4/10 Bygg & teknik by Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Takbyggnadsteknik

Snöfall och takras Nr 4 • 2010 Maj 102:a årgången

ÖNSKAR DU IBLAND ATT DU HADE EN TAKEXPERT I ARBETSLAGET? DET HAR DU. Som världens ledande takleverantör kan vi hjälpa dig att lämna trygga takgarantier till dina kunder. Genom våra fyra steg, som vi kallar MONIER Project Support, hjälper vi till vid alla steg i byggprocessen, från skiss till överlämning. I våra kompletta takpaket ingår takpannor, infästning, tätning, ventilation och taksäkerhet. Beställ vår produktkatalog från takinfo@monier.com. Välkommen att involvera oss i ditt nästa projekt! TEGEL OCH BETONG: VITTINGE, KDN, TURMALIN, HOLLANDER, NORTEGL, RUBIN, DANTEGL, JÖNÅKERPANNAN, MINSTER, RUSTIKK, DANFLOCK

Bygg & teknik 4/10

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Snövintern 2009–2010 och takras Mats Axelson Varför rasar tak i lantbruksbyggnader en snörik vinter? Björn Johansson och Rickard Westlöf Byggfrågan Riskkonstruktioner i tak Lasse Iisakka Fuktsäkerhet och isolering i välisolerade hus – hur kan takkonstruktionerna optimeras? Björn Berggren, Åse Togerö och Charlotte Svensson Tengberg Våga bygg täta takkonstruktioner Camilla Persson Lidgren Takmontörsutbildningen Anna Sandström Avvattning av yttertak – några reﬂektioner Staffan Wredling Ingen fara på taket? Joakim Thunborg Våningspåbyggnad av hus från miljonprogrammet Clara Widerberg Nyheter om plåt i AMA Hus 08 Torbjörn Osterling Vad är heta arbeten? Anders Thor Takten beror på projekteringen Erik Söderholm Jetgrouting:

Effektiv tätningsmetod Stig Dahlin Pinega del VII:

Flodfärden Carl Michael Johannesson

8 10 12

15 17 19 22

58 60

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN TRADITIONELLT TAK, SKANSEN I STOCKHOLM

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 4/10

Vart fjärde företag inom byggoch anläggningsbranschen har utsatts för ekonomisk brottslighet under det gångna året och det är oegentligheter som redovisningsbrott, mutor och korruption som ökar mest. Det visar en ny internationell undersökning från revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers som baseras på svar från 226 företag i byggoch anläggningsbranschen i 43 länder världen över. Onekligen ett mycket skrämmande undersökningsresultat som indikerar att den ekonomiska brottsligheten är väldigt omfattande. Peter Lindstrand, branschansvarig för Entreprenad vid PricewaterhouseCoopers betonar att byggoch anläggningsbranschen är hårt belastad när det gäller olika former av ekonomisk brottslighet. Så många som 24 procent av de utfrågade företagen drabbades av ekobrott under året och 47 procent av dessa företag kunde vittna om mutbrott och korruption. Detta är nästan dubbelt upp mot till exempel handels- och försäkringsbranscherna. Undersökningen visar att uttrycket ”tillfället gör tjuven”, inte är den viktigaste faktorn som utlöser ekobrotten i byggoch anläggningsbranschen. Närmare tre av fyra (72 procent) av de medverkande i undersökningen menar att en generellt ökad press på resultat och möjligheter till incitament är de bakomliggande faktorerna till den ökade risken för ekobrott. Ökad press på att till exempel vinna kontrakt leder enligt undersökningen alltför ofta till att osunda beteenden utvecklas.

”Ljusskygga individer tillskansar sig ekonomiska fördelar genom mutor och korruption”

Bilaga medföljer

”

Hårt drabbad av ekobrott

ledare

Av undersökningen framgår även att: Trots branschens initiativ med att använda spårbarhetsutrustStig Dahlin ning i fabriker på utrustning och material är det fortfarande direkchefredaktör ta stölder som toppar statistiken över ekobrott inom branschen. ● Fler än vart tredje företag i branschen har inte genomfört en kartläggning över riskerna när det gäller ekobrott under det senaste året. ● Regelfrågor med koppling till ekobrott, framför allt korruption hamnar glädjande nog alltmer i centrum i företagsledningarna, då internationella organisationer som OECD, FN och Världsbanken samt nationella lagstiftare och myndigheter koordinerar sina insatser mot ekobrott. Ekobrott är en varböld som bland mycket annat innebär omotiverat ökade produktionskostnader för branschens kunder. Ingen i byggoch anläggningsbranschen borde därför ha något intresse av att gynna ljusskygga individer som tillskansar sig ekonomiska fördelar genom mutor och korruption. ●

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 4 • 2 010 Maj Å r g å n g 10 2 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2009: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2010: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

Kvarteret Limnologen

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Arkitekt: Arkitektbolaget, Ola Malm. Totalt fyra bostadshus i åtta våningar med trästomme. Beläget i Växjö.

Certifiering med kvalitet och trygghet

Allt om trä och träbyggande

P-märkning, CE-märkning och typgodkännande. SP SITAC är även Sveriges EU-representant inom byggcertifiering. Här hittar du kunskap om träoch träbyggande, konstruktionsdetaljer och materialegenskaper. TräGuiden är gratis. Välkommen in!

SP SITAC, Box 553, 371 23 Karlskrona Telefon 010-516 63 00, Fax 0455-206 88 E-post: info@sitac.se

www.sitac.se Foto: Per Bergkvist

forslund.se

SP SITAC är en sektion inom Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Vi erbjuder ett av marknadens bredaste utbud av meriterande certifieringar.

Beräkningsprogrammet för platta på mark är här! PEPS är ett beräkningsprogram för beräkning av dimensionerande linjelast och punktlast för betongplatta på mark med underliggande EPS-isolering, samt beräkning och kontroll av deformationer. s INVÊNDIG PUNKTLAST s INVÊNDIG PUNKTLAST ÚVER GENOMSKUREN FOG s PUNKTLAST VID KANT s PUNKTLAST VID HÚRN s INVÊNDIG LINJELAST s LINJELAST VID KANT s LINJELAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST VID HÚRN PÌ KANTBALK

Beställning och demoversion på www.eps-peps.se

www.eps-bygg.se 6

Bygg & teknik 4/10

Rätt gjort. BRA GOLV BLIR BÄTTRE när det installeras av någon med rätt kompetens, rätt erfarenhet och med rätt miljöansvar. Då kan du vara säker på att funktion och kvalitet hos våra produkter utnyttjas till 100 procent.”

” ETT

Nedan finner du leverantörer som aktivt stödjer kvalitetssystemet Auktoriserat Golvföretag. ”Vi rekommenderar ett Auktoriserat Golvföretag vid installation av våra material.”

KOMPETENS \ KVALITET \ GARANTI Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se \ www.auktorisation.se

Bygg & teknik 4/10

Förbifart Katrineholm

Skanska har fått uppdraget av Trafikverket att bygga en ny förbifart vid Katrineholm i Södermanland. Kontraktssumman uppges uppgå till 312 miljoner kronor, vilket inkluderas i företagets orderingång för det andra kvartalet 2010. Kontraktet avser projektering och byggande av den östra förbifarten Väg 55/56 som är en 14 km lång mötesfri landsväg med tolv broar. De längsta broarna blir 300 respektive 100 m långa. Projekteringen sker i samarbete med Trafikverket, där Skanska leder projekteringen av broarna och Trafikverket vägarna. Projektet genomförs som en samverkansentreprenad. Projekteringen inleds nu i maj, arbetet på plats i september och projektet ska färdigställas i december 2012.

Kanalstaden i Österåker

Visionen om Kanalstaden i Österåker, den helt nya stadsdel med 300 lägenheter, butiker, restaurang, sjöutsikt och strandpromenad, som ska knyta samman Österåkers centrala delar med havet längs med Åkers kanal är nu på väg att förverkligas. Den första detaljplanen är färdig och till hösten kan Östra Kanalstaden börja förverkligas. – Äntligen får Österåkersborna tillgång till hav och skärgård även i kommunens centrala delar. Ett tidigare slummigt och otillgängligt område blir ett attraktivt bostadsområde. Österåker är ju faktiskt en skärgårdskommun, säger byggnadsnämndens ordförande Jan Olov Sundström (M).

Detaljplanen för Östra Kanalstaden del 1 omfattar en småskalig kvarterstruktur skapad med en grön karaktär i form av gröna gårdar, park och trädplanterade gator. Bebyggelsen utformas i två till fem våningar. En strävan ﬁnns att förena kvartersstrukturen och den stadsmässiga småstaden med solljus, vattenkontakt, utblickar och grönskande gårdar. Kanalstaden fullt utbyggt, då med 2600 bostäder, ska sträcka sig från Österskärsvägen i öster till dalgången längs Näsvägen i väster, samt från Runö industriområde i norr ner till Tunafjärdens öppna vatten i söder. Bebyggelsen i kvarteret Skonaren intill förlängs med ett promenadstråk mot söder som kantas av torg och parker och bryggor längs med Åkers kanal. Med Kanalstaden skapas, under 20 till 25 år, en stadsbebyggelse med en blandning av bostäder, arbetsplatser och lokaler för butiker och service. Samtidigt tas skärgårdsstadens kvaliteter tillvara som båtliv, rekreation, parkoch vattenutblickar. Flerbostadshus och stadsradhus är tänkta att blandas inom ett och samma kvarter.

Rekordmånga nya projekt

Trots oron på finansmarknaden har Akademiska Hus finansierat fler projekt än någonsin under 2009. Tillsammans med universitet och högskolor planeras nya lokaler för att möta framtidens forsknings- och utbildningsbehov till ett värde av femton miljarder kronor. Det framgår av Akademiska Hus årsredovisning för 2009. Den stora satsningen på utbildning och forskning de senaste åren har kraftigt ökat lokalbehoven för landets universitet och högskolor. I årsredovisningen för 2009 framgår

att omfattningen av nya projekt har ökat med hela 70 procent jämfört med föregående år. – Kunskapssverige växer i snabb takt efter de senaste årens stora investeringar i forskning och högre utbildning. Tillsammans med våra kunder, svenska universitet och högskolor, planerar vi nya kunskapsmiljöer för femton miljarder de närmsta åren, säger Mikael Lundström, v d och koncernchef för Akademiska Hus.

Förebygger fuktproblem

Fuktskador är ett problem som ingen vill drabbas av, men som kan beröra alla. En av frågorna man direkt ställer sig innan ett köp av en fastighet eller bostadsrätt är: Finns det fuktproblem? Nu lanserar Dry-IT AB, med huvudkontor i Skärholmen, därför en helt ny tjänst som möter upp just detta behov. Tjänsten heter Friska Huset och riktar sig till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Den innebär att i förebyggande syfte granska fasader, lägenheters interiör, gemensamma våtutrymmen samt vind- och källarutrymmen. Friska Huset är en återkommande tjänst, vilket innebär att det efter en första besiktning läggs upp en plan för återkommande kontroller. På så vis kan man innan det uppstår fuktskador – så väl smygande som akuta – planera för åtgärder och budgetera för relevant underhåll. Precis som gemene man vill se att hissar och ventilationssystem underhålls kontinuerligt bör man enligt företaget se över fuktstatusen i fastigheten. – Det är hög tid att fuktfrågan lyfts upp som en förebyggande planeringsåtgärd. Det blir alltför kostsamt för fastighetsägaren och besvärligt för de boende när man väntar för länge med insatserna. Det känns helt rätt att arbeta på detta sätt, systema- Mikael Grankvist tiskt och återkommande, tillsammans med fastighetsägarna för friska hus, säger Mikael Grankvist, fuktexpert på Dry-IT.

ILL: SWECO

Svensk paviljong invigd i Shanghai

Östra Kanalstaden i Österskär, med bland annat 300 lägeheter, butiker, restaurang, sjöutsikt och strandpromenad, ska börja byggas nu till hösten.

Den första maj invigdes världsutställningen Expo-2010 i Shanghai. Den svenska paviljongen är en av närmare 200 paviljonger som ska locka besökare från hela världen under parollen ”Spirit of Innovation”. Johannes Tüll och Christer Stenmark, arkitekter på Sweco, har ansvarat för utformningen av den svenska paviljongen.. – Det har varit mycket arbete in i det sista och det känns skönt att vara framme vid invigningen. Idag ringlar kön lång utanför entrén och det ska bli spännande att se vilket mottagande vår paviljong får, säger Johannes Tüll som varit på plats i Shanghai den senaste månaden för att övervaka bygget. Bygg & teknik 4/10

byggnytt

Den svenska paviljongen ska locka besökare från hela världen under parollen ”Spirit of Innovation”. Arkitekter: Johannes Tüll och Christer Stenmark, Sweco.

– Det är fantastiskt att uppleva att den svenska paviljongen nu blivit verklighet. Jag är väldigt stolt över att vi har lyckats skapa en byggnad som förmedlar våra visioner och tankar kring mötet mellan människan, staden och naturen, säger Christer Stenmark. Världsutställningens tema ”Better cities, better life” handlar om hur man kan skapa hållbart liv i världens växande städer. Swecos design tar avstamp i det övergripande temat för världsutställningen och i det svenska temat ”Spirit of Innovation”. En grundtanke som format arbetet är att både naturen och staden är en stor källa till inspiration för människan. Innovativa och kreativa människor är en förutsättning för att skapa ett hållbart samhälle. Det första man möts av är staden som ﬁnns på utsidan av byggnaden. I de gränder som bildas mellan de fyra huskropparna visas naturen upp i form av bilder av Mattias Klum. Utställningen visar upp många exempel på hållbara innovativa svenska lösningar. Bland annat är entrén en avancerad träkonstruktion i miljöcertiﬁerat limträ. Som ett led i Swecos hållbara design ska paviljongen även återanvändas efter världsutställningen.

– De målgrupper en branschförening huvudsakligen har är inte i första hand intresserade av om betongen levereras på plats eller om den tillverkas i en fabrik. De vill ha kunskap om betong som material, därför är sammanslagningen en fördel för alla, säger Lise Langseth, v d i den nya föreningen Svensk Betong. Vi har tidigare inte nått ut till politiker och beslutsfattare med viktig information om betongens miljöfördelar i ett livscykelperspektiv, vilket har lett till statliga satsningar på till exempel träbyggande. Nu har vi bättre resurser att arbeta med sån typ av kommunikation.

Bygger bostäder i Kungsbacka

NCC Construction Sverige bygger 72 lägenheter i Kungsbacka på uppdrag av fastighetsbolaget Aranäs. De fyra bostadshusen vid

Forsvägen får stora balkonger som ”sticker ut”. Kommunen uppges växa med 1 000 invånare per år så bostadsbehovet är stort. Ordern uppges vara värd 100 miljoner kronor. Nyligen togs första spadtaget för kvarteret Polstjärnan i Kungsbacka. De fyra husen byggs i fem eller sex våningar, med mörkt tegel och stora balkonger. – Bostäderna får en spektakulär arkitektur som gör att vi gjuter balkongerna på plats, vilket är ovanligt. Vi är glada att Aranäs kontaktade oss för att få veta mer om partneringsamarbete – för nu jobbar vi tillsammans, säger affärschef Per-Åke Edling, NCC Construction, region Väst. Arkitekterna Semrén & Månssons vinnande förslag har runt 20 kvadratmeter stora balkonger. De monteras utanpå fasaden och är så stora att en utvändig pelare hjälper till att bära upp dem. Lägenheternas energibehov bli enligt uppgift drygt 35 procent lägre än normen i Boverkets byggregler. De värms med fjärrvärme och ett ventilationssystem som återvinner värmen i frånluften. Husen beräknas använda mindre än 70 kilowattimmar per kvadratmeter och år istället för 110 kWh/m2 och år. – Vi är glada att återigen bygga bostäder i Kungsbacka och att det sker i partnering med NCC. Det nära samarbetet ger ett bra utbyte och förståelse för varandras önskemål, behov och möjligheter. De ger i sin tur ett bättre slutresultat, säger Alf Lindeberg, chef för fastighetsutveckling, Aranäs. Partnering är en strukturerad samarbetsform där byggherre och entreprenör gemensamt löser bygguppgiften. Metoden baseras på ett öppet och förtroendefullt samarbete, där parternas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom projektets alla skeden. Arbetet har startat och beräknas vara klart i juni 2012. Totalt sysselsätts enligt uppgift cirka 40 personer varav 20 är NCC-anställda. Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

Betongbranschen väsar klorna

De båda branschföreningarna Svenska Fabriksbetongföreningarna och Betongvaruindustrin har slagits samman till en förening, Svensk Betong. Det beslutet togs på respektive förenings årsmöte på Courtyard by Marriotte på Lindholmen i Stockholm.

Bygg & teknik rättar

Det smög sig dessvärre in ett fel i en av Norbert Fichters formler på sidan 45 i det förra numret av Bygg & teknik. Den korrekta formeln ska se ut som följer: Lw = 7 + 50log(v) + 10log(S) Bygg & teknik 4/10

Kvarteret Polstjärnan, 72 lägenheter i Kungsbacka. De fyra husen byggs i fem eller sex våningar, med mörkt tegel och stora balkonger.

Tar sig igenom all slags betong

Bosch Speed X heter en ny hammarborr till företagets SDS-max och SDS-plus-system. Borren uppges snabbt ta sig genom både vanlig och armerad betong – utan att det förkortar borrens livslängd. Den nya hammarborren borrar enligt uppgift med hög precision tack vare hammarborrens snäva toleranser för borrdiameter, vilket gör att infästningar kan fästas säkert. Det kraftfulla och tåliga S-skäret av volframkarbid ska ge en mycket hög borrkraft i betong och det snedställda huvudets skär har en spetsig skärvinkel. Det ger enligt uppgift en aggressiv borrhastighet så att slagborren snabbt borrar sig igenom betong. En slitageindikator visar exakt håldiameter vilket säkerställer precisionen. Den specialslipade centreringsspetsen ska också göra det enkelt att hålla borren exakt mot mitten på borrkrysset. Borrens form minimerar även vibrationer vid arbete i hårda material. Hammarborrens korta huvud och de stora dammkanalerna uppges minska friktionen när borrkex matas ut, vilket gör att hammarborren utsätts för mindre upphettning och det bidrar till en längre livslängd.

Kompakt, smidig och starkast i klassen

Husqvarnas nya demoleringsrobot DXR 140, det senaste tillskottet i företagets nya sortiment av fjärrstyrda demoleringsrobotar, är enligt uppgift den lättaste maskinen i sortimentet. Samtidigt uppges den ge mer slagkraft än andra maskiner i samma storleksklass.

Trots en kompakt design är den en kraftfull partner att räkna med när det gäller rivningsarbeten i trånga utrymmen där underlaget kräver en lätt maskin. DXR 140 väger bara 960 kilo och effekten är 15 kW, den finns även med 11 kW motor. – DXR 140 är vår minsta och lättaste modell men ändå en mycket stark och potent maskin. Med den starka 15 kW-motorn kan operatören utnyttja hammarens effekt till 100 procent, säger Thomas Nilsson, Business Manager, Demolition Equipment, Husqvarna Construction Equipment. Demoleringsroboten uppges vara utvecklad med fokus på att göra användarens arbete både effektivare och enklare. Det kompakta utförandet, bredden är endast 77 cm, ska göra roboten smidig att manövrera och transportera. Den kommer in genom de flesta dörröppningar och får plats i en hiss eller på en släpvagn. Den låga höjden ger användaren fri sikt över maskinen, vilket gör arbetet både effektivare och säkrare. Armsystemet kan roteras helt obegränsat, vilket är användbart vid demoleringsarbeten i små utrymmen där exempelvis en container inte kan placeras bredvid roboten. Räckvidden är cirka 3,7 meter. Stödbenen kan styras individuellt vilket ger bra stabilitet och underlättar arbete på ojämnt underlag eller intill väggar. DXR 140 är utrustad med den nya generationens LED-strålkastare för exceptionellt bra arbetsljus. Elektrisk proportionalstyrning av hydraulpumpen innebär att maskinens tryck och flöde styrs på ett effektivt sätt. Resultatet är en maskin med hög verkningsgrad och minsta möjliga värmeförluster. Fjärrkontrollen med blåtandsteknologi uppges vara marknadens mest lättanvända med en tydlig display som visar i klartext när olika serviceåtgärder ska genomföras, såsom påfyllning av olja och byte av oljefilter.

Vidareutvecklad skyddsmatta

Christian Berner AB i Mölnlycke lanserar en vidareutvecklad skyddsmatta för vattentäta system på låglutande tak som uppges avsevärt förbättra avrinning under mattan. Skyddsmattan Kraitec Wave har en slät ovansida och en tredimensionell vågstruktur undertill och kompletterar programmet med de släta mattorna Top och Protect. Skyddsmattan består av återvunna gummigranulat bundna med polyuretan och uppfyller kraven i DIN 18195 del 10 som handlar skyddsåtgärder för vattentäthet. Skyddsmattan, med en vattenﬂödeskapacitet på 0,11 l/(m • s) i horisontalplanet, uppges vara svaret på ökade krav på dräneringsfunktionen och avrinning för speciellt terrasser. Skyddsmattan levereras i rullar om 10 x 1,25 m och har en tjocklek på 10/5 mm. – Skyddsmattor för vattentäta byggnadskonstruktioner är ännu inte så vanligt i Norden men i Tyskland är de en integrerad del i högkvalitativa platta takkonstruktioner. Genom att det handlar om återvunna produkter är merkostnaden relativt låg jämfört med den ökade säkerheten som skyddsmattorna innebär, säger Tony Johansson, affärsområdeschef.

Ny plåttakfärg för hållbart resultat

Sol, vind och vatten. Vad är mer utsatt på hus än tak. Det kräver sin rätta färg som skydd. Lösningen på detta heter numera enligt uppgift Beckers Plåttakfärg V, som finns i kulörerna röd, ljusgrå och svart. Hustak är ständigt exponerade för vädrets makter. För att öka hållbarheten och därmed få ett bra resultat, krävs rätt färg och ett välgjort underarbete. Den nya färgen – som ger en halvblank yta, glans 40 – uppges tillsammans med företagets Metallprimer V vara lämpad för de flesta metallrena plåttak och den ska ha lika god fästförmåga som beständighet. Takytan ska naturligtvis vara ren och torr innan målningen. Pensel eller rulle av helsyntetiskt material alternativt en spruta ska användas. Kallt och fuktigt väder förlänger torktiden, måla därför inte vid fuktig väderlek eller när det finns risk för att det blir dagg eller börjar regna innan färgen har torkat. Måla heller inte på solheta ytor eftersom färgens torktid då blir för snabb. Den nya färgen uppges vara lukt- och klibbfri efter cirka två till fyra timmar, övermålningsbar efter tolv timmar.

Färdigblandad kalkfärg

Nordic Termosilit AB i Krylbo lanserar nu Arctica, en färdigblandad kalkfärg tillverkad av målarkalk för användning inom- och utomhus. Kalkfärgen uppges vara lämplig för att täcka nästa alla torra och porösa ytor. Inomhus används kalkfärgen i tak och på väggar, och utomhus på fasad. Den nya kalkfärgen är enligt Bygg & teknik 4/10

produktnytt uppgift kladdfri, ekonomisk och lätt att använda. Passande underlag för kalkfärgen uppges vara alla fasta mineralputser och -färger, gipsplattor, lämpliga tapeter, kalkgipsputs, kalkcementputs och cementytor (undvik dock oljiga ﬂäckar). Även på heltäckande färg och heltäckande latexfärger. Samtliga ytor måste vara fasta, rena och torra. Kalkfärgen pigmenteras med kalkäkta pigment enligt NSC-skala eller Kalkfärg 90.

Sprutbart tätskikt

Bostik AB i Helsingborg lanserar nu Sprayable Membrane, ett godkänt sprutbart tätskikt som uppges ge hantverkaren upp till 75 procent kortare arbetstid jämförbart med att använda vanlig roller. Produkten är lämplig vid stora objekt eller större renoveringar. Konsistensen är anpassad för sprutmaskiner. Detta arbetssätt ska ge minimalt spill, bra precision och täckförmåga. Den nya produkten ingår i företagets tätskiktssystem, som är godkända av GVK och BKR.

ningens huvudattraktion, det 102 meter höga monumentet ”Atomium”, medan ”Sevilla 1992” handlar om det etniska inﬂytandet på 1990-talets design och mode. Kollektionen lanseras i en katalog som med ord och bild beskriver de utvalda världsutställningarna och den samtid de var en del av. De nya utförandena presenteras med en beskrivning hur de var för sig, på ett unikt sätt visualiserar essensen av utställningen och tidsåldern. – Vi har valt att fokusera på åtta utställningar som har haft en särskild betydelse. Den första, år 1851, med Crystal Palace förstås, och den aktuella utställningen i Shanghai i sommar är självskrivna, säger Helle Lykke Jensen. Montreal 1967 har vi valt eftersom den blev den mest framgångsrika världsutställningen genom tiderna och den fokuserade både på materiella och immateriella värden. – Det har varit en spännande process, dels att fördjupa sig i historiska detaljer om de olika världsutställningarna och dels att omsätta detta i mattornas design, berättar Karen Lund Hansen. Hon hoppas att kollektionen ska medverka till att sätta fokus på världsutställningen i Shanghai och på själva idén om att mötas över nations- och kulturgränser genom innovation och visuell utveckling.

Ny kollektion hyllar världsutställningen Bullerskärmsmanual Isolamin AB i Överkalix har tagit fram en ma-

nual för hela proceduren och teorin kring bullerskärmar och insynsskydd. Manualen tar upp val av bullerskärm, ytskikt, avstånd mellan stolpar, absorberande eller ljudreducerande samt bullerskärmar kraftiga nog att klara de nya EN-direktiven. Manualen har nu kompletterats med inglasningar, även infattade i designade aluminiumproﬁler. Manualen ﬁnns att tillgå på hemsidan isolamin.com.

Effektivare EPS-isolering Design ”Shanghai 2010”.

Medan världens uppmärksamhet riktas mot världsutställningen i Shanghai, har danska egetaepper a/s fördjupat sig i den historiska och kulturella utvecklingen i världen sedan den första världsutställningen hölls i London år 1851. Resultatet är en unik mattkollektion med fokus på världsutställningar genom tiderna. Kollektionen Design Spot World Expo, som har tagits fram av formgivarna Karen Lund Hansen och Helle Lykke Jensen efter ett omfattande researcharbete, presenterar åtta uppseendeväckande exempel på mattdesign. Inspirationen till mattornas design har hämtats från de utvalda världsutställningarna och från samtidens arkitektur, design, färger och mönster. – Inspirationen till ”Paris 1889” har hämtats från Eiffeltornets komplicerade konstruktion, berättar Helle Lykke Jensen, och modellen ”Bruxelles 1958” utgår från BrysselutställBygg & teknik 4/10

Sundolitt AB i Vårgårda har tagit fram en mer effektiv EPS-isolering, kallad Sundolitt Climate. Nyheten är att man tillsatt graﬁt som reﬂekterar och drar till sig infraröd strålning. Produkten minskar därför enligt uppgift värmeförlusten med 20 procent jämfört med andra kända isoleringsmaterial med samma tjocklek. Det betyder 20 procent bättre isolering och därmed 20 procent tunnare isoleringsskivor. Produkten uppges spara energi och utrymme, men fortfarande ha samma goda egenska-

per som traditionell vit EPS-isolering – fuktavvisande, låg vikt och god tryckhållfasthet.

Klimatsmarta flervåningshus i trä

Karl-Erik Andersson, Deromegruppens koncernchef.

Ett nyutvecklat byggsystem uppges öppna för nya möjligheter för fler aktörer att bygga klimatsmart och energisnålt. Deromegruppen, en av de delaktiga i projektet, börjar redan i höst att använda systemet när spaden sätts i jorden för två flervåningshus strax intill Turning Torso i Malmö. Längre fram kommer byggsystemet att prövas även i Varberg och Växjö, men även andra intressenter bjuds in att använda sig av det nya byggsystemet. Byggsystemet är enligt uppgift ett öppet system som medger sådan flexibilitet att unika byggnader skapas, men med ett stort gemensamt teknikinnehåll. Byggsättet ska hålla tillbaka kostnaderna och samtidigt skapa maximalt värde för kunden. Systemet är resultatet av ett flerårigt utvecklingsprojekt som finansieras av Centrum för byggande och boende med trä (CBBT). Karl-Erik Andersson, Deromegruppens koncernchef, berättar att man genom att använda helt nya konstruktionsprinciper kombinerat med beprövade träregelväggar och träbjälklag har lyckats skapa ett miljöeffektivt byggsystem för flervåningshus med fyra till åtta våningar. –– Detta är en viktig milstolpe för bostadsbyggandet, eftersom antalet aktörer som kan tillverka byggkomponenter för flervåningshus i trä därmed ökar markant. På så sätt kan marknadens behov av energisnåla och klimatsmarta flervåningshus i trä tillgodoses, säger Karl-Erik Andersson. CBBT som arbetar med att främja forskning och utveckling inom just träbyggande valde att finansiera projektet under vissa förutsättningar. – En förutsättning för att CBBT skulle finansiera utvecklingsprojektet var att det skulle handla om ett öppet byggsystem, det vill säga ett byggsystem öppet för alla att använda. På så sätt bidrar vi till att öka andelen trä i bostadsbyggandet, avslutar Peter Nilsson, Södra Timber, ordförande för CBBT.

Snövintern 2009–2010 och takras Under den gångna vintern har det rasat betydligt fler tak än under någon tidigare snövinter i modern tid. Att döma av de objekt som SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås hittills hunnit analysera beror takrasen endast i undantagsfall på att det kommit för mycket snö. I stället är det så att snön avslöjar slarv och okunskap. Under perioden 2010-01-30 till 2010-0405 har vi registrerat i storleksordningen 160 takras De allra flesta har kommit till vår kännedom via media. Några enstaka har rapporterats via enskilda fastighetsägare. Byggnadstyperna fördelar sig i stort enligt tabell 1. Åldern på byggnaderna är varierande. I de register vi upprättat finns objekt från 1960-talet respektive byggnader färdigställda 2010. Ett försäkringsbolag anger att minst 600 lantbruksbyggnader och ett okänt antal växthus har rasat under vintern. En del av dessa finns sannolikt också med på SP:s lista. Utöver rasade tak finns också ett okänt antal skadade tak, som på grund av bestående deformationer eller skadade tätskikt måste åtgärdas före kommande vinter. Av de takras som vi har registrerat, är alla, förutom någon konsol med tak att hänföra till enplansbyggnader. Merparten av byggnaderna har takkonstruktioner med långa spännvidder, större eller lika med femton meter, och är utförda som ”lätta” konstruktioner. Med lätta konstruktioner menas här takstolar i trä, såsom spikplåtsförbundna takstolar, limträkonstruktioner och fackverkskonstruktioner eller I-balkar av stål. Ytbärare är i de flesta fall profilerad stålplåt med tjockleken 0,5 till 1,5 mm. Såvitt vi kan se har ingen takkonstruktion i betong rasat . Ser man till fördelningen mellan stommaterialet i takkonstruktionerna blir det i

Artikelförfattare är civilingenjör Mats Axelson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Tabell 1: Fördelning av lokaltyper. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av byggnad Andel av totalt Anmärkning registrerade ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lantbruksbyggnader 31 % och maskinhallar Förråd, lagerhallar 32 % Hallar för idrott 22 % Ishallar, ridhus med mera. Industrilokaler 6% Övrig 7% Skärmtak, växthus, ospecificerat Butiker, museer 2%

grova drag cirka 45 procent trä, och cirka 35 procent stål. Resterande del, cirka 20 procent, saknar vi i skrivande stund information om. Att andelen trä överväger beror sannolikt på att andelen lantbruksbyggnader i vår lista är stor. Rasen finns i huvudsak i ett band från västkusten i Götaland över Östergötland och vidare norrut längs den östra sidan.

