8/12 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Golv och grund

Fuktrisker med avjämningsskikt Nr 8 • 2012 November 104:e årgången

SlĂ¤pp aldrig in radon i huset! Unika lĂśsningar frĂĽn Icopal vid nybyggnation Radon stoppar du effektivast redan vid nybyggnation. Med Icopal kan du vĂ¤lja det system som passar bĂ¤st och Ă¤r mest ekonomiskt; radonmembran under, pĂĽ eller i grunden. Vi har unika kunskaper om radonskydd och beprĂśvade system som Ă¤r anpassade och utvecklade fĂśr nordiska fĂśrhĂĽllanden. Icopal. Ingen stoppar radon bĂ¤ttre. Och enklare! www.icopal.se

) !

1. Rulla ut!

2. Skarva!

3. TĂ¤ta genomfĂśringar!

Âş ) ! ĂŚ 5 95 9 59 Ă&#x152; 59Ă§ Kan Ă¤ven lĂ¤ggas under grunden â&#x20AC;&#x201C; effektivt! Âş )NĂ&#x2030; Ă ĂŚ 8 859 5 g 9 9 Ă§ 9Ă?[9 ] 9 9Ă§

Âş Ă 6 5 % 6Ă&#x152; 8 85 ĂŚ Ă&#x152;Ă&#x152; [ 859 butylskarvband. Âş Ă 6 5 Ă&#x2030; 8 6 5 5 / 6 98 Ă? kall vĂ¤derlek.

Âş Ă 6 5 % 86 Ă§ Âş Ă 6 5 # 68 9 ĂŚ 5 Ă? Ă&#x152; 59Ă§

Nät av plast skapar god ventilation & förstärker EXPO-NET gjutnät är en praktisk och komplett lösning på problem med sättningar. När man gjuter golv är EXPO-NET gjutnät en idealisk produkt att placera direkt ovanpå isoleringslagret (t.ex. lecakulor). Nätet fungerar som gjutunderlag och motverkar förskjutningar.

Betongkampen mot det onda fortsätter. Om du behandlar ditt betonggolv med Florosil TS kommer du aldrig att få problem med fukt. Även om fukt kanske är den värsta ”betongdemonen” så finns det fler: lukter, gaser, damm och slitage, för att nämna några få. Florosil TS hindrar dem alla. Det vet vi eftersom vi redan behandlat mer än 700 000 kvm betong – från IKEA-varuhus i Ryssland till parkeringsgarage, kontorshus, bostäder och gallerior. Florosil TS är bedömd av BVD och BASTA.

Typ 43 för vertikal sammanfogning av gjutplattor

Montera fogröret i rensade fogar där de effektivt förhindrar att insekter och bin kryper in i hålmuren och skadar isoleringen

Florosil TS® – tätskikt för betong

EXPO 1211 L som gjutnät

www.expo-net.se Ring eller skriv ett mail till oss 018-108720 / info-se@expo-net.com

www.silanex.se info@silanex.se 08-449 73 57

Bygg & teknik 8/12

To Protect and Preserve.

Ta kontroll över kylan, vinn byggtid! Kalla fakta är att vintern kommer i år igen, men med hjälp av Ebecos vinterprodukter kan du hindra att kylan försenar ditt projekt. Vår lösning för betonghärdning, Ebeco BHS, är en tålig värmekabel för härdning, varmhållning och uttorkning. Ett smart, enkelt och tillförlitligt sätt att få snabb härdning, kort formrivningstid och effektiva byggprojekt.

EBECO AB Lärjeågatan 11 415 25 Göteborg Tel 031-707 75 50 Fax 031-707 75 60

Heating Solutions är värmelösningar för allt från kalla golv till frysta byggnadsprojekt. Olika behov, samma lösning. Det är värme som är den röda tråden. Läs mer om våra produkter på ebeco.se/proffs.

ebeco.se info@ebeco.se

ebeco annons nr 07 2010 185x133.indd 1

2012-09-28 15:31:31 Bygg & teknik 8/12

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • • Byggnytt

Produktnytt

Samordning över skrågränserna ger hus och grunder med hög kvalitet Christer Harrysson

Ny branschstandard för fältmätning säkerställer funktionen hos golvavjämning Jenny Arnoldsson

Branschstandard för fuktmätning i avjämningsmassor Jenny Arnoldsson

Byggfrågan

Nedbrytning på grund av förekomst 18 av alkalisk fukt i konstruktioner med cementinnehållande produkter Jan Kristensson och Liselott Egelrud

Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt 23 Jörgen Grantén

Pågjutningars vidhäftning mot hårdnad betong Lars Kraft

Delreparation av tätskiktsfolier och 35 plastmatta för keramiska våtrumsgolv Anders Jansson

Energieffektivt byggande i kallt klimat 39 Ronny Östin K1 – En ritning för ökad säkerhet på arbetsplatsen Niklas Holm, Carlos Montecinos och Camilla Lidgren

Kvaliten i byggandet Nikolaj Tolstoy

Hur inverkar materialet på produktionsstyrning i industriellt byggande? Martin Lennartsson

Krysset

Kemiska föreningar i inomhusluften – vad mäts och varför?, del 2 Swaraj Paul och Teresa Illanes

OMSLAGSFOTO: JÖRGEN GRANTÉN. SJÄLVTORKANDE AVJÄMNINGSMASSA INFÖR GJUTNING.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 8/12

”

ledare

Hundra personer får cancer varje år – i onödan

En ny undersökning visar att landets kommuner inte har kontroll över radonstrålningen i svenska bostäder. Enligt undersökningen saknar kommunerna kännedom om cirka 400 000 bostäder som överstiger riktvärdet för radonhalt på 200 Bq/m³. Om riktvärdet var uppnått skulle hundra personer färre drabbas av lungcancer, varje år. Socialstyrelsens mål om minskningen av radonhalten i svenska bostäder lyder: ”År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att: – radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft.” Ansvaret för att radonmätningar genomförs ligger på landets kommuner. Socialstyrelsen bedömer dessutom i sin Miljöhälsorapport 2009 att cirka 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder, och 100 personer färre om året skulle drabbas av lungcancer om målet nås 2020. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar däremot att riktvärdet för bostadsradon sätts till 100 Bq/m³.

”Kommunerna måste agera nu och flerdubbla antalet radonmätningar” Svensk Radonförening har genomfört en enkätundersökning bland landets kommuner. 68 procent av kommunerna besvarade enkäten. Resultaten av undersökningen visar att: ● Två miljoner radonmätningar bör göras innan 2020 för att miljömålen ska uppnås, det vill säga 260 000 per år. Det ska jämföras med nuvarande takt på cirka 80 000 till 90 000 per år. ● Kommunerna saknar troligen kännedom om cirka 400 000 boStig Dahlin städer som överstiger riktvärdet på 200 Bq/m³. chefredaktör ● I hälften av Sveriges kommuner känner man till femton procent eller färre av de mätningar som borde göras innan 2020. ● Appliceras resultatet på riket är endast 22 procent av de mätningar som borde vara gjorda 2020 idag kända av kommunerna. ● Endast 53 procent av landets kommuner ställer krav på ägarna till flerbostadshus. Av de övriga planerar knappt hälften att skärpa kraven på ägare till flerbostadshus. Det vill säga 26 procent av landets kommuner ställer inte, eller planerar inte att ställa, krav på ägarna till flerbostadshus, vad gäller radonmätningar. Svensk Radonförening är mycket bekymrade över den bristande tillsynen och kräver nu att landets kommuner tar radonfrågan på betydligt större allvar och ser till att antalet radonmätningar flerdubblas så att Socialstyrelsens mål, att radonhalten i alla bostäder år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m³, kan uppnås. Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 8 • 2 012 Nove mber Å r g å n g 10 4 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2013: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

, * 2 ) "& #' " & 1% " " " ( % " '

% '# # !&!/&& " ! %&

PAR NYH A OM LLELL ET: KTH PĂ&#x2026;GĂ&#x2026; A SE SS E , L TU, NDE F IONE LTH oU V R och ID CTH !

#% "& &'1%&' # ) ' &' !1' &$ '& #" % "& # ('&'/ " " "#! %(" / " " # #' "

' # !

DESIGN | PĂ&#x2026;LITLIGHET | ERFARENHET

FĂśr tunga laster

ĎĎ´ĎŹ daĹ?ars rÄ&#x17E;Ć&#x161;ĆľrrĂ¤ĆŠ &rakĆ&#x17E;rĹ?ĆŠ ^Ć&#x161;orĆ&#x161; ĹŻaĹ?Ä&#x17E;r ^ĹśaÄ?Ä?a ĹŻÄ&#x17E;vÄ&#x17E;raĹśsÄ&#x17E;r ĹŻĹŻĆ&#x;d rĂ¤ĆŠ Ć&#x2030;rĹ?s LĂ¤s av vĂĽr QR-kod fĂśr aĆŠ Ä?Ä&#x17E;sĆ&#x161;Ă¤ĹŻĹŻa Ä&#x17E;Ĺś kaĆ&#x161;aĹŻoĹ?

Cibes A8000 Ă¤r en robust plattformshiss med en mĂ¤rklast pĂĽ 1000 kg. Den stora plattformen och lastfĂśrmĂĽgan gĂśr detta till en idealisk hiss fĂśr lyft av tunga, skrymmande eller otympliga varor.

H I S SA R F R Ă&#x2026; N C I B E S L I F T F Ă&#x2013; R A L L A M I L JĂ&#x2013; E R

www.cibeslift.se

Bygg & teknik 8/12

Bygger Umeås högsta bostadshus

Peab och HSB bygger Umeås högsta bostadshus i den nya stadsdelen Sandåkern. 89 bostadsrättslägenheter fördelade i två punkthus byggs i en första etapp. Det ena huset blir Umeås högsta bostadshus och 52 meter högt. Kontraktssumman uppges uppgå till cirka 135 miljoner kronor. Bostadshusen blir tio respektive femton våningar höga. Lägenheterna kommer att ha en boendeyta på cirka 55 till 118 kvadratmeter. Sandåkern ska bli en grön stadsdel med mindre trafik och fokus på grönområden. Lägenheterna byggs med hänsyn till miljö- och energieffektivisering. – Bostadshusen byggs i prefabstomme, vilket är unikt för Umeå. Traditionellt sett brukar vi bygga platsbyggt. Med prefabstomme går det fortare att få husen täta. I och med att det är mycket betong i stommen så ackumuleras det värme i den, vilket påverkar energiförbrukningen och bidrar till att den blir lägre för de boende, säger Susanne Hallberg, arbetschef Peab. Prefabmontaget är klart och taken är nyligen färdigställda. Inflyttning kommer att ske under hösten 2013.

Bergvärme har blivit effektivare och bullrar mindre

Ett normalstort hus med golvvärme kan spara upp till 80 procent av husets uppvärmningsbehov med rätt bergvärmepump. Energimyndighetens test visar att bergvärmepumparna utvecklats och blivit mer effektiva på senare år.

Energimyndigheten har testat åtta bergvärmepumpar. Stor besparing ger bergvärmen i ett hus med högt energibehov (34 300 kilowatttimmar i uppvärmning per år) och golvvärme. De effektivaste bergvärmepumparna har där en årsvärmefaktor på nästan 5, vilket innebär att husägare för varje tillförd kilowattimme el till värmepumpen, får ut fem kilowattimmar värme. Fem av värmepumparna har mellan 4 och nästan 5 i årsvärmefaktor (SCOP). – För hus med högt energibehov betyder det en stor besparing och att investeringen återbetalas på kort tid, säger Anders Odell, projektledare på Energimyndighetens Testlab som även ledde testet 2006. Testerna visar också vikten av att dimensionera värmepumpen efter husets verkliga effektbehov. – En för stor värmepump minskar årsvärmefaktorn och ökar kostnaden för värmepumpen, säger Anders Odell. Sedan förra testet har bullret minskat betydligt. För flera bergvärmepumpar har det halverats. En annan positiv utveckling är att värmeförlusterna för att producera varmvatten har minskat och för flera produkter halverats, eftersom varmvattenberedarna är väl isolerade. Men det skiljer stort mellan olika modeller. Vissa bergvärmepumpar har fyra gånger så stora värmeförluster som andra. – Snart får varmvattenberedare ekodesignkrav som gör att de med stora värmeförluster helt enkelt inte får säljas. Energimärkningen gör det också lättare för köparen att välja den produkt som är mest energieffektiv, säger Anita Aspegren, avdelningschef för främjande på Energimyndigheten.

som innebär att alla fastighetsägare måste installera läckagestoppventiler till utrymmen med vatteninstallationer där man inte har golvbrunn. Dessa ventiler ska stänga av vattnet om det uppstår en läcka.

Tecknar samarbetsavtal i Trollhättan

Skanska och Trollhättans kommunala bostadsbolag, Eidar, har enligt uppgift tecknat ett strategiskt partneringavtal som löper över fyra år med möjlighet till två års förlängning fram till 2018. Avtalet innefattar renovering och ombyggnad av befintligt bostadsbestånd. Samarbetsavtalet omfattar ROT-renoveringar med inriktning på energieffektiviseringar. Uppdraget innefattar i första hand inventering av fastigheterna för att bedöma behov och prioritering av insatser. Därefter tillkommer projektering och utförande av arbetet. Bostadsområdena som kan komma att beröras är Björnbäret, Sågkvarnen, Stensmedjan och Spaden. Totalt rör det sig om 850 hyreslägenheter byggda på 1950- och 60-talet. Avtalet löper från oktober i år och arbetet med att kartlägga behoven inleds omgående. – Vi är mycket glada för detta avtal. Genom strategisk partnering effektiviserar vi och höjer kvaliteten i byggprocessen och minskar byggkostnaderna, vilket stämmer bra överens med Skanskas affärsstrategi och kundens förväntningar, säger Thorbjörn Lidvall, distriktschef på Skanska.

Vattenskador för tio Osäkerhet och bolånetak bromsar miljarder årligen Vattenskador kostar tio miljarder kronor per år. Det visar den undersökning från Vatten- bostadsbyggandet

skadecentrum som gjordes tidigare i år i samarbete mellan försäkringsbolagen och branschorganisationer för VVS- och tätskiktsbranscherna. Den största anledningen till den markant ökade kostnaden för vattenskador uppges vara de senaste årens extremt kalla vintrar som medfört många frysskador. En annan typ av vattenskada som kostar mycket pengar är läckage från korroderade rör – en skada som vanligtvis beror på eftersatt underhåll. Och enligt undersökningen är just eftersatt underhåll ytterligare en stor orsak till vattenskador. I undersökningen delas vattenskadorna upp i tre kategorier och fördelas så här: • Läckage från rörinstallationer, 66 procent. • Läckande tätskikt, 17 procent. • Utströmning av vatten från utrustning, 17 procent. Andelen skador från rörinstallationer brukar normalt ligga på cirka 55 procent och skador från läckande tätskikt cirka 30 procent. Ökningen av andelen installationsskador antas bero på att frysskadorna ökade kraftigt under 2010. En förebyggande åtgärd kan vara som man har gjort i Norge. Där har man infört lagkrav

Bostadsbyggandet fortsätter att minska. Boverket bedömer att 22 800 bostäder påbörjas i år och att byggandet minskar till 22 000 nästa år. Det visar Boverkets indikatorer. Bolånetaket och det osäkra konjunkturläget har gjort att försäljningen av nya småhus och i viss mån även bostadsrätter har minskat. Småhusbyggandet är nu på en mycket låg nivå. Byggandet av hyresrätter har också minskat, men mycket tyder på att det främst är en tillfällig svacka. – Det går dock inte att bedöma hur länge det osäkra konjunkturläget varar, vi vet inte heller om det kommer att bli sämre innan det blir bättre. Bostadsbyggandet ökar troligen inte väsentligt förrän konjunkturläget har blivit mer stabilt. Om det blir en utdragen lågkonjunktur kan en återhämtning av bostadsbyggandet försvåras, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket. Det finns även en risk att bolånetaket försämrar möjligheterna till återhämtning av bostadsbyggandet. Samtidigt som bostadsbyggandet bromsas ökar befolkningen snabbt. De närmaste åren ökar befolkningen som är 20 år och äldre med cirka 80 000 per år. Ökningen beror på nettoinvandring och de stora ungdomskullarna Bygg & teknik 8/12

byggnytt födda i början av 1990-talet. En stor andel av dessa har inte råd eller likviditet att efterfråga en ny bostad. – Antalet påbörjade bostäder är betydligt lägre än vad som skulle behövas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, säger Hans-Åke Palmgren.

Bygger åt Liseberg

Nordens största nöjespark, Liseberg, har enligt uppgift gett Veidekke Entreprenad i uppdrag att bygga det 10 000 kvadratmeter stora Kaninlandet samt Västkustområdet för 83 miljoner kronor. Veidekke bygger bland annat om det gamla Kaninhuset till lekplats (Busshållplatsen) med ett nytt Kaninhus samt gör fundament och betongplattor för nya åkattraktioner som till exempel ”Kaninlandsbanan”, en cykel monorail och ”Högspänningen”, ett snurrade torn. I Västkustområdet, ett till Kaninlandet närliggande barnområde innehållandes picknickplatser, bygger Veidekke fem nya sjöbodar, elrum, fundament till nya åkattraktioner som ”Hissingen” och ”Nya farfars bilar” samt byte av fasader etcetera. Entreprenaden som är en generalentreprenad, inleddes i slutet av oktober och ska vara färdigställd i början av april. – Vi är glada och stolta över att av Liseberg AB ha fått förtroendet att vara med och utveckla Liseberg för barnen och deras familjer, säger Per-Åke Asplund, arbetschef Veidekke Anläggning SydVäst.

Ung trio tog hem vinsten i NCC:s Minecraft-tävling

Hugo, Otto och Filippa vann NCC:s Minecraft-tävling i Sigtuna.

Med ett kreativt och spännande förslag på hur Norra Sigtuna stad kan utvecklas i framtiden vann Hugo, Otto och Filippa NCC:s Minecraft-tävling i Sigtuna. Inom konceptet Mina Kvarter har Svensk Byggtjänst utvecklat ett anpassat sätt att använda spelsuccén Minecraft för att bygga upp och bygga om stadsmiljöer. Med hjälp av denna lösning anordnade NCC i slutet av augusti en Minecraft-tävling för barn och ungdomar för att få deras perspektiv på stadsplanering i Norra Sigtuna. Bygg & teknik 8/12

Svensk Byggtjänst byggde först upp en modell över hela det befintliga området i Minecraft. Sedan fick de tävlande ungdomarna ladda ned denna modell och bygga in sina egna förslag till hur området skulle kunna bebyggas. Det kom in flera kreativa och tänkvärda förslag. Tävlingen är ett led i NCC:s och Sigtuna kommuns visionsstyrda stadsplaneringsprocess som innebär att medborgarna tillfrågas innan man tar fram skisser och förslag på hur Norra Sigtuna kan och bör utvecklas. Hugo (13 år), Otto (8 år) och Filippa (13 år) har med färger och former byggt upp det nya området i en Minecraft-modell på ett sätt som tar hänsyn till ett modernt stadsliv. Samtidigt finns den speciella Sigtunakänslan kvar, med tydliga aktivitetsområden och mötesplatser. Trion valde att tävla i lag eftersom det är roligare om man är fler. – Att vi var tre stycken gjorde också att vi kunde bygga mer och faktiskt få ihop en stadskänsla. Det hade vi nog inte hunnit med om vi tävlat var för sig säger Hugo. – Allt för ofta utgår stadsplanering och arkitektur från vuxnas behov. Hugo, Otto och Filippa har med sitt bidrag visat att vi har mycket att vinna på att konsultera barn och ungdomar när vi utvecklar och bygger städer, säger Kim Hultén, projektchef på NCC. Det vinnande bidraget finns att se på projektets webbplats www.norrasigtunastad.se.

Traineeprogram för broingenjörer fortsätter

Årets nya kull av elever har börjat sin utbildning hos Broakademin, Tyréns broingenjörsutbildning. Eleverna är nyanställda ingenjörer hos Tyréns och kommer ägna 20 procent av sin arbetstid till Broakademin under ett år. En central del av utbildningen är enligt uppgift att utveckla nyexaminerade broingenjörer. – En av nyheterna för i år är vårt fördjupade samarbete med Chalmers. Nu är broakademieleverna med i en av kurserna på Chalmers. Samarbetet gör det möjligt för oss att synas mer i den akademiska världen, berättar Martin Ålenius, avdelningschef för området Bro hos Tyréns. Martin förklarar att man genom Broakademin lär ut hur man som broingenjör genomför det dagliga hantverket. Utbildningarna på högskolan är mer teoretisk, menar han. Broakademin har ett upplägg med föreläsningsserier varvat med praktiska uppgifter. – Förutom interna föreläsare finns ett brett register av externa föreläsare som arkitekter, entreprenörer, beställare och representanter från högskolan. En annan viktig del är att deltagarna får in ett plattformstänk där vi kan samla tidigare erfarenheter på ett strukturerat sätt. Detta kan sedan spridas till andra delar inom vår verksamhet, säger Martin Ålenius. Martin anser att Broakademin på ett sätt kan upplevas som ett traineeprogram. – Det som skiljer sig från ett traditionellt sådant är att det väldigt specifikt och konkret

istället för att presentera ett smörgåsbord av prova-på-val. Det gör att det blir effektivt sätt att utvecklas för de som har ambitionen, och just att det är så inriktat, tror jag gör Broakademin unik, säger Martin Ålenius avslutningsvis.

Silverbalken 2012

Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. Silverbalken delas i år ut för 38:e året i rad och årets mottagare är Ove Lagerqvist. Ove Lagerqvist är 50 år och sedan 2001 professor i stålbyggnad vid Luleå tekniska universitet (LTU). Sedan 2005 har Ove haft sin huvudsakliga gärning utanför högskolans väggar men utan att för den skull tappa kontakten med högskoleforskningen. Ove har bland annat verkat som FoU-ansvarig inom Skanska och på senare år genom Professor Ove företaget ProDevelopLagerqvist. ment. I den senare rollen har Ove medverkat i genomförandet av de flesta av Stålbyggnadsinstitutets olika projekt för utveckling av stålbyggnadsbranschen. Exempelvis handboken för tillämpning av SSEN 1090-2, vägledning till CE-märkning och certifiering av stålbyggnadskonstruktörer. Under sina år som doktorand och professor på LTU satte Ove Lagerqvist viktiga spår i utvecklingen av stålbyggnadsbranschen bland annat genom att utreda stålbalkars beteende vid koncentrerade laster. Resultatet av forskningen resulterade i en dimensioneringsmodell som nu återfinns i den nya generationen av internationellt samordnade gemensamma byggregler, eurokoderna. Genom sitt ordförandeskap i SIS tekniska kommitté för Eurokod 3, 4 och 9 samt som ansvarig i Europa för Eurokod 3 del 1-12 om höghållfasta stål fortsätter Ove att bidra till eurokodernas utveckling. Prismotiveringen lyder: ”Professor Ove Lagerqvist tilldelas Silverbalken år 2012 för sitt mångåriga arbete för att samordna resurserna inom svensk byggforskning såväl på de tekniska högskolorna som inom byggbranschen i stort. Ove Lagerqvist har spelat en avgörande roll i bildandet av Sveriges Bygguniversitet, Bygginnovationen och flera andra projekt som syftar till att samordna resurserna till största möjliga nytta för svensk byggbransch. Ove Lagerqvist har genom åren varit en viktig kugge i det nätverk av branschkompetens som utgör grunden för Stålbyggnadsinstitutets verksamhet och är också en uppskattad författare och föreläsare i den kompetenshöjande verksamhet som bedrivs från Stålbyggnadsinstitutet. Ove Lagerqvist har även spelat en viktig roll i stålbyggnadsforskningen på internationell nivå bland annat genom sitt stora engagemang i Nordic Steel Construction Conference”.

För fuktiga miljöer inne och ute

Tätskiktsystem Membrane D, från Bostik i Helsingborg, uppges vara ett flexibelt tätskikt och avjämningsmassa i system vid tillskjutande fukt. Ett komplett system för fuktiga miljöer där det finns ett behov av tätning och golvavjämning. Systemet består av golvavjämningsmassa WET med tillhörande primer P7000 och ett skyddande tvåkomponents tätskikt. Exempel på användningsområden är källarlokaler där det finns risk för tillskjutande fukt, balkonger och terrasser, loftgångar i flerfamiljshus och offentliga omklädningsrum, duschutrymmen och toaletter. Det finns enligt uppgift många fördelar med systemet. Det kan användas både ute och inne, både på vägg och golv, det släpper igenom tillskjutande fukt, har en vattentät yta, kompenserar för sprickbildning och förhindrar kalkutfällningar från underliggande betong.

Golvlaser mäter av hela golvet på fem minuter

GSL 2 Professional från Bosch är en helt ny typ av laserinstrument och det uppges vara det ideala mätverktyget för golv- och kakelläggning, där en en bra grund är viktig för slutresultatet. Med sina snabba inställningar är instrumentet enligt uppgift ett effektivare alternativ än manuella vattenpass. En golvlaser uppges dessutom vara bättre för golvläggning än en rotations- eller linjelaser som inte ger samma kontroll över arbetsytorna. Instrumentet hittar alla horisontella ojämnheter och nivåskillnader och laserlinjerna syns på upp till tio meters avstånd. Man sätter upp mätverktyget, väljer referenspunkt och samlar linjerna till en linje. Därefter skannar man golvet genom att låta lasern köra 360 grader. Där linjerna delar sig finns det en utbuktning eller en sänka och med bakstycket kan man snabbt och enkelt avläsa djupet eller höjden. Mät-

ningens noggrannhet av nivåskillnaderna är enligt uppgift 0,3 millimeter per meter.

Lösning på välkänt branschproblem

I träbranschen är kvistgulning ett välkänt problem. Det handlar om kvistar i träet som med tiden missfärgar målade ytor på möbler och inredningssnickerier som exempelvis dörrkarmar. Fenomenet är många gånger accepterat som en del av träets naturliga egenskap men inte mindre är det irriterande och störande att med åren få gula fläckar på målade ytor. I dörrbranschen har man fått fram bättre och bättre lösningar för att motverka kvistarnas genomslag. Detta har gjorts med olika typer av behandling som schellack, specialfärger, UV-behandling med mera. Dessa lösningar har blivit effektivare med åren men gemensamt för dessa metoder är att de syftar till att dämpa eller fördröja effekten av fenomenet. Swedoor/Jeld-Wen har nu enligt uppgift tagit fram en underhållsfri och mer påkostad karmlösning. Lösningen heter +Karm och är en dörrkarm som producerats av noga sorterat virke så att inga kvistar förekommer i karmens synliga ytor. Kvistfria ytor gör att lacken inte missfärgas av de naturliga kvistar som finns i träbaserade produkter. Karmen genomgår en extra målningsprocess som ger högre lackfinish än standard. Färre kvistar resulterar i mindre spänningar och ger ökad stabilitet i förhållande till standardkarmar. Karmen har integrerade tätningslister som dämpar slag och ljudgenomträngning. Detta gör enligt uppgift att dörrsetet upplevs både tystare och mer exklusivt Den nya karmen uppges ha genomgått omfattande tester och därför lämnas hela fem års produktgaranti som även omfattar detta fenomenet med kvistgulning.

Optimalt skydd av vertikalöppnande dörrar

GridScan/Mini är den senaste produkten från Cedes, den schweiziska tillverkaren av optoelektroniska sensorer. Denna fotocellridå uppfyller enligt uppgift SIL 1, kategori 2 och upp-

ges vara idealisk för säker övervakning av vertikalöppnande/stängande dörrar/portar. Med automatisk avstängning av fotocellstrålarna och den mycket kompakta dimensiononen på 12 mm x 16 mm kan den installeras direkt i dörrens/portens styrskenor. Den IP-67-klassade produkten uppges vara särskilt lämpad för snabba, teleskop- och takskjutsportar där höga krav ställs på noggrannhet och tillförlitlighet. Den uppges vara mycket enkel att installera och justera. Dess tvärgående strålar ger ett tätt skyddsfält med möjlighet upp till 2,5 m skyddshöjd. Detta i kombination med dess möjlighet att detektera så kallad blow-out av dörren/porten säkerställer extraordinär övervakning och prestanda. Fotocellridån, som i Sverige marknadsförs av Compotech Provider AB i Stockholm, erbjuder som standard Push-Pull-utgång med en testingång samt en version med en TÜV-godkänd frekvensäkerhetsbrytande utgång (FSS), vilket gör att testingång inte krävs. Ljusridån uppges även vara mycket okänslig för omgivande ljus. Fotocellridåns prestanda gör den enligt uppgift till den idealiska skyddslösningen för ett stort utbud av automatiska vertikaldörrar/portar.

Helmatt färg – när ytan betyder allt

Efter att länge ha handlat mest om kulör går inredningstrenderna enligt uppgift allt mer mot yta. Många skulle helst vilja måla alla väggar matta, men tvingas ofta avstå av praktiska skäl eftersom helmatta färger är ömtåliga. Nu behöver man inte välja längre. Med Alcros nya väggfärg Pashmina får man både och. Färgen är nämligen helmatt men uppges ändå vara reptålig, och den går att tvätta av utan att ytan glansas upp. Det betyder att den fungerar även i utsatta miljöer som en hall eller ett kök – eller hemma hos en barnfamilj, där väggarna verkligen sätts på prov. Färgen uppges ger en sammetslen yta där kulörerna får ett vackert djup. Många tänker inte på att glansen påverkar intrycket av ett Bygg & teknik 8/12

produktnytt rum. En helt matt vägg ger ett exklusivt uttryck med en mer rättvisande kulörupplevelse utan störande ljusreflexer. – I dag uttrycker man sin identitet genom inredningen på samma sätt som man alltid gjort med kläder och stil. Vi ser mer och mer hur inredningsbranschen hämtar inspiration från modevärlden och vice versa. Därför lanserar vi också Alcro Pashmina med bilder tagna av en av de stora fotograferna inom mode, Peter Gerkhe, säger Karin Stålhammar på Alcro. Den nya färgen är en helakrylatfärg. Den är enligt uppgift slitstark, tvättbar och ha mycket god täckförmåga. Vid målning uppges den vara klibbfri efter 30 minuter och övermålningsbar efter tre timmar. Färgen finns i butik från vecka 46.

pel är den fantastiska förmågan att med 6,4 W energi reproducera samma ljus som de tidigare glödlamporna behövde 40 W för att göra. En annan viktig fördel som också kommer att innebära en konkret skillnad ute på våra återvinningsstationer uppges vara lysdiodlampans livslängd. Kapaciteten på cirka 40 000 timmars brinntid är 40 gånger längre än glödlampans och motsvarar hela 40 års användande vid 2,7 timmars användning per dag. Den är dessutom fri från kvicksilver och farliga kemikalier.

Borrhammare med dämpade vibrationer

Varm lysdiodbelysning för miljömedvetna

Panasonic har enligt uppgift vunnit ny mark sedan man introducerade sin unika lysdiodbelysning tidigare i år. Det är produktserien Nostalgic Clear som uppges väcka ett allt större intresse och nu står inför ett genombrott på de nordiska marknaderna. Den nya lampan är enligt uppgift det gyllene resultatet av ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för att med lysdiodteknik återskapa den varma känslan hos den traditionella glödlampan. Lampan uppges förena miljövänlig högteknologi med klassisk form och ett ljus som fungerar i nordiska hem. Företaget har enligt uppgift som mål att fram till år 2018 ta positionen som det ledande miljöföretaget inom elektronikbranschen. En lågenergilampa med genuint varmt ljus kan bli en viktig milstolpe i den utvecklingen. Och när det gäller den nya lampan bidrar den verkligen till en bättre miljö på flera sätt. Ett exemBygg & teknik 8/12

HR2611FT från Makita, Sollentuna, är enligt uppgift en kompakt och kraftfull borrhammare med trefunktionsomkopplare: slagborrning, borrning och bilning. Funktionsvredet är placerat under växelhuset, på så sätt minskar risken för skador. Borrhammaren är anpassad för SDS-Plus-borr och en snabbchuck medföljer, vilket förenklar byten utav borr. Borrhammaren är utrustad med Anti vibration technology (AVT) som ska dämpa vibrationerna. Extremt låga vibrationsvärden uppnås enligt uppgift med AVT, som dämpar vibrationerna när de bildas av slagmekanismen genom att flytta motvikten i motsatt riktning. Dämpningsfjädern absorberar reaktionskraften som orsakas av borret vid själva slaget. Bland maskinens funktioner märks: Enkel och smidig inställning av djupanslag, vilket ställs in i en enda rörelse. Snabbt byte mellan trä- och metallborrar tack vare snabbchuck, det går enligt uppgift att byta från SDS-Plustill standardchuck på en sekund. 40 olika vinkelinställningar, mejselvinkeln kan ställas in även utan bilningsadapter. Momentbegränsare: Om borret träffar armeringsjärn aktiveras momentbegränsaren och stoppar maskinen. Med hjälp av brytare för rotationsriktning skyddas kolborstet från damm och skräp. Detta ger en livslängd som enligt uppgift är 2,7 gånger längre än tidigare modeller. Maskinen har samma varvtal och vridkraft i båda riktningarna.

Internationellt energiledningscertifikat

Gyproc AB har erhållit energiledningscertifikat enligt den nya internationella standarden ISO 50001.

– Vi är naturligtvis mycket glada över att vi fått certifikatet och det visar att vi jobbar på rätt sätt när det gäller miljö- och energifrågorna, säger Dana Wojciechowska, miljö- och säkerhetsansvarig hos Gyproc. Miljö- och energiarbetet är enligt uppgift viktigt för företaget som under flera år har jobbat med en rad förbättringar för att minska energianvändningen. Bland annat har åtgärder vidtagits som eliminerar tryckluftsläckage, vilket minskar energiförbrukningen i kompressorerna. Även installation av lågenergilysrör, timer som styr belysningen samt autostop på processmaskinernas motorer har lett till lägre förbrukning. Förutom att minska energiåtgången har man också enligt uppgift satsat på att ta hand om och återvinna så mycket energi som möjligt. Spillvärmen från produktionen omvandlas till fjärrvärme och det använda kylvattnet återvinns och används i produktionen av nya gipsskivor.

Extrem limserie – hugger på allt, men snäll mot miljön

Esstack är limserien, från Essve i Sollentuna, som uppges kombinera en extrem greppstyrka med förmågan att fästa på så gott som allt, både porösa och täta material. Limmen fungerar enligt uppgift såväl ute som inne och uppges vara övermålningsbara och väderbeständiga. De klarar fuktiga ytor och miljöer, härdar under vatten och uppges ha en livslängd på minst tjugo år. Produkten är en utveckling av företagets tidigare lim, och marknadens första extrema montagelim. Redan föregångaren uppges ha förvånat många med sin styrka och nu har den alltså blivit ännu starkare. Genom en ”line extention” har man skapat en komplett serie med fyra lim som alla har unika funktioner. Gemensamt för hela serien är den omedelbara lastbärande förmågan, de extrema slutlastvärdena (upp till cirka 30 ton/m²), att de uppges fästa på nästan alla underlag och är fria från lösningsmedel som isocyanater och ftalater. Det gör att de enligt uppgift inte luktar illa heller.

Samordning över skrågränserna ger hus och grunder med högre kvalitet Helhetssyn på grundläggning - överbyggnad - installationer nödvändig under projekterings- och produktionsskedena Betydelsen av att beakta samspelet såväl mellan överbyggnad och grundläggning som mellan byggteknik och installationer vid utformning och utförande av nya småhus belyses i denna uppsats. Olika grundläggningsmetoder som platta på mark, krypgrund och källare behandlas liksom hur energianvändningen för uppvärmning, komfortoch fuktförhållandena kan påverkas. Primärt studeras grundläggning med platta på mark eller krypgrunder. Energi- och kostnadsjämförelser görs mellan olika lösningar. Olika entreprenadformer och leveransomfattning diskuteras.

Oljekrisen 1973 startade en mångfasetterad utveckling av konstruktioner för platta på mark och krypgrund. Skärpta krav på energihushållning och komfort har lett till lösningar med andra egenskaper än tidigare. Exempelvis har konstruktioner med bättre värmeisolering samt helt andra fukt- och värmetekniska karakteristika tillkommit, som kan medföra oväntade problem och skador. Med ökad isolering minskar värmeflödet genom och uttorkningen av klimatskärmen, vars yttre partier blir kallare och fuktigare. Detta ökar riskerna för kondens och i synnerhet vid närvaro av organiskt material som trä uppstår lätt påväxt av mögel. Med ökad isolering i plattan eller kryprumsbjälklaget minskar värmeflödet genom grunden och marken, något som ökar riskerna för tjälskjutning liksom för fukt- och mögelproblem. Organiskt material (trä och träbaserat) ersätts därför ibland med oorganiskt till exempel skivor av cementcellulosa eller med produkter av lättbetong eller betong. Ambitionen att pressa byggkostnaderna har tillsammans med de allt högre kraven

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

på energihushållning lett till att fler hus byggs med platta på mark på bekostnad av krypgrunder, särskilt träbaserade. Därtill ska läggas den ökade användningen av klinkerplattor och golvvärme. Numera levererar därför trähusföretagen sällan med kryprumsbjälklag. Krypgrund har främst hus förtillverkade som volymelement.

Entreprenadform leveransomfattning

Grunden är den byggnadsdel som är utsatt för flest klagomål och skador. Förhållandena på byggplatsen är unika för varje hus. Det är oftast olika parter/företag som svarar för överbyggnad respektive grundläggning. Skador och problem förekommer hos alla grundläggningssätt. I media torgförs kontinuerligt uppgifter om betydande fel hos alla grundläggningssätt, speciellt gäller detta för platta på mark respektive krypgrund. Därför kan man fråga sig om det överhuvudtaget finns några ”friska” grunder. Frekvensen byggskador beror bland annat på material, konstruktion, samt grad av förtillverkning och leveransåtagande. Viktiga faktorer för att minska skadefrekvensen är att välja totalentreprenad, att byggföretaget har egen kunnig personal för grundarbetena liksom adekvata rutiner för kontroll av grunden innan montaget sker av överbyggnaden. Hus uppförda av företag som greppar byggplatsproblematiken förefaller ha avsevärt färre problem emanerande från grundläggningen.

Platta på mark

Konstruktionen platta på mark användes tidigt i subtropiska delar av USA och introducerades i Sverige först under slutet av 1940-talet. Platta på mark förekommer med/utan ångspärr över respektive under plattan. Kantisolering förekommer av olika värmeteknisk standard samt med mer eller mindre stora köldbryggor. Fuktskydd av syllar och träreglar, som vilar direkt mot platta på mark, krypgrund respektive grundmurar, har åter kommit i fokus. Isoleringen av plattan saknades ursprungligen eller var liten. Ett antal småhus har under 1970-talet byggts med ”golvlistsystem” som värmesystem för att minska klagomålen på kalla golv och drag längs ytterväggarna. Att tillföra värmen längs ytterväggarnas insida i golvni-

vå har i flera husområden visat sig vara relativt energieffektivt jämfört med såväl golvvärme som radiatorsystem. Stigande energipriser efter oljekrisen 1974 ledde till tilläggsisoleringar till exempel i form av lös lättklinker under plattan eller träreglar och mineralull ovanpå plattan. Båda dessa konstruktioner ledde ofta till fukt-, lukt- och mögelproblem. ”Lättklinkerkulorna” som tippades på marken krossades delvis och materialet blev kapillärsugande. Träreglarna lades ofta direkt på plattan utan fuktskydd. Ibland användes tryckimpregnerade reglar som vid nerfuktning gav upphov till obehaglig lukt och hälsoproblem för de boende. Nämnda komfort-, fukt- och värmetekniska problem samt ytterligare kraftiga energiprishöjningar ledde till omfattande forskningsarbeten för att utveckla mer energieffektiva och fuktsäkra konstruktioner med platta på mark. Konsekvenserna för energi och komfort beror i hög grad på valet av material och konstruktion för golvet samt värmesystem. Utvecklingen har gått från oisolerade plattor till träreglar och isolering ovanpå plattorna samt därefter isolering under dessa och med golvmaterial bestående av klinkerplattor som medför klagomål på kalla och hårda golv. Olika alternativ har utvecklats för att minska dessa olägenheter däribland golvvärme. Användningen av klinkerplattor som golvmaterial har blivit en modetrend sedan 1980-talet och sedemera lett till kraftigt ökad användning av golvvärme. Förbättrad komfort kan exempelvis nås genom att lägga några centimeter cellplast ovanpå plattan. Valet av golvmaterial till exempel klinker eller trägolv påverkar behovet av golvvärme. En under 1990-talet intensiv debatt för och emot golvvärme har emellertid lett till att konsensus råder sedan 2004, om att golvvärme är energislösande, ger högre byggkostnader och mer komfortstörningar än radiatorsystem. Dessutom är golvvärme oftast trögreglerad exempelvis när golvvärmerören är ingjutna i betongplattan. Trots det byggs idag majoriteten av nya småhus med platta på mark och golvvärme.

Krypgrund

Uteluftsventilerad. Fram till ungefär millennieskiftet byggdes många småhus med krypgrund och träbjälklag. Bygg & teknik 8/12

isolera marken i kryprummet med två skikt vardera bestående av 50 mm cellplast med plastfolie mellan skikten. Beroende på om dessa åtgärder är tillräckliga och på de lokala förhållandena, kan det bli aktuellt att ytterligare sänka den relativa fuktigheten i kryprummet genom att höja temperaturen med värmekabel, figur 1, eller med hjälp av avfuktare, figur 2. I båda fallen ökar energianvändningen och mest med avfuktningsaggregat. Inklusive installation kostar värmekabel till ett normalt kryprum cirka 15 000 kronor per småhus och avfuktningsaggregat cirka 40 000 kronor per småhus. Med avfuktningsaggregat rekommenderas att stänga ventilerna. Alternativa konstruktioner till traditionella uteluftsventilerade med träbjälklag kan vara, figur 3, att man använder: ● oorganiska material till exempel cementcellulosaskivor eller mineralull på undersidan av bjälklaget ● bjälklag av betongkonstruktion (uteluftsventilerade eller oventilerade) ● inneluftsventilerade kryprum (täta och välisolerade) med bjälklag av träkonstruktion, lättbetong eller betong. Inneluftsventilerad. Flera företag har gjort försök med olika nya grundkonstruktioner. Av dessa är de inneluftsventilerade mest intressanta, figur 4. Den värmeåtervinning som kan uppnås motsvarar normalt 800 till 1 500 kWh/år och småhus jämfört med uteluftsventilerade. De praktiska resultaten från olika hus visar dock på stora skillnader. Otätheter med luftläckage genom grundmurar och anslutningar överbyggnad - grund, dåligt utförd isolering av grundmurar och på marken, fukt i och omkring grunden, grundvattenströmning och hög grundvattennivå tillsammans med ventilationssystemets utformning och injustering kan kraftigt påverka funktion och energibehov. Dessutom är det oklart hur isoleringen ska fördelas på kryprummet respektive i bjälklaget. ●

KÄLLA: TRYGGHETSVAKTEN

Figur 1: Installationsskiss för värmekabel i krypgrund.

Figur 2: Installation med avfuktare i krypgrund. FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Figur 3: Varianter av krypgrund med betongkonstruktion finns som uteluftsventilerad, oventilerad eller inneluftsventilerad. Bygg & teknik 8/12

KÄLLA. CELLPLAST DIREKT

lägga dräneringsledning runt huset lägga dagvattenledning och ansluta stuprören till denna ● förse dagvatten- och dräneringsledningarna med spol- och inspektionsbrunnar och göra funktionskontroll ● isolera grundmuren ● ●

KÄLLA. TRANEMO-G-BETONG

En av krypgrundens stora fördelar är de goda möjligheterna för inspektion liksom vid ombyggnad och reparation. Ju större isolertjocklekar som används i kryprumsbjälklaget desto större är emellertid riskerna för fukt- och mögelproblem i kryprummet och på bjälklagets undersida, särskilt om det finns organiskt material. Åtgärder för att minska krypgrundens fuktbelastning bör i tur och ordning vidtas genom att: ● luta marken från huset ● se till att ventilationsöppningarna är öppna och tillräckliga, cirka 0,10 m² per 100 m² markyta i kryprummet ● städa rent kryprummet från allt organiskt skräp i form av trä, papper, rötter etcetera som kan angripas av mögel ● lägga plastfolie på marken i kryprummet ● punktera plastfolien i lågpunkterna för att eventuellt kondensvatten och läckagevatten ska kunna avledas från kryprummet

Figur 4: Exempel på inneluftsventilerad krypgrund. 13

Aspekter på golvvärmesystem

Byggnad - installationer. Integrerade golvkonstruktioner och värmesystem som golvvärme har visat sig ge avsevärt högre byggkostnad, energianvändning och komfortstörningar än om huset har radiatorsystem. Sistnämnda problem orsakas av att plattan har hög värmetröghet och kallras (drag) längs golvet och kallstrålning från fönstret. Golvvärme, som täcker hela golvytan, kan inte på samma sätt, som radiatorer under fönstren, kompensera för kallras och drag från glasytor och ventilationsdon, figur 5. Golvvärme kan vara vattenburen, luftburen eller utgöras av värmekablar. Vattenburen golvvärme medför ökad risk för vattenskador. Luftburen golvvärme företer ofta problem med värmetransporten till rum som ligger långt från värmeaggregatet exempelvis hos långa och smala hus. Risken är stor för att luftkanalerna av plåt skadas under gjutningen av betongplattan med minskad värmetransport som följd. Energiekonomin försämras också av att det endast finns en centralt placerad termostat som styr värmetillförseln. Golvvärmen kan svara för hela uppvärmningsbehovet eller bara en del av värmebehovet så kallad komfortvärme. I det senare fallet kan golvvärmen vara ett komplement till radiatorystemet. Därmed vinner man fördelar som lägre energianvändning samt högre komfort genom snabbare reglering av värmetillförseln och mindre komfortstörningar med värmare under glasytor och ventilationsdon. Hus med golvvärme behöver under kalla vinterdagar högre rumstemperatur än motsvarande hus med radiatorsystem. Orsaker är kallras och kallstrålning från fönster och ventilationsdon. Uppvärmningsbehovet påverkas således av byggnadens utformning och den termiska komforten. Sommartid kan solstrålning genom fönster i stället ge upphov till besvärande övertemperaturer. Förhållandena förvärras vid FTX-ventilation och passivhus om ventilationsaggregatet saknar bypass-kanal eller om luftintaget är pla14

Figur 5: Risk för kallstrålning, kallras och drag utan radiator under fönster. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN

Krypgrund med oorganiska material. De ökade skaderiskerna med högisolerade kryprumsbjälklag och organiska material som trä och träprodukter har ökat intresset för oorganiska material som betong eller gasbetong (så kallad lättbetong) liksom för inneluftsventilerade krypgrunder. Såväl oventilerade som ventilerade krypgrunder förekommer, som exemplifieras i figur 3. Observera att kryprumsbjälklag av betong inte alltid har tillräckligt stort fuktmotstånd. Exempel finns på att hus med tryckimpregnerade syllar ovanpå betongbjälklag visat sig ge besvärande lukt inne på grund av nedfuktning av syllarna. Luktproblemen förstärks om syllarna är tryckimpregnerade.

cerat på en solvärmd vägg eller ett solvärmt tak. Funktion. Golvvärme är, som nämnts, mycket populärt, men ingalunda det billigaste, mest energieffektiva och komfortabla värmesystemet i byggnader med litet värmebehov. I nya byggnader med litet värmebehov täcks större andel av uppvärmningsbehovet med gratisvärmet från sol, hushållsel, personer med mera. Det måste därför gå snabbt att reglera värmetillförseln rumsvis. Använda golvvärmesystem uppfyller inte dessa krav. Systemen har ofta för dåligt isolerad platta och kanter. Värmetrögheten är stor och rumsvis reglering saknas När uppvärmningsbehov inte föreligger är golvvärmen avstängd och golvet känns då kallt. Alternativt är golvvärmen i drift med energislöseri som följd. Det senare alternativet råder i många hus bland annat sommartid när golvvärmen är i drift för att golvet inte ska kännas kallt. Har man exempelvis klinkerplattor på golvet är golvvärmen ofta i drift även sommartid med ökad energianvändning som följd. Energi- och byggkostnader. Golvvärme i källarlösa hus med platta på mark och underliggande isolering visar på betydande ökningar av den totala energianvändningen (summa för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel) vid olika isolertjocklekar jämfört med radiatorsystem, tabell 1. Orsaker till den kraftigt ökade energianvändningen är olika köldbryggor, dålig isolering under plattan och längs kanterna, stor värmetröghet och att värmesystemet ofta är i drift sommartid för att få tillräcklig golvkomfort. Byggkostnaden för golvvärme med nämn-

da konstruktion och 100 mm isolering är uppemot 20 000 kronor högre än om huset har radiatorsystem. För att kraftigt minska energianvändningen i golvvärmda hus måste värmetrögheten minskas till exempel genom att golvvärmerören flyttas upp nära ytan och läggs på värmefördelande plåtar. Dylika plåtar kostar cirka 700 kr/m². Först med plåtar och 300 mm isolering kommer man i närheten av den energianvändning huset skulle ha med radiatorsystem. Cellplastisolering lagd och klar på plats kostar cirka 700 kr/m³. En av Norges främsta energiexperter, Per Gundersen NBI i Oslo, anser att även den mest energieffektiva, komfortabla och dyrbara golvvärmekonstruktion har högre energianvändning än om huset har radiatorsystem. Äldre hus. Äldre hus, såväl källarlösa som med källare, har i regel oisolerad bottenplatta. Avsevärda problem har uppstått när man i efterhand ersatt radiatorerna med golvvärme för att öka komforten. Mycket av värmen försvinner ner i marken under betongplattan med uppåt 40 procent högre total energianvändning. Värst har det blivit för många ägare till källarhus när ”förrådskällaren” med radiatorsystem har inretts som ”gillestuga” med golvvärme. Dessa ombyggnadsarbeten utförs ofta på delad entreprenad och med egna arbetsinsatser av husägaren. Konsekvenserna har blivit höga byggoch energikostnader orsakat av att ingen hade ”helhetsgreppet” vid val av teknisk lösning och utförande. Därtill ska läggas osäkerheter om fuktförhållandena i plattor på mark med golvvärme, vilka inte är tillräckligt utredda.

Tabell 1. Energiökning vid golvvärme i platta på mark och olika isolertjocklekar med mineralull eller stýrencellplast jämfört med om småhuset har radiatorsystem. Total energianvändning avser summa för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Isolertjocklek, mm Ökning av total energianvändning, % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 100 30 200 20 300 10

Bygg & teknik 8/12

Med sikte på framtiden

Din träkunskap

traguiden.se

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO. 17 990:Top-of-the-line med hela 640 x 480 pixlar Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: testo 890.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

Allt om trä och träbyggande Här har vi samlat all kunskap om trä och träbyggande, konstruktionsdetaljer och materialegenskaper. www.traguiden.se Välkommen in!

FR AMTIDEN VÄ XER PÅ TR ÄD 031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Bygg & teknik 8/12

Flerbostadshus. Även i flerbostadshus har golvvärme gett upphov till en hel del liknande komfortproblem och högt energibehov till exempel i Bo01. Därför undviker många större byggföretag golvvärme. Komfort. Hög termisk komfort hänger ihop med lågt uppvärmningsbehov, högisolerad klimatskärm, små luftrörelser och temperaturskillnader inom respektive rum. Hus med golvvärme kräver lite högre rumstemperatur än hus med radiatorsystem. Som tidigare nämnts är kallras och kallstrålning bland orsakerna till detta på grund av kalla ytor som fönster och ventilationsdon för lufttillförsel, särskilt nära väggventiler (uteluftsdon). Sommartid kan solstrålning genom fönster i stället ge upphov till besvärande övertemperaturer. Förhållandena förvärras speciellt i passivhus och om ventilationsvärmeväxlaren saknar bypass-kanal eller luftintaget är solvärmt. Värmeöverföringen mellan en varm golvyta och luft ligger mellan 2 och 10 W/m² K och beror bland annat på luftens rörelser. Golvvärme behövs egentligen enbart på en förhållandevis liten yta eftersom effektbehovet för att täcka värmeförlusterna från byggnaden till exempel i passivhus teoretiskt uppges till 10 á 12 W/m² vid dimensionerande utetemperatur. Val av golvmaterial – behov av golvvärme. Valet av golvmaterial påverkar behovet av golvvärme. Golvbeläggning med olika slags trägolv respektive tjocka heltäckningsmattor eller lösa mattor har betydande värmemostånd som bromsar värmeflödet från fötterna och gör att golvet känns varmare än om man har klinkerplattor. Samtidigt måste eventuellt temperaturen på värmebäraren i golvet höjas för att få tillräcklig värmeavgivning till rummet. Detta inverkar också negativt på en eventuell värmepumps energianvändning. Beroende på konstruktionens utformning, utförande, fuktförhållanden med mera kan problem uppstå med sprickbildning i trägolv. Klinkerplattor medför, som redan nämnts, ett större behov av golvvärme än trägolv för att uppnå tillräcklig komfort. Golvbeläggningsmaterial bör därför från komfortsynpunkt i görligaste mån ha låg värmekapacitet, densitet och värmeledningsförmåga. Kork, trä, textilmaterial, linoleum och liknande material bör lämpligen användas på träunderlag. Dessa material känns komfortabla och mjuka att gå på även om de bara har rumstemperatur, tabell 2. I våtrum som badrum krävs för att de flesta människor ska uppleva golvet som varmt, en golvtemperatur på lägst 23 °C om man har linoleum- eller plastmattor och 27 °C om man har klinkerplattor. Observera att Boverkets byggregler (BBR) tillåter högst 27 °C vid dimensionerande utetemperatur. Värmeffekten från golv16

Tabell 2: Lägsta temperatur för att uppnå termisk komfort vid barfota kontakt med golytan. Källa: Isover. ––––––––––––––––––––––––––––––– Termisk komfort – golvvärme ––––––––––––––––––––––––––––––– Lägsta Golvmaterial temperatur ––––––––––––––––––––––––––––––– Betong, klinkers 27 °C Linoleum, plastmattor 23 °C Trä, parkett, textila mattor 22 °C Kork 10 °C

ytan kan då bli uppemot 70 W/m² beroende på aktuell rumstemperatur, framledningstemperatur, luftrörelser med mera. Ytor med golvvärme bör därför begränsas till områden där man i regel brukar sätta fötterna för att inte få för varmt badrum och för hög energianvändning. Det kan också vara aktuellt med golvvärme i hallar för att torka blöta skor och stövlar samt fukt från dessa.

