8/10 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Golv och grund

Fukt- och mögelskador i golv och grund Nr 8 • 2010 November 102:a årgången

Illustratรถr: Johan Toorell

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, info@se.sika.com, www.sika.se

byggtekniknr8_2010:ByggTeknik halvsida

2010-11-02

15:58

Sida 1

Sluta isolera! Överlåt det till oss – vi gör det effektivare. Vi har genomfört tusentals isoleringsentreprenader. Det är därför vi kan erbjuda oss att ta totalansvar för isoleringsarbetet i dina byggprojekt – det vi kallar klimatskärmsentreprenad. Som en enkel lösning för dig tar vi helhetsansvar för arbetet med fastighetens klimatskärm genom isolering av väggar, golv och tak av olika konstruktion och med behovsoptimerad teknik.

Läs mer på www.slutaisolera.nu eller kontakta oss direkt.

AB Isolerservice Tel 08-795 64 10 • www.abis.se

AB Isolerservice ingår i Klimatskärm Sverige AB. ”Sveriges ledande och mest erfarna isoleringsentreprenörer.”

Bygg & teknik 8/10

Building_PACK_B_SE185x270.indd 1

11/1/10 11:08 AM

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Fukt- och mögelskador i våra grunder Olle Åberg Vilka krav ska vi ställa på våra ”färska” ingenjörer? Jan Isberg Vanliga problem med golv och grunder i småhus Christer Harrysson Moderna grundkonstruktioner:

Platta på mark Erik Thelberg Radon i grunder – åtgärder mot markradon Tapani Polvi Radon – ett problem med olika lösningar Lars Mjönes Byggfrågan Fuktskador i våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag Anders Jansson Klinker på förstärkt träbjälklag Bengt Jonasson Kvalitet på golv – vem bestämmer det? Bo Malmberg Kan sprickor i betonggolv undvikas och vilken betydelse har de? Tommy B Jacobsen och Mats Svensson Hårdbetongpågjutningar på gammal betong Lars Kraft Krysset Viktiga förutsättningar och krav för härdplastbeläggningar i parkeringshus Tor Powell Fotokatalytisk betong Hans Hedlund

8 10

17 21

30 33 34 36 41 43 51 54 65 66

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN ARMERING AV BJÄLKLAG

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 8/10

”

ledare

Kompetensbrist hotar

Den som arbetar inom samhällsbyggnadssektorn är på ett mycket konkret sätt med och formar det framtida Sverige. Många spännande arbeten finns, men sektorn har trots detta idag svårt att täcka rekryteringsbehovet av medarbetare med eftergymnasial utbildning. På sikt hotar personalbrist som en följd av bland annat pensionsavgångar och ökade bygg- och anläggningssatsningar. En stor utmaning för företag verksamma i samhällsbyggnadssektorn är därför att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Från sektorn framhålls helt riktigt att det idag finns mycket intressanta jobb att få och att utvecklingsmöjligheterna är väldigt goda. Ett led i arbetet att trygga kompetensförsörjningen är den fina satsning som ett antal organisationer i nätverket Samhällsbyggarna gör för att gemensamt marknadsföra sektorns yrken och utbildningar, bland annat genom att under hösten och vintern 2010/2011 medverka på ett antal studentmässor runt om i landet. I mitten av november deltog man på Svenska mässans Kunskap & Framtid, där mässbesökarna – gymnasieelever, föräldrar, lärare, studie- och yrkesvägledare med flera – fick veta mer om eftergymnasiala utbildningsvägar och jobbmöjligheter inom samhällsbyggnadssektorn.

”Utan unga välutbildade ingenjörer – inget framtida samhällsbyggande” Mässmontern i Göteborg bemannades av unga yrkesverksamma representanter från samhällsbyggnadssektorn samt av studenter från högskolor, universitet och KY-utbildningar, som visade på Stig Dahlin hur många spännande uppdrag som väntar efter en utbildning till chefredaktör exempelvis samhällsplanerare, högskole-/civilingenjör, arkitekt eller VVS-tekniker. Vikten av ett personligt möte med ungdomar för att entusiasmera och attrahera dem till samhällsbyggnadssektorn betonas av Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier. Genom dessa möten bedöms möjligheterna vara större att nå ungdomarna, vilket sannolikt behövs för att tränga igenom det stora informationsbruset och visa på vilka spännande yrken och karriärvägar som finns. Nätverket Samhällsbyggarna betonar också klokt nog behovet av att bredda branschens rekryteringsbas, det vill säga vikten av att fler unga kvinnor och fler ungdomar med varierande bakgrund hittar till sektorns utbildningar. Lyckas samhällsbyggnadssektorn inte rekrytera några unga ingenjörer, blir det dessvärre inte heller något framtida samhällsbyggande här i landet.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 8 • 2 010 Nove mber Å r g å n g 10 2 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2009: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2011: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

Samtliga projekt över 50 miljoner inom NCC Construction Sverige ska miljö- och klimatanpassa sina byggarbetsplatser, så att de klarar företagets krav för Grönt byggande. Syftet är att påskynda den gröna omställningen av byggbranschen. Förändringen gäller nya projekt som startar under hösten 2010, där Grantomtahallen på Värmdö och hyresrätterna i Västra Hamnen i Malmö är två exempel. I företagets deﬁnition av Grönt byggande ingår bland annat energisnåla byggbodar, behovsstyrd belysning och miljömärkt el, men också effektiva transporter, miljöanpassade fordon och maskiner, samt god resurshushållning av material genom att till exempel återanvända och minimera spill. Med dessa åtgärder räknar NCC kunna minska projektens energianvändning med 20 till 30 procent. – NCC var först i byggbranschen med Gröna anbud, som är ett sätt att komplettera alla större anbud med ett attraktivt miljöalternativ för kunden, säger Tomas Carlsson, chef för NCC Construction Sverige. Samtidigt engagerar vi oss givetvis i det egna klimatarbetet och ställer nu större krav på byggarbetsplatserna. Därför kommer vi att införa Grönt byggande för alla nystartade projekt över 50 miljoner. NCC kallar klimatanpassningen av sina byggarbetsplatser för Grönt byggande. Att bygga grönt är en viktig insats för att minska företagets miljö- och klimatpåverkan. Åtgärden stöder också koncernens miljömål med omställning till klimatneutrala produkter och tjänster.

Utmärkelse till allmännyttans energisparande

Skåneinitiativet, de kommunala bostadsbolagens eget Kyotoprotokoll, har utsetts till Årets Energirådgivare. Bakom utmärkelsen står Föreningen Sveriges Energirådgivare, en ideell förening som arbetar för ett effektivt och rationellt utnyttjande av energi med så låg miljöpåverkan som möjligt. Bland de 500 medlemmarna ﬁnns energikonsulter, VVS-konsulter, kommunala energirådgivare samt ett antal företag. Utmärkelsen har delats ut i ett tjugotal år. Bransch- och intresseorganisationen Sabos medlemmar arbetar via Skåneinitiativet för en rejäl sänkning av energianvändningen i bostadsbeståndet och får nu en utmärkelse för sitt arbete. Skåneinitiativet beskrivs som ett Kyotoprotokoll, där de kommunala bostadsbolagen förbinder sig att under en nioårsperiod minska energianvändningen med 20 procent. Det är ett tuffare mål än den svenska målsättningen och uppfyller EU:s intentioner med råge. Energirådgivarna anser att arbetet är ett nationellt och internationellt föredöme. – Detta är fantastiskt hedrande och ett kvitto på att allmännyttans ambitiösa energiarbete

syns och gör avtryck utåt. Framför allt är det alla de 101 kommunala bostadsföretagen som arbetar så intensivt med energijakten som ska ta åt sig äran! Vi hoppas att detta kan inspirera andra branscher att starta liknande initiativ, säger Therese Rydstedt, energiexpert på Sabo. Skåneinitiativets medlemmar har enligt uppgift på två år tillsammans minskat sin energianvändning med 4,2 procent. Det ska motsvara den totala energianvändningen för 16 000 småhus under ett år. Samtidigt har man undvikit att släppa ut 135 000 ton koldioxid – motsvarande ett års koldioxidutsläpp från en stad av Karlshamns storlek.

Första detaljplanen för Kanalstaden

Efter flera års planering antas nu första detaljplanen för Kanalstaden Österåker – en helt ny stadsdel längs Åkers kanal till havet. Hus, butiker, restauranger, hotell och ett konstmuseum finns med i planerna. – Kanalstaden, som är Österåkers mest betydande framtida bostadsområde, har kvaliteter som är svåra att finna på andra håll i vårt land säger Jan Olov Sundström (M), Byggnadsnämndens ordförande. Här kommer det att inom en tjugoårsperiod finnas bostäder för 7 000 invånare i en blandad men till övervägande delen småskalig bebyggelse. Miljön kommer självfallet ha högsta prioritet i det kommande arbetet. Byggnadsnämnden tog beslut i frågan den 23 november. Det är startpunkten för det fortsatta arbetet med denna stadsdel som kompletterar centrala Åkersberga, ger tillträde till skärgården och ger Åkers kanal, som är av kulturhistoriskt största värde, en värdig utformning. Flera exploatörer och aktörer kommer att beredas utrymme i området för att skapa mångfald och variation i boendeformen. Allt

ifrån ägarlägenheter till hyresrätter kommer med all säkerhet att finnas, liksom bostäder för äldre invånare. Redan nu finns en stor efterfrågan från äldre personer. Denna nya stadsdel uppges ställa särskilda krav, på byggteknik, miljö, estetisk utformning och kringservice. Här är kollektivtrafiken av stor betydelse. Med en upprustad Roslagsbana, Norrortsled som förlängs via Förbifart Stockholm till E4 mot Södertälje samt direktbussar till bland annat Kista uppges Kanalstaden vara det ultimata boendet för den som vill ha tillgång till småstadens kvaliteter, storstadens möjligheter och skärgården. Med nya båtlinjer ut i skärgården och in mot Stockholm samt med gångavstånd till Roslagsbanan har Kanalstaden förhoppningen att bli den nya skärgårdsmetropolen.

Sveriges första auktoriserade fastighetsförvaltare

Två av Sveriges första auktoriserade fastighetsförvaltare heter Christoffer Rodin och Pia Carlberg. Båda jobbar på HSB Stockholm. Auktorisationen innebär att fastighetsförvaltaren får ett intyg på rätt kompetens inom åtta olika områden. Där ingår bland annat teknik, ekonomi och juridik. Minst lika viktigt är att han eller hon följer ett etiskt regelverk. Kraven för att bli auktoriserad är ställda utifrån ett kundperspektiv. Syftet med auktorisationen är att säkerställa att det ﬁnns en enhetlig kompetensnivå inom yrkeskåren. – Det här är ett sätt att säkerställa kompetensen bland våra förvaltare och skapa ökad kundnytta. Genom auktoriseringen får vi också reda på vad vi behöver jobba mer med och kan då utforma en anpassad utbildningsplan, vilket är bra i ett långsiktigt perspektiv, berättar Peter Backström, verksamhetschef i HSB Stockholm.

Kanalstadens skärgårdskaj med hotell, restauranger, butiker, Skärgårdens konstmuseum, bostäder och Vaxholmsbåtar.

ILL: SWECO ARCHITECTS AB

Lanserar Grönt byggande i Sverige

Bygg & teknik 8/10

byggnytt – För kunderna innebär det här att de får ett kvitto på vilken kompetens de köper. Det blir tydligare för dem att se vad de betalar för. Auktoriseringen underlättar också när kunderna ska upphandla förvaltning, eftersom det blir lättare att jämföra olika alternativ. Utbildningen har även fokuserat starkt på etiska frågor, vilket är ett högaktuellt ämne just nu kommenterar de numera auktoriserade förvaltarna Christoffer Rodin och Pia Carlberg.

Stora Samhällsbyggarpriset

Midroc Property Development har vunnit Stora Samhällsbyggarpriset, branschens främsta utmärkelse, med trähusprojektet Limnologen. Limnologen i Växjö utgör Sveriges högsta nybyggda bostäder med massiv trästomme. Husen har byggts i åtta plan och rymmer totalt 134 lägenheter. Tillsammans med Växjö kommun planerades projektet inom ramen för ”Den moderna trästaden”. Bostäderna utvecklades med det gemensamma målet att skapa en effektiv industriell process. Det ställde stora krav på samverkan mellan byggherre, arkitekt, konsulter och entreprenörer. Projektet har varit öppet för forskning och forskare från Linnéuniversitetet har utfört studier omfattande hela byggprocessen, till exempel avseende teknik, planering, ekonomi, kvalitet, miljö samt drift och underhåll.

Glashallen invigd

Efter två år av byggarbeten på Centralstationen har Jernhusen nu invigt den nya Glashallen. Målsättningen har enligt uppgift varit att skapa en spännande lösning där den nya stationsdelen integreras med den beﬁntliga samt att skapa en miljö där resenärer och besökare trivs och känner sig trygga.

I samband med bygget av Citytunneln har Jernhusen byggt en ny stationsdel med direkt anslutning till tunneln. För att stationen ska fungera effektivt för resenärerna har Glashallen byggts som ett glasat tvärskepp i den befintliga stationsanläggningen. Glashallen har också en viktig gestaltande effekt i stadsbilden. För resenären ska det nu bli enklare att ta sig mellan de olika transportslagen på stationen samtidigt som de kan ta del av servicen. Det är cirka 45 000 resenärer varje dag på Centralstationen i Malmö och för Jernhusen är det viktigt att resenärerna får den service de behöver. I den nya Glashallen finns Café Ritazza, Pocketshop, Forex, Pressbyrån, Burger King samt SJ:s Resebutik. Den 1 december öppnar också Skånetrafikens kundcenter. – Sedan stationen byggdes 1858 har flera ombyggnader gjorts, allt för att förbättra stationen för resenärerna. Med nya Glashallen kan vi lägga ytterligare en årsring i stationens utveckling. Jag är glad att Jernhusen nu kan erbjuda en station som är utformad utifrån ett modernt resande, där resenärer trivs och känner sig trygga. Med effektiva stationer och bra serviceutbud bidrar Jernhusen till kollektivtrafikbranschens mål om ett ökat resande, säger Kerstin Gillsbro, v d för Jernhusen. Redan nu påbörjas nästa steg i stations utveckling. Centralhallen ska byggas om för att skapa en ny mötesplats på temat mat, både för resenärer och för besökare. Det kommer finnas möjlighet för de som har lite mer tid på stationen att handla mat, både som råvaror och delikatesser samt lagad mat. Centralhallen blir klar till sommaren 2011.

Fler bostadsrätter vid Victoria Park

Nu startar Victoria Park byggandet av bostadsrättsföreningen Allén. Det är den andra etappen av livsstilsboendet i Malmöstadsdelen

Bostadsrättsföreningen Allén består av 71 lägenheter fördelade på fyra hus med fem våningar, där det översta planet består av penthouselägenheter med takterrasser. Lägenheterna är från 1,5 till 5 rum och kök på cirka 45 till cirka 160 kvadratmeter.

Limhamn. Första spadtaget togs den 15 november och de nya bostäderna uppges bli inflyttningsklara i början av 2012. Victoria Park i Malmö beräknas, när området är klart, omfatta cirka 380 bostadslägenheter med etappvis byggande. Driften av serviceanläggningen startades september 2009 i samband med inflyttningen av den första etappen med 133 lägenheter. Denna andra etapp som nu påbörjas ska byggas mitt i den lummiga parken med hundraåriga bokar och kastanjer intill Kalkbrottet. De grönskande omgivningarna kommer att bevaras så att namnet Allén passar fint på den uppvuxna miljön. Bostadsrättsföreningen Allén kommer att bestå av 71 lägenheter fördelade på fyra hus. Etappen byggs av totalentreprenören Peab och Chroma Arkitekter i Malmö står bakom arkitekturen. – Vi har placerat husen så att samtliga lägenheter har utsikt över Kalkbrottet. Generösa fönster skapar intrycket att vardagsrummet förlängs ut mot de grönskande omgivningarna. Alla lägenheter har dessutom uteplats, balkong eller takterrass i söder- eller västerläge, säger Ulla Nordström, gestaltande arkitekt vid Chroma Arkitekter.

Ny Sverigechef

FOTO: EWA LEVAU

Efter två år av byggarbeten på Centralstationen i Malmö har Jernhusen nu invigt den nya Glashallen. Målsättningen har varit att skapa en spännande lösning där den nya stationsdelen integreras med den befintliga.

Bygg & teknik 8/10

Jonas Granström blir ny Sverigechef inom affärsenheten Skanska Bostadsutveckling Norden. Jonas har arbetat i företaget sedan 1990 i ﬂera olika roller och sedan 1992 har han arbetat med utveckling av bostäder och Skanskas erbjudande till bostadskunder. Senast har han haft rollen som vice v d och ansvarig för marknadsanalys, produktutveckling och kundrelationer i ledningen för Skanska Bostadsutveckling Norden. – Jonas är rätt person att leda utvecklingen av alla de nya bostadsprojekt vi nu startar i Sverige. Vår största utmaning just nu är att starta tillräckligt många projekt för att möta den stora efterfrågan på marknaden, säger Lars Björklund, v d Skanska Bostadsutveckling Norden. Skanskas bostadsutvecklingsverksamhet går enligt uppgift starkt i Sverige och har under årets nio första månader startat produktion av cirka 1 200 nya hem.

Varma hantverkare i vinter

Alltför många hantverkare lider i kylan. Snickers Workwear vill få hantverkarna att klä sig rätt så att de kan ha det bekvämt och arbeta effektivt i alla väder. Det handlar om trelagersprincipen. – Alltför många hantverkare och deras arbetsgivare slarvar när det gäller vinterkläderna. Det räcker inte med en vinterjacka och byxor, ska man arbeta utomhus på vintern måste alla plagg samverka för att hålla hantverkaren torr och varm, säger Björn Kronke, produktchef på Snickers Workwear. Trelagersprincipen handlar om att klä sig rätt, inifrån och ut. Kläderna ska anpassas till temperaturen och arbetsbelastningen. Det är även viktigt att hantverkaren kan reglera värmen på ett bra sätt. Närmast kroppen ska ett bekvämt underställ transportera bort fukten för att hålla hantverkaren torr och varm. Många bär bomull närmast kroppen, ett material som är bekvämt så länge man sitter still. Så snart man rör sig och börjar svettas börjar bomullen lagra svetten och plagget är snart märkbart fuktigt. När hantverkaren tar det lugnare blir han eller hon snabbt nedkyld och börjar frysa. Snickers rekommenderar hantverkarna att använda bekväma underställ i material som transporterar bort fukten snabbt. Hantverkarna bör även använda strumpor som transporterar bort fotsvetten så effektivt som möjligt. Mellanlagrets främsta uppgift är att behålla värmen som kroppen värmt upp nära kroppen. Det bör vara i ett poröst material som skapar luftﬁckor runt kroppen. Mellanlagret måste även fortsätta transportera bort fukten. Snickers rekommenderar hantverkarna att använda bekväma plagg i ﬂeece eller pile som mellanlager. Det yttre lagret ska skydda mot vind, regn och snö samtidigt som det släpper igenom fukten inifrån. Bekväma jackor som inte hindrar hantverkaren i sitt arbete, tåliga arbetsbyxor med smarta förvaringslösningar, en välsit-

tande mössa och fodrade vinterhandskar gör hantverkarens klädsel komplett och säkerställer att han eller hon kan arbeta utomhus en kall vinterdag, i regn eller snö när vinden viner i träden.

troducerar företaget det kompletta entrégolvsystemet Coral samt nyheten Tessera som är mjuka textilplattor. Samtidigt tar man över försäljningen för etablerade varumärken, som exempelvis schweiziska premiumgolven från Tisca Tiara.

På offensiven

Kortare kaptider

Tessera. I över 100 år har Forbo tillverkat golv för alla typer av miljöer, vilket uppges ha gjort koncernen till en av de största aktörerna på den globala marknaden. Men frågan är om Forbo någon gång presenterat ett lika brett och spetsigt utbud som den här hösten. Produktportföljen har utökats med mängder av nyheter och innehåller nu enligt uppgift över 1500 olika varianter i form av mönster, färger och kvaliteter. Sedan länge uppges Forbo vara starka på linoleum, men i år kommer nylanseringarna inom ett brett spektrum av golvkategorier, från homogena plastgolv till mjuka mattor. Gemensamt för samtliga är enligt uppgift att de tillför marknaden nya egenskaper där ledstjärnorna är exempelvis bättre hygien och bekvämlighet samt rationella argument som högre slitstyrka, kvalitet och livslängd. – Genom introduktionen av nya kollektioner kan vi nu erbjuda produkter inom alla golvsegment. Vår tydliga ambition är att bredda oss, men bara genom att erbjuda riktigt bra produkter av högsta kvalitet och vi lägger extra stor vikt vid miljö, design och funktion. Allt för att motsvara våra kunders förväntningar, säger Lars-Ivar Norén, v d för Forbo Flooring. Bland nyheterna i höst märks till exempel introduktionen av Nordstar, en kollektion mycket slitstarka homogena plastgolv för offentliga miljöer med en design och formspråk som doftar nordiskt ljus. En annan nyhet i år är Flotex ﬂockade vinylgolv som uppges ge en mjuk textil känsla som samtidigt är lättstädad och vattentät som ett plastgolv. Dessutom in-

Västsvenska Verktygsdepån AB, VVAB, i Hisings-Backa, utökar ett redan brett produktprogram från tyska Alfra Rotabest med två mobila bandsågar i RotaCut-serien. De nya sågarna har enligt uppgift utvecklats efter ett helt nytt koncept och den stora nyheten är att kaptiden kortas med mellan 40 och 60 procent, vilket har stor betydelse för att effektivisera arbetet och korta ner tiden för många arbetsmoment samt att snabba på installationsoch montagearbeten. Den kraftigt kortade kaptiden hos de nya mobila bandsågarna, som har beteckningarna RCP 120 och RCP 150, har möjliggjorts genom en helt ny och patenterad metod där en motsatt rotationsriktning på sågbladen ingår som en viktig faktor. Även tekniken för sågbandsspänning är patenterad och gemensamt för sågarna är att de har dubbellagrade sågbandsstyrningar, steglös gering, steglöst ställbar hastighet samt att de används vid torrkapning och alltså inte kräver någon skärvätska. Av de två nya mobila bandsågarna är det modellen Rotacut RCP 120 (med en sågkapacitet på diameter 120 mm) som är snabbast jämfört med traditionell sågning. Kaptiden kortas med upp till 60 procent med denna nya patenterade teknik. Bandsågen har steglös gering upp till 60 grader och ett ergonomiskt handtag samt låg vikt vilket gör den lätt att bära med sig. Rotacut RCP 150 (med sågkapaciteten diameter 150) kortar kaptiden med upp till 40 procent och har steglös gering upp till 45 grader.

Möjlighet till tredimensionell form

Arkitekten Lars Höglund har utvecklat en egen metod att skapa i betong. Det hela resulterade i Uppsalaföretaget butong ab. Metoden med det cementbaserade materialet, butong, ger möjlighet till tredimensionell form – frihet i form för designers inom alla områden. Enkelt uttryckt pressas betong mellan två lager av en ﬂexibel matris, bubbelplast. Då skapas en skiva som tillåter ljuset att vandra Bygg & teknik 8/10

produktnytt Dessa funktioner uppges säkerställa att integriteten för strukturella BIM-data underhålls ända från design till tillverkning. Fördelen med detta kommer enligt uppgift att bli ett mer konsekvent ﬂöde av information och det blir betydligt lättare att implementera BIM inom hela byggbranschen.

Nytt fixeringslim

FOTO: PER LUNDSTRÖM

igenom. Skivan kan också lätt formas, ungefär som en disktrasa. På så sätt får man enligt uppgift ﬂera fördelar jämfört om man bara har använt betong, exempelvis väggelement som bara väger bråkdelar av vad vanliga betongväggar gör; möjlighet att gjuta i helt nya former; ljusgenomsläppligt material samt ger oändliga varianter till mönster och oändligt antal applikationer. Innovationsbron, som ägs av staten och Industrifonden, stöder nu utvecklingen av en ny sorts bullerplank baserad på butong, där man dessutom sätter till titandioxid i betongen. Titandioxid har förmågan att bryta ned kväveoxider, som uppkommer vid förbränning i till exempel bensinmotorer. Genom butongmetoden blir bullerplanken enligt uppgift upp till tre gånger effektivare på att bryta ned kväveoxider. – De miljömässiga aspekterna med bullerplank gjorda av butong med titandioxid är otvivelaktigt en av de största fördelarna med materialet. Förutom att planken blir vackrare att se på blir de också mer miljömässigt effektiva”, säger Allan Asp, investment manager på Innovationsbron AB.

Samarbetar för bättre BIMarbetsflöde

Tekla och Autodesk arbetar nu tillsammans för att leverera ett smidigare utbyte av byggnadsinformation mellan olika discipliner inom bygg- och konstruktionsbranschen. Detta gör företagen genom att tillhandahålla kompatibilitet mellan sina respektive produkter. De båda företagen arbetar tillsammans för att möjliggöra bättre kompatibilitet mellan respektive företags Building Information Modeling (BIM) mjukvaruplattformar. Som ett första steg, samarbetar företagen för att införa nya funktioner som möjliggör utbyte av strukturella data mellan Revit och Tekla Structures. Bygg & teknik 8/10

Nu lanserar Bostik FixTac, ett vattenburet ﬁxeringslim för montering av PVC- och textilplattor. Limmet är speciellt anpassat för sugande och täta underlag. Det har lång monteringstid, men är snabbtorkande då beläggningsmaterial applicerats. Det nya limmet fäster enligt uppgift på de ﬂesta underlag och är EC1-godkänt. Det tvättas enkelt bort med vatten. Vid byte av golvbeläggning som monterats med limmet uppger plattorna vara enkla att lossa från underlaget. Det ger golvläggaren ett snabbt och lätt arbetsmoment.

stallationer. Exempel är rum med tekniskt utrustning såsom TV-apparater samt i väggar och tak som leder till sovrum och kök. – Byggnader utrustade med Elkos branddosor kommer att uppnå ett av de bästa tänkbara brandskydden och reducerar dramatiskt faran med brandspridning. Tester har visat att våra branddosor kan förhindra att en brand utvecklas och därför är det viktigt att installera brandsäkra dosor i alla känsliga miljöer, i såväl hem som i offentliga miljöer. Våra branddosor kommer att innebära att många liv och värden kan räddas, säger Olle Nordström, produktchef på Elko i Stockholm. Med de nya brandklassade dosorna försvinner mycket av det tidskrävande arbete som varit förknippat med montering i brandklassade väggar och tak. Allt installationsarbete kan utföras parallellt och innebär samtidigt att eventuell glasullsfyllning och listverk bara behöver göras enligt väggens egen brandklassning. Dessutom kan installationen bli mer estetiskt tilltalande då behovet av utanpåliggande montage försvinner. För att täcka de ﬂesta behov ﬁnns de brandsäkra dosorna i två varianter för takmontering, fyra apparatdosor för väggmontering samt två kopplingsdosor.

Hittar läckor

Brandsäkra dosor

Elkos brandsäkra dosor utgör en ny typ av apparat- och kopplingsdosor för både tak och väggar. Efter nästan tre år av utveckling och tester lanseras nu dosorna, som är tillverkade med ett unikt och patenterat brandhämmande material insatt i dosan som expanderar vid en eventuell brand. Detta innebär att hålet i väggen blir helt förseglat och brandklassningen återställd. Därmed hindras en eventuell brandspridning via vägg eller tak. De brandsäkra dosorna är i första hand tänkta att användas när det krävs brandklassade väggar och tak. Samtidigt rekommenderas också montering av dosorna i känsliga och utsatta utrymmen med många dos- och elin-

Nu närmar sig vintern och stigande elräkningar. Något som många inte tänker på är att enorma mängder värme försvinner ut genom dolda läckor till följd av dålig isolering i hemmet. Black & Deckers värmedetektor är enligt uppgift en revolutionerande nyhet som upptäcker var värmen går förlorad – och reducerar elräkningen. Det genomsnittliga huset uppges ha läckor och drag som motsvarar ett hål på 50 cm rakt in i huset, vilket kostar väldigt mycket i form av förlust av dyr uppvärmd luft. Detta påverkar förstås också hemmets energieffektivitet och klimatpåverkan negativt. Värmedetektorn uppges vara enkel att använda. Den är liten och smidig och avläser direkt temperaturen. Detektorn visar både med siffror och med färg de ställen där det är för kallt, såsom kalldrag runt dörrar, fönster och golvbrädor, och även ställen där det är för varmt. Med en infraröd sensor upptäcker den läckor och ett färgat ljus belyser området för att indikera en förändring av temperaturen. Blått ljus för en kall läcka och rött ljus för varm luft – bara peka och skanna för att identiﬁera var pengarna går förlorade. När läckan upptäcks kan området tätas och isoleras om så behövs.

Fukt- och mögelskador i våra grunder En statistisk urvalsundersökning håller på att avslutas inom Boverkets regeringsuppdrag om Byggnaders energi, tekniska status och innemiljö, förkortat Betsi. Tidigare har rapporten ”Så mår våra hus” publicerats av Boverket och nu kommer rapporter med fördjupade studier. En av dessa handlar om fuktoch mögelskador i våra byggnader och där ingår en kartläggning av fuktoch mögelskador i grunder.

Kunskapen om hur det står till med våra byggnader i landet har länge varit bristfällig. Att byggnader drabbas av fuktoch mögelproblem och vilka konstruktioner som är skadedrabbade har varit känt, inte minst genom Småhusskadenämndens arbete. Omfattningen av dessa skador i byggnadsbeståndet har dock inte varit känd. Betsi-projektet är ett unikt arbete som omfattar 1 800 småhus, flerfamiljshus och lokalbyggnader, som har undersökts och dokumenterats. Byggnaderna är statistiskt utvalda för att representera det svenska byggnadsbeståndet från söder till norr.

Undersökningsmetod

Byggnaderna i projektet har undersökts av erfarna byggnadsingenjörer. De har följt ett protokoll med flervalsfrågor om byggnaden, samt också kunnat göra egna noteringar. Byggnaderna har besiktigats okulärt utan förstörande ingrepp och med fuktmätning på vindar och i krypgrunder. Fuktskador och mögelpåväxt sitter dolt inuti många byggnadskonstruktioner. Likaså kan det ibland vara svårt att se hur en konstruktion är byggd utan att göra ingrepp i den. En okulär besiktning ger därför inte direkta uppgifter om dolda fuktoch mögelskador. Undersökningsprotokollet är dock så utformat att de insamlade uppgifterna om byggnaden ändå ger bra ledtrådar i utvärderingen av fuktoch mögelskador i byggnadsbeståndet.

Utredningens syfte

Syftet med den del av Betsi-projektet som handlar om fukt och mögel är att beskriva de fuktskador som kan ha möjlighet att negativt påverka innemiljön, och som därmed kan ha betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Syftet med utredningen är också att beskriva fuktoch mögelskadornas omfattning i byggnadsbeståndet och inte i den enskilda byggnaden. Därigenom kan fuktskador i enskilda 12

byggnader identifieras från en besiktning som är enklare utförd än många fuktskadeutredningar. Istället är det där mängden besiktningar och det statistiska urvalet av byggnader som är styrkan i utredningen.

Fuktskada

En fuktskada i Betsi-utredningen beskrivs från resultatet av okulärbesiktningen, fuktmätningar, samt ritnings- och fotodokumentation. I en del besiktningsprotokoll finns observerade fuktskador beskrivna. I övrigt ligger de frågor om byggnaden som besiktningspersonen fyllt i som underlag för att utreda om det finns en fuktskada i byggnaden. Eftersom denna redovisning avser fukt och mögel som kan ha betydelse för människors hälsa och välbefinnande, så är de fuktskador intressanta som kan ha negativ påverkan på innemiljön. Frostskador eller mögelangrepp på ytterväggspanel är exempel på skador som inte redovisas. Socialstyrelsen har i sina allmänna råd (SOSF 1999:21) till Miljöbalken gjort en vägledning för bedömning av mögelskador som kan påverka innemiljön negativt. Med denna som underlag så finns en fuktskada i denna redovisning om någon av följande punkter är uppfyllda.

Artikelförfattare är Olle Åberg, fuktexpert, Boverket, Karlskrona.

● Det förekommer okulärt synlig påväxt av mögel eller rötsvamp inomhus, i krypgrund, eller i kallvind. ● Det förekommer mögellukt inomhus, i krypgrund, eller i kallvind.

Identifiering av fuktskada i grunder

Det finns direkta observationer på lukter inomhus och i tillgängliga krypgrunder. Det finns observationer på synligt mögel i krypgrunder, samt fuktskador som är synliga utan ingrepp i byggnadskonstruktionerna. Utformningen av källare och platta på mark är beskrivna så noggrant det går med en okulär besiktning. För byggnader där besiktningspersonen har noterat mögellukt inomhus men inte observerat någon fuktskadad konstruktionen, så har dokumentationen i besiktningsprotokollet, fotodokumentationen och ritningarna använts för att bedöma om det finns någon känd typ av fuktkänslig konstruktion i byggnaden. Mögellukten är i de

Tabell 1: Byggnader med minst en fuktskada som kan ha betydelse för innemiljön. Resultatet är redovisat för de olika typerna av byggnader och totalt. Andelen byggnader med fuktskada avser dessa i förhållande till totala antalet byggnader inom respektive byggnadstyp och åldersgrupp. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadstyp Byggår Antal byggnader Andel byggnader med fuktskada med fuktskada (1000-tal) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus –60 381 ±134 45 ±16 61–75 213 ±72 43 ±14 76–85 84 ±34 27 ±11 86–95 33 ±15 21 ±10 96–05 7 ±4 10 ±5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus totalt 718 ±157 38 ±8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus –60 13 ±7 17 ±9 61–75 5 ±3 15 ±9 76–85 2 ±1 16 ±11 86–95 ≤2 3 ±3 96–05 ≤1 3 ±.. ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus totalt 22 ±9 13 ±5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokalbyggnader 11 ±4 23 ±9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Totalt 751 ±159 36 ±7 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– .. Statistiskt osäker

Bygg & teknik 8/10

fallen indicium på att den identifierade fuktkänsliga konstruktionen är fuktskadad.

Fuktskador i byggnader

Antalet byggnader med minst en fuktskada visas i tabell 1. Där anges också hur

stor andelen av byggnader med fuktskada är i förhållande till totala antalet byggnader inom respektive typ av byggnad och åldersgrupp. Vanligast är fuktskador i småhus, där det finns fuktskador i 38 procent av dem.