Nederbördens fördelning

Den gångna vintern har varit speciell såtillvida att stora delar av landet har haft en obruten period av minusgrader från början av december till mitten av mars. Snötäcket har inte reducerats av töväder. Jämför man bild 1 och bild 2 så framgår att Uddevalla, Lysekil, södra Älvsborg, sydöstra Skaraborg, södra Östergöt-

lands län och kusten från Gävle upp mot Sundsvall har relativt stora snödjup och att takrasen till stor del finns inom dessa områden. Av tabell 3 framgår att snölasten, baserad på snödjup och snödensitet, bara överskrider normvärdena i ett fall när det gäller BFS 2006:21 och det är i Lysekil. När det gäller det tidigare snölastvärdet i BFS 1998:39 så överskrids det marginellt för Varberg och Borås, för Jönköping (Flahult), för Oskarshamn, tydligt för Lysekil och marginellt för Örebro. Till saken hör då att den densitet som SMHI använt sig av för att beräkna snölasten inte är representativ för den gångna vintern. Snödensiteten har i allmänhet varit lägre. Som exempel kan nämnas att i Varbergs kommun cirka 10 km från kusten uppSnödjup

Bild 1: Geografisk fördelning av takras, 2010-01-27 till 2010-03-08, (källa SP och Boverket).

Bild 2: Preliminära snödjup 2010-02-22, (källa SMHI). Bygg & teknik 4/10

Tabell 3 Snödjup 2010 enligt SMHI samt beräknad snölast (snödjupet multiplicerat med snödensiteten 280 kg/m³) och snözoner enligt BFS1998:39 och BFS 2006:21 för några kommuner. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Station Max snödjup Beräknad Snölastens Snölastens 2010 [cm] snölast på grundvärde grundvärde enligt BFS enligt BFS mark [kN/m2] 2006:21 1998:39 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Lund 29 0,81 1,5 1,0 Osby 52 1,25 1,5 – 2,0 1,5 Ljungby 64 1,54 2,0 – 2,5 1,5 Karlshamn 38 1,06 1,5 – 2,0 1,5 50 1,40 2 1,5 Ronneby (Bredåkra) Kalmar 45 1,26 2,0 – 2,5 1,5 Varberg 45 1,26 1,5 – 2,0 1,0 – 1,5 Borås 67 1,61 2,0 – 2,5 1,5 Jönköping 94 2,26 2,5 – 3,0 1,5 – 2,0 (Flahult) Oskarshamn 82 2,30 2,5 2,0 Lysekil 81 2,27 1,5 1,0 –1,5 Vänersborg 57 1,37 2 1,5 – 2,0 Linköping 68 1,63 2 2,0 (Malmslätt) Kristinehamn 58 1,39 2,5 2,0 Örebro 85 2,04 2,5 2,0 Stockholm 50 1,20 2 2,0 Härnösand 86 2,06 3,5 3,5 Piteå 79 1,82 3,0 – 3,5 3,0 Luleå flygplats 77 1,77 3 3,0

mättes i början av mars en snödensitet på 154 kg/m3 vid 65 cm snödjup. Snölastens grundvärde är snölast på mark och avser att vara karakteristiska värden, det vill säga värden som kan uppnås med en sannolikhet med två procent per år, femtioårslasten. Mätningarna grundar sig på en begränsad mängd stationer från 1907 och framåt. Värdena representerar en kvalificerad bedömning av vad som är rimligt att dimensionera för. Av tabellen kan man utläsa att dimensioneringsvillkoren med avseende på snölast har ändrats. I fyra kommuner har snölasten ökat sedan 1998, i några fall har snölasten minskat. Man kan se att dessa kommuner också är representerade på kartan över ras. Då byggnader står under en lång tid, ofta längre än femtio år finns skäl att anta att en byggnad under sin livstid kommer att bli belastad av den dimensionerande snölasten. Fastighetsägare och förvaltare är inte alltid medvetna om förändringen i bedömningen av snölastens storlek och kan därför inte avgöra när snöskottning av tak är lämpligt. Att välja rätt snözon vid dimensionering är väsentligt. I några kommuner finns mer än ett alternativ. I flera fall har man bedömt den aktuella snözonen vara det lägre värdet, istället för det mer riktiga, nämligen det högre värdet. Kunskap om var gränserna för lokala variationer är har inte inhämtats med följden att konstruktionen varit underdimensionerad reBygg & teknik 4/10

dan från början. I något fall har till och med en snözon använts som inte alls förekommer inom regionen.

Takkonstruktioner med lång spännvidd i ett fack

Byggnader med långa spännvidder, fritt upplagd i ett spann är inte förlåtande vid överlast. Med överlast menas last som ligger över bärverkets verkliga kapacitet. Lastkapaciteten beror på många faktorer, såsom materialegenskaper, dimensione-

ring, tillverkning, montering och underhåll. Fel på någon av dessa kan leda till kollaps. Sekundärkonstruktioner såsom takplåt och/eller takåsar medverkar i det flesta fall som avstyvande delar. Dimensionering för fortskridande ras vid lokalt brott i sekundärkonstruktioner kunde sannolikt i några av fallen förhindrat total kollaps. Det finns också några exempel på att för starka takåsar har verkat som linor och överlastat omgivande primärer då en primär gett vika.

Taklutning

Av den datainsamling vi gjort, är intrycket att det är tak, företrädesvis sadeltak, med lutning noll till femton grader som rasat. För taklutningar inom det spannet behöver man inte dimensionera för osymmetrisk snölast, det vill säga en takhalva med låg last och en takhalva med hög last. Vid genomgång av rasen har nockens placering och riktning i förhållande till den förhärskande vindriktningen vid snöfallet, haft betydelse även för låglutande tak. Har nocken legat vinkelrätt vindriktningen har betydande skillnader i snölast på läsida och lovartsida uppstått. Dock finns det flera takkonstruktioner bland de rasade, som består av två separat delar på var sida om nocken, det vill säga osymmetrin i lasten har inte orsakat oväntade påkänningar. För vissa typer till exempel sadelfackverk har det dock varit ogynnsamt.

Takytornas betydelse

Av allt att döma har takytans storlek betydelse när det gäller variationer av snömängder på taket. Vind, oavsett vindriktning på stora tak, orsakar mer snödrift på stora tak än på mindre. Rörlig last på kontinuerliga sekundärkonstruktioner som bärande takplåt och åsar är inte något man normalt dimensionerar för. På stora tak kan detta leda till lokala överlaster, medförande hål i ytbärverket. Är sekun-

Bild 3: Fortskridande ras.

därkonstruktionen (ytbärverket) också stabiliserande är en kollaps av primärkonstruktionen nära. Likaså är fläkthus och ventilationshuvar orsak till lokala snöanhopningar som i några fall ser ut att ha varit orsak till ras. Snörasskydd verkar snöansamlande och det är oklart om hänsyn tagits till detta. Upp till 20 cm extra snö och i vissa fall snödrivsbildning, har på stora ytor belastat taken i närheten av takfot.

Preliminära resultat av undersökta objekt

Endast ett fåtal objekt har hittills undersökts i detalj. I några fall kan, med ledning av uppmätta laster på taket eller anslutande tak, konstateras att snölasten varit högre än den som taket dimensionerats för. I ett av de fallen har endast lokalt brott i ytbärverket uppstått. På det taket har det funnits mycket stora lokala begränsade, snöanhopningar, men inga påbyggnader förutom snörasskydd. Ett av sadeltaken har belastats med en osymmetrisk, hög snölast, sannolikt högre än den last som använts vid dimensioneringen. Dock befanns vitala delar vara så bristfälligt monterade att det är mest sannolikt att den bristen är orsaken till rasets stora omfattning. För de enkla byggnaderna: förråd och lager, är bristande underhåll en orsak som dominerar. Listan på objekt med andra rasskäl än för hög snölast kan göras

Bild 4: Pulpetfackverk av trä med cirka 17 m spännvidd, uppmätt snölast på taket cirka 1,7 kN/m2, snözon 2,0.

lång. Fördelningen mellan överlast i form av snö och brister i montage, dimensionering etcetera kan för närvarande inte skattas med rimlig noggrannhet. Det finns dock skäl att anta att för hög snölast inte är den dominerande orsaken. Under vintern 1976–1977 rasade också en del byggnader av samma typ som denna vinter. 85 objekt undersöktes då och den dominerande rasorsaken var utförandefel och okunskap.

I en byggprocess där alla ingående parter ses som leverantörer av standardiserade produkter eller byggsatser, istället för konstruktörer av delkomponenter med behov av informationsöverföring mellan parterna, finns sämre överblick och mindre förståelse för hur konstruktionen är tänkt att fungera. Entreprenadformen spelar också in på säkerheten och slutresultatet. ■

Takstolar för alla tak – hos din takstolsspecialist

Nässjö Takstolsfabrik, Höregatan 2, 571 34 Nässjö Telefon: 0380-55 50 70 • Telefax: 0380-102 47 e-post: info@takstolsfabriken.se • www.takstolsfabriken.se

Bygg & teknik 4/10

Varför rasar tak i lantbruksbyggnader en snörik vinter? Varför rasar tak i lantbruksbyggnader en snörik vinter? Beror det enbart på stora snömängder eller finns det fler orsaker? Finns det likheter i utförandet av taken och hur är taken som rasat byggda? Går det att förhindra nya ras nästa snörika vinter? Vems fel är det att så många tak rasat? En stort antal byggnaders tak har denna vinter fått problem och vissa tak har delvis rasat in medan andra tak kollapsat helt. Speciellt lantbruksbyggnader har drabbats i stor omfattning. Bjerking AB har hittills involverats i ett tiotal lantbruksobjekt som drabbats. Vi har utrett och projekterat hur delvis skadade tak ska förstärkas upp så att de uppnår erforderlig och normenlig bärförmåga och beständighet, hur helt rasade tak ska nyuppföras samt hur ännu oskadade delar av tak som ligger intill drabbade delar ska förstärkas och därigenom uppnå den erforderliga hållfastheten.

Artikelförfattare är Björn Johanson och Rickard Westlöf, Avdelningen för Konstruktion, Trä & Byggfysik, Bjerking AB, Uppsala.

Bygg & teknik 4/10

Bjerking AB har under de senaste åtta åren besiktigat, utrett och projekterat förstärkningar på ett stort antal livsmedelshallar i Sverige, mer än hundra stycken. I vårt arbete har vi funnit att flera av de erforderliga förstärkningsåtgärderna upprepas från hall till hall. Det har funnits ett mönster trots att hallarna är projekterade och byggda av olika företag och uppförda på olika platser runt hela landet. Intressanta frågor är följande; 1. Uppvisar lantbruksbyggnaderna sinsemellan likheter i sitt förstärkningsbehov? Hur har byggnaderna skadats? 2. Har detta behov likheter med livsmedelshallarnas behov? 3. Om skadade lantbruksbyggnader uppvisar likheter i sitt förstärkningsbehov,

hur ser det då ut för de tusentals lantbruksbyggnader som ännu ej skadats? Kan det bland dessa byggnader finnas ett antal med snarlika behov? 4. Beror alla problem på de stora snömängderna eller finns det ytterligaste faktorer som påverkar? 5. Går det att förebygga att fler lantbruksbyggnader rasar nästa snörika vinter? 6. Vems fel är det att så många byggnader rasat? Fråga 1. Uppvisar lantbruksbyggnaderna sinsemellan likheter i sitt förstärkningsbehov? Hur har byggnaderna skadats? Vi tittar först på hur lantbruksbyggnaderna är byggda? Det förekommer givetvis variationer och eftersom vi ännu bara

Bild 1: Takstolselevation.

undersökt ett tiotal byggnader är det inte rimligt att påstå att alla andra är utförda på liknande sätt. Det vanligaste sättet bland de av oss undersökta byggnaderna är dock enligt följande; ❍ Huskropp som är cirka 30 till 40 meter bred och 60 till 100 meter lång. ❍ Ytterväggar i prefabbetong ❍ En eller två invändiga bärlinjer ganska nära nocklinjen utförda med prefabbetong och/eller stålbalk – stålpelarlösning. ❍ Fabrikstillverkade spikplåtspressade trätakstolars avstånd 1,2 meter med upplag på långsideyttervägg samt invändig balk/ vägg i eller intill nocklinjen. Takstolarna är beräknade att fungera som oberoende pulpethalvor, ❍ Plåtyttertak på åsar och ofta även plåtinnertak. ❍ Takstolar transportdelade i två, tre eller fyra delar, se bild 1. Eftersom byggnaderna uppförts i stor mängd och eftersom konkurrensen mellan entreprenörer och leverantörer har varit hård så har stor ansträngning lagts på att förbilliga och optimera byggsystemen.

Bild 2: Sidodeformerade hanbjälkar.

Det har utvecklats ett byggsystem enligt beskrivningen ovan där det finns stora inbördes likheter och skillnaderna beror mest om takstolen av leveransskäl har en lös toppdel som monteras separat, vilket leder till att huvudtakstolen utföres med en bärande hanbjälke på cirka tre meters höjd över vindsbjälklaget eller om takstolen kan levereras fullhög och endast transportdelas i nocklinjen. Exempel på olika delar som tidigt i skadeförloppet uppvisat skador och som huvudorsak eller samverkande delorsak lett till allvarliga tillstånd eller ras. Horisontell tryckt hanbjälke har böjt ut i vek riktning i s- eller bågform och eftersom det är stora tryckkrafter i hanbjälken leder det till att kraften som erfordras för att hålla stången stabil ökar, vilket leder till ytterligaste påfrestningar på de stagande förbanden som ger med sig ytterligaste och så vidare. Detta är ett mycket allvarligt tillstånd som i förlängningen riskerar att leda till ras. Takstolarna är stora, både höjd och längd är avsevärda, vilket automatiskt le-

der till att diagonalerna i fackverkstakstolarna blir långa och slanka. Tryckkrafter i diagonalerna medför att diagonalerna riskerar att knäcka ut i sida i sin veka riktning och därmed förlora sin bärförmåga med kollapsrisk som följd. Kombinationen av utböjd hanbjälke, hög takstol och långa ostagade diagonaler leder även till att takstolarna uppvisar en båg- eller s-form i lodlinjen, vilket med stor snölast även leder till rymdknäckningsproblematik. De takstolar som levererats med horisontell hanbjälke uppvisar ett kraftigt behov av att hanbjälkens stagning mot utböjning (knäckning) horisontellt i sida behöver förstärkas. I de flesta byggnaderna uppvisar hanbjälkarna sidodeformationer. De flesta byggnadernas fackverkstakstolar har diagonaler som behöver stagas mot knäckning i sida och dessa stagningar behöver förstärkas. Alla deformerade konstruktionsdelar behöver rätas innan resterande förstärkningsarbete genomförs.

Bild 3: Snedsträvor saknas. Bygg & teknik 4/10

Plåtyttertak och plåtinnertak är tänkta att staga byggnaden för vind mot långsida och gavel samt knäckavstyva överramarna mot utknäckning i sin veka riktning. Förbanden mellan plåt och åsar respektive mellan åsar och överramar liksom plåtöverlappsskarvarna i längs och tvärled är klenare utförda än plåtens egna hållfasthet, vilket försvagar plåtarnas kapacitet att staga takkonstruktionen och hela byggnaden. Förbanden behöver ses över och kompletteras för att öka hållfastheten. Det finns dessutom frågetecken kring att använda oisolerade kalla plåttak för stomstabilisering och stagning då stora temperaturrörelser som orsakar tvångsbelastningar kan leda till försvagade förband då skruvhålen förstoras. Svar på fråga 1 är att det finns stora likheter mellan förstärkningsbehoven! Fråga 2. Har detta behov likheter med livsmedelshallarnas behov? Livsmedelshallarna har sinsemellan uppvisat snarlika behov där förstärkning av hanbjälkars och diagonalers stagning mot sidoutknäckning kompletterats samt de stomstabiliserande förbanden och systemen har uppvisat förstärkningsbehov. Svar på fråga 2 är att det föreligger likheter mellan förstärkningsbehoven! Fråga 3. Om skadade lantbruksbyggnader uppvisar likheter i sitt förstärkningsbehov, hur ser det då ut för de tusentals lantbruksbyggnader som ännu ej skadats? Kan det bland dessa byggnader finnas ett antal med snarlika behov? Ett enkelt svar på denna fråga är; Ja! Det finns med mycket stor sannolikhet en stor mängd byggnader som har ett stort behov av förstärkningsåtgärder och som utan dessa kompletteringar riskerar skador och ras i framtiden. Detta påstående baseras i första hand på följande uppgifter; ❍ De byggnader vi hittills arbetat med uppvisar sinsemellan ett tydligt mönster i sitt behov. ❍ Byggnaderna är dock uppförda på geografiskt skilda delar av Sverige, ägs av byggherrar som saknar inbördes samband, är uppförda av olika aktörer utan inbördes samband och vi har hittills inte funnit några övriga tydliga samband som kan förklara varför just dessa byggnader uppförts på aktuellt sätt. ❍ Många av lantbruksbyggnaderna är specialbyggda för sitt ändamål och de olika anläggningarna har likartade behov, vilket har lett till att de också fått likartad utformning. Byggnaderna är uppförda på det sätt man brukade bygga denna typ av byggnader under den tid som de blev uppförda. Svar på fråga 3 är Ja! En stor mängd bygger lever farligt! Fråga 4. Beror alla problem på de stora snömängderna eller finns det ytterligaste faktorer som påverkar? Bygg & teknik 4/10

Det finns ett antal nyligen publicerade artiklar med innebörden att i de områden där byggnader skadats av snö har det ofta inte officiellt uppmätts större snömängder än Boverkets föreskrifter idag anger. Man bör dock beakta att det lokalt kan förekomma mer snö än uppmätta värden och framförallt att vinden kan åstadkomma lokala snöanhopningar som leder till betydligt mer snö än medelvärdet på marken. I de byggnader vi arbetat med har vi få egna mätvärden då taket antingen rasat in eller hunnit skottas, men enligt uppgift har det normalt förekommit mer snö på ena sidan nocklinjen än andra beroende på att det varit snarlik vindriktningen vid de flesta snöfallen. Vinden packar dessutom snön och äldre snö komprimeras av lasten från den nyare snön. Värmeläckage underifrån kan ibland delvis smälta snön närmast plåttaket, vilket ökar densiteten på snön. Boverkets anvisningar för beräkningsmässig snö har ändrats efter att ett antal av byggnaderna uppförts och ofta har snölasten ökat. Vi har i vår övriga besiktnings- och skadeutredningsverksamhet ett flertal gånger konstaterat att bristande underhåll eller bristande utförande lett till materialbrott beroende på rötskador på träkonstruktioner och rostskador på stålkonstruktioner. Ett materialbrott i en underram i en fackverkstakstol med stora dragkrafter leder till kollaps för denna takstol och om det finns brister i byggnadens totalstabilserande system kan en enskild takstolskollaps ge en blixtlåseffekt med fortskridande följdras och dra med sig en större del av byggnaden. De lantbruksbyggnader vi arbetat med har alla belastats med stor men inte med extrem snölast. Det är mycket troligt att ingen av byggnaderna skulle ha skadats av denna aktuella snölast om de varit förstärkta med de åtgärder vi nu föreslagit. Svar på fråga 4 är: Den direkta orsaken till skador och ras är stor snölast, men egentligen är det en kombination av stor snölast och att erforderliga kompletterande stomstabilitetsåtgärder ännu ej genomförts! Fråga 5. Går det att förebygga att fler lantbruksbyggnader rasar nästa snörika vinter? Självklart går det att förebygga! Genomför en stom- och systembesiktning av den bärande och stomstabilserande konstruktionen. Här är det mycket viktigt att stombesiktningen både kontrollerar de konstruktioner som finns och det som ännu inte finns men borde finnas. Detta innebär att själva stomstabilitetssystemet behöver prövas och förmodligen finns behov av kompletterande förstärkningar. För att utföra detta besiktningsarbete krävs mycket stor erfarenhet och kompetens. Det finns i Sverige en stor mängd duktiga hantverkare, entreprenörer och konstruktörer, men väldigt få har i denna fråga tillräcklig erfarenhet och

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för byggoch miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om fukt. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 32.

Fråga (6 p) Den här frågan handlar om fuktförhållandena i en (äldre) yttervägg som i ett grundalternativ består enbart av timmer (trä). Förklara vad som händer med fuktförhållandena på grund av diffusion vintertid i en yttervägg av timmer om man värmeisolerar på utsidan med mineralull. Förklara särskilt vilka generella slutsatser (lärdomar) som man kan dra av förhållandena för timmerväggen. kompetens. Eftersom dessa yrkesgrupper lever på att utföra uppgifter som ofta innefattar problemlösning och aktörerna normalt har gott självförtroende existerar knappt begreppet ”nej tack, vi saknar tillräcklig erfarenhet och kompetens för detta, var snälla och vänd er till någon annan”. Välj besiktningsman utifrån erfarenhet och kompetens för det aktuella uppdraget och inte efter pris eller av gammal vana. Genomför en konditionsbesiktning av den bärande konstruktionen. Leta efter fukt, rost och röt skador. Viktigt att kontrollera takstolars underramsnivå då det kan finnas mycket fukt i isoleringen som kommer från läckande tak och där vattnet kan rinna en lång bit från själva hålet innan det droppar ner. Vi har sett exempel där underramar blivit helt förstörda av röta på mindre än fyra år. Genomför stom- och konditionsbesiktningarna regelbundet. Genomför det kompletterande åtgärder som beräkningarna kommer fram till. Börja nu för att hinna klart med åtgärderna innan nästa vinter eftersom även den skulle kunna bli snörik. Fråga 6. Vems fel är det att så många tak rasat? 17

Ingen anser sig ha gjort fel men ändå har brister uppkommit. De största bristerna beror förmodligen på avsaknad av stomstabiliserande åtgärder och det förklarar delvis varför det inte upptäckts och åtgärdats. Det som inte finns med ens på handling och ännu mindre i verkligheten kan givetvis inte besiktigas. Få besiktningsmän har den erfarenheten och kompetensen att upptäcka detta. Alla lantbruksbyggnader är dessutom inte besiktigade. En lantbrukare är som byggherre sällan erfaren nog för att förstå att detta saknas. Lönsamheten för lantbrukare är ofta pressade, vilket leder till att man måste eftersträva lägsta pris i upphandlingar och det blir ofta delade entreprenader där olika delar kommer från olika leverantörer och var och en hanterar sin del, men ingen hanterar helheten. Tyvärr är det så att detta problem inte är unikt för lantbrukaren. En stor mängd byggherrar inom alla områden och alla delar av landet har samma problem. Väldigt många entreprenader handlas upp på lägsta pris och vid upphandlingstillfället har faktorn synlig och osynlig byggkvalitet svårt att hävda sig. Framförallt har LOU-upphandlingar många gånger lett till stort fokus på lägsta pris eftersom alltför många överklaganden skett när mjukare parametrar vägs in. Att projektera och uppföra en byggnad helt enligt Boverkets Konstruktionsregler

(BKR) är ofta lite dyrare än att förenkla. När det dessutom saknas fungerande system för kontroll så är det fritt fram. När detta förhållande har fått pågå under längre tid tvingas alla företag anpassa sig. De som försöker bibehålla hög kvalitet blir utan uppdrag och försvinner. Efter ytterligaste ett antal år försvinner kunskapen om hur man borde gjort även hos dom som förut visste. I Sverige har vi handlat upp på lägsta pris utan fungerande kvalitetskontroller i över tio år nu. De byggnader som rasat i vinter är toppen av ett isberg. För två år sedan skrev vi en artikel i denna tidning som handlade om stomstabilitet, brister, avsaknad av stomkontroller och en icke fungerande byggprocess i Sverige. Artikeln avslutades med följande ord: ”Vad är resultatet och risken för de tio senaste årens byggproduktion? Risken att vissa uppförda byggnader kommer att rasa är mycket stor. Frågan är inte om utan när det sker. Kanske blir det en förskola nära dig!” I samma artikel finns förslag på åtgärder för att höja kvaliteten vid nybyggnad. Efter denna artikel skrevs har vi hjälpt ett antal byggherrar att gå igenom sina fastigheter samt utbildat ett antal konsulter, hustillverkare och entreprenörer i dessa frågor. Myndigheternas intresse har dock hittills varit svagt. Nu när ett antal tak rasat in har dock myndigheterna börjat agera:

Reaktion 1; Det är inte fel på normerna, det är inte fel på anvisningarna om snölaster, myndigheterna har inte gjort något fel. Reaktion 2; Det är fel på konstruktionerna och det är byggherrarnas, konsulternas och entreprenörernas fel. Reaktion 3; Myndigheternas kontroll över byggprocessen måste förstärkas. Vi tror att affärsprocesser och upphandlingsformer behöver ändras. Det som är viktigt är att verklig byggkvalitet måste finnas med vid förhandlingsbordet som en lika viktig del som priset. Det behövs tillräcklig kompetens vid detta förhandlingsbord för att kunna värdera kvaliteten rätt. De flesta aktörer i byggbranschen som vi stött på vill hellre gör rätt än fel och vill gärna leverera hög kvalitet, men det förutsätter också att de får betalt därefter. När avtal om rätt kvalitet upprättats ska givetvis detta följas upp i byggskedet av part som står byggherren nära. Utbildning, uppföljning och kontroll är bästa sättet att säkerställa och verifiera kvalitet. När aktörerna vet att professionell kontroll kommer att genomföras och eventuella brister leder till ansvar höjs prestationerna redan dag 1. ■ Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

Bygg & teknik 4/10

Riskkonstruktioner i tak Tak, tak över huvudet behöver vi ju. Att det finns tak som oftare skapar problem än andra tak känner de flesta till. Plana tak är knepiga säger de flesta – och visst, det stämmer. Jag läste för att tag sedan om en man som skrev om plana tak. Den mannen berättade att när han var åtta år och hans pappa skulle bygga till huset så var utbyggnaden med ett tak som var plant. Han skrev vidare att han ifrågasatte det plana taket och frågade varför pappan inte bygger ett tak som lutade! Vad säger detta? Jag tycker att det säger mycket – till och med att barn förstår att plana tak är knepigare att hålla tätt än lutande tak.

Artikelförfattare är Lasse Iisakka, ByggMiljöGruppen, Solna.

Den gångna vintern med ovanligt mycket snö har trafik/kommunikation belastats extra hårt och så naturligtvis även tak. Att många tak har rasat på grund av snölast har det rapporterats en del om. Lite tips gällande snö och tak kan vara passande även om vintern kan kännas avlägsen idag. Om fönster och dörrar börjar bli svåra att få upp kan det vara ett tecken på att snön belastar – vidare kan det uppstå mer knäppningar och ljud i konstruktioner då snölasten ligger på. Bra att vara observant på detta. Snö har en densitet på 30 till 400 kg/m3. Bygg & teknik 4/10

Gammal snö som är packad väger 200 till 300 kg/m2, ett vanligt villatak klarar cirka 150 kg/m2 vilket då motsvarar cirka en halv meter gammal snö. Snö och is orsakar också problem med fryssprängningar och tar sig in i konstruktionsdelar som leder till att vatten tränger in i konstruktioner och ger upphov till fuktskador. Den typen av läckage bedöms ha varit mer vanliga denna vinter då vi haft mycket snö och långvarig stark kyla. Vi har märkt att tak och även altaner/kungsbalkonger har drabbats mer av läckage denna vinter.

struktioner. Många tak görs med takstolar vilket de flesta känner till. Takbeläggningens syfte är främst att skydda mot regn, snö och allmänt mot väder och vind. Vanliga takbeläggningar är tegel- och betongpannor, plåt/koppar/aluminium eller helt enkelt trä med takpapp.

En beskrivning av kalla, varma och parallelltak

Tak brukar delas in i olika kategorier. Kalla, varma tak och parallelltak som kan sägas vara lite av ett mellanting. Funktionen är ganska lik varma tak och har likt de Någon om vanliga takkonstruktioner kalla taken en mer rejäl luftspalt för att få Takkonstruktioner utförs med bland an- en mer effektiv bortventilering av fukt, nat balkar, fackverk, ramar och bågkon- sägs det. I det kalla taket ligger värmeisoleringen skiljt från själva yttertaket/väderskyddet, se figur tak 1. Detta innebär att temperaturen i yttertaket följer väl uteluften och påverkas mycket av soluppvärmning. En fördel med kalla tak är att den inte nämnvärt påverkar snösmältningen på taket. Ventilationen är också god i ett sådant tak då den är rätt utförd. Kommentarer om takventilation kommer senare i artikeln. I det varma taket ligger isoleringen direkt i anslutning till yttertaket, figur 2 på nästa sida. I dessa tak kommer värmen i huset i kontakt med den kalla delen på yttertaket. Taken har ofta liten eller till och med obefintlig ventilation. Takens konstruktion Figur 1: 1. Vindsbjälklag, 2. Värmeisolering, 3. Vindkan medföra problem med snöavledare, 4. Takstol, 5. Bärläkt, 6. Takboard/Råspont, smältning då värmen inifrån kan 7. Tegelpannor, 8. Ångspärr, 9. Glespanel, påverka. Konstruktionen är ock10. Innertak. så känslig då den varma inneluf-

Plana tak är en riskkonstruktion eftersom vatten inte kan rinna av på ett naturligt sätt som på ett tak som lutar. När jag skulle skriva om tak tänkta jag först, tak… tak, vad finns det för nytt om tak – frågade jag mig själv. Frågade mina kollegor samma sak. De sa att, ja, det gamla och beprövade gäller, plana tak läcker oftare än luKalla tande tak och plana tak kräver mycket mer översyn än lutande tak för att fungera fullgott.

Tak och snö

Plåttaksgalleri.

Varma tak

Parallelltak

Figur 2: 1. Bärande underlag, 2. Ångspärr, 3. Isolering i flera lager, 4. Ventilerad luftspalt, 5. Takboard, 6. Ytpapp. ten riskerar att gå in i konstruktionen och tar då med sig fukt som magasineras i takkonstruktionen. Konstruktionen på insidan måste vara väldigt tät så att varm luft inte kan ta sig in i konstruktionen. Parallelltaket är något av ett mellanting mellan det kalla och varma taket, figur 3. Ett problem med dessa tak är att det under vintern då luften har låg temperatur och hög relativ fuktighet så klarar inte den ventilerade spalten av fukten på undersidan av råsponten. När det gäller formen hos tak så förekommer bland annat sadeltak, vilket är den vanligaste takformen med takstolar, mansardtak, som är ett sadeltak med två olika taklutningar inom båda takfallen, valmat tak, är ett sadeltak med avskurna gavelspetsar, pulpettak, ett tak med ensidigt takfall, motfallstak, består av tak som lutar in mot en våglinje, cylindriska tak, har en cylindervälvd takyta och låglutande tak som har en taklutning som är mindre än 1:4 (mindre än femton procent)

Fukt och tak

När det gäller takkonstruktioner så är det just fukten som brukar orsaka de största skadeproblemen. Det har skrivits en hel del om tak och dess ventilation. Tak förses ofta med luftspalt. Ventileringen sker vid takfot och taknock samt via gavlarna. Så ska man ju bygga är den klart rådande uppfattningen. Men sett ur fuktsynpunkt så kan det ifrågasättas. Forskning har visat att tak utan läckage, det vill säga att fukt inte tillförs – taket är tätt, både vatten-, luft- och ångtätt. Om det är så är takventilationen en nackdel ur fuktsynpunkt. Detta beror på att takventilationen tillför fukt till takkonstruktionen. Detta innebär att ett oventilerat tak blir torrare än ett ventilerat tak. Vad jag vidare läst mig till så var takven20

Figur 3: 1.Ytpapp, 2. Råspont, 3. Ventilerad luftspalt, 4. Takstol, 5. Värmeisolering, 6. Ångspärr, 7. Glespanel, 8. Innertak, 9. Vindskydd.

tilationens uppgift från början att hålla takytan kall för att minska risken för snösmältning och istappsbildning. Förr var ju värmeläckaget stort i hus vilket innebar att istappsbildningen kunde bli mycket stor med dess negativa konsekvenser. I dagens moderna hus är värmeläckaget väldigt litet. Om man ska lyfta fram skäl till att ventilera tak kan man nämna, om vatten läcker in i taket och om fuktig inneluft kommer in i taket och även fukt från byggskedet. Den fukten kan åtminstone torka hyggligt under sommaren. Som så ofta är inte frågan så enkel som det kan verka, man kan vinkla det mesta, även tak. Men jag tror att vi kommer att bygga ventilerade tak som vi ”alltid” gjort lång tid framöver – vad tror du?