Rekommendationer

Helhetsgrepp och systemtänkade. För att åstadkomma ett hus av hög kvalitet med hänsyn till energieffektivitet, komfort samt riskerna för byggfel och merkostnader, är rätt val av material, konstruktioner, värme- och ventilationssystem av största betydelse. Genomför bygget som totalentreprenad! Därmed finns endast en ansvarig motpart om problem uppstår. Se till att den kontrollansvarige och besiktningsmannen är opartiska. Observera att det finns försäkringsbolag med särskilt ”utvalda” besiktningsmän. Samverkan måste ske över skrågränserna grund, överbyggnad och installationer med mera under hela byggprocessen. Samspelet måste beaktas mellan golvbeläggning, golvkonstruktion, väggar, fönster, värme- och ventilationssystem med mera med hänsyn till:

Komfort (eftersträva små komfortskillnader inom rummet och möjligheter till behovstyrning av värme och ventilation) ● Energieffektivitet (speciellt energianvändningen för framställning av material och för byggnadens drift) ● Livscykelanalys (miljöpåverkan, energianvändning, kostnader med mera) Energieffektiva värmesystem. Nya hus har helt andra värmetekniska egenskaper än äldre. Större andel av uppvärmningsbehovet täcks därför med gratisvärme. Energieffektiva småhus med lågt energibehov kräver ett följsamt och snabbreglerat värmesystem med liten värmetröghet. Annars är risken stor för energislöseri och komfortstörningar genom övertemperaturer och lågt gratisvärmeutnyttjande. Ett värmesystem med stor följsamhet ökar dessutom möjligheterna att utnyttja gratisvärme från solstrålning, personer etcetera. Då är radiatorer med liten värmetröghet samt med rums- eller radiatortermostater den lösning som ger noggrannast och snabbast reglering av värmetillförseln. I våtrum och entréer med klinkerplattor kan tidstyrd elektrisk golvvärme som komfortvärme rekommenderas. Vid en sådan god lösning täcks värmebehovet bara till en del med golvvärme och resten med radiatorer. Basvärmesystemet i hela huset är med andra ord ett radiatorsystem. Golvvärmen kan då vara igång vid behov från komfortsynpunkt eller för att torka upp på golvet efter dusch eller blöta skor. Golvvärmen kan således vara avstängd under större delen av dagen, när det oftast inte finns någon hemma. Även under natten kan golvvärmen vara avstängd, men kopplas på i god tid på morgonen, så att det är varmt, när den som först använder badrummet och därmed slipper frysa om fötterna. Val av golvkonstruktion och värmesystem. Behovet av golvvärme minskar om man som golvmaterial väljer ett trägolv, träbjälklag eller vid platta på mark ●

Figur 6: Vanliga respektive energieffektiva och komfortabla golvvärmekonstruktioner vid platta på mark.

Bygg & teknik 8/12

ett ”flytande golv” med 50 mm isolering ovanpå betongplattan och 250 mm under. Då får man ett tillräckligt komfortabelt golv även utan golvvärme. Kombinera därför trägolv med radiatorsystem samt rums- eller radiatortermostater. I våtrum och entréer kan man eventuellt komplettera med tidstyrd elektrisk golvvärme som ”komfortvärme”. Även golvvärmesystem ska utformas energieffektiva och komfortabla, figur 6: ● God isolering, 250 mm under och 50 mm över plattan. Kantisoleringen ska vara som väggtjockleken. Utformningen ska väljas så att köldbryggor i görligaste mån undviks. ● Golvvärmen placeras nära ytan på värmefördelande plåtar. ● Värmetillförseln regleras med rumstermostat. Traditionellt utformade golvvärmesystem i platta på mark med golvvärmerören i och isoleringen under plattan, är en konstruktion som har lägre merkostnad för golvvärme än kryprumsbjälklag med golvvärme. Den senare lösningen fordrar värmefördelande plåtar där enbart dessa ger en merkostnad på minst 700 kr/m² golvyta. Den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel ökar med 20 till 30 procent vid 200 respektive 100 mm isolering i platta på mark. Av stor betydelse för god energiekonomi utöver isoleringen under

plattan, är att även kantisoleringen är god, att konstruktionen har liten värmetröghet och rumsreglering av värmetillförseln. Har man som golvmaterial till exempel klinkerplattor är, som redan nämnts, behovet större av att ha värmen på sommartid med ökade värmeförluster som följd ■ än om man har trägolv.

Referenser

Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro, ISBN 91-7668-246-3. Gundersen, P (1992). Miljövennlige rimelige lavenergiboliger. NBI, Prosjektrapport 105, Oslo. Harrysson, C (1985a). Kostnadsbesparing för småhus i trä. Produktionsmetoder och byggsystem. Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R72:1985, Stockholm. Harrysson, C (1985b). Kostnadsbesparing för småhus i trä. Grundkonstruktioner. Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R73:1985, Stockholm. Harrysson, C (1986). Varmgrunder – Systemlösningar och erfarenheter. Vägoch vattenbyggaren nr 10-1986, Stockholm. Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme. Enkätundersökning och mätningar i 330

gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona. Harrysson, C (2000). Energieffektiva golvvärmekonstruktioner kräver såväl minskad värmetröghet som ökad isolering. Bygg & teknik 4/00, Stockholm. Harrysson, C (2001). Energieffektiva värmesystem i småhus. Energi- och vattenanvändning, enkätundersökning, tekniska mätningar och vägledning. SBUF Stockholm, DESS Kristianstad samt Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. Harrysson, C (2004). Byggnadsutformning och värmekapacitet. Förstudie och litteraturinventering. SBUF och Örebro universitet, Institutionen för teknik, Rapport nr 14, Örebro, ISSN 1404-7225. Harrysson, C (2006a). Byggbranschens behov av förnyelse – en väg till småhus med lägre livscykelkostnader. Bygg & teknik 5/06, Stockholm. Harrysson, C (2006b). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg, ISBN 91-631-9272-1. Klittervall, T (2012). Personlig kommunikation. Nevander, L-E & Elmarsson, B (1994). Fukthandbok. Praktik och teori. Svensk byggtjänst, Stockholm. ISBN 917332-716-6. hemsida:http://home.swipnet.se/byggochenergiteknik.

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Granabsystemet är certifierat och typgodkänt. Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm. Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem. Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

Bygg & teknik 8/12

Indikatorämnen:

Nedbrytning på grund av förekomst av alkalisk fukt i konstruktioner med cementinnehållande produkter I problemhus med fuktiga golvkonstruktioner, som innehåller cementbaserade produkter, till exempel betong och avjämningsmassor, är nedbrytning av olika material ett känt fenomen [1, 2]. För att nedbrytning ska ske behövs material, som kan brytas ner samt fukt och höga pHvärden, så kallad alkalisk fukt. Fukt i kombination med cement ger höga pH-värden. Portlandcement ger pH 12 till 14 och aluminatcement ger pH 10 till 12. Neutralt vatten har pH lika med 7 och det högsta värde man kan ha på pH är definitionsmässigt 14. De kemiska reaktioner, som kan ske i den miljö som finns i fuktiga golvkonstruktioner med cementprodukter är så kallad alkalisk hydrolys. I byggnader där nedbrytning har skett, är klagomål på inomhusmiljön välkänt [3]. Vid nedbrytningen bildas olika ämnen, som används som indikatorämnen på att reaktionen sker eller har skett. Exempel på indikatorämnen är ammoniak, n-butanol och 2-etylhexanol. ● Hur signifikanta är förekomst av dessa indikatorämnen på att det finns problem i konstruktionen? ● I vilka halter förekommer indikatorämnena i konstruktionen vid problem? ● Hur tolkar man erhållna analysresultat?

Ammoniak

Ammoniak (CAS 7664-41-7) är en gas (kokpunkt -33,3 °C), som är lättlöslig i vatten. Ammoniakgas har en stickande lukt. Lukttröskeln för ammoniak är lägre än 0,001 ppm [4]. Yrkeshygieniskt nivå-

Artikelförfattare är Jan Kristensson, Chemik Lab AB, Norrtälje, och Liselott Egelrud, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stockholm.

gränsvärde (NGV) är 25 ppm och korttidsgränsvärdet (KTV) är 50 ppm i fem minuter. Ammoniak (och andra lättflyktiga aminer) i konstruktioner kan enkelt mätas (indikeras) med reagensrör (till exempel Drägerrör). Halter över 5 ppm i konstruktionen brukar innebära att man har förhöjd halt av ammoniak. För mätning i rumsluft har reagensrören inte tillräcklig känslighet. Provtagning kan då ske med en så kallade impinger med en sur vätska, eller filter eller adsorbent, som har impregnerats med ett surt medium till exempel fosforsyra. Analysen sker med jonkromatografi. Förekomst av ammoniak i konstruktionen kan medföra mörkfärgning av ekparkett. Halterna av ammoniak i rumsluft brukar ligga långt under de yrkeshygieniska gränsvärdena. Ammoniak i en konstruktion kan komma från flera olika källor till exempel råmaterial vid tillverkningen av cement, tillsatser vid tillverkning av cement och tillsatser till färdiga cementprodukter [5, 6]. I källorna ovan kan det finnas olika kväveinnehållande material, som vid hydrolys med alkalisk fukt avger ammoniak. Även andra tillsatser av kväveinnehållande material än vad som nämns nedan förekommer. Råmaterial, till exempel klinker, kalksten, slaggprodukter, flygaska, järnbärare och aluminiumbärare kan innehålla varierande halter av olika kväveföreningar. Vid tillverkningen av cement tillsätts ofta olika malningshjälpmedel till exempel monoetanolamin, trietanolamin (och högre aminer) samt trietylamin (och högre aminer). I färdiga produkter till exempel avjämningsmassor finns tillsatser där flytmedel av kasein eller melamin är eller har varit vanliga. Avjämningsmassor som innehåller kasein har ofta ansetts vara en orsak till problem med inomhusmiljön samt för mörkfärgning av ekparkett. Kasein (CAS 9000-71-9) är ett protein som är uppbyggda av olika aminosyror. Den exakta sammansättningen av aminosyrorna och deras halter i kasein kan variera, eftersom kasein framställs ur mjölk. Kasein är inte flyktigt, utan sönderdelas vid cirka 280 °C. Proteiner och aminosyror kan reagera med vatten vid höga pHvärden och frigöra ammoniak. Ammoniak

har därför använts som indikator för förekomst av kasein i konstruktionen. Eftersom ammoniak kan ha flera olika källor, se ovan, så är inte förekomsten av ammoniak ett entydigt bevis på kaseinförekomst. För att bli säker på förekomst av kasein så bör man göra en så kallad aminosyraanalys, det vill säga man bestämmer vilka aminosyror som finns i materialet och deras halter. Urea (CAS 15-13-6) kan finnas i färger, limmer och hartser. Urea kan finnas som restsubstans från hartser i isoleringsmaterial. Urea kan också användas för avisning på betong vid gjutning vid minusgrader. Urea är lösligt i vatten. Om urea är i kontakt med cementinnehållande produkter, som innehåller alkalisk fukt, kan urea brytas ner och frigöra ammoniak. Urea har ingen specifik kokpunk utan ämnet sönderdelas vid cirka 150 °C och ammoniak frigörs. Förekomst av ammoniak i en konstruktion visar alltså att det finns kväveinnehållande föreningar, som är nedbrytbara vid förekomst av alkalisk fukt. Indikatorämnet ammoniak är inte tillräckligt specifikt för att man ska kunna avgöra vilka kväveinnehållande material, som finns i konstruktionen.

n-Butanol

n-Butanol (CAS 71-36-3) är ett vanligt lösningsmedel. n-Butanol har en kokpunkt på 117 °C och yrkeshygieniska gränsvärdena är NGV 45 mg/m³ och KTV 90 mg/m³ (femton minuter). n-Butanol är lösligt i vatten och kan även finnas i vattenspädbara färger och limmer. n-Butanol kan även bildas vid nedbrytning (alkalisk hydrolys) av polymerer, som till exempel innehåller butylakrylat, se figur 1. Butylakrylat kan finnas, som polymer i vattenspädbara färger och limmer. n-Butanol kan dels finnas, som lösningsmedel i vattenspädbara färger och limmer dessutom kan n-butanol bildas vid nedbrytning av polymeren butylakrylat. n-Butanol kan alltså ha mer än en källa. Halterna av n-butanol i prover kan alltså först vara höga, om det finns n-butanol, som lösningsmedel i produkten, till exempel lim. När limmet torkar avtar halten n-butanol. Om det därefter sker nedbrytning av polymerer kan halterna av nbutanol öka igen. Bygg & teknik 8/12

C4H9O - CO - CH = CH2 (butalakrylat) +

H2O

högt pH

C4H9OH (butan) +

CH2 = CHCOOH (akrylsyra)

Figur 1: Nedbrytning av butylakrylat med alkalisk hydrolys. Om man vill använda n-butanol, som indikator på nedbrytning på grund av förekomst av alkalisk fukt, måste man samtidigt bedöma förekomst av andra ämnen, eftersom källorna till n-butanol kan vara olika. Huvudsakligen bedömer man samtidig förekomst av glykoletrar och glykoleteracetater, som också finns som lösningsmedel i vattenspädbara produkter till exempel lim (till exempel 2-(2butoxyetoxy)etanol CAS 112-34-5 och 2(2-butoxyetoxy)etanolacetat CAS 12417-4). Provtagning och analys av n-butanol i rumsluft, i konstruktioner och på uttagna materialprover, görs med provtagning på Tenax-provtagare [7]. Analysen sker enligt gällande SIS-ISO normer för provtagning och analys i inomhusmiljön, se tabell 1. De gränser, som används praktiskt av oss för n-butanol är 15 µg/m³ i rumsluft och 1 000 µg/m³ vid mätningar i konstruktionen eller på uttagna materialprover. n-Butanol används huvudsakligen som indikator på nedbrytning av vattenspäd-

ISO 16000-9:2006 ISO 16000-10:2006 ISO 16017-1:2000 ISO 16017-2:2003

Bygg & teknik 8/12

2-etylhexanol

2-etylhexanol (CAS 104-76-7) bildas huvudsakligen när mjukgörare DEHP (2dietylhexylftalat kallas även dioktylftalat) bryts ner på grund av förekomst av alkalisk fukt, se figur 2. 2-Etylhexanol har en kokpunkt på 182 °C och ämnet är svårlösligt i vatten. 2-Etylhexanol har inga yrkeshygieniska gränsvärden enligt AFS 2011:18 (Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden). Värden för lukttröskel finns inte heller i referens [4]. Mjukgöraren DEHP finns huvudsakligen i

Figur 2: Nedbrytning av mjukgörare DEHP med alkalisk hydrolys.

Tabell 1: Gällande normer för provtagning och analys i inomhusmiljön. SIS-ISO standards. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ISO 16000-6:2004

bara limmer på grund av förekomst av alkalisk fukt.

Determination of volatile organic compounds in indoor and test chamber air by active sampling on Tenax TA sorbent, thermal desorption and gas chromatography using MS/FID.

Determination of the emission of volatile organic compounds from building products and furnishing. Emission test chamber method.

Determination of the emission of volatile organic compounds from building products and furnishing. Emission test cell method.

Sampling and analysis of volatile organic compounds by sorbent tube/thermal desorption/capillary gas chromatography. Part 1: Pumped sampling.

Sampling and analysis of volatile organic compounds by sorbent tube/thermal desorption/capillary gas chromatography. Part 2: Diffusive sampling.

PVC-material. Halterna i PVC-mattor kan vara höga, upp till 30 procent. Vid nedbrytning av mjukgörare från PVCmattor kan halterna av 2-etylhexanol bli höga. En viss mängd 2-etylhexanol kan dessutom finnas i nya PVC-material. En viss nedbrytning av mjukgörare kan ske vid tillverkningen. Det kan också förekomma DEHP i andra material till exempel 2-etylhexylakrylat i limmer, som kan avge 2-etylhexanol vid nedbrytning. Vid nedbrytning av mjukgörare i andra material än PVC blir halterna lägre. De gränser, som används praktiskt av oss för 2-etylhexanol är 10 µg/m³ i rumsluft och 1000 µg/m³ vid mätningar i konstruktionen eller på uttagna materialprover. Provtagning och analys av 2-etylhexanol sker på samma sätt som för n-butanol, se ovan. Om man följer SIS-ISO norm 16000-6 så separerar man inte 2etylhexanol från ∆3-caren, en vanlig terpen som bland annat finns i naturligt trämaterial. Detta kan medföra att man kan få felaktiga halter. Problemet kan i viss 19

jämföra halterna av indikatorämnena tillsammans med andra ämnen i proverna kan skadans art och ålder delvis bedömas, se figur 3. ■

Figur 3: Bedömning av provresultat för indikatorämnena n-butanol och 2-etylhexanol. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– n-Butanol låg, 2-etylhexanol låg, glykoletrar låga. Fall 1. Inga problem med nedbrytning av lim och mjukgörare på grund av förekomst av alkalisk fukt föreligger.

Fall 2.

Fall 3. Fall 4.

n-Butanol hög, 2-etylhexanol låg, glykoletrar höga. Nytt lim som inte har torkat ordentligt. Vid höga halter, n-butanol över 1 500 µg/m³, ofta efter våtlimning av matta. n-Butanol hög, 2-etylhexanol hög, glykoletrar låga. Nedbrytning av lim och mjukgörare på grund av förekomst av alkalisk fukt pågår.

n-Butanol låg, 2-etylhexanol hög, glykoletrar låga. Nedbrytning av lim och mjukgörare har skett på grund av förekomst/tidigare förekomst av alkalisk fukt, troligtvis gammal skada. RF-värden kan vara låga.

mån undvikas om man använder en massdetektor för detektion och beräkning av halter.

Slutsatser

Referenser

Indikatorämnen som ammoniak, n-butanol och 2-etylhexanol kan bildas vid nedbrytning på grund av förekomst av alkalisk fukt i konstruktioner med cementbaserade produkter. Ammoniak kan komma från flera olika kväveinnehållande källor. Förekomst av ammoniak indikerar nedbrytning av kvä-

veinnehållande material. Man kan inte med enbart analys av ammoniak avgöra vilket material, som finns i konstruktionen och som har brutits ner. Förekomst av n-butanol och 2-etylhexanol brukar bedömas tillsammans. Förekomsten av dessa ämnen bedöms dessutom tillsammans med förekomst av andra ämnen till exempel glykoletrar och glykoleteracetater. Vid bedömningen kan man oftast avgöra vilka källorna är till förekomsten av n-butanol och 2-etylhexanol. Genom att

[1] Kristensson, Jan. Alkalisk fukt och kemisk nedbrytning i golvkonstruktioner med cementbaserade material. Bygg & teknik (5/04). [2] Sjöberg, Anders. Secondary emissions from concrete floors with bonded flooring materials. Doktorsavhandling 2001. Inst. för Byggnadsmaterial, Chalmers tekniska högskola. [3] Bornehag, Carl-Gustav. Mönsteranalys av inomhusluft. R23:1994. Byggforskningsrådet Stockholm. (ISBN 91540-5654-3). [4] Verschueren, Karl. Handbook of Environmental Data on Organic Chemicals. Van Nostrans Reinhold Company, 1977. (ISBN: 0-442-29091-8). [5] Dagerholm, Andreas & Magnusson, Jonas. Ammoniak i Betong. Examensarbete 2010. Byggteknik och Design, KTH Syd, Campus Haninge. [6] Hjellström, Tina. Chemical Emissions from Concrete. Avhandling 2004. Inst. för Byggnadsmaterial. (TVBM3114). Lunds universitet. [7] Kristensson, Jan. Mätning av flyktiga organiska ämnen i inomhusmiljön. Bygg & teknik (5/09).

BC_Ad_TERNAL Range_sweeden101012_Mise en page 4 11/10/2012 16:50

A full range of solutions for the drymix industry

Performance at your fingertips for Building Chemistry Applications

Kerneos Nordic AB - Johanneslundsvägen 2 SE - 194 81 Upplands Väsby Tel: +48 8 5908 6060 Fax: +46 8 5908 8025

Bygg & teknik 8/12

Ny branschstandard för fältmätning säkerställer funktionen hos golvavjämning

kraften verkar. Testarean definieras genom att en minst 2 mm djup avgränsning görs i golvytan med hjälp av ett kärnborr i de fall cirkulära dragklackar används, alternativt en diamantsåg då kvadratiska dragklackar används. Se figur 1.

Branschstandarden är anpassad för provning i fält och omfattar en metod för bestämning av golvavjämnings ytdraghållfasthet och vidhäftning till underlag. Metoden är utvecklad av Golvbranschen (GBR) genom golvbranschens arbetsgrupp för golvavjämning. Gruppen förkortas GAGG och representerar Sveriges ledande leverantörer av golvavjämning. Branschstandarden är anpassad för användning i fält under godtyckliga förhållanden. Den är avsedd som instruktion för mätningar som utförs för att utvärdera ytdraghållfasthet och vidhäftning till underlag. Syftet med mätningarna är att säkerställa funktionen hos avjämningsmassor och deras samverkan med underlag och ytbeläggning. Branschstandarden utvecklades då det vid aktuell tidpunkt inte fanns någon nationellt erkänd standard anpassad för användning i fält. Förlagan är den rådande europeiska standarden EN 13892-8, som beskriver vidhäftning av golvavjämning till en standardbetong under strikta laboratorieförhållanden, men är alltså inte tilllämpbar i fält.

Tillämpning

Golvytan som testas ska utgöras av en cementbaserad eller en kalciumsulfatbaserad golvavjämningsmassa som är applicerad ovanpå ett underliggande golv. Metoden är avsedd för bestämning av ytdraghållfasthet för golvavjämningsprodukter samt bestämning av vidhäftningshållfasthet till underliggande golv. Den är applicerbar både i laboratorium och under fältmässiga förhållanden. Mätresultaten gäller endast för det specifika golvet.

Så mäts vidhäftningshållfastheten

Vidhäftningshållfastheten bestäms som brottspänningen vid dragpåkänning av en kraft som verkar vinkelrät mot materialets yta. Vidhäftningshållfastheten beräknas som kvoten mellan brottkraften och arean mot vilken kraften verkar. Testarean definieras genom att en avgränsning görs i golvytan med hjälp av ett kärnborr i de fall cirkulära dragklackar används eller en diamantsåg då kvadratiska dragklackar används. Avgränsningen borras genom golvavjämningen och vidare minst 5 mm ner i underlaget till vilket vidhäftningen ska mätas. Se figur 2 på nästa sida.

Val av provyta

Vidhäftningsprov med dragprovare.

som verkar vinkelrät mot materialets yta. Ytdraghållfastheten beräknas som kvoten mellan brottkraften och arean mot vilken

När provytor utses görs initialt en översyn av aktuell golvyta. En provyta består av minst tre mätpunkter, vilka ska vara belägna 300 till 800 mm från varandra. Provytor väljs utefter aktuella förutsättningar. Vid fältobjekt där golvytor okulärt uppvisar skiftande kvalitet eller där härdbetingelserna varit skiftande, väljs lämpligen provytor så att en helhetssyn av golvens tillstånd uppnås. Exempel på

Så mäts ytdraghållfastheten

Ytdraghållfastheten bestäms som brottspänningen vid dragpåkänning av en kraft Artikelförfattare är Jenny Arnoldsson, civ ing, ansvarig för tekniska avdelningen, Golvbranschen, GBR, Stockholm. Bygg & teknik 8/12

Figur 1: Principskiss på dragprov för att bestämma ytdraghållfasthet. 21

Vem står bakom standarden?

Inom GAGG (Golvavjämningsgruppen i Golvbranschen) finns representanter för landets ledande leverantörer av golvavjämning. De har samverkat för att ta fram denna standard: Akzo Nobel (Schönox), Ardex Arki, Bostik, Combimix, Finja, Kiilto, TM Progress samt Weber.

Figur 2: Principskiss på dragprov för att bestämma vidhäftningshållfasthet. sådana situationer är: där olika temperaturer förekommit, där byggobjektet inte har varit tätt under härdningstiden och där luftdrag har förekommit i tidigt skede över vissa golvytor. I standarden beskrivs även villkoren för testapparaturer och testmaterial och hur resultaten ska presenteras.

Underlättar kvalitetssäkring

Golvbranschen rekommenderar metoden

som standard vid mätning i fält av golvavjämningsprodukters ytdraghållfasthet och vidhäftning till underlag. – Den nya branschstandarden underlättar kvalitetssäkringen betydligt, eftersom mätningarna säkerställer funktionen hos avjämningsmassor och deras samverkan med underlag och ytbeläggning, säger Anders Anderberg på Weber. Standarden i sin helhet finns tillgänglig på www.golvbranschen.se. ■

Är torktiden för lång innan man kan lägga golvet?

Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA

Vi hjälper dig hela vägen! • PROJEKTERING • RITNING • INSTALLATION

Ring så berättar vi om hemligheten, hur du kan lägga in trägolv snabbare än någon annan! 22

DirektTfn: 033-770 98 04 www.fuktsparrteknik.se Bygg & teknik 8/12

Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt? Självtorkande produkter i tjockare skikt än 20 mm beläggs med fuktkänsliga ytskikt innan de torkat tillräckligt. Avjämningsprodukten hinner bli yttorr, men innehåller överskott av fukt som enligt leverantören ska bindas kemiskt på sikt. Avjämningar med höga fukttillstånd stängs därmed in i känsliga golvkonstruktioner! ● Innebär det ett problem? ● Vilka risker uppstår i olika konstruktioner? ● Hur länge är fuktnivån hög? ● Är fuktnivån under kontroll? ● Vad riskerar bli konsekvensen? Frågeställningarna ska utredas i ett nystartat SBUF-projekt genom laboratorieförsök och uppföljningar i verkliga projekt. Målet är att ge svar på oklarheter och förhoppningsvis ge rekommendationer om hur fuktrisker undviks.

I nuläget mäts inte fukttillståndet alls i ”självtorkande” produkter. Dessa uppges av leverantörerna vara mattläggningsbara efter ett till tre dygn oberoende av avjämningens tjocklek, vanligtvis upp till 50 mm. Limleverantörerna tar inget ansvar för eventuella skador om det inte kan uppvisas godkända fuktmätningsresultat som visar under 85 procent relativ fuktighet (RF) i underlaget, det vill säga i avjämningen. I leverantörernas anvisningar formuleras produkternas fuktegenskaper på olika sätt. Kontentan är att man avråder helt ifrån fuktmätning. Självtorkande egenskaper förklaras exempelvis på följande sätt: ”Den genomsnittliga relativa fuktigheten (RF) vid mattläggningstillfället är därför hög, i närheten av 100 procent. Därefter sjunker nivån i takt med att de kemiska processerna (hydratationen) för-

Artikelförfattare är Jörgen Grantén, FuktCom, Lund. Bygg & teknik 8/12

brukar blandningsvattnet. Mot denna bakgrund är det ingen idé att mäta fukthalten mellan betong och avjämningsmassan vid mattläggningstidpunkten.” En annan leverantör anger för självtorkande produkter: ”En tidig ythållfasthet erhålls och överskottsvattnet binds kemiskt på sikt. Ytan har då härdat tillräckligt för att mattläggning skall kunna limmas till ytan. Detta möjliggör en tidig mattläggning förutsatt att RF % i underliggande konstruktion ej överstiger rekommenderat värde enligt AMA Hus.” Som fuktsakkunnig i ny- och ombyggnadsprojekt är detta förhållningssätt inte acceptabelt, då byggmaterial i kontakt med avjämningsmassan riskerar utsättas för fuktnivåer över dess kritiska nivå. Utan verifierande mätningar och mot bakgrund av att byggprocessen också kan inverka negativt på förhållandena avseende bland annat torkklimatet, behövs tydliga klarlägganden som underlag för att godkänna dessa system.

Hur definieras en skada?

Om skadorna blivit akuta vid limning av golvbeläggning på en lågalkalisk avjämning så fort fuktnivån överskridit 85 procent relativ fuktighet, skulle det inte vara möjligt att hantera fuktinnehållet i dem på det sätt som görs idag. Utredning av skador på grund av hög fuktnivå i avjäm-

Självtorkande avjämningsmassa inför gjutning.

ningsmassor förekommer, men har inte varit överrepresentativa enligt uppgifter från skadebransch och materialleverantörer. I de fall skador uppkommit är de ofta estetiska och gäller främst blåsbildning, mattsläpp och missfärgningar. De estetiska skadorna uppkommer normalt vid en fuktnivå, där limmet utsatts för en fuktnivå som är högre än 92 procent relativ fuktighet.

Uttag av prov från avjämningsmassa för bestämning av den relativa fuktigheten.

Kemisk analys i kammare för bestämning av kemiska emissioner vid skadeutredning.

Varför är det då viktigt att fuktnivån ska vara så låg som 85 procent relativ fuktighet? Detta är en berättigad fråga som ofta framförs vid fuktmöten och vid diskussioner kring fuktplanen på byggen. Materialleverantörer lämnar dessutom ofta (muntliga) garantier för att lim och golvbeläggning ej tar skada på lågalkalisk avjämning vid fuktnivåer upp till 90 procent relativ fuktighet. Svaret på frågan är att det sker en teknisk skada på limmet redan vid 85 till 90 procent relativ fuktighet på grund av alkalisk fukt, som varken syns eller ger en tydlig skadelukt! Det kan bevisas att det sker en nedbrytning av limmet som ökar emissionerna från golvet och som ger konsekvenser för de som ska vistas i lokalen. Skadeutvecklingen är dock betydligt lägre och långsammare vid limning på en lågalkalisk avjämning än på ett betongunderlag på grund av att alkaliteten är lägre. Av erfarenhet från utredningar av golvskador i samband med inomhusmiljöundersökningar är sambandet inte helt känt mellan hälsopåverkan och en teknisk skada på lim och matta. I vissa fall är korrelationen mellan skada och hälsopåverkan stor, i vissa fall mindre. Till stor del beror skillnaderna i korrelation sannolikt på individernas olika känslighet. Det vi kan vara säkra på är att det innebär en negativ hälsoeffekt, oavsett stor eller liten. Övertygelsen grundar sig på åtskilliga erfarenheter av emissionsskador i golv, där åtgärder eliminerat hälsobesvären för de som tidigare haft besvär. Det saknas i dag en gemensam syn på hur en teknisk skada definieras och när det övergår från att vara normala förhållanden till onorma24

la. Ett bedömningssätt som många stödjer sig på utgörs av att det får tillåtas vilka halter av skadeprodukter som helst under golvbeläggningen, så länge ämnena inte kan påvisas i förhöjda halter på ovansida matta eller i rummet. Medan andra, huvudsakligen skadeutredare (däribland jag själv), hävdar att en onormal teknisk skada inte får förekomma under golvbeläggningen, grundat på att vi inte på ett tillförlitligt sätt kan mäta kopplingen mellan skada under golvbeläggning och påverkan på rumsluften. Det finns ett behov av att likrikta synsättet på vad som är acceptabelt och inte, det vill säga hur en skada definieras, men under tiden rekommenderas ett synsätt enligt ”försiktighetsprincipen”. Slutsats: Kan vi lita på de självtorkande egenskaperna fullt ut, eller bygger vi in fuktrisker i konstruktioner som vi i framtiden måste åtgärda?

Projektupplägg

I SBUF-projektet ska verkliga golvsystem följas avseende fuktnivåer. I fält- och i laboratorieförsök testas nu ett antal produkter för att få svar på hur självtorkande produkter fungerar i olika miljöer. Fältförsök. Försöken i fält syftar till att följa ett antal byggprojekt, där tjocka skikt avjämningsmassa används. Loggning av fuktnivåer och uttag av prov sker under torktiden, torkklimatet och mattläggning övervakas för att under det första halvåret följa upp fuktförhållandena i konstruktionen. Avsikten är att följa vad som sker i verkliga fall och om det finns möjligheter att förbättra kontrollen under byggprocessen. Om det krävs direkta åtgärder avseende höga fuktnivåer ska orsaker och förbättringsmöjligeter utvärderas.

Fall 1: Hittills har uttorkningen vid läggning av 50 mm normaltorkande avjämning som lagts på ventilerad distansmatta kontrollerats. Denna ska till skillnad från självtorkande produkt torkas ut och kontrollmätas före mattläggning. Trots ett gott torkklimat tog uttorkningen 80 dygn före godkända värden under 85 procent relativ fuktighet uppmättes inför mattläggning. Mätning utfördes var tredje vecka med uttag av hel borrkärna enligt Golvbranschens Riksförbunds (GBR) branschstandard för fuktmätning i avjämning. Försök med ökad värme och omblandande fläktar gjordes för att forcera uttorkningen. Enligt leverantörens anvisningar skulle torktiden uppgå till 50 dygn (1 dygn/mm). Om anvisningarna följts utan kontroll med fuktmätningar visar mätresultat efter 50 dygn att fuktnivån skulle varit 98 procent relativ fuktighet vid läggningstillfället efter 50 dygn. Utvärderingen visar att det för normaltorkande produkter krävs noggrann kontroll av fuktförhållandena. Fall 2: Under hösten och vintern ska en kontorsbyggnad med plattbärlag följas där självtorkande avjämning ska läggas i skikt mellan 40 och 60 mm. Påverkan av plattbärlagens fukttillstånd och klimatet under byggprocessen ska följas i syfte att kontrollera hur yttre förhållande kan försämra eller förbättra förutsättningarna för uttorkningen. Fall 3: I fält är det av stort värde att kunna följa uttorkningen genom loggning av mätresultat. Det har i fall då det använts gett alla inblandade en tydligare bild av hur torkningen framskrider. Samtidigt som tidplanen kan justeras, ges även en indikation på när det är lämpligt att utföra verifierande fuktmätningar genom uttag av prov och om torkklimatet måste förändras. Mätmetoden vid loggning är endast indikativ och inte helt enkel avseende mätfel. Detta beror på att placeringen av mätprober i avjämningsskiktet påverkar uttorkningen väsentligt i mätpunkten. I fält ska därför olika metoder testas i syfte att utvärdera hur mätningen bör utföras på bästa sätt för att öka pålitligheten. Rätt utförd loggning kan vara ett bra hjälpmedel för att förbättra fuktkontrollen under uttorkningen. Laboratorieförsök. Mer specifika frågeställningar avseende självtorkande produkter ska kontrolleras i laboratoriemiljö. Följande ska undersökas: A. Hur ”självtorkande” är produkterna efter att tätskikt lagts? B. Vilken betydelse har fuktnivån i underliggande betongunderlag? C. Hur mycket fukt tillför avjämningen en underliggande träkonstruktion? D. Hur stora är skillnaderna i torkegenskaper mellan olika produkter? A: Självtorkande egenskaper. Närmast ska fukttillståndet i tjocka avjämningsskikt följas efter mattläggning. Vad sker Bygg & teknik 8/12

Avjämningsmassa för alla golvytor á StoCrete CS StoCrete CS är ett komplett mineraliskt golvprogram med allt ifrån självnivellerande avjämningsmassor för badrumsgolv till frostbeständiga avjämningsmassor för parkeringsgarage. Produkterna kan användas både vid nyproduktion och renovering. • • • •

Miljövänligt alternativ Snabb installation Hög beständighet Hög tryckhållfasthet

• • • •

Låg krympning Uppfyller högsta brandklass CE-märkt enligt EN 13813 Pumpbar med StoSilo Maskinteknik

Sto Scandinavia AB | Tel 020-37 71 00 | www.sto.se

NYHET: v Ta del a Betongts institute gsforsknin resultat

Funktionstestat av SP för CE-märkning! I samband med att CBI Betonginstitutet* funktionstestat Condry, har vi nu fått provresultaten som visar bland annat produktens hållfasthets- och diffusionsegenskaper. Vill du veta mer? Ring Magnus Ahl 0733-15 81 12. Den enda fuktspärr som rekommenderas av

Condry är accepterat hos Byggvarubedömningen

IdéTrading utvecklar och säljer golv för offentlig miljö genom varumärket IdéCollection.

Bygg & teknik 8/12

*CBI Betonginstitutet är ett oberoende forskningsinstitut som bedriver forskning, utveckling och materialprovning inom området betong- och bergmaterial. CBI verkar på uppdrag av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

www.idecollection.se Tel: 031-68 10 00

efter att tätskikt applicerats på ytan? Detta ska göras genom att ett antal plastbackar avjämnas med 50 mm avjämningsmassa. Efter tre dygn, en vecka, fem veckor och tio veckor tas fuktprov ut, lådan försluts och nytt prov tas ut efter sex månader. Under tiden lådan är försluten loggas fuktnivån i avjämningens ytskikt. Resultatet syftar till att visa vad som sker avseende uttorkning efter att tätskiktet lagts och vilket fukttillstånd som råder på avjämningsmassans yta därefter. B: Fukt i betongunderlaget. Fuktnivån i underlaget ska vara låg inför avjämning. I leverantörernas produktblad anges det som en förutsättning att fuktnivån är under 85 procent relativ fuktighet för avjämningen ska nå ner till 85 procent relativ fuktighet, vilket låter naturligt. I försöket har vanlig betong gjutits i plastbackar som fått torka till cirka 95, 85 respektive 70 procent relativ fuktighet på ekvivalent mätdjup. Avjämning läggs på dessa för att i efterhand kunna konstatera i vilken grad uttorkning av produkten på-

Självtorkande avjämning gjuts på olika fuktiga betongunderlag.

verkats av underlaget. Försöken syftar till att ge en uppfattning av vad som sker

Gjutna försöksbackar med självtorkande avjämning i laboratoriemiljö.

under de första sex månaderna. För att utvärderingen ska vara säkrare utförs försöket med tre olika självtorkande produkter. C: Risker för träkonstruktioner. Avjämning läggs i detta försök på en träkonstruktion som är vanlig i exempelvis renoverade våtrum. Efter att tätskikt lagts på avjämningens yta kan fukten bindas kemiskt i avjämningen eller transporteras ner i underliggande konstruktion. Loggning av fuktnivån i träkonstruktionen sker under sex månader för att undersöka om denna påverkas av fukt från avjämningen. D: Produktskillnader. Det finns idag ett stort antal olika produkter med självtorkande egenskaper. Inte bara avjämningsmassor har denna egenskap utan även spackel och bruk för falluppbyggnad, lagningar etcetera. Efter att ett antal avjämningar kontrollerats i försöken beskrivna ovan ska ett antal av dessa övriga produkter följas på liknande sätt. Syftet är att få en jämförelse med kända produkter. Är dessa så snabba som det utlovats? I vissa fall anges att mattläggning kan ske efter endast en timme trots läggning i tjocka skikt. ■

KAN LÄ GGAS

DIREKT

s 3PAR DYR ARMERING s 4ILL EN NATURPRODUKT s )NGEN KRYMPNING s +AN LËGGAS I SKIKT MM s ,EVERANS I SËCK ELLER PUMPBIL s 5NDVIK DYR OCH STÚRANDE FRËSNING

Tel 0660-29 95 30 | www.tmprogress.se

PÅ RESTE R AV LIM OCH ASF ALTKLIST ER

miljö | kvalitet | trygghet Bygg & teknik 8/12

Branschstandard för fuktmätning i avjämningsmassor Sedan slutet på 2010 finns en standardiserad metod för att mäta fukt i golvavjämning. Detta underlättar bedömning inför golvläggning. Fukt är en ständigt aktuell fråga i byggbranschen. Inför golvläggning är det viktigt att kontrollera fuktnivån i underlaget för att undvika problem. För hög fuktnivå i underlaget kan medföra problem som nedbrytning av lim, otillräcklig vidhäftning, skador på golvytmaterialet, oönskade emissioner och annat som kan innebära att golvet måste rivas ut och läggas om. Det har länge funnits en standardiserad metod för att mäta fukt i betong. Något som saknats och efterfrågats är en metod för fuktmätning i den avjämningsmassa som ofta läggs ovanpå betongen. Golvbranschen (GBR) har tillsammans med Sveriges ledande leverantörer av golvavjämning utvecklat en standardiserad metod för att bestämma relativ fuktighet

(RF) i normaltorkande golvavjämning. Metoden syftar till att ge svar på om underlaget är tillräckligt torrt för att man ska kunna gå vidare med golvläggning.

SBUF-projekt lade grunden för branschstandarden

Den valda metoden var en av ett flertal olika provningsmetoder som undersöktes i ett projekt inom Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Förenklat kan sägas att slutsatsen från projektet var att den bäst lämpade metoden för fuktmätning i avjämningsmassa var uttag av hel 35 mm borrkärna över hela golvavjämningens tjocklek och sedan bestämning av den relativa fuktigheten i laboratoriemiljö. En mätrutin togs fram inom ramen för SBUF-projektet. Det som återstod var att bestämma mätfelen och hur de skulle avgränsas vid mätningar i fält. För att få en praktiskt tillämpbar och tillförlitlig metod att använda i fält valde Golvbranschen att gå vidare med detta.

Artikelförfattare är Jenny Arnoldsson, civ ing, ansvarig för tekniska avdelningen, Golvbranschen, GBR, Stockholm.

Positiv respons från fuktkontrollanter

Metoden utvecklades för att kunna användas av de auktoriserade fuktkontrollanter som mäter fukt i betong. Den anpassades efter de auktoriserade fuktkontrollanternas arbetssätt, där även dokumentationen byggdes upp på liknande sätt. Två som i ett tidigt skede var med och testade metoden var Kim Olmås och Lerry Storm. De tillhör gruppen auktoriserade fuktkontrollanter inom Rådet för Byggkompetens (RBK). – Jag tycker att den standardiserade metod som Golvbranschen tagit fram är smidig att använda jämfört med tidigare metoder jag testat där en större borrkärna tagits ut. Det är mindre utrustning att släpa med sig när man använder den här metoden och kärnan är lättare att hantera, säger Kim Olmås, Monomeet AB. – Jag använder skärande borr och det går väldigt snabbt och smidigt att ta ut en borrkärna. Jag har också sett att metoden ger mycket stabila värden som väl överensstämmer med referensmätningar, säger Lerry Storm, Ocab.

Inte relevant för självtorkande avjämningsmassa

Något som bör poängteras är att metoden avser normaltorkande avjämningsmassa. En mätning av den relativa fuktigheten på självtorkande avjämningsmassa skulle inte ge ett relevant besked, eftersom det i självtorkande avjämningsmassa sker en betydande inre kemisk torkning även efter en tidig ytbeläggning. Däremot ger metoden fullt användbara värden för både normaltorkande och självtorkande avjämningsmassa vid ”efterkontroll”, exempelvis vid skadefall långt efter golvläggningen, där man misstänker att det finns fukt i underlaget.

Rekommenderad branschstandard Ett prov tas ut över hela avjämningsmassans tjocklek med en 35 mm borrkärna. Det uttagna provet krossas och därefter bestäms den relativa fuktigheten i laboratoriemiljö. Bygg & teknik 8/12

Golvbranschen står bakom mätmetoden och rekommenderar den vid fuktmätning i golvavjämningsprodukter. Hela metoden med dokumentation finns tillgänglig på golvbranschen.se. ■ 27

Pågjutningars vidhäftning mot hårdnad betong En pågjutning är ett tunt eller tjockt lager av betong som läggs ovanpå ett bärande betonglager, både som platta på mark, brobaneplattor och ovanpå prefabricerade bjälklag. Pågjutningar används som renoveringsåtgärd på nedslitet golv, som avjämning på prefabricerade betongplattor (filigranbjälklag, TT-kassetter och håldäck), för att säkerställa avrinning som ”fallbetong” eller för att få en betongyta som är slitstarkare och tåligare samt mer estetiskt tilltalande [1, 2].

Många pågjutningar som läggs misslyckas. Till exempel har utredningsverksamheten inom CBI Betonginstitutet vid ett flertal tillfällen fått i uppdrag att utreda skador på golv där pågjutningar lagts på hårdnad betong, gammal eller ung. Problemen har då oftast varit sprickbildning, kantresning och släpp av pågjutningen från underbetongen, så kallad bom. Några exempel på hur typiska skador kan se ut visas i bild 1 och 2.

Utförande av pågjutningar

För alla typer av pågjutningar, både tjocka och tunna krävs att man uppfyller följande krav (kraven kan variera beroende av golvets användning) [1]: ● Golvytan måste ha god slitstyrka, det vill säga ett stort nötnings- och slagmotstånd. ● Pågjutningen får inte ha för stor krympning eftersom det kan orsaka sprickor och försämrad vidhäftning mot underlaget. För tjocka pågjutningar gäller att krympningen motverkas med sprickbegränsande armering. ● Pågjutningen måste ha god vidhäftning mot underlaget. Dessutom måste man sörja för att pågjutningen härdas tillräckligt länge för att betongens hållfasthet ska tilltaga. På så sätt minskas både beloppet och effekten av uttorkningskrympningen.

Artikelförfattare är Lars Kraft, tekn dr, CBI Betonginstitutet, Stockholm.

Bild 1: Misslyckat golv i lagerlokal, platta på mark, hårdbetongpågjutning på gammalt golv. Här försökte man följa tillverkarens anvisningar vid prepareringen av underlaget, men vidhäftningen blev ändå alldeles för dålig för att motstå den kraftiga krympningen i hårdbetongen.

Hårdbetongpågjutningar har idag moderna sammansättningar som oftast är både hårdare och hållfastare än den ursprungliga betongen. I golvsammanhang kallas sådan betong kort för hårdbetong [1]. Hårdbetong har alla förutsättningar att uppfylla ovanstående krav. Man kan göra en indelning av pågjutningar i tre olika klasser beroende av pågjutningens tjocklek [3] och skiljer då mellan monolitiska pågjutningar, bundna pågjutningar med vidhäftning mot underMonolitisk pågjutning (gjutning vått i vått)

Bild 2: Kraftigt uppsprucket golv av en 70 mm tjock pågjutning av normal betong på håldäck. Huvudorsaker till sprickorna var otillräcklig sprickbegränsande armering, bruksseparation och undermålig härdning. Den undre bilden visar hur golvet forsätter att krackelera upp på grund av påfrestningar från truckar som trafikerar industrigolvet. Pågjutningen utfördes på håldäck.

laget och obundna pågjutningar (till exempel med glidskikt). Se figur 1. Monolitiska pågjutning: Läggs i upp till 15 mm tjocka lager ovanpå färsk betongen. Normalt uppstår en god vidhäftning mellan betonglagren och slutresultatet blir en monolitisk betongplatta. Pågjutningen består av höghållfast betong och bildar en hårdare och slitstarkare yta

Bunden pågjutning (gjutning på hårdnad betong)

Obunden pågjutning

Figur 1: Klassificering av olika typer av pågjutningar enligt Garber 1991 [3]. Bygg & teknik 8/12

än den underliggande billigare betongen. Ströbetong tillhör denna kategori. Bundna pågjutningar: Läggs vanligen i lager 15 till 30 mm på redan härdade betongytor eller på gammal betong. Funktionen av pågjutningen är beroende av god vidhäftning mot underlaget. Underlaget rengörs, blästras eller fräses, förvattnas och primas innan pågjutning läggs, allt enligt produktanvisningar. Obundna pågjutningar: Vanligen tjocka armerade skikt på över 100 mm. Strukturellt betraktas dessa som platta på mark och ska ha sprickbegränsande armering. Läggs utan vidhäftning mot underlaget. Kan tillämpas på till exempel oljeförorenade golv. En annan klassificering av pågjutningar görs i Betongföreningens rapport [1]. Där klassificeras pågjutningarna efter förväntad vidhäftning efter utfört arbete, med tre typfall; Fall I – god vidhäftning, Fall II – osäker vidhäftning och Fall III – ingen vidhäftning.

Tidigare studie om hårdbetongpågjutningar utförd på CBI Betonginsitutet

I en tidigare studie som presenterades i Bygg & teknik nr 8/2010 [4] jämfördes några hårdbetongpågjutningar som finns på den svenska marknaden. Det främsta syftet med den studien var att undersöka pågjutningars fysikaliska egenskaper samt ge kunskap om vilka problem som kan uppstå och hur de kan förebyggas. Pågjutningarnas tryckhållfasthet, böjdraghållfasthet, E-modul, hårdhet, krympning, nötning och vidhäftningsförmåga studerades och analyserades där. Här, i denna artikel, presenteras de tidigare resultaten på vidhäftningsförsöken samt dessutom resultat från en kompletterande provning på vidhäftningen mellan de olika pågjutningarna och underlaget, utförd drygt två år efter att pågjutningarna göts. Detta för att undersöka om vidhäftningen förändras med tiden. Dessutom demonstreras också utförandet igen för att demonstrera vikten av rengöring, avlägsnande av cementhud, förvattning och primning av underlaget.

Tabell 1: I studien ingående produkter, och rekommenderat användningsområde. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt Användningsområde enligt Rekommenderad Skattade värden produktanvisningar tjocklek (mm) av vct i –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A Reparation av trafikerade 12 – 30 0,35 (0,33)ii betongytor. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong B För pågjutning av gamla golv 5 – 50 0,38 och renovering av golvytor. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 10 – 25 0,38 (0,36)ii Hårdbetong C Slitskiktsbeläggning på gamla eller nygjutna undergolv. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong D Industrigolv med intensiv trafik 5 – 15 0,40iii på underlag av betong. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– i) Beräknat utifrån andel finmaterial i kornkurvor samt blandningsanvisningar. ii) Värdet inom parentes är givet vct enligt produktanvisning. iii) Det angivna värdet gäller vbt.

Tabell 2: Produkternas sammansättning enligt producenterna. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Produkt Innehållsbeskrivning –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A Färdigblandat cementbaserat bruk med mycket lågt vct även vid lösare konsistenser. (vct ~ 0,30) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong B Tillverkad av sulfatresistent cement, med polyakrylfibrer och högkvalitativ ballast. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong C Vidareutvecklad traditionell hårdbetong, där cementen förädlats med mikrostruktur. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong D Innehåller specialcement, sand, extra hård ballast, kompletterande bindemedel samt tillsatsmedel. (Se Bilaga A).

landcement (Ca-silikatklinker) som skaefterbehandlas; både rivas, glättas och härdas. Hårdbetong D skiljer sig från de övriga och är en avjämningsmassa som endast behöver utläggas jämnt. Hårdbetong D är baserat på en mix av både Ca-silikat, Ca-aluminat, slaggcement och gips (Ca-sulfat) och har därför en annorlunda kemi än de övriga produkterna. Detaljerad information om produkternas sammansättning ges inte av producenterna,

men tabell 2 sammanfattar den bitvis knappa information som finns. Lite mer information presenteras i den tidigare publicerade artikeln [4] Alla produkter kräver att underlagsbetongen ska ha en draghållfasthet på minst 1,5 MPa.

Referensbetong

För jämförelse med känd betong blandades även en referensbetong av känt re-

Karaktärisering av de olika hårdbetongpågjutningarna

De utvalda produkterna har ballast av naturligt förekommande bergarter, bl a granit. Produkter med specialballastmaterial; stålballast, tekniska keramer (till exempel kiselkarbid), eller järnmalm valdes bort. I tabell 1 presenteras de rekommenderade användningsområdena för de utvalda materialen i den tidigare genomförda studien, enligt respektive produktspecifikation. Användningsområdena varierar endast lite. De ska läggas i tjocklekar på mellan 15 och 30 mm och de kan användas på gammal betong. Hårdbetonger A, B och C är liknande produkter baserade på portBygg & teknik 8/12

Bild 3: Vattnade betongplattor. Betongplattor som belades med Hårdbetong A förvattnades dock inte, eftersom den ska vara torr innan den primas med epoxi.

cept som också provades. Referensbetongens sammansättning bestämdes utifrån analys av kornstorleksfördelning för tre av de Ca-silikatbaserade produkterna. Från de tre kornkurvorna bedömdes mängden cement, finballast och ballast. Vattencementtalet var 0,36. Se [4].

Underbetongens materialegenskaper

Som underbetong användes sex stycken gamla betongplattor (av storlek 1,0 x 0,5 m²) som troligen har använts som lock till kulvertar, eller möjligen som fasadelement. Samtliga plattorna blästrades och rengjordes. Ytjämnheten på den blästrade ytorna uppmättes till mellan 0,20 och 0,28 mm. Hållfasthetsprovning med tryckprovning av utborrade cylindrar från betongplattorna (totalt tio borrkärnor från

Bild 4: Rullande hjul på betongplatta, i Bringapparaten.

två av plattorna) gav hållfastheten 66 ± 16 MPa. Draghållfastheten i ytskiktet på underbetongen kunde senare också uppskattas till cirka 3 MPa utifrån resultaten från vidhäftningsprovningen. Förutom betongplattan för provningen av Hårdbetong A förvattnades samtliga plattor före primning och pågjutning. Se bild 3 på föregående sida.

Angående nötningsprovningen i den tidigare studien

Nötningen kan skilja sig avsevärt beroende på vilken metod som man använder, eftersom olika provningsmetoder nöter med olika nötningsmekanismer. De nötningsmekanismer som främst förekommer på riktiga golv är slipande och rullande nötning [5]. I standarden SS-EN 13892 finns tre metoder för nötnings-

provning på betong. Av dessa utvaldes två i den tidigare studien; Böhme, SSEN-13892-3, som är en rent abrasiv nötningsmetod; och ”Rolling Wheel” eller Bring-metoden, SS-EN-13892-5, där nötningen undersöks med en oregelbunden rörelse av ett rullande ledhjul av stål. Böhme utför en slipande abrasiv nötning och Bring utmattar materialet i ytskiktet. Bringmetoden efterliknar den oregelbundna nötning som ett golv utsätts för av till exempel kundvagnar [5]. Se bild 4.

Utförandet av pågjutningarna

I princip utfördes pågjutningarna på liknande sätt för samtliga pågjutningar. Dock hade man helt olika typer av primer och härdningsföreskrifter för de olika produkterna. Se tabell 3 på motstående sida. Lägg märke till att Hårdbetong D

Bild 5a – d: De olika stegen i utförandet av en pågjutning. I bilderna läggs Hårdbetong C. Bygg & teknik 8/12

Tabell 3: Sammandrag av produkternas anvisningar för utförande av pågjutning. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A Hårdbetong B Hårdbetong C Hårdbetong D Referens CBI Produkt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förvattning Nej. Plattan ska Ja. Förvattning ska Ja. Plattan Ja. Plattan Ja. Plattan underbetong vara torr före ske 1 gång/dag två ska vara ska vara ska vara primning. dagar före gjutn. jordfuktig jordfuktig jordfuktig vid gjutn. vid gjutn. vid gjutn. Jordfuktig yta, svagt sugande, vid gjutn. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Primning Ja. Ska ske 2 ggr. Ytan bör primas. Ja, slammas Ja. Utförs Ja. Sand 0,4 –0,7 mm Två produkter finns, in i betong. alltid i två Borstas in i dels en polymerSka inte ligga omgångar där underlaget. strös i den första primningen. baserad emulgering, mer än 1–2 min. primern Pågjutningen gjuts R, och dels ett fint Får ej torka. borstas in i vått i vått i andra cementbaserat underlaget. primningen. vidhäftningsbruk, P. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Primer, Epoxiprimer. R ersätter ¼ av H primer. Primer består Gjordes med blandningsToxisk, 3 delar vattnet i vanlig 7–8 liter vatten av en styrén/ samma föreskrifter. resin, en del betongblandning. per 25 kg säck akrylat disperrecept, dock härdare. Rör om. P är ett specialpulver primer. sion. Blandas utan Penslas in i på 25 kilos säck till 1:3, primer grovballast. betongytan. vilken 6 liter vatten vatten. tillsätts. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Pågjutning, Blanda 2,5 liter 2,8–3,05 liter vatten 3,08 liter 3,75 – 4,0 liter Se avsnitt 3.1. blandningsvatten per 25 kg till 25 kg säck. ¾ av vatten/säck vatten per 25 föreskrifter. säck i minst 5 vattnet blandas först ballast och kg säck. (15– (Se Bilaga C) min. med allt pulver, som cement (25 + 25 16 %) tillsätts sakta under kg) Först grovKontroll av 2–3 min. Tillsätt ballast, ⅔ av konsistens, resten av vattnet och vattnet, cement flytsättmått blanda minst 2 och sista vattnet. (mini). minuter till. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Bearbetning Rakning. Skurning Rakning. Skurning Vibrering. Nej. Rakning. och glättning och glättning efter Rakning. Skurning Skurning och efter 3–4 h 3–4 h härdning. och glättning glättning efter härdning. efter 3–4 h 3–4 h härdning. härdning. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Härdning Membranhärdare. Membranhärdare. Vatten och Nej. Vatten och täckning med täckning med plast. plast. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– MembranJa. Antisol-E. Vit Ja. Mastercure 113. Nej. Nej. Nej. härdare lättflytande emulsion.

Bygg & teknik 8/12

varken krävde bearbetning eller någon härdningsmetod. I bild 5 på sidan 30 demonstreras utförandet för hur en pågjutning ska läggas; förvattning (A), primning (B), avjämning (C) och härdning (D). För Hårdbetong C krävdes även en vibrering av betongen för att kompakteringen skulle bli fullgod. Samtliga pågjutningar utom Hårdbetong D skurades och glättades för att åstadkomma en jämn och fin yta.

Vidhäftningsprovning/dragprovning

För uppmätning av vidhäftningen användes ren dragprovning enligt CBI metod 6, ”Vidhäftningshållfasthet bestämd genom provning av draghållfasthet”, som främst bygger på standardmetod EN 144884: 2005. I korthet genomförs provningen på följande vis: En kärna med en diameter på 50 till 100 mm och en längd helst större än två diametrar borras ut från konstruktionen bestående av två skikt (pågjutning och underbetong). Kärnan sågas så att det eftersträvas att vidhäftningszonen blir i mitten av provkroppen med en längd av två diametrar. Vidhäftningshållfastheten bestäms genom att man drar provkroppen till brott i en dragprovningsmaskin. De mätvärden som erhålls värderas olika beroende på brottets karaktär. En uppdelning görs i två olika typer av brott: ● Brott i vidhäftningszonen, vilket ger den egentliga vidhäftningshållfastheten. Detta gäller även specialfallet att ingen vidhäftning erhålls mellan skikten. ● Brott där brottytan inte går helt i vidhäftningszonen, vilket innebär att brotthållfastheten utgör ett undre värde för vidhäftningshållfastheten som erhålls i detta fall. Bild 6 visar hur borrkärnorna från de olika pågjutningarna ser ut när de borrats ut från respektive provplatta.

Resultat av upprepad provning av vidhäftning

Resultaten av vidhäftningsprovningen från 2010 samt från 2012 presenteras i tabell 4. De provplattor ur vilka provkärnor borrades ut 2012 hade varit utsatta för provning med rullande hjul enligt Bringmetoden, som beskrivits tidigare. Denna provning kan ha påverkat vidhäftningen.

Diskussion

Från tabell 4 kan man utläsa att för de pågjutningarna, det vill säga de som provades 2010, hade Hårdbetong B den klart sämsta vidhäftningen. Detta gällde dessutom får båda typerna av primer som användes (jämför tabell 3). Endast en av de totalt elva utborrade kärnorna i dessa plattor kunde provas. I övriga borrkärnor lossnade pågjutningen från underbetongen redan vid utborrningen. Eftersom den lägsta enskilda brotthållfastheten i hela provserien uppmättes till 0,19 MPa, vet vi att man högst har en vidhäftning på 0,2 MPa då fogen släpper redan vid utborrningen. 32

Bild 6: Uttagna borrkärnor för provning av vidhäftning mellan pågjutning och underbetong 2012.

Dock kan vi se att hållfastheten tilltagit en aning för Hårdbetong B efter ytterligare två års härdning. För provplattan som primats med primer R lyckades man nu till och med borra ut fem intakta borrkärnor för provning. Det erhållna medelvärdet var dock fortfarande lägre än för övriga pågjutningar. Dessutom, för provplattan som primats med primer P var man tvungen att borra ut femton kärnor

innan man lyckades prova fyra stycken borrkärnor. Här erhölls därför den lägsta medelvidhäftningshållfastheten på 0,20 MPa då samtliga uttagna borrkärnor medtogs i beräkningen. Förutom för Hårdbetong B ökade även vidhäftningen för Hårdbetong D. För övriga pågjutningar minskade vidhäftningen något med tiden. Hårdbetong D hade den högsta medelhållfastheten i vidhäftning,

Tabell 4: Vidhäftningsprovning av fem olika pågjutningar två månader respektive två år gamla. Varje värde på vidhäftningshållfastheten utgör ett medelvärde av antalet provade prover inklusive prover där provgjutningen lossnade. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Brotthållf. # provade Brotthållf. # provade 2010 2012 2010 (MPa) proverI 2012 (MPa) proverI –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong A 2,4 4 (5) 2,1 5 (5) 1 i fog, 5 i fog 4GBII –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Hårdbetong B+R 0,3 1 (6) 1,1 5 (5) i fog 5 i fog –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong B+P – 0 (5) 0,2 4 (15) – 4 i fog –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong C 1,9 5 (5) 1,6 5 (5) 5 i fog 5 i fog –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hårdbetong D 3,2 5 (5) 3,3 7 (7) 5 PG 5 i PGIII (1 mm) (1mm) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Referens 2,7 5 (5) 1,4 5 (5) 1F, 4GBIV 5 i fog –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– I) Angivna tal visar antal prover som provades. I parentes anges antal utborrade prover. II) Provningen ger alltså en draghållfasthet motsvarande 2,4 till 3,2 MPa för gammal betong. III) Provningen ger en draghållfasthet motsvarande 2,8 till 4,0 MPa för pågjutning (PG). IV) Provningen ger en draghållfasthet motsvarande 2,3 till 3,1 MPa för gammal betong.

Bygg & teknik 8/12

ANNONS

Modern Betong

Vid extremt slitage, Mastertop med stĂĽl! Mastertop 230 pĂĽgjutnings PDWHULDO I|U H[WUHPW WXQJ belastning. Mastertop 230 Ă¤r avsett fĂśr ytor med H[WUHPW WXQJ WUDÂżN NUDIWLJD slag och stĂśtar till fĂśljd av hantering av mycket tung utrustning, sĂĽsom montering av tunga lastmaskiner eller reparation av stridsvagnar, passar Ă¤ven ytor som lastramper, stĂĽlindustrier samt omlastningsstationer i gruvor och reningsverk. Mastertop 230 Ă¤r ett fĂ¤rdigblandad hĂĽrdbetong bestĂĽende av ett hydrauliskt bindemedel och special behandlad metallisk ballast. Mastertop 230 lĂ¤ggs 15 - 40 mm tjockt beroende pĂĽ belastning. Kan Ă¤ven med fĂśrdel anvĂ¤ndas som lagningsbruk av mycket utsatta ytor. FĂśr ytterligare information kontakta oss pĂĽ Modern Betong.se

Material fĂśr pĂĽgjutning

Ungdomenshus, Sollentuna

Mastertop 135P

SJ HeltĂĽgverkstad Hagalund, Stockholm

Mastertop 135P Ă¤r en pumpbar hĂĽrdbetong fĂśr pĂĽgjutning och renovering av betongolv. Mastertertop 135 P har mycket hĂśg slitstyrka och nĂśtningsbestĂ¤ndiget enligt Staten Provningsanstalts (SP) test SS 137241 och mycket bra vidhĂ¤ftning mot underliggande betong. Se Test pĂĽ CBI, uppdragsnummer P 900427. Mastertop 135 P gĂĽr att pumpa i smalslang vilket underlĂ¤ttar gjutning i pĂĽgĂĽende verksamheter. Produkten gĂĽr att gjuta och glĂ¤tta till mycket hĂśg \WÂżQLVK Mastertop 135P kan anvĂ¤ndas bĂĽde inomhus och utomhus. Mastertop 135P Ă¤r lĂ¤mplig att renovera parkeringsdĂ¤ck, lager, logistik terminaler, verkstĂ¤der mm.

Euromaint verkstad, Ă&#x2013;rebro

Sapa, FinspĂĽng

FĂśr mer information kontakta oss pĂĽ Modern Betong 6M|Ă&#x20AC;\JYlJHQ 7lE\ 6YHULJH 7HO )D[ E-post: Mbt@modernbetong.se www.Modernbetong.se

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

På den här flervalsfrågan finns det ett eller flera rätta svar. Du ska kryssa för alla rätta svar för full poäng. Läs frågorna noga. Ett felaktigt förkryssat svar i en fråga ”bestraffas” med lika många minuspoäng som det rätta svaret ger pluspoäng, så gissa inte! Sämsta poäng totalt på frågan är 0 poäng (man kan alltså inte få minuspoäng totalt för en fråga.) Frågan ger alltid maximalt 4 poäng oavsett antal alternativ och oavsett hur många svar som är rätt, så poängen ger ingen information om hur många svar som är rätt. Om exempelvis två svar är rätt så ger varje rätt svar 2 poäng och varje fel svar 2 poäng.

Fråga (4 p) Ditt svar Kryssa för de av följande ––––––––– a) alternativ som är rätt. –––––––– a) När det gäller radon b) så är det betastrålningen –––––––– c) som har minst räckvidd, –––––––– men samtidigt är det just d) –––––––– betastrålningen som är e) farligast. –––––––– b) Blåbetong är en spef) –––––––– ciell typ av lättballastbeg) tong med alunskiffer som –––––––– huvudsaklig råvara. h) c) När det gäller radon så avser övergångskoefficienten kvoten mellan radonhalten i inneluften och markluften. d) En tumregel säger att fördubblat uteluftsflöde sänker radonhalten inne till cirka en tredjedel. e) En tumregel säger att fördubblat uteluftsflöde sänker radonhalten inne till cirka en fjärdedel. f) Joniserande strålning har en förmåga att slita loss elektroner från atomer som strålningen passerar. g) Radon anses som den näst viktigaste orsaken till lungcancer i Sverige. h) Man tror att risken för att drabbas av lungcancer ökar med kvadraten på radondotterhalten. ■

mer än 75 procent starkare än den högsta uppmätta medelvidhäftningshållfastheten 2,1 MPa för Hårdbetong A. En möjlig orsak till att vidhäftningen minskade med tiden för tre av pågjutningarna kan vara att gränsskikten utsattes för större påfrestningar vid provningen med rullande hjul eftersom dessa pågjutningar hade en förhållandevis stor nötning. Se tabell 5, där från provningen av nötningen med rullande hjul sammanfattas [4].

(Standardavvikelsen blir stor när nötningen är liten eftersom mätfelet är förhållandevis stort vid denna provning. En förhållandevis låg standardavvikelse vittnar dock om ett homogent material.) Några statistiskt säkra slutsatser om hur provningen med rullande hjul har påverkat vidhäftningen kan inte dras. Dock ser man att referensbetongen med störst nötning också hade den största minskningen i vidhäftning. Detta kan bero på att en stor nöt-

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för byggoch miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckLektor Öman ling (HST), Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. De rätta svaren hittar du på sidan 55.

Tabell 5: Uppmätt nötning för provning med rullande hjul på pågjutningarna. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A* B+R* B+P* C D Ref –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– RWA (nötningsvärde) 13,2 -2,9 0,1 20,7 20,5 46 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Std avvikelse 15,1 5,6 5,7 13,5 3,2 5,3 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad i vidhäftning - 27 ökning ökning - 14 +5 - 49 från 2010 – 2012 (%) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

*) Trots mekanisk avlägsning av membranhärdare (med papper) kan dessa polymerbaserade material möjligen ha medfört en minskning av friktionen. Dock är lasten förhållande vis stor vid provningen (2 kN). *) Här var egentligen en ökning då endast ett dragprov lyckades för pågjutningen 2010.

ning på underlaget medför större påfrestningar i gränsskiktet mellan pågjutning och underbetong, vilket sannolikt i större grad påverkar vidhäftningen negativt. Jämför med Hårdbetong B där nötningen var nästintill obefintlig och påkänningarna i gränsskiktet sannolikt mycket lägre; här ökade vidhäftningen med tiden. En fortsatt krympning kan också ha medfört en försämrad vidhäftning.

Slutsatser

En mycket god vidhäftning tycks bli starkare med tiden. Svagare bindningar till underbetong tycks vara känsligare för påfrestningar. Dock kan funktionen i en pågjutning med sämre vidhäftning kompenseras med en god och slitstark yta med goda nötningsegenskaper. Alltså; för att lyckas med en pågjutning ska man säkra för god vidhäftning samt använda en pågjutning med låg krympning och goda nötningsegenskaper. För beställare av golv är det också mycket viktigt att man gör en bra upphandling för att lyckas med sitt golv. Det kan vara bra att ta in en konsult som hjälper till att specificera de önskade kraven [1, 6]. ■

Referenser

[1] Betongföreningen, Industrigolv, Stockholm, 2008. [2] J. Silfwerbrand, Bättre bedömning av vidhäftning mellan betong och betong, Bygg & teknik, pp. 12–14, 2009. [3] G. Garber, Design and Construction of Concrete Floors, First ed.: Edvard Arnold, 1991. [4] Kraft L., Hårdbetongpågjutningar på gammal betong, Bygg & teknik, pp. 54–64, November 2010. [5] J. Asztély, Värdering av industrigolvmaterials nötningsbeständighet, Ph D, School of Architecture/building Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, 2003. [6] Boman Martin, Industrigolv av betong, Bachelor of Science, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, 2002.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 2011 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 8/12

Delreparation av tätskiktsfolier och plastmatta för keramiska våtrumsgolv I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Länsförsäkringar, flera tätskiktstillverkare, BKR, GVK och Säker Vatten tagit fram och utvärderat en metod för delreparationer av tätskiktsfolier och plastmatta avsedda för keramiska våtrumskonstruktioner. I projektet har det även ingått att formulera vilka krav som ska ställas på tätskikten och på de hantverkare som ska utföra delreparationer. Projektet har finansierats av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Våtrum förses idag i allt större utsträckning med ytskikt av keramiska plattor. Denna lösning ställer höga krav på tätskiktet bakom/under plattorna vid duschplatsen, speciellt på träkonstruktioner som sväller om de utsätts för onormal fuktbelastning. Anledningen till de höga men relevanta kraven är att en stor del av fogarna som används idag mellan de keramiska plattorna kapillärt suger in vatten till fästmassan bakom plattorna, vilket kan belasta tätskiktet med fritt vatten och hög ånghalt redan vid normal användning av våtrummet. På grund av de höga kraven på tätskiktet har det inte gått att delreparera vätskebaserade tätskikt, dels för att man inte vet om och i så fall hur ett skadat vätskebaserat tätskikt kan återställas till fullgott skick och dels för att man inte vet om tätskiktet skadats under de keramiska plattor som inte byts (finns en uppenbar risk att det skadas vid anslutningar till plattor som tagits bort). Foliesystemen och plastmattor skiljer sig från de vätskebaserade tätskikten i flera väsentliga avseenden. För det första Artikelförfattare är Anders Jansson, tekn mag, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Bygg & teknik 8/12

består systemen av fabrikstillverkade produkter som levereras på rullar liknande tapetvåder och som sedan ska monteras ihop på plats. På grund av detta har man alltid ett tätskikt med kända egenskaper, till exempel deformationsupptagande förmåga, tjocklek, vattentäthet med mera oavsett vem som monterar systemen. För det andra har foliesystemen och plastmattor normalt sett också en mycket bättre deformationsupptagande förmåga samt utgör ett materialskikt som är lättare att kontrollera vid friläggning med avseende på brister/otätheter jämfört med vätskebaserade tätskikt. Således förekommer mycket bättre förutsättningar för att kontrollera dessa typer av tätskikt när man frilägger konstruktionen från de keramiska plattorna. Risken för att skada dessa tätskikt på de ytor som man inte vill riva minskar naturligtvis också. För det tredje kan alla godkända foliesystem och plastmattor vara märkta med produktnamn, vilket är en förutsättning för en lyckad delreparation eftersom olika produkter inte bör blandas utan föreliggande provning med godkänt resultat. Med detta resonemang finns det förutsättningar att utföra delreparationer i ett våtrum om tätskiktet består av ett foliesystem eller en plastmatta. Det har dock

inte funnits någon framtagen metod som visar hur detta ska göras och som även innefattar problematiken med friläggning av fästmassan samt de keramiska plattorna.

Skadebild

Idag förekommer det relativt många och dyra fuktskador i konstruktioner med keramiska plattor som ytskikt i våtrum. Enligt uppgifter från Länsförsäkringar är cirka 95 procent av det material man river ut vid en fuktskada oskadat. I det fall man skulle kunna delreparera istället för att riva hela våtrummet skulle detta få stora positiva konsekvenser, både ekonomsikt och miljömässigt. För brukaren skulle också en delreparation jämfört med rivning av hela våtrummet leda till en klar förbättring (mindre del av våtrummet måste rivas således kortare renoveringstid, delar av våtrummet kanske kan användas under renoveringstiden med mera). Ofta sker skador i våtrummen på en begränsad yta nära duschplatser, se bild 1.

Provningsmetod

SP har i detta projekt tagit fram ett förslag för provningsmetod gällande reparerbarhet hos tätskiktsfolier och plastmatta för

Bild 1: Lokal skada i ett våtrum på grund av en felaktigt utförd genomföring.

keramiska våtrumskonstruktioner. Förslaget har utvärderats och diskuterats med referensgruppen och går i korthet ut på följande: 1. En provlåda av spånskiva och plywood byggs upp på en europapall (1,2 x 0,8 m²). På insidan av lådans plywoodväggar monteras kartongklädd gipsskiva. 2. Tätskikt monteras efter tillverkarens monteringsanvisningar. Om tätskiktet i konstruktionen består av tätskiktsfolie ska en skarv göras i mitten av provlådan enligt tillverkarens anvisningar. 3. Dagen efter applicering av tätskikt monteras kakelplattor med måtten cirka 100 x 100 mm² på hela golvytan och i ett skift på väggarna med hjälp av tillhörande fästmassa. 4. Efter härdning i maximalt sju dygn fylls provlådan med vatten (100 mm vattenpelare). Vattenbelastningen behålls under sju dygn. 5. Efter sju dygns vattenbelastning töms vattnet ut. Kakelytan torkas synbart torr. Skadorna görs genom att hål borras igenom kakel, fästmassa, tätskikt och underlag i centrum av provlådan, det vill säga mitt över eventuell skarv. Skada görs även i ett av hörnen på provlådan så nära hörnet som det praktiskt är möjligt. 6. Skadade och omgivande kakelplattor tas bort och rester av fästmassa tas bort med metod som tätskiktstillverkaren har anvisat. Tätskiktet tas bort runt hålen på en yta av cirka en kvadratdecimeter. Hålen lagas och tätskiktet repareras enligt anvisningar från tätskiktsleverantören. 7. Dagen efter delreparationen monteras nya kakelplattor med tillhörande fästmassa. 8. Efter härdning i maximalt sju dygn fylls provlådan med vatten (100 mm vattenpelare). Vattenbelastningen behålls under 28 dygn. 9. Efter provning demonteras provlådan under samma dygn som vattenbelastningen avslutades. Kakel och fästmassa tas bort. Även tätskikt tas bort, om det är möjligt. Inspektion efter eventuella läckage utförs. Provningen resulterar i en uppgift om de två delreparationerna som utförts är vattentäta eller inte. Det får inte ha läckt på något sätt för att delreparationerna ska betraktas som vattentäta.

Bild 2: Framtagna verktyg för borttagning av keramiska plattor.

Bild 3: Borttagning av kakelplattor i en av provlådorna.

Borttagning av keramiska plattor och fästmassa

För att kunna utföra en delreparation i ett våtrum med keramiska plattor krävs det att man på ett relativt enkelt sätt kan ta bort de keramiska plattorna samt fästbruket utan att skada tätskiktet. För detta arbete har SP tagit fram olika verktyg, se bild 2 och 3. För borttagning av fästmassan har flera olika metoder använts. Det som har fungerat bäst har dock varit en så kallad ”Multimaster” med diamantklinga. Med 36

Bild 4: Utförd delreparation i anslutning till vägghörn på en plastmatta. Bygg & teknik 8/12

Bild 5: Utförd delreparation över vådskarv på en tätskiktsfolie med ett fukthärdande lim.

detta verktyg kan man slipa bort fästmassan ända ner till tätskiktet med relativt god precision.

Utförda delreparationer

När de keramiska plattorna är borttagna och fästbruket slipats bort kan tätskiktet repareras. Detta har dock utförts på olika sätt eftersom skarvteknikerna skiljer sig mellan olika tätskiktssystem, se följande två exempel. Ett exempel på delreparationerna av en plastmatta utfördes genom att spånskivan

frilades på en lokal yta i anslutning till ett vägghörn. Ny plastmatta monterades på spånskivan och svetsades fast, se bild 4. Ett exempel på delreparationerna av ett foliesystem utfördes genom att ett fukthärdande lim applicerades på den frilagda spånskivan samt 5 cm in på folien. Ny tätskiktsfolie monterades sedan på ytan som skulle delrepareras, se bild 5.

Provningsresultat

I tabell 1 här intill sammanfattas alla utförda provningar i projektet.