Tabell 2: Byggnadsdelar med fuktskada som kan ha betydelse för inomhusmiljön. Resultatet är redovisat för byggnadsdel, åldersgupp och totalt. Andelen byggnadsdelar avser byggnadsdelar med fuktskada i förhållande till totala antalet byggnadsdelar i samma grupp. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadsdel Byggår Antal byggnadsdelar Andel byggnadsdelar med fuktskada med fuktskada (%) (1000-tal) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vindar –75 387 ±123 26 ±8 76–05 62 ±28 10 ±5 totalt 449 ±127 21 ±6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grunder –75 334 ±79 22 ±5 76–05 62 ±26 10 ±4 totalt 396 ±80 19 ±4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ytterväggar 60 ±32 3 ±2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fuktskada i våtrum och vattenskada 48 ±45 2 ±2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Totalt antal fuktskador i byggnader 953 ±160 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tabell 3: Källargrundernas antal i de olika byggnadstyperna. Resultatet visar också andelen av källargrunderna i förhållande till samtliga grundkonstruktioner, inom respektive byggnadstyp och åldersgrupp. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Källarkonstruktioner ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnad Byggår Antal byggnader Andel byggnader med källare med källare (1000-tal) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus –75 766 ±231 57 ±9 76–05 98 ±55 18 ±6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– totalt 864 ±118 46 ±6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus totalt 106 ±18 64 ±9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokalbyggnader totalt 27 ±6 58 ±14 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samtliga byggnader 997 ±124 48 ±6 Tabell 4: Källargrunder med fuktskada. Andelen källare med fuktskada avser dem i förhållande till totala antalet källare i samma grupp. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fuktskada i källare ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grunder i Byggår Antal källare Andel av med fuktskada källarna med (1000-tal) fuktskada (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– småhus –75 150 ±55 20 ±7 76–05 5 ±.. 6 ±.. ––––––––––––––––––––––––––––––––––– totalt 155 ±47 18 ±5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– flerbostadshus totalt 6 ±5 6 ±4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– lokalbyggnader totalt 2 ±1 7 ±5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– .. Statistisk osäker Bygg & teknik 8/10

Antalet byggnader med fuktskador är störst i de äldre åldersgrupperna. För hus byggda från mitten av 1980-talet är det färre fuktskador och i flerbostadshusen är minskningen markant. Resultatet visar inte hur allvarliga skadorna är. En vägledning är att besiktningspersonerna kände mögellukt i cirka tio procent av småhusen och lokalbyggnaderna, samt i cirka en procent av lägenheterna i flerbostadshusen.

Fuktskador i byggnadsdelar

Antalet byggnadsdelar med fuktskada visas i tabell 2. Med byggnadsdelar avses här byggnadens större komponenter utan hänsyn till deras konstruktion. Fler än en byggnadsdel i en byggnad kan vara fuktskadad. Antalet byggnadsdelar med fuktskada är därmed fler än antalet byggnader med minst en fuktskada. Det är stort antal fuktskador på vindar och i grunder i åldersgruppen fram till 1976. Det är främst i småhus som fuktskadorna finns.

Grundkonstruktioner och fuktskador i dessa

De grundkonstruktioner som finns är källargrunder, platta på mark med olika utformningar, samt källarlösa grunder med fribärande bjälklag, där krypgrunden är vanligast. I flertalet byggnader är grunden byggd med en typ av grundkonstruktion. Det är dock inte ovanligt med byggnader som är grundlagda med två grundkonstruktioner som till exempel krypgrund i kombination med platta på mark. Det förekommer också byggnader med alla tre grundkonstruktionerna. Antalet grundkonstruktioner inom en byggnadsdel är därför fler än antalet byggnadsdelar som omfattar grunder och därmed fler än antalet byggnader. Källare. Källarna i det svenska byggnadsbeståndet och deras andel av samtliga grundkonstruktioner visas i tabell 3. Källare finns i cirka hälften av alla byggnader. I småhusen dominerar källarna som grundkonstruktion i det äldre byggnadsbeståndet. Under 1950-talet lanserades källarlös grundläggning som en rationell byggmetod som passade prefabricerade hus och grupphusbebyggelse. Statens nämnd för byggnadsforskning gav ut skriften ”Hus utan källare – grundläggningsmetoder”, samt broschyren ”Betonggolv direkt på mark”. Från 1960-talet började krypgrunder tillsammans med platta på mark bli vanligare än källargrunder. Källare med fuktskada som kan ha negativ betydelse för inomhusmiljön visas i tabell 4. Fuktskador finns främst i småhus som är byggda före 1975, där var fjärde källare har en fuktskada. Det är också i den äldre åldersgruppen som det finns flest antal hus med källare. Yngre småhus, flerfamiljshus och lokaler med fuktskada är få och antalen är statistiskt osäkra. Fuktskador som medför mögel eller elak lukt i källarna kommer delvis från 13

Tabell 5: Fuktskada i källare med invändig värmeisolering mellan träreglar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fuktskada i källarvägg eller källargolv med invändig värmeisolering mellan träreglar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grunder i Byggår Antal källare Andel av källarna med fuktskada (%) (1000-tal) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– småhus –75 110 ±52 19 ±9 76–05 .. 6 ±.. 115 ±42 17 ±5 totalt ––––––––––––––––––––––––––––––––––– totalt 3 ±.. 3± flerbostadshus ––––––––––––––––––––––––––––––––––– totalt 1 ±1 5 ±5 lokalbyggnader ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– .. Statistiskt osäker Tabell 6: Platta på mark i de olika byggnadstyperna. Resultatet visar också andelen av platta på mark grunderna i förhållande till samtliga grundkonstruktioner, inom respektive byggnadstyp och åldersgrupp. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Platta på mark i marknivå ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnad Byggår Antal byggnader Andelen byggnader med platta på mark med platta på mark (1000-tal) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus –60 84 ±61 10 ±7 61–75 194 ±52 39 ±10 76–85 180 ±36 57 ±11 86–05 113 ±21 50 ±9 totalt 571 ±90 30 ±5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus totalt 57 ±15 34 ±8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokalbyggnader totalt 16 ±4 35 ±8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samtliga byggnader totalt 644 ±93 31 ±4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 7: Fuktskada i platta på mark. Resultatet visar fuktskador i platta på markkonstruktioner, samt hur många av dessa fuktskador som fördelar sig på platta på mark med uppreglat golv. Andelen platta på mark med fuktskada avser antalet av dem i förhållande till totala antalet byggda platta på mark konstruktioner för respektive byggnadstyp och åldersgrupp. Fördelningen av platta på mark avser antalet platta på mark med uppreglat golv och fuktskada i förhållande totala antalet platta på mark med fuktskada för samma byggnadstyp och åldersgrupp. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggår Fuktskada i platta på - varav platta på mark utan hänsyn till mark med utformning1 uppreglat golv2 Andel (%) Fördelning (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus –60 3 ±.. 100 61–75 15 ±14 88 76–85 7 ±6 40 86–05 0 ±0 0 totalt 8 ±5 76 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus totalt 1±3 55 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokalbyggnader totalt 3±3 48 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samtliga byggnader totalt 7 ±5 75 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– .. Statistiskt osäker. 1 Mögellukt inomhus och fuktkänslig platta på mark konstruktion. 2 Betongplatta med överliggande värmeisolering mellan golvbärande träreglar.

enkla ouppvärmda källare med träbjälklag, där fukt från grunden och hög luftfuktighet ger gynnsam förutsättning för mögel. Dessa källare utgör en liten del i byggnadsbeståndet och antalet ouppvärmda källare med fuktskada är därmed litet. Det stora antalet källare med fuktskador som medför elak lukt är uppvärmda källare med invändigt värmeisolerade golv eller källarytterväggar. Värmeisoleringen av mineralull är placerad mellan träreglar som bär golvet, eller källarväggens invändiga ytskikt. Denna typ av invändigt värmeisolerade källare är välkända i fuktskadesammanhang. Tabell 5 visar för småhus att de är vanliga i hus byggda före 1976. Det den absolut vanligaste fuktskadeorsaken i källare som kan medföra mögel och elak lukt inomhus. Av 150 000 småhus med fuktskada i källaren som är byggda före 1976, så är 110 000 av dem invändigt värmeisolerade. Utförandet med invändig värmeisolering mellan träreglar försvann i stort sett under 1980-talet. Putsskador tillföljd av fuktgenomslag genom källarväggar och bristande dränering förekommer också i källarkonstruktioner. I de fall det inte medfört mögelpåväxt eller elak lukt så har de i utredningen inte bedömts ha betydelse för inomhusmiljön. Platta på mark. Platta på mark är en betongplatta som är ytligt grundlag i marken. Den kan vara utformad med voter eller med kantbalk, alternativt kantmur som vilar på en sula. Platta på mark konstruktionerna är värmeisolerade på undersidan eller på ovansidan. Bland de första av dem som byggdes under 1950 talet så kan en del vara oisolerade. Platta på mark i det svenska byggnadsbeståndet och deras andel av samtliga grundkonstruktioner visas i tabell 6. Platta på mark i finns i cirka en tredjedel av samtliga byggnader och det stora antalet av dem finns i småhusen och byggdes under miljonprogrammet, under 1960- och 1970-talen. Platta på mark med överliggande värmeisolering var dominerande fram till mitten av 1980-talet. Fram till mitten av 1970-talet så byggdes dessa oftast med värmeisoleringen placerad mellan golvbärande träreglar (uppreglat golv). Då blev den flytande golvkonstruktionen vanligast. Golvet placeras då på en golvbärande hård värmeisolering istället för på träreglar. Båda konstruktionerna är välkända i fuktskadesammanhang. I åldersgruppen 1986 till 2005 så har platta på mark konstruktionen i 83 procent av byggnadsbeståndet byggts med underliggande kapillärbrytande värmeisolering. Statistiskt sett så är platta på markgrunderna skadefria sedan dess. Tabell 7 visar andelen av platta på mark konstruktionerna som har fuktskada, samt hur många av dessa som är byggda med uppreglat golv. Denna konstruktion dominerar helt Bygg & teknik 8/10

Skanska lanserar Sveriges största kunskapsbank för renovering av miljonprogrammet. De flesta är ense om samma sak. Mycket snart måste fastigheterna från sextio- och sjuttiotalet renoveras. Vi på Skanska har varit verksamma inom det här området i många år och i hundratals projekt. Vi renoverar allt från badrum till stadsdelar. Vår erfarenhet när det gäller miljonprogrammet spänner från upprustning av lägenheter till omfattande infrastrukturprojekt. Resultatet är en gigantisk kunskapsbank, där allt vi gör dokumenteras – stort som smått. Erfarenhet läggs till erfarenhet, bostad till bostad, kvarter till kvarter. Arbetsmetoder, checklistor, analyser, energieffektiviseringar, forskningsresultat –

allt finns samlat på ett och samma ställe. Omedelbart tillgängligt i varje nytt projekt. Vår ambition är att inte uppfinna hjulet oftare än nödvändigt. Vi hämtar erfarenheten där den finns – det gör att startsträckan blir kort och byggprocessen effektiv. Och det innebär att fastighetsägarens ekonomiska verklighet och hyresgästernas trivsel ryms i samma kalkyl. Får vi låna en halvtimme av din tid? Vi skulle gärna vilja berätta vad några hundratusen timmars erfarenhet kan innebära för dina fastigheter. Miljonhemmet™

www.skanska.se/miljonhemmet

bland byggnader med platta på mark och mögellukt inomhus. Flerbostadshus och lokaler med platta på mark som har fuktskada är få och hälften av dem har uppreglat golv. Krypgrunder och liknande grundkonstruktioner. Krypgrunder och liknande grundkonstruktioner har ett fribärande bjälklag över ett luftutrymme som inte är avsett att användas. Till denna grupp hör torpargrunder med fribärande bjälklag och plintgrunder. Krypgrunder och liknande grunder i det svenska byggnadsbeståndet och deras andel av samtliga grundkonstruktioner visas i tabell 8. Krypgrunderna och liknande grunder finns i 41 procent av småhusen. I en del byggnader är de kombinerade med källare eller platta på mark. De uteluftventilerade krypgrunderna dominerar. Tillsammans med torpargrunderna som i småhusen visat sig vara likvärdiga med dessa och plintgrunderna som också är snarlika så utgör dessa 37 procent av alla grunder i småhusen. Det är anmärkningsvärt att endast en procent av gruppen krypgrunder och lik-

nande grunder är byggda som inneluftventilerade grunder. Det är en grundkonstruktion som kan byggas med bra fuktsäkerhet och bra komfort, men som inte alls har slagit igenom inom byggandet. Lika anmärkningsvärt är att sju procent av grunderna saknar ventilation och att de som finns i småhusen är konstruerade för att egentligen vara uteluftventilerade. Bland lokalbyggnaderna finns det enstaka grunder helt i betong som troligen är byggda för att vara oventilerade. Uteluftsventilerade krypgrunder speciellt med träbjälklag eller betongbjälklag med uppreglat och värmeisolerat golv är kända i fuktskadesammanhang. Resultatet i tabell 9 bekräftar det och visar att var fjärde byggnad med krypgrund har fuktskada som kan ha betydelse för inomhusmiljön. Resultatet tyder dock på att bland de krypgrunder som är byggda från slutet av 1990-talet så har sex procent av dem en fuktskada. Småhustillverkarna har blivit noggrannare med utförandet av krypgrunderna under senare år och det kan ha betydelse. Det kan även finnas andra orsaker som inte framgår i detta arbete. Det kan kan-

Tabell 8: Antalet krypgrunder, torpargrunder och plintgrunder i de olika byggnadstyperna. Resultatet visar också andelen av dessa grunder i förhållande till samtliga grundkonstruktioner, inom respektive byggnadstyp och åldersgrupp. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal krypgrunder Andel grunder och liknande med krypgrunder grunder eller liknande grunder Byggnadstyper Byggår (1000-tal) (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus –60 446 ±96 53 ±11 61–75 130 ±53 26 ±11 76–85 86 ±40 28 ±13 86–95 79 ±18 51 ±12 96–05 24 ±9 33 ±13 totalt 765 ±118 41 ±6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus totalt 23 ±14 14 ±8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokalbyggnader totalt 13 ±8 28 ±11 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samtliga byggnader totalt 801 ±124 38 ±6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– .. Statistiskt osäker

Tabell 9: Krypgrunder, torpargrunder och plintgrunder med fuktskada. Andelen grunder avser dem i förhållande till totala antalet av dessa grunder. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Byggnadstyp Byggår Fuktskada i krypgrund eller torpargrund1 Antal (1000-tal) Andel (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Småhus –75 153 ±76 27 ±13 76–05 45 ±20 24 ±11 totalt 198 ±75 26 ±9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flerbostadshus totalt 4 ±.. 20 ±.. ––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lokalbyggnader totalt 6 ±3 48 ±19 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Samliga byggnader totalt 208 ±75 26 ±9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– .. Statistiskt osäker. 1 Besiktningsbara grunder: Observerad mögelväxt eller mögellukt. Obesiktigade grunder: Mögellukt inomhus och krypgrund med träbjälklag.

ske, ta tid för lukt att utvecklas, och mögelangrepp att växa vid låg temperatur så det blir okulärt synligt. I tabellen särskiljs inte fuktskadorna fördelning på olika utförandena, men över 90 procent av grunderna kan betraktas som fuktkänsliga konstruktioner, det vill säga uteluftventilerade krypgrunder med trä i bjälklaget och jämförbara torpar- och plintgrunder. Varannan lokalbyggnad med krypgrund eller liknande grundkonstruktion har fuktskada i den. Lokalbyggnaderna omfattar mycket olika typer av byggnader. I många fall är det barackliknande byggnader som har grundlagts utan någon större omsorg. Det finns också mycket gamla byggnader med bibehållen torpargrund som används som lokal. Antalet lokalbyggnader med krypgrund är dock få. Det finns också så få flerbostadshus med krypgrund att antalet är statistiskt osäkert. Besiktningarna visar att det i cirka 71 procent av krypgrunderna med fuktskada finns spår av fritt vatten i grunden.

Slutsatser

Resultatet från Betsi-undersökningen visar att det finns många grunder med fuktskador som kan medföra lukt och innemiljöproblem. För platta på mark och källare så finns skadorna i byggnader före mitten av 1980-talet. De skadedrabbade konstruktionerna är välkända och Betsiundersökningen visar att dessa är vanliga i byggnadsbeståndet. Både krypgrunden och platta på mark lanserade under 1950-talet för att rationalisera byggandet. De användes i stor utsträckning då de stora villaområdena byggdes under 1960- och 1970-talen. Båda grundläggningssätten drabbades dock av fuktskador. Resultat från skadeutredningar och forskning visade att problemen med platta på mark kunde lösas med underliggande värmeisolering och kapillärbrytande skikt mot markfukt. Den positiva förändringen syns tydligt i resultatet från Betsi-projektet. För den uteluftventilerade krypgrunden ansågs det räcka med avdunstningsskydd av plastfolie på marken och förbättrad ventilationav krypgrunden för att lösa fuktproblemen. Det de problem med rötskador i träbjälklag som förekom på 1960-talet, men inte innemiljöproblem med mögel och elak lukt. Andelen krypgrunder med fuktskada är ungefär lika i det äldre och yngre byggnadsbeståndet. Resultatet tyder dock på betydligt färre fuktskador i nyare grunderna. Under slutet av 1900-talet så blev småhustillverkarna noggrannare med utförandet av krypgrunderna och det kan ha betydelse. Det har dock inte skett någon avgörande konstruktionsförändring av krypgrunden som minskar fuktbelastningen i den, så det är tänkbart att mögelpåväxt och lukt i många fall blir tydligare efter lång tid. ■ Bygg & teknik 8/10

Vilka krav ska vi ställa på våra ”färska” ingenjörer Jag har varit ansvarig för byggingenjörsutbildningen vid Högskolan i Borås sedan 1996 och har under denna tid även undervisat i bland annat ämnet byggnadsteknik. En fråga som ofta dyker upp är nivån på undervisningen. Hur djupt ska vi gå i enskilda ämnen och därmed vilka kunskaper kan vi kräva av de nyutexaminerade ingenjörerna? Låt mig ta ett exempel från ämnet byggnadsteknik: Hur behandlar vi köldbryggor?

I äldre utgåvor av Boverkets byggregler (BBR) kan man i kap. 9:2113 läsa: ”Inverkan av köldbryggor inom de omslutande byggnadsdelarnas ytor mot uppvärmd inneluft, till exempel vid vägg- och bjälklagsanslutningar, balkongplattor, kantbalkar och skärmanslutningar, skall beaktas”. Boverkets handbok Termiska beräkningar (Boverket 2003), kommenterar detta: ”De nya beräkningsstandarderna för linjära och punktformiga köldbryggor ger nu möjlighet att, förutom att enbart beakta den konstruktiva utformningen, även beräkna och ta med deras inverkan i formeln för Fs (ytrelaterad värmeförlustkoefficient). Det står dock byggherren fritt att själva välja på vilket sätt dessa köldbryggors inverkan på transmissionsförlusterna ska beaktas”. I senare utgåvor av BBR har denna möjlighet borttagits. BBR16 (Boverket 2009) anger klart att köldbryggor ska ingå vid beräkning av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient: (1)

ψk är värmegenomgångskoefficient för den linjära köldbryggan k (W/mK) lk är längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m) Här uppstår då vissa svårigheter. Vilken noggrannhet krävs vid beräkning av den linjära köldbryggan. Boverkets handbok ”Energihushållning enligt Boverkets byggregler” (Boverket 2009) kommenterar linjära köldbryggor: ”Värmegenomgångskoefficienter för linjära köldbryggor kan med förenklade beräkningsmetoder eller schablonvärden bestämmas enligt: Artikelförfattare är Jan Isberg, Högskolan i Borås.

Bygg & teknik 8/10

− SS-EN ISO 14683:2007 – Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – Linjära värmegenomgångskoefficienter – Förenklade metoder och schablonvärden. eller beräknas enligt metoder som finns i: − SS-EN ISO 10211:2007 – Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – Värmeflöden och yttemperaturer – Detaljerade beräkningar. − Ett alternativt sätt att ta hänsyn till inverkan av linjära köldbryggor kan vara att inte ta med några ψ-värden vid beräkningen av Um utan i stället göra ett generellt påslag på 20 % på framräknat Umvärde inkluderande de köldbryggor som finns i klimatskärmen.” Här ges tre möjligheter att behandla linjära köldbryggor, där metoderna förefaller ligga på väldigt olika nivåer. Hur förhåller vi oss i detta läge i undervisningssituationen? Säger vi ”lägg på tjugo procent på Um-värdet”, och har därmed undvikit det egentliga problemet, eller ska vi försöka höja kraven och kräva en djupare analys. Låt oss se närmare på de två standarderna och då använda metoderna på en linjär köldbrygga vid grundläggning med ”platta på mark”.

Beräkning av kantbalk enligt SS-EN ISO 14683:2007

I SS-EN ISO 14683:2007 presenteras schablonvärden för ett antal linjära köldbryggor. Problemet är att de grundläggande förutsättningarna oftast är långt från svenska utformningar för moderna konstruktioner. För grundläggning med platta på mark finns ett antal typfall, se exempelvis figur 1. Förutsättningarna för fallet är en 300 mm tjock vägg med U lika med 0,343

W/m2K och en platta med värmemotstånd R lika med 2,5 m2K/W för isoleringen. De övergripande förutsättningarna i standarden är valda för att med säkerhet inte underskatta inverkan av köldbryggan, men ger väldigt höga värden jämfört med normala, moderna svenska konstruktioner. I standarden påpekas: ”Table A.2 provides default values, calculated for parameters representing worst-case situations. These values can be used in the absence of more specific data for thermal bridges concerned. It is recommended that Table A.2 is extended or replaced, where appropriate, on a national basis, in order to cover constructional details typically used”. I Sverige finns ett fåtal värden på köldbryggor angivna och vi saknar helt tabeller med generella ψ-värden för olika konstruktioner. Det som finns är några få företagsspecifika värden för speciella utformningar. Det vore väldigt intressant om någon kunde åta sig att göra en tabell med vanliga svenska konstruktioner. Ett av problemen här är emellertid att köldbryggan är en kombination av kantelementet och väggens utformning, det vill säga det räcker inte att redovisa ψ-värden för olika grundkonstruktioner. Isover är ett av de företag som tagit fram värden för ett antal konstruktioner (isover.se) I figur 2 på nästa sida visas som exempel standardvärden för en kraftigt isolerad småhusvägg på en platta med dubbla L-element från Isover.

Beräkning av kantbalk enligt SS-EN ISO 10211:2007

För att bestämma den linjära köldbryggan enlig SS-EN ISO 10211:2007 krävs ett program som kan beräkna konstruktionen

Figur 1: Schablonvärden för köldbrygga vid grundläggning med platta på mark enligt SS-EN ISO 14683:2007. 17

minst tvådimensionellt. Standarden ger huvudsakligen föreskrifter om vilka randvillkor som ska användas vid utformningen av det flerdimensionella programmet. Utgående från den flerdimensionella beräkningen och U-värden för aktuell vägg och platta kan köldbryggan beräknas:

ψg = L2D - hWUW - 0,5 • B´Ug (2) L2D är resultat från tvådimensionell beräkning (W/m K). hW är vägghöjd i den tvådimensionella beräkning (m). UW är värmegenomgångskoefficient för väggen (W/m2 K).

ψ-värde W/m•°C Lera eller silt Sand eller makadam Berg λ = 1,5 λ = 2,0 λ =3,5 0,04 0,05 0,06 Figur 2: ψ-värden för platta på mark med dubbla L-element. Isover. (isover.se/byggkonstruktioner+och+tekn+installationer/konstruktionsdetaljer/kc3-206+platta+p%c3%a5+mark+-+ytterv%c3%a4gg)

Figur 3: Ingångsdata samt resultat av beräkning av dubbelt L-element med UNorm (gadbyggnadsfysik.se). Den geometriska utformningen överensstämmer med Isovers konstruktion enligt figur 2.

Figur 4: Isotermer och värmeflöden för grundkonstruktion med dubbla Lelement. Temperatur inne +20 °C och ute ±0 °C. 2 °C mellan varje isoterm. Ingångsdata enligt figur 2 och 3. 18

A B´= –––– (3) 0,5P A är plattans area (m2) P är plattans omkrets (m) Ug är värmegenomgångskoefficient för plattan (W/m2 K). Det finns ett antal program för beräkning av flerdimensionell värmeledning och även program som direkt beräknar köldbryggan utgående från förutsättningarna i SS-EN ISO 10211:2007. Ett sådant program har utvecklats av Gunnar Anderlind, GAD Byggnadsfysik, och finns för gratis nedladdning på gadbyggnadsfysik.se. Programmet är väl dokumenterat och ger även en ordentlig beskrivning av problematiken kring köldbryggor. Resultaten från en beräkning ges direkt som ψ-värde för den aktuella konstruktionen, men här presenteras även temperaturfördelning och värmeflöden grafiskt. Kontroll av BBR:s krav på yttemperaturer på golv BBR 6:42 är därmed lätt genomförbar om man använder DVUT som uttetemperatur i programmet. I figur 3 och 4 visas en beräkning av samma bjälklagsanslutning som i figur 2, det vill säga Isovers lösning med dubbla L-element. Figur 3 visar använda indata samt resultat från köldbryggeberäkningen och figur 4 temperaturfördelning och värmeflöden runt kantelementet.

Beräkning av köldbryggor i praktiken

Frågar man verksamma konstruktörer hur man behandlar köldbryggor blir svaren ofta svävande. Det finns förmodligen även risk att problematiken kan ”falla mellan stolarna”. Byggkonstruktörer överlåter den djupare analysen till installtionskonsulter, eftersom energikravet idag ligger på specifik energianvändning, medan installationskonsulter förutsätter att byggkonstruktören levererar ett korrekt Um. Ofta används Isovers värden på köldbryggor då man uppfattar det som svårt att hitta värden för andra lösningar. Detta innebär i själva verket att man använder ISO 14683:2007 med Isovers värden på ψi. Metoden är enkel och därmed tilltalande, men det är viktigt att man då verkligen har en konstruktion som i stort överensstämmer med Isovers lösning. För att beskriva problematiken har i figur 5 gjorts Bygg & teknik 8/10

Nya Plastdetaljer? Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 8/10

VĂ¤gg 80 Minull Îť = 0,031 W/m K 13 Gips Îť = 0,25 W/m K 115 Minull Îť = 0,036 W/m K 13 Gips Îť = 0,25 W/m K Temperatur inne +20 Â°C Temperatur ute Âą0 Â°C 2 Â°C mellan varje isoterm

Figur 5: Isotermer fĂśr grundkonstruktion med dubbla L-element. IngĂĽngsdata fĂśr platta och kantelement enligt figur 2 och 3, men endast 221 mm tjock vĂ¤gg jĂ¤mfĂśrt med 391 mm fĂśr figur 4. en berĂ¤kning av samma kantbalk som i figur 2, men nu har i stĂ¤llet anvĂ¤nts en mycket tunnare vĂ¤gg. Resultatet blir att det inre L-elementet i det nĂ¤rmaste kortsluts. Ď&#x2C6;-vĂ¤rdet fĂśrhĂśjs, frĂĽn 0,07 W/m K fĂśr den tjocka vĂ¤ggen, till 0,13 W/m K fĂśr den tunna vĂ¤ggen. NĂ¤mnas kan att Ď&#x2C6;-vĂ¤rdet blir 0,16 W/m K om det inre L-elementet helt tas bort. Exemplet Ă¤r naturligtvis extremt och bĂśr rimligtvis aldrig fĂśrekomma i praktiken, men pĂĽvisar nĂśdvĂ¤ndigheten av att alltid titta pĂĽ hela konstruktionen vid bestĂ¤mning av kĂśldbryggor. Det visar Ă¤ven vik-

ten av att verkligen veta vad man gĂśr nĂ¤r man anvĂ¤nder SS-EN ISO 14683:2007, kombinerat med Ď&#x2C6;-vĂ¤rden frĂĽn olika hemsidor. Det vore, som pĂĽtalats tidigare, vĂ¤ldigt intressant om nĂĽgon kunde rĂ¤kna genom ett antal vanliga konstruktioner och gĂśra en tabell Ăśver lĂ¤mpliga Ď&#x2C6;-vĂ¤rden fĂśr svenska fĂśrhĂĽllanden. Detta skulle plĂśtsligt gĂśra SS-EN ISO 14683:2007 mycket anvĂ¤ndbar. Kanske lĂ¤mpligt som licentiatarbete? Ă&#x2026;tergĂĽr vi till huvudfrĂĽgan, vad vi ska krĂ¤va av vĂĽra ingenjĂśrer, fĂśrefaller det som man relativt enkelt kan ta till sig me-

toder enligt ovan fĂśr att berĂ¤kna kĂśldbryggor och att bra metoder redan existerar. DĂ¤rmed borde vi kunna krĂ¤va direkt anvĂ¤ndbara kunskaper inom exempelvis detta omrĂĽde av de nyutexaminerade. Problemet Ă¤r att vi hĂ¤r studerat ett enskilt specialomrĂĽde. Under tre ĂĽr ska studenterna fĂĽ kunskaper i grundlĂ¤ggande Ă¤mnen som matematik och fysik och samtidigt lĂ¤ra sig konstruera sĂĽvĂ¤l hus som vĂ¤gar. Det blir dĂĽ lĂ¤tt undervisning pĂĽ ett Ăśvergripande plan med en fĂśrhoppning att de fĂ¤rdiga ingenjĂśrerna sedan kommer att vidareutvecklas till specialister inom sina respektive yrkesomrĂĽden. â&#x2013;

Referenser

Boverkets handbok: EnergihushĂĽllning enligt Boverkets byggregler. Boverket 2009. Boverkets handbok: Termiska berĂ¤kningar. Boverket 2003. Regelsamling fĂśr byggande, BBR 16. Boverket 2009. SS-EN ISO 10211:2007 â&#x20AC;&#x201C; KĂśldbryggor i byggnadskonstruktioner â&#x20AC;&#x201C; VĂ¤rmeflĂśden och yttemperaturer â&#x20AC;&#x201C; Detaljerade berĂ¤kningar. SS-EN ISO 14683:2007 â&#x20AC;&#x201C; KĂśldbryggor i byggnadskonstruktioner â&#x20AC;&#x201C; LinjĂ¤ra vĂ¤rmegenomgĂĽngskoefficienter â&#x20AC;&#x201C; FĂśrenklade metoder och schablonvĂ¤rden. gadbyggnadsfysik.se. isover.se.

Professionell sanering krĂ¤ver professionella maskiner och medel Problemet

TĂ¤tdimmning med Maxox-PF

Butanonperoxid Hydrogenperoxid Propylenglykol

Propylenglykol

BRUKSANVISNING Penetrox-PF levereras som bruksfĂ¤rdig lĂśsning och

pĂĽfĂśres med pulsjet fogger. Dosering: Luktsanering: 1L per 1000 m3. HĂśgdenVLWHWVIRJJLQJ GHVLQĂ&#x20AC;FHULQJ / SHU P3. Se Ă¤ven sĂ¤rskild instruktion. Skyddsutrustning: +HOPDVN PHG EUXQW Ă&#x20AC;OWHU Lagring: Svalt och mĂśrkt

Saneringsteknik

UN Nr. 3105

VARNING!

En division inom Alron Chemical Co AB, HagsvĂ¤ngen 6, 645 41 StrĂ¤ngnĂ¤s. Tel. 0152-13475. www.alron.se

Penetrox-PF Mot mĂśgel och mĂśgellukt i svĂĽrĂĽtkomliga utrymmen (krypkĂ¤llare, mellanvĂ¤ggar, ventilationssystem, trĂ¤konstruktioner, etc.) LĂśsning av organisk peroxid med mycket hĂśg desinfektions- och penetrationsfĂśrmĂĽga. Oxiderar Ă¤ven sporer. Verkar endast svagt blekande. FRĂ&#x201E;TANDE Penetrox-PF bildar inga giftiga biprodukter och InnehĂĽll: lĂ¤mnar inga kemikalierester. Ă&#x201E;ven effektiv mot Butanonperoxid rĂśklukt. Kan anvĂ¤ndas i mĂśblerade rum

5 IUDVHU 5 )DUOLJW DWW I|UWlUD 5 )UlWDQGH S-fraser: S3/7 - FĂśrpackningen fĂśrvaras vĂ¤l tillsluten och svalt. S9 - FĂśrpackningen fĂśrvaras pĂĽ vĂ¤l ventilerad SODWV 6 )|UYDUDV nWVNLOW IUnQ OlWWDQWlQGOLJW PDWHULDO 6 8QGYLN LQDQGQLQJ DY GLPPD 6 8QGYLN NRQWDNW PHG KXGHQ RFK |JRQHQ 6 9LG NRQWDNW PHG huden tvĂ¤tta genast med mycket stora mĂ¤ngder vatten. S36/37/39 - AnvĂ¤nd lĂ¤mpliga skyddsklĂ¤der, skydds-

UN Nr. 3105

InnehĂĽll:

OXIDATIONSMEDEL

Saneringsteknik

FRĂ&#x201E;TANDE

OXIDATIONSMEDEL

Maxox-PF FĂśr oxidation av bakterier och mĂśgel och mĂśgellukt i svĂĽrĂĽtkomliga utrymmen (krypkĂ¤llare, mellanvĂ¤ggar, ventilationssystem, trĂ¤konstruktioner, etc.) LĂśsning av hydrogenperoxid och organisk peroxid med mycket hĂśg desinfektions- och penetrationsfĂśrmĂĽga. Maxox PF bildar inga giftiga biprodukter och lĂ¤mnar inga kemikalierester. Ă&#x201E;ven effektiv fĂśr luktsanering. AnvĂ¤nds normalt i omĂśblerade rum. BRUKSANVISNING Maxox PF levereras som bruksfĂ¤rdig lĂśsning och pĂĽfĂśres med pulsjet fogger typ "Patriot". Dosering: Luktsanering: 1L per 1000 m3. HĂśgdenVLWHWVIRJJLQJ GHVLQĂ&#x20AC;FHULQJ / SHU P3. Se Ă¤ven sĂ¤rskild instruktion. Skyddsutrustning: +HOPDVN PHG EUXQW Ă&#x20AC;OWHU Lagring: Svalt och mĂśrkt OBS! Kan verka blekande. UtfĂśr prov pĂĽ material som kan vara blekningskĂ¤nsliga.

VARNING! 5 6$76(5 5 )DUOLJW DWW I|UWlUD 5 )UlWDQGH 6 6$76(5 6 )|USDFNQLQJHQ I|UYDUDV YlO WLOOVOXWHQ RFK VYDOW 6 )|USDFNQLQJHQ I|UYDUDV Sn YlO YHQWLOHUDG SODWV 6 )|UYDUDV nWVNLOW IUnQ OlWWDQWlQGOLJW PDWHULDO 6 8QGYLN LQDQGQLQJ DYGLPPD 6 8QGYLN NRQWDNW PHG KXGHQ RFK |JRQHQ 6 9LG NRQWDNW PHG huden tvĂ¤tta genast med mycket stora mĂ¤ngder vatten. S36/37/39 - AnvĂ¤nd lĂ¤mpliga skyddsklĂ¤der, skyddshandskar samt skyddsglasĂśgon eller ansiktsskydd.

Stachybotrys mĂśgel

LĂśsningen

En division inom Alron Chemical Co AB, HagsvĂ¤ngen 6, 645 41 StrĂ¤ngnĂ¤s. Tel. 0152-13475. www.alron.se

Citrox - Odox - Maxox-PF - Penetrox-S Âľ*U|QÂľ GHVLQĂ&#x20AC;FHULQJ RFK P|JHOVDQHULQJ utan att lĂ¤mna farliga kemikalierester Alron Chemical Co AB HagsvĂ¤ngen 6, 645 41 StrĂ¤ngnĂ¤s Tel. 0152 13475. Fax 0152 13579 info@alron.se/www.alron.se

Bygg & teknik 8/10

Vanliga problem med golv och grunder i småhus Erfarenheter och rekommendationer baserat på olika Kostnaderna för byggfel i Sverige Kostnaderna för byggfel i Sverige uppgår till mer än tjugo miljarder uppgår till mer än tjugo miljarder kronor per år exklusive kostnaderna kronor per år exklusive kostnaför vattenskador är mer än fem mil- derna för vattenskador är mer än jarder kronor per år. Cirka 80 pro- fem miljarder kronor per år. Cirka cent är fuktrelaterade skador och 80 procent är fuktrelaterade skavar fjärde småhus är fuktskadat. dor och var fjärde småhus är fuktDet är angeläget att minska de skadat. Det är angeläget att minsnabbt växande byggkostnaderna ska de snabbt växande byggkostliksom kostnaderna för byggfel och naderna liksom kostnaderna för byggskador. Erfarenheter visar att byggfel och byggskador. Erfarenhusens svaga punkter, utöver rena heter visar att husens svaga punkvattenskador, i tur och ordning finns ter, utöver rena vattenskador, i tur inom områdena fukt, grundläggning, och ordning finns inom områdena innemiljö, ventilation, värmesystem, fukt, grundläggning, innemiljö, fönster, fasadbeklädnad och isole- ventilation, värmesystem, fönster, ring. Byggfelen kan också medföra fasadbeklädnad och isolering. ohälsa för de boende. Byggfelen kan också medföra ohälsa för de boende.

