8/09 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Fasader och fönster

Funktionella fasader 1909 – 2009

100 år

Nr 8 • 2009 November 101:a årgången

Storleken har ingen betydelse! Smarta lösningar för infästning av tunna profilerade fasader och beslag - estetiskt och tillförlitligt SD2-S-D7 och EIS/V112-S borrande skruvar i austenitiskt rostfritt stål 18/8, A2. För snabb och pålitlig montering av tunna profilerade fasader! De små huvudena är skapta för estetisk montering av paneler och profiler.

www.idesigner.biz - hjälper dig att välja fästelement

SFS intec AB, FasteningSystems Olivehällsvägen 10, SE-645 42 Strängnäs T +46 152 71 50 00, F +46 152 71 50 99 www.sfsintec.biz/se se.strangnas@sfsintec.biz

Turn ideas into reality.

TIBE Drammen

steni fasad Södra Biskopgården, Göteborg Göteborg Stads Bostads AB steni colour fasadskiva T7, matt steni duo balkongskiva T6, matt och halvmatt

steni colour fasadskivor

Mest flexibel på format, form och färg! Bäst på kvalitet och miljö! steni colour fasadskivor öppnar för många arkitektoniska uttryck, genom sin stora färg- och formatflexibilitet. steni colour har stora variationsmöjligheter i glans och ytskikt samt går alldeles utmärkt att kombinera med andra material som tegel, glas, aluminium m.fl. steni colour har marknadens bästa garantier! www.steni.se

steni sverige ab Huvudkontor Göteborg: Box 7092, SE-402 32 Göteborg. Besöksadress: Första Långgatan 16, SE-413 28 Göteborg Tlf: (+46) 031-706 08 50, Fax: (+46) 031-706 08 55, E-mail: info@steni.se Malmö: Betselgatan 4, SE-213 77 Malmö Tlf: (+46) 040-93 29 99 Fax: (+46) 040-93 29 88

Stockholm: Karlsbodavägen 17 A, SE-168 67 Bromma Tlf: (+46) 08-514 959 50/51 Fax: (+46) 08-753 19 11

Skellefteå: Kanalgatan 77, SE-931 34 Skellefteå Tlf: (+46) 0910-888 34 Fax: (+46) 0910-887 34

GodkĂ¤nda system i vĂĽtrum Kraven pĂĽ vĂĽtrum Ă¤r idag mycket hĂśga. DĂ¤rfĂśr anvĂ¤nder man kakel och klinker, och man anlitar behĂśriga fackmĂ¤n fĂśr att gĂśra arbetet. Efter avslutat arbete ĂśverlĂ¤mnas ett Kvalitetsdokument dĂ¤r det behĂśriga fĂśretaget intygar att arbetet utfĂśrts enligt kakelbranschens regler. I dessa anges vilka tĂ¤tskiktssystem som Ă¤r godkĂ¤nda och vilka fĂśretag som Ă¤r behĂśriga. TĂ¤tskikten genomgĂĽr omfattande kontroller, dĂ¤r hela systemen testas. PĂĽ www.bkr.se finns allt du behĂśver veta om godkĂ¤nda tĂ¤tskiktssystem, branschregler samt myndigheters och fĂśrsĂ¤kringsbolags krav pĂĽ vĂĽtrum idag. ByggkeramikrĂĽdet har utbildat behĂśriga fĂśretag och haft branschregler fĂśr vĂĽtrumsarbete under tvĂĽ decennier.

Doris AB

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm TFM t 'ax: 08-702 20 15 info@bkr TF t www.bkr.se

Bygg & teknik 8/09

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Ta vara på erfarenheterna från skador i putsade väggar Ingemar Samuelson Ventilerad fasad med puts på skiva Jörgen Falk Vanliga skador i putsade fasader Tom Follin Puts på murverk Tomas Gustavsson och Rolf Blank Energiförluster i partiellt fuktiga enstegstätade ytterväggskonstruktioner Erik Arvidsson, Tord Larsson och Göran Stridh P-märkning av byggsystem för ytterväggar och fasader Lars Olsson Likheten mellan fasader och sjukhusmat Per Arne Ivarsson Byggfrågan Fasader, fönster, radon och buller i Betsi:

Byggnaders energianvändning, teknisk status och innemiljö Nikolaj Tolstoy et al Rätt ljudisolering hos fasader Olivier Fégeant och Andreas Novak Fönsterbyte och ergonomi – hur inverkar de nya arbetsmiljöreglerna? Viveca Wiberg och Gilbert Önsten Montage av fönster i kvarteret Blå Jungfrun – platsgjutna ﬂerbostadshus med passivteknik Julia Lövgren, Sara Mattsson och Folke Björk Bygg & teknik 100 år Krysset Pinega del V:

Färden går vidare västerut Carl Michael Johannesson Litteraturnytt

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN STOCKHOLM WATERFRONT, I CENTRALA STOCKHOLM.

8 10 12 16

21 24

33 38 41

42 45

49 52

57 58

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 8/09

Bilaga medföljer

”

ledare

1 000 nya lärlingsplatser!

Sabo, Arbetsförmedlingen, Sveriges Byggindustrier och Byggnads presenterade nyligen en mycket glädjande satsning som kan ge upp till 1 000 nya lärlingsplatser runt om i landet. Överenskommelsen går ut på att bredda utbildningen för murare samt för trä- och betongarbetare med kunskaper inom plattsättning alternativt golvläggning. Åtgärden väntas leda till att ﬂer lärlingar kan komma i arbete, framförallt i renoveringsprojekt. Marknaden ska på detta sätt också får tillgång till yrkesarbetare med breddad kompetens, vilket skapar förutsättningar för en effektivare renoveringsprocess. Sabo – de kommunala bostadsföretagens bransch- och intresseorganisation – uppmanar nu i enlighet med överenskommelsen alla sina medlemsföretag att när de upphandlar rotarbeten kräva av byggföretagen att ett visst antal platser ska vikas åt lärlingar. Kurt Eliasson, v d på Sabo, framhåller att såväl de kommunala som de privata fastighetsägarna nu står inför en renoveringsboom de närmaste åren när miljonprogrammets bostäder ska åtgärdas. Med tanke på att Sabo-företagen underhåller och renoverar sina fastigheter för ungefär elva miljarder per år så kommer det enligt Kurt Eliasson att öppnas möjligheter för ett stort antal lärlingsplatser. Arbetsförmedlingens roll i överenskommelsen är att utbilda arbetslösa bygglärlingar, som avslutat treårig gymnasieutbildning inom trä, betong eller som murare – och som under lärlingstiden blivit arbets-

”Glädjande satsning på framtidens byggnadsarbetare” lösa – till plattsättare och/eller golvläggare under en sextonveckorsperiod, varav två veckor avser utbildning i de särskilda villkor som gäller när man arbetar hemma hos andra människor. Stig Dahlin chefredaktör Kurt Eliasson betonar att det krävs en förändring av arbetsmetoderna för att klara de omfattande renoveringarna i miljonprogrammet. Marknaden kommer att efterfråga yrkesarbetare med bred kompetens som gör att genomförandetiderna kan kortas. Han framhåller även att det blir positivt för hyresgästerna som får en kortare tid när de ska leva med ombyggnadsarbeten i sin bostad. Att detta är ett mycket stort problem framgår med all önskvärd tydlighet när Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist berättar att det i dag går 5 400 ungdomar utan arbete, eftersom de inte har haft möjlighet att slutföra sin lärlingsperiod för att få sina yrkesbevis. Skälet är naturligtvis den dystra byggkonjunkturen, men med denna satsning får de nu möjlighet att slutföra sin utbildning och stora möjligheter att få jobb direkt. Efter den ytterligare lärlingstiden på cirka 3 000 timmar kan de få ut ett yrkesbevis för ännu ett yrke, vilket naturligtvis förbättrar deras chanser på arbetsmarknaden.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 4 Nr 5 v 33 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 38 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 43 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 48 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 8 • 2 009 Nove mber Årg ång 101 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2008: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2010: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

www.culimar.com

Kök utan mellanhänder

Ger lägre priser och leverans på direkten Våra bänkskivor tillverkar vi i eget snickeri!

Skåpstommar på lager för omgående leverans

DESIGN

Diskbänkar från Stala • Köksfläktar från Fjäråskupan • Köksarmaturer från Oras • Vitvaror från Smeg

Massiv bänkskiva Amerikansk valnöt 620 mm bred, 30 mm tjock 2.696:-/m 620 mm bred, 40 mm tjock 3.696:-/m Ek 620 mm bred, 40 mm tjock 2.078:-/m Vi förnyar ständigt utställningen och har minst 10 olika inspirationskök uppbyggda. Ta med en måttsatt ritning på ert kök så hjälps vi åt att hitta rätt alternativ.

Slakthusgatan 20 • 121 62 Johanneshov Tel 08-462 05 94 • Fax 08-462 05 93 Månd–tors 8.30–18.00 • Fred 8.30–16.00 • Lörd–sönd stängt

Snygg, smart med teknik i toppklass Tack vare vårt stora urval av ytfinish, färger och tillbehör smälter hissdesignen in med arkitekturen och den allmänna interiören.

Tel: 0290-295 50

www.cibeslift.com

Träfasader I handboken kan man läsa om material, ytbehandling och konstruktionsdetaljer för utformning av hållbara träfasader. Det finns även en Guide med riktlinjer för projektering, materialtillverkning, montage, och underhåll av träfasader (SP-INFO 2008:69). P-märkt panel innebär att den är kvalitetssäkrad och kontrollerad från tillverkaren för ett bra resultat.

FUKTLARM

Beställ på 010-516 62 12 eller vår hemsida www.sp.se, Publikationer

Rädd för fuktskador?

Mer info på

TORE HAGEN AS

För mer information: Karin.Sandberg@sp.se eller Anna.Pousette@sp.se

www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer. Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se Bygg & teknik 8/09

Verklighet i högskolan efterlyses

En ny rapport om utbildning och yrkesliv från Sveriges Ingenjörer pekar på stora brister. ”Praktik, praktik, PRAKTIK!” Så svarar en av många unga ingenjörer som efter några år ute i arbetslivet tillfrågats om vad de saknade i utbildningen. Allmänt efterfrågas mer koppling till verkligheten. Fyra av tio saknade entreprenörskompetens och bara sexton procent tycker att möjligheterna till praktik var bra. Nu har tidigare studenter vid högskolor och universitet över hela landet fått möjlighet att ge sin syn på hur lärosätena förberett dem för yrkeslivet. Mer än 2 000 ingenjörer som tog examen 2005 eller 2006 har deltagit i Sveriges Ingenjörers stora undersökning ”Nya ingenjörer om utbildning och arbete”. – Det tydligaste beskedet är att utbildningarna i långt större utsträckning måste kopplas till det framtida yrkeslivet, säger Olle Dahlberg, utbildnings- och arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer. Totalt sett var entreprenörskompetens det som ﬂest ingenjörer – 41 procent – saknade i utbildningen. Spridningen är stor mellan lärosätena, men generellt sett saknas den mest på de större. Framför allt efterlystes följande: ● Större möjligheter till praktik ● Karriär- och studievägledning om vad arbetsmarknaden kräver ● Ökade kontakter med företag och näringsliv ● Mer verklighetsanpassade tillämpningsövningar ● Röd tråd – klarare samband mellan kurser och utbildningen som helhet – Dessutom tyckte hälften att utbildningen förberett dem dåligt i teknik för hållbar utveckling. Knappt en av tio ansåg sig mycket bra förberedd för uppgiften, säger Olle Dahlberg.

Koppartälten återfår sin forna glans

Nu i slutet på november ska Koppartälten i Hagaparken ha återfått sin färg och lyster.

Statens fastighetsverk (SFV) renoverar Koppartälten i Hagaparken med traditionella material och metoder. Nu i slutet av november är det meningen att de tre exotiska byggnaderna åter ska lysa i koboltblått och gult på samma sätt som för 220 år sedan då de var nyuppförda. I början av augusti inledde SFV renoveringen av de tre koppartälten. De unika plåttäl-

ten, som blivit något av en symbol för parken, har först tvättats med så kallat avjoniserat vatten. Det är en metod utan kemikalier eller högtryck som är skonsam mot både fasaden och miljön. Kopparplåten skrapas och slipas för hand och penselmålas sedan med traditionell linoljefärg. Både arbetssättet och de pigment som används i färgen är de samma som på Gustav III:s tid. Därför kommer man också, då arbetet är klart, att kunna se tälten exakt som de såg ut då de var nya. – Koppartälten i Haga är en del av vårt kulturarv och ett annorlunda och lekfullt inslag i den vackra parken. De måste bevaras för framtiden så att vi kan uppleva dem som de ursprungligen såg ut, säger Lennart von Quanten, förvaltare vid Statens fastighetsverk. De blågula tälten, med sina orientaliska draperier och tofsar, ritades av arkitekten och teaterdekoratören Louis Jean Desprez på uppdrag av Gustav III. Det stod färdiga 1790 och fungerade både som exotiskt inslag i den kungliga lustparken och som logement och stallar för Livgardet till häst. Det mellersta tältet förstördes i en häftig brand 1953 och byggdes tio år senare upp under ledning av slottsarkitekten Ragnar Hjort. 1977 till 1978 restes längorna bakom det mellersta koppartältet, och den tidigare öppna stallgården utformades som ett tältrum med tak – det så kallade Silvertältet.

Byggstart för Victoria Tower

I början av november togs det ofﬁciella första spadtaget till Stockholms näst högsta byggnad, Victoria Tower, som bland annat inhyser det nya hotellet Scandic Kista. Inofﬁciellt är bygget redan i full gång. Victoria Tower blir med sina 120 meter näst högsta byggnad i Stockholm efter Kaknästornet. Att bygga ett hotell med 33 våningar är inte gjort i en handvändning och därför har sprängnings- och grävningsarbeten redan påbörjats av byggherren Arthur Buchardts AB Invest AS. Hotellet ska vara klart redan om två år. Hotellet får en uppseendeväckande utformning. Glasfasaderna i hotellet kommer att bidra till ett glittrande intryck när mörkret sänker sig. Wingårdhs Arkitektkontor svarar för utformningen. Hotellet, som är beläget intill Kistamässan, ska drivas av Scandic Hotels. Victoria Tower kommer att inrymma 300 hotellrum samt tio våningar, cirka 5 000 kvadratmeter, kontor. Invigningen av hotellet är planerad till september 2011. – Victoria Tower markerar en ny entré till Stockholm och visar tydligt att staden växer. Byggnaden har en verkligt intressant arkitektur och det är extra roligt att kunna sätta spaden i jorden just nu – trots sämre tider händer det spännande saker i Stockholm, säger stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M). – Hotellet får även invändigt en unik story och identitet, vi vill att gästerna ska bli både inspirerade och få ny energi när de bor på

Victoria Tower blir 2011 med sina 120 meter den näst högsta byggnaden i Stockholm efter Kaknästornet.

Scandic, berättar Frank Fiskers, v d och koncernchef för hotellkedjan. – Som största kommersiella fastighetsägare i Kista är vi självklart mycket glada över att kunna bidra till att området nu får en representativ mötesplats som lyfter hela Kista, säger fastighetsbolaget Klöverns vd Gustaf Hermelin.

Största kalkcementpelarprojeket

Just nu pågår enligt uppgift världens största projekt med kalkcementpelare (KC-pelare) några mil utanför Stockholm. Som en del av bygget av väg 73 Nynäsvägen kommer en miljon meter, eller 100 000 kalkcementpelare, att borras ner i marken. Vägprojektet, som avslutas 2011, omfattar totalt cirka sex kilometer motorväg, sex broar och tre traﬁkplatser. Marken består i det här fallet av lera och kalkcementpelarna används för att stabilisera marken som den nya vägbanken ska byggas Bygg & teknik 8/09

byggnytt på. Tekniken, som har drygt 30 år på nacken, går något förenklat ut på att ett hål borras i marken och en blandning av kalk och cement tillsätts i detta. Med hjälp av fukten från leran brinner kalkcementblandningen och blir till hårda pelare. På dessa pelare byggs därefter vägbanken. – Vi börjar ju få lite rutin på att använda KC-pelare eftersom vi använt dem även i tidigare etapper av detta projekt, säger Fredrik Lekström blockchef väg på Svevia. På detta speciﬁka område, där lerdjupet är upp till 50 meter och jorden har hög vattenhalt, är kalkcementpelare idealiska.

Bygger modernt äldreboende på S:t Lars i Lund

Ett äldreboende med 48 lägenheter ska det bli på S:t Lars sjukhusområde i Lund. ILL: SYDARK KONSTRUERA

NCC Construction Sverige bygger ett äldreboende med 48 lägenheter på S:t Lars gamla sjukhusområde i Lund. Husets färg och material anpassas till den kulturhistoriska omgivningen, men arkitekturen blir modern. Det är det första nybygget på området på länge. Uppdragsgivare är Lunds Kommuns Fastighets AB och ordern uppges vara värd 53 miljoner kronor. En ny detaljplan för S:t Lars över hundra år gamla sjukhusområde gör det nu möjligt för Lunds Kommuns Fastighets AB att bygga ett nytt äldreboende i parken. Det uppförs åt Vård- och omsorgsförvaltningen. – Nu bygger vi ett nytt hus på 5 080 kvadratmeter. Fasaden får rött tegel med vita inslag precis som byggnaderna från sekelskiftet på S:t Larsområdet. Det har inte byggts några nya hus här sedan 1980-talet, säger affärschef Torsten Erlandsson på NCC Construction, region Syd. S:t Lars äldreboende kommer att bestå av två flyglar i fyra plan. De tre undervåningarna rymmer sexton lägenheter vardera. De gemensamma utrymmena placeras mitt i flyglarna för att ge färre korridorer. Lägenheterna är 35 kvadratmeter och får pentry, wc och dusch, samt burspråk med glastak så att de boende även kan se himlen sängliggande. – Det ersätter Brunnsbo äldreboende i Lund som har för trånga hygienutrymmen och inte uppfyller dagens arbetsmiljökrav. De boende på Brunnsbo flyttar hit. Vi har byggt sex nya äldreboenden sedan 2000 för att ersätta gamla. Det är ibland billigare och bättre att bygga nytt Bygg & teknik 8/09

än att bygga om, säger Marie Enmark, byggprojektledare på Lunds Kommuns Fastighets AB. Det nya huset, som har ritats av Sydark Konstruera i Malmö, placeras mittemot S:t Lars gamla sjukhus. Arbetet startar i november och beräknas vara klart september 2011. Totalt sysselsätts 30 personer, varav cirka 15 är NCC-anställda.

serade vård, säger Marcus Andersson, distriktschef på Skanska.

Första parkeringshuset med limträstomme

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras

Forskning vid Örebro universitet visar att den totala energianvändningen i flerbostadshus kan halveras. 80 till 100 kWh/m2 per år är ett rimligt mål för nya såväl som äldre flerbostadshus. – Dessa förbättringar är viktiga från hälsooch ekonomisynpunkt både för konsumenterna och den globala miljön. Kunskaperna för hur man kan uppnå dessa mål finns, men används inte tillräckligt, säger Christer Harrysson, professor i byggteknik. Energianvändningen är mycket högre i flerbostadshus än den behöver vara. Den ligger runt 200 kWh/m2 per år för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Energistatistik visar att flerbostadshus har drygt 50 procent högre total energianvändning per kvadratmeter än gruppbyggda småhus. Dessutom har flerbostadshusen upp mot 30 procent högre produktionskostnad.

Ny intensivvårdsavdelning för brännskadade

Skanska har fått uppdraget att bygga en helt ny intensivvårdsavdelning för brännskadade på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kontraktet uppgår enligt uppgift till 40 miljoner kronor och kund är Landstingsservice. Brännskadeenheten på Akademiska sjukhuset är en av Sveriges två brännskadeenheter med rikssjukvårdsuppdrag, vilket innebär att patienter remitteras dit från andra sjukhus runtom i landet. Arbetena startar i början av nästa år och lokalerna kommer att tas i bruk under 2011. Arkitekt är Link Arkitektur AB. – Den nya avdelningen ger alla möjligheter till en vård i världsklass och kommer att betyda mycket för brännskadevården i landet och för Akademiska sjukhuset, säger verksamhetschef Morten Kildal. Inom brännskadevården arbetar många olika specialister tillsammans på avdelningen, vilket ställer stora krav på lokalerna och utrustningen. – Vi har lång erfarenhet av att bygga den här typen av komplicerade anläggningar och vi ser fram emot att få lämna över moderna och ändamålsenliga lokaler för denna speciali-

Det nya parkeringshuset i kv Ekorren i Skellefteå har fyra våningar och är baserat på ett stomsystem av lokalt producerat limträ.

I början av november invigdes Sveriges första parkeringshus i trä i centrala Skellefteå, ett fyra våningar högt hus baserat på stomsystem i limträ och byggt av Martinsons. Parkeringshuset är ett av ﬂera pionjärprojekt som genomförts i Skellefteå med omnejd, där bland annat det kommunala fastighetsbolaget Polaris varit drivande för ett ökat industriellt träbyggande. – Vi uppskattar verkligen engagemanget från Polaris och kommunens sida. Genom modiga satsningar som tagit vara på nya kunskaper om träbyggande banar de väg för ett ökat användande av trä. Många beställare vill ha referensobjekt innan de vågar tänka nytt och vi har nu både bredd och spets bland våra projekt, säger Lars Martinson, koncernchef på Martinsons. Parkeringshuset är ritat av Magnus Silfverhielm, AIX Arkitekter, och har en fasad bestående av ett ribbverk som ger byggnaden ett luftigt och ljust intryck. De bärande elementen utgörs av bjälklag i KL-trä, som är massiva och formstabila träskivor av hyvlat granvirke som limmats ihop med vartannat skikt korslagt. Byggdelarna har tillverkats hos Martinsons i Bygdsiljum och består av råvaror från regionen. – Vårt långsiktiga arbete med att utveckla träbroar och byggsystem i trä har gjort att vi nu också kunnat uppföra det första parkeringshuset i trä. Kunskapen som vi samlat på oss genom åren och en målmedveten satsning på organisationen gör detta möjligt och får oss att ta nya steg i utvecklingen, säger Lars Martinson avslutningsvis.

Nödbelysningar med ny diodteknik

användargränssnitt uppges göra skrivaren enkel att hantera, även för användare som inte är vana vid storformatslösningar. – Xerox 6605 är extremt lättanvänd och har utmärkt utskriftskvalitet. Den är pålitlig och har imponerande hög kapacitet. Skrivaren är ytterligare en i raden av storformatslösningar som ﬁnns tillgänglig hos vårt ökande antal återförsäljare. Xerox fortsätter att investera i utvecklingen och expansionen av storformatserbjudandet, säger Howard Witt, ansvarig för Xerox storformatslösningar i Europa, Den nya storformatsskrivaren ﬁnns tillgänglig för beställning och installation från nu i november 2009. Eftersom alla företagets storformatslösningar är modulära kan 6204kunder uppgradera sina system till en 6605.

ger klinker klockan 12 och avslutar med fogning klockan 14.

Effektstark elväggsåg

Från tre månader till fyra timmar

Malux Sweden i Örnsköldsvik kan nu leverera hänvisnings- och nödljusarmaturer med ny diodteknik, 3-chip LED. Dioderna sitter monterade i en list i nedkanten av hänvisningsarmaturens skylt. Ljuset leds sedan vidare jämnt fördelat över skylten genom ett speciellt ljusledande piktogram. Kontrasten mellan den gröna och vita ytan uppges blir markant och luminansen uppgå till hela 500 cd/m2 på den vita ytan. Det rekommenderade värdet i Sverige är 80 cd/m2. Hänvisningsarmaturerna ﬁnns för vägg- och takmontage och för 20 eller 30 meters läsavstånd. Den effektiva diodtekniken och en specialoptik gör att nödljusarmaturerna enligt uppgift kan monteras på ända upp till 29,8 meters avstånd från varandra vid en montagehöjd på 8,5 meter och ändå ge en lux belysning längs utrymningsvägen.

Kompakt storformatsskrivare

Arkitektﬁrmor och byggföretag får nu tillgång till ett prisvärt alternativ för svartvitt tryck av teknisk dokumentation. Xerox 6605 är den senaste av totalt elva nya storformatslösningar som företaget har lanserat under de senaste två åren. Den kompakta storformatsskrivare ger enligt uppgift knivskarp bildkvalitet och har dessutom färgskanningsfunktion och ett lättanvänt gränssnitt. Upplösningen på 600 x 600 dpi ska säkerställa hög utskriftskvalitet på jobb som byggritningar, kopplingsscheman eller kartor. Den inbyggda färgskannern kan skanna till ﬁler eller kopiera dokument i alla standardstorlekar upp till fem meters längd. Skrivaren producerar upp till fem A1 i minuten och har plats för två rullar papper. Färgpekskärmen på femton tum och ett intuitivt

Ardex, med svensk representation i Stockholm, har utvecklat en betong, A 38 Mix, som uppges gå att belägga med klinker redan efter fyra timmar jämfört med traditionellt tre månader. Ett tekniskt genombrott som enligt uppgift gav moderbolaget i Tyskland ett eftertraktat innovationspris. Att betongen kan beläggas så snabbt beror på att den genom sin sammansättning har krympt klart efter fyra timmar. De särskilt utvalda råvarorna har en extremt balanserad kurva av ballast och en speciell cementblandning som kräver mindre vatten än traditionell betong. Det uppges innebära att betongen får en extremt liten och snabb krympning. Betongen är självkomprimerande och kräver inget armeringsnät och den kan användas till både fasta och ﬂytande konstruktioner. Den passar enligt uppgift utmärkt till ingjutning av vatten- eller elburen golvvärme – både utomhus och inomhus. Betongen i kombination med företagets Microtec ﬁx och fog uppges medföra att en entreprenörer kan erbjuda sina kunder en ny terrass samma dag. Man gjuter klockan 8, läg-

Starkare, kapacitet för större klingor och det bästa förhållandet mellan vikt och effekt på marknaden uppges känneteckna Husqvarnas nya elektriska väggsåg WS 482 HF, som enligt uppgift låter håltagarna jobba snabbare och effektivare. Företaget uppger att de fortsätter att utveckla elväggsågar i toppklass. Nykomlingen bygger på samma teknologi som WS 440 HF som lanserades i fjol, men har kapacitet för klingor ända upp till 1 600 millimeter och styrs med radiostyrd fjärrkontroll. Den har en nyutvecklad, tvåväxlad växellåda kombinerat med steglös inställning av varvtalet, vilket uppges göra det möjligt att ställa in optimal hastighet efter klingdiameter, klingtyp och det material som ska sågas. Tillverkaren har enligt uppgift lyckats optimera vikt- och effektförhållandet samt utvecklat en såg som är lätt, smidig och samtidigt mycket kraftfull. – WS 482 är väldigt effektstark. Man får ut hela 19 kilowatt på klingaxeln med 32-ampere säkringar, trots att sågen endast väger 28 kg. En mycket stor fördel är att om det på arbetsplatsen endast ﬁnns 16 ampere, så ger sågen ändå mycket hög effekt, hela 9 kilowatt. Det ﬁnns ingen annan elväggsåg som klarar det på marknaden idag, säger Lars Gustafsson, produktchef Construction Equipment, Husqvarna Construction Products. Elväggsågen är uppbyggd i moduler, och därför lätt att hänga upp på väggen och att transportera. Det går att såga på båda sidor om rälsen. Det går även att välja rotationsriktning vilket gör att vattensprutet alltid kan fås åt önskat håll – oberoende av vilken sida av rälsen man sågar på. PP 480 HF är drivkällan till väggsågen. Den väger endast 23 kilo, är kompakt och ergonomiskt utformad och ska därmed vara mycket lätt att transportera. Bygg & teknik 8/09

produktnytt

Snickarpenna och linjal i ett

Relekta lanserar nu en snickarpenna som inte är som andra snickarpennor. På den ena sidan är det tryckt centimeterskala så att användaren slipper att ta fram den ordinarie tumstocken när de ska mäta kortare sträckor. Snickarpennan är tillverkad av lindträ med medel hårdhet (HB). Den är vattenfast och kan användas på trä, olika typer av papper, betong, gips, cellplast med mera. Snickarpennan marknadsförs genom Novatech av Relekta Import AS i Oslo och säljs i den svenska fackhandeln.

mm. Vid borrning med den nya diamantborrmaskinen fås enligt uppgift fina och precisa hål och som gör att efterlagning inte ska behövas. Det är inte alltid det finns tillgång till vatten i närheten av borrstället, för detta ändamål finns en portabel vattentank som löser det problemet. Den nya diamantborrmaskinen kan också användas vid torrborrning i tegel och om ett dammsugarmunstycke eller dammsugare kopplas till ska i princip dammfri borrning uppnås. Diamantborrmaskinen uppges borra ”tyst” i betong eller tegel vilket ibland är ett krav vid vissa ombyggnadsarbeten till exempel sjukhus och skolor. Liksom alla företagets verktyg omfattas den nya diamantborrmaskinen av Lifetime Service – helt kostnadsfritt under de första två åren från inköpsdag. Lifetime Service ska täcka reparationskostnader eller utbyte av defekta delar (inklusive förslitningsdelar) och transportkostnader av verktyget. Därefter gäller tillverkningsgaranti och ett kostnadstak på reparationer under verktygets hela livslängd.

Frontpaneler i ny design

Fler diamantborrmaskiner

Hilti är ett etablerat namn inom diamantborrning med en komplett plattform till professionella diamanthåltagare. Under hösten lanseras en lättare handhållen diamantborrmaskin DD 110-W, som uppges vara framtagen till framförallt byggare och rörföretag. Genom sin låga vikt (5,8kg) och två växlar är den enligt uppgift smidig och enkel att hantera. – DD 110-W gör det möjligt för byggare och rörföretag att vid enklare applikationer själva direkt på plats göra medelstora hål upp till ø 132 mm i armerad betong utan att behöva vänta på eller konsultera specialister säger Kent Ekman, produktchef för diamantverktyg på Hilti Svenska AB. Hilti har gjort omfattande kundtester och återkopplingen är unisont att DD 110-W verkligen är väldigt enkel och lätt att använda även för den som inte tidigare arbetat med diamantborrning. Tillsammans med den nya diamantborrmaskinen lanseras nya tunnväggsborrar, vilket uppges göra borrningen snabb och effektiv. Borren ﬁnns i dimensioner från 8 mm till 161 Bygg & teknik 8/09

Denna höst lanserar Thermopanel två helt nya profiler – Plan front och Ramo front. Dessa är enligt uppgift utan tvekan marknadens mest eleganta och moderna frontprofiler på panelradiatorer. Plan är som namnet säger en helt slät panel som kan lackeras i blank, glansig RALkulör. De mest frekventa RAL-kulörerna kan enkelt laddas ned från hemsidan. Ramo frontpanelen har utsirade vågräta spår som ska göra radiatorn till en verklig skönhet. Frontpanelen limmas på standardradiatorn redan i produktionsskedet och är därmed en fast del av radiatorn. Tillsammans med den nya designtermostaten M30 förhöjs helhetsintrycket av produkten ytterligare. Thermopanel representeras i Sverige av Rettig Sweden AB i Helsingborg. Thermopanel V4 representerar enligt uppgift ett unikt radiatorkoncept, som utvecklats för att möta höga krav på effektiv logistik och modern design. Det insvetsade V4-kopplet uppges möjliggöra flexibel rördragning från sida och botten med c/c 40 mm. Radiatorn levereras i standardutförande med galler, sidoplåtar och väggkonsoler. Radiatorn uppges ha många praktiska tillbehör som bland annat gör det möjligt att dra rören längs väggen bakom radiatorn eller mitt-

koppla den, dessutom ﬁnns en handukstång som passar till båda radiatorpanelerna.

