5/10 Bygg & teknik

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Sunda hus/Energi

Lufttäta lösningar Nr 5 • 2010 Augusti 102:a årgången

Bästa balansen mellan hög ljustransmission och låg solenergitransmission

Pilkington Suncool™ 70/35 Det här glaset är den perfekta lösningen när du söker extremt god energieffektivitet utan att göra avkall på dagsljuset. Det ger fördelar såväl på sommaren som på vintern eftersom glaset stänger ute solvärmen, släpper in ljuset och har god värmeisolering.

Med Pilkington Suncool 70/35 i isolerrutan kombineras minskad energiförbrukning för kylning och uppvärmning med bästa möjliga komfort och ett bra inneklimat.

Pilkington Suncool ¿QQV RFNVn L HQ VSHFLHOO YDULDQW EHODJG Sn 3LONLQJWRQ Optiwhite för montage i kopplade fönster där glaset ger ypperliga prestanda och förstärker solskyddet. Två utmärkta glas överallt där en minskning av solvärmebelastning och värmeförluster har betydelse, från fönster i bostäder, uterum och glastak till kontorsfönster, fasader och glasade gårdar såväl i nyproduktion som vid renovering.

För mer information: ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se.

Sto-konceptet:

Att med fasadisolering minska klimatpĂĽverkan

Spara energi: Med fasadisoleringssystem frün Sto Knappa resurser och stigande energikostnader Ükar kraven pü effektiv isolering. Sto är världsledande inom omrüdet fasadisoleringssystem med runt 400 miljoner m2 erfarenhet. Vüra innovativa system erbjuder ×DWHAK@ KŸRMHMF@Q EŸQ HMCHUHCTDKK CDRHFM LDC GŸF JU@KHSDS NBG DEEDJSHUHSDS Kontakta vüra specialister fÜr att beräkna hur du kan minska energifÜrbrukningen och därmed minska CO2-utsläppen, fÜr en bättre ekonomi och tryggare framtid - även fÜr isbjÜrnsfamiljer.

(MENQL@SHNM NL UÂŹQ@ OQNCTJSDQ HMNL %@R@C (MSDQHÂźQ !DSNMF NBG &NKU Ă—MMR OÂŹ VVV RSN RD 2SN 2B@MCHM@UH@ ! SDK

Sto

Omsorgsfullt byggande.

Bygg & teknik 5/10

3

www.culimar.com

Kök utan mellanhänder

Ger lägre priser och leverans på direkten Våra bänkskivor tillverkar vi i eget snickeri!

Skåpstommar på lager för omgående leverans

DESIGN

Diskbänkar från Stala • Köksfläktar från Fjäråskupan • Köksarmaturer från Oras • Vitvaror från Smeg

Massiv bänkskiva Amerikansk valnöt 620 mm bred, 30 mm tjock 2.696:-/m 620 mm bred, 40 mm tjock 3.696:-/m Ek 620 mm bred, 40 mm tjock 2.078:-/m Vi förnyar ständigt utställningen och har minst 10 olika inspirationskök uppbyggda. Ta med en måttsatt ritning på ert kök så hjälps vi åt att hitta rätt alternativ.

Slakthusgatan 20 • 121 62 Johanneshov Tel 08-462 05 94 • Fax 08-462 05 93 Månd–tors 8.30–18.00 • Fred 8.30–16.00 • Lörd–sönd stängt

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt 8 Produktnytt 10 Gå från lågenergihus till plushus 12 i stadsdelen Kongahälla Eva Sikander, Monica Axell och Svein Ruud Byggfrågan 16 Betydelsen av värmetröga 17 konstruktioner Jonathan Karlsson Lösningar för att skapa god 20 lufttäthet Paula Wahlgren och Owe Svensson Tryckförhållande över klimatskalet 27 i lufttäta hus Owe Svensson Täthetsprovning av flerbostadshus 29 – praktisk tillämpning Hans Fredin Uppföljning av innemiljön i de 32 renoverade husen på Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell et al Egenkontroll – vad och varför?

40 Hans Severinson och Pauli Matikka Det olösta energiproblemet 43 Clarence M Hector Mögelsanering med kemiska medel 49 har ingen effekt på mögelgifter Aime Must och Erica Bloom Fuktteknisk status i inventerade 52 kommunala byggnader Anders Kumlin Fuktproblem i bostäder med 54 regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Lars Jensen Vad hände sen?

58 Torkel Andersson Utveckling av installationer i 62 industriellt byggande med modularisering som drivkraft Martin Lennartsson OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN STOCKHOLM WATERFRONT, HOTELLPROJEKT VID TEGELBACKEN.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 5/10

Bilaga medföljer

”

ledare

Bostadsbyggandet tar fart

Byggarbetsgivarna rapporterar ökade jobbplaner efter ett års rejäl nedgång och sysselsättningstrenden har gått upp med 21 procentenheter jämfört med förra året. Därmed ökar byggindustrin mest bland de undersökta branscherna i Manpowers arbetsmarknadsbarometer. Peter Lundahl, v d för Manpower Sverige, säger i en kommentar att nu när byggbranschen börjar anställa igen kan vi konstatera att Sverige tagit sig ur krisen. Även arbetsgivarna i storstadsregionerna bedömer en ökad sysselsättning, vilket enligt Lundahl också är ett gott tecken. Även Sveriges Byggindustrier (BI) förutser i sin konjunkturbedömning ljusare tider för bostadsbyggandet. Återhämtningen för svensk ekonomi, som inleddes i fjol, hjälper byggindustrin till en nystart. Bostadsbyggandet vänder upp och ger en rejäl investeringsökning nästa år. Detta driver upp tillväxten för de totala bygginvesteringarna trots att anläggningsinvesteringarna väntas avta och lokalbyggandet fortsätta att gå trögt.

Tillfrisknandet i svensk ekonomi fortsätter enligt BI, trots ökad oro för skuldnivåerna hos ett antal länder inom euroom-

”ROT-avdraget ger nu god effekt på bygginvesteringar och sysselsättning” rådet. Indirekt påverkas dock Sverige eftersom skuldbekämpningen dämpar återhämtningstakten på vår viktigaste exportmarknad.

Johan Deremar, nationalekonom på BI, menar att skuldavStig Dahlin chefredaktör vecklingen kommer att lägga en våt filt över tillväxten inom EU. Svenska hushåll och företag är trots det optimistiska om ekonomin och det borgar för en fortsatt god utveckling i år, vilket gör att bostadsproduktionen fortsätter att stärkas.

Byggandet av nya bostäder ökade under första kvartalet i år och BI:s prognos visar att det påbörjas drygt 25 procent fler lägenheter i år jämfört med i fjol. Att bostadsinvesteringarna ökar redan i år förklaras främst av en stark utveckling för ombyggnad, vilket enligt Johan Deremar förklaras av att införandet av fakturamodellen för ROT-avdrag satte ett ordentligt avtryck på ombyggnadsinvesteringarna redan i höstas och efter första kvartalets starka utfall tyder allt på att utvecklingen blir mycket bra även i år.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 5 • 2 010 Aug ust i Å r g å n g 10 2 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2009: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2010: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Innemiljö och energianvändning kan märkas!

Hyr du ut lokaler eller lägenheter? Skall du

[Lukt] [Fukt]

[Ljus]

bygga nytt eller renovera? Prata med oss om

[Buller]

P-märkt innemiljö och energianvändning.

P-märket står för att fastigheten har genom-

[Radon]

[Mögel]

[Energianvändning]

gått en oberoende granskning som omfattar byggnad, förvaltning och brukande. Vid ny- och ombyggnation granskar vi även projektering och byggande.

P-märkning är ett effektivt medel i kampen mot sjuka hus och en tydlig signal om att du tar ditt ansvar för en energieffektiv byggnad med sund innemiljö. Börja med att P-märka innemiljön och energianvändningen i dina lokaler!

Kontaktpersoner Ingemar Samuelson tel: 010-516 51 59, e-post: ingemar.samuleson@sp.se Svein Ruud tel 010-516 55 14, e-post: svein.ruud@sp.se

forslund.se

Mats Tornevall tel 010-516 51 76, e-post: mats.tornevall@sp.se

Beräkningsprogrammet för platta på mark är här!

PEPS är ett beräkningsprogram för beräkning av dimensionerande linjelast och punktlast för betongplatta på mark med underliggande EPS-isolering, samt beräkning och kontroll av deformationer. s INVÊNDIG PUNKTLAST s INVÊNDIG PUNKTLAST ÚVER GENOMSKUREN FOG s PUNKTLAST VID KANT s PUNKTLAST VID HÚRN s INVÊNDIG LINJELAST s LINJELAST VID KANT s LINJELAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST PÌ KANTBALK s PUNKTLAST VID HÚRN PÌ KANTBALK

Beställning och demoversion på www.eps-peps.se

www.eps-bygg.se 6

Bygg & teknik 5/10

byggtekniknr5_2010:ByggTeknik halvsida

2010-06-22

11:25

Sida 1

Sluta isolera! Överlüt det till oss – vi gÜr det effektivare.

Vi har genomfĂśrt tusentals isoleringsentreprenader.

Det är därfÜr vi kan erbjuda oss att ta totalansvar fÜr isoleringsarbetet i dina byggprojekt – det vi kallar klimatskärmsentreprenad.

Som en enkel lÜsning fÜr dig tar vi helhetsansvar fÜr arbetet med fastighetens klimatskärm genom isolering av väggar, golv och tak av olika konstruktion och med behovsoptimerad teknik.

Läs mer pü www.slutaisolera.nu eller kontakta oss direkt.

AB Isolerservice Tel 08-795 64 10 • www.abis.se

AB Isolerservice ingür i Klimatskärm Sverige AB. �Sveriges ledande och mest erfarna isoleringsentreprenÜrer.�

Hos oss frodas kunskapen om �grÜna hus�

Efter ett oräkneligt antal VVS-projekteringar vet vi att klimatkomfort inte behÜver vara motsatsen till energieffektivisering. Tvärtom kan stora besparingar ofta uppnüs med rätt kunskap och enkla medel, samtidigt som den inre miljÜn fÜrbättras. Kontakta oss sü berättar vi mer.

PS. Visste du att vi ocksü är ackrediterade fÜr att utfÜra energideklarationer? .!#+! s 3ž$%24¯,*% s s 777 41) 3%

Bygg & teknik 5/10

7

Bygger norsk multiarena

Efter att ha stått bakom en rad träbyggnadsprojekt som brutit ny mark i Sverige, gör Martinsons i Bygdsiljum nu detsamma på den norska marknaden. Företaget kommer att konstruera och montera limträstommen till Idda Arena i Kristiansand, en multiarena för ishockey, curling, kampsport och dans. Montaget påbörjades under maj månad och arenan kommer att stå helt klar under 2011.

– Projektet är det största som Martinsons hittills genomfört på den norska marknaden, säger Morten L Johansen, v d på Martinsons norska säljbolag. Det var mycket viktigt för oss att få in en fot på marknaden för stora hallbyggnader även i Norge. Flera av de större städerna i Norge är intresserade av träbyggnadsprojekt idag, så visst blir Idda Arena viktigt för att visa vår höga kapacitet.

Martinsons ser enligt uppgift mycket ljust på framtiden på den norska marknaden och har välfyllda orderböcker för en tid framöver.

Utöver stora hallbyggnader och bostäder, så levererar företaget också broar till den norska marknaden. Bland annat kommer en större vägbro att monteras inom kort i Arneberg, några mil sydost om Hamar.

Arbetena påbörjas i augusti 2010 och beräknas vara klara i december 2011. Totalt sysselsätts 25 personer varav ett femtontal är NCC-anställda och ordern uppges vara värd 46 miljoner kronor.

Skåne Solar Award

Skåne Solar Award delades ut för andra året i rad i samband med Skånes Energiting. Utmärkelsen är instiftad av Solar Region Skåne i samarbete med Sveriges Arkitekter Skåne.

Priset tilldelades arkitekten bakom den bästa solcells- respektive solfångaranläggningen som uppförts i Skåne under 2009.

Arrangörerna har utsett de verk som genom sitt koncept och sin gestaltning särskilt bidragit till att öka intresset för solenergi och som även har en innovativ och nyskapande karaktär. Priset består av en utmärkelse och en prissumma på 10 000 kronor.

Priset för årets solcellsanläggning gick till Glenn Torsténi, Energikonsulterna i Sverige AB, för den byggnadsintegrerade solcellsanläggningen på Sege Park.

Kompislägenheter för 160 studenter

NCC Construction Sverige bygger på uppdrag av Stiftelsen AF-Bostäder 77 studentlägenheter i Lund. Lägenheterna byggs intill det ”gamla” Magasinet vid Kung Oskars bro i Lund, som också rymmer studentlägenheter.

AF-Bostäder har inte gjort nybyggnader på cirka femton år, men ska nu uppföra ett antal under de kommande åren där ”nya” Magasinet blir det första.

– Hur bostäderna ska utformas och vilken teknik som blir bäst studeras noga för att fungera som förebild till kommande projekt. Vi ska bygga en provlägenhet i full skala för att finslipa funktion och kvalitet för de nya lägenheterna, säger Torsten Erlandsson, affärschef på NCC Construction, region Syd. Den vanligaste storleken på lägenheterna blir tvåor på 36 kvadratmeter. Tanken är att två kompisar bor ihop, men man kan även bo ensam. De egna rummen blir tio kvadratmeter.

Resten av ytan består av gemensamt kök och allrum, wc och dusch.

– Kompislägenheter är tänkta att ersätta två rum med pentry. Den sammanlagda ytan blir mindre när två personer delar kök och badrum. Hyran per person blir därmed lägre än för ett nybyggt pentryrum. Vi räknar med att komma under 3 000 kronor per månad per student, säger Bengt Persson, projektledare på AF Bostäder.

Huset får sju våningar och tegelfasad. Arkitekturen ligger i linje med gamla Magasinet. I källarvåningen byggs en cykelparkering med 270 platser, både för studenter i de nya kompislägenheterna och i det gamla Magasinet.

Cykelparkeringarna blir individuella.

8

Den prisbelönta solcellsanläggningen på Sege Park.

Priset för årets solfångaranläggning tilldelades Karin Adalberth, Prime Project, och Robert Sundqvist, ExoTech, för plusenergihuset Villa Åkarp.

Solfångaranläggningen på Villa Åkarp.

38 miljoner kronor till forskning om hållbar renovering

Det behövs miljötänkande inte bara vid nybyggnad utan även vid ombyggnad, menar Forskningsrådet Formas. Men hur vägs kulturhistoriska, arkitektoniska och sociala värden

mot miljöhänsyn vid renovering? Hur får man aktörer att renovera energieffektivt när uppvärmningskostnaden är inbakad i månadskostnaden? Ökad återvinning leder oftast till minskad miljöpåverkan, men vilken miljöpåverkan har utsläppen från återvunnet material när de återanvänds vid ombyggnad? Om bland annat detta handlar de tre svenska projekt som Formas forskarråd beviljade medel till.

– En målsättning med den här utlysningen har varit att ge möjligheter för forskare och industri att delta i multilaterala och europeiska samarbetsprojekt inom hållbar renovering av bebyggelsen, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas. Vi ville också se vilka administrativa hinder som finns och se hur ett samarbete kan fungera såväl praktiskt som juridiskt mellan flera länder. Och hittills har det gått mycket bra.

Totalt kom åtta ansökningar in varav sex med svenska deltagare. Fem projekt beviljas medel. Medverkande länder är Finland, Norge, Rumänien, Sverige, Danmark, Österrike, Schweiz, Belgien och Frankrike. Totalbudgeten är 3 800 000 euro per år i tre år, varav Forskningsrådet Formas står för 500 000 euro per år, vilket avser svenska forskare.

Formas ingår tillsammans med Byggsektorns InnovationsCentrum (BIC) och Energimyndigheten som svenska deltagare i ett ERAnet för byggforskning, Eracobuild – ett nätverk av nationella forskningsfinansiärer och -administratörer och fokuserar på forskning för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av byggande och förvaltning av byggnader.

Forskningsfinansiärer från ett tjugotal EU-länder ingår. Ett ERA-net är ett samverkansprojekt mellan forskningsfinansiärer och administratörer av forskningsprogram i olika EU-länder.

De projekt som beviljades medel är: Hållbara byggprodukter och material för renovering. David Bendz, Statens Geotekniska institut, Linköping. 1 017 000 kronor för åren 2010 till 2012.

Strategier för integrerad hållbar renovering av bostadsbestånd: Fokus på perioden ”folkhemmet”, Liane Thuvander, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 2 458 000 kronor för åren 2010 till 2012.

Styrmedel och incitament för energiefektiv renovering i byggnader. Lena Neij, Lunds universitet, Lund, 1 254 000 kronor för åren 2010 till 2012.

Kontor blir bostadsrätter

Peabs dotterbolag, Kungsfiskaren har fått uppdraget att bygga om Frälsningsarméns kontorslokaler på Östermalm i Stockholm till bostadsrättslägenheter.

I huset, som uppfördes 1889, har Frälsningsarmén haft kontor i över hundra år. Men efter ett drygt sekel är det nu dags att bygga om de gamla kontorslokalerna till tjugo bostadsrättslägenheter.

Beställare är Lean Equity AB och kontraktssumman uppgår enligt uppgift till cirka 35 miljoner kronor.

Bygg & teknik 5/10

byggnytt Ombyggnaden omfattar totalombyggnad av 2000 kvadratmeter samt en befintlig vind som blir två lägenheter (116 respektive 185 kvadratmeter vardera).

Uppdraget, som är en totalentreprenad, hade byggstart den 9 augusti och beräknas vara färdigställt i juni 2011.

Första spadtag för sista etappen i Hammarby Sjöstad

Familjebostäder har tagit det första spadtaget för 52 nya hyresrätter i Henriksdalshamnen i Stockholm. Området tillhör den sista utbyggnadsetappen i Hammarby Sjöstad – stadsdelen som på bara några år har förvandlats från industriområde till en modern stadsdel med miljöfokus.

Kvarteret Båtklubben 8 omfattar 52 lägenheter från tvåor på 47 kvadratmeter till fyror på 100 kvadratmeter. Huset blir sex våningar mot gatan och fyra mot gården. Med många varierande fasadriktningar får lägenheterna rika möjligheter till dagsljus och utblickar genom de stora fönstren. I möjligaste mån placeras balkongerna i lägen med sjöglimt. Under markplan byggs tjugofem garageplatser.

– Det är spännande att ha varit med på hela utvecklingsresan i Hammarby Sjöstad, säger Bosse Sundling, v d Familjebostäder i Stockholm. Vi började bygga bostäder i Sickla Udde redan i samband med bostadsutställningen BoStad02. När lägenheterna i kv Båtklubben 8 står klara kommer Familjebostäder att ha totalt 530 hyresrätter i Hammarby Sjöstad.

Kv Båtklubben 8 byggs på totalentreprenad av Järntorget Bygg AB vid Danviksklippans sluttning och kommer att omges av ett parkområde samt en stor grön innergård. Arkitekt är Erséus Arkitekter AB i Stockholm. I kvarteret byggs också en förskola. Värmdöleden, som idag passerar i närheten, kommer att ledas genom en tunnel i Henriksdalsberget.

Inflyttning till de nya lägenheterna är planerad till slutet av 2011. De förmedlas via Stockholms stads bostadsförmedling.

Elva nyutexaminerade invandrade plåtslagare

I mitten av mars förra året startade Örebroföretaget Lillåns Bleck & Plåt tillsammans med Arbetsförmedlingen och Örebro kommun en fjorton månader lång företagsintern byggnadsplåtslagarutbildning för nyanlända invandrare. Det blev en spännande utmaning för de nyanlända invandrare som snabbt vill komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Kursen var skräddarsydd och riktade sig enbart till nyanlända invandrare. De elva personer som nu har genomgått utbildningen antogs, för fjorton månader sedan, bland 25 sökande. De sökande till utbildningen kom från Bygg & teknik 5/10

länder som Burma, Somalia, Kosovo och framför allt Iran och Irak. Urvalet gjordes under två veckor då de nyanlända invandrarna blev intervjuade och fick visa sin eventuella hantverksskicklighet.

Deltagarna har under utbildningen fått lära sig hantverket som krävs för byggnadsplåtslagare och dessutom har de fått de lära sig svenska på ett effektivt sätt. Många av deltagarna är från Iran. Samtliga elva har nu erbjudits anställning.

– Jag ser mycket positivt på den här utbildningssatsningen, säger Thomas Dahlberg, tf v d i Plåtslageriernas Riksförbund (PLR). Nu får vi fler kvalificerade byggnadsplåtslagare i Sverige och det är precis vad vi behöver!

Igelsta kraftvärmeverk årets byggnad i Södertälje

Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje.

FOTO: FLORIAN SANDER

”För en arkitektoniskt eldfängd utformning med antydan om byggnadens inre verksamhet.

Byggnaden har en nyskapande arkitektur som visar på både elegans och kraftfullhet. Södertälje har nu fått en ny siluett.”

Så löd motiveringen från juryn. Bakom utmärkelsen står Södertälje kommun och Södertälje Byggmästareförening som på detta sätt vill uppmärksamma ny bebyggelse av god kvalitet i Södertälje.

Söderenergis projektledare för bygget har varit Mats Strömberg. Arkitekt: Per Nyström, Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Entreprenör: JM Entreprenad AB. – Vi är mycket glada över priset, kommenterar Mats Strömberg projektledare för bygget och numera produktionschef, Söderenergi.

Det visar att vi lyckats uppfylla förväntningarna på gestaltningen.

– Det är extra roligt att en processindustri premieras i dessa sammanhang, framhåller Per Nyström, ansvarig arkitekt Scheiwiller Svensson.

Båda framhåller det goda samarbetet som förevarit mellan Söderenergi, Södertälje kommun, Scheiwiller Svensson och alla engagerade entreprenörer inklusive JM Entreprenad som lett till detta nu prisbelönade resultat.

Projektledare för projekteringen av systemhandlingar

Konsortiet Grontmij - Hifab - Projektlots har vunnit uppdraget att projektleda projekteringen av bygghandlingar för den planerade ombyggnaden av Slussen – ett av Sveriges största infraprojekt med beräknad omsättning åtta miljarder kronor. Uppdraget innebär att ta fram systemhandlingar för Stockholms idag mest komplicerade och komplexa projekteringsuppdrag. De flesta teknikområden ingår, såsom arkitektur, installation, stadslivsanalys, konstruktion, geoteknik, vibrationer, risk, landskap, trafik, brand & risk/säkerhet, akustik. Projektet ska genomföras mitt i Stockholm med pågående kommunikationsflöde med tunnelbana, tåg, bussar, bilar, båtar samt gående och cyklister.

Slussen är en välkänd plats mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm. I över 350 år har det funnits en sluss som förbinder Mälaren och Saltsjön. Nuvarande anläggning invigdes 1935. Med tiden har namnet Slussen främst kommit att beteckna trafikkarusellen på platsen och de intilliggande landtungorna. Slussenområdets trafikanläggningar med kajer, lokaler med mera ligger på Stockholm stads mark och Exploateringskontoret har projektledningsansvaret för att utveckla området inför framtiden.

Slussenområdet har sedan Stockholms tillkomst haft stor betydelse för handel och kommunikationer av olika slag. Slussens konstruktioner är nu till större delen uttjänta. De måste rivas och ersättas med nya anläggningar, utformade för att klara dagens och framtidens krav på ett välfungerande stadsliv. Den nya anläggningen kommer att bestå av bland annat broar, tunnlar, en bussterminal, gator, torg, handelsytor och offentliga lokaler.

Många utformningar för Slussen har studerats, men i programsamrådet var det två huvudinriktningar. I projektet har två utformningsalternativ studerats och i maj 2009 togs beslut om att förslaget från Foster+Partners och Berg Arkitektkontor skulle ligga som grund för fortsatt arbete. Detaljplaneprocessen för ombyggnaderna har påbörjats och plansamråd har nyligen avslutats. Nu är ambitionen att åstadkomma förutsättningar för byggstart 2012 där en del förberedande arbeten behöver påbörjas redan 2011.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

9

Spikpistoler som inte tappar orken

Det är långt ifrån alla spikpistoler som skjuter i spiken helt. Därför kan det bli nödvändigt att gå efter med hammare för att få ett bra slutresultat. Men detta extraarbete slipper hantverkaren helt med de nya tryckluftdrivna spikpistolerna från Bosch, vilka samtliga har ”Full Force Technology”; ett helt nytt ventilsystem som utnyttjar luften till 100 procent och därmed inte tappar trycket. Därför blir det enligt uppgift extra kraft i varje spikskott – även när slagfrekvensen är hög.

De fem nya pistolerna täcker var och en sina specifika användningsområden: För utvändiga arbeten där takbjälkar och stolpar ingår uppges de två stora spikpistolerna GSN 90-21 RK Professional och GSN 90-34 DK Professional vara lämpliga. Dyckertpistolen GSK 64 Professional och listpistolen GSK 50 Professional är framtagna för invändigt arbete med paneler, tak och golvlister. Häftpistolen GTK 40 Professional lämpar sig enligt uppgift för precisionsarbete inom möbel- och fönsterindustri.

Om en spik fastnar i magasinet kan man enligt uppgift snabbt avlägsna den utan att använda verktyg. Samtidigt uppges spikpistolernas kompakta utformning göra det lätt att se var spikar eller klamrar ska sitta. Man kan också sätta en gummispets på samtliga pistoler för att undvika fula märken på arbetsstycket.

Det nya ”Wood Protection System” som GSK 64 Professional, GSK 50 Professional och GTK 40 Professional är utrustade med skyddar träet mot skador genom att spärra avtryckaren när magasinet är tomt.

De fyra nya spikpistolerna och häftpistolen erhålls hos ledande försäljare av professionella verktyg över hela landet. De erbjuder även ett brett sortiment av spik och häftklammer till samtliga modeller i olika material och i längderna 13 till 90 mm.

Brandgastäta dörrar

Risken att dö av brandröksförgiftning är betydligt större än risken att dö av själva elden vid inomhusbränder. Ibland kan man tro att man är skyddad för röken bakom en branddörr. Men brandavskiljande dörrar är inte nöd-

10

vändigtvis brandgasavskiljande, det vill säga röktäta eller brandgastäta. Så hur kan man vara säker på att man valt en dörr som inte bara skyddar mot brand, utan även mot den farliga brandgasen?

För att underlätta har dörrtillverkaren Daloc i Töreboda valt att prova och typgodkänna alla brandgastäta dörrar i sortimentet enligt den nya europeiska klassificeringen. Flera av företagets dörrmodeller, både i stål och trä, kan levereras brandgastäta och skyltade i klasserna Sa och Sm enligt SS-EN 13501-2.

Lämpliga användningsområden är för brandgastäta stål- och trädörrar är enligt uppgift i exempelvis hotell, vårdanläggningar, anstalter, brand- och luftslussar, utrymningsvägar och liknande. Företagets säkerhetsdörr för lägenheter kan också beställas som brandgastät.

SS-EN 13501-2 är klassificeringsstandard för dörrars brandgastäthet och i den finns således två klasser, Sa och Sm. För klassen Sa provas brandgastäthet vid röktemperatur 20 °C och tryckskillnad 25 Pa. För klassen Sm är röktemperaturen 200 °C och tryckskillnaden 50 Pa. Klass Sa tillåter brandgasläckningen på maximalt tre kubikmeter per timme och längdmeter dörrspringa, det vill säga typiskt 15 m3/h för enkeldörr och 24 m3/h för pardörr vid 25 Pa. Klass Sm tillåter brandgasläckningen på maximalt 20 m3/h för enkeldörr och 30 m3/h för pardörr vid 50 Pa. En dörr som klarar Smklassen klarar även Sa-klassen.

En nyhet är att den nu kan kombineras med en kakelugnspanna. Kakelugnspannan är en kombination av kakelugn, öppen spis, vedpanna och ackumulatortank. Innanmätet är tillverkat i svenskt stål samt eldfast sten. När man eldar i kakelugnen värms vattnet som finns i kakelugn, och cirkulerar i det befintliga vattenburna värmesystemet. Medan kakelugnen värmer upp hela huset kan familjen samtidigt sitta inför en knastrande braskamin. Den uppges ha en effekt på upp till 22,5 kW, vara miljö- samt säkerhetsgodkänd.

Kaminen är en kombinerad ved och pelletskamin som är konstruerad för att kunna komplettera eller ersätta befintlig värmekälla. Den är vridbar, har ett inbyggt pelletsförråd på cirka 70 liter och en modulerande styrning som enligt uppgift inte avger mer energi än vad som behövs. Kaminens effektförbrukning är endast 15 W vid 12 V, vilket medger cirka två dygns drift med ett bilbatteri. Så kan man även använda kaminen som spis för att värma upp vatten eller kaffe, till och med vid elavbrott.

Kaminen är alltså extremt energisnål och sänker driftkostnader till cirka femton kronor per månad och kan även drivas med solcell eller nätdrift.

Matt fasadfärg

Kakelungspanna

På den internationella bioenergimässan i Jönköping presenterade TräEnergi Teknik AB, Vimmerby, Vimmerbybrännaren, Pell Eco 2000, som enligt uppgift är en genomtänkt och färdigutvecklad produkt som har funnits på marknaden i cirka fjorton år.

Beckers målningssystem Perfekt har fått en ny medlem, Perfekt Matt. Färgen är en matt akrylatfärg med många flexibla fördelar och självklart är produkten vattenburen.

Företagets premiumserie Perfekt innehåller alla produkter som behövs för om- eller nymålning av huset och en av årets nyheter i serien är just den matta akrylatfärgen. Färgen har tagits fram för att möta en alltmer växande efterfrågan av matta fasader. Att måla med matt färg har tidigare inneburit att du har fått ge avkall på hållbarheten, likaså har det inte varit en självklarhet att bryta färgen i vilken kulör som helst. Med den nya färgen får man enligt uppgift en hållbar matt färg i standardkulörerna utevit, faluröd och svart med möjlighet att bryta den i valfri kulör.

Idag är det självklart att målning sker på ett miljömässigt sätt. Därför är alla produkter i färgserien vattenburna. Med tanke på att 200 000 hus i Sverige målas om varje år och att då i genomsnitt 50 liter färg används för varje hus, spelar det stor roll för miljön om färgen är vatten- eller lösningsmedelsburen. Den lacknafta som finns i 50 liter lösningsmedelsburen Bygg & teknik 5/10

produktnytt färg bildar lika mycket marknära ozon som om en modern bil skulle köra två varv runt jorden!

att fästa lätta inredningsdetaljer och armatur i betong . Skruven, som finns ned till 3 mm diameter, utgör därför en liten milstolpe för infästningsbranschen när man nu slipper krångla med plastplugg som riskerar att rotera. Det bör också vara en välkommen nyhet för alla fastighetsägare, då den kräver betydligt klenare borrdiameter när man slipper använda plugg.

Skruven uppges vara lätt att demontera och återanvända.

Jämfört med motsvarande skruvdimension för plugg uppges den nya skruven också ha dramatiskt högre hållfasthet, vilket betyder en rejäl nedbantning av infästningstekniken för lätta till medeltunga montage. Skruven finns med försänkt huvud och med brickhuvud.

Effektiv bullerskärm dold i pil

Ny ytterdörrmodell

Nu introduceras ett nytt koncept för bullerskärmar i Sverige. Systemet är designpremierat, på grund av att det inte bara absorberar buller, utan också har unika fasader av pilträ, utförda – antingen i stramt flätade torkade pilstammar, eller med levande pilstammar, som skiftar utseende med årstiderna. Exempelvis så har fasaderna av levande pil ett grönt lövtäcke under sommarhalvåret, gyllene färger under hösten – och knoppar under tidig vår.

Konceptet introduceras i Sverige av bg Byggros AB i Önnestad, som redan säljer en rad bullerskärmar, och nu kompletterar med dessa bullerskärmar från producenten Pilebyg A/S. – Det är ett nytt sätt att tänka bullerskärm på. En miljömässigt och estetiskt sett mycket hållbar design, som faktiskt kan byggas så att endast ett fåtal kommer att märka att det rör sig om en bullerskärm – den kan framstå både som en levande pilhäck eller en uppskalad version av ett flätat pilstaket, säger Dag Erikson från bg Byggros.

Pilträdet har, genom alla tider, hört naturligt hemma i det skandinaviska landskapet – och har alltid varit föremål för en mängd användningsområden. PileBygs bullerskärmar uppges vara utvecklade med respekt för just den traditionen, men producerade så att de uppfyller nutidens tekniska krav; skärmarna är CE-märkta i enlighet med de nya EU-kraven för vägtillbehör, godkända för dämpning i högsta isolations- och absorptionsklass, och tekniskt sett mycket flexibla att montera.

Däckbyte på lekplatsen

Det är dags att byta däck – på lekplatsen. Nya regler gör att de klassiska gummidäcksgungorna inte längre kommer att kunna användas på europeiska lekplatser. Hags, som är en av Europas ledande tillverkare av lekutrustning, Bygg & teknik 5/10

har därför utvecklat den nya gungan Reddy som nu ersätter gungdäcken. Till grund för bytet ligger rekommendationer från den tyska organisationen TÜV, som certifierar lekutrustning enlig den europeiska lekstandarden.

Undersökningar har visat att gummidäck innehåller högaromatiska oljor som kan vara skadliga för hälsan.

–Vår nya gunga Reddy är rymligare och bekvämare för barnen att gunga i än de tidigare gungdäcken, säger Bo Göransson, produktchef på Hags. Den har också en helt ny form som känns modern och konstruktion för att hålla länge på lekplatsen samt underlätta utbyte vid vandalism. Sitsen har tagits fram i nära samarbete med TÜV och har testats noggrant för att följa gällande standarder för lekutrustning.

Skärande gänga

Under våren 2010 släppte Gothia Fästteknik i Kungälv M-Cut, en ny skruv avsedd att dras direkt i betong, tegel och sten utan plugg. Den nya skruven är härdad och gängan uppges skära i materialet utan att pressa, vilket medger infästning närmare kanter jämfört med expanderande infästningar. Det är enligt uppgift första gången som man kan skruva i betong med eller utan plugg (plastpluggen uppfanns 1911). Bortsett från tyngre infästning med grövre dimensioner har hittills plastplugg eller andra expanderande tekniker varit enda sättet

Levels 200, en ny dörrdesign från Ekstrands i skånska Osby. Med hjälp av olika nivåskillnader i dekoren får dörren ett ”levande” intryck och trots designens asymmetri skapas en känsla av harmoni. Allt genom en noga avvägd komposition. Den nya dörren uppges vara möjlig tack vare de väderbeständiga material för ytterdörrar som företaget patenterat. Rejäla reliefer med centimetertjocka paneler. Dörren kan levereras i alla kulörer, även svart, med fulla garantier. U-värdet på företagets ytterdörrar utan glasöppning är 0,71w och med liten glasöppning (0,1 kvadratmeter) 0,78w. På alla punkter överträffar företagets ytterdörrar med CE-certifierade prestanda de krav man normalt via till exempel SFDK kräver för ytterdörrar.