Felen med koppling till grundläggningen och fukt är de mest frekventa oavsett om Felen med koppling till grundläggninghuset har platta på mark, krypgrund eller en och fukt är de mest frekventa oavsett källare. Artikeln behandlar några vanliga problem vid grundläggning av småhus och ger förslag till hur felen kan undvikas och avhjälpas. De beskrivna felen och bristerna kan tyckas så triviala, uppenbara och onödiga, att de självklart inte borde förekomma, men finns trots detta ofta i verkligheten. Kunskap för att undvika dem finns, men används inte i tillräcklig utsträckning. Felen som behandlas i denna artikel, omfattar huvudsakligen problem i husgrunden inklusive golvet med olika fuktproblem samt Figur 1: Dränering vid grundmur. oväntat höga värmeförluster Källa: Abel & Elmroth (2006). och komfortstörningar i samband med golvvärme. Artikeln visar på betydelsen av att genomföra om huset har platta på mark, krypgrund skadeutredningar med helhetsgrepp och eller källare. Artikeln behandlar några sys- vanliga problem vid grundläggning av småhus och ger förslag till hur felen kan undvikas och avhjälpas. De beskrivna felen och bristerna kan tyckas så triviala, uppenbara och onödiga, att de självArtikelförfattare är klart inte borde förekomma, men finns Christer trots detta ofta i verkligheten. Kunskap Harrysson, för att undvika dem finns, men används professor, Örebro inte i tillräcklig utsträckning. universitet. Bygg

Felen som behandlas i denna artikel, omfattar huvudsakligen problem i husgrunden inklusive golvet med olika fuktproblem samt oväntat höga värmeförluster och komfortstörningar i samband med golvvärme. Artikeln visar på betydelsen av att genomföra skadeutredningar med helhetsgrepp och systemtänkande samt att beakta samspelet mellan grundläggning, överbyggnad och installationer. Orsaker till de olika felen belyses liksom hur de undviks och avhjälps. Råd ges för hur man åstadkommer ett bättre och billigare byggande. Riskerna för byggfel och byggskador synes minska om byggandet av småhus inklusive grunden gör av ett och samma företag på totalentreprenad.

Gemensamma problem

Dränerings- och dagvattenledningarnas funktion. För alla tre grundläggningssätten är fel i dräneringsledningarnas funktion, som bakfall eller för liten lutning samt att de ligger fel i höjdled, vanligt förekommande, vilket kan leda till fuktoch mögelproblem i både grund och hus (inne). Problemen uppkommer ibland också efter byte av ledningar, det vill säga omdränering. Dräneringsledningen ska främst leda bort ytvatten från husets grund och skydda huset mot vattenflöden i marken. Dräneringsledningen kan vara ansluten till dagvattenledningen, stenkista eller i vissa fall för källarhus, till spillvattenledningen. Dräneringsledningar ska alltid ha spol- och inspektionsbrunn, som möjliggör kontroll av funktionen. Marken ska luta från huset så att dagvattnet kan ledas bort. Det får inte finnas några rabatter närmast husgrunden. Dagvattenledningarna för bort regnvatten till separat avrinning. Problemen med dagvattenledningar avser främst läckage i skarvar till exempel anslutning vid stuprör och sprickor i rör. Dräneringsmaterial runt dräneringsledningen ska finnas ända upp till eller nära markytan. Helst ska det inte finnas någon jord ovanpå. Se till att dräneringsledningen fungerar som den ska. Spola vatten i hängrännorna och i dräneringsledningens spolbrunn. Saknas sådan brunn görs provet på marken. Om vattnet kommit fram till inspektionsbrunnen inom en kvart 21

FOTO: CHRISTER HARRYSSON

Figur 2: Omdränering med för högt placerad dräneringsledning.

fungerar ledningssystemet. Det gäller att få bort vattnet från husgrunden. Stuprör som slutar nära husgrunden innebär stora risker för fuktproblem i källaren. Även om allt utvändigt fungerar kan det ändå finnas fukt i källaren. Det kan bero på att dräneringsledningen ligger för högt eller att det finns stopp, sprickor eller otätheter i dagvattenledningen. Ledningarnas läge och funktion kan kontrolleras genom att gräva en grop, där dessa börjar eller där fuktskador finns. Kontrollera att avloppsbrunnar vid källarnedgångar och garagenedfarter inte är igensatta av skräp och is. Rensa hängrännor och rensgaller i stuprören. Se till att stuprör är rätt monterade. Finns ventiler och öppningar i källarväggen, se till att smältvatten inte kan rinna in ge-nom dem.

FOTO: CHRISTER HARRYSSON

Figur 3: Fuktgenomslag på källaryttervägg på grund av för högt placerad dräneringsledning.

Omdränering. Husets klimatskal är oerhört betydelsefullt och ska vara tätt. Dränera om innan skador har uppstått. Försäkringsbolagen ersätter inte utifrån kommande fukt. Enda undantaget är vid skyfall och slagregn. Dräneringsledningen behöver läggas om efter 30 till 40 år beroende på markmaterial och utförande. Om ledningen ligger i lera kanske den redan har slammat igen efter femton år eller efter ännu kortare tid. Ibland händer det att man bara lägger dränerande material en halvmeter runt ledningen och sen lägger vanlig jord ovanpå. Då slammar ledningen igen snabbare. Dräneringsledningen måste läggas tillräckligt djupt, figur 1. Den ska ligga minst en halv meter under betongplattans översida och ska luta minst 1:200 mot ett avlopp eller stenkista. Innan dräneringsledningen läggs på plats grävs ett meterbrett ”dike” intill källarväggen. Längst ner, med ett litet fall och någon halvmeter ut från husgrunden läggs dräneringsledningen som leder bort till en dräneringsbrunn på tomten. Innan rören läggs på plats, läggs en fiberduk (geotextil) på botten samt 3 till 10 cm makadam 8-16 mm på sidorna och uppåt minst 20 cm. När makadamen är på plats viker man över fi-

Figur 4: Riskfylld enskiktskonstruktion med fuktskyddande och värmeisolerande cellplastskiva har lett till allvarliga byggskador.

berduken och fyller på med dränerande material, grus eller singel. Fiberduken ska förhindra att fina partiklar tränger in och sätter igen ledningen. Dräneringssystem som görs om, kan ändå bli fel, på grund av att man använder en riskfylld konstruktion, något som förvärrar situationen. Vanliga fel är att den nya dräneringsledningen läggs i ”tvära” nittiogradersböjar med stopp i ledningen som följd, eftersom vattenströmmen bromsas upp, figur 2 och 3. Andra vanliga fel kan vara att dräneringsledningen ligger för högt, att markmaterialet närmast ledningen inte är vattengenomsläppligt eller att konstruktionen är riskfylld på annat sätt. Risken för fuktoch mögelskador samt vatteninträngning genom väggen är större då konstruktionen enbart består av isolerskivor på utsidan av källarväggen (enskiktskonstruktion), figur 4, än då man använder en fuktskyddande matta som bildar luftspalt och sedan har isoleringen på utsidan av mattan (tvåskiktskonstruktion). Här kan man dra en parallell med problemen vid putsade fasader med enstegs- respektive tvåstegstätning.

Krypgrunder

Några skadeorsaker – identifiering och avhjälpande. Uteluftsventilerade krypgrunder eller ”torpargrunder”, som förr värmdes upp av fundamenten till spisar och kakelugnar samt av otäta och dåligt isolerade golv, kan få fuktoch luktproblem när man slutar använda eldstäderna. Andra orsaker till fuktproblem i krypgrunden och/eller luktproblem inne kan vara att man tätar och tilläggsisolerar golvet, vilket medför att krypgrunden blir kallare och får högre relativ fuktighet med risk för att den fuktiga luften kondenserar på kalla ytor. Av olika skäl har man i många hus som första och enda åtgärd installerat en avfuktare till höga installationsoch energikostnader. I stället bör man först i tur och ordning vidta nedanstående åtgärder och först därefter överväga om man ska installera värmekabel eller avfuktare: ● Marken på tomten ska luta från huset samt att dräneringen och dagvattenledningen från stuprören fungerar. ● Fuktavgivningen från marken begränsas kraftigt med en plastfolie på marken i kryprummet. Punktera plastfolien i lågpunkterna för att eventuellt kondensvatten och läckagevatten ska kunna avledas från kryprummet. ● Se till att ventilationsöppningarna är öppna och tillräckliga, cirka 0,10 m² per 100 m² markyta i kryprummet. ● Genom att isolera marken i kryprummet i två skikt med vardera 50 mm cellplast och med plastfolie mellan skikten kan temperaturen i kryprummet höjas och den relativa fuktigheten sänkas ytterligare. ● Känner man fortfarande dålig lukt i kryprummet eller inne kan detta problem Bygg & teknik 8/10

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

KÄLLA: TRYGGHETSVAKTEN

get och analyseras i mikroskop. Då får man besked om det finns mögel och svampar både i fråga om deras art och aktivitetsnivå, det vill säga om mikroorganismerna är döda eller levande, växer till sig eller ej med mera. Det är viktigt att allt material som har angripits byts ut. Om ovanstående åtgärder inte har eliminerat problemen kan man i kryprummet installera värmekabel för att höja temperaturen och sänka den relativa fuktigheten, figur 5. Alternativt kan man stänga ventilationsöppningarna i grundmuren och installera absorptionsavfuktare, figur 6, men detta alternativ har högre installationsoch driftkostnader. Avfuktningsaggregat för kryprum bör vara av absorptionstyp, eftersom avfuktare Figur 5: Installationsskiss för värmekabel i krypgrund. med kylkompressorer inte fungerar vid låga temperaturer. Problemen med uteluftsventilerade krypgrunder och träbjälklag samt skärpta värmehushållningskrav som medför kallare och fuktigare kryprum har lett till ökat intresse för betongbjälklag med uteluftsventilerade eller oventilerade kryprum. Sedan ett par decennier har man med viss framgång byggt småhus med inneluftsventilerade krypgrunder. Krypgrunder med Figur 6: Installation med avfuktare. betongbjälklag. Lösningar minskas genom att mekaniskt frånluftsfinns med både uteluftsventiventilera kryprummet, så att ett större lerade och slutna krypundertryck skapas i kryprummet relativt grunder, figur 7. Tanken att inne. Ett ökat frånluftsflöde från krypersätta organiska material, Figur 7: Varianter av krypgrund med betongrummet medför också att mer fukt tillförs som trä och träprodukter i konstruktion finns som uteluftsventilerad, detta sommartid medan det omvända förhusgrunden inklusive golvoventilerad eller inneluftsventilerad. hållandet råder vintertid, det vill säga bjälklaget, figur 8, är god från kryprummet får lägre relativ fuktighet vid fuktsynpunkt. Dock är det ökad ventilation. fördjupad teknisk utredning göras av viktigt att utformningen görs med helFöreligger fortfarande dålig lukt efter bjälklaget genom mikrobiologisk analys. hetssyn. Exempel finns på fuktoch luktovan nämnda åtgärder vidtagits bör en Prover tas på ingående material i bjälkla- problem som har uppstått inne på grund av fukttransport från kryprummet via betongbjälklaget till de tryckimpregnerade syllarna ovanpå bjälklaget vilka saknar tillräckligt fuktskydd mellan betong och syllar. Projektören och byggaren har ”trott” att betongen i sig varit ett tillräckligt fuktskydd mot kryprummet. Samspelet kryprum – golvbjälklag – träsyll på ovansidan måste med andra ord beaktas på ett korrekt sätt. Inneluftsventilerade krypgrunder. Genom att föra ner frånluften från bostadsutrymmena i krypgrunden, figur 7, når man normalt energibesparingen cirka 1 000 kWh/år för ett småhus. Därvid sänks frånluftstemperaturen med cirka 5 °C. Kryprummet måste vara tätt och välisolerat för ett fungerande inneluftsventilerat kryprum. Otätheter, dåligt arbetsutförande, fukt i grunden och grundvattenströmning kan helt eller delvis sätta den tänkta funktionen ur spel. Tanken att utnyttja marken som ”värmelager” har normalt stora risFigur 8: Golvbjälklag av betongkonstruktion över krypgrund. ker genom svårkontrollerade värmeflöden

FOTO: TRANEMO G-BETONG

Bygg & teknik 8/10

och klimatförhållanden.

Källare

Några skadeorsaker – identifiering och avhjälpande. Fuktfläckar på väggar och golv i källare, flagnande färg och unken eller stickande lukt orsakas ofta av dålig dränering. Fukt i källaren behöver inte bero på enbart dålig dränering. Vid för hög relativ fuktighet kondenserar vattenångan på kalla ytor. Risken är störst för fuktskador och mögel i husgrunden för hus byggda fram till cirka 1980. Ingjutna träreglar i golv eller gillestugor där isolering och träpanel lagts direkt mot fuktiga golv eller källarväggar ger ofta problem. Allt organiskt material i kontakt med fukt måste tas bort. Om till exempel syllar inte kan tas bort måste i stället emissionerna (gaserna) ventileras bort (mekaniskt ventilerat golv). Fuktförhållandena måste utredas både inne och ute. Samtidigt måste ventilationen kontrolleras. Fuktinnehållet kan enkelt kontrolleras genom att klistra fast en bit plastfolie mot källargolvet eller källarväggen under några dygn. Kontrollera därefter om det uppstått kondens under plasten. En noggrannare kontroll kan göras genom att hänga upp en hygrometer i källaren. Om den relativa fuktigheten överstiger 60 procent under vintern finns anledning att närmare undersöka orsakerna till den höga relativa fuktigheten. Mindre fuktproblem kan elimineras med ökad ventilation. Uteluften ska tas in genom väggventiler i torra utrymmen, som förråd och gillestuga och sugas ut i våta utrymmen, till exempel tvättstuga. Vid misstanke om fukt och mögel bör man med hjälp av expert göra en utred24

FOTO: CHRISTER HARRYSSON

Figur 9 och 10: Tilläggsisolering med plastfolie på insida källaryttervägg ger byggskador och innemiljöproblem som dålig lukt med mera.

ska man tilläggsisolera källarytterväggar på utsidan. Speciellt vid omdränering är detta relativt enkelt. Isolertjockleken beror bland annat på hur källaren ska användas. Isolera särskilt väggen över mark. Isolermaterial är relativt billigt. Under mark isoleras väggen till liten del av markmaterialet jämfört med högvärdiga isolermaterial. Väggen måste självklart vara torr innan den ska isoleras för att inte fuktproblem ska uppstå. Källarväggar behöver emellertid också fuktskyddas. Två principer för fuktskydd och värmeisolering på utsidan föreligger: ● luftspaltbildande och fuktskyddande matta som spikas mot väggen och med cellplastisolering utanför (två skikt) ● fuktskyddande och värmeisolerande cellplastskiva som limmas mot grunden (ett skikt). Den senare lösningen är mer riskfylld på grund av att det är en enskiktskonstruktion. Problemen består i fuktoch vatteninträngning genom källarväggen, ofta orsakat av brister i arbetsutförandet, det vill säga springor mellan isolerskivorna och/eller att skivorna genom slarv helt eller delvis hamnat en bit från väggen och att detta utrymme fyllts med markmaterialet.

ning inkluderande förslag till åtgärdsprogram. Detta är en viktig investering då fukt och mögel kan ge upphov till både astma, allergier och svampangrepp. Invändigt tilläggsisolerade källarväggar. Efter oljekrisen 1974 blev det vanligt med tilläggsisolering av källarväggar på insidan, figur 9 och 10. Konstruktionen utgjordes av träreglar (som ofta placerades direkt mot källarytterväggens insida), mineralull, plastfolie som diffusionsspärr och träpanel/skivmaterial innerst. Den murade väggen står ofta på en dåligt dränerad grundplatta. Fuktvandringen är årstidsberoende och sker ömsom inåt respektive utåt. Detta har lett till fuktoch mögelproblem i väggreglar och träpanel med åtföljande dålig lukt inne. Problemet förstärks om trämaterialet är blött och dessutom tryckimpregnerat. Trävirket kan i princip ruttna bort utanför plasten innan man märker något, men gaserna/lukten från de organiska materialen i väggen sprids in i huset och allergier kan uppstå. Källarväggar ska inte ha plastfolie som diffusionsspärr. Den stänger i stället in fukt och kan ge lukt, mögel och röta i träbaserade material i väggen. Det kan räcka med att riva bort träreglar, isolering och plastfolie för att bli av med problemen. Allt fuktigt, mögelangripet och illaluktande material måste bytas ut. Efter några år med omfattande byggskador och innemiljöproblem kom nya projekteringsråd som innebar att källarväggar inte ska ha plastfolie och att träbaserade material måste fuktskyddas och heller inte vara i direkt kontakt med källarväggen eller golvet. Fuktskydd och värmeisolering på källarväggars utsida rekommenderas. Helst

Platta på mark med eller utan golvvärme?

Nya småhus. Produktionskostnaden för hus med platta på mark är lägre än med krypgrund. Utvecklingen av konstruktioner för platta på mark har gått från helt oisolerade plattor på 1960- och 1970-talen till att lägga isolering och träreglar ovanpå plattan med betydande fuktoch mögelproblem som följd. Mer fuktriktiga konstruktioner har tagits fram sedan början av 1980-talet, till att börja med genom att placera 70 till 100 mm cellplastisolering under plattan. Denna konstruktion medförde dock många klagomål på kalla och hårda golv. Det är inte låg yttemperatur som är problemet utan hög värmeavledning från foten till golvet, som är huvudorsaken, vilket är speciellt påtagligt vid klinkergolv. För att få varmare golv bygger man allt oftare med golvvärme, som dessvärre alltid medför såväl högre produktions- som driftskostnad (energi). Exempelvis har Tabell 1: Lägsta temperatur för att uppnå termisk komfort vid barfota kontakt med golytan. Källa: Isover. ––––––––––––––––––––––––––––––– Termisk komfort – golvvärme ––––––––––––––––––––––––––––––– Golvmaterial Lägsta temperatur ––––––––––––––––––––––––––––––– Betong, klinkers 27 °C Linoleum, plastmattor 23 °C Trä, parkett, textila mattor 22 °C Kork 10 °C

Bygg & teknik 8/10

Att skydda vinden eller krypgrunden frĂĽn

fukt, lukt & mĂśgel har aldrig varit enklare!

MervĂ¤rdestjĂ¤nster och helhetslĂśsningar i plĂĽt. MĂśgel Ă¤r hĂ¤lsofarligt - FĂśrebygg i tid! .FE 5SZHHIFUT7BLUFOT HFOJBMB BWGVLUBSF TLZEEBS EV CĂ&#x152;EF LSZQHSVOE PDI WJOE UJMM NBSLOBEFOT MĂ&#x160;HTUB FOFSHJGĂ&#x161;SCSVLOJOH &OLFM JOTUBMMBUJPO PDI CFQSĂ&#x161;WBE UFLOJL

Plannjas byggsystem och mervĂ¤rdestjĂ¤nster ser lika mycket till din affĂ¤rsprocess som byggprocess. VĂĽr styrka Ă¤r byggmaterial dĂ¤r en rationell och ekonomisk byggprocess mĂśter behovet av estetik och valmĂśjligheter. Det gĂśr oss till en komplett leverantĂśr av helhetslĂśsningar i plĂĽt som bidrar till ett effektivt, estetiskt och ekonomiskt byggande.

t .BSLOBEFOT MĂ&#x160;HTUB FOFSHJGĂ&#x161;SCSVLOJOH t Ă&#x152;ST HBSBOUJ PDI Ă&#x152;ST MJWTMĂ&#x160;OHE t .JOJNBMU VOEFSIĂ&#x152;MM PDI FOLFM JOTUBMMBUJPO t Â˝WFS IFMU OĂ&#x161;KEB LVOEFS

Storleken spelar ingen roll! 08-4100 1819 031-760 2000 040-630 1940 ,bÂ&#x2021;bnÂ&#x2018;Â? Ă?Â&#x2DC;Ă? pÂ&#x2DC;Âš Â&#x2DC;Ă? Ă?Ă? Ă&#x2030;Ă&#x2030;Ă&#x2030;Â˘Â?Â&#x2021;8Â?Â?Â&#x2026;8Â˘Âľb

t t t t t t www.trygghetsvakten.se t t t t t t

Bygg & teknik 8/10 90x270-Bygg&teknik.indd 1

10-11-10 10.12.56

KÄLLA: BYGG OCH ENERGITEKNIK AB

Figur 11: Vanliga respektive energieffektiva och komfortabla golvvärmekonstruktion vid platta på mark.

hus med 100 mm isolering under plattan cirka 30 procent högre total energianvändning än motsvarande hus med radiatorsystem. Vid 200 mm isolering ökar den totala energianvändningen fortfarande med cirka tjugo procent och så vidare. Sedan 2004 råder konsensus om att hus med golvvärme alltid har högre energianvändning än radiatorsystem. De höga golvtemperaturerna, som golvvärme kan

medföra, har i ett antal hus lett till innemiljöproblem som dålig lukt och emissioner från lim, flytspackel, avjämningsmassor och tätskikt i våtrum. Samspelet husgrund – värmesystemgolvmaterial. Klinkergolv, trägolv eller laminatgolv. Kraftigt ökad isolering vid platta på mark, huvudsakligen under plattan och en mindre värmetröghet genom placering av värmerören nära golvets översida är två åtgärder som väsentligt

sänker energianvändningen i hus med golvvärme, jämfört med vanliga lösningar. Men det behövs ytterligare en rad åtgärder för att garantera att driftsekonomin och komforten blir lika god som med de beprövade lösningarna med radiatorer. Utformningen av golvkonstruktioner bör starta med en analys av hur valet av golvmaterial, exempelvis brädgolv eller klinkerplattor, påverkar behovet av golvvärme respektive hur hårt och kallt golvet känns att gå på, tabell 1. Exempelvis medför brädgolv och ”flytande golv” med cellplastskivor ovanpå plattan i kombination med radiatorsystem fullt tillräcklig golvkomfort medan klinkergolv ofta för med sig att det behövs golvvärme för att uppnå tillräcklig känsla av att golvet är varmt. Genom att klinkergolv i sig ”känns kalla” måste golvvärmen dessutom vara i drift även utanför uppvärmningssäsongen. Bästa ekonomi är att välja brädgolv överallt och vattenradiatorer. Utrymmen med klinkergolv, till exempel badrum eller gillestuga, förses lämpligen i första hand med tidstyrd elektrisk golvvärme som komplement, så kallad komfortvärme. Observera att vid golvvärme kan stora och tjocka ”äkta” mattor kraftigt begränsa värmeavgivningen till rummet. Energieffektiv och komfortabel golvvärme. För att golvvärmen ska bli energieffektiv och komfortabel, figur 11, krävs

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är typgodkänt, testat och certifierat av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 1000 mm. Granabsystemet kombineras i många projekt med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem. Granabsystemet är miljövarudeklarerat och består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Bygg & teknik 8/10

kraftfulla förbättringsåtgärder för platta på mark i form av: ● Minst 250 mm cellplastisolering, varav 200 mm under betongplattan ● Del av isoleringen, minst 50 mm, läggs på betongplattans översida ● Kraftigt förbättrad kantisolering ● Rumsvis eller zonvis reglering av innetemperaturen och utetemperaturstyrd värmetillförsel/framledningstemperatur. Vid golv med klinkerplattor behövs ett andra betongskikt ovanpå det övre isolerskiktet. Värmetrögheten kan emellertid minskas avsevärt genom att i stället använda golvmaterial, till exempel golvbräder, som inte är så värmetröga. Då måste man emellertid, för att öka värmeöverföringen och få en jämn golvtemperatur ovanpå det övre isolerskiktet lägga dyrbara värmefördelande plåtar, som kostar cirka 700 kr/m². Golvvärme eller radiatorsystem i nya småhus? Forskning bland annat vid Norges byggforskningsinstitutt (NBI) av Gundersen (1992) visar att även det ”bästa” golvvärmesystem har några procent högre energianvändning än motsvarande hus med radiatorsystem. Produktionskostnaden för ”energieffektiv” och komfortabel golvvärme, är som framgår ovan, alltid väsentligt högre. Med hänsyn till de många klagomålen för vanliga lösningar med platta på mark och golvvärme är 200 mm isolering under betongplattan, 50 mm ovanpå och brädgolv kombinerat med radiatorsystem ett från livscykelkostnad och komfortsynpunkt mycket intressant alternativ. Radiatorer används som basvärme under uppvärmningssäsongen för ekonomins och komfortens skull i alla utrymmen. Radiatorsystem har liten värmetröghet, är snabbreglerat och har därför högt gratisvärmeutnyttjande. Våtutrymmen, exempelvis badrum och hallar med golvmaterial som ”känns kalla” som till exempel klinkerplattor kompletteras med tidstyrd elektrisk golvvärme som komfortvärme, som möjliggör temperatursänkning nattetid eller vid bortavaro dagtid. Vid behov kan komfortvärmen vara i drift även under sommaren respektive under perioder för att torka ut fukt och vatten ovanpå golvet. Det ökade behovet av elenergi bedöms bli marginellt med denna lösning. Förbättringsåtgärder för befintliga hus med golvvärme. För att minska golvvärmens normalt höga energianvändning kan man som komplement installera elradiatorer med elektronisk termostat. Golvvärmen ställs in för att motsvara en basvärme och innetemperatur på cirka 13 till 15 °C. Toppvärmningen sker med radiatorerna. Då kan man tillgodogöra sig gratisvärmet i ökad utsträckning samt få en snabb och effektiv reglering av temperaturen i olika rum och vid olika tidpunkter. Observera dock att det krävs minst cirka 23 °C som yttemperatur på golvet för att detta ska Bygg & teknik 8/10

kännas varmt, vilket beroende på husets värmetekniska standard, kan ge för stor värmetillförsel relativt önskad innetemperatur på 13 till 15 °C. Golvvärme i äldre källarhus. I småhus byggda på 1960-talet eller tidigare vill man ofta i samband med modernisering och ändrad användning av källaren, till exempel då förrådsutrymmen görs om till gillestuga, hobbyrum med mera, byta vattenradiatorerna till golvvärme och lägga klinkergolv. Detta är moderniseringar som ofta medfört ökningar av den totala energianvändningen med 40 procent, från normalt cirka 25 000 kWh/år till 35 000 kWh/år, främst på grund av att isolering helt saknas under golvet. För att minimera bygghöjden har man ofta lagt in elslingor vid sådana ombyggnader. Ombyggnadsarbetena har i regel genomförts som delad entreprenad och/eller med betydande egna arbetsinsatser från villaägarens sida. Bristen på kunskap och helhetssyn om byggnads-installationer hos inblandade parter är orsaker till den kraftigt ökade energianvändningen. Man har således inte tänkt på de kraftigt ökade värmeförlusterna ner i marken. Ett bättre alternativ är att behålla radiatorsystemet och där man vill ha ett varmt golv, till exempel i duschutrymme med klinkerplattor på golvet, komplettera med tidstyrd elektrisk golvvärme.

Slutsatser

Minska riskerna för grundläggningsproblem. Helhetssyn och ”helikopterseende” ger totalt sett bättre småhus. Ett framgångsrikt recept är att husgrund, överbyggnad och installationer beaktas i ökad utsträckning. Fuktproblem i husgrunden beror många gånger på dåligt arbetsutförande och med onödigt stor fuktbelastning på husgrunden. Skadeutredningar visar att en del husföretag har avsevärt fler byggfel emanerande från husgrunden än andra. Totalentreprenad, det vill säga när samma företag svarar för såväl överbyggnad som husgrunden inklusive kontroll av grunden före montage av överbyggnaden synes ha minst problem härrörande från grunden. Kvalificerade utredningar med sakkunnig hjälp. Allt fler nya material och produkter samt obeprövade komplicerade bygg- och installationstekniska lösningar används i byggbranschen. Vilka lösningar är minst riskfyllda? Utan daglig kontakt med branschen, gedigna kunskaper och praktiska erfarenheter är det lätt att välja fel. Vi lever i en föränderlig värld med ett kraftigt växande informationsflöde och brist på erfarenhetsåterföring. Känd kunskap måste utnyttjas i högre grad för att minska produktionskostnader, byggfel och innemiljöproblem. Såväl vid ny- som ombyggnader bör man i första hand satsa på enkla och beprövade lösningar som passar projektörer, byggare, förvaltare och brukare. Välj lösningar som ger god innemiljö, minskad

energianvändning till låga livscykelkostnader och satsa på de minst riskfyllda lösningarna! Kvaliteten på byggandet kunde vara betydligt högre om fler hade en bättre helhetssyn. Varje hus och hem är unikt i sig och man kan därför inte jobba efter exakt samma mall vid utredning av olika byggfel etcetera. Det finns alltför många exempel där man avgränsar problemet utan att ha gjort en helhetsbedömning. Inte heller utnyttjar man i tillräcklig utsträckning den kunskap som finns exempelvis genom erfarenhetsåterföring. Många hus har gett de boende stora hälsoproblem exempelvis på grund av förorena(n)de ventilationssystem. Småhusskadenämndens verksamhet är avgränsad till att enbart omfatta fuktoch mögelskador och hus av vissa årgångar. På det viset kan man heller aldrig se till helheten och det specifika i varje hus och dess unika problem. Ta helst hjälp av sakkunnig som gör en bred utredning med helhetssyn på fukt, temperatur, ventilation, energifrågor med mera. Några krav man bör ställa på den sakkunnige är: ● God teoretisk och praktisk erfarenhet, speciellt av småhus. ● Dokumenterade goda insatser och resultat. Begär referenser. Personliga kvalifikationer säger betydligt mer än ett stort och känt firmanamn. Utredningen görs kanske inte alls av den person man tror eller har kontakt med. ● Helhetssyn. Utred samtidigt byggnadens konstruktion från grund till tak, såväl ut- som invändigt med hänsyn till fukt, mögel, ventilation, temperatur, energisystem med mera ● Utredningens omfattning. Gör som första etapp en bred utredning som tar ett helhetsgrepp och ”scannar” av de totala förhållandena inom olika områden. Därefter görs vid behov fortsatt teknisk och djupare utredning för delområden inom vilka den första etappen har påvisat problem. ● Utred fuktförhållandena inne och ute samtidigt som kontroll görs av ventilationen. Beroende på resultaten från den ”breda utredningen” kan det vid behov vara lämpligt att till exempel ta mögelprover. ● Börja med de billigaste och mest lönsamma åtgärderna. Se upp med sakkunniga/konsulter som samtidigt säljer produkter till exempel avfuktningsaggregat eftersom de favoriserar lösningar, som gör att de får sälja fler aggregat! Det är inte alltid man med blotta ögat kan avgöra om fuktoch mögelproblem finns. Låt därför en sakkunnig/expert göra en utredning och förslag på ett åtgärdsprogram. Det är en viktig investeEndast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011! 27

Moderna grundkonstruktioner:

Platta på mark En grundkonstruktion bör värmeisoleras med en isoleringstjocklek som är lika stor som för väggar och tak. Det innebär idag en tjocklek av minst 300 mm under plattan. Dagens debatt om miljö och energihushållning har bidragit positivt till bättre grundkonstruktioner. För att uppfylla det U-värde som baseras på 300 mm isoleringstjocklek måste dock köldbryggan genom kantbalken beaktas.

Kantförstyvad platta började att användas redan på 1950-talet och visas i läroböcker så sent som 2008, se figur 1 och 2. Undertecknad uppfann L-elementet redan 1980. Det kallades då Styrofoam sockelement

Dow och innebar att formsättning av kantbalken inte behövdes. Tekniken blev väl mottagen och samtliga cellplasttillverkare startade tillverkning av L-element då med expanderad polystyren – EPS. I Sverige är tekniken ”kantförstyvad platta” enligt figur 1 och 2 vanlig. Källa: Plast- & Kemiföretagen. Tyvärr uppstår då grova köldbryggor i randzonen. Det innebär att isoleringstjockleken under plattan är 200 mm i stället för angivet 300 mm. Omräknat för till exempel en villagrund på 100 kvadratmeter så ökar energiförbrukningen med 1 500 till 2 000 kWh/år. Den stora läckande ytan i en kantförstyvad platta, se figur 3 och 4, som gjutits ihop med kantbalken orsakar dessa köldbryggor. U-värdet på grunden ökar med ungefär 40 procent, vilket är avsevärt. Köldbryggan orsakas av att hela kantbal-

Figur 1: Med L-element och 300 mm cellplast under betongplattan blir värmeförlusten bara 35 procent.

Artikelförfattare är civilingenjör Erik Thelberg, utvecklingschef, E T Byggteknisk Utveckling, Lindome.

Figur 5.

Figur 2: Värmeförlusten i en traditionellt byggd platta på mark, med 50 mm cellplastisolering, är 60 till 65 procent.

ken värms upp och sänker golvtemperaturen, vilket i sin tur ökar energiförbrukningen.

Utomlands, bland annat i Norge och Danmark, har man löst detta problem genom att bygga med så kallad Ringmur.

Figur 3.

Figur 4.

Figur 6. Bygg & teknik 8/10

kalkylblad att den mest energieffektiva grunden, U-mingrunden, har lägst kostnad oräknat energivinsten, se figur 6.

Exempel på nya grundkonstruktioner

U-mingrunden med yta av betong eller fiberelement ● SM-grunden. Bärighet och armering för grundkonstruktionerna ovan beräknas med två beräkningsprogram i Excel. Utdata är: moment och armering i balken, grundtryck, sättning med mera, se figur 7. ●

Figur 7.

Grundplattan är här fri från kantbalken och utan kraftig betongbalk invändigt. I Norge är typ L-grund ”kantförstyvad platta” bara godkänd för förrådsbyggnader och liknande, se www.vartdalplast.no.

Utveckling

I Sverige har normerna skrivits så att man i stort sett kunnat bortse från köldbryggor. Dagens isoleringsstandard för köldbryggor har inte förbättrats sedan 1970. Seriösa byggherrar, till exempel HSB, tog dock fram typritningar, figur 5, redan 1991 som visar på en energieffektiv kantbalkslösning. I samband med att användarvänliga dataprogram utvecklades, till exempel Heat

2 av Thomas Blomberg, Lunds tekniska högskola 1991, kunde kantbalkars köldbryggor redovisas. Se artikel i Bygg & teknik 8/94 och Byggindustrin 35/94. Där visas olika kantbalkslösningar och U-värden och att kantförstyvad platta även ger för låg golvtemperatur. Byggentreprenörer, konsulter och högskolor har tyvärr inte fört utvecklingen framåt. Man tar fram sina gamla ritningar och beställaren säger OK utan att veta eller ta reda på fakta. Läroböckerna är ganska inaktuella. Det är förvånande att inte kunskapen som finns bland annat hos HSB, sen 1991 och dataprogram Heat 2 inte omsatts i byggandet av bättre grundkonstruktioner. Dessutom visar Wikells

Pålad grundkonstruktion

Den utförs vanligen som kantförstyvad platta med en kraftig kantbalk, figur 8. Det innebär så stora kantbalksförluster att isoleringstjockleken under plattan nästan halveras. Tyvärr en vanlig lösning. Exempel finns där en större konstruktionsbyrå i Göteborg svarade för en sådan lösning. U-värdet kunde minskas från 0,34 till 0,26. Den dåliga kantbalkslösningen orsakade således en årlig extra energikostnad av 1 600 kronor i varje radhus. Åtgärd: Genom att flytta in pålraden och utforma kantbalken med en U-mingrund så har köldbryggan kraftigt reducerats, se typdetalj, figur 9 och 10.

