8/13 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Fasader och fönster

Effektiva klimatskal

Nr 8 • 2013 November 105:e årgången

ALLT SOM BEHÖVS FÖR ETT LYCKAT PROJEKT! TAK · FOG · GOLV · ELASTISK LIMNING · BETONGTEKNIK · BETONGRENOVERING & YTSKYDD · VATTENTÄTNING

www.sika.se

Cibes A8000 hiss för tung last

KVALITET FÖR GENERATIONER Med RHEINZINK kan du skapa en bättre bostad Det är massivt och patinerar i symbios med naturen.

Zink är en naturlig beståndsdel i vår miljö. Det är ett tidlöst material som ger skydd åt din bostad i många generationer. Med titanzink kan du sätta din personliga prägel eller stil på bostaden.

Få mer inspiration om taktäckning, fasadbeklädnad, takavvattning eller andra arkitektoniska detaljer genom att ladda ner vår nya broschyr: KVALITET FÖR GENERATIONER på www.rheinzink.se eller beställ den på info@rheinzink.se

Med plattformsstorleken 1405x2480 mm och med en lastförmåga på 1000 kg är Cibes A8000 den Nu även Cradle to Cradle certifierat

idealiska hissen för skrymmande last.

RHEINZINK Sverige · Tillfällavägen 15 · 43363 Sävedalen · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 · info@rheinzink.se

RZ _ 4609-4C-S

H I S SA R F R Å N C I B E S L I F T F Ö R A L L A M I L J Ö E R

www.rheinzink.se Bygg & teknik 8/13 RZ_4609-4C-S.indd 1

29.10.13 15:39

www.cibeslift.se

3

med PAROC Built-On fasadlĂśsning

™

“Utformningen av den lĂĽnga fasaden med hĂśgkvalitativa detaljer var mĂśjlig tack vare PAROCÂŽ sandwichelement.

Skarvarna mellan elementen syns knappt. Elementen är innovativa och kostnadseffektiva byggnadskomponenter som utvecklats speciellt fÜr den här typen av moderna byggnader.�

PAVE MIKKONEN, HUVUDARKITEKT, ARCHEUS LTD

Europcars nya finska huvudkontor och logistikcenter i Helsingfors, är ett fräscht och uppseendeväckande landmärke som är enkelt att känna igen tack vare den identitetstrogna fasaden. Genom att komplettera de unikt starka PAROCŽ elementen med en grÜn beklädnad har man lyckats üstadkomma en vacker och uttrycksfull fasad.

Läs mer om projektet och PAROC Built-On™ pü

paroc.se/europcar

PAROC PANEL SYSTEM AB 6N|YGH 7HO )D[

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt 8 Produktnytt 10 Enstegsputsade fasader 12 Per Karnehed Modell för att sammanväga och 18 utvärdera energi- och fuktprestanda för klimatskal Björn Berggren Beräkning av sprickbredder i 21 putsade ventilerade skivfasader Miklós Molnár et al Vakuumisoleringspaneler 25 Kjartan Gudmundsson et al Möjligheter med träfasader 29 Anna Pousette och Karin Sandberg Dimensionering av murverk 33 enligt EK6 med danskt program Tomas Gustavsson och Arne Cajdert Hur kan skador vid fönstermontage 37 i samband med nyproduktion och renoveringar av miljonprogrammets fastigheter undvikas?

Viveca Wiberg Inomhustemperaturer och 40 solvärmelast – hänger det ihop?

Björn Berggren et al Fönsters inverkan på innemiljön 44 samt effekt- och energibehovet Christer Harrysson Krysset 49 CE-märkning av byggprodukter 50 Sara Elfving Mekaniska egenskaper hos CFRP- 52 omslutna runda betongpelare med tryckarmering av stål under axiell tryckbelastning V. Tamužs et al Reseberättelse från Indien 2013 60 Carl Michael Johannesson OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN. STÄLLNINGSBYGGANDE PÅ SVEAVÄGEN I STOCKHOLM.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 8/13

”

ledare

Lyssna på småföretagarna!

Konkurrensen i byggbranschen kommer inte främst från de stora multinationella bolagens prispress utan från alla de oseriösa företagare och kriminella ligor som sätter konkurrensen ur spel, menar fyra representanter för de mindre företagen i byggbranschen. Jens Hoffman, v d, Dipart, Peter Karlsson, v d, JVAB, Juhani Heikkilä, v d, Bäckström Anläggning samt Jessica Löfström, v d för byggbemanningsföretaget Expanderamera, säger sig vara trötta på att kriminella och bedragare smutsar ner byggbranschen.

En samlad byggbransch med Sveriges Byggindustrier och Byggnads i täten har som bekant tagit fram en modell som försvårar för alla oseriösa aktörer att verka i byggbranschen. Närvaroliggare har införts på alla byggen, särskilda idkort (ID06) för de som har rätt att vistas på byggena samt att utländska arbetstagare har anmälningsplikt efter fem dagar till Arbetsmiljöverket. Men en förutsättning för att dessa verktyg även ska fungera i praktiken är att månadsvisa rapporteringar till Skatteverket införs. Detta är något som en samlad byggbransch uppges vara överens om, även de mindre företagen.

”De små seriösa byggföretagen måste få stöd för sin kamp mot fusk och lurendrejerier” Den små seriösa företagen gladde sig därför väldigt mycket när även regeringen verkade vilja samarbeta med dem för att städa upp i byggbranschen. Men när sedan småföretagarnas egen minister, Annie Lööf (C), valde att aktivt motverka detta förslag så drabbas just byggbranschens småföretagare mest.

De fyra representanterna för de seriösa småföretagen i byggStig Dahlin branschen upprepar därför nu sitt utmärkta förslag och hoppas att chefredaktör det denna gång finns någon i regeringen som vill lyssna och agera: ”Inför en enkel månadsrapportering till Skatteverket för byggbranschen! Det handlar om att skicka in några få uppgifter som ändå varje seriös företagare måste skicka in en gång om året i samband med inlämning av kontrolluppgifter. Vi förespråkar ingen avancerad modell som innebär en större arbetsbörda för småföretag.

Vi talar bara om vilken anställd i företaget som har tjänat hur mycket den aktuella månaden istället för att som det är idag göra detta en gång om året. Vi talar inte om hela näringslivet, utan ett undantag för byggbranschen som är extra utsatt”.

Månadsrapportering, menar småföretagarna, är ett lågt pris att betala för att slippa förknippas med fusk och lurendrejerier. Det angelägna målet för förslaget, som vi gärna instämmer i, är: En sund konkurrens och en byggbransch med ett gott rykte!

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

QR-kod

N u m m e r 8 • 2 013 Nove mber Å r g å n g 10 5 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2012: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2014: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 70 kronor

5

Stenimpregnering C2 – impregnerar fasaden Medlet som används kommer från Nordisk Stenimpregnering AB i Borås. Impregneringen är uppbyggd av små vattenavvisande partiklar, silaner, som binder kemiskt till underlaget och därför stannar kvar i fasaden. Hållbarheten på den impregnerade fasaden blir därför lång.

Fungerar som Gore-tex för fasaden Stenimpregneringen hindrar vatten från att tränga in i väggen samtidigt som den släpper ut vatten i gasform så att fukt kan lämna väggen. Det innebär att den impregnerade väggen blir torr och risken för skador orsakade av fukt minimeras. Många fasader och väggkonstruktioner är byggda så att fukten lätt kan tränga genom väggen och in vid tak och fönster. I väggar med skalmur är det vanligt att fukten tänger in genom väggen och når isoleringen, med risk för skador långt in i konstruktionen.

Luftspalten förmår inte vädra ut fukten. Med en impregnering hindras vattnet från att komma in i konstruktionen.

Rena fasader Smuts och partiklar följer med regnet och sugs in i väggen med vattnet. När väggen har impregnerats slutar den suga vatten och därmed hindras också smuts och partiklar att ta sig in. När det regnar sköljs väggen av och smutsen följer med. En impregnerad fasad ser därför renare och ljusare ut.

Särskilt tydligt blir detta på ljus kalksandsten och gult lertegel.

Bättre värmeekonomi, sundare inomhusklimat Det tar lång tid att torka ut en vägg som innehåller mycket vatten. Redan i början av 1990-talet

startade Nordisk Stenimpregnering ett flertal fullskaleprojekt på byggnader med fuktproblem. Ett av projekten var Ellos huvudkontor där personalen klagade på inomhusklimatet, vilket konstaterades bero på alltför mycket fukt i fasaden. I oktober 1994 impregnerades fasaden. Först ett år senare hade fukten lämnat fasaden. För personalen innebar det ett klart mycket bättre inomhusklimat och man mådde bättre. Kan man dessutom hålla väggen torr sparas en hel del uppvärmningskostnader, genom att värmen inte behöver höjas lika mycket för att det skall kännas torrt och skönt.

Arbetet skall utföras av utbildade entreprenörer För att resultatet av impregneringen skall få bra och avsedd effekt är det viktigt att arbetet utförs av utbildade och kunniga entreprenörer. Idag har Nordisk Stenimpregnering också flera olika produkter avsedda för skyddsbehandling av fasader och betongkonstruktioner. Samtliga fria från skadliga ämnen. Appliceras med spruta.

Referenser Thomas Klingvall, Ellos, 0708-34 52 26, Christer Nilsson, AB Bostäder Borås, 033-44 20 52 Per Andersson, Peab, 031-700 84 19

Energibesparingarna är vidimerade efter 15 år av Högskolan i Borås. Rapport finns att läsa på vår hemsida www.nsiab.com och www.kalkstark.se

Brandskadad fasad blir som ny

Stenimpregnering AB och som används för konservering och förstärkning av kalkhaltiga byggnadsmaterial. Den stärker underlagets struktur så att tidigare hållfasthet och andra egenskaper uppnås. Kalkstark kan även användas för för-stärkning av andra porösa byggnadsmaterial och som primer för att förstärka ytor före behandling. Kalkstark är en naturlig kiselbaserad produkt som är löst i vatten.Kalkstark stärker den befintliga och nedbrutna strukturen och ger ett underlag som kan behandlas med vanlig kalk igen. Kalkstark innehåller kisel och vatten och kan användas direkt på ren-gjorda underlag. Den aktiva ingrediensen i Kalkstark är mycket små kiselpartiklar med en storlek på 1–150 nm, som är lösta i vatten. Produkten är porös och hämmar inte vattengenomsläpplighet.

Kalkstark är resistent mot lågt pH och skyddar därför mot surt regn och luftföroreningar. Kalkstark förhin-drar uppkomsten av gips och kruster.

Impregnering av fasaden Därefter behandlades fasaden med nordisk Sten-impregnerings fasadskydd C2, som är ett vattenavvisade impregneringsmedel, anpassat och utvecklat för att skydda fasader och betongkonstruktioner mot fukt. Den är uppbyggd på en bas av silaner. Genom en kemisk reaktion med underlaget bildar silanerna en vattenavvisande yta, genom vilken vattenånga fritt kan vandra ut.

Impregneringen tränger in på djupet i betongen och ger ett varaktigt skydd mot skador som orsakas av fukt. I väggar som består av skalmur minskar också risken för mögelangrepp.

Åttavåningshuset i Borås drabbades av en vindsbrand. Huset, byggt med mexisten på 70-talet klarade sig ganska bra, men fasaden blev ordentligt smutsig. Vid branden skadades fyra tegelskift så allvarligt att man var tvungen att byta ca 800 fasadstenar.

AB Borås Bostäder som äger huset rådgjorde med Arne Svärd, Nordisk Stenimpregnering, hur huset bäst skulle behandlas. Eftersom huset var kraftigt nersmutsat började renoveringen med en ordentlig tvättning med hetvatten.

Konservering av fasaden För att konservera fasaden behandlades den med Kalkstark som är en produkt utvecklad av Nordisk

Målning Slutligen behandlades fasaden genom att stryka den två gånger med Concrete Pro. Concrete Pro är en ytbehandlingsfärg för betong som skyddar mot karbonisering, vatteninträngning, salt, sulfater med mera. Concrete Pro är en vattenbaserad tjockfilmsfärg och kan ersätta puts och appliceras på tegel och lättbetong. Den är helt diffusionsöppen för vattenånga och hindrar inträngning av koldioxid, kloridjoner från till exempel surt nedfall och vatten. Karbonatisering av betongen förhindras genom att färgen är mycket koldioxidtät.

Huset idag Idag, ett år efter renoveringen av fasaden ser huset fortfarande ut som nytt. Christer Nilsson på Borås Bostäder som varit projektledare för renoveringen är mycket nöjd med resultatet.– Vi har även tidigare arbetat ihop med Arne Svärd på Nordisk Stenimpregnering, med bland annat frågor kring vattenavvisande impregnering av tegelfasader. I andra fastigheter i vårt bestånd har vi under många år använt impregneringsmedel C2 med lyckat resultat.

Buråsskolan

Beställare: Göteborgs Stad LFF Laila Ekefäll Utförare: FC Mureri Peter Falk

• Skydd av betongkonstruktioner Stenimpregnering C1, Botniabanan, Götatunneln

• Fuktskydd av byggnader Stenimpregnering C2

• Vård av kulturmiljöobjekt Kalkstark ®

• Betongskyddsfärg Concrete Pro

®

Götatunneln

Älvstranden

HSB Frölunda

Lindormsgatan pågående arbete Beställare: 7-Fast, Tommy Lewin tommy@lewin@7-fastab.se

Utförare: Edvardssons Måleri AB 031-29 85 35

Utförare: Fästningen Mur & Bygg AB

Nordisk Stenimpregnering AB har under flera decennier arbetat med att skydda byggnader och betongkonstruktioner mot skador. En viktig del har varit arbeten med att skydda kulturmiljöobjekt runt om i landet.

Föra att skydda byggnader och betongkonstruktioner mot fukt har vi tagit fram en produkt och metod med vattenavvisande impregnering som anpassas till den yta som ska skyddas.

Detta ger ett bevisligen hållbart och effektivt fuktskydd under lång tid.

För att förbättra kunskapen om byggnaders skydd deltar vi i forskningsprojekt inom fasad- och betongskydd tillsammans med bl a SP Sveriges tekniska forskningsinstitut/CBI,

Utförare: O.A Tobiasson AB

lars.johansson@cbi.se, Högskolan i Borås, jan.isberg@hb.se

Vi arbetar sedan lång tid med vård av kulturmiljöobjekt där det, liksom vid alla entreprenader, är av största vikt att man använder rätta material. Dessutom måste det finnas en fungerande kvalitetssäkring och en god uppföljning av arbetet. Nordisk Stenimpregnering AB har utvecklat en metod för att alltid kunna uppnå ett optimalt resultat. I samarbete med SIFU, numera CRY-Consult AB har utbildning för de nya entreprenörer som framtagits för att arbeta med våra produkter.

För mera information om möjligheter, material, metoder och utbildning för utförande: www.nsiab.com eller ring 0705-16 74 89, arne@nsiab.com, Kemi: johan@nsiab.com, Kvaliet: christer@nsiab.com

Chalmers Kemi

Beställare: Mathilda.Silva@cfab.chalmers.se Utförare: Murbiten Mur och Puts AB

Brf Kvarnberget, Karlskrona Utförare: Sandå Måleri, Morgan Jansson

Tag gärna kontakt med oss för en rådgivning!

Nordisk Stenimpregnering AB Harpogatan 4, 504 72 Borås • Telefon 033-24 83 50 • Telefax 033-24 83 60 • arne@nsiab.com • www.nsiab.com

Utbildare och återförsäljare och av NSIAB:s produkter

CRY Consult AB

ET

FÄ

FB

RG

B O L AG

Landalagatan 6 Borås Tel 033-41 33 13

Anders Rosdahl Tel 070-544 41 81

Tommy AhlströmTel 0706-93 08 90 tommy.ahlstrom@tecab.se

Christer Rydell, Tel 033-13 03 14 c.rydell@swipnet.se

Turkiet

Ethem Muameleci, Tel +46721 63 07 02 norrby1961@gmail.com

Utbildade och certifierade entreprenörer: Borås: FC Mureri Borås, Bengt Riis, tel 0705-74 57 73, Sandå Måleri, tel 033-20 29 90, TINI Bygghjälp & Sanering, Sami Trdevj tel 070-227 86 88, sami-tini@live.se, Sjuhärads Bygg AB, Anders Green, tel 0705-27 04 64, Göteborg: F C Mureri AB, Peter Falk, tel 070-925 51 25, Murbiten Mur & Puts AB, Mats Pettersson, tel 031- 50 88 33, A.O Tobiasson AB, Peter Brettmark tel 0708-86 65 27, Kalmar: SKANSKA, Alexander Tiger och Ingemar Åkesson, Karlskrona: Sandå Måleri, Morgan Jansson 0455-30 71 25 Tvååker: Fästningen Mur & Bygg, Leo Zogaj, tel 0739-81 86 87, Uppsala: TECAB AB, Tommy Ahlström, tel 0706-93 08 90

Inflytt i passivhuset Idun i Bromsten

I Bromsten har hyresgästerna precis flyttat in i Svenska Bostäders nybyggda passivhus Idun.

Fastigheten är byggd med en teknik som gör att lägenheterna knappt behöver någon extra uppvärmning, även om temperaturen ute ligger långt under nollan.

Huset är ett så kallat passivhus med extra isolering och en teknik som tar tillvara på värmen som de boende, hushållsmaskiner och elektronik alstrar. Genom fönsterna läcker nästan ingen värme ut och i fläktsystemet sitter värmeväxlare som fångar upp värmen i frånluften.

– Hela 87 procent av värmen strömmar tillbaka in i lägenheten med den nya luften, säger projektledare Monica Staaf.

Om vintern skulle bli sträng, eller om man reser bort, går det att tillföra extra värme i tillluften. I varje lägenhet finns en liten central där hyresgästerna själva kan reglera temperaturen.

– Vi har fått frågor om vad det innebär att bo i ett passivhus och därför har vi tryckt upp informationsbroschyr. Det är framförallt frågor om värmen på vintern, säger Monica Staaf.

Svenska Bostäder har tidigare byggt passivhus i andra stadsdelar. En nyhet i Idun är köksavfallskvarnar, som sitter under diskhon och mal sönder matavfall. Via avloppet sköljs matresterna till reningsverket, där det avskiljs och används för att utvinna biogas.

Idun är det första hus som Svenska Bostäder från grunden bygger enligt kraven för miljöcertifiering Miljöbyggnad betyg Silver. Förutom energianvändningen bedöms också materialval och inomhusmiljö. Materialen ska inte innehålla några skadliga ämnen och lägenheterna ska vara fria från radon och inbyggd fukt. Likaså ska inomhusluften vara av god kvalitet.

– Vi valde den här certifieringen för kraven som ska uppfyllas ligger väldigt nära hur vi redan bygger idag, så det kostar inte mycket extra att uppfylla dem. Miljöbyggnad följer dessutom svenska byggstandarder och tar hän-

syn till vårt svenska klimat, säger nybyggnadschef Allan Leveau.

I lägenheterna håller materialvalen hög standard. Alla rum har parkettgolv och i hall och badrum ligger klinkers. Köken är utrustade med hällspis och de större lägenheterna har separat kyl och frys, medan de mindre har kombinerad.

– Något som hyresgästerna burkar uppskatta är att vi i varje lägenhet har ett sovrum som är extra ljudisolerat enligt ljudklass B, säger Monica Staaf.

buller och damm, vilket gör stor skillnad för både hyresgäster och miljön, avslutar Anette Autio.

Myresjöhus Arena vinner byggnadspriset 2013

Stamrenovering på rekordtid

Under hösten genomför Graflunds ett antal stamrenoveringar i företagets fastigheter i Eskilstuna. Genom att använda en ny metod kallad PreRoom har renoveringstiden per badrum kunnat kortas ner från veckor till dagar.

– Stamrenoveringar är omfattande projekt som normalt sett kräver flera veckors ingrepp i lägenheterna, säger Anette Autio, områdeschef hos Graflunds i Eskilstuna. Vi har nu prövat ett nytt sätt att renovera som innebär avsevärt mindre störningar för våra hyresgäster.

Graflunds renoveringar med den nya metoden har även väckt intresse utanför landets gränser. Under hösten kommer företaget ta emot en delegation från Finland som vill se hur renoveringarna går till.

– Vi förstår att detta väcker nyfikenhet och delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Anette Autio. Förutom tidsbesparingar är det också skonsammare mot miljön vilket ligger i linje med våra långsiktiga förvaltningsmål.

Det nya sättet att renovera innebär att det befintliga badrummet inte behöver rivas ut.

Istället byggs ett nytt badrum upp innanför de befintliga väggarna. Mellan nya och gamla väggen bildas en luftspalt som är kopplad till husets ventilationssystem. På det sättet kan eventuella fuktskador torkas ut.

– Att det befintliga badrummet inte rivs gör att det går snabbare och medför mindre avfall,

Prisbelönta Myresjöhus Arena i Växjö.

Det är byggherren Öster Service AB tillsammans med Arkitektbyrån Design Lars Iwdal som står bakom projekt Myresjöhus Arena och får dela på äran och Växjö kommuns byggnadspris 2013.

Byggnadsnämndens ordförande Nils Fransson delade nyligen ut 2013 års byggnadspris till Claes Riesberg och Sven Johannesson som representerade projektet och tog emot priset i form av en plakett.

Motiveringen: ”Ett lyckat exempel på en arena där man ges möjlighet att uppleva både publikhav och närhet till spelet. Koncentrationen mot planen och aktivitetet inne på arenan vägs upp på ett fint sätt genom det fristående taket som låter himmel och träd utanför vara en del av upplevelsen och placerar arenan i en proportion och ett sammanhang. Öppningarna i markplan ger likaså omvärlden en glimt om vad som pågår av liv och spel innanför. Lätthet i konstruktion. Omsorg om detaljer. Träpanel i olika röda nyanser ger färg och värme”.

Bristande koll på brandskyddet i bostadsrätter

8

Svenska Bostäders nybyggda passivhus Idun i Bromsten i Västra Stockholm.

Levande eld i hemmet är en mysfaktor under vintern. Men innan man börjar elda i ljusstakar och öppen spis bör man inventera hur bostadsrättens brandskydd ser ut. En undersökning från Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC), visar att en fjärdedel av boende i flerfamiljshus har bristande koll på brandsäkerheten. I många fall saknar även bostadsrättsstyrelsen kunskap om sitt ansvar, vilket kan ge förödande konsekvenser enligt SBC:s tekniska expert Anders Österlund.

Bygg & teknik 8/13

byggnytt Över hälften av alla insatser för att släcka byggnadsbränder i Sverige sker i bostäder.

Många olyckor i bostadsrätter hade kunnat undvikas om brandskyddet varit bättre, både i själva fastigheten och inne i lägenheterna.

I en bostadsrättsförening är det styrelsen som är ansvarig för brandskyddet i fastigheten, medan de boende är ansvariga för brandskyddet inne i lägenheterna. Men många gånger saknar både de boende och styrelsen kunskap om de respektive ansvarsområdena.

– Bostadsrättsföreningen har ansvar för att genomföra regelbundna kontroller och dokumentation av fastighetens brandskydd i de gemensamma utrymmena. Som förening ansvarar man också för att ta fram utrymningsplaner och planera och genomföra underhåll av fastigheten för att minimera brandrisk. Om man som förening saknar kunskap i området kan det vara en god investering att anlita experthjälp för att undersöka fastigheten och ge råd om akuta och långsiktiga åtgärder, säger Anders Österlund, chef för teknisk förvaltning på SBC. – Som bostadsrättsinnehavare är det viktigt att komma ihåg att man har ett eget ansvar för brandskyddet inne i bostaden. Var noga med att brandvarnaren är placerad korrekt och kontrollera regelbundet att den fungerar. Det är även en god idé att utrusta lägenheten med brandsläckare och brandfilt, säger Anders Österlund.

SBC:s råd till bostadsrättsföreningar för att undvika brandolyckor: ● Ha brandutrustning tillgänglig på strategiskt utvalda platser i fastigheten. ● Sätt tydliga regler kring vilken typ av grovsopor som de boende får förvara i vinds- och källarförråd. ● Utbilda och informera de boende om rutiner och utrymningsplaner vid en eventuell brand. ● Uppmana bostadsrättsinnehavarna att skaffa brandvarnare och andra brandskydd och undersök hur bostädernas brandsäkerhet ser ut i dagsläget. ● Säkerställ att kakelugnar/öppna spisar är säkra att elda i genom regelbundna kontroller och sotning. ● Avsätt en budget för att för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten i fastigheten.

Bygger första flerbostadshuset i Folkets Park

Skanska har fått i uppdrag att bygga det första flerbostadshuset i HSB:s nya bostadsområde Folkets Park i Linköping. Det blir ett L-format hus med fem våningar och 51 bostadsrättslägenheter samt garageplan. Ordervärdet uppges vara 82 miljoner kronor.

Folkets Park i Linköping har anor sedan 1920-talet. I parken har det inte bedrivits några aktiviteter under senare år, men nu planeras ett helt nytt bostadsområde på platsen med upp till 350 bostäder i olika upplåtelseformer.

Först ut är bostadsrättsföreningen Dansbanan som Skanska nu ska bygga åt HSB. – Det är inspirerande och viktigt för oss att få förtroendet av HSB att bygga deras första Bygg & teknik 8/13

Folkets Park i Linköping.

flerbostadshus som ligger inbäddat bland tallarna i Folkets Park, säger Jan-Erik Lundh, distriktschef, Skanska Sverige AB. Lägenhetsstorlekarna i huset varierar från ett rum och kök till fem rum och kök. Hållbarhet står i fokus och avsikten är att byggnaden ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver, vilket innebär att byggnaden ska motsvara högt ställda krav på bland annat materialval, inomhusmiljö och energiförbrukning.

Genererar modellen för Blockholm

Arkitektur- och designcentrum bjuder in alla att skapa ett nytt Stockholm – Blockholm – i spelet Minecraft. Blockholm har skapats genom en direkt översättning av Stockholms officiella landdata in i spelet Minecraft. Stadens gatunät har behållits men alla hus är borttagna och ersatta av cirka 100 000 byggbara tomter. Sweco har fått uppdraget att stå för tekniken att skapa en fullskalig modell av vår huvudstad i Minecraft.

Uppdraget har även inkluderat framtagning av den databas vilken innehåller alla tomter från Stockholms officiella landdata. Stockholms gatunät är inritat i den till ytan två gånger två mil stora staden som innehåller en miljard byggblock. Alla hus är borttagna och

ersatta av tusentals tomter där deltagarna ska bygga sina egna byggnader och hus.

Blockholm innehåller dels ett koordinatsystem och är dels byggd i ett speciellt verktyg, FME, som möjliggör stora utvecklingsmöjligheter.

– Det som är spännande med modellen är att den innehåller koppling till ett verkligt koordinatsystem och är byggd i ett speciellt verktyg FME, som gör att man i realtid kan läsa in information i modellen. Vi skulle till exempel kunna läsa in Stockholms trafikflöden och få upp det i modellen, säger Ulf Månson, FME Certified Professional på Sweco.

Kopplingen till koordinatsystemet gör också att vi kan utveckla modellen geografiskt och i princip läsa in hela världen i den om vi skulle vilja.

För att vara med och bygga Blockholm behöver man ladda ner Minecraft på sin dator och skapa ett inlogg på blockholm.se. Varje deltagare blir sedan tilldelad en egen tomt att bygga på. Den första stadsdelen som blev tillgänglig var Gamla stan och därefter har stadsdel för stadsdel lagts ut vartefter tomterna tagit slut.

Staden beräknas vara klar i början på nästa år.

I februari planeras en utställning på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm där utvalda byggnader i Blockholm kommer att väljas ut av en jury för att ställas ut som fysiska modeller på utställningen.

För mer information och hur du kan delta i spelet besök: http://www.blockholm.se/.

Modell av Gamla stan i Minecraft.

9

En helt ny IRupplevelse

Nya Ex-serien från Flir Systems, med ett pris från 995 euro (plus moms) är enligt uppgift det senaste exemplet på företagets innehållsrika och prisvärda kameror.

Värmekamerorna i den nya serien, som endast väger 575 gram uppges vara idealiska för inspektion av el och mekaniska installationer där kamerornas förmåga att upptäcka potentiella problemområden betyder att installationer kan upptäckas tidigt och därigenom förebygga allvarliga driftstopp. Bygginspektörer kan enligt uppgift också snabbt upptäcka fördelarna med serien eftersom de snabbt kan hitta bristfällig isolering, inspektera golvvärme och många andra felaktigheter i byggkonstruktioner.

Den nya serien är användarvänliga värmekameror som ger användaren tillträde till en ny dimension av inspektionsmöjligheter. Den uppges vara en prisvärd ersättare till en vanlig IR-termometer och ger temperaturmätuppgifter i varje pixel. Värmekamerorna kan enligt uppgift skanna en stor yta utan att missa ett potentiellt problemområde oavsett hur litet det kan vara.

Det fokusfria objektivet uppges göra den nya serien extremt lättanvänd. Den är framtagen som instegsmodell och mäter temperaturer upp till +250 °C och skapar genom en knapptryckning en värmebild i JPEG med temperaturmätuppgifter.

En inbyggd vanlig digitalkamera gör inspektionen snabbare och lättare eftersom den vanliga digitalbilden är användbar som referens till värmebilden. Företagets patenterade MSX-teknologi uppges erbjuda värmebilder av exceptionell kvalitet i realtid. Detta ska ge skarpare värmebilder, snabbare lokalisering av felet och tydliga analysrapporter.

– Det är troligt att gränsvärdena för radon i byggnader kommer bli hårdare i framtiden.

Inte minst med tanke på att internationella regler idag ställer högre krav än de svenska reglerna. Då är det bra att redan ha ett väl fungerande radonskydd på plats, säger Daniel Radomski, v d Buildsmart Group.

Eldriven minidumper

Varm nyhet Contractor El är en dumpernyhet från Danmatech i Danmark.

Maskinen uppges vara en ergonomisk, tyst och miljövänlig hjulburen minidumper som väger 375 kg, enligt uppgift cirka 100 kg mindre än övriga eldrivna minidumprar på marknaden, och det mycket tack vare att Domex 700-stål används i tillverkningen. Därmed är maskinen den lättaste minidumpern på marknaden, vilket är en fördel vid körning inomhus i hissar och vid transporter.

Med elmotorn får man enligt uppgift en driftstid på fem till sex timmar. Uppladdningstiden uppges vara fyra till fem timmar.

Med det unika styrsystemet, den låga lasthöjden på 850 mm samt de breda hjulen gör det att minidumpern ska passa utmärkt för de flesta arbetsuppgifter inom bygg/rivning, lantbruk och anläggning. Tipplasten är 600 kg och volymen 280 l.

Steglös variabel hastighet (upp till 6 km/h fram/back, patenterad säkerhetsbrytare som förhindrar klämskador vid körning uppges vara andra fördelar.

Skyddar mot radon ”Klickvägg” Byggmaterialföretaget Buildsmart i Järfälla industrialiserar introducerar Derbigum Radon, ett membran som skyddar mot inträngning av radon i byggnader. Olika varianter av membranet kan enligt byggbranschen uppgift användas för alla de tre metoder som vanligen används för att hindra radoninträngning.

Produkten utgörs av ett membran som levereras i 120 meter långa rullar som sätts på plats i samband med nybyggande. Membranet är bitumenbaserat och förstärkt med en glas/polyesterfilt.

För att kunna klara av att hantera de olika metoderna mot radoninträngning krävs det en flexibel lösning. Det innebär bland annat att membranet kan läggas på både jämnt och ojämnt underlag såväl som över eller under grunden.

10

Priset för materialet klickväggarna i jämförelse med vanliga gipsväggar är högre men Peter Lindberg menar att man tjänar in detta och mer därtill på en snabbare och mer effektiv byggprocess.

– Vi har mätt effekterna genom ett examensarbete vid Linköpings universitet och totalkostnaden för att bygga innerväggar minskar med cirka tio procent, säger Peter Lindberg.

Företaget kommer nu under hösten genomföra en rad olika projekt för att påvisa väggens egenskaper med målsättningen att gå ut på marknad till nästa år.

– Tanken är att det väggsystem vi nu utvecklat licensieras ut internationellt till gipsskivetillverkare, avslutar Peter Lindberg.

Klickgolvet har funnits länge, men nu presenterar det Örebrobaserade företaget Oneday Wall en ”klickvägg”.

Peter Lindberg är mannen bakom företaget som han startade 2008 och har sedan dess utvecklat företaget samt byggsystemet och teknik som idag produceras i en egen fabrik i Hallsberg utanför Örebro.

– Vi brinner för att effektivisera och industrialisera byggbranschen. Att korta byggtiden innebär att bygga smartare istället för att springa fortare. Vi kan korta ledtiden från fem dagar till en dag och reducera monteringstiden med 30 till 40 procent, säger Peter Lindberg.

Finja har tagit fram sin lättaste och mest isolerande betong hittills, EPS-Betong Varm. Med sina vikt- och isoleringsfördelar rekommenderar företaget den varmt som uppfyllningsmassa i viktkänsliga utrymmen med extra behov av isolering.

Den nya betongen uppges vara är cirka 50 procent lättare än vanlig EPS-Betong och väger bara 240 kg/m³. Det mycket låga lambdavärdet på 0,07 W/mK innebär att produkten är ett flexibelt komplement till cellplastskivor.

Produkten levereras i 50 literssäckar om 9 kg.

Betongen används på de flesta underlag innan avjämning med företagets golvprodukter. Tack vare sin ringa vikt och höga isoleringsförmåga passar den enligt uppgift särskilt bra vid uppfyllnad av viktkänsliga bjälklag, i oisolerade källarutrymmen och på svåråtkomliga och ojämna underlag.

Produkten är pumpbar och dammreducerad för bättre ergonomi och arbetsmiljö. Den extra isolerande betongen förbättrar enligt uppgift energieffektiviteten och ger en bättre totalekonomi.

Typgodkända prefabricerade badrum

Part från Kalix är först i Sverige med att få ett typgodkännande utfärdat av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för prefabricerade badrumsmoduler. Certifieringen har genomförts på företagets eget initiativ, med syfte att kvalitetssäkra företagets prefabricerade badBygg & teknik 8/13

produktnytt rumsmoduler, och är ett bevis på att Boverkets byggregler uppfylls.

Badrumsmodulerna fabriktillverkas i Kalix och fraktas sedan, fullt kompletta med kakel, golv, inredning, armaturer och VVS till hotell, vårdhem, bostadsfastigheter och studentbostäder runt om i norra Europa. Väl på plats lyfts modulerna in med lyftkran och därefter återstår endast anslutning av el, vatten och avlopp.

För att kvalitetssäkra badrumsmodulerna har Part låtit genomföra en granskning av konstruktionen med hjälp av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. På uppdrag av Part har även Luleå universitet medverkat. Tidigare har det nämligen saknats fastställda robusthets- och stabilitetskrav för prefabricerade badrumsmoduler, men med hjälp av universitetet har riktlinjer som lever upp till Boverkets byggregler utformats.

– Prefabricerade badrum är ett prisvärt alternativ och typgodkännandet intygar att våra lösningar lever upp till marknadens höga kvalitetskrav, säger Iréne Lindman, kvalitets- och miljöansvarig på Part. I Norge har vi ett motsvarande intyg sedan tidigare och därför vet vi att den här typen av kvalitetsstämpel genererar en trygghet för både oss och våra kunder. Nu slipper även kunderna i Sverige anlita konsulter och besiktningsmän för att kontrollera att badrummen uppfyller krav och normer på egen hand.

Stort kapdjup och låg vikt

Den nya kapmaskinen EK6101 från Makita övertygar enligt uppgift med kompakt design, låg vikt på endast 8,8 kg, enkel hantering, exceptionellt långt underhållsintervall och ett oöverträffligt kapdjup på 130 mm.

Låga utsläpp enligt 2002/88/EC för en bättre miljö. Upp till 20 procent mindre bränsleförbrukning jämfört med en traditionell tvåtaktsmotor på grund av av SAS-teknologin.

Låga vibrationer uppges skydda användaren från hand- och armanspänningar. Upp till ett år användning utan filterunderhåll med turbocyklon filtersystemet uppges vara andra fördelar med maskinen.

Vertikal tanköppning ska minska bränslespill vid tankning (fönster för att se bränslenivån). Motverkar spill när kapmaskinen körs i lutande läge. Klämma för tändstiftnyckel för snabbt och enkelt skivbyte på byggarbetsplatsen.

Touch & Stop, en nivåkontroll med tydligt definierade positioner för kallstart, drift och stopp. Motorer stängs av med bara en touch.

Bygg & teknik 8/13

I standardutrustning ingår vattenanslutning med ett luftfilter för finjustering av lämplig vattenmängd samt diamantklinga.

Nya ljusdiodlampor

Osram lanserar nu LED Star Classic, ett nytt sortiment av lysdiodlampor. De kostar runt 100 kronor och kan köpas i vanliga dagligvaruhandeln.

Lamporna börjar lysa direkt när de tänds, håller enligt uppgift i upp till 25 år (beroende på typ av lampa) och säljs med en garanti på upp till fyra år. Sortimentet innefattar ljusdiodlampor som motsvarar både 40 och 60 W glödlampor och finns även som dimbara versioner.

De nya ljuskällorna uppges ge högre prestanda och bättre kvalitet till sortimentet av ersättare av 40 och 60 W glödlampor. De blir ett enkelt och kostnadseffektivt val för konsumenter som tycker det har varit krångligt att hitta ersättare till de traditionella 40 och 60 Wglödlamporna, som nu är förbjudna. Det nya sortimentet uppges vara en framtidssäker investering, särskilt med tanke på det låga priset.

met också i förebyggande syfte och minskar de omfattande resurser som både företag och konsumenter lägger på stöld och skadegörelse.

Produkten är enligt uppgift redan installerad på 400 anläggningar runtom i landet.

– Hittills har cirka två förövare i veckan kunnat gripas tack vare systemet och både vi, polisen, väktare och inte minst våra kunder är mycket entusiastiska, säger Jan Lockner, v d för Securitas Direct Sverige. Prislappen är satt så att alla storlekar på företag ska kunna ha råd med den här typen av bevakning och utformad för att fungera så enkelt som möjligt. Analysfunktionen i kameran aktiveras automatiskt när användaren larmar på och våra larmoperatörer vidtar nödvändiga åtgärder så fort systemet signalerar något misstänkt.

Genom intelligenta övervakningskameror med värme- och rörelsedetektorer som sänder film via internet får larmoperatören realtidsinformation om vad som händer på det bevakade området. Operatören kan styra kamerorna direkt från larmcentralen. Systemet uppges signalera redan när en inkräktare närmar sig området och kan avgöra om det gäller exempelvis ett fordon, djur eller en människa. Kameraövervakningen är indelad i två zoner. I den yttre zonen upptäcks inkräktaren och filmen börjar spelas in på hårddisk i färg och full HD-kvalitet.

När någon sedan passerar in i den inre zonen går det automatiskt ett tyst larm hos operatören.

I vissa fall räcker det att kalla in en väktare, i uppenbara fall av brottslighet kallas polisen in direkt och vid behov räddningstjänst.

Vid inbrott märker inte inkräktaren att den är upptäckt förrän polisen anländer, då fullt informerad av larmoperatören om var de ovälkomna gästerna befinner sig eller vilken flyktväg de tagit.

Färdigstrykningsfärg för proffs

Nytt larm- och kamerasystem

Det nya, svenskutvecklade larmsystemet Observer Direct möjliggör enligt uppgift för företag att ta inkräktare på bar gärning och avbryta skadegörelse. Tack vare kameraövervakning med inbyggd analyskapacitet kan den dygnet runt bemannade larmcentralen informera väktare och polis om både antalet inkräktare, var de befinner sig eller flyktvägen de tagit. Lösningen testas även med högtalarsystem som gör att larmoperatören direkt kan meddela inkräktaren att denne är påkommen. Lösningen har redan över 400 användare runtom i landet.

Securitas Direct, enligt uppgift ledande inom larmlösningar för företag, har i samarbete med Axis utvecklat det nya bevakningssystemet. Under de första månaderna på marknaden uppges lösningen ha uppvisat mycket goda resultat gällande att ta brottslingar på bar gärning. Förutom att möjligheten att gripa eller spåra inkräktaren ökar markant verkar syste-

Teknos Pro är en serie vägg, tak och snickerifärger som är framtagen för yrkesanvändare.

FSF 40 är en halvblank snabbtorkande akrylatbaserad färdigstrykningsfärg för inomhusbruk.

Lämplig för målning av trä och grundmålad metall inomhus, till exempel dörrar, snickerier och listverk. Enligt uppgift även utmärkt på tidigare alkyd- och/eller fabriksmålade ytor.

Specialegenskaper: Lättstruken, icke gulnande färdigstrykningsfärg med bra täckförmåga. Rinner ej och har obetydlig lukt.

11

Enstegstätade putsfasader Debatten om enstegstätade putsfasader på träregelstomme har nu pågått sedan 2007. Vi försöker här belysa putsens historia, enstegstätade putsfasader och möjliga konsekvenser samt även kika in under skynket där nya, effektivare och robustare fasadsystem lämpade för nyproduktion och renovering tas fram.

Putsade fasader har en lång tradition inom husbyggnad. Först användes puts för att täta hus byggda av timmer, natursten och tegel genom att putsen applicerades invändig eller utvändigt för att hålla de boende eller lagrat material och mat skyddat från väder och vind. Senare blev putsen en viktig produkt för att gestalta och framhäva en byggnads estetiska värden och förmedla arkitektens och byggherrarnas tankar och drömmar. Putsen går nämligen att forma och gestalta i nästan oändliga varianter. Hantverkets utveckling har skett hand i hand med materialtekniska landvinningar och nya sätt att blanda bindemedel för att få sanden och gruset att hålla ihop över lång tid. Putsen fungerade även som ett offerskikt och behövde därför regelbundet underhåll för att bibehålla sin skyddande funktion. Väder och vind har alltid eroderat puts samtidigt som frost i samband med regn kan leda till problem för putsfasader.

Enstegstätade fasader

Puts som läggs direkt på ett homogent material är per definition enstegstätad.

Vatten som slår på fasaden stoppas på fasadytan och även om en viss mängd vatten sugs in i putsen blir den snabbt vattenmättad. Fritt vatten rinner då på fasaden och kan leta sig in vid otätheter.

Mer teoretiskt beskrivet upprätthålls tryckdifferensen mellan inomhus och utomhus av ett lager lufttätande puts. Tas putsen bort kommer blåst och regn in genom stommen som kan bestå av sammanfogat tegel, stenar eller trämaterial.

Tryckdifferensen är en del i drivkraften som leder rinnande vatten längre in i konstruktionen. Jämför gärna konstruktionen med en dykarklocka, där luft används för att hålla vatten borta. En väggkonstrukArtikelförfattare är Per Karnehed, civilingenjör, fuktoch energiexpert, Karnehed Design & Construction AB, Linköping.

12

Modernt putshus i stadsdelen Lambohov, Linköping.

tion som har otätheter i det lufttätande skiktet, kommer sannolikt även att få problem med inträngande slagregn. Vatten följer med vinden in i konstruktionen eftersom det är vanligt med undertryck inomhus samt att vinden skapar ett tryck mot fasaden på lovartsidan och ett sug på läsidan. En enstegstätad konstruktion bygger på att fasaden ska vara tät. Fuktigt byggmaterial har sämre isolerförmåga än om det är torrt, vilket gör att fuktiga hus har ett större uppvärmningsbehov.

När blir det ett problem?

Det finns ett par grundläggande faktorer som medför att fukt kan skapa problem i konstruktioner för de boende och byggherrar. Mögel, svampar och bakterier finns överallt i naturen. Människan klarar normalt av att hantera dessa och vissa av dem är även viktiga för vårt välbefinnande. Problem uppstår när ohälsosamma koncentrationer leder till syndrom med sjuka hus, allergier och även förstörda konstruktioner genom allvarliga rötangrepp på bärande delar. Förutsättningar som styr tillväxten av mögel, svampar och bakterier är temperatur, tillgång på näring samt fukt. Saknas en av dessa faktorer är sannolikheten för problem låg.

Näring utgörs ofta av någon typ av organiskt material. Exempel på organiskt material som används inom byggsektorn är

trä, kartongklädda gipsskivor och träfiberskivor. Fastnar smuts på material eller ytor finns ofta tillräckligt med näring i smutsen för att gynna tillväxt av mikroorganismer. Tillväxt av mögel, svampar och sporer sker bäst mellan tio till tjugofem grader Celsius. Vid temperaturer under åtta grader bromsas vanligtvis tillväxten upp. Det är således ingen slump att kylskåp ofta håller en temperatur lägre än åtta grader. Den sista viktiga faktorn som styr tillväxten är fukten. Saknas vatten växer det dåligt. Det innebär tyvärr inte att vatten måste förekomma i fri form. Det räcker med en hög luftfuktighet om de övriga två kriterierna är uppfyllda.

En relativ ånghalt på 75 procent räcker för att tillväxten ska sätta fart om övriga förhållanden med näring och temperatur är gynnsamma. Som jämförelse kan näm-

Röta i träregel.

Bygg & teknik 8/13

nas att årsmedelvärdet för den relativa fuktigheten (RF) i utomhusluften i stora delar av landet ligger över 80 procent.

När det finns fukt i luften, relativ fuktighet högre än 75 procent, temperatur högre än tio grader och näring i form av papper, trä eller smutsigt byggmaterial i en byggnad är risken för fukt-, mögel eller rötskador påtaglig.

Puts på isolering

Förutom att vara vacker, har fasadkonstruktionen även tillägnats förmågan att minska energibehovet i en byggnad. Detta kan ske genom att olika former av isolering monteras på stommens insida, mellan bärande reglar alternativt stolpar eller till sist helt sonika appliceras på utsidan av väggen. Av dessa alternativ är den mest energieffektiva varianten den med utanpåliggande isolering. Andelen köldbryggor minskas samtidigt som ytan av isoleringen blir upp till tjugo procent större jämfört med en invändig isolering. Det visar sig även att stommens hållbarhet normalt blir bättre om den skyddas från väder och vind med ett isolerande lager på utsidan. Putsen fungerar återigen som ett offerskydd medan isoleringen håller frost och fukt borta från den bärande stommen. Under 1960-talet utvecklades putstekniken på utvändig isolering. Det började med att stenull monterades på utsidan av murade väggar och sedan putsades. När tekniken att tillverka expanderad polystyren (EPS) utvecklades, kom även detta material att användas som putsbärare. Under 1900-talet har även kork, foamglas, polyuretan, leca, lättbetong, träfiberskivor, cementbundna träfiberskivor, fårull, halmskivor och en mängd andra material använts med varierad framgång som utvändig isolering och putsbärare för väggkonstruktioner. Det kan därför inte påstås att tekniken med enstegstätade putsfasader har varit oprövad. Vi pratar här om hundratals miljoner kvadratmeter som utförts i Europa under de senaste hundra åren, nästan allt som enstegstätade putssystem.

Puts på isolering med träregelstomme

En typ av system som i Sverige etablerades under 1980-talet var puts på isolering med en bakomliggande trästomme.

Tekniken började användas i större bostadsprojekt där stommen utgjordes av bärande innerväggar av betong, medan laster i fasadliv bars upp med stålpelare.

Mellan dessa stålpelare monterades sedan olika grad av prefabricerade lättregelväggar med gipsskivor, träreglar och mellanliggande isolering. Insidan var försedd med en plastfolie som fungerade som ett ångskydd och konvektionsskydd. På fasaden monterades sedan en 50 till 80 mm tjock isolerskiva som sedan putsades. Fasaden efterliknade då en murad konstruktion som putsats, men byggtiden var avsevärt kortare, kostnaderna lägre och energieffektiviteten betydligt bättre än med en motsvarande massiv stomme. Byggtekniken slog snart igenom på bred front och samtliga svenska byggbolag använde i någon form byggsättet i sin bostadsproduktion. Enligt uppskattningar i branschen har minst tio miljoner kvadratmeter enstegstätade putsfasader på träregelstomme byggts under de senaste trettio åren.

Bygglagstiftning

Statens Planverk, som sedan ersattes av Boverket, upprättade tidigt regler och krav för vad som ansågs vara fungerande konstruktioner. Förutom stadga, bärighet och brand, kom även fuktfrågor att integreras i lagstiftningen under 1970-talet.

De tidigaste registrerade typgodkännandena för enstegstätade putsfasader är från slutet av 1970-talet och omfattar puts på stenull samt puts på cellplast (EPS). Dessa typgodkännanden utfärdades först av Statens Planverk och sedan av Boverket innan processen lyftes ut från den statliga myndigheten till Sitac, ett fristående statligt aktiebolag som hanterade typgodkännanden inom byggsektorn. Sitac är ännu idag ett statligt ägt bolag och ingår i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB, ett statligt affärsdrivande aktiebolag.

Typgodkännandena omfattade hela systemet inklusive den bakomliggande stommen. Till en början testades endast bärighet och brand, men från 1980-talet lyftes speciellt frågan om fasadkonstruktionens fukttekniska egenskaper in i typgodkännandena. Dåtidens experter inom fukt gjorde bedömningen att konstruktionen ansågs uppfylla de normer och lagkrav som samhället ställde i nyproduktion och vid renovering. De utfärdade typgodkännandena, som normalt hade en giltighet på fem år, godkände uttryckligen enstegstätade putsfasader på träregelstomme som en av samhället accepterad byggmetod.

Med de nu upptäckta skadorna, är det enkelt att inse hur fel de hade.

Skador i enstegstätade putsfasader

Skador i ytterväggen.

Bygg & teknik 8/13

Under år 2000 upptäcktes allvarliga fuktskador av Skanska när de byggde lägenheter i Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Väggen bestod av träregelväggar, en utvändig kartongklädd gipsskiva komplet-

terad med utvändig putsisolering av stenull och tjockputs på stålnät. Skadorna var omfattande med mögel-, fukt- och rötskador i träreglarna och på gipsen. De genomfördes grundliga utredningar, bland annat SP Rapport 2002:15. Putssystemet och byggtekniken som sådan lyftes inte fram som en orsak, utan flera misstag under byggtid och bristfälliga lösningar kunde anses vara orsaken till de uppstådda skadorna. Skadorna åtgärdades medan fasaderna återställdes med enstegstätad puts på träregelstomme. Under påföljande år var det relativt tyst i Sverige om byggmetoden, fram till i maj 2007, då SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut publicerade en rad artiklar om skadefall i enstegstätade putsfasader på träregelstomme. Det anordnades seminarier runt om i Sverige varvid byggbranschen och försäkringsbolag blev varse att enstegstätade putsfasader var en riskkonstruktion. Problemen hade främst uppmärksammats i Skåne och på Västkusten. Orsaken till detta stod helt enkelt att finna i att vädret i denna del av Sverige är dåligt! Det regnar betydligt mer där än i övriga Sverige och då ofta i kombination med vind. Det leder till det som benämns som slagregn, det vill säga vinddriven regnbelastning på fasader. På enstaka objekt hade inträngande regnvatten orsakat rötskador och träreglar i väggar var i så dåligt skick att deras bärförmåga var nedsatt. I de flesta fall bestod skadorna av mögelpåväxt och liknande mikrobiella angrepp på skivmaterial och träreglar inne i väggen. Oavsett utbredningen, insåg man snabbt att dessa skador kunde härledas till fasadkonstruktionens bristande förmåga att hantera inläckande vatten alternativt stänga inne byggfukt.

Konstruktionen var helt enkelt inte tillräckligt robust och förlåtande gentemot mindre fel och undermåliga plåtbleck, fönster och andra anslutningsdetaljer i fasaderna.

Utbredning

Tiotals miljoner kvadratmeter enstegstätade putsfasader har använts i Sverige under de senaste trettio åren. En del av detta har monterats på tunga väggar eller som ren tilläggsisolering på redan fungerande men otillräckligt isolerade fasader.

Den konstruktion som betecknas som riskkonstruktion, enstegstätade fasader på träregelstomme, har uppskattningsvis använts på drygt tio miljoner kvadratmeter fasadyta under samma tidsperiod. Det innebär att fastighetsägare och boende som har denna typ av fasadkonstruktion nu lever med en risk för att skador finns inne i väggen utan att det är synligt från utsidan. Just detta faktum att skadorna ofta inte är synliga från utsidan gör att osäkerheten ökar och risker ibland mörkas eller inte lyfts fram eftersom det ofta gäller stora belopp i samband med fastighetsaffärer. Kostnaden för att åtgärda en kvadratmeter fasadyta och återställa den 13

med ett tvåstegstätat fasadsystem har i några projekt landat på mellan 1 500 och 2 500 kronor per kvadratmeter. Det är bara att gissa hur många procent av det totala antalet utförda kvadratmeter som är skadat så får man snabbt stora belopp.

Frågan kvarstår dock: vem ska betala?

Nordamerika

Runt 1995 uppmärksammades en stor mängd skador i träregelväggar i bland annat British Columbia, Kanada och i Wilmington, North Carolina, USA. Där är regnmängden betydligt större per år än i Sverige och byggtekniken skiljer sig något åt, men i grund och botten är det liknande problem som sedan uppmärksammades i Sverige under 2007. Myndigheter och försäkringsbolag i USA och Kanada inledde flera undersökningar och omfattande studier utfördes under mer än tio års tid. Trots kontakter mellan forskare i Nordamerika och Sverige överfördes inte kunskapen om orsak och utveckling med robustare konstruktioner och system till oss. Det är därför lite förvånande att de slutsatser och väldokumenterade tester och numera fullt utvecklade fasadsystem som finns i Nordamerika inte fått något gehör eller genomslag i Sverige. Varken hos myndigheter, konsulter eller byggare.

För den som vill studera detta fenomen på djupet rekommenderas att surfa in på nätet med sökorden moisture och Exterior Insulation and Finish Systems (EIFS). Men kanske är det mer lönsamt för forskare och konsulter att själva få pengar för att utveckla och testa nya väggsystem? I vilket fall som helst kan robusta och effektiva väggsystem utvecklas genom att samarbeta över både nations- och vetenskapliga diciplingränser. Hur som helst finns erfarenheter av både skador, reparationsmetoder och nya fungerande system med putsade fasadsystem på träregelväggar i Nordamerika och endast en bråkdel av den informationen eller kunskapen har ännu nått Sverige.

Ansvar

Vems är då felet när nyproducerade hus får fukt-, mögel- och rötskador? Som nämnts ovan, har de flesta använda systemen haft typgodkännanden utfärdade av Boverket eller SP Sitac sedan lång tid. Även efter vårt inträde i EU har fasadsystemen omfattats av europeiska typgodkännanden för enstegstätade fasadsystem på träregelstomme genom EOTA. Svenska SP har medverkat i framtagandet av tester och bedömningar för dessa system och inte någonstans i processen uppmärksammades det att fasadkonstruktionen skulle kunna vara behäftad med brister som på något sätt stred mot gällande lagstiftning. Det är därför inte sannolikt att någon rättsinstans skulle kunna hävda att enstegstätade fasadsystem på träregelstomme använda innan maj 2007 medför ett fel i konstruktionen. Fel orsakade av 14

Faktaruta:

EOTA står för European Organisation for Technical Assessment in the area of construction products. Svenska: Europeiska organisationen för teknisk bedömning av byggprodukter. bristande materialkvalitet, slarv eller vårdslöshet av till exempel en entreprenör har dock normalt tio års preskriptionstid och kan i så fall åberopas vid skador. Det gäller inte bara enstegstätade fasader utan alla typer av konstruktioner. De rättsfall som varit uppe i allmän domstol gällande enstegstätade fasader har slagit fast att fasadsystemen och dess konstruktion inte utgör ett fel. Senast var det Hovrätten som avslog ett skadeståndsanspråk från husägare som köpt hus med enstegstätad putsfasad på träregelstomme byggda innan 2007. Motiveringen från Hovrätten bygger bland annat på att metoden var att betrakta som fackmässig före 2007 eftersom typgodkännanden förelegat för konstruktionen. Konsumentombudsmannen (KO) stöttar nu villaägarna ekonomiskt med advokathjälp för att få ett prejudikat i Högsta domstolen (HD), men sannolikheten att HD tar upp fallet får betraktas som liten. Fukt-, mögel- och rötskador som uppstår i enstegstätade putsfasader på träregelstomme som är projekterade och utförda efter 2007, har däremot sannolikt ett inbyggt fel eftersom branschen vid denna tidpunkt faktiskt blivit både medveten och upplyst om riskerna med konstruktionen.

Eftersom bygglagstiftningen med Planoch bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR) ofta föreskriver funktionsansvar, kan då inte en konsult, byggare eller entreprenör påstå att de inte visste att enstegstätade putsfasader på träregelväggar var en riskkonstruktion. Ansvaret för eventuella fukt-, mögel eller rötskador torde då vara deras. Detta har mig veterligen inte prövats i allmän domstol ännu, men det är nog bara en tidsfråga innan de första fallen dyker upp eftersom många fasader uppfördes och trots allt fortfarande uppförs som enstegstätad putsfasad på träregelstomme även efter 2007.

Utvecklingsprojekt

SBUF-väst finansierade ett utvecklingsprojekt och SP var sammanhållande i den process som ledde fram till rapport 2009:16 där problematiken med fasadkonstruktionen belystes. I rapporten lyftes även förbättringsförslag in och olika varianter med tvåstegstätning ansågs ha bra möjligheter att öka säkerheten i konstruktionen om träreglar och skivmaterial skulle användas i ytterväggen. Problemen med fukt-, mögel och rötskador fanns ju bara på denna typ av lättregelväggar medan puts på tunga stommar erbjöd en helt annan nivå av säkerhet eftersom fukttåligheten i massiva, tunga stommar är be-

tydligt bättre. Enstegstätning är i sig själv ingen brist, utan det är i kombination med träregelväggar och skivmaterial som riskerna ökar. Genom fullskaletester i laboratorium kunde det konstateras att även P-märkta fönster var potentiella läckställen i en fasad. Det regnade in genom plåtanslutningar men även direkt mellan båge och karm. Detta medförde att ledande aktörer i branschen fortsatte att utveckla lösningar och fasadsystem som faktiskt tar hänsyn till bristande komponenter och en viss förekomst av fel under utförandet.

Dessa fasadsystem bygger på att den yttre delen av stommen görs lufttät och vattenavvisande och att putsisoleringen förses med en dränerande spalt som leder ut inläckande vatten i nederkant av fasaden.

Putsen som appliceras på isoleringen bygger däremot till stor del på traditionell putsteknik frånsett några extra tätningsband och tejper runt till exempel fönsterkarmar.

Säkra fasadsystem

Varför används fortfarande putssystem på isolering? Vore det inte bättre att bygga massiva stommar som tål fukt? Ja, det är många faktorer som ligger bakom ett hållbart samhälle. Begränsad tillgång på plats, begränsade resurser i form av råmaterial, transporter, energi och naturligtvis pengar. Miljöbelastningen när tunga stommar produceras är betydande. Energieffektiviteten med avseende på uppvärmning av fastigheten under hela dess livslängd är en viktig parameter för en fasad. Att endast lyfta fram robusthet mot till exempel fukt är smått löjeväckande i en tid då de flesta inser att klimatförändringar är ett reellt problem och att tillverkning, drift och underhåll av fastigheter står för en betydande del av både utsläpp av växthusgaser, uttag av ändliga resurser samt behov av energi. Som i så många fall förut, handlar det om en rad kompromisser som leder fram till beslut i enskilda projekt. Utan tvekan är då en tvåstegstätad putsfasad ett både fuktsäkert, robust, energieffektivt och ekonomiskt intressant alternativ. Genom sin slanka uppbyggnad med bibehållen isolerförmåga kan ytterväggen göras tunnare, vilket leder till fler kvadratmeter invändig yta. Laster i byggnaden kan hanteras med slanka konstruktioner i väggen och köldbryggor med kantisolering vid bjälklag, balkonginfästningar etcetera löses med utanpåliggande fasadisolering.

Materialresurser och råvaror kan utnyttjas på ett bra sätt när varje material optimeras för en funktion och inte behöver göras överdrivet dyr eller bra för att fungera som universalprodukt. Isoleringen håller värmen, putsen sköter estetiken, stommen tar laster och så vidare.

Tvåstegstätning

Putsade fasadsystem har länge utförts som enstegstätade. Det var först när inBygg & teknik 8/13

SUPERUNDERSTÄLL FÖR SVENSKA HUS!

DET KRÄVS MER ÄN EN SNYGG FASAD!

Produkterna Isola Tyvek® och AirGuard® ger täta och mycket fuktsäkra konstruktioner.

Med unik teknologi från DuPont™ uppnås snabb uttorkning och en torr och varm

Vind- och vattentät yttervägg

byggnad. Resultatet är ett mycket fuktsäkert

Glasroc H Storm Vindskyddssystem ger en energieffektiv och fuktsäker konstruktion. Systemet består av stålstomme, vindskyddsskiva och förseglingstejp till skarvar. Tillsammans håller det konstruktionen tät under hela byggnadens livslängd. Testat, dokumenterat och tryggt!

och energieffektivt hus.

Finns även som brandhämmande Vindskydd Tyvek® FireCurb™ i brandklass B.

Försprånget ligger i teknologin!

Se till att ha ditt på det torra.

Välj Glasroc H Storm™ vindsskyddssystem från Gyproc till din yttervägg.

100% membran Full funktion Extremt fuktsäker Optimal uttorkning

www.isola.se Torra och sunda hus www.gyproc.se Bygg & teknik 8/13 91x270_AdGyprocHStorm.indd 1

15

2013-10-31 14:37:51

● ●

Capatect Vento I respektive II Mapetherm Nordic.

Äldre modifierade putssystem för regelväggar

Lufttätt och vattenavvisande stomskydd bakom putsisoleringen.

läckande vatten vid detaljer, fönster och anslutningar orsakade problem i den bakomliggande träregelstommen som branschen förstod att något borde göras. I gemensamma tester och erfarenhetsutbyten kunde alla se att tvåstegstätning av fasaderna skulle ge en betydligt bättre säkerhet och robusthet än tidigare lösningar.

Sådana system skulle tillåta både större vingelmån under byggtid samt öka säkerheten gentemot inäckande vatten under en byggnads livstid, även om slagregnen skulle öka i och med eventuella klimatförändringar. Teoretiskt låter det enkelt, men för att få riktiga systemlösningar som kan utföras av hantverkare med ibland bristande väderskydd, krävs ordentlig testning och produktutveckling.

Inte heller är fönsterdetaljer, balkonglösningar, socklar eller infästningsdetaljer universella. Det förekommer mängder med olika varianter som alla kräver mer eller mindre tankemöda och utprovning för att platsa i ett tvåstegstätat fasadsystem. Men nu finns tvåstegstätade, dränerade putsade fasadsystem på den svenska marknaden. De är då både fungerande ur fuktsynpunkt, kontrollerade ur brandsynpunkt och erbjuder kostnadseffektiva lösningar för den nya tidens passivhus och även plusenergihus. Säkerheten för både konsulter, byggherrar och entreprenörer liksom fastighetsägare och boende ökar markant. Säkerheten mot fukt ligger i nivå med vissa murade ytterväggar och värmeisoleringen jämfört med motsvarande väggtjocklek utförd med murad yttervägg är betydligt bättre. I Nordamerika har man sedan snart tio år utvecklat tekniken med ett lufttätt och vattenavvisande stomskydd bakom putsisoleringen. På så sätt kan isoleringseffekten bibehållas samtidigt som inläckande vatten kan ledas ut. I och med att stommens utsida görs lufttät, uppstår tryckskillnaden inte 16

över putsen, utan det bildas en luftkudde inne i putsisoleringen som minskar belastningen på detaljer och små sprickor vid slagregn.

De senaste putssystemen

Varför ska man försöka putsa på isolering? Är det inte bättre att överge det och använda luftade konstruktioner eller helt enkelt göra som förr, putsa på tegel? Frågorna är berättigade, men som mycket annat är det en komplex fråga eftersom fuktsäkerhet endast är en av flera aspekter som måste beaktas vid valet av konstruktionslösning. Massiva väggar har ofta sämre U-värden än slankare, välisolerade regelkonstruktioner. Energieffektiviteten blir då utslagsgörande. Vad beträffar ventilerade fasadsystem ökar alltid väggens tjocklek eftersom minst 20 mm luftspalt samt en ny putsbärare måste monteras. Även stommens yttre delar blir känsliga punkter som måste projekteras i detalj för att klara kritiska fuktnivåer om ett ventilerat fasadsystem väljs. Att mura ett fasadtegel kräver upplag för teglet samt effektiva system för att ta hand om kondensfukt och inträngande slagregn i dräneringsspalten. Upplagen för tegelfasaden leder ofta till köldbryggor som ger dålig energieffektivitet och den dränerande förmågan kan vara svår att få till. Nedanstående lista på putssystem är ett försök att namnge de idag största aktörerna på den svenska marknaden. Inga för- eller nackdelar eller försök till gradering av egenskaper har gjorts från min sida. Se det som en palett av möjligheter där varje leverantör får ta ansvar för sina produkter och system.

Ventilerade putssystem för träregelstomme ● ● ●

Knauf fasadsystem Aquapanel StoVentec Serpovent EF

Frågetecken kan ställas kring de dränerande egenskaperna i stenull eftersom det så vitt jag känner till inte föreligger några vetenskapliga belägg för påståendet att stenull skulle vara dränerande i en fasadkonstruktion. Huruvida den dränerande spalten bakom EPS kan förhindra uppfuktning av bakomliggande konstruktion är även det en öppen fråga. Trots dessa frågetecken monteras fasadsystemen idag och de konstruktörer och entreprenörer som väljer dessa system är uppenbarligen trygga med den kunskap de har. ● Capatect Duo. Dränerande spalt på baksidan av EPS- isoleringen. Marknadsförs av Caparol Sverige AB. ● Serporoc MK2. Puts på stenull med extra detaljer vid genomföringar och anslutningar för att öka säkerheten mot vatteninträngning. Marknadsförs av Weber Saint-Gobain Byggprodukter AB. ● Serpomin MK3 EF-Riv. Glasfiberarmerad puts på stenull och extra tjockt putsskikt, cirka 25 mm. Marknadsförs av Weber. ● Iso-Fin med luftspalt bakom EPS samt Iso-Min och Iso-Plus med stenullsisolering från Finja AB. Har extra specialplåtar och tätband som ska leda ut vatten.

Isolerande och dränerande putssystem för träregelstomme

Nedanstående fasadsystem hanterar vatten som kommer in bakom putsen och putsisoleringen. Fukten kan sedan tas om hand eftersom stommens utsida utförs lufttät och vattenavvisande samt att vatten dräneras ut ur systemet. Stomskyddet bör vara diffusionsöppet. ● Combidrain Puts på stenull med dränerande spalt. Putssystemet är tryckutjämnande, vilket effektivt kan förhindra vatten att nå känsliga delar i ytterväggen.

Marknadsförs av Combimix AB. ● StoTherm Vario D+. Dränerande och diffusionsöppen EPS som kombineras med ett lufttätt och diffusionsöppet stomskydd där tryckutjämning och dränering sker. Marknadsförs av Sto Scandinavia AB.

Energieffektiva putssystem för ytterväggar i betong

Genom att välja betong som bärande stomme i ytterväggen blir byggprocessen relativt fuktsäker. Monteras sedan en utanpåliggande isolering med lågt λ-värde kan den totala väggtjockleken hållas nere samtidigt som robustheten mot inträngande vatten är stor. Traditionell isolering har λ = 0,038 W/m K när den är torr, korrekt monterad och skyddad från luftrörelser. ● Con-Wall, ett stomsystem från ConForm AB och Weber. Lämpligt för nyBygg & teknik 8/13

struktionens tjocklek jämfört med traditionell putsisolering. Marknadsförs av Weber. ● Serporoc Premium 32. Putssystem som använder högeffektiv glasull som putsbärare, λ = 0,032 W/m K. Weber. ● StoTherm Top 31. Putssystem med EPS-grafitisolering som har λ = 0,032 W/m K. Sto Scandinavia AB. ● Sto Resol. Putssystem med PIR-isolering med λ = 0,023 W/m K. Sto Scandinavia AB.

Framtid

Min personliga övertygelse är att diskussionen kring energieffektiviteten hos byggnader i framtiden kommer att hamna produktion. Bygger på en massiv ytter- ännu mer i fokus. Byggnaders energibevägg i betong som tillverkas färdig i fab- hov står idag för över 35 procent av samrik med både putsisolering i form av PIR- hällets totala energibehov. Det är inte isolering från SPU Isolering samt ett för- långsiktigt hållbart när vi redan idag har monterat stålnät på distans från isolering- både kunskap och teknik att bygga fuktens yta. PIR-isoleringen har ett λ-värde säkra passivhus och nollenergihus. Nya på 0,023 W/m K. Det gör att en vägg med BBR är tyvärr alldeles för slapp och BoU-värde 0,17 W/m² K har en total tjocklek verkets definition av nära nollenergihus, på cirka 270 mm. Med 370 mm total Zero-energy-buildings som EU föreskriver väggtjocklek blir U-värdet under 0,10 från 2019, är klart urvattnad. Tanken på att förbjuda kommuner att kräva bättre energiW/m² K. ● Serpomin 378 PIR. Underlaget ska vara effektivitet än vad BBR kräver är tragisk. betongväggar där en PIR-isolering med λ Så länge alla får konkurrera mot samma = 0,023 W/m K monteras. Därefter ska en mål kan det inte vara fel att överträffa Bo50 mm stenullsskiva, λ = 0,037 W/m K, verkets minimikrav. Tekniken för att bygmonteras utanpå och sist ett stålnät samt ga energisnålt, robust och fuktsäkert finns, vilket puts.

Med 185x133 PIR-isolering minskar kon-13:20 ByggTeknik Ad_Sep13 13/09/2013 Pageinte 1 minst den smått revolutionCon-Wall, ett stomsystem lämpligt för nyproduktion.

erande tekniken med tvåstegstätade, lufttätande och dränerande fasadsystem visar.

Både vad beträffar hanteringen av utifrån kommande slagregn liksom beräkningar av hur byggfukt och vattenånga i driftsskedet hanteras i den sammansatta konstruktion som ytterväggen är, krävs nya verktyg och betraktelsesätt. Byggfysik med fuktoch energistudier på detaljnivå kommer att ge nya principer för hur en vägg ska konstrueras. Det är då viktigt att verkligen ta reda på hur detaljer ska lösas på byggplatsen och även i senare driftsskede. En sak är säker, utvecklingen går hela tiden framåt och nya utmaningar kommer att dyka upp!

Enligt dagens BBR är det konstruktören som är ytterst ansvarig för att byggnadens energieffektivitet och fuktsäkerhet uppfyller samhällets krav. Valet av fasadsystem blir därmed en ansvarsfråga för konstruktören, något som kanske inte alla är medvetna om? Med erfarenhet av att godkända fasadsystem och fönster inte håller måttet när fuktproblem uppstår, kan det vara på sin plats att verkligen fundera över vilka lösningar som väljs vid valet av ytterväggar. Genom att göra konkreta täthetstester med fullskalemodeller, kan en lösning utvärderas på ett helt nytt sätt. Kostnaden för detta har i de projekt vi genomfört legat på cirka 150 000 kronor. Ska byggtekniken upprepas kan det vara väl investerade pengar för att sluta tro på vad som fungerar och istället veta vad som fungerar.

■

Insulated Roof & Wall Panels Upptäck den optimala sandwichpanelen IPN-panelen från Kingspan är unik.

Den har ett av marknadens bästa u-värde och erbjuder flexibla lösningar som hjälper dig att bygga efter dagens- och morgondagens energikrav och den är brandsäker (B-s1,d0 samt FM godkänd).

Läs mer om möjligheternas panel på: www.kingspanpanels.se

Kingspan Ltd Kråketorpsgatan 10 C, 431 53 Mölndal, Sweden t: +46 (0)31 760 2699 email: info@kingspan.se www.kingspanpanels.se

Bygg & teknik 8/13

17

Modell för att sammanväga och utvärdera energi- och fuktprestanda för klimatskal Denna artikel beskriver kortfattat den metod för att utvärdera klimatskal som presenterats via SBUFprojektet 12294; Klimatskal 2019.

Projektet har bedrivits som ett doktorandprojekt vid Lund tekniska högskola (LTH) och resultatet finns beskrivet i sin helhet i licentiatavhandlingen ” Evaluating building envelopes for energy efficient buildings – Energy- and moisture performance considering future climate change”.

Energianvändning relaterat till byggnader står för över 40 procent av primärenergianvändningen och nästan 25 procent av alla utsläpp av växthusgaser på jorden [1]. Eftersom jordens befolkning ökar, ökar behovet av byggnader. Därför är minskad energianvändning i byggnader och ökat användande av förnyelsebara energikällor viktiga åtgärder för att bromsa och begränsa den klimatförändring som pågår på jorden.

En vanlig åtgärd för att förbättra en byggnads energiprestanda, i kalla klimat, är att minska värmeförlusterna genom klimatskalet genom att använda och mer isolering eller att använda isolering med en lägre värmekonduktivitet än vad som normalt används. Detta leder till att mikroklimatet i byggnadernas klimatskal förändras. Yttre delar i välisolerade klimatskal kommer att få ett mikroklimat som är mer likt utomhusklimatet. Det kommer även att ta längre tid för fukt att torka ut jämfört med mindre välisolerade byggnadsdelar.

Ofta baseras bedömningar av byggnadsdelars kvaliteter på erfarenheter.

Man använder tumregler och gör ”som man alltid har gjort”. I och med att kli-

Artikelförfattare är Björn Berggren, Skanska Sverige AB och Lunds tekniska högskola.

18

matförändringarna kommer att ge oss ett mer extremt klimat och att mer isolering förändrar förutsättningarna behöver våra byggnadsdelar utformas för att ta hänsyn till dessa aspekter.

Syftet med detta projekt var att utarbeta en metod för att utvärdera tekniska lösningar för renovering och nyproduktion av klimatskal. Fokus ligger på klimatskal för bostäder i de nordiska länderna; Sverige, Norge, Finland och Danmark.

Modell

Det går att utvärdera fukt- och energiprestanda på flera olika sätt, och presentera dem i olika enheter. Det finns därför ett behov av att använda en metod där flera,

Tabell 1: Gradering för relativ värdering.

––––––––––––––––––––––––––––––– Relativt värde gentemot Gradering den andra indikatorn ––––––––––––––––––––––––––––––– Lika viktigt 1 Mer viktigt 3 Mycket mer viktigt 5 Väldigt mycket mer viktigt 7 Extremt mycket mer viktigt 9 Mindre viktigt 3-1 Mycket mindre viktigt 5-1 Väldigt mycket mindre viktigt 7-1 Extremt mycket mindre viktigt 9-1

Tabell 2: Vänster: Gradering för relativ värdering. Höger: Utvärderingsmatris –––––––––––––––––––––––––––––––––––– –––––––––––––––––––––––––––– Indi- Relativt Indii1 i2 i3 Viktningskator värderad kator faktor, w –––––––––––––––––––––––––––––––––––– –––––––––––––––––––––––––––– i1 Är mycket mer viktig än i2 i1 1 5 5-1 0,26 -1 i1 Är mycket mindre viktig än i3 i2 5 1 3-1 0,10 i2 Är mindre viktig än i3 i3 5 3 1 0,64

eventuellt motstridiga mål, uttryckta i olika enheter, kan viktas till ett enda värde som står för samtliga mål och indikatorer.

Detta kan lösas matematiskt genom att tillämpa Multi Criteria Decision Analysis (MCDA). Det finns flera olika metoder för detta. Generellt gäller dock att först skapa olika kriterier, exempelvis fuktprestanda och energiprestanda. Därefter

definiera olika indikatorer som kan uttrycka dessa. Detta kallas ofta värdeträd, se figur 1.

Modellen för utvärdering baseras på att intressent eller intressenter först definierar vilka indikatorer som ska användas för kriterierna; fukt- och energiprestanda. Under varje kriterium ställs därefter varje indikator parvis mot varandra

Figur 1: Exempel på uppbyggnad av värdeträd.

Bygg & teknik 8/13

Tabell 3: Värden för indikatorer baserat på värdegradering.

––––––––––––––––––––––––––––––– Nivå Värde, v ––––––––––––––––––––––––––––––– 120 % Utmärkt Mycket bra 90 % Bra 60 % Acceptabelt 30 % Inte acceptabelt 0% Tabell 4: Värden för indikatorer baserat på målsättning.

––––––––––––––––––––––––––––––– Nivå Värde, v ––––––––––––––––––––––––––––––– Högsta möjliga nivå 120 % Målsättning 100 % Lägsta accepterade nivå 1% Inte acceptabelt 0%

och deras relativa värde väljs enligt skalan i tabell 1.

Samtliga beslut ställs upp i en utvärderingsmatris och med hjälp av egenvektorn löses viktningsfaktorer ut. Detta exemplifieras för tre indikatorer, i1, i2 och i3 i tabell 2.

Samma metod som ovan används för att värdera de olika kriterierna gentemot varandra. Den specifika viktningsfaktor för varje indikator erhålls genom att multiplicera viktningsfaktor för varje indikator med viktningsfaktorn för det kriterium som det gäller.

För att omvandla de olika indikatorerna, som uttrycks i olika enheter, till ett värde används en av de två metoder som beskrivs nedan.

Den första metoden innebär att fem nivåer definieras enligt tabell 3, vilket sedan ger ett värde 0 till 120 procent. Den andra metoden innebär att en målsättning först definieras. Därefter definieras högsta möjliga nivå, följt av lägst accepterad nivå och icke accepterad nivå, se tabell 4.

Notera att för båda metoderna ger högsta ett värde över 100 procent. Detta har valts för att indikera att bästa möjliga lösning eller utfall troligtvis är bättre än vad som krävs.

När specifika viktningsfaktorer och värden för varje indikator beräknats, beräknas/definieras en prestandafaktor, k, baserat på produkten av värdena för samtliga indikatorer, se ekvation (1). Därefter beräknas värdet, V, enligt ekvation (2).

Prestandaindikatorn, k, används för att motverka suboptimering. Om någon indikator värderas till ”inte acceptabelt” blir det sammanvägda värdet 0, oavsett hur bra utfall värderingen av de andra indikatorerna ger: k(a) = 1 för vi(a) • … • … • vn(a) > 0 (1) k(a) = 0 för vi(a) • … • … • vn(a) = 0 V(a) = k(a) • Σwivi(a)

Bygg & teknik 8/13

(2)

Figur 2: De tre olika alternativa väggutföranden som undersöks.

Tabell 5: Specifika viktningsfaktorer för de olika indikatorerna.

––––––––––––––––––––––––––––––– Indikator Viktningsfaktor, w ––––––––––––––––––––––––––––––– U-värdeskrav 0,58 Köldbrygga: ytterhörn 0,12 Köldbrygga: yttervägg – fönster 0,06 Generell risk för mögel 0,19 Analys av ytterhörn 0,06

där k(a) är prestandafaktor för alternativ a, vi(a) är relativt värde för indikator i (för alternativ a), V(a) är det totala värdet (för alternativ a) och wi är viktningsfaktorn för indikator i.

Test av modell

Här sammanfattas en av två fiktiva fallstudier som redovisas i licentiatavhandlingen [2].

En leverantör av prefabricerade utfackningsväggar kontaktas av en potentiell beställare som önskar leverans av ytterväggar för att bygga ett passivhus. Beställaren har redan gjort en övergripande analys som visar att ytterväggens U-värde ej får överstiga 0,10 W/m²K. Tidigare har underleverantören alltid levererat ytterväggar med U-värde: 0,17 W/m²K. Det finns således ett behov av att undersöka alternativa utföranden som uppfyller det nya U-värdeskravet.

Underleverantören frågar beställaren om krav avseende köldbryggor och fuktprestanda. Beställaren har ej övervägt detta. Tillsammans definierar de tre indikatorer för energiprestanda och två indikatorer för fuktprestanda: ● Energi: U-värdeskrav. ● Energi: Köldbrygga vid ytterhörn. ● Energi: Köldbrygga vid anslutning mellan yttervägg och fönster. ● Fukt: Generell risk för mögel analyseras med hjälp av m-modellen. ● Fukt: Analys av ytterhörn med Hagentoftmodellen.

Leverantören bestämmer sig för att jämföra tre olika utföranden (se även figur 2): ● Alternativ a: Grundfall, utan ytterligare isolering (170 + 70 mm isolering). ● Alternativ b: Ytterligare 220 mm isolering monteras mellan bärande stomme 170 mm och installationsspalt 70 mm.

● Alternativ c: Ytterligare isolering monteras dels som 70 mm utanpåliggande isolering om 170 mm bärande stomme, dels som 145 mm isolering mellan bärande stomme och installationsspalt.

Genom att använda metoden som beskrevs i föregående avsnitt beräknades viktningsfaktorer för de olika indikatorerna som visas i tabell 5. Beräkning av värden för respektive indikator redovisas i licentitavhandling [2].

I figur 3 på nästa sida redovisas resultatet av analysen. För varje alternativ som undersöktes erhölls höga värden (större än 100 procent) för en eller flera indikatorer (blåa staplar). För alternativ a och b så var ett värde mindre eller lika med 0 procent, vilket innebar att det totala värdet blev 0 då prestandafaktorn inkluderas.

Diskussion och slutsatser

Syftet med detta projekt har varit att utarbeta en modell för att utvärdera klimatskal, med hänsyn tagen till energi- och fuktprestanda. Som arbetet har visat går det dock att uttrycka energi- och fuktprestanda på flera olika sätt. Därför har det inte här specificerats hur indikatorerna ska definieras. Den valda modellen för att värdera olika indikatorer mot varandra (definiera dess viktningsfaktor) är komplex men har fördelen att samtliga viktningsfaktorer varderas gentemot varandra.

De inledande testerna av metoden har givit några huvudsakliga slutsatser: ● När viktningen av alla indikatorer och kriterium har genomförts är det värdefullt att redovisa och diskutera resultatet. Detta resultat bör återspegla intressenters prioritering av vad som är viktigt och mindre viktigt. ● När många indikatorer används blir resultatet svårtolkat om alla indikatorer redovisas samtidigt. Mer arbete behövs för att förbättra presentation av resultatet. ● Inom denna studie gjordes alla beräkningar för hand. Detta är tidskrävande.

Det finns troligtvis ett stort antal datorprogram som kan hantera detta.

■

Referenser

[1] International Energy Agency (IEA).

Towards Net Zero Energy Solar Buildings. SHC Task 40/ECBCS Annex 52 19

Figur 3: Resultat från analys.

Röd linje representerar målsättning (100 procent). Högre värden är alltid önskvärt, det vill säga ett högt värde för ”Generell risk för mögel” innebär att risken är låg.

Fact sheet. http://archive.iea-shc.org/publications/downloads/ECBCS_Annex_ 52_Factsheet.pdf (2013-10-16).

[2] B. Berggren, Evaluating building envelopes for energy efficient buildings – Energy and moisture performance considering future climate change, Licentiate thesis, Architecture and Built Environment, Lund University, 2013.

Vi bygger allt i stål!

Göteborgs hamn, logistikterminal på hela 20 000m2

Vi bygger allt i stål! Hus, hallar, små och stora industriobjekt, tillbyggnader mm.

Egna montörer borgar för kvalitet!

RANAVERKEN har mer än 50 års erfarenhet av stålbyggnader, med objekt utförda över hela Norden.

Egen konstruktion och tillverkning samt egna montörer borgar för hög kvalitet och snabbt montage.

Pröva oss, ring våra byggsäljare redan idag! 0512-292 00

www.ranaverken.se 20

Bygg & teknik 8/13

Beräkning av sprickbredder i putsade ventilerade skivfasader Putsade ventilerade skivfasader kan utgÜr ett fuktsäkert alternativ till enstegstätade fasader, vilket fÜrklarar det Ükade intresset fÜr den här fasadlÜsningen. Som ofta när det handlar om mindre etablerade fasadlÜsningar, är kunskaperna om produktens prestanda under olika klimatfÜrhüllanden begränsade.

Sprickor orsakade av fukt – och temperaturvariationer kan medfÜra vatteninträngning och bidra till fÜrsämrad beständighet. Sprickor är dessutom vara fÜrfulande. I ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid Lunds tekniska hÜgskola har putsade ventilerade skivfasaders mekaniska verkningssätt studerats, bland annat fÜr att tillhandahülla verktyg fÜr bedÜmning av sprickrisken fÜrknippad med den aktuella fasadlÜsningen.

VarfĂśr putsade ventilerade skivfasader?

Under 2007 presenterade SP Sveriges tekniska forskningsinstitut fram sin fÜrsta rapport om fuktskador i organiska ytterväggar med enstegstätade putsade fasader. EfterfÜljande utredningar kom fram

Figur 1: FasadlÜsning med puts pü mineralisk skiva. till att merparten av de dü existerande enstegstätade fasadlÜsningarna inte var lämpliga fÜr ytterväggar med organiskt innehüll. Marknaden reagerade genom att i stÜrre utsträckning använda välkända lÜsningar som ventilerade träfasader och tegelskalmurar. Även putsade ventilerade skivfasader fick ett uppsving i samma veva.

Ventilation och dränering i putsade skivfasader mÜjliggÜrs av en spalt som skapas genom att de putsbärande skivorna fästes mot ett läktsystem. Skarvarna spacklas och armeras med glasfibernät eller liknande produkter, varefter putsen appliceras i ett eller fler lager.

Putstjocklekar mellan tvü till tio millimeter fÜrekommer. Organisk puts används ofta i tunnare lager än mineralisk puts.

Nätarmering appliceras i putsskiktet, allt fÜr att minimera risken fÜr dragsprickor.

Systemets principiella uppbyggnad visas i figur 1.

När utgÜr sprickor ett problem?

Konstruktioner bestüende av sprÜda material som betong, murverk och puts är under normala användningsfÜrhüllanden, bruksstadiet, uppspruckna. Ett viktigt funktionskrav är dock att sprickorna inte ska verka nedsättande pü beständighet, fuktsäkerhet och utseende. Var gränserna fÜr godtagbara sprickbredder och sprickutbredning i putsade ventilerade fasader gür är svürt att fastställa – entydigt Üverenskomna gränser saknas fÜr närvarande.

Sprickor

Hur uppstĂĽr sprickor?

ArtikelfÜrfattare är Miklós Molnår, universitetslektor, Lunds tekniska hÜgskola, Konstruktionsteknik, Johan JÜnsson, universitetslektor, LTH Konstruktionsteknik, Kenneth Sandin, universitetslektor, LTH Byggnadsmaterial, samt Carl-Magnus Capener, teknologie doktor, SP Energiteknik.

Bygg & teknik 8/13

Pükänningar orsakade av fukt- och temperaturvariationer i putsen, skivmaterialet och läktsystemet är de viktigaste orsakerna till att sprickor kan uppstü i skarvarna mellan skivorna men även i själva putsen och skivorna. De putsade skivorna som är fästa mot läktsystemet, spänns upp som ett tunt membran. Överskrids putsens eller skivans drag- eller tryckhüllfasthet, kan sprickor uppstü. Fukt- och temperaturrelaterade sprickor kan uppstü büde pü grund av krympning (figur 2) och svällning (figur 3 pü nästa sida), beroende pü egenskaperna hos de ingüende materialen, infästningsfÜrhüllanden och rüdande klimat.

Figur 2: Nybyggd fasad med sprickor vid skivskarvarna.

21

Figur 3: Sprickor orsakade av svällning i de putsbärande skivorna.

I Molnár et al (2013) redovisas resultat från experimentella studier om hur sprickbredden inverkar på vatteninträngning i puts applicerad på mineralull. Av studien framgår att vid sprickbredder mindre än 0,2 millimeter, är inträngningen av vatten från slagregn genom horisontella sprickor försumbar. Ur estetisk synvinkel anses gränsen för störande sprickor i murverk gå vid sprickbredder på 0,1 till 0,2 millimeter. Ju grövre yttextur, desto bredare sprickor tolereras utan upptäckt för ögat eller för att det ska uppfattas som förfulande. Gränsvärdet på 0,2 millimeters sprickbredder torde därmed vara rimligt ur såväl estetisk som beständighetsoch fuktsäkerhetssynpunkt även för putsade ventilerade skivfasader.

Forskningsprojekt om beständiga fasader

Långsiktig beständighet är ett viktigt krav om tilläggsisolering av befintliga byggnader ska uppnå avsedda energibesparingar.

Inom forsknings- och utvecklingsprojektet ”Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem” undersöktes beständighetsegenskaper i form av sprickrisk hos puts på isolering av mineralull och putsade ventilerade skivfasader. För att studera det senare, valdes ett system bestående av mineralisk puts på cementbaserade skivor. Några av de genomförda delstudierna omfattar: ● Fuktupptagning och fuktrörelser hos puts och skivor; ● Sprickfördelande egenskaper hos dragbelastade putsade skivor; ● Temperatur- och fuktmätningar under fältförhållanden; ● Beräkningsgång för att bedöma sprickrisker i putsade ventilerade skivfasader.

Projektet genomfördes vid Lunds tekniska högskola med stöd från Energimyndigheten, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Weber Saint 22

Gobain Byggprodukter AB samt företag inom Sveriges Byggindustriers FoU Syd.

Fuktupptagning och fuktrörelser

Fuktupptagning och fuktavgivning samt fuktrelaterade rörelser undersöktes hos en cementbaserad skiva och en cementbaserad puts som ingår i ett vanligt förekommande system av putsade ventilerade skivor. Den putsbärande skivan är av typen Aquapanel Outdoor från Knauf Danogips och putsen är en produkt med beteckningen Serpo 261 Putsbruk EF från Weber Saint Gobain Byggprodukter AB. Undersökningen omfattade experimentella studier av uttorkningskrympning, fuktupptagning- och fuktavgivning samt relaterade rörelser vid olika nivåer på den relativa fuktigheten.

Figur 4 visar att uppemot 90 procent av uttorkningskrympningen i den cementbaserade putsen och skivmaterialet inträf-

far de första två veckorna efter appliceringen. Puts som armeras med glasfibernät krymper cirka 30 procent mindre än oarmerad puts. Under förhållanden med uttorknings- och uppfuktningscykler, vilket alltid är fallet i en verklig fasad, tillkommer en extra krympning på grund av karbonatiseringen av de cementbaserade materialen. Figur 5 visar att den studerade putsens slutliga medelkrympning uppgår till 1,2 mm/m. Under fältförhållanden som innebär perioder med kraftig uttorkning och uppblötning kommer putsen att röra sig ± 0,5 mm/m kring medelkrympningen. Den huvudsakliga lärdomen av delstudien är att fuktrelaterade rörelser hos cementbaserade skivor och puts bör bestämmas genom en längre tids mätning under förhållanden med omväxlande uttorkning och uppfuktning. Förfarandet säkerställer att ett rättvisande medelvärde av den förväntade slutliga krympningen fås tillsammans med amplituden på de återkommande fuktrörelserna vid uttorkning och uppblötning. Rörelser som uppstår vid fuktupptagning och uttorkning i den studerade putsen och skivmaterialet visas i figur 6.

Skivor och puts av icke cementbaserade material kan uppvisa ett helt annat beteende. Till exempel genomgår skivor av epoxibundet expanderat glas en bestående fuktrelaterad expansion.

Sprickfördelande egenskaper

Sprickbeteendet hos dragbelastade putsade skivor undersöktes på experimentell väg. Provkropparna bestod av Aquapanelskivor med 10 mm EF-puts. Undersökningen inriktades på: a) uppskattning av påtvingade deformationer som ger upphov till dragsprickor; b) karakterisering av uppsprickningsmönstret; c) inverkan av skarv- och putsarmeringen på sprickbildningen. Dragbelastningen av

Figur 4: Uttorkningskrympning i cementbaserad puts och skiva.

Bygg & teknik 8/13

Figur 5: Krympningens tidsförlopp i en cementbaserad puts.

Fuktrörelse

Figur 6: Fuktrörelser i cementbaserad puts och skiva.

Serie 1 – Putsad skiva över läkt standardutförande

Figur 7: Spännings-töjningskurva från dragförsök.

Bygg & teknik 8/13

Figur 8: Sprickmönster vid stora påtvingade deformationer.

provkropparna genomfördes i en provningsmaskin under konstant deformation.

Deformationerna registrerades genom induktiva lägesgivare (LVDT). Sprickbildningen observerades genom kontinuerlig okulär observation – synliga sprickor markerades med röd spritpenna. Ordningen i vilken sprickorna uppkom antecknades direkt på provkroppen, samtidigt som aktuell lastnivå registrerades. Figur 7 visar en spännings-töjningskurva i dragförsökets inledande fas medan figur 8 visar sprickmönstret vid påtvingade deformationer av storleksordningen 5 till 20 mm/m.

De viktigaste iakttagelserna när det gäller dragbelastade putsade skivor är följande: ● De första sprickorna uppstår vid en töjning av 0,4 till 0,5 mm/m, vilket motsvarar en dragspänning på cirka 1 MPa; ● De första synliga sprickorna uppstår utanför skarvzonen – försöken har inte kunnat visa att skarvområdet utgör någon svaghetszon; ● Med ökande påtvingad deformation uppstår fler sprickor och vid töjningar över 4 till 5 mm/m är hela provkroppen uppsprucken. Medelavståndet mellan sprickorna varierar mellan 25 till 40 mm, sprickbredderna mellan 0,1 till 0,2 mm; ● Efter avlastning minskar sprickbredderna till under 0,02 mm, vilket är knappt synligt för ögat.

I det praktiska byggandet förekommer att man av misstag utelämnar skarv- eller putsarmeringen. Försök har genomförts för att påvisa effekterna av dessa två avvikelser. Försöksresultaten antyder att skarvarmeringen skulle utan några negativa konsekvenser kunna utelämnas vid skarvar fästa mot läkt. Skarvarmering ska däremot appliceras vid fria skarvar, då just den delen av den putsade skivan där skarvarmeringen finns överför en koncentrerad dragkraft. Försöken visar att utelämnad 23

putsarmering leder till att färre men bredare sprickor uppstür, vilket inverkar negativt pü fasadens beständighet och utseende.

bredderna hamna pü mellan 0,04 till 0,06 mm. Sprickbredder av den här storleksordningen är acceptabla büde utseendemässigt och ur beständighetssynpunkt.

Uppskattning av sprickbredder

Generella slutsatser

Bredden pü dragsprickorna som kan uppstü i putsade ventilerade fasader pü grund av fÜrhindrade rÜrelser kan uppskattas med hjälp av de ingüende materialens temperatur- och fuktrelaterade egenskaper, kännedom om medelsprickavstündet samt temperatur- och fukttillstünden i den putsade skivfasaden. Sprickbredden beräknas som produkten av medelsprickavstündet och den temperatur- och fuktrelaterade tÜjningen.

Uppgifter om putsens och skivmaterialets temperatur- och fuktrelaterade egenskaper samt det fÜrväntade medelsprickavstündet bÜr bestämmas och tillhandahüllas av systemleverantÜren. Temperatur- och fukttillstünden i en putsad ventilerad skivfasad kan bestämmas genom handräkning eller datorsimulering, till exempel med hjälp av programmet Wufi.

En beräkning av sprickbredderna i en vitmülad putsad ventilerad fasad uppfÜrd i Lund med den studerade EF-putsen och Aquapanelskivan, visar att sprickbredderna pü grund av uttorkningskrympning i medeltal hamnar pü 0,03 till 0,05 mm.

Under perioder av mycket kallt eller mycket torrt väder uppskattades sprick-

Inom projektet har en metodik utvecklats som mÜjliggÜr att risken fÜr sprickbildning i putsade ventilerade fasader kan uppskattas med utgüngspunkt i materialegenskaper och fÜrväntade temperaturoch fukttillstünd i den putsade skivan.

Med samma metodik kan även fÜrväntade sprickbredder uppskattas. Dagens sätt att redovisa temperatur- och speciellt fuktrelaterade egenskaper hos puts och skivmaterial innehüller i vanliga fall inte tillräcklig information fÜr att genomfÜra analyser av den här arten.

Den putsade ventilerade fasadlĂśsning som studerades mer ingĂĽende inom projektet bedĂśms ha realistiska fĂśrutsättningar att klara sig utan sprickor som äventyrar beständighet, fuktsäkerhet och utseende. Liknande bedĂśmningar blir mĂśjliga att genomfĂśra fĂśr andra liknande fasadsystem om relevanta materialegenskaper tillhandahĂĽlls. â–

Mer läsning

JÜrgen Falk. Ventilerad luftspalt i yttervägg. Luftomsättningar och konvektiv fukttransport. Lunds tekniska hÜgskola,

- +

3 * #' $( # ' 2& # # # ) & # ( !!

($ $!"'"0'' # " &'

licentiatuppsats, Rapport TVBM-3155, 2010.

MiklĂłs MolnĂĄr, Johan JĂśnsson, Kenneth Sandin & Carl-Magnus Capener.

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem. Lunds tekniska hÜgskola, Rapport TVBK-1064, 2013.

Johan JÜnsson & Miklós Molnår. FÜrsÜk visar hur vatten tränger in via sprickor. Husbyggaren, nr 7, 2012.

SA

TSN ING PAR EN ALL FOR ELL TSĂ„ TTE A P Ă… R: HĂ–G SES GĂ…E SKO S N LOR DE Fo IONER U o U OM NIV VID ERS ITE T!

$& #' '(2&'( $ * ( '( "2( '%! (' $& #' '(2&'( $ * ( '( "2( '%! (' $# & #' $ )('(0!!# # #$" &)# !0 # # $ $( # $# & #' $ )('(0!!# # #$" &)# !0 # # $ $( #

24

Bygg & teknik 8/13

Vakuumisoleringspaneler Vakuumisoleringspaneler erbjuder ett spännande alternativ till traditionella isoleringsmaterial eftersom de kräver endast en bråkdel av isoleringstjockleken. Det finns dock några områden som kräver ytterligare forskning om vakuumisolering ska till fullo kunna användas i byggnader.

På avdelningen för Byggnadsteknik på Kungliga tekniska högskolan (KTH) drivs nu ett forskningsprojekt kring vakuumisoleringspaneler (VIP). För det första vill vi möta ett angeläget behov av robusta och detaljerade byggnadstekniska lösningar vars byggnadsfysikaliska egenskaper måste undersökas med avseende på både fukt och värme. Detta innebär dynamiska simuleringar av fuktprestanda och modellering av köldbryggor samt resulterande Uvärden. Dessutom kommer vi att göra fullskaleförsök i klimatkammare samt fältmätningar av prestandan hos konstruktioner med vakuumisoleringspaneler.

För det andra kräver dagens kärnmaterial för vakuumisoleringspaneler ett undertryck som dagens hölje inte kan vidhålla för en acceptabel livslängd i byggkonstruktioner. Projektet omfattar därför också studier av hur man kan modifiera porstorleksfördelningen hos en ny billig aerogel för att åstadkomma en bra isoleringsförmåga med den befintliga tekniken för vakuumhöljen i åtanke. Detta innefattar utveckling av mätteknik för att utvärdera de termodynamiska egenskaperna hos kärnmaterial med stationära och dynamiska metoder.

klassiska isoleringsmaterial. Tjockare väggar kan även leda till att värdefull boyta går forlorad, transportvolymer ökar och arkitekturens formspråk begränsas.

När det gäller renovering kan det dessutom finnas begränsad med utrymme för tilläggsisolering och utvändig tilläggsisolering kan i vissa fall förstöra fasadens arkitektoniska värden. Vakuumisolringspaneler, med sin enastående isoleringsförmåga, kan däremot erbjuda nya möjligheter eftersom de kräver endast en bråkdel av tjockleken för vanliga isoleringsmaterial.

En vanlig vakuumisoleringspanel består av ett tätt hölje som omsluter en porös kärna som evakueras på luft. Kombinationen av små porer och lågt lufttryck hindrar värmetransport genom konvektion och värmeledning genom molekylkollisioner kan elimineras genom att använda kärnmaterial med porstorlek som understiger gasernas fria medelväglängd, som i sin tur är beroende av hur lågt lufttrycket har sänkts. Trycknivån som måste åstadkommas inuti höljet, för att komma ner till en önskad värmekonduktivitet, beror därför på porstrukturen hos vakuumpanelens kärnmaterial. Pyrogen kiseldioxid håller till exempel en konstant värmeledningsförmåga på ungefär 0,004 Wm-1K-1 upp till ett gastryck på ungefär 10 mbar, med ett dubbelt så högt värde för det tiofaldiga trycket på 100 mbar. Material med grövre porer, ss polyuretan, polystyren eller glasfiber kan däremot endast behålla ett jämförbart värde upp till ett tryck på 0,1 mbar med en fyrdubbel värmeledningsförmåga för ett tryck på 10 mbar, Fricke et al (2006); vip-bau.de (2010).

Förhållandet mellan tryck i kärnan och

Artikelförfattare är Kjartan Gudmundsson, lektor, Peyman Karami, doktorand, och Folke Björk, professor, vid institutionen för Byggvetenskap, avdelningen för Byggnadsteknik, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm.

värmeledningsförmåga hos några olika kärnmaterial illustreras i bild 1.

Ett kärnmaterial med större porer kräver därför en högre grad av vakuum för att åstadkomma en viss isoleringsförmåga, när allt annat är lika.Värmeledning genom kärnans fasta material begränsas genom att använda ett material med en mycket gles geometrisk struktur medan värmeöverföringen genom strålning mellan kärnmaterialets inre ytor bestäms av ytornas temperaturer och geometri samt materialegenskaper som kan förbättras genom användning av tillsatser.

En vanlig vakuumisoleringspanel består av ett hölje av metalliserad polyesterfilm med en kärna av pyrogen kiseldioxid som visas i bild 2 på nästa sida. Det finns dock många möjligheter att kombinera

Energiförbrukningen och transmissionsförluster genom klimatskalet

Bostäder och service står för en stor del av den total energiförbrukningen i Sverige och EU (40 procent) och ungefär hälften av denna utgörs av värmeförluster genom klimatskalet. Detta är ett problem för ekonomin och ett hot mot miljön. Den tekniska lösningen är komplex, men i slutändan måste värmeförlusterna genom väggar, golv och tak reduceras rejält. Med traditionella isolermaterial kan konsekvenserna bli en betydande ökning i klimatskalets tjocklek. Ett hus i Sverige måste således ha en isoleringstjocklek på uppskattningsvis 340 mm i väggarna och 500 mm i taket för att uppfylla normerna för passivhus.

Nya möjligheter med vakuumisoleringspaneler

Dagens krav på energibesparingar kräver tjock isolering om man väljer att använda Bygg & teknik 8/13

Bild 1: Tryck och värmeledningsförmåga för olika kärnmaterial (IEA, Annex 39, 2005a).

25

Bild 2: En vakuumisoleringspaneler med kärna av pyrogen kieseldioxid (IEA, Annex 39, 2005a).

olika kärnmaterial och höljen som beskrivs i litteraturen, Cremers (2005).

Tillämpningen av vakuumisoleringspaneler har hittills varit begränsad till ett fåtal byggnader. En redogörelse av tidigare tillämpning finns bland annat i en rapport från det Internationella energirådet, IEA (2005b) samt ett antal forskarrapporter, Ghazi Wakili et al (2005); Schwab et al (2005) och Binz & Steinke (2005). Baetens et al (2010) har även skrivet en sammanfattning av användandet av vakuumisoleringspaneler i byggnader.

kuumisoleringspaneler och drar slutsatsen att fukthalten i väggen bör sjunka medan Sveipe et al (2011) har undersökt möjligheterna att tilläggsisolera väggar med träreglar och kommit fram till att det under vissa förhållanden kan föreligga risk för kondens. Buxbaum et al (2011) har studerar de hygrotermiska egenskaperna hos tegelväggar med invändig vakuumisolering. Annat arbete omfattar bland annat laboratorieundersökningar och numeriska simuleringar i syfte att jämföra flera väggkonstruktioner med tilläggsisolering med vakuumisoleringspaneler, Grynning et al (2011). Lichtblau (IEA, Annex 39, 2005b) har gjort en utvärdering av prestandan hos ett ”lågenergihus” i München som tilläggsisolerats med vakuumisoleringspaneler i ytterväggar, tak och ytterdörr.

Möjligheter vid renovering

Det nuvarande byggnadsbeståndet är en viktig del av den pågående och planerade energieffektiviseringen i Sverige. Miljonprogrammet är av särskilt intresse på grund av sin omfattning och relativt höga transmissionsförluster som motiverar grundliga studier och utveckling av tekniska lösningar för renovering.

Hovsjö, söder om Stockholm, är ett bra exempel på husen i miljonprogrammet, med 2200 lägenheter i mestadels tre- till åttavåningshus. Med en ytterväggskonstruktion av lättbetongblock (bild 3) är den termiska isoleringen långt under dagens krav.

I forskningen på KTH, Gudmundsson & Karami (2013) har vi tidigare undersökt möjligheterna att använda vakuumisoleringspaneler för att förbättra värmeisoleringen i denna typ av väggkonstruktion och samtidigt ta itu med köldbryggor i fogen mellan panelerna. Av särskilt intresse är om detta kan göras med isoleringsmaterial på vakuumpanelernas utsida som skyddar panelerna och eventuellt utgör en putsbärare. Syftet är bland annat att undersöka hur värmeflödet genom ytterväggen påverkas av den termiska ledningsförmågan hos materialet i fogen mellan panelerna och värmeledningsförmågan hos den intilliggande isoleringen samt värmeledningsförmågan hos fästelement. Fuktfördelningen och den relativa fuktigheten i väggkonstruktionen har också studerats vid en långvarig exponering under ogynnsamma förhållanden.

Köldbryggor

In situ-prestandan hos vakuumisoleringspaneler är beroende av deras egenskaper och på vilket sätt de tillämpas. Fogarna där panelerna möts kan till exempel ge upphov till köldbryggor som ökar värmeförlusterna. Man har gjort analytiska modeller för effekten av värmeförlusterna där höljet går runt panelernas kanter, Tenpierik & Cauberg (2007) och undersökt möjligheterna att använda serpentinkanter på ett metallhölje, Thorsell & Källebrink (2005). Andra forskare har utvärderat köldbryggor som uppstår i byggnadsdelar och konstruktioner, Schwab et al (2005); Ghazi Wakili et al (2005); Nussbaumer et al (2006) och Platzer (2007). Våra tidigare parametriska analyser visar hur värmeförlusterna kring kanterna kan kompenseras med ett intilliggande lager med värmeisoleringsförmåga i samma härad som vanliga isoleringsmaterial, Gudmundsson (2009).

Bild 3: Hovsjö, ett exempel från miljonprogrammet (Stockholmslansmuseum.se (2009).

Fuktförhållanden

Fukt är utan tvekan ett av de största hoten mot byggnaders beständighet. Tillämpningen av en ny byggnadsteknik måste därför föregås av en grundlig analys av fuktförhållanden i konstruktionen, inklusive en utvärdering av risken för kondens och hög relativ luftfuktighet.

Brunner & Simmler (2007) har gjort en fältstudie av fuktförhållanden i en låglutande takkonstruktion med vakuumisioleringspaneler. Johansson (2011) har utvärderat en väggkonstruktion i ett landshövdingehus som isolerats utvändigt med va26

Bild 4: Ett vertikalt tvärsnitt av den lösning som studerats.

Bygg & teknik 8/13

Bild 5: Resultat från en tredimensionell simulering av värmeflödet i väggsnittet.

Den tekniska lösning, som visas i bild 4, består av en befintlig lättbetongvägg med en utvändig tilläggsisolering av vakuumpaneler med skyddande lager av vakuumisolering som även fungerar som putsbärare. Skarven mellan panelerna fylls med isoleringsmaterial och en mekanisk fästanordning i hörnet av panelerna håller isoleringen på plats. De termiska beräkningarna utfördes med en stationär tredimensionell FEM-modell i Comsol Multiphysics, figur 5.

Resultaten visar bland annat att valet av materialet i fästbulten är av mindre betydelse för en vägg av lättbetong men att det har en betydande effekt att använda ett material med låg värmeledningsförmåga i fogen där det resulterande värmeflödet kan reduceras med 30 procent när man använder ett material med lambda värdet 0,02 Wm-1K-1 jämfört med resultatet för ett material med lambda värdet 0,10 Wm-1K-1, figur 6.

Resultaten visar även att isoleringsmaterialet utanför vakuumisoleringspanelen

Bild 6: Det resulterande U-värde som en värmeledningsförmåga för materialet i fogen.

har en tydlig effekt på värmeflödet även om denna effekt är något mindre.

Modellen kan även användas för att undersöka fuktfördelningen i konstruktionen vid långtidsexponering för extrema förhållanden, till exempel en utetemperatur på -10 ºC och 20 ºC på insidan. Detta gjordes med hjälp av en dynamisk tvådimensionell diffusionsmodell för fukttransport i väggkonstruktionen, figur 7.

Resultaten visar att koncentrationen stiger från noll inuti panelen mot den omgivande koncentrationen på båda sidor eftersom folien i höljet har ett fuktmotstånd som är flera storleksordningar större än den för övriga material. Ånghalten i väggen på insidan av panelen kommer därför långsamt att närma sig ånginnehållet inomhus och på ett liknande sätt blir ånghalten på utsidan av panelerna att efter hand närmare den för uteluften. Vakuumisoleringspanelernas höga värmemotstånd gör även att lättbetongen på isoleringens insida kommer att ha en temperatur nära inomhustemperaturen och därför kommer

den relativa fuktigheten att vara närmast den samma som för inneluften. På motsvarande sätt kommer temperaturen och den relativa fuktigheten på panelernas utsida att ligga nära den för uteluften.

Fullskaleförsök av nya tekniska lösningar

På avdelningen för Byggnadsteknik på KTH har vi nu i samarbete med industripartners tagit fram ett byggsystem för utvändig tilläggsisolering av hus från miljonprogrammet. I motsats till den tekniska lösning som beskrivs ovan väljer vi dock att ha en luftspalt mellan putsskivan och den bakomliggande isoleringen i syfte att bryta den kapillära fukttransporten, jämna ut lufttrycket och för att kunna ventilera bort eventuellt fuktöverskott.

Väggkonstruktion består således av lättbetong som isoleras utvändigt med vakuumisoleringspaneler inbäddade i tunna skivor av polystyren och putsskivan som fästes med specialinfästningar i skarven mellan panelerna bildar en luftspalt framför isoleringen, se figur 8 på nästa sida.

Fuktsensorer och temperaturgivare placeras i gränsskiktet mellan de olika materialen både i centrum av panelerna och i fogarna i syfte att följa upp konstruktionens termiska prestanda och fuktförhållanden.

■

Referenslista

Bild 7: Den relativa fuktigheten i väggen.

Bygg & teknik 8/13

Baetens R, Jelle B P, Thue J V, Tenpierik M J, Grynning S, Uvsløkk S. & Gustavsen A, 2010, Vacuum insulation panels for building applications: A review and beyond, Energy and Buildings, Vol. 42, Issue 2, pp 147–172.

Binz A & Steinke G, 2005, Applications of Vacuum Insulation in the Building Sector, 7th International Vacuum Insulation Symposium 2005, Zürich.

Brunner S & Simmler H, 2007, In situ performance assessment of vacuum insu27

Bild 8: Väggkonstruktionen av lättbetong byggs i klimatkammare i labbet hos Byggvetenskap på KTH.

lation panels in a flat roof construction, Vacuum, 82, 700–707.

Buxbaum C, Gallent W, Kircher S, Pankratz O & Seiler A, 2011, Thermal Rehabilitation of Existing Building Enclosures by Using VIP (Vacuum Insulation Panel) Sandwich and Timber Based Panels, Proceedings of BEST 2 Conference, April 12–14, 2010.

Cremers J M, 2005, Typology of Applications for Opaque and Translucent VIP in the Building Envelope and their Potential for Temporary Thermal Insulation, 7th International Vacuum Insulation Symposium 2005, Zürich.

Fricke J, Schwab H & Heinemann U, 2006, Vacuum insulation panels-exciting thermal properties and most challenging applications, International Journal of Thermophysics, 27(4), 1123–1139.

Ghazi Wakili K , Bundi R & Binder B, 2004, Effective thermal conductivity of vacuum insulation panels, Building Research & Information, 32(4), 293–299.

Ghazi Wakili K, Nussbaumer T & Bundi R, 2005, Thermal Performance of VIP Assemblies in Building Constructions, 7th International Vacuum Insulation Symposium 2005, Zürich.

Gudmundsson K, 2009, A parametric study of a metal sandwich VIP, 9th International Vacuum Insulation Symposium 2009, London.

28

Grynning S, Jelle B P, Uvsløkk S, Gustavsen A, Baetens R, Caps R & Meløysund V,2011, Hot box investigations and theoretical assessments of miscellaneous vacuum insulation panel configurations in building envelopes, Journal of Building Physics, 34(4), 297–324.

Gudmundsson K & Karami P, 2013, Simulations of Heat and Moisture Conditions in a Retrofit Wall Construction with Vacuum Insulation Panels, Journal of Civil Engineering and Architecture, 7(7), 781–788.

IEA/ECBS Annex 39, 2005, High Performance Thermal Insulation, Vacuum Insulation Paneles-Study on VIP-components and Panels for Service Life Prediction of VIP in Building Applications (Subtask A), http://www.ecbcs.org/docs/ Annex_39_Report_Subtask-A.pdf (Accessed 27/10/2010).

IEA/ECBS Annex 39, 2005, High Performance Thermal Insulation, Vacuum Insulation in the Building Sector, Systems and applications (Subtask B), http:// www.ecbcs.org/docs/Annex_39_Report_ Subtask-B.pdf (Accessed 21/09/2010).

Johannson P, 2011, Assessment of the Risk for Mold Growth in a Wall Retrofitted with Vacuum Insulation Panels, Proceedings of the 9th Nordic Symposium on Building Physics, Tampere, 30 May – 1 June 2011, 349–356.

Nussbaumer T, Ghazi Wakili K & Tanner Ch, 2006, Experimental and numerical investigation of the thermal performance of a protected vacuuminsulation system applied to a concrete wall, Applied Energy, 83, 841–855.

Platzer W, 2007, Optimisation and testing of an VIP exterior thermal insulation composite system (ETICS), 8th International Vacuum Insulation Symposium 2007.

Schwab H, Heinemann U, Beck A, Ebert H P & Fricke J, 2005, Permeation of different gases through foils used as envelopes for vacuum insulation panels, Journal of Thermal Envelope and Building Science, Vol. 28(4), 293–318.

Schwab H, Stark C, Wachtel J, Ebert H-P & Fricke J, 2005, Thermal Bridges in Vacuum-insulated Building Facades, Journal of thermal env. & bldg. sci., Vol. 28(4), 345–355.

Simmler H & Brunner S, 2005, Vacuum insulation panels for building application: Basic properties, aging mechanisms and service life, Energy and Buildings, 3(11), 1122–1131.

Stockholmslansmuseum.se, 2009, http:// www.stockholmslansmuseum.se/faktaban ken/bilder/ (Accessed 6/11/2009).

Sveipe E, Jelle B P, Wegger E, Uvsløkk S, Grynning S, Thue J V, Time B & Gustavsen A, 2011, Improving thermal insulation of timber frame walls by retrofitting with vacuum insulation panels – experimental and theoretical investigations, Journal of Building Physics, 35(2), 168–188.

Tenpierik M J & Cauberg J J M, 2007, Analytical Models for Calculating Thermal Bridge Effects Caused by Thin High Barrier Envelopes around Vacuum Insulation Panels, Journal of Building, Physics, 30 (3), 185–215.

Thorsell T & Källebrink I, 2005, Edge loss minimization in vacuum insulation panels, Proceedings of the 7th Symposium on Building Physics in the Nordic Countries, Reykjavik, 13–15 June 2005, 945–52.

Vip-bau.de, 2010, http://www.vip-bau. de/e_pages/technology/vip/howtheywork. htm (Accessed 21/09/2010).

Bygg & teknik 8/13

Möjligheter med träfasader

Dagens arkitektur ger många gånger annorlunda villkor för träfasaden än den traditionella, och byggherrar och beställare behöver kunna ställa rätt krav för att få en hållbar fasad. För prefabricerade trähus utvecklas också nya byggmetoder där träets egenskaper ska beaktas vid utformningen av detaljer vid skarvar och övergångar mellan element och moduler. Trä ger stora valmöjligheter när det gäller att skapa varierade fasader, men det förutsätter samtidigt kompetens för att få bra utformning.

Trä har fördelen att det är lätt att bearbeta, enkelt att använda och variera för att ge estetisk utformning av fasaden, vilket gör det särskilt viktigt med handledning.

Handboken Träfasader ger många råd och anvisningar för utformningen av hållbara träfasader. Anvisningarna baseras på den kunskap som finns idag angående trämaterial, ytbehandling och konstruktionsdetaljer. Handboken ska ses som ett komplement till andra byggtekniska handböcker. Den innehåller detaljlösningar och materialkrav som kan användas till den tekniska beskrivningen enligt AMA Hus till olika projekt.

Parallellt med handboken Träfasader finns även en guide för träfasader. Den ger riktlinjer och kravspecifikationer till tillverkare och användare av träpanel till fasader. Den är uppbyggd som checklistor för projektering, materialtillverkning, montage och underhåll. Beständigheten för en

Artikelförfattare är Anna Pousette och Karin Sandberg, SP Trä, Skellefteå.

Bygg & teknik 8/13

träfasad påverkas i stor grad av hantering och montering samt underhåll. Därför innehåller guiden information till beställare och projektörer och alla andra aktörer som ingår i kedjan från projektering till färdig byggnad.

Fasadens funktion och underhåll

Möjligheterna att använda träfasader har ökat tack vare samarbete mellan företag och forskare. Det forskas mycket om utveckling av nya behandlingar av träfasader för att minska underhållsbehovet.

Många projekt har också utförts angående brandkrav på fasader och möjligheterna att använda trä i fasaden.

Fasadens funktion är att skydda de bärande och isolerande skikten i väggen från nederbörd, sol och vind, samt ge byggnaden dess yta, färg och uttryck. För att fasaden ska uppfylla sin funktion, det vill säga skydda bakomvarande konstruktion, krävs att den är tät och/eller tillåter att fukt kan transporteras bort. För att den ska vara tät krävs att panelen är dimensionsstabil och inte spricker. Val av fasadmaterial påverkas av krav och förväntningar när det gäller livslängd, risk för angrepp och deras konsekvenser, samt underhåll och reparationer. Träfasader, liksom fasader av andra material, kräver ett underhåll för att vara vackra under hela livslängden. Det är därför viktigt att ta med framtida underhållskostnader i kalkylerna redan från början.

De flesta fastighetsägarna önskar en långsiktig kontroll på underhålls- och driftskostnaderna samt att byggnaderna

åldras med skönhet. Träfasader har ofta en lägre investeringskostnad än andra fasadmaterial, men underhållskostnaderna kan bli större än för de andra materialen.

För målade träfasader är det ytbehandlingens underhåll (estetiska krav) som är avgörande för underhållskostnaderna.

Livslängder och underhållskostnader för fasader är svåra att generalisera, eftersom de beror på typen av byggnad, geografiska läget, estetiska kraven och bedömningen när underhåll behöver utföras.

Vid jämförelse av olika typer av träfasader framkom att livscykelkostnaden (LCC) för olika trämaterial beror förutom på investeringskostnaden på underhållskostnader och uppskattade underhållsintervall. Det är avsevärd skillnad när det gäller underhållskostnader mellan till exempel en slamfärgsmålad fasad i Dalarna med enkla ommålningar som utförs sällan och en täckfärgsmålad fasad på västkusten med täta, omfattande ommålningar. En omålad träfasad utan underhåll kan bli billig, men man får acceptera ett grått, åldrat utseende. Beräkningarna visade att livscykelkostnaden för träpaneler varierar enligt olika uppgifter och beräkningar mellan cirka 500 kr/m² och cirka 1 400 kr/m² (beräknat på en kvadratmeter vägg utan fönster eller andra detaljer). Då har även hänsyn tagits till olika lösningar för att klara brandkraven för höga hus. Som jämförelse beräknades livscykelkostnaden med vissa förmodade underhållskostnader till cirka 750 kr/m² för putsad fasad och cirka 950 kr/m² för tegelfasad. Även för dessa fasadmaterial är underhållskost-

Arkitekthögskolan i Umeå med fasad av obehandlad lärk.

FOTO: KARIN SANDBERG

Fasader av trä dominerar på småhus upp till två våningar och har byggts under lång tid och gällt som ett beprövat utförande. På senare år har intresset även ökat för träfasader på högre och större hus. För flervåningshus eftersträvas ofta nya estetiska uttryck, samt snabbt och industriellt montage. Byggandet av höga träfasader driver fram ökade krav och behov av att bygga rätt eftersom konsekvenserna annars kan bli omfattande och dyra.

29

Trämaterial till fasader

Panelbräder sågas i regel av gran i Sverige. I det svenska klimatet fungerar en granpanel mycket bra under de flesta förhållanden. Det förutsätter förstås att man väljer bra material och dessutom ett bra färgsystem, korrekt utförd profilering samt montage och underhåll. Virkets kvalitet bestäms av flera parametrar, som anges i beskrivningen för sortering av panelvaran till exempel att det är fritt från röta, blånad, sprickor, lösa kvistar och hål, samt inte har för mycket kupning och skevhet. Virket ska ha rätt fuktkvot, cirka sexton procent vid målning, och ytan ska inte utsättas för regn och sol eller vara smutsig innan den målas.

Ett fasadsystem är ett system av fasadprodukter och deras montage. Träbaserade fasadmaterial kan innefatta obehandlat trä, träskyddsbehandlat trä, ytbehandlat trä eller en kombination av alla dessa.

Vanlig fasadpanel av gran tillverkas med dimensioner och profiler enligt standard SS232813 och SS232812, för stående respektive liggande montage. Träskyddsbehandlad (impregnerad) panel används vanligen inte i Sverige.

Breda limmade panelbräder tillverkas av limträ i längder upp till 12 m. Den synliga sidan är finsågad. Limträpanel finns med bredderna 200 mm och 300 mm, för stående respektive liggande montering.

Träbaserade skivor kan också användas på fasader. Det finns till exempel flerskiktsskivor och plywood. Ett antal system har tagits fram i Europa med skivor och tillhörande beslag för infästning på baksidan, men i Sverige har inte träskivor använts i så stor utsträckning.

En annan möjlighet är att använda träspån (tjocka spån som till spåntak) som

FOTO: ANNA POUSETTE

30

beklädnad. Detta är ovanligt på moderna byggnader i Sverige, men användes förr på till exempel äldre kyrkobyggnader.

Målning och industriell grundning

Ytbehandlingen har avgörande betydelse för fasadens hållbarhet, både när det gäller biologiska angrepp samt även estetiskt med färgförändringar eller missfärgningar. Skarpa kanter på panelbräder kan vara en svag punkt för målningen, eftersom färgskiktet där blir tunnare. Avrundade kanter ger bättre hållbarhet. Det finns rekommendationer för vilken typ av färg för ommålning som är lämplig, möjlig eller olämplig att använda beroende på befintlig färgtyp. För framtida underhållsmålningar är det därför viktigt att dokumentera ytbehandlingen.

En systemmålning med täckfärg har hög pigmenthalt. Målningen består av grundning följd av toppmålning. Täckande färg ska målas på färsk, nytillverkad träyta. Det blir allt vanligare att använda fabriksgrundad träpanel. Den kan vara ytbehandlad med grundfärg eller med grund- och mellanstrykning. Färdigbehandlingen görs sedan efter att panelen har monterats på väggen så att spikarna målas över. En fördel med färdig grundmålad fasadpanel är att den industriella målningen kan utföras på rena och friska träytor under kontrollerade former. En annan fördel är att det ger färre arbetsmoment på byggplatsen när grundmålningen inte behöver utföras på plats. Den industriella målningen ska utföras med bra grundfärg med tillräckligt tjockt skikt för att ge panelen skydd fram till slutbehandlingen. Ett sätt att säkerställa kvaliteten är att använda kvalitetssäkrad panel, till exempel P-märkt panel, se nedan.

En fördel med målad träpanel är att man vid ommålning kan byta kulör, och på så sätt förnya huset. Man kan välja alla

Handelscentrum med järnvitriolbehandlad limträpanel, Skellefteå.

Bostadshus med täckfärg, Skellefteå.

FOTO: KARIN SANDBERG

naderna naturligtvis beroende på typ av byggnad och omgivning.

olika kulörer, även om en del är mer traditionella och populära. Kulören påverkar träfasadens åldring genom att mörka kulörer värms upp av solen och torkar ut och spricker. Med mörkbruna eller svarta kulörer ställs därför höga krav på träet och detaljutförandet. För vita och ljusa kulörer ska man däremot tänka på att smuts och eventuella mögelprickar syns tydligt.

Det går att lämna fasaden omålad, men den kommer då med tiden att bli silvergrå, brun-grå eller grå-svart beroende på träslag och färgen kan variera mellan olika sidor av huset. Den omålade fasaden kräver inte mycket underhåll, men det estetiska intrycket kommer att bestämma livslängden. Det blir svårt att senare måla fasaden, färgen fäster dåligt på en väderutsatt och grånad träyta.

Järnvitriol används ibland som ytbehandling för att få en gråaktig träyta, så att fasaden ser väderpåverkad ut. Den slutliga färgen beror på temperaturen, trämaterialet och ytans grovhet. En järnvitriolbehandlad panel uppför sig i princip som obehandlat virke. Järnvitriol skyddar inte mot regn, utan fukt ska kunna torka ut genom att panelen ventileras väl. Den skyddar inte heller mot solens UV-ljus, som bryter ner träet så att ytan eroderas och spricker. Järnvitriol kräver att spik och bleck är rostfria annars rostar de så att rostränder bildas, och järnvitriol kan missfärga närliggande mark och golvytor vid urlakning.

Slamfärg är genomsläpplig för fukt, och kan absorbera fukt, men kan också torka ut snabbt. Färgpigmentet skyddar träunderlaget mot nedbrytning av solens UV-ljus. Slamfärg kan enbart användas på sågade ytor. Färgen kan bara användas på omålat eller tidigare slamfärgsmålat virke, och måste målas om med en slamfärg. Det går inte att byta färgsystem eftersom sprickbildning och nedbrytning Bygg & teknik 8/13

gör träytan olämplig som underlag för andra färgtyper. Ljusa kulörer kan få missfärgningar av till exempel kådutfällningar och smuts, vilket kan kräva täta underhåll beroende på estetiska krav.

relser i förhållande till varandra förhindras. Spikar/skruvar ska vara rostskyddade, till exempel varmförzinkade eller rostfria.

Spik/skruv ska drivas in i träet så att huvudet ligger i liv med brädytan. Om de drivs in för långt så att träet skadas, ska brädan bytas ut alternativt hålet oljas och grundmålas före färdigstrykning.

Om de grundmålade bräderna kapas vid till exempel skarvar, avslutningar mot fönster eller sockel måste ändträet behandlas med penetrerande grundolja och grundmålas innan färdigstrykning.

Färgleverantörens anvisningar för lämpliga produkter ska följas.

P-märkningens kvalitetskrav för paneler

Certifieringsreglerna för P-märkt fasadpanel innehåller krav på material och tillverkning, samt krav på fortlöpande kontroll och krav på till exempel märkning. Kvalitetsbeskrivningen omfattar tekniska krav för grundråvaran av gran till panelen samt virkesegenskaper för den färdiga panelen. Dessutom finns tekniska krav för fingerskarvning och ytbehandling (grundmålning). Anvisningar med hanterings- monteringsoch underhållsinstruktioner ska finnas tillgängliga vid hanteringen av panelen i bygghandeln och på byggplatsen.

Varje panelbräda är märkt med P-märket, och med uppgift om företag, certifieringsnummer, typ av grundfärg och tillverkningsperiod. Syftet med P-märkta ytterpanelbräder är att säkra en jämn och bra kvalitet och skapa tydlighet genom att det blir möjligt att föreskriva en märkt produkt med enhetliga dokumenterade egenskaper – P-märkt grundmålad fasadpanel.

Grundmålad P-märkt fasadpanel har en finsågad framsida och kanterna rillade för att färgen ska fästa bra. Hörnen är rundade eller fasade för att ge tillräckligt färglager. Målningen utförs industriellt i målerianläggningar med dokumenterade färger som läggs på enligt färgleverantörens anvisningar och enligt SP:s certifieringsregler. Målningen utförs efter sågningen inom fastställt tidsintervall, vilket ger bra förutsättningar för vidhäftningen.

Färgskiktet är minst 60 µm för att panelen ska vara skyddad fram till färdigmålning av huset.

Behandling med grundolja ska utföras på brädernas ändar. Grundoljning av andra ytor än ändträ kan också ingå om det är föreskrivet av färgleverantören för re-

Detaljutförande mot mark för bra beständighet. spektive målningssystem. Eftersom paneler ofta kapas på plats ska monteringsanvisningarna innehålla anvisningar om ändträbehandling vid kapning av bräder.

Många skador på träfasader kan hänföras till slarv med behandling av ändträet

Montering

Panelen spikas eller skruvas i spikläkt bakom panelen. Spikläkten bör vara minst 25 mm för att ge luftning bakom panelen. Spikläkt vid panelens ändar placeras om möjligt så att spik/skruvavståndet till änden blir minst 100 mm för att undvika sprickor och skador i träet.

Närmare brädernas ände än 100 mm ska hål förborras för spiken/skruven.

Spikarna bör vara så långa att de tränger in tillräckligt i spikregeln och längden anpassas efter spiktyp och regelns tjocklek. Vid tunnare regel anpassas spiklängden. Spikarna får inte vara så långa att de skadar vindskyddet bakom spikregeln.

Träfasad på höga hus bör kontrolleras så att infästningen klarar dimensionerande vindlaster.

Infästningen får inte gå igenom två bräder så att brädernas naturliga fuktrö-

Detaljer

Konstruktionslösningar för olika fasader ska baseras på montage med ventilerad luftspalt bakom. Svårigheterna vid detaljutformning sitter ofta vid skarvning eller sammanfogning av detaljer samt exponering av ändträ. De flesta skadorna uppträder där, men det är svårt att ge allmänna rekommendationer. Det gäller att ha kunskap och tänka rätt för att undvika felaktigt utförande.

De vanligast förekommande detaljerna av trä i en fasad är fasadens anslutning till takfot och gavelutstick, fönster- och dörranslutningar både över, under och vid sidan, fasadskarvar vid våningsskarvar (bjälklag-/elementskarvar), skarvar mellan fasadmaterial (liggande/stående träpanel eller andra material till exempel puts), in- och utvändiga hörn, sockeldetaljer vid stående respektive liggande panel, anslutningar mot balkonger, skärmtak och terrasser (genomföringar för infästningar).

Detaljlösningarnas utförande kan bero på typ av panel, till exempel stående eller liggande, omgivande material som putsad fasad eller träfönster respektive trä-aluminiumfönster och om man vill ha lösningar helt i trä eller med plåtbleck.

Detaljlösningar ska bestämmas utifrån lufttäthet, fukt, byggbarhet och utbytbarhet. Krav att beakta är fukt och uttorknig, luftning, lufttäthet, industriell byggbar-

Innovation ger resultat

“Att balkarna tillåter enkel håltagning ända intill flänsarna är ett argument som faller många på läppen”

www.byggmagroup.se Bygg & teknik 8/13

31

het, utbytbarhet vid skador, brand, ytbehandling, underhåll och skötsel, estetik och miljö. Dessutom ska man beakta infästningar, systemuppbyggnad, anpassningsbarhet till underliggande konstruktion, byggbarhet och utbytbarhet etcetera.

Några viktiga detaljer att beakta är att träfasad som går ända ner till marken kommer att bli ful längst ned och så småningom bli fuktig och kanske rötskadad, och kan behöva bytas ut efter några år.

Därför brukar man rekommendera ett avstånd från mark på 300 mm till träfasaden. Anslutningar vid fönster utförs med fördel med fönsterfoder som ger bra skydd åt skarven mellan fönster och träfasaden. Utstickande takfot och gavelsprång ger skydd åt panelens övre del.

Brandkrav måste beaktas på flervåningshus

På höga hus tillåts inte att hela fasaden är i trä om inte särskilda brandskyddsåtgärder vidtas. Däremot kan delar av fasaden vara i trä, till exempel kan cirka tjugo procent trä användas, till exempel kan trä användas mellan fönster i sidled. Trämaterialet ska då kombineras med till exempel puts eller tegel, det vill säga material som inte är brännbara. Med boendesprinkler i lägenheterna kan träfasader användas upp till åtta våningar. Brandklassade fönster kan också vara ett alternativ för att kunna använda mer trä i fasa-

den. Det har använts i kontorshus, men fönstren måste vara låsta och det passar inte för bostäder där man vill kunna öppna fönster och vädra.

Brandskyddsbehandling av fasaden är ett annat alternativ, antingen som impregnering eller ytbehandling. Impregneringen kan urlakas vid användning utomhus och det impregnerade träet ska därför användas tillsammans med en skyddande ytbehandling. Det finns en standard med bruksklasser för brandskyddsimpregnerat trä. Brandskyddade träprodukter med dokumenterade egenskaper för brandklass och bruksklass presenteras på hemsidan www.brandskyddattra.info. För utomhusanvändning (Bruksklass EXT) behövs normalt en ytbehandling på träet som fungerar tillsammans med brandskyddsbehandlingen. Brandskyddsfärg som grundmålning är ett annat alternativ, som också ska ytbehandlas och ommålas med relativt täta intervall för att bevara brandskyddsfärgen.

■

Mer att läsa

Beväxning på målade träfasader utomhus, Ekstedt, Jan & Karlsson, Alf, SP Rapport 2009:11.

Brandsäkra trähus. Version 3. Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. Handbok SP Trä, SP Rapport 2012:18.

Fukt i trä för byggindustrin – fuktegenskaper, krav, hantering och mätning, B. Esping, J-G Salin & P. Brander, SP Trätek, Publ. Nr. SP Info 2005:24.

Linoljefärg utomhus: arbetsanvisningar, tekniska och kemiska grunder, ekonomi. P Baeling, H Claesson, J Ekstedt, B von Haslingen, S O Hjorth, M Johansson, H Kjellberg, B Larsson & K Åkesson, Formas, 2004.

P-märkt grundmålad fasadpanel, Sandberg, Karin, Pousette, Anna, Johansson, Bertil & Malm, Hilda, Kontenta, SP-Info 2011:49.

Träfasader – Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll, Pousette, Anna & Sandberg, Karin, SPInfo 2008:69.

Träfasader – Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll, version 2, Pousette, Anna & Sandberg, Karin, SP-Info 2013:32.

Träfasader, Handbok, Pousette, Anna, Sandberg, Karin & Ekstedt, Jan, SP Rapp 2007:09.

Fasader i trä för flervåningsbyggnader. Jämförelse mellan material och behandlingsmetoder. Sandberg, Karin, Pousette, Anna, Karlsson, Olov & Sundqvist, Bror, SP Rapport 2013:21.

Brandskyddat trä, www.brandskyddattra.info.

TräGuiden, www.traguiden.se, Svenskt Trä.

ANTENN

TRÄ

största antennutbudet på marknaden

viss dos av osäkerhet

KONTROLLENHET upp till 16 antenner

MJUKVARA intuitiva mjukvaror

VAGN kundanpassade vagnar

VA R P Å D SÄKRA EN S - ANVÄ IDAN N GEORA D DA R

32

www.geoscanners.com | info@geoscanners.com | 0921-53020 Bygg & teknik 8/13

Dimensionering av murverk enligt EK6 med danskt program Användningen av murverk i det svenska byggandet har ökat markant under de senaste åren. Men erfarenheterna bland svenska konstruktörer av att dimensionera murverkskonstruktioner är liten, och det är viktigt att konstruktörskåren bygger upp sin kompetens inom området. Ett danskt dimensioneringsprogram för murverk, enligt aktuell eurokod EK6, kan vara ett bra hjälpmedel för svenska konstruktörer att komma igång med att räkna på murverk.

Efter att användningen av murverk i den svenska byggbranschen under en period legat på historiskt låga nivåer har murningen under några år åter ökat markant.

Sannolikt har detta samband med att man konstaterat omfattande fuktproblem och bristande hållbarhet i alternativa byggmetoder jämfört med vad som förväntas av till exempel tegelfasader. Det finns anledning att anta att ökningen för murverk kommer att hålla i sig, inte minst med tanke på dagens strävan att bygga både fuktsäkert och energieffektivt. Men det finns problem i sammanhanget, den långa tradition av murverksbyggande som fun-

Artikelförfattare är Tomas Gustavsson, byggnadskonstruktör, tekn lic, har arbetat med ett flertal murverksprojekt vid Avdelningen för Konstruktionsteknik, Lunds tekniska högskola (LTH) och Arne Cajdert, tekn dr, 1981 till 1992 murverksexpert vid Statens Planverk/Boverket, 1992 till 2000 lektor i Byggkonstruktion vid Örebro universitet.

E-post: Tomas Gustavsson, tomas@konstruktioner.se respektive Arne Cajdert, teknik@arnecajdert.se.

Bygg & teknik 8/13

Småhus med yttervägg bestående av fasadtegel, isolering och bakmur av lättbetongblock, Borgeby.

nits i landet har tunnats ut och det är viktigt att kunskaper om denna anrika byggnadsteknik återtas.

Inte minst har kunnandet om murverk minskat bland landets konstruktörer, vilket är särskilt olyckligt. I många sammanhang kan murverkskonstruktioner även idag fylla viktiga funktioner inte bara som utvändigt klimatskydd med slitstyrka och lågt underhållsbehov, utan även för kraftupptagning, såväl vertikalt som horisontellt. Kanske inte i första hand i de största och storskaligaste byggnadsuppgifterna, men den småskaliga byggverksamheten utgör sammantaget en stor byggnadsvolym och i sistnämnda sammanhang kan murverkskonstruktioner mycket väl hävda sig även idag. Genom att konstruktörer lär sig att behärska det murade byggandets spelregler, dess möjligheter och begränsningar, får man ett verktyg till för att bygga bättre väggar, med effektivare materialutnyttjande. Ytterväggar med tegel, isolering och bakmur av murblock ger till exempel större fuktsäkerhet än fasadtegel med en fuktkänslig regelstomme i den inre väggdelen. Och om man kan undvika att ställa in en stålstomme i isolerskiktet mellan fasadtegel och bakmur gör man en besparing i byggkostnad och kan minska inver-

kan av köldbryggor. Ett annat alternativ där bärande murverk med fördel kan övervägas är som alternativ till inre bärande väggdel av gjuten, armerad betong.

Blockmurverk kan inte tävla med betongen med avseende på bärförmåga. Men de byggs normalt till lägre kostnad, och ofta behöver man inte mer bärförmåga än murverksalternativen kan erbjuda, till exempel i småskaligt byggande med upp till två till tre plan.

Övergången till eurokoder ger ökade möjligheter

Övergången till dimensionering enligt eurokoder har medfört att vi i Sverige nu kan dra fördel av att murverkstraditionen i våra grannländer varit levande på ett helt annat sätt än här. Eurokoderna innefattar ett omfattande system för tillverkning, dimensionering och utförande av byggnadskonstruktioner, gemensamt för hela EU-området. Det är uppenbart att för oss i Sverige, som är ett relativt litet land, öppnas stora möjligheter att på ett ofta ganska enkelt sätt tillgodogöra oss kunskaper och erfarenheter som gjorts i andra länder, generellt. Och kanske alldeles särskilt inom murverksområdet, med tanke på att denna sorts byggande i Sverige kan sägas ha existerat på undantag under en period.

33

Enbostadshus med fasadmur och bakmur av tegel under produktion, Dalby.

Ett grannland som vi har särskilt stor anledning att snegla på är Danmark. Visst finns det skillnader i byggtraditioner och metoder mellan oss och vårt sydvästra grannland, men de är inte större än att de kan övervinnas. Och när det gäller byggmaterialbranschen, inte minst på murverksområdet, har våra båda länder kommit att alltmer integreras.

Ett exempel på hjälpmedel som utvecklats i Danmark som vi här i Sverige skulle kunna använda oss av är dimensioneringsprogrammet för murverk EC6design.com, som utvecklats av det i dessa sammanhang synnerligen välmeriterade forsknings- och utvecklingsinstitutet Teknologisk Institut (TI). Programmet körs över internet, för en årlig avgift av 255 euro, för närvarande cirka 2 300 svenska kronor. Man kan välja att använda antingen dansk eller engelsk text vid användning. Anknutet till programmet finns en användarhandledning, som också kan erhållas med antingen dansk eller engelsk text. Vidare finns, tillgängliga på nätet som pdf-filer, två mer omfattande underlag, ”Laerebog” respektive ”Kogebog”.

För att underlätta för svenska användare, som inte har så stor vana att konstruera

murverk och känner sig osäkra på att läsa dansk text, har på initiativ av det 2012 bildade Nätverket för tungt, murat och putsat byggande utarbetats en särskild användarhandledning på svenska. I denna har också lagts in vägledning om beräkningsstrategier för dimensionering av murverkskonstruktioner, för att underlätta för konstruktörer som inte har så stor vana att arbeta med murverk.

För den som vill prova på EC6design.com finns möjlighet att använda det utan kostnad under tre månader. Teknologisk Institut erbjuder vidare universitet och högskolor gratis tillgång till programmet. Sistnämnda förhållande borde utgöra en intressant möjlighet för olika ingenjörsutbildningar – de studenter som skaffat sig kompetens inom murverksområdet kan ha fördelar när de söker sig ut i arbetslivet, med tanke på den bristande erfarenhet som finns bland svenska konstruktörer på murverkssidan.

Beräkning av vägg i två steg

Steg 1. Först räknas vägg för enbart horisontalbelastning, med fönster-/dörröppningar inlagda. Beräkning utförs med brottlinjeteori, på motsvarande sätt som

Figur 1: Principfigur av vägg för beräkning av vindlastkapacitet.

34

har praktiserats i Sverige under lång tid, till exempel i svenska standardverk som Mur 90 och Konstruktionshandbok Bärande tegelmurverk. Denna beräkningsmetodik används för övrigt också vid beräkning av betongplattor enligt Metodanvisningarna. I likhet med korsarmerade betongbjälklag beräknas murverk för horisontallast som anisotropa plattor. I programmet anges karakteristiska hållfasthetsvärden och partialkoefficienter för hållfasthet. Dessa värden ska för beräkningar av svenska byggkonstruktioner hämtas från Boverkets publikation EKS, varefter programmet räknar fram motsvarande dimensionerande hållfastheter samt belastningskapacitet och aktuell utnyttjandegrad. Förekommande vertikallaster ökar horisontell belastningskapacitet, varför endast permanent vertikallast inräknas – på säkra sidan kan alltid vertikallasten sättas till noll vid denna del av dimensioneringen. En modul i programmet medger att man kan räkna månghörniga, icke rektangulära plattor – vilket ger praktiska möjligheter att räkna på till exempel gavelspetsar med god geometrisk precision, se figur 1 till 3.

Om den vägg man räknar på är lågt vertikalbelastad behöver man inte räkna vidare på lastfallet med max vertikallast – konstruktionen får då betraktas som enbart horisontalbelastad. Enligt Konstruktionshandbok Bärande tegelmurverk gäller detta när dimensionerande vertikallast understiger tio procent av väggens kapacitet, beräknad utan vindlast. I Danmark är det tidigare gränsvärdet femton procent numera ändrat till tio procent.

Vid högre vertikalbelastning förs beräkningen vidare i steg 2

Om vertikalbelastningen överstiger den gräns som tillämpas enligt ovan ska analysen fortsättas med beräkning av samtidigt verkande horisontal- och vertikallast. I denna beräkning blir normalt för ytterväggar lastfallet med samtidigt verkande utvändigt undertryck (vindsug på väggen) dimensionerande, eftersom excentricitet i lastöverföringen av normalkraft från bjälk-

Figur 2: Antagen brottlinjefigur för horisontalbelastad vägg.

Bygg & teknik 8/13

Figur 3: Diagram i utdata visar beräkningsresultatet, som i detta fall konvergerat mot 0,88 kN/m². en del av vindlasten tas upp av tvärgående stöd, det vill säga tvärgående väggar. Den ekvivalenta vindlasten är den vindlast som ger samma böjmoment för horisontell böjmomentvektor (dragspänning vinkelrätt liggfogar) i plattan om den enbart har stöd i de båda horisontella ränderna, alltså samma böjmoment som erhålls i plattan för det fall att den har aktuella vertikala stöd. Ekvivalenta vindlasten är ofta, men inte alltid, lägre än den totala vindlasten.

Dimensionering för samtidigt verkande horisontal- och vertikalkraft

Figur 4: Principfigur som visar en anslutande bjälklagslast som ger excentricitet vilken förstärker excentricitet från vindlast i väggens mittersta del. lag eller takkonstruktion då samverkar med excentricitet från vindlasten, se figur 4.

Ekvivalent vindlast – en del vindlast förs till tvärgående väggar

För att förbereda beräkning av samtidigt verkande horisontal- och vertikalbelastning görs en ytterligare beräkning enligt programdelen horisontellt belastad vägg.

I denna beräkning anges vertikal- och horisontallaster för i steg 2 aktuellt lastfall. I programmet räknas då fram en så kallad ekvivalent vindbelastning. Den ekvivalenta vindbelastningen tar hänsyn till att Bygg & teknik 8/13

När man tagit fram ekvivalent vindlast går man in i programdelen ”Vertical loaded wall”. I denna räknar man enligt den så kallade Ø-metoden, som finns angiven i en bilaga till SS-EN 1996-1-1. En variant av denna metod återfinns också i Konstruktionshandbok Bärande tegelmurverk. Den metod som används i EC6design.com skiljer sig dock i ett avseende från hur beräkning enligt Ø-metoden oftast görs. I bland annat Konstruktionshandbok Bärande tegelmurverk anges som ingångsparametrar excentricitet i lastöverföringen i ovankant respektive underkant vägg. Beräkningen av dessa excentriciteter görs enligt schabloner för olika typer av konstruktioner. Precisionen i beräkningen av excentriciteterna enligt denna princip kan i normalfall sägas vara tämligen grov.

I EC6design.com anges istället ett excentricitetsintervall, inom vilket lastöverföringen i ovankant vägg respektive upplagsreaktionen i underkant kan ske. I programmet beräknas bredden för den tryckbåge som behöver etableras för aktuell vertikalbelastning, se figur 5.

Figur 5: Redovisning av resultat för samtidigt verkande horisontaloch vertikallast. I programmet undersöks om en tryckbåge kan etableras med angivna excentriciteter.

Därefter kontrolleras, med förutsättning om vilken excentricitet horisontalbelastningen ger i väggen maximalt mellan de horisontella stöden, om det kan etableras en tryckbåge inom väggens tvärsnitt, under beaktande också av initialkrokighet. På motsvarande sätt som vid beräkning av horisontalbelastning anges aktuella karakteristiska hållfasthetsvärden, som återfinns i EKS.

Beräkning enligt Navier-formel vid små vertikallaster

Vid låga normalkrafter blir bärförmågan för horisontallasten omotiverat låg. Därför kompletteras dimensioneringen med en beräkning av bärförmåga för osprucket tvärsnitt med beaktande av dragspänning vinkelrätt liggfogarna. Denna beräkning utförs enligt vad man i den danska användarhandledningen betecknar som ”den utvidgade Navier-formeln”. Utvidgningen avser att man förstorat det aktuella böjmomentet med hänsyn till risken för utknäckning i sidled.

Tidigare gällande svenska dimensioneringsregler, BKR, har föreskrivit att bärförmåga inte fick baseras på enbart draghållfasthet vinkelrätt liggfogar för konstruktioner i säkerhetsklass 2 och 3. Någon motsvarande regel finns inte i EK6.

Det kan ändå finnas anledning att som konstruktör iaktta viss försiktighet med att förlita sig enbart på den aktuella typen av dragspänning. I de underlag som finns 35

för EC6design.com (Kogebog respektive Laerebog) anges att de böjmoment som är aktuella i denna typ av beräkning är tämligen låga och därför bör kunna accepteras.

Också i tidigare tillämpade danska dimensioneringsregler har man baserat dimensionering av murverk med samtidigt verkande horisontal- och vertikalbelastade murverkskonstruktioner på dragspänning vinkelrätt liggfogar för konstruktioner då vertikalbelastningen är låg.

I användarhandledning och programunderlag anges att man inte bör förlita sig på enbart draghållfasthet vinkelrätt liggfogar vid risk för fortskridande ras.

Som alternativ till beräkning av samtidigt verkande horisontal- och vertikalbelastning enligt Ø-metoden finns i programmet även möjlighet att beräkna konstruktioner enligt den i Danmark tidigare i nationell norm angivna beräkningsmetoden, ”Vertical loaded wall (Ritter)”. Beräkning enligt denna innebär i korthet att aktuell normalspänning på grund av vertikallast och böjspänning på grund av horisontallast och excentriciteter plottas in i ett N-M-diagram, enligt beräkningsmetodik som ofta använts vid dimensionering av betongtvärsnitt i Sverige. På motsvarande sätt som vid beräkning enligt Ømetoden utnyttjas vid låga värden på normalkraften dragspänning vinkelrätt liggfogarna vid beräkning av vertikallastkapacitet.

I EC6design.com finns flera ytterligare beräkningsdelar, bland annat avseende beräkning av tegelbalkar och stabiliserande skivor.

Beräkningsmetodiken som används i EC6design.com har fördelar. Genom att man delar upp beräkningen i två moment, enbart horisontal- respektive kombinerad horisontal- och vertikalbelastning, underlättas förståelsen för hur murverkskonstruktioner fungerar. Programupplägget är öppet, genom att karakteristiska värden anges för hållfastheter och E-moduler, vilket innebär att olika aktuella murverksmaterial kan beräknas, under förutsättning att karakteristiska hållfasthetsvärden och E-modul redovisats i till exempel

EKS. Det finns ett omfattande stöd från Teknologisk Institut för den som vill fördjupa sig i beräkningsunderlaget. Sammantaget borde detta betyda att programmet torde passa bra för svenska konstruktörer som vill börja räkna på murverkskonstruktioner.

Viktigt att konstruktörer i Sverige höjer sin kompetens om murverksdimensionering

Marknadsandelen för murade fasader förefaller som nämndes i inledningen åter vara ökande. Tyvärr är dock erfarenheterna av att utforma och dimensionera murverkskonstruktioner i landet idag bland konstruktörer inte så stora, vilket kan medföra risker för problem. Det faktum att skalmurar av tegel inte tillhör byggnaders bärande huvudsystem har medfört att konstruktörer kanske inte ägnar bärningen av dessa tillräckligt stor uppmärksamhet. Man bör komma ihåg att skalmurar väger i runda tal 200 kg/m².

Det innebär att normala skalmurar har ganska betydande konstruktiva uppgifter.

Redan skalmurarna på gavelsidorna i till exempel ett 1,5-planshus kan ha större last än den bärande träregelstommen på långsidorna, om gavelspetsarna muras upp till nock. För ett åttavåningshus kommer laster i storleksordningen 40 kN/m ned, i praktiken blir lastkoncentrationerna betydande i murpelare mellan fönster/dörröppningar. Skalmurar bär i praktiken så stora laster att det är nödvändigt att bärningen av dessa utreds i tidiga skeden av projekteringen. För att detta ska bli genomfört är det helt nödvändigt att konstruktörskåren aktivt engagerar sig i dessa frågor och bygger upp sin kompetens inom murverksområdet. Den tendens som funnits under senare år att lägga in projektering av tegelfasader som en del i upphandling av teglet under byggskedet är synnerligen olycklig – leverantörerna av tegel kommer in alldeles för sent i projekten för att kunna fullgöra nödvändiga uppgifter ifråga om hur kraftupptagningen sker i skalmurar.

Diskussioner förs för närvarande inom murverksbranschen om utbildningsinsatser inom mur- och putsområdet. Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening (SPEF) har under de senaste åren gjort en betydande satsning på utbildning av arbetsledare och hantverkare. Inom ramen för detta har tagits fram ett omfattande utbildningsmaterial som kan vara av intresse också för projektörer, arkitekter, projektledare och andra byggadministratörer.

I det nybildade Nätverket för tungt, murat och putsat byggande, där de flesta större aktörer på materialsidan och flera högskoleavdelningar ingår, förs också diskussioner om kommande utbildningsinsatser. Intresserade av dessa aktiviteter kan söka information på till exempel hemsidorna www.spef.org, www.tegelinformation.se samt övriga större aktörers i murverksbranschens hemsidor.

■

Litteratur

SS-EN 1996-1-1.:2005 Eurokod 6 – Dimensionering av murverkskonstruktioner. Del 1-1: Allmänna regler för armerade och oarmerade murverkskonstruktioner, SIS Förlag AB Lærebog, Teknologisk Institut, Danmark, http://www.murtag.dk/index.php?id=38.

Kogebog, Beregning af murvaerk efter EC6, Teknologisk institut, Danmark, http://www.mur-tag.dk/fileadmin/filer/Kogebog_EC6/Kogebog_-_jan_2011.pdf.

Konstruktionshandbok Bärande tegelmurverk, A. Cajdert m fl, MPI AB 1997.

Murverkskonstruktioner, Byggvägledning 5, A. Cajdert, Svensk Byggtjänst 1996.

Handbok om EK6, M. Molnar & T. Gustavsson, ännu ej utgiven.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2014!

%(721*(/(0(17 ZZZ GDODFHPHQW VH

36

Bygg & teknik 8/13

Hur kan skador vid fönstermontage i samband med nyproduktion och renoveringar av miljonprogrammets fastigheter undvikas?

Belastningsskadorna befaras nu öka inom byggbranschen. Avsikten med den här artikeln är att uppmärksamma byggherrar, projektörer och de som tar uppdrag som byggarbetsmiljösamordnare (BAS-P) på att vi är rädda för att de belastningsrelaterade skadorna kommer att öka inom byggbranschen istället för att minska. Det vill säga om det fortsätter som nu med att arbetena på byggena i stor utsträckning genomförs, utan att bra och lämplig arbetsutrustning används för transporter och montering av fönsterpartierna. I många fall är det arbetstagare som med sin fysiska muskelkraft ersätter arbetsutrustningen och utför ansträngande lyft och bärande arbete.

Den kraftutveckling, räckvidd, flexibilitet och tålighet för belastning som lyftanordningarna och rullvagnarna klarar av utan att bli slitna och utnötta under sin ”livslängd”, är mångdubbelt större än vad arbetstagarna orkar med utan att riskera att få belastningsskador under sitt arbetsliv.

De som hanterar byggprojektet i förberedelseskedet, alltså innan själva byggandet startar, måste i sitt arbete skapa förutsättningarna för att de som sedan bygger, ska kunna göra detta på ett, ur belastningsergonomisk synpunkt, försvarbart sätt.

Vi skrev vid ett tidigare tillfälle i tidningen Bygg & teknik (nr 8/2009) om vikten av att ordna arbetet med fönstermontage på ett godtagbart sätt för att undvika risker för belastningsskador både när det gäller nyproduktion och vid ROT-arbeten. Det var i samband med att de nya reglerna och ändringarna infördes i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets byggföreskrifter, gällande ansvarsfördelningen för byggherren och dennes projektdeltagare vid planeringen och projek-

Artikelförfattare är Viveca Wiberg, Arbetsmiljöverket, Stockholm.

Bygg & teknik 8/13

Arbetsmiljöverket befarar att belastningsskadorna nu ökar inom byggbranschen.

teringen samt vid utförandet av byggprojekten. Vi märker med tillförsikt att en förändring börjar märkas på de större byggena (nyproduktion) genom att inlyft av fönstren ordnas med hjälp av till exempel kran på våningsplanen. Vi har dock inte märkt av någon större respons när det gäller att utföra säkra lyft av fönster till/från karm med hjälpmedel. Fortfarande förekommer det att man använder ”bärare” från bemanningsföretag eller transportföretag (flyttfirmor). Det är särskilt påtagligt vid renoveringar (ROT-arbeten av miljonprogrammets fastigheter).

Totalt sett sker mycket onödig manuell hantering på byggarbetsplatserna.

Varför är risker för belastningsbesvär så viktiga att uppmärksamma?

Redan på ett tidigt stadium kan symptom som ömhet och svullnad från kroppens muskler, leder, skelett, brosk, senor och nerver ge upphov till smärta och besvär.

Det gör att arbetstagaren inte kan arbeta, utan behöver vara sjukskriven för vila och återhämtning. Belastningsbesvär tar olika lång tid att läka, det kan ibland gå över på några dagar till någon vecka. Om det vill sig riktigt illa och besvären återkommer och blir värre, kan skadorna som uppstått eller förvärrats på grund av onödigt fysiskt och psykiskt belastande arbe-

te, vara orsak till att personer inom byggbranschen behöver gå i förtid, i ofrivillig pension. Detta är samhällsekonomiskt och mänskligt inte försvarbart. Vi måste aktivt motverka dålig arbetsmiljö och mänskligt lidande till följd av arbetsrelaterade sjukdomar.

Här följer utdrag ur några exempel på anmälningar enligt 2 § Arbetsmiljöförordningen (AMF) som vi fått in med anledning av fönstermontage: ”Den anställde stod på en yrkestrappstege och arbetade med att byta fönster.

Han stod på cirka 1,5 meters höjd när han tappade balansen och trillade ner från stegen. Vid tillfället gick det inte att få plats med någon byggställning och därför användes yrkestrappstege då höjden inte var mer än 2,0 m. Den anställde knäckte ett visst antal revben på både framsida och baksida av kroppen”. ”Håller på med fönsterbyte. Fått fönster i pannan. Förd till sjukhus med ytlig sårskada, sydd med flera stygn”, ”Ett stort, tungt fönster skulle bäras upp på andra våning. I trappan måste greppet bytas, då gick höger axel ur led”.

Vad hade kunnat förhindra § 2 AMF-exemplen?

I det första exemplet med det trånga utrymmet framgick det inte av anmälan om

Arbetsmiljöverket prioriterar tillsyn av belastningsergonomi inom byggbranschen.

Vi bedriver inte bara tillsyn mot arbetsgivarna (entreprenörerna) utan också mot byggherrarna i etableringsskedet. Detta sker för att skapa säkra och sunda arbetsplatser i byggprocessens utförande- och bruksskede.

Faktaruta

37

det var nyproduktion eller ROT-arbete.

Men om det var nyproduktion hade man säkert kunnat förändra konstruktionen redan i ritningsstadiet. Eftersom det uppenbarligen var för trångt att få plats med en byggställning, hade det varit bättre att planera så att montaget hade kunnat ske utifrån. Kanske finns andra sätt att lösa problemet? Att en yta är så trång och liten att det inte finns plats för mer än en yrkestrappa innebär att det med stor sannolikhet är för trångt för att putsa eller byta ut ett fönster någon gång i framtiden.

Av de andra två exemplen framgår att arbetstagarna hanterar stora fönster manuellt. Gods med vikt över 25 kg bör endast i undantagsfall hanteras av en person per arbetspass. Även om två personer lyfter och bär ett stort fönster tillsammans så blir det lätt för hög belastning. Fönster väger oftast så pass mycket att belastningen per person blir för stor även om enheterna kan delas. Arbetsgivaren bryter mot föreskriftens regler när arbetstagarna hanterar fönstren manuellt. Detta gäller oavsett om det är arbetsgivarens egna anställda, inhyrda från ett bemanningsföretag eller företag som utför transporter, till exempel flyttfirmor, som gör jobbet.

När vi på Arbetsmiljöverket läser arbetsskadeanmälningarna, undrar vi hur många av anmälningarna som hade kunnat undvikas om riskbedömningar gjorts av byggherren och projektdeltagarna redan på planerings- och projekteringsstadiet? Samtidigt undrar vi hur många anmälningar det är som inte kommer in till oss? De där allvarliga tillbuden och incidenterna som händer (liten eller rena turen – inga personskador) och accepteras som att ”det kunde ha varit värre”, ”det ingår i jobbet”, ”lite får man tåla”, eller ”det var mitt fel, jag var klumpig och får skylla mig själv” etcetera.

Ni kanske undrar berör det här er? Ni i projektets styrgrupp är ju oftast inte med på byggarbetsplatserna och bevakar hur arbetena går till under byggandet. Svaret är att det berör er i allra högsta grad. Ni är nyckelpersoner i arbetsmiljöarbetet. I stor utsträckning är det ni som skapar arbetsplatserna, genom ritningar och beskrivningar där byggnadens utformning, planlösning, konstruktioner och materialval anges. I hög grad avgör ni hur arbetet på bygget kommer att utföras. Det vill säga, byggherren och ni andra har stor makt över hurdant arbetet i praktiken blir. Hur lång tid det får ta, och i vilken ordning som byggnadsdelarna monteras och hur det utförs. Maskinellt eller med manuell hantering. Ibland kan olämpliga arbetssätt bli följden av det som beskrivs i handlingarna. Det är arbetssätt som arbetstagarna sedan måste använda.

Vem har ansvaret att förebygga uppkomst av belastningsbesvär?

Det är alltid arbetsgivaren eller den som hyr in arbetskraft på arbetsstället som har 38

det huvudsakliga arbetsmiljöansvaret. Men för att uppmärksamma att det finns fler som har ett ansvar att förebygga belastningsbesvär så har vi i samband med införandet av0 Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter AFS 2012:2 Belastningsergonomi hänvisat till Arbetsmiljölagens 2 kap. 2 § ”Arbete ska planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö”. I 2 § i nya föreskrifterna framgår att det inte bara är arbetsgivaren utan även ni byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare med flera som har ansvar att förebygga risken för skador. Vi har infört en riskbedömningsparagraf i föreskriften för att förtydliga hur viktigt det är att identifiera och förebygga risker som kan orsaka skador på rörelseorganen. Föreskrifterna gäller under byggprocessens samtliga skeden; i förberedande, utförande och bruksskedet. Ni ska i princip följa nya belastningsergonomiföreskriften (AFS 2012:2) i sin helhet.

För att kunna följa föreskriften behöver styrgruppen ha med säkerhetstänket redan under planerings och projekteringsskedet och bedöma alla risker för skador som kan komma att uppstå och hur de kan åtgärdas på det tänkta objektet.

Det kan till exempel gälla för planering av hur stora ytorna ska vara och vilken beläggning som behövs på underlaget, såväl inomhus som utomhus för att transporterna av fönsterpartierna ska kunna ske med rullande hantering. Om ytorna ska finnas kvar för transporter även i bruksskedet, ska det klargöras också vilka krav de transporterna ställer. Det ska inte finnas behov av att göra om till exempel entréer och varumottag för att det finns risk för onödiga belastningar på arbetstagare vid transporter i den färdiga byggnaden.

Fördelar med att göra riskbedömning

Om ni i styrgruppen (byggherre och projektörer) gör riskbedömning redan vid planeringen och projekteringen och skriver in i handlingarna att stora, tunga fönster ska hanteras av arbetstagare med hjälpmedel, och att hanteringen inte får ske bärandes i trappor, hade nog de tre exemplens händelser kunnat förhindras.

Förutsättningarna hade varit annorlunda om det ordnats för inlyft i byggnaden på respektive våningsplan med hjälp av lyftanordning, så nära arbetsområdet som möjligt. Monteringen av fönstren i karm hade kunnat utföras under mindre påfrestande fysisk belastning om lyftutrustning som har lyftarmar med vacuumsugsfästen som kan höjas, sänkas och vinklas i olika lägen hade använts.

Det är nödvändigt att BAS-P tar sitt ansvar och är delaktig tidigt som projektdeltagare. Möjligheten ökar för BAS-P att lämna synpunkter på ritningarna och beräkningarna, utifrån sin arbetsmiljökunskap och erfarenhet från tidigare projekt.

Faktaruta

BAS står för byggarbetsmiljösamordnare och kan delas in i två kategorier: ● BAS-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering ● BAS-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet.

BAS-P behöver få tid och möjlighet att gå igenom styrgruppens riskbedömning med BAS-U. Den riskbedömningen med förslag på åtgärder, kan fungera som ett vägledande dokument för entreprenörerna i deras val av arbetsutrustning vid hantering av tunga fönsterpartier. Även entreprenörerna som samtidigt kommer att arbeta på objektet, behöver göra riskbedömningar som BAS-U ska ta del av.

Samtliga riskbedömningar som görs för det specifika objektet ger BAS-U information om vilka arbetsmetoder och arbetsutrustningar som kommer att användas på byggarbetsplatsen. BAS-U behöver dokumenten för att kunna uppfylla sitt ansvar att bevaka och se till att arbetsmiljön är godtagbar för alla personer som är engagerade på det gemensamma arbetsstället.

Eftersom mycket i byggprocessen bestäms tidigt är det svårare att ändra i efterhand. Därför behöver riskbedömning ske innan utförandeskedet. Beställningen på fönstren är redan gjord, och i vissa fall är de redan på plats på etableringsområdet när arbetstagarna kommer för att börja montera dem. Styrgruppens deltagare behöver ta ansvar för sina olika delar och bidra med så bra lösningar om möjligt redan på idéstadiet. Allt som kan påverka byggprocessen ur arbetsmiljöperspektiv från byggstart till överlämnande av byggnaden i bruksskede har betydelse. Byggherrens idéer skapar inte bara attraktiva byggnadsobjekt utan kan tyvärr också lägga grunden för att arbetstagare får belastningsbesvär. Detta gäller inte bara under byggandet, utan även de arbetstagare som senare ska sköta drift och underhåll i byggnaden, till exempel vid fönsterputsning eller byte av trasiga fönster.

Viktigt att byggherren väljer projektdeltagare med arbetsmiljökunskap

Byggherren och dennes projektdeltagare måste vara kunniga i att identifiera riskfaktorer i arbetsmiljön. Att fokusera på de materiella och ekonomiska faktorerna och bortse från de mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorerna innebär inte bara risk för produktionsbortfall i tid och pengar. Det kan hindra arbetstagarna att utföra sitt arbete. Vid till exempel skyddstopp får de vänta på att fortsätta sitt arbete för att utredningar måste göras i samband med oönskade arbetsmiljöhändelser. Följden efter ett ingripande från Bygg & teknik 8/13

Arbetsmiljöverket på objekten leder ofta till att det måste göras nya arbetsberedningar, arbetsmetoden ändras och skaffas fram arbetsutrustning. Väntan på transporterna med arbetsutrustning och den tid det tar att få den monterad och besiktigad innan den kan tas i bruk, är ineffektiv och oekonomisk. Om vi är rätt informerade utförs flertalet byggprojekt enligt så kallad Lean-process. Det innebär att i kedjan från det att fönsterenheterna levereras på byggarbetsplatsen, för vidare transport till fönsteröppningen, för att där lyftas för inpassning i karm, får det inte ta för lång tid. Fördelen med att riskbedöma varje arbetsmoment redan från början, och lämpligen skriva in i arbetsmiljöplanen en beskrivning av hur hanteringen av fönsterpartierna ska utföras, minskar onödig tidsspillan från byggtiden. Tunga fönster kan gott ingå i den punkt i arbetsmiljöplanen som handlar om åtgärder vid ”montering och nedmontering av tunga byggelement”.

Byggherren sparar mycket möda och besvär om de projektörer som denne väljer har arbetsmiljökunskaper och inte bara kompetens inom sitt specifika ämnesområde. Arkitekten som närmaste rådgivare och expert till byggherren behöver inte bara kunna rita in fönstrens storlek, form och placering på byggnaden, utan även ha insikt om vad som krävs för att få dem på plats. Det innebär att skapa goda

Bygg & teknik 8/13

förutsättningar för bra utformning och materialval, redan från början. Arkitekten behöver i tidigt skede ta med i beräkningen vad varje enskilt fönster väger, dess format och om det kan delas i mindre enheter.

Vi skulle gärna se att det i bygghandlingarna står hur det ska gå till att praktiskt utföra fönstermontagen på stora som små objekt. Vi förväntar oss att det framöver kan framgå att fönstren inte ska bäras via trapphus, eller via för små personhissar utan att det planeras för bästa möjliga val av teknisk arbetsutrustning för inlyft i byggnaden och montaget. Du som är byggherre och ni andra som medverkar i planeringen och projekteringen behöver bidra med era kunskaper för att möjliggöra att det redan vid upphandlingen avtalas och förs in i dokumenten, vem som ska ordna fram arbetsutrustningen. Att ta sig tid att undersöka, riskbedöma, åtgärdsplanera och kontrollera utfallet på åtgärderna under byggprocessen på objekten är lönsamt. När man sedan tar med erfarenheterna till nästa projekt sparar det tid, pengar och förebygger arbetsskador. Säkert förhindrar det också onödiga förseningar i framtida byggprocesser. Det får inte byggas in svårigheter att utföra ett arbete till exempel fönsterputsning och byten av glasrutor i bruksskedet som medför onödiga risker för belastningsbesvär.

Vi är inte emot stora fönster – vi är emot att arbetet utförs med manuell hantering

Arbetsmiljöverket förstår att det är viktigt med kreativitet för att få till attraktiva byggnader. Ibland kan kreativiteten och skaparglädjen orsaka en verklighet på byggena som inte alltid är den bästa för arbetsmiljön, när det gäller att ordna en säker och sund arbetsplats. Våra inspektörer arbetar ständigt med att inspektera byggarbetsplatser och ställa nödvändiga krav på åtgärder och informera om vikten att förebygga olyckor och ohälsa. Vid våra inspektioner i etableringsskedet ställs krav både på byggherre och entreprenörer. Det kan leda till omprojektering om bristerna är för omfattande och innebär att det är dålig arbetsmiljö för: ● arbetstagare under byggnadstiden ● de som ska arbeta i de färdiga lokalerna ● de som tillfälligt ska utföra arbete med fönstren under bruksskedet.

Det systematiska arbetsmiljöarbete måste fungera oavsett om man är arbetsgivare eller byggherre. Fönstermontage utförs av mänskliga resurser. De behöver rätt hjälpmedel och arbetsmetoder för att inte skada sig själva och materialet. Rätt belastning stärker men det ska vara i lagom dos, frekvens och intensitet.

■ www.byggteknikforlaget.se

39

Inomhustemperaturer och solvärmelast – hänger det ihop?

För en bostadsbyggnad som ska certifieras enligt Miljöbyggnad är solvärmelastkravet ofta en av de svåraste indikatorerna att uppfylla. För att solvärmelasttalet ska upplevas som relevant i det sammanhanget, tror vi att talet behöver en tydligt beskriven koppling till risk för övertemperaturer. Vi vill därför i denna artikel göra en första ansats, för att beskriva och problematisera sambandet mellan solvärmelasttal och inomhustemperatur.

Klimatförändringar och ökande energipriser är två orsaker till att byggnader som uppförs idag oftare och oftare har en energiprestanda som är bättre än de krav som ställs i våra byggregler [1]. Även uppförande av byggnader som är certifierade enligt Miljöbyggnad ökar [2].

Miljöbyggnad och andra certifieringssystem (exempelvis LEED och BREEAM) är bra system som tar ett stort antal ibland motstående och inte sällan komplexa frågeställningar och sammanför dem till ett index eller betyg. Ett energirelaterat bedömningskriterium som inkluderas i Miljöbyggnad kallas solvärmelast (SVL), där syftet är ”att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för att begränsa solvärmetillskottet under den varma årstiden. Därmed minskar behovet av komfortkyla eller olägenheter med övertemperatur”.

Det ökade användandet av Miljöbyggnad har gett ökat fokus på fönstermängder och solskydd i projekteringsprocessen, vilken vi upplever som positivt. Vi har, med erfarenheter från projekt vi aktivt deltagit i, sett att resultatet från solvärmelastberäkningar ofta spelar en avgörande roll. Dels avseende vilken klass byggnaden uppnår, dels avseende vilka solskydd som väljs för byggnaden.

För en bostadsbyggnad som ska certifieras enligt Miljöbyggnad är solvärmelastkravet ofta en av de svåraste indikatorerna att uppfylla, då många bostadsbyggnader idag formges med mycket fönster och lite omtanke om solskydd. Indikatorn kan vara svår att förklara i projekt, då den inte motsvaras av ett tydligt lagkrav och Artikelförfattare är Björn Berggren och Claes Engström, Skanska Sverige AB, samt Emma Karlsson, WSP Sverige AB.

40

det är inte tydligt vad gränsvärdena ger för kännbara effekter i verkligheten. Inte sällan innebär en solvärmelastutredning under projekteringsprocess att fönsterstorlekar måste minskas och/eller att komplettering med relativt omfattande åtgärder i form av solskydd krävs.

Förutom svårigheterna med indikatorn i sig, står solvärmelastkravet i direkt motsatsförhållande till kravet på dagsljus, och då åtgärder görs för att förbättra bostadsbyggnadens förutsättningar för den ena indikatorn, blir effekten ofta en försämring för den andra.

Vi har tidigare i Bygg & teknik skrivit om höga inomhustemperaturer i bostäder [3, 4] och pekat på att det är viktigt att ha med solskydd i designprocessen, men för att solvärmelasttalet ska upplevas som relevant i det sammanhanget, tror vi att talet behöver en tydligt beskriven koppling till risk för övertemperaturer och eventuellt tillhörande behov av komfortkyla.

Vi gör därför, här, en första ansats för att undersöka hur solvärmelasttalet påverkar inomhusklimatet. Detta utförs genom att använda resultaten från tidigare para-

meterstudie [4] och ställa dessa i relation till beräknat solvärmelasttal.

Metod

För parameterstudien simulerades åtta rum i olika väderstreck med IDA ICE [5].

Samtliga rum var 4,0 x 4,5 m² stora, med två stycken fönster (12 x 15, gglas = 0,45) och ventilerades med från- och tillufts-

Figur 1: De olika rummens placeringar (och litterering utifrån väderstreck).

Tabell 1: Studerade alternativ och dess littera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alternativ Littera Justerade parametrar –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Grundfall GF Inga parametrar justerade –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mer fönster F+5 Fönstermängd ökas. Af /Atemp = 0,25 (2 st 15 x 15 fönster) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mindre fönster F - 5 Fönstermängd minskas. Af /Atemp = 0,15 (2 st 9 x15 fönster) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vädring 1 V1 Fönster öppnas 100 % 1 t morgon och 1 t kväll om inomhustemp. > 25 °C –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vädring 2 V2 Fönster öppnas 100 % 1 t morgon, 4 t kväll och övrig tid 10 % (motsvarande vädringslucka) om inomhustemp. > 25 °C –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vädring 3 V3 Fönster öppet 25 % om dygnsmedeltemp. utomhus > 15 °C oavsett tid på dygn.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tyngre T Yttervägg; 150 mm betong + utanpåliggande isolering. byggnad U-värden justeras för att uppnå Ukorr-värden som anges i energikoncept 1 och 4.

Mellanbjälklag; 300 mm betong med golvbeläggning –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lätt byggnad L Mellanbjälklag; Isolerat träbjälklag 220 mm + golvbeläggning –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skärm 1 m SS1a Utvändig horisontell solavskärmning; 1,0 m (se även figur 3) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skärm 1,5 m SS1b Utvändig horisontell solavskärmning; 1,5 m (se även figur 3) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skärm 2,0 m SS1c Utvändig horisontell solavskärmning; 2,0 m (se även figur 3) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Inv. persienn SS2a Invändig persienn; dras ned under april – september om solstrålning insida glas överstiger 100 W/m² –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utv. persienn SS2b Utvändig persienn; dras ned under april – september om solstrålning insida glas överstiger 100 W/m² –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Solskydd 3 SS3 Solskyddsglas: halverat gglas. (gglas = 0,225)

Bygg & teknik 8/13

ventilation med värmeåtervinning (FTX).

Rummens placering och variation av internlaster redovisas i figur 1. För alla alternativ simulerades en byggnad med standardenergikoncept, som redovisas med tilläggslittera Strd, och en byggnad med lågenergikoncept, med tilläggslittera LågE. För varje rum simulerades fjorton olika alternativ med standardenergikoncept och lågenergikoncept. Vad som justerades för respektive alternativ redovisas i redovisas i tabell 1.

Efter simulering av alla enskilda alternativ, simulerades olika kombinationer.

Alla vädringsalternativ och solskyddsalternativ simulerades i kombination med tung och lätt stomme. Därefter simulerades även alla kombinationer som kunde uppnås genom att kombinera tung respektive lätt stomme med vädringsalternativen; V1 och V2, tillsammans med varierande solskydd; SS1b, SS2a, SS2b och SS3. Totalt simulerades 84 olika alternativ inklusive grundfallet. Med åtta olika zoner i varje simulering ger det 674 olika resultat.

För utförligare beskrivning av förutsättningar, se [4].

Solvärmelastberäkningar för respektive fall beräknas följer instruktioner från Miljöbyggnadsmanual 2.1 [6] och beräknas enligt nedan. Rum med fönster åt enbart ett väderstreck beräknas enligt ekvation 1 och hörnrum beräknas enligt ekvation 2.

(1) SVL = 800 • gsyst • (Aglas/Arum)

SVL = 560 • gsyst • (Aglas S el Ö el V/Arum) + 560 • gsyst • (Aglas S el Ö el V/Arum) (2) där SVL är solvärmelast, gsyst är sammanvägt g-värde för fönsterglas och solskydd, Aglas är glasad del av fönster/dörrar/glaspartier och Arum är golvarea i det bedömda rummet.

Utöver solvärmelast analyseras andel av tiden april till september då inomhustemperaturen överstiger 26 °C. Värden för gsyst har beräknats med hjälp av Parasol [7]. Beräknade solvärmelasttal för de olika fallen redovisas i tabell 1.

Tabell 3 Beräknat SVL-tal för de olika grundfallen i respektive riktning Riktning 135 180 40 58

Alternativ GF

0 0

45 40

90 58

F+5 F -5 SS1a SS1b

0 0 0 0

50 30 28 24

72 43 36 30

50 30 21 17

SS1c SS2a SS2b SS3

0 0 0 0

23 28 6 20

28 40 8 29

15 28 6 20

Förklaring:

BRONS, SVL 38

225 40

270 58

315 40

72 43 24 22

50 30 21 17

72 43 36 30

50 30 28 24

21 40 8 29

15 28 6 20

28 40 8 29

23 28 6 20

SILVER, SVL 29

GULD, SVL 18

Tabell 2: Beräknat solvärmelasttal för de olika grundfallen i respektive riktning.

temperatur.

Resultaten i figur 2resultat visar stor lasttal och andel tid med för hög inomhusI Figur 3 och Figur 4 redovisas från samtliga simuleringar.

I Figur 3 redovisas spridning.

Det finns för resultat med lågt temperatur. figur 3 ses en stor simulerat energibehov uppvärmning och andel tid medÄven för högi inomhustemperatur. energibehov för uppvärmning och litenDet spridning bland Det finns Resultaten i Figur 3 visar stor spridning. finns resultat medresultaten. lågt energibehov för ett tid med för hög inomhustemperatur samti- stort antal resultat som inte uppfyller uppvärmning och liten tid med hög inomhustemperatur samtidigt som eller det finns digt som det finns resultat somförvisar på brons (solvärmelast mindre lika resultat med som energibehov visar på högt energibehov för uppvärmning medfår företthög inomhustemperatur. högt för uppvärmning och 38) och somlång trotstid detta gott resultat i siDetta analyserats i tidigare artikel [4]. muleringarna med andelen tid med för hög lång tidhar med för hög inomhustemperatur.

Detta har analyserats i tidigare artikel [4]. inomhustemperatur som understiger tio I Figur beräknat SVL-tal och andel tid medDeförresultat hög inomhustemperatur. Även i I figur4 redovisas 3 redovisas beräknat solvärmeprocent. som ger ett gott inomFigur 4 ses en stor spridning bland resultaten. Det finns ett stort antal resultat som inte uppfyller brons (SVL 38) som trots detta får ett gott resultat i simuleringarna med andelen tid med för hög inomhustemperatur som understiger 10 %. De resultat som ger ett gott inomhusklimat, trots SVL>38 förutsätter i samtliga fall någon form av vädring. I Figur 5 har därför resultat som inkluderar vädring exkluderats från redovisning. Spridningen blir mindre, men fortfarande kan simuleringar med samma SVL-tal ha mycket varierande tid med för hög inomhustemperatur. Värt att notera är att de resultat med lägst SVL, bortsett från zon mot norr

Figur 2: Energibehov för uppvärmning och andel tid april till september med inomhustemperatur högre än 26 °C.

Resultat

Där begreppet ”för hög inomhustemperatur” används avses inomhustemperatur över 26 °C. I samtliga figurer avses tiden april till september då andel tid anges.

I tabell 2 redovisas de beräknade solvärmelasttalen för de olika alternativen som studerats. Resultaten har även färgkodats utifrån vilket resultat som uppnås, enligt Miljöbyggnad [6].

Resultatet visar att det som ger i särklass bäst effekt är att montera/använda utvändiga persienner, följt av det största utvändiga horisontella solskyddet, SS1c.

I figur 2 och figur 3 redovisas resultat från samtliga simuleringar. I figur 2 redovisas simulerat energibehov för uppvärmning och andel tid med för hög inomhusBygg & teknik 8/13

Figur 3: Solvärmelasttal, SVL, och andel tid april till september med inomhustemperatur högre än 26 °C. Samtliga simulerade fall.

41

Figur 4: Solvärmelasttal, SVL, och andel tid april till september med inomhustemperatur högre än 26 °C. Simulerade fall som inkluderar vädring har ej inkluderats i redovisning. husklimat, trots solvärmelast större än 38 förutsätter i samtliga fall någon form av vädring. I figur 4 har därför resultat som inkluderar vädring exkluderats från redovisning. Spridningen blir mindre, men fortfarande kan simuleringar med samma solvärmelasttal ha mycket varierande tid med för hög inomhustemperatur. Värt att notera är att de resultat med lägst solvärmelast, bortsett från zon mot norr med solvärmelast lika med 0, har i många fall högre andel tid med för hög inomhustemperatur jämfört med de resultat som har solvärmelasttal mellan 15 och 20.

I figur 5 har fall med solvärmelast lika med 28 studeras mer i detalj. Följande är värt att notera: ● Zoner mot öster får generellt något längre tid med för hög inomhustemperatur jämfört med zoner mot väster. ● Alternativ för lätt byggnad ger kortare tid med för hög inomhustemperatur jämfört med tung byggnad.

Alternativ med utvändig horisontell avskärmning ger kortare tid med för hög inomhustemperatur jämfört med invändig persienn. ● Lågenergikoncept ger alltid längre tid med för hög inomhustemperatur jämfört med standardkoncept. ●

Slutsatser och diskussion

I figur 4 kan det skönjas ett samband mellan solvärmelasttal och andel tid med för hög inomhustemperatur. Spridningen är dock stor, och den blir större om vädring inkluderas, figur 3.

Som vi nämner i inledningen anser vi att det är positivt att fönstermängder och solskydd ges ökat fokus i projekteringsprocessen. För Miljöbyggnad kan man enkelt uttryckt säga att flera parametrar förbättras ju mer man minskar fönsterytan. Energianvändning för både värme och kyla går ner, effektbehov likaså. Termisk komfort blir också bättre. Kanske är

Figur 5: Orientering av rum och andel tid april till september med inomhustemperatur högre än 26 °C. Samtliga redovisade tal har solvärmelasttal lika med 28.

42

det en trend i tiden att konsulterna lägger band på arkitekten av dessa anledningar och vi kommer framöver få se mindre fönsterytor än vad vi vant oss vid tidigare.

De enda tekniskt mätbara parametrar som förbättras med ökad fönsteryta är dagsljus och kanske den mer svårfångade parametern utblick. Människans behov av dessa två parametrar för välbefinnande är sannolikt svårt att översätta i en enkel formel likt den som används för solvärmelasttal.

Resultatet från solvärmelastberäkningar spelar ofta en avgörande roll för projekt vi arbetat med. Dels avseende vilken klass byggnaden uppnår, dels avseende vilka solskydd som väljs för byggnaden. Ofta är parametern kostnadsdrivande och ett orosmoment för anbudsgivande entreprenörer.

Mot denna bakgrund är det kanske bara en tidsfråga innan solvärmelasten och dess bakomliggande teorier kommer att ifrågasättas. I motsats till de flesta andra parametrar i sammanhanget har vi svårt att finna bakgrund i något krav eller rekommendation från myndighet eller vetenskaplig institution som ligger till underlag.

Därför tycker vi att berörda samband i denna artikel bör studeras vidare.

Vår ansats här indikerar dels att ett flertal andra egenskaper, exempelvis tung/lätt byggnad, påverkar den termiska komforten. Dels att ett rum eller zon kan få både lång och kort tid med för hög inomhustemperatur. Eventuellt bör solvärmelasttalet kompletteras för att ta hänsyn till detta?

Enkelheten i definitionen och beräkningssättet är positivt. Dock ser vi det som problematiskt att denna indikator ofta blir avgörande för projekten. Eventuellt kan avsteg tillåtas om noggrannare simuleringar genomförs. Redan idag finns en liknande indikator, termisk komfort sommar. Eventuellt kan denna utökas något för bostäder och inkludera simuleringar. Då skulle eventuellt solvärmelasttalet kunna hänvisa till detta och tillåta högre solvärmelasttal om simuleringar genomförs.

I denna studie undersöker vi enbart solvärmelasttal och inomhustemperatur.

Undersökningen genomförs enbart för en ort och ett brukarbeteende. Vidare studier borde genomföras där följande inkluderas: ● Flera orter ● Beräknad upplevd termisk komfort (PPD) ● Olika brukarbeteenden ● Dagljusberäkningar ● Vad ger störst påverkan på byggnadens kylbehov och termisk komfort, max instrålade effekt eller instrålad mängd solenergi?

Solvärmelasttalet ger en bra indikation på hur termisk komfort kan komma att falla ut i bostäder. Dock ser vi att den viktigaste faktorn för ett gott inomhusklimat är möjligheter till vädring. Skapa därför alltid möjligheter för vädring; öppningsBygg & teknik 8/13

bara fönster, fönsterdörrar eller vädringsluckor. Eftersträva möjligheter för vädring som kan användas utan att de boende är hemma. Detta innebär exempelvis att det ej ska regna in samt att det inte ska innebära risk för inbrott om bostad är på markplan. Mekanisk styrning av vädring kan vara ett alternativ som säkerställer att det vädras vid de tillfällen då det verkligen behövs.

Fler råd om åtgärder för att skapa gott inomhusklimat ges i tidigare artikel [3]. ■

Referenser

[1] Å. Wahlström, L. Jagemar, P. Filipsson & C. Heincke, Lågan Rapport

2011:01 – Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader. (2011) http://www. laganbygg.se/UserFiles/Filer/Lagan_ Rapport_2011_01.pdf (2013-10-05).

[2] Sweden Green Building Council, SGBC (2013) Sommarhögtryck hos certifieringsavdelningen, http://www.sgbc.se/ nyheter/507-sommarhogtryck-hos-certifieringsavdelningen (2013-10-05).

[3] B. Berggren, M. Wall, K. Flodberg, U. Janson, E. Karlsson, Å. Blomsterberg & O. Dellson (2013) Arkitekten och brukaren har makten över inomhustemperaturen! Bygg & teknik nr 2, 2013.

[4] B. Berggren, U. Janson & N. Nordström (2013) Inomhustemperatur i fler-

bostadshus – är det skillnad mellan passivhus och ”vanliga” flerbostadshus?, Bygg & teknik nr 5, 2013.

[5] EQUA (2013) http://www.equa.se/ (2013-10-14).

[6] Sweden Green Building Council, SGBC (2012) Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader – Manual 2.1, Utgåva 120101. http://www.sgbc.se/ dokument-och-manualer (2013-10-05).

[7] Division of Energy and Building Design, Lund University (2010) Parasol. http://www.ebd.lth.se/program/parasol (2013-10-05).

Välkommen till www.byggteknikforlaget.se

ůŝ ĨĂŬƚƵƌĂŬƵŶĚ͊ ŶƐƂŬ ƉĊ ƌŝŶŬĂďLJƌŽƌ͘ƐĞ

Beställ katalog ŐĞŶŽŵ ĂƩ ƐĐĂŶŶĂ QR-koden

ϭϴϬ ĚĂŐĂƌƐ ƌĞƚƵƌƌćƩ ƉĊ ůĂŐĞƌǀĂƌŽƌ ^ƚŽƌƚ ůĂŐĞƌ ^ŶĂďďĂ ůĞǀĞƌĂŶƐĞƌ ůůƟĚ ĞŶ ƉƌŝƐǀćƌĚ Ăīćƌ ZŝŶŬĂďLJ ZƂƌ Ͳ ĨƂƌ ĨƂƌĞƚĂŐ

sŝ ĮŶŶƐ ŝ ZŝŶŬĂďLJ ŽĐŚ :ƂŶŬƂƉŝŶŐ͕ ƉŽƐƚŽƌĚĞƌͬǁĞďďƐŚŽƉ ǁǁǁ͘ƌŝŶŬĂďLJƌŽƌ͘ƐĞ

Bygg & teknik 8/13

43

Fönsters inverkan på innemiljön samt effektoch energibehovet Nya idéer och goda lösningar fordrar systemtänkande och helhetsgrepp på arkitektur, byggteknik och installationer

Primärt behandlar denna artikel fönstrens inverkan på byggnaders effekt- och energibehov samt innemiljö. Exempel ges på lösningar som bör undvikas liksom recept för goda lösningar. För att åstadkomma mer energieffektiva och komfortabla hus till lägre drift- och produktionskostnader måste man i ökad utsträckning se byggnaden som energisystem och beakta samspelet mellan arkitektur, fönster, väggar, värme och ventilation inkluderande styroch reglerutrustning liksom byggnadens och värmesystemets värmelagringsegenskaper.

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

44

Serieproducerade hus har ofta lägre energianvändning än hus i olika ”energiprojekt”!

Media översvämmas av artiklar och uppgifter med bristande saklighet, halvsanningar och faktafel för olika energiprojekt som passivhus, Bo 92, Bo01, Hammarby Sjöstad, Understenshöjden samt olika provhus och experimentbyggnader med stora glasytor, Harrysson (2013). Uppmätt energianvändning visar sig ofta vara betydligt högre än beräknat och dessutom högre än i vanliga serieproducerade hus.

Andra vanligen förekommande klagomål är komfortproblem sommartid då utvändig solavskärmning saknas. I passivhusområden som till exempel Glumslöv, figur 2, uppger de boende att husen med de stora glasytorna orienterade mot norr har bäst innemiljö, det vill säga jämnast termiskt inneklimat, Harrysson (2006). Dessa hus har emellertid större värmeförluster vintertid än om de stora glasytorna är orienterade i energimässigt gynnsammare väderstreck.

Fönsterytor – placering av värmare

Glasytornas storlek och U-värde har stor inverkan på effekt- och energianvändningen samt på den termiska komforten, Harrysson (2006, 2011). Klart är att energi- och effektbehovet ökar med fönsterytans storlek samt att man får fler komfortstörningar under både vinter- och sommartid. Såväl vid golvvärme som vid luftvärme kan kallras- och kallstrålningsproblem förekomma nära fönstren vintertid, figur 3. Komfortproblemen är större om värmare saknas under fönstren. Kylbehovet sommartid ökar med glasytornas storlek, men också beroende på solavskärmningen. Riskerna för kondens på fönstrens utsida ökar bland annat med ju lägre U-värdet är.

Trenden att bygga hus med allt större fönster och glasytor och som går ända ner till golvet har lett till ökad frekvens klagomål på komforten i hus med golvvärme jämfört med radiatorsystem, oavsett om huset har frånluftsventilation eller frånlufts-/tilluftsventilation. I det förstnämnda

Figur 1: Stora fönsterytor i husen på Bo 01.

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Dagens glasarkitektur och stora fönsterytor, figur 1, har i många energiprojekt medfört betydande ökning av energi- och effektbehovet samt lett till fler komfortstörningar såväl vinter- som sommartid, särskilt om värmare saknas under fönstren. Fönster har alltid större värmeförluster än väggar. I nya hus ligger fönsters mörker-U-värde runt 1,0 W/m2 K och väggar har vanligtvis U-värden kring 0,1 till 0,2 W/m2 K. Fönster kostar dessutom mer än väggar per ytenhet. Glasrum och inglasade balkonger har hög attraktionskraft på brukarna, vilka sällan är medvetna om de mycket höga byggkostnader dessa byggdelar medför. Även kostnaderna för uppvärmning, med till exempel golvvärme eller infravärme, kan beroende på utnyttjandet bli höga.

Bygg & teknik 8/13

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

FOTO: TORBJÖRN KLITTERVALL

Figur 4: Spaltventiler ger ofta dragproblem.

att uppnå tillräcklig termisk komfort, figur 5.

Fönsterstorlek – byggår – byggregler

Figur 2: Passivhus i Glumslöv. Bilden är tagen vid höstdagjämningen och mitt på dagen. Inneklimatet är jämnast med de stora glasytorna mot norr.

genom att husen primärt värms med ventilationsluften på grund av att tilluftstemperaturen är för hög samtidigt som värmetillförseln till golvslingorna reglerats ner eller har stängts av. Några byggföretag har också förbjudit golvvärme i flerbostadshus.

I hus med golvvärme klagar brukarna ofta på drag nära väggventilerna, ibland till och med så långt som ett par meter från dessa. Donens luftspridande egenskaper har stor betydelse för komforten inne.

Spaltventiler, figur 4, ska Figur 3: Kallrasproblem när värmare saknas under därför undvikas. Komfortfönster till exempel vid golvvärme eller luftvärme. störningar har uppstått i KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN många nya passivhus som der fönstren, vilket de boende ofta kom- saknar värmare under fönstren, ibland så penserar med höjd innetemperatur. I andra allvarliga störningar att man måst komfallet klagar man ibland på kalla golv plettera med radiatorer under fönstren för

FOTO: TORBJÖR KLITTERVALL

FOTO: BO WIMAN

fallet förstärks inverkan av kallras från väggventiler (uteluftsdon) över eller un-

Vad begreppet ”normal fönsterstorlek” innebär, beror bland annat på husens byggår. Exempelvis har funkishusen från 1930- och 1940-talen relativt stora fönsterytor för att under 1960- och 1970-talen följas av hus med mindre fönsterytor. Hus byggda efter oljekrisen 1973 enligt byggnormerna SBN 1975 och SBN 1980, Statens planverk (1983), hade krav på begränsade fönsterytor bland annat genom föreskrifter om ”högst femton procent av våningsplanens yttre area från yttervägg med tillägg av högst tre procent av deras inre area”. Med yttre area avses den area av ett våningsplan som begränsas av utsidorna av de ytterväggar för vilka fönster tillåts och en linje 5,0 m från väggarnas utsida. Större fönsterytor medförde krav på kompensation genom att övriga byggnadsdelars isolering ökades.

Med hänsyn till dagsljus anger BBR 2008 som allmänt råd ”att fönsterglasarean är minst tio procent av golvarean när fönstret har två eller tre klarglas. Glasarean ökas om annat glas med lägre ljusgenomsläpplighet används eller om byggnadsdelar eller andra byggnader skärmar av dagsljuset mer än tjugo procent”. Det

Figur 5: Radiatorer som komforthöjare vid stora fönsterytor.

Bygg & teknik 8/13

Figur 6: Kondens på utsidan av energieffektivt fönster i Ellös, augusti 2011.

45

är således både tillåtet och möjligt att bygga vackra hus med små fönsterytor.

Fönstrens inverkan

Solinstrålning på olika systemnivåer.

Solinstrålningens bidrag till byggnaders effekt- och energibehov för byggnadsuppvärmning beror på många faktorer. Betydande svårigheter föreligger att kvantifiera solinstrålningen i specifika fall. Solens intensitet varierar bland annat med latitud, årstid, tidpunkt på dagen, molnighet och ytans orientering. Solstrålningens storlek och variation vid molnfri himmel beskrivs med experimentellt stödda matematiska uttryck, Adamsom et al (1986), Hagman (1975) och Harrysson (1988).

Faktorer som reducerar solinstrålningen. Faktorer av betydelse för solinstrålningen är bland annat lokalisering, byggnadens läge och form, bebyggelsesätt, hushöjd, vegetation och skuggbildning.

Terrängförhållanden, tomtform, gatusträckningar, orienteringar av närliggande hus, planrestriktioner, värdefull vegetation, utsikt med mera är ibland ”tvingande” faktorer som omöjliggör en optimal placering med hänsyn till maximal solinstrålning. En strikt orientering mot gynnsammaste väderstreck är därför inte alltid möjlig, Adamson (1986), Harrysson (1988) och Magnusson & Harrysson (1982), Vid byggnadens utformning är viktiga faktorer bland annat takfotens utformning, glasytans typ, storlek och placering på olika omslutningsytor, nischer, gardiner, persienner, markiser med mera.

Solinstrålningen genom glasytor. Solinstrålningen genom fönster påverkas bland annat av molnigheten, horisontavskärmning (närliggande bebyggelse, växtlighet), takfotens avskärmning, avskärmning mellan glasen alternativt på deras in- eller utsida, antalet glas och lågemissionsskikt. Varje glas och lågemissionsskikt minskar solinstrålningen med vardera cirka tio procent. Solinstrålningen påverkas inte av om spalten mellan två glasrutor är gasfylld i stället för fylld med luft. Ett treglasfönster med ett lågemissionsskikt har således cirka tjugo procent mindre solinstrålning än ett kopplat tvåglasfönster. Observera att även dagsljusinsläppet påverkas av nämnda faktorer.

Fönsters inverkan på byggnadens energianvändning kan beskrivas med uppgifter om U-värde, g-värde (solenergitransmittans) och dagsljustransmittans. Solinstrålningen genom fönster kan och bör utnyttjas för att minska behovet av inköpt energi för byggnadsuppvärmning. Detta förutsätter dock bland annat god byggnadsplanering och rumsreglering av innetemperaturen med radiator- eller rumstermostat. Hustypen, byggnadens användning, konstruktion, mikroklimat och geografiska läge är ytterligare faktorer som påverkar möjligheten att utnyttja solvärmen. Brukarnas påverkan genom olika typer av gardiner och vanor vid användning 46

av persienner, markiser etcetera är faktorer som har stor inverkan på behovet av inköpt energi. Därtill ska läggas hur stadsplanen liksom byggnaden utformas, det vill säga avskärmning från omgivande terräng och bebyggelse liksom takfotens utformning.

Magnusson & Harrysson (1982) har redan för ett par decennier sedan visat att mindre fönsteryta leder till lägre uppvärmningsbehov samt mindre mängd inköpt energi för byggnadsuppvärmning och mindre övertemperaturer sommartid. Resultaten visar också att de båda i rapporten studerade hustyperna (vanliga småhus) med sina befintliga storlekar och fördelningar av glasytor på olika fasader är tämligen okänsliga för husens orientering i olika väderstreck. Ändras däremot den ursprungliga fördelningen av glasytor på de olika fasaderna till relationen tio/tjugofem/fyrtio/tjugofem procent ökar riktningsberoendet markant. Denna antagna fördelning av glasytor med tio procent mot norr, tjugofem procent mot öster, fyrtio procent mot söder och tjugofem procent mot väster har ursprungligen valts som ett referensfall med extremt hög solinstrålning i beräkningsprogrammet Enorm. Vissa orienteringar i väderstreck medför då markant större bidrag från solinstrålningen till byggnadens uppvärmning än andra.

Observera dock att husen och fönstren i vanliga småhus i ordinära villakvarter har orienteringar i samtliga väderstreck.

För ett vanligt småhus kan cirka fem till tio procent av byggnadens uppvärmningsbehov normalt täckas med ”passivt” solvärmeutnyttjande och uppgår för treglasfönster till cirka 1 500 kWh under uppvärmningssäsongen. Genom medveten planering kan upp till femton á tjugo procent täckas. Den viktigaste åtgärden är att orientera och utforma fönstren så att framförallt solinstrålningen vår, höst och vinter kan utnyttjas samt att den besvärande sommarsolen avskärmas. Har huset solfångare eller solceller är naturligtvis solinstrålningen under sommarhalvåret störst för dessa.

Utvändig kondens på fönster. Fönster med allt lägre mörker-U-värden har lett till ökad frekvens klagomål på utvändig kondens, figur 6 på föregående sida, som uppträder vid: ● lågt U-värde hos fönstret och dess glasdel ● stjärnklar himmel ● hög relativ luftfuktighet ● fri sikt mot himlen ● vindstilla eller bara svag vind.

Ju lägre U-värde fönstret har desto större är risken för kondensbildning på fönstrets utsida. Problemet kan bland annat minskas beroende på takfotens utformning (utskjutande längd och lutning) samt med markiser och utvändiga persienner. Markiser eller utvändiga persienner är dock relativt dyrbara och kostar cirka 1 500 till 2 000 kr/m.

Uteklimatet har stor inverkan, Grange (2000). Antalet timmar med utvändig kondens varierar kraftigt mellan olika år liksom med det geografiska läget. För ett oskärmat fönster med U-värde 1,0 W/m² K eller lägre kan antalet timmar med kondens skilja med mer än en tiopotens mellan olika extremår, exempelvis 400 timmar för ett riktigt ”dåligt” år och 40 timmar för ett ”bra” år.

I riktigt fuktiga lägen främst under vår och höst samt då fönster inte är avskärmade mot himlen bör fönstrets U-värde inte understiga 1,1 till 1,3 W/m² K, vilket som mest ger ett begränsat antal timmar med kondens per år.

Energibalans – värmekapacitet – innetemperaturvariation

En byggnads uppvärmningsbehov bestäms av skillnaden mellan summa värmeförluster genom transmission och ventilation samt gratisvärmetillskott från personer, hushållsel, varmvatten och solinstrålning. Byggnadens värmetröghet måste beaktas i ökad utsträckning om man vill uppnå god innemiljö och effektiv energianvändning, Harrysson (1981, 1985). Ju mer innetemperaturen tillåts variera desto högre blir utnyttjandet av gratisvärmet och värmekapaciteten.

Människan är känslig för komfortskillnader till exempel med avseende på temperaturer och luftrörelser. I bostadshus med konstant innetemperatur saknar byggnadens värmekapacitet betydelse för årsenergibehovet respektive under en längre period, Harrysson (2004 a, b). Värmekapaciteten har däremot betydelse för effektbehovet vid dimensionerande utetemperatur.

Sänkning av innetemperaturen medför alltid energibesparing, men kan medföra komfortproblem i form av invändig kondens på fönster, kallras och kallstrålning liksom besvärande dragproblem. Har huset ett effektkänsligt värmesystem som frånluftsvärmepump kan sänkningen medföra att dyrbar el till en elpatron måste tillföras under höjningsperioden, något som kanske inte behövts vid konstant innetemperatur.

Skillnader i värmetekniska egenskaper mellan äldre och nya hus

Skärpta värmehushållningskrav har medfört nya hus med andra värmetekniska egenskaper än äldre. Relationerna mellan olika förlust- och tillskottsposter i energibalansen är, jämfört med tidigare, kraftigt förändrade. Andelen momentant verkande delposter i energibalansen har ökat relativt sett med större risk för inneklimatproblem och större variationer i innetemperatur som följd Den så kallade balanstemperaturen, det vill säga den utetemperatur vid vilken värmeförlusterna nätt och jämnt balanseras av tillskotten från gratisvärmet, ligger även för passivhus så högt som vid några Bygg & teknik 8/13

Radiatorer och termostater medför hög energieffektivitet och termisk komfort

Ju energisnålare byggnaden är desto större andel av byggnadens uppvärmningsbehov täcks av gratisvärme. För att maximalt kunna utnyttja gratisvärmet och undvika övertemperaturer måste därför värmesystemet ha liten värmetröghet och gå snabbt att reglera.

Det är från energi- och komfortsynpunkt angeläget att skapa ett så jämnt inneklimat som möjligt samt att rumsvis kunna reglera och styra luft- och värmetillförseln. Ju mindre fönsterytorna är desto jämnare kan då det termiska inneklimatet bli. Enklaste och billigaste lösningen för att uppnå detta är radiatorer med termostater. Golvvärme har vanligen betydligt större värmetröghet. Luftvärme möjliggör för närvarande endast central styrning av värme- och lufttillförseln per våningsplan eller till och med för hela huset. Därtill ska läggas att luftvärme är underhållsintensivt med betydande kostnader för filterbyten, kanalrensningar och risker för ohälsa pga förorena(n)de ventilationskanaler.

Resultaten från Nuteks småhustävling på 1990-talet visar att radiatorer med termostater ger den jämnaste innetemperaturen samt att värmesystemet ska vara placerat inomhus för att uppnå hög energieffektivitet. Man ifrågasätter också om så extremt tröga värmesystem som golvvärme är lämpliga för energieffektiva småhus med litet effektbehov för byggnadsuppvärmning och i vilka den okontrollerbara andelen gratisvärmetillskott Bygg & teknik 8/13

från processer, personer och solinstrålning kan ge ett mycket stort bidrag relativt sett. Den vanligaste golvvärmelösningen utgörs ovanifrån sett av betongplatta med värmerören nära plattans underkant samt med isoleringen under denna. Hur stor andel av dessa tillskott som kan tillgodogöras beror i hög grad på hur snabbt värmesystemet kan anpassa sig till det aktuella behovet. Genom relativt sett större gratisvärmeandelar i allt energisnålare hus kan man med fog påstå att de har blivit mer känsliga för människans beteende.

Problemen med den stora värmekapaciteten hos golvvärme förstärks naturligtvis av trenden mot allt större glasytor samt av allt större andel momentant verkande förlust- och tillskottsposter i energibalansen.

Särskilda problem och åtgärder när värmare saknas under fönstren

FOTO: CHRISTER HARRYSSON

plusgrader och vid högre utetemperatur för sämre isolerade hus. Med andra ord måste alla byggnader för bostadsändamål i nordiskt klimat alltid ha ett värmesystem för tillskottsvärme.

Ju mindre byggnadens uppvärmningsbehov är desto större andel täcks av gratisvärmet. Därmed ökar emellertid också risken för övertemperaturer, en risk som ökar med fönsterytornas storlek och ju närmare de är orienterade mot söder. Värmesystem i byggnader med små värmebehov måste med hänsyn till energieffektivitet vara följsamma, det vill säga ha liten värmetröghet samt kunna reglera värmetillförseln snabbt. Därför bör inte värmetrög golvvärme användas.

Ju mindre byggnadens värmebehov är desto större inverkan får de momentana värmeförlusterna genom ventilation och transmission via glasytor jämfört med de tidsfördröjda transmissionsförlusterna genom opaka (ogenomsynliga) byggnadsdelar som tak, väggar och golv. Detta är ytterligare skäl till varför energieffektiva värmesystem i byggnader med låga värmebehov måste ha liten värmetröghet och snabbt kunna minska eller öka värmetillförseln.

Figur 7: Uteluftsdonets luftspridande Ombyggnad till elradiatorer och egenskaper är viktiga för komforten. frånluftsventilation. I början på 1980-talet lanserades den så kallade Vär- da, med oförändrad eller till och med lägmevaletkampanjen av en grupp företag, re energianvändning trots att värmeåterdäribland Husqvarna, Pilkington och vinningen har slopats, figur 7. Detta beror Rockwool i Sverige. Konceptet karakteri- bland annat på ökat gratisvärmeutnyttserades bland annat av tjock isolering, jande hos värmesystem med radiatorterenergieffektiva fönster och luftvärme mostater samt mindre regler- och kanalmed återluft. Luftvärme är ett kombinerat förluster.

Radiatorernas uttåg blev intåg i pasvärme- och ventilationssystem som i småhus byggda i slutet på 1900-talet har sivhusen. Under 1990-talet började en ny återluft. Vanligaste donplaceringar är variant att luftvärmda hus att byggas och ventiler i eller nära tak. I brist på argu- torgföras som passivhus (”hus utan värment för denna placering motiverar före- mesystem”, ”kroppsvärmehus” eller språkarna placeringen med lägre installa- ”självvärmda hus”). Det traditionella värtionskostnader och att ”varm luft stiger mesystemet i passivhusen har slopats och neråt” enligt den så kallade ”bassängteo- ersatts med ett luftvärmesystem (kombinerat värme- och ventilationssystem). rin”.

Husen marknadsfördes med att de Alla hus använder naturligtvis gratisvärskulle ha så litet värmebehov att de kunde me för byggnadsuppvärmning. Sämst på värmas upp enbart med några stearinljus. att utnyttja gratisvärmet är paradoxalt nog Hur stora stearinljusen skulle vara upp- passivhusen med luftvärme, som reglerar gav man dock inte. Verkligheten blev värmetillförseln med en centralt placerad dock något helt annat med både allvarliga termostat.

Luftvärmesystemen har i dessa hus, innemiljöproblem, hög energianvändning och stora ombyggnadskostnader, Cajdert trots skandalerna under 1980- och 1990talen, återkommit i en ny skepnad utan (2000).

Luftvärmens branta uppgång på mark- återluft, det vill säga som FTX-ventilanaden slutade emellertid med ett snabbt tion med eftervärmning via ett el- eller fall då Boverket 1994 förbjöd luftvärme vattenbatteri i ventilationsvärmeväxlaren. med återluft. Boverkets förbud har seder- Ju energisnålare huset i sig är desto större andel av byggnadens uppvärmningsbemera tyvärr till stora delar luckrats upp.

Minst 20 till 30 procent av de cirka hov kommer från gratisvärmet för upp30 000 byggda småhusen med luftvärme värmning av byggnaden samt allt mindre uppvisar betydande problem för de bo- från värmesystemet. Praktiska erfarenheende än idag. Många luftvärmda hus med ter och enkla beräkningar för nordiskt kliFTX-ventilation och återluft byggda mat visar dock att värme måste tillföras under 1980- och 1990-talen har på grund via elbatteriet redan vid några plusgrader av förorena(n)de ventilationskanaler, då- ute för att upprätthålla normal innetempelig termisk komfort samt stora regler- och ratur, Klittervall (2013).

Utöver tidigare nämnda problem med kanalförluster konverterats till frånluftsventilation och elradiatorer, ofta oljefyll- luftvärme besväras boende i passivhus, 47

Harrysson (2013), exempelvis Hamnhuset i Göteborg, av: ● För kallt på vintern ● För varmt på sommaren ● Matos sprids inom och mellan lägenheterna via den roterande värmeväxlaren. ● Draget från tilluftsdonen är irriterande.

Radiatorerna ”tågar in” i passivhusen. Luftvärmen marknadsfördes under 1980- och 1990-talen bland annat genom reklamkampanjer som Pilkingtons ”Radiatorernas uttåg”, figur 8. Paradoxalt nog har kompletteringar med elradiatorer måst göras i många luftvärmda hus byggda under 1980och 1990-talen samt även i passivhus. Radiatorerna har blivit ”räddningen” för att uppnå tillräcklig termisk komfort.

Slutsatser

Sammanfattningsvis bör man således för ett energieffektivt byggande och hög komfort i första hand eftersträva bygg- och installationssystem med bland annat följande egenskaper: ● Minimerade komfortskillnader inne ● Rumsvis behovstyrd luft- och värmetillförsel ● Har snabbreglerat värmesystem placerat på klimatskärmens insida ● Minimerad klimatpåverkan inne av variationer i uteklimat och gratisvärme ● Skikt i byggnadsstommen med hög värmekapacitet placeras så nära inneluften som möjligt ● Värmare under fönstren.

Undvik: ● stora fönsterytor ● central styrning av luft- och värmesystem ● kombinerade värme- och ventilationssystem, så kallat luftvärmesystem, det vill säga frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare och värmebatteri (el) ● värmetröga värmesystem som till exempel vanliga golvvärmelösningar.

■

system. CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Arbetsrapport 1981: 20, Göteborg.

Harrysson, C (1985). Energibesparing vid temperatursänkning nattetid – Fältmätningar i småhus med trä- alternativt betongstomme. TräteknikCentrum, Rapport nr 78, Stockholm.

Harrysson, C (1988). Småhusets energiomsättning. Analys med särskild hänsyn till ingående delposters variationer. CTH, Avd för byggnadskonstruktion, Doktorsavhandling, Publ 88:2, Göteborg.

Harrysson C (2004a). Byggnadsutformning och värmekapacitet. Förstudie och litteraturinventering. Örebro universitet, Institutionen för teknik, Rapport nr 14, Örebro. ISSN 1404-7225.

Harrysson, C (2004b). Praktisk Figur 8: Kampanjen ”Radiatorernas uttåg”. vägledning och enkel förklaringsKÄLLA: PILKINGTON / VVS-FORUM NR 3 1988 modell. Byggnadsutformning och Referenser värmekapacitet. Bygg & teknik 5/04, Adamson, B, Hidemark, B et al (1986). Stockholm.

Sol, energi, form. Utformning av lågenerHarrysson, C (2006). Husdoktorn går gihus. Statens råd för byggnadsforskning, ronden. En bok om sjuka hus och drabRapport T2:1986, Stockholm. bade människor. Bygg- och Energiteknik Boverket (2008). Regelsamling för AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-9272byggande, BBR. Boverket, Publikations- 1, ISBN-13 978-91-631-9272-2. service, Karlskrona.

Harrysson, C (2011). Fönstrens inverCajdert, A red (2000). Byggande med kan på byggnaders energibalans och kunskap och moral. En debattskrift om innemiljö. Effektbehov, energianvändsjuka hus, miljögifter och forskningsetik. ning, livscykelkostnader och komfortsÖrebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN törningar. Bygg & teknik 8/11, Stock91-7668-246-3. holm.

Ekström, L (2013). Personlig kommuHarrysson, C 2013). Myter och sannikation. ningar. Lärdomar från några ”energiGrange, T (2000). Fönsterfenomen. projekt” under 40 år. Bygg & teknik Himlastrålning ger utvändig kondens. 5/13, Stockholm.

Bygg Glas nr 5/00.

Klittervall, T (2013). Personlig komHagman, F (1975). Fönster som ener- munikation. gifaktor. Statens råd för byggnadsforskMagnusson, B & Harrysson, C (1982). ning, Rapport R43:1975, Stockholm.

Solinstrålningen och dess roll i småhuHarrysson, C (1981). Effekt- och ener- sets energibalans. CTH, Avd för bygggibehov vid periodvisa temperatursänk- nadskonstruktion, Publ 1982:2, Göteborg. ningar i småhus. Teoretisk beräkning av Statens planverk, (1983). Svensk Byggvärmekapacitetens betydelse för vanligen norm 1980 (SBN 1980), Utgåva 2, Liber förekommande konstruktioner och värme- Förlag 1983, Stockholm.

Fogrör för god ventilation Nätröret monteras i rensade fogar och förhindrar att insekter och bin kryper in i hålmuren!

48

Ring i dag!

018-108720 www.expo-net.se Bygg & teknik 8/13

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var.

Senast den 30 december 2013 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn ..........................................................................................................

Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm.

Bygg & teknik 8/13

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

49

CE-märkning av byggprodukter Sedan 1 juli 2013 ska många byggprodukter vara CE-märkta för att få säljas. De ska dessutom ha en prestandadeklaration som beskriver deras tekniska egenskaper. Det bestäms av EU:s byggproduktförordning som den 1 juli 2013 ersatte det tidigare byggproduktdirektivet från 1989.

Huvudsyftet med byggproduktförordningen, och det tidigare direktivet, är att få bort tekniska handelshinder inom byggområdet. Det ska bli enklare att handla med byggprodukter mellan länderna på den inre marknaden, som i det här fallet omfattar alla 28 medlemsländerna i EU samt Island, Lichtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet.

Nationella byggregler

Vi har fortfarande nationella byggregler, där medlemsländerna ställer krav på de färdiga byggnadsverken. Men för att vi ska kunna avgöra om produkterna är lämpliga att använda när byggreglerna ska uppfyllas så behöver användaren vissa uppgifter om produkternas egenskaper.

Tekniska handelshinder är när olika medlemsländer kräver att produkternas egenskaper ska bedömas och redovisas på olika sätt. Europeiska standarder för produkter ger oss gemensamma sätt att beskriva deras egenskaper.

De flesta länder i Europa har sedan många år obligatorisk CE-märkning, och nu är det obligatoriskt även i Sverige.

Prestandadeklaration är dock en nyhet för alla länder.

Många produkter – men inte alla

Kravet på CE-märkning och prestandadeklaration gäller bara för de produkter som omfattas av en harmoniserad standard. Det betyder att standarden tagits fram på uppdrag av EU-kommissionen och publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) och i EU:s databas Nando. Här kan man läsa ut standardens samexistensperiod, det vill säga från vilket datum standarden kan användas för CE-märkning och från vilket datum den måste användas för CE-märkning, som då blir obligatorisk.

Artikelförfattare är Sara Elfving, Boverket, som arbetar med frågor om byggproduktförordningen, prestandadeklaration och CEmärkning.

50

Det finns idag 432 harmonise- Exempel på CE-märkning av fönster rade standarder, och när hela syste- Enligt byggproduktförordningen artikel 9.2 ska met är på plats kommer det att vara CE-märkningen innehålla: cirka 600. Till varje sådan standard, som talar om hur produkten ska beskrivas, är det kopplat en hel rad hjälpstandarder. Dessa har inte statusen harmoniserade men behövs ändå för att man ska lösa uppgiften med prestandadeklaration och CEmärkning. Nya standarder publiceras ett par gånger om året, och då informerar Boverket om det på www.boverket.se.

Exempel på byggprodukter som ska CE-märkas är trägolv, brandvarnare, olika isoleringsprodukter, badkar, fönster och dörrar. Exempel på byggprodukter som inte kan CEmärkas ännu, eftersom det saknas harmoniserade standarder, är vattenkranar, trätrappor och lister. Det finns också produkter som används i byggnader men som räknas som inredningsprodukter istället för byggprodukter. Exempel på sådana är garderober och köksinredning.

CE-märkning med prestandadeklarationer och harmoniserade standarder

Det är tillverkaren som har ansvaret ● CE-märket för att ta reda på om produkterna ● i förekommande fall det anmälda organets omfattas av en harmoniserad stanid-nummer (0123) dard, för att ta fram en prestanda- ● tillverkarens namn och registrerade adress deklaration och för att CE-märka (Något AB, Box 54, Någon stad) sina produkter. För vissa uppgifter i ● de två sista siffrorna i det årtal då märkprestandadeklarationen krävs att ningen först anbringats (13) tillverkaren tar hjälp av ett anmält ● produkttypens identifieringskod (01237) organ, och det framgår av den har- ● prestandadeklarationens referens nummer moniserade standarden när detta be(112233) höver göras. ● hänvisning till harmoniserad standard Ett anmält organ är ett företag (EN 14351-1:2006 + A1:2010) som Swedac, efter samråd med be- ● avsedd användning enligt den harmoniserade rörda myndigheter, utsett till att prostandarden (fönster utan egenskaper för va och certifiera enligt byggproduktbrandmotstånd och/eller rökgasläckage) förordningen. I Sverige är det Swe- ● värde eller klass för angivna prestanda (i dac som bedömer företagen och anexemplet bara tre egenskaper, ska vara fler mäler dem till EU-kommissionen. än så för ett fönster, framgår av standardens De anmälda organen för en stanZA-bilaga). dard kan hjälpa till med att diskutera ifall det är möjligt att använda standarden darden föreskriver att ett anmält organ för en specifik produkt. Det är fritt att ska utföra vissa uppgifter så redovisas vända sig till vilket anmält organ man vilket anmält organ som varit inblandat, vill, både i Sverige eller i andra länder. och för vilka uppgifter. Slutligen listas Databasen Nando anger vilka anmälda tekniska prestanda för produkten. Det är dessa uppgifter som användaren ska ha organ som finns för en standard. som underlag för att bedöma produktens Vad är en prestandadeklaration? lämplighet för användning.

Prestandadeklarationen ska vara på En prestandadeklaration är i princip tillverkarens egendeklaration av produkten. svenska för produkter som säljs i Sverige.

Den beskriver vad det är för produkt, vad den är avsedd att användas till, vem som Vad betyder CE-märket? tillverkat den och kontaktuppgifter till CE-märkning finns för många typer av tillverkaren. Om den harmoniserade stan- produkter, och i de flesta fall är vi vana vid Bygg & teknik 8/13

att bara se bokstäverna CE stämplade på produkten. Det gäller till exempel för leksaker och är i många fall ett godkännande för att produkten ska få säljas. För byggprodukter innebär CE-märkningen inte något godkännande, utan att tillverkaren ansvarar för att de prestanda som redovisats i prestandadeklarationen stämmer överens med produktens faktiska prestanda.

Ta CE-märkningen till hjälp vid val av produkter

Plan- och bygglagen anger att en byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen. Boverkets byggregler specificerar att byggprodukters egenskaper ska vara bedömda genom CE-märkning om det går. Så den som använder byggprodukter ska i första hand välja CEmärkta produkter, och ska kunna använda informationen i prestandadeklarationen för att kunna avgöra produkternas lämplighet för användning.

Den byggherre som köper in produkter från ett annat land i Europa, för egen användning, kan förvänta sig att produkten är prestandadeklarerad och CE-märkt. Informationen är troligen på ett annat språk än svenska, och byggherren har samma ansvar att bedöma produktens lämplighet för användning utifrån de egenskaper som tillverkaren redovisar som om produkten vore köpt i Sverige. Däremot har

inte byggherren i det här fallet något ansvar för att översätta prestandadeklarationen till svenska, det räcker med att han själv förstår informationen.

Vad händer med felmärkta och omärkta produkter?

Produkter som lämnat tillverkaren för försäljningsledet före den 1 juli 2013 får säljas slut utan CE-märkning och prestandadeklaration. Därför kommer vi att hitta omärkta produkter i handeln ännu en tid, beroende på omsättningstider för varje typ av produkt.

Boverket är marknadskontrollmyndighet för byggprodukter. Det innebär ansvar för att undersöka om de produkter som finns på marknaden är korrekt märkta, och för att agera om de inte är det. Den som hittar en produkt där CE-märkning eller prestandadeklaration saknas, eller där man misstänker att deklarerade prestanda inte är korrekta, kan anmäla det till Boverket.

samlar Boverket information om var tillverkare, importörer och distributörer finns och skickar brev till dem om vad som gäller för deras typ av produkt. Sedan gör våra medarbetare besök hos företagen för att granska prestandadeklaration och CE-märkning, men också tillverkningskontrollen. Det är ett bra tillfälle för företaget att kunna diskutera frågor med Boverket, och för Boverkets medarbetare att se tillverkning i praktiken och notera sådant som vi kan behöva hjälpa till med för att få systemet med CE-märkning korrekt.

■

Läs mer

www.boverket.se/ce-markning.

Hur går marknadskontrollen till?

Då anmälningar kommer in till Boverket tar vi kontakt med tillverkaren, eller importören eller distributören, och påpekar felet för att få till en rättelse. Ifall felet inte rättas till, så finns det sanktionsåtgärder att ta till.

Varje år väljs också några produktgrupper ut för särskild granskning. Då

Kvalitetskök utan fördyrande och fördröjande mellanhänder! Nu!!!

Massiv amerikansk valnöt

Bänkskivor direkt från hämtlager!

Nu även 640 mm djupa som standard

2.696:1.524:Massiv ek

Pris per meter Slakthusgatan 20 t 121 62 Johanneshov (Globens T-banestation) Tel: 08-462 05 94 t E-post: info@culimar.se t www.culimar.se Bygg & teknik 8/13

51

Mekaniska egenskaper hos CFRP-omslutna runda betongpelare med tryckarmering av stål under axiell tryckbelastning Hållfastheten, deformerbarheten och stabiliteten hos runda betongpelare som omsluts av CFRP (kolfiberkomposit ark) undersöks under axiell tryckbelastning. Formlerna ges för förutsägelse av hållfasthet, trycktöjning och tangentmodul ovan gränsen för linearitet. Jämförelse görs med experimentella data som finns i den publicerade litteraturen.

CFRP-omslutna betongpelare med axiell tryckarmering av stål undersöks. Förlusten av stabilitet hos betongpelare ovan nivån för den oarmerade och inte CFRP-omslutna betonghållfastheten analyseras och det beläggs att CFRP-omslutning är effektiv endast för pelare som har låg eller måttlig slankhet (λ < 40).

Fiberarmerade polymera kompositer (FRP) har vunnit betydande tillämpningar vid anläggningsarbeten på grund av deras höga korrosionsbeständighet och enkla applicering. En viktig tillämpning för de fiberförstärkta kompositerna är omslutning av betongpelare för att öka pelarnas styrka och duktilitet. I FRP-omsluten betong under tryck är den omslutande fiberkompositen dragbelastad medan betongen är tri-axiellt tryckbelastad, så att båda materialen används med sina bästa egenskaper. Både hållfasthet och trycktöjning hos betong kan förbättras avsevärt genom omslutning och den höga draghållfastheten hos kompositen kan utnyttjas till fullo.

Istället for det spröda beteendet hos båda materialen, får FRP-omsluten betong betydligt ökad duktilitet.

Det har dokumenterats av många forskare att den omslutna betongen ovan den icke omslutna betongens tryckhållfasthet fco fortsätter att bära ökad last, men med Artikelförfattare är V. Tamužs1, R. Tepfers2, E. Zīle3 och V. Valdmanis4.

1, 3, 4 Institutet för polymerers mekanik, Lettlands universitet, Riga, Lettland. tamuzs@pmi.lv.

2 Institutionen för bygg- och miljöteknik, Konstruktionsteknik, Betongkonstruktioner, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, ralejs.tepfers@ chalmers.se.

52

en bilineär arbetskurva och en ny tangentmodul E2 << E1, figur 1.

Beteendet hos den FRP-omslutna betongen kännetecknas av följande kvantiteter: E1 initiala elasticitetsmodulen hos betong; fco högsta tryckhållfasthet för inte FRPomsluten betong, vilken sammanfaller med linearitetsgränsen hos omslutna prover; fcc tryckhållfasthet hos FRP-omsluten betong; E2 tangentmodul hos FRP-omsluten betong efter det att axialspänning överskrider fco; εcc högsta axiella trycktöjning hos FRPomsluten betong.

Olika formler har föreslagits för att förutsäga σcc och εcc. Mindre uppmärksamhet har ägnats värdet på modulen E2 I föreliggande skrift sammanfattas och rapporteras resultat av hållfasthet, deformerbarhet och stabilitet hos FRP-omslutna betongpelare, som framtagits under de senaste åren vid Institutet för polymerers mekanik, Lettlands universitet i Riga i samarbete med Institutionen for byggoch miljöteknik, Konstruktionsteknik, Betongkonstruktioner, Chalmers tekniska högskola.

FRP-omslutna runda betongpelares hållfasthet

Många forskare har visat att det laterala omslutningstrycket leder till en ökning av betongens tryckhållfasthet. I Park H. & Kim J.Y. (2005) sammanfattas resultat bestämda av olika forskare beträffande hållfasthet hos vanlig betong som funktion av

applicerat konstant sidotryck i figur 2.

För moderat sidotryck följer linjen ekvationen: σz σ –– = 1 + 4 • ––l ; |σz| > fco (1) fco fco där σz är pelarens axiella spänning och σl sidotryck.

Dessa data kan användas för att förutsäga hållfastheten hos FRP-omsluten betong, eftersom omslutningen ger ytterligare sidotryck mot betongpelaren.

Lateralt tryck från FRP-omslutning

FRP-omslutning är mest effektiv för cirkulära pelare. Fibrerna i FRP-omslutningen är orienterade tvärs betongpelarens längsgående axel. När betongpelaren utsatts för axiellt tryck, expanderar den i tvärled.

Denna expansion mothålls av FRP-omslutningen, som då belastas i drag i omslutningsriktningen. FRP-omslutningen ger då mot pelarytan ett perifert enhetligt lateralt tryck σl, som anges av: h Ejh σl = - –– σj = - ––– εj = - Elatεj (2) R R där σj ringspänning och εj töjning i FRPomslutningen (töjningen i FRP-omslutningen är lika med den laterala töjningen hos pelarbetongen), Ej är elasticitetsmodulen för FRP-omslutningen, h är tjockleken hos FRP-omslutningen, R är pelarradien och Elat = Ejh / R är den ”laterala modulen”.

Brottillståndet hos FRPomslutningen

Dragbeteendet hos FRP-materialet kännetecknas av linjärt elastisk spännings – töj-

Figur 1: Cyklisk axialspännings σz – töjningskurva ε hos FRP-omslutna betongcylindrar.

Bygg & teknik 8/13

Figur 2: Testresultat sammanfattade i Park H. & Kim J.Y. (2005).

Heldragen linje utgör approximation av ekvation (1).

Figur 3: ”Split-disk”-testet. Delad betongkärna som är FRP-omsluten.

ningssamband till brott. Den högsta sidospänningen i betong är:

σlu = - Elatεju (3) där εju är brottöjningen hos FRP-omslutningen. Utnyttjandegraden av fibrerna i FRP beror i hög grad av fibervolymfraktionen, medelfiberhållfastheten (fixerad till en viss längd), och spridningen av fiberhållfastheten i en komposit, Tamužs et al (1982). Dock ger tillverkaren inte information om fiberhållfastheten och dess spridning (Weibullparametrar). Därför kan inte de uppgifter som tillverkaren ger användas utan korrigering och den högsta omslutningsspänningen måste bestämmas med särskilda tester. Lämpligaste testet är ”split-disk”-testet, figur 3, enligt ASTM D 2290-standard för att bestämma egenskaperna hos FRP-omslutningen. För kolfiber CFRP fås genomsnittliga brottöjningsvärdet med ”split-disk” till endast

Figur 4: Lasttrajektorier från olika FRP-omslutna betongprover, Tamužs et al (2006c).

Bygg & teknik 8/13

omkring 0,6 av det värde som ges av tillverkaren, Tamužs et al (2006a).

Emellertid visar experimentella resultat att den högsta töjningen hos omslutande FRP mätt direkt på provet är ännu mindre än den som bestäms med ”splitdisk”-testet. Denna minskning kan förklaras av följande orsaker: ● Kvaliteten på FRP-omslutningen, såsom felaktigt löpande fiber, närvaro av hålrum i hartset. ● Förekomst av lokala deformationer i mikrosprucken betong, vilket leder till en inte likformig spänningsfördelning i FRPomslutningen och därmed för tidigt brott hos omslutningen.

Det konstaterades i Tamužs et al (2006a) att CFRP-omlindningarnas brotttöjningsvärden är väsentligt lägre än de värden som fås med ”splitt-disk”-testet.

Minskningskoefficienten beror på kvaliteten hos pelarens betong yta och kvaliteten på applikationen av kolfiberkompositen. Enligt flera uppgifter ligger minskningen mellan 0,9 och 0,6. Därför kommer töjningen hos omslutningen med kolfibrer (CFRP) att vara mindre än: m = 0,36ε m εju =0,6 • 0,6εju ju

(4)

I fortsättningen kommer εju att vara det konservativa värdet på brottöjningen hos omslutande CFRP, som tar hänsyn till de nämnda effekterna. Det bör noteras att minskningskoefficienten enligt ekvation (4) gäller endast för CFRP. Reduktionsfaktorerna för aramid- (AFRP) och glas- (GFRP) omslutning måste bestämmas separat.

Om den pålagda tryckspänningen σz i FRP-omsluten betong pelare överstiger hållfastheten hos inte omsluten betongpelare, kan betongen bära last endast om det laterala trycket σl ökar enligt ekvation (5), se även ekvation (1). Det betyder att de inre skadorna och omstruktureringen hos betongen sker så att det laterala trycket σl ökar med ∆σl proportionellt mot tillväxten av den axiella spänning ∆σz: 1 (5) ∆σl = –– • ∆σz 4 Det betyder, att lutningen på last trajektorierna dσz / dσl = 4 bör vara samma för alla omslutningar och betonger inom regionen |σz / σco| > 1.

I verkligheten, ovanför linearitetsgränsen börjar tangentmodulen och Poissons tal hos den omslutna betongen förändras på ett sådant sätt att det laterala trycket mot betongen ökar och lastbanan för alla betonger följer masterkurvan, figur 4, Tamužs et al (2006c).

FRP-omslutningen brister när töjningen i omslutningen når gränsvärdet εju.

Följaktligen blir tryckhållfastheten hos FRP-omsluten betongpelare fcc: 4σjuh fcc = fco + 4|σlu| = fco + ––––– (6) R där σju = εju Ej är hållfastheten hos FRPomslutningen.

53

Formel (6) föreslogs sannolikt först av Fardis et al (1981).

Uppskattning av den andra tangentmodulen E2

Ökningen ∆σl i ekvation (5) beror på omslutningens styvhet som bestäms av den laterala modulen Elat, som påverkar betongens momentana tangentmodul ovan linearitets gränsen och den momentana relationen: ∆εl ν~ = - ––– (7) ∆εz som kan kallas för det differentiella Poissons talet (DPR, Differential Poisson Ratio) (den första derivatan av den lateral – axiella töjningskurvan). DPR karakteriserar den laterala expansionstakten. Först analyserades DPR av Shahawy et al (2000). En typisk kurva av den experimentella DPR ges i absoluta värden gentemot axiell töjning i figur 5 (heldragen linje). Det initiala DPR är samma som Poissons tal för inte omsluten betong νo.

Kurvtoppen motsvarar övergångs zon mellan den första och den andra delen av axiella spännings – töjningskurvan, se streckad linje i figur 5. Det framgår att ν~ närmar sig det asymptotiska värdet ν~as före provets brott.

I figur 6 visas typisk experimentell Poissons relation ν (lateral gentemot axiell töjningsförhållande) hos den omslutna betongen, i absoluta värden och har avsatts mot den axiella spänningen. Efter det att den axiella spänningen överstiger den inte omslutna betongens tryckhållfasthet, börjar den laterala töjningen öka snabbare, vilket i sin tur orsakar en ökning av Poissons tal. Detta kan förklaras av den progressiva sprickbildningen i betongkärnan. Poissons tal närmar sig ett asymptotiskt värde innan provets sammanbrott.

I allmänhet är ν~ ≠ ν, men det kan konstateras, figur 6, att de slutliga värdena för DPR och Poissons tal ligger nära. I verkligheten antas de experimentella ultimata DPR och ultimata Poissons tal-värden som asymptotiska värden. Det ar lätt att visa att det asymptotiska värdet av DPR och Poissons tal sammanfaller.

Poissons tal är en funktion av den pålagda axiella spänningen: ε v(σz) = ––l (8) εz Derivering av ekvation (8) med avseende på den axiella spänningen leder till följande uttryck: dv dεl • εz - ε1 • dεz ––– = ––––––––––––– = dσz εz2 dσz

(v~ - v)dεz dv = –––––––– eller v~ = v + ––– Etεz (9) εz dσz dσz där Et = dσz / dεz är momentana tangentmodulen hos omsluten betong. Då dv / dσz = 0, efter det att Poissons tal har nått 54

Figur 5: Typisk differentiellt Poissons tal DPR-beteende för FRP-omslutna betong prover, heldragen linje. Pelarens arbetskurva, streckad linje. sitt asymptotiska värde, så framgår av ekvation (9) att de asymptotiska värdena för DPR och Poissons tal är lika.

Det noterades att det asymptotiska DPR v~as och det asymptotiska Poissons tal vas ökar med ökningen hos inte omsluten betongs tryckhållfasthet och minskar med ökningen av den laterala modulen.

Asymptotiska DPR och Poissons tal är dimensionslösa, så de borde vara funktioner av någon dimensionslös parameter. Den enda sådan parameter är fco / Elat. Beroendet av det asymptotiska DPR och asymptotiska Poissons talet av parametern fco / Elat visas i figur 7.

Dessa data approximeras med en exponentiell funktion, figur 7, och följande

formel fås för det asymptotiska DPR v~as:

(

)

fco 0,65 v~as = 6 –––– (10) Elat Genom användning av ekvationerna (5), (2) och (7) kan tangentmodulen E2 för den omslutna provet uttryckas i termer av v~as och Elat:

∆σ E2 = –––z = 4Elat v~as (11) ∆εz Insättning av ekvation (10) i ekvation (11) ger formeln för beräkning av tangentmodulen E2:

(

)0,65

fco E2 = 24 • Elat • –––– Elat

(12)

Figur 6: Jämförelse av typiska kurvor för Poissons tal och DPR för FRP-omsluten betong.

Bygg & teknik 8/13

Figur 7: Asymptotisk DPR och Poissons tal ritade i ett diagram. Öppna symboler – DPR, fyllda symboler – Poissons tal. Heldragen linje utgör approximation av båda datamängderna.

Uppskattning av den slutliga axiella töjningen hos FRP-omsluten betong

Den asymptotiska DPR kan skrivas på följande sätt: εlu - εlo v~as = ––––––– (13) εcc - εco där εco är axiella och εlo laterala brottöjningen hos inte omslutna betongprover och εcc, är axiella och εlu laterala brottöjningen hos FRP-omslutna betongprover.

Den laterala brottöjningen är lika med FRP-omslutningens töjning εlu = εju. Med ekvation (13) erhålls formeln för beräkning av omslutna betongpelarens axiella brottöjning εcc.

1 1 εcc = εco - –– ε + –– εju (14) ~ lo v v~ Den laterala brottöjningen εlo hos inte omslutna betongprover kan skrivas som εlo = vo εco, där vo är det initiala Poissons tal. Genom användning av ekvation (10) kan ekvation (14) skrivas om: Elat 0,65 εcc = εco + 0,17 • (εju - voεco) ––– (15) fco

(

)

( )

Jämförelse med experimentella data

I tabell 1 på sidorna 58 och 59, ges experimentella data från olika källor som vi efter bästa förmåga har insamlat. Med hjälp av dessa data kan formlerna (6), (12) och (15) kontrolleras.

Resultaten visas i figurerna 8, 9 och 10.

En möjlig orsak till spridning är olika kvalitet på den omslutande kompositen som påverkas av olika omlindningsmetoder. Spridningen i figur 7 fortplantas till figurerna 8, 9 och 10.

Bygg & teknik 8/13

FRP-omslutna betongpelare armerade med längsgående stål stänger

Den längsgående stålarmeringen i pelaren höjer avsevärt gränsen för när linearitet upphör hos FRP-omslutna betongpelare, figur 9, Tamužs et al (2007, 2008b). Detta orsakas av den axiella spänningens omfördelning mellan betongen och armeringen som sänker spänningsnivån i betongen.

Stålstängerna börjar flyta när spänningen når den inte omslutna betongens brottspänning. Betongens brottöjning och 140

töjningen när armeringen börjar flyta råkar sammanfalla. När stålstängerna flyter är elasticitetsmodulen hos stålstängerna noll och de bidrar inte längre till pelarens styvhet. Däremot tar de upp flytlasten då den FRP-omslutna betongen förhindrar buckling av de flytande stålstängerna tills pelarens brott. Parallelliteten mellan kurvgrenarna för den bilinjära arbetskurvans andra del för pelare med och utan stålstänger belägger detta.

De omslutna stålarmerade betongpelarnas bärförmåga är: (16) P = Prc + Pc där Prc och Pc är bärförmågan hos stålstänger och betong. Tryckhållfastheten fccr hos stålarmerad FRP-omsluten betongpelare är: fcc • Ac + fy • Arc fccr = –––––––––––––– (17) Ac där Ac är tvärsnittet ar av betongpelare, Arc är den totala tvärsnittsarean av stålstänger och fy är sträckgränsen hos stålet. Ökningen av gränsen för när linearitet upphör ∆fco, figur 11, är proportionell mot den totala tvärsnittsarean av stålstänger och sträckgränsen hos stålet: r 2 (18) ∆fco = ns • fy –– R där ns är antalet stålstänger och r är deras radie. Det antas att (r / R)2 << 1.

Den andra tangentmodulen E2 hos FRP-omlindade betongpelare armerade med tryckarmering av stål är densamma som E2 hos motsvarande pelare utan tryckarmering av stål, figur 11. Det betyder att flytande stålarmering inte bidrar till pelares styvhet men bär last med sin flytspänning.

Ekvationerna (6) och (17) leder till formeln för förutsägelse av tryckhållfasthe-

( )

Experimental fcc, MPa

120 100 80 60 40 20

Predicted fcc, MPa 40

60

80

100

120

140

Figur 8: Jämförelse visas mellan experimentella och med ekvation (6) beräknade värden på tryckhållfastheten för de omslutna betongproverna.

Heldragen linje – perfekt överensstämmelse, prickad linje – linjär regressionslinje, streckade linjer – 95 procent konfidensintervall.

55

Figur 9 (till vänster): Jämförelse av med ekvation (12) beräknade värden och experimentella värden på E2. Heldragen linje – perfekt överensstämmelse, prickad linje – linjär regressionslinje, streckad linje – 95 procent konfidensintervall.

Figur 10 (till höger): Jämförelse mellan med ekvation (15) beräknade och experimentella värden på den axiella brottöjningen hos omslutna betongprover. Heldragen linje – perfekt överensstämmelse, prickad linje – linjär regressionslinje, streckade linjer – 95 procent konfidensintervall. ten hos FRP-omslutna stålarmerade betongpelare: r 2 4σjuh fccr = fco + ––––– + nsfy –– (19) R R

( )

Stabilitet hos runda FRP-omslutna kolonner

Figur 11: Tryckupptagning hos FRPomslutna betongpelare, med (1) och utan (2) förstärkning med längsgående stålstänger.

Figur 12: Kritisk spänning som funktion av slankhet för FRP-omslutna betongpelare.

56

Kritisk spänningsnivå σcr vid början av instabilitet för tryckt i ändarna ledad cirkulär pelare kan skrivas på följande sätt: π 2Et σcr = –––– (20) λ2 där Et är tangentmodul och λ slankhet: l λ = –––– (21) √I/A där l är pelarens längd mellan lederna, I tröghetsmoment och A pelarens tvärsnitts area.

FRP-omlindningen i perifer riktning har en försumbar effekt på den initiala böjstyvheten EI och tvärsnittsarean A, därför påverkas inte λ av omlindningsskiktet.

För idealt bilinjärt axialt spännings-töjningssamband bestäms den kritiska spänningen av två Eulers hyperboler, ekvation (20), vilka motsvarar initialmodulen E1 och andra tangentmodulen E2, figur 12.

För λ > λ1 uppträder instabilitet vid ett värde på den axiella spänningen som är lägre än den enaxliga betonghållfastheten fco. Dock för λ2 < λ < λ1 sammanfaller kritiska spänningsnivån med den inte omslutna pelarens betonghållfasthet fco. I båda områdena av slankhet ökas inte den kritiska spänningsnivån av FRP-omslutningen.

För λ < λ2 är den kritiska spänningen högre än den inte omslutna betongens hållfasthet, dock för λ3 < λ < λ2 bestämBygg & teknik 8/13

Figur 13 (till vänster): Bestämning av den kritiska spänningsnivån.

Figur 14 (till höger): Teoretiskt och experimentellt bestämda värden på den kritiska spänningen som funktion av slankhet.

Fyllda symboler är resultat från de FRP-omslutna proverna, öppna symboler är resultat från inte omslutna prover.

Heldragen linje är förutsägelse av den kritiska spänningen. Linje 1 är Eulerhyperbel ekvation (20), där Et = E2.

Linje 2 är Eulerhyperbel ekvation (20), där Et = E1. mer stabilitetsförlust fortfarande kollapsen. Först när λ < λ3 kommer pelaren få tryckbrott innan stabilitetsförlust uppträder.

I verkligheten är det axiella spännings-töjningssambandet en mjuk kurva som även leder till en mjuk kurva för den kritiska spänningen för FRP-om-

slutna pelare, streckad linje i figur 12.

Tangentmodulen Et (σ) för omslutna prover ändrar sig gradvis från E1 till E2.

Därför kan kritisk spänning σcr vid uppkomsten av instabilitet erhålls genom att lösa ekvation (20):

λ2σcr = π 2Et(σcr)

(22)

Ekvation (22) kan lösas grafiskt genom att korsa kurvan π 2Et(σ) med linjer σλ2, figur 13, vilket ger då den kritiska spänningen σcr för slankheten λi.

Tangentmodulkurvan Et(σ) kan bestämmas experimentellt från korta (längd från 300 till 600 mm) FRP-omslutna runda betongprover.

Stambytare.

Vi har allt det där du inte tog med i beräkningen!

Vi vet vad som gäller för den som jobbar med stambyten. Varje dag bär på nya problem som kräver snabba och bra lösningar. Ofta behöver man några nya skåpstommar i stället för de som inte stod pall för hanteringen och yrkesmannen vet vad det betyder att snabbt få tag på en bänkskiva i stället för den som tog mer stryk än beräknat.

Vi har allt detta för direkt avhämtning från vårt lager; stommar, bänkskivor, skåpluckor och alla tillbehör du behöver.

Svårare än så är det inte. Välkommen!

Culimarkök

Slakthusgatan 20 t Johanneshov (Globens T-banastation) t Tel: 08-462 05 94 t e-post: info@culimar.se t www.culimar.se Bygg & teknik 8/13

57

Jämförelse av den experimentella med den teoretiska kritiska spänningen med ovan beskrivna teknik vid början av instabilitet visas i figur 14 på föregående sida (heldragen linje – förutsägelse), De Lorenzis et al (2004). Överensstämmelsen mellan förutsagda och experimentella värden på den kritiska spänningen är mycket tillfredsställande. Det framgår att den tangentiellt orienterade omslutningen ökar stabiliteten och brottlasten endast för pelare med måttlig slankhet (λ < 40).

Slutsatser

1. Den FRP-omslutna betongen omstrukturerar sig under tryck så att det laterala trycket från omslutningen ökar. Ökningen av laterala trycket gör att materialet förmår bära större tryckbelastning.

2. På grund av omstruktureringen ändar sig samtidigt betongens mekaniska egenskaper – tangentmodulen E2 och differentiella Poisson talet ν~ – och närmar sig de konstanta asymptotiska värdena efter övergångszonen.

3. Formler fås för beräkning av tangentmodulen E2 och axiella brottspänningen. God korrelation bekräftas genom att jämföra de beräknade och experimentella värdena, som insamlats från den publicerade litteraturen. De presenterade formlerna är enkla och lämpliga för direkt användning i design.

4. Formler är modifierade för FRP-omslutna och med längsgående stål armerade runda betongpelare.

5. FRP-omslutning är effektiv endast för pelare med måttlig slankhet (λ < 40), på grund av möjlig stabilitetsförlust. ■

Referenser

Berthet J.F., Ferrier E. & Hamelin P., (2005). Compressive behavior of concrete externally confined by composite jackets.

Part A: experimental study, Construction and Building Materials, 19, pp. 223–232.

Dias da Silva V. & Santos J.M.C., (2001). Strengthening of axially loaded concrete cylinders by surface composites, In: J. Figueiras, L. Juvandes, R. Faria, A.T. Marques, A. Ferreira, J. Barros, J. Appleton, Eds. Composites in Constructions, Proceedings of the International Conference, Lisse, The Netherlands: A.A. Balkema Publishers, pp. 257–262 De Lorenzis, L., Tamužs, V., Tepfers, R., Valdmanis V. & Vilks U., (2004).

Stability of CFRP – confined columns. In: A. La Tegola and A. Nanni, Eds. Proceedings of the First International Conference on Innovative Materials and Technologies for Construction and Restoration, Lecce, June 6–9 Italy: Universita degli Studi di Lecce, Volume 2, Strengthening and Restoration, pp. 327–342.

Fardis, M.N. & Khalili, H. (1981)., Concrete encased in fibreglass-reinforced-plastic. ACI Journal. Proc., Volume 78, No 6, pp. 440–446.

58

Tabell 1: Försöksresultat från FRP omslutna runda betongprover, –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ej No D L fco Fiberh εcc εlu E2 Data källa [mm] [mm] [MPa] typ [GPa] [mm] [%] [%] [MPa] –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 150 300 28,0 CFRP 78,4 0,74 1,41 1,03 1 782 Tamužs et al (2008a) 2 150 300 28,0 CFRP 77,3 1,48 2,85 1,13 2 052 3 150 300 34,9 CFRP 78,4 0,74 1,10 0,97 2 235 4 150 300 34,9 CFRP 77,3 1,48 1,59 0,91 2 799 5 150 450 26,1 CFRP 78,4 1,11 1,30 0,64 2 089 6 150 450 26,1 CFRP 77,3 1,85 1,52 0,59 2 225 7 150 450 26,1 CFRP 96,9 2,24 2,39 0,76 2 622 8 250 750 26,1 CFRP 77,3 1,85 2,00 0,87 2 045 9 150 450 47,6 CFRP 78,4 1,11 1,12 0,58 2 958 150 450 47,6 CFRP 77,3 1,85 1,56 0,77 3 345 10 11 150 450 47,6 CFRP 96,9 2,24 1,87 0,79 3 600 12 250 750 47,6 CFRP 77,3 1,85 1,16 0,75 2 667 13 150 450 50,2 CFRP 78,4 1,11 1,10 0,79 3 754 14 150 450 50,2 CFRP 77,3 1,85 1,11 0,68 3 861 15 150 450 50,2 CFRP 96,9 2,24 2,09 0,86 3 954 16 250 750 50,2 CFRP 77,3 1,85 1,26 0,76 2 924 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tamužs et al 17 150 300 25,2 CFRP 189,5 0,17 1,01 0,85 1 523 (2006c) 18 150 300 25,2 CFRP 219,0 0,34 1,42 0,64 2 041 19 150 300 25,2 CFRP 224,9 0,51 1,43 0,59 2 320 20 150 300 47,4 CFRP 219,0 0,34 1,07 0,84 3 252 21 150 300 47,4 CFRP 224,9 0,51 1,36 0,69 3 705 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lam et al 22 152 305 41,1 CFRP 250,0 0,165 1,16 1,16 (2006) 23 152 305 38,9 CFRP 250,0 0,33 2,13 1,26 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Berthet et al 24 160 320 25,0 CFRP 230,0 0,165 1,41 0,96 (2005) 25 160 320 25,0 CFRP 230,0 0,33 1,66 0,91 26 160 320 40,1 CFRP 230,0 0,11 0,61 1,06 27 160 320 40,1 CFRP 230,0 0,22 0,67 0,81 28 160 320 40,1 CFRP 230,0 0,44 1,32 0,93 29 160 320 40,1 CFRP 230,0 0,99 2,43 0,99 30 160 320 40,1 CFRP 230,0 1,32 2,70 1,00 31 160 320 52,0 CFRP 230,0 0,33 0,77 0,90 32 160 320 52,0 CFRP 230,0 0,66 1,13 0,81 33 160 320 25,0 GFRP 74,0 0,33 1,70 1,66 34 160 320 40,1 GFRP 74,0 0,22 0,50 1,23 35 160 320 40,1 GFRP 74,0 0,33 0,62 1,13 36 160 320 40,1 GFRP 74,0 0,55 1,17 1,65 37 160 320 52,0 GFRP 74,0 0,495 1,13 1,23 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Rousakis 38 150 300 25,2 CFRP 377,0 0,17 1,39 0,64 1 650 (2001) 39 150 300 25,2 CFRP 377,0 0,34 2,02 0,59 1 460 40 150 300 25,2 CFRP 377,0 0,51 2,44 0,42 1 970 41 150 300 47,4 CFRP 377,0 0,17 0,96 0,63 3 000 42 150 300 47,4 CFRP 377,0 0,34 1,36 0,58 3 160 43 150 300 47,4 CFRP 377,0 0,51 1,69 0,55 3 130 44 150 300 51,8 CFRP 377,0 0,17 0,70 0,49 2 450 45 150 300 51,8 CFRP 377,0 0,34 1,02 0,48 3 610 46 150 300 51,8 CFRP 377,0 0,51 1,34 0,44 4 390 47 150 300 51,8 CFRP 377,0 0,85 1,67 0,39 4 580 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Pessiki et al 48 152 610 26,2 CFRP 38,1 1,00 1,44 0,81 (2001) 49 152 610 26,2 CFRP 38,1 2,00 1,65 0,72 50 152 610 26,2 GFRP 21,6 1,00 1,30 1,15 51 152 610 26,2 GFRP 21,6 2,00 1,82 1,24 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Dias da Silva 52 150 600 28,2 CFRP 240,0 0,222 2,05 1,18 et al (2001) 53 150 600 28,2 CFRP 240,0 0,333 2,59 1,14 54 150 600 28,2 CFRP 390,0 0,167 0,75 0,37 55 150 600 28,2 CFRP 390,0 0,334 1,81 0,69 56 150 600 28,2 CFRP 390,0 0,501 1,69 0,64 -

Kshirsagar S., Lopez-Anido R.A. & Gupta R.K., (2000). Environmental aging of fiber-reinforced polymer-wrapped concrete cylinders, ACI Materials Journal, 97(6), pp. 703–712.

Kono S., Inazumi M. & Kaku T., (1998). Evaluation of confining effects of CFRP sheets on reinforced concrete members, Proceedings of the 2nd Interna-

tional Conference on Composites in Infrastructure ICCI’98, Tucson, Arizona, pp. 343–355.

Lam L., Teng J.G., C.H. Cheung & Y. Xiao, (2006). FRP-confined concrete under axial cyclic compression, Cement & Concrete Composites, 28, pp. 949– 958.

Matthys S., Taerwe L. & Audenaert K., (1999). Tests on axially loaded conBygg & teknik 8/13

Tabell 1, fortsättning: Försöksresultat från FRP omslutna runda betongprover, –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ej No D L fco Fiberh εcc εlu E2 Data källa [mm] [mm] [MPa] typ [GPa] [mm] [%] [%] [MPa] –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 153 305 19,4 CFRP 82,7 0,50 1,59 0,75 Shahawy et al 57 (2000) 58 153 305 19,4 CFRP 82,7 1,00 2,21 0,63 59 153 305 19,4 CFRP 82,7 1,50 2,58 0,58 60 153 305 19,4 CFRP 82,7 2,00 3,36 0,62 61 153 305 19,4 CFRP 82,7 2,50 3,42 0,62 62 153 305 49,0 CFRP 82,7 0,50 0,62 0,63 63 153 305 49,0 CFRP 82,7 1,00 0,97 0,63 64 153 305 49,0 CFRP 82,7 1,50 1,26 0,65 65 153 305 49,0 CFRP 82,7 2,00 1,90 0,63 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Xiao et al 66 152 305 33,7 CFRP 105,0 0,38 1,28 1,00 (2000) 67 152 305 33,7 CFRP 105,0 0,76 2,02 1,00 152 305 33,7 CFRP 105,0 1,14 2,74 1,00 68 69 152 305 43,8 CFRP 105,0 0,76 1,53 1,00 70 152 305 43,8 CFRP 105,0 1,14 1,72 0,80 71 152 305 55,2 CFRP 105,0 0,76 0,81 0,83 72 152 305 55,2 CFRP 105,0 1,14 1,35 0,77 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Rochette et al 73 150 300 43,0 AFRP 13,6 1,27 1,11 1,53 (2000) 74 150 300 43,0 AFRP 13,6 2,56 1,47 1,39 75 150 300 43,0 AFRP 13,6 3,86 1,69 1,33 76 150 300 43,0 AFRP 13,6 5,21 1,74 1,18 77 100 200 42,0 CFRP 82,7 0,60 1,52 0,88 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kshirsagaretal 78 102 204 39,0 GFRP 19,9 1,42 1,71 1,90 (2000) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Matthys et al 79 150 300 34,9 CFRP 200,0 0,12 0,79 1,12 (1999) 80 150 300 34,9 CFRP 420,0 0,24 0,38 0,19 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Toutanji 81 76 305 30,9 GFRP 72,6 0,236 1,53 1,63 (1999) 82 76 305 30,9 CFRP 230,5 0,22 2,45 1,25 83 76 305 30,9 CFRP 372,8 0,33 1,55 0,55 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kono et al 84 100 200 33,8 CFRP 235,0 0,167 1,03 0,82 (1998) 85 100 200 33,8 CFRP 235,0 0,334 1,91 0,81 86 100 200 33,8 CFRP 235,0 0,501 2,43 0,86 -

crete columns confined by fiber reinforced polymer sheet wrapping, In: C.W. Dolan, S.H. Rizkalla and S.H. Nanni, Eds. Proceedings of the Fourth International Symposium on Fiber Reinforced Polymer Reinforcement for Reinforced Concrete Structures, SP-188, Farmington, Michigan, USA: American Concrete Institute, pp. 217–229.

Park, H. & Kim, J.-Y., (2005). Plasticity model using multiple failure criteria for concrete in compression. International Journal of Solids and Structures, Volume 42, pp. 2303–2322.

Pessiki S., Harries K.A., Kestner J.T., Sause R. & Ricles J.M., (2001). Axial behavior of reinforced concrete columns confined with FRP jackets, Journal of Composites for Construction, ASCE, 5 (4), pp. 237–245.

Rochette P. & Labossiere P., (2000).

Axial testing of rectangular column models confined with composites, Journal of Composites for Construction, ASCE, 4(3), pp. 129–136.

Rousakis T., (2001). Experimental Investigation of Concrete Cylinders Confined

by Carbon FRP Sheets, under Monotonic and cyclic Axial Compressive Load. Chalmers University of Technology, Division of Building Technology, Work No 44. Publication 01:2 Göteborg, 2001. p. 81.

Bygg & teknik 8/13

Shahawy, M., Mirmiran, A., & Beitelman, T., (2000). Tests and modelling of carbon-wrapped concrete columns. Composites: Part B, Volume 31, pp. 471–480.

Tamužs, V.P., Azarova, M.T., Bondarenko, V.M., Gutans, Yu.A., Korabelnikov, Yu.G., Pikshe, P.E. & Siluyanov, O.F., (1982). Failure of unidirectional carbon reinforced plastics and the realization on the strength properties of the fibers in these plastics. Mechanics of Composite Materials, Volume 18, No 1, pp.

27–34.

Tamužs, V., Tepfers, R., Chi-Sang You, Rousakis, T., Repelis, I., Skruls, V. & Vilks, U., (2006a). Behavior of concrete cylinders confined by carbon-composite tapes and prestressed yarns. 1. Experimental data. Mechanics of Composite Materials, Volume 1, pp. 13–32.

Tamužs, V., Tepfers, R. & Spārniņš, E. (2006b). Behavior of concrete cylinders confined by a carbon composite. 2. Prediction of strength. Mechanics of Composite Materials, Volume 2, pp. 165–178.

Tamužs, V., Tepfers, R., Zīle, E. & Ladnova, O., (2006c). Behavior of concrete cylinders confined by a carbon composite 3. Deformability and the ultimate axial strain. Mechanics of Composite Materials, Volume 42, No 4, pp. 433– 448.

Tillkännagivanden

De genomförda forskningarna som redovisas i denna artikel är till väsentliga delar finansierade med medel från Åke och Greta Lissheds fond, SEB (Skandinaviska Enskilda Banken AB) i Sverige samt Marie Curie Network En-Core och European Social Fond, som härmed tacksamt meddelas.

In Memoriam av medförfattaren PhD Vilis Valdmanis som under arbetet med artikeln oväntat och hastigt lämnade oss. Frid vare över hans minne.

Tamužs V., Valdmanis V., Gylltoft K. & Tepfers R., (2007). Behavior of CFRPconfined concrete cylinders with a compressive steel reinforcement. Mechanics of Composite Materials. Vol 43, No 3, ISSN 0191-5665/07/4303-0191. Springer Science+Business Media, Inc. pp. 191– 202.

Tamužs, V., Tepfers, R., Zīle, E. & Valdmani,s V., (2008a). Properties of FRP-confined concrete columns under axial compressive loading. CCC 2008 – Challenges for Civil Construction, International conference, Porto, Portugal, 16– 18th April 2008.

Tamužs V., Tepfers R., Zīle E. & Valdmanis V. (2008b). Mechanical behaviour of FRP-confined concrete columns under axial compressive loading. American Society of Civil Engineers, International Committee, Los Angeles Section, 5th International Engineering and Construction Conference (IECC´5), August 27–29, 2008. pp. 223–241.

Toutanji H., (1999). Stress-strain characteristics of concrete columns externally confined with advanced fiber composite sheets, ACI Materials Journal, 96(3), pp.

397–404.

Xiao Y. & Wu H., (2000). Compressive behavior of concrete confined by carbon fiber composite jackets, Journal of Materials for Civil Engineering, ASCE, 12(2), pp. 139–146.

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2006 till och med 1/2013 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

59

Reseberättelse från Indien 2013 Jag befinner mig i Guwahati i Assam i Indien, på den smala landremsa som förbinder egentliga Indien med dess ostligaste provinser. I norr Nepal, Bhutan och Kina, i söder Bangladesh. Det är maj månad och indisk högsommar. Den efterlängtade monsunperioden är i antågande.

I går när jag kom hem till Guest House efter en middag hos Das och hans familj mötte jag Liza där hon kröp efter väggen.

När jag öppnade dörren och gick in badrummet stötte jag på Vera som kilade utefter golvet. Jag tog en tillbringare av plast och täckte henne med innan jag sköt in ”The IITG Monitor” under tillbringaren och försiktigt drog ut de tre delarna på loftgången utanför hotelldörren och kastade ut Vera över altanräcket. Hårt och känslokallt, tycker du? Liza är den geckoödla som jag delar rum med, men som föredrar badrumsväggen. Vera är den stora kackerlacka som nu och då kilar över golvet. Vän av gender frågar sig varför jag givit varelserna kvinnonamn. Vera kunde ju lika gärna hetat Pontus eller Rolf, Viktor eller Salomon. Nej, inte Salomon. Sixten skulle passat bättre. Men nu såg hon inte ut att heta något annat än Vera och så fick det bli. Följande dag visade det sig att det inte var Vera som jag kastat ut. Vera, med tillnamnet Vackra finns kvar någonstans i rummet. Det var Pontus som jag slängt ut. Vän av gender frågar sig nu varför jag givit den andra namnet Pontus och inte Kerstin eller RiAnna. Det kan jag inte svara på, men jag ska tänka på saken. Antagligen för att någon skulle kunnat känna sig träffad och tagit illa vid sig eller svarat med att gå till direktangrepp, men jag vet inte.

Skylten med ”Leoparder/Tillträde förbjudet” togs ned dagen innan jag och Das gick den vanliga rundan tillsammans med Scott genom skogen till utsiktsplatsen, denna dag en halvtimme senare än brukligt, först vid sex på morgonen. Någon påpekade att leoparder inte kan läsa och Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), i Stockholm där han svarar för masterutbildningen i teknisk design på Skolan för industriell teknik och management (ITM).

60

att det var invånarna på Campus som skylten riktade sig till. Formuleringen var dock ej entydig. Två leoparder som sökt sig till vatten nere vid sjön intill Guest House och professorsbostäderna antogs hålla till vid eller passera utmed höjden med utsiktsplatsen. För att råda bot på leopardernas törst anlade man nu en dricksplats uppe på höjden, intill gångstigen.

De senaste dagarna har leopardspåren åter setts nere vid Guest House. Tydligen föredrar leoparderna vattnet i sjön, kryddat av näckrosor och lotusfrukter, framför den kliniska dricksskålen. Även om Das och jag fortsätter att gå rundan, får Scott inte längre gå den. Kattdjuren är för stora för honom.

Människorna på Campus känner ett visst obehag inför närheten till leoparder.

Det har hänt att de tagit någon av dem som bor i utkanten av Campus, men det

och skönt, tyckte jag som förberett mig med bra kläder, luftiga, UV-skyddande och svala. Med en varning till eventuella vadmalsnissar till att sluta läsa här // kan jag säga efter att ha studerat materialbeskrivningen på plaggen jag bär att de är UV-skyddande, att de innehåller 42 procent nylon och 58 procent polyester, en utmärkt kombination har det visat sig.

Aldrig tillförne har jag rest i så behagliga kläder i värme. Dessutom lätta att tvätta och de torkar på tolv timmar. Detta trots 72 procent relativ fuktighet. Hänger de på tork i storm utanför fönstret, kanske?

Inte, de hänger i badrummet, instängt och utan mekanisk ventilation. Mer då? Yllestrumpor. SmartWool står det på dem, tvärs över tåhättan. Det måste betyda något. För mig har det betytt att skorna känns luftiga trots värmen och att strumporna torkar snabbt, låt vara på sexton

Besök på skolor utgör en regel under mina besök på landsbygden i skilda länder.

Barnen ges ett mål gratis mat under skoldagen. De indiska studenter som följer med på resan längs Ganges kanaler berättar för mig att detta med måltiden fortfarande utgör det främsta skälet till att gå i skolan. Barnen har sina skoldräkter, byskolan här har ett trettiotal elever, alla i åtta- till tioårsåldern.

var länge sedan. Okunskap är sannolikt en större orsak till rädsla och det gäller nog inte bara de som är rädda för leoparder. Just det ja, Das är professor i Design här, maskiningenjör och Scott är hans engelska cockerspaniel. Das och jag brukar träffas 5:30 för morgonrundan med Scott. I fjol var även Iko och Nino med.

Iko är professor i Design vid universitetet i Tel Aviv och Nino hans hustru, docent i Industridesign.

Femtio grader

I Kanpur som jag lämnade för några dagar sedan kröp temperaturen upp till femtio grader medan jag ännu var kvar. Varmt

timmar och inte på tolv. Solsting säger nu säkert någon. Om det var orsaken till att uthärda och inte känna obehag inför de höga temperaturerna så var det ju alltid en god hjälp.

I Guwahati är det mer måttliga temperaturer, kring fyrtio. Luftfuktigheten är dock hög. Det är skönt, men man bör inte hasta och ha bråttom. Mycket går långsammare i värmen.

Jag hade väntat mig regn och åska, blixtar och dunder. Av det blev intet. Jo, lite förstås och det var på tillbakavägen från Cherrapunji på gränsen till Bangladesh. Sol och blå himmel hela vägen till denna mytomspunna plats. När jag kom Bygg & teknik 8/13

fram drog dimmorna in och sikten var endast några tiotal meter, som sig bör på jordens regnrikaste plats. Årsgenomsnittet de senaste tjugo åren har uppgått till dryga elva meter med ett rekord på 26 meter för några år sedan. I Stockholm faller årligen 550 millimeter och i Riksgränsen 1 200 om nu någon skulle vara intresserad av jämförelsen.

När dimmorna drog in och förstörde utsikten över slättlandet i Bangladesh tog Das och jag en kaffe. När kaffet var uttömt skingrades dimmorna, som kaffegök får kaffe att klarna, när starkare drycker blandas i, fast här tvärtom eftersom kaffet redan var urdrucket. Solen återvände och de gröna skogklädda bergssidorna och lummiga dalgångarna kunde åter skönjas. Återvägen genom detta Asiens Skottland, som engelsmännen kallade området, badade i sol. Först efter passagen av provinshuvudstaden Shillong började regnet.

Trafiken är intensiv, regnet faller och så även skymningen. Man kunde ju tycka att alla bilister skulle ha lyset påslaget vid mörker och regn, särskilt som omkörningar innebär att förare ofta står nos mot nos på endast några meters avstånd från varandra. Det föraren till vår bil ser och väjer för, det ser jag från min plats i baksätet som skugglika vålnader som dyker upp ur mörkret och det först när torkarbladen svept över rutan.

Förfärande trafik

Första gången i Indien förfärades jag över trafiken, där var tionde världsmedborgare av de som förolyckas i trafiken förolyckas i Indien. Inte fler tänker man första gången man är där. Andra gången tänker man: så farligt var det väl inte. Tredje gången: konstigt att jag tyckte det var så allvarligt med trafiken. Därefter håller man en rätt så avslappnad attityd var gång man sätter sig i en bil. Trafiken här utgör en egendomlig pardans, en tango där parterna är tätt sammantryckta. Det bygger på vänlighet och förtroende. Sällan ser man någon vrede eller ”här ska jag fram, jag var först”. Ändå vill alla komma först. Det är allt lämpligt att först titta på bjälken i det egna ögat innan man bedömer grandet i indierns.

För några dagar sedan besökte jag en statlig rullstolfabrik i Kanpur, Alimco.

Jag måste erkänna att mitt uppsåt inte var renhårigt utan att jag ville besöka fabriken för att få stämningsbilder i en fabrik som var gammal, smutsig, illa skött och nedgången, där arbetarna gick omkring i en Grottekvarn och mer syntes plocka med verktyg, maskiner och ståldetaljer än tillverkade dem i ett bestämt tempo. På engelska blev det ett rätt anslående uttryck: Dull, Dusty, Dirty, Depraving. I fjol när jag besökte anläggningen förde den tankarna till bilden av artonhundratalets Manchester, eller varför inte till berättelsen om Oliver Twist, även om arbetarna här inte plågades av någon Fagin.

Bygg & teknik 8/13

Omvandlad fabrik

Döm då om min förvåning när jag kom till en fabrik som omvandlats som om någon kommit med ett trollspö! En ny chef hade tillsatts för nio månader sedan. Sedan dess hade produktionen ökat två och en halv gånger och en mängd nya produkter hade sett dagens ljus och fanns redan i produktion. Fabriken var ett mönsterstycke ifråga om renlighet, luft och ljus, låt vara efter en annan standard än vi är vana vid, men steget från förra besöket till nu var enormt. Inget fotoförbud rådde.

Fabriksarbetarna uttryckte en stolthet, på samma vis som fabrikschefen och produktionschefen. Den unga kvinnan i receptionen, hon som skötte telefonväxeln, skötte kontakterna genom touchscreen, men inte som brukligt. Hon skötte det med tårna på sin vänsterfot eftersom hon saknade armar. När hon skulle anteckna, övergick hon till att skriva med penna som kvinnan höll fast med sina tår samtidigt som hon med högerfoten höll i ett minimalt anteckningsblock. Det var en stolt ung kvinna som satt upphöjd på en bänk bakom receptionsdisken. Det var inte att ta miste på när jag talade med henne. När jag nu tänker på händelsen och beskriver den, blir jag rörd, även om det oväntade kanske inte borde göra att man höjde ögonbrynen.

Händelserna i rullstolsfabriken, med den nya fabriksledaren och vad han åstadkommit, gjorde mig hänförd. Det ingav hopp. När jag nu befinner mig i Guwahati, långt i öster, känner jag detsamma. Entreprenörsanda på indiskt vis skapar nya möjligheter. Här går de unga lejon och lejoninnor som utgör Indiens framtid, här och på övriga Indian Institute of Technology (IIT), de som kämpat om 8 000 studieplatser bland de en och en halv miljon

Tekniken som tillämpas i tillverkningen av de tekniska hjälpmedlen för rörelsehindrade kan kallas beprövad.

Innovationer saknas inte, men kostnaderna för utförandet av moderna lösningar är för höga för att kunna de ska komma till utförande. Denna rullstol är försedd med en elmotor, den har blyackumulatorer under sitsen och användaren kan framföra sin rullstol med egen kraft. Om nu utförande och teknik har en hel del att önska, finns ändå denna i produktion och den kostar inte mer än cirka två tusen kronor, rullstolarna kostar cirka ett tusen. De statliga subventionerna medger att människor som rehabiliteras och ska kunna komma tillbaka i arbete prioriteras vid tilldelningen av hjälpmedlen.

Cherrapunjee är jordens regnrikaste plats. Platsen är belägen på nordsluttningen på gränsen till Bangladesh som kan skymtas på bilden. Här faller årligen i genomsnitt elva tusen millimeter regn. För några år sedan föll här under ett enda år 26 000 millimeter!

61

Den unga kvinnan på bilden arbetar i receptionen på rullstolsfabriken i Kanpur. Hon saknar armar och skriver och antecknar med tårna, såväl skrivande med penna och papper som hantering av smartphone och dator.

som tilläts genomföra ansökningsprovet.

Du läste rätt, en och en halv miljon. Då var det ändå bara den bästa femtedelen i varje avgångsklass från den indiska motsvarigheten till naturvetenskaplig linje på gymnasieskolan som kvalificerat sig att delta.

Någon där hemma säger säkert: ”Hur törs du resa till Indien, där sker attentat nu och då, tåg spårar ur och lastbilar faller utför stup med tjogtals människor på flaket, kvinnor utsätts för våld och magsjukdomar härjar i oskyddade tarmsystem”.

Härifrån kan jag bara säga, att jag inget vet om vad som pågår i världen utanför Campus. Det har säkert hänt en del i landet under de dagar jag befunnit mig i Assam. Wifi fungerar inte för utomstående och för att kunna använda mobiltelefoni fordras särskild ansökan hos den lokala polisen. Det tar tid att få ett sådant tillstånd. Man vill ha kontroll över vilka som kan telefonera med varandra. Ingen jasminvår eller facebookrevolution önskas, särskilt inte när man nu ser i backspegeln.

Med andra ord är jag avskuren från mediavärldens påverkan på mig.

Utan att behöva stoppa huvudet i sanden kan jag gå omkring och tycka att det är rätt skönt som det är, precis som någon infödd i en avlägsen folkstam dit civilisationen inte nått. Inte ens Suzanne tror jag oroar sig särskilt mycket för mig, även om hon är i stånd att ta reda på vad som händer här. Det är inte som inför min första resa hit till detta område, när hon sade: ”Åk du, åk tåg i Indien, jättesäkert. Tag sedan och åk lågprisflyg. Det är ju jättesäkert, det med. Och passa på att besöka Guwahati den mest terrorhemsökta staden i hela Indien. Gör du det! Jag skulle inte göra det!”

62

Suzannes ord innebar att jag avvaktade ett år med att åka till Guwahati. Lika så bra. Dagarna för mitt förväntade besök var det upplopp i Guwahati med polisattack och flera döda. Ett tåg som kunde varit det som jag skulle åkt med gav stora rubriker i den indiska rikspressen. På tåget från Delhi fann antiterroristpolisen i Guwahati en femkilosbomb i en förstaklasskupé när tåget kom in på stationen i Guwahati den dag jag skulle anlänt. Bomben desarmerades. Om den hade detonerat under färd, hade den blåst bort ett par kupéer och samtidigt hade tågets vagnar spårat ur och antalet förolyckade hade kunnat räknas i fler än hundratalet. Kvintessensen av denna lilla sedelärande berättelse är: Man ska alltid lyssna på sin kloka hustru.

Till dig som ännu inte varit i Indien kan jag bara säga: res hit innan allt blir som i Väst. Räds inte, lita på försynen, drick inte vattnet och tvätta händerna, ofta, ofta.

Ska han aldrig sluta, tänker du. Jo då, snart är Indienresan över och hemfärd väntar.

Kanpur och Guwahati samt något om uttagningen till utbildning vid Indian Institute of Technology

Kanpur. IIT Kanpur är ett av Indiens två främsta tekniska universitet och rankas inom sina specialområden som ett av de främsta i världen. Rymdteknologi och IT är kärnämnena. Tillsammans med ytterligare tre IIT finns på IIT Kanpur även

Kodynga utgör ett betydelsefullt energitillskott för uppvärmning och matberedning på den indiska landsbygden. Dyngan läggs upp vid vägkanten och transporteras vidare till nya uppsamlingsplatser. Den här mannen är sysselsatt med att lasta kodynga på ett traktorflak för att samlas och låta torka i solen.

Från palmträdens skott erhålls en saft som är berusande. Ett träd kan ge upp till tjugo liter saft per dag. Saften samlas i lerkrus som hängs under de snittade skotten. För att komma upp till kronan och fästa och sedan hämta ned krusen använder männen en enkel teknik som innebär att mannen fäster en repslinga mellan anklarna, omfamnar trädstammen och sedan höjer benen genom att krypa ihop. Lerkruset hänger i en krok som är fäst i ett rep kring mannens midja.

Mannen når toppen av trädet snabbt och kan klättra ut i kronan och fästa kruset och hämta ned det fyllda. Detta femton till tjugo meter höga träd är omkring fyrtio år gammalt.

masterutbildning i Industriell Design. För de som inte lever i Indien är det svårt att göra sig en föreställning om vilken betydelse som Indian Institute of Technolgy har i det indiska samhället. De som når en utbildningsplats där har framtiden tryggad. Endast de allra bästa når dit. Uttagningen är skoningslös. Vid ett enda tillfälle avgörs om föräldrars många år av förhoppningar och elevens ambitioner och flit burit frukt. Jag återkommer strax till hur uttagningen går till.

Kanpur är en av Indiens större städer med ett invånarantal som håller sig kring fem miljoner. Mumbai, Delhi och Kolkata har fler invånare. Sin stora mängd invånare till trots finns Kanpur inte omnämnd i guideböckerna, inte i Lonely Planet och inte heller i Rough Guide som annars brukar vara rätt pålitlig. Kanpur ligger vid Ganges i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. Delstaten är hälften så stor som Sverige och har fler än två hundra miljoner invånare, fler än Brasilien. Om Uttar Pradesh vore självständig stat skulle den vara jordens femte eller sjätte folkrikaste.

Mitt besök på IIT Kanpur föranleddes av att jag för fem år sedan inledde ett samarbete som bland annat lett till kandiBygg & teknik 8/13

datarbeten som handlat om utveckling av rullstol för medellösa, lokaltillverkad gåstol och rullstolar, deltagande i internationell workshop med studenter från Teknisk Design, IDE, från Indien och många andra länder. Nu senast hade jag stämt möte med studenter vid Designinstitutionen, bland andra den PhD-studerande som söker internship på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) för sin utbildning i Teknisk Design. Även diskuterades och lades planer för nya gemensamma forskningsprojekt inom Design och antropologi, där Stockholms universitet och KTH inbjudits att medverka. Höstens TED MINT i Värnamo är en given diskussionspunkt under mötena och IIT Kanpur Design är beredda att delta med två eller tre masterstudenter. TED MINT står för Technology Economy Design Multidisciplinary International.

Ansökan och uttagning till IIT. Utbildningen till Bachelor i Indien är fyraårig, till Master tvåårig. Uttagningen till Bachelor är sannolikt den strängaste och mest selekterade som förekommer någonstans.

Inga ministersöner eller -döttrar ges förtur, inga industriledares eller finansmäns heller för den delen. I ett samhälle där korruptionen bland ledarskiktet är välkänd, står Indian Institute of Technology över varje misstanke om korruption. IIT är gudomen inkarnerad i det indiska samhället.

Indien har 1 200 miljoner invånare, på ett ungefär. Ingen ettbarnspolitik behövs för att hålla tillbaka befolkningsökningen.

Medan Kinas befolkning på sikt minskar i storlek, ökar Indiens i tal som överensstämmer med Västvärldens. Utbildning är sannolikt det främsta vapnet mot okontrollerad befolkningstillväxt och då särskilt genom att ge flickor möjlighet till inte endast högre utbildning utan utbildning över huvud taget. Bland den välutbildade medelklassen i Indien, med förvärvsarbetande kvinnor och män är barnantalet i dag inte högre än ett till två barn.

Nu till antagningen till IIT: Det finns i dag sexton IIT i Indien. Utbyggnaden av IIT påbörjades på 1960-talet. Förebilderna fanns i USA och Storbritannien med deras universitetscampus. Ursprungligen fanns det åtta IIT, de i Mumbai, Delhi, Kanpur, Khagarpur, Chennai, Roorkee, Varanasi och Guwahati. Guwahati tillkom 1994.

Förutom det i Roorkee i norra Indien var det fråga om nygrundade tekniska universitet. Under det senaste decenniet har det tillkommit åtta IIT. Varje år ges 8 000 ungdomar möjlighet att börja på IIT. Platserna fördelas efter ett årligen återkommande prov. Antalet ungdomar som blir uttagna att genomföra provet är 1 500 000, en och en halv miljon.

En söndag i början av april skriver ungdomarna ett prov som består av två delar, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen.

Vardera provet är på tre timmar.

Efter en månad tillkännages resultatet och 150 000 ungdomar går vidare till en Bygg & teknik 8/13

Indian Institute of Technology i Guwahati, IITG, är en av Indiens åtta ursprungliga IIT. Högskolan liksom Campusområdet har byggts upp utifrån brittiska och amerikanska förebilder. Det är beläget i ett djungelområde som trängs undan mer och mer för anläggande av industrier och infrastruktur. Här är djurlivet rikt, med stora kattdjur, ormar av olika storlek och styrka och här förekommer även den sällsynta vita noshörningen.

andra omgång. En söndag i början av juni upprepas proceduren med en ny provomgång. En del genomförs på förmiddagen och en del på eftermiddagen, båda då också på tre timmar. Efter en månad tillkännages resultatet på vilka som blivit uttagna till de 8 000 platserna på de sexton IIT. Studenterna rankas, från ett och nedåt. När uttagningen blivit känd anslås detta på rikstidningarnas förstasidor och de med de främsta placeringarna ges stora rubriker i de regioner varifrån de kommer.

Nu vidtar intervjuer och nya test, lämplighetstest och hälsoundersökningar bland

de åtta tusen. När dessa är avklarade och studenten godkänd, söker studenten till skola och utbildning. Mumbai och Kanpur står högst i rang, Computer Engineering i Mumbai och IT och Space Technology i Kanpur är de mest eftertraktade utbildningarna. Båda universiteten startade utifrån samarbete med amerikanska universitet, det i Kanpur med Stanford, Princeton och MIT. De högst rankade studenterna kan fritt välja medan de längre ned på rankingskalan behöver välja taktiskt utifrån sannolikheten att erhålla en plats. Anger de för många alternativ riskerar de att falla ur och förlora sin plats.

Kanpur ligger vid en av Indiens stora floder, Ganges. På slättlandet finns en rik förgrening av kanaler och vattendrag. Vägar löper utmed dessa kanaler. Utmed vägarna ses staplad kodynga som får ligga och torka för att sedan användas som bränsle.

63

Brahmaputra är i likhet med floder i många länder en källa för glädje såväl som sorg. Översvämningar och farliga underströmmar har givit den ett rykte av opålitlighet.

Inte heller under den indiska högsommaren, när floden flyter långsamt förbi, är risken för att någon ska förolyckas försumbar. En grupp människor har samlats på en sanddyn i floden intill en pojke som drunknat och som dragits upp på stranden.

Snart finns här ambulans men också TV-team och media av skilda slag. Det är söndagseftermiddag och människor är på väg tillbaka efter helgfirandet.

För att klara det första stora antagningsprovet och nå höga placeringar ges utbildningar parallellt med den allmänna skolans. I sak innebär det att alla ungdomar som aspirerar på att nå till IIT under de sista fyra åren av motsvarande gymnasieutbildningen samtidigt går på en kvalificerad parallell utbildning, med strängare krav än den allmänna skolans. Förutom detta sätter föräldrarna tidigt sina ungdomar i specialskolor för språk och naturämnen. Fri tid finns knappast för de barn vars föräldrar vill ge sina barn den bästa start i livet. Medelklassen som detta berör och som har råd med denna förberedande utbildning är knappast så stor som under senaste år antytts. Den del av befolkningen som kan komma i fråga utgör endast mellan fem och tio procent av befolkningen, det vill äga omkring ett hundra miljoner, långt ifrån de närmare tre hundra som förts på tal när jämförelser med Kina gjorts.

Designutbildning på Bachelornivå finns endast på ett IIT, det i Guwahati, där jag nu befinner mig. Inträdeskraven är desamma som för övriga IIT, med matematik, fysik och kemi som grundläggande ämnen. Av de fem hundra som söker, fortfarande av de åtta tusen, är det ett fyrtiotal som ges möjligheten att studera design. I förlängningen och om söktrycket bland de 8 000 skulle vara representativt för de 1 500 000 som ursprungligen sökte, skulle det innebära att en student på 100 000 sökande kommer in på designutbildningen och det bara bland de allra bästa i sina klasser.

Fördelningen på underavdelningar för de som läser Design är 50 procent IT och 25 procent på vardera grafisk design och 64

produktutveckling. Den begränsande faktorn är lärarkapaciteten. För att erkännas som lärare på IIT krävs avlagd PhD. Inträde till PhD-utbildning förutsätter tre års arbete utanför det IIT där PhD avlagts, alternativt från annat universitet.

På fyra IIT finns Masterutbildning i Design. Förutom på Guwahati förekommer det i Mumbai, Delhi och Kanpur.

Systemet med att studera vidare till PhD är komplicerat, alltför mångfacetterat för att ges utrymme i denna artikel. Dock bör det nämnas att det finns möjlighet att gå

vidare direkt från Bachelor till PhD utan att passera Master i det fall studenten har särskilt goda betyg.

Guwahati. Guwahati är provinshuvudstad i Assam i ostligaste Indien, beläget i det ”Chicken’s neck” som det smala landområde kallas mellan Bhutan och Kina i norr och Bangladesh i söder. Assam är en av många gränsprovinser mot Sydostasien, med Burma i öster och Kina i norr. Etniskt utgörs befolkningen i gränsprovinserna av en mängd folkstammar med större släktskap med människor i Burma, Thailand, Tibet, Nepal och sydvästra Kina än med dem i Indien. I Assam med sina tjugo miljoner invånare är flertalet etniska indier.

Oroligheter har förekommit under åren och frihetsrörelser har bildats. De militanta uttryck dessa har givit prov på har hållits tillbaka och kontrollerats av centralregimen i New Delhi.

Maogerillan värvar sina medlemmar i djungelområdena bland fattiga jordlösa.

Under de senaste åren har det varit lugnt i Assam med få attacker på mål i samhället.

Maogerillans attacker har förflyttats till andra områden, senast det förekom var i slutet av maj, när en konvoj med medlemmar i delstatsregeringen i Chhattisghar i centrala Indien utsattes för ett bakhåll.

När IIT Guwahati grundades var det i samförstånd med och för att tillmötesgå de lokala självständighetssträvandena, även de mest militanta Maogruppernas.

Därför anses IIT Guwahati vara fredat från attacker om de någon gång skulle återuppstå i provinsen.

De främsta hoten inom IIT Guwahati och Campus torde för dagen utgöras av de två leoparder som de senaste veckorna sökt sig ner i Campus efter vatten och de

Vägarna i bergsområdena i Assam är smala och kantas av djupa dalgångar. De som hamnar med sitt fordon utanför vägen är förlorade. Här som på många andra bergsvägar sätter man upp minnesmärken över dem som förolyckats. Unga män kör ofta berusade och enligt Das inser de inte sambandet mellan alkoholens påverkan och riskerna. Bland unga män i området är bilkörning den främsta dödsorsaken och det är många offer som årligen skördas här längs vägarna.

Bygg & teknik 8/13

giftormar som man gör bäst i att inte gå fram och försöka klappa där de kan ligga i trädgårdarna. Professor Das har två svarta kobror i sin trädgård. Han har inget emot dem förutom att den ena tagit kungsfiskarens ägg i det bo denna byggt i ett av träden. Djungeln gränsar mot Campus och de undanträngda djuren är många.

Professor Das som jag lärde känna för två år sedan och som jag samarbetat med sedan i fjol öppnar för våra studenter på Teknisk Design, Industrial Design Engineering att studera på Internship, på Exchange eller som gäststudent på såväl Bachelor- som Masternivå. Med tanke på Bachelorstudenternas projektval och förmåga, ser jag som särskilt intressant att utveckla våra studenters förmåga till samarbete inom de tre områden där IITGuwahati-studenterna arbetar och samtidigt utveckla samarbetsformerna mellan våra svenska studenter och indiska, till exempel i det förestående TED MINT Värnamo som är planerat till veckorna 46 och 47 hösten 2013.

Under vistelsen i Guwahati har vi förutom diskussionerna kring gemensamma utbildningsprojekt även samarbetat kring lokaltillverkade verktyg och red-

Avdelningen för Maskinkonstruktion och teknisk design vid IIT Guwahati förser traktens invånare med hjälpmedel av många slag. Man kan säga att professor Das och hans medarbetare utgör ett väl känt inslag i människornas olika verksamheter, alltifrån jordbruket till bomulls- och sidenvävning till konstruktion av båtar för turistsjöfart och militär övervakning. Enkla mekaniska hjälpmedel, som här en mönstermall för vävstol, återfinns överallt i Guwahatis närhet. För två år sedan erhöll professor Das och IIT Guwahati pris för bästa innovationsförmåga, både beträffande idéer som genomförande, bland alla Indiens universitet och högskolor.

Bygg & teknik 8/13

Smedjorna ligger tätt i byar i Assamprovinsen. Hantverket är utbrett men har knappast framtiden för sig, inte i den industriella utveckling som sprider sig.

Assamprovinsen med sina tjugo miljoner invånare ligger i utkanten av Indien och invånarna i Delhi och Mumbai har i allmänhet föga kännedom om provinsen där befolkningen har större släktskap med dem i Burma, Thailand och Nepal än med dem i provinserna längs Ganges eller Indus flodområden, eller med dem i södra Indien.

skap. Prof Das har låtit tillverka prototyper av skäror som utvecklades i ett Minor Field Study IDE kandidatarbete i Tadzjikistan 2012 samt två machetes utifrån former som används i trädgårdsarbete på den europeiska marknaden och som jag skickat över exempel på. Dessa skulle lämpa sig även på andra marknader, där machetes används för skogsarbete. Verktygen utgör exempel på antropologi och design, ett samarbetsprojekt som jag påbörjade i samband med mina tidiga resor till Kina och som pågått sedan 2005. Även om arbetskraften i dag är billig och hantverkskunskapen i smideskonst betydande, är det på sikt den industriella produktionen som kommer att ta över. Kännedom om design, vad som lett fram till utformningen av de verktyg och redskap som i dag används är viktig för att framställa morgondagens. Månghundraårig, eller tusenårig kunskap finns samlad i de föremål vi ser och håller i handen.

Jag tror det får räcka med detta så länge. Nu ska jag övergå till att utforska vart min kackerlacka Vera tagit vägen. I går kväll trodde jag att jag slängt ut henne men när jag återsåg henne i dag, förstod jag att det var hennes room-mate Pontus som jag slängt ut över arkadräcket.

Geckoödlan Liza knäpper rofyllt i badrummet.

Bilkö i New Delhi

Jag har nu förflyttat mig till New Delhi och sitter i en bilkö. Trafiken glider långsamt fram. Tre filer blir fyra blir två och sedan fem. Rondellerna påminner om blodomloppet där röda blodkroppar flyter fram utan att kollidera och där en och annan vit behöver extra plats. Aldrig koagu-

Verktyg och redskap till hem och jordbruk tillverkas ännu efter urgamla metoder i Assamprovinsen. Ur ett stycke stål smids, som på bilden, spadar för för jordbruket. Smedjorna sysselsätter ett tiotal män och där fyra, fem man tillsammans och i takt driver godset genom att slå ut det med släggor. Varje skovel bearbetas på det viset under någon minut.

lering. Alltid finns det en springa där bilen får plats. Inte konstigt att så många bilar kör med backspeglarna infällda.

Här i huvudstaden är allt uppsträckt och lite finare än annorstädes. Gator och vägar har hel gatubeläggning utan gropar och ojämnheter. Avenyer med skuggande alléer genomkorsar staden. Det är så fjärran från de områden som jag besökte tidi65

gare under veckan som man någonsin kan komma. Där: vägar som för tankarna till skogsbilvägar, låt vara med asfalt, eroderade och bortspolade när vägbanken underminerats. Här: som salsgolv, lika fulländade som de avenyer som omger Himmelska Fridens torg. Det är svårt att tänka sig att det är samma land som jag vistats i sedan förra måndagen.

Människor är relativt välklädda, hotellpersonalen är mer brittisk i sitt uppträdande än någonsin kolonialmakten Englands civil servants. De är hövliga utan att vara överdrivna, bara lite på gränsen känner jag där jag kommer från landsbygden.

Mer ”landet” finns inte i Indien än djungeltrakterna i öster. Det är inte ens etniska indier som lever där, det är folkstammar, sådana man läser om och ser på museum.

Ifall de nu inte dyker upp ur det fördolda och går till attack, som under helgen i Chhattisgarh. Jag läste i Hindustan News att de flesta som dök upp ur bakhållet och dödade en minister och hans följe var unga kvinnor. Med sina kalashnikov öppnade de eld mot bilarna i konvojen i sökandet efter ministern ända tills denne steg ur bilen och förklarade att han var den de sökte. Därmed skonade han resten av sällskapet. Trettio hade redan fallit offer, än fler hade skadats. När den hatade ministern blivit bortförd och avrättad övergick kvinnorna till att vårda de överlevande innan de drog sig tillbaka in i djungeln utan att lämna andra spår efter sig än sina offer. Visst är världen egendomlig!

Det exotiska och ovanliga tilldrar sig gärna uppmärksamheten. Vatten hämtas i dessa behållare som ursprungligen rymde matolja. De är praktiska till sin form, de går att stapla på liten yta och med hjälp av handtaget kan de enkelt lyftas och distribueras. Ekipaget saknar hjul och dras på något som kan liknas vid medar. I framkanten syns ett par trissor.

66

I den lugna ankdamm som omger mig, var jag än befinner mig, frågade hotellportieren mig om jag möjligen hade ett par stora knivar i min resväska. Om så var fallet, så ville han ta dem i förvar under min vistelse. Stora! De är lika stora som resväskan är lång, mina båda machetes av 6 mm fjäderstål, de båda som jag lät tillverka i Guwahati. Ett typiskt ingenjörsredskap, kan man säga. Förr kunde de användas för att hugga risknippen framför befästningar, faskiner. Huggare kallades de som närstridsvapen. Det är två sådana som jag nu lämnar ifrån mig. Man hugger ner stora träd med dem. Klart att portieren skulle ta hand om dem. Men jag, jag kände mig som en annan Crocodile Dundee som kommer in från vildmarken.

När jag gick ut från hotellet, utanför hotellområdet, uppvaktades jag av försäljare som antingen frågade om jag ville ha en taxi eller om jag vill köpa något i deras affärer. Ganska så påträngande men mycket oskyldigt. Jag föredrar att välja själv. I Guwahati var det ingen som frågade. Där kunde jag tillfråga personalen i matsalen om något, vad gjorde oftast detsamma. Inget hände ändå, inte förrän jag lärde mig att gå till rätt person som i sin tur kunde säga till, till exempel att jag önskade en kopp te på maten.

Frukosten var det främsta skälet till att jag valde detta hotell i New Delhi. Jag har bott här tidigare. Indiska vällagade röror kombinerat med scrambled eggs och bacon, det smakar efter den indiska landsortsdieten. Hjältarnas språk hör jag talas i närheten, vänder mig om och ser en ung kvinna förfärad peka på sin tunga och luta sig ut över golvet. Personalen rusade till.

Nej, hon hade inte satt i sig peppar från Assam, världens starkaste, även om man kunde tro det. Jag förstod, hon hade tappat sin piercekula som skulle suttit mitt i tungan. Hur förklarar man för indier vad de ska leta efter? Kvinnan, i tjugoårsåldern och säkerligen hemmahörande någonstans i Sverige, hade tappat talförmågan. Det var som om hon tappat tungan med piercekulan. Jag tittade ut över golvet och hittade den genast, böjde mig ner och lämnade över den i kvinnans utsträckta hand och sade ”varsågod”. Kvinnan återfick aldrig talförmågan. ”Hrmmm loutddrii grzeui”. Jag hoppas att talkontakten slöts när hon stoppade kulan på plats på tungan.

Den svenske reseledaren som stod intill mig och väntade på sin omelett kände jag igen från flygplatsen i Helsingfors, när han liksom jag letade efter gaten till planet till Delhi. Nu frågade jag honom om hur det gått med värmen och andra påfrestningar för den grupp han lämnat och som nu var på väg hem. Det hade varit besvärligt, berättade han. Flera hade blivit svårt sjuka, inte av maten som man kunde tro utan av uttorkning. Jag har svårt att förstå att man arrangerar, det vill säga rekommenderar resor till områden där tempera-

Vad väntar sig betraktaren när Indien förs på tal? Är det en bild av yttersta rikedom, med maharadjors prakt, skyskrapor i Mumbai eller slum och yttersta fattigdom? Sida vid sida finns de, rikedom och fattigdom, som här i Delhis utkanter där design- och arkitektföretaget Archom är beläget.

Kontoret utgör en lek i form och teknik, ett exempel på byggnad där idéer förverkligats tredimensionellt. Alldeles intill ligger den påtagliga och på så många platser alltför närvarande slummen. Byggnaden reser sig som en solitär bland låga en- och tvåvåningshus.

turerna håller sig kring fyrtiofem grader och däröver. Det är dömt att inträffa smärre tragedier och det kan ju dessutom gå riktigt illa. Nu påbörjade han en ny rundresa med en grupp, den sista för säsongen. Den förra hade rest tillbaka, utom de som blivit kvar på sjukhusen.

Målet för dagens så kallade aktivitet för mitt vidkommande var besöket på Design Factory, Design Village och arkitektkontoret Archom. Var ska jag börja min berättelse, med min student Ida som varit där sedan februari, samarbetet med Aaltouniversitetet, eller med visionerna kring att bygga ett designuniversitet? Design Village Archom, det progressiva arkitektkontor som arbetar i sitt eget prototyphus består av en blandning av materialprover i stor skala av konstruktionsdetaljer i byggnader, inredningsdetaljer, inglasade balkonger i höga rum, där finns ett hål i räcket så man kan hoppa ned till nedanförliggande våningsplan, visserligen på kuddar, men ändå. Inga barn har tillträde, man vet att byggnaden är för farlig, den lämpar sig inte för lek. Ändå utgör hela byggnaden ett stort Villa Villekulla! Alla räcken har inga andra detaljer än handledaren och glest uppsatta räckesstolpar. På sina ställen i byggnaden kan man faktiskt känna svindel. Kort sagt, det är en fantastisk Bygg & teknik 8/13

rerande, med andra ord. Och så långt från byggentreprenörers föreställningar. Man blir betongtung i huvudet bara man tänker på dem!

Stolt över Ida

Archoms byggnad i Delhi, på andra sidan den administrativa gränsen till Uttar Pradesh, har fyra våningsplan och kan betraktas som ett skepp på en ocean av låg bebyggelse. Slummen omger byggnaden. Här finns, förutom arkitektoch designkontor även utbildning i samarbete med Design Factory på Aaltouniverisitetet i Helsingfors. En av studenterna på Teknisk Design på KTH, Ida, har under våren och sommaren 2013 studerat och arbetat med studenter från Indien och USA på just Design Factory.

byggnad, genomtänkt och en samling av förebilder. Här finns en badmintonbana, en utomhusteater, takträdgårdar och hängande kontorsrum med helt glasade väggar, allt på gränsen för det möjliga och samtidigt långt från det tillåtna. Inspi-

I denna miljö arbetar Ida. Idea kallas hon av medarbetarna, det låter fint. Ida är nordiskt blond och ser ut som hämtad ur en broschyr om midsommar och svenska traditioner. När jag tänker på hur hon tagit denna tid med alla de oväntade svårigheter som möter en utlänning i den här miljön, blir jag stolt över våra ungdomars förmåga. Ingen bostad, allt nytt och många svårigheter som väntade, erbjöds Ida att bo i gästrummet i samma byggnad som Design Factory håller till. Som arbetslokal, OK, men som byggnad att bo i fanns mycket som var ofärdigt när Ida anlände i februari. Nu var det bara det att Ida bodde ensam i denna stora byggnad som tömdes på medarbetare under kvällstimmarna, ENSAM! Man ska inte vara rädd av sig om man bor i den byggnaden med alla sina gångar och vrår. Skuggor och annars mörker, bara tanken på det framkallar gåshud. Nu hade detta kanske varit möjligt att utstå om byggnaden låg i de skyddade områden där välsituerade bor, kanske. Men så var det inte. Den ligger i rena slummen, riktiga slummen, omgiven av låga plåtskjul, grus och damm.

Ida berättade att hon faktiskt tog taxi hem när hon varit ute på kvällen med sina kamrater. Jag tänker mig in i hur det skulle känts att i mörkret gå fram till den flera meter höga stålporten, låsa upp, tvinga upp dörren, glida in genom dörrspringan och sedan, i ännu djupare mörker låsa om sig och försäkra sig om att ingen stod bakom dörren och försökte tvinga sig in.

Efter en månad flyttade Ida in i en lägen-

het tillsammans med två indiska unga kvinnor. Där har hon det så mycket bättre.

Design Factory på Aaltouniversitetet i Helsingfors har en utlöpare i New Delhi, eller egentligen i det industritillväxtområde som ligger alldeles utanför stadsgränsen och i Uttar Pradesh. För ett år sedan inleddes de första PDP-projekten, Product Development Project och de har följts av flera nya. Ida arbetar med ett där hon först medverkade i utvecklingen av passagerarstolar i långfärdsbussar, sedan i utformningen av själva bussens karosseri.

Prototyper tas fram, först av stolarna, sedan av själva bussen.

Medan Ida studerade för sin kandidatexamen i Karlstad arbetade hon med byggande av tävlingsbilar, under första masteråret på KTH arbetade hon både med Eco Cars och Formula student, var för sig uppgift nog.

På kontoret arbetar man även med frågor som är påtagligt närliggande i det indiska samhället, till exempel hur man ska undvika att spannmål förstörs på vägen från lantbrukaren till grossisten eller konsumenten. Det ris och vete som aldrig når fram utan blir förstört på vägen uppgår till 25 procent. Genom att utforma förpackningarna bättre kan pengar sparas, även om förpackningarnas pris ökar. Det handlar inte längre om att människor svälter utan att effektivisera. Om man jämför med grönsaksdistribution, där når 75 procent aldrig fram till konsumenten.

Visst finns det att göra i detta land! Siddharth som arbetar med Design Factory här, nämnde i dag att Indien aldrig genomgått någon industriell revolution, det som skedde i England på sjuttonhundratalet och i Sverige på artonhundratalet.

Det ligger något i det och kan vara en bra utgångspunkt inför framtida samarbete kring produktutvecklingsarbete och tillverkning Indien.

En dag på Design Factory går snabbt mot sitt slut. Jag blir förevisad många nya och intressanta projekt, det ena mer inspirerande än det andra. IDE bjuds in att medverka och man erbjuder sig från Design Villages sida att medverka i de projekt vi tar fram. Förra gången vi träffades på Design Factory, för ett år sedan, lade vi ut kartan. Nu börjar vi ta ut riktningar.

Det känns bra inför framtiden.

■

Bygg & teknik direkt på nätet Ida Nordlöf som läser Teknisk Design på KTH genomförde ett fem månader långt projektarbete på Design Factory i Delhi under vintern-våren 2013 tillsammans med studenter från IIT Mumbai, från Aaltouniversitetet i Helsingfors och från USA. Arbetet bestod i att dels ta fram ny utformning till busskarosseri, dels nya passagerarsäten för långfärdsbussar.

Bygg & teknik 8/13

Årgångarna 2006 till och med 1/2013 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 67

Armeringsverktyg:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

Leverantör av fönster- och fasadprodukter.

VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vår katalog på www.leifarvidsson.se

Balkonger:

Fuktskydd:

Mullsjö 0392-360 10 · Stockholm 08-26 52 10 Göteborg 031-711 66 90

– skivan

59 x 46 mm

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Låg totalkostnad

EgcoBox – Isolerad balkonganslutning Egcobox sparar energi och minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Max Frank AB (tidigare Rolf Dickman AB)

Betong/Membranhärdare: info@rolf-dickman.se - www.rolf-dickman.se

Brandskydd:

Rörvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mögel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind från fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LËGSTA ENERGIFÚRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHÍLL s ÍRS LIVSLËNGD

Betongdukar:

Fiberkompositskivor:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betonginstrument:

Fogband:

10-10-12 13.08.48

Geosynteter: Stockholm Göteborg Norrköping Gävle

08-625 63 10 031-86 76 50 011-33 16 00 026-400 56 50

www.jehander.se 68

Bygg & teknik 8/13

branschregister

0771-640040

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 45 år

Nöj dig inte med mindre!

(FPO¼U p 'JCFSEVL p (FPNFNCSBO #FOUPOJUNBUUPS p 4LZEETHFPUFYUJM %S¼OFSJOHTLPNQPTJU p 4WFUTOJOH

Geoteknik:

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Nils Malmgren AB

Golvgjutsystem:

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Mikrobiella analyser på dagen Säkra DNA-analyser DNA analyser av mögel/hussvamp Kemiska analyser

sŝ ĂŶĂůLJƐĞƌĂƌ LJŐŐĚ ŵŝůũƂ

sĂůůŽŶŐĂƚĂŶ ϭ͕ ϳϱϮ Ϯϴ hƉƉƐĂůĂ͕ Ϭϭϴ ϰϰϰ ϰϯ ϰϭ ŝŶĨŽΛĂŶŽnjŽŶĂ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĂŶŽnjŽŶĂ͘ĐŽŵ

Grundläggning:

Ingjutningsgods:

Golvbeläggningar:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 8/13

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

69

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Tak- och fasadvård:

MILJÖANALYSER

Asbest, PAH, PCB, PCP, VOC, MVOC, Mögel- och röta mm.

1650 ISO/IEC 17025

PK Group AB Box 96, 851 02 Sundsvall 060-12 72 40 www.pkgroup.se

Tak/Tätskikt:

BS_Byggotekn_59x46_Layout 1 2013-10-10 14.21

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver!

Läs mer på www.buildsmart.se

Ljus och säkerhet: • Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Takplåt:

Plywood:

Utemiljö/Terrasser

METSÄ WOOD BARRTRÄPLYWOOD MED MÅNGA VIKTIGA EGENSKAPER & BRETT ANVÄNDNINGSOMRÅDE eì -6) )7-78ì138ì&6%2( eì 390( 9%6(ì138ì6¥8% eì!)%8,)6 9%6(ì138ì*9/8ì3',ì:%88)2 328%/8%ì377B Metsä Wood, Kent Hed, Telefon 070-5761056 kent.hed@metsagroup.com WWW.METSAWOOD.COM

70

Bygg & teknik 8/13

Ture No8, Stockholm Arkitekt: Vera Arkitekter Byggherre: Wallenstam

Tröga fasader är smartare Den främsta fördelen med våra tunga fasader är att de har en tröghet för temperaturförändringar som gör att de behåller och magasinerar inomhusvärmen.

Tunga fasader byggs med tjocka sandwichväggar – två betongskivor med isolering mellan ger en bärande fasad utan risk för köldbryggor.

Resultatet är ett tätt hus med ett jämnt och skönt inomhusklimat som minskar miljöbelastningen och energikostnaden. Konstruktionen ger också en ovanligt bra ljudisolering, så de tunga fasaderna fungerar utmärkt för nybyggen i bullrig stadsmiljö.

Läs mer på strangbetong.se/fasader.

Smartare byggande

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

Adressfält

Akut- och infektionskliniken SUS, Malmö © Malmö Stadsbyggnadskontor, fotograf Bojana Lukac

Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se