8/08 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Golv och grund

Fuktsäkra golv Nr 8 • 2008 November 100:e årgången

Cellplast Direkt Sverige AB i Laholm tillverkar prefabricerade betong element och EPS-isolering till bygg- och förpackningsindustrin. Man har som målsättning att vara en liten och flexibel tillverkare som framförallt inriktar sig mot små serier och kundspecifika lösningar.

Företaget har 60 anställda och omsätter 142 MSEK per år. Läs gärna mer på www.cellplastdirekt.se

Cellplast + Betong – en lyckad kombination!

Cellplastprodukter

Betongprodukter

- Platta på mark

- Sockelelement

- Krypgrunder

- L-stöd

- Takisolering

- Suterängväggar

Cellplast Direkt Sverige AB Box 127 SE-312 22 Laholm Besök: Industrigatan 17

Tel vx 0430-149 90 Fax 0430-141 99 www.cellplastdirekt.se

www.cellplastdirekt.se

B&t 8/08

.YHET

¯NTLIGEN GÍR DET ATT GÚRA LIKA BRA BETONG AV BERG SOM AV

KROSSAD BALLAST MED KUBISKA KORN PERFEKT FORMADE FÚR BETONG

NATURGRUS

TILLVERKNING

) SJËLVA VERKET HAR BETONG MED HELKROSS I VISSA FALL ËNNU

.ËSTA STEG ËR ATT HITTA RËTT PROPORTIONERING 0Í 3IKA HAR VI

BËTTRE EGENSKAPER ËN BETONG GJORD PÍ GRUS $ET KRËVER BARA

BLAND ANNAT UTVECKLAT TILLSATSMEDEL SOM GÚR DET MÚJLIGT ATT

ATT MAN TËNKER TILL LITE EXTRA

PRODUCERA FROSTBESTËNDIG BETONG MED KROSSBALLAST

&ÚR DET FÚRSTA GËLLER DET ATT HITTA RËTT METOD FÚR SJËLVA

2ESULTATET ËR EN STABIL BETONG MED LJUSA SLËTA YTOR SOM

KROSSNINGEN 4IDIGARE BETYDDE HELKROSS SKROVLIGA OCH mISIGA

HÍLLER SOM BERGET

PARTIKLAR SVÍRA ATT GÚRA BETONG AV )DAG GÍR DET ATT TILLVERKA

6ILL DU VETA MER VËLKOMMEN ATT HÚRA AV DIG

3IKA 3VERIGE !"

4EL INFO SE SIKA COM WWW SIKA SE

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Fuktmätning i betonggolv med golvvärme Anders Sjöberg Betongföreningens rekommendationer om betonggolv snart klara Johan Silfwerbrand Mätmetoder för fuktmätning i avjämningsmassor Jörgen Grantén Mikrobiologi i golv och grund:

Hur svamp och bakterier kan ställa till med problem Åslög Dahl och Elisabeth Gilert Innemiljöproblem orsakade av brister i golv Anders Gustavsson Erfarenheter och rekommedationer:

Bättre golv och grunder i källarlösa småhus genom ökat systemtänkande Christer Harrysson Kemin under mattor Göran Stridh och Kjell Andersson Byggfrågan Bättre sportbeläggningar Ingvar Demker Fogsprång i keramiska ytskikt Bengt Jonasson Stora klinkerplattor på offentliga golv Stig Lodén Det går visst att bygga torrt Olof Robertsson Sambandet mellan mikrobiellt och kemiskt innehåll i inomhusluften och uppfattad kvalitet på inomhusmiljön Bengt Wessén och Janne Lager Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner genom mätning – fortsättning Björn Täljsten Betongens energi- och klimatmäsiga fördelar

8 10

12

19 21 25 30 34 42

44 46

51 53

56 59 62 65

Magne Hansen, Vickie Aagesen och Mats Svensson Pinega – en flodfärd sommaren 2007 68 Carl Michael Johannesson OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN INTERIÖR STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 8/08

Bilagor medföljer

”

ledare

Unik satsning på svensk byggforskning

I det på flera plan rådande höstmörkret är det mycket glädjande att få ta del av en verkligt positiv nyhet. I början av november öppnade nämligen Sveriges Bygguniversitet – ett samarbete mellan Chalmers, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Lunds tekniska högskola (LTH), och Luleå tekniska universitet (LTU). Ett samarbete som innebär att de fyra universiteten nu kraftsamlar inom byggteknisk forskning och utbildning.

Anders Axelsson, rektor för Lunds tekniska högskola, är övertygad om att många kommer att följa Sveriges Bygguniversitets utveckling. Han tror att denna samarbetsorganisation kan stå modell för andra teknikområden och att detta är ett utmärkt sätt att demonstrera respektive universitets kompetensområden och undvika onödiga överlappningar inom forskningen.

Anders Axelsson menar att ännu viktigare är att kunna uppträda gemensamt inom EU. Det skapar en styrka i samband med stora forskningsutlysningar.

EU:s initiativ EIT, European Institute of Innovation and Technology, visar enligt Axelsson på vikten av att skapa starka nätverk av spetsuniversitet som kan samverka med spetsindustri inom EU .

Bakgrunden till samarbetsorganisationen, som nu aktivt ska verka för en profilering och samordning av forsknings- och utbildningsverksamheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer eller motsvarande

”Det ska förvisso bli mycket intressant av följa utvecklingen av Sveriges Bygguniversitet” vid de fyra universiteten, är en studie utförd 2003 där det framkom att svensk byggforskning befinner sig i kris. Ett samarbetsprojekt inleddes för att lägga grunden till en god forskningsbas inom samhällsbyggnadsStig Dahlin sektorn och behålla en högkvalitativ grundutbildning inom området i chefredaktör Sverige. Detta har nu således utmynnat i Sveriges Bygguniversitet, som finansieras av Vinnova, Forskningsrådet Formas, Svenska Byggbranschens utvecklingsfond och berörda universitet. Att verksamheten är så väl förankrad hos såväl byggsektorn som finansiärerna ska säkerställa relevans, utveckling och internationell konkurrenskraft.

Under det första året uppges fokus ligga på utveckling av en långsiktig forskningsstrategi, utveckling av en plan för generationsskifte bland forskningsledarna samt på en kartläggning av existerande utbildningsprogram och identifiering av behov och möjligheter till samordning.

Planen är att Sveriges Bygguniversitet år 2012 ska vara ett etablerat nätuniversitet i full drift.

Forskning generellt har alltid varit, och kommer alltid att vara, av mycket stor betydelse för ett litet land som Sverige. Med tanke på byggsektorns stora betydelse för landets fortsatta utveckling är just satsningar på byggforskning av allra största vikt. Det ska därför förvisso bli mycket intressant att följa utvecklingen av Sveriges Bygguniversitet.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 8 • 2 008 Nove mber Årg ång 100 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2007: 6 700 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2009: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

6

Bygg & teknik 8/08

Isolering och klimatfrågan Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat

Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. I Europa står uppvärmning av byggnader för 40 % av energianvändningen. Genom bättre isolerade hus kan vi minska energibehovet, därför spelar mineralullsisolering en betydande roll i klimatfrågan.

Isolering från Isover har många miljöfördelar. Isovers glasull har lång livslängd och håller lika länge som konstruktionen den monteras i. En skiva isolering, sett över en byggnads livstid, kan spara flera hundra gånger mer energi än vad som går åt för att tillverka, transportera och installera samma skiva.

Läs mer på vår hemsida www.isover.se.

Alarmerande kvalitetsbrist hos nya värmepumpar

– 73 procent av de värmepumpar, som anmäldes skadade till försäkringsbolagen under 2007 var yngre än fem år. 2001 var denna siffra 50 procent, vilket redan då betraktades som en hög siffra och antydde att kvalitetsarbetet hos tillverkarna inte stod i paritet med viljan att sälja. Men vad ska man säga nu?, undrar Folksams miljöchef Jan Snaar som nyligen presenterar 2007 års statistik över värmepumpskador.

Folksam har fört statistik över skadeutvecklingen sedan 1999. Kostnaden för anmälda skador under hela denna period närmar sig nu halvmiljardstrecket.

– Vi kan inte se någon annan orsak till att procentandelen skador på nyare pumpar stigit än att kvaliteten försämrats efterhand. Vi påpekade redan 2001 att branschen hade ett kvalitetsproblem att ta tag i. Men utvecklingen har alltså gått i en helt annan riktning än den vi hoppades, säger Jan Snaar.

Till viss del finns säkert problemet, enligt upp Folksam, hos underleverantörerna, eller mer exakt vilken underleverantör man väljer för olika komponenter. Ett exempel på detta är att de största leverantörerna av bergvärmepumpar uppvisar delvis olika skadebilder.

– Kompressorskadorna är betydligt vanligare hos Nibe än IVT, medan det för skador på växelventiler förhåller sig tvärtom. Eftersom Folksam tidigare konstaterat att flera produkter haft seriefel kan man undra om det är jakten på billiga komponenter som nu syns i statistiken, frågar sig Jan Snaar. Om detta är en verklig ökning eller inte är svårt att säga, eftersom vi inte vet hur försäljningen såg ut under dessa år. Tillverkarna vill ju inte offentliggöra sina försäljningssiffror. Men antalet pumpar i småhus har ju otvivelaktigt stigit.

Överoptimistiska prognoser

Boverket har halkat efter när konjunkturen viker. Inte förrän i oktober justerade det ned sina bostadsprognoser trots att det långt tidigare var klart att byggandet skulle minska avsevärt.

Bakom de överoptimistiska prognoserna ligger en bristande förankring inom industrin.

Boverket har prognostiserat att det kommer att byggas 10 500 småhus nästa år men enligt småhustillverkarnas branschorganisation TMF bör prognosen vara närmare 7 000 småhus, vilket är i nivå med byggandet 2001. TMF skickar nu ett brev till bostadsminister Mats Odell för att förse regeringen med ett mer realistiskt beslutsunderlag.

– Den överoptimistiska prognosen innebär att regeringen har fel beslutsunderlag vid bedömningar av statsfinanserna och den allmänna konjunkturen, vilket självfallet är allvarligt menar Leif G Gustafsson, v d TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet.

8

BI granskar kontinentalt energistöd

Sveriges Byggindustrier (BI) har gett Coast Communications i uppdrag att jämföra stödåtgärder i Tyskland och Frankrike med motsvarande stöd i Sverige inom området för energieffektivisering vid renovering av befintliga byggnader.

Coast Communications uppdrag har varit att identifiera och jämföra både finansiella och andra stödåtgärder som uppmuntrar fastighetsägare att energieffektivisera vid renovering av framför allt byggnader från 1960-talets miljonprogram.

Coast Communications har under hösten sammanställt en omfattande rapport som belyser situationen inom detta område i de båda länderna. Rapportern har av BI inlämnats till den svenska regeringen.

Med i vinnande bidrag

Världens första World Architecture Festival gick av stapeln den 22 till 24 oktober i Barcelona. Över sjuhundra projekt från sextiotre olika länder tävlade och bedömdes av en internationell jury med Lord Norman Foster som ordförande.

Fyra svenska projekt var nominerade. I kategorin ”Shopping” vann modevaruhuset K:fem i Vällingby, arkitekt Wingårdhs arkitektkontor och konstruktör Tyréns. Det blev en glad överraskning för oss säger Tomas Alsmarker, affärsområdeschef på Tyréns AB, våra konstruktörer bidrog i allra högsta grad till att göra arkitektens vision möjlig.

– De största utmaningarna för oss som konstruktörer var tunnelbanans sträckning rakt genom huset samt utkragande tak och fasader i glas. I uppdraget ingick även att projektera spiraltrappan utan spindel mellan plan 3 och 4.

Svårigheterna krävde ett nära samarbete mellan arkitekt och konstruktör för utformningen av detaljlösningarna. Det handlar om att beakta de olika kraven och frågeställningarna tillsammans – inte var för sig. Vilket kräver mer av oss, det räcker inte med att vara kunnig inom sitt område eller disciplin! Det är ett förhållningssätt konstaterar Tomas Alsmarker.

Stimulerar grönt byggande

Den 23 oktober presenteras ”Skanskas lilla gröna”, en inspirationsbok för alla i samhällsbyggnadssektorn som vill styra mot mer av grönt tänkande i samhällsplanering och byggande. Boken varvar fakta om olika former av grönt byggande med jordnära exempel från verkligheten där kommuner och enskilda företag gått i bräschen och beställt och byggt projekt med hög miljöprestanda.

– Från Skanskas sida ser vi stora behov och möjligheter med grönt byggande. De senaste åren har jag arbetat i USA och själv på nära håll sett den snabba utvecklingen där mot ett betydligt mer miljöanpassat och energieffektivt byggande. Vi har både kunskapen och resurserna att bygga bättre för framtiden i Sverige, och jag hoppas att detta initiativ ska inspirera beställare och beslutsfattare, säger Johan Karlström, v d och koncernchef Skanska.

Det råder viss begreppsförvirring kring grönt byggande. I handboken reder Skanska enligt uppgift ut begreppen och skillnaderna mellan till exempel Green Building, Svanenmärkning, ByggaBo-dialogens idéer med mera. Och exemplen på hur man kan reducera materialanvändning, klimatpåverkan och energianvändning sträcker sig från asfalt och broar till flerfamiljshus och kontor. Kommunalråd, fastighetschefer och opinionsbildare är med och bidrar i intervjuform. Beställarnas attityder och upphandlingsformerna är nyckelfrågor om Sverige ska bli bättre på grönt byggande.

– Det finns en konservatism både när det gäller byggandet av hus och infrastruktur, speciellt när det gäller upphandlingar. Rena utför-

Modevaruhuset K:fem i Vällingby vann klassen ”Shopping” vid World Architecture Festival i Barcelona – arkitekt Wingårdhs och konstruktör Tyréns.

Bygg & teknik 8/08

byggnytt

Första flytande hotellet

framtidsbygge. Att alla hotellrum har egna entréer och takterrasser ger också den i särklass bästa havsutsikten av alla Sveriges hotell, säger Arne Algeröd, som bland annat har ritat Akzo Nobels kontor i Stenungsund – utnämnt till ”Årets bygge” av Stenungsunds kommun.

Hotellet krävde enligt uppgift en oerhört praktisk planlösning med fokus på små utrymmen och hotellgäster som kräver det lilla extra. Småskalighet i kombination med enkel logistik innebar nya tekniska lösningar, som bland annat att få en utomhushiss att fungera i en saltstänkt miljö.

– Vi tampades också med att göra hotellmodulerna så lätta som möjligt för att pontonerna ska orka flyta. Eftersom vi ville skapa en sjöbodskaraktär i modern tappning använde vi genuint trä istället för plastmaterial, trots att träet väger mer. Viktproblemet gjorde att vi var tvungna att kämpa med varje detalj – allt från tjockleken på väggarna till att hitta de tunnaste panelerna och de lättaste kakelplattorna. Alla material är ju också valda med hänsyn till miljön. Vi har nästan vägt varje bräda i våra händer för att gästerna inte ska bli blöta om fötterna, säger Arne Algeröd skrattande.

Spadtag för 100 hyresrätter i Göteborg

Sveriges första flytande hotell öppnade för allmänheten den 20 oktober på Klädesholmen i Bohuslän.

Sveriges första flytande hotell, som invigdes den 20 oktober vid Salt & Sill på Klädesholmen i Bohuslän, uppges ha inneburit stora utmaningar för arkitekterna och inredningsdesignern. Bygget har krävt en ovanlig planlösning och utmanande tekniska lösningar. Miljö, lättviktsmaterial och småskalighet med fräcka detaljer och ”levande material” har enligt uppgift varit i fokus – allt präglat av en nordisk modern enkelhet. Hotellet uppges redan ha väckt stor uppmärksamhet inte bara i Sverige utan även i Storbritannien och Tyskland.

– Man kan på allvar säga att det är ett unikt hotell med unika lösningar – där allt flyter, säger Arne Algeröd på Mats & Arne Arkitektkontor i Stenungsund.

Arkitektkontoret uppges ha sett hotellbygget som ett drömprojekt på hemmaorten, miljömässigt intressant och med stora utmaningar.

– Sveriges första flytande hotell är en jättesatsning som vi är fantastiskt glada att ha fått vara med om. Vi ville skapa en anläggning med karaktär, där besökarna ska få en känsla av historia samtidigt som hela hotellet är ett Bygg & teknik 8/08

Den 4 november klockan 12.30 satte Wallenstam spaden i marken för de 100 energieffektiva lägenheterna i Högsbo som beräknas stå klara för inflyttning under våren/sommaren 2010.

Landshövding Lars Bäckström tog då det först spadtaget för Wallenstams och Riksbyggens första samarbetsprojekt. Wallenstam bygger 100 hyresrätter och Riksbyggen 92 bostadsrätter vid Högsbogatan/Skäpplandsgatan.

Vintern 2007/2008 färdigställde Wallenstam 60 hyreslägenheter på Mölndalsvägen i närheten av Liseberg. Intresset var rekordstort, över 37 000 anmälde sitt intresse, det vill säga drygt 1 200 sökande per lägenhet. Wallenstam räknar med stort intresse för de energieffektiva

lägenheterna i Högsbo som således beräknas stå klara för inflyttning under 2010.

Bullerdämpande asfalt har gett tystare gator

I juni anlade NCC Roads bullerdämpande asfalt på delar av Spångavägen och Renstiernas gata.

Det är första gången Trafikkontoret testar asfalten på gator i Stockholm. Nu visar mätningar att bullernivån har sänkts med fem decibel, och många boende längs provsträckorna upplever att det har blivit tystare och att de sover lugnare.

Under senare år har företaget utvecklat olika typer av bullerreducerande beläggningar. I somras anlades bullerdämpande asfalt på prov på delar av Spångavägen i Bromma och Renstiernas gata på Södermalm. På Spångavägen anlades även en referenssträcka med vanlig asfalt och bullermätningar av beläggningarna gjordes av Stockholms stad i höst.

– Vårt mål för i år var att asfalten skulle sänka bullernivån med fem decibel. Mätningarna visar nu att vi uppnått vårt mål och att bullret minskat med fem decibel på Spångavägen och Renstiernas gata, säger Nils Ulmgren, utvecklingschef på NCC Roads.

De boende på Renstiernas gata har enligt uppgift hört av sig till stadsdelskontoret om att trafiken har blivit tystare. Även på Spångavägen, där en 300 meter lång sträcka anlades, uppges de boende vara mycket positiva och upplever en förändring till det bättre. Något hushåll med flyttplaner har tänkt om när bullret minskade.

Asfalten som NCC har utvecklat kallas Viacodrän och har, till skillnad från vanlig asfalt, mindre stenstorlek och mer hålrum som absorberar ljudet. Hittills har asfalten mest anlagts på motorvägar, men den passar även på sträckor där det inte fungerar med bullerplank.

– Stockholms stad har gett NCC i uppdrag att lägga asfalten på utvalda sträckor och att sköta driften i fem år. Resultaten utvärderas kontinuerligt under testperioden. Om fem år väger vi dem mot kostnaderna, säger Christer Rosenblad, projektledare på trafikkontoret i Stockholm.

Våren/sommaren 2010 beräknas 100 nya energieffektiva hyresrätter stå klara i Högsbo, Göteborg.

ILL: WHITE ARKITEKTER

andeentreprenader är konserverande och hindrar nya idéer och utveckling. Med nya upphandlingsformer som funktionsentreprenad eller OPS (offentlig privat samverkan) skulle det löna sig för branschen att satsa mer på egen forskning och utveckling, säger Claes Roxbergh, miljöexpert på Skanska Sverige.

Boken, som kan beställas från Skanska Sveriges informationsavdelning, presenteras första gången på företagets Framtidsdag i Malmö och kommer nu enligt uppgift att spridas brett till politiker och opinionsbildare inom samhällsbyggnad runt om i Sverige.

9

Mineralullskniv för all isolering Hultafors mineralullskniv har utvecklats så att den enligt uppgift passar all sorts isolering.

– Vi ville lansera en kniv som underlättar för hantverkarna, nu slipper man ha två olika knivar med sig eftersom den här kniven passar både mineral- och stenull, säger Håkan Carlsson, produktchef på Hultafors. Handtaget är också ergonomiskt utformat, för att vara riktigt skönt att hålla i och är dessutom tillverkad i slagtålig plast.

Kniven har ett 50 mm brett böjligt blad med skala som är tillverkat av kolstål. Bladets längd är 316 mm och knivens totala längd är 465 mm.

Storformatskrivare för avancerade tekniska ritningar

även för de mest avancerade ritningar och illustrationer. Systemet kan hantera upp till fyra rullar papper samtidigt och laddar automatiskt upp rätt media utan att störa tryckprocessen. Det tillhörande Wide Format Scan System gör det enligt uppgift även möjligt att återanvända gamla original.

Komplett borrsystem

En ny borrhammare, W120, i kombination med ett övergående från komponent- till systemtänkande är det svenska borrföretaget Wassaras senaste satsning. Företagets vattendrivna sänkborrteknik har enligt uppgift rönt stor uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt. Marknaden har efterfrågat en femtumsborr, då det är en av de vanligaste förekommande rördimensionerna, samt en möjlighet att kunna köpa hela system med högtrycksanläggning, borrar och rör. Med den nya borren erbjuds nu en komplett borrhammarfamilj med dimensionerna två till sex tum.

Den nya femtumsborren fyller ut ett hål som funnits i företagets borrfamilj. Dimensionen är en av de vanligaste på marknaden och i takt med att företagets vattendrivna sänkborrteknik blivit mer och mer efterfrågad har också behovet av en femtumsborr ökat.

Fördelarna med tekniken uppges vara förmågan att borra rakt. Detta möjliggörs genom returvattnets låga hastighet, som ger minimalt slitage, samt hammarens styrribbor. Därutöver är de låga vibrationerna och teknikens minimala påverkan på miljön en fördel.

– När det gäller borrningar i känsliga miljöer som exempelvis stadskärnor, dammar, svåra markförhållanden med fyllnadsmassor, är tekniken oslagbar säger Johan Jeansson, marknadsansvarig på Wassara. Därför används tekniken ofta vid borrande av så kallade injekteringshål, som används för att spruta in förstärkningsmedel och därigenom stabilisera marken och fylla ut eventuella sprickor.

Företaget satsar nu på att sälja hela system då det visat sig att användare vid några tillfällen, som tidigare enbart köpt borrhammaren och använt sina egna anläggningar, underdimensionerat tryck eller på annat sätt inte utnyttjat tekniken på rätt sätt.

– Genom att erbjuda hela systemet eliminerar vi dom riskerna och kan garantera att användarna får rätt utrustning till rätt borr vid varje enskilt tillfälle, förklarar Johan Jeansson.

I systemet ingår; högtryckspump, borrar och rör, (rigg och slangar är rekommenderande). Det finns även en sedimenteringsanläggning som tar hand om förorenat returvatten innan det släpps ut igen så att inga miljöförorenade rester ska finnas med i returvattnet. Även ur miljösynpunkt uppges den vattendrivande sänkborrtekniken vara bättre än konventionell luftborrteknik. Energiförbrukningen är mindre, arbetsmiljön bättre, mindre föroreningar och inget oljespill.

Säkrar kvistar

Nordsjö lanserar nu en ny vattenburen kvistlack. Den nya lacken uppges minska risken för genomslag av kvistar vid målning av trä inomhus. Kvistlacken innehåller enligt uppgift inga starka lösningsmedel och är därför skonsam

Stora och avancerade arkitekt- och ingenjörsritningar, elektroniska diagram och övriga tekniska dokument kräver exakt återgivna detaljer. Xerox har utvecklat 6279 Wide Format Printer, speciellt för att klara dessa krav. Skrivaren för digitalt tryck, skanning samt kopiering uppges snabbt ge en skarp bildkvalité till låg kostnad. Introduceringen av den nya skrivaren sammanfaller med lanseringen av den senaste versionen av den ledande mjukvaran FreeFlow Accxes, som enligt uppgift utformats för att effektivisera arbetsflödet för tekniska dokument.

Systemet är så pass flexibelt att det uppges lämpa sig för såväl ingenjörs- och arkitekturbyråer och byggfirmor. Snabbheten – upp till nio A1 sidor per minut – gör enligt uppgift tryckpressen till en av de mest effektiva i sin klass.

Skrivaren kan under pågående produktion samtidigt läsa in original med en tillvalsskanner. Med en utskriftsupplösning på 600 gånger 600 punkter per tum återges exakta detaljer –

10

Bygg & teknik 8/08

produktnytt både mot användaren och miljön. Av tradition tror många att den oljebaserade lacken skulle vara bättre med det har enligt uppgift visat sig att den vattenburna har en bättre spärrande effekt. Den nya kvistlacken är även transparant.

Den gamla oljebaserade lacken har ett högt VOC, men den nya lacken följer de nya reglerna gällande produktion inför 2010. Detta innebär att den också har andra egenskaper som att den inte är lika brandfarlig som liknande produkter på marknaden.

Grovslipar och polerar svåråtkomliga ytor

Ökad trygghet för ensamarbetare

Jobman Workwear AB, Dahl Security AB och Trygghetscentrum har etablerat ett samarbete där man tagit fram ett helhetskoncept i syfte att öka tryggheten för ensamarbetare över hela landet – Safety@work.

Varje dag skadas arbetare svårt i olyckor landet runt och tiotals omkommer varje år.

Bara i år har tretton byggnadsarbetare omkommit i olyckor. En fördubbling mot förra året. Snabb hjälp är mycket viktigt i dessa fall.

Detta nya koncept syftar till att göra landets arbetare tryggare genom att kollegor och/eller en larmcentral vid en eventuell olycka direkt får information om: Att det har hänt något, vem som drabbats och var personen befinner sig.

Samarbetet innebär ett totalt koncept, där Jobman syr in ett robust och vattentätt mobilt personlarm med GSM/GPS samt fallsensor från Dahl Security i sina välkända varseljackor och genom M of Sweden/Trygghetscentrum sätts fokus på utbildning i Säker och trygg arbetsplats.

Vid en olycka kan personen själv enkelt larma om han/hon är vid medvetande. Larmet sitter lättåtkomligt för att enkelt kunna larma.

Dessutom kan personen efter larmet tala med larmcentralen även om han/hon inte kan röra händerna. I det fall personen är medvetslös skickar larmet efter några minuters avkänning automatiskt ett Man Down-larm till larmcentralen. Alla larm som skickas innehåller alltid personens GPS-position med mera i syfte att underlätta snabb hjälp.

Många grupper har behov av denna lösning. Exempel på dessa grupper uppges kunna vara fastighetsskötare, byggnadsarbetare, låssmeder, vägarbetare, servicepersonal, maskinförare, energibolagens och kommunala ensamarbetare.

Bygg & teknik 8/08

EZgrindTM från HTC Sweden AB i Söderköping är ett helt nya verktyg för att från grovslipning till polering av natursten, terrazzo och betong. Verktygen används vid kantslipning och bearbetning av ytor som är svåra att komma åt. De kan användas både vid torr- och våtslipning. Verktygen har lång livslängd och ger enligt uppgift ett enastående resultat.

Diametern på verktygen är 130 mm och de uppges passa på alla lågvarviga handmaskiner, maximalt varvtal är 1 500 rpm.

mörker. Indirekta mätningar kan göras med verktyget eller genom att addera individuella mätningar. Om till exempel hela golvytan i en lägenhet eller hus ska mätas gör additionsfunktionen det enkelt att lägga ihop mätningarna från de olika rummen.

Tack vare dess kompakta design är verktyget enligt uppgift perfekt för att mäta på platser som är svåråtkomliga. Laserstrålen tar exakta mått i de minsta hörnorna. Dessutom är verktyget utmärkt för användning utomhus. Laserpricken och siktassistansen uppges göra det möjligt att även på ett ansenligt avstånd kunna träffa målet med precision. Det robusta höljet är täckt med gummi som gör den helt dammtålig och lämplig för tuffa applikationer på byggarbetsplatser. Verktyget är skyddad mot damm och strilande vatten under skyddsklass IP54.

Kalibreringsfri koldioxiddetektor med livstidsgaranti

Laserverktyg för bättre precision

Erfarna yrkesmän uppnår bara perfekta resultat om de har gjort exakta mätningar i planeringsfasen. LM60 från amerikanska Milwaukee uppges göra saker enklare, möjliggör att distanser, areor och rumsvolymer kan mätas exakt både inom- och utomhus.

Med endast en handvridning uppges verktyget vara redo att börja mäta. Även om avstånden som ska mätas är långa, till exempel i byggnader under uppbyggnad, krävs det endast en person för att utföra mätningarna.

Verktyget mäter enligt uppgift avstånd från 0,05 upp till 60 meter med en noggrannhet på plus minus 1,5 millimeter.

Mätresultatet visas omedelbart på den stora displayen, som med det inbyggda bakgrundsljuset möjliggör avläsning av resultatet även i

Automatikprodukter i Askim presenterar nu en ny design av koldioxiddetektor CDR 100 som mäter just koldioxid.

Detektorn kan användas för att minska kostsam överventilation i fastigheter genom att styra ventilationen efter faktisk närvaro.

Detektorn innehåller ett självkalibrerande system som enligt uppgift tar bort behovet av manuell kalibrering av givaren.

Den självkalibrerande koldioxidsensorn i CDR ger en analog signal (V eller mA) som kan användas för ventilationsstyrning då ventilationen till utrymmet styrs av faktisk närvaro.

Att givaren aldrig kräver manuell kalibrering uppges göra den lika pålitlig och underhållsfri som en termostat. Produkten har dessutom livstids kalibreringsgaranti.

Givaren utnyttjar en speciell algoritm som regelbundet kommer att jämföra och kalibrera sig själv till naturliga nivåer som finns när ett utrymme inte har några personer närvarande.

Denna metod uppges resultera i betydande energibesparing gentemot den konventionella metoden att ventilera vid en bestämd kapacitet baserad på en uppskattad maximal närvaro.

Energi som kan sparas från denna typ av strategi kan enligt uppgift ge tillbaka kostnaden för installationen på några månader.

11

Fuktmätning i betonggolv med golvvärme Golvvärme i betonggolv har fått en allt större användning av komfortskäl. Vid nyproduktion av småhus är det mer regel än undantag att byggnadens värmesystem numera utförs med golvvärme. Ur fuktsynpunkt har en golvkonstruktion med golvvärme flera fördelar, men det finns dock ett antal punkter som särskilt måste beaktas för att undvika fuktskador och fuktproblem.

Genom att installera golvvärme vill man framför allt undvika ”kalla golv”, både om golvbeläggningen är keramiska plattor och natursten, men också om den är en tunn, limmad beläggning av PVC, linoleum, gummi och polyolefin. På senare tid har även trägolv, som normalt anses värmebehagliga, börjat att förses med golvvärme.

De flesta av fuktproblemen som kan uppkomma när man tillför golvvärme i dessa konstruktioner är relativt väl kända sedan länge.

Men några aspekter har fodrat nya forskningsinsatser för att bättre klargöra frågeställningarna. Sannolikt kommer detta i en förlängning att medföra att det kan upprättas konkreta beskrivningar för praktisk och säker hantering av golvvärme i bygg- och projekteringsskedet.

Fuktcentrum, avdelningen för Byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola har tagit sig an frågeställningarna kring fuktsäkerheten i betonggolv med ingjuten golvvärme. Det visade sig då bland annat att om golvvärmen kan utnyttjas under byggtiden så kan byggfukten torka ut betydligt snabbare eftersom hela betongplattan blir varmare.

Med en underliggande värmeisolering, som är tjockare än normalt av energiskäl, fås även ett mycket bra skydd mot markfukt i ångfas, genom den stora temperaturgradienten över värmeisoleringen. Dock kräver konstruktioner med golvvärme en särskild dimensionering av värmeisoleringen med avseende på köldbryggor och energiförluster, speciellt med tanke på att golvvärmesystemet ofta 12

är inkopplat under en längre period av året än normala värmesystem är.