Småhusbyggande

Figur 8.

Figur 10. Bygg & teknik 8/10

Figur 9.

Enligt hustillverkarna tar dessa bara ansvar för delen ovan plattan! Ansvaret för grundplattans utformning, konstruktion, energiprestanda och utförande ligger hos grundentreprenören. Det kan då bli brister i kvalitet, särskilt vad gäller bärighet och isoleringsegenskaper, till exempel U-värde. Ofta byggs utan grundritningar och beräkningar! Hur bevakas kundens intressen av den så kallade kvalitetsansvarige? Det finns ett småhusföretag, LB-hus, som har en kravspecifikation System 2011 för betongplatta och golvvärme. Där anges 2005-03-01 ett Up-värde av högst 0,15 W/m²°C. Gunnar Anderlind, utvecklingschef, Gullfiber AB i Billesholm, skriver i en artikel i Bygg & teknik 5/00: ”Köldbryggor – en försummad möjlighet”. Man kan fråga sig varför vi så länge har nonchalerat detta värmeläckage, speciellt som miljö- och kostnadsbesparingen så klart uppväger den uppoffring som den extra isoleringen utgör när man förbättrar köldbryggan” ”Boverket har därför tagit upp problemet och påbörjat en översyn för att se hur köldbryggor ska kunna inkluderas i energikraven. Det är viktigt att redan i projekteringsfasen dimensionera köldbryggorna. Att i efterhand åtgärda dem är betydligt dyrare och dessutom ofta omöjligt”. När man köper en bil får man veta bränsleförbrukningen. En husköpare däremot får inte veta grundens energiprestanda! ■ 29

Radon i grunder – åtgärder mot markradon

De radonkällor som förekommer är förutom strålning från medicinsk utrustning, strålning från rymden, men framförallt från berggrunden i form av markradon. Det finns olika stråk i Sverige som är mer belastande än andra. Framför allt gäller det stråk där det finns grus och rullstensåsar. Det är framförallt alunskiffer och uranrika graniter som genom det luftgenomsläppliga materialet kan läcka upp till markytan. Det finns områden där man har uppmätt upp till 2 000 000 Bq/m³ radon i mark och över 24 500 Bq/m³ inomhus i småhus enligt källa från Gammadata.

Orsaker till markradon

Markradonproblemet drabbar främst äldre byggnader som står på mark som avger höga radongashalter. En vanlig orsak är stora otätheter i grunden och i byggnadens stomme. Radongas kan läcka in lätt genom dessa otätheter på grund av tryckskillnader ute relativt inne i en byggnad. Effekten förstärks av att byggnaden har självdragsventilation eller enbart mekanisk frånluftventilation med otillräcklig tilluftförsörjning.

FOTO: STIG DAHLIN

Förutom radongasbelastning från blåbetong som finns i hus byggda mellan 1929 och 1975 påverkas byggnaden/människan av yttre radongasbelastning. Det finns riktoch gränsvärden satta enligt Socialstyrelsens allmänna råd, där halter över 200 Bg/m³ radongas beaktas som en olägenhet för människors hälsa. Detta gäller bostäder och allmänna lokaler. För arbetsplatser har Arbetsmiljöverket satt en gräns på 400 Bg/m³. Vid nyproduktion gäller 200 Bg/m³ – även för arbetsplatser. För närvarande pågår en debatt om att sänka gränsvärdet till 100 Bg/m³. Vad döljer sig under den till synes fridfulla markytan?

logger. Vi använder följande instrument: ● Radoninstrument Rad 7 som spårar och identifierar markradonläckor. ● Radonlogger R1 används som indikator i syfte att bland annat ge dygnsvariationer och för att få en översiktsbild av var problemen finns. ● Till hjälp att spåra otätheter kan rökflaska, eller luftflödesmätare användas.

Åtgärda problemet

Radoninstrument Rad 7 direktvisande radoninstrument indikerar både radon och Thoron. Thoron indikerar markradonläckage.

Efter kartläggning av radongasläckor börjar det stora och viktiga arbetet med att åtgärda problemet. I gamla husbyggnader kan det bli både kostsamma och tidskrävande insatser innan problemet är undanröjt.

Hur spårar man källan?

Artikelförfattare är Tapani Polvi, utredningsingenjör SBR, ByggMiljöGruppen AB, Solna.

Gamla stan i Stockholm står på mark som avger höga radongashalter.

FOTO: STIG DAHLIN

Det finns på marknaden olika typer av direktvisande radoninstrument och radon-

Bygg & teknik 8/10

Figur 1: Exempel från radonlogger R1 som indikerar radongasvariationer över dygnet. Ofta ser man stora variationer mellan dag och nattetid.

Exempel på grunder med stora otätheter i bjälklag/grundmur.

Exempel på glesa golvplank.

Stora läckagepunkter erhålls som förväntat vid golv/vägganslutningar, rörgenomföringar och vid dörrtrösklar. I de fall där glesa golvplank förekommer är detta ett problem i sig som är svårt att komma tillrätta med enbart tätningsåtgärder. Det finns också flertal fall där otätheter finns i själva stommen varigenom radongas kan ledas in i byggnaden. Vidare är stängda tilluftsventiler vintertid en bidragande orsak till förhöjda radongashalter, då radongasbelastningen normalt är högst nattetid. Dessa dygnsvariationer går inte att fastställa vid mätning med Rapidusdosor som används vid långtidsmätning. Vad gäller bostäder kan radonhalten vara betydligt högre än medelvärdet visar under den tid som man normalt vistas i bostaden (kvällar och nätter), varför detta bör beaktas särskilt när man planerar åtgärder. I kontorsbyggnader där vistelsetiden normalt är förlagd till dagtid då radongasBygg & teknik 8/10

belastningen normalt är lägst under dygnet är situationen den motsatta. Direktvisande instrument visa om dygnsvariationerna är stora, men också att det inte behöver vara några problem att vistas i byggnaden under dagtid. Se figur 1 med typiska pikar som ofta inträffar nattetid. En orsak är att byggnaden är stängd och att ventilationen är avstängd nattetid och sätts på en till två timmar innan personal anländer till dagens arbete. För att lösa radonproblematiken i fall där tätningsåtgärder inte räcker, kan det bli aktuellt att diskutera lösningar med exempelvis anläggandet av radonbrunn, men också andra alternativ med fläktfunktion i grunden kan bli aktuellt beroende på förutsättningarna.

Det finns färdiga lösningar på radonbrunnar på marknaden, men det går utmärkt att anlägga en radonbrunn med betongrör eller platsgjuta en radonbrunn. Det är också av intresse att prova självventilering av ”torpargrunder” med anslutning av så kallade ”svanhalsar” till grunden varigenom radongas kan evakueras. Detta förhållande att radongasbelastningen normalt blir högst vintertid på grund av tjäle i marken och ofta stängda uteluftventiler gör att radongasen leds in under en husgrund lättare.

Åtgärder mot markradon

Byggnader kan delas in i olika riskgrupper där bostäderna hanteras som en riskgrupp, lokaler etcetera som en annan riskgrupp: ● Bostäder ● Lokaler etcetera ● Tillfälligt nyttjande lokaler under sommarmånaderna. Bostäder. Radongasbelastningen i bostäder där det ligger golvmatta av linoleum eller PVC-matta kan kompletteringstätas vid golv/sockelanslutningarna med klämlist och bakomliggande tätlist som fästes mot golvvinkeln. Tätning med fogmassa är också ett alternativ. Rörgenomföringar för VS och el tätas med lämplig fogmassa. Svåråtkomliga ytor bakom inredning måste i regel demonteras för åtkomst. Vid val av tätmassor hamnar man ofta i konflikt med dagens stränga miljökrav där det inte alltid finns produkter som tillgodoser både miljökrav och beständighet mot radonläckage. När valda åtgärder har genomförts kan lämpligtvis korttidsmätningar/indikeringar göras innan långtidsmätning beslutas för att få ett kvitto på att åtgärderna har haft avsedd effekt. Figur 2 visar exempel på tätningsåtgärder där golvkonstruktionen har demonterats för möjliggörandet av tätning mot en grund med tidigare mullbänk/låg höjd till markytan. Lokaler etcetera. När tätningsåtgärder och översyn av byggnadens ventilation har gjorts, kan korttidsmätning utföras

Figur 2: Tätningsåtgärder. 31

med direktvisande radoninstrudongasen genom den luftväxment som visar dygnsvariatioling som sker naturligt när lokanerna. len nyttjas. Mätningarna underlättas om Att tänka på – fukt i ventilationsfunktionen i bygggrunden naden får vara i drift dygnet runt under mätningarna. En aspekt som alltid måste beakSkulle det visa att radongastas i samband med radonåtgärbelastningen är för hög, efter der är fuktproblematiken som dessa mätningar måste lösningar ofta förekommer i grunder. En med radonbrunnar och radonnoggrann fuktanalys måste gösug, eller undertryckventilering ras och tas med i åtgärdsbedömav grunden övervägas. ningen. För att resultatet av radonåtFukt-/rötskador förekommer gärder ska bli lycksamma är det också i byggnader som ska av största vikt att ingrepp i åtgärdas mot radongasbelaststommen där radongas kan ning. Det är inte ovanligt att det läcka in tätas noggrant. Det har utförts ett antal ombyggfinns exempel på där schaktarnadsåtgärder genom åren där beten av kulvert-/rörgravar till felaktiga lösningar har skapat en byggnad kan öka radongasdessa problem. Oavsett vilken Fukt-/rötskador förekommer också i byggnader som ska belastningen från låga halter till metod som väljs är det av största åtgärdas mot radongasbelastning. flera tusen Bg/m³. Av det skälet vikt att hålla kontinuerlig konär det viktigt att tätning av all kanalisa- över vilken nivå spaltventilerna är place- troll av både radonåtgärder och fuktstatution till och i en byggnad göras noggrant, rade över mark. sen. ■ dels vid källan och vid inkommande Tillfälligt nyttjande lokaler under somdragningar i rum. Radongas har en förmå- marmånaderna. I tillfälligt utnyttjade loga att följa luftdrag högt upp i en bygg- kaler är inte långtidsmätningar under den nad. Detta problem kan också uppstå där stipulerade mätperioden för årsmedelsEndast 373 kronor plus moms det finns stor markradongasbelastning bestämning relevanta. Radongasbelastkostar en helårsprenumeration utanför en byggnad om radongasen ges ningen är betydligt högre när lokalen inte möjlighet via termiska krafter sugas in i är i bruk under vinterperioden. på Bygg & teknik för 2011! byggnaden, genom till exempel spaltvenNär lokalen används enbart under den tiler i fönster. Här är det idé att fundera varma perioden sker en utvädring av ra-

Bygg & teknik 8/10

Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radium finns överallt i mark och berggrund. Eftersom radon är en gas kan den röra sig med luftströmmar i marken och ta sig in i byggnader. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar – radioaktiva metallatomer. När vi andas in radonhaltig luft kan radondöttrarna fastna i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder de ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor och orsaka lungcancer. Enligt Socialstyrelsen bör radonhalten inte vara högre än 200 Bq/m³ i bostäder och allmänna lokaler. I Boverkets byggregler finns samma gräns för nybyggda hus. Eftersom många hus trots det har förhöjda radonhalter är ett av riksdagens miljömål att alla bostäder i landet ska ha en radonhalt under 200 Bq/m³ år 2020. Radon varken luktar, syns eller smakar något. Det enda sättet att upptäcka det är att mäta. Beroende på varifrån radonet kommer och hur hög halten är finns ett antal olika åtgärder för att sänka den.

Mätning av radon

Det är viktigt att en radonmätning görs på rätt sätt. Nästan alla mätningar görs numera med spårfilm. Det finns ackredite-

* $

) $

( ' $

)

ILL: TPM INFORMATION/BOVERKET 2005

Radon – ett problem med olika lösningar

Olika radonkällor och hur radonet kommer in i en byggnad: 1. Springa mellan betonggolv och vägg. 2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör. 3. Otätheter vid golvbrunnar. 4. Otätheter vid lucka över rensbrunn 5. Otätheter i rör för el- och teledragningar. 6. Springor i golv eller vägg på grund av sättningar. 7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

rade företag som gör spårfilmsmätningar. Vanligen skickas mätdosorna med post och bostadsinnehavaren placerar själv ut dem i bostaden. De sitter uppe i två till tre månader och skickas sedan tillbaka till mätföretaget för utvärdering. Mätningen ska göras under uppvärmningssäsongen. Strålsäkerhetsmyndigheten har gett ut en

metodbeskrivning som i detalj reglerar hur radonmätningar ska genomföras.

Radon orsakar lungcancer

Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid man tillbringar i radonhus och ju högre halterna är, desto större är risken. Diagram över risken att få lungcancer.

Dosa för spårfilmsmätniung av radon. Artikelförfattare Lars Mjönes, rådgivare – Senior Advisor, Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm. Bygg & teknik 8/10

Radon från marken vanligast

Radon finns överallt i naturen. Radon i byggnader kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Den luft som finns i jorden har alltid hög radonhalt – från 5 000 till över 2 miljoner Bq/m³. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset. Detta gäller särskilt om marken under byggnaden är luftgenomsläpplig och husets grundkonstruktion otät. Inomhus kan radonhalten då bli hög – ända upp till 80 000 Bq/m³ har förekommit. Utomhus späds radonet snabbt ut. Marktyper som kan orsaka särskilt höga radonhalter är grusåsar och mark med höga halter av uran. Allra viktigast är dock husets konstruktion. Ett hus som är tätt mot marken har inga problem med markradon.

Byggnadsmaterial

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong, ofta kallad blåbetong, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blå lättbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Har det använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag kan det orsaka radonhalter på upp till cirka 1 000 Bq/m³. Hittar man högre halter än så i ett hus byggt av blå lättbetong finns det förmodligen även andra radonkällor än byggnadsmaterialet.

Hushållsvatten

Det är ovanligt med höga radonhalter i kommunalt vatten. Men bergborrade brun-

Radonsug. 34

nar kan ge vatten med hög radonhalt, särskilt i områden där berggrundens halt av uran är högre än normalt. När radonhaltigt vatten används i hushållet avgår radon till inomhusluften. En grov tumregel är att om radonhalten i vattnet är 1 000 Bq/l ger det ett tillskott på 100 Bq/m³ till inomhusluften. Livsmedelsverket har gränsvärden för radon i dricksvatten: vatten med halter över 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning, vatten med mer än 1 000 Bq/l är otjänligt. Gränsvärdena gäller vattenverk och brunnar som försörjer fler än 50 personer. Har man radonhalter över 1 000 Bq/l i sin privata brunn i ett hus där man bor permanent rekommenderar Socialstyrelsen att man vidtar åtgärder för att sänka halten.

Svårt att hitta alla bostäder med höga halter

Boverket uppskattar att det finns cirka 325 000 bostäder i Sverige med radonhalter över 200 Bq/m³. För att hitta och åtgärda alla radonbostäder behövs mätningar i så gott som alla småhus och alla lägenheter med markkontakt eller med blåbetong.

Åtgärder mot markradon

Om radonet kommer från marken kan man täta läckor. Vanliga läckställen är runt golvluckor, över rensbrunnar för avlopp, runt rör för vattenledning, rörgenomföringar, vid golvbrunnar och genomgående sprickor. Tätning ger dock inte alltid tillräcklig effekt. Man försöker då också skapa ett undertryck under huset så att jordluften inte sugs in. Den vanligaste och oftast bästa åtgärden är att installera en radonsug, en fläkt som suger jordluft direkt under huset genom en eller flera kanaler i bottenplattan. Är huset grundlagt på grus eller grovsand kan man anlägga en radonbrunn som suger luft en bit från huset. Det räcker ofta som radonåtgärd för flera intilliggande hus.

9G iXag\_Tg\ba

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 50.

Fråga (5 p) Värmegenomgångskoefficienten (U-värdet) för glasdelen i fönster påverkas bland annat av glasavståndet. Följande fråga avser ett äldre fönster med två glas utan beläggning och med luft mellan glasen. U-värdet för ett tvåglasfönster med 20 mm glasavstånd är betydligt lägre (bättre) än för ett tvåglasfönster med 5 mm glasavstånd, men U-värdet för ett tvåglasfönster med 100 mm glasavstånd är faktiskt ungefär detsamma som för ett tvåglasfönster med 20 mm glasavstånd. Ge en fullständig förklaring till detta fenomen.

Åtgärder mot radon från byggnadsmaterial

Är det byggnadsmaterialet som avger radon behöver man öka luftomsättningen

FT-ventilation.

ILL: TPM INFORMATION/BOVERKET 2005

För dem som är rökare är risken särskilt stor. Man beräknar att cirka 500 personer i Sverige årligen dör i lungcancer orsakad av radon. De flesta som drabbas är rökare. Risken att få lungcancer av radon är cirka 25 gånger större för en rökare än för en person som aldrig rökt. Man vet också att risken sjunker om man slutar att röka.

Bygg & teknik 8/10

av utfĂ¤llningar. Det finns ocksĂĽ andra typer av utrustning som kan avlĂ¤gsna radon frĂĽn vatten. FĂśr att kunna vĂ¤lja den lĂ¤mpligaste utrustningen bĂśr du lĂĽta gĂśra en kemisk, fysikalisk och mikrobiologisk undersĂśkning av vattnet.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helĂĽrsprenumeration pĂĽ Bygg & teknik fĂśr 2011!

Nyproduktion

och pĂĽ sĂĽ sĂ¤tt sĂ¤nka radonhalten. I enklare fall rĂ¤cker det ofta med att installera nĂĽgon typ av frĂĽnluftssystem. I svĂĽrare fall behĂśvs ett system med mekanisk till- och frĂĽnluft. Att Ăśka ventilationen medfĂśr hĂśgre uppvĂ¤rmningskostnader, varfĂśr mekanisk ventilation ofta kombineras med ett system fĂśr att ta vara pĂĽ vĂ¤rmen i frĂĽnluften. En tumregel Ă¤r att radonhalten halveras om luftomsĂ¤ttningen fĂśrdubblas. Vid mycket hĂśga radonhalter kan det vara svĂĽrt att fĂĽ ner halterna till godtagbara vĂ¤rden med enbart ventilationsĂĽtgĂ¤rder. Det finns Ă¤ven tapeter och tĂ¤tningsskikt som kan hindra radonet frĂĽn att avges till rummet. I vissa fall kan man byta ut blĂĽbetongen mot annat material, exempelvis i samband med en planerad ombyggnad.

Ă&#x2026;tgĂ¤rder mot radon i hushĂĽllsvatten

Om radonet kommer frĂĽn vattnet rĂ¤cker det oftast att lufta vattnet kraftigt med en sĂ¤rskilt konstruerad radonavskiljare. Ibland kan luftningen ge bieffekter i form

Byggnadsmaterial med sĂĽ hĂśg radiumhalt att det skulle utgĂśra en pĂĽtaglig radonrisk tillverkas inte i Sverige. FĂśr nya bostĂ¤der Ă¤r det sĂĽledes i de allra flesta fall endast marken som man mĂĽste ta hĂ¤nsyn till. En ny byggnadskonstruktion (till exempel platta pĂĽ mark, kĂ¤llargolv och -vĂ¤ggar) kan utfĂśras radonsĂ¤kert (gĂ¤ller pĂĽ mark med hĂśga radonhalter), radonskyddande (gĂ¤ller pĂĽ mark med normala halter) eller traditionellt (gĂ¤ller pĂĽ mark med lĂĽga radonhalter). Ska fastigheten ta vatten frĂĽn egen brunn bĂśr radonhalten i vattnet undersĂśkas. Det gĂĽr inte att med sĂ¤kerhet fĂśrutsĂ¤ga hur hĂśg radonhalten Ă¤r. Den som planerar fĂśr en ny brunn bĂśr dĂ¤rfĂśr ta med i berĂ¤kningarna att radonhalten kan vara sĂĽ hĂśg att nĂĽgon typ av radonreducerande ĂĽtgĂ¤rd behĂśvs. Det gĂĽr alltid att bli av med stĂśrre delen av radonet.

Bidrag till ĂĽtgĂ¤rder

Om radonhalten i inomhusluften i egnahem Ăśverstiger 200 Bq/mÂł kan man fĂĽ bidrag fĂśr att sĂ¤nka halten. Bidraget Ă¤r 50

procent av kostnaderna fĂśr saneringen med ett maxbelopp pĂĽ 15 000 kronor. AnsĂśkan mĂĽste gĂśras innan ĂĽtgĂ¤rderna pĂĽbĂśrjas. PĂĽ Boverkets webbplats finns ansĂśkningsblanketter och informationsmaterial. AnsĂśkan gĂśrs hos lĂ¤nsstyrelsen som ocksĂĽ svarar pĂĽ frĂĽgor kring bidraâ&#x2013; get.

LĂ¤s mer

VĂ¤gen till ett radonfritt boende. Broschyr frĂĽn StrĂĽlsĂ¤kerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket. Ă&#x2026;tgĂ¤rder mot radon i bostĂ¤der. Broschyr frĂĽn Boverket i samarbete med Formas, Socialstyrelsen och StrĂĽlsĂ¤kerhetsmyndigheten. Radonboken â&#x20AC;&#x201C; Befintliga byggnader. Bertil ClavensjĂś och Gustav Ă&#x2026;kerblom, Liber distribution AB. Radonboken â&#x20AC;&#x201C; Nya byggnader. Bertil ClavensjĂś och Gustav Ă&#x2026;kerblom, Liber distribution AB. Ytterligare litteratur och information finns pĂĽ Boverkets, Formas, Socialstyrelsens och StrĂĽlsĂ¤kerhetsmyndighetens webbplatser: â&#x2014;? radonguiden.se â&#x2014;? boverket.se â&#x2014;? formas.se â&#x2014;? socialstyrelsen.se â&#x2014;? stralsakerhetsmyndigheten.se.

GodkĂ¤nda system i vĂĽtrum Kraven pĂĽ vĂĽtrum Ă¤r idag mycket hĂśga. DĂ¤rfĂśr anvĂ¤nder man kakel och klinker, och man anlitar behĂśriga fackmĂ¤n fĂśr att gĂśra arbetet. Efter avslutat arbete ĂśverlĂ¤mnas ett Kvalitetsdokument dĂ¤r det behĂśriga fĂśretaget intygar att arbetet utfĂśrts enligt kakelbranschens regler. I dessa anges vilka tĂ¤tskiktssystem som Ă¤r godkĂ¤nda och vilka fĂśretag som Ă¤r behĂśriga. TĂ¤tskikten genomgĂĽr omfattande kontroller, dĂ¤r hela systemen testas. PĂĽ www.bkr.se finns allt du behĂśver veta om godkĂ¤nda tĂ¤tskiktssystem, branschregler samt myndigheters och fĂśrsĂ¤kringsbolags krav pĂĽ vĂĽtrum idag. ByggkeramikrĂĽdet har utbildat behĂśriga fĂśretag och haft branschregler fĂśr vĂĽtrumsarbete under tvĂĽ decennier.

Doris AB

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm TFM t 'ax: 08-702 20 15 info@bkr TF t www.bkr.se

Bygg & teknik 8/10

Fuktskador i våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag Våtrumsgolv på träbjälklag förses idag i allt större utsträckning med keramiska plattor. Enligt försäkringsbolagen förekommer det relativt många, men framförallt dyra, fuktskador i just denna konstruktion. Ofta upptäcks skadorna genom att klinkerplattorna på golvet lossnar eller buktar upp. I andra fall läcker vatten ner genom bjälklaget till utrymmet rakt under våtrummet. I dessa lägen är det, i de allra flesta fall, inte möjligt att avgöra skadeorsaken utan att frilägga konstruktionen. Många olika faktorer gör sedan att skadeorsaken kanske inte blir korrekt utredd innan man återställer våtrummet med nya material och ytskikt. I dagsläget är således skadeorsaken vid många åtgärdade skador okänd för försäkringsbolagen.

I samarbete med Länsförsäkringar, GarBo Försäkring och Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF) har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utrett tio skador i våtrum, som rapporterats till Länsförsäkringar, i syfte att ta reda på skadeorsaken. Är skadorna orsakade av felaktiga konstruktioner, slarv och/eller fusk vid arbetsutförandet eller brister i de material som använts? Syftet med projektet har också varit att öka branschens kunskaper, med avseende på fuktskador och förebyggande åtgärder, för aktuell konstruktion. Detta för att minska framtida antal fuktskador samt kostnaderna för åtgärdandet av dessa skador. Det ingick också i projektet att ge rekommendationer, beroende på projektets utfall, hur man ska bygga för att minska risken för fuktskador. Att våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag är en fuktkänslig konstruktion beror enligt vår bedömning på flera olika faktorer. Dels måste de keramiska plattorna och tätskiktet ligga relativt stumt för att inte spricka eller gå sönder. Således tål dessa material väldigt små rörelser när underlaget av träregelstommen rör sig beroende på temperatur, fuktighet och laster. Det förekommer också en speciell fuktbelastning på golvet eftersom Artikelförfattare är Anders Jansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Bild 1: Vatteninträngning i fästmassan bakom keramiska plattor efter två minuter på torr fästmassa. Uttorkningstiden på fritt vatten i hela fästmassan varierar mellan en och sex månader i normala fall.

vatten vid duschning tränger in i fästmassan under klinkerplattorna via fogarna och belastar tätskiktet konstant med fritt vatten, se bild 1. Detta i kombination med att vi har en genomföring i golvet (golvbrunnen) ställer stora krav på underlag, tätskikt och arbetsutförande för att inte riskera fuktskador. I projektet redovisas erfarenheter från tio skadefall. Dessa har inte valts ut på något speciellt sätt utan de har undersökts av SP på uppdrag av Länsförsäkringar. När en skadeanmälan från en försäkringstagare har kommit in till Länsförsäkringar

och skadan har gällt ett våtrumsgolv med keramiska plattor på träregelstomme har SP gjort en skadeutredning av objektet. Således speglar resultatet, som pekar ut brister i arbetsutförande och förekommande material i skadefallen, i detta projekt inte ett genomsnitt för aktuell konstruktion i Sverige. Projektet ger dock en indikation på hur arbetsutförandet och förekommande material ser ut där skador har uppkommit. I denna artikel kan inte alla skadefall redovisas. Vi har därför valt att redovisa några exempel från skadeutredningar. I några fall har utsågade delar av golvet skickats in till SP för undersökning och i övriga fall har vi utfört friläggningen av golvkonstruktionen på plats.

Bild 2: Spackel och silvertejp på golvbrunnens fläns under brunnsmanschetten.

Skivskarv

Bild 3: Golvbrunn monterad i skivskarv. Kortlingar har inte varit monterade mellan träreglarna i anslutning till golvbrunnen. Bygg & teknik 8/10

golvbrunn det år som golvet byggdes/renoverades.

Skadefall 1

Bild 4: Underliggande material saknas under tätskiktet mellan golvbrunn och golvspånskiva (tätskiktet ”hänger” i luften). Även glipa mellan golvspånskiva och golvbrunn.

Följande brister noterades vid skadeutredningen: ● På golvbrunnens fläns under brunnsmanschetten förekommer spackel och silvertejp, se bild 2. ● Rosafärgad vattenspärr (tunnflytande dispersion) saknas helt eller är bristfälligt applicerad. ● Golvspånskivan är inte avsedd för montering i våtrum (VT-skiva P5) utan det är en ”vanlig” golvspånskiva (V20). ● Golvbrunnen är monterad i en skivskarv, se bild 3.

Golvbrunnens klämring satt helt lös. Tätskiktet var monterat direkt på golvspånskivan som inte var avsedd för våtrum. ● Mellan golvbrunnens fläns och golvspånskivan förekom det inget material som stöd åt tätskiktet varför tätskiktet hade spruckit, se bild 4. ● Golvbrunnen satt helt löst utan infästningar i varken spånskiva, reglar eller kortlingar, se bild 5. ● På golvbrunnen förekom någon typ av tejp och torkat lim. ● ●

Skadefall 6

I anslutning till golvbrunnen noterades följande brister vid den okulära kontrollen som då (2003) inte följde gällande branschregler och monteringsanvisningar oavsett vilket tätskiktssystem som har använts: ● Golvbrunnens klämring saknades, se bild 6. ● Aktuellt tätskikt/fiberduk saknade vidhäftning mot golvbrunnen, se bild 6. ● Aktuellt tätskikt/fiberduk gick inte ner i golvbrunnen utan var kapad på brunnens fläns, se bild 6.

Skadefall 9

I anslutning till golvbrunnen noterades följande brister vid den okulära kontrollen som när golvet monterades (2005) inte följde gällande branschregler och monteringsanvisningar:

I anslutning till golvbrunnen noterades följande brister vid den okulära kontrollen som inte följer nu gällande branschregler, monteringsanvisningar för aktuellt tätskiktssystem samt monteringsanvisningar för aktuell golvbrunn (arbetet utfört 2009): ● På golvbrunnens fläns ligger en pappbeklädd gipsskiva, se bild 7. ● Tätskiktet (brunnsmanschetten) är inte monterad på golvbrunnens fläns utan uppe på gipsskivan och sedan ner i golvbrunnen, se bild 7. ● Golvbrunnens o-ring är monterad trots att det är en självhäftande brunnsmanschett, se bild 7. ● Golvbrunnens klämring var ej tillräckligt åtdragen, glappade cirka 2 mm vid kontroll. ● Kortlingar och reglar saknades runt golvbrunnen, se bild 8. ● Golvbrunnen är monterad i en skivskarv, se bild 8.

Bild 7: Gipsskiva på golvbrunnsfläns. O-ring mellan golvbrunn och tätskiktsmanschett.

Bild 8: Kraftigt läckage på flera platser vid provning av golvbrunnens täthet.

Bild 5: Golvbrunnen var inte förankrad i golvspånskivan. Reglar och kortlingar saknades helt i anslutning till golvbrunnen.

Objekten benämns i denna artikel som skadefall 1 till 10. I varje skadeutredning har utförandet jämförts med monteringsanvisningar för respektive tätskikt och

Bild 6: Fiberduk och vätskebaserat tätskikt slutar på golvbrunnens fläns och har ingen vidhäftning mot underlaget. Klämring saknas. Vatten kan rinna/tryckas/sugas rätt in i golvkonstruktionen. Bygg & teknik 8/10

I anslutning till golvbrunnen saknas kortlingar mellan träreglarna, se bild 3.

●

Skadefall 3

● Golvspånskivan är inte avsedd för montering i våtrum (ej våtrumsskiva).

Sammanfattning

Tabellerna 1 och 2 sammanfattar de tio skadefall som undersökt i detta projekt. Att det i vissa fall har tagit lång tid innan skadorna har upptäckts kan bero på flera faktorer. I de fall där våtrummet är utfört på ett krypgrundsbjälklag finns risk att skadan har funnits under en relativt lång tid utan att den upptäcks. I de fall där det har varit brister i anslutningen till golvbrunnen kan konstruktionen klara sig utan något läckage tills det till exempel uppstår stopp i golvbrunnen som leder till läckage vid förekommande brister och otätheter. Ändrade boendevanor kan också vara en förklaring till att skadorna uppkommer efter en viss tid och inte direkt efter att arbetet var slutfört. Att endast två protokoll från egenkontrollen, av sex möjliga, har lämnats till beställaren/husägaren är inte acceptabelt. Observera också att i de två protokoll som lämnats i skadefall 9 och 10 finns godkända kontrollpunkter som var felaktigt utförda. Tabell 2 visar att drygt 80 procent av de kontrollerade detaljerna i undersökta skadefall har utförandefel. Minst förekommer tre utförandefel per objekt och som mest förekommer åtta utförandefel i ett objekt. Tabellen indikerar också att de arbeten som inte har utförts av en behörig firma (hemmafixare) inte är sämre utan snarare lite bättre utförda än de arbeten som är utförda av behöriga plattsättare. De enda två objekt som inte har haft utförandefel i anslutning till klämring och brunnsmanschett är utförda av hemmafixare. Samma iakttagelse kan göras för golvbrunn monterad i skivskarv.

Slutsats

Samtliga tio skador som har undersökts i detta forskningsprojekt bedöms vara orsakade av utförandefel. I samtliga skadefall har det förekommit mellan tre och åtta utförandefel per objekt. Observera dock att i det fall vi endast noterade tre utförandefel kontrollerades endast tre känsliga detaljer, det vill säga ett utfall på hundra procent. I vissa fall har det till och med varit svårt att bestämma huvudorsaken till skadan eftersom det har förekommit så många utförandefel. I många fall har även läckagen uppstått på grund av en kombination av flera utförandefel. I de skadefall som ingått i detta forskningsprojekt förekommer i stort sett ingen skillnad på utförandefelen mellan den så kallade hemmafixaren och den behörige plattsättaren. Om man skulle försöka skilja dem åt så är hemmafixaren i dessa skadefall något bättre än den behörige plattsättaren. Den känsliga detalj som enligt projektet har orsakat mest och störst läckage är 38

Tabell 1: Översikt av ålder, plats och utförare för aktuella skadefall. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skadefall Byggår Plats Utfört av Lämnat egenkontroll (cirka) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2000 Karlstad Behörig plattsättare Nej 1 2 2000 Oskarshamn Behörig plattsättare Nej 3 2005 Kalmar Uppgift saknas – 4 2004–2005 Trollhättan Husägaren – 5 2006 Vänersborg Husägaren – 2003 Viskafors Behörig plattsättare Nej 6 7 2002–2003 Borås Husägaren – 8 2001 Borås Behörig plattsättare Nej 9 2009 Alingsås Behörig plattsättare Ja, dock felaktig 10 2009 Alingsås Behörig plattsättare Ja, dock felaktig Tabell 2: Översikt av utförandefel för aktuella skadefall. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av utförandefel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F F ? H H F H F F F ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klämring (saknas/fel) – Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Brunnsmanschett Nej Ja Ja Nej – Ja Ja Ja Ja Ja (saknas/fel) Felaktigt material på Ja – Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja golvbrunnens fläns Golvbrunn i skivskarv Ja – – – Nej – Nej – Ja Ja Kortlingar saknas Ja – Ja – Ja – Ja – Ja Ja Felaktigt applicerat Ja Ja Ja Nej Ja – – Ja – – tätskikt Sprickor i tätskiktet Ja – Ja Ja Ja – – Ja – – Ej korrekt tätad – – – Ja – – – – – – genomföring Vinkel mellan golv – Ja – Ja – – – Nej – – och vägg Ej korrekt fastsatt Nej Ja Ja Nej Ja – Ja – – – golvbrunn Ej golvspånskiva Ja Ja Ja – Ja – Ja – Ja Ja avsedd för våtrum ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– H = Tätskikt och ytskikt applicerat av husägaren. F = Tätskikt och ytskikt applicerat av behörig plattsättare. – = Ej kontrollerat.

anslutningen till golvbrunnen med tillhörande brunnsmanschett och klämring. Utförs tätskiktets anslutning mellan golvbrunn och golvbjälklaget korrekt samt med rätt underliggande konstruktion så minskar risken för fuktskador radikalt enligt vår bedömning. Ett formstabilt bjälklag är en grundförutsättning för att inte få läckage genom tätskiktet i aktuell konstruktion. I undersökta objekt har det varit utförandefel i stort sett i samtliga fall där vi kontrollerat golvbrunnens stöd och infästning i golvbjälklaget. Det har även förekommit relativt många sprickor i tätskiktet som vi anser beror på rörelser i underlaget på grund av brister i bjälklaget samt att mängden av de applicerade vätskebaserade tätskikten sannolikt inte varit tillräcklig. För att minska kostnaderna för framtida skador anser vi att branschen bör ta sitt ansvar och verkligen komma tillrätta med de problem och skador som förekommer.