11

Gå från lågenergihus till plushus i stadsdelen Kongahälla Denna förstudie har genomförts i samverkan med Kungälvs kommun inför planering och byggande av den nya stadsdelen Kongahälla i Kungälvs kommun. Stadsdelen kommer att innehålla bostäder i flerfamiljshus (938 lägenheter), kontor och butiklokaler. Förstudiens syfte är att kartlägga vilka tekniska möjligheter som finns att tillgå för att radikalt minska energianvändningen i det nya bostadsområdet och därmed lägga en god grund för framtidens energieffektiva byggnader. Dessutom är syftet att kartlägga möjligheter att producera värme och energi så att man över året producerar mer energi än vad som används, det vill säga hur man kan gå från passivhus till plushus.

En låg energianvändning är en grundförutsättning för att kunna åstadkomma byggnader och en stadsdel som närmar sig målet att använda mindre energi över året än vad som kan levereras . Viktiga delar för att nå dessa mycket energieffektiva byggnader är bland annat energieffektiva klimatskal, värmeåtervinning, små värmeförluster för varmvattencirkulation, inget kylbehov, låg varmvattenanvändning och liten användning av verksamhets- och hushållsel. Ju mindre energi som används desto mer realistiskt är det att producera motsvarande mängd energi.

Inte minst brukarbeteendet är en viktig faktor för att närma sig målet och därmed är information en viktig aspekt.

Teknik för att nå mycket energieffektiva byggnader finns idag, och även den kvalitetssäkring som behövs för att nå energimålen och en god innemiljö börjar bli alltmer känd och tillämpad.

Det går att nå mycket bättre energiprestanda när det gäller klimatskalet än Artikelförfattare är Eva Sikander, Monica Axell och Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, samt Lisa Ström, Kungälvs kommun.

12

Stadsdelen Kongahälla inom Kungälvs kommun, där kommunen gett SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i uppdrag att undersöka vad som krävs för att radikalt minska energianvändningen och till och med att använda mindre energi över året än vad som produceras. Källa: Kungälvs kommun.

det som föreskrivs i Boverkets byggregler (BBR). Lufttäthet är av stor betydelse för att nå mycket energieffektivt klimatskal, tillsammans med låga U-värden. I fastigheter med FTX-aggregat är detta en grundförutsättning för att nå maximal verkningsgrad på FTX-aggregatet. Det som är speciellt för flerfamiljshus är att fönster är en viktig komponent eftersom den står för en så relativt stor andel av den värmeöverförande ytan i klimatskalet. För att åstadkomma energieffektivt klimatskal för flerfamiljshus är det av denna anledning extra viktigt att installera energieffektiva fönster. Men eftersom även energieffektiva fönster är mycket sämre än en bra vägg så bör man även begränsa den totala fönsterarean. Exempel på andra viktiga faktorer som behöver fångas i projektens tidiga skeden är formfaktorer för byggnadsskalet samt hur byggnaderna är utformade och orienterade med tanke på möjligheten att tillgodogöra sig solenergin. Orientering av fönster och solavskärmning är också viktigt för att minimera kylbehovet. Återvinning av värme är en annan hörnsten för att nå en mycket låg energianvändning. Den lägsta energianvänd-

ningen uppnås om värmeåtervinning, FTX, kombineras med bergvärmepumpar.

Denna studie har även omfattat hushållsel. Det är viktigt att notera att hushållselen kommer att stå för en relativt stor andel av den totala energianvändningen. Studien förutsätter att bästa möjliga teknik används genomgående både för hushållsprodukter och för produkter som bidrar till fastighetselen såsom pumpar och fläktar.

Producera energi

I denna studie har endast förnybara alternativ för produktion av energi ingått.

Det finns idag flera tekniker för att producera energi inom systemgränsen som i detta fallet är definierat som stadsdelen Kongahälla. De som framförallt behandlas i denna förstudie är solfångare, solceller, vindkraft, värme och el från pellets/biobränsle och olika lösningar med värmepumpar. Nedan kommenteras några av alternativen.

I stadsdelen Kongahälla bedöms solceller och solfångare vara ett lämpligt alternativ för att producera energi. Den begränsande faktorn för solceller och solBygg & teknik 5/10

Tabell 1: Exempel på beräkning av energianvändning inklusive hushållsel som utförts för en typlägenhet i ett tänkt hus i Kongahälla. I samtliga fall, utom de två första referensfallen, har det antagits att bästa möjliga teknik (BAT) används för klimatskalet. Två fall har valts för lägenhetens behov av hushållsel, ett med en ”normal” användning på 3 000 kWh i det första referensfallet och ett scenario med minsta möjliga energianvändning för hushållsel som i detta scenario valts till 1 800 kWh baserat på beräkningar och bedömningar. Det senare alternativet kräver BAT genomgående i hushållet samt engagerade och kunniga brukare. För pumpar, fläktar med mera har också bästa möjliga teknik använts för att minimera energibehov. Solceller har installerats (20 till 25 kvadratmeter per lägenhet) i alla fall utom de två första typfallen. I några fall har termisk solvärme inkluderats och i vissa fall har termisk solvärme uteslutits. Detta då det är svårt att ekonomiskt försvara i förhållande till det låga fjärrvärmepris som man sommartid har i det aktuella fjärrvärmenätet. För att simulera ett flerbostadshus, eller i nästa steg en hel stadsdels, energibehov multipliceras energibehovet med antalet aktuella lägenheter. Lägenheten har en yta Atemp omfattande 125 kvadratmeter inklusive biytor. Själva boarean är 100 kvadratmeter. För närmare beskrivning av beräkningsförutsättningar hänvisas till [Axell, Sikander, Ruud et al].

fångare är den tillgängliga ytan för att montera panelerna. Utnyttjandet av sol påverkas av takets utformning, väderstreck, lutning och tillgänglig yta. Det finns en viss möjlighet att även använda väggar men här är det åter väderstreck, lutning och risken för att byggnaderna skymmer varandra som kan vara begränsande. En slutsats är att det är viktigt att föreskriva husens placering och form. Utnyttjande av köpcentrats tak kan eventuellt vara en bättre lösning eller ett komplement till att använda fasaderna på bostadshusen.

Storskalig vindkraft placerad inne på området har bedömts vara olämpligt, bland annat på grund av de säkerhetsavstånd som gäller för placering av ett verk.

Små vindkraftverk, eventuellt takplacerade bedöms inte ha någon stor potential för energiproduktion och i dagsläget dras tekniken fortfarande med en del barnsjukdomar. När dessa väl är botade kan de eventuellt ha ett värde som inspirerande exempel och ”skyltfönster” som signalerar en uthållig filosofi för samhället. När det gäller vindkraft har man i fallet Kongahälla beslutat att denna måste produceras utanför kvarterets fysiska gränser eftersom det inte är lämpligt att placera vindkraftvek inom området. Kommunen har genomfört en vindbruksplan och identifierat det område som är mest lämpligt.

Två alternativ konkurrerar om den lägsta LCC-kostnaden 1) passivhus med fjärrvärme och FTX samt 2) passivhus med bergvärmepump tillsammans med FTX. Notera dock att LCC-beräkningarna endast är gällande för de energipriser som redovisas i beräkningarna. LCC-studierna gäller endast för fallet i Kungälv eftersom priserna för fjärrvärme är lokala. För att Bygg & teknik 5/10

dra generella slutsatser om fjärrvärme för fler kommuner krävs en utökad studie.

Kan ett bostadskvarter med flerfamiljshus nå plushusmålet?

Den begränsande faktorn vid produktion av värme och el med hjälp av solfångare och solceller är den tillgängliga ytan att placera dessa på ett optimalt sätt. Södervända takytor är den bästa placeringen då det inte finns så mycket som kan skugga ytorna. För villor är det betydligt enklare att nå plusenergimålet eftersom det finns en betydligt större yta i förhållande till bostadsytan. I flerfamiljshus med tre våningar är det lättare att lösa problemet än i ett sjuvåningshus och så vidare.

I denna studie beaktas hela byggnadernas energianvändning, inklusive hushållsel. Vi har dock även presenterat beräkningsresultat i enlighet med Boverkets byggregler BBR 16. Vi har även gjort så att vi först tittat på brutto energibehov för

att sedan lägga till olika interna och externa energiförsörjningssystem, till exempel solfångare och solceller. I tabellerna 1 och 2 redovisas några resultat från beräkningarna.

Plushus scenario exklusive hushållsel: I BBR räknas inte hushållselen med i energianvändningen. I det fall att hushållselen inte inkluderas i ett scenario med en mycket energieffektiv byggnad/kvarter kan vi nå plushusscenariet med de ytor som finns på den egna byggnadskroppen vid fyra till fem våningar.

Plushus scenario inklusive hushållsel: Om hushållselen räknas in i den energimängd som ligger till grund för begreppet plushus räcker det enligt beräkningarna inte med byggnadens egna ytor för att producera den energi som behövs för ett flervånings bostadshus med hjälp av solceller och solfångare. För Kongahälla med en systemgräns som omfattar en hel stadsdel finns möjligheter att också an-

Tabell 2: Exempel på resultat från beräkningar av behov av externt tillförd energi exklusive hushållsel. Grundförutsättningar i övrigt enligt tabell 1.

13

Tabell 3: I beräkningarna har följande tolv typfall studerats.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ● F-vent-FJV (std1) avser mekanisk frånluftsventilation, ”normal” isolering och täthet, fjärrvärme och hushållsel 3 000 kWh (Basfall 1). ● F-vent-FJV (std2) avser mekanisk frånluftsventilation, ”normal” isolering och täthet,fjärrvärme och BAT hushållsel 1 800 kWh (Basfall 2). ● F-vent-FJV (BAT1) avser mekanisk frånluftsventilation, BAT isolering och täthet, BAT fjärrvärme och BAT hushållsel 1 800 kWh. Men inte solvärme. ● F-vent-FJV (BAT2) avser mekanisk frånluftsventilation, BAT isolering och täthet, BAT fjärrvärme, BAT solvärme och BAT hushållsel 1 800 kWh. ● FVPinv (BAT2) avser BAT frånluftsvärmepump, BAT isolering och täthet, och BAT hushållsel 1 800 kWh. ● F-vent+LVVP (BAT) avser BAT frånluftsventilation, BAT luftvattenvärmepump, BAT isolering och täthet, och BAT hushållsel 1 800 kWh. ● F-vent+BVP (BAT) avser BAT frånluftsventilation, BAT bergvärmepump, BAT isolering och täthet, och BAT hushållsel 1 800 kWh. ● FTX+FJV (BAT1) avser BAT värmeåtervinning med FTX, BAT fjärrvärme, BAT isolering och täthet, och BAT hushållsel 1800 kWh. Men inte solvärme. ● FTX+FJV (BAT2) avser BAT värmeåtervinning med FTX, BAT fjärrvärme, BAT isolering och täthet, BAT solvärme och BAT hushållsel 1 800 kWh. ● FTX+LVVP (BAT) avser BAT värmeåtervinning med FTX, BAT luftvattenvärmepump, BAT isolering och täthet, och BAT hushållsel 1 800 kWh. ● FTX+BVP (BAT1) avser BAT värmeåtervinning med FTX, BAT bergvärmepump, BAT isolering och täthet, och BAT hushållsel 1 800 kWh. Men inte solvärme. ● FTX+BVP (BAT2) avser BAT värmeåtervinning med FTX, BAT bergvärmepump, BAT isolering och täthet, BAT solvärme och BAT hushållsel 1 800 kWh.

vända andra ytor, exempelvis köpcentrats takyta, för placering av solceller. Då skulle man inom stadsdelen kunna tillgodose flerbostadshusens energibehov så att dessa använder mindre energi under året än vad som produceras. Utmaningen med ett köpcentrum är att de är relativt elintensiva i sig själva. Framförallt är det en stor andel el som tillförs belysning. Här finns det dock utrymme till förbättringar med ny energieffektiv teknik.

Ett annat alternativ som kan diskuteras är att energin produceras med vindkraftverk på annan lokalisering än inom stadsdelen. I det fallet måste systemgränsen utvidgas, det vill säga en vidare syn på systemgräns än den som hittills diskuterats för stadsdelen Kongahälla.

Det systemtekniskt enklaste sättet att nå målet är kombinationen solceller och bergvärmepumpar. En förutsättning är dock att elnätet kan utnyttjas för ”lagring” av elöverskott sommartid. Den lägsta LCC-kostnaden nås om man utesluter termisk solvärme, medan den lägsta energianvändningen nås om man inkluderar termisk solvärme för produktion av tappvarmvatten sommartid och viss återladdning av borrhål. En viss komplikation i sammanhanget är att avståndet till berg är cirka 20 meter, vilket fördyrar borrningen jämfört med mer normala markförhållanden.

En annan möjlighet som översiktligt behandlats inom denna förstudie är också möjligheten att minska andelen solceller, öka andelen termiska solfångare och koppla dessa till ett markvärmelager. En sådan möjlighet att säsonglagra solvärme 14

kan i framtiden underlätta möjligheten att nå plushus eller hela stadsdelar som plusstadsdelar. Det finns dessutom en potential att lagra och exportera överskottsvärme från köpcentrat till bostäderna. För att genomföra detta krävs ett lager och eventuellt värmepumpande teknik för uppgradering av temperaturnivån. Även i detta fall fördyrar avståndet till berg möjligheten att skapa ett vanligt borrhålslager.

Möjligtvis kan alternativt det tjocka lagret av lera användas som markvärmelager.

Fjärrvärmenätet är ytterligare en möjlig ackumulator för överskottsvärme från termiska solfångare. I det aktuella fjärrvärmenätet, med extremt billig värme sommartid, är det dock svårt att uppnå ekonomiskt bärkraft med en sådan lösning.

Lyckas nå målen med kvalitetssäkring

Produktionen av lågenergihus och passivhus måste utföras med helhetssyn, rätt kunskap, noggrannhet och kvalitetstänkande i alla led i bygg- och förvaltningsprocessen för att byggnaderna ska bli energieffektiva med god innemiljö och beständighet. Detta gäller alla byggnader som uppförs idag, men är än viktigare i mycket energieffektiva byggnader. Och det finns mycket kunskap som behöver tillämpas i byggprocessen vid lågenergihus. Det finns även hjälpmedel i form av checklistor som kan användas vi projektering och byggande. Exempel på sådana hjälpmedel anges i förstudien.

Exempelvis är välisolerade byggnadsskal känsligare för inbyggd fukt och den låga energianvändningen bygger på en

god lufttäthet som kan vara svår att åstadkomma utan förståelse för hur denna typ av byggnad fungerar. Även installationstekniska komponenter måst ha den prestanda som utlovats för att byggnader ska fungera. Många väl genomförda val och detaljutföranden leder till lyckade resultat!

Barriärer för att plusenergimålet

För att komma ett steg längre mot den energieffektiva stadsdelen finns det ett antal hinder och barriärer som behöver överkommas eller raseras. Några av dessa hinder tas upp i förstudien. Exempel på viktiga aspekter att arbeta vidare med för att skapa goda förutsättningar att nå en byggnad som producerar mer energi än vad som används är exempelvis: ❍ ägandeformer som styr både investeringsviljan och intresset för en energieffektiv drift ❍ möjligheter att sälja energi. Produktion av förnybar el med såväl sol som vind kommer att vara intermittent. Idag saknas en tydlig och fördelaktig affärsmodell för att importera och exportera el till elnätet. ❍ fler goda demonstrationsexempel. Att våga investera i ny energieffektiv teknik kräver oftast bevis i from av goda demonstrationsexempel eller genom till exempel kvalitetssäkring. Säker drift är en viktig parameter i beslutsprocessen ❍ tidiga förutsättningar för att påverka byggnadernas form och placering som kan vara avgörande för både energibehovet och möjligheten att producera energi lokalt med till exempel sol. ❍ framtagning och spridning av kunskap till alla led från stadsplanering till brukarledet. Utbildning i olika former är en möjlighet för att ta steget mot energieffektiva och hållbara städer. ❍ skapa ett engagemang och ett intresse för att bygga och leva i en hållbar stad. ❍ byggsektorns möjlighet att bygga lågenergihus i stor skala/i många byggnader där rätt kunskap, helhetssyn och kvalitetssäkring måste finnas. Det finns dessa ingredienser idag hos många företag, men möjligen har kunskaperna och rutinerna inte hunnit spridas till flertalet anställda ännu. ❍ sist men inte minst, det krävs ett systemperspektiv för att undvika att suboptimeringar görs. En stor fråga för framtiden är, ”Var är systemgränsen?”

Ekonomin är en drivkraft

En LCC-beräkning visar att låg energianvändning kan kombineras med låg LCC. LCC-beräkningar (som ges som exempel i denna förstudie och som inte ger anspråk på att vara allmänt tillämplig) visar att det skulle vara positivt med stimulans liknade den man har i Tyskland, det vill säga att man får mer betalt för den el man säljer än för den el man köper. I fallet Kongahälla är dessutom det aktuella sommarpriset på fjärrvärme så lågt att det inte går att Bygg & teknik 5/10

Kompetensutveckling!

Under 2010 erbjuder Boverket kompetensutveckling i form av Bygga-bo-utbildningar. Utbildningarna är unika tvüdagarskurser fÜr att skapa en hüllbar bygg- och fastighetssektor.

Bygga-bo-utbildningarna ger en Üvergripande bild av bygg- och fÜrvaltningsprocessen med fokus pü hälsosam inomhusmiljÜ, effektiv energianvändning och en god resurshushüllning. Nügra omrüden som ingür är fukt, material, drift, vütrum, se helheten, brand, energieffektivisering och byggnadsdelar.

Alla verksamma inom bygg- och fastighetssektorn är välkomna att delta i mün av plats (fÜrst till kvarn gäller). Mülgrupp 1 vänder sig till byggnadsarbetare, LQVWDOODW|U RFK IDVWLJKHWVDQVWlOOG P À Mülgrupp 2 till byggherre, projektÜr, DUNLWHNW SODQHUDUH HOOHU SURMHNWOHGDUH P À Mülgrupp 3 till driftstekniker, GULIWVLQJHQM|U IDVWLJKHWVI|UYDOWDUH P À

‡ ‡

Utbildningstillfällen MiljÜklassutb. 100901-02 MiljÜklassutb. 100907-08 MiljÜklassutb. 100914-15 MiljÜklassutb. 101006-07 MiljÜklassutb. 101012-13 MiljÜklassutb. 101123-24

GĂśteborg Stockholm MalmĂś Falun Stockholm UmeĂĽ

MĂĽlgrupp 1 100928-29 UmeĂĽ MĂĽlgrupp 1+2 100824-25 Dalarna MĂĽlgrupp 1+2 101026-27 Stockholm MĂĽlgrupp 3 101019-20 Stockholm

En nyhet – utbildningar i miljÜklassning av byggnader!

Nytt fÜr 2010 är kurser i det nya nationella miljÜklassningssystemet MiljÜklassad Byggnad. Utbildningarna ger kunskap i att använda MiljÜklassad Byggnad som ett nytt verktyg och hjälpmedel fÜr fastighetsägare att spara energi, pengar och klimatet samt de boendes hälsa. Byggherrar och byggfÜretag kan även använda systemet fÜr att projektera klimatvänliga nybyggnationer med hÜg miljÜklass.

FÜr att tillgodogÜra dig utbildningen bÜr du ha lämplig kompetens. Läs mer om miljÜklassningen pü Bygga-bo-dialogens webbplats!

FÜr mer information samt anmälan www.byggabodialogen.se

Bygg o teknik 5-2010.indd 1

2010-06-07 15:53:25

Isolera smart och minska energifÜrbrukningen Genom att använda Sundolitt U+-element med separat kantbalk fÜr platta pü mark kan du minska den kÜpta energimängden med minst 5 %.

Om du dessutom isolerar väggarna med Sundolitt Climate für du 20% bättre värmeisolering.

Läs mer pü www.sundolitt.se Bygg & teknik 5/10

3UNDOLITT AB s 4EL s WWW SUNDOLITT SE

15

Finansiering av förstudien

Förstudien har finansierats av Västa Götalandsregionen (VGR) inom ramen för programmet ”Build with care” och av Kungälvs kommun. ekonomiskt motivera termiska solfångare. Det bör också påpekas att det är relativt stora osäkerheter för vissa av de indata som använts vid LCC-beräkningarna.

Investeringar i energieffektiv teknik i byggnader bör ses som långsiktig investering med en relativt låg men säker avkastning. Därför bör man inte heller räkna med för hög realränta. I fallet Kongahälla har vi räknat med en realränta på fem procent.

Stora möjligheter!

Det finns stora möjligheter med att bygga bostadskvarter och även hela stadsdelar med plusenergi som mål. Det finns också mycket kunskap idag, även om det också finns behov av ytterligare kunskap, som kan användas för att nå målet. Kunskapen måste tillämpas på ett tidigt stadie i plusenergiprojekten så att rätt förutsättningar kan skapas för låg energianvändning och för produktion av energi. Det som kan konstateras är att det idag är möjligt att bygga flerbostadshus som plusenergihus.

Utmaningen är om dessa uppförs i många

våningar och om hushållselen ska räknas in i plushusbegreppet. För stadsdelen Kongahälla behöver exempelvis ytterligare ytor användas för solceller och solfångare än huset egna ytor om hushållselen inkluderas i begreppet. Med stadsdelen som systemgräns är detta möjligt om man kan planera tidigt för dessa ytor. ■

Referenser

Axell, Sikander, Ruud et al; Att gå från lågenergihus till aktivhus – Hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i stadsdelen Kongahälla?; SP Rapport 2010:32.

byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling (HST), MälarLektor Öman dalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången handlar den om koldioxid i inneluften. Svaret hittar du på sidan 26.

Fråga (5 p) För koldioxid i inneluft kan man ange två helt olika gränsvärden (riktvärden), där det högre värdet kanske är fem gånger så högt som det lägre värdet. Förklara utförligt vad dessa två helt olika värden egentligen handlar om. Förklara särskilt den praktiska nyttan med det lägre värdet.

Bygg rätt från början!

Vi antar att Du vill bygga hus utan risk för fukt och mögel.

Vi antar att Du vill ha ett brandsäkert och miljövänligt hus.

Vi antar att Du vill ha en kort montagetid och just-in-time leveranser.

Du kan vara säker på att vi fixar detta - från grund till topp!

16

Bygg & teknik 5/10

Betydelsen av värmetröga konstruktioner Värmetrögheten i byggnader har betydelse för energiförbrukning, komfort och dimensionering av energisystem. Med värmetröghet menar vi förmåga att lagra värme och kyla genom temperaturändring i material. Detta sker främst i tunga konstruktioner av betong och andra mineraliska material [1].

Dess praktiska inverkan har diskuterats, och varierar givetvis beroende på den faktiska byggnaden, dess energiförsörjning med mera, men ofta anges det att man kan spara en till fem procent med passiv energilagring och fem till tjugo procent med aktiv energilagring.

Värmelagring kan delas in i passiv och aktiv lagring. Passiv värmelagring är värmeupptagning av övertemperaturer – exempelvis ifrån solinstrålning, apparater och människor – direkt i en konstruktionsdel genom värmeledning. Observera att även omhändertagandet av undertemperaturer, det vill säga kyla också, innefattas i begreppet ”värmelagring”. Passiv värmelagring i byggnader sker främst i betong, men även i andra material med hög värmekapacitet per volymenhet.

Faktaruta

Värmekapacitet per volymenhet är materialets specifika värmekapacitet multiplicerat med dess densitet (J/m3K), det vill säga hur mycket energi som krävs för att ändra temperaturen på en kubikmeter material med en grad.

Aktiv värmelagring är omfördelning av värme i en byggnad genom aktiva system med pumpar, fläktar, kanalsystem etcetera. En princip som är vanlig är att utnyttja nattkyla till byggnader med exempelvis kontorslandskap där datorer, människor och solinstrålning gör att arbetsArtikelförfattare är Jonathan Karlsson, doktorand, Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, Lund.

Bygg & teknik 5/10

förhållandena blir krävande på grund av att temperaturen i lokalen lätt blir hög.

Det är kostsamt att kyla lokalen med en kylmaskin varför alternativet att utnyttja nattens lägre utetemperatur (nattkylan) tillsammans med möjligheten att lagra denna kyla i byggnaden används. Detta sker till exempel med hjälp av en luftkonvektor som direkt eller via ett vätskeburet system transporterar in nattens kyla till ett betongbjälklag. På så sätt kan man spara miljö och kostnader för drift och underhåll av en kylmaskin, men det kräver att man har en konstruktion med hög värmekapacitet som det är möjligt att sänka temperaturen i under natten.

Värmetröghetens betydelse

Det finns tre potentiella fördelar med värmetröga byggnader: lägre energiförbrukning, ökad komfort och möjligheten att minska energiförsörjningssystemens storlek. Det som man huvudsakligen har diskuterat är möjligheten att spara energi, men i jakten på energisnåla byggnader och system får vi inte tappa bort kvalitén på inneklimatet. Val av byggnadsmaterial är en viktig aspekt för det termiska inneklimatet. Tunga material kan bidra till ökad komfort i innemiljön genom att dämpa temperaturvariationer och minska övertemperaturer. Övertemperaturer i byggnader är ett problem som kan bli vanligare i framtiden då vi bygger alltfler välisolerade byggnader samtidigt som klimatet blir varmare. Tunga konstruktioner kan då – genom sin förmåga att lagra värme och jämna ut temperaturvariationer – bidra till ett bättre inneklimat.

En tredje aspekt av värmetröga konstruktioner – förutom att de kan spara energi och ge bättre komfort – är att de jämnar ut effektbehovet, vilket är positivt för både fastighetsägarna och energileverantörerna. Eftersom termiskt tunga byggnader lagrar värme, behövs inte lika stort värmetillskott vid en köldknäpp i ett sådant hus som i en lätt byggnad, även om de har samma U-värde. För fastighetsägaren medför detta att installerad effekt i till exempel värmemaskiner och tillhörande radiatorsystem kan vara mindre i en tung byggnad än i en lätt, det vill säga att installationskostnaderna blir lägre. För energileverantören innebär det att man minskar topplasterna kalla dagar om en stor del av fastighetsbeståndet består av termiskt tunga byggnader. Man kan då

Faktaruta

Tidskonstanten τ är ett mått på hur snabbt en temperaturförändring sker.

För en byggnad kan man mäta den genom att stänga av energitillförseln en kall dag och se hur snabbt innetemperaturen sjunker. För en tung byggnad kan tidskonstanten vara 300 timmar, medan tidskonstanten för en lätt byggnad med samma U-värde kan ligga runt 100 timmar [3]. Tidskonstanten har stor betydelse för effektbehovet både vintertid vid köldknäppar och vid varma dagar sommartid. Tidskonstanten har också stor betydelse för känsligheten vid störningar i energiproduktionen, till exempel vid strömavbrott.

Schematisk beskrivning av hur den termiska massan i en byggnad påverkar inneklimatets temperaturvariationer [2].

17

köra sin energiproduktion på mer jämn nivå och slipper dyrare toppeffekter.

Både fastighetesägaren och energileverantören vinner på värmetröga byggnader. En byggnads termiska tröghet kan kvantifieras med dess termiska tidskonstant.

Vi bör då kombinera olika byggnaders energisystem för att ta till vara på små temperaturskillnader under en längre tid, vilket ger goda resultat i ett längre tidsperspektiv. I mitt examensarbete vid Lunds universitet [4] beskrev jag hur värmesystemen kan integreras i ett område med byggnader med olika brukarfunktioExempel Göteborgs Energi ner och energikrav. Det fall som diskuteEtt intressant exempel på nyttan med ras i examensarbetet är en kombination tungt byggande är Göteborgs Energis av ishall, fotbollsarena, bandyarena, badhall, konferenscenter, ett mindre köpcenter och ett underjordiskt parkeringsgarage. Dessa byggnader har vid olika tidpunkter överskott på värme/kyla som kan komma till nytta genom att omfördelas inom området. Detta kan ske genom att utnyttja befintliga lågtempererade system kombinerat med olika former av energilagring. Några exempel på hur detta skulle kunna fungera: En fjärrvärmeleverantör kan utnyttja bebyggelsen ● Man kan utnyttja värmesom värmelager för att kapa effekttopparna. avgivningen från kylmaskiners kondensorer som en undersökning av hur man utnyttjar be- del av värmesystemet genom att lagra byggelsen och fjärrvärmenätet som ett denna överskottsvärme i det 0,5 meter energilager. Man har mätt tidskonstan- tjocka isolerade betongtaket i parkeringsterna (värmetrögheten) hos byggnaderna garaget som är sektionerat i ett antal olika som är kopplade till fjärrvärmenätet. Det- delar där värme/kyla kan lagras. Denna ta gör man för att veta hur mycket värme värme skulle då kunna utnyttjas även då man kan utnyttja ifrån respektive bygg- kylmaskinerna inte är i drift. nad. Man har även mätt upp vid vilka tid- ● Man kan utnyttja solinstrålningen på punkter de olika områdena kräver mest bandyarenans 5 000 kvadratmeter stora energi (dagliga topparna). När toppbelast- svarta tak genom att detta är konstruerat ningarna sedan kommer ligger redan vär- som en solfångare. Eftersom värmen meenergi lagrad i bebyggelsen och ge- transporteras bort kyls taket, vilket även nom att låta byggnadernas temperatur är positivt eftersom kylbehovet då minssjunka upp till en halv grad undviker man kar inne i arenan. Skulle detta extratillhöga toppeffekter i produktionsanlägg- skott av energi inte kunna utnyttjas direkt ningarna [3]. Vanligtvis behöver dusch- – i till exempel omklädningsrummens duning på morgon och kväll en temporär schar – kan det vara ett bra alternativ att uppstart av en extra energiproduktion vil- även lagra denna värme i parkeringsgaraket normalt är kopplat till fossila bränslen. Detta innebär att Göteborgs Energi kraftigt minskar sin användning av fossila bränslen.

Exempel omfördelning i ett kvarter

Inom byggsektorn försöker vi numera hålla fokus utifrån ett helhetsperspektiv.

I ett kvarter med olika sorters verksamhet kan man genom mellanlagring utnyttja olika överskott av värme och kyla.

Detta är fullt realistiskt redan idag.

18

gets tak eller i en annan tung konstruktionsdel. ● Klimatsystemet kan också förkylas genom att dumpa den energi vi inte kan ta tillvara från exempelvis köp- och konferenscentrerna ner i parkeringsgaragets golv eller i marken. Denna värme kan senare utnyttjas av värmepumpar där förångarna utnyttjar markvärmen och den lagrade värmen. ● Isavskrap ifrån bandy- och ishockeyarenorna är även ett möjligt alternativ för kylning. Exempelvis har Sundsvalls sjukhus gjort en effektiv besparing på 90 procent av sin elförbrukning för kylning genom att lagra snö under hela året, [5].

Detta helhetsperspektiv på ett område med olika verksamheter kan ge betydande energibesparingar om de olika verksamheternas värme- och kylbehov kompletterar varandra.

Exempel bilhall

Ett exempel på ett mindre energisystem som använder sig av omfördelning av värme med ett lågtemperatursystem är en bilhall i Eslöv där den huvudsakliga värmekällan är nio stycken värmepumpar. I denna typ av byggnad med stora fönsterytor blir det lätt höga temperaturer i vissa delar av lokalen när solen skiner. För att minska denna olägenhet har man ett golvvärmesystem där pumparna går även när inget värmebehov föreligger. På så sätt omfördelas värme aktivt från delar av lokalen med övertemperaturer till resten av lokalen. Man utnyttjar på så sätt den stora betongplattans värmetröghet för att lagra energi. Detta sker genom att värmesystemet utnyttjar värmepumparna, solinstrålning och omfördelning av temperaturer i byggnaden. Detta fungerar då man har en aktiv lagring i materialet som klarar av att omfördela energin i systemet på ett effektivt sätt. Den totala energiförbrukningen under ett år för uppvärmning av tvätthall, bilhall och kontor var senaste året 17 kWh/m2. Detta trots att det totala U-värde på bilhallen har beräknats till 0,32 W/m2K (passivhus ligger runt 0,12 W/m2K). Inomhuskrav på temperatur var 21 °C på kontor och 18 °C i bilhall.

Utnyttja värmetröga material både i stommen och i klimatskalet

Överskottsvärme och kyla kan lagras i värmetröga byggnadsdelar, till exempel i ett parkeringsgarage.

Där kan lämpligen taket isoleras och användas för värmelagring medan golvet utnyttjas för antingen kyla eller värme.

I en byggnad är det viktigt att se helheten kopplad till ägarnas, brukarens och samhällets krav både avseende den specifika byggnaden och dess relation till omgivningen. Energimässigt är detta en komplex situation som inte bara inkluderar byggnadsfysik och arkitektur utan även frågor som installationer, värme- och kylsystem, energislag, installerad effekt samt energiproduktion. LTH driver därför ihop med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, LTU, Cementa och MKB Fastighets AB i Malmö nu ett Cerbof-finansierat projekt där vi försöker beakta och involvera alla dessa kompetenser. Som en del i Bygg & teknik 5/10

kan fÜrbättras. Om vi använder magnetit (järnmalm) som ballast für vi en bättre värmeledare och en bättre värmelagrare.

Om vi istället tillsätter grafit i betongen skulle vi istället fü bättre värmeledning, men lägre värmekapacitet.

Det redovisade Cerbof-projektet innefattar büde ny- och ombyggnad. Speciellt har vi dock tillsammans med MKB ett samarbete där vi planerar att vid en ombyggnad undersÜka om man kan utnyttja värmetrÜga konstruktioner fÜr att sänka energifÜrbrukningen och fÜrbättra innemiljÜn. ■Bilhall i EslÜv där man utnyttjar den termiska trÜgheten i golvet kombinerat med lügtemperatursystem.

detta har vi delat upp energibalansen i en del kopplad till den inre stommen, det vill säga den del som beskrivits tidigare i artikeln som passiv och aktiv värmelagring, och en del kopplad till klimatskalet.