Studie på LTH

I en studie vid Lunds tekniska högskola har sammanlagt 43 olika varianter av betonggolv med golvvärme studerats, Sjöberg & Nilsson (2007a & b). Det övergripande upplägget av studien var att undersöka fuktnivåns inverkan av olika parametrars, i huvudsak enligt metoden med

Artikelförfattare är Anders Sjöberg, FuktCentrum, avd Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola.

flerfaktorsförsök på två nivåer. Fukt- och temperaturfördelning i de gjutna betonggolvplattorna (1 000 gånger 600 gånger 120 mm) mättes vid tre olika tidpunkter. Första mätningen gjordes i samband med golvbeläggning, cirka två till åtta veckor efter gjutning beroende på vilken grad av uttorkning som eftersträvades i provkroppen. Den andra mätningen utfördes ungefär sex månader efter gjutning samt den tredje och sista mätningen vid cirka ett år efter gjutning. Mätresultaten utvärderades därefter statistiskt mot skillnaden mellan provkropparnas parametrar så att inverkan av olika betongkvaliteter, uttorkningsförhållanden samt golvbeläggningar mm fastställdes.

Formarna för gjutning av betonggolvplattorna tillverkades av 100 mm extruderad cellplast i väggarna och 120 mm i botten. Dubbla lager polyetenfolie placerades i formen och veks samt tejpades i hörnen för att hindra läckage vid gjutningen och minska eventuell fukttransport i sidled. Värmerör (Pex-rör) monterades liggande på botten av gjutformarna, alternativt på 30 mm djup från ytan, på ett sådant sätt att de stack genom och fixerades av cellplastkanten. I dessa rör lades elektriska golvvärmeslingor som reglerades så att en jämn temperatur av 27 °C hölls på golvytan mittemellan värmerören.

Termoelement av typ-T monterades på olika höjder i ställningar i gjutformen, invid och mittemellan golvvärmerören.

I formarna gjöts betong med antingen vattencementtal 0,4 eller 0,6 som sedan konditionerades i klimatrum med antingen 30 eller Betonggolv med rör för golvvärme belagt med enstavs 60 procent relativ fuktighet vid 20 lamellträgolv (överst). I betongen finns ingjutna °C. Konditioneringstiderna varietemperaturgivare på olika nivåer, invid och mittemellan rades i intervallet mellan två till tio de aktiva värmerören. veckor för de olika provkropparna.

Bygg & teknik 8/08

Golvbeläggningarna som därefter applicerades på provkropparna efter konditioneringstidens slut var antingen en limmad gummimatta som betraktades som helt tät, eller olika typer av direktlimmade trägolv som betraktades som halvtäta eftersom de långsamt släpper genom fukten i betongen.

Mätmetod och ekvivalent mätdjup

Till att börja med är själva mätförfarandet vid fuktmätning i betonggolv med golvvärme svårt. Problemen uppstår dels på grund av den höga temperaturen i sig och dels på grund av de temperaturgradienter som finns i en betongkonstruktion med aktiva värmerör. Om mätning av den relativa fuktigheten utförs i ett borrhål direkt i konstruktionen är det stor risk för alldeles felaktiga mätvärden samt till och med kondens på givaren som i värsta fall kan innebära att de måste kasseras eller omkalibreras. Dessa svårigheter har bland annat studerats i ett tidigare projekt av Wengholt-Johnsson (2000), där man haft stora problem med fuktmätningarna och där fältmätningarna med kvarsittande givare gav ”orimliga resultat”.

Den metod som rekommenderats för mätning av relativ fuktighet i betonggolv med aktiv golvvärme är uttaget prov enligt www.rbk.nu. Metoden innebär att ett betongprov tas ur konstruktionen, placeras i ett provrör varefter bestämning av den relativa fuktigheten utförs vid rumstemperatur i laboratorium utan någon som helst temperaturpåverkan från värmerören. Denna metod anses ge ett rättvisande resultat av den relativa fuktigheten på det djup mätningen är utförd. I projektet har samtliga mätningar av den relativa fuktigheten utförts med uttaget prov enligt Råder för Byggkompetens (RBK).

Vid de flesta mätningarna har golvvärmen dessutom stängts av några dagar i förväg för att minska risken med kondens i provröret på grund av varma betongbitar.

Vilket mätdjup som ska användas vid provtagning i betonggolv med aktiv golvvärme har däremot varit oklart. Bland annat eftersom temperaturgradienten över betongplattan anses ge en viss fuktförhöjning under ett tätt golvmaterial jämfört med en betongplatta utan golvvärme, Nilsson (1980), men också eftersom omfördelningen av fukt är annorlunda med golvvärme. Enligt teorin finns det även en fukttransport horisontellt i golvet mellan den varma betongen intill värmerören och den något svalare betongen mittemellan rören. För att komplicera det hela ytterligare har mätdjupet även befarats vara beroende av värmerörens placering i höjdled i konstruktionen.

Mätdjup

I projektet utvärderades mätningarna i samverkan med datorsimuleringar, där de nyutvärderade materialegenskaper användes. Vid dessa simuleringar visade det sig Bygg & teknik 8/08

att mätning av den relativa fuktigheten på byggarbetsplatser bör göras mitt emellan värmerören och på djupet 0,4 D, där D är plattjockleken. I vissa fall skulle 0,30 till 0.35 D kunna användas men om ett mätdjup ska anges, för olika placering av värmerören, visade det sig att 0.4 D bäst.

Mätningar på detta djup ger värden som ligger inom en procent relativ fuktighet, på säkra sidan. En annan fördel med att använda 0,4 D är att det är samma mätdjup som används i betongplattor utan golvvärme, som fått torka ensidigt.

Korrektion vid höga temperaturer

Det råder även en osäkerhet i branschen om vilken relativ fuktighetsnivå betongen ska torkas till i golv med ingjuten golvvärme. Problemen uppstår eftersom den relativa fuktigheten i betong är något temperaturberoende och de kritiska fukttillstånden, för till exempel emissioner från golvlim och -beläggningar, sannolikt är annorlunda vid högre temperatur. Den kunskap som finns idag vad gäller emissioner från byggmaterial är baserad på tester vid normal rumstemperatur. Troligen fås kraftigt accelererade emissionsförlopp då temperaturen stadigt ligger på en högre nivå, vilket den gör när värmekällan placeras i golvkonstruktionen.

De värden på den relativa fuktigheten, för olika ytskikt, som anges i Hus AMA 98 avser den relativa fuktigheten i underlaget vid temperaturen 20 °C samt en jämn temperaturfördelning genom betongen. I Kapitel M i Hus AMA 98 anges tydligt att värden på den relativa fuktigheten som föreskrivs i texten avseende underlaget inför beläggning av ytskikt inte gäller för golv med golvvärme utan enbart gäller vid en temperatur i underlaget av cirka 20 °C. Hus AMA 98 ger således heller ingen vägledning vad gäller kritiska nivåer vid golvvärme då temperaturen vida överstiger 20 °C. Temperatureffekten på den relativa fuktigheten i betong uppkommer enkelt uttryckt genom att fysikaliskt bundet vatten på väggarna i betongens porsystem

förångas till luften i porsystemet när temperaturen höjs och vice versa när den sänks. I motsats till fukt i luft så ökar alltså den relativa fuktigheten i betong då temperaturen ökar, Nilsson (1987). För att få reda på vilken nivå på den relativa fuktigheten betongen kommer att ha i det färdiga golvet måste man alltså omvandla det värde på den relativa fuktigheten man mäter med uttaget prov (vid cirka 20 °C) till den relativa fuktigheten vid den temperaturen som betongen har i det aktuella driftfallet. Detta görs enklast med en ”temperaturkorrektion” liknande den som görs till 20 °C i RBK-systemet om mätningen har utförts vid en annan temperatur. Men i det här fallet ska den ske ”åt andra hållet”, alltså från cirka 20 °C (mättemperatur) och till den högre temperatur som golvet får i driftfallet.

I förstudien till dessa projekt, Sjöberg et al (2002), visades att temperaturkorrigeringen är beroende av betongens vattencementtal, vilket inte tidigare har uppmärksammats då effekten undersökts av Nilsson (1987). De uppmätta resultaten i förstudien gäller främst i temperaturintervallet 15 till 30 °C. Observera att korrektionen även kan vara negativ vid höga vattencementtal och höga fuktnivåer. Inom ramen för projektet har Fredin & Skoog (2005) undersökt detta fenomen vid höga temperaturer, de gjorde sina studier i temperaturintervallet 20 till 60 °C. Undersökningen gjordes på en betongkvalitet, en cirka 40 år gammal betong med vattencemental 0,55 som borrades ur bjälklaget hos en befintlig byggnad.

Undersökningen visar att temperatureffekten på den relativa fuktigheten i betong är mer komplex än vad som tidigare uppmärksammats. Deras sammanställning visar hur stor förändringen av den relativa fuktigheten är per grad Celsius temperaturförändring för betong av vattencementtal 0,55 vid olika temperaturnivåer i intervallet 30 till 60 °C. Mätningar av den relativa fuktigheten vid dessa höga temperaturer är inte tillåtna enligt RBK. Men om man kan acceptera

Principiella temperaturfördelningar i en golvkonstruktion på mark med underliggande värmeisolering, utan och med golvvärme (blå respektive röd) samt med golvvärme och trägolv (grön).

13

Temperaturkorrektion som förändring av relativ fuktighet i betong per grad Celsius temperaturförändring som funktion av fuktnivå, betongkvalitet och temperaturnivå. Data från Nilsson (1987), Sjöberg et al (2002) samt Fredin & Skoog (2005). större mätosäkerheter än RBK tillåter skulle sådana mätningar kunna göras som indikationsmätningar. Dessa kan då användas för att följa ett uttorkningsförlopp för golv med golvvärme, utan att stänga av golvvärmen. När sedan en tillförlitlig RBK-mätning ska göras, stängs golvvärmen av ett antal dagar före fuktmätningen, enligt Sjöberg & Nilsson (2007a).

Kortare uttorkningstider med golvvärme

Det har inte varit ordentligt klarlagt hur mycket golvvärmen kan minska uttorkningstiderna. Exempelvis innehåller inte något datorprogram för betongtorkning, såsom TorkaS och BI Dry, den funktionen. Ofta efterfrågas praktiska råd om hur golvvärme kan användas i produktionsskedet för att torka ut byggfukten. För att åtminstone delvis kunna svara på dessa frågeställningar tillverkades några av provkropparna i projektet utan golvvärme. Dessa provkroppar gjöts och konditionerades på motsvarande sätt som övriga provkroppar och kan därför utgöra en referens för att jämföra golvvärmens betydelse för fuktnivån i betongen.

Den statistiska utvärderingen av mätningarna i projektet visade på att användning av golvvärme överhuvud taget (även om den så startades efter mattläggning) sänkte den relativa fuktigheten i betongen med i storleksordningen två till tre procent relativ fuktighet. Om golvvärmen startades tidigt under uttorkningsperioden, alltså innan mattläggning så sänktes den relativa fuktigheten i betongen markant mer, i storleksordningen två och en halv till fem procent relativ fuktighet.

Dessa sänkningar på två till fem procent relativ fuktighet kan betyda mycket i slutskedet av en uttorkning, då uttorkningskurvorna har planat ut och den sista sänkningen av den relativa fuktigheten är 14

mycket långsam. I praktiken kan en ”extra” sänkning av fuktnivån av den storleksordningen betyda att uttorkningstiden för ett betonggolv förkortas med flera månader om man har kravet att komma ned till 85 procent relativ fuktighet innan mattläggning.

Värmekudden är knappast ett problem

Det är sedan tidigare känt att golvvärme kan bygga upp en värmekudde i marken som i sin tur riskerar ge upphov till omvänd fuktvandring, då värmen stängs av på sommaren. Temperaturskillnaden över värmeisoleringen blir större med aktiva golvvärmerör i betongplatta på mark än utan golvvärme, vilket i sin tur gör att betongen blir torrare. När golvvärmen stängs av över sommaren har det befarats att markfukt i ångfas kan transporteras uppåt genom en diffusionsöppen mineralullsisolering och fukta upp ovanpåliggande golvkonstruktion. Den omvända fuktvandringen kan uppkomma då marken är varmare än betongplattan och den höga ånghalten i marken driver fukten uppåt, Nilsson & Andersson (1981) och Roots (2000).

Betydelsen av den omvända fukttransporten kan reduceras med två olika strategier. Den första strategin innebär att man accepterar en stor värmekudde men man begränsar fuktvandringen upp i betongplattan. Detta sker lämpligast genom att en fuktspärr placeras under betongplattan.

Denna fuktspärr kan bestå av en plastfolie eller en tät värmeisolering, exempelvis EPS eller XPS i extrema fall. Det förekommer i vissa fall till och med att man lägger en plastfolie mellan två lager med cellplast som har förskjutna skarvar, då är man sannolikt på säkra sidan i de allra flesta fallen. Det krävs dock en fuktsäkerhetsprojektering för att säkert kunna veri-

fiera att lösningen fungerar med tillfredsställande säkerhetsmarginal i de enskilda fallen.

Den andra strategin innebär att man dimensionera värmeisoleringen så att värmekudden i marken inte blir för varm, det vill säga genom att begränsa värmeförlusterna till marken, Nilsson (2004). Temperaturen i marken under en diffusionsöppen värmeisolering ska vara högst 3 °C under innetemperaturen. Ånghalten i marken kan då aldrig ge högre relativ fuktighet i betongplattan än 85 procent.

En så tjock värmeisolering som behövs för detta, ger naturligtvis också minskade energiförluster.

Vidhäftning av direktlimmade trägolv

I projektet belades ungefär hälften av provkropparna med direktlimmade trägolv efter konditioneringen. En tredjedel av dessa golv belades med ett massivt brädgolv av furu, resterande två tredjedelar belades med ”lamellgolv” som hade ett slitskikt av ek. Två typer av lamellgolv användes, hälften var så kallade enstav och den andra hälften trestav. Båda dessa lamellgolv var uppbyggda på liknande sätt med botten och kärna av furu samt slitskikt av ek, skillnaden mellan en- och trestav är hur många ”ekstavar” som slitskiktet består av. Denna skillnad är sannolikt en ren utseendefråga som inte visade sig ha någon som helst inverkan på vare sig fuktnivån i betongen eller trägolvets fukttekniska egenskaper.

Fukttekniska egenskaper för de tolv olika sorterna av trägolv ingick i projektet redovisas i Sjöberg & Nilsson (2007b).

De olika trägolven uppvisade ungefär samma fuktegenskaper. Enstaka skillnader på cirka 40 procent har uppmätts utan att det går att förklara. Projektet visar också på att fuktmotståndet i trägolvet Bygg & teknik 8/08

Bästa U-värdet och högsta ljustransmissionen

Den här vackra Västeråslägenheten värms upp med Uponors golvvärme och i väggen sitter en Uponor Profördelare

Upptäck fördelarna med plast Pilkington Optitherm™ S3 Det här är ett avancerat energisparglas som ger den bästa värmeisoleringsförmågan samtidigt som det är lika färgneutralt och klart som vanligt glas, i såväl genomsikt som reflektion.

Uponor Fördelare Pro 1 för golvvärme tillverkas i glasfiberförstärkt polyamid. Polyamiden ger fördelaren låg vikt utan att ge avkall på vare sig funktion eller kvalitet. Fördelaren skruvas snabbt ihop utan verktyg varpå den totala monteringstiden förkortas. Profördelaren kan med fördel användas istället för Uponor WGF 1.

Det innebär att du kan välja en treglasruta med två Pilkington Optitherm S3 och ett floatglas som ger unika prestanda: 0,6 i U-värde och 71 % ljustransmission.

Anslutning för golvvärmeslingorna är G20 Euro-cone 20 mm eller 17 mm samt Q&E 20 mm. Fördelarna finns i 1-, 3-, 4- eller 6-slingors moduler. Dessa kan mycket enkelt skruvas ihop till en komplett fördelare tillsammans med en Uponor Grundsats.

Kopplingsseten finns separat, så att dessa kan kombineras fritt.

Så nu är det lätt att skapa en ljus och trivsam miljö utan att kompromissa med inomhusklimat eller uppvärmningskostnader.

För mer information: ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se.

Vi erbjuder några av marknadens mest innovativa, trygga och lättinstallerade system för komfortkyla, golvvärme och vattenförsörjning.

Lär dig mer om vår värld och hur det funkar på Uponor.se

Bygg & teknik 8/08 gg&Teknik nr 8-08_Uponor Pro_91x270.indd 1

15

2008-10-28 09:00:56

. % 9( 4

Minskat energibehov

Bästa grunden fÜr ditt Passivhus

Lügt U-värde FÜr tjocka väggar Enkel montering Sundolitt + U -element ger smü värmefÜrluster frün kantbalken 3UNDOLITT AB

6Ă?RGĂ?RDA s 4EL s WWW SUNDOLITT SE

Rädd fÜr fuktskador?

TORE HAGEN AS

FUKTLARM

Mer info pĂĽ www.finisterra.se

Övervaka trüdlÜst: • MÜjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer.

Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

16

Bygg & teknik 8/08

blir större då golvet är varmt och det har torkat en längre tid.

Någon vecka innan trägolven limmades så avjämnades betongytan med några mm avjämningsmassa, enligt tillverkarens anvisningar. Avjämningsmassan fick därefter härda ostört i respektive konditioneringsklimat fram till att trägolven applicerades. Vid limning av trägolven spreds en liter MS-lim per kvadratmet ut med tandad spackel enligt fabrikantens anvisningar. Utan någon egentlig öppethållandetid trycktes trägolvet fast på provkropparna och tätades utefter kanterna med aluminiumtejp. För att säkerställa god anliggning belastades trägolvet

gör för betongen att fortsätta att torka ut även efter att trägolvet applicerats. I förhållande till betongen är trägolvet en god värmeisolering som kan hålla kvar värmen i betongen och samtidigt släpper de effektivt genom den fukt som torkar ur betongen.

Det har visats i tidigare studier av Sjöberg (2003) att man kan direktlimma trägolv på normal husbyggnadsbetong med 85 procent relativ fuktighet utan att den kritiska gränsen på 65 procent relativ fuktighet överskrids i trägolvet. Detta kommer sig naturligtvis av att fukten i betongen som långsamt omfördelas upp mot trägolvet inte stöter på något tätt skikt, där

på varje provkropp med två sandsäckar á 25 kg. Sandsäckarna placerades så att de belastade samtliga brädor cirka en femtedel av längden från båda ändarna. Trots dessa extraordinära åtgärder för att få god vidhäftning hade trägolven bom på stora partier. Främst var det de homogena furugolven som hade större toleranser och i kombination med avjämningens ojämnhet så blev det inte vidhäftning överallt.

Limfogen klarade alltså inte av att överbrygga mellanrummet som uppstod på grund av avjämningsmassans ojämnhet och trägolvets skevhet. Detta bör beaktas.

Fuktrisker med limmade trägolv

Det visade sig i projektet att trägolven i praktiken utgör en ganska effektiv värmeisolering ovanpå det varma betonggolvet.

För att åstadkomma en yttemperatur av 27 °C på ett 14 mm trälamellgolv behövde gränsskiktet trägolv/betong värmas till cirka 32 °C, vilket i sin tur krävde en temperatur hos golvvärmeslingan i botten av betongplattan på drygt 36 °C. Vid 20 mm homogent furugolv var motsvarande temperaturer ännu högre, 35 °C i gränsskiktet trägolv/betong samt drygt 36 °C hos golvvärmeslingan.

Dessa höga temperaturnivåer i betongplattan medför att ångtrycket i betongens porer blir högre än normalt, vilket får till följd att betongen torkar snabbt och effektivt efter att trägolvet har applicerats.

Det visade sig att det är trägolvets unika kombination av egenskaper som möjligBygg & teknik 8/08

att de kan spricka, lossna från underlaget eller få stavsläpp. Om man dessutom lägger en plastfolie mellan betong och trägolv blir de mycket torra ännu fortare, men spänningarna bör bli mindre eftersom de då inte hindras från att krympa.

Plastfolien kan alltså i värsta fall orsaka mer problem än den förebygger. Speciellt gäller det med avseende på glipor utmed golvvinkeln och vid mycket stora golvytor.

Vid direktlimning med MS-lim hjälper betongen till att skydda systemet från direkt uttorkning genom att fukten i betongen kan transporteras upp i trägolvet, med på sikt blir det ändå mycket torrt. Eftersom studien designades och inriktades mot risker med för fuktiga golv är det svårt att säga något säkert om risken med för torra golv. Sannolikt blir sprickbilden och frekvensen annorlunda om golvet limmas jämfört med om det ligger löst på en plastfolie.

I projektet har inga skador på trägolven upptäckts. Undersökningsperioden har varit relativt kort, bara något år, och trägolven har inte kunnat torka ut på undersidan eftersom de limmats på en fuktig betongplatta. I samtal med trägolvleverantörer framkommer det att de i många fall tror att deras produkter klarar denna extrema uttorkning relativt väl. De är betydligt mera bekymrade för den uppfuktning man kan få varma, fuktiga somrar, då eventuell golvvärme är avstängd och vissa byggnader till och med kyls.

Slutsatser av projektet;

Stor risk för bristfälligt limförband.

På större delen av ytan hade endast topparna av rillorna kontakt med trägolvet. På vissa partier fanns det ingen vidhäftning alls (överst).

Vid preparering för dragprov lossade trissan och följde med dosborren upp.

det kan ansamlas. När fukten kommer upp i träet kan det fortsätta att vandra upp till ytan och torka eftersom transportprocesserna för fukt i träet sker med en större hastighet än i betongen. Denna mekanism förstärks avsevärt om betongen är varm och innehåller aktiva golvvärmeslingor.

I simuleringarna visade det sig att det inte finns några egentliga fuktrisker med att limma trägolv på varma betonggolv, tvärtom! Golven blir på sikt mycket torra och riskerar krympa i sådan omfattning

● Användning av golvvärme under uttorkningsperioden innan mattläggning sänker den relativa fuktigheten i betongen med cirka två till fem procent relativ fuktighet. Detta kan betyda mycket uttryckt i sparad torktid. ● Betongen närmast ett aktivt golvvärmerör är något torrare än mittemellan rören. Men skillnaden är inte alls så stor som man tidigare trott. Träffsäkrare simuleringar än nu möjliga att göra genom en säkrare uppdelning av fukttransport i två delar, ångdiffusion och kapillärsugning. ● Mätningar i kombination med de nya simuleringarna har visat på att fuktmätning bör ske med uttaget prov mittemellan två golvvärmerör på djupet, 0,4 D. Detta djup förefaller ligga inom en procent relativ fuktighet på säkra sidan i de fall som simulerats. ● Temperaturkorrektion för den relativa fuktigheten i betong har nu omarbetas (av RBK) då det visat sig att sambanden är mer komplexa än vad som tidigare antagits. ● Omvänd fuktvandring på sommaren på grund av golvvärmekudde borde inte behöva utgöra ett problem hos moderna grundkonstruktioner med tjocka isolerskikt, oftast bestående av cellplast. ● Det är svårt att åstadkomma bra vidhäftning då massiva brädor direktlimmas!

17

vårt svenska klimat. Vid varma golv är de ■ orimliga att uppfylla!

Referenser

Temperaturfördelningar i ett golv utan respektive med golvvärme, när värmen är på och när den stängts av. Tunn värmeisolering.

Temperaturfördelningar i ett golv utan respektive med golvvärme, när värmen är på och när den stängts av. Tjock värmeisolering. ● Det är inga egentliga risker för ”fuktproblem” med varma trägolv. Tvärtom!

En eventuell fuktisolering i form av PEfolie under trägolvet behöver inte hindra problem i varma trägolv, utan kan ibland istället skapar dem! ● Det är naturligt att trägolv får springor vintertid! Det är också naturligt att springorna blir större med golvvärme!

Tänk även på att massiva golvbrädor vill

kupa sig omväxlande uppåt och nedåt då golvvärmen sätts på och av! ● Det finns dock gränser för hurdana klimatpåfrestningar trägolv kan utsättas för.

Extrem uppfuktning sommartid kan då vara ett större problem än extrem uttorkning vintertid vid användning av golvvärme. Man bör också reflektera över var golvleverantörernas krav på 30 till 60 procent relativ fuktighet är rimliga med

Fredin H. & Skoog H. (2005), Fuktmätning i betong. Temperatureffekter samt korrigeringsförfarande vid RF-mätning. LTH TVBM-5057.

Nilsson L.-O. & Andersson A.-C. (1981). Golvvärme i betonggolv. Temperaturfördelningsberäkningar. Analys av fuktbalansen. Uppdragsrapport, avd Byggnadsmaterial, LTH, Lund.

Nilsson L.-O. (1987) Temperature effects in relative humidity measurements on concrete – Some preliminary studies.

Contribution to Nordic Symposium on Building Physics, Lund, August 1987.

Nilsson L.-O. (2004) EPS som isolering under platta på mark. Fuktaspekter.

EPS i grund och mark. Plast- och kemiföretagen, EPS-bygg.

Roots (2000). Fuktanalys av grunder som utföres med golvvärme. Utkast till projektbeskrivning till BFR. SP, Borås Sjöberg A, Nilsson L-O & Rapp T (2002) Fuktmätning i betonggolv med golvvärme. Etapp I: Förstudie. Publikation P-02:1, institutionen för Byggnadsmaterial, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2002.

Sjöberg A. (2003) Direktlimmat trägolv på betongunderlag – Teoretiska beräkningar av fuktbelastning från undergolvet. Rapport TVBM-3112, avd Byggnadsmaterial, LTH, Lund.

A Sjöberg & L-O Nilsson (2007a) Fuktmätning i betonggolv med golvvärme. Etapp II: Täta golvbeläggningar.

TVBM-3140, avd Byggnadsmaterial, LTH, Lund.

Sjöberg A & Nilsson L-O (2007b) Fuktmätning i betonggolv med golvvärme. Etapp III: Limmade trägolv. TVBM3141, avd Byggnadsmaterial, LTH, Lund Sveriges Byggindustrier (2001) Manual – Fuktmätning i betong. Godkänd av RBK, Rådet för Byggkompetens. www. rbk.nu.

Wengholt Johnsson H. (2000) Uttorkning av byggfukt i betongplatta med ingjuten värmekabel. Muntliga uppgifter om projektresultat under avrapportering.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

DRY-TOP Metal spärrskiktslaminat. Under- i- eller på alla golv med emissionsproblem.

Svart på vitt om täthet på atomnivå mot lukt, fukt, emissioner och gaser www.sparrskikt.se 18

Bygg & teknik 8/08

Betongföreningens rekommendationer om betonggolv snart klara Under några år har det byggts ett stort antal lager-, försäljnings- och industrilokaler i vårt land. Flera distributionsföretag har byggt nya centrallager, utländska företag som säljer livsmedel och byggvaror har etablerat sig samtidigt som köpcentra i många städer både blivit fler och större. I många fall får byggherrarna nöja sig med lägen utanför städerna, ofta på gammal jordbruksmark vilken ställer extra stora krav på golven.

På CBI Betonginstitutet har vi haft ganska många skadefall som handlar om betonggolv. Skadorna beror på olika faktorer som felaktiga antaganden om aktuella laster, för litet och felplacerad armering, för litet fibrer, felplacerade fogar, fel hållfasthetsklass på betongen, dålig härdning och dåligt väderskydd samt hårdbetong som släpper. Behovet av rekommendationer för alla som är involverade i processen för att beställa, projektera, bygga och använda golvet är därför mycket stort.

Som troligen är bekant för Bygg & tekniks [1, 2] läsare arbetar Svenska Betongföreningen sedan flera år tillbaka med att just ta fram sådana rekommendationer. Men varför dröjer de? Som ordförande i kommittén borde jag vara den som bäst kan besvara den frågan. Som jag ser det finns det tre tunga skäl till dröjsmålet: 1. Betongföreningens önskan att rapporten ska godkännas enhälligt av vårt lands expertis inom området.

2. Förekomsten av en rad svåra frågor som kräver sin lösning.

3. Brist på ekonomiska resurser.

ceras. Kärnpunkten är att man tillsätter en – ofta ganska stor – kommitté eller referensgrupp som består av vårt lands experter inom ämnet för rapporten. Alla föreningens medlemmar som är intresserade får delta i referensgruppen. På sitt första möte utser den en arbetsgrupp som skriver rapporten. Innan den trycks ska den först godkännas av referensgruppen och sedan av föreningens styrelse. Om man inte når konsensus i referensgruppen får arbetsgruppen söka revidera rapporten tills man når det. I många fall är detta inget problem men ifall man har några riktigt komplicerade frågor om vilkas lösning åsikterna går isär kan det ta lång tid att nå konsensus. Det finns fall då en del av texten lyfts ur rapporten och publicerats separat av den aktuelle textförfattaren själv.

Problem att brottas med

När det gäller golvrapporten har arbetsgruppen bland annat haft att brottas med följande problem: 1. Är ett pålunderstött betonggolv en bärande konstruktion?

2. Hur säkerställer man att sprickbredderna inte blir större än planerat?

3. Ska man rekommendera ett lämpligt betongrecept för golv?

4. Hur provar man fiberbetongs hållfasthetsegenskaper?

Platta på mark brukar inte räknas som en bärande konstruktion, trots att den i och för sig bär last. Men den är inte fribärande, spännvidden är noll. Ett pelardäck är däremot självfallet bärande, spännvidden ges av avståndet mellan närliggande pelare. Den pålunderstödda plattan är ett

mellanting, både mark och pålar bär last, åtminstone från början. Sedan brukar man anta att marken sätter sig varvid enbart pålarna bär last. Konsekvenserna av en skada är dock fortfarande små. Ingen riskerar att få betongen i huvudet. För att lösa problemet har arbetsgruppen tagit fasta på just konsekvenserna. Tillhör golvet ett höglager där skador kan leda till ojämnheter och till att lagerhyllorna välter? Vistas människor regelbundet i lokalen? Med ledning av svaren på de frågorna har arbetsgruppen tagit fram en tabell som visar vilken säkerhetsklass man ska välja för golvet. Tabellen gäller både platta på mark och pålunderstödd platta, men självfallet hamnar man oftare i säkerhetsklass 2 för den senare.

Betong spricker oftast

Att betong oftast spricker vet alla som verkar i betongsektorn. Dock finns det bland dem som beställer industri- och lagerlokaler många engångsbeställare som inte vet det. Det vill ha ett sprickfritt golv.

Men ifall man tar fram offerter på lösningar med spännarmering eller mycket små fogavstånd falnar ofta intresset i takt med kostnadsökningarna. Ett problem är att alla beställare inte får reda på detta.

Beställaren bör därför på ett tidigt stadium engagera en sakkunnig person som kan bistå honom eller henne. I rapporten trycker vi vidare starkt på behovet av ett möte med alla berörda innan projektet påbörjas.

För att förhindra tråkiga överraskningar har kommittén definierat fyra sprickbreddsklasser. Tanken är att beställaren

Det viktigaste skälet till att Svenska Betongföreningen skapades 1912 var att ta fram tekniska rekommendationer för betongkonstruktioner. Då föreningen 1990 återtog detta arbeta på allvar tog man fram riktlinjer för hur rapporter ska produ-

Artikelförfattare är Johan Silfwerbrand, CBI Betonginstitutet, Stockholm.

Bygg & teknik 8/08

Interiör från H&M:s lagerlokal i Eskilstuna.

FOTO: JERRY HEDEBRATT, TYRÈNS

Tekniska rekommendationer

19

på ett tidigt stadium ska avgöra vilken grad av uppsprickning han eller hon kan acceptera. Sedan finns det en informativ tabell som visar hur man når dessa sprickbreddsklasser genom att ställa krav på betongens fria krympning, välja rätt armering samt producera den på rätt sätt.