Detta anser vi behöver göras på flera olika områden, till exempel med utbildning, samordning och egenkontroll. Ett enkelt sätt att få en bättre egenkontroll skulle kunna vara att använda en digitalkamera och fotodokumentera de olika steg man utför på underlag, golvbrunn, tätskikt och plattsättning. I dagsläget betyder inte egenkontrollen någonting eftersom man kan kryssa i rutorna utan att det i verkligheten är rätt utfört. Att bifoga monteringsanvisningarna för aktuell golvbrunn och tätskiktssystem tillsammans med egenkontrollens fotodokumentation är en intressant tanke eftersom detta ger en komplett handling för hur arbetet är utfört och hur det skulle vara utfört enligt monteringsanvisningarna. Enligt dagens branschregler ska monteringsanvisningarna för aktuellt tätskikts samt egenkontrollen lämnas till kunden efter avslutat arbete. Det finns många sätt att skapa en bättre kontroll av utförandet än det system som Bygg & teknik 8/10

Ekologisk och fuktsäker isolering

Problemfritt fastighetsförvaltande med säkrad isolerförmåga Pittsburgh Corning Scandinavia AB Hällebergsvägen 7, 443 60 Stenkullen Telefon 0302-378 56 www.foamglas.se

Bygg & teknik 8/10

Bild 11: Golvbrunnens fläns i nivå med underlaget för tätskiktet.

Anslutningen mellan golvbrunnens fläns och underlaget för tätskiktet. ● Förseglingsremsa i vinkel mellan golv och vägg. ● Montering av tätskiktssystem. ● Brunnsmanschett och klämring. ●

Bild 9: Kortlingar som stöd under golvbrunn.

används idag. Systemet måste dock vara enkelt, billigt och fungera i praktiken. Fotodokumentation tillsammans med korrekt ifylld egenkontroll samt aktuella monteringsanvisningar för både tätskikt och golvbrunn bör ge förutsättning till att bättre uppfylla dessa krav.

Fotodokumentation

Här intill redovisas de detaljer som vi anser att man bör fotografera vid en egenkontroll. Observera att olika golvbrunnar

Bild 12: Färdigt tätskiktssystem.

Bild 10: Monteringsplatta till aktuell golvbrunn samt golvspånskiva avsedd för våtrum.

och tätskiktssystem kan ha olika monteringsanvisningar. Följande detaljer bör dock alltid fotograferas: ● Kortlingar under golvbrunn. ● Monteringsplatta till aktuell golvbrunn samt dess infästning i bjälklaget. ● Typ av skiva på bjälklaget och armering av spackelskikt.

Färdigt tätskikt. Färdig golvyta. Exempel på några fotografier av dessa detaljer redovisas som avslutning, se bild 9 till 11. Bilderna redovisar en montering av ett tätskiktssystem från Mira (G1) och en golvbrunn från Jafo med tillhörande monteringsplatta. ■ ● ●

Bygg & teknik 8/10

Klinker på förstärkt träbjälklag När ett träbjälklag ska beläggas med klinker ska bjälklaget förstärkas mot svikt och mot fuktrörelser. Detta är speciellt viktigt i våtrum då plattsläpp kan leda till problem med eller skador på tätskiktet. Vätskebaserade tätskikt har under många år tyvärr använts på träbjälklag och resulterat i förhöjda risker. Nu finns sedan drygt tre år tätskiktsfolier som inte är lika känsliga. Vidare är alkaliresistenta plastmattor som tätskikt kanske fortfarande det bästa alternativet under klinker på träbjälklag. Plattor kan ju då bytas utan att tätskiktet skadas.

Figur 1: Principlösning. Normala mått: Hs = 22, Hf = 13 (gips). Bjälkar: Bd ≤ 600, bd = 45, Hb = 220. Max L = 4,2 m med kvalitet K24

Ett bjälklag med 22 mm spånskiva på träbjälkar kan enkelt förstärkas med någon av följande principlösningar, se figur 1. (Produktleverantörs monteringsanvisning ska dessutom alltid följas): ● med en avjämningsmassa tjockare eller lika med 12 mm efter att spånskivan behandlats med primer/vidhäftare (Hf) ● med en fästmassa hellimmad formstabil skiva till exempel 13 mm kartongklädd gips (Hf) Till detta kommer falluppbyggnad i våtrum. Se Säkra Våtrum på gvk.se.

Keramiska plattor Fästmassa Tätskikt (i våtrum)

Golvbjälke 45 x 220 mm, c 600

Hellimmad 13 mm formstabil skiva eller vidhäftningsprimer och 12 mm avjämningsmassa + falluppbyggnad i våtrum Fog

Golvvärmeplåt

Golvspånskiva 22 mm limmas och skruvas mot golvbjälke

Golvvärmerör

Glespanel

Max 26 °C vid DUT

Använd rätt metod – möjliga orsaker till plattsläpp på träbjälklag

Fästmassan, eller fixet som det ofta kallas, med hjälp av vilket man ”limmar” fast plattorna, kan var tillredd med för mycket eller med för lite vatten. Den kan dessutom vara för dåligt blandad eller homogeniserad, som man också uttrycker det. Monteringen kan göras felaktigt genom att man applicerar för lite fix till exempel genom olämplig fixkam, verktyget som man stryker ut fästmassan med, eller felaktig användning av kammen. Ett annat misstag kan vara att man använder fix som stått för länge efter tillredning, det vill säga att öppentiden, användningstiden då fixet är tillräckligt färskt, överskridits. Vidare finns risk att större plattor inte tryckts fast med tillräcklig kraft och viss skruvrörelse. Ett annat misstag kan vara att fix applicerats endast på underlaget men inte på plattans baksida. Detta är viktigt när man valt stora plattor som kräver större kraft vid montage är vad montören normalt kan klara av. Också brist på Artikelförfattare är Bengt Jonasson AB Svensk Våtrumskontroll, GVK, Stockholm. Bygg & teknik 8/10

Figur 2. Keramiska plattor Fästmassa Tätskikt (i våtrum) Avjämningsmassa eller rotbruk Fog Golvvärmerör eller golvvärmekabel

Termisk isolering

Golvspånskiva 22 mm limmas och skruvas mot bjälke Golvbjälke 45 x 220 mm, c 300

Rör eller kabel ska täckas med massa/ bruk med en minsta tjocklek av 1/10 av c-avståndet dock minst 10 mm Max 26 °C vid DUT

Figur 3. 41

forslund.se

Beräkningsprogrammet för platta på mark är här! PEPS är ett beräkningsprogram för beräkning av dimensionerande linjelast och punktlast för betongplatta på mark med underliggande EPS-isolering, samt beräkning och kontroll av deformationer. s INVÊNDIG PUNKTLAST s INVÊNDIG PUNKTLAST ÚVER GENOMSKUREN FOG s PUNKTLAST VID KANT s PUNKTLAST VID HÚRN s INVÊNDIG LINJELAST s LINJELAST VID KANT s LINJELAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST VID HÚRN PÌ KANTBALK

Beställning och demoversion på www.eps-peps.se

www.eps-bygg.se

rörelsefogar i ytskiktet kan på större ytor utgöra orsak. Man monterar normalt klinkerplattor med ett avstånd på några millimeter till väggen. Men på stora golvytor kan detta glapp visa sig vara för litet. Man måste då lägga in extra glapp. Detta är normalt inte ett problem i vanliga bostäder. Det skulle möjligen kunna ha betydelse i mycket stora vardagsrum eller i korridorer med klinker som ytskikt. Också felaktig temperatur vid montage (ofta för låg temperatur) i underlag kan bidra till plattsläpp.

Golvvärme i träbjälklag

Då klinkergolv i badrum normalt innebär 42

krav på golvvärme är det önskvärt att golvvärmen integreras med bjälklaget på ett sätt som inte äventyrar bjälklagets förstärkning mot plattsläpp. Moderna hus, som inte är extrema passivhus, utnyttjar med fördel vattenburen värme från till exempel pelletspanna eller värmepump. I större hus, och då frånluftvärmepump inte är tillräcklig, väljs ofta bergvärmepump som ger en bibehållen utmärkt värmefaktor även under kalla dagar. Vid vattenburen golvvärme i träbjälklag kan någon av de två metoderna som illustreras i figur 2 och 3 på föregående sida tillämpas. ■ Bygg & teknik 8/10

Kvalitet på golv – vem bestämmer det? Kvalitet är ett vitt begrepp. Bärförmåga och beständighet är primära kvalitetsfaktorer för de flesta konstruktioner. För golv, och särskilt golv på mark, är dock ofta dessa krav underordnade andra krav, såsom: ● Begränsning av sprickor och sprickbredder ● Slitstyrka ● Utseende ● Fuktsäkerhet. Kvalitetsbrister i konstruktioner såsom väggar och tak innebär naturligtvis problem och oönskade kostnader men behöver inte inverka menligt på lokalernas nyttjande. Om det däremot uppstår problem med golv innebär det ofta begränsningar i lokalens nyttjande, vilket kan medföra stora kostnader till exempel av produktionsbortfall. För att säkerställa avsedd kvalitet måste flera aktörer arbeta mot samma mål, vilket innebär gränsdragningsfrågor och beroende av bla entreprenadformer. Artikeln avser att belysa några sådana frågor där det erfarenhetsmässigt uppstår konfliktsituationer mellan olika intresseinriktningar. Bärförmågan hos ett golv på mark beror av: ● Golvets tjocklek ● Armering ● Hållfasthetsklass. Det första ställningstagandet en konstruktör måste ta är om golvet ska utföras som en utbredd platta på mark eller som en pålad platta. Vid alternativet pålad platta ges vanligen erforderliga dimensioner och armering genom en konventionell statisk dimensionering, åtminstone då vanlig stång- eller nätarmering används.

Artikelförfattare är Bo Malmberg, WSP, Karlstad. Bygg & teknik 8/10

Vem bestämmer kvaliteten på golvet?

Detta är en dimensionering som de flesta konstruktörer behärskar och det existerar programvaror som hanterar beräkningarna enligt allmänt accepterade principer. På senare år har det, för större lageroch handelshallar, blivit vanligt att alternativt utföra pålade plattor armerade med stålfiber enbart eller med en kombination av stångarmering och stålfiber. Principerna för dimensionering är i dessa fall inte lika entydiga och allmänt kända. Diskussioner har förts inom branschen om principernas tillförlitlighet till exempel vad gäller aktuell brottsäkerhet. En konsekvens har blivit att det varit svårt, för en ”vanlig” konstruktör, att jämföra och värdera alternativa konstruktionslösningar. I sådana situationer har det varit naturligt att välja den billigaste lösningen utan att veta om detta har varit den bästa eller den formellt rätta. Kvaliteten har i dessa fall primärt bestämts av konstruktörer som samarbetat med olika fiberleverantörer. Svenska Betongföreningen har försökt få tekniken för fiberarmerade golv mer allmänt känd genom rapporten ”Industrigolv – Rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll”. Betongrapport nr 13 [1] För utbredda plattor på mark föreligger visserligen såväl anvisningar för dimensionering såsom Tremix Handbok [2] och Betongrapport nr 13 [1] som beräkningsprogram, PEPS, vad gäller konventionellt armerade konstruktioner. Beräkningsprogrammet är dock framtaget av branschintressenter för cellplastleverantörer och präglas därför av detta.

För fiberarmerade konstruktioner finns anvisningar framtagna av Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 4[3] och Betongrapport nr 13 [1]. De beräkningsprogram som tagits fram av olika fiberleverantörer hanteras av dessa eller dess ”auktoriserade” konstruktörer. Beräkningsprogrammen fokuserar primärt på dimensionering i brottstadiet av aktuella laster medan förhållandet i bruksstadiet är mer sporadiskt behandlat. Oftast är det dock funktionen i bruksstadiet där de primära bristerna på golv noteras. Den begränsade tillgången till allmängiltiga beräkningsprogram kan vara ett skäl till att många golv på mark dimensioneras mycket slentrianmässigt. Man väljer en tjocklek och en armering som ”känns bra”. Ofta är uppgifter om den underliggande markens egenskaper (elasticitetsmodul eller bäddmodul) mycket bristfälligt kända. Likaså är uppgifter om aktuella laster mycket diffusa. Är det frågan om större punktlaster eller vilken typ av truckar som kommer att användas på golvet? Vilken varaktighet har lasterna? Vid projektering av golv är det konstruktörens uppgift att välja en golvkonstruktion som uppfyller beställarens krav. Vid valet att utföra golvet stång/nätarmerat eller fiberarmerat faller valet oftast på det förstnämnda av skäl som nämnts ovan. Detta medför också att byggnadskonstruktionen utförs på traditionellt sätt såsom med kantförstyvad platta och denna lösning blir det som efterfrågas i en anbudsförfrågan för en utförandeentreprenad. 43

Det primära incitamentet för att utföra ett golv fiberarmerat är den tidsvinst som kan uppnås under utförandet, det vill säga ett incitament som i högsta grad ligger i entreprenörens intresse. Det är då inte ovanligt att ett sidoanbud lämnas med en fiberarmerad konstruktion men det är inte heller ovanligt att man i den föreslagna alternativa lösningen inte beaktat de konstruktiva hänsynstaganden som en fiberamerad lösning kräver. Det kan röra sig om att ersätta den kantförstyvade plattan med en platta fri från omgivande väggar och ändrad princip för lastnedföring via väggarna eller att lägga in dilatationsfogar eller sågade krympfoganvisningar för att ta hand om tvångskrafter i plattan. Vem bekostar en sådan omprojektering? Risk finns att det blir en lösning där inte helheten har beaktats. Ibland orsakar även gränsdragningen mellan golventreprenad och markentreprenad problem. Särskilt vid fiberarmerade golvkonstruktioner ställs ofta krav på underlagets packning och jämnhet, vilket normalt kräver utläggning av ett bärlagergrus som toppskikt. Det gäller då att detta utförande är beaktat i markentreprenaden så att den färdiga markytan läggs i rätt nivå i förhållande till såväl det senare färdiga golvets nivå som i förhållande till nivåer för markdränering etcetera. Det kan tyckas vara bättre att upphandla golvet som en totalentreprenad inklusive markentreprenad så att man inte ska behöva göra en omprojektering eller utrivning av redan inbyggda delar. Detta är säkert riktigt under förutsättning att alla krav för entreprenaden klargjorts med beaktande av golvets konstruktiva och driftmässiga funktion. Risken finns annars att de funktionsmässiga aspekterna inte blir tillräckligt beaktade.

Sprickfritt golv – finns det?

Ofta föreskrivs i bygghandlingar att golv ska vara sprickfria. Det är krav som in-

vaggar beställare i felaktiga förväntningar och som föranleder mycket onödiga dispyter mellan olika involverade parter. Man måste inse att normal betong krymper, dock i olika grad och form, beroende på betongsammansättning och omgivande klimat. Om krympningen inte tillåts att ske fritt uppstår tvångskrafter och om dessa överskrider betongens draghållfasthet så spricker betongen. Med vanlig armering kan man enbart fördela sprickbildningen från en eller ett fåtal sprickor till ett flertal så att sprickbredden blir acceptabel. Sprickfri betong kan så gott som endast åstadkommas genom: ● Spännarmering ● Beläggning med så kallad fogfri plastmassa ● Användning av speciella krympkompenserande tillsatsmedel/tillsatsmaterial. För de flesta golv är det alltså frågan om att bedöma hur stora sprickbredder som är acceptabla. Vad som är acceptabelt är dels avhängigt av formella krav på golvets beständighet specificerat via klassificering i relevant exponerings- och livslängdsklass dels beroende på krav relaterat till golvets driftfunktion (jämnhet, hygien, estetik, installationer etcetera). Ytterligheterna vad gäller krav på sprickbredd kan vara ● Ett golv som ska beläggas med friliggande ytskikt såsom parkettgolv där det inte finns några primära krav på begränsning av sprickbredder ● Ett exponerat golv i parkeringshus utsatt för tösalter där sprickor måste begränsas med hänsyn till golvets beständighet. Vid bedömning av acceptabla sprickbredder bör man också ta ställning till om golvet kan utföras med olika former av dilatationsfogar, det vill säga fogar som medger rörelser i golvets plan och som reducerar eventuellt tvång på grund av betongens krympning eller av temperaturvariationer.

Kontinuerliga golv utan dilatationsfogar kan utföras genom att armera golvet med stång/nätarmering i båda riktningar. Dock erhålls ett stort antal arbetsfogar/dygnsfogar som utgör svaghetspunkter med hänsyn till risk för sprickbildning. Fiberarmerade golv på mark utförs antingen som ett golv med sågade krympfoganvisningar på inbördes avstånd 5 till 10 m eller som ett så kallat fogfritt golv. Med det senare avses dock att arbetsfogar saknas medan det anordnas stålprofilförstärkta dilatationsfogar med inbördes avstånd om upp till cirka 50 m. Såväl dessa dilatationsfogar som sågade krympfogar kan innebära särskilda överväganden vad gäller installationer såsom golvvärmesystem, golvrännor etcetera. Krympfogarna kan utgöra svaghetspunkter med hänsyn till inverkan av trucktrafik. Viktigt är alltså att tidigt ta ställning till vilka restriktioner som ska gälla vad gäller sprickor och fogar. Det kan ha avgörande betydelse för val av konstruktivt utförande.

Vilken armering behövs?

En av de första frågor som ifrågasätts vid utförandet av ett golv är erforderlig armeringsmängd. För att bestämma detta behov måste konstruktören bedöma vilken effekt uppkomsten av okontrollerade sprickor kan ha för golvets funktion. Om det bedöms nödvändigt att ha kontroll över sprickbildningen måste armeringsmängden väljas så att dragkraftkapaciteten överskrider betongens draghållfasthet, det vill säga motsvarande krav för minimiarmering. Som hjälp för att bedöma vilka krav som bör ställas på sprickbredder i industrigolv har Svenska Betongföreningen rekommenderat en klassificering i sprickbreddsklasser enligt tabell 1. Normalt är det frågan om bedömning av klassificering i sprickbreddsklass II eller III.

Tabell 1: Rekommendationer för sprickbreddsklassificering av industrigolv enligt Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 13 [1]. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sprickbreddsklass I II III IV ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beskrivning Mycket höga krav på Måttliga krav på Kraven påsrickbredder Inga sprickkrav säkerhet mot sprickor säkerhet mot sprickor begränsas till krav på Konsekvenserna av lastöverföring i sprickor är försumbara sprickorna ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Max sprickbredd vid ytan < 0,3 mm < 1,0 mm Bestäms av geometri Inga krav och krympning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fri krympning 0,5 ‰ 0,6 ‰ 0,8 ‰ Inga krav ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Armering Utökad minimiI vissa fall utökad 50 % av minimiInga krav armering eller helst minimiarmering armering spännarmering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utförande och Högsta utförandeNäst högsta Näst högsta Tredje högsta härdning och härdningsklass utförande- och utförande- och utförande- och härdningsklass härdningsklass härdningsklass

Bygg & teknik 8/10

Med sikte på framtiden

NY!

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO. NY! NY! Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: Nya testo 876.

Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: Nya testo 882.

Ett oslagbart pris/prestandaförhållande ger dig väldigt mycket för pengarna: testo 875. Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris testo 881.

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Bygg & teknik 8/10

Genom klassificeringen erhålls ett allmänt accepterat system för val av kvalitet med avseende på risken för sprickbildning. Om en beställare verkligen önskar ett sprickfritt golv så är det klarlagt vad detta innebär och kan också kalkyleras. Om en beställare väljer att ta risken med en del sprickor och är beredd att eventuellt kosta på sig att laga dessa kan han acceptera en dimensionering enligt krav för sprickbreddsklass III eller till och med IV. Lika klarlagt är det, enligt Boverkets byggregler (BBK), att krav på minimiarmering ska vara uppfyllt för att principer för beräkning av karaktäristisk sprickbredd, wk, ska gälla. En konsekvens av detta är att betongkonstruktioner i alla exponeringsklasser utom XC0 och XC1 ska minimiarmeras eftersom det, i dessa klasser, finns krav på maximal sprickbredd wk vid förväntad livslängd mer än 20 år. Vid beräkning av minimiarmering ska betongens draghållfasthet vid tid då spricka uppstår ansättas. Med betongens draghållfasthet avses den reella hållfastheten. Vad som menas med detta och hur det tillämpas förefaller dock vara en olösbar gåta för byggbranschen trots att det i realiteten är mycket elementärt. Vid dimensionering av betongkonstruktioner finns två krav att beakta som påverkar det värde som ska tillämpas ● Val av dimensionerande hållfasthetsklass med hänsyn till statisk funktion. För ”vanliga” huskonstruktioner utnyttjas sällan högre hållfasthet än C25/30. ● Krav på konstruktionens beständighet genom klassificering i relevant exponeringsklass. Detta val innebär krav på maximalt vattencementtal vctekv för betongen. Detta innebär då också ett krav på betongens hållfasthet eftersom det föreligger ett samband mellan dessa parametrar. I realiteten blir beständighetskravet det dimensionerande för betong i alla exponeringsklasser utom XC0 och XC1 om enbart hållfasthetsklass C25/30 utnyttjas statiskt. Konsekvensen av dessa två krav är att det, i bygghandlingar, ofta anses finnas motstridiga uppgifter och som utnyttjas, vid kalkylering, så att man enbart beaktar det förmånligaste alternativet. Detta föranleder ofelbart diskussioner om kostnadsersättning när det är dags att leverera en betongkvalitet, kanske C45/55, i stället för en C25/30. Frågan är om detta beror på okunskap eller på medvetet utnyttjande av entreprenadjuridiken. För att åtminstone undvika det entreprenadjuridiska kryphålet bör det i kravspecifikationer klart framgå att båda dessa krav ska uppfyllas. Då måste man, baserat på kunskap om samband mellan vctekv och hållfasthet, inse att kalkylering ska göras med avseende på den dimensionerande hållfasthetsklassen. Risken är annars att betongkvaliteten bestäms av entreprenörens kalkylator. 46

Tabell 2. Riktvärden för samband mellan vctekv för levererad betong och motsvarande hållfasthetsklass. Betongrapport nr 13 [1]. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vct Riktvärde för hållfasthet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Med frostbest.krav * –––––––––––––––––––––––––––– C/K fctk C/K fctk ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0,60 C28/35 1,80 C25/30 1,70 C32/40 2,00 C28/35 1,90 0,55 0,5 C35/45 2,10 C32/40 2,00 0,45 C40/50 2,40 C35/45 2,10 0,4 C45/55 2,55 C40/50 2,40 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Frostbeständighetskrav genom lufttillsats är lika med Exponeringsklass XF2–XF4.

Nu är det dock inte riktigt så enkelt. Frågan är nämligen vilken hållfasthetsklass som man kan räkna med att erhålla då man beställer betong med visst vctekv. Detta är inget exakt värde utan varierar mellan olika betongleverantörer beroende på faktorer såsom lokala egenskaper hos ballastmaterial, använda tillsatsmedel och tillsatsmaterial, blandningseffektivitet etcetera. I praktiken skulle en konstruktör behöva ha uppgift från en lokal betongleverantör som ska leverera betongen om vilken hållfasthetsklass som kommer att vara aktuell och beakta detta vid projekteringen. Det är lätt att inse att detta inte är möjligt. I projekteringsskedet är ingen betongleverantör upphandlad även om det kan vara självklart vem det är frågan om, då det, på de flesta orter, föreligger lokala monopol. Projektering sker även ofta mycket decentraliserat så att en projektör i Skåne projekterar en byggnad i Norrland och kanske har dålig kännedom om den lokala betongmarknaden. Svenska Betongföreningen har i Betongrapport nr 13 [1] gjort en ansatts att klargöra denna fråga genom att sammanställa riktvärden för samband mellan vctekv och tillämpbar hållfasthetsklass enligt tabell 2. Dessa samband borde dock kontrolleras närmare genom systematiska statistiska analyser så att nationellt accepterade riktvärden erhålls liksom av den enskilde betongleverantören så att denna kan deklarera en karaktäristisk hållfasthetsklass för visst ”levererat” vctekv. Värden enligt tabell 2 avser betongens ”normhållfasthet”. Det vill säga hållfastheten efter 28 dygn vid normenlig lagring. Sprickor i betongkonstruktioner inträffar dock ofta vid tidpunkter tidigare än vad som motsvarar 28 dygns normenlig lagring och beror på krympspänningarnas utveckling i förhållande till betongens draghållfasthet. För att få en bra sprickfördelning kan man dra slutsatsen att det är en fördel om krympspänningarna utvecklas snabbt i förhållande till draghållfastheten. Då finns förutsättningar för god marginal mellan armeringens dragkraftkapacitet och betongens draghållfasthet. En konsekvens av detta är att det kan var en nackdel att fukthärda en konstruktion

för länge. Det vill säga något som kan komma i konflikt med betongnormers krav på härdningstider efter gjutning och som är relaterade till krav för att säkerställa betongens beständighet. Vid fiberarmering av golv finns inte motsvarande minimiarmeringsprinciper. En förutsättning för att ha kontroll över sprickbildningen i dessa fall är att vidta åtgärder för att minimera tvång till exempel genom indelning av golvet i krympfogar och dilatationsfogar, att applicera kompletterande stångarmering i punkter med förväntade spänningskoncentrationer samt att använda tillräcklig mängd av lämplig fibertyp. Det senare har Svenska Betongföreningen behandlat i rapport nr 13 [1] genom att ange rekommenderade värden för residualhållfasthetsfaktorer relaterade till aktuell sprickbreddsklassificering. Avsikten är att betongleverantörer ska kunna leverera fiberarmerad betong med deklarerad residualhållfasthet på motsvarande sätt som man levererar betong med deklarerad tryckhållfasthetsklass. Trots att denna princip varit rådande alltsedan Svenska Betongföreningen gav ut rapport nr 4, 1995 [3] är tilllämpningen nära nog obefintlig, åtminstone vad gäller fiberamerade golv. Leverans av fiberarmerad betong sker därför genom deklaration av en fibermängd (kg/m³) och fibertyp som oftast baseras på rekommendationer från respektive fiberleverantör men där den fiberarmerade betongens egenskaper hos den aktuella betongleverantören sällan verifieras. En orsak till detta förhållande är sannolikt att principer för dimensionerig av fiberarmerade konstruktioner och hanteringen av resultaten i ritningar och beskrivningar fortfarande är en kunskap som behärskas av en handfull specialister. Förhoppningsvis kan Svenska Betongföreningens rapport nr 13 [1] bredda denna kunskapskrets.

Betongens krympning – hur kan den påverkas?

Alla betongkonstruktioner utsätts mer eller mindre för olika former av krymprörelser. ● Under första dygnet sker så kallad plastisk krympning som kan ge sprickbildBygg & teknik 8/10

ning i betongen om inte åtgärder vidtas för att förhindra avdunstning från ytan eller att det tillse att ytan ständigt är fuktig. ● Med början under det förta dygnet sker så kallad autogen krympning som är relaterade till hydratationsförloppet, det vill säga hur cementet binder den tillsatta vattenmängden. Denna krympning är primärt relaterad till betongens vct och är högre ju lägre detta är. ● När betongen ges möjlighet att torka ut sker en uttorkningskrympning som står i relation till förändringen av relativa fuktigheten på olika nivåer i betongen. Undersökningar finns gjorda, Esping & Löfgren [4], som indikerar att det finns ett optimalt värde på betongens vct, cirka 0,55, som innebär. ● Att inverkan av uttorkningskrympning ökar vid vct över cirka 0,55. ● Att inverkan av autogen krympning ökar vid vct lägre än cirka 0,55. Enligt BBK kan man räkna med att medelkrympningen för betongkonstruktioner i normalt inomhusklimat är cirka 0,4 promille. Detta värde är sannolikt något som endast kan uppnås genom ● Att använda ett cement, typ Anläggningscement ● Att använda max stenstorlek större än cirka 25 mm ● Att gjuta med relativt styv betongkonsistens. Dessa kriterier överensstämmer sällan med ”moderna” betongtyper. I befintliga fakta över betong, såsom Betonghandboken [5], relateras betongens krympning primärt till dess vattenhalt. Erfarenheter från senare tids undersökningar visar dock att betongens krympning är komplext beroende av en rad faktorer såväl relaterade till betongens sammansättning som dess tillverkning. Det är inte ovanligt att man kan mäta krympning, enligt standardiserade metoder, på 0,6 till 0,8 promille. När dessa krymprörelser förhindras att utbildas

uppstår spänningar som, i stort, är dubbelt så stora som de som erhålls med krympning enligt BBK. En konsekvens av detta är att man måste mäta betongens krympning i betydligt högre grad än vad som hittills varit fallet i samband med utveckling av nya betongtyper samt att även verifiera krympningen vid fortlöpande produktion. Det vill säga ett åtagande som borde vila på betongleverantören på motsvarande sätt som för kontroll av tryckhållfasthet. Ovan nämnda värden för betongens krympning avser dess medelkrympning. I realiteten sker dock krympning i konstruktioner i form av ojämn krympning över konstruktionstvärsnittet beroende på uttorkningsmöjligheterna. Detta är särskilt uppenbart för en betongplatta på mark. figur 1. I BBK anges värden på hur denna ojämna krympning ska beaktas. Med krymppotential för ”moderna betonger” enligt ovan finns stor risk att denna effekt underskattas. Krympningen i golvets övre del orsakar spänningsgradienter som innebär risk för initiering av sprickor i betongytan. Det inses lätt att det är väsentligt att armering verkligen placeras i den zon där spänningarna uppstår för att vara verksam som sprickfördelare. Användning av fingerskarvade nät är med hänsyn till detta fördelaktiga jämfört med vanliga nät. Vid fiberarmering erhålls automatiskt en armering ända upp i ytan men det gäller då att även denna armering är tillräcklig för att verka sprickfördelande.

Vad avses med krav på sprickbredd?

Det förefaller råda en allmän missuppfattning om vad som avses med de krav på karaktäristisk sprickbredd wk som beräknas enligt principer i BBK och för vilka krav finns ställda i standarden SS137010. Kravet avser sprickbredden ”i närheten av armeringen” men tolkas ofta också som den

sprickbredd man observerar på betongytan. Enligt undersökningar gjorda av Tammo & Thelandersson [6] kan sprickbredden vid ytan vara nästan tre gånger större än vid armeringen beroende på det täckande betongskiktets tjocklek. En konsekvens av detta är att det föranleder mycket onödiga dispyter efter besiktningar där besiktningsmän har misstolkat föreskrifter om sprickbredder i bygghandlingar. Problematiken med sprickbredder är särskilt känslig för golv i miljöer med höga krav på beständighet såsom golv exponerade för tösalter, till exempel golv i parkeringshus. Sådana konstruktioner klassificeras normalt i exponeringsklass XD3, vilket motsvarar krav på vctekv mindre eller lika med 0,40 och täckande betongskikt minst 45 mm (basmått 35 mm plus utförandetolerans 10 mm) vid livslängdsklass L50 (50 år). Golven läggs också i fall mot brunnar men det är inte alltid att överkantsarmeringen följer fallet varvid det täckande betongskiktet kan bli betydligt större än 45 mm. Med denna betongkvalitet erhålls en markant kombinerad verkan av såväl autogen krympning över hela tvärsnittet som uttorkningskrympning i ett övre skikt. Om dessutom betongen utförs med låg stenstorlek och/eller stenhalt för att vara pumpbar blir dess krymppotential hög. För att uppfylla minimarmeringskrav med hänsyn till den reella hållfastheten måste en betydande armeringsmängd läggas in i överkant. Den sammanlagda konsekvensen är att risken är mycket stor att man erhåller ett golv med mycket bra betong – mellan sprickorna. I denna typ av konstruktioner finns det all anledning att överväga andra konstruktionslösningar såsom beläggning med skyddande membranisolering som skydd mot tösaltpåverkan varvid kravet på betongkvaliteten bör kunna reduceras. Risk för stora sprickbredder finns även i samband med golv med golvvärmesystem. Det har inte varit ovanligt att golvvärmeleverantörer har sett det praktiskt att förlägga golvvärmerören på överkantsarmeringen som då sänks ned så att de inte längre utgör någon armering i överkant och det täckande betongskiktet blir minst 50 mm. Beroende på när golvvärmen slås på kan stor inverkan erhållas på betongens uttorkningsförlopp och därmed på dess krympningsförlopp. Detta kan vara särskilt känsligt vid golvbeläggning med klinker som ju är en vanlig kombination med golvvärme. Golvkvaliteten med avseende på sprickor kan alltså i dessa fall komma att bestämmas av golvvärmeleverantören.

Krav på fuktsäkerhet

Figur 1: Uppmätt fuktprofil efter 210 dygn fuktprofiler i ett 150 m tjockt industrigolv på mark samt beräknade fuktprofiler utförda med dataprogram BiDry för betong med vctekv 0,53. Bygg & teknik 8/10

Ett golv på mark måste skyddas mot fukt i olika form: ● Kapillärt stigande vatten och ytvatten ● Markfukt i ångform ● Byggfukt.

Skydd mot ytvatten och kapillärt stigande vatten anordnas genom applicering av kapillärbrytande och dränerande skikt under plattan. Detta är oftast inget problem. Vad gäller skydd mot markfukt finns dock en vanlig missuppfattning, nämligen att detta tillgodoses genom: ● Anordning av dränering runt byggnaden ● Applicering av 50 till 100 mm isolering under betongplattan. Vad gäller effekt av dränering så eliminerar denna risken för fritt rinnande vatten under plattan men den innebär inte att man kan räkna med att relativa fuktigheten i marken är lägre än 100 procent. Applicering av en tunn isolering under plattan kan vara tillräcklig åtgärd för villor men är otillräcklig för större byggnader såsom olika typer av hallar. Likaså är det inte tillräckligt vid golv med golvvärme och fuktkänsliga ytskikt där risk finns för att värmen stängs av sommartid. Vanligen är dock golvvärme kombinerat med klinker som inte är ett fuktkänsligt material. De, under senare år, allt vanligare åtgärderna för att spara energi har dock föranlett applicering av betydligt tjockare isolerskikt (cirka 300 mm) under plattorna, vilket sannolikt kan eliminera markfuktproblemet. För byggnader där detta inte är fallet finns det dock anledning att säkerställa skyddet mot fukt i ångfas. Även om en byggnad uppförs för ett visst ändamål i dagsläget till exempel en lagerhall, är det inte ovanligt att dess nyttjande förändras i framtiden. Vill man till exempel lägga en limmad plastmatta på ett golv på mark utan underliggande ångspärr i form av en plastfolie så har man garanterat stor risk för ett evigt problem med lossnade mattor och blåsbildning. Frågan är vem som tar beslut om sådana åtgärder? Är det för att det anses besvärligt att hantera en ”plastpåse” på marken som man undviker det? Skydd mot byggfukt är en engångsinsats under byggskedet. Hur hög byggfukthalt som kan accepteras är beroende av vilken typ av ytskikt som ska appliceras på golvet. Möjligheterna att påverka byggfukten i betongen är dels genom val av lämplig betongkvalitet i form av krav på max vctekv dels genom att se till så att gynnsamma uttorkningsmöjligheter föreligger under tillräckligt lång tid. I projekteringsskedet kan en konstruktör göra prognoser över uttorkningsförloppet med hjälp av tillgängligt dataprogram såsom TorkaS. Med hjälp av detta kan man göra övervägande om förändringar i konstruktionen för att säkerställa uttorkningen under den tid som kan antas vara relevant. 48

Det kan röra sig om att reducera dimensioner på en platta eller att, för ett bjälklag, utföra det platsgjutet i stället för med kvarsittande plåtform. En grundförutsättning är att det är bestämt vilket ytskikt som golvet ska beläggas med. Detta är dock inte alltid klarlagt när betongstommen projekteras. Frågan är då om man ska utgå från ”worst case”, det vill säga att golvet ska beläggas med limmad plastmatta med krav på uttorkning till 85 procent relativ fuktighet? Det vanligaste sättet att styra uttorkningen är att välja lämplig betongkvalitet, oftast så kallad snabbtorkande betong med vctekv mindre än 0,38, med hänsyn till den byggtakt som vanligen är aktuell. Ett sådant val kan få stor inverkan även på andra faktorer såsom erforderlig armering för att begränsa sprickbildning, värmeutveckling och avsvalning som kan ge upphov till sprickbildning respektive ytfuktproblem vid limning av mattor mot ett mycket tätt underlag. Valet av metod för att uppnå erforderlig uttorkning vid tidpunkt för mattläggning måste rimligen vara entreprenörens ansvar. Denne har, vid sin prognos, bäst kännedom om aktuell tidplan och förväntade klimatbetingelser. Efter val av betongkvalitet måste dock en återföring göras till konstruktören för bedömning av eventuellt behov av förändringar till exempel vad gäller armeringsmängder. Vid val av metod måste också entreprenören ta ställning till hur ytfuktproblemet ska hanteras om man väljer att utföra golvet med snabbtorkande betong. Ett sätt att hantera detta är att applicera 5 till 10 mm lågalkalisk avjämningsmassa som underlag för mattläggning. Detta måste då planeras in redan vid golvgjutning så att utrymme finns. Det är lätt att inse att det finns flera faktorer som kan föranleda diskussioner om ekonomiska konsekvenser i förhållande till vad som är upphandlat. Vad gäller inverkan på armeringsbehov så kan ju oftast konstateras att ett golv som ska beläggas med en plastmatta

Bild 2: Betongyta med stålfiber i ytan och ”kraterbildning”.

inte är särskilt känsligt för sprickbildning innan mattan läggs och efter att den är lagd kommer, åtminstone vid en platta på mark, den fortsatta uttorkningskrympningen att vara försumbar och därmed även risken för fortsatt sprickbildning genom mattan. Om dessutom principen med applicering av en lågalkalisk avjämningmassa tillämpas kommer eventuellt uppkomna sprickor att täckas av denna massa. Konsekvensen är alltså att behovet av sprickfördelande armering i ett sådant golv är minimal. Om däremot ett golv där snabbtorkande betong valts med hänsyn till beläggning med mattor som delvis belagts med golvklinker utan någon underliggande fuktspärr såsom i entréer eller dylikt finns större behov av att förhindra sprickbildning i dessa delar. På sådana ytor kan uttorkning ske efter ytbeläggning och följaktligen även en fortsatt krympning.

