Teknik och forskning

”Vägverket måste testa ny teknik”

Trafikinformationens innehåll har inte förändrats särskilt mycket på 20 år men för tekniken – Intelligenta transportsystem, ITS – är utvecklingen svindlande. Många olika Intelligenta transportsystem utvecklas och finns idag i fordonen. Det är transportbranschen som är snabbast att ta till sig nyheterna.

ITS är ständigt aktuellt och tre aktuella exempel är: Vägverket, Banverket och Vinnova (en statlig myndighet under näringsdepartementet) beslutade förra året att stödja en nationell forskarskola inom Intelligenta transportsystem (ITS). På Transportforum i Linköping i januari stod ITS på dagordningen och i september blir det en världskongress på temat i Stockholm. Då kommer fokus att ligga på ITS i vardagslivet. 6000-7000 deltagare från hela världen väntas komma.

owen eriksson, docent i informatik vid Högskolan i Dalarna, menar att det som bör hända nu närmast är att fordonen får en egen identitet. Inte bara en registrering i Trafikregistret utan en unik identitet som kan registreras i transportsystemet. Då kan vi se resmönster, restider och störningar. – Vägverket måste inse sin stora betydelse i infrastrukturen och driva den frågan. Ni måste förstå betydelsen av att utveckla identifikationen, säger Owen Eriksson.

stig franzén, professor vid Chalmers, påpekar ut en rad tekniker som han tror får stor betydelse i framtiden.

Radio Frequency IDentification, RFID, är en teknik för att läsa information på avstånd från transpondrar och minnen som kallas för taggar. De enklaste taggarna saknar strömkälla men skickar information när de passerar en avläsare på ett avstånd av upp till 10 meter. Mer avancerad är aktiva taggar som drivs av ett batteri och deras räckvidd kan sträcka sig upp emot flera hundra meter.

Vidare kommer Galileo, det nya satellitbaserade navigationssystemet som utvecklas inom EU, att vara fullt utbyggt år 2013. Det kommer att få hög precision och kommer att vara väldigt användbart inom ITS.

en tredje teknik kallas Near Field Communication, NFC, och väntas inom en snar framtid vända upp och ned på mobilmarknaden. Genom att bara hålla mobiltelefonen mot en kommunikationspunkt kan man få upp en tidtabell eller betala en P-avgift. – Jag efterlyser fler pilotprojekt. Vägverket bör skapa situationer för att testa samspelet mellan teknik och människa, säger Stig Franzén. Testa ny teknik. Våga satsa, våga riskera!

LArs LinDstrÖM

Docent Owen Eriksson, professor MariAnne Eriksson och professor Stig Franzén besökte Pylonen i samband med slutseminarium i projektet Trafikinformation i realtid – nuläge, tekniktrender, innovationer och införandeprocess.

Foto: xxx

Mer forskning behövs kring trafikinformation

I en rapport – Trafikanter och realtidsinformation – visar MariAnne Karlsson, professor vid Chalmers, att forskningen inom ämnet har stora luckor. Det finns fyra stora områden som bör belysas bättre:

• • • • Behovet av realtidsinformation Utformningen av realtidsinformation Betydelsen av informationskanal Utvärdering av realtidsinformationens effekter

Väldigt få studier är gjorda på resenärers behov av realtidsinformation. Hur ser behovet ut i kollektivtrafiken? Och hur ser förarnas behov ut? Man får gå tillbaka till 1990-talet för att hitta utförliga studier om realtidsinformation.

innehållet i trafikantinformationen måste anpassas till resenärerna. Hur tolkar resenären informationen? Den som skriver ett meddelande måste ställa sig på resenärens sida och ge den information som behövs i en given situation. Utformas informationen på det bästa sättet idag?

MariAnne Karlsson visar också betydelsen av att välja rätt kanal för informationen och att anpassa budskapet efter kanalen. Det går inte att använda samma uttryck och formuleringar på variabla meddelandeskyltar längs vägarna som till mottagare av trafikinformation inne i fordonen.

studier och utvärderingar av effekterna av realtidsinformation är också viktiga. Inom det här området finns relativt många studier gjorda men det finns ändå möjlighet att fördjupa sig. Ett budskap med ordet olycka får större efterlevnad än uttrycket lång kö när det gäller att välja andra vägar. Exakt hur tolkar resenären informationen? Bara vart 5:e fordon följer rekommendationen ”välj annan väg”. – Nu sker studier genom exjobb och konsultföretag, inte av seniora forskare, påpekar MariAnne Karlsson. Det är en brist. Och vi skulle komma längre om exjobben byggde mer på grundläggande teori.

LArs LinDstrÖM