Generell rekommendation vansklig

Att ge en generell rekommendation för betongrecept är vanskligt eftersom kraven på golvet varierar mycket från fall till fall. Krav på bärförmåga, beständighet, slitstyrka, gjutning i kall väderlek, tidig belastningsstart och snabb uttorkning leder ofta till en hög hållfasthetsklass. Samtidigt innebär det mer cement och mer armering. Det är alltså en balansgång. I rapporten framhålls vikten av att välja en betong som krymper litet. Då minskar sprickrisken, sprickbredder, fogöppningar och tendensen till kantresning. Kommittén har emellertid inte velat helt avstå från att ge en praktisk rekommendation för ett tänkt normalfall och föreslår då ett betongrecept med ett vattencementtal på 0,55, vilket normalt ger hållfasthetsklassen C30/37. Vill man förbättra slitstyrkan och beständigheten är vakuumbehandling en fin metod som verkar hålla på att få en renässans. Andra alternativ som behandBesök byggteknikforlaget.se

las i rapporten är hårdbetong och ytslipning.

golv i den rapportbilaga som behandlar hållfasthetsprovning.

Störst åsiktskillnad

Många synpunkter på remiss

Det finns flera metoder att bestämma fiberbetongs hållfasthet och det kanske är denna fråga som innehållit de största åsiktsskillnaderna. Svenska Betongföreningens rapport nr 4 [3] – som när första utgåvan kom 1994 ansågs vara bland de främsta i världen om fiberbetong – lanserade en metod med rötter i USA och hos ASTM. Därefter har det kommit en europeiskt standard [4]. I den nya kommittérapporten utgår vi från den svenska metoden men vi har även tagit fram en enkel metod att överföra mätresultat från den internationella till den svenska. Därmed kan vilken som helst av metoderna användas. Båda utgår från böjprovning av balkar som väger mindre än 30 kg. Vid sidan av dem finns det förespråkare för provning av större, cirkulära fiberbetongplattor. De menar att de små provkropparna leder till en alltför stor underskattning av det verkliga golvets bärförmåga.

Kommittérapporter rekommenderar kraftigt balkprovning, men stänger inte dörren fullständigt för provning av större provkroppar. Dimensionering genom provning är ju ett tillåtet alternativ men man måste följa reglerna i Boverkets handbok [5]. Dessa ganska stränga regler upprepas och anpassas till fiberbetong-

Rapporten har varit ute på remiss. Synpunkterna var många men i den version som före årsskiftet kommer att presenteras för Betongföreningens styrelse har arbetsgruppen genom ett visst mått av jämkning mellan delvis diametrala åsikter kunnat tillgodose de allra flesta. Vi räknar därmed att rapporten ska kunna vara tryckt i början av 2009.

■

Referenser

[1]. Silfwerbrand, J. Industrigolv av betong – rapport från ett kommittéarbete.

Bygg & teknik, nr 8/06, november 2006, s. 29–34.

[2]. Silfwerbrand, J. Industrigolv – problem och lösningar. Betong, nr 6, december 2007, s. 59–61.

[3]. Svenska Betongföreningen: Stålfiberbetong – Rekommendationer för konstruktion, utförande och provning”. Betongrapport nr 4, utgåva 2, 1997.

[4]. SS-EN 14651:2005. Förtillverkade betongprodukter – Provningsmetod för betong med metallfibrer – Bestämning av böjdraghållfasthet. SIS Förlag AB, Stockholm, 2005.

[5]. Dimensionering genom provning.

Boverkets handbok. Boverket, Karlskrona, 1994. 27 s.

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är typgodkänt, testat och certifierat av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser.

Granabsystemet kombineras i många projekt med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

Granabsystemet är miljövarudeklarerat och består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

20

Bygg & teknik 8/08

Mätmetoder för fuktmätning i avjämningsmassor Fuktmätning i avjämningsmassor sker sällan trots att skaderisken är stor på lim och golvbeläggning. Orsaken till få mätningar är att det saknats en utprovad mätmetod som varit gemensam för hela byggbranschen. I ett SBUF-projekt har olika mätmetoder nu undersökts. Resultaten har visat att uttag av en hel 35 mm borrkärna från yta till botten som krossas före avläsning har gett snabbast och säkrast resultat.

Projektet ”Mätmetoder för fuktmätning i avjämningsmassor” har pågått sedan januari 2007 i syfte att studera hur olika mätmetoder lämpar sig för att mäta fukt i avjämning före mattläggning. Projektet har finansierats av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), Golvbranschens Riksorganisation (GBR) och Golvbranschens Arbetsgrupp för golvavjämning (GAGG). För projektansökan står NCC Constructions i Norrköping (Jan Heyman) med WSP Environmental i Malmö (Jörgen Grantén) som projektledare. Projektet ska vara avslutat i oktober 2008 och resultera i ett förslag på lämplig mätmetod.

Syftet med fuktmätningar inför mattläggning är att undvika att kemiska skador uppstår på lim och golvbeläggning efter mattläggning. Skador kan uppkomma dels som synliga mattsläpp och blåsbildning, dels som en helt osynlig nedbrytning av limmet som medför ökade emissioner till inomhusmiljön. Denna typ av skada som varken syns eller luktar i rummet, men som riskerar att påverka brukarnas hälsa upptäcks sällan överhuvudtaget.

Limfabrikanterna anger att kritisk fuktnivå för lim är 85 procent relativ fuktighet. Avjämningsleverantörer har gett rekommendationer för hur lång torktiden är för olika produkter, tjocklekar och torkklimat och enskilda leverantörer har gett anvisningar för hur de anser att fuktmätningar ska utföras. Leverantörerna anser att fuktmätning bör göras i normaltorArtikelförfattare är Jörgen Grantén WSP Environmental, avdelning Byggnadsfysik, Malmö.

Bygg & teknik 8/08

kande produkter, men inte i självtorkande produkter trots att skaderisken och påverkan på limmet är desamma. Det finns alltså oklarheter i hur fuktfrågan ska hanteras.

Vid en relativ fuktighet strax över 85 procent kan en skada av nedbrytningskaraktär ta ett flertal år innan den överstiger mättekniska riktvärden och på allvar påverkar inomhusmiljön. Dessa förhållanden har undersökts i tidigare utredningar ”Fuktsäkerhet vid limning på lågalkalisk avjämning” och ”Uppföljningsmätningar efter 2 år, del 2” som finns att ladda ner på SBUF:s hemsida.

I nu gällande Boverkets byggregler (BBR06) finns råd om att entreprenören ska verifiera att förekommande material inte utsätts för fukt över materialets högsta tillåtna fukttillstånd. Detta ställer krav på att fuktmätning görs i angränsande material, det vill säga i avjämningen. Hittills har mätning ofta gjorts noggrant i betongunderlaget, medan mätning av fukt i avjämningen uteblivit. Fuktnivån i avjämningen är naturligtvis helt avgörande för fuktbelastningen på limmet.

För betongbjälklag har Rådet för Byggkompetens (RBK) sedan 1990-talet föreskrivit hur fuktmätning ska gå till för att bedöma det högsta fukttillstånd limmet kommer att utsättas för. För att mätmetoden för avjämningsmassor ska bli ”RBK-godkänd” och införd i samma sys-

tem återstår att metodens mätfel noga fastställs.

Test av mätmetoder

Projektupplägget har omfattat fyra provkroppar av sex olika fabrikat med 50 mm avjämning. Vid fyra olika tillfällen, efter olika grad av uttorkning, har provformarna testats genom att fuktmätningar genomförts med totalt fem stycken olika mätprinciper. Totalt har 22 fuktmätningar gjorts i varje provkropp med olika instrument och mätdjup. Direkt efter provtagning har provformarna belagts med limmad golvbeläggning för att i efterhand bestämma fuktnivån som limmet utsätts för efter fuktomfördelning. Denna så kallade slutmätning utgör det ”verkliga resultatet” som övriga fuktmätningar kan jämföras med.

Försöket omfattade endast gjutning av normaltorkande avjämning på tätt underlag, eftersom detta fall inte påverkas av underlaget. Att beräkna fuktomfördelningen efter mattläggning då underlaget är ett betongbjälklag under uttorkning med ett nylagt avjämningsskikt är mycket komplicerat. Forskning pågår inom Lunds tekniska högskola, Lund, inom detta område (se vidare Magnus Åhs licentiatavhandling ”Moisture redistribution in screeded concrete slabs” 2007).

En svårighet med att mäta rätt är att skillnaden i fukttillstånd mellan botten

Gjutning av provformar med olika produkter.

21

Provformar med ingjutna givare.

och yta blir stor inom ett relativt tunt skikt. Vid mätning är det väsentligt att resultatet kan prediktera vad fuktnivån blir i ytan efter mattläggning då fukten omfördelats (utjämnats) mellan yta och botten.

För betongkonstruktioner har detta lösts genom att fuktprofilen genom ett tjockare bjälklag studerats och att man därefter bestämt att mätning på 40 procent mätdjup (för enkelsidig uttorkning) motsvarar den fuktnivå som ytan efter en tid erhåller efter mattläggning. Mätning på ett sådant så kallat ”ekvivalent mätdjup” då avjämningen bara är exempelvis 20 mm blir mycket svår att säkerställa då den relativa fuktigheten ofta kan variera mellan 70 till 95 procent inom avjämningsskiktet.

Mätmetoder som efter en förundersökning bedömdes vara lämpliga och som provats i projektet är: ● Borrhålsmätning på två djup ● Ingjutna givare av tre olika sorter på två djup

22

Uttag av prov som avlästs på fuktlab på fyra mätdjup ● Uttag av borrkärnor från yta till botten med två olika diametrar ● Fuktkvotsmätning på uttagna prov.

En fördel med upplägget är att alla mätmetoders resultat kan jämföras med ett och samma slutvärde, det vill säga värdet i ytan efter mattläggning.

Resultaten har samvarierat väl med resultaten i yta efter mattläggning och fuktomfördelning.

Mätresultaten redovisas i rapporten som: 1. Jämförande diagram där alla mätmetoders resultat framgår.

2. Uttorkningskurvor för respektive produkt utifrån uttagna prov på olika mätdjup.

3. Sorptionskurvor för olika produkter, det vill säga jämförelse mellan relativ fuktighet och fuktkvot.

4. Fuktprofiler utifrån mätning på olika mätdjup.

En mätrutin har tagits fram för mätmetoden ”uttag av hel 35 mm borrkärna” som dels beskriver metodiken vid provtag, dels anger vad som ska redovisas i samband med redovisning av resultaten.

För att få mätmetoden godkänd som RBK-metod kvarstår arbete med att be-

●

Resultat från försöken

All mätdata har sammanställts i jämförande diagram där medelvärden och standardavvikelse redovisats för skillnaden mellan mätresultat och slutvärde. Avvikelsen från detta jämförande slutvärde har ritats upp för varje mätmetod i ett diagram för att åskådliggöra hur väl mätmetoden fungerat. Resultaten visar en stor spridning trots laboratoriemässiga mätförhållanden. Den metod som visat sig vara mest lämplig är uttag av hel 35 mm kärna från yta till botten av avjämningen.

Samtliga provformar under mätning.

Rekommenderad mätmetod – uttag av hel 35 mm borrkärna.

stämma samtliga mätfel som kan förekomma för vald mätmetod. Detta kräver noggranna försök för att bestämma mätfelen och precisera exakta regler för hur mätfelen ska avgränsas vid praktiska mätningar i fält. Vissa försök har gjorts inom projektet i syfte att fastställa de grova mätfelen och för att bedöma om metoden är lämplig. Grova fel som kontrollerats är: ● Tid för jämvikt mellan uttag av kärna till avläsning på lab. ● Inverkan av värmeutveckling vid borrning. ● Olika grad av krossning av provet och dess påverkan på resultatet.

En stor fördel med projektet har varit att leverantörerna deltagit aktivt. Förhoppningen är att resultaten på så sätt kommer att spridas och att mätmetoden börjar användas ute på byggen så snart som möjligt, så att risken för framtida skador minskar.

■ Bygg & teknik 8/08

Brant tak

Plattak

Utvändig isolering

Invändig isolering

Neopor®: Innovation på isoleringsmarknaden Cellplast i Neopor® isolerar upp till 20% bättre än konventionella EPS-cellmaterial i samma tjocklek.

Detta skonar miljön och sparar på resurserna samtidigt som värmekostnaderna sänks. För användning i alla slags hus inklusive passivhus. Neopor® – den innovativa isoleringsprodukten för ekoeffektivt byggande.

www.neopor.se

Översta bjälklaget

Skalelement

PROMASTOP®-U

MASTERBOARD®

PROMATECT® 100 MASTERBOARD®

PROMATECT® L/100

PROMATECT® H/100

PROMASTOP® CSP/L PROMASEAL®-S

VI BRINNER FÖR DITT BYGGPROJEKT BOARDS SEALANTS GLASS

PROMATECT® H/100

PROMAT SYSTEMGLAS®

PROMATECT® LS/L500

C AN

SI

RM

UM

IN

SU

L AT I

NG PERFO

CALCI

S

T

T

HE

TE

CHN

OLOGY BEHIN

D

COATINGS INDUSTRY

E

Ca Si O TE 6 6 17 (OH) CA 2 LI

PROMATECT® LS/L500

VERMICULUX® PROMATECT® H/L/200

BE

UNDERGROUND Promat är specialister på förebyggande passivt brandskydd med kunskap om lokala bestämmelser och byggnadstraditioner. Därmed får du den mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga lösningen för just ditt byggnadsprojekt.

För mer information och för upplysningar om lokala samarbetspartners och representanter: info@promat.se eller besök oss på www.promat.se

Best Insulating Performance Best Insulating Performance

Radonsäkrad Vattentät grund i nya byggnader

Grace Construction Products Nu lanserar Grace för svenska markanden - Preprufe Unikt självhäftande membran som inte klibbar • Hindrar Radon att tränga in genom grunden • Ger ett vattentätt skydd under och från sidan • Lätt att handera • Enkelt att montera • Kostnadseffektivt • Klibbfritt vid montage • Klister aktiveras av färsk betong • Använt under många år

www.graceconstruction.com 24

042-167800

Bygg & teknik 8/08

Mikrobiologi i golv och grund:

Egentliga mögelsvampar är ytligt växande svampar som knoppar av stora mängder sporer. De är anpassade till att tillgodogöra sig lätt nedbrytbara kolhydrater. Det är därför som de så ofta angriper olika former av livsmedel och även förekommer på ytor av det ofta snabbtorkade virke som används som byggnadsmaterial, där det finns gott om lätt tillgänglig näring. En nyss uppsågad virkesyta utgör ett ”dukat bord” för mögelsvampar. Många kan också angripa mera svårnedbrytbara ämnen, som till exempel cellulosa. De förekommer därför på trä- och cellulosabaserade produkter och i sågspån.

Det finns alltid sporer och små fragment av svamphyfer i luften. Men för att en mögelkoloni ska kunna växa till behövs en kombination av god näringstillgång och, inte minst, fukt. Många av de arter man påträffar i byggnader är anmärkningsvärt torktåliga, men ingen klarar sig helt utan fukt. Vattnet måste inte vara i vätskefas. Det räcker ofta med den vattenånga som finns i luften, när den relativa fuktigheten överskrider 75 procent, vid 15 till 20 °C. Flera av de arter som man påträffar i byggnaden i ”onormal mängd” i samband med en fuktskada, är sådana som i naturen fungerar som nedbrytare i jord. Där spelar de mycket viktig roll i det naturliga kretsloppet. Till dessa hör actinomyceterna, som på svenska kallas för strålsvampar, men som egentligen är bakterier. Anledningen till att de kallas svampar trots att de egentligen inte är det, är att de ofta bildar förgrenade celltrådar som påminner om ett svampmycel. Den speciella lukten av matjord, eller den som man kan känna när man kommer in i en källare, alstras av strålsvampar. I rätt sammanhang kan sådan lukt vara angenäm. Men det är knappast trevligt när det finns en strålsvampstillväxt i byggnaden och dunsterna sätter Artikelförfattare är Åslög Dahl och Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB, Göteborg.

Bygg & teknik 8/08

Mögelhyfer i en spricka i en bit trä (bild från svepelektronmikroskopi, SEM).

sig i möbler, textilier och andra porösa material.

Mögel- och strålsvampar

Uttrycket ”mögel”, så som det används i dagligt tal, omfattar en mängd olika organismer inom de två grupperna egentliga mögelsvampar och strålsvampar. De olika arterna kan ha sina individuella preferenser för ett visst substrat, en viss fuktnivå och temperatur. Men i stor utsträckning är det en slump vilken art som koloniserar ett visst material. Den som kommer först, kan komma att dominera sin växtplats. Konkurrensen mellan olika mögelsvampar på ett tillgängligt underlag är mycket hård.

Det gäller att vara snabbast, mycket stresstålig och mest konkurrenskraftig i förmågan att utnyttja befintliga resurser är inte lätt för nästa svamp att etablera sig, om den första redan har hunnit börja växa.

Det anses att mögelorganismernas aktivitet i virket gör det lättare för rötsvampar att få fäste, när en fuktskada inträffat. För att en rötsvamp ska kunna etablera sig måste träfibrerna i substratet ha kommit i kontakt med vätska och ha mättats med vatten. Till skillnad från mögelsvamparna bryter rötsvampar ner cellulosa eller lignin i virket. Dessa är de beståndsdelar i träet, som är viktigast för att ge stadga.

De kan alltså orsaka hållfasthetsproblem och i värsta fall förstöra byggnaden. Vissa rötsvampar bryter i första hand ner cellu-

FOTO, SAMTLIGA: ELISABETH GILERT

Hur svamp och bakterier kan ställa till med problem

losa (brunrötare), medan andra lever både på vedämnet lignin och på cellulosa (vitrötare). I naturen finner man rötsvampar på död eller döende ved, stubbar och lågor. Både vit- och brunrötearter påträffas i byggnader, men det är brunrötearterna som orsakar flest skador. Det kan bland annat förklaras med att de framför allt angriper barrträdsvirke. Tall och gran är ju de vanligaste byggnadsmaterialen.

Fruktad rötsvamp

Den mest fruktade rötsvampsarten, brunrötaren äkta hussvamp (Serpula lacrymans), kan på kort tid orsaka skador för hundratusentals kronor. Den finns inte i våra skogar, utan har ett sannolikt ursprung i Himalayas förberg. I första hand lever den på cellulosa i fuktigt trä, men koloniserar också gärna material som innehåller kalk och järn, som till exempel betong, tegel, murbruk och kalksten. Vid ett nytt husbygge ska man vara särskilt uppmärksam på om platsen varit bebyggd tidigare, eftersom svampen har ett seglivat mycel som kan överleva i marken flera decennier. Svampen kan bilda långa, rotlika mycelsträngar, som kan växa flera meter tills det når fram till nytt trä att växa i.

När svampen väl har etablerat sig, kan den växa också i torrt virke, eftersom den kan ”hämta” vatten genom dessa strängar.

Under för svampen gynnsamma omständigheter kan den växa 5 till 6 mm på ett 25

Mögelhyfer i betong. ”Kuberna” är sandkornen som ingår i betongen (bild från svepelektronmikroskopi (SEM).

Mögelhyfer i kontaminerad glasull, som sannolikt har förvarats på fel sätt innan den monterats (SEM).

Den torktåliga mögelsvampen Eurotium påträffas ofta på undersidan av linoleummattor, som ligger på betong.

dygn. Fruktkropparna är tjocka och platta med veckad ovansida. Den är gulgrå till rödbrun, och har ofta en bred ljusare kant.

De kanelbruna sporerna behåller grobarheten länge, tack vare sin tjocka sporvägg. Det angripna träet faller sönder i stora kubformade klossar, och pulveriseras så småningom helt. Även andra röt-

svampar orsakar omfattade skador, men saknar den för äkta hussvampen unika förmågan att transportera vatten. När rötangreppet är ett faktum, kan det vara mycket väsentligt att veta vilken art det är fråga om, eftersom åtgärderna skiljer sig mycket, både med avseende på arbetsinsats och kostnad.

Vid planering och vård av en byggnad är det alltså viktigt att ha klart för sig vilka förutsättningarna för tillväxt av mikroorganismer är. En omsorgsfullt utförd dränering är en självklarhet, liksom att man omedelbart åtgärdar vattenläckor i huset.

Eftersom både mögelsvampar och strålsvampar är beroende av tillgång på organiskt material, måste man också vara mycket noggrann med att avlägsna ”onödiga” näringskällor från marken där huset ska stå. Löv, träbitar, grenar, sågspån och liknande måste städas undan.

En uteluftsventilerad krypgrund får lätt problem med mikroorganismer, och måste därför hållas så ren och torr som möjligt.

Det är frestande att använda utrymmet som förvaringsplats, men det ska man inte göra. Allt som har sitt ursprung i levande material kan ju fungera som näring för de oönskade organismerna. Det är lämpligt att städa minst en gång per år.

Den som besöker sin ouppvärmda sommarstuga på vintern, brukar mötas av en speciell instängd lukt, som kan associeras till mögel. Men det är faktiskt inte på vintern som risken för mögeltillväxt är störst.

Den relativa luftfuktigheten är nämligen lägre då än vad den är utomhus. Men på sommaren, när det blir varmt ute, strömmar utomhusluften in i den svala grunden genom ventilöppningarna och möter kalla ytor på marken, på murarnas insida och på bjälklaget. Då kondenseras luftens innehåll av vattenånga, och möglet får gynnsamma tillväxtbetingelser. Ju större temperaturskillnad det är mellan uteluften och grunden under sommarhalvåret, desto högre brukar den relativa fuktigheten vara i grunden. Den är ofta högst i augusti-september, men snabb mögeltillväxt kan uppstå redan tidigare om en kall vår följs av en värmebölja. Eftersom risken för kondens är så stor, är det viktigt att bjälklaget utförs av fukttåligt material.

Konstant markfukt är egentligen den största boven, och det förändrade klimatet med varma vintrar och ökad nederbörd kan alltså bli bekymmersamt för krypgrundsägaren. Fukten ångar upp från marken inuti krypgrunden om denna inte är täcks av en avdunstningsspärr, till exempel i form av en plastfolie som hålls på plats med stenar. Marklutningen bör om möjligt förändras, så att ytvattnet rinner bort från huset.

Källare och krypgrunder utsatta

a

b

c

Actinomyceter. a. Massförekomst. b, c. Celltrådar av två olika sorters actinomyceter i stark uppförstoring (SEM).

26

Över huvudtaget är källare och krypgrundar mest utsatta för fuktskador, jämfört med andra delar av byggnaden. Angreppen domineras av den fruktade arten äkta hussvamp (Serpula lacrymans). Därefter följer de mer fuktkrävande svamparna tandgröppa (Leucogyrophana pinastri), liten hussvamp (L. pulverulenta) och källarsvamp (Coniophora puteana). De tillhör alla samma familj. Precis som äkta hussvamp har de övriga tre arterna också tillplattade fruktkroppar och gul- eller Bygg & teknik 8/08

rödbruna sporer, men de saknar förmåga att transportera vatten. Skador orsakade av dessa svampar måste givetvis åtgärdas, men sanering är inte lika omfattande och kostsamma som vid angrepp av äkta hussvamp.

När husgrunden ska utgöras av en betongplatta på mark måste man redan från början se till att man inte bygger in mögelproblem. Det är viktigt att använda sand av god kvalitet till betongen, vilket i detta sammanhang innebär att sanden ska innehålla så lite organiskt material som möjligt. Också under själva torkningsprocessen måste man hålla ”god hygien”. Vi kommer ihåg ett fall, då de boende i ett relativ nytt hus klagade på dålig lukt. När betongen frilades, fann vi spår efter stövelbeklädda fötter tvärs över plattan, där varje ”avtryck” utgjordes av en matta av strålsvampstrådar! Man behövde inte vara Sherlock Holmes för att förstå att någon som nyss trampat i jord inte orkat gå runt den nyuppförda, fortfarande något fuktiga betongplattan utan hade tagit en genväg. När betongen täcktes med nästa skikt, skapades en fuktig miljö där strålsvamparna trivdes utmärkt.

Det är också olämpligt att såga eller utföra annan dammande verksamhet i anslutning till en inte helt torr betong. Sågspån och andra små fragment som fastnar i betongen utgör en grogrund för tillväxt av mikroorganismer. När betongen äntligen är riktigt torr, ska den städas noggrant innan nästa skikt, till exempel en plastfolie eller ett uppreglat övergolv, läggs på.

Betongens yta måste vara helt fri från biologiskt material: virkesrester, spån och liknande. Det är lämpligt att använda en industridammsugare med ett så kallat Hepa-filter. Ett sådant filter samlar upp även de minsta partiklarna. En annan viktig hygienåtgärd gäller förvaringen av byggnadsmaterial. Reglar som gjuts in i betongen utgör i sig själva ett underlag för mögeltillväxt, och är ännu mer så om de inte förvarats på ett sätt så att de inte är torra och rena vid ingjutningen. Isoleringsmaterial i form av mineralull kan vara fuktigt och smutsigt när man lägger på det, om det legat utomhus och i direkt kontakt med marken utan att vara skyddade för väder och vind. Det är stor risk att man bygger in såväl mögelorganismerna, som den fukt och den näring som de behöver för att trivas.

När plattan är färdiggjuten, måste allt formvirke avlägsnas. Det är vanligt att man inte är tillräckligt noggrann och därför glömmer något. Även om bara mindre träbitar finns kvar, kan det leda till ett rötsvampsangrepp, i värsta fall (och oftast) av äkta hussvamp. Bland rötsvampar är äkta hussvamp den överlägset vanligaste, även i golv.

Svamphyfer av äkta hussvamp (Serpula lacrymans) genomväver här ett grovkornigt material som använts i grunden för att utgöra ett kapillärbrytande skikt.

och till exempel av vindfällen, inte minst efter de svåra stormarna Gudrun 2005 och Per 2007. Svampsporerna sprids såväl med vind som av inseker. Svampens mycel tränger ner några millimeter i virket och ger missfärgningar genom sin produktion av det mörka färgämnet melanin.

Missfärgningarna indikerar att virket har nedsatt kvalitet. Svampen penetrerar märgstrålarna och perforerar tunnare cellväggar, vilket ökar vedens förmåga att ta upp vatten. Under upprepade perioder av hög fuktnivå och i närvaro av andra mögelsvampar och egentliga bakterier, kan

Vid tröskeln på det här vackra golvet växer en ganska liten fruktkropp av äkta hussvamp…

… men förekomsten visar sig stor.

När golvet öppnas bakom samma tröskel ser man att det är helt genomvävt av hussvampsmycel.

Virkesval

Infektion av trädet sker ofta redan trädet finns kvar i skogen, både av levande träd Bygg & teknik 8/08

I mycelet under golvet finns också fruktkroppar.

27

Några släktingar, a) liten hussvamp (Leucogyrophana pulverulenta) och b) källarsvamp (Coniophora puteana), till den äkta hussvampen (Serpula lacrymans) bildar liksom denna rotliknande myceltrådar. De har också virkesnedbrytande egenskaper och ställer till skada. Men sanering kräver inte lika omfattande och kostsamma åtgärder som den äkta hussvampen.

För lekmannen är de svåra att skilja.

det angripna träet drabbas av mögelröta (soft rot). Det blir också mer mottagligt för egentliga rötsvampar. Detta kan äventyra hållfastheten.

Alla underliggande skikt – betong, bjälklag med mera – måste torkas ut ordentligt och rengöras ordentligt innan övergolvet läggs på, och man bör vara särskilt försiktig vid täta ytbeläggningar.

Vi har haft många fall från förskolor, där torktåliga mögelsvampar som till exempel Eurotium påträffats under linoleummattor som lagts direkt på betong. Även det lim som används kan fungera som substrat för torktåliga mikroorganismer.

Under andra ytgolvsmaterial, som plastmattor och parkettbrädor, kan möglet också trivas. I lumppapp och korksmulepapp som används till dämpning under trägolv finns det mycket cellulosa. Inte minst den porösa korksmulepappen har en tendens att mögla. Under varje korksmula som sitter nedsänkt i tjärskiktet

finns ett litet luftfyllt rum som kan fungera som ett växthus, när luftfuktigheten är tillräckligt hög. Vi ser ofta i våra analyser att både strål- och mögelsvampar trivs utmärkt där.

Allt mögel luktar inte

Det är ofta dålig lukt som ger misstanke om en mögelskada. Det är dock viktigt att komma ihåg att allt mögel inte luktar, och också att det inte går att försäkra sig om att det inte finns mögel genom att bara titta på den misstänkt angripna platsen. Mögelangrepp är oftast osynliga för blotta ögat, även när tillväxten är ”onormalt stor” och indikerar fuktskada. Det kan löna sig att låta göra en analys av materialets yta i mikroskop. Tillsammans med en byggnadsteknisk undersökning har sådana analyser en viktig funktion. Mätningar av förekomst av sporer i luften kan, jämte andra undersökningsmetoder, vara ett sätt att bli uppmärksam på mögelhärdar i ut-

Alla svampar man träffar på är inte lika allvarliga, och en korrekt artbestämning är viktig. Här är grundens insida bevuxen med vedsvampen kraterskinn (Amphinema byssoides), som inte är vednedbrytande. Den kan emellertid lätt förväxlas med rötsvampar, som ofta uppträder i byggnader.

28

rymmen som har kontakt med inomhusluften.

■

Litteratur

Byggforskningsrådet 1992. Innemiljö och människors hälsa. Fukt. Hus och hälsa 2.

Jonsson, Roland. 2008. Röta i hus. En sammanställning av Botaniska Analysgruppens analyser under perioden 1999– 2007 av rötskadade byggnader. Uppsats för magisterexamen i Biologi, 30 hp. Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet (Stencil).

Palfreyman, JW. The Domestic Dry Rot Fungus, Serpula lacrymans, its natural origin and biological control. www.arcchip.cz/w08/w08_palfreyman2,p df on 2008-10-10.

Samuelsson, I. 1985. Mögel i hus. Orsaker och åtgärder. Statens Provningsanstalt, teknisk rapport. Åberg, Olle. 1995. Kryprumsgrunder.

BFR T10:1995.

Murskålen (Peziza cerea) är inte heller någon rötsvamp, men förväxlas ofta med hussvamp.

Bygg & teknik 8/08

B&t 8/08

Innemiljöproblem orsakade av brister i golv De flesta innemiljöproblem är orsakade av fuktrelaterade brister i golvkonstruktionen. Skador i golv påverkar även inomhusluften i stor utsträckning på grund av att termiken i en byggnad transporterar föroreningar från golvkonstruktionen upp till människor som vistas i en byggnad. En annan förklaring till att innemiljöproblemen är högt representerade för golv jämfört med andra delar av byggnaden är att vatten från exempelvis läckage på en ledning via gravitationen tar sig nedåt och stoppas upp först vid golvkonstruktionen. Om läckagen uppstår högre upp exempelvis som takläckage är det större chans att man upptäcker läckaget och kan åtgärda det innan det orsakar så pass stora skador som leder till innemiljöproblem. För de flesta skadade golvkonstruktioner kan man inte ovanifrån med blotta ögat avgöra om de är skadade eller inte.

Mögel i uteluftsventilerade kryputrymmen är vanligt och orsaken är att denna konstruktion innebär att under sommaren och hösten är miljön gynnsam för mögeltillväxt (Den relativa fuktigheten högre än 70 till 75 procent). Om klimatet ute är 20 ºC och den relativa fuktigheten 70 procent så blir relativa fuktigheten 90 procent i kryputrymmet om det är 16 ºC där, enbart orsakat av krypgrundens ventilationsluft. Detta innebär att ventileringen under sommaren och hösten tillför fukt till grunden. Under vintern och våren är det varmare i krypgrunden jämfört med utomhusluften, vilket medför att ventileringen under denna period torkar ut grunden. Det mest optimala vore att ventilationen i grunden kunde justeras efter de respektive driftsfall som var rådande. Detta innebär att man borde ha

Artikelförfattare är Anders Gustavsson, Byggmiljögruppen, Uppsala.