Slitstyrka och utseende

För golv i kommersiella miljöer är ofta kraven att ytorna ska var slitstarka mot varuhantering med truckar samtidigt som de ska vara estetiskt tilltalande för kunder. Ofta beläggs golven därför med någon typ av hårdbetongskikt. Vad som avses med hårdbetongskikt är dock inte självklart. Enligt RAHus 08 räknas inte betong med inströad hård ballast som hårdbetong trots att detta kanske är den vanligaste metoden för ytbehandling av betonggolv med höga krav på slitstyrka och utseende. Det är frågan om några millimeter tjocka skikt som arbetas in i underliggande betong genom slipning. För att resultatet ska bli det önskade krävs god kunskap till exempel om golvbetongens tillstyvnande så att applicering av ”hårdbetongskiktet” görs vid rätt tidpunkt. Om det sker för tidigt finns risk att detta skikt arbetas ned för långt i underliggande betong och att det då inte längre utgör ett hårt ytskikt. Detta är särskilt märkbart vid stålfiberarmerade golv där fibrerna riskerar att bli synliga i ytan eller endast täckta med ett tunt betongskikt som lätt spricker vid trafikering av truckar med små hårda hjul, vilket resulterar i en ”kraterbildning” i ytan, (bild 2) och utstickande fibrer. I dessa fall vore det kanske bättre med en beläggning som klassificeras som hårdbetong applicerad i ett andra moment eller, om möjlig, redan vått-i-vått i det första momentet. Här finns utrymme för utveckling av utförandet så att krav på ytfinish säkrare tillfredställs. Ett alternativt sätt att åstadkomma estetiskt tilltalande betongytor med god slitstyrka är att slipa betongytan med särskilt utvecklade slipsystem i flera steg. Ett slutresultat i likhet med ett terazzogolv Bygg & teknik 8/10

Ny reklam.

Försök inte ta loss den – den släpper ändå inte på minst ett halvt sekel.

Många byggare har fastnat ordentligt för vår tätningstejp T-Flex. På kort tid har tejpen blivit något av en standard i branschen – och det är inte så konstigt, när den har den dokumenterat bästa häftförmågan bland samtliga godkända folietejper. Dessutom håller den absolut tätt enligt alla krav och är åldringsbeständig i minst 50 år. Självklart är den även P-märkt och godkänd av SITAC.

Den överlägsna vidhäftningen och mjukheten gör tejpen speciellt anpassad för skarvar och genomförningar i polyeten- och byggfolie. Den passar även alldeles utmärkt för utomhusbruk tillsammans med vindskyddsmaterial. Sedan vi introducerade T-Flex är det många som börjat sälja grön tejp. Men det finns bara ett original. Och det är det som håller i längden.

Nydalavägen 14, 574 35 Vetlanda. Telefon 0383-599 00. Fax 0383-146 64. Hemsida www.t-emballage.se

sättningar i tid i projekteringsarbetet dels att tillse att aktuella involverade parter får fatta beslut om materialval och utförandemetoder i rätt tid så att, framför allt, den avsedda funktionen i bruksstadiet erhålls. Såväl brist på insikt i vilka beslut som måste fattas som entreprenadformer för genomförandet utgör komplikationer för hur problemfritt golvprojekt hanteras. ■

Referenser

Bild 3: Slipad betongyta med varierande friläggning av ballasten.

erhålls. För att slutresultatet ska bli en betongyta med fullständigt homogent fördelad framslipad ballast krävs en betong med mycket god sammanhållning så att separations- och sättningstendenser minimeras. Risk finns annars att en beställare inte erhåller den fina ”terazzoliknande” ytan han förväntat sig, bild 3. Betongleverantören bör i dessa fall, i tid, involveras för att kunna leverera lämplig betong för detta ändamål.

Slutsats

Projektering och utförande av betonggolv kan anses vara konstruktivt enkla konstruktioner och behandlas därför relativt flyktigt i konstruktionsarbetet. Dock finns behov av att dels klarlägga ett antal förut-

[1] Industrigolv – Rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll. Stockholm: Svenska Betongföreningen, 2008. Betongrapport nr 13. [2] Tremix handbok för betongytor. Andra upplagan. Stockholm: Tremix AB, 1998. [3] Stålfiberbetong – Rekommendationer för konstruktion, utförande och provning. Utgåva 2. Stockholm: Svenska Betongföreningen, 1997. Betongrapport nr 4. [4] Esping O & Löfgren I. Plastiska krympsprickor – materialsammansättning och arbetsplatsåtgärder. Betong 4/2005. [5] Betonghandboken – Material. Utgåva 2. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB, Stockholm, 1997. [6] Tammo K & Thelandersson T, Crack opening near reinforcement bars in concrete structures. Structural Concrete, 2006 (7), nr 4, s 137–143.

… och svarar

Värmetransporten i ett fönster utgörs dels av strålning och dels av ledning och konvektion, varför även U-värdet avgörs av dessa två delar. Man brukar här räkna ledning och konvektion som ”en del” som avser den sammanlagda värmetransporten via luftmolekylerna. Strålningen (från glas till glas) är oberoende av glasavståndet. Ledning och konvektion är dock beroende av glasavståndet. Vid små glasavstånd är konvektionen (luftrörelsen) försumbar, och luftspaltens värmeöverföringskoefficient αkl (W/m² °C) på grund av konvektion och ledning minskar då med ökat glasavstånd, d, enligt αkl = λ / d, där λ är λ-värdet (värmekonduktiviteten) för stillastående luft. Vid stora glasavstånd (över cirka 15 till 20 mm) är konvektionen så stor att luftspaltens värmeöverföringskoefficient på grund av konvektion och ledning är ungefär konstant vid ökat glasavstånd. λ-värdet för luften (konvektion och ledning) ökar då ungefär lika mycket som glasavståndet ökas, och αkl blir då ungefär konstant. Resultatet blir att tvåglasfönstret med 100 mm mellan glasen värmeisolerar ungefär lika bra (dåligt) som fönstret med 20 mm mellan glasen. ■

Bygg & teknik 8/10

Kan sprickor i betonggolv undvikas och vilken betydelse har de? Inte sällan upplever byggherren att kvaliteten på det färdiga golvet är undermålig, bild 1, inte minst för att många sprickor är synliga i golvytan. Sprickorna kan dels upplevas som oönskade av estetiska skäl och dels kan de medföra osäkerhet om golvets hållbarhet. Men betyder sprickorna i realiteten något för hållbarheten och hur undviker eller minimerar man sprickor i betonggolv? Teknologisk Institut blir återkommande kontaktat av kunder som har problem med utförandet på betonggolv och vanligen handlar frågorna om sprickbildningar i färdiga golv. Exemplen är många och i den fortsatta texten ska några mer allmängiltiga spricktyper beskrivas. Efter gjutning av ett golv med inlagda värmerör syntes grova sprickor i ett nätmönster med cirka 0,4 m mellanrum, bild 2. Sprickorna konstaterades strax efter att gjutningen slutförts. Byggherren var tveksam till hållbarheten då golvet mellan sprickorna såg ut att bestå av ett antal separata flak. Skulle det gå att lägga klinkers på ett sådant undergolv? Kommer sprickorna att fortsätta upp genom klinkerplattorna? Frågorna kring golvet var många. Att göra om golvet skulle medföra betydande kostnader och förseningar, inte minst till följd av de inlagda rören för golvvärmen.

Artikelförfattare är Tommy B Jacobsen, sektionsledare, Teknologisk Institut, Danmark, och Mats Svensson, civilingenjör, Teknologisk Institut AB, BetongCentrum, Karlskrona. Bygg & teknik 8/10

Bild 1: Bättre planering och fokus på att undvika sprickor minimerar förekomsten av sprickor.

Bild 2: Sprickor i nätmönster.

Sprickor som löper i ett nätmönster ses ofta i utomhusgjutna golv, men också vid golvgjutningar som gjorts inomhus. Sprickorna är tidiga plastiska sprickor, vilket innebär att de har uppkommit i direkt anslutning till gjutningen eller strax därefter. Plastiska sprickor uppkommer som en följd av att betongen torkat ut kraftigt. Har dessutom inte vatten separerat ut på betongens yta vid gjutningen blir sprickorna ofta både grova och genomgående i hela plattjockleken och i sådana fall är det ofta svårt att reparera golvet. Ska det kunna repareras bör det finnas underkantsarmering i golvet, som ger en horisontell sammanhållning åt golvet.

Om sprickorna inte har kontakt med golvets yttre begränsningslinjer kommer rörelser från temperaturvariationer i golvet och från betongens krympning bara att medföra minimala rörelser i sprickorna. Sådana sprickor kan ofta lagas med en lämplig epoximassa. Lagningen bör utföras i ett så sent skede som möjligt med hänsyn till att så stor del som möjligt av betongens krympning bör ha skett vid lagningen. I de fall golvytan ska beläggas med klinkers rekommenderas en flexibel fästmassa till klinkerplattorna. Under dessa förutsättningar kommer golvet att få avsedd hållbarhet och risken för att sprickorna fortsätter upp genom klinkerplattorna är liten. Motsvarande fina sprickor som inte är genomgående utan bara finns i betongens övre del är inte kritiska för golvets hållbarhet eller för klinkerbeläggningen. Ska plastmatta läggas på golvet kan emellertid inte rörelsesprickor överhuvudtaget accepteras i betongunderlaget då sprickorna kan gå genom plastmattan eller synas genom mattan. Det senare är vanligt vid ytskikt av polyuretan. Kan man göra något för att minska risken för att plastiska krympsprickor ska 51

uppkomma eller gĂĽr det att vidta ĂĽtgĂ¤rder fĂśr att helt undvika dem? Svaret Ă¤r ja. Det gĂ¤ller att skydda betongen mot uttorkning efter gjutningen sĂĽ snart det Ă¤r mĂśjligt. NĂ¤r det gĂ¤ller plastiska krympsprickor Ă¤r det sĂ¤llan som tĂ¤ckning med plastfolie hindrar deras uppkomst, dĂĽ sprickorna uppstĂĽr redan innan det gĂĽr att gĂĽ pĂĽ golvet. En bra metod fĂśr att undvika plastiska krympsprickor Ă¤r att fĂśra pĂĽ membranhĂ¤rdare pĂĽ betongytan strax efter att golvet glĂ¤ttats. Ă&#x201E;r golvet gjutet med sjĂ¤lvkompakterande betong appliceras membranhĂ¤rdaren samtidigt med gjutningen eller nĂ¤r avjĂ¤mningen gĂśrs. Det kan finnas tillfĂ¤llen nĂ¤r kraftig blĂĽst gĂśr det nĂ¤stintill omĂśjligt att skydda betongen tillrĂ¤ckligt bra mot uttorkning. Vid sĂĽdana tillfĂ¤llen har Teknologisk Institut goda erfarenheter av att lĂ¤a gjutomrĂĽdet med vindskydd. Det kan vara enkla vindskydd, till exempel sĂĽdana som anvĂ¤nds pĂĽ badstranden, och de behĂśver inte vara speciellt hĂśga fĂśr att ge ett utmĂ¤rkt vindskydd ĂĽt betongens yta. Det finns ocksĂĽ mĂ¤tinstrument som kan anvĂ¤ndas fĂśr att bedĂśma ifall det Ă¤r risk fĂśr plastisk krympning vid gjutningen.

Sprickor tvĂ¤rs fogar med slumpmĂ¤ssigt fĂśrlopp

FĂśr stor fĂ¤ltindelning i kombination med fĂśr liten mĂ¤ngd krymparmering eller ing-

Bild 3: Sprickor som Ă¤r orienterade vinkelrĂ¤tt mot fogar och sprickor med slumpmĂ¤ssigt fĂśrlopp Ă¤r ofta orsakade av fĂśr liten mĂ¤ngd krymparmering och fĂśr sent sĂĽgade fogar.

en krymparmering alls leder till godtyckliga sprickor i golvet, bild 3. Men Ă¤ven fĂśr sen sĂĽgning av fogar, som fungerar som sprickanvisningar, kan medfĂśra oĂśnskade sprickor. Sprickorna kan bidra negativt till golvets estetiska framtoning och sprickorna kan medfĂśra fĂśrsĂ¤mrad hĂĽllbarhet ifall de inte lagas. Den fĂśrsĂ¤mrade hĂĽllbarheten vid industri- och lagergolv beror frĂ¤mst pĂĽ storleken pĂĽ sprickvidderna och den hjulbelastning som golvet utsĂ¤tts fĂśr. SmĂĽ hĂĽrda hjul kan medfĂśra att betongen i sprickkanterna krossas vid sĂĽ

Bild 4: Sprickor med sprickvidder under 0,3 mm kan uppfattas pĂĽverka golvet estetiskt negativt men sakna inverkan pĂĽ hĂĽllbarheten.

smĂĽ sprickvidder som 0,3 mm och i takt med att betongen krossas vĂ¤xer sig sprickorna bĂĽde bredare och djupare. Vid kĂśrning av fordon med stora luftfyllda dĂ¤ck Ă¤r belastningen pĂĽ betongen mindre och dĂ¤rmed kan stĂśrre sprickvidder godtas, utan att betongen krossas invid sprickorna. Vilka mĂśjligheter finns det att undvika dessa oĂśnskade sprickor? Som ett resultat av betongens naturliga uttorkningskrympning drar den sig samman. Om man inte planerar fĂśr sammandragningen genom att sĂĽga sprickanvisningar eller

Ta kontroll Ăśver kylan, vinn byggtid! Kalla fakta Ă¤r att vintern kommer i ĂĽr igen, men med hjĂ¤lp av Ebecos vinterprodukter kan du hindra att kylan fĂśrsenar ditt projekt. VĂĽr lĂśsning fĂśr betonghĂ¤rdning, Ebeco BHS, Ă¤r en tĂĽlig vĂ¤rmekabel fĂśr hĂ¤rdning, varmhĂĽllning och uttorkning. Ett smart, enkelt och tillfĂśrlitligt sĂ¤tt att fĂĽ snabb hĂ¤rdning, kort formrivningstid och effektiva byggprojekt.

EBECO AB LĂ¤rjeĂĽgatan 11 415 25 GĂśteborg Tel 031-707 75 50 Fax 031-707 75 60

Heating Solutions Ă¤r vĂ¤rmelĂśsningar fĂśr allt frĂĽn kalla golv till frysta byggnadsprojekt. Olika behov, samma lĂśsning. Det Ă¤r vĂ¤rme som Ă¤r den rĂśda trĂĽden. LĂ¤s mer om vĂĽra produkter pĂĽ ebeco.se/proffs.

ebeco.com info@ebeco.se

HEHFR DQQRQV QU [ LQGG

Bygg & teknik 8/10

lägga in sprickarmering som fördelar krympningen i fler, men finare, sprickor kommer det att uppstå okontrollerade sprickor. Som tidigare nämnts ska sprickarmering läggas in i betongtvärsnittets övre tredjedel eller så delar man in golvet med sprickanvisande fogar i fält som är maximalt 25 till 30 kvadratmeter stora. Sågningen av sprickanvisningar måste planeras så att den är gjord i båda riktningarna innan sprickor uppstår av att dragspänningar i betongen från krympningen överstiger betongens hållfasthet. Till exempel behöver sågningen vara gjord inom tolv timmar efter gjutning vid lufttemperatur 15 °C, viss variation på tiden beroende på använd cementtyp.

Sprickor som löper från pelarhörn och utgående hörn

Sprickor som startar i pelarhörn är ett återkommande problem. De här sprickorna kan både vara estetiskt oönskade och medföra reduktion av golvets hållbarhet. Är sprickvidden stor och det körs med fordon som har små hjul kommer betongen i sprickornas kanter att krossas och sprickorna växer till sig såväl horisontalt som vertikalt. Även med fältindelningar i

Bild 6: Ett golv där sprickor lagats med epoxi. Golvet var tänkt att vara utan ytskikt eller målningsbehandling. Ska byggherren acceptera slutresultatet så som det ser ut här?

lagom storlekar, sprickarmering inlagd och sprickanvisningar sågade inom rätt tid uppkommer det sprickor som löper från pelarhörnen om särskild sprickfördelande armering saknas. Den normala armeringen utgörs vanligen av armeringsnät som har begränsad möjlighet att motverka sprickor som löper ut i fyrtiofemgraders riktning från hörn. Det ska därför läggas in extra armering vinkelrätt ut mot alla pelarhörn liksom andra utåtgående hörn, så som visas på bild 5.

Bristande uppfyllelse av byggherrens förväntningar

Bild 5: Saknas extraarmering som ligger vinkelrätt mot utåtgående hörn (riktning är visad med svarta streck) uppstår ofta sprickor – både vid betong med traditionell armering och vid stålfiberarmerad betong.

Bygg & teknik 8/10

En lagning av sprickor med injektering eller utfyllnad med epoxi alternativt med epoxipolyuretanprodukter kan ofta ge golvet den tänkta hållbarheten men utseendet blir inte alltid det önskade, bild 6. Det finns företag med inriktning på lagningar som har specialister som kan färga lagningsmaterialet så att den estetiska av-

vikelsen minskar, men det är svårt att göra lagningarna osynliga. Om det är krav att golvet ska fungera som färdigt golv utan någon form av ytbehandling bör detta beaktas i ett tidigt skede genom att det klart avtalas om kraven på det färdiga golvets utseende. Det är inte acceptabelt att i efterhand säga att det inte går att undvika sprickbildningar i betonggolv. Och det är riktigt – det går inte att undvika sprickor i betong – men med god planering kan det styras var de ska komma och hur stora de ska bli. Projektledare och arkitekter ska med fördel i ett tidigt skede visa byggherren referensobjekt på liknade golv som det byggherren beställt eller golv med utseende och funktion som det byggherren förväntar sig. I samband med det måste byggherren informeras bättre om vilka möjligheter det är gjuta golv med förväntat utseende och funktion samt att graden av insatser påverkar slutresultatet. ■

Hårdbetongpågjutningar på gammal betong Industrigolv, både nyare och äldre, behöver ibland renoveras. Den mest ekonomiska och praktiska lösningen är ofta att lägga ett nytt tunnare skikt av betong ovanpå den gamla betongen. Man gör då en pågjutning med ny betong. Målet är att ge golvet lång livslängd. För detta krävs att man i möjligaste mån uppfyller följande krav på golvet [1]: ● Golvytan måste ha god slitstyrka, det vill säga ett stort nötnings- och slagmotstånd. ● Pågjutningen får inte ha för stor krympning eftersom det kan orsaka sprickor och försämrad vidhäftning mot underlaget. ● Pågjutningen måste ha god vidhäftning mot underlaget. Hårdbetongpågjutningar har idag moderna sammansättningar som oftast är både hårdare och hållfastare än den ursprungliga betongen. I golvsammanhang kallas sådan betong kort för hårdbetong [1]. Hårdbetong har alla förutsättningar att uppfylla ovanstående krav. Många pågjutningar som läggs misslyckas dock [2]. Till exempel har utredningsverksamheten inom CBI Betonginstitutet vid ett flertal tillfällen fått i uppdrag att utreda skador på golv där pågjutningar lagts på härdad betong, gammal eller ung [3–8]. Problemen har då oftast varit sprickbildning, kantresning och släpp av pågjutningen från underbetongen. I denna studie jämförs några pågjutningar av hårdbetong som finns på den svenska marknaden. Utifrån resultaten diskuteras varje pågjutnings för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge kunskap om pågjutningarnas egenskaper och inbördes skillnader.

Material

I tabell 1 presenteras rekommenderade användningsområden för de utvalda materialen i studien. Användningsområdena varierar endast lite. De läggs vanligen i tjocklekar mellan 15 och 30 mm och de kan användas på gammal betong. För en rättvis jämförelse bör också produkterna ha ballastmaterial med likvärdig hårdhet,

Artikelförfattare är Lars Kraft, CBI Betonginstitutet, Stockholm.

Tabell 1: I studien ingående produkter, och rekommenderat användningsområde. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Användningsområde enligt Rekommenderad Skattade värden Produkt produktanvisningar tjocklek (mm) av vcti ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 12–30 0,35 (033)ii Hårdbetong A Reparation av trafikerade betongytor ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong B För pågjutning av gamla golv 5–50 00,38 och renovering av golvytor ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong C Slitskiktsbeläggning på gamla 10–25 0,38 (0,36)ii eller nygjutna undergolv ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong D Industrigolv med intensiv 5–15 0,40iii trafik på underlag av betong ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– i) Beräknat utifrån andel finmaterial i kornkurvor samt blandningsanvisningar. ii) Värden inom parentes är givet vct enligt produktanvisning iii) Det angivna värdet gäller vbt, erhållet från produktansvarig.

Tabell 2: Innehållsbeskrivning av produkterna enligt producenterna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt Innehållsbeskrivning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A Färdigblandat cementbaserat bruk med mycket lågt vct även vid lösare konsistenser. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong B Tillverkad av sulfatresistent cement, med polyakrylfibrer och högkvalitativ ballast. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong C Vidareutvecklad traditionell hårdbetong, där cementen förädlats med mikrostruktur. (Mycket knapphändig information.) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong D Innehåller specialcement, sand, extra hård ballast, kompletterande bindemedel samt tillsatsmedel.

eftersom nötningsmotståndet är beroende av ballastens hårdhet [9–10]. Hårdbetong A, Hårdbetong B och Hårdbetong C är liknande produkter baserade på Portlandcement (Ca-silikatklinker) som ska efterbehandlas; både rivas, glättas och härdas. Hårdbetong D skiljer sig från de övriga. Den är en avjämningsmassa och behöver endast utläggas jämnt. Ingen efterbehandling är nödvändig. Den är baserad på en mix av både Ca-silikat, Ca-aluminat, slaggcement och gips (Casulfat) och har alltså en helt annan kemi än de övriga produkterna. Hårdbetong B och Hårdbetong C innehåller polyakrylfibrer. Alla produkter kräver att underlagsbetongen ska ha en draghållfasthet på minst 1,5 MPa. Detaljerad information om produkternas sammansättning ges inte av producenterna. Tabell 2 återger den bitvis knappa information som finns. För jämförelse blandades även en referensbetong av känt recept.

Referensblandningens vct valdes till 0,36. Blandningsreceptet för referensbetongen redovisas i Bilaga A. Underbetong, substrat. För provningen krävdes ett substrat, eller en underbetong, och att proverna var möjliga att transportera (en del provning utfördes i Borås). Till detta användes sex stycken gamla betongplattor av storlek 1,0 x 0,5 m2 som troligtvis ursprungligen fungerat som lock till kulvertar. Dessutom utvaldes också fyra stycken mindre betongplattor av storlek 0,5 x 0,2 m2. Samtliga plattor blästrades och rengjordes före pågjutning. Plattorna till Hårdbetong B, C och referensbetongen förvattnades, se bild 1. Ytjämnheten i underbetongen, efter blästring, uppmättes till mellan 0,20 mm och 0,28 mm enligt standard SS 81 20 05 (1973). I beräkningen uteslöts avvikande mätpunkter i porer. De stora plattorna användes till både nötningsprovning med rullande hjul och till provning av vidhäftning. De mindre Bygg & teknik 8/10

BILAGA A. Proportionering och gjutning av referensbetong

Följande proportioner beräknades för blandning av en liter betong. Referensblandning mgrovballast = 855 g (samma ballast som i Hårdbetong C, svart kvarts.) mfinballast = 570 g (”Silversand”, kvarts.) mcement = 475 g, varav 125 g injekteringscement och 350 g anläggningscement mvatten = 170 g superplasticerare (Glenium 51) = 1,7 g (0 ,36 procdent av cementvikten)

Förvattnad betongplatta. Primning med ”finbetong”.

Färdig skurad betong.

Färdig glättad yta.

Rivning med rätskiva.

Härdning med vatten.

De olika stegen vid gjutning av en hårdbetong pågjutning på gammal betong. (På bilderna läggs referensbetongen.)

plattorna användes endast för vidhäftningsprovning. I de större betongplattorna bestämdes tryckhållfastheten till 66 ± 16 MPa. Tryckhållfastheten i de små plattorna var 85 ± 10 MPa.

Metoder och experiment

Vidhäftningen mot underlaget, den färdi-

ga ytans nötningsegenskaper och pågjutningarnas volymförändring (lastoberoende deformation) studerades med standardmetoder. Även produkternas tryckoch böjdraghållfasthet, E-modul samt hårdhet undersöktes. Volymbeständighet (krympning). Tre provserier med dubbelprover genomfördes för varje produkt/material:

Bild 1: Vattnade betongplattor. De långsmala plattorna, som syns till höger och till vänster i bilden, kapades på mitten till rätt storlek. Betongplattor som belades med Hårdbetong A och D förvattnades inte. Bygg & teknik 8/10

● en med förvaring av proverna i 50 procent relativ fuktighet, ● en med prover förvarade fuktigt i 100 procent relativ fuktighet, ● en med förseglade prover i 50 procent relativ fuktighet. För varje recept göts sex stycken stavar 25 x 25 x 250 mm3 med mätdubbar ingjutna på vardera kortsidan av provkropparna enligt standard SS 13 72 15. Samtliga prover förvarades i 100 procent relativ fuktighet ett dygn innan de avformades och nollvärde uppmättes. Därefter förvarades proverna i respektive omgivning. I samtliga rum var temperaturen konstant 20 °C. Böjdraghållfasthet och tryckhållfasthet. Provning genomfördes enligt standardmetod SS-EN 13892-2 och provkroppar göts i frigolitformar med dimensionen 40 x 40 x 160 mm3. Proverna avformades efter ett dygn. Proverna förvarades hela tiden i 100 procent relativ fuktighet. Hårdbetong D förvarades dock i 50 procent relativ fuktighet efter det första dygnet, enligt anvisning från tillverkar eftersom detta följer SS-EN 13892-2 för denna typ av betong. Hårdhet. Prover av varje material göts i formar 200 x 200 x 11 mm3. Materialens hårdhet uppmättes med Brinellmetoden. Avsteg gjordes från standardmetod EN 13892-6, där en 10 mm kula och 50 kg last ska användas, eftersom dessa pågjutningar är mycket hållfastare än normal betong. Därför valdes intryck med 5 mm stålkula och en last på hela 187,5 kg. Intrycken var cirka 2 mm stora i diameter, och cirka tio stycken intryck gjordes på varje material. Nötningsprovning. Ett materials nötning kan skilja sig avsevärt beroende på vilken metod som används eftersom olika metoder nöter med olika nötningsmekanismer. De nötningsmekanismer som främst förekommer på golv är slipande och rullande nötning [11]. Alltså bör metoder med dessa nötningsmekanismer användas. Minst två nötningsmetoder är därför att föredra vid bedömning av pågjutningars nötningsegenskaper [12]. I standarden SS-EN 13892 finns tre metoder för nötningsprovning av avjämningsoch beläggningsmassor; ”Wear Resistance-Böhme, Wear Resistance BCA, Wear Resistance to Rolling Wheel”. Av dessa utvaldes; Böhme, SS-EN-13892-3, som är en rent abrasiv nötningsmetod; och ”Rolling Wheel” eller Bringmetoden, SSEN-13892-5, som undersöker nötningen från en oregelbunden rörelse av ett rullande ledhjul. Böhme utför slipande abrasiv nötning och Bring utmattar materialet i ytskiktet. Utmattning sker till följd av växelvis belastning av tryckoch dragspänningar vid passage av hjulet. Bringmetoden skiljer sig från BCA-metoden och den svenska standardmetoden SS 137241:2005 (som är likadan som BCAmetoden förutom att ett av de tre hjulen är

Bild 2: Provning med rullande hjul på en av pågjutningarna på en av de stora plattorna.

Observationer vid gjutning av pågjutningarna. Tabell 3 beskriver hur konsistensen av pågjutningarna upplevdes vid gjutningen, samt hur mycket bearbetning som krävdes vid kompaktering, rakning, skurning respektive glättning. Skurning och glättning skedde i medeltal cirka fyra timmar efter gjutning. Arbetet utfördes för hand av en oerfaren golvläggare. Normalt sker skurning och glättning med maskin. Endast på Hårdbetong D kontrollerades konsistensen enligt producents anvisningar. Före nötningsprovningen rengjordes betongytorna och pålagda membranhärdare torkades bort med papper. Vidhäftningsprovning/dragprovning. I de stora plattorna uppmättes vidhäftningen med dragprovning av borrkärnor enligt CBI metod 6, ”Vidhäftningshållfasthet bestämd genom provning av draghållfasthet”. Proverna var två månader

Tabell 3: Anmärkningar och observationer vid pågjutning av pågjutningarna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt Hårdbetong A Hårdbetong B Hårdbetong C Hårdbetong D Referens CBI ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Konsistens, Styv, klibbig. Styv, för styv för Mycket trög. Flytande. Trög och klibbig bearbetbarhet För styv för att att flyta ut själv. Krävdes mycket SjälvavLätt att avjämna flyta ut själv. Avjämnades lätt arbete, vibrering jämnande. med raka. Avjämnades lätt med raka.ii) för avjämning.iii) med raka.i) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tid för skurning Cirka 1 timme, Knappt en timme, 2 h 30 minuter, – 30 + 20 minuter. och glättning 30 + 30 minuter. 30 + 20 minuter. två skurningar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Härdning Membranhärdare Membranhärdare Vatten och – Vatten och vaxemulsion arom. kolväten plastfolie plastfolie ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– i) Lättflytande enligt produktblad. ii) Ska ha minst 75 mm sättmått enligt produktblad. iii) Ska vara trög. (Enligt telefonsamtal med produktansvarig.)

snedställt mot åkriktningen) genom att testytan nöts oregelbundet och på olika sätt. Bringmetoden efterliknar alltså bättre den oregelbundna nötning som ett golv utsätts för av till exempel truckar [11]. Tillverkning av pågjutningar för nötningsprovning enligt Bring. Både de stora och de små betongplattorna användes som underbetong. Plattorna formsattes med en 20 mm hög trälist runt kanterna. Pågjutningarna göts enligt respektive tillverkares anvisningar, med respektive tillverkares egna primers till respektive produkt. Hårdbetong A:s primer är en epoxi. Till hårdbetong B provades två olika primers, här betecknade med ”P” respektive med ”R”. Hårdbetong C har en cementbaserad primer. Hårdbetong D använder en styrén/akrylat dispersion. Till referensbetongen slammades ytan med samma recept som betongreceptet förutom grovballasten. Totalt göts sex stycken stora plattor och fyra stycken små plattor med pågjutningar. För att få dubbelprov till nötningsprovningarna med rullande hjul delades de stora plattorna på mitten efter 28 dagars härdning, se bild 2. 56

Tillverkning av prover för nötningsprovning enligt Böhme. Betongplattor av varje material göts i formar 200 x 200 x 11 mm3. Betongen härdade i fyra veckor i 100 procent relativ fuktighet innan de sågades i bitar 71 x 71 mm2 för nötningsprovning i Böhme apparaten. Härdningen missgynnade i viss mån Hårdbetong D baserad på CA-CŜ-CS-systemet.

gamla vid dragprovningstillfället och samtliga prover hade utsatts för nötning med rullande hjul. Platserna där borrkärnor togs ut är markerat med siffror 1 till 5 i respektive platta i bild 4 på sidan 60. I de små betongplattorna borrades borrkärnor ut efter en månad. Dragprovning gjordes med två olika metoder, dels enligt CBI-metod 6 och dels enligt stan-

Bild 3: En av de mindre betongplattorna med utborrade hål där borrkärnor uttagits för dragprovning enligt CBI metod 6 till vänster i bilden. Till höger har man borrat ner halvvägs i plattan och sedan gjort dragprovning enligt SS 137243. Bygg & teknik 8/10

Bygg & teknik 8/10

Figur 1: Fri krympning från dag 1, 50 procent relativ fuktighet, T är lika med 20 °C.

dard SS 137243. Tre prover gjordes med varje metod, se bild 3 på sidan 56.

Resultat

Volymförändringar. I figurerna 1 till 3 presenteras de uppmätta längdförändringarna. Volymförändringen dV är direkt proportionell mot längdförändringen enligt dV = 3 x dl (gäller för små dl). Vidhäftning. Vid dragprovning sker brott ibland i underbetong (substrat) och ibland i pågjutning. Fogens vidhäftning är då alltså större än pågjutningens

Figur 2: Fri längdförändring från dag 1, förslutna prover, 50 procent relativ fuktighet, T är lika med 20 °C.

Resultaten av dragprovningen i de små plattorna redovisas i tabell 5. Ingen provning av Hårdbetong A eller referensbetongen gjordes på små plattor. Provningen utfördes efter 28 dagars härdning. Medelvärde m och standardavvikelse s beräknades från samtliga sex prover. Hårdbetong D och särskilt Hårdbetong C uppvisade bättre vidhäftning på de små plattorna jämfört med på de stora. Hårdbetong B:s vidhäftning var också bättre men otillräcklig i fallet för Hårdbetong B + P.