Tabell 1: Sammanfattade resultat av all provningar i projektet. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Provlåda TätskiktsSkarvteknik Ytskikt GummiResultat system dispersion på tätskikt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Folie Gummidispersion Kakel Nej Läckage –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 Folie Gummidispersion Klinkers Nej Ej utfört –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3 Folie Gummidispersion Granitplattor Nej Ej utfört –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4 Folie Gummidispersion Inget Nej Tätt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 5 Folie Cementbaserat Kakel Nej Tätt 2-komponent lim –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 Folie Cementbaserat Kakel Ja Tätt 2-komponent lim –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 7 Folie Fukthärdande lim Kakel Nej Tätt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 8 Folie Fukthärdande lim Kakel Ja Tätt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 9 Folie Fukthärdande lim Kakel Nej Tätt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 10 Folie Fukthärdande lim Kakel Nej Tätt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 11 Plastmatta Svetsning Kakel Nej Tätt

Bygg & teknik 8/12

I en provning uppkom ett kraftigt läckage, se provlåda 1 i tabellen. Enligt vår bedömning beror detta inte i första hand på den utförda delreparationen utan snarare på en tveksam skarvteknik mellan folievåderna. Anledningen till denna slutsats är att det förekom läckage redan vid första vattenbegjutningen innan någon delreparation utfördes samt tidigare erfarenheter av läckage med denna skarvteknik. I övriga åtta provningar förekom inget läckage, vilket visar att delreparationer är möjliga att utföra i labbmiljö. I provlåda 1 till 3 provade vi olika ytskikt (kakel-, klinker- och granitplattor) för att se om det fanns någon skillnad i svårighetsgrad att ta bort dessa. Enligt vår bedömning fanns dock ingen skillnad. I provlåda 6 och 8 provade vi att applicera en gummidispersion på tätskiktet för att se om detta lede till enklare borttagning av de keramiska plattorna samt fästbruket. Enligt utförda försök blev det inte lättare att ta bort plattor och fästbruk på dessa två tätskikt. Sidoprovningar visade dock på enklare borttagning av fästbruket på andra tätskikt.

Begränsningar i projektet

I detta forskningsprojekt har vi endast utfört labbprovningar för att se om delreparationer av tätskiktsfolier och plastmatta över huvud taget är möjliga att utföra på keramiska våtrumskonstruktioner. Vid eventuella delreparationer i verkliga våtrum kan man ställas inför många situationer som inte går eller är mycket kostsamma att simulera vid labbprovningar. Således måste varje skada bedömas från fall till fall för att se om det är möjligt att utföra en delreparation med tillräcklig säkerhet mot nya fuktskador och om det är ekonomiskt korrekt. Nedan redovisas en punktlista på några detaljer som har betydelse för möjligheten att utföra delreparationer som vi inte provat i detta projekt: ● Blött eller skadat underlag till tätskiktet ● Olika typer, fabrikat och storlek av keramiska plattor ● Olika härdning av fästmassor ● Fogar mellan keramiska plattor.

Diskussion och slutsats

I detta forskningsprojekt har vi konstaterat att delreparationer på tätskiktsfolier och plastmatta avsedda för keramiska våtrumskonstruktioner är möjliga att utföra i labbmiljö. Av totalt nio olika provlådor som provats var det bara en där vi kunde konstatera läckage genom tätskiktet under provningstiden. Det finns dock ett antal förutsättningar som måste beaktas innan man kan börja delreparera tätskiktssystemen i verkliga våtrum: ● Utbildning och certifiering av hantverkare ● Provade och godkända tätskiktssystem för delreparation med tydliga arbetsbeskrivningar 37

Hela rapporten (SP Rapport 2012:23) finns att ladda ner som pdf på www.sp.se.

Kvalitetssäkring av arbetet genom kvalitetsdokument och fotodokumentation ● Uppföljning av delreparerade våtrumskonstruktioner med inmonterade fuktmätare. Således bör inga delreparationer i någon större omfattning utföras innan hantverkarna är utbildade och certifierade på detta arbete samt att tätskiktssystemen är provade och godkända med tillhörande arbetsbeskrivning. Exakt hur utbildningen och certifieringen av hantverkarna ska se ut är i dagsläget inte klart. Detta håller på att tas fram av en arbetsgrupp som Peter Bratt på Länsförsäkringar ansvarar för. Provningsmetoden bör också ta hänsyn till eventuella torktider i monteringsanvisningen samt borttagning av fästmassa och keramiska plattor. Det kan också uppstå situationer där det inte kommer att vara lämpligt att utföra delreparationer, till exempel för stor skada i förhållande till våtrummets storlek eller att tätskiktets funktion inte bedöms vara betryggande (risk för läckage). Varje skada måste därför bedömas från fall till fall utifrån möjligheterna att utföra en delreparation. I det fall man bedömer ●

att en delreparation är möjlig men arbetet på plats påvisar svårigheter som innebär risk för nya läckage bör arbetet med delreparation avbrytas och hela våtrummet åtgärdas. Av de provlådor som provats med fästmassa och kakel har samtliga tätskiktssystem som varit täta använt ett härdande lim (foliesystem) eller svetsning (plastmatta) som skarvmetod. Ett viktigt led i arbetet för att undvika nya skador vid framtida delreparationer är kvalitetssäkringen av utfört arbete. Ett kvalitetsdokument ska därför lämnas till kund och/eller försäkringsbolag efter utförd delreparation. I dokumentet ska det tydligt framgå vem som utfört vad, kontaktuppgifter, behörighet, kort beskrivning av skadan, torktider mellan delmoment med mera. Kvalitetsdokumentet ska också kompletteras med en komplett fotodokumentation på utfört arbete samt tillverkarens arbetsbeskrivning på hur en delreparation ska utföras. Till sist vill vi åter påpeka att det är viktigt att följa upp ett antal delreparationer i verkliga våtrum i ett tidigt skede med inmonterade givare. Detta för att påvisa att inga läckage uppkommer vid delreparationerna. Om detta inte utförs finns risk att läckage uppkommer som tar lång tid att upptäcka och således hindras möjligheten att i ett tidigt skede rätta till eventuella

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2013! brister vid de delreparationer som utförs på samma sätt i andra våtrum. ■

Läs mer om GVK på www.gvk.se. Där kan du ladda ner eller beställa SÄKRA VÅTRUM och aktuell förteckning över GVK-auktoriserade företag.

Välkommen till vintern och vårens kurser 2012 / 2013!

Nu är det hög tid att boka in sig på vintern och vårens kurser enligt följande: Kontrollansvarig enligt PBL grundkurser och uppdateringskurser Boverkets BBR specialkurser inom Brand, VVS och Bygg Entreprenadjuridik innehåller avtalslagen, AB och ABT Skyddsrumssakkunig enligt skyddsrumsreglerna Ventilation - OVK - funktionskontrollanter Byggarbetsmiljösamordnare BAS P/U Har du tänkt på att du kan slå ihop utbildning med nöje? En kurs i Kontrollansvarig med golf i Spanien. För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05. Information om våra kurser hittar du på hemsidan www.byggutbildarna.eu.

www.byggutbildarna.eu

Bygg & teknik 8/12

Energieffektivt byggande i kallt klimat I denna artikel ges en lägesbeskrivning av det pågående projektet; Energieffektivt byggande i kallt klimat, vars syfte är att verifiera de nybyggda husens energianvändning, dokumentera driftprestanda hos värmetekniska installationer och inomhusklimat samt att främja en kvalitetssäkring av byggprocessen vid uppförandet av energieffektiva hus i kallt klimat. I projektet ingår fyra fristående enfamiljshus samt två flerbostadshus. Utbildning av hantverkare och arbetsledning har genomförts inom projektets regi med fokus på fukt och nyckelfaktorer för energieffektiva byggnader. I byggnaderna installerades trådlös mätutrustning för kontinuerlig mätning av energianvändning för värme, tappvarmvatten och verksamhetsenergi, temperatur och fukthalt på olika nivåer i klimatskärmen och av inomhusluft. Mätningarna påbörjades allteftersom de boende flyttade in i husen. De första husen blev inflyttningsklara under hösten 2010 och de sista i slutet av sommaren 2011. Utöver de kontinuerliga mätningarna har husen även täthetsprovats, termograferats och mätningar har genomförts av fläktstyrda tilloch frånluftflöden.

Översiktligen kan husen beskrivas enligt följande. Villa F är en enfamiljsvilla med en uppvärmd bostadsyta på 175 m² fördelat på markplan och loft. Villan har ryggåstak invändigt och utvändigt sadeltak i plåt samt fasad av lockpanel i trä. Värmesystemet utgörs av en vattenmantlad pelletskamin och på taket finns 7 m² solfångare fast monterade i sydlig riktning. Pelletskaminen och solfångarna är anslutna till en 0,75 m³ ackumulatortank som förArtikelförfattare är Ronny Östin, universitetslektor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Bygg & teknik 8/12

ser huset med golvvärme och tappvarmvatten. Uteluften in till bostaden förvärms i ett 36 m långt rör, varav 24 m med diametern 0,2 m är markförlagt på 1,5 m djup och 12 m med diametern 0,16 m är markförlagd under husets grund. Värme i frånluften återvinns via värmeväxlare till inkommande uteluften. Isoleringen i grunden består av 306 mm foamglas (värmekonduktivitet 0,042 W/m°C), vidare en markberedning av cirka 400 mm järnsand och 400 mm fyllnadssand. Ytterväggarna har 357 mm foamglas och taket har 408 mm foamglas direkt under yttertaket. Villa C är en enfamiljsvilla med en uppvärmd boarea på 217 m². Huset är delvis uppfört i två våningsplan. Byggnaden har liggande träpanel som fasadmaterial och relativt stora fönster mot söder. Yttertaket är belagt med takpannor i betong. Grundkonstruktionen utgörs av betongplatta (100 mm) på mark och stommen är en regelstomme i trä. En bergvärmepump förser villan med tappvarmvatten och vattenburen värme via i betongplattan ingjutna värmeslingor på bottenvåningen och radiatorer på övervåningen. Bergvärmepumpen som har värmeeffekten 10 kW är placerad i garaget och anslutningen till huset sker via en värmekulvert. Ventilationssystemet är ett tilloch frånluftssystem med roterande värmeväxlare med elvärmare för eftervärmning av tilluft. Under betongplattan

ligger 300 mm cellplastisolering mot mark och ytterväggarna utgörs av konventionella regelväggar med 285 mm mineralullsisolering. Taket är isolerat med ett 600 mm tjockt lager lösull. Villa P är en enfamiljsvilla med boarea på 139 m². Huset är delvis byggt i två plan och har en takterras på en lågdel mot sydväst. Byggnaden har liggande träpanel och yttertaket är belagt med torv. Grundplattan är i betong och stommen är uppförd som dubbel regelstomme i trä. Villan har elektrisk vattenburen golvvärme i badrum och hall. Ventilationssystemet är ett tilloch frånluftssystem med värmeväxlare. Den sammantagna värmeeffekten för golvvärme och eftervärmning av tilluft uppgår till 2,5 kW. Intag av uteluft görs via ett 10 m långt rör med diametern 0,1 m som är markförlagt på 0,7 m djup. Under grundplattan ligger ett 300 mm cellplast och ytterväggarna har ett skikt av 300 mm mineralull. Isoleringen i taket består av 500 mm mineralull. Villa D är en tvåvåningsvilla som är uppförd likt en V-formation i riktning mot söder. Den totala uppvärmda golvarean är 270 m². Taket är byggt som ett sadeltak med en beklädnad av betongpannor. Ytterväggarna har en beklädnad av träpanel och grunden är av typen platta (tjocklek 100 mm) på mark. Huset är anslutet till fjärrvärme som på nedervåning förser ett golvvärmesystem och på över-

Villa F.

Villa C.

Villa D.

Villa P.

våningen levererar värme via radiatorer. Ventilationssystemet är utrustat med en värmeväxlare samt en eftervärmare kopplad till fjärrvärme för att säkerställa önskad temperatur på tilluften. I grunden ligger ett 400 mm tjockt lager av cellplast mot marken, ytterväggarna har ett skikt av 370 mm lösullsisolering och i taket finns 500 mm lösullsisolering. Flerbostadshuset Gröngård är byggt i två våningar med totalt sex lägenheter. Den uppvärmda golvarean är 562 m². Husets stomme är byggd i betong med utfackningsväggar. Ytterväggarna har träpanel och grundkonstruktionen utgörs av platta på mark. Huset är anslutet till fjärrvärme och värmen distribueras via radiatorer och golvvärme i badrum. Ventilationen i varje lägenhet utgörs av tilluft i vardagsrum, sovrum och hall och frånluft från kök och badrum. Ett gemensamt luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare återvinner värme i frånluften. Eftervärmning av ingående tilluft sker med fjärrvärme. I varje lägenhet finns en display som visar energianvändning till tappvarmvatten och hushållsel. I grunden under betongplattan (tjocklek 120 mm) ligger 200 mm markisolering. Grunden är isolerad med 150 mm kantelement. Ytterväggar är isolerade med 240 mm mineralull och 45 mm klimatskiva mot utsidan. Vindsbjälklaget är isolerat med 500 mm lösull. Flerbostadshuset Kullen är utformat för äldreboende. Byggnaden har totalt tolv lägenheter fördelade på två våningar och den uppvärmda golvarean är 959 m². Huset är byggt med Masonites flexibla byggsystem (MFB), vilket är anpassat för industriell produktion av träbaserade element, det vill säga bjälklags- och vägg-

Gröngård.

Kullen.

Tabell 1: Sammanställning av uppmätta och beräknade parametrar i husen. Qvärme är normalårskorrigerad med energisignaturen och innetemperaturen är satt till 20 °C i samtliga hus. Årsenergianvändningen för värme (normalårskorrigerad), tappvarmvatten och verksamhetsel anges inom parentes. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ATemp Qvärme B Bn Hus Qtvv QHel Qtot Total m² kWh/m²år kWh/m²år (kWh/år) (kWh/år)

kWh/m²år kWh/m²år kWh/år W/°C (kWh/år) kWh/m²år

W/°Cm²

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Villa F 175 54,3 6,8 18,6 79,7 62 0,19 (9 511) (1 192) (3 256) 13 960 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 139 70,8 14,1 23,4 108,3 116 0,27 Villa P (9 846) (1 959) (3 257) 15 060 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Villa C 217 73,7 14,4 28 116,1 140 0,23 (15 987) (3 117) (6 083) 25 190 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Villa D 270 64,7 24 31,9 120,6 207 0,32 (17 465) (6 490) (8 609) 32 560 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Grön562 69,1 11,0 34,4 114,5 265 0,29 gård (38 820) (6 188) (19 356) 64 360 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kullen 959 67,7 13,1 24,5 105,3 546 0,35 (64 659) (12 520) (23 508) 100 690 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Förkortningar: Qvärme är total värme (golvvärme, radiatorer, eftervärme tilluft) och Qtvv är tappvarmvatten per uppvärmd golvyta (ATemp) och år. QHel är verksamhetsenergi (hushållsel) per uppvärmd golvyta och år, Qtot är Qvärme + Qtvv + QHel, Total är husens totala årsenergianvändning (avrundat), B är husets värmeförlustkoefficient enligt uppmätt energisignatur, Bn är B-värdet normerat med husets omslutande area.

element. Huset har fjärrvärme och värme i lägenheterna på markplan distribueras via golvvärme och i lägenheter på övervåningen via radiatorer. Varje lägenhet har fläktstyrd tilloch frånluft med roterande värmeväxlare och elektrisk eftervärmning av tilluft. I grunden under betongplattan ligger 300 mm markisolering. Ytterväggarna är isolerade med 345 mm mineralull. Vindsbjälklaget är isolerat med 500 mm lösull. Husens energianvändning, baserat på hittillsvarande mätperiod, redovisas i tabell 1. Den utetemperaturberoende energianvändningen (Qvärme) är normalårskorrigerad med hjälp av den uppmätta energisignaturen för respektive hus och inomhustemperaturen är i det sammanhanget satt till 20 °C för att underlätta jämförelse av husens energianvändning. I Qvärme ingår golvvärme, värme via radiatorer och eftervärmning av tilluft. Med utgångspunkt från resultaten i tabell 1, hur energieffektiva är då de undersökta husen? För att relatera husens energianvändning kan jämförelser göras med olika krav. Den maxgräns som anges av Boverket [1] visar att summan av Qvärme och Qtvv med god marginal underskrider 130 kWh/m² och år som gäller för klimatzon I. Villa P och C, vilka huvudsakligen använder el för uppvärmning, ska jämföras med kravet 95 kWh/m² och år, vilket villa P underskrider med cirka 10 och villa C med cirka 7 kWh/m² och år. I Boverkets klassning av byggnadens energianvändning anges vidare att om den specifika energianvändningen är högst 75 pro-

cent av maxgränsen anses byggnaden ha låg energianvändning (klass B) och motsvarande om användningen är högst 50 procent (klass A) anses byggnaden ha mycket låg energianvändning. Således har villa F mycket låg energianvändning och övriga hus, utom villa P och C, har låg energianvändning. Tidigare forum för energieffektiva byggnader numera Sveriges centrum för nollenergihus anger i [2] kriterier för noll-, passiv- och minienergihus. För passivhus i klimatzon I gäller att värmeförlustfaktorn vid dimensionerad vinterutetemperatur (DVUT) maximalt får uppgå till 19 W/m² och den specifika årsenergianvändningen får maximalt vara 63 kWh/m² för byggnader med en uppvärmd yta mindre än 400 m². I tabell 1 anges respektive hus värmeförlustkoefficient (B-värde) från riktningskoefficienten i energisignaturen baserad på uppmätta dygnsmedelvärden. Med utgångspunkt från B-värdet, inomhustemperaturen 21 °C, som är dimensionerande enligt [2] och DVUT på -24,5 °C (Umeå, 1-dygn medelvärde enligt SMHI) har villa F värmeförlustfaktorn; 62 • (21 - (- 24,5)) / 175 = 16 W/m²

Energianvändningen för uppvärmning är som sagts tidigare normalårskorrigerad med avseende på inomhustemperaturen 20 °C och den uppmätta otätheten i villa F är 0,15 l/s och m² omslutande area vid 50 Pa tryckdifferens, det vill säga betydligt under kravnivå på 0,3 l/s m² enligt [2]. Således skulle villa F klara ovan kriterier för att kallas passivhus. Bygg & teknik 8/12

Markförvärmning av uteluft

Figur 1: Uteluftens temperatur efter passage av markförlagd tilluftkanal. Symboler: Vinter avser december till och med mars, Vår avser april till och med maj, Sommar avser juni till och med augusti och Höst avser september till och med november.

Temperaturverkningsgrad

Figur 2: Temperaturverkningsgrad frånluftvärmeväxlare baserad på mätta dygnsmedeltemperaturer (året 2011) vid olika utetemperaturer.

Kriterier för minienergihus är enligt [2] frikostigare med värmeförlustfaktor upp till 22 W/m² och specifik årsenergianvändning på maximalt 78 kWh/m². Av de övriga husen i tabell 1 ligger flerfamiljshuset Gröngård, som har ett värmeförlusttal på 21,5 W/m² och specifik årsenergianvändning 80,1 kWh/m², på gränsen för att uppfylla kraven för minienergihus. Husen i detta projekt kan med ovan jämförelser klassificeras som lågenergihus, ett av husen är nästan ett minienergihus och ett hus är ett passivhus. Det är kanske naturligt att det i en bransch med många intressenter tillförs nya termer och begrepp. I vissa fall signalerar begreppen en vision för framtida mål med energieffektivisering i byggnader, till exempel nära nollenergihus och plusenergihus. Andra begrepp är mer vedertagna, till exempel energiprestanda och specifik energianvändning. Givetvis är det nödvändigt att ifrågasätta vad som avses med såväl nya som befintliga begrepp. Med energiprestanda [3] eller specifik energianvändning [1, 2] avses samBygg & teknik 8/12

mantaget värme, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Detta betyder att energianvändning för att åstadkomma önskad inomhustemperatur, vilket framförallt är beroende av byggnadsfysikaliska egenskaper, som transmissions-, fläktstyrda ventilationsförluster och luftläckage, blandas med mer brukarberoende energianvändning som tappvarmvatten. I detta avseende bortses dessutom från bidrag från hushållsenergi. En konsekvens av detta blir att en byggnad kan vara ett passivhus eller inte beroende på vem som bor i byggnaden. Exempelvis för villa F skulle en ny ägare med fler familjemedlemmar öka användningen av tappvarmvatten och därmed skulle huset inte klassas som ett passivhus. Detta är olyckligt och det vore istället önskvärt att prestanda för energieffektiva byggnader, vilket delvis görs i [1], ges en entydigare koppling till själva byggnadens termiska egenskaper. Ett sådant prestandamått skulle kunna utgå från B-värdet och för att relatera till det genomsnittliga U-värdet, ventilerad volym och luftläckning, normeras med

byggnadens omslutande area, det vill säga Bn-värdet i tabell 1. Vad är då förklaringen till att villa F är det energieffektivaste huset i denna undersökning, det vill säga i termer av lägst specifik energianvändningen för värme (Qvärme)? Som framgår av tabell 1 är inte en hög specifik verksamhetsenergi (QHel) en bidragande faktor till den låga uppvärmningen, utan orsakerna är att ingen eftervärmning av inkommande uteluft behövs och att den fläktstyrda luftomsättningen är låg, vintertid är den fläktstyrda luftomsättningen 0,2 oms/timme. I de övriga husen varierar den fläktstyrda luftomsättningen mellan 0,37 till 0,56 oms/timme. Lösningen med att utnyttja lagrad markvärme till förvärmning av inkommande uteluft resulterar i att uteluftens temperatur före värmeväxlaren blir fördelaktigt hög, enligt figur 1, som lägst 2 °C vid utetemperaturer ned till -25 °C. Detta innebär i sin tur att temperaturverkningsgraden hos värmeväxlaren, se figur 2, ligger på en konstant hög nivå över ett brett temperaturintervall hos uteluften. 41

Temperaturverkningsgrad luft-luft värmeväxlare

Figur 3: Temperaturverkningsgrad baserad på uppmätta dygnsmedelvärden (oktober 2011 till och med februari 2012) vid olika utomhustemperatur. Temperaturverkningsgraden i figur 2 och figur 3 är baserad på mätdata av tillufttemperatur efter själva värmeväxlaren. Den lägre verkningsgraden i figur 2 för utetemperaturer över cirka 15 °C beror på att frånluften avsiktligen leds förbi värmeväxlaren (bypass-drift) för att sommartid undvika höga tillufttemperaturer. De olika temperaturnivåerna i figur 1 (vinter, vår, sommar, höst) orsakas av värmelagring och värmeuttag i marken när uteluften passerar i det markförlagda röret samt av manuellt ändrade driftfall av ventilationsflödet. Under sommarperioden (gula mätpunkter) är utetemperaturen generellt högre än lufttemperaturen efter passagen i markröret. Uteluften avger därmed värme till marken, vilket tillsammans med bypass drift resulterar i att tilluften får lägre temperatur än uteluften. Det manuellt inställda sommardriftfallet innebär att luftflödet är som störst. Den varmare sommarperioden innebär att värme ackumuleras i marken, det motsatta gäller vinterperioden, vilket resulterar i att lufttemperaturerna efter markröret är högre för höstän för vårperioden. För vinterperioden tillämpas också driftfallet med de lägsta luftflödena, vilket bidrar till de höga lufttemperaturerna efter markröret trots det kalla klimatet med låga utetemperaturer. Värmeväxlarens temperaturverkningsgrad vid olika utetemperaturer i husen som inte har markförvärmning av uteluften uppvisar en variation enligt figur 3. Det är tydligt hur verkningsgraden reduceras med sjunkande utetemperatur. Den avtagande tillufttemperaturen efter värmeväxlaren kompenseras i dessa fall med successivt ökande eftervärmning av ingående tilluft.

Preliminära slutsatser

I de positioner i husens klimatskärmar där kontinuerliga fuktmätningar görs finns 42

det inte någon risk för röt- eller mögelangrepp. Fukttransport i material är en tidskrävande process och för att klargöra förloppen i de olika isolermaterialen behöver mätningarna pågå under längre tid än hittills. Enfamiljshusen med enbart golvvärme eller kombinerat golv- och radiatorvärmesystem har jämförbara värmebärarflöden som i flerbostadshusen. Dock är temperaturdifferensen mellan fram- och returledning betydligt lägre i enfamiljshusen. Variation i värmebärarflöde och framledningstemperatur för olika utetemperaturer är naturligt sett till ett värmesystems tryckfall och reglering av styrventil och termostater. Mätningarna visar att värmebärarflödet i vissa hus ökar och i andra hus minskar med sjunkande utetemperatur. Men framförallt är det genomgående stor spridning i flödet vid en given utetemperatur. Vilken potential detta utgör för ytterligare energieffektivisering genom intrimning av värmesystem bör närmare undersökas. Markförvärmning av inkommande uteluft är ett enkelt och effektivt sätt att åstadkomma höga temperaturer hos inkommande uteluft till luftvärmeväxlaren. Någon ytterligare eftervärmning av tilluften har inte behövts (villa F) under hittillsvarande mätperiod. Den fläktstyrda ventilationsförlusten blir därmed låg och konstant över ett brett intervall i utetemperatur. Ett hus planlösning har en naturlig inverkan på erforderlig luftomsättning. En öppen planlösning med högt i tak och därmed stor luftvolym ger förutsättningar för att lägre fläktstyrd luftomsättning, vilket har uppmätts i ett av husen (0,2 oms/timme under vinterperioden), ändå kan ge godtagbar luftkvalitet. Om husen görs så termiskt likvärdiga som möjligt, det vill säga förutom enhet-

lig innetemperatur, har samma fläktstyrda luftomsättning och energianvändning för eftervärmning av tilluft så varierar den specifika årsvärmeanvändningen (exklusive tappvarmvatten) inom 66 till 74 kWh/m². En jämförelse av uppmätt otäthet (vid 50 Pa) och husens specifika årsvärmeanvändning visar för flerbostadshusen att otätheter på 0,05 och 0,64 l/sm² motsvaras av 68,4 och 68,5 kWh/m². I enfamiljshusen ger motsvarande jämförelse att otätheterna 0,15, 0,25, 0,34 och 0,37 l/sm² motsvaras av 74, 66, 72 och 74 kWh/m², år. Det statistiska underlaget är naturligtvis mycket begränsat i detta projekt, men de uppmätta otätheterna förefaller inte ha en entydig inverkan på den specifika årsvärmeanvändningen. Fortsatta mätningar under innevarande höst bidrar till att stärka underlaget för att göra säkrare analys av husens prestanda. Så här i efterhand kan det konstateras att de kontinuerliga mätningarna borde ha kompletterats med mätning som tydligare relaterar till luftkvalitet, till exempel koldioxidhalt, för att undersöka samverkan mellan olika planlösning och fläktstyrd luftomsättning. Artikelförfattaren tackar avslutningsvis husägarna, hyresgästerna och finansiärerna av detta utvärderingsprojekt, vilka utgörs av Cerbof, IQ-Samhällsbyggnad, Umeå kommun, Länsstyrelsen i Västerbotten. ■

Referenser

[1] Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser, Boverket, rapport 2011:31. [2] Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus, FEBY 12, januari 2012. [3] Energiprestandaanalys 10, SVEBY projektrapport 101028. Bygg & teknik 8/12

Ekologisk och fuktsäker isolering

Vilken isolering håller i minst 60 år ? FOAMGLAS ® Nordic AB Hällebergsvägen 7, 443 60 Stenkullen Telefon 0302-378 56 www.foamglas.se

Bygg & teknik 8/12

K1 – En ritning för ökad säkerhet på arbetsplatsen SBUF-projektet med rubriken K1 – En ritning för ökad säkerhet på arbetsplatsen är ett pågående projekt för att öka säkerheten samt minska skador för yrkes- och tjänstemän som jobbar i produktionen. Rapporten ska vara klar runt årsskiftet och målet är att ta fram en säkerhetsritning och ett förslag på arbetssätt där man redan på ritningen upptäcker arbetsmiljörisker som kan innebära ett säkerhetsproblem under produktionen. Medverkande i SBUF-projektets referensgrupp är: Stefan Dehlin, NCC, Malin Svanberg, AF Gruppen, Åsa Malmström Areskoug, Peab, Ulf Zackrisson och Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier samt artikelförfattarna Carlos Montecinos, Niklas Holm och Camilla Lidgren Skanska Sverige AB, Teknik. Idag när man talar om säkerhetsprojektering tänker man oftast på inbrottslarm, passersystem, lås och galler. Det är säkerhetsprojektering för förvaltningsfasen. Vi säkerhetsprojekterar arbetet på byggplatsen för genomförandefasen. Arbetsmiljösäkerhet är ett fokusområde som alla byggföretag tar på stort allvar och det finns ett gemensamt branschintresse för att förbättra säkerheten på våra byggarbetsplatser. Ett byggprojekt är en farlig arbetsplats men riskerna kan minimeras genom en väl utförd projektering, arbetsberedning, utbildning och en god kommunikation. Det finns flera områden i byggprocessen som kan utvecklas och förbättras men i detta projekt fokuserar vi

Artikelförfattare är Niklas Holm, Carlos Montecinos och Camilla Lidgren, Skanska Sverige AB, Teknik, Göteborg. 44

på att hitta metoder för att förbättra/förenkla kommunikationen mellan projektering och produktion med avseende på säkerhet.

Vision om arbetsätt K1

Vid en handlingsleverans skickas en säkerhetshandling som vi kallar K1 och ritningar, där potentiella säkerhetsrisker behöver uppmärksammas. Riskerna märks med säkerhets/varningssymboler som hänvisar till K1-handlingen. K1 innehåller föreskrifter och rekommendationer som kan minska de risker som finns. K1-handlingen är en mall som anpassas för varje projekt och behöver inte ”begränsas” till papper. I tredimensionellt projekterade projekt, som använder BIM-processer, kan en K1-handling användas digitalt och vara länkad till en BIM-modell. BIM-modellen kan användas vid en säkerhetsgranskning. Genom att ta fram en K1-handling vill vi skapa goda förutsättningar för att produktionsteam ska kunna driva igenom projektet på ett säkert sätt. Projektörerna tar fram K1:an, men det är projekteringsledarens (Bas P) ansvar att se till att den kommer fram i projekteringsgruppen. Produktionschefen (Bas U) kommer att använda K1:an som kompletterande underlag när han gör sina arbetsberedningar. K1:an levereras inte som en handling rakt av, utan levereras via ett arbetsmöte, där projektören sitter ned och går igenom sina handlingar med produktions-

chefen samt arbetsplatsens samordnare av kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA). Vår förhoppning är att K1 ska få samma status som dagens K0 ”allmänna anvisningar”.

Arbetsmiljöplan

Redan i ett projekts tidiga skede börjar man titta på arbetsmiljöplanen. I detta skede vet man inte så mycket om byggnaden, dock vet man en del om tomten, detaljplanen och troligtvis har man ett förfrågningsunderlag eller en tänkt idé. När projekteringsledaren har drivit projektet igenom systemhandlingsskedet och bygghandlingsskedet ska samtliga handlingar vara klara inklusive arbetsmiljöplanen och riskinventeringen och delar av arbetsberedningarna. K1:an är till stor hjälp, i alla tre faserna tidigt skede, systemhandlingsskede och bygghandlingsskede.

Projektörer

De viktigaste förutsättningarna som bör beaktas för att lyckas med säkerheten i ett projekt är: ● Engagerade projektörer när det gäller säkerhet ● Välutbildad produktionsledning i säkerhet ● Väl genomförd riskanalys i projektet. Arkitekterna är inne först i projektet och har ofta gjort bygglovshandlingar eller förslag för detaljplan långt innan övriga projektörer är inkopplade. Arkitekterna är också väl uppdaterade på nor-

K1:a i skarpt projekt Limhamn Sjöstad M1. Skanskas kvalitetsystem VSAA och VSAB har motsvarande lednings- och byggsystem hos andra företag. Bygg & teknik 8/12

Installatörerna el, ventilation och vatten kan markera in sina säkerhetsrisker, det kanske är ledningar i närheten av vatten etcetera. Problem vid montage, trånga gångar/schakt, ledningar i närheten av gas och explosionsrisk. Markritningar/schaktritningar bör visa slänter med rätt lutning, slänter i närheten av transportvägar med risk för avkörning/fall bör markeras.

Testprojekt

Vi har idag säkerhetsgranskat ett flerbostadshusprojekt med fyra stycken byggnader. Konstruktören har i det projektet, Limhamns Sjöstad, ritat grundplan och penthouseplan med tillhörande detaljer cirka hundra stycken ritningar och det tog cirka en vecka, 40 timmar att säkerhetsgranska. Vi har även gjort mindre granskningar i några projekt, där endast någon del av bygganden har granskats i den tredimensionella modellen och det har tagit cirka åtta timmar, bland annat Kvarteret Tennet i Göteborg. I Malmö byggs just nu Malmö Live, ett hotell, kongress och konferenscenter. Där används den tredimensionella modellen för säkerhetsgranskning. ■ En av grundritningarna med varningstext. Limhamn Sjöstad M1.

merna och kan Boverkets byggregler (BBR) vad avser taksäkerhet, tillgänglighet, glassäkerhet med mera. De kan med lätthet föra in säkerhetssymboler på sina fasadritningar och planer. Det är idag möjligt för konstruktören att ta fram risker, då man oftast har handlingarna färdiga innan byggstart. Det som måste förbättras är den enskilda konstruktörens kunskap om risker och arbetsmiljö. Ofta har K-projektörerna både pappersritningar och tredimensionella modeller och kan välja vilken handlingar som passar bäst i projektet att lägga in ”varningstex-

terna” på. Som hjälp finns framtagna checklistor. Prefabkonstruktören kommer tyvärr ofta in sent i projektet och producerar sina handlingar under tiden som bygget pågår. De börja projektera tillverkningsritningar åtta till sexton veckor före leverans av element. Ibland ses prefab mer som en leverantör än som en projektör och det synsätter bör förändras om man vill uppnå hög säkerhet. Då det ofta sker allvarliga olyckor om ett prefab element välter, ett prefab bjälklag inte är fäst vid upplaget etcetera är det här riskerna blir störst.

Referenser

Lars Eriksson (2012) SBUF-rapport 12305 Säkra lyft i den industrialiserade byggprocessen. Camilla Lidgren & Christer Lindberg, Skanska Sverige AB, Carl-Johan Johansson, SP, (2011) SBUF-rapport 12387, Takkonstruktioner med stora spännvidder är högriskkonstruktioner vid takras. Ystadraset, http://www.ystadsallehanda.se/ystad/article1628929/Det-har-ska-intefa-handa-igen.html. Kistaraset, http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article707250.ece. http://www.byggvarlden.se/nyheter/arb etsmarknad/article115134.ece.

Ovan till vänster: Balustraden bör luta inåt, så man inte placerar en kaffekopp så den kan falla ned på någon. Tennet Göteborg. Ovan till höger: På Malmö Lives platskontor samlas vi en gång per månad och går igenom vad som ska hända en månad framåt avseende säkerhet, logistik, samordning, kända problem, svåra montage och liknade. Gjutning av första etappen, fungerar transporter? Räcke är monterat. Är hissgropar skyddad mot fall? Bygg & teknik 8/12

Kvalitéten i byggandet

Vid raset i Ystad skadades som tur var ingen människa, eftersom det inträffade nattetid. Hade det skett någon vecka senare och på dagtid kunde många människor ha dött i det som var tänkt att bli ett hälsans hus. Hade det skett dagtid kunde 40 byggnadsarbetare ha omkommit. Statens haverikommission har i juni gått in och utreder nu denna olycka både

tekniskt och organisatoriskt. Resultat förväntas sommaren 2013.

Takras i samband med snölast

Under vintrarna 2009/10 och 2010/11 skedde många takras när snölaster som vi inte sett på tjugo år inträffade. Boverket fick av regeringen då uppdrag att ta reda på orsaker och föreslå åtgärder. Boverket fick hjälp av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstut och Sveriges Lantbruksuniversitet, som tillsammans med flera andra utredde orsakerna till rasen med ekonomiskt stöd av Formas och Sveriges Byggindustriers Utvecklingsfond. Orsakerna var i huvudsak grova fel vid dimensionering och utförande. De tekniska felen var varierande, men brister i sidostabilisering fanns med i mycket stor utsträckning.

Expertgrupp föreslogs i takras och snörapport

Boverket föreslår att regeringen tillsätter en expertgrupp hos Boverket. Expertgruppen bör bemannas av statliga myndigheter som själva får stå för sina kostnader. Del-

Artikelförfattare är Nikolaj Tolstoy, utvecklingsledare, Boverket, och sekreterare i kommittén ”Ny PBL på rätt sätt”.

tagande från förslagsvis myndigheterna Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, MSB, Naturvårdsmyndigheten, Sveriges Geotekniska Institut, SMHI, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessutom en länsstyrelserepresentant och en från SKL samt tre fyra från högskolor, universitet eller forskningsinstitut och representerade kunskap inom bärförmåga, brand, säkerhet och inomhusmiljö. Boverket ges ett samordnande ansvar. Boverket föreslår vidare att regeringen avsätter årligen resurser till förfogande för expertgruppen att lägga ut på undersökningar för att se omfattning av problem eller undersöka problemets orsak etcetera. Medlen kan förslagsvis tas från resurser till förebyggande arbete.

Fredagen den 25 maj 2012 rasade ett nästa färdigt trevåningshus samman i Ystad.

FOTO: JOHAN NILSSON, SCANPIX

Fredagen den 25 maj 2012 var jag på Kulturhuset i Stockholm på ett seminarium om Disaster risk reduction (att minska risker för olyckor) och där diskuterade vi hur svenska företag och myndigheter kan hjälpa utvecklingsländer med vår kunskap. Samma dag rasade ett nästan färdigt hus i Ystad. Huset var i tre våningar med stålpelare, stålbalkar och betongelement. Två ytterväggar, tak, bjälklag och pelare låg som ett korthus på marken, vilket kunde ses på bilder från lokal-TV och tidningarnas webbsidor.

Bygg & teknik 8/12

I en sådan grupp kan inrapporterade skador i byggnader från kommuners och länsstyrelsers uppföljning, tillsyn och tillsynsvägledning analyseras och initiera utredningar och undersökningar för att ta reda på om det är generella problem och hur de bör och kan lösas.

Fukt, buller, bristande ventilation

Boverket gjorde nyligen en stor statistisk urvalsundersökning av Sveriges byggnader. 1 800 byggnader besiktigades, ritningar granskades, enkäter gjordes och mätningar av luftomsättning, relativ luftfuktighet, inomhustemperarur, radon, flyktiga organiska ämnen i luft, formaldehyd och kväveoxider gjordes. Var tredje småhus i Sverige har fuktproblem i antingen kryprum, vindar, våtrum eller något annat visar undersökningen. Vanligt för nya hus är skador i odränerade putsade ytterväggar med träreglar. I flerbostadshus byggda 1950 till 1970 är ljudproblem vanligt. Tunna betongbjälklag och stegljud, otäta tvåglasfönster och trafikljud är de vanligaste bullerproblemen. Mer än hälften av småhusen och hälften av flerbostadslägenheterna har lägre luftomsättningar än vad byggreglerna krävt och kräver. För skolor och flerbostadshus borde funktionen vara bra på grund av att vi för tjugo år sedan i Sverige införde en obligatorisk funktionskontroll av ventilationen, OVK. Undersökningen visade att 40 procent inte hade genomfört funktionskontroll eller inte hade åtgärdat väsentliga anmärkningar som redovisats i kontrollen. Boverket föreslog regeringen flera åtgärder för att komma till rätta med befintliga fel och brister i de befintliga byggnaderna. En sådan expertgrupp som föreslogs efter takrasen i samband med snölast skulle även kunna hantera skador som Bygg & teknik 8/12

Sporthall i Nyköping som kollapsat under kraftig snöbelastning.

kommer smygande, exempelvis de fuktskadade odränerade putsade träregelväggarna. Hade en sådan expertgrupp funnits hade varningarna kommit tidigare från Boverket än som nu 2009.

Hur ska vi få ett bättre byggande och hur tar vi hand om de äldre felen?

Den nya plan- och bygglagen (PBL) kan göra att det blir bättre kontroll än idag. Dock är det viktigt att kunskap hos byggherrar, konsulter, entreprenörer och handläggare på kommunen hålls på en hög nivå. Det är en stor generationsväxling i byggandet precis som i övriga samhället just nu. Staten har satsat på information och utbildning om de förändringar som skett i PBL. Kommittén Ny PBL på rätt sätt har webbseminarier för kommuner och länsstyrelser. Dessutom bör bygglovsgranskare, byggnadsinspektörer och VVS-inspektörer kontinuerligt fortbildas. De bör exempelvis förstå vad de ska titta på i handlingar vid tekniskt samråd, vad som behöver tillföras i föreslagna kon-

trollplaner, vad de bör titta på vid arbetsplatsbesök och vilka handlingar de ska kräva in samt vad de ska titta på vid slutsamråd. Kontrollansvariga behöver bli fler. I mitten på oktober 2012 är det 2 327 stycken certifierade kontrollansvariga registrerade hos Boverket. Deras utbildning och certifiering och fortbildning är viktig. För de brister och fel som finns i befintliga byggnader har Boverket bland annat föreslagit information, handböcker, obligatorisk fuktbesiktning vid småhusförsäljningar, OVK-register i samma register som energideklaration med flera åtgärder. Genom att Boverkets byggregler (BBR) är funktionsanpassasade föreskrifter med nivåsättande råd med få detaljregler krävs kunskap hos beställare, konsulter och entreprenörer för att detaljerna ska bli rätt. Exempelvis är det fel att installera roterande värmeväxlare i bostäder både ur lukt- och fuktsynpunkt. Ändå görs sådana installationer. Ett annat exempel är luftintag, där intagets höjd, avstånd från föroreningskällor, kanalböjning nära intag, intagskammare är inte detaljreglerat i BBR, men nödvändigt att göra bra för att undvika sjuka hus, typ Moderna Museet 2004. Olyckor som takrasen och olyckan i Kista hade troligen inte skett om sakkunniga använts eller dimensioneringskontroll skett. Ystadsolyckan bör utredas innan vi kan dra lärdomar från den. Att göra dimensioneringskontroll, att inte ändra en konstruktion utan att prata med konstruktör, att bygga robust och att följa regler som ska förhindra fortskridande ras är saker som de flesta konstruktörer och entreprenörer fått lära sig. Det gäller att vi alla tillämpar det. Det är viktigt att samverkanskonstruktioner görs rätt. Vi måste på byggarbetsplatsen fånga upp signaler såsom onormala nedböjningar eller om stämp inte kan skruvas bort, utan måste slås bort, förstå att något är

FOTO: SP

Byggnadsarbetare har bland de farligaste arbetena i Sverige och detta beror ibland på kvalitetsbrister vid dimensionering. En tragisk olycka skedde i Kista för några år sedan, när en felaktigt dimensionerad stålbalk rasade och två människor dog. Förutom ett för smalt liv i en 1,8 m hög balk 7 mm istället för 25 mm var det inga livförstyvningar. Detta gjorde att raset skedde redan när betongelement lades upp på balken. För ungefär ett år sedan rasade ett trapphus i Solna i ett tolv våningshus under byggande. Flera byggnadsarbetare skadades och en dog. Ofta utreds dessa olyckor av polisen eller arbetsmiljöverket förutom av de inblandande parterna, byggherre, konsult och entreprenör och ibland materialleverantör. Opartiska experter bör göra dessa utredningar, och de bör göras, medan de tekniska delarna ännu finns kvar att undersöka. Hur olika aktörer agerat före olyckan, är även viktigt att utreda, för att kunna förhindra dessa olyckor i framtiden.

FOTO: JOHAN NILSSON, SCANPIX

Farligt att bygga

Kollaps av en sektion på ett tak i Vänersborg på grund av snöansamling vid snöraskydd i kombination med underdimensionerad takplåt.

Fakta om Plan- och bygglagen, Boverkets byggregler och konstruktionsregler

Dimensioneringskontroll viktigt. Enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd är det väsentligt att utföra kontroll av dimensioneringen för bärförmåga, stadga och beständighet av byggnadsverket. Det ska ske av någon som inte varit inblandad i konstruktionsberäkningarna. Vem har ansvar för att samhällets bestämmelser för byggande uppfylls? Det är byggherren som har ansvaret. Byggherren är enligt en definition i plan- och bygglagen (PBL): den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Så var det även i gamla PBL och byggnadsverkslagen (BVL). Förhoppning om bättre kontroll i nya PBL. I nya PBL har lagen förstärkts för att få till en bättre kontroll av byggherren. Raset i Ystad sker mer än ett år efter att nya PBL trätt i kraft. Bygglov har sökts före 2 maj 2011 i detta fall och därför har den nya PBL inte använts. Det nya är att det ska finnas en certifierad självständig kontrollansvarig som byggherren ska lämna namn på redan vid bygglovsansökan. Denna kontrollansvariga ska hjälpa byggherren med en kontrollplan som ska redovisas vid ett tekniskt samråd. Byggnadsnämnden kallar till det tekniska samrådet och vill inför det ha handlingar där byggherren visar att alla väsentliga egenskaper enligt PBL kan komma att uppfyllas. Det är bärförmåga, brandskydd, hälsa, hygien och miljö, energi, bullerskydd, säkerhet, tillgänglighet, lämplighet, vatten och avfall. Om byggnadsnämnden är nöjd så godkänns kontrollplanen och byggherren får startbesked. Bygglov ger inte rätt att starta byggandet. Observera att börjar någon bygga efter att ha fått bygglov, men inte fått startbesked, kan kommunen besluta att byggherren ska betala ett sanktionsbelopp som finns i plan- och byggförordningen. Beloppet är beroende på åtgärd och storleken av byggnaden. Arbetsplatsbesök, slutsamråd, slutbesked. Byggnadsnämnden ska under byggandet utföra minst ett arbetsplatsbesök. När allt byggande är klart ska kontrollplanen redovisas vid ett slutsamråd. Om alla handlingar och kontroller är i ordning så ger byggnadsnämnden ett slutbesked och byggnaden får användas. Certifierade sakkunniga. I PBL ges möjlighet för kommunerna att begära att certifierade sakkunniga ska användas i vissa situationer. Tyvärr har ännu inte certifieringsregler för stål, trä, betong, geoteknik, fukt och buller tagits av Boverket. Remisser har varit ute två gånger och arbete pågår. I väntan på att certifierade sakkunniga finns, kan kommunen begära att sakkunniga konsulter inom exempelvis bärförmåga och stål användas om de betvivlar att byggherrens konsulter och entreprenörer innehar tillräcklig kunskap att bygga en stålkonstruktion. I Plan- och byggförordning kap 7 § 2 står det att när byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av någon som är sakkunnig enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska nämnden ta särskild hänsyn till den risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav. Innan det finns certifierade sakkunniga kan byggnadsnämnden be byggherren att förstärka sin kontroll inom områden där byggnadsnämnden har tvivel om att byggherren kan komma att uppfylla samhällets regler i PBL, PBF, BBR och EKS. Eurokoder. Sedan 2 maj 2011, när nya PBL började gälla, hänvisar Boverket i föreskrifter till Eurokoder som är europeiska beräkningsstandarder. De svenska nationella föreskrifterna återfinns på Boverkets hemsida under namnet Europeiska konstruktionsstandarder (EKS). Regeringen har i budgetpropositionen 20 september 2012 föreslagit tio miljoner kronor till Boverket 2013 och sju miljoner kronor årligen därefter för att bla göra eurokoder mer tillgängliga. Då kommer handböcker som använder standarder som BBR och EKS hänvisar till att förhoppningsvis kunna ges ut av Boverket och andra utgivare. CE-märkning. I byggproduktförordningen (CPR) som redan nu gäller i hela Europa, föreskrivs att byggprodukter som saluförs, ska från 1 juli 2013 ha CE-märkning. Detta innebär att en egenskapsredovisning ska finnas till de märkta byggprodukterna. CE-märkningen visar inte att produkten uppfyller byggregler eller konstruktionsregler. CE-märkningen visar att det finns redovisade egenskaper, som redovisas enligt europeiska harmoniserade standarder. Byggherren och byggherrens konsulter och entreprenörer måste se i egenskapsredovisningen och jämföra med vad som efterfrågas till byggnadsverket i fråga. De ska tillse att Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS) uppfylls.

fel. Vara uppmärksam på behov av förstärkning och att förstå när det behövs sidostabilisering. Allt detta är viktigt för att minska antalet olyckor och byggnadsras.

När gläds man

I sjömanshandboken som används i Sveriges kungliga flotta står det: Om ankarets kätting brister, gläds man, om man varit nog förutseende att använda bojrep och boj. Att bärga ankaret, är då en enkel sak. Samma sätt att tänka bör vi få till vid byggande. Robusta konstruktioner, där en sak kan gå sönder utan att hela taket eller hela byggnaden ska rasa. I Boverkets konstruktionsregler finns regler om att förhindra fortskridande ras. Detta lärde vi oss, efter en olycka i Ronan Point, London i England 1968, när flera lägenheter rasade, efter en gasolycka i en lägenhet. Trots regler om fortskridande ras faller ibland hela undertakskonstruktioner eller hela hus som World Trade Center 9 september 2011 och Hälsans Hus i Ystad 25 maj 2012. För WTC var stålkonstruktionens brandisolerings fastsättning det kritiska för byggnaders ras, när flygplanen farit in i de båda höghusen, och för Ystad får vi avvakta haverikommisionens utredning vad som var orsak till att allt rasade. 1987 utredde dåvarande Kartastrofkommissionen ett forskridande ras av ett undertak (rabitz-konstruktion) i Täljegymnasiet. Taket var inte inspekterbart och infäst med spikar i stället för med bult och mutter. Vi kommer att glädjas i byggsektorn om vi bygger motståndskraftigt (resilient) så att inte det blir en dominoeffekt om någon detalj går fel. Med hjälp av riskanalyser bör kritiska detaljer kunna hittas.

Åtgärder för att få bra kvalité i byggandet

Kvaliteten i byggandet bör förbättras om nya plan-och bygglagen följs, ökad forskning och utveckling sker, ökad utbildning, ökad fortbildning av byggherrar, konsulter, entreprenörer, kontrollansvariga och handläggare i kommunerna. Information bör ges ut om vilka fel som uppträder och hur de kan undvikas och om de ändå uppträder hur de åtgärdas. System med redundans och robusta byggande bör eftersträvas. Den av Boverket föreslagna expertgrupp för byggnadsskador bör tillsättas och börja arbeta! ■

Läs mer

www.boverket.se. www.nypbl.se. www.havkom.se. www.nist.gov/el/disasterstudies/wtc. Boverket, 2009, Så mår våra hus (en av nio BETSI-rapporter). Boverket, 2009, Om problem med putsade enstegstätade träregelväggar. Boverket, 2011, Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Bygg & teknik 8/12

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter! Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 2 januari 2013 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 8/12

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Hur inverkar materialet på produktionsstyrning i industriellt byggande? Det industriella husbyggandet i trä av flerfamiljshus har sett en snabb utveckling sedan 1990-talet. Träets höga styrka, låga vikt och manufakturbarhet har utnyttjats i utformningen av produktionssystem för flerbostadshus med inriktning mot processtillverkning. Detta har bland annat inneburit hög prefabriceringsgrad där husleveranserna tål långa transportavstånd. Emellertid kvarstår en del problem med toleranser i fabriksproduktionen, som härrör från trämaterialet. För att minska dessa problem behövs ett ökat fokus på kvalitet och produktionsstyrning av tillverkningen. Ogenomtänkt kan dock detta leda till en obalans i husföretagens affärsmodeller och en ökad risktagning på husmarknaden. Martin Lennartsson, har undersökt hur denna utveckling av produktionsstyrning bör ske inom det industriella husbyggandet genom att utvärdera verktyg från tillverkande industri. Resultaten härrör från ett forskningsprojekt som bedrivits vid Luleå tekniska universitet.

verkningsprocesser. Konkret innebär detta att trä är ett lättarbetat material (manufakturbarhet) som inte kräver omfattande dyra investeringar i form av utrustning och maskiner. Dock blir följden att en övervägande del av tillverkningen är beroende av manuella operationer i värdekedjan, som i sin tur kräver en hög skicklighet hos personalen, vilket för vissa operationer visat sig leda till variationer i kvalitet och tidsåtgång där även små fel kan resultera i betydande och tidskrävande omarbeten. Träets lättarbetade egenskaper har snabbt ökat mognadsgraden hos husbyggföretagen, både rörande tillverkningsmetoder, men även organisationsuppbyggnaden. Dock är trä också ett biologiskt material som har en inbyggd naturlig variation med exempelvis sprickor och krokighet, vilket leder till problem med materialkassationer eftersom toleranskraven för olika produktkomponenter är höga i en industriell produktion. I och med den ökade acceptansen på marknaden för höga trähus och ett ökat fokus på tillförlitlighet och kvalitet, så får detta konsekvenser som är avgörande i konkurrensen med andra husbyggföretag. För att bättre hantera variationerna som finns i trämaterialet men även utfallet

Lager med träreglar hos industriell husbyggare.

från manuella operationer i produktionen behövs det bättre produktionsstyrning, som syftar till att koordinera försörjningskedjan och kanske främst aktiviteterna i tillverkningssystemet. En framgångsfaktor för de industriella husbyggföretagen är att byggnaden ses som en produkt. I fabriken sker produktionen i definierade värdekedjor med återkommande aktiviteter och erfarenhetsåterföring. Detta kräver ett nära samarbete med både leverantörer och beställare. Byggbranschen karaktäriseras av att produktionen startar när avtalet är slutet,

Sverige har en ledande roll inom industriellt byggande av bostäder i trä, sedan inträdet i EU och anpassningen av funktionella nationella byggbestämmelser. Att trä kunde användas för höga hus verifierades i slutet av 1990-talet och godkända funktionella lösningar togs fram rörande bland annat brandskydd och stegljudsisolering. Baserat på träets egenskaper utvecklades därefter byggtekniker och tillArtikelförfattare är Martin Lennartsson, tekn dr vid Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser, Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion, Luleå tekniska universitet, Luleå.

Industriellt byggande av flerbostadshus, Kv Ekorren i Skellefteå. Bygg & teknik 8/12

Faktaruta 1: Produktionsstyrning

Valet av produktionsstrategi är beroende av hur företaget avser att vinna order. Produktionsstyrning kan sägas vara de verktyg som nyttjas för att realisera strategin. På en stabil marknad med standardiserade produkter sker tillverkningen baserat på prognoser för omedelbar leverans när beställning görs. För denna inriktning kan med fördel MRP (Manufacturing Resource Planning)-system användas för att beräkna materielbehov och balansera resurserna i produktionen. Denna typ av system är även tillämpbara för stabila marknader och standardiserade produkter där tillverkningen inte startar förrän ordern är lagd. Emellertid har det industriella husbyggandet utvecklats från det traditionella byggandet där produktionsstyrning syftar till att identifiera och skydda sig emot framtida potentiella problem. Detta innebär att varje projekt ska strömlinjeformas och styrningen blir isolerad till respektive specifikt projekt. Dock, för industriellt husbyggande med en anpassning av byggnaden efter beställarens önskemål och en tillverkning som rör sig mot ökad processorientering är ingen av dessa inriktningar applicerbara som alternativ strategi. Inom ramen för forskningsprojektet som artikeln bygger på har grunden för produktionsstyrning varit koordinationen av försörjningskedjan och produktionsaktiviteterna i ett tillverkningssystem för att uppnå en bestämd flexibilitet och tillförlitlighet i leveranserna till en minimal kostnad.

det vill säga ingen produktion görs i förväg. Dock, husmarknaden domineras fortfarande av traditionella aktörer och byggherren ges stort utrymme för anpassade lösningar. Nyckeln för de industriella husföretagen är att omvandla byggherrens krav (marknaden) till byggbara (inom kapaciteten för den operationella plattformen) komponenter enligt de villkor som ställs av plattformen. På husmarknaden har projekttider och kvalitet ansetts som avgörande för att behålla slagkraften.

projektinriktad verklighet med hög grad av anpassade lösningar är risken att ensidig utveckling och effektivisering av den

Toleransproblem mellan volymelement.

operationella plattformen gör att industriella byggare hamnar för långt ifrån marknaden och erbjudandet. Det svåra är att hitta en balans mellan standardisering och anpassning. Ett problem med att klara av kvalitetskraven i produktionen har varit avsaknaden av mätningar, vilket leder att när fel upptäcks leder det till oförutsägbara omarbeten. Många av de fel som upptäcks kan

Affärsmodellens betydelse

Affärsmodellen är uppbyggd av tre komponenter, marknaden, erbjudandet och den operationella plattformen. Utmaningen är att anpassa marknadens behov med kapaciteten hos den operationella plattformen (fabriken och de värdeskapande aktiviteterna i tillverkningen) för att kunna erbjuda en eftertraktad produkt. Med en husmarknad och ett erbjudande som fortfarande befinner sig i en

Fabriksinteriör hos industriell husbyggare. Bygg & teknik 8/12

Affärsmodell för industriellt husbyggande. relateras till toleransproblem mellan olika komponenter men också träets begränsning. Därmed skulle trä kunna vara en barriär för ytterligare utveckling effektivisering av produktionen och den operationella plattformen. En omedelbar lösning för de industriella byggarna, som bygger höga hus i trä, att förbättra produktionsstyrningen skulle då vara att byta ut trä mot material med högre tillförlitlighet när det gäller toleranser. Nya material skulle inte bara kunna äventyra hela affärsmodellen utan också innebära konsekvenser för den operationella plattformens produktionsprocesser. En massiv investering skulle krävas i form av utrustning som kan bearbeta de nya arbetsmaterialen och dessutom utbildning av personalen för att kunna hantera den nya utrustningen. Rekommendationen är inte att ersätta trä eller välja bort trä för dessa produk51

Faktaruta 2

Modularisering. Metoden har använts för att skapa en bred produktkatalog. I forskningsprojektet har det använts för att identifiera kritiska gränssnitt som kan fungera som kontrollpunkter. ● Systematisk Produktionsanalys (SPA). SPA är en metod som ger stöd i beslut rörande förändring och utveckling av produktionssystem. Metoden beskriver och ger en diagnos av de nuvarande förhållandena i form av produktionsförluster (kassation, stillestånd och taktförluster). I forskningsprojektet användes SPA som ett verktyg för att karaktärisera och beskriva resurserna i den operationella plattformen. ● Feltillstånds- och effekteranalys (FMEA). FMEA är en metod som ger beslutsunderlag för förbättringsområden inom tillverkningsindustrin. I projektet användes metoden för att undersöka feltillstånd i produktionsprocessen och identifiera kvalitetskritiska aktiviteter. ●

tionssystem utan istället att utveckla styrningen i produktionen i en lagom takt genom att inhämta influenser från annan tillverkande industri. Anpassning av metoder för produktionsstyrning rörande materialet trä är enklare än att förändra hela affärsmodellen, byggsystemet och produkten. Inom ramen för forskningsprojektet undersöktes tre verktyg enligt faktaruta 2. Resultaten från undersökningarna verifierar att toleransproblemen som finns i produktionen hos de industriella husföretagen kan härledas till avsaknaden av kontrollpunkter på både byggelementen men även i tillverkningsprocessen. Vidare visade både SPA och FMEA att trämaterialets naturliga variation leder till

ÅRETS NYHET

kassationer och är en orsak till kvalitetsproblemen i produktionen. För att fortsätta utvecklingen mot förbättrad produktionsstyrning hos de industriella husföretagen krävs det att träkomponenterna i vissa kritiska gränssnitt utvecklas för bättre tillförlitlighet rörande dimensionerna. Det handlar dock inte om några revolutionerande initiativ när det gäller betydande delar av byggsystemet. Konstruktionslösningar, transporter och produktionsprocesser är anpassade efter trämaterialets egenskaper. Införande av Engineered Wood Products (EWP) med lägre variationer i de delar av processen som identifierats med SPA och FMEA verktygen skulle kostnadseffektivt lösa problemen med produktionsstyrning.

Faktaruta 3:

Mer information om industriellt husbyggande och produktionsstyrning finns i Martin Lennartssons doktorsavhandling från 2012: The Transition of Industrialised House-Building towards Improved Production Control. Ett träbaserat byggsystem innebär inte att samtliga delar måste vara tillverkade av trä. Utifrån ett tillverkningseffektivt perspektiv skulle toleransmässigt kritiska gränssnitt identifieras med hjälp av modularisering. Genom produktutveckling skulle sedan anpassade lösningar kunna utvecklas som inte inkräktar på de konstruktionsmässiga och funktionella lösningarna. Lösningar som förmodligen är tillverkade av material med bättre kvalitet med avseende på toleranser, exempelvis stål, och som skapar utrymme för viss variation i de manuella operationerna. I och med att denna typ av lösning inte påverkar byggsystemet kan företagen bibehålla sin ställning på marknaden och affärsmodellen intakt. Det skapas förutsättningar för den operationella plattformen att förbättra produktionsstyrningen och öka kvaliteten samt minska och upprätthålla projekttiderna. Faktorer som framgent är avgörande på marknaden. ■

Vi lanserar Protimeter MMS2! Komplett fuktmätare som överträffar det mesta: • • • • • •

Korrigerar för nordiska träsorter Mäter kondensrisk bara genom att peka Mäter relativ fuktighet Mäter daggpunkt Inbyggd lasertermometer Indikerar oförstörande med radiovågor

Mer info på www.finisterra.se

Re vänt dan elist Kont a! akta os s

s ida nabb g för ast lever möjliga ans.

Planiavägen 13, 131 54 Nacka • Tel: 08-7183245 • E-post: post@finisterra.se

Fönster för generationer Med H-Fönstret i Lysekil blir det tyst, varmt, tryggt och skönt. Vi tillverkar täta underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! w w w .hfonstret.se

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 8/12

Kemiska föreningar i inomhusluften – vad mäts och varför?, del 2 I första delen (se Bygg & teknik 5/12) har vi belyst vilka kemiska föreningar som kan finnas i inomhusluften och varifrån de kommer. De föreningar vi behandlade i första delen var: Volatila organiska föreningar (VOC/SVOC), mikrobiella volatila organiska föreningar (MVOC), Aldehyder, Aminer och Polyaromatiska kolväten (PAH:er). För att kartlägga dem är det väldigt viktigt att veta hur man kan samla in dem, analysera dem och slutligen kvantitativt bestämma dem. I föreliggande artikel försöker vi sammanställa dem. Provtagning för luftkvalitetsmätningar

Olika kemiska ämnen har olika inverkan på hälsan. Det är därför väldigt viktigt att man tar luftprover på rätt sätt och att man använder rätt typ av absorbent för att ta proverna. Huvudsakligen finns det två olika sätt att ta luftprover. Nämligen genom pumpning eller genom passiv provtagning. Pumpning. Provtagningen vid VOCmätningar sker genom att VOC i luften samlas på ett absorbentrör. I pumpad provtagning pumpar man igenom en viss luftmängd genom absorbentröret, provtagningsmängden varierar beroende på hur förorenad luften är. En typisk bild för provtagning återfinns i figur 1. De absorbenter som används för provtagning kan delas in i två grupper. I ena gruppen använder man absorbenter som absorberar ämnena reversibelt, det vill säga de binder sig inte till absorbenter genom kemiska bindningar utan bara genom sekundära bindningar och den andra gruppen utgörs av absorbenter som reagerar kemiskt med de uppsamlade ämnena. Det finns en rad olika absorbenter

Artikelförfattare är docent Swaraj Paul och kemist Teresa Illanes, PP Polymer AB, Vällingby. Bygg & teknik 8/12

att välja mellan och därför är rätt val väldigt avgörande för slutresultatet. Vid val av absorbent för termisk analys är följande viktigt: ● Absorbenten fångar upp ett stort antal organiska ämnen, såväl korta och långkedjiga kolväten som polära och ickepolära ämnen ● Ämnena kan frigöras effektivt från absorbenten ● Absorbenten inte reagerar med de upptagna kemiska ämnena ● Absorbenten är kemiskt ren från föroreningar innan provtagningen och att det inte har brutits ned på grund av återanvändning ● Hur lång tid man har förvarat absorbentröret med prov. Tenax är ett bra absorbent för reversibel absorption och finns i olika typer. Tenax är ett polymert absorbent som rekommenderas av EU-ECA-gruppen (EUECA-WG13, 1996) för VOC-mätningar.

cirka tre gånger så hög som under sommaren ● Även ventilationen har stor betydelse för VOC-halten. Undvik att vädra utrymmen eller sätta på ventilationen vid provtagning ● Tidtagningen när man tar prov är viktig för att bestämma den exakta luftvolymen eftersom halterna ges i relation till luftvolym ● Man måste även tänka på om det finns människor i lokalen och deras aktiviteter vid provtagning eftersom dessa generar VOC. I en undersökning av bostäder i Berlin visades att VOC-emissionen sjönk till ungefär hälften under de perioder då inga boende vistades i rummen, Seifert et al (1989). Provtagning vid PAH-, amin- och aldehydmätningar sker genom att pumpa luften genom speciella absorbentrör som reagerar kemiskt med ämnet. Här är också valet av absorbent avgörande för svarsresultatet. Efter provtagning elueras provet med ett lämpligt lösningsmedel (eluent) för att frigöra det kemiska derivatet från absorbentröret. Denna derivatlösning förvaras sedan tätt förslutet i kylskåp. Vid sådana provtagningar är det också av stor vikt att omgående avlägsna derivaten eftersom dessa dels inte är stabila och dels kan reagera vidare och därmed ge felaktiga resultat. ProvtagningstiFigur 1: Pump med absorbentrör för provtagning den anpassas efter luftens nedsmutsningsgrad. Eftersom dessa vid VOC-mätningar. ämnen oftast förekommer i För säker provtagning kan följande mycket små mängder rekommenderar vi faktorer spela en avgörande roll för slutre- långa provtagningstider för att erhålla trovärdiga analyssvar. sultatet: Passiv provtagning. Passiv provtag● Undvik alla källor till egen emission från provtagaren till exempel parfym, ning utförs när man ska mäta halter av kedeodorant, tvål, parfymerat tvättmedel, miska ämnen under en längre tidsperiod. handkräm eller annat. Använd handskar Enligt denna metod hänger man upp absorbentröret i luften under en förutbevid provtagningen ● Undvik att ta prover direkt efter städ- stämd tid och låter luften passera genom ning eftersom diverse rengöringsmedel absorbenten med hjälp av diffussionskrafter. Det största problemet med passiv kan påverka analysresultatet ● Undvik att ta prover efter en renovering provtagning är att uppskatta den exakta eftersom alla färska byggmaterial avger luftmängden som passerar genom. Man har därför vid sådana mätningar föreslagit höga halter VOC ● Det är också viktigt var i rummet man vissa teoretiska beräkningsmodeller entar provet. När det gäller VOC är det bäst ligt Ficks lagar för att bestämma luftatt placera provtagningsröret mitt i rum- mängden. Eftersom beräkningarna bygger på flera antaganden finns det dock en met vid inandningshöjden ● Tid på dygnet och årstid spelar också stor osäkerhet i analysresultaten när en stor roll. Det finns en årlig variation mängderna av kemiska ämnen ska relateför TVOC-koncentrationen i inomhusluft, ras till luftmängden. Vi på PP Polymer Rehwagen et al (2003). Till exempel är föredrar att ta pump provtagning framför koncentrationen under vintermånaderna passiv provtagning. 53

Det finns tillfällen då man ska använda passiv provtagning, exempelvis vid bestämmandet av aldehyd-exponeringen under ett arbetspass. Då ska speciellt anpassade provtagare för ändamålet användas.

Provanalys

Allmänt. Alla kemiska ämnen som vi diskuterade i första delen av vår artikel analyseras med hjälp av kromatografiska metoder. I sådana analysmetoder separerar man först ämnena genom att låta dem passera genom speciella kolonner med hjälp av en mobil fas som antingen är en gas eller en vätska. När man använder en gas som mobil fas (bärgas) kallas det gaskromatografi och när man använder en vätska som mobil fas kallas tekniken vätskekromatografi. Separationsprinciperna är i stort sett desamma i båda teknikerna, där man utnyttjar ämnenas interaktionskrafter mot specifika kolonner. Grundförutsättningen för att välja rätt kromatografiska parametrar och teknik är att få så bra separation av ämnena som möjligt. Faktorer som påverkar separationsgraden vid kromatografin är kolonnval, ämnenas fysikaliska egenskaper, flödeshastigheten av mobila fasen, mobila fasens kemiska sammansättning och temperatur. Efter kemisk separation måste man identifiera dessa ämnen. Analyssvaren är mycket beroende av hur man identifierar och kvantifierar de separerade ämnena. Förutom detektorns känslighet och noggrannhet finns det stor risk för en felaktig bedömning om man inte får bra separation av ämnena redan vid kromatografin. Separation av alla specifika ämnen sker efter en förutbestämd tid baserat på de experimentella parametrarna och kallas retentionstid. I gaskromatografi använder man olika typer av detektorer såsom, värme-, flam-, jonselektiv-, masspektrometer med flera, där massdetektorn är mest noggrann. När det gäller vätskekromatografi använder man UV-, fluorescence-, massdetektor med flera beroende på vilket

ämne man analyserar. För att identifiera ämnen är det väldigt viktigt att man använder kalibreringar av kända ämnen. Om man inte utför identifieringen på ett mycket noggrant sätt får man felaktiga analyssvar. När det gäller massdetektorn använder man ofta ett ämnesbibliotek som levereras tillsammans med utrustningen för ämnesidentifiering. Detta kan i vissa fall ge felaktiga resultat om man inte ytterligare verifierar ämnena mot egna bibliotek. Vi har för att säkerställa identifieringarna byggt upp vårt egna bibliotek under lång tid för de mest förekommande kemiska ämnena i inomhusluft. Som vi nämnt ovan förekommer de flyktiga organiska ämnena både som VOC och SVOC. Detta innebär att analystiden också är avgörande för slutresultatet för GC/MS-analysen. Kvantifieringen av ämnena utförs genom att integrera arean av varje topp vid olika retentionstider. Noggrannheten på haltbestämning är dels beroende av kalibreringsblandningar och dels noggrannheten vid integreringen av topparna. Sammanfattningsvis kan man säga att val av analysmetod och hur man identifierar och kvantifierar ämnena har avgörande betydelse för slutresultatet och kräver både kunskaper och rigorösa rutiner för att säkerställa resultaten. Separation och identifiering är bland de viktigaste parametrarna. Vi lägger ned stora resurser för att ständigt förbättra dessa. GC/MS. VOC-mätningar utförs med hjälp av GC/MS, där man frigör provet antingen genom att eluera med lösningsmedel eller genom värme. Den senare avlägsningsmetoden kallas termisk desorption (TD). Efter det att man har frigjort ämnena från absorbentrören analyserar man dessa. En typisk bild på GC/MS enheten ser ut som i figur 2. Man utför analyserna enligt EU-ECA-metoden (EUECA-WG13, 1996). Vi använder TD-metoden. Fördelen är att metoden inte behöver några lösningsmedel för att frigöra ämnena. Detta gör

metoden miljövänlig och jämfört med lösningsmedelsextraktionsmetoden elimineras interferens från lösningsmedlet. Vid TD är det viktigt att man får full desorption av alla ämnen. Faktorer som generellt påverkar termisk desorption är desorptionstemperatur, desorptionstid och temperatur på köldfällan. Desorptionstemperaturen och tiden måste vara tillräckligt hög för att avlägsna alla ämnena utan att bryta ner det polymera absorbentmaterialet i Tenaxröret. Termiska nedbrytningsprodukter av Tenax har visat sig bilda ämnen såsom bensen, bensaldehyd och toluen, Salthammer (1999). Termisk åldring av Tenax förstör till del analysresultatet och omöjliggör delvis återanvändningen av Tenax som absorbent vid nästa provtagning. Därför är det viktigt att man säkerställer kvaliteten på Tenaxröret inför varje luftprovtagning. Fortfarande används också kolrör i viss utsträckning vid lösningsmedelselueringen. Dessa består av glasrör fyllda med aktivt kol som absorberar ämnen. Provtagning med kolrör behöver mycket långa provtagningstider och medför för övrigt också många analysproblem. Till detta kan läggas att ett ämne som Geosmin som ibland förekommer bland MVOC har visat sig reagera med aktivt kol och går därmed förlorad i analysen. Vi berör här inte de speciella problem som kan uppstå med kolrör då vi använder den teknik som är mer vedertagen internationellt, nämligen Tenax. HPLC. I HPLC använder man mobil vätskefas för att eluera derivatiserade ämnen från absorbenten. Här beror detektorvalet på vilken typ av ämnesgrupper som ska analyseras. Till exempel använder vi UV-detektorn vid amin- och aldehydanalyser, där derivaten exciteras vid specifika våglängder och detekteras spektrofotometriskt. En schematisk skiss på HPLC-metoden återfinns i figur 3. För PAH-analyser använder vi Fluorescensdetektor (Fl) eftersom detektionsgränserna för de andra detektorerna inte

Figur 2: Schematisk skiss av GC/MS-utrustning. 54

Bygg & teknik 8/12

Figur 3: Schematisk skiss av HPLC-utrustning. är lika låga som för Fl-detektorn. Enligt denna metod exciteras ämnena först vid en viss våglängd och därefter mäter man fluorescens energi vid specifik våglängd för att detektera ämnena.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi säga att det finns många ämnen i inomhusluften som kan bidra till ohälsa hos människor. Men för att kartlägga dem är det väldigt viktigt att veta hur man kan samla in dem, analysera dem och slutligen kvantitativt bestämma dem. I denna artikelserie har vi försökt att belysa vilka ämnen som oftast finns i inomhusmiljön och varifrån de kommer. För att säkerställa kemisk kvalitet av inomhusluft och relatera till eventuella hälsoproblem är det viktigt att få ett helhetsspektrum av alla ämnen som kan förekomma i inomhusluften. För att säkerställa resultaten har vi också belyst vilka metoder som vanligen används och vilka parametrar som styr slutresultatet. Vi har försökt att ge en helhetsbild på problemställningen för de be-

ställare och bedömare av dessa analysresultat som inte är kemister. Här gäller att tänka långsiktigt och ta hänsyn till alla de parametrar som har beskrivits ovan. En säker bedömning hjälper både att lösa hälsoproblem och vidta rätt åtgärder för att eliminera problemet. Eftersom det kommit nya föreskrifter i AFS 2011:18 med bland annat förändrade gränsvärden är det viktigt också ur arbetsmiljösynpunkt att göra korrekt identifiering. ■

Salthammer, T., 1999. Organic indoor air pollutants. s.l.:Wiley-VCH. Seifert, B. et al, 1989. Seasonal variation of concentrations of volatile organic compounds in selected German homes. Environment International, Volume 15, pp. 397–408. www.byggteknikforlaget.se

Litteraturförteckning

EU-ECA-WG13, 1996. The use if TVOC as an indicator in IAQ investigations. Report of working group 13 of European collaborative action on indoor air quality and its impact on man. Ispra, Italy, JRC. Paul, S. & Illanes, T., 2012. Kemiska föreninngar i nomhusluften – vad mäts och varför?, del 1. Bygg och teknik 5/12. Rehwagen, Schlink & Herbart, 2003. Seasonal cycle of VOCs in apartments. Indoor Air, Volume 13, pp. 283–291.

… och svarar

Kommentarer Fel. Övergångskoefficienten handlar i a) När det gäller radon så är det beta- detta sammanhang om förhållandet mellan strålningen som har minst räckvidd, men radonhalten i tappvattnet och inneluften. samtidigt är det just betastråld) En tumregel säger att förningen som är farligast. dubblat uteluftsflöde sänker raRätt svar Fel. Det är alfastrålningen som ––––––––– donhalten inne till cirka en tredjea) har minst räckvidd, men som del. samtidigt (paradoxalt nog) är farli- –––––––– Fel. Tumregeln säger mycket b) gast. –––––––– förenklat att fördubblat uteluftsc) b) Blåbetong är en speciell typ flöde halverar radonhalten inne. –––––––– Detta förutsätter fullständig omav lättballastbetong med alunskifd) –––––––– blandning och stationära förhålfer som huvudsaklig råvara. e) Fel. Blåbetong är lättbetong av –––––––– landen. Fullständig omblandning: typen gasbetong, inte lättballastKoncentrationen av radon och anf) X betong. Det är dock rätt att alun- –––––––– dra föroreningar i inneluften är g) X skiffer är den huvudsakliga råva- –––––––– jämnt fördelade, alltså lika, i hela ran. inneluftens volym. Stationära förh) c) När det gäller radon så avhållanden: Jämvikt råder, förhålser övergångskoefficienten kvoten landena är konstanta, så att ventimellan radonhalten i inneluften och mar- lation och radonhalt i det här fallet inte kluften. ändras med tiden. Bygg & teknik 8/12

e) En tumregel säger att fördubblat uteluftsflöde sänker radonhalten inne till cirka en fjärdedel. Fel, se svaret på d). f) Joniserande strålning har en förmåga att slita loss elektroner från atomer som strålningen passerar. Rätt. g) Radon anses som den näst viktigaste orsaken till lungcancer i Sverige. Rätt. Rökning är ju den viktigaste orsaken. h) Man tror att risken för att drabbas av lungcancer ökar med kvadraten på radondotterhalten. Fel. Man tror att risken ökar ungefär linjärt med halten. Det går därför egentligen inte att bestämma ett gränsvärde som är ”rätt”, eftersom inget enskilt dödsfall i lungcancer ju egentligen kan anses som ”rätt”. 55

Akustik/Bullerskärmar:

Betongdukar:

Armeringsverktyg:

Betongelement:

Fogband:

Balkonger:

Betonginstrument:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare! Leverantör av fönster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Betong:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 Bygg & teknik 8/12

annons bygg-teknik1010.indd 1

10-10-12 13.08.48

branschregister

Färg:

Industrikontor:

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

www.jehander.se Stockholm 08-625 63 00 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre! (FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƌ ǇŐŐĚ ŵŝůũƂ sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽǌŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽǌŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Bygg & teknik 8/12

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Stödmurar/Planlager

s Stödmurar s Planlager s Lagerhallar Vägghöjd 0,6-10m. Byggs som ”lego”. C3C Engineering AB 0470-34 74 60 info@c3c.se www.c3c.se

Tak- och fasadvård:

Tak/Tätskikt:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Ljus och säkerhet:

Takplåt:

Mätinstrument:

Utemiljö/Terrasser

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 8/12

Systemlösningar På T-Emballage gillar vi att tänka i system. Det innebär att vi bygger en helhet av våra produkter. Produkter som tillsammans uppfyller alla Boverkets krav på livslängd och funktion. När vi sätter in våra premiumprodukter i systemlösningar garanterar vi att de inte bara uppfyller P-märkningens krav utan att de tillsammans verkar för det som vi kallar Lufttätt, Energisnålt och Fuktsäkert byggande.

T-Tak EVO T-Diff Vattenavledande underlagstak som duk på rulle bestående av en polypropen (nonwoven) stomme med ångbarriär och armeringsnät av polyeten. Materialet är åldringsbeständigt, vattentätt och diffusionsöppet. Produkten klarar kravet för genomtrampning monterat med läkt enligt anvisning. Den är försedd med självhäftande klistertejp på en längsgående kant.

T-Tak EVO är avsedd som underlagstäckning på träunderlag. För ytskikt som överläggsplattor, överläggsskivor, plan plåt, takpapp (ej svetsbar) eller formskuren papp (shingel). Underlagstäckningen kan användas på taklutningar ner till 6° (ca 1:10), där det täckande ytskiktet så tillåter.

www.t-emballage.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker. Hur mycket vill du lära dig?

Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i byggoch fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Byggkeramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer. Vill du konsultera oss, skicka ett mail till info@bkr.se eller ring 08-641 21 25.