m² °C) i praktiken kan uppnås med ett 3-glasfönster.

porter med dagens regelverk är mycket säkra.

I syfte att tillståndsprocessen ska bli något mindre nyckfull inom samhällsbyggnadssektorn bör länsstyrelser, kommuner och riskkonsulter samverka kring denna fråga. Men även MSB, Boverket och Transportstyrelsen bör delta i denna process. ■

23

ILL: WHITE ARKITEKTER, GÖTEBORG

Triple Towers i Göteborg, exteriör.

Triple Towers – brandskydd på hög höjd Höga byggnader har varit på modet de senaste åren. Visst har det funnits höga byggnader i Sverige tidigare men på sistone har var och varannan stad velat få ett landmärke i form av en hög byggnad. Det började med Turning Torso (54 våningar) och därefter följde Kista Science Tower (32 våningar) och Victoria Tower i Kista (33 våningar) för att

Artikelförfattare är Emma Lindsten, brandingenjör och civilingenjör riskhantering, och Robert Larsson, brandingenjör, båda vid Bengt Dahlgren Brand & Risk AB, Göteborg.

24

nämna några. Vad är då utmaningarna med att skapa ett bra brandskydd i en hög byggnad?

De erfarenheter vi redovisar här har vi fått från projektet Triple Towers i Göteborg som består av att en byggnad på arton våningar byggs till (egentligen byggs på) med ett antal våningar till sammanlagt 24 till 25 våningar, lite beroende på hur man räknar. Bredvid detta byggs en ny byggnad på 29 till 30 våningar. Egentligen är även detta en tillbyggnad eftersom de tre till fyra nedersta våningarna sitter ihop med övriga byggnader. Dessutom finns det ett högt hus till på 23 våningar, men detta berörs inte av projektet.

Mellan de tre tornen finns även två förbindelsegångar på plan 20. Utöver detta har entréfunktioner ändrats och trafiken har lagts om utanför byggnaderna. Totalt sett ett bygge i miljardklassen.

Den lägre byggnaden stod klar 1984 och den högre invigdes 2001. Båda byggnaderna är sammanbyggda i källarplan och upp till plan 3. De är även sammanbyggda med Svenska Mässan som i sin tur sitter ihop med Scandinavium. Till-

sammans bildar de ett stort hotell-, mässoch evenemangscentra.

Bara att lära sig namnen på byggnaderna var en utmaning. De två första byggnaderna kallades för West Tower och East Tower. Den nya byggnaden kommer att ligga öster om East Tower och blir därmed det nya East Tower. Gamla East Tower blir Crown Tower. Rörigt? Ja, ungefär lika rörigt som när Gamla Ullevi revs och byggdes upp på nytt. Det fanns redan ett Nya Ullevi (som byggdes på 50-talet!) så den nya arenan fick snällt heta… just det: Gamla Ullevi! Ska man prata om någon av dessa arenor får man först ägna fem minuter åt att förklara vilken av de två man verkligen menar.

Befintliga East Tower (det som ska komma att bli Crown Tower) består av entré- och konferensfunktioner på de nedersta tre våningarna och över dessa ligger hotellvåningar och ett teknikplan längst upp. I projektet ändrar men de översta planen, utökar med sex plan som består av tre våningar med spa, relax, gym, bastu med mera samt fyra plan med hotellrum av den exklusiva sorten och däröver en våning med en gourmérestaurang. Ett av de större hotellrummen, som i Bygg & teknik 6/13

Vad gör höga byggnader speciella ur brandsynpunkt?

Höga byggnader medför en rad olika utmaningar vad gäller brandskyddet: ● Speciell utrymningssituation ● Selektering av brand- och utrymningslarm ● Skorstenseffekt och risk för brandgasspridning via schakt mm ● Risk för vertikal brandspridning via fasad ● Räddningstjänstens insats; tillgänglighet, vattenförsörjning och kommunikation ● Risker vid nedfallande byggnadsdelar, fasad/glas

projektet går under arbetsnamnet ”Madonnasviten” är i två plan, med en härlig entresol. Från badkaret kan Madonna se hur läktarna på Nya Ullevi (alltså inte det nybyggda Ullevi) fylls innan det är dags för henne att göra sig iordning för att gå på scen!

Projekteringsutmaningar

De tre tornen har projekterats för att ha en liknande gestaltning. Det är dock stor skillnad på de tekniska systemen som finns i respektive byggnad då tekniken har utvecklats genom åren och de tre tornen har byggts i olika decennier. Även byggreglerna har ändrats under denna tid och beräknings- och simuleringsverktygen inom brandområdet har utvecklats.

Därför ser brandskyddslösningarna lite olika ut i de tre tornen. Befintliga tornen togs i bruk 1984 respektive 2001. Påbyggnaden, Crown Tower, togs i bruk sommaren 2013 och nybyggnaden, East Tower kommer att stå klart 2014 till 2015 för inflytt. Det kommer alltså att vara mer än 30 års skillnad på det äldsta och det nyaste tornet.

En utmaning var att mittornet, som är det äldsta, skulle byggas på med sex våningar och det var då inte självklart vilka system som kunde behållas och vilka som behövde anpassas till dagens byggregler.

Det som ytterligare försvårade processen var att projektet blev så utdraget, det startade 2006 och håller fortfarande på att byggas i skrivandets stund fram till 2015.

Det är många som har tyckt till på vägen och det innebär givetvis ändringar för tornen.

En fungerande utrymning är kanske det viktigaste ur brandsynpunkt i en hög byggnad och mycket tid har lagts under projekteringen att hitta fungerande lösningar. Utrymningen i Triple Towers sker initialt för brandutsatt våningsplan, där de boende får uppmaning om att utrymma via talat meddelande i högtalare placerade i korridorer och publika ytor. För de brandceller där flera plan hänger samman sker utrymning och utlarmning för hela brandcellen samtidigt.

Evakuering vid brandtillbud sker via två trapphus och utrymmande måste gå samtliga våningar ner för att komma till det fria i marknivå. Trapphusen ligger i mittkärnan där ett trapphus, Tr1-trapphus (extra brandsäkert trapphus), är försett med en tryckstyrd fläkt i botten som skapar övertryck i trapphuset och det andra, Bygg & teknik 6/13

Tr2-trapphus (brandsäkert trapphus), är försett med brandgasventilation för att säkerställa att trapphusen inte fylls med brandgaser om det uppstår en brand.

Trapphusen vetter även mot en sluss på varje plan för att ytterligare tillse att det inte blir brandgasspridning till de viktiga trapphusen. Till det ena trapphuset, Tr2trapphuset, utgör korridoren sluss medan för det andra trapphuset, Tr1-trapphuset, finns ytterligare en sluss, förutom korridoren, och på det viset blir de två utrymningsvägarna oberoende av varandra,.

Utrymning från påbyggnaden, Crown Tower, är lite speciell då de befintliga underliggande våningarna inte motsvarade dagens brandskyddskrav. Tanken vid projektering av påbyggnaden har varit att vi bygger ett litet hus på ett stort hus.

Evakuering från påbyggnaden sker därför ner till plan 20 via två trapphus (Tr2trapphus) och på plan 20 ändras ena utrymningsvägen till förbindelsegången över till West Tower, alternativt vidare ner i befintligt Crown Tower via ett av trapphusen (Tr1-trapphuset). I befintliga delar uppgraderades därför Tr1-trapphuset till att uppfylla dagens byggregler.

Detta har inneburit att man har gått in och byggt om befintligt torn med bland annat slussar och övertrycksättning.

En utmaning under projekteringen har varit att tornen har samlingslokaler högst upp i respektive torn. Restaurangen i Crown Tower är dimensionerad för totalt

200 personer och restaurangen i East Tower är dimensionerad för upp till 300 personer. Utredningar har därför krävts för att verifiera utrymningssäkerheten från dessa lokaler. Från restaurangen i East Tower sker utrymning via de två trapphusen men för att påskynda utrymningsförloppet kan man även utrymma ner till underliggande plan via en interntrappa för att där komma till en säker miljö i form av annan brandcell. Därifrån kan man i sin tur nå de två trapphusen.

Sprinkler ger möjligheter

Sprinkler har varit en förutsättning i det nya tornet och påbyggnaden. Dessutom har fastighetsägaren försett befintliga delar med sprinkler när ombyggnad skett, vilket innebär att samtliga våningar kommer att vara sprinklade när nya tornet står klart. Sprinklersystemet är försett med reservkraft och pumpar (både en dieselpump och en elpump för ökad tillförlitlighet) för att få upp trycket på den höga höjden i tornen.

Plan 1 till 3 sammanbinder de tre tornen med hotellobby, serviceytor, bar, konferensdelar och kommunikationsstråk. Det har varit ett önskemål från fastighetsägaren att det ska vara en öppenhet i dessa plan. Med sprinklerinstallation är det då möjligt att skapa stora brandceller i önskade plan. Som en extra katastrofåtgärd (till exempel vid utebliven sprinklerfunktion i ett riskperspektiv) har ändå bottenplanen vid det nya tornet, East Tower, skiljts av brandtekniskt från de befintliga tornen. För att behålla känslan av öppenhet sker detta delvis med ett brandklassat jalusi som stänger vid aktiverat brandlarm.

Utvändig brandspridning mellan våningsplanen, det vill säga från fönster till fönster, bedöms endast vara en risk i det fall som sprinklern inte fungerar. Där mindre brandceller ligger ovanför var-

25

Figur som visar (från vänster) West Tower, Crown Tower och East Tower samt hur dessa hänger ihop på de nedre planen.

ILL: WHITE ARKITEKTER

andra, till exempel hotellrum, har det vertikala avståndet mellan fönster i vissa fall tillåtits vara mindre än 1,2 meter med hänsyn till att sprinklern finns och att brandspridning endast skulle ge lättkontrollerade, mindre bränder. Där fasadfönster täcker hela våningshöjden utförs innersta glaset dock med härdat eller laminerat glas. I de fall där brandcellerna är större, till exempel på spa- och restau-

ILL: WHITE ARKITEKTER

26

rangplanen, har kravet på minst 1,2 meter behållits, alternativt har fönster utförts brandklassade.

Räddningstjänstens insats

Det nya tornet samt mittornet (East Tower respektive Crown Tower) har försetts med räddningshissar enligt standard SS-EN 81-72 och dessa blir då angreppsvägarna upp i tornen för räddningstjänsten. Efter-

Spaavdelning på plan 19 i Crown Tower.

som projekteringsresan har varit lång har kravnivån på räddningshissens utförande sett lite olika ut. År 2006 fanns det bara en remissutgåva av standarden och det saknades en enhetlighet på vilka funktioner räddningshissar i befintliga höga byggnader hade. I vissa byggnader hade man nöjt sig med att endast säkra upp strömförsörjningen. De funktioner som lades till i projektet utifrån standarden var bland annat att hissarna ska klara av att släckvatten rinner in i hisschaktet, det ska finnas en brunn i botten på schaktet av samma anledning, det ska vara möjlighet att ta sig ur hisskorg via lucka i taket, det ska finnas en sluss på varje plan mellan korridor och hisschakt och att hisschaktet ska övertrycksättas vid brand för att minska risken att rök tränger in i schaktet.

Det finns stigarledningar för att underlätta vattenförsörjningen för räddningstjänsten med uttag på varje plan. I East Tower finns dessa i Tr1-trapphusets sluss. I Crown Tower finns uttag i hotellkorridorerna eftersom denna placering finns på de befintliga planen och i nya delar valdes samma lösning för att underlätta insatsplaneringen. Stigarledningarna är trycksatta och försedda med pump för att få tillräckligt tryck på de översta våningarna. Pumpen (egentligen pumparna) är separat från sprinklerpumparna för att öka tillförlitligheten. TryckBygg & teknik 6/13

Fru Berg Fotograf Patrik Svedberg

NYHET! FOG D N A R B T CE-MÄRK

BRANDTÄTNING & BRANDISOLERING

oss Besök B07:46

En brandsäker idé är född.

Och typgodkänd.

De enkla och geniala idéerna är svårast att kläcka.

Som Basic, vårt patenterade brandskydd för ventilationskanaler, helt utan mekaniska delar som måste servas eller smörjas. Men i skarpt läge, om de farliga brandgaserna hotar att spridas i övrig ventilation, då vänder ventilen och täpper till. Och med ett typgodkännande i ryggen vet både du och vi att produkten är noggrant testad av

Box 19171 152 28 Södertälje Tel. 08-550 154 00 Fax 08-550 334 10 www.brandteknikab.se Certiferade ISO 9001 och ISO 14001 Bygg & teknik 6/13

oberoende part, och uppfyller alla gällande krav på marknaden. Att den håller vad vi lovar i annonser som denna. www.hagabindustri.se

27

et ska alltså vara tillräckligt högt, men inte för högt, för då blir räddningstjänstens slangar svårhanterliga och vill det sig riktigt illa så kanske de inte ens håller för det höga trycket. Därför har stigarledningarna tryckreduceringsventiler på de nedersta planen så att trycket inte blir för högt.

Vid en insats tar räddningspersonalen sig upp via räddningshiss i respektive torn till planet under det brandutsatta. Där kopplar de sina slangar på stigarledningen och fortsätter upp till det brandutsatta planet via något av trapphusen.

Kommunikation för räddningstjänsten kan vara ett problem då byggnadens kärna byggs av betong och det kan vara ett stort avstånd mellan personal som ska kommunicera via radio eller dylikt. En så kallad läckande kabel som placeras i trapphuset skapar bättre möjlighet till kommunikation.

Räddningstjänsten var med på banan redan vid första delen av projekteringen och det blev en kontinuerlig kontakt för att stämma av så att nivån skulle bli rimlig och för att få med de synpunkter som är viktiga vid en eventuell insats. Då projektering och produktion har hållit på i flera år har det blivit många inblandade med nästan lika många viljor och åsikter, men detta har förhoppningsvis resulterat i att inget viktigt hamnat mellan stolarna och att samtliga brandskyddslösningar är väl genomarbetade. Dialogen under byggtiden är också en viktig del eftersom sannolikheten att det ska bli ett tillbud ökar vid produktion.

Utredningar

En riskanalys med tillhörande utredningar har tagits fram eftersom det har varit viktigt att verifiera valda brandskyddslösningar. Som nämnts tidigare har personantalet utretts för samlingslokalerna högst upp i tornen. En annan utredning behand-

ILL: WHITE ARKITEKTER

28

Fakta Triple Towers

Antal hotellrum: cirka 1 200 Höjd, East Tower: 100 meter Höjd, Crown Tower: 82 meter Höjd, West Tower: 77 meter (Källa: Svenska Mässans hemsida) lar ventilationsbrandskyddet eftersom fläktar på frånluften går vid brand och systemet på vissa ställen är försett med backspjäll på tilluften. Det är krav att kunna påvisa att funktionen fungerar.

Andra analyser som genomförts är till exempel utredning/dimensionering av brandgasventilation samt övertrycksättning av hisschakt och dessa beräkningar har skett med fältmodellering för att även kunna studera hur de olika systemen påverkar varandra.

Brandskydd under byggtid

Utöver utmaningarna med att få ett bra brandskydd när byggnaderna är färdiga är att se till att det finns ett acceptabelt brandskydd och tillräckliga utrymningsvägar under produktionstiden. Ett krav från verksamheterna har varit att kunna ha igång hotellverksamheten i de befintliga våningsplanen och att Svenska Mässan ska kunna bedriva mässverksamhet med full kapacitet. Detta har ställt krav på en gedigen organisation både för entreprenörerna och verksamheten.

För att kunna ha välbesökta mässor har man i vissa fall fått skapa tillfälliga utrymningsvägar, något som inte alltid är helt lätt när det rör sig om så stora folkmassor. Utrymningsvägar med flera meters bredd är inte ovanligt. Flera plan i mässområdet utrymmer normalt där det nya tornet placeras och nya provisoriska utrymningsvägar har fått skapas för att slippa få flera tusen utrymmande personer in mot byggarbetsområdet. Detta blev

Det finns en utvändig pool på plan 19 i Crown Tower.

Fakta projektet

Byggherre: Svenska Mässan Entreprenör: Peab Projektform: Partnering Arkitekt: White Arkitekter Brandprojektör: Bengt Dahlgren Brand & Risk AB en stor utmaning då Mässan och tornen ligger i souterräng och utrymningen delvis sker via källarplan, där det kan vara begränsad framkomlighet på grund av godstransporter, lastkajer och garage. Överlag har man arbetat mycket med information för att minimera missnöjet från hotellgäster. Gästerna ska inte bli överaskade av störande arbete för det skapar bara irritation. En välinformerad gäst är ofta en nöjd gäst.

När Crown Tower byggts på har hissarna fått förlängas – en i taget för att störa den pågående verksamheten så lite som möjligt. När hissmaskineri ska flyttas och fronter bytas har tillfälliga ”burar” byggts framför schakten och hissarnas brandgasventilation setts över. Sprinklersystemet, som är en förutsättning för byggnadens övriga brandskydd, har fått stängas av på byggarbetsplatsen under en del av produktionstiden. Vi räknade baklänges för att se hur mycket brännbart material som kunde tillåtas i lokalerna under tiden sprinklern var avstäng. Det visade sig i detta fallet att innan parkettgolvet togs in i lokalerna var brandbelastningen tillräckligt låg, därefter för hög. Detta passade rätt bra med produktionen och sprinklern sattes i drift innan man började montera golvet.

Projektet har haft löpande kontakt med Räddningstjänsten i Storgöteborg, för att stämma av hur deras angreppsvägar och fasta hjälpmedel (till exempel stigarledningar) ändras under produktionsskedet men även för att stämma av hur brandskyddet kommer att se ut i de färdiga byggnaderna.

En storskalig övning planerades för att se ifall byggets utrymningsorganisation fungerade. Även räddningstjänsten var inblandade som passade på att testa att påbörja en insats högt upp i byggnaden.

Det togs fram ett dokument för brandskyddet skulle fungera under byggtiden och skyddsplaner togs fram för tornens olika byggskeden. Dialog mellan brandkonsult, entreprenör, verksamhet och räddningstjänst möjliggjorde att logistiken kring provisoriska brandskyddsåtgärder skulle fungera. För East Tower syftade planerna främst till att trygga miljön för entreprenörer eftersom det i detta torn inte pågår hotell- eller mässverksamhet vid byggandet.

När denna tidning är tryckt kommer Crown Tower att vara nyligen invigt och 2015 avslutas de sista arbetena på East Tower (det nya East Tower alltså…). ■ Bygg & teknik 6/13

Träfasader i flera våningar Träfasader kan användas i tvåvåningsbyggnader i Sverige med brandskyddskrav som kan uppfyllas av vanligt trä inklusive eventuell ytbehandling (D-s2,d2), men för högre byggnader krävs särskild brandprovning eller till exempel sprinkling av lägenheter eller lokaler.

Denna artikel ger en översikt över möjligheterna för höga träfasader samt även en internationell utblick, främst till de nordiska länderna.

Det finns för närvarande inget europeiskt eller nordiskt system för bedömning av fasaders brandegenskaper.

Brandskyddskrav på fasadmaterial betingas av risk för spridning av rumsbrand eller annan utvändig brandrisk. Den kraftigaste brandexponeringen kommer från en brandcell med övertänd brand, där branden kan spridas genom ett krossat fönster till andra brandceller i våningarna ovanför.

Fasadbeklädnaden ska därvid inte bidra till brandspridningen längs eller i fasaden.

Flammorna ut från fönster i ett övertänt rum är normalt så kraftiga att fönstret rakt ovanför utsätts för en mycket kraftig brandpåverkan oberoende av fasadmaterial. Detta betraktas som en accepterad risknivå i byggreglerna. Träfasad ska därför inte öka brandpåverkan på fönstret två våningar ovanför brandrummet eller risken för brandspridning till takfot.

Brandscenarier för fasader

Brandspridning längs en fasad påverkas av den ursprungliga brandens uppkomst och intensitet. Fasader kan utsättas för tre brandscenarier, se figur 1: Scenario A: Brand i närliggande byggnad Scenario B: Brand utanför byggnaden nära fasaden Scenario C: Brand inuti byggnaden i ett rum med åtminstone en öppning mot fasaden.

Erfarenheter och brandprovningar har visat att scenariot C är allvarligast, eftersom det ger högst brandpåverkan på fasadytan.

Artikelförfattare är Birgit Östman och Lazaros Tsantaridis, SP Trätek, Stockholm.

Bygg & teknik 6/13

Strandparken i Sundbyberg (ovan) och Abba-museet på Djurgården är exempel på sprinklade byggnader med höga träfasader.

Brandegenskaper hos träfasader

Brandprovningar av träfasader i Finland och Sverige visar bland annat att: ● En viss självskyddande effekt genom förkolning av ytan hindrar snabb brandspridning uppåt. Ingen märkbar spridning i sidled sker eller endast mycket begränsat. ● Brandspridning i luftspalter bakom beklädnaden kan kontrolleras med brandstopp. ● Antändning av bakomliggande brännbar isolering kan påskynda brandspridningen. ● Vanliga ytbehandlingar som provats har ingen stor effekt på antändligheten hos träbeklädnaden.

Förbättrade brandegenskaper, till exempel klass B-s1,d0, kan uppnås genom

brandskyddsbehandling. Behandlingens långtidsbeständighet och underhållsbehov måste utvärderas, se nedan.

Scenario A Scenario B Figur 1: Brandscenarier för fasader.

Scenario C 29

Figur 2: Exempel på möjligheter att använda träfasader i de nordiska och baltiska länderna enligt förenklad dimensionering 2012.

OBS: I Finland accepteras träfasader utan sprinkler upp till fyra våningar endast i byggnader med stomme av betong eller stål. I Sverige måste sprinklade hus med träfasad ha obrännbar fasad på nedersta våningen.

Brandskyddskrav för träfasader

I Sverige provas ytterväggskonstruktioner och fasadbeklädnader, till exempel träbeklädnader och isoleringssystem, enligt SP Fire 105 som hänvisas till i de svenska byggreglerna, BBR 19. Acceptanskriterierna inkluderar begränsad brandspridning, som utvärderas visuellt, begränsad temperatur och värmeflöde, samt krav på att inga delar får falla ned från fasaden. Övriga nordiska eller baltiska länder har för närvarande inga sådana ytterligare brandkrav för träfasader, men möjligheterna till höga träfasader är olika, se figur 2.

Europeisk brandklassning av material enligt EN 13501-1 kan tillämpas även för fasadbeklädnader i många länder, men vissa länder kräver att fasadsystem brandprovas enligt särskilda nationella metoder, se tabell 1. Dessa provmetoder an-

vänds för att utvärdera brandspridning genom fönster från en övertänd rumsbrand till en eller två våningar ovanför.

Minskning av brandrisker med träfasader

Generellt kan brandrisken för fasader i trä och andra brännbara material i flervåningshus minskas genom att: ❍ installera sprinkler för att förhindra övertändning i rum och efterföljande brandpåverkan på fasaden ❍ begränsa användningen av brännbara material som fasadens ytskikt och som isolering ❍ ändra positionen på det brännbara materialet på fasadens ytskikt ❍ montera brandstopp i ventilationsöppningar för att förhindra dold brandspridning bakom fasaden

❍ använda obrännbart fasadmaterial på bottenvåningen för att minska effekterna från utvändig brand (krav i BBR 19) ❍ använda brandskyddat trä som klarar SP Fire 105 (långtidsbeständighet och underhåll måste också utvärderas) ❍ definiera minsta avståndet mellan byggnader ❍ ha resurser för räddningstjänsten och god tillgång till byggnaden ❍ montera brandklassade fönster (måste vara låsta; får öppnas endast med nyckel) ❍ automatiska fönsterluckor som stänger vid brand ❍ flamskärm ovanför fönstren som leder flammorna längre bort från fasaden ❍ fasader utan fönster eller med mycket små fönster, typ badrumsfönster.

Tätning av luftspalter bakom fasadbeklädnad

Brandspridning i en luftspalt bakom en fasadbeklädnad kan ske snabbare än på fasadytan. Luftspalten ventileras för att undvika fuktproblem, men kan sprida brand från luftintaget vid fasadens underkant till vindar via luftuttaget vid fasadens överkant. Brandstopp i luftspalter i fasadbeklädnader behövs i brandcellsgränser, både horisontellt och vertikalt, se figur 3.

Exempel på vertikala och horisontella brandstopp som medger ventilation ges i figur 4.

Tätning vid takfot

Takfoten kan vara en svag punkt i träbyggnader. Takfotskonstruktioner har ofta luftintag för ventilation av vindar, men de konventionella luftspalterna möjliggör brandspridning av fasadbränder in till vinden. Vindsbrand sprids ofta horisontellt över brandcellsgränser och leder till stora skador, ofta totalskada.

Brandsäkra ventilationsöppningar kan skapas genom ventilerande tätningar med

Tabell 1: Tilläggskrav på fasader i några europeiska länder.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Land Brandscenario Brandexponering Mätningar Brandprov för träfasader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frankrike Flammor ut ur 15 – 75 kW/m² Flamspridning, Beror på byggnadstyp och fönster 15 – 20 min temperatur avstånd mellan byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tyskland Fasadhörn med 20 – 65 kW/m² Flammor, ≥ 4 våningar flammor ut ur fönster (350 – 400 kW) glöd, förstöring, 20 min temperatur ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Schweiz Flammor ut ur fönster 600 – 800 kW Förstöring, 4 – 8 våningar 15 – 20 min temperatur ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Storbritannien Flammor ut ur fönster 15 – 75 kW/m² Förstöring, > 2 våningar 15 – 20 min värmeflöde, temperatur ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sverige Flammor ut ur fönster 15 – 75 kW/m² Förstöring, > 2 våningar 15 – 20 min värmeflöde, temperatur ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Österrike Flammor ut ur fönster Ca 40 kW/m² Förstöring, 4 – 5 våningar 20 min temperatur

30

Bygg & teknik 6/13

linjära öppningar. Några sådana har visats uppfylla EI 30 enligt EN 1366-4 eller klarat ad hoc-prov med liknande påkänning. En 50 mm öppning eller 1/300 av takytan krävs vanligtvis för tillräcklig ventilation.

Brandklass för takfot bör komplettera brandmotståndet hos övriga byggdelar så att den totala brandmotståndstiden från en brandcell till vinden, eller via vinden till andra brandceller kan uppfyllas. I praktiken bör takfoten uppfylla minst EI 30 eller EI 60 brandmotstånd. Massivt trä, träskivor, till exempel plywood större eller lika med 45 mm eller gipsskivor typ F större eller lika med 15 mm rekommenderas. Ventilationsöppningar måste vara av samma brandklass och motstå direkta lågor i öppet läge.

Med tät takfot kan vid behov ventilationen ske via taket, se figur 5.

mats och byggts enligt den senaste kunskapen och med lämpliga brandstopp för ventilering av hålrum och brandskydd för takfot (när detta är relevant) och att brandteknisk sektionering av vinden används för att undvika brandspridning från vinden till den översta våningen och mellan brandceller.

Möjligheter till träfasader enligt svensk lagstiftning

Träfasader i hus med mer än två våningar kan användas i följande fall: ● Sprinkler har installerats (tillåtet enligt BBR 19 med obrännbar fasad på nedersta våningen) Figur 3: Brandstopp i luftspalter i utvändig ● Brandskyddad träpanel som uppbeklädnad. Vertikala brandstopp av till exempel fyller krav enligt SP Fire 105 och trä och horisontala öppna brandstopp delar in långtidsbeständighet enligt CEN/TS väggens hålrum och tillåter ventilation under 15912, se nedan normala förhållanden. ● Brandklassade fönster (måste vara låsta) kritiska konstruktioner såsom takfot och ● Flamskärm över fönster ● Automatiska fönsterluckor som stänger vindar.

Riskvärdering av brandsäkerhet hos En finländsk riskanalys har visat att vid brand träfasader träfasad inte märkbart påverkar möjlighe- ● Trä på delar av fasaden kan användas, Fasadens övergripande brandegenskaper terna att rädda liv i flervånings bostads- till exempel enligt figur 6 på nästa sida. kan utvärderas med hjälp av brandtek- hus med avsedd brandteknisk sektionenisk ingenjörsvetenskap (FSE), alltså ring mellan lägenheterna. Riskanalysen Förbättrade brandegenskaper – genom statistisk analys, beräkningsmo- visar att träfasad (av minst klass D-s2,d0) brandskyddat trä deller och kvantitativ brandriskanalys. har liten inverkan på den övergripande Brandskyddande behandling kan förbättra Dessutom kan andra förhållanden, såsom brandsäkerheten hos flervånings bostads- träprodukters brandegenskaper och de brandskyddskrav för material som an- hus. Träfasader kan därför användas utan kan uppfylla klass B, som är den högsta vänds i särskilda komponenter, bestäm- att den övergripande skyddsnivån mins- möjliga brandklassen för brännbara byggmas för att säkra brandsäkerheten hos kas. Det förutsätts att fasaden har utfor- produkter. Synligt trä kan därmed använ-

Figur 4: Exempel på brandstopp i utvändiga hålrum.

Figur 5: Brandspridning via ventilerad takfot, exempel på öppna brandstopp som tillåter ventilation i normalfallet samt luftintag via taket.

Bygg & teknik 6/13

31

Referenser

a) b) c) Figur 6: Exempel på placering av trä i fasader: a) horisontellt, b) mellan fönster på olika våningar c) mellan fönster i samma våning. das i större utsträckning, både som ytskikt på innerväggar och innertak och som ytterbeklädnad, till exempel i fasader. Men brandegenskapernas långtidsbeständighet måste verifieras, särskilt vid utomhusanvändning, se nedan.

Brandegenskapernas långtidsbeständighet

Brandegenskapernas långtidsbeständighet är mycket viktig att verifiera, eftersom kemikalierna kan migrera i produkten och lakas ut, till exempel vid utomhusanvändning.

En ny europeisk teknisk specifikation CEN/TS 15912 med klasser för brandegenskapernas långtidsbeständighet (DRF) har utvecklats för att ge potentiella an-

vändare vägledning för att hitta lämpliga brandskyddade träprodukter och uppmuntra tillverkare att leverera konkurrenskraftiga produkter. Systemet sammanfattas i tabell 2. Det består av ett system för att klassificera brandskyddade träbaserade produkters långtidsbeständighet och lämpliga provmetoder. Det europeiska systemet baseras på ett tidigare nordiskt system, Nordtest-metoden NT Fire 054, och på erfarenheter från Nordamerika.

Brandskyddade träprodukter som uppfyller både brandkrav och krav på brandskyddets långtidsbeständighet, bruksklass, finns på marknaden. Mer information finns på den nordiska hemsidan www.brandskyddattra.info, som drivs i samarbete mellan industri och forskning.

■

Brandsäkra trähus. Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. Version 3.

SP Report 2012:18. Stockholm, 2012.

CEN/TS 15912 Durability of reaction to fire performance of FRT wood-based products in interior and exterior end-use applications, European Technical Specification, 2012.

Fire safety in timber buildings. Technical guideline for Europe. SP Report 2010:19, Stockholm, 2010.

Hakkarainen, T & Oksanen, T. Fire Safety Assessment of Wooden Facades. Fire and Materials 26:7–27, 2002.

Hietaniemi J & Korhonen T. Risk-based attestation of fire safety of wooden facades in concrete-framed residential multi-storey buildings. 8th Internat. Symp. on Fire Safety Science. Beijing, 2005. Proceedings pp.

913–924.

Nordisk hemsida för information om Brandskyddat trä, www.brandskyddattra.info.

SP Fire 105. External wall assemblies and facade claddings – Reaction to fire.

Swedish National Testing and Research Institute. Rev: 1994-09-09. Östman, B. Fire performance of multistorey wooden facade claddings. SP Report 2005:16., Stockholm, 2005. Östman, B & Tsantaridis, L. Brandskyddat trä – användning och kontrollsystem.

Kontenta. SP Info 2012:59.

Besök byggteknikforlaget.se

Tabell 2. Bruksklasser för långtidsbeständighet hos brandskyddat trä enligt CEN/TS 15912.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– DRF klass Brandkrav Funktionskrav för olika slutanvändning av brandskyddat trä a) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Avsedd Brandklass, Fuktegenskaper b) Brandklass efter väderexponering användning initiellt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ST Kort tid Relevant – – brandklass ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– INT 1 Inomhus, torrt -”- Fuktkvot < 20 % – - Ingen vätskeutlakning - Min. synligt salt på ytan ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– INT 2 Inomhus, fuktigt -”- Fuktkvot < 28 % – - Ingen vätskeutlakning - Min. synligt salt på ytan ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EXT Utomhus -”-”Bibehållen brandklass c, d, e) efter: - Accelererad åldring - Naturlig åldring - Annan dokumenterad åldringsmetod ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– a) Ska uppfyllas av material producerat enligt samma tillverkningsprocess och med samma retention b) För INT 1 vid (70 ± 5) % RH och (25 ± 2)°C och för INT 2 vid ( 90 ± 5) % RH och (27 ± 2)°C. c) Kriterier för brandegenskaper enligt konkalorimetern, ISO 5660, efter väderexponering:

s om för uppnådd brandklass.

− Produkter med brandklass B: (Rate of Heat Release) RHR30s ave ≤ 150 kW/m² under 600 s provning och (Total Heat Release) THR600s ≤ 20 % ökning jämfört med provning före väderexponering. − Produkter med brandklass C: (Rate of Heat Release) RHR30s ave ≤ 220 kW/m² under 600 s provning och (Total Heat Release) THR600s ≤ 20 % ökning jämfört med provning före väderexponering. d) DRF klass EXT är giltig endast för den typ av ytbehandling som provats. e) DRF klass EXT som uppnåtts utan ytbehandling (med en vanlig färg) gäller även för samma produkt med ytbehandling (med en vanlig färg), förutsatt att ytbehandlingen inte ändrar brandegenskaperna.

32

Bygg & teknik 6/13

Emporia Malmö valde Protegametoden

arkitektens val BRANDSKYDDSINGENJÖRENS DRÖM

Lagstiftningen är tydlig. En byggnads bärande konstruktion måste uppfylla ställda brandtekniska krav. Förr betydde det att man klädde in balkar och pelare med tjocka brandisolerande material. Arkitekterna jublade inte. Inte heller beställarna. Med Protegametoden behöver ingen längre avstå från smäckra synliga konstruktionslösningar. Köpcentrat Emporia utanför Malmö är ett spännande arkitektoniskt objekt där man ville kombinera kompromisslös formgivning med ett lika kompromisslöst brandskydd. Man valde Protegametoden och det visade sig bli ett lika elegant som kostnadseffektivt som brandskyddssäkert beslut.

Protegas brandskyddsfärg ser ut och känns precis som vanlig färg. Appliceras på precis samma sätt – med spruta, roller eller pensel.

Därtill vattenbaserat och miljövänligt.

Så här fungerar det. Du målar byggnadens vitala delar. Skulle kraftig värmeutveckling uppstå sväller färgen upp till ett tjockt obrännbart skum där värmen har ytterst svårt att tränga igenom. Det betyder längre och säkrare insatstider samt mindre skador på bärande delar.

Som vi brukar säga – mer tid räddar fler liv.

Protegas brandskyddsfärg är utvecklad och tillverkad i Trelleborg.

Den finns för både trä- och stålkonstruktioner och klarar alla normer och mer än så. Vi har ett komplett sortiment för bärande konstruktioner, ytskikt, brandtätning av kabel, rör och ventilationsgenomföringar. Just nu firar vi 25-års jubileum som Skandinaviens ledande expert på passivt brandskydd. Skicka ett email till info@protega.se ange koden: 2013B&T så skickar vi kostnadsfritt vårt showkit.

Verkstadsgatan 6B I 231 66 Trelleborg I Tel 0410 – 567 80 I info@protega.se I www.protega.se

MER TID RÄDDAR FLER LIV

Brandkonsultens förändrade roll – från sakkunnig till projektör Hur har byggnaders brandskydd ändrats sedan brandkonsulten dök upp som en egen disciplin i byggprocessen under slutet av 1980-talet?

Inledningsvis verkade brandkonsulten huvudsakligen som sakkunnig expert och presenterade de funktionskrav för brandskyddet som ställdes. Brandskyddskonsulten gav råd om hur olika delar av brandskyddet kunde utföras så att de traditionella projekteringsdisciplinerna kunde inarbeta brandskyddskraven i sina projekterade handlingar.

Sedan dess har brandkonsulten allt mer blivit en aktör i själva projekteringen och kan i många fall medverka från idéskisser till program- och systemhandling samt även slutligen bygghandling och färdigställande.

Detta är inget fel i sig utan säkerställer med hög sannolikhet att brandskyddet blir bättre då brandprojektörens expertkunskap möjliggör för mindre fel och brister i projekteringen innan byggnaden är färdig.

Hur påverkas ansvarsförhållandet och frågan om jäv då brandkonsulten gör en besiktning av sin egen projektering och föreslagna brandskyddslösningar? Finns det problem att samma person är delaktig i kravformulering (program och system) och sedan arbetar utifrån de krav som man själv definierat för att slutligen besiktiga sitt eget arbete?

En tillbakablick

Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet verkade ett relativt litet antal brandkonsulter och brandkonsultföretag på marknaden. Brandkonsultens roll var inte sällan en renodlad expertfunktion i

Artikelförfattare är Fredrik Hiort och Johan Norén, Briab Brand & Riskingenjörerna AB, Stockholm.

34

enskilda brandrelaterade frågor och i stora projekt.

I en tid av tydligt myndighetspräglad byggprocess var ofta brandkonsulten en ”motpart” till den myndighetsutövande byggnadsnämnden och dess expertfunktion, den lokala räddningstjänsten. Ofta skedde detta i frågeställningar, som med dagens nomenklatur, skulle falla utanför ramen för förenklad dimensionering.

Den övergripande brandskyddstekniska detaljprojekteringen skedde i stor utsträckning hos de traditionella projekteringsdisciplinerna som själva förväntades ha en acceptabel kunskap om brandkraven i byggreglerna inom sin egen disciplin.

Det var under denna tid tämligen ovanligt att brandkonsulten hade en helhetsbild över hela byggprojektet, från programstudier till färdig byggnad. Uppföljningen av att byggnadens brandskydd blivit korrekt utfört begränsades normalt till de kontroller som skedde vid bygglovgranskning, i samband med entreprenadbesiktningen, byggnadsnämndens slutbesiktning och räddningstjänstens efterföljande brandsyner.

I ett tillbakablickande perspektiv kan man konstatera att många byggprojekt inte sällan fick för lite brandskyddsteknisk uppmärksamhet. Helhetssynen på byggnadens brandskydd och fokus på optimeringen av brandskyddet saknades vilket eventuellt försämrade brandskyddnivån.

I och med införandet av en ny lag för tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL), och tillhörande förordning samt att Nybyggnadsreglerna ersattes av Boverkets byggregler (BBR) för ungefär tjugo år sedan sköts fokus i byggprocessen från myndighetskontroll till byggherreansvar. Detta skulle också visa sig bli ”genombrottet” för brandskonsultbranschen.

Med en närmast mekanisk automatik flyttades den tidigare ”myndighetsutövningen” som skedde i byggprocessen via byggnadsnämnd och räddningstjänst över till brandkonsulten. Många byggherrar efterfrågade en brandskyddsdokumentation i samband med byggprojekt. Efterfrågan var dock snarare för att uppfylla kraven i lagen, än för nyttan av att uppnå en bra brandskyddsprojektering. En byggbransch oförberedd inför förändringen gjorde helt enkelt sitt bästa för att anpassa sig till de nya reglerna, ibland genom att försöka hitta motsvarigheter till invanda arbetssätt.

2007 skriver en brandkonsult, en i viss mån frustrerad debattartikel under rubriken ”Vi ställer inte krav – vi erbjuder lös-

ningar”. Artikeln är ett försök att visa brandkonsultens möjliga roll som rådgivare och projekteringspartner i byggprocessen med den nya lagstiftningen. Även om mycket hänt under de år som gått sedan dess kan man fortfarande ibland finna rester av synen på brandkonsulten som ställföreträdande myndighetsutövare. Branschen har naturligtvis mognat i sin syn på plan- och byggprocessen och brandkonsulten har med tiden allt mer blivit en del av den vardagliga projekteringsprocessen.

Hur ser det ut idag

Den ökade graden av specialisering och fragmentering i projekteringsprocessen med specialistkonsulter och fackkonsulter har bidragit till att brandskonsulten idag är en naturlig del projekteringsprocessen.

Brandkonsulten finns idag, i olika grad, med i hela processen från idéskiss, programhandling och detaljplan till systemhandling, bygghandling och produktion. Inte sällan är en och samma brandkonsult med genom hela processen, både som projektör och kontrollant. Det ger naturligtvis en styrka och en möjlighet att med helhetssynen säkerställa att en korrekt brandskyddsnivå erhålls. Samtidigt är brandkonsulterna idag den enda projekteringsdisciplin som allt som oftast kontrollerar att det egna projekterade utförandet också är korrekt utfört.

I projekteringsprocessen har återkommande revideringar av byggreglerna inneburit att det blivit allt svårare för övriga projektörer att följa med utvecklingen runt brandskyddskraven i BBR. Den senaste utgåvan av byggreglerna (BBR 19/20) har på brandskyddsområdet inneburit den största revideringen av brandkapitlet sedan BBR introducerades 1994.

Revideringen, som har haft som utgångspunkt att förenkla byggandet, har inom brandskyddsområdet, tyvärr gjort det svårare och mer komplext att förstå.

De nya byggreglerna har inneburit ändringar i form av skärpningar av brandskyddskraven. Andra delar har genom förtydliganden i rådstext visat att de tidigare tolkningar av byggreglerna som funnits i hela eller delar av branschen inte längre ger acceptabel brandskyddsnivå.

En tydligare definition av vad som är förenklad dimensionering och vad som är analytisk dimensionering har också medfört ökat krav på att verifiera brandskyddstekniska lösningar genom analytisk dimensionering.

Den ökade delaktigheten i projekten, de nya byggreglerna och högre krav på Bygg & teknik 6/13

Figur 1: Utförandekontroll av brandskyddet en viktig del för att säkerställa ett bra brandskydd i byggnader. Men kan det uppstå en jävsituation då kontroll av utformning och färdigställandet sker mot den egna genomförda projekteringen?

verifiering av analytisk dimensionering kommer troligen även fortsättningsvis innebära att efterfrågan på brandskyddsteknisk expertkompetens kommer att öka och att mer detaljstyrning kommer behövas från brandprojektören i projekteringsprocessen.

Kontroll av projektering

De brandkonsultföretag som idag verkar på marknaden har normalt någon form av kvalitetssystem med rutiner för hur kontrollen av det egna arbetet och den egna projekteringen ska genomföras. De olika systemen har ofta utgångspunkten från kraven i ISO 9001 där företagen antingen är certifierade direkt mot ISO 9001 eller är certifierade mot anslutande kvalitetssystem som FR2000 eller SBCS-system för Certifierat brandkonsultföretag. Andra företag har kvalitetssystem som ansluter mot ISO 9001 men där företagen inte är certifierade och därmed inte är föremål för regelbunden extern revision av kvalitetssystemet.

I stora projekt händer det inte sällan att det projekterande brandkonsultföretaget låter ett annat företag granska den projekterade lösningen för att på så sätt säkerställa kvalitén i föreslagna lösningar och säkerställa att samtliga brandskyddstekniska krav uppfylls.

För att säkerställa kontrollen av kvalitén i projekterade lösningar har byggnadsnämnden inom ett antal fackområden möjlighet att begära att en särskild sakkunnig kontrollerar den genomförda projekteringen. Kontrollen sker utanför den ordinarie projekteringen. Inom fackområdet brandskydd finns idag åtta personer som är certifierade sakkunniga inom brandskydd, så kallade SAK 3.

Om byggnadsnämnden känner en osäkerhet runt den redovisade brandskyddsBygg & teknik 6/13

strategin för ett byggprojekt kan denna begära att en fristående sakkunnig ska granska den genomförda projekteringen.

Byggherren kan då välja en av de certifierade sakkunniga att genomföra kontrollen/granskningen. Denna kontroll är den enda som i bygglagstiftningen tydligt definieras som en fristående kontroll. Kontrollen är dock relativ begränsad och det är främst i större komplexa projekt som det varit aktuellt.

Stöd till och kontroll av produktionen

Stödet till produktionen kan nog betraktas som det område där brandkonsulten idag skulle kunna göra en mycket kostnadseffektiv nytta för byggherren och entreprenören. Att tidigt i byggskedet genomföra ett startmöte med entreprenören och dess underentreprenörer kan undanröja många missförstånd runt den tänkta projekteringen och möjliggöra för kostandseffektiva lösningar.

Regelbundna platsbesök och normerande besiktningar är också bra sätt att minska fel som ofta skulle kunna betraktas som mindre, men som för brandskyddets utformning kan få stora eller till och med katastrofala konsekvenser.

Kontrollen av hur den brandskyddstekniska utformningen i ett projekt färdigställts har den naturliga kopplingen och ursprunget i att den kontrollansvarige (KA PBL) i kontrollplanen normalt anger att en kontroll av det brandskyddstekniska utförandet ska genomföras av en sakkunnig (inte att förväxlas med sakkunnig SAK 3, ovan). I de fall den kontrollansvarige inte själv angivit detta i kontrollplanen brukar byggnadsnämnden begära att så sker. Det har i byggprocessen mer blivit regel än undantag att det är den projekterande brandkonsulten som också

kontrollerar utformningen av brandskyddet.

I praktiken sker all sådan kontroll och utlåtanden över utfört brandskydd av brandskyddstekniskt sakkunniga som inte är certifierade som SAK 3.

Kontrollen utgör naturligtvis en utförandekontroll av det slutliga utförandet men är normalt beroende av att kontroller och normerande besiktningar även sker under ett antal tillfällen under byggtiden.

Detta för att kunna konstatera att rätt åtgärder sker innan byggnadsdelar byggs in och blir dolda. För stora projekt är det inte ovanligt att ett stort antal kontroller behövs, delaktighet vid samordnade provningar behövs och i vissa fall även särskilda fullskaleprov erfordras. Det sistnämnda kan naturligtvis genomföras utan förstörande provningar.

Att, som brandkonsulten ofta gör, kontrollera utformningen och färdigställandet mot den egna tidigare genomförda projekteringen innebär en i byggbranschen ganska unik situation. Den möjliga jävskonflikten innebär att förväntningen på en tydlig etisk kompass blir synnerligen stor.

Det är inte helt ovanligt att diskussioner uppstår när brandkonsulten exempelvis närvarar i samband med entreprenadbesiktningar. Är brandkonsulten projektör, kontrollant, byggherrestöd eller entreprenörsstöd? I vilken grad kan brandkonsulten förväntas påpeka brister som härrör till egna misstag i projekteringen och vilket ansvar kan utkrävas av brandkonsulten för eventuella projekteringsmisstag.

Slutsats

Brandkonsultens roll i byggprocessen har under de gångna 25 åren genomgått en omfattande förändring från renodlad sakkunnig till en viktig aktör och självklar stödfunktion för byggherren. Förändringen har medfört en bättre förutsättning för ett korrekt brandskydd och har även inneburit att allt mer komplexa byggnader kunnat uppföras på ett brandskyddstekniskt bra sätt.

Rollen har blivit allt mer komplex och medför i vissa fall motsatsförhållanden när kontroll ska ske av den egna projekterade brandskyddslösningen. Ett viktigt utvecklingsområde för ett bättre genomfört brandskydd är stöd till och kontroll av produktionen.

Att stöd till och kontroll av produktionen behövs under byggtiden är självklart, frågan är naturligtvis hur och av vem. Det kan vara lämpligt för varje byggherre att i respektive projekt fundera och värdera vilken roll den projekterande brandkonsulten ska ha i den fortsatta produktionsprocessen som följer efter projekteringen.

Det är även fortsättningsvis viktigt att branschen själv ser över sin roll och arbetssätt så att vi gemensamt kan hitta en väg framåt för att verka för utvecklingen av en god och rättssäker projekteringsoch byggprocess.

■ 35

Krav på sprinkler i sjukhus och behovsprövade boenden Bränder i sjukhus och behovsprövade boenden har alltid setts som särskilt riskfyllda eftersom personerna som vistas där ofta har små möjligheter att utrymma på egen hand samtidigt som personalen har svårt att hinna utrymma alla som behöver hjälp inom rimlig tid. Detta har gjort att kraven på brandskyddet alltid har legat högt. I samband med att BBR19 infördes vid årsskiftet så tog man ytterligare ett steg genom att kräva sprinklerskydd i alla sådana lokaler. För att inom en överskådlig framtid kunna nå samma säkerhetsnivå i alla sjukhus och behovsprövande boenden så valde man att vara mycket tydlig med att krav på sprinkler även fanns vid ändringar och ombyggnader av befintliga byggnader.

Det har redan tidigare varit relativt vanligt att installera sprinkler i äldreboenden och sjukhus, men då ofta för att åstadkomma lättnader i andra delar av brandskyddet genom så kallad alternativ utformning. I och med årsskiftet har den möjligheten minskats väsentligt och istället har lagstiftaren valt att tillåta några lättnader utan krav på projektspecifik verifiering. Ett exempel är att boenderum i behovsprövade boenden numera kan utföras utan dörrstängare och med dagrum och liknande som en del i korridoren om antalet boenderum är maximalt åtta.

I samband med BBR19 presenterade Boverket en konsekvensutredning som även innehöll en samhällsekonomisk analys av införandet av kravet på sprinklerskydd, där de kom fram till att investeringen skulle vara samhällsekonomiskt lönsam. Om alla vårdboenden skulle vara Krav på sprinkler vid nybyggnad och ändring finns i; ● Sjukhus ● Behovsprövade särskilda boenden som till exempel: ❍ Äldreboenden ❍ LSS-boenden ● Öppna avdelningar med behovprövning enligt till exempel: ❍ Lagen om vård av unga (LVU) ❍ Lagen om vård av missbrukare (LVM).

36

försedda med sprinkler så skulle risken att omkomma i dessa lokaler minska med 67 procent, vilket årligen skulle spara drygt fyra liv per år.

När blir det krav på sprinkler vid ombyggnad?

Installation av sprinkler blir obligatoriskt när man uppfyller kraven för ändring enligt plan- och bygglagen (PBL), men eftersom antalet möjliga ändringar är oändliga så är det omöjligt att ge några enkla kriterier för när så blir fallet utan det måste bedömas i varje enskilt fall. Det är därför helt avgörande att frågan tas upp på det tekniska samrådet och att slutsatsen protokollförs.

Den vanligaste anledningen till att krav på sprinklerinstallation blir aktuell är att ändringarna uppfyller kriterierna för ombyggnad, vilket innebär att ”hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas”, se exempel i den infällda textrutan. Även vid tillbyggnader eller andra ändringar (till exempel ändrad verksamhet) följer krav på sprinkler.

Det finns en öppning i lagstiftningen om att lösa skyddet på annat sätt om man visar att skyddsnivån inte blir sämre. Detta bör i normalfallet vara svårt att visa, men det skulle kunna vara aktuellt om den delen som påverkas av ombyggnaden har väldigt liten påverkan på säkerheten och att man kompenserar med annan åtgärd.

Eftersom en brandcellsgräns normalt inte kan delsprinklas så gäller kravet normalt hela den berörda brandcellen om den Exempel på ändringar som normalt innebär krav på sprinklerinstallation: ❍ Förändrad planlösning som berör flera rum ❍ Nya installationer inom en hel avdelning ❍ Ändrad verksamhet.

Exempel på ändringar som normalt inte bör innebära krav på sprinklerinstallation: ❍ Renovering av ett enskilt boenderum ❍ Mindre åtgärder spridda i lokalerna.

påverkade ytan inte avskiljs med en ny brandcellsgräns.

Sprinklersystem i behovsprövade boenden

Äldreboende och liknande verksamhet kan skyddas med så kallad boendesprink-

Artikelförfattare är Marcus Runefors, Kristian Holmberg och Helena Hermansson, Bengt Dahlgren Brand & Risk AB, Malmö.

ler. Idag tillämpas ofta regelverket SBF 501 som hänvisar till SS883001:2009. I en övervägande majoritet av de byggnader vi på Bengt Dahlgren AB har projekterat de senaste åren har kommunalt vatten kunnat användas. Det har till och med ofta kunnat gå att nyttja befintliga kallvattenserviser för sprinklerändamål, ibland tryckhöjt med en elektrisk pump.

Exempel på synlig respektive dold sprinkler.

Vad är skillnaden mellan ”vanlig” sprinklerinstallation och en boendesprinkler? Generellt sett kräver boendesprinkler lägre vattenkapacitet. Det gör att boendesprinkler ofta kan klara sig utan vattentankar eftersom kommunalt vatten ofta ger erforderligt flöde.

Boendesprinkler kräver mindre vatten än ”vanlig” sprinkler vid aktuella verksamheter: ● Lägre vattentäthet ❍ ”Vanlig sprinkler” 5 mm/min ❍ Boendesprinkler 4,08 mm/min ● Färre sprinkler inom verkningsytan* ❍ ”Vanlig sprinkler” sex till tolv sprinkler ❍ Boendesprinkler fyra aktiverade huvuden ● Kortare varaktighet ❍ ”Vanlig sprinkler” 60 minuter ❍ Boendesprinkler 30 minuter.

–––––––––––––––––––––––––––––––

* Med verkningsyta avses den yta inom vilken samtliga sprinkler ska kunna aktiveras. Vattenkällan ska klara att försörja samtliga dessa sprinkler.

En annan lättnad vid boendesprinkler är att om tryckstegring ändå krävs erfordrar boendesprinkler endast 1 pump som kan vara eldriven, ”vanlig” sprinkler kräBygg & teknik 6/13

Dieseldriven sprinklerpump Från R-con i enlighet med SBF 120:7.

Storlek cirka 1 x 2,5 kvadratmeter.

ver normalt sett två pumpar varav minst en ska vara dieseldriven.

Ett boendesprinklersystem är utformat för att upptäcka en brand och bekämpa den med vatten i inledningsskedet och hålla branden under kontroll så att evakuering kan genomföras säkert. Boendesprinkler är avsett att omfatta hela byggnaden med endast enstaka utrymmen undantagna.

Att bo i ett äldreboende med boendesprinkler innebär trygghet för de boende och deras anhöriga och så klart även personalen. En sprinkler är som om en brandman sitter ständigt beredd 24 timmar om dygnet att omgående påbörja släckningsarbetet – det är svårslaget!

Kan dimsprinkler användas som alternativ?

Boendesprinklerpump från R-con. Ryms på en Europapall!

I de fall när det är krav på automatisk vattensprinkleranläggning (till exempel sjukhus) anges i allmänna rådet till BBR 5:2521 att tillförlitligheten och förmågan kan verifieras enligt EN 12845 och standardserien SS-EN 12259. Andra system kan verifieras enligt SBF 120. Vattenkällan bör vara förbättrad, dubblerat eller kombinerat för sjukhus och motsvarande.

Vid krav på boendesprinkler gäller enligt BBR 5:2522 att tillförlitligheten och förmågan kan verifieras enligt SS 883001 eller SS 883002 och standardserien SS-EN 12259. Dimsprinkler omfattas varken av EN 12845, SS 883001, SS 883002, SSEN 12259 eller SBF 120. Detta medför att om man väljer att använda dimsprinkler i en anläggning, där det är ett krav på automatisk vattensprinkleranläggning eller boendesprinkler måste en analytisk di-

mensionering göras för att visa att tillförlitligheten och förmågan är lika hög som om man följt de standarder som anges i det allmänna råden om verifiering.

All verifiering av dimsprinkler görs genom testning, en viktig del av verifieringen är därmed att granska testprotokollen utifrån aktuella förutsättningar för att säkerställa att de är tillämpbara.

Använt rätt har dimsprinkler en god släckande förmåga, dock har den inte samma inbyggda säkerhetsmarginal som ”vanliga” sprinkler har.

Det finns inte mycket statistik över dimsprinklers tillförlitlighet och förmåga, framförallt inte över tid, och det är därmed svårt att genom enbart jämförelse av statistik visa vid en analytisk dimensionering att dimsprinkler har samma tillförlitlighet och förmåga som konventionellt vattensprinkler. För att kompensera för den osäkerhet som finns erfordras därför i många fall att det finns andra positiva brandskyddsåtgärder utöver vad som är krav för att kunna visa att brandskyddet i helhet är lika säkert.

De dimsprinklersystem som finns på marknaden är dessvärre inte kompatibla med varandra. Det innebär att en beställare riskerar att hamna i en sits där konkurrens mellan entreprenörer uteblir vid framtida utbyggnader. Om man har otur finns den ursprungliga leverantören inte ens kvar på marknaden, vilket kan få mycket allvarliga konsekvenser.

Fallstudie – Norra Älvsborgs länssjukhus

NÄL, eller Norra Älvsborgs länssjukhus som det egentligen heter ligger i Trollhät-

Norra Älvsborgs länssjukhus, Trollhättan.

Bygg & teknik 6/13

37

tan och stod klart 1988 och var då en sammanslagning av de båda sjukhusen i Trollhättan och Vänersborg. Här arbetar idag cirka 2 900 personer.

NÄL har en bruttoarea på cirka 116 000 kvadratmeter.

Detaljprojektering pågår för närvarande inom sjukhuset, bland annat en om- och tillbyggnad av akutmottagningen. Under våren 2013 har Bengt Dahlgren AB genomfört en förstudie över lämplig systemuppbyggnad för ett sprinklersystem.

Sjukhuset saknar idag sprinklersystem och därmed erfordras att en ”infrastruktur” installeras. Det svenska sprinklerregelverket SBF 120:7 kommer att tillämpas.

Hur installerar man en ”infrastruktur” som fungerar vid ombyggnadsprojekt utspridda under ett antal tiotals år?

Vårt svar i förstudien är att man installerar ett så kallat zonindelat system. Detta består av en huvudmatning från pumpcentralen som fördelar sig ut genom sjukhusets kulvertsystem en våning under mark. Från huvudmatningen görs avstick ut till respektive zon/byggnad i takt med att om- och tillbyggnader sker. Avsticken förses med flödesvakt och avstängningsventil – därmed erhålls en larmindikering om var en brand har uppstått och med hjälp av avstängningsventilerna kan man stänga av aktuell zon efter avslutad släckinsats alternativt i samband med ytterligare ombyggnader.

Eftersom det tar tid att få ”infrastrukturen” på plats kommer de första ombyggnadsprojekten provisoriskt att vara försörjda via det ordinarie tappvattensystemet som sin tur är försörjt via kommunal servis. Tappvattensystemet tryckhöjs inom sjukhusets väggar med en elektrisk pump som är reservkraftsmatad.

Larmer från flödesvakter och avstängningsventiler omhändertas provisoriskt via närliggande brandlarmcentraler. När ”infrastrukturen” är på plats samlas larmerna i pumpcentralen som ska installeras i ett senare skede.

Den permanenta vattenförsörjningen kommer att utgöras av en tank och två stycken tryckhöjningspumpar. Huvudalternativet är att tanken placeras i ett outnyttjat utrymme en våning under mark, men även en utomhus förlagd tank har diskuterats.

Några av fördelarna med att förlägga den enligt huvudalternativet är att den inte behöver isoleras och värmas upp samt att en utomhus förlagd tank kan störa eventuella framtida expansioner av sjukhuset.

en sådan uppgift skulle kunna angripas genom att inledningsvis bygga en infrastruktur som är anpassad för framtida utbyggnader.

Dimsprinkler diskuteras mycket idag och har stora fördelar vid ombyggnader eftersom rördimensionerna är mindre, men det gäller att se upp så man inte skapar ett system som har lägre tillförlitlighet än vanlig sprinkler. En nackdel med dimsprinkler är att de olika leverantörernas system inte är kompatibla med varandra, vilket kan innebära problem vid till exempel framtida om- och tillbyggnader. ■

Sammanfattning

Sprinkler är ofta en ovärderlig del av en byggnads brandskydd. Detta gäller inte minst i lokaler där personerna har svårt att utrymma på egen hand. Särskilt eftersom det är en av få åtgärder som kan minska risken för att omkomma i den brandcell, där branden börjar och där en absolut majoritet av de som omkommer i bränder befinner sig.

Boverket har i samband med införandet av BBR19 valt att höja säkerhetsnivån i sjukhus och behovsprövade boenden genom att kräva sprinkler, inte bara vid nybyggnad utan vid alla ändringar av befintliga byggnader.

Sjukhus är dock ofta mycket stora och komplexa byggnader och att installera sprinkler på en avdelning långt bort från teknikutrymmena är en mycket utmanande uppgift, inte minst eftersom kraven på att undvika att störa verksamheten i övriga delar ofta är mycket stor. Fallstudien i denna artikel ger ett exempel på hur

Innovation ger resultat

“Balkarna levereras tillkapade, packade och uppmärkta i önskad dimension och längd för enkelt handhavande på bygget”

www.byggmagroup.se

38

Bygg & teknik 6/13

Övergången till EKS och eurokod:

Förändrade förutsättningar för brandteknisk dimensionering Det har nu gått lite över två år sedan dimensionering av bärande konstruktioner i Sverige övergick till att fullt ut regleras utefter det europeiska regelsystemet och dess nationella anpassning. I samband med införandet av reglerna genomfördes en rad förenklingar och förtydliganden, bland annat för att komma till rätta med vissa otydligheter som funnits i tidigare regelverk och som inom brandavsnittet i förekommande fall har tolkats på annat sätt än vad som varit Boverkets avsikt.

Denna artikel utgör en kort sammanfattning över vilka förutsättningar som förändrats för brandteknisk dimensionering av byggnadsverk i samband med övergången till eurokod och dess nationella anpassning. Artikeln belyser även inom vilka områden av det nya regelsystemet det finns behov av förtydliganden för att undvika att kravnivån på bärförmåga vid brand baseras på godtyckliga antaganden.

Den 1 januari 2011 trädde de europeiska konstruktionsstandarderna (eurokoderna) tillsammans med Boverkets föreskriftsserie om tillämpning av de europeiska konstruktionsstandarderna (EKS) i kraft. Eurokoderna utgör idag tillsammans med den nationella anpassningen och de nationella valen i EKS det regelsystem som er-

Artikelförfattare är Lisa Broberg, Johan Lundin, och Daniel Rosberg, WSP.

Bygg & teknik 6/13

satt Boverkets konstruktionsregler (BKR) och avsnitt 5:8 – Bärförmåga vid brand i Boverkets byggregler (BBR). I samband med övergången har kraven avseende bärförmåga vid brand tagits bort från BBR och integrerats i det nya regelsystemet.

Eurokoder

Eurokoderna är ett samlingsnamn för de europeiska standarder som utgör en gemensam serie metoder för att kravställa och verifiera byggnadsverks och enskilda byggnadsverksdelars bärförmåga, stadga och beständighet samt deras funktionsduglighet vid brand. Eurokoderna består idag av tio olika huvuddelar (EN 1990EN 1999) där principer och allmänna råd

mekanisk påverkan på bärverk vid brand.

De eurokoder som berör dimensionering av bärverk för respektive konstruktionsmaterial innehåller anvisningar för hur brandmotståndet för olika byggnadsdelar kan bedömas och beräknas.

Införandet av EKS

Övergången från BKR till eurokoderna och EKS ledde till att regelverket för dimensionering av byggnadsverks bärförmåga förändrades i flera avseenden.

Förändringen innebar generellt att de funktionsbaserade kraven övergick till att bli mer detaljerade och omfatta ett större tillämpningsområde. Detta var en stor förändring för många inom byggbranschen eftersom den krävde en kunskaps-

Figur 1: Översikt över eurokodernas olika huvuddelar. för dimensionering av byggnadsdelar tillhörande olika byggnadsverk i de vanligaste konstruktionsmaterialen finns redovisade. Dessa kan generellt delas in följande fyra huvudområden, se figur 1: ● Grundläggande regler för dimensionering av bärverk, ● laster på bärverk, ● dimensionering av bärverk för respektive konstruktionsmaterial och ● dimensionering av geokonstruktioner eller av bärverk med avseende på jordbävning.

Brand utgör ett enskilt avsnitt som behandlas separat i respektive eurokod. I de eurokoder som berör grundläggande regler och laster på bärverk anges allmänna förutsättningar samt grundläggande begrepp och regler som behövs för att beskriva temperaturpåverkan och samtidig

mässig anpassning till delvis ett nytt sätt att dimensionera bärande konstruktioner i byggnadsverk.

Brand var ett av många områden som påverkades av övergången i form av ett flertal förändringar. Avsikten med förändringarna var inte att förändra kravnivån i tidigare regelverk i någon större omfattning, utan förändringarna bidrog istället till en mer logisk struktur (om än komplicerad) för att fastställa kravnivån på olika byggnadsdelars bärförmåga vid brand, se figur 2 på nästa sida.

EKS 9

EKS 9 har varit ute på remiss och trädde i kraft den 1 juli i samband med BBR 20 och ett antal andra uppdaterade regelverk från Boverket. Inom de delar av EKS som berör brand har de förändringar som 39

Figur 2: Översiktsbild som schematiskt beskriver tillvägagångssättet för att bestämma byggnadsdelars behov av brandskydd enligt BBR, EKS och eurokoderna.

gjorts mestadels varit av redaktionell karaktär i form av strukturella ändringar, hänvisningar och förtydliganden. Bland annat har det förtydligats att trapphus som utgör enda utrymningsväg alltid ska dimensioneras för olyckslast. I EKS 9 har även sex ytterligare eurokoder införlivats genom nationella val. Dessa berör bland annat laster och dimensionering av silos och behållare av betong eller stål samt dimensionering av murverkskonstruktioner.

Tillämpningsområde

Inom branschen råder för närvarande stora skillnader i tillämpning av EKS vid brandteknisk projektering, bland annat vid projektering av bärförmåga vid brand för enplansbyggnader innehållande samlingslokal. Boverket och Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) har uppmärksammat detta och bedriver därför sedan en tid tillbaka ett gemensamt projekt för att säkerställa en mer rättssäker och enhetlig tillämpning av EKS vid projektering av denna typ av byggnader. Resultatet av detta projekt beräknas vara klart i slutet av året.

EKS omfattar byggnader och andra byggnadsverk än byggnader (dock ej 40

bergrum och bergtunnlar) där brister på bärande konstruktion kan förorsaka oproportionerligt stora skador till följd av fortskridande ras. Författningen är idag gällande: ● vid uppförande av en ny byggnad, ● när en byggnad byggs till för tillbyggda delar, ● när en byggnad ändras för tillkommande byggnadsdelar och ● för mark- och rivningsarbeten.

I samband med EKS 9 har Boverket också förtydligat i allmänna råd att författningen även omfattar ändringar som medför att byggnadsverkets funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde ändras. Vissa aktörer har inte haft kunskap om detta tidigare, vilket skapat osäkerhet i branschen. Exempelvis har det inte alltid uppmärksammats att EKS blir gällande i en befintlig byggnad om en förändring av verksamheten i ett byggnadsverk leder till att den brandtekniska klassen ändras, till exempel från Br3 till Br2.

I Plan- och bygglagen (PBL), Planoch byggförordningen (PBF) och lagen om säkerhet i vägtunnlar ställs krav på bärförmåga vid brand för både bergrum

och bergtunnlar, dock omfattas ingen av dessa anläggningstyper av EKS. Transportstyrelsen har föreskriftsrätt för både väg- och järnvägstunnlar, vilket innefattar bergtunnlar, dock inte bergrum. Vägledning för att bestämma kravnivån på bärförmåga vid brand i bergtunnlar finns närmast i TRVK Tunnel 11 och TRVR Tunnel 11, men dessa är varken föreskrifter eller allmänna råd utan ges ut som projekterings- och upphandlingsanvisningar av Trafikverket. För bergrum regleras krav på bärförmåga endast av de krav som anges i PBL, PBF och lagen om säkerhet i vägtunnlar, eftersom inga föreskrifter eller allmänna råd avseende just bergrum getts ut. Det finns därför risk för att kravnivån bestäms godtyckligt då det inte finns några tillämpningsföreskrifter som preciserar lagarna. Detta innebär i praktiken svårigheter för projektören att bestämma kravnivån och sedan visa att bergrummets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid.

Brandsäkerhetsklass

I kapitlet om brand i EKS har ett nytt begrepp ”brandsäkerhetsklass” införts, vilket skiljer sig från begreppet säkerhetsBygg & teknik 6/13

We have a burning passion for fire protection

Mer än 100 års erfarenhet av säkerhetstänkande.

Brand och Risk - nu även i Mora %RUOlQJH *lYOH *|WHERUJ

+HOVLQJERUJ /LQN|SLQJ /XQG

0DOP| 0RUD 6WRFNKROP

t!

Nyhe

Inomhusavloppssystemet Wafix PP är nu testat för ljud och brand – vilket kan sänka din installationskostnad med upp till 30%!

www.afconsult.com

Komplett produktprogram med brandventilation på tak, i vägg och takljussystem.

Wafix PP – för rörproffsen

Nu även CE-märkta ventilatorer.

FIREVENT AB, Björkvägen 1, 462 53 Vänersborg | Tel. 0521-15910 | www.firevent.se

Bygg & teknik 6/13

www.wavin.se

41

klass. Begreppet brandsäkerhetsklass används för att nyansera krav på bärförmåga vid brand för enskilda byggnadsdelar och utgörs av fem olika nivåer. Nivåerna baseras på risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp samt hänsyn till: ● risken för att personer, såsom utrymmande eller räddningspersonal, vistas i skadeområdet, ● sekundära effekter som kan uppstå, så som fortskridande ras till angränsande delar av det bärande systemet, ● det befarade brottets karaktär och ● påverkan på funktioner i byggnaden som har väsentlig betydelse för utrymnings- och insatsmöjligheter.

Förutom risken för personskada vid kollaps till följd av brand beror valet av brandsäkerhetsklass för olika bärverksdelar även av byggnadens byggnadsklass. I BBR finns idag fyra olika byggnadsklasser, Br0 till Br3, vilka beror av byggnadens skyddsbehov och påverkar kravnivån på brandskydd av bärande konstruktioner (se till exempel figur 2).

Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0, medan byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.

Detta innebär att exempelvis ett bjälklag kan hänföras till olika brandsäkerhetsklasser beroende på aktuell byggnadsklass. Krav på bärförmåga vid brand för byggnadsklass Br1 till Br3 finns tydligt angivna i allmänna råd i EKS. I tidigare regelverk nyanserades ett byggnadsverks brandtekniska krav på bärande konstruktion utefter tre brandtekniska klasser, vilka förkortades Br1 till Br3. I samband med övergången har dessa tagits bort och ersatts helt av brandsäkerhetsklasserna tillsammans med de nya byggreglerna. Övergången mellan BKR och EKS blir kanske onödigt svår genom att klassificeringen ändrats men att samma beteckning, det vill säga Br, används.

I EKS saknas riktlinjer/principer för att bestämma lämplig kravnivå på bärförmåga vid brand i Br0-byggnader. Detta beror på att utgångspunkten för tilllämpningen av EKS 8 är baserad på de förutsättningar som anges i BBR 18, och krav på analytisk dimensionering av Br0-byggnader uppkom inte förrän i BBR 19. I EKS 9 omnämns inget om Br0-byggnader, dessutom finns inga hänvisningar till föreskrifter eller allmänna råd i andra regelverk som berör analytisk dimensionering av bärförmåga vid brand. I Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD 3) framgår dock att författningen kan användas för vägledning för vissa risker som bör beaktas vid dimensionering av bärförmåga vid brand i Br0-byggander. Trots detta bör EKS synkroniseras bättre med både BBR och BBRAD för att minimera ris42

Figur 3: Exempel på när det primära skadeområdet är begränsat till det maximala skadeområdet som tillåts enligt allmänt råd i EKS.

ken att kravnivån på bärförmåga i Br0byggnader bestäms godtyckligt.

Ny modell för reducering av bärförmåga vid brand i Br2-byggnader

I BKR och ”särskild utredning” enligt BBR 5:81 fanns det tidigare möjlighet att reducera krav på bärförmåga vid brand. I och med införandet av EKS har denna möjlighet upphört att gälla och istället ersatts med ett allmänt råd. I det allmänna rådet ges vägledning för hur man kan bedöma om byggnadsdelar kan leda till fortskridande ras i brandlastfallet för vissa Br2-byggnader. Vägledning ges i form av en modell som anger att ett maximalt skadeområde inom en radie på elva meter utanför brandpåverkansområdet accepteras. Brandpåverkansområdet utgörs av en cirkulär yta på tjugo kvadratmeter samt dess ovanliggande volym där dimensionerande temperatur-tidkurva motsvarar standardbrandkurvan enligt ISO 834 i 30 minuter. Om omfattningen på det primära skadeområdet begränsas till det maximala skadeområdet samt att ett brott inte innebär omedelbar kollaps och att det finns goda förutsättningar för en fullständig utrymning, kan bärverksdelar med ett ordinarie krav på 30 minuters bärförmåga vid brand utföras utan krav på bärförmåga, se figur 3.

I samband med att EKS trädde i kraft och ersatte tidigare byggregler uppstod en diskussion kring tillämpning av tidigare branschpraxis för att möjliggöra en reducering av brandskyddet i takkonstruktioner till enplansbyggnader utförda i byggnadsklass Br2. I EKS tillämpas nämligen en mer konservativ uppskattning av brandmotstånd jämfört med tidigare branschpraxis. Boverket har meddelat att möjligheten till att reducera krav på bärförmåga i Br2-byggnader endast får genomföras av modell som anges i det allmänna rådet (figur 3) eller genom analytisk dimensionering och inte genom tidi-

gare branschpraxis. Ett litet problem är dock att Boverket i EKS inte definierar vad analytisk dimensionering innebär utan använder andra begrepp.