Tabell 4: Draghållfasthet och brottyta i provnigen på de stora plattorna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Provmaterial Antal dagars härdning CBI metod 6, MPa Brottyta /produkt före provning (m ± s) (F,P,S)i) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A 55 2,36 ± 1,17 (1,0,4) Hårdbetong B + R 52 1,82 (1 prov) (5,0,0) Hårdbetong B + P 55 Ej mätbar ~ 0 (5,0,0) Hårdbetong C 52 1,87 ± 0,20 (5,0,0) Hårdbetong D 51 3,16 ± 0,16 (0,5,0) Referens CBI 45 2,73 ± 0,26 (1,0,4) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– i) F är fog, P är pågjutning, S är substrat/gammal betong.

Tabell 5: Draghållfasthet och brottyta i provningen på de små plattorna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Provmaterial SS 137243 CBI metod 6 Brottyta /produkt MPa MPa (F,P,S)i) (m ± s) (m ± s) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong B + R 1,05 ± 0,13 1,12 ± 0,23 (6,0,0) Hårdbetong B + P 0,33 ± 0,25 Ej mätbar ~ 0 (6,0,0) Hårdbetong C 3,08 ± 0,50 3,87 ± 0,25 (0,0,6) Hårdbetong D 2,72 ± 0,03 4,08 ± 0,28 (2,1,1) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Figur 3: Fri längdförändring från dag 1, 100 procent relativ fuktighet, T är lika med 20°C.

Böjdraghållfasthet och tryckhållfasthet. Resultaten av böj- och tryckprovningen redovisas i tabell 6. Hårdhet. Resultaten av mätningarna av hårdheten är presenterad i tabell 7. Värdena på 60 till 80 kg/mm2 kan jämföras med hårdheten för ohärdat verktygsstål stål på cirka 250 kg/mm2. Nötning. Nötning Böhme (SS-EN13892-3). Resultatet är presenterat i figur 4. Störst nötning uppvisade referensmaterialet och avjämningsmassan Hårdbetong D. De hade cirka 35 procent högre nötTabell 7: HB är hårdhet enligt Brinell; n är antal intryck) ––––––––––––––––––––––––––––––– Material HB (kg/mm2) n ––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A 78 ± 13 10 Hårdbetong B 63 ± 12 10 Hårdbetong C 81 ± 25 10 Hårdbetong D 74 ± 23 9 Referens CBI 63 ± 19 8

ning än de övriga tre materialen, som hade ungefär lika stor nötning. Nötning Bring (SS-EN-13892-5). I bild 2 visas provuppställningen med rullande hjul ovanpå en av provplattorna. Belastningen var 2 kN. Resultaten av nötningsprovningen redovisas i tabell 8, där RWA är mängden avnött material beräknat på en yta med arean cirka 1 100 cm2. Beräkning görs enligt: RWA = 1 100 • d

där d är det beräknade medeldjupet på avnötningen. i) F är fog, P är pågjutning, S är substrat/gammal betong. Djupet mäts på femton platser enligt standard. (I vissa fall uppmättes neeller underbetongens dragstyrka. gativa värden, vilket sannolikt beror Resultaten av dragprovningen i Tabell 6: Böjdraghållfasthet och tryckhållfasthet. på mätfel eftersom mätdonet sällan de stora plattorna redovisas i ta- Medelvärde och standardavvikelse. hamnar på exakt samma mätpunk––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– bell 4. Dessutom anges brottläter. Men det kan inte uteslutas att Material fcf fcc ρ gen. I de fall brott skett i underbestålhjulet nötts mot betongen och att 3 (MPa) (MPa) (g/cm ) tong eller pågjutning, är alltså ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ytan därmed har höjts.) vidhäftningen är större än de an- Hårdbetong A Bild 4 visar hur plattorna såg ut 19,3 ± 1,4 99,5 ± 2,8 2,31 givna måtten på dragstyrkan. Be- Hårdbetong B efter genomförd provning i Bring9,6 ± 0,3 66,9 ± 1,9 2,15 träffande provningen av Hårdbe- Hårdbetong C apparaten. Bilderna visar att refe14,4 ± 0,6 94,0 ± 1,7 2,49 tong B släppte pågjutningen från renspågjutningen nöttes mest. För Hårdbetong D 11,0 ± 0,6 33,8 ± 0,5 1,98 underlaget vid utborrningen på Hårdbetong B ser det ut som om Referens 10,0 ± 0,7 72,3 ± 2,0 2,35 samtliga prover utom för ett. stålhjulet nötts mot betongen, 58

Bygg & teknik 8/10

Figur 4: Nötning som funktion av antalet cykler i Böhmeapparaten.

tionella pågjutningar är i tur och ordning; ● Slitstyrka – ett för mjukt golv blir snart fult, dammigt och oanvändbart. ● Vidhäftning – för att pågjutningen ska kunna fungera monolitiskt och bära de laster som golvet utsätts för, måste vidhäftningen mot underlaget vara god. ● Volymstabilitet – om pågjutningen krymper mycket uppstår spänningar i pågjutningen som kan orsaka sprickor och i värsta fall släpp från underlaget (bom). Pågjutningarnas nötningsegenskaper och vidhäftning är båda utförandeberoende, men volymstabiliteten är oberoende av utförandet. Materialet med den sammantaget bästa slitstyrkan är Hårdbetong B, som dock

Tabell 8: Resultat av nötning med rullande hjul enligt standard EN 13892-5. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A Hårdbetong B + P Hårdbetong B +R ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Prov: # dagar t dmedel RWA # dagar till dmedel RWA # dagar till dmedel RWA provn. (mm) [cm3] provn. (mm) [cm3] provn. (mm) [cm3] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Prov 1 31 0,02 2,5 32 0,04 4,1 37 0,01 1,0 Prov 2 41 0,22 23,9 42 -0,04 -4,0 42 -0,06 -6,8 Medel 36 0,12 13,2 37 0,00 0,1 39,5 -0,03 -2,9 Stdav 0,14 15,09 0,05 5,7 0,05 5,6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong C Hårdbetong D Referensprov, CBI ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– RWA # dagar till dmedel RWA # dagar till dmedel RWA Prov: # dagar t dmedel provn. (mm) [cm3] provn. (mm) [cm3] provn. (mm) [cm3] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Prov 1 29 0,28 30,3 30 0,21 22,7 25 0,45 49,8 Prov 2 42 0,10 11,1 43 0,17 18,2 38 0,38 42,2 Medel 35,50 0,19 20,7 36,5 0,19 20,5 31,5 0,42 46,0 Stdav 0,12 13,5 0,03 3,2 0,05 5,3

Tabell 9: Resultat enligt studien. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt Tryckhållfasthet Böjdraghållfasthet Draghållfasthet E-modul, Krympning (MPa) (MPa) (MPa) böj (GPa) 50 % RH (‰) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A 100 19 2,4 31 0,94 Hårdbetong B + R 67 10 1,4i) 22 0,68 Hårdbetong C 94 14 2,7i) 28 0,57 Hårdbetong D 34 11 3,3i) 16 0,96 Referensbetong 72 10 2,7 27 0,49 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– i) Medelvärde av samtliga elva prover. Jämför tabell 6 och 7.

Tabell 10: Tekniska data enligt producenter. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt Tryckhållfasthet Böjdraghållfasthet Draghållfasthet E-modul Krympning dmax (MPa) (MPa) (MPa) (GPa) 50 % RH (‰) (mm) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A 70 – 4 19 0,75i) 4 Hårdbetong B > 60 >7 – – ”mycket låg” 4 Hårdbetong C Ingen information allmänt tillgänglig 5ii) Hårdbetong D 27 10 >3 18,6 < 0,7 ≈ 2ii) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

i) Krympning efter 35 dygn. ii) Anges inte produktspecifikation, men uppmättes i mikroskop.

eftersom mönstret från glättningen är förstärkt och tydligt synligt. Sammanställning av resultat. I tabell 9 presenteras en sammanfattning av resultaten i studien. I tabell 10 finns teknisBygg & teknik 8/10

ka data från producenterna att jämföra med.

Diskussion

De tre viktigaste egenskaperna för funk-

saknade god vidhäftning. Bästa vidhäftningen hade Hårdbetong D, som däremot hade lägsta tryckhållfastheten. Det mest hållfasta materialet var Hårdbetong A, men det hade tillsammans med Hårdbe59

Bild 4: Överst Hårdbetong A till vänster och Hårdbetong C till höger Hårdbetong B, med de två olika vidhäftningsprimerna i mitten. Hårdbetong D och referenspågjutningen längst ner till höger.

tong D den största krympningen. Hårdbetong C hade genomgående goda egenskaper, men det var också det mest svårbearbetade materialet vid utförandet och krävde exempelvis vibrering till skillnad mot de andra materialen. Referensmaterialet hade dålig slitstyrka, men hade annars lika bra egenskaper som de undersökta produkterna. En av svagheterna i denna studie är att all bearbetning av betongytorna gjordes för hand. I reella projekt maskinglättas vanligen pågjutningarna [12] vilket ökar betongytornas slitstyrka. Pågjutningarnas slitstyrka/nötningsmotstånd. Betongens hållfasthet har stor betydelse för materialets slitstyrka. Hållfastheten beror på cementpastans och ballastens hållfasthet och vidhäftningen dem 60

emellan. Ju porösare betong, desto mindre hållfast och nötningsbeständig är den. Ballastens hårdhet har också stor inverkan [10]. Andra viktiga faktorer är ytjämnheten, hur och under vilket tryck som ytan glättats [12], hur ytan härdats, om ytan har efterbehandlats och om smörjmedel förekommer på ytan vid provningen [13]. För provning och klassificering av en pågjutnings slitstyrka behöver man enligt standard SS EN 13873 endast göra en av nötningsprovningarna i standard SS-EN 13982 (se avsnitt nötningsprovning). Resultaten från denna studie och andra studier [11] visar att minst två olika typer av nötningstester bör genomföras för klassificering av ett materials nötningsmotstånd, eftersom olika provningsmetoder

verkar genom olika nötningsmekanismer. De nöter olika beroende på provmaterialets egenskaper. Det betyder att ett material som uppvisar lågt abrasivt motstånd för den skull inte behöver ha lågt motstånd mot rullande hjul, eftersom det senare beror mer av materialets seghet och inte på dess hårdhet. Jämför till exempel egenskaperna för Hårdbetong D med referensbetongens. Nötning från rullande hjul (Bring). Hårdbetong B hade den bästa slitstyrkan. I provningen med rullande hjul uppmättes till och med ”negativ nötning”, vilket kanske kan förklaras av att stålhjulet nötts av mot underlaget. En bidragande orsak till den goda slitstyrkan hos Hårdbetong B kan vara att deras petroleumbaserade membranhärdare fungerat som smörjmedel då den trängt in i betongytan och minskat friktionen mellan hjul och betongyta. Även Hårdbetong A och Hårdbetong D ser ut att vara färgat av stålhjulet. Det antyder att även dessa material har ballast som är hårdare än stål, och stålet har då abrasivt skrapats av från det rullande ledhjulet när detta snurrat kring sin egen axel. Kvarts har en Brinellhårdhet motsvarande cirka 180 kg/mm2 och ohärdat stål har en Brinellhårdhet på cirka 143 kg/mm2 vid intryck med 5 mm kula. Verktygsstål har en hårdhet kring 250 kg/mm2, det vill säga någonstans mellan 7 och 8 på Mohs hårdhetsskala [14–16]. Största slitaget hade referensbetongen. Orsaken till detta är, dels att betongen härdade en vecka kortare än övriga pågjutningar, dels att härdningen med vatten och övertäckning med plast var otillräcklig, dels att blandningen inte är tillräckligt genomarbetad utan har en ojämn kornkurva och därför är dåligt proportionerad. Resultaten visar också att de pågjutningar, Hårdbetong A och B, som härdades med membranhärdare hade lägst nötning. Om härdningen med vatten hade pågått längre tid än bara en dag, skulle sannolikt bättre värden erhållits för både Hårdbetong C och referensbetongen. Slipande nötning (Böhme). I Böhmeapparaten var nötningen av referensbetongen och den självutjämnande pågjutningen Hårdbetong D 2,6 mm, det vill säga 35 procent större än nötningen 1,9 mm för övriga tre pågjutningar – se figur 4. Beträffande Hårdbetong D erhöll Asztély (2003) nötningsdata som var ytterligare tjugo procent högre med ett medelnötningsvärde på 3,1 mm [11]. I samma provning blev medelnötningen av en K50 betong 2,3 mm, det vill säga mitt emellan de tre hårdbetongpågjutningarna och referensbetongen och Hårdbetong D, vilket sannolikt beror av att en vanlig K50 betong innehåller större ballast. Krav på nötningsmotstånd. I Hus AMA ESE.5, Tabell ESE/7, ges kravspecifikationer för färdigt undergolv och Bygg & teknik 8/10

RF¸IJEJCOI=OO= BÊN =HH= CKHRUPKN á StoCrete CS StoCrete CS är ett komplett mineraliskt golvprogram med allt ifrån självnivellerande avjämningsmassor för badrumsgolv till frostbeständiga avjämningsmassor för parkeringsgarage. Produkterna kan användas både vid nyproduktion och renovering. l Miljövänligt alternativ l Snabb installation l Hög beständighet l Hög tryckhållfasthet

l Låg krympning l Uppfyller högsta brandklass l CE-märkt enligt EN 13813 l Pumpbar med StoSilo Maskinteknik

Sto Scandinavia AB | Tel 020-37 71 00 | www.sto.se

BETONGSTOMME ger ett behagligt inneklimat, utjämnar temperaturen och sänker den totala energiförbrukningen. DALADEKK bjälklag kan monteras snabbt, enkelt och stämpfritt. Passar de flesta stommaterial som trä, betong och stål. Ger en slät överyta att gå på under byggprocessen. Kan belastas med t ex skivmaterial (logistikvänligt). Gott om utrymme för installationer och ljudklass A uppmätt vid fältmätningar.

För mer information om våra produkter, se vår hemsida eller ring.

0241-23500, www.dalacement.se Bygg & teknik 8/10

golv – se bilaga B. Dessa kravspecifikationer gäller för betong med sämre egenskaper än de pågjutningar som undersökts här. Samtliga pågjutningar i denna studie har en kvalitetsklass motsvarande klass A eller bättre enligt Tabell ESE/7. En tidigare provning av CBI Betonginstitutet på Hårdbetong C (en systerprodukt) enligt standard SS 137241:2005, som HusAMA refererar till, gav knappt någon mätbar nötning [17]. Betonghandboken Material, Kap 26.1: 3, säger följande: ”Provningsmetodernas brister när det gäller att efterlikna verkligheten och ofullständiga kunskaper om sambandet mellan provningsresultat och betongens nötningsmotstånd i praktiken begränsar möjligheterna att sätta bestämda gränser för nötningsmotståndet som garanterar en viss livslängd med hänsyn till avnötning.” [10]. Så är det, men för pågjutningar av hårdbetong behövs nya särskilda krav baserade på nötningsmetoder relevanta för denna typ av betong. Vidhäftning. Många faktorer påverkar vidhäftningen. De viktigaste utförandeberoende faktorerna är [1, 18]: ● Underbetongen ska vara ren och cementhuden avlägsnad (helst med blästring) [19]. ● Underbetongen ska vara fri från mikrosprickor. ● God kompaktering av pågjutningen. ● God härdning av pågjutningen, med minimerad krympning som resultat. De viktigaste materialberoende faktorerna är: ● Låg krympning (god volymstabilitet) [20] . ● God hållfasthet. Vidhäftningsprovningen gjordes både på de stora och de små plattorna. Vidhäftningen var genomgående större på de små plattorna. Det kan bero på att de stora plattorna hade utsatts för nötningsprovning och att det påverkade vidhäftningen. Det kan även bero på att hållfastheten i de små plattorna var något högre. I bild 5 syns tvärsnitt av betongplattorna med pågjutningar. Hårdbetong A, C och D samt referensbetongen har knappt synbara gränsskikt mellan pågjutning och underbetong, vilket vittnar om en god vidhäftning. Det bekräftades också i dragprovningen. Ett av draghållfasthetsproven för Hårdbetong A släppte dock. Sannolik orsak var för stor krympning. Beträffande Hårdbetong B-pågjutningarna i bild 5 kan man se att vidhäftningen ser dålig ut. Gränsskiktet utgör i båda fallen en skarp linje, och i fallet Hårdbetong B + R syns att pågjutningen lokalt lossnat. För Hårdbetong B + P har primern inte trängt in i underlaget. Hårdbetong B är dock förhållandevis volymstabil. Därför borde vidhäftningen varit god. Jämför med Hårdbetong D som trots en större krympning ändå hade en utmärkt vidhäftning. Möjlig orsak till den svaga vidhäftningen för Hårdbetong B. Två stora plattor 62

BILAGA B. Krav på pågjutningar enligt Hus AMA

Kraven i Hus-AMA är framtagna efter provning enligt SS 137241:2005. ESE.5 Pågjutning Undergolv av betong och betonggolv indelas med hänsyn till avsedd funktion i kvalitetsklasserna A, B, C och D. Hållfasthetsklass och nötningsmotstånd ska uppfylla kraven för respektive kvalitetsklass enligt tabell ESE/7. Provning av nötningsmotstånd ska utföras enligt SS 137241:2005 och provningsresultatet ska baseras på medelvärdet av fem provningar. Nötningsmotstånd i tabell ESE/7 gäller för undergolv av betong och betonggolv med stålglättad yta. Tabell ESE/7. Krav på hållfasthetsklass, nötningsmotstånd och största tillåtna nötning för undergolv och golv.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– KvalitetsHållfasthetsklass Krav på nötningsStörsta tillåtna nötning, mm klass motstånd 0–800 varv 0–1 600 varv –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A ca C 40/50 Mycket höga 0,1 0,2 B ca C 30/37 – C 35/45 Höga 0,2 0,4 ca C 25/30 Måttliga 0,4 0,8 C D ca C 20/25 Låga – – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

För undergolv av betong och betonggolv som är utförda på underlag av hårdnad betong och ska samverka med underlaget får bom mellan underlag och golv inte förekomma.

Hårdbetong A

Hårdbetong C

Hårdbetong B + P

Hårdbetong B + R

Floor Hårdbetong D

Referensbetong CBI

Bild 5: Betongplattor med olika pågjutningar i genomskärning.

Bygg & teknik 8/10

B+R

B+P

Bild 6: Längst fram prover med P-primer. Bakom syns prover med R-primer. Den förra lades ganska tjockt, den senare tunt.

göts med Hårdbetong B och båda misslyckades. Att endast ett av totalt tio dragprover på dessa plattor hade en mätbar vidhäftning är klart underkänt. Likväl måste de dåliga resultaten i huvudsak bero på utförandet. Orsaken är sannolikt att plattan var övermättad på vatten. Plattorna var fuktiga, inte våta, men heller inte sugande. Till skillnad mot de övriga plattorna vattnades dessa plattor två gånger på inrådan från produktansvarig. Vid utförandet lades primer P i ett ganska tjockt lager, medan primer R lades i tunnare lager. I bild 6 visas proverna från dragprovningen på de små plattorna. För Hårdbe-

tong B + P proverna syns att det mesta av primern följt med pågjutningen. Släpp har alltså inträffat i gränsskiktet mellan platta och primer, troligen på grund av för mycket fukt i underlaget. Samma slutsats kan också göras beträffande Hårdbetong B + R proverna, där primern lades i ett tunt skikt. Dock borde inte konceptet med primer och pågjutning vara så känsligt att lite för mycket fukt omintetgör vidhäftningen. Krav på vidhäftning. Vägverket har en metod (avsnitt 101.612 i Bro 2004), vilken bygger på två villkor för provning av draghållfasthet. I villkoren finns en angi-

Figur 5: Tryck- och böjhållfastheter plottade som funktion av nötningen. Bygg & teknik 8/10

ven fordrad hållfasthet på 1,0 MPa, se referens [18]. Det kravet uppfylldes ej av Hårdbetong B. Även Hårdbetong A hade ett prov som saknade vidhäftning. Volymbeständigheten. Det finns en mängd av litteratur som bekräftar att betydelsen av volymstabilitet för god vidhäftning [18–22]. Det ligger i sakens natur eftersom sambandet gäller generellt i alla vetenskapliga sammanhang där beläggningar läggs på substrat. Krympning orsakar spänning i gränsskiktet, och när spänningen lokalt överskrider styrkan i vidhäftningen lossnar materialet [23]. Sammalunda orsakar expansion spänningar som medför släpp. Brott sker på mikroskala i substratet eftersom substratets draghållfasthet är gränsskiktets svagaste länk. I figurerna 1 till 3 ser vi att volymstabiliteten genomgående är bäst när proverna förvaras i 100 procent relativ fuktighet. Härdning med vatten under lång tid är alltså att rekommendera. Bra generell volymstabilitet hade Hårdbetong C, Hårdbetong B och referensbetongen. Däremot finns det risk för att volymstabiliteten i Hårdbetong A och Hårdbetong D är otillräcklig med en linjär krympning på cirka en promille efter 28 dagar. Uppmätta värden på krympning skulle sannolikt bli mindre för proverna i 50 procent relativ fuktighet om provstängerna bestrukits med membranhärdare, men fortfarande större än krympningen i de förseglade proverna. Produktspecifikationerna till Hårdbetong D och Hårdbetong A anger en linjär krympning på mindre än 0,7 promille respektive 0,75 promille efter 28 respektive 35 dygn, se tabell 10. Hållfastheten. Hårdbetong A hade både den största tryckoch böjdraghållfastheten. Nästan lika hållfast var Hårdbetong C. Intressant att notera var att böjdraghållfastheten var nästan dubbelt så stor för Hårdbetong A i jämförelse med Hårdbetong B och Hårdbetong C som båda innehöll fibrer. Hårdbetong D hade bara halva tryckhållfastheten jämfört med Hårdbetong B och referensbetongen, samt endast en tredjedel av tryckhållfastheten hos Hårdbetong C och Hårdbetong A. Dock hade Hårdbetong D lika bra böjdraghållfasthet som både Hårdbetong B och referensbetongen. En annan studie [24] undersökte sambandet mellan hållfasthet (tryckoch spräckhållfasthet) och nötningsmotståndet i höghållfast betong (65 till 85 MPa i tryckhållfasthet). Nötningsprovningen gjordes enligt en turkisk standard som i stort sett är samma metod som Böhmemetoden. Studien visade ett samband mellan hållfasthet och abrasionsmotstånd. En liknande jämförelse här visar inte på något samband. Se figur 5 där de uppmätta hållfastheterna, böj- respektive tryck-, plottats mot de uppmätta nötningsvärdena från Böhme-nötningen. Ingen korrelation föreligger då R2 är mycket mindre än 1. 63

För homogena material borde det finnas korrelation, eftersom i abrasiv nötning är nötningshastigheten omvänt proportionell mot materialets hårdhet [9]. Hårdheten i sin tur är proportionell mot hållfastheten [25]. Att ingen korrelation finns här beror på att materialen är inhomogena kompositer med skiftande ballastinnehåll och porositet. Materialen skiljer sig för mycket från varandra för att dessa samband ska gälla.

Slutsatser

Fyra produkter avsedda för läggning av cirka 15 till 30 mm tjocka oarmerade skikt, ”vått på torrt”, utvaldes för denna studie. Syftet med studien var att jämföra dessa produkters användbarhet och deras potential att uppfylla de krav som en pågjutning förväntas inneha. Sammantaget visar studien att samtliga undersökta produkter har någon svaghet, men att de likväl har tillräckligt goda egenskaper för att användas vid pågjutningar av gammal betong. Undersökningen visar att inget av de undersökta materialen kan sägas vara bäst på marknaden.

Fortsatta studier

För att öka förståelsen för resultaten skulle en fördjupad undersökning av produkternas materialinnehåll, porositet, seghet och härdningsmetodik vara intressant att undersöka. Särskilt gäller det nötningsoch krympningsresultaten. Intressant vore också att närmare undersöka orsakerna till att Hårdbetong B inte nöttes alls i Bringprovningen till skillnad mot de övriga materialen, I studier av ytans mikrostruktur i mikroskop skulle det vara möjligt att avgöra membranhärdarens betydelse. Dessutom kan analys av gränsskikten i mikroskop ge värdefull kunskap om hur vidhäftningen fungerar för de olika produkterna, och ytterligare kunskap om hur primer och utförande kan förbättras. Ytterligare studier om nötningsmetoder och deras validitet för att avgöra olika materials slitstyrka skulle vara ett värdefullt stöd för att kunna klassificera olika hårdbetonger. Dagens metoder (BCA och

SS 13 72 41:2005) med rullande hjul nötning är för ”snälla” för att sätta hårdbetongerna på prov. I nya studier kan CBI Betonginstitutet försöka rätta till de brister som finns hos några av produkterna. Andra typer av pågjutningar skulle också vara värdefullt att ■ undersöka. [1] Betongföreningen, Industrigolv, rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll, Betongrapport nr 13, Stockholm, 2008. [2] R. Fitzpatrick, Designing Durable Industrial Floor Slabs, Concrete International, vol. 18, pp. 38–39, January 1996. [3] CBI, Rapport 89702, Stockholm 1989-11-08. [4] CBI, Rapport 92041, Stockholm 1992-09-24. [5] CBI, Rapport 94083, Stockholm 1994-09-19. [6] CBI, Uppdragsrapport 95085, Stockholm 1995-10-10. [7] CBI, Uppdragsrapport 2008-214, Stockholm, 2008-12-09. [8] CBI, Uppdragsrapport 2007-91, Stockholm 2007-06-08. [9] S. Jacobson & S. Hogmark, Tribologi – friktion, smörjning, nötning, 1 ed.: Liber utbildning AB, 1996. [10] Betonghandbok, Material, utgåva 2, vol. utgåva 2, Christer Ljungkrantz, et al., Eds., ed. Stockholm: Svensk Byggtjänst och Cementa AB, 1994. [11] J. Asztély, Värdering av industrigolvmaterials nötningsbeständighet, Ph D, School of Architecture/building Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, 2003. [12] T. Hulett, Abrasion Resistance of Power-Finished Concrete Industrial Floors – A State of the Art Review, The Concrete Society, Surrey, Project Report, January 2002. [13] Technical Report No 34, Concrete industrial ground floors – A guide to their design and construction, The Concrete Society, Surrey, 1994.

Referenser

[14] http://www.prater-sterling.com/ hardness_table.pdf. Hardness table, hardness of materials. [15] http://www.leco.com/resources/ met_tips/met_tip9.pdf. Hardness testing. [16] http://www.calce.umd.edu/general/Facilities/Hardness_ad_.htm#5. Material Hardness. [17] G. Olsson, Bestämning av nötningsmotstånd, Byggnadsteknik, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Stockholm, 1998-05-11. [18] J. Silfwerbrand, Bättre bedömning av vidhäftning mellan betong och betong, Bygg & teknik, pp. 12–14, 2009. [19] J. Silfwerbrand, Shear Bond Strength in Repaired Concrete Structures, Materials & Structures, vol. 36, pp. 419-424, 2003. [20] H. Beushausen & M. G. Alexander, Bond strength development between concretes of different ages, Magazine of Concrete Research, vol. 60, pp. 65–74, 2008. [21] V. Baroghel-Bouny & P.-C. Aitcïn, Eds., Shrinkage 2000, Rilem Proceedings, Paris, Rilem, 2000. [22] C. L. Davidson et al., The competition between the composite-dentin bond strength and the polymerization contraction stress, J Dent Res, vol. 63, pp. 1396– 1399, 1984. [23] Q.T. Tran et al., Modelling of debonding between old concrete and overlay: fatigue loading and delayed effects, Materials & Structures, vol. 40, pp. 1045– 1059, 2007. [24] S. Yazici & G. Inan, An investigation on the wear resistance of high strength concretes, Wear, pp. 615–618, 31 May 2005. [25] M. F. Ashby & D. R. H. Jones, Engineering Materials 1, An Introduction to their Properties and Applications. Oxford: Butterworth Heineman, 1995. Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011!

Bygg & teknik 8/10

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var! Senast den 3 januari 2011 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................ Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Box 190 99, 104 32 Stockholm. Bygg & teknik 8/10

Nästa nummer: Bygg & tekniks nästa temanummer handlar om -

Geoteknik och grundläggning

utgivning vecka 3 Missa inte detta tillfälle att nå beslutsfattarna inom ämnesområdet.

För annonsering: Ring 08-612 17 50 Roland Dahlin: roland@byggteknikforlaget.se Marcus Dahlin: marcus@byggteknikforlaget.se

Viktiga förutsättningar och krav för härdplastbeläggningar i parkeringshus Sedan en bit in på 2000-talet har intresset för härdplastbaserade skyddsbeläggningar avsedda för parkeringshus och garage ökat stort bland beställare. En bidragande anledning till hårdplastbeläggningarnas ökande popularitet är att de kan utformas i ett stort urval av kulörer, vilket ger en ljus och tilltalande miljö. Det är dock viktigt att den estetiska aspekten inte tar fokus från de höga funktionskrav som ställs på skyddsbeläggningar i parkeringshus. Olika parkeringshus och garage utsätts för olika belastningar. I dagsläget är det inte säkert att den härdplastbeläggning som läggs är ändamålsanpassad. För att säkerställa att beläggningen ger det skydd som behövs samt uppfyller den förväntade livslängden är det viktigt att ställa nödvändiga funktions- och egenskapskrav. För att kunna göra detta krävs grundläggande kunskap om de vanliga skadefaktorer som inverkar på parkeringshus samt kännedom om de egenskaper som beläggningarna måste ha. Skador på parkeringshus och garage i form av rostande armering och söndersprucken betong är mycket vanligt förekommande. Den huvudsakliga orsaken till dessa skador kan härledas till kloriderna i de tösalter som sprids på våra vägar vintertid. Bilarna för med sig kloridhaltigt vatten och snö in i parkeringshu-

Skador i golvnivå.

sen och med tiden tränger det ner i betongen och ger upphov till korrosion på den ingjutna armeringen. Då korrosionsprodukterna kräver plats uppstår ett tryck som får den omgivande betongen, det så kallade täckskiktet, att spricka upp. Om skadeförloppet får pågå under lång tid är risken stor att det resulterar i omfattande reparationsåtgärder för mångmiljonbelopp. I värsta fall äventyras även konstruktionens säkerhet genom nedsatt bärförmåga. För att förebygga denna typ av skador i parkeringshus påför man ofta skyddande beläggningar som förhindrar vätska och klorider från att tränga ner i betongen. Ofta rör det sig om bitumenbaserade beläggningar, olika pågjutningar

av betong eller de rubricerade härdplastbeläggningarna.

Härdplastbeläggningar

En härdplastbeläggning som läggs i ett parkeringshus eller garage kan förenklat beskrivas som en tät och skyddande slityta baserad på härdplast, sand och filler. Beläggningen blandas och appliceras direkt i parkeringshuset av entreprenören, därefter härdar den och uppnår sin slutgiltiga funktion. Många härdplastbeläggningar är uppbyggda som systemlösningar i flera skikt med en totaltjocklek som ofta är mellan 3 och 6 mm. Den generella utformningen följer principen som illustreras i figur 1.

Figur 1.

Artikelförfattare är Tor Powell, CBI Betonginstitutet AB, Stockholm.

Bygg & teknik 8/10

Inledningsvis primerbehandlas underlaget, primern utgörs som regel av en lågviskös epoxi- eller akrylbaserad produkt som ska försegla underlaget och säkerställa vidhäftningen för nästkommande beläggningsskikt. Ovanpå den primerbehandlade ytan appliceras, om nödvändig, ett membranskikt för extra flexibilitet och vattentäthet. Därefter kommer slitlagret som sandas med vald sand för att ge beläggningen struktur och slitstyrka. Det finns olika typer av sand såsom kvartssand, färgsand och bauxit. Den sistnämnda är en hårdare typ av sand. Slutligen förseglas ytan för bättre kemikalieresistens och skydd mot UV-strålning. De vanligast förekommande beläggningstyperna är polyuretan-, akryl- och epoxibeläggningar (det finns även sprutapplicerade beläggningar baserade på polyurea som ännu inte fått ett stort genomslag i Sverige). De skiljer sig egenskapsmässigt i vissa avseenden, men marknadsförs i stort med liknande slutegenskaper. På hemsidor och i produktdatablad anges ofta följande fördelar med de olika beläggningarna: ● Polyuretanbeläggningar – Produkten marknadsförs med fokus på dess spricköverbryggande egenskaper. Den benämns som slitstark och vattentät samt med god beständighet mot frost och tösalt, liksom mot olja och bensin. ● Akrylbeläggningar – För akrylbaserade produkter framhävs en snabb installation och härdning samt temperaturoberoende i samband med utförandet. Den kan utformas med spricköverbryggande egenskaper, är vattentät och slitstark samt beständig mot kemikalier. God vidhäftningsförmåga mellan befintligt och nytt skikt är en egenskap som också gärna anges. ● Epoxibeläggningar – Bland fördelarna med epoxibeläggningarna anges framförallt hög slitstyrka, god kemikaliebeständighet, god tryckhållfasthet och reptålighet.

samt lufttemperaturen och den relativa luftfuktighet är några av de saker som måste beaktas. Ett väl utfört för- och utläggningsarbete är, som i så många andra fall, en grundläggande förutsättning för att avsedd funktion med skyddsbeläggningen ska kunna uppnås. För att få en viss garanti på beläggningsarbetets utförande finns auktoriserade golvläggare att tillgå genom AFG (auktorisationen fogfritt golv) och hemsidan fogfrittgolv.se. Flera av de etablerade företagen inom härdplastbeläggningsbranschen är anslutna till föreningen som administreras av SVEFF (Sveriges färgfabrikanters förening). AFG förmedlar även besiktningsmän som kan följa och övervaka beläggningsprocessen. Detta kan vara önskevärt för att få en extra trygghet i att beläggningen utförts på rätt sätt och med rätt tjocklek.

Viktiga egenskaper

För att härdplastbeläggningarna ska fungera på ett tillfredställande sätt måste de ha egenskaper som lämpar sig för klimatet i ett parkeringshus. Beläggningen måste vara tät och för detta krävs uppenbart att den inte spricker. I ouppvärmda parkeringshus och garage utsätts betongen för stomrörelser till följd av temperaturvariationer. Många utomhusbeläggningar läggs på sommaren, och när kylan kommer drar betongen ihop sig. Finns det sprickor i bjälklaget kommer dragkrafterna att uppstå i sprickorna. Till detta kommer betongens krympning. Det är inte otänkbart att sprickorna expanderar 1 mm eller mer. Låga temperaturer kan eventuellt göra beläggningen sprödare varför viss spricköverbryggande förmåga kan krävas även vid låga temperaturer. Rörelser i konstruktionen, framförallt i befintliga sprickor i bjälklag, kan således resultera i att en spröd skyddsbeläggning spricker upp.

Nötningståligheten är en annan mycket viktig egenskap. Beläggningarna kommer att vara hårt utsatta för dubbdäcksslitage, vilket har stor betydelse för hur fort en beläggning drabbas av omfattande nednötning. Att en beläggning som är för tunn nöts ned fortare är lätt att förstå, men vad som kan betraktas som för tunt är i dagsläget väldigt spekulativt, 3 mm kan i många fall betraktas som gränsfall för vad som är lämpligt. Skyddsbeläggningen måste också vara resistent mot de vanliga kemikalier som kan förekomma, till exempel bensin, diesel, olja och klorider. Många härdplastbeläggningar gulnar under inverkan av UV-ljus. Detta bidrar även till en långsam nedbrytning av materialet. Därför ska beläggningen vanligtvis även vara UV-resistent. Att beläggningen gulnar är emellertid främst ett estetiskt problem.

