jusT nu Så mycket kostade snökaoset. ogräståget rullar genom landet. Bra betyg för trafikverket i ny undersökning.

Just nu TrafikVerkeT har Vänner i lund Trafikverket, skånetrafiken och lunds kommun har tecknat en 10årig överenskommelse om fördjupad samverkan i utvecklingen av infrastrukturen. samverkan gäller samhällsplaneringens tidiga skeden, beteendepåverkande insatser och infrastrukturinvesteringar.

Vinterns snökaos gjorde att det totala antalet förseningstimmar för tågtrafiken uppgick till 83 000. foto: kaSPEr DUDZik

snökaos kostade 3 miljarder

l den gångna vintern innebar stora svårigheter för tågtrafi-

ken. den extrema kylan i kombination med mycket nederbörd gav mycket dåliga förhållanden för att bedriva tågtrafik. vädret var ovanligt, men inte en engångsföreteelse. det konstateras i en utredning som konsultföretaget Mckinsey & Company tagit fram på uppdrag av Trafikverket.

Det totala antalet förseningstimmar uppgick till 83 000, där drygt två tredjedelar drabbade godstrafiken och en tredjedel drabbade persontrafiken. Detta är dubbelt så mycket som en normal vinter.

enligt rapporten uppgår de samhällsekonomiska kostnaderna för vinterns förseningar till 3 miljarder. Man menar att med åtgärder motsvarande initiala investeringar på 410–450 miljoner kronor hade hälften av förseningarna undvikits.

Man pekar ut fyra områden i vilka det funnits brister och som därmed bidrog till den uppkomna situationen. Områdena är infrastruktur, gränssnitt mot entreprenörer, intern ledning och processer samt slutligen information till passagerare, operatörer och samhälle.

åtgärder inom intern ledning och processer har störst samhällsekonomisk effekt. – Det är verkligen något vi ska ta till oss, säger Björn Östlund, chef på verksamhetsområde Trafik. Var och en gjorde sitt bästa i vintras utifrån de förutsättningar som gavs, det vet jag. Men som organisation kan vi definitivt bli bättre på att skapa de förutsättningar som krävs, säger Björn Östlund och tillägger:

»vädret var ovanligt, men ingen engångsföreteelse«

– det som också framgår tydligt i rapporten är att Trafikverket inte ensamt kan genomföra vad som behövs. Operatörer, entreprenörer och övriga inblandade behöver också delta och bidra i arbetet.

0771–921 921

är nuMreT Till TrafikverkeTs växel för hela landeT. oVänTaT besök på Vägfärja

Personalen på färjan Gullbritt på Gullmarsfjorden hade en ovanlig natt i början på juni. Under den 10 minuter långa färden föddes det nämligen ett barn i en av bilarna. förlossningen gick bra och personalen bidrog med filtar tills ambulansen kom för att hämta familjen.

29 877

rattfylleribrott anmäldes 2009.

frågor kvarstår efter träff om tågproblem

l vad var det som hände

under vinterns tågkaos? där låg fokus när kungliga tekniska högskolans, kTh, järnvägsgrupp arrangerade seminariet ”från akut snöröjning till framförhållning”. Men alla svaren på vad som ska göras för att undvika ett nytt kaos kom inte.

Seminariets talare var rörande ense om att såväl framförhållning som beredskap liksom samordning inte fungerade. Trafikverkets representant var Tommy Jonsson, chef för enheten Järnväg inom Trafik. – Självfallet är det mer eller mindre en katastrof att en knutpunkt som Hallsbergs godsbangård är stängd i 12 dygn. Denna avstängning har fortfarande efterverkningar i någon mån för näringslivet, förklarade Tommy Jonsson. han pekade på en rad grundläggande brister som att vissa bangårdar, till exempel Hallsberg, visade sig svåra att snöröja och att tåg i rörelse medför tonvis med is som faller ned i växlar och orsakar signalfel. – Vi saknar också, såväl inom Trafikverket som bland våra entreprenörer, de maskiner som fanns att tillgå under 1960- och 1970-talen. De var optimerade för att hantera stora snömängder. Dessutom är våra entreprenörer inte

Under vinterns snökaos var knutpunkt Hallsbergs godsbangård stängd i 12

dygn. foto: kaSPEr DUDZik

personellt dimensionerade för extrema väderförhållanden som de i vintras, hävdade Tommy Jonsson. – Vi måste från Trafikverkets ledning se till att vi har en tydligare strategisk styrning för denna typ av situationer samtidigt som vi ska ta fram färdiga planer för reducering av trafik.

lennart kloow från konsultföretaget Transrail konstaterade liksom branschföreningen Tågoperatörernas företrädare, Lars Yngström, att det är lätt att glömma bort tidigare kaosår. – Begreppet mannaminne verkar numera definieras med nitton års mellanrum. För det var inte mer än tjugo år sedan vi hade det senaste rejäla snökaoset!

lennart kloow framhöll två ord – beredskap och framförhållning. – Operatörer liksom underhållsföretag måste ha mer personal och fler fordon och reservmateriel i beredskap medan infrastrukturförvaltarna tydligare ska prioritera vad som ska snöröjas. Den yttersta konsekvensen av återkommande misslyckanden i vintertrafiken är att kunderna söker sig andra vägar för sina transporter.

STEFAN BrATT

trafikverket redan välkänt

l – det är fantastiskt bra att

vi redan nu har nått en position när det gäller kännedom och attityd som är fullt jämförbar med etablerade myndigheter, säger Christer hårrskog, informationsdirektör för Trafikverket.

Nio av tio tillfrågade känner till eller har hört talas om trafikverket. Det visar den årliga undersökningen av svenska folkets kännedom om och attityd till svenska myndigheter. trafikverket ligger i nivå med exempelvis transportstyrelsen och Sjöfartsverket. resultatet bygger på 1 014 intervjuer gjorda av analysföretaget Synovate, som konstaterar att trafikverket har en bra position efter bara två månader som ny myndighet.

av undersökningen framgår att svenskarna förknippar trafikverket med vägar, järnväg, trafik och bilar. myndigheten anses fylla en viktig funktion i samhället, tar samhällsansvar och har hög kompetens.

Effekterna av trafikverkets lansering har också mätts och ger positiva besked. Den undersökningen visar att hela 84 procent av de intervjuade känner till trafikverket. Genomslaget har varit särskilt stort i yngre målgrupper.

demoskops årliga undersökning om myndigheters kontakter med massmedierna visar även den ett positivt resultat för trafikverket. 89 procent av de tillfrågade journalisterna upplever trafikverkets service till medierna som ”bra” eller ”mycket bra”. – resultaten i mätningarna är något som vi ska vara stolta över – jag vill rikta ett stort tack till alla trafikverkare som har bidragit till detta, säger informationsdirektör Christer Hårrskog.

Just nu hans rode ordförande i iTs-rådeT regeringen har beslutat att inrätta ett råd för intelligenta transportsystem och tjänster, itS. ordförande blir Hans rode på trafikverket. rådet består av representanter från bland annat näringsliv, myndigheter och akademin.

efterlängtad upprustning av Bergslagsbanan inledd

l i över femton år har en av

Järnvägssveriges eldsjälar, lars Yngström från kristinehamn, kämpat för att sträckan hällefors–ställdalen på Bergslagsbanan ska moderniseras. Torsdagen den 10 juni gick hans önskan i uppfyllelse.

Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon stod i korgen på en liftmotorvagn, vid Hällefors bangård, när hon startade upprustningsprojektet genom att skicka ut en symbolisk signal över området. – Detta projekt är ett av organisationen Svenskt Näringslivs mest prioriterade och utgör en viktig pusselbit för att möjliggöra kortare transporttider och att köra fler tågsätt väster om Vänern, förklarade Lena Erixon i sitt korta invigningstal.

Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket, fick ta plats högt upp i en liftmotorvagn för att skicka ut en symbolisk signal över området och därmed starta upprustningen av Bergslagsbanan. foto: StEfaN Bratt

ett 30-tal intresserade, varav merparten från de utsedda entreprenörerna Infranord och NCC, deltog i ceremonin. Håkan Wennerström, regiondirektör i Väst för verksamhetsområde Samhälle, förklarade att han hade lite extra känslor för projektet. – Jag är uppväxt i Hällefors och för mig känns det extra kul att få genomföra detta projekt som jag vet betyder mycket för bygden och dess näringsliv. Ett första spadtag som detta de facto är, betyder att det händer något i samhällsutvecklingen och i dag händer det i Hällefors, sade Håkan Wennerström. En mycket nöjd Håkan Wennerström man var Lars Yngström, VD för Tågåkeriet i Bergslagen, Tågab. – Denna dag är väl värd att fira. Inom loppet av en vecka firar vi nu genomförandet av två viktiga investeringsprojekt i denna del av landet; först i dag upprustning Ställdalen–Hällefors och den 22 juni tar vi i Nässundet ett första spadtag för elektrifiering av delar av Inlandsbanan.

upprustningen beräknas kosta cirka 570 miljoner kronor och ska förutom förbättrad komfort ge möjlighet att frakta högre totalvikt.

Byggstart har redan skett och produktion pågår och allt beräknas vara klart hösten 2011.

hänger du med?

Sträckan Ställdalen–Hällefors är en del av Bergslagsbanan som sträcker sig mellan Gävle och kil. Den trafikeras av både gods- och persontåg.

Exempel på åtgärder: spårbyte 37,5 kilometer, ballastrening 36,5 kilometer (finmaterialet återanvänds i anläggningen), rivning av 39 000 meter spår, ny kontaktledning 37,5 kilometer (cirka 850 stolpar), byte av vägbro i Bredsjö samt åtgärdande av cirka 50 trummor.

att andelen godkända prov för B-körkort ökar är glädjande och visar att sammanhållet förarprov är en riktig satsning.”

anders Borglund, Chef TrafikverkeT förarProv TäTare Trafik från helsingborg

färjeläget vid resecentret knutpunkten i Helsingborg byggs om och moderniseras. från och med hösten/vintern 2010 kommer både Scandlines och HH-ferries att segla därifrån. passager för utter och andra smådjur byggdes 2009 på det statliga vägnätet.

sVeriges bäsTa 2010

Blekinge län: Ynde/Sölvesborg, E22 dalarnas län: fänforsen, rv 71 gotlands län: kyrkviken, Lv 699 gävleborgs län: Näsbysjön, rv 80 hallands län: Ej inventerad Jämtlands län: krokom, E14 Jönköpings län: Brahehus, E4 kalmar län: Bröms, E22 kronobergs län: fräjen, rv 30 norrbottens län: kattilakoski, rv 99 skåne län: Erikslund, E6/E20 stockholms län: Stora Wäsby, E4 södermanlands län: råbyhed, E20 uppsala län: arvidsbo, E4 värmlands län: Nybble, rv 26 västerbottens län: tallbacken, E12 västernorrlands län: mosjön, E4 västmanlands län: Högsjön, E18/E20 västra götaland: Vittene, rv 44 örebro län: Sickelsta, E20 östergötlands län: Östgötaporten, E4

I Jönköpings län var det rastplatsen Brahehus vid E4 som fick högst poäng när Motormännen för nionde året i rad listade Sveriges bästa rastplatser. Även omslagsbilden är tagen vid samma plats. foto: kErStiN EriCSSoN

Motormännen utser bästa rastplatserna

l semestertider innebär ofta

långa resor på våra vägar. Med det följer trötthet, hunger, rastlösa barn i baksätet och toalettbehov. för att hjälpa oss som ibland kör för långt i väntan på den perfekta rastplatsen har Motormännen listat de bästa rastplatserna i varje län.

Upp till 40 procent av trafikolyckorna sägs bero på att föraren blivit alltför trött eller rent av somnat bakom ratten. Därför är det viktigt med bra rastplatser där man kan stanna till och ta en liten tupplur eller finna ett trevligt fikabord att dricka kaffe vid. Finns det dessutom en lekplats där barnen kan roa sig en stund, blir resten av resan lättare. Att soptunnorna är tömda, toaletterna städade och att informationstavlor är rensade från klotter gör upplevelsen än bättre.

På försök sätts på vissa rastplatser i Skåne en kod på soptunnor, toaletter och fikabord. Om besökande tycker att det finns behov av tömning eller städning kan de sms:a in koden till ett angivet telefonnummer, så rycker personal ut och åtgärdar problemet.

För nionde året i rad har Motormännens frivilliga vägombud inspekterat de flesta av landets 250 rastplatser. Man har bland annat bedömt utformning, parkeringsmöjligheter, säkerhet, tillgång till sittplatser, toaletter, lekplatser, belysning och skyltar.

vägombuden som kommer

på oanmälda besök granskar rastplatserna två gånger mellan första juni och sista september. De sätter betyg enligt en checklista för att få en objektiv bedömning utifrån samma premisser. Tillgänglighet, parkeringsmöjligheter, rekreationsmöjligheter för barn, toaletter, städning och att informationstavlor inte är nedklottrade är saker som bedöms. De svenska rastplatserna har hög standard jämfört med resten av Europa, menar man på Motormännen.

Götalandsbanan avbryts

l i den nya nationella planen för 2010–2021 finns inga pengar avsatta för fortsatt arbete med Götalandsbanan; därför avslutas projektet. – i de uppdrag som trafikverket fått från regeringen finns inte Götalandsbanan med och det innebär rent praktiskt att vi inte heller kan starta nya projekt som inte har fått pengar, säger Lotta Brändström, chef för verksamhetsområde Stora projekt. Vi kommer därför nu att avsluta projektet inom Stora projekt och ta vara på de erfarenheter som är gjorda. frågor kopplade till Götalandsbanan och höghastighetsjärnvägar i Sverige kommer i fortsättningen att hanteras via ordinarie kanaler inom verksamhetsområde Samhälle. trafikverket kommer att fortsätta arbetet med utredningen ”Höghastighetsprojektet” som har inriktning på teknisk systemstandard. Detta arbete ligger under den centrala enheten Strategisk utveckling och beräknas vara klart inom två år.

Doktor på kapacitet

l forskare vid ktH har tagit fram en modell för att i förväg kunna se vad en utbyggnad av tåginfrastrukturen får för konsekvenser vad gäller kapacitet och punktlighet. ktH:s järnvägsgrupp samarbetar med trafikverket i forskningsprogrammet ”infrastruktur och kvalitet i tågföringen”.

Syftet är att ta fram modeller och metoder för att analysera en robust infrastruktur för flexibel tågföring och en trafikplanering som medger både hög kapacitet och kvalitet. olov Lindfeldt är den förste som disputerar inom detta program.

Just nu

kersTin gillsbro ny Vd i jernhusen

kerstin Gillsbro har utsetts till ny VD i jernhusen aB. Hon kommer närmast från befattningen som VD i NCC Boende Sverige. kerstin Gillsbro har ett mångårigt förflutet inom NCC. Sedan 2006 har hon även varit medlem i jernhusens styrelse.

ogräsbekämpare i spåret

l ogräsbekämpningen längs

järnvägarna i sverige har varit igång ett par veckor. i slutet av augusti är säsongen över för kjell nyman och hans kollegor.

Det drygt 70 meter långa tågsättet är Kjell Nymans arbetsplats och hem i sjudagarsperioder. När I Trafik träffar Kjell Nyman och hans kollegor hos entreprenören Infranord har de precis avslutat ett arbetspass och nu tar nästa personalstyrka hand om besprutningståget.

för att bekämpningsmedlet

ska hamna där det ska, finns ett datorstyrt styrsystem som beräknar mängden vatten och mängden Roundup bio, bekämpningsmedlet som används i Sverige. Allt loggas i loggfiler, var och hur mycket ogräsmedel som läggs ut. Datafilerna skickas även till kommunerna så att de kan följa arbetet. – Varje kommun har restriktioner som vi måste följa, säger Kjell Nyman.

All besprutning sköts från en panel inne i loket. Besprutningsaggregatet sitter alltid längst bak i färdriktningen och tåget är bemannat med tre personer; en lokförare och två operatörer. – All besprutning görs nattetid och vi hinner runt 15 mil per natt. I natt har vi kört från Falköping ner till Nässjö, säger Kjell Nyman.

Infranords ogräståg bekämpar ogräs i spåret utanför Nässjö på kvällen den 1 juni, på uppdrag av Trafikverket. foto: kaSPEr DUDZik

Rampen med sprutmunstycken är utformad så att bekämpningsmedlet inte ska spridas utanför banvallen.

foto: kaSPEr DUDZik

VärT aTT VeTa

Vart femte år måste personalen förnya sitt gröna kort som ger dem rätt att handskas med bekämpningsmedel.

De två loken och vagnarna mäter tillsammans runt 75 meter. all personal har egen hytt. Det finns toalett, dusch och kök i tåget.

Närmare 4 000 liter vatten och runt 100 liter bekämpningsmedel används under ett dygn. mängden varierar beroende på restriktioner och hur terrängen ser ut.

intresset för ogräsbekämpningen av järnvägen har dämpats med åren. Kanske är det resultatet av att man numera satsar mycket på dialog och information före varje säsong. – Representanter från kommunerna kommer ibland, men det är allt mer sällan. De får ju dagliga rapporter om vårt arbete, så mycket av uppföljningsarbetet sköts via e-post, säger Kjell Nyman.

DENNY JOSEFSSON

Vårfloden lämnar stora skador i Norrland

l det kommer att dröja till

september innan alla vägskador efter den häftiga vårfloden i norrland är reparerade.

– Vi har 200 skador på vägnätet i norra Norrlands inland, berättar krisledare Per-Mats Öberg, Trafikverket i Luleå. Vi har lyckats reparera skadorna så pass att alla vägar är framkomliga. Prioriteringen har varit att inga boende i området skulle isoleras på grund av bortspolade vägar.

att återställa vägnätet i ursprungligt skick är tidsödande och prognosen är att arbetet tar fyra månader. Merparten av skadorna är koncentrerade till Storumans och Vilhelmina kommuner men även Arvidsjaur, Arjeplog, Sorsele och Lycksele är drabbade. I exempelvis Vilhelmina spolade vattnet bort en stor vägtrumma som ska ersättas med en rörbro.

Störst skada ställde vårfloden till på sträckan Dikarnäs–Skallmodal. – Vägen går på en fjällsluttning och vattnet orsakade skador på en sträcka av två mil mellan den lilla byn Bojtiken och norska gränsen, säger Per-Mats Öberg.

enligt honom är årets vårflod den mest omfattande på många år i Norrland. År 1995 var det också stora översvämningar i de stora vattendragen. Men där var vägnätet inte lika utsatt och skadorna blev därför inte lika omfattande.

Vad notan för årets reparationer slutar på blir klart senare i sommar.

många tycker det är bra att vi står här och ber dem ta det försiktigt.”

helena höök, saMhälle, inforMerar På Plankorsningens dag Vägar Tema för kulTurarVsdag

trafikverket är medarrangör när kulturarvsdagen äger rum söndagen den 12 september i hela Sverige. Dagen byter i år namn från kulturhusens dag till kulturarvsdagen. temat är kulturens vägar. miljarder kronor är Trafikverkets anslag för 2010.

Livligt minglande i utställningslokalen mellan föreläsningarna. foto: PEtEr BEHrmaN

uppskattat möte mellan leverantörer i göteborg

l göteborg var platsen när

den sista av vårens fyra regionala leverantörsdagar arrangerades. Bakom arrangemanget låg Trafikverket och fia, förnyelse i anläggningsbranschen.

Målgrupp för dagarna var aktörer i anläggningsbranschen. De fick bland annat information om hur upphandlingar ska gå till och vilken lagstiftning som gäller. På minimässan fick man veta mer om alla projekt i Västsverige. Det gäller främst investeringsprojekt av olika kaliber, närmare 300 totalt, men det finns också ett antal stora drift- och underhållsupphandlingar under 2010.

Två medverkande var representanterna från Skatteverket. De var där för att informera om möjligheten att få veta de olika entreprenörernas skattestatus. En värdefull hjälp för beställaren när de vill kontrollera att de som ska få uppdrag har rent mjöl i påsen.

När Skatteverket delar med sig av sina offentliga uppgifter kan Trafikverket lättare identifiera de oseriösa företagen redan i upphandlingsfasen och på så sätt förhindra dem från att konkurrera med seriösa företag. – Det är både billigare och roligare att informera i förväg än att kontrollera i efterhand, säger Monica Allgulin, som arbetar med förberedande information på Skatteverket.

att leverantörsdagen uppskattas var tydligt. Här ett par röster om dagen. – Jag tycker upplägget är intressant och jag går hit för att skapa kontakter och höra vad som är på gång, sa Karin Ahlbom från Vectura. – Jag är här för att känna på stämningen och få en känsla för vad som händer just nu i branschen, sa Christina Lundqvist, trafikplanerarchef på Tyréns i Göteborg.

Leverantörsdagen arrangerades också i Luleå 18 maj, Stockholm 25 maj och i Malmö 1 juni.

Hallå där…

… Stefan Engdahl, chef för Investering.

hur ser du på Trafikverkets roll som beställare? – Vi måste ta en ledande, marknadsutvecklande position och ta vårt ansvar inom områden kopplade till utveckling av innovation och produktivitet. Upphandlings- och kontraktsformerna råder vi över, om det ska vara utförande- eller funktionsentreprenader. Vi styr också över de tekniska normerna och reglerna, som styr projekteringen och i sin tur påverkar om entreprenörerna kan genomföra projekten på ett bra och produktivt sätt.

När kan vi se resultat av det här arbetet? – jag tror vi kan se resultaten stegvis, det är en lång resa att utveckla anläggningsbranschen. Det är inget man gör över en natt och det finns inte bara en knapp att trycka på.

Är det lättare i ett trafikverk? – Chansen har definitivt ökat med trafikverket. Har vi rätt attityd, inställning och agenda kan det bli positivt. Vi måste ha tydlighet och kontinuitet så att marknaden kan förbereda sig på nya former, det kan vi göra som en aktör.

vilka krav ställer det på Trafikverkets medarbetare? – Det handlar mycket om att tänka nytt, det är utmaningen för medarbetarna. Vi har kört med utförandeentreprenader i alla tider. Det är en kulturresa att börja tänka i funktionstermer inom vissa delar, att gå ifrån bara teknik till att balansera teknik och ekonomi.

Just nu

Nu får väl hundarna vänja sig vid att gå på asfalt”

Boende när BYn fiCk asfalT genoM en reservBro under vårfloden.

Falun och Borlänge är två av de kommuner som har kommit långt i arbetet med att justera hastigheterna – omskyltningen började gälla 1 juli i år. Kommunerna berättar för sina kommuninvånare om arbetet bland annat på kollektivtrafikens bussar. foto: GÖraN fÄLt

Lena Erixon

rätt hastighet – för attraktiva kommuner

l flera kommuner i landet skyltar nu om till nya hastighets-

gränser. Två kommuner som arbetat tillsammans med hastighetsjusteringarna är falun och Borlänge. ett samarbete som Trafikverket stöttar.

Under 2008 och 2009 tog dåvarande Vägverket ett första steg; att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard på de statliga vägarna. Under 2010–2011 stöttar Trafikverket landets kommuner med justering av hastigheter på kommunala gator och vägar.

Kommunerna tar fram hastighetsplaner, fattar beslut och skyltar om. Trafikverket stöttar med kunskap och underlättar möjligheterna att skapa förståelse och acceptans för förändringarna.

– Förhoppningen är att de flesta av landets kommuner kommer igång med arbetet så snart som möjligt, säger Lena Erixon, chef för Samhälle. Hastigheten har avgörande betydelse för trafiksäkerheten på vägarna – rätt hastighet räddar liv.

helen lott, chef för Trafik- och fritidsförvaltningen i Falu kommun berättar om arbetet med att skapa en tillgänglig och attraktiv stad genom att anpassa hastigheten till stadens förutsättningar. – Det ger oss trafiksäkerhet, framkomlighet och en positiv påverkan på miljön. Med bred politisk förankring, nära samverkan med Borlänge och Trafikverket förändrar vi hastigheten i staden enligt en modell som vi ser är tydlig, informativ och kan accepteras av den breda allmänheten, säger hon.

falu kommuns arbete presenteras i en idéskrift som Trafikverket har tagit fram tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Den beskriver steg för steg hur Falu och Borlänge kommuner arbetat tillsammans med hastighetsjusteringar.

– Genom att arbeta i ett samarbetsprojekt behöver vi inte göra allt själva utan kan dra nytta av varandras arbete och erfarenheter, säger Mathias Westin, trafikingenjör i Falu kommun.

han menar att informationsinsatserna är ett exempel på att samarbetet mellan Falun och Borlänge har varit mycket lyckat. – Trafikverket har erbjudit ett färdigt koncept som sedan bägge kommunerna har kunnat använda gemensamt. Att kunna skriva ”Nu justerar vi hastigheterna i Falun–Borlänge” har givit lite extra tyngd, säger Mathias Westin.

Vibrerande armband varnar för felsteg

arbetare på vägen står ofta bara någon meter från livsfara. ett felsteg kan betyda liv eller död. Men en ny prisbelönt uppfinning kan göra arbetsplatsen lite säkrare. ett vibrerande armband ska varna när en fortkörare närmar sig vägarbetet.

– Det är lite som att ha ögon i nacken, säger Kjell Danielsson, VD för ITS Brilliant som har utvecklat armbandet tillsammans med Svevia.

armbandet är tänkt att komplettera den övriga säkerhetsapparat som omger ett arbete på väg. När en bil närmar sig ett vägarbete möts den först av en skylt som anger att ett vägarbete startar, eventuellt med en uppmaning att sakta ner. Armbandet ska varna för de förare som inte följer uppmaningen.

systemet består av

en radar och ett övervakningssystem i en låda där alla data behandlas och skickas vidare till armbandet. Förmannen på vägarbetet ställer in på lådan vid vilka hastigheter armbandet ska varna för. Radarn kan sitta på skyltar några hundra meter före vägarbetet. – Svårigheten är att inte varna för ofta och aldrig för sällan, säger Kjell Danielsson, som tillsammans med sina anställda har lagt ungefär fem år på att utveckla uppfinningen.

armbandet används nu

vid vägarbeten i Eskilstuna och Västerås. I skrivande stund införs systemet också vid vägarbeten runt Avesta.

Kjell Danielsson

Fortkörningsutlösta vibrationer är en av funktionerna. Armbandet kommer också att kunna ställas in att vibrera när en arbetare till exempel står för nära trafikflödet. foto: HaNNES forSSELL

372 fortkörare vid vägarbete i skåne på 1,5 timmar. hANNES FOrSSEll En kamera används för att se om det är ett tungt fordon som närmar sig. Då kan en varning gå ut.

gick för forT

Hastighetsundersökningar vid ett urval vägarbeten under 2009:

väg 21 hässleholm–kristianstad:

• 43 procent körde fortare än 50 km/tim • högsta hastighet 120 km/tim • 341 personer rapporterades för fortkörning.

stockholmsvägen, Malmö:

• högsta hastighet 106 km/tim (skyltad hastighet 50 km/ tim) • 372 fortkörare på 1,5 timme