Riskkonstruktioner

De vanligare skadeorsakerna i samband med tak är nog läckage av regnvatten eller smältande snö/is som kommer utifrån och kondens av fuktig luft som kommer inifrån. Läckage utifrån har de allra flesta lätt att förstå. Men att inneluft som tränger upp till en kall vind kan ge upphov till omfattande fuktskador är svårare att begripa för var och en – fenomenet är naturligtvis mycket välkänt inom skadeutredningsbranschen, men vanligt folk som inte är så bevandrade i fuktmekaniken har av naturliga skäl mer svårt att förstå detta. Kortfattat kan sägas att varm luft kan innehålla mycket mer vattenånga än kall luft. Det som kan hända då varm inneluft tränger in i ett kallare utrymme (exempelvis till en kallvind) är att luften på vinden bli så fuktmättad att fritt vatten faller ut på kalla ytor. Denna orsak kan ge upphov till att stora vattenvolymer kondenserar och ger upphov till omfattande fuktskador med tiden. Detta inträffar naturligtvis främst under den kalla årstiden.

Att skilja på skadeorsaken kan ibland vara svårt, är det läckage utifrån eller är det läckage av varm luft inifrån? En enkel regel är att om fukt och missfärgningar finns på enstaka brädor och är ganska tydligt begränsade är skadeorsaken sannolikt läckage utifrån. Om missfärgningar är utbredda på stora delar av takytan på undersidan av taket är skadeorsaken sannolikt kondens av fuktig inneluft som tränger upp på vinden. Låglutande eller helt horisontella tak kräver som sagt noggrant underhåll och skötsel för att inte börja läcka. Takbrunnar som täpps till av löv med mera gör att vattensamlingar bildas på takytor och med detta vattentryck tränger till slut vattnet in i takkonstruktionen. Läckage i dessa tak är också allvarligare då de hamnar inne i byggnaden direkt och inte på en vind. Några avslutande ord om riskkonstruktioner. Det är säkert ganska välkänt numera att isolering på insidan är en riskkonstruktion i vissa lägen. Källarväggar med invändig isolering och betongplattor på mark utan underliggande isolering där isoleringen läggs på betongplattan är gamla välkända skadeorsaker. Detta beror naturligtvis på att varm inneluft kan tränga in i dessa konstruktioner och möta kalla ytor, ofta betongytor som är nerkylda av marken. Detta gör att vattenånga från den varma inneluften kan kondensera på dessa kalla ytor. Träreglar och annat material som är organiskt blir fuktigt och mögel och elak lukt kan uppstå. När det gäller tak (och även krypgrunder!) så byggs det även idag mycket kallvindar som vi vet blir en känslig konstruktion – och dessa utförs naturligtvis ofta med god ventilering med konstens alla regler. Vi människor är nog ganska traditionsbundna när det gäller byggande. ■ Bygg & teknik 4/10

Med PAROC Air i taket tar du dig aldrig vatten över huvudet. ®

Alla tak tar in fukt, det är inte så mycket att orda om. Men det innebär inte att alla tak har problem. Tak isolerade med PAROC® Air har en smart lösning för att ventilera bort fukt. PAROC® Air är ett system med spårade mineralullsskivor för isolering av låglutande tak. Stenullen isolerar effektivt samtidigt som spåren låter fukten vädra ut på ett helt naturligt sätt. PAROC PROTECTION

PAROC® Air ingår i PAROC® Protection – vårt koncept för svensktillverkad stenull, ett material som har överlägsna egenskaper när det gäller brand- och fuktskydd. Så när du tänker isolering tänk PAROC® Protection där brand- och fuktsäkerhet är inbyggd.

Se filmen om naturligt ventilerade tak och läs mer på www.parocair.se

KUNSKAP ÄR VÅRT VIKTIGASTE KONKURRENSMEDEL

TiB-utbildning ger takläggaren högre status och takägare bättre tak.

Vem som helst kan i dag kalla sig takmontör. Inga krav på speciell kompetens finns. Det går ut över takägarna som kan få problem med sina tak. Detta är skälet till att vi på Eurotak har initierat en utbildning genom TiB, vår branschorganisation. Vi har en lång tradition inom utbildning av våra entreprenörers takmontörer och nu har större delen av dem avslutat ett första program av uppföljande utbildningar genom TiB. Det är den största satsningen hittills i vår bransch och syftar till att etablera TiB som auktoritet när det gäller kompetensutveckling i takbranschen. Vi vill se fler takmontörer som är utbildade och behöriga genom TiB och som ger fastighetsägare tak med hög kvalitet och små bekymmer.

TÄTA TAK MED DERBIGUM Täta Tak är en komplett produkt för takköpare. Den innehåller allt från tätskiktet Derbigum till uppföljande kvalitetskontroller. Där ingår auktorisation och utbildning av entreprenörer och läggare. Där finns utveckling av produkt och läggningsteknik och där ingår 10+5 års garanti, 5.000:löftena och all annan service.

www.derbigum.nu

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53 E-post: info@eurotak.se Auktoriserade Derbigum-entreprenörer över hela landet

Bygg & teknik 4/10

Fuktsäkerhet och isolering i välisolerade hus – hur kan takkonstruktionerna optimeras? Stigande energipriser, tuffare energiregler i Boverkets byggregler samt ett ökat fokus på klimatfrågor har lett till att byggnader idag projekteras för att ha ett lägre energibehov för uppvärmning jämfört med tidigare. Samtidigt har Boverkets byggregler förtydligats vad gäller fuktsäkerhet. Nya metoder behöver utvecklas för att säkerställa att byggreglerna för fukt följs samt att konstruktionerna optimeras.

Förutsättningar för mikrobiell påväxt beror på fler faktorer än den relativa fuktigheten. De faktorer som främst påverkar initiering och tillväxt av mögel och bakterier är temperatur, den relativa fuktighten och dessa parametrars varaktighet och variation över tiden, samt näringstillgång. De råd för träkonstruktioner som ges av forskningsprogrammet WoodBuild i rapporten ”Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner”, Nilsson (2009), säger i korthet: ❍ Nyansera BBR:s krav på kritiska fukttillstånd, med hänsyn till temperaturnivå, varaktighet och variation hos fuktbelastningen. ❍ Använd ”väl undersökta och dokumenterade” RFkrit (T,t) enligt Viitanen (1996) för virkesytor i klimatskalet. De kritiska fukttillstånd som anges i rapporten visas i figur 1.

under Hygien, hälsa och miljö som behandlar fukt. BBR ger rådet att använda fuktsäkerhetsprojektering för att säkerställa att en byggnads konstruktionsdelar inte får mikrobiell påväxt eller på annat sätt förändras negativt under sin livslängd. Fukttillståndet i en byggnadsdel ska vara lägre än det högsta tillåtna, vilket motsvarar det aktuella materialets kritiska fukttillstånd minskat med en viss (obestämd) säkerhetsmarginal. Vidare anges att om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 procent användas som kritiskt fukttillstånd. Dessa krav avseende fukt har av många i byggbranschen tolkats som att den relativa fuktigheten i en konstruktions materialskikt inte tillåts överstiga 75 procent, i alla fall om materialet är organiskt.

Vi vill i denna artikel: påpeka att fukttillståndet i trä kan tillåtas överstiga 75 procent eftersom materialet är noggrant undersökt och vetenskapligt dokumenterat. ❍ visa en metod för att utifrån ett konstruktionssnitts temperatur, relativ fuktighet och dessa tillstånds varaktigheter och variation i tid kunna bedöma risken för mikrobiell påväxt, det vill säga konstruktionens förmåga att uppfylla kravet om högsta tillåtna fuktillstånd i BBR. ❍ visa att den ökade mängden isolering i takkonstruktioner kan innebära ökade risker för mikrobiell påväxt på takstolens utsida och underlagstakets (råspontens) insida, om traditionella taklösningar används utan eftertanke. ❍ poängtera vikten av att analysera fuktoch energiprestanda på ett sammanvägt ❍

RFkrit [%]

År 2006 gjordes en stor förändring av Boverkets byggregler (BBR) avseende energihushållning. Man införde även ett nytt begrepp; specifik energianvändning (baserat på ett direktiv från EG, 2002/91/ EG), vilket definierades som byggnadens energianvändning, exklusive hushållsel, dividerad med dess uppvärmda area. Detta nya begrepp gav ett förståeligt värde som gjorde det enkelt att jämföra två olika byggnader mot varandra (till skillnad från tidigare krav i byggreglerna). Dessa regler har därefter reviderats och Boverket har i uppdrag från regeringen att ytterligare skärpa dem. Det är i linje med det som efterfrågas av marknaden; den senaste marknadsöversikten för passivhus och lågenergihus i Sverige som publicerades i juni 2009 av Forum för Energieffektiva Byggnader visar att fler och fler bostäder uppförs med passivhusstandard. Samtidigt som energireglerna reviderades 2006, reviderades även det avsnitt

Vad säger forskarna?

Artikelförfattare är Björn Berggren, Åse Togerö och Charlotte Svensson Tengberg, Skanska Teknik och Projekteringsledning, Skanska Sverige AB, Malmö.

Temperatur [°C]

Figur 1: Föreslagna kritiska fukttillstånd för mögelinitiering.i trä, enligt rapport från WoodBuild (L-O Nilsson, 2009). Bygg & teknik 4/10

sätt för att optimera isolermängder i ett välisolerat småhus. Eftersom begreppet kritiska fukttillstånd är tämligen nytt, har byggbranschen ännu inte helt klart för sig hur reglerna ska tolkas. Det framgår av den mängd frågor relaterade till BBR, som ställs i forskningsprogrammet WoodBuild. De synpunkter som framförs här ska inte ses som en ”sanning” utan som ett inlägg i denna pågående diskussion.

RF [%]

Figur 2: Steg i fuktsäkerhetsprojektering för riskbedömning med avseende på mikrobiell påväxt.

Fuktrisker i ventilerade tak

I vindsutrymmet över ett välisolerat bjälklag eller i luftspalten ovanför ett välisolerat parallelltak fås i stort sett samma betingelser som utomhus, det vill säga lika kallt och med ungefär samma relativa fuktighet. Under klara nätter då taket kyls ned på grund av utstrålning mot rymden sänks temperaturen i taket ytterligare, vilket kan leda till höga fuktnivåer eller kondens i underlagstaket. Ju mer isolering, desto kallare och fuktigare blir underlagstaket om ingen annan förändring av konstruktionen görs. Andra faktorer spelar dock väl så stor roll – exempelvis avgörs ett taks fuktsäkerhet ofta av täthet: lufttäthet som förhindrar att fuktig luft förs upp i de kalla delarna av taket, och regntäthet som förhindrar läckage utifrån. Ingemar Samuelson påpekar i Bygg & teknik nr 5/2008 att en viktig faktor som talar för ökad fuktsäkerhet i välisolerade hus till exempel passivhus är att stor vikt läggs vid just lufttäthet. Denna artikel vill naturligtvis inte argumentera mot denna slutsats utan snarare fortsätta diskussionen om fuktsäkerhet i välisolerade konstruktioner, och visa på vad Skanskas metod för att analysera risker för mikrobiell påväxt (m-modellen) kan ge för utfall i några konkreta fall.

Temperatur [°C]

Figur 3: Samband för hur kritiskt fukttillstånd för trä varierar med relativ fuktighet, temperatur och dessa tillstånds varaktighet. Om respektive tillstånd överskrids i tid, med den tid som varje varaktighetskurva representerar, är risken för mikrobiell påväxt teoretiskt sett hundra procent. Varaktighetskurvorna grundar sig på mätdata från Viitanen (1996). beräkningsresultat kan i och för sig visa så självklart ”torra” värden att en m-modellberäkning blir onödig. Men det är författarnas erfarenhet att både mätresultat och fuktberäkningsresultat ofta hamnar i en gråzon med ganska höga fuktnivåer under ganska långa perioder, vilket gör det svårt att avgöra om det finns risk för mikrobiell påväxt. M-modellen finns idag enbart för träbaserade material, på grund av den förhållandevis goda tillgången på underlag i form av uppmätta kritiska fukttillstånd för trä. Det är dock enkelt att utöka an-

vändningen till andra material om/när tillförlitliga mätdata finns tillgängliga. Datorverktyget använder sig av sex olika varaktighetssamband, se figur 3, varav två överensstämmer med de varaktighetskurvor som presenterats av WoodBuild – Nilsson (2009), figur 1. De övriga fyra sambanden har lagts till utifrån de labresultat som Hannu Viitanen presenterar i sin avhandling, Viitanen (1996), för att öka noggrannheten i beräkningarna. Principen för m-modellen visas i figur 4. I varje tidssteg beräknas en kvot som vi kallar m:

Hjälpmedel för bedömning av mögelrisk

Skanska har tagit fram datorverktyget mmodellen som hjälpmedel när en konstruktions risk för mikrobiell påväxt behöver bestämmas. Dess användning är främst tänkt som ett projekteringshjälpmedel, i och med att BBR numera ger rådet att dess fuktkrav ska verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. I figur 2 visas de steg i en fuktsäkerhetsprojektering som föregår mögelriskbedömningen. Om konstruktionen inte kan verifieras på annat sätt (genom exempelvis mätningar) är det nödvändigt att gå vidare med en fuktberäkning och tillhörande mögelriskbedömning. Mätresultat eller Bygg & teknik 4/10

Figur 4. Princip för beräkning av kvoten m. Beräknat värde jämförs med kritiskt värde för varaktigheten 12 veckor. 23

RFakt(t) m = –––––––––– RFkrit(T(t))

där RFakt (t) är konstruktionens aktuella relativa fuktighet under tidssteget t RFkrit (T(t)) är kritisk relativ fuktighet vid konstruktionens aktuella temperatur (T), under tidssteget t, enligt sambanden i figur 3. m större eller lika med 1 betyder att tillståndet i konstruktionen har överskridit det kritiska under ett tidssteg. Indata för relativ fuktighet och temperatur bör ha en god upplösning, exempelvis timvärden eller tretimmarsvärden under en längre tidsperiod, dock minst ett år. Den tas fram via fuktberäkningsverktyg eller mätningar. Modellen beräknar därefter sex olika ackumulerade risktider, en för varje varaktighetskurva i figur 3. Ackumulerade risktiden fås genom att summera alla tider då tillståndet överskridit det kritiska tillståndet, det vill säga när m är större eller lika med 1. Om någon av dessa sex risktider överskrider dess tillhörande kritiska varaktighet (det vill säga 24 timmar, 1 vecka, 2 veckor, 4 veckor, 8 veckor eller 12 veckor) är den teoretiska risken för att mögel ska initieras, det vill säga att BBR:s fuktkrav inte uppfylls, hundra procent. För varje beräkning av ett konstruktionsnitts eller en materialytas tillstånd görs alltså sex beräkningar parallellt, där respektive risktid beräknas. En svår fråga är hur ett aktuellt fukttillstånd kan bedömas när fukt och temperatur varierar och rör sig mellan ett för mögelinitiering fördelaktigt respektive ofördelaktigt tillstånd. Vi har i första hand använt mätdata och observationer från Viitanen & Bjurman (1995) som underlag för de principer om varierande fukttillstånd som m-modellen använder. Viitanen & Bjurman varierade den relativa fuktigheten i olika tidintervall, men höll temperaturen konstant. Slutsatserna är att mikroorganismerna beter sig lite olika beroende på hur länge klimatet är ofördelaktigt (vi kallar det för torrperiod) mellan varven av fuktigt, fördelaktigt tillstånd (riskperiod). Man kan med stöd av studien dela upp torrperioderna i olika längder och generera olika grader av fördröjning, eller reducering, av mögelutvecklingen, se tabell 1. För att få en bättre förståelse för mmodellen visas processen schematiskt i figur 5. Beräknad ackumulerad risktid jämförs med de sex varaktigheterna, det vill säga 1 dag, 1 vecka, 2 veckor, 4 veckor, 8 veckor och 12 veckor. För ändamålet införs en kvot KVK (kritisk varkatighetskvot) som jämförelsemått:

KVK = materialytans ackumulerade risktid [h] / kritisk varaktighet [h]

Följande gränser har satts för tolkning av resultaten: Om kvoten överstiger 1,0: Hög risk för mögelpåväxt. 24

Tabell 1: Fördröjande effekt i m-modellen vid olika längd på torrtid under varierande fukttillstånd. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Om det har Varaktighetssamband Varaktighetssamband varit torrt i: 24 h 1v, 2v, 4v, 8v, 12 v. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 h – 6 h: Normal ackumulering av Normal ackumulering av risktider.* risktider.* ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 h – 24 h: Den ackumulerade risktiden Normal ackumulering av risktider.* reduceras med en reduktionsfaktor som varierar beroende på hur långt från fördelaktigt klimat det torra tillståndet är. Maximal reduktion är 70 % av ackumulerad risktid. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 24 h –1 v Normal ackumulering av Normal ackumulering av risktider.* risktider.* ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1v–3v Normal ackumulering av Den ackumulerade risktiden risktider.* reduceras med en reduktionsfaktor som varierar beroende på hur långt från fördelaktigt klimat det torra tillståndet är. Maximal reduktion är 20 % av ackumulerad risktid för 8 voch 12 v-beräkningarna, samt 40 % för 1 v, 2 v samt 4 v. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3v Ackumulerad risktid nollställs, Ackumulerad risktid nolldet vill säga processen för ställs, det vill säga processen mögelinitiering avbryts. för mögelinitiering avbryts. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– *) Normal ackumulering av risktider är lika med varje period med fördelaktigt fukttillstånd räknas ihop, det vill säga ackumuleras. Torrtiden mellan riskperioderna utesluts utan att ge någon extra fördröjande effekt (reduktion).

Om kvoten är 0,7 till 1,0: Viss risk för mögelpåväxt. Denna gräns ska ses som ett sätt att föra in en spridning i resultaten; det finns variationer både i lastförutsättningar och indata i fuktberäkningarna, samt i de kritiska fukttillstånden. Om kvoten understiger 0,7: Låg risk för mögelpåväxt Möjlighet finns att ställa in en säkerhetsmarginal, γ, som används i beräkningarna på följande sätt:

RFakt(t) m = –––––––––– RFkrit(T(t))γ

I beräkningsexemplet som följer används en säkerhetsmarginal på två procent, det vill säga γ är lika med 0,98. M-modellen ger på så sätt en möjlighet att kvantifiera en konstruktions fuktsäkerhetsnivå i en viss miljö, vilket ger stora möjligheter att jämföra konstruktioner med varandra, eller, vilket visas i

Figur 5: Principiell metodik i m-modellen. De sex varaktigheterna jämförs med uträknad ackumulerad risktid parallellt. Det räcker att en av de sex risktiderna överskrider respektive varaktighet för att den teoretiska risken för mögelinitiering ska vara hundra procent. Bygg & teknik 4/10

Takhuvar för alla behov

Innovativa takgenomföringar för alla takmaterial Mycket hållbara och 100 % vattentäta takgenomföringar Lätta att montera på olika taklutningar Designprodukter Uppåtblåsande fläktar och huvar Gjorda av miljövänligt, återvinningsbart material

S-Takfläkt Monteras direkt på röret eller med en monteringssats på ett plant underlag.

Genomföringssats för betongpanna

1. Antenntätning

2. Taklucka

3,10. Takfläkt

4. Nockventilationspanna

5. Solartakgenomföring

6. Radonfläkt

7. Avloppsluftare

8. Avluftshuv

9. Avluftshuv för centraldammsugare

11. Rossventilationsrör

12. Multifunktionsgaller

7. 8.

12.

10. 12.

12. 11.

11. 11.

Återförsäljare: Ahlsell - www.ahlsell.se Fresh AB - www.fresh.se SK Produkter - www.sk-produkter.se

www.vilpe.com Bygg & teknik 4/10

följande exempel, att optimera en konstruktion. Datorverktyget har med goda resultat testats mot laborativa försök men behöver verifieras ytterligare, vilket sker just nu genom jämförelser med ett antal mätningar i fält, både internt på Skanska och i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Beräkningsexempel

I beräkningsexempel nedan nyttjas en fiktiv villa. Dess grundläggande geometriska förutsättningar redovisas i figur 6. En första beräkning syftar till att optimera isolermängden i tak gentemot yttervägg, om villan ska uppnå passivhusstandard för effektbehov. Ett passivhus karakteriseras av att behovet av tillförd effekt och energi för uppvärmning har minimerats så att erforderlig termisk komfort kan erhållas på ett rationellt sätt. Ett av de viktigaste kraven formuleras i Kravspecifikation för Passivhus som maximalt tillåten effekt för värmning vid dimensionerande utetemperatur. För att klara detta krav görs passivhus välisolerade och täta, med balanserad ventilation med värmeåtervinning. Mängden isolering varierar, bland annat beroende av husets geometriska utformning, fönstermängd och klimatförutsättningar. En genomgång av vanliga isolertjocklekar för tak och vägg i konstruktionsförslag avsedda för passivhus, hämtade både från befintliga projekt och från isoleringsleverantörers hemsidor, visar på takisoleringar på mellan cirka 450 till 650 mm. En övervägande andel av konstruktionerna som föreslås av isoleringsleverantörer är traditionella, med ett kallt yttertak bestående av taktäckning samt underlagstak, någon form av luftspalt eller vindsutrymme, ett isolerskikt mellan takbalkar samt indragen ång/luftspärr. För att genomföra optimeringen har ett antal parametrar definierats, vilket leder till styrande förutsättningar för maximal effektförlust som får ske ut genom yttervägg och takkonstruktion. Dessa förutsättningar sammanfattas i tabell 2. För att klara att uppfylla de idag gällande passivhuskraven avseende effektbe-

Figur 6: Geometriska förutsättningar för villa. 26

Tabell 2: Grundläggande förutsättningar för fiktiv villa. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fönster/dörrar Mängd fönster = 0,15 x Atemp (m2) Mängd dörrar = 2 x 2,1 (m2) U-värde = 0,90 W/m2°K ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– U-värde = 0,095 W/m2°K Grundkonstruktion ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Köldbryggor Påslag på transmissionsförluster med 15 % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ort Lund (DUT20 = -11 °C) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Systemverkningsgrad, 75 % värmeåtervinning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klimatskalets täthet 0,3 l/s, m2 vid ±50Pa

Figur 7: Samband mellan isolertjocklekar i vägg och tak samt total isolermängd, vid de krav på effektbehov och därmed effektförluster som gäller för passivhus. Optimum fås vid cirka 450 mm takisolering. hov för värmning tillåts att effektförlusterna uppgår till (12 + 4) x 160 = 2 560 W. Under ovan specificerade förutsättningar beräknas effektförlusterna genom mekanisk och ofrivillig ventilation vid

DUT20 uppgå till 800 W. Effektförlusterna via grund, fönster, dörrar och köldbryggor beräknas uppgå till 1 050 W. Under dessa förutsättningar kan behov av isolermängd för väggar och tak beräk-

Figur 8: Principskiss för takkonstruktion som används i fallstudien: parallelltak med IWP-balkar isolerade med luftspalt. Ovan takbalkar monteras råspont, underlagspapp, isolering samt strö- och bärläkt. Taket avslutas med läggning av takpannor (redovisas ej i figuren). Bygg & teknik 4/10

Tabell 3: Beräkningsförutsättningar, Wufi Pro 5.0 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Norr Väderstreck Molnindex * 0,47 Taklutning 27 ° Ort/klimatdata Lund / LTHdata (ett normalår framtaget av Byggnadsfysik, LTH) Träandel i isoleringsskikt vid takstol: 3,75 % Tidpunkt vid beräkningens start 1 oktober 20091001 – 20120401 Beräkningens start/slut RF vid beräkningens början (”inbyggd fukt”) 80 % RF Klimatskalets täthet ≈ 0,3 l/s, m2 vid ±50Pa Kulör på takpannor Svart Inomhusklimat Enligt EN15026 (normalt fukttillskott) Ventilationsgrad i luftspalter 100 oms/h under takpannorna 40 oms/h i luftspalten under råsponten ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– *) Molnindex lika med 0,47 används för att simulera den effekt som åstadkoms av nattut-

strålning vid klara nätter. Molnindex vid ”normal” molnighet uppskattas till 0,66. Denna strålningsberäkning ger en högre fuktighet i konstruktionerna än vid motsvarande strålningsberäkning med av Wufi tillhandahållna klimatdata för Norge. Se svenska klimatfilerna i Wufi saknar strålningsdata, så strålningseffekter måste simuleras på ett något annorlunda sätt.

nas. Då mängderna är direkt beroende av varandra kan ett samband mellan dem ställas upp. Detta redovisas i figur 7. Sambandet visar att om isolertjockleken i tak ökas med 200 mm från 450 mm till 650 mm innebär det att man endast kan minska isolertjockleken i vägg med 70 mm. Samtidigt ökar den totala mängden isolering, i detta fall med sju kubikmeter. Takkonstruktionen som nyttjas i detta beräkningsexempel är ett välsiolerat parallelltak, se figur 8. Takkonstruktionen bärs av takbalkar av typen Kerto/limträ eller liknande IWP-produkt. Invändigt ytskikt, gips, monteras på en isolerad installationsspalt/glespanel. Konstruktionen ovan isoleras med lösull av mineralull, en venti-

lationsspalt, 25 mm lämnas. Ovanpå takbalkar monteras råspont, underlagspapp, isolering samt ströläkt och bärläkt för läggning av takpannor. En av flera tänkbara metoder för att minska risken för fuktproblem på kallvindar och parallelltak är att höja temperaturen i underlagstaken och takstolens utsida genom en yttre isolering som läggs på råsponten, vilket redovisas i figuren. Frågan är när en sådan yttre isolering behövs? Är det alltid nödvändigt eller ökar behovet av denna åtgärd när passivhus eller dylikt byggs? I ett flertal standardlösningar för passivhuskonstruktioner som föreslås av materialleverantörer finns idag ingen extra isolering utanför under-

lagstaket, eller annan åtgärd, trots att taken i övrigt isolerats kraftigt. För att försöka besvara dessa frågeställningar har fuktberäkningar utförts i Wufi Pro 5.0, där isolertjocklek på insidan respektive på utsidan om råsponten/underlagstaket har varierats. Takisoleringen har varierats från 200 mm till 800 mm isolering, och den yttre isoleringen utanför underlagstaket, har varierats från 0 till 50 mm. Ett litet fuktillskott som motsvarar konvektion av fukt vid lufttäthet enligt kravspecifikationen för passivhus har simulerats, se beräkningsförutsättningar i tabell 3. Det har dock inte påverkat resultatet nämnvärt. Antagna förutsättningarna är i många fall medvetet ogynnsamma för konstruktionen, exempelvis ort och tidpunkt för beräkningens start, samt effekten av atmosfärisk strålning, så kallad nattutstrålning. Däremot har inte hänsyn tagits till punktläckage, till exempel genom det täta yttertaket eller genom otätheter i den invändiga ång- och luftspärren. Materialdata har där det är möjligt hämtats från leverantörer, men även ifrån Wufi:s egen databas. Bristen på myndighetsföreskrifter för fuktlaster och andra beräkningsförutsättningar försvårar den här typen av fuktsäkerhetsarbete. Vi redovisar istället de indata vi har använt, men vill påpeka att tills dess att en gemensam standard finns blir det en stor spridning i resultaten från beräkningar i exempelvis Wufi. Relativa jämförelser mellan olika konstruktionsförslag med samma lastförutsättningar är däremot redan nu möjliga att genomföra. Genom att kvantifiera konstruktionens fuktsäkerhetsnivå med hjälp av m-modellen samt genomföra transmissions- och effektförlustberäkningar ges ett gott underlag för slutgiltigt val av konstruktion och isolermängd. Dessa resultat kan sättas i samband med varandra vilket redovisas i figur 9.

Figur 9: Samband mellan isolermängder och fuktrisk för fiktiv villa i Lund, med angivna beräkningsförutsättningar. Bygg & teknik 4/10

Beräkningarna, med givna förutsättningar, visar att om isolertjockleken i takkonstruktion överstiger 250 mm finns det behov av att minska risken för mikrobiell påväxt genom att montera isolering utvändigt underlagstaket. Att undvika mögelrisk genom att låta isolertjockleken i tak understiga 250 mm är inte lämpligt av flera skäl. Om prestandakravet på byggnadens transmissisonsförluster sänks på grund av fuktrelaterade risker rimmar detta illa med byggbranschens stora och berättigade fokus på energieffektivitet i byggnader. Om passivhusstandard ska uppnås resulterar den låga isolermängden i tak att tjockleken för isolering i vägg blir orimligt stor (och självklart att fuktrisken förflyttas från tak till vägg). I detta fall är slutsatsen att det är optimalt att isolera takkonstruktionen med cirka 450 mm isolering, samt cirka 20 mm isolering ovanför underlagstaket, se figur 9. Det resulterar i att isolertjockleken i vägg blir cirka 420 mm. Om takkonstruktionen isoleras med mer än 680 mm isolering finns enligt denna Wufi- och mmodellsberäkning viss risk för mögelpåväxt även om 50 mm isolering monteras utvändigt underlagstak. Vanligtvis är det ekonomiskt mer attraktivt att öka mängden isolering i tak istället för vägg. Dels på grund av att denna isolering (vanligtvis lösull) är billigare jämfört med isoleringen som används i väggar, dels på grund av att ökad mängd isolering i väggar även resulterar i förlorade intäkter på grund av att säljbar bostadsarea minskar. Att öka värmemotståndet i takkonstruktioner är möjligt om man är medveten om hur detta påverkar konstruktionen och dess fukttillstånd, och vidtar fuktsäk-

rande åtgärder. Annars kan resultatet bli förhöjd risk för mikrobiell påväxt i undertak av råspont eller andra organiska material. Extrema takisolermängder resulterar heller inte några större besparingar av isolermängder i ytterväggar. Med stor sannolikhet har det även liten påverkan på byggnadens totala energiprestanda. För att undvika suboptimering av isolermängder måste dessa utvärderas genom att sammanvägt värdera kostnader, energiprestanda och risker för mikrobiell påväxt. Figur 9 visar även på den stora effekt en yttre isolering har på fuktsäkerheten i tak. Det är inga stora isolertjocklekar som krävs utanpå underlagstaket för att god effekt ska uppnås, och åtgärden är robust och enkel. Självklart finns andra sätt att försöka göra tak mer fuktsäkra; några exempel diskuteras i artikeln av Camilla Persson Lidgren på sidan 29 i detta nummer av Bygg & teknik. Diagrammet visar även på den konkreta nyttan av ett analysverktyg som kvantitativt kan uppskatta risken för mikrobiell påväxt. Tillämpningsmöjligheterna är mycket stora, både som ett internt kvalitetshöjande verktyg under projekteringen, men även som pedagogiskt underlag vid jämförelser mellan konstruktioner – något som även Skanskas kunder kan dra nytta av. ■

Referenser

Ahrnens, C., Borglund, E. Fukt på kallvindar – en kartläggning av småhus i Västra Götaland. Examensarbete 2007:11, CTH, 2007 Forum för energieffektiva byggnader. Kravspecifikation för passivhus i Sverige –

Energieffektiva bostäder. Version 2009:1, 2009. Forum för energieffektiva byggnader. Marknadsöversikt för passivhus och lågenergihus i Sverige 2008, 2009. Nilsson, Lars-Olof. Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering och tilllämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner, WoodBuild E1, Rapport TVBM-3151, LTH, Lund, 2009. Samuelson, I. Ökar risken för fuktskador i passivhus?, Bygg & teknik 5/2008. Samuelson I., Hägerhed Engman L. Kalla vindar – problem och förbättringar, Bygg & teknik 4:06, 2006. Viitanen, H. Factors effecting the development of mould and brown rot decay in wooden material and wooden structures. Effect of humidity, temperature and exposure time. Avhandling, SLU, Uppsala, 1996. Viitanen H. & Bjurman J. Mould growth on wood under fluctuating humidity conditions, VTT Building Technology, Finland, Mat. Und Org. 29(1), 27-46, 1995.

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 4/10

Våga bygg täta takkonstruktioner ”Våga bygg täta takkonstruktioner” är ett SBUF-projekt med mål att ta reda på hur man vanligtvis bygger takkonstruktioner idag, samt undersöka om byggmarknaden idag upplever problem med luftat råsponttak. Rapporten kommer att redovisa takkonstruktioner som klarar kraven i Boverkets byggregler (BBR) kapitel 6:52 samt nya innovativa takkonstruktionslösningar. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar gjorda med personer som arbetar med utveckling av takkonstruktioner samt bygger takkonstruktioner, litteratur i ämnet, leverantörers hemsidor, företagsbesök och beräkningar. Enkätsvar och intervjuer från medverkande företag: JM, Midroc, NCC, Peab, Skanska, Bjerkings, Tyréns, Structor, WSP Group, Eksjöhus, Finndomo, Lindbäcks Bygg, LBHus, Myresjöhus, Plusshus, Trivselhus, Cremab, Isover Saint-Gobain, Thermofloc och Thermisol. Enkätsvaren speglar en tydlig bild av hur tak byggs idag. En av frågorna var om man hade erfarenhet av svarta prickar och mögel på råsponttak, se figur 1.

Takkonstruktioner

SBUF-rapporten kommer att redovisa olika takkonstruktioner, ventilerade och oventilerade som man kan hitta på leverantörernas hemsidor samt i olika tekniska rapporter. Parallellt med takkonstruktionslösningarna visas intervju och enkätsvaren. Även Wufi Pro 4.2-beräkningen, mögelmodellberäkningar, U-värdet och kalkylpriset redovisas. Det är stor skillnad produktionsmässigt mellan industriellt byggande inomhus i en varm och torr fabrik jämfört med att bygga taket ute i en halvindustriell fältfabrik eller att bygga helt utomhus på byggplats. Detta kan påverka val av takkonstruktion, att bygga fullisolerade takkassetter inomhus i en varm fabrik på lagom arbetshöjd innebär att man enklare kan få Artikelförfattare är Camilla Persson Lidgren, Skanska Teknik och Projekteringsledning, Skanska Sverige AB, Malmö. Bygg & teknik 4/10

Figur 1. Har ni erfarenheter av problem med råsponten, svarta tak, mögelprickar?

en konstruktion tät och utan byggfukt än om man står ute i regn och blåst och försöker få isolering, dukar och plast på plats. Olika takkonstruktioner passar olika byggsätt och det som är rätt i ena fallet kan vara fel i andra fallet. Det är därför intressant att läsa att 50 procent bygger enligt sitt företags standardlösningar, har man en väl genomarbetad lösning och alltid bygger på samma sätt är det lättare att lösa eventuella systematiska fel, genomföra eventuella förbättringar samt få upp en rutin på produktionen. Ventilerade takkonstruktioner. Det traditionellt vanligaste byggsättet är att ventilera taket. Det alternativet kan man hitta hos de flesta leverantörerna samt i AMA och Träguiden. Flera leverantörer redovisar idag även alternativ för oventilerade tak, kompakttak. Märkligt nog hittas inte så många lösningar med utvändig isolering hos leverantörerna, det är en brist. För att jämföra olika konstruktioners fuktbeteende har ett antal beräkningar utförts i Wufi Pro 4.2, i fortsättning kallad Wufi-beräkning. Så många data som möjligt har varit identiska mellan de olika beräkningarna. Generella slutsatser från Wufi-beräkningarna av de sex utvalda konstruktionerna är att ingen av konstruktionerna klarar av att hålla driften konstant under 75 procent relativ fuktighet. Det innebär att även en mögelmodell måste tillämpas för att kunna göra en bedömning om konstruktionerna fungerar eller inte. En mögelmodell, m-modell, är framtagen av Åse Togerö och Charlotte Svensson Tengberg där de samkör resultaten från Wufi-beräkningarna med olika svampars kritiska tillstånd/varaktigheter. Hon har gjort ett beräkningsprogram som tittar på alla timmar som konstruktionen överskrider kritisk nivå för att bilda mögel. Se artikeln av Björn Berggren et al på sidan 22 i detta nummer av Bygg & teknik. Vi börjar med att titta på ett ”traditionellt tak” som redovisas i Träguiden samt i

Figur 2: Utdrag från Träguiden;/34/. 1. Ventilerad luftspalt ≥ 50 mm. 2. Vindskydd. 3. Invändig beklädnad. 4. Glespanel. 5. Ångspärr. 6. Värmeisolering. 7. Takstol.

samtliga leverantörers produktkataloger, figur 2. Konstruktionslösningar från Paroc, Isover och Roxulls hemsidor visas för en luftad konstruktion med råsponttak utan utvändig isolering. Vi har valt att räkna på en konstruktion med U-värdet cirka 0,1 W/m2,K och tittat på alternativ 400 Kertobalk eller 400 Masonitbalk och 350 mineralull. Konstruktionen består av: Betongtakpannor, strö- och bärläkt, 17 råspont, 50 luftspalt, 400 träbalk, 350 mineralull, plastfolie, glespanel och gips. Kalkylpriset ligger på 682 kr/m2 för det dyraste alternativet med Kertobalk och mineralullsskivor och det billigare alternativet på 602 kr/m2 då man använder Masonitbalk och lösull. Då byggfukten är hög första året, hinner mögelpåväxt uppstå vilket ger komplikationer fram i tiden, konstruktionen hinner aldrig återhämta sig. Detta är en riskkonstruktion enligt m-modellen!, se figur 3 på nästa sida. Enkäten visade att de flesta konstruktörer, entreprenörer, småhustillverkare samt produktionschefer och projektchefer tycker 29

Figur 3.

Figur 4: Vilken lösning känns säkrast av dessa företagslösningar?

att dessa lösningar är de säkraste, 64,5 procent har valt någon av dessa lösningar som det säkraste alternativet, figur 4. En annan konstruktion som vi har studerat är cellplast ovanpå råsponten i övrigt en traditionell taklösning, vid projektering måste det göras noggrann genomgång vad gäller detaljlösningar för taket. I första hand kan taket användas på friliggande enfamiljshus. Vid användning på

par-, kedje-, och radhus ska frågeställningar när det gäller brand och brandspridning utredas. Vi har valt att räkna på en konstruktion med U-värdet cirka 0,1 W/m²,K och tittat på alternativ 300 Kertobalk eller 300 Masonitbalk och 255 plus 45 mineralull. Konstruktionen består av: Betongtakpannor, strö- och bärläkt, 50 cellplast, 17 råspont, 50 luftspalt, 300 träbalk, påsalat 45

Figur 5: Relativ fuktighet i råspont (mot inre luftspalt).

x 45 träreglar, 255 plus 45 mineralull, plastfolie, glespanel och gips. Kalkylpriset ligger på 622 kr/m2 för det dyraste alternativet med Kertobalk och mineralullsskivor och det billigare alternativet på 609 kr/m2 då man använder Masonitbalk. Beräkningen är gjord med antagen byggfukt 80 procent relativ fuktighet och strypt ventilation 1oms/h. Taket är känsligt för byggfukt första vintern och når strax över 75 procent relativ fuktighet i drift, figur 5 och 6. Driftsituationen förvärras med mer ventilation medan byggfukten första året förbättras med mer ventilation. Denna konstruktion fungerar bra, under förutsättning att man bygger när det inte regnar. Ursprunglig byggfukt är låg och den hinner torka ut för att sedan vara torr i driftsskedet. Enligt m-modellen är det låg risk för denna takkonstruktion, luftat tak med utvändig cellplast. En bra lösning fuktmässigt, den bästa i vår studie, figur 7. Oventilerade takkonstruktioner. Vi bygger traditionellt med ventilerade takkonstruktioner idag, men flera kan tänka sig att bygga kompakttak – om det finns bra lösningar som fungerar, figur 8. Thermofloc har lösningar både för ventilerad och oventilerad takkonstruktion, figur 9. Vi har valt att räkna på en konstruktion med U-värdet cirka 0,1 W/m2,K och tittat på 350 Masonitbalk och 350 lösull. Enligt Thermoflocks egna uträkningar klarar man U-värdet 0,11 till 0,12 med 300 mm lösull. Vi har räknat med lite mer isolering för att nå 0,1 W/m2,K och få en likvärdig konstruktion som övriga taksystem och då ligger kalkylpriset på 726 kr/m2. Om man väljer 300 lösull blir priset 702 kr/m2. Vi väljer att köra en Wufi-beräkning på den oluftade konstruktionen. Beräkningarna är gjorda med antagen byggfukt 80 procent relativ fuktighet (60 procent i isoleringen). Konstruktionen är känslig i drift vid högre fuktbelastning inomhus. Den största skillnaden mot de

Figur 6: Fukthalt och fuktkvot i råspont. Bygg & teknik 4/10

Figur 7.

Figur 9: Thermoflocs lösning utan luftspalt, med cellulosa och dukar! Istället för plastfolie använder man takduk och ångbroms. Figur 8: Vad känns säkrast?

ventilerade lösningarna är att fukt även diffunderar in i konstruktionen tidvis när

Figur 10.

betongpannorna är blöta (på grund av diffusionsöppna underlagstak), figur 10 och 11. Mögelmodellen visar att det uppstår byggfukt första året som hinner torka ut, det uppstår även fukt under kalla perioderna åren framöver – men de torkar upp under varmare säsongen och det blir aldrig upphov till mögelpåväxt. Beräkningen Figur 12.

Bygg & teknik 4/10

är gjord med relativ fuktighet i råspont mot isoleringen.

tigheten, vilket ger ett varmare och torrare tak. Flera konstruktörer, entreprenörer och småhusleverantörer har enligt enkätsvaren provat på andra lösningar än

Figur 11. Det finns enligt bedömningen en begynnande risk, men då värdet är mindre än 1,0 räknas det som en godkänd konstruktion. Med utvändig isolering hade konstruktionen blivit ännu bättre, figur 12. Genom att förse yttertakspanelen med en utvändig värmeisolering höjer man temperaturen och sänker den relativa fuk-

det traditionellt luftade råsponttaket, men ofta gått tillbaka till att använda de ”vanliga” lösningarna, figur 13 på nästa sida. Thermisol och Bauder är två varumärken som säljer PIR-isolering. Denna kan läggas fribärande över takstolarna. Vill man bibehålla råsponten för stabilitetens skull går det också bra. PIR är vanligt i Europa, men är precis på intågande i Sverige. På dessa leverantörers hemsidor ligger isoleringen oftast utanpå råsponten eller som helt fribärande, figur 14. För att klara en konstruktion med Uvärdet cirka 0,1 W/m2,K har vi räknat på alternativ med 100 mm utvändig PIR som fribärande, dvs ingen råspont, då behövs grövre bär- och ströläkt 45 x 70 jämfört med vad man använder traditionellt för att klara vindstabiliteten. Även infästningen påverkas med längre skruvar än normalt. En konstruktion med vanligt 31

… och svarar

Figur 13: Har ni provat att bygga en takkonstruktion utan råspont, med en annan lösning?

Figur 14. konstruktionsvirke 45 x 220 K24 och 220 mm mineralullsskivor, blir billigare än med Kerto- eller Masonitbalkar. Kalkylpriset ligger på 572 kr/m2 för det billigaste alternativet och 628 kr/m2 för det dyrare alternativet. Beräkningarna är utförda med byggfukt 75 procent relativ fuktighet. Det krävs stor fokus på byggfuktshantering (takstolen mellan två täta skikt) i byggskedet. Kurvan visar medelhög byggfukt första året för att sedan torka ut och fungera bra i driftsskedet, figur 15. Vi gjorde ytterligare några beräkningar och fick fram bättre värden med 50 mm

Figur 15.

PIR på en luftad konstruktion med råspont. Man måste prova sig fram till de konstruktioner som man väljer som lämpliga. Takkonstruktionen med duk är de absolut billigaste lösningen. Vi har valt att räkna på en konstruktion med U-värdet 0,09 W/m²,K och tittat på alternativ 400 Kertobalk 400 lösull på insidan har vi 13 mm gips som i övriga konstruktioner och inte vitlaserad panel som i figur 16. Kalkylpriset ligger på 551 kr/m2. Vi har kört två Wufi-beräkningar, en beräkning med duken direkt på takstolen och den ger höga fuktvärden. Vi valde då att flytta in takkonstruktionen 40 mm

Figur 16: Förslag med oluftad takkonstruktion uppbyggd med Tyvekduk från Du Pont. 32

Först några korta förklaringar. RF är lika med relativ luftfuktighet, %. Ånghalt är lika med absolut luftfuktighet, g/m3. Mättnadsånghalt är luftens maximala halt av vattenånga, och mättnadsånghalten ökar snabbt med stigande temperatur. Fukttillskott är skillnaden mellan ånghalten inne och ute. Värmemotstånd är ”motståndet” mot värmetransport (exklusive luftläckning) för ett skikt. Ångmotstånd är ”motståndet” mot transport av vattenånga på grund av diffusion genom ett skikt. Fukttillskottets storlek är avgörande! Normalt har man ett större eller mindre fukttillskott som medför att ånghalten avtar i väggen från högre ånghalt mot insidan till lägre ånghalt mot utsidan. Ju större fukttillskott desto större betydelse har det hur fördelningen av ångmotstånd och värmemotstånd ser ut i ytterväggen. Man kan säga att den utvändiga placeringen av värmeisoleringen ger ”två rätt”: 1) Högre värmemotstånd utvändigt tack vare att värmeisoleringen sitter just utvändigt är bra: Högre temperatur i väggen medför lägre RF i väggen på grund av högre mättnadsånghalt. 2) Högre ångmotstånd invändigt är bra genom att det medför lägre ånghalt i väggen. Med värmeisoleringen utvändigt hamnar träet invändigt, och skiktet med trä har mycket högre ångmotstånd än skiktet med mineralull. Konstruktionen blir alltså förhållandevis diffusionsöppen utåt mot den torrare sidan. Med utvändig placering av mineralullen sammanfaller alltså högre mättnadsånghalt och lägre ånghalt, vilket är väldigt gynnsamt och kan ge mycket låg RF i väggen. Om man i stället skulle placera mineralullen invändigt så blir förhållandena omvända, där både högre värmemotstånd och högre ångmotstånd så att säga hamnar på ”fel” sida. Det här handlar bara om diffusion, inte om konvektion. Även om fuktkonvektion (luftläckning utåt) i praktiken orsakar fler fuktskador ska man naturligtvis göra en bra dimensionering för diffusion. Observera att frågan ovan bara gäller trä och mineralull, och i praktiken har man en inverkan av övriga skikt, fasad och nederbörd. Fördelarna med utvändig värmeisolering och invändigt ångmotstånd som beskrivs ovan är dock väldigt generella. ■ (då det är så en del småhusleverantörer producerar sina takkassetter) och fick då mycket bättre värden. Det blir då en konstruktion med ”utvändig” isolering på takkonstruktionen. Vi redovisar här endast den bästa lösningen, figur 17 på sidan 34. Beräkningarna är gjorda med byggfukt 80 procent relativ fuktighet. Det krävs Bygg & teknik 4/10

Vi har genomfĂśrt tusentals isoleringsentreprenader. Det Ă¤r dĂ¤rfĂśr vi kan erbjuda oss att ta totalansvar fĂśr isoleringsarbetet i dina byggprojekt â&#x20AC;&#x201C; det vi kallar klimatskĂ¤rmsentreprenad. Som en enkel lĂśsning fĂśr dig tar vi helhetsansvar fĂśr arbetet med fastighetens klimatskĂ¤rm genom isolering av vĂ¤ggar, golv och tak av olika konstruktion och med behovsoptimerad teknik. LĂ¤s mer pĂĽ www.slutaisolera.nu eller kontakta oss direkt. FEAB Isolerproffs AB Tel 08-94 04 05 â&#x20AC;˘ www.feab.se FEAB Isolerproffs AB och FEAB Isolerproffs Syd AB ingĂĽr i KlimatskĂ¤rm Sverige AB. â&#x20AC;?Sveriges ledande och mest erfarna isoleringsentreprenĂśrer.â&#x20AC;?

Fukt, lukt, mĂśgel eller rĂśta? Produkter som fĂśrebygger fuktproblem i krypgrunder och pĂĽ vindar.

VĂĽrt kompletta takskyddssortiment innefattar: â&#x20AC;˘ Nock-/TakfotsrĂ¤cken â&#x20AC;˘ SnĂśrasskydd â&#x20AC;˘ Takbryggor â&#x20AC;˘ SkyddsrĂ¤cke â&#x20AC;˘ Takstegar â&#x20AC;˘ Taksteg â&#x20AC;˘ Fasadstegar m.m.

t NBSLOBEFOT MĂ&#x160;HTUB FOFSHJGĂ&#x161;SCSVLOJOH t Ă&#x161;WFS TLZEEBEF GBTUJHIFUFS t NJOJNBMU NFE VOEFSIĂ&#x152;MM t Ă&#x152;ST HBSBOUJ

BKALK AB

Storleken spelar ingen roll!

www

Rekvirera vĂĽr nya katalog eller klicka in pĂĽ:

l. s e

Ă&#x2013;verlĂĽt det till oss â&#x20AC;&#x201C; vi gĂśr det effektivare.

Sluta isolera!

15:57

2010-04-28

S Ă&#x201E;KER P Ă&#x2026; TAKET

byggteknik4_2010:ByggTeknik_kvarttssida

ela n ds

www.welandstal.se

t t t t t t www.trygghetsvakten.se t t t t t t

IndustrivĂ¤gen 1 | 523 90 Ulricehamn Tel. 0321-261 60 | Fax 0321-167 10 | info@welandstal.se

Bygg & teknik 4/10 91x133-Bygg-teknik-0904.indd 1

10-04-23 13.00.15

Figur 17. Byggfukten är hög första året, men hinner torka ut innan nästa fuktperiod uppstår under de kalla årstiderna. Fuktperioderna hinner torka ut emellan. Klimatet är mätt närmast under takduken, om man även i denna konstruktion har utvändig isolering på takbalkarna får man en bättre lösning. Beräkningen visar klimatet 40 mm in i isolerlagret (simulerar vad som händer vid en kombitakstol där yttersta delen består av isolering). stor fokus på byggfuktshantering i byggskedet. Mögelmodell behöver tillämpas för att kunna godkänna konstruktionen som är känslig i drift vid högre fuktbelastning inomhus. Den största skillnaden mot de ventilerade lösningarna är att fukt även diffunderar in i konstruktionen tidvis när betongpannorna är blöta (på grund av diffusionsöppna underlagstak). Det behövs isolering utanpå takstolen vid användande av trätakstolar. Totala m-värdet blir 1,02 och det är för högt, dock skulle konstruktionen lätt kunna förbättras för att garanterat ligga med ett m-värde mindre än 1,0. Genom att öka isoleringen något i tjocklek över takbal-

karna kan ge den positiva effekten som behövs, det bör man undersöka.

Slutsats

Det är svårt att rakt av klara Boverkets krav på 75 procent relativ fuktighet, det är omöjligt! Dessutom ska man enligt AMA 2008 klara fuktkvotsklassen 15 (ändrat sedan AMA 98 som hade fuktkvotsklass 18) och Fukthandboken klara fuktkvotsklassen 18 för konstruktionsvirke. För att hitta godkända takkonstruktioner där material och bakterier kan växa ska väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillståndet användas. Konstruktionerna blir betydligt bättre med utvändig isolering på råsponten,

både vid ventilerade och oventilerade lösningar. Det går inte att säga att en ventilerad lösning är bättre än en oventilerad eller tvärtom, det är sammansättningen mellan material och utförandet som är viktigt. Beräkningsresultaten visar att ett antal takkonstruktioner klarar sig och att det inte kommer att växa mögel. Byggfukten det första året kan vara kritisk, men då den är uttorkad är konstruktionen i fortsatt drift problemfri. Att observera är att beräkningarna är gjorda med en perfekt konstruktion utan något eventuellt läckage, om vi har ett läckage blir resultaten annorlunda. Det är viktigt att bygga med så lite byggfukt som möjligt samt undvika läckage. Konstruktionen bör besiktigas noga efter utförandet för att undvika slarv vid byggandet. Vi har räknat med svarta tak i Lund riktade mot norr och normal fuktlast, om man väljer en andra indata samt annan ort visar beräkningarna andra resultat. Därför är det viktigt att de leverantörer som presenterar sina lösningar har räknat igenom dem med många olika alternativ. Några konstruktioner visar sig vara riktigt dåliga, detta beror på att de aldrig hinner torka ut byggfukten från första året och istället bygger på mer fukt – dessa bör man omarbeta. För att få fram de bästa resultaten bör man göra flera beräkningar med olika konstruktionssammansättningar. Förutom teoretiska beräkningar bör man även göra praktiska mätningar på byggda hus. Färgkodningen i tabell 1 hänvisar till artikeln av Björn Berggren et al på sidan 22 i detta nummer av Bygg & teknik, där grön färg innebär låg risk är lika med godkänd, gul färg innebär viss risk är lika med godkänd med förbehåll och röd färg innebär hög risk är lika med inte godkänd. Med mindre förändringar kan man få de röda att bli gröna eller gula, det får leverantörerna prova sig fram till. ■

Tabell 1. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Takkonstruktion Betongtakpannor Betongtakpannor Betongtakpannor Betongtakpannor Betongtakpannor 45 x 70 Bärläkt 25 x 38 Bärläkt 25 x 38 Bärläkt 45 x 70 Bärläkt 25 x 38 Bärläkt 25 x 25 Ströläkt 25 x 25 Ströläkt 25 x 25 Ströläkt 45 x 70 Ströläkt 25 x 25 Ströläkt Tyvekduk 50 Cellplast 21 Råspont 100 PIR 17 Råspont 400 Kerto/lösull 17 Råspont Thermofloc 45 x 220 K24 50 Luftspalt Plastfolie 50 Luftspalt Takduk 220 Mineralull 400 Kerto/lättregel 28 Glespanel 300 Kerto/lösull 350 Lättregel Plastfolie 350 Mineralull 13 Gips 45/45 Påsalat 350 Cellulosa 28 Glespanel Plastfolie 300 Mineralull Thermofloc 13 Gips 28 Glespanel Plastfolie Ångbroms 13 Gips 28 Glespanel 28 Glespanel 13 Gips 13 Gips ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– WUFI Pro 4.2 RF ≈ 87 % ≈ 75 % ≈ 85 % ≈ 72 % ≈ 80 % råspont ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fuktkvot – ≈ 16 % ≈ 21 % – ≈ 18,5 % råspont ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– m-modell 1,02 0,56 0,80 0,95 1,83 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 609 – 622 kr/m2 767 kr/m2 572 – 628 kr/m2 602 – 682 kr/m2 Kalkylpris 551 kr/m2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– X X (X) Godkänd

Bygg & teknik 4/10

Takmontörsutbildningen Antalet takmontörer med yrkesbevis har mer än fördubblats på bara några år. Det är branschorganisationens hårda utbildningssatsningar som ligger bakom förändringen. För fem år sedan hade endast var tionde montör yrkesbevis, idag har var fjärde tätskikstmontör i Sverige ett yrkesbevis utfärdat av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN). Inom branschorganisationen TIB har nu var tredje takmontör erhållit detta certifikat på att han eller hon kan sitt yrke. Tak- och tätskiktsentreprenörernas branschorganisation, TIB, har satsat hårt de senaste åren på att säkra kompetensen hos medlemsföretagen. Tillsammans med utbildningssamordnaren Constructech Sweden har de genomfört utbildningar för både montörer och företagsledare. Utbildningarnas mål och utformning har i sin tur arbetats fram tillsammans med och godkänts av andra berörda organisationer i branschen. Exempelvis har utbildningar i heta arbeten utarbetats tillsammans med Brandskyddsföreningen, så att TIB:s kurser leder till Brandskyddsföreningens certifikat för heta arbeten. På samma sätt har själva montörsutbildningens utformning och innehåll godkänts av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd är den organisation som har som uppgift är att säkerställa att det finns kompetenta yrkesarbetare inom den svenska byggbranschen. Det är ett partsammansatt organ med representanter från både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan. Utöver att främja utvecklingen av yrkesutbildningar och godkänna utbildningsmaterial och utbildare, så är det även BYN som utfärdar yrkesbevis.

lare att kräva yrkesbevis som ett grundkrav för att jobbet ska utföras på ett fackmannamässigt sätt. – Om utvecklingen går framåt på samma positiva sätt, i den takt som TIB nu utbildar sina medlemmar, så kan vi i framtiden ställa krav på yrkesbevis hos takmontörer. Alla parter vinner på att ha en välutbildad yrkeskår, säger Christian Nielsen. Från och med maj i år är TIB godkänd som nationell utbildningsgivare för takmontörer, vilket innebär att de har rätten att genomföra hela eller delar utav grundutbilningen. När TIB nu är formell yrkesutbildare så ger deras utbildningar, i kombination med tid enligt yrkesutbildningsavtalet, rätten till ett yrkesbevis. De som tidigare har genomfört TIB:s montörsutbildning med godkänt resultat, och fyller de krav på tid i yrket som krävs, registreras hos BYN och får därmed yrkesbevis.

Kvitto på kunskaper

500 montörer med yrkesbevis

– Yrkesbeviset är framför allt är ett kvitto på att man kan det man gör. Det ska vara lika självklart att ha ett yrkesbevis som att ha körkort när man kör bil, så att alla parter ska vara nöjda och känna sig trygga, säger Christian Nielsen som är utbildningsrådgivare vid BYN. Inom Byggnadsindustrins Yrkesnämnd strävar man efter att alla som jobbar inom en viss bransch ska ha yrkesbevis. En vidare strävan är sedan att övertyga bestälArtikelförfattare är Anna Sandström, Tak- och tätskiktsentreprenörernas branschorganisation, TIB, Stockholm.

Bygg & teknik 4/10

Flera hundra takmontörer har genomfört TIB:s montörsutbildning bara under de senaste två åren. Antalet utbildade montörer är nu närmare femhundra. Det innebär att snart var tredje montör inom TIB har yrkesbevis. Målet är att kunna konkurrera med kvalitet, så att yrkesbevis ska ge fördelar i allt ifrån upphandling, försäkringspremier och inte minst yrkesstolhet. TIB:s mål stämmer väl överens med parternas mål inom BYN. – När majoriteten av yrkesutövarna har yrkesbevis kan man börja föra in det som ett krav i upphandling. Förhoppningen är aktörer som försäkringsbolag och bestäl-

lare i framtiden får en tilltro till kompetensen som representeras genom ett yrkesbevis och därmed ställer krav på det vid upphandlingen, säger Christian Nielsen. Takentreprenörerna har historiskt sett haft en dålig skadehistorik, med stora bränder i början på 1990-talet som ledde till kraftigt höjda premier och strängare säkerhetsföreskrifter. Inom försäkringsbranschen välkomnas därför TIB:s utbildnigssatsningar. – Genom att TIB nu satsar på skadeförebyggande åtgärder, genom yrkesutbildningar som ger bättre kunskap om riskerna, kan en bättre skadestatistik i framtiden belönas med lägre premier, förklarar Daniel Nyholm som är försäkringsmäklare hos Brim, ett försäkringsmäkleri specialiserade inom byggoch industrisektorn.

Hälsa och säkerhet

Det handlar inte bara om att allt görs på rätt sätt; rätt utformat och med rätt material, menar Christian Nielsen. En viktig del är även hälsa och säkerhet. Han påpekar vikten av att BYN tillsammans med branschorganisationen har ett fortsatt bra samarbete med målet att ha en välutbildad yrkeskår. Både beställare, arbetsgivare och arbetstagare måste se det nödvändiga i att ställa krav på yrkesbevis. – Alla tre måste förstå vitsen med det. Beställaren vet att han får välutbildade montörer, arbetsgivaren kan skicka ut arbetslag och veta att arbetet görs på rätt sätt och som arbetstagare kan jag vara trygg i min position när jag utför arbeten och få en bra anställning i ett välrenommerat företag, säger Christian Nielsen. ■ 35

Avvattning av yttertak – några reflektioner Avvattning av yttertak kan, om inte projekteringen och utförandet genomförs rätt och grundligt, innebära allvarliga problem av både teknisk och juridisk art. Projekteringen är ett viktigt delprojekt där aktörerna arkitekten (A), konstruktören (K) och VVS-projektören (VVS) i ett slags samordning (?) spelar sina vederbörliga roller. Till dessa fogar sig även kommunens VA-system (KVA). Taket som byggnadsdel kan liknas vid ett slags rangerbangård, då helst utan snöoch isproblem i växlarna. Det inkommande godset; regnet och snön, ska på taket rangeras på olika sätt och växlas över till utgående spår; till brunnar, gesims/hängrännor och stuprör, där godset transporteras vidare till nästa anhalt eller slutstation; trottoarer/mark, dagvattenledningar, diken eller annat. Med andra ord: Inkommande gods: Nederbörden, den som faller i form av snö och regn. Rangeringen: Nederbördens hantering på taket, fram till brunnar, häng- och fotrännor. Utgående gods: Vattnet i ledningar i eller utanför huset; till dagvattensystem.

Arkitekten formar husets arkitektur i stort; bland annat takgeometrin. VVS. Dimensionerar ledningarna på basis av de av konstruktören angivna flödena och kontrollerar att dessa flöden kan hanteras av kommunens (eller motsvarande) dagvattensystem eller annan dagvattenrecipient.

Inkommande gods: Nederbörden

Snö innebär en belastning på taket. Snölasten kan beräknas utifrån Boverkets skrift Snö- och vindlast. Noteras bör att sedan 2006 gäller en ny snökarta där många kommuner fått ökat grundvärde för snölasten. I enstaka fall kan de vara klokt att göra en översyn av bärverk och dylikt med hänsyn till ökad snölast. Förhärskande, snöbärande vindar kan många gånger utredas med hjälp av SMHI:s statistik, erfarenheter från tidi-

gare snövintrar samt kringliggande bebyggelse. Observeras bör även att med nutidens klimatsituationer kan blidväder uppträda mitt i vintern även långt upp i Norrland. Sådana blidväder gör att ett snötäcke ”säckar ihop”. Om sedan nya snö(o)väder återskapar den för huset förhärskande bilden av snötjocklek, snöfickor och dylikt är det lätt glömt att ett till synes normalt snötäcke kan innehålla en högdensitiv ”bottenlast”. En annan konsekvens av blidväder är att snön börjar smälta nere i kontaktytan mot taket. Smältvattnet sugs initialt upp kapillärt i ovanliggande snö. Beroende på lutningen stannar smältvattnet kvar där det är eller drar sig ned mot ränndalar och takfötter. På ett helt horisontellt tak är vattentransporten till brunnarna näst intill för-

Projekteringen kan ha följande principiella scenario:

A. Formar husets arkitektur i stort; bland annat takgeometrin. Arkitekten har initialt stora friheter att forma sitt hus. Han kan, vad taket beträffar, rita ett sadeltak, ett motfallstak, ett valmat tak, ett horisontaltak, ett brant tak, eller ett kombinat av dessa. Exempelvis Pripps Västra Frölunda (stort horisontaltak), Sofia Kyrka (brant tak), Globen (sfäriskt) eller annat. K. Dimensionerar taket för bland annat egentyngd, installationer och dylikt samt för snö-/regnlast. Konstruktören utplacerar brunnarna, anger brunnsdimensioner och ”överlämnar” beräknade regnflöden – per brunn och totalt – till VVS. Konstruktören har alltså att ombesörja avvattningen av det tak som arkitekten format. Takfall, lutningar, regnintensiteter och -flöden samt diverse annat ger underlag för utplacering av brunnar och för beräkning av flödena till respektive brunnar. Artikelförfattare är Staffan Wredling, WSP Byggprojektering, Stockholm.

Tak med TRP-plåt, värmeisolering och tätskikt. Lutning 1:16. Smältvatten rann sakta men säkert ned längs takfallen och anhopades i ränndalarna. Brunnarnas placering, vid pelare, gav accelererande vattensäckar vars tyngd gjorde att TRP-plåten bucklade över upplagen på en bredd av cirka en meter. Fenomenet upptäcktes. Akut skottningsinsats räddade taket från ränndalskollaps. Halvmeterlånga träkilar med ”TRP-form” slogs in som förstärkning.

