8/11 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Fasader och fönster

Energieffekiva fasader Nr 8 • 2011 November 103:e årgången

Vรคlj lรคtta fasader PHG GRNXPHQWHUDG KnOOEDUKHW ivarssons fasadprodukter fรถr ventilerade fasader bidrar bรฅde till en bรคttre miljรถ jรคmfรถrt med vรฅrt WUDGLWLRQHOOD E\JJDQGH RFK JHU GRNXPHQWHUDG KnOOEDUD O|VQLQJDU I|U IUDPWLGHQ LYDUVVRQ DQYlQGHU LQJD WRPPD PLOM|O|IWHQ ,VWlOOHW lU YnUD IDVDGSURGXNWHU GRNXPHQWHUDGH LQRP DOOD RPUnGHQ L IRUP DY XWI|UOLJD PLOM|GHNODUDWLRQHU (3' HQOLJW K|JVWD ,62 VWDQGDUG

Fรคrre rรฅvaror

Mindre energi

Mindre avfall

Produkter frรฅn ivarsson tillverkas med minsta mรถjliga miljรถpรฅverkan RFK ElVWD P|MOLJD DQYlQGQLQJ DY UnPDWHULDO Vid tillverkningen anvรคnds รคven รฅterYXQQHW PDWHULDO RFK ร RGYDWWHQ VRP HQ GHO DY SURGXNWLRQHQ

9LG SURGXNWLRQHQ RFK YLG WUDQVSRUW XWQ\WWMDV RFK PLQLPHUDV energifรถrbrukningen PD[LPDOW PHG KlQV\Q WLOO &2 XWVOlSS 'HVVXWRP LQJnU SURGXNWHUQD L E\JJQDGHU PHG HQ PLQLPDO HQHUJLI|UEUXNQLQJ

Produktionen sker med minsta mรถjliga spill RFK PD[LPDOW XWQ\WWMDQGH DY DOOD UHVXUVHU Detsamma kan sรคgas om anvรคndningen av produkter fรถr PRQWHULQJ Sn E\JJQDGHU RFK YLG HY ULYQLQJ RFK DYIDOOVKDQWHULQJ

EPD โ en garanti fรถr vรฅr framtid Vi รคr fรถrst i Sverige med att uppnรฅ miljรถdeklarationer i form av EPD-godkรคnnanden enligt hรถgsta ISO 14025 PLOM| VWDQGDUG I|U EnGH YnUD IDVDGVNLYRU DY ยฟEHUFHPHQW RFK 7RQDOLW\ VNlUPWHJHO

6H YnU ยฟOP ยด/HVV LV PRUHยด Sn ZZZ LYDUVVRQVYHULJH VH eller kontakta oss fรถr att lรคra Dig mer om hur Du kan pรฅ HWW VlNHUW VlWW NDQ E\JJD OlWWD IDVDGHU PHG GRNXPHQWHU DG KnOOEDUKHW

LYDUVVRQ 6YHULJH &HGHUVWU|PVJDWDQ 69 0DOP| 7 LQIR#LYDUVVRQVYHULJH VH

Med sikte på framtiden

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO.

MATERIALET FÖR GENERATIONER Underhållsfritt för tak och fasad

19 990:Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: Nya testo 876.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Q Q Q Q Q Q

Naturlig patinering Lång livslängd Underhållsfri och 100% återvinningsbar Cradle to Cradle certifierat Miljödeklaration (DIN ISO 14025, Typ III) MADE IN GERMANY

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris testo 881.

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

RHEINZINK Sverige · Tillfällavägen 15 · 43363 Sävedalen · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 · info@rheinzink.se

RZ _ 4394-4C-S

Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

www.rheinzink.se

Bygg & teknik 8/11

_4394-4C-S.indd 1

03.11.2011 9:04:49 Uh

Betongkampen mot det onda fortsätter. Om du behandlar ditt betonggolv med Florosil TS kommer du aldrig att få problem med fukt. Även om fukt kanske är den värsta ”betongdemonen” så finns det fler: lukter, gaser, damm och slitage, för att nämna några få. Florosil TS hindrar dem alla. Det vet vi eftersom vi redan behandlat mer än 700 000 kvm betong – från IKEA-varuhus i Ryssland till parkeringsgarage, kontorshus, bostäder och gallerior. Florosil TS är bedömd av BVD och BASTA. Florosil TS® – tätskikt för betong

www.silanex.se info@silanex.se 08-449 73 57

To Protect and Preserve.

Bygg & teknik 8/11

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • • Byggnytt Produktnytt

8 10

Besiktning och åtgärder av allvarliga skador i äldre tegelfasader Mats Tornevall

Energieffektivt glashus – uppföljning 12 och utvärdering av ett glaskontor i Malmö Åke Blomsterberg

Putsade regelväggar 2011

Erfarenheter från undersökningar i fält

Anders Jansson och Ingemar Samuelson

Fuktproblem i sockellösa ytterväggar 28 Anders Kumlin et al Beständighet hos träfasader

Ökad energiprestanda med prefabricerade fasadelement Anders Björnfot et al

Fuktigare klimat kräver bättre utomhusfärger Stefan Hjort

– hur kan man bedöma risk för röta?

Sven Thelandersson och Jöran Jermer

Byggfrågan

Fönstrens inverkan på byggnaders energibalans och innemiljö

Effektbehov, energianvändning, livscykelkostnader och komfortstörningar

Christer Harrysson

Flexibla och energieffektiva fönster med innovativa kassetter Anders Björnfot et al

Fasader och fönster helt uppåt väggarna! Lasse Iisakka

Vad hände med Barriergasen? Jan Isberg

Krysset

Pinega del IX:

Torsdag den 28 juni Carl Michael Johannesson

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN SOLBELYST GÅRDSFASAD I GAMLA STAN, STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 8/11

”

ledare

Underlättar byggandet

Trots att det ﬁnns byggherrar runt om i landet som har mark, klar ﬁnansiering och en uttalad vilja att bygga blir många nya bostäder aldrig uppförda, detta på grund av kommunernas agerande i planprocesser och markfrågor. Dessutom ställer många kommuner upp mer eller mindre märkliga typer av särkrav. Regeringen har nu därför glädjande nog beslutat att tillsätta en utredning för att se över vissa byggfrågor i syfte att underlätta för byggandet i Sverige. Utredaren – Björn Hedlund, tekniskt råd vid Mark- och miljödomstolen i Nacka – ska bland annat kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen samt Boverkets byggregler. Utredaren ska också enligt direktiven analysera vilka effekter tillämpningen av de tekniska egenskapskraven samt kommunernas särkrav har på bland annat byggkostnaderna och det långsiktiga arbetet med en hållbar samhällsutveckling. Ett betänkande ska ligga på regeringens bord senast den 3 november 2012.

”Bostadsministern är inne på helt rätt spår!” Bostadsminister Stefan Attefall (KD) framhåller att för att öka byggandet i Sverige måste det bli enklare att bygga och pekar på att de tekniska krav som kommunerna ställer idag skiljer sig åt mellan kommunerna. Han säger sig ha fått Stig Dahlin många indikationer på att det fördyrar och försvårar för chefredaktör byggindustrin att bygga effektivt. Det som fungerar bra i en kommun tillåts inte i en annan. Stefan Attefall påpekar också klokt nog att om varje hus i Sverige måste anpassas utifrån varje kommuns speciella önskemål så kostar det därefter. Om vi ska nå upp till en bostadsproduktion i landet av 35 000 till 40 000 nya bostäder per år, vilket de ﬂesta bedömare anser vara en lämplig nivå, så måste det till en ökad industriell byggproduktion. Då kan vi självklart inte ha fördyrande separata byggnadstekniska lösningar i varje kommun. Stefan Attefall tycks i sin roll som den borgerliga alliansens bostadsminister gå från klarhet till klarhet och i denna fråga är han inne på helt rätt spår! Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 8 • 2 011 Nove mber Å r g å n g 10 3 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2011: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

7 5

'*$ "1 $ $ ( $ /+ '%+().):.. * ) -.

+-!"*. ' *.'" ./>-./ + % 1&'/&$ ./" )>/".,( /. )"! '+*#"-"*. + % 0/./:((*&*$ &*+) $-0*!(:$$*&*$ + % $"+/"'*&' <-"/. %010!-0 -&'

. .

0- ,-+$- ))"/

*&( !) %$ % +( *! -&*'$-"1" "(#/ *&1"-.&/4 ( 3&. ## '*$ +* . )) -.+* 2" +

# '$ ") )*$$ " "" ' '% &) )"!"$ -! *!"-."* ")"-* 3) ,"+ &'% !) ) -&0. -") ( 4 . )/ ( 0 , + % .

Bygg & teknik 8/11

BARA GRÖNA ELEMENT Du kan fritt välja färg och utformning på PAROC®-elementen – vi garanterar att de alla är skonsamma för miljön! PAROC är en pionjär vad gäller minskning av svavelutsläpp vid tillverkning och har utvecklat en unik metod för svavelfri avfallsåtervinning. Våra element är också registrerade

på BASTA-listan över ofarliga ämnen. Kombinationen av sten och stål gör elementen hållfasta, täta och brandsäkra (A2–s1, d0), med en värmeisolering på toppnivå. Lägg till förstklassig teknisk kvalitet och yta, och du har ett element som passar dina visioner in i minsta detalj!

ACCEPTERAR PAROC SANDWICHELEMENT

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03 www.paroc.se

Ny statistik:

Ökad energianvändning 2010

Energianvändningen för uppvärmning av flerbostadshus och lokaler ökade under 2010. Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Ett flerbostadshus använde i genomsnitt 158 kWh per kvadratmeter till uppvärmning och varmvatten. Totalt användes 29 terawattimmar (TWh) till uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus 2010, vilket är en ökning med 3 TWh jämfört med 2009. I lokaler ökade energianvändningen från 18 TWh till drygt 19 TWh under samma period. – Ökningen kan delvis förklaras med att 2010 var ett betydligt kallare år än 2009, säger Lars Nilsson, handläggare vid Energimyndigheten. I genomsnitt användes 11 500 kilowattimmar (kWh) till uppvärmning och varmvatten i en lägenhet 2010. Energianvändningen var 158 kWh per kvadratmeter i flerbostadshus och 146 kWh per kvadratmeter i lokaler. Detta kan jämföras med 2009 då det användes 10 900 kWh per lägenhet, 148 kWh per kvadratmeter i flerbostadshus och 135 kWh per kvadratmeter i lokaler. Fjärrvärmen är det klart dominerande uppvärmningssättet, och stod för över 90 procent av energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus. För lokaler stod fjärrvärmen för drygt 80 procent. Användningen av olja fortsätter att minska för både flerbostadshus och lokaler. Under 2010 stod olja för drygt en procent av energin för uppvärmning och vatten i flerbostadshus.

Utformar Facebooks serverhall i Luleå

I dagarna blev det klart att Facebooks första datacenter utanför USA hamnar i Luleå. Swecos arkitekter arbetar med att utforma och anpassa byggnaden till det nordiska klimatet. Företagets ingenjörer är även involverade i det fortsatta arbetet med projekteringen av anläggningen.

Facebook har byggt två egna liknande anläggningar i USA men nu görs deras första serverhall i Europa. Valet av Luleå berodde enligt uppgift delvis på den goda tillgången till förnybar energi och det kalla klimatet som kommer minska behovet av elektricitet för att kyla serverhallen. – Vår stora utmaning är att anpassa anläggningen till det svenska klimatet, till vår kultur och till våra byggtraditioner. Projektet har även höga ambitioner inom miljöområdet och där kan vi vara med och bidra med vår kunskap, säger Anna-Brita Krakenberger, arkitekt på Sweco. Projektet genomförs i ett samriskföretag (joint venture) mellan NCC och två amerikanska byggbolag, DPR Construction och Fortis Construction. Sweco arbetar på uppdrag av samriskföretaget och Bravida. Swecos totala budget uppgår till cirka sexton miljoner kronor. I Swecos uppdrag ingår arkitektur, konstruktion, kyla, ventilation, rör, styrsystem och projektering av mark. Serverhallen beräknas bli 28 000 kvadratmeter. Hallen är den första av tre planerade serverhallar i området. Byggstarten ägde rum i oktober. En stor del av arbetet består av avancerat installationsjobb.

Vindkraftslistan

Gotland har mest vindkraft i Sverige och toppar vindkraftslistan. Den havsbaserade vindkraftparken vid Lillgrund ger Malmö en andra plats och på tredje plats kommer Strömsunds kommun i Jämtland. Detta framgår av vindkraftslistan, där Svensk Vindenergi rankar samtliga Sveriges kommuner. I hela landet har enligt uppgift 216 nya vindkraftverk tagits i drift sedan årsskiftet och vid utgången av augusti 2011 fanns det enligt Energimyndigheten 1 871 vindkraftverk i Sverige. Det ﬁnns nu vindkraft (anslutna till elcertiﬁkatsystemet) i 154 kommuner, medan resterande 136 kommuner inte har någon vindkraft alls. Elproduktionen från vindkraft uppges på kort tid ha mer än fördubblats, från 2,5 terawattimmar (TWh) under helåret 2009 till 5,4 TWh under de senaste tolv månaderna. Produktionen i de tio svenska kärnkraftsreaktorerna uppgick i genomsnitt till 5,8 TWh vardera under samma period.

Facebooks första datacenter utanför USA hamnar i Luleå och omfattar 28 000 kvadratmeter.

Om riksdagens planeringsram på 30 TWh vindkraft år 2020 förverkligas skulle det motsvara cirka 20 procent av Sveriges elanvändning, vilket kan klaras med omkring 4 000 moderna vindkraftverk. Det kan jämföras med Danmark där det redan ﬁnns 5 000 vindkraftverk, på en landyta som inte är större än Jämtland.

Utvecklar 202 nya bostäder på Kapellgärdet

NCC och Uppsalahem bygger ett gemensamt kvarter med blandade upplåtelseformer på Kapellgärdet i Uppsala. Tillsammans utvecklar de båda bolagen 202 bostäder, varav Uppsalahem står för 96 hyresrätter och NCC för 106 bostadsrätter. De nya lägenheterna bildar tillsammans kvarteret Östra Orgeln, där både gård och garage delas av de olika boendeformerna. Kvarteret ska enligt uppgift stå klart för inflyttning från våren 2013 och fram till och med våren 2014. – Det är glädjande för oss att få vara med och utveckla Uppsala och att bidra med fler nya hyresrätter. Kapellgärdet har genomgått en enorm omvandling från industriområde till att bli ett av Uppsalas mest populära områden på bara tio år. Med utvecklingen av Kvarteret Orgeln binds Svartbäcken ihop med Kapellgärdet och hjälper därigenom till med stadsläkningen, säger Mikael Rådegård, v d Uppsalahem. Uppsala har en positiv nettoinflyttning och behovet av bostäder uppges vara stort. Lägenheterna i kvarteret Östra Orgeln kommer att vara allt ifrån ettor på cirka 45 kvadratmeter till sexor på drygt 140 kvadratmeter. Vissa lägenheter i markplan kommer att ha egen ingång och uteplats, övriga lägenheter får stora balkonger.

Underjordisk Infrastruktur & Geoteknik 2012

Nu är programmet klart för årets branschmötesplats för dem som arbetar med samhällsbyggnad/planering, projektering och geoteknik. Den 7 till 8 februari pågår konferensen Underjordisk Infrastruktur & Geoteknik 2012 i arrangören Teknologisk Instituts utbildningscenter i Stockholm, med ett fullspäckat program helt utifrån branschens önskemål. Konferensen, som enligt uppgift, tar upp högst aktuella frågeställningar som branschen står inför i och med ett ökat byggande på dåliga markförhållanden i tätare städer, ändrade byggförutsättningar på grund av klimatförändringar samt allt ﬂer underjordsprojekt. Ur innehållet: ● Ökad säkerhet och kvalitet i undermarkprojekt genom förbättrade kunskaper inom geotekniken ● Organisering av geoteknik för lägre markbyggnad- och undersökningskostnader Bygg & teknik 8/11

byggnytt Miljösmarta materialval för ökad bärighet, minskat underhållsbehov och mindre materialåtgång ● Så kontrolleras markvibrationer för minskad omgivningspåverkan ● Eurokod 7 – effektiva metoder för tillståndsbedömning av undermarkprojekt. Missa inte heller en hel fördjupningsdag i Markvibrationer den 9 februari, där bland andra Geert Degrande från KU Leuven lär ut hur olika vibrationsfrågor hanteras vid byggandet av tunnlar i allt mer trångbebodda städer. Vill du läsa hela programmet och få mer information om pris och anmälan? Se www.teknologiskinstitut.se. ●

Ny bok:

Arkitekt – mitt yrke

Arkitekt – mitt yrke av Jon Höjer

I boken Arkitekt – mitt yrke blir något högst personligt allmänintressant. Genom att följa med när den snart 90-årige Jon Höjer gör nedslag i sitt eget yrkesliv får man inblick i en viktig del av 1900-talets svenska arkitekturhistoria. När Jon Höjer skrev boken som nu ges ut av Svensk Byggtjänst var hans avsikt att den skulle läsas av fyra personer, nämligen hans fyra barnbarnsbarn. Tanken var att han genom att skildra sitt eget yrkesverksamma liv skulle hjälpa och inspirera dem i deras yrkesval. När texter och bilder väl tagit form slog det dock Jon Höjer att målgruppen nog kunde vara större än så. – Jag fyller 90 nästa år och har varit verksam som arkitekt en stor del av 1900-talet. Mina tillbakablickar och reflektioner över mitt yrkesliv blir också tillbakablickar och reflektioner över den svenska arkitekturhistorien. Därför tror jag att boken kan vara allmänintressant, säger han. Att se tillbaka ger inte bara kunskap om historien, det ger också en möjlighet att dra lärdomar av det som varit mindre bra. Jon Höjer hoppas att de erfarenheter som han samlat på sig under sitt långa yrkesliv ska ge värdefulla insikter för framtida och nu verksamma arkitekter. Han reflekterar kring vad som varit lyckat och mindre lyckat i olika projekt, och ett budskap som han särskilt gärna vill föra fram är vikten av att som arkitekt ha ett socialt perspektiv på det man gör. Bygg & teknik 8/11

– Jag lyfter de sociala aspekterna av att vara arkitekt och på så sätt blir min bok också ett inlägg i arkitekturdebatten. Jag hoppas att ett socialt synsätt ska komma att bli en naturlig del av arkitektrollen. Att arkitekter ska börja ta mer hänsyn till sociala bitar när de ritar miljöer och hus. Att arkitekter inte bara ska sträva efter att göra byggnader som är storverk utan även sträva efter att göra storverk för samhället. För arkitekturen är inte skild från samhället, utan en del av det, säger Jon Höjer som bland annat har varit engagerad i förortsmiljöer, miljonprogramsprojekt och egnahemsradhus.

Detaljplan för Vällingby Parkstad

Detaljplanen för Vällingby Parkstad är godkänd och har vunnit laga kraft. Den planerade omvandlingen från platsen för Vattenfalls huvudkontor, till en stadsdel med ﬂer än tusen nya bostäder och blandade verksamheter och ny spännande arkitektur, går därmed in i nästa fas. Ambitionen är att sätta spaden i marken under 2012. Inom ett antal år kommer bostäder, arbetsplatser, serviceinrättningar, butiker, mötesplatser, parker och torg att fylla området. Detaljplanen innefattar bland annat en entrébyggnad på tretton våningar ritad av den danska arkitektbyrån 3XN, fyra nya punkthus i 1950talsstil, ett område med ett hundratal stadsradhus i varierande design, tre torg och ett område med odlingslotter. Förvandlingen av hela området väntas ta upp till fem år. – Detaljplanen slår fast en större variation och tydlighet i det estetiska uttrycket än vad som är vanligt. Det här blir en stadsdel som inte liknar någon annan. En spännande blandning av ny och gammal arkitektur av allra högsta klass. Vi blandar också funktionerna boende, arbete, butiker och service samt upplåtelseformer. Vi ser framför oss både bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter, säger Jörgen Olofsson, projektansvarig hos byggherren Sveafastigheter.

– Stockholms stad har varit mycket tydliga med att de vill se ett varierat utförande och utseende på stadsradhusen för att skapa en ny spännande stadsmiljö. Varierad arkitektur, möjlighet att kombinera boende och arbete för egna företagare, promenadstråk, gröna ytor och miljötänkande är några av de kärnvärden som vi och staden är överens om att förverkliga här, fortsätter Jörgen Olofsson. Detaljplanen beskriver även området vid Råcksta T-banestation och Jämtlandsgatan. Det kommer att bli en livlig gata kantad med nya bostäder, butiker, serviceinrättningar och kontor. Där kommer fyra nya punkthus att byggas. De blir elva våningar höga med putsade fasader i ljusa färger, balkonger och omsorgsfullt utformade detaljer. Vid T-banestationen anläggs ett 1950-talsinpirerat torg omgivet av mindre butiks- och servicelokaler.

Ny ljud- och vibrationskonsult

Ljud- och vibrationskonsulterna Leif Åkerlöf och Anne Hallin.

Efter många år på Ingemansson har civilingenjörerna Leif Åkerlöf och Anne Hallin startat eget ljud- och vibrationskonsultföretag – Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB, Kungens Kurva. Tillsammans har de enligt uppgift mer än 60 års praktisk erfarenhet av beräkning, projektering, utredning, mätning, undervisning, forskning samt arbete med standardisering.

Platsen för Vattenfalls huvudkontor förvandlas till en stadsdel med ﬂer än tusen nya bostäder.

Belysningsarmaturer satta i system

Nu lanserar Itaab Trading AB i Örebro ett helt nytt produktsortiment – Systemarmaturer. Företaget verkar i en miljö där förhållandet mellan belysning och innertak är viktigt. Därför har företaget nu arbetat fram ett nytt produktområde. Systemarmaturer är helt enkelt armaturer satta i system. – Att välja innertak hos en leverantör och belysning hos en annan är det vanligaste tillvägagångssättet idag. Det blir lätt en långdragen och tidskrävande historia för att hitta armaturer som är lämpliga att integrera i olika tak. Och ofta resulterar det i ett svårmonterat jobb för hantverkaren. Det vill vi råda bot på, säger Erik Byström, v d på Itaab Trading AB. Tanken är att förenkla för företag, arkitekter, designers och montörer som jobbar med innertak att välja snygga, lättmonterade innertak med tillhörande belysning. Belysningen ska vara enkel att integrera och montera och uppfylla de design- och ljuskrav som ﬁnns. – Vi ser ett tydligt behov på marknaden för ett heltäckande system där både belysning och innertak är optimerade och monteringsmässigt bra för varandra. Utvecklingen vill vi driva och vi ser en mycket stor utvecklingspotential inom området, fortsätter Erik Byström. I spetsen för satsningen går Halo – en energisparande ljusdiodarmatur som integreras i vanliga kassettak eller fällbara system och CDot-armaturen som är speciellt framtagen för dolda kassettak. Sedan tidigare ﬁnns även armaturer med hög säkerhetsklass lämpliga för tuffa miljöer samt armaturer för kontor och ledningsstråk.

Nytt tak äter koldioxid

Taktillverkaren Derbigum lanserar nu det första takmaterialet som uppges neutralisera koldioxid i atmosfären. Derbicolor Olivine är en ny typ av tätskikt för tak som via en kemisk reaktion omvandlar koldioxid till ämnen som är ofarliga för miljön. – Omfattande koldioxidutsläpp värmer upp jorden i oroväckande takt. En metod att vända detta är att använda olika former av tekniska innovationer, säger Daniel Radomski, affärsområdeschef Eurotak i Järfälla, som är representant för Derbigum i Sverige. – Det vi gjort är en lösning som ger möjlighet för företag att vara med och aktivt förbättra

klimatet. Dessutom kan deras nya tätskikt kompensera för koldioxidutsläpp i andra delar av sin verksamhet. Det nya tätskiktet består av mineralen olivin, som reagerar när taket kommer i kontakt med atmosfärens koldioxid via regnvatten. Kontakten skapar enligt uppgift en kemisk reaktion som neutraliserar koldioxiden och slutprodukten färdas sedan bort med regnvattnet och är ofarlig för naturen. Olivin är en mineral bestående av magnesiumjärnsilikat och uppges vara en av de mest vanligt förekommande mineralerna på jorden. – Eftersom byggnader har en lång livslängd är det avgörande att rätt material väljs, säger Daniel Radomski. Derbicolor Olivine håller i minst 25 till 30 år, vi ger garanti i femton år till offentliga och kommersiella byggnader. Dessutom är den hållbar på så sätt att den är hundra procent återvinningsbar.

Tegel på golvet – en slitstark trend

Tegelgolvets rustika charm har för länge sedan intagit de svenska hemmen och det på goda grunder. Tegel är ett slitstarkt material och har en lång livslängd. Det gör att det är särskilt användbart i utrymmen, där det behövs speciella beläggningar som i sin tur kräver regelbundet underhåll. Till exempel i hem där det finns husdjur och där skarpa klor, pälstussar och markanta lukter kan vara ett problem. – Den som inreder med tegel och klinker hjälper inomhusklimatet en bra bit på vägen, säger Tommy Bisgaard, direktör för den svensk-danska branschorganisationen Tegelinformation.se. Tack vare teglets naturliga egenskaper blir inomhusluften fräschare, temperaturen mera stabil och akustiken bättre. Så förutom de rent estetiska skälen så finns det stor anledning att lägga klinker och tegel inomhus. Om man bara ser till att underhålla golvet med jämna mellanrum så kan man inte slita ut ett tegelgolv. Det håller enligt uppgift i mer än hundra år och slår därmed alla andra golvbeläggningar. Riktigt hårdbränt tegel och klinker är särskilt motståndskraftigt mot fukt och slitage. Därför kan det löna sig att välja sådana golv i rum med mycket trafik, till exempel en hall eller ett grovkök. Generellt sett kan man

säga, att ju hårdare teglet har bränts, desto mindre underhåll och rengöring krävs. När tegelgolvet ska rengöras uppges vanlig brunsåpa vara det bästa valet. Såpan lägger sig som en skyddande hinna på teglet och både rengör och impregnerar golvet. Medan en tunn såpblandning tränger djupt in och lämnar öppna porer, täpper en tjockare blandning till på ytan men den går inte på djupet. Om man vill ha tegel i badrummet ska man välja tegel och klinker som är speciellt avsett för våtrum så att man också får en estetisk, hållbar och rengöringsvänlig lösning. På vintern, när snö och vatten följer med skor och stövlar in, tränger vattnet ner i teglet och dunstar sedan i stället för att lägga sig ovanpå. Det betyder, att tegelgolvet alltid är torrt på ytan.

Bärighetsmätning

Med den i Tyskland utvecklade lätta fallvikten HMP LFGpro kan man enligt uppgift snabbt och enkelt utföra bärighetsmätning (Evd) eller packningskontroll av jord. En fallvikt släpps mot en lastplatta på marken och mätvärdena kan ses i en upplyst display. Exempel på användningsområden uppges vara vägbyggnad, trottoarer, gångbanor, packningskontroll vid kabel- och rördragning i diken, kanaler, järnvägsbyggnad etcetera. Mätresultatet kan skrivas ut på plats via en termisk printer. Man kan även spara mätresultatet för att senare skriva ut protokoll via PC. Nu ﬁnns det även möjlighet att få med exakta GPS-koordinater i protokollet. Återförsäljare i Sverige är AB Kontrollmetod i Västra Frölunda.

Fjärravläser tryck/flöde

FG9200 från Comfort Control AB i Uppsala uppges vara ett komplett system för fjärravläsBygg & teknik 8/11

produktnytt typer av laminatmaterial på toppen av fastighetsboxen.

Våtrumsskivor och kompatibilitet klart

ning av tryck och/eller ﬂöde, som består av två stycken handhållna precisionsmanometrar. Valfri enhet kan enligt uppgift anbringas på referensmätplatsen varvid den kontinuerligt sänder mätdata via radio till mottagarenheten. I realtid kan därmed referensmätplatsens tryck/ ﬂöde visas samtidigt som aktuell mätplats kontrolleras/injusteras. Tack vare den senaste, licensfria radioteknologin (2400 till 2483 MHz med frekvenshopp och datapaketkontroll) uppges bästa avläsningar garanteras även i de besvärligaste anläggningarna.

Tillverkare/leverantörer av byggskivor har i samarbete med Byggkeramikrådet och GVK sammanställt egenskapskrav för våtrumsskivor på vägg. Kraven syftar till att säkerställa att tätskikt av folietyp och plastmatta fungerar på olika typer av våtrumsskivor. Leverantörer av våtrumsskiva som har lämnat intyg är listade från och med den 4 november på AB Svensk Våtrumskontrolls hemsida (www.gvk.se) och uppfyller därmed branschens krav för våtrum.

Bygg & teknik 8/11

Ny kollektion av anrikt linoleumgolv

Designad med brandsläckare med hög släckeffekt

Designade fastighetsboxar

Under Bostadsrättsmässan på Stockholmsmässan i Älvsjö visade Boxit Design AB i Bromma upp sitt sortiment av designade fastighetsboxar för posthantering i ﬂerbostadshus. Ett produktområde som enligt företaget fram tills nu har kännetecknats av stor brist på formgivning trots den centrala platsen i entrémiljön som en fastighetsbox har. Brommaföretaget har enligt uppgift sedan starten levererat till många olika projekt både vid nyproduktion och vid renovering av äldre fastigheter. Gemensamt är att de kunderna har varit medvetna om vilket värde en formgiven fastighetsbox har för att höja boendekvalitén. En för entrén formgiven fastighetsbox uppges höja värdet på fastigheten både estetiskt och ekonomiskt eftersom att en god arkitektur i entrén är viktigt för helhetsintrycket av fastigheten. Det som uppges göra produkter från Brommaföretaget unika är den stora valmöjligheten att anpassa fastighetsboxen till arkitekturen i entrémiljön i övrigt. Det sker genom att kombinera kulören på stommen av plåt med olika

den ska fungera bekymmersfritt under många år framåt. Mitsubishi Electric erbjuder därför nu fem års garanti på luftvärmepumpar installerade av certiﬁerade kylinstallatörer och monterade under föreskrivna förhållanden. Med denna garanti får installatören betalt av leverantören och som slutkund behöver man inte ansöka om ersättning hos sitt försäkringsbolag. Garantin gäller på luftvärmepumpar sålda från och med den 1 november 2011.

Med en designad brandsläckare i rostfritt stål uppges Housegard vilja öka brandsäkerheten i de svenska hemmen. Företagets designade sexkilos brandsläckare har enligt uppgift den högsta släckeffekten på marknaden, 55A, och ﬁnns sedan tidigare i färgerna svart och vitt. En brandsläckare med släckeffekten 55A släcker upp till 60 procent större bränder än andra släckare i samma storlek. En anledning till att det ﬁnns få brandsläckare i de svenska hemmen är, enligt företaget, att många tycker att traditionella signalröda brandsläckare är fula och därför väljer att inte ta in dem i sina hem eller gömmer undan dem i garderoben. Men det är också stor skillnad mellan olika brandsläckare.

Fem års garanti på luftvärmepumpar

En ny värmepump innebär ofta en stor investering. Den gör också att man förväntar sig att

I över hundra år har Forbo tillverkat linoleumgolv och nu tar företaget ett stort kliv in i framtiden. Nya kollektionen ”Unexpected Nature”, som tillverkas i arton olika varianter, är Svanenmärkt och tidlöst inspirerad av naturen. – Hade linoleumgolvet uppfunnits idag hade det antagligen betraktats som världens modernaste golv, säger Ola Wiklund, produktchef på Forbo i Göteborg. Inför skapandet av den nya kollektionen gav sig företagets designers ut i naturen i jakt på inspiration. Eller ja, de gav sig ut i naturen på ett modernt sätt – via Google Earth. På bilder tagna från satelliter ﬁck de syn på oväntade mönster och färgkombinationer. Några av jordens mest otillgängliga platser kunde betraktas från ovan och gav helt nya infallsvinklar: Alcantaradalen på Sicilien, kratersjön Ljótipollur på Island och stenskogen i kinesiska Shilin. Kollektionen består av nio marmorerade och nio randiga golv. En samling som sticker ut i färgval – och inte minst i hur färgerna är kombinerade. De randiga mönstren är kontrastrika och varierar från mjukt till skarpt, medan de marmorerade består av olika fylliga nyanser. Fräscha, rena pastellfärger och varma och kalla toner. Linoleum tillverkas till 97 procent av naturliga material som linolja, harts, trämjöl, kalksten och jute. Ingredienserna blandas till en massa som valsas ut och blir den färdiga mattan. Detta innebär att golvet är homogent – mönster och färger ﬁnns på djupet, rakt igenom mattan. Vilket innebär att man kan slipa bort eventuella skador och öka golvets redan långa livslängd.

Energieffektivt glaskontor – uppföljning och utvärdering av ett glaskontor i Malmö Många moderna kontorsbyggnader har glasfasader. Den ökade användningen av glasfasader har möjliggjorts tack vare utvecklingen av bättre fasadteknik och förbättringen av fysiska egenskaper hos glas under de sista decennierna. Arkitektoniskt skapas en luftig, transparent och lätt byggnad med inblick och utblick, där tillgången till dagsljus är större än i mer traditionella kontorsbyggnader. Tanken är ofta att skapa en byggnad med öppenhet och ge intryck av framtid. I många fall är glaskontor profilbyggen för företag. Glasbyggnad symboliserar både teknikutveckling och profilprojekt. Detta har inneburit att det alltjämt finns en efterfrågan på glaskontor. Emellertid ifrågasätts ofta energianvändningen och inneklimatet i dessa byggnader. En detaljerad uppföljning under projekteringen av ett nytt kontor med glasfasader, Blomsterberg (2007), har visat att det bör vara möjligt att säkerställa god termisk och visuell komfort och att uppnå en total energianvändning, som är på samma nivå som för en traditionell modern kontorsbyggnad. Detta genom att reducera glasytorna, förbättra glasfasadens U-värde och solavskärmning. För att kunna sänka energianvändningen ytterligare måste glasytor, Uvärde och internvärme drastiskt minskas ytterligare, det vill säga nästan helt uppglasade fasader är inte möjliga. Detta studeras detaljerat i ett pågående forskningsprojekt Energieffektiv kontorsbyggnad med låg internvärme – simuleringar och projekteringslinjer vid Energi och Byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola. Artikelförfattare är Åke Blomsterberg, WSP Environmental, Malmö. (och Energi och Byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola)

Varken i Sverige eller inom EU (se Best Practice for Double Skin Facades, www.bestfacade.com) har någon detaljerade uppföljning av verklig prestanda (energi och inneklimat) genomförts av glaskontor med stora glasytor eller glaskontor som projekterats för en rimlig energianvändning enligt ovan. Denna byggnad är nu i drift i Malmö sedan november 2007. Vintern 2009/ 2010 var fastighetens och brukarnas andra hela vinter i huset och det finns goda förutsättningar för att ta reda på hur systemet fungerar i praktiken och hur den termiska och visuella komforten upplevs av de boende. Detta har gjorts genom att utföra mätningar och undersökningar för verifiering av verkliga prestanda jämfört med projektering. Dessutom har en miljöklassning av byggnaden enligt Miljöbyggnad för befintlig byggnad genomförts, som förväntas ge miljöklassen silver.