Löser problemet med svårmålade furupaneler

Beckers introducerar nyheten Panelgrund – en lättjobbad vattenburen, kombinerad grundoch täckfärg för målning av träpaneler inomhus. Den nya färgen uppges effektivt stoppa genomslag från underlaget, såsom åldrat gulnat trä. Färgen gör det enligt uppgift enkelt att omvandla fula, gamla paneler till en snygg målad yta. – Att få gamla gulnande furupaneltak och bröstpaneler långsiktigt vita med en vattenburen produkt har länge varit en utmaning. Vi är därför mycket stolta över att kunna presentera Beckers Panelgrund, en effektiv vattenburen produkt som stoppar genomslag från underlaget, säger Karin Stålhammar, kommunikationsansvarig på Beckers. Färgen kan enligt uppgift målas på såväl trären som tidigare målad panel med samma ﬁna slutresultat. Färgens isolerande egenskaper har en bra effekt mot nikotin-, sot- och vattenskadade träytor. Den ska även ha en isolerande effekt mot kvistgenomslag, men förbehandling med kvistlack ger alltid ett resultat som står sig längre mot genomblödning. Färgen kan användas för slutstrykning på paneltak eller annan yta som inte utsatts för slitage. För att skapa en tåligare yta, byta kulör eller glans ifrån den vita matta yta som färgen ger är den övermålningsbar med de ﬂesta av företagets vattenburna produkter såsom Scotte vägg-, tak- och snickerifärger samt Elegant Aqua Lackfärg. – I och med att det är en vattenburen produkt ger den en bättre arbetsmiljö för målaren. Den torkar snabbt, är klibbfri efter cirka två timmar och övermålningsbar efter cirka sex timmar. Den appliceras lika enkelt med spruta, pensel eller roller, säger Karin Stålhammar. Beckers har ett uttalat miljömål att 99 procent av all färg som de säljer ska vara vattenburen år 2010. I skrivande stund är enligt uppgift en bra bit över 90 procent av företagets färger vattenburna. Endast 373 kronor plus moms kostar en prenumeration på Bygg & teknik för 2010!

Ta vara på erfarenheterna från skador i putsade väggar I SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts rapport Putsade regelväggar redovisas skadeomfattning i bebyggelse med enstegstätade, putsade träregelväggar. Projektet startade sommaren 2007 efter att massmedia informerat om att skador ofta förekommer i denna typ av väggar och avslutades sommaren 2009. Syftet med det nu genomförda projektet har varit att: 1. Göra en kartläggning av omfattningen av fuktskador i putsade, enstegstätade väggar. Hur många byggnader har byggts med denna konstruktion, hur många av dem har drabbats av skador, var finns de skadade byggnaderna och vad beror skadorna på? 2. Utvärdera konstruktionen med avseende på fuktsäkerhet. 3. Ta fram lämpliga åtgärder för redan byggda, skadade väggar. I detta arbete har ingått att formulera lämplig inventeringsmetodik för att bedöma omfattningen av skador och att, i samverkan med branschen, ge förslag till åtgärder, både i lämplig omfattning och med lämpliga metoder och material. 4. Ge förslag till fuktsäkra konstruktioner.

Skador i stor omfattning

Resultaten från inventeringarna har visat att det förekommer fuktskador och högt fuktinnehåll i många byggnader. Andelen skadade hus är hög. I rapporten redovisas två olika bedömningar av skadeomfattningen. Skadeutredaren har å ena sidan själv gjort bedömningen (skadad byggnad) på plats om minst en fasad behöver byggas om. Å andra sidan har skadeutredaren även redovisat mätvärden från indikationsmätningar i stor mängd som visar att fukt har kommit in i väggarna, fukt som kan leda till skador. Båda dessa informationer används vid en totalbedömning av skadeomfattningen i byggnader. Artikelförfattare är Ingemar Samuelson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut/ Fuktcentrum.

De flesta skador har orsakats av att vatten har trängt in vid otätheter. Redan små sprickor och otätheter kan ge skador. Anslutningen mellan fönster och vägg, infästning av stuprör och lampor, genomföringar vid balkonger och skärmtak är exempel på detaljer som har varit svåra att få täta. Flera detaljer har varit bristfälligt projekterade. Det har varit svårt att utföra dem på ett bra sätt. Andra har varit bristfälligt eller felaktigt utförda. Anslutningar mot fönster har i många fall saknat fogband trots att sådana skulle ha funnits. I några fall har det även läckt in vatten genom otäta fönsterkonstruktioner. Skadeutredarna har gjort noteringar om vilka synliga otätheter som förekommer i de undersökta byggnaderna. Dessa framgår av tabell 2. Tabellen är en sammanställning av 151 utredningsrapporter som omfattar totalt 821 byggnader.

Skadeutredarna har dokumenterat otätheterna med foto. Några exempel visas i figur 1 till 6.

Hur har branschen tagit till sig dessa erfarenheter?

Under tiden som projektet har pågått har flera av de stora byggbolagen jobbat intensivt med att dels kartlägga sina egna byggnader dels utveckla säkrare lösningar för nybyggnad. Genom mätningar på provväggar både i egna laboratorier och på SP har man fått bra kunskap om hur befintliga byggnader ska åtgärdas och hur man ska bygga i framtiden på ett fuktsäkert sätt. Man har även beräknat med hjälp av datorprogrammet WUFI hur goda lösningar ska se ut. Detta arbete är lovvärt men man kan tycka att något av allt detta borde ha gjorts tidigare. De stora byggbolagen har valt olika systemlösningar för nybyggnad. Gemen-

Tabell 1: Resultat från inventering av fuktskador i byggnader (juni 2009) indelat efter läget i landet. En byggnad bedöms i detta sammanhang vara skadad om minst en fasad behöver byggas om. Sammanställningen bygger inte på ett tvärsnitt av bebyggelsen. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hela Sverige Södra Västra Östra Norra Sverige Sverige Sverige Sverige ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal byggnader 821 315 372 129 5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal byggnader 448 172 222 54 0 med skador (55 %) (55 %) (60 %) (42 %)

Tabell 2: Synliga otätheter som förekommer i de undersökta byggnaderna enligt utredarens noteringar. Otätheterna har noterats eftersom de har bedömts kunna medverka till att vatten kan komma in. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Detalj där otätheter förekommer Antal byggnader där respektive % otäthet förekommer ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fönsteranslutning 253 31 Fönsterbleck 432 53 Dörranslutning 294 36 Skärmtakinfästning 93 11 Balkonginfästning 192 24 Elgenomföring 121 15 Infästning för markis 204 25 Otäthet vid ventil 188 23 Putssprickor i ytan 200 25 Otätt vid plåtdetaljer 89 11 Stuprörsinfästning 139 17 Takanslutning 158 20 Övriga fel vid altan, trappor, elskåp, 306 38 takstegar med mera Inga otätheter funna 5 1 Bygg & teknik 8/09

Figur 1: Otätheter i anslutningen mellan fönsterbleck och puts i fasad med tunnputs på cellplast. Indikationsmätning strax under: 0,87.

Figur 2: Otäthet i anslutningen mellan puts och sockel i en vägg med tjockputs på mineralull. Indikationsmätning: 0,20.

Figur 3: Otät anslutning mellan puts och trä i en fasad med tjockputs på mineralull. Indikationsmätning: 0,27.

Figur 4: Otät anslutning mellan friskluftsventil och puts i fasad med tjockputs på mineralull. Indikationsmätning: 0,20.

Figur 5: Otäthet vid fönsterbleck i fasad med tunnputs på cellplast. Mätvärde i gipsskivan under fönstret 0,65.

Figur 6: Ett till synes felfritt utförande i en vägg med tunnputs på cellplast. Trots detta mättes en fuktindikation på 0,99 under fönsterblecket.

samt är dock att alla arbetar med någon av följande lösningar. Putsad, tvåstegstätad, dränerad regelvägg. Konstruktionen består av puts på isolering, dräneringsspalt, fuktskydd, vindskyddsskiva, värmeisolering mellan slitsade plåtreglar, tätskikt och gipsskiva (figur 7). Principen är att vatten ska kunna dräneras ut i dräneringsspalten som inte är ventilerad utan bara öppen nedtill så att vatten kan rinna ut. Vindskyddsskivan skyddas med ett lufttätt och vattentätt men ångöppet fuktskydd. Detta skikt kallas i Nordamerika för secondary moisture barrier eller second wrapping och innebär att väggen får en slags tvåstegstät-

ning. Om dräneringsspalten står i förbindelse med uteluften kommer en viss tryckutjämning att ske, ju mera desto bättre. Om tryckfallet vid slagregn hamnar över detta inre, lufttäta skikt minskar risken för att vatten pressas in genom yttre otätheter. Eventuell fukt i dräneringsspalten kan påverka fuktinnehållet i skivan. Eftersom det lufttäta och vattentäta skiktet ska vara ångöppet kan det innebära att skivan tidvis utsätts för hög relativ fuktighet som materialet måste tåla. Putsad, tvåstegstätad, ventilerad regelvägg. En putsad, tvåstegstätad, ventilerad regelvägg har en putsad, utvändig

Dräneringsspalt som tål stående vatten

Lufttätt, vattentätt men ångöppet fuktskydd mot en fukttålig skiva

Figur 7: Tvåstegstätad, dränerad, regelvägg. Väggen måste utföras med detaljlösningar som innebär att eventuell inläckande fukt dräneras ut. Bygg & teknik 8/09

skiva, luftspalt, isolerande vindskydd utanpå en isolerad regelkonstruktion. Luftspalten står i förbindelse med uteluften vilket innebär att tryckfallet hamnar längre in i väggen, figur 8 på nästa sida. Modifierad, putsad, enstegstätad regelvägg. För att få en fuktsäker putsad enstegstätad regelvägg krävs att de tidigare vanligaste konstruktionerna modifieras och utvecklas, att lämpliga, fukttåliga material används och framför allt att detaljlösningarna arbetas genom så att de är fuktsäkra. Att detta är möjligt har visats vid laboratorieprovningar. Principen för en modifierad, enstegstätad vägg som utförs kvalitetssäkrad med fukttåliga material exemplifieras av figur 9 på nästa sida. Alla detaljer måste utföras så att eventuell inläckande fukt dräneras ut. Det finns ännu ingen av de beskrivna konstruktionerna som är kvalitetssäkrad med tredjepartskontroll. SP:s P-märkning, som beskrivs i en separat artikel av Lars Olsson i detta nummer av Bygg & teknik, är ett system för kvalitetssäkring som skulle kunna hjälpa både beställare och entreprenörer.

Kan man undvika liknande skandaler i framtiden?

Det är lätt att i efterhand tala om hur man borde ha gjort för att undvika skadorna. Men när man står inför problemen och ska hitta en bra lösning är det inte lika enkelt. Man kan inte vara säker på att alltid 13

Spalt för dränering och luftning

Värmeisolerande vindskydd

Figur 8: Tvåstegstätad, ventilerad regelvägg med puts på utvändig fukttålig skiva. Väggen måste utföras med detaljlösningar som innebär att eventuell inläckande fukt dräneras bort.

● ● ● ● ● ●

Puts Putsbärare, mineralull Yttre, fuktsäker skiva Isolering mellan stålreglar Luft- och ångtätning Invändig gipsskiva

Figur 9: Modifierad, putsad, enstegstätad vägg med fukttåliga material. Väggen utförs med detaljlösningar som innebär att eventuell inläckande fukt dräneras ut. göra rätt. Nya fel kommer att uppstå. Men man kan minska riskerna för stora och allvarliga konsekvenser genom ett systematiskt arbete. De flesta förändringar som man gör har både för- och nackdelar. Om man alltid fokuserar på möjligheterna utan att ta hänsyn till riskerna kan det gå galet.

Boverket har noterat förekomsten av fuktskador och har genom sina krav i BBR 06 gjort det tydligt att byggnader ska uppföras på ett fuktsäkert sätt. Kritiska fukttillstånd får inte överstigas. För att detta ska kunna genomföras pekar Boverket på behovet av fuktsäkerhetsprojektering. I en sådan ska man i förväg göra

klart hur byggnadens olika konstruktioner och material klarar olika fuktbelastningar. Kravet är att material aldrig ska utsättas för så fuktiga värden att skador kan bli följden. Det finns hjälpmedel för ett fuktsäkert byggande. Under de senare decennierna har beräkningsprogram kommit fram där man med relativt liten arbetsinsats kan bedöma fuktförhållanden i olika konstruktioner. Ett exempel på ett sådant svenskt beräkningsprogram är TorkaS som används för att uppskatta uttorkningstiden för nygjuten betong. Programmet kan hämtas hem kostnadsfritt från FuktCentrums hemsida. Ett annat beräkningsprogram som har kommit till allmän användning under senare år är det tidigare nämnda WUFI. Beräkningsprogrammet WUFI (Wärme Und Feuchte Instationär) är ett kommersiellt tillgängligt program som är utvecklat vid Fraunhofer Institut für Bauphysik i Holzkirchen i Tyskland. Programmet finns i endimensionell och tvådimensionell version och man kan beräkna icke stationära fukt- och temperaturtillstånd under varierande yttre förutsättningar. Programmet inkluderar fukttransport på grund av diffusion och på grund av kapillärsugning och tar hänsyn till fuktkapaciteten hos materialen. Programmet finns även i svensk version. Man kan i programmet WUFI även lägga in källor och sänkor inne i konstruktionen för både temperatur och fuktighet. En fuktkälla inne i konstruktionen kan simulera läckage av regnvatten vid en genomföring som fuktar upp till exempel gipsskivan. En fuktsänka kan simulera dränering. Programmet är särskilt lämpat för parameterstudier. Genom att variera tjocklek, ingående material, uttorkningsklimat, geografiskt läge och så vidare får man ett bra underlag för att bedöma olika konstruktioner och olika materialval. Att dessa hjälpmedel inte används fullt ut kan ha att göra med ovana eller okunskap hos konstruktörer. Det kan också bero på att byggherren inte är tydlig i sin beställning. Alla som är involverade i

Fukt i golvet? Inga problem! Florosil® Florosil TS® Stay Clean®

Heltäckande sortiment av impregnerings- och skyddsprodukter. 14

Bygg & teknik 8/09

Läs mera

Ingemar Samuelson & Anders Jansson Putsade regelväggar SP-Rapport 2009: 16. TorkaS. Beräkningsprogram som kan hämtas kostnadsfritt från www.fuktcentrum.se. ByggaF. Handledning och checklistor för fuktsäkert byggande. Materialet kan hämtas kostnadsfritt från www.fuktcentrum.se. Information om programmet WUFI kan fås på www.wufi-pro.com. Information om den svenska versionen av WUFI kan fås av Jesper Arfvidsson, LTH.

Figur 10: Schematisk bild av metoden för fuktsäkerhet i byggprocessen. ByggaF ger hjälpmedel för varje del i processen och för alla olika aktörer. byggprocessen har ansvar för att bygget blir bra. Detta gäller naturligtvis även fuktsäkerheten. Det finns ett omfattande material, ByggaF (bygga fuktsäkert) som riktar sig till alla aktörer från beställare till brukare. Materialet finns att hämta kostnadsfritt på

FuktCentrums hemsida. Ur detta omfattande material kan man välja sin del och kopiera checklistor och exempel på hjälpmedel, figur 10. ByggaF-materialet har tagits fram med medel från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och avsikten är att det ska användas! ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Framtidens byggande Enkelt Energieffektivt

DEVISION 102264_2

Xella Sverige tillhör världens största producent av lättbetong, Xella International GmbH. Xella producerer sunt och säker byggmaterial, oorganisk, brandsäkert och välprövat. Xella erbjuder snabba byggsystemar, SILKA kalksandsten med bra ljudisolering, YTONG/SIPOREX lättbetong till enskiktvägg, bärande och isolerande i ett material och YTONG Multipor Isoleringsplattor. www.ytong-siporex.se

102264_2_ANN_HUSBYGGAREN.indd 1 Bygg & teknik 8/09

19-02-2009 12:24:51

Ventilerad fasad med puts på skiva Problemen med puts direkt på värmeisolering har knappast gått någon förbi och många åsikter har under senare tid framförts i denna fråga. Allt eftersom riskerna med den enstegstätade putsfasaden har blivit kända har också intresset för alternativa metoder att bygga putsade fasader ökat. En sådan metod är putsa mot en fuktresistent skiva som är monterad mot ett bakomliggande, luftspaltsbildande läktsystem. I artikeln presenteras ett pågående forskningsprojekt på Lunds tekniska högskola (LTH), Avdelningen för Byggnadsmaterial, där avsikten är att undersöka den ventilerade putsfasaden ur två synvinklar – byggnadsfysikaliskt och brottmekaniskt.

Tekniken innebär att fasaden, åtminstone under vissa förutsättningar, kan tillskrivas ett antal egenskaper som den mycket använda lösningen med puts på isolering helt eller delvis saknar: dränerad, ventilerad och tvåstegstätad. Rent fuktmekaniskt borde risknivån för en sådan putsfasad därmed vara jämförbar med vad som gäller för traditionella fasadmaterial som till exempel träpanel, skivor eller tegel. Nu är det naturligtvis så att tekniken med puts på skiva inte är helt invändningsfri och i förhållande till den enstegstätade varianten har kritik som framförts bland annat gjort gällande att kostnaderna ökar, att konstruktionsdjupet blir större, att värmeisoleringen försämras och att möjligheterna till en effektiv produktion minskar.

renoverat kontorshus i Karlskrona, en ombyggd industrilokal i Helsingborg och två mindre flerfamiljshus utanför Linköping. Intressant med det sista var att husen var byggda redan på tidigt 1990-tal. Det visade att tekniken att bygga ventilerade putsfasader, även om den använts mycket sparsamt i Sverige, funnits tillgänglig relativt länge. För att hitta en större volym referensprojekt företog Skanska tillsammans med Sto en resa till Berlin 2004. Under resan förvisades ett flertal större projekt utförda med Stos systemlösning för ventilerad putsfasad – Sto Ventec. Bild 1 visar en byggnad som i samband med renovering i mitten på 1990-talet försetts med detta system. Generellt uppvisade inga av de fasader som okulärt studerades vid denna resa några tecken på skador (till exempel sprickbildning) som gav anledning till misstro mot systemet. Efter en fördjupad undersökning av Ventecskivans egenskaper [1] och egna tester med provväggar började Skanska att an-

Bild 2: Detaljbild från ett flerfamiljshus i Malmö med ventilerad putsfasad.

av stål, korslagt regelverk med indragen plastfolie på insidan och Sto Ventec monterad mot horisontella, perforerade stålläkt på utsidan. Konceptet inkluderar bland annat detaljerade anvisningar för hur fönsteranslutningar ska utföras. Konstruktionens regntäthet har med mycket

Backa några år

Om vi backar några år i tiden, närmare bestämt till 2002, fanns det mycket få byggnader i Sverige som var utförda med puts på skiva. När Skanska vid denna tidpunkt med hjälp av materialleverantören Sto försökte att hitta referensprojekt blev utfallet endast några enstaka projekt: ett Artikelförfattare är Jörgen Falk, Lunds tekniska högskola, Avdelningen för Byggnadsmaterial och Skanska AB, Malmö.

Bild 1: Byggnad i Berlin med Sto Ventec fasad.

vända Sto Ventec i mindre skala 2004/ 2005. Bild 2 visar en detalj från ett av de allra första skarpa projekten – ett mindre flerfamiljshus i Malmö. Tillsammans med ett flertal avtalspartners arbetade Skanska under 2007 fram en helhetslösning för ytterväggar med puts på skiva. Väggen är i första hand avsedd för byggnader högre än två våningar och huvudprinciperna är en regelstomme

gott resultat provats i laboratorium hos Sintef-Byggforsk i Trondheim.

Forskningsprojektet

Våren 2008 startade ett industridoktorandprojekt på Avdelningen för Byggmaterial vid Lunds tekniska högskola. Projektet har tillsvidare arbetsnamnet Fasadputs på skivunderlag i dränerade och ventilerade konstruktioner och finansiärer är Bygg & teknik 8/09

SBUF och Skanska. Avsikten med projektet är att undersöka två principiellt olika frågeställningar. Den första, som kan sägas vara av byggnadsfysikalisk natur, gäller vilken betydelse valet av luftspaltsbildande läktsystem har för luftomsättningen. Rent allmänt finns det påfallande lite studier av vilka luftrörelser som uppstår i spalter bakom fasadmaterial och de som finns ger sällan detaljerad information om vilka förutsättningar som gällt (spaltgeometri, spaltöppningarnas utformning, läktsystem, klimatbetingelser). Kopplat till frågan om ventilationsgrad finns det naturligtvis följdfrågor som gäller vilka fukt- och temperaturförhållanden som över tiden uppstår i spalten och vilken betydelse ventilationen har i en uttorkningsprocess. Relevansen för dessa frågeställningar är egentligen inte begränsad till fallet med puts på skiva och resultaten kan vara användbara för en mängd andra fasadtyper. Den andra frågeställningen handlar om hur den ventilerade putsfasaden fungerar mekaniskt. Tanken med metoden är att putsbruk, skivmaterial och läkt ska kombineras med varandra och samverka så att slutresultatet över lång tid blir en jämn och sprickfri fasadyta. Studier av referensobjekt med specifika system kan i detta avseende ge information i stil med det verkar fungera bra eller det verkar fungera mindre bra. Det ger dock ringa kunskap om varför och framförallt, det ger ingen möjlighet att kvantifiera vilka säkerhetsmarginaler som finns i systemet (förutsatt att det fungerar). Målsättningen i denna projektdel är därför att analysera och förstå fasadens mekaniska beteende från tidpunkten då putsen appliceras tills putsen härdat och krympt färdigt men även senare när den utsätts för vind-, fukt- och temperaturvariationer. För att lyckas med föresatsen kommer en fördjupning i bland annat dessa frågor att krävas: ● Vilka är de rörelser som kan uppstå? ● Hur överförs rörelserna mellan de olika systemkomponenterna? ● Uppstår det rörelsekoncentrationer? ● Möjliga konsekvenser av rörelser till exempel sprickbildning, utböjningar, infästningsbrott etcetera? ● Vilka kravställningar gäller för den färdiga fasaden avseende till exempel sprickvidder? Arbetet inom projektet har hittills varit koncentrerat till byggnadsfysiken och då med fokus på hur luftomsättningen i en ytterväggsspalt kan predikteras. Metodiken som används inkluderar bland annat följande delar: 1. Formulering av en beräkningsmodell som beskriver sambandet mellan drivkraft och luftflöde för en spalt vid kända geometriska förutsättningar. 2. Verifiering av beräkningsmodellen genom statiska provningar i laboratorium. 3. Teoretiska jämförelser av olika spaltutformningar med hjälp av beräkningsmodellen. Bygg & teknik 8/09

4. Undersökning av drivkrafter och luftrörelser i spalter under dynamiska förhållanden i experimentväggar.

Experimentväggar

I maj 2008 färdigställdes experimentväggar i ett provhus som ligger placerat i nära anslutning till V-huset på högskoleområdet i Lund. Väggarna är drygt två meter höga och består av fyra fack med uppbyggnad: 145 isolerad träregelstomme 4 mm plexiglas 25 mm luftspalt 12 mm cementskiva Aquapanel 8 mm Maxit EF-puts.

gränsen mellan skiva och puts och putsens yttemperatur. Skillnaderna mellan facken definieras av läktsystemen. Fack 1: Cementskivan är monterad mot stående träläkt så att en vertikal, sammanhängande luftspalt utan hinder bildas (längst till vänster på bilden). Denna spalt har en area som är cirka 25 000 mm2/m. Fack 2: Läkt av fabrikat Lindab med mycket begränsad perforering, hål ø8 s100 i en rad motsvarande cirka 500 mm2/m. Fack 2 utgör tillsammans med fack 1 experimentväggarnas ytterlighetsfall, där möjligheterna till ventilation minimerats respektive maximerats. Det ska nämnas att läkttypens egentliga använd-

Bild 3: Experimentväggar med instrumentering i vy inifrån.

Orienteringen på väggarna är söder och slutfinishen består av en silikatfärg i djupröd kulör. Motivet till valet av plexiglas som spaltens avgränsning inåt är att detta möjliggör visuella studier av luftrörelser med hjälp av rök. I bild 3 syns de fyra facken inifrån (isoleringen bortplockad) med monterade termoelement och RF-givare. Generellt gäller att temperatur och relativ fuktighet mäts i respektive spalts underkant, överkant och mitt på spalthöjden. Mitt på spalthöjden mäts dessutom yttemperaturen på skivans insida, temperaturen i

ningsområde är som läkt på bärande underlag i takkonstruktioner. Fack 3: Läkt av fabrikat Lindab med hål ø18 s36 i en centriskt placerad rad. Perforering drygt 7 000 mm2/m. Fack 4: Läkt av fabrikat Europrofil med hål ø5 s13 i sex förskjutna rader. Perforering drygt 9 000 mm2/m. Utseendet på de tre stålläkten framgår av bild 4. Experimentväggarna spelar en central roll i den byggnadsfysikaliska delen av projektet men insamlade data förväntas också att kunna användas som exempel på ”lastfall” vid analysen av mekaniken i putsfasaden.

Beräkningsmodell

Bild 4: Tre olika typer av perforerade stålläkt.

Figur 1 på nästa sida visar principiellt hur den spalt som studeras i projektet ser ut. Spaltens överkant kan anta olika geometriska former och underkanten kan vara helt öppen eller kompletterad med en luftningsprofil (se bild 2). Det luftspaltsbildande läktsystemet är antingen vertikala läkt eller liggande, perforerade stålprofiler. Flödesriktning kan vara från spaltens underkant till spaltens överkant eller tvärtom beroende på lufttryckskillnaden p1 minus p2. 17

Hur stort flödet blir bestäms av att det totala tryckfallet över spalten måste vara lika med summan av de tryckfall (tryckförluster) som uppstår vid luftens väg från inlopp till utlopp. Tryckförluster uppkommer längs hela spalten genom luftens friktion mot spaltytorna. Dessutom uppstår engångsförluster vid till exempel abrupta förändringar i spaltsektionen eller om luftströmmen tvingas till riktningsändring (som till exempel vid en böj). För en spalt som visad i figur 1 uppstår engångsförluster vid spaltens in- och utlopp och vid passage av luftningsprofil, horisontella läkt och böj. Lufttrycksbalansen för spalten kan skrivas som

p1 - p2 = ∆pdriv = = ∆pfriktion + ∑∆pengångsförluster Vid utveckling av uttrycket för lufttrycksbalansen är den största utmaningen att beskriva tryckförlusterna vid engångsmotstånden. Sådana förluster beräknas generellt genom formeln

ρ • u2 ∆p = ξ • –––– 2 där ξ är förlustfaktor [-] u är hastighet hos luftströmmen [m/s] ρ är luftens densitet [kg/m3]. I litteraturen finns omfattande information om storleken på förlustfaktorer för böjar, sektionsförändringar med mera. Tyvärr gäller uppgifterna ofta endast för rörformade tvärsnittssektioner vid höga lufthastigheter (flera meter per sekund) och är därför inte relevanta för strömning i ytterväggsspalter. Bland de användbara referenser som trots allt finns kan nämnas [2]. Utan vidare fördjupning konstateras att den styrande ekvationen slutligen får formen där Q är volymflöde i spalten [m3/s] 18

Figur 1 (t v): Principiell spaltutformning. Figur 2 (ovan): Variationer i utförandet vid spaltinlopp. Tabell 1: Parametervariation vid provningarna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Parameter Variation ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Luftspaltens längd 2,1 m 4,5 m Läkt i spalten Spaltinlopp Spaltutlopp

Inga läkt, tvärsnittsarea 25 000 mm2/m Läkt Europrofil s600, hålarea 9 062 mm2/m Läkt Lindab s600, hålarea 7 069 mm2/m Ingen böj, tvärsnittsarea 25 000 mm2/m Böj 90°, tvärsnittsarea 25 000 mm2/m Böj 90°, tvärsnittsarea 12 000 mm2/m Böj 180°, tvärsnittsarea 12 000 mm2/m

Ingen luftningsprofil, tvärsnittsarea 25 000 mm2/m Sto luftningsprofil, hålarea 10 300 mm2/m

∆pdriv är tryckskillnad mellan spaltöppningarna [Pa]. I faktorn Ω [1/m4] ryms geometriska mått och alla de konstanter och variabler som beskriver inverkan av friktion och de olika engångsmotstånden.

Verifiering av beräkningsmodell

Resultat från beräkningsmodellen har kontrollerats och jämförts med resultat från mätningar i en specialbyggd provrigg. Design och utprovning av riggen ingick ursprungligen som en del i ett examensarbete [3]. Vid provningarna skapades luftflöden i en spalt (tvärsnittsmått 25 gånger 450 mm) med hjälp av en fläkt som varvtalsreglerades via en spänningskub. Genom att mäta volymflödet som passerade spalten vid olika tryckskillnader mellan spaltöppningarna kunde samband mellan drivkraft och flöde registreras för olika spaltutföranden. De parametrar som varierades vid provningarna är sammanställda i tabell 1 och figur 2 visar detaljerna vid spaltinloppet. Totalt provades samband mellan tryck och flöde för ett tiotal olika spaltutformningar. Generellt var avvikelserna mellan beräknade flöden och de flöden som bestämts experimentellt små (mindre än tio

procent). I figur 3 på sidan 20 återges exempel på resultat. Notera skillnaden mellan röd och blå kurva som i båda fallen beskriver flödet i en spalt med stående läkt, men där utformningen vid spaltöppningarna skiljer sig åt. Det är uppenbart att en välgrundad uppskattning av vilka flöden och luftomsättningar som kan förväntas i en ytterväggsspalt bör beakta dessa detaljer.

Teoretiska jämförelser av spalter

Med slutsats från den experimentella verifieringen att beräkningsmodellen duger för att förutsäga sambandet mellan flöde och drivkraft öppnas möjlighet för teoretisk analys av en mängd olika spaltutformningar. Ett exempel ges i figur 4 på sidan 20. Här har relativa flöden som funktion av drivkraft för en 15 meter lång spalt vid varierande spaltbredd beräknats. Utgångspunkt för jämförelsen är volymflödet för en spalt med bredd 25 mm. Av figuren kan utläsas att volymflödet reduceras med i storleksordningen 90 procent i hela drivkraftsintervallet när spaltdjupet minskar från 25 till 10 mm. Vid en ökning av spaltdjupet från 25 till 40 mm ökar volymflödet med nära en faktor 4 vid små tryckskillnader (tiondelar av PasBygg & teknik 8/09

Mapetherm Nordic

Det kompletta systemet för en luftad och putsad fasad Mapetherm Nordic är ett komplett system för putsade luftade fasader. Med ett luftskikt mellan puts och vindtätning / isolering flyttas fuktproblematiken ut från väggens isolering. TG 2460

Mapetherm Nordic lämpar sig särskilt till renovering och tilläggsisolering av befintliga fasader, samt för fabriksmontering vid småhusproduktion.

FÖR YTTLIGARE INFORMATION, KONTAKTA: Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6 171 48 Solna Tel.: +46 8 525 090 80 Fax: +46 8 525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

Figur 3: JĂ¤mfĂśrelse mellan berĂ¤kningar och provningar. cal) och med ungefĂ¤r en faktor 2 vid stĂśrre drivkrafter. Skillnaden i volymflĂśde mellan en 10 mm spalt och en 40 mm spalt Ă¤r vid smĂĽ tryckskillnader en faktor 30 till 40.

fĂśr flĂśde som i verkligheten skapas av vind och termik. I det kommande arbetet Ă¤r avsikten att med hjĂ¤lp av insamlad data frĂĽn experimentvĂ¤ggarna undersĂśka denna frĂĽgestĂ¤llning lite nĂ¤rmare. â&#x2013;

Fortsatt arbete

Med kĂ¤nnedom om hur flĂśdesmekaniken i spalter fungerar och kan beskrivas Ă¤r en viktig byggsten fĂśr kvalificerade bedĂśmningar av luftomsĂ¤ttningen lagd. Den andra viktiga byggstenen Ă¤r naturligtvis att fĂśrstĂĽ och beskriva vilka drivkrafter

Referenser

[1] Hassanzadeh, Manouchehr, FuktrĂśrelser och spĂ¤nningar hos fasadskivan Sto Ventec, Avdelningen fĂśr Byggnadsmaterial, Lunds tekniska hĂśgskola, Uppdragsrapport U05.04, 2004.

Figur 4: Relativa flĂśden i en 15 m hĂśg spalt med vertikala lĂ¤kt. [2] Kronwall, Johnny, Air Flows in Building Components, Division of Building Technology, Lund Institute of Technology, Report TVBH-1002, 1980. [3] Persson, J., Rudolfsson, J., LuftrĂśrelser i spalt â&#x20AC;&#x201C; Experimentell verifiering av teoretisk modell, LTH IngenjĂśrshĂśgskolan vid Campus Helsingborg, Lunds tekniska hĂśgskola, 2009. VĂ¤lkommen till byggteknikforlaget.se

StoGuard: fĂśr fuktsĂ¤kert och energieffektivt byggande StoGuard, lufttĂ¤tt och vattenavvisande stomskydd, som skyddar byggnader mot fukt bĂĽde under byggtiden och efterĂĽt. Tillsammans med nĂĽgot av vĂĽra fasadisoleringssystem StoTherm Mineral/StoTherm Vario eller vĂĽrt luftade fasadsystem StoVentec erhĂĽlls ett tvĂĽstegstĂ¤tat fuktsĂ¤kert och energieffektivt klimatskal. l fogfritt heltĂ¤ckande mĂĽlningssystem som skyddar bakomliggande stomkonstruktion l diffusionsĂśppet och vattenavvisande (MENQL@SHNM NL UÂŹQ@ OQNCTJSDQ HMNL %@R@C (MSDQHÂźQ !DSNMF NBG &NKU Ă&#x2014; MMR OÂŹ VVV RSN RD 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK Sto

Omsorgsfullt byggande.

Bygg & teknik 8/09

Vanliga skador i putsade fasader Puts på fasader har funnits i flera tusen år, till en början i länderna kring Medelhavet men med tiden även längre norrut. I Sverige kan vi nog räkna med att de första putsade husen dök upp under medeltiden. Främst handlade det då om kyrkor och herresäten, men så småningom även om andra typer av hus. Underlaget var till en början sten och tegel, men så småningom lärde man sig även att putsa (revetera) på andra underlag som till exempel plank. Puts är ett vitt begrepp och sådana har tillverkats på många olika sätt med olika ingredienser. Armering av djurhår, vass och kycklingnät har ersatts av plastnät. Förutom kalk och cement finns nu även polymera bindemedel. Puts är ett tacksamt material för den som vill bygga en vacker fasad. Skador drabbar även putsade fasader och det är inte bara de moderna konstruktionerna med mer eller mindre tjock puts på isolering som drabbas. Orsakerna är många men gemensamt för de flesta är att fukt är den utlösande faktorn. Urlakning av bindemedel, mögel,

Putsad kyrka i Centraleuropa.

saltsprängning och frostsprängning är de vanligaste orsakerna i vårt land. Vattnet tar sig in i putsen via sprickor, det sugs upp kapillärt från grunden, ofta i det stenmaterialet putsen sitter på, det rinner in runt fönster och dörrar eller genom sönderrostade plåtbeslag eller dåligt skött takavvattning. Utbytet av vatten mellan traditionell puts och underlag har med porstorleken i putsen, jämfört med underlaget, att göra. Vatten sugs från grovporigt material till finporigt. Detta kan vara både på gott och på ont, men då putsen i första hand är avsedd att skydda väggen får vi nog finna oss i att betrakta putsen som ett offerskikt och den bör då vara finporigare än underlaget. Då bromsar eller förhindrar vi frostsprängning i underlaget.

Urlakning och saltsprängning har spolierat vidhäftningen mellan puts och tegel i denna byggnad i Centraleuropa (ej kyrkan på bild 1). Bygg & teknik 8/09

Dessa sanningar gäller inte i sin helhet för de i dag vanliga konstruktionerna när puts anbringas på ett underlag av cellplast eller stenull. En stenull kan nog betraktas som ett grovporigare material än en puts (vilken som helst) och kan därmed inte suga vatten ur putsen. Inte heller cellplast suger vatten ur puts oavsett vad putsen är tillverkad av. En stor skillnad jämfört med äldre tiders putsade fasader är att vatten som tar sig in bakom putsen lätt kan transporteras lång väg inne i väggen bakom putsen. En annan skillnad är att den moderna tunna putsen är vattentät och därmed skyddar underlaget, oavsett porstorlekar, så länge det inte finns några hål i putsen.

Vattnets väg in, några exempel

Väggar med fasadputs (10 till 15 mm) på porös cellpast (små hoppressade kulor) i ett flerbostadhusområde hade dragits ner under mark utan försegling eller annat fuktskydd mot utanförliggande eller un-

Artikelförfattare är Tom Follin, Byggmiljögruppen, Solna.

Rensning av hängrännor är en bra metod att skydda väggen från vatten.

Regelvägg

Betongvägg

Åtskilliga brister hittas ibland vid fönstrens nedre hörn. Här sticker både puts och cellplast ut utanför putskanten. Uppenbar risk för att vatten som rinner ner i smygen tar sig in i väggen utanför gaveluppviket.

Övergolv inne

Del av regelväggen är motfylld. Omfattande mögelskador fanns innanför.

derliggande jord. Nedre delen av fasaden närmast mark hade målats grå för att likna en sockel. På vissa fasadytor var till och med utfackningsväggarna av träregelverk, med utegips bakom den utvändiga cellplasten, neddragna under mark. Markfukten skadade här väggarnas nedre delar genom att vattenångan från marken diffunderade uppåt genom cellplasten innanför putsen och orsakade en för mögel tillväxtvänlig miljö på gipsskivepappen och syllarna. Den vanligaste vägen in för vattnet är dock via diverse otätheter i fasaderna där det läcker in vid regn och blåst. Tyvärr är ofta den arkitektoniska utformningen gjord utan hänsyn till att det ibland både blåser och regnar utomhus. I ett grupphusområde hade syllen och övre delen av kantbalken täckts in med plåt som även tjänade som startprofil för putsen. Putsbäraren var av stenull. Putsen var cirka 15 mm tjock. Plåten var så utformad att vatten som rann nerför fasaden rann in bakom plåten och orsakade mögelpåväxt på syllen.

hel del vanliga fel kan finnas i denna region. Bakfall på putskanten, avsaknad av putskant, avsaknad av tätband, hål in där gaveluppvik och bakkantsuppvik möts, puts som antingen inte når ut på putskanten eller som finns långt utanför denna på grund av för långa eller för korta bleck och så vidare. I ett område med punkthus har fönster i vissa väggar placerats så de ansluter tätt mot anslutande väggar. Här går det inte att använda traditionella fönsterbleck. Sådana kommer antingen att få sin gavel in-

Plåten (utböjd) har lett in vatten till syllen. Synlig mögelpåväxt och högt fuktinnehåll i syllen.

I ett radhusområde hade vatten som stänkt upp mot startlistens undersida på grund av mycket låg sockelhöjd stänkt in genom perforeringen i startlisten och fuktat upp stenullsisoleringen så att mögelangrepp inträffat på utegipsen. En mycket vanlig orsak till mögelskador i denna typ av vägg är inläckning av regnvatten via fönster och då främst via området vid fönsterbleckens gavlar. En

Låg sockelhöjd ökar risken för fuktskador.

För att skydda väggen under fönstret och kunna putsa ut på putskanten har bleckets gaveluppvik putsats in i anslutande väggskiva. Resultatet blir att vatten på blecket kan läcka in bakom putsen i den anslutande väggen.

Den perforerade plåten är startblecket. De mörka hålen är öppna och vetter ner mot mark ute. Vattnet stänkte upp genom hålen och orsakade mögelangrepp på utegipsen. På bilden är allt material i väggen borttaget ut till putsens insida för kontroll av vattnets väg. Bygg & teknik 8/09

putsad i den anslutande väggen och leder då in vatten bakom putsen i den väggen eller, om detta ska undvikas, göras så korta att vattnet i smygen kommer att rinna förbi gaveluppviket och ner i väggen under blecket. Utformas blecket så kan ingen putsning göras ut på putskanten. En annan utformning av blecken behövs alltså, som både tillåter utputsning på putskant och förhindrar inläckning bakom putsen.

När väl vattnet är inne

Angreppen finns i allmänhet på utegipsens utsida men kan ibland vid stora läckage även finnas på gipsens insida och någon gång även på yttre delen av innanförliggande träregelverk. Läckage in till stenullsisolering resulterar normalt i mögelangrepp där vattnet läckt in eller någonstans rakt under den punkten, ofta vid någon horisontell avslutning där vattnet inte kommer vidare neråt. När cellplast monteras på en yttre skiva (gips eller cementbaserad skiva) limmas cellplasten till skivan med lim som påföres med tandad spackel. Vattnet som läcker in följer då ränderna efter spackelns tänder neråt. När spackeln dragits horisontellt stoppas vattenflödet och mögelangreppen hittas ofta där. Att förutse var limmet spridits vertikalt eller horisontellt är omöjligt och därmed är det också omöjligt att bedöma om angrepp finns eller ej utan att öppna väggen.

Var finns då möglet, om det finns?

Enda metoden som finns för att avgöra om mögelangrepp finns i en yttervägg med puts på isolering utanpå ett skivmaterial är att öppna relativt stora inspektionshål och titta. Kostnaden för att öppna och sedan laga ett stort provhål är ungefär lika stor som för ett litet hål. Är skivmaterialet

cementbaserat finns inget mögel på skivorna, men fortfarande finns en viss risk för att angrepp kan finnas på regelverket innanför. Är det gipsskivor som isoleringen limmats på finns risk för mögelangrepp på skivorna och i viss mån även på regelverket. Detta går inte att vare sig se vid en okulär kontroll eller mäta. En vanlig metod som används är att med två spröt kopplade till en fuktkvotsmätare indikera fuktinnehållet i gipsskivan genom att sticka spröten genom puts och isolering in till gipsen. Får man beskedet att det är fuktigt finns risk för att mögelangrepp finns. Får man beskedet att det är torrt betyder det ingenting. Orsaken kan vara att det inte regnat och blåst från ett visst håll på en tid. Ett lågt utslag vid fuktindikering visar alltså inte om mögel finns eller

Vatten har runnit in ovanifrån, dämts upp av den horisontella fogen mellan cellplastskivorna, runnit ut i fogen åt sidorna och orsakat mögelangreppet. Detta hade inte hittats med fuktindikering med spröt. Provhålet är här taget med 250 mm bredd utmed anslutning till annat fasadmaterial (ett exempel på känsligt ställe). Observera även mögelpåväxten mellan limsträngarna.

Vatten har läckt in vid fönstrets nedre hörn, orsakat angrepp under hörnet där limränder finns sedan runnit rakt ner och stoppats av de horisontella (nästan) limränder där mögelpåväxten är kraftigast. Bygg & teknik 8/09

Ett bladmått är helt instucket utan att något tätningsband påträffades.

ej vilket ju är huvudsyftet med undersökningen. I några fall med återupprepade fuktindikeringar i samma mätpunkter (2 till 3 cm ifrån) med några månaders till något halvårs mellanrum visar vitt skilda resultat, åt båda håll. Högt fuktinnehåll ena gången och torrt andra gången och tvärtom. Ytterligare ett skäl till att öppna för kontroll är att då vattnet rinner in kan det mycket väl rinna bort från läckagestället ganska snabbt för att i stället stanna upp och sugas in i limmet en bit bort. Då uppstår skadan där vattnet sugs upp, inte där det rann in. Planeringen av var provhål ska tas måste göras med hänsyn till tänkbara läckageställen, infästningsmetod av isoleringen, typ av isolering, väderstreck, resultatet av en noggrann utvändig okulärbesiktning med mera. Den utvändiga okulärbesiktningen syftar till att upptäcka brister och avvikelser som skulle kunna leda till läckage. Där brister har konstaterats vid besiktningen bör i första hand provhål öppnas men det händer ibland att vissa brister inte går att upptäcka okulärt utan håltagning, till exempel avsaknad av tätband på bleckens gaveluppvik, tätning bakom ventilbeslag eller markisinfästningar, varför ett antal provhål bör tas vid vanliga läckageställen, främst i utsatta lägen, även om ingen synlig brist finns. Vid tveksamhet om vad som syns i det öppnade hålet kan prov tas ur gipspappen eller ytan av en väggregel för mikroskopering på ett mykologiskt laboratorium. ■

Puts på murverk Diskussionen om fukt- och mögelskador i lätta träregelväggar med puts på isolering har varit omfattande de senaste åren, sedan talrika skador konstaterats i relativt nybyggda fasader. Det faktum att putsen använts som ytskikt i ytterväggar med byggtekniska lösningar som inte hållit måttet bör dock inte hindra oss från att använda puts framledes i ändamålsenlig byggnadsteknik, som till exempel puts på murade konstruktioner. I denna artikel behandlas frågor om mineralisk (oorganisk) utvändig tjockputs på murverk av olika förekommande stenmaterial.

Byggnadsteknik med puts på murverk har gamla anor i Skandinavien, i själva verket lika gamla som vår stenbyggnadstradition, det vill säga gott och väl 800 år. Tegel suger inte vatten kapillärt genom putsen, på grund av att tegel har grövre porstruktur än putsbruket. Genom att teglet under tjockputsen inte är vattenmättat vid temperaturväxlingar förbi nollpunkten erfordras inte lika hög bränningsgrad, vilket utnyttjades för att tillverka mursten med lägre bränningsgrad och därmed lägre tillverkningskostnad. Huvudkomponenter i bruk för putsningsändamål är bindemedel, ballast och vatten. Vid tillverkningen kan brukets egenskaper påverkas genom inblandning av tillsatsmedel.

Puts som fasadmaterial har uppskattats av fler orsaker: ● Genom val av bindemedel, ballast, pigment samt verktyg och metod för applicering kan putsens egenskaper och utseende varieras inom vida gränser och anpassas till specifika byggnadsobjekt ● Ett utvändigt putslager skyddar väggen så att inträngning av vatten utifrån motverkas. Den torrare miljön i innanförliggande murverk ger energi- och komfortmässiga fördelar ● Putsen medverkar till att skapa lufttätning i väggen Artikelförfattare är Tomas Gustavsson, tekn lic, byggnadskonstruktör, TG konstruktioner AB, Lund, (tomas@konstruktioner.se) och Rolf Blank, utvecklingsingenjör, maxit AB, Malmö (rolf.blank@maxit.se).

Putsen förbättrar murade väggars ljudisolering ● Rätt utförd och sammansatt präglas putsade, murade fasader av långsiktig hållbarhet och lågt underhållsbehov ● När det väl är dags kan en putsad yta lagas, bättras och fräschas upp relativt lätt. Putsbruk som sätts samman av mineraliska (oorganiska) material är stabila, förändras ringa med åren och har bra förutsättningar att arbeta ihop med oorganiska murverksmaterial. Organiska putser kan också fungera ihop med murverk av stenmaterial, men har andra karakteristika än oorganiska och behandlas inte i denna artikel. För att få en väl fungerande putsfasad med ett utseende man eftersträvar är det viktigt att välja en uppbyggnad som passar underlaget, ingående komponenter som fungerar bra ihop, ändamålsenligt ytskikt och att anpassa putssystemet till hur utsatt väggen är ur klimatsynpunkt. Olika putsalternativ har sina respektive för- och nackdelar och man bör definitivt tänka i livslängdsbanor – kvalitet lönar sig normalt och blir ofta billigast i längden. Oorganisk puts på murverk är dock inget undantag från regeln att man måste ha kunskaper om material och metod för att undvika misstag. De onödiga misstag som ska undvikas i detta sammanhang gäller främst sprickbildning, bristande vidhäftning och utfällningar. ●

Indelning av oorganisk puts med avseende på bindemedel och hållfasthet

Bindemedel utgörs i mineraliska putser av hydrauliska eller icke-hydrauliska komponenter. Hydrauliska bindemedel är cement, hydrauliskt kalk respektive murcement. Icke hydrauliskt bindemedel är kalk (luftkalk). Den principiella skillnaden mellan hydrauliska och icke-hydrauliska bindemedel är att de hydrauliska härdar under inverkan av vatten (hydratisering), medan icke-hydrauliskt härdar under inverkan av luft när bruket torkat (karbonatisering). För att karbonatisering ska ske krävs att RF-värdet ligger mellan 50 och 90 procent samtidigt som temperaturen överstiger plus 5 °C. Murcement framställs genom att man maler cementklinker och kalksten, varigenom bruket blir smidigare att hantera. Den finmalda kalkstenen kommer att utgöra filler i cementen. Andelen cementklinker måste överstiga 40 procent. Kalk tillverkas av kalksten. I vissa typer av kalksten ingår bland annat kiselsyra, som medför att kalken får hydrauliska egenskaper.

Ofta sätts bindemedel samman genom att man kombinerar kalk och cement, ”kalkcement”, varvid bruket får såväl hydrauliska som icke-hydrauliska egenskaper. Underlagets egenskaper avgör hur avvägningen ska göras mellan ingående mängder hydrauliska respektive ickehydrauliska komponenter i bruket. Cementens hållfasthetstillväxt sker snabbare än kalkens. Hög cementhalt i ett bruk betyder, förutom snabbare härdning, också att putsen får en högre hållfasthet. Högre kalkhalt i ett bruk medför att bruket blir mer lättarbetat. Ett bruks krympning sker dels innan bruket hårdnat, dels efter hårdnandet. Orsaken är att vattnet i bruket avdunstar och att bindemedelspastan krymper när de kemiska reaktionerna (främst i cementdelen) sker. Krympningen i bruket efter det att hållfastheten börjat byggas upp benämns förhindrad krympning. Denna krympning medför att spänningar byggs upp i putsen. Detta förlopp sker jämförelsevis snabbt i cementrika bruk. Om bruket hålls fuktigt de första dygnen efter putsning kan förhindrad krympning fördröjas så att krympsprickor undviks. Genomsläppligheten för ånga varierar med bindemedelstypen. Ett kalkbruk har cirka två gånger större ånggenomsläpplighet än cementbruk. Frostbeständigheten är normalt bättre för cement- och murcementrika bruk än för kalkrika. Genom tillsats av luftporbildare kan ökad frostbeständighet åstadkommas. Putsbruk indelas med avseende på tryckhållfasthet med ökande skala i brukstyperna CS l; CS ll; CS lll och CS lV, de gamla beteckningarna D; C; B; respektive A. Indelningen har stark (men inte hundraprocentig) koppling till bindemedelstypen, de starkaste bruken tillverkas med cement och de svagaste med kalk som bindemedel. När putsbruket applicerats startar hållfasthetstillväxten. Vattenhalten i bruket är en viktig faktor i detta förlopp. Ett starkt sugande underlag suger mycket vatten ut ur bruket, till skillnad från ett svagt sugande. Det är bland annat denna egenskap i underlaget som brukets hållfasthetsegenskaper måste anpassas till, vilket kan ske genom komponering av dess innehåll av hydrauliska respektive icke-hydrauliska komponenter. På ringa sugande underlag används normalt bindemedel med mycket cement för att man ska få tillräcklig vidhäftning. På måttligt sugande underlag fäster de flesta bruk. Vid starkt sugande underlag bör man använda bruk med lägre halt av bindemedel. Bygg & teknik 8/09

Före putsning fuktas underlaget medan kraftigt sugande underlag måste normalt förvattnas ordentligt.

Övriga ingående delmaterial

Ballastens sammansättning har stor inverkan på brukets egenskaper. Sand är det viktigaste ballastmaterialet. Humus- respektive lerhalt måste vara låga. Gnejs, granit och kalksten är ändamålsenliga ballastmaterial, medan glimmer och skiffer inte ska användas. Eventuella krympsprickor uppkommer relativt snabbt sedan putsen applicerats. Sprickorna karakteriseras av ett oregelbundet sprickmönster och att flera sprickor, ofta tre till fyra stycken, möts i en punkt. Krympsprickor kan ha samband med hög halt av finmaterial i ballasten. De kan också orsakas av att man putsat under särskilt varma förhållanden, till exempel i starkt solsken. För sistnämnda fall avgår vattnet ur bruket för snabbt, så att dess hållfasthet inte hinner utvecklas.

I Hus AMA finns gränskurvor för hur ballastens sammansättning ska väljas med hänsyn till kornstorleksfördelning. Hög halt av finkornig sand (eller filler, det vill säga korn med diameter mindre än 0,075 mm) medför att bindemedelshalten måste ökas, vilket medför en ökad krympning och därmed växande sprickrisk när putsen härdar. Grov ballast betyder å andra sidan att bruket blir mer svårarbetat. Maximal kornstorlek bör därför väljas så stor som arbetbarheten tillåter. Enligt en tumregel gäller att max storlek bör väljas mellan 20 och 50 procent av skikttjockleken, där den övre gränsen avgörs av arbetbarheten och den undre av krympningen och därmed sammanhängande risk för krympsprickor. Till bruket kan också olika tillsatsmedel användas. Dessa bör i möjligaste mån tillsättas i fabrik, eftersom man då har bättre kontroll på processen än om inblandning sker på byggplats. De tillsatsmedel som är aktuella är främst: ● Luftporbildare, som används för att göra bruket smidigare och för att förbättra frostbeständigheten i det härdade bruket. Lufthalten ligger ofta i storleksordningen tio till tjugo procent. Enbart högre lufthalt ger dock inte automatiskt bättre frostbeständighet – ett bruk med fem procent lufthalt kan ha bättre frostbeständighet än ett med femton procent. Avgörande är att luftporerna ska vara små och jämnt fördelade i bruket ● Plasticeringsmedel gör att bruket blir smidigare utan att lufthalten ökar ● Acceleratorer används för att cementhaltiga bruk ska härda snabbare. Oftast ger acceleratorer dock för kort användningstid. Kalciumklorid är i och för sig Bygg & teknik 8/09

Sprickbildning kan också initieras av konstruktiva brister, som till exempel icke ändamålsenlig grundläggning. Framförallt bör man se upp med att spänningskoncentrationer i cellplast kan leda till sättningar och vinkeländringar som murverk och puts inte klarar att ta upp utan sprickbildning. Vid sprickbildning på grund av brister i konstruktionen leder tolkning av sprickbilden normalt till att de aktuella bristerna kan identifieras.

effektiv, men bör inte användas på grund av risk för utfällningar och korrosion. ● Frostskyddsmedel används vintertid för att minska risken för frostskador den första tiden sedan bruket applicerats. Förr användes sprit, men detta är olämpligt eftersom luftporsystemet fördärvas av spriten och putsens frostbeständighet försämras därför kraftigt. Fabriksblandade putsbruk kan erhållas med frostskyddstillsatser. Dessa minskar inte behovet av vinteråtgärder, men är en bra försäkringspremie mot skador som kan ske om bruket skulle frysa på natten efter applicering ● Vattenavvisande medel, vanligen silikon- eller stearatbaserade, medför att bruket inte suger vatten till sig kapillärt. Hydrofoberande tillsatser medför dock att uttorkningen av eventuellt inkommande vatten och fukt fördröjs och risken för missprydande regngardiner ökar. I genomfärgade bruk används pigment. Dessa ska vara alkalibeständiga och mängden pigment får inte överstiga tio procent av bindemedelsvikten. För erhållande av ljusa kulörer i cementbaserade bruk bör man använda vitcement.

Indelning efter tjocklek respektive antal ingående skikt

Mineralisk puts indelas även efter tjocklek respektive antal ingående skikt. Tunnputs är en sammanfattande benämning för puts med total tjocklek mellan 2 och 8 mm. Puts med tjocklek mellan 8 till 25 mm benämns tjockputs. Efter ingående antal skikt indelas puts i: ● Treskiktsputs ● Tvåskiktsputs ● Enskiktsputs. I en flerskiktsputs utgörs det första putsskiktet av grundningen. Grundningen har bland annat till uppgift att ge tillräcklig vidhäftning mot underlaget samt att utjämna och minska underlagets sugning. Det är en fördel om grundningsbruket har en finare porstruktur än underlaget eftersom kapillärsugning in i underlaget då motverkas. För att grundningsbruket ska fylla sin uppgift är det viktigt att det utförs heltäckande och med en grov struktur. Skikttjocklek för grundningen bör vara 1 till 3 mm. I specialfall på mycket låghållfasta underlag kan glesgrundning vara fördelaktigt. Vid en glesgrundning täcks

underlagets yta cirka 80 procent av grundningsbruk, vilket är viktigt för att grundningsbruket inte ska kunna dra sönder underlaget. Utanpå grundningen läggs utstockningen (grovputsen) på, med en tjocklek av 6 till 15 mm. Tjockare skikt än cirka 15 mm ökar risken för krympsprickor. Utstockningen ska jämna ut ojämnheter, skydda innanförliggande underlag och i sin tur fungera som underlag för eventuell ytputs/avfärgning eller målningsbehandling. Utstockningen, som inte får läggas på förrän grundningen fått tillräcklig hållfasthet för att bära utstockningsbruket, jämnas av vid läggningen med stockningsbräda, stålskånska eller liknande verktyg. För att optimera putsens möjligheter, sedan den härdat, att klara de rörelser som sker (främst temperatur- och fuktrörelser) ska uppbyggnaden av de olika skikten följa följande principer: ● att hållfastheten för respektive skikt avtar utåt ● att hållfastheten inte väljs onödigt stor. Putsbrukets hållfasthet väljs med hänsyn till underlaget – svaga underlag kombineras med svaga putsbruk, starka underlag kombineras med motsvarande puts. Med tanke på risken för synliga sprickor är det en fördel att lägga på utstockningen i två påslag, och låta det gå en tid mellan dessa så att det första påslaget hinner härda innan det avslutande laget läggs på. På motsvarande sätt är det gynnsamt om en ytputs utförs först sedan det sista påslaget i utstockningen härdat en tid. Släta putsskikt minskar vidhäftningen för nästa skikt som läggs på, vilket sätter ner putsens förmåga att stå emot rörelser. För att öka vidhäftning mellan putsskikt kan ytan av underliggande skikt göras ojämn, till exempel genom ”våffling” eller grovkvastning. Risk för sprickbildning i putsen kan motverkas av armering. Normalt används varmförzinkade stålnät, men också glasfibernät förekommer. Armeringen ska ta upp krafter som bildas vid rörelser och fördela dessa så att sprickor inte bildas. Armeringen bör placeras så att det ligger centriskt i utstockningen, vilket kan göras genom att nätet monteras med distans till underlaget. Armering i putsbruk kan också bestå av fiber av olika storlek, plast eller glasfiber. Som yttersta skikt i en treskiktsputs lägger man en tunn ytskiktsputs, som också benämns avfärgning, eller en målningsbehandling. Valet av ytputs respektive färg är mycket viktigt – ytskiktet måste samverka väl med underlaget. Förutom kalk, hydraulisk kalk respektive cement är silikat också vanligt förekommande som oorganiskt bindemedel i ytputs och färg för mineralisk puts. Viktiga egenskaper för ytputsen respektive putsfärgen är: 25

Principiell egenskapsbeskrivning för olika typer av färger och putser. Det kan finnas skillnader mellan olika fabrikat.

att den bidrar till att putsens vattenupptagning minskar ● att dess diffusionsmotstånd är lågt, så att uttorkning av innanförliggande puts inte förhindras ● att ytputsen inte är starkare än utstockningen. I en tvåskiktsputs lägger man inte på någon ytputs eller målningsbehandling, varför utstockningen kommer att utgöra ytskikt. Utstockningsbrukets färg och den bearbetning som görs på utstockningen blir avgörande för hur putsens kulör och karaktär kommer att uppfattas. En tvåskiktsputs kan också utgöras av grundning och efterföljande slamning. När grundningen härdat slås slamningsbruket på. När slamningen fått lämplig konsistens bearbetas ytan med borste eller annat verktyg. Tvåskiktsputs kan också utgöras av grundning och en ytputs som sprutas på ytan, stänkputs. Stänkputs används dock främst på tjockputser. Enskiktsputs kan vara en säckskurning eller att man drar ut murbruk på murstenens yta. Säckskurning är en mycket tunn ytbehandling, som utförs med infärgat ●

putsbruk. Det påförda lagret ska inte vara täckande till mer än till 90 procent. Tjockare skikt betecknas slamning och fordrar för god beständighet att underlaget tunngrundas heltäckande. Bruket bearbetas vid säckskurning med filtbräda och porös skumplast. Det är viktigt att observera att tunna ytbehandlingar normalt medför krav på högre frostbeständighet i underlaget än för oputsat murverk. Påkänningarna ökar på underlaget. För att skydda ett underlag krävs i det närmaste en tjockputs.

Några råd för att åstadkomma hållbara mineraliska putser:

För extremt utsatta läge kan det vara fördelaktigt om ytputs respektive färg har särskilt låg vattenupptagning. Beständigheten för oorganiska ytputser och färger ökar om underlaget kan suga bort överskottsvatten. Till exempel ska inte kalkfärg läggas på stark, tät puts eftersom cementinnehållet ger långsam sugning. En gammal regel är att man inte ska ha mer än ett hållfasthetssteg mellan olika putsskikt. Exempelvis går kombinationen Vattengenomsläpplighet och vattenupptagning för olika typer av färg och ytputs.

Putsbruk som innehåller hydrauliskt bindemedel måste användas inom två till tre timmar efter blandning och får inte blandas upp. Puts ska de närmaste dagarna (beroende på väderleken) efter applicering hållas fuktig och skyddas mot: ● snabb uttorkning ● regn ● temperaturer under plus 5 °C. Underlaget ska vara väl rengjort för att säkerställa vidhäftning. Svackor och hål i underlaget ska lagas i innan putsning utförs. Puts ska friskäras från byggnadsdetaljer som kan hindra putsens rörelser. Vatten från tak och ställningar ska avledas från fasad, så att det inte träffar de putsade ytorna. Färgade oorganiska ytputser ska skyddas mot uppfuktning de första veckorna sedan de utförts, för undvikande av kalkutfällningar.

KC-färg bestående av C-bruk bra på Bbruk, men inte på A-bruk, i utsatta lägen. Räkna inte med att putsen kan stå emot rörelser från stommen. Rörelser i stommen ger stora krafter, som putsen inte kan stå emot. Anpassa putsens uppbyggnad till underlaget och utsattheten. Olika underlag rör sig olika mycket beroende på fukt och temperatur. Svaga murverksmaterial behöver oftast tjockputser. Tjockare putsskikt ställer mindre krav på underlaget och står bättre mot rörelser i den murade konstruktionen. ■

Litteratur

Rätt murat och putsat, SPEF/SBUF, Åström, M, m fl, Svensk Byggtjänst, 2005. Byggmaterial, Burström, PG, Studentlitteratur, 2001. Hus AMA 98, Svensk Byggtjänst 1998. Murblockets yta, Hertzell, T, & Westerman, A, Byggforskningsrådet, 1989. Bygg & teknik 8/09

Skruvfritt skivmontage...

Framtidens montage av skivor på trä- och stålreglar Europrofil deltog i ett antal tester på Sintef i Trondheim av ytterväggskonstruktioner där Skanska ville säkerställa vind och vattentäthet av det klimatskal man använder i sin produktion. Man kunde då bl.a. konstatera att bättre tätning av skarvar mellan väggskivorna samt mellan skiva och regelstomme är önskvärd. Europrofil har provat olika metoder för att lösa denna svaga punkt i konstruktionsskalet, vilket nu har resulterat i en ny patentsökt fixtur (montageprofil). Den patentsökta fixturen för ytterväggar består av en H-profil i plast. Denna är försedd med dubbelhäftande tejp på sin bakre fläns, där hål stansats genom tejp och profilbaksida, hål är dessutom stansad genom livet i profilen. Fixturen tätar effektivt skarven mellan skivor med sin profilkropp och ett applicerat lim. Dessutom limmas fixturen fast i underlaget genom att lim tillåts komma ut ur profilen genom de stansade hålen på profilens baksida och fästa mot underlaget. En annan mycket stor fördel är att fixturen ersätter skruvningen, vilket annars är ett slitsamt tidsödande arbete för montörerna.

Limning med MAGNA Användningen ställer stora krav på limmet, både vad gäller styrka och hållbarhet. För ändamålet har ett speciellt silikatlim utvecklats som kallas MAGNA. Magna silikatlim är i applikationen att betrakta som åldersbeständig, fixturen skyddar effektivt limfogen mot UV-ljus vilket är det enda som påverkar dess beständighet. De fixturmonterade skivorna skyddar effektivt och säkert byggnadens stomme mot drag och fukt, helt utan risk för läckage då skivorna dessutom är helt intakta utan skruvskador eller befattade med glipor mellan skivskarvar och stomme. Generellt kan sägas att en Magna limmad skiva är minst dubbel så starkt förankrad som vid skruvning.

Fixturerna för ytterväggar är tillverkade av strängsprutad ABS-plast. De är försedda med dubbelhäftande tape för enkelt montage mot trä- och stålreglar.

Skivmontage

Montaget sker helt utan skruv och är mycket enkelt och ergonomiskt. Med skivorna limmade mot varandra och mot underlaget erhålls en mycket stark fogning av skivorna. Slutresultatet blir en helt tät och skadefri vägg.

På vår hemsida kan du se en montagevideo och läsa mer om systemet.

Många byggnadsarbetare tvingas att gå i pension i förtid på grund av förslitningsskador som är orsakade av tungt och monotont arbete, mindre än 2% arbetar till 65 år. Traditionellt skivmontage med skruv innebär en mycket stor belastning på montören. Med Europrofils nya system sker montaget helt utan skruv, vilket minskar belastningen och därmed risken för förslitningsskador. Ljud och vibrationer reduceras nästan helt med metoden. Under hösten introduceras även ett komplett system för montage av innerväggar.

EuroProfil AB, Box 147, 713 23 Nora tel 0587 - 818 80, fax 0587 - 818 89 info@europrofil.se

Energiförluster i partiellt fuktiga enstegstätade ytterväggskonstruktioner Artikeln är en sammanfattning av ett examensarbete ”Energiförbrukning för putsade odränerade träregelväggar i fuktigt respektive torrt tillstånd” av Erik Arvidsson för avläggande av högskoleexamen i byggteknik. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur energiförbrukningen påverkas när fukt tar sig in i denna typ av konstruktion, dels därför att det krävs energi för att torka ut fukt och dels för att ett materials isolerförmåga försämras när det påverkas av fukt. Syftet med arbetet har inte varit att värdera den enstegstätade konstruktionen som princip, problem med mikrobiell tillväxt och inte heller eventuella hälsorisker för personer i dylika byggnader. Problemen med fuktskador i enstegstätade, putsade, odränerade träregelväggar har uppmärksammats under senare år. Konstruktionen, ingående material och anledningar till att problem uppstått behandlas i andra artiklar i detta nummer av Bygg & teknik. Syftet i denna artikel var att undersöka hur mycket större energiförbrukningen blev i enstegstätade putsade träregelväggar som på grund av otät-

Artikelförfattare är Erik Arvidsson, högskoleingenjör, byggteknik, Tord Larsson, universitetslektor, samt Göran Stridh, adj professor, Akademin för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet.

Tryckskillnad Regnskydd + Vindskydd

Tryckskillnad Regnskydd

Vindskydd

Figur 1: Enstegs- respektive tvåstegstätad konstruktion.

heter i infästningar drabbades av fuktskador jämfört med om väggen fungerat optimalt. Enstegstätning innebär att det yttre skiktet fungerar både som regn- och vindskydd. Det är av största vikt att fogarna i det yttersta skiktet är helt täta, se figur 1. I en tvåstegstätad konstruktion finns regnrespektive vindskydd i två olika skikt med en mellanliggande luftspalt som dels jämnar ut tryckskillnader och dels dränerar ut det vatten som eventuellt trängt in genom det yttersta skiktet. Tvåstegstätning är på så vis en säkrare konstruktion med hänsyn tagen till eventuella byggfel.

Fukt i material

Ett materials hygroskopiska egenskaper innebär att det kan ta upp fukt genom kontakt med omgivande fuktig luft och det uppstår efterhand en jämvikt mellan material och luft. Upptagandet sker genom adsorption eller kapillärkondensation. Vid adsorption binder vattenmolekyler till materialet genom van der Wallkrafter. Mängden vatten som binds till materialet bestäms förutom av omgivande lufts relativa fuktighet även av materialets specifika yta, m2 kg-1. När fukthalten i materialet är tillräckligt hög påbörjas kapillärkondensation, vilket innebär att vattenmolekyler närmar sig en konkav vattenyta i materialet, där de kan kondensera. Hur mycket fukt ett material Examensarbetet återfinns på: http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:234585

kan ta upp från luften kan utläsas ur materialets sorptionskurva. Byggnadsmaterial som är i kontakt med fritt vatten har stor kapillärsugningsförmåga. Material med fina porer har stor sugkraft men friktionen i porsystemet gör att det går långsamt att suga in vatten. Material med större porer har lägre sugkraft men å andra sidan är inträngningen i porerna snabbare. Fukt transporteras i en konstruktion genom diffusion eller konvektion. Om det finns otätheter i en byggnad är fukttransporten genom konvektion betydligt större än diffusionen och bland annat därför är det viktigt att bygga tätt. Fukt i ett material har ofta stor inverkan på värmekonduktiviteten. Om luft i porsystemet ersätts med vatten ökar värmekonduktiviteten väsentligt, vilket framgår av motsvarande λ-värden, 0,026 respektive 0,6. Dessutom sker en process i materialets porer, där vatten förångas på den varma sidan och kondenserar på den kalla. För att avdunsta en viss vattenmängd som tillkommit byggnaden krävs energi och energins storlek beror på var i konstruktionen som fukten befinner sig. Större delen av energin som krävs för att torka ut de yttersta delarna av konstruktionen tas i regel från uteluften och solstrålningen.

Beräkningsteori

Värmekonduktiviteten, λ, är den egenskap som anger hur bra ett material isolerar. Värmekonduktiviteten är starkt bunden till porositeten. Värmeisolerande material som cellplast och mineralull har porositet över 95 procent. I vissa fall ska en Bygg & teknik 8/09

korrektionsterm ∆λw adderas för material i fuktig miljö, exempelvis för cellplast som används som tjälisolering. Värmemotståndet anger hur bra ett materialskikt isolerar. Värmemotståndet beräknas enligt principen:

d R = –– λ

där: R är värmemotstånd, m2 °C W-1 d är tjocklek, m λ är värmekonduktivitet, W m-1 °C-1 Värmemotstånd för en konstruktion beräknas enligt principen:

R = R1 + R2 + R3 + Rn

där: R3 … Rn är värmemotstånd för de olika materialskikten. För vanliga konstruktioner tillkommer även värmeövergångsmotstånd som angränsar mot luft på grund av konvektivt värmeutbyte och strålningsutbyte med omgivningen. Dessa övergångsmotstånd är: Rsi = 0,13 m °C W , för konstruktioners innerytor Rse = 0,04 m2 °C W-1, för konstruktioners ytterytor 2

-1

Även för värmemotståndet måste korrektionstermer användas i vissa fall. Värmegenomgångskoefficienten är den egenskap som bestämmer hur väl en hel byggnadsdel isolerar. Värmegenomgångskoefficienten beräknas enligt principen: 1 U = ––– RT

där: U är värmegenomgångskoefficient för en byggnadsdel, W m-2 °C-1 Värmegenomgångskoefficienten kan även korrigeras för vissa typer av byggnadsdelar och beräknas då enligt: Ukorr = U + ∆Uf + ∆Ug + ∆Ur

där: ∆Uf är korrektion för köldbryggor i form av fästanordningar ∆Ug är korrektion för arbetsutförande, springor och spalter ∆Ur är korrektion för nederbörd och vindpåverkan i omvända tak och duo-tak Transmissionsenergi. Transmission betyder genomgång av värme genom ett medium. I detta fall betyder det en förlust av energi eftersom värmen från inneluften vill röra sig utåt på grund av att det oftast är varmare inne än ute. Transmissionsenergin beräknas enligt formeln: QT = ∑Ui • Ai • Y

där: QT är transmissionsenergin, Wh år-1 Ui värmegenomgångskoefficienten för respektive byggnadsdel, W m-2 °C-1 Ai är area för respektive byggnadsdel, m2 Bygg & teknik 8/09

Y är antal gradtimmar att värma upp, °C h år-1

Beräkningsmodeller

Modell 1 för beräkning i fuktigt tillstånd. Modellen bygger på att en viss mängd slagregn tar sig in i otätheter i de väggar som rapporten beskriver. Eftersom det inte finns några siffror på hur mycket vatten som tagit sig in i väggen måste en viss mängd antas. Vatten kommer kontinuerligt in i väggen på grund av de otätheter som finns. För att avdunsta vattenmängden som tar sig in krävs energi. För att beräkna den energi som behövs för att förånga mängden vatten används formeln: he • m Q = ––––––– 3,6 • 103

där: Q är energi, Wh år-1 he är ångbildningsvärme, J kg-1 m är massa, kg år-1

Modell 2 för beräkning i fuktigt tillstånd. Modellen bygger på diagram för hur värmekonduktiviteten förändras med fuktigheten i isolering. För cellplast och stenull finns sådana diagram och man kan utifrån dem anta värden på hur mycket fukt som kan komma in i materialet. Med ny försämrad värmekonduktivitet kan sedan värmegenomgångskoefficienten och transmissionsenergin beräknas enligt beräkningsteorin ovan.

Väggtyper Typ 1 Innegips 13 mm Ångspärr Träreglar 220x45 mm, s = 600 Stenull 220 mm Utegips 9 mm EPS 80 mm Puts 20 mm

Typ 2 Innegips 13 mm Ångspärr Träreglar 170x45 mm, s = 600 Stenull 170 mm Utegips 9 mm Stenull 120 mm Puts 10 mm

Resultat

Torr vägg Beräkning av värmegenomgångskoefficient, tabell 1 och 2. Värmegenomgångskoefficienten för de både väggarna har lika stort värde vilket innebär att det går att utgå ifrån ett värde i följande beräkningar. Energiberäkning. Eftersom både väggtyp 1 och 2 har samma U-värde beräknas endast ett värde för transmissionsenergin i torrt tillstånd. Beräkningarna utförs på en kvadratmeter. Väggarea och gradtimmarna antas vara 111 500 ˚C h år-1. Transmissionsenergin beräknas enligt följande: QT = ∑Ui • Ai • Y

där: U = 0,140 W m-2 °C-1 A = 1 m2 Y = 111500 °C h år-1 QT = 0,140 • 1 • 111 500 =15,6 kWh år-1

Modell 1 – Fuktig vägg

En fasad kan träffas av en slagregnsmängd motsvarande 200 kg m-2 år-1. Vid antagande att en procent av slagregnsmängden tar sig in i konstruktionen och fuktar upp gipsen kan man beräkna värmemängden som åtgår för att avdunsta denna vattenmängd. Enligt en tidigare simulering av fukttillförsel har värden på 1,75 liter m-2 år-1 använts som max. Alltså kan antagandet en procent av 200 kg m-2 år-1 vara något i överkant. Antagande: ● All förångningsenergi tas inifrån ● Slagregnsmängden 200 kg m-2 år-1 ● En procent av slagregnsmängden tar sig in till den yttersta gipsen i konstruktionen he • m Q = ––––––– 3,6 • 103

he = 2,5 • 106 J kg-1 m = 0,01 • 200 = 2 kg år-1

Enstegstätad vägg med expanderad polystyrencellplast som putsbärare

h -metoden Material

Andel %

d (m)

h -medel

Rsi Gipsskiva Ångspärr

U-värdesmetoden Stenull, R (d/ h ) R Reglar, R 0,130

0,13 0

0,130

0,059

4,919

x 5,946

1,571 x

0,013

0,220

0,220 0,220

0,140 0,037

Gipsskiva Expanderad polystyrencellplast

0,009 0,080

0,220 0,036

0,041 2,222

Puts

0,0 05

0,100

0,050

0,040

0,04 0

0,040

8,488

4,1 14

Träreglar , s=600 Stenull

0,075 0,925

0,045

Rse Summa:

R ( h):

7,461

R (U): R medel

Tabell 1: U-värde vägg med cellplast som putsbärare.

Ug Uf Ur U-värde:

7,861 7,661 0,01 0 0 0,14

Enstegstätad vägg med mineralull som putsbärare

h-metoden Material

Andel %

Rsi Gipsskiva Ångspärr Träreglar , s=600 Stenull Gipsskiva Stenull Puts

d (m) 0,013

h h -medel 0,220

0,075

0,170

0,140

0,925

0,170 0,009

0,037 0,220

0,120 0,020

0,037 0,100

Rse Summa:

Tabell 2: U-värde vägg med stenull som putsbärare. 2 • 2,5 • 106 Q = ––––––––– 3,6 • 103

Vilket kan jämföras med energiförbrukningen på grund av transmission: QT = 15,6 kWh år-1

QT + Q –––––– = 1,09 = 9 % QT

0,045

R ( h):

U-värdesmetoden Stenull, R (d/h ) R Reglar, R 0,130 0,059

0,13 0 0,059 x

1,214

3,801 0,041

4,595 0,041

x 0,041

3,243 0,200

3,243 0,2 00

3,243 0,200

0,040 7,514

0,04 0 8,308

0,040 4,928

R (U): R medel Ug Uf Ur U-värde:

0,130 0,059

7,901 7,708 0,01 0 0 0,14

des fem volymprocent även om det är ett högt värde. Det kan även antas att en del av fukten tar sig in bakom gipsen till stenullsisoleringen och träreglarna. Eftersom en kvadratmeter av en vägg endast består av 7,5 procent reglar och har liten inverkan på värmekonduktiviteten jämfört med mineralullen kan de i detta fall bortses. Förändring av värmekonduktivitet för stenull enligt figur 3: Även i detta fall måste en rekonstruktion av diagrammet göras eftersom värmekonduktiviteten för stenull är 0,037 och i detta fall börjar kurvan från ca 0,032. Vid antagande att en sådan rekonstruktion kan göras kan sedan nya värden för värmekonduktiviteten fås. Enligt den översta formeln i figur 4 kan nya värden för värmekonduktiviteten beräknas. Alltså kan det i värsta fall antas att stenullen absorberar 0,5 volymprocent

Tabell 3: Värmekonduktivitet för olika volymprocent vatten i cellplast. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Volymprocent vatten 1 2 3 4 5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– λ 0,0377 0,0394 0,0411 0,0428 0,0445 vatten om den är i kontakt med fritt vatten, eftersom mineralull inte är hygroskopiskt. λ vid 0,5 volymprocent vatten blir alltså:

Energiförbrukningen ökar alltså med nio procent med dessa antaganden.

λ = 0,000125 • 0,52 + 0,00035 • 0,5 + 0,037 = 0,0372

Modell 2 – Fuktig vägg

Cellplast som putsbärare. Förändring av värmekonduktivitet för cellplast enligt figur 2: Figur 3: Samband mellan värmekonduktivitet och fuktinnehåll hos stenull.

Med de nya värdena för värmekonduktiviteten kan ett nytt värde för väggens värmegenomgångskoefficient beräknas Ny värmegenomgångskoefficient för vägg framgår av tabell 4 på sidan 32: Med den nya värmegenomgångskoefficienten för väggen kan energiförbrukningen beräknas:

Figur 2: Samband mellan värmekonduktivitet och fuktinnehåll hos cellplast.

Eftersom värmekonduktiviteten för cellplasten i konstruktionen är 0,036 måste ett medelvärde av cellplasterna i figuren beräknas. Då de båda cellplasttyperna i diagrammet följer räta linjer antas att cellplasten i denna konstruktion även gör det. Genom interpolering kan sedan värmekonduktiviteten för olika volymprocent vatten fås, se tabell 3. Det maximala värdet som går att anta på fuktinnehållet för cellplasten blir såle30

Figur 4: Rekonstruktion av samband mellan värmekonduktivitet och fuktinnehåll hos stenull. Bygg & teknik 8/09

Med sikte pĂĽ framtiden

testo 875 och testo 881

Ny generation vĂ¤rmekameror.

1 %$) '( $1 ' $!' ! '! ) !)= *" () $ ( '" ) $1 %$) '( $1 ' $!' !

@ E

F ' #H$ #I " ) ' ) "" $ *$ '2 H""( ' ( 3 )) ()%') (%') # $) + ( & $ " ' % I' ' ) $ $ () !$ ! ' ' + #I " ) $ )) ' " ( ' () ) (! % *$!) %$ "" ( "I($ $ '3

â&#x20AC;˘ 160x120 pixlar â&#x20AC;˘ 3,5â&#x20AC;?-display â&#x20AC;˘ StĂ¤llbart fokus

Intro-kampanjpris pĂĽ testo 875-1

29.990 Aldrig tidigare har man fĂĽtt sĂĽ mycket prestanda och kvalitet till ett sĂĽ lĂĽgt pris som med den nya generationens vĂ¤rmekameror frĂĽn Testo. SlĂĽ oss en signal sĂĽ berĂ¤ttar vi gĂ¤rna mer...

031-704 10 70 Âˇ www.Nordtec.se

Bygg & teknik 8/09

= Q %'# ' # (( + . $! Q H$ " +("G$ Q $ ' H""( ' Q )*'" & ) $ ' $

F D = Q )*'# ) ' " Q $ $ -) "G $ $ Q 544 / H) '+ $$ $ ( ' Q " I+G$" ) # ) ' " = Q "I() *)( $ Q '#%$ ' ' # $ ' # ) ' " Q I " I' (&G$$ $ ( %'# '

+ ' GG( ' ! ' A ! 945; A 88<95 %"" ' A + ' "3= 08: 75 ;99 89 44 A ,= 08: 75 ;99 89 45 $ %>' $. $!3(

? 846:28 2

Unikt i prisklassen

Enstegstätad vägg med expanderad polystyrencellplast som putsbärare

h-metoden Material

Andel %

d (m)

h -medel

Rsi Gipsskiva Ångspärr

U-värde smetoden Stenull, R (d/h) R Reglar, R 0,130

0,130

0,059

0,059 1,571 x

0,013

0,220

0,2 20 0,220

0,140 0,0372

4,899

x 5,914

Gipsskiva Expanderad polystyrencellplast

0,009 0,080

0,220 0,0445

0,041 1,798

Puts

0,005

0,100

0,050

0,040

7,016

8,0317 R (U):

3,689 7,380

R medel Ug

7,198 0,01

Träreglar , s=600 Stenull

0,075 0,925

0,045

Rse Summa:

R (h):

Tabell 4: U-värde för fuktig vägg med cellplast som putsbärare. QT,fuktig vägg = 0,149 • 1 • 111 500 = = 16,6 kWh år-1

Uf Ur U-värde:

Vilket kan jämföras med energiförbrukningen för den torra väggen: QT = 15,6 kWh år-1 Vilket ger:

∆Q = 16,6 - 15,6 = 1 kWh år-1

där: ∆Q är ökning av energiförbrukning QT + ∆QT –––––––– = 1,064 = 6,4 % QT

0 0 0,149

Energiförbrukningen ökar i det här fallet med 6,4 procent. Stenull som putsbärare. Enligt samma beräkningsmetodik som i fallet ovan kan energiförbrukningen för en enstegstätad fuktig vägg med stenull som putsbärare beräknas. Stenullen som används som putsbärare antas ha samma fuktupptagningsförmåga som stenullen mellan reglarna. Med dessa förutsättningar kan värmegenomgångskoefficienten beräknas, tabell 5. Värmegenomgångskoefficienten förändras inte speciellt mycket i detta fall

Enstegstätad vägg med stenull som putsbärare

h-metoden Material Rsi

Andel %

U-värdesmetoden Stenull, R Reglar, R h -medel 0,130 0,130 0,130 R (d/h)

d (m)

0,013

0,220

0,059

0,170 0,170

0,140 0,0 372

0,045 3,785

x 4,570

1,214 x

Gipsskiva Stenull

0,009 0,120

0,220 0,0372

0,041 3,226

Puts Rse

0,020

0,100

0,200 0,040

7,481

8,266 R (U):

4,910 7,863

R medel Ug

7,672 0,01

Gipsskiva Ångspärr Träreglar , s=600 Stenull

0,075 0,925

Summa:

Tabell 5: U-värde för fuktig vägg med stenull som putsbärare.

R (h):

Uf Ur U-värde:

0 0

eftersom mineralullen endast kan ta upp en väldigt liten mängd vatten. Energiförbrukningen blir: QT,fuktig vägg = 0,14035 • 1 • 111 500 = = 15,65 kWh år-1

∆QT = 15,65 - 15,6 = 0,05

QT + ∆QT –––––––– = 1,003 = 0,3 % QT

Energiförbrukningen ökar med 0,3 procent.

Slutsatser

Det kan konstateras att de mängder fukt som efter antagna värden tagit sig in i väggtyperna endast påverkar energiförbrukningen marginellt. Enligt beräkningsmodell 1 blir ökningen drygt sex procent på en kvadratmeter, men då har det antagits att all förångningsenergi tas inifrån. Då har inte hänsyn till solinstrålning och årstidsvariationer tagits och det är troligt att en stor del av energin för att avdunsta fukten skulle ha tagits utifrån. Ökningen i den beräknade konstruktionen motsvarar ungefär en minskad tjocklek av cellplastskivan med 2,5 cm. Även enligt beräkningsmodell 2 är ökningen marginell. I modellen har antagits att isoleringen tagit upp så mycket vatten som maximalt är möjligt enligt leverantörsuppgifter, vilket skulle kräva tillgång till fritt vatten. Ett sådant innehåll av vatten i isoleringen är inte realistiskt. Vid inspektioner av väggkonstruktioner har det visat sig att ytor på utegipsen och på delar av träregelverket har angripits av mikroorganismer på de ställen där fukt trängt in. Mätningar av sporhalten och kemiska ämnen relaterade till mikroorganismer i inneluften har visat på mycket låga värden, vilket indikerar att tätskikten i väggarna fungerar. Antalet mätningar är dock litet och tiden från byggnadernas färdigställande till mättillfället kort varför det inte går att dra några slutsatser om eventuellt kommande problem. ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

0,14035

Bygg & teknik 8/09

P-märkning av byggsystem för ytterväggar och fasader För att kunna avgöra ett byggsystems prestanda (inklusive anslutningsdetaljer) så behöver provning och utvärdering ske. De flesta varianter av ytterväggar, fasader och skikt i väggen kan kvalitetssäkras genom P-märkning enligt Certifieringsregel 021. Genom att lå0ta P-märka ett byggsystem erhålls ett svenskt godkännande som minst uppfyller kraven i Boverkets byggregler (BBR) och Byggnadsverkslagen (BVL). Dessutom ska P-märkt byggsystem säkerställa förväntad funktion och förebygga att problem och reklamationer uppkommer. Vidare kan projektering, montage, marknadsföring och myndighetskontakter underlättas.

Varför P-märkning?

Efter att fuktproblem i enstegstätade putsfasader med träregelstomme (se SP Rapport 2007:36 och 2009:36) uppdagades efterfrågade flera parter i branschen kvalitetssäkring i form av P-märkningsregler för putsfasader/ytterväggar. Därför har SP tagit fram P-märkningsregler. Om alla i byggprocessen tar ansvar, om byggherrar ställer krav, projektörer uppfyller krav och förväntad funktion, materialleverantörer garanterar redovisade materialegenskaper och entreprenörer säkerställer korrekt utförande utifrån projekteringshandlingar, så är det ändå inte självklart att slutresultatet blir bra så länge inte konstruktionen/systemet har den rätta förutsättningen, alltså har provats och utvärderats. Nästan varje nytt byggprojekt är unikt, inte bara konstruktions och materialmässigt, men också med nya aktörer, vilket gör att ”barnsjukdomar” kan förväntas. Ett sätt att minimera detta i byggprojekt är att använda sig av kvalitetssäkrat byggsystem som samtliga aktörer kan luta sig mot för att åstadkomma förväntat resultat.

Vad innefattas i märkningen?

Reglerna bygger på ett helhetstänkande, vilket innebär att när material/produkter sätts samman till ett komplett system så ska även systemet fungera fullgott oberoende av om det finns skarvar, fogar, anslutningar med mera. Ingående produkter/material ska vara kompatibla med varandra och egenskapsverifierade. Reglerna omfattar bland annat granskning av systemhandlingar, beräkningar, Bygg & teknik 8/09

provning i laboratorium, fältmätningar och tredjepartskontroll. Tredjepartskontroll gäller framförallt fasadsystem. Av exempelvis en fasad krävs många egenskaper/funktioner (till exempel stoppa nederbörd, tillåta uttorkning om fukt oavsiktligt skulle komma in, inte orsaka brandspridning, klara vindlaster, vara beständig och motståndskraftig över tiden med avseende på fukt, värme, kyla, UVljus och mikrobiell påväxt) för att kunna skydda bakomvarande vägg. Reglerna omfattar både produkten (byggsystemet) och utförandet (platsbyggande). P-märkning av den färdiga fasaden eller konstruktionen kräver att arbetet utförs av certifierad entreprenör. Behovet av detta är tydligt med komplexa eller känsliga konstruktioner medan det är mindre nödvändigt i andra fall.

Erfarenheter

Här följer några erfarenheter av aktuella exempel. Tanken med dessa bilder är att ge en liten inblick i att konstruktioner/skikt behöver funktionsverifieras för avsedd användning, alltså som ett system, för att kunna ge svar på om tänkt funktion uppnås.

Bild 1: Pågående provning av regntäthet hos putsat fasadsystem med genomföringar och anslutningsdetaljer.

Fasad. Vanliga detaljanslutningar i ytterväggar, se bild 1, är: ● Takfot ● Rörelsefog och fasadskarv ● Friskluftsventil ● Fönster ● Skärmtak ● Fäste för markis/solavskärmning ● Elrörsgenomföring ● Balkong ● Grundmur. Flera av dessa detaljer är genomgående i väggen och berör inte bara fasaden utan även vindskydd och den invändiga luftoch ångspärren.

Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Att det läcker in vatten vid fönsteranslutningar, även i fönsterkarmen, har tydligt framkommit i Putsade regelväggar SP-Rapport 2009:16. För att förhindra inläckage vid anslutningar mellan fönster och vägg och karmhörn har särskilda lösningar i form av sekundärtätning/vattenutledare, se bild 2, visat kunna fungera. Dessa lösningar redovisas, i ett sidoprojekt till Putsade regelväggar, i Fönstermontage SBUF 12135.

Bild 2: Fönstermontage med särskild sekundär tätning/vattenutledning.

Beroende av väggens uppbyggnad kan olika tryckförhållande uppträda över väggens olika skikt. Här redovisas generella erfarenheter vid provningar av väggar vid SP, se bilderna 3 till 5 på nästa sida. Figurerna visar andelen av tryckfallet och hur variationen ser ut i olika ytterväggar. I enstegstätade väggar, se bild 5, sker det största tryckfallet över fasaden, upp till 80 till 100 procent av den totala tryckskillnaden, medan tryckfallet fördelas längre in i väggkonstruktionen i dränerande och ventilerande konstruktioner. Principiellt kan sägas att ju lufttätare insidan är gentemot utsidan desto mindre tryckfall över utsidan, alltså risken för inläckage av regnvatten på utsidan minskar. Risken för inläckage är stor genom ett skikt (otätheter kan uppkomma framför33

Bild 3: Tvåstegstätad (dränerande och ventilerande).

Bild 4: Tvåstegstätad (dränerande).

Bild 5: Enstegstätad (odränerande).

allt vid anslutningar) om det finns en tryckskillnad över skiktet samtidigt som det utsätts för vatten, se bilderna 4 och 5. Därför finns det ett krav i P-märkningsreglerna som säger att om fasaden är regntät, men saknar dränerande funktion så ska det finnas ett andra hinder för vatten att ta sig in till fuktkänsliga delar. Om vi utgår från de vindtryck som rådde under stormen Gudrun så skulle det ge cirka 500 Pa tryckskillnad över en enstegstätad fasad, enligt diagram i bild 5. Om det regnar samtidigt så kan detta lik-

ställas med 50 mm vattenpelare som fasaden/putsen ska klara. Luft- och ångspärr. Oklämd plastfolieskarv, se bild 6, kommer att bli utsatt för rörelse när det blåser ute. Anledningen är att det tätaste skiktet får ta det största tryckfallet, och utsätts för de största tryck- och dragkrafterna när det blåser, se bild/diagram 3. Hur detta fungerar i praktiken och över tiden (material kan utmattas) behöver verifieras. Detta är särskilt viktigt i lågenergihus som inte klarar uppvärmningsbehovet om det uppstår direkta luftotätheter. Verifierade produktlösningar för hur olika typer av genomföringar bör tätas och användas torde välkomnas i

branschen så länge det ser ut som på bilden 7. Vindskydd. Ett vindskydd som i bild 8 är sannolikt inte regntätt (skivskarvar och

Bild 6: Oklämd plastfolieskarv med tejpad skarv.

Bild 7: Uppskuren plastfolie för elrörsgenomföring.

Bild 8: Vindskydd av gipsskivor. Bygg & teknik 8/09

ÂŽ

â&#x20AC;&#x201C; ett stensĂ¤kert val Marmoroc fasadsystem â&#x20AC;&#x201C; en betongsten med Sveriges Ă¤ldsta TypgodkĂ¤nnande (TG 1356/70), sedan 1970, med den unika monteringstekniken, ett komplett fasadsystem, ventilerad fasad, mĂĽnga fĂ¤rger och former. 40 ĂĽrs erfarenhet med minimalt underhĂĽll â&#x20AC;&#x201C; till ett av marknadens lĂ¤gsta priser, redan vid investeringen.

www.marmoroc.se

Marmoroc AB, Box 274, 731 26 KĂ&#x2013;PING Telefon 0221-366 00

7J HĂ?S EFU PNĂ?KMJHB NĂ?KMJHU

-ÂžU EJH JOUF CFHSÂ˝OTBT BW TZOMJHB GĂ?SBOLSJOHTMĂ?TOJOHBS "]$]5 TZTUFNFU Â˝S FUU GĂ?STÂ˝OLU PTZOMJHU GĂ?SBOLSJOHTTZTUFN UJMM WFOUJMFSBEF GBTBEFS BW OBUVSTUFO TÂžTPN TLJĂŹFS HSBOJU NBSNPS PDI LBMLTUFO .FE TQFDJBMVUWFDLMBEF BOLBSF VOEFS LPOTUSVLUJPOFS UFLOJTL BTTJTUBOT NFE NFSB CFIĂ?WFS EV CBSB UÂ˝OLB QÂž EFO LSFBUJWB EFMFO BW VQQHJGUFO

/$$ IVWVELPOUPS J ,Ă?QFOIBNO WBMEF "$5

.FE "]$]5 TFS NBO CBSB EFU NBO TLBMM TF QSFDJT TPN EV IBS TLBQBU EFU Ă&#x161;TDIFS 4WFSJHF "# ,PQQBSHBUBO /PSSLĂ?QJOH 5FM 'BY

anslutningar Ă¤r inte tĂ¤ta), vilket innebĂ¤r att bakomvarande yttervĂ¤ggsstomme kan bli blĂśt. Vilka egenskaper har sjĂ¤lva skivan nĂ¤r det gĂ¤ller vattentĂ¤thet/vattenavvisning och kritiskt fukttillstĂĽnd samt bestĂ¤ndighet Ăśver tiden? Detta Ă¤r fĂśrstĂĽs produktspecifika uppgifter som respektive tillverkare/leverantĂśr ska kunna uppvisa.

pĂĽ konstruktioner och pĂĽvisa att Boverkets byggregler uppfylls. P-mĂ¤rket Ă¤r SP Sitac:s och SP:s eget certifieringsmĂ¤rke. P-mĂ¤rkningen grundar sig pĂĽ marknadens behov, och innefattar Ă¤ven myndighetskrav. Utveckling av certifieringsregler sker av SP och remiss gĂĽr till intressenter i berĂśrd bransch. â&#x2013;

Slutsats

Litteratur

Genom att lĂĽta P-mĂ¤rka byggsystem och certifiera fasadentreprenĂśrer kan problem och reklamationer fĂśrebyggas samt ge fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr att uppnĂĽ fĂśrvĂ¤ntat resultat. Detta Ă¤r ett sĂ¤tt att sĂ¤kra kvaliteten Bygg & teknik 8/09

P-mĂ¤rkning av byggprodukter â&#x20AC;&#x201C; Certifieringsregel 021 â&#x20AC;&#x201C; Byggsystem fĂśr yttervĂ¤ggar och fasader. Samuelson, I., Jansson, A. Putsade regelvĂ¤ggar, SP rapport 2009:16.

XXX Ă&#x161;TDIFSTWFSJHF TF

Samuelson, I., Jansson, A., MjĂśrnell, K., Fuktskador i putsade, odrĂ¤nerande trĂ¤regelvĂ¤ggar â&#x20AC;&#x201C; lĂ¤gesrapport oktober 2007, SP rapport 2007:36. Gustavsson, B., FĂśnstermontage (SBUF 12135). www.sp.se.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helĂĽrsprenumeration pĂĽ Bygg & teknik fĂśr 2010! 35

Likheten mellan fasader och sjukhusmat Likheterna mellan många fasader och sjukhusmat är uppenbar. Båda handlas upp mot lägsta pris, eller väljs för att ge maximal ”vinst”. Det vill säga att inga hänsyn tas till konsekvenskostnaderna. Följden blir extremt fördyrade kostnader för såväl samhälle, som den enskilde. Stora mängder sjukhusmat av oaptitligt utseende och smak slängs. En stor andel av byggtekniskt ogenomtänkta fasader byggda de senaste tio åren måste göras om. Artikeln inleds med en kortfattad beskrivning av vad en fasad är och fortsätter med en beskrivning vilka konsekvenser felaktiga val av fasader kan få. Artikeln belyser därefter några orsakssamband inom dagens byggande. I framställningen nedan speglas mer snart 40 års erfarenhet från rådgivnings- och konsultverksamhet inom restaurering, renovering och ombyggnad. I första hand har det gällt utvändiga fasader samt förvaltningsekonomi. Fasaden på en byggnad är den synliga delen av ytterväggarna, vilka i sin tur oftast utgör byggnadens största klimatskyddande del. Redan för 2 000 år sedan postulerade Vitruvius kraven på en byggnad. Denna ska vara hållbar, ändamålsenlig Artikelförfattare är restaureringsarkitekt Per Arne Ivarsson. Han examinerades som arkitekt 1971 vid Chalmers tekniska högskola och arbetar sedan dess med bland annat med restaureringsteknikens materialtekniska frågor. I första hand har mineraliska material och äldre byggteknik ägnats uppmärksamhet. Uppmätningsoch dokumentationsteknik samt förvaltningsekonomi är andra specialområden. De senaste åren har många bostadsrättsföreningar fått hjälp med utredning av och åtgärdsförslag för problemfasader. Synpunkter på artikeln tas gärna emot på pa@idomenico.se.

Bild 1: Graniten är både stomme och fasad.

och vacker, bild 1. I begreppet hållbar ligger givetvis att byggnaden ska både fungera som teknisk konstruktion med olika krav på komfort och låga driftkostnader samt under lång tid. Begreppet ändamålsenlig betyder att byggnaden ska kunna tillgodose skilda funktionskrav under byggnadens livslängd. Några funktionskrav, som lagts till i senare tid, är att byggnaden ska vara så litet miljöbelastande som möjligt, kräva litet energi för behagligt klimat samt givetvis vara hälsosam. Att byggnaden dessutom ska vara

vacker innebär att den både ska uppfattas som vacker både som enskild byggnad och sammantaget med omgivningarna. I skönhetsbegreppet ligger även att fasaden ska åldras på ett vackert och förutsebart sätt, bild 2. Redan här inser vi att såväl några beställare som deras arkitekter inte har lyckats tillgodose flera av dessa grundläggande krav. Orsaken till att kraven släppts måste dessvärre förklaras med vinstmaximeringskrav hos många av byggmarknadens aktörer. Detta gäller inte minst de

Bild 2: Sextio år gammal färg, bara att borsta och måla på nytt! Bygg & teknik 8/09

stora och börsnoterade byggentreprenörerna. Många av dessa har ju så att säga byggt i ”egen regi”, med avsikten att husen ska bli bostadsrättsföreningar. Tekniken är lika enkel som djävulsk. Byggentreprenören bildar en konstituerande styrelse, ofta genom ett helägt dotterbolag. Styrelsen bildar en bostadsrättsförening, vars första riktiga styrelse, vald från de första betalande medlemmarna, tar över ansvaret för något de inte kunnat påverka kvaliteten av. I förfärande många fall får styrelsen inte ens reda på hur den tekniska statusen i husen ser ut. Byggföretagen verkar ha byggt till lägsta möjliga kostnad, tagit ut högsta möjliga pris, väl medvetna om att det är bostadsrättsföreningarna som står för den framtida förvaltningskostnaden.

Belagt samband

Inom byggbranschen är sambandet mellan dålig kvalitet med extremt förhöjda förvaltningskostnader, belagt sedan länge. I begreppet dålig kvalitet bör vi även ta in de hälsovådliga aspekter, vilka på senaste tid allt oftare framkommit i media. Vad gäller de rent ekonomiska aspekterna har den pågående finanskrisen haft det goda med sig att framsynta kommuner låtit utreda vad som kan vara god kommunal ekonomi. Till exempel lät Hässleholms kommun Öhrlings Revisionsbyrå utreda frågor om byggkostnader (Revisionsrapport Byggkostnader, Nils Fredholm, 2008-02-25). Utredningen är mycket tänkvärd och avslutas med slutsatsen ”Att bygga med kvalitet i material med mera bidrar till högre (bygg-) kostnader, men rimligen till lägre underhållskostnader och längre livslängd.” En motsvarande finsk utredning drar samma slutsats och utredningen konstaterar ”Det är inte ekonomiskt i sig, att utgifterna är små. Det viktiga är relationen utgift kontra resultat.” (Vi beräknar kostnader, Stakes /HY/YMP, Miljö och välfärd, Marja Kurenniemi, Helsingfors) Tyvärr ligger vår lagstiftning, som vanligt efter verkligheten. Lagen om offentlig upphandling (SFS 2007:1091) är skriven så att de flesta tjänstemän, vilka handlar upp tjänster och varor enligt lagen gör det enkelt för sig och nästan utan undantag väljer anbudet som har lägst krontal. Trots att man i många fall inser att lågt byggpris leder till ökade förvaltningskostnader. I dagens organisatoriska uppdelning av kommunernas ansvarsområden är det vanligaste att de som styr byggkvaliteten är en annan organisation, än de som förvaltar. Givetvis är det fråga om samma (våra) skattekronor i båda budgetarna. Varje förvaltningschef ser till sitt område och därför är ekonomiskt helhetstänkande något som måste tvingas fram. Vi kan alltid hoppas att den ekonomiska krisen tvingar politikerna till friska tag i dessa frågor nu när valåret närmar sig. Bygg & teknik 8/09

Bild 3:Fukt är alltid den drivande faktorn för svampangrepp.

Delat ansvar

Det är givetvis inte endast beställarna, som har ett ansvar för fasadsituationen idag. Vi måste även nämna arkitekter och byggnadsingenjörer. Båda dessa kategorier försvarar sig ofta med att det är entreprenörerna som bestämmer. Det är sant i så måtto att entreprenörerna i kraft av lagstiftning och normer har stora möjligheter att så att säga prissätta bort fasadlösningar, som de inte vill ha. Om det mot förmodan skulle vara så att varken beställare, arkitekter, ingenjörer eller entreprenörer vet hur en fungerande fasad ska vara konstruerad, är läget med byggkunskapen i Sverige alarmerande. Vad vår byggforskning bidragit med i detta sammanhang är inte helt klart (Hjälper forskningen, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Fuktcentrum, 2008). Till exempel har fuktforskningen rörande väggar under många år behandlat väggar av lättbetong. Den vanligaste väggkonstruktionen reglar med mineralullsisolering, har först på senare tid blivit föremål för intresse. Den aktuella frågeställningen är hur mycket sämre en vägg isolerar, när den blir fuktig inne i konstruktionen, något som lätt uppstår med flera av dagens väggkonstruktioner, bild 3. Examensar-

betet visar att ökningen i energiförbrukning ligger på cirka tio procent genom uppfuktade väggar. Vid en tilläggsisolering eller byte till nya fönster brukar energibesparingen ligga på cirka tio procent, alltså samma storleksordning som energiförlusten. Uttryckt annorlunda kunde vi säga att tilläggsisoleringen, som skapat fukt i väggen inte ger någon energivinst alls. (Examensarbete: Energiförbrukning för putsade, odränerade träregelväggar i fuktigt respektive torrt tillstånd, Erik Arvidsson, Byggingenjörsprogrammet, Örebro universitet, 2009). För ordningens skull ska läsaren närmast få en kort orientering om vilka krav fasader och väggar ska uppfylla för att tillgodose Vitruvius’ kvalitetsaspekter om lång hållbarhet, ändamålsenlighet och skönhet. För att detta ska bli verklighet måste väggen uppfylla viktiga kriterier. Väggen ska vara stabil, ha god värmeisolerande förmåga, vara värmetrög, det vill säga ge svalt klimat inne om sommaren och varmt på vintern, allt med minsta möjliga energiförbrukning. Väggens insida mot rummen, ska givetvis inte ha negativa hälsomässiga aspekter, likaväl som utsidan, alltså fasaden ska vara av material och en konstruktion, som ger fina arkitektoniska gestaltningsmöjligheter. Fasaden ska vidare åldras på ett förutsägbart och vackert sätt, med ett enkelt och kalkylerbart underhåll. Denna artikel kommer inte att vidare behandla skönhetsaspekter. För dessa hänvisas läsaren till artikeln om estetiska aspekter på fasader i Bygg & teknik nummer 8, 2003.

Gestaltningsmöjligheter

För arkitekten ger varje valt fasadmaterial olika gestaltningsmöjligheter, vars gränser endast sätts av kunskaper och konstnärlig talang, bild 4. Byggnadsingenjörens kunskaper och tekniska talang bor-

Bild 4: Husen är nästan hundra år, väl byggda och underhållna!

gar för att väggen som helhet uppfyller de krav som ovan nämndes, det vill säga att den ska vara energisnål, okänslig för fukt, ljudisolerande och lufttät, samt underhållsvänlig, alltså med förutsägbart, kalkylerbart underhåll. Här kommer beställaren, byggherren in i bilden. Denne måste ha tillräckliga kunskaper om relationen mellan kostnaderna för projektering, byggande och förvaltning. Annars blir följden att tids- och kostnadspress i projekterings- och byggskede leder till ökade förvaltningskostnader i form av höjda kostnader för drift och underhåll under byggnadens hela livslängd. Detta visste forna tiders byggmästare, vilka hade egen kunskap såväl om byggprocessen som helhet, som hantverkets förutsättningar för ett bra resultat, sett ur alla ovan nämnda aspekter. Dagens entreprenörer verkar, förenklat uttryckt, ha sin huvudkunskap i upphandling av byggnadsdelar monterade på plats, samt i entreprenadjuridik. Bristande kunskaper om själva hantverket för fasadmaterialet i fråga resulterar ofta i orealistiska tidplaner. De senare medför att hantverkaren inte får rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete på ett kvalitativt bra sätt. Givetvis finns andra negativa faktorer för fasaderna. Ett exempel på detta är entreprenadformen som sådan. Vissa entreprenadformer innebär att uppförande av byggnadens stomme pågår medan detaljprojektering av fasadlösningar ännu inte är färdig. Konsekvensen av detta blir att till exempel fasaden kanske fungerar estetiskt men inte i övrigt som den ska. Den till synes mest problematiska fasadlösningen blir, som tidigare nämnts, ett resultat av att beställare/byggherre och entreprenör är en och samma koncern. Sådana beställare kan kallas försäljarbeställare, bild 5. Tills helt nyligen fanns i de fallen inget incitament att välja hållbara lösningar. Det tyngst vägande kriteriet för fasadvalet var maximal vinst. Turligt nog har röta och mögel uppkommit redan under den tvååriga garantitiden. Som regel har dessa skador upptäckts genom att dålig lukt har förekommit i husen. Under garantitiden har ju entreprenören ansvar för uppkomna skador. Detta är ju synnerligen tursamt för till exempel de bostadsrättsföreningar, vars styrelser tagit över ansvaret efter den första styrelsen. Kostnaden för att byta fasad eller i vissa fall hela väggen drabbar då entreprenören. Slutrapporten om Fuktskador från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås 2009 visade att många byggnader med putsade regelväggar har fuktskador. Från Boverket kommer ungefär samtidigt uppgifter om att två tredjedelar av alla hus i Sverige har skador av något slag och mest frekventa är fuktskadorna bild 6. Verket har kostnadsberäknat åtgärderna att åtgärda felen och kommit fram till att det rör sig om 230 till 330 miljarder kronor. Risken är uppenbar att med den storleksordningen 40

Bild 5: Århundradets sämsta fasadlösning är i särklass den dyraste.

kommer notan att hamna hos oss skattebetalare. SP i Borås har även gjort en fortsatt studie över fuktskador i väggar. Studien redogör för hur och var putsade fasader av problemtyp förekommer. Det som studeras är alltså ”tunnputs” på extruderad polystyren (EPS) och i vissa fall även på mineralull. ”Putsen” kunde nästan lika gärna kallas för plastfärg med grus i. Huvudproblemet med fasadtypen i fråga är att det kommer in fukt bakom den extruderade polystyrenen. Detta beror ofta på att denna fasadlösning ställer krav på noggrannhet vid fasadens färdigställande, krav som byggbranschen vare sig kan eller vill effektuera. Skadorna upptäcks först genom mögellukt och vid efterföljande undersökning, finner man ofta rötskador på träreglarna. Fukten kan alltså ha kommit utifrån via läckande tätningar runt fönster och andra genomföringar i

fasaderna. Fukten kan även ha funnits i träregelväggens isolering från början. Under byggskedet kanske väggen var oskyddad mot nederbörd. Det förkommer även att fukten tränger direkt igenom ”putsskiktet”, in i isoleringen, som kan bli fuktmättad och därmed förlora sin värmeisolerande förmåga. Det kan ta flera år innan den extruderad polystyrenen tagit upp vatten och på detta sätt bidrar till ökad energiförbrukning. Vid SP:s försök med ”tunnputs” på extruderad polystyren) konstaterades att en fukttillförsel på en procent ger uppfuktning i väggen. Både i Tyskand och USA har konstaterats liknande skadebild. Detta konstaterades redan innan denna konstruktion på allvar började marknadsföras i Sverige, där den största leverantören enligt egen uppgift sålt och levererat mer än tio miljoner kvadratmeter. För jämförelsens skull bör nämnas att riktig tjockputs på mineralull

Bild 6: Några av husen med fasadproblem. Bygg & teknik 8/09

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Bild 7: Det kostar att riva hus för att sanera och bygga.

förmår att torka ut en fukttillförsel på en procent. För ”tunnputs” på extruderad polystyren kan det i Sverige handla om mellan 30 000 och 50 000 byggnader. SP:s rapport avslutas med att peka på de skilda problemen med den ytterst tveksamma konstruktionen. Problemen rör teknik, ekonomi (fasaden marknadsfördes som en billig lösning!). Även sociala, juridiska och slutligen försäkringsmässiga aspekter måste

räknas som problemområden. För en tid sedan hade vi en bankakut för bankerna och det var inte den första i raden. Artikeln avslutas med frågan om vi behöver en officiell nationell ”byggakut”? Byggbranschen verkar på ett närmast osannolikt sätt hittills ha hållits under armarna av våra politiker. Det bästa vore väl att byggbranschen fick genomgå en fullständig sanering utan politisk inblandning, bild 7. ■

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om fukt. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 66.

Fråga (6 p) Ge fullständiga förklaringar och även enheter (sorter) till följande, som på olika sätt handlar om fukt i material: a) Kapillärmättnadsgrad b) Vattenmättnadsgrad.

Det är lite stenålder över Sveriges mest energisnåla industrilokal. Stenull – isolering med inbyggt skydd mot brand och fukt När Hedbergs Tak i Avesta skulle bygga nya kontors- och lagerlokaler valde de passivhusteknik, som gör byggnaden till Sveriges energisnålaste industrilokal. Då det är extra viktigt att konstruktionen är tät och fuktsäker isolerades byggnaden med Paroc Stenull och taket med Paroc Air-systemet, och det räcker i stort sett med värmen från de elektriska maskinerna och människorna som arbetar i lokalerna för att värma upp huset. Paroc Protection är vårt koncept för svensktillverkad stenull, ett material som har överlägsna egenskaper när det gäller brand- och fuktskydd. Så när du tänker isolering tänk Paroc Protection där brand- och fuktsäkerhet är inbyggd.

Läs mer om inbyggt brand– och fuktskydd på paroc.se/protection

Bygg & teknik 8/09

Fasader, fönster, radon och buller i Betsi:

Boverket har nyligen rapporterat en beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet på uppdrag av regeringen och med hjälp av besiktningar, mätningar och enkäter. En beskrivning av skador och bristande underhåll samt förslag till miljömål för fukt och buller och uppföljning av miljömålen för energi, ventilation och radon var huvuduppgifter. Regeringsuppdraget överlämnades till regeringen i september 2009 och kompletteras med ett antal fördjupningsrapporter det närmaste halvåret. Fasadmaterial på småhus och flerbostadshus redovisas i undersökningen Byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö (Betsi). De flesta småhus har träfasad (163 ± 26 miljoner kvadratmeter) och puts eller tegelfasad (41 ± 11 miljoner kvadratmeter respektive 42 ± 12 miljoner kvadratmeter) är vanligast på flerbostadshus. Även i motsvarande undersökning 1992 till 1994 Elhushållning i bebyggelsen (Elib) var trä det vanligaste fasadmaterialet, följt av tegel och puts. U-värden för ytterväggar. (U-värde är värmegenomgångskoefficient i W/m2K.) I figur 2 redovisas U-medelvärden för ytterväggar i småhus. Figuren visar att ytterväggarnas U-värden förbättrats något i den äldre bebyggelsen jämfört med de uppgifter som togs fram i Elib. Ytterväggarnas U-värde har förbättrats med ålder i småhusen fram till och med perioden 1986 till 1995. Därefter tenderar U-medelvärdet att åter öka. Ökningen ligger dock inom den statistiska felmarginalen. För att i de äldre byggnaderna uppnå ett lika lågt U-värde som i de yngre krävs en tilläggsisolering motsvarande 170 mm mineralull. I figur 3 redovisas U-medelvärden för ytterväggar i flerbostadshus. Figuren vi-

Artikelförfattare är Nikolaj Tolstoy, Sara Giselsson, Madeleine Hjortsberg, Bertil Jönsson, Hans-Olof Karlsson Hjorth, Björn Mattsson och Olle Åberg, Boverket, Karlskrona.

Boverket har på regeringens uppdrag inventerat det svenska byggbeståndet.

FOTO: STIG DAHLIN

Byggnaders energianvändning, teknisk status och innemiljö

Figur 1: Fasadmaterial på småhus och flerbostadshus, miljoner kvadratmeter.

Figur 2: U-medelvärde i ytterväggar för småhus, en jämförelse mellan Betsi och Elib. Bygg & teknik 8/09

Figur 3: U-medelvärde i ytterväggar för flerbostadshus, en jämförelse med Elib.

Figur 4: U-medelvärde hos fönster i småhus och flerbostadshus.

sar att ytterväggarnas U-värden förbättrats något i den äldre bebyggelsen jämfört med de uppgifter som togs fram i Elib. Felmarginalen är dock förhållandevis stor. Ytterväggarnas U-värde har förbättrats i flerbostadshusen fram till och med perioden 1976 till 1985. Därefter ökar Umedelvärdet åter. Ökningen ligger dock inom felmarginalen, och för den sista perioden har U-värdet åter sjunkit. För att i de äldre byggnaderna uppnå ett lika lågt U-värden som i de yngre behövs en tillläggsisolering motsvarande 190 mm mineralull. I lokalerna är ytterväggarnas U-medelvärde i hela beståndet i undersökningen 0,41 W/m² °C. I småhusen är motsvarande värde 0,31 och i flerbostadshusen 0,41 W/m² °C. U-värden för fönster. I Betsi har uppgifter om fönstrens U-värden tagits fram. I Elib redovisas i stället antal glas i fönstren. Av den anledningen görs ingen jämförelse i denna rapport. Av diagrammet i figur 4 framgår att U-medelvärdet för fönstren sjunker något i ålderskategorierna ju yngre dessa är. Förändringen är dock måttlig. Att skillnaden mellan olika ålderskategorier inte är större beror förmodligen på att fönster i det äldre beståndet tjänat ut och bytts mot nyare med förhållandevis låga U-värden. Att fönstren i det yngsta beståndet inte har lägre U-värden är dock förvånande. En anledning kan vara att det varit svårt att bedöma om ett fönster har lågemissionsskikt på ett eller fler glas eller inte. Om alla fönster i byggnadsbeståndet byttes ut mot moderna energieffektiva fönster, skulle Umedelvärdet kunna minskas till mindre än hälften jämfört med genomsnittet för fönstren i dagens bestånd. I lokaler är Umedelvärdet för hela populationen knappt 2,3 W/m² °C. För småhus och flerbostadshus är genomsnittet för hela populationen drygt 2,2 respektive drygt 2,1 W/m² °C.

Skador och bristande underhåll för hundratals miljarder kronor

Boverket bedömer att ungefär 66 procent av alla byggnader i landet har någon typ av skada. Av småhusen är det cirka 70 procent som har en skada och i flerbostadshusen är det cirka 40 procent. Många skador och brister som registrerats berör inte husets hållfasthet. Flertalet av de upptäckta skadorna är fuktskador som kan påverka inomhusmiljön. Att åtgärda alla identifierade skador och tillgodose underhållsbehovet beräknas kosta mellan 230 och 330 miljarder kronor. Då är även skador i skolor och förskolor samt bulleråtgärder inräknade, figur 5. Figur 5: Kostnader för skador och brister på Sveriges bostadshus och lokaler(inklusive fuktskador och exklusive bulleråtgärder)och som behöver åtgärdas på kort sikt (ett till tre år) uppdelat på byggnadsdelar. Bygg & teknik 8/09

Putsade odränerade fasader

En beräkning är gjord för putsade odränerade, enstegstätade träregelväggar, cirka 13 000 byggnader, som framförallt uppförts de senaste tio åren. Investeringskost43

naden för att byta fasad för de 35 procent av husen (småhus och flerbostadshus) som har uppmätta höga fuktnivåer (fuktnivå över 20 procent) beräknas till cirka 1 till 2,5 miljarder kronor. Det är de boende, byggföretagen och försäkringsbolagen som drabbas av åtgärdskostnader vid fasadbyte. Andra fukt och mögelproblem som finns i stor utsträckning, i kryprum, källare och platta på mark med ovanliggande isolering och skador i våtrum, är även redovisade i Betsi-rapporten.

Brister i skolor och förskolor

Åtgärder av alla observerade brister i skolor och förskolor skattas till 4,5 ± 1,3 miljarder kronor. Det avser åtgärder inom en femårsperiod.

Radon över gränsvärdet 200 Bq/m³ i 325 000 bostäder

Resultatet av mätningarna i flerbostadshus visar att cirka 75 000 lägenheter har förhöjd radonhalt, över 200 Bq/m³ luft, vilket motsvarar cirka 15 000 byggnader. Stenbaserade byggnadsmaterial kan avge radon, vanligen i mycket små mängder. Alunskifferbaserad gasbetong, så kallad blå lättbetong, är dock ett material som har visats ge upphov till förhöjda radonhalter i inomhusluften. Det användes som byggmaterial under åren 1929 till 1975. Besiktningspersonal har bedömt att blå lättbetong förekommer i cirka 30 000 flerbostadshus. I småhus har förhöjda radongashalter uppmätts i motsvarande cirka 250 000 byggnader. Besiktningspersonal har bedömt att blå lättbetong förekommer i cirka 125 000 småhus. I lokaler mättes inte radonhalten. Arbetsmiljöverkets krav är 400 Bq/m³ luft.

Strålskyddsmyndigheten vill att gränsvärdet sänks

För rökare är risken att få lungcancer tjugofem gånger högre än för icke rökare, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). De flesta lungcancerfallen uppträder hos rökare. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bedömer att radon i bostäder orsakar 500 lungcancerfall per år i Sverige och även här är flertalet rökare. Helst bör radonhalten sänkas till under 100 Bq/m³, skriver SSM. Då tillkommer enligt resultat i Betsi 400 000 småhus och 250 000 lägenheter i flerbostadshus, det vill säga totalt 650 000 småhus och 325 000 lägenheter har över 100 Bq/m³.

Boende i 50 000 flerbostadshus störs av buller

I Betsi har bullersituationen kartlagts i bebyggelsen genom besiktningar, men även genom enkäter till de boende i småhus och flerbostadshus. Resultaten av dessa enkäter visar att i flerbostadshus besväras upp till 25 procent av de boende av enskilda störningskällor. I småhus ser störningsbilden annorlunda ut med betyd44

ligt mindre antal störda. Bland boende i flerbostadshus finns samband mellan att känna sig störd av buller och att ofta känna sig trött eller ha huvudvärk. Mängden åtgärder som behövs för att komma tillrätta med problemen kan bedömas översiktligt med hjälp av det tillgängliga underlaget från Betsi. Behovet bedöms motsvara drygt 50 000 flerbostadshus i växlande omfattning beroende på vilken konstruktion som är aktuell. Uppskattningsvis uppgår de totala direkta kostnaderna för åtgärder i dessa byggnader till mellan 25 och 50 miljarder kronor.

Uppdragets genomförande

Urvalet har skett i samarbete mellan Boverket och Statistiska centralbyrån (SCB). Urvalet har skett i flera steg. Först delades landets 290 kommuner in i sju kommungrupper varifrån totalt 30 kommuner valdes. Därefter har tretton urvalsgrupper i Fastighetstaxeringsregistret valts, småhus och flerbostadshus i respektive fem åldersklasser och tre olika lokaltyper; kontor (inklusive butiker, hotell och restauranger), vård respektive allmän byggnad (inklusive kulturbyggnad och bad-, sport- och idrottsanläggning). Skolor och förskolor har besiktigats och rapporterats 2006 tillsammans med Energimyndigheten. Sekretess. För att inte Boverket ska lämna ut uppgifter om enskilda byggnader i undersökningen, tog regeringen 2007 ett sekretessbeslut för undersökningen. Detta var nödvändigt för att SCB skulle kunna lämna ut uppgifter till Boverket. Dock överlämnades från SCB till Boverket endast uppgifter för dem som önskade delta i undersökningen. Det gjorde att det inte gick att skilja mellan övertäckning och bortfall. Bortfall blev betydligt högre denna gång jämfört med tidigare besiktningsundersökningar, exempelvis Erbol och Elib. I de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö var viljan att delta minst. Besiktningar. Cirka 1 800 besiktningar genomfördes i de valda byggnaderna. De 50 besiktningspersonerna genomgick en gemensam tvådagarsutbildning för att ha samma utgångspunkter inför besiktningarna. Vid besiktningarna besvarades en lång rad frågor om respektive objekt. Dessa handlade exempelvis om hur och när huset var byggt, upplåtelseform, grundläggningssätt, fasad- och takmaterial samt uppvärmningssätt. Ett antal kontrollbesiktningar har utförts för att kvalitetsbedöma besiktningsprotokoll, instruktioner och hur olika besiktningspersoner arbetat. Mätningar. En rad mätningar genomfördes i samband med besiktningarna. Dessa handlade bland annat om luftomsättning, radon, temperatur, fukt och kemiska ämnen i inomhusluften. Enkäter. En del av uppdraget genomfördes som en enkätundersökning riktad till boende i småhus och flerbostadshus.

De boende fick fylla i ett antal frågor om bostaden, dess utrustning och användning. Enkäter som ställde frågor om de boendes hälsa skickades också ut, i olika varianter till barn, ungdomar och vuxna. Enkäterna skickades dels till boende i Betsi-besiktigade hus, men också till ett ytterligare urval boende i småhus för att få fler bostäder i underlaget. Ungefär hälften av enkäterna besvarades.

Fortsatt arbete

Huvudrapporten för Betsi, Så mår våra hus, innehåller översiktliga resultat. För djupare tekniska analyser, resonemang och metodbeskrivningar hänvisas till kommande fördjupningsrapporter. Fördjupningsrapporterna kommer att inom området energi omfatta beskrivning av klimatskal, installationstekniska system och mätdata kring temperatur och luftomsättning samt underlag, metoder och modeller presenteras. I två rapporter om byggnaders tekniska status kommer en analys av skador och bristande underhåll att ingå i första rapporten medan den andra rapporten fokuserar på material och konstruktioner samt resultat från mätningar. Tre rapporter behandlar analyser och utvärderingar av miljömål för fukt och mögel, buller samt radon och ventilation. Hur de boende upplever sin innemiljö och ohälsa görs i en beskrivande rapport. Det statistiska urvalet, vilket har varit mycket komplicerat, redovisas i en egen rapport.

Användning av Betsi

Undersökningen har ökat kunskapen om hur energianvändning, teknisk status och innemiljön kan variera i svenska byggnader. Studien kan bland annat användas för att vid olika författningsförslag vara ett underlag för konsekvensanalyser. Datamaterialet kan även komma till nytta vid fördjupningsstudier, som kan initieras av andra än Boverket såsom högskoleforskare. ■

Referenser

Så mår våra hus (Betsi huvudrapport) Boverket, 2009. Tolstoy, Nikolaj, 1993, Bostadsbeståndets tekniska egenskaper, Forskningsrapport TN:29, Statens institut för byggnadsforskning. Tolstoy, Nikolaj, 2007, Betsi ska ge besked om byggnaders tekniska egenskaper, Bygg & teknik nr 8, 2007. Uppdrag till Boverket beträffande byggnaders tekniska utformning, m. m. 2006-12-21 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet M2006/5756/Bo. Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010! Bygg & teknik 8/09

Rätt ljudisolering hos fasader Våra städer växer… och låter. Av samhällsplaneringsskäl planläggs och byggs nya bostäder, kontor, skolor med mera ofta vid befintlig infrastruktur som trafikleder och järnvägar, det vill säga där bullret är som värst. Samtidigt visar ett flertal hälsoundersökningar hur viktigt det är med låga ljudnivåer både inom- och utomhus. För att folk ska kunna bo på dessa platser utan att fara illa håller bullerfrågan på att bli alltmer högprioriterad av byggbolagen och deras kunder. Den akustiska projekteringen går bland annat ut på att se till att byggnaden släpper igenom så lite oljud att livskvaliteten inomhus inte försämras. I bullerutsatta lägen ställs förstås höga krav på fasadens ljudisolering. Akustiskt sett brukar fönster och fasadglaspartier vara de svaga länkarna och ljudkraven hos dem kan bli förknippade med höga kostnader. I bild 2 visas exempel på kvadratmeterpris för fasadglaspartier som funktion av ljudisoleringen Rw. Av kostnadsskäl erfordras därför en noggrann dimensionering av fönsterisolering vid höga utomhusnivåer. Dimensioneringen av fönstrens ljudisolering försvåras dock av följande faktorer: ● Utomhusnivåerna varierar mellan olika fasader och även mellan våningarna (se bild 3 på nästa sida) ● Olika rumstyper (exempelvis kök, badrum och sovrum) har olika ljudkrav ● För vissa lägenheter blir de maximala ljudnivåerna från lastbilar och bussar dimensionerande medan ljudisoleringen för andra lägenheter bestäms av ekvivalenta ljudnivåer

Artikelförfattare är Olivier Fégeant, tekn dr, och Andreas Novak, tekn dr, enhetschef, Ramböll Sverige AB, Akustik. Bygg & teknik 8/09

Bild 1: Den kraftigt trafikerande Centralbron i Stockholm med vägtrafik, fjärrtåg och intilliggande tunnelbanebro, vilket är några av de ljudkällor som kan finnas i bostäders närhet.

Olika rumsgeometrier och fönsterstorlekar (se bild 4 på nästa sida) leder till olika ljudkrav för fasaden ● Fasader i vissa rum kan innehålla både fönster och balkongdörrar som kan komma att behöva upphandlas med olika ljudkrav beroende på marknadens utbud ● Rum i hörnlägenheter har fasader som vetter åt två håll med olika utomhusnivåer. ●

Trots att alla ovan nämnda faktorer påverkar det slutliga ljudkravet brukar dimensioneringen, av kostnadsskäl, begränsas till ett par beräkningspunkter och ett par typlägenheter. På grund av denna begränsning är det brukligt att ta till en viss säkerhetsmarginal ifall det värsta fallet (det vill säga det mest utsatta rummet tillsammans med den ogynnsammaste plan-

Bild 2: Samband mellan kvadratmeterpris hos fasadglaspartier och ljudreduktion. 45

Bild 3: Beräknade dygnsekvivalenta ljudnivåer vid fasad, varierande mellan 55 och 70 dB(A). Ombyggnad av Kv Väduren 16, Micasa Fastigheter (Cedervall Arkitekter AB).

Fasader måste inte bara dimensioneras för att minska trafikbuller från väg, järnväg och flyg utan för alla typer av yttre ljudstörningar som kan förekomma: Närheten till skolgårdar, nöjesparker, industrier, uteserveringar och så vidare är skäl till att förstärka ljudisoleringen hos fasaden. Även samtal från personer som går på trottoaren eller på en loftgång kan utgöra en störningsrisk. Vad som är tillåtna nivåer av buller inomhus regleras av Boverket. Byggnormen tillämpas på bostäder, kontor, skolor och sjukhus med mera och avser de två storheterna, ekvivalent respektive maximal ljudnivå: ● Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. För trafikbuller är tiden ett årsmedeldygn. ● Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår när ett fordon passerar.

Bild 4: Planlösning och rumsgeometri. Ombyggnad av Kv Väduren 16, Micasa Fastigheter (Cedervall Arkitekter AB). lösningen och fönsterstorleken) har förbisetts. Detta översiktliga beräkningssätt innebär att ett flertal fönster överdimensioneras. I slutändan leder det till alltför dyra fönster i projektet, utan att man vet vilken marginal man har i beräkningen. För att undvika dessa kostsamma fallgropar har vi på Ramböll utvecklat ett beräkningsprogram. Programmet underlättar dimensioneringen av fasadens olika delar, främst fönster och fönsterdörrar. Idén är att koppla programmet SoundPlan som beräknar utomhusbuller från bland annat vägtrafik, ett Cad-program för att hämta rums- och fasadgeometri samt ett program för beräkningen av fönsterkraven. Resultaten sammanställs på ett överskådligt sätt på en plan- eller fasadritning. Med detta underlag kan man i projektet 46

sedan diskutera hur många fönstertyper som ska användas för att kostnaderna ska kunna minimeras samtidigt som man säkerställer att uppställda krav uppfylls. Beräkningsprogrammet medför att arbetet görs på ett systematiskt sätt och att ändringar är lätta att genomföra. I ett flertal projekt har vi på ett snabbt och effektivt sätt kunnat se exempelvis vad en skärpning av inomhuskravet från ljudklass C (kravet i Boverkets byggregler) till ljudklass B eller en ändring av vägbeläggning till tyst asfalt innebär för fasadens ljudisolering. Under projekteringsfasen kan även olika ytterväggkonstruktioner eller effekten av lokala bullerskärmar enkelt utredas samtidigt som risken för fel - när stora mängder data ska hanteras – minimeras.

Med rätt utformning av byggnaderna och rätt placering på tomten kan fasadernas bullerexponering minimeras och boendemiljön förbättras väsentligt. När det gäller planläggning av nya bostäder accepterar Boverket i undantagsfall ljudnivåer över 65 dB(A) på den bullriga sidan och 55 dB(A) på den ljuddämpade sidan. I dessa fall talas om kompensationsåtgärder som till exempel att skärpa inomhuskraven till att uppfylla ljudklass B eller till och med A enligt svensk standard SS 25267. Detta är ett mycket hårt krav som innebär en ljudisolering hos fasaden på mer än 40 dB, och ljudkraven på byggdelarna i fasaden blir följaktligen mycket höga. Ljudnivån inomhus, från yttre störningar, bestäms av ljudisoleringsegenskaBygg & teknik 8/09

per hos fasaddelarna, deras storlek, rummets geometri, rummet akustiska egenskaper och förstås utomhusnivån. Även bullrets frekvenssammansättning utomhus är av betydelse då byggdelar oftast har sämre förmåga att isolera mot låg- än högfrekvent buller. Därför skiljer sig ljudisoleringsförmågan mot trafikbuller hos fasaddelar, som exempelvis yttervägg och fönster, från deras vägda reduktionstal Rw. En korrektion bör tillämpas för att kunna räkna ut vad ett fasadelement ger för skydd mot en viss typ av utomhusbuller och korrektionen benämns ”anpassningsterm”. Anpassningstermen är därmed specifik för en byggdel och en viss typ av utomhusbuller. De oftast använda anpassningstermerna kallas för Ctr och C och kan tillämpas i samband med vissa typer av utomhusbuller enligt tabell 1. Dessa termer brukar anges tillsammans med Rwvärdet av fönstertillverkare i den tekniska specifikationen. För vanliga fönster i klass Rw 40 dB är anpassningstermen Ctr i storleksordningen -6 dB. Detta innebär att skillnaden mellan Rw + Ctr och Rw är i storleksordningen 6 dB, vilket visar hur stort fel som kan göras om man inte håller reda på hur kravet är angivet. Ofta är ytterväggars ljudisolering bättre än fönstrens, fönsterdörrarnas och uteluftsdonens. Detta gäller speciellt i de fall en tung yttervägg används. Det är inte

Tabell 1: Val av lämplig anpassningsterm. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anpassningsterm C Ctr ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av ljud - landsvägstrafik > 80 km/tim - gatutrafik, ca 10 procent tunga fordon - järnvägstrafik, normal och hög hastighet - järnvägstrafik, låga - industrier som avger mellanhastigheter och högfrekvent buller - propellerflyg - höga röster och skrik i inner- jetflyg på långt avstånd - industrier som avger lågstadsmiljö, lekplatser etc och mellanfrekvent buller - diskomusik

nödvändigt att fasadens alla ingående delar har samma ljudisolering. Upp till en viss gräns kan man kompensera exempelvis för ett fönster med lägre ljudisolering med en vägg med högre ljudisolering. Detta görs ofta av ekonomiska skäl. I andra fall kanske marknadens bästa standardfönster inte räcker till. I stället för att specialbeställa fönster kan man då välja en yttervägg som med marginal klarar det uppställda kravet, för att på så sätt kompensera för det sämre fönstret. Detta tillvägagångssätt måste ofta tas till då man planerat använda sig av fönsterdörrar vars ljudisolering inte håller lika hög klass som den hos fönster. På bild 5 på nästa sida visas vilka ljudkrav som ställs på fönster och balkongdörrar vid en viss rådande utomhusnivå. Som framgår ökar

ljudisoleringskravet hos fönster med andelen fönsterarea i fasaden. Balkongdörrar har lägre ljudisolering än fönster, i synnerhet utåtgående dörrar. Om en balkongdörr planeras i fasaden innebära det att krav på fönster bör höjas ytterligare för att kompensera för balkongdörrens lägre ljudisolering. Man kan dock bara kompensera upp till en viss gräns. Vid allt för hög utomhusnivå och låg ljudisolering hos dörren kan det hända att detta inte går, oavsett hur högt krav som ställs på fönster och vägg. En fasad består av yttervägg, fönster och eventuella uteluftsdon. Ytterväggar kan utgöras av lätta utfackningsväggar eller tunga väggar. För bostäder bör helst tunga fasader användas vid vägtrafikbuller över 62 till 63 dB(A) när målsättning

Nya Plastdetaljer? Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 8/09

Bild 5: Exempel på hur ljudkrav för fönster och dörr Rw + Ctr (i rött) varierar beroende på fasadkonstruktion – utomhusnivå är 65 dB(A) och målsättning inomhus är 30 dB(A).

inomhus är ljudklass B eller högre. Utfackningsväggar kan dock vid behov byggas med hög ljudisolering med till exempel dubbel regelstomme, vilket innebär helt eller delvis platsbyggda väggar. Uteluftsdon måste ofta väljas i ljuddämpat utförande. Deras förmåga att reducera ljudet anges på olika sätt beroende på tillverkare, men enligt standarden beträffande små byggnadsdelar ska den anges som Dn,e,w. Tumregeln vid val av don är att Dn,e,w-värdet bör ligga minst 12 till 13 dB högre än Rw-värdet hos fönster.

Bild 6: Spalten mellan yttre och inre glas i en dubbelskalsfasad.

Bild 7: Öppningen i nederkant släpper in luften, och ljudet, i dubbelskalsfasaden.

Beträffande fönster har ett vanligt tvåglasfönster med kopplade bågar och en bra tätningslist en ljudisolering på Rw + Ctr = 25 dB. Ett normalt 2+1-fönster uppfyller normalt en ljudisolering på Rw + Ctr > 30 dB. Detta är ett fönster med en isolerruta i den inre bågen och ett enkelglas i den yttre bågen. Genom att öka glasavstånden, öka glastjockleken eller använda ljudlaminerade glas kan ljudisoleringen ökas. De bästa normala 2+1-fönstren som finns på marknaden har en ljudisolering på i storleksordningen Rw + Ctr = 44 dB. När det gäller balkongdörrar har ofta utåtgående dörrar sämre ljudisolering än inåtgående dörrar och de bästa utåtgående balkongdörrarna har en ljudisolering på i storleksordningen Rw + Ctr = 36 dB. För att öka ljudisoleringen utöver ovanstående kan man exempelvis använda fönster där den yttre och inre bågen är separerade. En variant på detta är en dubbelskalsfasad som ibland används för kontorshus. I detta fall används ett normalt fönster in mot rummet. På ett relativt stort avstånd placeras ett enkelglas. Spaltens djup bestäms ofta av hur stort utrymme som behövs för att man ska kunna gå i spalten och putsa fönstren, se bild 6. Med en sådan konstruktion kan man öka ljudisoleringen med i storleksordningen 10 dB i jämförelse med det inre fönstret. En känslig del i denna typ av konstruktion är att spalten ofta behöver luftas för att inte lufttemperaturen i spalten ska bli för hög. När luft släpps in genom ett galler nedtill släpps även ljudet in, se bild 7. Detta minskar den ljudisolerande effekten av det yttre glaset. För att minimera denna effekt kan man anordna en ljuddämpande lösning för att släppa in luften. I extremfall måste luftinsläppet täppas till med luckor som endast öppnas vid speciella tillfällen då ljudstörningar lättare kan tillåtas exempelvis före och efter arbetsdagen eller under lunchtid. När ljudkraven för exempelvis fönstren ska anges i förfrågningsunderlaget måste man vara noga med att hålla reda på hur ljudisoleringen anges. Som nämns ovan kan man bland annat ange kravet som Rw + C eller Rw + Ctr. Ibland ser man att kravet sätts som enbart Rw. Förutom dessa tre beteckningar kan ett ’-tecken användas på reduktionstalet Rw. Kravet blir då R’w, R’w + C eller R’w + Ctr. Detta ’-tecken betecknar att det är fältvärden

som avses i motsats till de laboratorievärden som anges ovan. Skillnaden mellan laboratorievärden och fältvärden beror på montagetoleranser och arbetsutförande. Schablonmässigt förutsätts ofta att fältvärdet är 3 dB lägre än laboratorievärdet. Ett flertal undersökningar har bevisat betydelsen av en tyst eller ljuddämpad sida som en viktig faktor för en trivsam boendemiljö. Den främsta anledningen är förstås möjligheten att kunna vädra eller sova med öppet fönster utan ljudstörningar från trafiken. Ett standardfönster på glänt ger en ljudnivåskillnad mellan ute och inne på cirka 10 dB(A), det vill säga om ljudnivån utomhus är 65 dB(A) blir ljudnivån i sovrummet cirka 55 dB(A). Ett sätt att erhålla en bättre ljudmiljö inomhus vid vädring är att ta till speciella fönsterlösningar som dämpar ljudet, även i vädringsöppet läge. Med dessa lösningar kan avsevärt högre skillnader mellan ute och inne än 10 dB(A) uppnås.

Bild 8: Ljuddämpande fönster trots att det är vädringsöppet. Ett exempel är ”ryska fönster”, se bild 8. Anledningen till namnet är att de användes i Vinterpalatset i Sankt Petersburg som byggdes under 1700-talet. Ljudsänkningen kan i detta fall vara så hög som 20 till 25 dB(A). ■ Bygg & teknik 8/09

Fönsterbyte och ergonomi – hur inverkar de nya arbetsmiljöreglerna Arbetsmiljöverket får telefonsamtal från företag, byggnadsarbetare och skyddsombud som beskriver hur det lyfts och bärs mycket stora och tunga fönster vid renoveringar av äldre fastigheter, men också vid montage i nyproduktion. De som ringer efterfrågar Arbetsmiljöverkets uppfattning om arbetssättet och varför vi inte sätter stopp för detta. Med denna artikel vill vi informera om ergonomiska risker vid fönstermontage och om vilka som har ansvar att förhindra uppkomsten av riskerna och vi vill också hänvisa till de nya reglerna i verkets föreskrift om byggnads- och anläggningsarbete. Den här artikeln får ses som en uppmaning till alla er som berörs i byggprocessen att ta ert ansvar att få bort onödiga lyft och bärande i bla trappor när det gäller montage av fönster. Arbetsmiljöverket har inget emot stora fönster. Vi är måna om att alla arbetsplatser ska ha bra tillgång till dagsljus, men att det samtidigt ska vara så åtkomligt och finnas utrustning så att fönsterputsaren och glasmästaren kan sköta sitt arbete på ett bra sätt i framtida bruksskede. Det här påtalade arkitekten Gudrun Linn redan 1997 i sin bok ”Fastigheten som arbetsmiljö”, där hon beskriver en mängd olika faktorer som beställaren (byggherren) och arkitekten bör ha i åtanke vid nyproduk-

Artikelförfattare är Viveca Wiberg och Gilbert Önsten, Arbetsmiljöverket, Avdelningen för regelarbete och expertstöd, Solna. Bygg & teknik 8/09

tion, men också i det fortsatta drift- och underhållsskedet. Fönstertillverkarna uppfyller kundernas efterfrågan av dagsljus, det finns inga begränsningar i mått eller form, allt är möjligt! Beställaren av fönster har stora möjligheter att få sina önskemål och krav tillgodosedda då det gäller bra kvalité som att fönstren ska ha bra brandmotstånd, ha andra termiska egenskaper för att vara energisnåla till överkomliga kostnader. De problem som Arbetsmiljöverket ser med stora och tunga fönster finns inte reglerat i några standarder eller i byggproduktdirektiv. Det finns inga regler som säger att fönster inte får väga hur mycket eller vara hur stora som helst. Oftast talar tillverkarnas anvisningar endast om hur de ska levereras så att inga transportskador sker på glaset eller hur de ska lagras på byggplatsen för att inte skadas av väder och vind. I instruktionerna om montering av fönstren återfinns utförliga beskrivningar över hur man monterar karmen och det förutsätts då att fönstret redan är inne på plats för att fästas i karmen. I anvisningarna kan man också oftast läsa om vilka rengöringsmedel och verktyg som ska undvikas vid fönsterputsning. Arbetsmiljöverket kan således konstatera

Fönsterbyte kan innebära ergonomiska risker.

att det överlag saknas i anvisningar för hur stora och tunga fönster lämpligast förflyttas från mottagningsplatsen på bygget till monteringsplatsen på ett belastningsergonomiskt säkert sätt. Att inte ha med detta när det gäller vikter på material och förpackningar som kan orsaka

Anvisningar saknas överlag för hur stora och tunga fönster lämpligast förflyttas från mottagningsplatsen på bygget till ibland trånga monteringsplatser.

hälsofarliga och onödigt tröttande fysiska belastningar på byggnadsarbetaren innebär att man inte följer de regler som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi och om manuell hantering.

De nya arbetsmiljöreglerna i korthet

Den 1 januari 2009 infördes nya regler i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det handlar om ändringar i ansvarssystemet vid byggprojekt. Det gäller särskilt skedet då projektet förbereds, då byggherrens ansvar utökas. Numera ska byggherren vid allt projektförberedande arbete ta hänsyn till arbetsmiljön både under byggskedet och under brukandet av byggnaden eller anläggningen. Dessutom ska en särskild byggarbetsmiljösamordnare utses att samordna arbetet med arbetsmiljöfrågorna under projektets förberedelseskede. När det gäller utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet har samordningsuppgifterna utökats att även omfatta en viss kontroll av hur de övriga företagen på bygget sköter arbetsmiljöfrågorna.

Vad innebär det här i planeringen och projekteringen?

Byggherren (fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningens styrelse) ska under planeringen och projekteringen av fönsterbyte se till att arbetsmiljöaspekter uppmärksammas såväl när det gäller byggskedet (renoveringen) som hur det framtida drift- och underhållet (fönsterputsning och glasbyte) av byggnadens fönster ska ske. Även de medverkande projektörerna har inom ramen för sina uppdrag detta ansvar. Innan planeringen av renoveringen har startat ska byggherren utse dels en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P). Dessutom ska en byggarbetsmiljösamordnare för själva utförandet (Bas-U) av fönsterbytet utses innan själva arbetet startar. Var och en av byggarbetsmiljösamordnarna har ett eget juridiskt ansvar för de uppgifter som arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljö-

Fönstermontage innebär ofta, som i detta fall, tunga lyft över axelhöjd.

verkets föreskrifter lägger på dem. Byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering (Bas-P) ska samordna tillämpningen av arbetsmiljöreglerna under byggprojektets förberedelseskede. Det behöver vara någon med erfarenhet från projektering eller projektledning som följer projektet från början. De ställs särskilda kompetenskrav på denne. Det ingår i arbetsuppgifterna att upprätta bland annat arbetsmiljöplan och riskbedömning. Vid fönstermontage medverkar Bas-P och kan till exempel ge byggherren (fastighetsägaren) råd på hur de gamla fönstren kan rivas ut, sorteras och fraktas bort som miljöavfall. Han bör se till att leveranserna av fönster kan ske in i bostadsområdet, så nära fastigheten som möjligt, och att det går att ta in dem i byggnadens lägenheter på lämpligaste sätt så att olycksfall och belastningsskador förebyggs hos byggnadsarbetarna. Bas-P är med sin erfarenhet till stor hjälp att undersöka alternativ för hur skrymmande och tungt material kan hanteras utan att det ska bäras av en eller flera personer i trappor flera våningar upp. Kan det till exempel ske via byggnadens

balkonger eller fönster i trapphus? Bas-P gör en riskbedömning och anger om man bedömt att det behöver användas en lyftanordning för materialtransporterna till de olika våningsplanen. Om det finns hiss så kan det visa sig att den inte är tillräckligt stor för säkra materialtransporter av skrymmande gods, utan strider mot reglerna. Det finns många hissar i miljonprogrammets byggnader som inte är tillräckligt stora för att frakta skrymmande material och risken är då stor att någon person kan komma i kläm mellan godset och hissens vägg om den inte är försedd med skyddsanordningar som utlöses vid felaktig lastning. Att organisatoriskt lösa problemet genom att låta två personer dela på lyft- och bärande av bördan eller att anlita en flyttfirma är inte en lämplig lösning vid renoveringar. Det minskar inte den totala belastningen på individen tillräckligt mycket för att komma ner i godtagbara lyftvikter när det gäller fönstermontage. Att flytta över belastningen till någon annan (till exempel flyttfirmornas personal) istället för byggnadsarbetarna löser inte heller problemet.

Vad innebär detta för projektförberedelserna vid ett projekt där fönsterbyten görs?

Det här innebär att det finns ett tydligt ansvar för byggherren, byggarbetsmiljösamordnare under planering och projektering och projektörerna att under projektets förberedelseskede planera och projektera så att arbetet kan utföras i en acceptabel arbetsmiljö. Detta innebär bland annat att det ska gå att få fönster på plats utan manuell hantering av orimligt tunga fönster. Med andra ord måste det gå att hantera sådana fönster med lyftanordningar till dess att de sitter på plats i byggnaden. Om man måste räkna med manuell hantering av fönstren behöver man istället se till att de eller de delar av dem som ska hanteras inte är större och tyngre än att de går att hantera manuellt utan risk för belastningsskador hos dem

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Det finns bara en regel. 50nivell 185x32

www.nivellsystem.se 08-11-04 16.55.22 Bygg & teknik 8/09

som monterar dem. Det är inte nödvändigt att på detta stadium föreskriva hur fönstren ska hanteras, men det behöver vara kontrollerat att det finns en fungerande metod för detta och det kan vara lämpligt att i bygghandlingarna ange hur detta är tänkt. Byggarbetsmiljösamordnaren för utförandefasen (Bas-U) har dels kvar de uppgifter som en samordningsansvarig enligt de gamla reglerna hade, men ska också ha något slags kontrollsystem som innebär en viss kontroll av att de olika företagen på bygget sköter arbetsmiljöfrågorna, liksom att de följer arbetsmiljöplanen. En viktig nyhet är också att byggherren (till exempel fastighetsägaren) nu har möjlighet att överlåta hela sitt arbetsmiljöansvar för planering och projektering och utförande, till en så kallad självständig uppdragstagare om man inte anser sig ha tillräcklig erfarenhet av att leda ett renoveringsarbete. Det innebär att någon annan istället för byggherren styr över byggprojektet, till exempel en general- eller totalentreprenör. Byggherren kan också välja att endast överlåta själva utförandefasen till uppdragstagaren. Det går dock inte att överlåta ansvaret vid en delad entreprenad. Men det påpekas särskilt i lagen att utseende av samordnare inte befriar byggherren från ansvar, vilket innebär att denne har kvar ett ”back up-

ansvar” för det som byggarbetsmiljösamordnarna har att sköta. Vid konsumententreprenader, det vill säga när byggherren är en privatperson som låter en total- eller generalentreprenör bygga eller reparera privatpersonens bostad, går byggherreansvaret automatiskt över på entreprenören, utan att det särskilt behöver avtalas om detta.

Vad innebär det under utförandet av arbetet?

Byggarbetsmiljösamordnaren (Bas-U) under utförandet av arbetet, behöver som nämnts ovan ha en viss uppsikt över arbetet. Det kan till exempel innebära att man måste ta upp frågan om hantering av fönstren med en underentreprenör om detta sker med en ur ergonomisynpunkt misslyckad metod. Entreprenören har egentligen redan genom sitt arbetsgivaransvar skyldighet att riskbedöma och se till att hanteringen sker på ett ergonomiskt lämpligt sätt, men de nya reglerna ger extra eftertryck åt att detta sker då det nu finns ytterligare en aktör med ansvar för det här, det vill säga byggarbetsmiljösamordnaren. Reglerna som gäller arbetsgivarens omfattande ansvar för den egna personalens arbetsmiljö ute på byggena finns oförändrat kvar. Arbetsgivaren (den enskilde entreprenören) får genom byggherrens arbetsmiljöplan och riskbedömning ett bra under-

lag för att själv utforma sin riskbedömning Det skulle till exempel kunna framkomma att renoveringstiden är för knappt tilltagen och att det räknats med att flera entreprenörer samtidigt måste dela på arbetsutrymme, eller att de boende enligt överenskommelse med fastighetsägaren inte skulle behöva flytta ut ur lägenheterna. Detta kan innebära för byggnadsarbetarna att de inte får tillräckligt med svängrum för att arbeta med bra arbetsteknik och använda arbetsutrustning och hjälpmedel på bästa sätt. Arbetsgivaren är skyldig att se till att vidta åtgärder så att arbetstagarna kan utföra arbetet (fönsterbytet) på ett bra sätt ur arbetsmiljösynpunkt för att minska belastningen vid ansträngande arbete, vilket fönsterbyte faktiskt är. Ibland kan det vara nödvändigt att arbetsgivaren diskuterar med den som bestämt förutsättningarna för deras arbete för att få till stånd en förändring som möjliggör detta. Slutligen några frågor som Arbetsmiljöverket ställer sig, ● Vad får arkitekterna, tekniker och ingenjörer med sig i utbildningen när det gäller ergonomi? ● Har den tekniska utvecklingen avstannat eftersom vi inte ser några nya praktiska lyfthjälpmedel på marknaden när det gäller fönstermontage? ● Uppmuntrar vi i Sverige till innovation inom det byggtekniska området? ■

HÖJ- OCH SÄNKBAR BALKONGINGLASNING * * * * * *

Y N

tillverkas i aluminium och glas med frostat glas för insynsskydd enkelt att ställa in önskad höjd inga störande stolpar i nedfällt läge räcke och inglasning i ett komplettera med fast överljus för helinglasning

! T HE

Svalson AB · Box 584 - 943 28 Öjebyn · Tel: 0911-667 25 www.svalson.com · sales@svalson.com

Bygg & teknik 8/09

Montage av fönster i kvarteret Blå Jungfrun – platsgjutna flerbostadshus med passivhusteknik Kvarteret Blå Jungfrun ligger i Hökarängen i södra Stockholm består av fyra flerbostadshus som uppförs i form av hyresrätter av Svenska Bostäder. Detta blir blir de första passivhusen med hyresrätter i Sverige. Hur fönster kan monteras i dessa hus med platsgjuten stomme behandlar ett exjobb på Avdelningen för Byggnadsteknik på Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Svenska Bostäders fyra lamellhus i kvarteret Blå Jungfrun har totalt 97 lägenheter om två till fem rum och kök i storlek mellan 53 och 111 kvadratmeter. Markarbeten påbörjades i oktober 2008 och inflyttning sker 2010. Skanska står som totalentreprenör med Reflex Arkitekter som arkitekt. Under projekteringsarbetet visade beräkningar att husen skulle kunna uppnå passivhusstandard med måttliga modifikationer jämfört med konventionellt utformade bostadshus. Svenska Bostäder bestämde sig då för att bygga med passivhusteknik.

Syfte

klimatzon söder. Luftläckage genom klimatskalet får vara maximalt 0,3 l/s m2 vid plusminus 50 Pa, enligt SS-EN 13829. Fönster ska ha ett verifierat U-värde på maximalt 0,9 W/(m2K) och i genomsnitt ska U-värde för fönster och glaspartier ej överstiga 0,9 W/(m2K).

Stomme och ytterväggar

Passivhuset ska vara lufttätt. Blå Jungfrun byggs med en VST-stomme som är platsgjuten, vilket ger goda förutsättningar för täthet. VST står för tyska VerbundSchalungsTechnik, eller Composite Formwork Technique, som är ett patenterat system för formgjutning av betong, figur 1. Systemet levereras som prefabricerade (kvarsittande) formar utgörs av cementbundna

Vi undersöker här hur fönster bör fästas i fasaden med avseende på fuktsäkerheten och monterbarhet med mera. Krav för passivhus i Sverige. För att klassas som ett passivhus krävs att byggnaden, uppfyller ett antal av krav framtagna genom Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus. Kraven är anpassade till Figur 1: VST-systemet. svenska förhållanden efter den tyska motsvarigheten och säger bland annat att: Maximal avgiven effekt för direkt träfiberskivor, så kallade Cetris-skivor, uppvärmning för hela byggnaden ska som är färdigarmerade med vinkeljärn uppgå till maximalt 10 W/m2 i klimatzon och förbindelsestag. Cetris-skivans tolesöder, där Blå Jungfrun finns. Mängden ranser är omkring 1 mm vid leverans från köpt energi för hela byggnadens energi- fabriken, som finns i Slovakien. Detta användning, (exklusive hushållsel) det system har fördelar som enkel och snabb vill säga energi för uppvärmning, varm- produktion till konkurrenskraftig kostnad. vatten, driftsel etcetera som inkluderar Stommen blir dock tyngre än vanliga alenergitillförsel från fjärrvärme och bio- ternativa lösningar. I Österrike har det panna och ska understiga 45 kWh/m2 i byggts över 600 projekt med VST-systemet och i Sverige omkring 400 till 500 lägenheter. Artikelförfattare är Julia Lövgren, Passivhus har tjockare ytterväggar än Sara Mattsson och Folke Björk, vad som annars är vanligt. För Blå JungAvdelningen för Byggnadsteknik, frun kommer isoleringen att vara 250 mm Kungliga Tekniska högskolan, KTH, tjock. Väggarnas totala tjocklek blir 450 Stockholm. mm eftersom VST-stommen är 200 mm 52

tjock. Med isolering av denna tjocklek finns en risk att en tjock puts i det yttersta lagret tillsammans med en tung isolering ger upphov till en större dragkraft än konstruktionen tål. Fasadisoleringen utförs därför med EPS-skivor som klistras i två lager på det bärande underlaget av betong. Den undre skivan mäter 150 mm och klistras direkt på underlaget, den yttre skivan om 100 mm klistras på den undre med raka kanter och förskjutna skarvar. Eventuella otätheter fylls med fogskum för tätning av gliporna. Cellplasten har ett lambdavärde lika med 0,035 W/(mK). Fasaderna på Blå Jungfrun utförs alltså med enstegstätning, det vill säga ett tätt ytskikt som skyddar bakomliggande material från vind, fukt och nederbörd. Ytan putsas med en silikonhartsbaserad puts som har en god kulörbeständighet och vattenavvisningsförmåga. I tabell 1 sammanfattas många av Blå Jungfruns kännetecken

Infästning av fönster

Fönstrets delar är täta i sig själva, däremot kan springor och fogar släppa in fukt. Fasadsystem med puts på isolering ger en enstegstätning mot inträngning av nederbörd. Detta kräver ett fullgott utförande av putsen runt fönster, genomföringar och installationer så att vatten ej tränger in i konstruktionen. En traditionell infästning av fönster består av flera arbetsmoment och komponenter med olika funktion. Fönstren placeras vanligtvis på bärklossar, en på vardera sida, och fästs med karmskruv tre per sida, plus en ovan och en nedan för att ge extra stabilitet. Infäsning ovan och nedan görs endast i de fall då fönstrets storlek gör det nödvändigt. Karmskruv och hylsa ger stabilitet, men möjliggör också efterjustering av fönstren. Tätning utförs mellan fönsterkarm och fönstrets aluminiumbeklädnad. Anslutningarna utförs på olika sätt beroende på fasadens uppbyggnad. För tunnputsade fasader är det extra viktigt att denna tätning utförs med största noggrannhet. Fönsterbleck fungerar som regnskydd och ska medföra säker vattenavrinning från fönster och smyg. Det är viktigt att det är ett ordentligt fall på fönsterblecket. Bakfall får inte förekomma. Fönsterbleckets gavlar bör vikas upp minst 20 Bygg & teknik 8/09

Tabell 1: Sammanfattning av uppbyggnad hos Blå Jungfrun. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadsdel Beskrivning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Stomme Platsgjuten armerad betongstomme; VST Fasad Cellplast 250 mm plus tunnputs; Sto Aluminiumklädda treglas träfönster; U-värde 0,9 W/mK Fönster Energikällor Hushållsel. Mindre don för tilläggsvärmning; elanslutna Ventilation Värmeväxlare centralt; tilläggsvärmning vid behov Tappvarmvatten Fjärrvärme Solavskärmning Takutsprång samt balkonger som avskärmning på södra fasaden Kontrollsystem S-box, individuell mätning av hushållsel-, tilläggsuppvärmningsel- samt vattenförbrukning för varje lägenhet

mm, och monteras med rostfri skruv cirka 3,5 gånger 25 med ett avstånd på högst 150 mm. Vid fogning mellan karm och vägg används en tvåstegstätning. Ytterst är en regntätning som i underkant utgörs av fönsterblecket och runt fönstret i övrigt av en fogmassa med bottningslist. Innanför finns ett hålrum som är i kontakt med uteluften och fungerar som tryckutjämning. Det gör att den fukt som eventuellt kommer in bakom blecket kan rinna längs med denna utan att fukta upp värmeisolermaterialet. Isoleringen mellan karm och infästning är av löst packad mineralull. Mellan hålrummet och drevningen finns ibland ett diffusionsöppet fogband. Bakom mineralullen placeras en rund bottningslist som vindtätning. Den ska vara åtminstone 25 procent större än fogbredden för att täcka hålrummet tillräckligt. Längst in mot den varma sidan och innerväggen tätas fogen med en elastisk och diffusionstät fogmassa för att för-

hindra läckage av fuktig luft inifrån byggnaden. I vissa fall sätts en inre täcklist runt fönstret. Den sätts dit av estetiska skäl men skyddar även tätfogen.

Förslag på fönsterinfästningar

Vår studie av fönsterinfästningar innebär diskussion kring fyra alternativ som skiljer sig åt beträffande fönstrets läge i djupled i väggen samt hur fönsterkarmen är förankrad i byggnadsstommen. En utgångspunkt vid utvecklingen av förslagen har varit att helt exkludera fuktkänsligt organiskt material. Vi har placerat fönstren ganska långt ut i fasaden trots att väggen är tjockare än normalt. På så sätt ska passivhus inte skilja sig från traditionella hus i fasadens gestaltning. Samtliga förslag har en VST-stomme som är 200 mm tjock i sin helhet, där betongkärnan utgör 152 mm och cementfiberskivor 24 plus 24 mm. Förslag 1: Runt om hela fönsteröppningen monteras vinkelprofiler av plåt

Figur 2: Ritning förslag nummer 1. Bygg & teknik 8/09

med måtten är 70 gånger 70 mm och tjocklek 3 mm. Drevning och infästning utförs mellan plåt och fönsterkarm. På insidan av drevningen monteras rund bottningslist med slutna celler och innerst elastisk fogmassa. Innerkanten på fönsterkarmen sitter i liv med den yttre stomskivans innerkant. Fönstret fästs i vinkelprofilerna med karmskruv. Fönstrets läge är 204 mm från utsidan på fasaden till utsidan av den yttre glasrutan, figur 2. Förslag 2 är likt förslag 1, men vinkelprofilerna är 100 gånger100 mm. Då plåtvinklarna är större kan fönstren monteras längre ut i fasaden. Framkanten av fönsterkarmen når två centimeter utanför vinkelprofilens kant. Drevning av infästning utförs som i förslag 1. Fönstrets läge är 160 mm från utsidan på fasaden till utsidan av den yttre glasrutan. Förslag 3: Fönsterkarmarna förankras i Cetris-skivor (samma sorts skiva som i kvarsittande form) som monteras i stommen kring fönsteröppning med skruv. Skivorna sticker ut 50 mm från stommen så att insidan på fönsterkarmen sitter i liv med den yttre stomskivans innerkant. Anslutningarna mellan skivorna förstärks med hörnbeslag av plåt (storlek 40 gånger 40 mm) för att få stabilitet. Fönstren hamnar på samma djup i väggen som i förslag 1, 204 mm från utsidan på fasaden till utsidan av den yttre glasrutan. Den inre skivan som tillhör formen dras upp för att täcka mellanrummet mellan infästningsskivan och formens ”lock”, figur 3, för att undvika eventuella sprickbildningar i detta snitt. Fönstret

Figur 3: Förslag 4 med fasad fönstersmyg. 53

fästs med karmskruv i skivorna. Drevning utförs mellan VST-skivorna och fönsterkarmen. På insidan av drevningen monteras en rund bottningslist med slutna celler och innerst en elastisk fogmassa. Förslag 4 är likt förslag 3, men skivan sticker här ut 150 mm från stommen. Framkanten av fönsterkarmen slutar i linje med den utstickande skivan. Detta är det förslag där fönstren kommer längst ut i fasaden, 125 mm från utsidan på fasaden till utsidan av den yttre glasrutan, figur 3. Fönstret monteras i alla förslag på ett likartat sätt med åtta kramskruvar, tre på vardera sida samt en i överkant respektive underkant. Dimensionering av vinkelprofiler och infästningsskiva. Dimensionering av infästningar gjordes enligt Eurocode 5 med två möjliga lastfall: Fall A – hela fönstrets last tas upp av den undre vinkelprofilen Fall B – fönstret hängs upp i vinkelprofilerna på sidorna. Vinkelprofilernas tjocklek dimensioneras gentemot uppställt brottkriterium samt genom att betrakta eventuella deformationer, så som nedböjning, med hjälp av balkteori. Om fönstret väger 100 kg, och hälften av vikten tas upp på varje sida så måste vinkelprofilens tjocklek vara minst 1,6 mm. Emellertid, om plåten görs 3 mm tjock blir ljudisoleringen tillräcklig utan montage av mineralull i 200 mm breda fält närmas fönsteröppningarna, så som man gjort i kv Fikonet och kv Kolonisten som också har VST-stomme. Således blir ljudkraven dimensionerande för vinkelprofilerenas tjocklek. Dimensionering av karmskruvar görs med förutsättningen att ett fönster hängs upp med tre karmskruvar på vardera sida samt en i överkant respektive nederkant. Karmskruvarna måste hålla för belastningen från vindtryck respektive vindsug samt belastningen från fönstrets egentyngd som är 100 kg när fönstrets storlek är 0,885 gånger 1,385 m. I tvärkraftsriktningen är en karmskruv dimensionerad för 600 N. Belastningen från vindtryck respektive vindsug när huset är 18 m högt och ligger i terrängtyp II är 360 N respektive 142 N. Momentet på karmskruven från egentyngden av fönstret blir 7,5 Nm, men en karmskruv är dimensionerad för ett moment på 20 Nm. Karmskruven klarar alltså dessa belastningar utan problem. Dimensionering av infästningsskiva görs för förslag nummer fyra som ger den största lasten med avseende på karmskruvarnas utdragshållfasthet. Även här har väl tilltagna säkerhetsfaktorer tagits med i beräkningarna som görs med följande antaganden: Fönstrets mått är 1,0 gånger 1,5 m och infästning sker med fyra skruvar, två per sida, som alla belastas likvärdigt. Den dimensionerande hållfastheten för en karmskruv i skivförband beräknas vara ungefär 300 N som ska jämföras med den 54

last den utsätts för, ungefär 250 N. Denna modell innebär goda säkerhetsmarginaler eftersom en viss del av vikten bärs av stommen.

Monterbarhet

Monterbarhet är en viktig aspekt för ett systems tillämpning. Produktionen måste löpa så smidigt som möjligt med få och enkla moment vid montering. Förslag nummer 1 monteras på samma som tidigare använts på referensobjektet, Kolonisten, fast där användes 1,5 mm tjocka vinkelprofiler för infästning av fönstren med måtten 50 gånger 50 mm. Fönsterkarmens insida sattes i liv med den yttre skivan i stommen. Man har här relativt goda erfarenheter av systemet fast några bland personalen tyckte att systemet var svårt att jobba med. Ibland behövdes här extra träreglar för att få tillfredställande stabilitet kring stora fönsterpartier och dörrar. En skillnad är att vinkelprofilerna nu kommer att ha tjockare gods, 3 mm, och ha något större mått, 70 gånger 70 mm. Vinkelprofilernas vikt blir 3,2 kg per löpmeter. De större tyngden kan göra svå-

ler kombineras lätt med en sådan avfasad fönsternisch. För de förslag där fönstret fästs i en skiva innebär detta ett visst problem. Ett sätt att lösa detta är att dela upp skivan i två separata bitar, så att den skiva fönstret fästs i endast når ett par centimeter in i fönsteröppningen – tillräckligt för att förankra skivan i betongstommen. Fönstersmygen kan därefter fasas av invändigt. Detta är dock något som kräver en speciallösning av stommen från leverantören.

Värmetransport

Ett minimum av köldbryggor är högst önskvärt för ett passivhus. Noggrannhet vid utformning och utförande är därför väldigt viktigt, speciellt omkring anslutningar för fönster- och dörrkarm etcetera. Köldbryggeberäkningarna har gjorts med datorprogrammet VIP+ för ett fönster med storlek 0,885 gånger 1,385. Längden på köldbryggan blir då omkretsen av fönstret, det vill säga 4,54 meter. Den linjära värmetransmissionskoefficienten ψ för de fyra alternativen visas i tabell 2. Förslag 2 har en energiförlust som är cirka

Tabell 2: Linjära läckflödeskoefficienter. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förslag 1 Förslag 2 Förslag 3 Förslag 4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ψ (W/mK) 0,1725 0,1411 0,1764 0,1742

rare monteringen svårare. Det är lämpligt att beställa förborrade profiler, för att slippa håltagning på plats. Med den större godstjockleken blir stabiliserande träreglar onödiga. I förslag nummer 2 är vinkelprofilerna ännu större och tyngre, vikten blir 4,61 kg per löpmeter, vilket gör att monteringen blir än svårare. I förslag nummer 3 monteras skivorna direkt i den gjutna stommen och stödjande hörnbeslag monteras för stabilitet. Skivorna kan monteras inifrån vilket borde ge en smidig hantering, då arbete ute på byggställning inte behövs i detta fall. Fönstret lyfts upp i ramen av skivor och fästs med karmskruv, vilket bör gå bra då det är lätt att borra och skruva i skivan. Förslagen med monteringsskivorna kräver god passning på måtten av stommen. Leverantören anger toleranserna till omkring 1 mm, vilket är tillräckligt. För förslag nummer 4 är monterbarheten i stort sett samma som i förslag 3. Skivorna är dock större och tyngre och svårare att få på plats. Trots att skivorna i förslag 3 och 4 är större och svårare att lyfta än vinkelprofilerna bemöttes förslaget vid besök på Kolonisten med en positiv inställning från byggarbetarna med en förmodan om enklare montering än montage än vinkelprofilerna. Arkitektritningarna har en avfasning av fönstersmygarna inomhus, figur 3, för att tillåta så mycket som möjligt av solljuset att nå in i lägenheterna med sina tjocka väggar. Förslagen med vinkelprofi-

20 procent lägre än de andra tre förslagen, som är likvärdiga.

Plåtdetaljer

Plåtdetaljerna vid en fönsteranslutning har stor betydelse för fönstrets funktion. Det är ett känsligt område som kräver god kunskap för ett fullgott utförande. Det är även ett avsnitt som regleras speciellt i AMA Hus, som är ett referensverk som är avsett för att användas i arbetet att upprätta bra byggbeskrivningar som vi här hänvisar till. Det kan vara värt att notera att AMA ofta anger minimikrav, så det kan vara önskvärt att ha en marginal. Plåtarbetena i de olika förslagen blir i stort utförda på samma sätt för de fyra alternativen. De skiljer sig åt med den plåtlängd fönstrets läge i väggen medför. Förslag 1 och 3 kräver då de längsta fönsterblecken. I figur 4 visas en schematisk bild över plåtarbetena. Vid djupa smygar är det särskilt viktigt att ha ordentligt fall på blecken. I förslagen ovan har fönsterblecken en lutning på 15 grader. Blecken har ett språng ut från fasaden som är 40 mm. Till putsade smygar ska fönsterblecket anslutas med gavlar och med putskant parallellt med blecket enligt JT/111 i AMA Hus. Bakom fönsterbleckets anliggning mot fönsterkarmen finns en tätning för att förhindra inträngning av vatten, enligt JT /107 i AMA Hus. Två olika utformningar av fönsterblecken har dominerat vid diskussioner med sakkunniga. Den första varianten är Bygg & teknik 8/09

fuktsäkringen så att fönsterkarmen inte fuktbelastas. Det kan göras genom att montera en dropplåt mellan stommen och isoleringen, med nedvik över fönsterkarmen och putskanten. Alternativ till detta kan vara en gummiduk eller asfaltspapp som limmas direkt på stommen och täcker fönsterkarmens infästning, figur 5, och som kan leda ut vatten.

Figur 4: Ritning över plåtanslutningar.

Gestaltning

Bygg & teknik 8/09

innebär samma aspekter för fönsterbleckets anslutning som i förslag 1. I förslag 4 gör fönstrets placering i väggens kalla del att extra hänsyn måste tas till utformningen av detaljer så att tillfredsställande vattenavvisning kan ske. Infästning av fönstret i skivan gör att det inte finns några känsliga material i dess omgivning. Fönsterkarmen skyddas dessutom runt om av skivan mot eventuellt rinnande vatten eller väderpåfrestningar under byggtiden. Det är dock placerat i ett mer utsatt läge för regn, i synnerhet slagregn, än förslag 3. Vid gott utförande av alla anslutningar och fogar bör fönster monterade som i förslag 1 och 3, ha god förutsättning att klara sig bra då det får ett gott skydd i fasaden. Plåtblecket får i dessa fall en nyckelroll då det är större och längre och innebär längre anslutningar. Montering enligt förslag 3 och 4 innebär gott skydd av fönsterkarmen som täcks av infästningsskivan, men förslag 4 innebär också större utsatthet för slagregn. Fönstrets aluminiumbeklädnad har samma funktion som ett droppbleck. Om fönstret placeras långt ut i fasaden kan det vara motiverat att göra ytterligare tillägg i

ILL: ELITFÖNSTER

ett enkelt fönsterbleck och den andra är en dubbelknäckt variant med ”omlottvikning”. I de olika förslagen har varianten med enkelt fönsterbleck använts eftersom Blå Jungfrun har tunnputs och enstegstätning. Då ett dubbelknäckt fönsterbleck används putsas en del av plåten in i putsen. I sådana sprickor kan fukt kan ta sig in i konstruktionen och det ser inte estetiskt bra ut. Tunnputsen är också så pass tunn att plåt, som sitter i putsen, kan synas igenom putsen redan från början. Plåten har större temperaturrörelser än putsen och det gör att putsen kan spricka på de ställen där plåten är inputsad. Fönsterblecken fästs med ett kontinuerligt fästbleck av perforerad plåt som är 0,9 mm tjockt. Fästblecket fästs med lim mellan isoleringslagren. Fönsterblecken fästs i fästblecken med blindnit på c/c 400 och maximalt 100 mm från gavel. Isolering under fönsterblecken fasas så den får samma lutning som fönsterblecket. Det är samma lutning på alla förslag, men på de förslag där fönstret sitter längre in tas mer isolering bort vid fasningen. Även hörnen är ett problemområde. Det är svårt att läsa ritningen och förstå hur det ska se ut i alla dimensioner. Det är inte enkelt att göra tvådimensionella ritningar som ordentligt visar hur hörnen ser ut. För att visa exakt hur hörnen ska se ut skulle det behövas tredimensionella ritningar. Värdering av förslagen ur fuktsynpunkt. I förslag 1 sitter fönstret relativt djupt i väggens varma del, vilket ger gott skydd mot slagregn. Fönsterkarmens övre del skyddas av vinkelprofilen. Om det finns otätheter i vinkelprofilens anslutning till vägg eller fönsterkarm skulle fukt som letat sig in i fasaden kunna belasta fönsterkarmen. I förslag 2 är fönstret placerat längre ut i fasaden och karmen har inte något skydd av stommen. I förslag 3 sitter fönstrets infästning i fibercementskivan, vilket gör att det inte finns några känsliga material i dess omgivning. Fönsterkarmen skyddas dessutom runt om av skivan mot eventuellt rinnande vatten eller väderpåfrestningar under byggtiden. Dess läge i detta förslag medför som i det första förslaget ett gott skydd mot väderpåfrestningar och

Placeringen av fönstren i djupled har betydelse för fasadens uttryck, både på grund av skuggbildningen i fasaden samt för hur nyanserad fasaden upplevs. Tjocka väggar ger även en annan gestaltning inomhus än de tunnare. Fönstrets placering i djupled påverkar här ljusreflexer och ljusinsläpp i rummen. Ett större djup i fönsternischen gör att fönstret kan upplevas som mindre, det kan också vara svårare att få in ljus i lägenheterna. Ett sätta att förbättra ljusintaget kan vara att fasa fönstersmygarna på insidan så som är planerat i ritningarna för Blå Jungfrun. Att bygga ett hus som passivhus innebär att inomhusmiljön blir annorlunda. När det inte finns radiatorer under fönstren uppnås en helt annan möblerbarhet. För att åskådliggöra skillnader i utseende beroende på fönstrets läge i fasaden gjordes en tredimensionell modell av ett av husen i kvarteret Blå Jungfrun. Till detta har datorprogrammet Revit 2008 använts. Bilderna visar en jämförelse mellan förslag nummer 1 och förslag nummer 4, alltså de förslag som skiljer sig mest åt. Dessa modeller visas i figur 6 på nästa sida. Närbilderna av de två husen visar tydligt en skillnad i fasadens utseende beroende på fönstrets placering. För de fall fönstren dragits in djupt i väggen gör det att väggen ser mer ut som en massa snarare än ett tunt skikt. Djupet skapar även skuggor på den yttre fasaden (något som dock inte visas i denna modell) som förstärker detta uttryck. Detta är ett utseende som ej är så vanligt i Sverige och därför också bryter mot traditionen. Det djupare läget kommer troligtvis innebära att fönstren dominerar mer av intrycket för hela huset. Djupet kommer skydda fönstret mot regn, men också mot solinstrålning under sommarmånaderna.

Diskussion

Figur 5. Dropplåt som skydd för fönsterkarmens ovansida.

En vägg med betongstomme har generellt goda egenskaper mot fukt. Konstruktionens svaga punkter är genomföringar och

Anmärkning

Detta är en sammanfattning av Julia Lövgren och Sara Mattssons examensarbete ”Design av fönsterinfästning i väggar med tjock värmeisolering – för god funktion med avseende på fukt, värmeisolering och estetik, som skrevs vid Avdelningen för Byggnadsteknik på KTH och som har no 383 i avdelningens serie med exjobb. Handledare var Allan Leveau och Karin Ståhl på Svenska Bostäder och Folke Björk på Byggnadsteknik, KTH.

Figur 6: 3D-modell, till vänster förslag 1 och till höger förslag 4.

anslutningar till till exempel fönster. Därför måste dessa detaljer projekteras med största noggrannhet. Alla förslag har, i liknande former, redan byggts och monterats i tidigare projekt. Monteringen av förslagen anser vi därför vara genomförbara. För att produktionen ska löpa så smidigt som möjligt eftersträvas få och enkla moment. I förslagen med infästning i skivor kan montering ske inifrån, vilket

borde ge en något smidigare montering. Plåtarbetena skiljer sig åt endast med den plåtlängd fönstrets läge i väggen medför. Detta borde dock inte innebära nägra större problem då samma noggrannhet krävs i alla fyra förslag. Ur energisynpunkt visar våra beräkningar att utförandet med den större plåtvinkeln (förslag nummer 2) har ett lägre värde på läckflödeskoefficienten än de

andra förslagen. Beräkningar har gjorts för ett medelstort fönster och det är i genomsnitt ungefär 175 fönster per hus. Sammantaget för alla fönster i ett hus så blir skillnaden för det totala läckflödet för förslag 1, 3 och 4) väldigt liten. I alla presenterade förslag har fuktkänsliga material runt fönstret uteslutits. Förslag 1 och 3 innebär en placering för fönstret på ett relativt stort djup i väggen och således också i väggens varma del med ett gott skydd mot slagregn. Förslag 2 och 4, med fönstret i väggens kalla del, kräver extra hänsyn måste till utformningen av detaljer. Inget av förslagen har dock fönstret placerat längs ut i fasaden utan alla är indragna en bit och blir på så sätt något skyddade mot väderpåfrestningar. Väggar med tjock isolering medför särskilda förutsättningar för en byggnads gestaltning. En placering av fönster djupt i fasaden bryter mot traditionella uttryck och ger fönstren en mer dominerande roll i byggnadens utseende. I förslag 4 sitter fönstret inte så djupt. Djupt placerade fönster kan skapa en spännande fasad och kanske kommer passivhus i framtiden få ett eget uttryck. Nu byggs husen i Blå Jungfrun, och fönstren monteras enligt förslag nummer 1. Så hade det väl blivit även utan detta exjobb, men vi hoppas att vi kunnat hjälpa till att fördjupa underlaget till detta beslut. ■

Flexibla systemlösningar i betong

Kanalhusen, Kristianstad

Postterminalen Malmö Toftanäs

Vi erbjuder kompletta stomsystem till bl a industrier, kontor, offentliga byggnader och bostäder.

Starka Betongelement AB Tel: 044-20 25 85 • Fax: 044-20 26 40 www.starka.se

Bygg & teknik 8/09

Rökfria städer!

Är problemet löst i Amerika?

ista numret af den amerikanska tidningen Reviero meddelar, att regeringens sakkunnige löst problemet rörande rökfri förbränning av hvilken som helst sorts stenkol och att det blott är en tidsfråga när de helt och hållet rökfria städerna bli verklighet. Målet i fråga skall, heter det, nås med hjälp af tre faktorer: för det första gasmaskiner eller ”internal combustion motor”, som äro absolut rökfria, vidare genom upprättandet af centrala ångpannehus, som leverera ånga för uppvärmning, och slutligen genom lokalisering vid kolgrufvorna af väldiga gasverk, dels med elektrisk kraft för långväga transmissioner, dels med gasledningar till understationer i närbelägna fabrikscentra, där gasen användes i gasmotorer. Den 1 juli förlidet år försvunno från Newyork alla rökande lokomotiv, hvilka ersattes med elektriska. Chicago, som är allmänt kändt för sin outhärdliga rök från ett halft tusental lokomotiv, är just på väg att följa exemplet. Dessa omhvälfningar skola medföra stora besparingar, hvilka för Förenta staternas räkning anslås till mellan ett och två hundra millioner dollars per år. Äfven det sämsta stenkol, ja, till och med rena affallet vid grufvorna, kan brännas rökfritt, och man exploaterar 12—15 procent af energien, medan vanliga fabriksanläggningar blott utnyttja 5—10 procent och lokomotiv 3—5 procent. Hvarje särskild kolsort brännes praktiskt taget rökfritt i en eller annan ångpannetyp eller med hjälp af särskilda mekaniska anordningar. Som man nu kan leverera elektriska strömmar på stort afstånd blir det som nämndt fördelaktigt med mycket stora anläggningar vid grufvorna. En dylik centralanläggning kan leverera den erfor-

Bygg & teknik 8/09

bygg & t eknik 100 år

derliga strömmen på ett område af 200,000 engelska kvadratmil eller så när fyra gånger så stort som staten Illinois. Ångpannecentralerna i städerna skola icke blott göra dessa rökfria utan komma också att inbespara en massa utgifter och arbete inom hemmen samt bidraga att hålla dessa fria från smuts.

Den framåtblickande artikeln ovan är hämtad ur den allra första årgången av Tidning för Byggnadskonst, som hundraårsjubilerande Bygg & teknik hette vid den tiden. Nästa klipp är också hämtat ut årgång 1 och artikeln får väl med dagens ögon betraktas som lite väl ”onyanserad”. =======

Hur man arbetar i Sverige.

Ett omdöme af en svensk-amerikan.

n svensk-amerikansk tidningsman, nu bosatt i Sverige, bedömer arbetssättet här på följande sätt i en artikel till en svensk tidning i Chicago. Han skrifver bl. a. följande: För en stund sedan kom en man i på mitt kontor. Han omtalade, att han var f. d. svensk-amerikan. Han hade bl. a. bott 10 år i Des Moines, Iowa. Nu har han varit hemmansägare i Sverige i 20 år. Han tyckte om Amerika och hade endast godt att säga om det landet. Men han tyckte bättre om Sverige och har det bra här på alla sätt. Denne man är en typ för en hel klass här. Det finns tusentals dylika män här i Sverige, som varit åtskilliga år i Amerika och lärt sig arbeta. Så komma de tillbaka hit och göra lika mycket arbete ensamma som tre vanliga svenskar. Och så lyckas de bra här, som naturligt är. Felet med svensken i Sverige är, att han ej vill arbeta, mer än han är tvungen.

Han tycker om att slå dank, hvilket icke är någon skam i Sverige, som det är i Amerika. Ni skulle bara stå en stund här och betrakta arbetarne i sina sysselsättningar! Man blir arg. Och man undrar ej på, att det ej blir någon riktig fart med den svenska industrin. Men socialister äro de, och fackföreningen tillhör de, och skulle bara ”basen” eller mästaren understå sig att mucka, så strejka de på fläcken. Ingenting synes den svenske arbetaren älska så mycket som att strejka. Ty då får han slå dank men får ändå mottaga understöd från fackföreningen. Jag har talat med mästare i olika yrken och hört dylikt beskrifvas. Och jag har sett åtskilligt med egna ögon. Nu finnes det ju undantag äfven i detta fall ”thank goodness”. Men det är inte undantagen jag skrifver om. Vi avslutar detta vårt jubileumsårs tillbakablickar med några i vårt tycke intressanta notiser som vi hittar under rubriken ”Från utlandet”:

Operahuset i Dresden tarfvar för närvarande betydande restaureringsarbeten. Kostnaderna härför anslås till 1,700,000 mark.

Monumental cirkusbyggnad i München. Cirkusegaren Stosch-Sarassani i München har träffat öfverenskommelse med staden om upplåtandet af plats för en stående monumental cirkusbyggnad invid Theresienwiese. Den nya cirkusbyggnaden är afsedd att rymma 4,000 personer. Utom en stor arena inrättas en särskild scen för speciella pantomimföreställningar m. m.

Ett världstelegrafmonument i Bern skall resas enligt senaste internationella telegrafkonferensens beslut. Monumentet, som skall kosta cirka 200,000 fr. reses till minne af grundandet af den internationella telegrafunionen 1865. Aftäckningen eger rum 1915. Verkställandet har öfverlåtits åt schweiziska förbundsregeringen.

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter! Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var! Senast den 4 januari 2010 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Box 190 99, 104 32 Stockholm.

Bygg & teknik 8/09

Pinega del V:

Färden går vidare västerut En hel dag i ett sådant intetsägande samhälle! Visst kan man finna samhällen liknande Verkola på andra ställen, med påtagligt förfall och uppgivenhet, men att behöva stanna här i tre hela dygn, det förefaller ändå för mycket, när nu så många andra byar och samhällen längs denna del av Pinega lockar. Nu blev dagen rätt givande ändå, även om det inte blev besök i nya byar och möten med människor som hade något att berätta om sin sina levnadsöden. Museet och berättelsen om författaren Fjodor Abramovs liv blev intressantare ju länge in i berättelsen man kom. Vandringarna i samhället tillsammans med museichefen Antonina Feodorovna, först i östra delen, sedan i västra, förde tankarna till ett teaterstycke, med teaterchefen själv som ciseron. Promenaden med tolken Yulia, ner till floden och runt i samhället och att ha fått ta del av hennes tolkningar och kommentarer är något man gärna bär med sig.

Förkylning ständig följeslagare

En annalkande förkylning är en ständig följeslagare. Alltid blir det för lite sömn. Aldrig kommer man till sängs. Aldrig, för att vanorna är sådana här. Människorna här är uppe sent och de stiger upp sent, först vid niotiden. Dygnet tycks förskjutet med två, tre timmar. Här, där man är nära naturen och har anledning att följa solens gång, här lägger man sig flera timmar in på natten och stiger upp först när solen står högt. Duggregn och plus tretton grader. Grått, grönt och brunt. Klockan är sju. Ingen kommer upp på benen före nio, utom Gusevs. Möter dem i trapphuset, där de skyndar från sitt rum ovanför köksavdelningen. De har bråttom till båten som ska ta dem till klostret på andra sidan floden. Här kan man inte ta tider för säkra. Gusevs vet dock och de har kunnat ta kontakter som är förborgade för oss andra. Gennadina Alexandrovna, vår värdinna under dagarna i Verkola, kommer med frukosten klockan åtta sedan jag Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

Bygg & teknik 8/09

knackat på dörren till köket. Där sover hon och där sover chaufför och husets byggnadsarbetare, om de så kan kallas. De mesta arbetena, från matlagning till vedhuggning och snickeriarbeten förefaller det ändå som om det var Gennadina Alexandrovna som själv stod för. Den grovhuggne och tystlåtne mannen som i går bar fram ved och vatten, hörde till undantaget. Yulia kommer ner från sin vindskammare, via den öppna trappa som leder till byggnadens olika avdelningar. Det hörs ljud uppe på vinden, berättar Yulia. Hon är inte mörkrädd, men hon kan i stunder som dessa tro på andeväsen som rör sig i byggnaden. Med tanke på Rysslands sentida historia är det kanske lugnast om väggarna inte talade. Tillsammans med Yulia promenerar jag ner till floden. Inga andra människor syns ute. Det är mulet och grått. Regnet ligger i luften. Samhället Verkola ligger högt uppe på den norra sidan av Pinegaälven, vid ett parti där floden flyter i östvästlig riktning. Under oss ligger ett strandområde som översvämmas under våren, då flodens yta kan stiga med flera meter. Vi passerar backen intill målaren och hantverkaren Klotovs huslängor och

kommer ner till strandängarna där korna betar. Korna går fritt. Inga tjuder håller dem på plats och inga hagar hindrar dem från att lämna ängarna med sin frodiga växtlighet. Gräset står högt. Två par hjulspår leder ner till flodbrinken, det ena till några bodar och det andra ner till en båtlänning, närmare klostret.

Uppdragna långbåtar

I strandgruset ligger två långbåtar i trä uppdragna. De är långa och smala och har låga fribord. Den ena båten har plåtklädd botten. Båda har dubbla årtullar och plats

Pinegafloden korsas med båt. Först vid stationssamhället Karpogori tio mil nedströms finns en bro. I anslutning till de större samhällena finns färjor, av varierande standard. Roddbåten på bilden användes till kyrkfärden under söndagen. Åtta personer var sysselsatta dels med att ro, dels med att hålla farkosten flytande. Med ett par, tre centimeters fribord och en stark gudstro tog man sig både fram och tillbaka.

för åtta passagerare, men då får de två som sitter vid årtullarna ro. Floden är bred vid överfarten, mer än fyra hundra meter. På bortre strand är det långgrunt med sandrev. Högre upp ligger en strandäng och ovanför den reser sig den höga skogbevuxna brinken där klostret kan skönjas. Båtarna är målade i turkos och grönt. Mot det rödbruna strandgruset och det gråblåa diset avtecknar de sig som på en väl komponerad målning. Inte ett mänskligt frambringat ljud kan höras, motorer är tysta, människorna håller sig inomhus. I morgondiset avtecknar sig en liten grupp människor mot himlen, vid krönet på brinken. Det är en kvinna med tre barn. Alla har regnkläder, mörkt grå. Ett av barnen har orangefärgade, klart lysande stövlar. I allt detta färglösa morgondis lyser det om dem. Gruppen passerar utan att titta upp eller hälsa. Det är som om endera gruppen inte existerade inför den andra. De fem försvinner snart åter in i diset. Endast de orangefärgade stövlarna avslöjar att det rör sig om ett nutida väsen.

Centralort längs Övre Pinega

Samhället Verkola är en av centralorterna längs Övre Pinega. I dag bor här omkring två hundra människor. Nittonhundratjugo levde här åttahundra. Familjerna var stora. Många hade mellan sex och tio barn. Ännu i slutet av nittonhundrasjuttiotalet var befolkningen stor, relativt sett. Den uppgick till sex hundra och antalet skolbarn var etthundratjugonio. I dag är barnen få, endast ett fyrtiotal. Efter återkomsten från vandringen ner till floden serveras en andra frukost. En kvinna i övre medelåldern ansluter. Hon bär en brun läderjacka och brun kjol. Det är museichefen Antonina Feodorovna som kommit för att hämta oss. Vår dagsvandring kan börja.

En hög byggnad med ovanliga proportioner utgör ett sammanplock av byggnadsdelar på en stomme av ett sexväggars hus. Byggnaden reser sig i korsningen mellan huvudgatan i östvästlig riktning och den väg som leder ned mot floden. I alla tider, fram till senaste decenniet har trångboddheten här varit regel. Verkola är en centralort och här fanns tidigare arbetstillfällen i industrin och i mejeriet.

Intill klubbhuset, i rät vinkel till detta, ligger samhällets museum. De två byggnaderna utgör delar av dagens centrum. En stor öppen plats ligger framför byggnaderna. Det var här som kyrkan en gång låg. På andra sidan, mitt emot klubbhuset, uppe i skogsbrynet, finns några enplans bostadshus som vänder sina gavlar mot den öppna platsen. Byggnaderna är inte gamla, från åttiotalet. De saknar färg och de ser slitna ut. Framför byggnaderna, utmed bygatan, finns ett staket som håller boskapen ute. Nu under söndagsförmiddagen tar sig en man fram längs staketraden. Han är klädd i grön uniformsjacka. Stegen är ostadiga.

Ett hus från den senaste blomstringsperioden, från 1980-talet. Snabbt bryts byggnaderna ner. Brist på pengar, material och verktyg bidrar till det snabba förfallet. Människorna är inte omedvetna om sin situation, men de nämner det inte för främlingen.

Han är inte militär. Mannen stöttar sig med båda händerna mot staketet. Den dimmiga blicken sveper över de annorlunda besökarna. Sluddrande hälsar han, medan blicken redan fortsatt åt sidan, mot staketets spjälor som står honom bi. Ödet är grymt, de som överlevt krig, svält och deportationer i likhet med deras ättlingar, går nu under i spritens verkningar. Få män uppnår pensionsåldern femtiofem år och de som gör det, sörjer många gånger de yngre som de sett gå under i arbetslöshet och missbruk. Museet är inrymt i den gamla kyrkskolan. Taket behöver ses över, panelen målas, fönster repareras och grunden förstärkas. Ändå förefaller museet vara i bättre skick än flertalet andra byggnader i byn. Museichefen Antonina Feodorovna går före in genom entrén och hälsar oss väl-

Chefen för museet, Alexandra Feodorovna är under veckorna lärare på skolan. Här är fortfarande läraren en myndighetsperson som ogärna blir motsagd. Alexandra Feodorovna har god kunskap om byn och förevisar den under en sex timmars intressant vandring från öst till väst, efter att först ha visat runt på museet under ett par timmar.

komna när vi stiger in. Hon är en myndig person mellan femtio och sextio. Inne på den lilla expeditionen finns ytterligare en person, en späd kvinna några år yngre. Antonina Alexandrovna arbetar som lärare i skolan i Verkola. Museibesöket är inräknat i överenskommelsen med vår guide och arrangör, Tatiana Nikolaevna. I det fall jag vill fotografera får jag dock betala femtio rubel extra. I mild protest avstår jag. Femtio rubel, det är mindre än femton kronor men ändå mer än vad själva inträdet kostar. Det är ett sätt att klå främlingar på pengar, känner jag. Inställningen att främlingar alltid har råd att betala, att västerlänningar gott kan betala tillbaka, att de tillräckligt länge har skott sig på det fattiga Ryssland är ofta alltför påtagligt. För en ryss i dessa trakter utgör femtio rubel en kvarts dagsinkomst! Antonina Alexandrovna inleder med att berätta att tre människor från ArBygg & teknik 8/09

changelsk län har fått stjärnor uppkallade efter sig. Den förste var vetenskapsmannen Lemonosov, den andre författaren Fjodor Abramov och den tredje klockringaren Danilov.

Museeum uppbyggt kring författaren Fjodor Abramov

Museet är huvudsakligen uppbyggt kring författaren Fjodor Abramov och hans liv. Hans ungdom skiljer sig i stort inte från andra ryssars. Umbäranden och död omgav honom. Fjodor Abramov var yngst av sju syskon. Han föddes den 29 februari 1920. Två systrar dog redan som spädbarn och fadern dog när Fjodor var endast ett och ett halvt år gammal. ”Om ändå fadern hade tagit med sig yngste sonen in i döden”, ska modern ha uttalat när hon blev ensam med barnaskaran 1921 under den svåra tiden med inbördeskrig och hungersnöd. Få förläggare vågade publicera Fjodor Abramovs verk. Flertalet kom ut först efter hans död nittonhundraåttiotre. Den förläggare som publicerade hans första bok 1970 avskedades för detta. Fjodor Abramov var ändå en uppburen författare och tilläts genomföra resor utomlands. Han besökte bland annat USA som han fann omtumlande och främmande, Finland och Frankrike. År nittonhundrasjuttionio skrev Fjodor Abramov ett öppet brev riktat till ledningen i Moskva, där han påtalade de miserabla förhållanden som rått på den ryska landsbygden under decennier. Befolkningen på landsbygden ställde sig bakom det, men det accepterades inte av Moskva. Brevet blev aldrig publicerat. En av hans böcker utgör en vitbok över kollektiviseringen. Den boken är oavslutad. Ytterligare en oavslutad bok behandlar Ryssland innan revolutionen. Den skulle utgöra en del i ett epos över landsbygdens villkor. Endast arton kapitel hann Fjodor Abramov skriva. Från tid till annan återvände Fjodor Abramov till Verkola, där han hade sitt sommarhus. Här ligger han också begravd. Byggnaden sköts och underhålls av Fjodor Abramovs änka. En blomsteromgärdad minnessten påminner besökaren om att författarens verk är i hög grad levande för människorna här. Tyvärr finns inget av hans verk översatt till svenska.

Den gamla bygatan ringlar sig mellan byns kullar. Pinegafloden har här grävt en djup fåra genom landskapet. Byggnaderna reser sina bostadsgavlar mot söder. På norra sidan om vägen ser man dessa husgavlar. På södra sidan vetter förråd och logar mot vägen. Man är mån om att få in ljuset och värmen i bostadsrummen, sommar som vinter.

derna är svagt men tillräckligt för att ge en uppfattning om hur man en gång levde här. Tider när kylan slog till och mörkret vilade över samhället, kanske också svält och fasor, det är omöjligt att föreställa sig i dag. Utan bräder för fönstren skull man få upprepade nya inbrott, förklarar Alexandra Feodorovna. Det har redan försvunnit föremål från vinterdelen av huset där den privata samlingen nu finns. Alexandra Feodorovna visar på skilda föremål och redskap och hon blir förvånad över att jag känner till deras användning. Hon visar bland annat på en saxtång som användes till att ta heta stenar ur härden som lades i ett ämbar med vatten för att på så sätt värma vattnet, innan kittlar av järn eller koppar kom till användning.

Metod att ersätta nedre stockvarv

På Alexandra Feodorovnas byggnad behöver de nedre stockvarven ersättas. Jag

berättar om en metod, sannolikt av norskt ursprung, som kommit till användning i Verschinino i Kenozero, nära Kargopol, i Plesetsk region. Den metoden går ut på att man för in stålbalkar mellan stockarna i två stockvarv och sedan, med hjälp av kuggstångsdomkrafter delar på och lyfter upp byggnaden och frilägger de nedre så att undre liggande stomdelar kan bytas ut. När det inte finns pengar är det dock osannolikt att sådana metoder kan komma till användning. Verkola hör till huvudorterna längs Övre Pinega. Elektriskt ljus installerades i samhället så sent som 1967. Under sovjettiden, fram till nittonhundraåttionio, fanns det en plan för reparation och underhåll av byggnader och minnesmärken. Perestrojkan och Sovjetunionens sönderfall och upplösning medförde att dessa löften aldrig infriades. Jag anar att Alexandra Feodorovna tillhör dem som

Stort intresse för bygdens skyddsling

Chefen för museet, Alexandra Feodorovna, hade inte räknat med så stort intresse för museet och bygdens skyddsling. Vandringen genom det långsträckta samhället tar hela dagen. Alexandra Feodorovna förevisar sitt eget hus där hennes son också har ett litet museum där han samlat äldre bruksföremål, de flesta i dåligt skick. Fönsterrutorna på byggnadens markplan, vinterbostaden, är förspikade med bräder. Ljuset som strilar in mellan bräBygg & teknik 8/09

På motsatta sidan Pinegafloden ligger Artemy-Verkolsky kloster. Strandängarna är långsträckta och påminner om de stora variationerna i vattenflöde mellan vår och sommar.

beln står i mindre än trettio öre. Ändå är det tillräckligt för att locka hit hantverkare från Moskva, specialister i äldre träbyggnadsteknik. Specialister av det slaget står inte att finna i Verkola eller längs Pinega. Vi stannar till vid en byggnad som en gång tillhörde uppfinnaren av den elektriska motorsågen, Konstatin Ivanovitj Varanitsin. I dag utgör den endast ett minnesmärke, en påminnelse om tider som flytt.

Moskvafamilj bygger sommarställe

Fjodor Abramov är traktens store son och en minnessten är rest intill hans sommarhus, högt över Pinegaflodens yta. I sitt författarskap har han beskrivit människornas kamp mot naturen i de nordliga områdena, senare även deras kamp för att utstå de umbäranden som revolution och krig åsamkat dem. I dag underhålls byggnaden av museet i Verkola och av Fjodor Abramovs åttioåriga änka. Intill minnesstenen står min tolk Yulia Tretyakova.

på sätt och vis saknar den gamla regimen och den stabilitet som den stod för. Hon går inte till den nya affären, den färgglada och ljusa, utan håller sig till den gamla, den där expediten såsade omkring med sin kvast före stängningsdags och där hon helst avvisade de kunder som dristade sig in för nära inpå slaget sex. Vägen österut genom samhället gör en S-formad böj. Jag stannar och fotograferar gatuvyn. Husgavlarna från de låga envåningshusen på vänster sida bildar ett pitto-

reskt inslag. ”Just här stannade en berömd filmfotograf till och fotograferade bygatan. Han tyckte att den vyn var en av de finaste han sett”, berättar Alexandra Feodorovna berömmande. På husgavlarnas vindskivor, där de möts vid nocken, finns de karakteristiska trähästarna. Alexandra Feodorovna pekar på en byggnad som är hämtad från byn Smutova. Byggnaden renoveras. Kostnaden för detta uppgår till tre hundra, kanske fyra hundra rubel per dag. Inte mycket kan man tycka, när ru-

En familj från Moskva håller på att uppföra sitt sommarställe längre österut längs byvägen. De inreder byggnaden med moderna bekvämligheter, i den mån de kan användas här uppe. Vatten inomhus förekommer sällan, vatten till tvätt och matlagning hämtas vid källor eller i floden. Vackert belägna byggnader, på åsarnas krön eller längs dalarnas sluttningar har långt till sina källådror. Med häst och vagn, eller på slädar, får vattnet hämtas. Med sommargästerna från Moskva kan vatten komma att uppfordras med elektrisk pump. Floden gör en kraftig böj längre fram, i vägens förlängning och vid slutet av bygatan. Den röda sanden lyser fram ur en nipa vid flodkanten. Långt där nere, under oss, pekar Alexandra Feodorovna ut platsen för källan. Avståndet dit är fem hundra meter och höjdskillnaden är tjugo meter, kanske mer. Det är onekligen ett företag att därifrån hämta sitt dagliga vatten. Lunchen är sen och vår guide Antonina Feodorovna försvinner för en stund för att själv inta sin måltid. Vi lyssnar spänt till Jevgenij Gusev och hans berättelser om morgonens flodfärd. Hans hustru Natasha instämmer nickande. Hon förstår engelska även om hon inte uttrycker i ord sina meningar.

Båtfärd till morgonmässan

9b. I industri- och tjänstesamhällena förändrades byggnadernas storlek och utseende. Under tider med självägande bönder var bostadshusen stora och sammanbyggda med fähus och loge. När bondebefolkningen fördrivits och industri och kolchoser ersatte det traditionella, familjeuppbyggda jordbruket, då byggdes de stora byggnaderna om till bostadskaserner eller till envånings bostadshus. Timret återanvändes och det kom att räcka till flera byggnader.

Jevgenij Gusev berättar om hur han och familjen kom ner till floden på morgonen. Där väntade roddaren och en skara kyrkobesökare som skulle ta sig över till morgonmässan. Båtarna var de som jag tidigare sett. Varje båt tog åtta passagerare, roddaren undantagen. Familjen Gusev steg i båten tillsammans med ytterligare fyra, mer storvuxna. Fribordet var endast några centimeter när de lade ut. Dessutom läckte båten in vatten så att samtliga fick hjälpa till att ösa båten med de öskar som fanns. Tron bidrog säkert till den lyckliga utgången, kunde man anta. Inför måndagens flodfärd försäkrade jag mig om en säkrare båt och helst även flytvästar. Yulia förklarade för mig att hon är van vid de osäkra förhållandena. Inget i Jevgenijs berättelse gjorde henne osäker, men om jag ville ta ett större ansvar, så hade hon inget emot det. Den första promenaden, efter museibesöket och efter lunchen, den gick österut. Den efter middagen, den leder västerut. Bygg & teknik 8/09

Ljud & Vibrationer Vi skapar trivsamma boende- och arbetsmiljöer, även i områden som kan tyckas hopplösa ur bullersynpunkt. Vi konstruerar ljudisolerande konstruktioner i bostäder, designar kontorslandskap för effektivare arbete, ljudisolerar kylanläggningar och utvecklar akustiken i konserthallar. www.afconsult.com/Ingemansson

010-505 00 00 www.afconsult.com

Bygg & teknik 8/09

Den ryska bygatan löper tätt intill bostadshusen (till vänster). Kulturlagren stiger kring husen med ett par, tre decimeter per sekel. Ändå är få byggnader riktigt gamla, knappast äldre än från början av nittonhundratalet. På några av byggnaderna finns vedtaken ännu kvar, på andra har taken täckts med skivor i korrugerad plåt eller eternit. Här och var ser man exempel på byggnader som renoveras, som här, där man bygger en hembygdsgård som ska kunna visas upp och användas (till höger). Arvodet för ombyggnadsarbetena uppgår till några hundra rubel om dagen, kring sextio kronor, om man skulle drista sig till en växlingskurs, något som egentligen är orealistiskt. Alexandra Feodorovna, som är en av initiativtagarna till renoveringen, uttrycker med visst missmod att man en gång blivit lovad ekonomiskt stöd för underhåll av de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna. Det var under sovjettiden. I dag råder andra förhållanden.

Vi passerar åter museibyggnaden. Antonina Feodorovna för oss till den plats där kyrkan en gång stod. Hon pekar ut fyra stenar som visar den centrala kyrkobyggnadens fyra hörn. På dess ställe står nu ett av de monument som rests för att hedra sovjetstaten och samtidigt de fallna under det stora fosterländska kriget 1941 till 1945. Jag frågar var de hedras som föll i kriget mot Finland 1939 till 1940 eller i samband med intåget i Polen 1939. På det svarar Yulia att de nog finns med på samma minnestavla. När kriget var slut och freden ett faktum, fanns inga som kunde bruka jorden, arbeta på fälten, knappt ens till att arbeta i fabrikerna. Under sådana förhållanden är det intressant att tänka sig hur sovjetmakten i sitt behov av arbetskraft strävade efter att utöka sitt imperium. Men var fanns de unga och starka? Alla länder intill hade lidit lika mycket som någonsin Ryssland. Ukraina, Polen, baltstaterna, Vitryssland.

Intill den öppna platsen ligger samhällets ”Club”. Det är namnet på samlingslokalen som finns i varje by av viss omfattning. Byggnaden har smal liggande panel, är gulmålad och har en verandaliknande entré. Färgen har blekts och antagit dammet och sandens kulör från vägen intill. Bakom byggnaden och knappt synlig från den öppna platsen finns ytterligare en inhägnad plats, tre gånger tre meter. Några gravstenar står innanför stängslet. Formen och höjden röjer dem. De är från en svunnen tid. Ändå har de fått stå kvar. Blommor i plast pryder fundamenten. ”Det är gravstenar som står kvar sedan

tsartiden” svarar mig Antonina Alexandrovna på min fråga. I andra byar och i andra samhällen ligger gravarna i utkanten av byn, ofta i en skogsdunge där besökarna inte kan iakttas på håll. Här finns några gamla gravar som fortfarande pryds och bevaras. Det är ovanligt. Öster om klubbyggnaden och platsen där kyrkan en gång reste sig, där finns magasinet. Jag besökte det i går. Strax intill ligger biblioteket som Antonina Feodorovna förestår. Fasaden är målad i en ljus blå kulör. Även här har väder och vind bidragit till att blanda den blå färgen

”Alla pojkvänner från skoltiden döda”

”När min farmor tagit sin examen vid universitetet och var färdig att ge sig ut i livet, gifta sig och bilda familj, då var alla hennes pojkvänner från skoltiden döda. Det fanns inga unga män i Archangelsk vid den tiden. Ingen från hennes klass hade överlevt kriget.” Yulia antyder att den unga kvinna som ändå fann en man att gifta sig med kunde skatta sig lycklig. På bygatan ser vi en äldre man som möts med särskild respekt. Han är en av de fyrtio som återvände levande från kriget och en av de få som ännu lever. På byns byggnader kan man avläsa hur många det var från varje hem som drog ut i kriget. En röd stjärna på husknuten betecknar en person, två stjärnor två. 64

Det är midsommar och grönskan är rikligare än någonsin. Under flera veckor har det regnat. Temperaturerna har varit ovanligt låga, kring tio, femton grader. De flesta som bor här är gamla. Potatislandet utgör en försäkring mot svält. Pensionerna räcker inte långt, när priserna stiger. Även om pensionerna i dag kommer regelbundet, så hjälper det föga om inflationen utarmar värdet. Bygg & teknik 8/09

med grått så att vedens grånade skiftningar lyser fram mellan de blå stråk av färg som ännu har fäste.

Fyraväggars hus i tre våningar

Ett hus, med ovanliga proportioner i höjd och bredd, ligger centralt i korsningen till den väg som leder mot floden och bodarna. Det är ett fyraväggars hus i tre våningar, bottenvåning och två ovanpåliggande. Med andra ord är det ett ansenligt hus. Antonina Alexandrovna förklarar att detta hus, i likhet med många andra, delades och flyttades när förhållande förändrades. Ursprungligen var det ett sexväggars. Ett annat hus som drar till sig uppmärksamheten är Shipotins hus, en byggnad typisk för Dvinaflodens dalgång. Här bodde en gång en handelsman från Norge, inte så egendomligt som det låter. Pomorland och området kring Vita havet, på norska Kvitsjøen, tillhörde sedan vikingatiden norrmännens handelsområde. Byggnaden var en gång en av de förnämsta i Verkola. En av dem som bodde här var Konstantin Pavlovitj Stavrov, forstmästare och en av samhällets maktpersoner. Vid tiden för inbördeskrig och kollektivisering levde här familjen Turkin som ansågs förmögen. I huset bodde två bröder med sina familjer. De drev ett tegelbruk. Den ene brodern överlämnade alla sina tillgångar till kommunen och till klostret i Korpogory, som vid den tiden stängts och förvandlats till skola. På det viset räddade han sig själv och familjen från en säker expropriation och förvisning. Den andre brodern sändes bort. I dag bor den ene broderns barnbarn i huset, en kvinna i sjuttioårsåldern. I den ljumma sommarkvällen slår hon gräset närmast intill entrén. Entrén ligger här, som på alla de andra äldre husen, utmed långsidan. Gaveln ligger mot gatan och ladugård och fähusdel vetter mot norr. Kvinnan hugger av gräset. Lien är inte särskilt skarp och resultatet, det blir

Biblioteket i Verkola, traktens bildningscentrum. Här finns skolsalar och här har generationer ungdomar utbildats. När barnen försvinner blir bara lärarna kvar, pensionsmässiga. Med en pensionsålder på femtiofem för män och femtio för kvinnor, förefaller det som om de skulle kunna njuta sitt otium under många år. Kanske hinner de överleva sina grannar. Med ett sunt leverne har de goda förutsättningar, när medellivslängden bland män i Ryssland är endast femtionio år, bland de lägsta i västvärlden.

ojämnt med än högt gräs, än avslitna testar intill marken. Lieskaftet är rakt, i trä och med ett handtag ungefär mitt på skaftet. Kvinnan håller upp med sitt arbete när hon ser att vi stannar till och Antonina Alexandrovna berättar om huset och dess historia. Halva huset är bebott av kvinnan. Den andra halvan, på västra sidan av mittväggen är obebodd.

Förändrat utseende och proportioner

På västra sidan av samhällets centrum är husen större. Några har förändrats och minskats från sexknutars till fyraknutars. Därmed har utseende och proportioner helt förändrats. De har blivit höga och smala, i de fall övervåningen bevarats. När husen minskat i storlek har skälet varit att flytta stomdelar och av dessa bygga nya hus. I dagens avfolkningsbygder är trångboddheten sällsynt. För bara trettio eller fyrtio år sedan trängde hela familjer

En byggnad med rödmålad panel och med artikulerade knutar i grått drar uppmärksamheten till sig. Mannen som hade utfört det var död sedan många år och dottern som nu bebodde huset kunde inte berätta mer om faderns intresse av att åstadkomma en vacker och ovanlig byggnad i det för övrigt gå och slitna samhället. Bygg & teknik 8/09

ihop sig i ett rum eller två. Ännu längre tillbaka var trångboddheten ett överhängande problem i Ryssland och Sovjetunionen, både på landsbygden och i städerna. Få andra länder i Europa kunde visa upp liknande höga siffror. Ytterligare längre västerut längs gatan ligger ett envånings trähus som är omsorgsfullt målat och underhållet. Fasaden är målad i rött med något som förefaller vara slamfärg, inte olik Faluröd. Foder och hörnpartier är målade i ljust grå färg. När vi kommer närmare byter vi några ord med kvinnan som bor i huset. Hon är i sextioårsåldern och har övertagit det efter sina föräldrar. Nu bor hon där ensam. Frågorna hopar sig, men endast få hinner bli besvarade. Jag frågar om färgen, om kulören, om hon bor i huset året om. Kvinnan svarar oprecist. Färgen gillar hon, den fanns bara. Det var hennes far som valde den.

Klädda som ungdomar i väst

Några barn syns till. Jag känner igen ett av dem. Det är en av de äldre flickorna som var lägerledare i Kotjkas som vi lämnade för ett par dagar sedan. Hon är femton år och hon är klädd som ungdomar i väst. Det må vara så, att människor har ont om pengar, men det märks knappast på barnens kläder. Samma märkesvaror finns här som på andra platser. Adidas, Nike, Levis kan ses på plaggen. Svieta står grensle över cykeln och hon känner igen mig och Yulia. Jag frågar vad hon kommer att göra under resten av sommaren, fram till dess skolan börjar den första september. ”Jag kommer att arbeta i skolan”, svarar hon. ”Där kommer jag att arbeta med köksträdgården och att hålla snyggt kring byggnaden”. Yulia fyller i att betalningen för detta består i större matransoner under skoldagarna. I slutet av byvägen, längst västerut, visar Antonina Alexandrovna på en liten 65

Under söndagskvällens promenad genom byn återfanns ett bekant ansikte. Det är Svieta, en av ungdomsledarna på lägret i Kotjkas. Nu tillbringade hon sommaren hos sina föräldrar. Under vardagarna skötte hon skolans trädgårdsodling och hjälpte till med allehanda sysslor. För det arbetet kunde hon räkna med att få större matransoner under skolåret.

höjd där Fjodor Abramov brukade sitta som barn och dit han gärna återvände som vuxen. I en intilliggande byggnad ska jag fotografera husgaveln och ser där en halvnaken man genom fönstret. Mannen ser samtidigt mig och gör sina kamrater uppmärksamma på främlingen med kamera. Jag avstår från att ta ett snapshot. Där vägen slutar finns en sandås. Här hämtar man sand till vägen och här finns en traktor och en kur intill. På södra sidan om vägen finns öppna fält. Långsamt växer de igen, mer närmare floden. De plöjda fårorna är krokiga, handplöjda som de är. Som gräns mellan ägorna har man ställt ut förzinkade vattenhinkar.

Söndagskväll i Verkola. Det är inte mycket som händer här under högsommaren. De sommarlediga skolbarnen väntar här på spännande möten, här som överallt annars. Samhället har ett par hundra invånare vintertid, något fler under sommaren, när de utflyttade återvänder med sina familjer. Tystnad råder. Kommer en bil, vänder man sig om. Inte heller motorcyklar är vanliga.

Solen kommer att vara uppe ännu ett par timmar. Det är midsommar. Natten är ljus. Ändå råder det skymning. Ljuset är blekt och grönskan lyser i frodiga skiftningar. Inga djur syns på markerna. En och annan fågel ryttlar över strandängarna. Vi är snart hemma. Inne väntar kvällsmål. Tatiana Nikolaevna föreslår ett ”tju-tju”, en liten. Vi ska fira chauffören som fyller år. När vi sitter samlade kring middagsbordet hörs det oväsen från farstun. Antonina Alexandrovna kommer in till oss. Hon säger några ord till Yulia. Yulia berättar för mig att det har kommit en kvinna som vill sälja korgar till främlingarna. Hon är kraftigt berusad. Ryktet om främlingars ankomst sprider sig snabbt. Som väl är kan man känna sig säker under Tatiana Nikolaevnas beskydd.

Lingon i överflöd, med smetana därtill

Petersburgsfamiljen Gusev, med barnen Margarita och Roman samt modern Natalia sitter på bänken utmed bordets ena långsida intill Yulia som sitter närmast mig. Pappan Jevgenij sitter på bordets andra sida. Vi serveras lingon i överflöd, med smetana därtill. När skålarna är tömda och grädden slut frågar jag om jag får spela in barnens sånger. Roman inleder och Margarita fortsätter. De två ungdomarna har ett par sånger på sin repertoar, de som de sjöng på körfestivalen i Moskva i maj. De sångerna har föräldrarna hört till leda vid det här laget. Ändå ler Natalia när de sjunger. Jevgenij avslöjar dock att han nästan fått nog. Yulia för anteckningar som hon senare för in i datorn. Margarita är tretton år, men framstår som flera år äldre. Hon har en stark och klar skolad stämma. Tillsammans med Roman går hon i en ryskortodox skola i närheten av Pusjkin söder om Sankt Petersburg. Margarita är i den åldern att hon inte vill fösas in i en fålla i fortsättningen utan känna att hon får ägna sig åt sina intressen, till exempel matematiken. Roman har inte kommit dit riktigt än. På sin fritid övar han på det stora trekantiga instrument som i formen påminner om en ukulele. Hans verkliga intresse är fotboll och han vill en dag bli fotbollsproffs. Jevgenij svarar på min fråga om deras framtid att han tänker sig att de kanske blir lärare. Lärare i musik, till exempel. Det är ovanligt med sådana planer, men kanske inte i Ryssland. Låter sympatiskt, inte minst för att det bygger på att barnen utvecklar en färdighet. Mer väntat hade det varit att höra att barnen skulle bli ekonomer eller ingenjörer, börja på universitet och ägna sig åt affärer. Denna familj har en stor sammanhållning och ägnar intensiva sommarveckor åt färder längs floder under vildmarkslika förhållanden. Under resten av året är Jevgenij borta på expeditioner, ofta månader i sträck. Inkomsten är inte hög för någon av föräld-

Lågt liggande fönster i en panelklädd timrad byggnad utgör ett exempel på ambitionen att artikulera fasaden samtidigt som så mycket ljus som möjligt släpps in i byggnaden. Sällan får man se vinklade nischer i ytterväggar av trä. Själva byggsättet medger knappast det. Smeknamnet på den ryska hantverkaren, timmermannen eller snickaren, var just ”den finurlige”.

rarna, men tillräcklig för att klara sig. Efter kylan och regnet under årets flodfärd så har de fått nog av Pinega för detta år. Nu väntar polarfärd för Jevgenij och dagar i staden för resten av familjen. De känner sig ändå tillfreds och ser fram mot att komma hem. Båtarna är hopmonterade. Sovsäckarna är torkade och hoprullade. Utrustningen är tvättad och hoplagd. Barnen sjunger i flera omgångar. Tatiana Nikolaevna sitter med vid bordet. Under middagen berättar hon att hon nu ordnat med flodfärd för oss. Jag ser båten framför mig, liknande den som petersburgsfamiljen färdades i tidigare på da-

… och svarar

a) Kapillärmättnadsgrad, procent eller dimensionslöst, anger graden av kapillärmättnad i ett poröst material. Kapillärmättnadsgraden är kvoten mellan fuktens vikt i materialet och vikten för den maximala mängd fukt som materialet kan innehålla på grund av kapillärsugning. Kapillärmättnad motsvarar då att kapillärmättnadsgraden är lika med ett och det motsvarar det maximala fuktinnehållet på grund av kapillärsugning (kontakt med fritt vatten under lång tid). b) Vattenmättnadsgraden, procent eller dimensionslöst, anger graden av vattenmättnad i ett poröst material. Vattenmättnadsgraden är kvoten mellan fuktens vikt i materialet och fuktens vikt i materialet vid vattenmättnad. Vattenmättnad motsvarar då att vattenmättnadsgraden är lika med ett och det motsvarar att hela porvolymen är helt vattenfylld. ■ Bygg & teknik 8/09

gen. ”Nej”, försäkrar mig Tatiana Nikolaevna, ”det är en flotte, a rubber boat”. ”Nej, jag kan inte ge mig ut på floden och ta sådana risker”, säger jag. Återigen försäkrar Tatiana Nikolaevna mig om att det är en säker båt. ”Rubbish boat – skräpbåt” säger jag. Yulia vill inte längre tolka. Om hon skrattar eller gråter kan jag inte avgöra. ”Du gör mig generad och jag kan inte översätta”, säger hon och tittar ner i bordduken.

Flodfärd, oavsett väder

Tatiana Nikolaevna har beställt båt och rorsman till på onsdag. Då ska vi få vår

flodfärd, oavsett väder. Vid den tidpunkten har petersburgsfamiljen hunnit lämna oss. I det dåliga vädret har de gett upp och de reser tillbaka redan i morgon kväll. De kom aldrig till klostret söder om Korpogory. Ingen tycks dock bekymra sig. Efter barnens sånger fyller Tatiana Nikolaevna i med egna sånger. Snart övergår hon till att berätta sagor och anekdoter. Yulia översätter så att vi ska förstå innehållet och kunna skratta med. Historierna är dråpliga, med en bitter underton, som väntat. Tatiana vill inte vara med på film. Det räcker med ljudet, tycker hon.

litteraturnytt

bygg_teknik_5_2009_sv_byggtjanst.indd 2

Byggekologi i ny omarbetad utgåva

År 2004 kom boken Byggekologi av arkitekterna Varis Bokalders och Maria Block ut. Nu kommer boken i en ny utgåva, som bland annat har uppdaterats angående belysning, energieffektiva hus, miljöklassningssystem och nya material. Byggekologi är illustrerad med flera hundra foton, teckningar och ritningar. Boken som har undertiteln Kunskaper för ett hållbart byggande handlar om vad man bör beakta för att få till stånd en hållbar utveckling inom byggsektorn. Fyra viktiga huvudpunkter tas upp: att bygga sunda hus, att hushålla med resurser, att sluta kretslopp och att anpassa till platsen. Hela boken är grundligt genomgången sedan förra utgåvan, 30 sidor är tillagda, och cirka 15 procent av innehållet är nytt eller förändrat. Det gäller till exempel avsnitten om belysning, energieffektiva hus, miljöklassningssystem och nya material. Författarna Maria Block och Varis Bokalders är båda arkitekter som har mångårig erfarenhet av att arbeta med frågor om miljö, energi och hållbarhet. – Om femton procent av befolkningen börjar, tar initiativ till förändring, då händer det något, då tar andra efter. Det är en tipping point. Och det har faktiskt börjat hända saker – det pågår en intensiv samhällsförändring just nu, säger författaren Maria Block. – Den största utmaningen för att få till stånd ett hållbart byggande är att få byggbranschen Bygg & teknik 8/09

Det blir inget firande av chauffören. Han kommer aldrig upp till oss. Familjen Gusev går in till sitt. Tatiana Nikolaevna åker hem till Sosnovka. Kvar sitter Yulia och jag. Yulia arbetar flitigt med att skriva in namn efter namn på dem vi träffat under dagen och namnen på sångerna. Det blir sent. Jag stöder på pennan men undviker att falla i sömn. Midnatt passerar. Gatan ligger stilla. Här hörs inget hundskall. Inga motorcyklar stör nattron. Himlen är molnfri. De starkaste stjärnorna blinkar i polarnatten. Rummet med sina åtta sängar och ensam taklampa vilar i midsommarnattens svaga sken. ■

2009-07-08 09:54:20

att förändra sig. Branschen är otroligt konservativ, och dålig på att lära sig av gjorda erfarenheter, och trycket från byggherrarna är för litet, säger bokens andra författare Varis Bokalders. En annan utmaning är de stora systemval vi ställs inför, till exempel när det gäller fjärrvärme och passivhus och här har författarna lagt stort fokus i den nya utgåvan. Byggekologi. Kunskaper för ett hållbart byggande. Utgåva 2 rekvireras från AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Telefon 08-457 10 00. Internetbokhandel: www.byggtjanst.se.

Stockholmsgestaltare

Skatteskrapan, DN-huset och Västerbron – ingen kan röra sig långa sträckor i Stockholm utan att möta tydliga spår av arkitekten Paul Hedqvists arbete. Under 1930-, 1940och 1950-talen var han en av våra mest inflytelserika och mest uppskattade arkitekter. Han har som få satt sin prägel på staden genom ett starkt engagemang i dess gestaltning, landskap och byggnadsformer. Med sin arkitektur beskriver Hedqvist, enligt bokens baksidestext, staden för oss, övar synskärpan, slår följe,

gör oss delaktiga och medvetna om sammanhang. Den övermannar oss inte men inbjuder oss att upptäcka vardagens storslagenhet och enkelhetens trivsel i vår huvudstad. I Kristina Allperes gedigna presentation av Paul Hedqvist lyfts också fram ett stort, delvis tidigare opublicerat bildmaterial som illustrerar bredden i hans arkitektgärning. Författaren Kristina Allpere har arbetat som arkitekt och forskare. Boken Paul Hedqvist – arkitekt och Stockholmsgestaltrare 1895–1977 (446 rikt illustrerade sidor) kan beställas från Stockholmia Förlag i Stockholm på telefon 08-508 31 743 eller på www.stockholmia.stockholm.se.

De första 70 åren

Strängbetongs utveckling under de 70 år som passerat sedan det första förspända betongelementet tillverkades till ett företag som 2008 omsatte 2 500 miljoner kronor, skildras av Margareta Redlund i boken Strängbetong – De första 70 åren. Det en mycket intressant industrihistorisk berättelse, på cirka 145 sidor, som omfattar perioden 1939 till 2009. Bolagets vision var tidigt och är fortfarande att genom prefabricering av komponeter och system bidra till en ökad industrialisering och effektivisering av byggindustrin och också till en förbättrad arbetsmiljö i fabriker och på byggen med säkrare arbetsplatser som följd. Boken kan beställas från AB Strängbetong, i Stockholm på telefon 08-615 82 00.

Akustik/BullerskĂ¤rmar:

Byggplast:

Balkonger:

FogtĂ¤tningsmassor:

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;Â°Â&#x201C;Â°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;Ă¤Ă&#x160;ÂŁĂ¤Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤nÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;ÂŁĂ¤ Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;Â°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;Â°Ă&#x192;i

Betong/MembranhĂ¤rdare:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

[ PP

FuktsĂ¤krar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God vĂ¤rmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

SvarvarvĂ¤gen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

www.isodran.com

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ&#x2039;GSTA ENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ&#x2039;NGD

Betonginstrument:

FĂśnsterrenovering: www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

Bygg & teknik 8/09

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Konsulterande ingenjörer:

Nytt utseende – samma höga akustiska kompetens. Konsulttjänster inom akustik, ljud och vibrationer. Besök oss på www.acad.se

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvärmesystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Grundläggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Tel +46 243 887 44 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

Bygg & teknik 8/09

Vi analyserar byggd miljö

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Prefabricerade väggsystem:

Sportgolv:

Kunnande i en klass för sig • Akustik • Buller • Vibrationer ÅF-Ingemansson Tel. 010-505 00 00 www.afconsult.com

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 8/09

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Marknadens bästa guide till bygglas i en ny, färgrikare utgåva Glasfakta 2009! Det här är den femte och rejält omarbetade utgåvan av Glasfakta, ett praktiskt hjälpmedel för val av byggnadsglas. Med Glasfakta i handen har du alla grundfakta du behöver, lätt sökbara inom bekvämt räckhåll. Skaffa ett eget exemplar: ringa 035-153000 eller mejla info@pilkington.se *ODVIDNWD ¿QQV lYHQ VRP SGI ¿OHU Sn YnU KHPVLGD Sedan kan du välja eller föreskriva rätt glasalternativ ur ett rikt sortiment av glaskombinationer inom funktionsområdena värmeisolering, solskydd, brandskydd, bullerskydd, självrengöring samt säkerhets- och skyddsglas. Dessutom får du basfakta om produkter inom områdena dekorglas, glassystem och specialglas.

Glasfakta-A4Glas.indd 1

2009-08-24 15:22:10