Tak med TRP-plåt, värmeisolering och tätskikt. Lutning 1:16. Tungt snöfall gav stora nedböjningar i facken och stor oro för ränndalskollaps. Akut skottningsinsats ”en spadbredd” i ränndalen gav fri möjlighet för tillrinnande smältvatten att avbördas till brunnarna. Risken för ränndalskollaps undanröjdes. Skottning av taket kunde därefter genomföras i god ordning. Bygg & teknik 4/10

Snön kryper

Vid blidväder kan snölasten förskjutas – och reducera utsikten från balkongen.

sumbar. Författaren har vid ett tillfälle klafsat omkring i ett 25 till 30 cm snötäcke som innehöll vatten och slask upp till väl över fotknölarna. Lastökning i ränndalar. Lutningen där smältvatten börjar ”krypa” nedåt ligger i spannet 1:25 till 1:20. En vanlig lutning på många varuhus- och industritak är 1:16. Denna lutning innebär alltså att smältvatten drar sig ned mot ränndalar, fotrännor och takfötter. Där, i ränndalarna och fotrännorna, är lutningen låg – och vattenföringen följaktligen lika låg som på horisontaltaken. Ränndalar med invändig avvattning kan härav få en icke försumbar lastökning. Två kollapser i början av en april – med en dags mellanrum. Plåttak med lutning 13°/25° på fackverk i trä. Ett snörasskydd ovanför väggen. Ett annat nära Figur 1.

ökade intill att den tryckta strävan knäckte ut och hela takdelen rasade. Ingen människa fanns under! Stålfackverk med Z-sekundärer och TRP-plåt. Lutning 1:10. Snörasskydd en bit upp på takfallet, nära ovan en Z-ås, se pilen på figur 2 nedan till vänster. Snön nedanför rasskyddet gled av vid första bästa tillfälle. Snön ovanför kvarhölls. Även här steg temperaturen i början av april till att dygnsmedel låg över 0 °C. Friktionen mot plåten upphörde i stort. Snön började ”flyta” och packades ihop ned mot rasskyddet. Underliggande Z-ås fick härav en stor linjelast. En utförandedefekt i en skarv (avsaknad av skruv) ledde till att Z-åsen kollapsade. Sidostabiliteten bröts. Fackverken välte, och hela taket föll ned. Av tryckstöten föll väggarna ut åt var sitt håll. En utredning bekräftade att många skruvförband i skarvarna inte var föreskriftsenligt utförda.

sade brunnssilar har medfört dämning i ränndalen intill att taket kollapsat. Regn på snötäckt tak är inte vanligt men kan förekomma. Sådant regn buffras kvar i snön och kan ge ansenliga tilläggslaster. Beräkning av regn kan göras med hjälp av SS 82 40 31 och utifrån många olika synsätt; ”vanligt” regn, ”kraftigare” regn och ”skyfall”. Ett vanligt synsätt är ”femårsregn med tio minuters varaktighet”. Under vissa förutsättningar kan då intensiteten, is, beräknas enligt uttrycket: is = (42 + 1,1 Z)/3 600 liter per sekund och kvadratmeter.

Z är en regional parameter som för Stockholms del anges till 16 och för sydsvenska höglandet till 36. Härav erhålls då för Stockholm: is = (42 + 1,1 x 16)/3 600 = 0,017 l/sm2.

De nämnda ”vissa förutsättningar” är att taket har bräddavlopp som kan svälja minst tre gånger det beräknade flödet, i aktuellt fall alltså 0,051 l/sm2. Oftast byggs dock bräddavlopp med endast skvallerfunktion. Om taket har invändig avvattning och ledningssystemet inte sväljer ett skyfall måste taket kunna klara att vatten buffras upp på taket intill dess skyfallet bedarrar och sväljkapaciteten ”hinner ifatt”. Vid de kraftiga (åsk)skyfall (typ ”hundraårsregn”) som kan inträffa sommartid kan, som nämnts, intensiteten nå 0,05 l/sm2. I beaktande av att en byggnad mestadels avses fungera under mer än fem år får dess tak några femårsregn, kanske också förr eller senare en rotblöta, ett hundraårsregn.

Låt det snöa!

För att slippa rycka ut mitt i ett helgoväder brukar husägaren så gott som varje vinter skotta taket i förebyggande syfte och under normal arbetstid – ett litet förskott med andra ord. Fritt från kollapsen och utredningen av denna iscensatte husägaren en särskild utredning med frågeställningen: Vad innebär det om vi dimensionerar taket, och stommen i övrigt, för 50 procent högre snölast än normen? ”Då får det snöa. Då skottar vi inte.” Utfallet: Intjänat efter tre vintrar!

ovan en knutpunkt. Den tryckta stöttan (kryssad) skulle ha varit avsträvad mot utknäckning – dock ej utfört. I början av april steg temperaturen till att dygnsmedel låg över 0 °C. I kraft av snösmältning mot plåten upphörde i stort friktionen. Snön började ”flyta” och packades ihop ned mot rasskydden. Lastkoncentrationen vid det övre skyddet Figur 2.

Bygg & teknik 4/10

Gemensamt för kollapserna ovan är att de inte inträffade när snön kom i januarifebruari utan när värmen kom i början av april. Regn sommartid innebär normalt ingen belastning, värd namnet, på taket. Till och med de värsta ösregnen ger på ett hyggligt lutande tak en vattenfilm om max 2 till 3 mm. Dock, på helt horisontella tak är vattenföringen ytterligt trög. Vid långa rinnavstånd till brunnarna kan ett ösregn med intensiteten 0,05 l/sm2 och varaktigheten tio minuter orsaka momentan buffring upp till 3 cm ”på mitten”, detta motsvarar 30 kg/m2. Observera även att igensatta brunnssilar kan orsaka höga, lokala belastningar i ränndalar. Exempel finns på att illa ren-

I SS 82 40 31 antyds att bräddavloppens sväljkapacitet bör kunna klara ett skyfall. I nyare tid har många orter i Sverige drabbats av skyfall, bland andra VänernKarlstad-Årjäng, Östersund, Medelpad, Gotland, Västerås, Kungsör (”med hagel som golfbollar”), Åhus och Stockholm. Klokt kan vara att göra en konsekvensanalys av ett riktigt ösregn.

Rangeringen: Nederbördens väg på taket

Sommarens regn avvattnas fort och lätt på lutande tak. Även ned till låga lutningar rinner vattnet acceptabelt snabbt förutom vad som kan hända lokalt, till exempel i ränndalar. Där, i ränndalar och vid fot37

rännor, är lutningen – och rinnhastigheten – definitivt låg. Den kan till och med vara ”minus” om brunnarnas placering ger vattenfickor. Vintertid betingas (smält)vattentransporten på takfallen av lutningen. Tidigare har berörts att på låglutande tak (1:30 och lägre) kvarhålls smältvatten och regn kapillärt i snön – och blir kvar där. Som nämnts klafsade författaren en gång omkring i ett helt horisontellt snötäcke med en slaskbemängd ”bottensats” upp till väl över fotknölarna; 10 till 12 cm. Ganska nära nominella snölasten. Vid lutningsintervallet 1:30 till 1:20 börjar smältvatten i botten på ett snötäcke ”dra sig” ned mot ränndalar och takfötter. Vid den vanligt förekommande lutningen 1:16 föreligger alltså klar tendens att snöslask dräneras nedåt. Där, i ränndalarna och vid fotrännorna, är lutningen minimal, och rinnhastigheten till brunnarna i det närmaste försumbar. Konsekvenser beträffande lastökning har berörts tidigare. Exempel isbildning. Ett tak, med bärverk av TRP-plåt med facklängd 6 m och brunnar vid var tredje pelare, fick vattenmättnad i ränndalarna intill ett djup av 12 till 4 cm. TRP-plåten höll, men vid temperatursänkning frös vattnet till en iskaka med motsvarande tjocklek. Vid ytterligare temperatursänkning sprack isen, och drog sönder tätkiktet med svåra läckage som följd. Då slopades brunnarna vid pelarna. Nya brunnar sattes in i varje fackmitt, alltså s 6,0 m. I bilden av svårigheten att rangera vattnet till brunnarna kan det vara rekommendabelt att göra tvärtom; att ta brunnarna till vattnet, det vill säga att förtäta brunnarna.

En mera drastisk, men ibland nödvändig, form av avvattning är att skotta taket för att därigenom befria det från dels last, dels det kommande smältvattnet.

Utgående gods: Vattnets väg i ledningar i eller utanför huset; till dagvattensystem

En första strypning för vattnet kan vara brunnarnas/utkastarnas silar, särskilt om de är bemängda med skräp och dylikt. Om inte sväljkapaciteten vid brunnssilarna räcker till för att avbörda ett ösregn måste vissa vattenmängder buffras upp i ränndalen tills ösregnet avtager och sväljkapaciteten ”hinner ifatt”. Detta är ett vanligt skeende på många tak och brukar ytterst sällan innebära några problem för tätfunktionen. Exempel finns dock på att underlåtenhet att rensa brunnar från skräp, döda fåglar och annat slikt har medfört dämningar intill att ränndalzonerna kollapsat. Vid invändig avvattning går ledningarna vertikalt eller med sidodragningar, och hopkopplas efter hand till grövre dimensioner. (Vertikala PVC-stuprör ø 110 mm har sväljkapacitet cirka 11 l/s.) Viktig är att följa och kontrollera ledningarnas sväljkapacitet ända bort till någon punkt varifrån vattnet inte kan återkomma och orsaka skada och besvär för huset. En sådan punkt kan ligga långt bort. En byggnad har dimension ø 450 mm på utgående ledning till kommunens dagvattensystem. Denna dimension har vid lutning 1 procent kapacitet 300 l/s. Från taket påmatas vid skyfall cirka 650 l/s, det vill säga dryga dubbelt mot vad ledningen kan svälja. En oundviklig konsekvens blir att vattnet dämmer upp i ledningarna, till och med upp i ränndalarna.

I en förutvarande Byggnorm föreskrevs för yttertak lutning min 1:40 och ett maxavstånd 16 m mellan brunnar (12 m vid risk för igensättning av skräp och dylikt). Kvantifieringen är borttagen i nyare byggregler men brukar ibland ”rådfrågas”. Ett ”modernare” synsätt är att brunnar inte bör läggas glesare än 8 till 12 m. (Jämför exemplet ovan där brunnarna sattes in s 6 m.)

Ett exempel: Ett tak med lutning 1:16 ”stiger” 62,5 mm/m. Om ränndalen däms upp till 1 dm höjd blir vattenspegeln 32 dm bred. Dämningen rymmer då 1 x 32/2 x 10 = 160 liter/meter. Ett brunnsavstånd om säg 12 m ger då en buffringsvolym 1 920 liter, alltså nära två kubikmeter. PVC-ledningar har insticksmuffar med gummiringstätning. Systemet är i huvudsak byggt för trycklös vattenavledning, det vill säga det tål inga större invändiga vattentryck. Exempel finns på att dämning upp i PVC-rörsystem har medfört att skarvar slitits isär och orsakat mycket svåra vattenskador. En tillverkare av ett rostfritt system anger att ”om systemet vid något tillfälle utsätts för invändigt övertryck måste fixering göras så att skarvarna ej kan åka isär”. Fullflödessystem speciella. Vid användning av så kallade fullflödessystem (ett sådant har handelsnamn ”UV”) placeras brunnarna ut så, att de tillmatas ett visst flöde som synkroniseras med ledningsdimensionerna fram till de vertikala stammar där fullflödet i dessa stammar skapar sughävertverkan. Vid slanka bärverk (TRP-plåt) kan brunnarna därför ibland hamna både i ideala positioner; i fackmitt, men lika ofta i olämpliga positioner; vid pelare. WSP har nyligen haft närkontakt med ett fullflödessystem som avvattnar ränndalar mellan lanterninsadlar. Vid kraftiga regn händer att ränndalarna fylls så att vattnet når upp på lanterninglasen. Glasningslisterna klarar regn men inte vattentryck. Läckage uppträder. Det är ej fullt klarlagt om detta fullflödessystem inte har tillräcklig kapacitet i sig eller om vatten från närliggande självfallsystem blockerar så att störtflödet helt enkelt inte ”får plats”. ■

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

ALUFIX

Det moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak • • • •

Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m Systemet är banbrytande genom sin enkla montering Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett Alufixsystemet i aluminium uppfyller prEN 13374

Telefon

08-97 04 80 031-23 07 20 www.zipup.se Bygg & teknik 4/10

Säkerheten på våra tak är en het fråga med tanke på snödebatten som har varit. Denna artikel tittar noggrannare på taksäkerhetsanordningarna och hur dessa klarar de krav som finns i lagar och föreskrifter. Med taksäkerhetsanordningar menas de anordningar som finns för att ta sig upp på taken, förflytta sig på taken och arbeta på taken. Artikeln är ett utdrag från en mer utförlig rapport om taksäkerhet som Boverket håller på att slutföra och publiceras på Boverket hemsida inom några månader. Boverket fick av regeringen i december 2006 ett uppdrag att genomföra en större studie av det svenska byggnadsbeståndet, arbetsnamn Betsi (Byggnadens energianvändning, teknisk status och innemiljö). 1 800 byggnader har besiktats av besiktningspersonal med hjälp av ett frågeformulär. I besiktningens frågeformulär fanns det bland annat tio specifika taksäkerhetsfrågor samt ett antal allmänna frågor, såsom byggår, taklutning och typ av tak, vilka även berör andra områden i studien. Eftersom byggnaderna till undersökningen är statistiskt dragna kan resultatet räknas upp på nationell nivå och företräda alla byggnader som finns i landet. Syftet med besiktningen av taksäkerheten var att bedöma om säkerheten på taken uppfyller de krav som ställs. Kraven kommer från lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Boverket har gått igenom de olika krav som finns angående taksäkerhet. Utefter hur frågorna är formulerade och hur kraven är ställda har en bedömning gjorts att krav från bygglagstiftningen och Lagen om skydd om olyckor är möjliga att granska. Arbetsmiljölagen har däremot inte varit möjlig att bedöma då det inte utförts några takarbeten i samband med besiktningarna. Kraven för taksäkerhetsanordningar har i vissa fall förenklats och generaliserats för att kunna tillämpas i studien. Detta på grund av att vissa frågor i besikt-

Artikelförfattare är Joakim Thunborg, Boverket, Karlskrona. Bygg & teknik 4/10

Hur klarar taksäkerhetsanordningarna kraven i lagar och föreskrifter? ningen saknat den detaljnivån som krävdes för att göra en exakt jämförelse med reglerna. Den slutgiltiga bedömningen av byggnadernas taksäkerhet är en jämförelse mellan vilka taksäkerhetsanordningar som enligt kraven ska finnas på taken och vilka taksäkerhetsanordningar som faktiskt finns enligt besiktningen.

Vara eller inte vara

En viktig grundläggande bedömning som gjorts är om det enligt bygglagstiftningen överhuvudtaget finns krav på taksäkerhetsanordningar för den enskilda byggnaden. I reglerna från myndigheterna är det ofta formulerat att ”taksäkerhetsanordningar” ska finnas i den mån det finns behov för att kunna utföra regelmässiga arbeten på taket. Innebörden av regelmässigt arbete varierar i reglerna. Här har vissa förenklingar gjorts då detaljinformationen har saknats i underlaget. Detta resulterar i att det finns krav på taksäkerhetsanordningar i någon utsträckning i 90 procent av alla byggnader.

FOTO: STIG DAHLIN

Ingen fara på taket?

Ta sig upp på taken

Kravet på att kunna ta sig upp på taket på ett säkert sätt berör cirka 90 procent av våra byggnader vilket motsvarar cirka 1 880 000 byggnader. Kravet på att det ska finnas anordningar för att ta sig upp på taket delas i huvudsak upp i tre kategorier (fasadhöjd är höjdskillnaden mellan uppstigningsplan och takfoten där stegen är monterad): ● Byggnader med en fasadhöjd under fyra meter får ha lös takstege om det finns glidskydd eller säkrare lösning. ● Byggnader med en fasadhöjd på fyra till åtta meter måste ha en fast fasadstege eller säkrare lösning. ● Byggnader med en fasadhöjd över åtta meter måste ha invändig uppgång genom taklucka eller dylikt. I figur 1 kan utläsas att cirka 87 procent av de höga byggnaderna (över åtta meter fasadhöjd) uppfyller de krav som finns på att kunna ta sig upp på taket. Detta är positivt då det är risk för allvarligare fallskador från höga tak. De resterande

Figur 1: Andel byggnader som uppfyller kraven att ta sig upp på taket jämfört med det totala antalet byggnader för varje specifik fasadhöjd. 39

fästöglor medan höglutande tak har högre krav där gångbrygga eller nockräcke som klarar infästning av säkerhetslinor är ett måste. Figur 2 visar på en tydlig trend att kraven oftare är uppfyllda i äldre byggnader. Det ska dock påpekas att kraven blivit tuffare 1986 och framåt, vilket kan ge en förklaring varför trenden ser ut som den gör. En orsak till att kraven inte uppfylls på nyare byggnader kan vara att anordningarna anses förfula byggnaden och därför väljs bort av estetiska skäl. Figur 2: Uppfylls kraven för byggnader med krav på anordningar på taknocken jämfört med det totala antalet byggnader för varje specifik åldersgrupp.

Figur 3: Uppfylls kravet på förbindelsen till taknocken jämfört med det totala antalet byggnader för varje specifik åldersgrupp. tretton procenten som inte uppfyller kraven har antingen ”fasadstege”, ”taklucka utan räcke” (där sådant krävs) eller ”saknar anordningar att ta sig upp på taket”. Endast cirka 45 procent av byggnaderna med fyra till åtta meters höjd till takfoten har godkänd anordning för att ta sig upp på taket. Ungefär hälften av de byggnader som inte uppfyller kraven har ”lösa stegar med glidskydd” vilket inte är tillräckligt för att uppfylla kraven. Den andra hälften som inte uppfyller kraven har takluckor men saknar räcke där sådant krävs. För byggnader med en fasadhöjd på mindre än fyra meter saknas det ofta glid-

skydd, vilket är orsaken till att taksäkerhetskravet uppfylls för bara cirka 60 procent av dessa byggnader.

Anordning längs taknock

Anordningar vid taknocken är till för att säkert kunna förflytta sig längs taknocken. Kravet på anordning för taknocksförflyttning berör cirka 110 000 byggnader. Byggnader med en fasadhöjd på under fyra meter har inga krav på anordning vid taknock. Inte heller byggnader med en fasadhöjd på under åtta meter och uppförda före 1986. Kraven varierar även beroende på taklutning. Låglutande tak har inga krav eller lägre krav då det räcker med

Förbindelse till taknock

Kravet på anordning för förbindelse mellan uppstigningsplats och taknock berör cirka 100 000 byggnader. Byggnader uppförda efter 1986 med en taklutning på lägre än 1:10 berörs inte av kraven. Byggnader byggda före 1986 med en taklutning på mindre än 1:4 eller en fasadhöjd på under åtta meter berörs inte heller av kraven. Figur 3 visar att totalt cirka 75 procent av byggnaderna uppfyller kraven på förbindelse till taknock. I de fall kraven inte efterlevs beror det på att det inte finns några anordningar för att förflytta sig till taknocken. Dock har byggnader uppförda efter 1986 sämre kravefterlevnad då endast cirka 65 procent uppfyller kraven. Kraven blev tuffare från och med 1986 då det även för tak med mindre taklutning (1:10) krävdes förbindelse till taknock. Av de nyare byggnaderna, uppförda efter 1986, som inte uppfyller kraven så är det cirka 95 procent som har en fasadhöjd mellan fyra till åtta meter och endast cirka fem procent med en fasadhöjd på över åtta meter.

Skick på befintliga taksäkerhetsanordningar

Enligt besiktningsresultatet har cirka 1 670 000 byggnader en taksäkerhetsanordning. Det finns även krav på att de befintliga taksäkerhetsanordningarna ska underhållas och vara i gott skick. 88 procent av taksäkerhetsanordningarna bedömdes vara i gott skick, åtta procent bedömdes vara i dåligt skick och fyra procent hade märkbara brister och svagheter.

Fasta hinder för att hindra snö och is

Figur 4: Uppfylls kraven om bevarande och underhåll av befintliga taksäkerhetsanordningar. 40

När det gäller fast hinder för att hindra snö och is att ramla ner är detta inte kontrollerat mot vilka lagkrav som finns utan bara en redovisning av besiktningens observationer. Cirka tretton procent av de låga fasaderna (lägre än fyra meter), cirka 29 procent av fasader mellan fyra och åtta meter och cirka 63 procent av de höga fasaderna (högre än åtta meter) har fasta hinder för att hindra snö och is från att falla ned från taket. Det är viktigare ur ett skadeperspektiv att högre fasader har snörasskydd, vilket också speglar sig i resultatet. Det saknas information för att kunna svara på Bygg & teknik 4/10

om de byggnader som inte har snöhinder ligger vid allmänna vägar och allmänna platser där det finns högre risk för olyckor till följd av nedfallande snö och is. ■

Referenser

Boverkets kommande rapport ”Taksäkerhet – Resultat från projektet Betsi”.

Figur 5: Redovisning av hur stor andel av byggnaderna som har anordningar för att hindra snö och is att falla ner från taket jämfört med det totala antalet byggnader för varje specifik fasadhöjd eller åldersgrupp.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

Våningspåbyggnad av hus från miljonprogrammet Bostadsbristen i svenska städer ökar samtidigt som underhållet av befintliga byggnader skjuts fram. En stor del av underhållsbehovet för byggnader från miljonprogrammets era är tak- och takisoleringsrenoveringar. I samband med renovering av dessa byggnader kan det vara ekonomiskt gynnsamt att genomföra en våningspåbyggnad. Skanska har genomfört en studie med syftet att inventera förutsättningarna för våningspåbyggnad av hus från miljonprogrammet. Studien baseras på intervjuer med personer som arbetar i byggoch fastighetsbranschen, litteratur i ämnet, företagsbesök och egna erfarenheter. Det enklaste sättet att genomföra en påbyggnad är att bygga på en ”enkel” byggnad som ett parkeringsgarage, tvättstuga eller gemensamhetslokal. I denna SBUF-studie har bland annat våningspåbyggnader av bostadshus från miljonprogrammet studerats. Genomförandet av våningspåbyggnader kom igång i början på 2000-talet. Den vanligaste befintliga byggnaden var hyresfastigheter. Fastighetsförvaltarna utnyttjade de bostadssubventioner som erhölls via investeringsstöd och räntebidrag. Dessa subventioner avskaffades 2007 och då minskade antalet våningspåbyggnaderna. Våningspåbyggnader har återigen blivit populärt de senaste åren då bostadsbristen i storstäderna är ett faktum. Numera är det vanligt att påbyggnader på alla typer av fastigheter – hyreslägenheBygg & teknik 4/10

ter, bostadsrättslägenheter, kontor samt parkeringsgarage och tvättstugor.

Påverkan av befintlig byggnad

Avgörande för om en påbyggnad är tekniskt möjlig är det befintliga husets förutsättningar. Påbyggnader kan utföras som platsbyggd, med prefabricerade element, volymer eller med byggblock. Ett flertal av de studerade referensprojekten har samarbetat med industriella träleverantörer som Moelven, Lindbäcks Bygg och Finndomo. De intervjuade leverantörerna och entreprenörerna ser stora fördelar med att leverera färdiga moduler för påbyggnader. Byggtiden kortas och därmed minskar byggkostnaderna och de boende förskonas från att leva i en byggarbets-

Artikelförfattare är Clara Widerberg, Skanska Sverige AB, Malmö.

plats under en längre tid. Vid volymbygge anläggs en ”grund” på det befintliga taket. Denna grund är ofta lik en traditionell torpargrund. Nackdelen med volymer som påbyggnadsform är att industriell produktion inte är anpassat efter våningspåbyggnader. De modulmått som användes på miljonprogrammet överensstämmer inte med de modulmått som används i elementfabrikerna. Gällande installationer går det i de flesta fall går det att koppla på det befintliga ledningsnätet. Ibland går det även att koppla på vattenledningarna, men det kan

Brf Käranden, Norra Fäladen i Lund före påbyggnaden.

Brf Käranden, Norra Fäladen. Byggnadsår: 2009–2010. Bostadshus, påbyggnad med två våningar på befintliga tvåvåningshus. Energirenovering och påbyggnad av en ny våning på det platta taket. Kostnader/investering: Konstruktion av ny takvåning, installation av termostater, uppgradering av värmesystem, fasadisolering samt renovering/byte av fönster. Vinst/fördelar: Uthyrning eller försäljning av de nya bostäderna, minskad uppvärmningskostnad, värdeökning av fastigheten, ökning av fastighetens levetid, mindre framtida underhållskostnader samt förbättrad livskvalitet.

vara enklare att dra nya vattenledningar antingen i anslutning till det nya hissschaktet till exempel i befintliga och idag oanvända sopnedkast. Anslutning till el bör ske till det befintliga elnätet. Dess kapacitet är oftast tillräcklig för att även försörja den planerade bebyggelsen inom planområdet. Enligt bestämmelser ska det finnas 1,3 parkeringsplatser per lägenhet inklusive besöksparkering i området (dagens parkeringsnorm). Om det inte finns tillräckligt med parkeringsplatser för det utökade lägenhetsantalet bör antalet kompletteras. Största andelen av fastighetsbeståndet från miljonprogrammet är trevåningshus utan hiss. Det innebär att endast markplanet är tillgängligt med rullstol. Detta är inte förenligt med dagens krav för nybyggnad där hiss ska finnas i bostadshus över två våningar. Vid en påbyggnad av en våning innebär det krav på tillgänglighet i form av både hiss och trappa till den översta våningen. Detaljplaner från 1960-talet är ofta utformade med restriktioner på fasadliv och byggnadshöjd. De befintliga byggrätterna är fullt utnyttjade vilket kräver ändringar i detaljplanen. Till bestämmelser om högsta tilllåtna byggnadshöjd hör ett krav på redovisning av acceptabla solförhållanden, vilket prövas i samband med bygglovprövningen. Vid påbyggnader bör det undersökas om påbyggnaden innebär att andra byggnader skuggas. I vissa fall kan skuggproblem lösas med indragna våningar. De erfarenheter som nämns som extra viktiga att tänka på vid en projektering av våningspåbyggnader är: ● Stor kostnad om förstärkning i grund och stomme krävs. ● Volymbyggande är att föredra, det kortar byggtiden. ● Publika lokaler kräver två utrymningsvägar. 42

Fasadrenovering kan göras i samband med påbyggnaden. ● Solförhållandena ändras. ● Befintlig takkonstruktion måste inventeras. ● Enkla geometrier medför en säkrare takavvattning. ● Problem när man perforerar taket. ● Täta under byggtiden är viktigt. ●

Fördelarna med förtätning av staden genom våningspåbyggnad

Större städer har krav på sig att lösa bostadsbristen och söker därför ständigt efter nya möjligheter att uppfylla kraven. Flera av miljonprogrammets områden ligger i attraktiva lägen som skulle vara möjliga att förtäta och öka antalet bostäder. Det finns fördelar med att förtäta staden på höjden, med argument som; det behövs mer bostäder i centrum, exploateringskostnaden minskar, det finns möjligheter att förfina arkitekturen på byggnaden. Det nackdelar som våningspåbyggnader medför hänförs till en social problematik. Exempelvis om ett projekt som består av nya lägenheter byggs ovan ett kombinerat kontorshus och parkeringsgarage, i Stockholm centrum med ambitionen att öka rörelsen i centrum genom att bygga bostäder. Om den nya fastigheten byggs på garaget innebär det att den ökade rörligheten i området uteblir eftersom man åker upp från garaget direkt till huset. Människan blir för bekväm. Ett annat problem med förtätning i centrum är bristande tillgång till närservice såsom tandläkare, mataffärer och dagis. Det kan finnas restriktioner i detaljplanen gällande byggnadshöjd och verksamhetstyp. Dessutom innebär en påbyggnad ändrade sol- och ljusförhållanden för intilliggande byggnader och på-

verkan av närmiljön vilket inte alltid är så uppskattat av grannarna.

Exploateringsprocessen

Man bör undersöka bestämmelser och tillgångar för fastighetsbildning, servitut, gemensamhetsanläggningar, ledningsrätter och anläggningsfastigheter. Fastighetsbildningen måste överensstämma med gällande planer och bestämmelser. Innan projektet går för långt måste man ha det godkänt för gällande stads- och detaljplan. Det vanligaste är att samarbeta med stadsbyggnadskontoren och ta fram lämpliga lösningar. Först diskuteras mark- och planfrågor vilket innebär att det kan ta ett par år innan projektet realiseras. Oftast behöver man justera gällande detaljplaner, planerna ska beslutas och ställas ut för godkännande. En våningspåbyggnad kan innebära stora kostnader. Det är antalet lägenheter, utnyttjbar yta, uttagbar hyra samt andra kostnader såsom förstärkning av stomme, hiss till de nya bostäderna med mera som avgör hur kostnadseffektiv renoveringen blir. Om påbyggnaden är tänkt att utgöra en egen fastighet är det ett minimikrav att den ska rymma fem lägenheter. Möjligheten till fastighetsbildning genom en tredimensionell fastighet är bra vid påbyggnader, speciellt om man har olika verksamhetsgrenar som kontor på bostäder. De tre nedre våningarna kan vara hyresrätter sedan säljer man av de översta nybyggda våningarna till bostadsrätter och på det sättet får man renoveringen finansierad. Vid våningspåbyggnader för bostäder poängteras skillnaden mellan hyresfastigheter och bostadsrätter. Intresset för bostadsrätter är större eftersom det är enklare att göra en ekonomisk vinst eftersom då en del av investeringen betalas direkt av bostadsrättsägaren. Bygg & teknik 4/10

Fördelarna med våningspåbyggnader är att befintliga grönområden bevaras, exploateringskostnaderna minskar och ett effektivt markutnyttjande. Vi behov av takrenoveringar kan en våningspåbyggnad innebära minskade energikostnader och en arkitektoniskt vackrare byggnad. Men en tredimensionell fastighetsbildning kan blandningen av verksamheter öka. Nackdelarna är bland annat att de boende påverkas under byggtiden, hiss kan behöva installeras, solförhållandena ändras och att närservicen inte räcker till.

Slutsatser från studien

Ett flertal av de intervjuade personer har varit med i ett våningspåbyggnadsprojekt. Erfarenheterna skiljer sig åt men det finns ett antal gemensamma nämnare. De erfarenheter som nämns som extra viktiga att tänka på vid en projektering av våningspåbyggnader är: ● Gör en grundlig inventering – Hur mycket klarar konstruktionen av att bära? Vindlasterna, terrasser med fuktproblem, hissar, ljudproblem, brand, ställning samt utrymningsvägar måste säkerställas. ● Utvärdera om boende ska bo kvar eller utlokaliseras till annat boende under byggtiden. Beställarna vill ofta att de boende ska vara kvar då det blir dyrt och komplicerat att ordna annat boende. Det innebär en begränsad renovering. Vid vå-

Brf Käranden, Norra Fäladen Lund.

att man missat att täta någon gammal kanal som lett ner vatten längre ner i bostaden. ● Detaljplanen måste vara anpassad till den nya byggnaden och dess funktion. ● Transporter till och från arbetsplatsen ska fungera. Den fria ytan runt huset är begränsad för upplag och placering av maskiner vilket gör att en väl fungerande logistik kan lösa flera problem. ● Utvärdera den befintliga byggnadens läge, ju attraktivare desto bättre – det ska finnas ett behov av bostäder. ● Bygg bostadsrätter eller äganderätter, investeringstiden är avsevärt kortare. ● Bygg attraktiva hus och ta hjälp av duktiga arkitekter för att få intresserade kunder. ■

ningspåbyggnad bör man säkerställa de boendes säkerhet. ● Gällande utförandet fungerar det bra med färdiga element samt med hela byggnadsvolymer. Byggnadstiden blir kortare ju mer prefabricerade moduler som används. Det är vanligt att en ny förhöjd grund byggs på det befintliga taket där man gör ledningsanslutningar. ● Fuktproblematiken kan vara svår att lösa, flera berättar om fuktproblem på våningen under påbyggnaden. Oftast har det berott på att man inte använt vädertätning vid påbyggnaden. Ibland har det berott på

Lindab | Lättbyggsystem

Sätt ett tak på kostnaderna Det går att bygga sunda hus ekonomiskt, effektivt och enkelt, utan att tumma på budgeten, kvaliteten och slutresultatet. Lindabs uppstolpade tak innebär att man monterar en helt ny konstruktion ovanpå ett platt, eller svagt lutande tak. Stål och plåt är lätta material så det frestar inte på den befintliga konstruktionen. Det nya utrymmet kan med fördel användas till vindslägenheter, förråd eller som installationsutrymme för exempelvis ventilationskanaler. Kontakta oss på dessa telefonnummer! Umeå

bygg-teknik-2010-nr4-uppstolpat-tak-185x133.indd 1 Bygg & teknik 4/10

090 204 22 80

Stockholm

08 81 02 00

Västerås

021 10 43 43

Göteborg

031 756 89 78

Norrköping 011 495 49 60 Borås

033 23 00 70

Växjö

0470 59 57 00

Malmö

040 14 38 50

2010-04-22 13:14:08

Nyheter om plåt i AMA Hus 08 Vi har nu haft möjlighet att använda AMA Hus 08 med tillhörande Råd och anvisningar under över ett år. Vid entreprenadbesiktningar börjar det användas beskrivningar som ansluter till AMA Hus 08. Hinner alla fånga upp nyheterna innan nästa AMA kommer? I den här artikeln redovisas några av förändringarna i AMA Hus 08 jämfört med Hus AMA 98. I AMA Hus 08 liksom i Hus AMA 98 behandlas plåt som taktäcknings- och väggbeklädnadsmaterial i två olika avsnitt: ● JT Taktäckningar och väggbeklädnader samt kompletteringar av plan plåt för hus ● JV Taktäckningar och väggbeklädnader med mera av överläggsplattor eller dylikt av plåt för hus. De plåtmaterial som beskrivs i AMA Hus 08 är också desamma som tidigare, det vill säga: JTB metalliserad stålplåt JTC plåt av rostfritt stål JTD aluminiumplåt JTE kopparplåt JTG titanzinkplåt.

Ytbelagd förzinkad stålplåt som taktäckning på Kv Loka Brunn i Stockholm. Taksäkerhetsanordningar finns att tillgå med samma kulör som beläggningen på plåten.

JSC.112

VU typ 11

Övergripande förändringar

Den stora förändringen i AMA Hus 08 är att tidigare texter från AMA-nytt har inarbetats. Vidare har det kommit en stor mängd standarder som medfört en bearbetning av den anledningen. I vissa mån har även hänsyn tagits till den tekniska utvecklingen men det var inte meningen att denna revidering av AMA skulle vara lika genomgripande som vid revideringen till Hus AMA 98. När det gäller sättet att upprätta beskrivningar samt reglerna för samband mellan AMA och beskrivningen har inga förändringar skett. Här är det viktigt att komma ihåg pyramidregeln, se faktaruta här intill, med Artikelförfattare är Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB, Tyresö. Torbjörn har medverkat som utredningsman i AMA-arbetet under de senaste 30 åren.

VU typ 112 med YAP 2200 som byggpapp.

Pyramidregeln

Texten i AMA Hus 08 är redigerad efter den så kallade pyramidregeln. Den är ordnad i en hierarkisk struktur med koder och rubriker, som kan exemplifieras enligt följande: J Skikt på byggpapp, tätskiktsmatta, asfalt, duk, plastfilm, plan plåt, överläggsplattor eller dylikt JT Taktäckningar och väggbeklädnader samt kompletteringar av plan plåt för hus JTB Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar med mera av plan plåt metalliserad stålplåt för hus JTB.1 Taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt JTB.13 Taktäckningar av plan plåt med lutning minst 1:10 (5,7°) JTB.131 Svetsade taktäckningar av plan plåt JTB.1312 Svetsade bandtäckningar av plan plåt I detta exempel är således koden J systemmässigt överordnad JT och JT är överordnad JTB och så vidare. Bygg & teknik 4/10

överordnade koder och rubriker som tilllämpas i AMA.

Underlaget för plåten är viktigt

Underlaget är viktigt för arbeten med plan plåt. Är inte underlaget tillräckligt stumt och tjockt är det svårt att fästa klammer samt även utföra falsningsarbeten främst vid hinder, ränndalar, takfot med mera. RA Hus 08 innehåller råd om tjocklek på till exempel råspont och plywood som underlag för olika typer av taktäckningar. Projektören måste ange tjocklek i beskrivningen. Utförande av underlagstäckningar för plan plåt finns i JSC.112 respektive JSC. 114 beroende på val av pappkvalité. Papp ska vara minst YAP 2200 och med infästning i dolt överlapp. För dålig kvalité på byggpappen samt bristfälligt islagen pappspik kan ge avtryck i plåten och på sikt kan det även nötas hål i plåten på grund av temperaturrörelser.

Avsnitt JT – taktäckningar och väggbeklädnader samt kompletteringar av plan plåt för hus

För det övergripande avsnittet JT som – enligt pyramidregeln – gäller för alla plåtmaterial är det viktigt att ta del av råden om kvalitet på fästdon som finns i ZSE. ZSE har utvecklats mycket. Fästdon ska väljas som är anpassade för den miljö där de ska användas. I avsnitt JT och JV är det nästan uteslutande fästdon av rostfritt stål som ska användas. En nyhet som finns i avsnitt JT är figur JT/2, mått på avledarhake. Den ska finnas vid till exempel avslutningar av beklädnader, ståndskivor eller dylikt för att begränsa risken för att vatten och snö driver in.

eller järnvitriol kan ge missfärgning och angrepp på koppar, titanzink, aluminium och stålplåt metalliserad med aluminiumzink (AlZn).

Här har panel målad med järnvitriol legat ett tag på ett tak täckt med aluzink. Plåten är missfärgad.

Materialavsnitten JTB till JTG

Figur JT/2 i AMA Hus 08. Avledarhake.

Avtryck i plåten på grund av bristfällig infästning av byggpappen.

I JSC.12 med underliggande koder och rubriker har även tillkommit en mängd detaljer för utförande av underlagstak som måste beaktas. Det är ett generellt krav att det ska finnas en remsa byggpapp under fotplåtar, språngbleck och liknande.

Figur JT/2 ligger högt upp enligt pyramidregeln och gäller därför i alla situationer där en avledarhake ska användas. I RA finns bland annat texter om galvanisk korrosion. Det är inte nytt, men vad som tillkommit är främst råden om riskerna med vissa typer av färger. Vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt metalliserad med aluminiumzink (AlZn), aluminium eller zink är starkt korroderande. Vatten som rinner från fasader med färg med kopparvitriol

Figur JSC/4 i AMA Hus 08 är ett exempel på en av många nya figurer om underlagstäckningar. Bygg & teknik 4/10

Klammer till taktäckningar och väggbeklädnader ska alltid skruvas. I RA Hus 08 påtalas att om spikklammer ska användas måste detta redovisas. I RA Hus 08 har indelningen av ytbeläggningar i tjocka och tunna tagits bort eftersom det under senare år kommit fram beläggningar med tjocklekar som inte kan definieras som vare sig tunna eller tjocka. Distansmatta under titanzinkplåt ska användas vid taklutningar under 10°. Skälet är att begränsa risken för att kondens under plåten ska ge skador på plåten. Vidare gäller för titanzink att de tidigare figurerna om snipsning utgått. Detta innebär att snipsning ska utföras på motsvarande sätt som vid övriga plåtmaterial, det vill säga enligt figur JT/5 och JT/6 i AMA Hus 08. Kopparplåt finns även som patinerad eller oxiderad plåt vilket nämns i RA Hus 08. Om patinerad kopparplåt ska användas måste detta redovisas av projektören. Ett skäl för att använda patinerad plåt är

Patinerad kopparplåt har använts under 2009 vid omtäckningen av tornen på Kalmar Slott.

att det finns tecken som tyder på att kopparplåten inte lika fort som förut blir ärgad. Bättre miljö är den främsta orsaken.

Figur RA JT/2 i RA Hus 08.

Avsnitt JT-.1 – taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt

Både AMA-texten och RA-texten har kompletterats med krav på att klammer aldrig ska anbringas med ett större avstånd än 600 mm och att detta avstånd gäller även om en särskild infästningsplan upprättas. I vissa fall, till exempel vindutsatta lägen och randzoner kan ett största avstånd av 250 till 300 mm behöva användas. För att undvika utmattningsskador vid randzoner på höga byggnader kan det också vara nödvändigt att minska bredden på banden till 300 mm. Infästningarna måste alltid dimensioneras för förväntade laster, typ av fästdon och förekommande underlag. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon kan fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren lämna.

Smalare band kan behövas vid takkanten för att dels minska risken för buller dels minska risken för utmattningsskador.

Smalare band vid takkant. Detta måste särskilt beaktas vid pulpettak på höga byggnader i vindutsatta lägen.

Bandlängderna är något förändrade i AMA Hus 08 vad gäller titanzinkplåt, kopparplåt och aluminiumplåt. Tidigare 46

Här utsätts tak, rännor och rör för stora påkänningar. En inte allt för ovanlig syn denna vinter har varit istappar vid takfot.

Minst 100 mm överlapp ska hängskivan ha över avledarhaken på en väggbeklädnad, ståndskiva eller dylikt. Bygg & teknik 4/10

angavs åtta meter. Nu får det vara tio meter. Förändringen beror på att det förekommit missuppfattningar beträffande vad som avses med total längd. Mot den bakgrunden har även figurerna i RA Hus 08 beträffande fast zon preciserats. Rådet om att falsade tak inte ska utsättas för vattentryck är viktigt att komma ihåg. Falsade tak måste utformas på ett sådant sätt att vatten inte kan stå kvar på taket under längre tid och under upprepade tillfällen. Under den här vintern har vi många exempel på tak som inte har skottats från is och snö och som medfört vattentryck över falser. I många fall har tyvärr läckage skett. Det finns skäl att påminna om de krav som finns i Plan- och bygglagen samt Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk där det framgår att byggnader ska underhållas. I underhållet ingår bland annat att ta bort snö och is från taken. En ny viktig föreskrift är att ”Alla lister eller beslag som ska avslutas över ståndskiva eller annan öppning för luftning ska ha bredd så att överlappet blir minst 100 mm”. Från RA har en hel del text om täckning på isolering tagits bort. Här krävs att projektören i större utsträckning än tidigare måste ta ansvar för dimensionering och utförande. Detta gäller inte bara infästningar utan även detaljutformningen eftersom taktäckning av plan plåt normalt förutsätter att täckning sker på fast och stabilt underlag.

Avsnitt JT-.2 – kompletteringar av plåt vid taktäckning av plan plåt

AMA Hus 08 har utökats i alla detaljavsnitt med alternativ för rostfri stålplåt och med krav på tjocklek samt utförande. Tidigare har rostfri stålplåt i första hand förknippats med sömsvetsade täckningar med det är även möjligt att utföra falsade täckningar med rostfri stålplåt. JT-.251 i RA Hus 08, har kompletterats med ny text och två nya figurer. I

Figur RA JT/4 I RA Hus 08. (Reviderad i AMA-nytt 2/09.) Bygg & teknik 4/10

Sneda sidbitar vid ståndskiva. Sneda sidbitar ska nu även användas vid snednockar om det kan bli långa omkullslagningar mellan taktäckningen och snednocken.

Figur RA JT/5 I RA Hus 08. (Reviderad i AMA-nytt 2/09.) AMA Hus 08 finns endast texter om puts på murverk eller liknande. Vid utförande med puts på isolering måste därför kompletterande föreskrifter lämnas. En viktig princip är att täcklister eller motsvarande beslag måste dras in till bakomliggande konstruktion. I många fall används även en startlist som stöd för putsbärare och puts. De startlister som finns med i figurerna finns i olika utföranden beroende på putssystem samt om det är tjock eller tunn puts. Om så kallade tvåstegssystem ska användas måste utförandet också redovisas eftersom det är lite olika komponenter beroende på systemleverantör. En taktäckning som ansluter snett till en ståndskiva ska utföras med sneda sidbitar på samma sätt som vid vinkelrännor. Något som inte är ändrat men som det ofta slarvas med är utförande av rörelsefo-

gar i ståndskivor. Rörelsefogen – svängd fals – ska falsas samman genomgående med ståndsfals i taktäckningen. Fotränna enligt AMA är inte lägre godtaget som takfotsstöd. Orsaken till detta är att hänvisningen till AMA har utgått ur Boverkets Byggregler (BBR). En konsekvens av detta är att om det finns ett krav på takfotsstöd och/eller snörasskydd så måste ett sådant monteras även om taket utförs med fotränna. Möjligheter att lägga fotrännsfalsen parallellt med fotrännskanten har tagits med för bandtäckningar. Det innebär i många fall förenklingar för plåtslagaren. Utseendet är dock inte det som man är van vid men innebär inte någon försämring av funktionen, snarare tvärtom. Vid skivtäckningar ska dock utförandet vara sådant att fotrännsfalsen ska ligga parallellt med takfoten. Förutsättningarna för utförande av fotränna enligt AMA är – liksom tidigare – att taklutningen är minst 30°. Vid lägre taklutning krävs kompletterande föreskrifter. Vägledning finns i RA Hus 08.

Rörelsefog i ståndskiva ska falsas samman med ståndfals i taktäckningen.

Figur JT/36 i AMA Hus 08. Anslutning mellan taktäckningar och gesimsrännor eller försänkta ränndalar ska alltid utföras med rörelsemån. Enligt BBR ska takluckorna göras större än tidigare (600 x 900 mm) vilket har medfört förändringar i AMA Hus 08. Luckan bör helst vara kvadratisk varför 900 x 900 mm är ett bättre mått. Det bör även noteras att luckor ska förses med uppställningsbeslag som kan låsas alternativt spärras. Det innebär att det inte längre duger med enbart en kedja. Sarg till lucka ska göras 200 mm hög i stället för tidigare 150 mm.

Gavel på en hängskiva med gavelbeslag på ett takpannetak.

Även vid tak med tätskiktsmatta måste problematiken med ståndskivor vid puts på isolering noteras. De principer som an-

Figur JT/66 i AMA Hus 08.(Reviderad i AMA-nytt 2/09.) Beakta att rännkroken ska fällas ner i underlaget. Rännkrok ska även fällas ner vid taktäckningar av plåt.

Luckor ska oavsett taktäckningsmaterial ha en höjd av minst 200 mm. Gångjärn ska fästas ordentligt och inte ha integrerat uppställningsbeslag. Uppställningsbeslag ska gå att låsa i uppställt läge. Här är luckan så stor att dubbla gångjärn måste användas.

Avsnitt JT-.3 – kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk eller dylikt

I AMA Hus 08 har under JT-.311 föreskrifterna för fotplåtar vid tätskiktsmatta kompletterats med krav på att byggpapp under fotplåten ska dras upp minst 150 mm ovanför fotplåten. Syftet med uppdragningen är att det ska bli en sammansvetsning mellan de olika lagren av papp och därigenom minska risken för att det ska komma in vatten vid till exempel skarvarna på fotplåten. RA Hus 08 har kompletterats med råd om att beakta risken för bitumenkorrosion som kan uppstå på fotplåt/språngbleck av 48

metalliserad stålplåt utan färgbeläggning, titanzink, aluminiumplåt samt kopparplåt varför dessa material bör undvikas vid taktäckningar med bitumenbaserade tätskiktsmattor. Av samma skäl bör även rännbeslagen i till exempel en gesimsränna – oavsett material på ytterbeklädnad med mera – utföras av färgbelagd metalliserad stålplåt eller rostfri stålplåt. Krönbeslag vid taktäckningar med papp och takpannor ska förses med gavlar. Detta har varit nästan allmänt förekommande i södra Sverige men har aldrig tidigare varit ett krav enligt AMA.

ges i avsnitt JT-.251 gäller naturligtvis även om taktäckningen är av tätskiktsmatta, duk eller takpannor.

Ståndskiva vid tak med tätskiktsmatta. Ståndskiva och täcklist indragen till bakomliggande konstruktion. Puts och putsbärare avslutas mot en startlist.

Avsnitt JT-.4 – kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor eller dylikt Fotplåt av förzinkad stålplåt vid papptäckning. Gravrost redan vid garantibesiktningen!

De detaljer som finns i detta avsnitt gäller alla typer av överläggsplattor, det vill säga skiffer, tegel, betong, plåt samt andra nya material som tillkommit. Liksom tidigare finns endast anvisningar om utförande på traditionell inBygg & teknik 4/10

brädning med underlagspapp. Om förenklade underlagstak ska användas kan det därför i varje enskilt fall krävas kompletteringar. I avsnitt JSC.65 med underliggande koder och rubriker finns helt nya texter och figurer om vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie i yttertak. Ståndskivor enligt figur JT/91 respektive JT/92 i AMA hus 08 kan fästas antingen med fästbleck eller skruv. Skruv fanns inte med tidigare men är vanligt förekommande.

En ny föreskrift finns i JT-.451 som anger att ”Ståndskivor skall fasoneras till taktäckningen.” Detta är också något som nästan alltid görs i södra Sverige på grund av risken för att det ska blåsa in vatten eller snö under ståndskivorna. Tidigare skulle projektören ange om fasonering skulle utföras. Nu är det alltså en föreskrift.

Fasonering av framstycke på en ventilationshuv eller skorsten.

Avsnitt JT-.5 – kompletteringar av plan plåt till yttervägg, mur, innerbjälklag eller dylikt

Figur JT/91 i AMA Hus 08.

Minsta fall på fönsterbleck ska numera vara minst 1:4 (14°). Tidigare angavs 1:8 eller 7,5°. Tätning mellan fönsterbleck och karm enligt figur JT/106 och JT/107 i AMA Hus 08 ska utföras av plåtslagaren i samband med montering av fönsterblecken.

Figur RA JT/106 i AMA Hus 08.

Figur RA JT/107 i AMA Hus 08. Figur RA JT/12 i RA Hus 08 som visar utförande med rundat hörn är ny. Det är viktigt att fönsterbleck eller lister vid balkonger, terrasser och uteplatser utförs med runda hörn för att begränsa risken för personskador. Motsvarande bör även tillämpas vid andra ställen där det kan finnas risk att personer kan skadas. Exempel på detta är butiker, entréer eller skolor.

TAKSÄKERHET Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande.

• Takbryggor • Snöräcken • Nock- och takfotsräcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken TM

Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora Tel. 0250-289 80 • Fax 0250-289 89 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se Bygg & teknik 4/10

Figur RA JT/12 i RA Hus 08.

Det finns även andra alternativ för utförande av hörn för att begränsa risken för personskador på grund av vassa kanter eller hörn. JT-.522 har i RA Hus 08 kompletterats med text och figur – RA JT/14 – för att visa på betydelsen av att droppbleck måste monteras på ett sådant sätt att eventuellt inträngande vatten i till exempel en luftad och dränerad spalt leds ut ur konstruktionen och inte in i konstruktionen.

brytare medför stor risk att vatten kan tränga in under till exempel tröskelbeslag eller sockelbeslag. Detta är en konstruktion som måste såväl projekteras som utföras rätt. I RA Hus 08 har därför tagits in

Sockelbeslag vid terrass. Täcklist/skyddsbeslag indraget till bakomliggande konstruktion. Puts och putsbärare avslutas mot startlist.

några exempel på detaljer – figur RA JT/15, RA JT/16 samt RA/JT 17 – som kan tjäna som vägledning vid projekteringen.

Figur RA/JT 15 I RA Hus 08. Det är viktigt att tätningen ansluter väl mot såväl vägg som balkongplatta. Figur RA JT/17 i RA Hus 08. Figur RA JT/18 samt RA/JT 19 är också nya figurer i RA Hus 08 som visar exempel på utförande av skyddsbeslag vid balkonger, entrétak eller dylikt för att minska risken för rinningar på putsade fasader. JT-.7 och JT-.71 är nya koder och rubriker som tidigare varit införda i AMAnytt. Här är det meningen att främst kompletteringar i anslutning till sedumtak ska redovisas.

Figur RA/JT14 i RA Hus 08.

Avsnitt JT-.8 – kompletteringar för takavvattning

Droppbleck ska dras upp minst 100 mm. Ankantning och tätning mot underlaget.

Under de senaste åren har det visat sig att en mycket känslig detalj från fuktsynpunkt är anslutning mellan balkonger eller terrasser och bakomliggande vägg. Låga höjder – av handikappskäl – samt det förhållandet att det ska vara en köldbrygge50

Figur RA JT/16 i RA Hus 08. Vid ovanstående detalj är det viktigt att träuppbyggnaden för sockelbeslaget avslutas cirka 15 mm ovanför plattan för att begränsa risken för att vatten sugs upp i träuppbyggnaden.

Detta avsnitt har reviderats främst med hänsyn till att hängrännor och stuprör idag tillverkas industriellt och ytterst sällan som tidigare hos den enskilde plåtslagaren. Tabellerna i RA Hus 08 beträffande diameter och area har justerats men har ingen betydelse rent praktiskt. Det viktiga är att se till att det finns tillräckligt med stuprör för att ta hand om det vatten som ska avledas från taken. JT-.8133 är en ny kod och rubrik som ska användas för att redovisa krav på Bygg & teknik 4/10

det tidigare kravet på ett ändöverlapp på 200 mm oavsett taklutning.

Avsnitt NSJ – taksäkerhetsanordningar

Infästningsplåt för stuprörssvep. Utförandet används i första hand vid tunnputs men förekommer även vid tjockputs.

överspolningsskydd på hängrännor vid till exempel vinkelrännor eller där vatten rinner ner över ett lägre takfall från stuprör från övre takfall. Tänk på att vatten kan rinna över hängrännor även vid breda krön eller vingar som går långt ner över en hängränna. En viktig detalj är att redovisa hur infästning av stuprör ska ske i de fall putsning sker på putsbärare av EPS-cellplast eller mineralull.

Avsnitt JU – skiffer, takpannor av tegel eller betong

Detta avsnitt har reviderats i begränsad omfattning bortsett det som gäller nya standarder samt inarbetning av texter som tidigare varit införda i AMA-nytt. Skiffer kan nu som även fästas med klammer/hakar som ett alternativ till spik. Det är ett utförande som används allt mer. En viktig detalj vid taktäckningar med betongtakpannor är den nya föreskriften om att halvpannor ska användas vid till exempel anslutning mot vinkelrännor för att undvika små passbitar.

Avsnitt JV – profilerad plåt

I detta avsnitt används som tidigare samma

Halvpanna.

princip som i JT med att skriva samman materialspecifika krav med utförandekrav. Detaljerna finns i avsnitt JT-.4. I RA Hus 08 har indelningen av ytbeläggningar i tjocka och tunna tagits bort eftersom det under senare år kommit fram beläggningar med tjocklekar som inte kan definieras som vare sig tunna eller tjocka. Föreskrifterna om infästningar, typ av skruv med mera vid profilerad plåt har preciserats och utvecklats. I detta avsnitt liksom JT gäller att projektören med hjälp av de råd som finns i ZSE ska eventuellt bedöma om högre materialkrav ska gälla för de fästdon som ska användas med tanke på rådande miljö. Större ändöverlapp ska användas för profilerad plåt vid lägre taklutningar, se tabell JV/2 i AMA hus 08. Detta ersätter Taklutning Överlapp ––––––––––––––––––––––––––––––– 1:10 – 1:9 450 mm 1:9 – 1:8 400 mm 1:8 – 1:7 350 mm 1:7 – 1:6 300 mm 1:6 – 1:5 250 mm Över 1:5 200 mm ––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell JV/2 i AMA Hus 08.

Isstopper, snökratta eller motsvarande ska enligt AMA Hus 08 alltid monteras på snörasskydd. Bygg & teknik 4/10

I den senaste BBR har en del förändringar skett vad gäller föreskrifterna om taksäkerhetsanordningar. Detta har inneburit att det finns krav som flyttats från BBR till AMA Hus 08 med hänsyn till utformningen av de standarder som finns inom taksäkerhetsområdet. I RA Hus 08 finns en ny text om att behovet av taksäkerhetsanordningar bör baseras på en riskanalys i stället för enbart vad som anges i BBR. Många gångar finns av arbetsmiljöskäl behov av taksäkerhetsanordningar utöver det som formellt krävs enligt BBR. Det måste alltid vara tryggt att komma upp på ett tak och utföra olika typer av underhållsåtgärder. Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté liksom tillverkarna av taksäkerhetsanordningar har uttömmande informationsmaterial som redovisar de krav som gäller. Vissa har även underlag för att göra en riskanalys. Figurerna med genomgående infästningar – som är det som tidigare varit dominerande – har flyttats till RA Hus 08. Vid taktäckningar av plan plåt används idag nästan uteslutande falsfästen. Användning av falsfästen förutsätter att taktäckningen är dubbelfalsad. Vid omtäckningar måste därför noga kontrolleras huruvida det är möjligt att använda falsfästen eller om de äldre genomgående infästningarna måste användas. Det är viktigt att montering av taksäkerhetsanordningar sker enligt tillverkarnas monteringsanordningar. Produkter från olika tillverkare får inte blandas! Ett nytt krav är att det vid snörasskydd alltid ska monteras isstopper, snökratta eller motsvarande mellan nedersta rör/ grind och täckningen för att begränsa risken för att snö eller is glider under snörasskyddet. ■

Här saknas skydd som begränsar risken för att snö och is ska glida under snörasskyddet.

Vad är heta arbeten? Med heta arbeten avses svetsning, skärning, lödning, takläggning, bearbetning med snabbgående verktyg och annat arbete som medför uppvärmning eller gnistbildning. Dessa arbeten förekommer ofta i samband med montage- och ombyggnadsarbeten inom industrianläggningar och andra fastigheter. Brandbelastningen är då vanligen högre och risken för tillbud ökar. Historiskt sett har brandstatistiken visat på att heta arbeten var en av de stora orsakerna till brand, såväl antalsmässigt som kostnadsmässigt. I och med att skärpta regler infördes i försäkringsvillkoren i början av 1990-talet har dock denna typ av bränder minskat, såväl antalsmässigt som kostnadsmässigt. Till skillnad mot andra vanliga skadeorsaker har de skärpta reglerna visat att det är möjligt att kraftigt minska denna typ av skador. Det enda som behövs är ett korrekt utfört arbete. Det är en fråga om kunskap om skaderisker och förebyggande åtgärder.

● Kring lågan uppstår heta oförbrända gaser som lätt kan spridas in i väggar eller andra dolda utrymmen. ● Inte bara glödande svetsloppor är brandfarliga, utan även ”svarta” svetsloppor kan ha en temperatur på upp till 500 grader Celsius, och kan då antända de flesta brännbara ämnen. ● Vid svetsning eller uppvärmning av rör eller andra värmeledande material sprids värmen, och brand kan uppstå långt från arbetsstället, till exempel inne i en vägg eller andra byggnadsdelar. ● Gnistor från slipning och skärning med rondell kan vara lika farliga som svetsloppor. Hetluft som alstras genom förbränning av gas, till exempel vid takläggning, har så hög temperatur att de flesta brännbara ämnen kan antändas. Även hetluft som alstras elektriskt, till exempel med varmluftpistol, kan ha så hög temperatur vid verktygets mynning att brännbara material kan antändas.

Hur begränsar man risker?

Innan några heta arbeten får utföras, måste arbetet planeras och förebyggande åtgärder vidtas enligt gällande säkerhets-

Vilka försäkringar har föreskrifter om heta arbeten?

Alla företagsförsäkringar har säkerhetsföreskrifter angående brandfarliga heta arbeten. Detsamma gäller alla försäkringar som tecknas av den offentliga sektorn, exempelvis kommuner. Lantbruksförsäkringar innehåller säkerhetsföreskrifter för den del av försäkringen som gäller förvärvsverksamheten. Privatpersoners egna försäkringar har inga bestämmelser om brandfarliga heta arbeten. En entreprenör som utför brandfarliga heta arbeten hos en privatperson måste ändå följa de säkerhetsföreskrifter som finns i entreprenörens egen försäkring. Detta har entreprenören en skyldighet att göra enligt avtalet med sitt försäkringsbolag.

Varför är heta arbeten brandfarliga?

Vid svetsning och skärning används en låga med mycket hög temperatur, som kan antända de flesta material.

●

Artikelförfattare är Anders Thor, projektansvarig Heta arbeten, Brandskyddsföreningen Sverige.

regler. All personal som hanterar risker måste ha adekvat utbildning. Det gäller särskilt den tillståndsansvarige och anlitad entreprenör eller anställd som utför och/eller bevakar arbetet.

Heta arbeten på tak

Heta arbeten som utförs på tak har länge varit ett omdebatterat ämne. Takläggare och branschen som helhet har länge varit måltavla vad gäller olyckor och brandrisk. Statistik talar ofta om hur många bränder och hur stora kostnader som orsakats av ”heta arbeten” på tak. Stämmer statistiken? Och, hur är det med brandsäkerheten egentligen? Vad gäller statistik så är den faktiska situationen att det inte finns några exakta siffror på bränder som startats av heta arbeten på tak. Definitionen heta arbeten på tak omfattas också av betydligt flera typer av jobb, och även arbetsmetoder. Den tra-

Tennspackling. ditionella bilden av bränder på tak är en takläggare som lägger tätskikt. I detta sammanhang har ett antal andra yrkesgrupper och arbeten kategoriserats in som heta arbeten på tak. Detta ger då en felaktig negativ bild av takbranschen som förtjänar ett bättre rykte. Vidare är det rent brandtekniskt känt sedan länge att en brand brinner uppåt med sekunder, sidled med minuter och nedåt med timmar. Denna teori gör att vid en brand i en fastighet kommer inom fem till tio minuter branden nå taket. När ni nästa gång ser rubrikerna i tidningen om en stor takbrand är det inte alltid förknippat med takläggning. Orsaken kan lika gärna vara en ventilationsmontör, kylmontör, snickare eller någon annan entreprenör som utfört någon form av entreprenad på vind eller tak. Vad har då branschen själva gjort för att höja säkerheten vad gäller brandtillbud vid takläggning? TIB (takentreprenörernas egen intresseorganisation) har jobbat systematiskt under ett par år för att förbättra ryktet och säkerheten vad gäller heta arbeten på tak. TIB har blivit godkända som utbildare inom heta arbeten och har numera egna instruktörer som genomför utbildningar. Dessutom har TIB utformat en tilläggsutbildning till heta arbeten som belyser, utbildar och säkerställer att takläggaren har kunskap och vetskap om högriskdetaljer förknippat med tätskiktsarbeten. Vidare har TIB gemensamt med Brandskyddsföreningen och försäkringsbranschen arbetat fram checklistor och dokument som ställer högre krav på brandsäkerhet förknippat med heta arbeten på tak. Detta anser jag visar TIB:s inriktning och ambiBygg & teknik 4/10

Takarbete.

tion till en systematiskt säkrare och tryggare aktör inom takbranschen framöver. Brandskyddsföreningen Sverige som planerar och utformar utbildningen Heta arbeten kommer i TIB ha en branschorganisation som motiverar och engagerar med stöd och råd vid framtagandet av nästa utbildningskoncept för heta arbeten.

Särskilda risker i samband med tätskiktsarbete

Finns det särskilda brandbestämmelser för tätskikt på tak? Ja, man ska uppfylla brandkravet, vilket finns angivet i BBR (Boverkets Byggregler, kapitel 5: 75). Är detta unikt för Sverige? Nej, vi har gemensamma regler i Skandinavien. Generellt är dessa regler hårdare än de som förekommer på kontinenten.