Beskrivning av byggnaden

WSP har svarat för den arkitektoniska utformningen huset, samt all övrig projektering. Byggherren Midroc är även förvaltare av huset. Det är ett pilotprojekt för energieffektiva glaskontor, vilket har inneburit energi- och inneklimatsamord-

ning under projekteringen och byggnadstiden med stöd från Beställargruppen lokaler, www.belok.se, och Lunds tekniska högskola. I ett tidigt skede ställdes funktionskrav på energianvändningen och inneklimatet, som följdes upp under projekteringen och byggnadstiden. Projekteringen med avseende på energianvändningen har baserats på den så kallade Kyoto-pyramiden, där det viktigaste är att först minimera värme- och kylbehovet, därefter elbehovet, utnyttja solenergin, visa och reglera energianvändningen och till sist på toppen av pyramiden välja rätt värmekälla. Värmebehovet har minimerats genom god isolering och lufttäthet. Alla ytor som inte är transparenta är fullisolerade, fönsterna har relativt låga U-värden (1,1 till 1,3 W/m²K) och låg solenergitransmittans inklusive persienner (gsystem är lika med 0,1). Konvektorer vid fönster har installerats för att minska kallraset och ventilationen är behovsstyrd. Fem minuter efter att ett rum är tomt minskar luftflödet. Ventilationen är reducerad under kvällar, nätter och helger. Avsikten har varit att effektivt utnyttja den större tillgången på dagsljus som glaspartierna ger för att sänka elanvänd-

Denna kontorsbyggnad med glasfasad är i drift i Malmö sedan november 2007… Bygg & teknik 8/11

Antal våningar är fem. Låga U-värden på tak, väggar och golv: inklusive köldbryggor på 0,12, 0,22 respektive 0,32 W/m²K. Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten, för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden är 0,55 W/m²K. ● Fönster med låga U-värden: 1,1 till 1,3 W/m²K. ● Begränsad glasarea, cirka hälften av fasadytan. ● Dubbelskalsfasad, där den yttre rörliga solavskärmningen sitter skyddad för väder och vind, mellan de två fasaderna. ● Effektiv solavskärmning med solskyddsglas kombinerat med yttre rörlig solavskärmning (solenergitransmittansens inklusive persienner, det vill säga gvärdet är 0,1. Persiennerna ställs in vinkelrätt mot solen, för att skärma av den direkta solinstrålningen). ● Låg elanvändning för hyresgästerna till exempel frånvarostyrd eleffektiv belysning. ● Behovsstyrd ventilation. ● Frikyla med ventilation, framförallt nattventilation. ● Hög lufttäthet hos klimatskärmen, uppmätt till 0,7 l/sm² vid 50 Pa, Blomsterberg (2009). ● Systemtänkande. ● ●

… och mätningar och undersökningar har nu utförts i byggnaden för att verifiera verkliga prestanda och jämföra med data från projekteringsskedet.

ningen för belysning. Belysningsarmaturerna vid söderfasaderna är konstantljusreglerad, det vill säga ju mer dagsljus desto mindre belysning. Alla enskilda belysningsarmaturer släcks tjugo minuter efter det att en kontorsplats eller rum är tomt. Detta sker med hjälp av närvarogivare som sitter i varje tilluftsdon, som täcker en eller två kontorsplatser. Belysningsarmaturerna är infällda i undertaket på tre meters höjd över golvet. Dagsljus- och solvärmeinsläppet regleras dels med solskyddsglas och dels med rörliga persienner i luftspalten mellan glasytorna på söder-, öster och västerfasaden, som är en så kallad dubbelskalsfasad. Placeringen av persiennerna i en dubbelskalsfasad innebär att solavskärmningen är skyddad och kan användas oavsett väderförhållandena. Persienner är bättre än yttre solavskärmning med aluminiumlameller eftersom de går att ta bort helt så att man kan få in ljus de dagar man inte behöver persiennerna. De styrs av en ljusgivare på taket. För mycket dagsljus och/eller för stora ljuskontraster gör det svårt att läsa på dataskärmarna. Elanvändningen har minskats genom att i stor utsträckning välja bärbara datorer, vilka är mera energisnåla än stationära. Huset värms upp av fjärrvärme. Den planerade fjärrkylan valdes bort eftersom den inte möjliggör kyla med uteluft (frikyla), vilket spar energi. Byggnaden kyls med luft från det behovsstyrda ventilationssystemet. Vid behov går ett kylaggregat in och kyler tilluften. Utmärkande drag för byggnaden: ● Den totala verkliga golvarean är 8 064 m² lokalarea exklusive garage eller 8 574 m²Atemp exklusive garage. Bygg & teknik 8/11

Utmaningar under projekteringen

Moderna kontorsbyggnader har ofta en stor potential för energieffektivisering och inneklimatförbättring. Många moderna kontor må ha en lägre energianvändning för uppvärmning, men har i gengäld ofta en högre elanvändning jämfört med äldre kontor, vilket beror på hög elanvändning för ventilation, kyla, belysning och kontorsutrustning. Även i äldre kontorsbyggnader har elanvändningen ökat, då framförallt på grund av kontorsutrustning. Särskilt under 1990-talet har det byggts kontor med glasfasader, som riskerar att ha en högre energianvändning och sämre inneklimat än traditionella kontorsbyggnader, där cirka en fjärdedel av fasadarean utgörs av fönster. När Midroc Projects skulle bygga ett nytt kontor med glasfasader, initierades därför en uppföljning av energi, dagsljus och inneklimat under system- och bygghandlingsskedet. Detta för att studera möjligheter och tillvägagångssätt för att åstadkomma glaskontorsbyggnader med lägre energianvändning, bättre termisk komfort, bättre utnyttjande av dagsljus och bättre visuell komfort. Projekteringsstöd med avseende på energianvändning, inneklimat och dagsljus, har getts av en expertgrupp dels som en utökad förstudie under systemhandlingsskedet, dels som en uppföljning av förstudien under bygghandlingsskedet. Arbetet har inneburit överslagsberäkningar och avancerade beräkningar av energianvändning, inneklimat och dagsljus i

samarbete med arkitekt och projektörer av den planerade byggnaden. Arbetet har genomförts av experter från WSP, Skanska och Lunds tekniska högskola. Flertalet av specialisterna har deltagit även i forskningsprojektet Kontorsbyggnader i glas – energi och inneklimat, vid Energi och byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola, www.ebd.lth.se.

Erfarenheter från projekteringen

För att skapa en energieffektiv kontorsbyggnad med bra inneklimat krävs en helhetssyn där byggnaden betraktas som ett system bestående av byggnaden, tekniska installationer, verksamheter och brukare. För att en byggherre ska lyckas åstadkomma en kontorsglasbyggnad med låg energianvändning, bra termiskt inneklimat och bra visuell miljö krävs, Blomsterberg (2007): ● En målsättning för byggnaden bestäms i programskedet. ● En helhetssyn präglar arbetet. ● Ett styrande kvalitets- och miljöprogram med funktionskrav ställs upp under programskedet och förfinas under projektets gång. ● En ansvarig energi- och miljökoordinator finns med, som säkerställer en helhetssyn från och med programskedet till och med första verksamhetsåret. ● Energi och inneklimatsimuleringar genomförs från och med programskedet. ● Ett välfungerande samarbete mellan byggherre, brukare, arkitekt, VVS-projektör, byggprojektör, elprojektör, byggnadsfysiker, entreprenörer och förvaltare. ● Ett livskostnadsperspektiv tillämpas. ● En separat kravspecifikation för glasfasaden baserad på analyser av hela byggnaden. ● Uppföljning under byggskedet och driften. Vid projektering av en glasfasad finns det många fallgropar, som om de inte undviks kan resultera i en hög energianvändning , problem med inneklimat och visuell komfort, Blomsterberg (2008). Mycket viktiga parametrar är storleken på glasandelen, g-värden (glas och solavskärmning), U-värden (glas och profiler), dagsljustransmittans (glas) och styrningen av glasfasaden (solavskärmning och ljusreglering). En byggnad med glasfasad är mycket känsligare för fel än en byggnad med traditionell fasad. Därför krävs extra noggrann projektering, noggrant byggande, noggrann idrifttagning och noggrann drift av byggnaden. Noggrann projektering innebär bland annat avancerade energi-, inneklimat- och dagsljussimuleringar. Energisamordningen under projekteringen visade att det borde vara möjligt att på ett effektivare sätt än vad som ofta är fallet, utnyttja den större tillgången till dagsljus och därmed minska elanvändningen för belysning. Detta samtidigt som 13

den visuella komforten förbättras, ett bra termiskt inneklimat säkerställs, samt en rimlig energianvändning uppnås, som är på samma nivå som för en modern kontorsbyggnad med traditionell glasandel. ● Total beräknad (med hjälp av byggnadsenergiberäkningsprogrammet IDA ICE) energianvändning är mindre eller lika med 125 kWh/m²år (kvadratmeter lokalarea exklusive garage enligt förslagshandlingar). ● Total beräknad energianvändning (IDA ICE) exklusive kontorsutrustning och belysning är mindre eller lika med 67 kWh/m²år (bruksarea exklusive garage enligt förslagshandlingar). ● Midroc har uppskattat att investeringskostnaden är tio procent högre än för en traditionell byggnad.

Metod

Uppföljningen av energianvändningen och inneklimatet omfattade en uppföljning under driftskedet, insatser utöver vad som ingår i traditionell uppföljning under driftskedet. Detta genomfördes genom att mäta och utvärdera energianvändningen, det termiska inneklimatet och den visuella komforten under 2010. Utvärderingsperioden inleddes med en funktionskontroll, därefter vidtog kontinuerliga mätningar under ett år. De kontinuerliga mätningarna under 2010 koncentrerades på energianvändningen, innetemperaturen och uteklimatet. Långtidsmätningarna genomfördes med hjälp av SÖsystemet för undercentralerna (Honeywell) och SÖ-systemet för rumsklimatet (Lindinvents system för behovsstyrd ventilation, som styr och övervakar rumsklimatet). Uppföljningen av energianvändningen utvärderades med hjälp av simuleringar med det dynamiska byggnadsenergiberäkningsprogrammet IDA ICE 4.0. Redan under projekteringen genomfördes de första IDA-beräkningarna.

Resultat och diskussion

Energianvändning Uppmätta ventilationsflöden. Kontinuerliga mätningar av luftflöden visar tydligt att ventilationen varierar på grund av behovsstyrningen, se figur 1. Medelluftflödet för hela byggnaden blir 5 330 l/s eller 0,62 l/sm²Atemp under kontorstid och 1 833 l/s eller 0,26 l/sm² Atemp (se tabell 1) utanför kontorstid. Luftflödet under kontorstid kan jämföras med ett ofta använt normalvärde på 1,5 l/sm²Atemp utan behovsstyrning, Levin (2010). Uppmätt närvaro. Med hjälp av närvarogivarna i tilluftsdonen har närvarograden i kontorsbyggnaden bestämts. För hela byggnaden har närvarograden mellan klockan 7 och 18 för vardagar under sommaren bestämts till 42 procent. Det låga värdet beror på att många personer har semester under sommaren. Mot14

Figur 1: Uppmätt luftflöde (dygnsprofiler), maj till september 2010, WSP:s del av kontorsbyggnaden. Tabell 1: Uppmätta luftflöden för hela byggnaden, maj 2010 till mars 2011. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kontorstid MaxEj Kontorstid MaxEj kl. 7 till 18, flöde, kontorstid, kl. 7-18, flöde, kontorstid, l/s l/s l/sm² l/sm² l/sm² (Atemp) (Atemp) (Atemp) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Oktober – 4 377 12 000 721 0,51 1,40 0,08 mars ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Maj – 6 473 17 000 4 020 0,75 1,98 0,47 september ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hela året 5 330 2 221 0,62 1,98 0,26

svarande värde mellan klockan 7 och 18 för vardagar under höst-vinter-vår har bestämts till 52 procent. Detta innebär en medelnärvarograd under hela året för vardagar klockan 7 till 18 på 50 procent, vilket omräknat till klockan 8 till 17 innebär 60 procent. En ofta använd schablon är 70 procent, Levin (2010). Uppmätt energianvändning. Under 2010 uppmättes en fjärrvärmeanvändning på 603 MWh, vilket motsvarar 70 kWh/m²(Atemp) (se fördelningen över året i figur 2). Fastighetselanvändningen inklusive elanvändningen för kyla var 215 MWh, vilket motsvarar 25 kWh/m² (Atemp), varav 8 kWh/m²(Atemp), är elan-

vändning för kyla. Detta innebär en total energianvändning på 95 kWh/m²(Atemp), vilket kan jämföras med Boverkets byggreglers (BBR) krav på 100 kWh/m² (Atemp) (luftflödeskorrigering ger ett krav på 119 kWh/m²(Atemp)) och ursprungligen beräknat 67 kWh/m² (38 kWh/m² (Atemp) fjärrvärme plus 14 kWh/m²(Atemp) fjärrkyla plus 17 kWh/m²(Atemp) fastighetsel). Värdena på fjärrvärmeanvändningen är inte korrigerade till samma uteklimat. Uppmätt hyresgästelanvändning är 322 MWh, vilket motsvarar 38 kWh/m², varav 13 kWh/m² går till belysning. Detta kan jämföras med antaget värde i beräkningarna på 46 kWh/m².

Figur 2: Uppmätt energianvändning under 2010. Bygg & teknik 8/11

Läs mer och se filmen om våra hållbara bostadshus

Investera i en framtida bristvara – tystnad

på strangbetong.se

I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha mer och mer ljud omkring oss. De betongelement vi bygger våra hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande oljud som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med höja ditt blodtryck. Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum av irriterande buller tränger igenom från utsidan eller mellan våningsplanen och du får en sund och ljudisolerad miljö att bo eller arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande.

Smartare byggande

Figur 3: Jämförelse mellan uppmätt energianvändning och energianvändningen enligt STIL-undersökningen av 123 kontorsbyggnader, kWh/m²år.

Figur 4: Beräknad och uppmätt energianvändning. Endast för ursprunglig beräkning särredovisas elanvändningen för servrar. För övriga ingår elanvändningen för servrar i hyresgästelanvändningen. Uppmätt elanvändning är avsevärt lägre än medelvärdet för 123 svenska kontorsbyggnader av olika ålder, Persson (2006), se figur 3. Viktiga skillnader mellan verklig drift och beräkning är: ❍ nivån på personvärme, verklig närvarograd var 60 procent av 188 personer och antagen 80 procent av 431 personer. ❍ verkliga börvärden kyla respektive värme på 22 °C respektive 21 °C, samt beräknade på 24 °C respektive 22 °C. ❍ verkningsgraden på värmeåtervinning, beräknad 75 procent och verklig cirka 45 procent enligt uppskattning från drift och produktdata. Skillnaden i verkningsgra-

den beror framförallt på att batterivärmeväxlare installerades istället för roterande värmeväxlare. Beräknad energianvändning. Den ursprungliga IDA-modellen har nu reviderats utifrån verkliga driftdata för att simulera den verkliga energianvändningen under 2010. Därefter reviderades den ursprungliga energiprognosen till att gälla för verklig verksamhet och drift. Den totala årliga energianvändningen enligt den ursprungliga beräkningen är 769 MWh, den uppmätt för år 2010 är 1 140 MWh och den för år 2010 beräknade med verklig drift är 993 MWh. Skillnaden mellan den ursprungliga be-

Tabell 2: Uppmätt medelvärde på lufttemperaturen oktober – mars 2010 – 2011. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lufttemperatur, °C Kl. 7 – 18 Kl. 0 – 24 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– WSP norrfasad 21,5 21,4 söderfasad 21,6 21,4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ej-WSP norrfasad 21,5 21,5 söderfasad 21,6 21,6

räkningen och uppmätt beror på att: ❍ den verkliga byggnaden är något större ❍ olika driftförhållanden ❍ olika uteklimat. Skillnaden mellan uppmätt och beräknad för år 2010 är framförallt en skillnad i fjärrvärmeanvändning, som till en del förmodligen beror på att styr och regler är mindre perfekt i verkligheten än i teorin. Exakt överensstämmelse mellan teori och verklighet uppnås sällan, men här är avvikelsen ovanligt stor. Om det ursprungliga kravet på verkningsgraden för värmeåtervinningen hade uppfyllt kravet på 75 procent, samt börvärdskravet för kyla på 24 °C, så hade den totala energianvändningen minskat från 116 kWh/m²år till 92 kWh/m²år för Malmö 2010. Fjärrvärmeanvändningen hade minskat från 53 kWh/m²år till 35 kWh/m²år och elanvändningen för kyla från 9 kWh/m²år till 8,5 kWh/m²år, se figur 4. Den totala specifika energianvändningen är: ❍ 103 kWh/m²(Atemp)år enligt den ursprungliga IDA-beräkningen. Antagen fjärrkyla är omräknad till el till kylaggregat ❍ 133 kWh/m²(Atemp)år enligt mätningarna under år 2010 ❍ 116 kWh/m²(Atemp)år enligt IDA-beräkningar för år 2010 ❍ 92 kWh/m²(Atemp)år enligt IDA-beräkningar för år 2010 med kraven på verkningsgraden för värmeåtervinningen på 75 procent, börvärdet för kyla på 24 °C uppfyllda. Om den specifika energianvändningen anges enligt BBR, det vill säga energi levererad till byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi så blir den specifika energianvändningen: ❍ 56 kWh/m²(Atemp)år enligt den ursprungliga IDA-beräkningen ❍ 95 kWh/m²(Atemp)år enligt mätningarna under år 2010 ❍ 78 kWh/m²(Atemp)år enligt IDA-beräkningar för år 2010 ❍ 55 kWh/m²(Atemp)år enligt IDA-beräkningar för år 2010 med kraven på verkningsgraden för värmeåtervinningen på 75 procent, börvärdet för kyla på 24 °C uppfyllda. Skillnaden mellan IDA-beräkningarna för 2010 är 23 kWh/m²(Atemp)år, vilket innebär att den verkliga byggnaden med bättre värmeåtervinning och höjt börvärde för kyla borde ha kunnat uppnå en energi-

Tabell 3: Uppmätt antal kontorstimmar över 26 °C maj – september 2010. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– WSP norrfasad 9

söderfasad 3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ej-WSP norrfasad 3 söderfasad

Bygg & teknik 8/11

användning på 95 minus 23, det vill säga 72 kWh/m²(Atemp)år.

Inneklimat Uppmätta lufttemperatur. De två delarna (WSP:s del som försörjs av ett ventilationsaggregat och ej-WSP:s del som försörjs av ett annat ventilationsaggregat) av kontorsbyggnaden har mycket lika lufttemperaturer och uppfyller uppställda krav, se tabell 2 och 3. Temperaturvariationen inom byggnaden, mellan olika plan och olika rum, är liten. Enkät – bakgrund. Svarsfrekvensen på enkäten (EcoEffect www.ecoeffect.se – arbetsplatsenkäten) var totalt 75 procent efter två påminnelser. Vid utvärderingen betraktas ett besvär som ett besvär om det uppträder ofta. Den inledande delen av enkätundersökningen gäller hur de anställda trivs med arbetsplatsen. På frågan är du nöjd eller missnöjd med din arbetsplats svarar mer än 90 procent att de är nöjda (mycket, ganska nöjda eller varken nöjda eller missnöjda) med storleken på sin, utformningen av, möjligheten till utblick vid sin personliga arbetsplats, samt nöjda med städningen och övrigt underhåll av lokalerna. Mycket nöjd är man framförallt med storleken på sin arbetsplats och möjligheterna till utblick vid sin arbetsplats. Enkät – termisk komfort. På frågan händer det att du besväras av följande problem med värmen vid din arbetsplats, så är det mindre än fem procent som besväras ofta frånsett tre typer av besvär som ligger på högre besvärsfrekvens, se figur 5. Cirka 30 procent anger att de ofta besväras av för kallt på vinterhalvåret, vilket kan bero på de stora glasfasaderna. Lite mer än tio procent upplever drag från ventilation, vilket med stor sannolikhet är kallras från de stora glasfasaderna. Enkät – luftkvalitet. Enkätundersökningen innehåller även frågor relaterade till luftkvaliteten. Nästan ingen besväras av någon form av lukt, se figur 6. Även vad beträffar luftens kvalitet är besvärsfrekvenserna mycket låga, se figur 7. Enkät – ljud. Vad beträffar ljudmiljön, så besväras mindre än tio procent av olika typer ljud, se figur 8 på nästa sida. Det finns dock typer av ljud där besvärsfrekvensen är besvärande hög, nämligen tal/röster från angränsande rum med en besvärsfrekvens på över 50 procent, ljud från korridorer med en besvärsfrekvens på cirka 30 procent, samt ekande ljud från tal och röster i rummet med en besvärsfrekvens på cirka 20 procent. De två första besvären berodde på brister i ljudisoleringen ovanför undertaket, vilket har åtgärdats efter enkätundersökningen. Intressant är att endast sex procent av de tillfrågade besväras ofta av ljud från ventilationen. Detta trots att ventilationen är behovsstyrd och därmed varierar ventilationsflödena i storlek. Enkät – ljus. Arbetsplatsenkäten innehåller även övergripande frågor med avseBygg & teknik 8/11

Figur 5: Enkätresultat – Händer det att du besväras av följande problem med värmen vid din arbetsplats?

Figur 6: Enkätresultat – Händer det att du besväras av någon av följande lukter vid din arbetsplats?

Figur 7: Enkätresultat – Händer det att du besväras av någon av följande olägenheter vid din arbetsplats? 17

Slutsatser

Figur 8: Enkätresultat – Händer det att du besväras av följande ljud vid din arbetsplats?

Figur 9: Enkätresultat – Händer det att du besväras av följande problem med ljuset vid din arbetsplats? ende på ljus. Vad beträffar ljusmiljön, så besväras mindre än tio procent av olika typer av ljus, se figur 9. Det är bra värden och speciellt med tanke på att det är ett glaskontor. Uppenbarligen fungerar regleringen av dagsljus med automatiskt styrda persienner och den frånvarostyrda och dagsljuskompenserade belysningen i stort sett tillfredställande. Dock besväras 40 till 50 procent, varav cirka en femtedel sitter vid norrfasaden, ofta/ibland av sol-

reflexer och för mycket direkt solinstrålning. Ingen besväras av bländande lampor i lokalen, flimrande lampor eller för ”kall” eller för ”varm” elbelysning. Ett problem som kan uppstå i framförallt i ett glaskontor är problem att läsa bildskärmen. Enkätstudien visar att mindre än fem procent upplever ofta ögon- eller synproblem när de läser eller arbetar vid bildskärm, se figur 10. Cirka 25 procent upplever ibland ögon- eller synproblem.

Projektet visar att det är möjligt att på ett effektivare sätt än vad som ofta är fallet, utnyttja den större tillgången till dagsljus och därmed minska elanvändningen för belysning. Detta samtidigt som den visuella komforten förbättras, ett bra termiskt inneklimat säkerställs hela året, samt en rimlig energianvändning uppnås, som är på samma nivå som för en modern kontorsbyggnad med traditionell glasandel. Den visuella komforten skulle dock kunna förbättras ytterligare med bland annat en bländningsgardin på den uppglasade norrfasaden, bättre styrning av persiennerna eller komplettering med bländningsgardiner. Målsättningen vad avser energianvändningen har dock inte helt uppnåtts för kontorsbyggnaden. Detta kan delvis förklaras med sämre verklig verkningsgrad på värmeåtervinningen på ventilationen än förutsatt vid projekteringen, annan verksamhetsprofil bland annat lägre närvarograd än antagen vid projekteringen, något sämre verkliga U-värden för fönster, snävare börvärden för inneklimatet än antaget, dock nattkyla som inte antogs vid projekteringen. Krav på låg energianvändning, bra inneklimat och bra visuell komfort uppfylls inte för en glaskontorsbyggnad utan ökade kostnader för noggrann projektering och ökade investeringskostnader för framförallt fasaderna, jämfört med en byggnad med en traditionell fasad. Energikostnaderna blir inte lägre än för en bra traditionell byggnad. Om låg energianvändning eftersträvas, så kan det med nuvarande glasfasader endast uppnås med ytterligare minskad fönsterarea. Vid projektering av en glasfasad finns det många fallgropar, som om de inte undviks kan resultera i hög energianvändning, problem med inneklimat och visuell komfort. Mycket viktiga parametrar är storleken på glasandelen, g-värden (solenergitransmittansen för glas och solavskärmning), U-värden (glas och profiler), dagsljustransmittans (glas) och styrningen av glasfasaden (solavskärmning och ljusreglering). En byggnad med glasfasad är mycket känsligare för fel än en byggnad med traditionell fasad. Därför krävs stor noggrannhet vid projektering, byggande, idrifttagning och drift av byggnaden. ■

Referenser

Figur 10: Enkätresultat – Har du ögon- eller synproblem när du läser eller arbetar vid bildskärm? 18

Blomsterberg, Å. (2007). Kontorsbyggnad i glas – Uppföljning av energi, dagsljus och inneklimat för en kontorsbyggnad i glas under system- och bygghandlingsskedet – Hamnplan i Malmö. Beställargruppen lokaler, www.belok.se. Blomsterberg, Å. (2008). Möjligheter med kontorsbyggnader i glas i Norden Energi och inneklimat. Energi och Byggnadsdesign, Arkitektur och byggd miljö, Bygg & teknik 8/11

Vid projektering av en kontorsbyggnad med glasfasad finns det många fallgropar, som om de inte undviks kan resultera i hög energianvändning, problem med inneklimat och visuell komfort.

Lunds tekniska högskola, rapport EBDR—08/20. Blomsterberg, Å. (2009). Lufttäthet i kontorsbyggnader – Mätningar och beräkningar. SBUF, www.sbuf.se. Blomsterberg, Å. (2011). Utvärdering av energi och inneklimat, samt miljöklassning (miljöbyggnad) av ett modernt glaskontor i Malmö, Sjömannen 1. WSP.

Levin, P., Blomsterberg, Å, et al (2010). Brukarindata för energiberäkningar i kontor – vägledning. Svebyprogrammet. Persson, A. et al (2006). Förbättrad energistatistik för lokaler – ”Stegvis STIL” Rapport för år 1 – Inventering av kontor och förvaltningsbyggnader. Statens Energimyndighet.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2012!

pyramid.se

Kan det tänkas kan det byggas

Visioner ska vara högtflygande och utmanande. För att förverkliga dem krävs vilja, hårt arbete och ofta en hel del stål. I alla fall när de ska byggas. Vi på Ruukki samarbetar med dig genom hela din utmaning, från grundpålningen till den bärande takkonstruktionen och fasaden. I våra högst satta mål för energieffektivitet genom hela produktcykeln ingår strävan att minska energiförbrukningen och därmed miljöbelastningen. Våra kunder har upptäckt att vi erbjuder kostnadseffektiva lösningar utan att kompromissa med vision och kvalitet. Tillsammans förverkligar vi allt omöjligt. Kontakta oss på Ruukki! Tel: 010-78 78 000. Läs mer om oss på www.ruukki.se

Bygg & teknik 8/11

Besiktning och åtgärder av allvarliga skador i äldre tegelfasader Tegel har under lång tid varit det dominerande byggnadsmaterialet för ytterväggar. Omkring 1900 fanns det cirka 500 tegelbruk i Sverige varav det återstår ett fåtal. Fram till 1930-talet utgjorde tegel både den bärande ytterväggen och fasadmaterialet (1-stens till 2-stens murar). Från 1930-talet förekommer massiva tegelväggar, tegel kombinerat med invändig värmeisolerande stomme som till exempel lättbetong och senare mineralullsisolerade träregelväggar. Teglet murades som skalmur och var då enbart ett beständigt fasadmaterial. Fasadtegel förekom även i kombination med puts och natursten. Tegelbyggnader var dominerande i stadsbebyggelse och i industribyggnader på grund av brandrisken och lagstiftning.

Teglet murades med kalkbruk men i samband med att skalmurar blev vanliga användes murbruk med cementinslag. Blandningen av murbruk skedde på byggplatsen och man kan anta att kvalitén på ingående råvaror, och då framförallt sanden, varierade och ibland med ett relativt stort inslag av humus i sanden. Armering i liggfogar blev också vanlig i samband med skalmurarnas intåg. Under lång tid användes armering utan korrosionsskydd. Eftersom skalmurar förutsatte luftspalt mellan tegel och innanförliggande bärande vägg måste skalmuren förankras i den bärande väggen. Förankringen utArtikelförfattare är Mats Tornevall, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Energiteknik, sektionen för Byggnadsfysik, Borås. Medförfattare: Kristian Tammo, CBI Betonginstitutet, Lund, och Martin Blixt, Älvstranden Utveckling AB, Göteborg.

gjordes oftast av armeringsjärn som klipptes och bockades på byggplatsen. Inte heller denna förankring tillverkades av rostfritt material. Tegel anses allmänt vara ett mycket beständigt fasadmaterial utan eller med mycket litet underhållsbehov. Vid skadeutredningar har vi dock kunnat konstatera att många och omfattande fuktskador, på insidan av båda massiva tegelväggar och skalmurar med fasadtegel, har berott på brister i tegelväggarna. Bristerna har framförallt bestått i dåliga tegelfogar, sprängning av fogar på grund av rostande armering, frostskador och bristfälliga anslutningar vid fönster, dörrar och andra fasaddetaljer. Tegelytterväggar har, liksom andra fasadmaterial, således ett underhållsbehov. Vid bristande underhåll kan det uppstå relativt omfattande och svårsanerade invändiga fuktskador samtidigt som de utvändiga åtgärderna blir mycket kostsamma. En erfarenhet som en av Göteborgs större fastighetsägare, Älvstranden Utveckling AB uppmärksammat. Företaget beskrivs nedan av Martin Blixt, projektledare på Älvstranden:

Leder utvecklingen av Norra och Södra Älvstranden

Älvstranden är ett helägt kommunalt bolag med uppgift, av Göteborgs Stad, att

leda och driva arbetet med utvecklingen av Norra och Södra Älvstranden. Ägardirektivet, tillsammans med visionen för Göteborgs Stad, utgör grunden för vår verksamhet. Utifrån detta har vi formulerat vår vision. Den Goda Staden växer fram på båda sidor om älven. Här samverkar arbete, boende, utbildning, handel, forskning, kultur och rekreation på ett fruktbart sätt. Rummen för människor skapas i en karaktärsfull och vattennära miljö som har det mänskliga mötet som ideal. Här blandas nybyggnader och befintliga byggnader i harmoni med vatten och miljö. I mars 2007 fastställde Kommunfullmäktige ett ägardirektiv för företaget. Enligt detta är uppdraget att: ● Exploatera områden kring Göta älv som är av betydelse för en gynnsam stadsutveckling ● Leda, driva och vara katalysator – ha helhetssyn över exploateringen ● Skapa ett område för hållbar tillväxt ● Skapa en mångsidig sammansättning av bostäder, arbetsplatser och rekreationsmöjligheter genom att ta hänsyn till de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna ● Analysera tillväxtskapande trender för Göteborg ● Aktivt medverka till erfarenhetsutbyte

Bild 1: Älvstranden Utveckling AB:s kontor i Göteborg. Bygg & teknik 8/11

Bild 2: Rostsprängning av fog.

● Hålla en framträdande och öppen dialog med Göteborgssamhället ● Säkerställa stabil ekonomisk utveckling genom att förvärva och försälja fastigheter. Fukt i fasaderna på de äldre fastigheterna i vårt bestånd är ett problem som har aktualiserats under de senaste åren. Ett projekt med avsikt att undersöka och åtgärda fasader startade 2009 och under 2011 har arbetet med att åtgärda detta fortsatt enligt uppgjord tidplan. På grund av att arbetet varit mer omfattande än vi från början beräknade, har vi tvingats sänka tempot något i genomförandet. Femton fastigheter har åtgärdats sen starten. Arbetet fortsätter under 2012 och 2013 med resterande fastigheter.

Besiktning av fasader i fastighetsbeståndet

Under hösten 2008 kontaktades SP av Martin Blixt. Han hade tankar om att inventera delar av fasaderna på fem byggnader. Inventeringen avsåg okulär utvändig kontroll, bedömning av skador i tegelmurverk, puts och betongkonstruktioner samt även korrosionsmätningar av armering och en invändig fuktinventering. I uppdraget ingick också att föreslå relevanta åtgärder för respektive fasad. Företagets syfte var att utvärdera denna inventering med tanke på en fortsatt fasadinventering av företagets äldre fastighetsbestånd på Norra Älvstranden i Göteborg. Inventeringen utfördes som ett samarbetsprojekt mellan personal från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och CBI Betonginstitutet. Resultatet av denna inledande inventering var att behovet av åtgärder varierade från mindre kompletteringar av befintliga fasader till relativt omfattande fasadrenoveringar i kombination med invändiga fuktskadesaneringar. Bland annat konstaterades att kraftig rostangripen ytlig armering i en bärande betongfasad inte hade någon avgörande inverkan på byggnadens hållfasthet. Utvärderingen föll uppenbart väl ut och Älvstranden uppdrog åt SP att överBygg & teknik 8/11

Bild 3: Rostsprängning i betongfris.

siktligt besiktiga ytterligare cirka 50 byggnader varav flertalet har tegel som fasadmaterial. Uppdraget utökades också till att även omfatta fönstrens skick. Byggnaderna var i huvudsak belägna inom områdena Eriksberg och Lindholmen och bestod i flera fall av gamla varvsbyggnader. Riktlinjerna för inventeringen var att fasaderna besiktigades okulärt från marknivå, att brister som kunde innebära fara för ras skulle rapporteras omgående och att arbetet skulle leda till prioriteringslistor med utgångspunkt från behovet av åtgärder. Fasaderna och fönstren bedömdes ur aspekterna estetik, säkerhet och funktion och där säkerhet och funktion vägde tyngst när byggnaderna prioriterades individuellt. Eftersom besiktningen utfördes från marknivå fanns också möjligheten att, vid behov, föreslå utökade undersökningar. Besiktningen utfördes under hösten 2009 och resultaten redovisades i ett excelark. Fasaderna och fönstrens skick kodades från 1 till 3 och bedömningen av säkerhet och funktion multiplicerades för att få en inbördes rangordning. Fasader med stora brister i både säkerhet och funktion erhöll siffran 9 och prioriterades därmed för utökad undersökning eller åtgärd. I arket noterades också uppgifter om huvudsakliga brister och vad en utökad undersökning skulle inriktas på samt en färgkodning med uppgifterna ingen åtgärd, åtgärder på sikt, omedelbar åtgärd och utökad undersökning.

Besiktningsfasen

Besiktningen utfördes av Anders Jansson och artikelförfattaren Mats Tornevall, båda från SP. Som hjälpmedel för besiktningen hade ett protokoll upprättats där byggnad, fasad och brister noterades. Samtliga fasader och förekommande brister fotograferades. Då besiktningen pågick under relativt lång tid och under höstmånaderna kunde vi konstatera att besiktningen med fördel borde göras regniga dagar eftersom man då fick information om läckage i avvattningssystemen.

Dessa dagar noterades flera täta stuprör och läckande hängrännor, vilket vi inte kunde kontrollera de dagar det var uppehåll. Som tidigare nämnts hade de flesta byggnaderna tegel som fasadmaterial men ytterväggskonstruktionen varierade från homogena 1 ½-stens till 2-stens väggar till tegelskalmurar med bakomliggande murverk av lättbetong och platsgjutna betongkonstruktioner. Även fönsterkonstruktionen varierade från träfönster till trä/metallfönster och metallfönster. Vid två tillfällen upprättades avspärrningar på grund av att vi bedömde att det fanns risk för ras eller nedfallande material. I det ena fallet förekom en större utbuktning, väl synlig från markplanet, på fjärde våningen. En bomlift togs till platsen och från denna kunde vi konstatera att det inte fanns några sprickor eller andra tecken på att väggen höll på att rasa. Byggnaden prioriterades dock för utökad undersökning av kramlor. I det andra fallet förekom rostsprängning i fogar i sådan omfattning att tegelstenarna satt lösa, se bild 2. I det fallet behölls avspärrningarna tills väggen åtgärdades. På en byggnad fanns så stora brister i fönstren att isolerrutorna bedömdes kunna lossna. I det fallet utfördes akuta förstärkningsåtgärder. I övrigt noterades relativt stora skillnader i fasadernas skick från fasader som kunde lämnas helt utan åtgärd till fasader som krävde akuta åtgärder. Det var också uppenbart att fasader som var väderutsatta, vilket i Göteborg betyder att de vetter mot söder, sydväst eller mot väster har betydligt större brister än fasader mot norr eller öster.

Skador och brister

Den dominerande bristen i tegelfasaderna var rostsprängning i armering och då både över fönster i tegelbalkar och i förstärkningsarmering. Rostsprängning förekom också där betongkonstruktioner förekom i fasaderna se bild 3. 21

Bild 4: Pop outs.

Bild 5: Totalt sönderrostad kramla med total reduktion av tvärsnittsytan.

Relativt långt fortskriden korrosion i armering noteras ofta som sprickor i fogen, se bild 6, eller som pop outs där hela fogen har tryckts ut ur fasaden och helt eller delvis lossnat. På ett lämpligt antal områden med tecken på korrosion friläggs armeringen för att kontrollera korrosionsgraden, se exempel i bild 7. Vid speciella fall kan armeringen rosta utan synliga tecken på fasadens utsida. För att detektera eventuell tyst korrosion bör ett antal armeringsjärn helt utan tecken på rostskador bilas fram för kontroll.

Rostande kramlor noterades också på vissa fasader, vilket yttrar sig som lokala brister i fogarna (så kallade pop outs), se bild 4. När detta förekom ledde det alltid till en utökad undersökning av fasaden då detta tydde på att det fanns brister i en väsentlig funktion. Dåliga fogar visade sig också vara en dominerande brist, vilket väckte frågan om det sker vatteninträngning till insidan av ytterväggarna.

Utvärdering

Som tidigare nämnts så samlades alla fakta från besiktningen i ett excelark och en prioritering gjordes. Dels sorterades byggnader där det fanns behov av fördjupade undersökningar ut, dels sorterades byggnader med stort behov av åtgärder ut, vilket i de flesta fall sammanföll med behovet av fördjupade undersökningar. På samma sätt sorterades fönstren.

Bild 6: Korroderande armering ovanför fasadens fönster synliggjord med spricka i fogen. För att ge tillräcklig förankring av armeringen var armeringen kontinuerlig även mellan fasadens fönster.

besiktningsmannens erfarenhet och kunskap ligga till grund för vilka kontrollpunkter som ska väljas, då täckskiktsmätaren inte ger något utslag.

Alla håltagningar görs i fogen för att minimera påverkan på tegelväggen. Håltagningarna lagas oftast i samband med besiktningen. Se bild 8 för exempel på lagning av fogen. Även eventuella frysskador kontrolleras i samband med besiktningen. Dessa kan finnas både i teglet och i fogen, se bild 9. Lossnande bitar av fasaden togs bort i samband med besiktningen för att minimera risken för framtida personskador. Undersökningen eller tillståndsbedömningen ska ge beställaren tillräcklig med information för att kunna gå vidare med rätt åtgärd. I de flesta fall tar CBI Betonginstitutet fram ett åtgärdsprogram och en fullständig reparationsbeskrivning. Det är inte ovanligt att CBI är med under reparationsarbetet för kontroll och teknisk rådgivning.

Bild 8: En av de utförda lagningarna som gjordes i samband med tillståndsbedömningen. När fogen torkar och härdar får den en ljusare färg.

Bild 9: Tegelsten där stor bit lossnat på grund av frysskada samt frysskadad fog.

Fördjupad undersökning

De flesta utökade eller fördjupade undersökningarna berörde rostande armering och rostande kramlor men även tätningar mellan tegel och fönster utvärderades och orsaken till mikrosprickor i puts undersöktes. Där det förekom större brister i tegel eller tegelfogar undersöktes eventuella fuktskador på insidan av ytterväggarna. I de fall den utökade undersökningen avsåg rostande armering och/eller kramlor utfördes dessa av CBI. Ett exempel på hur den typen av undersökning gestaltade sig beskrivs här av Kristian Tammo, CBI: En undersökning eller tillståndsbedömning avseende rostande armering och kramlor inleds alltid med en okulär besiktning av tegel och fogar. I samband med den okulära besiktningen utförs så kallad bomknackning för att detektera armeringskorrosion som inte är synlig med blotta ögat. Ett mindre antal kramlor kontrolleras rutinmässigt mer ingående. Kramlorna borras och bilas försiktigt fram och undersöks beträffande korrosion och infästning i tegelfasadens bakomliggande stomme. Armering och kramlor detekteras med en finkänslig täckskiktsmätare. I vissa fall är kramlorna fullständigt sönderrostade, se bild 5. I dessa fall måste 22

Bild 7: Kontrollerat armeringsjärn.

Bygg & teknik 8/11

Aquapanel Outdoor och vanlig luft. En oslagbar kombination mot fukt och mögel.

Det pratas och skrivs så mycket om problem med fukt och mögel i fasader. Och visst är det ett problem – men det hade inte behövt vara det. Om man byggt på rätt sätt och med rätt material. Aquapanel Outdoor Ventilerat Fasadsystem är en säker lösning. Ett system byggt på en cementbaserad putsbärande skiva och luftspalt. Det gör att eventuell fukt dräneras på ett naturligt sätt. Det låter helt enkelt huset andas. Aquapanel Outdoor är en oorganisk skiva som inte kan ruttna, mögla eller brytas ner. Den ingår i ett typgodkänt system, välbeprövat i Tyskland och USA sedan 30 år. Ingen risk för fuktskador, ingen risk för mögel. Tryggt både för byggare och de boende. Idag och i framtiden.

www.knaufdanogips.se

Mycket mer än gips.

Åtgärder

I detta skede, då fördjupade undersökningar pågick tillsatte Älvstranden en projektgrupp med uppgift att ta fram förfrågningsunderlag för åtgärder. Projektgruppen, som leddes av Ingemar Börjesson, White Arkitekter AB, utgick från prioriteringslistan och startade arbetet

Sammanfattning

I takt med att de utökade undersökningarna utfördes kunde vi dra slutsatsen att skillnaden mellan vad som kan besiktigas från marknivå och vad som framkom vid en noggrannare undersökning var relativt stor. Vad som föreföll vara mindre brister sett från marken visade sig vara allvarliga och direkt åtgärdsmässiga brister sett från en bomlift. De huvudsakliga bristerna har som tidigare nämnts varit brister orsakade av rostande armering, rostande kramling och brister i murfogar. Inventeringen har också givit annan värdefull information som till exempel fönstrens skick, brister i andra fasaddetaljer såsom bärande stål, infästningar samt solavskärmningar som bidrar till att öka fuktbelastningen på fasaderna. Med tanke på att murade tegelfasader utgör en stor del av fasaderna i byggnadsbeståndet ser vi ett stort kommande behov av inventeringar, undersökningar och

Beprövade metoder för reparation av skador i murverk

åtgärder, inte minst på grund av säkerhetsaspekten med rostande kramlor, nedfallande material och att brister i tegelfasaderna orsakar invändiga fuktskador som påverkar innemiljön. ■

AlronGuard Stone Protect 339 Byggnadsverk behandlade med Stone Protect 339 för att underlätta rengöring - “Easy to Clean”

Eco

BRUKSANVISNING: Minimum dosering i lansen 2%. Maximumdosering 5%

Lätt biologisk nedbrytbar

Innehåll: Alkansulfonat -Na -salt,

Saneringsteknik

C9-11 Alkoholetoxilat, Dipropylenglykolmetyleter, 1-Metylglycin-N,N-diättiksyratrinatriumsalt, Vatten pH (10%) 9

En division inom Alron Chemical Co AB, Hagsvängen 6, 645 41 Strängnäs. Tel. 0152-13475. www.alron.se

Södra Länken, Stockholm

För lyckat resultat krävs rena ytor. Alron har utvecklat miljöanpassade medel för rengöring av alla typer av fasader och material - betong, tegel, natursten, plåt, trä, mm.

Sur 2-Eco

Rengöringsmedel Koncentrerat, surt rengöringsmedel för borttagning av rost, oxider och kalkavlagringar samt avfettning av vårutrymmen och betong, etc. Fritt från fosforsyra och andra gödningsämnen. Lätt biologiskt nedbrytbart. BRUKSANVISNING: Dosering. Används utspädd med 10 delar vatten vid normal nedsmutsning och koncentrerat eller utspädd med 1-2 delar vatten vid svår nedsmutsning. Duscha (kemikaliepåläggare, spruta) eller pensla på ytan som skall behandlas. Låt verka 2-10 minuter. Skölj med vatten. Mekanisk bearbetning ökar rengöringseffekten.

SURT MEDEL

SVAGT ALKALISKT

www.murma.se s info@murma s 031-99 20 45

Högtryckstvätt Specialmedel för högtryckstvätt. Snabb YDWWHQDYULQQLQJ RFK WRUNQLQJ *HU ÁlFNfria ytor För facader, tunneltvätt, golv, väggar, tak mattor, plast, trä, målade ytor, etc VARNING S-fras (2) Förvaras oåtkomligt för barn.(23/24/25) Undvik inandning av dimma och kontakt medhuden och ögonen.(26) Vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vattenanoch kontakta läkare

Beställ vår omfattande broschyr med råd och anvisningar

SVAGT ALKALISKT

House of Sweden, Washington D.C.

Saneringsteknik

IRRITERANDE

VARNING

Byggnader med större brister i fasaderna, och då framförallt fogarna, undersöktes även invändigt med avseende på i vilken mån vatten trängt in i fasaderna och orsakat invändiga fuktskador. Insidan av ytterväggarna kontrollerades inledningsvis med fuktindikator. Fuktindikator är lämpligt att använda på murade eller gjutna väggar då instrumentet ger ett relativt tydligt utslag på fuktiga områden jämfört med torra områden. Vid fuktindikation utfördes sedan fuktmätningar med elektriska instrument för att verifiera fuktinnehållet i väggen. På samma sätt utvärderades anslutningar mellan fönster och tegel.

R-fras 36/37/38 Irriterar ögonen,andningsorganen och huden. Xi S-fras (2) Förvaras oåtkomligt för barn.(23/24/25) Undvik inandning av dimma och kontakt medhuden och ögonen.(26) Vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vattenanoch kontakta läkare.

Invändig kontroll

med att ta fram förfrågningsunderlag. I många fall handlade det om att byta dåliga fogar och rostande armering men förändringar av ytterväggskonstruktionen med tilläggsisolering och puts har också förekommit. I samband med de utökade undersökningarna har också andra brister upptäckts, vilket lett till andra åtgärder som till exempel omläggning av tak.

SURT MEDEL

Aktuella åtgärder kan vara: 1. Omkramling eller tilläggskramlig 2. Borttagning av rostig armering 3. Utbyte av rostig armering 4. Utbyte av skadade tegelstenar 5. Omfogning 6. Impregnering av fasaden.

Innehåll: Äppelsyra, Metansulfonsyra, amfotär tensid, diopropylenglykol metyleter, Vatten pH (10%)

1,5

En division inom Alron Chemical Co AB, Hagsvängen 6, 645 41 Strängnäs. Tel. 0152-13475. www.alron.se

Citrox - Högtryckstvätt Eco - Sur 2-Eco Alron Chemical Co AB Hagsvängen 6, 645 41 Strängnäs Tel. 0152 13475. Fax 0152 13579 info@alron.se/www.alron.se

Bygg & teknik 8/11

Putsade regelväggar 2011 Erfarenheter från undersökningar i fält År 2009 gav SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ut en forskningsrapport (SP-rapport 2009:16) som handlade om enstegstätade regelväggar. Rapporten innehöll resultat från inventeringar i 800 byggnader, erfarenheter från laboratorieprovningar och fältuppdrag, beräkningar, beskrivning av möjliga skadeorsaker med mera. I en ny rapport från SP (SP-rapport 2011:61) redovisas ytterligare kunskaper som framkommit de senaste åren. Många fasader har frilagts i sin helhet på grund av fuktskador och många nya inventeringar och skadeutredningar med både indikationsmätningar och lokala friläggningar har utförts. Främsta orsaken till skador är att vatten läcker in vid otäta detaljer till exempel vid fönster, fönsterbleck, dörrar, balkonger, skärmtak, plåtdetaljer, ventiler med mera. På många byggnader som har undersökts de senaste åren förekommer mer eller mindre generellt otätheter som har varit synliga vid en okulär kontroll. På en del objekt förekommer även otätheter som inte varit synliga eller som har varit mycket svåra att upptäcka. UtföranArtikelförfattare är Anders Jansson och Ingemar Samuelson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

defel vid vägghörn, skarvar i cellplastskivorna, avsaknad av fogbandstätning, felaktig fönstertyp med mera hör också till vanliga fel. Samtliga bilder i denna artikel är tagna av Anders Jansson, SP. I många fall har ett rött buntband eller en kniv använts för att lätt åskådliggöra otätheter.

Erfarenheter från inventeringar

Det är uppenbart att de som har besiktigat och godkänt dessa fasader inte har haft kunskap om hur utförandet borde varit och inte förstått konsekvenserna av ett felaktigt utförande, se bild 1 och 2. Här krävs således en kompetenshöjning i branschen. De entreprenörer som har uppfört byggnaderna har antingen tyckt att monteringen av exempelvis fönsterbleck eller plåtdetaljer har varit godtagbar eller så har de inte uppmärksammat bristerna, se bild 3. Risken för läckage är uppenbar.

Erfarenheter från friläggningar

I de fall som lokala friläggningar har utförts med utgångspunkt från utvändiga indikationsmätningar har resultaten generellt sett stämt bra överens. Där det funnits en indikation på att fukt har kommit in har det även funnits skador. I ett antal objekt har det dock funnits skador även på andra ställen. I sådana fall har fukten kommit in vid tidigare tillfällen och hunnit torka. I anslutning till vägghörnen brukar man normalt sett inte kunna upptäcka några brister eller otätheter vid en okulär besiktning. Det är dock mycket vanligt med förhöjda mätvärden vid vägghörnen, vilket

Bild 1: Otätt mellan plåtbleck och puts ända in till utegipsen. Liknande otätheter förekom på så gott som alla byggnader i hela området (totalt cirka 50 byggnader). Bygg & teknik 8/11

Bild 3: Otätt mellan fönsterbleck och puts ända in till utegipsen. Felmonterat fönsterbleck som saknar putskant och är monterat efter putsningen. Bristerna förekom på alla 40 byggnader i området. Det röda buntbandet visar att vatten kan rinna rätt in i konstruktionen. Mjukfogen är monterad i efterhand och har redan släppt från underlaget.

har lett till att SP har utfört många lokala friläggningar för att undersöka orsaken. Vid friläggning har utförandefel konstaterats. Öppna stumfogar med kapillärsugande fästbruk förekommer, se bild 4 på nästa sida. Eftersom glipor med kapillärsugande fästbruk förekommer mellan skivskarvarna finns en uppenbar risk för läckage vid regn mot fasaden eftersom putsen på dessa fasadsystem normalt sett är vattenavvisande men inte vattentät. Risk förekommer även om gliporna är mycket små. På de platser där läckage har skett är det också vanligt med synliga mögelskador inne i konstruktionen i anslutning till vägghörnen.

Bild 2: Otätt vid fönsterbleck ända in till utegipsen. Otätheten förekom på i stort sett alla 40 byggnader i området.

aktigheterna har lett till läckage och/eller sprickor i putsen, se bild 6. Att cellplastskarvarna inte är korrekt utförda kan leda till läckage på samma sätt som vid vägghörnen. Det är dock svårare att upptäcka dessa brister på fria ytor, jämfört med vägghörnen om det inte förekommer några sprickor i putsen. Vid hörnen finns det alltid en stumfog. I de undersökningar som har utförts är antalet byggnader med fogbandstätningar Bild 4: Glipa i stumfogen mellan cellplastskivorna ända in till utegipsen. Bristerna förekom på cirka 45 byggnader i området.

Uppkomna skador och/eller förekommande brister i anslutning till vägghörnen är mycket svåra att åtgärda utan friläggning. I monteringsanvisningarna för aktuella fasadsystem förekommer endast homogena fönster. Fogbandstätningen ska enligt anvisningarna monteras mellan den yttre isoleringen och fönstret. Således bör inte trä-aluminiumfönster, som normalt sett är avsedda för luftade fasadsystem, användas på aktuell konstruktion om det saknas provade och godkända detaljer med kompletta monteringsanvisningar. I det fall man använder trä-aluminiumfönster måste någon form av inre tätning utföras. Det är inte självklart hur en sådan ska utföras på en enstegstätad fasad. I det fall man monterar fogbandstätningen mellan isolering och aluminiumprofilen eller då man i efterhand tätar befintliga fasader med mjukfog mellan puts och aluminiumprofilen blir fasaden inte tät. Detta eftersom tätningen då sitter på utsidan av aluminiumprofilen och vatten följaktligen kan ta sig in i konstruktionen bakom den synliga tätningen via fönstrets luftning, se bild 5. Av flera olika anledningar har lokala friläggningar utförts på fria fasadytor, det vill säga inte i anslutning till vägghörn. Vid dessa friläggningar har felaktigt skarvade cellplastskivor upptäckts. Fel-

Bild 7: Felaktig montering (överlapp) av fogbandstätningar. Kontroll utfördes vid nyproduktion.

mycket få. Detta är en avgörande faktor varför det finns så många problem. I de få fall som har undersökts i byggnader med fogbandstätningar har dessa oftast varit felmonterade eller haft en felaktig placering, se bild 7. Bild 5: Trä-aluminiumfönster efter friläggning. Buntbandet visar hur vattnet kan ta sig in i konstruktionen bakom mjukfogen. Bristen förekom på cirka 45 byggnader.

Bild 6: Felaktigt skarvade cellplastskivor där not och spont inte sitter ihop. Bristen upptäcktes när utvändiga friläggningar utfördes i anslutning till en skada.

Exempel på skador i putsade regelväggar

I bilderna 8 till 11 visas några exempel på skador. Bilderna är tagna på putsade regelväggar som var mindre än tio år gamla. Bilderna är tagna utifrån efter att puts,

Bild 8: Omfattande mögel och rötskador på träregelstommen. Skador ända in till plastfolien under fönstret. På övrig yta är cirka 5 cm av den yttre delen av träregelstommen skadad.

Rädd för fuktskador?

TORE HAGEN AS

FUKTLARM

Mer info på www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer. Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

Bygg & teknik 8/11

Bild 9: Allvarliga rötskador och synliga missfärgningar på bärande träregelstomme under en balkong. Skadan fortsätter ända ner till syllen som är allvarligt rötskadad.

yttre isolering och vindskydd är borttagna. Skadorna varierar ofta mellan lokala läckage på relativt små ytor till omfattande missfärgningar och/eller rötskador på hela fasaden. Om vindskyddet kan absorbera vatten (till exempel gipsskiva, spånskiva eller plywood) kan det bli omfattande skador i vindskyddet medan träregelstommen kan klara sig bra. Omvänt kan man få relativt kraftiga skador längre in i konstruktionen om

Bild 10: Allvarliga rötskador i bärande träregelstomme i anslutning till ett vägghörn.

vatten ansamlas inne i konstruktionen.

Sammanfattning

Följande erfarenheter kan dras från dessa undersökningar. ● Skadeomfattningen är stor. ● Även nya hus kan ha skador, det vill säga även de hus som har byggts efter att riskerna med enstegstätade väggar blev allmänt kända. Erfarenheterna visar att en enstegstätad putsad regelvägg är mycket svår att få

Bild 11: Synlig påväxt på utsida träregelstomme och på utsida mineralull under runt fönster. Påväxten på utsida mineralull kommer sannolikt från den utvändiga gipsskivans insida.

tillräckligt tät även om man följer monteringsanvisningar och använder till exempel fogbandstätningar. Anledningen är att även mycket små otätheter eller brister kan ge förhållandevis stora läckage, speciellt i väderutsatta lägen. Slarvmånen är liten. ■

Läs mer

Anders Jansson, Putsade regelväggar 2011. Erfarenheter från undersökningar som SP utfört, SP Rapport 2011:61.

Bison Säkerhetsväv/ Bison Underlagstak Bison Vindskydd Bison Kondensväv

P-MÄRKTA TÄTSKIKT FÖR VÄGG OCH TAK

Bygg & teknik 8/11

Fuktproblem i sockellösa ytterväggar Under de två senaste åren har ett flertal fall med fukt- och mikrobiella skador i nedre del av putsade fasader på träregelstommar uppmärksammasts av AK-konsult. I vissa av objekten förekommer både problem med fuktskador i nederkant yttervägg och problem med att markradon tillförs rumsluften. Orsaken till både fuktproblemen och radonproblemen bedöms, baserat på utförda undersökningar, vara densamma; nederkant yttervägg och rumsluften tillförs fuktig och radonrik luft från marken. Objekten är typiskt mellan två till fyra år gamla och i samtliga fall avslutas ytterväggens putssystem cirka 0,25 till 0,5 meter under mark. Av vad vi antar är arkitekttoniska skäl har detta utförande under senare år varit ett vanligt sätt att bygga på. Aktuell fasad har således ingen sockel ovan mark. I samtliga fall har nedre utvändig väggisolering, upp till syll, utgjorts av cellplast. Under mark har denna fortsatt för att ibland avlösas av en dränerande isoleringsskiva, ett singelskikt eller kombinationer av dessa. I samtliga skadefall har dessutom uppvärmda utrymmen funnits under marknivå, till exempel källarplan och garageplan, se figur 1. De typiska skador som kan sättas i samband med så kallade enstegstätade, odränerade och oventilerade putsfasader, orsakade av att vatten läcker in bakom putskiktet, har i många fall saknats och skadorna har i stället varit koncentrerade

Artikelförfattare är Anders Kumlin, Tero Toriseva och Peter Carlsson, AK-Konsult Indoor Air AB, Spånga. 28

Figur 1.

till fasadens nedersta del. Då fasaden har öppnats upp har omfattande mikrobiella skador, mögelväxt och i vissa fall rötskador, konstaterats på ytterkant syll, på vindskiva och nedre del av regelverket. Skador har avtagit mot den varmare inre delen av väggen och uppåt i väggen. I vissa fall har is konstateras på vindskivans nedre del, se bild 1 och 2. I de uppdrag som vi har varit inblandade har det handlat om stora bostadsprojekt där fuktskadad yttervägg ibland uppgår till flera hundratals löpmeter. Ytterligare ett problem som bör beaktas är det i undersökta objekt också förekommer problem att markradon tar sig upp i lägenheter på markplan.

Teoretisk beskrivning av problemet

Bild 1: Fukt- och mögelskadad syll och väggregel.

Det är väl känt att relativa fuktigheten (RF) under en betongplatta eller en bit ned i marken mot till exempel en källaryttervägg är 100 procent. Detta innebär att ånghalten i marken kommer att bestämmas av temperaturen, ju högre temperatur ju högre ånghalt och ju högre daggpunktstemperatur. Om temperaturen i marken mot en källaryttervägg är till exempel 10 °C kommer luften också att ha en daggpunkttemperatur på 10 °C, det vill säga om luften kyls till en temperatur under 10 °C inträffar kondens. Möjlig förklaringsmodell. I samtliga undersökta skadefall har grundläggningen varit utförd enligt figur 1, det vill säga det har funnits en källare, ett garage och i ett fall en värmekulvert under mark. Detta

Bild 2: Frilagd yttervägg. Bygg & teknik 8/11

Figur 2.

,+* *#,+ ) AD? $$ ,6"6 $ )"/+

,+* ##(# *+ D? $$ ) ) #*+&$$ 8$ % ) #,## @F? $$ 9 &# (*

)" % + - * *%'+ "+

)"/+ )"+ $( G9@? < 6 @?? L

)" % # ##(# *+

## )-

A?? $$ F?9@C? $$

)"#, + : # ( # )3 ; G9@? <3 @?? L3 + ) * ) % $ )"8* % #*" "+ % "&$ /++) ##(# *+ *&# ) % & - ) ,(( - %

innebĂ¤r att vĂ¤rmelĂ¤ckage frĂĽn grundlĂ¤ggningen under mark bidrar till en upp vĂ¤rmning av marken. En annan faktor som sannolikt spelat in Ă¤r de tvĂĽ senaste kalla och snĂśrika vintrarna dĂ¤r snĂśn fungerat som ett vĂ¤rmeisolerande skikt ovan marken. Om luft frĂĽn marken kan lĂ¤cka upp bakom putsskiktet och vidare upp i yttervĂ¤ggen finns en uppenbar risk fĂśr att fuktproblem uppstĂĽr nĂ¤r den lĂ¤ckande temperatur under daggluften kyls till en punkten, det vill sĂ¤ga kondens intrĂ¤ffar mot till exempel vindskiva. Om markluften tillfĂśrs byggnaden, till exempel via otĂ¤theter vid yttervĂ¤ggssyllen finns ocksĂĽ risk fĂśr att radonhaltig markluft tillfĂśrs byggnaden. Sammantaget innebĂ¤r det skissade luftlĂ¤ckaget frĂĽn mark enligt figur 2 risk fĂśr bĂĽde fukt och radonproblem i byggnaden. Noteringar och praktiskt test. I de skadefall som undersĂśkts har i samtliga fall en luftspalt pĂĽ cirka 5 mm, eller mer, konstaterats mellan grundmur/bjĂ¤lklagskant och utvĂ¤ndig vĂ¤rmeisolering. Orsaken till att det finns en luftspalt mellan vĂ¤rmeisolering och grundmur/bjĂ¤lklagskant Ă¤r bygghĂśjden pĂĽ den fĂ¤stmassa, i form av bommar, som anvĂ¤nds fĂśr att fĂ¤sta vĂ¤rmeisoleringen. MĂśjliga luftotĂ¤theter har Ă¤ven konstaterats dĂ¤r mineralull lokalt monterats bakom cellplastskivor och vid skivskarvar. Praktiska kontroller har Ă¤ven utfĂśrts med hjĂ¤lp av spĂĽrgas vilken doserats via nedslaget stĂĽlrĂśr mot kĂ¤llaryttervĂ¤gg, se figur 3. Bygg & teknik 8/11

UtfĂśrda observationer och noteringar visar sĂĽledes att det finns otĂ¤theter och utfĂśrd spĂĽrgastest visar att luft frĂĽn marken lĂ¤cker upp i vĂ¤ggkonstruktionen. Teoretisk fĂśrklaringsmodell. Orsaken till att luft frĂĽn marken lĂ¤cker upp i luftspalten bakom isoleringsskiktet orsakas av termiska stigkrafter i spalten och undertryck i byggnaden. Resultatet av lufttransporten blir, ur fuktsynpunkt, att det vintertid finns en uppenbar risk fĂśr att markluften ska kondensera mot kallare delar av yttervĂ¤ggskonstruktionen ovan mark. BerĂ¤kningar visar att risken fĂśr

kondens Ă¤r stĂśrts vid kall vĂ¤derlek men att luftlĂ¤ckaget kan ge en hĂśg relativ fuktighet i kallare delar av konstruktionen ocksĂĽ vid mer normal vintertemperatur utomhus. Att skador inte uppstĂĽtt hĂśgre upp i vĂ¤ggkonstruktionen fĂśrklaras av att den upplĂ¤ckande luften avfuktas i och med att kondens sker i/mot kallare delar, se Ă¤ven figur 2 och figur 4 pĂĽ nĂ¤sta sida. Baserat pĂĽ utfĂśrda temperaturberĂ¤kningar, utfĂśrda med Heat-2, kan ett enkelt berĂ¤kningsexempel gĂśras. Antag att markluften har en temperatur pĂĽ 6 Â°C. Markluften fĂĽr dĂĽ ett fuktinnehĂĽll pĂĽ cirka 7,27

Figur 3: Kort tid efter det att doseringen startades kunde spĂĽrgas detekteras i mĂ¤tpunkten. 29

rande fĂśr om skador uppstĂĽr eller inte kommer att vara temperaturen i marken och hur lufttĂ¤t konstruktionen Ă¤r. I ett av skadefallen som vi undersĂśkt finns en markfĂśrlagd vĂ¤rmekulvert, i detta fall har vi kunnat konstatera att skadorna framfĂśr allt finns i fasad direkt ovanfĂśr vĂ¤rmekulvert. Att det i vissa av de undersĂśkta objekten, fĂśrutom fuktskador, Ă¤ven fĂśrekommer problem med fĂśrhĂśjda radonhalter inomhus fĂśrklaras av att inlĂ¤ckande radoninnehĂĽllande markluft, som tillfĂśrs via till exempel otĂ¤theter vid syll enligt figur 2, ger en pĂĽtaglig hĂśjning av radonhalten i byggnaden. TĂ¤nkbara ĂĽtgĂ¤rder â&#x20AC;&#x201C; fĂśrbĂ¤ttringar av konstruktionen. Att nĂĽ fullstĂ¤ndig lufttĂ¤thet bakom isolerskiktet och i skivskarvar etcetera Ă¤r enligt vĂĽr bedĂśmning svĂĽrt. Ă&#x2026;tgĂ¤rder, dĂ¤r skador uppstĂĽtt, bĂśr istĂ¤llet koncentreras pĂĽ bryta luftfĂśrbindelsen mellan markluft och fasad skikt. Tidigare nĂ¤r hus utfĂśrdes med ordinĂ¤r sockel/grundmur skedde detta med automatik. En mĂśjlig fĂśrbĂ¤ttring i aktuell konstruktion (â&#x20AC;?det sockellĂśsa husetâ&#x20AC;?) Ă¤r att montera en lufttĂ¤t plastprofil som skĂ¤r genom isolerskiktet. Denna bĂśr av radonskĂ¤l vara placerad ovan mark. Mycket Figur berĂ¤knad temperatur, 0Â°CĂ¤rute,temperatur 22Â°C innelĂ¤gre Ă¤n 2 Â°C. Om det Ă¤r till- stora krav pĂĽ lufttĂ¤thet stĂ¤lls dock pĂĽ ing/mÂł (Den4,relativa fuktigheten i mark alltid 100 procent) och en daggpunkttem- rĂ¤ckligt kallt ute kommer kondensvattnet fĂ¤stningen mot betongvĂ¤ggen samtidigt * ) + ( ,+ ') + $( ) +,) ) "% % * . $( # peratur pĂĽ 7 Â°C. Risk fĂśr kondens i vĂ¤gg- % )3 ,+ ') $ +9A3 " % ++ %" #+ ) "% att frysa till is, det vill sĂ¤ga temperaturen i som drĂ¤nering av eventuellt vatten bakom byggteknik_8:Bygg_Teknik_halvsida 15:10 Sida 1 konstruktionen uppstĂĽr dĂĽ vid en utom- 2011-11-02 kondenspunkten Ă¤r mindre Ă¤n 0 Â°C. AvgĂś- %% ## ( F3AF putskiktet mĂĽste beaktas. â&#x2013; ') *6 %+ ++ $ )"#, + % ) % + $( ) +,) ( E < 6 )"#, + % ) ++ ,"+ Figur 4: berĂ¤knad temperatur, 0 Â°C ute, 22 Â°C inne.

8$H : $ )" ) ##+ @?? L; & % (,%"++ $( ) +,) ( F< 6 *" ') "&% %* - "&%*+),"+ &% % ,((*+ ) - % ,+&$+ $( ) +,) # ) % A< 6 $ + ) + ##) "# + " ##+ ,+ "&$$ ) "&% %*- ++% + ++ )/* + ## *3 6-6*6 + $( ) +,) % "&% %*(,%"+ % ) $ % ) % ?< 6 - ') % ') &$ *" &) ,((*+ ) ## ) %+ "&$$ ) ++ - ) + $( ) +,) % $ )" % & ,) #, ++ + "&%*+),"+ &% % )6 ++ - *" ## % *&$ - ,% )*'"+ %%* % $ )" ')# - )$ ",#- )+3 ++ ## ) - ",%% + "&%*+ + ) ++ *" &)% ) $ ') ##+ %%* * ) "+ &- % ') - )$ ",#- )+6

KlimatskĂ¤rmsentreprenad

++ + - ** - ,% )*'"+ & ! "+ %3 '),+&$ ,"+*" &)3 - % ') "&$$ ) ()& # $ $ ') '! ) &% #+ ) %&$ ,* ')"# ) * - ++ %# " % ) &% %% ## % $ )"#, +3 *&$ + ## ')* - +6 .6 &+ + + ) - */## %# + ,) A3 ) % ( + # '!% % - ) &% #+ % / % %6

â&#x20AC;&#x201C; det enkla sĂ¤ttet att isolera fastigheten pĂĽ. KlimatskĂ¤rmsentreprenad

Ett helhetstĂ¤nkande som ger den mest effektiva och klimatsmarta lĂśsningen vid varje

" enskilt byggprojekt.

Prioritering av arbetsuppgifter + - ) '$% % *- )+6 ++ % ,##*+ % #, ++ + + "&$ *&# )*" "+ + & *" -*" )- ) + 6 ) %# Vi tar ansvaret fĂśr allt frĂĽn rĂ¤tt materialval, rĂ¤tt isoleringsteknik, konsekvent miljĂś + ) )3 ) *" &) ,((*+ ++3 ') *+ ## + "&% %+) * ( )/+ #, + ') % #* % $ ## % $ )"#, + & tĂ¤nkande till professionellt genomfĂśrd entreprenad och lĂĽngsiktig funktionsgaranti. * *" "+6 ) % ) ,* ,+ ') * $ &) Du % ) *& " #8 ),% $,) *" ++ $ ,+&$ + kan dĂ¤rigenom prioritera dina kvalificerade medarbetares "6 tid till andra viktiga ar-

betsuppgifter.

% $'!# ') ++) % "+, ## "&%*+),"+ &% :7 + *& " ##'* ,* +7; ) ++ $&%+ ) % #, ++ + Vi tar totalansvar fĂśr isoleringen (# *+()& # *&$ *" ) %&$ *&# )*" "+ +6 %% ') - ) &%*" # - ) (# ) &- % $ )"6 / " + Vi har genomfĂśrt tusentals isoleringsentreprenader med isolering av vĂ¤ggar, golv och tak av olika konstruktioner och utfĂśr isolering bĂĽde med % - lĂśsull eller skivor fĂśr att fĂśr*+&) ") - ( #, ++ + + *+ ##* & " ( % *+% % % $&+ +&% - % * $+ + *&$ ) % ) enkla och effektivisera din vardag. Ă&#x2013;ka effektiviteten, slipp krĂĽnglig logistik, - %+, ##+ - ++ % "&$ (,+*" "+ + $ *+ "+ *6 skrymmande material, besvĂ¤rlig samordning i byggprocessen och containrar fĂśr spill.

LĂ¤s mer pĂĽ www.klimatskarm.se eller kontakta oss direkt.

FEAB Isolerproffs AB â&#x20AC;˘ Tel 08-94 04 05, 0418-121 05 â&#x20AC;˘ www.feab.se FEAB Isolerproffs AB och FEAB Isolerproffs Syd AB ingĂĽr i ELMI Gruppen AB. â&#x20AC;?Sveriges ledande och mest erfarna isoleringsentreprenĂśrer.â&#x20AC;?

Bygg & teknik 8/11

Beständighet hos träfasader – hur kan man bedöma risk för röta? Vid användning av trä utomhus ovan mark, som exempelvis i fasader, är frågan om livslängd och beständighet avgörande. Utformning och materialval för god beständighet baseras traditionellt på en blandning av erfarenhet och så kallade beprövade lösningar och frågan om livslängd hos en vald lösning kan sällan anges kvantitativt med rimlig säkerhet.

Följande frågor är aktuella i detta sammanhang: ● Vilken betydelse har klimatet på orten och byggnadens väderexponering för beständigheten? ● Hur kan man förbättra beständigheten genom konstruktiv utformning av träelement och detaljer? ● Vilken effekt har ytbehandlingen från beständighetssynpunkt? ● Hur kan man bedöma resistensen hos olika träslag och produkter? I denna artikel ska vi försöka ge svar på en del av dessa frågor baserat på resultat från ett nyligen avslutat europeiskt projekt WoodExter som utmynnade i ett dimensioneringsverktyg med titeln Service life of wood in outdoor above ground applications, se [1]. Bakgrunden till verktyget beskrivs vidare i [2]. Dessa dokument kan laddas ned gratis från www.kstr.lth.se tillsammans med ett excelblad som underlättar tillämpningen. Syftet är att ge praktiskt stöd för utformning av träfasadbeklädnader och trädäck för att begränsa risken för röta. Risk för missfärgning eller rent estestiska skador behandlas inte.

fall är en viktig del av verifiering och kvalitetssäkring, varför din hjälp med detta är starkt efterfrågad.

Grundprinciper

Utgångspunkten vid dimensioneringen är ett definerat gränstillstånd för initiering av röta under en trettioårsperiod. Syftet är att testa om en vald utformning och materialval är tillfyllest för att undvika att detta gränstillstånd uppnås. Initiering av röta defineras som nedbrytningsnivå 1 enligt standarden EN 252 [3], som motsvarar begynnande rötattack. Dimensioneringen innebär att man bedömer klimatexponeringen och jämför denna med resistensen hos det valda materialet. En vald lösning accepteras om

ISd = ISk γd ≤ IRd (1) där ISk är ett karakteristiskt exponeringsindex, IRd är dimensionerande index för resistens och γd beror på förväntad konsekvens om gränstillståndet överskrids. Om villkoret i ekvation (1) är uppfyllt kan vald utforming accepteras (OK), annars är den inte OK. Definitionen av ISk utgår från ett horisontellt träelement utan fuktfällor exponerat utomhus ovan mark för temperatur, relativ fuktighet och regn. Detta definerar ett basindex Is0 som beror av geografiskt läge. För materialresistens används granvirke utan ytbehandling som referens, vilket innebär att för gran gäller IRd är lika med 1,0. Tre konsekvensklasser define-

ras, 1) Ringa (γd = 0,8); 2) Medium (γd = 0,9); och 3) Hög (γd = 1,0); där den senare gäller fall där risk för människoliv föreligger.

Klimatexponering

Index för klimatexponering bestäms ur

Isk = ks1 • ks2 • ks4 • Iso (2) där Iso = basindex beroende på makroklimat i aktuellt geografiskt läge ks1 = faktor som beskriver effekten av lokal exponering (mesoklimat) ks2 = faktor som beskriver effekten av taköverhäng ks3 = faktor som beskriver effekten av avstånd till mark ks4 = faktor som beskriver effekten av detaljutformning (risk för fuktfälla) Basindex Is0 har bestämts från meteorologiska data via en förenklad modell som omvandlar regn och relativt fuktighet (RF) till fuktkvotsvariation i referenselementet. En dos-responsmodell baserad på data från Brischke [4] har använts för att bedöma relativ risk för röta som funktion av kopplade värden på fuktkvot och temperatur. I figur 1 visas index för rötrisk för ett antal orter i Sverige, samt ett förslag till zonindelning, med klimatindex enligt tabell 1 på nästa sida.

Lokala exponeringsförhållanden

Byggnadens utsatthet för klimatpåverkan bestäms av tre faktorer, terrängtopografi,

Vi behöver din hjälp!

Den intresserade läsaren uppmanas att testa verktyget, särskilt för praktikfall där beständigheten är känd antingen genom att skadefall med röta har inträffat eller för fall där utomhusträ har visat god beständighet under lång tid. Rapportera därefter resultatet till undertecknad, Sven. Thelandersson@kstr.lth.se. Verktyget är för närvarande under vidareutveckling inom det svenska forskningsprogrammet WoodBuild som avslutas vid utgången av 2012. Resultaten från tester mot verkliga Artikelförfattare är Sven Thelandersson, Konstruktionsteknik Lunds tekniska högskola, och Jöran Jermer, SP Trätek. Bygg & teknik 8/11

Figur 1: Relativ risk för röta för 34 svenska orter (a) och föreslagna klimatzoner (b). Referensvärde 1,0 gäller för Helsingfors.

Tabell 1: Relativt index för klimatzoner enligt figur 1b. ––––––––––––––––––––––––––––––– Relativt index Klimatzon ––––––––––––––––––––––––––––––– 1 1,6 2 1,25 3 1,1 0,9 4 5 0,7 Tabell 3: Inverkan av taköverhäng. ––––––––––––––––––––––––––––––– Regnskydd: e/d (se figur 2) ks2 ––––––––––––––––––––––––––––––– e > 0,5 d 0,7 e = 0,15 d - 0,5 d 0,85 e < 0,15 d (direkt 1,0 regnexponering)

omgivande bebyggelse och avstånd till havet, och beskrivs av fyra klasser enligt tabell 2, som också ger värden på faktorn ks1.

Regnskydd och markavstånd

Skydd från tak eller takfot beskrivs av en

Figur 2: Definition av taköverhäng e, position d och avstånd från mark.

Tabell 2: Inverkan av lokala förhållanden. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grad av Skyddsfaktorer 1. Topografi 2.Bebyggelse 3. >5 km från hav ks1 exponering ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Liten Samtliga faktorer ger skydd 0,8 Måttlig Endast två av faktorerna ger skydd 1,0 Hög Endast en av de tre faktorerna ger skydd 1,2 Mycket hög Helt öppet landskap < 5 km från havet 1,4 Tabell 4. Inverkan av avstånd till mark. ––––––––––––––––––––––––––––––– ks3 Avstånd till mark (se figur 2) ––––––––––––––––––––––––––––––– > 300 mm 1,0 100 – 300 mm 1,5 < 100 mm 2,0

faktor ks2 som beror på förhållandet mellan taköverhäng e och detaljens position d i förhållande till regnskyddet, se figur 2. På samma sätt beskrivs effekten av markavstånd av faktorn ks3. Värden för dessa faktorer ges i tabell 3 och 4 och har bestämts genom subjektiv bedömning

och på basis av existerande handböcker i olika länder.

Inverkan av detaljutformning

Dimensioneringsguiden behandlar i huvudsak träfasadbeklädnader och trädäck. Principen är att bedöma olika detaljer i konstruktionen separat och klassa dem i fem nivåer mycket bra, bra, medelbra, mindre bra och dålig med hänsyn till risk för fuktfällor. Figur 3 visar som exempel hur typdetaljer i ett trädäck kan bedömas. Värden på faktorn ks4 för sådana typdetaljer ges i guiden. Dessa är verifierade genom fältförsök som genomförts i forskningsprojektet.

Figur 3: Typdetaljer i däckkonstruktion.

Tabell 5: Bedömning av detaljer för vertikal fasadbeklädnad beroende på a) ventilation eller b) skydd för ändträ. Det mest ogynnsamma av a) och b) är avgörande för val av klass. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klass a) Ventilation b) Ändträskydd Obehandlat trä Med fullgod ytbehandling –––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ks4 ks4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1. Mycket bra fullt ventilerad med spalt* samt förseglat 0,8 0,5 eller övertäckt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2. Bra begränsad ventilation med spalt*, ej förseglat 0,9 0,6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3. Medelbra oventilerat, med luftspalt 1,1 0,9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4. Mindre bra utan spalt* men förseglat 1,3 1,1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5. Dålig oventilerat utan luftspalt utan spalt* och ej förseglat 1,5 1,5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– *Syftet med en spalt är att ge möjlighet till uttorkning samt ge utrymme för träts fuktrörelser. Spaltens storlek bör vara 5 till 8 mm.

Bygg & teknik 8/11

NYHET! Plannja Panel med tjockare isolering.

Ny entré?

Det är enkelt att byta

plats för automatisk dörröppnare

personsäkra glas

e-karm med elektronik visuell markering

klämfri bakkant

porttelefon

brytsskydd

Plannja Panel med 300 mm isolering Vi breddar programmet för vår panelprodukt och lanserar 300 mm isolering. En förbättring av både isoleringsvärde och ljuddämpning för att möta ökade krav på energihushållning i byggnader. Plannja Panel finns nu i tjocklekar från 50–300 mm. Ett brett program av tillbehör och kulörer gör Plannja Panel till ett estetiskt och ekonomiskt byggsystem för såväl entreprenören som för byggherren.

• Effektivt skydd mot brand. • Goda ljuddämpande egenskaper.

Våra specialister hjälper dig med dörrlösningar till bostäder De hjälper dig med idéer och tips, tillverkning och montage av nya entrépartier och dörrar. Behöver befintliga dörrar tas om hand, får du hjälp med det också. Välkommen med din förfrågan. Din närmaste tillverkare hittar du under support på: sapabuildingsystem.se

Plannja Panel 300 mm isolering Up-värde 0,14 W/m2K. Telefon 010-516 10 00 | www.plannja.se

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00

Bygg & teknik 8/11

För fasadbeklädnader görs bedömningen på basis av tre faktorer, ventilation bakom fasadbekädnaden, typ av skydd för ändträ samt närvaro av fuktskyddande ytbehandling. Klassningen framgår av tabell 5 på sidan 32. När det gäller ytbehandling förutsätts att ❍ den kontrolleras och underhålls regelbundet ❍ den är tillräckligt genomsläpplig för att inte stänga in fukt (sd-värde < 1 m) ❍ träelement med rundade hörn används för målade delar ❍ målning sker enligt tillverkarens anvisningar kort tid efter uppsättning av fasaden.

Bedömning av resistens hos trämaterial

För obehandlat trä finns en relativt stor kunskap om naturlig beständighet hos olika träslag från fältförsök med trä i markkontakt. Dessa erfarenheter sammanfattas i standarden EN 350-2, som klassificerar beständighet i markkontakt hos ett stort antal träslag [5]. I applikationer utomhus ovan mark avgörs livslängden dels av träts naturliga beständighet och dels av materialets permeabilitet eller vattenupptagningsförmåga. I tabell 6 beskrivs resistensen hos olika material vid exponering ovan mark i fem olika klasser A till E, med exempel på material i respektive klass, samt tillhörande värden på index för resistens IRd. Tabellen bygger på en

34T-Series 185x133 BLD_SE_Trade_In.indd

Tabell 6: Resistens hos utvalda trämaterial med motsvarande värden på index IRd. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Resistensklass Exempel på material IRd –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A Kärnved från mycket beständiga tropiska träslag, 10,0 till exzempel afzelia, och robinia Tryckimpregnerad splintved som uppfyller kraven för träskyddsklass AB. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kärnved från beständiga träslag, till exempel 5,0 B ekta kastanj och (tuja) western red cedar –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– C Kärnved från träslag med moderat beständighet, 2,0 till exempel Douglasgran, lärk och fur –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– D Måttligt beständiga träslag med liten vatten1,0 upptagning (till exempel gran) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– E Splintved från alla träslag (och där innehåll av splint 0,7 i obehandlade produkter är högt)

samlad bedömning av naturlig beständighet verifierad genom fältförsök och den information som finns om vattenupptagningsförmåga hos olika trämaterial. Klassificeringen bygger på att man kan skilja på kärnved och splintved, vilket ofta är svårt i praktiken. Om ett träelement innehåller en blandning av kärna och splint, kan man använda ett medelvärde på IRd mellan kärnved för aktuellt träslag (A till D) och värdet för splint (E). Detta innebär dock en viss risk särskilt om andelen splint är hög, då man rekommenderas att välja det lägre värdet (E).

Tryckimpregnerat trä är ofta en blandning av behandlad splintved och obehandlad kärnved. I sådan fall kan det vara rimligt att använda ett medelvärde mellan klasserna. Exempelvis kan tryckimpregerad fur ges en klass mellan behandlad splint (A) och obehandlad kärna (C), det vill säga klass B.

Verifiering av systemet

Som en del av utvecklingen av verktyget tillämpades det för sjutton praktikfall där den faktiska livslängden är känd. Systemet gav en korrekt förutsägelse i fjorton

10/17/11 12:01 PM Bygg & teknik 8/11

Exempel på användning av verktyget: Träfasad En träfasad av gran ska utvärderas, se figur 4.

Konsekvensklass 2: Plats Växjö: Lokal exponering, medium:

γd = 0,9 Is0 = 1,22 (figur 1a) ks1 = 1,0 (tabell 2)

Även om verktyget som presenteras i denna artikel inte är fullt vetenskapligt verifierat på grund av brist på kunskap ger det följande fördelar jämfört med nuvarande praxis eftersom användaren får tillgång till en metod ❍ att ta hänsyn till klimatförhållanden på aktuell ort ❍ att beakta effekten av ytbehandling för exponering av materialet ❍ att ta hänsyn till konsekvenserna av eventuella skador ❍ att systematiskt utvärdera utformning av detaljlösningar. ■

Referenser

Figur 4. Träfasad med detaljer som utvärderas.

Detalj A (fasadpanel närmast mark) Regnskydd: (taksprång e = 0,5 m, detalj d = 6 m, e < 0,15 d) Avstånd från mark (> 300 mm): Panelbrädor med fullt ventilerad luftspalt bakom, oförseglat ändträ och med fullgod ytbehandling ger Ekvation (4) ger då Isk = 1,0 • 1,0 • 1,0 • 0,6 • 1,22 • 1,0 = 0,73 och Isd = γdIsk = 0,9 • 0,73 = 0,66

Detalj B (fönsterdetalj) Regnskydd: (taksprång e = 0,5 m, detalj d = 5 m e < 0,15 d) Avstånd från mark (> 300 mm): Ändträ (utan spalt men förseglat, fullgod ytbehandling): Ekvation (4) ger Isk = 1,0 • 1,0 • 1,0 • 0,9 • 1,22 • 1,0 = 1,10 och Isd = γdIsk = 0,9⋅1,1 = 0,99

ks2 = 1,0 (tabell 3)

ks3 = 1,0 (tabell 4) ks4 = 0,6. (tabell 5)

ks2 =1,0 (tabell 3)

ks3 = 1,0 (tabell 4) ks4 = 0,9 (tabell 5)

Resistensindex (för båda detaljerna) Gran: IRd = 1,0 Villkoret ekvation (1) ger att fasadlösningen är OK, även om säkerhetsmarginalen är snäv för fönsterdetaljen. Beräkningen som visas i exemplet kan göras mycket enkelt med hjälp av excelblad som kan laddas ned fritt från www.kstr.lth.se.

av dessa fall. Samtliga de fall där systemet inte fungerade som avsett gäller trä med hög naturlig beständighet som tropiska träslag eller impregnerat virke. En möjlig förklaring i dessa fall är att obehandlat trä troligen hade betydande inslag av splintved och att impregnerat virke hade inslag av obehandlad kärnved.

Sammanfattning och slutsatser

Ett dimensioneringsverktyg för beständighet hos trä i utomhusapplikationer Bygg & teknik 8/11

ovan mark har utvecklats i det sameuropeiska projektet WoodExter. Verktyget har testats med gott resultat mot ett antal praktikfall där den faktiska livslängden är känd. En vidare utveckling av verktyget kräver bl.a. att det testas mot flera typfall. Den läsare som känner till fall där röta uppstått uppmanas därför att använda verktyget för att se om detta hade kunnat förutses med verktygets hjälp. Detsamma gäller fall där man bevisligen har uppnått en livslängd på trettio år eller mer.

[1] Thelandersson, S, Isaksson, T, Suttie, E, Frühwald, E, Toratti, T, Grüll, G, Viitanen, H & Jermer, J (2011). Service life of wood in outdoor above ground applications – Engineering design guideline. Rapport TVBK-3060, Avd. för Konstruktionsteknik, Lunds Universitet, Sweden. Kan nedladdas gratis från www. kstr.lth.se. Inkluderar excelblad för beräkningar. [2] Thelandersson, S., Isaksson, T., Suttie, E., Frühwald, E., Toratti, T. Grüell, G, Viitanen, H. & Jermer, J. (2011). Background document for Service life of wood in outdoors above ground applications – Engineering design guideline. Rapport TVBK-3061, Avd. för Konstruktionsteknik, Lunds Universitet, Sweden. [3] EN 252, (1989). Wood preservatives. Field test methods for determining the relativt protective effectiveness in ground contact. [4] Brischke C. (2007) Investigation of decay influencing factors for service life prediction of exposed wooden components. Dissertation, Univ. of Hamburg. [5] EN 350 (1994). Durability of wood and wood-based products – Natural durability of solid wood. Part 1: Guide to the principles of testing and classification of the natural durability of wood. Part 2: Guide to natural durability and treatability of selected wood species of importance in Europe. www.byggteknikforlaget.se

Ökad energiprestanda med prefabricerade fasadelement Att renovera fasader innebär oftast lång byggtid och höga kostnader. Därför har BoxModul AB i Piteå påbörjat utvecklingen av ett nytt koncept för fasadrenovering. Företaget tillverkar prefabricerade sandwichelement och den nya idén är att elementen ska kunna förses med valfritt ytskikt. Värmebehandlat trä är ett alternativt material som ska utvärderas. Genom att montera ytskiktet redan i fabriken förenklar man ”renoveringsprocessen”. Byggtiden för renoveringen kan förkortas väsentligt eftersom elementen kan monteras direkt på den befintliga fasaden. Dessutom ger systemet en minskad miljöbelastning och en mer kostnadseffektiv produktion. Allt högre krav på byggnaders energiprestanda ställer också höga krav vid nybyggnad av bostäder där utvecklingen går mot ett samhälle med lågenergihus. Men vi har även ett stort befintligt bostadsbestånd, som måste rustas för att möta framtida krav på energiprestanda. Befintliga bostäder har oftast en betydligt sämre uppbyggd klimatskärm i både materialval och tjocklekar, och den kan vara problematisk att åtgärda. Myndighetskravet på energideklaration för kommersiella lokaler och en allt högre kostnad för uppvärmning har samtidigt skapat marknad för renovering av fasader och därmed tillhörande tilläggsisolering. Nuvarande teknik har i första hand varit att avlägsna befintlig fasadbeklädnad och ersätta den med ytterligare isolering och ny fasad. Ett annat alternativ vore att tilläggsisolera fastigheten invändigt. Det är dock inte aktuellt i stor skala eftersom det oftast krävs en väsentlig mängd tilläggsisolering som avsevärt skulle minska den effektiva boytan. Vikten av att ”ta itu” med det befintliga bostadsbeståndet har även uppmärksammats av ett antal större bostadsförvaltare med stöd av Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva bostäder Artikelförfattare är Anders Björnfot, John Sandström och Kjell Larsson, Byggnadskonstruktion och produktion, Luleå tekniska universitet, Luleå.

(BeBo) och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (Sabo). De har initierat en teknikupphandling (”Sökes: Rationell tilläggsisolering av fasader”) där målet är att skapa en marknadsdriven utveckling av rationella lösningar för att förbättra energiprestanda (isolering och lufttäthet) hos ytterväggar och fasader för flerbostadshus byggda 1940 till 1975. Då både byggtid och kostnad för fasadrenovering är betydande, utvecklas för närvarande ett nytt koncept av BoxModul AB. Företagets befintliga produkt är prefabricerade sandwichelement. Idén är att elementen ska kunna förses med valfritt ytskikt där värmebehandlat trä är ett material som ska utvärderas. Genom montage av ytskiktet redan i fabriken förenklas ”renoveringsprocessen” och byggtiden för renovering kan förkortas väsentligt genom ett system där elementen kan monteras direkt på befintlig fasad. Utöver detta minskar miljöbelastningen och produktionen blir mer kostnadseffektiv.

Önskade egenskaper hos ett prefabricerat fasadsystem

Det prefabricerade fasadsystemet ska kun-

na produceras och monteras rationellt, vara kostnadseffektivt och ha låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det ska också vara beständigt, vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador. För detta krävs att färdiga fasadblock snabbt och enkelt kan fästas direkt på befintlig fasad för att därigenom undvika tidsödande arbetsmoment. För att sänka energiförbrukningen på de hus som renoveras kommer fasadblocken att bestå av någon form av isoleringsskikt. Samtidigt är ambitionen att det tänkta fasadsystemet ska medge applikation av valfri ytterbeklädnad, till exempel tegel, plåt, puts eller träpanel, för att tillgodose intressen från de flesta beställare och krav från olika krävande miljöer. Utöver tidigare nämnda krav finns ytterligare tekniska krav på ett prefabricerat fasadsystem. Det ska vara fukttätt för att förhindra fuktvandringar och lufttätt för att förhindra värmeläckage. För minskad brandspridning ska systemet bestå av i huvudsak obrännbart material. Det ska också isoleras så att det klarar kraven på energihushållning. Då den befintliga fasaden redan antas klara kraven på ljudisole-

Önskade egenskaper hos det prefabricerade fasadsystemet. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Önskade egenskaper Beskrivning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Snabbt, kostnadseffektivt Kräver ett rationellt upphängningssystem som montage även kan uppta påverkande laster från bland annat vind. Montaget kräver även en rationell lyft- och montageteknik sam en rationell skarvning av element. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Självbärande konstruktion För ökad flexibilitet krävs upptagning av egna tyngdlaster via eget fundament eller befintlig husgrund. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Flexibelt val av En hög grad flexibilitet i val av fasadmaterial då olika fasadmaterial kunder och olika miljöer kräver olika materialval. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Estetisk utformning Möjlighet att ge uttryck för olika arkitektoniska uttryck samt ”osynliga” skarvar mellan element. Fasaden måste bli enhetlig; tillpassningen mot befintlig fasad (fönster, dörrar, ventiler, tak, hörn etc) är viktig ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beständighet En hög beständighet krävs hos utnyttjade material samt att möjligheten till underhåll måste tillgodoses. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fukt- och lufttät Paneler och skarvar måste vara täta för att undvika konstruktion värmeförluster och fuktvandringar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brandsäker konstruktion Fasaden bör om möjligt utformas i ett obrännbart material för att klara brandkraven. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Värmeisolerande förmåga Beroende på kraven på energihushållningen måste tillräcklig mängd isolerande material påföras. Bygg & teknik 8/11

Det prefabricerade fasadsystemet består av ett sandwichelement eller Structural Insulated Panels (SIP). ring innebär alltså fasadsystemet ytterligare en förbättring.

Ett prefabricerat fasadsystem av sandwichelement

Det prefabricerade fasadsystemet ska byggas upp av så kallade sandwichelement eller Structural Insulated Panels (SIP). De består av olika kombinationer av plywood, isolering (vattenavstötande styrofoam), plastytskikt och plåt (för armering) som limmas ihop under högt tryck. Kärnan i sandwichelementset kan bestå av Expanded Polystyrene (EPS), Extruded Polystyrene (XPS) eller Polyurethane (PU) och ytskikten av Oriented Strand Board (OSB), plywood, eller fibercementskivor. Värmekonduktiviteten är likvärdig mellan materialen. Fördelen med sandwichelement är att man slipper köldbryggor och att det inte bildas oavsiktliga luftfickor i väggen. Lufttätheten i sandwichelement är bra, varför det viktiga blir att tidseffektivt kunna täta skarvarna utan risk för värmeläckage. XPS är per definition ångtät och genom att blanda XPS och EPS går fuktvandringen att bemästra. Cellplasten är inte diffusionstät, varför en viktig fråga att belysa är hur sandwi-

Faktaruta: TräIN

Koncepthus med sandwichtekniken på Fårön utanför Piteå.

chelementen påverkas av fukt. Cellplasten tål fukt, men värmekonduktiviteten blir istället något högre. Limmet tål fukt och förlorar därmed inte sin förmåga över tiden. Det ska observeras att kärnan i sandwichelementet är brännbar, liksom till exempel en träfasad. Dock är detta inget hinder vid utformning av en brandsäker konstruktion, och samtidigt brinner isoleringen utan några giftiga gasar. Tekniklösningen har utvecklats av BoxModul. Varje block tillverkas och formateras i fabrik med färdiga uttag för fönster, dörrar, ventilation etcetera. Sandwichtekniken ger bland annat följande fördelar: ● Låg energiförbrukning som varar över tiden (passiv- eller lågenergihus) ● Design med traditionella hustyper i modern tappning eller moderna hus som sticker ut ● Trygga och hälsosamma hus med en bra luftkvalitet utan fuktproblem ● Lågt underhållsbehov genom hållbara ytskikt

Träinnovationsnätverket (TräIN) (www.trainorr.se), har fokus på små- och medelstora företag inom träbranschen i norra Sverige. Det är ett EU-finansierat samverkansprojekt mellan IUC Norrbotten (regionalt utvecklingsföretaget för små och medelstora företag) och Luleå tekniska universitet, avdelningen för Träbyggnad. TräIN är nu inne på sin andra projektomgång. Målet är att utveckla och stärka den norrbottniska träindustrins konkurrenskraft och lönsamhet, bland annat genom att stödja relationer mellan länets företag, ge ökad kunskap om viktiga trender samt medverka och stimulera till att effektivisera företagen inom marknad och produktion. TräIN fokuserar på framtidssäkrad bebyggelse genom fokus på nya energilösningar och god samhällsutformning. Projektet riktar sig till producenter av små- och flerbostadshus, tillverkare av inredningar och möbler och leverantörer av byggkomponenter. Arbetet är uppdelat i tre fokusområden, så kallade plattformar; Företagsplattformen med fokus på affärsutveckling, Kompetensplattformen som fokuserar på kompetensutveckling samt Forskningsplattformen som bistår utvecklingen i träindustrin genom riktade forskningsinsatser via seniorprojekt, doktorander och studenter. Bygg & teknik 8/11

Låg vikt underlättar montage och minskar belastning på befintliga konstruktioner och infästningar. En genomförd SWOT-analys av sandwichelement för fasadrenovering av befintligt bostadsbestånd visar på goda möjligheter, framförallt på grund av den lätta konstruktionen, energieffektiviteten, lufttätheten och det snabba montaget som blir möjligt tack vare hög grad av förtillverkning. Flera frågetecken måste dock lösas, bland annat tekniska, till exempel bättre förståelse av fuktvandringen. Men det finns även marknadsmässiga frågor, till exempel ett oprövat system, en konservativ kundgrupp och EU-direktiv som i hög grad styr marknaden. ●

Värmebehandlat trä som alternativt fasadmaterial

Värmebehandling av trä görs för att förbättra några av träets viktigaste egenskaper, i första hand formstabilitet och beständighet. Behandlingen görs i temperaturer mellan 160 till 200 °C beroende på träslag och önskad färg. Det är vanligt inom möbeltillverkning och i inredningar att nyttja olika europeiska lövträslag som substitut för väsentligt dyrare tropiskt ”ädelträ”. För fasader gäller olika barrträslag, framförallt furu och gran. Vid värmebehandling får träet olika bruna nyanser, men någon form av ytbehandling krävs för att denna ska bevaras. En tydlig trend är att man monterar utvändiga väggpaneler obehandlade så att de får blekna och åldras ”naturligt”. Det ger olika färgförändringar på olika delar av en fasad beroende på bland annat väderstreck och förhärskande vindriktning. Beroende på applikation och eftersträvade egenskaper hos ”slutprodukten” kan värmebehandling leda till både positiva och mindre önskvärda förändringar av virkets egenskaper. För applikation fasa37

Tekniska egenskaper hos det värmebehandlade träet. ––––––––––––––––––––––––––––––– Tekniska Effekt av värmeegenskaper behandling ––––––––––––––––––––––––––––––– Formstabilitet Ökar Beständighet Ökar Färgförändring Ökar Minskar Styrka Sprödhet Ökar Styvhet Relativt opåverkad Fuktupptagning Minskar i fuktig luft Vattenabsorption Beror på träslag och vedtyp pH-värde Minskar

der är de flesta förändringarna, i tabellen ovan, positiva, till exempel ökad formstabilitet och beständighet. Ökad formbe-

Värmebehandlad fura. Finnforests huvudkontor i Helsingfors.

ständighet leder till mindre rörelser i träet, vilket för målade fasader innebär att man behöver måla om mer sällan. En liten nackdel är ökad sprödhet, vilket i tunnare dimensioner och vid infästning nära ändar kan kräva förborrning. Betydligt viktigare att ta hänsyn till är det lägre pH-värdet, varför skruv och spik måste vara syrafasta. I annat fall uppstår rostangrepp tämligen omgående och de ger oönskade missfärgningar.

Applikation och utvecklingsbehov

Idén är att testa det prefabricerade fasadsystemets funktion på en del av ett äldre hotell, Hotell Valhall i Kalix, där man planerar att renovera fasaden under det närmaste året. För att kunna erbjuda marknaden ett flexibelt och effektivt system krävs en betydande utvecklingsinsats. Några av de mest avgörande frågorna som behöver besvaras är: ● Infästningsteknik för upptagning av vindlaster, samt med eller utan bärande funktion ● Fundament mot mark och befintlig husgrund för upptagning av tyngdlaster ● Infästning av utvändig träpanel ● Skarvning av block, som går snabbt, ger ”osynliga skarvar” och blir täta, med mera ● Tillpassning av fasadsystem mot fönster, dörrar, ventiler, tak, hörn och liknande ● Lyft- och montageteknik av färdiga fasadelement. Val av oljor och färger är det som framförallt behöver testas och undersökas närmare inom värmebehandlat trä för applikation fasader, men även metoder för hur dessa ska appliceras för att ge bästa möjliga livslängd och färgbeständighet på ytskiktet. Ett initiativ har tagits att tillsammans med AkzoNobels testlab i Lund utvärdera hur ytskiktets livslängd påverkas långsiktigt. ■

Faktaruta: Box Modul

BoxModul AB (www.boxmodul.se), i Öjebyn utanför Piteå i Norrbotten, utvecklar, tillverkar och säljer specialmoduler av sandwichelement inom affärsområdena telekom, köldkammare för biltestverksamhet, mobila vårdinrättningar, livsmedelsanläggningar samt moduler för militärt bruk. Elementen består av kombinationer av plywood, isolering (vattenavstötande styrofoam), plastytskikt och plåt (för armering). Sandwichkonstruktionen får exakta mått med urtag för fönster, dörrar, el, VVS och ventilation.

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 42.

Fråga (10 p) Som svar på de här frågorna behövs bara rätt namn, alltså inga förklaringar. Vad kallas: a) Kvoten mellan ett materials tjocklek och dess λ-värde? b) Den materialegenskap som anges med J / kg ºC? c) Luftströmning där luftens molekyler rör sig parallellt med varandra? d) Den faktor som multiplicerad med dynamiska trycket ger vindtrycket? e) Den nivå i en byggnad där tryckskillnaden är noll mellan inneoch uteluft? f) En konstruktions täthet mot rökgaser och eldflammor (alltså ett annat namn för täthet i brandtekniska sammanhang)? g) Det som anges med MJ/m² i brandtekniska sammanhang? h) Skillnaden mellan inneluftens och uteluftens absoluta luftfuktighet? i) Kurva som visar sambandet mellan fukthalten i ett poröst material och den relativa luftfuktigheten i omgivande luft vid jämvikt? j) Det fenomen som medför att fukthalten i ett poröst material blir olika vid uppfuktning och uttorkning?

Faktaruta: ThermoPlus

Företaget ThermoPlus i Arvidsjaur AB startades 2009, och ägs gemensamt av Fjällbonäs Trävaru AB, Lundbergs Trä AB, Stenvalls Trä AB, samt Ute Trä AB. ThermoPlus uppförde i slutet av 2009 en värmebehandlingsanläggning från danska WTT. Man tar även på sig uppdrag direkt från externa kunder, som till exempel inredningssnickerier. Produktionen sker i trycksatt miljö, varför processen är relativt enkel att styra. I huvudsak behandlas furu och gran för delägarnas räkning, men även olika lövträ behandlas på anläggningen. LTU i Skellefteå bedriver i samarbete med ThermoPlus tillämpad forskning vid anläggningen. Produktionskapaciteten uppgår till omkring 2 000 m³/år. Kontaktperson: Carl-Johan Stenvall, Ute Trä AB.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 8/11

Sandwichpaneler för moderna idéer och funktioner Framtidens design och byggsätt är här

Kingspan har utvecklat ett stort utbud av sandwichpaneler i hög kvalitet, olika bredder, längder och utföranden. KS 1000 AWP Curve Wall är en av våra arkitektoniska paneler. Grafiska profiler, färger, ytbehandlingar, material och uttryck erbjuder mångfald och inspiration. Vi vill ge arkitekter, konstruktörer och byggnadsentreprenörer frihet och möjlighet att förverkliga framtida idéer och nya funktioner, att förverkliga sina visioner.

JR Joint HR 3456 3456 mposto blatur, qui

Curve Wall

Louvre

Curve Wall

KS 1000 AWP Curve Wall 120 mm U–värde 0,17 B-s1,d0

Arkitektonisk utformning | Hållbar lönsamhet | Brandklassning | Kvalitet och garantier

Börja bygga din framtid på www.kingspanpanels.se Kingspan Insulated Panels är en världsledande tillverkare av paneler och isoleringsprodukter för bland annat kommersiella byggnader, hallar, arenor, lantbruk och livsmedelsindustri. Vi har produktionsanläggningar i Europa, Nordamerika, Asien och Australien. Kingspan Group Plc består av fyra divisioner– Kingspan Insulated Panels, Kingspan Insulation, Kingspan Renewables och Kingspan Access Floors.

Fuktigare klimat kräver bättre utomhusfärger Klimatförändringarna har gjort att många av våra svenska trähus drabbats av ett nytt stort problem, nämligen ytlig påväxt av mögel på den målade träpanelen. Den som står inför en målningsbehandling måste parera många fallgropar och i artikeln ges råd hur man säkrar upp processen, råd som är baserade på de senaste årens forskning. Även hur man åtgärdar sin mögelskadade fasad diskuteras.

Hur vet man att man har ett problem? Problemen med möglande träfasader har accelererat efter sekelskiftet. Problemet kan vara svårt att upptäcka och många av Sveriges 1,7 miljoner husägare vet nog inte att han eller hon bor i ett drabbat hus. Exempelvis visade en undersöknings av sexton hus i en stockholmsförort att femton av dessa hade mögelproblem av nämnt slag. Husen var av olika fabrikat och målade med olika färger och på olika sätt. En del hus var målade av fackmän, andra fabriksmålade och en del var målade av husägarna själva. Rent visuellt visar sig problemet som att huset ser smutsigt ut och ofta behövs ett förstoringsglas eller en lupp för att se de fina mögeltrådarna, hyferna. Man kan även skicka iväg en tumnagelstor bit på analys till ett specialistföretag. På internet hittar man sådana företag (sökord exempelvis ”mögel + analys”). Att man som husägare årligen bör se över sitt hus låter som ett bra råd, eftersom man då kan ta tag i ett eventuellt problem i tid och därigenom förhindra en massiv etablering av mögelsvamp. Måleribranschen, det vill säga färgtillverkarna och målarmästarna, brukar dessutom säga att man regelmässigt ska tvätta huset vart eller vartannat år – man brukar göra jämförelsen med att man tvättar bilen regelbundet. Det finns en annan praktiskt aspekt på detta med tvättning av fasaden och det är att det rent praktiskt är svårt att

Artikelförfattare är tekn dr Stefan Hjort, Stefan Hjort AB, Västra Frölunda.

genomföra tvättning på ett tvåvåningshus med en gavelspets på tio meters höjd. Tvättrådet är kringgärdat av flera ”om och men”, exempelvis har studier visat att tvättning eventuellt följt av behandling med mögelhämmande inte ger någon långsiktig lösning på mögelproblemet. En aspekt på själva tvättningen är att den troligtvis gör färgytan mer mottaglig för fukt och smuts, vilket i en förlängning riskerar att ge en accelererad mögelpåväxt. Detta ska ställas i kontrast till om man istället gjort rätt ifrån början, det vill säga valt ett bra virke och ytbehandlingsmaterial (grund och toppfärg) samt utfört målningsbehandlingen på rätt sätt. Då finns det många exempel på att fasader klarar sig upp till femton år innan det är dags för ommålning.

Vad är orsaken till det ökande problemet med påväxt?

En vanlig missuppfattning är att det är miljöanpassningen av färgerna som har orsakat problemet. Detta kan dock inte vara huvudförklaringen eftersom färgindustrin har använt i princip samma fungicider (gifter mot mögel) under de senast 30 åren. Istället talar det mesta för att det är klimatförändringarna, med ett allt mildare och fuktigare klimat under 2000-talet, som är den utlösande faktorn. Med ett mer gynnsamt klimat för mögelsvampars tillväxt minskar färgernas marginal mot påväxt.

Teststationerna där panelerna exponerats är Alnarp (SLU) utanför Malmö, Borås (SP), Uppsala (SLU) och Vindeln (SLU) utanför Umeå. Färgerna bedömdes utifrån mögel- och algpåväxt, krackelering och avflagning.

Behövs färgtester?

Som köpare av färg har det inte varit lätt att tränga in i färgdjungeln och veta vilka färger som är bra och vilka man ska undvika. Oavsett om man är en professionell

Teststation för mögeltester, där tio metoder testades på tio färger. Bygg & teknik 8/11

upphandlare på ett byggföretag eller vanlig konsument styr ofta målarmästarnas förpliktelser mot vissa färgtillverkare eller extrapriser färgvalet. Istället borde ledstjärnan vara den långsiktiga ekonomiska fördelen som ett bra färgsystem erbjuder. Trots att marknaden för utomhusfärger omsätter cirka en miljard kronor har det inte funnits något oberoende test av hur färgerna klarar sig i det svenska klimatet förrän Folksam startade färgtesterna i början av 2000-talet. Folksams test av utomhusfärger har genomförts tre gånger och den fjärde försöksomgången pågår. Anledningen till upprepningarna har varit att nya färger har tillkommit, färger har förbättrats etcetera. Att döma av responsen från såväl professionella målare som vanliga konsumenter fyller testerna ett stort behov. Testerna har visat på mycket stor spännvidd mellan bra och dåliga färger och i det senaste testet fick endast sju färger godkänt. Tjugoen av färgerna hade efter två år möglat så mycket att det avråddes från köp. Resterande sjutton färger har en långsammare mögelpåväxt, men bedömdes ändå vara tveksamma.

delarna av landet. Teststationen i Borås, där färgerna uppvisar mest mögelpåväxt, är ett av de områden som har mest nederbörd i Sverige. Detta kan man tolka som att man ska vara extra omsorgsfull då man står inför en målningsbehandling i västra och södra Sverige och valet av rätt utomhusfärg är en förutsättning för att undvika snabb mögelpåväxt och en kostsam ommålning av huset efter kanske några år.

Vilka är de bra färgerna?

I de genomförda testerna har de bästa färgerna varit i stort sett opåverkade av exponeringen, medan de sämsta har uppvisat omfattande problem, se bild nedan.

Det räcker inte med att köpa rätt sorts färg

Hur går färgtestet till?

De 45 färgerna som valdes ut till det test som senast redovisats har varit allt från vanliga färger från kända tillverkare till produkter som säljs på lågprisvaruhus och byggmarknader, ofta under eget namn. Även så kallade industriprodukter som används av trähusfabrikanter och dyra linoljefärger från industrin kring bebyggelsevård har testats. Färgernas marknadsandelar har också legat till grund vid urvalsprocessen. Färgsystemen har under kontrollerade förhållanden målats på en kvalitetssäkrad träpanel. Färgtillverkarnas rekommendationer angående färgmängd, behandlingssätt etcetera har följts, där det har varit görligt. För att få ett säkert beslutsunderlag har 24 replikat använts, det vill säga 24 paneler har målats på ett identiskt sätt. Panelerna har placerats på fyra olika teststationer, vilket innebär att på varje teststation har sex identiska paneler testats, tre orienterade mot syd och tre mot norr. Panelerna mot syd var vinklade i 45 grader för att efterlikna en europeisk teststandard, panelerna mot norr var i en lodrät position. Uppskattningsvis åldras färgen på träpanelerna i 45 graders vinkel två till tre gånger snabbare än vid normal exponering. Det innebär att två års testperiod motsvarar fyra till sex års verklig exponering för väder och vind.

Mest mögel i Borås

Det är stor skillnad på hur färgerna reagerar på de olika exponeringsorterna. Färgpanelerna placerade i Vindeln utanför Umeå klarar sig bäst, beroende på att tillväxtsäsongen för mögelsvampar är kortare i norra Sverige än i de fuktigare södra Bygg & teknik 8/11

och flera färgtillverkare har vittnat om att de använt testresultatet både för produktutveckling och benchmarking. Följande sju färger (ofta uttrycker man sig lite slarvigt om ”färger” när det egentligen handlar om färgsystem, det vill säga grundolja, grundfärg och toppfärg) har vid det senaste färgtest klarat sig bäst (utan inbördes rangordning): ● Alcro Bestå Täckfärg (akrylat) ● Gjöco Herrgård Maximal (akrylat/alkyd) ● Jotun Demidekk Optimal (akrylat/alkyd) ● Engwall o Claesson Lasol Fasadmatt 9000 (alkyd) ● Cuprinol Träfärg (alkyd) ● Beckers Tradition Linoljefärg ● Engwall o Claesson Lasol Utv. Linoljefärg Den fullständiga rapporten finns att läsa på www.folksam.se

Panelen till vänster har exponerats under två år utomhus och den till höger är en referenspanel som har förvarats inomhus.

Det finns dock en positiv trend i hur färgerna utvecklats för att klara färgtestet

Även om man köpt rätt färgsystem krävs det mer för att få ett fullgott resultat. Exempelvis är det viktigt att granpanelen är fri från mögelpåväxt och har lägre fuktkvot än cirka sjutton procent vid målningstillfället. Inte heller bör man måla då det finns risk för fuktig väderlek eller i direkt solsken. Vidare är det viktigt att behandla ändträet med grundningsprodukter samt att ge träet åtminstone en grundbehandling (och gärna en första strykning med toppfärg) innan det exponeras för solljus (solens UV-ljus bryter ned ligninet i träet). Självklart bör man även läsa igenom färgtillverkarens informationsblad.

Faktaruta – Olika färgtyper

De olika färgsystemen beskrivs efter typ av bindemedel i toppfärgen. Bindemedlet är det som håller ihop färgen, det vill säga pigment, fyllnadsmedel med mera. Då en färg kritar eller krackelerar beror det ofta på att bindemedlet bryts ner.

Akrylatfärg: En färg med akrylatharts som huvudsakligt bindemedel. Dessa färger kallas ibland för plastfärger. Akrylatfärger har vatten som spädningsmedel. Alkydoljefärg: En färg med alkydharts som huvudsakligt bindemedel. Färger baserade på alkyder kom någon gång på 30-talet. Alkyden kan sägas vara en vidareutveckling av linoljan. Alkydfärg kan antingen ha lacknafta eller vatten som spädningsmedel.

Alkyd/Akrylatfärg: En färg som är baserad på två bindemedel, oftast i en fysikalisk blandning. Alkyd-/Akrylatfärger har vatten som spädningsmedel. Vattenburen oljefärg: Finns i flera varianter. Vanligtvis är det en linoljefärg som har förstärkts med alkyd.

Linoljefärg: En färg med linolja som huvudsakligt bindemedel. Oftast tillsätts standolja som är en typ av linolja för att förbättra kvaliteten hos linoljefärgen. Tidigare användes blyvitt som ett effektivt pigment i linoljefärger. Det gjorde färgen mer flexibel och gjorde även att färgen bättre stod emot påväxtproblem. På grund av miljöskäl är numera blyvitt ersatt av pigmentet zinkvitt. Linoljefärger kan vara spädbara med vatten eller lösningsmedel. Slamfärg: Slamfärg innehållande vete- och rågmjölsklister som huvudsakligt bindemedel, järnoxidrött av särskild beskaffenhet (falurött) som pigment samt konserveringsmedel. Slamfärger har vatten som spädningsmedel.

Silikonalkydfärg: En färg som är baserad på ett bindemedel bestående av silikonalkyd. Silikonalkydfärg späds med lösningsmedel. 41

Vad gör man om man drabbats av mögelpåväxt?

Att göra rätt ifrån början är självklart viktigt men mot bakgrund av det stora problem som varit borde det kanske finnas ett ännu större intresse för hur man ska gå till väga när man fått problem. För att bygga upp kunskap kring detta undersöktes effekten hos tio olika tvättmedel och behandlingsmetoder testade på tio olika färgsystem. Färgsystemen var uppmålade på träpaneler och hade varit exponerade under två års tid i ett av de första färgtesterna. De valdes ut för att de var särskilt drabbade av mögelpåväxt. Medlen applicerades i enlighet med leverantörens anvisningar och därefter placerades panelerna ut i Borås (SP) monterade i 90 grader vertikalt mot norr, vilket innebär att ingen forcering av åldrandet skedde. Utomhusxponeringen pågick under fyra år. Som ett alternativ till endast tvättning behandlades halva sidan på testpanelerna med avsedda tvättprodukter och därefter målades den om med Alcro Bestå, en av de färger som fått bäst resultat i flera Folksamtester. Resultatet var nedslående och visar att ingen av tvättmetoderna klarar att hålla möglet borta en längre tid. Efter fyra år har de flesta systemen lika mycket påväxt eller mer som innan tvättningen. Dessutom hade ett flertal färgsystem börjat krackelera och flagna av. Några kombinationer av tvättmedel och färgsystem verkar vara riktigt olyckliga då dessa paneler uppvisade kraftiga skador, se bild nedan.

Träpanel ursprungligen målad med lösningsmedelsbaserad alkydfärg från Caparol. På den vänstra panelhalvan har ursprungsfärgen krackelerat och den blev behandlad med ”Alg & mögeltvätt” från Beckers (ett medel med högt pH). Den högra panelhalvan är förutom tvättad ommålad med färgen Alcro Bestå.

Några av de färger som testats.

De paneler som tvättats och ommålats med Alcro Bestå var genomgående i ett mycket bra skick och slutsatsen är att den bästa metoden för att åtgärda mögelskador på en målad träfasad är tvätta och måla om med en bra färg. Beträffande tvättningen kan man gärna använda de ”miljösnälla” metoderna såsom Ultrarent vatten och Yes diskmedel eftersom de gav lika bra resultat.

att ställa ännu högre krav på utomhusfärgerna. Regelverket kring biocider, det vill säga gifter mot bland annat mögelsvampar, är strängt redan idag och för att lyckas göra framtidens färg krävs en smart vald cocktail av de tillgängliga biociderna.

Mycket tyckande om målad träpanel

a) Värmemotstånd. Kvoten mellan ett materials tjocklek och dess λ-värde. b) Specifik värmekapacitet. Den materialegenskap som anges med J / kg °C. c) Laminär strömning. Luftströmning där luftens molekyler rör sig parallellt med varandra. d) Formfaktor. Den faktor som multiplicerad med dynamiska trycket ger vindtrycket. e) Neutrala lagret. Den nivå i en byggnad där tryckskillnaden är noll mellan inneoch uteluft. f) Integritet. En konstruktions täthet mot rökgaser och eldflammor (alltså ett annat namn för täthet i brandtekniska sammanhang). g) Brandbelastning. Det som anges med MJ/m² i brandtekniska sammanhang. h) Fukttillskott. Skillnaden mellan inneluftens och uteluftens absoluta luftfuktighet. i) Sorptionskurva (hygroskopisk sorptionskurva, sorptionsisoterm). Kurva som visar sambandet mellan fukthalten i ett poröst material och den relativa luftfuktigheten i omgivande luft vid jämvikt. j) Hysteres. Det fenomen som medför att fukthalten i ett poröst material blir olika vid uppfuktning och uttorkning. ■

Debattens vågor om målad träpanel har gått höga de senaste åren och två ytterligheter kan utkristalliseras. Dels de som glorifierar linoljefärg och Falu rödfärg och nästan med en dåres envishet värnar om det traditionella och dels den moderna färgindustrin som till varje pris vill skydda den egna branschen och som, lite märkligt kan tyckas, menar att färgen har en underordnad betydelse för de problem vi idag ser med påväxt på målat trä. Vad den första gruppen missar är att det idag gäller nya förutsättningar, exempelvis får man inte längre använda det effektiva pigmentet blyvitt i linoljefärg samtidigt som klimatet har blivit mer krävande. Den första gruppen brukar även framhålla att linoljefärger är genomsläppliga för fukt och tillåter panelträet att ”andas” och att moderna färger stänger inne fukten. Något sådant generellt samband finns inte, istället pekar all modern forskning på att linoljefärger har större motstånd för fukt än de flesta moderna färger.

Hur ser framtiden ut för målad träpanel?

Många klimatexperter hävdar att det i framtiden kommer att bli både mildare och fuktigare, det vill säga ett mer gynnsamt klimat för mögelsvampar. Detta kommer

… och svarar

Bygg & teknik 8/11

Testade mögeltvättmedel.

Dessutom finns det intressant forskning som går ut på att få färgerna motståndskraftiga utan starka gifter. Denna forskning handlar bland annat om nano- och silikapartiklar och fuktavvisande färger.

Tio råd vid nymålning

1. Utsätt inte obehandlat trä för mer solljus än nödvändigt. Det bästa är att grundmåla panelbrädorna innan man sätter upp dem. Ännu bättre är att även måla det första skiktet med toppfärg. 2. Var noga med ändträbehandlingen. Många problem som drabbat trähus beror på fukt. Eftersom fukten lättare går in längs med än tvärs över fiberriktningen är det viktigt att ”täta till” ändträet med grundningsbehandlingen (grundolja och grundfärg). 3. Välj systemmålning – det ger oftast bästa skydd till lägsta underhållskostnad.

Systemmålning innebär grundoljning, grundfärgsmålning och två gånger toppfärgsmålning. 4. Välj beprövade produkter från en välrenommerad tillverkare. Folksams färgtester (www.folksam.se) ger dig en bra vägledning. 5. Låt träet torka ut så att det är torrt vid målningstillfället, max sjutton procent fuktkvot. Använd gärna en fuktkvotsmätare för att kontrollera det. 6. Använd gärna byggnadsställning och bra verktyg. Se till att du inte riskerar att falla och skada dig själv eller andra. 7. Välj inte en alltför ljus kulör. På en mörk kulör syns inte missfärgningar så lätt och panelen blir varmare, vilket försvårar för möglet att växa till eftersom väggen torkar snabbare. Tänk också på att det är svårt att översätta kulören på de små kulörproverna som du finner hos din

AQUAROC Ger effektivt skydd mot fukt i fasaden

färghandlare till ett helt hus. Här kan det vara bäst att välja färgtillverkarnas standardkulörer. 8. Välj i möjligaste mån miljöanpassade produkter för att minska miljöbelastningen. 9. Låt inte växtligheten vara alltför nära fasaden eftersom det orsakar ett ogynnsamt mikroklimat. 10. Glöm inte bort fasaden utan titta till den åtminstone ett par gånger per år innan de små problemen har växt sig stora.

Fyra råd vid ommålning

1. Tvätta och skölj fasaden noggrant inför ommålningen. Skrapa bort lös färg. 2. Behandla ytor med mögel- eller algpåväxt med speciella medel. Är problemen stora är det bäst att måla om huset med ny bättre färg för att få en långsiktigt hållbar lösning. 3. ”Fläckgrunda” bart trä snarast möjligt (gäller ej om du ska måla med Falu rödfärg). 4. Beträffande färgval, se ”Tio råd vid nymålning”. Viktigt är dock att beakta att vissa färgtyper fungerar mindre bra tillsammans. Exempelvis brukar linoljefärg krackelera om den målas på en akrylatfärg. Här kan du rådfråga din färghandlare, vill du vara riktigt säker gör du provmålningsytor som utvärderas efter ■ något år.

GOLVFÄRG SOM TÅL ATT SLITAS PÅ! t INDUSTRI t LAGER t GARAGE t BALKONGER t TRAPPOR

Hagmans har ett av marknadens bredaste sortiment av färger och lacker för golv, både utom- och inomhus.

Bygg & teknik 8/11 91x133_AdAquaroc-ByggoTeknik.indd 1

www.hagmans.com

2011-11-03 08:50:47

Fönstrens inverkan på byggnaders energibalans och innemiljö Effektbehov, energianvändning, livscykelkostnader och komfortstörningar

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

temperaturer: Glumslöv, figur 1, Ellös och Misteröd (Uddevalla). Boende i hus med stora fönsterytor mot norr är minst missnöjda med inneklimatet därför att man slipper solvärmen i nämnda väderstreck, Harrysson (2006). Det förekommer ibland klagomål på kondensbildning på utsidan av energieffektiva fönster när U-värdet går ner mot 1,0 W/m² K eller lägre, oftare ju lägre Uvärdet är. Figur 2 visar passivhus i Ellös med kondensbildning som beror på att fönstren har god värmeisolering och kan

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Fortfarande är värmeförlusterna fem till tio gånger större genom fönstren än genom väggarna. Väggar i nya hus har Uvärden kring 0,1 till 0,2 W/m² K, i äldre 0,3 till 0,5 W/m² K eller högre. Fönstren i nya hus har U-värden runt 0,8 till 1,8 W/m² K och i äldre icke renoverade hus 2,4 till 3,0 W/m² K. Därtill ska läggas att fönstren medför betydligt större behov av värmeeffekt och risk för komfortstörningar vintertid. Dessutom har inte minst de senaste båda somrarnas solstrålning medfört oacceptabelt höga innetemperaturer i byggnader med stora glasytor med åtföljande krav på luftkylning som ökar behovet av elenergi. Denna utveckling tycks eskalera bland annat på grund av att fönstren är en byggnadsdel som det är svårt att bestämma ”nettoinverkan” av värmeförluster inkluderande gratisvärmetillskott genom solinstrålning. Stora fönster är en aktuell modetrend för att öka kontakten mellan inne och ute. Åtskilliga passivhus och även andra hus har byggts med stora fönsterytor för att man med tillskott av solvärme ska kunna minska husets uppvärmningsbehov. Man

har dock i regel inte tillräckligt beaktat behovet av solavskärmning. Detta har lett till oacceptabelt höga innetemperaturer sommartid. Därtill har de stora fönstren medfört betydande värmeförluster och att det blir kallt inne vintertid, särskilt nära fönstren. Exempel på ett dylikt problemområde är Bo01, där stora fönsterytor och golvvärme nämns bland huvudorsakerna till högt uppvärmningsbehov och komfortstörningar. Bland annat tre områden med passivhus har dylika problem med över-

Figur 1: Passivhus i Glumslöv. Bilden är tagen vid höstdagjämningen och mitt på dagen.

Figur 2: Kondensbildning på energieffektivt fönsters utsida i Ellös, augusti 2011.

FOTO: BO WIMAN

Av stor betydelse för byggnaders energibalans och innemiljö är klimatskalets utformning särskilt med avseende på takfotens utformning, glasytors typ och storlek, placering på olika omslutningsytor, orientering i väderstreck, nischer, gardiner, persienner etcetera. Byggnader med glasfasader för att skapa ljus och luftig miljö ökar riskerna för komfortproblem, större effekt- och energibehov för byggnadsuppvärmning samt högre byggkostnader. Erfarenheter visar att mindre fönster och lägre U-värde minskar nämnda risker. I flera grannländer, som Norge, diskuterar man för närvarande att begränsa fönsterytorna.

Bygg & teknik 8/11

inträffa främst vid klart väder på grund av värmeutstrålning mot en klar natthimmel med samtidig hög relativ luftfuktighet och vindstilla eller svag vind. Värmeutstrålningen kan minskas till exempel med markiser, varvid kondensen kan minskas eller elimineras.

lämpbara för en viss byggnad, ett rum, annan speciell användning osv. Begreppet har ibland använts alltför okritiskt. Exempelvis har man inte angett om olika uppgifter avser helår eller bara under uppvärmningssäsongen.

Glasrum och inglasade balkonger har hög attraktionskraft på brukarna, vilka sällan är medvetna om de mycket höga byggkostnader dessa byggdelar medför. Även kostnaderna för uppvärmning kan beroende på utnyttjandet bli höga.

Fönsterstorlek – byggår – byggregler

Systemet fönster – ytterväggar– värme – ventilation

Fönstren och deras egenskaper måste i ökad utsträckning ses i sitt sammanhang i byggnaden inkluderande ytterväggar samt installationer för värme och ventilation. Saknas värmekälla, till exempel radiator, under fönstren, som i hus med luftvärme eller golvvärme, kan detta leda till klagomål på kallras och kallstrålning, särskilt vid frånluftsventilation och väggventiler (uteluftsdon) och om man använder spaltventiler. Nämnda komfortstörningar leder i regel också till ett ökat uppvärmningsbehov för byggnaden. För till exempel Bo01, figur 3, uppges stora fönsterytor i kombination med golvvärme vara bland

Byggnaders uppvärmningsbehov, effekt- och energibalans

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Figur 3: Stora fönsterytor i husen på Bo 01.

den area av ett våningsplan som begränsas av utsidorna av de ytterväggar för vilka fönster tillåts och en linje 5,0 m från väggarnas utsida. Större fönsterytor medförde krav på kompensation genom att övriga byggnadsdelars isolering ökades. Med hänsyn till dagsljus anger BBR (2008) som allmänt råd ”att fönsterglasarean är minst tio procent av golvarean när fönstret har två eller tre klarglas. Glasarean ökas om annat glas med lägre ljusgenomsläpplighet används eller om byggnadsdelar eller andra byggnader skärmar av dagsljuset mer än tjugo procent”. Det är således både tillåtet och möjligt att bygga vackra hus med små fönsterytor. Begreppet ekvivalent k-värde som använts i flera sammanhang är olämpligt att använda speciellt utan kompletterande analyser, Magnusson & Harrysson (1982). Beräknade värden är i regel endast tillBygg & teknik 8/11

de vanligaste orsakerna till det extremt höga uppvärmningsbehovet. Med argumenten att ha en vacker fasad och god visuell kontakt mellan inne och ute har många hus utformats med fönster som nästan är rumshöga och går ända ner till golv. Detta är en dyrbar lösning som även kan leda till stora komfortstörningar. För att med denna lösning uppnå en tillräckligt hög komfort har ibland en radiator placerats på golvet framför fönstret, figur 4. Då har man verkligen hamnat långt i från målet: en vacker fasad och god visuell kontakt mellan inne och ute. En billigare lösning med betydligt högre komfort är att utforma ytterväggen med en cirka 30 cm hög bröstning under fönstret och placera en radiator där. Från energieffektivitets- och komfortsynpunkt bör man eftersträva små komfortskillnader inom rummet.

Byggnaders uppvärmningsbehov bestäms av skillnaden mellan värmeförluster genom transmission och ventilation samt gratisvärmet från personer, hushållsel, varmvatten och solinstrålning. I bostadshus saknar byggnadens värmekapacitet från energisynpunkt betydelse betraktat under en längre period, Harrysson (1988, 2004). Den så kallade balanstemperaturen, det vill säga när värmeförlusterna nätt och jämnt balanseras av tillskotten från gratisvärmet, ligger även för passivhus så högt som några plusgrader. Med andra ord måste byggnader i nordiskt klimat alltid ha ett värmesystem för tillskottsvärme. Redan vid några plusgrader i passivhus eller vid högre utetemperatur för sämre isolerade hus räcker inte gratisvärmet för att hålla värmen i huset. Ju mindre byggnadens värmebehov är desto större andel täcks av gratisvärmet. Därmed ökar emellertid också risken för övertemperaturer, en risk som ökar med fönsterytornas storlek och ju närmare de är orienterade mot söder. Värmesystem i byggnader med små värmebehov måste med hänsyn till energieffektivitet vara följsamma, det vill säga ha liten värmetröghet samt kunna reglera värmetillförseln snabbt. Värmetrög golvvärme är således inte att rekommendera. Ju mindre byggnadens värmebehov är desto större andel utgör de momentana värmeförlusterna genom ventilation och transmission via glasytor jämfört med de tidsfördröjda genom opaka byggnadsdelar som tak, väggar och golv. Detta är ytterligare skäl till varför värmesystem i byggnader med låga värmebehov måste ha liten värmetröghet och snabbt kunna minska eller öka värmetillförseln.

Energiuppgifter för fönster

Fönster – transmissionsförluster – solinstrålning. Nedan i ett exempel, hämtat

Figur 4: Komforthöjning med hjälp av radiator i hus med rumshöga fönster.

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Vad som kan betraktas som ”normal fönsterstorlek” beror bland annat på husets byggår. Exempelvis har funkishusen från 1930- och 1940-talen relativt stora fönsterytor för att under 1960- och 1970talen följas av hus med mindre fönsterytor. Hus byggda efter oljekrisen enligt byggnormerna SBN 1975 och SBN 1980, Statens planverk (1983), hade krav på begränsade fönsterytor bland annat genom normernas föreskrifter om ”högst femton procent av våningsplanens yttre area från yttervägg med tillägg av högst tre procent av deras inre area”. Med yttre area avses

Figur 5: Värmetillskott och värmeförluster vid tvåglasfönster utan och med solinstrålning. Källa: Adamson m fl (1986). från Adamson m fl (1986) kvantifieras för ett tvåglasfönster transmissionsförluster och sekundär solvärmetillförsel, figur 5. Den direkta transmitterade strålningen benämns primär solvärmetillförsel. Den extra värmetillförseln kallas sekundär solvärmetillförsel orsakad av att en del av den infallande strålningen absorberas i glasmassan, där den värmer upp glaset och sedan delvis tillförs rummet. En del försvinner naturligtvis utåt. Utan någon solinstrålning vid innetemperaturen 20 °C och utetemperaturen 0 °C uppgår transmissionsförlusten till cirka 55 W/m². Om tvåglasfönstret utsätts för solinstrålningen cirka 600 W/m² absorberas en del i det yttre glaset, cirka 36 W/m² och en del i det inre glaset, cirka 30 W/m². Till rummet transmitteras direkt 510 W/m² av den infallande strålningen, 600 W/m². Glasen blir varmare än vad de skulle ha blivit utan solinstrålning. Värmeförlusten från rummet via fönstren minskar till 55 minus 32 är lika med 23 W/m². Den sekundära solvärmetillförseln är normalt fem till sju procent för ett vanligt fönsterglas. Vid speciella värmeabsorberande glas kan den sekundära solvärmetillförseln bli väsentligt större. Sådana glas används då som solskydd. I exempelvis Oslo vår och höst kan solinstrålningen med U-värden kring 1,2 W/m² K uppgå till cirka 540 W/m² utan avskärmning. Endast cirka trettio procent av detta värde kan reduceras vid invändig avskärmning och cirka 85 procent vid utvändig . Figur 6, hämtad från Hagman (1975), visar instrålningen genom att oskyddat två46

Figur 6: Instrålning genom ett oskyddat tvåglasfönster från sol, himmel och mark i olika väderstreck. Streckade kurvor avser klart väder, heldragna kurvor ”genomsnittliga förhållanden” enligt bearbetning av SMHI:s statistik för perioden 1958 till 1969. Diagrammet gäller Stockholm (latitud 59 grader nord). Markytans reflektionsfaktor har satts till 0,25. Figuren har ursprungligen gjorts av Engelbrekt Isfält. Källa: Hagman (1975).

glasfönster från sol, himmel och mark i olika väderstreck under året per kvadratmeter och dygn. Streckade kurvor avser klart väder, heldragna kurvor ”genomsnittliga förhållanden” enligt bearbetning av SMHI:s statistik för perioden 1958 till 1969. Diagrammet gäller Stockholm (latitud cirka 59 grader nord). Markytans reflektionsfaktor har satts till 0,25. Figuren har ursprungligen gjorts av Engelbrekt Isfält. Solinstrålning på olika systemnivåer. Solinstrålningens bidrag till byggnaders effekt- och energibehov för byggnadsuppvärmning beror på många faktorer. Som framgår av figur 7 föreligger betydande svårigheter att i specifika fall kvantifiera solinstrålningen. Solens intensitet varierar bland annat med latitud, årstid, tidpunkt på dagen, molnighet och ytans orientering. Solstrålningens storlek och variation vid molnfri himmel beskrivs med experimentellt stödda matematiska uttryck, Harrysson (1988). Under b) i figur 7 avser värdena totala strålningens intensitet i strålningsriktningen vid klart väder nära markytan, c) Genomsnittligt får hela jordytan globalstrålningen 165 W/m², d) Instrålningen mot vertikalt fönster består av globalstrålning och reflekterad strålning och anges för latitud 60 grader nord för olika väderstreck och fri horisont. Marken antas reflektera tjugofem procent av globalstrålningen, e) Instrålningen genom oskyddat tvåglasfönster, genomsnittligt under uppvärmningssäsongen. Markreflektion ökar värdena vid fri horisont, vid barmark med cirka tio procent. Markiser, gardiner, persienner, antalet glas, lågemissionsskikt och gasfyllda luftspalter kan avsevärt minska

instrålningen. f) Isolerade fönsterluckor kan ge både effekt- och energivinst. Faktorer som reducerar solinstrålningen. Faktorer av betydelse för solinstrålningen är bland annat lokalisering, byggnadens läge och form, bebyggelsesätt, hushöjd, vegetation och skuggbildning. Terrängförhållanden, tomtform, gatusträckningar, orienteringar på närliggande hus, planrestriktioner, värdefull vegetation, utsikt med mera är ibland ”tvingande” faktorer som omöjliggör en placering rätt med hänsyn till maximal solinstrålning, varför en strikt orientering mot gynnsammaste väderstreck inte alltid kan medges, Magnusson & Harrysson (1982), Adamson m fl (1986) och Harrysson (1988). Vid byggnadens utformning är viktiga faktorer bland annat takfotens utformning, glasytans typ, storlek och placering på olika omslutningsytor, nischer, gardiner, persienner med mera. Fönsters inverkan på byggnaders energianvändning. Fönstrens inverkan på byggnadens energibalans kan beskrivas med uppgifter om: Fönstrets egenskaper ● U-värde ● g-värde (solenergitransmittans) ● dagsljustransmittans Klimatet ● Temperatur ● Solinstrålning ● Vind Byggnadens egenskaper ● Isolering ● Täthet ● Ventilation inklusive eventuell återvinning Bygg & teknik 8/11

6RPH FDOO LW FOHDYHU LQQRYDWLRQV

:H FDOO LW 7UHOOHERUJ

9L lOVNDU XWPDQLQJDU 2P GX KDU HQ LGH Vn KDU YL NXQVNDSHQ I|U DWW I|UYHUNOLJD GHQ ZZZ WUHOOHERUJ FRP VHDOLQJSURÀOHV

STRÅLNINGSDATA

SYSTEMNIVÅ

Figur 7: Fönster som energifaktor. Källa: Hagman (1975). Funktion Orientering. Solinstrålningen genom fönster kan och bör utnyttjas för att minska byggnadens behov av inköpt energi. Detta förutsätter dock bland annat god byggnadsplanering och rumsreglering av innetemperaturen med radiator- eller rumstermostat. Hustypen, byggnadens användning, konstruktion, mikroklimat och geografiska läge är ytterligare faktorer som påverkar möjligheten att utnyttja solvärmen. Brukarnas påverkan genom olika typer av gardiner och vanor vid användning av persienner, markiser etcetera är faktorer som har stor inverkan på behovet av inköpt energi. Därtill ska läggas hur stadsplanen liksom byggnaden utformas, det vill säga avskärmning från omgivande terräng och bebyggelse liksom takfotens utformning. För ett vanligt småhus kan cirka fem till tio procent av uppvärmningsbehovet normalt täckas med ”passivt” solvär● ●

meutnyttjande och uppgår för treglasfönster till cirka 1 500 kWh under uppvärmningssäsongen. Genom medveten planering kan upp till femton till tjugo procent täckas. Den viktigaste åtgärden är att orientera och utforma fönstren så att framförallt solinstrålningen vår, höst och vinter kan utnyttjas samt att den besvärande sommarsolen avskärmas. Har huset solfångare eller solceller är det för dessa naturligtvis solinstrålningen under sommarhalvåret som har störst betydelse. Magnusson & Harrysson (1982) har redan för ett par decennier sedan visat att mindre fönsteryta minskar uppvärmningsbehovet, mängden inköpt energi samt övervärmet sommartid. Resultaten visar också att de båda studerade hustyperna med sina befintliga storlekar och fördelningar av glasytor på olika fasader är tämligen okänsliga för husens orientering i olika väderstreck. Ändras däremot den ursprungliga fördelningen av glasytor

på de olika fasaderna till relationen tio/ tjugofem/fyrtio/tjugofem procent ökar riktningsberoendet markant. Denna antagna fördelning av glasytor med tio procent mot norr, tjugofem procent mot öster, fyrtio procent mot söder och tjugofem procent mot väster har ursprungligen valts som ett referensfall med extremt högt solvärmeutnyttjande i beräkningsprogrammet Enorm. Vissa orienteringar medför då markant större bidrag från solinstrålningen till byggnadens uppvärmning än andra. Solinstrålningen genom fönstren påverkas bland annat av molnigheten, horisontavskärmning (närliggande bebyggelse, växtlighet), takfotens avskärmning, avskärmning mellan glasen alternativt på deras in- eller utsida, antalet glas, lågemissionsskikt respektive gasfylld luftspalt. Varje glas, lågemissionsskikt och gasfylld luftspalt minskar solinstrålningen med vardera cirka tio procent. Ett treglasfönster med ett lågemissionsskikt och gasfyllda luftspalter har således cirka trettio till fyrtio procent mindre solinstrålning än ett kopplat tvåglasfönster. Observera att även dagsljusinsläppet påverkas av nämnda faktorer. Fönsterbyte – tillsatsruta – lönsamhet. I nyproduktion lönar det sig från energisynpunkt att välja så energieffektivt fönster som möjligt, det vill säga med U-värden kring 0,8 W/m² K. Med hänsyn till tiden för kondensbildning på fönstrens utsida bör U-värdet dock inte understiga 1,1 till 1, 3 W/m² K, Grange (2000). I befintliga hus har byte till energieffektivare fönster relativt låg lönsamhet. Exempelvis spar byte från tvåglasfönster med Uvärdet 2,4 W/m² K till treglas med U-värdet 1,2 W/m² K i södra Sverige cirka 100 kWh/m² år. Från nämnda besparing ska tillgodogjord solinstrålning under uppvärmningssäsongen minskas med trettio till fyrtio procent. Kostnaden för fönsterbytet ligger kring 6 000 kr/m², det vill säga pay-offtiden blir cirka fyrtio år vid energipriset 1,50 kr/kWh. Väljer man i stället tillsatsruta halveras kostnaden till cirka 4 000 kr/m², det vill säga pay-offtiden blir drygt tjugofem år. Till detta kommer den förbättrade komforten inkluderande bättre ljudisolering, vilken är svår att värdera. Ett byte från tvåglasfönster till treglasfönster med U lika med 1,2 W/m² K minskar behovet av inköpt energi för ett normalt småhus med storleksordningen 1 000 till 1 500 kWh/år, vilket utgör fem till tio procent nya småhus totala uppvärmningsbehov. I praktiken är det därför många gånger svårt att i ett bebott hus mäta upp denna besparing på grund av att husets uppvärmningsbehov påverkas av så många andra faktorer av samma storleksordning eller större. Otätheterna kan förändras i samband med fönsterbytet och kan medföra att högre komfort utnyttjas i form av höjd innetemperatur. Detta kan Bygg & teknik 8/11

leda till helt eller delvis utebliven energibesparing.

Fönsterutformning med helhetssyn!

Fönstren har ofta lett till att byggnader fått oväntat stort effektbehov och hög energianvändning liksom allvarliga komfortstörningar. Vid utformning av byggnader måste därför fönstrens samspel med ytterväggar, värme och ventilation i ökad utsträckning beaktas genom systemtänkande och helhetsgrepp. Detta gäller särskilt fönstrens storlek och tekniska egenskaper, allt i syfte att minimera effekt- och energianvändningen samt komfortstörningarna. Man kan bygga vackra hus även med fönsterytor ner mot tio procent av boarean och med tillräckligt dagsljusinsläpp. Mindre fönsterytor medför lägre effektbehov för byggnadsuppvärmning samt mindre komfortstörningar. Även byggkostnaderna minskar med mindre fönsterytor då väggytor är billigare att producera än fönsterytor. Större fönsterytor ökar däremot riskerna för övertemperaturer och temperaturskillnader inne när det är varmt och soligt ute samt ökar även riskerna för kallras och kallstrålning vid låga utetemperaturer. Det senare fallet är särskilt aktuellt om värmekällor saknas under fönstren som till exempel i passivhus. Problem kan även uppstå i hus som har golvvärme och frånluftsventilation

Komplett nit- och verktygsprogram!

med uteluftstillförsel via väggventiler över fönstren, särskilt om man använder spaltventiler. Det är svårt att med golvvärme få en varm uppåtstigande luftström framför fönstren liknande den man får från en radiator. Utvändig kondens på fönster med flera hundra timmar per år uppträder enligt Grange (2000) normalt vid: ● lågt U-värde (mindre än cirka 1,1 till 1,3 W/m² K) hos fönstret och dess glasdel ● stjärnklar himmel ● hög relativ luftfuktighet ● fri sikt mot himlen ● vindstilla eller bara svag vind. Ju lägre U-värde fönstret har desto större risk är det för kondensbildning på fönstrets utsida. Det här problemet kan bland annat minskas beroende på takfotens utformning (utskjutande längd och lutning) samt med markiser och utvändiga persienner. Markiser eller utvändiga persienner är dock relativt dyrbara och kostar cirka 1 500 till 2 000 kr/m. ■

Referenser

Adamson, B, Hidemark, B, m fl (1985). Sol, energi, form. Utformning av lågenergihus. Statens råd för byggnadsforskning, Rapport T2:1986, Stockholm. Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN

91-7668-246-3. Boverket (2008). Regelsamling för byggande, BBR. Boverket, Publikationsservice, Karlskrona. Grange, T (2000). Fönsterfenomen. Himlastrålning ger utvändig kondens. Bygg Glas nr 5/00. Hagman, F (1975). Fönster som energifaktor. Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R43:1975, Stockholm. Harrysson, C (1988). Småhusets energiomsättning. Analys med särskild hänsyn till ingående delposters variationer. CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Doktorsavhandling, Publ 88:2, Göteborg. Harrysson C (2004). Byggnadsutformning och värmekapacitet. Förstudie och litteraturinventering. Örebro universitet, Institutionen för teknik, Rapport nr 14, Örebro. ISSN 1404-7225. Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-92721, ISBN-13 978-91-631-9272-2 Klittervall, T (2011). Personlig kommunikation. Magnusson, B & Harrysson, C (1982). Solinstrålningen och dess roll i småhusets energibalans. CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Publ 1982:2, Göteborg. Statens planverk, (1983). Svensk Byggnorm 1980 (SBN 1980), Utgåva 2, Liber Förlag 1983, Stockholm.

Uppgraderat program för tak och fasad:

PolyGrip: möjliggör flexibelt montage i olika materialtjocklekar och större håltoleranser. PolyGrip fyller hålet och är “stänksäkra”. Finns i flera materialkombinationer, färger och med rostfri splint.

AP: nitar med stora huvuden för infästning av fasadskivor där temperaturväxlingarna kräver större hål i skivorna.

Gesipa: batterimaskiner och hand verktyg för effektiv montering. Kontakta oss gärna för mer information! SFS intec AB FasteningSystems Olivehällsvägen 10 645 42 Strängnäs

T +46 152 71 50 00 F +46 152 71 50 99 se.strangnas@sfsintec.biz www.sfsintec.biz/se

Turn ideas into reality.

Täta fönsteranslutningar H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida. Vår unika konstruktion medger helsäkra anslutningar mellan fönster och vägg. www.hf ons t r et .s e

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Montera fönster & dörrar snabbt, enkelt och säkert. Adjufix används av Sveriges ledande fönster/dörrtillverkare. Kartro Industri | Tel: 08-578 930 20 | order@kartro.se | www.kartro.se Bygg & teknik 8/11

Flexibla och energieffektiva fönster med innovativa kassetter Fönstrets historia

Under våren 2010 utvecklades under extremt pressad tidplan ett mycket snillrikt konstruerat runt fönster. Finsnickeri AB i Råneå utvecklade EasyWin, ett patentsökt kassettsystem för runda fönster och ett färskt exempel på nytänkande. Fönstret samlar alla positiva egenskaper från runt och fyrkantigt i en produkt. Det nya är att det runda fönstret monteras i en kvadratisk kassett, komplett med trä, glas och plåt, när det tillverkas i fabriken. Kassettsystemet kom till som ett led i utvecklingen av Kalixstugan, ett helt prefabricerat trähus som kan levereras och monteras färdigt för inflyttning på bara en dag. Utvecklingen av fönster har varit, och är fortfarande i hög grad, strikt materialstyrd. Fönster utformas i princip på samma sätt idag som det har gjort sedan 1930-talet och inga innovationer har egentligen skett. Jämfört med äldre generationer är dagens fönsterutformning snarare ännu mer inskränkt. Man kan välja olika material i karm och glas, bara fönstret är rektangulärt. Vill man ha en annan utformning så blir det dyrt (jämför med den industriella tanken vid utveckling av T-Forden i början av 1900-talet där det var möjligt att få en T-Ford endast i en enda färg). En modern fönsterutformning behövs. Kunde arkitekten erbjuda kunden ett kostnadseffektivt fönster, till exempel i form av en halvmåne, en romb eller varför inte ett fönster efter kundens egna unika smak, skulle det säkert få stor genomslagskraft. Ett kanske ännu viktigare motiv för nyutveckling av moderna fönster för 2000talet är dagens fokus på energihushållning. En stor del av det värmeläckage som sker genom klimatskärmen koncentreras Artikelförfattare är Anders Björnfot, John Sandström och Cathrine Lindberg, Byggnadskonstruktion och produktion, Luleå tekniska universitet, Luleå.

Fönstrets stilhistoriska utveckling är nära sammanlänkat med glasets utveckling och de olika stilepoker som dominerat de senaste århundradena. Först under 1700talet blev de glasade fönstren mer allmänna från att tidigare ha varit exklusiva för kyrkor och högadel. Småspröjsade fönster var modernt fram till 1700-talets slut eftersom man då endast kunde tillverka små glasytor. Spröjsens popularitet avtog allt eftersom det blev möjligt att tillverka större fönsterglas. För att tillgodose allmänhetens önskemål av större fönsterstorlekar i växande stadsbebyggelser med högre våningshöjder, ersattes de spröjsade fönstren allt mer av fönster med tvärposter under 1800-talets senare del. Spröjsade fönster har dock gjort flera comebacks under historiens gång. Vid 1900-talets början är det jugendbebyggelsens småspröjsade bågar i fönstrets överdel och vid 1910-talet återkommer småspröjsade fönster från 1700-talet i den nationalromantiska bebyggelsen. Det moderna fönstret, som vi känner igen idag, började växa fram redan i funktionalismens spår på 1930-talet.

Småspröjsat Fönster Fönster i Funktionalistiskt fönster med tvärpost Jugendstil fönster (tidigt 1700-tal) (senare1800-tal) (tidigt 1900-tal) (från 1930-talet) Illustration av fönstrets utveckling. Illustrationer från Fönster – historia, råd och bevarande (www.jkpglm.se/kulturmiljo/PDF/2010/fonsterfolder.pdf). till naturliga köldbryggor, som till fönsterkarmen. Det finns lösningar för att minska transmissionsförlusterna, men de är både dyra och produktionstekniskt komplicerade att implementera i dagens fönsterutformning och produktionslinor. Därför är behovet stort av innovativt tänkande och av att utveckla en fönsterkassett som helt och hållet eliminerar köldbryggan samtidigt som den ger arkitektonisk flexibilitet och möjlighet till kostnadseffektiv produktion och enkelt montage.

Fönsterkassetten växer fram

Inom EU Mål 2-projektet Träinnovationsnätverket (TräIN) initierades under 2009 en samverkan mellan ett flertal företag som ingår i leverantörsnätverket av nyckelfärdiga enfamiljshus i Norrbotten, med trä som huvudsakligt byggmaterial. I detta nätverk ingick allt från sågverk, komponenttillverkare (som till exempel fönster), till VVS-system och själva husfabriken. Under 2010 valde ett par av dessa företag att inom ramarna för EUprojektet Trästad 2012 utveckla en stug-

modell av prefabricerade volymer inklusive komplett badrum. Medverkande företag var initialt PartAB (prefab badrum), Englundshus (trähustillverkare) samt HÖ Allbygg (traditionellt byggföretag). Utöver detta ingick Hotell Valhall i projektet som en potentiell kund för slutprodukten. Tillsammans bildade de fyra företagen Kalixstugan AB, där den färdiga produkten slutligen utvecklades. Den grundläggande idén med stugan är att den kan transporteras nästintill komplett på lastbil och monteras och anslutas till VA och el, färdig för inflyttning under en och samma arbetsdag. En finess är att stugan vid behov lika snabbt kan lastas och flyttas för uppställning på annan plats. Drivande i utvecklingen av slutprodukten var projektledare Ewa Hietala (Part AB), tillika huvudansvarig för design och utformning av stugan. I syfte att göra den nya stugmodellen attraktiv för flera olika grupper av potentiella kunder var ytterligare en av grundidéerna att tillverka stugan med så kostnadseffektiva komponenBygg & teknik 8/11

Kalixstugan, utvecklad i samverkan mellan ett flertal Norrbottniska företag.

ter som möjligt. En av de svåraste delarna att tillverka och montera så enkelt och billigt som möjligt var de runda fönster, som är ett av de karakteristiska kännetecknen för stugan. Ewa ville mycket ogärna släppa denna detalj till förmån för väsentligt billigare lösning av traditionella fasta rektangulära fönster. Fönstertillverkaren Finsnickeri AB och dess v d och ägare Cathrine Lindberg fick i uppdrag att undersöka möjligheten att ta fram en modell av runda fönster som skulle kunna konkurrera prismässigt. Under våren 2010 utvecklades under extremt pressad tidplan en lösning som föll delägarna av Kalixstugan helt i smaken och stugan kunde förses med mycket snillrikt konstruerade runda fönster som även tillåter vädring, gardiner och ”invändig utsmyckning” i likhet med traditionella fönster.

med Yttermått kassett: 540 mm som passar för reglar c/c 60 samt med bredden 1 140 mm som passar mellan reglar c/c 120. Kassettkonceptet bidrar både direkt och indirekt till förbättring av miljön. Detta framförallt genom effektivare tillverkning (jämfört med traditionell me-

Teknisk beskrivning av fönsterkassetten

Fönstertillverkaren i Råneå har utvecklat ett effektivt koncept som är ett patentsökt kassettsystem (se bilderna här intill) för runda fönster och ett färskt exempel på nytänkande. Här har man samlat alla positiva egenskaper från runt och fyrkantigt i en produkt. Det nya är att det runda fönstret monteras i en kvadratisk kassett, komplett med trä, glas och plåt, när det tillverkas i fabriken. Det ger en rationell fönsterlösning som är lika snygg som den är enkel att tillverka och sedan montera på plats i huset. Fönsterkassetten finns också med vädringsmöjligheter, i olika storlekar och olika modeller. Den unika och patentsökta lösningen ger en vacker fönsternisch med plats för en rullgardin eller blommor. Kassetten placeras med fördel mellan de stående reglar som bygger upp väggen. Storlekar som är framtagna för dagen är Bygg & teknik 8/11

tod), lägre materialåtgång, bättre U-värde, samt väsentligt enklare montering. Fönsterkassetten innehåller till exempel en termisk list mellan glasen som minskar värmeförluster och ett glas med U-värdet 0,7 W/m²K, vilket bör ge ett U-värde för kassetten på cirka 0,9 till 1,0.

Det patentsökta kassettsystemet.

Faktaruta: TräIN

Tabell 1: Jämförelse av egenskaper hos traditionellt fönster och den nya fönsterkassetten. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Traditionella Den nya fönsterEgenskaper runda fönster kassetten ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ja Ja Vackert till fasaden Ja Ja Härlig rund utsikt Nej Ja Lätt att montera Nej Ja Lätt att mörklägga Nej Ja Komplett plåtslagning Nej Ja Standardsalningar, foder Nej Ja Standardmått för c/c 60, c/c 120 Ja/Nej Ja Underhållsfria Ja/Nej Ja Bra energivärde

Faktaruta: Kalixstugan

Kalixstugan (www.kalixstugan.se) är en annorlunda men genomtänkt stugidé som förenar det traditionella med modernt nytänkande och industriell produktion. Stugan är ett samarbete mellan Englundshus AB, Hotell Valhall AB (som driver campingen i Kalix), HÖ Allbygg AB och Part Construction AB. Ambitionen har varit att skapa ett koncept med maximal prefabriceringsgrad som kan intressera olika målgrupper.

Faktaruta: Finsnickerti

Förädling i Norrbotten Snickeri AB (www.finsnickeri.nu) tillverkar inredningskombinationer i hög kvalitet av trä, glas och metall. Altandörrar, fönster och glaspartier dominerar produktionen. Företaget, belägen i Råneå i Norrbottens län, har deltagit i samverkansprojektet TräIN sedan starten 2008 som anses ha gett ett lyft genom samverkan och synliggörande.

Fönsterkassetten – egenskaper och utvecklingspotential

En SWOT-analys av fönster framhäver dess styrkor som en innovativ lösning på ett stort problem för fri form fönster som länge har efterfrågats av marknaden. Fönsterkassetten är också relativt enkel i sin uppbyggnad vilket medger rationell produktion och montage. Fönstret integrerat i väggen gör det också möjligt att uppnå ett bra U-värde då den största värmeförlusten i ett fönster sker via karmen som i detta fall egentligen inte längre finns. En jämförelse med egenskaper hos ett traditionellt runt fönster idag redovisas i tabell 1. Utvecklingspotentialen för fönsterkassetten anses stor. Bland annat pågår ett arbete för att utveckla fler och helt nya modeller inom systemet, till exempel större fönsterstorlekar och kassetter som passar in i befintliga modulmått för rationellt fönsterutbyte. Just utbytet av befintliga fönster ger helt nya möjligheter till arkitektonisk form och energieffektivitet som är en av fönsterkassettens största konkurrensmedel. Det pågår därför ett kontinuerligt arbete för att utvärdera nya material och för att testa fönstrets energieffektivitet. Fönsterkassetten finns redan nu i produktion i Råneå och snart kan fönstret kanske ses i var och varannan bostad landet runt. ■

PASSIVHUS BYGGS PÅ H ALVA T I D E N I det finska Innovaprojektet renoveras ett fyravånings flerfamiljshus från 1975 till passivhusstandard. Liknande energieffektiviseringar har gjorts förut, det unika i Innovaprojektet är att projekttiden endast är ungefär hälften jämfört med vad som är normalt. Tidsbesparingen görs genom att man använder stora, prefabricerade fasadelement som lyfts på plats och monteras direkt på befintlig fasad. Metoden är att beklädnad och isolering tas bort från den befintliga fasaden.

ersätter den gamla fasaden är byggda i trästommar, exakt dimensionerade utifrån lasermätningar av huset. För att säkerställa energieffektiviteten sitter mellan 350 och 400 mm tjock PAROC® stenullsisolering i fasad-elementen.

Därefter monteras 70 mm isolering på fasaden, för att göra den så jämn att den sluter tätt mot elementen.

Att PAROC® stenull spar energi är kanske ingen nyhet, här är ett exempel på hur den spar tid också. Läs mer om vilken nytta du kan ha av oss och våra lösningar på paroc.se

De 12 meter höga fasadelementen som

Bygg & teknik 8/11

Fasader och fönster helt uppåt väggarna! Vad är en fasad? Fasad är en arkitektonisk term för en yttersida, ofta framsidan på en byggnad. En fasad måste vara synlig utifrån – en husvägg som står mot nästa hus kan inte kallas fasad – detta enligt Wikipedia.

Vanliga fasadmaterial idag är puts, trä, tegel. Fasader i stenmaterial, plåt och skivmaterial är också förhållandevis vanligt. Fönster, dörrar med mera finns i byggnadsdelen som är fasad. På en fasad tillkommer ofta olika typer av monterade detaljer – exempelvis belysning, stuprör, skyltar med mera.

Fasadens funktion

Fasaden/väggkonstruktionen ska ge ett skydd mot väder och vind. Man kan mer utvecklat säga att den ska ha vissa funktionskrav gällande vatten/fukttäthet, vind/ lufttäthet och vara värmeisolerande och klara mekanisk påverkan.

Putsade fasader

Det som diskuterats mest senaste åren är nog puts. Putsade fasader har nästan blivit ett skällsord då den ofta figurerat i massmedia i negativa ordalag. Varför har det blivit så? Det kan nog utan överdrift sägas bero på de enstegstätade putsade fasaderna som i många fall fått rivas ner och göras om på grund av fukt- och mögelskador. Jag kan berätta kort om detta, men först, vad är puts? Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan antiken. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt att ge en vacker yta. Putsbruk består av bindemedel, ballast och vatten. Ballasten är vanligen sand, bindemedlet är olika proportioner av till exempel cement, gips, kalk eller plast. Putsbruk delas in i hållfasthetsklasserna A till E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.

Sedan blev det rabalder…

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut gick ut med information om Bygg & teknik 8/11

problem med enstegstätning av fasader 2007. De problem eller komplikationer som SP framför gäller främst enstegstätade väggar som har tunnputs på cellplast med träregelstomme. De fel som rapporterades föreligga var främst vattenläckage genom fasaden. Läckagen sas förekomma på grund av fel utförda anslutningar och genomföringar samt sprickor i putsen. Diverse anslutningar till socklar, takfötter, fönster och dörrar med mera. Infästningar av stuprör, belysning och allt möjligt som kan fästas på fasader påtalas där detaljutförande av dessa ofta är orsak till att vatten tränger in i väggarna. Detta kan sedan leda till mögel- och rötskador i väggar som innehåller organiskt material såsom 1 2 3

4 5

6 7

Artikelförfattare är Lasse Iisakka, utredningsingenjör SBR, ByggMiljöGruppen, Solna.

träregelstomme och gipsskivor med pappskikt.

Putshistoria

Systemet med puts på isolering ska ha utvecklats på 1950-talet. Då handlade det om murade väggar som skulle tilläggsisoFigur 1: Genomskärning av enstegstätad putsfasad på trästomme. Källa: SP 2009.

1. Puts 2. Värmeisolering 3. Vindskydd 4. Värmeisolering 5. Stående reglar 6. Luft-ångtätning, PE-folie 7. Invändig beklädnad

Figur 2: Beskrivning av tvåstegstätning. Källa: www.traguiden.se. 53

Större fukt- och mögelskada under fönster. Mögelpåväxt även på insidan av gipsskivan för ”utomhusbruk”.

leras. På 1970-talet började man i Sverige tilläggsisolera befintliga väggar av tegeloch lättbetong beroende på energikrisen. Erfarenheterna av detta var goda. Dessa väggar var från början tåliga mot fukt då de saknade organiskt material som kunde drabbas av fukt. På 1970-talet började man i USA med en konstruktion som hade trästomme med puts på cellplastisolering. I slutet av 1980-talet diskuterades det om denna lösning var säker mot fukt då det framkommit fuktskador i dessa väggar. En justering som gjordes var att man ändrade konstruktionen och en vindskiva som skulle vara vatten- och fuktavvisande tillfördes på regelstomme. Skador som rapporterades i dessa väggar i mitten på 1990-talet var fukt- och mögelskador. Skadorna sas redan då främst bero på att vatten tränger in i väggarna vid diverse anslutningar precis som idag. I Sverige började konstruktionen att användas på 1980-talet. Man har alltså byggt med detta fasadsystem i Sverige under många år men det tog ganska lång tid innan problemen med fukt- och mögelskador blev kända. Sedan några år tillbaka har en del byggföretag valt att inte bygga hus med enstegstätning som är kända för sina problem – och en del byggföretag har valt att fortsätta bygga med aktuellt system. Det finns en hel del pågående fall i Sverige där utredningar pågår för att fastställa skador i dessa fasader. Arbetet med detta kommer sannolikt att fortsätta lång period in i framtiden.

Vad kan man mer säga om enstegstätade fasader?

Vad ska man säga om detta system med enstegstätade fasader då? Uppenbart är de problematiska. Varför väljer då flera bolag att fortsätta bygga med detta system? Systemet har flera fördelar isoleringsmässigt då det bland annat saknar köldbryggor och det måste uppenbart vara ekonomiskt försvarbart att bygga jämfört mot andra system – annars skulle det klart inte byggas. Vissa modifikationer och nya detaljlösningar kan säkert också lösa en hel del av de problem som finns. Vikten av att skydda byggnadsmaterialen under byggtiden mot 54

vatten/fukt är också naturligtvis en mycket viktig del för att klara sig från skador. Ett stort problem med enstegstätade fasader är att om vatten tränger i väggkonstruktionen så har den svårt att torka och så finns det känsliga material i konstruktionen som kan påverkas av inträngande vattnet. Att det är känsligt beror på ånggenomsläpplighet och ånggenomgångsmotstånd i cellplast. Vatten som hamnar i konstruktionen har helt enkelt svårt att torka ut. Mineralull som också används som putsbärare har mycket lägre ånggenomgångsmotstånd som innebär att fukt som hamnar i en konstruktion med mineralull kan torka ut mycket snabbare än i en konstruktion med cellplast. Skador i form av mögel på gipsskivor förekommer dock i stor omfattning även vid denna konstruktion.

Slutsats

Resultatet av flera skadeutredningar gällande enstegstätade fasader har visat att det förekommer högt fuktinnehåll och mögelskador i dessa konstruktioner. Det som framkommit är att vatten ofta trängt in vid diverse otätheter i fasaden. Detaljlösning vid anslutningar har ofta visat sig vara så bristfälliga eller till och med felaktigt utförda så att det ganska enkelt gått att förklara varför det trängt in vatten i konstruktionen. Då tätningarna har varit rätt utförda har inga fuktskador uppstått. Vi rekommenderar att i steg 1 utförs en noggrann okulärbesiktning av putsfasaderna, där kritiska detaljer som fönsterbleck, socklar, plåtanslutningar och genomföringar i fasaderna undersöks extra noggrant. Steg 1 kan kompletteras med en fuktinventering som utförs av fuktsakkunnig. Som ett steg 2, om det det vid okulärbesiktningen framkommer fel eller brister, utförs en fördjupad provtagning, där ett provhål tas upp i fasaden. Ett råd som bland andra SP lämnat är att låta inventera byggnader med putsad konstruktion med enstegstätning/träregelstomme. En sådan inventering görs av skadeutredare som är fuktsakkunnig som kan mätteknik och kan tolka resultaten. Det finns vidare råd om hur lokala skador och

Mögelpåväxt på baksida av utvändig gipskiva samt regelverk under fönster.

om väggar är mer ställvis skadade av fukt/ mögel ska hanteras. Om det förekommer omfattande fukt- och mögelskador behöver ibland hela väggen byggas om. Det går naturligtvis att bygga fasader som tål väder och vind – men som alltid så krävs det att det byggs ”rätt”. Vad är då rätt? Enligt SP kan säkerheten säkerställas genom att följa en kvalitetssäkring av modellen: ● Tillse att acceptabla fuktvärden säkras genom fuktmätningar från arbetets påbörjande och vid särskilda kontrollpunkter under byggets gång som valts av fuktsakkunnig fram till färdigställandet. ● Tillse att arbetsanvisningar, checklistor och egenkontrollplaner följs – för att detta ska fungera krävs ofta en utomstående kontrollant. ● Visa genom beräkningar att fukt som kommer in i väggen kan/hinner torka ut på ett acceptabelt sätt innan skadlig uppfuktning sker. Beräkningsprogram för detta finns – viktigt att detta görs av sakkunniga. ● Valda materials beständighet behöver vara dokumenterad. Även valda konstruktionslösningars fukttålighet behöver vara dokumenterad – mycket av detta kan klargöras vid beräkningar som här ovan påtalas. ● Till sist kan sägas att för att det ska kunna bli en bra slutprodukt så krävs utbildad personal. ■

Bygg & teknik 8/11

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 2 januari 2012 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................ Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 8/11

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Vad hände med Barriergasen? Glas är ett fascinerande material, ett material som släpper genom strålning i vår syns strålningsområde, men är som en svart vägg i värmestrålningsområdet. Detta ger möjlighet att skapa konstruktioner, fönster, man kan se genom, men som samtidigt är relativt värmeisolerande. Länge användes endast ett glas, kompletterat med tilläggsruta på vintern. Därefter infördes kopplade tvåglasfönster med värmegenomgångkoefficienter, U-värden (kvärde), kring 3 W/m²K. I SBN 75 skärptes kraven och maximalt Uvärde sattes till 2,0 W/m²K. Detta uppfattades av många som ett krav på treglasfönster, men det finns andra sätt att uppnå låga U-värden. Energibalansen för ett fönster består av inkommande kortvågig, solstrålning, som transmitteras direkt in genom glaset, och en värmegenomgång som oftast är utåtriktad och kan kopplas till värmegenomgångskoefficienten, U-värdet. Den senare delen benämns ofta mörker U-värde och det är endast denna del som kommer att behandlas i det följande. Det är dessutom endast glasdelen i ett fönster som kommer att diskuteras. Karm- och bågdelen, hos ett fönster, har givetvis stor inverkan på fönstrets U-värde, men kommer inte att behandlas här. Värmegenomgångskoefficienten, U, definieras som inverterade värdet av konstruktionens summerade värmemotstånd.

1 U = ––– (1) ∑R Vid fönster innebär det summerade värmemotståndet, övergångsmotstånd ute och inne samt värmemotstånd för spalter och värmemotstånd för glasen.

(2) R = Rsi + Rglas +Rspalt + Rglas + Rse Övergångsmotstånden, Rsi och Rse är beroende av strålningsmässiga- och konvektiva förhållanden på fönstrets in- och utsida, men här har valts att använda standardiserade värden, Rsi är lika med 0,13 m² K/W och Rse är lika med 0,04 m² K/W. Värmemotståndet i glasen kan normalt försummas (R = d/λ = 0,003/0,9 = 0,003 m² K/W) i jämförelse med övriga värmemotstånd. För att förbättra ett fönsters U-värde borde det därför vara enklast att fokusera

Artikelförfattare är Jan Isberg, Högskolan i Borås.

på värmemotståndet för spalten. Då glasytorna i ett fönster uppträder nästan som ”svarta väggar”, emissivitet ε är lika med 0,92, kan värmeöverföringen i ett fönster behandlas på samma sätt som värmeöverföring i en generell spalt. Värmeöverföring i en sluten spalt sker genom ledning, strålning och konvektion. Värmeöverföring genom ledning beror endast på värmekonduktiviteten, λl, hos den inneslutna gasen. Här finns givetvis stora möjligheter att påverka värmegenomgången. I tabell 1 visas värmekonduktivitet för ett antal gaser. Valet påverkas här inte bara av värmekonduktivitet utan även av andra faktorer som säkerhetsaspekter, miljö och pris. Tabell 1: Värmekonduktivitet för några gaser. ––––––––––––––––––––––––––––––– Gas Värmekonduktivitet W/m K ––––––––––––––––––––––––––––––– Luft 0,025 Argon 0,016 Koldioxid 0,015 Krypton 0,009 Xenon 0,005

Värmeöverföring genom strålning beror av temperatur på ytorna och deras emissionsegenskaper. Generellt kan värmeöverföringen tecknas:

Q = ε12 • σ • (T14 - T24)

(3)

1 1 ε12 = –– + –– -1 ε1 ε2 (4) ε = emissivitet för respektive glasyta σ = Stefan-Bolzmanns konstant 5,7 • 10-8 W/m²K4 T = temperatur K För att kunna jämföra värmeöverföringsmekanismer i olika former kan värmeöverföringen genom strålning överföras till en ”fiktiv värmekonduktivitet”, λs. λs = d • ε12 • σ • Tm3 (5) d = spalttjocklek Tm = medeltemperatur K Vid 10 °C, vilket är den normala medeltemperatur vid vilken vi bestämmer värmekonduktiviteter, kan uttrycket överföras till: λs = d • ε12 • 5 (6) Konvektion, och här avses då endast egenkonvektion, är lite svårare att behandla. Konvektionen påverkas av gasens egenskaper som viskositet och termisk utvidgningskoefficient, spaltens geometri samt temperaturdifferens över spalten. Man kan emellertid, på samma sätt som för strålning, överföra värmeöverföringen genom konvektion till en ”fiktiv värmekonduktivitet”, λk.

λk = Nu • λl (7) Det finns i litteraturen ett antal uttryck för Nusselts tal, Nu. Här har använts uttrycket: 0,28 Pr Nul = 0,22 (––––––– Ral) (H / d)-1/4 (8) 0,2 + Pr c•µ Pr = ––––– λk

(9)

g • β • ∆T • d3 • ρ2 • c Ra = ––––––––––––––––– (10) λl • µ H = spaltens höjd m d = glasavsånd m c = värmekapacitet J/kg°C µ = dynamisk viskositet kg/m s β = termisk utvidgningskoefficient 1/K ρ = densitet kg/m³ Total värmekonduktivitet sammansätts av de olika delarna ovan som:

λspalt = λl + λs + λk (11) I figur 1 visas överförd värmemängd genom de olika värmeöverföringsmekanismerna. I figuren är intressant att konstatera, dels den totala värmeöverföringen, dels fördelningen av de olika värmeöverföringarna. Den totala värmeöverföringen minskar med glasavståndet fram till cirka 17 mm, för att sedan ligga i det närmaste konstant. Den minskande ledningen ersätts med en konvektiv överföring. Fördelningen mellan de olika formerna av värmeöverföring varierar kraftigt med glasavståndet. Vid väldigt små glasavstånd är ledningen dominerande, medan det vid normala glasavstånd i byggnader, d större eller lika med 9 mm, är det strålningen som är helt dominerande.

Förbättring av U-värden för fönster

Vill man förbättra ett fönster, det vill säga sänka U-värdet, behöver den totala värmeöverföringen minskas. Genom att huvuddelen av värmeöverföringen sker genom strålning, vid normala glasavstånd, är det rimligt att man först försöker påverka denna del. Av ekvation (3) och (4) framgår att det enda möjliga alternativet att påverka värmeöverföringen genom strålning är att minska glasens emissivitet Minskning av emissiviteten sker genom beläggningar på glasytorna. Dessa beläggningar måste ha väldigt speciella egenskaper, då de ska ha låg emissivitet för långvågig värmestrålning, men fortfarande transmittera kortvågig strålning inom främst ögats våglängdsområde. Denna typ av beläggningar har funnits under lång tid, första i form av ”mjuka beläggningar”, som endast kunde användas i förseglade spalter, och sedan ”hårda beläggningar”, som kan användas fritt i exempelvis ett två plus ett fönster. Bygg & teknik 8/11

När strålningsöverföringen i fönster minimerats börjar det bli intressant att titta på övriga värmeöverföringar. Ledningen kan påverkas genom att ersätta luften med en gas med låg värmekonduktivitet enligt tabell 1. Ett vanligt alternativ är då argon, men det finns givetvis ett antal alternativ. I tabell 2 har gjorts en sammanställning av värmegenomgångskoefficienter för olika kombinationer av beläggningar och gaser.

Barriergasen

Figur 1: Överförd värmemängd genom ledning, strålning och konvektion, som funktion av glasavståndet. Temperaturdifferens 20 °C.

Figur 2: ”Fiktiv värmekonduktivitet” som funktion av glasavståndet för olika emissiviteter på glasen. I figur 2 visas skenbar värmekonduktivitet genom strålning enligt ekvation (6) som funktion av glasavståndet. I figuren har lagts in två olika emissiviteter för beläggningar, ε är lika med 0,20 och 0,05 samt emissivitet för vanligt glas där ε är lika med 0,92. Figuren visar även förhållanden om endast ett glas respektive båda glasen i spalten beläggs med skikt. Figur 2 visar att emissiviteten har väldigt står betydelse när en yta i ett fönster

beläggs. Vid en traditionell beläggning, ε är lika med 0,20, minskar den fiktiva värmekonduktiviteten, vid 15 mm glasavstånd, från λs är lika med 0,064 W/m K till λs är lika med 0,015 W/m K. Figuren visar även att det är ganska ointressant att belägga båda ytorna i ett fönster. Beläggning av båda ytorna med ε är lika med 0,20 ger endast λs är lika med 0,008 W/m K jämfört med λs är lika med 0,015 W/m K för beläggning av endast ena ytan.

Tabell 2. Värmegenomgångskoefficient för fönster med olika gaser och olika beläggningar. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Emissivitet 0,92 + 0,92 0.92 + 0,15 0,92 + 0,05 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Luft λgas 10,025 2,95 1,71 1,45 Argon λgas 0,016 2,80 1,38 1,08 Krypton λgas 0,009 2,66 1,09 0,74 Xenon λgas 0,005 2,58 0,91 0,53

Bygg & teknik 8/11

Av figur 1 framgår att den övervägande värmeöverföringen sker genom strålning. Man blev därför väldigt förvånad när ett företag plötsligt lanserade ett fönster med gas, men inte hade några beläggningar på glasen. Den spontana reaktionen blev givetvis: ”Ge sig in i fönsterbranschen utan att ens känna till de grundläggande förutsättningarna för värmeöverföring i fönster”. När sedan utvecklingen av konceptet presenterades: ”Fönstret innehåller en strålningsabsorberande gas”, överfördes tankarna till ”Kejsarens nya kläder” Började man sedan söka i litteraturen fann man ett antal gaser som var strålningsabsorberande. Det aktuella företaget hade, tillsammans med kvalificerade forskningsinstitutioner, tagit fram en gasblandning som reducerade strålningen i hela det aktuella strålningsområdet. Olika gaser hade använts för att optimera den strålningspåverkande förmågan i olika våglängdsområden. Förväntningarna var givetvis stora när värmegenomgångskoefficienten, U-värdet, skulle mätas vid en verklig praktiskt test. Provning av ett fönster genomfördes genom en ”Hot-box mätning” på standardiserat sätt. Resultat: U-värde som ett vanligt luftfyllt fönster. Det uppstod givetvis ett antal frågeställningar: Har gasfyllningen lyckats? Har gasen avsedda egenskaper i verkliga fönster? Är en strålningsabsorberande gas mer konvektiv? Barriergasen är inget alternativ, eftersom den innehöll ett antal freoner (CFC) som inte är tänkbara i dag, men det borde rimligtvis finnas utvecklingsmöjligheter med andra gaser som har strålningsabsorberande egenskaper. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 57

Pinega del IX:

Torsdag den 28 juni Det har hunnit rinna mycket vatten under broarna längs Pinegafloden sedan jag inledde denna berättelse om färden nedströms Övre Pinega, från Kotjkas till Korpogory. Pinega är namnet på ett distrikt i norra Ryssland, i Archangelsk län. Storleksmässigt är distriktet så stort som Småland, cirka trettiotusen kvadratkilometer. Här bor trettiotusen människor. Flertalet bor i centralorten Korpogory och de flesta som bor i området, särskilt utanför Korpogory, är äldre. Det finns väg till byarna långt uppströms, men väder och vind påverkar framkomligheten. Under vinterhalvåret är väghållningen i allmänhet bättre, när det finns tjäle i vägbanan och när vägen är plogad. Sommartid är det också möjligt att ta sig fram. Tiden dessemellan, under vår och höst, är det långliga tider omöjligt. En timmertransport, med ett dragfordon som lämnar djupa spår i vägbanan, gör det omöjligt för lättare trafik att senare ta sig fram. Området har tidigare hyst fångkolonier. Tidvis deporterades folk hit, antingen de skulle bestraffas eller de skulle fördrivas, som de självägande bönderna, kulakerna. Deras röster har sällan blivit hörda, men man vet att få andra delar av dåtida Sovjetunionen, under nittonhundratjugotalets sista år, tog emot så många självägande bönder och deras familjer, som just detta, det Norra Territoriet, där Pinega ingick. Pinega är även namnet på en nordrysk flod, en av de fyra största som rinner genom Archangelsk län, jämte floderna Onega, Dvina och Mezen. Flödet varierar starkt mellan vår och sensommar, men medelflödet uppgår till två hundra kubikmeter per sekund. Floden tillhör de vida nordryska floderna, där bredden varierar mellan ett hundratal meter och många Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

hundra. Floden har sina källor i Komirepubliken i öster och rinner ut i Dvinafloden som i sin tur rinner ut i deltat norr om Archangelsk, i Vita havet. Förr hade Pinegafloden ekonomisk betydelse, när timmer flottades och sågverksprodukter levererades från sågverk uppströms ut mot kusten. I dag har sjöfarten utmed floden i princip upphört. Nu muddrar man inte längre längs stränderna eller säkrar vattendjupet i farleden. Sågverken är nedlagda. Industrierna längs floden står tysta och tomma. Timmer transporteras på landsväg – när vägarna är framkomliga. Längre upp i norr, vid Ishavet, finns olja, men inte inom Pinega. Pinegadistriktets guld var en gång skogen. Ändå har området fått ett visst uppsving under senare år och man ställer stort hopp till den järnväg i nord-sydlig riktning som planeras. Archangelskregionens betydelse har genom oljeutvinningen ökat. Privat företagande har ökat. Men priserna har också stigit. Det är inte alla som tjänat på förändringarna. Många äldre och medelålders minns gärna sovjettiden, då lugn och stabilitet rådde, då Magazinets sortiment var bestämt och innehöll endast det nödvändiga. Det var tiden före oligarkerna och plutokraterna, men också innan tankar på demokrati och medbestämmande riskerade att skapa oreda och förödelse. Denna berättelse inleddes med en sommardag i Sankt Petersburg i mitten av juni 2007. Nu har vi kommit fram till den tjugoåttonde juni.

Morgon den 28 juni

Det är morgon den elfte dagen. Solen skiner och himlen är blå. Kan det vara bättre? Ingen sång, dock och inga levande ljus. Ingen bricka med tårta. Ingen familj som står vid sängkanten och sjunger ”ja må han leva” i femton verser. Inget tassande i köket. Jag fyller år men jag väntar mig inte någon uppvaktning, inte här och nu. Det är sommarbarnens öde. Nu räcker det så väl med att vädret är vackert. Det brukar det inte vara veckan efter midsommar. Därför är det en gåva att kunna blicka upp mot en klarblå himmel en dag som denna. Det är dags för uppbrott i dag. Vi ska lämna Kushkopola och tankarna kretsar kring målet för dagens etapp. Jag kastar en blick omkring mig. När jag ännu blundade kunde jag ändå föreställa mig att jag sov i en utdragssoffa i ett städat men övergivet hem. När jag öppnar ögonen ser jag hur solstrålarna genom dammet som rörs upp i vinddraget faller på föremål som påminner om såda-

na som kan återfinnas i en rivningslägenhet som just övergivits. Går ut i köket för att ta en skopa vatten. Inget vatten i spannen. Inget vatten i tekokaren. Maten står framme på bordet efter kvällsmaten för Tatiana Nikolaevna , vår guide och arrangör, och chauffören Nikolaj. Kylskåpet som först inte fungerade men sedan fungerade bara man satte i kontakten, gapar tomt. En förpackning med mjölk står i kylskåpsdörren. På vägen ut på gården kliver jag över chauffören Nikolaj. Han trynar på golvet i farstun, utan filt eller täcke, men på en filt som ligger utbredd på golvet. Tatiana är på väg upp för att bege sig iväg tillsammans med oss. Tatiana påbörjar frukostbestyren samtidigt som jag går in och förbereder nedladdningen av gårdagens bilder. Dotter Isabel vaknar till. Hon överlämnar ett papper där det står ”Grattis på födelsedagen, lilla pappa”. Sedan somnar hon om. Isabel är mån om den sömn hon kan få. Dagarna på resa är ansträngande. Tatiana Nikolaevna har ställt fram frukost. Den består i dag av risgrynsgröt med smör. Det är alltid smör till gröten. Kanske även lingandricka, mors. Varken Isabel eller tolken Yulia är särskilt förtjusta i gröt. Hellre tar de bara lite, eller avstår helt, än de tar något som de inte gillar. Vi har inte svultit under resan. Vi vet att det senare kommer att serveras lunch och middag. Tatiana Nikolaevna gratulerar mig. Hon sjunger och jag får en burk sylt av henne. Hon vet att jag tycker om rårörda lingon. Yulia konstaterar att kylskåpet fungerar. ”Tag aldrig ett nej för ett nej”, sade jag i går när jag stod på mig om kylskåpet. Nu skrattar Yulia åt saken. I går tyckte hon bara att jag var hopplöst oförstående för det ryska sättet att agera och missförstå. I själva verket hade vår nya värdinna Marina, som svarar för vår logi Bygg & teknik 8/11

under vistelsen i Kushkokola, svarat att kylskåpet inte fungerade och med det menat att det inte var påslaget. ”Du såg ju själv, att hon satte på det”, sade Yulia och avslutade därmed diskussionen. Genom fönstret i flickrummet som jag och Isabel sover i, ser jag en tvådörrars fyrhjulsdriven Niva stå parkerad utanför husets grind. Är det den som vi ska åka i? Där kommer inte våra väskor att rymmas. Det är knappt att vi själva får rum där, särskilt inte om Tatiana Nikolaevna ska följa oss på färden. Det är inte långt mellan byarna, men det tar tid och det vi inte får med oss nu, det riskerar att komma fram först nästa dag, när vi kommer till Korpogory. Tatiana Nikolaevna är fåordig. Hon kom fram sent i går kväll. Hennes tankar uppehåller sig kanske kring barnlägret i Kotjkas och risken att det skulle behöva stängas för att en salmonellasmittad pojke kom till lägret första dagen. Räckte det kanske inte med att alla ungdomarna transporterades en dagsresa med buss till sjukstugan i Korpogory och undersöktes? När jag frågar om vår färd till nästa by, Jerkino och om vi ska färdas dit i den lilla Nivan, svarar Tatiana Nikolaevna: ”Javisst, tag bara med det allra nödvändigaste. Resten plockar min man upp i morgon och kör till Korpogory”. Det riskerar att bli som jag befarat. Jag protesterar och säger att jag hellre går de sju kilometrarna till Jerkino än lämnar kvar väskorna här. Om jag går och Nikolaj kör väskorna till vårt nattkvarter i Kevrola, då vet vi åtminstone var väskorna befinner sig. Sedan får man väl se hur man tar sig från Jerkino till Kevrola, för det är väl där vi ska sova över nästa natt? Det ligger en viss spänning i att inte vara säker på vart man ska, att endast riktningen är rätt, att vi alltid färdas nedströms Pinegaälven. Nu är Tatiana Nikolaevna en vänlig och omtänksam kvinna som vill vårt bästa och hon är inte sämre än att hon kan ändra sig. Det är bara det, att hon inte vet hur hon ska bära sig åt, inte nu i alla fall. Men hon kommer att finna på råd. Tatiana Nikolaevna finner alltid på råd. Hon är ett kraftpaket, en entreprenör som överlever i denna avlägsna del av norra Ryssland. Förtröstansfulla bär vi ut väskorna till bilen. Chauffören Nikolaj har inte fått något att äta. Han makar på innehållet i det närmast obefintliga bagageutrymmet för att göra plats för väskorna. Det hör också till saken att bagageutrymmet på ryska bilar i allmänhet är fyllt av chaufförens personliga tillhörigheter och verktyg. Här, på denna terrängbil sitter visserligen reservhjulet fastspänt på bakdörren, men utrymmet är ändå fyllt av filtar, verktyg och en reservdunk. Sedan återstår inte mycket plats för några väskor. Jag inser att våra stora väskor aldrig kommer att kunna komma med till Jerkino. Vi sitter med väskor i knät, men hur vi än försöker, så Bygg & teknik 8/11

kommer inte alla väskor med. Jag resignerar och accepterar sakernas tillstånd.

Avfärd till Jerkino

Nikolaj Khalimovitj Filimonov, så är chaufförens fullständiga namn, är hitkommenderad av Tatiana Nikolaevna. Jag tycker synd om mannen. Han kom fram sent på kvällen, fick knappt någon mat och erbjöds att sova på en filt på golvet. Hans enda glädjeämne var att se på teve en stund på kvällen, men teven stod i flickrummet, där jag och Isabel sov. Samvetet tynger så här efteråt, att jag nekade honom att sitta på sängkanten och se på teve medan Isabel och jag skulle försöka sova. Tatiana Nikolaevna har ett stall med chaufförer och timanställda som hon kan kommendera till världens ände, om så vore. Nikolaj är fåordig. Vid varje vägkorsning stannar han upp och ser sig om. Det är inte för att trafiken är tät eller att det kommer fordon från olika håll. Här finns inga andra bilar, hur mycket han än skulle titta efter dem. Jag inser snart att Nikolaj inte hittar. En karta skulle inte heller hjälpa. Folk i allmänhet kan inte läsa kartor. Och kunde de läsa kartan, så skulle de inte lita på den. De som kan läsa kartor har sett så många kartor i sitt liv, där varken ortsnamn eller vägsträckningar har överensstämt med verkligheten. Valmöjligheterna är få. Visserligen spolades stora delar av vägen bort i samband med vårens översvämning, men den är ändå farbar för en terrängbil, även en Niva, bara föraren är van och kan hantera fordonet. Kanske hade det gått bättre om Nikolaj fått något att äta till frukost. Han kanske bara är uthungrad och uttröttad? Vi tre som åkte längs vägen i går känner vägens sträckning och hjälper Nikolaj att finna rätt väg. Vi undrar hur det ska gå nästa sträcka, när vi lämnar Jerkino och reser mot Jedoma och därefter mot Kevrola. Den vägen har inte någon av oss tidigare färdats. Tatiana Nikolaevna stannar kvar i Kushkopola. Hon kommer inte att kunna hjälpa oss. Vem har information om vart chauffören ska köra oss när vi kommit fram till Jerkino? Nikolaj tycks inte ha någon kännedom om vart vi ska bege oss i nästa etapp. Tatiana Nikolaevna går inte att nå. Hon kommer att bli hämtad i Kushkopola och vi kommer att möta henne först i morgon eftermiddag i Korpogory, tillsammans med våra väskor.

vande landskapet är flackt och enformigt. Pinegafloden skär en fåra i terrängen som mest förefaller utgöras av sand, röd sand. På ena sidan höga strandbrinkar, på den andra, på den södra sidan där vi befinner oss sker stigningen i etapper. Översvämningen tidigare i våras nådde ända upp till samhället och de flesta byggnaderna skadades. Vägar spolades bort och lämnade bärlagren öppna, med störar och vidjor som spretade åt skilda håll. Diken och gropar inne i byn, mellan husen, visar på översvämningens härjningar. På något ställe ligger en grop med sopor som man försökt dölja. Nu ligger den i öppen dager. Vad som gömts under jord och sand har nu avslöjats. Kvinnan som uppenbarligen väntar på oss är en av dem vi träffade under gårdagen, Nadezhda Viktorovna Tomilova. Hon är i fyrtioårsåldern och hon är iförd en klarröd sommarklänning. Hennes hus ligger i utkanten av byn, det är till och med det första man kommer till på vägen från Kushkopola. Under sommaren ligger det som ett skepp som strandat, med en inbyggd veranda liknande en kommandobrygga. Vintertid utgör verandan ett vindfång som skyddar mot snö och vind. Byggnaden är panelklädd i likhet med de byggnader som uppförts under de senaste decennierna. Grunden är hög. Detta hus är ett av dem som klarat sig bäst från översvämningens verkningar. Här stiger vi ur bilen. Till vår förvåning tar vi med oss våra väskor. Vad kommer nu att hända? En hund kommer emot oss. Främmande hundar är vanliga här. Överallt längs gatorna springer hundar, men man behöver sällan vara orolig för att de ska vara aggressiva. De skäller och varnar när någon kommer. Jag är i den tron att de är vänligt stämda och det har stämt alla gånger hittills. Ingen skulle kunna kosta

Jerkino

När vi närmar oss Jerkino ser vi några kvinnor som står längs vägen. Vi ser dem på långt håll. Det första huset, i utkanten av byn och det första längs den långa bygata som löper utmed höjden, på den del som ligger närmast floden, ger intryck av gränspostering i det platta landskapet där husen är samlade i byar. Samhället ligger högt upp på strandbrinken. Det omgi-

När vattnet drog sig undan efter vårflodens verkningar, kom gömmor med sopor och avskräde i dagen, som här inne i samhället i Jerkino.

på sig att behålla en hund som går till angrepp mot barn eller vuxna, eller mot kreaturen som man ibland vallar längs bygatorna eller som vandrar fritt. När vi stiger in i huset möts vi av samma tomhet på möbler och föremål som vi möttes av i byggnaden som utgjorde vårt nattkvarter under två dygn i Kushkopola. I det första rummet, innanför dörren till vindfånget, finns endast en soffa. Inget bord eller andra föremål. Det är en påkostad soffa som kan göras om till säng. Den har ett rutigt mönster i beige och grönt och har stoppade armstöd med framsida i ekträ. Den är inte bredare än att den rymmer två personer. Golvet är målat i ljusbrunt. Golvtiljorna är breda, mellan tjugo och trettio centimeter. Tapeterna är ljusa, blommiga och med vit bakgrund. Framför fönstret hänger en tunn vit gardin. Det är sällsynt med fönster utan gardiner. Gardiner är alltid fördragna i de ryska bostadshusen inne i samhällena. Klockan är halv elva när vi stiger in i huset. I ett rum finns en ungdom, pojke eller flicka, det är svårt att avgöra. Är det en tonårsdotter eller tonårsson? Jag letar efter kännetecken som ringar i örat, lugg eller kläder. Inget röjer vad det är. Kanske går en pojke inte med hästsvans och inte i morgonrock efter tio på förmiddagen. ”Ungdomen” sitter vid datorn. Ett spel upptar intresset. Sängen intill är obäddad. Det är sommarlov. Livet i byn erbjuder inte mycket av intresse eller förströelse. I det andra rummet sitter en pojke och tittar på teve. En kattunge tittar fram under sängen. Gardinen är fördragen för att inte solljuset ska blända. Två sängar finns i rummet. Teven står på en hög byrå. Framför fönstret står en lägre byrå. På väggen hänger en stor affisch. Motivet utgörs av en nordryskt landskapsbild. Medan barnen sitter vid antingen datorn eller ser på teve i barnkammaren, visar Nadezhda Tomilova oss in i köket. Hon berättar om översvämningen som lämnat spår i människornas medvetande. Hon tar med oss in till ungdomen med hästsvans och ber henne ta fram bilder från översvämningens härjningar. Det är nu tredje gången vi få se hur ismassorna nedströms Jerkino dämt Pinegas flöde och vattnet stigit i byn. Det är inte att undra på att så många fönster och dörrar står öppna en solig och varm dag som denna då man försöker torka ut vatten som samlats i väggar och bjälklag. Byn förefaller vid denna tid på dagen ligga närmast öde. Vi möter ingen på vår väg mot Marfa Dom, Marfas hus, där hembygdsmuseet är inrymt. Jekaterina Ignatyevna Rusanova som är ordförande i byns kvinnounion och som vi träffade i går, ser oss genom fönstret och tar emot oss tillsammans med Lilya Mikhailovna Tomilova, som förestår hembygdsmuseet och som är gift med vår chaufför, Boris Mikhailovitj, han med de glänsande guld60

tänderna. Där skriver vi åter in oss i gästboken, Vi blir påminda om hur väl vi hanterade lie och skära under gårdagen. Tacksamt tar vi emot lite smicker. På museet arbetar ett par kvinnor. Vi besökare uppfattar detta som byns centrum och informationscentral. Det är ju här det finns några människor som arbetar. Vi kan utbyta frågor ifall det skulle gå att besöka byn och bo över, göra utflykter och så vidare. I Jerkino hade vi gärna stannat och bott under ett par dagar. Vid ett annat tillfälle, kanske, upplyser Lilya Tomilova mig om, men inte i år. Det finns ingen familj som har plats. Allt tycks vara på vädring efter översvämningen. Det är inte en naturkatastrof, men översvämningen har ställt till det för invånarna. Nu är jag inte säker på att det ändå skulle gått att bo kvar. För att det ska vara möjligt, måste man ha en relation till någon i byn, eller göra någon eller några förberedda på besöket. Det är fortfarande ovanligt med tillfälliga besökare särskillt om de skulle komma från utlandet, från länder utanför det forna Sovjetunionen. Men det skulle det vara värt en viss ansträngning att få komma hit igen, sommar såväl som vinter. Invånarna förefaller vara stolta över sin by och sitt samhälle. Här finns trädgårdar och trädgårdsland och man bygger på och förbättrar husen. Det råder inte samma undergångsstämning här som i sågverks- och industrisamhället Kushkopola. Inte vid en ytlig anblick i alla fall. Efter att ha stärkt oss med lingondricka och blivit bjudna på te, fortsätter vi bygatan fram, Narodnayagatan. Där möter vi en kvinna som går med barnvagn. Ett par barn går vid hennes sida. När vi tagit in på Zakosochnayagatan möter vi en kvinna som blir presenterad för oss, Galina Fedorovna Pestova. Hon berättar att hennes farfar en gång skodde Nikolaus II:s, den siste ryske tsaren, häst. Det är nog så, att den försovjetiska historien i dag blir allt mer betydelsefull och tillåts levandegöras på olika sätt. Klassiska ryska fältherrar som Alexander Nevski och Peter den Store har på landsbygden och i provinserna fått ersätta kommunisttidens koryféer. Ett släktskap med någon som har en historisk anknytning till en känd gestalt tydliggör det förflutna. Det som hänt däremellan kan däremot vara höljt i dunkel, för att inte säga, för gemene man te sig osannolikt. När vi vikt av på Novayagatan och är på väg till Severnajagatan ser jag en kvinna med huckle som står lutad mot staketet till sitt hus. Bilden är omistlig och jag frågar, med Yulias hjälp om jag får föreviga intrycket. Yulia tar fram anteckningsblocket. Anna Fedorovna Tomilova ler vackert in i kameran. Heter alla här i byn Tomilov eller Tomilova? Längre fram längs gatan ligger handelsboden, mitt emot Folkets hus, klubben. I går tilldrog sig handelsboden mitt särskilda intresse. Här fanns allt ifrån

Anna Fedorovna Tomilova, betraktade vårt lilla sällskap när vi promenerade genom Jerkino. Glatt och villigt poserade hon framför kameran.

sommarkläder och vinterkläder till redskap, mat och sprit inte att förglömma. Spritbuteljerna står uppradade på hyllan bakom kassan, den ena med mer glänsande och med mer konstfullt utseende än den andra. Yulia köper en flaska fruktvin som hon förärar mig. Det är ju födelsedag bara en gång under färden. Jag själv hade redan under gårdagen ”spanat in” de nya liebladen. De fanns både av normallängd, nr 6 och ett längre, nr 8. De lieblad som går att köpa i dag i Sverige skulle motsvaras av ett nr 7, med en egglängd på 24 tum. Nr 6 har här en egglängd på 22 tum och nr 8 28 tum. Nacken på det ryska liebladet är betydligt kraftigare än på deras svenska motsvarigheter. Isabel protesterar mot mina inköpsplaner. ”Vad kommer mamma att säga när du kommer hem med lieblad, vad ska du ha dem till, packningen blir för tung” och så vidare. Jag tar risken och ser framför mig tullens funderingar, när de på röntgenbilderna ser liebladen och den skära som jag fick i gåva under gårdagskvällen. Priset är närmast oemotståndligt. De nr 6, som är av normallängd i förhållande till svenska lieblad, kostar femtio kronor styck. Det är ganska mycket för ryska förhållanden, i alla fall 2007 och på landsbygden, där människornas främsta inkomst utgörs av pensionen. Det längre liebladet kostar femtio rubler. Det är inte mer än tretton kronor. Priset är tre år gammalt och ingen har tänkt på att det torde vara inaktuellt. Men varför bry sig? Vem skulle tjäna på att priset höjdes? Nästa gång man beställer får kunden ge ett högre pris men om ett lieblad legat tre år på hyllan, ända till en svensk med märkliga intressen köpte tre lieblad, är det väl ändå osäkert om man skulle beställa ett nytt och invänta nästa turist. Turister är inte vanliga här. När vi kommer ut från handelsboden står Boris Mikhailovitj Tamilov, vår chaufBygg & teknik 8/11

för under gårdagen, och väntar på oss. Hans guldglänsande leende möts av mitt hopp om att det är han som kommer att följa oss på färden mot nästa anhalt, Kevrola, ytterligare nedströms Pinega. Mycket riktigt. Hans bil står uppställd strax intill. Våra väskor är inlastade i bilen, både de som vi fick med oss i morse och som vi hade i knät under färden till Jerkino och de väskor vi tvingades lämna kvar i Kushkopola och som vi inte väntade oss att få se förrän vid hemfärden från Korpogory. Var det meningen från första början, att det var Boris Mikhailovitj som skulle köra oss? Det går inte att få klarhet i. Språket ger ständigt utrymme för missförstånd, även för vår tolk som ändå talar ryska.

Jedoma Sankt Nicholas

När Boris Mikhailovitj kör ut ur byn, gör han oss åter uppmärksamma på vägens kondition och att den reparation som utfördes för bara någon månad sedan var så slarvigt och okunnigt utförd, att det var bortslängda pengar. Firman som gjorde arbetet begärde ett hundra tusen rubler, det vill säga cirka trettio tusen kronor, men fick endast två tredjedelar av detta. Det man gjorde, var att tippa finkornig sand på den skadade vägbanan. Det förslår inte långt, särskilt inte när regnen sätter in och hösten kommer. I Jerkino finns det enda bageriet i området. Det är inte lätt att vare sig få fram råvaror eller få avsättning för brödet, när ingen väg finns. Längs Övre Pinega finns numera endast två lämningar efter kyrkobyggnader. Tiden har tagit de flesta, de har fått förfalla utan att någon tagit tag i arbetet med underhåll, eller så har blixten slagit ner, bränder härjat eller – de har helt enkelt rivits för att ge plats åt något monument. Minnesstenar över Det stora fosterländ-

ska kriget har ett starkt symbolvärde i de allra flesta byar. De påminner om den dyrköpta segern 1945 men också om den egna befolkningens umbäranden och nöd, något som är omöjligt att föreställa sig för dem som växer upp i dag. Jedoma, som ligger mellan Jerkino och den tidigare centralorten Kevrola, är mest känd för kyrkan som är tillägnad Sankt Nicholas och det intilliggande klocktornet. Kyrkan är byggd 1698 och klocktornet 1778. Nu arbetar man med återställandet av klocktorn och kyrka. Boris Mikhailovitj berättar att det krävs sjutton miljoner rubler för att renovera kyrka och klocktorn, ungefär fem miljoner i svenska kronor. Jämförelsen haltar dock eftersom arbetskostnaden är så mycket lägre i denna del av Ryssland. Byggnadsställningar är resta längs norra sidan av kyrkobyggnaden. Långsamt förbättras bärverk och tak. Förhoppningsvis hinner inte nedbrytningen ikapp renoveringen. I dag är det så få kyrkobyggnader och klocktorn bevarade att varje byggnad av detta slag ter sig unik. Samtidigt saknas pengar för renovering och de renoveringskunniga är sysselsatta på platser där inkomsterna är högre. Specialister som krävs för detta tycks ha ett oändligt antal byggnader, och inte bara kyrkobyggnader, som har hög prioritet att välja mellan. Det är inte lätt att bevara kulturarvet när det finns tiotusen övergivna byar bara mellan Archangelsk och Moskva, som någon uttryckte det. I denna avkrok är det inte religiositeten som är det starkast vägande skälet, utan historien. På andra platser bygger man nya kyrkor. Det byggs kyrkor i Korpogory och i Archangelsk, i Sankt Petersburg och i Moskva. Där utgör den ortodoxa kyrkan en maktfaktor med starkt nationellt symbolvärde. Här torde den spirande nationa-

lismen inte utgöra det främsta skälet. Här utgör kyrkobyggnaden endast en länk till det förflutna. Det är inte ens säkert att de människor som bor i området i dag har anknytning till förfäder som brukade denna jord. Förflyttningar av självägande bönder, nästan oavsett hur lite de verkligen ägde, pågick under tjugo- och trettiotalen. Vissa kom till detta område från sydliga trakter medan de som levde här fördrevs till för dem ännu mer ogästvänliga delar av Sovjetunionen.

Klocktornet intill kyrkan i Jedoma är uppförd 1778. Renovering pågår, sägs det och det värsta förfallet har bromsats. Klockorna är borttagna, takets tätskikt är hjälpligt underhållet så att vatten inte ska rinna in. Byggnaden står öppen. Vem som helst som passerar kan gå upp i tornet. Därifrån har besökaren en milsvid utsikt över floden, den fåra den skär genom landskapet och över de närmast belägna byarna. Intrycket domineras av skog och åter skog.

Jedoma kyrka utgör ett landmärke där den reser sig högt över floden. Själva kyrkobyggnaden är panelklädd. Jag klättrar upp i det intilliggande klocktornet. Det är en solig och varm högsommardag. Kyrkklockorna är avlägsnade och det lär dröja innan nya kommer på plats. På det våningsplan där klockringarna stod, är bräder utlagda för att dels hålla takpappen på plats, dels fördela lasten från de fåtaliga besökarna, så att de inte trampar igenom takläggningen och störtar ett femtontal meter ner. Tornet lutar påtagligt. Det är byggd i knutat timmer i form av en åttahörning. Ingången till tornet är markerad i form av en triangel som med sin spets skär in i tornets bas.

Jedoma by

Kyrkan i Jedoma, tillägnad Sankt Nicholas, är byggd under sextonhundratalets sista år. Endast ett fåtal äldre kyrkobyggnader återstår längs Pinegafloden. Jedoma håller på att renoveras, men ingen kan säga när renoveringen ska vara klar. Den beräknade kostnaden uppgår till cirka sjutton miljoner rubler. Bygg & teknik 8/11

Strax väster om kyrkan ligger Jedoma by. Samhället saknar stor del av året en körbar väg. På vintern, när marken är frusen, går det att ta sig till de flesta platser här i norr, men sommar, höst och vår, då får man förlita sig på vädret. Regnar det, är 61

chen i Kevrola, skulle det gått för sig. Boris Mikhailovitj skyndar på oss.

Kevrola

Jedoma by ligger endast ett par kilometer öster om Kevrola. Byggnaderna är väl bevarade, ingen är förfallen och byn framstår som ett byggnadshistoriskt reservat.

vägarna oframkomliga. Till Jedoma leder en stig som är framkomlig med terrängfordon. Vi är tacksamma att Boris Mikhailovitj är vår ledsagare och att han förstår vårt intresse för platser som Jerkino och Jedoma och att hans tålamod inte prövas. Inte som han visar i varje fall. Jedoma by är bebodd och om det inte var för den blå telefonbox i plast som är uppsatt på telefonstolpen och som nu finns i alla ryska samhällen, stora som små, skulle man tro att man var förflyttad femtio eller sjuttio år tillbaka i tiden, till den tid när byarna levde och var befolkade av alla generationer. Två hjulspår röjer att här har gått motorfordon före oss, men inte många. Den karaktäristiska mittsträngen, den som visar att kärrorna och vagnarna här drogs av en häst, saknas dock. Längre in i landet, högre upp längs Pinega, eller längs Mezenfloden som flyter fram längre norrut, där utgör hästarna

det främsta arbetshjälpmedlet och där kan man se hästar som går fritt i byarna. Är denna by en enda stor hembygdsgård, ett reservat? Den skulle kunna vara det. Ladorna och bodarna har lodräta väggar och förefaller vara nyrustade. Fåren går fritt. Husen är inhägnade. Det är husen med sina trädgårdstäppor som man skyddar för boskapen, här som på annat håll. Det finns inga faror som hotar djuren. Risken att de ska bli påkörda är osannolik, men att trädgårdslandet ska bli skövlat av djur som går fritt är högst påtaglig. Här hade vi också kunnat stanna länge. Ett medelålders par tittar fram och ställer sig bakom sin grind. Vi vinkar och får en misstänksam hälsning till svar. Boris Mikhailovitj ropar och berättar i vilka ärenden vi besöker byn. Paret skiner genast upp och vinkar tillbaka och vill gärna bjuda in oss och berätta mer om byn. Om vi inte haft bråttom till den väntande lun-

Vid ankomsten till Kevrola stiger kören fram och ställer sig på översta trappavsatsen, när den hör oss komma. Brödet och saltet hålls fram av körledaren. Det är gästfrihetens symboler, men också bröllopets.

Kevrola var fram till sjuttonhundratalets slut ett centrum i Pinegadistriktet. Nu är det ett av många samhällen som går mot nedgång och förfall. Centret i Pinegadistriktet har flyttat mellan olika platser längs Pinegafloden, först långt uppströms, som här i Kevrola, därefter till samhället Pinega, där floden gör en kraftig böj och slutligen, sedan järnvägen från Archangelsk byggdes, till samhället Korpogory, vår resas slutpunkt. Boris Mikhailovitj kör genom ett samhälle där byggnadsstilar och byggnadsmaterial varierar. Här finns byggnader i betongsten och i trä. Den i Ryssland så vanliga betongstenen, stor som murtegel, förekommer i alla former, företrädesvis i industribyggnader och i institutionsbyggnader. Bilen kör upp till en byggnad som Boris Mikhailovitj förklarar för oss utgör kulturhuset. Mitt emot ligger skolan som är döpt efter en tjugosexårig sergeant som stupade framför ett kulsprutenäste någonstans under Andra världskriget, när han skyddade sin pluton och räddade livet på soldaterna. Här kunde man ju tro att det var Kevrolas store son, men det var det inte. Sergeanten kom från en annan del av Ryssland. Det var inte ens säkert att händelsen utspelade sig i Kevrola. Att det är vi som är huvudpersonerna för besöket kan ingen missta sig på. Vi färdas i den enda bil som vi kan skåda och när den stannar nedanför kulturhusets breda trappa strömmar tolv stiliga kvinnor i färgrika kläder ut och ställer sig på linje på översta avsatsen. Kvinnan i mitten bär insignierna, brödet och saltet, symbolerna för gästfrihet men också för bröllop. De tolv stämmer upp sången till brödet och saltet, bröllopskvädet som inleder nästan varje mottagning. Det är inte första gången som en kör framträder under vår färd längs övre Pinega. Lubov Alexandrovna Smolenskaja arbetade tidigare som lärarinna och det är hon som leder kören. Det är också hon som bär fram brödet och saltet till mig. Hon håller det framför sig på en smal duk som räcker ner till marken. Till skillnad från i Gorodetsk, bjuder Lubov Alexandrovna mig att stiga fram och gå uppför de sex trappstegen. Det förefaller klokt. I Gorodetsk, som vi tidigare besökte, snavade körledaren på den alltför långa duken och föll nedför trappan, ned i mina armar. Där lyckades jag rädda såväl kvinnan som brödet och saltet. Här i Kevrola stod jag inför en annan svårighet, att bryta det närmast stenhårda brödet. Lubov Alexandrovna arbetar under övriga körmedlemmars förnöjsamhet och återhållna skratt med att bryta loss en brödbit. Till slut lyckas det henne och jag får en bit, stor som en tumnagel. Snart vankas dignande bord, kan jag ana. Bygg & teknik 8/11

Nyheter frĂĽn SP TrĂ¤tek

BrandsĂ¤kert trĂ¤byggande i Europa

Nov 2011

Elektroniskt nyhetsbrev Nu skickas SP TrĂ¤teks nyhetsbrev via e-post FĂśr att snabbare och bredare sprida information om senaste Q\WW IUnQ 63 7UlWHN KDU YL E|UMDW VNLFND Q\KHWVEUHY YLD H SRVW )|U DWW SUHQXPHUHUD Sn YnUW Q\KHWVEUHY DQPlO GLJ Sn YnU ZHEEVLGD ZZZ VS VH WUDWHN HOOHU YLD H SRVW WUDWHN# sp.se.

Ljudisolering i trĂ¤hus - en handbok fĂśr konstruktĂśrer %RNHQ JHU GDWD RFK EHUlNQLQJVmodeller fĂśr konstruktioner som Ă¤r speciella fĂśr trĂ¤hus, d v s hus med stomme och yttervĂ¤ggar av trĂ¤. Den behandlar framfĂśr DOOW ERVWlGHU PHQ RFNVn NRQWRU skolor m m. Planering och proMHNWHULQJ LQJnU OLNVRP IRUPHU I|U XWYHFNOLQJVDUEHWH %RNHQ lU DYVHGG DWW YDUD HQ KMlOS I|U GHQ SUDNWLVNW DUEHWDQGH LQJHQM|UHQ arkitekten eller akustikern.

Ledig tjĂ¤nst pĂĽ SP TrĂ¤tek i Stockholm Projektledare/Forskare fĂśr brandsĂ¤kert trĂ¤byggande 9L V|NHU GLJ VRP lU YLOO YLGDUHXWYHFNOD YnU YHUNVDPKHW PHG DWW NRRUGLQHUD QDWLRQHOOD RFK LQWHUQDWLRQHOOD SURMHNW gĂ¤rna med inriktning mot Fire Safety Engineering. 0HU LQIRUPDWLRQ Sn ZZZ VS VH VY ZRUNDWVS Kontaktpersoner: Per-Erik Eriksson, 010-516 62 66, per-erik.eriksson@sp.se Birgit Ă&#x2013;stman 010-516 62 24, birgit.ostman@sp.se

SP TrĂ¤tek

6WRFNKROP Â&#x2021; %RUnV Â&#x2021; 6NHOOHIWHn Â&#x2021; 9l[M| 7HO Â&#x2021; ZZZ VS VH WUDWHN

forslund.se

Ljudisolering i trĂ¤hus â&#x20AC;&#x201C; en handbok fĂśr konstruktĂśrer 6WHQ /MXQJJUHQ

Den allra fĂśrsta europeiska handboken om brandsĂ¤kerhet i Fire safety trĂ¤byggnader har givits ut av SP in timber buildings TrĂ¤tek. Den vĂ¤nder sig till arkitekter, konstruktĂśrer, utbildare, myndigheter och byggnadsindustri och omfattar bl a dimensionering av trĂ¤konstruktioner, Technical guideline for Europe de senaste rĂśnen om hur trĂ¤produkter och trĂ¤konstruktioner uppfyller europeiska brandklasser. Handboken kommer lĂ¤gligt eftersom de europeiska systemen, EO D (XURNRG QX PnVWH DQYlQGDV L KHOD (XURSD Kontakt: Birgit Ă&#x2013;stman, 010-516 62 24, birgit.ostman@sp.se

BerĂ¤kningsprogrammet fĂśr platta pĂĽ mark Ă¤r hĂ¤r! PEPS Ă¤r ett berĂ¤kningsprogram fĂśr berĂ¤kning av dimensionerande linjelast och punktlast fĂśr betongplatta pĂĽ mark med underliggande EPS-isolering, samt berĂ¤kning och kontroll av deformationer. s INVĂ&#x160;NDIG PUNKTLAST s INVĂ&#x160;NDIG PUNKTLAST Ă&#x161;VER GENOMSKUREN FOG s PUNKTLAST VID KANT s PUNKTLAST VID HĂ&#x161;RN s INVĂ&#x160;NDIG LINJELAST s LINJELAST VID KANT s LINJELAST PĂ&#x152; KANTBALK s PUNKTLAST PĂ&#x152; KANTBALK s PUNKTLAST VID HĂ&#x161;RN PĂ&#x152; KANTBALK

BestĂ¤llning och demoversion pĂĽ www.eps-peps.se

www.eps-bygg.se Bygg & teknik 8/11

Det är dukat för gästabud när främmande långväga gäster ska komma. Körmedlemmarna går före och jag går efter tillsammans med tolken Yulia och min dotter Isabel, in i den lokal som gjorts i ordning för körens framträdande. Det är inget mindre än en teaterlokal, med scen och ridå, scenbakgrund som kan skiftas, belysning som kan varieras och med bås för sufflör. Jag ställer upp min inspelningsutrustning och provar ut vilken inspelningsnivå som kan vara lämplig. Isabel får agera fiktiv kör och får ge ett sångprov. Under tiden kommer kulturchefen för Pinegaregionen, Leonid Afanasevitj Jitov, in. Han har sin arbetsplats i Korpogory, men har ett särskilt intresse av denna plats, där han är född och uppvuxen och där han har många vänner. Till vardags har han sitt arbete i centralorten Korpogory, på andra sidan floden och strax nedströms. Leonid Afanasevitj presenterar sig, håller ett kort anförande för att hedra de långväga gästerna och förklarar därefter att han tyvärr är mycket upptagen och genast måste ge sig iväg. Men, han förklarar också att han inte vill missa tillfället att göra min och sällskapets bekantskap. Vi skildes först klockan tio på kvällen. Klockan är nu tolv på dagen.

Teaterföreställning

Under sång kommer kören in på scenen. Det är ett storstilat skådespel som uppförs för tre besökare och för kulturchefen. Tatiana Nikolaevnas arbete med att förbereda min resa har varit minutiöst och hon har inte sparat sig någon möda. Hon har visat upp sin förmåga och brukat alla de kontakter som hon har här i området. Scenfonden utgörs av ett motiv från Pinegafloden där kyrkan och klocktornet i

Jedoma framträder. Kyrkobyggnaderna är omgivna av skir försommargrönska. Sandbankarna på flodens motstående sida ligger orörda, som under den förindustriella epoken, innan sågverk och industrier ändrade strändernas utseende. På en sidovägg finns en sentida bataljmålning. Där visar man i olika scener hur striderna fördes under Det stora fosterländska kriget 1941 till 1945, hur man slog tillbaka inkräktarna, tyskarna. Sångerna som framförs minner oss om årets högtider och om avsked. En av dem ”Längs vägen”, påminner oss om vad som väntade mången yngling under tsartiden och senare, hur ynglingen mönstrade och fördes bort mot ett osäkert öde, kanske för att aldrig återvända. En yngling stiger upp på scenen. Han föreställer den som fått rekryteringsordern och som nu ska ge sig iväg. Modern, som spelas av körledaren Lubov Alexandrovna, jämrar sig högljutt under avskedet och kören stämmer in i den vemodiga hymnen. Tårarna som fälls förefaller äkta och kan nog påminna en och annan körmedlem om den brutala historia som många av dem och deras anförvanter upplevt. Allt är dock inte vemod och klagan. Glädjen kommer i första rummet och gästerna tillägnas särskilt en av sångerna, ”till gästernas lov”, följt av två födelsedagssånger, en populär och allmän och en äldre som numera inte så ofta framförs. Två av körmedlemmarna stiger därefter ner från scenen och leder mig och Leonid Afanasevitj upp till den väntande skaran kvinnor. Vi får, som varande de enda vuxna männen, vara målen för kvinnornas uppvaktning och danser. Leonid Afanasevitj kan spelet sedan barnsben och han gläder sig åt att delta. Jag själv förs av vana händer runt i ringen och får svänga mig i dansernas virvlar.

Under lunchen serverades fisk av flera slag, harr, abborre och som här, braxen, en insjö- och bräckvattenfisk som man sällan ser på bordet i Sverige.

tugga och svälja. Till minne av dagen överlämnar kulturchefen ett konstfullt diplom. Jag håller mitt tacktal. Isabel får sjunga i mitt ställe. Hon gör det med den äran. När hon sjunger ”Jag vet en dejlig rosa” och några andra vemodiga nordiska sånger är det käppt tyst i lokalen. Det hörs vackert och efteråt förenas vi alla i en skål. Här tar man alla tillfällen i akt för att skåla och man låter var och en uttrycka en välgångsönskning eller ett lov till någon känd eller okänd. Innan skålandet gått bordet runt och alla fått utbringa var sin skål har maten tagit slut på faten. Lunchen igenom skålas och sjungs det. Det serveras en chu-chu här och en chuchu där, det vill säga en liten, en ”lille”. De inledningsvis så strama och högtidliga kvinnorna får en allt rödare ansiktsfärg. Sången blir allt högre samtidigt som några av körmedlemmarna visar prov på en viss tondövhet. De pärlförsedda hattarna kommer gradvis på sned liksom sjaletterna. Snart tas huvudbonerna av. Stoj och glam, alla är glada över att det kommit

Lunch

Kulturchefen medförde en nyutkommen bok om livet längs Pinegafloden. Körmedlemmarna flockas kring körledaren som bläddrar i boken och till allas förnöjsamhet läster högt ur valda avsnitt.

När föreställningen är över, efter dryga timmen, tågar vi i gåsmarsch upp till lunchlokalen på övervåningen i teaterhuset. Ett långbord står uppdukat i det långsmala rummet, där ena sidan utgörs av en fönstervägg med tunna gardiner. Innan vi sätter oss till bords håller Leonid Afanasevitj ett kort anförande för kören och visar samtidigt upp en skrift om Pinega som nyligen givits ut från trycket. Med oförställd förtjusning kastar sig körmedlemmarna över boken. Körledaren, Lubov Alexandrovna håller upp den och läser högt ur den, om Kevrola och om kören. Vi serveras fisk i olika varianter, däribland braxen, abborre och harr, allt upplagt på färgrika fat. Måltiden inleds med att vi serveras ocha, fisksoppa, Peter den Stores favoriträtt. Enligt berättelsen började tsar Peter alltid dagen med ocha. Vår ocha består av torkad fisk, mer eller mindre uppblötta centimeterstora fiskhuvuden. Kören sjunger alltmedan några av oss försöker

Marina Vitalyevna Dromina, körmedlem, men också den kvinna som upplät sitt hem åt oss besökare och som på kvällen ordnade med födelsedagsmiddagen. Änka sedan två år. Hennes man blev femtiofem år. Dödsorsaken var dåligt hjärta. Bygg & teknik 8/11

besökare från avlägsna, men ändå kända trakter.

väntar. Vi väntar på bilen som ska transportera väskorna till vårt nattläger.

Dansen utanför teatern

Rysk taxi

När lunchen är över råder det ännu tidig eftermiddag. Solen står högt. Klockan är tre. Alla känner för att bryta upp och få röra på sig. Det är varmt i matsalen och de flesta har fått en högröd ansiktsfärg. Körmedlemmarna tar sina hattar eller knyter till sina hucklen. Tillsammans tågar vi ner till den öppna platsen på baksidan av teaterbyggnaden, allt under körens sånger. Ingen föreställning eller framträdande genomförs utan dans och lekar, så även nu. Vår kulturchef som nu tycks ha glömt, eller lagt plikterna åt sidan, deltar ivrigt i dansens och lekarnas turer, allt under skratt och glam. De fotsida kjolarna på de små gummorna svänger i dansens virvlar. Fötterna som tar vana snabba steg kan anas under kjolkanten. Leonid Afanasevitj i sin vita kostym fattar en trädkvist och visar oss besökare om en av de danser som är mest populär, där pojken uppvaktar flickan. Här har åldern ingen betydelse. Alla är unga och det är lätt att bortse från tidens verkningar. I lekarna, i sången och dansen återuppstår de bästa stunderna. Under tiden har Tatiana Nikolaevna dykt upp. Hon vill inte missa tillfället att träffa körmedlemmar och kulturchef och se hur hennes arrangemang avlöpt. En fotografering med uppställning i gröngräset förevigar händelserna och vi skiljs. Snart nog ska några av oss träffas igen. En av körmedlemmarna, Marina Vitalyevna Dromina, har ordnat med kalas. Det är i hennes hem vi ska bo över natten. Vi går upp till teaterbyggnaden, hämtar våra väskor och ställer oss på trappen och

Ett dunkande motorljud hörs komma närmare. En traktor med släp kör fram. Leonid Afanasevitch skrattar och säger: ”se, den ryska taxin är framkörd”. Mycket riktigt. Släpet, det är en enaxlad kärra av det slag man kör rovor med. Flaket har höga lämmar på sidorna och där finns en gallergrind i framkant. Baktill saknas lämmen. På håll skulle vi kunnat tro att det var en gödselkärra med dyngspridare. Traktorföraren stiger ur och synar väskorna. Antingen är han förvånad över omfattningen, eller så funderar han över om vi alla ska följa med på släpet och hur vi i så fall ska ta oss upp på flaket utan att smutsa ner oss. Föraren är prydligt klädd, så prydlig som om det verkligen var en taxi som han körde, låt vara av Kevrolamodell. Han har en blå brämförsedd hatt, randig ljus skjorta med blå krage och manschetter och han bär svarta byxor. Vi lugnar föraren med att vi inte ska följa med på flaket. Han ska endast köra väskorna till Marina Vitalyevnas hus i andra änden av byn.

Promenad genom samhället

Leonid Afanasevitch tar oss på en vandring genom den östra delen av Kevrola, först längs bygatan och sedan allt längre ut mot resterna av bondgårdarna, där han själv växte upp för ett fyrtiotal år sedan. Vägen går utmed strandbrinkens högsta delar. Bodar och skjul vetter med sina gavlar mot floden. De stora gårdarna, med de imposanta timmerhusen ligger i dag i samhällets utkant. Midsommar-

När vi väntar på en bil som ska transportera sällskapets väskor till vårt natthärbärge, kör denna traktor med dyngkärra fram. ”Rysk taxi” skrattar körmedlemmarna. Mycket riktigt. Det är detta ekipage som är beställt och som ska ta väskorna till Marina Vitalyevnas hus. Bygg & teknik 8/11

Kulturchefen i Korpogory, Leonid Afanesevitj Jitov, tar oss på en vandring till byarna öster om centrala Kevrola och vidare till västra delen av samhället. Här står han framför den gård där han en gång växte upp.

blomster och hundkäx växer höga inne mellan byggnaderna. Vita blommor dominerar, de gula har blommat över. Klockan närmar sig fem på eftermiddagen. På vägen möter vi en skock kor som vallas till ladugårdarna. En kvinna iförd knälång blommig klänning stannar till framför min kamera och ler. Hennes femåriga dotter iförd hatt, kofta och kjol poserar, stödd på en vidja till käpp. Byarna ligger utspridda längs floden, med åkrar och fält emellan. I dag ligger åkrarna i träda och vallväxter växer i stället för säd. Telefonstolpar och elstolpar har sedan länge förlorat sina ledningar. Ingen bor längre här ute. Byggnaderna kommer att stå ännu ett antal år, till taken rämnar och bjälklagen faller ihop. På andra ställen utgör de förr så stolta timmerbyggnaderna potentiella vedupplag. En stock här och en stock där utgör värdefullt bränsle att elda med i spisar inne i samhället. Med skönhet och kunde man säga, värdighet, åldras de gamla timmerbyggnaderna. Några av dem skyddas av plåttak, fler har tak klädda med eternit. Ännu fler har vedtak eller tak klädda med bräder och med tjärpapp under det översta lagret med bräder. Leonid Afanasevitch föreslår att vi ska gå in i en av byggnaderna. Ljuset strilar genom gavelvägg och genom takets springor. Bjälklaget på ladudelens loge är inte längre säkert att gå på. Alla föremål är borttagna. De är antingen bortforslade av ägarna, eller troligare, stulna. Ändå ser man inte spår av förstörelse, så som man kunde se på andra håll, i hus i andra övergivna byar. 65

Jerkino må vara ett fattigt samhälle med hög arbetslöshet, överårig befolkning och utflyttning. Ändå underhåller man sina hus och tar vara på gamla värden såsom snickarglädje och utsmyckningar. Många hus i detta samhälle visar på denna omsorg. Kanske är det det som bryter intrycket av uppgivenhet hos befolkningen och som för besökaren ter sig som en by man gärna återvänder till.

En byggnad finns dock bevarad för kommande generationer, berättar Leonid Afanasevitch. Den står dock inte här utan på Mali Kareli, hembygdsmuseet i Archangelsk. Dit transporterade man och återuppförde byggnader från skilda trakter i Archangelsk län och från skilda epoker. Den byggnad som står på Mali Kareli och som kommer från just Kevrola är den största timmerbyggnaden på hela det museet. Ingen skog, inte ett enda träd kan skönjas ute på dessa fält, inte på denna sida om Pinegafloden. I eftermiddagssolens sken lyser den höga strandbrinken på andra sidan om floden än rödare än tidigare. De gröna fälten, sandjorden som floden skurit sig ned genom och längre

bort, i fonden, reser sig barrskogen som ett streck under horisonten utgör en syn som etsar sig fast i minnet. Det är färger och intryck som återkommit på många konstnärers tavlor här från trakten. Mörka moln reser sig över samhället i andra riktningen. Vår guide, kulturchefen, tar oss genom samhället, förbi kyrkan från 1812 som byggts om till biograf och Folkets hus, ”klubb”. Fönster är utslagna. På ett bostadshus intill finns en fem meter hög affisch av Lenin. Affischen är solblekt och de en gång röda kulörerna har övergått i gult. På sandplanen mellan byggnaderna kör en yngling snabbt fram och bromsar. Med en rivstart vänder han och kör i andra riktningen.

Kyrkan i Kevrola, byggd 1812, har mött sitt öde. Den har för länge sedan upphört att vara kyrkolokal och är nu, eller var, biograf och samlingslokal till dess den för några år sedan övergavs. Fönsterrutor är sönderslagna och underhållet är eftersatt, här som på så många andra byggnader.

Platsen som är omgiven av biografen och bostadshuset, är förslummad, om man kan säga så om ett område som i sin helhet är i förfall. Det bor människor här, men man anar att det här är den del av samhället där problemen är som störst. Vårt mål är Marina Vitalyevnas hus, längre nedströms, men på gångavstånd. För att komma dit passerar vi kyrkogården. När vi fortsätter över kyrkogården med sina träkors, visar Leonid Afanasevitch oss på det nyrenoverade ortodoxa kapellet, Blogavinchiskaya, som ursprungligen uppfördes 1897, men som ser ut som om det byggts i år. På andra sidan kyrkogården stannar vi till framför en roddbåt som ligger i gräset, som om den sköljts upp på en strand. Den är långsmal och den har två tofter. Aktern är tvärskuren och den är klinkbyggd. Materialet är aspträ. Här använder man asp inte endast till redskap utan även till fasadbeklädnad och tak. Lökkupolerna, de man ser med täckning liknande fjäll eller spån, de har täckningen utförd av grova aspklotsar som med yxa skålats ur på insidan och fått sin konvexa form på utsidan. Silvergrå framträder de på kyrkobyggnadernas kupolförsedda torn på många håll i Ryssland.

Middag och avslutning

Vår vandring avslutas hos Maria Vitalyevna. Här sitter delar av kören och inväntar vår ankomst. Kvinnorna som nyss stå-

Aspträ är vanligt förekommande i byggnadskonstruktioner, i panel, i tak och även i båtbyggande. Båten ligger uppdragen på land. Så här har den legat i många år och den kommer knappast att någonsin sjösättas igen. Här i likhet med förhållandena bland skärgårds- och fiskarbefolkningen på sina ställen i Sverige, hugger man inte upp sina gamla båtar. Tiden får bryta ned dem, när de upphört att användas. Bygg & teknik 8/11

Det ortodoxa kapellet i Kevrola, Blogavinchiskaya, stod klart 1897 och har nu genomgått en omfattande renovering. Nykyrkligheten är av stor omfattning, särskilt bland äldre och i synnerhet bland äldre kvinnor. Kapellet ligger omgivet av den nya kyrkogården.

tade i färgrika dräkter har övergått till att bli nutida ryska små gummor iförda moderna kläder. Middagen står och väntar, så även bastun. Inte en kväll under färden utan ett bastubad. Nu serveras en middag bestående av kallskuret. Rätterna är upplagda på skilda fat som fyller hela bordet. Vi saknar tallrikar och bestick och vi äter med händerna, tar korvskivor och köttbitar med fingrarna. Det skålas och firas. Vid midnatt

troppar gästerna av. Maria Vitalyevna bäddar åt min dotter Isabel och mig i vardagsrummet medan Yulia får sova bakom ett förhänge i rummet intill, närmare köket. Maria Vitalyevna är ännu inte fyllda femtio. För två år sedan dog hennes make. Han blev femtiofem år. Det var hjärtat som inte orkade, berättar Maria Vitalyevna. Det är ett öde hon delar med många andra kvinnor i dagens Ryssland.

Medelåldern för män i Ryssland är på många håll lägre än den var för några decennier sedan. Orsakerna är många, men arbetslöshet och allmän ohälsa bidrar. Det har varit en lång dag. Aldrig har jag väl firats så grundligt som just denna dag. I morgon väntar färden till Korpogory och centralorten. Först måste vi dock korsa floden. En häst med vagn som ska ta oss ner till färjkarlen väntar oss klockan åtta. ■

VI GÖR DIG BÄTTRE. FOGAR OCH TÄTNINGAR SOM SPARAR ENERGI OCH PENGAR. EXEMPEL PRODUKTOMRÅDE/PRODUKTER AKRYL- & OLJETÄTMASSOR Deco Seal är en slipbar och övermålningsbar fog med spackelegenskaper.

SILIKON Silikon Bygg och sanitet är antimögelbehandlad för rörelsefogar i våtutrymmen.

BRANDFOGMASSOR Fire-Bond®-serien är ett certifierat system av brandfogskum och brandfogmassa.

BYGGFOG Silmax byggfog finns både med rörelseupptagande och fasta egenskaper.

FÖNSTERKITT Glasil fönsterkitt är sprickfritt och kan fås i valfri kulör. För traditionella fönster finns övermålningsbart kitt som är permanent plastiskt.

FOGSKUM Care Seal - fogskum helt utan isocyanat för en bättre miljö.

Kontakta Bostik för mer information, telefon 042-19 50 00.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se Bygg & teknik 8/11

Akustik/BullerskĂ¤rmar:

Betonginstrument:

FormsĂ¤ttning:

Balkonger:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

FuktsĂ¤krar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God vĂ¤rmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betong/MembranhĂ¤rdare:

RĂśrvĂ¤gen 42 â&#x20AC;˘ 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

Brandskydd:

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ&#x2039;GSTA ENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ&#x2039;NGD

Betongdukar:

Fogband:

FĂ¤rg:

www.trygghetsvakten.se

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betongelement:

FogtĂ¤tningsmassor:

Vi servar hantverkare!

031-760 2000

10-10-12 13.08.48

Geosynteter:

LeverantĂśr av fĂśnster- och fasadprodukter. VENTILER â&#x20AC;&#x201C; TĂ&#x201E;TLISTER â&#x20AC;&#x201C; BESLAG FOGMASSA â&#x20AC;&#x201C; KITT â&#x20AC;&#x201C; FOGBAND â&#x20AC;&#x201C; VERKTYG MASKINER â&#x20AC;&#x201C; SLIPMATERIAL â&#x20AC;&#x201C; M.M. BestĂ¤ll vĂĽr katalog pĂĽ www.leifarvidsson.se

MullsjĂś 0392-360 10 Âˇ Stockholm 08-26 52 10 GĂśteborg 031-711 66 90

59 x 46 mm

*lYOH Â&#x2021; 5LPER Â&#x2021; /XOHn 6WRFNKROP Â&#x2021; /LGN|SLQJ ZZZ IOD VH

Bygg & teknik 8/11

branschregister www.jehander.se Stockholm 08-625 63 21 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Grundläggning:

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

Industrikontor:

Golvbeläggningar:

Ingjutningsgods:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 8/11

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Mätinstrument:

Stegar/ställningar:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak- och fasadvård:

Ljus och säkerhet:

Tak/Tätskikt:

Lättbyggnadsteknik:

Takplåt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 8/11

+ยผS NRR รคHJ@ HM DM UยปQKCRMXGDSร

&@Q@MSDQ@S RยปJDQ RMXFF NBG SยปS 2SN3GDQL 5@QHN # PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI +Q H=JOAN=N RE APP L=PAJPAN=P PRยนOPACOPยธP=P @NยธJAN=J@A B=O=@OUOPAI OKI CAN AJ HQBPPยธP BQGPOยธGAN B=O=@ IA@ CK@ EOKHANBร NIยนC= K?D Dร C >N=J@OยธGANDAP 0PK1DANI 3=NEK ! L=OO=N =HH= PULAN =R >UCCJ=@AN RE@ OยนRยธH JULNK@QGPEKJ OKI NAJKRANEJC =R OG=@=@A B=O=@AN 0UOPAIAP ยธN LANBAGP RE@ AJANCEQLLCN=@ANEJC PEHH HยนCAJANCE K?D L=OOERDQO !AJ QJEG= EOKHANOGER=J D=N HยนC REGP K?D ยธN @=IIBNE REHGAP >E@N=N PEHH AJ OQJ@ =N>APOIEHFร 0KI UP>AHยธCCJEJC G=J RE AN>FQ@= OJUCC CH=OIKO=EG J=PQNOPAJ K?D LQPO E KHEG= GQHร NAN 5ยปKI E@R@CRXRSDLDS 2SN3GDQL 5@QHN # +ยปR LDQ Oยผ VVV RSN RD DKKDQ QHMF 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK 0PK1DANI 3=NEK ! QLLBUHHAN >N=J@GN=R Bร N >UCCJ=@AN E GH=OO N QP=J >ACNยธJOJEJC Lยน =JP=H RยนJEJCOLH=J &OKHANEJCAJ ยธN >N=J@OGU@@=@ ยธRAJ QJ@AN >UCCJ=PEKJOPE@AJ

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

CONCEPT

MINERIT S L I TA G E T Ä R H Å RT I H U N D S TA L L E T. H E LT R Ä T T M I L J Ö F Ö R C E M B R I T M U LT I F O R C E !

Fibercementskivan för tuffa miljöer byter namn MINERIT är ett välkänt varumärke. Så välkänt att det med tiden blivit synonymt med en hel kategori. Det är därför vi nu byter namn på våra produkter. Minerit Normal blir alltså Cembrit Multi Force. Och alla de övriga MINERIT-kvaliteterna byter också namn. MINERIT används nu som samlingsnamn för våra funktionsskivor. I övrigt är allt som vanligt. Samma överlägsna kvalitet och stryktålighet. Men i fortsättningen blir det lite enklare att veta vad som är vad.

I MINERIT CONCEPT INGÅR:

Minerit Normal som byter namn till Cembrit Multi Force Minerit Fasad blir Cembrit Heavy Duty Minerit Windstopper blir Cembrit Windstopper Minerit VT blir Cembrit Aqua Block www.cembrit.se

FIBERCEMENT FÖR R O B U S T BYG G A N D E