Tillämpning och tolkning av det maximala skadeområdets omfattning har varierat beroende på hur projektören valt att definiera skadeområdet. Beroende på hur tolkningen gjorts blir det möjligt att tillåta balkar med olika långa spännvidder. Boverket har förtydligat att för skada kan definitionen för brott användas, vilket innebär att mindre nedböjningar kan accepteras men att byggnadsdelar utanför det område som benämns som skadeområde inte får förlora sin bärförmåga. Detta förtydligande finns tyvärr inte med i EKS 9, vilket innebär att tillämpning och tolkning av maximalt skadeområdet fortfarande kan variera mycket. Dessutom är det otydligt i vilken omfattning som förband och infästningar behöver studeras i brandlastfallet för att verkligen säkerställa att skadan begränsas på det vis som antas när skadeområdet bedöms. Behöver till exempel förband dimensioneras för de linkrafter som uppstår i byggnadsdelen då den påverkas av brandpåverkansområdet med ovanliggande cylinder. Förhoppningsvis kommer denna typ av tolkningssvårigheter att utredas och förtydligas i det projekt som Boverkets och SBUF bedriver gällande bärförmåga vid brand i enplansbyggnader innehållande samlingslokal.

Dimensionerande brandförlopp

I EKS finns en logisk struktur för utformning av dimensionerande brandförlopp vid dimensionering av bärförmåga vid brand, dock är denna otydligt kommunicerad. Utformningen av dimensionerande brandförlopp enligt EKS beror av om konsekvensen av kollaps kan accepteras och om branden kan förväntas medföra risk för övertändning, se figur 4.

I EKS kan man likt BKR dimensionera byggnadsdelar utifrån lokal brand. VillkoBygg & teknik 6/13

övertändning kan inträffa i lokalen. Exempel på sådana tekniska system är automatisk sprinkleranläggning och brandgasventilation. Dock krävs att den totala sannolikheten för brott inte ökar samt att det tekniska systemets driftsäkerhet säkerställs för att kunna tillgodoräkna sig effekten. Föreskriften är dock otydlig gällande vad som krävs för att systemets driftsäkerhet ska anses vara säkerställd samt i vilken omfattning det tekniska systemet ska förväntas påverka brandförloppet för att det ska anses lämpligt att få tillgodoräkna sig dess effekt. I allmänt råd till föreskriften redogörs endast för hur effekten av automatisk sprinkleranläggning som utförts enligt avsnitt 5:252 och 5:2521 i BBR kan tillgodoräknas. Avsaknad av ytterligare exempel i allmänt råd samt otydligheten kring vilken påverkan det tekniska systemet förväntas ha på branden och vad som avses med begreppet säkerställd driftsäkerhet, medför svårigheter att på lämpligt sätt värdera tillgodoräknad effekt för andra tekniska system.

Slutsatser

Figur 4: Schematisk beskrivning för bestämning av dimensionerande brandförlopp vid projektering av bärande konstruktion. ren för att få dimensionera utifrån lokal brand är ungefär detsamma som tidigare.

Detta innebär att om det inte föreligger risk för övertändning, kan brandförloppet utformas med hänsyn till bränslets höjd och placering i utrymmet samt utifrån de förhållanden som kan förväntas uppstå i byggnaden. Förutsättningarna för att få dimensionera utifrån lokal brand har dock förändrats. Till skillnad från tidigare regelverk får låg brandbelastning eller tekniska systems effekt på brandförloppets temperaturpåverkan beaktas. Detta medför en ökad möjlighet att reducera krav på bärförmåga vid brand i byggnader med låg brandbelastning och/eller tekniska system.

Om övertändning förväntas inträffa kan dimensionerande brandförlopp fortfa-

Bygg & teknik 6/13

rande utformas utifrån klassificering med lämplig standardbrandkurva likt BKR eller utifrån modell av naturligt brandförlopp. Vissa skillnader finns i hur kravnivån formuleras för modell av naturligt brandförlopp, men ambitionen är att säkerhetsnivån ska vara den samma som tidigare.

Tekniska system

Till skillnad från tidigare regelverk tillåter EKS att effekten hos fast installerade tekniska system tillgodoräknas oavsett om dimensionering av bärande konstruktion utförs genom klassificering eller med modell av naturligt brandförlopp. EKS tillåter att effekten får tillgodoräknas både vid bedömning av brandens storlek och om

Införandet av eurokoderna och EKS medförde, genom de mer detaljerade funktionskraven och ökade tillämpningsområdet, en mer logisk struktur för hur byggnadsverks bärförmåga vid brand ska dimensioneras och verifieras. Dock finns det fortfarande ett behov av förtydliganden i EKS och att bakomliggande dimensioneringsprinciper förklaras. Boverket behöver i sitt utvecklingsarbete kring EKS bland annat fokusera på förtydliganden av Br0byggnader, användandet av modell med skadeområde, driftsäkerhet hos tekniska system och dimensioneringsprinciper för bergrum för att undvika att ett byggnadsverks kravnivå avseende bärförmåga vid brand bestäms godtyckligt.

■ Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

43

Ny nordisk INSTA-metod om analytisk dimensionering av byggnader En ny nordisk standard om analytisk dimensionering av byggnader håller på att färdigställas och beräknas bli klar hösten 2013. Den baseras på ett långsiktigt nordiskt samarbete. Avsikten är att Boverket och motsvarande nordiska myndigheter ska kunna hänvisa till tillförlitliga metoder och låta dem bli vägledande för brandtekniska dokumentationer inom området. Avsikten är också att göra materialet tillgängligt internationellt, till exempel för europeisk standardisering inom CEN. Metoderna blir även riktlinjer för brandkonsulter och brandingenjörer.

De nordiska byggreglerna är funktionsbaserade och föreskriver brandskyddsmål och acceptabla metoder som kan användas för att visa överenstämmelse med kraven. Byggreglerna kräver således att det finns dokument att referera till, särskilt standarder. Detta behov har uttryckts av myndigheterna i de nordiska länderna.

Tidigare nordisk samverkan resulterade i funktionsbaserade regler för brandskydd (NKB rapport 1994:7), men dessa regler har ännu inte implementerats nationellt. Internationell standardisering inom ISO har resulterat i allmänna principer, men saknar praktiska metoder som kan användas i de nordiska länderna. Det behövs därför en nordisk harmonisering.

Det första målet är att slutföra en teknisk specifikation inom det nordiska standardiseringsorganet INSTA (Internordisk standardisering). Standardiseringsarbetet

Modernt byggande kräver analytiska lösningar för brandskyddet.

startade 2011, en nordisk remiss genomfördes hösten 2012 och den slutliga tekniska specifikationen beräknas bli klar hösten 2013. Arbetet är notifierat till det europiska standardiseringsorganet CEN och kan därmed bli del av underlaget för framtida europeiska standarder in området.

Det långsiktiga målet är att fortsätta det nordiska samarbetet för att ytterligare påverka europeisk standardisering. Det europeiska arbetet har startat inom en undergrupp inom CEN TC 127 Brandsäkerhet i byggnader, men arbetet går mycket långsamt och ingen arbetsgrupp har ännu etablerats. En nordisk samsyn bedöms därför ha goda chanser att påverka och påskynda den europeiska standardiseringen inom området.

Representanter för nordiska byggmyndigheter, forskning, standardisering, konsulter och industri deltar i arbetet som samordnas av SP.

Nordisk teknisk specifikation INSTA TS 950

Artikelförfattare är Michael Strömgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, och Birgit Östman, SP Trätek, Stockholm.

44

Den nordiska tekniska specifikationen heter INSTA TS 950. Fire safety engineering – Verification of fire safety design in buildings using comparative analysis.

Den har sitt ursprung i en ny metod för att vetenskapligt verifiera tekniska byten som utvecklats vid Lunds tekniska högskola, Nystedt (2011). Dimensioneringen

börjar med en brandskyddsgenomgång för att ta fram förslag till utformning av lämpligt brandskydd för byggnaden och dess verksamhet. Den avslutas med att ta fram principerna för verifiering av brandsäkerheten och omfattar analys av verifieringsbehovet, val av modell för verifiering och kontroll av verifieringen. Det är särskilt denna sista del som använts i den tekniska specifikationen. Men specifikationen har på önskemål från de nordiska byggmyndigheterna utvidgats till att omfatta verifiering av analytisk dimensionering mer generellt genom att tillämpa tidigare nordiskt arbete, NKB (1994), och arbete inom ISO om Fire Safety Engineering.

Riktlinjer för verifiering

Den tekniska specifikationen ger riktlinjer för jämförande dimensionering av brandskydd i byggnader genom analytisk dimensionering. Den innehåller information om hur man bestämmer brandskyddsmål från förenklad dimensionering och hur man verifierar dimensioneringsalternativ med kvalitativa och kvantitativa brandtekniska ingenjörsmetoder. Den har ett fokus på hur man kan använda sprinkler i brandteknisk dimensionering. Den är avsedd att kunna användas som referensdokument för byggmyndigheter och för verifiering enligt byggregler.

Bygg & teknik 6/13

Verifiering är ett centralt element i funktionsbaserade byggnormer. Vid förenklad dimensionering verifieras endast att byggnaden verkligen har byggts enligt specifikationerna i byggnormen. Vid analytisk dimensionering är däremot verifiering av yttersta vikt. Man måste använda hjälpmedel som visar att den föreslagna dimensioneringens säkerhetsnivå är i linje med samhällets krav, det vill säga det som formulerats i byggreglernas funktionsbaserade krav. Processen att demonstrera tillräcklig brandsäkerhet kallas vanligen verifiering och kan genomföras med många olika metoder, som sträcker sig från ranking och kvalitativ analys till utvidgad kvantitativ analys.

De flesta byggnader är byggda enligt förenklad dimensionering, men avvikelser kan ibland vara intressanta för byggherren. Denna process när en förenklad dimensionering ersätts av en annan anses normalt vara en alternativ dimensionering. Alla alternativa dimensioneringar behöver verifieras för att visa att den uppnådda säkerhetsnivån stämmer med byggreglernas krav. Denna verifiering genomförs analytiskt och resultaten dokumenteras och granskas noggrant.

För vissa byggnader är jämförande analys inte möjlig, till exempel för byggnader där ingen referensbyggnad kan identifieras eftersom förenklad dimensionering inte är möjlig. Brandskyddsdimensionering av sådana byggnader täcks av den tekniska specifikationen endast om man kan visa att förenklad dimensionering är tillräcklig och tillämpbar.

Den tekniska specifikationens innehåll

Följande avsnitt ingår: 1. Omfattning 2. Normativa referenser 3. Termer och definitioner 4. Allmänna principer 5. Brandscenarier och dimensionerande bränder 6. Utrymning 7. Stabilitet och bärförmåga vid brand 8. Uppkomst och spridning av brand och rök 9. Brandspridning mellan byggnader 10. Säkerhet för räddningstjänsten 11. Hantering av osäkerheter 12. Dokumentation.

Rekommendationer ges bland annat avseende nivåer för godtagbar exponering/kritiska förhållanden. I dagsläget använder de nordiska länderna olika kriterier som grund för värderingen i analysen.

Exempelvis används tre olika temperaturer för kritisk påverkan på personer, 60, 80 respektive 100 °C. Dessa skillnader kan knappast hänföras till faktiska skillnader mellan länderna, utan bygger snarare på olika tolkningar av vad som är rimligt. Specifikationen utgör på detta sätt ett försök att harmonisera vissa utBygg & teknik 6/13

Figur 1: Principiell arbetsgång vid projektering av brandskydd.

gångspunkter och kriterier för analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering av brandskydd – exempel på arbetsgång

Dimensionering av brandskydd med hjälp av analytiska metoder visas i figur 1 medett exempel på arbetsgång vid projektering.

Under arbetsgången går man igenom vilka avvikelser som görs jämfört med byggnormen, det vill säga vilka delar av utformningen som måste verifieras analytiskt, se tabell 1. Avvikelserna kan dokumenteras

enligt tabell 2 på nästa sida. Utgångspunkten kan skilja beroende på byggnormens utformning, där detta fall bygger på de svenska normerna. Byggnormer i övriga länder kan ställa andra krav och då kan det vara aktuellt att göra en analys av vilka funktionsmål som påverkas av avvikelserna.

Publicering

Den tekniska specifikationen INSTA TS 950 kommer att först publiceras av INSTA. Därefter kommer den att implementeras nationellt på liknande sätt som euro-

Tabell 1: Exempel på hur en byggnads brandskydd kan verifieras.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brandskyddsmål Förslag till brandskydd Verifiering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skydda mot antändning Isolering av imkanaler Förenklad dimensionering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skydda mot tillväxt Brännbara ytskikt Analytisk dimensionering av brand (Euroklass D) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skydda mot spridning Ingen avskiljning Analytisk dimensionering av brand och rök Sprinklerinstallation ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skydda mot spridning Skyddsavstånd till Förenklad dimensionering av brand till annan närliggande byggnad byggnad ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Möjliggöra trygg Brandvarnare Förenklad dimensionering utrymning Trapphus ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Möjliggöra säker Tillgänglighet till Förenklad dimensionering räddningsinsats byggnaden Brandgasventilation av trapphus ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bibehålla byggnadens Skydd av bärande Förenklad dimensionering bärförmåga och integritet konstruktion (R 60) 45

Tabell 2: Identifiering av avvikelser från förenklad dimensionering.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brandskyddsmål Avvikelser från förenklad dimensionering (tabellen kan behöva delas upp i undermål) ––––––––––––––––––––––––––– Tillägg Avsteg ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Möjlighet till utrymning vid brand ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stabilitet och bärförmåga vid brand ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skydd mot uppkomst av brand ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skydd mot brandspridning mellan byggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Möjligheter till räddningsinsats ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– OBS. Tabell 2 kan inte i sig verifiera avvikelser. Verifiering måste ske enligt relevant verifieringsmetod.

peiska standarder. Detta har skett med en tidigare nordisk standard om installation av boendesprinkler, INSTA 900. De na-

tionella versionerna kommer att finnas tillgängliga via standardiseringsorganisationerna, i Sverige av SIS. ■

Referenser

INSTA prTS 950. Fire safety engineering – Verification of fire safety design in buildings using comparative analysis.

Slutligt utkast till nordisk standard, augusti 2013.

NKB Utskotts- och arbetsrapporter 1994:07. Funktionsbestemte brandkrav og teknisk vejledning for beregningsmæssig eftervisning. Nordiska kommittén för byggbestämmelser, 1994.

Nystedt F. Verifying Alternatives in Buildings with Fire Sprinkler Systems.

Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety. Lund University, Sweden. Report 3150, 2011.

Nystedt F & Östman B. Tekniska byten i sprinklade byggnader – Fallstudier. SP Rapport 2012:33. Östman B, Nystedt F & Strömgren M. Tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader. SP Info 2012:29.

Besök byggteknikforlaget.se

SS 883006 0HOODQU ODQUXP SURI XP XP S LO

50

Alternativ Altern ativ A

0HOODQU HOODQUXP SURI XXP SUR P SURILO

0HOODQU HOODQUXP S DQUXP SURI XP S LO

0HOODQUXP SUR 0HOODQU XP SUR

D D

M8*80 8

80*3 l=460 l=460

ĞŶ ƐǀĞŶƐŬĂ ŚĂƌŵŽŶŝƐĞƌŝŶŐĞŶ Ăǀ ƐƚĂŶĚĂƌĚĞŶ ĨƂƌ ƚĞƌŵŝƐŬ ďƌĂŶĚŐĂƐǀĞŶƟůĂƟŽŶ͕ ^^Ͳ E ϭϮϭϬϭͲϮ͘ ŌĞƌƐŽŵ ǀŝ ǀĂƌ ŵĞĚ ŽĐŚ ƚŽŐ ĨƌĂŵ ĚĞŶ͕ ǀĊŐĂƌ ǀŝ ƉĊƐƚĊ ĂƩ ǀŝ ŬĂŶ ƐƚĂŶĚĂƌĚĞŶ ƉĊ ǀĊƌĂ ƟŽ ĮŶŐƌĂƌ͘ E E ,Ƃƌ Ăǀ ĚŝŐ Žŵ ĚƵ ǀŝůů ǀĞƚĂ ŵĞƌ ƉĊ ϬϴͲϰϱϴ ϵϰ ϮϬ͘ Detalj

408 p profil

M8*80 M8*8 *80

51 35

E E

408 08 pro 0 pr fil M8*80

200 2000 2000/02 profi profil rof

Brandgasventilation & Takljus ISO 9001:2008

pvc pvc-ban d

Sarg

100 00

25

Bredd redd

08-458 94 20 | info@ventisol.se | www.ventisol.se

46

Bygg & teknik 6/13

Risker och osäkerheter vid bedömning av bärförmåga vid brand Risk har blivit ett centralt begrepp vid brandteknisk dimensionering under de senaste femton åren. Även om innebörden av att dimensionera efter beräknad risk fortfarande står inför många utmaningar så har möjligheten att beakta kombinationen av frekvenser och konsekvenser möjliggjort en mer nyanserad och effektiv utformning av en byggnads brandskydd. Dimensioneringen av bärande konstruktioner är dock fortfarande i huvudsak konsekvensbaserad, med liten möjlighet att beakta frekvenser och sannolikheter.

Detta medför begränsade möjligheter att använda exempelvis aktiva system, vilka säkerställer att temperaturen i brandrummet blir så pass låg att konstruktionen behåller sin bärförmåga. I ett pågående forskningsprojekt, finansierat av Brandforsk, undersöks möjligheten till en riskbaserad dimensioneringsmetodik för bärande konstruktioner.

Denna artikel är en sammanfattning av det första delprojektet, vilket syftar till att beskriva hur risk och osäkerhet hanteras i nuvarande dimensioneringsmetodik, samt tankar om framtida utvecklingsmöjligheter.

Risk betecknas vanligen som produkten av frekvensen (eller sannolikheten) för en händelse och den konsekvens som händelsen orsakar. För dimensionering av bärförmåga vid brand har CIB:s arbete på 1980-talet varit betydelsefullt. I sin proArtikelförfattare är Fredrik Nystedt, konsult vid Wuz risk consultancy AB och doktorand vid avdelningen för brandteknik och riskhantering vid Lunds tekniska högskola.