Klimatskalet är intressant eftersom dygnsvariationer och väderfÜrhüllande är olika pü olika delar av en byggnadskonstruktion, jämfÜr till exempel temperaturbelastningen fÜr en grundläggning med en solbelyst fasad och ett tak, inser man att dessa delar har helt olika temperaturlaster med tillhÜrande olika inverkan pü inomhustemperaturen. I projektet studerar vi till exempel hur man effektivare

kan utnyttja den passiva lagringen i stomme och klimatskal genom att anpassa byggnadsmaterial och konstruktionen i fÜrhüllande till klimat och väderstreck. Är det till exempel optimalt ur denna aspekt fÜr en sydfasad att ha betongen ytterst, innerst, büde och eller enbart mitt i konstruktionen? Genom detta upplägg hoppas vi att i vürt gemensamma projekt kunna optimera värmelagringen i byggnadskonstruktioner.

Av de material som används i byggnader är det framfÜrallt betong som är av intresse fÜr värmelagring, och det är av intresse att se om dess termiska egenskaper

Referenser

[1]. Peck, M., Stark, dauerhaft, energieeffizient – zukunftsfähiges Bauen mit Beton. Detail, 2010. 50(1-2): s. 64–70.

[2]. Storbritannien, Thermal mass for housing, The Concrete Centre publication.

[3]. Olsson Ingvarson, L.C. & S. Werner. Building mass used as short term heat storage. The 11th International Symposium on District Heating and Cooling, .

2008. Reykjavik, Iceland.

[4]. Karlsson, J., Hus utan kabel, i Examensarbete. 2009, Fysiska institutionen, Lunds universitet. s 81.

[5]. Hedman, Ă…., SnĂśkyla spar energi pĂĽ Sundsvalls sjukhus, Fastighetstidningen, nr 10 November. 2009.

Professionell sanering kräver professionella maskiner och medel Problemet

Tätdimmning med Maxox-PF

Butanonperoxid Hydrogenperoxid Propylenglykol

Propylenglykol

BRUKSANVISNING Penetrox-PF levereras som bruksfärdig lÜsning och püfÜres med pulsjet fogger.

Dosering: Luktsanering: 1L per 1000 m3. HÜgdenVLWHWVIRJJLQJ GHVLQÀFHULQJ / SHU P3. Se även särskild instruktion.

Skyddsutrustning: +HOPDVN PHG EUXQW ÀOWHU Lagring: Svalt och mÜrkt

Saneringsteknik

UN Nr. 3105

VARNING!

En division inom Alron Chemical Co AB, Hagsvängen 6, 645 41 Strängnäs. Tel. 0152-13475. www.alron.se

Penetrox-PF Mot mÜgel och mÜgellukt i svürütkomliga utrymmen (krypkällare, mellanväggar, ventilationssystem, träkonstruktioner, etc.)

LÜsning av organisk peroxid med mycket hÜg desinfektions- och penetrationsfÜrmüga. Oxiderar även sporer.

Verkar endast svagt blekande.

FRÄTANDE Penetrox-PF bildar inga giftiga biprodukter och Innehüll: lämnar inga kemikalierester. Även effektiv mot Butanonperoxid rÜklukt. Kan användas i mÜblerade rum

5 IUDVHU 5 )DUOLJW DWW I|UWlUD 5 )UlWDQGH S-fraser: S3/7 - FÜrpackningen fÜrvaras väl tillsluten och svalt. S9 - FÜrpackningen fÜrvaras pü väl ventilerad SODWV 6 )|UYDUDV nWVNLOW IUnQ OlWWDQWlQGOLJW PDWHULDO 6 8QGYLN LQDQGQLQJ DY GLPPD 6 8QGYLN NRQWDNW PHG KXGHQ RFK |JRQHQ 6 9LG NRQWDNW PHG huden tvätta genast med mycket stora mängder vatten.

S36/37/39 - Använd lämpliga skyddskläder, skydds-

UN Nr. 3105

InnehĂĽll:

OXIDATIONSMEDEL

OXIDATIONSMEDEL

Saneringsteknik

FRĂ„TANDE

OXIDATIONSMEDEL

OXIDATIONSMEDEL

Maxox-PF FÜr oxidation av bakterier och mÜgel och mÜgellukt i svürütkomliga utrymmen (krypkällare, mellanväggar, ventilationssystem, träkonstruktioner, etc.)

LĂśsning av hydrogenperoxid och organisk peroxid med mycket hĂśg desinfektions- och penetrationsfĂśrmĂĽga.

Maxox PF bildar inga giftiga biprodukter och lämnar inga kemikalierester. Även effektiv fÜr luktsanering. Används normalt i omÜblerade rum.

BRUKSANVISNING Maxox PF levereras som bruksfärdig lÜsning och püfÜres med pulsjet fogger typ "Patriot".

Dosering: Luktsanering: 1L per 1000 m3. HÜgdenVLWHWVIRJJLQJ GHVLQÀFHULQJ / SHU P3. Se även särskild instruktion.

Skyddsutrustning: +HOPDVN PHG EUXQW ÀOWHU Lagring: Svalt och mÜrkt OBS! Kan verka blekande. UtfÜr prov pü material som kan vara blekningskänsliga.

VARNING! 5 6$76(5 5 )DUOLJW DWW I|UWlUD 5 )UlWDQGH 6 6$76(5 6 )|USDFNQLQJHQ I|UYDUDV YlO WLOOVOXWHQ RFK VYDOW 6 )|USDFNQLQJHQ I|UYDUDV Sn YlO YHQWLOHUDG SODWV 6 )|UYDUDV nWVNLOW IUnQ OlWWDQWlQGOLJW PDWHULDO 6 8QGYLN LQDQGQLQJ DYGLPPD 6 8QGYLN NRQWDNW PHG KXGHQ RFK |JRQHQ 6 9LG NRQWDNW PHG huden tvätta genast med mycket stora mängder vatten.

S36/37/39 - Använd lämpliga skyddskläder, skyddshandskar samt skyddsglasÜgon eller ansiktsskydd.

Stachybotrys mĂśgel

LĂśsningen

En division inom Alron Chemical Co AB, Hagsvängen 6, 645 41 Strängnäs. Tel. 0152-13475. www.alron.se

Citrox - Odox - Maxox-PF - Penetrox-S ¾*U|Q¾ GHVLQÀFHULQJ RFK P|JHOVDQHULQJ utan att lämna farliga kemikalierester Alron Chemical Co AB Hagsvängen 6, 645 41 Strängnäs Tel. 0152 13475. Fax 0152 13579 info@alron.se/www.alron.se

Bygg & teknik 5/10

19

Lösningar för att skapa god lufttäthet

Inom ett antal projekt under titeln ”Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen” har allt från attityd till, kunskap om och kostnad för lufttäthet diskuterats. Det har framkommit att det saknas en del kunskap hos projektörer och entreprenörer om hur man bygger en lufttät byggnad. Därför skapades ett projekt där man satsade på att ta fram goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar, Wahlgren (2010). För att hitta dessa lufttäta konstruktionslösningar studerades byggnader, där man uppmätt en bra lufttäthet.

I projektet bestämde vi oss för att en bra lufttäthet är uppmätt luftläckage under 0,3 l/m2s. Luftläckaget är den mängd luft som läcker genom klimatskalet (l/s) per kvadratmeter omslutande yta (m2) vid en tryckskillnad över klimatskalet på 50 Pa. De flesta studerade byggnaderna har ett luftläckage som till och med är lägre än 0,2 l/m2s. En del byggnader/byggprojekt är analyserade mer i detalj och andra mer översiktligt. Information om bra lösningar har också inhämtats genom att intervjua projektörer, konstruktörer, skadeutredare, personer som täthetsprovar byggnader och genom littera-

Artikelförfattare är Paula Wahlgren, Chalmers tekniska högskola/SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och Owe Svensson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

20

turstudier. Många av byggnaderna som har bra lufttäthet har plastfolie som lufttätt skikt och därför finns också många exempel med plastfolie.

Så varför vill man ha en lufttät byggnad?

Det finns många bra anledningar till att bygga en lufttät byggnad. En ofta drivande anledning är, som sagt, att det krävs för att få en energieffektiv byggnad.

Ifall en byggnad är otät medför det att ventilationsgraden ökar, framför allt när det blåser, vilket i sin tur ökar energianvändningen. Värmeväxling av ventilationsluften fungerar heller inte tillfredställande när en del av luften går igenom klimatskalet istället för igenom värmeväxlaren. Otätheterna kan också medföra att vissa delar av en byggnad får otillräcklig mängd friskluft och för låg luftkvalitet, och att andra delar får mycket hög ventilationsgrad på grund av ”kortslutning” i systemet. Även luftkvaliteten i byggnaden påverkas av klimatskalets täthet. För att kunna filtrera tilluften från partiklar, såsom pollen, krävs att luften tillförs genom ventilationssystemet och inte genom otätheter i klimatskalet. Mellan olika delar av en byggnad krävs täthet för att inte gaser och partiklar ska spridas inom byggnaden (exempelvis spridning av matos och brandgaser mellan lägenheter). Det finns fall då man tätat i befintliga byggnader men glömt bort att säkerställa att byggnaden har en fungerande ventilation efter tätning, vilket lett till problem med hög luftfuktighet och dålig luftkvalitet. Byggnadens luftväxling ska ske genom ett väl fungerande ventilationssystem och inte genom klimatskalet.

En lufttät byggnad minskar risken för fuktskador. Fuktig inneluft som läcker ut genom otätheter i klimatskalet kyls av.

Om luftens temperatur sjunker under daggpunkten kondenserar vattenånga ur luften och fukt kan ansamlas i byggnadskonstruktionen.

Att ha god lufttäthet är också en komfortfråga. Luft som läcker in i byggnaden på oönskade ställen kan ge upphov till drag och till nedkylda ytor. Vanliga effekter av inläckande luft är drag kring fönster, dörrar och i golvvinklar samt kalla golv (orsakat av luftläckage in i bjälklaget). Bullerspridning utifrån kan också bli större när en byggnad är otät.

En positiv effekt med att arbeta för en lufttät byggnad är att kvaliteten överlag

ILL: ERIC WERNER TECKNAREN AB

Medvetenheten om behovet av lufttäta byggnader har ökat på senare år. Det finns flera anledningar till detta. Främst är det de energiförluster som luftläckage orsakar som har väckt intresset för lufttäthet, men också att man i högre grad har uppmärksammat de fuktskador som läckande luft har orsakat. Det ökande intresset för passivhus har medvetandegjort att det faktiskt är möjligt att bygga täta hus och att det också är ett måste för att få riktigt energieffektiva byggnader.

Figur 1: Lufttäta byggnader är bra byggnader.

ofta blir bättre. Detta beror på att det krävs en genomtänkt planering (till exempel mer detaljritat och minimering av genomföringar) och ett bra arbetsutförande för att åstadkomma en byggnad med hög lufttäthet, vilket i sin tur ökar kvaliteten på byggnaden.

Varför rör sig luften och var läcker den igenom klimatskalet?

För att luft ska röra sig genom klimatskalet krävs två saker: att det finns en tryckskillnad över klimatskalet och att det finns en läckageväg för luften att transporteras i. Med andra ord, om man vill hindra luftläckage kan man antingen ta bort drivkrafterna eller stänga till läckagevägarna. De drivkrafter som finns för luften i en byggnad kan delas upp i följande tre områden: vindpåverkan, termisk drivkraft (skorstenseffekt) och mekanisk ventilation.

Vindpåverkan skapas av att vinden blåser mot en byggnad. Möjligheten att minska vindpåverkan är begränsad men det är en tydlig fördel att placera byggnaden i ett skyddat landskap med träd och kullar jämfört med i ett öppet landskap. I en stadsbebyggelse blir vindpåverkan ännu mindre. Vindens påverkan märks ofta i gamla otäta hus i vindutsatt läge, där det kan vara svårt att hålla en bra innetemperatur när det blåser mycket. Det är också vanligt med lokal nedkylning i byggnader på grund av vind. Man kan till Bygg & teknik 5/10

Figur 3: Vanliga läckagevägar finns vid genomföringar och anslutningar.

Figur 2: Mögelpåväxt på insidan yttertak.

Vilken ventilationsprincip som används i en byggnad påverkar också tryckbilden. Självdragsventilation styrs av de termiska drivkrafterna och ger vintertid övertryck i övre delarna av byggnaden och undertryck vid de lägre delarna. I en byggnad med frånluftsventilation är det oftast undertryck i byggnaden. Ett frånoch tilluftssystem ger oftast små tryckskillnader. I en byggnad ges den totala tryckbilden av vindpåverkan, termiska drivkrafter och ventilationssystemet tillsammans.

Som tidigare nämnts så krävs det inte bara en tryckskillnad utan även en läckageväg för att luften ska kunna röra sig i klimatskalet. Det som stoppar luften från att passera genom klimatskalet är antingen en homogen konstruktion, såsom betong, eller ett skikt, såsom plastfolie. För båda varianterna gäller att skarvar, anslutningar och genomföringar måste vara lufttäta för att få en lufttät byggnad. Den lufttäta konstruktionen och dess tätningar ska också vara beständiga. Material som används tillsammans får inte påverka varandra negativt och de ska vara åldersbeständiga.

Bygg & teknik 5/10

I Sandberg (2004) gjordes intervjuer där man identifierade de detaljer och anslutningar som var mest kritiska för lufttätheten i en byggnad. I fallande ordning blev resultatet: genomföringar allmänt, eldosor/elrör, att täta mot stålstomme/ ståldetaljer, mellanbjälklag, fönster/dörrar (karm-vägg), ventilationskanaler/skorstenskanaler samt att täta mot betong. I figur 3 illustreras vanliga läckagevägar i en byggnad.

Vad ska man tänka på för att det ska bli lufttätt?

Ifall en byggnad blir lufttät eller inte beror på många faktorer. Dessa finns i byggprocessens olika skeden och ansvaret för lufttätheten ligger på alla nivåer. Några viktiga faktorer är noggrann planering, täta detaljer, utbildning och uppföljning. Att ha engagerade och kunniga personer som arbetar med lufttätheten och att det finns krav satt på lufttätheten är två faktorer som starkt påverkar lufttätheten hos en byggnad, Eliasson (2010). Det är också lättare att få enkla konstruktioner täta än komplicerade konstruktioner (till exempel med utbyggnader). I denna artikel ges ett antal exempel på täta detaljer och lösningar. Gemensamt för de flesta detaljerna är att det lufttätande materialet i konstruktionen är plastfolie. Med avseende på lufttätande förmåga kan dock så kallade ång-

ILL: ERIC WERNER TECKNAREN AB

exempel få kalla golv ifall det blåser in i ett golv- eller mellanbjälklag.

Nästa drivkraft, termisk drivkraft (skorstenseffekt), orsakas av att varm luft är lättare än kall. Detta innebär att luften kommer att stiga i byggnaden när den värms upp. Det innebär att det blir varmare i de övre delarna men det innebär också att varm luft läcker ut i de övre delarna av byggnaden och kall luft sugs in i otätheter vid de lägre delarna av byggnaden (till exempel vid golv/vägganslutningar). I några fall där flerbostadshus har byggts med garage i undervåningen har det hänt att avgaslukt har spridits in i trapphusen på grund av sugverkan från skorstenseffekt. I höga byggnader kan skorstenseffekten orsaka stora tryckskillnader och byggnaden kan behöva sektioneras för att minska dessa tryckskillnader.

En relativt vanlig effekt av skorstenseffekten är att övertrycket vid innertaket i en villa under vintertid gör att varm, fuktig luft läcker upp på kallvinden. På kallvinden kondenserar sedan fukten i luften och i ogynnsamma fall orsakar detta fuktoch mögelskador på vinden.

bromsar användas likaväl som plastfolie. Ångbromsar är inte lika diffusionstäta för vattenånga som plastfolie (ångspärr), huruvida ångbroms eller plastfolie är lämpligaste valet med avseende på fuktdiffusion avgörs genom fuktsäkerhetsprojektering för det enskilda fallet.

Några råd om plastfolie och skarvar

Det finns några punkter att tänka på när det lufttätande skiktet är plastfolie: ● Minimera antalet skarvar och genomföringar ● Använd installationsskikt ● Bra skarvutförande ● Skydda plastfolien från åverkan ● Extra tjock eller dubbel plastfolie i utsatta lägen ● Utförande av lagningar.

När det gäller att minimera antalet skarvar och genomföringar är god planering viktig. Detta gäller både under projekteringsskedet och under byggskedet.

Antalet skarvar kan minimeras genom att använda breda plastfolier som täcker hela vägghöjden. Det är också bra att använda sig av ett installationsskikt, både i vägg och tak, vilket betyder att plastfolien placeras en bit in konstruktionen, se figur 4 på nästa sida. Då skapas ett utrymme innanför plastfolien där man kan placera rör- och elinstallationer med mera varvid antalet genomföringar i det lufttäta skiktet 21

Figur 6: Plastfolie i kontakt med vassa plåtkanter.

kommer i kontakt med vassa material, till exempel genom att placera en tung mineralullsboard mellan plåt och plastfolie. I vissa fall används dubbel plastfolie för att få bättre täthet.

Figur 4: Exempel på indraget tätskikt (innan inre isolering är på plats).

Figur 5: Skarv som tätats med butylband (blått) och klämts.

(plastfolien) blir betydligt färre. Det är bra om installationsskiktet också fylls med isolering, dels för att det minskar värmeförlusterna men också för att det är fördelaktigt om plastfolien kläms mellan två fasta skikt av isolerskivor. Då blir skarvöverlappen, när plastfolie möter plastfolie, bättre klämda och luftläckagen mindre. Observera dock att klämning av överlappsskarv enbart mellan två skikt av isolering inte ger en tät skarv, skarven bör i så fall även vara klämd mellan reglar.

Ifall man väljer att inte använda installationsskikt är det bra om överlapp mellan skarvar sker över två reglar. Om en skarv kläms mellan en regel och en skiva finns det risk för läckage på grund av ojämnheter i linje med reglarna. Det kan finnas små skillnader i dimensioner mellan reglar som skarvats, skadade reglar, spikhuvuden som sticker ut och liknande detaljer som gör att inte skivan och regeln ligger an ordentligt och en läckageväg kan uppstå. Problemet blir mindre när skarven läggs över två reglar, dvs. skarven är då på två ställen i hela sin längd klämd mellan skiva och regel. För att helt undvika läckage i skarvar kan klämning av skarv kombineras med skarvning med tejp, tätningsband eller butylband. I figur 5 visas en variant som använts vid flera projekt där kraven på lufttäthet varit höga, Eliasson (2010). Observera att all klämning mellan reglar avser klämning mellan träreglar. Om träet krymper på grund av torkning efter att det satts upp kan det resultera i att plastfolien inte längre helt kläms. Deformerat virke kan 22

också resultera i dålig klämning. Observera dock att om en eller båda reglarna utgörs av plåtreglar kan klämeffekten bli avsevärt sämre än för träreglar.

En generell sak att tänka på vid indragen plastfolie är att plastfolien inte ska vara indragen mer än en tredjedel av värmeisoleringens tjocklek. Annars finns det risk att plastfolien ligger för kallt i konstruktionen och att det blir höga fukttillstånd och även kondens i konstruktionen.

Vid tveksamheter ska fuktsäkerhetsprojektering göras för att bestämma plastfoliens läge.

Tejpning ska göras med för ändamålet avsedd tejp som har god beständighet och som inte skadar plastfolien. Tejpning ska helst göras mot fast underlag och noggrant så att det inte blir veck i plastfolien som tejpen ”genar” över. För alla lösningar ska de ingående materialens egenskaper beaktas så att de inte påverkar varandra negativt. När fogmassa, tejp eller dubbelhäftande tätningsband används ska ytorna vara väl rengjorda och häftningsegenskaperna säkerställda för de aktuella materialen.

Punkten ”skydda plastfolien från åverkan” gäller både under byggskedet och i färdigställd konstruktion. Under byggskedet sticker ibland plastfolien oskyddad ut från konstruktionen i väntan på att anslutas mot en byggnadsdel som ska färdigställas. Då är det viktigt att inte den utstickande plastfolien skadas. I vissa fall når inte informationen om plastfoliens betydelse fram och om det är risk att plastfolien skadas kan det vara bättre att skära av folien (för att den inte ska trasas sönder) och sedan skarva eller täta. Plastfolien behöver också skyddas inuti konstruktionen, mot vassa material såsom ändar på plåtreglar samt TRP-plåt. Ett exempel på utsatt plastfolie ses i figur 6. En extra tjock plastfolie kan vara bra men det är ännu bättre att se till att plastfolien inte

Anslutningar

Anslutningar mellan lufttäta delar görs enligt ett antal olika principer beroende på de ingående materialen. När det lufttätande skiktet är plastfolie och plastfolien från två byggnadsdelar ska anslutas kan man generellt säga att: ● Plastfolie mot plastfolie: överlapp, klämt, tejp, tätningsband. Om plastfolien enbart kläms mellan trä och trä finns det risk att klämningen blir ofullständig om virket är skevt/ojämt eller om träet torkar ytterligare. ● Plastfolie mot annat material: fogmassa, tejp, tätningsband samt deformationsupptagande material (gummi, extruderad polyeten etcetera) som kläms.

Som tidigare nämnts så ska de ingående materialens egenskaper beaktas så att de inte påverkar varandra negativt.

När fogmassa, tejp eller dubbelhäftande tätningsband används ska ytorna vara väl rengjorda och häftningsegenskaperna säkerställda för de material som det ska fästa emot. Beständighet hos täthetslösningar kommer att undersökas ytterligare i ett påföljande projekt.

Anslutning av plastfolie mot tak eller golv görs ofta genom att klämma plastfolien. Där plastfolien kläms bör också anbringas en flexibel och lufttät tätning såsom gummitätning, exruderad polyeten eller tätningsband/dubbelhäftande tätning med deformationsupptagande förmåga, se figur 7.

Detta gäller både lätta och tunga konstruktioner där plastfolie ut-

Figur 7: Lufttät anslutning av vägg mot golv, plastfolie (rött) och flexibel sylltätning (grönt).

Bygg & teknik 5/10

vinn 50 mm

vinn 50 mm

Plats för stora planer med premiumisolering från Isover

λ

Isovers premiumprodukter av mineralull öppnar möjligheter till en friare utformning av lågenergihus med hög prestanda. Lambdavärdet för premiumprodukterna är 0,033 W/m•°C eller lägre, vilket innebär att väggtjockleken kan minskas med upp till 50 mm jämfört med traditionella produkter.

Har du stora planer och vill vinna utrymme för kreativitet? På www.isover.se hittar du förslag på konstruktionslösningar som bygger på produkter ur sortimentet och med råge uppfyller de krav som ställs på moderna lågenergihus.

gör tätskikt. Enbart klämning mellan de två reglarna i figur 7 ger ofta inte tillfredställande lufttäthet (på grund av krympning och deformationer i reglarna enligt ovan beskrivet) varför plastfolien även bör vikas in under den inre regeln och klämmas mellan regeln och en flexibel tätning som kan ta upp vissa ojämnheter både i regeln och betongplattan. Betongplattan ska vara så slät som möjligt samt rengjord.

Mellan betongplatta och yttre syllregel i figur 7 ska lufttät flexibel sylltätning användas eftersom den kan formas efter eventuella skevheter så att luftläckage undviks. Sylltätningen ska således ha både fuktskyddande och lufttätande funktion. Det betyder också att den bör användas både till träsyll och till plåtsyll.

En svår anslutning är anslutning av mellanbjälklag (lätt eller tung konstruktion) mot bärande yttervägg (regel- eller stålkonstruktion). Traditionellt vilar bjälklaget på ytterväggen varvid bjälklaget bryter väggens plastfolie. Framför allt träbjälklag brukar vara svåra att utföra lufttäta i anslutning mot ytterväggen eftersom tätning ofta måste göras kring varje golvregel, vilket är tidskrävande och svårt. Ur lufttäthetssynpunkt är det betydligt bättre att bygga hela ytterväggen med en kontinuerlig plastfolie och sedan uppföra mellanbjälklaget helt innanför plastfolien. Tunga och lätta bjälklag kan vila på en inre väggstomme som sam-

tidigt utgör inre installationsskikt varvid ingen åverkan behöver göras på väggens plastfolie. Lätta träbjälklag kan alternativt infästas direkt mot träregelyttervägg med balkskor varvid endast skruvarna till balkskorna penetrerar plastfolien, se figur 8.

I fönster- och dörrsmygar bör plastfolien dras ut i smygen, något förbi insida karm, varefter anslutning mellan plastfolie och karm kan fogas eller tejpas. En annan variant att utforma plasten i smygar är att med dubbelhäftande tejp fästa en extra bit plastfolie mot karmen innan den monteras i väggen, varefter karmen monteras och plastfolien kring karmen sedan tejpas ihop med väggens plastfolie, men det förefaller vara arbetsmässigt något svårare. Att över huvud taget ej dra ut någon plast i smygen har visat sig fungera i några fall, men ofta förekommer otätheter i reglarnas anslutningar mot varandra i smygen vilket kan ge betydande luftläckage såvida inte alla regelanslutningar i så fall fogas (även risk att otätheter uppstår med tiden om virket torkar ytterligare).

När väggens plastfolie viks ut i smygen fattas det plast i smyghörnen, vilket kompletteras med extra plast. I båda ovan nämnda utföranden med plast i smyg blir det i hörnen till slut ofta mycket plast, veck i plasten samt mycket tejp vilket ändock inte alltid blir helt tätt samt att det i en del fall sannolikt är så mycket material att det är i vägen när smygbrädorna ska sättas. Det finns produkter i form av färdiga plastfoliehörn som sannolikt något kan underlätta arbetet med plasten i smyghörnen (finns även för anslutning ytterväggshörn/tak).

Genomföringar

Figur 8: Lätt mellanbjälklag ansluter mot yttervägg med obrutet tätskikt.

24

Som tidigare nämnts kan antalet genomföringar i tätskiktet minimeras med bra planering eller med hjälp av ett installationsskikt. Alla genomföringar måste utföras i ett tillräckligt tidigt skede så att det går att täta dem, sent tillkomna genomföringar som görs genom en färdigställd väggkonstruktion är svåra/omöjliga att täta på ett bra sätt.

Eldosor, elrör och VVS-installationer.

Tänk igenom vilket material som behövs

för att täta kring genomföringar så att inte genomföringarna behöver lösas på plats med material som inte är anpassat till konstruktionen (exempelvis fel tejp). Placering av genomföringar behöver också tänkas igenom så att det går att komma åt att arbeta och täta. Flera genomföringar precis jämte varandra bör undvikas ifall inte stosar som är gjorda för detta används, eftersom det kan var svårt att komma åt att täta annars. Färdiga stosar kan även köpas för exempelvis rör som gjuts in i betongbjälklag, elektriska genomföringar och ventilationskanaler, se exempel i figur 9.

När inte stos används är det lämpligt med följande tillvägagångssätt. Gör hål i plastfolien där genomföringen ska vara (så litet hål som möjligt, gärna ”kragfunktion” direkt). För att det sedan ska bli så tätt som möjligt används ytterligare en bit plastfolie, en krage. Denna har ett hål som är något mindre än genomföringen och dras över röret eller kanalen. Den extra plastfolien tejpas fast med ett överlapp på minst 100 mm runt om mot tätskiktet, och sedan tejpas rörgenomföringen och kragen mot varandra för ytterligare säkerhet, se figur 9. Det är lättare att tejpa mot ett fast underlag ifall genomföringen kan placeras så. Det är viktigt att undvika veck vid tejpning.

För infällda spotligths (downlights) finns det två alternativ för att inte riskera lufttätheten. Dels kan man ha en indragen diffusionsspärr så att man inte behöver göra hål i det lufttäta skiktet. Ifall många spotlights ska placeras på ett ställe kan detta vara lämpligt. Dels kan man använda en infällningsburk (som är lufttät) och som placeras över spotlighten. Infällningsburken ansluts mot diffusionsspärren och tätning kan åstadkommas med antingen en manschett, dubbelhäftande tejp eller butylband. För de olika alternativen ska material och avstånd beaktas med hänsyn till brandsäkerhet. Det är också viktigt att tejp, manschett och butylband är beständig för de aktuella temperaturerna. För att få lufttätt kring spotlights är det viktigt att elektrikern kan komma in i rätt skede i byggprojektet så att han kan

Figur 9: Elgenomföring med stos samt ventilationskanal med extra plastfolie och tejpning mot tätskikt och mot rör.

Bygg & teknik 5/10

utföra sitt arbete på bästa sätt. Det är svårare att få lufttätt kring spotlights ifall infällningsburken trycks upp underifrån men även det kan fungera. Då är det bra att använda en stos eller gummiduk kring infällningsburken men det fungerar även att göra ett hål i plastfolien som är något mindre än burken och trycka burken igenom (kompletterande tejpning kan göras).

Det vara svårt att kontrollera utförandet om det utförs sent i byggskedet.

Större hål eller skador i plastfolien repareras förslagsvis med tejp samt en bit ny plastfolie ovanpå, se exempel i figur 10. Om möjligt anbringas lagning mot fast underlag och med minst 100 mm överlapp i alla riktningar.

sa finns i byggprocessens alla olika skeden. Några viktiga faktorer är noggrann planering, täta detaljer, utbildning och uppföljning. Ett exempel på en åtgärd som är bra för lufttätheten inom varje område följer här: Var finns det lufttäta skiktet? Rita in det lufttäta skiktet. Var sammanfogas olika lufttäta delar? Om det lufttäta skiktet går från ett material till ett annat. Var finns skarven? Finns det några detaljer som är ovanligt svåra att göra lufttäta?

Kan de förenklas?

Figur 11: Tänk igenom hur det lufttäta skiktet går runtom hela klimatskalet.

Figur 10: Principskiss för lagning av skada i plastfolie: först dubbelhäftande tejp runt skadan sedan en bit plastfolie som tejpas mot ursprungliga plastfolien.

Tillfälliga genomföringar. Det förekommer ofta att det görs tillfälliga genomföringar i plastfolien för att spruta lösull i väggar och parallelltak. Håltagning görs i varje regelfack, vilket innebär att det kan bli många hål som måste lagas. Vanligen utför lösullsentreprenören lagning av de upptagna hålen. Vår erfarenhet är att det ofta finns relativt stora otätheter vid dessa lagningar. Ur fuktsäkerhetssynpunkt har dessa otätheter dessutom mycket ofördelaktig placering eftersom de ofta är belägna i taket. Om det är möjligt ska sprutning av lösull genom inre tätskiktet helt undvikas. I annat fall ska samma krav ställas på dessa lagningar som de krav som ställs på övriga lagningar och skarvningar, inklusive kunskapskrav på utföraren. Öppningsbara detaljer. En mycket viktig detalj är vindsluckor. Ifall fuktig inomhusluft tillåts läcka upp genom en vindslucka kan det bli svåra fuktskador på vinden. Det förekommer ofta läckage vid vindsluckor, både mellan lucka och ”ram” och mellan ”ram” och bjälklagskonstruktion. För enplanshus kan ur lufttäthetssynpunkt med fördel den invändiga vindsluckan ersättas med en utvändig.

Några tips för en lufttätare byggnad

Såsom tidigare beskrivet beror en byggnads lufttäthet på många faktorer och desBygg & teknik 5/10

Beskriv anslutningar, skarvar och genomföringar. Hur ser anslutningarna ut?

Tänk igenom och beskriv anslutningar: vägg/golv, vägg/tak, vägg/fönster, mellan element etcetera. Framför allt ovanliga konstruktioner eller detaljer bör tänkas igenom. På vilket sätt ska anslutningarnas täthet säkerställas: klämning, tejp, fog, gjutning med mera? Att minimera skarvar och genomföringar i tätskiktet och att beskriva hur skarvarna och genomföringarna utförs är också viktigt. Beskrivning

av anslutningar, skarvar och genomföringar kan göras i form av ritningar, anvisningar, monteringsanvisningar, demonstrationer eller provkonstruktioner.

Arbetsutförande och utbildning. Alla moment och detaljer går att göra mer eller mindre bra. En god förståelse för lufttäthet bidrar till en bättre lufttäthet. Tänk igenom hur lufttätheten ska tas upp under projektets gång. På vilka möten ska lufttäthet diskuteras? Vilka utbildningsmoment är aktuella (informationsmöte, studiebesök, provkonstruktioner etcetera)?

Det är också bra att tänka på hur erfarenhetsåterföring ska fungera i projektet och till andra projektet.

Gör läckagesökning och mät lufttäthet. Läckagesökning under byggskedet har två positiva effekter. Dels upptäcker man var det finns brister i tätskiktet så att de kan åtgärdas och dels är det lärorikt.

Ifall man hittar luftläckage måste konstruktionen göras bättre eller noggrannare. När man bygger i enheter (till exempel lägenheter) kan man läckagesöka en enhet och sedan föra vidare erfarenheterna till nästa enhet. Om snickare, elektriker och andra entreprenörer som kan påverka tätskiktet är med på läckagesökningar ger detta en ökad förståelse för luftläckage och hur viktigt det är med bra arbetsutförande vid detaljer. Beskrivning av läckagesökning under byggskedet finns i Wahlgren (2008). När byggnaden är färdigställd bör lufttätheten mätas enligt EN 13829 (Fan pressurization method).

■

Referenser

Eliasson E, 2010, Att uppnå god lufttäthet, Examensarbete, Avdelningen för Byggnadsteknologi, Chalmers tekniska högskola, publiceras under 2010.

Figur 12: Termograferingsbild från luftläckagesökning som visar hur det drar under en altandörr (lila kallt, vitt varmt).

25

Sandberg PI, & Sikander E, 2004, Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Kunskapsinventering, laboratoriemätningar och simuleringar för att kartlägga behov av tekniska lösningar och utbildning, SP Rapport 2004:22, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Sikander E, Wahlgren P, & Åhman P, 2009, Lufttäthetens kontroll – tidig läckagesökning, Sveriges Byggindustrier FoUVäst 2009.

Wahlgren P, 2010, Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar, SP Rapport 2010:09, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ISBN 978-91-8631945-8.

Wahlgren P, & Sikander E, 2008, Utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet, Bygg & teknik, Nr. 5, 2008.