Man hör ofta begreppet flygbrand, vad menas med det? I vissa sammanhang talar man om flygbrand. Det betyder att taktäckningsmaterialet inte ska vidaresprida en utifrån kommande brandhärd vilket innebär samma sak som att uppfylla kraven enligt BBR. Hur mäter man detta? Det finns en standardiserad metod som heter NT Fire 006. Metoden bygger på att man testar en komplett takkonstruktion så som den ser ut i praktiken, det vill säga med underlag, eventuell isolering och tätskikt. Man mäter hur långt en brand sprids efter att konstruktionen har blivit utsatt för en brandkälla (flygbrand). Kravet är maximalt 550 mm spridning samt att inga brinnande droppar får bidra till brandspridningen. Betyder det att ett tätskikt kan vara brännbart och ändå klara brandkravet? Alla tätskikt av plast, gummi eller bitumen är brännbara men kan klara brandkravet ändå om de är anpassade för detta. Och bra är väl det! Vem vill ha obrännbara tätskikt som tegel och plåt på ett låglutande tak. Huvudsyftet med tätskiktet är ju att hålla tätt! Hur vet man vilka tätskikt som klarar NT Fire 006? Alla typgodkända tätskikt klarar kravet. Detta kontrolleras fyra gånger per år under övervakande av tillsynsmyndigheten (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Av typgodkännandet framgår på vilka underlag godkännandet gäller. Vad innebär det att vara godkänd i klass T som anges i typgodkännandet? Det innebär att man klarar brandkraven enligt NT Fire 006 i den aktuella kombinationen av isolermaterial och tätskikt. Är det stor skillnad mellan olika tätskikt som till exempel plast och bitumenprodukter?

Läs mera om heta arbeten:

www.brandskyddsforeningen.se www.tib.se Det går inte att svara generellt på en sådan fråga. Båda produktslagen är termoplastiska, det vill säga de smälter vid stark uppvärmning. Innehållet avgör om branden underhålls eller ej. Vissa plastmaterial innehåller i molekylkedjan halogener, det vill säga klor eller brom som bidrar till att kväva elden. I andra sammanhang kan man tillsätta brandhämmare. Eftersom halogener är störande på miljön väljer man då att tillsätta material av icke miljöstörande karaktär. Vad händer om halogenrika material utsätts för brandpåverkan? Dessa produkter avger aggressiva gaser som kväver elden snabbare. Dess värre har dessa aggressiva gaser ofta andra stora nackdelar i praktiken då de försvårar för brandpersonal att ingripa och ofta leder sådana bränder till dyrbara saneringsinsatser. Skrämmande exempel på detta är Düsseldorfs flygplats som har tagit år att sanera efter en svår PVC-brand. Motsvarande exempel finns i tunnelbanebränder där elkablar förr innehöll PVC. Kan valet av tätskikt vara avgörande för ett brandförlopp i praktiken? Generellt gäller att brandbelastningen i ett tätskikt är försumbart i jämförelse med allt annat i byggnaden. Av de bränder som förekommit kan inte i något enskilt fall påvisas att tätskiktet har haft någon avgörande inverkan på brandförloppet. Det är byggnadens konstruktion med brandväggar, sprinkler, brandventilation samt inte minst den verksamhet som pågår i byggnaden som helt avgör brandens förlopp. På tätskiktet ställer man kravet att inte sprida elden inom byggnaden eller till andra byggnader! ■

Källa

[1] Trelleborg Building System AB.

Brand i tak. Bygg & teknik 4/10

Takten beror på projekteringen En förbättrad prestation är alltid av största intresse för varje företag oavsett företagets storlek eller vilken bransch man är verksam i. Projekteringsprocessen är i nuläget den mest tidskrävande delprocessen i värdekedjan hos merparten av de industriella byggarna i Sverige. För att undersöka hur en effektivare projekteringsprocess kan uppnås har användning av förbättringsverktyget Ständiga förbättringar (Continuous Improvements) i en industriell projekteringsprocess studerats och resultatet visar att man även med små insatser kan åstadkomma en betydande skillnad.

inom byggsektorn. Ett område är den variation som uppstår när konstellationen av företag och aktörer förändras från ett projekt till ett annat. Ett annat är att de objekt som ett byggprojekt resulterar i anses vara unika varför möjligheten till erfarenhetsåterföring och därigenom lärande blir begränsad.

Byggsystemet som strategisk tillgång

I industriellt byggande utförs projektering och produktion av ett och samma företag och processen är beroende av att effektivt nyttja sin viktigaste strategiska tillgång: byggsystemet. Byggsystemet är företagets samlade erfarenheter och kunskaper i

len. Det betyder att den fulla potentialen i byggsystemet inte nyttjas och därmed uteblir en del av företagets vinst.

Projektering inom industriellt byggande

Projekteringsprocessens huvudsakliga uppgift är att översätta kundens önskemål om den slutliga produkten till företagets byggsystem och leverera produktionsparameter till produktionen. Detta innefattar att ta fram den dokumentation som krävs, men även tidsplanering av produktion och montage. För att uppnå en projekteringsprocess i en sann industriell anda är det viktigt att processen består av väldefinierade aktiviteter, återkommande gränsILL. JOHN MEILING

Utvecklingen av det industriella byggandet i Sverige har skett stegvis under de senaste 50 åren mestadels i små till medelstora företag. Grundtanken med ett industriellt byggande är att företaget väljer att ta en utökad kontroll över den totala värdekedjan i en byggprocess. Man behöver nödvändigtvis inte äga alla delprocesserna inom ett företag, men man måste åtminstone ha kontroll över merparten av de ingående processerna. En markant skillnad mot en traditionell totalentreprenad är att konstellationen projektör-entreprenör förblir den samma från ett byggprojekt till ett annat, vilket skapar möjlighet att adressera områden som identifierats som hinder för förbättringsarbete

Projekteringsprocessens uppgift att översätta kundens önskemål till det företagsspecifika byggsystemet.

Sälj 4 veckor

Projektering 12–20 veckor

Produktion 4 veckor

Transport 0–900 km

Montage 1–4 dagar

Komplettering 4 veckor

Figur 1: Schematisk bild över värdekedjan inom industriellt byggande. Artikelförfattare är Erik Söderholm, teknologie licentiat och doktorand vid institutionen för Samhällsbyggnad, avdelningen för Byggkonstruktion – Träbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.

att förverkliga ett byggprojekt. Med detta i åtanke, blir det uppenbart att det är av yttersta vikt för ett industriellt byggföretag att systematiskt både tillvarata och använda erfarenheter från tidigare projekt. I nuläget är det dock mer regel än undantag hos de industriella byggföretagen att kunskap kring det företagsspecifika byggsystemet uteslutande återfinns som lyckade lösningar i tidigare genomförda projekt och/eller i minnet hos den egna persona-

snitt och en genomgående fokusering på att ständigt ifrågasätta och förbättra såväl produkter som interna processer. Då ett industriellt byggföretag har kontroll över merparten av byggprocessen finns möjlighet att aktivt arbeta för att åstadkomma återupprepningseffekter i sina produkter men framförallt i de egna processerna. Tydliga arbetsinstruktioner och rutiner i kombination med en stark förankring till byggsystemet ger de industriella bygBygg & teknik 4/10

garna möjlighet att kontinuerligt arbeta med förbättring av såväl produkter som processer. Projekteringsprocessen är i nuläget den mest tidskrävande delen av byggprocessen då en oproportionerligt stor del av totaltiden i förhållande till den producerade byggnadsytan spenderas här, se figur 1. Det kan till viss del förklaras med att man i stor utsträckning arbetar med de metoder och verktyg som används i traditionell byggprojektering, och därför tar med samma mängd ritningsdata på sina ritningar som om användningsområdet hade varit platsbyggda hus. Det betyder att istället för att dra nytta av de likheter som finns mellan varje projekt, så måste samma information produceras om och om igen i varje nytt projekt vilket förbrukar värdefull tid. En annan förklaring är att byggnaden projekteras två gånger inom industriellt byggande; först ska själva byggnaden projekteras varefter alla de byggnadselement som byggnaden består av ska detaljritas. Om man istället skulle arbeta med att standardisera lösningar, arbetssätt och processer skulle en del projekteringsarbete snarare kunna bestå av specificering och val än renodlad nyprojektering. Återupprepningseffekterna i både produkter och processer skulle medföra stora tidsvinster, men även möjliggöra att man i det industriella byggandet i framtiden inte behöver ha fullt så detaljerade ritningar till företagets egen produktion, utan till en viss del låta informationen bestå av en väldokumenterad standard. Inställningen att tjäna tid inom projekteringen skiljer sig därför markant hos de industriella företagen jämfört med konsultföretagens vars affärsidé bygger på maximal debiterbar tid.

la mesta möjliga mängd data om utfallet. Steg 3: Check (kontrollera). Analysera den insamlade datan för att undersöka vilken effekt förändringen haft samt utvärdera hur väl de uppsatta målen har uppnåtts. Steg 4: Action (realisera). Om resultatet är det önskade, dokumentera den nya processen/aktiviteten och inför den som standard, finn en metod för hur resultatet fortlöpande ska kunna kontrolleras, samt undersöka om ytterligare förbättringar är nödvändiga.

Byggsystemet – hjärtat i industriellt byggande

Byggsystemet är en av de viktigaste strategiska tillgångarna för ett industriellt byggföretag och man måste därför förstå vikten av att både vårda och utveckla det. För att kunna göra detta är det centralt att byggsystemet är väldokumenterat så att inte tidigare utförda projekt är det som fungerar som huvudbärare av information och erfarenheter. Studien visar också på att det för ett industriellt byggföretag är centralt att vara med så tidigt som möjligt i en byggprocess för att säkerställa att den slutliga produkten blir skapad i byggsystemet, inte översatt till detsamma. Detta ställer höga krav på säljavdelningen som måste ha ingående kunskaper om byggsystemets prestanda. Moelven ByggModul AB har lagt ner ett stort arbete i att dokumentera den aktuella standarden, ett arbete som utförts av en grupp bestående av representanter från företagets olika avdelningar. Företaget har insett vikten av att noggrant utreda hur val och beslut i en del av processen påverkar andra delar och har därför även arbetat med att standardisera arbetssätt och rutiner för hur överlämnanden av information ska ske. Med ett byggsystem som både är väl definierat samt väl dokumenterat, ges möjlighet att använda metodiken från förbättringscy-

keln för att systematisera sitt förbättringsarbete.

Organisationens roll i förbättringsarbetet

Arbetet med att förbättra projekteringsprocessen hos Moelven ByggModul AB i Sandsjöfors inleddes med en noggrann processkartläggning, där alla ingående aktiviteter och informationsflöden dokumenterades. Chefen för projekteringsavdelningen gjorde också en indelning av de uppgifter och ansvar avdelningens anställda främst skulle ha i kommande projekteringsprojekt. Denna indelning gjordes med utgångspunkt i vilken erfarenhet de anställda hade av att jobba med företagets byggsystem i tidigare projekt. Nästa steg var att i detalj beskriva hur varje delaktivitet av processen utfördes, vilket gjordes genom att upprätta detaljerade checklistor/egenkontrollslistor. I och med att dessa åtgärder utfördes tog man två viktiga steg mot arbete med ständiga förbättringar. Dels är det nu dokumenterade ”standardförfarandet” ett system som man kontinuerligt kan förbättra, men även indelningen i tydliga roller bidrar till att de anställda i egenskap av att vara experter på sitt delområde lättare kan identifiera möjliga områden för förbättring. Detta ger goda förutsättningar för att arbeta med stegen ”planera” och ”utför” i förbättringscykeln.

Uppföljning av projekteringsprocessen

En förutsättning för att kunna följa upp arbetet med ständiga förbättringar är att man har mätetal som beskriver effekten av de utförda förändringarna. Byggbranschen har traditionellt följt upp sina resultat i termer av tid, pengar och kvalitet, Systematik för ständiga men en nackdel med detta är att är den förbättringar största delen av all uppföljning utförs efter Ständiga förbättringar är en metod som avslutade projekt. Detta gör att de vanlikan användas för att systematiskt argen förekommande mätetalen enbart beta mot att uppnå en bättre prestanär representationer av det utfall man da och är en central del i flera överhar fått och inte kan användas som gripande förbättringsprogram som ett stöd för att kontrollera och styra Lean Production och Total Quality processen under den tid ett projekt Management (TQM). Deming utpågår. I arbetet med ständiga förvecklade den så kallade Deming-cybättringar handlar det om att ha en keln som associeras med ständiga stabil och förutsägbar process som förbättringar. (Benämningar som man kan kvantifiera med mätetal, Sheward-cykeln, förbättringscykeln där man för identifierade förbättoch PDCA-cykeln, Plan-Do-Checkringsåtgärder kan ställa upp tydliga Action, är också vanligt förekomnumeriska målsättningar. mande). Moelven ByggModul AB har i Tanken är att förbättringsarbetet sitt förbättringsarbete kontinuerligt ska drivas i fyra tydligt definierade förfinat sin uppföljning av hur tiden steg: fördelas i ett projekteringsprojekt. Steg 1: Plan (planera). Identifiera Från att först ha mätt totaltider för den förbättring man vill åstadkomett projekt, bröts mätningen ner så ma, fastställ mål samt bestäm vilka att tidsfördelningen för de ingående metoder som ska användas för att nå delmomenten kunde följas upp. Till de uppsatta målen. sist förfinades uppföljningen ytterliFigur 2: Förbättringscykeln med dess fyra Steg 2: Do (utför). Genomför förgare så att man i nuläget kan se hur steg: Plan, Do, Check och Action. ändringen (gärna på försöksbasis i tidsåtgången fördelas på aktiviteter mindre skala om möjligt), samt samför varje delmoment. Detta har reBygg & teknik 4/10

sulterat i att de mest tidskrävande aktiviteterna kan identifieras, samt att då tidsloggningen sker dagligen, kan det pågående utfallet av ett projekt följas upp under projektets gång. Dessa åtgärder har lett till att planering av kommande projekt upplevs som lättare att göra samt att det faktiska utfallet är närmare prognosen än tidigare. Uttryck i siffror så har man under forskningsprojektets gång i ett projekt uppnått en projekteringstid som är 13 procent lägre än tidigare jämförbart projekt, vilket också motsvarar 46 procent lägre jämfört med den genomsnittliga tiden för en projektering. I nuläget är det inte möjligt att i förbättringscykelns steg ”check” kunna följa upp effekten av gjorda förändringar på ett tillfredställande sätt. Detta är till stor del beroende av att man enbart mäter tidsåtgång samt att mätningen är indelat i utfallet av projekt, inte anpassad för att mäta den bakomliggande processen.

Ständiga förbättringar av den industriella projekteringsprocessen

I licentiatavhandlingen ”Applicability of Continuous Improvement in Industrialised Construction Design Process” som skrivits vid institutionen för Samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet, undersöks om förbättringsverktyget ständiga förbättringar kan implementeras i projekteringsprocessen inom industriellt byggande. Studien är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt med titeln ”Standardiserad projekteringsprocess” och bygger på en fallstudie med fokus på Moelven ByggModul AB:s projekteringsavdelning vid produktionsenheten i Sandsjöfors. Forskningen har undersökt tre olika aspekter av industriell projektering för införande av metoden ständiga förbättringar; byggsystemet, organisationen och mätetal för uppföljning. Licentiatavhandlingen finns i fulltext på www.ltu.se/lwe under ”publikationer”. För kontakt: erik.soderholm@ltu.se

Vad är det som får ständiga förbättringar att fungera?

Industriellt byggande har goda möjligheter att arbeta med ständiga förbättringar för att utveckla projekteringsprocessen, under vissa förutsättningar. Främst krävs ett väldokumenterat byggsystem som fungerar som en standard som kontinuerligt kan förbättras. En organisation som inte förändras mellan projekten är också en förutsättning för att kunna tillvarata den ständigt pågående lärandeprocessen på ett systematiskt sätt. Något som återstår att göra är att utveckla bättre mätetal för att följa upp arbetet med ständiga förbättringar. De nuvarande mätetalen återspeglar enbart utfallet av avslutade projekt, inte hur den bakomliggande processen fungerar. Utveckling av processorienterade mätetal för det industriella byggandet kommer vara fokus för det fortsatta arbetet. En utmaning som de industriella byggföretaget står inför är att förena det företagsspecifika byggsystemet och de interna resurserna mot marknadens krav och önskemål, varför utveckling av strategier för industriellt bostadsbyggande är

På Vinthundsgatan, Sundbyberg har Moelven ByggModul uppfört dessa moderna radhus i tre plan.

en annan intressant fråga. Det är viktigt att vara lyhörd för marknadens och kundens behov för att undvika de fällor som stjälpte det industriella byggandet under miljonprogrammet. Det industriella byggandet av idag inriktar sig på att standardisera processer och arbetssätt istället för byggnader, vilket ger stora möjligheter att effektivisera även andra delar av byggbranschen. ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

Bygg & teknik 4/10

d me Nu KR B 0! 1 20

Nya Plastdetaljer? Vi gör hela jobbet • Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se Bygg & teknik 4/10

Jetgrouting:

Effektiv tätningsmetod

För komma till rätta med tätningsproblemet under byggnadstiden i kvarteret Lusten valde geokonsulten Golder Associates

att rekommendera att en spont byggdes runt den planerade byggnadens utsida och täta denna mot berget med hjälp av Jetgroutingmetoden. – Vi är först i Sverige, att med egen utrustning arbeta med denna metod, säger Thomas Torefeldt, Pålplintar AB i Nykvarn. Arbetet med metoden går lite förenklat till följande sätt: Spontplanken förses på båda sidor med rör vars nedre ändar försluts med hjälp av betongproppar. Därefter slås spontplanken på vanligt sätt ner till fast berg så att en spont bildas cirka en meter utanför den planerade byggnaden. Vid bygget i Hornsbergs Strand varierade djupet från markyta till fast berg mellan fyra och hela tolv meter. När sponten är på plats för man i röret på spontens insida ner en borr, borrar genom betongproppen och vidare cirka en meter ner i berget. I botten på rören, som nu

I Kvarteret Lusten löstes tätningsproblemen med hjälp av Jetgrouting.

Faktaruta Kvarteret Lusten:

Byggherre: Familjebostäder i Stockholm AB Arkitekt: Rosenbergs Arkitekter, Stockholm Geokonsult: Golder Associates, Stockholm

står med ett c/c-avstånd av cirka 1,2 meter, förankras bergdubbar.

Slurry pumpas med 400 bars tryck

I rören på spontens utsida går man ner med den speciella Jetgroutingutrustningen. Utrustningen består av en borr försedd med krona och på borrstången, cirka 30 centimeter ovanför kronan, sitter två motriktade och justerbara munstycken. Med den mycket kraftiga utrustningen pumpas en slurry, som tillverkas på arbetsplatsen, ner via röret med hela 400 bars tryck. Pumpens kapacitet är 200 liter per minut. När borren arbetar sig ner genom röret och vidare en bit ner i berget pumpas

Slurryn, som tillverkas på arbetsplatsen, pumpas ner med hela 400 bars tryck via de påsvetsade rören.

FOTO, SAMTLIGA: STIG DAHLIN

Speciella problem kräver speciella lösningar. I kvarteret Lusten vid Hornsbergs Strand på den västra delen av Kungsholmen har Värmdö Bygg på uppdrag av Familjebostäder nu börjat uppföra Stockholms högsta hyreshus. Ett 24 våningar högt hus med 82 lägenheter. Närheten till Mälaren och önskemålet att ha ett parkeringsgarage under byggnaden innebär att husets fundament grundläggs hela tio meter ner, vilket efter schaktning innebär mycket höga vattentryck i den omgivande marken.

Bygg & teknik 4/10

Grundläggningsdjupet varierade mellan fyra och hela tolv meter.

slurryn vertikalt i borriktningen. När borren därefter sakta roterande vänder upp igen, så riktas munstyckena om så att slurryn trycks ut horisontellt i det omgivande materialet – från överkant berg och cirka en meter upp längs sponten. – På grund av det höga trycket tränger slurryn ut cirka 0,5 meter från borrens centrum, säger Thomas Torefeldt. Eftersom även dessa ”injekteringsrör” står på ett c/c-avstånd av 0,6 meter överlappar injekteringarna varandra med god marginal och en effektiv tätning mellan spont och berg uppnås.

Blev sponten tät?

När slurryn härdat efter cirka sju dygn kan schaktningen inledas. Vart efter schaktningen fortskrider monteras på un-

Bygg & teknik 4/10

Resultatet: En effektiv tätning mellan berg och spont.

gefär var fjärde meters höjd hammarband längs sponten. Från hammarbanden borras ett stort antal dragstänger fast genom sponten snett ner till berg. När schaktningen avslutats får vi också svaret på frågan: Blev sponten tät? I kvarteret Lusten utföll arbetet till belåtenhet, vilket bilden här ovan till höger illustrerar med all önskvärd tydlighet.

– När byggnaden väl står på plats kan man antingen dra upp sponten alternativt låta den stå kvar, säger en nöjd Thomas Torefeldt avslutningsvis. Familjebostäders projekt i kvarteret Lusten, med det fina läget i den nya spännande stadsdelen Hornsbergs Strand på Kungsholmen, påbörjades i höstas och det ska vara klart i slutet av 2011. SD

Pinega del VII:

Flodfärden Nu är det tomt i huset. Petersburgsfamiljen har åkt. Sysslorna denna morgon begränsas till att jag ska gå och betala museiguiden de tvåhundrafemtio rubel som jag är skyldig för extra timmar som guiden ägnade mig för mitt intresse för Verkola och dess historia. Inför tolken Yulia vill jag inte opponera mig. Hon tycker ändå att jag är ogin och räknar på allt, på tid, på pengar, kontrollerar uppgifter och erinrar mig vad folk har sagt vid ena tillfället och vid det andra, särskilt om uppgifterna skiljer sig. Avfärd och uppbrott är aldrig särskilt trevligt, i alla fall inte om det drar ut på tiden. Så är det nu. Timmarna går, till ingen nytta. Det går inte att sitta och skriva i avskildhet. I tanken är man redan på väg till nästa plats och nyfiken på vad som där ska hända, hur där ser ut och vilka människor man kommer att träffa. Denna morgon är jag tidigt uppe. Jag packar för flodfärden. Under natten har instruktören anlänt. Instruktören, det är rorsman, en man som är i trettiofemårsåldern och som jag sett tidigare utanför huset där vi bor. Den gången var han snickare och hade skadat ett finger. Han tillhörde den grupp män som tog skydd för regnet och uppehöll sig i ett av förråden, overksamma. Fingret är inlindat i gasbinda. Nu satt eller halvlåg mannen på en av de två sängar som står i köket intill entrén. På den andra sängen ligger vår guide och arrangör Tatiana Nikolaevna och sover. Hon kom tillbaka under natten efter att ha vinkat av Petersburgsfamiljen Gusev i Korpogory och samtidigt hämtat ytterligare ett barn till barnlägret i Kotjkas. Nu fylls nämligen barnlägret åter. Det är skifte där. De som vi träffade förra veckan har rest hem till Archangelsk, till Korpogory eller till några av de andra samhällena i regionen. Lägret har städats och perArtikelförfattaren Carl Michael Johannesson, är till vardags lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. e-post: cmj@kth.se

sonalen har vilat ut under någon dag. Det gäller knappast Tatiana Nikolaevna. Hon vilar alltid i bivack. Får hon fem timmar här och några timmar där, så tycks hon klara sig. Men, så är väl sommaren också hennes hektiska tid. Vintern är sannolikt lugnare.

Frukost vid halv nio

Vi äter frukost klockan halv nio. Det innebär att jag är på plats strax efter åtta, Yulia kvart i nio och min dotter Isabel strax före nio. Jag har packat väskorna så att jag bär med mig kameror och det nödvändigaste i ryggsäcken medan resten ligger i resväskorna. Strax efter nio är allt utburet. Flodfärden är förberedd. Båten finns på plats och vi väntar bara på att ge oss iväg. Avfärden blir framflyttad till halv elva, får jag nu höra av Yulia. Det har det goda med sig att jag hinner till museet utan att skynda och kan betala Alexandra Fjodorovna det extra för hennes guidning. Yulia följer mig för att förklara, om det skulle behövas. Alexandra Fjodorovna är ännu inte på plats. Jag skriver en hälsning som jag bifogar mitt tackbrev för guidningen. Yulia översätter. Kvinnan som tar emot på museet lägger ner de tvåhundrafemtio i en låda. Under den stund som vi är inne på kontoret kommer det in en man. Han har en kame-

ra i en rem på axeln och en mindre kameraväska. Jackan han bär är av tunn västerländsk typ, med fickor som kan rymma allt. Mannen går fram till bordet där kvinnan sitter. I handen har han ett kuvert av det slag som man får när man hämtar fotografier i fotoaffären. Mannen tar fram fotografierna ur kuvertet och lägger upp dem framför kvinnan som vänligt betraktar dem. Motiven utgörs av vackra höstoch vårbilder från trakten. Kanske är det mannens avsikt att kunna sälja bilder genom museet. Jag köper en bok om Fjodor Abramov och hans samtid och köper ytterligare ett exemplar av samma bok som jag överlämnar till Yulia. I mitt innersta när jag en förhoppning om att Yulia ska läsa den och senare berätta om bokens innehåll. Förmiddagens timmar passerar. Tillbaka i huset där vi bott väntar inget nytt besked om avfärd. Jag fortsätter på en promenad mot skolan och möter några barn som jag tänker få några bilder av. Vår närvaro i byn torde vara känd av de flesta.

Vid samhället Sura finns första färjeläget längs Övre Pinega, intill Koshkopala finns det andra. Färjelägena är förlagda till de större samhällen, där det en gång fanns industrier. Färjorna består vanligen av pråmar med uppbyggda sidor och med påfartsramper i för och akter. Färjan drivs med en motorbåt som är förtöjd i båtens för och sedan beroende på färdriktning på båtens styrbords eller babords långsida. Bygg & teknik 4/10

Ungdomskören och vuxenkören i Koshkopala uppställda för fotografering.

Just det kanske bidrar till att barnen ser närmast förskrämda ut när jag gör en ansats till att vilja ta ett par bilder. Utan tolk eller guide som kommenderar dem går de inte med på att låta sig fotograferas. Min väg tillbaka till huset korsas av Alexandra Fjodorovna som sett mig från sin arbetsplats vid skolan. Hon ber mig komma med till en byggnad där museet förvarar en del av sina samlingar. Skälet är att hon vill rättfärdiga sig från diskussionen i går, när vi diskuterade bruket av såg i samband med byggande av de ryska husen. I går hävdade hon att plankor och stockar sedan länge sågats på den ryska landsbygden, något som jag betvivlar. Min tidsangivelse föll antagligen bort i översättningen. Nu ville Alexandra Fjodorovna visa att hon inte for med villfarelser. Därför visar hon mig in i byggnaden och in i ett rum utan fönster. I rummet finns allehanda museiföremål uppställda

och lagrade, bland annat en lång tvåmanssåg. Hennes medhjälpare hjälper till med

Ett gäddhuvud lämnades som gåva från värdfolket i Soltsa. Det uppstod problem med att förvara det och packa ner det i väskorna. Därför lämnades gäddhuvudet kvar och det gömdes högst upp bakom ugnens murkrön. Där kan det ligga och invänta någon som återfinner det och undrar hur det kunnat komma dit.

Vägen från färjeläget slingrar sig mjukt mellan strandvallarna i flodfårans övre läge. Bygg & teknik 4/10

att lyfta fram det långa sågbladet. Sågen saknar handtag på ena sidan. Vi bär försiktigt ut det två meter långa sågbladet och hänger upp det så att jag ska kunna fotografera. Tatiana Nikolaevna är på betalningsrunda i byn. Hon går runt och betalar för brödbak, museibesök och körframträdande. Inte förrän klockan tolv kommer hon tillbaka. Halva dagen har passerat till just ingenting. En snabb lunch följer. Instruktören och bilföraren har åkt ner till floden och pumpat upp flotten. Gäddhuvudet som jag fick i gåva under vistelsen i Soltsa för ett par dagar sedan har fått en sista vila bakom frisen uppe på ugnen, strax under taket. Där ligger den och vakar över besökarna de närmaste decennierna. Vi tar bilder av vår värdinna Zinaida Alexandrovna. Yulia föregår med gott exempel.

Dags för avfärd

Äntligen blir det tid för avfärd. Chauffören kör oss fram till flodbrinken och vi lyfter ur flytvästarna och ryggsäckarna som vi kan behöva under färden. Flotten är täckt av ett orangefärgat kapell. Det är en räddningsflotte av det slag som havsgående fartyg brukar utrustas med. Flotten har öppningar i båda ändarna. Öppningen medger passage och är så bred att en person kan sitta på flottens reling och se ut över farkostens sidor. Flottens botten utgörs av gummiduk som är täckt med ett par utrullade sovsäckar. Det var de som Tatiana Nikolaevna tänkt att vi skulle använda om vi skulle sovit över på flotten någonstans utmed floden. Det hade säkert kunnat bli bra, om vädret varit vackert. Så mycket sömn hade det kanske inte blivit, men väl en upplevelse. Flottens luftvolym är indelad i två skott, ett främre och ett bakre. Bågarna som håller uppe kapellet sitter över ingångsöppningarna. De utgör en del av respektive skott på flotten. När lufttrycket i flotten sjunker så sackar också bågen och sänker sig ner mot golvet. På den sida som vi passagerare befinner oss i får vi pumpa upp trycket varje kvart. Inte för att det är någon fara, men det är störande när taket ligger som ett täcke över passagerarna och ingen ser ut. I fören sitter rorsman, Jurij. Instruktör föredrar Tatiana Nikolaevna att kalla honom. Han är klädd i marinens tvärrandiga, blåvita skjorta. I övrigt bär han en grön militärjacka av det slag man ser på de flesta medelålders männen och till den ett par gröna fiskarbyxor. Gasbindan på en av fingrarna hindrar Jurij i hans rörlighet. Han bär inga skor under färden. Det gör inte heller vi passagerare. Instruktören sitter på relingen och låter fötterna plaska i vattnet under framfärden. Han paddlar nu och då för att räta upp flotten så att den håller kurs. Floden utgörs delvis av grunda rännor över sand- och grusbankar. Där 61

Under sovjettiden återanvändes byggnadernas timmer när nya byggnader skulle uppföras, som exempelvis detta i Verkola. Av en gammal så kallad sexväggars byggnad kunde två nya fyraväggars uppföras, visserligen endast i ett plan, men bättre anpassade till industriarbetarnas krav. De nya byggnaderna panelkläddes och målades i klara färger, allt efter tillgång på färg.

det är för grunt för att strömmen ska dra flotten framåt stiger instruktören ur och drar fram den. Strömhastigheten är högst måttlig och varierar starkt mellan flodens båda sidor och i mittfåran. Vårt paddlande bidrar i viss mån till att föra flotten framåt. Vi har ingen brådska. Vistelsen på flotten är högst behaglig. Tiden går omväxlande till att pumpa flotten och till att iaktta stränderna, fågellivet, ge akt på landskapet och till att göra anteckningar.

De båda flickorna på flotten är trötta och sover mesta tiden, obekymrade om att vad som passerar inför dem kan sägas vara unikt och sevärt. Snarkningar hörs från främre delen av flotten. Även Tatiana Nikolaevna finner det bäst att blunda en stund. Yulia har med sig en lärobok i byggnads- och kulturtraditioner i Archangelsk län. Boken utgör en del av första årets kurslitteratur i studierna i engelska på Pomoruniversitetet i Archangelsk.