Krav på beläggningarna och relevanta provningsmetoder

För att underlätta för en beställare att ställa specifika funktionskrav finns hjälpmedel i form av produktstandarder som innehåller provningsmetoder och minimikrav för beläggningarnas egenskaper. Ett antal relevanta standarder och provningsmetoder för härdplastbeläggningar listas och kommenteras nedan. SS-EN 1504-9 – Betongkonstruktioner – Produkter och system för skydd och reparation – Del 9: Allmänna principer för val av produkter och system:2008. Standarden ger vägledning beträffande produkter och produktegenskaper som är relevanta för konstruktionens behov. Valen baseras på en inledande bedömning av konstruktionens skick. SS-EN 1504-2 – Betongkonstruktioner – Produkter och system för skydd och reparation – Del 2: Ytskyddsprodukter för betong: 2004.

Förbesiktning och utförande

Innan ett beläggningsarbete påbörjas är det viktigt att parkeringshuset är fritt från skador. Tyvärr har det visat sig att en sådan självklar och viktig sak inte alltid uppfylls. Dolda skador och felaktigt utförda reparationer kan resultera i att hela beläggningen måste avlägsnas och parkeringshuset måste åtgärdas på nytt. Av denna anledning är det viktigt med en noggrann besiktning och bedömning av parkeringshusets skick i ett tidigt skede. I synnerhet om det är ett äldre parkeringshus där betongen varit oskyddad. När beläggningen väl påförs ska detta ske enligt leverantörens anvisningar. I leverantörsanvisningarna anges hur beläggningen ska läggas ut och under vilka förutsättningar detta kan göras. Förberedelse av underlaget, vidhäftning mot underlaget, underlagets temperatur och fukthalt Bygg & teknik 8/10

Områdesvis nednötning av en härdplastbeläggning.

Standarden anger provningsmetoder och minimikrav för beläggningar som har till uppgift att skydda en betongkonstruktion. Detta gör standarden högst relevant för härdplastbeläggningar i parkeringshus. Denna standard hänvisar även till 1504-9 för identifikation av lämpliga provningar i sammanhanget. Krav ställs bland annat på beläggningens nötningstålighet, vattentäthet, vidhäftning, spricköverbryggande förmåga och kemikalieresistens. SS-EN 13813 – Golvmaterial – Avjämnings- och beläggningsmassor baserade på cement, gips, magnesit, bitumen eller härdplaster: 2002. Standarden ställer likt 1504-2 specifika egenskapskrav. Denna standard gäller dock endast inomhusbeläggningar som ej har som syfte att skydda en konstruktions beständighet. I förekommande fall hänvisas i standarden till kraven i SS-EN 15042 som utöver gällande krav också ska uppfyllas. För många av de aktuella härdplastbeläggningarna finns provningsintyg från provningslaboratorier i till exempel Tyskland eller Storbritannien. När det gäller provningens relevans måste man först skilja mellan provningar som gjorts för enskilda material i beläggningen och provningar som utförts på beläggningssystemet i sin helhet. I det sist nämnda

fallet är det viktigt för provningsresultatets relevans att det provade systemet är konsekvent i sin uppbyggnad, materialåtgång, tjocklek etcetera. Det provade systemet måste med andra ord stämma överens med motsvarande system på marknaden för att vara av intresse. När det gäller metodik för provning av nötningsmotstånd finns vissa oklarheter i de ovan nämnda standarderna. Det mest uppenbara är att tre olika metoder kan användas för detta ändamål. I SS-EN 1504-2 anges Taber Abraser (med H22-hjul) som lämplig provningsmetod, men även annan relevant provningsmetodik enligt SS-EN 13813 godtas. I SS-EN 13813 anges nötningsmotstånd enligt BCA-metoden eller nötningsmotstånd mot rullande hjul (Christer Brings, en svensk provmetod från 1972). Det finns således tre olika standardiserade metoder för provning av beläggningens nötningstålighet. Hur korrelationen mellan dessa tre provningsmetoder ser ut är oklart. En annan intressant aspekt när det gäller provning av nötningsmotstånd är att ingen av de angivna metoderna förväntas simulera dubbdäckspåverkan. H22 är visserligen det grövsta hjulet enligt Taber, men kan inte jämföras med ett dubbdäck som är betydligt mer aggressivt. De provningsmetoder som anges i SSEN 1504-2 och SS-EN 13813 kan till-

sammans utgöra en bra grund vad gäller krav på beläggningens egenskaper, även om enstaka provningsmetoder för exempelvis dynamisk vattentäthet och nötning under dubbdäcksförhållanden inte ingår. Det finns ett behov av provningar för att simulera beläggningarnas nötningstålighet under dubbdäcksinverkan. Sådan provning skulle kunna tydliggöra hur en beläggning måste vara utformad i materialuppbyggnad och tjocklek med hänsyn till nötningstålighet, skjuvkrafter och trafikfrekvens, för att ge ett långvarigt och effektivt skydd.

Slutdiskussion

För att härdplastbeläggningarna ska behålla sin popularitet på marknaden krävs goda resultat. De beläggningar som har lagts i Sverige under de senaste åren kommer att fungera som referensobjekt. Visar det sig att brister uppstår som genererar stora underhållskostnader efter bara några fåtal år, kan trovärdigheten för beläggningarna sjunka. För att undvika en allt för lång trial and error-period måste kunskapen om beläggningarna öka i alla led. Genom att ställa hårda krav på beläggningarna styr man utvecklingsprocessen mot en gemensam standardisering för hela branschen. Därmed kan härdplastbeläggningarna etablera sig som ett tryggt och seriöst alternativ. ■

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 8/10

Fotokatalytisk betong – en betong som är självrengörande och samtidigt bryter ned luftföroreningar I detta SBUF-projekt har självrengörande material med titandioxid (TiO2) studerats i kombination med olika betongprodukter. Betongens färska och långsiktiga egenskaper såsom arbetbarhet och beständighet har studeras i laboratoriemiljö för betong med titandioxid. Laboratorieförsök har utförts med olika metoder för applicering av denna nya teknik. Olika intressanta applikationsområden för betong är tunna pågjutningar i tunnlar, husfasader och marksten. Tekniken är ännu så pass ny så att endast mindre laboratoriemässiga applikationer och några halvskaliga försök och fältmätningar utförts.

Självrengörande betong låter som en utopi men är idag en möjlighet som studeras på olika håll i världen. Intresset för självrengörande (fotokatalytiska) material har ökat kraftigt på senare tid. I Asien och Europa pågår en snabb utveckling både inom forskning och utveckling men också för en kommersialisering av nya produkter. Genom att belägga betongens yta eller använda cement med tillsats av speciell titandioxid (TiO2) kan en yta bli självrengörande. Japan har kommit långt i applikationer och användning även om det är på ett förstadium. I Sverige har mindre projekt för studium av effekter med användning av titandioxid utförts Petersson (CBI Nytt 2:03), Kemivärlden nr 5 2004. Det finns även ett avslutat Europaprojekt vid namn Picada (Photocatalytic Innovative Coatings Application for Depollution Assessment) som syftar till att ta fram funktionella material för föroreningskontroll just genom inblandning av titandioxid i betong. Här ser man två effekter som viktiga: att bryta ned luftföroreningar och att hålla ytor rena. När det gäller andra Artikelförfattare är Hans Hedlund, tekn dr, adj professor, Skanska Sverige AB , Göteborg, och Luleå tekniska universitet. Medförfattare är Örjan Pettersson, AB Strängbetong, Katarina Malaga, CBI Betonginstitutet, och Åsa Nilsson, Cementa AB. Bygg & teknik 8/10

Figur 1: Funktion hos betong med titandioxid (Kemivärlden nr 5 2004). material finns självrengörande glas ifrån Pilkington sedan några år på marknaden. Funktionen hos en betongyta som innehåller titandioxid är att när solljuset (UV-ljuset) träffar titandioxidpartiklar gör energin att syre- och vattenmolekyler spjälkas upp i fria radikaler som oxiderar föroreningar till exempel kväveoxider (NOx). I en betongmiljö blir resultatet i allmänhet kalciumnitrat som sköljs bort i nästa regn, se figur 1. En yta med speciell titandioxid (oftast av kristalltyp anatase) blir hydrofil och självrengörande då den utsätts för UVljus. Syre och vattenånga i luften omvandlas av titandioxiden under inverkan av solljusets UV-strålning till fria radikaler. Dessa är mycket reaktiva och förenar sig med luftföreningar framförallt kväveoxider och organiska partiklar, se figur 1. De ämnen som då bildas är relativt harmlösa och sköljs bort av regn. Det finns många användningsområden för produkter med eller belagda med titan-

dioxid. Det går också bra att oxidera bort kväveoxider. Resultatet blir nitrater som sköljs bort i nästa regn. Experiment har gjorts både i Europa och Japan med vägbanor och husfasader i städer, där ytor på något sätt innehåller titandioxid. Titandioxid kan då ge en påtaglig luftkvalitetshöjande effekt. Vägtunnlar har ofta dålig luft. Genom det UV-ljus som finns i tunnelbelysningen skulle ett betongskikt innehållande titandioxid kunna förbättra luftkvalitén genom att bryta ned luftföroreningar. Titandioxid och UV-ljus har också en antibakteriell förmåga, som skulle kunna utnyttjas i sjukhusmiljö genom att förse väggar golv och tak med skikt innehållande titandioxid. Putser med titandioxid kan genom sin antibakteriell förmåga undvika att bli mögliga. Idag finns sådana putser tillgängliga. Mycket stora arbeten bedrivs inom detta område i Japan för många olika produkter. Betongstenar belagda med titandioxid används för att förbättra luftkvalitén, se figur 2.

Figur 2: Kommersiellt tillgängliga betongblock Noxer för att rena luften (Mitsubishi Material Corp 2002). 69

Tester i Italien har visat att en beläggning med titandioxid klarar att bryta ned 60 procent av de föroreningar som trafiken genererar (det finns naturligtvis ett förhållande mellan antalet fordon och den yta som krävs). De prov som gjorts i Sverige, Petersson (CBI informerar 2003) visar på en mycket effektiv nedbrytning av organiska färger på betongblock som infärgats och sedan placerats i solljus. Ett problem som man arbetar med är att det erforderliga UV-ljuset, det vill säga titandioxid behöver en viss våglängd för att fungera. Tillverkare av titandioxid experimenterar idag med titandioxid som även fungerar vid våglängder mellan 300 och 600 nm. Normalt är det bara vid våglängder mindre än 400 nm som titandioxid fungerar. Det synliga ljuset ha våglängder mellan cirka 400 till 800 nm. Titandioxiden aktiveras av UV-ljus. Synligt ljus, oftast det samma som ljus, är det utsnitt elektomagnetisk strålning som kan uppfattas av människans ögon, se figur 3. Det sträcker sig ungefär från 770 nm till 390 nm. Allra känsligast är människoögat för gulgrönt ljus runt 565 nm (gäller ”starkt ljus”). Den titandioxid som oftast används är av typ anatase. För att få fram den fotokatalytiska effekten krävs en dyrare process med högre grad av renhet vid processen. Storleken av titandioxiden är i nanoskala. Kontaktvinkeln för vatten blir också vid aktivering av UV-ljus lika med eller nära noll, det vill säga en hydrofil yta. Förutom synligt ljus innehåller solens strålning bl.a. osynliga infraröda värmestrålar och ultravioletta strålar, det vill säga UV-strålar, se figur 3. Den ultravioletta strålningen är elektromagnetisk strålning som finns mellan det synliga ljuset och röntgenstrålningen. I schemat ovan syns vilka typer av elektromagnetisk strålning det finns och hur den optiska strålningen delas in i UV-strålning, synligt ljus och infrarött ljus. Schemat visar också indelningen av UV-strålning i UV-A, UV-B och UV-C samt de olika strålningstypernas våglängdsområden. UV-C-strålningen från solen filtreras bort i atmosfärens ozonskikt. Titandioxiden storlek är i nanoskala, ifrån 3 till 4 nm till 200 nm, se jämförande skala i figur 4.

Figur 3: Våglängder för synligt ljus och olika våglängder. Tänkbara applikationer är:

● Betongfasader ● Markbetongytor ● Brodetaljer (kantbalkar, vingmurar) ● Parkeringshus ● Tunnlar ● Prefabriserade stommar.

Genomförande

I detta SBUF-projekt har självrengörande material med titandioxid studerats i kombination med olika betongprodukter. Betongens färska och långsiktiga egenskaper såsom arbetbarhet och beständighet har studeras i laboratoriemiljö för betong med titandioxid. Laboratorieförsök har utförts med olika metoder för applicering av denna nya teknik. Ibland olika intressanta applikationsområden för betong är tunna pågjutningar i tunnlar, husfasader och marksten. Tekniken är ännu så pass ny så att endast mindre laboratoriemässiga applikationer och några halvskaliga försök utförts. Om forskningsprojektet faller väl ut avses att gå vidare med större applikationer i fullskala. Detta projekt har arbetat tillsammans med Eureka/Vinnovaprojektet Nanocrete – Development of concrete with photo catalytic properties.

Resultat

Det pågår för närvarande en mycket stark utveckling av nya ”dopade” titandioxider som är effektiva även under normalt synligt solljus. Dessa är mycket dyra men är också effektiva eftersom mer energi fås i det synliga området.

Tunnfilmsteknik, så kallad coating, kommer mycket starkt även för användning på befintliga byggnadsverk. Det finns en väldigt stor kommersiell potential inom detta område. Tunn fotokatalytisk film finns nu för användning på de flesta material även glas. Applicering kan också göras i rumstemperatur. Flera så kallade coatings har vatten som bas. Enkel applicering kan göras genom sprutning, målning eller att doppa materialet i coatingen. Ett frågetecken kan vara coatingens slitstyrka. Ett cementbruks yta med titandioxid bör ha större förutsättningar för längre livslängd. För befintliga ytor är naturligtvis en coating det mest naturliga och effektiva sättet. Med fotokatalytiska material som även fungerar under synligt ljus kan tekniken med coating vara mycket intressant även för tunnlar. Olika forskare antyder en mindre minskning av fotokatalytiska effekten efter cirka tio år. Man har appliceringar som är cirka fem till sju år som fortfarande är effektiva. Man kan tänka sig en uppdelning i nya byggnadsverk och gamla befintliga. För de sistnämnda kommer tunnfilmstekniken så kallad coating att dominera. För nya byggnadsverk kan man tänka sig att cementbaserade bruksskikt med titandioxid har en stor användning. Speciellt produkter där man kan förvänta sig ett visst slitage (marksten, betongbeläggning) bör ett cementbrukskikt med fotokatalytiska egenskaper vara intressant. Laborativa provningar har utförts för att se om titandioxiden har någon negativ eller positiv påverkan på betongens egen-

Syfte

Syftet med projektet var att ta fram material och teknologi för att producera ytor (vertikala och horisontella) med betong som innehåller fotokatalytisk titandioxid. Projektet ska utveckla teknologin och även kunna mäta dess effekter såsom självrengörande och luftförbättrande. Den påvisbara förbättringen ska vara mätbar och även kunna kvantifieras. Projektets så kallade added value är att få en bättre miljö genom självrengörande betong som också kan bryta ned luftföroreningar. 70

Figur 4: Jämförande skala för några material, 1 nm är lika med 1 • 10-9 meter, 1 µm är lika med 1 • 10-6 meter. Bygg & teknik 8/10

K< / >D E < E Z E Eh͊

'ƌƵŶĚůćŐŐŶŝŶŐƐ ĂŐĞŶ

^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϭϬ ŵĂƌƐ ϮϬϭϭ

EŽƌĚĞŶƐ ŬĂŶƐŬĞ ƐƚƂƌƐƚĂ ŽĐŚ ǀŝŬƚŝŐĂƐƚĞ ŵƂƚĞƐƉůĂƚƐ ŵĞĚ ŬŽŶĨĞƌĞŶƐ ŽĐŚ ƵƚƐƚćůůŶŝŶŐ ŝŶŽŵ ŐĞŽƚĞŬŶŝŬ ŽĐŚ ŐƌƵŶĚůćŐŐŶŝŶŐ

ĊƌĞƚƐ ŚƵǀƵĚƌƵďƌŝŬ͗ sD ^< Z ' Kd <E/<

Ƶƌ ƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͗

DǇĐŬĞƚ ŚƂŐ ůĂƐƚ ƉĊ ĚĊůŝŐ ĨǇůůŶĂĚƐũŽƌĚ͕ ZŽůĂŶĚ &ƌŝĚŚ͕ DĂůŵƂ 'ĂƚƵŬŽŶƚŽƌ

^ǇƐƚĞŵŝĐ ĐĂƵƐĞƐ ĨŽƌ ĨĂŝůƵƌĞ ŽĨ ŐĞŽƚĞĐŚŶŝĐĂů ǁŽƌŬƐ ĂƌŽƵŶĚ ƚŚĞ ǁŽƌůĚ ĂǀŝĚ ^ŚĞƌǁŽŽĚ͕ ^ĞŶŝŽƌ ĂƐŚĞǇͲ^ŽůĞƚĂŶĐŚĞ

Ŷ ƚĞŬƚŽŶŝƐŬ ƵƚŵĂŶŝŶŐ͕ ,ĞŶƌŝŬ DƂůůĞƌ͕ dǇƌĠŶƐ

WĂŶĞůĚĞďĂƚƚ Ͳ &ƌĂŵƚŝĚĞŶƐ ŐĞŽƚĞŬŶŝŬ ćƌ ƌĞĚĂŶ Śćƌ ŵŽĚĞƌĂƚŽƌ͗ ^ƚĞĨĂŶ >ĂƌƐƐŽŶ͕ ƉƌŽĨĞƐƐŽƌ :ŽƌĚͲ ŽĐŚ ĞƌŐŵĞŬĂŶŝŬ͕ <d,

ƵƚĚĞůŶŝŶŐ Ăǀ ^'&ΖƐ WZ/^ &PZ ^d y D E^ Z d ŽĐŚ 'h> W > E

/ŶĨŽƌŵĂƚŝŽŶ ŽĐŚ ĚĞůƚĂŐĂƌĂŶŵćůĂŶ͗

ǁǁǁ͘ŐƌƵŶĚůĂŐŐŶŝŶŐƐĚĂŐĞŶ͘ŶƵ

ŶŵćůĂŶ ƚŝůů ƵƚƐƚćůůŶŝŶŐ͗ ǁǁǁ͘ŝŶͲƐŝƚƵ͘ƐĞ

ͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺͺ 'h> ^WKE^KZ Z͗

Nynäshamn kommer närmare! Nya motorvägen invigs 4 december

Byggklar industrimark

30 minuter till Globen

Lediga lokaler

Livskvalitet i fantastisk skärgårdsmiljö – etablera ditt företag här! Kontakt: Anna Ljungdell, kommunstyrelsens ordförande, Nynäshamns kommun, 08-520 681 53 Claes Johansson, ordförande, Företagarna Nynäshamn, 070-697 28 29

Bygg & teknik 8/10

www.nynashamn.se/naringsliv

Tabell 1: Undersökta variabler i laboratorieprovning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Concrete

W0/C

Cement [kg/m3]

Aggregate 0-8 [kg/m3]

Air Super super- Slump Slump Air content entraining plasticiser [mm] [mm] [%] agent [%] 1 hour [%] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anl. SHP Vit Typ A Typ B ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A1 (ref) 0,4 500 1575 200 0,107 1,10 240 ej mätt 5,4 0,4 500 1575 10 200 0,107 1,41 205 bed. till 0 5,1 A2 A3 0,4 500 1575 30 200 0,017 1,65 240 bed. till 0 4,4 A4 0,4 500 1575 60 200 0,107 1,72 70 bed. till 0 5,1 A5 0,4 500 1575 10 200 0,107 1,21 200 bed. till 0 4,9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– SH1 (ref) 0,5 400 1660 200 1,10 230 140 4,2 SH2 0,5 400 1660 8 200 1,58 180 90 4,5 SH3 0,5 400 1660 24 200 1,85 80 0 5 SH4 0,5 400 1660 8 200 1,26 220 95 4,6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– V1 (ref) 0,5 400 1660 200 1,38 210 35 5,1 0,5 400 1660 8 200 1,38 230 70 4,4 V2 V3 0,5 400 1660 24 200 1,99 210 0 4,9 V4 0,5 400 1660 48 200 3,29 25/10 min ej mätt ej mätt V5 0,5 400 1660 8 200 1,63 235 50 4,9 V6 (ref) 0,4 500 1575 200 1,39 250 100 3,7 V7 0,4 500 1575 30 200 1,83 225 0 4,4 V8 (ref) 0,7 288 1757 200 1,51 200 70 5,8 V9 0,7 286 1757 17,16 200 2,52 80 0 5

skaper. Provningsmatrisen visas i tabell 1. För fullständiga resultat hänvisas till CBI uppdragsrapport 2007-85.

TiO2 [kg/m3]

Water [kg/m3]

Sammanfattningsvis har laboratorieprovningen visat följande: Generellt kan sägas att ingenting ovän-

Figur 5: Provuppställning av självrengörande förmåga.

Figur 6: Krympning för små bruksprov (standard sand). 72

tat har hänt när titandioxiden tillsats betongen (titandioxid används ofta som vit pigment till betong). Frostresistensen är likvärdig för prov med och utan titandioxid för luftinblandad betong. Det är möjligt att tillverka en god frostbeständig betong med titandioxid. För motstånd mot kloridinträngning har resultaten visat en något lägre diffusionkoefficient, vilket förmodligen beror på fillereffekten, det vill säga en tätare matris. Mindre prov för självrengörande förmåga har inte visat någon skillnad mellan prov med och utan titandioxid. Figur 5 visar uppställning av prov. Karbonatiseringsdjupet för betong med titandioxid är något mindre än för betong utan titandioxid, förmodligen beroende på fillereffekten. Betongens krympning är större än för referensproven. Detta är väntat då krympningen beror på fillerhalten. Storleksökningen är förväntad, se figur 6. Betongens reologi påverkas av den fina titandioxidmaterialet på sådant sätt att plastisk viskositet och flytgränsspänning är beroende på doseringen av titandioxid. Högre mängd titandioxid desto högre blir plastisk viskositet och flytgränsspänning. Det är möjligt att få samma reologi som för referensproven då med ökande mängd flytmedel. Plastisk viskositet och flytgränsspänning ökar med tiden speciellt för höga doseringar av titandioxid. Hydratationen påverkades signifikant av titandioxid i betongen oberoende av cementtyp. Förmodligen är det en fillereffekt som uppnås. För byggcement och anläggningscement ökas värmeutvecklingen Bygg & teknik 8/10

Betong med titandioxid betecknades A och betong utan titandioxid betecknades B. Provningen utfördes i två delmoment. Moment ett utfördes genom att spraya färgat vatten på betongplattorna i ett kontrollerat antal duschar från en sprutflaska med sprayfunktion. Plattorna sprayades först med en dusch, därefter med ytterligare cirka tio duschar. Moment två bestod i att en mindre mängd färgat vatten häll-

des direkt på betongplattan och formade en utbredd droppe som tilläts sugas upp i betongplattan. Vid bägge delmomenten iakttogs och dokumenterades vattnets form, utflytning och uppsugning i betongplattan. I moment två dokumenteras också betongens uppsugande förmåga över tid. Vid provningen var betongplattorna horisontellt placerade så att det färgade vattnet skulle ligga kvar på den plats där det applicerades. Resultaten visar på att vid applicering med sprayflaska, en dusch, kunde ingen skillnad iakttas vad gäller dropparnas form eller uppsugning i betongplattorna. Vid större antal duschar syns det tydligt att recept A suger upp vatten lättare än recept B, vilket antyder att detta betongrecept har mer hydrofila egenskaper. Då en mängd vatten hälls ut på betongytan görs samma iakttagelse, se figur 7 till 12. Recept A suger upp vattnet lättare än recept B.

Figur 7: Prov A2 – t = 0 min.

Figur 8: Prov B2 – t = 0 min.

Figur 9: Prov A2 – t = 6 min.

Figur 10: Prov B2 – t = 8 min.

Figur 11: Prov A2 – t = 23 min.

Figur 12: Prov B2 – t = 32 min.

FUKTLARM

Tabell 2: Betongrecept, kg/m3 ––––––––––––––––––––––––––––––– Material Vikt ––––––––––––––––––––––––––––––– Cement (Bygg) 370 TiO2 6,34 % vct 0,545 Flyttillsatsmedel 0,50 % 0–8 970 11–16 825

Rädd för fuktskador?

Mer info på

TORE HAGEN AS

och starten för värmeutvecklingen kommer också tidigare. För vit cement påverkas inte värmeutvecklingen, ej hellre tiden för värmeutvecklingens start. Hållfasthet och porositet påverkades inte speciellt enligt laboratoriestudien. Till provningen levererades en cement/ titanoxidblandning med förhållandet 1:1. Denna blandning användes i ett betongrecept så att mängden inblandad titandioxid höll cirka 6,3 procent av cementvikten, se tabell 2. Detta motsvarar cirka 23 kg titandioxid per kubikmeter betong. Denna betong jämfördes vid provningen med en motsvarande betong utan titandioxid. Betongen göts som oarmerade plattor med storlek 37,3 × 37,3 × 4,0 [cm3] för att vara hanterbara vid provningen. På grund av att titandioxiden levererades färdigt inblandad i byggcement undersöktes endast en appliceringsmetod, inblandning i betongmassan.

www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer. Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se Bygg & teknik 8/10

Tabell 3: Uppmätta kväveoxidreduktioner för betong med några olika cement. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Sample Coating Light intensity NO-reduction µW/c m2 (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anläggningscement TPX-85 300 25 Aalborg vitcement TPX-85 300 26 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anläggningsscement Millenium 300 81 Aalborg vitcement Millenium 300 81 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Aalborg vitcement Millenium 300 83 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anläggningsscement TPX-85 300 34 Aalborg vitcement TPX-85 300 32

När vatten hälls på betong A, med titandioxid, rinner vattendropparna iväg, blir tunnare, mer avlånga och sugs upp fortare i betongen. På betong B, utan titandioxid, bildar vattnet väl sammanhållna droppar som inte sugs in lika snabbt i betongen. Redan efter kort tid är vattnet nästan borta på platta A, medan vattendroppen fortfarande är nästan opåverkad långt senare för platta B. Betongrecept A, med titandioxid, är alltså mer hydrofil än betongen utan titandioxid. ● Betong med titandioxid suger upp vatten snabbare än betong utan titandioxid. ● Vattnet ligger kvar längre på ytan på betong utan titandioxid.

Receptet som användes var följande innehöll 250 kg cement. Produktionen gick bra något större mängd flyttillsatsmedel var nödvändigt den i princip inga problem. Den 7 november samma år tillverkades plattor som sedan fick en coating innehållande titandioxid. Coatingen som användes var ifrån Japan med produktnamn Palccoat TPX 85. Coatingen sprayades på normal marksten och fick härda inomhus i 20 grader C under två dygn innan markstenarna placerades på platsen. Mängden coating var cirka 1,6 liter per kvadratmeter. Sprutning gjordes i två lager med torkning mellan de olika lagren. Plattorna har följts upp under projektets gång. Tre

olika typer av plattor placerades enligt figur 13. En yta med normala markstensplattor och en yta med tre procent titandioxid i ytlagret (cirka 15 mm) och en yta med marksten där en coating med titandioxid applicerats på normala markstenar. Prov som tagits in för bestämning av reaktiviteten efter två år visade att marksten med titandioxid i ytlagret (i bruket) hade fortfarande aktivitet medan coatingen visade ingen aktivitet. Vad man kan se efter några år är att markstenen med titandioxid i bruket är ljusare än övrig beläggning, se figur 13. Omfattande provningar har gjorts för att bestämma belysningens UV-ljus. Representanter från Millennium Chemical ifrån England har bistått med mätningar både på UV-ljus i tunneln samt också i eget laboratorium för bestämning av effekten av kväveoxidreduktion kopplat till aktuellt UV-ljus som uppmätts i tunneln. Resultatet visade att en betydande reduktion av kväveoxider skulle vara möjligt trots den relativt låga mängden UV-ljus, se figur 14. Effekten av kväveoxidreduktionen var i en bra nivå så det beslöts att gå vidare genom att först applicera coatingen på en mindre yta i tunneln. Tyvärr blev inte resultat av appliceringen av coating tillräckligt bra. Ytan var efter flera dagar fortfarande kletig och man kunde också

Figur 13: Figuren visar var markstenen placerades och notera den ljusare markstensbeläggningen med tre procent titandioxid. ● Vattnet bildar rundare droppar på betong utan titandioxid. ● Vattnet breder ut sig mer och snabbare på betong med titandioxid. Vid mätningar av den kväveoxidreducerande effekten indikerar dessa på reella reduktioner med ett antal olika produkter, se tabell 3.

Fullskaleprovning

Inom projektet har utförts några halvskaliga försök för att påvisa funktionen med titandioxid. Både dess självrengörande förmåga och möjlighet till kväveoxidnedbrytning i praktiken hade tänkts studeras. Under våren 2006 placerades markstensplattor på Hamngatan i Stockholm. Plattorna tillverkades den 3 november 2005 på dåvarande Skanska Prefab. Brukskiktet innehåller tre procent titandioxid. 74

Figur 14: Uppmätt UV-ljus i Klaratunneln. Bygg & teknik 8/10

se en fĂ¤rgskillnad gentemot originalfĂ¤rgen pĂĽ vĂ¤ggen. Coatingen var dĂ¤rfĂśr olĂ¤mplig fĂśr Ă¤ndamĂĽlet. Tabell 4 visar en sammanstĂ¤llning av ungefĂ¤rliga materialkostnader fĂśr titaniumdioxid produkter men ocksĂĽ fĂśr coating.

Slutsatser

Det pĂĽgĂĽr fĂśr nĂ¤rvarande en mycket stark utveckling av nya â&#x20AC;?dopadeâ&#x20AC;? titandioxider som Ă¤r effektiva Ă¤ven under normalt synligt solljus. Dessa Ă¤r mycket dyra men Ă¤r ocksĂĽ effektiva eftersom mer energi fĂĽs i det synliga omrĂĽdet. Tunnfilmsteknik sĂĽ kallad coating kommer mycket starkt fĂśr anvĂ¤ndning pĂĽ befintliga byggnadsverk. Finns en vĂ¤ldigt stor kommersiell potential i detta omrĂĽde. Tunn fotokatalytisk film finns nu fĂśr anvĂ¤ndning pĂĽ de flesta material Ă¤ven glas. Applicering kan ocksĂĽ gĂśras i rumstemperatur. Flera sĂĽ kallade coating Ă¤r baserade pĂĽ vatten. Enkel applicering kan gĂśras genom sprutning, mĂĽlning eller att doppa materialet i coatingen. Ett frĂĽgetecken kan vara coatingens slitstyrka. Ett cementbruks yta med titandioxid bĂśr ha stĂśrre fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr lĂ¤ngre livslĂ¤ngd. FĂśr befintliga ytor Ă¤r naturligtvis en coating det mest naturliga och effektiva sĂ¤ttet. Man kan tĂ¤nka sig en uppdelning i nya byggnadsverk och gamla befintliga. FĂśr

Tabell 4: Kostnader fĂśr olika fotokatalytiska material. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; Produkt Kronor sort Yen â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; Vanlig titaniumoxid (t ex SST-01) 140 kr/kg 2 000 â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; Titaniumoxid verksam under 2100 kr/kg 30 000 solljus (t ex MPT 621)* â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; Coatings med vanlig TiO2 12 kr/mÂ˛ 175 (betong) â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; Coatings med vanlig TiO2 16 kr/mÂ˛ 233 (mĂĽlad yta) â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; Coatings med vanlig TiO2 5 kr/mÂ˛ 70 (glasyta) â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; * Olika uppgifter om Ăśkning i kostnad ifrĂĽn 2,5 till 10 gĂĽnger jĂ¤mfĂśrt med normal titanoxid.

de sistnĂ¤mnda kommer tunnfilmstekniken sĂĽ kallad coating att dominera. FĂśr nya byggnadsverk (delar) kan man tĂ¤nka sig att cementbaserade bruksskikt med titandioxid har en stor anvĂ¤ndning. Speciellt produkter dĂ¤r man kan fĂśrvĂ¤nta sig ett visst slitage (marksten, betongbelĂ¤ggning) bĂśr ett cementbrukskikt med fotokatalytiska egenskaper vara intressant. FĂśr vertikala ytor kan sĂĽ kallad tunnfilmsteknik vara intressant fĂśr nya ytor vid produktion, bĂĽde fĂśr sjĂ¤lvrengĂśrande fĂśrmĂĽga men Ă¤ven fĂśr luftrening. Den bĂ¤sta effektiviteten fĂśr luftrening kan dock ett cementbaserat system vara dĂ¤r

LĂ¤ste Du det i Bygg & teknik? Du vet vĂ¤l att Bygg & tekniks innehĂĽllsregister och mycket annat finns pĂĽ vĂĽr hemsida: www.byggteknikforlaget.se

t en ag al er en G

od pr

ill

e rig ve

rt te

uk gg by in du

rin st

SchĂśck isolerar balkonger dĂ¤r kĂśldbryggor uppstĂĽr. Vid infĂ¤stningen.

man arbetar med porositeten (vattencementtal eller pĂĽ annat sĂ¤tt) fĂśr det yttre bruksskiktet . â&#x2013;

Undvik kostsamma energifĂśrluster och isolera Ă¤ven vid balkongens intermittenta anslutning. Med SchĂśck IsokorbÂŽ i teknikens framkant.

B$Q]B,.B.B [ B6(BU] LQGG Bygg & teknik 8/10

Akustik/Bullerskärmar:

Byggplast: gop Markränna® | Dränering

• Funktionell och stilren • Klarar stora mängder vatten • Spaltgaller i galvaniserat stål och i gjutjärn Läs mer på www.gop.se

Balkonger:

Fogtätningsmassor:

Vi älskar plast - www.gop.se

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Betong/Membranhärdare:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

Betonginstrument:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

annons bygg-teknik1010.indd 1

031-760 2000

10-10-12 13.08.48

Bygg & teknik 8/10

Geosynteter:

GolvbelĂ¤ggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se *lYOH Â&#x2021; 5LPER Â&#x2021; /XOHn 6WRFNKROP Â&#x2021; /LGN|SLQJ ZZZ IOD VH

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar pĂĽ att en bra epoxibelĂ¤ggning skall hĂĽlla minst 40 ĂĽr

NĂśj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, Ă¤r tryckfĂśrdelande, slagtĂĽlig, stĂśtdĂ¤mpande, kemikalieresistent och lĂ¤ttstĂ¤dad. FĂśr vĂĽrt kompletta golvsortiment, se vĂĽr hemsida.

Konsulterande ingenjĂśrer:

Vi mĂśjliggĂśr ert projekt med sĂ¤kra och genomfĂśrbara lĂśsningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhĂ¤llsbuller. BesĂśk oss pĂĽ www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

GrundlĂ¤ggning:

Din Partner fĂśr mark, vĂ¤g och vatten

INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLĂ&#x201E;GGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STĂ&#x2026;LRĂ&#x2013;RSPĂ&#x2026;LAR Ruukki klarar hela projektet fĂśr grund, stomme, tak och vĂ¤gg

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Tel 010-78 78 000 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

De snabbaste analyserna av inomhusmiljĂś med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljĂś

Industrikontor:

Bygg & teknik 8/10

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Sportgolv:

Tak- och fasadvård:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 8/10

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Rescon Mapei Produkter för parkeringsdäck PARKERINGSBELÄGGNINGAR MED STYRKA OCH FUNKTION z

Slitstarka och säkra beläggningar

Tät och spricköverbryggande

Låga bygghöjder, 3 - 10 mm

Färg och form = miljö och säkerhet

God ljusåtergivning

Låg vikt och minimal miljöpåverkan

Kan utföras från - 20oC till + 30oC

Kräver inga stora och tunga maskiner

Lätt att underhålla och sköta

Dekorativa och inbjudande

Rescon Mapei AB Gelbjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: +46 8 525 090 80 Fax. +46 8 525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se