Bygg & teknik 6/13

babilistiska dimensioneringsanvisning redovisar CIB en modell för att beräkna sannolikheten för kollaps vid brand. Hänsyn ska tas till sannolikheten att en brand uppkommer, att övertändning inträffar och att konstruktionen kollapsar vid övertändning. En acceptabel största sannolikhet för kollaps kan uppnås genom att påverka någon eller några av de tre delarna som bygger upp risken för kollaps vid brand. I teorin är det alltså möjligt att genom förbyggande insatser minska sannolikheten för brands uppkomst och därmed möjliggöra mindre brandmotstånd när väl övertändning inträffar. Trots att teorin möjliggör en ökad användning av aktiva system som exempelvis en sprinkleranläggning för att hitta en kostnadseffektiv utformning av brandskyddet har dimensioneringen av bärförmåga vid brand traditionellt sätt fokuserat på erforderligt brandmotstånd givet en fullt utvecklad rumsbrand och ett fullständigt brandförlopp. Under de senaste tio åren har det publicerats ett antal vägledningar om riskbaserad dimensionering som exempelvis ISO 2394 och Eurocode EN 19911-7. Dessa standarder innehåller metoder, principer och data som kan användas när risk ska användas i dimensionering av bärförmåga inklusive exempel på tillämpning för bärande konstruktioner under normala lastfall. Anvisningar specifika för bärförmåga vid brand är dock sparsamma. Bristen på information om praktiska tillvägagångssätt ledde till ett europeiskt forskningsinitiativ kallat ”Natural Fire Safety Concept” med målet att utveckla en mer realistisk och flexibel dimensioneringsmetodik för bärförmåga vid brand, där det är möjligt att ta hänsyn till aktiva brandskyddsystem och mer realistiska brandmodeller. Arbetet resulterade i en metod där den dimensionerande brandbelastningen tillåts variera med hänsyn till brandfrekvens och brandens allvarlighet samt med hänsyn till olika brandskyddsåtgärder som sprinkler, brandlarm, räddningstjänst etcetera. Metoden har inkluderats i appendix E i Eurocode EN 1991-1-2, men flera europeiska länder där bland Sverige har förbjudit dess användning. Det finns alltså ett glapp mellan önskemålen om att kunna arbeta med mer kostnadseffektiva modeller för att dimensionera bärförmåga vid

brand och tillgänglig kunskap. Vidare saknas en entydig beskrivning av den säkerhetsnivå som konstruktionsreglerna ger upphov till, vilket medför att nivån varierar mellan byggnader samtidigt som den är okänd i de flesta fall. Det är alltså nödvändigt att med ökad kunskap överbrygga det glapp som råder mellan teorier och praktisk tillämpning för att kunna använda risk som dimensioneringsverktyg fullt ut.

Dimensionering av bärande konstruktioner i dagsläget

Dimensionering av bärande konstruktioner ska ta hänsyn till flera olika typer av laster som permanenta, variabla och de laster som följer av olyckor. Både permanenta och variabla laster berör brukstillståndet och är alltid närvarande (även om de tillåts variera). För olyckslaster är det annorlunda. De är betydligt svårare att beskriva avseende storlek och varaktighet och exempel på sådana laster är explosion, kollision och brand. Dimensioneringsmetodiken för laster i brukstillståndet är i många fall lik den för olyckslaster och det är nödvändigt att belysa båda två för att identifiera metodikens styrkor och svagheter.

Kravet på den bärande konstruktionsdelen är relaterat till den säkerhetsklass som delen tillhör och indelningen i olika säkerhetsklasser styrs av den byggnadsdelens betydelse i händelse av en kollaps.

Dagens dimensionering görs oftast med en halvprobabilistisk metod genom att använda karakteristiska värden på laster och materialegenskaper, samt specifika partialkoefficienter. Partialkoefficienten ska representera osäkerheter i de karakteristiska värdena och beräkningsmodellerna samt konsekvensen av en kollaps. Partialkoefficienterna är alltså en metod för att hantera osäkerheter och variation till följd av okända felmekanismer, inexakta teorier, högre laster, felaktiga materialegenskaper och mänskligt felhandlande. Dimensioneringskriteriet är enkelt. Bärförmågan ska vara större än lasten för alla relevanta lastkombinationer. Partialkoefficientmetoden är en av de metoder som beskrivs i ISO 2394 och den andra är en fullständig probabilistisk metod. I den senare används fördelningar för att beskriva laster och bärförmåga och sannolikheten för 47

kollaps, det vill säga sannoras för en standardbrand för likheten att lasten överskrider att sedan tillåtas användas i bärförmågan, utvärderas mot en byggnad ska inte underett specifikt värde på accepskattas. På senare tid har det tabel risk. Tanken är att andock kommit fram en del krivändningen av antingen partitik och ifrågasättande av mealkoefficientmetoden eller toderna. Standardbranden anden fullständigt probabilistisses inte vara representativ för ka metoden ska ge upphov till verkliga bränder och när ett likvärdig säkerhet. I Euroconaturligt brandförlopp ande EN 1990 anges värden på vänds införs en rad andra acceptabel risk för kollaps osäkerheter gällande indata, kring 10-5 per år. För vissa speciellt avseende brandbekonstruktioner (och byggnalastningens storlek. Eftersom der) höjs säkerhetsnivån till dimensioneringsmetodiken är 10-6 per år för att ta hänsyn konsekvensbaserad är det Figur 1: Illustration av standardbranden och den inte heller möjligt att beskriva till allvarligheten vid en kol”naturliga” branden. den faktiska säkerhetsnivån, laps. För andra byggnader vilket tillsammans med osätillåts en lägre säkerhetsnivå.

Partialkoefficienterna för laster och mate- den bärande konstruktionen introduce- kerheterna gör att denna både varierar rialegenskaper beräknas genom ett kali- rades på 1970-talet och bygger på ett san- och i många fall är okänd. Något som varbreringsförfarande för att säkerställa att en nolikhetsteoretiskt synsätt där de aktiva ken projektörer eller myndigheter gynnas tillräcklig säkerhetsnivå erhålls. systemen minskar sannolikheten för över- av.

Bränder skiljer sig från andra olycks- tändning, vilket medför att kraven på de En av de mest betydelsefulla paramelaster då en brand inte kan beskrivas som passiva systemen kan minskas utan att trarna vid dimensionering av bärförmåga en last uttryckt i exempelvis kN/m². En den risken för kollaps förändras. Forsk- vid brand är brandgastemperaturen som brand ger i stället upphov till en indirekt ningsprojektet ”Natural Fire Safety Con- omger konstruktionselementen då det är påverkan på konstruktionen då dess bär- cept” introducerade möjligheten att ba- den som avgör hur deras bärförmåga påförmåga reduceras till följd av uppvärm- lansera det passiva brandskyddet genom verkas av en brand. Osäkerheter i uppning. Därför är det inte möjligt att be- att justera den dimensionerande brandbe- skattnigen av brandgastemperaturen har handla bränder som laster, även om de lastningen som används för att beräkna därför en stor påverkan på säkerhetsnikarakteriseras som sådana. För brand har i temperatur/tidkurvan vid ett naturligt vån. Prövningsförfarandet för en stanstället fokus legat på att utveckla modeller brandförlopp och därmed möjliggöra läg- dardbrand är kostsamt och tidskrävande som beskriver temperaturen i brandrum- re krav. Konceptet bygger på en använd- samtidigt som resultatet endast är anmet och hur de olika konstruktionsmateri- ning av partialkoefficienter för olika akti- vändbart för den konstruktion som testats. alen påverkas av upphettning. Standard- va brandskyddsåtgärder. Partialkoeffici- Vissa geometriska begränsningar finns brandkurvan som används vid brandprov- enten för ett sprinklersystem är exempel- avseende konstruktionens storlek och ning är det enklaste sättet att beskriva vis 0,61, vilket är den enda justering som lastförhållandena är ofta förenklade på ett brandens temperaturutveckling, till viss idag tillåts i våra konstruktionsregler. sätt som skapar en osäkerhet i förhållande del godtycklig utan hänsyn till vare sig till verklig användning. Studier har visat ventilationsförhållanden eller omgivande Problem med nuvarande att en och samma konstruktion klarade 84 konstruktioner. På 1970-talet togs en ny dimensioneringsmetodik minuter i ett test och 138 minuter i ett anmetodik fram för att bestämma temperatu- Naturligtvis finns det flera fördelar med nat, samtidigt som andra studier visar att ren i brandrummet med hänsyn till brand- den nuvarande dimensioneringsmetodi- den faktiska förmågan oftast överstiger belastning, ventilationsförhållanden och ken. Enkelheten i form av testförfarandet den angivna. Detta är en logiskt följd av konstruktionsmaterial. Metodiken kal- där ett konstruktionselement kan expone- att tester ofta avbryts när den önskvärda lades för naturligt brandförlopp och används fortfarande flitigt vid analytisk dimensionering av bärförmåga vid brand. I figur 1 redovisas de två modellerna.

Kraven på den bärande konstruktionen i händelse av brand bestäms av brandsäkerhetsklassen som konstruktionsdelen tillhör, vilken i sin tur avgörs av den brandtekniska byggnadsklassen (Br1– Br3) och konstruktionsdelens säkerhetsklass (1–3). Även brandbelastning och byggnadens höjd påverkar kravnivån. För de flesta byggnader ska den bärande konstruktionen klara av ett fullständigt brandförlopp och för att visa detta finns det två principiellt åtskilda dimensioneringsmetoder. Den ena metoden bygger på provning och standardbranden och den andra bygger på beräkning och en modell av ett naturligt brandförlopp. Även om metoderna kan resultera i olika säkerhetsnivå anses båda uppfylla samhällets krav.

Figur 2: Öppningsfaktorns (ÖF) betydelse för den parametriska branden Tekniska byten mellan aktiva och pasi Eurocode. siva brandskyddssystem för att skydda 48

Bygg & teknik 6/13

Figur 3: Brandbelastningens täthetsfunktion. förmågan (till exempel R 60) har påvisats. Testresultatet ger därför inget besked om den faktiska förmågan vid en brand.

Det naturliga brandförloppet anses vara den bästa modellen för att beskriva de faktiska förhållandena i brandrummet.

Men, även denna modell har flera stora osäkerheter relaterad till bland annat antaganden om en likformig temperaturfördelning och identifierade avvikelser mot verkliga bränder. Temperatur/tidkurvan för det naturliga brandförloppet utgår från Magnusson och Thealanderssons teorier och beräkningar med en enzonsmodell och en likformig temperaturfördelning i hela rummet. Ett sådant antagande har begränsat giltighetsområde och därför har Eurocode EN 1991-1-2 begränsat användningen av modellen till rum med mindre än 500 m² och en takhöjd på maximalt 4 m. Försök har dock visat att även temperaturfördelningen även i mindre

brandceller inte är likformigt fördelad.

Det finns ett beroende relaterade till bränsletyp, brandrummets utformning och öppningarnas placering som skapar avvikelser mellan verkliga bränder och de som beskrivs med det naturliga brandförloppet. Ytterligare en försvårande omständighet är hanteringen av öppningsförhållandena. Modellen utgår från att samtliga öppningar till det fria som saknar brandteknisk klass är öppna, ett antagande som spelar mycket stor betydelse både för den maximala temperaturen i brandrummet samt brandens varaktighet (se figur 2). Vidare har det visats att syntetiska material ger högre temperaturer än de träbaserade material som modellen bygger på. Det har också uttryckts tvivel avseende avsvalningsfasens beskrivning, en variabel vars betydelse är påtaglig för betongkonstruktioner, vilka fortsätter att tappa hållfasthet även efter att branden avtagit. Modellerna utgår också från att

Figur 4: Partialfaktorernas (PF) betydelse för den parametriska branden i Eurocode.

Bygg & teknik 6/13

övertändning inträffat. I stora lokaler kan det vara svårt att uppnå kriterierna för övertändning, även om förhållandena lokalt kan vara lika allvarliga. Forskning avseende bränder som förflyttar sig i en byggnad har påbörjats och i vissa fall kan dessa ge större påverkan än vad som är fallet om ett naturligt brandförlopp används.

I modellen för naturligt brandförlopp har brandbelastningens storlek en avgörande betydelse. Brandbelastningen i olika typer av verksamheter kartlades för 40 till 50 år sedan och det är viktigt att undersöka hur relevanta dessa data är idag, framförallt med tanke på ökad användning av syntetiska material i möbler och inredning. Boverkets handbok om brandbelastning redovisar karakteristiska värden (80 procent percentilen) på brandbelastningen i olika typer av byggnader som kontor, hotell, bostäder, köpcentra etcetera. I Eurocode EN 1991-1-2 redovisas samma data inklusive information om typ av fördelning, dess medelvärde och dess standardavvikelse, vilket gör det möjligt att rita upp deras fördelningsfunktioner (se figur 3). Relevansen i Eurocodes brandbelastningsdata har nyligen undersökts och för både kontor och köpcentra noterades stora avvikelser (upp till 40 procent). Motsatta förhållanden gäller för sjukhus, medan hotell visar en god överensstämmelse. Träbaserade material är fortfarande dominerande då syntetiska material förekommer endast till en mindre del. Att använda generella data för brandbelastningen för en typ av byggnad, exempelvis köpcentra, kan resultera i en osäkerhet huruvida den dimensionerande brandbelastningen är representativ för en enskild brandcell. Eurocode anger exempelvis att medelvärdet för köpcentra är 600 MJ/m² samtidigt som det är känt att bokaffärer har en dubbelt så hög brandbelastning. Sannolikheten att den dimensionerande brandbelastningen överskrids i denna typ av lokaler är större än 80 procent, vilket kan jämföras med 20 procent som är det acceptabla värdet i dimensioneringsmetodiken.

Installation av sprinkler ger projektören en möjlighet att minska det passiva brandskyddet. Dock är möjligheterna att använda andra aktiva system som brandgasventilation, gassläcksystem och räddningsinsats ges inte samma möjlighet. En nyckelfråga i sammanhanget är att bestämma vilken miniminivå som krävs på det passiva brandskyddet för att kompensera för de fall då det aktiva systemet inte fungerar som avsett. Metodiken där brandbelastningen reduceras med en partialkoefficient ger en konstruktion som dimensioneras för lägre maximal temperatur och kortare brandvaraktighet. I figur 4 visas hur temperatur/tidkurvan påverkas av olika värden på partialkoefficienten.

Normalt används värdet 1,0, men om sprinkler installeras kan 0,61 användas. I 49

höga byggnader krävs ofta en ökad säkerhet, vilket fås genom att använda en partialkoefficient på 1,5. Notera att kurvornas tillväxt är identisk oavsett partialkoefficient, något som kan ifrågasättas i sprinklade byggnader där brandförloppet snarare blir förhållandevis intensivt, men kortvarigt.

Tankar om framtiden

Redan för 30 år sedan konstaterade CIB att den enda metod som på ett effektivt sätt kan hantera de osäkerheter relaterade till bärförmåga vid brand är en riskbaserad dimensioneringsmetodik. Viss vägledning finns i Eurocode EN 1991-1-7 där det anges att risken för kollaps kan beräknas med kännedom om brandfrekvensen, sannolikheten för en allvarlig brand och sannolikheten att brandens varaktighet överskrider konstruktionens kapacitet.

Risken för kollaps kan då värderas mot en acceptabel säkerhetsnivå. För att den riskbaserade dimensioneringsmetodiken ska kunna få ett genombrott krävs alltså väl förankrade kriterier för acceptabel risk.

Begrepp som individ- och samhällsrisk, vilka vanligen används inom andra riskhanteringsområden, bör studeras och beaktas även för bärande konstruktioner.

Det är önskvärt om det går att uttrycka acceptabel risk endast med ett mått på sannolikheten för konstruktionskollaps då det finns alldeles för stora osäkerheter relaterade till bedömningen av den faktiska konsekvensen av en kollaps. Svårigheterna är avsevärda gällande när kollaps intäffar samt antalet personer som inte hunnit utrymma vid denna tidpunkt. Det ska också poängteras att kriterier för acceptabel risk måste kompletteras med en specifik och tydlig dimensioneringsmetodik, då metodiken spelar alldeles för stor roll i uppskattningen av riskens storlek.

De olika strategier för att hantera olyckslaster som redovisas i ISO 2394 omfattar en minskning av sannolikheten för att lasten uppkommer, en minskning av lastens storlek samt en minskning av den påverkan som lasten ger upphov till.

Utifrån ett filosofiskt synsätt borde det vara godtyckligt för samhället huruvida bärförmåga vid brand säkerställs genom förebyggande eller skadebegränsande åtgärder. Dock, är det av betydelse att undersöka principiella skillnader mellan egenskaperna för aktiva och passiva system och vad som händer när dessa system är otillgängliga. I sammanhanget är det stor skillnad på om vattnet är avstängt till sprinklersystemet eller om täckskiktet på brandskyddsfärgen är för tunt.

Genomgången av nuvarande dimensioneringsmetodik fann flera problem med modellerna för uppskattning av brandrummets temperatur som måste hanteras.

Brandbelastningens storlek är särskilt intressant då denna är förknippad med stor variation och stora osäkerheter. Rimligheten i att använda generell brandbelast50

ningsdata i kombination med lokala variabler exempelvis avseende värmeledning och öppningsförhållanden bör ifrågasättas. Det koncept med partialkoefficienter som introducerades i samband med ”Natural Fire Safety Concept” är lovande, men behöver utvecklas och kompletteras med ytterligare partialkoefficienter relaterade till variation och osäkerheter i brandbelastningsdata och de fysikaliska modellerna. Det är också nödvändigt att studera i vilket skede som dessa partialkoefficienter ska tillämpas. Att enbart justera brandbelastningens storlek kommer med största sannolikhet att försumma betydelsefulla delar kopplade till temperatur/tidkurvan. Nästa steg i detta Brandforskfinansierade projekt om en riskbaserad dimensioneringsmetodik för bärförmåga vid brand är att välja ut de variabler och parametrar som har störst betydelse i uppskattningen av temperatur/tidkurvan. Ett arbete som förväntas pågå under det närmsta året.

■

guide on structural fire safety, CIB W14 Workshop ”Structural Fire Safety”, Fire Safety Journal, Vol. 6, No. 1, 1983.

European Commission, Natural Fire Safety Concept – Full-scale tests, implementation in the Eurocodes and development of a user-friendly design tool (final report), Report EUR 20580, 2003. European Standard, Eurocode 1: Actions on structures – Part 1-7: General actions – Accidental actions, EN 1991-1-7, 2006.

European Standard, Eurocode 1: Actions on structures – Part 1-2: General actions – Actions on structures exposed to fire, EN 1991-1-2, November 2002.

International Organization for Standardization, General principles on reliability for structures, ISO 2394:1998.

Magnusson, S.E. & Thelandersson, S. Temperature-Time Curves of Complete Process of Fire Development, Civil Engineering and Building Construction Series No. 65, Acto Polytechnica Scandinavica, 1970.

Referenser

Kersken-Bradley, M., Pettersson, O., Schneider, U., Twilt, L., Vrouwenvelder, A. & Witteveen, J., A conceptual approach towards a probability based design

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

… och svarar

Svar a (4p) 1 U = ––– ∑R U = värmegenomgångskoefficient, Uvärde, W / (m² °C) ∑R = summan av hela konstruktionens värmemotstånd inklusive värmeövergångsmotstånd, m² °C / W. Totalt värmeövergångsmotstånd vid in- och utsida, Rsi + Rse, är 0,13 + 0,04 = 0,17 m² °C / W. Luftspaltens värmemotstånd, Rspalt, är 0,16 m² °C / W. Låt x vara antal glas som erfordras.

Antal luftspalter är då (x - 1), och det är ju luftspalterna som bidrar till värmemotståndet (själva glasets värmemotstånd brukar försummas). x-glas: U = 1 / ((x - 1) • Rspalt + Rsi + Rse) = 1 / ((x - 1) • 0,16 + 0,17) = 1,0. (x - 1) • 0,16 + 0,17 = 1,0. (x - 1) • 0,16 = 0,83. (x - 1) = 0,83 / 0,16 = 5,2. x = 5,2 + 1 = 6,2.

Om det krävs 5,2 luftspalter motsvarande 6,2 glas för att precis uppnå U = 1,0, så krävs alltså sex luftspalter motsvarande sju glas för att U-värdet ska understiga 1,0. Antal luftspalter och antal glas måste naturligtvis vara ett heltal. Med ett 6-glasfönster skulle U-värdet precis överstiga 1 (U blir då 1,03 med förutsättningarna i det här exemplet). Det går naturligtvis att lösa talet genom att pröva sig

fram i stället för att ställa upp en ekvation.

Det krävs i det här exemplet ett 7-glasfönster för att U-värdet ska understiga 1,0 W / m² °C. Observera att beräkningarna bara handlar om fönstrets glasdel, alltså inget om karmar och bågar. Beräkningarna är också förenklade, bland annat tas ingen hänsyn till köldbryggan av distansprofilen mellan glasen. I praktiken är naturligtvis ett 7-glasfönster inte det man väljer för att få fönster med bra värmeisolerande egenskaper, se svaret på fråga b).

Svar b (2p) Genom att kombinera lågemissionsbeläggningar och gasfyllning kan U-värdet för 3-glas ungefär halveras från cirka 2,0 till cirka 1,0. Med lågemissionsbeläggning på en glasyta minskar värmeöverföringen på grund av värmestrålning kraftigt. Med en lämplig gas, till exempel argon, i stället för luft i luftspalten mellan två glas minskar värmeöverföringen på grund av konvektion och ledning.

Ett rimligt exempel är att man till exempel ökar luftspaltens värmemotstånd med en faktor 3 just genom att kombinera lågemissionsbeläggningar och gasfyllning. När det gäller värmeisolerande egenskaper så gäller ju då faktiskt att ett fönster med två spalter (3-glas) kan motsvara ett annat fönster med sex spalter (7glas).

Bygg & teknik 6/13

DESIGN | PÅLITLIGHET | ERFARENHET

Cibes A8000 hiss för tung last

Cibes A8000 är en robust plattformshiss med en märklast på 1000 kg. Den stora plattformen och lastförmågan gör detta till en idealisk hiss för lyft av tunga, skrymmande eller otympliga varor.

HISSAR FRÅN CIBES LIFT FÖR ALLA MILJÖER

www.cibeslift.se

Bygg & teknik 6/13

51

Brandskydd under byggtiden – Det enkla är ofta det svåraste På en byggarbetsplats finns förutsättningarna för både brands uppkomst och omfattande brandspridning. Brandstiftare i form av brandfarliga heta arbeten, temporära uppvärmningsanordningar och självantändning är exempel på brandstiftare. Omfattande brandspridning kan möjliggöras genom att byggnadens skyddssystem såsom brandcellsgränser, sprinklersystem och dylikt ej är färdigställda. Förutom de risker som detta innebär för personsäkerheten så kan en brand även innebära avsevärda fördröjningar i färdigställandet. Med de pressade tidplaner som ett byggprojekt innebär och med de korta tider som finns från färdigställande till ibruktagande kan även en mindre brand ge avsevärda konsekvenser.

Behöver då arbetet med ett fungerande brandskydd under byggtiden vara så komplicerat? Ja, i förhållande till att över huvud taget inte göra något alls kan det kanske te sig så, men bra brandskydd under byggtiden kan kort och gott sammanfattas i orden ”ordning och reda”.

Väldigt mycket är vunnet om organisationen från första penndrag till inflyttning genomsyras av just viljan att skapa ordning och reda genom god planering.

För den byggarbetsplats där detta är ledord finns också förutsättningar för ett bra brandskydd, utan att det ska behöva ses som en stor uppoffring eller ett hinder. Är det en självklarhet att städa upp efter sig vid avslutade arbetsmoment så har man dels skapat bättre förutsättningar för nästa arbetsmoment och dels håller man nere brandbelastningen och därmed också sannolikheten och konsekvenserna för brand. Om allt material har angivna platser för var de ska förvaras då är det också naturligt att ställa gaskärran på en angiven (och säker) plats vid arbetsdagens slut.

Motsatsen är att problem ska lösas i sista minuten eller än värre i efterhand. Hur ska man exempelvis göra med byggbodar som hamnat över enda tillgängliga brandposten i gatan och när bodarna dessutom Artikelförfattare är PG Wintner och Oscar Löfgren Ferraz, Brandkonsulten AB, Stockholm.

52

står för nära grannens fasad? Framförhållning för och planering av heta arbeten är också av stor vikt. I stället för att tvinga in konstruktionssvetsaren i ett schakt fullt med installationer för att utföra ett sent påkommet jobb så kunde han/hon fått svetsat där flera veckor tidigare. Ingen tänkte dock på det innan och så måste problemet lösas och bråttom är det.

Planering

Oavsett storlek på byggarbetsplatsen är det viktigaste och kanske svåraste arbetet att planera för brandskyddsarbetet i förväg. Vår erfarenhet är att det svåra är att hitta rätt nivå på arbetet. Det vanligaste är att man underskattar behovet. Både organisation och planering är då för liten inledningsvis i förhållande till det som krävs för att uppfylla de regler 1) och försäkringskrav som ställs på byggarbetsplatsen. Ibland blir även planeringen för omfattande. Man bygger upp en större organisation än vad som verkligen behövs och planeringen av brandskyddsarbetet blir mer omfattande än vad man i praktiken klarar av att hantera. I båda fallen kan det vara svårt att hitta rätt nivå under ett pågående projekt.

Arbetsmoment, byggarbetsplatsens läge och förutsättningar (exempelvis hänsyn till befintlig eller intilliggande verksamhet) och arbetsorganisationens storlek är exempel på vad som avgör brandskyddsarbetets storlek. Oavsett är det dock viktigt att den eller de som ansvarar för brandskyddet också har befogenheter att fatta beslut på byggarbetsplatsen. Detta innebär att brandskyddsansvaret måste ligga på rätt nivå i organisationen och ansvar och befogenheter måste finnas på ansvarig nivå.

I de flesta fall behöver inte en egen organisation för brandskydd upprättas utan brandskyddet kan med fördel integreras i arbetsmiljöarbetet och logistikplaneringen. I samtliga fall bör dock en plan upprättas som beskriver risker, förutsättningar, organisation och ansvar. APD-planer kan räcka långt om man på dessa beskriver var brännbart material kan förvaras, hur brandfarliga varor (svetsaggregat, drivmedel etcetera) ska hanteras och hur/var utrymning/återsamling sker.

Arbetsberedning (att tänka efter i förväg) är ett bra sätt att hantera även heta

––––––––––––––––– 1) Exempelvis Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS) Lagen om skydd mot olyckor (LSO), Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och Boverkets byggregler (BBR).

arbeten. Ofta uppstår ett pressat förhållande där den som ska ge tillstånd att utföra heta arbeten känner sig osäker på vad han/hon kan bevilja och den som ska utföra arbetet upplever att tiden bara rinner iväg utan att något jobb blir gjort. På stora arbetsplatser (arbeten över lång tid) kan även tillståndsskrivandet för heta arbeten övergå till ren slentrian för att fokus hamnar på den formella delen och inte på att kontinuerligt ha kontroll på svetsstället/ställena samt omgivningen runt om.

Många svetsare tar också av någon outgrundlig anledning onödigt stora risker när de utför sina arbeten.

Hanteringen av gasflaskor är ett annat exempel som kan ge den som är ansvarig för brandskyddet många gråa hår om detta arbete inte har planerats i förväg. Vad är det som gäller, måste alla gasflaskor alltid förvaras utomhus? Får man lämna svetskärran på plan 8 när det är dags att äta lunch? Vem ersätter brandskadan när räddningstjänsten vägrar gå in i en byggnad för att det finns gastuber? Gastuber som ingen vet var de lämnats. Rörmokaren behöver inte vara den som startat branden men på grund av hans/hennes gastuber så blev skadan hundra gånger större än om den snabbt hade släckts. Även här går det lättare och blir bättre om det i förväg finns planer för hur gaskärror ska hanteras.

Ombyggnad

Etappindelningar i samband med ombyggnad är sannolikt de svåraste projekten att hantera. Hur säkerställs att brandskyddet fungerar i de delar runt omkring, som på ett annat sätt är beroende och/eller påverkas av byggarbetsplatsen? Hur upprätthålls befintliga brandcellsgränser och hur går det till att utrymma från befintliga delar? Är det ok att stänga korridorer, kapa och tillfälligt dra om ventilationskanaler, eller att bara hugga av kabelstråk som kanske innehåller kablar för styrning och övervakning av brandfunktioner? I vissa lägen måste man ta hål i brandcellsgränser och dörrar tas bort. Hur ska man då kompensera dessa brister? Ett sätt är att bygga nya väggar som temporära gränser. Om det bara handlar om ”avbrott” räknade i timmar kanske det kan lösas med en eller flera brandvakter som snabbt kan ingripa och släcka om en brand uppstår.

Olika aktörer på en byggarbetsplats

Ett vanligt problem är att det oftast finns olika aktörer på en byggarbetsplats. Detta Bygg & teknik 6/13

kan lätt leda till otydligheter i ansvarsfördelning och vad man är skyldig att göra.

För att kunna skapa ett gott brandskydd så bör förutsättningar, förslag till åtgärder och krav på rutiner finnas med vid upphandlingen av de olika entreprenörerna. Då kan den brandskyddsansvarige slippa dilemmat att han/hon ställer krav för att uppnå önskade säkerhetsnivåer som genererar krav på extra ersättningar från olika entreprenörer för att de förorsakar ”merarbete”.

Med detta sagt kan en entreprenör/byggherre heller inte ställa krav på underentreprenörer utan att man har förutsättningar för att bedriva ett brandskyddsarbete. Ett exempel är åter igen hantering av svetsaggregat. När man ställer krav på att en underentreprenör inte ska lämna svetsaggregat obevakade ute på ett våningsplan så måste man också se till att det finns platser där aggregaten kan förvaras säkert.

Att göra något är bättre än att göra ingenting

Det är lätt, särskilt när en utomstående brandkonsult ska ta fram en plan för brandskydd under byggtiden, att glömma att det faktiskt är en byggarbetsplats man planerar brandskyddet för. Nivån på brandskyddet kan inte vara lika högt som det är för den färdiga byggnaden och det är heller inte kravnivån hos våra myndigheter och försäkringsbolag. Att ha ett tillräckligt säkert brandskydd för de människor som vistas på och invid byggarbetsplatsen är alltid det viktigaste. Tyvärr är inte alltid kraven så tydligt formulerade, och särskilt inte för något med så föränderliga förutsättningar som en byggarbetsplats. Exempelvis så är AFS 2009:2 ”Arbetsplatsens utformning” i princip skriven för arbetsplatser i befintliga byggnader och är därför svår att använda på en byggarbetsplats.

Att skapa stora organisationer, checklistor och protokoll med många olika kontrollmoment med mera kan till och med bli kontraproduktivt. Detta kan i allt för stor utsträckning påverka själva byggarbetet och kan, om man lägger för mycket krut på formalia och detaljer, ta fokus från risker och systemfel, det vill säga

Bygg & teknik 6/13

Ingen vacker syn för en brandman!

man stirrar sig blind på dokument men glömmer att se och tänka ute på byggarbetsplatsen. Att hålla arbetet på en nivå som man klarar av att hantera och som ger praktiska resultat är viktigt.

Planera arbetet och håll ordning och reda…

Även små bränder

Liten tuva stjälper stort lass. Branden i dammsugaren vid Ringhals kärnkraftverk beräknas kosta företaget cirka 1,8 miljarder kronor. En brand behöver inte vara så stor att den blir livsfarlig för människor innan den kan anses som oacceptabel.

Bara det produktionsavbrott som uppstår vid saneringen av brandröken från en liten brand kan bli dyrt. Ju närmare överlämnadedatum, desto kostsammare. Hur långt blir exempelvis avbrottet om alla installationer ovan undertak måste demonteras för att en acceptabel sanering ska kunna genomföras?

Sammanfattning

Sammanfattningsvis tror vi att följande punkter kan vara värdefulla när man pla-

nerar brandskyddsarbetet på nästa byggarbetsplats: ● Tänk efter före. Planera arbetet efter relevanta krav och arbetsmoment men också utifrån vad man tror att man klarar av att hantera. ● Integrera brandskyddsarbetet som en naturlig del av arbetsmiljöarbetet och logistikarbetet (materialflöden och arbetsmoment). ● Brandskyddsansvariga måste vara i en position att fatta beslut. Lägg brandskyddsansvaret på rätt nivå eller delegera ansvaret. ● Ställ krav på att underentreprenörer ska bedriva ett brandskyddsarbete men ge också förutsättningar för detta arbete. ● Håll ordning och reda på byggarbetsplatsen.

Dessa tips är av mer övergripande karaktär. Vi rekommenderar bland annat SP:s rapport ”Brandskydd på byggarbetsplats – Vägledning” för mer detaljerad läsning om vad man bör tänka på vid en byggarbetsplats.

■

Mer att läsa

Brandskydd på byggarbetsplats – Vägledning. SP Rapport 2012:11.

Brandskydd på byggarbetsplatser, Brandskyddsföreningens rekommendation, 2011.

Skydd mot anlagd brand, Brandskyddsföreningen, 2009.

Brandskydd Byggbodar, Brandskyddsföreningen, 2009.

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

53

När vi är färdiga med våra kunder vill vi helst inte se dem igen.

6RLQ ]P TLKNLY H[[ KL[ pY LU ZHUUPUN TLK TVKPÄRH[PVU Kr KL[ MYpTZ[ \[N Y L[[ R]HSP[L[ZS M[L MYrU VZZ [PSS ]rYH R\UKLY 5pY ]rYH IYHUK VJO YPZRPUNLUQ YLY \[M Y[ ZP[[ \WWKYHN ZRH R\UKLU RpUUH ZPN [Y`NN VJO U QK TLK ZPU S ZUPUN 4VKPÄRH[PVULU SPNNLY P H[[ ]P NpYUH [YpMMHY R\UKLYUH PNLU TLU Kr P ZHTIHUK TLK UpZ[H WYVQLR[ Vi kan stödja er i olika projekt inom Risk- och Sårbarhetsanalyser, Brandskyddsprojektering, Systematiskt brandskyddsarbete (SBA), Utbildningar, Hantering av brandfarlig vara m m. www.prevecon.se

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. www.brandkonsulten.se 54

Bygg & teknik 6/13

BIV satsar på stöd för tillämpning Lagar och regler lägger ett stort ansvar på den enskilde att göra rätt i situationer som ofta är öppna för tolkningar. Det kan handla om skälig brandskyddsnivå i komplexa byggnader där vägledning saknas, eller hur en modell ska användas på rätt sätt. Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV) ger nu ut tre vägledningar för att ge ett stöd för tillämpningen av brandskydd. Områdena sträcker sig från Br0-byggnader (komplexa byggnader) avancerade datormodeller (CFD) och kontroll av brandskydd i byggprocessen.

BIV har satsat på tre tillämpningsområden: Br0-byggnader, kontroll av brandskydd i byggprocessen och användning av CFD-modeller. 2012 startades tre grupper som bestod av medlemmar från föreningen med fem till tio deltagare i varje grupp. Varje grupp har arbetat fram en vägledning som är tänkt att ge ett stöd för användarna i områden, där det ligger ett stort ansvar på den enskilde och ofta förekommer tolkningsmöjligheter. Exempelvis är projektören skyldig att använda CFD-modeller korrekt, kontrollen förväntas utföras inom byggherrens organisation och för komplexa byggnader, så kal-

lade Br0-byggnader, ges endast begränsad vägledning från Boverket.

Satsningen på tillämpningsstöd är en unik satsning för BIV. Inget hade varit möjligt utan engagemanget från våra medlemmar. Arbetssättet kan liknas vid hur arbete sker vid utveckling av öppen källkod, standardiseringskommittéer eller hur vår moderförening, SFPE, arbetar med att utveckla guidelines. Engagemanget har varit stort i grupperna och vi sätter stort värde i den tid och kraft som personerna i arbetsgrupperna har lagt ner.

Arbetet i grupperna har varit intensivt och samtliga förslag har varit ute på remiss för att få in synpunkter från andra aktörer.

Genom att BIV representerar över 300 brandingenjörer och det öppna förfarandet finns nu förutsättningar för ett bra genomslag av resultatet. Genom vägledningarna ges nu ett bra stöd till de som arbetar med dessa frågor. Respektive område presenteras nedan.

Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen

Den stora otydligheten i lagstiftningen kring utförandekontroller av brandskydd är den främsta anledningen till att detta tillämpningsdokument om utförandekontroll av brandskydd i byggprocessen utfördes. Vad är egentligen en rimlig nivå på utförandekontroller? Vad behöver kontrolleras? Hur mycket tillit kan man till exempel lägga till entreprenörers egenkontroller och hur mycket måste den som skriver brandskyddsdokumentationen som relationshandling själv förvissa sig om att utförandet stämmer med dokumentationen? Om det i kontrollplanen står att ett visst utförande ska styrkas genom kontroll, i vilken omfattning måste kontrollanten då kontrollera? Vem bör kontrollera brandskyddet, är det till exempel alltid en utförandekontrollant brand eller kan det vara andra besiktningsmän? Hur upptäcks projekteringsmisstag, till exempel att en elprojektör har missat att beskriva nödbelysning i

bygghandlingarna, trots att det i brandskyddsbeskrivningen framgår att detta ska finnas?

Otydligheten i dessa frågor leder till stora variationer hur brandskyddet kontrolleras innan lokaler tas i bruk efter utförda entreprenadarbeten. I många fall riskerar brister att inte upptäckas med potentiell fara för liv och egendom till följd.

Det kan även konstateras att kunskapsnivån om utförandekontroller, kontrollplaneprocessen och brandprojekteringsprocessen är varierande och ett av syftena med tillämpningsdokumentet är att höja kunskapsnivån om detta.

Huvudsyftet med tillämpningsdokumentet är att skapa en grund för en enhetlig lägsta nivå på utförandekontroller i syfte att uppfylla samhällets krav enligt plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF) och Boverkets byggregler (BBR). Detta genom att föreslå omfattning på kontroller och vem som bör utföra dessa.

Tillvägagångssätt. En av de viktigaste frågorna man bör ställa sig när man skriver ett tillämpningsdokument är vem dokumentet riktar sig till och hur arbetet ska implementeras.

Den primära målgruppen är personer som har en stor påverkansmöjlighet i utförandeprocessen, det vill säga kontrollansvariga, brandskyddskonsulter, byggnadsnämnder och räddningstjänster. Arbetsgruppen såg dock ett stort mervärde i att förmedla kunskap som kan vara nyttig för byggherrar, projektledare, entreprenörer med flera, varför dessa fanns i åtanke främst för de förklarande avsnitten om kontrollplaneprocessen och brandprojekteringsprocessen.

För implementeringsprocessen avseende omfattning och utförare av kontroller diskuterades två alternativ: Det första alternativet var att ta fram en mall med förslag till kontrollpunkter av brandskyddet för kontrollplan enligt PBL, som en service till kontrollansvariga. Fördelen med detta är att om kontrollkraven

Faktaruta

Artikelförfattare är Michael Strömgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Nils Olsson, Bengt Dahlgren Brand och Risk AB, Fredrik Nystedt, Wuz Risk Consultancy AB och Daniel Rosberg, WSP Brand & Risk.

Bygg & teknik 6/13

Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV) är officiell avdelning (chapter 47) till den internationella organisationen Society of Fire Protection Engineers (SFPE). Sedan 1996 verkar BIV för ett bra brandskydd i samhället. För att uppnå sitt syfte arrangerar BIV seminarier, konferenser och andra arrangemang med anknytning till brandskydd. Dessutom auktoriserar föreningen dokumenterat kvalificerade brandskyddsprojektörer.

Vägledningarna kan laddas hem från BIVs hemsida.

Mer information finns på www.sfpe-biv.se.

55

definieras i kontrollplanen blir de tvingande att utföra som en del i byggprocessen. Nackdelen med detta alternativ är att BIV har relativt små resurser att påverka landets kontrollansvariga att använda denna mall.

Det andra alternativet var att föreslå ett fåtal viktiga kontrollpunkter för kontrollplan PBL (till kontrollansvariga) och i stället fokusera på att ta fram en lista med förslag till kontrollpunkter av brandskyddet som bör utföras för att i en brandskyddsdokumentation (relationshandling) kunna styrka att brandskyddet är utfört på det sätt som beskrivs i dokumentationen.

Fördelen med detta alternativ är att en mycket stor andel av Sveriges brandskyddsprojektörer är medlemmar i BIV och föreningen har därmed en större möjlighet att påverka brandskyddsprojektörer att enas kring denna lägsta nivå på kontroller. Nackdelen är att kontrollpunkter inte blir lika tvingande som om de hade stått i en kontrollplan. Efter moget övervägande valdes detta alternativ.

Kommunens och räddningstjänstens roll i byggprocessen. En av arbetsgruppens största utmaningar var att beskriva kommunens och räddningstjänstens roll i byggprocessen. Detta ledde till långa diskussioner inom arbetsgruppen och skapade dessutom ett stort engagemang när en förhandskopia av tillämpningsdokumentet skickades på remiss till BIV:s medlemmar, intresseorganisationer och myndigheter. Behovet av samsyn i denna fråga visade sig därmed vara mycket stort.

56

I förarbetena till plan- och bygglagen konstateras att kommunen har fått större insyn i byggprocessen med fler kontrollsteg i syfte att fånga upp eventuella brister. Räddningstjänsten kan bistå kommunen i dess kontroll där kommunen: ● främst kontrollerar byggandet genom att kontrollera kompetensen hos byggherren, ● gör övergripande tekniska bedömning att de tekniska egenskapskraven i PBF efterföljs och ● kontrollerar att alla utformningar som avviker från de allmänna råden är verifierade med analytisk dimensionering.

Kontrollplan. I kontrollplanen enligt PBL bör följande punkter alltid finnas med avseende projektering och utförande: ● Att en brandskyddsbeskrivning finns upprättad och att egenkontroll av denna är utförd. ● Att respektive disciplin (arkitekt, elkonsult, VVS-konsult etcetera) har inarbetat allt brandskydd från brandskyddsbeskrivningen till bygghandlingar. ● Att utförandekontroll av brandskyddet har utförts och att brandskyddsbeskrivningen följs. ● Att en brandskyddsdokumentation (relationshandling) upprättas.

Att respektive disciplin följer brandskyddsbeskrivningen är ett av de viktigaste momenten för att brandskyddet ska bli rätt i slutändan. Många fel som upptäcks vid utförandekontroller beror på misstag vid projekteringen. Noggranna genomgångar mellan brandskyddsprojek-

tör och medprojektörer inför leverans av förfrågningsunderlag/bygghandlingar bör alltid ingå i projekteringen.

I figur 1 visas ett utdrag ur den framtagna listan med lämpliga utförandekontroller för att kunna styrka att brandskyddet är utfört enligt brandskyddsdokumentationen. Listan är redigerbar och objektsanpassas således för varje projekt. För varje förkortning i listan finns en utförlig förklaring i tillämpningsdokumentet. I huvudsak tar listan upp krav på entreprenörens egenkontroll, omfattning på utförandekontroll samt vem som utför kontrollen.

Stöd för tillämpning vid brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader

I BBR 19 introducerades en ny brandteknisk byggnadsklass, Br0, för vilken brandskyddet ska verifieras med analytisk dimensionering. I dessa byggnader kan förenklad dimensionering, det vill säga det utförande som beskrivs i de allmänna råden i BBR endast användas i begränsad omfattning. Anvisningarna hur brandskyddet ska verifieras är begränsade och BIV har valt att ta fram ett stöd för tillämpning av BBR vid dimensionering av brandskydd i Br0-byggnader. Fokus har varit på hur man kan gå tillväga för att identifiera verifieringsbehovet i dessa byggnader. Även om byggnadsklassen Br0 är ny i och med BBR 19 har det sedan BBR 10 från 2002 ställs krav på att analytisk dimensionering ska användas för att verifiera brandskyddet i byggnader med mycket stor risk för personskada. Exem-

Figur 1: Exempel på kontrollpunkter som bör utföras inför upprättande av brandskyddsdokumentation (relationshandling).

Bygg & teknik 6/13

pel på sådana byggnader var byggnader med fler än sexton våningsplan, vissa typer av samlingslokaler eller vårdanläggningar, samt komplexa byggnader under mark. I BBR 10 angavs endast att brandskyddet skulle verifieras med analytisk dimensionering, utan någon som helst ytterligare anvisning gällande tillvägagångsätt. I BBR 19 ger Boverket fler detaljer och presenterar bland annat fyra aspekter vilka man bör ta särskild hänsyn till vid utformningen av brandskyddet: ● Om utvändig släckinsats inte kan genomföras. ● Om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad. ● Om den befarade konsekvensen är mycket stor. ● Om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter.

Vidare anger Boverket att man i begränsad omfattning kan använda förenklad dimensionering, för till exempel enskilda rum, brandceller eller komponenter. Vad begränsad omfattning innebär för respektive byggnadstyp med brandteknisk byggnadsklass Br0 är en av de viktigaste frågorna att besvara vid verifieringen av brandskyddet i Br0-byggnader.

BBR 19 ger dock ingen konkret anvisning om vilken säkerhetsnivå som är tillfredsställande och det är svårt att relatera tillfredsställande brandskydd till en referensbyggnad eftersom sådana saknas för Br0-byggnader. BBR 19 anger dock att brandskyddet lägst bör motsvara en referensbyggnad i närmast motsvarande byggnadsklass. BIV:s stöd för tillämpning har således valt att fokusera dels på betydelsen av de särskilt viktiga aspekterna och dels på vad som kan beaktas som ”begränsad omfattning”. Vägledning ges för höga byggnader (mer är sexton våningar), samlingslokaler (Vk2b och 2c), sjukhus (Vk5c) och inlåsta personer (Vk5d).

Verifiering. En av svårigheterna med Br0-byggnader är således hur man verifierar att byggnaden uppfyller samhällets krav och att brandskyddet ger en acceptabel risknivå. Detta innefattar detaljutformning av specifika delar av byggnadens brandskydd men också en helhetsbedömning av brandskyddet utifrån byggnadens riskbild. I detta avseende kan man tänka sig två huvudtyper av påverkan i händelse av brand, vilka vi valt att kalla för ”lokal” och ”global” påverkan för byggnaden eller de personer som befinner sig i byggnaden. En del av brandskyddet som endast har en lokal påverkan kan i större utsträckning anses uppfylla kraven för att ses som begränsad omfattning. Ett exempel på lokal påverkan på brandskyddet kan vara en enskild lägenhet i en hög byggnad. Att dimensionera brandskyddet i denna lägenhet med lösningar enligt förenklad dimensionering bör vara möjligt då det handlar om begränsad omfattning.

Att däremot dimensionera gemensamma Bygg & teknik 6/13

delar, till exempel den fortsatta utrymningen när personen lämnat lägenheten blir inte lika enkelt. Då byggnaden är hög kan utrymning till det fria vara förenat med svårigheter, lång vertikal förflyttning, utrymningshissar kanske är aktuellt och där finns också en global påverkan då flertalet lägenheter eller större folkmassor måste utrymma samtidigt. Därför bör denna del av brandskyddet dimensioneras med analytisk dimensionering. Det kan konstateras att om det föreligger en risk för global påverkan krävs med största sannolikhet analytisk dimensionering, medan delar av brandskyddet som endast har en lokal påverkan i de flesta fall bör kunna dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering.

Verifieringen av brandskyddet i en Br0-byggnad ska utgöras på två olika nivåer. Den första nivån utgör en övergripande analys som syftar till att bedöma hur byggnadens totala brandskydd ska utformas för att hantera de särskilt viktiga aspekterna som lyfts fram för Br0-byggnader. Fokus ligger således på att dels konkretisera dessa viktiga aspekter samt beskriva hur brandskyddsstrategin är utformad för att hantera de särskilda förutsättningar som råder i byggnaden. Särskild vikt bör läggas på brandskyddets robusthet där de olika barriärerna som bygger upp byggnadens brandskydd bör redovisas. Den övergripande analysen omfattar också en genomgång av vilka delar av brandskyddet som kan anses ha lokal påverkan och där förenklad dimensione-

ring kan användas, samt vilka delar som anses ha global påverkan och kräver en utformning som bestäms med analytisk dimensionering. Den andra nivån berör verifiering av delar av brandskyddet. Här kan anvisningarna i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnadens brandskydd (BBRAD 3) tilllämpas avseende metoder, scenarier, indata och kriterier. Det bör också nämnas att projekteringen av Br0-byggnader kan kräva en förstärkt egenkontroll då dessa byggnader ofta är unika. I många fall kan det vara lämpligt att kontrollen utförs av en tredje part i syfte att säkerställa objektivitet och att tillföra ytterligare kompetens i projektet.

En stor del av BIV:s stöd för tillämpning handlar om att ge exempel på de aspekter som kan vara aktuella att ta hänsyn till relaterade till insats och utrymning. Vidare presenteras också ett stöd för att identifiera verifieringsbehovet, där projektören ska avgöra om en specifik del av brandskyddet kan anses ha lokal eller global påverkan. I figur 2 redovisas exempel på viktiga aspekter för en hög byggnad och i figur 3 redovisas exempel på delar av brandskyddet som kan anses ha lokal eller global påverkan för kraven i avsnitt 5:3 och 5:5 i BBR.

Stöd för tillämpning vid användning av CFD-modeller

Analytisk dimensionering används i de fall då förenklad dimensionering, det vill säga att brandskyddet utformas helt i en-

Figur 2: Exempel på särskilt viktiga aspekter i en hög byggnad.

Figur 3: Exempel på lokal respektive global påverkan i en hög byggnad.

57

lighet med de allmänna råden byggnaden kommer branden till föreskrifterna i BBR 20 inte med den mindre brandkällan tillämpas. Boverket BBRAD 3, sannolikt medföra att längre utramar för hur analytisk dimenrymningstider tillåts, vilket i sionering ska genomföras för att praktiken innebär att man kan ta uppfylla BBR-föreskrifternas in mer folk i lokalen eller ha färfunktionskrav. re utrymningsvägar. KonseBoverket förutsätter dock i kvenserna kan bli väldigt stora sina anvisningar att de underligenbart på grund av en mindre gande analyserna av exempelvis beräkningsteknisk aspekt. brandgasfyllnad och utrymning Exemplet är bara ett av utförs korrekt och ingen vägledmånga som kan ges. Användaning ges i hur själva beräkningren av en CFD-modell ställs inarna ska genomföras. Det överför många liknande vägval när gripande syftet med BIV:s tillen rumsbrand ska modelleras. tillämpningsdokument lämpningsdokument för anBIV:s vändning av CFD-modeller är för CFD belyser dessa aspekter att vägleda såväl användare som och ger användaren den vägledgranskare i arbetet med att utföra ning som behövs i vägvalet.

CFD-beräkningar för att uppnå Utöver den beräkningsteknisen acceptabel och korrekt nivå ka vägledningen innehåller dovid tilllämpningen av BBRAD kumentet även en mjukare del Figur 4: Skillnaden mellan två bränder som båda 3. Vägledningen syftar även till som handlar om vilken arbetsutvecklar samma maximala effekt ( 2 MW). att påvisa såväl tekniska vägval metodik både CFD-användaren vid skapandet av modellen som och granskaren av analysen bör att beskriva en rimlig lägstanivå på kvali- på cirka två meter och i fallet med den använda. Arbetsmetodiken består av ett mindre brandkällan är motsvarande flam- kronologiskt flöde i åtta delsteg, som vitetssäkring och arbetsmetodik.

Tillämpningsdokumentet är särskilt höjd cirka fem meter. Att flammorna är sualiseras i figur 5. anpassat för användning av CFD-model- olika i sin karaktär får konsekvenser för BBRAD 3 tydliggör att dimensionelen Fire Dynamics Simulator (FDS) som resultaten. Branden med den större brand- ringsprocessen för analytisk dimensioneär den vanligaste modellen när brandtek- källan kommer ha större luftinblandning i ring bör omfatta en beskrivning av vad niska CFD-analyser utförs. I FDS version plymen och därmed genereras ett snab- som ska analyseras, hur det ska ske och 5 finns över 400 parametrar som använda- bare brandgasfyllnad än i fallet med den vad som är tillfredsställande brandsäkerren själv kan styra över. Det medför att mindre brandkällan. Utförs analysen för het. Vidare tydliggörs grundläggande användaren ganska enkelt och omedvetet att utvärdera utrymningssäkerheten i kvalitetskrav för analysen, där följande kan begå misstag i modelleringfyra steg bör ingå: ● Identifiering av verifieringsen som leder till resultat som behovet inte speglar problemet särskilt ● Verifiering av tillfredstälväl. lande brandsäkerhet Exempel på tillämpning. Ett ● Kontroll av verifiering exempel som visar på problema● Dokumentation av brandtiken är om den tidiga delen av skyddets utformning. ett brandförlopp i en samlingsArbetsmetodiken i vägledlokal försedd med sprinkler ska ningen har utformats för att modelleras. Sannolikt är det rouppfylla Boverkets ovanstående busthetsscenariot där sprinkler råd. fallerar som blir dimensioneEn aspekt som arbetsmetodirande. Enligt BBRAD 3 ska ken särskilt främjar är att kvalibranden då tillväxa till en maxitetsgranskningen ska påbörjas i mal effektutveckling på 2 MW. ett tidigt skede, innan CFD-siCFD-användaren ställs då inför muleringen startat. Simuleringsproblemet hur en brand på 2 MW ska modelleras. En del i tiderna för ett brandförlopp i en CFD-modell kan i många fall problemet är hur stor brandkälvara väldigt långa, flera veckor. lan ska vara. Exempelvis kan Genom att påbörja kvalitetsCFD-användaren låta brandkälgranskningen tidigt minskar lan vara 2 x 2 m². Branden utsannolikheten att ett fel uppvecklar då 500 kW/m². Eller så täcks sent i skedet då man sankan branden modelleras med en nolikt inte har tid vänta flera dastorlek på 1 x 1 m² med 2 000 gar eller veckor på att få nya rekW/m². Båda metoderna ger sultat.

■ samma maximala effektutveckling, 2 MW, och uppfyller då BBRAD 3, men skillnaderna i resultaten av analysen stora. FiVälkommen till gur 4 illusterar hur flammorna Bygg & tekniks ser ut från de båda bränderna då hemsida: de modellerats i FDS. Figur 5: Föreslagen arbetsmetodik.

I fallet med den större brandbyggteknikforlaget.se källan har branden en flamhöjd 58

Bygg & teknik 6/13

Marknadens billigaste underlagsdu Vår svensktillverkade underlagsduk kostar lite mer, håller lite längre och är lite enklare att jobba med. Bredare rullar betyder färre skarvar, större trygghet* och snabbare läggning. Och brett sortiment innebär att du alltid hittar rätt produkt.

Kort sagt: Med FlexiLight PRO, FlexiLight och nyheten VillaFlex DUO kan du lägga fler och bättre tak på samma tid, dvs mer klirr i kassan.

Bredare rullar färre skarvar *Icopals underlagsduk är utvecklad för svenskt klimat och uppfyller kraven i AMA Hus 11 kap JSC.61.

Två riktigt bra klisterkanter Upp till 30 års garanti

icopal.se

Deltabalk samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner Deltabalken är den enda samverkansbalk som har verifierade brandegenskaper enligt tester vid SP, Borås

Bygg & teknik 6/13

59

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Leverantör av fönster- och fasadprodukter.

VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

– skivan

59 x 46 mm

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

Betongdukar:

Fiberkompositskivor:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betonginstrument:

Fogband:

10-10-12 13.08.48

Geosynteter: www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

60

Bygg & teknik 6/13

branschregister

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

(FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Ingjutningsgods:

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 6/13

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

61

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Tak- och fasadvård:

MILJÖANALYSER

Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, Mögel- och röta mm.

1650 ISO/IEC 17025

PK Group AB Box 96, 851 02 Sundsvall 060-12 72 40 www.pkgroup.se

Tak/Tätskikt:

Ljus och säkerhet: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Takplåt:

Plywood:

Utemiljö/Terrasser

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

62

Bygg & teknik 6/13

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

”Varför bygger inte alla med PAROC® element?”

PAROC® element är obrännbara (A2) och alstrar mycket lite rök och giftiga produkter (s1).

De bildar heller inga brinnande droppar (d0).

Läs mer på paroc.se

REKOMMENDERAR PAROC SANDWICHELEMENT

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03 paroc.se