Den ger en inblick i kulturen i det vidsträckta länet. Utmed floden finns inte många yttringar av mänsklig verksamhet om man undantar en och annan fiskebod. Tatiana Nikolaevna sitter eller halvligger i den förliga delen av flotten. Bekvämt är det inte och passagerarna får ideligen byta ställning. Snart nog inser vi att flodfärden inom kort är över. Det kommer inte att hinnas med ytterligare färd med flotten efter middagen, eller som man hellre skulle vilja kalla det – den försenade lunchen. Fåglar kretsar över strandpartierna och de djupt inskurna fårorna i strandvegetationen. På andra sidan floden är vattnet grunt. Långa sandbankar hindrar flotten från att komma nära. På krönet på strandvallen intill en lagun, som bildats när vattennivån sjunkit, står en fiskare. Han bär ett långt metspö. Yulia berättar att dessa fiskare kan stanna ute många dagar i sträck. Då bor de i små kojor som finns utmed floden. Bekvämligheten är närmast obefintlig, men möjligen är det bättre än att bo i tält. I kojorna är det fuktigt och kallt, smutsigt och förfallet. Jag erinrar mig fiskarens bostad, den vi såg i byn Smutova i går. Där hade fiskaren krupit in i ett av de övergivna husen och gjort det relativt bekvämt för sig. Knappt några byggnader, förutom kojor, syns från floden. En jordvall, bakom en spontad mur, röjer dock någon form av aktivitet. Är där en nedlagd industri? Knappast, då skulle ruinerna röjt verksamheten. Möjligen är det en lossningsplats för timmer, från en tid när timmerflottning ännu förekom längs Pinega. Bakom nästa flodkrök väntar etappmålet, platsen för måltiden. Längre kommer vi inte på floden. Schemat upptar ett kvällsprogram med körframträdande. Den tiden flyttas inte.

Högt på strandbrinken

Verkola är ett av de större samhällena utmed övre Pinega. Här finns skola med bibliotek och även ett mejeri. Skolan är samhällets stolthet. Med vikande elevantal bildar de delvis övergivna skolorna monument över en tid då många människor levde i en klimatmässigt krävande del av Ryssland.

Minibussen står parkerad invid en utsiktsplats, högt uppe på strandbrinken, där floden gör en krök och där Sharda, ett biflöde till Pinega rinner ut. Chauffören har tänt elden, rest grillställningen och när han ser oss går han oss till mötes. För att komma närmare uppdragningsplatsen drar instruktören flotten över strandgruset, där vattnet är endast decimeterdjupt. Strandgruset river i plasten i flottens botten. Vi kan känna formen på stenarna som glider mot båtbottnen. Tillsammans med chauffören drar instruktören upp båten på stranden och vi kan gå iland torrskodda. Vi tar med oss packningen och bär upp flytvästar och sovtäcken. De båda ryssarna tömmer flotten på luft. Under tiden som flotten töms på luft och packas ihop gör Tatiana Nikolaevna i ordning för lunchen. Medan maten tillagas så tar Isabel och jag en promenad till bron över Sharda. Bygg & teknik 4/10

Sommartid är Pinega grund, med ett par meter som största djupet i mittfåran. Tidigare gick här passagerarfartyg och lastbåtar, timmer flottades och flodfåran underhölls. Även floder förfaller, när de inte nyttjas, Pinega är ett exempel på det, menar människorna i samhällena längs med floden.

Rastplatsen ligger strategiskt placerad. Från utsiktsplatsen ser man ut över floden i två riktningar, på ömse sidor om flodkröken. Landsvägen intill gör här en skarp sväng. En vägskylt talar om vad platsen heter. Tror jag, men det är endast en markering att vägen inte fortsätter rakt fram utan viker åt sidan. Här finns inte några hus. Få bilar kör längs vägen, denna huvudväg utmed Övre Pinega. Få människor bor här. Under sovjettiden skedde stora folkomflyttningar. En del av dem som bodde här deporterades till Sibirien och andra kom i deras ställe, från sydligare trakter. Ytterligare andra förvisades till arbetsläger i de stora skogarna, antingen de tillhörde gruppen kriminella eller de var så kallade statsfiender, sådana som

Bygg & teknik 4/10

inte gjort sig skyldiga till något av de grövre brott som innebar att de försvann för gott. I dag är skogsbruket den enda egentliga näringen i området. Lokala sågverk och husfabriker har försvunnit. I brist på ekonomisk bärkraft efter Glasnost och Perestrojka är fabrikerna nedlagda. Klimatet är obarmhärtigt mot byggnader som lämnas åt sitt öde. Tak störtar in, uppbrutna fönster och dörrar öppnar för fler tjuvar och för dem som är ute efter att förstöra och inte lämna något kvar till dem som kommer efter. Fattiga ryska turister ger inga inkomster. De rika ryssarna föredrar andra trakter. Utlänningarna som kommer hit är alltför få för att någon ska kunna hoppas på att få ta del av deras synbarliga rikedom. Skogsbruket är den näring som fortfarande ger inkomster. Transporter ger anledning till underhåll av vägar. Samtidigt är timmertransporterna orsak till att andra inte alltid tar sig fram. Vägarna blir sönderkörda.

Ett eller ett par timmerlass är nog för att sommartid förstöra vägen under överskådlig tid. Människorna här är dock vana. Man tycks ta med jämnmod det förhållandet att elektriciteten kan försvinna för veckor i sträck, att vägar är avstängda och att floden långa perioder inte är möjlig att korsa. Försommarblommorna lyser i gult och vitt på de frodigt gröna vallarna. Framför oss ligger en bro som är hjälpligt lagad efter att den knäckts av en kombination av alltför tung last och eftergivliga fundament. Djupt under bron rinner floden. Bron är byggd av timmer. Jag letar upp en lämplig plats där jag får en god vy över bron och fundamenten. Hittar en fotograferingsplats på den branta brinken och noterar hur hela landfästet knäckts under lasten. Huvudbalkarna intill platsen för brottet har bytts ut och ovanpå dessa har tvärbalkar lagts upp. På det sättet förefaller brobanan vara intakt. Alla löser vi pro-

Över ett av Pinegas tillflöden, Sherda, nedströms Verkola, har brobanan knäckts. Bron har reparerats och det genom att lägga en ny brokonstruktion ovanpå den knäckta. Under den knäckta delen har placerats ett mellanstöd. Över bron passerar dagligen tung trafik med framför allt timmer.

blem som uppstår på olika sätt, det ena inte sämre än det andra, om man tar i beräkning vilka förutsättningarna är. Det är intressant att studera hur man löst problemet. Det förefaller vara en tillfällig, provisorisk lösning. Samtidigt skulle det inte förvåna om bron inte varaktigt lagas förrän en olycka inträffar eller bron rasar ner i floden.

Rör i grytorna

Under tiden som jag studerar bron så är Tatiana Nikolaevna i full färd med matlagningen. Tatiana Nikolaevna rör i grytorna, hackar grönsaker, slår upp vatten i temuggar och lägger i tepåsar i tre av de fyra muggarna. Sitt eget te brygger hon på det som återstår när de andra tre påsarna är förbrukade. Köttfärsbiffarna som inte gick åt för en vecka sedan återuppstår och knådas till biffar och grillas över den öppna elden. Yulia, Isabel och jag sitter under skärmtaket. Tatiana Nikolaevna ömsom står och sitter. Hon är oavbrutet i farten. Instruktören och chauffören kommer upp från stranden. De har nu packat ihop flotten och burit in den i bussen. De sitter eller står vid sidan om bordet, men avstår från att sitta med oss. Både instruktören och chauffören röker oavbrutet. Det är här den fattiges lyx. Vinden tar i och vår plats är utsatt. Det är kallt i skuggan. Inte heller i solen är det varmt. En chokladkaka kommer fram ur gömmorna. Tatiana Nikolaevna bryter den och bjuder av den till teet. Ett motorljud som närmar sig hörs genom vinden. En personbil kommer körande i riktning mot

oss. Den viker inte av i vägböjen utan fortsätter rakt fram, mot utsiktsplatsen och mot bordet där vi sitter. Två meter framför oss bromsar föraren in. Ur stiger en ung man och en kvinna i sextioårsåldern. Kvinnan har morotsrött hår. Jag känner igen henne från igår. Hon är väninna till den kvinna som ledde MasterClass i brödbak. Kvinnan är iförd en blålila kappa. Hennes fluorescerande röda hår lyser i det för övrigt grå och gröna landskapet. Hennes son står nonchalant och vaktar och synar sin bil medan kvinnorna samtalar. Kvinnan med det morotsfärgade håret berättar att hon kommer från sin svågers begravning. ”Han dog ung, blev endast sextio. Hjärtat tog honom.” Han med, tänker vi. ”Det är därför jag bär mörkt”, berättar kvinnan. På min fråga om begravningen svarar hon att begravningen skedde i hemmet, att en andakt hölls och att svågerns kista sedan bars iväg till den närliggande kyrkogården. Vänner och bybor bar kistan. Det var en stor begravning med ett sextiotal bybor som deltog. Begravningen ägde rum på den tredje dagen efter dödsfallet. Vi får reda på att seden är att man på nionde dagen träffas igen och även på den fyrtionde dagen. Det påminner mig om samtalet med min tolk och guide Olga Nikolaevna i Sankt Petersburg och orsaken till att vi inte kunde träffas för ett par veckor sedan. Då skulle hon besöka sin väninna som fyrtio dagar tidigare blivit änka. Det vittnar om omsorg och omtanke. Kvinnan berättar att hon varit lärarinna i byn i fyrtiofem år. Några av barnen, som nu är vuxna, fanns med under begravningen och de uppsöker henne ännu. ”Den första

Timmer utgör det vanligaste byggmaterialet längs de nordryska floderna. Ännu i dag uppförs byggnader i timmer, men då framför allt för fritid eller för excentriska ryssar som vill återvända till det ursprungliga. Denna bastubyggnad i timmer får anses vara en kompromiss mellan de traditionella låga banjorna och de bastubyggnader som byggs för att tillgodose turisters önskemål, i Ryssland eller i grannländerna.

läraren som man har som barn har stor betydelse för hela livet”, säger hon glädjefullt och stolt.

Vinden tilltar

Den kalla vinden som följer flodfårans dalgång tilltar. Vi plockar ihop efter middagen och beger oss med bilen iväg mot nästa by. Först ska vi dock korsa floden. Vi kör in på en avtagsväg i tallskogen och närmar oss en grupp timmerhus. Den glesa tallskogen sluter sig tätt kring husen. En bastubyggnad i storlek tre gånger fyra meter håller på att sättas upp. Vid ett av husen håller några ungdomar på med att reparera en brandgul bil av märket Lada. En av ynglingarna stoltserar med bar överkropp och piratmössa. För Tatiana Nikolaevna berättar han att några av hans vänner lånat bilen och kört ner den i ett kärr. Nu behöver han återställa bilen till körbart skick. Anledningen till besöket är att återlämna gummiflotten vi färdades med längs en kort sträcka av floden. Tatiana betalar och chauffören och instruktören bär in flotten i huset. Jag tar ett par bilder av bastun som håller på att sättas upp. Männen intill hojtar på mig i tron att jag är spekulant. Svänger ut längs den sandiga vägen. Husgruppen ligger på en flack hed bevuxen med låg och gles tallskog. Vi håller oss i flodens närhet och snart finner chauffören den nedfart som bär till färjeläget. Strax intill ligger ett upplag för timmer. I blöta fåror ligger några timmerstockar. En timmerbil står intill. När vi närmar oss färjelägets påfart ser vi färjan som kommer på floden. Den kommer från väster. Läget på bortre strand ligger nedströms, bakom nästa flodkrök. En timmerbil kommer med färjan. När den kör av gräver den ner sig med frampartiet i strandlinjen och när bakpartiet lämnar färjans farbana gräver sig de drivande hjulen ner i strandens sand och grus. Inga bäddbjälkar eller förstärkningar finns som sparar framvagnen eller strandlinjen. Fyra bilar är upplastade på färjan när vi ger oss av. Vi följer floden vid pass sju hundra meter nedströms till de lägre delarna av byn Kushkopala. När jag höjer kameran för att fotografera blir jag strax tilltalad av en man på färjan. Det är inte färjkarlen utan en av medresenärerna. Han stiger ur en nytillverkad lilafärgad terrängbil. När han inte får svar från mig så vänder han sig till Tatiana Nikolaevna som förklarar, antagligen till min fördel. Därefter nickar mannen vänligt mot mig. Senare berättar Tatiana Nikolaevna för mig att mannen är elektriker och att han är en av de förmögna makthavarna i samhället vi strax kommer till. Vår buss tar sig inte utan svårigheter upp genom strandens sand och djupa hjulspår. Även vår bil gräver först ner sig med framhjulen i strandgruset. Bakhjulen driver på och framhjulen slirar i hjulspåren innan de får fäste. Bygg & teknik 4/10

Stranden utgörs av först en flack strandäng, därefter en strandbrink, sedan ytterligare en höjd innan den långsträckta fodervallen börjar, den som leder upp mot byn. Mellan stranden och den första höjden är det en sträcka på femtio meter. Till samhället är det ytterligare fem hundra meter. Flodens lopp är ombytligt. Under översvämningarna på våren stiger vattnet flera meter, ibland så högt som till den övre höjden, den vid randen av samhället. En lång raksträcka leder upp mot byn. Vi passerar ett litet torg. Hälften av husen är borta. Ett är rivet, ett annat nedbrunnet. Byggnaderna är grå och förfallna, men inte övergivna. Utmed en av de smala gatorna ligger några reveterade envånings byggnader. Minibussen kör in i en av gränderna. Gränden är omgiven av höga plank som gör att man inte kan se in på gårdarna. Bussen stannar och Tatiana Nikolaevna sticker in handen genom ett hål i planket och hon öppnar en port. Det här är målet för dagens färd. Det är här vi ska bo. Från porten leder träspänger in mot en trappa och en ytterdörr. Gården är fylld av bråte, kartonger, lådor, rostiga cyklar och slädar. Träspänger leder i skilda riktningar, mot huset, mot avträdet, mot ett uthus och mot gårdarna som tillhör angränsande radhus.

Ska vi bo här?

Är det verkligen här vi ska bo? Huset ser övergivet ut, som om ingen bott här på länge och nu öppnas endast för oss. Tatiana Nikolaevna tar bort den träslå som står under dörrtrycket som markerar att ägaren inte är hemma. Ett par trappsteg innanför den glasförsedda ytterdörren leder upp till en förstuga. Våra väskor kan vi ställa i första rummet. Med möbler skulle det varit vackert. Mot gränden vetter tre fönster. Kvällssolen tränger in genom de dammiga och smutsiga glasrutorna. Inga möbler finns i rummet, inte ens en stol. Innanför rummet ligger köket. En ung kvinna kommer ut från ett rum

därinnanför. Tatiana presenterar henne, Mariana. Hon är arton, kanske nitton år, ljus och har blågröna ögon. Hennes blick viker och hon ger intryck av att vara beordrad att vara i huset. Till vänster om köket finns en korridor och hall. På ömse sidor om hallen finns rum och på östra sidan ett vardagsrum som samtidigt utgör sovrum för Yulia och Tatiana Nikolaevna. På andra sidan om hallen finns ett mindre sovrum. Det är ett flickrum och det är här Mariana bor, när hon inte måste flytta på sig för gästerna. En säng står mot innerväggen mot angränsande lägenhet i radhuslängan. Framför fönstret står en bäddsoffa. Längs med innerväggen, mot köket, står ett högt skåp som innehåller kläder och sängkläder. Utmed väggen mot hallen står en bänk och på den en TV. Yulia förbereder sig för att sova i det man kan kalla vardagsrummet. Där finns en låg byrå och en säng. I samma säng ska även Tatiana Nikolaevna sova. Yulia är förberedd på det. Efter att ha bastat med Tatiana är de vänner och förtrogna och har massor att samtala om. Tatiana ringer några samtal. Samtalstonen blir allt ivrigare och orden faller som smattret från en propeller, allt snabbare. Efteråt förklarar Yulia för mig att det är problem på barnlägret. En pojke förde med sig en sjukdom och nu befinner sig alla i karantän. Myndigheterna kräver att alla barnen undersöks på sjukhuset i Korpogory, fem timmars bussfärd från Kotjkas. Mariana leder oss ner mot Kushkopala centrum. Här fanns en gång industrier och arbetsplatser. I centrum fanns skolor, kommunalkontor, affärer och platskontoret för skogsindustrin. Stora tomma skolbyggnader vittnar om att här levde och arbetade många människor för inte länge sedan.

Vacker kväll

Kvällen är vacker. Vi stannar till vid en stor scen, till synes ligger den vid en av

huvudgatorna, nära kommunalkontoret och klubben, föreningshuset. Vi fortsätter till klubben. Ungdomar har börjat samlas och sitter på trappan framför. Vi dröjer en stund innan vi går in. Musiklärarinnan tar emot. Lokalen är stor och innehåller bänkar i fem, sex rader. Den bortre delen av lokalen har en öppen golvyta. Bänkarna som är av det slag som brukar användas på biografer, med nedfällbara säten, sitter ihop fem och fem. Kören hörs öva, ungdomskören inifrån, bakom kulisserna, vuxenkören ifrån expeditionen intill entrén. Jag riggar mikrofonstativet. Isabel hjälper till med att koppla ihop sladd och mikrofon. En pojke i tolvårsåldern följer spänt mina förehavanden. Jag är beredd att låta honom studera inspelningsapparaturen närmare och att låta honom lyssna i lurarna, men pojken tar ett steg tillbaka var gång som jag är i färd med att tilltala honom. Scenen ligger fyra trappsteg upp. Det innebär att vi har en bra överblick över aktörerna, deras skor och dräkter. Först ut är truppen med ungdomar. Det är svårt att avgöra åldern på dem, men från tretton till sexton, sjutton år, antar jag. Det är fler flickor än pojkar. Flickorna har schalar i rötta mönster, kjolar i rött och på huvudet bär de röda hucklen. Inte den gamla röda symbolen för sovjetmakten, utan mönstrat tyg i svart, rött och vitt i ett mönster typiskt för trakten. Varje område och region har sitt mönster. Klädesplaggen finns inte till försäljning, men kan beställas om man har gott om tid. Flickorna och pojkarna är lätt generade över att bli betraktade. De har övat, men känner sig ändå inte helt säkra. Pojkarna är få, endast två medan flickorna är många, ett tiotal. Efter fem sånger och danslekar ber körledaren oss avlägsna gäster att komma upp på scenen och delta i danserna och lekarna. Det är rätt vänliga lekar, men visst finns det möjligheter att göra bort sig, inte

De lägre delarna av Kushkopala är bördiga, men risken är stor att isens framfart vid islossningen ska föra med sig bodar och boningshus, eller åstadkomma skador till följd av översvämning. Vårfloden 2007 var förödande för människorna i Koshkopala och samhällena nedströms. Bygg & teknik 4/10

Strandbodar och magasin i de lägst belägna delarna i Kushkopala.

förstå, svänga åt fel håll och att göra fel. Isabel står i centrum. Alla vill vara i närheten av henne. Hon riktigt strålar. De unga pojkarna och flickorna vill bli hennes partner i dansen. När vi går i ringen, musiken stannar och vi ska välja partner, då skyndar de alla för att stanna vid Isabel. Vi gäster går ner från scenen. Den intas nu av vuxenkören, anförda av en man i femtioårsåldern. Endast två män deltar, kör- och dansledaren samt en man i trettioårsåldern. Kvinnorna är uppklädda på traditionellt vis med cylinderformade huvudbonader svepta i guldfärgat tyg. De båda kvinnorna på vänsterkanten är resliga och fyller väl ut sina dräkter. Anletsdragen är grovt utmejslade och blicken intensiv. Ledaren svänger sig säkert i dansen och han uppvaktar damerna, en efter en. Den yngre mannen vakar på varje steg och rörelse i sin strävan att följa ledaren och göra allt rätt. Det blir åter vår tur att gå upp på scenen och nu får vi dansa med de vuxna. Vi dansar med i ringdanserna och i pardanserna. Lekarna känns tillrättalagda för

oss. Det sjungs och spelas, vi går i åttor och håller varandras händer i ringdanser och pardanser och danser liknande 'flickan hon går i ringen’. Det är roligt för alla och körmedlemmarna är medvetna om att vi inte kan danserna i förväg, men vi lär oss. Isabel är åter huvudpersonen, genom sin ungdom, sitt långa hår och sitt främmande utseende. De små pojkarna och de lite äldre blir genast generade när de står inför henne och ska föra henne i dansen. Efter föreställningen med de unga och de äldre överlämnar ledaren för danslaget en svan i trä med vingar av spånor till mig. Den är yrkesmässigt och hantverksmässigt välgjord. Mannen har själv tillverkat den, berättar Yulia. Mannen är chef för virkeshanteringen i Kushkopala. I ett utrymme intill korridoren, vid ingången, finns en expedition. Där förvaras dräkter och där finns också souvenirer till försäljning. Vi gäster får var sin målad sten i färgerna rött och vitt. Varje sten har ett motiv, en fågel, en groda eller en hund, för att ta några exempel. Det blir uppställning efter föreställningen och vi besökare ska givetvis fin-

nas med och i centrum på bilden. Tatiana Nikolaevna återfinner en av sina vänner och skolkamrater bland körmedlemmarna, körledaren Jekaterina Michailovna Tjemakina. En pojke som står och betraktar oss får bli vår fotograf. Han blir så förvånad att han trillar omkull där han står lutad mot sin cykel. Pojken är inte mer än tio, kanske elva år.

Förfallen by

På återvägen ser vi hur förfallet nått byn. Vårt hus är inget undantag. Samhället är ett industrisamhälle som byggdes upp kring träindustrin. När industrin lades ner försvann förutsättningarna för att bo här. De flesta invånarna här är i dag arbetslösa eller arbetar på annat håll. Byggnaderna är till stor del enplans träbaracker, radhus med skilda ingångar. Flera av byggnaderna har puts och är vitmenade. Intill varje hus finns ett trädgårdsland. Tillbaka i huset lagar Tatiana Nikolaevna en middag på resterna från lunchen. Telefonen ringer. Hon talar länge och är mer upprörd än hon var tidigare. När samtalet är över berättar hon att hon ge-

Byggnaderna längs den nedre strandvägen i Koshkopala har gröna, frodiga strandängar mellan sig och floden. Bygg & teknik 4/10

nast måste bege sig till lägret i Kotjkas. Pojken som var sjuk har konstaterats bära på salmonella. Nu måste hela gruppen undersökas och isoleras. Vill det sig illa måste lägret stängas. Det är inte utan att man kan ana vissa uttryck i Tatiana Nikolaevnas utläggning som inte lämpar sig för översättning.

Floden har ändrat lopp under åren

Under promenaden med Tatiana Nikolaevna ner till färjeläget passerar vi kommunalhuset, klubben och flera av de äldre bostadshusen i byn. Det är långt ner till floden. Floden har ändrat lopp under åren och översvämningsområdet är avsevärt. Kring floden finns en övre och en nedre flodfåra. Den nedre, den där floden rinner fram nu under sommaren, är förhållandevis smal och grund. Djupet uppgår till högst ett par meter och bredden till ett par

nedanför dessa ringlar floden. Yulia och jag tar farväl av Tatiana Nikolaevna och önskar henne lycka till med den salmonelladrabbade pojken, med farsoten och med myndigheterna. Vägen tillbaka går utmed strandbodarna och de låga bostadshusen. De ligger utmed en strandgata. Några av husen är bebodda. Bodarna intill utgörs av timrade förrådsbyggnader av det slag som är typiskt för området. Byggnaderna är nästan kvadratiska till sin plan och de står på halvmeterhöga stolpar som i sin nedre del är förbundna med ett stockvarv. Inga människor syns till i sommarkvällen förutom ett par pojkar nere vid skjulen på vägen ner mot färjan. Vi går upp över gärdet, finner ingången till vår gränd och planket bakom vilket vår bakgård ligger. Sticker in fingret genom hålet i planket och vrider på träbiten som låser porten i

finns ett tvättrum med en behållare med vatten, nog för tandborstning. Bakom ett draperi intill tvättrumsdörren finns en dörr. In i mörkret bakom draperiet försvinner flickan som öppnade åt oss. Hennes liv och drömmar återspeglas i bilderna på väggarna i hennes rum, i föremålen på hennes toalettbord, i färgvalet. Smaken är inte så annorlunda än vad som kan ses i andra flickrum, på andra ställen på jorden.

Bastubadet väntar

Det dagliga bastubadet väntar. Det är ljummet i bastun, men värmen räcker till för att tvätta sig. Kanske bor här en familj som nu flyttat på sig, kanske är det ett hus som Tatiana Nikolaevna äger eller förfogar över och som hon hyr ut åt en familj på platsen. Det är tomt på saker, men ägodelar tycks i vilket fall inte vara ett stort

Ännu återstår några av de gamla bygatorna i Verkola, de som slingrade mellan de parallellförskjutna husen.

hundra meter, ibland mindre. Den övre flodfåran, den ligger med en vattennivå flera meter ovanför den nedre. Vintertid, i samband med islossningen, då kan vattnet stiga upp till de övre nivån. I fjol var det översvämning vid islossningen och åtskilliga byggnader uppe i samhället vattenfylldes. Den gamla byn med sina timmerhus och sitt gatunät ligger på en platå ett tiotal meter över vattennivån så här sommartid. Vägen mot färjeläget ringlar sig mellan ett par av de äldre byggnaderna och nedför en brant slänt. Klockan är tio på kvällen. Solen gör en kringgående rörelse över horisonten. Ett orangefärgat sken återkastas i husgavlarna. Fem hundra meter längre fram ligger ett par bodar och

Bygg & teknik 4/10

läge. Skjuter upp dörren och hoppas att intrycket från ankomsten några timmar tidigare ska ha förändrats. Det har det inte. Allt som en gång gömdes i tö, det visar sig även nu. På spängerna över planen balanserar vi fram till trappan, öppnar dörren till den tomma farstun, ställer skorna invid väskorna i det man skulle kalla ett bostadsrum om det inte varit för frånvaron av möbler, passerar köket som nu badar i ljus genom det norrvända fönstret och går in i det rum som iordningställts för mig. Dammet ligger tjockt på fönsterbänken och på bordet. Ryggkuddarna i soffan ligger i en hög i ena hörnan av rummet. Ett lakan och en filt ligger på armstödet. Isabel sover i sängen. Yulia bor i rummet på andra sidan korridoren. Innanför köket

problem i dessa trakter. Med undantag för flickrummet med teven så är här så tomt som man kunde vänta sig i det fall någon skulle flyttat härifrån och tagit med sig allt av värde. ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Akustik/BullerskĂ¤rmar:

Byggplast: gop MarkrĂ¤nnaÂŽ | DrĂ¤nering

â&#x20AC;˘ Funktionell och stilren â&#x20AC;˘ Klarar stora mĂ¤ngder vatten â&#x20AC;˘ Spaltgaller i galvaniserat stĂĽl och i gjutjĂ¤rn LĂ¤s mer pĂĽ www.gop.se

Balkonger:

FogtĂ¤tningsmassor:

Vi Ă¤lskar plast - www.gop.se

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;Â°Â&#x201C;Â°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;Ă¤Ă&#x160;ÂŁĂ¤Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤nÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;ÂŁĂ¤ Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;Â°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;Â°Ă&#x192;i

Betong/MembranhĂ¤rdare:

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

[ PP

FuktsĂ¤krar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God vĂ¤rmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

RĂśrvĂ¤gen 42 â&#x20AC;˘ 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ&#x2039;GSTA ENERGIFĂ&#x161;RBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ&#x2039;NGD

Betonginstrument:

FĂ¤rg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Bygg & teknik 4/10

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grundläggning:

Din Partner för mark, väg och vatten

INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Tel 010-78 78 000 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Industrikontor:

Bygg & teknik 4/10

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Sportgolv:

Tak- och fasadvård:

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 4/10

' ! &! ' " ' ! % ! ! # ! % ! ! % ! # ! ! ' %!! $ ' $ &! ' !& %!! $ ' ! ! ! ' & ' " ! ' ' ! ' !! " ! ' # ! ! ! $ ! ( ! # ! !

!% ' ' # ' " & % % !! # # !! " ! & # ! ! !! #& " ' ! % !! ● %

% 7* !-+5 * 5* &"'+$ 5 &"' " ' ( , 6, *$(&& ' )-'$, 7* !-+5 * 5* &"'+$ ' * "$(+,' * 6* %7+'"' * & *5,, & , *" % *"' ( ( ! ' * * ' * "+'6% . ',"% ,"(' ,"%%5 +"+(% *"' ( ! ' * * '(. *"' +"'+ ,+ * !#5%) * " ,, &"'+$ $(+,' *' # ● ! $ # & 7 ,,, !-+ , ,, 8 $,"., . ',"% ,"('++1+, & 7* +6 ,, !-+ , $ ' ' + ' ,-*%" , ( *' ( ! . ',"% ,"(' &"'+$ * ' * " %% ,, (,, "'(&!-+$%"& , . *$ * ( $+6 7* ,, , * & * '+ !* $(&& ' ,"(' * 7* '(& & -+$%"& , 7* *-$'"' ' ( ! " * * ,"%% ,, +$ + & , $ )6 ,5, !-* . ',"% ,"('++1+, & +$ -, (*& + & , '$ )6 ,5,! , ( ! $ # $ ● ,"% +(% *"' &"'+$ * .5*& -,+%5)) ' ( ! !6%% * .5*& ' $. * "'(&!-+ 5,, $ * .5*& ,, *5,, % , , $ & ') ++ ,"%%5 +"+(% *"' " *5 '+%-, , % , ' -, &(', * 7'+, * " *5,, '+%-, ' & , *" % !6%% * -$, ' -, " ,"%% 1 ' ( ! * '(. *"' . ."' 5* +,6% ( ! & ,"%% +"+(% *"' %5,, 1 ' +, $'"$ & ,"%%5 8 $ $,"., ● % ! +$(,, ,, )*(8 +" , * , & $. %"2 * +'7+$(,,'"' . , $ +$1 * 6 !-+5 * %%&5'! , ( ! +'7+$(,, * '%", ,, %6,+% *" 7* , +(& 5* & % & " '5* - !7. * !#5%) & +'7+$(,,'"' )6 , $ " 5* )*(8 + )6 ,, +$(,, +'7 *6' !-+, $ ( ! ." $ ' '+. *+ *6 (*& ! +"+, & ' "', &"'+, 4 ." 7%# * * ,+&"%#7% ' ● % " % $ ! '(& +"' 3 (& +"' 0" "%", , ( ! !7 0" "%", ,6% 1 ' * 5* $ '+$ 1 +1+, & +(& 5* %%* 5+, &"%#7 ') ++ 6, *."' $ &",, * ' $ ' 7*!"' '"' + *! , ' ' * & , *" %$(& "' ,"(' * " 1 ' * 5* %"$ %6 &",, * ' $ ' 7*!"' * -$,+$ (* %% * ,"(' %% $* . $ + ,, &5'' 5* %"$ & , *" % 8 $,". + &," " , +(& %% , $'"+$ ( ! -'$,"(' %% $* . $ ' ,"%% ( (+ + ,, &5''"+$($*()) ' (& , , . +,6 "', * * * ' ,"., &(, +,6%)*( -$, * ."+ + % ' '' , '(& , -, * '.5' ' , . +,6% +(& $"*-* "+$, * % * 7* ( ' ( 7* + &! , & , *" % (+,5 * " 5,, 1 ' "'' 5* !5%+(&5++" 7* % * 7* ( ' ( ! 7* + &!5%% , ! ! ● %

% $ ! ', % & 7* ,, %" & % & " ( ! &6+, & ' -)) 1%% ,, ', % $*", *" * 6* & % && * 5* '( & ( ! ( ( ! * $(&& ' * * +"' & &+ 7* ,, $. %", , ( ! ." %" * ( , " * &$ ', . -,. $%"' ' 6 ( ! * $(&& ' * * +"' & % &+ 7* , )6 , , * * , % '"' ++1+, & 7 %", , '.5' . *$+ &! ,+% '"' +(& "'' !6%% * $* . )6 ,, "', ++1+, & 7* $. %", , &"%#7 $(&) . 6 ! +,(* 7* , )) 1 ' , '+ 7*+7*#'"' !5%+ ( ! $ ' '.5' + . 6 +&6 ( ! +,(* 7* , ' ' +) % * ' * (* *+ .5 '(& ,, 7* , *6' (8 *, ,"%% .+%-, 8 5* % % * * 5*' & %7+'"' * " *6' ( ! %% * .6* 7* , ( ! 7* , " * * 5*' & %7+'"' * - !",, * (++ )6 /// )%* + ( ! )6 /// &.* + " 2 ''+ ( $+6 & )6 (* 1 )6 ,( $!(%&+&5++ ' " &(', * ( ! "'' " & , *" %. *$+, ' " " ,(*" ! %% '

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm