Metod

• Genom ovanstående bidra till ökad förmåga vid såväl mindre händelser som vid större olyckor eller katastrofer med många drabbade personer, med syfte att höja samhällets samlade krishanteringsförmåga.

Det är projektgruppens förhoppning att rapporten ska utgöra stöd vid verksamhetsplanering, kunskapshöjande aktiviteter och dimensionering av lokala, regionala och nationella resurser. Rapporten tar sin utgångspunkt i befintlig lagstiftning samt fastställda roller och ansvar (2019) men kommer inte att närmare beröra kommunal räddningstjänst eller civilmilitär samverkan, även om aktörer i dessa sammanhang också kan delta vid dessa insatser.

Projektet har drivits myndighetsgemensamt med Sjöfartsverket som projektägare i nära samarbete med Socialstyrelsen och Polismyndigheten. Styrgruppen har bestått av representanter från Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Projektet har finansierats med anslag 2:4 Krisberedskapsanslaget. Utgångspunkt har varit samverkan och ledning med befintliga resurser för en samlad förmåga till räddning och sjukvårdsomhändertagande i oländig miljö.

Rapportens uppbyggnad och läsanvisning

Rapporten är uppbyggd i flera delar där den första, i en nulägesbeskrivning, redovisar allmänna förutsättningar för aktörsgemensamma insatser i oländig miljö med förmodat eller bekräftat sjukvårdsbehov i samband med sjö-, flyg- och fjällräddning. Efterföljande kapitel beskriver resultatet av projektets analyser, referensgruppers arbeten samt studiebesök. Därefter förs en sammanvägd diskussion om slutsatser och utmaningar med förslag för att nå en ökad framtida nationell förmåga i dessa sammanhang.

De vårdrelaterade uttrycken t.ex. sjukvård, vårdbehov, sjukvårdsinsats, vårdärende och hälso- och sjukvård används i olika sammanhang i rapporten. Samtliga vårdrelaterade uttryck innefattas i detta sammanhang under hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Det finns 21 regioner i Sverige, som tidigare kallades landsting. Benämningen landsting används fortfarande i lagar och författningar under en övergångsperiod. I denna rapport används benämningen region för att beskriva landstingsverksamhet även då hänvisning görs till lagtexter. Med region avses inte i denna rapport sjukvårdsregion.

Metod

Projektorganisation

Projektet har använt PPS (Praktisk ProjektStyrning) som projektmodell. I huvudsak har varje deltagande organisation stått för kostnader gällande arbetstid och resor, undantaget projektgruppen. En viktig del i projektet har varit att engagera representanter från alla berörda aktörer vilket i sin tur gjort projektorganisationen mycket stor. Projektorganisationens bredd har varit en förutsättning för att nå de resultat som presenteras. Deltagande organisationer redovisas i Bilaga 5.

Styrgrupp

Lars Widell, Sjöfartsverket, projektägare och styrgruppens ordförande Per-Åke Nilsson, Socialstyrelsen Krister Sandquist, Polismyndigheten Markus Planmo, Sveriges Kommuner och Landsting 2016-04 – 2019-04 Carin Rengér, Sveriges Kommuner och Landsting fr.o.m. 2019-04 Johan Gert, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 2016-04 – 2019-09 Henrik Larsson, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap fr.o.m. 2019-09 Styrgruppen har bedrivit sitt arbete genom regelbundna träffar 3-4 gånger per år och har främst varit rådgivande till styrgruppsordförande kring viktiga vägval under projektets gång. De har även deltagit vid enstaka analystillfällen i syfte att hålla sig uppdaterade kring projektets fokusområden.

Projektgrupp

Thorbjörn Ohlsson, Region Sörmland, projektledare (2016-04 – 2016-10) Cecilia Wegnelius, Sjöfartsverket, projektledare (bitr. projektledare 2016-04 – 2016-10) Lennart Engblom, Socialstyrelsen, bitr. projektledare Anders Benberg, Polismyndigheten Maria Carlund, Region Jämtland Härjedalen (referensgrupp) och Socialstyrelsen (juristgrupp) Carina Ekdahl-Hallqvist, Region Skåne Pontus Rotter, Västra Götalandsregionen (2017-10 – 2018-05) Isabelle Törnquist, Socialstyrelsen (2017-08 – 2018-06) Tomas Vibble, Region Jönköping (2016-10 – 2017-06) Projektgruppen har genomfört möten kontinuerligt under hela projekttiden för att redogöra för och analysera de olika referensgruppernas arbeten. Var och en i projektgruppen har haft huvudansvar för en referensgrupp som i sin tur har haft olika fokusområden att analysera.

Resultaten av de olika analyser som genomförts har vidare sammanställts och analyserats av projektgruppen för att sedan föras ut till de olika referensgrupperna där nya resultat sedan återförts till projektgruppen.

Referensgrupper

Referensgruppsarbetena startade hösten 2016 i samband med den första workshoppen i processanalysen där cirka 50 personer från ett 20-tal organisationer (Bilaga 5) deltog och representerade både hälso- och sjukvård och räddningstjänst. Gensvaret var stort och det konstaterades att behovet av analys inom området var omfattande. För att kunna hantera fortsatt analysarbete skapades fyra referensgrupper.

En referensgrupp deltog i olika delar av analysarbetet och en annan remissmottagande referensgrupp granskade analyserna. Två referensgrupper fokuserade fortsatt på områden sprunget ur analysarbetet.

För att klargöra det legala perspektivet bildades också en särskild juristgrupp med jurister från Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Arbetet har även här bedrivits upprepat och inriktat på projektets fokusområden och identifierade frågeställningar på uppdrag av projektgruppen. Ett syfte har varit att nå en myndighetsgemensam samsyn på juridiska frågor med utgångspunkt från organisationernas syn.

Under projektarbetet tydliggjordes även ett behov av att ta fram en utbildningsprocess för medföljande hälso- och sjukvårdspersonal i annan aktörs transportresurs vilket ledde till att en utbildningsgrupp skapades. Deltagare hämtades från Sjöfartsverket, Polismyndigheten, Region Skåne, Sjöräddningssällskapet och fjällräddningen. Metodiken ”Blended Learning” användes i arbetet, vilket är en kombinations-/hybridutbildning mellan datorbaserat och lärarlett lärande.

Genomgående för referens- och arbetsgrupperna är att representanter från alla berörda organisationer har deltagit med mycket stort engagemang vilket varit en framgångsfaktor och avgörande för projektets breda resultat. Möten har mestadels genomförts fysiskt eftersom det har varit betydelsefullt för att kunna genomföra komplexa analyser och diskussioner. Analysmetoder

Projektet har genomfört strukturerade analyser som baserar sig på varandras resultat. Utöver dessa har kontinuerligt analysarbete bedrivits i projektgruppen tillsammans med verksamhetsföreträdare och experter. 1. Den första scenariobaserade processanalysen, som påbörjades i oktober 2016 och avslutades i september 2017, genomfördes i fyra steg enligt en morfologisk analysmetod under ledning av analytiker från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Metoden är ett verktyg för att utforska komplexa sammanhang där många faktorer samspelar med varandra på ett svåröverskådligt sätt. I analysfasen bryts problemkomplexet ned i sina beståndsdelar. Slutligen används parametrar för att utforska lösningsrymden.

Processanalysen genomfördes med målet att identifiera områden att gå vidare med inom projektet. Två fokusfrågor formulerades: – Hur kan vi öka förmågan till samverkan och ledning i samband med sjukvårdsinsatser vid sjö-, flyg- och fjällräddningsinsatser i oländig miljö? – Hur kan vi möjliggöra ett adekvat prehospitalt omhändertagande i samband med sjuktransporter vid dessa insatser? Analysarbetet syftade till att samla in information om processen genom en scenariobaserad analys i workshopform med deltagare från berörda myndigheter och organisationer. 2. Den scenariobaserade processanalysen låg till grund för analys av system- och beslutsstrukturer, som i sin tur var utgångspunkt för den efterföljande verksamhetsanalysen enligt

VIA-metoden (verksamhets- och informationsbehovsanalys).1

1 Lundmark, T, Rosenälv, J . VIA-metoden: Metod för verksamhets- och informationsanalys . Malmö: Publit; 2017 .

Analysen genomfördes under tre workshoppar med experter från olika ansvarsområden under perioden oktober 2017 till mars 2018. Arbetet har genomförts enligt metoden ”Gemensam verksamhetsbeskrivning”. Det innebär att ett terminologiarbete och en verksamhetsbeskrivning enligt VIA-metoden har genomförts parallellt. Syftet med denna analys var att skapa förståelse för olika aktörers beslutsnivåer och typer av beslut, att identifiera eventuella problem och hinder för en effektiv samverkan vid aktörsgemensamma insatser i oländig miljö, oavsett förmodat eller bekräftat sjukvårdsbehov. Arbetet har varit scenariobaserat utifrån olika scenarier. Syftet var att aktörerna bättre ska kunna förstå varandra och säkerställa att man menar samma sak. 3. Projektet har genomfört två händelseanalyser gällande händelser i oländig miljö. Dessutom beaktades en annan sedan tidigare genomförd händelseanalys. Samtliga analyser har utgått från den metod som används i hälso- och sjukvården (Riskanalys och händelseanalys – Analysmetoder för att öka patientsäkerheten) där syftet är att upptäcka organisatoriska brister inom t.ex. kommunikation, samarbete, utrustning och rutiner. De händelseanalyser som beskrivs i analysdelen har inte följt metodiken i sin helhet och beskrivs inte i detalj men har utgått från metoden.

4. Med stöd av metodiken för SWOT-analys (”Strengths”, ”Weaknesses”, ”Opportunities”, ”Threats”) genomfördes också en workshop med ett stort antal deltagare från ett flertal aktörer, hösten 2018.

Ett av huvudsyftena med en SWOT-analys är att genom granskning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter i den redan befintliga strategin värdera de starka och svaga sidorna. I detta tydliggörs påverkan från organisationens omvärld och möjligheter att hantera omvärldens ständiga förändringskrav kan identifieras. Fyra hypoteser diskuterades. 5. Terminologiarbetet har byggt på terminologiläran och utförts efter en dokumenterad och standardiserad metod, som beskrivs i ISO 704 ”Terminology works – Principles and methods”.

Terminologiläran har ursprungligen utvecklats för praktiska ändamål och har som syfte att främja fackspråklig kommunikation och utgör ett tvärvetenskapligt område mellan bl.a. språkvetenskap, logik och filosofi. För utförligare beskrivning, se rapporten Enhetlig terminologi för fackområdet samhällsskydd och beredskap, 2013. En juristgrupp bestående av jurister från respektive myndighet inrättades tidigt i projektet. Gruppen har gemensamt analyserat rättsläget och strävat efter att nå en samsyn om tolkningar som berör uppdrag, ansvar och mandat vid statlig räddningstjänst och vid sjukvårdsinsats i samband med sjö-, flyg- och fjällräddning. Juristgruppen har även arbetat med att klargöra rättsläget och ansvarsförhållanden för att underlätta för respektive huvudman att agera utifrån sitt ansvar och mandat. Arbetet har utgått från frågor kring rättsläget som uppkommit i projektets olika analyser och workshoppar.

En kartläggning har genomförts (2017) gällande regionernas instruktion till larmcentral för larmning av regionens tjänsteman i beredskap (TiB) vid sjukvårdsinsatser i oländig miljö i samband med sjö-, flyg- och fjällräddning. En enkät skickades då ut till beredskapssamordnarna i de 21 regionerna.

En referensgrupp har analyserat samverkan vid fjällräddning. Medlemmarna bestod av representanter från SOS Alarm, Polismyndigheten, fjällräddningen, Sjöfartsverket och berörda regioner. Ambulanssjukvården representerades av team från både vägambulans och ambulanshelikopter. Kommunal räddningstjänst bidrog med representanter från 2 fjällkommuner. Gruppen studerade inträffade händelser i fjällen i syfte att identifiera de mest uppenbara bristerna i samband med händelserna. Med hjälp av händelseloggar från alla deltagande aktörer i samma händelse – JRCC, kommunal räddningstjänst och ambulans – rekonstruerades händelseförloppen och orsaksanalyserades. Därmed kunde man identifiera var i processen problemen uppstod.

Stora ansträngningar har gjorts i syfte att inhämta statistiskt underlag som beskriver förekomsten av aktörsgemensamma insatser vid sjö-, flyg- och fjällräddning. Samtliga berörda huvudmän kontaktades. Underlag kunde inhämtas men inte i den utsträckning som vore önskvärt för att djupare analysera och säkerställa en nationell bild. De olika huvudmännen har olika datasystem för verksamhetsuppföljning och statistik vilket inte medgav automatiserad samkörning av data.

I syfte att kvalitetssäkra och förstärka resultaten, i ett samverkans och ledningsperspektiv, har flera möten genomförts med representanter för Socialstyrelsens projekt ”Implementering av gemensamma grunder vid samhällsstörning” i landstingen.