30

justerbara ventiler till uteluftsventilerade grunder. Detta är förmodligen inte realistiskt då majoriteten av brukarna ej skulle röra ventilerna eller ens veta om att de går att justera. Markytan är nästa källa till fukttillförsel, fukten tillförs luften via avdunstningen från markytan. För att minska fukttillförseln bör man lägga en plastfolie på markytan, folien bör täcka hela markytan och avslutas så nära grundmurar som möjligt. Runt byggnaden bör man kontrollera så att fall finns från byggnaden och att regnvatten ej släpps direkt invid huslivet så det kan rinna in i grunden. Har man lagt ut en plastfolie på marken måste man se till att inget vatten kan rinna ut ovanpå plastfolien. Som säkerhet kan man punktera folien i dess lågpunkter för att minimera fukttillförseln till luften för det vatten som eventuellt rinner in på folien. Skadorna av den förhöjda fuktnivån i grunden kan vara allt från i stort sett inga till omfattande rötskador. Är bjälklaget av betong blir det oftast inga skador, men den förhöjda fuktigheten kan orsaka elak lukt från påväxt i marken som via luftläckage kan tränga upp i rumsluften. I äldre byggnader från 1950talet byggde man med prefabricerade betong (Erge bjälklag) ovan uteluftsventilerad grund. En golvkonstruktion reglades sedan upp ovan bjälklaget och isolerades ofta med kutterspån. Det som hände i denna typ av konstruktion var att betong-

en blev lika fuktig som det var i grunden under. Det organiska materialet närmast betongbjälklaget blev mögelpåväxt och mögellukt trängde upp till rumsluften. Är bjälklaget av trä med blindbotten av organiskt material är risken mycket stor att undersida av blindbotten blir mögelpåväxt. Omfattningen av påväxten är beroende på av hur länge den kritiska fuktnivån överskrids och hur mycket den överskrids. I allvarligare fall kan det gå så långt som till rötskador i bärlinor och bjälkar av trä. I vissa fall, speciellt i äldre byggnader, kan konstruktionen angripas av äkta hussvamp vilken på relativt kort tid kan orsaka omfattande rötskador på bärande konstruktioner. Detta leder till omfattande saneringsarbete.

Golv med isolering ovan betongplattan

Uppreglade golv på betongplattan, ofta med spikbrädor nedtrampade i betongen, var ett vanligt förekommande byggnadssätt för småhus under 1960-70-talen. Då isoleringen ligger ovanför betongplattan blir betongens temperatur relativt lika som markens, vilket medför att den relativa fuktigheten i betongen blir ungefär lika som för marken – det vill säga den relativa fuktigheten är lika med 90 till 100 procent. Ibland ligger det en plastfolie som fuktskydd på betongen och då har man ofta spikbrädorna under folien. Detta resulterar i att spikbrädorna är mättade

Krypgrund med angrepp av äkta hussvamp.

Bygg & teknik 8/08

terier växer till på föroreningar som finns i sanden. Ofta monterade man innerväggar av regelkonstruktion och gipsskivor på betongplattan. Betongbjälklaget avjämnades med sand, vilket medförde att gipsskivepappen och träsyllen hamnade i en fuktig miljö med mögelpåväxt som följd.

På gipspapp är det vanligt att mögelsvampen Stachybotrys chartarum växer, vilket är mycket allvarligt då den kan producera toxiner (gifter). Vid sanering av denna typ av mögelsvamp måste man iaktta stor försiktighet så att man inte sprider den till omgivningen.

Flytande golv på mellanbjälklag

Mögelpåväxt på blindbotten av masonite.

med vatten och ofta kraftigt rötskadade.

De delar som ligger ovan plastfolien ligger torrt är ej mögelpåväxta, men kan ha blivit luktsmittade och tagit åt sig mögellukt. Ibland har man inga nedtrampade spikbrädor, men plastfolien är bristfälligt överlappande eller täcker ej hela betongytan. Detta resultera ofta i mögelpåväxt på de delar som har kontakt med betongytan och i de flesta fall så känns en lukt av mögel av varierande intensitet i rummet genom att termiken drar upp luft från golvkonstruktionen.

En vidareutveckling av det uppreglade golvet är det flytande golvet. På betongen lades ett avjämnande sandskikt och sedan en plastfolie som fuktskydd varefter en cellplastisolering och golvspånskiva monterades. Samma förutsättningar gäller för det flytande golvet som för det uppreglade, det vill säga att betongen blir lika fuktig som marken (den relativa fuktigheten är lika med 90 till 100 procent). Detta medför att även sanden får samma fuktighet, vilket innebär att mögel och jordbak-

Uppreglat golv med trä direkt på betongplattan och kvarlämnat byggspill.

Fyllnadsbjälklag med mycket organiskt material inblandat.

Bygg & teknik 8/08

Flytande sandavjämnande golv finns även på mellanbjälklag, där mögel/bakterier kan växa till i föroreningar i sandskiktet vid utläckande fukt från exempelvis brister i fuktskyddet i äldre badrum.

Ofta åtgärdas endast badrummet när den gamla membranisoleringen tjänat ut. Fukten som runnit ut i angränsande fyllning upptäcks ofta inte och torkar ut av sig själv och detta resulterar i att möglet/ bakterierna som vuxit så länge det har läckt finns kvar och förorenar inneluften.

En äldre typ av konstruktion är det flerskiktade fyllnadsbjälklaget, där ett lager slagg, kolstybb eller byggmästarfyllning (byggavfall i form av bruk, tegelkross, lättbetongkross, diverse organiskt material med mera) lades på konstruktionsbetongen varpå ett tunnare betongskikt lades på. I dessa fyllningar ingår nästan alltid organiskt material, vilket gör att mögeltillväxt uppstår om fukt tillförs i samband med vattenskador eller ombyggnadsarbeten. Vid ombyggnadsarbeten är det mycket vanligt med sågning i överbetongen med vattenkylning för att lägga ned avloppsledningar. Detta kan resultera i att vatten rinner ned i konstruktionen och blöter upp fyllningen. Har man ingen kontroll på fukten i från sågningen och om man ej kontrollerar fuktförhållanden i konstruktionen innan man ska bygga igen är risken mycket stor för att mögelpåväxt uppstår i fyllningen. Detta kan resultera i

Limnedbrytning orsakad av fukt in under mattan vid golvbrunn.

31

Svärtning ekparkett på grund av kaseinhaltigt flytspackel under.

att kostsamma åtgärder behöver utföras i golvkonstruktionen relativt snart efter att hyresgästen flyttat in i nyrenoverade lokaler.

Emissioner från golv

Problem med emissioner från golv började uppträda då de lösningsmedelsbaserade golvlimmerna förbjöds av arbetsmiljöskäl och ersattes av vattenbaserade golvlimmer. De vattenbaserade limmerna bryts ned av fukt och alkali i betongen.

Nedbrytningsprodukter bildas och avgår upp genom mattan till rumsluften. De tidi-

Dubbla mattor med mögelpåväxt mellan mattor.

gare lösningsmedelsbaserade limmerna påverkas ej av fukt. Vid hög alkali sker nedbrytning om den relativa fuktigheten är högre än 85 procent vid lägre alkali exempelvis genom att lägga avjämningsmassa med lägre pH-värde kan den relativa fuktigheten vara högre innan nedbrytningen startar. Då nedbrytning skett kan man känna en skarp stickande lukt under mattan och limmet kan i varierande grad vara förtvålat. Vid emissionsmätningar i rumsluften kan man uppmäta förhöjda halter av 2-etylhexanol och n-butanol. De nedbrytningsprodukter som bildas vand-

rar ned i betongbjälklaget och förorenar det. I vilken omfattning och hur djupt föroreningarna tränger ned är beroende på hur länge nedbrytningen pågått och hur fuktigt bjälklaget varit.

Ett annat problem med emissioner från golv är kaseinhaltigt flytspackel. Flytspackel introducerades i slutet av 1970-talet för att avjämna nygjutna betongbjälklag. För att spacklet skulle få de tekniska egenskaperna att flyta ut tillräckligt bra på betongen användes tillsatser i form av kasein. Vad som hände var att kaseinet bröts ned vid de fuktnivåer som förekom i bjälk-

Skydda ditt hus från grunden!

Med en DST-avfuktare i grunden skyddar du dig mot onödiga problem med fukt och mögel. Läs gärna mer om orsaken till fuktproblem och hur man löser dem på hemsidan www.avfukta.nu.

Under “kontakt” på avfukta.nu kan du dessutom begära offert* från entreprenör.

DST -avfuktare installerad i krypgrund.

Skissen visar en DST-avfuktare installerad i krypgrund. Den torra luften blåses ut via ett kanalsystem som gör att luften sprids och du får en jämn fuktnivå i hela grunden.

Seibu Giken DST’s representanter i Sverige samarbetar med entreprenörer som installerar avfuktare i krypgrunder och vindsutrymmen.

Besök www.avfukta.nu!

* Seibu Giken DST AB har levererat avfuktare för bl.a. krypgrunder och vindsutrymmen i mer än 20 år. DST vidarebefordrar din förfrågan till entreprenör i din region som kan ge dig offert på installation. Offerter lämnas ej direkt från DST.

32

Bygg & teknik 8/08

laget och gaser bildades som tränger upp kan växa mögel i smutsskiktet mellan genom golvbeläggningar och påverkar in- mattorna. omhusmiljön. Detta kan man se synliga tecken på om det ligger ett ekparkettgolv Städning av golv ovan flytspacklet och det visar sig som Linoleummattor måste behandlas med ett svärtningar av ändträet i eklamellerna. skyddande skikt av polish eller vax. PoSvärtningen orsakas av kväveföreningar lish på linoleummattor kan under vissa Du vet väl att Bygg & tekniks som bildas vid nedbrytningsprocessen. förutsättningar krackelera och släppa från innehållsregister från 1997 och För att åtgärda emissionsproblem med underlaget. Detta innebär att polishen blir framåt numera finns på vår nedbrutet lim eller kaseinhaltigt flyt- till ett fint vitt damm, som ibland kallas hemsida: spackel är det vanligt med undertrycks- mjölning eller powdering. Det finns missventilerade övergolv eller försegling av tankar om att dammet som virvlar upp i www.byggteknikforlaget.se golvytan. Är halterna av nedbrytnings- rumsluften av aktiviteten i lokalerna påprodukterna ej så höga kan man forcera verkar människors ögon, hud och slemavgången från betongbjälklaget genom hinnor. Det man erfarenhetsmässigt har värme och ventilering av det frilagda be- sett är att det oftare är problem då man Ett annat problem som man kan råka ut tongbjälklaget tills föroreningshalten i har behandlad golven under vintern. En för med linoleummattor är att man städar betongen är tillräckligt låg. förklaring är att det är mycket torrare in- sönder mattan. En linoleummatta tål inte Att stöta på matta på matta är relativt omhus och polishen torkar för fort och vatten utan måste skyddas med en beläggvanligt då man undersöker byggnader av- hinner inte tränga ned i porerna i lino- ning av polish eller vax. Beläggningen har seende innemiljöproblem. Att fenomenet leummattan så vidhäftningen blir dålig. som uppgift att förhindra vatten och smuts dubbla mattor förekommer beror förmod- Man upptäcker detta problem ofta genom att förstör mattan. Denna beläggning slit i ligen på att det för med sig en kostnad att att golvet ser dammigt ut, även fast det och med användandet av golvet, men riva ut den gamla mattan. Man ska slipa nyligen är rengjort, och att ett vitt damm främst då man städar med felaktiga metobort limrester och spackla underlaget så fastnar på skosulor och nedre del av byx- der. Städning med mycket vatten och med det är jämnt innan man kan lägga in den ben. Det syns även på de ställen där man rengöringsmedel med högt pH-värde sliter nya mattan. Det kan då vara lätt hänt att ofta sätter skosulorna som kontorsstolars snabbt bort ytskiktet på linoleummattan. välja den enkla vägen och bara limma den hjulställning.

Ett relativt vanligt förekommande orsaka nya mattan på den gamla. till högt pH i städvatten är Det kan vara så att probleatt man överdoserar rengömen blir större då man förringsmedlet. Problemet uppsöker välja den enkla löstäcks genom att linoleumning matta på matta och mattan ser matt och sliten ut man får ett innemiljöprooch att det luktar mycket illa blem på halsen istället. När strax efter att man våttorkat man limmar en PVC-matta mattan. Lukten kan beskripå en annan finns risk för att vas som kräk eller spyor. En det vattenbaserade limmet ej linoleummatta ska städas härdar ordentligt då fukten med torra städmetoder, torrhar svårt att torka genom de moppning i första hand i täta mattorna. Följden av kombination med fuktdetta blir att emissionerna moppning på lokala ytor från matta och lim ökar och som är mer försmutsade. avgår upp till rumsluften Man har vetenskapligt stuoch kan påverka innemiljön derat städningens betydelse negativt. Ett annat problem för till exempel skolbarns kan vara att den befintliga prestationsförmåga och sett äldre mattan ej är rengjord. att det finns ett klart samMan tillför fukt i form av band mellan dessa parametMjölande polish visar sig som vitt damm på underrede lim på den försmutsade äldre rar (Greta Smedje, Dan Norpå kontorsstol. mattan, vilket medför att det bäck m fl).

■

Läste Du det i Bygg & teknik?

Välj kvalitetssäkrad Råspont

Deromeluckan PROTECT Deromeluckan PROTECT är kvalitetssäkrad med Grön-Fri Industri för extra skydd mot mikrobiell påväxt av mögel under byggtiden.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har bevisat funktion och effektivitet på Grön-Fri Industri från Jape Produkter AB Kontakta oss för info Tel. 0340-66 64 10 www.derome.se Bygg & teknik 8/08

33

Erfarenheter och rekommendationer:

Bättre golv och grunder i källarlösa småhus genom ökat systemtänkande

I denna artikel diskuteras några vanliga golvbeläggningsmaterial och konstruktioner för platta på mark och krypgrund. Erfarenheter, vanliga problem och åtgärder för att avhjälpa dessa behandlas liksom rekommendationer för goda lösningar.

Som basvärmesystem rekommenderas radiatorer. I kombination med trägolv erhålls då vanligen tillräcklig komfort. I våtrum och entréer med klinkerplattor kan komforten höjas med tidstyrd elektrisk golvvärme som ”komfortvärme” det vill säga med deleffekt.

Problem och möjligheter

Mångåriga erfarenheter av skadeutredningar visar att husgrunden vanligtvis är den byggnadsdel som är utsatt för mest klagomål. Förhållandena på byggplatsen till exempel marken är unika för varje hus. Det är oftast olika parter/företag som svarar för överbyggnad och grund. Skador och problem finns hos alla grundläggningssätten. Nya och komplicerade lösningar har ökat frekvensen skador och problem. Företag som greppar byggplatsproblematiken har avsevärt färre grundläggningsproblem. Via media torgförs kontinuerligt uppgifter om betydande fel

Artikelförfattare är professor Christer Harrysson, Örebro universitet.

34

hos olika grundläggningssätt. Utgående från detta, debatter och besiktningar/skadeutredningar kan man fråga sig om det överhuvudtaget finns några ”friska” grunder.

Utveckling av olika grundläggningssätt

Oljekrisen 1973 startade en mångfasetterad utveckling av konstruktioner för platta på mark och krypgrund. Skärpta krav på energihushållning och komfort har lett till lösningar med andra egenskaper än tidigare. Exempelvis har konstruktioner med större isolertjocklekar helt andra fuktoch värmetekniska förhållanden, som kan medföra problem och skador.

Generellt gäller att ju tjockare isoleringen är desto större är riskerna för till exempel fukt- och mögelproblem eller tjälskjutning. Med ökad isolering minskar värmeflödet genom och uttorkningseffekten av klimatskärmen, vars yttre partier blir kallare och fuktigare, vilket ökar riskerna för kondens och i synnerhet vid närvaro av organiskt material som till exempel trä uppstår lätt påväxt av mögel.

Med ökad isolering minskar värmeflödet genom grunden och marken, något som ökar riskerna för tjälskjutning. Organiskt material (träbaserat) ersätts ibland med

Träregelverk

oorganiskt till exempel cementcellulosaskivor eller med lättbetong- och betongelement.

Platta på mark. Platta på mark förekommer med/utan ångspärr, med/utan isolering över respektive under plattan, kantisolering av olika värmeteknisk standard samt mer eller mindre stora köldbryggor. Ett antal småhus har byggts med ”golvlistsystem” som värmesystem för att minska klagomålen på kalla golv och drag längs ytterväggar. Att tillföra värmen längs ytterväggars insida i golvnivå har i flera husområden visat sig vara relativt energieffektivt. Fuktskydd av syllars och träreglars undersida mot platta på mark, krypgrund respektive grundmurar har åter kommit i fokus, figur 1.

Isoleringen i platta på mark var ursprungligen ingen eller ringa. Stigande Syllar

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Rätt golvkonstruktion noggrant utförd är förutsättningar för effektiv energianvändning och god komfort. Nya lösningar måste omsorgsfullt analyseras och dokumenteras med ett rejält helhetsgrepp även i bebodda hus innan serieproduktion startar.

Annars är risken stor för utebliven energibesparing, byggskador och innemiljöproblem.

Figur 1: Syllar och träregelverk är extremt utsatta för fukt under husets hela livslängd.

Bygg & teknik 8/08

Krypgrund

Uteluftsventilerade. Fram till ungefär millennieskiftet byggdes många hus med krypgrund och träbjälklag. Ju större isolertjocklekar man använder i kryprumsbjäklaget desto större är riskerna för fukt- och mögelproblem i kryprummet och på bjälklagets undersida I första hand bör åtgärder vidtas som minskar krypgrundens fuktbelastning genom att; ● luta marken från huset ● lägga plastfolie på marken i kryprummet ● lägga dräneringsledning ● lägga dagvattenledning och ansluta stuprören till denna Bygg & teknik 8/08

KÄLLA TRANEMO G-BETONG

● isolera grundmurar och marken.

Först om inte dessa åtgärder räcker, beroende på de lokala förhållandena, kan åtgärder bli aktuella som avfuktar luften eller höjer temperaturen i kryprummet. Vissa rådgivare föreslår ofta avfuktare och värmekabel slentrianmässigt. Man måste emellertid vara observant på att både avfuktare och värmekabel ökar elanvändningen. Värmekabel för att värma kryprummet kostar cirka 15 000 kronor per småhus och avfuktare cirka 35 000 kronor.

Figur 4: Tvärsektion, Tranemogrunden.

Några alternativ till traditionella uteluftsventilerade inne uppstått på grund av att träreglar har krypgrunder med träbjälklag kan vara; lagts på betongbjälklagets ovansida utan ● oorganiska material till exempel cetillräckligt fuktskydd. mentcellulosaskivor eller mineralull på Inneluftsventilerade. Försök har gjorts undersidan av bjälklaget med ett antal olika nya grundkonstruktio● bjälklag av betongkonstruktion (utener. Av dessa är inneluftsventilerade luftsventilerade eller slutna kryprum), fikryprum mest intressant, figur 5. Den gur 3 och 4 värmeåtervinning som uppnås motsvarar ● inneluftsventilerade kryprum (täta och i bästa fall 800 till 1 500 kWh/år genom välisolerade) med bjälklag av träkonminskade förluster via bjälklaget. De struktion, lättbetong eller betong.

I ett antal hus med betongelement har praktiska resultaten är dock av olika skäl fukt- och mögelproblem samt dålig lukt blandade. Otätheter, dåligt utförd isolering av grundmurar och på marken, fukt i och omkring grunden, grundvattenströmning och hög grundvattennivå tillsammans med ventilationssystemets utformning och injustering kan kraftigt påverka funktion och energibesparing.

Dessutom uppkommer frågan om hur stor del av isoleringen som ska finnas i kryprummet och hur stor del i bjälklaget?

KÄLLA CELLPLAST DIREKT

energipriser ledde till tilläggsisoleringar till exempel i form av lös lättklinker under plattan eller träreglar och mineralull ovanpå plattan. För båda konstruktionerna uppstod ofta fukt- och mögelproblem. Lättklinkern, som tippades på marken krossades delvis och blev kapillärsugande. Träreglarna lades ofta direkt på plattan utan fuktskydd. Ibland användes tryckimpregnerade reglar som gav upphov till obehaglig lukt och hälsoproblem för de boende.

Nämnda problem och fortsatt stigande energipriser ledde till att en bättre fuktoch värmeteknisk platta på mark-konstruktion togs fram med isoleringen under plattan, figur 2. Denna konstruktion har dock visat sig medföra klagomål på hårda och kalla golv. Detta tillsammans med betydande fuktproblem i platta på markkonstruktioner med överliggande isolering och träreglar ledde under 1990-talet till en ökad användning av klinkerplattor och golvvärme. Majoriteten nya småhus byggs idag med platta på mark och golvvärme. En under 1990-talet intensiv debatt för och emot golvvärme har emellertid medfört att konsensus råder sedan 2004 om att golvvärme är energislösande, ger högre byggkostnad och komfortstörningar.

Figur 3: Krypgrund av betongkonstruktion, Tranemogrunden.

KÄLLA TRANEMO G-BETONG

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Figur 2: Husgrund med vanlig platta på mark-konstruktion.

Figur 5: Exempel på inneluftsventilerat kryprum.

Golvvärme

Integrerade golv- och värmesystem (golvvärme) har beroende på konstruktion medfört avsevärt högre byggkostnad, energianvändning och kom35

fortstörningar. Sistnämnda problem och hög energianvändblem kan orsakas av hög värning, varför flera större byggmetröghet i plattan samt obeföretag undviker golvvärme. hag av drag längs golvet, efterGolvvärme, passivhus och som golvvärme inte på samma lågenergihus sätt som radiatorer under fönstren kan kompensera för kallGolvvärme är, som nämnts, ras och drag från fönsterytor mycket populärt, men ingalunoch ventilationsdon, figur 6. da optimalt i byggnader med Vattenburen golvvärme medmycket låg energianvändning. för också ökad risk för vattenNär inte uppvärmningsbehov skador. föreligger kommer golvvärGolvmaterial – golvkonmen att vara avstängd och golstruktion. Golvbeläggning i vet kännas kallt. Alternativt är form av olika typer av trägolv golvvärmen i drift med enerFigur 6: Risk för kallstrålning, kallras och drag utan radiator respektive tjocka heltäckningsgislöseri som följd. Det senare under fönster. mattor/äkta mattor har betyalternativet råder i många hus KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN dande värmemotstånd som bland annat sommartid när bromsar värmeflödet från fötterna. Samti- forten. Mycket av värmen försvinner ner i golvvärme används för att golvet inte ska digt måste eventuellt golvtemperaturen marken under betongplattan vanligen kännas så kallt. höjas med risk för att värmeeffekten inte med upp emot 40 procent högre total Termisk komfort hänger ihop med lågt räcker till. En högre värmebärartempera- energianvändning. Värst har det varit för uppvärmningsbehov och välisolerade tur inverkar också negativt på värmepum- många ägare till källarhus när ”förråds- konstruktioner. Lite högre rumstemperapars energibesparing. Beroende på utfö- källaren” med radiatorsystem har inretts tur behövs under kalla vinterdagar än anrande, fuktförhållanden med mera har en som ”gillestuga” med golvvärme. Dessa nars. Orsaker är kallras och kallstrålning del problem uppstått med sprickor i trä- arbeten utförs ofta på delad entreprenad på grund av kalla ytor som fönster och golv i kombination med golvvärme. Klin- och med egna arbetsinsatser av husäga- ventilationsdon för lufttillförsel. Somker medför hårt golv och större ”behov” ren. Konsekvenserna har blivit höga kost- martid kan solstrålning genom fönster i nader orsakat av att ingen hade ”helhets- stället ge upphov till besvärande övertemav golvvärme.

Energi- och byggkostnader. Erfaren- greppet” vid val av teknisk lösning och peraturer. Förhållandena förvärras speciheter av golvvärme i källarlösa småhus utförande. ellt i passivhus om bypass-kanal saknas i med platta på mark och underliggande ventilationsaggregatet. isolering visar på betydande energiök- Tabell 1.

Värmeöverföringen mellan en ning jämfört med radiatorsystem vid –––––––––––––––––––––––––––––––––––––– varm yta och luft är 2 till 10 W/m2K olika isolertjocklekar enligt tabell 1. bland annat beroende på luftens röIsolertjocklek, mm Ökning av total Orsaker till den ökade energianenergianvändning, % relser. Golvvärme behövs enbart envändningen är köldbryggor, dålig iso- –––––––––––––––––––––––––––––––––––––– bart på en förhållandevis liten yta 100 30 lering under plattan och längs kaneftersom effektbehovet för att täcka terna samt stor värmetröghet, onogvärmeförlusterna från byggnaden till 200 20 grann reglering av värmetillförseln exempel i passivhus teoretiskt uppges 300 10 och värmesystemet i drift sommartid. till 10 till 12 W/m2 vid dimensioneByggkostnaden för golvvärme med rande utetemperatur. Även i flerbostadshus har golvvärme nämnda konstruktion och 100 mm isoleGolvbeläggningsmaterial bör därför i ring är upp mot 20 000 kronor per småhus gett upphov till en hel del komfortpro- görligaste mån ha låg värmekapacitet, jämfört med ett vattenvärmesystem densitet och värmeledningsförmåmed radiatorer. ga. Kork, trä, textilmaterial och liFör att ytterligare sänka energinoleum eller liknande material bör användningen måste värmetröghelämpligen användas på träunderten minskas till exempel genom att lag. Dessa material känns komforgolvvärmen flyttas upp nära ytan tabla att gå på även om de bara har och läggs på värmefördelande plårumstemperatur, figur 8 på nästa tar, figur 7. Dessa kostar dock cirka sida.

700 kronor per kvadratmeter. Först I våtrum till exempel badrum, med plåtar och 300 mm isolering där man normalt har klinker eller kommer man i närheten av den dylikt krävs en golvtemperatur på energianvändning huset skulle ha lägst 23 °C med linoleum- eller med radiatorsystem. Cellplastisoleplastmattor för att de flesta männisring lagd och klar kostar cirka 700 kor ska uppleva golvet som varmt kronor per kubikmeter. En av Noroch maximalt tillåts 27 °C vid diges främsta energiexperter, Per mensionerande utetemperatur enligt Gundersen Norsk ByggforskningsBoverket byggregler (BBR). Värinstitutt i Oslo, anser dock att även meeffekten från golvytan kan då bli den mest energieffektiva och dyrbauppemot 70 W/m2 beroende på ra golvvärmekonstruktion drar mer aktuell rumstemperatur, framledenergi än radiatorsystem. ningstemperatur, luftrörelser med Äldre hus, både källarlösa och mera. Ytor med golvvärme bör därmed källare, har i regel oisolerad för begränsas till områden där man i Figur 7: Vanlig golvvärmekonstruktion betongplatta. Avsevärda problem regel brukar sätta fötterna för att respektive energieffektiv. har uppstått när man i efterhand ininte få för varmt badrum och för KÄLLA: BYGG- OCH ENERGITEKNIK stallerat golvvärme för att öka komhög energianvändning. Det kan 36

Bygg & teknik 8/08

Att skydda krypgrunden & vinden frĂĽn

fukt, lukt, mĂśgel & radon har aldrig varit enklare!

TM

-tekniken

�RollsRoyces-klass� men billigare

TrygghetsVakten är en serie extremt energisnüla produkter fÜr att skydda husets kalla delar mot fukt, lukt, mÜgel och radon. Samtliga produkter är tillverkade fÜr vürt svenska klimat och styrs av vüra patentsÜkta metoder fÜr klimat-

Grundläggning

Väggar och utfackning

- ingen fukt, lukt eller gas - inga kĂśldbryggor - torrt byggande - snabb byggtid - ingen uttorkning

- ingen fukt - inget mÜgel - lufttät - god bärighet - lätt att bearbeta

Takterrasser

Yttertak

- lüg bygghÜjd - bra tillgänglighet - inga kÜldbryggor - god bärighet - lünga spännvidder

- volym- eller plattaelement - bra isoleringsfÜrmüga - Üverlägsen vattentäthet - bästa brandsäkerhet - bästa hüllbarhet

mätning.

TrygghetsVakten - Er självklara partner!

t t

www.trygghetsvakten.se Bygg & teknik 8/08

MRD Sälj o Bygg AB Juniskärsvägen 190, 862 91 Kvissleby | Telefon: 060-51 30 65 | mrdab@telia.com

37

rer och lågt gratisvärmeutnyttjande. Ett värmesystem med stor följsamhet ökar dessutom möjligheterna att utnyttja gratisvärme från solstrålning, personer eller dylikt.

Kombinera därför trägolv med radiatorsystem och rums- eller radiatortermostater. Komplettera eventuellt med tidstyrd elektrisk golvvärme som ”komfortvärme” i våtrum och entréer med klinkerplattor.

Alternativt utförande. Golvvärmesystem ska utformas energieffektiva och komfortabla: ● God isolering, 250 mm under och 50 mm över plattan. Kantisolering ska vara som väggtjockleken, figur 9 och 10. Utformning väljs så att köldbryggor undviks. ● Golvvärmen placeras nära ytan på värmfördelande plåtar. ● Värmetillförseln regleras med rumstermostat.

Marken och grunden. Det är svårt att styra fukt- och värmetransporten i marken till exempel på grund av hög grundvatten-

Energieffektiva värmesystem

Det är viktigt att utforma byggnad och installationer så att klimatskillnaderna inom huset blir så små som möjligt. Då är radiatorer med liten värmetröghet och med rums- eller radiatortermostat den lösning

38

Figur 9: Exempel på platta på mark med god kantisolering och små köldbryggor.

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

som ger noggrannast och snabbast reglering av värmetillförseln.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––– I våtrum och entréer (där man Golvmaterial Lägsta temperatur kommer in med blöta skor) med ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– klinkerplattor kan tidstyrd elektBetong, klinkers 27 °C risk golvvärme som komfortvärLinoleum, plastmattor 23 °C me rekommenderas. Vid en sådan 22 °C Trä, parkett, textila mattor lösning med golvvärme täcks värKork 10 °C mebehovet bara till en del med ––––––––––––––––––––––––––––––––––––– golvvärme och resten med radiaLägsta temperatur för att uppnå termisk komtorer. Basvärmesystemet i hela fort vid barfota kontakt med golvytan. huset bör dock vara radiatorsystem.

Figur 8: Lägsta yttemperatur på golv för Golvbeläggning. Välj i första acceptabel termisk komfort. hand trägolv, träbjälklag eller vid KÄLLA: ISOVER platta på mark ”flytande golv” också vara aktuellt med golvvärme i hal- med 50 mm isolering ovanpå betongplatlen för att torka blöta skor och stövlar. tan och 250 mm under. Då får man ett tillräckligt komfortabelt golv även utan Rekommendationer för utformning golvvärme. av golv och grunder Värmesystem. Energieffektiva och Förbättrad helhetssyn. Enligt Plan- och energisnåla småhus kräver ett följsamt bygglagen och BBR är byggherren ansva- och snabbreglerat värmesystem med liten rig mot myndigheterna. Till byggherrens värmetröghet. Annars är risken stor för hjälp finns entreprenörer och rådgivare. komfortstörningar genom övertemperatuUtför bygget som totalentreprenad (en ansvarig om det blir problem). Välj i görligaste mån opartiska rådgivare som kvalitetsansvarig och besiktningsman.

Ta ett rejält helhetsgrepp och öka systemtänkandet vid projektering och produktion. Samverkan måste ske under hela byggprocessen över skrågränserna bygg och installationer, överbyggnad och grund. Utforma golvbeläggning, golv, vägg, fönster, värme- och ventilationssystem integrerat med hänsyn till; ● Komfort (eftersträva små komfortskillnader inne) ● Energieffektivitet (speciellt energi för framställning av material med mera respektive driftskedet) ● Livscykelanalys (miljöpåverkan, energianvändning, kostnader med mera).

Termisk komfort – golvmaterial

Bygg & teknik 8/08

Figur 10: Exempel på energisnål klimatskärm.

KÄLLA: ISOVER

yta, grundvattenströmning med mera. Åtskilj därför grunden från marken. Håll värmen inomhus och undvik lösningar som bygger på att lagra energi i marken eller har värmedistributionssystemet i eller utanför klimatskärmen som till exempel varmgrund eller luftvärme.

Grunden till ett hus ska ha; ● dräneringsledning belägen minst 300 mm under plattans respektive grundsulans undersida ● dagvattenledning som stuprören är anslutna till ● kryprum som är fritt från byggavfall etcetera och har plastfolie som täcker marken ● isolering på marken och grundmurars insida (i energisnåla nya småhus) ● oorganiskt material.

Marken runt och under huset måste generellt vara väldränerad. Dränerings- och dagvattenledningar måste kunna inspekteras och vid behov spolas.

Slutsatser

Det är av stor vikt att välja rätt golvkonstruktion som dessutom är omsorgsfullt utförd. Även med avseende på komfort och inte minst energieffektivitet är det av största betydelse att välja konstruktioner för ett uthålligt och hållbart byggande i stället för kortlivade trendiga utföranden.

■

och vattenbyggaren nr 10, 1986, Stockholm.

Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme.

Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona.

Harrysson, C (2000). Energieffektiva golvvärmekonstruktioner kräver såväl minskad värmetröghet som ökad isolering. Bygg & teknik 4/00, Stockholm.

Harrysson, C (2001). Energieffektiva värmesystem i småhus. Energi- och vattenanvändning, enkätundersökning, tekniska mätningar och vägledning. SBUF Stockholm, DESS Kristianstad samt Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg.

Harrysson, C (2004). Byggnadsutformning och värmekapacitet. Förstudie och litteraturinventering. SBUF och Örebro universitet, Institutionen för teknik, Rapport nr 14, Örebro, ISSN 1404 - 7225.

Harrysson, C (2006a). Byggbranschens behov av förnyelse – en väg till småhus med lägre livscykelkostnader.

Bygg & teknik 5/06, Stockholm.

Harrysson, C (2006b). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg, ISBN 91-631-9272-1.

Klittervall, T (2008). Personlig kommunikation.

Referenser

Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro, ISBN 91-7668-246-3.

Harrysson, C (1985a). Kostnadsbesparing för småhus i trä. Produktionsmetoder och byggsystem. Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R72:1985, Stockholm.

Harrysson, C (1985b). Kostnadsbesparing för småhus i trä. Grundkonstruktioner. Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R73:1985, Stockholm.

Harrysson, C (1986). Varmgrunder – Systemlösningar och erfarenheter. Väg-

Bygg & teknik 8/08

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

39

I samband med utredningar av klagomål på inomhusklimatet har man parallellt med fukt- och ventilationsmätningar ofta även gjort kemiska undersökningar. De senare har omfattat flyktiga organiska föreningar, varmed menas organiska ämnen med kokpunkter från cirka 60 till cirka 300 ºC, vanligen betecknade VOC. MVOC innefattar ämnen i samma kokpunktsintervall som till viss del också produceras av mikroorganismer. Beteckningen TVOC innebär summering av alla VOC. Finns det samband mellan ohälsa och TVOC- eller VOCkoncentrationer?

Sedan flytspackelproblematiken i slutet av 1970-talet har det gjorts ett flertal försök att knyta TVOC-halten till rapporterad ohälsa. Baserat på egenrapporterade hälsoproblem och mätningar föreslogs i en delstudie till den danska ”Rådhusundersökningen” att LOEL (Lowest Observed Effect Level) borde ligga i intervallet 190 till 660 µg/m³, Mölhave m fl (1990). Kontrollerade exponeringsförsök i klimatkammare är sällsynta men i ett arbete redovisades att NOEL (No Obsered Effect Level) låg kring 160 µg/m³, Mölhave m fl (1986).

Detta värde byggde på extrapoleringar från exponeringar med högre koncentrationer och avsåg irritationer i näsan samt upplevda luktproblem. Irritationen och luktupplevelsen upphörde kort tid efter det att exponeringen upphört.

Ett försök att fastställa samband mellan VOC-halter och rapporterad ohälsa gjordes via mätningar i tre bostadsområden, varav två hade det kaseinhaltiga flytspacklet, Bornehag (1994). Studien kunde inte visa på entydiga samband men en mönsteranalys antydde dock vissa

42

Artikelförfattare är Göran Stridh, kemist, och Kjell Andersson, överläkare, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro.

?

?

samband mellan grupper av ämnen, särskilt aldehyder med sex till tio kolatomer och alkoholer (n-butanol, 2-etylhexanol och bensylalkohol), och egenrapporterad ohälsa. Med dessa fynd som bas genomfördes exponeringsförsök i klimatkammare med normalfriska och hyperreaktiva personer. Exponeringsnivån låg i intervallet 50 till 300 µg/m³. Som kontrollexponeringar användes ren luft (mindre eller lika med 10 µg/m³) respektive cirka 10 000 µg/m³ av en blandning av 22 vanligt förekommande VOC i inomhusmiljöer. Något samband mellan exponering och påverkan på nässlemhinna kunde dock inte fastställas vare sig för normalfriska eller hyperreaktiva personer, Andersson m fl (2000). Klimatkammarstudier är dock korttidsstudier, då de endast pågår under cirka fyra timmar, och resultaten kan därför inte generaliseras till att gälla exponeringar under längre tid.

I en omfattande vetenskaplig utvärdering av sambandet mellan TVOC-värdet och ohälsa kommer man fram till att TVOC-värdet inte kan användas för att göra en hälsoriskbedömning, Mölhave m fl (1997), i det koncentrationsintervall vi i allmänhet rör oss inom, det vill säga 50 till cirka 300 µg/m³ för TVOC och 5 till 50 µg/m³ för enskilda VOC. Mätningar av VOC i inomhusluften kan alltså inte tjäna som bas för uttalande om risken för personers hälsa. Däremot kan dessa mätningar ha sitt berättigande då det gäller att påvisa misstänkta tekniska felaktigheter i innemiljön. Ett annat område där TVOCmätningar bör kunna användas är vid bestämning av emissionen från material inom en och samma produktgrupp.

?

? ?

FOTO: STIG DAHLIN

Kemin under mattor

Svårigheten att använda luftkoncentrationer av VOC som indikation på ohälsa medförde att konsulter började utföra mätningar av kemiska ämnen, särskilt indikatorerna n-butanol och 2-etylhexanol, under limmade plast- och linoleummattor. Man antydde att uppmätta värden under mattorna skulle kunna användas för att bedöma risken för ohälsa hos personer som vistades i byggnaden. Parallellt med redovisningen av dessa värden under mattorna brukade även emissionen från golvytan och koncentrationerna av ämnena i rumsluften att rapporteras. Som jämförelsetal användes så kallade ”erfarenhetsvärden”, som man menade angav halter i miljöer där personerna inte rapporterat ohälsa. Det finns många exempel, såväl från bostäder hos enskilda personer som från arbetsplatser, där mätningar av kemin under mattor lett till omfattande och kostbara renoveringar med mattbyten utan att rapporterade hälsostörningar upphört eller reducerats.

Varför blir det ibland höga halter av kemiska ämnen under limmade mattor?

Cementbaserade material har i allmänhet hög alkalitet. Detta innebär att då vatten påförs ytan detta får ett högt pH-värde, ofta pH 12 till 14 beroende på graden av karbonatisering av materialet. Moderna vattenburna lim är oftast baserade på någon sampolymer med akrylat. I samband med limspridning kommer akrylatet att reagera med de hydroxyljoner som frigjorts från det cementbaserade materialet.

Reaktionen, alkalisk esterhydrolys, är Bygg & teknik 8/08

välkänd för alla kemister och resulterar i att akrylatet bryts upp i sina utgångssubstanser, akrylsyra och någon alkohol, oftast någon eller båda ovannämnda indikatorsubstanser (n-butanol eller 2-etylhexanol). Hydrolysen av limmet är endast partiell, det vill säga endast en mycket liten del av limmet reagerar. När ytbeläggningen läggs på sker en innestängning av de bildade alkoholerna och detta förklarar varför de alltid kan påvisas under limmade golvbeläggningar mot betong eller cementbaserat spackel.

Med tanke på de stora kostnader byte av golvbeläggning innebär är det förvånande är att erhållna värden jämförs med värden från gipsspacklad golvyta, där i huvudsak ett neutralt pH-värde råder (cirka 7) och där ovannämnda förtvålningsprocess inte har några förutsättningar att ske!

Standardiserad mätteknik

År 1999 publicerades en standard (ENV 13419-1; -2 och -3) som år 2006 ersattes av SS-ISO 16000-9; -10 och -11). I del 10 beskrivs en metod, där locket till en mätcell kan placeras på den yta som man avser att bestämma emissionen från. Provtagning och analys av ämnen som avges från provobjektets yta genomförs enligt SS-ISO 16017-1. Mätresultatet anges som massa per ytenhet och tid (µg/m² x h), det vill säga en avgivningshastighet.

Avsikten med att standardisera metoder är dels att man verkligen mäter det man avser att mäta och att man kan jämföra mätvärden från olika laboratorier.

Konsulter har använt och använder fortfarande ”egna” metoder. En sådan består i att man gör en uppfläkning av mattan, sticker in ett adsorbentrör kopplat till en pump och provtar cirka 100 ml. Svaret anges i µg/m³, det vill säga som en koncentration. En annan består av en ”ostkupa” som placeras över mätobjektet och där en viss volym luft provtas inne i kupan. Mätresultatet anges även här i µg/m³.

Det är dock vanskligt att jämföra värden framtagna med olika metoder som inte testats och standardiserats. Ofta användes också egna varianter av såväl provtagnings- som analysförfarandet, vilket ytterligare omöjliggör jämförelser mellan redovisade värden.

Mätningar i några objekt, där personer inte anfört klagomål

Eftersom det varit omöjligt att få ta del av underlaget till de så kallade erfarenhetsbaserade värdena har vi själva samlat in data från några objekt. Det första objektet var ett bostadsområde från 1960-talet (”miljonprogrammet”) som skulle genomgå en omfattade exteriör och interiör renovering. Några fuktskador hade inte rapporterats och hyresgästerna hade inte anfört några klagomål annat än att det varit för kallt vintertid och för varmt sommartid. Dessutom hade lukter av cigarBygg & teknik 8/08

rettrök och mat i trappuppgångarna rapporterats förekomma.

Vi fick möjlighet att mäta i sexton lägenheter med PVC- och linoleummattor.

Lägenheterna valdes ut slumpmässigt med förbehållet att lägenheter på såväl bottenplan som mellanbjälklag skulle ingå. Provtagningar gjordes i flera punkter på frilagd betongyta i samma rum för att undersöka spridningen i erhållna mätvärden. Direkt före uppskärning av mattan och mätningen mot frilagd betongyta mättes koncentrationen av kemiska ämnen i rumsluften samt avgivningen från mattytan. Vid mätningarna i några lägenheter pågick målningsarbeten på samma plan, vilket sannolikt inverkat på resultatet från rumsluften. Samtidiga elektriska installationer pågick också, vilket medförde att strömmen till frånluftfläktarna bröts tillfälligt. Även detta påverkade resultaten.

Det andra objektet var en klinik på ett sjukhus som skulle rustas upp med bland annat byte av golvbeläggning. Totalt ingick elva lokaler i undersökningen. Enligt landstingets byggnadsavdelning hade endast klagomål på cigarrettrök från dagrummen framförts. Några kända fuktskador hade inte förekommit. Mätningarna genomfördes på olika plan, dock inte på markplan eftersom där inte fanns någon golvbeläggning. Flera mätpunkter i samma rum ingick. I likhet med mätningarna i lägenheterna utfördes mätning av avgivningen från mattan och koncentrationen i rumsluften direkt före mätningen på frilagd betongyta. Ingen annan störande verksamhet pågick i byggnaden under provtagningstiden.

Det totala antalet mätningar av koncentrationen av VOC i rumsluft var 29

stycken, 28 stycken av emissionshastigheten från golvbeläggning och 194 stycken av emissionshastigheten från frilagd betong. I samtliga rum gjordes en orienterande mätning av betongens fuktighet med DB-2 instrument. Provtagning och analys av VOC-halten i rumsluft utfördes enligt SS-ISO 16017-1 och emissionsmätningarna på befintlig matta respektive frilagd betongyta enligt SS-ISO 1600010.

Resultat

Av utrymmesskäl redovisas värden på TVOC-värdet i rumsluft, från matta och från frilagd betong endast från mätningar i lägenheter (tabell 1 och 2).

För att illustrera fluktuationer i erhållna värden vid mätningar på frilagd betong redovisas i tabell 3 resultat från enskilda mätningar av TVOC, n-butanol och 2etylhexanol i en lägenhet, ”Lägenhet N”.

Dubbelprover togs i varje mätpunkt.

Slutsatser

Av ovan redovisade resultat framgår följande: Mätningar på frilagd betongyta ❍ emissionen av kemiska ämnen, uttryckt som TVOC, var i flertalet fall betydande ❍ emissionen, uttryckt som TVOC, varierade kraftigt vid mätning på flera ställen i ett och samma rum ❍ ämnena n-butanol och 2-etylhexanol utgjorde i allmänhet en betydande del av TVOC-värdet vid mätningar.

Mätningar på befintlig golvbeläggning ❍ emissionen av kemiska ämnen, uttryckt som TVOC, var låg med undantag för två lägenheter ❍ andelen n-butanol av TVOC-värdet i

Tabell 1: TVOC i boendemiljö. Rumsluftvärden angivna i µg/m³ och övriga värden i µg/m² x h. Samtliga värden är avrundade för att motsvara osäkerheten i mättekniken. Standardavvikelsen för mätvärde från frilagd betong redovisas.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– TVOC –––––––––––––––––––––––––––––––––––––– LokalAntal mätI rumsluft Från matta Från frilagd beteckning ningar på betong frilagd betong ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lägenhet A – 110 – – Lägenhet B 9 160 240 1 300 ±1 500 Lägenhet C 10 3 500 1 900 4 800 ±5 300 Lägenhet D 10 190 160 1 500 ±1 500 Lägenhet E 10 210 240 350 ±350 Lägenhet F 10 380 560 1 600 ±1 500 Lägenhet G – 40 110 – Lägenhet H 10 430 210 1 900 ±6 300 Lägenhet J 10 1 200 360 11 000 ±19 000 Lägenhet K 10 200 100 1 200 ±1 100 Lägenhet L 9 700 240 1 300 ±1 500 Lägenhet M 10 50 70 1 300 ±1 800 Lägenhet N 8 50 90 1 000 ±1 100 Lägenhet O 10 80 80 320 ±220 Lägenhet P 10 60 60 590 ±370 Lägenhet Q 10 30 70 700 ±1 000

43

Tabell 2: 1-butanol och 2-etylhexanol i boendemiljö. Rumsluftvärden angivna i µg/m³ och övriga värden i µg/m² x h. Samtliga värden är avrundade för att motsvara osäkerheten i mättekniken. Standardavvikelsen för mätvärden från frilagd betong redovisas.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1-butanol 2-etylhexanol –––––––––––––––––––––– –––––––––––––––––––– LokalAntal I rums- Från Från I rums- Från Från luft matta frilagd luft matta frilagd beteckning mätningar på frilagd betong betong betong ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lägenhet A – 4 – – 2 – – Lägenhet B 9 1 2 70 ±60 2 6 20 ±10 Lägenhet C 10 130 70 190 ±160 8 20 50 ±50 Lägenhet D 10 4 3 17 ±15 2 4 10 ±6 Lägenhet E 10 4 17 40 ±30 2 6 15 ±10 Lägenhet F 10 1 3 50 ±50 3 9 30 ±20 Lägenhet G – 1 6 – 0 6 – Lägenhet H 10 2 2 100 ±90 2 4 40 ±30 Lägenhet J 10 1 2 60 ±60 0 2 20 ±20 Lägenhet K 10 1 4 40 ±30 1 3 20 ±15 Lägenhet L 9 1 2 20 ±20 2 4 15 ±15 Lägenhet M 10 1 5 20 ±40 2 4 25 ±20 Lägenhet N 8 1 4 100 ±140 2 4 50 ±40 Lägenhet O 10 1 3 30 ±30 2 4 20 ±15 Lägenhet P 10 1 5 40 ±30 2 7 40 ±20 Lägenhet Q 10 1 30 20 ±30 1 15 20 ±15

lägenheterna var låg (i medeltal cirka 1:60) ❍ andelen 2-etylhexanol av TVOC-värdet var av samma storleksordning som nbutanol (i medeltal cirka 1:50).

Mätningar i rumsluften ❍ TVOC-halten var låg i boendemiljö med undantag för två lägenheter ❍ andelen n-butanol och 2-etylhexanol av TVOC-värdet var låg och uppgick endast till några få µg/m³ med undantag för utfallet i en lägenhet.

Ska man mäta under mattor?

Då man använt vattenburet lim på betongbjälklag finner man oftast höga emissioner från frilagd betongyta, det vill säga under mattorna, och de två alkoholerna n-butanol och 2-etylhexanol dominerar emissionen. Detta är förväntat med tanke på den process som uppstår då ett konventionellt akrylatbaserat lim

genomgår alkalisk esterhydrolys (förtvålningsreaktion). Beroende på var man mäter under mattan kan man erhålla olika värden, sannolikt beroende på olika limmängder mot betongytan. Däremot mäter man nästan undantagslöst låga halter i rumsluften.

Baserat på här redovisad undersökning som omfattar ”friska” lägenheter där klagomål inte framförts på annat än rumstemperaturer, andras tobaksrök och matos och där halterna av TVOC och alkoholerna n-butanol och 2-etylhexanol i inneluften varit låga måste värdet av dessa mätningar som underlag för mattbyte starkt ifrågasättas. Vi menar att det inte är rimligt att basera en rekommendation om mattbyte på enstaka mätningar under golvbeläggningar med icke standardiserad metodik och än mindre att uttala sig om eventuell koppling till ohälsa hos brukarna i aktuella miljöer.

■

Tabell 3: Enskilda värden för TVOC, 1-butanol och 2-etylhexanol på frilagd betong i boendemiljö (Lägenhet N). Samtliga koncentrationsvärden angivna i µg/m² x h och fuktkvot i procent. Samtliga värden är avrundade för att motsvara osäkerheten i mättekniken.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Plats i rum Fuktkvot TVOC 1-butanol 2-etylhexanol ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 0,0 690 45 30 1 0,0 410 40 40 2 0,0 3 700 390 130 2 0,0 1 400 210 80 3 0,0 950 70 35 3 0,0 350 20 8 4 0,0 890 12 65 4 0,0 140 10 25

44

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Institutionen för Samhällsteknik, Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här Lektor Öman gången handlar frågan om beräkning av optimal värmeisoleringstjocklek. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 50.

Fråga (4 p) När man ska dimensionera värmeisoleringens tjocklek i till exempel en yttervägg så vill man räkna ut vad som är den optimala (bästa möjliga) isoleringstjockleken, det vill säga den tjocklek som ger lägsta totala kostnader. Varför blir denna beräkning av optimal värmeisoleringstjocklek osäker?

Referenser

Andersson K, Christensen O, Falk J, Hempel-Jörgensen A, Juto, J-E, Kjaergaard S, Mölhave L & Stridh G. (2000).

The Relation between Alcohols in Indoor Air Climate and Irritation to the Mucous Membranes in Humans. A Climate Chamber Study: Report on Study DSN-4. Rapport till Formas, Århus, Danmark 2000.

Bornehag C-G (1994). Mönsteranalys av Inomhusluft. Undersökning av Luftkvaliteten i Sjuka Hus med Flytspackelproblem. Byggforskningsrådet R23:1994, Stockholm 1994.

Mölhave L, Bach B, & Pedersen OF. (1986). Human Reactions to Low Concentrations of Volatile Organic Compounds. Environmental International 12: 167–175.

Mölhave L. (1990). Volatile Compounds, Indoor Air Quality and Health.

In Proceedings Vol 5, 15–33. The Fifth International Conference on Indoor Air Quality and Climate. Toronto, Kanada, 1990.

Mölhave L, Clausen G, Berglund B, De Ceaurritz L, Kettrup A. Lindvall, T, Maroni, M, Pickering, A C, Risse U, Rothweiler H, Seifert B, & Younes M. (1997), Total Volatile Organic Compounds (TVOC) in Indoor Air Quality Investigations. Indoor Air 7: 225–240.

Bygg & teknik 8/08

Vi står för underlaget!

Knauf Danogips smarta system bär ditt golv. Vi har inte bara ett urval av golvgipsskivor. Oberoende av ytan – trägolv, klinkers eller linoleum – kan vi erbjuda smarta och kostnadseffektiva golvlösningar för en rad olika miljöer. Förutom att våra undergolv i gips, cement eller fibergips uppfyller mycket hårda brand- och ljudkrav, är de enkla att hantera och montera. Vilken golvkonstruktion ska du välja? SBS-bjälklag – vårt kompletta lätta bjälklag med stålstomme, Knauf GIFAfloor – fibergipsskiva med mycket hög bärighet, eller Aquapanel Floor – cementbaserat undergolvselement med mycket god stegljudsisolering. Kontakta Knauf Danogips – vi hjälper dig att hitta den bästa och smartaste lösningen. www.knaufdanogips.se

Bättre sportbeläggningar Ända sedan den moderna idrottens början har man ständigt försökt förbättra underlaget man idrottat och tävlat på. I många år var det enda sättet att få reda på om det nya underlaget var bättre än det tidigare att fråga idrottsutövarna.

Bättre var länge synonymt med att det gick att slå tidigare rekord.

Rekordjakten leder fortfarande till att man försöker få fram ”snabbare” underlag och har idag gått så långt att beläggningar som används vid stora mästerskap ofta är specialdesignade för att göra det möjligt att sätta nya rekord. Detta leder i sin tur till att dessa beläggningar inte nödvändigtvis är det bästa att träna på.

I början av 1970-talet började man i dåvarande Västtyskland att utveckla objektiva provningsmetoder för att få förståelse för hur och vad man skulle förändra för att få fram bättre material, inte bara med avseende på rekordslakt, utan också med tanke på idrottsutövarnas skaderisk. Detta utvecklingsarbete ledde i sin tur fram till en rad olika DIN-standarder som sedan dess varit de metoder som efterfrågats vid specificering av sportbeläggningar.

CE-märkning

Under 2000-talet har man inom CEN, Europeiska standardiseringskommittén, till viss del arbetat om dessa metoder samt tagit fram nya metoder att mäta väsentliga egenskaper hos sportbeläggningar. Idag finns det närmare 50 olika europastandarder som beskriver hur man ska mäta allt från hårdhet av naturgräs till spegelreflektans hos inomhussportgolv.

En av dessa standarder har blivit harmoniserad. Att en standard blir harmoniserad betyder att den publiceras i ”Official Journal”, europeiska kommissionens officiella tidning. Detta i sin tur är ett tecken på att standarden i fråga är en specifikation som gör att man kan CE-märka produkten som specificeras i standarden.

Standarden som berör inomhusgolv i Artikelförfattare är Ingvar Demker, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

46

idrottshallar heter SS-EN 14904 Sportbeläggningar – Inomhusytor avsedda för olika sporter – Specifikation. Publiceringen i ”Official Journal” skedde första februari 2007 och övergångstiden var bestämd till ett år. Detta betyder att från första februari 2008 måste alla sportbeläggningar, som omfattas av denna standard, vara CE-märkta om de ska säljas på den europeiska marknaden (inom EU/EESområdet).

Golvtyper och väsentliga egenskaper

Vad säger då denna standard? För det första delas golven in i fyra olika typer, dessa är: Typ P – Punktelastiska golv. Detta är ett golv där en punktformad last endast orsakar nedböjning vid eller nära den belastade punkten. (Typisk golvkonstruktion är en betongplatta med en gummibeläggning.)

Typ A – Areaelastiska golv. Detta är ett golv där en punktformad last orsakar en nedböjning över en relativt sett stor area.

(Typisk golvkonstruktion är ett uppreglat trägolv.)

Typ C – Kombi-elastiska golv. Denna golvkonstruktion är en kombination av typ P och typ A. (Typisk golvkonstruktion är plywood med gummi/plastmatta på som läggs på ett sviktande skummaterial.)

Typ M – Mixed-elastiska golv. Detta är en punktelastisk golvbeläggning som

innehåller ett förstyvande skikt (armering) som påverkar golvet åt det areaelastiska hållet.

Standarden anger dessutom vilka egenskaper som ska deklareras för att kunna få CE-märka golvet, dessa är: ● Brandklassificering ● Friktion ● Stötupptagningsförmåga ● Formaldehydemission Tekniska krav. Brandklassificeringen görs idag enligt gemensamma europeiska provningsmetoder som gäller för alla typer av golvmaterial. Det finns sex olika klasser Afl till Ffl, där Afl innebär obrännbart material (sten) och Ffl betyder att produkten inte är provad. För att få använda produkten i Sverige gäller Boverkets byggregler som säger att golvmaterial som ligger i uppehållsrum minst ska uppfylla klass Dfl-s1 och golvmaterial i utrymningsvägar ska uppfylla minst klass Cfl-s1. Tilläggskravet -s1 betyder att det även ställs krav på hur mycket rök som bildas. I detta sammanhang bör noteras att om en läktare är tänkt att utrymmas över/genom idrottshallen så räknas idrottshallen som utrymningsväg.

När det gäller emission av formaldehyd gäller i Sverige Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer, KIFS 1998:8. Kraven i dessa överensstämmer med standardens klass E1. Om produkten (konstruktionen) inte innehåller några material som kan misstänkas innehålla

Fakta om CE-märket

CE står för Communauté Européenne

Boverket har gett ut ett litet informationsblad om CE-märkning i vilket man kan läsa följande: ”En CE-märkt produkt får föras fritt över Europas gränser utan krav på nationell märkning eller ytterligare nationell provning. Till CE-märkningen hör en tillverkardeklaration och de uppgifter som finns i denna är grundade på provningar och kontroller som utförs på samma sätt i hela Europa… … CE-märkning av byggprodukter enligt byggproduktdirektivet är inte obligatorisk i Sverige men direktivets alla krav gäller liksom i andra europeiska länder och vi har infört direktivet i vårt regelsystem. CE-märkning är en utmärkt möjlighet för tillverkaren att kunna verifiera och deklarera produktens egenskaper på ett gemensamt europeiskt sätt. I de flesta EU-länder är CE-märkning obligatorisk.”

I Sverige är CE-märkning inom byggproduktområdet än så länge frivillig och byggvaror som tillverkas i Sverige behöver inte CE-märkas annat än om de ska exporteras. Däremot skall kraven vara uppfyllda.

Kravet är alltså att tillverkaren på ett harmoniserat sätt deklarerar hur bra (eller dålig) produkten är.

Vill du läsa mer om CE-märkning av byggprodukter kan du hitta mer information här: www.boverket.se, www.sitac.se och www.sp.se.

Bygg & teknik 8/08

formaldehyd kan konstruktionen klassificeras i klass E1 utan provning. Det är i så fall tillverkaren som måste garantera detta.

Krav för säkerhet vid användning.

Sportbeläggningens friktion bestäms med en utrustning som består av en pendel. I änden av pendeln sitter en fjäderbelastad gummikloss fastsatt. Denna gummikloss får vid pendelrörelsen släpa mot golvbeläggningen en viss sträcka, därefter läser man av energiförlusten på en skala. Resultatet ska här ligga mellan 80 och 110.

Ett för lågt värde innebär halkrisk, vilket i sin tur exempelvis kan innebära sträckningar i ljumskar etcetera. Ett för högt värde innebär snubbelrisk, vilket kan medföra fallskador och ledbandsskador i knän och anklar. Notera i detta sammanhang att hur golvet städas har oerhört stor

Tabell 1.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klass Typ P A C M ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 ≥ 25 % < 35 % – – – 2 ≥ 35 % < 45 % – – – 3 ≥ 45 % ≥ 45 % < 55 % ≥ 45 % < 55 % ≥ 45 % < 55 % 4 – ≥ 55 % < 75 % ≥ 55 % < 75 % ≥ 55 % < 75 % ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Vertikal deformation (svikt) Bollstuds Motstånd mot rullande last Motstånd mot nötning Innehåll av pentaklorfenol Spegelreflektans Glans Motstånd mot slag Golvets jämnhet.

Av dessa egenskaper provas vertikal deformation, bollstuds och golvets jämnhet på plats. Resterande provningar görs i laboratorium.

Krav. Idag finns det i Sverige inget idrottsförbund, som ställer specifika krav på inomhusgolvet. I vårt västra grannland, Norge ställer däremot de flesta idrottsförbund egna krav på golvet. I skriften Anlegg for håndball som är utgiven av Norges Håndballforbund kan man exempelvis läsa: ”Det ideelle for håndball er flateelastiske gulv med forholdsvis liten friksjon.

Parkett har i så måte blitt regnet som det beste, men nyere typer flateelastiske gulv/ kombinasjonsgulv med belegg av kunststoff kan også anbefales. Glidefriksjonskoeffisienten bør være 0,50 – 0,60 og støtdempingen ca 50 %.”

Norges motsvarighet till kulturdepartementet, som i Sverige ansvarar för idrottsfrågor, heter Kultur og kirkedepartementet (KKD) ställer tydliga krav på att golvet i ”flerbrukshaller” ska provas på plats. Provningen ska åtminstone omfatta ”støtdemping og friksjon”. KKD skriver dessutom i sin publikation V-0690 att ”Testrapport i samsvar med krav fra KKD skal henges opp på en godt synlig plass i anlegget”.

Konstgräs

Sportgolv med linjering för bland annat basket och badminton.

betydelse för hur denna egenskap bevaras. I många fall blir en ytterst liten hinna av tvättmedel kvar på golvytan, vilket kan sänka friktionen drastiskt.

Stötupptagning är den sista av de väsentliga egenskaperna. Denna mäts genom att en 20 kg tung vikt släpps från höjden 55 mm på en fjäder med en fjäderkonstant på 2 000 N/mm. Fjädern vilar i sin tur på en lastcell som registrerar kraften vid slaget. Denna kraft jämförs därefter med kraften som erhålls vid provning av helt stumt underlag (betong). Resultatet blir hur många procent bättre den provade konstruktionen dämpar stötar i jämförelse med ett stumt golv. Utifrån detta resultat delas golven in i olika klasser enligt tabell 1. Övriga egenskaper. Utöver dessa fyra egenskaper anger standarden provningsmetoder och krav för ytterligare tio egenskaper, nämligen: Bygg & teknik 8/08

Till begreppet sportbeläggningar hör nu inte bara inomhusgolv. Hit hör naturligt-

Konstgräs.

47

Provning av stötupptagning.

Provning av bollstuds.

Provning av svikt.

Bestämning av friktionstal.

Bestämning av rullängd.

Provning av sned bollstuds.

Utrustningar för provning och av sportbeläggningar.

48

vis alla underlag som man utövar sport på. Vem har inte sparkat boll på en hård och dammig grusplan någon gång? Alltså finns det idag standarder för grusunderlag, naturgräs, syntetiska ytskikt (friidrott, tennis, multisport) och naturligtvis också för konstgräs. Just när det gäller konstgräs för fotbollsspel finns det däremot kravställare. Dessa är i första hand Internationella fotbollförbundet (FIFA) och Svenska Fotbollförbundet (SvFF). FIFA har tagit fram en egen kravspecifikation, FIFA Quality Concept, som gäller för konstgräs. Dessa krav gäller alltså alla internationella matcher. Det Europeiska Fotbollsförbundet hade tidigare egna krav men hänvisar sedan ett antal år till FIFA:s regler. För att inte svenska klubbar ska få problem vid eventuella matcher i internationella cuper och dylikt. har SvFF bestämt att för elitfotboll i Sverige (Allsvenskan, Damallsvenskan och Superettan) ska FIFA:s regler gälla. För övrig fotboll inom SvFF:s seriespel har de nordiska fotbollförbunden (Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige) enats om egna regler. Kraven är i de flesta fall desamma fast man provar inte lika många egenskaper. FIFA ger ut ett certifikat för den aktuella konstgräsplanen som är giltigt under tolv månader. Konstgräsplaner för elitfotboll måste alltså provas årligen. När det gäller breddfotboll är SvFF:s regler en rekommendation som säger att planen bör provas tre till tio månader efter anläggning samt ytterligare en gång innan garantitiden gått ut.

Egenskaper. Vid provning av befintliga planer har FIFA krav på elva olika egenskaper: ● Bollstuds (När en fotboll släpps från två meters höjd ska studshöjden vara 60 till 100 cm) ● Sned bollstuds (När en fotboll studsar i vinkeln 15 grader ska bollens hastighet bromsas med 30 till 55 procent) ● Bollrullning (En fotboll som från en meters höjd rullar av en ramp med 45 graders lutning måste stanna inom 4 till 10 m) ● Stötupptagning (Konstgräskonstruktionen ska dämpa stötar 55 till 70 procent) ● Vertikal deformation (Konstgräskonstruktionen ska svikta 4 till 9 mm) ● Rotationsmotstånd (Momentet för att vrida en dubbad sula ska vara 25 till 50 Nm) ● Friktionstal med dubbad sula (Friktionstalet ska vara 120 till 220) ● Dubbretardationsvärde (Retardationen ska vara 3,0 till 6,0 g) ● Ytregelbundenhet (Rakhetsavvikelsen från 3 m rätskiva får inte överstiga 10 mm) ● Lutning (Planen får inte luta mer än två procent i någon riktning) ● Dräneringsförmåga (Konstgräskonstruktionen ska kunna dränera bort 180 mm regn per timma).

Bygg & teknik 8/08

Sätter nya gränser för radon.

Krypgrunder har länge varit ett vanligt sätt för grundläggning. Tyvärr kan det föra med sig en del bekymmer, till exempel att markradon kan ta sig in i byggnaden. Genom att använda PA ROC Ecoprim stoppas radongasen på rätt sida gränsen. Innan den kan passera in i huset.

Klimatzonen Sweden AB har konstruktionslösningar och en unik patenterad metod för hälsosammare inomhusklimat. Gå in på www.klimatzonen.se och läs mer om hur Ecoprim används för att bygga bort radon- och fuktproblem i krypgrunden.

Frånluftsfläkt

Tilluft med luftfilter för inomhusluft

PAROC Ecoprim

Uteluftsventilerad krypgrund

Förutom dessa egenskaper intresserar sig många kommuner idag för vilka ämnen ett konstgrässystem innehåller och framförallt vad det kan släppa ifrån sig med det lakvatten som dräneras bort.

Några generella materialkrav för vad ett konstgräsmaterial får innehålla finns i nuläget inte, vilket gör att olika krav ställs beroende på upphandlare. Kraven kan vara att uppfylla gränsvärden för lakvatten eller det totala innehållet av kemiska ämnen, ofta metaller, i ett konstgrässystem. Regelverk som man använder sig av är bland annat Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2004:10, Naturvårdsverkets rapport 4638 samt DIN V 18035-7. Här kan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut erbjuda de analyser som efterfrågas. Ska konstgräset läggas i en inomhushall gäller förstås samma myndighetskrav som för sportgolv vad det gäller brandklassificering och emissionskrav.

Provning och kontroll

Förhoppningsvis kommer standardiseringen av provningsmetoder och specifikationer tillsammans med CE-märkning leda till att de som köper sportbeläggningar lär sig vilka krav som bör ställas.

Det kommer också leda till att det blir lättare att jämföra olika konstruktioner med varandra. Detta bör i förlängningen resultera i att vi får bättre sportbeläggningar i

våra gympasalar/idrottshallar runt om i landet. SP är idag ackrediterade att utföra provning i laboratorium såväl som i fält för närmare 30 metoder som gäller sportbeläggningar. SP är också godkända av SvFF att utföra provning av konstgräs och förväntas bli godkända av FIFA ■ under 2009.

Nästa nummer:

… och svarar

Energipriset i framtiden är okänt.

Räntorna i framtiden är okända.

Vilket tidsperspektiv man har, alltså hur långsiktigt man räknar, påverkar resultatet. ● Vilken beräkningsmetod man använder påverkar resultatet.

■ ● ● ●

Bygg & tekniks nästa temanummer handlar om -

Geoteknik och Grundläggning

Läste Du det i Bygg & teknik?

utgivning vecka 4

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Missa inte detta tillfälle att nå beslutsfattarna inom ämnesområdet.

För annonsering: Ring 08-612 17 50 Roland Dahlin roland@byggteknikforlaget.se eller Marcus Dahlin marcus@byggteknikforlaget.se

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

w w w. c u l i m a r. c o m

Massiv bänkskiva

© villaaktuellt

Högsta möbelkvalitet

Vi kan skräddarsy din bänkskiva!

Amerikansk valnöt PRIS 620 mm bred, 30 mm tjock 3.085:-/m 620 mm bred, 40 mm tjock 3.965:-/m Ek 620 mm bred, 40 mm tjock 1.856:-/m

Handla ditt kök hos oss! DESIGN Skåpstommar på lager för omgående leverans

Hammarby Kajväg 4, 120 30 Stockholm Telefon 462 05 94, Fax 462 05 93 mån-tor 8.30-18.00 fre 8.30-16.00, lör och sön stängt

50

Bygg & teknik 8/08

Fogsprång i keramiska ytskikt ser och bristen på tillräckligt plant underlag gör det mycket svårare än man kan Fogsprång föreställa sig att med stora plattor nå ett för kunden tillfredsställande resultat.

Stora plattor kräver med andra ord ett vid val av polerade plattor med skurna noggrannare förarbete. Dessutom måste kanter. man kanske ”dubbellimma”, det vill säga Materialnormerna för keramiska plat- stryka fästmassa både på plattans undersitor enligt DIN EN 14411 och DIN 18158 da och på det underlag, golv eller vägg, Traditionellt har man sagt att fogsprånget innehåller bestämmelser om jämnhet, no- som plattan ska monteras på. Vidare blir ska vara maximalt 0,5 mm. Så står det i minell tjocklek, plattornas längd och ju de större plattorna tyngre att hantera Hus AMA 98. Antagligen bygger det kra- bredd, vidare anges maxvärden för välv- och därmed svårare att passa in. Det krävs vet på många års erfarenheter av vad som ning i mittpunkt och vid kant samt skev- också större kraft att trycka fast den större är möjligt, när man monterar ”Vit plattan. Olika typer av fästmassa kan 15x15-platta” på vägg. Nu har kravet Tabell 1. göra uppgiften mer eller mindre beluckrats upp, så att fogsprång på upp ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– svärlig. Det behöver kanske inte bli till 2 mm kan medges under vissa dubbelt så dyrt, men helt klart är att Plattstorlek Tillåten nivåskillnad – fogsprång omständigheter. det med stora plattor kan komma att [cm] [mm] Innan denna förändring blev känd ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– kosta väsentligt mer per kvadratme10 x 10 1,2 för GVK och Golvbranschen, beter, och än värre kan det bli om man 30 x 30 1,6 stämde sig Golvbranschens arbetsväljer dimensioner utanför tabellen. grupp för byggkeramik och våtrum, 40 x 40 1,8 Samtidigt riskerar beställaren att inte att som maxgräns tilllämpa den regel bli nöjd på grund av stora fogsprång 30 x 60 1,9 som beskrivits i ”Flisen und Platten” och ökade kostnader, utgörande om50 x 50 2,0 9/2006 sid 28–31. Denna innebär att Större plattor ständigheter som plattsättaren inte 2,0 fogsprång får uppgå till som mest 2 råder över.

■ mm, dock med restriktion enligt följande formel från Markus Kohl:

Arkitekter föreskriver i allt ökande utsträckning stora plattor och konsumenterna följer trenden. Större plattor ger dessvärre också ökat fogsprång, det vill säga ökad höjdskillnaden mellan två intilliggande plattor.

(Längd [mm] + bredd [mm]) / 1000 + 1 = tillåtet fogsprång i mm.

I tabell 1 ges några exempel.

Det maximala värdet på 2,0 mm betyder att plattsättaren, speciellt vid mycket stora plattor, ska tänka på kvalitet och informera kunden om förutsättningarna och om vad som är rimligt att åstadkomma.

Toleranserna ska om möjligt utjämnas i fogarna vid läggningen. Hur väl man lyckas beror i viss mån på plattsättarens skicklighet.

Det första att tillgodose vid användning av stora plattor är ett jämnt, det vill säga ett plant, underlag. Därutöver är det, för att minimera fogsprång, säkrast att montera plattor med genomgående fogar; näst bäst är kvartsförband och sämst halvförband, se figur 1.

Den keramiska plattan har normalt tilllåtna upphöjningar vid kanterna samt toleranser för tjocklek och skevhet. I regel är det helhetsintrycket som avgör om nivåskillnader uppfattas som störande. Nivåskillnader blir sålunda mindre störande vid val av plattor med strukturerad yta än Artikelförfattare är Bengt Jonasson, teknikansvarig vid AB Svenska Våtrumskontroll (GVK), Stockholm.

Bygg & teknik 8/08

Figur 1: Monteringsalternativ.

AMA-nytt Hus 1/2007 anger:, Följande text i Hus AMA 98 ”Fogsprång får vara högst 0,5 mm” utgår och ersätts med: Fogsprång får högst vara lika med det uträknade måttet för skevhet, för den specificerade plattans kantmått enligt gällande produktstandard, SS-EN 14411: 2003, maximalt mått 1,5 mm.

För plattor enligt SS-EN 14411:2003 bilaga A (strängpressade plattor med vattenabsorption E ≤ 3%), maximalt mått: 2,0 mm.

Färdig golvbeläggning och väggbeklädnad skall uppfylla kravet för buktighet enligt tabell 44.BB/-1 och 44.C/-1.

het. Måttavvikelser anges normalt som procent av tillverkningsmått, diagonal eller kantlängd. Det innebär att de tillåtna toleranserna ökar med plattornas storlek.

Större plattor ger högre kostnad och risk för missnöjd kund

Beställare tycks ha fått för sig att det ska gå fortare och därmed bli billigare per kvadratmeter att montera stora plattor än att montera små eller medelstora plattor.

Denna missuppfattning förstärks när jag talar med plattsättarna. Kravet på maximal fogsprång, vilket i någon mån är förlåtande vid små plattor, är i stället bestraffande vid stora plattor. Plattornas toleran-

Fakta GVK:

GVK bildades 1988 och är en stiftelse där de stora bostadsföretagen, fastighets- och villaorganisationer samt golv- och VVS-branschen ingår.

GVK har samordnat och utvecklat en helhetssyn på hur ett tätt våtrum ska utföras. Cirka 480 företag är auktoriserade för plast, tätskiktsfolier och vätskebaserade tätskikt enligt GVK:s branschregler för tätskikt i våtrum.

GVK-företagen arbetar med både keramik och plast som ytskikt. Läs mer på www.gvk.se.

51

Måla världen grönare.

Välj en Svanenmärkt färg från Beckers.

Vi på Beckers har anledning att sträcka på oss lite extra. Förutom att många av våra produkter är märkta med EU-blomman och Astma och Allergiförbundets symbol, fick vi som första nordiska färgtillverkare flera produkter Svanenmärkta.

Svanen ställer hårda krav på miljö, hälsa och kvalitet. Bland annat måste halten av lösningsmedel, som skadar både naturen och människors hälsa vara starkt begränsade.

Dessutom måste färgen ha god täckförmåga och på så vis ge bra resultat med färre antal strykningar.

Vi är glada att se att de senaste årens arbete med att utveckla produkter som förenar miljötänk och hög kvalitet ger goda resultat. Ett första steg var att introducera vattenburna färger i Sverige. Idag står de för över 90 procent av den totala försäljningen på marknaden. Vi har också tagit fram effektivare och mer skonsam rengöring av verktyg och tvättvatten. Det gör sitt till för att skapa en bättre miljö.

Men även om det går åt rätt håll är vi långt ifrån nöjda. Vårt mål är att göra så gott som hela vårt sortiment vattenburet senast år 2010. Och att Svanen ska få pryda ännu fler burkar.

För oss på Beckers är det självklart att kvalitet och miljö kan och bör gå hand i hand. Därmed inte sagt att Beckers bara är ett grönt val. Vårt miljöfokus visar sig i fler färger än så. Dags för en förändring?

Din närmaste återförsäljare hittar du på www.beckers.se/beskrivare

Stora klinkerplattor på offentliga golv Keramik – klinkerplattor, är ett allt vanligare material på golv i offentliga lokaler. Skälen är många; keramiken är praktiskt taget outslitlig, det finns ett otal format, färger, ytstrukturer och sedan ett tjugotal år, en helt ny kvalitet. Den typ av keramik som har de allra bästa egenskaperna – porslin!

Sedan början av förra seklet har klinkerplattor varit det självskrivna golvmaterialet i lokaler med hårda påverkningar. I olika typer av industri, storkök, badanläggningar och liknande finns det inte något annat alternativ som klarar kombinationen av intensiv gångtrafik, vagnar med hårda hjul, kemiska påverkningar tillsammans med fukt, temperaturvariationer och ofta tuffa städmetoder och höga hygienkrav. Dessutom ställs ofta krav på halkskydd, god städbarhet och god ekonomi på sikt. Det finns troligen flera material som klarar några av dessa krav men knappast något annat än keramik som klarar alla samtidigt.

Ursprungligen är det således främst funktionella krav som dikterat materialvalen. Men tack vare nya klinkerplattor i stora format med enastående kvalitéer och nästan obegränsat urval av färg och ytstruktur, har keramiken blivit ett vanligt materialval även för golv inom andra områden, inte minst i offentlig miljö. Estetiska krav blir mer avgörande och de funktionella fördelarna får vi på köpet.

inget med granit att göra. På andra språk heter de något med ordet porslin i namnet. Gres porcellanato på italienska, porcelain tiles på engelska. Plattor i porslinskvalitet tillverkas numera i flera europeiska länder förutom Italien, främst Spanien, men också i Asien där Kina har en framträdande roll.

tecken på låg porositet och därmed hög kvalitet. ”Granitkeramik” har vattenabsorption mellan 0 och 0,3 procent. Som jämförelse: traditionella klinkerplattor upp till cirka 7 procent, kakelplattor 10 till 20 procent. Plattor med tätt gods är naturligtvis också bättre än mer porösa ur hygienisk/bakteriologisk synvinkel.

Hög böjhållfasthet

Glaserad yta

Fördelen med stora format är bland annat att mängden fogar kan minimeras. Och tack vare den goda måttnoggrannheten kan fogarna göras relativt smala, vilket ger fördelar på golv som trafikeras av vagnar eller resväskor med små hjul. Plattorna kan också beställas med sågade kanter för närmast total måttöverensstämmelse (rectified), vilket medger mycket smala fogar. Plattor kant i kant ska dock undvikas. Fogarna har en viss deformationsupptagande förmåga som kan vara bra att utnyttja med tanke på eventuella deformationer i underlaget.

Böjhållfastheten på porslinsmaterialet är hög, omkring tre gånger så hög som en ”vanlig” klinkerplatta. Den goda hållfastheten innebär att plattorna kan tillverkas med måttlig tjocklek, 8 till 12 mm, trots de stora formaten.

Den avgörande egenskapen för keramikens kvalité är vattenabsorptionen, ett mått på godsets porositet. Ett lågt värde är

Porslinsplattorna görs i allt större omfattning glaserade, det vill säga försedda med ett tätt, glasliknande skikt på ytan. Glasyrskiktet kan ge plattan önskad färg och ytstruktur.

Detta har inneburit att helt ny värld av möjligheter för golv. Glasyrerna, många med enastående hållbarhet, kan förses med ytstrukturer som passar för de allra flesta lokaler. De kan också vara ett visst halkskydd, anpassat till verksamheten i lokalen.

Granitkeramiken kan efterlikna andra material, natursten som marmor och – granit. Men också trä, tyg, läder, krokodilskin (!) och mycket annat. Man kan tycka att keramiken klarar sig bra på sina egna meriter, varför detta härmande? Jo, det finns många exempel där man av olika skäl, till exempel, vill ha träutseende (i granitkeramikens hemland Italien är trägolv exklusivt, och trä är en bristvara).

Vissa användningsområden är inte läm-

Italien leder utvecklingen

Artikelförfattaren Stig Lodén är byggnadsingenjör och arbetar på Byggkeramikrådet, i Stockholm.

Bygg & teknik 8/08

FOTO: STIG LODÈN

I Italien utvecklades för 20 till 25 år sedan en helt ny kvalitet av plattor som betytt en revolution inom byggkeramiken. Av finmalda primärleror pressas plattor med högt tryck och bränns i hög temperatur.

Formaten är stora, 60 gånger 60, 90 gånger 45, 90 gånger 90 cm hör till vanligheterna och större förekommer. De här plattorna kallas i Sverige ”granitkeramik”, ett missvisande namn, de har naturligtvis

De keramiska plattorna med porslinskvalitet har blivit vanliga på golv i offentlig miljö – ofta där slitaget av gångtrafik är starkt, foajéer, köpcenter, flygterminaler etcetera.

53

pade för trä, det kan var för fuktigt, eller för kraftig gångtrafik. Då kommer kanske ”träklinker” in i bilden, man får träets utseende men keramikens alla goda egenskaper.

Byggkeramiken ökar i Sverige

Granitkeramiken dominerar idag utbudet av golvplattor. De är också en av orsakerna till att byggkeramiken ökar kraftigt i användning i Sverige. Sedan åttiotalet har totalvolymen ökat från cirka 2,5 miljoner kvadratmeter till nära 14 miljoner kvadratmeter per år (2007). Den nya kvalitén innebär att keramiken kommer in på nya användningsområden. Förutom de traditionella, är det vanligt med keramiska golv i butiker, restauranger, hotell, utställningslokaler och inte minst i våra bostäder, kök, hall, vardagsrum, ja hela bostadsytor förses gärna med granitkeramik, ofta i kombination med golvvärme.

Figur 1: Golv i fästmassa.

1. Underlag. 2. Fästmassa. 3. Keramiska plattor. 4. Cementbruksfogar.

Flytfix

De relativt tunna plattorna är inte speciellt utrymmeskrävande, de kan appliceras i tunna skikt av cementbundna fästmassor på underlag av betong eller avjämningsmassa. Plattjocklek är mellan 8 och cirka 12 mm och kan väljas med hänsyn till påverkningarna i lokalen. Tjockleken är också beroende av plattans ytstorlek, större plattor betyder större tjocklek.

Väsentligt för hållbarheten är golvkonstruktionen och appliceringstekniken. Det är viktigt att hela plattans baksida är täckt med fästmassa, vilket man kan uppnå genom så kallad dubbellimning. Fästmassa dras ut på underlaget med tandad spackel och plattornas baksida förses med ett tunt skikt av samma fästmassa. En annan, säkrare metod är läggning i så kallat flytfix. I princip en cementbunden fästmassa med egenskaper som gör att den kan flyta ut över golvet så att plattorna får god vidhäftning med underlaget i den lättflytande massan över hela baksidan, se figur 1. Plattor större än 25 gånger 25 cm ska alltid dubbellimmas eller läggas i flytfix.

På stora ytor

På stora golvytor i köpcenter, flygterminaler och liknande väljer man ofta traditionella läggningsmetoder, läggning i tjocka skikt av cementbruk. Denna golvtyp kan läggas direkt på grovbetong utan avjämning. Det tjocka brukslagret mellan betongen och plattorna motverkar i viss mån att skadliga spänningar på grund av betongkrympningen når plattorna, se figur 2.

En sådan konstruktion för större golv förses ofta med ett glidskikt som helt skiljer det keramiska skiktet inklusive bruk, från betongstommen och därmed blir okänslig för deformationer på grund av betongkrympning eller nedböjning av bjälklag. Golvtypen kallas flytande golv.

Golvet delas in i fält om cirka 50 kvadrat54

Figur 2: Traditionellt golv i cementbruk.

1. Underlag. 2. Cementslamma. 3. Cementbruk. 4. Cementslamma.

5. Keramiska plattor. 6. Cementbruksfogar.

Figur 3: Så kallat flytande golv i cementbruk.

1. Grovbetong. 2. Finsats. 3. Eventuell membranisolering. 4. Glidskikt.

5. Cementbruk. 6. Cementslamma. 7. Keramiska plattor. 8. Dilatationsfogar.

9. Cementbruksfogar.

Figur 4: Golv i cementbruk och cementbunden fästmassa.

1. Underlag. 2. Cementslamma. 3. Cementbruk. 4. Cementbunden fästmassa.

5. Keramiska plattor. 6. Cementbruksfogar.

Bygg & teknik 8/08

meter och omges av dilatationsfogar som går ner till glidskiktet. Det ska finnas sådana fogar också kring väggar, pelare och allt som står i direkt förbindelse med byggstommen, se figur 3.

Polymerförstärkt fästmassa

Cementbruket för de traditionella läggningsmetoderna består av sand och cement och ska ha ”jordfuktig” konsistens, vattencementtal 0,36 till 0,4. Det komprimeras väl för tillräcklig hållfasthet. På betongunderlag och på det komprimerade läggningsbruket läggs en cementslamma för vidhäftning mellan plattor och bruk.

För golv med gångtrafik bör brukets medeltryckhållfasthet minst vara 15 MPa, för golv med trafiklast minst 20 MPa. Vid mycket höga trafiklaster krävs armering av bruket. Det förekommer också att man på en bädd av delvis härdat cementbruk lägger plattorna i cementbunden fästmassa, se figur 4.

Granitkeramik kräver på grund av den låga vattenabsorptionen fäst- och fogmassor med tillsatser av polymerer för tillräcklig vidhäftning mot det täta godset. Sådana massor är idag standard och används regelmässigt av plattsättningsföretagen.

Lättstädat

Golv med keramiska plattor är lättstädade. Glaserad granitkeramik har en tät yta som inte kan suga åt sig smuts och

Byggkeramikfakta:

Kakelplattor har ett relativt poröst gods (vattenabsorption 10 till 20 procent) som kallas lergods. För att skydda godset mot föroreningar och för att kunna få färg och dekor har kakelplattor en skyddande yta av glasyr. Ett slags glasskikt som har glasets alla goda egenskaper; hygieniskt, vattentätt, okänsligt för de flesta kemikalier, lättstädat etcetera. Kakelplattor används på väggar och bara inomhus i vårt klimat.

Klinkerplattor är den mer robusta typen av byggkeramik kan vara glaserade eller oglaserade och används både på golv och väggar. Godset kan vara så gott som helt tätt eller ha en vattenabsorption på upp till cirka sju procent. Det finns frostbeständiga kvaliteter. Den moderna typen av klinkerplattor är av porslinskvalitet (kallas i Sverige ”granitkeramik”).

Mosaik är små, glaserade eller oglaserade plattor, som levereras och monteras sammanhängande med nät på baksidan i form av ark som kan vara omkring 30 gånger 30 cm. Det finns också mosaik av glas och av natursten.

För mer information om kakel, klinker och branschens våtrumsregler och mycket annat, se: www.bkr.se.

som är okänslig för fläckbildning genom spill av olika ämnen. Den dagliga rengöringen görs med naturligt och miljövänligt lösningsmedel – vanligt vatten, ibland kompletterat med svagt alkaliskt rengöringsmedel för att bryta ytspänningen.

Golvytor med tätsintrade plattor ska normalt inte efterbehandlas med något preparat och ska aldrig rengöras med såpa eller andra medel som lämnar efter sig en fet hinna som smuts lätt kan fastna i.

Oglaserad plattor med högre vattenabsorption, tre till cirka sju procent kan behandlas med så kallad klinkerolja för dju-

pare lyster och enklare städning. Åtskilliga undersökningar har gjorts där man jämfört årliga städkostnader för golv med olika ytmaterial.

Det brukar alltid vara golv med keramiska plattor som klarar sig bäst och får de lägsta kostnaderna.

■

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2009!

Fukt i golvet?

Inga problem!

Florosil® Florosil TS® Seal Hard® Stay Clean®

Bygg & teknik 8/08

55

Det går visst att bygga torrt Fuktsäkerhetsbeskrivningar blir en allt naturligare del i ny- och ombyggnadsprojekt. En viktig anledning till detta är att byggherrar och entreprenörer har blivit allt mer medvetna om de här frågeställningarna och de skador som kan uppstå om inte hänsyn tas till fuktaspekter.

Dessutom har kraven i nya BBR (Boverkets byggregler) förtydligats när det gäller fukt.

I nya BBR står det: ”Byggnaden skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.”

Den tidigare skrivelsen löd: ”Byggnader skall utformas så att skador, mikrobiell tillväxt, elak lukt eller andra hygieniska olägenheter till följd av byggfukt eller inträngande fukt inte uppkommer.”

En fuktsakkunnig konsult tas allt oftare in i projekten och kan anlitas för att ta fram en komplett strategi för arbete och uppföljning av fuktskyddsåtgärder genom hela projekterings- och byggprocessen, eller enbart fungera som rådgivare till byggentreprenören. Vilken roll fuktsakkunnig får beror också på i vilken fas av byggprocessen som konsulten anlitas i.

ment. I nästa skede görs en genomgång av fuktkritiska konstruktioner i samråd med projektörerna. Denna genomgång omfattar riskbedömningar, fuktsäkerhetsbedömningar och konsekvensanalyser.

Fuktsäkerhetsbeskrivningar revideras och kompletteras därefter utifrån nytillkommen information och eventuella förändringar.

Inför produktion upprättas fuktplaner och fuktkontrollplaner. Under de senaste åren har vi varit med och utarbetat fuktplaner och fuktkon-

Artikelförfattare är Olof Robertsson, AK-konsult Indoor Air AB, Stockholm.

trollplaner för flera nyproduktionsprojekt och resultaten har varit positiva. Vi upplever att dessa frågor tas på allvar och prioriteras. Syftet med en fuktplan är att utöver myndighetskrav uppfylla byggherrens ambitioner gällande fukt och inomhusmiljö.

Fuktplanen syftar till att säkerställa att färdig byggnad ska vara tillräckligt torr för att fuktproblem, i form av till exempel mikrobiell växt och fuktbetingade kemiska emissioner, ej ska uppstå vare sig i entreprenadskedet eller i brukarskedet.

En fuktplan innehåller förutsättningar, krav och föreskrifter samt administrativa åtaganden för entreprenören. Den innehåller även föreskrifter för besiktning och överlämnande, byggnadsmaterial och byggnadsvaror, utförandet av arbetet samt dokumentation. I det här arbetet ligger stort ansvar hos entreprenören, det är han som ska redovisa hur fuktskyddsarbetet planeras och hur utförandet ska ske.

Fuktkontrollplan

Formulera krav

I det tidiga skedet koncentrerar man sig på att formulera krav för förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar. Dessutom upprättas fuktsäkerhetsbeskrivningar eller motsvarande doku-

Bild 2: Exempel på protokoll för mottagningskontroll av virke.

Utöver detta ska en fuktkontrollplan upprättas av entreprenören, denna kontrollplan bör bland annat innehålla varuinformationsblad, fuktdokumentation, torktider, fuktmätningsplaner och protokoll, egen-

Bild 1: En fuktsakkunnig kan anlitas för hela eller delar av projekterings- och byggprocessen.

56

Bygg & teknik 8/08

kontroller, avvikelse- och incidentrapportering, rutiner för utbyte av fuktskadat material samt borttagande av organiskt material på fuktutsatta ställen. I arbetet ingår även att löpande verifiera att respektive åtgärd i fuktkontrollplanen är utförd. Vid slutbesiktningen till byggherren överlämnas ett signerat dokument som bekräftelse på att fuktskyddsarbetet är utfört enligt fuktkontrollplanen.

I de fall vi tagit fram fuktplanen ska både entreprenören och byggherren utse varsin fuktskyddsansvarig i projektet. På

Bild 3: Vattenavledande låda.

på detta var att fixera ett kärl med avvattningsslang under ursparning i översta betongbjälklaget (se bild 3), vilket var ett område där rinnande vatten förekom under byggnadstiden.

En annan lösning var att VP-rör göts in i ursparningar/försänkningar i betongvalvet och eventuellt vatten kunde evakueras utanför huset, se bild 4. Ytterligare en smart lösning var att utfackningselementen byggdes på en rigg med hjul under ett väderskydd (se bild 5), därefter kunde elementen lätt transporteras till fa-

Bild 4: Exempel på vattenavledande VP-rör.

Bild 5: Rigg på hjul för att underlätta transport och bygge under tak.

Bild 6: Telfer för hissning av utfackningselement.

Bild 7: Resultat av smidigt byggande med utfackningselement.

Täckningen överlappar varandra med cirka 70 cm.

entreprenadområdet utförs kontinuerliga fuktronder av entreprenörens representant. Varje rond dokumenteras i ett proto-

koll som redovisas på nästkommande byggmöte. Byggherrens utsedda fuktskyddsansvarige utför revisioner på fuktskyddsarbetet och kontrollerar bland annat materialhanteringen på arbetsplatsen, varuinformationsblad för använda produkter och protokollen från fuktronderna.

Vår erfarenhet är att det här arbetet medför att många potentiella källor till framtida problem kan elimineras och förebyggas i ett tidigt stadium.

Enkla, effektiva lösningar

I ett projekt där vi var byggherrens fuktskyddsansvarige och Einar Mattsson Bygg & teknik 8/08

Byggnads AB entreprenör, löste entreprenören många uppkomna problem med enkla, men effektiva metoder. Ett exempel

saden där de hissades upp med hjälp av en telfer anordning, se bild 6. Samtliga lösningar är enkla men effektiva och mi-

nimerar risken för framtida innemiljöproblem i byggnaden.

Kommunikation ger framgång

Bild 8: Utrustning för omhändertagande av ”olycka” finns på byggarbetsplatsen.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att framgångsfaktorn i dessa projekt har till stor del berott på att kommunikationen mellan beställare, entreprenör och fuktskyddskonsult har varit öppen och tydlig samt att dessa frågor har tagits på allvar redan från första början. Detta tillsammans med en driven och framåt platschef.

■

Besök byggteknikforlaget.se 57

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inomoch utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Tandad Bra har blivit ännu bättre!

Det är i grunden samma konstruktion som Kåbe Originalmatta men gummilamellerna är tandade för ännu bättre avskrapningsförmåga och halkskydd.

Kåbe-Mattan AB Gropen • SE-716 93 Fjugesta • Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe-Mattan har låtit SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut göra tester på avskrapningseffekten. Den blev hela 13.4% bättre jämfört mot den icke tandade mattan.

Sambandet mellan mikrobiellt och kemiskt innehåll i inomhusluften och uppfattad kvalitet på inomhusmiljön För att se till att byggnader inte orsakar dålig hälsa hos dess användare finns det behov av att kontrollera inomhusluftens kvalitet. Genom att använda en screeningmetod för att analysera luftburna partiklar och gaser kunde man skilja ut 93 procent av byggnader med luktproblem och 77 procent av byggnader med uttalade sjuka hus-klagomål.

Screeningmetoden inkluderar nyckelföreningar av mikrobiell exponering, fuktproducerade kemikalier, kemiska utsläpp från byggnadsmaterial, träimpregneringsmedel och trafikavgaser.

Mellan en halv till en miljon invånare i Sverige anser att de lider av dålig kvalitet på inomhusluften, vilket de tror beror på byggnaden som de arbetar eller bor i.

I problembyggnader upplever användarna hälsoproblem som är kopplade till byggnaden. Vanliga symptom är irriterade ögon, luftvägar och hud. Andra symptom kan vara onormal trötthet, täppt näsa, bihåleinflammation etcetera. Dessa symptom har vanligtvis samband med olika mätbara parametrar i inomhusluften och byggnadskonstruktionerna. Vissa av dessa parametrar är biotiska, andra är kemiska eller fysiska. De flesta av de biotiska och kemiska parametrarna är fuktinducerade, men även fel på ventilationssystemet, kemiska föreningar och partikelföreningar är viktiga. Fuktinducerade problem i Skandinavien är huvudsakligen mikrobiell tillväxt med följande luktproblem och partikelexponering av mikrobi-

Artikelförfattare är fil dr Bengt Wessén och fil dr Janne Lager, Eurofins Environment Sweden AB, Pegasus lab, Uppsala.

Bygg & teknik 8/08

ella rester och gifter. Det föreligger även kemisk nedbrytning av byggnadsmaterial med resulterande partikel- och farliga utsläpp från källor som kaseinrester, så kallade mjukgörare.

Erfarna fältundersökare hävdar att skadlig fukt kan förklara klagomålen i den största delen av svenska byggnader.

Ny forskning visar att detta är förklaringen i mer än nittio procent av dessa byggnader, Hall T et al (2006).

Syftet med undersökningen var att studera förhållandet mellan olika exponeringar av inomhusluft i byggnader relaterade till kvaliteten på inomhusluften.

Material och metoder

För att kunna kontrollera inomhusluftens kvalitet togs prover på inomhusluften i byggnader över hela Sverige under 2006 och 2007. Luftproverna analyserades för olika biologiska och kemiska parametrar, som man vet är kopplade till klagomålen på dålig inomhusluft.

Provtagningen bestod av 277 fall, varav 117 fall endast screenades i kontrollsyfte och 160 fall screenades på grund av olika klagomål på dålig kvalitet på inomhusluften.

Frågeformulär. Ett anpassat frågeformulär användes. Det omfattade frågor om uppfattningen av inomhusklimatet, lukt, hälsosymptom och skador på byggnaden.

Provtagning av luftburen mikrobiell biomassa: Prover togs med portabla konstantflödespumpar. Luftproverna togs genom att suga luft genom 25 mm filterkassetter. Dessa kassetter har sterila partikelfria polykarbonatfilter med porstorlek på 0,4 µm. Luftprovets volym var 240 liter luft. Luftflödet var 1 liter/minut.

Partiklarna som samlades upp på filtren analyserades och kvantifierades för totalt antal bakterier, total mängd svamp.

Provtagningskassetten avtappades med ett sterilt partikelfri vattenlösning som innehöll 0,05 procent (w/w) Tween 80 i ett ultraljudsbad under tre minuter.

Provextraktet analyserades för CFU genom att använda maltextraktagar för svamp och tryptonglykosextraktagar för bakterier, Ström G et al (1990). (Med CFU avses levandehalten, ordagrant betyder förkortningen CFU ”koloniformande enheter”, det vill säga organismer som växer fram vid odling.)

Total mikrobiell biomassa analyserades genom att beta provet med akridin-

orange. Svampscellerna och bakterierna räknades i ett epi-fluorescensmikroskop, Ström G et al (1990).

Provtagning av gaser i inomhusluften. Prover av VOC/MVOC/PAH togs genom att suga luft genom adsorberande rör som innehåller 210 mg Anasorb 747 (kolgranulat) och 150 mg XAD2 (polymer Orbo 605 amberlite) med hjälp av portabla konstantflödespumpar. Adsorptionsrören var iordningställda och förseglade hos tillverkaren (S.K.C och Supelco, USA). I icke industriell miljö var provtagningsvolymen 100 till 120 liter luft.

Luftflödet var 500 ml/minut.

Efter provtagningsperioden förseglades rören med polytetrafluoroetylenlock och förvarades i frys fram till analys.

Desorption av adsorbtionsmedel: Varje adsorptionsmedel överfördes till en 3,5 ml glasflaska och 1 ml diklormetan tillsattes. Glasflaskorna placerades på en shaker i 20 minuter. Efter desorption överfördes lösningen till ett 2 ml glas med en Pasteurglaspipett och förseglades med en krympförsegling med gummiliner.

Kromotografi: Analysen utfördes med en HP 5890 gaskromotograf utrustad med en HP 5971 masselektiv detektor, Wessén et al (1995).

Provets VOC-profil (VOC med en kokpunkt mellan 80 till 300 ºC) analyserades med masspektrometer i Scan-läge.

Provets MVOC-profil (VOC med ursprung i mikrobiell aktivitet) analyserades med masspektrometern i Sim-läge.

Provets PAH-profil (SVOC med ursprung i träimpregnering) analyserades med masspektrometern i Sim-läge.

Mikrobiell biomassa och organiska gaser i inomhusluften sorterades ut och indelades under parametrar som: mikrobiell exponering, fuktproducerande kemisk exponering, kemisk exponering från byggnadsmaterial, utsläpp från motorfordon, exponering av träimpregneringsmedel och TVOC.

Resultat och diskussion

Mätningarna av de valda parametrarna i inomhusluft visade att klagomålen var relaterade till dålig lukt och/eller sjuka husklagomål. Följande mönster som visas i tabell 1 på nästa identifierades.

Som tabell 1 visar lyckades screeningmetoden med att avslöja olika avikelseprofiler. Detekteringsnivån var högst för 59

de byggnader som hade luktproblem (90 procent) medan sjuka hus-klagomålen var något lägre (77 procent). Totalt var detekteringsnivån hög.

De dominerande parametrarna för endast lukt var kemiska utsläpp från byggnadsmaterial, fuktalstrande kemiska produkter och träimpregneringsmedel medan effekten från trafikutsläpp och låg ventilationseffektivitet hade mycket låg inverkan på resultaten, vilket visas i figur 1 och 2.

I byggnader med sjuka hus-problem utan uppfattad lukt dominerade den kemiska och mikrobiella exponeringen som analytiska parametrar, vilket visas i figur 2.

Men om det föreligger både sjuka husproblem och lukt dominerade träimpregneringsmedel som analytisk parameter, vilket visas i figur 3.

TVOC och motorfordonsutsläpp hade mindre inverkan på förklaringen av luktoch sjuka hus-klagomål.

Den allmänna överensstämmelsen bland fältundersökarna och medicinsk expertis (personlig kommentar) är att träimpregningsmedel endast bidrar till ett luktproblem och inte kan kopplas till hälsorelaterade klagomål. Dessa resultat föreslår att man måste överväga närvaro av träimpregneringskemikalier i byggnadskonstruktioner Detta belyser även vikten av att undersöka möjlig användning av träimpregnering i bakgrundsdata när man undersöker problembyggnader.

Slutsatser

Det föreligger ett tydligt samband mellan klagomål på dålig kvalitet på inomhusluften och mätbar exponering i inomhusluften. Men med hänsyn till att den största delen av problembyggnader i Sverige har visat sig vara kopplade till mikrobiell till-

Tabell 1: Lyckat resultat av användning av screening vid undersökning.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Resultat Orsak till prov Normal profil, Avvikande profil, [%] [%] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 22 78 Kontroll Endast lukt 7 93 Lukt och sjuka hus-klagomål 15 85 Alla luktfall 10 90 Endast sjuka hus-klagomål 30 70 23 77 Alla sjuka hus-fall

Figur 1: Förhållandet mellan olika exponeringsmätningar och byggnader med luktproblem utan sjuka hus-klagomål.

Figur 2: Förhållandet mellan olika exponeringsmätningar och byggnader med sjuka hus-problem utan luktklagomål.

60

Bygg & teknik 8/08

växt (ungefär lika med 75 procent av fallen), Hall T et al. (2006), kan orsaken till mätbara kemiska föreningarna i inomhusluft till större delen härledas till mikrobiellt ursprung än kemiska produkter. Träimpregneringsmedel verkar ha större betydelse för hälsoklagomål än man van■ ligtvis anser.

Referenser

Figur 3: Förhållandet mellan olika exponeringsmätningar och byggnader med sjuka hus-problem och luktklagomål.

Ström G, Palmgren U, Wessén B, Hellström B, & Kumlin A. (1990). The sick building syndrome – An effect of microbial growth in building constructions?

In:Int. Conference on Indoor Air 1990.: Indoor-air 90, Vol 1, pp 173–78.

Wessén B, Ström G. & Schoeps K-O. 1995. MVOC-Profiles – A Tool for Indoor-Air Quality Assessment. In: Indoor Air an Integrated Approach, pp 67–70.

Hall T, Wessén B, & Nilsson L-O. 2006. Microbial growth and secondary emissions – their main causes in Swedish problem buildings. In: Healthy Buildings 2006. Lisboa, Vol. 2 pp. 353–364.

ABUS Kransystem – Ger bra totalekonomi och ett säkert handhavande Lyftkapaciteter med hög kvalitet upp till 100 ton.

ABUPowerline • Strömförsörjning av travers och telfer via energikedja • Skyddar kabel / inga nedhängningar, minskar slitage & olycksrisk • Manöverdon med lättgående manövervagn & exakt positionering Hög kvalitet – bekräftas med 4 års grundgaranti Korta leveranstider med hög leveranssäkerhet

ystem.se s n a r k us www.ab

ABUS Kransystem AB · Strågatan 5 · 653 43 Karlstad · Telefon: 054 - 55 56 50 · Fax: 054 - 55 56 57 · E-mail: info@abus-kransystem.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. w w w. h fv-100_90x64mm_med_matrial_070218.ai o n s t re t . s e

08-10-20

08.43.09 H-Fönstret AB | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Nya Plastdetaljer?

C

* Vi gör hela jobbet

M

• Produktutveckling • Formtillverkning • Formsprutning

Y

CM

MY

• • • •

CY

CMY

K

5-Axlig fräsning Formsprutor 15 st Detaljvikt 0,1-500 gr Certifierade

POLYMERDON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 8/08

61

Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner genom mätning – fortsättning Här fortsätter Björn Täljstens artikel från förra numret av Bygg & teknik om utvecklingen av mät- och sensorteknik för konstruktiv mätning av betong, som under de senaste tio åren har varit omfattande.

I det aktuella fallet valdes kolfiberkomposit för förstärkning. Två olika förstärkningsmetoder har använts, i underkanten av bron limmades kolfiberstavar in i betongens täckskikt, så kallad NSMR (Near Surface Mounted Reinforcement) och i överkant av brofarbaneplattan användes en nyutvecklad metod där kolfiberrör limmades in i uppborrade spår tvärs spårriktningen. Figur 7 visas installationen av NSMR samt i figur 8 borrning av horisontella hål tvärs bron.

Installationen av förstärkningen genomfördes mer eller mindre problemfritt och efter avsedd plan. I projektet var önskemålet att erhålla så mycket information som det bara vara var möjligt om bron före och efter förstärkning, men detta inom utsatt budget och tid. Det beslutades att töjningar, deformationer och förändring i spricköppning skulle registreras under mätningen. Tyvärr var det inte möjligt att erhålla information om tågens vikt. I tillägg måste nämnas att all mätning genomfördes i bruksgränstillståndet medan förstärkningen avser brottgränstillståndet.

För att mäta töjningar användes dels traditionella elektriska motståndsgivare, så kallad trådtöjningsgivare, samt fiberoptiska töjningssensorer, i detta fallet användes så kallad Bragg gratings, i figur 9 visas installationen av de fiberoptiska givarna i kolfiberstavarna. Deformationer registrerades med så kallad LVDT (LineArtikelförfattare är Björn Täljsten, professor vid Danmarks Tekniska Universitet i Lyngby. Hans huvudsakliga forskningsområden är förstärkning av konstruktioner samt SHM (Structural Health Monitoring).

Björn innehar också en deltidsprofessur vid Luleå tekniska universitet, Luleå.

62

Figur 7: Installation av NSMR stavar.

Figur 8: Borrning av horisontella hål tvärs brofarbaneplattan.

ar Variable Differential Transformers), monterade på en styv stege tvärs bron.

För att registrera spricköppning användes så kallad COD (Crack Opening Displacement) givare. För mätsystemet tillkommer även förstärkare, ström, dator, programvara och övrig kringutrustning. För mätning anammades periodisk långtidsmätning, där ett nytt system baserat på 3G utvecklades för att samla in data och hela systemet kan styras från valfri plats bara man har tillgång till internet.

Det genomförda projektet hade flera mål, där det övergripande målet var att förstärka bron i brottgränstillståndet i över- och underkant av platta samt att an-

vända förstärkningsteknik där man inte behövde stänga av trafiken under själva förstärkningens genomförande. Här valdes att använda limning med kolfiberkompositer, i underkant så kallade NSMR-stavar som limmades in i uppsågades spår och i överkant kolfiberrör som limmades in i borrade hål. NSMR-tekniken har tidigare använts med framgång i olika projekt. Tekniken med kolfiberrör är dock ny.

En viktig del i projektet var att följa upp produktionsarbetet, framförallt borrning och limning av rör. Detta arbete gick över förväntan och endast mindre störningar uppstod, till exempel i samband Bygg & teknik 8/08

Figur 9: Installation av fiberoptiskt system i kolfiberstavar.

med att armeringsjärn påträffades i inledningen av arbetet vilket medförde att borrhålens position justerades något.

Innan borrning av hål och fräsning täckskiktet för stavar utfördes en omfattande kartläggning av armeringen placering.

Limningen utfördes utan några problem och ur produktionsteknisk synpunkt var projektet mycket lyckosamt även om ett antal armeringsjärn kapades i samband med borrningen. Tekniken för icke förstörande provning visade sig mycket användbar där vi kunde kartlägga underkantsarmeringen mycket detaljerat, både i horisontal- och vertikalled. Denna kartläggning visade bland annat att armeringens utformning inte stämde överens med ritningar. Icke förstörande provning användes också i för att lokalisera armeringsplacering på de södra och norra balkarna för att på så sätt minimera risken för att borra av armering, åtminstone i inoch utgångshål.

Installation av givare och mätutrustning var betydligt mer omfattande än vad som från början hade förutsatts. Tidsåtgången var ungefär den dubbla mot planerad. Installation av töjningsgivare på stålarmering gick bra, likaså monteringen på kolfiberstavar. Installationen av de fiberoptiska sensorerna i kolfiberstav och rör var relativt okomplicerat. För att kunna följa mätningen över tiden utvecklades i projektet ett fjärrstyrningssystem över 3G-nätet. Här pågår en kontinuerlig upp-

Bygg & teknik 8/08

följning. Preliminärt fungerar systemet enligt krav och önskan, dock ser vi på de tidiga mätningarna att effekten av temperatur är stor, dessutom hade det varit önskvärt med att bygga ut det befintliga mätsystemet med ett system som automatiskt triggar tågöverfarter, för tillfället genomförs mätningen genom manuell triggning.

Resultaten från de traditionella mätningarna är mycket bra och stabila. De fiberoptiska mätningarna var dock inte kalibrerade för de låga töjningsnivåer som mäts upp. Dock ger en jämförelse med traditionella givare samma mätnivåer.

Resultaten från mätningen är relativt svårvärderade, framförallt på grund av små belastningar, små töjningar, och att inget referenståg med känd vikt fanns att tillgå. I projektet har då istället persontåg typ Regina använts som referens, vikten för dessa torde inte variera alltför mycket mellan olika tåg. Resultatet från mätningen ger att bron beter sig som en monolit, vilket var en förutsättning för förstärkningsberäkningen. Resultaten ger också att påkänningarna är mycket små i bruksgränstillståndet. Vidare ser man en effekt av förstärkningen, cirka tio till femton procent i bruksgränstillståndet. Vid uppsprickning och högra lastnivåer blir förstärkningseffekten mer uttalad.

Slutsatsen blir att projektet var lyckat och att mätning för att följa upp en konstruktion över tiden kan vara ett sätt att

kanske minimera underhållsinsatser samt erhålla mer information om konstruktionens uppförande.

Framtida forskning

Trots att utvecklingen inom CSHM har gått rasande fort de senaste tio åren inom området för anläggningskonstruktioner är behovet av utveckling stort. Kostnaden för sensorer, mätutrustning och kommunikationsutrustning sjunker stadigt, vilket troligen kommer att leda till att övervakning och tillståndsbedömningar genom mätning på konstruktioner blir allt mer vanligt förekommande. Kan man säkerställa och övervaka en konstruktions påkänningar över tiden är det möjligt att ytterligare optimera byggandet dessutom torde en övervakning av befintliga konstruktioner minska behovet av förstärkning Detta ger då också en större kostnadseffektivitet i byggande och förvaltning. Den största potentialen finns inom underhålls och förstärkningsområdet, där CSHM kan ge ökade kunskaper om såväl laster som påkänningar för en konstruktion, därmed kan eventuella förstärkningar minimeras eller till och med helt uteslutas. Idag är kunskapen gällande CSHM relativt stor inom andra industrier, här borde samarbete kunna ge mycket värdefull kunskap för byggbranschen. Det är viktigt i framtiden att öka kunskapen om SHM (Structural Health Minitoring) inom byggområdet samt förstås inte vara

63

rädd för att använda oss av den kunskap som finns inom andra branscher. Det är naturligt att vara skeptiskt inför ny teknik och nya tankesätt, men med ett nytt sätt att tänka inom byggbranschen skulle anläggningar utrustade med CSHM-teknik förenkla och spara resurser för ägare Inom CSHM pratar man om konstruktioner som själv ska påkalla underhåll och varna vid för höga påkänningar. I ett mer kortsiktigt perspektiv finns flera utvecklingsområden som är förhållandevis enkla att utföra. I denna rapport har vi försökt lyfta fram fördelar med CSHM och sprida kunskap hur CSHM kan appliceras på framförallt befintliga anläggningskonstruktioner. En av de viktigaste frågorna som tas upp i rapporten är att strukturera mätinsatserna. Tidigare har ofta insatserna skett för hastigt och ibland utan helhetstänkande eller tydlig struktur. En av de största fallgroparna man kan gå i vid en mätning eller övervakning är att för stor fokusering sker på själva mätningen och sensorerna och alldeles för lite resurser ges till hantering och utvärdering av data och uppföljning.

Globala mätmetoder för skadeidentifiering och lokalisering är under utveckling och bör få stort utrymme i utvecklingen framöver då det är ett svårt och stort kliv att få dessa metoder att fungera inte bara i laboratorier utan också på anläggningskonstruktioner i fält.

Det är en spännande utveckling som står för dörren inom CSHM-området.

Problem med kunskap och teknik kan vara stora men fördelarna som användandet av denna teknik ger är så stora att vi måste våga ta steget in i framtiden.

■

Referenser

Danielsson, G., Johansson, H., Thun, H. & Elfgren L. (2002): Töjningsmätningar på Järnvägsbro över Luossajokk i Kiruna, Tekniskt rapport 2002:05 Testlab och avdelningen för Konstruktionsteknik, Luleå Tekniska Universitet.

Doebling S, Farrar C.; Prime M. & Shevitz D. (1996): Damage Identification and Health Monitoring of Structural and Mechanical Systems from Changes in Their Vibration Characteristics: A Literature Review, Los Alamos National Laboratory, Report LA-13070-MS UC-900 Enochsson, O., Hejll, A., Nilsson, M., Thun, H, Olofsson, T. & Elfgren, L. (2002): Bro över Luossajokk. Beräkning med säkerhetsindexmetod. Böjdragkapacitet i överkant i mittsnittet i kortas spannet, Technical Report 2002:06, Division of Structural Engineering, Luleå University of Technology, pp 93.

Hejll, Civil Structural Health Monitoring – Strategies, Methods and Applications, Doctoral Thesis 2007:10, Division of Structural Engineering, Luleå Universi-

Författarens tack

Arbetet som presenterats i denna artikel har pågått under ett flertal år och det är många som skulle behöva tackas för deras insatser. Ekonomiskt stöd har erhållits från SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) Banverket, Vägverket.

ty of Technology, Luleå, ISBN: 978-9185685-08-0/2007:10/ISSN 1402-1544/ ISRN LTU-DT--07/10, p189.

Rytter, A. (1993): Vibration Based Inspection of Civil Engineering. Ph.D. Dissertation, University of Aalborg, Denmark.

Simonsson, A., (2002): Tillståndsbedömning av järnvägsbro. Mätning av töjningar och deformationer på grund av statisk och dynamisk last på järnvägsbro över Luossajokk i Kiruna. Master Thesis 2002:357. Division of Structural Engineering, Luleå University of Technology, Luleå, pp 76.

Utsi, S., (2002): Optical fibre sensors : for use in civil engineering structures : a review of literature., Technical Report 2002:11, Division of Structural Engineering, Luleå University of Technology.

Besök byggteknikforlaget.se

Avjämningsmassa för alla golvytor – StoCrete VM StoCrete VM är ett komplett mineraliskt golvprogram med allt ifrån självnivellerande avjämningsmassor för badrumsgolv till frostbeständiga avjämningsmassor för parkeringsgarage. Produkterna kan användas både vid nyproduktion och renovering.

• • • •

Miljövänligt alternativ Snabb installation Hög beständighet Hög tryckhållfasthet

• • • •

Låg krympning Uppfyller högsta brandklass CE-märkt enligt EN 13813 Pumpbar med StoSilo Maskinteknik

Sto Scandinavia AB I Tel 020-37 71 00 I www.sto.se I www.sto-hydrogel.com

64

Bygg & teknik 8/08

Betongens energi- och klimatmässiga fördelar Om än ibland diskuterat, är betongens arkitektoniska fördelar många när materialet utnyttjas på sina egna villkor. Få byggmaterial kan utformas med lika fria former som betong och det är rika möjligheter att variera strukturen på ytorna.

Utöver de arkitektoniska möjligheterna är materialets höga värmekapacitet, förmåga att lagra värme eller kyla, en utmärkande egenskap för betong. Värmekapaciteten kan utnyttjas konstruktivt för att skapa ett bra inneklimat i byggnader och den kan medverka till sänkt energiförbrukning.

Värmekapaciteten är ett mätvärde på ett materials förmåga att ackumulera värme eller kyla från omgivningen. Värmekapaciteten i ett material ökar med ökad tjocklek. Men även om värmekapaciteten i teorin förbättras med ökade dimensioner fungerar det inte i praktiken så i en byggnad, temperaturförhållandena är inte konstanta under tillräckligt lång tid för att värmen ska hinna fördela sig jämnt genom hela konstruktionen. Faktorer som hindrar snabb värmespridning är motstånd mot värmeöverföring mellan omgivningens luft och ett materials ytor och motstånd mot värmeströmning i material vid normala temperaturer. Dessa saker leder till att en konstruktions hela värmekapacitet inte kan utnyttjas, vilket kan utryckas som att det är skillnad mellan en konstruktions teoretiska och aktiva värmekapacitet. Den aktiva värmekapaciteten är den del av den teoretiska värmekapaciteten som faktiskt utnyttjas för att ackumulera värme och kyla.

Exempel på byggnader med hög aktiv värmekapacitet är gamla stenkyrkor där värmekapaciteten, i samverkan med värmeisoleringen, hos de massiva och tjocka murarna ger en jämn temperatur invändigt som inte ändras i takt med uteluftens variationer.

ackumuleringsförmågan, definierades i projektet som den värmemängd som under loppet av tolv timmar, vid värmetransport från omgivningen in i materialet, lagrades i materialet. Beräkningar visade att värmeackumuleringsförmågan ökar med ökad tjocklek på materialet. Generellt ökar den i stort sett proportionellt mot ökad tjocklek de första centimetrarna.

Därefter avtar effekten när tjockleken överstiger cirka fyra centimeter, figur 1.

Det betyder att utnyttjandegraden av ett materials teoretiska värmekapacitet minskar med ökad tjocklek, figur 2.

Artikelförfattare är Magne Hansen, civilingenjör, och Vickie Aagesen, Byog Bygningsingeniør, Teknologisk Institut, samt Mats Svensson, civilingenjör, Teknologisk Institut AB, BetongCentrum, Karlskrona.

Hög värmeackumuleringsförmåga minskar energibehovet

Betongens goda värmeackumuleringsförmåga kan utnyttjas olika beroende på typ av byggnad och vilka målsättningar som

Figur 1: Värmeackumulering relativt tjockleken hos några olika byggmaterial.

Värmeackumuleringsförmåga

I projektrapporten ”Värmeackumulering i betong” [1] gjord för danska Miljöstyrelsen är den aktiva värmekapaciteten bestämd i en undersökning, där ytor hos olika byggnadsmaterial exponerades för normala rumstemperaturer. Aktiva värmekapaciteten, i fortsättningen kallad värmeBygg & teknik 8/08

Figur 2: Värmeackumuleringsförmågan hos betong vid tre olika tjocklekar.

65

finns för inneklimat och energiförbrukning. Potentialen för att minska energiförbrukningen varierar mellan olika slags byggnader.

Störst potential att minska energiförbrukningen, med att utnyttja huskonstruktionens möjlighet att ackumulera värme respektive kyla, har byggnader där stor mängd energi används till att kyla inneluften. Skälet till kylbehovet kan vara att solens värmeinstrålning, elektriska apparater, maskiner, med mera höjer temperaturen på inneluften. Exempel på sådana byggnader är kontorshus, där datorer, kopieringsmaskiner och annan utrustning ger ett stort värmeöverskott dagtid samtidigt som stora glasytor sommartid släpper in mycket solvärme. Byggs kontorsfastigheter i material med god värmeackumuleringsförmåga är det möjligt att lagra undan en del av överskottsvärmen i konstruktionen. När sedan natten kommer med kyligare uteluft kan värmen som lagrats i konstruktionen vädras ut med ventilationsluften.

Bostäder, där stötestenen vanligen inte är att överskottsvärme alstras av elektriska maskiner, får ett jämnare och behagligare inneklimat när de byggs av material med hög värmeackumuleringsförmåga. Sommartid kan temperaturen inomhus hållas lägre än temperaturen utomhus genom att värme dagtid lagras undan i byggnadskonstruktionen, nattetid avges sedan den lagrade värmen till inomhusluften. Under uppvärmningssäsongen påverkar materialens förmåga att ackumulera värme energiförbrukningen gynnsamt, genom att överskottsvärme från solinstrålning lagras i konstruktionen under dagen för att sedan avges till inneluften nattetid. Av samma skäl kan också uppvärmningsperioden påbörjas senare på hösten och avslutas tidigare på våren.

Genom att använda byggmaterial med god värmeackumuleringsförmåga uppskattas det att förbrukningen av energi till uppvärmning och kylning kan sänkas mellan tre och femton procent jämfört med byggnader som är utförda i lätta konstruktioner, se utredning i [1].

Förbättrad värmeackumulering

Det är möjligt att öka värmeackumuleringsförmågan hos byggmaterial ytterligare med att tillsätta fasomvandlande ämnen i ytskikten. Exempel på lämpliga fas-

66

Energibesparingsmöjligheter

Figur 3: Fasomvandlande material.

Vid ett framtida användande av fasomvandlande ämnen i traditionella byggmaterial som har hög värmekapacitet förväntas temperaturen i inneluften regleras så effektivt av materialen själva att kylning av luften med klimatanläggningar blir överflödigt. Utöver de uppenbara fördelarna ur komfort- och energiförbrukningssynpunkt dagtid betyder det också att betydande energimängder lagras i konstruktionen, energi som frigörs nattetid när den interna värmeproduktionen är låg vilket ytterligare medverkar till sänkt förbrukning av energi.

Användning i byggnader

Figur 4: Uppförstorad bild på ett fasomvandlande material.

omvandlande ämnen, för användning i byggmaterial, är kärnor av paraffinvax inlagda i mikroskopiska plastkapslar, figur 3 och 4. Vaxet har en definierad smältpunkt. Idag finns det vaxer att tillgå med smältpunkt 21, 23 och 26 °C. Vilken smältpunkt som väljs, bestäms utgående från önskad högsta temperatur på inneluften. Verkningssättet hos de fasomvandlande materialen är att de vid temperaturer över smältpunkten drar till sig värme som de sedan avger när deras temperatur går under smältpunkten. I processerna går ämnena från fast till flytande form och vice versa.

Med fasomvandlande ämnen i ytskikten på byggmaterial är det möjligt att sänka temperaturen på inneluften utan att förbruka energi. Bland byggmaterial där det är möjligt att använda fasomvandlande ämnen kan nämnas målarfärger, gipsskivor, puts och betong. Relativt är effekten störst när fasomvandlande ämnen används i byggmaterial med låg värmekapacitet, men i absoluta tal blir effekten störst för byggmaterial med hög värmekapacitet.

Ett optimalt utnyttjande av möjligheten att ackumulera värme och kyla i byggnadskonstruktioner kräver att husens inre ytor är utförda i tunga material, gärna med fasomvandlande ämnen i ytskiktet, samt att dessa i hög grad är fritt exponerade mot rummen. Med fritt exponerade menas att materialen som ska ackumulera energi inte är täckta av andra material eller dolda bakom möbler, hyllsystem eller liknande. Detta beroende på att materialen ackumulerar värme och kyla direkt från rumsluften och att allt täckande material kommer att fungera som isolering, vilket hindrar värme eller kyla från att tränga in i materialen.

Detta ställer krav på att de som projekterar utnyttjar möjligheten att göra stora synliga ytor till en del av byggnadernas arkitektoniska helhet, figur 5.

Det faktum att ett förbättrat inomhusklimat och minskad energiförbrukning uppnås när byggnadernas inre ytor består av tunga material medför å andra sidan att samma krav inte behöver ställas på den yttre klimatskärmen. Den kan, med hänsyn till energiförbrukning och inneklimat, utföras med valfria material och tjocklekar, bara de ger byggnaden bra värmeisolering.

■

Referenser

[1] Varmeakkumulering i beton – vurdering af betons termiske masse i relation til bygningsreglementet og energiberegninger. Udarbejdet af Lars Olsen og Magne Hansen, Teknologisk Institut for Miljøstyrelsen (Arbejdsrapport fra Miljøstyrelsen nr.19 2007).

[2] Hemsidan www.synligbeton.dk.

Figur 5: Exempel på olika betongytor [2].

Bygg & teknik 8/08

S M A R TA R E B Y G G A N D E D E L 5 : T E R M O D E C K

TermoDeck – modern uppvärmning

TermoDeck är ett klimatsystem från Strängbetong för dagens tuffa miljökrav.

Det fungerar lite som en kakelugn, fast på ett modernt sätt. I bjälklaget finns det kanaler för varm luft som värmer upp byggnaden. I kombination med Strängbetongs värmeisolerande klimatskal med sandwichelement kan energianvändningen minska med hälften jämfört med Boverkets krav. Det tycker vi är smartare byggande. Läs mer på www.strangbetong.se.

Smartare byggande

Pinega – en flodfärd sommaren 2007 Här får vi ännu en gång följa med Carl Michael Johannesson på en spännande och intressant resa. Den här gången går färden till den skogrika och närmast väglösa Pinegaregionen – en avfolkningsbygd stor som Småland i det inre av norra Ryssland.

I det inre av norra Ryssland ligger Pinegaregionen, stor som Småland och med trettiotusen invånare, en per kvadratkilometer. Huvudorten Korpogory når man med tåg från Archangelsk, länshuvudstaden.

Regionen är en av de skogrika och samtidigt närmast väglösa i det ryska Norrland.

Avståndet till storstäder och moderna välfärdsyttringar ter sig enormt. Här, i likhet med så många andra avfolkningsbygder i detta land, så står tiden nästan stilla. Den följer inte den snabba utveckling som räknas i BNP-tillväxt och som sker i de ryska storstäderna Moskva och Sankt Petersburg.

Pinega har givit namn till floden som rinner upp i trakten av Kotkas, i sydost och på gränsen mot Komi län. Vägarna är dåliga, för att inte säga usla i större delen av området. Farbar väg finns mellan Archangelsk och Korpogory och till samhället Pinega samt ytterligare en sträcka på tiotalet mil, uppströms mot Sura. Vintertid råder andra förhållanden. Då är det lättare att ta sig fram längs floden.

Många som lever längs med floden – och det gör de allra flesta, minns gärna tiden innan Sovjetunionens sammanbrott.

Då fanns här industrier och arbete. Ett par flygplatser i området knöt ihop området med centralorter i länet och med resten av Sovjetunionen. På dessa flygfält står gräset nu högt. Snårskogen breder ut sig.

Floden har blivit grundare sedan sjöfarten upphörde och med den de ständiga muddringarna. Det har fört med sig att vårflodens skadeverkningar är ett återkommande orosmoment.

Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se 68

De som ännu lever i området har sin utkomst i skogen eller i det som kallas servicenäringarna. Ingen är rik. Många är fattiga. Alkoholismen är utbredd, inte bara bland männen men också bland kvinnorna. Att kunna äta sig mätt var dag är inte alla förunnat.

Resan planeras

Resan till Mezen 2005 (se Bygg & teknik 4 och 5/08) skulle bli den sista till det rys-

Sankt Petersburg håller på att resa sig ur förfallet. Nya byggnader i glas och betong vittnar om att ansiktet mot Väst inte endast utgörs av historiska monument.

Vinterpalatset utgör ett kulturellt centrum omgivet av sjutton- och adertonhundratalspalats. Snabbt omges det gamla och ålderstyngda av moderna byggnader tidstypiska för såväl väst som det västorienterade och ekonomiskt upphöjda Ryssland.

Snart påbörjas bygget av den högsta byggnaden längs Östersjöns stränder. Varuhus kantar avenyerna. Kaféer och restauranger, bokpalats och modehus försöker erbjuda de kapitalstarka ett utbud lika överväldigande som det man kan finna i New York, Paris eller London. En penningstark klick sätter nu sin prägel på staden.

Bakom fasaderna finns dock mycket av det gamla kvar.

Bygg & teknik 8/08

ka Norrland, hade jag lovat min hustru.

När en inbjudan kom från nationalparksföreståndaren i Pinega, då hade jag lätt för att bryta mitt löfte och påbörja planeringen. Att vintertid följa Mezenfloden, från mynningen i Barents hav uppströms till Leshukonskoye, det var en upplevelse. Att sommartid följa Pinegafloden skulle visa sig bli en liknande upplevelse.

Femton månader av planering, av att knyta kontakter, undersöka möjliga färdvägar, ta reda på platser av intresse och platser som ännu inte var förstörda av den nya vågen var till ända under våren 2007.

Att ett par månader före avfärd få göra om hela resplanen, det hör till förberedelsernas charm. Att tolken meddelade att hon fått förhinder endast fyra dagar före avfärd, sådant hör också till de erfarenheter som ter sig intressanta.

Om ingen väg finns, då är det svårt att ta sig fram. Finns ingen som vill hyra ut en båt, då kan man inte korsa floden eller resa längs med. Man kan ju ta med sin egen båt, men hindras av priserna för extra övervikt. Turistindustri i västerländsk mening, det saknas. Enskilda turistentreprenörer finns dock men de skickliga kan räknas på handens fingrar.

De få som finns är desto driftigare och har alla kontakter som kan behövas. Tidigt fick jag kontakt med Tatiana Nikolaevna i Sosnovka, tolv mil uppströms från Korpogory. Hon såg framtida möjligheter i en annalkande turism, med resenärer från när och fjärran och hon planerade resan in i minsta detalj så att den skulle passa in på mina planer.

Modefärgerna världen över tycks nu vara blått och gult, som här på den stora inrikesterminalen Pulkovo 1 i Sankt Petersburg. Inte är det Ikea-anställda, inte svenska landslaget och inte representanter för svenska företag, nej det är personal på flygplatsen som erbjuder sig att försluta och plasta in resväskor.

För att resa in i Ryssland fordras visum som utfärdas på de ryska generalkonsulaten, i mitt fall i Stockholm. Det går till så, att man infinner sig i god tid framför grindarna utanför konsulära avdelningen på Mariebergsgatan. Där väntar man en halvtimme på att konsulatet ska öppna och att man ska släppas in. Handläggarna

Rom byggdes inte på en dag och förändringen av Sankt Petersburg sker inte över en natt. Avenyerna med sina butiker, kaffeställen och restauranger kantas av partier av stål och glas. På sidogatorna finns kvar det gamla med sina karakteristiska detaljer, grova stuprör, utanpåliggande gasledningar, sprickor i fasaderna, ledningsdragningar kanske mer funktionella än anpassade till utseendet och trottoarer med höga sträckstenskanter, ojämn stenläggning och sprickor i asfalten.

sitter bakom dörrförsedda bås. Lokalen påminner om en kyrka och handläggarbåsen om biktbås. Inget går snabbt i denna miljö, men det är man förberedd på.

Archangelsk, en utpost i norr

För att ta sig till Pinegaområdet och till flodens övre flöde, så reser man antingen via Archangelsk eller via Kotlas, längs stambanan mellan Sankt Petersburg och Vorkuta. Eftersom mina kontakter främst finns i Archangelsk var det sig naturligt att utgå från Archangelsk. Där har jag min tolk och där finns mina kontakter på länsstyrelsen. Det är för mycket att säga, att jag känner staden. Jag har visserligen varit där flera gånger. För var gång är det en ny stad, med nya byggnader och nya vanor. Att komma dit sommartid är en upplevelse, annorlunda än vintertid, när vintern håller staden i sitt grepp. Turismen under sommaren är inte omfattande, men är större än under vintern då den är närmast obefintlig. Få utlänningar kommer då dit, om de inte har arbete i regionen eller har som mål att besöka nöjesmetropolen, utposten vid Vita havet.

Förr, under planekonomins tid, då det var billigt att flyga, var det snabbare och enklare att ta sig fram än det är i dag. För några år sedan gick det direktflyg från Stockholm till Archangelsk. Nu får man flyga via Sankt Petersburg eller Moskva och då med övernattning på första anhalten. Följderna av detta kan för den oinvigde te sig kafkaliknande.

Bygg & teknik 8/08

På två år har Archangelsk fått en ansiktslyftning. Sommaren gör säkert sitt till, men även den förutan, så vittnar miljöerna kring öppna platser och torg om en omsorg om det gemensamma. Lekplatser har utrustning, soffor och sandlådor. Sofforna är mer sittvänliga än majestätiska. Gatubeläggningen av asfalt eller betong ersätts med sten i tegel eller tegelliknande betong. Haussen inom byggverksamheten tycks inte ha några gränser. Samma förhållande, med nybyggande av hus och infrastruktur, tycks nu gälla var man än befinner sig på jorden.

69

Under tiden man sitter och väntar, fordrades för att erhålla mitt vihar kön utanför vuxit med tio, tjugo sum? Efter sju besök och tjugotvå eller kanske fler personer. Pass och timmars väntan hade jag mitt viresehandlingar är i ordning när man sum. Dessutom hade jag ett nytt visar fram dem för kvinnan bakom pass, för konsulatet godtog inte mitt glasrutan i båset. Inget underligt så gamla pass som såg nött och använt långt och man förbereder sig på att ut, även om det var helt. Vad var få hämta sitt visum efter fem ardet då som avhöll mig från att ge betsdagar. Kvinnan i viseringsbåset upp mina försök? De arma männissäger: ”Du behöver ett bevis från korna i Ryssland har det ännu svåhotellet i Sankt Petersburg”. Överrare, när de ska söka sig till väst. nattningen i Sankt Petersburg ingår Inför min tolk och mina ryska väni flygbolagets åtagande. Med andra ner ville jag inte framstå som ett ord så har man redan betalat för bortskämt barn som gav upp inför detta. Förklaringar räcker inte. Jag hindren. återvänder med oförrättat ärende Via Sankt Petersburg och ett par kryss i rutorna för ofullständiga handlingar. Jag vänder Säg den stad i Väst där det inte råmig till resebyrån. Flygbolaget kan der en hektisk byggverksamhet. inte utfärda något bevis eftersom Sankt Petersburg skiljer sig inte det ingår i resan, får jag som befrån dessa. Den internationella sked. På sidovägar får jag ändå flygplatsen, Pulkovo 2, har byggts fram ett bevis och får betala för det. ut och liknar inte längre en järnNågra dagar senare står jag åter vägsstation från trettiotalet. Den inne på generalkonsulatet, öga mot internationella flygtrafiken är dock Sjuttio- eller åttiotal? Det är svårt att veta, när man öga inför samma tjänsteman. Anblygsam i jämförelse med den naytligt betraktar bostadshusen i städerna. Inglasade visningarna har följts och felen är tionella.

Pulkova 1, den nationella, balkonger ser snyggt och välgjort ut, men bara på rättade. ”Nej, nej, det är inte detta är den större av de två flygplathåll. Underhållet sker långsamt och förfallet hinner du behöver. Du skall ha ett kvitto serna. Antal passagerare årligen, i börja innan åtgärder satts in. Betong och betongfrån hotellet, inte en voucher”. Dis2006 års siffror, är på inrikesflygelement är förhärskande. Toleranserna är vida. kussionen är lönlös och jag återplatsen Pulkovo 1, 3 miljoner och vänder till resebyrån och betalar för ett med detta. Situationen upprepades för på den internationella Polkovo 2, 1,7 milkvitto för något som jag redan en gång vistelsen i Archangelsk, där jag tvingades joner. betalt. Timmarna går och förtrytelsen betala även för de dagar då jag inte visVäntan på den taxi som ska föra mig ökar. Resebyrån föreslår att jag istället för tades i staden. Hotellet skulle betala tillba- till till hotellet tar ett par timmar och stjäl att ta in på hotell övernattar på flygplatsen ka det överskjutande beloppet. De peng- attraktiv tid från besöket i metropolen. i Sankt Petersburg. Nu räckte det inte arna väntar jag ännu på. Hur många besök Eftersom jag inte vet vart jag ska och ingen kan upplysa mig om det, så får jag vackert vänta. Vägen in till staden visar på stora förändringar. Man bländas av omfattningen och de västerländska likheterna, i alla fall vid första anblicken. Det grå och nötta intryck som besökaren förr tog med sig hem, det har ersatts med intrycket av glas, stål och stora reklamanslag. Barer och restauranger har ett västerländskt utseende. Stalinrealismen från femtiotalet kan dock ej döljas. Sommarljuset målar staden i ett nytt skimmer. När skymningen sänker sig visar sig husen och gatorna från samma sida som förr. De skeva trottoarerna, asfalten som är genombruten, buckliga stuprör och portar som består av träramar med påspikade boardskivor, de finns ännu kvar.

Hotellet är nybyggt och rymmer på ytan de moderniteter som finns i andra metropoler. Frukostmatsalen är stor och imponerande, men ger ändå intryck av industrimatsal. Snabbköpsaffären intill har ett brett utbud av varor, inte olikt det som finns på andra sidan Östersjön. Det märks att det gått ett par år sedan sist jag besökte Kontrasterna i färg i bebyggelsen i det centrala Archangelsk är ett uppskattat inslag i Sankt Petersburg. Affären är ljus och stadsbilden. Sida vid sida med de höga bostadshusen i betong, de som uttryckte rymlig. Det är inte längre trångt och man statens upphöjda mål, ligger två- och trevånings trähus. Ofta är fasaderna målade i behöver inte trängas mellan diskarna. grälla färger. Förr förekom färgerna sparsamt De färgrika inslagen återfanns främst Lördagsförmiddagen tillbringas med kring fönsteromfattningar, taksprång eller vindskivor. Nu lyser hela fasader i de en promenad i den närmaste omgivningen grällaste färger, vittnade om självständighet och den nya ordningen. Snyggt, kanske i denna del av yttre centrumområdet. Det inte för alla, men det vittnar om en god sak och om den nya tiden. är mitten av juni. Solhöjd och den klara 70

Bygg & teknik 8/08

Beviset på kvalitet i byggbranschen.

Vill du få din produkt godkänd? Satsar du på Europamarknaden? Vill du ha ett certifikat som bekräftar din kompetens?

Ta då vägen via den oberoende parten SITAC. Vi är ett konsultföretag som fungerar både som samarbetspartner och verktyg för företagare inom bygg- och anläggningsbranschen.

För mer information, ring eller gå in på www.sitac.se

SITAC, Swedish Institute for Technical Approval in Construction, certifierar produkter och personal inom byggbranschen för en svensk och europeisk marknad.

Bygg & teknik 8/08

71

På friluftsmuseet Mali Kareli öster om Archangelsk har många av de byggnader som sannolikt skulle ha skattat åt förgängelsen återuppförts och räddats till eftervärlden. Området, som kräver ett dagslångt besök, är indelat i områden representerade länets olika delar, Kargopol, Pinega, Mezen och Dvina, uppkallade efter de dominerande floderna. Kargopol i södra delen av Archangelsks län utgör ett kulturellt centrum, som är rest på ruinerna av det handelscentrum som uppstod under medeltiden och dit svenskarnas och norrmännens handelsfärder sträckte sig som längst in i landet. Flera av kyrkorna på museet är hämtade från Kargopolregionen, inte alltid utan befolkningens protester. Träkyrkorna uppfördes ursprungligen under sextonoch sjuttonhundratalen och utgör högtstående exempel på nordeuropeisk träbyggnadskonst.

renheter från området. ”Där arbetade jag på åttiotalet. Jag arbetade för ett skogsbolag. På den tiden fanns där många arbetsoch fångläger. Förfärliga förbrytare, en del av dem, annorlunda är det nu”, förklarade mannen lugnande. På flygplatsen i Archangelsk togs mannen emot av sin unga ryska hustru.

Själva ankomsten till Archangelsk är ännu ett av de inslag som är värda att bevara i minnet. Planet tar mark efter nittio minuters flygning från Sankt Petersburg.

En buss möter ute på plattan och planet töms på passagerare. Tiden tycks ha stått stilla sedan förra besöket, för två år sedan. Samma Iljusjin- och Antonovplan kantar landningsbanan nu som då. En och annan av de stora ryska helikoptrarna står också här, i djupsömn eller i beredskap.

Färden mot ankomsthallen är en galopp över fogar mellan betongblocken. Fjädringen tycks inte behövas för en färd som endast uppgår till några hundra meter.

Bussen kör fram till grindarna som omger flygplatsen. Markpersonalen tar av låset och kedjan på grindarna. Utanför stängslet står mottagningskommittén med vänner och släktingar, inte många. Ett fåtal taxibilar är framkörda. De flesta har anför-

Släktskapet med detaljarbetena i trä mellan å ena sidan de ryska och å andra sidan de skandinaviska är påtagligt.

Novgorods inflytande på träbyggnadsområdet och den skola som där utvecklades för träbyggnadsteknik och träbearbetning fick genomslag i länderna kring Östersjön och så även i det forntida Sverige. Detaljer som dessa kan man också finna i Sverige fram till slutet av adertonhundratalet. Här på museet utgör detaljerna en källa för vidare kunskap, modeller och förebilder för framtida tillverkning och bearbetning.

vanter som möter. Nu uppstår en stunds väntan på bagaget. Passagerarna går in i

skyn bedrar. Vindarna är kyliga och nordliga. Staden ger intryck av att ligga långt söderut, men befinner sig på samma breddgrad som Stockholm, Helsingfors och Oslo. Här råder mer av inlandsklimat Årsmedeltemperaturen är 4,5 grader Celsius, ett par grader lägre än i Stockholm.

Somrarna är varmare och vintrarna kallare.

Archangelsk, den nordliga metropolen

På flyget till Archangelsk träffar jag på en man med skandinaviskt utseende. I dagens globala umgänge är det förvånande att man kan urskilja bröder och systrar från våra grannländer från dem från mer avlägsna trakter. Kläder, blick och hållning bidrar. Denne norrman, som det visade sig, hade levt i regionen i flera decennier. När jag berättade att färden skulle gå till Pinega, berättade han om sina erfa72

Byggnaderna på Mali Kareli kan ses som en lärobok och modellkammare i skala 1:1 där efterföljare kan studera tidstypisk utformning av detaljer. Inte arbetsekonomisk för dagens entreprenörer, men hållbar och utan att man gett avkall på precision eller hantverkarens möjligheter att åstadkomma ett fullgott arbete. Hantverkarna, som är efterfrågade över hela det gamla Ryssland, flyttar runt mellan olika arbetsplatser i de skilda regionerna. De ger ofta intrycket av att vara besjälade av sin uppgift och av att få möjlighet att föra kunskapen vidare. Med yxa bearbetades förr många av detaljerna. I dag används mer tidsbesparande hjälpmedel, även elektriska.

Bygg & teknik 8/08

ankomsthallen, men från utsidan, efter tänka sig att betala. Bussen kostar tretatt ha passerat ut genom grindarna. tio och taxin borde kosta tvåhundra Väskorna som kommer från planet rubel, eller där omkring. Julia betraktar ställs upp i ett rum intill ankomsthalkvittot vi fick när vi beställde taxin len. Passagerarna går in i rummet och från hotellet. Fyrahundranittiotvå, så tar sina väskor. Vid utgången visar de står det skrivet. Det är vad det kostar, upp kvittot de fick vid incheckningen. förklarar Julia. Taxichauffören förstår Utan kvitto – ingen väska. vad vi diskuterar och skrattar. Nej, Archangelsk är med sina fyrahundtvåhundra rubel är priset. För att jag ratusen invånare en av de största stäska få ett kvitto på färden begär han derna nära Polcirkeln. Staden utgör i ytterligare femtio rubel, kanske för att dag ett ryskt nordligt centrum för olhan inte har något kvittensblock. jeutvinningen i Polarhavet. Tiden har Mali Kareli en sommarsöndag i hunnit ifatt, i viss mån. Kanske är det mitten av juni är en fridfull oas. Om sommarljuset och grönskan som bihär funnits turister i mängd, beredda drar till intrycket. Fasader har renoveatt lätta på plånböckerna, då hade här rats och lekplatser har uppförts. Det kanske funnits fler attraktioner. Nu utmateriella välståndet har ökat, i alla gör museet allra mest ett utflyktsmål fall bland dem som arbetar och vistas i för familjer. De har med sig sin pickcentrum. Priserna har stigit. Utbudet nickkorg med termos och smörgåsar. av varor har ökat. På butikshyllorna En och annan kostar på sig att köpa te ser man samma produkter som i Finoch inta en kopp soppa eller en pirog i land och Sverige. En bussresa har bliden centralt belägna byggnad som vit tre gånger dyrare än för två år seinnehåller en servering. Antalet platdan. Priset för taxiresan till centralsta- Sättet att bygga förrådsdörrar och innerdörrar, ser är försumbart i förhållande till antionen uppgår inte längre till tjugo rutalet besökare. Här finns inte mer än med i spår delvis infällda och inskjutna, svagt bel utan till tvåhundra, eller kanske ett tjogtal platser. diagonala och koniska tvärslåar förekommer i ända upp till sexhundra rubel, om man Många av byggnaderna håller öppet Finland liksom i norra Sverige. I de vertikala är oaktsam och ger ett västerländskt under helgdagarna och kunniga dörrbrädorna har huggits ur ett spår där den intryck. För erbjudandet om tvåhundra laxstjärtsformade delen av tvärslån kan skjutas kvinnor berättar om föremål eller om rycker taxichauffören på axlarna och byggnaden och vad den innehåller. På in och låsa brädorna i läge. Dörren är vidare ber en gå till nästa bil. några platser finns föremål till försäljfäst i en vertikal stång av trä som slutar i ett övre Mali Kareli, som ligger ett par mil och nedre hålrum och som fixerar dörren i sidled ning. öster om staden, är ett av de stora friMuseet är indelat i områden som vid öppning och stängning. luftsmuseerna i Ryssland. Det är en fått namn efter de geografiskt skilda vallfartsort för alla dem som vill se områdena i Archangelsk län. Här finns som tar oss ut till Mali Kareli går på fast rysk träbebyggelse, så som den en gång pris. Jag förstår rätt snart att Julia, tolken, ett för Kargopol, ett för Dvina, ett annat såg ut och som den skulle kunnat bevaras inte har en aning om prisnivåerna. Allt är för Pinega och så ett för Mezen. Kargopol på sina ursprungliga platser. En sommar- ändå utanför den vardagsarbetande rys- utgör kärnan i museet. Här finns kyrkor, söndag som denna kommer turisterna. sens horisont. Femhundra, tusen eller tio- klocktorn, gårdsbyggnader och kapell.

Några amerikaner, några européer, men tusen rubel, beloppen ter sig ändå så långt Alla är flyttade från sina ursprungliga ändå nästan bara ryssar strövar runt. Taxin bortom vad den förvärvsarbetande kan platser, inte utan ortsbefolkningens pro-

Archangelsk är huvudstad i Archangelsk län. Länet, som har en landareal som är fyrtio procent större än Sveriges, sträcker sig från Karelen i väst och syd till Ishavet i norr. I öster ligger Komirepubliken, en av Rysslands många fristående provinser.

Stigande oljepriser har medfört att oljeutvinningen i Ishavet har blivit ekonomiskt intressant och politiskt brännhett. Fram till Sovjetunionens upplösning var Archangelsk ett slutet område där utlänningar inte beviljades inresa. I dag finns sådana för utlänningar slutna områden kvar, till exempel Severodvinsk, industristaden 35 km väster om Archangelsk. Archangelsk utgör en knutpunkt i det ryska Norrland och samtidigt ett nöjescentrum för människor på Nordkalotten. Här bor omkring 360 000 människor. På Leninplatsen står statyn av den som givit platsen sitt namn kvar.

Bygg & teknik 8/08

73

tester. Det flerhundraåriga kapell som flyttades från Kenozero är bara ett exempel. Men, det är här fler får beskåda gårdarna i sitt bästa ursprungliga skick. Det förfall som griper kring sig på den nordryska landsbygden är inget nytt fenomen, även om takten tilltagit.

Den nya tolken, Julia, arbetar på det stora statliga varvet i Severodvinsk, en timmes färd från Archangelsk. När tolken Olga några dagar före avfärden meddelade att hon fått förhinder, då erbjöd hon en av sina tidigare studenter att följa med och vara tolk. Julia är tjugotvå år och har avlagt sin examen vid det statliga universitetet Pomor i Archangelsk. Hon visar sig vara en kunskapskälla av stora mått, både när det gäller språket och i att kunna förklara seder, bruk och människors tankar och sätt att uttrycka sig.

Fem timmars tågresa till Korpogory

Tågresan till Korpogory tar fem timmar.

Från Archangelsk bär det av rakt österut till en punkt strax öster om den kraftiga krök norrut som Pinegafloden tar innan den längs en tiomilabåge når Dvinafloden som rinner ut i Vita havet, strax norr om Archangelsk. Denna sommar har Archangelsk länge haft kyla och regn. Avresedagen råder här värme och sommarvä-

der, med sol och nyutsprungen grönska.

På perrongen samlas mängder av människor som ska med tåget. Även om bilen är ett allmänt fortskaffningsmedel så är ändå järnvägen det som de flesta använder för de längre transporterna. I denna landsända är vägarna och dess ombytlighet det främsta skälet.

På järnvägsstationen finns en huvudperrong. Det är den som ligger närmast stationsbyggnaden. Det tåg som står på spår nummer ett är Moskvatåget eller tåget till Sankt Petersburg. Tåget till Moskva har alltid företräde. För att komma till perrongen där tåget till Korpogory står uppställt måste alla först gå mot slutet av perrongen och korsa spår nummer ett. För att stiga ombord på vagnarna som står på spår nummer ett behöver man endast öppna vagnsdörren och stiga in. Golvet i vagnarna ligger på samma nivå som perrongen. Så är det inte längs de kringliggande spåren. Där ligger inte längre perrongen i nivå med golvet i vagnarna utan endast ett par decimeter ovanför marken. Det är ett akrobatstycke att ta sig upp i vagnen, i synnerhet om man har tung packning.

Golvet i vagnen ligger en meter eller mer ovanför perrongen.

För att inte störas av medresenärer som stiger av och på vid stationer längs järn-

Kyrksamheten i det nya Ryssland ökar och prästseminarier eller kloster lockar återigen. I Korpogory finns denna nybyggda kyrka i trä. Kyrkan är omgiven av en seminariebyggnad med bostäder och möteslokaler. På andra ställen har kyrkor reparerats och kloster återfått sin gamla funktion. I skogarna finns heliga platser dit folk vallfärdar.

74

vägslinjen, så har jag bokat en egen kupé.

Detta är en lyx man kan unna sig när biljettpriserna är rimligt låga. Tidigare tilllämpades olika prissättning för ryssar och för utlänningar. Då kunde biljettpriset skilja så mycket som fyra gånger.

Juninatten sänker sig aldrig på denna breddgrad. Solen står lågt och stryker trädtopparna i det enformigt platta och oändlighetsnära landskapet. Trädstammarna utmed banan utgör ett tätt raster där solstrålarna bryts och ger flimrande skuggor på kupéns väggar. Vi kommer att nå vårt mål först vid midnatt. Efter det följer sex timmar på osäkra vägar längs Pinegaflodens övre lopp, till vägens slut.

Midnatt vid en nordlig metropol är en sällsam upplevelse. Dagen har inget slut.

Människor samlas vid stationen för att ta emot de anländande och sedan resa in till staden eller ut i ödemarken. Parkeringsplatsen framför stationen är fylld med bilar och minibussar. Om en halvtimme vänder tåget tillbaka mot Archangelsk.

Stationerna är ändstation och det finns inga andra anslutande tågförbindelser. De som väntar tycks veta hur de skyddar sig mot myggen.

Stationsbyggnaden ligger i den yttersta utkanten av staden. Den närmaste halvtimmen färdas vi på en asfalterad väg.

Det är det sista vi ser av asfalt på några veckor. Snart övergår vägen till den blandning av grus och sand som kännetecknar vägunderlaget i denna del av Ryssland. Mer sand än grus kan tilläggas.

Djupa hjulspår som är uppkörda av timmerbilar gör vägen stundtals svårframkomlig. Broar över åar och vattendrag kan ha så branta på- och avfarter att vägen är sönderkörd och bilar kommer varken upp eller ner. Flera veckors regnande har detta år bidragit till detta.

Mitt ute i ödemarken uppenbarar sig en bensinstation. Intill pumparna finns ett oansenligt skjul med en lucka. Bakom luckan sitter bensinmackens föreståndare.

Klockan är två på morgonen. Mannen bakom luckan ger tillåtelse att tanka och han tar betalt i förskott. Ljuset kommer långsamt tillbaka. Ett lätt dis täcker fälten och skogsbrynet, mjukt som bomull. De vita murblocken i betong på byggnaden intill återger den tidiga morgonens rodnad. Ännu återstår flera timmars färd innan vi når målet. Stundtals kör vi uppe på den höga strandbrinken, stundtals strax intill den långsamt flytande Pinega. Föraren tar av in mot ett av de tröstlösa rätt nybyggda samhällen som vuxit upp längs floden.

Likadana envåningshus, radhuslängor med en trädgårdstäppa och ett staket framför för att hålla djuren borta. Husen är omålade och till synes förfallna, fast de endast är ett par tiotal år gamla. Sergei, chauffören, kör upp på en sidogata och stannar bakom en rysk jeep. Ut ur huset kommer en kvinna med kortklippt hår.

Hon är kortväxt, axelbred och fylld av Bygg & teknik 8/08

Utan kartor, men med kunskap om vägarnas sträckning och om bensinstationernas lägen klarar man sig långt som chaufför i detta landskap. Dygnet tycks aldrig ha någon fritid och säker vilotid för dem som lever utmed vägarna. Bensinmacken har ständig beredskap. På natten kommer alla vid samma tid. De är antingen på väg till stationen i Korpogory för att hämta eller lämna passagerare. Stationspersonalen kan med rätt god noggrannhet säga, när bilarna kommer. Under dagen drar timmerlassen förbi. Personbilarna är få i området.

energi redan vid denna tidiga timme. Detta är Tatiana Nikolaevna som är vår guide under veckorna längs Pinega. Hennes make är chaufför och den som vant

manövrerar sin bil längs vägarna, de befintliga såväl som de obefintliga. En av anledningarna till att vi bytte bil var att nu skulle det visa sig att vägarna var ännu

Framme. Hit, men inte längre, leder vägen. Det är gryning. Dimman ligger kvar över fälten. Den första soliga och varma dagen på länge stundar. Tvätten hänger kvar på torklinan. Yxan ligger intill huggkubben.

sämre än tidigare. Slutligen når vi Kotjkas, den sista byn med vägförbindelse utmed övre Pinega.

Fortsättning följer…

■

Snygg, smart med teknik i toppklass Tack vare vårt stora urval av ytfinish, färger och tillbehör smälter hissdesignen in med arkitekturen och den allmänna interiören.

Tel: 0290-295 50

Bygg & teknik 8/08

www.cibeslift.com

75

Avfallshantering:

AVFALLSHANTERING UNDER JORD

Envac Scandinavia AB GĂśteborg 031-65 83 50, MalmĂś 040-26 63 25, Stockholm 08-775 32 00 info@envac.se - www.envac.se -

Fogtätningsmassor:

Betong/Membranhärdare:

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Betongelement:

Brandskydd:

Betonginstrument:

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;°Â&#x201C;°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;äĂ&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;äĂ&#x160;£äĂ&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;änÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;£ä Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;°Ă&#x192;i

[ PP

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

Fuktsäkrar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God värmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Cellplastisolering:

Svarvarvägen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

FĂśnsterrenovering:

www.isodran.com

Ett lätt val med tunga argument FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

www.sundolitt.se â&#x20AC;˘ 0322-62 60 00

76

Bygg & teknik 8/08

Geodetisk fältutrustning:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Geosynteter: FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller

SCANDINAVIAN

TERRA TEC Geoteknik:

Konsulterande ingenjörer:

Projektering • Beräkningar • Mätningar

• Byggnadsakustik – program, ljudisolering, ventilation • Rumsakustik – strålgångsberäkningar, åtgärder • Byggplatsbuller – bullerkartor, åtgärdsprogram • Trafikbuller – bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR

Tel 08-7324800 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby Fax 08-732 48 01

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Bygg & teknik 8/08

Tel +46 243 887 44 - Fax +46 243 842 10

Vi analyserar byggd miljö

www.ruukki.com/se

Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

77

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Programvaror:

Hogia Byggsystem För lönsamma projekt.

Rörgenomföringar:

Kunnande i en klass för sig.

• Akustik • Buller • Vibrationer ÅF-Ingemansson AB Tel. 031- 743 10 00 www.ingemansson.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Mätinstrument:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

78

Bygg & teknik 8/08

Rescon Mapei Totalleverantörr - Din Totalleverantö UNDERLAGSPREPARERING

Primers Avjämningsmassor Snabbslipsatser

TÄTSKIKT GODKÄNDA ENLIGT BBV

Rollningsbart Dukbaserat

FÄSTMASSOR

Cementbaserade Epoxibaserade Disperationsfästmassor FOGMASSOR

Cementbaserade Epoxibaserade Våtrumssilikon Dillationsfogmassor Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Vill du skapa framtidens betong?

Kontakta oss!

SJÄLVNIVELLERANDE BETONG

Nytt innovativt koncept ! Skapar en självkompakterande betong som är: Enklare - Billigare - Säkrare Inget extra finmaterial behövs!