7/13 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Betongbyggnadsteknik

Nya standarder för betong Nr 7 • 2013 Oktober 105:e årgången

Smartare uppvärmning med TermoDeck™ I moderna hus bygger man ofta bort den naturliga

radiatorer och inget vattenburet system för uppvärmning

värmelagringen i bjälklagen. Med TermoDeck erbjuder

behövs. I kombination med Strängbetongs värmeisolerande

Strängbetong ett alternativ till det tänkandet. Systemet

klimatskal med sandwichelement kan energianvändningen

utnyttjar bjälklagets kanaler för att leda in varm luft som

minska med upp till 50%. Med små förändringar uppfyller

värmer upp byggnaden. Lite som en klassisk kakelugn,

bostäderna kraven för passivhus. Det tycker vi är smartare

fast på ett modernt sätt. Golv- och takytor fungerar som

byggande.

Läs om passivhus med TermoDeck på strangbetong.se (eller skanna koden):

Smartare byggande

ůŝ ĨĂŬƚƵƌĂŬƵŶĚ͊ ŶƐƂŬ ƉĊ ƌŝŶŬĂďLJƌŽƌ͘ƐĞ

Beställ katalog ŐĞŶŽŵ ĂƩ ƐĐĂŶŶĂ QR-koden

ϭϴϬ ĚĂŐĂƌƐ ƌĞƚƵƌƌćƩ ƉĊ ůĂŐĞƌǀĂƌŽƌ ^ƚŽƌƚ ůĂŐĞƌ ^ŶĂďďĂ ůĞǀĞƌĂŶƐĞƌ ůůƟĚ ĞŶ ƉƌŝƐǀćƌĚ Ăīćƌ ZŝŶŬĂďLJ ZƂƌ Ͳ ĨƂƌ ĨƂƌĞƚĂŐ

sŝ ĮŶŶƐ ŝ ZŝŶŬĂďLJ ŽĐŚ :ƂŶŬƂƉŝŶŐ͕ ƉŽƐƚŽƌĚĞƌͬǁĞďďƐŚŽƉ ǁǁǁ͘ƌŝŶŬĂďLJƌŽƌ͘ƐĞ Bygg & teknik 7/13

3

ByggTeknik 185x133 Ad_Sep13 13/09/2013 13:20 Page 1

Insulated Roof & Wall Panels Upptäck den optimala sandwichpanelen IPN-panelen från Kingspan är unik.

Den har ett av marknadens bästa u-värde och erbjuder flexibla lösningar som hjälper dig att bygga efter dagens- och morgondagens energikrav och den är brandsäker (B-s1,d0 samt FM godkänd).

Läs mer om möjligheternas panel på: www.kingspanpanels.se

Kingspan Ltd Kråketorpsgatan 10 C, 431 53 Mölndal, Sweden t: +46 (0)31 760 2699 email: info@kingspan.se www.kingspanpanels.se

SE DET www.geoscanners.com | info@geoscanners.com | 0921-53020 4

Bygg & teknik 7/13

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Nya standarder för betong Markus Peterson Betongens livscykel Otto During Underhållsfria samverkansbroar uppförda i rostfritt stål och betong Jeanette Säll et al Hållfasthets- och värmeutveckling hos slaggbetong – modellering och tillämpning Oskar Esping och Ingemar Löfgren Tillämpad impulslastberäkning Morgan Johansson och Björn Ekengren Effekt av injektering i betongsprickor Bertil Persson Möjligheter med betong vid miljöcertifiering Pia Öhrling et al Alkalisilikaproblem för betong i Sverige – ett växande problem som inte bör negligeras Jonatan Paulsson-Tralla et al Stor variation i resultatet från svenska byggnadskonstruktörer Martin Fröderberg Tredimensionell modellering av betongens heterogena sammansättning Filip Nilenius et al ”Bron till någonstans” David Sharpe et al RBK-mätningar:

8 10 12

17 20 29

32 34 44 49 54 56 60

Mätmetoder för att få rätt mått mätt 62 av den relativa fuktigheten i betong Robert Tael Krysset 63 Praktikantresa till Kina 2013 64 Carl Michael Johannesson OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. BETONGBYGGNADSPROJEKT I ALVIKS STRAND, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 7/13

Bilaga medföljer

”

ledare

Ett gott exempel

Varje vecka anmäls i snitt 1 600 arbetsolyckor och 200 arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket. Samtidigt dör minst en person i veckan i sitt arbete, vilket är helt oacceptabelt. Arbetsmiljöverket satsar därför nu stort i tre år på det förebyggande arbetsmiljöarbetet och betonar att många av arbetsolyckorna och dödsfallen kan förhindras om arbetsgivaren bedriver ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Det handlar om att kartlägga och bedöma riskerna på arbetet, ta lärdom av tillbuden, vidta åtgärder för att minimera riskerna och följa upp, så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete.

Byggbranschen är dessvärre alltför väl representerad i denna dystra statistik. Bara under byggandet av Citybanan i Stockholm, förvisso ett mycket stort och tidskrävande projekt, har fem personer omkommit och enligt tidningen Byggnadsarbetarens senaste nummer så är det endast genom lyckosamma tillfälligheter som det inte blivit ännu fler dödsolyckor bara i år. En förfärlig statistik!

Finns det då inga goda exempel på systematiskt arbetsmiljöarbete? Jo, det gör det.

”Det behövs fler goda exempel på förebyggande arbetsmiljöarbete” För tredje året i rad genomför NCC vad man kallar Awareness Day, det vill säga att arbetet avstannar klockan 9:00 på samtliga arbetsplatser i företagets alla olika verksamStig Dahlin hetsländer för en gemensam diskussion om hur arbetsmiljön chefredaktör upplevs och vad som kan göras för att förbättra säkerheten och hälsan bland medarbetarna.

Resultat? Ja, sedan NCC införde Awareness Day 2011 fram till och med juni 2013 har arbetsplatsolyckorna minskat med hela 29 procent! Lars Gunnar Larsson, koncernens arbetsmiljöchef och ansvarig för Awareness Day har all anledning att vara glad och stolt över utvecklingen. Han betonar vikten av att diskutera säkerheten på arbetsplatserna för att på så sätt fånga upp attityder och beteenden bland de anställda och att uppmuntra dem till att sätta säkerheten främst. NCC har en nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor och nolltolerans mot att inte följa säkerhetsreglerna.

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 7 • 2 013 Okto ber Å r g å n g 10 5 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2012: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2013: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

5

En vass gänga vår styrka Starkare och snabbare infästningar utan plugg.

Med Multi Monti gör du säkra infästningar direkt i betong, sten, tegel och andra murverk – helt utan plugg. Vår patenterade skruv med vassa sågtänder, skär gängor i skruvhålets väggar, utan sprängverkan.

Du borrar mindre hål, närmare hörn och kanter med liten risk för sprickbildning.

Lär dig mer på: www.heco.se

Branschunikt ETA-certifikat för innovativ funktion.

Nyhems Industriområde, 330 33 Hillerstorp. 0370 -37 51 00. www.heco.se

Betong har precis som träd förmågan att suga upp koldioxid från omgivningen.

I hus med betongstomme kan man minska energikonsumtionen med upp till 30 %.

100 % av betongen går att återvinna.

Läs mer på svenskbetong.se.

6

SV_Betong Annons 91x133.indd 1

2013-09-25 08.59

Bygg & teknik 7/13

r r r r r r r r r r r r r r

Design_your_future_with_URS_swedish.indd 2

27/09/2013 16:29:01

%(721*(/(0(17 ZZZ GDODFHPHQW VH

Bygg & teknik 7/13

7

Mer än sex av tio stockholmare, 64 procent, störs av trängseln i Stockholms innerstad och hälften vill att politikerna på lång sikt ska jobba för en bilfri innerstad. Det visar Novus opinionsundersökning som Veidekke lät göra i samband med att president Obama besökte Stockholm.

– Stockholmarna är trötta på trängseln och fick under ett par dagar chansen att känna hur luftig en bilfri innerstad skulle kunna vara, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på bygg- och anläggningsföretaget Veidekke.

Hela 52 procent anser att Stockholms politiker på lång sikt bör jobba aktivt för att uppnå en bilfri innerstad. I åldersgruppen 18 till 29 år är andelen 63 procent och bland studenter är den ännu högre.

– Dagens trafiklösningar måste integreras med morgondagens utmaningar. Det innebär bland annat mer kollektivtrafik och mindre bilar på gatuplan, så att ett blomstrande gatuliv kan växa fram i stället. Det stämmer helt med Veidekkes vision om det ”Nya gröna Stockholm” som presenterades tidigare i år, konstaterar Lennart Weiss.

Andelen rödgröna väljare som på lång sikt vill ha en bilfri innerstad är 59 procent. Det är något högre än bland alliansväljare, där andelen är 46 procent.

Den experimentella forskningen på Karolinska Institutet växer och behovet av större laboratoriekapacitet och modernare lokaler på Campus Solna är stort. Därför uppför Akademiska Hus tillsammans med Karolinska Institutet ett högspecialiserat forskningslaboratorium, som blir ett av Europas största med en yta på cirka 80 000 kvadratmeter. I superanläggningen rekordinvesterar Akademiska Hus 3,5 miljarder kronor.

– KI är ett av världens mest framstående medicinska universitet. Bygget av Biomedicum är en viktig del i att ytterligare utveckla Karolinska Institutet och upprätthålla Sveriges ställning som en av världens mest framstående forskningsnationer, sade utbildningsminister Jan Björklund i samband med att det första spadtaget togs i Solna.

Biomedicum kommer enligt uppgift att ha plats för cirka 1 700 forskare och övrig personal. Här skapas unika möjligheter till gränsöverskridande forskning när experimentell forskning från olika vetenskapliga discipliner för första gången samlas under ett tak. Det planeras för många mötesplatser och en kärna av gemensamma faciliteter, vilket gör att dyrbar utrustning kan utnyttjas effektivt av många.

Biomedicum kommer att bestå av två sammanlänkade huskroppar som ligger i nära anslutning till det framväxande universitetssjukhuset på andra sidan Solnavägen. Därigenom ska utbytet mellan klinisk och experimentell forskning stärkas. Biomedicum beräknas stå klart under 2018.

Största byggstarten Byggstart för ett av sedan Bo85 Europas största Fredagen den 27 september togs ett första spadtag för vad som uppges vara den största byggstarten sedan bostadsmässan Bo85 på tre forskningslab olika platser i Upplands Väsby. Det är Väsby-

hem som startar tre bostadsprojekt om totalt 370 lägenheter.

På Hammarbyvägen ska fem punkthus om 97 lägenheter uppföras med byggstart nu under oktober. I Sigmaområdet alldeles intill ska fem huskroppar om totalt 190 lägenheter byggas. Båda dessa projekt uppförs med hyresrätt och kommer att ägas och förvaltas av Väsbyhem.

På Holmvägen sker samtidigt byggstart av 83 lägenheter i ett bostadsrättsprojekt som initierats av Väsbyhem.

SKISS: BERG/C.F. MØLLER

Biomedicum i Solna – ska bli ett av Europas största forskningslaboratorier.

I slutet av september togs det första spadtaget för Biomedicum, enligt upgift ett av Europas största högspecialiserade forskningslaboratorier för Karolinska Institutet i Solna.

8

Ny lekmiljö i Åbylund

Åbylund i Linköping är ett bostadsområde från 1950-talet med flerbostadshus samlade kring en stor park. Tyréns uppdrag har varit att gestalta en ny lekmiljö och att tillföra parkområdet ett mervärde.

Huvudparten av parken utgörs av gräsytor kantade av stora kastanjeträd. Centralt fanns en tidstypisk plaskdamm. Plaskdammen har sedan flera år tillbaka varit obrukbar och har

tillsammans med en gammal uttjänt lekplats gett ett sorgligt intryck.

Målet och utmaningen var enligt uppgift att utveckla parken med nya platser för aktiviteter och som stimulerade till generationsmöten. I bostadsområdet kring parken finns många smålägenheter med äldre boende och två förskolor har sin verksamhet i området.

50-talsparken har fått nya lekytor där vatten fortfarande utgör ett lekelement, den gamla bassängen har ersatts av stålbågar med vattendimma. Sandlåda och gunga för de minsta medan större barn får inta bandyplanen och klätterleken. En stor berså eller kanske snarare ett trädgårdsrum för kaffestunder med utblick över blomster och busande barn. Längre upp i parken finns en grillplats och möjligheter till möten med boulespel.

Lallerstedts ”nya” posthus i Luleå får restaurang

Vetenskapens hus i Luleå.

BILD: MAF ARKITEKTKONTOR

Störande trängsel i Stockholms innerstad

NCC Construction ska på uppdrag av Diös omvandla posthuset från 1953 till Vetenskapens hus, en mötesplats för Luleåbor och studenter. I det kulturmärkta huset kommer NCC att bygga en restaurang, vilket rimmar väl med att arkitekten heter Lars-Erik Lallerstedt. Ordern uppges vara värd 27 miljoner kronor.

– Posthuset har alltid varit en viktig plats för möten och utbyte av information i vårt samhälle. Nu siktar Vetenskapens hus på att få samma roll i Luleås posthus. Vi hoppas att de som vanligtvis inte brukar vara intresserade av vetenskap också blir nyfikna. Som ett första steg kan man börja med att fika eller äta en bit i matsalen, säger Ulf Boström, marknadsområdeschef på Diös i Norrbotten.

Sedan posthuset stängdes 2008 har den vackra byggnaden, med ett av Luleås bästa lägen, stått tom. Men i början av 2014 öppnar portarna igen. Då kommer Luleå tekniska universitet, som ligger sex kilometer utanför Luleå, att använda huset för att öka sin närvaro i centrum. Luleåborna får på så vis mer kunskap om universitetet, samt om LKAB och Kungliga vetenskapsakademin IVA Nord, som också står bakom satsningen.

– Mycket bevaras i den kulturskyddade byggnaden. Den gamla känslan finns kvar, men med nya ytskikt. En stor förändring vi gör är att bygga om postsorteringslokalen till en 70 kvadratmeter stor restaurang, plus kök.

Lars-Erik Lallerstedt, som en gång ritade postBygg & teknik 7/13

byggnytt

Konstruerar stort köpcentrum i St Petersburg

Sweco anlitas för konstruktionen av det nya köpcentrumet Okhta Mall i St Petersburg. Resultatet ska enligt uppgift bli ett 142 000 kvadratmeter stort och centralt beläget centrum av hög internationell standard.

– Uppdraget, som påbörjas omgående, stärker vår position som en pålitlig och kompetent samarbetspartner på den växande byggmarknaden i St Petersburg. Vi är stolta över att återigen ha fått kundens förtroende när det gäller att projektera ett stort köpcentrum av hög internationell standard, säger Markku Varis, v d för Sweco Finland.

Kunden SRV Development har tidigare anlitat Sweco för konstruktionen av köpcentrumet Pearl Plaza som nyligen invigts i St Petersburg.

108 nybyggda hyresrätter i Järnbrottsparken

Nu står de klara – Trollängen Bostads 108 hyresrättslägenheter i stadsdelen Järnbrott i Västra Frölunda. Torsdagen den 26 september var det invigning av de fyra husen som enligt uppgift byggts med fokus på kvalitet, hållbar utveckling och låg energiförbrukning.

De tre femvåningshusen och ett sjuvåningshus av så kallad punkthusmodell (husen är centrerade kring en ingång) har nyligen färdigställts. Intresset har varit stort, alla lägenheter är redan uthyrda och de sista hyresgäs-

terna flyttade in i slutet av september. Hyresgästerna består av en jämn mix av bland annat barnfamiljer, unga ensamstående och pensionärer. Lägenheterna, som är fördelade på ett till fyra rum och kök på 44 till 93 kvadratmeter följer Trollängens krav på klimatsmarta lågenergihus. Med effektiv ventilation och ett högisolerat klimatskal uppnås en energiförbrukning, som är hälften så stor jämfört med byggnormen.

– Vi är glada över det stora intresset för våra nya hyresrätter i Järnbrott. Med närhet till både lugna grönområden och centrums alla bekvämligheter är läget perfekt. Husen är byggda för långsiktig förvaltning och helt i linje med vårt miljöarbete för hållbar utveckling, säger Daniel Falk, affärsutvecklare, Trollängen Bostad.

Markarbetet påbörjades i mars 2012 men projektet startade redan år 2005 då Göteborgs stad utlyste en tävling i att bygga bostäder för hållbar utveckling. Trollängen deltog och blev tilldelade den mark i Järnbrottsparken där nu det nya området tagit form.

– Vi har kommit ett stort steg närmare vårt mål att ha 1 000 hyresrätter i Göteborgsregionen år 2020, kommenterar Anders Börjeson, v d Trollängen Bostad.

Lönsamt jobbyte

Ingenjörer som byter jobb får i snitt dubbelt så stor löneökning som de som inte gör det. Särskilt tydligt är det i Örebro, Uppsala, Jönköping och Värmland. Det visar nya siffror från Sveriges Ingenjörer.

– Det lönar sig att byta jobb. Rörligheten är avgörande för såväl den enskildes löneutveckling som för Sveriges tillväxt och utvecklingstakt, säger Patrik Nilsson, utvecklingschef på Sveriges Ingenjörer.

Nästan var fjärde medlem (23 procent) bytte jobb förra året, visar Sveriges Ingenjörers lönestatistik som bygger på uppgifter från 66 000 medlemmar. De som bytte jobb fick också i snitt 9,1 procent i löneökning medan de som inte bytte jobb fick knappt hälften, 4,5 procent.

Allra mest lönar sig jobbyten i Örebro distrikt. Här fick de som bytte jobb 11,7 procent i individuell löneökning mot 5,0 för dem som inte gjorde det. Här var det också så många som 24 procent som bytte jobb.

Därefter kommer Uppsala med 10,3 procent mot 4,4 procent (22 procent bytte jobb), Jönköping 10,3 mot 4,5 procent (21 procent

Järnbrottsparken, 108 nybyggda hyresrätter i Göteborg.

Bygg & teknik 7/13

bytte jobb) och Värmland med 9,9 procent mot 3,9 procent (17 procent bytte jobb).

– Att byta jobb lönar sig för alla inblandade – nya medarbetare ger ny energi, kreativitet och synsätt som utvecklar både verksamhet och individer, säger Patrik Nilsson.

Utvecklar bostäder i Norra Djurgårdsstaden

Kv Hornslandet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

ILL: STOCKHOLMSHM

huset, skulle nog godtagit det eftersom hans son, kocken Erik Lallerstedt visat att mat kan vara ett framgångsrecept, säger Andreas Rydberg, projektchef på NCC Construction.

NCC bygger även om bankvalvet till toaletter och en hiss till övervåningen. Men det stora runda marmorgolvet och det välvda taket är några av många delar som bevaras i 1950-talsinteriören. En stor lysdiodskärm och en modern takkrona visar hur högteknologi kan förenas med kulturhistoria.

Skanska och Stockholmshem har slutit avtal om att gemensamt utveckla kvarteret Hornslandet i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm.

Avtalet omfattar i första fasen en projektering av fem flerbostadshus med totalt 152 lägenheter, garage och butikslokaler.

Avsikten är enligt uppgift att samarbetet ska leda fram till fas två som innebär ett avtal om genomförande med planerad byggstart under sommaren 2014.

Norra Djurgårdsstaden är ett stadsutvecklingsområde med grön profil i Stockholm.

Området sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här planeras för 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser som ska kombineras med en modern hamn och spårväg.

– Vi är väldigt glada över att få samarbeta med Stockholmshem för att utveckla nya bostadshus med grön profil. Hållbarhetstänkande står i fokus här och avsikten är att söka miljöcertifiering för husen enligt Miljöbyggnad, vilket ställer höga krav på bland annat materialval, inomhusmiljö och energieffektivitet, säger Magnus Christiansen, distriktschef, Skanska Sverige AB. – Vi har stor erfarenhet av hållbart byggande. Det innebär att skapa ett boende som är ekologiskt hållbart men också ger mervärden för hyresgästerna i form av bland annat god inomhusmiljö och ljudisolering, säger Stockholmshems styrelseordförande Björn Ljung.

Välkommen också till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se 9

Entreprenadjuridik

I den nyutkomna skriften Entreprenadjuridik.

Anvisningar och råd från Svensk Byggtjänst har författaren Stig Hedberg, samlat diverse frågeställningar som kan dyka upp i det dagliga arbetet för den som ägnar sig åt entreprenadjuridik.

Boken utgår från AB eller ABT som avtalsgrund och ser på hur reglerna där kan ligga till grund för den rättsliga bedömningen av många frågor som ytligt sett kanske inte uppfattas som om de kan anses vara av juridisk betydelse.

I boken tittar Hedberg på hur grunderna för ett avtal skapas redan på ritbordet, vid skrivbordet och i förhandlingsrummet. AMA AF 12 förutsätts ha utgjort hjälpmedel vid upprättandet av de administrativa föreskrifterna, AFdelen som kan ses som en mycket viktig juridisk handling.

Exempel ges på fallgropar man får se upp med, betydelsen av olika uttryck, vad man bör uppmärksamma och tips vid kontraktsskrivandet. En besiktningsman torde enligt förlaget kunna finna mycket i kapitlet om besiktning och besiktningsförfarande.

Områden som behandlas i boken är omfattning, utförande, organisation, tider, ansvarsfrågor, ekonomi, besiktning, hävning och tvistelösningar och följer således kapitelindelningen i AB/ABT.

och metall till gips och murbruk. Den fungerar med en så kallad oscillerande rörelse som är en liten rörelse från sida till sida med hög hastighet. Maskinen är utrustad med ett SDS-system som innebär att man snabbt och enkelt kan byta mellan många olika typer av tillbehör med 12-punktshållarsystemet OIS (Oscillating Interface System). Man behöver endast öppna spaken, sätta i tillbehöret och därefter stänga spaken.

Maskinen löser enligt uppgift svåra uppgifter där andra maskiner har svårt att komma åt.

Den är särskilt lämplig för instickssågning i hårt eller mjukt trä, skärning i dörr- eller fönsterkarmar, slipning av möbler eller för att skära spik som har fastnat. Den sladdlösa maskinen uppges vara välbalanserad, ligger bekvämt i handen och kan användas överallt tack vare att det drivs med batteri. Totalt väger verktyget mindre än två kilo, vilket gör det lättare för hantverkare att arbeta med den i trånga utrymmen och vid tröttande arbeten över huvudet.

Funktionellt kök med kontinental bistrokänsla

Sladdlös multicutter

Bosch lanserar en ny oscillerande multicutter – GOP 18 V-EC Professional. Det är enligt uppgift den första sladdlösa modellen som är utrustad med en EC-motor utan kolborstar. ECmotorer har en effektivitetsgrad på mer än 80 procent, i jämförelse med vanliga elektriska DC-motorer som ligger på 60 till 70 procent.

Multicuttern har ett kraftfullt CoolPack-batteri, som bland annat ska öka livslängden för både batteriet och själva verktyget tack vare sin kylningsteknik.

Multicuttern uppges vara en allsidig maskin som kan komma åt på de mest omöjliga ställena och kan både skära och slipa i allt från trä

10

Den 1 oktober lanserade Tibrokök den nya köksstilen Bistro, som enligt uppgift präglas av proffskökets funktionalitet med influenser från restaurangbistrons gemytliga atmosfär.

Köket Bistro uppges vara ett rum för matlagning och samkväm såväl till vardag som till fest.

Det som karaktäriserar företagets kök är enligt uppgift kvalitativa materialval, och ett gediget hantverk som har utvecklats över generationer.

– Vi sätter ihop köksstilar baserade på behov som vi vet ligger i tiden. En gedigen kvalitet karaktäriseras av hur väl ett kök tål slitage, men också av hur väl en stil står sig i förhållande till trender och förändrade behov, säger Jonas Syrén, v d Tibrokök.

Stilen Bistro ska ge en platsbyggd känsla med rejäla arbetsytor avsedda för exempelvis bakning och förberedelser. Det nya köket präglas enligt uppgift av en gedigen träkänsla

och kvalitet i materialval med ytor som är lika fina att se på som att röra vid.

– Kökets betydelse i hemmet fortsätter att öka i takt med det stigande intresset för matlagning. Att köket är hemmets hjärta är ett slitet uttryck, men kunde samtidigt inte vara mer sant. Många av våra kunder betonar vikten av att skapa en skön känsla i sitt nya kök, avslutar Jonas Syrén.

Prisbelönt ny form på brandsläckare

Den traditionella cylinderformade brandsläckaren från 1818 får sällskap av Firephant – en designsläckare i helt ny form, enkel att använda och med en design som gör att man gärna har den framme.

Släckaren har tilldelats designpriset ”Red Dot: Best of the Best”.

– En fjärdedel av svenskarna är osäkra på hur en brandsläckare fungerar och det har vi haft fokus på när vi tog fram vår nya Firephant. Designen ska också göra att man har den framme istället för att stoppa undan den i källaren, säger industridesignern Lars Wettre som har utvecklat Firephant tillsammans industridesignern Jonas Forsman.

Enligt en färsk undersökning tycker över hälften av svenskarna (57 procent) att brandsläckare är stora, klumpiga och fula. Brandsläckaren Firephant har en helt ny form och ett användarvänligt handtag.

– Målet är att konsumenterna ska tycka att den är så snygg att man vill ha den framme, gärna fäst på väggen som en inredningsdetalj.

Brandsläckare är det mest effektiva hjälpmedlet om det börjar brinna och tillsammans med brandvarnaren kan det vara den avgörande skillnaden mellan att behålla eller förlora allt, säger Lars Wettre.

Den nya brandsläckaren är utformad med ett stort greppvänligt handtag som enkelt visualiserar hur den ska användas och var man ska sikta. Handtaget är placerat rakt ovanför tyngdpunkten till skillnad från vanliga brandsläckare.

– När man monterar den på väggen är handtaget riktat mot användaren så att man direkt kan ta tag i det. Handtaget gör enligt uppgift att man får bra balans då man lyfter släckaren och den också känns lättare. Formen visualiserar släckmedlets väg från behållaren till munstycket och ger användaren en tydlig bild av hur den ska användas, säger Lars Wettre.

Nya cement

I höst ökar Cemex i Malmö tillgången på cement i Sverige genom att introducera två nya produkter som uppges vara särskilt anpassade för den svenska marknaden. Bolaget kommer Bygg & teknik 7/13

produktnytt att börja sälja CEM I 42,5 N-SR3 MH/LA (Infracement) som är anpassad till infrastrukturprojekt och snabbhårdnande CEM I 52,5 R (Rapidcement).

Infracement härdar långsamt och passar enligt uppgift för stora infrastrukturprojekt, som exempelvis broar och vägar, med krav på låg värmeutveckling. Den passar vid risk för alkaliesyrareaktioner och krav på hög sulfatresistens. Infracement har låg C3A-halt och uppfyller kraven på sulfatresistens och lågalkaliskt cement enligt SS 13 42 03 samt för cement med moderat värmeutveckling enligt SS 13 42 02.

Rapidcement är enligt uppgift en cementkvalitet med snabb hållfasthetsutveckling som kan användas vid exempelvis tidig formrivning och vid kall väderlek då det är viktigt att cementen hinner hårdna innan den fryser.

– Vi vet att det finns ett stort behov av och efterfrågan på de här produkterna och jobbar för att kunna få ut dem på marknaden så fort som möjligt. Vi vill öka tillgången på cement i Sverige och planerar därför att erbjuda ännu bredare sortiment i framtiden, säger Tomasz Borowiec, v d på Cemex AB.

Höstnyheter

XR SDS-Plus borrhammmare.

Under hösten lanserar DeWalt fler spännande nyheter. Bland nyheterna finns multitool, skruvdragare med gyroskopisk teknologi och ett helt sortiment med kolborstfria borrmaskiner/skruvdragare: Multiverktyg med unik variabel hastighetsreglering och ett snabbfäste som passar de vanligaste märkena på marknaden. Verktyget är format för användning med en hand eller om man så vill, för två händer. Samtidigt lanseras ett sortiment av tillbehör som är kompatibelt med i princip alla multiverktyg som finns på marknaden.

Lansering av kompakt skruvdragare med gyroskopisk teknologi. Handens rörelse avgör hastighet och riktning och handtaget är vridbart och kan användas rakt eller vinklat.

Skruvdragaren har sexton positioners momentkontroll och laddningsindikator så att användaren kan se att det finns gott om laddning kvar i batteriet för att slutföra jobbet. Dubbla lysdiodlampor ska ge bra belysning över arbetsområdet.

XR-sortimentet utökas med nya kolborstfria verktyg. En motor utan kolborstar reducerar friktion och ger därmed längre gångtid och Bygg & teknik 7/13

livslängd. I sortimentet finns nu 14,4 V och 18 V slagskruvdragare och borrmaskiner med och utan slag.

Lansering av nya XR SDS-Plus borrhammare med hög prestanda och låga vibrationer.

Borrhammarna ingår i företagets Perform & Protect-system.

De nya avståndsmätarna har fler funktioner och är robust konstruerad, men samtidigt mycket smidig att arbeta med. Linjär mätaravläsning eller beräkning av yta och volym. Man kan lägga till eller ta bort mätningar och beräkna avstånd. De klarar enligt uppgift fall från två meter ner på betong och är IP65-klassad.

Appens jämförelser av materialpriser görs genom att man skriver in artikelnamn eller nummer för produkten. Därefter jämför appen bruttopriset från tjugo olika svenska grossister.

– Det är första gången som hantverkare direkt i mobilen kan hitta det billigaste materialpriset bland många olika grossister. Detta ger hantverkare möjlighet att köpa sitt material till ett bättre pris och spara mycket pengar, säger Leo Wiberg, marknadschef på SoftOne. Kunder som tecknar abonnemang med företaget får tillgång till många fler funktioner i appen, som fakturering, tidrapportering, materialförbrukning och checklistor.

Lanserar frånluftsAnpassningsbar värmepump IVT har tagit fram sin första frånluftsvärme- kassett

pump anpassad till energikraven för nybyggda hus. På Elmia Fastighet, i slutet av september, lanserades IVT 840/860.

– Tillsammans med våra garantivillkor är den oslagbar, hävdar Fredrik Schollin-Borg, på IVT i småländska Tranås.

De nya pumparna uppges vara särskilt utvecklade för att klara de nya hårda energikraven (BBR 20) som gäller för nybyggda hus.

– Det här är vår första anpassade frånluftsvärmepump för nybyggnader. Nu har vi ett komplett värmepumpssortiment med tre frånluftsvärmepumpar samt tre stycken modeller av vätska/vatten-värmepumpar för denna marknad. Efterfrågan är stor på frånluftsvärmepumpar, säger Fredrik Schollin-Borg.

Frånluftsvärmepumpen är enligt uppgift utvecklad för att ge maximal besparing med en högeffektiv förångare och en inverterstyrd kompressor som automatiskt anpasssar sig efter husets värmebehov.

De nya frånluftsvärmepumparna, som kommer att finnas till försäljning och leverans senare nu under hösten, omfattas av företagets långtidsgaranti på sex (frånluftsvärmepumpen) respektive tio år (kompressorn).

Hantverkare kan jämföra materialpriser med ny app

En ny mobilapp från SoftOne Sverige AB i Stockholm gör det möjligt för hantverkare att jämföra materialpriser hos olika grossister, direkt i mobilen. Det gör det enkelt för hantverkare att ute på fältet ta reda på var de kan köpa material till bäst pris.

Genom att välja LK Kassett, från LK Systems AB i Bromma, effektiviseras arbetet och både tid och pengar sparas. En stor fördel är enligt uppgift att hyresgästerna inte behöver flytta ut ur sina lägenheter under renoveringen.

Kassetten uppges vara marknadens mest anpassningsbara modell för badrumsrenoveringar och stambyten i flervåningshus. Det färdiga resultatet ger badrummet en säker, trygg och ekonomisk installation av ett prefabricerat system med minimal utbyggnad från vägg.

Kassetten uppfyller branschkraven Säker Vatteninstallation.

Den genomtänkta konstruktionen ska säkerställa ett enkelt montage med minimala ingrepp i väggar och golv samtidigt som det finns möjlighet till stor flexibilitet för kundanpassningar.

Kassetten är tillverkad i lackerad plåt. Den kompakta designen ger tillsammans med det vägghängda porslinet en stilren och snygg installation som är lätt att hålla ren. En servicelucka uppge ge stora fördelar vid inspektion och service.

11

Nya standarder för betong Just nu pågår flera viktiga svenska standardiseringsarbeten på betongområdet. I och med att omfattande europeiska revideringsarbeten avseende de två huvudstandarderna på betongområdet EN 206-1 ”Concrete – Specification, performance, production and conformity” [1] och EN 13369 ”Common rules for precast concrete products” [2] är i sin slutfas respektive nyligen har avslutats är det nu dags att revidera de två svenska standarder som anger hur dessa EN-standarder ska tillämpas i Sverige.

Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong i samarbete med Cementa och ordförande för de svenska SIS-kommittéerna TK 190 ”Betong” och TK 191 ”Förtillverkade betongprodukter” beskriver i denna artikel dessa arbeten närmare men även andra aktuella och betydelsefulla standardiseringsprojekt samt inledningsvis allmänt kring betongstandardisering.

Varför standardisering och hur funkar det? Standarder inom bygg- och anläggningsområdet anses idag vara mycket viktiga verktyg för att främst kunna öka rörligheten av byggprodukter, effektivisera byggandet samt höja kvalitén på material, utförande, beräkningsmetoder och funktioner. Även om en standard i sig inte är tvingande blir den i praktiken det då den hänvisas till i myndighetsdokument såsom Trafikverkets tekniska krav vid dimensionering och utformning av broar (TRVK), Boverkets byggregler (BBR) eller Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, eurokoder (EKS) som sedan ett par år ersätter Boverkets konstruktionsregler (BKR).

Hänvisning till standarder kan även ske i andra typer av dokument, till exempel certifieringsorganens regler, handArtikelförfattare är Markus Peterson, tekn dr och standardiseringsexpert på Svensk Betong i samarbete med Cementa.

12

böcker (till exempel Svensk Betongs kvalitetshandbok), Svensk Byggtjänsts AMA Anläggning och AMA Hus. Värt att nämna i sammanhanget är att det förutom standarder även finns EU-direktiv och EU-förordningar. För förtillverkade betongprodukter är det byggproduktförordningen som gäller och som nyligen har ersatt det tidigare byggproduktdirektivet. Byggprodukter som omfattas av förordningen ska uppfylla EU:s väsentliga krav (till exempel angående hälsa, miljö och säkerhet). Om dessutom en harmoniserad och av EU-kommissionen mandaterad standard finns ska produkten även CE-märkas och prestandadeklareras.

En viktig skillnad i betongsammanhang är att fabriksbetong till skillnad från förtillverkade betongprodukter inte omfattas av Byggproduktförordningen och att betongstandarden EN 206 inte är harmoniserad. I praktiken innebär detta till exempel att fabriksbetong inte CE-märks.

Den svenska standardiseringsorganisationen SIS (Swedish Standards Institute) bildades 1922 och är medlem i den europeiska standardiseringsorganisationen Comité Européen de Normalisation (CEN) som bildades 1975. Sverige har därmed möjlighet att påverka det gemensamma europeiska standardiseringsarbetet, vilket av många anses som mycket viktigt för att på bästa sätt kunna utnyttja standarderna.

Sveriges medlemskap innebär också att vi har gått med på att alla våra svenska SSstandarder ska ersättas med europeiska EN-standarder utom för de områden där det inte finns någon motsvarande europeisk EN-standard idag. En viktig skillnad mellan EN-standarder och de globala ISO-standarderna är att nationell tillämpning av de senare endast är frivillig. Det finns dock exempel på viktiga svenska SS-standarder som har tagits fram i Sverige (även relativt nyligen) och som idag används mycket utbrett. Dessa ingår i den grupp av standarder som benämns som så kallade ”nationella tillämpningsstandarder”, vilka anger hur tillhörande europeiska standarder ska tillämpas nationellt. En för betongområdet central sådan utgörs av SS 137003 ”Användning av EN 206-1 i Sverige” som just nu håller på att revideras, vilket närmare beskrivs längre fram i denna artikel.

Vad gäller revidering av europeiska standarder i allmänhet, sker det en förfrågan från CEN till alla medlemsstaterna vart femte år angående behovet av att påbörja revideringsarbete för en specifik standard. Om tillräckligt många medlemsstater anser detta och är beredda att vara aktiva i ett sådant arbete påbörjas en revidering, vilken måste vara klar inom loppet av tre år. Under den tiden måste

först ett standardförslag ha tagits fram, som sedan skickas ut på remiss (så kallad CEN Enquiry) i vilken alla kommentarer ska beaktas och därefter ska standarden bli godkänd genom omröstning (så kallad Formal Vote) för att till sist kunna fastställas och publiceras. Alternativt kan man göra mindre ändringar och tillägg (så kallad amendments) till standarden – dock får högst tre sådana göras – därefter måste en revidering göras om man vill få till en ändring i standarden.

Typer av standarder. Inom betongområdet är i princip alla grupper av europeiska standarder idag redan framtagna och för vissa har även reviderade versioner arbetats fram: ● Konstruktionsstandarder (till exempel SS-EN 1992, Eurokod 2) ● Utförandestandarden (till exempel SSEN 13670) ● Materialstandarder (till exempel SSEN 206-1) ● Provningsstandarder (till exempel SSEN 12350-8) ● Produktstandarder (dessa kan vara harmoniserade, det vill säga de bygger då på egna mandat från EU-kommissionen och kan därmed användas för CE-märkning, till exempel SS-EN 1168 ”Håldäck”).

Men det finns även nya grupper av europeiska standarder som håller på att tas fram, vilka kan påverka såväl tillverkning som användning av betong. Detta gäller främst miljörelaterade standarder avseende till exempel ”hållbart byggande” och ”avgivande av reglerade farliga ämnen”.

Deltagande i standardiseringsarbetet – hur kan innehållet i svenska och europeiska standarder påverkas?

Standardiseringsfrågor anses idag av många inom den svenska betongbranschen som ett av de viktigaste områdena att vara med och påverka i takt med att nya europeiska standarder tas fram eller revideras. Det är speciellt viktigt att vara med i arbetet med standardernas utformning så att de även är anpassade till våra svenska förutsättningar och behov. Figur 1 visar schematiskt bransch- och standardiseringsarbetet inom betongområdet på svensk och europeisk nivå.

Ofta står frågor rörande standardisering högt upp på agendan i de tekniska kommittéerna inom de båda europeiska branschorganisationerna ERMCO och BIBM (för tillverkare av fabriksbetong respektive prefabricerade betongelement), men även i de speglande tekniska utskotten inom den svenska branschföreningen Svensk Betong. I många fall kan man se att branschorganisationerna gör försök att påverka innehållet i standarderna – och lyckas.

Bygg & teknik 7/13

Figur 1: Översikt branscharbete och standardiseringsarbete inom betongområdet.

Betong

Förtillverkade betongelement

Samarbete kring branschgemensamma tekniska frågor på svensk och europeisk nivå.

Branschorganisationer kan påverka standardiseringsprocessen men för beslut krävs en ”enad” standardiseringskommitté.

Standardiseringsarbete på svensk och europeisk nivå.

Förutom att komma in med remissynpunkter kan ett aktivt deltagande i en arbetsgrupp innebära möjligheter att direkt påverka innehållet då en standard skrivs för första gången eller vid revidering. Dock är det alltid så att det krävs att deltagare i standardiseringskommittéerna är överens genom koncensus innan beslut kan fattas och att en viss andel av medlemsländerna röstar positivt (med viktade röster) för att en standard ska fastställas.

Svensk Betong är i hög grad aktivt inom såväl det svenska som det europeiska standardiseringsarbetet. Artikelförfattaren ansvarar för standardiseringsfrågor på Svensk Betong som har ett väl etablerat samarbete med Cementa i dessa frågor. Artikelförfattaren är ordförande för de två svenska betongkommittéerna SIS/TK190 ”Betong” och SIS/TK191 ”Förtillverkade betongprodukter”. I dessa kommittéer finns tillverkare och leverantörer av betong, cement, ballast, tillsatsmaterial och tillsatsmedel samt certifieringsorgan, entreprenörer, institut och myndigheter. De svenska kommittéerna speglar de europeiska motsvarande kommittéerna CEN/TC104 ”Concrete” respektive CEN/TC229 ”Precast concrete products”. Till varje europeisk kommitté hör ett antal arbetsgrupper som Svensk Betong medverkar aktivt inom. Vad gäller det nyligen avslutade revideringsarbetet med betongstandarden prEN 206 har representanter för Svensk Betong och Cementa varit direkt involverade i följande grupper inom CEN/TC104/SC1: TG 5 ”Additions”, TG 10 ”Conformity evaluation”, TG 18 ”Editorial panel” och TG 19 ”Recycled aggregates”.

Bygg & teknik 7/13

Nedan följer två exempel som tydligt visar att ett aktivt deltagande inom standardiseringsarbetet innebär stora möjligheter till att kunna påverka resultatet: ● Den viktigaste svenska kritiken som kom fram under remissen av det nya förslaget prEN 206 berörde de föreslagna nya normativa kraven på ballast till betong (avseende till exempel ”motstånd mot fragmentering hos grov ballast” och ”kornform hos grov ballast”). Sverige ansåg att dessa krav borde tas bort helt eller åtminstone göras informativa. De svenska argumenten baserades på att den i Sverige generellt goda ballastkvaliteten innebär att provning av dessa egenskaper endast undantagsvis behöver utföras idag och då enbart för speciella applikationer. För svensk del skulle de förslagna nya allmänna kraven enbart leda till extrakostnader för onödig provning.

Då remissvaren behandlades i ett arbetsgruppsmöte ”Task Group 19, Aggregates for concrete” fick Sverige starkt gehör för dessa synpunkter. Under mötet togs beslut om att kraven istället skulle bli informativa rekommendationer. Dock var det vissa länder som hade föredragit om de föreslagna kraven istället hade behållits normativa och dessutom skärpts ytterligare. Detta visar på hur olika förutsättningarna inom EU kan vara och hur svårt det kan vara att hitta en optimal lösning för alla parter. ● Ett annat exempel är att Sverige även fick igenom att det nya föreslagna kravet togs bort angående att frostprovning med hänsyn till kompatibiliteten mellan luftporbildare och andra tillsatsmedel

var tvunget att ske enligt standarden för planslipsanalys (EN 480-11).

På elementsidan har Svensk Betong representanter i arbetsgrupperna WG 1 som bland annat behandlar alla produktstandarder på prefabsidan och i WG 4 som bland annat har hållit i det nyligen avslutade revideringsarbetet med EN 13369 ”Common Rules for precast concrete products”.

Ett annat område som Svensk Betong är engagerat i rör miljöfrågor, framförallt standardisering av metoder för bedömning av byggnaders hållbarhet ur ett livscykelperspektiv, vilket bedrivs inom SIS/TK209 som speglar CEN/TC350 ”Sustainability of construction works”.

Svensk Betong är även med och bevakar miljöarbetet inom SIS/T497 ”Avgivning av farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter” i synnerhet det som rör det relativt nystartade standardiseringsarbetet kring strålning från byggprodukter.

Nya standarder, Betong Kommande EN 206 med tillhörande svenska SS 137003

Huvudstandarden på betongområdet EN 206-1, fastställd som SS-EN 206-1 i Sverige [3] har under ett par års tid varit inne i en intensiv revideringsfas i vilken SIS och framförallt Svensk Betong i samarbete med Cementa som tidigare beskrivits har varit direkt medverkande i. Helt nyligen avslutades den europeiska omröstningen och resultatet blev hundra procent acceptans av det nya förslaget prEN 206:2013 [4]. Därmed kan en ny EN 206 finnas tillgänglig till det kommande års13

skiftet, vilket innebär att SIS måste fastställa och publicera denna i Sverige senast vid halvårsskiftet 2014 tillsammans med den svenska standarden SS 137003 [5] som anger hur EN 206 ska användas i Sverige.

De viktigaste nyheterna i prEN 206: 2013 utgörs av följande: ● Fiberbetong. Kriterierna för utvärdering av överensstämmelse kommer nu även att inkludera fiberbetong avseende fibermängd, men ej fördelning av fiber som istället behandlas genom identitetsprovning. ● Återvunnen/återanvänd betong som ballast. Idag används återvunnen krossad betong som ballast till ny betong mycket begränsat i Europa. Som ett led i att minska miljöpåverkan innehåller nya prEN 206:2013 rekommendationer kring användande av återvunnen/återanvänd ballast enligt ballaststandarden EN 12620 [6]. ● k-värdeskoncept för slagg. Nytt är att slagg (GGBS) som tillsatsmaterial nu nämns i standarden. Dock står det att kvärde och ersättningsnivåer ska bestämmas nationellt och rekommenderade (informativa) värden ges endast i en anmärkning (k = 0,6 och 50 procent ersättningsnivå). ● Självkompakterande betong (SKB).

SKB är numera inkluderat i EN 206 genom att den för SKB särskilda standarden ”EN 206-9” [7] nu är helt integrerad i kommande EN 206. Se även figur 2 och 3. ● Ny alternativ metod med hjälp av styrdiagram vid kontroll av överensstämmelse. I kommande EN 206 öppnas det upp för nya alternativa metoder för kontroll av överensstämmelse. Med hjälp av så kallad kusumteknik och styrdiagram (control charts på engelska) är det tänkt att betongtillverkaren ska kunna styra kvaliteten i betongproduktionen på ett ännu mera rationellt sätt. Provningsresultaten analyseras visuellt och ger indikationer på icke-överensstämmelse i ett tidigt skede om särskilda varningslinjer överskrids. Samma krav som tidigare på överensstämmelse gäller dock fortfarande! ● Diverse ändringar ”Kontroll av överensstämmelse”. Till exempel kommer utvärdering av konsistens och lufthalt att göras på varje enskilt stickprov istället för ur ett statistiskt perspektiv som är fallet idag. Även bedömningsperiod och antal provningsresultat avseende tryckhållfasthet har modifierats. ● Nya koncept för ”likvärdig funktion hos betong”. Det öppnas upp för användande av olika funktionskravsbaserade koncept för att påvisa att en kandidatbetong har likvärdig funktion som en referensbetong avseende beständighetskrav (karbonatisering, kloridinträngning och frostresistens) för samma exponeringsklass. ● Betong för speciella geotekniska applikationer. En helt ny bilaga för betong 14

Figur 2: Tidigare ansågs ett av hindren för optimalt användande av självkompakterande betong (SKB) ha varit bristen på standarder inriktade på SKB. Idag finns dock, utöver ett antal specifika provningsstandarder, tilläggsregler för SKB samlade i standarden SS-EN 206-9. I kommande EN 206 blir det ännu enklare när all text om SKB från EN 206-9 nu blir integrerad [8].

till speciella geotekniska konstruktioner kommer att introduceras. Även den svenska tillämpningsstandarden SS 137003 behöver revideras m.h.t nya EN 206. För att hinna med detta har SIS TK 190 ”tjuvstartat” ett sådant arbete genom att tillsätta en adhoc-grupp.

Intresset har varit stort för att delta i gruppen som idag består av cirka arton personer som tillsammans representerar stora delar av den svenska betongbranschen.

Svensk Betong har ett flertal experter med i gruppen och artikelförfattaren är utsedd till att leda arbetet som ordförande för gruppen. De viktigaste områdena för nationella öppningar i EN 206 och som ska behandlas i kommande SS 137003 rör framförallt:

● Gränsvärden och krav för betongsammansättning med avseende på beständighet i olika exponeringsklasser. ● Krav på ballast till betong enligt ballaststandarden EN 12620. ● Tillämpning av nya funktionsbaserade koncept. ● Återvunnen/återanvänd betong som ballast. ● Användning av alternativa metoder med hjälp av styrdiagram (control charts) för utvärdering av överensstämmelse.

Övrigt inom betong

● Boken ”Provningsstandarder”. Denna har uppdaterats/kompletterats och har tidigare i år kommit ut i en ny upplaga i digital form (som ett specialanpassat e-

Figur 3: Ytterligare en förutsättning för rationellt utnyttjande av SKB är att standarden SS-EN 12350-8 ”Flytsättmått” numera är utgiven på svenska [9]. och ingår i nya digitala upplagan av boken Betongprovning [10].

Bygg & teknik 7/13

Kompletta systemlösningar Konstruktioner som ska leva länge måste få vård i rätt tid. Varje konstruktion är unik och måste behandlas efter sina specifika förutsättningar. För funktionell och varaktig renovering av betongkonstruktioner krävs systemlösningar. Välj samtidigt en vacker kulör.

Sto kombinerar teknik och estetik.

Sto Scandinavia AB I Tel 020-37 71 00 I www.sto.se

l !DSNMFQDMNUDQHMF l !DSNMFRJXCC l !@KJNMFDQ l &NKU l *NKEHADQE¼QRS«QJMHMF l 2OQTSADSNMF

nav via SIS). Se [10] för mera information. ● Komplettering av SS 137006. Standarden SS 137006 [11] behandlar tillämpning av utförandestandarden för betongkonstruktioner SS-EN 13670 [12] och håller på att kompletteras med anvisningar för val av härdningsklass (på samma sätt som BBK94 tidigare gjorde) och kompletterande text om mottagningskontroll. Den förväntas komma ut på remiss under hösten. ● Revidering av EN 13791. Ett europeiskt revideringsarbete pågår gällande EN 13791 ”Bedömning av tryckhållfasthet i färdiga betongkonstruktioner och förtillverkade betongelement” [13]. Medverkande svensk expert är Johan Silfwerbrand, CBI. ● Miljödeklaration av betong. Inom den europeiska betongkommittén pågår även arbete med hållbarhetsfrågor med syfte att ta fram en för betong produktspecifik standard att använda i samband med att betong miljödeklareras. Medverkande expert från Sverige är Otto During, CBI.

Övrigt inom förtillverkade betongprodukter

Säkerhet vid lyft av betongelement.

TK 191 har publicerat den europeiska rapporten SIS-CEN/TR 15728 [15] om lyft av betongelement inklusive ett svenskt förord med svenska rekommendationer avseende bland annat val av nivå på säkerhetskoefficienter. Rapporten anses mycket viktig för elementbranschen och utgör ett värdefullt stöd för att på ett betryggande sätt säkerställa förutsättningar för lyft och hantering av betongelement. De svenska rekommendationerna har tagits fram i samarbete med Arbetsmiljöverket. ● Revidering av produktstandarder. Revidering av dessa sker löpande. Till exempel pågår nu revidering av håldäcksstandarden EN 1168 [16]. Svensk expert är Gösta Lindström, Strängbetong som är en av representanterna för Svensk Betong i TK 191. ●

Revidering påbörjad av eurokoderna, EC 2

Avslutningsvis har även ett omfattande revideringsarbete med eurokoderna för betong (EC 2) nu påbörjats [17]. Arbetet speglas av den svenska SIS-kommittén TK 556. Sverige har bemannat ett flertal arbetsgrupper.

■

Förtillverkade betongprodukter Revidering av SS 137005 Tillämpning i Sverige av SS-EN 13369 Gemensamma regler för förtillverkade betongprodukter

SS 137005 [14] innehåller kommentarer och förtydliganden till SS-EN 13369 och syftar till att underlätta dess tillämpning i Sverige. Hänvisning görs till svenska myndighetsregler. Även svensk praxis omnämns. I och med att EN 13369 nu har publicerats efter ett omfattande europeiskt revideringsarbete behöver SS 137005 också revideras – ett arbete som nu pågår inom TK 191.

Områden som särskilt berörs är bland annat följande: ● Härdning ● Element innehållande fiberbetong ● Toleranser ● Användande av återvunnen betong som ballast ● Funktionsbaserade koncept.

Referenser

[1] EN 206-1 Concrete – Specification, performance, production and conformity, Europeisk standard, 2004.

[2] EN 13369 Common rules for precast concrete products. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2013.

[3] SS-EN 206-1 Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2004.

[4] prEN 206:2013 Concrete – Specification, performance, production and conformity. Förslag till Europeisk standard, 2013.

fosforos ab betongkomplement

formolja

banstöd

distanser

fogband

formstag

bocknyckel

fiskacell

radonduk

frostskydd

najtråd

förtagningslist

formrivare

Finns på vårt lager.

16

formspännare

[5] SS 137003 Betong – Användning av EN 206-1 i Sverige. Svensk standard, 2008.

[6] SS-EN 12620 Ballast för betong.

Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2013.

[7] SS-EN 206-9 Betong – Del 9: Tillläggsregler för självkompakterande betong (SKB). Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2010.

[8] Peterson M, Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet, Föredrag CBI-dagen, 2012.

[9] SS-EN 12350-8 Provning av färsk betong – Del 8: Självkompakterande betong – Flytsättmått. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2010.

[10] www.sis.se/tema/Startpaket/Startpaket-Betongprovning, nedladdad 201309-09.

[11] SS 137006 Betongkonstruktioner – Utförande – Tillämpning av SS-EN 13670:2009 i Sverige. Svensk standard, 2012.

[12] SS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2009.

[13] SS-EN 13791 Bedömning av tryckhållfasthet i färdiga betongkonstruktioner och förtillverkade betongelement.

Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2007.

[14] SS 137005 Förtillverkade betongprodukter – Gemensamma regler – Tilllämpning av EN 13369 i Sverige. Svensk Standard, 2012.

[15] SIS-CEN/TR 15728 Förtillverkade betongprodukter – Förankringar för lyft och hantering. Europeisk teknisk rapport (fastställd som svensk SIS-rapport), 2012.

[16] EN 1168 Förtillverkade betongprodukter – Håldäcksplattor. Europeisk standard (fastställd som svensk standard), 2005.

[17] SS-EN 1992-1-1 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner – Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader. Europeisk standard (fastställd som svensk standard) 2005.

formkil

08-534 70 970

betongsloda www.fosforos.se Bygg & teknik 7/13

Grunden för att tillverka betong är att blanda cement med vatten och sten. Det låter enkelt men det finns ett närmast oändligt antal möjligheter att göra det på och ska man dessutom ha kontroll över fysiska och kemiska förlopp är det mycket avancerat, men belöningen är ett material som ger fantastiska möjligheter till spännande konstruktioner.

Idag finns kunskapen att göra extremt hållbara betongkonstruktioner med låg miljöpåverkan. För att få en rättvis bild av hur stor miljöpåverkan blir bör man väg in konstruktionens livslängd, vilket ger en stor fördel för betong. Det är dock svårt att säga hur lång tid en betongkonstruktion kan hålla eftersom, om den är omsorgsfullt utförd, kan hålla mycket lång tid. Några av de första betongkonstruktionerna som byggdes av romarna finns fortfarande kvar idag, vilket till stor del beror på att valvbågstekniken som användes saknade stålarmering. Trots att mycket hög livslängd är möjligt för betongkonstruktioner så saknas idag normala livslängdsklasser för betong som är längre än 120 år.

Orsaken till en förkortad livslängd är ibland att betongen mist sin skyddande förmåga runt armeringen genom att den tagit upp så pass mycket koldioxid att betongens pH-värde sjunkit från cirka 13 till 9. Den så kallade karbonatisering som sker är negativ ur livslängdssynpunkt men ger samtidigt ett visst upptag av koldioxid ur atmosfären som minskar växthuseffekten. De äldsta betongbyggnaderna har genom upptag av koldioxid gått tillbaks till ett stadium som påminner om kalksten och består till stor del av kalciumkarbonat.

Det vanligaste materialet efter vatten

Betong är det material som globalt används mest näst efter vatten. 2012 produ-

Artikelförfattare är Otto During, CBI Betonginstitutet, Stockholm.

Bygg & teknik 7/13

Pantheon, romerskt tempel med kupol i betong från år 120.

cerades cirka 3,6 miljarder ton cement i världen. Med en normal cementhalt på tretton procent i betong så motsvarar det cirka 28 miljarder ton betong. Med en folkmängd på 7,1 miljarder människor ger det en genomsnittlig användning av betong på cirka fyra ton per individ och år. Det är främst jordens enorma resurser av sten som gör denna konsumtion möjligt. En beskrivning av betongens livscykel finns i figur 1 på nästa sida.

Livscykelanalys (LCA) är mycket användbart som ett strategiskt verktyg vid produktutveckling genom att miljökonsekvenserna av tänkta åtgärder kan beräknas. Trots att informationsmängden oftast består av stora mängder data hittar man ofta några få nyckelparametrar som styr merparten av resultatet. För att få en bra bild gäller det att data för nyckelparametrarna är så bra som möjligt medans data för oviktiga parametrar är mindre noga.

För arbetet krävs stora sakkunskaper.

Livscykelanalys som hjälpmedel vid projektering

Beställaren, arkitekten och konstruktören har stora möjligheter att påverka den slutliga byggnadens miljöpåverkan genom aktiva val. Det efterfrågas därför miljödatabaser som helst är integrerade i ritverktygen. En viktig fråga är hur detaljerad en sådan databas ska vara. Om inte databasen fångar upp och kan variera nyckelparametrarna blir följden att produkter med

FOTO: WIKIMEDIA COMMONS

Betongens livscykel

hög miljöprestanda inte får den höga värdering som de förtjänar. Ett pågående forskningsarbete på CBI Betonginstitutet studerar hur miljödata kan integreras i ritprogrammet Revit.

Viktiga miljöpåverkanskategorier för betongen

Miljöskyddet under 1900-talet fokuserade på att begränsa användningen av hälsofarliga ämnen, försurning, eutrofiering och nedbrytning av ozonskiktet. Industrier har därför ofta vidtagit olika åtgärder för att minska dessa genom till exempel rökgasrening. Klimatproblematiken har kommit senare och enkel teknik för rening finns inte.

I betongens livscykel utmärker sig påverkan på klimatet främst därför att klinkertillverkning traditionellt använder fossil energi och att koldioxid avgår från kalkstenen. Även de tunga transporterna inom betongindustrin bidrar till växthuseffekten. De stora flödena av sten medför stora ingrepp i miljön som påverkar landskapsbilden dock, finns resurser för överskådlig tid framöver. Dagens kända resurser av stenkol för klinkertillverkning och diesel till de tunga transporterna är resurser som inte räcker för att möta nästa århundrades efterfrågan på betong.

Material till klinker

Kalksten är den huvudsakliga råvaran för att producera klinker. Det går åt cirka 1,4 ton kalksten för att producera ett ton klin17

skulle kunna tillämpas på alla större förbränningsanläggningar.

Cement

I Sverige tillverkas cement på de platser där klinkertillverkningen finns, men på vissa platser i Europa är cementfabriken endast en blandningscentral med silos för material, stora kvarnar och ett stort testlaboratorium. När klinker malts och blandas med fem procent gips blir det portlandscement. Det används till exempel vid brobyggnad men vid husbyggnad är andra cement vanligare och innehåller kalkfiller, flygaska, masugnsslagg eller silikastoft. Genom att mala cementet grovt eller fint så ändras reaktionshastigheten, vilket kan ha betydelse ur miljösynpunkt för att behovet av tillsatsmedel som accelererar eller retarderar reaktionshastigheten minimeras. För att en lång livslängd ska uppnås är det viktigt att betongkonstruktionen varken blir för varm eller för kall, innan den uppnår tillräcklig hållfasthet.

Kalkfiller

Figur 1: Livscykelanalys som verktyg för produktutveckling. ker. I Sverige finns kalksten i sedimentära bergarter som bryts i dagbrott genom sprängning och krossas innan den bränns.

Krossningen till mindre partiklar kan ske i en kulkvarn som förbrukar stora mängder el. Den sammanlagda elenergin för att producera mald klinker är cirka 130 kWh per ton klinker och är i stora drag lika uppdelad på malning av kalksten, förbränningsugnen och malning av klinker till cement (observera att bränsle till klinkerugnen inte är inkluderat).

Klinker består av olika silikat, därför är den näst viktiga råvaran en kiselkälla.

Kiselkällan motsvarar 150 kg kvartssand per ton klinker, vilket till exempel tas från havsbottnarna utanför Danmark. Även aluminium och järn är viktiga i mindre mängder och kan tillföras genom märgelleror, bauxit, järnmalm och stål i bildäck som används som bränslen.

Bränslen till klinker

Förbränningsugnen håller en temperatur på 1 450 °C och kräver mellan 3 till 6,5 GJ 18

per ton klinker, där våra svenska ugnar håller sig till det lägre intervallet. Den högre siffran representerar våta processer och vertikalugnar som är vanliga vid kinesisk cementtillverkning som står för hälften av världens cementproduktion. När bränslet förbränns blir askan en del av klinkermaterialet. Därför är bränslets kvalité mycket viktigt. Vanligtvis används kol som bränsle men man försöker öka mängden alternativa returbränslen utan att äventyra kvalitén. Inblandningen av fossila och biobaserade returbränslen kan vara cirka tjugo procent av varje.

Energieffektiviteten och inblandningen av returbränslen minskar koldioxidutsläppen i hög grad men ett utsläpp som är svårt att komma ifrån är att kalkstenen släpper ifrån sig cirka 450 kg koldioxid för varje ton klinker som produceras.

Klinkertillverkning ger spillvärme som i vissa anläggningar är kopplade till det loka fjärrvärmenätet. För att minska klimatpåverkan tittar man även på säkert förvar av koldioxid i berggrunden, vilket

Svenskt traditionellt byggcement består av cirka femton procent kalksten som inte är bränd utan endast mald. Detta sker utan att avkall på cementets tryckhållfasthet behöver göras. Kalkfiller används även vid betongtillverkningen. Genom att kombinera malda partiklar med olika storlekar vid betongtillverkningen åstadkoms en mycket hög hållfasthet genom att partiklarna med lagom storlek fyller ut tomrum i betongen. Med den tekniken går det att göra betongkvalitéer som klarar mycket stora påkänningar, vilket minskar mängden betong som behövs och kan ge miljövinster genom totalt minskade utsläpp för att åstadkomma samma funktion.

Flyg aska, masugnsslagg och silikastoft

En rad reaktiva material används i cement runt om i världen och vanligen innehåller de kiseldioxid. Till skillnad från kvartssand som är kristallin kiseldioxid saknar de reaktiva ämnena kristallstruktur. Kristaller tar lång tid att bildas, vilket sker när magma i jordens mantel svalnar, däremot kyls kiselrik aska från vulkaner snabbt, vilket gör den reaktiv. Med flygaska avses den aska som fångas av ett spärrfilter från rökgaserna i en koleldad panna men även andra kiselrika askor är användbara som till exempel aska från förbränning av risskal som är en stor produkt i cement i Indien. Dessa reaktiva material kan i stor utsträckning substituera klinker och oftast är de avfall som kommer till nytta och slipper bli ett avfallsproblem. Silikastoft är en restprodukt från tillverkning av ferrokisel som används för att tillverka rostfritt stål. Silikastoftet är mycket reaktiv, 1 kg silikastoft kan ersätta 2 kg klinker. I cementstandarden SS-EN197-1 beskrivs Bygg & teknik 7/13

ordinära cement med olika sammansättning. Masugnslagg kan blandas i med maximalt 80 procent, flygaska med maximalt 35 procent och silikastoft maximalt tio procent. Det kan dock krävas tillsatsmedel för att få betongen arbetbar.

Betongfabriken

Den huvudsakliga miljöpåverkan från betongfabriken är att den använder cirka 9 kWh el per ton betong för att bland alla ingående material. Att det görs rätt är mycket viktigt för att betongen ska få en lång livslängd. Här blandas ballast, cement, vatten och eventuellt kan även de tillsatsmaterial som nämndes i stycket ovan tillsättas i betongfabriken. Efter behov tillsätts även små mängder tillsatsmedel för att göra betongen frostbeständig eller att påverka hur snabbt betongen ska brinna eller dess konsistens eller någon annan egenskap. Tillsatsmedel kan bestå av mycket finmald klinker eller organiska lättnedbrytbara tensider. Tillsatsmedel har stor betydelse för att minska miljöpåverkan vid betongtillverkning eftersom de ger rätt egenskaper.

Ballast

I Sverige har man traditionellt tagit ballast från rullstensåsar, där sten och sand har funnits i lämpliga fraktioner. Eftersom rullstensåsar är viktiga vattenreservoarer väljer man idag oftast att tillverka ballast av berg i stället. Energianvändningen för att få fram krossballast är cirka 8 kWh el och 5,5 kWh diesel per ton ballast. Det har visat sig att de krossade finkorniga fraktionerna varit svårast att bemästra eftersom den relativt stora ytan gör dem mer reaktiva och de påverkar betongens arbetbarhet i högre utsträckning än de grövre fraktionerna, därför är det vanligt att natursand fortfarande används för finfraktionerna.

Armering

I betong ingår cirka 40 till 80 kg armeringsstål per ton betong. I Norden tillverkas armering genom att skrot smälts i elektrougnar. I Europa är det endast 30

procent skrot och den genomsnittliga klimatpåverkan är 1400 kg koldioxid per ton stål. Norska armeringsstål har högre skrothalt och elen kommer främst från vattenkraft, vilket gör att tillverkningen av armering i Norge har betydligt lägre påverkan.

Bruksskedet

Om betongarbetena är riktigt utförda ska inga reparationer behövas under betongens livslängd men sker skador blir det ofta frågan om att bila bort skadad betong och gjuta ny. Betongen medför genom sin tyngd att byggnaden blir värmetrög, vilket är en fördel ur energisynpunkt. Under livslängden sker även ett upptag av koldioxid. Upptaget kan variera kraftig beroende på betongkvalitet, fuktexponering och luftexponering.

Återvinning

I dag återvinns den mesta betongen. Den krossas och används främst till fyllnadsmaterial, där det uppfyller en viktig funktion att ersätta grus. Det är även möjligt att använda den krossade betongen vid tillverkning av ny betong men det ger inte större miljönytta än att ersätta grus som fyllnadsmaterial. I vägar är behovet av ballast mer än fyra gånger så stort som för betong. Om betong återvinns till betong ersätter den inte bindemedlet utan endast ballasten. Det är dock viktigt att betongen återvinns på något sätt för att minska resursanvändningen av sten. En annan möjlighet är att återvinna hela byggnadselement som till exempel bjälklag och använda dem i en ny byggnad. Om livslängden därmed förlängs till det dubbla så minskar miljöbelastningen till hälften för denna byggnadsdel räknat på miljöbelastning per kvadratmeter och år.

Transporter

De stora materialflödena genererar mycket tunga transporter. Användning av förnybara bränslen är avgörande för att minska klimatpåverkan från transporter.

De tyngsta transporterna är ballasten vilken i regel tas från lokala täkter. Ur miljö-

synpunkt bör längre lastbilstransporter undvikas. Om järnväg användes för ballasttransporterna skulle längre transporter kunna motiveras ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Då skulle mer entreprenadberg (berg från tunnelbyggen med mera) komma till användning för betongtillverkning.

Elproduktion

Elproduktionen är avgörande för en låg klimatpåverkan. Generellt kan sägas att man på kontinenten har ett stort beroende av fossila bränslen för att producera el medans Norden har mer kärnkraft och vattenkraft för att producera el som endast ger bråkdelen så stor klimatpåverkan. En ökad användning av tillsatsmaterial och krossade material kommer att kräva mer el, vilket gör det än mer viktigt att använda el med låg miljöpåverkan i framtiden.

Diskussion

Klimatpåverkan från betong varierar mycket beroende på tillverkningssätt men om inga speciella åtgärder görs kan klimatpåverkan ligga cirka 120 kg koldioxid per ton betong. För speciella betongkvalitéer kan klimatpåverkan dock vara 80 procent mindre och för andra 100 procent mer. Världskonsumtionen av betong har fördubblats vart tionde år de senaste decennierna, vilket delvis beror på att Kina behöver mycket betong när landet industrialiseras. Om industrialiseringen av tredje världen fortsätter och trenden håller i sig använder vi cirka 8 ton betong per individ och år 2023. Det finns inget annat byggmaterial än sten som finns i sådana mängder och kan möta en sådan konsumtion. Om liknande flöden togs ut i timmer från världens skogar vore de snart nedhuggna. En rimlig konsumtion med infrastruktur, hyggliga bostäder, skola och sjukvård för världens folk betyder att den globala konsumtionen kommer att öka. Livscykelanalys är ett hjälpmedel att hitta effektiva processer som minskar miljöbelastningen på det kostnadseffektivaste sättet.

■

Vi har ett brett program av provningsutrustning för

BETONG - BALLAST CEMENT - ASFALT GEOTEKNIK

Tel 031-748 52 50

www.kontrollmetod.se Bygg & teknik 7/13

19

Investeringsbedömning och miljökonsekvensanalys:

Underhållsfria samverkansbroar uppförda i rostfritt stål och betong Föreliggande artikel baseras på examensarbetet ”Underhållsfria material i broöverbyggnader”av Jeanette Säll och Anna Tiderman, vilket handlar om de fördelar ur kostnadsoch miljösynpunkt som kan erhållas genom att använda mindre underhållskrävande material i samverkansbroar. Arbetet genomfördes på Kungliga Tekniska högskolan och Projektengagemang Anläggningsunderhåll våren 2013. Arbetet och artikeln är till viss del en fortsättning på examensarbetet ”Möjligheter och fördelar med plattrambroar utförda i modern injekteringsbetong och rostfri armering” samt artikeln ”Modern injekteringsbetong i plattrambroar” av Niklas Bergström och Viktor Bodin.

Transporter är grundläggande för att samhället ska fungera och utvecklas. Transporter av varor, människor och tjänster kräver ett fungerande infrastruktursystem utan återkommande trafikstörningar. Broar utgör en viktig del i infrastruktursystemet.

Under 1900-talet har nya kunskaper förvärvats om brokonstruktioners ingående material och dess nedbrytbarhet. De

Artikelförfattare är Jeanette Säll, Anna Tiderman och Jonatan PaulssonTralla, tekn dr, samliga Projektengagemang, Stockholm.

20

förnyade kunskaperna har lett till att nya krav ställs i regelverken och normer. Tidigare fokuserade regelverken på bärighet, men med tiden har normerna utvecklats varvid kraven på beständighet har ökat avsevärt. Exempelvis infördes ökade krav på beständighet i både BBK 79 och BBK 94 rörande täckande betongskikt och vattenbindemedeltal på grund av att omfattande nedbrytningsskador upptäcktes på betongkonstruktioner. På senare tid har även miljökrav tillkommit i till exempel TK Bro för att begränsa utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. På grund av klimatfrågan finns även krav på minskning av koldioxidutsläppen.

För att förhindra en allt för stor påverkan på klimatet har EU:s medlemsländer enats om ett klimatmål som innebär att man vill begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen. För att nå målet måste industriländerna minska sina klimatpåverkande utsläpp med 80 procent till år 2030. Transportsektorn ansvarar i Sverige för en tredjedel av de miljöfarliga utsläppen. I sektorn utgör vägtrafiken den största källan till utsläppen och därefter kommer drift, underhåll och byggande av vår infrastruktur. För att klara de tuffa kraven krävs en förbättring inom alla områden. Genom att bygga mer hållbara och beständiga broar och därmed minska underhållsbehoven och trafikstörningar vid underhållsarbeten kan en stor del av utsläppen minskas. Detta medför samtidigt stora samhällsekonomiska besparingar, dels genom lägre entreprenadkostnader, dels genom bättre framkomlighet.

Det växande samhället och den tilltagande belastningen på vägnätet medför dessutom ett ökat slitage och därmed stiger behovet av underhåll på våra broar och infrastruktur. Det tekniska livslängdskravet för broar är 120 år. För att broarna ska uppnå denna livslängd krävs underhåll. Underhållsåtgärderna ger upphov till stora mängder koldioxidutsläpp, både av utförandet (material, transporter med mera) och då trafik måste ledas om (längre körsträcka). Trafikomledning ger också upphov till sämre framkomlighet och minskad trafiksäkerhet för trafikan-

terna. Underhållsåtgärderna är också kostsamma. Trafikverket lägger ner cirka 700 miljoner kronor varje år på underhåll av våra broar.

Examensarbetet

Examensarbetets huvudsakliga frågeställning är ”Vilka fördelar kan erhållas av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads och miljösynpunkt?”. För att besvara frågeställningen dimensionerades och jämfördes olika materialkombinationer i överbyggnaden hos en samverkansbro med fokus på kostnader och koldioxidutsläpp. Bron är relativt lågtrafikerad med en årsdygnstrafik (ÅDT) på 2 000 fordon. Den är femton meter lång och nio meter bred och tänkt att gå över ett mindre vattendrag.

De olika materialkombinationerna som användes i broöverbyggnaderna var: ● Bro 1 – Rostskyddsmålad stålbalk, anläggningsbetong med armering av kolstål samt tätskikt och asfalt ● Bro 2 – Rostskyddsmålad stålbalk, anläggningsbetong med armering av kolstål och slitbetong ● Bro 3 – Rostskyddsmålad stålbalk, anläggningsbetong med rostfri armering och slitbetong ● Bro 4 – Rostfri stålbalk, anläggningsbetong med armering av kolstål och slitbetong ● Bro 5 – Rostfri stålbalk, anläggningsbetong med rostfri armering och slitbetong ● Bro 6 – Rostfri stålbalk, modern injekteringsbetong med rostfri armering och slitbetong.

Syftet med examensarbetet är att identifiera och analysera kostnader och koldioxidutsläpp som uppkommer under de olika broalternativens livstid, både av uppförandet av bron och av kommande underhållsåtgärder. Analyserna ligger till grund för att påvisa fördelarna som erhålls genom att undvika detta underhåll.

Förhoppningen är att arbetet ska bidra till att aktörer i branschen börjar planera för mer långsiktiga lösningar genom att belysa kostnader och koldioxidutsläpp som eventuellt kan sparas genom att använda mer underhållsfria material.

Bygg & teknik 7/13

Figur 1: Tvärsektion av en samverkansbro med brofarbana av betong och huvudbalkar av stål (principskiss).

Samverkansbroar

I detta arbete studeras överbyggnaden hos en samverkansbro i stål och betong, se figur 1. Brofarbanan är utförd i slakarmerad betong vilken samverkar med underliggande stålbalkar. Uppbyggnaden av konstruktionen anpassas så materialen utnyttjas på bästa sätt, till exempel tar material med hög draghållfasthet (stål) upp dragspänningar och material med hög tryckhållfasthet (betong) tar upp tryckspänningar. Samverkan ger en styvare konstruktion och då de ingående materialen utnyttjas på ett mer optimalt sätt kan konstruktionen göras slankare med minskade materialmängder som följd.

Många av resonemangen i detta arbete kan dock appliceras för andra brotyper såsom rena stål- och betongbroar.

Figur 1 visar en samverkanskonstruktion som valts för detta arbete med brofarbana av betong och integrerade kantbalkar.

Brofarbanan överför laster i tvärled till huvudbalkarna som i samverkan med brofarbanan bär i brons längsriktning och för ner lasterna till underbyggnaden. Kantbalkarna förbättrar lastöverföringen och utgör ett stöd för beläggningen och broräcket.

För att säkerställa brofarbanans livslängd förses den normalt med tätskikt och asfaltsbeläggning. Tätskiktet skyddar betongen mot vatten- och kloridinträngning och för att undvika armeringskorrosion och nedbrytning av konstruktionsbetongen. Beläggning kan bestå av skyddslager bindlager och slitlager, se figur 2.

Skydds- och bindlagret skyddar tätskiktet vid reparationer och byten av slitlagret, som regelbundet utvecklar spårdjup av slitage och plastiska deformationer.

Underhåll av samverkansbroar med dagens utformning

Huvuddelen av åtgärderna som utförs består av underhåll, reparation och förstärkBygg & teknik 7/13

ning av broöverbyggnaden. För överbyggnaden hos samverkansbroar är det kantbalkar, räcken, tätskikt och beläggningar som tillsammans med rostskyddsmålning av stålbalkarna som står för de största åtgärdena. Att dessa brodelar är så underhållskrävande beror på att de är särskilt utsatta för slitage från trafik och miljöpåverkan.

Underhåll av beläggning och tätskikt.

Tätskikt och beläggning behöver regelbundet underhållas då de nöts ner och deformeras plastiskt av trafik och miljöpåverkan såsom frost och UV-strålning. På högtrafikerade vägar är spårbildning den främsta orsaken till att beläggningen måste läggas om. Asfaltsbeläggningar består till stor del av bindemedlet bitumen.

Under varma dagar mjuknar bitumenet och asfalten deformeras lättare (spårdjup). När det är kallt ute hårdnar bitumenet istället och asfalten riskerar att spricka och tjälskadas om vatten trängt ned i beläggningen. Även om bron är lågtrafikerad kommer beläggning och tätskikt att åldras och brytas ner, vilket gör

att de med tiden behöver repareras och läggas om.

Underhåll av kantbalkar. Kantbalkar skyddas inte av beläggning och tätskikt.

Därför riskerar kantbalkar i hög grad att utsättas för armeringskorrosion. Kantbalkar är de konstruktionselement som kräver mest underhåll, utbyten och reparationer (”Robustare brobaneplatta” Sveriges Bygguniversitet 2011). Kantbalkar utförts ofta efter standardritningar och ingen optimal lösning har tagits fram för att göra dem väsentligt mindre underhållskrävande. Vanliga underhållsåtgärder är impregnering och tvättning, betongreparationer, komplettering av armering och utbyte av hela kantbalken.

Ytbehandling av stål och underhåll av ytbehandling. Det vanligaste sättet att skydda brokonstruktioner av stål mot korrosion är att rostskyddsmåla dem. Målningen ger ett skyddande lager som hindrar stålet från att reagera med ämnen i omgivningen. Det skyddande lagret och dess vidhäftning mot stålet bryts så småningom ner och konstruktionen måste då

Figur 2: Exempel på en beläggning med tätskiktsmatta och skydds-, bindoch slitlager.

21

målas om. Rostskyddsfärg består till stor del av epoxi som är energikrävande att framställa. Epoxi är en härdplast med god vidhäftningsförmåga samt hög härdighet mot kemikalier, vatten och mekanisk påverkan. Med dessa egenskaper passar den bra som skydd mot korrosion.

Nedbrytning av härdplaster sker dock mycket långsamt och är farliga för djur och natur. Det är därför viktigt att alla rester vid blästring och ommålning tas om hand varför det är vanligt med inklädnad av arbetsområdet. I rostskyddsfärgen blandas även korrosionsbromsande metaller in. Dessa metallrester bör inte heller komma ut i naturen. Ställningsarbetet och inklädnaden är ett krävande arbete som medför att underhåll av ytbehandlingar är kostsamt och utrymmeskrävande.

Målningen görs i flera lager med grundfärg, mellanfärg och täckfärg och är därför en tidskrävande process eftersom varje lager måste torka mellan målningarna. Dessutom går det bara att måla under rätt förhållanden med tillräckligt torr väderlek eller inomhus och när stålets temperatur är över daggpunkten, för att undvika utfällning av fukt. Sammantaget är rostskyddsmålning en process som kräver komplicerat ställningsbyggande och noggrann inklädnad, vilket kan kräva trafikavstängningar antingen på själv bron eller på en eventuell väg eller järnväg under bron vilket i sin tur leder till ökade koldioxidutsläpp av omledning av trafik.

Lösningar för minskat underhåll

För att minska underhållsbehoven kan alternativa material och/eller alternativa utformningar användas.

Direktgjuten slitbetong. Ett alternativ till tätskikt och beläggning är att använda direktgjuten slitbetong som skydd och slitlager för brofarbanan. Slitbetongen kan utföras som en pågjutning på den befintliga betongen, exempelvis istället för byte av tätskikt och beläggning. Slitbetongen kan också utföras direktgjuten vid gjutningen av plattan. Ett extra lager betong gjuts då på plattan innan den har härdat. Fördelen är att man slipper gjutfogar mellan slitbetongen och den befintliga betongen. Vidhäftningen säkerställs och tvångskrafter av temperaturutvecklingen under härdning och senare krympning undviks.

Slitbetongens främsta fördelar är att den är slitstarkare än asfalt och att den inte deformeras plastiskt, vilket asfalt gör. Sammantaget medför detta en långsammare spårdjupsutveckling än för en bitumenbaserad beläggning. Slitbetongen åldras dessutom inte av UV-strålning och syre, vilket också medför en lång livslängd. Slitbetong har påvisat lägre rullmotstånd än asfalt och därmed minskas bensinförbrukningen för personbilar med upp till 1,1 procent och 5 till 7 procent för lastbilar (enligt mätningar gjorda på betongsträckan på E4 vid Uppsala).

22

Genom att välja ljus ballast (samma färg som cementpastan) i slitbetongen tar längre tid för spårbildning att uppstå än på ett slitlager av bitumen, där både ljus och/eller röd ballast syns tydligt. De initiala spårdjupen framträder tydligt om ballast och bindemedel har klart olika färg, vilket styr in trafiken i spårdjupen och påskyndar därigenom spårdjupsutvecklingen. Med liknande färg på ballast och cementpasta fördelar sig trafiken jämnare i körfältet, vilket ger långsam spårdjupsutveckling. När spårdjupen i slitbetongen blir för djupa kan de slipas de ner, till exempel med sliputrustning från HTC AB. Därför är det viktigt att slitbetongen görs tillräckligt tjock så erforderligt täckande betongskikt till armeringen fortfarande uppnås efter den sista slipningen. Slipningen görs smidigast nattetid eftersom delar av bron behöver stängas av.

Rostfria stålbalkar och rostfri armering. För att undvika problem med korrosion på stålbalkar och armering kan rostfritt stål användas. Rostfria stål är legeringar som finns i flera olika varianter, där de gemensamma nämnarna är krominnehållet som minst måste uppgå till 10,5 procent och ett kolinnehåll på högst 1,2 procent. Rostfritt stål får sin beständighet genom passivering . Passiveringen kommer till stor del från kromet. Vid kontakt med syre bildas kromoxid som lägger sig som en passiverande hinna runt konstruktionen. Om kromoxidhinnan skulle repas kommer nytt krom i kontakt med syre och ny kromoxid bildas.

Användningsområdena för rostfria stål är många och de olika tillämpningarna kräver olika typer av rostfritt stål med olika egenskaper. Indelningen sker beroende på stålets atomstruktur och innehåll av metaller, där det finns fem huvudgrupper.

I detta arbete har den duplexa stålsorten LDX 2101, framtagen av den finska stålleverantören Outokumpu, använts både i armering och i balkar. Duplexa stål används där stora krav ställs på hög hållfasthet och gott korrosionsmotstånd, exempelvis i brokonstruktioner. Fördelarna med LDX 2101 är den höga sträckgränsen och segheten, vilket liknar varmbearbetat konstruktionsstål. En annan fördel är att en stor del nickel ersatts med mangan och kväve, vilket ger ett stabilare prisläge då kostnaden på nickel kan variera kraftigt.

Genom att använda rostfri armering i brofarbanan minimeras risken för korrosionsangrepp. Rostfri armering är därför ett utmärkt materialval vid byggande av infrastrukturella konstruktioner med lång livslängd och särskilt i de delar som är särskilt utsatta för kloridinträngning, exempelvis brobaneplattor, kantbalkar och konstruktioner i marina miljöer.

Modern injekteringsbetong. Modern injekteringsbetong används istället för traditionell betong i Bro 6 i detta arbete men kommer inte diskuteras ingående

mer än att nämna fördelarna med materialet. För mer information hänvisas till Bygg & teknik 7/2010 och 7/2011.

Den främsta skillnaden mellan betong och injekteringsbetong är gjutmetoden.

Vid gjutning med modern injekteringsbetong fylls formen med ballast och därefter injekteras bruket in i hålrummen mellan ballasten. I och med att ballasten placeras innan bruket injekteras har de grövre ballastkornen ständig kontakt med varandra och bildar därmed ett sammanhängande ballastskelett. Det sammanhängande ballastskelettet bildar ett inre mothåll i betongen, vilket gör att den fria krympningen minskas. Det reducerar i sin tur uppkomsten av krympsprickor. Vidare kan den maximala kornstorleken samt volymandelen grövre ballast ökas eftersom ingen betongpump används. Genom att öka mängden grov ballast kan mängden cementpasta och cement minskas. Detta är positivt ur miljösynpunkt tack vare minskade koldioxidutsläpp. Dessutom reduceras temperaturutvecklingen under härdningen och därmed reduceras även risken för temperatursprickor. Krossat berg fungerar dessutom mycket bra som ballast.

Risken för att alkalikiselsyrareaktioner uppstår i betongen kan dessutom minska då icke reaktivt berg kan krossas till en grov fraktion och användas utan risk i injekteringsbetongen. Vidare är alkalihalten låg i betongen tack vare den låga cementhalten, vilket också minskar risken för alkalisilikareaktioner. Puzzolana tillsatsmaterial som slagg (slaggcement från Cemex är ett bra alternativ till exempel) kan med fördel användas i injekteringsbruket vilket medför att alkalihalt och pH sjunker, vilket också minskar risken för alkalisilikareaktioner.

Befintliga konstruktioner med hållbarare lösningar

Slitbetong är en metod som användes flitigt under 1980-talet, istället för konventionell asfaltbeläggning, med goda resultat. Man utförde arbetet noggrant och fick jämna överytor och god vidhäftning till den befintliga betongen. Under 2000-talet uppstod tyvärr problem med ojämna överytor på grund av bristande arbetsutförande. Idag har man åter skärpt kraven och metoden används för såväl nyproduktion (till exempel Norra Länken NL52) som underhåll (till exempel Norrortsleden).

Idag slipar man även betongytor mycket effektivt med till exempel planslipar från HTC AB. I ett projekt slipade cirka 2 500 m² på cirka tre timmar (2 till 3 mm avverkades) för att uppnå hög körkomfort på en högtrafikerad sträcka med hög hastighet se figur 3 på nästa sida. Resultatet blev gott. Denna typ av slipteknik är på stark frammarsch.

Tidigare utföra samverkansbroar i rostfritt stål. I litteraturstudien hittades endast två samverkansbroar som byggts Bygg & teknik 7/13

navigator

INFRACEMENT I SIKTE .U lNNS )NFRACEMENT I 3VERIGE #EMEX MÚTER DET ÚKANDE behovet av cement till anläggningar med en beprÜvad CEM I Portlandcement. Kvalitet och egenskaper är anpassade till Svenska fÜrhüllanden. Beställ redan idag, Infracement finns fÜr direkt leverans.

*ĂšRGEN +OCKSGATAN 3% -ALMĂš 3WEDEN 4EL s WWW CEMEX SE

Figur 3: Slipning av slitbetong med HTC2500.

med rostfria stålbalkar i Sverige. Den ena bron byggdes av en vägförening i Orrhammar som ville undvika dyra underhållsåtgärder på bron i framtiden. Den andra bron byggdes av NCC åt ett företag utanför Nynäshamn, där företaget ville undvika stopp i trafiken till och från deras anläggningar på grund av underhållsarbete, se figur 4.

Rostfri armering används alltmer i konstruktioner i marina miljöer, infrastrukturella konstruktioner som broar och i övriga konstruktioner där man vill öka beständigheten. Trafikkontoret i Stockholm har varit föregångare på att använda rostfri armering i utsatta miljöer under tio år och för närvarande installeras rostfri armering i slitbetongen på hela Norra Länken etapp 52, se figur 5. Även Trafikverket har idag ambitioner att öka beständigheten hos brobaneplattor för att minska koldioxidutsläppen (”Robustare brobaneplatta” Sveriges Bygguniversitet 2011).

Framtagning av kostnader för livscykelkostnadsanalys

Initialkostnad. Broarna dimensionerades för att minimera mängden material i varje bro då de olika materialen har olika hållfastheter och tungheter. Aktuella sammanvägda snittpriser för materialen erhölls från leverantörer och entreprenörer inom berörda områden, se tabell 1.

FOTO: JEANETTE SÄLL

24

Figur 4: Befintlig bro med rostfria stålbalkar och brofarbana av betong belägen i Nynäshamn.

Figur 5: Gjutning av slitbetong med rostfri armering.

Tabell 1: Materialpriser från leverantörer och entreprenörer.

––––––––––––––––––––––––––––––– Material Pris Enhet ––––––––––––––––––––––––––––––– Tätskikt 380 [kr/m²] Asfaltering 265 [kr/m²] Betong 1 410 [kr/m³] Injekteringsbetong 2 820 [kr/m³] Armering 8 [kr/kg] Rostfri armering 55 [kr/kg] Stålbalkar 5 700 [kr/m] Rostfria stålbalkar 15 000 [kr/m] Rostskyddsmålning 750 [kr/m²]

Med de optimerade materialmängderna samt priserna i tabell 1 beräknades sedan det totala materialpriset per meterstrimla för de olika broarna. För att beräkna de totala initialkostnaderna adderades en ungefärlig arbetskostnad för uppförandet av samtliga broar på 12 000 kr/m² till materialkostnaderna oavsett bro.

Underhållskostnad. Underhållskostnaderna för broarna beräknades genom att först bedöma de olika materialens livslängder genom intervjuer av personer med god erfarenhet av brounderhåll samt genom Trafikverkets databas för broförvaltning (BaTMan). Underhållsåtgärder som inkluderades i arbetet var utbyte av beläggning, utbyte av tätskikt, rostskyddsmålning av stålbalkarna (ommålning) och utbyte av kantbalkarna.

Bygg & teknik 7/13

Den antagna trafikmängden ger tillsammans med yttre miljöpåverkan en ungefärlig livslängd för slitlagret (bitumen) på tjugo år innan spårdjupen blivit tillräckligt djupa och asfalten åldrats och behöver läggas om. Det innebär att bron behöver omasfalteras fem gånger under dess livstid och kostar 800 kr/m².

Utbyte av tätskikt bör ske efter cirka 40 år, vid vartannat slitlagerbyte, för att säkerställa tätskiktets funktion. Ett tätskiktsbyte sker med andra ord två gånger under brons livstid.

Ett tätskiktutbyte kostar cirka 1 950 kr/m².

Priset för byte av slitlager och tätskikt är hämtade ur Trafikverkets databas för broförvaltnings á-prislista med hänsyn till brons körbanearea på 135 m². Dessa priser är medelvärden för brounderhåll år 2012. Kostnaden för att byta tätskikt varierar annars kraftigt (mellan 2 000 och 20 000 kr/m²) beroende på trafikintensiteten, tillåtna bullernivåer och etappernas storlek med mera.

Med direktgjuten slitbetong tar det längre tid för spårdjupen att bli så djupa (10 till 15 mm) att en slipning blir nödvändig. Slipning av hjulspåren bör ske med ett intervall på cirka 60 år. Kostnaden för slipning är cirka 70 kr/m² broyta.

Intervallet mellan rostskyddsmålningarna av stålbalkarna uppskattades till 35 år och behöver därför utföras tre gånger under brons livstid. Den uppskattade kostnaden för rostskyddsmålning är 1 000 kr/m² och 10 500 kr/m för ställningsbygge.

Utbytena av kantbalkarna bedömdes ha ett intervall på cirka 30 år och kommer därför genomföras tre gånger under brons livstid och beräknas kosta 10 800 kr/m.

Figur 6: Resultat: totalkostnader för de olika broarna från investering tills livslängden är uppnådd. rialen som används i kommande underhållsåtgärder.

Värdena i tabell 2 har använts vid uträkning av koldioxidutsläpp för broarna.

Uppgift om koldioxidutsläpp för framställning av tätskikt har inte hittats. För

tillverkning av asfalt använts. Konsekvenserna av det antagandet bör vara att koldioxidutsläppet blir mindre för Bro 1 än om ett riktigt värde för tätskiktets utsläpp hade hittats. Det beror på att det är bitumen i materialen som bidrar till de största koldioxidutsläppen och tätskiktet som valts är bitumenbaserat och innehåller mer bitumen än asfalten.

Koldioxidbelastningen för rostskyddsmålning uppskattades som ett ungefärligt värde vid tillverkning av epoxi. Framställning av epoxi kräver 32 MJ per kg.

Om olja används för att skapa den energi som krävs går det cirka 0,9 kg olja per kg epoxi. Koldioxidutsläpp för olja är cirka 3 kg koldioxid per kg olja. Det ger ett utsläpp för ett kg epoxi på 2,7 kg koldioxid.

att få ett värde som ungefär motsvarar utsläppen av tätskikt har samma värde som

Resultat livscykelkostnadsanalys

Tabell 2: Koldioxidutsläpp vid framställning av 1 ton färdigt material.

––––––––––––––––––––––––––––––– Material Koldioxid [kg/ton] ––––––––––––––––––––––––––––––– Betong 258 Kolstål 2350 Rostfritt stål 2467 Asfalt 15 Tätskikt 15

Kostnaden för de olika broarna beräknades med ett intervall på fem år, där

Beräkning av koldioxidutsläpp för livscykelanalys

I livscykelanalysen användes endast koldioxidutsläppen för tillverkning av materialen, där transport av råvaror till fabrikerna är inkluderade. Transport av materialen från fabrikerna till byggarbetsplatsen samt utsläpp för arbetsutföranden har därmed inte tagits hänsyn till. Värderna för materialtillverkningen erhölls via leverantörer och visas i tabell 2.

Dessa värden användes sedan tillsammans med de framräknade materialmängderna för att få de totala utsläppen för respektive bro. Till dessa initiala värden adderades sedan utsläppen för mateBygg & teknik 7/13

Figur 7: Skillnad mellan investeringskostnad och underhållskostnad per kvadratmeter.

25

kostnaderna för underhållsåtgärderna adderades där de planerats att genomföras.

Resultatet visas grafiskt i figur 6. I kalkylen har realräntan ansatts till noll procent.

Vidare har inga trafikantkostnader eller andra kostnader för störningar som buller med mera beaktats.

Skillnader mellan investeringskostnaderna för broarna kan utläsas i figur 6 och figur 7. Bro 1 och 2 har lägst investeringskostnad medan Bro 5 och 6 (rostfria balkar och armering) kostar cirka 400 000 kronor mer än Bro 1 och 2 att uppföra. Det beror främst på den tre gånger högre kostnaden för de rostfria stålbalkarna och den sju gånger högre kostnaden för den rostfria armeringen.

Efter 30 till 35 år har dock den ökade investeringskostnaden för Bro 5 och 6 kompenserats av underhållskostnaderna för övriga broar. Kostnaden för slipningen av slitbetongen är så låg att den inte syns i diagrammet.

När broarna är uttjänta efter 120 år har den underhållskrävande Bro 1 kostat mer än dubbelt så mycket som de mer underhållsfria Bro 5 och 6. Troligvis kan livslängden för Bro 5 och 6 med begränsade medel förlängas ytterligare och om detta beaktas skulle Bro 5 och 6 komma än med till sin fördel. Om även trafikantkostnaderna vid avstängningar och omledning av trafik skulle beaktas skulle detta också gynna Bro 5 och 6.

Skillnaderna mellan investeringskostnaderna och de sammanlagda underhållskostnaderna för broarna visas i figur 7.

Där kan utläsas att de sammanlagda underhållskostnaderna för Bro 1 överstiger hela investeringskostnaden.

För Bro 2 är underhållskostnaden lägre än för Bro 1 eftersom Bro 2 utförs med slitbetong istället för tätskikt och beläggning och därför kräver mindre underhåll.

Resultatet indikerar att slitbetong kan vara ekonomiskt fördelaktigt även måttligt trafikerade broar. De sammanlagda underhållskostnaderna för Bro 2 utgör,

trots att den är utförd med den mindre underhållskrävande slitbetongen, nästan hälften av investeringskostnaden.

Underhållskostnaden är lägre för Bro 3 och 4 än för Bro 1 och 2. Bro 3 är utförd med rostfri armering och kräver därför inget utbyte av kantbalkarna, vilket innebär en stor besparing. Bro 4 består av rostfria stålbalkar och kräver därför ingen rostskyddsmålning, vilket också innebär en stor besparing. Resultatet indikerar tydligt att den initiala merkostnaden för rostfri armering eller rostfria stålbalkar är samhällsekonomiskt lönsamt.

Underhållskostnaden för Bro 5 och 6 som är utförda med både rostfri armering och rostfria stålbalkar är så marginell att den ej syns i figur 6 men kan urskiljas i figur 7. Underhållskostnaden för Bro 5 och 6 består av endast en slipning av hjulspåren, vilket knappt påverkar totalkostnaden. Även om fler slipningar skulle företas, till exempel att farbanan slipas redan vid 8 till 10 mm spårdjup (ökad trafiksäkerhet) så påverkar detta inte kalkylen nämnvärt. Dessutom reduceras kostnaden för varje enskild slipning då mindre material behöver tas bort från oslitna partier.

Resultat livscykelanalys

Koldioxidutsläppen beräknades på liknande sätt som för livscykelkostnadsanalysen med de initiala utsläppen samt utsläppen från kommande underhållsåtgärder med ett intervall på fem år. Resultatet visas i figur 8. I livscykelanayskalkylen redovisas inte inverkan av längre körsträcka vid en avstängning av bron för underhållsåtgärder.

Koldioxidutsläppen för Bro 3, 5 och 6 är lägre än för övriga broar under hela livstiden. Det beror på att armeringsmängden är mindre då den rostfria armeringen har högre sträckgräns samt det mindre behovet av underhåll jämfört med övriga broar. Bro 5 och 6 består dessutom av rostfria stålbalkar med högre sträckgräns jämfört med Bro 1, 2 och 3, vilket

Figur 8: Resultat: koldioxidutsläpp under broarnas livslängd.

26

minskar stålmängden och därmed koldioxidutsläppen för Bro 5 och 6.

Bro 2 ger upphov till störst koldioxidutsläpp redan från början då den består av slitbetong som släpper ut mer koldioxid i tillverkningen på grund av cementet. Den består också av armering och balkar i kolstål som kräver större materialmängder än de rostfria alternativen på grund av lägre sträckgränser.

Analys av livscykelkostnad

Vid kostnadsberäkningarna har fokus legat på materialkostnader och ungefärliga arbetskostnader. Med mer exakta priser kan en bättre och säkrare analys göras.

Kostnader för trafikavstängningar och omledningar har helt uteslutits och därför är det troligt att kostnaderna för underhållet i verkligheten blir större än det redovisade. Det gör att de underhållsfria alternativen bör kunna återbetala sig snabbare än de 30 år som kan utläsas i figur 6.

Inköpskostnaden för rostfri armering är dyrare än för vanlig armering, men då underhållet kan minimeras med rostfri armering tjänas den kostnaden in redan efter första kantbalksutbytet. Den underhållsåtgärd som är kopplad till armeringen är enbart kantbalksutbytet. Om reparationer på grund av armeringskorrosion skulle krävas för andra delar på brofarbanan skulle underhållskostnaderna för Bro 1, 2 och 4 kunna öka väsentligt.

Priset för de rostfria balkarna kommer i framtiden att minska avsevärt. I det redovisade exemplet ingick kostnader för kurser och extra kontroll. Då rostfria stålbalkar blir vanligare kommer dessa kostnader att sjunka och merkostnaden för en rostfri balk kommer att vara marginell om ytbehandlingar, montage, transport med mera beaktas (Paulsson-Tralla, Bygg & teknik 7/2012).

Användning av slitbetong som beläggning istället för bitumenbundna slitlager ger en lägre underhållskostnad. I de undersökta broarna är årsdygnstrafiken så lågt att det framför allt är åldring av bitumen som leder till utbyte och inte spårdjupen. Hade årsdygnstrafiken varit högre hade slitlagret av asfalt behövt bytas ut oftare. Hade årsdygnstrafik varit högre hade slitbetongen självklart behövt slipas oftare och möjligtvis läggas om helt, vilket krävt en längre trafikavstängning. Dock skulle kostnaderna för omläggningen och trafikavstängningen inte blivit högre än kostnaden för de ökade tätskikts- och asfaltsbytena som också fordrar trafikavstängningar.

Analys av livskostnadsanalys

Relevanta värden på koldioxidbelastning av rostskyddsBygg & teknik 7/13

Mjukvarulösningar för byggindustrin konstruktion, energi, projektering, produktion

FEM-Design Tredimensionell analys och dimensionering av stål, trä och betong.

IMPACT BIM system för prefabprojekt.

Från ritbord till byggarbetsplats.

PRE-Stress Analys och dimensionering av förspända balkars hela livslängd.

WIN-Statik Enkla program för vanliga konstruktioner som balkar, pelare och ramar.

Tunga skäl för MagnaDense i betong på land och i vatten.

VIP-Energy Dynamisk energibalansberäkning för alla byggnadstyper.

I mer än 50 år har LKAB Minerals (tidigare Minelco) levererat den miljövänliga magnetitprodukten MagnaDense till byggbranschen.

Med MagnaDense kan du uppnå högre densitet och tyngd för din betong, vilket t.ex. kan innebära fördelar som tunnare väggar för strålskydd eller mindre volym för undervattenskonstruktioner.

SyncroSite.com Webbaserad produktionsstyrning för byggarbetsplatsen.

Besök www.lkabminerals.com för att läsa mer om våra naturliga minerallösningar för bygg- och anläggningsindustrin.

BIMcontact.com Projektsamarbets- och dokumenthanteringsverktyg för byggindustrin.

KÄNN SKILLNADEN I TYNGD! Beställ gratis materialprov, ring 0771 - 760 400 eller skicka e-post till sweden@lkabminerals.com.

w w w. st rusof t . c om

LKAB Minerals är en ledande internationell leverantör av industrimineraler. Vi utvecklar hållbara lösningar baserade på naturliga mineraler som anpassas för funktionalitet och användbarhet. LKAB Minerals är en del av LKAB-koncernen, en av världens ledande producenter av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. www.lkabminerals.com

Sweden Bygg & teknik 7/13

|

Denmark

|

UK

|

Hungary

|

UAE

|

India

|

Australia

27

målning och tätskikt har ej hittats. För att uppskatta värdet för rostskyddsmålning användes endast koldioxidbelastningen vid tillverkning av epoxi, som är en stor komponent i rostskyddsmålningen. Tätskiktets koldioxidbelastning har satts till samma som för asfaltstillverkningen för att få en antydan om utsläppens storlek.

Värdena för dessa material borde därmed blivit högre om riktiga värden hittats. På grund av svårigheten att veta vad som beaktats i leverantörernas livscykelanalyser är det svårt att veta om jämförelsen mellan broarna är rättvis. Detta trots att standarder finns som beskriver hur livscykelanalyser ska genomföras. Nedanstående jämförelse ger dock en antydan om hur skillnaderna i utsläpp blir under broarnas livstid.

Eftersom utsläppen enbart är beräknade på erforderligt material och ej på utförande eller transporter skulle värdena för åtgärderna på bron stiga, även initialt.

Underhållsåtgärderna för de underhållskrävande broarna ger därmed i praktiken betydligt högre utsläpp under sin livstid.

Diskussion

I livscykelkostnadsanalysen togs ingen hänsyn till kostnader för trafikavstängningar, vilket hade påverkat underhållskostnaderna avsevärt. Kostnader för trafikavstängningar beror på trafikintensiteten och läget och är vanligtvis tio till tjugo procent men de kan uppgå till hundra procent av entreprenadkostnaden i högtrafikerade områden.

Inte heller kostnaderna för utredning av observerade skador, projektering och upphandling ingår. En försiktig skattning ger att underhållskostnaderna skulle behöva ökas med åtminstone femton till tjugo procent för att inrymma även dessa aktiviteter. Sammantaget med avstängnings-

28

kostnaderna medför detta att underhållskostnaderna skulle behöva ökas med cirka 30 procent, vilket i sin tur skulle vara fördelaktigt för Bro 5 och 6. Även trafikantkostnaderna saknas, vilket kan ge en stor negativ inverkan för totalkostnaden för de underhållsbenägna broarna.

I livscykelanalysen ingår endast materialens koldioxidutsläpp. För en grundligare jämförelse hade utsläpp orsakade av maskiner och transporter av material och personal för byggandet av bron kunnat tas med.

Omledning av trafik vid eventuella avstängningar av bron för större underhållsåtgärder är också en faktor som inte valdes att tas med. Anledningen till att dessa faktorer inte togs med är för att analyserna främst gick ut på att jämföra materialens påverkan. Dessutom är maskiner och fordons påverkan svåra att uppskatta eftersom deras utsläpp beror på var bron är byggd och hur långt fordonen måste färdas. Även årsdygnstrafik och underhållsarbetets varaktighet påverkar resultatet.

För att få en snabb uppfattning om påverkan på koldioxidutsläppen vid en trafikomledning vid en totalavstängning av bron för reparation eller utbyte av ett skadat tätskikt antar vi följande: Enligt Transportstyrelsen släpper en bil ut 1,94 kg koldioxid per mil. Bron antas vara avstängd i fjorton dagar där trafikomledningen medför en kilometers extra körsträcka. Det ger ett utsläpp på 5 400 kg koldioxid vid en årsdygnstrafik på 2 000.

Jämförelsevis är utsläppet för asfalt och tätskikt cirka 520 kg koldioxid vid ett utbyte på hela bron. En kilometers extra körsträcka vid årsdygnstrafik 2 000 under en trafikavstängning under fjorton dagar ger därmed cirka tio gånger högre koldioxidbelastning för trafikomledningen än för materialen. Om den extra körsträckan istället hade varit tio kilometer hade koldioxidbelastningen av trafiken varit hundra gånger större än de ingående materialen. På en högtrafikerad vägsträcka som Essingeleden (årsdygnstrafik 190 000) kan koldioxidutsläpp och kostnader för trafikavstängningar bli enorma.

Behovet av olika underhållsfria lösningar beror delvis på brons läge och årsdygnstrafik. Olika åtgärder passar därför bättre i vissa situationer än i andra.

Till exempel är rostfri armering mindre intressant att använda i Norrland, där vägarna inte vintersaltas i samma utsträckning som i södra Sverige. Med rostfri armering kan slitbetong vara en intressant lösning att använda på vältrafikerade vägar även i mellersta och södra Sverige om 120 års livslängd ska uppnås. Om istället 60 års livslängd accepteras fungerar kolstål som armering i slitbetong för en högtrafikerad och tungt halkbekämpad bro i mellersta och södra Sverige.

Rostfria stålbalkar ger generellt en lägre totalkostnad än vanligt stål. Rostfria

balkar blir än mer intressanta för exempelvis en bro med låg fri höjd som korsar en väg eller farled då ställningar vid rostskyddsmålning kan innebära att vägen eller farleden under bron behöver stängas av, vilket leder till trafikantkostnader och omledning av trafiken.

Att väga olika lösningar mot varandra är viktigt, särskilt för en stor beställare som Trafikverket som förvaltar en stor del av Sveriges vägnät. Trafikverket skriver i sin uppförandekod att de dagligen arbetar med långsiktiga och hållbara lösningar samt minskade luftföroreningar.

Dock byggs det fortfarande med material som kräver mycket underhåll och som påvisat genererar stora koldioxidutsläpp – trots att kunskapen om hållbarare lösningar finns. Hållbarare lösningar kräver en större investering eftersom metoderna att bygga dem och materialen inte är lika väletablerade på marknaden. Med hållbarare lösningar minskar dock behovet av underhåll och reparationer, vilket leder till att dessa ökade initiala kostnader under en livscykel ändå kan ge besparingar.

Slutsatser

Det är inte materialåtgången vid underhållsarbeten som bidrar till de största koldioxidutsläppen. De verkligt stora utsläppen uppkommer istället av trafiken som påverkas av underhållsåtgärderna. Trafik kan behöva ledas om och körfält kan behöva stängas av. Det leder till sämre framkomlighet, minskad trafiksäkerhet samt eventuella förseningar, vilket bidrar till ökade samhällskostnader. Trafikavstängningar kan dessutom leda till kostnader upp till hundra procent av entreprenadkostnaden på tungt trafikerade vägar som exempelvis Essingeleden. Det är därför av större betydelse att fundera kring konsekvenserna av underhållsåtgärderna istället för att bara se till de enskilda materialens koldioxidustläpp och kostnad.

Genom att använda mer underhållsfria material minskas underhållsbehovet, livscykelkostnaden och koldioxidutsläppen betydligt. I dagsläget är dock de underhållsfria materialen dyrare i inköp. Dock tjänas denna kostnad in redan efter 30 år på grund av de resurskrävande underhållsåtgärdena. Material som rostfritt stål kan ge mindre koldioxidutsläpp redan initialt då det har högre sträckgräns än vanligt kolstål och därmed minskas materialåtgången.

För att uppnå klimatmålen måste koldioxidutsläppen minska inom alla områden. Genom att minimera underhållsåtgärderna kan stora och onödiga koldioxidutsläpp undvikas. Ju mer klimatfrågan växer desto större blir kraven på hållbara och miljövänliga lösningar, vilket troligtvis kommer leda till att underhållsfria material och lösningar blir mindre kostsamma och mer använda i vår infrastruktur i framtiden.

■ Bygg & teknik 7/13

Hållfasthets- och värmeutveckling hos slaggbetong – modellering och tillämpning Användningen av alternativa bindemedel har under de senaste åren varit i fokus, mycket på grund av ett ökat intresse för att hitta mindre miljöbelastande (koldioxid) alternativ till portlandcement. Ett sådant alternativt bindemedel är masugnsslagg, en restprodukt från tillverkningen av råjärn. Användningen slagg i betong är ingen nytt, varken i Sverige eller i runt om i världen.

Syftet har då främst varit av ekonomiska skäl, för att kunna reducera materialkostnaderna vid betongtillverkning. Men inblanding av slagg görs även för att öka betongens beständighet, som exempelvis mot kloridinträngning eller sulfat- och syraangrepp. För att underlätta användningen och bättre kunna utnyttja slaggen positiva egenskaper med svenska förutsättningar behövs verktyg för att kunna beräkna och uppskatta hållfasthets- och temperaturutveckling i konstruktioner med slaggbetong.

Mald granulerad masugnsslagg för betong har stora likheter med portlandcement. Det har i princip likvärdig sammansättning med oxider av huvudmineralerna kalcium (CaO), kisel (SiO2) och aluminium (Al2O3). Kornstorleksfördelningen, eller finheten, är också likvärdig och på samma sätt som för cement blir den mer reaktiv ju finare den är. Men till skillnad från cement är slagg ett latent hydrauliskt material, vilket innebär att det förutom vatten behöver en alkalisk aktivator (ex-

Artikelförfattare är Oskar Esping och Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group AB C.lab, Göteborg.

Bygg & teknik 7/13

empelvis kalciumhydroxid, (Ca(OH)2) för bindning och hårdnande. Väl slaggen har aktiverats är halten av kalciumoxid (CaO) tillräcklig för reaktionen med vatten och bildandet av kalciumsilikathydrater (CSH). Dess latent hydrauliska egenskaper, samt en viss förskjutning mellan huvudmineralerna, gör slaggen något långsammare och mer utdragen i dess reaktion, tillstyvnande och hårdnande i jämförelse med cement. Dessa egenskaper gör att slaggbetongen möjliggör en gynnsammare temperaturutveckling, vilket i sin tur minskar risken för sprickor av stora och varierande temperaturprofiler. Dessutom ger en lägre härdningstemperatur en gynnsammare strukturtillväxt och minskad risk för skadliga effekter av exempelvis försenad ettringitbildning, vilket i sin tur ger en bättre slutprodukt (beständighet, hållfasthet, täthet med mera). En utförligare beskrivning av slagg och dess egenskaper, samt tillämpningen och användningen av denna för betongtillverkning i Sverige, se Bygg & teknik nr 7 2011 (”Betongtekniska möjligheter med mineraliska tillsatsmaterial”).

Användning av slaggbetong

Den gynnsammare temperaturutvecklingen för slaggbetong gör den fördelaktig att använda i massiva konstruktioner, här kan man i kombination med ett Cem II (exempelvis byggcement) få likvärdiga eller lägre temperaturutvecklingen än vad betong med anläggningscement ger. Dessutom kan man genom att ersätta delar av klinkern vid cementtillverkning, eller portlandcementet vid betongtillverkning, med slagg möta intresset och de ökade kraven på minskad energiförbrukningen och koldioxidutsläpp, samt följa riktlinjerna för miljöklassade byggnader (Leed, Breeam med flera). Med hög inblandning av slagg som ersättning för cement kan man kraftigt reducera betongens ekvivalenta koldioxidbelastning (CO2e). Så tillsammans med det något lägre vattenbehovet kan man exempelvis med en inblandning av hundra procent slagg (av cementvikten), det vill säga lika stor andel slagg som cement i vikt, göra en betong med en halverad CO2e. Men för en betong med kraftigt reducerad mängd portlandscement, och slaggens något långsammare reaktion, blir hållfasthetstillväxten också betydligt långsammare under den första veckan. Detta är

viktigt att beakta då det finns krav på tidig hållfasthet och vid hänsyn till vid tidig frysning, formrivning, glättning, bortagning av stamp med mera. Vid gjutning under kalla förhållanden ökar vikten av att skydda och bibehålla slaggbetongens egenvärme och behovet av eventuella värmande åtgärder.

Beräkningsverktyg

För att kunna planera, göra lämpliga åtgärder samt uppskatta betongkonstruktionens mognads-, temperatur- och hållfasthetsutveckling finns beräkningsverktyg som exempelvis datorprogrammet Hett97. Även en nyare version av detta program är framtaget (Hett11) och kommer bli tillgängligt när indata för det nya bascementet är framtagna och inlagda (av Cementa). Den nya versionen har en enklare och mer öppen materialdatabas (konstruktionstyp, formmaterial, isolering, betong med mera) för egna indata, som exempelvis för slaggbetong. För att sedan följa samt säkerställa att önskad temperaturutveckling och hållfasthet vid visst tillfälle har uppnåtts finns mognadsmätare som exempelvis ConReg (CMT International).

Detta mätinstrument med tillhörande datorprogram har en stor mängd fördefinierade betongsammansättningar (motsvarande Hett97), men också möjlighet för att lägga in data för egen betong. De fördefinierade betongernas (132 stycken, med olika cement typ, hållfasthetsklass, sättmått, luft och flytmedel). Indata för betongen i Hett97 och ConReg är likvärdiga, förutom att Hett97 har ytterligare parametrar som beskriver energi- och värmeutvecklingen för beräkning av temperaturen, till skillnad från ConReg där denna mäts direkt i konstruktion. Temperaturutvecklingen används sedan för att beräkna mognadsgrad och hållfasthet, med hjälp av tendenskurvor och dess temperaturberoende. För detta finns i ConReg tio parametrar för respektive betong, och i Hett97 tillkommer lika många till för att kunna uppskatta dess temperaturutveckling.

Försöksserie

En serie försök har gjorts hos Thomas Concrete Group C.lab, där parametrarna i Hett och ConReg tagits fram för betong med byggcement och slagg dosering (upp till hundra procent av cementvikten) för varierande hållfasthet (vct 0,35 till 0,65).

29

Figur 1: Exempel på tendenskurva (20 °C) för C32/40 byggcement med slagg (procent av C).

I den första etappen bestämdes slaggbetongernas tendenskurvor och dess temperaturberoende, se exempel i figur 1.

Delmaterialen, gjutningen och betongerna hölls tempererade vid konstanta temperaturer (5 till 35 °C) och hållfastheten mättes vid ekvivalent ålder (1 till 56 dygn, logaritmiskt fördelade). Begreppet ekvivalent ålder används för att vid en given hållfasthet justerar tiden med avseende på temperatur avvikande från 20 °C. För detta används ofta den så kallade Arrheniusfunktionen eller modifieringar av denna. De framtagna parametrarna från den första etappen är de som används i ConReg. I nästa etapp bestämdes slaggbetongernas energi- och värmeutveckling, se exempel i figur 2. För detta genomfördes semi-adiabatiska försök, där betongen gjuts i plåtburkar (5,5 liter, med lock) som direkt placeras i lådor isolerade med cellplast. Metoden bygger på att man kontinuerligt mäter temperaturen (hydratationsvärmen) i den färska och hårdnande betongen samt korregerar denna för lådans värmeförluster (avsvalningsfaktor) samt dess värmetröghet (korrektionsfaktor). De framtagna parametrarna från den andra (och första) etappen är de som används i Hett.

Verifiering

Figur 2: Exempel på värmeutveckling för C32/40 byggcement med slagg (procent av C), från semi-adiabatiskt försök.

Figur 3: Temperaturutveckling för kranfundament (7 x 7 x 2,5 m), uppmätt med ConReg och prognos med Hett. Som jämförelse Hett med motsvarande betong utan slagg (bygg- respektive anläggningscement).

30

För att sedan verifiera modellen och parametrarna gjordes en serie kuber på utvalda betongsammansättningar som lagrades utomhus (vinter). Med ConReg loggades temperaturen i kuberna och räknade om till en hållfasthet, vilket jämfördes med kubernas uppmätta tryckhållfasthet vid olika åldrar. Vidare gjordes en fullskalegjutning av ett kranfundament (7,0 x 7,0 x 2,5 meter) med drygt 120 kubikmeter slaggbetong. Här valdes byggcement i kombination med hög dosering slagg (hundra procent av cementvikten), som

Semi-adiabat (”Blackbox” från Vema Interactive).

Bygg & teknik 7/13

sök som har genomförts har materialparametrar som beskriver slaggbetongs hållfasthetstillväxt och värmeutveckling tagits fram och implementerats i ConReg och Hett. Detta gör det möjligt att prognostisera värme- och hållfasthetsutveckling med Hett samt genomföra uppföljning av hållfasthetstillväxten i konstruktioner med ConReg för slaggbetong.

Genom att ersätta en stor del cementet med slagg är det möjligt att begränsa värmeutveckling i massiva konstruktioner, till och mer än vad som är möjligt med anläggningscement, och samtidigt kraftigt reducera betongens koldioxidbelast■ ning.

ConReg, mätning i kuber.

alternativ till anläggningscement, dels för att minska risken för temperatursprickor av snabb temperaturutveckling och inte riskera skadliga temperaturer över 60 till 70 °C och dels för att reducera betongens miljöbelastning (halverad CO2e). Temperaturutveckling mättes med ConReg och jämfördes med den beräknade i Hett, se figur 3. Som framgår av figuren är över-

ensstämmelsen mellan uppmätt och beräknad temperatur god. Den maximala temperaturen för slaggbetongen visade sig vara något lägre än motsvarande betong med anläggningscement och värmeutvecklingen var långsammare.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 8/2012 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Sammanfattning

Sammanfattningsvis, med hjälp av de för-

Välkommen till höstens och vinterns kurser 2013/14!

Nu är det hög tid att boka in sig på höstens och vinterns kurser enligt följande: Skyddsrumsdagarna november 2013 Seminarium om impulsbelastade konstruktioner feb 2014 Kurs för certifiering av Skyddsrumssakkunnig mars 2014 Kontrollansvarig enligt PBL – grundkurser och uppdateringskurser Boverkets BBR – specialkurser inom Brand, VVS och Bygg Entreprenadjuridik – innehåller avtalslagen AB och ABT Ventilation – OVK – funktionskontrollanter Byggarbetsmiljösamordnare – BAS P/U Ny kurs – Lär dig att upprätta en Brandskyddsdokumentation

För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05.

Information om våra kurser hittar du på hemsidan.

Byggutbildarna Gathes väg 80 439 36 ONSALA 0300-601 80.

Har du tänkt på att du kan slå ihop utbildning med nöje!

En kurs i Kontrollansvarig med golf i Spanien.

www.byggutbildarna.eu

Innovation ger resultat

“Att balkarna tillåter enkel håltagning ända intill flänsarna är ett argument som faller många på läppen”

www.byggmagroup.se Bygg & teknik 7/13

31

Tillämpad impulslastberäkning En impulslast är en intensiv men kortvarig lastpuls som ger en respons hos den belastade strukturen som avviker mot den som fås vid statisk belastning. Beräkningsanvisningar och tillämpande exempel har tagits fram och i februari 2014 kommer två seminarier baserade på dessa att genomföras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

En impulslast uppstår vid exempelvis en explosion. Detta är en möjlig anledning till att en sådan belastning vanligen relateras till en väldigt extrem händelse såsom krig eller kriminell verksamhet. Så bör dock inte vara fallet eftersom det finns gott om mer vardagsnära exempel i det civila samhället där olika typer av impulsbelastning kan uppstå, se figur 1: ● Byggnad nära trafikled för explosivt gods: En byggnad som uppförs inom ett givet säkerhetsavstånd från en trafikled där transport av explosivt gods kan ske ska kontrolleras med hänsyn till impulslast från explosion. ● Tunnlar: Enligt Trafikverkets regelverk ska tunnlar i Sverige dimensioneras för invändig explosionslast. ● Industrin: Inom industrin hanteras olika typer av brandfarliga gaser och vätskor som kan resultera i en explosion för vilken utsatta byggnader kan behöva kontrolleras. ● Stötlast: En impulsbelastning måste inte komma från en explosion. En mer vardaglig situation är påkörning av ett fordon eller fartyg. Andra exempel på stötlast är ett tappat föremål vid lyft, ett utslungat föremål i en roterande rotor eller raslast vid ett fortskridande ras i en byggnad.

Gemensamt för samtliga fall är att det uppstår en impulslast som verkar mot den utsatta konstruktionen. En sådan last kan skilja sig väsentligt mot en statisk last och en dynamisk analys blir därför nödvändig. Problematiken med en impulsbelas-

32

Artikelförfattare är Morgan Johansson, tekn dr, på Reinertsen Sverige AB, och Björn Ekengren, ansvarig för fysiskt skydd på MSB.

Explosion mot byggnad nära trafikled.

Invändig explosion i tunnel.

Explosionsrisk i industrin.

Påkörningsskydd mot fartyg vid brostöd.

tad konstruktion kan delas upp i två områden – att bestämma lasten och att bestämma den resulterande responsen hos den belastade konstruktionen. Detta medför tilläggsberäkningar utöver de som normalt utförs och är något som i allt högre grad blir aktuellt i dagens komplexa byggen.

Det är vanligt förekommande att omvandla en impulslast till en ekvivalent statisk last som sedan används i den fort-

satta dimensioneringen. För att utföra denna omvandling krävs det dock en djupare kunskap om den bakomliggande dynamiska responsen – exempelvis beror en sådan ekvivalent statisk last på egenskaperna hos både impulslasten och den utsatta konstruktionens statiska respons.

Vidare medför en snabb lastpåläggning tillsammans med konstruktionens dynamik att andra aspekter också kan behöva beaktas vid dimensioneringen. Detta be-

Figur 1: Exempel på situationer i det civila samhället när kunskap om impulsbelastade konstruktioner är av nytta.

Tabell 1: Utgivna och kommande beräkningsdokument i MSB:s serie Beräkning av impulsbelastade konstruktioner.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samlingsdokument: ● Introduktion ● Dokumentförteckning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beräkning för last: Anvisning Exempel ● TNT-explosion i det fria ● Last från TNT-explosion i det fria ● Gasexplosion i det fria ● Last från gasexplosion i det fria ● Splitterverkan ● Last från splitterverkan ● Kombinerad luftstötvåg och splitter ● Last från kombinerad luftstötvåg och splitter ● Kolliderande massa ● Last från kolliderande massa ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beräkning för strukturrespons: Anvisning Exempel ● Strukturrespons vid impulsbelastning ● Enkelspänd betongvägg ● Central differensmetod ● Stålram ● Strukturrespons vid splitterverkan ● Splitter mot enkelspänd betongvägg ● Strukturrespons vid kolliderande massor ● Kolliderande massa mot barriär ● Moment som brottkriterium ● Linverkan ● Tvärkraft som brottkriterium ● Linverkan

Bygg & teknik 7/13

delade i hur last från en explosion eller en stöt bestäms respektive vilken strukturrespons som fås när en sådan last verkar på en konstruktion. Syftet med detta upplägg är att underlätta den praktiska tilllämpningen av information i referensdokumenten och därFigur 2: Från problemställning till problemlösning av igenom fungera som en impulsbelastad konstruktion. Referensdokument och en bra introduktion i exempel utgör teoretisk bakgrund respektive ämnet, se figur 2. tillämpning av anvisningarna.

Beräkningsanvis ningarna baseras på en handlas ingående i MSB:s referenslittera- av MSB framtagen teoretisk referenstur samt övergripande i en artikel i Bygg litteratur och innehåller en sammanställ& teknik 7/12. ning av centrala ekvationer, tabeller och diagram. Till respektive anvisning finns Beräkningshjälpmedel för sedan ett eller flera beräkningsexempel i impulsbelastade konstruktioner vilket tillämpningen av anvisningens inMSB ansvarar för befolkningens fysiska nehåll utförligt illustreras. Olika beräkskydd. I detta ingår effekten av extraordi- ningsexempel är i sin tur kopplade till nära belastningar såsom impulslasten från varandra så att det är möjligt att följa en en explosion. Eftersom responsen hos en fullständig beräkningsgång från att beutsatt struktur skiljer sig jämfört med vad stämma aktuell last till kontroll av belassom fås vid en statisk last måste krav och tad konstruktion, se figur 3. lösningar i normgivningen hantera detta, Beräkningsdokumenten finns, tillsamnågot som ställer höga kunskapskrav om mans med övrig referenslitteratur inom både last och dynamisk strukturrespons. området, upplagda på MSB:s hemsida Inom kunskapsområdet fysiskt skydd varifrån den intresserade enkelt kan ladda pågår därför ett långsiktigt arbete med att ner dem. Hemsidan uppdateras regelbuninförskaffa, utveckla samt bevara denna det med nytt material allteftersom sådant kunskap. Resultatet samlas i referensdo- tas fram eller när en revidering av tidigare kument på olika nivåer inom området och utgivet dokument görs. Det är även möjfinns redovisat i ett antal publikationer. ligt att anmäla sig för att få mejl om uppDetta är dock inte tillräckligt, kunskapen dateringar när sådana görs. Intresserade måste även aktivt användas för att bibe- konstruktörer uppmuntras även att komhålla en god nivå. Det bästa sättet att över ma in med åsikter och förslag på lämpliga tiden uppfylla detta mål är att kunskapen frågeställningar som kan komma att beom impulsbelastade konstruktioner når en handlas i framtiden. stor tillämpande bredd och för MSB är det därför viktigt att även föra ut den till Seminarium 2014 andra intressenter i branschen.

Som ett led i arbetet med att öka kompeSom ett led i detta påbörjades 2012 ar- tensnivån om impulsbelastade konstrukbetet med att ta fram en serie av fristå- tioner i branschen kommer MSB under ende beräkningsdokument, Beräkning av 2014 genomföra två endagarsseminarier i impulsbelastade konstruktioner, se ta- Stockholm respektive Göteborg, se faktabell 1. Dessa är indelade i tre grupper: ruta. På dessa seminarier kommer förfatsamlingsdokument, anvisningar samt ex- tarna till framtagna beräkningsdokument, empel. De två sistnämnda är i sin tur upp- Morgan Johansson och Joosef Leppänen,

Seminarium om impulsbelastade konstruktioner Stockholm, 18 februari 2014 Göteborg, 25 februari 2014 Mer information samt möjlighet till anmälan finns på www. msb.se/skyddsrum. ● ●

att presentera och diskutera ett urval av materialet. Seminarierna kommer vara upplagda som ett antal föreläsningar där bakomliggande teori, beräkningsanvisningar och beräkningsexempel kommer att gås igenom. Hur lastbestämning går till kommer att beröras kort men fokus kommer att ligga på den strukturella responsen hos en impulsbelastad konstruktion.

Seminarierna riktar sig främst till verksamma konstruktörer med ett intresse av ökad kunskap om impulsbelastade konstruktioner, men även för andra aktörer inom byggande kan framställningen vara av värde. Presentationsmaterialet kommer att vara relativt beräkningsintensivt men ligga på en sådan nivå att en konstruktör med en kunskapsnivå motsvarande den för en civilingenjör inom Väg och Vatten kan följa och ta till sig informationen. Intresserade anmäler sig till seminariet på MSB:s hemsida. Där kommer även mer detaljerad information att läggas upp när denna blir tillgänglig.

■

Referenser

Johansson M., Leppänen J. & Ekengren B. (2013): Beräkning av impulsbelastad konstruktion (fristående dokument enligt tabell 1). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Publ.nr B01 till B05, Karlstad.

Johansson M., Ekengren B. & Laine L., Leppänen J. (2012): Beräkningsanvisningar för strukturell dynamisk respons vid explosionsbelastning. Bygg & teknik 7/12, Stockholm.

Dessa referenser samt MSB:s övriga referenslitteratur inom kunskapsområdet fysiskt skydd finns att ladda ner gratis på MSB:s hemsida: www.msb.se/skyddsrum.

Figur 3: Schematisk illustration av koppling mellan referensdokument, beräkningsanvisning och beräkningsexempel.

Bygg & teknik 7/13

33

Effekt av injektering i betongsprickor Artikeln omfattar utredning av orsaker till samt effekten av injektering i betongsprickor har källargolv och -väggar [1]. För detta ändamål har sprickkarteringar genomförts, provinjekteringar utförts samt därefter utborrade betongprover analyserats. Huvudorsaken till sprickbildningen var för lite armering och brist på fogindelning. De bägge studerade injekteringsmetoderna fyllde, dels till en liten del sprickbildningen, kunde dels inte anses vara beständiga, det vill säga löste bara läckaget temporärt.

Sprickbildning och samt åtgärdsförslag avsåg ett cirka 3 000 kvadratmeter stort golv och cirka 800 kvadratmeter väggar av betong. Baserat på mätningar av betonghållfasthet tillsammans med en sprickkartering gavs en bedömning av åtgärder för att återställa golvet och väggarna i fullgott skick med fullgod funktion och god beständighet utan krav på förlängd garanti.

Permanent indelning med rörelsefogar utan genomgående armering saknades för golvet vilket gav upphov till sprickor om som mest 0,5 mm (risk för vatteninflöde och kloridinträngning). Sprickbildningen gjorde att betonggolvet och väggarna inte uppfyller ställda funktionskrav på vattentäthet under grundvattenyta – inte heller kravet på god beständighet mot kloridinträngning etcetera.

Sprickbildningen beror även av att väggbetongen inte hade skilts från golvbetongen utan gjutits fast i denna. I och med golvets stora styvhet hade tidig krympning till följd av temperaturkontraktion i väggen utbildats någon meter från golvet.

Sprickbildningen första månaden efter gjutning synes inte vara belastningsbetingad eftersom ingen eller obetydlig belastning skett då. Temperaturkrympningen var i samma storleksordning som den temperaturkrympning som betingas av

Artikelförfattare är Bertil Persson, tekn dr, docent i byggnadsmaterial, Bara.

34

uppmätt temperaturökning. Inga extrema temperaturen uppmättes. Liten spridning i hållfasthetsresultaten tyder på god kontroll vid betongtillverkningen främst av vattencementtalet (vct). Samtliga betongprover vid tillverkningen uppvisade god hållfasthet. Av konstruktionsanvisningar för projektet framgår bland annat att gjutfogar ska ha genomgående armering vilket har lett till att de (med injekteringsslang) tilltänkta krympfogarna inte alls har fungerat i syfte att medge deformation till följd av krympning. Den sålunda

sammanhängande betongen har spruckit okontrollerat eftersom de tilltänkta krympfogarna inte har fungerat samt eftersom konstruerad armering har varit otillräcklig för att fördela sprickorna. Ökad sprickarmering i väggar studerades. Denna åtgärd visade sig ge ett positivt resultat om armeringen placerades på den höjd över golvet där sprickorna var som störst.

Utförande

Undergrunden utfördes av välgraderat makadam på fiberduk och packades så att

Tabell 1: Gjuttider, hållfasthet och armering för golv.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2009 Hållfasthet Tjocklek Ord. arm.

Extra arm. N S:a arm.

(MPa) (%) (%) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 28 aug C30/37 22 600 0,33 0,17 0,50 2 03 sep C30/37 16 600 0,33 0,44 0,77 3 09 sep C40/50 16 600 0,33 0,52 0,86 4 16 sep C40/50 22 600 0,33 0,33 0,67 5 24 sep C30/37 22 600 0,33 0,17 0,50 6 29 sep C30/37 22 600 0,33 0,17 0,50 7 08 okt C30/37 16 600 0,33 0,52 0,86 8 14 okt C40/50 16 600 0,33 0,26 0,59 9 22 okt C30/37 22 600 0,33 0,44 0,77 10 29 okt C40/50 22 600 0,33 0,33 11 04 nov C40/50 22 600 0,33 0,26 0,59 12 27 okt C30/37 22 600 0,33 0,27 0,60 Tabell 2: Gjuttider för väggar samt uppmätt hållfasthet i betong för dessa.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2009 N Ö Vägg- Ord. Extra Extra S:a Anm. (MPa) (MPa) tjocklek arm. arm. N arm. (%) (mm) (%) (%) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 25 sep 54,8 45,4 350 0,43 0,43 2 01-okt 54,8 45,4 350 0,43 0,43 3 09-okt 54,8 45,4 350 0,43 0,43 4 12 okt 43,3 43,3 500 0,30 0,30 Anl.c.

5 19 okt 43,3 43,3 500 0,30 0,30 Anl.c.

6 21 okt 45,4 45,4 350 0,43 0,43 Anl.c.

7 29 okt 45,4 45,4 350 0,43 0,43 8 28 okt 45,4 45,4 350 0,43 0,43 9 30 okt 45,4 45,4 350 0,43 0,43 10 05 nov 45,4 45,4 350 0,43 0,43 11 07 nov 54,8 45,4 350 0,43 0,23 0,66 12 09 nov 45,4 45,4 350 0,43 0,23 0,66 13 16 nov 54,8 45,4 350 0,43 0,23 0,66 14 17 nov 45,4 45,4 350 0,43 0,23 0,66 15 27 nov 54,8 45,4 350 0,43 0,23 0,66 16 01 dec 45,4 45,4 350 0,43 0,23 0,11 0,77 17 04 dec 54,8 45,4 350 0,43 0,23 0,11 0,77 Oisol.

18 09 dec 54,8 45,4 350 0,43 0,23 0,11 0,77 Oisol.

19 08 dec 45,4 45,4 350 0,43 0,23 0,11 0,77 Oisol.

Bygg & teknik 7/13

Tabell 3: Sammansättning (kg/m) och uppmätt hållfasthet hos betong (MPa).

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Material C30/37 16 C30/37 22 C35/45 16 C40/50 16 C40/50 22 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Degerhamn 0 415 ‘ anläggningscement 385 375 465 455 Slite Byggcement Grus 1 492 498 447 461 466 Grus 1b 508 498 447 478 466 Kross 8-16 799 150 872 811 182 Kross 16.25 640 621 0 0 1,1 Luftporbildare, flytmedel Vatten 193 188 166 186 182 Summa 2377 2349 2348 2401 2372 Densitet 2378 2350 2352 2401 2372 Vct 0,50 0,50 0,40 0,40 0,40 Hållfasthet (MPa) 45,4 49,6 43,3 54,8 57,3 Tabell 4 del 1: Sprickbildning i ytterväggarna med sprickvidd (mm) uppmätt med spricklupp, noggrannhet ± 0,05 mm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Väder- Stom- Start- Avstånd MätSprick- Sprick- Sprick- Sprickstreck linje linje fr. start höjd vidd vidd start slut (m) fr. golv dec mars fr. golv fr. golv (m) 2009 2010 (mm) (mm) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 SV B0 A27 4,2 1,20 0,40 0,40 150 1 850 2 7,8 1,20 0,30 0,30 100 3 250 3 10,8 1,20 0,30 0,30 100 2 350 4 13,0 1,20 0,20 0,20 100 2 100 5 14,5 0,80 0,10 0,20 50 1 700 6 23,7 1,20 0,20 0,25 500 3 850 7 25,6 1,20 0,30 0,30 150 3 500 8 28,3 1,20 0,30 0,20 200 3 750 9 31,6 1,20 0,30 0,40 100 3 800 10 35,6 0,80 0,10 50 1 400 11 39,3 2,00 0,40 0,20 1050 3 750 12 42,9 1,70 0,30 0,30 100 4 400 13 45,4 1,50 0,30 0,20 50 3 500 13a 0,15 100 150 14 49,3 1,50 0,30 0,20 50 3 850 14a 0,15 100 150 15 52,6 1,25 0,30 150 3 150 15a 0,15 100 150 16 62,6 1,30 0,20 0,30 400 2 000 16a 0,15 100 150 17 65,4 1,55 0,20 0,30 200 2 100 18 NV A1 B0 2,6 1,45 0,10 300 1 700 19 NO B4 A2 2,7 1,40 0,10 0,20 0 1 800 20 5,8 1,15 0,10 0,20 700 1 850 21 7,7 0,90 0,15 0,15 100 2 000 22 8,9 0,95 0,15 0,20 100 2 000 23 10,2 0,58 0,30 0,30 0 1 500 24 12,1 0,48 0,15 0,10 0 1 800 25 12,9 1,40 0,10 0,10 200 2 300 26 19,1 1,45 0,10 0,20 200 2 300 27 20,6 1,45 0,15 0,15 100 2 300 28 24,4 1,45 0,20 0,30 100 2 500 29 SO A27 B0 1,5 1,00 0,10 0,10 100 1 400 30 SV B1 A27 5,4 0,80 0,10 200 2 000 31 6,2 0,75 0,10 400 1 200 32 7,8 1,10 0,20 0,20 100 2 100 33 9,3 1,00 0,20 0,20 0 2 100 34 SO A32 B1 4,2 0,90 0,10 0,10 700 1 000 35 So A32 B3 1,0 0,35 0,10 0,10 100 850 36 2,2 1,00 0,10 200 1 700 37 4,3 1,00 0,10 100 1 700 38 SV B0 A27 7,9 3,00 0,20 0,20 Utsida Utsida 39 28,3 2,40 0,50 0,50 (Isol.) (Isol.)

Bygg & teknik 7/13

konstruktörens krav uppfylldes i fråga om bärlagret. Golvet göts i tolv etapper. Tabell 1 visar gjuttider, hållfasthet och armering för golv. Väggarna göts i nitton etapper, tabell 2. Tabell 2 visar gjuttider för väggar samt uppmätt hållfasthet i betong för dessa. Nedre delen av väggen, N, hade i allmänhet annorlunda betong än övre delen av väggen, Ö. Tabell 3 visar sammansättning och uppmätt hållfasthet hos betongen som blandades i fabrik och lades ut i skikt med avjämnande vibrering och slodning av golvet. Blandningstiden var 90 sekunder och vattencementtal samt fuktkvot i delmaterialen kontrollerades dagligen. Normkuber uttogs. Redovisning av dessa kuber skedde enlig standard. Undre skiktet golvbetong hade tjockleken 400 mm samt övre skiktet 200 mm för att ge skikten en fullgod kompaktering. Vibrering skedde omedelbart efter utläggning. Ytan på golvbetongen slodades, skurades och stålslipades under gjutdagen. Ytan på golvbetongen härdades först med isolerskiva under mellan tre och fyra dygn samt därefter utomhus i luft med temperaturen varierande mellan 0 och 15 °C första månaden.

Uttorkningskrympningen startade så snart som betongen började torka ut, det vill säga direkt efter avformning eller efter det att isolerskivor togs bort. Grunden för sprickbildningen var, dels temperaturexpansion cirka 0,012 promille per grad Celsius under cirka ett dygn efter gjutning med påföljande avsvalning under cirka tre dygn med cirka 0,007 promille per grad Celsius, dels, på längre sikt, uttorkning. Uppmätt temperaturökning för vägg utan isolering var 15 grader Celsius med påföljande avsvalning om 30 grader Celsius med en temperaturkontraktion om cirka 0,22 promille. Då betongens brottöjning, cirka 0,12 promille nåddes sprack betongen eftersom mängden krymparmering inte var tillräcklig för att uppfylla krav på sprickfrihet. För betong med vct lika med 0,40 kan även viss självuttorkning ha skett, det vill säga krympning kan även ha skett med betongen innesluten av form eller täckt med isolerskiva.

Andelen uttorkningskrympning var dock störst, cirka 0,5 promille, vid en omgivningsfuktighet (RF) om 60 procent, cirka 0,1 promille för krympning av självuttorkning.

Belastning och krympning

Belastning av golvet skedde efter cirka en månad, det vill säga betongen i golvet torde då ha nått nära nog sin sluthållfasthet.

Tidig belastning torde således inte vara orsakerna till sprickbildningen. Krympningen, som är fuktberoende, hade dock på intet sätt nått sitt slutvärde vid belastningen i synnerhet som vatten fanns på golvet. Det kan ta upp till två till tre år tills det att fukten i golvet har kommit i jämvikt med omgivningen och därmed 35

krympning har stabiliserats till ett medelvärde. Uttorkningskrympning hos golvbetongen torde uppgå till cirka 0,20 till 0,30 promille, det vill säga cirka hälften av slutkrympningen hos motsvarande betong i luft med relativ fuktighet lika med 60 procent eftersom ena sidan av golvbetongen var vattenutsatt. På en sträcka av 30 m skulle således total krympningen efter två till tre år uppgå till mellan 30 000 • 0,2 • 0,001 = 6 och 9 mm. Aktuellt värde på krympningen efter cirka ett halvt till ett år kunde kontrolleras genom att mätning av summan av sprickvidder samt genom att division med totalsträckan utförs. Med ledning av dagsvärdet kunde en slutprognos göras. Även väggarna var obelastade intill cirka en månad efter gjutning varför återfyllnad inte kan vara orsaken till den vertikala sprickbildningen. Andra sprickor än vertikala har inte observerats i väggarna. Närmast golvet finns inga sprickor eftersom väggen här är förankrad till det styvare golvet. Väggarna har uppenbarligen spruckit okontrollerat under avsvalningen i brist på tillräcklig krymparmering och fogindelning värd namnet.

Sprickkartering

En översiktlig sprickkartering av golvet utfördes medelst mätning av sprickor på ett tiotal platser. Djupet på sprickorna har inte fastställts. Sprickvidden torde ha ökat i samband med kommande uttorkningskrympning. Noggranna sprickkarteringar utfördes på insidan på ytterväggarna medelst mätning av sprickor på 80 platser.

Fler sprickor kan ha uppkommit i väggarna, se tabell 4 (del 1 på sidan 35 och del 2 här intill). Tabell 4 visar sprickbildning i ytterväggarna med sprickvidd uppmätt med spricklupp. Att sprickorna var genomgående fastställdes på två platser av 80 genom att sprickmätning även skedde på utsidan av väggen. Sprickvidden i väggarna torde ha ökat i samband med uttorkningskrympningen.

Vid åtta gjutetapper för väggarna studerades effekten av ökad armering, dels 2 + 2 diameter 16 mm längst ned på väggen, dels 2 + 2 diameter 16 mm längst ned på väggen tillsammans med diameter 12 mm c/c 300 mm upp till höjden 3 m över golv. Tabell 5 visar uppmätt sprickvidd på gjutetapper samt medelvärden för sprickvidd beroende av extra armering.

Tabell 5 visar att extra armering längst ned på väggen inte hade något resultat i syfte att minska krympsprickvidden.

Extra armering om 2 + 2 diameter 16 mm längst ned på väggen tillsammans med diameter 12 mm c/c 300 mm upp höjden 3 m över golv synes ha haft positiv effekt, det vill säga mindre sprickvidd än för vägg utan denna extra armering. Resulterade sprickkrympning var 0,034 promille med fördelad extra armering mot 0,051 respektive 0,063 promille utan denna extra armering. Beslut togs om injekte36

Tabell 4 del 2: Sprickbildning i ytterväggarna med sprickvidd (mm) uppmätt med spricklupp, noggrannhet ± 0,05 mm.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Väder- Stom- Start- Avstånd MätSprick- Sprick- Sprick- Sprickvidd vidd start slut streck linje linje fr. start höjd (m) fr. golv dec mars fr. golv fr. golv (m) 2009 2010 (mm) (mm) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– C2 B4 3,2 1,30 0,20 0,20 100 1 800 41 NV 42 5,7 1,30 0,20 0,25 0 1 700 11,2 1,55 0,20 0,20 200 3 000 43 44 12,5 1,60 0,30 0,30 0 3 000 45 15,3 1,60 0,30 0,40 0 2 900 46 18,3 1,60 0,10 0,20 200 2 000 47 20,3 1,60 0,20 0,20 0 2 300 48 21,2 1,60 0,30 0,35 200 2 300 49 23,0 1,60 0,10 0,25 400 2 100 50 32,0 1,60 0,10 0,20 200 2 200 51 35,1 1,60 0,10 0,20 300 2 300 52 35,9 1,60 0,10 0,20 600 2 300 53 36,9 1,60 0,20 0,20 200 2 300 54 38,1 1,60 0,10 300 2 000 55 NO B23 C2 7,2 1,60 0,10 0,10 400 2 100 56 10,4 1,60 0,20 0,20 100 2 100 57 15,3 0,70 0,10 0,20 100 1 200 58 17,0 1,00 0,10 0,15 300 1 400 59 NO B21 C5 2,1 0,90 0,10 600 1 500 60 3,2 1,00 0,20 0,20 0 2 200 61 5,0 1,10 0,20 0,20 0 2 600 62 6,9 1,70 0,20 0,20 0 2 800 63 8,6 0,90 0,10 0,15 0 1 500 64 O D3 B21 2,4 1,00 0,10 0,15 0 1 800 65 5,3 1,40 0,10 0,15 0 2 400 66 6,4 1,40 0,20 0,20 0 1 900 67 8,2 1,40 0,20 0,20 0 2 600 68 10,0 1,40 0,20 0,20 0 2 500 69 11,7 1,40 0,20 0,20 0 2 400 70 14,2 1,40 0,20 0,15 0 2 400 71 20,7 1,40 0,20 0,20 0 3 700 72 25,7 1,40 0,20 0,20 0 4 800 72a 29,6 1,40 0,20 100 1 500 73 30,6 1,60 0,20 0,15 0 4 100 74 31,7 1,60 0,20 0,20 0 2 000 75 37,7 1,60 0,10 0,20 0 2 400 76 38,2 1,60 0,20 0,40 0 2 800 77 39,3 1,60 0,10 0,15 0 1 900 78 40,5 1,60 0,20 0,30 0 2 300 79 41,3 1,60 0,10 0,40 0 2 200 79a 44,0 1,40 0,10 100 1 500 80 44,6 1,60 0,10 0,10 0 2 200

ring av väggsprickor. Materialet skulle dokumenteras i fråga om långtidsbeständighet under 50 år visavi alkalitet för betong, pH 13,5, betong, klorider (natrium), sulfater, ultraviolett ljus, vatten och vattentryck. Efter en genomgång av problemställningar kunde följande slutsatser dras: 1. Sprickorna gjorde att väggen inte uppfyller krav på vattentäthet och kloridinträngning.

2. Golvbetongen kunde trots sprickor vara tät mot vattengenomträngning men inte mot kloridinträngning.

3. Risk fanns att sprickor uppkommer genom betongen i samband med uttork-

ningskrympning varför denna följdes upp 2010-03-29 cirka ett halvt år efter gjutning 4. Medelsprickvidden ökade med 17 procent mellan december 2009 och mars 2010 varför uttorkningskrympningen hade satt igång, speciellt i en uppvärmd del av källaren.

5. I injekterade sprickor hade spricktillväxten skett på ena sidan av injekteringen mellan injekteringsmaterialet och betongen.

Injekteringsmetod Conmat

Metod Conmat med vakuuminjektering av mikropartikelbetong (MPC) [2], Bygg & teknik 7/13

Tabell 5: Uppmätt sprickvidd samt medelvärden för sprickvidd beroende av extra armering.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vägg- KrymMedelvärden (‰) Gjut- Spricketapp bredd längd ning Utan Extra Extra Anm. (mm) (m) (‰) extra arm. arm. N arm. + N ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 0,3 14,4 0,021 0,051 0,6 15,2 0,039 2 3 1,3 14,7 0,088 4 1,6 21,7 0,074 1,2 17,5 0,069 5 6 0,0 12,2 0,000 7 0,6 16,0 0,038 8 Innervägg 9 1,4 17,5 0,077 10 Innervägg 0,063 11 Innervägg 12 0,9 18,5 0,046 13 ?

14 1,5 16,2 0,093 15 0,8 16,2 0,049 0,034 16 0,6 24,0 0,025 17 1, 17,5 0,069 Oisol.

18 0,4 18,5 0,022 Oisol.

19 0,3 13,5 0,022 Oisol.

provade med hänsyn till materialet beständighet mot klorider och metodens vattentäthet [3]. Följande material ingick i metoden: 1. Degerhamn 12 Portland injekteringscement, 40 procent 2. Mikrosilica White, 20 procent [4, 5] 3. Kristallint silikastoft, 40 procent [6] 4. Vattencementtal mindre än 0,40, det vill säga högst sexton procent vatten tillsättes (0,4 • 40) Degerhamncement är ett av världen bästa Portlandscement resulterande i betong, bruk eller cementpasta med mycket hög beständighet förutsatt vattencementtal om högst 0,40. Mikrosilica Elkem Microwhite, det vill säga silikastoft är en pozzolan som reagerar med cement upp till 30 procent av cementvikten, det vill säga drygt hälften av den här aktuella mängden mikrosilikastoft kunde reagera – resten fungerar som ballast. Kornstorlek 0,15 micron, det vill säga ett oerhört fint material. Utan cement är materialet inert, det vill säga fungerar som ballast enbart.

Kristallint silikastoft Silverbond är grövre silikastoft, det vill säga en pozzolan som kan reagera med cement. Kornstorlek för M500 är 4 micron.

Aktuell yta täcktes med en sugplatta med tätningar runt om. Enligt Conmat gav extruderad cellplast på motstående sida av väggen tillräcklig täthet för att vakuum skulle kunna utbildas. Mikropartikelbetongen injekterades under vakuumplattan och absorberades av den sålunda vakuumsugna betongen – i första hand längst in i betongen. Det var därför viktigt att vakuum fick verka i betongen tillräcklig tid; minst en timme, före det att injekteringen utfördes. Vid för kort sugningstid Bygg & teknik 7/13

hann vakuum inte att utbildas långt in i sprickan. Vid behov kunde mikropartikelbetongen även injekteras i sprickan med tryck upp till 4 MPa. Mikropartikelbetongen innehåller fluoricerande medel.

Efter en vecka borrades cylindrar genom väggen i undre delen av en slumpmässigt vald väggspricka, 0,2 mm vid, mitt på vägghöjden av en annan slumpmässigt vald spricka med vidden 0,2 mm samt högst upp på en tredje slumpmässigt vald spricka med vidden 0,2 mm. Efter utborrning belystes sprickorna med UVljus för att kontrollera utfyllnaden med mikropartikelbetong. Eventuellt kompletterades därefter sprickan med ny injektering eller förkastades metoden om utfyllnaden av sprickan var bristfällig till någon del. Vid bristfällig sprickutfyllnad återupprepades kontrollen på tre nya borrprover enligt ovan samt överprövades metodens relevans.

Som vattencementtal (vct) uppgavs vct lika med 0,45 för de utförda injekteringarna vilket inte var godtagbart med högsta vct lika med 0,40. Det uppgavs att Penetron, det vill säga vattenglas hade tillsatts injekteringsmedlet MPC varför givna recept inte ägde sin tillämpning i samband med besiktningen [7]. I underlag beträffande reparationsåtgärder med Penetron saknades godkännande beträffande kloridinträngning enligt Reparationshandboken [8] – [20]. Referenserna behandlar i huvudsak skydd av betong mot kemisk nedbrytning av till exempel avloppsvatten men inte Penetronmaterialets motstånd mot kloridinträngning. Svavelvätemotstånd hos Pentroninblandad betong redovisades dock utan referenser men denna egenskap var knappast relevant i

sammanhanget. I fråga om svavelväte angrips själva betonggelen – här var fråga kloridmigration i Penetronfyllda sprickor i betongen med påföljande angrepp av armeringsstål vilken mekanism inte alls berörs i informationen från Penetron. Resistenstabellerna uppgav att koksalt skulle vara frätande på obehandlad betong vilket inte är fallet. Penetronbehandling hade således ingen betydelse i fråga om betongens beständighet. Ingen referens gavs i fråga om påverkan av Penetronbehandling på kloridinträngning i betong. En av referenserna angav att vatteninträngningen minskade från 7 g/m²/h till 5.5 g/m²/h genom en Penetronbehandling av yta mellan 2 och 56 dygn efter gjutning. Detta kan inte jämföras med aktuellt fall där appliceringen av Penetronbruk skedde efter mer än ett år. Betongen vid provningen innehöll 350 kg/m³ cement samt 160 kg/m³ vatten (vct lika med 0,46). Recept för betongbruk med Penetron redovisades dock inte. Blandningsförhållandena var en viktdel vatten och tre viktdelar Penetronpulver. Det var även okänt vilken typ av Penetronpulver som användes i jämförelse med det pulver som användes vid injekteringsprovet. Muntligen gavs information om att reparationsåtgärderna även innefattade bruk av Portlandscement med inblandad soda. Soda kan inte vara lämpligt som injetkeringsbruk eftersom det är i högsta grad vattenlösligt och även torde minska betongens pH [21]. Ett provningsintyg beträffande kloridinträngning eller referenser beträffande kloridinträngning i betong. Provningen omfattade betong med 59 procent ballast med och utan Penetron att jämföra med injekteringsbruket med ballastandelen 46 procent utan Penetron. Bägge betongerna hade vct lika med 0,44 till 0,45. Tryckhållfastheten var därmed ungefär lika stor för de bägge betongerna. Kloridinträngningen efter fjorton dygns exponering av 15 procent koksaltlösning i provbetong med Penetron minskade med 89 procent jämfört med motsvarande betong utan Penetron, vilket tyder på en kraftig kortvarig effekt.

Provkropp med diameter 50 mm injekterad under lågt tryck. Provkroppen hade längden 330 mm samt diametern 50 mm, delad på mitten längs med cylindern och på ett flertal platsen tvärs cylindern.

Sprickvidden kunde inte bedömas på provet. Ett löst, rostigt armeringsstål fanns bibringat provet. Mellan ytan på provet och djupet 50 mm fanns ett löst, vitt pulver. Pulvret gav violett återsken i samband med belysning med UV-lampa. Då en fingertopp beströks med pulvret och provytan på cylindern i sin tur beströks med pulvret erhölls samma återsken av violett färg som mellan ytan på provet och 50 mm därunder. Pulvret var således inte bundet i någon form och kunde därför inte fungera i det avsedda syftet nämligen att förhindra inträngning av vatten och klorider. Pulvret hade inte heller häftat 37

Figur 1: Utborrat prov injekterat under lågt tryck med Conmaat; position D3/B6.

Figur 2: Utborrat prov injekterat under lågt tryck med Conmat; position B0/A25.

Figur 3: Utborrat prov injekterat under lågt tryck med Conmat; position B0/A22.

Figur 4: Utborrat prov injekterat under högt tryck med Conmat; position D3/E2(A).

Figur 5: Utborrat prov injekterat under högt tryck med Conmat; position D3/E2(B).

Figur 6: Utborrat prov injekterat under högt tryck med Conmat; position D3/E2(C).

vid armeringsstålet på något sätt. Provet kunde därför inte godkännas som bevis i fråga som injekteringsåtgärd mot inträngning av vatten och klorider i armerad betong.

Provkroppar med diameter 100 mm injekterade under lågt tryck. Provkropparna hade längden 350 mm samt diametern 100 mm. Sprickvidden varierade mellan 0,3 mm vid innerytan mot källaren 38

samt 0 mm närmast utsidan av ytterväggen. Sprickorna var inte till någon synlig del injekterade. På ytan av sprickan i riktning mot källaren fanns, till en bredd av cirka 70 mm, spackel av okänt slag. Provet kunde inte godkännas som bevis i fråga som injekteringsåtgärd mot inträngning av vatten och klorider i armerad betong. Spräckning av proverna skedde med ett enda slag med mejsel, cirka 0,1 kN.

Ingen draghållfasthet fanns således i den reparerade sprickan. Okulär besiktning visade sig proverna var injekterade till ett djup varierande mellan 15 och 25 mm från ytan, figurerna 1 till 3. Proverna kunde inte godtas eftersom injekteringen endast skett i ytan samt till alltför litet djup från denna.

Provkroppar med diameter 100 mm injekterade under högt tryck. MaterialBygg & teknik 7/13

Figur 7: Provkropp 2010-06-16; diameter 100 mm cementinjekterad under lågt tryck.

Figur 8: Provkropp 2010-06-16; diameter 100 mm cementinjekterad under lågt tryck.

Figur 9: Provkropp 2010-06-16; 100 mm injekterad med silikaslurry och koksalt.

Figur 10: Utborrat prov injekterat under lågt tryck med Tacss NF (i); position B0/A10.

Figur 11: Utborrat prov injekterat under lågt tryck med Tacss NF (i); position B0/A15.

Figur 12: Utborrat prov injekterat under lågt tryck med Tacss NF (i); position B10/A10.

beskrivning med Penetron samt blandningsprotokoll saknas generellt varför materialets innehåll inte kunde godkännas. Järnoxid hade tillsatts materialet i syfte att detektera injekteringens förlopp.

Under injekteringens gång sprack väggen intill den ursprungliga sprickan med genom väggen utströmmande vatten och injekteringsmaterial som följd [22].

Spräckning av proverna skedde med ett Bygg & teknik 7/13

enda slag med mejsel, cirka 0,1 kN. Ingen draghållfasthet fanns således i den reparerade sprickan. Okulär besiktning visade att proverna var injekterade till ett djup mellan 10 och 30 mm från ytan, figurerna 4 till 6. På den sålunda spräckta ytan av provkroppen fanns ett rödskimrande skikt av järnoxid men inget injekteringsmaterial i övrigt. Proverna kunde inte godtas eftersom injekteringen endast hade skett i ytan

samt till alltför litet djup från denna. Förnyade provning fick därför genomföras tills dess metoden hade dokumenterats, säkerställts eller förkastats som irrelevant i sammanhanget.

Provkroppar 100 mm injekterade under lågt tryck – omgång 2. Sammansättning ändrades till enbart injekteringscement. Dessutom valdes en mängd tillsatsmedel Glenium godtyckligt [23]. Mängden 39

tillsatt vatten valdes också godtyckligt. Även denna cementinjektering får betraktas som irrelevant eftersom invägda mänger saknas enligt krav på provningsprotokoll ovan. Figurerna 7 och 8 på föregående sida visar att injekteringen under lågt tryck misslyckades även i omgång 2 för provkroppar med diameter 100 mm.

Provkroppar 100 mm injekterad med silikaslurry och koksalt. Enbart silikaslurry och koksalt (oacceptabelt) tillfördes en provkropp. Provkroppen blev tät.

Totalt tio experiment har genomförts.

Försöken var utan värde eftersom dokumentation saknas det vill säga invägning av använda material. Inget av de utförda experimenten visade godtagbart resultat i fråga om injekteringen med Conmat.

Injekteringsmetod Tacss

Som ett andra alternativ till en godkänd reparationsmetod mot inträngning av vatten och klorider i armerad betong nämligen tvåkomponents epoxi [24] studerades även injekteringsvätskan Tacss med katalysator. Materialet förekom i följande fem varianter: 1. Tacss 2. Tacss Combi Grouting 3. Tacss 020 AF 4. Tacss 020 NF 5. Tacss 020 NF (i) Dessutom användes katalysatorerna C852 (i), C-852 F, C-852-NF, C-852-NF (i) och C-852-XF till respektive variant av Tacss.

Tacss. Tacss är en tvåkomponent härdmassa av polyuretantyp [25]. Tacss grundkomponent, med i en i en av Sveriges Forsknings- och Provningsinstitut (SP) utförd rapport inte redovisad sammansättning, tillblandades med två procent katalysator, det senare materialet heller inte med redovisad sammansättning varefter två atmosfärers, 2 atm, tryck tillfördes. Trycket ökades till 6 atm vilket hölls under 60 s varefter materialprovet var färdigtillrett.

Tacss Combi Grouting. Materialet består av cementsuspension och cirka fem till tio procent av Tacss [26, 27]. I dokumentationen uppges Tacss som enkomponents hydroaktiva polyuretaner som förpolymeriseras på fabrik (De Neef Conchem) till skillnad från SP:s rapport om tvåkomponent härdmassa. Förvirring rådde således i fråga om materialet speciellt som två till tio procent katalysator C-852 skulle användas i Tacss Combi Grouting vid användning för fina sprickor. Katalysatorn uppges påskynda reaktionsprocessen med vatten vilket tydde på att denna reaktion annars kunde ta för lång tid i anspråk, det vill säga oreagerat Tacss kunde finnas kvar i sprickan, okänt hur lång tid.

Referenslistan 1981 till 2007 för materialet upptar dock endast anläggningskonstruktioner, nitton stycken, i huvudsak tunnlar och vattenkraftverk, det vill säga inte utrymmen där människor stadigva40

Tabell 6: Induktionstider och reaktionstider för Tacss 020 NF (i) vid 20 °C. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 % katalysator 10 % katalysator Katalysator Induktionstid (s) Reaktionstid (s) Induktionstid (s) Reaktionstid (s) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– C-852(i) 45 155 25 95 C-852 F 35 140 20 80 C-852 XF 30 115 15 60

rande vistas. Innehållet i Tacss, isocyanater, kan ge allergi vid inandning varför det måste säkerställas att allt medel har reagerat med vatten vilket inte kan bli fallet i torra sprickor, till exempel [28]. Torra sprickor ska därför förvattnas vid injektering, vilket torde vara förenad med svårigheter då de är vertikala.

Tacss 020 AF. Injekteringsvätskan är ny och inte namndöpt då dokumentation togs fram 2010 [29]. AF stod för ADR Free, vilket innebär att vätskan inte klassas som farligt gods i fråga om vägtransport [30]. Tacss 020 AF har andra ingående ämnen än normal Tacss. Även Tacss AF innehåller isocyanater varför ämnat förmodligen inte blir godkänt av Råvarubedömningen. Innehållet i övrigt i sammansättningen av nya Tacss 020 AF var okänd.

Tacss 020 NF. Materialet påstås vara beständigt enligt provning av Tacss på SP. Beständigheten var inte är klarlagt eftersom det av SP provade materialet var av typ tvåkomponent härdmassa medan Tacss 020 NF är av typ enkomponents polyuretanmedel som reagerar med vatten och fukt.

Tacss 020 NF (i). Detta material användes vid provinjekteringar 2009. Refererade till ett statement från producenten av Tacss 020 NF (i) hävdades en likhet beträffande Tacss 020 NF [31]. Materialleverantören ville dock precisera att den Tacss som testades av SP 1989 inte var densamma som Tacss 020 NF (i) [32].

Skillnaden låg som i den mjukgörare som ingick. Det var då av föga värde att Tacss NF var snarlikt Tacss NF (i) eftersom vare sig sammansättningen av Tacss NF eller Tacss NF (i) kunde relateras till Tacss 1989. Godkännande av Tacss NF (i) finns från Råvarubedömningen [33].

Själva intyget saknades dock i dokumentationen. Råvarudeklaration fanns [34].

Materialet innehöll det för människor farliga medlet Diphenylmethane-4,4´diisocyanate (MDI). Sammansättningen var identiskt lika med det medel som finns i fogskum, vilket skum används vid insättning av fönster. Materialet påstås vara beständigt mot alkali enligt provning av Tacss på SP. Återigen: beständigheten är inte är klarlagd eftersom det av SP provade materialet Tacss var av typ tvåkomponent härdmassa medan Tacss 020 NF (i) var av typ enkomponents polyuretanmedel som reagerar med vatten och fukt. I nästa mening av dokumentationen påstås

att Tacss 020 NF (i) inte hade provats av SP men att okänd kemisk expertis hade gjort bedömningen att materialet var lika beständigt som Tacss 020 NF [35]. Tacss 020 NF har dock veterligt inte provats vid SP varför påståendet är motstridigt.

Metoder. Blandning skedde med katalysator varierande mellan tio procent för snabb reaktion av Tacss 020 NF (i) samt med fem procent för långsammare reaktion samt med två procent katalysator för Tacss. Injekteringsmanschetter och pump behövdes för injekteringen. Kvalitetssäkringssystem med protokoll och checklista krävs vid genomförandet. Vid tätning av torra sprickor som inre delen av väggarna krävdes förvattning av sprickorna för att få igång reaktionen vilket torde stöta på svårigheter eftersom sprickorna var vertikala (vattnet tas inte upp av sprickan). Induktionstider och reaktionstider för Tacss 020 NF (i) vid 20 °C visar i tabell 6. Detta material användes vid provinjekteringarna. Det var dock inte Tacss 020 NF (i) som har offererats utan Tacss 020 AF. Det var därför vikigt att avpassa blandningsförhållanden och typ av katalysator med hänsyn till sprickvidden vilken i sin tur bestämmer injekteringshastigheten.

Eftersom sprickvidderna varierade mycket torde detta stöta på svårigheter. De Neef ansvarar dessutom uteslutanden för i produkten ingåenden material – inte för slutprodukten. Av Byggvarubedömning framgår att materialet Tacss-020 NF (i) bör undvikas [36]. Användningsområde är utomhus vilket inte är fallet för källarutrymmen. Vidare framgår att ämnet är allergiframkallande vid inandning och hudkontakt samt farligt för vattenmiljön.

Förutom varningsuppgifter i Byggvarubedömningen varnas för irritation av ögon, andningsorgan och hud samt långtidseffekter på vattenmiljön i Säkerhetsdatablad [37]. Återigen: det var dock inte Tacss 020 NF (i) som har offererats utan Tacss AF. Skillnaden mellan de bägge materialen är okänd – likaså innehållet i Tacss AF. Mekaniska egenskaper och beständighet. Materialet uppgavs ha följande mekaniska egenskaper: ● Densitet: 1 kg/dm³. ● Tryckhållfasthet: cirka 6,1 MPa, det vill säga cirka en tiondel av betongens. ● Draghållfasthet: cirka 3,1 MPa, det vill säga cirka dubbelt så hög som betongens. ● Böjhållfasthet: 1,5 MPa, det vill säga cirka en tiondel av betongens.

Bygg & teknik 7/13

Bemästra elementen

ELEMEX Atlas Copco Elemex-systemet är utvecklat speciellt för borrning i känsliga miljöer.

Genom att ringsetet är framskjutet och pilotkronan är utrustad med specialutvecklade luftspalter smiter ingen tryckluft ut i omgivande formationer.

Du får dessutom en längre livslängd på pilotborrkronan och en förbättrad borrsjunkning, jämfört med andra system på marknaden.

Atlas Copco_Bygg och Teknik.indd 1

2013-10-01 11:05:52

Beständigheten provades 1989 till 1992 på Tacss – dock inte på Tacss 020 NF (i) eller Tacss AF. Då kan rimligen inte akalitester på Tacss 1989 ligga till grund för bedömningen av vare sig Tacss NF eller Tacss NF (i) – De Neefs statement är ett interndokument från företaget som saknar värde om Tacss NF (i) skulle börja brytas ned av alkali i förtid. Det finns dock ingen bättre extern referens på detta. Extrapolerat visar materialet Tacss 1989 cirka 30 procent viktsförlust efter cirka 30 års exponering för pH lika med 13,5, det vill säga god beständighet i alkalisk miljö som betong. Så stor krympning, vilket det är fråga om vid denna viktsförlust om cirka 30 procent, kommer dock troligen att ge upphov till vattenläckage under grundvattenytan av källarväggen.

Beständighet mot klorider eller oljor som kan förekomma i garaget har inte testats.

Hög temperatur och högt pH är det som mest effektivt bryter ned polyuretan, därav utformningen av de accelererade testerna på SP. De Neef lär ha lång erfarenhet med injektering av Tacss i kontakt med saltvatten och i många projekt har Tacss använts för tätning av sprickor eller fogar som kommer att stå permanent i kontakt med saltvatten. Inte i någondera fallet har kloridinnehållet i vattnet varit en relevant problemställning för De Neef [38]. Beträffande frågan om klorider så gäller denna transport av klorider i eller i en eventuell spricka intill det injekterade Tacss NF (i). Transport av klorider in till armeringen leder obönhörligen till armeringskorrosion vilken i sin tur leder till avspjälkning av betong till följd av att korrosionsprodukten har större volym än stålet. I havsvatten, som De Neef nämner, är tillgången på syre mindre än i stänkzonen för klorider från biltrafik. I detta senare fall är miljön synnerligen aggressiv.

Måhända kan ett stänkskydd behövas om inte egenskaperna hos Tacss NF (i) kan verifieras.

Toxiska ämnen i inomhusluften. Efter utfört arbete bör toxiska ämnen i inomhusluften kontrolleras [39]. Vid injektering i berg och tunnlar av berg eller betong bildas ofta ansamlingar av Tacss varvid ingen reaktion uppstår. Emissioner av toxiska ämnen kan då ske på sikt med problem med allergier eller dylikt för personalen som följd. Vid projektet kan ansamling av Tacss ske utanför källarväggen mot isoleringen eller i större håligheter i isoleringen eller i andra håligheter varvid oreagerat Tacss kan komma att

42

finnas kvar. Tacss innehåller till 0,5 procent lättflyktig monomer [40]. I det fall toxiska ämnen i inomhusluften bör källan för dessa elimineras. Alternativt kan väggens gastätheten säkerställas genom målning med en diffusionstät färg av typ alkylat [41]. Denna eventuella tätningsmetod mot Diphenylmethane-4,4´diisocyanate (MDI) står dock i strid med krav på att betongens uttorkning inte bör förhindras [42]. Tätningsmetoden står också i strid med försiktighetsprincipen då toxiska ämnen inte bör byggas in i byggnader där människor vistas.

Provningar. Efter härdning under lång tid, cirka ett halvt år, borrades cylindrar med diameter 100 mm genom väggen i dess undre del av en slumpmässigt vald väggspricka, 0,2 mm vid, mitt på vägghöjden av en annan slumpmässigt vald spricka med vidden 0,2 mm samt högst upp på en tredje slumpmässigt vald spricka med vidden 0,2 mm. Provkropparna spräcktes med mejsel efter ett tiotal slag med 0,1 kN slägga. Provkroppen uppvisade således en viss draghållfasthet – dock inte alls 3,1 MPa som uppges. Figurerna 10 till 12 på sidan 39 visar en hundra procentig utfyllnad av sprickan med Tacss NF (i). Från injekteringssynpunkt får således proverna anses som väl godkända.

Slutsatser efter injektering med Tacss NF (i). Totalt tre besiktningar har genomförts av utborrade cylindrar injekterade med Tacss NF (i). Samtliga utförda besiktningar visade godtagbart resultat i fråga in injekteringens omfattning. Däremot saknas dokumentation ang. alkalibeständighet och kloridinträngning i Tacss NF (i). En annan variant av Tacss 1989 visar däremot god alkalibeständighet. Kloridinträngning torde vara låg då materialet har låg vattendiffusion.

En möjlig lösning skulle kunna vara att injektera väggen med Tacss NF (i) så att vattentäthet nås, uppskärning ske av sprickorna inifrån källaren med kantslip eller dylikt till täckskiktets tjocklek, fyllning eller injektering av de sålunda uppsågade sprickorna ske med tvåkomponents epoxi mot form. En förutsättning för förslaget är att toxiteten i luften efter injektering med Tacss NF (i) uppmäts samt att god arbetsmiljö kan accepteras och säkerställas med korrekt skyddsutrustning, heltäckande dräkt, gummihandskar, helmask etcetera För golvet skulle på motsvarande sätt som för väggarna en injektering kunna

ske av sprickorna med Tacss NF (i) för att nå vattentäthet, uppskärning av sprickorna ske ovanifrån källaren med kantslip eller dylikt till täckskiktets djup, fyllning eller injektering av de sålunda uppsågade sprickorna ske med tvåkomponents epoxi. En förutsättning för förslaget är att toxiteten i luften efter injektering med Tacss NF (i) uppmäts samt att god arbetsmiljö kan accepteras och säkerställas med korrekt skyddsutrustning, heltäckande dräkt, gummihandskar, helmask etcetera.

För golvet skulle på motsvarande sätt som för väggarna en injektering kunna ske av sprickorna med Tacss NF (i) för att nå vattentäthet, uppskärning ske av sprickorna ovanifrån källaren med kantslip elller dylikt till täckskiktets djup, fyllning eller injektering av de sålunda uppsågade sprickorna ske med tvåkomponents epoxi. En förutsättning för förslaget är att toxiteten i luften efter injektering med Tacss NF (i) uppmäts samt att god arbetsmiljö kan accepteras och säkerställas med korrekt skyddsutrustning, heltäckande dräkt, gummihandskar, helmask etcetera.

Slutsatser

Efter genomgång av omfattande sprickbildning i källarväggar i en större offentlig byggnad med efterföljande kontroll av förelagda åtgärdsförslag kunde följande slutsatser dras: 1. Sprickbildningen berodde av bristande armeringsmängd och avsaknad av fogindelning.

2. Ett av injekteringsförslagen gav så dålig inträngning i sprickan att det inte kan godtas.

3. Ett andra injekteringsförslag gav god inträngning men kunde inte godtas då materialet i sig saknade böjdraghållfasthet samt dokumenterad beständighet i högalkalisk miljö.

■

Referenser

[1] Bertil Persson. Sprickor i golv och väggar – teknisk utredning angående orsaker och åtgärder. ISBN 978-91-86007-645. 2010, 64 sid.

[2] Stig Karlsson. 7 sid. Odaterad information om information om ytterligare information om ny teknik. Conmat AB. V. Frölunda. 2009. 7 sid. Elektroniskt dokument www.conmat.se.

[3] Bo Lindkvist. Personlig information.

Peab AB. Förslöv. 2010.

[4] Elkem Microwhite. Information Data Sheet. Version 1 – March 2010, 1 sid.

Bygg & teknik 7/13

[5] Elkem Microwhite. Safety Data Sheet. Rev. 1 – Nov 2009, 4 sid. dvs. anvisningar för hantering av silikastoft.

[6] SilverBond. Chrystalline Silica Flour. Sibelco. Benelux, 2 sid.

[7] Stig Karlsson. Personlig information.

Helsingborg. 2010-06-01.

[8] Robert Moen. Tekniskt förslag. 4173101-4361. Penetron, Nässjö. 2008, 4 sid.

[9] Penetron. Skydd mot kemisk nedbrytning av brobetong. SW2007#E1, 1 sid.

[10] Penetron. Metodsystem för kapillär betongtätning. SW2008#P1, 3 sid.

[11] Penetron. Betongtillsats. Pulver.

Vätska. SW2008#P2, 1 sid.

[12] Penetron. Metod för att stoppa kapillärt stigande i källarväggar, väggar på mark betong, betongsten, tegel, Leca.

SW2007#A11, 4 sid.

[13] Penetron. Skydd av betong mot inverkan av svavelväte och ett stort antal aggresiva saltlösningar i grundvatten, avloppsvatten, processvatten, havsvatten och karbonater, klorider, sulfater, nitrater, nitriter SW2007#K1, 2 sid.

[14] Penetron. Skydd mot alkali kiselsyrareaktioner i betong. SW2007#K2, 2 sid.

[15] Giorgio Gasparotto, Piermaria Luigi Rossi. Verification of Resistance to Chemical Attack. 37/2005. University of Bologna.

2005, 4 sid.

[16] Josef Kaufmann & M. Romer. Prüfung von Kristallinen Abdichtungssystem.

EMPA, Dübendorf. 2000, 8 sid.

[17] Penetron. Resistenstabeller. SW 2007#K3, 3 sid.

[18] Lloyd´s Register. EN-934-2:2001 – Admixtures for concrete, mortar and grout – Part 2: Concrete admixtures – Definitions, requirements, conformity, marking and labelling. 2006, 2 sid.

[19] Cerificate. TUV Rheinland of North America. Manufacture and Marketing of Specialty Products for the Waterproofing and Protection of Concrete. ISO 9001:2000. 2006, 1 sid.

[20] Kamil Sor. Laboratory Testing of Penetron Admixture as per NCHRP-244 Methods. Rapport 06-1918. SOR Testing Laboratories. Cedar Grove. New York.

2006, 6 sid.

[21] Jan-Olof Tegnesjö. Personlig information. Penetron. Kalmar. 2008.

[22] Michael Haag. Peab Sverige AB. Helsingborg. Stig Karlsson. Conmat AB. Mölndal. Personlig information. Helsingborg. 2010.

[23] Stig Karlsson. Personlig information. Conmat AB. Mölndal. 2010.

[24] Reparationshandbok Betong.

Svensk Byggtjänst. 1995.

[25] Ignacy Jakubowicz. Långtidsbeständighet hos PUR-tätningsmassor.

Rapport 86M30132. Sveriges Forsknings – och Provningsinstitut, SP. 1989, 5 sid.

[26] Injekteringsmetod Combi Grouting. De Neef Scandinavia AB. Göteborg.

2008, 6 sid.

|27] Praktisk information. Injekteringsmetod Combi Grouting. De Neef Scandinavia AB. Göteborg. 2009, 1sid.

[28] Heléne Flackéus. Mail. De Neef Scandinavia AB. Göteborg. 2009-12-18, 1 sid.

[29] Tomas Esperi. Mail. Peab Grundläggning. Malmö. 2010-02-05, 1 sid..

[30] Heléne Flackéus. Mail. De Neef Scandinavia AB. Göteborg. 2010-02-25, 2 sid.

[31] Colson. To Whom it May Concern.

De Neef. Belgium. 2003.

[32] Helén Andersson. De Neef. Norge.

Mail 2010-06-10, 2 sid.

[33] Heléne Flackéus. Råvarubedömning av Tacss 020 NF (i) vattentätande injekteringsmedel, id:9881/2. Mail. De Neef Scandinavia AB. Göteborg. 2010-12-18, 2 sid.

[34] Building Product Declaration BPD 3. De Neef Scandinavia AB. 2009, 4 sid.

[35] Tekniskt datablad Tacss 020 NF (i).

De Neef Scandinavia AB. 2009, 3 sid.

[36] Byggvarubedömningen. Tacss 020 NF (i) vattentätande injekteringsmaterial.

2009, 2 sid.

[37] Säkerhetsdatablad för Tacss 020 NF (i). 2006, 7 sid.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

FÖRDRÖJNINGSMAGASIN - EN SÄKER LÖSNING!

TrenchCoat Dagvattenmagasin

QBlock

Den moderna stenkistan.

Ett kraftigt skyfall kan vara förödande, om inte dagvattenhanteringen är genomtänkt och rätt dimensionerad. ViaCon har ett brett utbud av både standardlösningar och specialanpassningar för hantering av dagvatten. Den traditionella stenkistan ersätts med moderna lösningar som kräver mindre plats men har större kapacitet. Vi tillverkar våra vattenmagasin av plast eller korrosionsförstärkt plåt. Utformningen är flexibel och anpassas till rådande förutsättningar.

RING OSS 0771- 64 00 40 viacon@viacon.se Bygg & teknik 7/13

www.viacon.se

Lidköping Luleå Lycksele

Gävle Upplands Väsby Årsta

Kungälv Göteborg Billesholm

Eslöv

43

Möjligheter med betong vid miljöcertifiering Antalet miljöcertifieringar av byggnader har de senaste två till tre åren ökat kraftigt. Det är positivt eftersom systemen bidrar till att väga samman många detaljer som påverkar en byggnads miljöpåverkan. Det gör det möjligt att styra mot ett hållbart byggande. Men det saknas kunskap och hjälpmedel för att omsätta detaljkraven i de olika systemen till val av hållbara byggtekniska lösningar. Betongsektorn har därför tagit fram vägledningar och hjälpmedel som beskriver hur betong kan bidra till att uppfylla kraven och därmed bidra till att byggnaden får den prestanda som eftersträvas.

Vid en miljöcertifiering bedöms en byggnads miljöpåverkan enligt en förutbestämd metod. Genom att använda ett Miljöcertifieringssystem, till exempel Miljöbyggad, Breeam eller Leed vägs många detaljer samman till ett omdöme. GreenBuilding är ett energicertifieringssystem och skiljer sig från de övriga systemen genom att bedömningen gäller endast energianvändning.

Att intresset för miljöcertifiering ökar bekräftas av den statistik som redovisas av Swedish Green Building Council (SGBC). För den största ökningen står Miljöbyggnad. I juni 2013 fanns 854 registrerade och certifierade byggnader enligt Miljöbyggnad i Sverige [1].

Att välja system

Alla de system som behandlas här gäller hus. Men det finns även andra system, till exempel Breeam och Leed för stadsdelar och Ceequal för anläggningskonstruktioner. Vilket certifieringssystem som passar bäst för en viss typ av byggnad beror på Artikelförfattare är arbetsgruppen för projektet Miljöcertifiering inom Betongföreningens Hållbarhetsråd: Pia Öhrling (Piacon), Lisa Engqvist och Sabina Jonestrand (Projektengagemang AB), Anders Rönneblad och Robert Larsson (Cementa AB), Kajsa Byfors och Markus Peterson (Svensk Betong) samt Otto During (CBI).

44

Figur 1: Översikt över behandlade aspekter i de olika miljöcertifieringssystemen.

flera faktorer, ofta är det hur certifieringen ska användas som spelar störst roll vid val av system. Vilka olika miljöaspekter och indikatorer som ingår i de fyra olika systemen som behandlas här framgår av figur 1.

Generellt är GreenBuilding-certifieringen enklast att hantera eftersom det endast beaktar byggnadens energianvändning. Miljöbyggnad är ett svenskt system och bedömer flera olika miljöaspekter anpassade till svenska förhållanden, till exempel beaktas innemiljö och material. Det är i jämförelse med många andra system enkelt och lättillgängligt och startkostnaden är lite lägre.

Flest krav finns i brittiska Breeam och amerikanska Leed som därmed också ger tillfälle att väga in fler av byggnadens goda kvalitéer, till exempel byggnaden och tomtens utformning samt hur den samverkar med sin omgivning. Där beaktas även frågor som dagvattenhantering, värmeöar och transporter till och från byggnaden. Breeam finns nu även i en svensk version, Breeam-SE, som delvis är anpassad till svenska regler och praxis medan Leed baseras på amerikanska regler men anpassas mer och mer till internationella standarder. Leed och Breeam är mer intressanta om man vill att certifieringen ska kunna kommuniceras på en internationell marknad. De innebär samtidigt att certifieringsprocessen blir lite mer omfattande och startkostnaden för det första projektet blir högre. Men i och med att systemen blir

vanligare och projektgrupper får större erfarenhet sjunker kostnaden.

Naturligt, robust och energibesparande i minst hundra år

Betong är ett av våra viktigaste byggmaterial och är det vanligaste konstruktionsmaterialet i våra byggnader idag. Betongens styrka och beständighet gör det till ett utmärkt material att använda i så väl grund-, stom- och fasadkonstruktion. Betongens egenskaper är mycket väldokumenterade, både genom erfarenheter från lång tids användning och genom grundläggande och systematisk forskning.

Kunskap och fakta om hur betong kan bidra till att uppfylla kraven i miljöcertifieringssystemen har nu sammanställts i ett projekt inom ramen för Svenska Betongföreningens Hållbarhetsråd och publicerats i fyra vägledningar som finns att hämta på www.betongforeningen.se.

Vägledningarna vänder sig till alla som aktivt arbetar i nybyggnadsprojekt som ska miljöcertifieras; byggherrar, arkitekter, tekniska konsulter, entreprenörer, materialtillverkare, miljösakkunniga etcetera.

Eftersom de olika miljöcertifieringssystemen skiljer sig vad avser ingående miljöaspekter, kravnivåer och sätt att mäta och redovisa är det inte möjligt att behandla samtliga miljöaspekter och krav här – alla sådana detaljer redovisas mer ingående i vägledningarna. Här har vi gjort ett urval av aspekter som finns i flera system och där betong har en betyBygg & teknik 7/13

dande påverkan och som får tjäna som exempel på hur betong kan bidra till resultatet vid en miljöcertifiering. Även om kraven skiljer sig är byggnadens Energianvändning en betydande del i alla fyra miljöcertifieringssystemen GreenBuilding, Miljöbyggnad, Breeam och Leed. I GreenBuilding är kravet att byggnadens energianvändning ska vara minst 25 procent lägre än gällande krav i Boverkets byggregler (BBR). I Miljöbyggnad och Breeam ges poäng beroende på energianvändning i förhållande till BBR-kravet medan Leed ställer krav på energikostnad jämfört med en referensbyggnad. Referensbyggnaden speglar minimikrav enligt amerikanska normer (ASHRAE). I Miljöbyggnad, Breeam och Leed påverkas poängen också av valet av energikälla.

I både Leed och Breeam premieras åtgärder för att Minimera påverkan från köldmedier i syfte att minska klimatpåverkan från köldmedier.

I alla systemen är det möjligt att uppnå höga poäng med betong. Med betong som byggnadsmaterial får byggnaden en så kallad tung, värmetrög stomme. Det innebär att huset får en inbyggd kapacitet att lagra överskottsvärme som sedan kan användas när det finns ett underskott. Då minskar det totala energibehovet. Betongens värmetröghet minskar även effekttopparna och gör det möjligt att förflytta effektuttagen i tiden, vilket är positivt både miljömässigt och ekonomiskt. I praktiken betyder det att ett hus med tung stomme inte behöver värmas lika mycket och hel-

KÄLLA: FABEGE

Figur 2: Vattenfalls nya huvudkontor Uarda 5 har certifierats med betyget Guld i Miljöbyggnad och fått priset European Green Building Award 2012 av European Commission´s Joint Research Center.

ler inte samtidigt som andra hus. Den tröga stommen kan även utnyttjas för att minska kylbehovet vid varma temperaturer, till exempel i kontor. Kylning av byggnader är mycket energikrävande och här får tung stomme extra stor effekt.

Innehåll, återvinning och avfall

Betong kan betraktas som ett naturmaterial och är hundra procent återvinningsbart.

Bygg & teknik 7/13

Figur 3: I Diligentias Leed-certifierade projekt Masthusen återanvändes rivningsbetong från uttjänta byggnader och sparade på så vis en mängd lastbilstransporter.

Det kommer av kalksten, berg och sten och återgår oftast i form av fyllnadsmaterial när livslängden är slut. Betong i en husstomme innehåller varken utfasningsämnen eller andra ämnen som är farliga för hälsa eller miljö.

I Breeam premieras återvinning och återanvändning på flera olika sätt. Här finns möjlighet att få poäng för Ansvarsfull utvinning av material. En betongbyggnad har goda poängmöjligheter eftersom den innehåller relativt få delmaterial som alla är spårbara. Eftersom betongen utgör en stor del av den totala materialmängden i konstruktionen får den stor betydelse. I Breeam uppmuntras också Användning av återvunnet sten- och grusmaterial i syfte att begränsa användningen av jungfruligt material. Ett liknande krav finns i Leed, Återvunnet innehåll. Här kan betong bidra till poäng genom att olika restmaterial, till exempel flygaska och slagg ersätter viss del av cement och filler i betongen, något som är vanligt idag. Krossad betong kan också återvinnas genom att till viss del ersätta ny ballast i betong.

Avfallshantering på arbetsplatsen behandlas i både Breeam i Avfallshantering på byggarbetsplatsen och Leed i avsnittet Avfall. I båda systemen premieras åtgärder för minskad mängd bygg- och rivningsavfall på arbetsplatsen genom bland annat återvinning. Här kan betong bidra till resultatet eftersom mängden betongavfall blir mycket liten – betongelement är klara att monteras när de kommer till byggarbetsplatsen och något avfall av överbliven färsk betong uppkommer för det mesta inte eftersom betongen gjuts i form på plats. Om avfall av betong skulle uppstå, till exempel vid rivning av uttjänta byggnader, kan denna återvinnas antingen som fyllnadsmaterial eller som ballast i ny betong.

FOTO: CLAES THURESON

Energibesparing

I Leed kan man i avsnittet Regionalt material få poäng för att byggmaterial och ingående råvaror är lokalt producerade. Syftet är att begränsa transporterna.

Eftersom både fabriksbetong och betongelement och ingående råvaror produceras över hela landet kan betongen bidra till poäng. Även om cementet transporteras lite längre sträckor är det accepterat så länge transporten sker med båt.

I Miljöbyggnad och den nya svenska versionen av Breeam ställs krav på att Utfasning av farliga ämnen utvärderas med hjälp av ett godkänt system, till exempel Basta, och att materialen uppfyller de kravgränser som finns uppställda för innehåll av farliga ämnen. Det är inga problem att uppfylla kraven med betong. I Leed finns möjlighet att få så kallade innovationspoäng genom Att undvika kemikalier med farliga egenskaper. I nästa version av Leed kommer detta sannolikt att ingå som en egen miljöaspekt.

Livslängd och flexibilitet

Byggnader och byggdelar av betong har normalt en mycket lång livslängd, minst hundra år, samtidigt som det kräver ett minimum av underhåll. Det som begränsar en betongstommes livslängd är egentligen inte materialets livslängd utan snarare byggnadens utformning utifrån brukarens behov. Och även där har betongen goda egenskaper eftersom den möjliggör byggnader med stora spännvidder och därmed stor flexibilitet vad gäller disponering av lokalerna.

I Breeam behandlas Livscykelkostnadsananlys (LCC) med syftet att förbättra utformning, systemval, samt drift och underhåll under byggnadens hela livscykel. Enligt kravet ska en livscykelkostnadsananlys göras och den lösning som resulterar i lägst livscykelkostnad väljas.

Enligt specifikationen i Breeam görs ana45

lysen på 30 samt 60 års livslängd. En rätt utförd betongkonstruktion har låga driftsoch underhållskostnader och håller betydligt längre än 60 år och kan därför bidra till lägre kostnader på flera punkter i livscykelkostnadsananlysen. En längre tidsperiod i kalkylen skulle ge ett ännu bättre resultat för en betongbyggnad.

I Breeam bedöms också Robust utformning i syfte att minimera utbyte av material på grund av slitage och skador.

Eftersom betong är ett material med hög hållfasthet och slitstyrka och som inte förändras med tiden finns möjligheter till poäng.

Återanvändning av hela byggnader eller byggdelar beaktas i Breeams Återanvändning av fasad samt Återanvändning av stomme och i Leeds Bevara byggnadsdelar. Återanvändning av hela byggnader är positivt på flera sätt: livslängden på det befintliga byggnadsbeståndet ökar, minskad resursförbrukning, bevarande av kulturella värden och minskat byggavfall.

Poäng utdelas vid om- och tillbyggnad beroende på hur stor del av byggnaden som är återanvänd. Eftersom betong är mycket beständigt och har god bärförmåga är förutsättningarna mycket goda för återanvändning. Många betongkonstruktioner har också en outnyttjad kapacitet för att kunna hantera tillkommande laster som i kombination med stora spännvidder ger flexibilitet att disponera lokalerna.

Idag finns också metoder för konstruktiv förstärkning och tilläggsisolering som gör det möjligt att möta nya krav på prestanda.

Inomhusmiljö

FOTO: PIA ÖHRLING

Figur 4: Ericssons kontor efter ombyggnad. Betongstomme och tegelfasad sparades, vilket gav poäng enligt Leed. Fastighetsägare Areim och totalentreprenör för ombyggnaden Arcona. Byggnaden certifierades med mycket god marginal på Guldnivå.

Betong är fuktsäkert – en egenskap som består genom byggnadens hela livslängd.

Risken för mögelbildning i en betongstomme på grund av fukt är obetydlig, dels för att betongen har en hög alkalitet, dels för att organiska material förekommer i liten omfattning. Andra fuktkänsliga material kan däremot ta skada om de kommer i kontakt med betong som inte hunnit torka ut tillräckligt. Fukt behandlas i både Miljöbyggnad och Breeam-SE, avsnitt Fuktsäkerhet, med syftet att minska risken för framtida fukt- och vattenskador. Kravet är att åtgärder ska vidtas som motverkar fuktproblem, till exempel ska byggnaden fuktsäkerhetsprojekteras. Förutsättningarna för att få poäng med betong är mycket goda. Det handlar om att säkerställa att betongen fått torka ut ordentligt och att undvika lösningar där fuktkänsliga material ligger i direkt kon-

takt med betong. Idag finns bra metoder och verktyg för att klara detta.

I Miljöbyggnad och Breeam ställs krav på Ljudmiljö. Betyget i Miljöbyggnad och Breeam-SE avgörs av vilken ljudklass, enligt svensk standard, som byggnaden uppfyller. För att få bra betyg krävs att ljudklass B uppfylls och att de flesta hyresgästerna är nöjda med ljudmiljön. Att uppnå ljudklass B med betong är normalt inget problem och boende i betonghus upplever oftast att ljudmiljön är bra.

I Miljöbyggnads Termiskt klimat och i Leeds och Breeams Termisk komfort speglas upplevelsen av temperatur och klimat i en byggnad. För att uppfylla kraven ska det termiska klimatet beräknas och redovisas enligt specificerade metoder, i vissa fall även bekräftas av de boende. En byggnads termiska klimat beror på en kombination av många faktorer där byggmaterialets egenskaper har stor betydelse.

Betongens möjligheter att skapa ett tätt klimatskal och förmåga att lagra och avge värme bidrar positivt till en byggnads termiska klimat.

Klimatpåverkan

Cementtillverkning ger upphov till koldioxidutsläpp. Koldioxiden kommer från själva tillverkningsprocessen men också från förbränning av fossila bränslen. Jämfört med början på 1990-talet har utsläppen påtagligt minskat. Dels beroende på energieffektivare tillverkning och ökad användning av biobränslen istället för fossila bränslen. Dels beroende på att en del av klinkern ersätts med alternativa bindemedel, till exempel slagg eller flygaska, både vid cementtillverkningen och vid blandningen av betongen. Koldioxidutsläppen från cement- och betongtillverkningen har därför under de senaste tjugo åren minskat med närmare tjugo procent, vilket visar att branschen hela tiden tar betydande kliv mot visionen noll

Figur 5: En stomme och fasad av betong ger ett bra skydd mot buller både utifrån och inifrån men också mellan angränsande lägenheter och trapphus.

46

Bygg & teknik 7/13

Släpp aldrig in radon i huset!

Unika lĂśsningar vid nybyggnation Radon stoppar du effektivast redan vid nybyggnation. Vi har unika kunskaper om radonskydd och erbjuder beprĂśvade system utvecklade fĂśr nordiska fĂśrhĂĽllanden.

Välj det system som passar bäst fÜr dina fÜrutsättningar; radonmembran under, pü eller i grunden. Läs mer pü icopal.se.

Icopal. Ingen stoppar radon bättre. Och enklare!

) !

1. Rulla ut

2. Skarva

3. Täta genomfÜringar

º ) ! Ì '59 [� 9 [ 5 under grunden – effektivt! º )NÉ à Ì 8 g 9 9 pü eller i grunden

Âş Ă 6 5 % 6ĂŒ 8 85 ĂŚ (dubbelhäftande) Âş Ă 6 5 É 8 6 5 5

Âş Ă 6 5 % istos Âş Ă 6 5 # 68 9 5 Ă? ĂŒ 59

Koldioxidpåverkan behandlas i Breeams i avsnittet Livscykelananlys. Ett sätt att få poäng är att använda handboken Green guide to Specification (GGS). Enligt GGS bedöms ett antal olika miljöeffekter som med olika viktning sedan sammanvägs till en byggdels sammanräknade miljöpåverkan. Klimatpåverkan har största viktningen, 21,6 procent och eftersom betong orsakar utsläpp av koldioxid påverkar det möjligheten att få poäng. Däremot kan användning av livscykelkostnadsananlysverktyg och betongens positiva egenskaper på andra viktade miljöeffekter, till exempel påverkan från kemikalier, övergödning med mera, bidra positivt till det slutliga betyget för livscykelananlys. Betyget blir också bättre om man minskar klimatpåverkan genom att tillsätta till exempel flygaska, återvunnen betong eller välja slankare konstruktioner.

■

Referenser

Figur 6: Koldioxid avges vid cementtillverkningen. Betongen återtar cirka tjugo procent under sin livslängd. Källa: Cementa. utsläpp av koldioxid under betongens livslängd.

Vad som är viktigt att känna till är att betong också tar upp koldioxid från luften, processen kallas karbonatisering och sker naturligt och spontant under hela livslängden. Beroende på hur ytan är exponerad återtar betongen cirka en femtedel av den koldioxid som uppstått i samband med tillverkningen. Genom att förbättra hanteringen av rivningsmassor, till exempel genom krossning, kan det upptaget för-

dubblas. Utöver detta bidrar betongens värmelagrande egenskaper till att minska husens energiförbrukning för uppvärmning under hela bruksskedet, vilket också bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

Men utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser i Sverige och övriga världen måste fortsätta att minska och ett utvecklingsarbete pågår med att utveckla metoder för att omhänderta koldioxiden i tillverkningsprocessen så att den aldrig släpps ut i luften.

[1] SGBC: http://www.sgbc.se.

[2] Betongföreningen (2013): Hållbart byggande med betong. Vägledningar för miljöcertifiering enligt Breeam, Leed, Miljöbyggnad respektive Green Building. www.betongforeningen.se.

[3] Byggindustrin (2012). Kemisk process gör att betong suger upp koldioxid.

Artikel i Byggindustrin 31/2012.

[4] Bygg & teknik (2012). Trög betongstomme minskar energianvändningen och möjliggör fördröjning av effektuttag.

Artikel i Bygg & teknik 7/12.

[5] HeidelbergCement Northern Europe (2011). Hållbarhetsredovisning 2010– 2011. Internet: www.hcne-sustainability.nu.

[6] Cementa (2013). Positiv klimateffekt. Artikel i Cementa 1/2013.

T!

NYHE

PUR injektering

Vattenfall Research & Development AB

s Laga och täta betong med effektiva renoveringssystem Ackrediterat laboratorium för betong för fabriksbetong och ballast.

Tel 0706-16 60 25 s www.cementor.se

48

Bygg & teknik 7/13

Alkalisilikaproblem för betong i Sverige – ett växande problem som inte bör negligeras Alkalisilikareaktioner (ASR) i betong uppstår grovt uttryckt av att porlösningen i betongen på grund av sitt höga pH-värde löser upp kiseloxider i viss ballast. Den upplösta kiseloxiden reagerar med alkalijoner i porlösningen och bildar en gel.

Den bildade gelen tar i sin tur upp vatten varvid gelen expanderar kraftigt. I praktiken medför detta att ett inre tryck byggs upp i betongen, vilket kan ge upphov till dragspänningar och sprickbildning.

I Betonghandboken ges en utförligare beskrivning av alkalisilikareaktioner.

Inledningsvis är sprickorna små (initiala sprickor) men på sikt kan såväl fortsatta angrepp av alkalisilikareaktioner som andra miljöangrepp öka uppsprickningens omfattning. Inverkan av den initiala sprickbildningen, ett typiskt exempel redovisas figur 1, på konstruktionen påverkas starkt av konstruktionens utformning, verkningssätt och miljöbelastning.

Sprickorna i pelarens nedre del i figur 1 bedöms vara orsakade av en mild alkalisilikareaktion efter cirka 50 till 60 år i drift.

Notera även sprickorna i fundamentets ovansida (spacklade) och sidoyta vilka har uppkommit betydligt tidigare än sprickorna i pelaren. Orsaken är sannolikt att fuktbelastningen är större för fundamentet under mark än för pelaren ovan

Artikelförfattare är Jonatan PaulssonTralla, tekn dr, Projektengagemang, Mariusz Kalinowski, fil lic CBI Betonginstitutet och Kjell Wallin Projektengagemang.

Bygg & teknik 7/13

mark. Vidare bedöms miljöbelastningen av vägsalt vara betydligt hårdare för fundamentet än för pelaren, vilket också påverkar uppsprickningsförloppet, åtminstone efter den initiala uppsprickningen.

Situationen i figur 1 är typisk för svenska förhållanden med långsamt reagerande ballast och påvisar också tydligt att det lokala klimatet starkt påverkar huruvida ett eventuellt angrepp uppstår samt hur snabbt det därefter kan propagera.

För vissa konstruktioner kan en sprickbildning liknande den på pelarens nedre del vara harmlös. Någon form av åtgärd bör dock övervägas för att förhindra att andra angreppstyper börjar att samverka med angreppen av alkalisilikareaktioner. Även för en slakarmerad brobaneplatta med väl fungerande tätskikt kan en mild uppsprickning vara ofarlig. Det finns konstruktioner som har fungerat väl i 70 till 80 år trots tidiga tecken på milda angrepp av alkalisilikareaktioner på brobaneplattans undersida.

För konstruktioner belägna utomhus utsatta för vatten och vägsalt medför dock den initiala sprickbildningen att vatten och vägsalt snabbt kan tränga djupt in i betongen och därigenom påskynda såväl alkalisilikareaktioner som frostangrepp, saltfrostangrepp och armeringskorrosion.

Hur snabbt vidare angrepp propagerar styrs av det lokala klimatet samt huruvida åtgärder vidtas för att bromsa vidare angrepp. För en brobaneplatta med mild uppsprickning bör en förvaltare vara noga

med att tillse att tätskikt och avvattning fungerar väl. Det finns flera exempel i Sverige där olycklig detaljutformning medfört mycket omfattande angrepp av alkalisilikareaktioner på viktiga infrastrukturkonstruktioner.

Det behövs i praktiken ett högt pH, ett högt alkaliinnehåll, en viss mängd alkalireaktiv ballast och hög relativ fuktighet (RF) för att initiera ett angrepp av alkalisilikareaktioner. Om en av dessa komponenter reduceras så minskar även risken för angrepp av alkalisilikareaktioner. För många befintliga konstruktioner kan åtgärder för att minska fuktbelastningen, såsom ett fungerade tätskikt, djupimpregnering, förbättrad avvattning eller liknande, vara enkla och tillräckligt bra åtgärder för att minska hastigheten på angreppen av alkalisilikareaktioner (och övriga miljöbetingade angrepp) så att rimlig livslängd kan uppnås för konstruktionsdelen.

Sverige har generellt varit relativt förskonat från alkalisilikareaktioner i betong. Orsaken är främst att den ballast som används för betongtillverkning i Sverige oftast utgörs av icke reaktiv ballast eller lågreaktiv ballast med låg risk för alkalisilikareaktioner. Vidare användes tidigt lågalkaliska cement (typ LHcement) ofta på grövre anläggningskonstruktioner såsom dammar med mera, vilket också minskar risken för angrepp av alkalisilikareaktioner. I Sverige har tidigare isolerade problem främst noterats i fjällkedjan samt i Skåne.

Figur 1: Initial sprickbildning på pelares nedre del. Notera även sprickorna i fundamentets översida (spacklade) och sidoytor.

49

Tidigare var cementhalterna lastning med avseende på alkalisidessutom relativt låga, vilket i sin likareaktioner. Vidare illustrerar tur medförde att alkalihalten i befigur 2 att det är relativt komplicetongen var relativt låg. Från och rat att begränsa fuktinnehållet i med mitten på 1960-talet har dock stödmuren då troligen större delen cementhalterna ökat väsentligt, vilav fukttillskottet kommer via stödket ökat risken för alkalisilikareakmurens baksida. Ett försök att betioner. Ett ”nytt” lågalkaliskt angränsas fukttillskottet från stödläggningscement (beteckning LA) murens framsida med ett tätt matehar dock tillkommit på 1980-talet, rial kan dessutom ha negativ invilket har förbättrat situationen för verkan då stödmurens möjligheter anläggningskonstruktioner. att torka ut försämras drastiskt.

I andra länder som till exempel Val av åtgärd måste därför ske Danmark har angrepp av alkalisimed omsorg och eftertanke.

Figur 2: Schematisk skiss på en stödmur och dess likareaktioner inneburit mycket I figur 3 illustreras en begynmiljöbelastning. stora problem, trafikstörningar nande uppsprickning av alkalisioch kostnader. I Danmark har likareaktioner på en mindre stöddock en mer reaktiv ballast än den dock viktigt att sätta in förebyggande åt- mur. Ingen vatten- eller vägsaltsbelastgenomsnittliga svenska ballasten använts, gärder (detaljutformning, ytbehandlingar, ning förekommer från stödmurens framvilket medfört att omfattande skador upp- stänkskydd med mera) i god tid så att inte sida. Trots att stödmurens baksida avvattvatten och vägsaltet medges möjlighet att nas (notera dräneringsröret) kan en bestått redan efter cirka tjugo år.

På senare år har dock angrepp av alka- snabbt tränga djupt in i betongen. gynnande sprickbildning noteras efter cirFöreliggande artikel syftar till att med ka 40 år. Notera även att sprickor saknas lisilikareaktioner noterats allt oftare även i Sverige i delar av landet som tidigare har några enkla exempel och tydliga bilder på de övre cirka 200 mm av stödmuren. varit förskonade från denna typ av an- belysa vilka typer av konstruktioner som Orsaken är att stödmurens översida är begrepp. Orsaken är att delar av den svenska är känsliga samt vilka aspekter som bör lägen cirka 200 mm ovan markplanet varballasten är reaktiv, om än långsamt reak- beaktas (utan anspråk på fullständighet) för den övre delen av stödmuren har lägre tiv. Där uppsprickningen uppstått efter vid en eventuell åtgärd för att minska ris- fuktbelastning än de nedre delarna. Skilltjugo år i Danmark har skadorna i Sverige ken för driftsproblem och kapitalförstör- naden i mikroklimat påverkar direkt stöduppstått efter cirka 40 till 60 år. I nuläget ning. murens uppsprickning.

Vidare syftar artikeln till att öka kunupptäcks begynnande angrepp av alkalisiI figur 4 redovisas en låg stödmur som likareaktioner på många konstruktioner skapen så att problem med alkalisilika- utsatts för fuktbelastning bakifrån och som är cirka 40 till 60 år gamla. I takt reaktioner upptäcks så snart som möjligt fukt- och vägsaltsbelastning från framsimed att bropopulationen som uppfördes för att undvika kapitalförstörning och tra- dan. Stödmuren är belägen i direkt anslutunder 1960-talet (stort antal) åldras så fikstörningar. ning till en busshållplats och troligen har finns det en risk att många konstruktioner området tösaltats hårt. Konstruktionen är kommer att uppvisa begynnande upp- Exempel på konstruktioner cirka 50 år gammal. sprickning orsakad av alkalisilikareaktio- angripna av alkalisilikareaktioner Skadorna på stödmuren i figur 4 är i ner. I praktiken utgör inte nödvändigtvis Stödmurar med jordtryck är normalt ut- huvudsak orsakade av alkalisilikareaktiovidare angrepp av alkalisilikareaktioner satta för hög fuktbelastning på grund av ner. Det är troligt att vägsaltet har medhuvudproblemet för många av de kon- den motfyllda markens fuktinnehåll. I fört saltfrostangrepp, vilket i sin tur bidrastruktioner som idag uppvisar begyn- princip är den relativa fuktigheten i be- git till skadebilden. Ett plausibelt scenario nande angrepp. I många fall utgör kombi- tongens inre delar nära 100 procent under är att ett initialt angrepp av alkalisilikarenationer av urlakning, frostangrepp, större delen av konstruktionens livstid. aktioner medförde en viss uppsprickning. saltfrostangrepp och armeringskorrosion Vidare tillförs ofta både fukt och vägsalter Uppsprickningen har i sin tur medfört att huvudproblemet. Dessa angrepp kan und- från stänk från trafik på stödmurens utsi- fukt- och tösaltsbelastningen snabbt har vikas och om betongkonstruktionens rela- da, se figur 2, samt ibland även från verk- nått långt in i konstruktionen och därigetiva fuktighet sänks bör många av dessa samhet ovan stödmuren. nom påskyndat nedbrytningen av betongI praktiken medför detta att stödmurar en. Skademekanismen omfattar således konstruktioner kunna fungera väl i många år utan betydande reparationer. Det är ofta utsätts för en relativt hård miljöbe- alkalisilikareaktioner, frostangrepp, salt-

50

Figur 3: Begynnande sprickbildning i stödmurs nedre del.

Figur 4: Kraftiga betongsskador orsakade av alkalisilikareaktioner. Sannolikt har även saltfrostangrepp bidragit till skadebilden.

Bygg & teknik 7/13

Figur 5: Schematisk beskrivning av kombinerad nedbrytning på grund av alkalisilikareaktioner, frost, saltfrostangrepp och armeringskorrosion.

Situationen är typisk för synergiverkan mellan olika miljöbetingade angrepp på betong.

I figur 6 redovisas en annan monolit av samma stödmur som i figur 4. I detta skede har angreppen av alkalisilikareaktioner fått rejält fäste i konstruktionen och uppsprickningen ger fritt tillträde till betongens inre delar för vatten och vägsalt. En försiktig skattning ger att inom cirka tio år har stödmuren i figur 6 nått samma nedbrytningsgrad som stödmuren i figur 4. Insatser bör därför företas redan när de första sprickmönstren uppstått, se figur 3, för att undvika en accelererad och okontrollerad nedbrytning.

I figur 7 redovisas två bilder på samma konstruktionsdel tagna med fyra års mellanrum. Såväl omfattning av uppsprickning som kalkutfällningar har ökat under de fyra åren mellan fototillfällena, vilket tydligt indikerar att nedbrytning av samverkande angrepp kan gå snabbt.

De redovisade exemplen påvisar tydligt att alkalisilikareaktioner förekommer relativt ofta. I vissa fall har angreppen av alkalisilikareaktioner föranlett mycket omfattande och besvärliga reparationer och till och med inplanerade utbyten av vissa konstruktioner. I framtiden kan angreppen av alkalisilikareaktioner tyvärr komma att öka väsentligt då ett stort antal konstruktioner närmar sig den ålder då eventuella skador av alkalisilikareaktioner börjar bli synliga. Förvaltare bör därför vara medvetna om situationen och planera för åtgärder för att undvika kostsamma och trafikstörande reparationer.

Inverkan av utformning av konstruktionsdel

Figur 6: Rejält uppsprucken betong (alkalisilikareaktioner) som ger fritt tillträde för vatten och vägsalt till betongens inre delar.

frostangrepp och armeringskorrosion, se schematiskt förlopp i figur 5. I praktiken är situationen mycket komplex när de oli-

ka nedbrytningsmekanismerna till slut samverkar varför en uppskattning av kvarvarande livslängd är mycket osäker.

Angrepp av alkalisilikareaktioner inverkar relativt sällan på konstruktionens statiska bärförmåga inledningsvis. Armeringens utformning påverkar starkt inverkan av ett angrepp av alkalisilikareaktioner på strukturens bärförmåga. När angreppet av alkalisilikareaktionernas omfattning har nått den i figur 6 kan sprickbildningen ha en viss inverkan på konstruktionens bärförmåga. I vilken ut-

Figur 7. Bilderna visar samma konstruktionsdel med fyra års mellanrum. Bilden till vänster är tagen fyra år före bilden till höger.

Omfattning av såväl kalkutfällning som sprickor har ökat efter fyra år.

Bygg & teknik 7/13

51

sträckning detta sker påverkas starkt av typ av konstruktion, funktion, redundans, angreppets läge, miljöbelastning, utformning av armering med mera.

I korthet påverkas betongens draghållfasthet i betydligt större utsträckning än dess tryckhållfasthet av alkalisilikareaktioner. Detta medför att om betongens draghållfasthet är avgörande i det angripna området (till exempel stora skjuvspänningar, stora spjälkspänningar eller förankring av armering) så är situationen allvarligare än om skadorna är belägna i ett område där i huvudsak betongens tryckhållfasthet är avgörande. Ett angrepp av alkalisilikareaktioner kring spännankare i en spännarmerad konstruktion bedöms vara klart olämpligt då uppsprickningen påverkar konstruktionsdelens förspänning negativt. Detta kan i sin tur reducera såväl konstruktionsdelens momentkapacitet som tvärkraftskapacitet (okontrollerat). Även pelare kan vara utsatta för stora spjälkpåkänningar vid till exempel ofullständiga leder eller lager. Inte sällan har den nedre delen av pelaren drabbats av alkalisilikareaktioner (se till exempel figur 1) på grund av hög belastning av fukt och vägsalt.

Förlorad samverkan mellan armering och betong kan snabbt leda till problem.

En olustig situation kan vara att stora dragpåkänningar på grund av alkalisilikareaktioner uppstår i en konstruktion utan varningssignal. Hela det berörda täckskiktet kan därför riskera att spjälka loss vid full belastning av konstruktionsdelen då den dragna armeringen påför tillkommande spjälkpåkänningar på betongen.

Täckskiktet är enbart dimensionerat för att hantera spjälkspänningar av kraftöverförsel mellan betong och stål och inre påkänningar av alkalisilikareaktioner ingår inte i dimensioneringen.

För en statiskt bestämd konstruktion med begränsad förmåga för kraftomlagring kan ett angrepp i en zon med dragen armering innebära en snabb förlust av bärförmåga. Åtgärder bör sättas in snarast för att undvika att angreppen av alkalisilikareaktioner får fäste som i figur 6.

För en statiskt obestämd konstruktion kan lokala skador ofta hanteras via kraft-

52

omlagring. Speciellt platsgjutna plattrambroar har mycket god redundans och risken för en plötslig kollaps är mycket liten för dessa konstruktioner. För en elementbyggd plattbro med förspända element kan situationen vara den rakt motsatta. Äldre spännarmerade konstruktioner där hög hållfasthet föreskrivits kan också utgöra potentiella riskkonstruktioner. För att nå de höga hållfastheterna krävdes normalt höga cementhalter. Dessutom var man ofta intresserad av snabb hållfasthetstillväxt för att frigöra formpark (prefab) eller tidig uppspänning för att kunna fortsätta med nästa etapp. Detta medförde att man ofta använde cement med hög alkalihalt. Ett flertal konstruktioner uppvisar denna typ av problem i Sverige.

Inverkan av alkalisilikareaktioner för utmattningsbelastad konstruktionsdel

För utmattningsbelastade konstruktioner bör även en moderat uppsprickning på grund av alkalisilikareaktioner undvikas.

Risken för ett okontrollerat progressivt brott bedöms annars kunna vara stor.

Åtgärder för befintliga konstruktioner med skador

Konstruktioner som uppvisar skador av alkalisilikareaktioner kan vara tekniskt svåra att åtgärda då delamineringarna orsakade av alkalisilikareaktioner påverkar såväl bärförmåga som beständighet avsevärt. Inte sällan kan en typ av åtgärd medföra såväl positiva som negativa konsekvenser varför inverkan av en åtgärd bör beaktas ur ett helhetsperspektiv där samtliga samverkande nedbrytningsmekanismer sammanvägs.

Innan val av åtgärd på en befintlig konstruktion som uppvisar pågående angrepp av alkalisilikareaktioner bör en riskanalys (inspektion, utredning av nedbrytningsmekanismer, utredning av statik med mera), en investeringsbedömning (livscykelkostnadsananlys) och en miljöanalys (livscykelanalys) inklusive inverkan av trafikavstängningar på såväl lång som kort sikt utföras. Nedan nämns ett antal frågeställningar utan anspråk på fullständighet som ingår i detta: ● Reaktivitet hos ballast. ● Typ av cement. ● Alkalihalt i betongen. ● Fuktbelastning. ● Nedbrytningshastighet vid ett fortsatt angrepp av alkalisilikareaktioner. ● Inverkan av angrepp av alkalisilikareaktioner på statisk (och dynamisk) bärförmåga. ● Möjlighet att klart definiera acceptabel nivå på skadegrad. ● Möjlighet att verifiera att ställda kravnivåer är uppfyllda. ● Önskad återstående livslängd. ● Kan tillräcklig mängd nedbruten betong vattenbilas bort så att samverkan

mellan ny och befintlig betong kan uppnås? ● Kan vidare nedbrytning medföra att konstruktionen inte kan repareras? ● Risk för synergieffekter med andra nedbrytningsmekanismer. ● Nedbrytningshastighet vid ett sammansatt angrepp i aktuell miljö. ● Inverkan av färdigställd åtgärd på trafikantområdet. Vilket utrymme finns att tillgå? ● Inverkan på trafik av åtgärd under utförandet. Är nödvändiga avstängningar acceptabla ur samhällets perspektiv? ● Krav på estetik.

Åtgärder på befintliga konstruktioner som inte uppvisar skador

För utsatta viktiga konstruktioner som svårligen kan bytas ut eller repareras utan omfattande störningar av trafik och boende rekommenderas att förvaltare fastställer huruvida den aktuella konstruktionen har en betongsammansättning och miljöbelastning som riskerar att utveckla alkalisilikareaktioner. Med denna aktiva förvaltning kan onödiga problem för samhället undvikas genom att rätt åtgärder sätts in i tid. Åtgärdens art och omfattning styrs av önskad livslängd och konstruktionens typ och miljöbelastning. Normalt är olika alternativ för att minska fuktbelastningen de enklaste lösningarna. En rad olika ytbehandlingar finns till exempel att tillgå men det är viktigt att helheten beaktas så att åtgärden inte förvärrar situationen.

Inte sällan har olika typer av riskkonstruktioner kontakt med marken varför vatten och vägsalt kan sugas upp kapillärt och transporteras långt in i betongen.

En tät ytbehandling ovan markytan kan därför förvärra situationen. Även kraven på inspekterbarhet ska tillgodoses vid behov.

Konklusion

Angrepp av alkalisilikareaktioner är vanligt förekommande i Sverige. ● Även andra typer av sprickor förekommer och ofta krävs materialprovning och analys för att bedöma skadeorsak. ● Angrepp av alkalisilikareaktioner på befintliga konstruktioner kommer troligen att öka markant i framtiden. ● Normalt är angreppen initialt långsamma men sprickbildning på grund av alkalisilikareaktioner underlättar för vatten och vägsalt att tränga in i betongen, vilket påskyndar nedbrytningen avsevärt. ● När angreppen har fått fäste i betongen kräver vidare prognostisering omfattande kunskap och erfarenhet. ● Åtgärder bör sättas in så tidigt som möjligt för att undvika omfattande reparationer och störningar av trafik och boende. ● Val av åtgärd måste ske med stor omsorg då fel åtgärd kan påskynda nedbrytningen avsevärt.

■ ●

Bygg & teknik 7/13

Är torktiden för lång innan man kan lägga golvet?

Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA

Vi hjälper dig hela vägen!

• PROJEKTERING • RITNING • INSTALLATION

Ring så berättar vi om hemligheten, hur du kan lägga in trägolv snabbare än någon annan!

DirektTfn: 033-770 98 04 www.fuktsparrteknik.se

Gillar du flexibla lösningar? Det gör vi!

Nu kan vi erbjuda HD/F 120/50!

Långa spännvidder och god bärförmåga.

Kynningsrud Prefab Telefon: 0522 63 63 63 www.kynningsrud.se

sĊƌƚ ďŝĚƌĂŐ Ɵůů ĚĞƚ ŚĊůůďĂƌĂ ƐĂŵŚćůůƐďLJŐŐĂŶĚĞƚ

FBLC betong Ͳ ƵƉƉ Ɵůů ϱϬй ŵŝŶĚƌĞ KЇ dĨŶ ϬϭϬͲϰϱϬ ϱϬ ϬϬ ͻ ǁǁǁ͘ĨĂƌĚŝŐďĞƚŽŶŐ͘ƐĞ

Bygg & teknik 7/13

53

Stor variation i resultatet från svenska byggnadskonstruktörer Natten till den 25 maj 2012 rasade en byggnad i Ystad som var under uppförande. Orsaken visade sig vara att konstruktören redovisat för klena pelardimensioner. Lyckligtvis befann sig inga människor i byggnaden vid rastillfället, men bara timmar innan hade den varit full av byggnadsarbetare och montörer.

De senaste åren har ett antal uppmärksammade ras skett som kan kopplas till brister i konstruktörens arbete.

tongpelare samt att göra en lastnedräkning till grund. För att ytterligare förstärka intrycket av en verklig uppgift utfördes arbetet under tidspress och med ersättning om max åtta timmar. Sexton ingenjörer med minst fem års erfarenhet utförde testuppgiften. Byggnaden som studerades var ett femvånings bostadshus med studentlägenheter och med offentliga lokaler på bottenplan. Det bärande systemet utgjordes principiellt av bjälklag och väggar i betong som på bottenplan understöddes av pelare, se figur 1.

Mycket stor spridning

Under sommaren och hösten 2012 genomfördes därför en riksomfattande undersökning bland svenska konstruktörer för att mäta hur mycket deras resultat varierar. Undersökningen utformades som en ”round robin”-undersökning, vilket innebär att ett antal ingenjörer fick samma uppgift att lösa oberoende av varandra.

Uppgiften var designad för att efterlikna en verklig situation i tidigt skede. Konstruktörerna ombads att, utifrån ett arkitektunderlag, kontrollera föreslagna dimensioner, dimensionera byggnadens be-

54

Resultatet från undersökningen visade på en mycket stor spridning. I flera pelarlägen varierade redovisad last med en faktor tre mellan högsta och lägsta värde. Detta trots att i princip alla godkänt de föreslagna dimensioner som presenterades i underlaget. Så trots att man alltså hade gått in med samma förutsättningar blev variationen i resultatet väldigt stor. I figur 2 framgår hur resultatet varierade för en av pelarna.

Vad berodde då spridningen på? Inledningsvis tydde allt på att ett antal av deltagarna begått grova fel i sitt arbete med

Artikelförfattare är Martin Fröderberg, industridoktorand Tyréns/avdelningen för Konstruktionsteknik, Lunds tekniska högskola.

uppgiften. Vid oklarheter i resultat och hur uppgifterna utförts kontaktades därför respektive konstruktör efter testuppgiftens genomförande. Det visade sig att även de resultat som stack ut extra mycket var grundade i resonemang och aktiva ställningstaganden och kunde därför inte klassas som slarvfel eller försumlighet.

De två dominerande faktorerna var istället kopplade till, för det första, vilken total last man gått in med och, för det andra, hur man fördelat denna last mellan pelarpositionerna.

Skillnader i normtolkning

Vilken last man lagt på kunde kopplas till dels skillnader i normtolkning men dels också olika grad av påslag för att kompensera för osäkerheter. Det ska

Figur 1: Byggnaden och ett utsnitt av stommen.

Bygg & teknik 7/13

Figur 2: Redovisad dimensionerande last till grund för en av pelarpositionerna. nämnas att flera av de lägre lastsummorna kom från konstruktörer som gjort tredimensionella FEM-analyser av strukturen. Detta är naturligt eftersom det summerade resultatet ifrån en sådan analys bara kan bli lika med den last som påförts strukturen. De konstruktörer som istället använde handberäkningsmetoder uppvisade i flera fall att man gjort påslag på några procent i respektive pelarposition för att hantera modellens osäkerheter. Den totala lastsumman blev då något högre än den man tolkat ur normen och egentligen tänkt analysera sin struktur för. De som använt FEM-program presenterade däremot överlag bra resultat för den andra faktorn – fördelningen av last mellan pelarna.

Det var just i hur man fördelat lasterna mellan de olika pelarna som den största skillnaden låg. Principiellt rör sig detta system om ett antal väggskivor som var och en vilar på tre pelare. Detta är ett statiskt obestämt system vars lösning beror på förhållandet mellan pelarnas eftergivlighet och väggskivans böjstyvhet. Detta förhållande hade ungefär hälften av konstruktörerna förbisett och förenklat till den grad att man ansåg att problemet kunde modelleras som en vek balk på fasta stöd när i själva verket den mer korrekta lösningen borde förenklas som en oändligt styv balk på veka stöd. I varje pelarposition kommer dessa båda ytterligheter att ge resultat som varierar med ungefär en faktor två.

Flytande gräns

Gränsen mellan grova fel och acceptabel variation mellan olika tolkningar och antaganden är flytande. Vad gäller den totala lasten överskattade merparten av deltagarna denna något, vilket måste anses som sunt i ett tidigt skede så länge påslaget ligger på en rimlig nivå. Kvartstår gör Bygg & teknik 7/13

dock att ett antal underskattade lasten, vilket gav upphov till en tveksam säkerhetsnivå i några fall. I synnerhet i kombination med olämplig eller felaktig lastfördelning.

Variationen i lastfördelning är betydligt allvarligare än den för totallasten eftersom den indikerar att det kan finnas brister i den grundläggande förståelsen och att vissa kan ha gjort felaktiga antaganden. Som konstruktör hänvisar man till exempel ofta till en strukturs plastiska omlagringskapacitet för att undvika en noggrann analys av kraftfördelningen.

Detta är ofta en bra strategi men i vårt fall finns inte någon plastisk omlagringskapacitet. En överbelastad pelare knäcker obönhörligen och förlorar därmed i princip helt sin vertikala bärförmåga. Detta faktum för genast tankarna till tre av de mest uppmärksammade rasen de senaste åren; stålbalken i Kista, formknektarna till bron över Älandsfjärden och stålpelarna i Ystad. I alla tre fallen rör det sig om slanka konstruktioner som knäckt eller bucklat utan möjlighet till plastisk omlagring.

Bestörtning över resultatet

När resultatet från studien presenterades för deltagarna reagerade många med bestörtning. Flera hade uttryckt att de känt sig trygga med sina egna lösningar inledningsvis men blev osäkra på sin sak när siffrorna visades. Många trodde att skillnaden berodde på att man använt olika norm. Resultatet hade dock noggrant justerats till eurokodekvivalenta värden i det fall någon använt äldre norm. Flertalet av deltagarna kunde efter en stunds eftertanke resonera sig fram till att den stora skillnaden måste ligga i lastfördelningen.

Deltagarna ombads även beskriva hur deras dagliga arbete kontrolleras och granskas. Och trots att det rörde sig om

deltagare från både små och stora kontor från hela landet beskrev många en mycket snarlik bild av detta. Man beskrev hur granskningen regleras av företagets kvalitetssystem som föreskriver att de ritningar som produceras alltid kontrolleras av överordnad innan leverans. De beräkningar som ligger till grund för ritningarna granskas däremot aldrig på annat sätt än genom egenkontroll – såvida inte ingenjören själv känner sig osäker och ber en kollega göra en kontroll. Det innebär alltså att de fel som är kopplade till kunskapsluckor eller olika former av tankelapsus riskerar att aldrig fångas upp av företagens kvalitetssystem. Värre är att speciellt de unga ingenjörernas utveckling riskerar att stanna av när de, efter fullbordad examen, får anställning på något av landets ingenjörsföretag.

Få chansen att göra rätt

Samma dag som jag skrev under mitt första anställningskontrakt som byggnadskonstruktör sa min dåvarande chef en sak som jag tror la grunden på ett bra vis för min nyss inledda yrkesbana. Han sa: ”de första två åren kommer du inte att vara lönsam för oss – vi investerar detta i dig för att du ska lära dig yrket”. Detta påstående uppfattade jag då som provocerande men det kom att bli till både en trygghet och en morot i min utveckling. Jag fick chansen att pröva att göra rätt med vetskapen att det hela tiden fanns någon bakom som stöttade när det behövdes. För att utnyttja den fulla potentialen hos dagens och morgondagens ingenjörer måste därför tid och engagemang investeras i dem även efter deras examen. De låter sig gärna bli granskade och tillrättavisade – men framför allt vill de få chansen, tiden och förutsättningarna att kunna göra rätt. Det handlar om att bära eller brista – och i värsta fall liv eller död!

■ 55

Tredimensionell modellering av betongens heterogena sammansättning Kan betongens förmåga att släppa igenom fukt bestämmas endast genom numeriska beräkningar utan behov av experimentella försök?

En tredimensionell modell av betong utvecklas inom ett pågående doktorandprojekt på Chalmers för att kunna besvara den frågan. Modellen används för att studera hur betongens komplexa materialstruktur påverkar betongens diffusionsegenskaper.

Ett materials mekaniska och fysikaliska egenskaper kan i stor utsträckning härledas från materialets uppbyggnad och sammansättning på mikroskopisk nivå.

Byggnadsmaterialen betong, stål och trä har alla starkt heterogena materialstrukturer, se figur 1, vilket påverkar deras användningsområden inom byggnadskonstruktioner. Exempelvis beror betongens mekaniska hållfasthet på hur stark vid-

Figur 1: Både betong och trä har starkt heterogena materialsammansättningar.

Heterogeniteten bestämmer materialens egenskaper och är avgörande för hur materialen effektivast kan används i exempelvis byggnadskonstruktioner.

häftningen mellan grus och cement är, och en träbalks egenskaper är starkt beroende av bland annat träfibrernas riktning och fuktinnehåll. Om man känner till ett materials beskaffenheter på mikroskopnivå kan det vara enklare att förutse och bestämma dess beteende på makroskopisk nivå.

Homogenisering

Artikelförfattare är Filip Nilenius, doktorand vid avdelningen för konstruktionsteknik, Fredrik Larsson, professor vid avdelningen för material- och beräkningsmekanik, Karin Lundgren, professor vid avdelningen för konstruktionsteknik och Kenneth Runesson, professor vid avdelningen för material- och beräkningsmekanik, samtliga vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

56

Homogenisering av materialegenskaper syftar till att bestämma ett materials övergripande (även refererade till som ”effektiva” eller ”homogena”) egenskaper för att kunna förutse dess makroskopiska respons vid belastning. Utveckling av metoder för homogenisering har pågått under lång tid och två av de mest kända metoderna är Voigt (1887) och Reuss (1929).

Dessa är analytiska övre, respektive, undre gränser för ett kompositsmaterials effektiva styvhet. Effektiva materialegenskaper bestäms med dessa två metoder genom att varje delmaterials volymandel viktas i förhållande till materialets totala volym. Idag kombineras dessa analytiska metoder med numeriska beräkningar, vanligvis finita elementmetoden (FEM),

som möjliggör att materialets struktur också kan beaktas.

Effektiva materialegenskaper erhålls vanligtvis experimentellt genom materialförsök vilka ofta är dyra och tidskrävande.

Ett syfte med homogeniseringsmetoder är därför att minska behovet av materialförsök då samma information ska kunna fås fram snabbare med hjälp av datorkraft till en väsentligt lägre kostnad. Det är också enklare att göra feluppskattningar i resultat då man för beräkningsmodeller ofta explicit vet vilka antaganden och förenklingar som modellen bygger på. Det blir dessutom betydligt enklare att utföra parameterstudier för att bestämma vilka komponenter som mest påverkar materialets egenskaper. Därigenom erhålls förhoppningsvis också en ökad kunskap om materialet.

Bygg & teknik 7/13

Figur 2: Exempel på statistiska volymselement med olika mängd grusinnehåll.

Varje statistiskt volymselement består av cirka tio miljoner kubiska element. Det tunna rödbruna skiktet mellan gruskornen och cementen är gränsskiktslagret ITZ. Att generera ett statistiskt volymselement tar ungefär femton timmar.

Dessutom möjliggör homogeniseringsmetoder att nya material kan utformas i datorn innan de tillverkas. Genom att bygga numeriska modeller som kombinerar olika material kan nya material testas virtuellt och materialets slutliga sammansättning kan bestämmas iterativt genom numeriska beräkningar. Detta sparar tid och pengar då detendast är den slutliga versionen av det nya materialet som behöver tillverkas.

Simuleringsresultat

Mesoskopisk modell av betong

Diffusivitet är ett mått på hur genomsläppligt ett material är för, exempelvis, fukt. Hög diffusivitet innebär hög förmåga att släppa igenom fukt. Material som ska förhindra fukttransport, exempelvis en fuktspärr i ett badrum, har en diffusivitet lika med noll.

På mesoskopisk nivå (nivån mellan makro och mikro) kan betong förenklat sägas bestå av tre material: cement, grus och ett gränsskikt mellan dessa två som kallas Interfacial Tranistion Zone (ITZ). Speciellt för dessa material gäller att de har väldigt olika diffusionsegenskaper: gruskornen antas vara täta, vilket innebär att ingen diffusion sker genom dessa, medan gränsskiktet mellan cement och gruskorn har mycket hög diffusivitet. På grund av den stora variation som finns mellan materialens diffusionsegenskaper, i kombination med dess slumpmässiga sammansättning, är det motiverat att använda homogeniseringsmetoder för att bestämma effektiva materialegenskaper för betong.

Bygg & teknik 7/13

Numeriska beräkningar görs med FEM på ett så kallat statistiskt volymselement (SVE) i vilken materialets heterogeniteter finns representerade. Ett statistiskt volymselement är en numerisk modell som ska efterlikna materialets sammansättning så adekvat som möjligt och som för betong innehåller gruskorn, modellerade som sfärer med varierande radier, inbäddade i en matris av cement, se figur 2. De statistiska volymselementerna har kubisk form och genereras med ett datorprogram, där de statistiska volymselemens storlek och volymsandel grus enkelt kan varieras.

Finita elementindelningen görs genom att de statistiska volymselementen delas upp i ett antal mindre kuber (element) i ett strukturerat nät, se inzoomad del i figur 2. Materialtillhörighet för varje element avgörs genom att mäta avståndet från varje element till dess närmsta gruskorn. Om avståndet är mindre än gruskornets radie befinner sig följaktligen elementet i grus, om avståndet är längre än radien så befinner sig elementet i cement. På detta sätt kan elementen tilldelas olika diffusiviteter beroende på vilket material de befinner sig i. Vissa element hamnar i skärningsytan mellan grus och cement. För dessa element sätts en diffusivitet som dels tar hänsyn till volymandelarna cement och grus i elementet, Vcp och Va, samt riktningen på gruskornets yta i elementet, se figur 3. På detta sätt inkluderas ITZ lagrets riktning i elementets diffusionsegenskaper.

Figur 3: Ett finit element (övre figuren) som skär genom ytan på ett sfäriskt gruskorn (undre figuren).

Diffusiviteten för detta element blir beroende på volymandelarna cement och grus, Vcp och Va, samt ytans normalriktning, n.

Genom att beräkna volymsmedelvärdet av diffusionen i ett statistiskt volymselement kan den effektiva diffusiviteten bestämmas. Beräkningar utförs genom att ansätta randvillkor på ett statistiskt volymselement och sedan numeriskt bestämma diffusionen som uppkommer till följd av de pålagda randvillkoren, se figur 4 på nästa sida.

Det numeriska exemplet i figur 6 visar en jämförelse mellan två- och tredimensionella statistiskt volymselement. Genom att dela upp de tredimensionella statistiska volymselementen i tvådimensionella skivor, se figur 5, och sedan genomföra beräkningar på dessa kan man få en uppskattning på hur mycket den tredje rumsliga dimensionen påverkar beräkningsresultaten. Dessa beräkningar är gjorda för varierande diffusivitet i gränsskiktslagret ITZ. Resultaten i figur 6 visar att den effektiva diffusiviteten för betong ökar med ungefär femton till tjugo procent om alla tre rumsliga dimensioner tas med i modellen. Detta visar i sin tur på att simuleringar gjorda i två dimensioner tenderar att underskatta den effektiva diffusiviteten för materialet.

Skillnaden i beräkningsresultat beror på att i det tvådimensionella fallet kan diffusionen endast ske i skivans plan och därigenom antingen under eller över 57

gruskornen. I det tredimensionella fallet finns däremot också möjligheten för diffusion att ske runt gruskornen (ut ur planet). Detta gör materialet mer genomsläppligt, vilket resulterar i en ökad effektiv diffusivitet.

Beräkningstiderna för att ta fram datapunkterna i figurerna 6 och 7 på nästa sida är ungefär fem dygn vardera. Beräkningarna har gjorts i parallella körningar på ett kluster av datorer på Chalmers och består sammantaget av cirka 7 500 lösta ekvationssystem – ett per statistiskt volymselement – med vardera ungefär en miljon frihetsgrader. Att ta fram motsvarande datapunkter experimentellt genom att gjuta lika många provkroppar i betong skulle i praktiken vara omöjligt. Detta visar på kraften och potentialen i att använda numeriska beräkningsmetoder för att ta fram effektiva materialegenskaper. Dock måste de numeriska resultaten

Figur 4: Beräknad diffusion genom ett statistiskt volymselement, visualiserad som strömlinjer. Cementen är här bortfiltrerad för att man enklare ska se hur diffusionen kröker runt de sfäriska gruskornen.

Medelvärdet av strömlinjernas riktning och storlek används för att bestämma den effektiva diffusiviteten för det statistiska volymselementet.

jämföras mot experimentell data för att kunna kalibrera modellen och upptäcka eventuella fel, såväl i beräknade som experimentellt framtagna resultat.

Sammataget så erbjuder homogeniseringsmetoder bra verktyg för att bestämma effektiva materialegenskaper för komplexa material så som betong.

Parameterstudier blir enkla att genomföra till en låg kostnad och materialsammansättningen i modellen kan enkelt varierias efter behov. Simuleringsresultaten visar också på en betydande beräkningsmässig skillnad mellan tredimensionelloch tvådimensionell modellering. Dock måste dessa homogeniseringsmetoder komplementeras med materialförsök för modellverifiering. Detta är viktigt för att man ska kunna upptäcka ifall den numeriska modellen saknar viktiga komponenter.

■

Referenser inom doktorandprojektet

Figur 5: Schematisk figur som visar hur uppdelningen av det statistiska volymselementet (vänster) sker till tvådimensionella skivor (höger). I praktiken görs uppdelningen i 70 till 200 skivor beroende på det statistiska volymselementets elementtäthet. Medelvärdet av skivornas effektiva diffusivitet jämförs med motsvarande effektiva diffusivitet för den tredimensionella statistiska volymselementet.

[1] F. Nilenius, F. Larsson, K. Lundgren & K. Runesson. Macroscopic diffusivity in concrete determined by computational homogenization. International Journal for Numerical and Analytical Methods in Geomechanics. Vol: 37 (2013), s. 1535– 1551. doi: 10.1002/nag.2097.

[2] F. Nilenius. On Mesoscale Modelling of Coupled Chloride-Moisture Transport in Concrete. Licentiatavhandling.

Chalmers University of Technology, 2011.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Ȃ Ȃ ¡ ͵ͷǡ ͳ͵͸ ͷͲ Ȉ ͲͺǦ͸ͷͷ Ͷ͹ ͶͲ Ǥ Ǥ 58

Bygg & teknik 7/13

Figur 6: Effektiv diffusivitet, (Deff) normaliserad mot diffusiviteten fÜr ren cement (Dcp), fÜr statistiska volymselement av olika storlek och olika ITZ-diffusiviteter (DITZ). Graferna visar medelvärden plus-minus en standardavvikelse fÜr tjugo statistiska volymselement.

Oavsett värde pü DITZ är den effektiva diffusiviteten fÜr tredimensionella statistiska volymselement alltid hÜgre än fÜr tvüdimensionella statistiska volymselement. FuktflÜdet blir alltsü stÜrre i tredimensionella än i tvüdimensionella statistiska volymselement.

Figur 7: Effektiv diffusivitet (Deff) normaliserat mot diffusiviteten fÜr ren cement (Dcp) som funktion av volymsandel grus, (na) i betong fÜr olika ITZ-diffusiviteter (DITZ). Graferna visar medelvärden plus-minus en standardavvikelse fÜr tjugo statistiska volymselement. Ökad diffusivitet innebär Ükad fÜrmüga att släppa igenom fukt i materialet. Diffusiviteten fÜr betong tenderar att sjunka med Ükad volymandel grus. Dock, när diffusiviteten i gränsskitet ITZ är tillräckligt hÜg sü blir betongens diffusivitet oberoende av grusinnehüllet.

Kvalitet & Kompetens 6LODQH[ $% lU PDUNQDGVOHGDQGH VHGDQ PHG VLQ HUIDUHQKHW RFK NRPSHWHQV JlOODQGH IXNW RFK HPLVVLRQVSUREOHP L NRPELQDWLRQ PHG ROLND JROYEHOlJJQLQJDU 9L KDU NRPSOHWWD O|VQLQJDU I|U DWW I|UKLQGUD GHVVD W\SHU DY VNDGRU 9nUD )ORURVLO V\VWHP VN\GGDU PRW IXNW DONDOL RFK HPLVVLRQHU RFK KDU DQYlQWV L EnGH 527 REMHNW RFK Q\SURGXNWLRQ Sn PHU lQ P )ORURVLO RFK )ORURVLO 76 lU EDVHUDGH Sn ROLND K|JNYDOLWDWLYD O|VQLQJVPHGHOVIULD VLODQHU RFK NLVHOI|UHQLQJDU *ROYNRQVWUXNWLRQHQ W H[ YLONHW VSDFNHO RFK JROYEHOlJJQLQJ PDQ VND DQYlQGD DYJ|U YDOHW DY SURGXNW

Dina problem–vür uppgift.

9L VDPDUEHWDU PHG (YRQLN $* HWW DY YlUOGHQV VW|UVWD NHPLI|UHWDJ VDPW PHG DOOD OHGDQGH OHYHUDQW|UHU L JROYEUDQVFKHQ $XNWRULVHUDGH HQWUHSUHQ|UHU JDUDQWHUDU K|JVWD NYDOLWHW YLG XWI|UDQGHW 9L GHODU JlUQD PHG RVV DY YnU NXQVNDS RFK HUIDUHQKHW

'LQD SUREOHP²YnU XSSJLIW

FlorosilÂŽ FlorosilÂŽTS FlorosilÂŽ TS Colour

FlorosilÂŽ FlorosilÂŽTS FlorosilÂŽ TS Colour

www.silanex.se 08-449 73 57 | info@silanex.se Bygg & teknik 7/13

59

Anderston Footbridge (gångbro), Glasgow:

”Bron till någonstans” Anderston Footbridge eller ”Bron till ingenstans” som den kallas lokalt, påbörjades i tidigt sjuttiotal som en del av den inre ringvägen runt Glasgow. Dessvärre färdigställdes inte bron då nyexploateringen aldrig blev av. Följaktligen förföll bron gradvis. Under 2007 återupplivades projektet av Glasgow City Council (GCC) i samband med byggandet av en gång- och cykelväg mellan Glasgow centralstation och Glasgow universitet inför 2014 Commonwealth Games, det brittiska imperiets egna ”olympiad”.

Gångbron som spänner över motorvägen M8 består av en inledande spiralformad armerad betongramp, upplagd på betongfyllda stålpelare med en diameter på 324 mm. Den spiralformade rampen har Artikelförfattare är David Sharpe, Glasgow City Council, Alan Gilmour, Raynesway Construction Ltd och Mike Hackney, URS.

en radie av 11 m, en totalbredd av cirka 4 m och en konstruktionshöjd på 300 mm.

Denna ökar sedan till en totalbredd av 5 m och en konstruktionshöjd på 610 mm där den ansluter till den nya bron. Brobaneplattan fortsätter sedan över i en fem meter bred, efterspänd betongkonstruktion med en spännvidd mellan 21 och 31

m som bärs upp av armerade betongpelare. Konstruktionen avslutas i en 11 m lång konsolbro över Marriott Hotels parkering.

Rådande markförhållandena utgörs av sandigt grus följt av morän på berg. Berget befinner sig på mellan 16 till 20 m under befintlig marknivå.

Anderston Footbridge, Glagow.

60

Bygg & teknik 7/13

Plan.

Upphandling av projektet

GCC påbörjade i september 2011 upphandlingen av en totalentreprenad för att färdigställa det avbrutna brobygget. I arbetet ingick att bedöma den existerande konstruktionens skick, samt byte av de befintliga kantbalkarna, betongreparationer, tätskikt, ytbeläggning och återställning av befintlig mark.

Uppdraget vanns i början av 2012, efter en anbudstävling, av Raynesway Construction Ltd (RCL) tillsammans med URS som projektörer.

Projekteringen

Förstudien som gjorts av GCC visade den nya delen av bron som sträcker sig österut över Marriott Hotels parkering i en mjuk horisontell kurva. Den totala längden på den färdiga bron är cirka 265 m.

Den föreslagna utformningen av den nya bron var en armerad brobaneplatta med 22,5 m spännvidd upplagd på armerade betongpelare.

En av fördelarna med totalentreprenad är att entreprenören under anbudstiden tillsammans med sina projektörer kan fokusera på att utveckla innovativa och kostnadseffektiva tekniska lösningar. Anderstongångbron var inget undantag. Ett flertal alternativ till utförande av bron i det smala avsnittet längs Waterloo Street togs fram för att eliminera de negativa effekterna av ytterligare belastning på de befintliga konstruktionerna. Detta gäller särskilt då för de pålade betongfundamenten, men inkluderade även byte av befintligt stöd med en nytt armeradt brostöd, upplagd på pålar. Förslaget godkändes av GCC. Den nya brodelen består av en armerad brobaneplatta upplagd på pålade stöd.

Inom området för Marriott Hotels parkering utgörs grundläggningen av slagna stålrörspålar, medan bropelarna står på borrade stålrörspålar.

En specialanpassad dilatationsfog installerades mellan den nya och den befintliga brobaneplattan.

Bygg & teknik 7/13

Sektion 1–1.

Konstruktion

Brobygget var särskilt utmanande på grund av dess läge i stadens centrum. Ombyggnaden ägde också rum i ett område med en uppsjö av markliggande installationer. Allt arbete skulle genomföras utan att störa trafiken. I detta avseende spelade valet av byggmetod samt temporära lösningar en avgörande roll redan i ett tidigt skede.

Arbetet påbörjades i juli 2012 med utbyte av befintliga kantbalkar. En specialanpassad byggställning, som hänger i den befintliga konstruktionen, utformades med en kombination av traditionella byggnadsställningar och egenutvecklade stödkonstruktioner. Detta gjordes för att förhindra ras eller kollaps av konstruktionen samt för att skapa en helt innesluten och skyddande arbetsmiljö. Detta innebar att renovering kunde pågå säkert över motorvägen. Den befintliga kantbalken avlägsnades, varefter en ny platsbyggd kantbalk med ett 1,8 m högt stålräcke för fotgängare och cyklister installerades.

För att kontrollera pålarnas kapacitet, utsattes de för ett statiskt belastningstest

Sektion 2–2. och bärförmågan testades även med Case Pile Wave Analysis Program (CAPWAP), ett program som beräknar totala bärförmågan, samt motstånd längs skaftet och vid pålsko. Under installationen övervakades och kontrollerades vibrationer och buller från pålningsverksamheten för att säkerställa att lokala företag och invånare inte besvärades och att de intilliggande byggnaderna inte skadades. Pålningsarbetet utfördes med traditionella metoder.

Däcket gjordes vattentät med hjälp av en specialutvecklad spray, följt av het asfaltbeläggning. Asfalten lades för hand och med små maskiner för att minska belastningen på bron.

Slutsatser

Den nya bron invigdes officiellt den 8 juli 2013, 40 år efter byggstarten.

Slutligen leder bron någonstans.

■ Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013!

61

RBK-mätningar:

Mätmetoder för att få rätt mått mätt av den relativa fuktigheten i betongen Insikten om fuktproblematiken har ökat markant de senaste åren, både hos entreprenörerna och beställarna. En viktig del i processen att bygga friska hus är att man i produktionsskedet säkerställer den relativa fuktigheten (RF) i betongbjälklagen inför golvläggning, vilket görs genom mätningar för att avgöra i vilken fas i torkprocessen betongen befinner sig. Med hjälp av korrekt information (av mätresultaten) kan man sedan fatta beslut för det fortsatta arbetet. För att entreprenören ska få rätt information är det viktigt, oavsett vem de väljer att anlita för själva mätningarna, att resultaten måste vara korrekta och pålitliga. Framför allt måste mätningarna utföras enligt samma rutiner oavsett vem man anlitar.

Tidigare var det ett problem för entreprenören när de inte kunde avgöra vilka mätresultat som var de som faktiskt gällde.

För att råda bot på detta problem och för att underlätta för entreprenörerna så arbetade Rådet för ByggKompetens (RBK) fram ett antal mätmetoder och satte samman en utbildning kring dessa. Idag kallas de som genomgått utbildningen för RBK-auktoriserad fuktkontrollant – betong och väljer man att anlita en sådan kompetens så ökar därmed sannolikheten markant för att mätresultaten kommer att vara korrekta. RBK-auktorisationen är personlig och säkerställer att kontrollanten har rätt kompetens för att följa systemets anvisningar. En RBK-mätning utförs och dokumenteras enligt en detalje-

Artikelförfattare är Robert Tael, Dry-IT AB, Stockholm.

62

rad manual som överensstämmer med riktlinjer i Hus AMA 11.

De verksamma fuktkontrollanterna övervakas av RBK:s auktorisationsnämnd (RAN), som genomför revisioner av kontrollantens verksamhet. Vid dessa revisioner säkerställs att kontrollanten arbetar enligt RBK:s rutiner och att inga avvikelser förekommer. Hela upplägget kring mätningarna är för att på ett strikt sätt säkerställa att beställaren av mätning i betong alltid erhåller korrekta svar på den aktuella relativa fuktigheten i betongen och därmed kan bygga friska hus.

Fuktproblem kan ställa till med både kostsamma och ohälsosamma problem.

Den sistnämnda är ju en väldigt viktig aspekt då det faktiskt handlar om människors hälsa och välbefinnande. När fuktproblem uppstår i byggnaden kan den person som vistas där besväras av exempelvis trötthet, huvudvärk, koncentrationsbesvär med mera.

Hur går mätningen till?

Hur går då en RBK-mätning till? Jo själva utförandet genomförs över några dagar och går, övergripande, till enligt mycket strikta rutiner.

Fuktmätningen utförs antingen i hål borrade i betongen eller genom uttaget prov och med mätutrustning godkänd av RBK. För att kunna följa en uttorkningsprocess under pågående byggande är fuktkontroll genom borrhålsmätning den vanligaste metoden. Översiktligt gäller följande vid borrhålsmätning. Fuktmätningen får påbörjas tidigast tre dygn efter borrning av mäthål, eftersom mätningen annars kan påverkas av värmeutvecklingen i betongen som uppstår vid borrning. Givaren sitter sedan monterad i borrhålet tills fuktjämvikt inträder, efter minst 12 alternativt 48 timmar. Längden på mätperioden avgörs av kvaliteten på betongen (vattencementtalet, vct). För godkänd mätning krävs också att temperaturen i betongen håller sig mellan 15 och 25 grader Celsius och att temperaturen inte varierar mer än två grader i omgivande utrymme under mätperioden. Utöver det som beskrivits ovan

RBK-mätning pågår.

finns rad andra parametrar som fuktkontrollanten måste ta hänsyn till vid en RBK-mätning. För varje år som går ökar erfarenheten av både utförandet, instrumenten och olika konstruktioner vilket gör att manualen för en RBK-mätning ständigt uppdateras.

Det som kan anses vara utmaningen med att erhålla korrekta värden och det man måste vara extra noggrann med, är att mätinstrumenten som används är kalibrerade. En annan viktig del är att veta ”var” själva mätningen ska utföras. Även detta definieras enligt RBK.

Friska hus

Att bygga friska hus och minimera antalet fuktskador i fastigheter är en utmaning eftersom fukt är lömsk och kan dyka upp i de mest oanade sammanhang. Därför är det viktigt att man arbetar så strukturerat, och enligt de föreskrivna rekommendationerna, som möjligt. Och en del i det arbetet är att man mäter i betongen med hjälp av RBK-auktoriserade fuktkontrollanter – betong.

■ Bygg & teknik 7/13

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var.

Senast den 8 november 2013 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn ..........................................................................................................

Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm.

Bygg & teknik 7/13

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

63

Praktikantresa till Kina 2013 Planet tappar i höjd. På monitorn intill flygstolen kan jag följa planets väg, längs en gul linje som sträcker sig från Istanbul i Turkiet längs Svarta havet, över Kaukasus, Iran och Pakistan till Indien över Bangladesh och vidare över norra Burma fram till Hongkong. Min flygstol ligger vid en nödutgång. Det innebär att jag har gott om plats för benen.

Men det har skett på bekostnad av utsikt från ett fönster. När jag ser rutten ångrar jag mitt val av plats.

Om jag suttit vid fönstret, hade jag halv fyra på morgonen kunnat skönja Tbilisis ljus från ovan, den staden jag lämnade för tolv timmar sedan under den varma och soliga söndagseftermiddagen. Alla de platser som jag besökte för ett par veckor sedan längs Ganges och Brahmaputra, de kan jag bara ana från min plats vid nödutgången.

Planet tappar allt mer i höjd. Hongkongön och Fastlandskina kan skönjas genom fönstren långt borta när planet girar. Det är nu mulet och grått. Jag anar att regnperioden inletts. Mitt besök med studenterna inträffar senare än vanligt, i juni. I maj råder vanligen uppehåll.

Flygplatsen i Hongkong är stor. När den i slutet av nittiotalet stod klar var den världens största, i alla fall räknat i kvadratmeter takyta. Sju gånger så stor som Disneyland, sade man. Det låter trevligt, bättre än att ange i antalet fotbollsplaner eller kvadratkilometer. Efter femton år har Hongkongs flygplats distanserats i standard och volym av många flygplatser i världen, även i Fastlandskina. Till min förvåning har man nu byggt en tågförbindelse mellan de olika terminalerna, precis som i Peking och på flera andra håll. Visserligen anonymt, men smidigt, tar man sig i en riktning, till eller från sin terminal.

Ibland sprider sig dock en oro, tänk om Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), i Stockholm där han svarar för masterutbildningen i teknisk design på Skolan för industriell teknik och management, (ITM).

64

jag hoppar på tåget och kommer till fel terminal? Hur kommer jag tillbaka och när? Missar jag mitt plan? Var finns någon att fråga och som förstår vad jag säger? Jag har missat plan i Kina med några minuter och under Kafkaliknande förhållanden fått inkvartera på en gränspoliskasern. Därför kan jag uttrycka mig så. Men det är en helt annan historia, får jag tillägga.

Mina studenter som flyger via Peking har blivit försenade. När vi för tre månader sedan slog fast dagen för ankomsten till Kina, bestämde vi att vi skulle träffas den tionde juni klockan fem på eftermiddagen vid utgången från A-hallen på Hongkongs flygplats. Egentligen skulle vi strålat samman redan i Istanbul som jag passerade när jag kom från Georgien, men det alternativet ställde sig alldeles för dyrt för studenterna. Min biljett, med resor kors och tvärs i Kina och till och från Kaukasus kostade hälften mot studenternas. Flygpriser är inget man begriper sig på.

En omständighet bidrog till att det inte var nödvändigt att invänta studenterna, inte nu i varje fall. När tiden för studenternas praktik planerades och fastslogs för fyra månader sedan, förbisåg mina kinesiska vänner att vår ankomst skulle följas av två helgdagar då allt var stängt i Kina och i Hongkong. Dragon Boat Festival skulle infalla under dessa två dagar. Förslaget att vi skulle skjuta på vår ankomst en vecka var inte bra, särskilt inte som det kom ett par dagar före vår avresa.

En flygande start på praktiktiden har alltid varit värdefull. Det har inneburit nattflyg från Europa. Jag har alltid följt studenterna redan från Arlanda. Ankomst till Hongkong har skett på morgonen, sedan gränspassage, incheckning på hotellet och därefter lunch med företagsledningen på företaget där de ska göra sin praktik.

På det har följt studenternas presentationer och på kvällen middag. Vid midnatt är det trötta och nöjda studenter som vilar mot kudden. Något jetlag har aldrig besvärat någon kull studenter.

Detta år blev det annorlunda. Ingen av studenterna hade något emot att de skulle stanna i Hongkong under ett par dagar och inleda kinavistelsen där. Med de nya visumreglerna var det ett förslag som de uppskattade. Det är inte längre möjligt att få ett så kallat Double Entry eller Multi Entry på ett turistvisum till Kina. Ett turistvisum tillåter endast en gränspassage.

Skälen till dessa restriktioner kan vara flera. Vissa talar om och jämför med restriktionerna som gäller för kinesiska medborgare som vill resa in i Shengenområdet och Sverige. Det är dyrt, tidsödande och långt ifrån så enkelt som vi

kan föreställa oss, tvärtom. När vi som svenskar söker visum till ett annat land, har vi egentligen inte anledning att klaga, särskilt inte om vi känner till hur svårt och komplicerat det är att söka till Sverige. Det andra skälet till visumrestriktionerna kan vara att förhållandet mellan Väst och Kina blivit formellt svalare. Visumhantering och gränsstationernas uppträdande utgör det första mötet med det främmande landet. En förändrad attityd märks gradvis.

Studenterna uppskattade de två dagarna de fick tillbringa i Hongkong och jag var glad över att de inte gjorde sig föreställningar om staden på bekostnad av Shenzhen, en av de mest imponerande stadsbildningar som världen sett. Från fem tusen till femton miljoner på trettio år. Ingen slum, inga leriga vägar i ofullbordade byggområden och inga kåkområden i stadens utkanter.

Tillväxtzoner

Deng Xiaoping beslutade i slutet av sjuttiotalet om särskilda tillväxtzoner i Kina.

Då utgjordes området som gränsade mot kronkolonin Hongkong en av dem.

Shenzhen är i dag en av Kinas största städer, den i många avseenden modernaste och jämte Shanghai och Peking den med störst ekonomisk betydelse. Befolkningen uppgår till en promille av Kinas och exporten svarar för tio procent av landets export. Staden utgör ett centrum för högteknologisk tillverkning och här bor fler välutbildade, fler med doktorsexamen samt ingenjörer än i någon annan stad i Kina.

Allt är ett under av precision med vägar och broar i många plan, femfiliga avenyer, eller om man nu ska kalla dem tiofiliga, tunnelbanelinjer i ständig utveckling och snabbtågsförbindelser med norra och östra Kina. Staden utgör en framtidsvy med grönska, parker, skyskrapor och avenyer samt med ständigt pågående byggande.

Man väntar sig Läderlappens Batmobile komma susande förbi i denna kopia av Gotham City. Det hindrar en dock inte från att från tid till annan känna sig strandsatt, på en flotte bland okända rev och öar i form av skyskrapor och shopping malls.

Själv tar jag shutteln till gränsstationen till Shenzhen. På vägen från Hongkongs flygplats går färden över ett par av världens längsta och mest trafikerade broar.

När den nya flygplatsen byggdes på nittiotalet ingick all ny infrastruktur i planeringen. En av de två broarna är samtidigt världens längsta järnvägsbro, räknat i fri spännvidd. Den totala kostnaden uppgick vid den tiden till etthundrasextio miljarder hongkongdollar, i kronor cirka ett Bygg & teknik 7/13

hundra tjugo miljarder. Det är knappast en siffra som någon höjer på ögonbrynen för, särskilt inte när man vet att Kina bara i fjol byggde vägar för ett tusen fyrahundra miljarder, i kronor räknat. Passkontrollanterna är långsammare och mer granskande än tidigare. Inget leende, det har försvunnit. Jag trycker ändå på knappen ”utmärkt bemötande” med symbolen ”glad kines”.

Miss Caroline från Ocean Power möter mig för att ta mig till hotellet. Jag brukar bo med studenterna på ett enkelt och bra hotell, inte för långt bort från företaget där de ska göra praktik. Nu kör chauffören upp på motorvägen, passerar downtown Shenzhen och Cyber Park där Ocean Power är beläget.

Färden går norrut

Vi lämnar de delar av staden som jag känner till bakom oss. Jag tänker på att det kommer att bli långt när jag ska ta mig till Ocean Power, till studenterna och till centrum. Staden har växt, först i öst-västlig riktning, därefter i nord-sydlig. Medan staden är cirka sextio kilometer i öst-väst, är den endast ett par mil i syd-nordlig riktning. Tunnelbanelinjer byggs ständigt ut. För tre år sedan fanns endast två linjer.

I dag finns fem och fler är under byggnad.

Avstånden mellan stationerna är stora, men så är staden också stor. Tunnelbanan går nu även till flygplatsen, här liksom i Shanghai. Det innebär att flygpassagerare för några kronor kan ta sig till flygplatsen obekymrade om bilköer och trafikstopp och dessutom nästan lika snabbt som med bil om inga köer hindrar.

Ms Caroline talar om för mig att jag ska bo i ett område i närheten av universitetet. Jag frågar och lägger till, ”området där det bor många utlänningar?”. Helt trakterad är jag inte av detta. Hon svarar jakande. I själva verket har hon ingen aning om vart vi ska åka, var det ligger eller om där bor några utlänningar. Hon har namnet på hotellet och chauffören har adressen. Hotellet ligger i den nya stadsdel som byggts upp i närheten av North Railway Station. Där finns även en tunnelbanestation. Det tar bara tio minuter att gå dit, förklarar hotellportiern. Om man får rätt väg utpekad för sig, bör man tillägga. Fel väg, då tar det en timme. Alla som inte bor i området färdas med bil.

Varför skulle en utlänning ta sig för att gå till fots?

Andra dagens morgon gryr. Det regnar, är grått och jag sitter på ett hotell långt från centrum medan studenterna förlustar sig i Hongkong. Vad gör jag egentligen här? Om målet är att kunna ha tråkigt så har jag uppnått det målet. Husarrest känner jag nästan. Det är långt till tunnelbana och här finns inget centrum av det slag man annars finner i förorter, trodde jag, måste jag tillägga. Hotellet har tjugo våningar och jag bor på femtonde.

Rummet är stort och välförsett med elutBygg & teknik 7/13

tag. Det finns wifi och datoruppkoppling.

Det brukar det alltid finnas på kinesiska hotell. Jag betänker hur mycket information de kan hämta från min dator. Sedan tänker jag att de kan ju alltid jämföra med den information som antagligen redan finns hos Microsoft och på Google.

De första intrycken är viktiga. Jag beaktar skillnaden mot tidigare besök. Jag är sur och irriterad över att ha blivit placerad långt ut i Hotaheiti. Å andra sidan har jag ju så ofta intalat mig betydelsen av att ha tråkigt en stund och tvingas leta efter meningsfulla sysslor, ha tid att läsa och skriva och inte känna sig rastlös inför allt som pågår runt omkring. Här i min ensamhet är jag dock förblindad av självömkan. Dessutom regnar det oupphörligt.

Efter en timme av långsamhet blir jag uppringd av Ms Carol, Mr Polos personliga assistent. Hon frågar om jag vill följa med på bilutställningen, Shenzhen Auto Fair. Jag vet att hon gör detta för min skull. Det är hennes lediga dag. Ms Carols intresse för bilar begränsar sig till att hon en dag hoppas att där ska komma en prins i en vit Audi eller Mercedes och ta henne med. Det gör det antagligen inte. I Kina är utsikterna att i framtiden bli uppvaktad av en prins i en västerländsk bil liten. De har minskat under senaste året, mer påtagligt efter ledarskiftet i mars.

Kommer en prins i en vit bil i framtiden så är det antagligen en bil tillverkad av FAW, en Hongqi eller en kinesisktillverkad bil av ett fabrikat eller med en beteckning som är okänd för de flesta, även för kineser.

Ms Carol är personlig assistent till Ocean Powers v d Mr Polo. Det innebär att hon och den handfull övriga personliga assistenter av båda könen har dygnet-runt

kontakt med Mr Polo. Ms Carol har varit den personliga assistent som under ett par år tagit hand om studenterna från Kungliga Tekniska högskolan och hon har säkert uppskattat lika mycket att vara med dem som de med henne. Studenternas ankomst till Ocean Power utgör en ljuspunkt för de anställda, nästan ett vårtecken.

Eftersom studenterna inte talar kinesiska blir det gemensamma språket engelska. Engelska för mina kinesiska vänner på företaget betyder inte nödvändigtvis att man förstår varandra. Detta att man lär sig fem tusen eller kanske tiotusen glosor innebär inte säkert att man förstår och kan kommunicera. Det blir många missförstånd. Oftast måste varje mening upprepas flera gånger i förhoppning om att innebörden ska kunna tolkas. Flera gånger, det kan vara tio gånger eller mer.

Populära bilutställningar

Bilutställningar är populära i Kina. De två stora är de årligen återkommande i Peking och i Shanghai, omväxlande vartannat år i Peking och vartannat i Shanghai.

För bilindustrin i världen är dessa, tillsammans med de i bland annat Detroit, Frankfurt och Paris de viktigaste, kanske de allra viktigaste. De flesta större städer har återkommande Auto Show för spekulanter. Shenzhen, som ligger nära Hongkong, ser många hongkongkineser på besök. I Hongkong rullar många västerländska bilar. Bentley och Rolls Royce är inte sällsynta.

Under den senaste finanskrisen i Västvärlden var den kinesiska bilmarknaden ännu stabil. General Motors viktigaste marknad har länge utgjorts av den kinesiska. De västerländska bilmärkena etablerade sig redan under åttiotalet i Kina.

Under Shenzhen Auto Show 2013 visades denna modell av paradbil upp i FAW:s monter. Jämför gärna med den fyrtio år äldre modellen på den lilla bilden på nästa sida. Mycket litet har förändrats. Man måste studera detaljerna för att kunna avgöra om det är samma modell eller inte. På goda grunder kan man vänta sig att se fler bilar av denna modell i officiella sammanhang. Där kommer de att ersätta bland andra Audi A8 och Audi A6 som under många år använts i officiella sammanhang.

65

Volvos monter vid bilmässan i Shenzhen, med presentation av modellen XC60 (den vita i bakgrunden).

För flera av tillverkarna var åttio- och nittiotalet en ökenvandring mot lönsamhet.

Sedan dess har efterfrågan exploderat.

Den kinesiska bilmarknaden är i dag världens största.

Hongqi som är ett kinesiskt bilmärke tillverkas sedan slutet av femtiotalet i staden Changchun i Jilinprovinsen i Manchuriet i norra Kina. Under nittiotalet var bilen en symbol för statsmakten och den modell som var populärast var en kopia av Audi 100. Priset för den modellen var ofattbart högt, då 300 000 Yuan, lika mycket i svenska kronor. För några år sedan utgjordes en stor del av den kinesiska taxiflottan av sådana äldre Hongqimodeller. Sedan dess har dessa bilar ersatts av nyare Volkswagenmodeller och även av japanska. Statsapparaten har länge föredragit Audimodeller av olika storlek och beskaffenhet, A8 och A6, alla svarta. För kineser med goda inkomster har valet alltid varit lätt. Audi, Mercedes, BMW, Land Rover, ibland även Lexus, större och dyrbarare för varje år.

Under bilmässan är de västerländska bilmärkenas montrar de mest besökta, jämte några av de japanska. Bilar i lyxklassen, Rolls Royce, Bentley, Maserati och Ferrari fångar intresset och de besökare som går in bakom avspärrningarna drar till sig besökarnas uppmärksamhet.

Det går inte att tolka kundens betalningsförmåga på hans eller hennes yttre, det skulle i så fall vara på kvinnornas glitter.

Här, nära Hongkong bär en del kineser Rolex. Många besökare bär dyrbara kameror, även de digitala Leicorna syns i mängden. Montrarna för Ferrari och Lamborghini utgör på ett sätt utställningens höjdpunkt. Ingen får dock komma i närheten av bilarna utan att ha blivit accepterad.

I en egen hall tronar flaggskeppen från Mercedes, Audi och BMW, i avskildhet 66

Mao Tsetungs privata bil, bevarad och utställd på FAW:s museum i Changchun.

Changchun är Kinas motsvarighet till Detroit. Staden är provinshuvudstad i Jilinprovinsen, en av tre provinser i Manchuriet i nordöstra Kina. Bilmuséet som är öppet för inbjudna besökare innehåller dels historiska modeller, i likhet med denna, dels de nya modeller som FAW tillverkar. Ofta sker tillverkningen i samarbete med europeiska och japanska biltillverkare. Modellen på bilden är tillverkad i Changchun och användes som Mao:s privata bil under sextio- och sjuttiotalen. Motorn är en femcylindrig Mercedesdiesel.

från de kinesiska bilmodellerna. BMW har till och med en begagnadmarknad inrymd i anslutning till sin nybilsmonter.

Volkswagen har en av de största montrarna. Volvo finns representerad tillsammans med övriga västerländska och japanska bilmärken och intresset är stort.

Alla modeller visas inte. Suvar i mellanklassen och större tilldrar sig störst intresse, särskilt då modellen Volvo XC60.

Den kinesiska biltillverkaren FAW visar upp sin prestigebil nummer ett, den Hongqimodell som är avsedd för partiledning och statsdignitärer. Den är i form och utseende lik såväl den åtta ton tunga öppna bil som generalsekreterare Mao tog emot massornas hyllningar i, när han färdades i kortege genom städerna, som den bepansrade varianten av samma bil.

Den modellen står nu uppställd i FAW:s museum i Changchun. Likheten med den modell som visas på utställningen i Shenzhen 2013 är inte att missta sig på.

En skillnad är dock att grillen på Mao:s bil bestod av sjuttio kilo rent silver.

Jag ägnar ett särskilt intresse åt elbilar och elhybrider. Elbilarna har nästan försvunnit från utställningarna. I Peking 2010 var de ett blickfång. Vid närmare

Paradvagnen för Mao tillverkades dels som öppen landå, dels täckt och skottsäker. Den bepansrade och skottsäkra varianten som visas på bilden väger åtta ton. Modellen kan tyckas tidlös. De kortegebilar som används av stormakternas statschefer påminner mycket om varandra och modellerna består än i dag. Grillen är tillverkad i silver och den väger 70 kg.

De stora bepansrade kortegebilarna tillverkas hantverksmässigt i en jigg, där plåten bockas och falsas som om det rörde sig om ett smyckesarbete.

Bygg & teknik 7/13

betraktande visade det sig bestå av endast prototyper. I Shanghai följande år fanns där några västerländska elbilar, bland andra Volvo E30. De kinesiska elbilarna var av enkel konstruktion, bland annat en med sju hundra kilo blybatterier i durken vilket gav bilen en räckvidd på sjuttio mil, sades det. I Peking 2012 hade elbilarna nästan helt försvunnit utom som prestige- och framtidsobjekt för de biltillverkare som kände sig tvingade att visa upp nya objekt med förnyelsebar energi som tema. Här i Shenzhen förekommer endast enstaka elbilar. Elhybrider förekommer, men endast i lyxbetonade bilar som Lexus och i den högre prisklassen. I Shenzhen rullar nu, år 2013, ett antal blåvita eltaxibilar av det kinesiska märket BYD (Build Your Dream). De är bekväma, tysta och har säkert framtiden för sig, men inte av privatekonomiska skäl, inte ännu på ett tag.

Ett påtagligt intryck under vandringen genom hallarna är alla nya kinesiska bilmärken, bilmärken och modeller som ingen sett eller anat sig till för några år sedan.

Priserna är betydligt lägre än för de europeiska och japanska och kvaliteten är också därefter, säger man. Många modellnamn och symboler är förvillande lika ”originalen”.

Det stora antalet nya kinesiska bilmodeller kan ses som ett uttryck för att man bör värdesätta de kinesiska industriprodukterna och att de ska utgöra ett gott alternativ till de västerländska. Volkswagenkoncernen var tidigt på plats i Kina och deras modeller, i likhet med General Motors, svarar för en betydande andel av de personbilar som rullar i de kinesiska städerna. Gradvis har dock myndigheternas inställning till dessa utländska företag och dess medarbetare förändrats och denna inställning har kulminerat under det senaste året. Pressen har skrivit hur korruption i större och mindre skala förekommit i de västerländska företagens kontakter, västerlänningar såväl som kineser har häktats och dömts och deras fall har hängts ut i pressen. Det gäller inte endast fordonstillverkarna utan utländska företag i allmänhet. Samtidigt som man fortfarande välkomnar utländska företag och deras investeringar uppstår svårigheter när företagen väl etablerat verksamheten i Kina.

Allvaret börjar på tredje dagen

Tredje dagen i Kina. Nu börjar det, allvaret. Studenterna är i antågande. Erfarenheterna från många års internship med många studentgrupper är värt att avhandlas i en särskild artikel. Studenternas intryck sammanfattar de i dagböcker, i berättelser om förväntningar innan de kommer till Kina samt erfarenheter efteråt, hur verkligheten framstod i förhållande till förväntningarna. För mig som beställare av deras arbeten är det alltid lika intressant, särskilt som Shenzhen för de Bygg & teknik 7/13

möter ett Gotham City med skyskrapor, motorleder och ett framtidsscenario redan förverkligat.

Vistelsen i Shenzen börjar snart lida mot sitt slut. En lång tågresa och en dag i Shijiazhuang i norra Kina, söder om Peking, skiljer mig från återresan till Sverige. När jag sitter på flyget mot Stockholm, kan jag börja sammanfatta. Ännu befinner jag mig dock på ”mission”.

Snabbtåg till Shijiazhuang

I de kinesiska parkerna försiggår det aktivitet tidigt på morgonen, redan strax efter soluppgången. Människor ägnar sig åt sportaktiviteter, träning och kontemplation. Några seglar drake medan andra spelar instrument. Livet i parken om morgnarna kan liknas vid ett skådespel med många scener. Ett instrument hörs på håll och man går fram och undersöker. Vad finner man, om inte en man som sitter under ett träd och spelar trumpet.

flesta är rätt okänt. Går människorna i stråhattar, består gatorna av jord och sand, är husen låga och slitna, likt hutonger, cyklar människorna till och från sina arbeten och så vidare. Den mediala bilden av Kina och i synnerhet de delar som ligger utanför de kända storstäderna Peking och Shanghai förändras långsamt.

Så mycket roligare då när studenterna

Tåget till Shijiazhuang utanför Peking i norra Kina tar sex och en halv timme. Då är där ändå en halvtimme inlagd för byte mellan tågen i det närliggande Kanton. En jämförelse med mer kända avstånd och tider kan vara intressant. Från Shenzhen till Kanton, det är som från Stockholm till Katrineholm. Resan tar en halvtimme, med två stopp på vägen. Från Kanton till Shijiazhuang, det är som från Katrineholm till Florens. Det tar fem och en halv timme. Slutligen från Shijiazhuang till Peking, det är som från Florens till Rom, eller om man vill, från Stockholm till Jönköping. Det tar en och en halv timme. Av energiskäl framförs tågen i låg hastighet, endast mellan 300 och 350 kilometer i timmen. När sträckningarna byggdes, var planen att hastigheten skulle uppgå till över 400 kilometer i timmen. För ett par år sedan framfördes dessa långa tåg i en hastighet på 486 kilometer i timmen, ett världsrekord för standardtåg. Tåglängden är sexton vagnar inklusive loken.

Bostadshus i Futienområdet i Shenzhen. Parken i förgrunden är en del i ett nybyggt park- och rekreationsområde, som gränsar till bostadsbebyggelsen. Bostadspriserna ökar för varje år och kvadratmeterpriset uppgår till omkring 30 000 yuan, ungefär lika mycket i svenska kronor. Löneskillnaderna är stora mellan vanliga kontorsanställda och de med chefsbefattningar. En chef för ett bankkontor kan till exempel ha en årlig lön på åttahundratusen yuan efter skatt medan den med enklare kontorsarbete kan ha endast mellan trettio- och fyrtiotusen. Bostadsmarknaden i Kina, liksom i stora delar av världen, är utsatt för påverkan från mer eller mindre kriminella. Staten försöker reglera verksamheten genom restriktioner som tyvärr kan förbigås. Det finns många förlorare på en sådan marknad. En fastighetsbubbla har under många år varit under uppsegling. Ingen skulle bli förvånad om den bubblan imploderade.

67

År 1979 var den högsta byggnaden i Shenzhen ett femvåningshus. Utbyggnaden har gått gradvis. Vissa delar i centrum består av hyreshus på åtta till tio våningar medan andra, moderna bostadsbyggnader har trettio till fyrtio våningar. Under arbetsdagen är gatorna i detta område fyllda av människor. Nu, när bilden tas, är det storhelg och det är lugnt. De flesta håller sig inomhus eller hos vänner och grannar.

Då och även så här efteråt, måste jag säga att bara detta att färdas nästan ljudlöst genom landskapet, det är en resa värd sin egen mässa. Jag skulle kunna återvända om så bara för att åka tåg mellan de olika städerna i Kina, fram och tillbaka om det fordrades. Den här särskilda resan innebar dessutom att jag inte behövde stiga upp i ottan för att bege mig till en avlägsen flygplats och där köa för incheckning och säkerhetskontroller. Dessutom

slapp jag onödig väntan bara för att man måste vara ute i så god tid på en flygplats.

Jag hann med att äta frukost på hotellet och kunde till och med gå till fots till stationen, men det var ju för att jag bodde så bra till, vid North Railway Station. Allt annat som själva tågresan för med sig i form av bekvämlighet är väl känt av läsarna. En betydande skillnad från tågen här hemma är dock punktligheten. Jag återkommer.

Säkerhetskontroller finns på stationerna i Kina. Ingen släpps in utan att väskorna rullats genom en röntgenkontroll.

Ingen frågar dock om där finns knivar och saxar i handbagaget eller om man har någon flaska vatten i med sig, som på flyg i Väst. I den stora avgångshallen vistas endast de som ska resa och som har biljetter. De anländande lämnar tåget via en särskild utgång som mynnar i en ankomsthall. Man blandar inte anländande med avresande. Tågpassagerarna ställer upp framför en bestämd gate som anges på biljetten som kan ha inhandlats dagar i förväg. Här råder ingen tvekan om vart man ska gå i den stora byggnaden. På biljetten finns angivet tågnummer, vagn samt sittplats.

På plattformen rör sig endast de som ska resa med detta tåg. Risken för att man ska stiga på fel vagn är liten. På perrongen finns ingjutet plattor där vagnsnumret är angivet. När tåget rullar in på stationen stannar det så att vagnsdörren hamnar mitt för plattan på perrongen.

Teveskärmar i kupén visar kinesiska populärprogram medan tåget står inne på stationen. På en informationspanel i taket mellan vagnarna anges vagnsnummer och tågnummer, temperatur utomhus och ifall toaletten är ledig, i vilka vagnar det finns toaletter, tvättrum, nästa station, allt med kinesiska tecken och latinska, samt tågets hastighet, då tåget är uppe i marschfart.

Tågvärdinnor i röda dräkter kontrollerar biljetter och svarar på frågor. Strax visar sig en tågbefälhavare. Efter en stund uppenbarar sig en ny kategori tågvärdinnor, denna gång klädda i vinrött. De rullar framför sig en vagn med vattenflaskor och frukostpaket. Frukostpaketen liksom vattenflaskor delas ut till alla passagerarna. En förpackning med söta kex och en med en muffin och ett par karameller finns i paketet. Mycket luft, kan tilläggas.

Avgång på sekunden

De kinesiska höghastighetstågen utgår från särskilda järnvägsstationer. Bilden visar den i Shenzhen, North Railway Station. De nya stationerna är stora, ljusa och välplanerade med stora kommunikationsytor och plats att sitta på medan man inväntar sin tågavgång. Fler än en miljon passagerare transporteras dagligen på höghastighetstågen vars sträckning i dag uppgår till 10 000 km och som fram till år 2015 förlängts med ytterligare cirka 10 000 km. Världens längsta tåglinje för höghastighetståg är den från Kanton (Guangzhou) till Peking. Sträckan är 2 298 km, som från Stockholm till Rom. Den sträckan tillryggaläggs på åtta timmar.

68

Trettio sekunder innan dörrarna stängs ljuder en klocka diskret. På sekunden och det är samma sekund och ”rätt tid” som vi räknar i, rullar tåget ut från stationen. Efter sju minuter är tåget uppe i sin marschfart 305 kilometer i timmen, här där det är tätt mellan stationerna. Jag behöver knappast nämna att tåget rullade ut från stationen på sekunden. Jag roas av att klockorna mellan de båda tågbefälhavarna på det första och det senare tåget tycks skilja fyra sekunder. Det långa tåget rullar nästan omärkligt ut från stationen. Snart breder det sydkinesiska landskapet ut sig med grönklädda berg, sjöar och vattendrag. En ankfarm dyker plötsligt upp, här finns risfält, majsodlingar, fruktodlingar och ett vägbygge. Tåget färdas genom ett landskap orört av den kinesiska ekonomiska tillväxten. De som vistas här förefaller oberörda av tågets framfart.

Bygg & teknik 7/13

®

LAYHER ALLROUND KEDER XL Keder XL klarar höga snölaster och stora spännvidder.

En unik fackverksbalk med integrerad kederskena gör Keder XL till ett enkelt och snabbmonterat väderskydd. www.layher.se

FULL PRODUCT WARRANTY*

DETECTOR WARRANTY*

* After product registration on www.flir.com

Ad Ex-series_185x133_BLD_SE.indd 1 Bygg & teknik 7/13

69

9/25/13 1:55 PM

North Railway Station i Shenzhen i väntan på tågets avgång. Tankarna går till en medeltida katedral med väldiga utrymmen i höjd- och längsled. Här finns sittplatser orienterade så att passagerarna kan se ut över ”sin” gate och då se när människor börjar samlas för att gå ner på perrongen och invänta tågets ankomst.

Livet i vagnen påminner om när man åker tåg hemma, lite grand. Folk sitter med sina apparater. Ibland äter man, ibland sover man. En man i sextio-sjuttioårsåldern lyssnar på radio, på en helt liten en, en transistor, som vi kallade en sådan modell en gång. Den för oväsen. När han kopplar in hörlurarna fortsätter den att eka, fast lite svagare. Med hörlurarna i öronen börjar han sjunga med i melodien.

En singel-karioki, kan man säga. Han sjunger illa och jag hoppas att han snart ska somna. Mannen intill mig läser i en kinesisk bok. Under de timmar vi sitter intill varandra kommer han inte många sidor framåt i boken. Den måste vara tråkig, hans bok, tänker jag. En annan passagerare sitter och ser på film. För att höra vad som sägs på filmen på teven i taket krävs hörlurar. Den gnolande mannen med radion och hörlurarna är den som står för underhållningen.

Nu närmar vi oss min slutdestination, Shijiazhuang. Sikten över det flacka landskapet är endast kring fem hundra meter. Redan när vi passerade Wuhan vid Yangtsefloden kunde jag märka hur luftkvaliteten förändrades till det sämre.

Allt ont ifråga om luftföroreningar är inte Peking ensam om. Temperaturen är en bit över fyrtio grader. Åkrarna ligger bruna efter skörden. Människor går omkring på fälten. De kan skönjas om man skärper blicken. Fälten glider in under horisonten, den som kan anas i smogen.

Inga hus, men en betongkonstruktion med tågbroar dyker upp ur intet. Tåget, det jag färdas i och de linjer som korsar, de går på broar av betong. Hur mycket betong har egentligen gått åt till alla dessa broar, hur mycket armeringsjärn, hur många kubikkilometer har gått åt för att bygga detta och hur många mantimmar?

Läste att infrastrukturutbyggaden, endast highways, mångfiliga motorvägar som byggts bara under senaste decenniet här i Kina motsvarar sextio procent av alla Highways i USA. 70

Imponerande utbyggnad av vägar

Om jag nu är imponerad av utbyggnaden av snabbjärnvägsnätet i Kina så är utbyggnaden av vägnätet i Kina minst lika imponerande. Under de år jag rört mig bara i Guangdongprovinsen och i Shenzhens närhet, har jag kunnat följa utbyggnaden av Highways, motorvägar i tre och fyra filer samt med en särskild ”armbågsfil” närmare vägrenen.

Klockan närmar sig fem. Det är inte att tänka på att vi kommer fram till Shijiazhuang annat än i tid. Vid varje station har vi kommit fram på minuten och tåget har avgått på sekunden. Blå hustak, sandfärgade vägar, bruna tegelmurar ljusbruna fält. Träd som avbildas som silhuetter.

Kraftledningsstolpar reser sig och skapar djup i landskapet. Däremellan syns ett stort antal teletorn.

När jag kommer till hotellet plingar det till i min telefon. På min app för flygförbindelser, planens avgång och ankomst,

ser jag att de flyg jag bokade och sedan avbeställde, från Shenzhen till först Huangzhou och sedan vidare till Shijiazhuang blivit inställda. När jag för några dagar sedan erfor att Shijiazhuang var en station på snabbtågsbanan mellan Kanton och Peking, köpte jag genast tågbiljetter och avbeställde mina flygbiljetter. En sådan tur att jag tog tåget! I annat fall hade jag missat mötena och fått ställa in besöket.

Shijiazhuang är en mycket typisk kinesisk stad. En uttråkad västerlänning skulle säkert säga ”här finns ju inget att göra”. I en värld där allt tenderar att likriktas och där västerländska symboler breder ut sig längs affärsgator, centrer och i bostadskvarter, är man tacksam över att hitta något som ännu har kvar den nationella karaktären. Inte en västerlänning i sikte, mycket är grått, luften är stickig att andas och ögonen svider. Den dåliga luften kan man gärna avstå från.

Möte med universitetsledningen sker på kvällen, följande dag är det studiebesök på institutioner och möte med universitetsförvaltningen för internationella relationer och jag håller föreläsningar. Hit till Shijiazhuang är det inte många utlänningar som kommer, inte i jämförelse med universiteten i de mer kända kinesiska storstäderna. Besöket är kanske därför särskilt uppskattat och förväntningarna är höga.

Gräshoppor ett överskuggande problem

I fjol skickade jag hit två studenter som utförde fältstudier och undersökte och gav förslag på utformning av gräshoppsfällor. Gräshoppor är ett överskuggande problem, bildligt och bokstavligen i norra Kina. Omfattningen är så stor att gräshopporna en enda säsong täcker en landareal som kan uppgå till tjugo procent av jor-

De kinesiska höghastighetstågen håller den internationella ledartröjan när det gäller hastighet för standardtåg. CRH380AL har uppnått en hastighet på 486 km/h, detta i ett standardtågsätt med lok och femton vagnar. Normal hastighet uppgår till 300 till 350 km/h. Hastigheten på tågen har sänkts, detta av energiskäl förklarar man.

Bygg & teknik 7/13

orientera sig i detta Megalopolis. Under jord finns ringlinjer och där finns linjer som går i nord-syd och i öst-väst.

Tåget glider in på Beijing Xi i tid, till och med en minut före utsatt ankomsttid.

När tåget närmar sig Peking anar man storstaden först när man är alldeles nära stationen. Landsbygden dominerar in i det sista, med sina åkrar och fält. Solen bryter igenom och av luftföroreningarna anar man inget denna dag. Lugnet på perrongen bryts när passagerarna tar sig upp till tunnelbanestationen. Röntgenkontroll av väskorna är ett naturligt inslag även i tunnelbanan och inget man säger något om. Trots det stora antalet resenärer utgör detta inte något problem.

Lugnet råder på flygplatsen

Gångbroar finns över trafiklederna och även tunnlar och undergångar. Nya byggander är under ständigt uppförande, den ena högre än den andra. För ett år sedan invigdes KK100, Shenzhens högsta byggnad med sina ett hundra våningar och 442 meter. Om två år invigs Ping-An Finance Center. När den byggnaden står klar 2016 är den med sina 650 meter världens näst högsta byggnad.

dens landyta. Per kvadratkilometer samlas det sextio ton gräshoppor. De äter all gröda i sin väg. Att utforma fällor är en viktig åtgärd och det är ett alternativ till de gifter som man annars sprider och som påverkar inte endast gräshopporna.

Det är inte att missta sig på att regelverket mot utlandet skärpts. Det utländska varuutbudet minskar och det inhemska ökar. Allt utländskt som förringar det kinesiska försvinner på sikt, om trenden håller i sig. Även utländska maträtter börjar bytas ut mot kinesiska. Kan det vara McDonalds, Starbucks, KFC och liknande som man då avser? Gäller dessa restriktioner i utbudet alla? Även ledarskiktet? Tidigare hörde man inte mycket talas om hur ledarskiktet skaffade sig förmåner eller grundlade stora förmögenheter. Diskussionen sker nu mer öppet och det inte bara kineser emellan utan även mellan utlänningar och kineser. Kritiken är inte att ta miste på.

Beijing Xi, Beijing West Railway Station är slutstation för High-speed trains från områdena söder och sydväst om Peking, det vill säga från Shanghai och Kanton. Det anslutande tunnelbanenätet är väl utbyggt och nya linjer tillkommer med korta intervall, med endast år emellan nybyggena. Det senaste tillskottet är tunnelbanelinje nio. Sedan den byggdes har Beijing West Railway Station fått anslutning till tunnelbanenätet. Beijing är en storstad som har ett väl utvecklat vägsystem med ringleder och gator och vägar som i stadsmitten i stort följer ett rätlinjigt koordinatsystem. Det innebär att det är lätt att Bygg & teknik 7/13

På Pekings flygplats råder ett lugn, redan vid niotiden på kvällen. Tankarna går till en spelhall i Las Vegas där besökarna ska hållas okunniga om tiden på dygnet. Det är lätt att glömma att alla människorna i verkligheten befinner sig i köerna vid pass- och säkerhetskontrollerna. Mina onda föraningar visar sig besannas. Vid passkontrollen finns endast två kontrollanter i varje grupp. Jag gör misstaget att ställa mig i den kö där det står många kineser och tänker inte på att de står tätt tillsammans. På samma yta som för västerlänningar ryms dubbla antalet kineser.

Det är inte sent på kvällen. Klockan är halv tio och det borde, med hänsyn till köerna kunnat finnas fler passpoliser i båsen.

Nu liksom i Hongkong kan man ana skillnaden mot tidigare. Men om man inte varit här kanske man tror att det alltid varit så här. Lite grått vid inträdet liksom vid utträdet. Man får fördomarna bekräftade, så att säga. Men det har blivit skillnad. Ingen vänlighet, inget förskönande i form av läppstift eller frisyr på de kvinnliga tjänstemännen, ingen särskild omsorg om det egna utseendet. Den här kvinnan får inget uppskattande knapptryck, varken på nöjd eller missnöjd. Det finns fyra valmöjligheter på en knappsats under glasrutan bakom vilken passpolisen sitter. Jag brukar alltid visa min uppskattning och belöna dem lite grand. De behöver det säkert.

Trycker därför alltid på ”mycket nöjd”, men inte denna gång. Efteråt ångrar jag mig.

Nästa etappmål är passagen av säkerhetskontrollen. Jag inväntar min tur.

Innan man går in kontrolleras pass och boardingkort ännu en gång. Kontrollanten beordrar mig att flytta mig ett par decimeter i sidled innan han kontrollerar mina handlingar.

Inför röntgenkontrollen har jag plockat ur det mesta i ryggsäcken och plockat fram kameror och datorer, så som angivits på skyltarna ovanför. Min väska tilldrar sig alltid kontrollanternas intresse och jag beordras ta ur allt. Det är ovanligt. Väskan och innehållet far som en jojo fram och tillbaka i röngenkontrollen.

Dr Wang Lixin är en ung forskare från Peking som jag första gången träffade under ett symposium i Perth, Australien och som nu har en forskaranställning på Tekniska högskolan i Shijiazhuang i Hebeiprovinsen sydväst om Peking. Det är en energisk ung man som tar ett steg uppåt på karriärstegen för var dag. Först cykel, så teve, sedan lägenhet och bil. På sin lön som uppgår till 5 000 yuan lyckas han lägga undan och spara 2 000 yuan varje månad. Lägenhetspriserna är höga även här, men inte som i storstäderna.

Lägenhetspriset uppgår till 8 000 kronor per kvadratmeter, att jämföra med 30 000 eller mer i storstäder som Peking och Shanghai. Wang Lixin ägnar varje morgon åt att se till och sköta den odling som han lagt upp innanför universitetsanläggningens murar. Här odlar han grönsaker av olika slag, majs, gurka, sallad, spenat, meloner och mycket annat. Stolt visar Wang Lixin upp resultatet och ber mig ta med gurkor som minne.

Inte så mycket att säga om, om det inte var för attityden, inte hos mig men hos kontrollanten. Kanske ser jag bara vad jag vill se.

Klockan är ännu inte halv elva när jag passerar kontrollerna och är beredd på lite shopping. Det är kväll och nattflygen mot Europa går inom de närmaste timmarna.

Jag ser fram mot ett besök i bokhandeln som är rätt bra, så liten den är. Den har en del intressanta böcker om seder och bruk, om kultur och om hälsa. Men den är stängd. Butikerna stänger redan halv nio på kvällen. Är det möjligt? Endast Tax Free är öppet. Det finns inget annat att göra än att gå och sätta sig och vänta på att stiga ombord. En lång återresa tar snart sin början. Midsommardagar hägrar hemmavid.

■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

71

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Leverantör av fönster- och fasadprodukter.

VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

Betongdukar:

Fiberkompositskivor:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betonginstrument:

Fogband:

10-10-12 13.08.48

Geosynteter: Stockholm Göteborg Norrköping Gävle

08-625 63 10 031-86 76 50 011-33 16 00 026-400 56 50

www.jehander.se 72

Bygg & teknik 7/13

branschregister

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre!

(FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

Golvgjutsystem:

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Ingjutningsgods:

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 7/13

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

73

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Tak- och fasadvård:

MILJÖANALYSER

Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, Mögel- och röta mm.

1650 ISO/IEC 17025

PK Group AB Box 96, 851 02 Sundsvall 060-12 72 40 www.pkgroup.se

Tak/Tätskikt:

Ljus och säkerhet: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Takplåt:

Plywood:

Utemiljö/Terrasser

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

74

Bygg & teknik 7/13

ALLT SOM BEHÖVS FÖR ETT LYCKAT PROJEKT! TAK · FOG · GOLV · ELASTISK LIMNING · BETONGTEKNIK · BETONGRENOVERING & YTSKYDD · VATTENTÄTNING

www.sika.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Betong är tufft.

Betong står emot eld och vatten. Det behåller sin form år efter år, sekel efter sekel och kommer aldrig att mögla. Betong sparar energi och dämpar ljud. Och samtidigt är det både flexibelt och vackert. Ett mer pålitligt och tacksamt material att bygga med finns inte. På Abetong har vi lång erfarenhet av att bygga med prefabricerad betong. Detta i kombination med betongens egenskaper ger dig värdefulla fördelar.

Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se