EN 13829:2000, Byggnaders termiska egenskaper – Bestämning av byggnaders lufttäthet – Tryckprovningsmetod (Thermal performance of buildings – Determination of air permeability of buildingsFan pressurization method), European standard, European Committee for Standardization, CEN.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

26

… och svarar

Det högre gränsvärdet (till exempel 5 000 ppm, där ppm är lika med miljondelar) avser själva koldioxiden som förorening. Över detta högre gränsvärde kan koldioxiden i sig orsaka hälsoproblem (huvudvärk, trötthet med mera).

Det lägre gränsvärdet (till exempel 1 000 ppm) avser koldioxiden som indikator på dålig lukt och dålig luftkvalitet.

Koldioxidhalten inne stiger med sjunkande uteluftsflöde per person, och samtidigt ökar lukt och föroreningar från människor. Ökad koldioxidhalt indikerar alltså entydigt att man samtidigt har ökad lukt och mer föroreningar från människor.

Hög koldioxidhalt kan alltså indikera problem med lukt och föroreningar trots att koldioxidhalten i sig inte är något problem. Med siffervärdena ovan kan alltså koldioxiden fungera som indikator redan vid kanske en femtedel av den koncentration där koldioxiden i sig kan medföra problem.

Koldioxidhalten är relativt enkel att mäta. Den praktiska nyttan med det lägre gränsvärdet är att det direkt kan användas som indikator på luftkvaliteten inne. Mätvärdet kan användas för att styra ventilationen (uteluftsflödet), till exempel så att

uteluftsflödet ökar från ett ganska lågt grundvärde till ett forcerat värde över till exempel 800 eller 1 000 ppm koldioxidhalt. Denna styrning av ventilationen kan i sin tur medföra förbättrad luftkvalitet inne och/eller energibesparing genom att begränsa ventilationen av tomma lokaler.

Hög koldioxidhalt inne orsakas av många människor inomhus, eller dålig ventilation (otillräckligt uteluftsflöde per person). En viktig begränsning är att koldioxidhalten inte säger något om föroreningar som inte kommer från människor (eller från djur eller från förbränning inomhus).

Kommentar, som egentligen inte efterfrågas: Med det lägre gränsvärdet vill man egentligen ställa krav på maximalt tillskott av koldioxid till inneluften i förhållande till uteluften. Med till exempel 400 ppm ute motsvarar 1 000 ppm inne att tillskottet ska begränsas till max 600 ppm. Detta tillskott av koldioxid är direkt jämförbart med fukttillskottet, som ju avser just tillskottet av vattenånga till inneluften i förhållande till uteluften. Vid fullständig omblandning kan 1 000 ppm koldioxid inne motsvara jämvikt med ett uteluftsflöde som är ungefär 8 l/s person. ■

Bygg & teknik 5/10

Tryckförhållande över klimatskalet i lufttäta hus Med ventilationssystem i normal drift ska alltid ett svagt undertryck råda inomhus i bostaden gentemot ute. Anledningen till detta är framför allt att undvika att varm fuktig inneluft via konvektion kan föras ut genom eventuella otätheter i konstruktionerna och ge upphov till fuktskador, vilket kan ske om invändigt övertryck någonstans råder över konstruktionen. Allt för stora undertryck kan dock medföra vissa nackdelar.

Med ventilationssystemet i normal drift avses att bostaden ventileras med erforderligt grundflöde. Vid matlagning finns ofta behov av att forcera frånluftsflödet i köket, vilket sker genom att starta/forcera köksfläkten varvid det invändiga undertrycket normalt ökar. Hur stort invändigt undertryck som uppstår beror bland annat på köksfläktens flöde och byggnadens/ lägenhetens lufttäthet i klimatskal och lägenhetsskiljande konstruktioner. Andra inverkande faktorer är till exempel att det förekommer att de boende stänger luftintag för att slippa drag vid kall väderlek samt, enligt vår erfarenhet, ofta glömmer att öppna dem igen.

Uppmätning av invändiga undertryck i tre villor

Vi har i tre nybyggda villor med mekaniskt frånluftssystem undersökt vilka invändiga undertryck som förekommer när ventilationen är ställd i normal drift samt vilka undertryck som uppstår när köksfläkten forceras maximalt. Ventilationssystemen i dessa hus var injusterade.

Köksfläkten var i samtliga fall av typ som vi bedömer vara ”normal standard” i ny-

byggda villor, det vill säga det var inga extra kraftfulla köksfläktar. Testet har även utförts för fallet att de boende stängt igen hälften av tilluftsventilerna, vilket enligt vår erfarenhet tyvärr är relativt vanligt förekommande. Resultaten redovisas i tabell 1. Lufttätheten (l/sm2) för dessa tre hus vid 50 Pa undertryck är uppmätt, dessa värden redovisas inom parantes för respektive hus.

Av tabellen kan utläsas att byggnadens lufttäthet för dessa tre hus har stor inverkan på vilka invändiga undertryck som uppnås. För hus nr 2, det lufttätaste huset, uppnåddes 33 Pa undertryck vid maximalt forcerad köksfläkt när alla tilluftsventilerna var öppna respektive 53 Pa

Köksfläkt.

undertryck när hälften av tilluftsventilerna var öppna och resten stängda.

Hus som i likhet med hus 2 i vår undersökning har lufttäthetstal kring 0,2 l/sm2 eller bättre, börjar bli någorlunda vanligt förekommande, vilket kan innebära att det inte är helt ovanligt att det förekommer hus där 30 till 50 Pa invändigt undertryck uppnås när köksfläkten forceras.

Artikelförfattare är Owe Svensson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

De tre husen i undersökningen är mekaniskt frånluftsventilerade. Vi har ej utfört motsvarande mätningar i mekaniskt från- och tilluftsventilerade hus. Förutsättningarna för från- och tilluftsventilerade byggnader är annorlunda på så sätt att de boende normalt inte tätar tilluften samt att det invändiga undertrycket vid avstängd köksfläkt bör vara litet vid rätt injusterad ventilation oberoende av hur lufttätt byggnaden är (hänsyn ej tagen till vindpåverkan och termiska drivkrafter).

Oavsett dessa skillnader mellan frånluftsventilerade och frånoch tilluftsventilerade byggnader är det rimligt att anta att stora undertryck uppstår även i lufttäta frånoch tilluftsventilerade villor när köksfläkten forceras.

Risker och problem med stora invändiga undertryck

Det finns stora fördelar med att ha ett undertryck inomhus, bland annat med tanke på att undvika fuktskador. Om undertrycket blir alltför stort kan det dock medföra en del nackdelar. Barn samt and-

Tabell 1: Uppmätta invändiga undertryck i tre villor.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Alla tilluftsventiler Alla tilluftsventiler Hälften av Hälften av öppna, köksfläkt öppna, köksfläkt tilluftsventilerna öppna, tilluftsventilerna öppna, avstängd forcerad max köksfläkt avstängd köksfläkt forcerad max undertryck (Pa) undertryck (Pa) undertryck (Pa) undertryck (Pa) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 1 6,0 16 6,3 19 (0,57 l/sm2) Hus 2 11 33 18 53 (0,18 l/sm2) Hus 3 5,5 18 8,5 30 (0,29 l/sm2)

Bygg & teknik 5/10

27

ra personer med begränsad fysisk styrka kan få svårt eller omöjligt att öppna ytterdörrar och fönster. Luftflödet både genom köksfläkten och ordinarie frånluftsfläkt kan, beroende på fläktens egenskaper, troligen bli lägre än önskat och därmed i vissa fall ej klara att i tillräcklig omfattning evakuera luften, vilket medför risk att stekos och annan oönskad lukt sprids till innemiljön. Finns luftotätheter mellan lägenheter finns stor risk att lukt kan spridas mellan lägenheter vid stora tryckskillnader mellan lägenheterna. Om otätheter finns mot mark tillförs mer markluft (unken lukt och radon) till inneluften vid ökat invändigt undertryck.

I extrema fall kan det vara tänkbart att en frånluftsfläkt kan få reverserat flöde. Husets ordinarie frånluftsfläkt är troligen i de flesta fall tillräckligt stark för att upprätthålla ett frånluftsflöde, om än lägre än det projekterade, men det kan ibland finnas andra frånluftsfläktar som inte är lika kraftiga.

Ett exempel där förhållandevis små och svaga fläktar ofta används är i mekaniskt frånluftsventilerade golv som ibland installeras för att hindra lukter/emissioner från golvet att nå innemiljön. Reverserat flöde genom en sådan fläkt innebär att innemiljön tillförs luft via det ventilerade golvet. En annan aspekt är att om ett mekaniskt ventilerat golv har utförandebrister vid ytterväggens lufttätning är risken sannolikt stor att läckage där uppstår vid stora invändiga undertryck, vilket också kan leda till att luft från golvet tillförs innemiljön. Funktionen i mekaniskt ventilerade golv bygger på att det hela tiden förekommer ett undertryck i hela golvkonstruktionen gentemot inneluften. Detta undertryck i golvkonstruktionen gentemot inneluften ska bibehållas även om det förekommer ett invändigt undertryck inomhus gentemot utomhusluften. Mekaniskt ventilerade golv bör således bibehålla sin funktion även när köksfläkt forceras. Vi har dock erfarenhet av att forcering av köksfläkt kan leda till att det mekaniskt ventilerade golvets funktion störs.

50 Pa tryckskillnad över klimatskalet är den tryckskillnad som byggnaders luft-

28

täthet redovisas vid, det är en trycknivå som används vid provtryckning av byggnaders klimatskal. Lufttäta hus som hus 2 i undersökningen ovan ”riskerar” att utsättas för ”provtryckning” varje dag. Vilken påverkan det kan tänkas ha över tiden på konstruktionens tätskikt, så som till exempel klamrad plastfolie, inklusive tejpade skarvar, anslutningar och dylikt kan man spekulera i. Vår erfarenhet är att belastningen på plastfolien vid provtryckning vid 50 Pa invändigt undertryck kan vara relativt stor, och att det ibland förekommer att plastfolien går sönder vid klammer och att bristfälliga tejpningar kan släppa. Det kan därför förefalla vara olämpligt att utsätta byggnaden för sådan belastning varje dag i många år. I färdig konstruktion förekommer sannolikt något tryckfall över den invändiga beklädnaden, vilket medför att plastfolien i så fall ej utsätts för riktigt lika stort undertryck som råder inomhus, men belastningen på folien är ändå sannolikt relativt stor.

Framför allt vindpåverkan kan tidvis också ge upphov till stora tryckskillnader över klimatskalet, vilket är svårt att påverka, men det ska ej tas som förevändning för att bortse från problemet med stora tryckskillnader orsakade av forcerad köksfläkt.

Åtgärder för att undvika stora invändiga undertryck

Det förekommer att det rekommenderas att de boende ska glänta på något fönster när köksfläkten forceras, vilket dock förefaller vara en mindre bra lösning på problemet. Vid varm väderlek, uppehållsväder och ren och någorlunda bullerfri omgivning kan det kanske vara trevligt att öppna ett fönster, men ej vid slagregn, snöstorm, kyla samt bullrig och förorenad uteluft.

Lösningen på problem med stora invändiga undertryck är inte att bygga otätare byggnader. Man ska alltid sträva efter att bygga så lufttäta hus som möjligt eftersom det har väsentliga fördelar avseende bland annat fuktsäkerhet, termisk komfort och energianvändning, byggna-

derna måste vara lufttäta för att uppfylla de krav som ställs på dessa parametrar.

Det är ventilationssystemets uppgift att både bortföra och tillföra tillräckligt med luft, således är det ventilationssystemet som ska förse byggnaden med tillräcklig mängd tilluft även när köksfläkten forceras. Vid användande av från- och tilluftssystem borde en lösning kunna vara att automatiskt forcera tilluftsflödet när det invändiga undertrycket stiger, på grund av forcerad köksfläkt. I frånluftsventilerade hus kan en nödvändig åtgärd vara att öka antalet tilluftsventiler. Några av ventilerna borde då styras så att de öppnas vid användning av köksfläkten.

Att använda kolfilterfläktar skulle visserligen kunna lösa problemet med stora tryckskillnader eftersom ingen luft då bortförs från byggnaden, men kolfilterfläktarna ger i allmänhet sämre luftkvalitet än utsugande köksfläktar. Enligt test som Energimyndigheten (2009) låtit utföra klarade de flesta testade kolfilterfläktarna endast att ta bort ungefär hälften av matoset, vilket kan jämföras med utsugande fläktar som klarar att ta bort 95 till 99 procent av matoset.

■

Referenser

Energimyndigheten, 2009, http://www. energimyndigheten.se/sv/Hushall/Tester/ Mer-om-testet-av-koksflaktar/.

Bygg & teknik 5/10

Täthetsprovning av flerbostadshus – praktisk tillämpning En byggnads lufttäthet inverkar dels på det upplevda termiska klimatet i form av rent drag, dels på byggnadens energianvändning under brukarfasen och dels på risker för fuktrelaterade skador i konstruktionen. I byggnader med värmeåtervinning på ventilationen spelar lufttätheten in eftersom luften, via okontrollerat läckage, tillförs och lämnar byggnaden utan att passera värmeväxlaren.

Utöver passiv- och lågenergihus ställer dagens byggregler ställer inga specifika krav på byggnadens lufttäthet utan detta blir en del av kravet på byggnadens specifika energianvändning. Trots detta väljer allt fler byggherrar att ställa egna krav på lufttäthet, som ska verifieras, då man har insett vikten av att god lufttäthet kommer att påverka byggnaden under hela dess livslängd.

Bakgrund till val av mätmetod

Att mäta lufttätheten i ett flerbostadshus anses vanligtvis var ett komplicerat och omfattande projekt. Normal praxis är att mäta lufttätheten i en enskild lägenhet, som en separat zon, och jämställa resultatet med klimatskalets lufttäthet. Detta får till följd att en tryckskillnad projiceras över lägenhetsskiljande väggar och interna luftläckage innanför klimatskalet tas med i resultatet för byggnadens lufttäthet, som då blir missvisande. Vid den energiberäkning, som utförs i samband med byggnadens projektering, anges byggnadens luftläckage som antal liter/ sekund och omslutande yta, vilket enligt Boverkets byggregler (BBR) innefattar sammanlagd area (kvadratmeter) för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft. Med omslutande byggnadsdel avses sådan byggnadsdel som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmt eller icke uppvärmt utrymme.

Artikelförfattare är Hans Fredin, V00 Lunds tekniska högskola.

Byggnadsfysik, WSP Environmental, Malmö.

Bygg & teknik 5/10

Bild 1: Hus C, Kv Limnologen.

För att korrekt täthetsprova en enskild lägenhet inom ett flerbostadshus innebär ovanstående definition att ett mottryck måste skapas över samtliga ytor som inte angränsar mot yttre klimat och därmed säkerställa att inga interna luftläckage via lägenhetsskiljande väggar, bjälklag eller installationsschakt sker.

Ett alternativ till att skapa mottryck mot interna ytor i en enskild lägenhet är att täthetsprova hela byggnadens klimat-

skal, enligt definitionen i BBR. Det är denna typ av täthetsprovning som utförts i aktuellt fall.

Byggnad som täthetsprovats

Byggnaden som täthetsprovats är ett av de fyra husen inom Kv Limnologen i Växjö. Byggherre för projektet är Midroc Property Development.

Byggnaden i fråga är ett flerfamiljshus bestående av sju hela våningar med eta-

Bild 2: Uppställning av fläkt, tryckgivare och dator.

29

gelägenheter i delar av plan 8. Bjälklag och väggar på första plan består, ur stomstabiliserande synpunkt, av betong medan övriga väggar och bjälklag, från plan två och uppåt, består av prefabricerade träelement. Med sina åtta våningar har Kv Limnologen de högsta nybyggda bostäderna i trä i hela Sverige.

Byggnaden var vid mätningstillfället slutförd och klar för inflyttning.

Enligt BBR 10 kapitel 9:212, som denna byggnad uppförts under, måste nybyggda bostäder uppfylla krav på lufttäthet över klimatskalet som innebär att det genomsnittliga luftläckaget vid plus minus 50 Pa tryckskillnad över fasad inte överskrider 0,8 liter per sekund och kvadratmeter (1/s, m2) omslutande yta.

Tabell 1. Uppmätta läckageflöden, l/s, vid 50 Pa tryckskillnad.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Läckflöde, Läckage, l/s och m2 liter/sekund omslutande area ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Undertryck 50 Pa 2 319 0,64 Övertryck 50 Pa 2 361 0,65 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medelvärde 2 340 0,65

Mätförfarande

Varje enskild lägenhet har ett eget FTXaggregat. Detta fick till följd att det inte var möjligt att på en central punkt avtäta tilluft och avluft, utan beslutet togs att, med ballonger, täta ventilationen lokalt i varje lägenhetsaggregat. Punktvisa ventilationsinstallationer så som ovan hissschakt, förråd och installationsrum avtätades på liknande sätt. Eftersom byggnaden inte tagits i bruk fylldes samtliga vattenlås samma dag som mätningen utfördes.

Byggnaden har två trapphus och en täthetsprovningsutrustning av typ Minneapolis Blowerdoor monterades på plan 1 i varje trapphus. Utrustningen består av en portabel fläkt som monteras i en vindtät duk, vilken i sin tur monteras i en öppning i fasaden. Till varje fläkt monterades en tryckgivare för att avläsa tryckskillnad över fasaden samt tryck över respektive fläkt. För att verifiera att en tryckutjämning skedde över hela klimatskärmen monterades tryckgivare även på översta våningen i varje trapphus. Genom flödesjustering av fläktarna kunde ett över- respektive undertryck skapas i byggnaden.

Fläktarna reglerades så att tryckskillnader, över fasad, från 60 Pa till 25 Pa skapades och läckageflödet registrerades.

Från dessa mätningar kan sedan byggnadens luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad beräknas.

Efter det att byggnadens luftläckage bestämts genomfördes en termografering för att spåra luftläckage. Med tanke på omfattningen valdes representativa lägenheter ut på bottenplan, mittplan och översta plan ut. Ett undertryck av 50 Pa skapades och värmekamera användes för att kontrollera skillnader i yttemperaturer på klimatskärmens insida. Efter att ha försatt byggnaden i undertryck i cirka 30 minuter kan det med hjälp av värmekamera urskilja otätheter, där uteluft strömmar förbi och kyler ner klimatskärmen. Där nedkylda ytor kunde påvisas och eventuella luftläckage misstänktes, kontrollerades luftrörelser med indikeringsrök för att ytterligare bekräfta luftläckagen.

30

Diagram 1.

Uppmätta läckageflöden under hela mätserien, uttryckt i m3/h.

Resultat

Täthetsprovning. Byggnadens klimatskärm, som i detta fall täthetsprovats i sin helhet, uppfyllde de av BBR uppställda kraven. Tabell 1 visar de läckageflöden som uppmättes från de båda fläktarna.

Läckagesökning. En misstanke, innan luftläckagesökningen, fanns att luftläckage mellan de prefabricerade träelementen skulle uppstå eftersom ingen kontinuerlig diffusionsspärr var monterad. Detta visade sig dock ej vara fallet. Några allvarliga luftläckage kunde ej påvisas mellan element i vare sig horisontal eller vertikal riktning. Det största luftläckaget kunde lokaliseras till anslutningen mellan ytter-

vägg av betong på plan 1 och anslutning av träbjälklag plan 2.

De övriga luftläckage som detekterades var av den typ som man vanligtvis finner i samtliga typer av ytterväggskonstruktion, det vill säga ursparingar för dörrar och fönster i fasad, vilket bild 3 och 4 på nästa sida illustrerar.

Slutsatser

Mätningen har visat att det är relativt enkelt att bestämma en byggnads lufttäthet.

Om man exempelvis jämför med ett kontor, där det oftast finns ett centralt ventilationsaggregat som antingen kan tätas av på en punkt och täthetsprovas med porBygg & teknik 5/10

Blid 3: Luftläckage vid dörrnisch samt karmanslutning.

tabla fläktar eller att byggnaden kan trycksättas med befintligt aggregat, är ovanstående mätning aningen mer arbetskrävande. Tiden för själva mätningen av byggnaden kan jämställas med den tid det uppskattningsvis tar att täthetsprova samt termografera två till tre medelstora lägenheter. Dock ägnade en man åtta timmar att täta av samtliga lägenhetsaggregat.

Vid läckagesökningen var samtliga ytskikt färdigställda och eventuella åtgärder av detekterade brister hade blivit kostsamma och komplicerade. Även tillgäng-

Bygg & teknik 5/10

Blid 4: Luftläckage vid bjälklagsanslutning.

ligheten till byggnaden kommer att spela en viktig roll i mätningsförfarandet.

I slutändan handlar det om vilket skede man utför mätningen. Är byggnaden färdigställd är det rimligt att utföra en täthetsprovning ur synpunkt att dels identifiera risker ur termisk och/eller fuktrelaterad aspekt och dels för att verifiera de antaganden som gjorts vid energiberäkningen av byggnadens specifika energianvändning.

Vikten av en trycksättning och kontroll i en enskild lägenhet inom ett flerbostads-

hus ska inte förringas. I ett tidigt byggskede är detta ett utomordentligt redskap för att detektera och förebygga återkommande brister i byggnadens lufttäthet och här finns även chans att spåra interna luftläckage som kan skapa obehag för lägenhetsinnehavaren i form av exempelvis tobaksrök och matos. Värdet på lägenhetens lufttäthet kan dock inte överföras till hela byggnaden och därför skulle jag vilja avsluta med följande mantra: ”Man läckagesöker en enskild lägenhet och man täthetsprovar en byggnad” ■

31

Uppföljning av innemiljön i de renoverade husen på Brogården i Alingsås Brogården är ett typiskt miljonprogramområde bestående av byggnader som före renoveringen hade hög energianvändning och brister i innemiljön. Det kommunala bostadsbolaget AB Alingsåshem ställde höga krav på minskad energianvändning och god inomhusmiljö inför renoveringen av området. Nu är det drygt ett och ett halvt år sedan de första hyresgästerna flyttade in efter renoveringen och de första uppföljningarna av hur väl man uppfyllt kraven är nu klara.

Inom det av SP koordinerade EU-projektet Square har ett generellt kvalitetssäkringssystem för effektiv energianvändning och förbättrad inomhusmiljö tillämpats vid ombyggnad och renovering av fyra pilotprojekt i Europa. Kvalitetssäkringssystemet är beskrivet i en tidigare artikel i Bygg & teknik 2/2009 [1].

Det svenska pilotprojektet Brogården valdes ut eftersom det är ett typiskt flerfamiljshusområde i Sverige och det kommunala bostadsbolaget AB Alingsåshem hade långtgående ambitioner för detta stora renoveringsprojekt. Nu är det drygt ett och ett halvt år sedan de första hyresgästerna flyttade in efter renovering och de första uppföljningarna av hur väl man uppfyllt de högt ställda kraven på innemiljö och energi är nu klara.

Pilotprojektet Brogården

Det svenska pilotprojektet Brogården är ett bostadsområde som består av 299 lägenheter, byggda mellan 1971 och 1973.

De snart fyrtio år gamla byggnaderna var i behov av en omfattande renovering. Tack vare att området har fler liknande byggnader med samma utgångsläge fanns hög potential för att replikera den utvecklade renoveringsmodellen. Dessutom har det Artikelförfattare är Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Medförfattare: Peter Kovacs, Linda Hägerhed Engman, Thorbjörn Gustavsson och Peter Ylmén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

32

kommunala bostadsbolaget AB Alingsåshem haft målet att gå längre än att uppfylla dagens byggnormer vad beträffar energianvändning.

Byggnaderna har problem med frostskadade tegelfasader, dragiga lägenheter, köldbryggor, skadade balkongplattor och fuktskadade betongplattor på mark.

AB Alingsåshem planerade för att renovera byggnaderna till passivhusstandard.

Detta skulle uppnås genom extra isolering i ytterväggar, förbättrad lufttäthet i byggnadsskalet, byte till välisolerade fönster och installation av ett högeffektivt ventilationssystem med värmeåtervinning.

Projektet genomförs som en samverkansentreprenad (partnering) mellan AB Alingsåshem (ägare), Skanska Bostäder (entreprenör), Alingsås Rör (rör), Elteknik (el), Bravida (ventilation), Skanska Mark (mark och utemiljö) och Sanda Måleri (måleri) och kommer att pågå i fem år.

Omfattning av renoveringen

Renoveringen av byggnaderna omfattar bland annat: ● Byggnadsskalet: nya utfackningsväggar, isolering av befintliga betongväggar, isolering av vind, förbättrad lufttäthet, nya fönster, nytt fasadmaterial, inbyggnad av befintliga balkonger till utökad lägenhetsyta. ● Nya balkonger byggs utanför byggnadsskalet för att minimera köldbryggor. ● Viss förändring av innerväggars placering för bättre tillgänglighet i badrummen ● Förbättrad ljudisolering mellan lägenheter. ● Installationer: Energieffektiv ventilation med värmeåtervinning (i byggnad D installerades ett aggregat (motströmsvärmeväxlare) i varje lägenhet medan byggnad E har centrala aggregat (roterande värmeväxlare) som försörjer lägenheterna och allmänna utrymmen). ● Ökad tillgänglighet för funktionshindrade boende och besökare.

Kvalitetssäkring vid renovering

Ett generellt kvalitetssäkringssystem för energieffektiv ombyggnad av flerfamiljsbostäder med bibehållen god innemiljö har utvecklats inom projektet Square [2], [3]. Kvalitetssäkringssystemet är baserat

på P-märkt innemiljö, ett kvalitetssäkringssystem för säkerställande av god inomhusmiljö som utvecklades av SP för cirka tio år sedan och som några år senare kompletterades och nu även omfattar energianvändning [4].

Eftersom Brogårdens ägare och förvaltare, AB Alingsåshem, redan har ett eget kvalitetsledningssystem, hade flera av de aktiviteter och rutiner som beskrivs i det kvalitetssäkringssystem som utvecklats inom Square-projektet redan genomförts innan renoveringen påbörjades. Arbetet i Square-projektet koncentrerades därför på att göra en genomgång av det befintliga systemet och integrera ett antal ytterligare dokument och rutiner som behandlar särskilt relevanta områden med avseende på effektiv energianvändning och god inomhusmiljö. Dessa nya dokument är huvudsakligen hämtade från kvalitetssäkringssystemet som utvecklats inom Square och skräddarsydda för att uppfylla behoven i Alingsåshem. Strategin beskrivs närmare nedan.

De övergripande målen var: 1. Att noga följa de viktigaste stegen i renoveringsprocessen och att komplettera projektstyrningen för att säkerställa att krav på innemiljö och energianvändning uppfylls.

2. Att aktivt ta del av utvecklingen av AB Alingsåshems befintliga kvalitetssäkringssystem och därmed förbättra dess användbarhet som ett verktyg i det dagliga arbetet och för kapacitetsuppbyggnad inom organisationen.

3. Att väsentliga rutiner utvecklade inom Square-projektet, integreras i AB Alingsåshems befintliga kvalitetssäkringssystem.

4. Att återföra erfarenheter från Brogården till kvalitetssäkringssystemet utvecklat inom Square-projektet.

Nedan beskrivs sista skedet i renoveringsprocessen, vilket omfattar uppföljning av de krav som initialt ställdes på innemiljön och energianvändningen.

Högt ställda krav på innemiljön och energianvändningen

AB Alingsåshem ställde mycket höga mål för energianvändningen efter renovering. Dessa krav är hämtade från den frivilliga svenska standarden för passivhus som nyligen tagits fram och Brogården är Bygg & teknik 5/10

Figur 1: De sex skedena från idé till förvaltning av en nyrenoverad byggnad som omfattas av kvalitetssäkringssystemet utvecklat inom Square-projektet. den första stora renoveringen där de tilllämpas [5]. Vad beträffar inomhusmiljön så var ambitionen att man skulle uppfylla kraven för P-märkt innemiljö och energianvändning [4].

Uppföljning av innemiljön

När renoveringen var klar, gjordes uppföljande mätningar i sex lägenheter, tre i byggnad D och tre i byggnad E för att verifiera att funktionskraven på innemiljön hade uppfyllts. Inomhusmiljön har även följts upp med enkäter till hyresgäster i de renoverade och i de ännu inte renoverade lägenheterna i området samt genom intervjuer med hyresgäster i de renoverade lägenheterna där mätningarna utfördes.

Enkätundersökning. Enkäten skickades ut till de boende i renoverade lägenheter i byggnad D och byggnad E samt till ett antal boende i lägenheter som inte renoverats ännu. Totalt skickades 103 enkäter ut till hyresgästerna i området; 43 stycken till boende i de renoverade lägenheterna (alla vuxna personer som bor i lägenheterna) och 60 slumpvis utvalda i de ännu inte renoverade byggnaderna. Enkäterna skickades till hyresgästerna personligen, vilket innebär att det i vissa fall kommit in två svar från samma lägenhet.

Resultaten sammanställdes för tre grupper av lägenheter, ej renoverade, renoverade i byggnad D och renoverade i byggnad E. Byggnad D och E redovisas separat eftersom resultaten skiljer sig mellan dessa i flera frågeställningar. I enkäten ställdes även frågan om hyresgästerna var villiga att upplåta sina lägenheter för tekniska mätningar. De tillfrågades också om de ville delta i en intervju i anslutning till detta. Nedan visas några exempel på resultat från enkätundersökningen.

Resultaten visar exempelvis att luftkvaliteten i allmänhet upplevs något bättre Bygg & teknik 5/10

Figur 2: Hyresgästernas upplevelse av luftkvaliteten i allmänhet, angett i procent av de som svarat på enkäten. i de renoverade lägenheterna. I byggnad D förekommer två enkätsvar från en lägenhet där man upplever ”Mycket dålig” luftkvalitet beroende på eget matos och instängd luft. Eget matos var ett vanligt klagomål i de icke-renoverade lägenheterna. I dessa saknas möjlighet att forcera

Figur 3: Andel hyresgäster (i procent) som klagar på att eget matos sprids i lägenheten.

flödet i köket. I byggnad E finns det ganska många klagomål på lukt från grannarnas matlagning. Detta kan bero på spridning av lukt till följd av luftöverföring i de centrala ventilationsaggregaten med roterande växlare som installerats i byggnad E, medan man i byggnad D har ett ventila-

Figur 4: Andel hyresgäster (i procent) som klagar på lukt från matos från grannar.

33

Figur 5: Andel hyresgäster (i procent) som har obehag av drag från fönster.

Figur 6: Andel hyresgäster (i procent) som anger att de har för höga temperaturer inomhus under sommarhalvåret.

Figur 7: Andel hyresgäster (i procent) som klagar på störande ljud utifrån.

Figur 8: Andel hyresgäster (i procent) som klagar på störande ljud från ventilationen.

tionsaggregat med motströmsvärmeväxlare i varje lägenhet.

Drag är inte längre ett problem i de renoverade lägenheterna vilket inte heller är förväntat då mycket arbete har lagts på att göra byggnadsskalet lufttätt. En lufttät yttervägg minskar också bullret från utsidan och det gör även de välisolerade täta fönstren. Å andra sidan har hyresgästerna i de renoverade byggnaderna mer problem med buller från installationer. Det är sannolikt på grund av den mekaniska ventilationen, men kan också bero på att de har mindre buller utifrån och därmed upplever buller från installationer tydligare. Detta är speciellt tydligt i byggnad D där man installerat motströms lägenhetsaggregat som ger mer ljud i lägenheten än de centrala aggregaten.

Hyresgästerna i de renoverade byggnaderna har haft problem med höga temperaturnivåer under sommarperioden. Det måste dock påpekas att hyresgästerna i byggnaden E flyttade in i december och har alltså ännu inte bott i lägenheten under sommaren.

Diskussion kring enkätsvaren. Svarsfrekvensen på de utskickade enkäterna var i genomsnitt 70 procent för de renoverade byggnaderna och 45 procent (27 av 60 personer svarade) för de ännu inte renoverade byggnaderna. I byggnad D har 12 av 19 personer svarat vilket blir 63 procent och i byggnad E har 18 av 24 personer 34

svarat vilket är 75 procent). En påminnelse skickades ut per brev till de boende i byggnad D och E, men inte till de boende i de icke-renoverade lägenheterna. Resultatet från undersökningen bygger endast på 57 enkätsvar som vi dessutom har delat upp i tre grupper; ”ej renoverade”, ”Byggnad D” och ”Byggnad E”. Det är ett litet underlag för att dra generella slutsatser och det är viktigt att inte övertolka skillnaderna mellan de olika byggnaderna.

Intervjuer. I enkäterna ställdes frågan till hyresgästerna om de ville delta i en intervju i anslutning till de tekniska mätningarna. Vid intervjun utgick man från ett antal frågor om hyresgästernas upplevelse av inomhusmiljön och hur de kan påverka den.

Totalt genomfördes sex intervjuer, tre med hyresgäster som bor i byggnad D och tre med hyresgäster som bor i byggnad E. Resultaten från intervjuerna bekräftar på många sätt resultaten från enkäterna. Ett exempel är att hyresgästerna både i byggnad D och E tyckte att luftkvaliteten och temperaturen var bra i allmänhet. Hyresgäster i byggnad D har däremot haft problem med låga temperaturer när det var kallt ute och problem med väldigt höga temperaturer under sommarperioden. Ett skäl till detta kan vara att det inte finns något solskydd till exempel persienner för att skärma av solen. Det är upp till hyresgästen att bekosta och installera persienner.

Eftersom hyresgästerna i byggnad E inte

Figur 9: Mätning av frånluftsflödet i köket.

Figur 10: Mätning av operativ temperatur gjordes i två lägenheter.

Bygg & teknik 5/10

Läs mer och se filmen om våra hållbara bostadshus på strangbetong.se

6T O\UKYH rY RVTTLY HSS[ ]HYH ZPN SPR[ När du investerar i ett flerbostadshus är det avgörande att det är av hög kvalitet. Det ska stå emot tidens tand och vara många människors hem i flera generationer. Det ska vara tyst, energisnålt och kräva minimalt med underhåll. Ett hus från Strängbetong har alla dessa egenskaper, och några till.

Vem vet, om hundra år kanske din elbil laddas av solnedgången och kvällsbrisen. Och kanske har vi byggt det första astronautålderdomshemmet på Mars. En sak är vi dock säkra på: De bostadshus vi bygger idag kommer då vara pigga hundraåringar.

6PDUWDUH E\JJDQGH

hade bott där under sommaren, var denna fråga inte relevant för dem.

Ganska många tar upp problemet med buller från grannar, främst orsakat av musik och tv, liksom påverkan av ljud från barn som springer i lägenheten ovanför.

En anledning kan vara att bullernivåerna utifrån har dämpats och då blir bullret från lägenhet till lägenhet bli mer distinkt.

I samband med ombyggnaden har man ljudisolerat lägenhetsavskiljande väggar men inte väggar mot trapphus och inte mellan våningsplanen. Hyresgäster i byggnad E klagar på att det förekommit lukter från grannens matlagning vid flera tillfällen, vilket även framkom i enkäten.

Tekniska mätningar. Indikerande tekniska mätningar utfördes i sex renoverade lägenheter för att undersöka om byggnaderna uppfyller de tekniska innemiljökraven enligt P-märkt innemiljö och energianvändning [4]. Mätningarna genomfördes momentant under ett besök i respektive lägenhet och beskriver förhållandena vid de förutsättningarna som rådde vid mättillfället. De parametrar som mättes var: lufttemperatur, golvtemperatur, yttemperatur på yttervägg, relativ luftfuktighet, frånluftsflöde, temperatur och hastighet på tilluften, tryckskillnad över klimatskalet, tappvarmvattentemperatur och fuktindikering i våta utrymmen, se figur 9 på sidan 34. I två av lägenheterna, utfördes även noggranna mätningar av termisk komfort (operativ temperatur), se figur 10.

Resultat från tekniska mätningar. De tekniska mätningarna visar att de renoverade byggnaderna har en god inomhusmiljö. De uppmätta värdena uppfyller kraven på inomhusmiljö i BBR (svenska byggreglerna) och i de allra flesta fall kraven i P-märkt innemiljö och energianvändning [4].

Resultat från mätningar visar att kraven för termisk komfort i P-märkt innemiljö och energianvändning [4] uppfylls i de renoverade lägenheterna, med ett undantag. I en mätpunkt uppmättes den operativa temperaturen till 19,5 °C i vistelsezonen. Riktvärdet i P-märkt innemiljö för operativ temperatur vintertid är 20 till 24 °C. För övriga parametrar låg värdena med god marginal inom kravintervallet.

I de renoverade lägenheterna uppmättes frånluftsflöden mellan 0,34 till 0,54 l/sm2, med ett genomsnittligt högre flöde i byggnaden med lägenhetsaggregat (byggnad D). I en av lägenheterna uppmättes ett svagt övertryck i stället för ett förväntade svagt undertryck.

Fukt. Mätningarna visar att luften var ganska torr i alla lägenheter (17 till 22 procent relativ fuktighet) men det är förväntat vid så låga utetemperaturer som rådde vid mättillfället (-5 till 2 °C).

Tappvattentemperatur. I två av lägenheterna tog det flera minuter för tappvarmvattnet att nå önskad lägsta temperatur på 50 °C som är kravet för att undvika risken för legionella. Orsaken var pro36

Figur 11: Uppmätt lufttemperatur i olika rum.

Figur 12: Uppmätt golvtemperatur i olika rum.

blem med en gammal undercentral i ett av de ännu ej renoverade husen, vilken även servade detta hus.

Uppföljning av energianvändningen

Energianvändningen har mätts och analyserats under drift av den först renoverade

byggnaden D, före och efter renovering.

Byggnaden har varit bebodd och i drift sedan februari 2009. Under renoveringsprocessen har AB Alingsåshem gått igenom och ändrat sin strategi för hur man framöver ska arbeta med energiövervakning och analys. De ansvarar alltså fortfa-

Figur 13: Uppmätt frånluftsflöde i olika lägenheter.

Bygg & teknik 5/10

Figur 14: Uppmätt relativ fuktighet (i procent) i olika lägenheter.

Figur 15: Uppmätt tappvarmvattentemperatur i kök och badrum i olika lägenheter. rande för mätsystem men insamling och sammanställning av mätdata görs nu av det kommunala energibolaget Alingsås Energi. Analys utförs fortfarande av AB Alingsåshems egen personal. På grund av ett misstag av en installatör som lämnade en ventil stängd, fanns ingen värme i byggnaden fram till början av oktober.

Därför finns kompletta värmemätningar endast för perioden oktober 2009 till februari 2010. En liten mängd värme skulle antagligen ha använts i september om det inte varit för detta misstag. Å andra sidan

var vintern 2009/2010 onormalt kall i Sverige så siffrorna på använd energi för uppvärmning efter renovering är högre än vad de genomsnittligt kommer att vara för mer normala vintrar.

Siffrorna enligt tabell 1 efter renoveringen har inte normalårskorrigerats på grund av att den gällande standarden för korrigering inte är tillämplig på byggnader med extremt låga värmebehov. I stället har vi med hjälp av beräkningar uppskattat att värmebehovet i huset D var cirka 40 procent högre än en normalårsan-

Tabell 1: Energianvändning före och efter renovering i de första 16 lägenheterna som renoveras i Brogården samt energimålen för hela Brogården. Ingen korrigering för den onormalt kalla vintern 2009/2010 har gjorts.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Före renovering Efter renovering Brogårdens (Hus D) energimål [kWh/m2/år] [kWh/m2/år] [kWh/m2/år] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Uppvärmning 115 27 27 Varmvatten 42 18 25 Hushållsel 39 28 27 Fastighetsel 20 21 13 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Total energianvändning 216 94 92 Total exkl. hushållsel 177 66 65

Bygg & teknik 5/10

vändning. Detta med hänsyn till det faktum att denna vinter i västra Sverige var 3,5 grader kallare än genomsnittet. De justerade värdena visas i tabell 2 på sidan 38.

Det bör nämnas att siffrorna är preliminära, men det verkar som om man kan dra slutsatsen att renoveringen har varit mycket lyckad med avseende på minskad energianvändning.

Uppvärmningsbehovet har nått målvärdet även utan att man tar hänsyn till den onormalt kalla vintern: ● Efter korrigering enligt tabell 2 ligger energianvändningen exklusive hushållsel långt under målet och når nästan de svenska kraven för passivhus (Feby/Energimyndigheten 2009) om vi tar hänsyn till att det inte finns någon solvärme i byggnaden (58 kWh/m2/år, i förhållande till målet 55 kWh/m2/år) [5]. ● Det specifika värdet för värmeenergi till tappvarmvatten är väsentligt lägre än målvärdet men ändå rimligt för en helt ny anläggning med mycket effektiva vattenkranar, det vill säga målvärdet tycks ha satts för högt. Värdet efter renovering motsvarar en per capita användning av 14,7 m³ varmvatten per år och det inkluderar ett uppskattat värmebehov för varmvattencirkulationsförluster på 2,7 kWh/m2/år. Jämförelse av värden före och efter renovering visar en fantastisk förbättring! Vilket förklaras av individuell debiterering och nya armaturer. ● Hushållens elanvändning når målet mer eller mindre exakt. Förbättringen beror främst på nya tvätt- och diskmaskiner. ● Gemensam (fastighets-) el är den enda energiposten som inte nådde målet.

Tvärtom, låg den ganska långt från det uppsatta målvärdet. Det går dock inte att dra några slutsatser om fastigheten innan hela Brogården renoverats, eftersom olika hus bär olika stora delar av gataubelysning, tvättstugor med mera. Dessutom är jämförselser före/efter vanskliga eftersom före-siffrorna uppskattas från totalmätning av hushåll- och fastighetsel.

Slutsatser

Sammantaget kan man säga att de hittills renoverade byggnaderna i Brogården väl uppfyller både byggnormen och beställarens (AB Alingsåshems) krav på innemiljö och energianvändning. Det finns en del möjligheter till förbättring av innemiljön såsom att hitta lösningar för att undvika övertemperaturer inomhus sommartid och även hålla jämn temperaturnivå vid köldknäppar. Dessutom bör man titta vidare på hur man kan lösa problemet med grannars matos i byggnaden med centrala ventilationsaggregat, eftersom det är denna ventilationslösning som kommer att installeras i kommande byggnader. Ett annat problem med denna typ av byggnader är den relativt dåliga ljudisoleringen mellan lägenheter som upplevs som ett problem.

37

Energianvändning [kWh/m2/år]

Tabell 2: Energianvändning före och efter renovering i de första 16 lägenheter som renoveras i Brogården samt målen för hela Brogården. En korrigering av uppvärmningsbehovet för den onormalt kalla vintern 2009/2010 har gjorts. Behovet för ett normalår efter korrigering blir då 70 procent av vad som mättes under den gångna vintern.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Före renovering Efter renovering Brogårdens (Hus D) energimål [kWh/m2/år] [kWh/m2/år] [kWh/m2/år] ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Uppvärmning 115 19 27 Varmvatten 42 18 25 Hushållsel 39 28 27 20 21 13 Fastighetsel ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Total energianvändning 216 86 92 Total exkl. hushållsel 177 58 65

Fakta:

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har koordinerat projektet Square.

Koordinator var: Kristina Mjörnell.

Square har finansierats av IEE, Intelligent Energy Europé, Formas BIC och Cerbof. Mer information om kvalitetssäkringssystemet utvecklat inom Square kan du hitta på www.iee-square.eu.

Renoveringen av Brogården kommer att fortsätta fram till 2011. Det kommer att innebär att projektorganisationen och alla inblandade parter kommer att ha möjlighet att ta vara på erfarenheter från tidigare etapper och ständigt förbättra byggprocessen. Inom Square-projektet har vi endast haft möjlighet att följa de inledande utredningarna, projektering, konstruktion, leverans och drift under renovering av de två första etapperna i renoveringsprojekt, som omfattar cirka 30 av totalt 299 lägenheter. Inom ramen för ett kommande forskningsprojekt kommer SP att fortsätta att följa den resterande ombyggnadsprocessen och arbeta för ständig förbättring av innemiljön och energieffektiviseringen.

■

Referenser

Up Va Hu rm pv sh är ål va ls m t te el ni n ng

Fa st ig he ts el

To To an tal hu tal vä en sh ex nd er ål kl ls . ni giel ng

Figur 16: Energianvändning i hus D före och efter renovering, utan korrektioner.

[1] Mjörnell, K,, & Kovacs, P, Kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning vid renovering av miljonprogrammets bostäder, Bygg & teknik 2/ 2009.

[2] Kvalitetssäkringssystem för effektiv energianvändning och förbättrad inomhusmiljö vid ombyggnad av flerbostadshus. Svensk översättning av rapport 4.1 i Square-projektet. www.iee-square.eu [3] En vägledning till kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning vid renovering av flerbostadshus, (Dokumentet är ett stöddokument till dokumentet ”Kvalitetssäkringssystem för effektiv energianvändning och förbättrad inomhusmiljö vid ombyggnad av flerbostadshus”, rapport 4.1 i Square-projektet.) www.iee-square.eu [4] Certifieringsregler för P-märkt innemiljö och energianvändning, SPCR 114E. [5] Kravspecifikation för passivhus i Sverige, www.energieffektivabyggnader.se.

Läste Du det i Bygg & teknik?

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 38

Figur 17: Den först renoverade byggnaden i Brogården i februari 2010.

Bygg & teknik 5/10

MATERIALET FÖR GENERATIONER Underhållsfritt för tak och fasad Naturlig patinering Lång livslängd Underhållsfri och 100 % återvinningsbar Cradle to Cradle certifierat Miljödeklaration (DIN ISO 14025, Typ III) MADE IN GERMANY

RHEINZINK Sverige Nääs Fabriker · Fack 5017 · 44851 Tollered · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 info@rheinzink.se

RZ _ 4164-4C-S

Q Q Q Q Q Q

www.rheinzink.se Bygg & teknik 5/10

39

Egenkontroll – vad och varför?

Begreppet trovärdig egenkontroll har studerats i ett par år inom ramen för ett BQR-projekt, som hittills resulterat i en handbok med samma namn, utgiven av EMTF Förlag.

Inom byggsektorn är definitionsfrågan långt ifrån klarlagd, och det finns också grumliga föreställningar om motiven. Den här artikeln ska försöka reda ut detta, och därutöver ge några exempel på hur egenkontroll i ett entreprenad- eller konsultåtagande kan bli ett lönsamt sätt till förbättrad kundrelation, istället för, som ofta idag, tvärtom. Vi börjar med de två frågorna i rubriken.

Vad är egenkontroll?

Egenkontroll är en föreskriven eller frivillig kontroll som utförs i den egna verksamheten, för att utvärdera överensstämmelse med givna krav. Den utförs på eget ansvar, utan krav på ojävighet, och tillsammans med mätning, provning eller kalibrering där så behövs.

Varför egenkontroll?

Frågan kan tyckas onödig, men faktum är att inom byggsektorn idag är det tydligt att det behövs klarläggande. Vi ser tre viktiga slag av egenkontroll, vart och ett med sina skäl.

1. Egenkontroll som ett led i företagets ledningssystem för kvalitet och miljö, med syfte att med interna åtgärder minimera avvikelser från avtalat eller förväntat resultat i ett åtagande. Det grundläggande

Artikelförfattare är Hans Severinson, besiktningsman, Stockholm, ansvarig för BQR:s projekt Trovärdig Egenkontroll och upphovsman till boken med samma namn, samt Pauli Matikka, kvalitetsrevisor PM Consulting AB, Örebro, medverkande i projekt Trovärdig Egenkontroll.

40

skälet är lönsamhet. Att leverera rätt, att göra rätt från början är billigare och ger bättre kundrelation. Hur sådan egenkontroll utförs, dokumenteras och verifieras är upp till verksamheten själv att bestämma. Att den ska vara effektiv är ett givet mål. Att den dokumenteras är nödvändigt, främst för att dokumenten, avvikelserna, ger ledningen underlag till förbättringar.

(Nedan anger vi byggandets parter som maskuliner – en ren tillfällighet.)

I AB 04 och ABT 06 föreskrivs att entreprenören ska upprätta en kvalitetsoch miljöplan, och utföra och dokumentera vad han åtagit sig enligt planen. Om denna plan anger egenkontroll i ovan sagda form har han utfäst sig att fullgöra detta, vid äventyr att byggherren annars vidtar sanktioner enligt reglerna. Kraven avser då bara att utförda kontrollåtgärder utförts och dokumenterats, inte med automatik att resultatet ska verifieras vara avtalsenligt.

2. Egenkontroll som föreskrivs i författning, som till exempel Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken och Arbetsmiljölagen och deras tillämpningsföreskrifter. PBL anger att kontrollplanens uppfyllande kan verifieras med bland annat egenkontroll. Detaljföreskrifter om verifiering anges i Boverkets byggregler (BBR) kap 2.32. Miljöbalken anger i kap 26 om kontrollprogram och egenkontroll av verksamheten. Arbetsmiljölagen har allmänt hållna föreskrifter om kontroll. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) som berör bygg har många föreskrifter om kontroll och riskbedömningar.

Motivet för egenkontroll av denna art är att man ska följa lagar och föreskrifter, och att avsteg kan leda till påföljd. PBL:s krav vänder sig till byggherren, Miljöbalkens till verksamhetsutövaren och Arbetsmiljölagens till arbetsgivaren på arbetsstället. Ansvaret för egenkontroll av denna art inom Bygg är därför oftast en avtalsfråga mellan byggherre och utförare. I vissa fall är ansvarsfrågor belysta i AB 04 och ABT 06 respektive ABK 09, men de täcker långt ifrån alla fall.

3. Egenkontroll som föreskrivs i ett konsult- eller entreprenadavtal. Syftet är då att utföraren åläggs att verifiera att resultatet av åtagandet följer det avtalade i berörd omfattning. Sådan egenkontroll ska därför resultera i dokument som är bindande för utföraren. Dokumentet ska visa att kontroll utförts i avtalad omfattning och på avtalat sätt, och verifiera att

avtalade krav på det kontrollerade uppfyllts (kompletterat med avvikelserapport i förekommande fall). Det ska således ha formen av en utfästelse som kan åberopas om avvikelse upptäckts under ansvarstiden, och som kan eller ska föranleda att besiktningsinsatsen inskränks i det berörda avseendet.

Syftet med föreskriven egenkontroll är att förtydliga och förlänga ansvaret för att det utförda följer avtal. Påföljden vid avsteg är ansvar för avhjälpande och för skada till följd av fel. Enligt AB 04 och ABT 06 tillkommer ytterligare sanktioner vid avsteg från avtalad kvalitets- och miljöplan, såsom värdeminskningsavdrag och garantiförlängning.

Om det i ett konsult- eller entreprenadavtal föreskrivs att utföraren ska fullgöra byggherrens, arbetsgivarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter till följd av författning avseende viss preciserad egenkontroll kan även ett sådant åtagande ges bindande verkan för utföraren.

Vad missas i byggprojekt idag?

Byggherren: ❍ han saknar ofta en egen kvalitets- och miljöplan (projektet är ju hans) ❍ han missar att tänka strategiskt i frågan om hur avlämnandet ska ske, i avvägning mellan besiktning och entreprenörens bestyrkanden, och att styra beskrivningsförfattarna i vald riktning ❍ han (och hans kvalitetsansvarige) missar att tänka strategiskt i frågan om hur verifiering av samhällskraven ska ske (det ges tre alternativ i BBR 2:32) ❍ han försummar att ge kontrollplan-PBL ställning som entreprenadhandling ❍ han preciserar inte ansvarsfördelningen att uppfylla krav enligt författning ❍ han ställer inte konkreta krav på omfattning av projektörernas kvalitetssäkring ❍ han pressar ofta projektörerna tidsmässigt så att de inte hinner med slutkontroll ❍ han ombesörjer inte extern granskning av projekteringsresultatet, medan det är billigt ❍ han följer inte upp entreprenörens kvalitetsarbete ❍ han föreskriver och utnyttjar inte möjligheter till sanktioner i tillräcklig grad, och bortser från att belöning också är ett utmärkt styrmedel för kvalitet.

Projektören: ❍ han inser inte vikten av riskbedömning, förankring med B med mera i tidiga skeden, och att dokumentera detta Bygg & teknik 5/10

❍ han missar att upprätta och följa ett kontrollprogram (krav i totalentreprenader, alltid lämpligt) ❍ han underlåter att verifiera kritiska moment, till exempel beräkningar ❍ han ägnar för lite resurser på slutkontroll inför frisläpp av handlingar (samhällskrav, byggherrens krav, samordning, redovisning) ❍ han har inte mod att säga ifrån när tidplanen pressas för hårt.

Entreprenören – planering: ❍ hans kvalitetspolicy saknar konkreta mål, är för flummig, blir inget konkurrensmedel ❍ han underlåter att ta fram kontrollrutiner och checklistor för vanligt förekommande uppgifter ❍ han underlåter att planera kontrollrutiner för speciella uppgifter, när de efterfrågas ❍ kvalitetsplan och miljöplan för ett projekt grundas inte på en seriös beredning, med bland annat riskbedömningar ❍ kontrollprogram (som ska godkännas av beställaren före byggstart) upprättas inte, upprättas för sent och uppfyller inte ställda krav på innehåll (bland annat vad, hur, när) ❍ egenkontroll planeras slentrianmässigt, allt ska kontrolleras, inget verifieras, helt meningslöst ❍ kontrollprogrammet följs inte (bland annat för att det saknas eller är undermåligt).

Entreprenören – utförande: ❍ han anser att avcheckning av den som utfört ett arbete är egenkontroll, trots att yrkesarbetare sällan har ledningens mandat för en sådan uppgift, och trots att den ofta är meningslös ❍ han planerar eller anger inte vilka som ska ha företagets behörighet att utföra kontroll ❍ han är notoriskt slarvig med att dokumentera, med påföljd att dokumenten blir ogiltiga ❍ han missar att kvalitetsarbete måste samordnas med och mellan underentreprenörer ❍ han missar att hålla dokumenten fortlöpande tillgängliga för beställaren ❍ han missar att redovisa det fullföljda kontrollprogrammet och sitt åtagande i övrigt enligt kvalitetsplan och miljöplan inför besiktning ❍ han underlåter att redovisa avvikelser.

Besiktningsmannen: ❍ vid förbesiktning missar han att begära kvalitetsredovisning från entreprenören av det som besiktningen omfattar ❍ han klargör inte uppgiftsfördelningen mellan besiktningsmannen och den kvalitetsansvarige ❍ han redovisar inte vilka kvalitetsdokument som han ställts inför, hans felnoteringar avseende dessa och vilka som saknas. Avstämning mot kontrollprogrammet missas ❍ han anger inte i utlåtandet vilka dokument från entreprenören som föranlett begränsning av besiktningsinsatsen Bygg & teknik 5/10

han förbiser att avlämnandet av ett byggprojekt grundas på entreprenörens kvalitetsdokument och besiktningsdokumenten sammantaget, och att förfarandet att besiktiga sådant som enligt avtal skulle verifieras med entreprenörens dokument försämrar beställarens rättsläge. ❍

Goda exempel

Boken Trovärdig Egenkontroll innehåller, förutom en handboksdel, branschexempel, exempel föreskriftstexter, krav och begrepp med mera, ett antal generella dokumentexempel. Dessa är fritt tillgängliga på Energi & Miljötekniska Föreningens hemsida www.emtf.se, varifrån de kan hämtas hem som filer. Här kommenteras ett urval av dokumenten.

Registersida för kvalitetspärm. Trots att vi länge talar om det papperslösa samhället är det ännu adekvat att visa exempel på en sammanställning av dokument i ett kvalitetsåtagande i form av pärm eller pärmar.

Det är fullt möjligt att redovisa allt digitalt, om frågor som verifiering, spårbarhet, acceptans med mera löses. Exemplet här illustrerar vilken plats i ett ledningssystem för kvalitet ett egenkontrollprogram och tillhörande dokument kan ha.

Beskrivning av egenkontrollsystemet.

Ett ledningssystem måste ha en beskrivning av företagets generella kontrollrutiner. I det enskilda projektet ska en sådan beskrivning i allmänhet finnas i kvalitetsplanen i ett projektanpassat skick.

Checklistor, förteckning över checklistor. Checklistor är ett vedertaget och effektivt sätt från företaget att tillhandahålla hjälpmedel för dem som ska utföra egenkontroll. De bör finnas i mallbiblioteket för vanligen förekommande uppgifter, och tas fram specifikt för ovanliga eller kritiska åtaganden. Checklistan bör vara ett hjälpmedel och inte redovisande dokument.

Kontrollprogram (egenkontrollplan). Ett kontrollprogram eller motsvarande är obligatoriskt i entreprenader, liksom i många konsultuppdrag. Det ska förteckna föreskrivna kontrollmoment likaväl som de som följer av företagets kvalitetssystem. För varje kontrollmoment ska anges när, var, hur, omfattning och uppgift om redovisning.

Signaturlista. Det är nödvändigt att kontrolldokument har spårbara signaturer. Signaturlistan i detta exempel klargör också vilka som har företagsledningens

41

per rad att kontroll enligt checklistan utförts.

Kontrollprotokoll. Denna blankett redovisar vilka krav på redovisning av kontrollmoment, provning och mätning som anges i tekniska beskrivningar med stöd av AMA, AB 04 och ABT 06. Blankett i liknande utförande finns bland annat i AMA VVS & Kyl 09.

Riskbedömning, arbetsberedning. Ett exempel ägnat att inspirera vid upplägg och redovisning av riskbedömningar och arbetsberedningar, vilka borde förekomma i mycket större omfattning än i nuläget.

Slutrapport. En slutrapport är nödvändig i en entreprenad, för att för beställaren och besiktningsmannen redovisa att kvalitetsplanen, miljöplanen och kontrollprogrammet är fullföljt.

Avvikelserapport. Att verifiera avtalsenlighet är knappast trovärdigt utan en eller flera avvikelserapporter, något som man alltför sällan ser idag.

■

behörighet att signera dokument som ska verifiera avtalsenlighet.

Kontrollrapport. I allmänhet redovisas egenkontroll idag genom signering av utförda kontroller eller avcheckning direkt i en checklista. Detta leder till att det blir

42

ett blad för varje kontrollerat objekt, ett oerhört tungrott sätt som skapar behov av tjocka pärmar med tusentals signaturer.

Detta exempel utgår från att checklistan är ett hjälpmedel, och att kontrollrapporten redovisar med ett kontrollobjekt

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 5/10

Det olösta energiproblemet En rykande aktuell rubrik 2010!

Men den är faktiskt hämtad från ett referat från världskraftkonferensen i Berlin 1930! I denna deltog 4 000 ombud från 50 kulturstater. Syftet var att inventera och diskutera möjliga och lämpliga källor i världen till den energi, som krävs för att bibehålla och öka välfärden för dess befolkning. Under 1800-talet ansåg man att mängden tvål som användes utgjorde ett bra mått på rådande välfärd. Men under första delen av 1900-talet insåg man att ett lands energianvändning bättre speglade dess välstånd.

Länder med stora naturliga energitillgångar i form av fossila bränslen eller vattenkraft var således lyckligt lottade.

Speciellt framhölls elektriciteten som den äldste och renaste formen och mängden använd elektricitet i kWh per capita och år ansågs som lämplig måttstock. Som exempel kan nämnas då aktuella värden för några europeiska länder. Schweiz, Norge och Sverige med goda tillgångar till vattenkraft intog tätpositionerna 1, 2 och 3 med 700, 439 och 364 kWh/c, år. Industrilandet Tyskland nådde endast upp till 164 kWh/c, år. 2008 var motsvarande siffra för Sverige cirka 15 000 kWh/c, år. De förnämsta energikällorna ansågs 1930 vara vattenkraft, kol och olja, vilket även gäller idag, dock kompletterat med naturgas, som under senare årtionden exploaterats och distribuerats i större omfattning inom speciellt mellersta Europa. Så egentligen är det endast kärnkraften som bryter påståendet ”rien de noveau sous le soleil”. Beträffande solenergin så ägnades den förvånansvärt nog ett ganska stort utrymme under konferensen, vilket framgår av dess avsnitt nedan.

Konferenserna i Mexico, Kyoto och Köpenhamn påminner mycket om världskraftkonferensen i Berlin 1930 även om de förstnämnda nu var fokuserade på globala klimatförändringar förorsakade av männsklig energianvändning. Några av de energikällor, som behandlades under Berlinkonferensen återges i avsnitten nedan och jämförs i första hand med dagens situation i Sverige. Vattenkraft, kol och olja ansågs som de förnämsta energiArtikelförfattare är civilingenjör Clarence M Hector, Svensk Byggledning AB, Sjöbo. Tidigare avdelningsdirektör vid Statens Planverk.

Bygg & teknik 5/10

källorna och man konstaterade då att all energi, med ett undantag, ytterst härrörde från solen och dess strålning. En betydande skillnad finns dock. De fossila bränslena är ändliga medan till exempel vatten-, vind- och vågkraft är förnybara.

Dessa senare, ansåg man då, bör utnyttjas i första hand och sparsamhet bör iakttagas beträffande de ändliga. Samma åsikt har vi först under senare år kommit fram till och då i första hand på grund av hot om förödande klimatförändringar.

Vattenkraft

Som redan nämnts i ingressen ansågs vattenkraften, som direkt producerar elektricitet utan förbränning och som dessutom är förnybar som den förnämsta energikällan. Länder med riklig och lätttillgänglig fallhöjd byggde i första hand ut denna rena elkraft, vilket noterats i tex-

Dessa kostnader baseras normalt på den prisnivå, som rådde vid projekteringstillfället och det får nog anses som sannolikt att de kommer att överskridas då projektet slutförts. I tabell 1 redovisas energikostnaden baserad på dels enbart den beräknade investeringskostnaden I, dels II, som inkluderar kostnader för fem till sex procent ränta, löpande underhåll i form av åtgärder mot nedisning och korrosion och dylikt, periodisk tillsyn, reparationer och byte av utslitna komponenter, och återställningskostnader med mera. De därav oundvikliga stilleståndsperioderna innebär att effektiviteten minskar ytterligare, vilket är svårt att nu kvantifiera. Merkostnaderna enligt II har här schablonmässigt uppskattats till en faktor 2 gånger. Erfarenheterna hitintills pekar på att det är föga sannolikt att effektiviteten på årsbasis kommer att överstiga cirka 20 procent

Tabell 1: Produktionskostnaderna i öre per kWh för alternativen I till III vid varierande ekonomisk livslängd n år.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ekonomisk livslängd I. Enbart II. Inklusive III. 20 % n år investeringskostnad driftkostnad effektivitet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 10 50 100 174 15 33 67 116 20 25 50 87

ten ovan. Vattenkraften svarar idag för nästan halva elproduktionen i Sverige.

Vindkraft

När det gäller vindkraften konstaterades att den i likhet med vattenkraften är både ren och förnybar och har en betydande potential. Vinden uppträder dock så oregelbundet att det skulle försvåra ett ekonomiskt utnyttjande. Med andra ord skulle den så genererade elektriciteten då bli orimligt dyr. Det förefaller som om samma förhållanden gäller än idag i Sverige!

Installerad effekt var 2008 cirka 1 GW och producerad energi cirka 2 TWh, vilket ger en effektivitet (energitillgänglighet) av cirka 23 procent för en mix av vindkraftverk baserade på land, kustnära och till havs. Trots detta har nu ett gigantiskt landbaserat projekt om cirka 1 100 vindkraftverk, som påverkar 450 km2 i Piteå kommun beslutats. Följande projekteringsdata har publicerats av SVT, som glädjande nog äntligen har insett att det är en viss skillnad på effekt och energi. Projekterad effekt för vindparken anges till 2,5 till 4,0 GW och producerad energi till 8 till 12 TWh, vilket motsvarar en effektivitet av cirka 35 procent. Investeringskostnaderna beräknas uppgå till 40 till 60 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 15 500 kronor per kW installerad effekt.

för dessa landbaserade vindkraftverk. Då skulle producerad energi minska till 4,6 till 6,9 TWh, vilket inklusive merkostnaderna enligt II redovisas i III. Förväntad ekonomisk livslängd för vindkraftverken spelar naturligtvis en avgörande roll för resultatet. Erfarenheterna hitintills manar till en försiktig bedömning.

Kostnaderna för vindparkens anslutning till allmänna kraftledningsnätet kan inte beräknas förrän varje vindsnurras läge preciserats och även då är det en mycket osäker kalkyl. Därför ingår inte dessa kostnader i tabellens värden utan kommer att utgöra en ytterligare tung belastning.

Energiskatter och moms fördubblar siffrorna i III för den vanlige elkonsumenten. Subventioner av olika slag innebär en viss nödvändig reduktion. Elkonsumenten tvingas dessutom bära kostnaderna för den av vindkraften förorsakade nödvändiga utbyggnaden och förstärkning av stamnäten och de lokala elnäten.

Nätavgifterna i form av såväl fasta mätarsäkringsavgifter som rörliga överföringsavgifter har redan höjts kraftigt under senare år, vilket förmodligen motiverats av att vissa nätbolag med undermåliga och ofta olycksdrabbade luftledningsnät nu tvingats övergå till markförlagda ledningar. För övriga nätbolag innebar denna möjlighet till avgiftshöjning ”ein gefun43

Det bedömdes 1930 som praktiskt och ekonomiskt omöjligt att kunna tillgodogöra sig den elektricitet, som skulle kunna genereras av de på grund av temperaturdifferenserna uppkomna havsströmmarna i de stora oceanerna. Denna åsikt torde fortfarande vara giltig åtminstone för Sveriges del.

Uppkomsten av tidvattnet, flod och ebb, härrör inte från solstrålningen utan beror på solens och månens attraktionskrafter. Redan 1930 fanns några försöksanläggningar och idag finns åtminstone en större verksam anläggning i Frankrike.

Holländska ingenjörer har sedan många år en enastående kompetens att bygga barriärer mot havet. Londons skydd mot springflod är ett annat tekniskt underverk och det gäller även för Venedigs projekterade skydd mot de återkommande översvämningarna. Förhoppningsvis har berörda energiexperter analyserat möjligheten att utvinna energi ur dessa nivåvariationer; visserligen liten fallhöjd men i gengäld ofta enorma reversibla vattenströmmar, dock under begränsade tidsperioder.

Naturgas. Naturgas utvinns idag till havs av till exempel Norge, England, Holland och Danmark. Dessutom finns enorma fyndigheter i Sibirien, som till största del administreras av världens största gasproducent ryska Gazprom. Centrala Europa är idag och troligen i framtiden helt beroende av denna naturgas. Till och med i Sverige bedrivs för närvarande provborrningar efter gas i alunskiffrar i Skåne. Tillgången på ”lätttillgänglig” naturgas i världen bedöms uppgå till 400 biljoner m3 och resten till 900 biljoner m3, vilket i grova drag motsvarar energivärden av 4,5 EWh respektive 10 EWh. Med en idag årlig produktion av 3 biljoner m3 räcker gasen i drygt 130 år respektive ytterligare 300 år.

Biogas. Först under senare år har man i västvärlden förstått att det är klokare att utnyttja den, av avfall från matrester, livsmedelsindustrin, jord- och skogsbruk och kreatur samt vanliga komposter och dylikt, bildade metangasen som bränsle, varvid koldioxid och vatten bildas istället för att låta denna växthusgas, mycket skadligare än koldioxid, direkt påverka klimatet. Redan 1952 fanns i Indien mer än 1 000 enkla biogasanläggningar, som producerade biogas för matlagning, uppvärmning etcetera.

Stadsgas. Länder med omfattande stenkolsbrytning producerade, förutom koks för industriellt bruk, på den tiden även så kallad stadsgas i gasverk. Dessa var då ofta placerade ganska centralt i de större städerna för att begränsa ledningsdragningen. Gasen framställdes i stora ugnar med kol som bränsle och med tillförsel av varm luft och/eller vattenånga varvid erhölls generatorgas, koloxid eller vattengas, CO plus H2. I Sverige användes gasen, förutom till kraftgenerering av olika slag, även i hushållen vid matlagning på gasspisar men i vissa länder också till uppvärmning av bostäder. Idag har gasen mindre betydelse och framställs på ett fåtal orter av lättbensin eller naturgas. Den har till en del även ersatts av andra energislag som till exempel elektricitet.

Ved

Olja

denes Fressen”, vilket naturligtvis också utnyttjades.

Vågkraft

Havsvågornas rörelser betraktades som specialfall av vindkraft och härrör således ytterst från solenergin, men ansågs på den tiden svåra att praktiskt utnyttja. I likhet med vindkraften krävs åtskilliga vågkraftparker, ofta lokaliserade så att anslutning till befintliga stamnät försvåras och fördyras avsevärt. För att kunna utnyttja en del av den idag uppskattade potentialen av kanske 10 TWh längs våra kuster erfordras tusentals vågaggregat. I början av 2009 sjösattes två nya vågaggregat för att komplettera försöksanläggningen Islandsberg.

Forskning bedrivs idag till exempel på Uppsala universitet. En besvärlig stötesten är förmodligen svårigheter och kostnader i samband med reparationer och underhåll av de havsbaserade vågaggregaten.

Kraft ur havsströmmar och tidvatten

Vedbaserade bränslen omnämnes inte i referatet. Förmodligen för att de ansågs tillhöra det förflutna; medeltidens bränsle för uppvärmning och som redan ödelagt stora skogsarealer. Idag har veden fått en renässans i Sverige, speciell i form av pellets och bedöms som klimatneutral, vilket nu är i högsta grad relevant. Avfall från jordbruk, skogsbruk och sågverksindustrin samt torv och lutar används idag i ganska stor omfattning som bränsle. Vissa förhoppningar knyts även till snabbväxande energiskogar.

Gas

Vare sig naturgas eller biogas behandlas i referatet, vilket kan tyda på en då ringa användning av dessa energikällor.

44

Olja ansågs då som en av de främsta energikällorna speciellt i form av bensin för bilismen, som ökade kraftigt under de första decennierna av 1900-talet. Denna ökning har accelererats fram till den nuvarande ohållbara situationen. Under resans gång har försök med andra drivmedel, som till exempel gas, etanol, elektricitet etcetera, prövats men med hittills ganska klent resultat. Idag finns dock tunga argument för en konvertering till andra drivmedel. Nackdelen med förbränning av oljeprodukter är de därav förorsakade välkända utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Idag riktas uppmärksamheten mot såväl gas som etanol, men kanske framför allt till elektricitet som drivmedel. Samtliga kräver en ny kostnadskrä-

vande infrastruktur. Gas måste importeras och etanoltillverkning kan inkräkta på såväl inhemsk skogsindustrin som global livsmedelsproduktionen och båda drivmedlen alstrar en del utsläpp av koldioxid.

All den elektricitet, som inom en snar framtid kommer att produceras i Sverige skulle kunna vara helt utsläppsfri. Därför bör den vara speciellt fördelaktig som huvudsaklig ersättning för bensin och diesel. Nya lätta och energitäta batterier till rimliga kostnader måste då utvecklas och en intensiv forskning pågår inom detta område över hela världen. Det kan noteras att i bilismens barndom tillverkades ett flertal typer av eldrivna bilar, men som på grund av undermåliga batterier och därmed begränsad aktionsradie blev utkonkurrerade av Ottomotorn. Nu, mer än 100 år senare, kanske elbilen får sin revansch?

Ett annat exempel är de eldrivna och luftledningsbundna bussarna i Stockholm, som själva inte förorsakade besvärande utsläpp i staden. Detsamma gäller även spårvagnarna, som fortfarande används i vissa städer.

Allt sedan oljekrisen 1973 har användningen av olja i Sverige minskat kraftigt.

Det gäller speciellt beträffande kraft- och värmeverk, industri och uppvärmning av byggnader men inte för transportsektorn, vars problem i viss utsträckning behandlats i texten ovan. Totalt har användningen av olja halverats från cirka 30 miljoner m3 före oljekrisen 1973 till cirka 13 miljoner m3 2008. Olja för uppvärmning av bostäder uppgick 2008 till cirka 0,113 miljoner m3, det vill säga mindre än en procent av total oljeanvändning.

Beträffande världens resterande oljetillgångar förefaller experterna ha starkt skilda uppfattningar. En del anser att Peak Oil redan uppnåtts eller inträffar inom en snar framtid medan andra menar att det dröjer mer än 20 år. 2007 bedömdes påvisade oljereserver uppgå till cirka 137 miljarder ton, vilket med 2008 års efterfrågan skulle räcka i drygt 30 år och motsvara cirka 1,6 EWh. Nya fyndigheter tillkommer årligen. Exploatering av nya oljetillgångar är ofta förenat med stora svårigheter, höga kostnader och betydande risker för förödande naturkatastrofer även under de nödvändiga transporterna till land och sjöss. Oljepriset på spotmarknaden borde kanske i viss mån spegla även framtida förväntad oljeutvinning, men förefaller istället ofta styras av det aktuella dagsläget. Ökade oljepriser medför naturligtvis ökat intresse för exploatering av även svårtillgängliga oljekällor till havs eller fyndigheter med låg koncentration som till exempel oljehaltiga sand- och skifferlager. Efter Peak Oil bör en del olja reserveras för nödvändiga industriprodukter istället för att förbrännas.

Kol

Vid Berlinkonferensen 1930 bedömdes den årliga stenkolsbrytningen i världen Bygg & teknik 5/10

Ultralite S1 RÄECS T AX KAF

Ö

Å RM

M

Innehåller mer än 30% återvunnet material

GA M A XI YI E

LD

Applicering

Enkomponents, lättvikts, cementbaserad fästmassa med Low Dust - teknologi.

Teknologin som används i Ultralite S1 leder till låg densitet, vilket i sin tur ger två huvudsakliga fördelar: • Högre täckförmåga, >60% drygare än traditionella cementbaserade fästmassor från Mapei.

• Low Dust - upp till 90% dammreduktion • Hög deformationsupptagande förmåga (S1) • Utmärkt vidhäftning till vanligen förekommande godkända underlag • 15 kg ger lika mycket som tidigare 25 kg

™

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

uppgå till en miljard ton och att den därav utvunna energimängden var nödvändig för att hela vår hushållning, industri och kultur skulle fungera. Med denna förbrukning bedömdes då jordens koltillgångar räcka i 1 000 år. Idag är den årliga produktionen cirka sex miljarder ton och jordens koltillgångar bedöms uppgå till mellan 600 och 1 000 miljarder ton. Kolreserven skulle då räcka i 100 respektive drygt 165 år och dess totala energivärde uppgå till mellan 4,6 EWh och 7,6 EWh, baserat på ett ganska normalt energivärde för stenkol. Med en stor andel brunkol reduceras naturligtvis dessa siffror en del.

De fossila bränslena Naturgas, Olja och Kol skulle kunna sammanfattas till NOK, som i sin tur med hänsyn till utsläppen av skadliga växthusgaser av miljövänner skulle kunna uttydas till NOT OK! Dessvärre kommer vi att få leva med dessa många år framöver, ty även om oljan så småningom kommer att sina är tillgången på naturgas och stenkol/brunkol mycket stor. Utvinning, distribution och användning av dessa senare är tydligen mycket lönsam och således konkurrenskraftig gentemot andra alternativ. Lönsamheten understryks av att kolkraftverk i Tyskland bygger avancerade anläggningar för att i porösa berglager pumpa ned och lagra den vid förbränningen bildade koldioxiden. Vattenfall, som är en pionjär på området, har redan en pilotanläggning i Schwartze Pumpe. En stor del av kolbrytningen sker numera i stora dagbrott med enorma maskiner, se bild 1! Då minskas även risken för de svåra olyckor, som kan inträffa i kolgruvor.

Sol

Under Berlinkonferensen konstaterades att nästan all energi på jorden ytterst härrör från solens strålning och att denna dessutom är uthållig och gratis. Mängden solenergi som oavbrutet når jordens atmosfär är enorm. Den så kallade solarkonstanten, som i själva verket inte är konstant, anger den effekt i kW/m2 som jordens atmosfär i medeltal under året mottager av solens strålning och den an-

46

gavs då till 1,85 kW/m2. Idag anses värden omkring 1,35 och 1,375 kW/m2 som mer korrekta. Med dåtidens värde beräknades att den årliga förbrukningen av kol, en miljard ton, energimässigt endast motsvarade några få minuters solstrålning mot jordens atmosfär. Man var således fullt medveten om att den enorma solenergin teoretiskt skulle kunna lösa jordens energiproblem, men inte vilka praktiska metoder som skulle krävas. Den solenergi som slutligen når jordytan varierar med tid, latitud och klimat och utgör endast en bråkdel av den teoretiska. Trots det visar en kort historisk tillbakablick att redan grekerna under antiken experimenterade med stora brännglas som vapen mot fientliga fartyg och brännspeglar förekom i Europa under 1600-talet. Under 1800-talet utvecklades i bland annat Frankrike olika typer av solmotorer och i Chile byggdes en stor soldestillator. Universalgeniet John Ericsson ägnade även mycket tid och arbete inom idag högaktuella områden som solenergi och varmluftsmotorer.

Han konstruerade även en pyrheliometer, med vilken han år 1871 beräknade Solarkonstanten till 1 156 kcal/m2, h. Det motsvarar det utmärkta värdet 1,344 kW/m2! I Kalifornien byggdes 1901 en solfångare, som drev en ångmaskin på 4,5 hkr. Denna användes till pumpning av vatten. Det finns massor av exempel på olika typer av anläggningar från 1900-talet i USA, Frankrike, Spanien med flera länder. I alla dessa försöker man bemästra problemen med den på jorden mottagna solenergins variation med tiden och erforderlig koncentration av den utspädda energin samt den låga verkningsgraden. Idag knyts sannolikt förhoppningarna till solceller av olika slag och till bränsleceller.

Båda typerna är teoretiskt attraktiva men en del svåra problem återstår att lösa. Solcellernas verkningsgrad måste höjas från idag i praktisk drift förmodligen högst 20 procent till uppemot det dubbla och deras livslängd garanteras till cirka 20 år. De måste även kunna integreras i byggnadens klimatskärm på ett arkitektoniskt acceptabelt och byggnadstekniskt lämpligt

sätt. Med nya billigare material och enklare tillverkningsmetoder samt massfabrikation bör inte priset utgöra något hinder.

Bränslecellerna har även andra problem att handskas med men bör också ha en positiv framtid. Intensiv forskning inom båda områdena pågår och kanske kan vi här finna lösningen på jordens energiproblem? Domedagsprofeter utgår ofta ifrån status quo och bortser från den tekniska utvecklingen, som är imponerande och som kommer att öka exponentiellt i framtiden.

Energistrategier

Staten. Statens uppgift i det här sammanhanget är att skapa tillgång till billig energi åt medborgarna för att säkra deras välstånd. Detta skedde också genom en tidig utbyggnad av den svenska vattenkraften, som kunde producera el till mycket låga priser. Sverige och Norge kunde under många år stoltsera med Europas förmodligen lägsta elpriser, vilket dessutom var mycket fördelaktigt för den svenska exportindustrin. Introduktionen av olja i första hand för den växande bilismen men sedan även för uppvärmning av byggnader och den även växande industriella verksamheten skedde till låga priser, som dessutom var stabila under många år. Det bedrevs nästan en rovdrift på naturtillgången som genererade enorma vinster åt oljebolagen. Oljekrisen 1973 borde därför egentligen ha kunnat förutses och inte kommit som en chock. Politikerna i flertalet stora industriländer saknade all visionär förmåga och genom en ”laisser-aller”-mentalitet gjorde de sina länder beroende av ett unikt importbränsle. Dessvärre har denna politik fortsatt för övriga energislag. Från början var det kol, som dock fanns och fortfarande finns i stora mängder i många länder, sedan olja, uran och naturgas. Bristen på olja och kol gjorde sig speciell märkbar under andra världskriget då den ringa tillgången på inhemsk kol fick kompletteras med ved i stor omfattning. Tillgången till varmvatten i bostäderna ransonerades till några timmar under helgerna. Import av olja och bensin

Bygg & teknik 5/10

var naturligtvis inte möjlig men den nödvändiga delen av fordonsbeståndet kunde med hjälp av den svenska uppfinningen gengasaggregatet hållas igång. Tyskland utan egen olja var tvingat att förlita sig på olja bland annat österifrån och försöken att framställa syntetisk bensin i större omfattning var förmodligen inte framgångsrika, trots skickliga kemister. Om oljetillförseln stryptes skulle den tyska krigsmaskinen stanna efter några få månader och därmed kriget. Det är förvånande, inte enbart av ekonomiska skäl utan även strategiska, att många av de mäktigaste länderna fortfarande är helt beroende av oljeimport. Sverige är således i gott, eller mer korrekt dåligt, sällskap. De beslutsfattande politikerna, som saknar tillräckliga kunskaper i ämnet, men ofta dessvärre tror sig ha sådana, måste förlita sig på experter. Dessa finns vanligtvis inom näringslivet och sällan inom statsapparaten och kan kanske ibland befaras styras av egna särintressen. Energiexperter inom den akademiska världen förefaller av olika anledningar inte heller alltid helt tillförlitliga. De är ofta beroende av forskningsbidrag eller konsultuppdrag från olika håll.

Den franske presidenten Charles de Gaulle ansåg att det var en vansklig uppgift att styra ett land som kunde uppvisa ett överflöd av goda ostar. Detsamma gäller nog även för Sverige men då med ett överflöd av dåliga, eller i vart fall tvivelaktiga, energiexperter alla kategorier.

Kommunerna. Kommunernas uppgift var och är bland annat att förse innevånarna med erforderlig infrastruktur till rimliga kostnader. Nödvändiga avgifter skulle baseras på självkostnadsberäkningar, det vill säga de skulle ge full täckning men inte direkta vinster. Varken undereller överpriser var tillåtna enligt i vart fall tidigare gällande kommunallagar.

Dessa kunde ibland kringgås genom att kommunala aktiebolag bildades. I dag förefaller det som om den nya helt vinstinriktade ekonomin tagit över och dominerar inom alla områden till och med inom välgörenhet och bidragsverksamhet.

Stockholm Energi med Birka Energi, som förfogade över stora tillgångar av vatten- och kärnkraft såldes ut till Fortum. Malmö Energi med betydande aktiepost i Sydkraft, som också innehade stora tillgångar i vatten- och kärnkraft såldes ut och hamnade till slut hos E-on. Detta är endast två utav många exempel på egendomliga kortsiktiga politiska beslut, som kanske grundades på en skrämselpropaganda för sjunkande elpriser efter avregleringen. De kommuner som klokt nog behöll sina elbolag gör idag stora vinster.

Dessa får dock inte elkonsumenten någon direkt glädje av utan de används förmodligen inom den ordinarie kommunala verksamheten.

Näringslivet. Det tidigare låga elpriset har gynnat svensk exportindustri under många år. Industrin har dessutom som storkunder normalt speciellt förmånliga avtal. Men det kan i detta sammanhang noteras att vissa företag exempelvis inom den elkraftskrävande pappersindustrin för ett tjugotal år sedan sålde ut delar av sin egen elkraftsproduktion förmodligen för att kortsiktigt kunna uppvisa högre vinstresultat och därmed bädda för höjda löner och bonusar till företagsledningen. Samma företag klagar idag över höga elpriser och överväger att göra stora investeringar i samägda energiproduktionsbolag för att nu klara de höga energikostnaderna. Detta är ett bra exempel på svenskt hyckleri och påvisar en förvånansvärd kortsynthet och föga imponerande kompetens i dessa frågor även inom näringslivet.

Konsumenten. Ved är det ursprungliga bränslet för uppvärmning. Det ersattes sedermera av olika varianter av kol, som också användes för generering av elektricitet och för industriella ändamål. Detta sker i stor utsträckning ännu idag i moderna kraftvärmeverk, som genom att även leverera fjärrvärme kan uppvisa högre verkningsgrader. Användningen av olja ökade markant efter andra världskriget på grund av bilismens utbredning, som medförde krav på ett omfattande distributionsnät. Detta underlättade införandet av bekväm oljeeldning i stor skala

inte minst i småhus. Kärnkraften innebar en ny teknologi, som kunde leverera ofantliga mängder elkraft till mycket låga kostnader. Vid kärnkraftens utbyggnad i Sverige under början av 1970-talet övervägde man att slopa de dyra elmätarna och istället införa schablondebitering. För att få avsättning för all elenergi uppmuntrades införandet av elvärme för speciellt småhus. Installationskostnaderna för direktverkande el var och är fortfarande attraktivt låga. Priset per kilowattimme har däremot ökat från dåtidens några ören till dagens några kronor, vilket även inflationen beaktad är en avsevärd ökning. Dagens signal från överheten, politiker, energiproducenter, miljöaktivister med flera, är ganska tydlig. Det är dags att ersätta elvärmen med fjärrvärme, naturgas, pellets, bergvärme eller andra varianter av eldrivna värmepumpar. Småhusägaren har som energikonsument drivits från ved till kol till olja till el och nu fram till dagens olösta energiproblem. Kostnaderna för alla dessa mer eller mindre tvingande omställningar har uppgått till avsevärda belopp för den enskilde. Det är inte mycket bättre för övriga fastighetsägare.

Leverantörer av fjärrvärme och gas har en klar monopolställning och för kol, olja och el tangeras i praktiken samma marknadssituation. Ett sätt att tona ned denna skulle kunna vara att inrätta en nordisk börs för sop- och vedhandel! Importen från Finland till Sverige av bränslet sopor uppgår redan idag till åtskilliga hundratusentals ton per år. Vi är tydligen även när det gäller sopor beroende av import.

Sparpotentialen

Sparade kilowattimmar för uppvärmning, beredning av tappvarmvatten eller hushållsel borde numera innebära betydande lägre kostnader och ofta även mindre utsläpp av skadliga växthusgaser. Besparing för uppvärmning kan ske på många olika sätt, som till exempel genom bättre isolering av byggnadens klimatskärm eller med hjälp av värmepumpar av olika slag.

Fördelen med ökad isolering är bland annat en jämnare temperaturfördelning i

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. www.hfonstret.se

Bygg & teknik 5/10

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

47

rummen det vill säga inga besvärande temperaturasymmetrier och lättare att uppfylla kraven på riktad operativ temperatur. Dessutom kräver isolering ingen driftenergi och inga reparationer eller löpande underhåll och har samma livslängd som själva byggnaden. Set it and forget it! Den är också oberoende av energileverantörer av monopol- eller oligopolkaraktär. Tappvarmvatten kan till exempel till en del sparas med hjälp av solfångare och hushållsel genom att byta till energisnåla lampor och apparater. Men det är inte säkert att elkonsumentens ambitiösa sparande resulterar i lägre el kostnader. För ett trettiotal år sedan fick en del kommuner svårigheter att leverera tillräckligt med färskvatten och uppmanade då innevånarna att spara på vattnet. De lojala medborgarna tog beskedet ad notam och sparade så rejält att kommunens rörliga intäkter för dricksvattnet minskade påtagligt och som kompensation höjde då kommunen den fasta avgiften. Konsumenten fick således inte lägre kostnader utan mindre mängd vatten till högre pris. Detta

”

Vad handlar då det mystiska mötet om? Det frågar sig många när uppgifterna om dess existens sipprar ut efter en tid. Men ingen av deltagarna är särskilt intresserad av att prata om saken. Schwarzenegger har för sin del förklarat att han inte minns någonting.

Detaljer om mötet har dock sent omsider återfunnits i interna e-postmeddelanden från Enron, så en del av oklarheterna har skingrats. Lay hade med sig ett litet fyrsidigt häfte till sammankomsten, och där fanns en policy som han ville ha stöd för. Det handlade om fortsatt avreglering av Kaliforniens elmarknad – och om att få slut på olika myndigheters granskning av Enrons aktiviteter i sammanhanget.

Detta var i sanning känsliga frågor just våren 2001. Mötet ägde nämligen rum mitt under den kaliforniska elkrisen som just då plågade delstaten. Det handlade om ständiga elavbrott och stundtals femtiodubblade (!) elpriser. Krisen hade brutit ut i samband med att det infördes drastiska avregleringar av energimarknaden. De stackars kalifornierna var chockade – plötsligt fungerade ingenting, varken lamporna, TV:n eller luftkonditioneringen, samtidigt som allt var så oändligt mycket dyrare än förr! Missnöjet pyrde mot elföretagen, inte minst mot Enron som gjorde grova pengar. Dåvarande guvenören Gray Davis hade därför markerat att bolagen borde betala tillbaka de miljardtals dollar de håvat in in under krisen. Han hade också sagt att det måste återinföras regleringar på elmarknaden.

Det var bakgrunden. Ken Lay ville förstås stoppa guvenör Davis’ planer på att inskränka Enrons handlingfrihet och minska företagets vinster. Men lika viktigt för honom var att snabbt se till så att inte myndigheterna rotade för djupt i vad företaget pysslat med. Risken fanns nämligen att det kunde komma fram saker som allmänheten helst inte borde känna till. Vid tiden för det

48

är ett inkomstbringande tips till alla elnätbolag! Sparivern ökar naturligtvis med höjda elpriser och kan tillsammans med utbyggd kapacitet resultera i ett framtida överskott på elektricitet i Sverige. Det kommer dock inte att leda till lägre priser för konsumenten, ty överskottet och mer än det kan lätt säljas till högre pris exempelvis till Tyskland, Polen eller Holland.

Den exporten kommer att avgöra prisnivån eventuellt förstärkt med något gaseller oljeeldat kraftverk, som kan startas vid några enstaka toppbehov för att vidimera priset.

Kommentarer

TV-programmet ”Uppdrag granskning” från maj 2010 avslöjade många egendomligheter inom elmarknaden speciellt beträffande elcertifikaten, vars generösa ekonomiska utdelning och omfattning kunde betydligt överstiga utförda investeringar. Handeln med utsläppsrätter och el-certifikaten har, trots ett gott syfte, inte fungerat på önskvärt sätt och systemet borde därför snarast revideras. hemliga mötet kunde Lay kanske hoppas på att stoppa utredningsmaskineriet om han drog i de rätta trådarna – men senare, när Enron fallit ihop, var det kört. Efter kraschen arbetade åklagare envist och framgångsrikt för att utreda brottsmisstankar mot företaget i samband med elkrisen. Och sommaren 2004 hade det äntligen gått så långt att tre Enrondirektörer på mellannivå erkänt sig skyldiga till bedrägerier mot Kaliforniens elkonsumenter.

Direktörerna hade mitt under den värsta bristen på ström gett order om att hålla kraftverken stängda – även när de skulle ha kunnat producera. Syftet hade helt krasst varit att förvärra krisen, skrämma konsumenterna och därmed bana väg för nya chockhöjningar av priserna. Amerikanska medier har redovisat bandade telefonsamtal där Enrondirektörer med skratt och grova sexuella kraftuttryck skämtat om hur de kunnat använda knappheten på el till att skörta upp stackars ”farmor Millie”, en symbol för fattiga konsumenter utan inflytande.

Fejkade strömavbrott var för all del typiska för den psykopatiska kulturen inom företaget. För Enron var detta ändå bara en sidoverksamhet till det mer allmänna skojeriet med påhittade vinster och borttrollade skulder. Enrons kollaps ledde till en stor och vittförgrenad brottsutredning kring hela verksamheten. Inte helt överraskande har den kommit att ta flera år. Ett genombrott för åklagarna kom när ekonomidirektören Andy Fastow – han med de påhittade företagen – i början av 2004 erkände sig skyldig till vissa brott och lovade vittna mot Skilling. Det hela var följden av en överenskommelse med åklagarna där Fastow inte tycks ha haft så stort förhandlingsutrymme.

Han fick ändå tio års fängelse.

”

Citat ur ”Tidernas största bedrägerier” av Gunnar Wall.

Medan elbolagen Syndafall, E-off och Fortune roffar åt sig hundratals miljarder kronor från elkonsumenterna rekommenderas dessa av certifierade ”energiexperter” att stänga av TV-apparatens Standbyfunktion och därmed tjäna en femma om året. Efter avregleringen av elmarknaden 1996, vars huvudsyfte angavs vara att ge konsumenterna lägre elpriser genom ökad konkurrens på en vidgad elmarknad, började elpriserna istället stiga rejält. Detta kunde självfallet varje klok människa med vetskap om de höga elpriserna inom EU redan då förutse. Prisökningen har inte bara fortsatt utan till och med accelererat under senare år trots en mängd ”konkurrerande” elhandelsbolag och en konstruerad börs för elhandel; Nord Pool.

Den ”knivskarpa konkurrensen” fungerar utmärkt enligt de tre stora elbolagen, som innehar cirka 84 procent av den fria marknadens krafttillgångar och cirka 85 procent av elproduktionen i Sverige.

Dessutom samäger de en betydande del av kärnkraftsanläggningarna. Bolagen har i praktiken bildat en kartell, som i realiteten gränsar till en monopolsituation, men vill ge sken av att verka på en öppen konkurrensutsatt marknad. På en sådan bestäms prisnivån av tillgången och efterfrågan på elektricitet. Genom att minska tillgången vid hög efterfrågan kan man driva upp priset och därmed vinsterna, det vill säga sälja mindre till betydligt högre priser. En enkel metod är att stänga av hälften av kärnreaktorerna under den kallaste vintern på många år och sedan skylla på denna. Bristande underhåll, gamla eller för övrigt dåliga komponenter, som fallerar när behovet är som störst är en annan bra metod som till exempel huvudkabeln mellan de svenska och norska stamnäten.

Banverket och SJ borde av samma skäl ha dubblat biljettpriserna med hänvisning till alla inställda avgångar på grund av snöoväder, fastfrusna växlar och liknande.

Det hade säkert gått bra trots viss, men begränsad, konkurrens från flyg och bil.

USA är i många fall ett föregångsland och likheten med vad som skedde efter elmarknadens avreglering där är så svindlande att det känns angeläget att återge två sidor ur en bok [1], som bland annat behandlar skandalerna kring det amerikanska elbolaget Enron. Det visade sig vara ett bankrutt bluffbolag med en kriminell ledning men liknelsen avser inte detta utan bland annat de förslag som bolagets högste chef Ken Lay, under det hemliga sammanträdet i Kalifornien, föreslog för att skörta upp elkonsumenterna så att bolaget skulle kunna tillskansa sig nödvändiga ofantliga ekonomiska medel för att undvika att avslöjas, se citat här intill ur [1] sidorna 73 och 74.

■

Referenser

[1]: Tidernas största bedrägerier. Gunnar Wall. Semic 2005.

Bygg & teknik 5/10

Mögelsanering med kemiska medel har ingen effekt på mögelgifter Fukt- och mögelskador kostar flera miljarder kronor årligen och inget tyder på att de minskar. Med ett fuktigare och varmare klimat är risken för mögelpåväxt ett reellt faktum att ta hänsyn till. Nya riskfyllda byggsystem såsom putsade enstegstätade fasader som består av trä och gipsskivor blir mycket svåra att sanera när fukt tränger in. Byggbranschen tar inte mögelriskerna på allvar utan förlitar sig på att saneringskemikalierna avdödar möglet och mögelgifterna. Det gör de inte.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet har i ett SBUF-finansierat projekt undersökt effektiviteten av olika saneringsmedel- och metoder på två av de vanligaste byggnadsmaterialen.

För att efterlikna verkligheten och en simulerad vattenskada utsattes kartonggipsskivor och vanliga träreglar av furusplint för kända toxinbildande mögelsvampar, som Stachybotrys chartarum och Aspergillus versicolor. De infekterade proverna sattes in i fuktkammare vid cirka 95 procent fuktighet. Prover (inklusive kontroller)togs ut före saneringen, efter saneringen, efter sex veckors torkning och sedan återigen efter att de hade uppfuktats i fuktkammaren.

All sanering med kemiska medel utfördes enligt tillverkarens instruktion på förpackningen. Syftet var att undersöka effekten av olika saneringsmetoder och medel med avseende på avdödning av mögel samt degradering av mögelgifter.

Artikelförfattare är Aime Must och Erica Bloom, forskare och innemiljöexperter på IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm.

Bygg & teknik 5/10

Saneringsmetoderna indelades i fem olika grupper: värme (ånga, värmepistol, eld), oxiderande medel (ozon, PenetroxS), borpreparat (Boracol, Vitalprotect), Klorin (Natriumhypoklorit) och Alg & Mögelbort Proffs (Biokleen, ammoniumkloridbaserad mögeltvätt).

Avdödningen av mögelväxten studerades genom mikroskopering samt odling på maltextraktagar (MEA) och mögelgifterna bestämdes i materialet med vätske(HPLC) respektive gaskromatografi (GC) och masspektrometri (MS).

Sanering och åtgärder i mögelskadade byggnader sker slentrianmässigt och oftast tar man till kemikalier för att vara ”på den säkra sidan”. Det finns få data som visar hur effektiva de olika saneringsmetoderna som används vid skadesanering är på byggnadsmaterial med avseende på mögel- och mykotoxindestruktion.

Utvärdering av saneringsmetoder

Problemet med att utvärdera saneringsmetoder är, som i de flesta mikrobiologiska mätningar, att objektivt kunna beskriva mängden – och skillnaden i mängden – av mikroorganismer. Utmaningen ligger i att skilja ut hur mycket av mikroorganismerna som utgör normalfloran och hur mycket som utgör en skada. Ingen mätmetod är i denna aspekt optimal i dagsläget.

Effekterna av renovering och sanering är svåra att mäta också genom toxikologiska parametrar. I flera studerade hus ses dock ingen förbättring i vare sig luftkvaliteten inomhus eller de boendes hälsostatus efter renovering, även om renoveringen bevisligen utförts enligt alla rekommendationer. Mer forskning behövs för att undersöka huruvida boendes hälsostatus förbättras eller ej efter mögelsanering av hus och bohag.

Möglet är ett gissel för många men normalt finns mängder av mikroorganismer, (mögelsvamp, jästsvamp och bakterier) i vår omgivning. Vi andas in och äter upp tusentals mikroorganismer dagligen.

Vissa arter ingår i denna normalflora och andra inte. Som exempel kan nämnas att det uppskattningsvis finns cirka 300 000 mögelarter, men bara ett femtiotal anses relevanta i fukt- och vattenskadade hus.

Dessa nischade mögelsvampar i fuktskadade byggnader har, som alla mikroorganismer, olika egenskaper och reagerar oli-

ka på stress, till exempel torka och konkurrens från andra mikroorganismer. Man vet att mögelsvampar som kan växa till i byggnader har en förmåga att producera mykotoxiner, ämnen som är oerhört toxiska (bland annat cancerframkallande, vävnadsförstörande och inflammationsinducerande). Erica Bloom har i sin doktorsavhandling visat att de mögelsvampar som ofta finns i fuktskadade miljöer inte bara har förmågan att producera mögelgifter – de gör det regelmässigt.

Cellulosainnehållande byggmaterial, exempelvis kartonggips, angrips ofta vid fukt- eller vattenskada av den välkända mögelsvampen Stachybotrys chartarum.

Denna mögelart förekommer regelmässigt i fuktiga gipskonstruktioner i till exempel putsade enstegstätade träregelväggar och i våtutrymmen. Stachybotrys sp, som producerar över 90 olika biologiska ämnen, varav flertalet är giftiga. Den är dock bara en av de mögelsvampar som trivs i fuktskadad miljö. Hittills har man bara utvecklat bestämningsmetoder för en bråkdel av de mikrobiella gifter som produceras av dessa svampar. De toxiner som i dagsläget har bestämts kan därför sannolikt anses som markörer för en gissningsvis mycket större exponering. Förutom mögelgifter finns dessutom flera bakteriegifter representerade i fuktskadade byggnader. Inandning av dessa mikrobiella toxiner är giftigare än att äta dem (eftersom gifterna går direkt ut i blodet).

Mögelsvampar sinsemellan, och tillsammans med bakterier, uppvisar också synergistiska effekter med avseende på toxicitet.

Hälsoeffekter outredda

På vilket sätt vi påverkas av mögel och mykotoxin i boendemiljö och om det har någon reell inverkan på vår hälsa, och i så fall genom vilka mekanismer och i vilken mängd, är idag dock inte utrett. Däremot finns klara samband mellan mögel och bland annat luftvägsbesvär och allergisk alveolit när det gäller miljöer där hög exponering förekommer, till exempel inom jordbruket. Exponering för Stachybotrys sp kombinerat med andra mögelarter i arbetsmiljöer har associerats till symptom i nedre luftvägarna, huden och ögonen, kroniskt trötthetssyndrom och nedsättning av immunförsvaret.

49

Om samma hälsorisker hotar de sanerare och byggnadsarbetare som renoverar mögelskadade byggnader har inte undersökts, men den arbetsmiljö som uppstår vid renovering innebär en hög exponeringsgrad. Också saneringsmedlens toxicitet bör då tas i beaktning, det gäller exempelvis borsyra och borax.

Det är därför viktigt att mögelsaneringar utförs med försiktighet. Att enbart torka ut de skadade material räcker inte – mögelsvamparna dör nödvändigtvis inte utan blir bara inaktiva och de toxiska metaboliterna finns kvar.

Livskraft och giftproduktion

I projektet belystes inte effektiviteten av de olika saneringsmedlen och metoderna med avseende på eventuell reducerad mögeltillväxt utan med avseende på mögelsvamparnas livskraftighet och produktion av gifter. Mögelsvamparna och mögelgifterna som ingår i experimentet ska ses som markörer i, eller exempel på, ett komplext problem som behöver undersökas ytterligare. I projektet skapades en metod för att utröna hur mögelsvamparna överlever efter eventuella åtgärder och hur mykotoxiner deaktiveras i en fuktskadad byggnad, och ifall åtgärderna är tillräckliga över tid (om det skulle bli en ny fuktskada). På från början torra material växer ju inget mögel och inga mögelgifter kan bildas.

Effekten av saneringen kontrollerades efter 24 timmar då bitar av alla prover odlades på MEA, det vill säga kartongbitar

från kontaminerade gipsskivor samt avtryck av furusplint. Odlingen i sig ger inget kvantitativt mått på hur mycket mögel som finns närvarande på materialet eftersom odling inte tar hänsyn till död biomassa (som likväl innehåller gifter och allergener). Dock kan konstateras att odling på MEA, som är ett näringsrikt odlingsmedium inte är jämförbart med näringen i byggnadsmaterialet. Det ger i det här projektet en möjlighet att studera överlevnad och tillväxten för de utvalda mögelarterna, det vill säga livskraftiga mögelsporer och partiklar som finns kvar i materialet trots behandling. Med andra ord – finns det mögelsvampar som inte dött av behandlingen på byggmaterialet så växer de ut i odlingen. På det sättet kan odling i det här experimentet påvisa huruvida de olika behandlingsmetoderna har dödat mögelsvampen eller ej. Odling av fuktskadat material, utan kännedom om vilka mikroorganismer som finns på materialytan, inte är av något värde eftersom odling på laboratoriesubstrat alltid resulterar i någon form av mögelväxt och i praktiken är svårtolkat.

I samtliga fall utom ett (behandling med Alg & Mögelbort Proffs) växte den mögelart som inokulerats på materialet ut i odling. I vissa fall tillkom också nya arter.

Ingen odling var dock helt fri från mögel.

Materialen behandlades sterilt genom hela experimentet men det kan inte uteslutas att livskraftiga mögelpartiklar funnits i materialet från början (dock ska dessa då ha överlevt både sterilisering samt sanerings-

behandling) eller tillkommit under hanteringen. Mykotoxinerna minskade inte heller jämfört med den postiva kontrollen och i vissa fall till och med ökade koncentrationen av mögelgifterna.

I det här projektet har vi visat att mögel och mögelgifter inte destrueras av de

Tabell 1. Överblick behandlingsschema – saneringsmetoder som tillämpades på gipsskivor samt träreglar.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Saneringsmetod ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Negativ kontroll (orört nytt material från fabrik) Positiv kontroll (möjligt material utan sanering i fuktkammare) Ozon (≈ 15 ppm, 30 min) Penetrox-S (Peroxid, Alron Chemical Co AB) Boracol 10-2Bd (Borbaserat preparat, Svenska Reimpregnering AB) Varmluftspistol (300 ºC, 2 min, Black & Decker) Flambering/Eld (Propangasbrännare, flasktyp 2000) Ånga (2 min, Kärcher ångtvätt) Alg & Mögelbort Proffs (NH4Cl-baserat preparat, Biokleen AB) Klorin (Natriumhypoklorit-baserad, Colgate - Palmolive AB) VitalProtect (Borbaserat preparat, WSJ Sanitation Oy) Enbart torkning (torkning i rumstemperatur)

50

Bygg & teknik 5/10

Tabell 2: Sammanfattning av mängdskillnaden av varje mykotoxin mellan provtillfälle 1 (mögelskadat material) och provtillfälle 4 (efter sanering och torkning).

Skillnaden är jämförd med mängdskillnaden hos den positiva kontrollen.

SATG = satratoxinG, SATH = satratoxinH, TRID = trikodermol, VER = verrukarol, STRG = sterigmatocystin.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Saneringsmetod SATG SATH VER TRID STRG kartonggips

undersökta saneringsmedlen och -metoderna och att många av behandlingarna inte heller förhindrar återkommande påväxt över tid. När mögelskador konstaterats bör inte bara orsaken till fuktskadan åtgärdas av fastighetsägaren (verksamhetsutövaren), utan även det skadade materialet bytas ut. Vi kan inte rekommendera några av de undersökta kemiska saneringsmedlen som fungerar över tid.

Strategi för fortsatta studier

Fac k

www.roxx.se

Ann Bygg&Teknik.indd 1 Bygg & teknik 5/10

kartonggips

kartonggips

furusplint

– = minskning av mängden mykotoxin totalt samt jämfört med den positiva kontrollen + = ökning av mängden mykotoxin totalt men inte lika mycket som i den positiva kontrollen ++ = lika mycket ökning av mängden mykotoxin som i den positiva kontrollen +++ = större ökning av mängden mykotoxin jämfört med den positiva kontrollen

om att sanering av mögel på byggnadsmaterial och dess effekter är ett komplicerat och omfattande område.

Idag har man inte tillräcklig kunskap om, och på vilket sätt, mögelsvampar och mikrobiella toxiner påverkar innemiljön och människan, till exempel sanerare, byggnadsarbetare och brukare. Enligt WHO:s riktlinjer ska det inte finnas risk

för an de

Denna undersökning omfattade endast två typer av material, kartonggips och trä, men i en byggnad finns åtskilliga typer av material som angrips av många olika mögelsvampar som producerar många olika toxiska metaboliter. De begränsade projektresultat som vi fått fram här vittnar

kartonggips

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ozon + + + + – – – + Penetrox Boracol 10-2Bd – – + +++ Varmluftspistol +++ +++ + +++ Flambering/Eld +++ +++ + +++ Ånga +++ +++ + +++ – – – – Alg & Mögelbort Proffs – Klorin +++ +++ + +++ – VitalProtect – – – + – Enbart torkning +++ +++ – + – –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

t u t g i s s mä

Hela rapporten finns att ladda ner från www.ivl.se

för människors hälsa i en fuktskadad byggnad. Det är därmed nödvändigt att fortsätta att utforska saneringsmedel och metoder för att säkerställa återställandet av fukt- och mögelskadade byggnader. ■

Felaktigt utförda vatteninstallationer orsakar en massa elände.

Vattenskador, legionellasmitta och frysskador för att nämna några.

Projektera VVS-installationen efter branschreglerna – för din säkerhets skull.

Ha ditt på det torra och använd erfarenheten som regelverket ger.

Anlita alltid en auktoriserad Säker Vatten-installatör – för din trygghets skull.

Då vet du att det är folk som kan sin sak.

På www.säkervatten.se hittar du de auktoriserade VVS-installatörerna nära dig.

51

10-06-21 08.25.06

Fuktteknisk status i inventerade kommunala byggnader Inventeringar har utförts i 316 kommunala byggnader i fyra olika kommuner i Stockholms län. Byggnaderna har framför allt varit av typen skolor och daghem. Projektet startade i början av 2000-talet och det primära syftet, från fastighetsägarna, var att få en uppfattning om den fukttekniska statusen på byggnaderna och på så vis kunna planera underhåll, förebyggande arbete och åtgärder av skador i byggnaderna.

Inventeringen har genomgående utförts som en ren okulärbesiktning. Den personal som utförde besiktningarna var skadeutredare med mångårig erfarenhet från skadeutredningar i fuktskadade byggnader. Vid besiktningen var ett viktigt moment att bedöma eventuella fukttekniska risker med byggnaden även om inga skador kunde noteras. Rapporteringen var generellt kortfattat och var i flertalet fall inte varit längre än en A4-sida.

Bedömningen av fukttekniska risker i det enskilda objektet gjordes och redovisades i tre nivåer.

1. Låg risk: Okulärbesiktningen har inte identifierat några riskkonstruktioner avseende fukt och mögelskador och inte konstaterat någon mögellukt eller några synliga fuktskador.

2. Risk: Riskkonstruktion avseende fukt och mögelskador har identifierats i byggnaden. Okulärbesiktningen har dock inte konstaterat någon mögellukt eller några synliga fukt- och mögelskador, vilket indikerar att skada uppstått.

3. Skada: Okulärbesiktningen har konstaterat mögellukt och/eller synliga fuktoch mögelskador i byggnaden.

Totalt har inventering utförts i 316 byggnader. Av dessa 316 byggnader bedömdes 53 stycken (17 procent) bedömts ha en låg risk, 135 stycken (43 procent) ha en risk och i 128 stycken (41 procent) kunde en skada konstateras.

Efter utförd inventering har i en kommun uppföljande mätningar i inomhusmil-

Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-konsult Indoor Air AB, Stockholm.

52

jön utförts. Detta arbete har letts av Dan Norbäck, Akademiska sjukhuset Uppsala, och fältprovtagningen har utförts av personal från AK-konsult. Statistiska samband mellan mängden mögel mätt med DNAteknik kunde konstateras relaterat till den bedömda fukttekniska statusen i byggnaden, det vill säga mätningarna indikerade mer mögel i byggnader med risk än i byggnader med låg risk och mer mögel i byggnader med bedömd skada än i byggnader enbart riskklassning.

Kortfattat om de tre vanligaste riskkonstruktionerna

Nummer ett på listan över särskilt skadedrabbade riskkonstruktioner i de aktuella objekten var betongplattor på mark med värmeisolering på ovansidan av betongen.

Betongplatta på mark. Orsaken till den höga fuktnivån i betongplattan kommer av att en betongplatta som är värmeisolerad på ovansidan får ungefär samma temperatur som marken den ligger på.

Eftersom betongplattan har ungefär samma temperatur som marken blir den också lika fuktig som marken om golvbeläggningen/golvkonstruktionen är ångtät.

Mark har alltid en relativ luftfuktighet (RF) på hundra procent, se även figur 1.

I en konstruktion enligt figur 1 kommer sandavjämningen att ligga i mycket

fuktig miljö, vilket innebär att material som kan utgöra näring för mikroorganismer inte får förekomma i sanden. Sanden måste således vara omsorgsfullt tvättad och glödgad annars föreligger stor risk för mikrobiell växt i denna typ av konstruktion.

Den traditionella varianten på konstruktionen är det så kallade uppreglade golvet med värmeisolering mellan golvreglarna. Erfarenhetsmässigt finns en tendens att ju mer värmeisolering man stoppar ned ovanpå betongen desto mer skadedrabbad blir konstruktionen. Sannolikt beror detta på att det med tunnare värmeisolering i lika hög uppregling finns mer utrymme för luftrörelser. På 1960-talet utfördes den här konstruktionen ofta med så kallad luftad sockel. Detta gör att 1960-talsbyggen med denna konstruktion ofta klarat sig längre än 1970-talskonstruktioner.

I många fall lades en plastfolie på betongplattan med syfte att skydda övergolvkonstruktionen från fuktpåverkan underifrån. Tyvärr faller denna åtgärd ofta på att betongplattan inte rengjorts före påläggandet av plastfolien. Beständigheten hos plastfolien kan ifrågasättas och utförandet av detta tätskikt lämnar i de flesta fall en del övrigt att önska.

Figur 1, L-O Åkerlind 1994.

Bygg & teknik 5/10

Figur 2: Relativ fuktighet utomhus och i krypgrund i Bromma utan fukttillskott från marken i krypgrunden.

När det gäller denna grundkonstruktion finns en övertro på större antal grundventiler skulle innebära mindre skaderisk. Tyvärr är sambandet inte så enkelt. I vissa fall kan en ökad uteluftventilering av krypgrunden innebära snabbare skadeutveckling.

Låglutande tak. Den primära risken är att vattensamlingar uppstår på dylika tak, vilket ställer mycket stora krav på ihopfogningen (klistringen) av täckmaterialet.

Brister i detta kommer att innebära takläckage. Av någon anledning brukar takbrunnarna komma att ligga högre än ränndalen, som ska leda vattnet till takbrunnen. Åtminstone gäller detta metrarna närmast takbrunnen.

Invändiga takbrunnar kan frysa. För att systemet ska fungera måste således konstruktionen läcka tillräckligt med värme från uppvärmda utrymmen inomhus eller så måste någon form av värmeslinga finnas kring eller i takbrunnen. Större delen av året är det vatten som rinner genom det invändiga stuprören kallt. Detta innebär att luftläckage in i slitsen där stupröret går kan förorsaka kondens och därmed fuktskador.

En sekundär risk är att dessa takkonstruktioner är mer eller mindre omöjliga att inspektera, varför uppkomna skador oftast har gått mycket långt innan de upptäcks.

En, ur fuktsynpunkt, rätt utförd be- gamla torpargrundens funktion ur fukttongplatta på mark har underliggande synpunkt under hela årscykler utan byggvärmeisolering vilket innebär att betong- de en modern variant på konstruktion plattan blir varmare än marken (under med luftutrymme under byggnaden. Fakförutsättningen att huset är uppvärmt) och tum är att det enda den gamla torpargrundärmed mindre fuktig än underliggande den har gemensamt med en modern krypmark. grund är att det finns ett hålrum under Uteluftventilerad krypgrund. Orsaken byggnaden. Med bättre värmeisolerat till den höga fuktnivån i kryputrymmena krypgrundsbjälklag ökar skaderisken och och därmed också orsaken till fukt- och skadeutvecklingen sker snabbare. mögelskadorna i bjälklagen är att den moderna krypgrunden sommartid har lägre temperatur än uteluften som ventilerar grunden.

Uteluften kyls ned i grunden med en ökning av den relativa luftfuktigheten som följd.

I figur 2 redovisas årsmedelvärdet på den relativa fuktigheten utomhus och i en krypgrund i stockholmsområdet under ett så kallat normalår.

Av figur 2 framgår att den relativa fuktigheten i kryputrymmet Diagram 1: Bedömning fukttekniska risker i fyra överstiger kritisk gräns (75 proolika kommuner. cent relativ fuktighet) för tillväxt av mikroorganismer under tiden april till oktober.

Grundkonstruktion med krypgrund, vilket egentligen felaktigt ofta går under beteckningen ”torpargrund”, kom under 1980-talet att ta över då man blev varse skadescenariot vid betongplattor på mark.

Naturligtvis sneglade man då på alla gamla torp och andra byggnader, som många stått i ett par hundra år. När det gäller denna konstruktion upprepar sig egentligen historiDiagram 2: Bedömning fukttekniska risker 316 en från betongplatta på mark, det byggnader. vill säga man beaktade inte den

Tabell 1: Signifikant säkerställda samband, P mindre än 0,05.

Data från Dan Norbäck.

Bygg & teknik 5/10

Resultat

Resultaten från de utförda inventeringarna i samtliga fyra kommuner och de efterföljande mätningarna i en kommun redovisas i diagram 1 och 2 samt tabell 1.

Baserat på den bedömning gjord i de totalt 316 byggnaderna så synes skadefrekvensen vara relativt hög, cirka 40 procent. Också andelen hus där risk för fuktskador bedöms föreligga vara hög, cirka 43 procent. En möjlig förklaring till det erhållna utfallet är att många av de byggnader där bedömningen risk respektive skada gjorts var uppförda under framför allt 1970-talet då riskkonstruktion avseende fukt var vanliga, se ovan.

De uppföljande mätningarna av mögel indikerar att det finns ett samband mellan riskbedömning, utförd via byggnadsteknisk okulärbesiktning av erfarna skadeutredare, och mängden mögel i byggnaden mätt med DNA-teknik.

Den typ av inventering vilken redovisas i artikeln har visat sig vara ett värdefullt hjälpmedel när det gäller att planera underhåll, förebyggande arbete och åtgärder av skadade byggnader. I många av de byggnader där skada indikerats vid inventeringen har fördjupade tekniska undersökningar utförts, åtgärdsprogram tagits fram och många av åtgärderna är idag genomförda.

■ 53

Fuktproblem i bostäder med regenerativ ventilationsvärmeåtervinning?

Denna artikels syfte är att undersöka luftfuktigheten i bostadshus med ventilationsvärmeåtervinning med fuktåtervinning. Fuktåtervinning sker för regenerativa värmeväxlare som kan vara utformade som en rotor. Fuktåtervinning sker även för regenerativa värmeväxlare utan hygroskopiskt material. Enbart fuktåtervinning genom kondensation och förångning kommer att behandlas här.

Ett hydrauliskt perpetuum mobile?

Fuktåtervinning kan beskrivas med några enkla samband för det statiska fallet vid jämvikt. Hur vatteninnehållet i rumsluften lika med den i frånluften xf g/kg kan beräknas för ett givet fukttillskott till rumsluften ∆x g/kg, ett givet vatteninnehåll för uteluften xu g/kg och en given fuktverkningsgrad ηx som funktion av vatteninnehållet i uteluft xu g/kg och frånluft xf g/kg kan redovisas nedan med tre samband. Det första ekvationen (1) anger att vatteninnehåll för rumsluft och frånluft xf bestäms av vatteninnehåll för tilluft xt ökad med fukttillskottet ∆x. Det andra (2) är definitionen av fuktverkningsgraden ηx. Det tredje (3) är det sökta sambandet efter det att tilluftens vatteninnehåll xt har eliminerats i samband (1) och (2). xf = xt + ∆x (g/kg)

(1)

xf = xu + ∆x / (1 - ηx) (g/kg)

(3)

ηx = (xt - xu) / (xf - xu) (-)

(2)

Fukttillskottet ∆x förstärks med en faktor 1/(1 – ηx), vilken blir 1, 2, 3 och 4 för fuktverkningsgraderna ηx 0, 0,5, 0,67 respektive 0,75. Om fukttillskottet är 2 g/kg luft och fuktverkningsgraden är 0,5, kommer fukttillskottet att fördubblas. Vatteninnehållet i rumsluft och frånluft blir 4 g/kg högre än vatteninnehållet i uteluften vid statisk jämvikt.

Självförstärkningen är stor, men verkar inte momentant utan det tar tid (några

54

Artikelförfattare är Lars Jensen, Installationsteknik, Lunds tekniska högskola, Lund.

luftomsättningar). Fuktbuffringen i olika material i en bostad kan räknas om till en extra luftvolym, vilket ökar luftomsättningstiden.

En avhandling av Svennberg (2006) dokumenterar fuktbuffring. Försök med växelvis uppfuktning och avfuktning av ett möblerat kontorsrum i ett slutet oventilerat stålrum jämfört med ett tomt stålrum visade att vatteninnehållets variation dämpades till en tredjedel. Stålrummets volym var 38 kubikmeter och möbleringen vägde 108 kg. En dämpning med en tredjedel kan beskrivas som att rummets luftvolym ökas med en halv luftvolym och att luftomsättningstiden ökas med en faktor 1,5.

Fuktåtervinning enligt tekniska data från Fläkt Woods (2003) för EconoventPUM är fuktåtervinningsgraden vid halvfart och helfart för en hygroskopisk rotor 0,63 respektive 0,71 samt för en kompositrotor 0,67 respektive 0,73. Fuktåtervinning för en icke hygroskopisk rotor anges till 0,45 i ett sifferexempel. Några diagram finns inte.

Vad är lagliga och vanliga fukttillskott i bostäder?

Enligt SOSF 1999:25, Allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken, tillåts högst ett fukttillskott till rumsluften om högst 3 g/m3 underförstått i förhållande till uteluftens vatteninnehåll. Detta värde kan räknas om med luftens densitet 1,2 kg/m3 vid 20 °C till 2,5 g/kg. Sorten g/kg kommer att användas genomgående i fortsättningen.

Fukttillskottet anges i Betsi, en undersökning av Boverket (2009), för småhus och flerbostadshus omräknat till 1,5 g/kg respektive 1 g/kg. I samma undersökning görs även jämförelse med en äldre undersökning Elib med mätningar från 1991/ 1992 för småhus och flerbostadshus omräknat till 3 g/kg respektive 2,3 g/kg. Siffrorna visar att fukttillskottet med tiden har halverats. Det är inte klarlagt vad den stora skillnaden beror på.

En annan svensk undersökning av vardagsrum och sovrum i 390 lägenheter under vintertid dokumenterad i Gustavsson (2004) redovisar ett fukttillskott på 1,9 g/kg.

En estnisk undersökning dokumenterad i Kalamees et al (2006) av mätningar i 179 rum fördelat på 101 småhus vintertid

redovisar att medelvärdet och standardavvikelsen för fukttillskottet vintertid är 1,7 g/kg respektive 0,8 g/kg.

En viktig anmärkning är att ovan refererade mätningar görs i bostadens vardagsrum och sovrum. Fukttillskott i kök och badrum som tillförs frånluften mäts dåligt. Det finns mätningar av frånluft i arton flerbostadshus med 317 lägenheter och med mekanisk frånluftsventilation på fyra orter i Sverige genomförda av Bagge, Johansson & Lindstrii (2010) under 2008 och 2009. Medelvärde och standardavvikelse för alla hus blev 2,14 g/kg respektive 0,64 g/kg. Sannolikheten för att fukttillskottet är högre än 2, 3 och 4 g/kg kan med antagande om att fukttillskottet är normalfördelat kan beräknas till 0,59, 0,09 respektive 0,00. En ort av de fyra avviker med högre värden (troligen på grund av lägre ventilationsflöden). Samma beräkning ger sannolikheterna 0,89, 0,36 respektive 0,03.

Ett totalkrav för luftfuktighet vintertid enligt SOSFS 1999:21 är högst 7 g/kg som vid 21 °C motsvarar en relativ luftfuktighet om 0,45.

Kan det bli dimma inomhus?

Svaret är i princip ja. En annan formulering är: Vilket fukttillskott krävs för att rumsluften och därmed frånluften ska bli fullständigt mättad med den relativa luftfuktigheten 1? Sambandet (3) anger inga begränsningar. Ett enkelt sifferexempel med samband (3) och mättad uteluft och frånluft vid 0 respektive 20 °C med vatteninnehåll 3,8 respektive 14,7 g/kg samt en antagen fuktverkningsgrad 0,7 ger ett nödvändigt fukttillskott om 3,3 g/kg ((14,7 - 3,8)(1 - 0,7)) eller 3,9 g/m3.

Detta är ett högt fukttillskott men inte ett orimligt fukttillskott.

Hur beräknas fuktåtervinning?

Beräkningar har skett med en enkel modell för en rotorkanal som har simulerats under ett helt varv med tillförsel av uteluft och frånluft under var sitt halva varv och i motström med för ett basfall med material aluminium, diameter 2 mm, längd 200 mm, godstjocklek 0,05 mm, värmeövergångstal 40 W/Km2, lufthastighet 2 m/s och varvtid 6 s. Den egentliga godstjockleken vid beräkningen är hälften av den angivna, eftersom en rotorkanalvägg geBygg & teknik 5/10

Figur 1: Fuktverkningsgrad som funktion av frånluftens vatteninnehåll och olika rotorlängd. nomgående skiljer två rotorkanaler åt.

Rotorkanalen har förenklats till ett cylindriskt rör. Den verkliga geometrin är en annan. Fuktåtervinning sker genom att kondens överförs från frånluft till tilluft.

Beräkningar har genomförts med nästan mättad uteluft 0 °C och 3,5 g/kg. Frånluftstemperaturen var 20 °C. Fuktåtervinningsgraden har beräknats som funktion av frånluftens vatteninnehåll och redovisas i figur 1 för fyra olika rotorlängder 100, 200, 300 och 400 mm. Den normala torra verkningsgraden har beräknats till 0,625, 0,769, 0,833 och 0,869, utan renblåsning för rotorlängderna 100, 200, 300 och 400 mm. Den relativa luftfuktigheten anges även i figur 1 med vertikala linjer för 0,3, 0,4, 0,5 och 0,6.

Kurvan för basfallet 200 mm i figur 1 visar att fuktåtervinningen är 0,5 vid frånluftsvatteninnehållet 7,7 g/kg. Skillnaden i vatteninnehåll mellan frånluft/rumsluft och uteluft är 4,2 g/kg. Nödvändigt drivande fukttillskott är hälften eller 2,1 g/kg.

Vilket fukttillskott ger ett givet frånluftstillstånd?

Den framräknade fuktverkningsgraden i figur 1 kan användas för att beräkna det fuktillskott som ger ett givet frånluftstillstånd enligt samband (3). Om det nödvändiga fukttillskottet ökar med ökande vatteninnehåll för frånluften finns det ingen risk för att den självförstärkande processen med ökande fuktverkningsgrad skenar och slutar med fullständigt mättad rumsluft och frånluft för ett givet fukttillskott. Resultatet redovisas i figur 2 för samma fall som i figur 1. Kurvorna visar att det nödvändiga fukttillskottet ökar med ökande vatteninnehåll för frånluften.

Det finns därför ingen risk för att uppfuktningen ökar utan att fukttillskottet ökar.

Hur mycket fuktåtervinning betyder jämfört med ingen fuktåtervinning redovisas i figur 2 med en rät linje som är xf = Bygg & teknik 5/10

Figur 2: Nödvändigt fukttillskott för givet vatteninnehåll för frånluft/rumsluft som funktion av vatteninnehåll för frånluft/rumsluft och olika rotorlängd.

xu + ∆x. Kurvorna i figur 2 visar att fukttillskottet måste vara minst 1,5 g/kg för att fuktåtervinningen blir märkbar för basfallet med rotordjup 200 mm.

En kontroll med det tidigare basfallet 200 mm i figur 1 med verkningsgrad 0,5 resulterade i en uppfuktning till 7,7 och ett framräknat nödvändigt fukttillskott på 2,1 g/kg, vilket stämmer väl med avläsningar i figur 2. Fallet med relativ luftfuktighet 0,6 för frånluften ger direkt 2,3 g/kg.

En naturlig fråga är vilket fukttillskott kan tillåtas om den totala uppfuktningen ska vara högst 2,5 g/kg (krav i SOSFS).

Uteluftens och frånluftens vatteninnehåll är 3,5 g/kg respektive 6 g/kg. Nödvändigt fukttillskott för rotorlängd 200 mm fås direkt ur figur 2 som 1,9 g/kg eller beräknad med fuktverkningsgraden 0,25 i figur 1 som 1,9 ((1 - 0,25) 2,5) g/kg.

En fördubblad uppfuktning med 5 g/kg till frånluftsvatteninnehåll 8,5 g/kg kräver fukttillskott på 2,3 g/kg, vilket är en mindre ökning jämfört med fallet som ger halva uppfuktningen. Förstärkningen mellan 2,5 och 5 g/kg kan beräknas till 6,25 (2,5 / (2,3 - 1,9)). En förklaring till den höga förstärkningen är att fuktåtervinningsgraden ökar från 0,25 till 0,55.

Vad händer under ett dygn?

Ett dygn har simulerats för basfallet med rotorlängden 200 mm med olika fukttillskott från 1 till 4 g/kg i steg om 0,5 g/kg för att demonstrera både självförstärkningen och trögheten i tiden. Simuleringen börjar med samma vatteninnehåll som i uteluften. Frånluftstemperaturen är 20 °C. Uteluftstillståndet 0 °C och 3,5 g/kg är nästan mättat. Luftomsättningstiden är utökad till tre timmar från normala två timmar för bostäder för att beskriva en viss fuktbuffring i olika material.

Resultatet redovisas i figur 3 och 4 på nästa sida med den relativa luftfuktigheten för rumsluft/frånluft respektive fukt-

verkningsgraden. Kurvorna i figur 3 visar att den relativa luftfuktigheten blir hög över 0,6 för fukttillskott 3 g/kg. Fuktverkningsgraden i figur 4 är över 0,5 för fukttillskott 3 g/kg eller mer. Det tar dock tid innan de höga fuktverkningsgraderna uppnås.

Kurvorna i figur 3 och 4 visar också att statisk jämvikt bara har uppnåtts för låga fukttillskott för vilka självförstärkningen och fuktverkningsgraden är liten. Självförstärkningen gör att trögheten med en luftomsättningstid om tre timmar blir ännu större. Ett insvängningsförlopp utan någon självförstärkning har efter en, två och fyra luftomsättningstider uppnått 0,63, 0,86 respektive 0,98 av slutvärdet.

Kan regenerativa värmeväxlare användas i bostäder?

En uppsummering för den modellerade regenerativa värmeväxlaren med icke hygroskopisk material och för det valda uteluftstillståndet 0 °C och 3,5 g/kg är följande: ● Fuktåtervinning ökar med ökande vatteninnehåll för frånluften. ● Fuktåtervinning ökar med ökande temperaturverkningsgrad och bättre rotor. ● Fuktåtervinning ökar med minskade ventilationsflöde för samma rotor. ● Fuktåtervinning förstärker fukttillskottet med faktorn 1/(1 - ηx). ● Fuktåtervinning är stabil och skenar inte. ● Fuktåtervinning är långsam och inte momentan. ● Fuktåtervinning för fukttillskottet 1 g/kg är noll. ● Fuktåtervinning för fukttillskottet 2 g/kg är märkbar. ● Fuktåtervinning för fukttillskottet 3 g/kg är problematisk och medtag handduk.

Huvudslutsatsen är att fukttillskottets storlek är helt avgörande för om regenera55

Figur 3: Relativ luftfuktighet för rumsluft/frånluft vid dygnssimulering med olika fukttillskott. tiva värmeväxlare är lämpliga för bostäder eller inte. Det finns stora skillnader mellan olika undersökningar. Elib anger för småhus och flerbostadshus 3 respektive 2,3 g/kg och Betsi 1,5 g/kg respektive 1 g/kg.

Det skiljer en faktor 2. Mätningar har skett i genomgående i vardagsrum och i sovrum, vilket är delvis missvisande, eftersom frånluft tas från kök och hygienutrymmen med tidvis stora fukttillskott som tillkommer. Direkt mätning av fukttillskott i frånluft för flerbostadshus vintertid ger medelvärdet 2,14 g/kg och standardavvikelsen 0,64 g/kg. Sannolikheten för att fukttillskottet överskrider 2 och 3 g/kg har beräknats till 0,59 respektive 0,09 för alla hus och till 0,89 respektive 0,36 för den ort som avviker mest med antagande att fukttillskottet är normalfördelat.

En andra slutsats är att det räcker inte bara med att bestämma fukttillskottets storlek för att avgöra om regenerativa värmeväxlare är lämpliga i bostäder utan även hur det är fördelat i tiden och samverkar med uteklimatet samt om totalkravet om högst 7 g/kg enligt SOSFS 1999: 21 är tillräckligt för att undvika kondens

56

Figur 4: Fuktverkningsgrad vid dygnssimulering med olika fukttillskott.

och fuktskador. Det saknas forskning.

Det går heller inte att undersöka fuktåtervinning med enbart medelvärden för fukttillskottet på grund av den olinjära självförstärkningen.

Denna artikel bygger på ett mindre arbetsinsats som har gjorts under en begränsad tid och har beskrivits ytterst kortfattat av utrymmesskäl utan många antaganden, förutsättningar och begränsningar. En fullständigare redovisning kommer att finnas i Jensen (2010).

■

Referenser

Bagge, Johansson & Lindstrii (2010): Personlig kommunikation.

Boverket (2009): Så mår våra hus – redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning med mera, Karlskrona.

Fläkt Woods (2003): Econovent-PUM Tekniska data 2003, Katalog 3099 SE 03.02.

Gustavsson, Bornehag & Samuelsson (2004): Temperature, relative humidity and air exchange rate in 390 dwellings.

CIB W40 meeting, 2004, Glasgow, UK.

Jensen (2010): Fuktöverföring vid regenerativ värmeväxling, Arbetsrapport TVIT—10/7048.

Kalamees, Vinha & Kurnitski (2006): Indoor Humidity Loads and Miosure Production in Lightweight Timber-framed Detached Houses. Journal of Building Physics, 29(3):219–246.

SOSFS (1999): Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – fukt och mikroorganismer SOSFS 1999: 21.

SOSFS (1999): Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – ventilation SOSFS 1999:25.

Svennberg (2006): Moisure Buffering in the Indoor Environment, Doctoral Thesis, Report TVBH-1016 Lund 2006 Building Physics.

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2010!

Bygg & teknik 5/10

Rädd för fuktskador?

Mer info på

TORE HAGEN AS

FUKTLARM

www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer.

Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

Bygg & teknik 5/10

57

Vad hände sen? ”Ett cyniskt experiment med barn!” Så uttryckte sig föreningen V:s dåvarande ordförande Hans Johansson i lokaltidningen i Kungälv år 1992. Det hade kommit till föreningen V:s kännedom att en nybyggd Waldorfskola i Kungälv hade tagits i bruk där studielokalerna ventilerades med naturlig ventilation, det vill säga utan fläktar.

Bakgrunden var att föräldrarna till skolbarnen ville ha en ny skola med en klimatanläggning utformad så att man slapp de inomhusklimatproblem som de nybyggda kommunala skolorna runt om i landet drogs med. Dessutom ville man ha en skola som var energisnål. Det fanns också önskemål att få en tyst anläggning utan bullrande fläktar.

Visst var det ett experiment, men det grundade sig på de erfarenheter och undersökningar som faktiskt fanns tillgängliga.

Behovs- och årstidsanpassad ventilation

Istället för en traditionellt projekterad skola med konstanta luftflöden och höga tillufttemperaturer som ger ett dåligt inomhusklimat och hög energiförbrukning trots värmeväxling, valde vi en alternativ lösning.

Vi konstruerade ett ventilationssystem där luftflödet styrdes efter det aktuella behovet – där rumstemperaturen fick styra.

Dessutom sänktes tillufttemperaturen i takt med att det blev kallare utomhus och vi fick ett behovsstyrt- och årstidsanpassat luftflöde. Som värmesystem valde vi ett lågflödesinjusterat radiatorsystem som innebar effektiv och tyst drift med god termostatfunktion.

Den till synes självklara åtgärden att behovsstyra luftflödet i en skola medför en energibesparing på cirka 60 procent jämfört med konstantflödesdrift. Luftflödet styrs av rumstemperaturen. En sänkning av tillufttemperaturen i takt med att utomhustemperaturen sjunker förbättrar luftens kylande verkan och därmed reduceras automatiskt luftflödet ytterligare något kalla vinterdagar. Denna tillufttemperatursänkning och årstidsanpassning av luftflödet reducerar uppvärmningsbehovet för tilluften med ytterligare cirka 20 procent. Konventionell värmeväxling blir då inte längre meningsfull och det öppnas möjligheter för intressanta och driftekonomiska lösningar, då frånluften inte beArtikelförfattare är Torkel Andersson DELTAte, Göteborg.

58

Figur 1: Ventilation i samverkan. A är luftomsättning via grund eller kulvert, B är lanterninvädring (enhålsprincipen) och C är fasadvädring.

höver återföras för att växlas med tilluften. Dessutom minskar förskämningen av luften när den inte behandlas genom många apparater.

Luftflödesreduceringen och den svalare luftens förmåga att hålla rumstemperaturen mer konstant, mellan 20 och 21 °C under den kalla årstiden, medför även att den relativa fuktigheten inte blir lika låg vintertid som i konventionellt ventilerade skolor och kontor. Detta upplevs mycket positivt av brukarna och är bra ur medicinskt fysiologisk synpunkt.

I det aktuella fallet med Waldorfskolan så önskade man sig ett klimatsystem som om möjligt klarade sig utan mekanisk ventilation. Lösningen blev en anpassad arkitektur med något större rumsvolymer än traditionellt och en lanternin i tak med fönster på två motsatta sidor i varje lokal.

Figur 2: Rudolf Stainerskolan i Göteborg är ett exempel på denna relativa enkla ventilationsteknik i tre våningsplan.

Energiförbrukning för uppvärmning och fastighetsel brukade hamna mellan 80 och 120 kWh/m² i byggnader med enkla alternativa klimatsystem.

Den vind- och termikdrivna luftomsättningen styrs manuellt via fönstervevar.

Det är öppningsgraden av det fönster som för tillfället ligger på läsidan som ska regleras efter rådande behov. Tilluften tas in via en markförlagd kulvert, där den förvärms av marken vintertid och kyls varma sommardagar.

Arbetsnamnet för denna klimatanläggning blev vind- och termikdriven variabelflödesanläggning med passiv värme och kyla ur marklager.

Den nya skolan blev en succé med nöjda brukare och låg energiförbrukning.

Busslaster med intresserade personer besökte skolan och fick se och uppleva skollokalerna och prata med lärarna. Vi fick många uppdrag att projektera liknande klimatanläggningar i skolor runt omkring i landet. Många av byggnaderna försågs med en axialfläkt i tilluftkulverten som aktiverades då utomhustemperaturen sommartid steg och de termiska drivkrafterna avtog. Begreppet ”förstärkt självdrag” skapades. I de fall denna hjälpfläkt saknades praktiserades fönstervädring i fasad sommartid. Även i Norge byggdes många liknande skolor. Till skillnad från i Sverige så intresserade sig Norsk Byggforsk och högskolorna i Norge för denna typ av klimatsystem. Anledningen till det stora intresset var brukarnas uppskattning av det goda inomhusklimatet tillsammans med den låga energiförbrukningen.

Komplexa byggnader

Under årens lopp har konceptet successivt utvecklats och det har tillkommit allt Bygg & teknik 5/10

Figur 3: Flipper det smarta luftdonet. mer elektronisk styrutrustning. Numera styrs respektive lokals värmeventiler och ventilationsspjäll elektroniskt i sekvens med rumstemperaturen som ledvärde.

För att lösa vissa svårigheter som uppkom i mer komplexa byggnader så behövdes det en utveckling av lämpliga tillluftdon. Ett stort steg i denna utveckling var när vi konstruerade ett självreglerande tilluftdon för variabelflöde. Efter ett års provdrift i ett klassrum med handgjorda prototyper presenterade företaget Acticon AB på Nordbygg 2002 ett serietillverkat variabelflödesdon som döptes till ”Flipper det smarta luftdonet”. Via detta takpla-

Vargbroskolan i Storfors

Figur 4: Vargbroskolan med luftintagsbyggnaden i förgrunden. Arkitekt: Björn Johansson K-Konsult Arkitekter Karlstad.

Figur 5: Tilluftkulverten under skolan. cerade och tryckstyrda don kan friskluften tillföras lokalerna dragfritt och starkt undertempererad i hela spannet mellan noll och hundra procent luftflöde, vilket då var något helt nytt på marknaden.

Hybridventilation

En ny generation klimatanläggningar växte fram i början av 2000-talet, som tillåter samma princip i byggnader med normal utformning. Liksom tidigare tillförs tilluften via en markförlagd kulvert, där passiv värme och kyla utnyttjas. Nytt var dock att en tryckstyrd axialfläkt (lågtrycksfläkt) styrs att hålla ett variabelt tryck året runt i tilluftkulverten. Tillufttrycket varierar steglöst mellan 20 och 30 Pa kalla vinterdagar och upp mot 80 och 90 Pa varma sommardagar. LuftflöBygg & teknik 5/10

det i lokalerna varierar med hjälp av spjäll och variabelflödesdon mellan cirka 4 och 15 l/s och person beroende på behov och årstid. Via överluft samlas frånluften i korridorerna och därifrån evakueras den via spjällförsedda ”självdragshuvar” ovan yttertak. Denna typ av klimatanläggningar benämns ofta ”hybridventilationsystem”.

Hybridventilationssystemens inträde innebar ytterligare förbättrad energiprestanda i kombination med bra inomhusklimat. De senaste åren har några byggnader uppförts där hybridventilationstekniken kombinerats med passivhuskonceptet”, det vill säga med en extra tät och välisolerad byggnad.

Ett exempel på en byggnad med extra god täthet och isolering och ett hybridventilationssystem är Vargbroskolan i Storfors. Denna skola som ligger i klimatzon 2 har noggrant följts upp och utvärderats av Jens Beiron på Karlstads universitet som nyligen har redovisat sitt arbete i en rapport ”Drifterfarenheter från en energieffektiv skola”.

I denna rapport kan man bland annat läsa att skolan har en total

Figur 6: Tilluftspjäll och värmeventiler i tilluftkulvert.

Lätt åtkomliga för inspektion och justering samt skyddade från elevers åverkan.

viktad energianvändning som hamnar 30 procent lägre än PH09-kriterierna (nya kriterier för passivhusstandard) och hela 70 procent lägre än Boverkets byggreglers (BBR) nya krav. Det faktum att den även har ett fullvärdigt klimatsystem med ”passiv” kyla gör säkerligen skolan till en av Sveriges energieffektivaste byggnader med komfortkyla.

Energianvändningen för fläkt och pumpdrift (inklusive passiv kyla) har uppmäts till cirka 2 kWh/m2. Fläktarnas SFP-tal är cirFigur 7: Klimatsystemets uppbyggnad i Vargbroskolan. ka 0,4 kW/(m³/s). (SFP-talet är ett Tilluften hämtas från den ”varma” delen i tilluftmått på ventilationssystemets efkulverten och via vertikala schakt förs den upp till de fektivitet.) takplacerade variabelflödesdonen i klassrummen.

Varmvattenförbrukningen är låg Via överluft till korridoren och trapphusen evakueras då det bara är toaletter, en dusch frånluften via spjällförsedda takhuvar. samt ett skolkök som förbrukar 59

Figur 8: Vargbroskolans energiförbrukning.

varmvatten. På grund av det låga behovet av varmvatten valdes att bereda varmvatten med utplacerade elberedare för att undvika värmeförluster i VVC-systemet. I detta fall hade värmeförlusterna blivit större än energibehovet för uppvärmning av varmvattnet. Energianvändningen för varmvattenberedning på skolan har uppmätts till cirka 2 kWh/m2.

Den totala årliga energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel (inklusive korridorbelysning) har uppmätts till cirka 42 kWh/m2.

Solcellsanläggning

Figur 9: Vargbroskolans energiflöden.

Figur 10: Solcellsanläggningen på Vargbroskolan.

”passiva kylan” sommartid och energianvändningen för fläktdrift ökar. Ventilationskulverten medför även att installationer som injusteringsspjäll, reglerspjäll och reglerventiler kan placeras lättåtkomliga för service och underhåll och oåtkomliga för åverkan, se figur 6.

Kostnadsmässigt behöver inte tilluftkulverten avskräcka, den ersätter fläktrum, komfortkylanläggning och skapar mer plats uppe i byggnaden då en stor del av installationerna finns i kulverten.

Kostnaden för Vargbroskolan som upphandlades under högkonjunktur blev 17 400 kr/m2. I denna kostnad ingår även projekteringskostnader och byggnadskreditiv.

Vargbroskolan är förutom en liten solfångaranläggning och en liten vindsnurra, för i första Bör BBR:s energikrav hand pedagogiskt syfte, även skärpas? utrustad med en solcellsanSamtliga nya och befintliga läggning på 131 m2. Denna anbyggnader med behovs- och läggning har det första året biårstidsanpassad ventilation dragit med ett eltillskott på cirsom vi konstruerat klarar daka 4 kWh/m2. gens BBR-krav på energianSolcellsanläggningen på vändning med god marginal.

Vargbroskolan producerar därDe flesta skulle även kunna med en årlig elenergimängd fått epitetet ”GreenBuilding” som täcker energibehovet för om man hade ansökt om det. att driva skolans fläkt- och Det finns teknik och kunpumpdrift samt varmvattenbeskap att skapa energieffektiva redning. Den täcker också elbyggnader i kombination med behovet för skolans komfortbra inomhusklimat, men den kylanläggning i form av den Figur 11: Rumstemperaturloggningar i klassrum på används i alldeles för liten ommarkförlagda ventilationskulVargbroskolan. Behovs- och årstidsanpassad ventilation och fattning. Med skärpta BBRverten. Sommartid när fläksekvensstyrning med värme i kombination med ventilationstarna går på högvarv ger venti- kulvert ger förutsättning till god rumsklimathållning året runt. krav så skulle Boverket tvinga branschen att frångå ineffektilationskulverten en kyleffekt Branschen och högskolorna bör vara va lösningar och bidra till ett energieffeksom är fullt tillräckligt för att erbjuda svala och komfortabla lokaler vid utom- mer vidsynta och titta sig runt i Sverige tivt byggnadsbestånd med bättre inom■ hustemperaturer kring 30 °C. Det är en och utomlands efter mer energieffektiva husklimat än vad som är fallet idag. effektiv komfortkylanläggning som inte och inomhusklimatförbättrande systemkräver någon nämnvärd mängd el och är lösningar och snabbare anpassa sina helt fri från miljöbelastande köldme- VVS-tekniska lösningar därefter.

Ett absolut minimikrav för energiefdium. fektiv drift och bra inomhusklimat är att Nya produkter och lösningar luftflödet i lokalerna styrs efter behov och I takt med att behovet av klimatåtgärder i sekvens med lokalens värmesystem. och hot om allvarliga miljöproblem ställer Dessutom är det viktigt att det är rumsallt högre krav på energieffektiva bygg- temperaturen som styr luftflödesmängden Du vet väl att Bygg & tekniks nader så är det hög tid för vår konservati- i lokaler med varierande värmebelastinnehållsregister och mycket va bransch att på allvar ta tag i proble- ning. Därmed kan luftflödet även årstidsannat finns på vår hemsida: men. Man bör inte enbart se till maximala anpassas. www.byggteknikforlaget.se Det går naturligtvis även att skapa vinster och förlita sig till gängse svensk VVS-teknik som en gång i tiden hade ett energieffektiva anläggningar utan ventilationskulvert, men man missar då den gott ryckte i värden.

Läste Du det i Bygg & teknik?

60

Bygg & teknik 5/10

Katastrof?

Ingen skada skedd.

Munters Torktekniks tjänster inom skadebegränsning har använts i varje tänkbar miljö. Från restaurering av enskild egendom till stora kommersiella skador. Vare sig det gäller ett läckande rör eller en översvämning så finns våra tekniker redo att rycka ut dygnet runt.

I befintliga byggnader uför vi UÊÊvattenskador

UÊÊfuktskadeinventeringar

UÊÊfuktmätningar

UÊÊstorskadehantering

UÊÊmaterialprovtagningar

UÊÊprojektledning

UÊÊluftanalyser Vid nyproduktion utför vi UÊÊbyggvärme UÊÊbyggavfuktning

UÊÊfuktmätning enligt Hus AMA 98

UÊÊklimathållning

UÊÊfuktplaner

UÊÊklimatstyrning

UÊÊprojektledning

För mer information om våra tjänster välkommen att kontakta oss på mtt@munters.se eller hitta din lokala kontakt på www.munters.se

Bygg & teknik 5/10

MUN sweden second advert.indd 1

61

13/2/09 11:13:08

Utveckling av installationer i industriellt byggande med modularisering som drivkraft Ett eftersatt område inom bostadsbyggandet är utvecklingen av installationer (el och VVS). Någon större utveckling har inte skett sedan mitten av 1950-talet och arbetet utförs med traditionella verktyg och metoder. Den rådande skråstrukturen innebär ett revirtänkande bland aktörerna. För att utveckla industriellt byggandet finns det ett behov att bryta upp denna struktur. Artikelförfattaren Martin Lennartsson, menar att det går att hämta idéer från modularisering för att tydligare bestämma, samt få kontroll över komponenter, processer och aktörer. Resultaten härrör från ett forskningsprojekt som bedrivits vid Luleå tekniska universitet.

Sverige har en ledande roll inom industriellt byggande av bostäder i trä, men inom installationsbranschen, som i dagsläget har en stark ställning, befinner sig aktörerna fortfarande i en traditionell kultur med egen agenda och så stor individuell lönsamhet som möjligt. Modularisering är ett arbetssätt, hämtat från tillverkande industri med idén att bygga upp produkter med standardiserade komponenter. Tanken är att detta kan vara ett sätt att bryta beroende som nämns ovan och skapa förutsättningar för att få kontroll på produktionen och öka den övergripande lönsamheten, vilket i sin tur innebär ökad lönsamhet för det individuella företaget. Detta innebär att fokus läggs på ett begränsat antal standardiserade komponenter, så kallade moduler. Internationell forskning visar dock att det inte räcker med att ha kontroll över enbart komponenter utan att Artikelförfattare är Martin Lennartsson, teknologie licentiat och doktorand vid institutionen för Samhällsbyggnad, avdelningen för Byggkonstruktion – Träbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.

62

Exempel på volymbyggande med trästomme, Kv Ekorren i Skellefteå.

Faktaruta: Modularisering

Arbetssättet modularisering har tillämpats inom flera olika discipliner, som till exempel biologi kognitionsvetenskap och programmering. Inom tillverkningsindustrin har en drivkraft för utveckling varit en komplex marknad, där företagen har fokuserat på specifika marknadssegment i jakten på kortare ledtider. Genom en hävstångsprincip kan det skapas ett stort antal produktvarianter med ett litet antal moduler.

Genom att modularisera kan flera positiva effekter uppnås: ● Ledtid kan sänkas genom parallell montering. ● Tiden för produktutveckling förkortas, eftersom utvecklingsaktiviteter kan pågå samtidigt, det vill säga Concurrent engineering. ● Kapitalbindningen av material sänks, genom kortare ledtider och mindre lager. ● Materialkostnader minskar genom reducering av antalet artiklar. ● Kvaliteten säkras genom testning av funktioner före slutmontering. ● Rutiner för upphandling och planering effektiviseras. ● Service och uppgradering förenklas med standardiserade gränssnitt, som underlättar utbyte av moduler. ● Utveckling av produktionssystem underlättas, eftersom framtida mål kan brytas ned i faser.

Inom byggbranschen är modularisering ett relativt nytt begrepp. Gjord forskning pekar dock på minskning av projektkostnaden med tio procent, förbättrade arbetsvillkor, minskade ledtider, reducering av slöserier och minskad väderpåverkan.

Dessutom så kan byggtiderna förkortas i och med att aktiviteter kan pågå parallellt.

Mer konkret så har modularisering potentialen att öka byggbarheten och underlätta användandet av metoder från Lean Production såsom Just-In-Time, schemaläggning, kvalitet och flexibilitet. Dessutom ökar byggbarheten genom enklare organisation av material och resurser. Genom att modulindela efter funktioner kan produktionen fördelas till särskilda arbetsgrupper och underleverantörer.

Bygg & teknik 5/10

det även krävs en effektiv hantering av produktionen och underentreprenörer och leverantörer.

Industriellt byggande

Sverige har en ledande roll inom industriellt byggande av bostäder i trä, vilket innebär att siktet är inställt på en hög prefabriceringsgrad där upp till 80 procent av arbetet görs i fabrik innan transport till byggarbetsplats för färdigställande.

Sedan inträdet i EU och anpassningen av funktionella nationella byggbestämmelser har träindustrin hunnit ta två stora steg i utvecklingen mot att bli det uthålliga samhällsbyggandets material.

I det första steget verifierades fungerande lösningar och trämaterialet visade att det uppfyllde funktionskraven. Brand pekades ut som en nyckelfråga, men även stegljudisolering ansågs vara avgörande att hitta lösningar för. I det följande steget utvecklades process- och byggtekniker som utnyttjar trämaterialets egenskaper med en unik kombination av styrka och låg vikt. Detta innebar möjlighet till hantering av prefabricerade enheter med högt förädlingsvärde och stora transportavstånd. Det tredje och sista steget innebär den slutliga systemintegreringen i slutprodukten, där byggnadens försörjningssystem integreras i det industriella stomkonceptet.

Denna profilering betyder införandet av nyckelord som kvalitet, processutveckling standardisering och erfarenhetsåterföring. Kvalitetsutveckling relateras till värdebegreppet, för vem, av vem och hur värde uppstår. I denna typ av organisation tillämpas andra metoder för att leverera värde än i traditionellt styrda byggprojekt som kännetecknas av tillfälliga organisationer, projektorientering och platsbyggande. Fokus bör istället läggas på affärsmodeller, organisation, kompetensnivå, logistik och montering.

Utveckling av installationsbranschen

Idén att prefabricera installationer har funnits ända sedan 1950-talet, då det bland annat fanns prefabricerade installa-

tionsschakt av dåvarande Bostadsstyrelsen med en systematik rörande mått och innehåll. Under slutet av miljonprogrammet utformades förmodligen många schakt på detta sätt. Värme- och värmereturledningarna var dock sällan förlagda i schakt utan i fasadstigare och – returer med fördelning ut till fasadlägena i källare eller bottenvåning. Noterbart är också att det saknas samordning med elinstallationer. Det är sannolikt att kanalisering av el inte var ett problem under denna tid eftersom det endast fanns el och teleledningar. På 1980-talet gjordes de första försöken att prefabricera hela badrum till flerfamiljshus, komplett med alla installationer. Husen hade ofta planlösningar som placerade kökets våta sida mot en badrumsvägg. Detta samlade alla installa-

Kanalisering under bjälklag.

Byggnaden – en produkt

En byggnad är en produkt som består av olika system, som är mer eller mindre komplexa, exempelvis grund, stomsystem, inredning och installation. Historiskt så har stomsystemet varit styrande inom industriellt byggande medan övriga system har anpassats därefter. Det har saknats koordinering mellan de olika systemen. I det önskade läget är det byggnaden som ligger i centrum och systemen (inklusive stomsystemet) optimeras efter de krav som byggnaden och kunderna ställer.

Prefabricerad installationsvägg från 1950-talet.

tionsväggar som tillverkades i fältfabriker nära byggplatsen. Under 1970-talet gjordes försök med att standardisera installa-

Installationsschakt i anslutning till trapphus i början av 2000-talet.

I nuläget är installationssystemen underordnade stomsystemet. Utvecklingen går i en riktning mot att byggnaden är i fokus och att samtliga system utvecklas samtidigt.

Bygg & teknik 5/10

tioner till ett schakt, placerat inne i lägenheten. Tekniken fick relativt stor användning i kombination med prefabricering av stommar.

De första systemlösningarna som konsekvent placerade schakt i anslutning till trapphuset kom under 1990-talet. Det var både förvaltningsperspektiv och nya material (PEX-rör) som drev utvecklingen i denna riktning.

63

Flerfamiljshus med trästomme kunde redan från början utföras med centrala schakt, då bjälklagen utfördes med fackverksbalkar. I dessa bjälklag kunde alla evakueringsrör dras fritt till vertikalt schakt. Under 1990-talet testades också ett antal nya installationskomponenter. För ventilationssystem undersöktes finska idéer om standardiserade schakt som både kunde platsbyggas och prefabriceras. I botten satt inledningsvis den, på bilden nedan, borttagna runda plåtbiten kvar (fyra fästpunkter, lätt borttagbar) och i de schakt där det inte alla pipor behövdes (individuella rör från varje lägenhet) satt plåten kvar som formsättning för den igengjutning som gjordes i betongkonstruktioner.

Motsvarande lösning blev snabbt intressant för flerfamiljshus med trästomme, då schaktet breddmässigt kunde infogas i en bärande innervägg utan att öka väggens bredd.

För horisontell kanalisering introducerades under 1990-talet installationsväggar. Detta skedde samtidigt som den vägghängda toalettstolen

64

endesprinklersystem, vilket medgav en större frihet att använda synligt trä i och utanpå byggnaden. Schaktet placeras i trapphuset (ingår i det som brandcell) och innehåller alla vattenburna system samt el-, tele och svagströmssystem. System av denna typ medger separat mätning av vatten och värme för varje lägenhet.

För kanalisering finns det två principiella lösningar med antingen ett centralt schakt som sedan fördelar ledningar och rör horisontellt på varje våningsplan eller en lösning med multipla schakt som försörjer en ”stapel” med lägenheter.

Nulägesbeskrivning för installationer inom industriellt byggande

För närvarande står installationsrelaterade kostnader för upp till 20 procent av den totala kostnaden i ett projekt inom det industriella byggandet. Inom installationsbranschen finns i dagsläget ett flertal aktörer Installationsschakt för försörjning av ”stapel” med (till exempel konsulter, underlevelägenheter. rantörer och grossister) som upphandlas individuellt, på korta avtal. introducerades på marknaden. Dess stativ Dessa befinner sig inom ramen för den i blev då en integrerad del av installations- inledningen nämnda traditionella byggväggen. I denna enhet kan avlopp från kulturen med individualism, vilket i förtoalettstol dras horisontellt till vertikalt längningen leder till bristande kontroll schakt, duschgolvbrunnen får däremot över produktionen. Ett talande exempel är dras andra vägar. Väggen placerades när installationskonsulterna levererar ritutanför den bärande stommen, den är fri- ningar med fel som overifierade kommer stående och öppen nedtill. ut i produktionen och ger produktionsfel Fuktskydd utfördes på den bärande med exempelvis felplacerade eldosor. väggen. Alla kopplingar i installations- Följden blir att avhjälpning av felen inneväggen är därför placerade inne i rummet bär upp till 40 gånger extra monteringsoch eventuellt läckage upptäcks inne i tid, vilket i sig är väldigt allvarligt. Men badrummet. Med denna lösning blev i hade det varit möjligt att uppskatta dessa princip alla vattenledningar dolt förlagda tider inom rimliga tidsintervall så hade men ändå utanpåliggande (duschanslut- det varit möjligt att vidta åtgärder och ning finns i väggens vänstra kortsida). In- koncentrera avhjälpande insatser. Således stallationsväggen har utvecklats vidare kan aktiviteter som i sig har ledtider på en och är idag vanligen förekommande i ny- till två minuter leda till att det går åt timproduktion. Den kakelkläds på samma mar för avhjälpning. sätt som övriga väggar i badrummet.

Ett annat problem med att fel uppstår är Under 2000-talet ökade omfattningen den rådande produktionslayouten efterav installationer markant i flerfamiljshus som det inte finns några utrymmen för (kommunikation, styr- och reglerteknik). mellanlager. Konsekvensen blir att bakFör hus i trä tillkom i vissa lösningar bo- omvarande enheter trycker på och ej färdigt arbete lämnas kvar för färdigställande på byggarbetsplats. Denna situation ger bränsle till dem som menar att industriellt byggande fortfarande är platsbyggande under tak.

I dagsläget så har materialgrossister stort inflytande med en katalog med hundratusentals artiklar. Det finns ingen tydlig linje för vilka komponenter som bör eller kan användas. Som en konsekvens gör ofta underentreprenörer materialinköp själva. Därmed finns det en risk att olika typer av material finns i flera projekt. Exempelvis kan rör med olika dimensioner skarvas samman med en ökad Ventilationsschakt från 1990-tal. risk för läckage under brukartiden.

Bygg & teknik 5/10

CCJ

Miljöklassning? ®

Ett grönare tak är svårt att hitta

www.sundahus.se 013-21 40 90

Horisont Rya Rydebäck Arkitekt: Henrik Jais-Nielsen & Mats White Arkitekter, Nisse Landén.

Bostadshus i fem våningar med trästomme som år 2008 fick ta emot pris för ”Utmärkt modernt trähusbyggande”av Sveriges Träbyggnadskansli. Beläget i Rydebäck.

Allt om trä och träbyggande

Välj gummiduk i EPDM och du får tidlös trygghet med grön profil. Taksystemen Elastoseal och Superseal är kompletta lösningar med mycket lång livslängd. Inga farliga ämnen, låg energiförbrukning i tillverkning och låg vikt gör dem till naturliga miljöval.

Elastoseal för gröna tak, takträdgårdar, terrasser, parkeringsdäck, singeltak eller liknande. Superseal det patenterade systemet för exponerade tak, mekaniskt infästa eller klistrade mot underlaget. Båda systemen ger snabb, säker och enkel installation med måttanpassade paneler eller breda rullar.

Tänk grönt välj EPDM. Fråga Trelleborg Waterproofing.

Här hittar du kunskap om träoch träbyggande, konstruktionsdetaljer och materialegenskaper. TräGuiden är gratis.

Välkommen in!

Foto: Per Bergkvist

Trelleborg Waterproofing AB. Tel: 0370-481 00.

E-post: polymeric.membranes@trelleborg.com

www.trelleborg.com/waterproofing

Bygg & teknik 5/10

65

Kontakter för snabbkopplingssystem.

Det finns alltså en rad olika intressenter vid färdigställandet av installationer. I första hand byggföretag, konsulter, projektörer och underentreprenörer, men även beställare och i förlängningen de som ska bruka lägenheterna.

Baserat på detta så är det rimligt att bedriva en branschgemensam utveckling, då det förmodligen kommer krävas uppslutning och samarbete för att bryta den protektionism som råder.

Som exempel kan nämnas ett utvecklingsprojekt med syfte att utvärdera ett snabbkopplingssystem för el där elektrikerna snarare letade efter nackdelar med systemet eftersom det skulle kunna minska den debiterbara tiden.

Genom att fokusera på produktsynen som finns inom industriellt byggande kan aktörerna styras in mot att fokusera byggnaden (slutprodukten) mer än att suboptimera det egna arbetet. Detta innebär att det även krävs bättre strategisk positionering av produktionens uppbyggnad och hur försörjningskedjan är koordinerad.

Framtagning av moduler

Under projektets gång har ett antal studier genomförts för att ge ett underlag för hur

modularisering ska göras inom industriellt byggande. Som nämndes inledningsvis så räcker det inte med att enbart standardisera sina komponenter utan det krävs även att man hanterar produktionen och försörjningskedjan.

En studie över kanalisering av rör och ledningar visar att vertikala gränssnitt till högre våningar och fördelning i brukarenheterna (lägenheterna) är kritiska inom det industriella byggandet. Som ett led i utvecklingen initierades en upphandling riktad mot den svenska konsultbranschen med målet att hitta innovativa lösningar

Modulkoncept med schakt och tak som ska passas in i stomsystemet. för installationer. Beställare var fem industriella byggföretag som valt att samarbeta. Vid en förundersökning fanns det ett stort intresse och incitamentet för konsulterna var möjlighet till projektering av en stor andel industriellt byggda bostäder.

Emellertid försvann en del intressenter med hänvisning till rådande arbetsbelastning och i slutändan kom det in fem förslag. Dock visade det sig att inget förslag uppfyllde de krav som ställdes med alla ingående nödvändiga system (värme, vatten och avlopp, frånluftsystem, elsystem samt telefoni, tv, data). Även om upphandlingen inte ledde till vidare utveckling av de inkomna förslagen framkom flera viktiga synpunkter. Bland annat fanns förslag på schakt och innertak som lösningar på vertikal och horisontell kanalisering. Schakten leder upp rör och ledningar till högre våningsplan och innertaken finns i lägenheterna. Dessa två komponenter skulle kunna fungera som modullösningar för det industriella byggandet.

Med denna konceptuella idé som bas så utvecklades det förslag på hur detta skulle kunna se ut.

Bilden lägst ner på denna sida visar hur de två modulerna skulle kunna se ut och fungera. Lösningen bygger på konceptet med att det finns flera installationsschakt i byggnaden. Det är viktigt att poängtera att enbart nödvändiga media finns i främst schaktet, men det ska sedan finnas möjlighet att göra påbyggningar utifrån de krav och önskemål som ställs på den specifika byggnaden. Exempel på sådana tillägg är boendesprinklersystem, FTX-lösningar och värmeåtervinning. Tanken är att modulerna ska vara möjliga att prefabricera i fabrik. Vidare ska schaktet vara åtkomligt för enkelt underhåll och utbyte av komponenter och dessutom klara av uppgraderingar. I nuläget ligger mycket utveckling på energibesparing med olika typer av värmeåtervinning av luften, ex-

Öppning för tilluft

Övergång för utökning av schakt

ILL: SETRA/TRÄLYFTET

ILL: SETRA/TRÄLYFTET

Koordination av media

Övergång mellan schakt och tak

Visualisering av installationsschakt (röd och blå) och innertak (gul och grön) med viktiga gränssnitt markerade.

66

Bygg & teknik 5/10

empelvis genom värmeväxling av duschvatten. Det finns också kommande krav på mätning av förbrukning.

Detta betyder att rör och ledningar ska koordineras efter dessa krav, men även efter krav som spridning av legionella när varmvattnet värmer upp kallvattenledningen. Gränssnitten mellan schakt och innertak är viktiga att lösa och bör göras möjliga att mäta och validera, vilket även gäller för schaktets förlängning till högre våningsplan. Det kan också komma in funktionella regler på exempelvis brandskydd som kan lösas med att införa sprinkler i schaktet så att brandklassen kan sänkas.

Förväntad nytta med modularisering

Förslaget med ett installationsschakt och innertak karakteriserar i huvudsak modulutformningen, men det har även konsekvenser för produktionen samt de aktörer som finns i processen. Förhoppningen är att modulerna kan utformas med gränssnitt som innebär nytta för byggföretaget där: ● Parallell produktion förkortar produktionstiderna och förenklar koordination av övriga arbetsgrupper (exempelvis målare, snickare och mattläggare). ● Isolering av produktionsprocessen innebär att ritningar kan verifieras innan produktionen påbörjas. Exempelvis kan mjukvara användas som har begränsning-

Faktaruta: Mer information

Mer information om industriellt byggande och installationer finns i Martin Lennartssons licentiatuppsats från 2009: Modularity In Industrialised Timber Housing – A Lean Approach to Develop Building Service Systems samt även en artikel av Jarkko Erikshammar et al från tidningen Samhällsbyggaren nummer 2, 2010, Industriellt träbyggande förenar ekonomi och byggbarhet.

ar i utformningen och som ger signaler om otillåtna lösningar. ● Produktionstiden för ingående aktiviteter bättre kan prognostiseras och därmed ger det bättre kontroll över produktionen. ● Materialinköp förenklas med ramar om vilka komponenter som krävs och som minskar beroendeställningen mot grossister med ett färre antal artiklar. Därmed kan inköp göras riktat i så kallade ”svarta lådor” och uppblandning av material från olika märken undviks. ● Outsourcing blir ett alternativ med en isolerad produktionsprocess och byggföretaget kan inrikta sig på att vårda och utveckla byggsystemet, det vill säga fokusering på kärnkompetensen istället för att koordinera och optimera leverantörer och underentreprenörer.

Som synes finns det flera anledningar till att använda modularisering som ett verktyg för att utveckla installationerna inom det industriella byggandet. Utvecklingen innebär också högre krav på olika mått som måste stämma för att hoppassningen ska fungera. I och med att industriella byggföretag siktar mot en processorienterad produktion så blir effektivitetsmåttet viktigt. På sikt måste därför företagen börja övervaka och mäta processernas prestanda med statistiska metoder och med införandet av modularisering kan denna utveckling ske snabbare.

■

Nya Plastdetaljer?

Vi gör hela jobbet AKUSTIK BYGGNADSAKUSTIK LJUDUTREDNINGAR KONSULTATION BULLERMÄTNINGAR STUDIODESIGN

AUDIO DATA LAB - INGEMAR OHLSSON Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Telefon 08-644 58 65 www.audiolab.se

Bygg & teknik 5/10

• Produktutveckling • Formtillverkning • 5-Axlig fräsning • Formsprutning • Formsprutor 16 st • Detaljvikt 0,1-500 gr • Certifierade

POLYMER DON Tel: 016-14 21 26 • www.polymerdon.se

67

Akustik/Bullerskärmar:

Byggplast: gop MarkrännaŽ | Dränering

• Funktionell och stilren • Klarar stora mängder vatten • Spaltgaller i galvaniserat stül och i gjutjärn Läs mer pü www.gop.se

Balkonger:

Fogtätningsmassor:

Vi älskar plast - www.gop.se

6ÂˆĂŠĂƒiÀÛ>ÀÊvÂ&#x;Â˜ĂƒĂŒiĂ€Â?ÂœLL>Ă€it 6iÂ˜ĂŒÂˆÂ?iĂ€ /BĂŒÂ?ÂˆĂƒĂŒiĂ€ iĂƒÂ?>} BĂ€}

Âœ}“>ĂƒĂƒ>]ĂŠÂŽÂˆĂŒĂŒ Âœ}L>˜` 6iĂ€ÂŽĂŒĂž}]ʓ>ĂƒÂŽÂˆÂ˜iĂ€ “°“°

1 - &\ĂŠĂŠĂ¤ĂŽÂ™Ă“Â‡ĂŽĂˆĂ¤ĂŠÂŁĂ¤ĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠĂŠ-/" " \ÊÊänÂ‡Ă“ĂˆĂŠxÓÊ£ä ĂœĂœĂœÂ°Â?iˆv>Ă€Ă›Âˆ`ĂƒĂƒÂœÂ˜Â°Ăƒi

Betong/Membranhärdare:

Fuktskydd:

– skivan

[ PP

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Lüg totalkostnad

Betongelement:

Brandskydd:

RÜrvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s -ARKNADENS LĂ‹GSTA ENERGIFĂšRBRUKNING s -INIMALT MED UNDERHĂ?LL s Ă?RS LIVSLĂ‹NGD

Betonginstrument:

68

Färg:

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000

Bygg & teknik 5/10

Geosynteter:

Golvbeläggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

FLA Utveckling AB Gävle: 026-420 18 00 Lidköping: 0510-288 01 Rimbo: 0175-622 35 www.fla.se

Bentonitmatta • Geomembran • Dränmatta Geotextil • Geonät • BES • Vägtrummor Rörbroar

Lining Technologies Group

THE WORLD’S LARGEST PRODUCER OF BENTONITE LINERS

SCANDINAVIAN

TERRA TEC

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad.

För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller.

Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grundläggning:

Din Partner för mark, väg och vatten

INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLÄGGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STÅLRÖRSPÅLAR Ruukki klarar hela projektet för grund, stomme, tak och vägg

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

Tel 010-78 78 000 - infrasweden@ruukki.com www.ruukki.com

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik!

Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Industrikontor:

Bygg & teknik 5/10

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

69

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Ljus och säkerhet:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mätinstrument:

Sportgolv:

Tak- och fasadvård:

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

70

Bygg & teknik 5/10

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning ütersänds fÜrsändelsen med nya adressen pü baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: FÜrlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Godkända system i vütrum Kraven pü vütrum är idag mycket hÜga. DärfÜr använder man kakel och klinker, och man anlitar behÜriga fackmän fÜr att gÜra arbetet. Efter avslutat arbete Üverlämnas ett Kvalitetsdokument där det behÜriga fÜretaget intygar att arbetet utfÜrts enligt kakelbranschens regler. I dessa anges vilka tätskiktssystem som är godkända och vilka fÜretag som är behÜriga. Tätskikten genomgür omfattande kontroller, där hela systemen testas.

Pü www.bkr.se finns allt du behÜver veta om godkända tätskiktssystem, branschregler samt myndigheters och fÜrsäkringsbolags krav pü vütrum idag.

ByggkeramikrĂĽdet har utbildat behĂśriga fĂśretag och haft branschregler fĂśr vĂĽtrumsarbete under tvĂĽ decennier.

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm TFM t 'ax: 08-702 20 15 info@bkr TF t www.bkr.se