2/10 Bygg & teknik

Sveriges Äldsta Byggtidning

Bygg & teknik på Nordbygg 2010

Energieffektivitet Nr 2 • 2010 Mars 102:a årgången

Miljöklassning? ®

Snygg, smart med teknik i toppklass Tack vare vårt stora urval av ytfinish, färger och tillbehör

www.sundahus.se 013-21 40 90

smälter hissdesignen in med arkitekturen och den allmänna interiören.

Nordbygg monter C07:62 Tel: 0290-295 50

Bygg & teknik 2/10

www.cibeslift.com

3

Godkända system i vütrum Kraven pü vütrum är idag mycket hÜga. DärfÜr använder man kakel och klinker, och man anlitar behÜriga fackmän fÜr att gÜra arbetet. Efter avslutat arbete Üverlämnas ett Kvalitetsdokument där det behÜriga fÜretaget intygar att arbetet utfÜrts enligt kakelbranschens regler. I dessa anges vilka tätskiktssystem som är godkända och vilka fÜretag som är behÜriga. Tätskikten genomgür omfattande kontroller, där hela systemen testas.

Pü www.bkr.se finns allt du behÜver veta om godkända tätskiktssystem, branschregler samt myndigheters och fÜrsäkringsbolags krav pü vütrum idag.

ByggkeramikrĂĽdet har utbildat behĂśriga fĂśretag och haft branschregler fĂśr vĂĽtrumsarbete under tvĂĽ decennier.

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm TFM t 'ax: 08-702 20 15 info@bkr TF t www.bkr.se

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • • Byggnytt Produktnytt

Erfarenheter och rekommendationer:

8 10

Variationer i energianvändning och inne- 12 miljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar Christer Harrysson Lågenergihus och passivhus 21 – vanliga frågeställningar Eva Sikander och Svein Ruud Energifrågor och miljöklassning:

Miljöklassningssystem för byggnader – fokus på energifrågor Joakim Nordemo och Maria Perzon Ventilationseffektivitet Norbert Fichter Byggfrågan Ny webbplats med fuktinformation Eva Sikander Hur fungerar reflektiv isolering?

Bertil Jonsson Lufttäta hus är fuktsäkra hus Anders Kumlin Byggbranschen måste ta FN:s klimatpanels scenarier på allvar Johnny Kellner Mark-kant värmeförlust Hans Wetterlund et al L-element problematisk grundläggning för murade väggar Miklós Molnár och Tomas Gustavsson Permanent svällning i brända lergods Miklós Molnár Ny handbok för horisontalstabilisering av skivbeklädda träregelstommar Bo Källsner Räkna med ljudet – ny avhandling om säkerhetsmarginaler vid dimensionering av ljudisolering Christian Simmons Krysset AkuLite – nytt stort forskningsprojekt som ska stärka svensk lättbyggnadsindustri Klas Hagberg Dammbindare på betong Bertil Nyman Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Göran Fagerlund Pinega del VI:

Verkola och klosterbesök Carl Michael Johannesson

22

27

28 29 31

37

40 44

49 55

59

63 67 68 70

72

79

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN BOSTADSHUS I HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 2/10

Bilaga medföljer

”

ledare

Kapacitetsbrist hotar

Flertalet av de större kommunerna har kvar sin bostadsbrist om fem år. Hälften av resurserna saknas för upprustning av det äldre bostadsbeståndet. Både arbetskraft och pengar saknas för att minska energianvändningen i befintliga byggnader. Detta framgår av en ny intressant rapport om byggsektorns utveckling från analysföretaget Industrifakta AB i Helsingborg.

Slutsatsen i rapporten är att behoven av investeringar är avsevärt större än tillgängliga resurser den kommande femårsperioden. Sverige står således inför stora utmaningar, när bristen på nya bostäder ökar kraftigt samtidigt som de äldre flerbostadshusen har akuta behov av upprustning och energianvändningen ska minskas i hela det befintliga byggnadsbeståndet.

Fram till 2014 behövs enligt rapporten minst 35 000 till 40 000 nya lägenheter per år, men prognoserna pekar på ungefär hälften. Samtidigt behövs en tredubbling av ombyggnadsinvesteringarna i de äldre flerbostadshusen och energianvändningen ska halveras i omkring 15 miljoner kvadrat-

”Stora möjligheter och krävande utmaningar väntar byggsektorns aktörer” meter byggnadsyta per år ända fram till 2050. Dessutom måste det ske en snabb utbyggnad och upprustning av infrastrukturen inom både energiförsörjning och kommunikationer. Med ökande åldersavgångar, minskade offentliga resurser och ny teknik som kräver ny kompetens är det enligt rapporten svårt att se hur ekvaStig Dahlin tionen ska kunna gå ihop. Trots den stigande arbetslösheten under chefredaktör den senaste konjunkturnedgången pekar prognoserna på att efterfrågan relativt snabbt kommer att överstiga kapaciteten i branschen, när byggandet åter tar fart inom något år. Även en försiktig bedömning tyder enligt rapporten på att nästa konjunkturtopp kan hamna 15 till 20 procent över den förra.

Rapporten visar också att det samtidigt ställs krav på fortsatt kostnadseffektivisering genom bland annat industrialisering, byggvaruimport och nya IT-baserade arbetssätt. Kvalitetsnivån i byggandet måste också höjas för att minska risken för framtida byggskador och effektivare logistiksystem måste utvecklas som minskar miljöbelastning och ledtider.

I praktiken betyder det att den kommande femårsperioden blir spännande och innehåller både stora möjligheter och krävande utmaningar för byggsektorns aktörer.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 2 • 2 010 Mars Å r g å n g 10 2 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2009: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2010: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

www.culimar.com

Kök utan mellanhänder

Ger lägre priser och leverans på direkten Våra bänkskivor tillverkar vi i eget snickeri!

Skåpstommar på lager för omgående leverans

DESIGN

Diskbänkar från Stala • Köksfläktar från Fjäråskupan • Köksarmaturer från Oras • Vitvaror från Smeg

Massiv bänkskiva Amerikansk valnöt 620 mm bred, 30 mm tjock 2.696:-/m 620 mm bred, 40 mm tjock 3.696:-/m Ek 620 mm bred, 40 mm tjock 2.078:-/m Vi förnyar ständigt utställningen och har minst 10 olika inspirationskök uppbyggda. Ta med en måttsatt ritning på ert kök så hjälps vi åt att hitta rätt alternativ.

Slakthusgatan 20 • 121 62 Johanneshov Tel 08-462 05 94 • Fax 08-462 05 93 Månd–tors 8.30–18.00 • Fred 8.30–16.00 • Lörd–sönd stängt

Från Platon till komplett sortiment i Sverige!

Isola producerar och levererar funktionella och moderna kvalitetslösningar för tak, vägg, golv och grunder.

Nordiskt klimat och byggtraditioner ligger som grund för kontinuerlig produktutveckling och lanseringar.

Vi har mer än 60 års erfarenhet av skydd av byggnader och fastigheter, och under många år med Platonmattan på den svenska marknaden, har vi nu komplett sortiment i Sverige också.

Kom och besök oss på årets Nordbyggmässa så ska vi visa dig flera spännande nyheter och alla våra produkter på den svenska marknaden.

Välkommen!

Monter C06:48

www.isola.se

Torra och sunda hus

Sweco anlitas för att stötta energibolaget i miljonstaden Odessa när stadens gamla fjärrvärmenät ska rustas. Moderniseringen ska leda till en effektivare drift och minskade utsläpp av växthusgaser. Uppdraget är enligt uppgift värt närmare sex miljoner kronor.

– Uppdraget är ytterligare ett bevis på att våra ingenjörer med energi- och miljökompetens är eftertraktade världen över, säger Eva Nygren, v d Sweco Sverige.

Sweco har lång erfarenhet av att stödja myndigheter och företag som behöver hjälp med att modernisera sina nät och stärka den egna förmågan att styra och kontrollera sin verksamhet. I detta uppdrag kommer det svenska företaget att stötta energibolaget i Odessa genom hela moderniseringsarbetet från att ta fram förslag på hur arbetet ska genomföras, handla upp entreprenörer, övervaka arbetet och utbilda personal på plats kring hur fjärrvärmenätet kan skötas på ett mer effektivt sätt.

”Emergens” vann

Det blev bidraget Emergens utformat av BSK Arkitekter AB, Eliassen og Lambertz – Nilssen Arkitekter AS, Nivå landskapsarkitekter, ELU, EnergoRetea AB, Briab och WSP Sverige AB som vann tävlingen för tillbyggnaden av Södersjukhuset på Södermalm i Stockholm.

– Emergens är ett starkt förslag som löst tävlingsuppgiften på ett trovärdigt sätt. Byggnadens systematiska uppbyggnad är en styrka och gör förslaget robust och utvecklingsbart samtidigt som det finns en inlevelse för de människor som ska använda byggnaden i förslaget. Förslaget är det som bäst kommer att fungera som ett stöd för vården och dess utveckling. Detta förslag ger oss möjligheten att få ändamålsenliga lokaler som skapar förutsättningar för att effektivisera vården och som också stödjer våra vårdprocesser. Förslaget ger också möjligheter till nya logistiklösningar. Det möter också väl våra behov av bättre säkerhet och integritet för patienten. Verksamhetssambanden mellan sjukhusets olika delar ges mycket hög prioritet utan att ge avkall på våra krav på estetik och människans upplevelse av byggnaden, säger Eva Tillman, chefläkare och programdirektör på Södersjukhuset.

Tävlingen har genomförts som en inbjuden projekttävling med prekvalificering. Tävlingsuppgiften har varit att skapa förslag till tillbyggnad för operation, akutmottagning, sterilcentral och förlossning/BB kopplad till befintlig sjukhusbyggnad.

Tillbyggnaden beräknas omfatta drygt 35 000 kvadratmeter BTA, vilket gör att Södersjukhuset står inför sin hittills största förändring sedan det byggdes under åren 1937 till 1944.

– Under 2010 kommer programarbete att ske utifrån det vinnande förslaget. Därefter kan landstingsfullmäktige ta beslut om ge-

8

ILLUSTRATION: WHITE ARKITEKTER

Förbättrar fjärrvärmenätet i Ukraina

Emergens, det vinnande förslaget i tävlingen för tillbyggnaden av Södersjukhuset i Stockholm.

nomförande, säger juryns ordförande Eva Lenngren, Locum.

Det var i april förra året som Locum valde fem multisdisciplinära team och i november 2009 lämnade de in sina förslag. Under tävlingen har Locums konceptprogram för nybyggnader använts som syftar till att skapa kostnadseffektiva, standardiserade och läkande vårdmiljöer i Stockholms läns landstings fastigheter.

Ny förvaltningsrätt på Garnisonen i Linköping

NCC Construction Sverige bygger ut och om för Domstolsverket på Garnisonen i Linköping. Verksamheten utökas när länsrätterna i Nyköping och Linköping, samt delar av Kalmars länsrätt läggs samman till en av landets tolv nya förvaltningsrätter. Uppdragsgivare är I4/A1 Garnisonsfastigheter AB. Ordern uppges vara värd 60 miljoner kronor.

På Garnisonen i Linköping finns bland annat länspolisen i Östergötland, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rättsmedicinalverket. NCC har tidigare byggt lokaler på området för Domstolsverket, såsom tingsrätten, länsrätten och hyresnämnden.

– Från den 15 februari är landets 23 länsrätter istället tolv förvaltningsrätter. En av dem

placeras i Linköping. Därför gör vi en tillbyggnad på 4 200 kvadratmeter som bland annat rymmer ett sjuttiotal nya arbetsplatser, säger affärschef Stefan Fredriksson, NCC Construction, region Syd. – Det nya huset får ett modernt utseende.

Men eftersom det byggs samman med en befintlig, kulturhistorisk garnisonsbyggnad kommer ny och gammal arkitektur att harmoniera med varandra, berättar Steve Andersson, v d på Garnisonsfastigheter i Linköping.

Uppdraget omfattar även ombyggnader på en yta av 600 kvadratmeter i Domstolsverkets befintliga byggnader.

Arbete har börjat och beräknas vara avslutat vid årsskiftet 2010/2011. Totalt sysselsätts 30 personer varav femton är NCC-anställda.

Bygger om olycksdrabbad väg

Nu byggs den farligaste vägen i Göteborgsområdet om. Svevia har fått i uppdrag av Vägverket att utföra ombyggnaden av väg 155 Torslandavägen, delen Syrhålamotet-Vädermotet.

Kontraktsumman uppges vara cirka 340 miljoner kronor.

Väg 155 pekas ut som en av de statliga vägar i Göteborgsområdet med högst olycksrisk.

På sträckan finns ett flertal signalreglerade korsningar med stora kapacitetsproblem under högtrafik. Problemen ger långa restider för

Den nya förvaltningsrätten på Garnisonen i Linköping.

Bygg & teknik 2/10

byggnytt genomfartstrafiken och dålig tillgänglighet till de lokala målen.

– Vi är mycket glada över att få det här uppdraget av Vägverket, det är ett projekt som berör många människor och som kommer att förenkla deras vardag, det är också ett projekt som stärker hela Svevias verksamhet i Västsverige, säger Per-Olof Wedin, v d, Svevia.

Uppdraget omfattar ombyggnad av väg 155 med tre nya körfält i varje riktning mellan två nya trafikplatser. Längs hela sträckan ska omfattande ledningsarbeten göras för både vatten och gas. En ny gång- och cykelväg byggs över ledningsstråket och nio broar ska uppföras.

Projektet startar nu i mars 2010 och beräknas vara klart till slutet av 2012.

Fortsätter bygga om i Kista

Fastigheten Borgarfjord 3 i Kista byggs om till miljövänliga och ändamålsenliga lokaler.

Arcona har av Areim AB fått uppdraget att på totalentreprenad bygga om fastigheten Borgarfjord 3, cirka 13 600 kvadratmeter BTA i Kista, till miljövänliga och ändamålsenliga lokaler åt hyresgästen. I uppdraget ingår att miljö- och energiklassificera byggnaden enligt LEED och GreenBuilding.

– Vi är glada över att ha fått förtroendet att bygga om den här fastigheten i Kista. Ombyggnader av Kistafastigheter är en av våra specialiteter efter flera liknande projekt de senaste åren. Att i det här fallet också kunna göra det med extra miljöfokus känns riktigt bra, säger Peter Kvist, projektledare på Arcona.

Ny etapp av kontorssatsningen Gårda i Göteborg

Skanska investerar cirka 100 miljoner kronor i ytterligare en byggnad vid det miljöprofilerade kontorsprojektet i Gårda, Göteborg. Den andra etappen omfattar cirka 5 000 kvadratmeter moderna och energieffektiva kontorslokaler fördelat på sex våningsplan. Bygget startar omgående och etappen beräknas vara klar under första kvartalet 2011. Tillsammans med den första etappen investerar Skanska enligt uppgift totalt cirka 500 miljoner kronor.

Bygg & teknik 2/10

Det första huset med sina sexton våningar påbörjades under våren 2008 och fullt utbyggt kommer kontorsprojektet att omfatta totalt 17 000 kvadratmeter. Kontorsfastigheten blir ett landmärke i Göteborg och den första som uppfyller kraven för EU GreenBuilding med minst 25 procent lägre energianvändning än Boverkets byggnormer i Sverige.

– Som ledande inom grönt byggande och projektutveckling är vi mycket glada över vår kontorssatsning i Gårda och att vara en del i investeringen och utvecklingen av Göteborgsregionen, säger Micko Pettersson, v d Skanska Fastigheter Göteborg.

– I dessa lokaler får företag möjlighet att profilera sitt miljöengagemang och stärka sin profil. Gårda är även precertifierat enligt LEED platinum, vilket innebär att byggnaden och lokalerna bedöms utefter bland annat läge, materialval, vattenanvändning och inomhusklimat, säger Mats Dynevik, marknadschef Skanska Fastigheter Göteborg.

Projekt Gårda har ett mycket bra läge intill E6/E20 med kort restid till Landvetter flygplats, bra kollektivtrafik och med bland annat Liseberg, Ullevi, Scandinavium och Svenska Mässan på promenadavstånd. Höghusdelen inrymmer dessutom cirka 150 parkeringsplatser under mark. Första inflyttning sker under hösten 2010 och i samband med färdigställandet av första etappen.

Projekterar Stockholmsarenan

Konsultföretaget WSP har fått i uppdrag av Peab att projektera byggnadskonstruktionerna samt geo- och bergteknik för Stockholmsarenan.

Stockholmsarenan är en idrotts- och evenemangsarena söder om Ericsson Globe med 30 000 sittplatser som planeras stå färdig för invigning i december 2012. Arkitekt är White arkitekter och Peab är totalentreprenör.

WSP Byggprojekterings uppdrag är att utföra all byggprojektering inklusive betong- och stålkonstruktioner samt klimatskal. Geo- och bergteknik är också en del av uppdraget där främst närheten till Södra Länkens tunnlar kräver en del utredningar.

– Detta är ett mycket prestigefyllt uppdrag med många utmaningar och vi är naturligtvis stolta över förtroendet. Det något unika i detta uppdrag är att vi har en gemensam arbetsgrupp med Peab, arkitekten White och övriga konsulter som sitter tillsammans i ett gemensamt projektkontor nära bygget. Även beställaren SGA Fastigheter AB:s projektorganisation kommer att sitta i samma projektkontor. Det är en ny arbetsform som vi tror kommer att effektivisera arbetet samt bana väg för fortsatta liknande uppdrag, berättar WSP:s uppdragsansvarige Herbert Pålsson.

Förutom allsvenska fotbollsmatcher kommer Stockholmsarenan att vara en arena fylld med evenemang året runt. Arenan utrustas därför med ett skjutbart tak, vilket gör den flexibel och möjliggör evenemang oavsett väderlek och årstid samt erbjuder ett tempererat inomhusklimat.

SkyView öppen

SkyView vid Globen – Stockholms senaste världsattraktion.

I början av februari öppnade världsattraktionen SkyView — två gondoler som går på räls, längs fasaden, till toppen av Globen (130 meter över havet). Intresset att förboka biljetter uppges ha varit enormt och evenemangsbolaget, Stockholm Globe Arenas hade därför förlängt öppettiderna och utökat antalet turer under hela premiärhelgen.

För första gången är det nu möjligt för turister och stockholmare att bestiga Sveriges landmärke och världens största sfäriska byggnad.

– SkyView kommer bli en av Sveriges viktigaste symboler utomlands, i klass med Eiffeltornet eller London Eye. Ett måste för alla stockholmare och vid varje turistbesök i Stockholm, tror Ninna Engberg, v d Stockholm Globe Arenas.

För ett år sedan togs första spadtaget till SkyView på Arenatorget, mellan Ericsson Globe och Globen Shopping. Sedan dess har 42 ton stål monterats in för att stärka Globens bärande konstruktion. Inte mindre än 70 ton räls har monterats på utsidan av arenan, med hjälp av bergsklättrare och helikopter. Gondolerna väger var och en sju ton (inklusive maxlast) och kommer att rymma sexton personer per tur.

Med SkyView tar hela området ett jättekliv mot nästa generations arenaområde — en levande och spännande destination för besökare även när det inte är evenemang.

Öppnar efter varsam renovering

Efter att i två år ha genomgått en varsam renovering slår Min- & Torpeddepartementen på Skeppsholmen i Stockholm upp dörrarna för besökare. Byggnaderna, med sin tydliga industri- och verkstadskaraktär, kommer att rymma ett brett kulturutbud.

I renoveringen har Statens fastighetsverk månat om att tillvarata husens karaktär och verkstadskänsla. Bland annat finns några traverser väl synliga, traverser som under torpedtillverkningen på 1800-talet användes för att förflytta torpeder i verkstaden. Utöver tekniska anpassningar och installationer för ventilation och fjärrvärme har även brandskydd och tillgänglighet prioriterats i renoveringen.

9

Genomföringssatser till alla takmaterial

Solar-genomföringen är enligt uppgift den första produkten på marknaden som erbjuder en professionell takgenomföring för rördragningar till solpaneler. Den uppges passa även för olika typer av rördragningar, elkablar eller motsvarande. I linje med företagets övriga genomföringar uppges den vara lättmonterad, vattentät och flexibel. Genomföringens lock är löstagbart för luftning och annan service. Hatten kan vridas 90 grader, vilket underlättar rördragningen.

Genomföringen finns för de flesta takmaterial, betongpannor, lertegel, papp, plåt och så vidare. Den levereras som ett komplett paket, med anslutningsringen monterad på genomföringspannan, lockets delar, rörtätning, skruvar, monteringsanvisning samt undertaksbeslag.

Genomföringen, som säljs via Ahlsell, Fresh AB och SK Produkter i Sverige B, tillverkas i sex olika standardfärger; svart, brun, grön, grå, röd och tegelröd.

Storformatsskrivare ger 200 meter långa utskrifter

Xerox lanserar stöd för utskrift av upp till 200 meter långa dokument med storformatsskrivaren Xerox 6279. Utskrifterna kan göras på vanligt papper upp till 91 cm/36 tum brett och innebär att skrivaren blir ett utmärkt alternativ för utskrifter av till exempel kopplingsscheman, signalsystem för tågtrafik, vägplanering, seismisk data och borrloggar.

10

Funktionen ”Long image support” är standard i Xerox Freeflow Accxes Controller och finns tillgänglig nu för både nya och befintliga Xerox 6279 – utan extra kostnad.

Den nya storformatskrivaren är en kombinerad svartvit skrivare, kopiator och skanner i mellanklassen med enligt uppgift hög bildkvalitet, snabba utskrifter och kompakt format till låga driftkostnader. Skrivaren är särskilt lämpad för arkitekt-, ingenjörs- och byggföretag.

Utskriftshastigheten på sju till nio A1 i minuten uppges göra skrivaren till en av de mest produktiva i sin klass.

Meterstock med tre funktioner

Ventilationsisolering på ett lättare sätt

Nyutvecklade Ultimate Protect från Saint-Gobain Isover i Billesholm uppges vara ett nytt sätt att tänka inom ventilationsisolering och bygger på ny teknologi. Hög brandsäkerhet i kombination med låg vikt ska ge unika fördelar vid ventilationsisolering.

– Grunden är ett mineralullsmaterial med mycket goda egenskaper avseende brandskydd och isolerförmåga. Nätmattan har dessutom unika användarinriktade egenskaper som gör den lätt att arbeta med, säger Conny Pettersson, försäljningschef på Saint-Gobain Isover.

En svårighet vid ventilationsisolering är att man ofta arbetar med isolerprodukten ovanför axlarna. Den nya isoleringen har enligt uppgift en densitet som är betydligt lägre än motsvarande produkter på marknaden, vilket ska ge unika fördelar i det praktiska monteringsarbetet.

– En lägre densitet innebär mindre material att transportera, lagra, bära runt och lyfta upp.

Samtidigt ryms det upp till 1,75 gånger så mycket material i varje rulle. Och med längre rullar blir det ökad effektivitet och mindre spill att ta hand om i projektet, säger Conny Pettersson.

Redan vid normala användningstemperaturer uppges den nya isoleringen ha ett mycket lågt lambda-värde. Och skillnaden och besparingen gentemot traditionella alternativ blir ännu mer märkbar då den används vid höga temperaturer.

Relekta lanserar nu en multifunktionell tvåmeterstock med de smarta tilläggsfunktionerna djup- och vinkelmätare.

– Relektas mål är att göra byggande, reparation och underhåll enklare för proffs och konsument, säger produktchef Hans Erik Lian. Därför passar meterstocken bra in i vårt sortiment.

Meterstocken ingår i företagets 101-serie, uppges vara av hög kvalité och har tre funktioner i en produkt. Meterstocken har en utskjutbar djupmätsticka som kan mäta drygt sexton centimeter och med vinkelmätaren kan man enkelt mäta vinklar mellan 20 och 90 grader.

Meterstocken är på två meters längd och har skala för avläsning åt båda håll. Markeringarna är djupt präglade även på millimeterskalan, och varje tionde centimeter är markerad med rött. Noggrannheten uppges vara enligt kraven i EU-Standard Accuracy Class III. Meterstocken är producerad i trettio procent glasfiberförstärkt Polyamid för lång livslängd och motståndskraft mot nötning, de flesta kemiska vätskor samt fuktiga miljöer/vatten.

Fullvuxna sladdlösa verktyg i halv storlek

Små verktyg är bra när arbetsytan är trång.

Boschs två små sladdlösa skruvdragare är enligt uppgift bara hälften så stora som ett 12 volts standardverktyg – längd 169 mm respektive 143 mm – men med fullvuxen styrka och prestanda. De har två hastigheter, arbetar med 1 300 varv per minut med ett moment på 30 Nm, klarar skruvar upp till sju mm i diameter och borrar hål på upp till 19 mm i trä och 10 mm i stål.

Bygg & teknik 2/10

produktnytt Företagets litiumjonbatteriteknologi uppges garantera 170 skruvar (5 x 50 i mjukt trä) på en och samma uppladdning. Den ger enligt uppgift också batteriet 400 procents längre livstid och det elektroniska cellskyddet ska skydda batteriet mot överbelastning, överupphettning och djupurladdning. Maskinerna levereras med en 30 respektive en 60 minuters laddare som laddar batterierna till 75 procent på halva laddtiden.

Båda modellerna har en motorbroms som stoppar omedelbart så att skruven inte går för långt ner i träet. Det finns också en inbyggd LED-lampa. Den större modellen har en 10 mm självspännande borrpatron som gör det lätt att byta bits, den mindre använder sig av en magnetiserad universalbithållare för att fästa alla allmänna borr- och skruvbits.

vårt nya beslag och metod MountIn, säger Niklas Markgren.

Företagets patentsökta metod, ett beslag och en unik monteringsmetod, som bland annat innebär att infästningarna blir helt dolda (inga pluggar på vangens utsida), vilket ger trappan ett renare och mer tilltalande yttre.

Metoden gör det även möjligt att vid behov efterdra beslagen, både i inre och yttre vangen.

En ensam person kan enligt uppgift i de flesta fall enkelt montera trappan – utan tunga lyft.

Delar av beslagen är förmonterade i fabrik, vilket underlättar vid monteringen. Det totala antalet arbetstimmar blir färre, vilket sänker kostnaden för monteringen. Trappan packas upp på plats och monteras del för del, vilket ska minska risken för skador på trappa och omgivning i samband med monteringen.

Trappsteg kan enligt uppgift enkelt bytas i efterhand utan att demontera hela trappan.

Vackra trappor med Vattenburen släta sidovanger högblank färg

– Det här är den största nyheten i trappvärlden under mycket lång tid. En enorm fördel för alla arkitekter som kan erbjuda vackrare trappor med helt släta sidovanger, för alla trappmontörer som kan installera trappor snabbare och för husägarna som får ännu vackrare trappor, hävdar Niklas Markgren, ansvarig för affärsområde trappor på SSC i Skellefteå.

För att uppnå den stabilitet som krävs av en trappa måste den monteras med skruv. För en trappa med sidomonterade vanger har dessa skruvar traditionellt fästs genom förborrade hål i vangernas sidor som täckts med hattpluggar – stabilt och funktionellt.

– Tekniskt sett är den lösningen fortfarande bra. Och så kommer säkerligen vissa trappor att se ut även i framtiden. Men många trappkunder, från arkitekter till enskilda husägare har länge önskat sig trappor med helt släta sidovanger, något som nu är möjligt tack vare Bygg & teknik 2/10

Nu kommer Alcro med en högblank lackfärg som är miljöanpassad. Servalac Exklusiv är vattenburen och uppges passa till bland annat köksluckor och snickerier inomhus.

Färgen fungerar på underlag av både trä och metall och har enligt uppgift en exceptionellt hög ytfinish som gör den vacker och modern. Underarbetet är dock viktigt för att få en fin yta. Särskilt när man målar i mörka kulörer är blanka färger avslöjande för underlaget.

– Använd helst en helsyntetisk pensel av hög kvalitet på små ytor. På större ytor som dörrar eller köksluckor får man ett fantastiskt resultat med en lackfärgsrulle och efterslätning med pensel – eller förstås, spruta, säger Alf Berggren produktchef på Alcro Den nya färgen finns i butik nu i mars. Den säljs färdigbruten i vitt och svart och kan brytas i alla företagets kulörer.

Skapar ordning

Bahco lanserar nu en serie verktygs- och förvaringslådor tillverkade i slagtålig polypropen. Verktygslådorna finns i nio olika varianter och i tolv storlekar. Till detta tillkommer fem mindre förvaringslådor för mindre verktyg, skruv och tillbehör. Materialet som företaget valt till verktygslådorna ska göra dem kemikaliebeständiga och slagtåliga även i låga temperaturer.

De större verktygslådorna är försedda med greppvänliga handtag och spännen i ABSplast och mässing. Merparten har dessutom utrustats med hål för hänglås så att alla verktyg stannar på sin plats.

En av modellerna har en justerbar axelrem och en insvängd design som också gör den bekväm att bära på axeln. I locket finns upp till tolv justerbara fack. En annan modell har, utöver plats under locket för större verktyg, tre utdragbara lådor. Lådorna som ger plats åt mindre verktyg är låsbara med spännen i rostfritt stål.

– Vi har även mindre förvaringsväskor som får plats i väskorna för mindre tillbehör som ska med på jobben, säger Magnus Alterot på SNA Europe (Sweden) AB, Enköping. En speciell väska finns också för elverktyg,

Design och funktion

Elva nya fyrkantiga hoar från finska Stala ska skapa nya möjligheter till dagens alltmer individuellt anpassade kök. Klara och rena linjer i tidlös design utmärker de kantiga hoarna som försetts med en ny bottendesign som enligt uppgift gör att vattnet lätt rinner ut.

Fyrkantiga hoar uppges bli alltmer populära i svenska hem. De nya modellerna tillverkas med Monoedge, en kantform som passar till alla monteringssätt; nedfällning, planlimning, underlimning och undermontering.

Bland årets nya modeller utmärker sig enligt uppgift tre fristående hoar som är extra tilltalande till bänkskivor i sten eller marmor.

Dessa hoar kompletteras med en lätt och snygg skärbräda av värmebehandlat trä, avrinningsskiva av rostfritt stål och/eller bullerdämpande värmetåligt silikonunderlätt – allt efter utrymme och behov.

11

Erfarenheter och rekommendationer:

Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar Bostadssektorn svarar för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Det finns ungefär 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus och 2 miljoner i småhus. Såväl energianvändning som produktionskostnad är flera tiotals procent högre i flerbostadshus än i gruppbyggda småhus räknat per kvadratmeter boarea. Ett forskningsprojekt vid Örebro universitet visar att möjligheterna att spara energi i flerbostadshus med bibehållen eller förbättrad innemiljö är stora, med en potential kring 50 procent såväl i äldre som nyare hus.

Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad för flerbostadshus har studerats i många undersökningar utan någon vältäckande och enhetlig utvärderingsmetodik. Uppföljning och utvärdering görs bara sällan eller endast i begränsad omfattning. Följaktligen är det angeläget att närmare fastlägga såväl egenskaper hos vanliga flerbostadshus från olika epoker som vilka av dem som har goda lösningar med avseende på innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad. Olika åtgärders inneboende möjligheter, lönsamhet och risker behöver närmare utredas såväl vid nybyggnad som vid ombyggnad. Inte minst därför att många flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet 1964 till 1975 nu är i stort behov av renovering.

Ett projekt har genomförts med finansiering av SBUF, Peab, NCC och Örebro universitet, omfattande litteraturinventering, kunskapssammanställning och analys av ett antal genomförda undersökningar av flerbostadshus. Undersökningarna omfattar flerbostadshus med olika

Artikelförfattare är professor Christer Harrysson, Örebro universitet.

12

byggsätt och tekniska lösningar. Analysen har inriktats på innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad. Såväl områden med på marknaden vanliga lösningar för flerbostadshus behandlas som goda lösningar, lågenergihus och passivhus. För- och nackdelar med respektive lösning diskuteras. Kvantitativa uppgifter lämnas för total energianvändning, delposter och vattenanvändning.

Många olika tekniska lösningar förekommer. Några av dessa är bättre än andra, varför försök har gjorts att rangordna dessa. Med beräkningar kan man relativt snabbt bedöma inverkan av olika lösningar och energisparåtgärder. Genom att upprätta energibalanser kan man förklara avvikelser mellan beräknade och uppmätta värden. Gängse beräkningsmetoder liksom avvikelser mellan beräknade och uppmätta värden har därför studerats.

Arbetet har inriktats på jämförelser mellan uppmätta och beräknade energiuppgifter samt värdering av olika tekniska lösningar för isolering, täthet, värme och ventilation inklusive värmeåtervinning.

Beskrivning av olika metoder för kvalitetssäkring och uppföljning har också ingått samt förslag till angelägna forsknings- och utvecklingsuppgifter. Huvudsakligen har energianvändningen under driftskedet behandlats, eftersom den normalt utgör 80 till 90 procent av energianvändningen under en byggnads livslängd.

Avsevärda besparingsmöjligheter

Sedan oljekrisen 1974 har ett stort antal undersökningar genomförts avseende innemiljö och energianvändning i flerbostadshus. Undersökningarna omfattar såväl serieproducerade flerbostadshus som mer eller mindre utpräglade prov- och experimenthus. Resultaten visar att potentialen för energibesparing i flerbostadshus är stor, cirka 50 procent, med nivåer på 80 till 100 kWh/m2 år som rimliga mål för såväl nyare som äldre flerbostadshus. Exempel finns på lågenergihus med frånluftsvärmepump och passivhus som ligger i närheten av dessa värden. Värdet av nämnda förbättringar är således betydande från hälso- och ekonomisynpunkt både för konsumenterna och den globala miljön. Kunskaper om hur dessa mål ska nås finns, men används inte i tillräcklig utsträckning.

Energianvändningen under driftskedet är hög i flerbostadshus, i medeltal cirka 200 kWh/m2 år totalt för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Det finns dock nyare flerbostadshus som ligger runt 100 kWh/m2 år.

Energistatistik visar att flerbostadshus per kvadratmeter boarea har drygt 50 procent högre total energianvändning än gruppbyggda småhus. Dessutom har flerbostadshusen upp mot 30 procent högre produktionskostnad. Kostnadsbesparande åtgärder gör det möjligt för allt fler medborgare att ha råd med en god bostad.

Uppgifter finns i litteraturen som visar att såväl produktions- som driftkostnaderna kan sänkas med 30 procent.

Under 1970-talet har energianvändningen för byggnadsuppvärmning och varmvatten i flerbostadshus sjunkit. Exempelvis har hus med fjärrvärme byggda efter början på 1980-talet cirka 20 procent lägre energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten än äldre hus, 140 kWh/m2 år respektive cirka 170 kWh/m2 år, tabell 1. Offentlig statistik visar vidare att energianvändningen i nya flerbostadshus inte har minskat sedan mitten på 1980-talet trots flera nya byggbestämmelser med mera. Orsakerna till detta är flera till exempel: ● Stora glasytor som medför komfortstörningar samt ökade värme- och kylbehov med högre effekt- och energianvändning. ● Komplicerade lösningar för värme och ventilation till exempel FTX-ventilation med liten energibesparing och föroreningsrisker samt golvvärme som kan vara både energislösande och trögreglerad. ● Kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning i flerbostadshus. ● Att många hus med fjärrvärme saknar värmeåtervinning. ● Nya hus ofta har större ventilation än äldre.

Stora variationer i energianvändning och innemiljö

Stora variationer i energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad förekommer mellan olika husområden. Inverkan av olika faktorer samt begrepp och definitioner för till exempel specifik energianvändning och golvyta belyses bland annat genom känslighetsanalys.

Bygg & teknik 2/10

Tabell 1: Sammanställning av energiuppgifter och några andra parametrar från undersökningarna som ingår i detta projekt.

Energiuppgifter inom parentes avser intervallet min- till maxvärden. Mv är lika med medelvärde.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Parameter Referens/ Ytbegrepp Byggår Antal avsnitt i Specifik energianvändning kWh/m2 år rapport Byggnuppv FastigHushålls Totalt hus/lgh + varmv hetsel el ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– SCB 2007 170 uppvärmd yta mv alla ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– SCB 2007 140 uppvärmd yta 19851985––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4.2 mv 149 mv 22 mv 31 mv 196 lägenhetsyta 1952-1994 395 lgh, (87-208) (11-34) (18-44) (134-247) 10 områden; 87 16 31 134 bäst område ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4.4 mv 150 uppvärmd yta 1988-2002 37 hus 1994(BOA + LOA) mv 100 -1994 (61-208) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4.5 mv 104 + 23 mv 19,5 mv 35 mv 157 BRA 2001 10 hus = 127 (6-52) (22-47) (100-285/356) mv by (58-234) mv vv (19-25) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4.6 Summa energianvändning för (BOA + LOA) 1993-2002 72 hus byggnuppv+varmv+fastel; FTX: mv 170 (134-202), F: mv 162 (93-198), BVP: mv 81 (65-98), FVP: mv 103 (77-131) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4.7 31 + 10 = 41 16 27 84 BRA 2000 1 hus 40 + 13 = 53 21 35 109 BOA ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4.8 mv 94 + 27 mv16 mv28 mv163 uppvärmd 1997-2002 77 hus = 121 yta (31-189) (2-37) (10-54) (70-334) (18-55) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1992-2004 11 hus 4.9 mv 95 mv 12 mv 36 mv 143 Atemp ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4.10 mv 14,5 + – mv 39,1 mv69a Atemp ?

2001 20 lgh Passivhus 15,4 = 29,9 ? mv+14 mv 5 ? mv 69b Atemp ?

2006 40 lgh mv (20 + – mv 42 mv 81c Atemp ?

2006 12 lgh 19) = 39 mv 80d Atemp ?

2004 35 lgh ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– lågen.fvp 55 25 mv 80 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anm: a Lindås Park plus 8 kWh/m2 år solenergi; b Oxtorget Värnamo plus 10 kWh/m2 år solenergi; Fastighetsel 5 kWh/m2 år samt byggnadsuppvärmning plus hushållsel är lika med 50 kWh/m2 år. c Frillesås, solfångares bidrag ej redovisat; d Glumslöv, solfångare saknas.

Den totala energianvändningen utgörs av delposter för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel, figur 2 på nästa sida. Svårigheter föreligger i regel att tolka och jämföra uppgifter från olika undersökningar när man inte klart angivit om den totala energianvändningen eller någon/några av delposterna avses. En del undersökningar saknar uppgifter om hushållsel beroende på att det är relativt arbetskrävande att samla in dessa.

I andra undersökningar ingår enbart energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten eventuellt med tillägg för fastighetsel.

Bygg & teknik 2/10

Stora skillnader i energianvändning, innemiljö och livscykelkostnad föreligger mellan olika lägenheter och flerbostadshus. Detta beror bland annat på: ● Olika brukarvanor som kan ge skillnader på 10 000 kWh/år. ● Hur energi- och vattenanvändningen mäts och debiteras, individuellt eller kollektivt, kan inverka med 30 procent. ● Brukarvanor och förvaltningens former och kvalitet mellan områden med likartad teknisk lösning kan påverka energianvändningen med 1:2. ● Kvalitet och utförande på arbetet under byggskedet för isolering, tätning, injuste-

ring av värme- och ventilationssystem kan ge skillnader i energianvändning med 5 000 kWh/år. ● Teknisk lösning för isolering, tätning, värme, ventilation och återvinning kan påverka energianvändningen med 30 procent.

Anm. Samtliga uppgifter ovan avser småhus.

Det är mer regel än undantag att energianvändningen skiljer sig åt mellan likadana byggnader bland annat beroende på arbetsutförandets kvalitet (täthet, isolering, injustering av värme- och ventilationssystem) samt brukarvanor. Även 13

kWh/m2 år Figur 2: Specifik energianvändning i granskade undersökningar för delposterna byggnadsuppvärmning plus varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Detaljerade uppgifter om undersökningarna finns i tabell 1 och projektrapporten.

Anm. 4.10a. Solfångare bidrar med 8 kWh/m2 år.

4.10c. Solfångares bidrag ej redovisat. upplåtelseformen har betydelse. Exempel finns på likartade områden med hyresrätt som har dubbelt så hög energianvändning som för bostadsrätt.

Helhetsgrepp, samspel arkitekturbyggteknik-installationer

Förväntat resultat når man med högst tillförlitlighet genom att se byggnaden som ett energisystem och beakta samspelet byggnad-installation, överbyggnad-grund och så vidare. Systembrister kan undvikas genom bättre utformning och regelbundet underhållsarbete. Mer komplicerade lösningar ställer högre krav på välutbildad personal och brukare än enkla lösningar.

Vid utformning av nya hus måste man särskilt beakta byggnadens arkitektoniska utformning, klimatskalets värmeförluster samt hushålls- och värmeapparaters energieffektivitet, så att den tillförda energin bättre tas tillvara. Redan idag finns hus som är bättre än Boverkets energikrav.

Det är viktigt sprida kunskap om goda lösningar så att alla kan få kännedom om och välja dessa samt verka mot samma mål.

klimatskalet eller i ouppvärmda vindsutrymmen. Fältundersökningar visar att brukarna är avsevärt mer missnöjda med frånlufts-/tilluftsventilation än enbart frånluftsventilation, eftersom brukarna ofta riktar allvarlig kritik mot frånlufts-/tillluftssystem på grund av drag, nedsmuts-

ning i tak, buller samt att man ifrågasätter om luften är frisk.

För FTX-system visar sammanfattningsvis projektet att: ● Energibesparingen helt eller delvis uteblivit på grund av olämpligt placerade samt dåligt isolerade kanaler och aggregat. ● Tilluftstemperaturen oftast styrs av en centralt placerad termostat, vilket medför lågt gratisvärmeutnyttjande. ● Ventilationsaggregatet (ventilationsvärmeväxlaren) har låg ”praktisk” verkningsgrad. ● Sannolikheten för övertryck inne relativt ute är högre med större risker för fuktskador i klimatskärmen. ● Betydande risker för hälsoproblem föreligger på grund av förorena(n)de ventilationssystem (kanaler, filter, växlare, luftvärmeaggregat med mera), vilket kan resultera i irriterade slemhinnor, astma och allergier. Dessutom kan ljudstörningar uppkomma i form av lågfrekvent buller etcetera.

En av de granskade undersökningarna, tabell 1 avsnitt 4.6, har genomförts av Sabo i 72 ”vanliga” fastigheter byggda mellan 1993 och 2002 med olika värmeoch ventilationssystem. Summa energianvändning för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel har, figur 3 och 4, uppmätts för:

Figur 3: Medelvärdet för summa energianvändning, kWh/m2 (boarea plus lokalarea) för värme, varmvatten och fastighetsel år 2003 för fastigheter med F- och FTX-ventilation samt fastigheter med frånlufts- och bergvärmepump.

Källa: Sabo (2006).

Värme- och ventilationssystem

Krav på värmeåtervinning, speciellt vid användning av ventilationsvärmeväxlare, måste vägas mot högre investeringskostnader samt kraftigt ökade drift- och underhållskostnader för filter, kanalrensning, injustering med mera. Fläktarna drar energi även när värmeåtervinning inte behövs. Problemen med övertemperaturer sommartid ökar såvida man inte har bypass-kanal. FTX-ventilation kräver stor kunnighet och noggrannhet både vid installation och drift. Det verkar som om den vinst FTX-system ger i återvinning av energi går förlorad på grund av att systemet kräver mycket el och på grund av värmeförluster från kanaler som ligger i 14

Figur 4: Energianvändning för värme, varmvatten och fastighetsel år 2003, kWh/m2 (boarea plus lokalarea), i ”vanliga” bostäder, 72 fastigheter.

Den horisontella grova linjen markerar nivån för BBR 2006, södra zonen, omräknad till boarea plus lokalarea. Källa: Sabo (2006).

Bygg & teknik 2/10

FTX-ventilation: medelvärde 170 kWh/m2 år med variationer mellan 134 kWh/m2 år och 202 kWh/m2 år. ● F-ventilation: medelvärde 162 kWh/m2 år med variationer mellan 93 kWh/m2 år och 198 kWh/m2 år. ● Bergvärmepump: medelvärde 81 kWh/m2 år med variationer mellan 65 kWh/m2 år och 98 kWh/m2 år. ● Frånluftsvärmepump: medelvärde 103 kWh/m2 år med variationer mellan 77 kWh/m2 år och 131 kWh/m2 år.

Arean avser (boarea plus lokalarea).

Energianvändningen för byggnadsuppvärmning och varmvatten är något lägre för hus med FTX-ventilation än för Fventilation. Å andra sidan använder FTXsystemet mer fastighetsel och energianvändningen är därför totalt sett högre.

Korrigering för olika stor ventilation måste göras. Ytterligare faktorer finns som påverkar fastigheternas energianvändning. Uppvärmning med värmepumpar ger totalt sett lägre energianvändning.

Fastigheterna med frånluftsvärmepumpar drar något mer energi än de med bergvärmepumpar, men då har fastigheterna med bergvärmepumpar enbart el som energikälla, medan för fastigheter med frånluftsvärmepump kan en annan energikälla användas för byggnadsuppvärmning och varmvatten. ●

El eller fjärrvärme?

De flesta nyare småhus har elvärme och de flesta nyare flerbostadshus fjärrvärme.

Ett visst motsatsförhållande råder mellan energisnåla hus och energisnåla tillförselsystem. Det bästa för miljön är naturligtvis en kombination av dessa båda. Stor oenighet råder om vad som är bäst, el eller fjärrvärme. En del anser att passivhusen inte passar i fjärrvärmeområden av ekonomiska skäl bland annat beroende på avsevärda kulvertförluster med flera tiotal procent i områden med gles bebyggelse.

Andra menar att vindkraftsbaserad elvärme är en hållbar lösning, även om kompletterande energi kan komma från kolkraftverk. Byggnadsuppvärmning medför dock ett temperaturberoende effektbehov och vindkraften har otillräckliga effektresurser för att kunna klara uppvärmning vid låga utetemperaturer. Dessutom är

elenergi den mest högvärdiga energiformen. Myndigheter och politiker måste i ökad utsträckning styra utvecklingen mot de mest miljö- och energiriktiga samt lönsamma lösningarna. Kunskap finns, men används inte i tillräcklig utsträckning.

Nya hus

Stor enighet råder i branschen om att man i första hand bör satsa på byggtekniska åtgärder som ökad isolering och tätning av klimatskalet samt måttligt stora (tio till femton procent av golvytan) energieffektiva fönster med tillräcklig solavskärmning. Åsiktsskillnader föreligger naturligtvis om valet av isolertjocklek och täthet liksom för fönstrens U-värde. Klart är att energieffektivare och mindre fönster sparar både effekt och energi. Till och med en del passivhusförespråkare rekommenderar numera begränsning av fönsterytorna.

Oenigheten vid utformning av nya byggnader gäller främst valet av värmeoch ventilationssystem samt energislag som fjärrvärme, el, biobränsle, sol, vind etcetera. Värmeåtervinning ur ventilationsluften sker huvudsakligen på två principiellt olika sätt: ● frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare ● frånluftsventilation med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och/eller värmning av varmvatten.

En vanlig lösning för nya flerbostadshus består av måttlig isolering, FT- eller F-ventilation med värmeåtervinning och fjärrvärme. Boverkets nya bestämmelser leder till ökad andel FTX-system. I flerbostadshus kan värmesystem respektive ventilationssystem vara gemensamma för hela byggnaden eller som lägenhetssystem. Nya hus uppförs enligt två huvudalternativ: lågenergihus med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten respektive passivhus. I tabell 2 visas några tekniska skillnader mellan de båda huvudalternativen.

Lågenergihus med frånluftsvärmepump. En lösning som visat sig ha goda erfarenheter består av frånluftsventilation med frånluftsvärmepump eller utelufts/frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten samt vattenradia-

torer och eventuell komfortvärme som elektrisk golvvärme i våtrum med klinkergolv.

Energieffektiva byggnader ska ha ett flexibelt värmesystem samt styr- och reglerutrustning som möjliggör ett högt gratisvärmeutnyttjande och noggrann reglering av värmetillförseln. I första hand bör man välja vattenradiatorer med radiatortermostater. Ventilationssystemet ska vara enkelt med litet underhållsbehov och minimala risker för hälsoproblem. Som installationstekniska åtgärder rekommenderas därför: ● individuell mätning av energi- och vattenanvändning i stället för kollektiv ● frånluftsventilation ● vattenradiatorer ● värmeåtervinning med frånluftsvärmepump (alternativt utelufts-/frånluftsvärmepump) för byggnadsuppvärmning och varmvatten ● solfångare, eventuellt även solceller (hittills med låg lönsamhet).

Basenergin hämtas ur frånluften och uteluften eller under det ljusare halvåret från solen. Tillsatsenergin kan utgöras av el, fjärrvärme, biobränsle med mera. Det är en fördel om ”basenheten” i huset är en ackumulatortank till vilken olika värmekällor kan dockas.

Lågenergihus med frånluftsvärmepump har principiellt använts sedan mitten på 1980-talet samt visat sig vara fabrikatsoberoende och inte ställa särskilda krav på projektörer, byggare och brukare.

Passivhus. Större risker för byggskador och innemiljöproblem. Passivhusalternativet utgörs av tjock isolering, luftvärme samt frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare. De flesta hittills byggda passivhus är elvärmda eftersom de har ett elbatteri inbyggt i ventilationsaggregatet. I några fall har de ett vattenbatteri kopplat till fjärrvärme som tillsatsvärme.

Risker och nackdelar med passivhus är bland annat: ● Högre effekt- och energibehov samt kraftigt förhöjda innetemperaturer vår, sommar och höst på grund av stora glasytor. ● Ökad energianvändning på grund av större distributionsförluster med installationer placerade i klimatskalet.

Tabell 2: Några tekniska skillnader mellan de båda huvudalternativen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Huvudalternativ Parameter Väggisolering Ventilation Värmesystem Återvinning Reglering av Utförandekrav mineralull typ värmetillförseln mm ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Passivhus 430 FTc saknas vvxb En centralt Särskilda, placerad speciellt termostat för täthet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lågenergihus 300 Fd radiatorera FVPe Radiatortermostat Fabrikatsoberoende ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Anm; a Golvvärme ökar den totala energianvändningen i driftskedet med 20 till 30 procent; b vvx är lika med ventilationsvärmeväxlare; c FT är lika med frånlufts-/tilluftsventilation; d F är lika med frånluftsventilation; e FVP är lika med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten.

16

Bygg & teknik 2/10

Bygg & teknik 2/10

kWh/m2 år

● Kombinerat värme- och ventilationssystem. Större variationer i innetemperatur och minskat utnyttjande av gratisvärmet med en centralt placerad termostat i ventilationsaggregatet, som inte har möjligheter att åstadkomma en individuell temperaturfördelning varken i en- eller tvåplanshus. ● Hälsoproblem för de boende med kanaliserad tilluft och luftvärme på grund av förorena(n)de kanalsystem och växlare samt lågfrekvent buller. ● Underhållskostnaderna är betydande för kanalrensning, filterbyte etcetera. ● Ökade risker för fukt- och mögelproblem i klimatskalets yttre partier på grund av större isolertjocklek respektive på grund av ökad risk för övertryck inne vid frånlufts-/tilluftsventilation. ● Minskad uttorkningseffekt av klimatskalet vid tjockare isolering. ● Ökad fuktbelastning av klimatskalet på grund av utförandebrister. ● Ju tjockare isoleringen är desto mindre är energibesparingen av den sista centimetern dvs marginalnyttan minskar.

Passivhusen kräver särskild utbildning av projektörer, byggare och brukare. Detta gäller speciellt för att bygga tätt. Såväl förespråkare som större hus- och byggföretag är skeptiska till om man generellt kan uppfylla så höga kvalitetskrav i en stor och geografiskt spridd organisation. Ökad isolertjocklek. Livscykelanalys av ytterväggar med träpanel och mineralullsisolering med tjocklekarna 290 respektive 490 mm visar att skillnaden i total energianvändning för byggnadens hela livslängd (50 år) är mindre än två procent.

Detta torde inte uppväga de nackdelar som ytterligare 200 mm mineralullsisolering medför. Större väggtjocklekar ger ökade risker för byggskador och innemiljöproblem enligt ovan, mindre inneryta eller större ytteryta med ökade tomt- och grundläggningskostnader samt högre transportkostnader framförallt beroende på större materialmängder och fraktvolymer vid fabrikstillverkning som storblock eller volymelement etcetera. Dessutom är tillverkningen av mineralull inte fri från miljöpåverkan. Inte minst avges stora mängder koldioxid, när exempelvis diabas smälts med koks för att kunna spinnas till stenull.

Kostnader. Uppgifter finns om att passivhusen kostar cirka 100 000 kronor mer per lägenhet/småhus med åtgärder som spar cirka 5 000 kWh/år jämfört med traditionellt utförda hus. Andra uppgifter som nämnts är cirka tio procent högre produktionskostnad. Det är osäkert om alla merkostnader ingår i dessa uppgifter.

Slutsatser. Passivhusen ställer speciella krav på projektörer, byggare och brukare för att man i praktiken ska nå avsedda kvaliteter. Praktiska erfarenheter visar att den totala energianvändningen i driftskedet ligger runt 80 kWh/m2 år, obetydligt

Figur 5: Total energianvändning i passivhus 4.10a och lågenergihus med frånluftsvärmepump för delposterna byggnadsuppvärmning plus varmvatten samt hushållsel.

För passivhus 4.10a tillkommer 8 kWh/m2 år från solfångare.

under lågenergialternativet med frånluftsvärmepump, figurerna 5 till 7. Livscykelanalys för ökning av isoleringen i ytterväggar från 290 till 490 mm visar på en

energivinst med drygt en procent vid livslängden 50 år. Nämnda energivinster uppväger inte de ökade riskerna för byggskador, innemiljöproblem eller den miljöpåverkan som tillverkningen ger upphov till.

Äldre hus

Figur 6: Total energianvändning för vanliga småhus enligt SCB, lågenergihus (god lösning) med frånluftsvärmepump respektive passivhusområdena Lindås och Glumslöv.

Energisparåtgärder ska genomföras vid ett och samma tillfälle och vara sådana att de ger optimal påverkan för nedlagda resurser. Ett åtgärdspaket, ett antal åtgärder, bör sättas in genom en koncentrerad insats som höjer huset till i det närmaste energimässig nybyggnadsstandard. Åtgärder kan både samverka alternativt helt eller delvis motverka varandra exempelvis ökad isolering kombinerat med värmepump. Ytterligare insatser ska inte behövas inom överskådlig framtid, vilket är en fördel för bru-

Figur 7: Källa: Ruud, S & Lundin, L (2004). Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat av två års mätningar. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Rapport 2004:31, Borås. ISBN 91-85303-07-0, ISSN 0284-5172.

17

karna, då man därigenom undviker återkommande störningar. Sparandet blir mer genomtänkt, lönsamheten högre och resultatet tillförlitligare. Åtgärder för att minska driftkostnader och spara energi kan indelas i tre grupper: ● Energileverantör, till exempel för fjärrvärme och el ● Brukarvanor ● Tekniska åtgärder, byggnads- respektive installationstekniska ❍ närliggande med hög lönsamhet ❍ långtgående med låg lönsamhet.

I rapporten redogörs för principiellt olika strategier tillämpliga på äldre hus. Exempel på lämpliga kombinationer av närliggande åtgärder kan vara: ● injustera värme- och ventilationssystem. Förse värmesystemet med termostatventiler samt motorshunt med utegivare och framledningskännare ● värmeåtervinning, i första hand med frånluftsvärmepump ● individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändning ● tilläggsisolering av vindsbjälklag och temperaturreglering ● tilläggsisolering av vindsbjälklag, tätning av byggnad samt injustering av ventilationssystem.

Exempel på långtgående åtgärder är byte till nya energieffektiva fönster och ökad väggisolering. Dessa åtgärder kan endast motiveras när fönster och fasad ändå måste bytas till exempel vid rötangrepp.

Uppföljning och kvalitetssäkring

Uppföljning av byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet har hittills sällan gjorts. Kommunerna kan dock positivt påverka utvecklingen genom ett något högre markpris med återbetalning/premie för nybyggnader med lösningar som kraftigt understiger normkraven, om man exempelvis når 30 procent lägre energianvändning. Offentliga bidrag bör ges först sedan beräknade värden har verifierats och uppfyllts, jämför med miljöbilspremien. Det skulle innebära ökade satsningar på goda lösningar såväl i projekterings- som produktionsskedena samt att uppföljning verkligen görs. Då finns det också ett underlag för erfarenhetsåterföring som kan medföra stora vinster.

Partnering, funktionsentreprenad och förtroendeentreprenad är i sammanhanget lämpliga entreprenadformer.

Nya material, konstruktioner och installationer måste vara omsorgsfullt testade innan de används i serieproduktion. I annat fall kan oväntade byggskador och innemiljöproblem uppstå. Ibland har man endast utfört laboratorietester innan serieproduktion av hela hus påbörjas. Exempel på dylika misslyckanden är användningen av stora glasytor, luft- och golvvärme samt nu senast putsade fasader direkt mot isolermaterial utan luftspalt och bakomliggande trästomme. Dessa lösningar in18

fördes i serieproduktion utan tillräckliga tester och uppföljning med många problem, tvister och höga reparationskostnader som följd.

Utprovning av nya material, lösningar med mera bör ske stegvis enligt följande: 1. Utgå från teoretiska utredningar, följda av laboratorietester och utprovning i ett obebott hus.

2. Utredningar och undersökningar av huset i bebott skick.

3. Cirka tjugo nominellt lika hus byggs. Fördjupade undersökningar görs av brukarbetingade och andra variationers inverkan.

4. Utvärdering och vid positiva resultat lämnas godkännande för serieproduktion.

En metodik för uppföljning och utvärdering av innemiljö, energianvändning, livscykelkostnad med mera bör innefatta: ● Jämförelser mellan uppmätt och beräknad energi-, el- och vattenanvändning. ● Enkätundersökningar med brukare och förvaltande personal. ● Tekniska mätningar av parametrar med betydelse för energianvändning och innemiljö. ● Åtgärdsförslag utarbetas och lönsamhetsbedöms. ● Sammanvägning görs av uppgifter från ovanstående punkter. ● Uppföljning sker av genomförda åtgärder.

Resultatsammanfattning

Erfarenheter från ett antal genomförda undersökningar i flerbostadshus har analyserats och sammanställts i detta projekt.

Därvid har olika huskroppar, lösningar och förhållanden studerats. Någon enhetlig metodik för utvärdering har inte använts i de granskade undersökningarna, vilket försvårar jämförelser mellan dem.

Likaså är det oftast mer än en parameter som varierar mellan områdena, vilket försvårar jämförelserna ytterligare. Klart är emellertid att rätt utfört energisparande ger varken innemiljöproblem eller byggskador. Resultaten från det genomförda projektet visar bland annat att: ● Energisparpotentialen i såväl äldre som nyare flerbostadshus kan uppgå till 50 procent. ● Skillnaderna i energianvändning och innemiljö är avsevärda mellan olika tekniska utformningar. Det finns tekniska lösningar som kan spara flera tiotal procent energi med bibehållen innemiljö utan högre produktionskostnad. ● Brukarvanor, arbetsutförandets och förvaltningens kvalitet kan ha stor inverkan. I två områden med likartad teknisk lösning kan den den totala energianvändningen variera med 1:2. ● Det finns nyare hus (byggda efter 1985) som har högre specifik total energianvändning (per ytenhet) än äldre (byggda före 1974). Energianvändningen för fastighetsel är däremot ofta mindre i äldre hus.

Betydande avvikelser har konstaterats mellan uppmätta och beräknade värden.

De senare är i regel avsevärt lägre. Använda beräkningsmetoder måste valideras för nyare hus med andra tekniska egenskaper än äldre till exempel stora glasytor, högre luftväxling och integrerade värmesystem som golvvärme. Flera beräkningsfall per byggnad måste utföras för att beakta de stora variationer som normalt föreligger. ● Använda korrektionsfaktorer, begrepp och definitioner i olika undersökningar är sällan entydiga eller enhetliga, vilket försvårar analys och jämförelser. Exempel på detta är: ❍ Areabegrepp som BOA, BTA, LOA, BRA, uppvärmd golvarea, Atemp med mera. Den specifika energianvändningen (per ytenhet) kan, beroende på använt areabegrepp, påverkas med flera tiotal procent. ❍ Oklarheter i fråga om energiuppgifter till exempel total energianvändning för värmesystem (värme, byggnadsuppvärmning), varmvatten/tappvarmvatten, fastighetsel och hushållsel eller någon/ några av nämnda delposter. ❍ Om korrigering av uppmätta värden har gjorts till normalår, aktuell period/kalenderår, uppvärmningssäsong etcetera. ❍ Vilken innetemperatur som har använts vid beräkningarna. ❍ Om inverkan har beaktats av eventuell byggfukt under de första åren. ● Nya byggregler och EU-direktiv för byggnaders energiprestanda och kvaliteten på innemiljön kräver enhetliga och tillförlitliga metoder för kvalitetssäkring och uppföljning. I rapporten beskrivs flera praktiskt inriktade metoder för kvalitetssäkring och uppföljning som kraftigt kan minska driftkostnaderna.

■ ●

Referens

Harrysson, C (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet, Studies from the school of science and technology, Nr 5, June 2009, Örebro.

Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på www.oru.se/nt.

Bygg & teknik 2/10

KS Swedish Ad General:Jan10

29/1/10

09:14

Page 1

I s o l e ra d e Pa n e l e r Sandwichpaneler i världsklass!

Världens största leverantör av nyskapande lösningar för vägg och tak.

Med Kingspans isolerade vägg- och taksystem kan man klara de strängaste kraven på miljövänlighet, isolering och brandsäkerhet.

Och dessutom uppfylla de estetiska kraven som ställs

Main image courtesy of Gazeley and Central Photography.

på en modern byggnad.

Våra paneler bär med sig

Besö

NOR k oss på mon DBYG ter C G 21:4 , 1

30 år av tester och utveckling och vi kan därför lämna upp till 30 års konstruktions-, termisk- och ytbeläggningsgaranti.

I vårt breda produktprogram finns paneler för alla applikationer.

Vi har till och med paneler som tillför energi till bygganden.

Email: info@kingspanpanels.se www.kingspanpanels.se

Stenull ger stenkoll i Sveriges mest energisnåla industrilokal.

Isolering med inbyggt skydd mot brand och fukt När det ska byggas med passivhusteknik är det viktigt att konstruktionen är tät och fuktsäker. Så när Hedbergs Tak i Avesta skulle bygga nya och energikloka kontors- och lagerlokaler användes Paroc Air för att isolera det låglutande taket. Tillsammans med de välisolerade väggarna blev resultatet Sveriges energisnålaste industrilokal. Paroc Air-systemet ger ett naturligt ventilerande tak som snabbt torkar ur eventuell fukt, och som ger stenkoll på att värmen stannar på rätt sida. Därför räcker det i stort sett med värmen från maskinerna och människorna som arbetar i lokalerna för att värma upp huset.

Se filmen om naturligt ventilerade tak och läs mer på parocair.se

PA RO C PROT EC T I O N Ä R VÅ RT KO N CEP T F Ö R SV EN S K T I L LV ER K A D ST EN U L L, E T T M AT ER I A L S O M H A R ÖV ER L ÄG S N A E G EN S K A P ER N Ä R D E T GÄ L L ER B R A N D - O C H FU K TS K Y D D. F Ö R M ER I N F O R M AT I O N S E PA R O C . S E

Bygg & teknik 2/10

19

Se dem på mässan...

AKUT VATTENSKADA? Vi återställer direkt, inga torktider - inget stillestånd!

1 testo 875 och testo 88 Monter AG:35

Nya generationens värmekameror.

FloorDry ®-mekaniskt ventilerade golv.

I skadade golvbjälklag tar FloorDry® garanterat bort besvärande fukt, mögel, radon och emissionsproblem.

FloorDry® är ett mekaniskt ventilerat golv som via en fläkt sköter avfuktningen.

FloorDry ® tar garanterat bort radon!

Som en extra bonus tar FlorDry®garanterat bort all förekomst av radon via det mikroventilerade undergolvet.

Se mer om FloorDry® problemfria golvsystem på vår hemsida : www.floordry.se

Bygg AB Sören Holmberg Tel 08-36 18 39 Mobil 0709-255585 Fax 08-795 66 60 info@floordry.se

Nordbygg 2010 Besök vår monter C02:33

Unikt i prisklassen • 160x120 pixlar • 3,5”-display • Ställbart fokus

29.990 “Aldrig tidigare har man fått så mycket prestanda och kvalitet till ett så lågt pris som med den nya generationens värmekameror från Testo“ Slå oss en signal så berättar vi gärna mer...

031-704 10 70 · www.Nordtec.se 20

Bygg & teknik 2/10

Lågenergihus och passivhus – vanliga frågeställningar Produktionen av lågenergihus och passivhus måste utföras med rätt kunskap, noggrannhet och kvalitetstänkande i alla led i bygg- och förvaltningsprocessen för att byggnaderna ska bli energieffektiva med god innemiljö och beständighet. Detta gäller alla byggnader som uppförs idag, men är än viktigare i mycket energieffektiva byggnader.

Ett flertal frågeställningar kring passivhus och lågenergihus har lyfts fram i SP:s förstudie Lågenergihus och passivhus – vanliga frågeställningar. Många kan besvaras av den kunskap som finns idag. En viktig slutsats i projektet är att det idag är fullt möjligt att bygga väl fungerande byggnader som använder mycket lite energi om kunskap och noggrannhet tilllämpas i tillräcklig omfattning. Helhetssyn måste tillämpas där viktiga aspekter, förutom direkt energipåverkande, är fuktsäkerhet, termisk komfort, luftkvalitet och beständighetsfrågor. Det finns dock några kunskaps- och erfarenhetsluckor som behöver fyllas för att ytterligare öka säkerheten mot oönskade effekter vid byggandet av mycket energieffektiva byggnader.

Behov av ytterligare kunskap och erfarenhet

Det är angeläget att fylla kvarvarande kunskapsluckor eftersom efterfrågan och intresset för byggandet av lågenergihus och passivhus idag är stort, och för att byggsektorn ska kunna fortsätta sin utveckling. Exempel på områden inom vilka ytterligare kunskap eller erfarenhet behövs är exempelvis: ● fuktsäkra och energieffektiva klimatskal ● behovsanpassad ventilation utan risk för dålig innemiljö ● termisk komfort (sommar och vinter) ● lufttäta och beständiga detaljlösningar ● lösningar vid om- eller tillbyggnad för att bibehålla de goda egenskaperna ● beständighetsaspekter på vissa komponenter och funktioner ● brukarens inverkan på energianvändningen Artikelförfattare är Eva Sikander och Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Bygg & teknik 2/10

Bostads AB Poseidons lågenergihus i Backa, Göteborg.

● hur innemiljön och funktionerna klarar en eventuell klimatförändring ● kvalitetssäkring för att säkerställa att rätt kunskap tillämpas och att arbetet utförs tillräckligt noggrant. Ännu så länge har produktionen av lågenergihus och passivhus skett i relativ begränsad omfattning. Förväntningen är att fler ska intressera sig för denna typ av produktion. Ytterligare en fråga är därför hur byggsektorn behöver utvecklas (med kunskap, resurser och produktionsteknik) för att kunna producera lågenergihus/ passivhus som håller rätt kvalitet om produktionen skulle bli mycket mer omfattande än idag.

En annan aspekt när det gäller byggnader där energin för drift och uppvärmning är mycket låg är att brukarna och deras beteende får allt större betydelse. Attityder och kunskap hos dessa kan i framtiden behöva komma i fokus för att vi ytterligare ska kunna sänka energianvändningen i våra byggnader.

Studien i sin helhet finns att läsa i SP Rapport 2009:28 Lågenergihus och passivhus – vanliga frågeställningar som kan laddas ner på www.sp.se. Projektet har finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och initierades av Peab. ■

svenskt perspektiv – en byggnadsfysikalisk riskinventering och erfarenhetssammanställning av befintliga passivhusprojekt; Chalmers tekniska högskola, Examensarbete 2008:15.

Ruud, S, & Lundin, L; Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat efter 2 års mätningar; SP Rapport 2004:31. von Scheele, Annika, Eden, Michael & Hagentoft, Carl-Eric; Energisk arkitektur – sköna, driftsäkra och energieffektiva byggnader; Boverket 2006.

Sandberg, P I, Sikander, E, Wahlgren, P & Larsson, B; Lufttäthet i byggprocessen – Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler; SP Rapport 2007:23.

Samuelson, Ingemar; Ökar risken för fuktskador i passivhus?; Bygg & teknik 5/08.

Allt du behöver se.

Alla du vill träffa.

Referenser

Sikander, Eva, Samuelson, Ingemar et al; Lågenergihus och passivhus – vanliga frågeställningar; SP Rapport 2009:28.

Martinsson, Linda; Passivhusteknik i ett

21

Energifrågor och miljöklassning:

Miljöklassningssystem för byggnader – fokus på energifrågor Miljöklassningssystem för byggnader har tagits fram för att minska miljöpåverkan från både nya och befintliga byggnader. Syftet med att miljöklassa en byggnad är att få dess miljöpåverkan bedömd på ett systematiskt sätt för att sedan kunna genomföra åtgärder medförande lägre energianvändning, lägre driftkostnader, bättre inomhusmiljö och mindre farliga ämnen inbyggda. Ett bra resultat på en miljöklassning är också ett sätt att marknadsföra sig mot köpare och hyresgäster samtidigt som de i sin tur får ett verktyg för att kunna välja ett mer hållbart alternativ. Ett bra resultat kan också användas som argument i finansieringsdiskussioner med bank och försäkringsbolag, då det genom en miljöklassning går att påvisa ett långsiktigt tänkande vad gäller driftekonomi.

Det är viktigt att miljö- och energifrågorna kommer in tidigt i projekteringen och att stor vikt läggs vid dem för att det ska gå att uppnå en mer miljöanpassad byggnad.

Flera system för miljöklassning av byggnader tillämpas i Sverige idag. Miljörosen är ett system som tidigare använts i stor utsträckning, särskilt vid förvaltning och försäljning. Miljöklassad byggnad är ett av de nyaste systemen. Utländska sys-

Artikelförfattare är Joakim Nordemo och Maria Perzon, Bengt Dahlgren AB.

22

tem som främst används i Sverige är BREEAM, LEED och GreenBuilding.

BREEAM

BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) utvecklades i Storbritannien 1990 av byggforskningsorganisationen BRE (Building Research Establishment).

Totalt bedöms 35 aspekter inom: ● Management ● Hälsa och välbefinnande ● Energi ● Transport ● Vatten ● Material och avfall ● Markanvändning och ekologi ● Förorening.

BREEAM bygger på Storbritanniens bygglagstiftning, standarder och riktlinjer och är lämplig för alla typer av byggnader. Dock finns anpassade versioner för flera typer av byggnader. I samarbete med GreenBuilding Councils i olika länder utvecklas även lokala versioner av den internationella versionen.

För certifiering av en byggnad enligt BREEAM krävs att en certifierad assessor sammanställer en rapport för godkännande. De betyg som kan erhållas är Pass, Good, Very Good, Excellent eller Outstanding. I dag finns endast en certifierad assessor i Sverige, men inom kort kommer ett tiotal till att utbildas.

BREEAM har mer än 110 000 certifierade byggnader varav endast en i Sverige.

Bland annat NCC har valt BREEAM. Argument för att välja BREEAM är bland annat att byggnaden anses få ett högre värde och att systemet anses lättare än LEED att tillämpa i Sverige då det är anpassat för nordeuropeiska förhållanden.

Vad gäller byggnadens energianvändning finns ett antal frågor som berör energi; energieffektivitet, energimätning, belysning, utsläpp av koldioxid samt hissar och rulltrappor. Energianvändningens miljöpåverkan i form av utsläpp av koldioxid värderas.

LEED

LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) är ett amerikanskt bedömningssystem utvecklat av US Green-

Building Council och lanserat 1998. Totalt bedöms 41 aspekter inom: ● Plats- och landanvändning ● Vattenanvändning ● Energi och atmosfär ● Material och resurser ● Innemiljö ● Innovationer.

LEED bygger på amerikansk bygglagstiftning, standarder och riktlinjer. LEED är ett system för både nybyggnader och befintliga byggnader av alla typer. Dock finns anpassade versioner för flera typer av byggnader. Länder/regioner som har ett eget GreenBuilding Council kan anpassa LEED till lokala förutsättningar, i annat fall används US-metoden.

Certifiering sker genom registrering, ansökan och certifiering. De betyg som kan fås är Platina, Guld, Silver respektive Certifierad. Det finns utbildningar för att bli LEED Accredited Professional (AP).

Det finns ett tiotal AP i Sverige.

I dagsläget finns över 4 000 bedömda byggnader, varav tre i Sverige. Bland annat Skanska har valt LEED. Argument för att välja LEED är att detta system anses vara det mest marknadsdrivna, särskilt mot internationella kunder.

GreenBuilding

GreenBuilding är ett EU-initiativ som utvecklades i samband med att energideklarationer för byggnader infördes. Syftet var att minska energianvändningen och bland annat bidraget till växthuseffekten från bebyggelsen. För nybyggda fastigheter gäller att dessa ska använda 25 procent mindre energi än vad BBR föreskriver. För befintliga byggnader gäller att energianvändningen ska minskas med 25 procent jämfört med utgångsfallet. Dessutom krävs att fastighetsägaren har ett energiledningssystem för att den nya och låga energianvändningen ska hålla i sig.

Uppföljning av energianvändning ska redovisas genom mätningar inom två år efter idriftsatt byggnad respektive genomförda åtgärder. Återrapportering till Fastighetsägarna Sverige ska ske årligen.

GreenBuidlingmärkningen omfattar endast miljöfaktorn energi, men räknas ändå Bygg & teknik 2/10

som ett miljöklassningssystem (ett så kallat enfrågesystem).

En av våra viktigaste erfarenheter är att beslutet om en byggnad ska ansökas för GreenBuilding måste komma tidigt i projektet. Vid nybyggnad används energiberäkningar som ett verktyg redan tidigt i projekteringen för att minimera energianvändningen och hitta ett kostnadsoptimalt åtgärdspaket. För att GreenBuildingklassa en befintlig byggnad behöver oftast energideklarationen kompletteras med utökad kartläggning av energiflöden och en utförlig analys för att hitta rätt åtgärdspaket.

Bengt Dahlgren blev 2009 vinnare av GreenBuilding Award då företaget tilldelades utmärkelsen bästa GreenBuilding stödjande företag. Detta för sitt arbete med att hjälpa fastighetsägare med GreenBuildingklassning omfattande allt ifrån energieffektivisering, energiledningssystem, handlingsplan och GreenBuildingansökan.

Miljöklassad byggnad

Ett svenskt bedömningssystem utvecklades 2008 till 2009 inom Bygga-Bo-Dialogen. Systemet förvaltas idag av Intresseföreningen för Miljöklassad byggnad. Totalt bedöms 15 till 18 aspekter inom: ● Energi ● Innemiljö ● Kemiska ämnen.

Klassningen bygger på svensk bygglagstiftning, standarder och riktlinjer.

Systemet är anpassat både för nybyggnader och befintliga byggnader och är främst framtaget för kontor, bostäder och

skolor. Systemet kan användas även för andra typer av byggnader.

Certifiering sker genom ansökan till Intresseföreningen. De betyg som finns är Guld, Silver, Brons och Klassad. I dagsläget finns ett tiotal bedömda byggnader.

Vad gäller energifrågor finns det fyra frågor som berör energi; köpt energi, värmeförlusttal, solvärmelasttal och energislag.

Energiprestanda i form av köpt energi för nybyggnader är för Brons motsvarande BBR-kravet, för Silver motsvarande GreenBuilding och för Guld 65 procent av BBR-kravet. För Guld kan kraven anses vara relativt hårda, cirka 15 procent under GreenBuildingkravet. Detta kräver normalt en del insatser utöver ”det normala”. För befintliga byggnader finns tabellerade energikrav för vissa utvalda byggnader.

För värmeförlusttal och solvärmelasttal finns ingen direkt relation till BBRkraven. Värmeförlusttalet gynnar välisolerade byggnader med effektiv värmeåtervinning medan solvärmelasttalet gynnar byggnader med låg solinstrålning för att minimera eventuellt kylbehov. Vår erfarenhet är att ett yttre solskydd medför ett bra betyg.

För ett högt betyg på frågan som gäller energislag ska andelen förnybara energikällor vara hög samtidigt som andelen icke förnybar energi ska vara låg. Även verksamhetsel bedöms.

Ett lågt betyg för vissa indikatorer kan betyda att byggnaden tappar möjligheten till ett högt sammanvägt betyg. Exempelvis kan inte byggnadens sammanvägda

FOTO: STIG DAHLIN

Pennfäktaren i centrala Stockholm är i slutskedet av bedömning för Miljöklassad byggnad och kommer inom kort att skickas in för granskning. Stora insatser har gjorts för att minska energianvändningen och byggnaden är sedan tidigare godkänd för GreenBuilding. Den är även pre-certifierad i LEED för betyget Guld.

Bygg & teknik 2/10

betyg bli bättre än Silver om en indikator har betyget Brons. Detta är en fördel då alla frågor måste tas hänsyn till, men en nackdel då vissa frågor inte går att påverka i projekten.

Då varje byggnad är unik kan det vara svårt att få bedömningarna likvärdiga från fall till fall. Andra lokaler med mer speciell verksamhet är svåra att klassa då kriterietabellerna inte är utformade för dessa.

Miljörosen och Energirosen

Miljörosen och Energirosen är två bedömningssystem utvecklade i Sverige av föreningen Miljöstatus för Byggnader.

Miljörosen bedömer 49 till 55 aspekter inom: ● Inomhusmiljö ● Utemiljö ● Energi ● Naturresurser (kemiska ämnen).

Energirosen bedömer 42 energifrågor inom: ● Värme och kyla ● Luftbehandling ● Elanvändning ● Klimatskal.

I samband med bedömning av energiaspekter besvaras relevanta frågor om inomhusmiljö.

Klassningarna är framtagna för befintliga byggnader, men kan även fungera som stöd vid nybyggnad. Energirosen kan användas som underlag för energideklaration. Certifierad bedömare behövs.

Miljörosen är idag det ledande miljöklassningssystemet i Sverige med mer än 3 000 bedömda byggnader. Uppskattningsvis har ett liknande antal byggnader energiinventerats med hjälp av Energirosen.

I Miljörosen ingår fem energirelaterade frågor; drift- och skötselinstruktioner, energianvändning, energianvändning belysning, uppdelning av energislag samt energianvändning för kyla.

Kriterierna energianvändning samt uppdelning av energislag motsvarar de krav som ställs på befintliga byggnader i Miljöklassad byggnad. Energianvändning för belysning gynnar byggnader med eleffektiva belysningsinstallationer och belysningsstyrning. Fullständiga drift- och skötselinstruktion krävs för en optimal skötsel av anläggningen. Kriteriet energianvändning för kyla gynnar byggnader med lågt kylbehov i de fall komfortkyla finns installerad.

Energirosen som verktyg för energideklarationer

Energirosen är, som nämnts ovan, en metod utvecklad i föreningen Miljöstatus för Byggnaders regi. Idén att utveckla en separat modul, anpassad till energideklarationerna, dök upp i ett tidigt skede, vilket gjort att metoden utvecklats parallellt med Boverkets Gripen. Detta har medfört stora fördelar, inte minst att inmatningen 23

Jämförelser

Värmeproduktion Varmvatten

Värmesystem

Ventilation

Elanvändning

Kyla

Klimatskal

Figur 1: Energiros som visar energistatus för en av de många byggnader som energideklarerats med Energirosen som verktyg. av data endast behöver göras i gränssnittet för Energirosen, för att sedan exporteras till Gripen.

Metoden Energirosen är baserad på att ett antal energirelaterade frågor ska besvaras i samband med energiinventering/deklaration. Bedömningar görs för varje delsystem och betyg sätts från 1 till 5. Betygen sammanställs och resultatet blir en ”ros”. En utslagen ros innebär högt betyg se figur 1. På samma sätt bedöms cirka femton stycken inneklimatrelaterade frågor, vilket resulterar i en inneklimatros.

En annan fördel med Energirosen är att gränssnittet tillåter beskrivningar av byggnadens olika system som påverkar energianvändningen; klimatskal, värmesystem, ventilation med mera. Sammanfattning, kommentarer till respektive bedömning,

lönsamhetsberäkningar av åtgärdsförslag samt en egen genererad skala för energiprestanda matas in och innebär att den rapport som automatiskt genereras redovisar byggnadens status på ett heltäckande vis.

Erfarenheterna från energideklarationerna som genomförts med metoden Energirosen visar på mycket nöjda beställare som anser att mervärdet i rapporterna är värt den extra kostnad som metoden innebär. Att få en rapport som redovisar aktuell status för respektive byggnad i beståndet är värdefullt exempelvis vid framtagande av underhållsplaner samt prioriteringsordning för eventuella åtgärdsprojekt.

Metoden har använts för små och stora fastighetsägare, privata fastighetsägare och kommuner och har fungerat väl.

Generellt kan sägas att system för miljöklassningar är bra verktyg för en fastighetsägare som vill arbeta med energi- och miljöfrågor. Frågor lyfts upp i ljuset som det inte gjort tidigare. Hållbarhetsfrågorna för byggnader är komplexa och det är svårt att själv prioritera bland dessa.

Ofta leder arbetet med att utföra miljöklassningen till att beställaren vill ha ett bättre betyg, vilket i sin tur leder till en bättre byggnad.

Nackdelarna med de utländska systemen, BREEAM och LEED, är att det i dagsläget är relativt dyrt och krångligt att genomföra en klassning. Kriterierna är ännu inte anpassade till svenska förhållanden. Fördelar är att systemen används internationellt och därmed är välkända för utländska hyresgäster och kunder.

Fördelarna med GreenBuilding är att metoden är konkret, lättillgänglig och relativt billig samt att den är lätt att följa upp via energimätningar. Dock tar den bara hänsyn till en miljöfaktor, energianvändning.

Miljöklassad byggnad är helt anpassad till svenska förhållanden och är en relativt genomarbetad metod och fungerar väl för lokaler med vanliga verksamheter (läs kontor).

Det krävs ingen certifiering av den som gör klassningen enligt Miljöklassad byggnad, vilket eventuellt kan påverka kvaliteten. Fördelen är en mindre kostsam och mer lättillgänglig metod, vilket underlättar beslut att byggnaden ska miljöklassas.

Miljörosen är det ledande svenska systemet för miljöklassning av byggnader, är relativt billig och lättillgänglig. Å ena sidan görs det i dagsläget ingen aggregerad klassning av hela byggnaden, men å andra sidan redovisas styrkor och svagheter tydligt.

Den stora fördelen med Energirosen är att den är utvecklad för att passa vid energideklaration samtidigt som den ger en komplett status över byggnadens energiprestanda. Dock är metoden ingen miljöklassning i egentlig mening, då fokus är på energifrågan.

■

FOTO: STIG DAHLIN

Kvarteret Lejonet, en av tio regeringsbyggnader som energi- och miljöinventerats med metoderna Miljörosen respektive Energirosen för Statens fastighetsverk.

24

Bygg & teknik 2/10

Mineraliska lättfyllnadsprodukter, putser och kalkfärger Materialet Thermosilit: Thermosilit är en ny miljövänlig och isolerande lättballast till bruk, puts och gjutningar. Thermosilit består av silikatsand som utvinns från vulkanisk sten. Silikatsanden expanderas genom en särskild uppvärmningsprocess till ett lättviktsmaterial som väger endast 120 kg/m3. Thermosilit är öppen för ångdiffusion vilket reducerar vattenmängden i konstruktionsmaterialet. Brandteknisk klass A1. Thermosilit är ett miljövänligt alternativt isolermaterial som med stora fördelar kan användas inom många områden.

Nordic Lättfyll till golv och bjälklag

Hydrauliskt Thermosilitkalkbruk

Kalklimfärg Special

Isolerande oorganisk lättfyllnadsmassa, innehållande Thermosilit och snabbhärdande cement, som används till uppfyllning i grunder, källare och vindar, inomhus där man har krav på en fyllning med låg vikt och högt isolervärde.

Härdning sker snabbt och gjutningen är gångbar redan efter 12-14 timmar och kan då beläggas med icke täta skikt t.ex avjämningsmassa eller klinker.

Produkten levereras i 100 literssäck och blandas endast med vatten till ett färdigt bruk.

Miljövänligt bra val.

Lätt isolerande hydrauliskt bruk klass C, som blandas endast med vatten för att bli ett användningsklart bruk.

För putsning och murning ut- och invändigt.

Används med fördel som offerputs på saltskadade murverk.

Bruket har en låg vikt, väger endast 800 kg/m3. Samt klarar tjocka påslag, mer än 35 mm, utan att spricka vilket blir tidssparande och ekonomiskt.

Brukets låga vikt och smidighet gör det lätt att arbeta med och är ett ergonomiskt rätt val.

Kalkfärg avsedd för målning på mineraliska putser och som klotterskydd. Kalklimfärg Special har den traditionella kalkfärgens alla egenskaper och utseende men kräver endast 2-3 strykningar för full täckning.

För mer information, tekniska blad och produktnyheter kontakta: 070-627 90 05 eller maila jonas@nordic-thermosilit.se Nordic Thermosilit AB • Dalsberga Gård • 775 96 KRYLBO Tel 0226-680 88 • Fax 0226-680 90 • Mobil: 070-627 90 05 www.thermosilit.com E-mail: jonas@nordic-thermosilit.se

Färgen kulörpigmenteras med traditionella kalkäkta pigment enligt kalkfärgsprovsamlingen ”Kalkfärg 90”.

Rädd för fuktskador?

TORE HAGEN AS

FUKTLARM

Mer info på www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer.

Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

NU ÄR DEN HÄR! HÄMTA DITT EXEMPLAR PÅ NORDBYGG 2010 Xella lanserar en ny handbok för Ytong Lättbetong och Silka kalksandsten.

Med Xellas produktsortiment öppnar sig nya möjligheter för tungt och energisnålt byggande.

DEVISION 102340

Väl mött på Nordbygg 2010 och glöm inte att hämta ditt exemplar av handboken i vår MONTER C08:50.

Xella Sverige AB Derbyvägen 6E 212 35 Malmö

Telefon: 040-59 33 70 www.xella.se

26102340_ANN_RUM_185X65_SE.indd

1

12-02-2010 12:58:14 Bygg & teknik 2/10

Ventilationseffektivitet Energimängden som behövs för att kyla ett kontorskomplex är i de flesta fallen mycket större än den energimängden som behövs för att värma upp rummen. De interna värmelasterna ökar ständigt och genom nya arkitektoniska lösningar ökar även fönsterytorna och man får större eller till och med mycket större externa värmelaster som påverkar rumsklimatet. Ventilationskonsulten begränsas ofta i sitt fria skapande av normer och begränsningar gällande luftflöden som ligger till grund för vedertagna beräkningar av den energimängden som ska forslas bort ifrån ett rum. För att tillmötesgå dessa normer och krav hamnar vi ofta i situationer som tvingar oss till tekniska lösningar med högre energiförbrukning än vi egentligen är villiga att betala.

Vi lever den mesta av vårt vakna tillstånd i slutna rum. Detta går stick i stäv med vår längtan att vistas i naturliga miljöer med rymd, ljus, luft och naturliga ljud.

Därför är det av yttersta vikt att vi skapar ett rumsklimat som garanterar vårt välbefinnande.

Hälsa, behaglighet, nöjda brukare.

Graden av nöjda personer definieras som en funktion av fysikaliska och termofysiologiska parametrar. Mätbara parametrar som beskriver den termiska komforten är operativ temperatur, strålningsasymmetri, lufttemperatur, lufthastighet och golvets yttemperatur. Operativa temperaturen kan sägas vara en sammanfattning av hur samtliga parametrar påverkar en individ i en viss punkt i rummet. En mycket stor del av värmetransporten i vår omgivning sker genom strålning; Sitter vi med ryggen riktad mot en kall yta till exempel mot ett fönster kommer vi att stråla ut värme. Ryggen blir kall och det känns som om ”det drar från fönstret”. Luftens temperatur inomhus är den parameter som de flesta av oss först tänker på när vi vill skapa termisk komfort. Numera är det

Artikelförfattare är Norbert Fichter, stuab, Upplands Väsby.

Bygg & teknik 2/10

mer eller mindre en självklarhet för de flesta människorna i vårt land att man inte går omkring med skorna på inomhus.

Detta ställer krav på att golvets yt temperatur inte är för låg för i annat fall fryser vi om fötterna.

Påverkande aspekter. När vi designar rum och byggnader tänker vi grovt i fem olika begrepp. Var och en av dessa begrepp/aspekter är i och för sig relevant och man bör inte kompromissa med någon av dessa.

1. Termik: Lufttemperatur Strålningstemperatur Lufthastighet i vistelsezonen Relativ luftfuktighet, RH 2. Hyrisk: Relativ luftfuktighet, RH Luftentalpi Betingelser för tillväxt av mikroorganismer 3. Akustisk: Ljudnivå Frekvensfördelning på ljudet Ljudets informationsandel Intensiteten 4. Visuell: Belysningsstyrka Belysningstäthet och kontraster Dagsljus 5. Olf / kemisk: Upplevd luftkvalitet Koldioxidhalt, CO2 Material emissioner

Energibalans

Energibalansen använder sig av termodynamikens första huvudsats som säger att vi varken kan skapa eller förstöra energi, vi kan bara byta dess form. Principen för denna energibalans gäller alltid, för såväl stationära som instationära system. Den använda energin måste därför alltid motsvara den tillförda energin. Följande faktorer måste alltid väga ut varandra för att komma i balans. . . .

Ein = Eack + Eut (1)

Där den inmatade energin är lika den ackumulerade och den utåtgående energin. När man ventilerar ett rum måste man ta hänsyn till denna energibalans och beräkna värme- eller kyleffekten som ska tillföras till rummet. Energimängden är som sagt i de flesta fallen mycket större för att kyla ett rum än den energimängden som behövs för att värma upp rummet, vilket ställer större krav på ventilationssystemen. Vi måste kunna tillföra kylenergin på ett dragfritt sätt och med tanke på alla dessa villkor under punkt 1 till 5 ovan.

Kylan som ska tillföras ett rum via ett tilluftsdon beräknas då enligt ekvationen:

Peff = q • Cp • ρ • ∆T

(2)

där q är tilluftsflöde i m /s, Cp är specifika värmetalet i kJ/kg °C, ρ är tilluftens densitet och ∆T är differensen mellan tilluftstemperatur och rumstemperatur.

Ekvationen (2) blir dock enbart representativ om man har ett omblandande system, det vill säga om man tillför luften på ett sådan sätt att den blandas med rumsluften genom utspädning. Vid andra ventilationsprinciper än den omblandande kommer beräkningen av kyleffekten förändras. Så blir till exempel fallet när man tillför luften via så kallade lågimpulsdon och i ännu högre grad den permanent skiktande ventilationsprincipen.

3

Olika ventilationssystem

Omblandande ventilation. Vid omblandande ventilation blandar man den friska tillförda luften med den varma, förorenade rumsluften via ett don i rummets överdel (mest tak). Rumsluften späds ut med den friska luften och föroreningarna tunnas ut, men förs aldrig helt bort om de inte helt sonika slutar att emitteras.

Rumsluften blir då i stort av samma kvalitet som frånluften. Vi andas alltså kontaminerad luft, även om den är utspädd med frisk luft.

I ventilations sammanhang talar man om ”luftutbyteseffektivitet”, vilket i klartext är ventilationens förmåga att transportera bort föroreningar. Den maximala effekten för denna luftutbyteseffektiviteten kan bli 50 procent. De flesta anläggningar med omblandande ventilation når dock inte bättre än till 40 procent.

Deplacerande ventilation. Frisk luft tillförs rummet på golvnivå med mycket låg kinetisk energi (hastighet). Luften väller fram längs golvet mot värmekällorna och följer en uppåtgående luftström.

Om vi inte stör luftströmmen markant, kommer vi att erhålla ett system där kontamineringen lämnar rummet via frånluften i taket. Luftutbyteseffektiviteten ökar till mellan 50 och 70 procent.

Stratfierande ventilation. Den friska luften tillförs rummet via små dysor med hög hastighet. Tillvägagångssättet liknar lågimpuls tekniken, eftersom man riktar luftströmmen mot värmekällorna och man får en förträngnings (kolv) ventilation. Rumsluften skiktas och i och med att den skiktas kan den förbli stabilt. Detta beror på att strömningskraften för dessa don är mycket större än hos andra don och man får en ”auktoritet” över rumsluften. Luftutbyteseffektiviteten med dessa don ligger mellan 60 till 80 procent och ibland även högre.

27

Hygienluftflöden. Enligt våra undersökningar kräver stratifierande ventilation mindre för att inte säga mycket mindre luftflöden för att åstadkomma samma effekt som ventilation med ett omblandande system. Idag tänker man ofta i termer om minsta tillåtna luftflöden. Dessa minsta luftflöden beräknas i enlighet med ekvation (2). Men som vi tidigare nämnt gäller ekvation (2) för ventilationssystem med omblandande funktion, det vill säga då alla delar av det ventilerade rummet uppfyller villkoret med energibalansen.

Enligt VVS AMA finns inga direkta krav på luftflöden. Boverkets byggregler föreskriver dock ett luftflöde på lägst 0,35 l/s och kvadratmeter. Detta är ett krav som i det närmaste motsvarar självdrag.

För att undvika sjuka hus syndrom samt för att kunna transportera bort fukt och koldioxid ska man därför dimensionera med flöden som är större än 15 l/s per person [1].

I normalfall finns ingen risk för koldioxidhalt större än 1 000 ppm i vistelsezonen även med mindre flöden än 15 l/s och person, bara tilluftsflödet håller sig över ett nyckeltal på 12 l/s och person.

För att kunna transportera bort fukten ska flödet inte vara lägre än 5 l/s och person. Det vi härav kan se är att hygienluftflödena tillgodoses även projekterade med luftflöden som uppgår till mindre än 20 l/s och don. Då måste man dock välja ett ventilationssystem som möter alla krav.

Ventilations effektivitet. Olika begrepp för ventilationseffektivitet har introducerads. Grundläggande måste man skilja mellan två terminologier: ● Bortföring av kontamineringar, vilket mäts i hur snabbt man kan föra bort luftburna kontamineringar ifrån ett rum. ● Luftutbyteseffektivitet, vilket är ett begrepp för hur snabbt man byter ut luften i ett rum.

Mindre luftflöden. Ekvation (2) tillhandahålls som sagt för beräkning av kyleffekter för system med omblandande ventilation. I dessa system utgår man ifrån att alla delar i rummet bär lika delar av värmelasten, alltså måste kylan spridas till hela rumsvolymen för att få värmebalans. Ponerar man dock, att luften skiktas i rum och man tillför kylan direkt till värmekällan, då behöver man bara ventilera bort själva värmekällan och inte alla övriga outnyttjade volymer.

För man den friska tilluften längs golvet fram till värmekällorna förträngs den begagnade luften kring värmekällan (människan) och ersätts med friskluft.

Med ett ventilations system av typ ”stratifierande ventilation” erhåller man just denna typ av effekt. Det är det närmaste man kan komma en kolvströmning. Detta beror på att strömningen via dysorna är oerhört auktoritativ. Den höga impulsen ger en kraft som ger möjlighet att skikta rumsluften. Skiktningen sker inte bara 28

horisontellt utan även vertikalt. Skiktningen gör också att man inte behöver ventilera ”döda” volymer utan man koncentrerar sig på just de källor som avger värme. Därför kan man genomgående minska luftflödet (i jämförelse med omblandande ventilation), och även kyleffekt med 20 procent. En beräkning av tillförd kyleffekt kan därför göras enligt: Peff q = ––––––––––––– Cp • ρ • ∆T • 1,2

(3)

Undersökning med hjälp av CFD

På grund av den mångfalden av inverkande krafter och parametrar är det mycket svårt att exakt beräkna luftströmningen i ett rum. Man kan göra matematiska kalkyler i form av CFD-simuleringar som i stort kan ge en fingervisning om en uppställd teori kan bli verifierad eller inte och då beror detta framför allt på beräkningens upplösning, det vill säga hur små beräkningsraster man gör i framför allt gränsskiktområdet. Varje liten cell i det uppställda rastret utför då en differentialekvation som i sig inte går att lösa direkt, utan man måste utföra iterationer.

Med CFD (Computational Fluid Dynamics) kan man simulera målinriktade strömningsfall. Men strömningsförhållanden för undersökt skiktningsventilation (stratifiering) motsvarar inte de mest kända standardbetingelser och man måste definiera randvillkoren mycket noga för att få relevanta beräkningsresultat. Metoden med CFD kan dock ge stora kostnadsbesparingar i form av minskade mängder fullskaleprov om vi har alla randvillkor väl definierade. Därför gäller det att generera ett beräkningsraster som är mycket finmaskigt. Detta i sin tur fordrar ganska välkända data för att kunna få adekvata beräkningar. Detta är i och för sig mycket tidskrävande och man behöver större mängder datakraft, men man minimerar i andra ändan de många tids- och kostnadskrävande fullskaleprov. Men å andra sidan ligger fullskaleproven till grunda för att kunna definiera randvillkoren för en CFD-beräkning. Med hjälp av CFD-simulering kan man göra mycket komplexa tredimensionella strömningsberäkningar.

Beräkningsalgoritmen som används är baserade på den finita differens metoden som iterativ beräknar tillstånden för systemet inom varje strukturerad cell.

Sammanfattning

Huvudparten av energiförbrukningen sker via ventilationssystemet. Därför är valet av ventilationssystem av enorm betydelse. Man kan få betydande energibesparingar. Undersökningen har visat att om man ventilerar rum med skiktande ventilation (stratifiering) kommer man att styra den tillförda friskluften till värmekällorna. Jämfört med ett omblandande system kommer man att kyla, det vill säga transportera bort överskottsvärme från

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om energihushållning. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 66.

Fråga (8 p) Byggnadstekniska åtgärder för att uppnå bättre energihushållning handlar ofta om att förbättra byggnadshöljets egenskaper när det gäller värmeisolering och/eller lufttäthet. Redogör utförligt för eventuella konflikter mellan dessa energibesparande åtgärder i byggnader och ett sunt inneklimat både med tanke på nybyggnad och ombyggnad/renovering. Försök också att skilja på positiv och negativ inverkan när det gäller luftkvalitet, termiskt inneklimat och akustik. rummet, med över 20 procent lägre flöden. Komforten i dess ventilerade rum beräknas dessutom bli bättre, ja till och med mycket bättre än vid rum med konventionell ventilering.

■

Referenser

[1] Håkan Enberg, Minimikrav på luftväxling. Utgåva 7, 2006.

[2] Y Cho, H.B. Awbi & T. Karimipanah, 2006, The Characteristics of Wall Confluent Jets for Ventilation Enclosures.

[3] Zou Yue, Air Jet Velocity decay in Ventilation Applications, 1999, Bulletin no.

48.

[4] T. Kariminapah, H.B. Awbi & B. Moshfeg, 2006, On the Energy consumption of high- and low-level Air supplies.

[5] P.O. Fanger, 1972, Thermal Comfort.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

Bygg & teknik 2/10

Ny webbplats med fuktinformation Många fuktskador som uppkommer idag hade kunnat undvikas om befintlig kunskap tillämpats i större utsträckning av byggsektorns olika aktörer. Viljan att utföra ett arbete där fuktskador undviks finns i byggbranschen. Vid kontakter med projekterande ingenjören, arkitekter och konstruktörer uttrycker de dock ofta att de saknar enkla hjälpmedel och kunskapsöversikter för sitt arbete. Syftet med den nya webbplatsen är att sprida befintlig kunskap, både forsknings- och erfarenhetsbaserad, om fuktsäkerhet till projektörer och andra aktörer i byggbranschen för att öka förståelsen för fuktfrågorna.

Inom hemsidan redovisas kortfattad information med hänvisningar till litteratur eller verktyg som är relevanta för de olika områdena. Nedan framgår huvudrubrikerna i det internet baserade informationsmaterialet: Artikelförfattare är Eva Sikander, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Informationsmaterialet innehåller bland annat information om olika byggnadsdelar, där det för varje byggdel finns fuktteknisk bedömning, checklista för projektering och förslag till kontrollpunkter för produktionsskedet.

Webbplatsen med fuktinformation ger kortfattad beskrivning av fuktteori och om olika fuktrelaterade problem ,där en viktig del är att se byggnaden som system (brukande, byggteknik och installationsteknik samverkar).

ILL: ERIC WERNER

● Fukt (fuktteori, fuktsäkerhetsprojektering, mätningar, väderskydd, lagar och regler med mera) ● Lufttäthet (tryckskillnader, otätheter, material, krav, uppföljning med mera)

ILL: AGNETA OLSSON-JONSSON

● Byggnaden som system (helhetssyn, tilläggsisolering, ändring i lufttäthet, ändring i uppvärmningssystem, ändring av ventilationssystem) ● Byggnadsdelar (grundläggning, väggar under mark, väggar över mark, tak, mellanbjälklag, våtrum, vattenbärande installationer) ● Faktakällor.

Den fuktrelaterade informationen som sammanställts finns tillgänglig på adressen www.fuktsakerhet.se.

■

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se

Bygg & teknik 2/10

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

29

HkZg^\Zh bZhiV hdgi^bZci Vk iV`eaVhi dX] jiZgjb Cn]Zi

=VaaZ :Xd HkZg^\Zh bZhi b^a_ k~ca^\V iV`eaVhih`^kV

=VaaZeaViiVc HkZg^\Zh hiVg`VhiZ iV`h`^kV

Cn]Zi

=VaaZ >hdajm ** HkZg^\Zh `gV[i^\VhiZ `VcVaeaVhih`^kV

=VaaZ Edanhda HkZg^\Zh bZhi `a^bVih~`gV iV`h`^kV Vi ses på Nordbygg monter C19:40

9Zi ~g ^ccZ Vii kVgV jiZ

; g bZg ^c[dgbVi^dc WZh ` k g lZWWeaVih lll#]VaaZ#hZ ZaaZg g^c\ k g `jcYi_~chi %)(%"&'' -%

Hur fungerar reflektiv isolering?

För att reducera värmeförluster genom byggnadsdelar kan många olika typer av material användas (till exempel mineralull, cellplast, reflektiv isolering etcetera). För att kunna jämföra olika byggnadsfysikaliska lösningar med avseende på till exempel värmeförluster är det mycket viktigt att konstruktionens (materialets) termiska egenskaper anges på ett korrekt sätt. I annat fall kan inte goda och optimala konstruktionslösningar tas fram.

Då skivmaterial (till exempel mineralull, cellplast) och värmereflekterande material fungerar på lite olika sätt är det viktigt att ha kunskap angående de olika värmetransportmekanismerna (värmekonduktivitet, konvektion, strålning). För skivmaterialen finns för närvarande produktstandarder och ett värmemotstånd kan anges oberoende av konstruktionen i övrigt. De värmereflekterande produkternas egenskaper är även beroende på de omgivande materialen och dess egenskaper. Även värmeflödets riktning och konstruktionens lutning har betydelse, därför är det svårt att bara ange den värmeisolerande förmågan för den reflektiva isoleringen utan hela konstruktionens värmeisolerande förmåga måste bestämmas.

Marknadsföring

I Danmark har Erhvervs- og Byggstyrelsen stoppat reflektiv isolering som marknadsförts på ett olagligt sätt. Men fortfarande marknadsförs reflektiv isolering felaktigt med odokumenterade påstå-

Inom ett poröst skivmaterial transporteras värme genom ledning i fibrer (fast massa), strålningsutbyte mellan fibrer och mellan ytan i luftceller (luftceller är normalt små och konvektionen blir försumbar). Men detta sker inuti material, så att man kan behandla det som om det enbart var värmeledande. Detta innebär att man kan fastställa ett materialvärde (λ, värmekonduktivitet) och att värmemotståndet (R) är direkt proportionellt mot skivmaterialets tjocklek (d), R = d/λ, det vill säga en ökad tjocklek ökar värmemotståndet och U-värdet minskar (U = 1/Rtot).

För att isoleringsmaterial såsom till exempel mineralull ska fungera på avsett sätt, så måste de vara tillräckligt lufttäta på inoch utsida (vindskydd, diffusionsspärr).

Värmetransport

Spalt

Värme kan transporteras genom en konstruktion på följande tre sätt; ● värmekonduktion (värmeledning) i fasta material ● konvektion, luftströmning inom ett material eller spalt ● värmestrålning, värmeutbyte mellan motstående ytor i hålrum eller spalter.

Vi förutsätter då att konstruktionen är tillräckligt lufttät (utan luftströmning genom vägg), vindskyddad (utan genom- eller anblåsning i isoleringsmaterial) och

Figur 1a: Värmeöverföring i en spalt utan lågemissionsskikt.

Bygg & teknik 2/10

Artikelförfattare är Bertil Jonsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

ende som att reflektiv folie motsvarande cirka 200 mm skivmaterial. Även om värmestrålningen helt kan reduceras är det fysikaliskt omöjligt att en reflektiv folie kan motsvara så tjock skivisolering. I Sverige har myndigheterna inte ännu börjat agera, men det finns även här många felaktiga och dåligt underbyggda påståenden, som vilseleder vid användning vid byggande.

De reflektiva isoleringarna som kan bestå av folier, färg, folie på isoleringsmaterial (bubbelplast, cellplast) är vanligen tunna (cirka mindre än 10 mm) och för att fungera optimalt måste en luftspalt (vanligen cirka 30 till 40 mm) finnas vid den reflekterande ytan.

Den reflekterande folien har varit känd sedan i början av 1900-talet, det vill säga innan dagens isoleringar (mineralull, cellplast) fanns. Reflektiva skikt/produkter är således ingen ny uppfinning utan har varit känd länge. Att produkten har använts av Nasa beror på att den lämpar sig bra på platser utan atmosfär (där finns enbart strålning och ingen värmeledning/konvektion) och har ingenting med avancerad teknik (”rocket science”) att göra.

fuktskyddad (utan extra förluster på grund av fasändring, förångning/kondensation).

Skivmaterial

För en spalt i en konstruktion beror värmeöverföringen på många olika saker, spaltens tjocklek, emissivitet för motstående ytor, konstruktionens lutning samt temperaturdifferens över spalten (värmemotstånd för den övriga konstruktionen).

Om vi till att börja med enbart tittar på en vägg med en spalt utan reflekterande skikt eller tvåglas ruta kommer värmeöverföring att ske genom värmeledning, konvektion och strålning. I figur 1 och figur 2 på nästa sida kan vi se hur de olika

Figur 1b: Värmeöverföring i en spalt med lågemissionsskikt.

31

Figur 2a: Fördelning på värmetransporttyp vid varierad spaltvidd. En spalt utan lågemissionsskikt.

transportmekanismerna förändras vid ökande tjocklek. Strålningsutbytet är i det närmaste konstant, oberoende av tjocklek.

Värmeledningen minskar vid ökande tjocklek (omvänt proportionellt mot tjockleken). Vid en viss tjocklek påbörjas luftrörelser, som sedan ökar kontinuerligt vid ökande tjocklek. Av figur 1 framgår att det ökade värmeflödet genom konvektion kompenseras genom minskat värmeflöde genom värmeledning, summan blir ungefär konstant. För en vägg med enbart en luftspalt eller spalt i en isolerruta kommer värmemotståndet att vara konstant vid tjocklekar på överstigande cirka 15 mm.

Ersätts en yta med en reflekterande folie kommer strålningsandelen att reduceras avsevärt, men värmeledning plus konvektion förblir ungefär oförändrade. För en isolerruta kan värmeflödet genom värmeledning ytterligare reduceras genom att använda en gas med lägre värmekonduktivitet (vanligen argon). I vakuumrutor har man reducerat lufttrycket så att värmeflödet genom ledning är försumbart. Men denna konstruktion kräver ett tätt ytterhölje och distanser så att glasen inte går ihop.

För isolerrutor är den optimala spaltvidden cirka 15 till 20 mm, figur 3. Då

konvektion startar vid ett visst gränsvärde bland annat beroende på värmeflödets riktning och konstruktionens lutning erhålls olika värmemotstånd för spalter i vägg, tak och golv. Jämfört med fönster i en vägg ökar U-värde för ett takfönster med cirka 0,4 W/(m2K) (tvåglas) och 0,1 W/(m2K) (treglas). En tvåglas isolerruta med U-värde 1,1 W/(m2K) och tjockleken 24 mm motsvarar cirka 26 mm mineralull.

Hålrum i en konstruktion

Spalter i en vägg kan på motsvarande sätt som i en modern isolerruta vara värmereflekterande. Därvid reduceras avsevärt den långvågiga värmestrålningen. Om emissiviteten för den reflekterande folien är 0,05, så reflekteras cirka 95 procent av värmestrålningen. Då värmeisolering för den övriga konstruktionen medför att temperaturskillnaden över spalten minskar, kommer konvektionen att påbörjas vid en större spaltvidd, cirka 30 mm. I figurna 4 till 6 kan ses beräkningar av värmemotståndet för ett hålrum i vägg, tak och golv. Hålrummet har antingen varit fyllt med mineralull (λ är lika med 0,035 W/(m·K)), papp i mitten eller i kanten av spalten (emissivitet för ytor ε är lika med c

d b

a

Figur 3: Värmemotstånd i en spalt i ett isolerglas med varierande bredd för; a) vanliga fönsterglas, b) ett lågenergiglas, c) ett lågenergiglas plus argon, d) mineralull i hela spalten.

32

Figur 2b: Fördelning på värmetransporttyp vid varierad spaltvidd. En spalt med lågemissionsskikt.

0,9) eller reflekterande folie (emissivitet ε är lika med 0,05 för båda ytorna) i mitten eller i kanten av spalten. Det har förutsatts att den övriga konstruktionen har ett värmemotstånd på cirka 4 m2K/W (cirka 150 mm mineralull). Temperaturdifferens 20/0 °C. Inga läkter har medtagits för luftspalten. Beräkningarna är utförda enligt ISO 6946. För vägg kan man konstatera att värmemotståndet för hålrummet blir max cirka 1,3 m2K/W för tjocklek 40 mm, motsvarande cirka 46 mm mineralull.

För taket startar konvektionen tidigare och maximalt värde blir lägre cirka 0,9 m2K/W, motsvarande cirka 32 mm mineralull.

Då det nedåtriktade värmeflödet genom golvet skapar en stabil skiktning av luften blir konvektionen obetydlig (försumbar?) och värmemotståndet för tjocklek cirka 7 till 9 cm är ungefär detsamma som för mineralull.

I praktiken är det oklart hur stabilt luften är skiktad, då golvbjälkar och kanter medför en annan temperatur, som kan störa skiktningen. En annan invändning mot horisontella folier är att damm och smuts som ansamlas på dess reflektiva c

b (mitt) b (kant) a (mitt) a (kant)

Figur 4: Värmemotstånd i ett hålrum i en vägg vid varierande spaltvidd. a) papp i mitten eller i kanten av spalt, b) reflekterande folie (ε är lika med 0,05) i mitten eller i kanten av spalt, c) mineralull i hela spalten.

Bygg & teknik 2/10

Bygg&Teknik 22010, 185_65 mm_sv_byggtjanst.indd 2

Bygg & teknik 2/10

2/8/2010 1:20:00 PM

33

TM

-tekniken

�RollsRoyces-klass� men billigare

Grundläggning

Väggar och utfackning

- ingen fukt, lukt eller gas - inga kĂśldbryggor - torrt byggande - snabb byggtid - ingen uttorkning

- ingen fukt - inget mÜgel - lufttät - god bärighet - lätt att bearbeta

Takterrasser

Yttertak

- lüg bygghÜjd - bra tillgänglighet - inga kÜldbryggor - god bärighet - lünga spännvidder

- volym- eller plattaelement - bra isoleringsfÜrmüga - Üverlägsen vattentäthet - bästa brandsäkerhet - bästa hüllbarhet

5HQRYHUD GLWW WDN Gn EHK|YHU GX LQWH RURD GLJ LQI|U QlVWD YLQWHU 'X KDU YlO LQWH JO|PW GHQ ELVWUD YLQWHUQ GlU IXNW IUnQ UHJQ RFK VQ| KDU WUlQJW LQ L E\JJQDGHQ RFK RUVDNDW VNDGRU" 1X lU GHW Sn WLGHQ DWW J|UD QnJRW nW SUREOHPHW HOOHU UHQRYHUD L I|UHE\JJDQGH V\IWH 1lVWD YLQWHU NRPPHU VlNHUW 9L WDNGXNOHYHUDQW|UHU KDU PDUNQDGHQV ElVWD O|VQLQJDU 6NDOO GX UHQRYHUD HWW ÀDJDQGH SOnWWDN NDQ GX PHG I|UGHO J|UD GHWWD PHG YnUD WDNV\VWHP RFK VOLSSD NRVWVDP EOlVWULQJ RFK PnOQLQJ bYHQ XWWMlQWD SDSSWDN NDQ GX UHQRYHUD PHG YnUD V\VWHP %HURHQGH Sn SURMHNWHWV I|UXWVlWWQLQJDU WDU YL IUDP HWW I|UVODJ Sn HQ HNRQRPLVNW I|UGHODNWLJ O|VQLQJ +DU GX |QVNHPnO RP HQ Q\ IlUJ HOOHU RP WDNHW VNDOO HIWHUOLNQD EDQGWlFNW SOnW Vn O|VHU YL GHWWD 7DN PHG Yl[WVNLNW KDU EOLYLW SRSXOlUD XQGHU GH VHQDVWH nUHQ 'H N\OHU Sn VRPPDUHQ RFK YlUPHU Sn YLQWHUQ RFK ELGUDU GlUPHG WLOO HQ KnOOEDUDUH IUDPWLG

bQQX PHU HNRQRPLVNW O|QVDP EOLU UHQRYHULQJHQ RP GX WLOOlJJVLVROHUDU 9L VDPDUEHWDU PHG LVROHULQJVWLOOYHUNDUQD RFK NDQ KMlOSD WLOO PHG HQHUJLVSDUNDON\OHU (Q Q\UHQRYHUDG IDVWLJKHW lU GHVVXWRP DWWUDNWLYDUH I|U Q\D K\UHVJlVWHU DY HNRQRPLVND Vn YlO VRP DY HVWHWLVND VNlO 6RP JUlGGH Sn PRVHW NDQ GX lYHQ In XSS WLOO nUV PDWHULDOJDUDQWL Sn WlWVNLNWHW 9L RFK YnUD DXNWRULVHUDGH HQWUHSUHQ|UHU lU SURIIV /nW RVV WD KDQG RP GLWW WDN 5LQJ RVV I|U PHU LQIRUPDWLRQ

3URWDQ 3HU 6lUQVWHGW WHO

5HQROLW 6DP 5DQFK WHO

6LND 0DUWLQ 6N|OGHEUDQG WHO

7UHOOHERUJ 0DUNXV $UYLGVVRQ WHO

MRD Sälj o Bygg AB Juniskärsvägen 190, 862 91 Kvissleby | Telefon: 060-51 30 65 | mrdab@telia.com

BETONGSTOMME ger ett behagligt inneklimat, utjämnar temperaturen och sänker den totala energifÜrbrukningen.

DALADEKK bjälklag kan monteras snabbt, enkelt och stämpfritt.

Passar de flesta stommaterial som trä, betong och stül. Ger en slät Üveryta att gü pü under byggprocessen. Kan belastas med t ex skivmaterial (logistikvänligt). Gott om utrymme fÜr installationer och ljudklass A uppmätt vid fältmätningar.

FĂśr mer information om vĂĽra produkter, se vĂĽr hemsida eller ring.

0241-23500, www.dalacement.se 34

Bygg & teknik 2/10

c

c b (mitt) b (kant)

b (mitt)

b (kant) a (mitt) a (kant)

Figur 5: Värmemotstånd i ett hålrum i ett tak vid varierande spaltvidder. a) papp i mitten eller i kanten av spalt, b) reflekterande folie (ε är lika med 0,05) i mitten eller i kanten av spalt, c) mineralull i hela spalten. ovansida kommer att ändra emissiviteten och därmed öka strålningen.

Installationsspalt

För att undvika håltagning genom den inre luft-/diffusionsspärren kan denna dras in i konstruktionen, så att en installationsspalt bildas.

Genom att ersätta den vanliga diffusionsfolien (PE-folie) med en reflekterande folie (vänd mot spalt) uppnås förbättrad värmeisolering över spalten motsvarande max cirka 23 mm mineralull, se figur 7.

a (mitt) a (kant)

Figur 6: Värmemotstånd i ett hålrum i ett golv vid varierande spaltvidder. a) papp i mitten eller i kanten av spalt, b) reflekterande folie (ε är lika med 0,05) i mitten eller i kanten av spalten, c) mineralull i hela spalten.

spalter i andra byggnadsdelar. Att garantera lufttäthet med konstruktion med många luftspalter kräver genomtänkta konstruktionslösningar.

Produkter med flera reflekterande folier med mellanliggande skumplast kan be-

Övrigt

I diskussion om reflekterande folier har inte inverkan av bubbelplast eller cellplast behandlats. Men dessa skivmaterial kan behandlas på traditionellt sätt, det vill säga värmemotståndet blir cirka 0,15 m2K/W för tjockleken 6 mm.

För att uppnå strålningsreduktion genom folien måste den vara vänd mot en luftspalt. Om folien stängs in mellan täta skikt uppnås ingen ökning av värmeisoleringen, exempelvis folien ingjuten i golvkonstruktionen. Om folien avses användas i spalter vid konstruktionens kalla sida, så måste noggrann fuktutredning göras för konstruktionen. Den reflekterande folien på kalla sidan måste vara diffusionsöppen.

Genom att använda reflektiva folier i en luftspalt kan värmeförlusterna begränsas. Men hur mycket dessa kan reduceras avgörs av byggnadsfysikaliska lagar. För en ideal konstruktion med spalt utan konvektion och strålning (emissivitet 0,00) finns bara ledning i luften i spalten. Ledningsförmågan för luft är cirka 0,025 W/(m·K), vilket kan jämföras med cirka 0,035 W/(m·K) för mineralull.

Lufttätheten för en konstruktion är mycket viktig. Om reflektiv isolering används så måste dessa spalter vara oventilerade och ej ha förbindelser med andra Bygg & teknik 2/10

1. Invändig beklädnad, till exempel gips 2. Installationsspalt 3. Diffusionsspärr/reflekterande folie 4. Isolering/träreglar 5. Vindskydd 6. Ventilerad spalt 7. Utvändig beklädnad Figur 7: Exempel på konstruktion med reflekterande folie. handlas genom att spalta upp beräkningen i två delar: 1) Utvändig folie, blir samma som för de visade exemplen i avsnitt ”Hålrum i en konstruktion”. Om det finns en luftspalt på ena sidan motsvaras detta av cirka 25 mm mineralull.

2) Isoleringsmattan. Värmekonduktiviteten för denna del kan provas på samma sätt som för andra skivmaterial, men i bästa fall kan ej värden lägre än cirka 0,03 W/(m·K) erhållas. Då förutsätts att strålningsförlusterna mellan folieskikten avsevärt kan reduceras så att enbart värmeledning i luftceller och fast material återstår.

1) plus 2) En isoleringsmatta med tjocklek 20 mm och 20 mm luftspalter på

båda sidor kan maximalt motsvara cirka 70 mm mineralull.

Slutsats

Reflekterande folie kan aldrig helt ersätta vanlig konventionell isolering, men det är möjligt att utföra konstruktioner som kombinerar båda materialen på ett genomtänkt sätt. Att uppnå dagens krav på värmeisolering kräver en genomtänkt lösning, orealistiska påståenden om isoleringstjocklek gynnar inte seriöst byggande. Andra typer av konstruktioner, som är dåligt isolerade eller oisolerade, har inte behandlats här men kan uppnå stora procentuella förbättringar, genom invändig tillläggsisolering. Men för reflektiv isolering är varje fall unik, den värmeisolerande förmågan får beräknas från fall till fall.

För att ta fram enhetliga regler för provning av isoleringsegenskaper för reflektiv isolering pågår standardiseringsarbete inom CEN/TC89/WG12 ”Thermal insulation for buildings – Reflective insulation products – Determination of the declared thermal performance”.

■

Referenser

[1] Erhvervs- og Byggstyrelsen, Forbrugerne vildledes om reflektiv isolering, 02.03.2009.

[2] Markedskontrol med reflektiv isolering udsendt af Erhvervs- och Boligstyrelsen til samlige kommuner.

[3] BYG-ERFA, Om isoleringsernen i ”Reflektiv isolering, 14.03.2006.

[4] Bolius, Boligejernes videncentrer Reflektiv isolering (”Superisolering”) http://www.bolius.dk/viden-om/byg-nythus/artikel/reflektiv-isolering-superisolering/.

[5] BBRI, Reflective thin products, June 2006.

[6]Sivert Uvsløkk. Reflektert varme ved riktig bruk, Byggmesteren nr. 8, Aug. 2007.

35

Lufttäta hus är fuktsäkra hus I den allmänna debatten hör man inte alltför sällan, att orsaken till att hus drabbas av fuktproblem, är att husen är för täta; ”det är plastfoliens fel”, ”hus ska andas” etcetera. Hur fungerar det egentligen? Är det bra att bygga luftotäta hus, eller medför dessa risker och i så fall vilka?

För att förstå hur fuktbelastningen över en byggnads klimatskärm, (ytterhölje, bestående av golv, väggar och tak), ser ut, är det viktigt att förstå hur fuktig luft fungerar. Luft vid en viss temperatur kan innehålla en viss största mängd vattenånga kallad mättnadsånghalt (vs), se figur 1.

Luftens relativa fuktighet (RF) bestäms av hur stor ånghalten (v) är i luften i förhållande till mättnadsånghalten vid den aktuella temperaturen, så att RF = v / vs.

Luftens daggpunkttemperatur (tdagg) bestäms av ånghalten i luften enligt figur 1.

Låt oss ta ett exempel: ● Utomhus har vi klimatet -10 °C och 90 procent relativ fuktighet. ● Detta ger en ånghalt ute (ve) på 1,93 g/m3 och en tdagg på -11,3 °C. ● Luften tas in i byggnaden och värms till 22 °C. Efter uppvärmning är luftens mättnadsånghalt 19,41 g/m3, varför RF inomhus blir 1,93/19,41 ≈ 10 procent. I detta fall är tdagg inomhus densamma som i utomhusluften, det vill säga -11,3 °C, eftersom ånghalten inomhus är densamma som utomhus. ● Om verksamheten i byggnaden genererar fukt, kommer ånghalten inomhus (vi) att vara större än ve. Skillnaden i ånghalt mellan inne och ute kallas fukttillskott (vFT). Ånghalten inne kan beräknas enligt vi = ve + vFT. Antag att fukttillskottet är 4 g/m3. Detta ger att vi = 1,93 + 4 = 5,93 g/m3 och RF inomhus beräknas till 5,93/19,41 ≈ 31 procent. I och med att vi ökat, kommer också tdagg att öka, i detta fall till +2,9 °C. Praktiskt innebär detta att om inomhusluften kyls till +2,9 °C eller lägre, kommer kondensation att inträffa.

Baserat på ovanstående exempel, med ett antaget fukttillskott på 4 g/m3, föreligger en uppenbar fukt-/kondensrisk om inomhusluft med en tdagg på +2,9 °C eller lägre, läcker ut genom klimatskärmen,

Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-konsult Indoor Air AB, Stockholm.

Bygg & teknik 2/10

Figur 1: Mättnadsånghalt fuktig luft. eftersom temperaturen utomhus är -10 °C. Fukttillskottet vid fortvarighet, bestäms av fuktproduktionen (G) [g/h], det specifika luftflödet (n) [h-1] och den ventilerade rumsvolymen (V) [m3]. Ånghalten i inomhusluften kan då beräknas enligt vi = ve + G / nV. Detta innebär att både vi och den därav beroende tdagg inomhus, ökar med minskande ventilation och omvänt minskar med ökande ventilation, förutsatt att fuktproduktionen är konstant. Av detta framgår att det är viktigt att ventilationen i byggnaden är tillräcklig i förhållande till den aktuella fuktproduktionen så att ånghalten inomhus, och därmed daggpunktstemperaturen inomhus, inte blir för stor.

Fukttransport genom en klimatskärm kan delas upp i diffusion och konvention.

Drivkraften för diffusion är skillnaden i ånghalt mellan ute och inne, det vill säga vFT. Drivkraften för konvektion är skillnaden i luftryck mellan ute och inne, vilken ger upphov till ett luftflöde som i sin

tur transporterar fukt. Grafiskt redovisas tranportmekanismerna i figur 2.

Diffusionsspärr

För att förhindra diffusion placeras normalt en så kallad diffusionsspärr i form av en plastfolie på insidan (varma sidan) av klimatskärmen, det vill säga den sida där ånghalten vanligen är högst. Om diffusionsspärren är mycket ångtätare än övriga material i klimatskärmen, hindras vattenångan att diffundera ut genom klimatskärmen.

För att förhindra fuktkonvektion däremot, måste klimatskärmen vara så lufttät som möjligt. Normalt åstadkoms lufttäthet med hjälp av diffusionsspärren (plastfolien) på insidan. Detta innebär att plastfolien utgör både en diffusionsspärr och en luftspärr. Ur enbart lufttäthetssynpunkt och därmed ur fuktkonvektionssynpunkt, behöver det lufttäta skiktet inte vara diffusionstätt, och kan därför även bestå av material som inte är diffusionstäta. Det

Figur 2: Diffusion och fuktkonvektion.

37

lufttäta skiktet behöver heller inte placeras på insidan av klimatskärmen, eftersom även ett lufttätt skikt i väggens yttre del förhindrar fuktkonvektion. Det är dock mycket viktigt att hela konstruktionen fuktsäkerhetsprojekteras och att hänsyn tas till både diffusion och fuktkonvektion.

Då luften i en byggnad vanligen innehåller mer vattenånga än utomhusluften, föreligger normalt en diffusiv fukttransport utåt genom klimatskärmen. För att fuktkonvektion ska kunna ske krävs, som tidigare nämnts, en tryckskillnad över klimatskärmen. I en byggnad med jämnt fördelade luftotätheter, råder det på grund av termiska stigkrafter, normalt ett undertryck vid golvnivå och ett övertyck mot det översta bjälklaget. Undertrycket är lika stort som övertrycket och den totala tryckskillnaden (∆P) mellan golv och tak, beräknas enligt ∆P = 0,043 • ∆T • h [Pa], där ∆T är lika med temperaturskillnaden mellan inne och ute och h är byggnadens höjd [m], se figur 3. Av uttrycket framgår att tryckskillnaden ökar med ökande temperaturskillnad och ökande höjd. Störst

Figur 3: Tryckförhållanden vid jämnt fördelade otätheter. tryckskillnad över en klimatskärm erhålls vanligen under vintern då ∆T är störst.

Trycket kan balanseras

Vid golvnivå, där undertryck råder inomhus, kommer luft att kunna transporteras utifrån och in om konstruktionen är luftotät. Denna lufttransport innebär normalt inga fuktrisker, då den inläckande luftens relativa fuktighet kommer att sjunka i och med att luften värms och temperaturen ökar. I praktiken innebär detta att ett luftläckage utifrån och in, kan ha en uttorkande verkan på till exempel en yttervägg.

Vid taknivå råder däremot ett övertryck. Detta innebär att om varm och fuktig luft läcker ut, så kommer den att kylas.

Då den relativa fuktigheten i luften ökar då temperaturen sänks, innebär detta en klar fuktrisk. Sänks temperaturen tillräckligt mycket, så att tdagg tangeras eller underskrids, inträffar kondens.

Trycket kan till viss del balanseras via mekanisk ventilation. Det är dock svårt att helt undvika invändigt övertryck i byggnadens övre delar. För att möjliggöra 38

Tabell 1: Beräknade temperaturer i en yttervägg med lockpanel.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– IsolerUvändig Insida Luftspalt Utsida Insida Invändig tjocklek yta lockpanel vindskiva vindskiva yta mm t, °C t, °C t, °C t, °C t, °C t, °C ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 50 -9,03 -5,73 -5,52 -5,27 -4,43 19,71 100 -9,43 -7,57 -7,43 -7,32 -6,75 20,66 200 -9,69 -8,70 -8,61 -8,55 -8,26 21,27 400 -9,84 -9,34 -9,28 -9,24 -9,11 21,62 -9,89 -9,56 -9,51 -9,48 -9,40 21,74 600 800 -9,92 -9,67 -9,63 -9,61 -9,55 21,80

detta krävs också att byggnaden är mycket lufttät. Om ventilationen justeras in så att övertrycket i byggnadens övre delar undviks, kommer också undertrycket vid marknivå att öka, vilket i sin tur innebär ökade risker för att exempelvis markradon tillförs byggnaden.

Hur mycket fukt transporteras då via diffusion respektive via konvektion? Som exempel tar vi en 0,2 mm tjock polyetenfolie, ett utomhusklimat på -10 °C, 90 procent relativ fuktighet och ett fukttillskott på 4 g/m3. ● Fuktflödet på grund av diffusion genom polyetenfolien beräknas till cirka 0,14 g/m2 • dygn. ● Med ett antaget hål med diametern 5 mm per kvadratmeter i det lufttäta skiktet och ett invändigt övertryck på 3 Pa, blir fuktflödet på grund av fuktkonvektionen genom det lufttäta skiktet cirka 14 g/m² • dygn. ● Om den utläckande luften, från hålet med 5 mm diameter, träffar en yta med temperaturen -9 °C så kondenserar cirka 8,7 g/dygn.

Ovanstående beräkningar/överslag, visar att betydligt mer fukt transporteras genom fuktkonvektion än genom diffusion. Ur fuktsynpunkt är det därför centralt att byggnaden utförs så lufttät som möjligt. Om byggnaden inte är tillräckligt lufttät, föreligger stor risk för att fuktskador orsakade av fuktkonvektion ska uppstå. Detta gäller inte minst dagens byggnader, där man ur energisynpunkt ökat värmeisoleringens tjocklek i väggar och vindsbjälklag. Syftet med att öka värmeisoleringens tjocklek är att minska energiförbrukningen, men innebär också att byggnadens yttre delar får en lägre temperatur. Av tabell 1 och 2 framgår tydligt att temperaturen i en ytterväggs yttre delar minskar vid ökande tjocklek på värmeisoleringen och att luftens fuktupptagande förmåga i den ventilerade spalten samtidigt minskar.

Tabell 2: Fuktupptagande förmåga.

––––––––––––––––––––––––––––––– IsolerMax fuktupptagande tjocklek förmåga luft i luftspalt mm g/m3 ––––––––––––––––––––––––––––––– 50 1,21 100 0,74 200 0,48 400 0,35 600 0,30 800 0,28

luftspaltens fuktupptagande förmåga, inträffar när värmeisoleringens tjocklek ökar från 50 till 200 mm. Från 200 mm och uppåt sker en mindre förändring i temperatur och fuktupptagande förmåga.

Detta innebär att vi redan idag bygger hus, där vi måste ha mycket bra lufttäthet för att undvika skador orsakade av fuktkonvektion.

Sammantaget är det ur fuktsynpunkt, mycket viktigt att husen är tillräckligt lufttäta. Om husen inte är tillräckligt lufttäta, ökar risken för att fuktskador orsakade av fuktkonvektion ska uppstå. Detta gäller framför allt välisolerade byggnader, men kraven på lufttäthet blir centrala redan vid en värmeisoleringstjocklek på cirka 200 mm, det vill säga redan i dagens byggnader. Självklart ska också byggnader ”andas”, vilket ska ske med därtill avsedda ventilationssystem och inte via otätheter i klimatskärmen.

Förutom ökad risk för fuktskador innebär luftotäta byggnader: ● Ökade energiförluster ● Att uteluft på ett okontrollerat sätt tillförs inomhusmiljön via otätheter ● Dålig termisk komfort ● Att ventilationssystemet inte fungerar som avsett.

■

Sammanfattning

Sammantaget innebär detta att risken för fuktproblem orsakade av fuktkonvektion är större i en konstruktion med mycket värmeisolering jämfört med en konstruktion med mindre värmeisolering. Av tabell 1 och 2 framgår att störst förändring av temperaturen i väggens yttre delar och Bygg & teknik 2/10

Täckskiktsmätare Micro Covermeter 8020 Mätare för bestämning av armeringsjärnets djup och riktning.

Nu kan du växla mellan mätdjup 0-120 mm och 0-200 mm med samma mätsond

BETONG - BALLAST - CEMENT - GEOTEKNIK

www.kontrollmetod.se Bygg & teknik 2/10

S. Långebergsgatan 18 421 32 V. Frölunda Tel 031-748 52 50 Fax 031-748 52 60

39

Byggbranschen måste ta FN:s klimatpanels scenarier på allvar Klimatmötet i Köpenhamn är nu avslutat. Förväntningarna innan var mycket stora. Men vad blev resultatet? Avsaknaden av ett bindande juridiskt avtal blev en stor besvikelse för många. Det blev i stället en mental” baksmälla” och fiasko.

Konstruktiva förhandlingar ersattes av procedurfrågor, obstruktioner och ordningsfrågor. Märkligt nog är flera av de länder som fungerat som bromsklossar de som kommer att drabbas som värst av den globala uppvärmningen. I stället för ett avtal blev det nu endast en ”notering” i protokollet, vilket man inte heller kunde enas kring. Detta innebär att tvågradersmålet för den globala uppvärmningen inte kan uppnås.

Det kommer nu ta en tid innan det går att utvärdera de verkliga effekterna av Köpenhamnsmötet. Frågan är om FN kan ha kvar samma ordning att en enda nation av 136 kan lämna sitt veto mot framlagda förslag. Risken är stor att det kommer att ske en upprepning vid nästa stora klimatmöte i Mexico. Förhoppningsvis kan ändå resultatet från Köpenhamn vara embryot till en nyordning.

Skeptikerna finns dock kvar. Man blir betänksam när de starka olje- och kollobbyisterna som alltid varit kritiska till forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) lagom till Köpenhamnsmötet passade på att lägga fram allehanda konspirationsteorier. Skeptikerna griper varje halmstrå att framhäva och misskreditera forskarna att det inte är antropogena (orsakade av människor) aktiviteter som påverkar de globala klimatförändringarna. Det finns till och med svenska företrädare som hävdar att den globala uppvärmningen är positiv genom att den motverkar en kommande Artikelförfattare är Johnny Kellner teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige AB.

40

Utbyggnaden av vindkraftverk i Sverige och Europa måste öka kraftigt. Fördelen med vindkraft är att den kan genererar el dygnet om såväl sommar som vinter oberoende om solen skiner. Men vindkraften är ändå bara en av flera förnybara energialternativ som krävs.

För att ersätta ett aggregat i ett kärnkraftverk krävs cirka 1 000 vindkraftverk på 2 MW. FOTO: BERNE LUNDKVIST, EON

istid! Andra säger att vi inte ska ge Afrika något klimatbistånd eftersom det enbart leder till korruption. Det senaste exemplet på argument är att koldioxidutsläppen har dämpats under 2009. En av orsakerna till att koldioxidutsläppen har minskat något under 2009 är den rådande lågkonjunkturen. Detta visar snarare ännu tydligare effekterna av industrins globala påvekan.

Utsläppen av koldioxid under 2008 var för övrigt de högsta som någonsin uppmäts och är nu uppe i 385,5 ppm, vilket är den högsta nivå på minst 650 000 år. Detta har kunnat fastställas genom att bland annat mäta koldioxid i luftfickor från iskärneprover på Antarktis. I början av 1900-talet var nivån koldioxidstabil på 280 ppm. Den samlade växthuseffekten är idag 26 procent högre jämfört med 1990. Byggbranschen bidrar med cirka 20 procent av de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser. Den kritik som eventuellt kan framföras mot IPPC är att scenarierna hittills snarare varit alltför försiktiga. Självklart ska även skeptiker få göra sin röst hörd, men det skulle vara

mera trovärdigt om de någon gång lade fram sina belägg i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Science. Men skeptikerna anser även att dessa är korrupta och ej seriösa.

FN:s klimatpanel företräds av de främsta forskarna i världen och står i dag för den samlande vetenskapen i klimatfrågorna. De scenariemodeller som forskarna beräknat fram till år 2100 är naturligtvis osäkra, men är den bästa vetenskap vi i dag har tillgång till.

Klimatet har alltid en naturlig men begränsad variation och den globala årsmedeltemperaturen kan både stiga och sjunka ibland. Dessa förändringar finns med i FN:s klimatpanels modeller. Sett i ett litet längre perspektiv så pekar temperaturen tyvärr alltid uppåt även när man tar hänsyn till de naturliga variationerna.

Industriländerna har under många år ”gratis” släppt ut ofantliga mängder koldioxid utan att behöva ta ansvar för dess konsekvenser. Med vilken rätt och vilket ansvar kan vi då fortsätta med detta? Forskarna i FN:s klimatpanel anser till mer än 90 procents säkerhet att den ökande halten av växthusgaser är en antropogen effekt – det är alltså vi människor som orsakat den. Under sommaren 2009 har ytterligare stöd för att klimatproblemen snarare är underskattade och är allvarligare än man befarat. Scenarierna kan inte förutse de återkopplingsmekanismer som på grund av tröskeleffekter kan komma att förvärra effekterna av den globala uppvärmningen. Ett aktuellt exempel är den dramatiska avsmältningen av isen på Arktis. När isen försvinner så upphör också reflektionen från solstrålarna mot den tidigare vita isytan. Den mörka havsytan absorberar nu istället solstrålarna och förstärker därigenom ytterligare den globala temperaturhöjningen. Även havsnivåhöjningen går snabbare än vad FN:s klimatpanel beräknat. Andra exempel är konsekvenserna av öknarnas accelererade utbredning, avverkningen av den tropiska regnskogen och att tundran i Ryssland och Alaska börjar tina med stora utsläpp av växthusgasen metan som följd. Människan är märkligt nog det enda av däggdjuren som utnyttjar sin intelligens till att självdestruktivt förstöra för sina egna livsbetingelser. ”Business as usual” bäddar för en global katastrof.

Klimatneutral inte alltid hållbart

Klimatneutral låter av tradition positivt.

Vi har nu gjort vår insats köpt grön el, grön fjärrvärme och kompenserat resten med köp av utsläppsrätter och därmed är Bygg & teknik 2/10

vi klimatneutrala. Så enkelt är det nu inte.

Ett bolags klimatpåverkan kan till viss del kompenseras, men aldrig neutraliseras.

Att använda uttrycket neutral när man syftar på klimatet kan i värsta fall dölja något ohållbart. Köper man utsläppsrätter eller koldioxidfri el måste man ändå alltid hushålla och effektivisera. Det går aldrig att köpa sig fri från sitt klimatansvar. I dag kan företag, men även konsumenter, köpa koldioxidfri el eller bra miljöval el.

Denna el kostar några öre mer per kilowattimme än ”vanlig el”. Eftersom över 95 procent av den svenska elen i dag är koldioxidfri får vi ändå alltid del av denna el. Att köpa produktspecificerad grön el minskar inte koldioxidutsläppen utan omfördelar endast den el som finns tillgänglig. Det är någon annan som för köpa den ”smutsiga elen”. Hade överskottet för den merkostnad man betalar till elbolagen för koldioxidfri el åtminstone gått till en fond för framtida miljöinvesteringar till nya vindkraftverk, hade trovärdigheten varit större. Nu går detta direkt till energibolagens administration och vinster.

Man kan fråga sig om det alltid är det klokaste att prioritera dyra investeringar för att minska marginaleffekten av elanvändningen med exempelvis hus som producerar en viss mängd el till den egna byggnaden. Även satsningar på dyra extremt isolerade huskonstruktioner inom fjärrvärmeområde som endast spar marginellt med värme och koldioxid är tveksamt. Inom tio år närmar sig sannolikt fjärrvärmens utsläpp av koldioxid noll.

Inom fjärrvärmeområden måste vi alltid ha ett systemtänkande. I stället borde man rent principiellt agera klokare genom att medverka till att dessa marginalinvesteringar i stället används på ett annat men bättre klimateffektivt sätt till exempel i form av tekniskt bistånd till utvecklings-

länderna. Men det är inte lika glamoröst eller inrikespolitiskt gångbart och kan inte visas upp för besökare. Internationella klimatinvesteringar med rätt teknik, till exempel solugnar och solceller, till utvecklingsländerna får faktiskt en betydligt större effekt med minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med motsvarande inhemska marginalinvesteringar. Trots den svaga svenska kronan så ger varje svensk krona mellan 20 till 30 gånger större global effekt på klimatet genom insatser till utvecklingsländerna än jämförbara investering i Sverige. CDM (Clean Development Mechanism) är en möjlighet som Kyotoprotokollet ger som motsvarar utsläppsrätter. Man kan välja att investera i utvecklingsländerna utan att utan att kvitta utsläppen mot sina egna utsläppsrätter. Export av till exempel enkla solspisar för matlagning till Afrika och Indien skulle avsevärt medverka till att minska sotpartiklar från dagens ofullständiga förbränning, vilket skulle påverka den globala temperaturhöjningen. Naturligtvis är exemplet kanske hypotetiskt och inte lika glamoröst att visa upp på hemmaplan.

Det är mera synsättet att man alltid bör vidta kloka åtgärder i rätt ordning där dessa ger mest långsiktig effekt ur klimatoch samhällssynpunkt och att undvika allt för mycket populism. Vi ska alltid bygga vackra och ändamålsenliga hus som är energi- och klimateffektiva så långt som det är fastighetsekonomiskt rimligt. Piloteller enstaka demonstrationsprojekt för att testa till exempel ny solvärme- och solcellsteknik är nödvändig, men då som främsta inriktning för att stimulera till export till utvecklingsländerna där dessa gör mest nytta. Det nationella symbolvärdet är dock viktigt. Sverige kan som föregångsland verka för att exportera det senaste av bygg- och miljöteknik och visa

FOTO: VATTENFALL

Huvuddelen av all el i Europa och övriga världen produceras i kolkondenskraftverk med en verkningsgrad på drygt 30 procent. Utsläppen av koldioxid ligger momentant kring gigantiska 1 000 gram per levererad kilowattimme el. Vid en kraftig utbyggnad av elbilar med ökad marginalelanvändning så är det inte självklart att detta är det mest miljövänliga alternativet om marginalelen måste importeras.

Bygg & teknik 2/10

att väl utformade investeringar kan ge väsentliga bidrag till klimatarbetet. Några exempel är Ångströmlaboratoriet i Uppsala som är världsledande när det gäller solcellsteknik, svenska fönster, vår fjärrvärmeteknik och inte minst svenska miljökonsulttjänster.

Utanför fjärrvärmeområden är soltekniken intressant i första hand för befintliga småhus med eluppvärmning. En intressant kollektiv utveckling inom solenergi inom fjärrvärmeområden eller motsvarande är att låta energibolagen hyra in sig på tillgängliga takytor på bostadsfastigheter för att producera el och värme utan lagring i den egna fastigheten. Energin levereras i stället in på det befintliga ledningsnätet. På detta sätt utnyttjas infrastrukturen och ett systemtänkande så att alla kan ta del av solenergin samtidigt som bolaget hushållar med sin värdefulla bränslemix eller tillförs el. Ansvaret för drift och underhåll ska ligga på energibolaget. Cirka 80 procent av alla flerbostadshus är i dag anslutna till någon form av fjärrvärme. Detta kan ge intressanta bidrag till befintlig bebyggelse. Kostnaderna för solinstallationer måste emellertid sänkas så att tekniken kan bära sina egna kostnader utan subventioner. Vindkraften är då betydligt intressantare genom att den kan generera el både natt och dag sommar som vinter och även när inte solen skiner. Här får vi hoppas att inte en stelbent skattelagstiftning skapar ett hinder för en positiv och snabb utbyggnadstakt i Sverige. Men vi måste alltid ta hänsyn till systemaspekter.

Ett allvarligt hinder till en positiv utveckling av miljövänlig fjärrvärme är fjärrvärmemonopolet och dess prissättning som gör att många i stället väljer eldrivna värmepumpsalternativ inom befintliga fjärrvärmenät. Vi riskerar fastna i ett framtida elberoende. Ett talande exempel är när man till och med i centrala Stockholm mitt på Södermalm nyligen försökte installera bergvärme, men i stället råkar hamna i tunnelbanan. Genom monopolsituationen kan bolagen utan anbudskonkurrens helt själva avgöra om fjärrvärme ska dras fram till nya utbyggnadsområden eller ej. Monopolet stimulerar inte heller bolagen till att utveckla av miljövänlig fjärrvärme med lågtemperaturteknik med små ledningsförluster för nya stadsdelar med låga värmebehov.

Konsekvensen blir i stället att kunderna väljer bergvärmepumpar som för all framtid kan utgöra ett hinder för fjärrvärmeutbyggnad. Detta framhålls som ett argument av fjärrvärmebranschen som att det inte råder en monopolsituation. Men det är lika ihåligt som om Storstockholms Lokaltrafik skulle säga att kunderna alltid som ett alternativ kan ta bilen. Det är märkligt nog enbart tack vare att fjärrvärmen tidigare var en ren kommunal angelägenhet som utbyggnaden är så stor som den är i dag.

41

I dag finns även systemet med utsläppsrätter. För att systemet ska leda till minskade utsläpp av koldioxid måste tilldelningen vara betydligt mer restriktiv än vad de är i dag så att det uppstår en brist på utsläppsrätter genom att begränsa tilldelningen genom att sätta ett rejält tak.

Framför allt får dessa inte delas ut gratis som hittills. Det får inte vara lönsamt att köpa sig fri från ansvar. Det mest rättvisa sättet att minska utsläppen av koldioxid är att alltid förorenaren ska betala för det han släpper ut utan de undantagsregler som finns i dag och som enbart kommit till för att skydda den egna industrins internationella konkurrenskraft. En global gemensam koldioxidskatt vore det enklaste sättet för att inte snedvrida konkurrensen mellan länder och därigenom slippa protektionism och därigenom en rättvis ekonomisk marknad. Koldioxiden känner ju inte till några nationsgränser.

betydligt lägre påverkan av utsläpp av koldioxid än kol.

Ett mål för både Sverige och Norge borde vara att utöka den koldioxidfria elproduktionen och exportera den till övriga Europa. På detta sätt skapas förutsättningar till en global minskning av koldioxidutsläppen genom att elexporten ger möjligheter till en minskning av motsvarande andel ”smutsig el” från ett kolkondenskraftverk på kontiVad ska vi prioritera energi eller nenten. Vi får inte inlåta oss i någon form koldioxid av koldioxidprotektionism genom att säga Energifrågan är direkt sammanlänkad att allt är bra i Sverige och Norge med vår med utsläppen av koldioxidgaser. En in- miljövänliga el så vi kan strunta i andra. tressant frågeställning är därför, vad ska Koldioxidgaserna struntar som bekant i alla vi prioritera – hushålla med värme, el eller nationsgränser. Både det svenska och norutsläpp av koldioxid? Svaret är inte helt ska elledningsnätet är i dag kopplat till det självklart utan är helt beroende av vilken europeiska nätet, en infrastruktur som energitillförsel vi avser, högvärdig el eller byggs ut allt mer. El borde därför bli en lågvärdig värmeenergi. Sett ur ett globalt viktig svensk och norsk miljöexportproperspektiv genererar el de största utsläp- dukt, där vi kan göra goda affärer samtidigt pen av koldioxid genom de kolkondens- som vi gör en bra miljöinsats. Sverige är ett kraftverk som dominerar i Europa och av de länder i världen som använder mest el Utvecklingsländerna ett allvarligt världen. Vi måste naturligtvis alltid hus- per capita. Ett representativt exempel för hot hålla med både värme och el och satsa svensk industri är Volvo Torslandaverken Enligt en rapport från FN:s klimatkon- och prioritera på energieffektivitet, men som tidigare använde nästan tre gånger så vention behövs det investeringar på cirka då baserat på kloka beslut och inte på vad mycket el som fabriken i Gent i Belgien 500 miljarder dollar per år för en radikal hjärtat säger och ögat ser. Även om bio- som tillverkade samma bil. Genom enkla omställning av klimatet. Det är en stor energi för uppvärmning genom miljövän- eleffektiviseringsåtgärder har Torslanda nu summa pengar, men billigt i jämfört med lig fjärrvärme ger låga utsläpp av koldi- sparat flera miljoner kronor.

Klimatfrågan är global där tyvärr en de och kostnader och konsekvenser vi får oxid så måste vi hushålla med värme. om vi inte agerar nu. FN:s kommission Bioenergi för uppvärmning kommer ock- viss protektionism präglar både stater och kommuner. Det är bekvämt framförallt för hållbar utveckling föreslår en Mar- så bli en bristvara. för politiker att ta till populistiska deshallplan för klimat och utveckling. monstrationsprojekt, där man avgränPrincipen är att industriländerna solisar sitt politiska budskap till att endariskt skapar en global fond för att bart gälla innanför sin kommuns eller utveckla en hållbar elproduktion. landets gränser. Även bankerna har Detta skulle möjliggöra elförsörjning ett stort ansvar. Bristande kunskaper till låga priser till de över två miljaroch svårigheter att få lån till ekonoder fattiga människorna på jorden. miskt lönsamma energilösningar för Utvecklingsländerna har självklart flerbostadshus utgör i dag ett allvarsom mål att nå upp till industriländerligt finansiellt hinder som kan riskera nas standardnivå. I-änderna har däratt hämma utvecklingen. för ett ansvar för att säkerställa att Vi måste också vara observanta i även utvecklingsländerna går i rätt vår strävan att spara kilowattimmar miljöriktning. Därför måste alltid den så att vi inte tappar att vi även i fortsenaste moderna tekniken exporteras sättningen måste bygga vackra hus till u-länderna.

Utvecklingen av solceller ökar snabbt. Sverige har med god arkitektur åt de människor De globala utsläppen av växthusintagit en ledande position i denna utveckling som flyttat in i våra hus. gaser är inte enbart en miljöfråga. Det genom Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Sveriges Byggbranschen måste föregå med är i högsta grad både ett socialt och klimat med lite sol under vinterhalvåret utgör i gott exempel och prioritera åtgärder ekonomiskt problem. Det som kanske dag en begränsning även större kommersiell som minskar utsläppen av växthusgaär det mest skrämmande med de av användning av solceller. En export och hjälp till ser. Vi kan inte chansa och vänta och människan orsakade utsläppen av utvecklingsländer kan bli en snabb hoppas på att allt löser sig automaväxthusgaser och den därigenom framgångsfaktor. tiskt med jordens läkningsförmåga. okontrollerade globala temperaturökFOTO: VATTENFALL Det är beklagligt att en så stor del av ningen på jorden är att det kan bli det största framtida konflikthotet som vi Värmeenergi från miljövänlig fjärrvär- världens politiker inte inser att man inte kommer att ställas inför. Om inte både in- me som har i dag en energimix med kan förhandla med naturen. Klimatet går dustri- och utvecklingsländerna snarast minst 70 procent förnybar eller återan- inte med på några kompromisser.

I praktiken handlade Köpenhamnsmökraftigt minskar utsläppen av växthusga- vänd energi genererar i dag en kvot på ser riskerar enligt FN:s klimatpanel mil- mindre än 70 gram koldioxid per kilo- tet om ett tillväxtavtal. Den globala klijontals människor att förlora sina möjlig- wattimme, en kvot som kommer att matförändringen kommer allvarligt att heter till försörjning och uppehälle i en minska när andelen förnybar energi ökar. hämma tillväxten för både i-länderna och tidrymd redan inom detta sekel. Stora Motsvarande för elenergi på marginalen i världens fattiga länder. Vi blir därför alla grupper av klimatflyktingar kommer att ett tjugofemårigt framtidsperspektiv är vinnare om vi har förmågan att ta rätt besöka sin tillflykt till norra Europa efter- cirka 400 gram koldioxid per kilowattim- slut. Det kan väl inte vara så som några av som Norden och då inte minst Sverige till me. Det förutsätter emellertid att en stor världens politiker säger att det är för dyrt en början kommer klara sig lindrigare del av all kolkondens i Europa är utfasad att rädda världen? Kommer våra barnbarn ■ undan de negativa effekterna av klimat- och ersatt med naturgaskombi som har att köpa detta argument?

42

förändringarna. Människor som inte längre kan försörja sig kommer erfarenhetsmässigt inte stillatigande att titta på. Redan genom att ”tillåta” en ökning av den globala uppvärmningen med två grader som G8-länderna kom överens om i juli 2009 riskerar man ändå att det medför allvarliga störningar vars effekter vi i dag inte kan förutsäga.

Bygg & teknik 2/10

Certifiering med kvalitet och trygghet

P-märkning, CE-märkning och typgodkännande. SP SITAC är även Sveriges EU-representant inom byggcertifiering.

MATERIALET FÖR GENERATIONER veta u d l l Vi mer? öker s så be r på g n i R te mon vi er rdbygg No rs 6 ma 23-2

Zink är en av naturens byggstenar Q Q Q Q Q

Naturlig patinering Lång livslängd Underhållsfri och 100% återvinningsbar Miljödeklaration (DIN ISO 14025, Typ III) MADE IN GERMANY

SP SITAC, Box 553, 371 23 Karlskrona Telefon 010-516 63 00, Fax 0455-206 88 E-post: info@sitac.se

RHEINZINK Sverige Nääs Fabriker · Fack 5017 · 44851 Tollered · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 info@rheinzink.se

RZ _ 4084-4C-S

www.sitac.se

www.rheinzink.se Bygg & teknik 2/10

RZ_4084-4C-S.indd 1

43

11.02.2010 17:23:48 Uhr

Mark-kant värmeförlust Köldbryggor kan öka byggnadens värmeenergianvändning och värmeeffektbehov med hundra procent, jämfört med en byggnad utan köldbryggor. Köldbryggefria hus finns så klart inte, men det händer att man slentrianmässigt och slarvigt räknar så.

Den mest framträdande köldbryggan är oftast den vid kantbalken och en genomtänkt lösning där kommer att ha stor positiv inverkan på byggnadens driftsekonomi. Den kunskap vi har idag och de material som står till buds gör att det inte finns några skäl till begränsningar i isolertjocklekar. Skälet minskad isolering på grund av tjälproblematik eller skälet markisoleringens dåliga bärighet kan med fog sägas vara överspelade. Även termen ”ekonomisk isolering” har knappast relevans i isolertjocklekar upp till 500 mm.

Historisk utveckling

Historiskt har det sett ut ungefär så här: ● I slutet av 1940-talet börjar de första husen med platta på mark uppföras i Sverige. Metoden importeras från USA, där den hunnit tillämpas under cirka tio års tid. Den amerikanska konstruktionen ”Concrete slab” redovisades ingående i tidskriften Byggmästaren nr 10, 1955 av W Wredenfors. Konstruktionen saknade helt värmeisolering, men av artikeln framgår att de amerikanska kraven på fuktskydd var rigorösa. Under betongplattan skulle alltid finnas en membranisolering av helst två lager asfaltimpregnerad papp med mellanliggande strykning av varmasfalt. Membranet skulle dras upp runt alla kanter till betongplattans överyta. Hela konstruktionen skulle vila på en minst 4 tum tjock bädd av välpackat grovt grus eller makadam. Färdigt golv borde helst ligga 25 cm över omgivande mark, vilken skulle luta ifrån byggnaden. Med andra ord ganska kloka råd. ● I samma nummer av Byggmästaren fanns en kommentar av en lektor H Ericsson som framhöll att skilda klimatförutsättningar mellan Sverige och USA borde innebära att vi här i Sverige kunde klara oss utan membranisolering ”i synnerhet Artikelförfattare är Hans Wetterlund, WSP Byggnadsfysik, Göteborg, Henrik Carlsson, avdelningschef WSP Byggprojektering, Göteborg, CarlEric Hagentoft, professor i Byggnadsfysik, Chalmers, samt Magnus Wallin, ordförande T&Mgruppen EPS-Bygg.

44

som den var både dyr och svår att utföra”.

Ericsson anförde istället fördelarna med ett uppreglat trägolv på betongplattan eftersom ”ventilerade konstruktioner erbjuda goda möjligheter att komma tillrätta med fuktproblemen”. Med facit i hand vet vi idag att detta var ett stort misstag då just denna golvtyp dominerar skadestatistiken för fukt- och mögelskador i golv på mark och har gett hela konstruktionen ett oförtjänt dåligt rykte i Sverige. ● Med få undantag utfördes platta på mark under 1950- och 1960-talen med ett uppreglat trägolv ovanpå betongplattan.

Så småningom placerades även värmeisolering ovanpå betongplattan mellan träreglarna och därmed stoppades effektivt en från början minimal möjlighet till bortventilering av uppträngande fukt. ● På 1970-talet började man så smått att pröva med värmeisolering under betongplattan för att undvika det uppreglade trägolvet. Det vanligaste utförandet var med hårda mineralullsskivor så kallade ”elefantmattor”. Ofta begränsade man tjockleken till 50 mm och inte så sällan enbart till den yttre randzonen. ● Så småningom ökade isoleringstjockleken till 100 mm under hela golvet. Mineralullsmattans låga bärförmåga innebar problem framförallt under kantbalken, där den ibland ersattes med expanderad eller extruderad polystyrencellplast, EPS respektive XPS. Fortfarande undvek man membranet – fuktspärren – under betongplattan. Det främsta argumentet för detta var att man då slapp bekymra sig om byggfukten i betongplattan efter mattläggning eftersom fukten ansågs kunna

fortsätta att torka ut mot den underliggande marken. Detta resonemang ledde i sin tur till ett antal nya fuktskador speciellt i stora plattor, där temperaturskillnaden över isoleringen blir liten. ● I slutet av 1980-talet och under hela 1990-talet blir 200 mm en vanlig tjocklek för värmeisoleringen under plattan. Man börjar nu också ersätta mineralullen under betongplattan med EPS-isolering, vars högre tryckhållfasthet ger en högre bärförmåga för laster från bärande väggar. Det främsta argumentet är dock det lägre priset för EPS jämfört med de hårda mineralullsskivorna. Det blir även vanligare att man kompletterar med en heltäckande PE-folie under betongplattan som ett säkert skydd mot uppträngande markfukt särskilt för golv med golvvärme, som är extra utsatta för markfukt när värmen stängs av. De flesta inser också att byggfukten måste tillåtas torka ut innan man lägger på täta och fuktkänsliga golvbeläggningar. ● I slutet av 1990-talet börjar de första golven med 300 mm tjock isolering att dyka upp. Ofta handlar det om betongplattor med ingjutna golvvärmeslingor.

Mineralullsskivan har i stort sett helt ersatts med EPS-isolering. ● Idag torde 300 mm vara den vanligaste tjockleken på värmeisoleringen under platta på mark oavsett om det är ett passivhus, lågenergihus eller ett mera konventionellt hus. Byggarna har insett att det lönar sig att öka på isoleringstjockleken inte bara på kallvinden utan även under golvet. Den gamla föreställningen att det inte lönar sig att öka isoleringen Bygg & teknik 2/10

under golvet på grund av markens värmetröghet har brutits. Nu vet vi att markens värmemotstånd inte motsvarar mer än cirka 50 mm isolering för en normalstor villa.

Allt bättre lösningar

Parallellt med utvecklingen mot allt tjockare isolering under golvet har isoleringen av kantbalken utvecklats mot allt bättre lösningar för att minska köldbryggan vid plattkanten. Ett stort steg mot ökad isolertjocklek under kantbalken togs i och med att ett nytt synsätt på tjälinträngning under kantbalken har fått fotfäste. Detta innebär att kravet på ett visst minsta värmeläckage från plattkanten för att undvika tjällyftning vid grundläggning på tjälfarlig jord kan mildras. Det nya sättet att beräkna erforderlig tjälisolering innebär alltså att kantbalken kan fullisoleras.

Kantbalken är en kompromisslösning då den ska förena flera olika krav i en och samma konstruktion: ● Bruten köldbrygga. ● Hög bärförmåga i sin yttre del speciellt vid tung fasadbeklädnad. ● Konstruktivt samverka med husets grundkonstruktion för att undvika sättningsskillnader - speciellt viktigt vid fribärande grundläggning. ● Gärna medge en hög sockelhöjd för att förbättra fuktskyddet av fasaden. ● Enkelhet i utförandet för att inte skapa onödigt höga byggkostnader.

För att korrekt kunna avgöra byggnadens värmeförlust krävs beräkningar av både U-värde och köldbryggors Ψ-värde.

U-värdet kan enligt standarden beräknas med formler eller med datorprogram för flerdimensionell värmeströmning, Ψ-värdet kan bara, enligt standarden, beräknas med datorprogram för flerdimensionell värmeströmning. För överslagsmässiga beräkningar av Ψ finns det även formler, framtagna med hjälp av så kallade regressionsanalyser. Formler för olika kantbalkar kan till exempel fås med hjälp av beräkningsprogrammet Unorm. Det bör påpekas att de gamla regressionsanalysformlerna som finns i Isolerguiden för beräkning av kantbalkens Ψ-värde togs fram när plattans U-värde beräknades med hjälp av olika zoner. Formlerna stämmer därför inte, värdet på Ψ blir alldeles för lågt.

U-värdesformlerna som ska användas ser ut så här:

λ U = –––––––––––– [W/m2K] 0,457 • B’ + dt eller så här

(

)

2λ πB’ U = ––––––––ln ––– + 1 (πB’ + dt) dt

(1)

Formler för U-värdesberäkning

Formlerna (1) och (2), som ska användas vid U-värdesberäkning enligt standarden, tar hänsyn till att värmen strömmar flerdimensionellt. Man kan också välja att göra U-värdesberäkningen med numeriska beräkningsprogram som simulerar värmeströmning i 2D eller 3D. Man kan med dessa beräkningar få fram storlekar på köldbryggorna. Man gör det i fyra steg, allt enligt standarden SS-EN ISO 10211: 2007.

1. Beräkna totala värmeförlusten L2D genom vägg plus kantbalk plus tjälisolering plus platta. Hur mycket av väggen, plattan och marken som ska tas med i beräkningen framgår av standarden, se bild 1.

2. Beräkna värmeförlusten Uw genom den del av väggen, hw, som är med i modellen. Använd adiabatiska gränser enligt standarden, se bild 2.

3. Beräkna värmeförlusten L2D,a genom endast plattan plus marken. Observera att plattan plus isolering då ska flyttas upp på marken. Detta för att man korrekt ska kunna beräkna U-värdet: L2D,a U = ––––– B’/2

(3)

där B’/2 är den längd av plattan som är medtagen i modellen. Använd adiabatiska gränser enligt standarden.

Standarden är entydig och beräknade U-värden enligt formlerna (1) och (2) stämmer bra med tvådimensionella beräkningar utförda med beräkningsmodell

Bild 1: Tvådimensionell modell av de detaljer som ingår i beräkning av totala värmeförlusten L2D.

Bild 2: Tvådimensionell modell av enbart väggen för beräkning av hwUw.

hw

Adiabatiska gränser, det vill säga ingen värmeströmning

[W/m2K] (2)

Där λ, dt och B’ är faktorer som tar hänsyn till markens och värmeisoleringens värmemotstånd och husets storlek.

Bygg & teknik 2/10

Vilken formel som ska användas beror på plattans storlek i förhållande till isolertjockleken.

45

Bild 3a: Tvådimensionell modell av de detaljer som ingår i beräkning av plattans U-värde.

Adiabatiska gränser, det vill säga ingen värmeströmning genom ytor vid den del av grundkonstruktionen där väggen egentligen står.

B´2/2

4. Beräkna Ψ enligt:

Korrekt beräkningsmodell för L2D,a och plattans U-värde.

Ψ = L2D - hwUw - L2D,a

(4)

Ψ = L2D - hwUw - UB’/2

(5)

Det är viktigt att man redovisar för vilken vägg som beräkningarna gäller eftersom väggens tjocklek och utseende påverkar Ψ. Beräkningen av Ψ kan också göras enligt: där U är beräknat enligt formel (1) eller (2) ovan.

Exempel på felaktig redovisning

Bild 3b: Felaktig tvådimensionell modell för beräkning av L2D,a och plattans U-värde.

Använd inte detta felaktiga utseende på din beräkningsmodell för beräkning av L2D,a och för beräkning av plattans U-värde. Det betyder inget för totala värmeförlusten L2D, men plattans U-värde blir för högt (sämre) och ψ-värdet blir för lågt (bättre). Det finns risk för felaktig redovisning av värmeförlusten om det för låga ψ-värdet redovisas tillsammans med ett korrekt tabellvärde för U-värden, se exempel nedan.

Tabell 1 visar ett exempel hur felaktig redovisningen av U-värde och Ψ-värde blir om beräkningsmodell enligt bild 3b ovan används vid datorberäkning. Exemplet gäller för en platta på mark med invändiga mått 7,5 x 11,5 m och med väggtjocklek 0,228 m (regelvägg 170 + 45 + 13). Isolering under plattan är 200 mm cellplast (λ = 0,038 W/m,K) och kantbalken är isolerad med 80 mm cellplast fram och 100 mm cellplast under. Rsi är satt till 0,17 W/m2K och Rse är satt till 0,04 W/m2K. Markens λ-värde är 2,0 W/m,K. Som nämnts tidigare är formlerna i Isolerguiden felaktiga. Om dessa formler skulle användas på kantbalken ovan skulle Ψ-värdet bli 0,020 W/m,K. Det är inte alltid som man beräknar Uvärdet med datorprogram. Man kan ju också beräkna det med formlerna (1) och (2) eller välja från en tabell. Om, enligt beräkningsexemplet ovan, korrekt U-värde kombineras med felaktigt beräknat Ψvärde blir redovisad total värmeförlust genom platta plus kantbalk för låg, enligt följande: Q = UA + ψP) • ∆t, där A är plattans area, P är plattans omkrets och ∆t är temperaturskillnaden mellan inne och ute.

Q3a = (0,150 • 7,5 • 11,5 + 0,164 • 2 • (7,5 + 11,5) • ∆t = 19,170 • ∆t

Q3b = (0,150 • 7,5 • 11,5 + 0,118 • 2 • (7,5 + 11,5) • ∆t = 17,422 • ∆t, cirka 10 procent fel.

QIsolerguiden = (0,150 • 7,5 • 11,5 + 0,020 • 2 • (7,5 + 11,5) • ∆t = 13,698 • ∆t, cirka 30 procent fel. enligt bild 3a och formel (3). Däremot är text och bilder i standarden något ”luddiga” och har ibland misstolkats. Studera

bild 3b. Misstolkningen av standarden har lett till att den beräkningsmodellen använts istället för den på bild 3a.

Tabell 1: Beräknade värden på Ψ och U med korrekt (3a) respektive fel (3b) datormodell.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Modell L2D hwUw B’/2 L2D,a Ψ U U beräknat enligt [W/m,K] [W/m,K] [m] [W/m,K] [W/m,K] [W/m2,K] ekv (1) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3a 0,3435 0,164 0,152 0,6899 0,1826 2,270 0,149 3b 0,3897 0,118 0,173

46

Allt högre isoleringsgrad

Husen som vi bygger framöver kommer att få högre isoleringsgrad än idag.

Många bygger med passivhusstandard och snart blir det vanligt med plusenergihus, det vill säga hus som producerar minst lika mycket energi som det använder. Vissa kommuner ställer idag krav på låg energianvändning vid markanvisning.

I Göteborg gäller 60 kWh/m2,år för flerbostadshus, till exempel. Det finns också krav på att inte överdimensionera värmesystemen. Detta innebär snävare gränser vid beräkningarna och då gäller det att ha korrekta indata.

■ Bygg & teknik 2/10

Lågenergi lösningar med den nya generationens L-element Ryktet om L-elementets död är klart överdrivet. Alla dess fördelar innebär att L-elementet kommer att överleva och utvecklas många år till.

7KHUPLVRO KDU XWYHFNODW PRGL¿HUDGH L-kantbalkar för grunder med lägre värmeläckage än de traditionella.

Det innebär att Thermisol har L-element anpassade för grunder med krav på lågt energiläckage.

Det nya elementet är framför allt lämpligt till lågenergihus och lågenergigrunder och de har alla fördelar som ett traditionellt L-element har.

Ingen annan grundtyp har bättre långtidserfarenheter när det gäller bärförmåga och fuktsäkerhet – eller kan konkurrera när det gäller anpassningsmöjligheter för ett enkelt, säkert och snabbt byggande.

För mer information, gå in på www.thermisol.se

Bygg & teknik 2/10

47

Vi står på huvudet för ... ... prefabricerade betongelement till flerbostadshus.

Du kortar byggtiden och får snabbt ett tätt hus, vilket innebär ett friskare hus.

Betong tål fukt och möglar inte — ett naturmaterial med lång livslängd.

Så enkelt är det!

www.byggelement.se

48

Bygg & teknik 2/10

L-element problematisk grundläggning för murade väggar De omfattande problem med fuktskadade fasader som rapporterats under senare år har medfört att det idag i Sverige byggs ytterväggar av murverkskonstruktioner i större omfattning än tidigare. Murverkskonstruktioner har uppenbara fördelar ur fuktsynpunkt, men belastningarna på grundkonstruktionerna blir större för byggnader med tunga än med lätta stommar. Det är viktigt att man utför grundläggningen för tunga murverkskonstruktioner så att de större belastningarna tas om hand, och så att man inte ersätter en sorts felaktiga konstruktioner med andra typer av misstag.

Intresset för att bygga tunga ytterväggar har växt i Sverige i takt med att omfattande fukt- och mögelskador påvisats i fasader med puts på isolering utanpå träregelstommar. Genom att uteslutande använda icke organiskt material i ytterväggar kan fuktsäkerheten optimeras, vilket är viktigt inte minst med tanke på att man nu ökar kraven på värmeisolering. Murade väggar med putsad insida ger också goda möjligheter att få ordentligt lufttätt på ett enkelt sätt, vilket är väsentligt med tanke på att insikten om lufttäthetens betydelse för energiförbrukningen växt under senare år.

När man nu återgår till att bygga massivare, murade konstruktioner är det viktigt att man ser till att använda grundläggningsmetoder som på betryggande sätt tar hand om de större laster som murverkskonstruktioner ger upphov till. De grundkonstruktioner som dominerar idag i framförallt småskaligt byggande har utvecklats för lättbyggnadsteknik, och genom att tillämpa dessa okritiskt för tunga stenväggar kan problem uppstå.

Den helt dominerande grundläggningstekniken för småskaligt byggande sedan några årtionden tillbaka har varit att lägga cellplast, så kallade L-element, under kantförstyvade betongplattor på mark. I Artikelförfattare är Miklós Molnár, universitetslektor, Avdelningen för konstruktionsteknik, Lunds tekniska högskola, miklos.molnar@kstr.lth.se, och Tomas Gustavsson, tekn lic, Tomas Gustavsson konstruktioner AB, Lund, tomas@konstruktioner.se.

Bygg & teknik 2/10

Bostadshus med puts på blockmurverk, Viks Fiskeläge, grundlagt på längsgående sulor. Arkitekter: Kjell Adamsson och Paul Eriksson.

tabell 1 anges exempel på hållfasthetsvärden för några vanligt förekommande cellplastkvaliteter.

Vid användning av denna typ av grundläggningsmetoder måste man vara observant på de stora skillnaderna mellan hållfasthet för korttids- respektive långtidsbelastning. Användning av karakteristisk tryckhållfasthet för korttidsbelastning är i praktiken aldrig aktuellt, då merparten av lasterna i grunder är av permanent karaktär. Korttidshållfastheten bestäms dessutom för en stukning motsvarande tio procent, ett värde som ger orimligt stora deformationer. Även långtidsdeformationer på grund av krypning på två till tre procent, eller 20 till 30 promille, är alldeles för mycket i känsligare konstruktioner. För att inte förvilla projektörerna borde leverantörerna redovisa dessa värden i promillen, precis som de gör för cellplastens krympning.

Räkneexempel

För småhus med trästommar och ytterväggar med till exempel panel eller fasadskivor blir belastningen på kantförstyvning-

arna normalt små och väggarna har relativt god förmåga att klara mindre sättningar.

Väggar av putsade blockmurverk har sämre förutsättningar att klara vissa typer av sättningar, om inte dessa uppkommer innan murverket härdat. Samtidigt har sistnämnda typ av väggar betydligt större egentyngd – en homogen, putsad blockmur med totalt väggdjup 400 mm kan till exempel väga mer än 300 kg/m2.

Ofta utförs plattor på mark med en längsgående kantförstyvning längs plattornas yttre begränsningslinjer med bredd gånger höjd är lika med 200 gånger 200 mm, se figur 1 på nästa sida. När enbart egentyngden från en 5,5 m hög vägg (till exempel en murad gavelsida i ett ett och ett halvplans småhus) läggs på en kantförstyvning med dessa mått erhålls en spänning av över 90 kPa i cellplasten om man antar att lasten fördelas jämnt under kantförstyvningen.

Man bör dock kunna räkna med att lasten från väggen sprids inåt i betongplattan, även om styvheten i den kantförstyvade plattdelen är betydligt större än i angränsande plattdelar.

Tabell 1: Exempel på hållfasthetsvärden, som rekommenderas av tillverkare, för olika cellplastkvaliteter.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Beteckning Karakteristisk Karakteristisk Tillåten långtidslast, tryckhållfasthet, tryckhållfasthet, två procent korttidsbelastning långtidsbelastning krypdeformation (kPa) (kPa) (kPa) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– S100 100 60 30 S150 150 80 45 S200MX 200 120 60

49

Figur 1: Exempel på förekommande grundläggning med L-element för yttervägg av homogent blockmurverk.

Utsidan av kantelementet utgörs normalt av 100 mm isolering plus 15 mm puts.

Figur 2: Större deformation under kantförstyvningen än en bit in i golvplattan medför en vinkeländring i knutpunkten mellan vägg och platta.

En finita elementbaserad beräkning med programmet Ansys av spänning och deformation för grundsnittet i figur 1, med V är lika med 16,5 kN/m och betong c28/35, ger följande resultat: 1. Den maximala spänningen under kantförstyvningen blir cirka 45 kPa. 2. För L-element av cellplast S100 blir långtidsdeformationen cirka 2,4 mm under kantförstyvningen respektive 1,1 mm 700 mm in under plattan. Beräkningen visar också att plattan spricker cirka 1 100 mm in från kantförstyvningens centrumlinje.

3. För L-element av cellplast S150 blir långtidsdeformationen cirka 1,7 mm under kantförstyvningen respektive 0,7 mm 700 mm längre in under plattan. Betongplattan spricker inte i detta fall.

Beräkningarna avser krypdeformationer som utbildas successivt över lång tid.

Vidare förutsätts att lasten uppträder som linjelast, det vill säga vägg utan öppningar.

Skillnaderna i deformation under kantförstyvningen och vid läget 700 mm in i plattan kan tyckas små, och mest vara av akademiskt intresse. Men differensen ger upphov till en vinkeländring i anslutningen mellan vägg och golvplatta, se figur 2, och rotationen i knutpunkten medför att ett tvångsmoment påförs den murade väggen. Betydelsen av rotationen måste bedömas med utgångspunkt från vilken kapacitet väggen har att ta upp det böjmoment som därmed påförs murverket, utan att olägenheter uppstår.

För små vinklar gäller att θ är lika med tan θ. I de ovan beräknade exemplen erhålls θ är lika med 0,00186 (vid S100) respektive 0,00143 (vid S150) radian.

Mellan vinkeländringen och det böjmoment som påförs väggen gäller följande samband (se figur 3): 50

θ = 2 • M • L / (6 • E • I) Böjmomentet utlöst ger:

M = θ • 6 • E • I / (2 • L) För murverk av tegelmurblock i hållfasthetsklass 6 blir E-modulen 1 000 MPa, enligt Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (EKS). För en yttervägg av 365 mm block som är fixerad i sidled i bjälklagsnivå 2,50 m över golvnivån resulterar vinkeländringen i att ett tvångsmoment av 9,0 (vid S100) respektive 6,9 kNm/m (vid S150) påförs väggen.

De nämnda värdena bör jämföras med murverkets böjmomentkapacitet vinkelrätt liggfogarna vid uppsprickning. För tegelmurblock blir denna vid en brukstadiedimensionering (det vill säga under antagande om karakteristisk böjhållfasthet samt γm är lika med γn är lika med 1,0) cirka 3 kNm/m, det vill säga klart lägre än de böjmoment som uppstår i det oarmerade murverket.

Användning av armerade putser skulle naturligtvis kunna begränsa sprickornas bredd. I vanliga fall hamnar dock armeringen en bit in i putsen och den fungerar därför inte som någon effektiv sprickbegränsare. Och även rätt placerad armering

kan visa sig ha otillräcklig bärförmåga med avseende på aktuella böjdragbelastningar.

Beräkningar i enlighet med de här redovisade bör ses som känslighetsanalyser, eftersom det finns ett antal osäkra parametrar. Det faktum att den karakteristiska hållfastheten överskrids behöver till exempel inte betyda att uppsprickning alltid sker. Beräkningarna förutsätter vidare att lasten består av egentyngden i en 5,5 m hög mur, ofta utförs denna typ av murverk i storleksordningen 3 m höjd.

Samtidigt bör man beakta att det i de flesta murade väggar finns spänningskoncentrationer på grund av öppningar i murverket, vilket ökar risken för uppsprickning i utsatta väggdelar. Vidare belastas väggarna ofta av fler laster, som egentyngd, nyttig last och snölast från anslutande bjälklag och tak.

Här har valts att utföra beräkningarna för murblock av tegel. De olika aktuella murverksmaterialen har varierande karakteristika avseende bland annat E-modul.

Känsligheten för sprickbildning i utvändig puts på grund av rotation i knutpunkten mellan golv och vägg är dock påtaglig också för övriga förekommande murverksmaterial vid deformationer av den storleksordning som beräknats i exemplen.

I exemplet har valts L-element med 100 mm cellplast under kantförstyvningen. På senare tid har man också introducerat kantelement som innehåller 200 mm tjock cellplast under förstyvningen. An-

θ

Figur 3: Böjmoment M i knutpunkten resulterar i en vinkeländring/rotation θ för en fritt upplagd tvåstödsbalk.

Bygg & teknik 2/10

Figur 4: Principskiss; böjsprickor i yttervägg av blockmurverk uppkommer först i de med röd streckad linje markerade lägena vid en rotation av knutpunkten mellan vägg och grund. vändning av dessa för murade ytterväggar kan komma att accentuera problemen.

Skadefall med denna typ av sprickor förekommer

Vi har under den senaste tiden haft tillfälle att konditionsbesiktiga ett flertal skadefall med horisontell sprickbildning i putsade homogena murverkskonstruktioner.

Sprickor i putsen har i dessa funnits i väggarnas utsida längs liggfogarna, medan putsen på insida vägg är osprucken. Ofta har de horisontella sprickorna uppstått i försvagade tvärsnitt mellan fönster- och dörröppningar, jämför principskiss i figur 4. Sprickbildning av nämnda typ förefaller ofta ha uppstått något år efter uppförandet.

Krypdeformation som ger rotation i knutpunkten vägg/golv

I figur 5 visas mätningar på krypdeformation i cellplast (EPS, expanderad polystyren), med densitet 25 kg/m3, för tre olika

tryckspänningar, 25, 50 respektive 75 kPa, enligt en artikel av N. Krollmann i den tyska tidskriften Bauphysik. Av resultatet framgår att för den tryckspänning som resulterat i en krypdeformation av två procent efter 100 000 timmar (det vill säga cirka 11,5 år) finns en tendens till relativt stor krypning med tidens gång.

En murad vägg kan anses ha härdat färdigt efter storleksordningen två till tre veckor. Efter denna tid kommer väggen att ha relativt begränsad kapacitet att ta upp de dragspänningar vinkelrätt mot liggfogarna som uppkommer i väggarnas utsida på grund av rotation/vinkeländring i knutpunkten mellan vägg och golvplatta. Denna typ av konstruktiv påverkan kan betecknas som de murade väggarnas svaga punkt eftersom murverkets böjdraghållfasthet vinkelrätt liggfogarna är låg, medan till exempel deras förmåga att ta upp lokala sättningar i grundsulan parallellt ytterväggen är betydligt större.

Det faktum att rotation i knutpunkten utbildas som resultat av en krypdeformation när murverket härdat gör att denna typ av grundläggning är särskilt problematisk för murverkskonstruktioner. Vid dimensionering enligt denna typ av kurvor måste därför skillnaden i sättning, inte enbart sättningens storlek i procenttal, under konstruktionens förväntade livslängd beaktas.

Den brukstadiedimensionering som normalt görs för grundläggning med kantelement av cellplast för tunga murverkskonstruktioner bör således kompletteras av dimensionering med hänsyn till rotation/vinkeländring i anslutningen mellan vägg och golvplatta. Man bör i denna analys beakta att den tvåprocentiga krypdeformation för långtidslast som ofta används som kriterium vid dimensionering av kantelement normalt är ett mycket högt värde för putsade väggar med homogena murblock.

Vid dimensionering av kantelement för tunga murverkskonstruktioner bör tillses att krypdeformationen i cellplasten under byggnadens förväntade livslängd inte blir så stor att horisontell sprickbildning i utvändig puts uppstår. Den känslighetsanalys som redovisats här indikerar att försiktighet bör iakttas med användning av cellplastkvaliteter i åtminstone de lägre hållfasthetsklasserna för grundläggning av putsade, homogena murverkskonstruktioner. Det krympningsförlopp som visas för cellplasten i figur 5 indikerar också att sättningarna inte är avslutade efter ett visst antal år, efter exempelvis 50 år (438 000 timmar), utan att dessa kan antas fortskrida. I och för sig kan 50 år vara en rimlig förväntad livslängd för mineralisk tjockputs på blockmurverk, och man bör kunna förutsätta att omputsning sker efter denna tid. Men förutom sprickbildning i putsen kan också uppsprickning ske i murverkets horisontella fogar. Det innebär att murverkets förväntade konstruktiva kapacitet kan påverkas, varför frågetecken kan resas för denna grundläggningsteknik överhuvudtaget för murverkskonstruktioner.

I gängse dimensioneringsregler för murverkskonstruktioner förutsätts för övrigt att excentriciteten vid lastöverföring i underkant vägg e2 är lika med noll vid plattor på mark. Det är en förutsättning som hamnar på osäkra sidan om knutpunkten mellan vägg och golv får en tvångsrotation på grund av större sättning i plattkanten än en bit in i plattan.

Hur utföra bra grundläggning för murade ytterväggar?

Figur 5: Uppmätt krypdeformation i cellplast vid långtidsbelastning. Källa: Bauphysik 28 (2006), Heft 3.

Bygg & teknik 2/10

För att få väl fungerande grundläggning av tunga murverkskonstruktioner är det viktigt att man har kontroll på maximal grundspänning, sättningar under och efter byggskedet samt rotation i knutpunkten mellan vägg och golvplatta. En väl beprövad lösning är att utföra grundläggning 51

Figur 6: Exempel på grundläggning med längsgående sula och grundmur av lättklinker med kantisolering.

tionsfakta Nybyggnad 08/09 indikerar lägre byggkostnad för L-element med cirka 400 kronor per löpmeter, exklusive moms. För en villa med byggnadsarea i bottenplan av åtta gånger tolv meter medför detta en merkostnad av 16 000 kronor.

För grundläggning med Alba kantelement förefaller skillnaden gentemot L-element i stort sett vara obefintlig.

När man värderar kostnadsskillnader avseende grundläggning bör man också beakta att putsade, homogena blockmurväggar är bland de mest kostnadseffektiva ytterväggalternativen på marknaden. I övriga Europa pågår för övrigt en intressant utveckling av denna byggnadsteknik som hittills resulterat i U-värden i intervallet 0,17 till 0,20.

Orimligt att byggnaders grundläggning avgör deras livslängd

med längsgående sula och grundmur enligt figur 6.

Sulans dimensioner och armering i ett grundsnitt enligt figur 6 anpassas till de aktuella lasterna. Lasten från det homogena blockmurverket förs ned på de båda lecamurarna. Genom att betongplattan läggs upp på den inre grundmuren fixeras knutpunkten i horisontalled. Uppbyggnaden av grundsnittet enligt denna princip medför att rotation i knutpunkten mellan vägg och golv inte kommer att orsaka problem.

Genom att lägga en kantisolering innanför den yttre lättklinkermuren minskas värmeflödet genom anslutningen.

Denna typ av grundsnitt kan ges motsvarande egenskaper ur värmeisoleringssynpunkt som normala L-element av cellplast.

För projekt där man vill använda större prefabrikationsgrad kan man till exempel välja att grundlägga med förtillverkade kantelement av lättklinkerbetong, typ ”Alba kantelement”, se figur 7. Kantelementen tillverkas i längder upp till 6 m och utförs med färdigputsad yta. Genom

att komplettera Alba-elementet med en leca innanför elementet kan man undvika att det belastas excentriskt. Kantelementet förbinds med armering och betong till golvplattan intermittent. Tjockleken på kantisoleringen är avgörande för värmeflödet genom grundsnittet och detta grundsnitt kan också utföras med likvärdiga egenskaper ur energisynpunkt jämfört med konventionella kantelement av cellplast. Kapaciteten att ta upp vertikallast är begränsad vid jämförelse med grundsnittet i figur 6, men normalt tillräcklig i småskalig bebyggelse.

Det faktum att grundläggning med cellplastbaserade L-element kommit till så flitig användning torde förklaras av att det anses vara en kostnadseffektiv grundläggningsmetod. Dock torde skillnaden mellan de enklaste L-elementen och grundläggningsprincipen enligt figur 6 ändå vara överkomlig, framförallt om man beaktar livslängdsaspekter. En jämförelse av byggkostnaderna för dessa grundläggningstyper enligt Wikell SekFigur 7: Exempel på grundläggning med prefabricerat kantelement av lättklinker, typ ”Alba”.

Vi bör idag bygga murade ytterväggar med god standard avseende U-värden och lufttäthet. När vi gör det kan vi vara övertygade om att dessa kommer att uppfylla sina prestanda under mycket lång tid.

Tekniskt sett är denna typ av väggar egentligen inte begränsade i tiden, vilket innebär att deras livslängd kommer att avgöras av andra aspekter.

Grundläggningsprinciperna i figurerna 6 och 7 innebär båda att belastningarna från de massiva väggarna förs ner genom uteslutande icke organiska material till undergrunden. Därmed ges grundläggningen en förväntad livslängd i paritet med en murad byggnadsstomme av stenmaterial.

Organiska material kan inte förväntas ha lika lång livslängd som icke organiska, de påverkas annorlunda av till exempel belastning, fuktighet samt kemiska och biologiska processer. Vid grundläggning där lasterna förs genom lager av organiska material, som till exempel cellplast, kan man därför inte förvänta sig att livslängden för grundläggningen kommer att vara av samma storleksordning som för en korrekt dimensionerad och väl utförd byggnadsstomme av icke organiska murverksmaterial.

Genom att placera cellplast under grundläggningen för de bärande konstruktionerna används cellplasten som ett konstruktionsmaterial. Detta är principiellt mycket tveksamt, cellplast är ett utmärkt isoleringsmaterial men inte något lämpligt konstruktionsmaterial i byggnader med tunga stommar.

■

Referenser

52

Krollmann, Norbert, (2006), Verhalten von EPS-Hartschaumstoffen unter langzeitiger Druckbeanspruchung. Bauphysik 28 (2006), Heft 3, pp 184–191.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, BFS 2009:16.

Bygg & teknik 2/10

Träullit Bullerskydd

Nyhet!

Nu även med TiOmix® för reduktion av luftföroreningar

Buller är ett allvarligt miljöproblem Trafiken på våra vägar och järnvägar ökar ständigt. Ofta är de anpassade för gårdagens trafikvolym och hastigheter. De blir bullerfällor med oacceptabla ljudnivåer.

Träullit Bullerskydd halverar ljudnivån Banverkets mätningar har visat att Träullit Bullerskydd sänker maximal ljudnivå med 10 dBA. Förbättringen upplevs som en halvering av ljudnivån. Mätningen gjord på bullerskydd med en tung styv skiva som isolerar bakom en Träullit-skiva som absorberar ljudet.

TiOmix® reducerar luftföroreningar och smuts Träullit Bullerskydd kan nu beställas med pigmentet TiOmix® från Cementa/HeidelbergCement som tillval.

TiOmix® bryter ned kväveoxid (NOx) och organisk smuts med hjälp av den inbyggda fotokatalysatorn.

Fotokatalysatorer är material som under inverkan av ljuset och luften omvandlar kväveoxider till ofarligt NO3–.

Det gör Träullit Bullerskydd särskilt lämpade i trafikmiljöer med hälsofarliga avgaser.

Tel 0381-601 14 www.traullit.se

Bygg & teknik 2/10

53

När man renoverar betongen på en av världens mest kända byggnader är marknadens bästa produkter det enda tänkbara …

… det blev Concretal från Keim när operahuset i Sydney skulle renoveras!

När det gäller betongrenovering går Keims produkter ett segertåg över världen.

ett för normal betongrenovering och ett för objekt utsatta för extrem belastning.

Orsaken till framgångarna är hög kvalité, ett lättarbetat system med få produkter, och överlägsna möjligheter till infärgning och lasering. Concretal finns i två olika system:

Vi skickar gärna ett komplett informationsmaterial.

KEIMSCANDINAVIA A/S

54

Ring 0303-74 23 40.

Telefon 0303–74 23 40 Telefax 0303–74 23 01 www.keim.se

Bygg & teknik 2/10

Permanent svällning i brända lergods Trots att både tegel och klinker använts i många århundraden, har en nyligen genomförd förstudie vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik, uppmärksammat ett, av svenska tillverkare och leverantörer hittills okänt fenomen, permanent svällning.

Medvetenhet om fenomenet kan bidra till att minska risken för klinkerlossning samt underlätta rationell utformning av höga tegelskalmurar.

Tegel och klinker är de mest använda brända lergodsen i svenskt byggande. Rationellt materialval i kombination med yrkesmässigt utförande kan ge utomordentligt slitstarka ytor och en livslängd som i många fall kan bli en bit över hundra år.

En förutsättning för rationellt materialval och utförande är god kännedom om bland annat teglets och klinkers mekaniska egenskaper. Trots att både tegel och klinker använts i många århundraden, har en nyligen genomförd förstudie vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik, uppmärksammat ett, av svenska tillverkare och leverantörer hittills okänt fenomen, permanent svällning.

Utomlands har permanent svällning hos brända lergods varit välkänt i decennier – till exempel Eurokoden för dimensionering av murverkskonstruktioner (EK6) innehåller uppgifter om dess förväntade storlek hos tegel.

Varför sväller bränd lera?

Svällningen är resultatet av en kemisk reaktion, där amorfa silikater som bildas vid lerbränning reagerar med fukt. Nya stabilare ämnen bildas, vilket leder till permanent svällning. Innehållet av amorfa silikater beror i huvudsak på lerans sammansättning, bränningstemperaturen och bränningstiden. Hårdare bränning antas ge mindre svällning. Svällningen startar så fort den brända leran kommer i kontakt Artikelförfattare är Miklós Molnár, universitetslektor vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik.

Bygg & teknik 2/10

Klinkerbeläggning som har lossnat från betonggolv.

med luftens fukt. Svällningshastigheten avtar successivt efter bränningen och antas upphöra definitivt först efter flera decennier.

Svensk förstudie

Klinkerplattor som lossnar från betongunderlag har orsakat flertalet tvister mellan byggentreprenörer, plattsättare och materialleverantörer. Trots upprepade försök med begränsning av betongunderlagets krympning, optimering av sättbrukets hållfasthet och elasticitet, applicering av rörelsefogar, med mera, har problemen inte kunnat undanröjas. I samband med förberedelserna till en ansökan om ett forsknings- och utvecklingsprojekt avslöjade en genomgång av det internationella kunskapsläget att permanent svällning är en av parametrarna som måste beaktas vid utformning av klinkerbeläggningar. Med finansiellt stöd från Crafoordska stiftelsen genomfördes under 2008 och 2009 en förstudie för att avgöra om permanent svällning förekommer även hos tegel och klinker av svensk lera och därmed inte enbart är ett fenomen som förekommer utanför Skandinavien.

Hur bestäms svällningens storlek?

Permanent svällning hos bränd lera är som nämnts ett fenomen som kan pågå i flera decennier, vilket gör att bestämningen av dess slutvärde är tidskrävande. För nyproducerat tegel och klinker brukar mätningarna i vanliga fall pågå i cirka ett år, då en väsentlig del av svällningen inträffar under just första året. Svällningens

slutvärde uppskattas sedan med hjälp av trendkurvor, vilket innebär att detta slutvärde är osäkert.

Andra, i och för sig omdebatterade, metoder för bestämning av den permanenta svällningen hos nyproducerade lergods innebär att dessa utsätts för en kombination av hög fukt, värme och atmosfäriskt tryck, så kallad autoklavering. Ett enklare alternativ till autoklavering är kokning. I båda fallen registreras lergodsets längd före och efter behandlingen.

Båda metoderna anses kunna tvinga fram cirka hälften av den permanenta svällningens slutvärde på kort tid, under något eller några dygn. En mätningsteknisk svårighet är att hitta metallinfästningar som tål en kombination av hög fukt och värme.

För gammalt lergods kan den permanenta svällningens storlek uppskattas genom så kallad återbränning. Behandling vid temperaturer mellan 450 till 600 grader Celsius anses leda till att de kemiska bindningar som ledde till svällningen bryts upp, vattnet drivs ut och lergodset återgår till nybränt tillstånd. Det anses att återbränning ger ett representativt värde för den permanenta svällning som lergodset har genomgått till aktuell ålder. Svårigheter vid mätningen enligt denna metod är korrosion vid höga temperaturer hos metallfästen samt beständighet hos cementpastor som eventuellt används för att applicera metallfästena till lergodset.

Resultat från förstudien

Med tanke på de finansiella ramarna inriktades förstudien på att i första hand be55

Tabell 1. Permanent svällning hos klinker och tegel av svensk lera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gods Ålder och miljö Antal Permanent Variationsprovkroppar svällning koefficient [%] [mm/m] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Cirka 5 år – hall 4 0,17 32 Klinker ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Cirka 5 år – grovkök 4 0,23 20 Klinker och badrum ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Massivtegel 11 år – labbhall 4 0,52 12 sedan utomhus på marken ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gittertegel 27 år 4 0,40 22 – skalmur ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Massivtegel Cirka 50 år 4 0,40 22 – yttervägg ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gittertegel Cirka 50 år 4 0,28 26 – yttervägg

stämma permanent svällning hos svensktillverkat tegel och klinker från efterkrigstiden. De olika tegelstenarna hämtades främst från rivningsställen i Lund medan klinkerplattorna tillhandahölls av en svensk byggentreprenör som råkat ut för skador i klinkerbeläggningar på betonggolv. Metoden som innebär återbränning vid 600 grader Celsius under tolv timmar användes. Resultaten presenteras i tabell 1.

Undersökningen visar att tegel och klinker som tillverkats i Sverige under efterkrigstiden har, i likhet med produkter från utlandet, genomgått en permanent svällning efter tillverkningen. Resultaten är i överensstämmelse med aktuella internationella undersökningar, där till exempel permanent svällning efter ett år hos tjugo olika engelska tegelsorter

[1] uppmättes till mellan 0,06 och 0,44 mm/m.

Praktisk relevans

Permanent svällning hos klinker bör beaktas vid val av både läggningsmetod och fästmassa. Rörelseskillnader mellan ett betonggolv och klinkerskiktet bör kunna utjämnas av fästmassan eller sättbruket. Är rörelseskillnaderna alltför stora, lossnar klinkerplattorna. I ett examensarbete [2] vid Lunds tekniska högskola kom man fram till att klinkerplattor applicerade på betongunderlag med tunnskiktsmetoden lossnade vid en rörelseskillnad motsvarande cirka 0,15 mm/m. Nuvarande förstudie visar att klinkerplattors permanenta svällning i sig skulle kunna leda till plattlossning. Med hjälp av de nya resultaten finns därmed bättre förut-

sättningar för branschens parter att genomföra en rationell analys av sprickrisken hos olika keramiska beläggningar och därmed minimera framtida tvister.

Kunskap om permanent svällning hos tegel kan förbättra förutsättningarna för rationell utformning av förankringar och rörelsefogar i högre tegelskalmurar. Idag finns intresse för att bygga skalmurar i hus med över tio våningar. Permanent svällning kan ge upphov till uppemot 40 procent större rörelseskillnader mellan en betongstomme och en tegelskalmur än vad man utgår ifrån idag. Förankringar i befintliga tegelskalmurar kan samtidigt ha utsatts för betydligt större påfrestningar än hittills antagits. För att undvika fasadras bör ägare av byggnader med högre tegelskalmurar se över förankringarnas tillstånd.

Slutsatser

Det är både spännande och alarmerande att ”nya” materialegenskaper plötsligt kan dyka upp hos två byggnadsmaterial med långa traditioner. Fast det känns mest alarmerande att vi så lätt lockas att tro på sanningar, speciellt om dessa förenklar vår tillvaro. Det är också anmärkningsvärt att våra läroböcker i byggnadsmateriallära kan missa en i vår närmaste omvärld tillgänglig kunskap.

För att i framtiden undvika den här typen av kunskapsluckor krävs effektivare kunskaps- och informationsutbyte mellan svensk och internationell industri. Ökade internationella varu- och tjänsteflöden som möjliggörs av Sveriges medlemskap i EU verkar i och för sig i denna riktning.

Berörda branschaktörer, speciellt tillverkare och leverantörer, bör snarast se till att dokumentera och deklarera egenskaperna i fråga hos sina produkter.

Svenska forskare bör delta aktivt i internationell kunskapsuppbyggnad och internationellt kunskapsutbyte. Forskningsfinansieringen bör utformas så att den stärker den oberoende forskningen och svenska byggforskares möjligheter till internationell rörlighet.

■

Fotnot

Förstudien vars resultat presenteras i denna artikel har möjliggjorts genom Crafoordska stiftelsens forskningsanslag 2008-0725.

Referenser

56

Mätning av permanent svällning hos cirka 50 år gammalt tegel.

[1] Brooks J J & Forth J P, 2007. Categorisation of irreversible moisture expansion of clay bricks. Masonry International, Vol 20, No 3, pp 129–140.

[2] Jonasson, Martin & Månsson, Erik, 2007. Mjukfogars inverkan på fast förankrade keramikgolv – En experimentell och numerisk studie. Rapport TVBK-5148, LTH, ISSN 0349-4969, 100 sidor.

Bygg & teknik 2/10

Ultralite S1 RÄECS T AX KAF

Ö

Å RM

M

Innehåller mer än 30% återvunnet material

GA M A XI YI E

LD

Applicering

Enkomponents, lättvikts, cementbaserad fästmassa med Low Dust - teknologi.

Teknologin som används i Ultralite S1 leder till låg densitet, vilket i sin tur ger två huvudsakliga fördelar: • Högre täckförmåga, >60% drygare än traditionella cementbaserade fästmassor från Mapei.

• Low Dust - upp till 90% dammreduktion • Hög deformationsupptagande förmåga (S1) • Utmärkt vidhäftning till vanligen förekommande godkända underlag • 15 kg ger lika mycket som tidigare 25 kg

™

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

Storleken har ingen betydelse!

Smarta lösningar för infästning av tunna profilerade fasader och beslag - estetiskt och tillförlitligt SD2-S-D7 och EIS/V112-S borrande skruvar i austenitiskt rostfritt stål 18/8, A2.

För snabb och pålitlig montering av tunna profilerade fasader!

De små huvudena är skapta för estetisk montering av paneler och profiler.

www.idesigner.biz - hjälper dig att välja fästelement

SFS intec AB, FasteningSystems Olivehällsvägen 10, SE-645 42 Strängnäs T +46 152 71 50 00, F +46 152 71 50 99 www.sfsintec.biz/se se.strangnas@sfsintec.biz 58

Kom och träffa oss på Nordbygg, 23-26 mars, i monter C19:41!

Turn ideas into reality.

Bygg & teknik 2/10

Ny handbok för horisontalstabilisering av skivbeklädda träregelstommar En ny handbok för stabilisering av träregelstommar med träbaserade skivor har tagits fram. Handboken är baserad på en nyutvecklad plastisk dimensioneringsmetod och kan tillämpas på såväl en- som flervåningsbyggnader. Metoden leder ofta till ett effektivare materialutnyttjande än den traditionellt använda elastiska metoden som förutsätter att de vertikala reglarna i regelstommen är fullständigt förankrade mot lyftkrafter.

biliteten mot vindlaster hos skivbeklädda träregelstommar på grund av byggnadernas låga egentyngd. Den traditionellt använda elastiska dimensioneringsmetoden, som förutsätter att de vertikala reglarna är fullt förankrade mot lyftning, ger upphov till stora koncentrerade lyft- och tryckkrafter som ofta kan vara svåra att föra ner i grundkonstruktionen. Ett exempel på en ”klumpig” lösning för överföring av stora koncentrerade krafter visas i bild 2, där flera vertikala reglar har spänts ihop mellan två svetsade U-profiler. En annan svaghet med den elastiska dimensioneringsmetoden är att det inte är brukligt att tillgodoräkna sig skjuvkraftsöver-

föring vid öppningar i väggar. En liknande svaghet noteras när det gäller att utnyttja tredimensionell kraftöverföring inom byggnaden som helhet till exempel genom att använda tvärväggar för förankring. Sammanfattningsvis kan konstateras att den traditionella elastiska dimensioneringsmetoden leder till stora koncentrerade krafter med små möjligheter till kraftomlagring.

Olika förankringsprinciper

Dimensionering enligt den traditionella elastiska metoden förutsätter att enbart reglarna är förankrade mot lyftning. Vid tillämpning av den nyutvecklade plastiska dimensioneringsmetoden kan antingen de vertikala reglarna förankras (bild 3a), syllen förankras (bild 3b) eller blandade Bild 1: Hög träregelstomme från mitten av 1990-talet.

I mitten av 1990-talet ändrades bestämmelserna för branddimensionering av bärande träkonstruktioner i Sverige så att det blev möjligt att bygga trähus som är högre än två våningar. Ett av de första höga trähusen med lätt träregelstomme som uppfördes var på Välludden i Växjö, se bild 1. Den höga bygghöjden visade sig resultera i problem med att påvisa staArtikelförfattare är Bo Källsner, SP Trätek och Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet), Ulf Arne Girhammar, Umeå universitet, samt Sverker Andreasson, Bau-How (fd NCC Construction Sverige AB).

Bygg & teknik 2/10

a)

b) Bild 2: ”Klumpig” detaljlösning vid yttervägg.

Bild 3: Förankring av skivbeklädd vägg via a) vertikala reglar eller via b) syll.

59

former av förankring användas. Fördelen med syllförankring är att lyftkrafterna blir jämnare fördelade. Nackdelen är att hävarmen på det stabiliserande kraftparet blir mindre och väggens kapacitet följaktligen lägre.

Med den plastiska dimensioneringsmetoden öppnas nya möjligheter till förankring av träregelstommar genom att utnyttja tredimensionell kraftöverföring. I bild 4 visas ett exempel där syllen i en tvärvägg är förankrad till den underliggande konstruktionen. För enkelhets skull redo-

Bild 4: Förankring av skivbeklädd vägg via syll i tvärvägg.

Bild 6: Uppdelning i lastfall.

visas endast en förenklad bild av krafterna som verkar i tvärväggens plan.

nyttja helt eller delvis de vertikala reglarna eller tvärväggarna för förankring.

rätt typ av förbindare till aktuellt skivmaterial.

Inverkan av öppningar

Vad kännetecknar ett effektivt förband?

Hur säkerställs ett plastiskt verkningssätt hos en byggnad?

Vid traditionell elastisk dimensionering av väggar som innehåller öppningar bru-

Kraft [N]

Det statiska verkningssättet hos en skivbeklädd träregelstomme bestäms i stor utsträckning av förbandens mekaniska egenskaper. Detta gäller såväl förbanden mellan skivor och regelstomme som förbanden mellan olika konstruktionsdelar i byggnaden. För att få en träbyggnad med goda möjligheter till kraftomlagring eftersträvas förband med hög initialstyvhet och seghet. I bild 7 visas ett exempel på uppmätBild 5: Minskat behov av förankringar ta kraft-förskjutningssamband. För runt öppningar. att undvika förband med spröd karakteristik är det viktigt att välja kar man bortse från inverkan av skivdelar som ligger över och under öppningarna.

Konsekvensen blir att det krävs lika kraf1 500 tiga förankringar vid öppningar som vid väggarnas början och slut. Vid dimensionering med den plastiska metoden får man tillgodoräkna sig en viss överföring 1 000 av skjuvkrafter runt öppningar. Resultatet blir ett minskat behov av förankringar.

Detta belyses i bild 5 för fallet med förankrade vertikala reglar.

Höga träbyggnader

Flera våningar höga träbyggnader behandlas i handboken på principiellt samma sätt som en våning höga träbyggnader. Uppdelningen i lastfall sker enligt bild 6 varvid den plastiska metoden tilllämpas separat för varje lastfall. Den i bild 6 redovisade kraftfördelningen svarar mot att enbart syllen är förankrad. I många fall är det rimligt att samtidigt ut60

För att kunna tillämpa en plastisk metod för dimensionering av skivbeklädda träregelstommar är det som redan nämnts viktigt att förbanden karakteriseras av tillräcklig seghet. I den nya handboken ges exempel på mekaniska förband med godtagbara egenskaper med avseende på seghet. Spröda brottyper i förbanden kan uppträda i samband med små avstånd mellan förbindarna eller vid små kantavstånd. Andra spröda brottyper kan orsakas av stora lyftkrafter på syllen med åtföljande sprickbildning. För att få en robust byggnad är det väsentligt att man har en strategi för att undvika spröda brott så

500 0

0

10

20

30

40

Förskjutning [mm]

50

60

Bild 7: Exempel på kraft-förskjutningssamband för förband mellan skiva och regel.

Bygg & teknik 2/10

att det finns mĂśjligheter till kraftomlagring. I sin farligaste form kan sprĂśda brott leda till fortskridande ras.

När kan den plastiska dimensioneringsmetoden användas?

Den plastiska metoden kan endast användas fÜr dimensionering i brottgränstillstündet och fÜrutsätter mekaniska fÜrband och statiska laster. Metoden har hittills endast verifierats fÜr träbaserade skivmaterial.

Den plastiska metoden kan inte tillämpas fÜr dimensionering i bruksgränstillstündet. I handboken rekommenderas därfÜr en enkel elastisk analys fÜr bedÜmning av horisontalfÜrskjutningarna hos regelstommar.

Den plastiska dimensioneringsmetoden har presenterats vid ett antal internationella konferenser och i flera vetenskapliga artiklar. Metoden ger mycket god Üverensstämmelse mellan beräknad och provad bärfÜrmüga och kommer i framtiden sannolikt att ersätta den befintliga metoden i den europeiska träkonstruktionsnormen Eurokod 5.

Handbokens disposition

FÜljande kapitel ingür i handboken: � Lastupptagning i skivbeklädda träregelstommar � Laster � Allmänt om plastisk dimensionering och dimensioneringsfÜrutsättningar

Dimensionering i brottgränstillstündet av en vüning hÜga skivregelväggar � Dimensionering i brottgränstillstündet av flera vüningar hÜga skivregelväggar � FÜrband och fÜrankringar � Beräkning av fÜrskjutningar i bruksgränstillstündet.

I kapitlet som behandlar en vüning hÜga väggar ingür süväl en generell som en fÜrenklad dimensioneringsmetod. Den fÜrenklade metoden baseras pü vissa geometriska fÜrutsättningar och fÜrenklade lastantaganden. Kapitlet som behandlar flera vüningar hÜga väggar inkluderar endast den generella metoden.

I anslutning till de olika teoriavsnitten presenteras ett antal beräkningsexempel av principiell karaktär.

Projektet har initierats av fĂśrfattarna till denna artikel tillsammans med de medverkande fĂśretagen Gunnebo Industrier AB, Masonite AB, Masonite Beams AB, Swedspan AB, Vänerply AB och branschorganisationerna Sveriges Byggindustrier (FoU Syd), Trä- och MĂśbelindustrifĂśrbundet och Skogsindustrierna. Projektet har, fĂśrutom av de medverkande fĂśretagen, finansierats av EU Strukturfonder (Regionala fonden), Formas, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Carl WikstrĂśms Stiftelse, Länsstyrelsen i Västerbotten, SĂśdra Skogsägarna AB, SP Trätek, UmeĂĽ universitet och VäxjĂś universitet. â–

FĂśrdelar med handboken

Litteratur

â—?

Nügra av fÜrdelarna med den plastiska metoden i fÜrhüllande till traditionell elastisk dimensionering är; � att fÜrankring av väggar kan ske via süväl de vertikala reglarna som syllen, � att det tredimensionella verkningssättet hos byggnader kan utnyttjas bättre fÜr fÜrankring, � att fÜrankringskrafterna vid Üppningar minskar (upp till 50 procent), � att kraftupptagningen inom byggnaden blir jämnare, � att materialutnyttjandet blir bättre, � att produktionsmetoden blir rationellare

â—?

att den arkitektoniska friheten Ăśkar.

Initiativtagare och finansiärer

Källsner Bo & Girhammar Ulf Arne, 2009: Horisontalstabilisering av träregelstommar – Plastisk dimensionering av väggar med träbaserade skivor. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Rapport 2008:47, 81 sidor.

Handboken gür att beställa av Eva Lindqvist pü telefon 010-516 6212 eller via e-postadressen Eva.Lindqvist@sp.se.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helĂĽrsprenumeration pĂĽ Bygg & teknik fĂśr 2010!

BesĂśk oss pĂĽ Nordbygg monter C04:11

XXX CZHHNBHSPVQ TF r JOGP!NBTPOJUF TF Bygg & teknik 2/10

r NJMKÕWÅOMJHBSF ÅO FUU ÅQQMF r UJMM HPMW WÅHH PDI UBL r MÅUU TUBSLU SBLU r SFTVSTFGGFLUJWU r NÇOHB GPSNBU MÅOHEFS PDI LWBMJU�FS

61

Räkna med ljudet – ny avhandling om säkerhetsmarginaler vid dimensionering av ljudisolering Byggprocessen.

Nya undersökningar visar att buller i flerfamiljshus fortfarande är en alltför vanlig orsak till missnöjda boende. Detta beror till viss del på brister i projekteringen. Men nu blir det lättare att välja rätt konstruktioner och kontrollräkna att ljudisolering och ljud från olika ljudkällor ligger på rätt nivå. I en ny doktorsavhandling i byggakustik vid Luleå tekniska universitet, visas vilka säkerhetsmarginaler man bör arbeta med vid dimensionering enligt SSEN 12354, på basis av jämförelser med mätningar i färdigställda byggnader.

Det krävs skydd mot flera typer av ljud.

Luft- och stegljud från grannar, trafikbuller samt stomljud från installationer (hissar, vattenkranar, avlopp med mera) är exempel på störande ljudkällor för dem som bor i flerfamiljshus. Åtgärderna för att slippa dessa oljud är i många fall ganska enkla att planera och genomföra, ändå blir det ofta fel i något avseende.

I Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” visas i det inledande avsnittet en bild, som illustrerar svårigheten med att hantera ljudfrågorna under byggprocessen (se Bygg & teknik 2/08 sid 73). Kort uttryckt: flera ljudegenskaper ska uppfyllas med hjälp av ett antal byggprodukter i samverkan, vilket flera parter ska tänka på under ett antal processkeden. Det kanske inte är så konstigt att ett och annat tappas bort längs vägen?

Vissa problem borde ändå kunna undvikas med bra rutiner.

En förutsättning för att projektören ska kunna arbeta rationellt är att valda byggprodukter har kända ljudegenskaper, exempelvis fönster (trafikbullerisolering), golv (stegljudsdämpning), hissar (stomljud). Ytterligare en förutsättning är att de Artikelförfattare är tekn dr Christian Simmons, Simmons akustik och utveckling AB, Mölndal.

Bygg & teknik 2/10

beräkningsmetoder som standardiserats av EU (EN 12354 1-6) går att tillämpa med väl avvägda säkerhetsmarginaler.

Varje decibel överdimensionering kostar pengar och konstruktionsändringar måste motiveras väldigt tydligt under projekteringen. Men att underskrida kraven vid fältmätningar och tvingas till efteråtgärder är oftast ännu kostsammare och besvärligare och det är faktiskt rätt vanligt att konstruktioner överdimensioneras ”för att slippa tjafs”. Det gäller alltså att göra rätt avvägning, vilket underlättas av att känna till hur beräkningar brukar stämma med fältmätningar. Detta samband har studerats och presenterats i en ny doktorsavhandling 1) i byggakustik vid Luleå tekniska universitet. Det pågår också arbete inom SIS Tk 197 med att se över ljudkravens formulering och kravnivåer, vilket författaren gärna tar emot branschens synpunkter på!

Är fältmätningar bättre än beräkningar, eller…?

Fältmätningar betraktas ofta som ”facit”, eftersom de görs ute i verkligheten och läggs till grund för godkännanden och så vidare. Men om resultatet inte blir det för––––––––––––––––––

1) Avhandlingen ”Simmons, C. Managing uncertainty in building acoustics – comparisons of predictions using the EN 12354 standards to measurements” är fritt tillgänglig via LTU:s hemsida www.ltu.se.

väntade kan det ju alltid vara ett mätfel, så alldeles säker kan man inte vara. Vad gäller? Det står alldeles klart att fältmätningar ger värdefull information, men man måste hantera det faktum att enstaka mätningar kan vara osäkra. Resultaten kan också vara svåra att använda i ett projekteringsskede eftersom förutsättningarna ofta är olika. Fördelen med beräkningar å andra sidan, är att de tar hänsyn till de förutsättningar som gäller i det aktuella projektet, men nackdelen är att man inte vet om teorin är tillförlitlig. Båda metoderna har alltså sina styrkor och svagheter, men genom att jämföra ett stort antal fältmätningar med beräkningar kan man få fram statistiska säkerhetsmarginaler, som gör att projektspecifika beräkningar blir mer tillförlitliga.

Vilka indata bör man använda till beräkningar?

Avhandlingen redovisar ett antal för- och nackdelar med olika metoder för att få fram indata för enskilda byggdelar. Teoretiska beräkningar av betongväggar och -bjälklag har faktiskt visats vara säkrare än laboratoriemätningar, vilket kan vara något överraskande. Det beror på att randvillkoren har stor inverkan på byggdelens ljudisolering, vilka skiljer sig mellan labben. Jämförelseprovningar av gipsregelväggar gav oroväckande stor spridning mellan laboratorierna och beräkningar kan många gånger ge stabilare 63

värden. Beräkningar av fönsters ljudisolering med olika glasningsalternativ är tillförlitliga om själva karm-/bågkonstruktionen har mätts upp med ett kraftigt glaspaket. Därmed kan man minska ledtiderna vid produktutveckling och provningar, och bara prova de vanligaste produkterna i laboratorium.

Kan man sedan återkoppla data från laboratorier till hur de enskilda byggprodukterna fungerar vid fältmätningar, så kan säkerheten i beräkningarna förbättras ytterligare. Här bör leverantörerna ta ansvar för sina produkter – det finns ju ingen annan som följer dessa på lika nära håll under så lång tid. Arbetsgången blir då såhär för att styra ljudfrågorna i planering och utförande: a. gör laboratoriemätningar av enskilda byggdelar, helst i olika laboratorier b. gör gärna teoretiska analyser av byggdelarna (särskilt om lab-data saknas) c. gör beräkningar av hur byggdelarna samverkar i byggnaden (EN 12354) d. jämför beräkningarna med ett antal fältmätningar, ta fram marginaler.

Denna process har redan genomförts för flera typer av byggprodukter, till exempel betongväggar, håldäcksbjälklag, platsgjutna betongbjälklag, golvbeläggningar, fönster, uteluftsintag, undertak med mera. I avhandlingen diskuteras både svenska och internationella studier, som har visat sig leda till likartade slutsatser.

Oftast skiljer sig det beräknade resultatet från det uppmätta i ett specifikt projekt. Detta behöver inte betyda att det är fel på beräkningen eller mätningen. Det finns ett antal samverkande orsaker till denna inneboende osäkerhet. För det första är metoderna för fältmätningar statistiska, det vill säga man gör ett stickprov vid kontrollen. I avhandlingen och den kommande ISO standarden 12999 (före detta ISO 140-2) diskuteras några jämförelseprovningar, som visar hur stora skillnader som kan förväntas om olika mätoperatörer upprepar mätningar på samma plats. Det kan vara ett sätt att avgöra om mätningarna är tillförlitliga. Mer om data nedan. Beräkningar kan ibland uppfattas som någon form av kvalificerad gissning, men de kan faktiskt ligga närmare medelvärdet av flera mätningar än man kan tro.

Nedan finns resultat av jämförelser mellan ”fältberäkningar” och fältmätningar, som publicerats tidigare (NT tec 603), men som nu är uppdaterade med fler beräkningsfall. Tabell 1 visar att luftljudsisoleringen (R) stämmer bra i medeltal med mätningarna men att spridningen är cirka 2 dB. För stegljudet finns det en systematisk överskattning av nivån (säkra sidan) men å andra sidan är spridningen större. Marginalerna blir därför lika för stegljud och luftljud.

De rekommendationer som författaren har gett ut i NT tec 603 står sig även med de nya data som har räknats in, det vill 64

Tabell 1: Jämförelse mellan fältmätningar och beräkningar av vägda reduktionstal och stegljudsnivåer i hus med betongbjälklag. Värden inom parenteser anger förändringar mot resultaten i Nordtestrapport NT tec 603 2).

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad beräknadmätt ljudisolering, R’w + C50-3150 L’n,w L’n,w + CI,50-2500 i decibel (dB): R’w ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– -0,17 (-0,29) 0,42 (0,19) 1,87 (0,7) 1,91 (1,7) mellan medelvärden standard avvikelser 2,3 (2,4) 1,6 (2,0) 4,4 (3,4) 2,9 (3,1) 90%-konfidensinterv 3,0 (3,4) 5,1 (4,7) 2,7 (3,3) (5% risk för undertramp) 3,5 (3,5) Antal jämförelser 26 (34) 36 (44) 30 (71) 43 (51) Mätta medelvärden av 59,4 (58,8) 57,6 (57,3) 54,1 (50,4) 51,3 (51,6) ljudisoleringen –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

2) NT tec 603 / TR 603 Reproducibility of measurements with ISO 140 and calculations with EN 12354. www.nordicinnovaiton.net, flik Nordtest, metoder.

säga man bör hålla 3 dB marginal i enskilda kravsatta rum, eller 1 dB där medelvärdet av flera mätningar ska klara ett ljudisoleringskrav (och 2 dB tillåts i enstaka avvikelser) såsom anges i SS 25267.

Bristande överensstämmelse mellan beräkningar och mätningar kan även bero på att de byggda konstruktionerna inte utförts såsom antagits vid beräkningarna, exempelvis att knutpunkter mellan yttervägg och lägenhetsskiljande vägg inte är lufttäta eller att de inte samverkar så att flanktransmissionen blockeras som det var tänkt. Genom att jämföra kurvorna i mätresultaten vid olika frekvenser med de beräknade kurvorna, så kan man ofta spåra sannolika orsaker till undertrampet. En provåtgärd, eller en vibrations- eller intensitetsmätning i byggnaden, kan då riktas mot den mest troliga byggdelen eller knutpunkten. Man kan till exempel få fram att en sammangjuten bottenplatta sitter fast istället för att vara delad under

Illustration av att man kan få bättre precision genom att utnyttja fyra metoder parallellt.

den lägenhetsskiljande väggen, eller att en lätt sandwichutfyllnad i fönsterdörrarnas nederdel förefaller ha ”glömts bort”.

Stomljud kan beräknas approximativt

I Bygg & teknik 3/09 sid 34 redovisas ett antal åtgärder och en beräkningsmetod som kan användas för att kontrollera

översiktligt om de valda produkterna ger rimliga förutsättningar att klara ljudkraven på stomljudet från installationer. Tyvärr finns ännu inga fältmätningar att jämföra med och därför finns ännu inga rekommendationer om säkerhetsmarginaler. I avhandlingen diskuteras ett antal faktorer som påverkar osäkerheten i beräkningar av stomljud och knutpunktsdämpningar, både med enkla energimodeller och med mer avancerade metoder (FEM med flera). Enkelheten i metoden har vissa fördelar, men priset är att det oftast kommer att finnas skillnader mellan beräkningar (förväntan) och mätningar (utfall). Luftburet ljud från installationer, till exempel från fläktar tas inte upp i avhandlingen. Erfarenhetsmässigt stämmer de vanligen använda energifördelningsmodellerna ganska bra (inom 3 dB), med vissa specifika undantag där man kan få störningar vid låga frekvenser mm.

Ljudabsorption och efterklangstid

I Bygg & teknik 3/09 sid 12 redovisas ett nytt verktyg för att välja ljudabsorbenter som uppfyller kraven i SS 25268 med de marginaler som anges i denna standard. Om rummen har ljuddiffuserande inredning så kan man oftast räkna med laboratorievärdena direkt (ISO 354), utan extra marginaler. Möjligen får man se upp lite vid 125 Hz oktavbandet, särskilt om väggar och bjälklag är gjorda i tunga material. Men om rummen saknar diffusering hjälper det ändå inte med marginaler, problemet ligger inte i ljudabsorbenternas funktion utan det är rummet i sig som inte sprider ut ljudreflexerna och rummet borde åtgärdas i första hand. Detta beskrivs tydligt i avsnitt 5 i SS 25268. Det finns idag både tabeller och Excelblad för enkelt val av produkter, där man får ut värden på hur stor del av väggar och tak som måste täckas med de ljudabsorbenter som man vill använda. I Excelbladet finns idag närmare 500 produkter. Artiklarna och Excelbladet kan hämtas fritt på www. simmons.se, under fliken artiklar. Är det någon som saknar en bra produkt eller Bygg & teknik 2/10

Efterklangstid, marginal för ca 90 % säkerhet i beräkning (s), 23 enkla rum

Oktavband, Hz

Skillnad mellan uppmätta efterklangstider och beräknade, i 90 procent av alla jämförelser. Kurvorna gäller för två olika typer av ljudabsorbenter i rum med diffuserande inredning.

hittar felaktiga uppgifter i listan, säg till så grejar vi det!

Hur har säkerhetsmarginalerna bestämts?

Ett stort antal fältmätningar, som utförts av olika akustiker i olika objekt, har analyserats med beräkningar enligt EN 12354, med indata för byggdelar som bestämts i tidigare skede. Jämförelserna har sedan ritats upp enligt de principiella figurerna 3 och 4.

Om medelvärdet för jämförelserna är noll och standardavvikelsen är 3 dB (figur 3), så kan man säga att en säkerhetsmarginal om 3 dB är tillräcklig om man kan acceptera sexton procent risk för att bli underkänd vid en fältmätning. För tio procent skulle det behövas 4 dB marginal och för fem procent behövs 5 dB. Skulle nu jämförelsen mellan beräkningar och mätningar skilja sig åt i medeltal så är något på tok, även om det bara handlar om 1 dB såsom figur 4 illustrerar. Risken ökar från sexton procent till tjugofem procent om man inte korrigerar sin marginal till 4 dB.

Både systematiska och slumpmässiga skillnader måste alltså ingå i en säkerhetsmarginal. Ofta är det något fel i indata som slår igenom systematiskt, medan slumpmässiga avvikelser beror på mätfel, brister i utförande med mera.

Det är väsentligt att komma överens med sin kund om vilken risk som kan godtas. I Tyskland överväger man att

fastställa 1,0 standardavvikelse i marginal, som dras bort redan från laboratoriemätningens resultat. I avhandlingens metod läggs marginalen istället på slutresultaten, där flera byggdelar samverkar.

Men självfallet bör man vara observant på hur olika byggdelar samverkar och hur osäkerheterna i indata för dessa slår igenom på slutresultatet. I SBUF-projektet 11254 (www. bygg.org) redovisas en databas över byggdelar som finns i 1900-talets bostadshus. För vissa konstruktioner har indata till beräkningar för huset enligt EN 12354 redovisats med en standardavvikelse avdragen, just för att balansera den byggdelens stora inverkan på ljudisoleringen i byggnaden och att den typen av konstruktion ofta ger sämre isolering än förväntat från labprover och teoretiska beräkningar.

Fältmätningsmetoderna har vissa svagheter

I avhandlingen diskuteras också ett antal studier av hur reproducerbara fältmätningar är. Om man ber flera mätoperatörer att mäta i en byggnad, hur mycket kan resultaten skilja sig utan att någon behöver ha gjort fel? Tabell 2 visar hur spridningen blev i en jämförelseprovning 2003.

Tabell 2: Variationer i uppmätt luftljudsisolering (reduktionstal) och spektrumanpassningstermerna Cxx, med fem till åtta operatörer i sju utrymmen. Två utrymmen hade särskilt besvärliga mätförhållanden. När dessa undantas (fem mätfall återstår) minskar osäkerheterna väsentligt. Resultaten stämmer då väl med andra studier internationellt av fältmätningsmetodernas osäkerhet.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

90 % confidence 90 % confidence Estimated Standard (1,6 • StandardStandard (1,6 • Standarduncertainties, deviation deviation), deviation deviation), in decibels, dB: 7 (all) cases 7 (all) cases 5 regular cases 5 regular cases –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– R’w 1,0 1,7 0,7 1,1 R’w + C 1,2 1,9 0,8 1,3 R’w + Cu 1,3 2,2 0,9 1,5 R’w + C50-3150 1,3 2,1 0,7 1,1 R’w + Ctr,50-3150 1,7 2,7 0,8 1,3

Illustration av hur skillnader mellan beräknade och uppmätta ljudisoleringar i byggnad kan variera enligt en ideal normalfördelning. Med en standardavvikelse i marginal (3 dB) erhålls risk för underkänt enligt värdena till höger.

Den vänstra figuren, utan någon systematisk skillnad.

Den högra figuren, med 1 dB systematisk överskattning i beräkningarna.

Bygg & teknik 2/10

65

I SS 25267 och -68 finns sedan 2004 (2007) inbyggda toleranser om 2 respektive 1 dB, som godtas om medelvärdet av mätningar inom en bostad (lokal) uppfyller kravet. Toleranserna baseras till del på ovanstående underlag.

Kvalitetskontroll av ljudet – i fyra steg

Kvalitetskontrollen är rätt tydligt beskriven av ljudklassningsstandarderna (SS 25267 för bostäder, -68 för lokaler) och av Boverkets handbok om bullerskydd i bostäder och lokaler. ● Beräkningar enligt EN 12354 (med indata för väldokumenterade byggprodukter) som ligger inom de rekommenderade säkerhetsmarginalerna underlättar för byggherren och dennes kvalitetsansvarige att kontrollera att huset är rätt projekterat ● Bygghandlingarna bör granskas så att de föreskriver de produkter och detaljlösningar som man förutsatt vid beräkningen ● Några riktade besiktningar bör göras under produktionen, där beräkningarna har visat att det finns risker, till exempel fogar (lufttäthet), samverkande knutpunkter och stomljudsdämpande anordningar (golv, installationer)

I tabellen nedan visas positiv och negativ inverkan med + respektive –. Observera

Från SIS-TR 8:2001 Mätning av ljudisolering i byggnad.

Slutkontroll bör göras enligt standarder för hur man mäter ljudet i huset (inte diverse förenklade anvisningar från branschförbund och dylika) samt vilka toleranser som ska klaras.

Ett antal riskfaktorer och diskussion av knepiga mätsituationer finns beskrivna i Boverkets handbok. ●

att den här typen av sammanställning är lite förenklad eftersom en viss typ av åt-

Avsnittet i handboken kan användas av akustikkonsulter med flera för att förbättra kvaliteten i sina mätprocedurer. Ett vanligt fel är att mikrofonpositionerna inte fördelas ut över hela rumsvolymen enligt anvisningarna, man mäter bara inom en del av rummet. I SS 25267 finns en bild som illustrerar att svepen måste göras tillräckligt långa. Det är även viktigt att hålla jämn hastighet, eftersom man annars får ojämn fördelning av mätpunkter.

Men felen beror ibland på att mätningarna genomförs trots att förutsättningarna på byggplatsen är för dåliga. Det är svårt att mäta rätt när det vibrerar och smäller i byggnaden, eller det saknas tamburdörrar och fönster. Mätoperatören måste få rimliga chanser att göra fullgoda mätningar utan att riskera att bakgrundsstörningar försämrar mätvärdet.

Man behöver inte chansa på ljudet – räknar man med väldokumenterade produkter, håller rätt marginaler och har ordning på sina kvalitetsrutiner så undgås många vanliga brister redan vid planeringen.

■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

… och svarar

gärd och alla byggnader ”dras över en kam”. RF är lika med relativ luftfuktighet.

Åtgärd Luftkvalitet, fukt Termiskt inneklimat Akustik ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förbättrad Har i de flesta fall ingen stor inverkan. + Upplevs som + Ljudisoleringen värmeisolering – Undantag i vissa fall: minskade värmeförluster mot t ex något varmare kan förbättras för (sänkta U–värden) kallvind och kryprum, där lufttemperaturen därmed sänks tack vare högre t ex en tjockare i allmänhet. något, och RF därmed höjs något, vilket kan öka risken yttemperatur på yttervägg eller ett för till exempel mögelangrepp. insidan. fönster med tre i stället för två glas.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utvändig + Höjer temperaturen i själva konstruktionen, och sänker + Samma som + Samma som tilläggsisolering därmed RF. ovan. ovan (i princip). (vid ombyggnad – Omvänt vid en invändig tilläggsisolering. /renovering).

Observera den helt avgörande skillnaden ur fuktsynpunkt med utvändig respektive invändig tilläggsisolering!

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Förbättrad + Med mekanisk (fläktstyrd) ventilation ges bättre + Kan minska + Kan förbättra lufttäthet. möjligheter att kontrollera ventilationen (fördelningen av problemet med ljudisoleringen från- och tilluft mellan olika rum). drag på grund t ex för en + Motverkar risken för fuktskada på grund av exfiltration av infiltration yttervägg, där (luftläckning utåt genom otätheter vid övertryck inne) (luftläckning även små och därmed fuktkonvektion. inåt genom otätheter har + Motverkar infiltration av eventuell förorenad luft, till otätheter vid stor betydelse. exempel bilavgaser från gatan utanför. undertryck inne). + Skydd mot markradon (gäller för lufttätheten mot mark).

– Åtgärden förutsätter att den mekaniska ventilationen fungerar acceptabelt, eller att det finns tillräckligt med öppningar för självdragsventilationen. En byggnad med god lufttäthet är väldigt beroende av en väl fungerande mekanisk ventilation eller tillräckliga öppningar (ventiler) för självdrag!

– Om man tätar otätheter som i praktiken är en del av självdragsventilationen, så är det lätt att ventilationen blir otillräcklig (ett vanligt problem i småhus).

66

Bygg & teknik 2/10

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var!

Senast den 6 maj 2010 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn ..........................................................................................................

Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Välkomna till vår monter C14:29 på Nordbygg 2010, 23-26 mars.

Hämta din entrébiljett gratis!

Mer information finns på vår hemsida.

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Box 190 99, 104 32 Stockholm.

Bygg & teknik 2/10

www.byggteknikforlaget.se

67

AkuLite – nytt stort forskningsprojekt som ska stärka svensk lättbyggnadsindustri Den första december 2009 startade projektet ”AkuLite – Akustik och vibrationer i lätta konstruktioner”.

Under tre år har ett konsortium samverkat för att få projektet till stånd. Staten satsar tolv miljoner kronor genom Vinnova och Formas och industrin skjuter till lika mycket, primärt i form av eget arbete men också en viss del i form av kontanta medel. Projektet leds av SP Trätek i konsortium med Luleå tekniska universitet, Chalmers, Lunds tekniska högskola, Linneuniversitetet (före detta Växjö universitet), SP Akustik och ÅF. Ett tjugotal industrier och cirka tio konsulter medverkar i projektet.

Flervåningshus med lätt stomme blir allt vanligare. Drivkrafter för detta är primärt hållbarhet, industrialisering och kostnadseffektivitet inom byggsektorn. Lättbyggnadsindustrin har kommit långt och driver idag utvecklingen framgångsrikt vad gäller industriellt byggande. Enstaka frågor har dock helt naturligt kommit i sky-

Artikelförfattare är Klas Hagberg, SP Trätek och ÅF, Göteborg.

Projektledare AkuLite.

68

mundan, men det är hög tid att ta greppet även om dessa. Lätta konstruktioners egenskaper vad avser ljudisolering och vibrationer är exempel på några sådana mycket viktiga framtidsfrågor som måste lösas för en fortsatt positiv utveckling.

Ljudstörningar för de boende förekommer alltid, trots att kraven i byggreglerna uppfylls. Detta är naturligt eftersom ljud innehåller en subjektiv värdering och det är därmed omöjligt att lägga kravet på en nivå som gör att alla människor ska känna sig helt tillfredsställda med ljudisoleringen. Dock är risken för allvarliga störningar (även när minimikravet är uppfyllt) betydligt större om stommen är lätt. En lätt stomme har väldigt många fördelar men också svagheter som måste beaktas i varje enskilt projekt antingen genom detaljerad kontroll av tekniska detaljfrågor och/eller genom en styrd tillverknings- och utförandeprocess. Kravens utformning, som idag är väldigt ”tillåtande” vid låga frekvenser kan i många fall ge upphov till allvarliga störningar. Samtidigt är lätta konstruktioners utformning många gånger oerhört komplex och de kan därmed vara kostsamma att korrigera i efterhand, såväl tekniskt som juridiskt. Av detta skäl måste branschen ha full kontroll över störningsupplevelser, dimensioneringskriterier, processer etcetera. Allt för att undvika att begränsade kunskaper kring ljud- och vibrationer ska bli ett hinder för den fortsatta positiva utvecklingen av lätta byggsystem.

ka kvaliteten (ljudisoleringen) i en byggnad som är oberoende av vilken typ av stomsystem som används i byggnaden.

Med nya mått för utvärdering av ljudisolering, vibrationer och svikt, kommer olika konstruktioner inom en och samma ljudklass (A, B eller C) att uppvisa rimligt lika värdering när det gäller subjektiva svar.

Det finns dock ytterligare några viktiga slutmål för projektet: ❍ att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom området byggnadsakustik (särskilt när det gäller lätta konstruktioner) vid de deltagande forskningsorganisationerna på lång sikt ❍ att öka samarbetet mellan aktörer i innovationssystemet, universitet, institut, konsulter och näringsliv ❍ att öka kunskapsbasen inom industrin och bland konsulter för framtida utveckling och ökad konkurrenskraft för lätta konstruktioner Projektet har föregåtts av två förstudier, en studie som beskrev ”state of the art” för lätta konstruktioner [1] och en studie som innehöll en industriell behovsanalys [2], båda finns sammanfattade i två artiklar i Bygg & teknik [3, 4]

Projektets mål

Projektets upplägg

Huvudmålet för projektet är därför att ❍ hitta objektiva mått för ljudisolering, stegljudsnivå, vibrationer och svikt som ger en subjektiv värdering av den akustis-

Projektet innehåller flera olika moment.

Dessa är i tur och ordning; ❍ metodutveckling, ❍ insamling av data,

Figur 1: Preliminär organisation av projektet AkuLite.

Bygg & teknik 2/10

analyser baserade på statistiska metoder samt ❍ utveckling av kriterier.

Arbetet kommer att drivas i sju olika delprojekt, där varje medverkande forskningsinstitution ansvarar för var sitt delprojekt, enligt nedanstående princip, figur 1. Organisationen är under uppbyggnad, men i stora drag kommer det att se ut enligt figuren 1.

De olika delprojekten (WP står för ”Work Package”) har följande innehåll: WP1, Subjektiv upplevelse av ljud, vibrationer och svikt – metodutveckling samt lab- och fältstudier. WP-ledare: Chalmers.

WP2, Fysikaliska modeller för stomljudskällor – metodutveckling. WP-ledare: SP Akustik.

WP3, Beräkningsmetoder (komponenter, system och hela byggnader) – metodutveckling. WP-ledare: Lunds tekniska högskola.

WP4, Befintliga subjektiva och objektiva data – inventering och analys. WP-ledare: ÅF. WP5, Nya mätningar med fokusering på låga frekvenser samt koppling till ljud och vibrationer – metodutveckling, datainsamling och analys. WP-ledare: Luleå tekniska universitet.

WP6, Korrelera data från subjektiva och objektiva utvärderingar – sammanställande analys. WP-ledare: SP Trätek.

WP7, Krav för ljud, vibrationer och svikt och dess sammanlagda verkan – resultat. WP-ledare: Linneuniversitetet. ❍

Industriell medverkan

Intresset för projektet är stort och det är mycket positivt med den breda uppslutningen från industrin, se faktaruta här intill. Det kommer att bli ett viktigt nätverk och säkerställa en bred kunskapsuppbyggnad inom den svenska lättbyggnadsindustrin.

Projektet kommer att sörja för en forskning där de industriella behoven står i fokus. Detta säkras dels genom de

inledande arbetena [1, 2] som legat till grund för ansökan men också genom tätt samarbete med alla industriella partners.

Vidare kommer resultat från arbetet att ge värdefulla bidrag till pågående revideringar av standarder och harmonisering av regelverk inom Europa, vilket är ett viktigt led för att stärka svensk industri internationellt. Just nu pågår en revision av den internationella standarden, ISO 717, som utgör grunden för utvärdering av ljudisolering i samtliga europeiska länder och även många länder utanför Europa. Vidare pågår två arbeten inom Cost (European Cooperation in Science and Technology) parallellt med arbetet inom projektet AkuLite. Detta sammantaget gör att det finns mycket goda chanser att få med viktiga resultat från AkuLite i harmoniseringsarbetet, såväl på europeisk som på internationell nivå. Allt detta medger i sin tur goda chanser för svensk industri att stärka sina positioner inför framtiden och därmed öka exporten av moderna effektiva lätta byggsystem för flerbostadshus.

Slutligen

AkuLite är resultatet av mycket gott samarbete mellan flera forskningsinstitutioner och svensk industri. Detta måste vårdas under pågående forskning, så att alla partners som engagerat sig under de två och ett halvt år som föregick ansökan också visar stort engagemang under de närmaste tre åren av forskning, som följer från och med nu. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får ett mervärde för sitt engagemang. Det är naturligtvis oerhört glädjande att projektet kommit till stånd och det behövs verkligen för svensk industri men också för att återigen intensifiera forskningen inom byggnadsakustik på svenska högskolor. Tack Vinnova/Formas och alla industripartners för ert engagemang och ekonomiska stöd. Vi som ska driva projektet lovar att göra vårt yttersta för att det ska bli maximal utdelning. ■

Forskar- och industrirepresentanter på projektets startmöte i Stockholm den 7 december.

Bygg & teknik 2/10

Medverkande företag och organisationer

CBBT, Centrum för Byggande och Boende ● TCN, TräCentrum Norr ● TMF, Trä- och möbelindustriförbundet ● Christian Berner ● Derome Hus ● EuroProfil ● Gyproc ● Götenehus ● Knauf Danogips ● Lindab ● Lindbäcks Bygg ● Martinsons Byggsystem ● Masonite Beams ● Masonite Lättelement ● MHM Scandinavia ● Moelven Töreboda ● Saint-Gobain Isover ● Stora Enso Timber ● Vidéum ● A2 akustikmätningar ● Akustikforum ● Akustikverkstan ● Bjerking ● Gärdhagen Akustik ● Ramböll Sverige ● Tyréns ● WSP Akustik ● ÅF-Ingemansson ●

Referenser

[1]. Acoustics in wooden buildings – State of the art 2008, Vinnova project 2007-01653, SP Rapport 2008:16 (20 författare från 12 institutioner och företag).

[2]. Hagberg K: Industriell behovsanalys – Akustisk forskning for flerbostadshus med lätta stommar, Vinnova Rapport 10116689, 2009.

[3]. Östman B: Akustik i träbyggnader, Bygg & teknik nr 4/2008.

[4]. Hagberg K: Ljudisolering i flervånings bostadshus med lätt stomme, Bygg & teknik nr 2, 2009.

69

Dammbindare på betong at VTI för att studera vilka partikeldämpande medel som är lämpade som dammbindare och deras studie visar att följande medel är mest intressanta: ● Magnesiumklorid, MgCl2 ● Kalciummagnesiumacetat, CMA ● Kalciumklorid, CaCl2 ● Socker.

Dammbindarna, lösta i vatten, appliceras på gator och vägar där deras koncentration kommer att förändras med tiden.

Vid regn kommer koncentrationen att minska och vid klimat med stor uttorkning kommer den att öka till mättad lösning. Vägverket bedömer att dammbindare kommer att påföras vägytan under perioden 15 april till 15 juni och under den kalla årstiden kommer vägytan att saltas med natriumklorid.

CBI Betonginstitutet undersöker nu på uppdrag av Vägverket om de mest intressanta dammbindarna på något sätt skadar betong samt deras inverkan på armeringskorrosion.

Provkroppar. Halva antalet provkroppar, av totalt 260, i hållfasthetsklass C35/45 respektive C58/70, är ytbehandlade med ett silanbaserat impregneringsmedel. Provkropparna förvaras på labora-

Artikelförfattare är Bertil Nyman, tekn lic, CBI Betonginstitutet, Stockholm.

70

Grusvägar har många betongbroar.

toriet i veckocykler med fem dygn i mättade salt/sockerlösningar och två dygn i luft. Provkroppar placeras även vid SP:s fältprovplats utmed Riksväg 40 och vid Essingeleden där de långtidsexponeras i trafikmiljö.

Betongundersökningar. Provkropparna undersöks med hjälp av kontinuerlig vägning, tunnslip och/eller svepelektronmikroskop, ultraljud samt frysprovning.

Viktförlusten är ett mått på dammbindarens skadliga inverkan på betong. Tunnslip, svepelektronmikroskop och ultraljud kan visa skador i ett tidigt skede och kompletterar mätning av viktförluster.

Frysprovningarna som utförs efter exponering mot respektive dammbindare visar om betongen angrips så att den inte tål frysning med natriumkloridlösning.

Korrosionsmätningar. Vid livslängdsbedömningar är även dammbindarnas inverkan på armeringskorrosion en viktig

FOTO: MARKEL BERTILSSON

I svensk och europeisk lagstiftning finns krav för att klara miljökvalitetsnormer för små partiklar (PM10). Ett sätt att klara dessa normer är att dammbinda vägytan med något medel.

parameter. Provkropparna exponeras för salterna magnesiumklorid, kalciummagnesiumacetat, kalciumklorid och natriumklorid, där natriumklorid tas med som referens.

För korrosionsmätning gjuts en provkropp för varje saltmiljö. Åtta stycken släta armeringsjärn (SS260s) med diameter 10 mm gjuts i varje provkropp med fyra olika täckskikt, det vill säga två armeringsjärn per täckskikt. Täckskikten är 10 mm, 15 mm, 20 mm och 25 mm.

Registrering av korrosionsprocessen utförs med tre olika metoder: 1. Halvcellspotentialsmätning 2. Makrocellskorrosionsmätning 3. Korrosionshastighetsmätning (RapiCormetoden baserad på galvanostatisk puls).

Projektet avslutas 2012 med en livslängdsbedömning som även omfattar konsekvenser av eventuella kvarstående effekter.

■

Bygg & teknik 2/10

din partner för mark, väg och vatten

Din Partner för mark, väg och vatten NYHET!

Ett specialföretag i grundläggningsbranschen

• Grundläggning för: Husbyggnad Brobyggnad Hamnbyggnad

Arbetar du med utemiljö, då är detta en nyhet!

• Kompletta spontkonstruktioner • Provisoriska pålbryggor • Tillverkning av pålar och betongprodukter

Kran och Pålnings AB – En säker grund att bygga vidare på www.kranopalning.se | info@kranopalning.se Tel: 031-51 57 90 | Fax: 031-51 44 29 Bygg & teknik 2/10

Vårt sortiment är utökat med sedummattor för både mark och tak, vattenväxtmattor, erosionsmattor, marktäckningsdukar och ett stort sortiment av gabioner i många olika former. Vi har en hög kompetens inom området – som vi gärna delar med oss av.

0771-640040 viacon@viacon.se, www.viacon.se Lidköping Gävle

Stockholm Lycksele

Göteborg Malmö

71

Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong med vattencementtal 0,45 eller lägre får kort torktid även vid mycket ogynnsamma klimatförhållanden under byggtiden. Även om den nygjutna betongen skulle utsättas för regn direkt efter gjutning kommer den relativa fuktigheten i sådan högvärdig betong sannolikt inte att överstiga 85 á 90 procent inom normal byggtid. Detta gäller även tjockare konstruktioner.

Osäkerhet i mätningen av den relativa fuktigheten påverkar inte den uppskattade (förväntade) uttorkningstiden särskilt mycket för sådan betong. Därför bör fuktmätning kunna utelämnas hos högvärdig betong, framförallt när uttorkningskravet är begränsat till 90 procent relativ fuktighet.

Klimatpåverkan visade sig däremot vara stor för betong med måttligt hög kvalitet (vattencementtal 0,55 och högre), samtidigt som normal osäkerhet i fuktmätningen ger stora fel i uppskattad torktid hos sådan betong.

Nedfuktning av en redan uttorkad betong till exempel genom regn på den oskyddade betongen visade sig ha liten påverkan på fuktnivån hos högvärdig betong (vattencementtal lägre än eller lika med 0,45). Redan efter någon vecka hade det insugna vattnet torkat ut. Betong av normalt använd kvalitetsnivå (vattencementtal högre än eller lika med 0,55) fick däremot en stark och långvarig ökning av fuktnivån.

olika typer av golvmaterial. Dessa krav återges i Hus AMA. De kritiska fuktnivåerna anges som relativ fuktighet.

Under 1990-talet utvecklades ett nationellt system för fuktmätning i betong.

Systemet omfattar utbildning av fuktkontrollanter och etablering av godkända laboratorier för kalibrering av fuktgivare.

Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.

Att göra en riktig fuktmätning i betong är inte helt lätt. Det är många omständigheter som gör att man får ett felaktigt resultat: ● Den nödvändiga mättiden underskattas, vilket ger för låg relativ fuktighet. ● Betongtemperaturen vid mätningen är inte relevant för konstruktionen när denna tas i bruk. För låg betongtemperatur ger för låg relativ fuktighet. ● Fuktgivarna påverkas av yttre temperatur. Felets storlek beror på givartypen. ● Betongtemperaturen är inte stabil under mätningen. Vissa givartyper tycks vara extra känsliga för temperaturvariationer. ● Mätningen görs på felaktigt djup i betongen. Alltför ytlig mätning ger normalt för låg relativ fuktighet. Det är dessutom inte självklart att nu tillämpade mätdjup är relevanta för nya betongtyper vilka ofta har lägre vattencementtal och innehåller tillsatsmaterial. De använda mätdjupen baseras på studier gjorda på sådan

Artikelförfattare är Göran Fagerlund, Avdelningen byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola (LTH).

normalbetong som användes under 1970talet; Nilsson (1977). ● Givarna är defekta eller felkalibrerade.

Givare tenderar att driva med tiden, vilket gör att kalibrering måste göras ofta – helst efter varje ny mätning. Otillförlitliga givare måste kasseras, vilket kanske inte alltid görs. Mätarna har dessutom normalt så kallad hysteres, det vill säga utslaget beror på om givaren kommer från en högre fuktninvå än vad som gäller för betongen, eller om den kommer från en lägre fuktnivå.

Olika metoder för fuktmätning beskrivs i Nilsson et al (2006). Genomgång av säkerheten vid fuktmätning i betong har gjorts av Hedenblad (1995, 1999).

Under ideala förhållanden kan felet förmodligen reduceras till som lägst cirka två procent i relativ fuktighet.

Betongkvalitetens betydelse för uttorkningsförloppet

Undersökningar av Ahlgren och Nilsson. Att fuktisolerad (membranhärdad)

Fuktmätning

Gradvis från cirka 1970 och framåt har mer och mer noggranna metoder att mäta fukt i betong utvecklats; Nilsson (1979), Hedenblad (1996). Detta har medfört att man i dag kan ställa krav på kontroll av att betong har en viss uttorkningsgrad innan den får beläggas med fuktkänsliga material. På grundval av erfarenheter från alla skadefall har man inom golvbranschen enats om högsta acceptabla fuktnivå för 72

Figur 1: Självuttorkning hos betong av olika kvalitet. Persson (1992).

(Anläggningscement. S är lika med silikastoft) Bygg & teknik 2/10

betong av hög kvalitet – lågt vathet redan inom två månader från tencementtal – torkar snabbare än det torkningen påbörjades i klimanormalbetong visades redan av tet 18 °C och 60 procent relativ Ahlgren (1973). Orsaken är att cefuktighet. 85 procent relativ fukmentreaktionen ger en viss så kaltighet nåddes efter cirka en och en lad självuttorkning, vilken blir halv månader. större ju lägre vattencementtalet Undersökningar av Johansär. Nilsson (1984) visade att inson. I sitt licentiatarbete presenteblandning av en viss mängd silirade Johansson (2005) systematiskastoft förstärker självuttorkningska undersökningar av uttorkning effekten hos fuktisolerad eller lufthos betong som utsätts för olika lagrad betong. klimatpåfrestningar.

Undersökningar av Persson. I Betongvariabler var: ett förprojekt vid Lunds tekniska 1. Cementtyp: Byggcement Figur 2: Erforderlig uttorkningstid för att nå 90 högskola till det nationella projek(CEM II/A-LL) procent relativ fuktighet på ekvivalent djup.

Vattencementtal: 0,35 till tet Högpresterande betong hade 2.

Torkstart sker vid en månads ålder. Dessförinnan Bertil Persson till uppgift att och med 0,70 (inget silikastoft). har betongen varit förhindrad att torka utåt. undersöka om den förväntade Klimatvariabler under uttorkData ur Hedenblad (1995). (Cement typ CEM I, självuttorkningen i det inre av ningen var: Slite Std) tjocka konstruktioner med lågt 1. Uttorkning i luft från dagen vattencementtal kunde medföra att efter gjutning hållfasthetstillväxten avstannade så att Undersökningar av Hedenblad. Heden2. Regnlast under en, två, fyra eller sju den teoretiskt höga hållfastheten inte kun- blad (1995) genomförde omfattande mät- dygn direkt efter gjutning. Därefter utde uppnås. Därför tillverkades betongski- ningar av uttorkning av betongplattor ex- torkning i luft vor med en meter diameter vilka tätades ponerade för olika torkklimat under de 3. Regnlast (återuppfuktning) under på de flata ytorna med ett tjockt lager av första månaderna. I figur 2 visas exempel tre till tjugoåtta dygn hos fem månader epoxi. Vattencementtalet varierades mel- på dessa mätningar. Figuren visar erfor- torkad betong. Därefter torkning i luft. lan 0,20 och 0,56. I vissa betonger inblan- derlig torktid för att nå 90 procent relativ Samtliga prover var 12 cm tjocka och dades tio procent silikastoft. Några dagar fuktighet på ekvivalent djup (20 procent var förhindrade att torka från undersidan. efter gjutning sänktes skivor helt och hål- av plattjockleken) hos betong som för- Den första torkningen efter gjutning motlet ned i vatten, där de fick ligga under hindrats att torka under de första fyra svarar därför en tvåsidigt torkande 24 cm lång tid. Randen på skivorna var oförseg- veckorna och sedan torkat i ett klimat tjock betongplatta. lad, vilket gjorde att skivorna hade möj- med 18 °C och 60 procent relativ fuktigResultat från mätningarna visas i figur lighet att suga vatten från randen. Relativa het. Angiven tid räknas från torkstart vid 3 och 4. Samtliga mätningar har gjorts på fuktigheten bestämdes i skivorna efter en månads betongålder. Inverkan av sänkt djupet 48 mm från överytan, vilket är det vattencementtal är uppenbar. Mindre än ekvivalenta djupet enligt gängse definiolika lång vattenlagringstid.

Det kom som en stor överraskning att två veckors torkning räcker vid vattence- tion. Mätningen gjordes i mätrör som den relativa fuktigheten på så kort av- menttal 0,40 medan nästan tre månader monterats i gjutformen före gjutning. Gistånd som 5 cm från randen var låg i be- krävs vid vattencementtal 0,70. varna till mätarna av den relativa fuktigHedenblad undersökte även uttork- heten (typ Vaisala HMP 44) kalibrerades tong med lågt vattencementtal trots att betongen lagrats två månader i vatten. I ningen hos betong vars överyta utsatts för noggrant före, under och efter mätperiobetong med vattencementtal 0,33 upp- fritt vatten under de första två månaderna. den. Proverna förvarades i klimatrum mättes cirka 90 procent relativ fuktighet För betong med vattencementtal 0,38 med konstant temperatur. De uppmätta och i betong med vattencementtal 0,22 (Anläggningscement och 10 procent sili- värdena av den relativa fuktigheten beinnehållande 10 procent silikastoft upp- kastoft) nåddes 90 procent relativ fuktig- döms därför vara så noggranna som man mättes 81 procent relativ fuktighet. Resultaten publicerades i Fagerlund & Persson (1990). De fick ett snabbt och stort genomslag, till stor del beroende på Perssons presentation av resultaten i form av föredrag och företagskontakter.

I en annan delstudie studerade Persson självuttorkningen hos ett antal betongtyper med olika vattencementtal med och utan inblandning av silikastoft. Betongerna göts i glasbehållare som förseglades.

Betongen kunde alltså inte torka genom avdunstning av vatten. Trots detta sjönk den relativa fuktigheten i behållarna gradvis, vilket beror på cementreaktionens självuttorkande effekt. Resultatet visas i figur 1. Data har tagits från Persson (1992). Den relativ fuktighetsnivån 90 procent uppnås inom en månad hos betong med vattencementtal understigande cirka 0,35. Silikastoft förstärker självutFigur 3: Prover som under de första fyra veckorna torkar i cirka 80 procent torkningen. Vid extremt låga vattencerelativ fuktighet. Uppmätt relativ fuktighet på ekvivalent djup. menttal, 0,22 á 0,24, kan en så låg relativ Siffrorna på kurvorna anger vattencementtal. fuktighetsnivå som 85 procent nås inom Kurvorna anpassade till data i Johansson (2005). två veckor.

Bygg & teknik 2/10

73

Figur 4: Prover som exponerats för fritt vatten under sju dygn med början direkt efter gjutning. Därefter torkning i 80 procent relativ fuktighet under tre veckor. Uppmätt relativ fuktighet på ekvivalent djup. Siffrorna på kurvorna anger vattencementtal. Kurvorna anpassade till data i Johansson (2005). över huvud taget kan uppnå i dag vid en mätning av relativ fuktighet i betong.

Figur 3 visar betong som haft gynnsamma torkbetingelser. Redan dagen efter gjutning har proverna placerats i cirka 80 procent relativ fuktighet och cirka 6 °C för att simulera uteklimat utan regn. Där har de fått ligga under en månad varefter temperaturen höjts till 20 °C och den relativa fuktigheten sänkts till 60 procent för att simulera klimatskydd på bygget.

Figur 4 visar betong som haft mycket ogynnsamma torkbetingelser. En plåtsarg göts in i överytan så att en ”bassäng” ovanpå denna skapades. Direkt efter gjutningen hälldes vatten i bassängen. Vattnet fick ligga kvar under sju dygn vid temperaturen cirka 6 °C. Detta ska motsvara ett verkligt byggfall, där den nygjutna betongen utsätts för regn redan under den första dagen och hela den första veckan. I princip kan därför ingen självuttorkning ske såvida inte betongen är mycket tät mot vattenabsorption. Efter sju dygn häll-

des vattnet bort. Under de kommande tre veckorna förvarades proverna i 6 °C och cirka 80 procent relativ fuktighet. Därefter förvarades de i cirka 20 °C och 60 procent relativ fuktighet.

Figurer 3 och 4 visar följande: 1. Uttorkningstiden förlängs alltid med ökat vattencementtal.

2. Uttorkningskurvorna är alltid flackare ju högre vattencementtalet är.

3. Figur 3 visar: - Vid vattencementtal 0,40 eller lägre krävs mindre än två veckor för att nå 90 procent relativ fuktighet. Enbart cirka fyra veckors torkning behövs för att nå 85 procent relativ fuktighet.

- Vid vattencementtal 0,70 nås 90 procent relativ fuktighet först efter cirka åtta veckor. 85 procent relativ fuktighet nås inte ens efter tre á fyra månader.

4. Fig 4 visar: - Regn under första dygnen förlänger uttorkningstiden; ju högre vattencementtal desto större fördröjning.

Figur 5: Erforderlig torktid vid olika risk att verklig torktid är längre än uppmätt. Betong som torkar direkt efter gjutning (figur 3).

Kritisk relativ fuktighetsnivå 90 procent.

74

- Vid vattencementtal 0,40 och lägre fördröjs torkningen med enbart cirka en vecka, det vill säga ungefär lika lång tid som regnet varar.

- Vid vattencementtal 0,70 är fördröjningen för att nå 90 procent relativ fuktighet cirka en och en halv månader. 85 procent relativ fuktighet nås inte ens efter fyra månaders torkning.

Försöken visar att betong med vattencementtal 0,45 eller lägre får kort torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden under byggtiden. En relativ fuktighet av högst 85 procent relativ fuktighet på ekvivalent djup kan förväntas nås inom normal byggtid. Betongtorkning blir alltså inte kritisk för byggtiden. Detta gäller också tjocka konstruktionsdelar eftersom självuttorkningen ensam räcker för att ge cirka 90 procent relativ fuktighet.

Osäkerheten i förväntad torktid

De osäkerheter som finns i en mätning av den relativa fuktigheten medför att man inte kan vara helt säker på att man verkligen nått den eftersträvade relativa fuktighetsnivån (till exempel 90 eller 85 procent) trots att mätningen indikerar detta.

Det finns en risk att den uppmätta torktiden är för kort. Johanssons uttorkningskurvor i figur 3 och 4 kan användas för en bedömning av vilken spridning i uttorkningstid man får vid varierande vattencementtal. Det antas att de redovisade torkkurvorna är ”medelkurvor” som ger 50 procent sannolikhet att uppmätt torktid är korrekt.

Om man antar att spridningen (standardavvikelsen) i uppmätt relativ fuktighet är två procent, vilket är ett rimligt lägsta värde även under gynnsamma betingelser med välkalibrerade givare, får man den osäkerhet i torktid som visas i figur 5 och 6 för kritisk relativ fuktighetsnivå 90 procent och i figur 7 och 8 (på sidan 77) för 85 procent kritisk nivå.

Osäkerheten i torktid ökar mycket kraftigt med ökat vattencementtal, vilket

Figur 6: Erforderlig torktid vid olika risk att verklig torktid är längre än uppmätt. Betong som utsatts för en veckas regn direkt efter gjutning (figur 4).

Kritisk relativ fuktighetsnivå 90 procent.

Bygg & teknik 2/10

SCP GÖTEBORG

TILLSAMMANS KAN VI MER

Goda idéer och framgång hör ofta ihop. För att hjälpa byggare spara tid och arbete har AT Arne Thuresson Byggmaterial utvecklat nya armeringsprodukter, till exempel färdiga armeringsbalkar för villor. Men goda idéer förverkligas sällan på egen hand. Det var när AT:s nytänkande mötte Tibnors kunnande inom logistik och produktion som det började hända saker. Detta ger resultat för alla. Idag säljer AT med framgång genom bygghandeln mot både företag och konsument.

Samarbete lönar sig alltid.

www.tibnor.se

76

Bygg & teknik 2/10

Figur 7: Erforderlig torktid vid olika risk att verklig torktid är längre än uppmätt. Betong som torkar direkt efter gjutning (figur 3).

Kritisk relativ fuktighetsnivå 85 procent.

Figur 8: Erforderlig torktid vid olika risk att verklig torktid är längre än uppmätt. Betong som utsatts för en veckas regn direkt efter gjutning (figur 4).

Kritisk relativ fuktighetsnivå 85 procent.

Figur 9: Den relativa fuktigheten på ekvivalent djup hos tidigare uttorkad betong som utsätts för 14 dygns regn.

Siffrorna på kurvorna avser vattencementtal.

Figur 10: Den relativa fuktigheten på ekvivalent djup hos tidigare uttorkad betong som utsätts för 28 dygns regn.

Siffrorna på kurvorna avser vattencementtal.

Bygg & teknik 2/10

beror på de allt flackare uttorkningskurvorna. Vid vattencementtal 0,55 och 0,70 blir osäkerheten mycket stor. I värsta fall är den verkliga torktiden flera månader längre än den uppmätta om man enbart ska ha fem procent risk att kritisk relativ fuktighet överskrids. Osäkerheten ökar kraftigt om betongen utsätts för regn under byggtiden.

För betong med vattencementtal av nivå 0,45 och lägre är uttorkningstiden kort även om man önskar en låg risknivå. Torktiden är så kort hos sådan betong att fuktmätning knappast behöver göras. Man kan ändå vara tämligen säker på att vanliga kritiska fuktnivåer (85 à 90 procent relativ fuktighet) inte överskrids under normala byggnadsförhållanden. Dessa nivåer nås redan inom cirka två månader. Detta gäller även om betongen skulle utsättas för regn under byggtiden.

Uttorkning efter återuppfuktning

Ibland förekommer det att en tidigare uttorkad betong utsätts för en ny nedfuktning under byggtiden, till exempel genom regn eller genom slarv med vatten. Det kan även vara fråga om en vattenskada i en äldre konstruktion. Eftersom betongen nu är äldre och därmed mera tät än den unga betongen kan man förvänta sig att vatten som sugs in har svårt att torka ut.

Detta kan fördröja bygget på ett oacceptabelt sätt. Resultatet av en undersökning av problemet redovisas i Johansson (2005).

Samma prover som tidigare använts för tidig uttorkning (figur 4) och som sedan fått torka i laboratorieluft till dess de var cirka fem månader gamla användes.

Vatten hälldes i behållaren på provernas överyta. Vattnet fick ligga kvar under tre, sju, fjorton eller tjugoåtta dygn. Därefter fick proverna torka i 20 °C, 60 procent relativ fuktighet.

I figur 9 och 10 visas den relativa fuktighetsutvecklingen på ekvivalent djup (48 mm) för två respektive fyra veckors 77

Figur 11: Den relativa fuktigheten på 15 mm djup hos tidigare uttorkad betong som utsätts för 14 dygns regn.

Siffrorna på kurvorna avser vattencementtal. ”regn”. I figur 11 visas den relativa fuktighet på 15 mm djup från ytan för två veckors regn. Figurerna visar följande: 1. Vid vattencementtal 0,40 eller lägre kommer inte ens fyra veckors ”regn” att höja den relativa fuktigheten på ekvivalent djup till nivån 85 procent.

2. Vid vattencementtal 0,45 nås maxnivån 86 à 88 procent relativ fuktighet efter två respektive fyra veckors regn, men redan inom ett par veckor efter avslutat regn understiger den relativa fuktighet återigen 85 procentnivån.

3. Vid vattencementtal 0,55 och högre stiger den relativa fuktigheten på ekvivalent djup till mer än 95 procent redan efter två veckors ”regn”. Att sedan återigen sänka den relativa fuktigheten till 90 procent relativ fuktighet kan ta ett par månader. Att nå 85 procent relativ fuktighet för betong med vattencementtal 0,70 är en fråga om ett halvt år eller mer.

4. Den relativa fuktigheten på 15 mm djup från ytan blir cirka 89 procent för vattencementtal 0,40 och 97 procent för vattencementtal 0,45. Redan inom någon vecka efter avslutat regn har emellertid

78

den relativa fuktigheten sjunkit till 85 procent relativ fuktighet för alla dessa betonger. För vattencementtal 0,55 och 0,70 överskrider den relativa fuktighetsnivån 85 procent under ett par månader.

Resultatet visar alltså att betong av hög kvalitet (vattencementtal 0,45 eller lägre) är mycket tålig mot förnyad nedfuktning, medan betong med högre vattencementtal snabbt når oaccpetabel fuktnivå som sedan efter avslutad nedfuktning kvarstår under lång tid.

■

beställas från Avdelningen byggnadsmaterial, LTH).

Hedenblad, Göran (1999): Kompendium i mätosäkerhetsberäkningar för relativ fuktighet i betong. Avdelningen byggnadsmaterial, Rapport TVBM-7146.

Johansson, Niklas (2005): Uttorkning av betong. Inverkan av cementtyp, betongkvalitet och omgivande fuktförhållanden.

Avdelningen byggnadsmaterial, LTH. Rapport TVBM-3124.

Nilsson, Lars-Olof (1977): Fuktproblem vid betonggolv. Avdelningen byggnadsmaterial, LTH. Rapport TVBM-3002.

Nilsson, Lars-Olof (1979): Fuktmätning. Del 2 av ”byggfukt i betongplatta på mark, Torknings- och mätmetoder”. Avdelningen byggnadsmaterial, LTH. Rapport TVBM-3008.

Nilsson, Lars-Olof (1984): Desorption isotherms for silica-fume/cement mortars.

Institutet för fuktfrågor, Report IF8431, Trelleborg.

Nilsson, Lars-Olof, Anderberg, Anders & Togerö, Åse (2006): Fuktmätning i byggnader. Formas T8:2006.

Persson, Bertil (1992): Högpresterande betongs hydratation, struktur och hållfasthet. Avdelningen byggnadsmaterial, LTH. Rapport TVBM-1009.

Referenser

Ahlgren, Lennart (1973): Fukt i betonggolv med tät beläggning. Byggmästaren 6, 1973.

Fagerlund, Göran & Persson, Bertil (1990): Högpresterande betong utan byggfukt. Cementa Nr 3, 1990.

Hedenblad, Göran (1995): Uttorkning av byggfukt i betong. Torktider och fuktmätning. Byggforskningsrådet. Rapport T12:1995.

Hedenblad, Göran (1996): Fuktmätning i högpresterande betong. Projekt ”Högpresterande Betong”. Rapport M8:4 (kan

Bygg & teknik 2/10

Pinega del VI:

Verkola och klosterbesök Sol och klar sommarmorgon. Packning med kameror, stativ och regnkläder. Går över strandängarna.

Passerar först Koplovs hus och backen ned. Fälten öppnar sig. En man och en kvinna leder ett par kor.

De håller dem i var sin repstump.

Med promenaden till källan i gott minne tar jag täten och går först.

Därmed hoppas jag kunna fösa sällskapet framåt i snabbare takt. Jag går huvudfåran längs den upptrampade stigen mot floden. Mellan mig och petersburgsfamiljen Gusev står korna. Sällskapet ropar och pekar.

Jag förstår. Den stig jag tagit leder inte ned mot båtlänningen. Gräset är högt och det är vått.

Under frukosten uppenbarade sig vår guide, en ung kvinna från byn. Ljus, med intensiva blå ögon och rektangulärt ansikte. Hon ser rar ut och hennes blick är intagande. Bär en svart läderkavaj och till det jeanskjol. På fötterna har hon vita gymnastikskor.

Artikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

Vid floden ligger de två båtarna vi såg i går morse, de långa och smala, med en sjövärdighet och säkerhet som kunde diskuteras. Från andra sidan ser vi en mindre båt komma över mot oss. Det är en kort aluminiumbåt som rymmer tre, kanske fyra personer förutom skepparen. Tillsammans med guiden är vi åtta som ska ta oss över floden.

I första turen får min dotter Isabel, tolken Yulia och jag åka över. Båten förefaller säker. Vi har inga flytvästar, sådana finns bara på beställning, tycks det. Floden är fyra-, kanske femhundra meter bred. På ena sidan kantas floden av höga brinkar. På bortre stranden finns långsträckta sandbankar, ett par hundra meter breda. Här och var finns grunda vattensamlingar. Där sandbankarna slutar tar en gräsbevuxen slätt över. Den slutar vid en brant som leder upp till platån där Artemy Verkolaklostret är beläget.

Gräset är vått och halvmeterhögt. Nadja, vår ledsagare, står trettio meter från gruppen och inväntar de sista som kommer över med båten. När alla kommit över drar föraren upp båten en halvmeter i den eftergivliga sanden. Han binder inte fast den, för det finns inget att binda den vid. Inte heller driver han ner något spett eller någon påle som förankring. Han känner floden.

Det är brant upp till kyrkan. Utan att krypa på knäna och klättra med hjälp av händerna är det svårt att ta sig upp. Den unge Roman Gusev klarar det säkert, men han har inte något att bära och han bekymrar sig inte över att bli blöt. Vi andra vandrar omvägen fram till den stig som

leder upp till det lilla lökkupolsförsedda kapellet öster om klostret.

Lökkupolsförsett kapell

Kapellet i trä är byggt under början av nittonhundratalet, under klostrets andra blomstringstid. Intill finns ett helt nybyggt, betydligt mindre kapell. Här finns några nyanlagda gravar. En av dem är över en tioårig pojke. En gravlykta och en blombukett pryder huvudgärden invid det enkla träkorset. ”Kanske drunknade han”, svarar Yulia på min fråga om vad som kunde hänt honom.

Platsen ligger i kapellets östra del.

Gravarna är få. Intill finns en hage och ett öppet fält som sträcker sig fram till en lövskogsdunge. Hagen och fältet är omgärdat av ett staket med stolpar och horisontella spjälor, inte olikt en paddock för hästar.

Intill kapellet ligger Artemy Verkolskyklostret. Klosteranläggningen är omfat-

För ett hundra år sedan fanns det kring klostret byar och samhällen, hus och gårdar. Av detta återstår föga. Den större helgedomen renoveras. Alla sådana arbeten sker långsamt och utan massiva arbetsinsatser. Ibland undrar man om den långsamma renoveringstakten hinner motstå förfallet.

Bygg & teknik 2/10

79

Gammalt och nytt, sida vid sida.

Stoltheten över att ha fått hantverkskunnandet åter, att kunna bygga i trä och inte endast använda plåt, och att följa gamla traditioner är viktigt för människorna inte bara i dessa trakter utan i hela Ryssland. De kyrkobyggnader som uppförs i dag uppvisar alla en detaljrikedom som inte var möjlig att åstadkomma under Sovjettiden, utom undantagsvis och då vid uppförandet av särskilda prestigeobjekt.

tande. Kyrkobyggnaden med sina höga kupoler omgärdas av flervånings sidobyggnader. Allt är statt i förfall, men ändå märks det att klostret reser sig ur den sekelgamla förstörelsen. Byggnadsställningar reser sig utmed huvudbyggnad och sidobyggnader. En bygghytta ligger intill södra sidobyggnaden, utanför klostergården.

Byggnaderna är i sten. Höjden är imponerande. Ingenstans tidigare under vår resa från Kotjkas och nedströms har vi sett några byggnader av samma höjd eller storlek.

Det är måndag förmiddag och inga andra besökare finns här denna dag. Vi väntar på prästen som ska visa oss byggnaden och berätta om platsen. Solen går i moln och det blir svalt. Gårdsplanen är tom. Entrén till kyrkan har ett skärmtak och en ramp i trä. Nivåskillnaden är endast två steg hög. Två enkla, odekorerade dörrar utan utsirningar leder in till entré-

80

gången. På höger sida, bakom en anonym dörr, ligger klosterkyrkans butik. Där kan besökarna handla ikoner, smycken, minnesföremål och korta legendbeskrivningar. Kyrkorummet är uppdelat i två större rum. Efter att ha gått runt och studerat de fåtal föremål som är uppsatta på de nyrappade och vitfärgade väggarna sätter vi oss på en av de väggfasta bänkarna. Där inväntar vi prästens presentation. Prästen, eller kanske munken, är iförd svart lång rock och svart cylinderformad huvudbonad. Huvudbonaden tar han av sig när han talar till oss.

Munken berättar om klostrets historia och om den rättfärdige Artemy, den tolvårige pojken som dödligt träffades av blixten. Det var ett olycksbringande omen, detta att bli träffad av blixten. Pojken fick därför inte bli begravd. Hans

områdets guvernör, i tacksamhet över att böner till Artemis räddat livet på hans egen son. År 1764 började nedgångsperioden och alla förläningar togs ifrån klostret. År 1840 planerade man att stänga klostret för gott. Tvärtemot den allmänna beskrivningen, berättar munken om hur det gick uppåt igen under artonhundratalet, efter napoleonkriget. Mycket tack vare författaren Fjodor Abramovs insatser så kunde klostret åter öppnas 1986. Under Sovjettiden låg en skola inrymd i klostret. Munken har dragit historien inte en gång utan flera. ”Allt det jag berättat har ingen betydelse, det är världsliga ting och företeelser”, avslutar han.

Jag kan hålla med. Det är uppgifter som man kan läsa i en broschyr eller en bok, men knappast på något västeuropeiskt språk. Därför är det idé att ändå lyssna till

Klostret i Verkola har det ryska namnet Svyato-Artemiyev Verkolsky, eller översatt, Sankt Artemy av Verkola. Klostret hade två storhetstider, under sjuttonhundratalet och kring sekelskiftet artonhundra-nittonhundra. Tack vare författaren Fjodor Abramov har klostret återuppstått.

kropp lades under ett träd och täcktes av ris och grenar. Trettiotre år senare kom en munk förbi platsen och fick syn på kroppen som låg där oförstörd, som om händelsen utspelats föregående dag. Ett under hade skett och munken var den förste som uppmärksammade det. Pojkens kropp flyttades till kyrkan i Verkola och människor kom dit för att bli botade från sina sjukdomar. Någon gång efter 1635 uppfördes klostret. Det bekostades av

Den lilla kyrkogården hyser endast ett fåtal nya gravar. En av dem är över en tioårig pojke.

munkens förkunnelse, även om jag hört stora delar av berättelsen tidigare.

Sedan vill munken inte berätta mer för oss. ”Ni är inte kristna och ni förstår inget av detta”, säger han och vänder sig mot Yulia. Jag opponerar mig och säger att jag förstår och är intresserad av vad munken har att berätta. Det hjälper inte. ”Om ni vill veta mer så har jag en CD. Där berättar en professor från Moskva om ortodox tro”. Jag reser mig för att gå, men Yulia vinkar avvärjande med handflatan vänd snett nedåt, mot mig, för att göra mig uppmärksam på att jag inte behöver gå. ”Han menar inget illa” säger Yulia. ”Det betvivlar jag”, svarar jag. ”Du går genast i försvarsställning”, påpekar Yulia ”och jag måste skydda dessa människor mot dig”, fortsätter hon.

Vi sitter kvar utan att vare sig höra eller begripa vad munken talar med familjen från Petersburg om. Inte heller Yulia får höra något. Hon tillhör ju hedningarnas grupp. Under tiden vi väntar så gör jag teckningar av munken. Yulia utgår från Bygg & teknik 2/10

Nyheter frün SP Trätek Boverkets byggregler BBR 06 i fokus Inom ramen fÜr forskningsprogrammet WoodBuild anordnade SP Trätek en välbesÜkt temadag i Stockholm den 6 oktober 2009.

Pü temadagen gavs lägesrapporter frün nügra aktuella projekt inom programmet. Fokus var granskning av nuvarande krav i BBR 06 pü dokumentation av kritiska fukttillstünd i byggmaterial – krav som av träbranschen ansetts onyanserade och som kan fÜrsvüra användningen av trä i bl a klimatskärmen.

En ny rapport redovisar aktuellt kunskapsläge om trämaterialets egenskaper, särskilt kopplingen mellan fuktnivü och mÜgeltillväxt. Den tar ocksü upp frügor, där bestämmelserna i BBR bÜr nyanseras. Dessutom ges ett antal rekommendationer i avvaktan pü att bättre kunskap ska komma fram, bl a i pügüende WoodBuild-projekt.

Rapporten vänder sig dels till forskare med en beskrivning av väsentliga brister i kunskapsläget, dels till träproducenter och verksamma inom byggindustrin fÜr att ge en vägledning om fuktsäkerhetsprojektering baserad pü dagens kunskap.

5DSSRUWHQ ÂżQQV Sn I|OMDQGH OlQN KWWS ZZZ E\JJQDGVPDWHULDO OWK VH ÂżOHDGPLQ E\JJQDGVPDWHULDO :RRG%XLOGB( 5DSSRUWB79%0 SGI Kontaktpersoner: Lars-Olof Nilsson, lars-olof.nilsson@byggtek.lth.se och JĂśran Jermer, joran.jermer@sp.se.

Projektet AkuLite startat Projektet AkuLite – Akustik och vibrationer i lätta byggnader har nyligen beviljats av Formas och VINNOVA i en särskild utlysning efter de fÜrstudier som SP Trätek initierat.

Projektet startade i december 2009 och ska pügü i tre ür. Det leds av SP Trätek och genomfÜrs i samarbete mellan samtliga svenska FoU-aktÜrer inom omrüdet. Dessutom PHGYHUNDU HWW WUHWWLRWDO I|UHWDJ PHG NRQWDQWELGUDJ RFK HOOHU eget arbete.

0nOHW lU DWW XWYHFNOD OMXG RFK YLEUDWLRQVNULWHULHU VRP VWlPmer väl Üverens med människors upplevelser i lätta byggnader. Projektet innehüller metodutveckling, insamling av data, analyser baserade pü statistiska metoder samt utveckling av kriterier. Vi kommer att delta aktivt i internationell standardisering fÜr att fü snabb och effektiv implementering i byggLQGXVWULQ 'HVVXWRP NRPPHU YL DWW LQWHQVL¿HUD HXURSHLVN VDPverkan fÜr att stärka Ükat träbyggande.

Kontaktpersoner: Klas Hagberg, 070-184 7425, klas.hagberg@sp.se, Krister Larsson, 010-516 5729, krister.larsson@sp.se och Birgit Ă–stman, 010-516 6224, birgit.ostman@sp.se.

Vüra handbÜcker kan beställas pü www.sp.se/publikationer

42ÂŻ&!3!$%2

Anna Pousette

TRĂ„BROAR KONSTRUKTION OCH DIMENSIONERING

Plastisk dimensionering av väggar med träbaserade skivor

(!.$"/+

s mhu r uto n ade lsso lf Kar äfas dt, A de tr kste la E ü n Ja pü m g in äxn Bev

Ljudisolering i trähus Översättning av finsk handbok

HANDBOK

SP T räte k

ut sinst it ing rskn ch Fo s- o

Fler handbÜcker är under utarbetande, bl a om brandsäkert träbyggande.

erig

Č?m 500

ing

SP Trätek SP Rapport 2007:78

ovn

ForskningsrĂĽdet Formas

es Pr

Bo Källsner och Ulf Arne Girhammar

SP Trätek

Č?m 200

SP Sv Č?m 200

200

Č?m

g xnin ing er växn r bevä gärd g� är be ing fÜ iska üt xnin Vad tn kn bevä tsät nste fütt FÜru ruktio jag st Kon gÜra om �Vad

ätek SP Tr 1 09:1

20 ort

pp SP Ra

BorĂĽs Çœ Stockholm Çœ SkellefteĂĽ Çœ VäxjĂś Çœ Tel: 010-516 50 00 Çœ www.sp.se

BjÜr n Es ping , Ja Pete rl-G r Br unna ande r Sa r, Sk lin, ansk SP Tr a Te ätek knik AB

Februari 2010

itut sinst ing rskn ka Fo knis Te s e erig SP Sv

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Horisontalstabilisering av träregelstommar

att det är nidbilder, vilket det inte var. När vi är på väg ut ur kyrkan kommer munken fram till Yulia och lämnar den CD med professorns från Moskva förklaringar till den ortodoxa tron. Jag lämnar min betalning i kyrkans insamlingsbössa. Skivan visar sig innehålla tretton timmar uppläsning på ryska om ortodox tro. Det antar jag i all fall. Efter att ha provlyssnat lämnar jag skivan vidare till Yulia.

Butiken sköts av munkar eller lekmän, alla klädda i svart eller mörkgrått. De ser allvarliga ut. Munken som talade till oss i kyrkan hade smala ögonspringor. Man kunde inte uppfatta ögonrörelser, ej ens se pupillerna. Istället för ögonkontakt fäster man blicken vid munnen med de vällustiga läpparna, ögonloberna med springorna som för tankarna till blinda och till håret som är bundet med en knut i nacken. Den andre munken i butiken är klädd i grått och har en cylinderformad hatt. Hans ögon är bruna och blicken är skarp och intensiv. Isabel ber att få se på läderband som hon kan använda till halssmycken. De kostar två rubel styck.

Isabel köper tre. Butiken har glasdiskar och väggarna är behängda med ikoner. På hyllorna står böcker. Ljudkassetter står i ett särskilt bordsställ. I höga skåp intill den del av rummet där kunderna står finns fler böcker och ikoner.

Renoveringsarbe pågår

I en av de stora intilligande byggnaderna pågår renoveringsarbete. På golvet i gången är träspänger utlagda. Nadja leder oss in i portgången. Bortre änden av gången är upplyst. En dörr är öppen och solljuset tränger ut i gången. Vi går i riktning mot ljuset och in i rummet.

Rummet är verkstad för tillverkning av lökkupoler till klostrets alla torn. Två män befinner sig i rummet. Det är lätt att se vem som är chef. Han är stor och han tar mycket plats. Hans medarbetare kikar fram, med huvudet på sned. Medarbetaren är tunn och förefaller betryckt.

Centralt i verkstaden finns en lökkupol som håller på att avslutas. Den består av fjäll av aspträ monterade på en stomme av furu.

Nadja, guiden i Verkola och min yngsta dotter, Isabel. Nadja studerar i Archangelsk och tillbringar sommaren hos sin mor i Verkola. Min dotter Isabel är min följeslagare under denna ryska resa.

82

Vladimir Vladimirovich svarar för arbetena med renoveringen av lökkupoler i trä och koppar. ”Bara på detta kloster skulle jag kunna arbeta i tjugo år”, berättar han.

Vladimir Vladimirovich Bogdanov visar mig på verktyget för framställningen av fjällen, en yxa med långt skaft. Skaftet är rakt och yxhuvudet tjockt och kompakt.

En månad tar det för en man att utföra arbetet. Med tanke på mängden fjäll så förefaller det snabbt. En falsmaskin för plåtarbeten står mitt på golvet. Med den kan man pressa ihop falsarna mellan de skilda delarna i de kopparkupoler som ska omge den träfjällsbeklädda lökkupolen.

Varje plåtdel utgör en sextondel av hela kupolen. När den sista delen ska sättas på plats uppstår svårigheten. Här måste man in med verktyget genom det trånga bottenhålet. På falsens ojämna kanter kan man se hur man försöker lösa svårigheterna. ”Här skulle jag kunna arbeta i tjugo år bara med byggande av kupoler och liknande arbeten”, säger Vladimir Vladimirovich.

I höst gifter sig Vladimir med Nadja.

Nu är de förlovade. ”Nadja är den första riktigt snygga ryskan hittills under resan”, säger min dotter Isabel, när hon ser henne.

Ibland är jag benägen att hålla med. Nadja ser nordisk ut, har rätt fyrkantigt ansikte, och hon har målat sig kring ögonen. Ansiktet har en ljus ton med rosa skiftning.

Hennes ögon strålar.

Fjällen i lökkupolen är utförda i aspträ, där varje fjäll huggits till sin slutliga form ur ett tjockt, massivt aspstycke.

Själva fjällen symboliserar fjällen på en grankotte, där det ena lagret täcker det nedre och bildar en tät konstruktion som låter vattnet rinna av. Med åren övergår färgen allt mer mot en silverlik kulör, karakteristisk för aspen.

Vi tillåts gå upp i tornet. Från tolv meters höjd har man fri sikt mot floden, mot klostret och mot nästa by. Plötsligt svajar tornet till. Det gungar när man går i trappan. ”Det var det som jag försökte förklara”, säger Yulia. ”Byggnadsarbetarna sade till om att vi skulle röra oss försiktigt, eftersom byggnaden bara står på domkrafterna”.

Själva kyrkorummet är kalt. Väggarna är vitmenade. En vit, tunn duk täcker altaret. Vinden tar tag i duken och sveper dukens skjört i lugnt böljande rörelser.

Innan vi lämnar byggnaden frågar jag timmermännen vilket trädslag det är i stockarna som de bytt ut och vad de använt i de nya. ”Fur i de gamla och gran i de nya” blir svaret. Lärk är annars vanligt

Montering av kupoler

Vägen till den första byn går utmed utomhusverkstaden, där flera lökkupoler står uppställda och där det slutliga monteringsarbetet förbereds. Vi rundar hagen med det paddockliknande staketet. Vi följer en skogsväg, genar över ett fält med högt gräs och ser i fjärran, mitt ute på fältet, ett kapell. Solen lyser. Daggen i gräset torkar bort. En stilla vind sveper över oss.

Kapellet undergår en omfattande renovering. Fem byggnadsarbetare i bruna uniformer arbetar med att förstärka grunden. De har grävt ur vid kapellets hörn och förstärker och byter ut det understa stockvarvet. Kapellet står nu upphissat på domkrafter, enkla hydrauliska av det slag som man använder till att lyfta upp en bil.

Männen har enkla verktyg. Med hammare och träklots slår timmermannen in kilar mellan syll och stöd.

Lökkupolen i koppar sätts samman av sexton kopparplattor som falsas samman.

När sista skivan ska sammanfogas med de två fasta ställs krav på hantverksskicklighet. Ingångshålet i kupolen är litet och falshammaren måste användas från insidan.

Bygg & teknik 2/10

De tre stadierna av fjäll till lökkupol.

Längst till vänster det råa trästycket i aspträ, i mitten har kanterna sågats till sin slutliga profil och längst till höger syns den böjda formen på fjället, som ska sluta tätt mot underliggande lager.

Ovanför de tre trästyckena ligger yxan med vilken arbetet utförs.

Utgångsmaterialet till lökkupolen i trä utgörs av dels stommen i furu, dels fjällen i asp. Fjällen huggs ur massiva aspplankor som först grovsågas till den lämpliga koniska formen. Varje horisontellt varv av fjäll har sin form och dimension. Insidan av fjället huggs till en konkav form med hjälp av snickaryxan på bilden. Utsidan huggs till motsvarande konvexa form. Med andra ord: man böjer inte trästyckena utan hugger dem till slutlig form.

Lökkupolerna flyttas från verkstaden ut till förrådet under tak, när de är klara för uppsättning. Den kupol som syns på bilden är cirka 80 cm i diameter. Det tar omkring en månad för en man att färdigställa kupolen och göra den klar inför uppsättningen. Med tanke på detaljrikedomen och precisionen som krävs, förefaller det vara snabbt arbetat.

långsamt torkar och vittrar sönder. Nadja gör mig uppmärksam på en yxa som är inslagen i väggen. Den är nu röd av rost.

Nadja har varit här förr. Hon håller upp en glasflaska stor som ett lerkrus och med en volym på flera liter. Genom en fönsteröppning i husgaveln kan vi krypa in. Golvet är täckt av glas. Rummets föremål ligger sönderslagna eller söndertrampade, sönderrivna. Det är som om inget ska kunna få bevaras. En trappa upp ligger ingången till logen. Ljuset strilar in genom springor i tak och vägg. ”Gå mitt på golvet. På sidorna är det osäkert”, förmanar

oss Nadja. Roman springer obekymrat över till den förbjudna sidan trots Jevgenij Gusevs rop och förmaningar.

I ett rum i anslutning till loftet ligger allt kastat över ända. Kläder har slitits ur lådor. Ingenting, absolut ingenting har sparats och lämnats oförstört. I ett liknande rum på andra sidan ingången på övervåningen finns en vattenho och en kamin. Cigarettfimpar vittnar om att någon har vistats här. En stekpanna ser ut att vara använd, för bara några dagar sedan.

Ett glas och en sprucken tallrik står på bordet. I rummet finns en säng. Tygstyckena i sängen kan inte kallas sängkläder.

Det ser ut som överkast i flera lager. Hade vi funnit ett lik i sängen eller en arm som stuckit fram under sängen, skulle jag inte blivit förvånad. ”Det är en fiskarbostad”, förklarar Yulia, som om hon inte såg något egendomligt i det skick som rummet befinner sig i.

Det här är ett rum som fiskare sover i för att få tak över huvudet. Jag ryser vid tanken. Då ska man inte vara mörkrädd eller rädd för att andra ska ta sig in om natten och råna en på ens tillhörigheter. Det förefaller mig ändå möjligt att en fiskare som är ute i dagar eller veckor skulle kunna hålla tillgodo med detta. Men, att ligga på en smutsig säng och äta vid ett bord där ingen städat på decennier är ändå motbjudande. Så tycks det. Förfallet går snabbt. Det kanske bara förflutit fem eller tio år sedan den siste slog igen dörren och satte upp trästaven under dörrhandtaget, som markering att ägaren hade gått.

Roman hittar tidningar som ligger utspridda på golvet på övervåningen. Det är tidningar från fyrtio- och femtiotalen. Jag hittar en med sånger och noter. Den lämnar jag till Roman. Han börjar gnola melodin. Den handlar om en sovjetisk matros och hans glädje.

i de understa stockvarven, men här väljer man istället gran. Hantverkarna är utbildade i Moskva och Sankt Petersburg. Lokala specialister finns inte längre här.

Resterna av byn Yesmin

Ytterligare några hundra meter bort, mellan kapellet och floden ligger en gård med två bostadshus, resterna av byn Yesmin. Den byn passerar vi på återvägen. Vi börjar med byn längre österut, Smutova.

Ett par belysningsstolpar vittnar om att gården varit bebodd i sen tid. Brunnar med långa hävstänger och motvikter står som skulpturer vid gårdsgrupperingarna.

Intill det första huset finns en bod och i golvet finns en källare som nu saknar tak.

I ena hörnet ligger mängder av skor som Bygg & teknik 2/10

Kapellet invid de två byarna Yesmin och Smutova håller på att renoveras.

Det uppfördes under artonhundratalets sista decennier. Nu finns inga andra invånare i närheten än de som bor på klostret. Ingen väg leder fram till kapellet utan byggnaden är omgiven av fodervallar och ängar. Nu pågår arbete med att byta ut de nedersta stockvarven. Man byter ut lärkträet mot gran.

83

Vi kryper strax ut ur det lilla fönsterhålet på bottenvåningen. Marken utanför är i höjd med golvet inne. Jevgenij fortsätter till nästa hus och går in i det. Jag tycker mig ha sett nog av förfallet och går runt och studerar byggnaderna från utsidan.

Fönsterrutorna är utslagna. Taken börjar ge vika. Tio år, kanske tjugo, sedan är allt detta borta. Brända eller förmultnade byggnadsdelar är då allt som återstår. Ytterligare en av de tiotusen övergivna byarna mellan Archangelsk och Moskva, skulle man kunna säga. Framtida besökare kanske kommer att återfinna den röda metallstjärnan, den som fästes på husknuten och som visade om någon deltagit i det stora fosterländska kriget. En för var och en som givit sig iväg. Få återvände. En stjärna – en grav någon annanstans.

Gruppen håller samman. Gräset kring husen står högt och jag tar en midsommarbild av gruppen framför husen, på gårdsplanen.

Yesmin by består i dag av endast två hus. Vid ingångsdörren har siste invånaren satt upp en skylt, ”livsfara”. Texten visar att man ska hålla sig undan. En stiliserad bild av en dödskalle ackompanjerar texten. ”Det är samma skylt som finns på kraftledningsstolpar”, förklarar Yulia.

Sannolikt återkommer någon av de tidigare invånarna hit under några sommarveckor. Det är en vacker plats, med älven i norr och fält med vallväxter i söder.

Nadja skyndar på oss. ”Båten väntar klockan två”, förklarar hon. Somliga grenslar över staketets långa slanor, andra öppnar den översta. Våra ryska vänner bryr sig inte om att handskas varsamt med de gamla byggnadsresterna. De kan användas till bränsle, lek eller tillhygge, eller till vad som helst. De tillhör ju ingen.

En gärdsgårdsstör trillar till marken. Ingen tar upp den och lägger den tillbaka på plats.

Nadja och jag går i täten och försöker därigenom att skynda på de övriga. Jag tar en genväg för att få några bilder av det nya kapellet i trä. Det förefaller ointressant. Åldern har inte trängt genom ytan.

Konstruktionen ger intryck av kuliss, i storlek som en lekstuga intill den väldiga klosterbyggnaden och invid kyrkogården.

Vi släntrar nedför sluttningen och mot sanddynerna. Båten som ska ta oss över ligger fortfarande uppdragen i vattenbrynet, lika säkert som när föraren lämnade den för några timmar sedan. Föraren kommer gående nedströms ifrån. Han erbjuder Yulia, Isabel och mig att stiga ombord. Han skjuter ut båten, fäller ner motorn, lägger startsnöret runt svänghjulet och drar igång förvissad om att den genast kommer att starta. Motorn vrålar till.

Ur förgasaren droppar bensinen. På några minuter är vi över på andra sidan. Vi möter ett par ryska vandrare, en kvinna och en man, med ryggsäckar stora nog att innehålla både tält och sovsäck. De förefaller vara välbeställda stadsbor, tjänstemän. Mannen frågar om de kan få följa med över. De kom i rätt ögonblick. Broar finns ej. Till den närmaste bron över Pinega är det flera mil.

Måltid väntar

När resten av gruppen skeppats över börjar vår vandring upp mot byn. Det är varmt och alla är trötta. Klockan är halv tre. Måltiden väntar.

Zinaida Alexandrovna har tillrett en anksoppa på de små knyten hon visade i går. Till detta serveras vi bovete och fiskbiffar med smetana och lingon. Nadja kommer tillbaka och väntar vid bordsändan medan vi äter färdigt. Hon har bytt om och bär nu jeans. Ett västerländskt plagg som här mest bärs i städer och som antyder ungdom. Nadja för oss längs huvudgatan fram till ett enplanshus målat i klara färger. Intill ingångsdörren finns

Krossade fönsterrutor, bråte från tak och väggar, sådant som inte har annat värde än som bränsle ligger kvar kring de sekelgamla husen. De sista invånarna flyttade härifrån i slutet av nittonhundraåttiotalet. I några fall återvänder de som sommargäster, men i de flesta fall har byggnaderna lämnats åt sitt öde, till att långsamt bilda ett med naturen.

84

en gulmålad brevlåda. Ena halvan av fasaden, den närmast bygatan, är nymålad, den andra står i tur. Nadja håller upp dörren och vi stiger upp för de tre trappstegen, tar av oss skorna i förstugan och stiger in. En katt och en kattunge gömmer sig när sällskapet stiger in i köket. ”Master Class in Bakery” hälsar oss värdinnan Anastasia Vasilijevna Zavardina. Vi får sitta runt det lilla köksbordet, sjuttio centimeter i diameter eller på stolar utmed väggarna. Kattungen leker kring våra fötter medan mor i huset förklarar hur det går till att baka de potatisfyllda bröden, shangi, de bröd som vi bjudits på flera gånger tidigare, under körframträdandena. Receptet är följande: 2,5 dl mjölk, 5 dl vatten, ½ tsk torrjäst, 1 kg vetemjöl, blandas och lämnas att jäsa två timmar. Därefter blandas i 100 g vegetabilsik olja och 1 tsk salt, lämnas ytterligare en timme. Fem till sex potatisar skalas och mosas med inblandning av 2 dl kokt mjölk. Om mjölken inte är kokt färgas potatisen blå, berättar Anastasia Vasilijevna. Baka ut bröden, pressa in dem i kakformar och lägg potatismoset på toppen tillsammans med surmjölk och majonnäs och gräddaslutligen i ugn i cirka tjugo minuter.

Anastasia Vasilijevna berättar att hon även brukar baka ”Kalitke”, i stort sett detsamma som ”Shangi”, men utan jäst.

Medan brödet gräddas visar Nadja oss in i vardagsrummet. Det är sparsamt möblerat i likhet med de flesta liknande rum vi sett. Ett skåp med glasdörrar, halvhögt och innehållande glas, några prydnadsföremål och fotografier. I jämförelse många andra hem är detta ändå ombonat och rikt på föremål. Mellan fönstren står ett litet, runt bord. Utmed ena långväggen står en soffa. Ett par stolar kompletterar möblemanget.

Nadja hämtar en kista med kläder som förvaras i rummet innanför, där Nadja bor under sommarferierna. Kistan är inte stor.

Den håller måtten 40 gånger 60 gånger 30 centimeter och är fylld med skjortor och klänningar, schalar och broderade band.

Margarita Gusev, dotter Isabel och Yulia kläs upp i traktens dräkter. De byter med varandra. När de kommer ut ur rummet och visar upp sig är det två unga ryskor och en utländsk prinsessa.

Snart försvinner flickorna in i rummet igen och de får ta på sig brudutstyrsel med den cylinderformade, guldfärgade huvudbonaden som främsta symbol. Natasha, barnens mamma, tar på sig en traditionell klänning, en blus och en schal.

Hon dansar och sveper med kjolen i dansställning, bugar och skrattar. Hon spelar ut bakom den annars allvarliga fasaden.

Samtidigt provar jag en av de ryska skjortorna i linne. Den är styv och oformlig. Den känns trång och är svår att trä över huvudet. Efter ett försök får det räcka. Värdfolket vill att jag provar fler, men jag vill inte riskera att spräcka tyget.

Vi känner doften av bröd. När shangibröBygg & teknik 2/10

fotograftina.se

Mittuniversitetet söker till Institutionen för teknik och hållbar utveckling

Professor i Hållbart byggande Ref. nr MIUN 2009/1663

Upplysningar lämnas av professor och prefekt Mats Tinnsten, Mats.Tinnsten@miun.se, 063-16 53 30.

Mittuniversitetet har drygt 17 000 studenter och campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Vi erbjuder 50 program, 30 magister-/mastersprogram och 750 kurser inom ett brett utbildningsfält.

Mittuniversitetet är också en stor aktör inom distansutbildning.

Mittuniversitetet omsätter 730 Mkr per år och har 900 anställda, varav 66 professorer och 180 forskarstuderande. Forskningen mV TVS½PIVEH QSX WOSK SGL JNmPP inom de två tematiska områdena: Näringsliv och tillväxt respektive Livskvalitet och välfärd.

Bygg - din framtid i Jönköping!

För mer information om anställningen, ansökan m.m. se www.miun.se/jobb.

Välkommen till Sveriges största byggingenjörsutbildare - Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Som student hos oss får du fadderföretag och möjlighet till utlandsstudier.

Vi erbjuder två program och söker nu även ytterligare personal till avdelningen.

Sista ansökningsdag är 31 mars 2010.

BYGGNADSUTFORMNING MED ARKITEKTUR

Du studerar samhällsplanering, byggteknik och byggproduktion. Du fördjupar dig i byggnaders utformning och arkitektur, hur de presenteras och åskådliggörs. Öppet för dig med minst Ma C. HUSBYGGNADSTEKNIK / V Ä G - O C H VAT T E N B Y G G N A D S T E K N I K

De två inriktningarna har gemensam bas i byggnadsteknik.

Du specialiserar dig i konstruktion, projektering och produktion av byggnader eller motsvarande inom vägoch anläggningsbyggande. Öppet för dig med minst Ma D, Fy A, Ke A. VI SÖKER NU EN LÄRARE INOM B Y G G N A D S T E K N I K / KO N S T RU K TO N / E N E R G I

Vi söker dig som vill arbeta med undervisning speciellt inom byggteknik och energi, konstruktionsteknik, arkitektur och teknik eller motsvarande. Har du kunskap och erfarenhet från ett eller flera områden som mekanik och CAD-projektering är det meriterande.

Mer information om utbildningarna/tjänsten, se www.jth.hj.se eller kontakta avdelningschef Göran Hellborg, tfn 036-10 10 00. e-post: goran.hellborg(a)jth.hj.se Ö P P E T H U S L Ö R DAG 1 3 M A R S , 1 0 . 0 0 - 1 4 . 0 0

Bygg & teknik 2/10

85

den tas ut ur ugnen använder Anastasia Vasilijevna en långskaftad spade i trä som hon skjuter in under varje form och sedan lyfter hon ut dem en och en. När formen står på bänken intill spisen, penslar Anastesia Vasilijevna bröden med smör. Penseln består av en fjäder från en järpe.

för stolsdynorna och trettio för underläggen. Dynorna är virkade i grovt garn i mättade färger. Underläggen är tillverkade av hopsydda tygstycken, liknande dem i trasmattor. Både dynorna och underläggen är cirkulära, med färger och mönster avbildade i cirkelform, som en måltavla. Jag köper tre dynor och två underlägg. Har svårt att inse att ett hundra rubel inte är mer än knappt trettio kronor.

Matbrödsrecept

Ytterligare ett recept står på menyn denna eftermiddag, matbröd. Anastasia Vasilijevna visar hur det går till att framställa det. Ingredienserna är: 200 g torrt bröd, ½ tesked torrjäst, 1 liter trettisjugradigt vatten, 100 g rågmjöl och 1 kg vetemjöl.

Brödet får jäsa under två timmar innan det läggs på plåt i ytterligare en timme varefter det gräddas.

Den ena av de två färdiggräddade stora brödkakorna ställs fram på bordet och jag som hedersgäst erbjuds att bryta brödet.

Det är brännhett. Jag känner att jag bränner mig om jag försöker ta tag i det och försöka bryta av en bit. Använder servetten och med den som isolering kan jag bryta loss en bit. Strax tar ryssarna brödet med bara händerna och bryter loss den ena biten efter den andra, till synes obekymrade om värmen.

Efter måltiden på potatisshangi behöver vi knappast mer att äta. Ändå serveras vi en måltid på fiskbiffar, rester av anksoppa och bovete när vi återkommer till huset. Jag packar ihop min inspelningsutrustning och vi vandrar till ”klubben”, där kören strax kommer att uppträda. Klubben ligger intill muséet och intill den plats som markerar var kyrkan en gång låg. Fasaden är sliten. Det är högt i tak. Hallen påminner mest om en lada, i form och storlek. Vore det inte för den måttfulla dörren och entrétaket, skulle man tagit byggnaden för en lagerlokal.

Väggarna är gulmålade. Färgen är för länge sedan avskavd av väder och vind.

Det grå trävirket lyser fram mellan färgflagorna.

Kören väntar

Inne väntar kören. Vi är sena, men bara några minuter. När vi kommer innanför dörrarna börjar kören sjunga och kvinnan som står i mitten kommer fram till mig med brödet och saltet, som traditionen bjuder. Nu liknar inte detta bröd något av det som vi tidigare bjudits på. Här består brödet av en fylld kaka med socker och sylt. Fingrarna blir kladdiga av sylten och sockret. Sången fortsätter medan jag tar av kakan och jag ber Yulia förklara att jag gärna vill att de gör en paus så att jag kan ställa upp utrustningen för att spela in sången, som avtalat. Kören, som inte är mångtalig, fortsätter att sjunga, den ena sången efter den andra. De tycks inte förstå att jag gärna vill spela in sången.

Yulia, Isabel och familjen Gusev sätter sig på stolarna utmed lokalens långsida.

Jag sätter mig på kortsidan. I protest bryr 86

Reser hem till Petersburg

Guiden Nadja med en stor butelj i famnen. Nadja kände till att den fanns här i byn Smutova och kunde plocka fram den ur sitt gömsle. Huset har inte varit bebott på ett par årtionden. Här, där inte ett helt före mål kan återfinnas i en övergiven byggnad så är det märkligt att göra detta fynd.

jag mig inte om att plocka upp utrustningen. Tänker på Yulias ord om att jag går i försvar. Hon har säkert rätt. Yulia talar med körledaren, Valentina Ivanovna Minina. De sju kvinnorna kommer att upprepa de första sångerna. Nu tar de en paus så att jag får ställa upp mikrofonen och koppla in bandspelaren.

Kvinnorna sjunger och bjuder in oss till danser. Som varande en av huvudpersonerna så måste jag möta dem alla. Vi dansar mot varandra, i långdans, snor runt i kringelikrokar och dansar i armkrok. Jag har alla möjligheter att missförstå. Isabel sjunger sin sång och de båda syskonen sjunger sina. Auditoriet sitter andäktigt och lyssnar. Mest andäktiga är de när Margarita och Roman sjunger sina ryska visor.

På väggarna finns två stora målningar med avbildningar av Pinegafloden och dalgången kring Verkola. De är målade under Sovjettiden i en verklighetstrogen, romantisk stil som fortfarande är tilltalande.

I en paus hämtar kvinnorna bröllopsutstyrsel och klär upp Isabel. Hon kan verkligen bära upp brudklänningen och huvudbonaden. Där står hon som en främmande prinsessa och kan beundras!

Det ena bandet efter det andra knyts och när det hela är klart, så lyfts Isabel fram så att vi alla får se. En vackrare brud har de aldrig haft i Verkola! Synd bara att skönhetstörstande pojkar inte fick se, om man undantar Roman, som är för ung och Jevgenij som är för gammal.

Innan vi lämnar lokalen, kommer körledaren fram till oss och erbjuder mig virkade stolsdynor och grytunderlägg. Priset är lågt, som alltid här, ett hundra rubler

Familjen Gusev ska resa i kväll. De har inga biljetter, varken från Karpogory till Archangelsk eller från Archangelsk till Sankt Petersburg. De tycks inte bekymra sig. De kommer hem till Petersburg, om inte den ena dagen, så den andra.

Mörkret faller. Det har börjat skymma när vi går över till vårt tjäll. För en vecka sedan, när himlen inte täcktes av moln, då var det ännu ljust vid elva. Vi sitter vid långbordet och det elektriska ljuset inne ökar på intrycket av mörker ute. Några motorcyklar står utanför vår husgavel och motorerna knattrar. Pojkarna vrider nu och då på gashandtaget och samlar några av byns flickor kring sig. En bil kommer körande och stannar intill vårt hus. Snart upphör ljuden och på håll ses de röda varselljusen försvinna i sommarnatten.

Familjen Gusev dricker te och går snart och samlar ihop sina saker. De hämtar väska efter väska som de bär ner i förstugan, den egendomliga del av byggnaden, där det finns en trappa som leder till en avsats med en soffa och med en dörr till planet framför dörren till matsalen.

Det förefaller vara ett slöseri med utrymmen. Bakom soffan finns fönster, men dessa saknar glas. Ännu går det väl an, men sedan, när kylan sätter in, hur fungerar då denna hall, med dörrar rakt in i köket, till matsal och via trappor upp till vindsrum och det andra gästrummet, det där Gusevs bott?

Bilen har kommit, den som ska föra Gusevs till Korpogory och tåget. Hade man väntat sig minibussen som tidigare transporterat oss, så misstog man sig. Det är en personbil, liknande en Ford Sierra Två hoppackade gummiflottar, ryggsäckar, personlig utrustning och allt som familjen fört med sig under de fyra veckorna ska få plats i bilen. Bagageutrymmet är inte annorlunda inrett än i andra ryska bilar. Reservhjulet och förarens egna tillhörigheter fyller större delen av utrymmet. Varje båtsäck är mer än ett hundra liter och ryggsäckarna är på sextio liter eller mer. Jevgenij är ännu inte uppgiven. Föraren, som visar sig vara son till Anastasia Vasiliyevnas väninna, som vi besökte under eftermiddagen, han gör inte mycket för att hjälpa till utan förefaller mest vara besvärad av omfattningen av antalet passagerare och bagage.

Roman hittar en ljusfackla i båtpackningen. Jevgenij hjälper honom att få eld på den. De håller upp den och lyser upp Bygg & teknik 2/10

omgivningen med det starka magentafärgade ljusskenet. Mörkret kommer samtidigt närmare. Innan familjen sätter sig i bilen tar jag en bild av dem och jag tar en bild av kvinnorna som står vid bilen, av Nadja och hennes mor, av värdinnan och av Isabel och Yulia.

Klockan passerar tio. Tåget går halv ett och det tar en dryg timme att ta sig till Korpogory, under förutsättning att vägen är framkomlig. Här, närmare tätorterna, finns det knappast någon anledning till oro. Familjen klämmer in sig i bilen. Det påminner om fiskar i en glasskål, där de pressat sig samman och där huvudena ligger tätt mot rutorna. Snart är rutornas insi-

da så täckt av kondens att det inte går att urskilja detaljer. Jevgenij sitter nedsjunken i sätet och förefaller hopfälld. Av hans reslighet och längd kan inget skönjas. Han ler i sitt lidande när han försöker få upp handen. I framsätet ligger en av ryggsäckarna. På golvet och mot framrutan, på instrumentbrädan ligger väskor.

Hela familjen, fyra personer, sitter hopklämd i baksätet.

Jevgenij lyfter krampaktigt ena handen och vinkar med fingrarna när bilen far iväg. Föraren kryssar mellan groparna i vägen och balanserar på sandryggarna mellan hjulspåren. Strax har bilen försvunnit i natten. Lyset är inte påslaget.

Gör inte så mycket. De bilar som de möter har inte heller lyset påslaget.

Vi går in och fortsätter att dricka te och äta av det bröd som Zinaida Alexandrovna ställt fram åt oss. Inte heller nu blir det en tidig kväll. Yulia och jag sitter uppe. Vi väntar på Tatiana Nikolaevna som skulle komma med en båtinstruktör. De kallas så, här. Båtinstruktören som ska komma från Korpogory kommer att föra oss längs floden, från Verkola till nästa anhalt. Yulia skriver in namnen på sångerna som framfördes under kvällen och namnen på de personer vi träffade. Klockan passerar midnatt. Ett lätt regn faller. I morgon ska vi ■ företa en flodfärd.

Nya Plastdetaljer?

Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 2/10

87

Akustik/Bullerskärmar:

Byggplast: gop MarkrännaŽ | Dränering

• Funktionell och stilren • Klarar stora mängder vatten • Spaltgaller i galvaniserat stül och i gjutjärn Läs mer pü www.gop.se

Balkonger:

Fogtätningsmassor:

Vi älskar plast - www.gop.se

6ÂˆĂŠĂƒiÀÛ>ÀÊvÂ&#x;Â˜ĂƒĂŒiĂ€Â?ÂœLL>Ă€it 6iÂ˜ĂŒÂˆÂ?iĂ€ /BĂŒÂ?ÂˆĂƒĂŒiĂ€ iĂƒÂ?>} BĂ€}

Âœ}“>ĂƒĂƒ>]ĂŠÂŽÂˆĂŒĂŒ Âœ}L>˜` 6iĂ€ÂŽĂŒĂž}]ʓ>ĂƒÂŽÂˆÂ˜iĂ€ “°“°

1 - &\ĂŠĂŠĂ¤ĂŽÂ™Ă“Â‡ĂŽĂˆĂ¤ĂŠÂŁĂ¤ĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠ-/" " \ÊÊänÂ‡Ă“ĂˆĂŠxÓÊ£ä ĂœĂœĂœÂ°Â?iˆv>Ă€Ă›Âˆ`ĂƒĂƒÂœÂ˜Â°Ăƒi

Betong/Membranhärdare:

Fuktskydd:

– skivan

[ PP

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Lüg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

RÜrvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ‹GSTA ENERGIFĂšRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ‹NGD

Betonginstrument:

88

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Bygg & teknik 2/10

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grundläggning:

Din Partner för mark, väg och vatten

INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Tel 010-78 78 000 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Industrikontor:

Bygg & teknik 2/10

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

89

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Sportgolv:

Tak- och fasadvård:

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

90

Bygg & teknik 2/10

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm