Från riksdag och departement Nyheter/Aktuellt ...................................... 4–11 Mittreportaget....................................... 12–14

procent. Så många vuxna använde bilbälte i baksätet i slutet av 80-talet. 1,1 miljarder kronor fick Göteborgsregionen i regeringens närtidssatsning.

1,5 miljoner svenskar är utsatta för vägtrafikbuller. Långvarig exponering kan leda till ökad stress, vilket i sin tur innebär en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

En ny medarbetare på Vägverket berättar om reaktionerna han får från vänner och bekanta om sitt nya jobb.

Fler godkända förarprov minskar väntetiderna

Andelen godkända förstagångsprov för B-körkort har ökat sedan sammanhållet förarprov infördes i september 2008. Effekten är att väntetiderna minskat avsevärt.

En jämförelse mellan septembernovember 2007 och samma period 2008 visar att andelen godkända kunskapsprov (teoriprov) vid första försöket ökat från 62 procent till 73 procent och andelen godkända körprov ökat från 62 procent till 75 procent. Från första september hålls kunskapsprovet och körprovet för B-körkort samman. Proven görs på samma dag eller nära varandra i tid och bokas vid samma tillfälle. – Det är mycket positivt att körkortsaspiranterna kommer väl förberedda till proven och att andelen godkända på första försöket för B-körkort ökat. Det ger färre omprov och medför betydligt minskade väntetider, säger Anders Borglund, chef för Förarprov.

LenA JoHAnsson

Trafiken.nu blir tydligare

•Snart lanseras en ny version av trafikinformationssajten Trafiken.nu för Stockholm, Skåne och Kalmar/Öland. – Vi hoppas att användarna ska tycka att den nya versionen är mer tilltalande och enklare att navigera i. Den är dessutom bättre rustad för många besök. Allt till nytta för trafikanterna, säger Joakim Barkman på sektion Tjänster på ITS-enheten.

Den nya versionen har bland annat fått: ny struktur, tydligare karta, ny färg och form samt förbättrad funktionalitet.

Trafiken.nu finns även för Göteborg och sedan hösten 2008 för Skaraborg, som behåller nuvarande utformning. Sedan starten 2001 har webbplatsens popularitet ökat, speciellt i samband med stora trafikhändelser. 2008 gjordes nästan 7,2 miljoner besök på Stockholmssidan, att jämföra med 1,6 miljoner 2007. – Av erfarenhet vet vi att det inte alltid fungerar smärtfritt att lansera en ny sajt. Vi arbetar hårt för att undvika barnsjukdomarna, berättar Joakim.

Se upp i backen – här kommer Marcus Larsson på Vägverket.

Foto: LenA sÖDerstrÖM

Vägverket energigivare på Åre Skiweek

ÅRE. I mitten på januari fanns Vägverket på plats i Åre för att knyta kontakter med blivande ingenjörer från hela landet.

Åre Skiweek är ett av Nordens största vinterevenemang för studenter. Varje år kommer tusentals studenter från hela Norden till Åre för att under fem fartfyllda dagar åka skidor, umgås och ta del av Åres nattliv till ett mycket förmånligt studentpris.

Vägverket delade även i år monter med Banverket och Lantmäteriet. Arrangörerna hade olika tävlingar och gav studenterna extra energi i form av energidryck samt strutar med nötter och russin.

Vägverket marknadsförde ”Jobb och framtid” på vv.se där man kan läsa vad Vägverket har att erbjuda i form av jobb, praktik, examensarbeten och utvecklingsmöjligheter. Även om många av studenterna har några år kvar innan de kommer ut i arbetslivet fick de under lättsamma former möjlighet att bekanta sig med Vägverket och de som jobbade i montern, Maria Axberg, Liane Jaldemark, Marcus Larsson, Evert Boeye och Lena Söderström.

LenA sÖDerstrÖM

riksdag och departement

Endast miljöfordon för statliga myndigheter

•Staten ska gå före i omställningen mot den klimateffektiva fordonsparken har regeringen beslutat. Från första februari ska statliga myndigheter bara köpa miljöfordon.

Den statliga fordonsparken ska också successivt förses med alkolås. Målet är att minst 75 procent av den köpta eller leasade fordonsflottan ska utrustas med alkolås 2012.

Regeringens nya krav innebär dessutom att minst 50 procent av utryckningsfordonen ska vara miljöbilar. – Hela den offentliga sektorn bör gå före vad gäller säkerhets- och miljötänkande, kommenterar infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Körkortslagar anpassas efter EU-direktiv

•I ett betänkande till regeringen föreslås ändringar av körkortslagstiftningen som en anpassning till EG:s körkortsdirektiv. Utredningen föreslår att nya körkortskategorier ska införas för moped klass 1 och för mindre lastbilar och bussar. Det ska också bli möjligt att köra tyngre släp med Bbehörighet. Utredaren, chefsrådman Björn Hansson, anser att traktorkortet ska tas bort. Körkort (lägst AM) kommer enligt förslaget att krävas för att få köra traktor.

De nya bestämmelserna beräknas träda i kraft 19 januari 2013, det datum då EG:s tredje körkortsdirektiv börjar tillämpas.

Sverige ska vara ledande på el

•Det finns en gemensam syn på att Sverige kan vara ledande i den globala introduktionen av elbilar. Det framgår av ett möte mellan näringsminister Maud Olofsson och infrastrukturminister Åsa Torstensson som nyligen träffat företrädare för Vattenfall, Fortum och Eon.

Vid mötet diskuterades hur Sverige kan bygga upp en fungerande infrastruktur för el- och laddhybridbilar. – Vi är alla överens om vikten av att gemensamt arbeta för att underlätta och snabba på utvecklingen av framtidens fordon, säger Maud Olofsson. Vi är också överens om att skapa ett system som främjar konkurrens och inte stänger ute mindre elbolag.

Generaldirektörna Minoo Akhtarzand och Ingemar Skogö undertecknar det historiska beslutet om gemensamma organisationer.

Foto: rUne BorGstrÖM

Historiskt beslut om samverkan

Vägverket och Banverket får gemensamma organisationer för IT-drift, personal, ekonomi och telefonistfunktion efter ett beslut av verkens generaldirektörer 20 januari.

Senast den första januari 2010 ska organisationsförändringen vara klar. – Det är ett historiskt beslut när vi nu bestämt att slå samman verksamheter, säger Ingemar Skogö. Vi är mycket nöjda med att ha nått så långt i vårt samarbete.

banverket blir huvudman för IT, telefoni och fastighetsförvaltning medan Vägverket ska ansvara för personal och ekonomi. Med beslutet avslutas det årslånga projektet ”Samhällsbyggare i samverken” som på regeringens uppdrag arbetat med att förbereda en sammanslagning av verkens IT-verksamheter och administration.

Syftet med fördjupad samverkan är att effektivisera Vägverkets och Banverkets arbete. Vinsterna med gemensamma organisationer ska bli: • Att frigöra resurser för större satsningar i transportsystemet. • Att säkra framtida kompetensförsörjning. • Att få bättre beredskap att möta förändringar i omvärlden.

ingemar skogö konstaterar att beslutet kommer att påverka vardagen för medarbetarna. – Respektive ledning kommer att göra sitt yttersta för att ge det stöd och den information medarbetarna behöver.

KJELL ÅKERMaN

i korthet

Fick faktura från okänd myndighet

•I år skickade en för många medborgare ny och okänd myndighet ut blanketten för inbetalning av fordonsskatt, Transportstyrelsen. Reaktionen uteblev inte utan många skattebetalare hörde av sig till Trafikregistret för att kontrollera att de inte råkar ut för en bluffaktura. Detta kunde dementeras.

Krävande jobb inför spännande samarbete

bORLÄNGE. – Jag tror nog att

samarbetet mellan Banverket och Vägverket kan bli riktigt bra, säger Arletta Myrsell, ekonom på Banverket. Men de ständiga omorganisationerna på Banverket har gjort oss banverkare trötta – kommer vi verkligen klara det här på ett år?

En dag mitt i ett intensivt årsbokslutsarbete sitter Arletta Myrsell och Fredrik Montell från Banverket och diskuterar sammanslagningen med vägverkarna Annika Jernbom och Christer Olsson.

Ännu finns många obesvarade frågor och de fyra har mycket att prata om.

– ta det här med lokaliseringsfrågan, säger Fredrik Montell, ekonom. Det är en jätteviktig fråga som skapar mycket oro hos oss – men vi vet inte ens när vi får besked om var de olika verksamheterna ska placeras. – Nu när så mycket ska förändras så oerhört snabbt måste det väl finnas en tidplan, fortsätter Fredrik. Den tror jag att vi vägverkare och banverkare skulle behöva få ta del av.

Annika Jernbom arbetar på Vägverkets personalcenter och ser fram emot det utökade samarbetet.

– Jag tror att det här kommer bli bra. Vi på Personalcenter arbetar ju redan tillsammans när det gäller lönefrågor, och nu när beslutet om vad som ska slås samman kommit ökar motivationen för att arbeta mot att göra saker tillsammans och att hitta gemensamma arbetssätt.

De fyra är överens om att förändringarna kräver mycket arbete. – Ta oss på IT-avdelningen till exempel, säger Christer Olsson. I dag levererar Vägverket ittjänster till Vägverket och Transportstyrelsen. I framtiden ska vi, tillsammans med Banverkets it-avdelning, också se till att Banverket får det de behöver. Samtidigt går vi igenom stora organisatoriska förändringar. Det är viktigt att den dagliga verksamheten fungerar – samtidigt som omorganisationen pågår. – Men jag vill också poängtera att de tekniska möjligheterna på IT-sidan är enorma. Det finns potential för att nå en stor del av 100-miljonersmålet enbart med IT-relaterade åtgärder. Och vad det skulle kunna innebära i besparingar i verksamheten kan jag bara gissa, fortsätter Christer.

– banverket har gått igenom stora förändringar redan och jag tror att vi känner en viss förändringströtthet, säger Arletta Myrsell. Samarbetet har stora möjligheter att bli bra och det känns spännande, samtidigt inser man ju att det kommer kräva oerhört mycket jobb från oss alla.

Vägverkarna Annika Jernbom och Christer Olsson är positiva till beslutet om att arbeta tillsammans med kollegorna på Banverket.

Foto: HAnnes ForsseLL

Arletta Myrsell och Fredrik Montell från Banverket diskuterar sammanslagningen med vägverkarna Annika Jernbom och Christer Olsson. Foto: HAnnes ForsseLL

att genomföra sammanslagningen på rätt sätt är en annan fråga som engagerar. De två verkens kultur, arbetssätt och rutiner måste slås samman på samma sätt som organisationerna. – Om vi inte gör det kommer vi inte uppnå några av de vinster som utredningarna beskrivit. Det är först när vi på allvar arbetar tillsammans som nyttan med sammanslagningen blir tydlig, säger Christer Olsson.

Vart efter samtalet fortsätter blir det allt tydligare att de två organisationerna kommit olika långt i förändringen.

– vägverket verkar ha kommit längre i det här. Där verkar informationen ha nått ut bättre, säger Fredrik Montell. Vi vill fortfarande ha mer information om vad som händer, när och hur. – Jag känner att vi har fått den information som vi behöver så här långt, säger Annika Jernbom, och nu är vi på Personalcenter öppna för att arbeta vidare.

Passage under istället för över lambarfjärden

STOCKHOLM. Det blir en

tunnel under Lambarfjärden istället för en bro när Förbifart Stockholm byggs. I alla fall om regeringen godkänner Vägverket Region Stockholms kompletteringsförslag.

Klimatpåverkan under bygg och drifttid är exempel på andra frågor i kompletteringen.

– beslutet att ta största möjliga hänsyn till miljön vid bygget har funnits med från början. Vi kommer att tänka så klimatsmart som möjligt under bygget, till exempel genom att krossa berget i tunnlarna vilket ger en mindre massa att transportera. Vi kommer även att använda transportband istället för truck och försöka använda båttransporter istället för lastbil. Den krossade bergmassan kommer att återanvändas i bygget i den mån det är möjligt, till exempel vid vägunderbyggnad, berättar Riggert Anderson.

– syftet med förbifart Stockholm är att komma ifrån det sårbara trafiksystemet med endast en huvudåder, Essingeleden, mellan nord och syd. Stockholmsregionen växer med ett Malmö vart tionde år och det ställer krav på en utbyggnad av både vägnätet och kollektivtrafiken, menar Riggert. – En ny led är viktig för att hålla ihop regionen och skapa förutsättningar för en gemensam arbets- och bostadsmarknad. Koldioxidutsläppen ökar något i nya prognoser men de beräknas bli i princip desamma som om Förbifarten inte byggs, avslutar Riggert Anderson.

Fördelarna är många, särskilt sett ur ett miljöperspektiv. En fråga i regeringens kompletteringsbegäran handlade om passagen vid Lambarfjärden. – Det är ett känsligt område vilket vi har varit medvetna om från början, säger projektledare Riggert Anderson. Vi gjorde en kompletterande studie av bergförhållandena med tanke på att gå i tunnel och undersökte också säkerhetsaspekten och människors känslor vid tanken på att färdas i en så lång tunnel. Slutsatsen blev att kostnaderna är ungefär likvärdiga för bro och tunnel och inga större säkerhetsproblem framkom. den nästan 16 kilometer långa tunneln är stor och lång sett både ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Det är ännu ganska ovanligt att bygga en hel motorväg i tunnel även om det kommer på alltfler ställen. Ur miljösynpunkt är en tunnel bättre än en bro eftersom den passerar under de känsliga rekreationsområden som finns på Norra Lovön och i Grimstareservatet. Den enda synliga delen av tunneln blir ett ventilationstorn på Norra Lovön.

– Tunnel är bättre än bro ur miljösynpunkt, säger projektledare Riggert Anderson.

KArin WAnDreLL

transportstyrelsen tar över

Väghållardagarna försvinner från Vägverket

LINKÖPING. – Jag hoppas att ni fortsätter med de här

träffarna, för det är det bästa nätverk vi har, säger Reine Hansson från Finspångs kommun, vid en av de sista väghållarträffarna i Vägverkets regi.

Väghållarträffar har arrangerats i region Sydöst sedan ansvaret för trafikföreskrifter och vägmärken hamnade hos Vägverket år 1993. – Vi informerar om nya lagar och nya vägmärken. Deltagarna kommer från kommuner, länsstyrelser, Polisen och NTF. Varje år har vi ett tema och förra året var hastighetsöversynen i fokus, berättar Stefan Johansson, trafikingenjör och den som ansvarat för träffarna de senaste fem åren.

fyra träffar för länen i regionen har genomförts varje år. Och i slutet av 2008 var det dags för de sista; i Linköping, Mönsterås, Växjö och Jönköping, med sammanlagt cirka 150 deltagare.

Sedan årsskiftet har Transportstyrelsen ansvar för att sprida information om nya trafikföreskrifter och vägmärken. De som har deltagit i träffarna under årens lopp hoppas att Transportstyrelsen fortsätter att arrangera väghållarträffar, i alla fall i sydöstra delarna av landet.

– träffarna är jättebra för här får vi möjlighet att diskutera konkreta frågor, menar Reine Hansson. De domar som vi går igenom och kompendierna med aktuella frågor som vi får har jag stor nytta av i vardagen. De har sparat in många telefonsamtal till Vägverket!

mål ska styra säkerheten

Vägverkets nya förslag till etappmål för antal dödade i trafiken är maximalt 220 personer år 2020. Foto: trons

I mars planerar regeringen att presentera förslag till nya transportpolitiska mål. Syftet är att göra målen mer styrande och enklare att använda i arbetet mot det övergripande målet ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet”.

Vägverket är engagerat på flera sätt. Ett exempel är det regeringsuppdrag som Vägverket redovisade i april 2008 och som innehåller förslag till nya etappmål för trafiksäkerheten och en modell för målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet.

trafiksäkerhetsenheten driver ett projekt för att etablera modellen. Arbetet bygger till stor del på resultat från en utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet sedan beslutet om Nollvisionen 1997. Utvärderingen konstaterade att de största bristerna var att det saknades ett tydligt engagemang av viktiga aktörer, att

mål

Transportpolitiska delmål:

• tillgängligt transportsystem • hög transportkvalitet • säker trafik • god miljö • positiv regional utveckling • jämställt vägtransportsystem kopplingen till aktörernas verksamhet var låg och att uppföljningen varit otydlig. – Därför ska vi arbeta för att få en bred samverkan med andra aktörer när modellen för målstyrning förverkligas, förklarar projektledare Karin Clarström. Det är viktigt att kartlägga vad olika organisationer gör av betydelse för trafiksäkerheten, att följa upp och vid årliga resultatkonferenser redovisa arbetet och utvecklingen av trafiksäkerheten. Syftet är att skapa långsiktighet och systematik i arbetet med trafiksäkerhet.

Just nu pågår förberedelserna för resultatkonferensen i april, dit närmare 200 organisationer, myndigheter och företag kommer att bjudas in. Det gemensamma för de inbjudna är att deras verksamheter och åtgärder kan påverka trafiksäkerheten. – Så här systematiskt har man inte gått till väga tidigare. Det vi nu arbetar med är att konkretisera modellen för målstyrning och göra den begriplig och användbar, fortsätter Karin.

Modellen är en del av underlaget till propositionen om nya trafikpolitiska mål som väntas i mars. Antas den av riksdagen har projektgruppen fram till halvårsskiftet 2010 på sig att göra systemet så moget att det kan övergå i en förvaltningsfas. Riksdagens beslut väntas i höst.

KJELL ÅKERMaN

förslag till nya etappmål

1997 beslutade riksdagen om en Nollvision. Etappmålet för 2007 var maximalt 270 dödade i trafiken, verkligheten blev 471 dödade. När man nu analyserar potentialen i trafiksäkerhetsarbetet med den nya modellen är siktet inställt på 2020, med avstämningar 2012 och 2016. – Vägverkets förslag till nytt etappmål för antal dödade i trafiken är maximalt 220 personer år 2020, förklarar Karin Clarström. I förslaget ingår också ett etappmål för allvarligt skadade trafiken, i dag cirka 10 000 trafikanter per år. Den siffran ska vara 25 procent lägre år 2020.

KJELL ÅKERMaN

etappmål indikatorer

Exempel på etappmål för viktiga tillstånd i trafiken (indikatorer) som ingår i förslaget till målstyrning – en förutsättning för att kunna nå målen för dödade och allvarligt skadade. • 80 % av trafiken på statliga vägar sker inom hastighetsgränserna. • 99,9 % av trafiken med motorfordon sker med nyktra förare. • 70 % av cyklisterna använder hjälm. • 100 % av nya bilar har högsta säkerhetsklass enligt Euro

NCaP. • 100 % av nya tunga fordon har nödbromssystem. • 75 % av trafiken på vägar med hastighetsgräns över 80 km/tim sker på mötesseparerade vägar.

Övertorneåborna är numera upplysta

ÖVERTORNEÅ. Gator och vägar i

Övertorneå har saknat belysning i cirka två år. Detta på grund av en tvist om elpriset, som elleverantören Ekfors Kraft höjde och kommunen inte ville acceptera. Då slog kraftbolaget av strömmen.

Lagom till jul 2008 enades parterna och lyset ”knäpptes på” – kostnad för kommunen: 6,2 miljoner kronor. Nya kommunalrådet Linda Ylivanio (C) och kraftbolagets vd Mikael Styrman var nöjda med överenskommelsen. Även Haparanda kommun är indragen i tvisten med kraftbolaget, men här har ingen lösning ännu kommit till stånd. – Man vart nästan bländad av lyset när det slogs på, när man levt i mörker under flera år, sade en – nu mer upplyst – ortsbo, till tidningen.

Under mörkläggningen skaf-

K

fade Vägverket eget abonnemang hos kraftbolaget för att kunna belysa platser där trafiken är som intensivast. Kommunerna har tidigare anmält kraftbolaget till marknadsdomstolen för utnyttjande av sin dominerande ställning och det höjda priset. Domstolen gav kraftbolaget rätt.

sson eri : K ristin A Foto

Hallå där …

Anders Borglund, chef för Förarprov.

Transportstyrelsens utredning pekade länge på att hela Förarenheten skulle flytta över till Transportstyrelsen. Men det slutgiltiga beskedet blev att större delen av verksamheten är kvar i Vägverket.

Varför är ni kvar på Vägverket?

– Utredningen föreslog att vi helt och hållet skulle gå över till Transportstyrelsen. Anledningen till att vi ändå är kvar är inte riktigt tydligt uttalat, men antagligen beror det på att man redan i direktivet var tydlig på att man ville skilja på operativ verksamhet och tillsyn och att en del remissinstanser påpekade detta. Den pågående privatiseringsutredningen kan också ha påverkat beslutet.

Mitt i all omorganisation bytte ni namn vid årsskiftet. Nu heter ni inte längre Förarenheten utan Förarprov. Varför?

– I och med Vägverkets omorganisation anpassades våra organisatoriska benämningar för att bättre stämma överens med omvärldens. Benämningen Förarenheten blev då missvisande eftersom vi – liksom bland annat Samhälle och Väg – inte längre är en enhet utan ett verksamhetsområde, direkt underställda GD. Nu när Transportstyrelsen har bildats och tillsynsdelarna försvunnit är vår huvudsakliga inriktning provverksamheten. Valet av namn blev därför Förarprov, eftersom det bland flera förslag trots allt är det som bäst täcker in vårt nya ansvar.

Regeringen har utrett om examination av körkortsprov ska kunna bedrivas i privat regi. Vägverket har lämnat in sitt remissvar. Vad händer nu?

– Det finns inga kända tidpunkter mer än utredningens 1 januari 2010. Den första aktiviteten måste ju vara att sammanställa remissvaren och fundera på hur dessa påverkar utredningens förslag. Det är mycket som måste klaras av innan en eventuell privatisering skulle kunna genomföras.

LenA JoHAnsson

förarprov

Verksamhetsområdet har…

• cirka 400 anställda vid 33 kontor • 105 mottagningsorter • cirka 2 miljoner kundkontakter per år varav cirka 1,2 miljoner är telefonsamtal

Dessutom…

Förarprov genomför cirka 580 000 prov per år (230 000 körprov och 350 000 kunskapsprov) Förarprov genomför även yrkeskompetensprov (lastbil, buss, taxi) all information om körkort finns samlad på www.korkortsportalen.se

– Utbildningarna är även öppna för externa deltagare och det finns ett stort intresse från branschen att delta, betonar Liane Jaldemark, på Utvecklingsorganisationen.

Foto: Kerstin ericsson

lönsam möjlighet att öka kompetens

Verksamheten i Utvecklingsorganisationen startade 1 juli 2008 och beräknas pågå som längst till årsskiftet 2009/2010. Organisationen erbjuder möjligheter för de medarbetare som vill utveckla sin kompetens inom ett specifikt område eller söka ny kompetens inom andra områden.

Syftet är att Vägverket ska kunna se till såväl medarbetarnas som verksamhetens behov både när det gäller utveckling och omställning. – Man kan se Utvecklingsorganisationen som en trappa som hjälp till att utveckla medarbetare. Vi stöttar också medarbetare som väljer att lämna Vägverket. Det kan handla om utbildning, starta eget eller gå i förtida pension. Det är viktigt att vi utvecklar våra medarbetare så att vi klarar våra långsiktiga kompetensbehov, säger Liane Jaldemark. Detta görs genom ett utbildningsprogram som har arbetats fram tillsammans med VUC. – Hittills har inget utbildningsprogram kommit i gång. Det beror helt enkelt på att efterfrågan inte har varit så stor, men vi räknar med att de ska komma igång i mitten av våren 2009. Trafikingenjör, samhällsplanering och drift är de utbildningar som i nuläget efterfrågas mest och som det ser ut nu kommer samtliga att starta till våren. Självklart ligger möjligheten att söka nya utbildningar öppen för alla medarbetare, fortsätter Liane Jaldemark.

för dem som har roller som inte kommer att finnas kvar inom Vägverket har individuella planer utarbetats i samverkan mellan medarbetare och Utvecklingsorganisationen. Det finns också möjlighet att koppla in privata karriärcoacher. Vägledaren ska stötta och ge råd till medarbetaren för att denne ska hitta ett nytt jobb, antingen inom eller utanför Vägverket. – Man kan säga att jag står på tre ben, förklarar Maria Danielsson, som nyligen har börjat i Utvecklingsorganisationen. För det första får jag karriärcoaching, en tjänst från Manpower. För det andra söker jag jobb både internt och externt och så är det studierna. Jag läser fyra kurser på distans på Blekinge tekniska högskola som jag tror kan leda till jobb antingen inom eller utanför Vägverket.

– Jag är jättepositiv till det här och ser verkligen Utvecklingsorganisationen som en möjlighet. Jag är inte alls orolig för att inte få jobb i framtiden, avslutar hon.

Fotnot: Än så länge har 38 medarbetare valt att söka till utvecklingsorganisationen medan 34 personer i nuläget har blivit överförda dit. För dem som redan har börjat handlar det mest om individuella satsningar.

cAJsA BroBerG

Vägverkets växel bland Sveriges bästa!

Vägverkets växel vann inte SM i Telefoni och kundservice som nyligen avgjorts.

Men växeln var bland de bästa som tävlade i klassen ”växel med 5 000 till 8 000 anknytningar”. Segern gick till ICA AB. – Vi är mycket nöjda med att vara bland de tre företag som blev nominerade i klassen, säger Ellen Brubråten, ansvarig för växeln.

Tävlingen går till så att professionella undersökare ringer 200 samtal till varje företag och samtalen bedöms efter den upplevda kvaliteten på kundservicen.

I växeln arbetar Kirsi Urquhart, Michaela Stathin, teamledare Ingemar Ord, Siv Ryde och Anna-Karin Andersson. Ej med på bilden är Andreas Hallqvist, teamledare Sara Bergström, Veronica Östman, Birgitta Blixt-Nordström, Mona Stadigs, Birgitta Karlsson och Gunvor

Robertsson. Foto: KaRIN PauLSSON

små iTs-system lokalt alternativ

Förstärkt information vid övergångsställe i Överlida.

GÖTEbORG. Stora trafikmäng-

der kräver stora system och stora resurser. Men behovet av ITS-system kan vara lika stort i mindre tätorter som ute på landsbygden. Lokala problem löses bäst med lokala system som alternativ till kostsamma fysiska åtgärder som också tar lång tid att färdigställa.

I Hyssna sitter det en så kallad hastighetspåminnare-skylt på en 70-sträcka i svag nedförsbacke. Vid backens slut ligger en korsning där det för några år sedan inträffade en dödsolycka. Den här mindre ITS-installationen är ett bra exempel på ett enkelt och välfungerande system. Det bidrar till en högre trafiksäkerhet på platsen. Det är kostnadseffektivt, sköter sig självt och behöver bara elförsörjning.

Martin Lundgren, som bor intill ett övergångställe i Överlida, Svenljunga kommun i Västra Götaland, är positiv till det nyligen uppsatta ITS-systemet som är ett FIVÖ, förstärkt information vid övergångsställe. – Vi bor alldeles intill övergångsstället och det märks att nästan alla bilister saktar in eller stannar numera. Det har blivit väldigt bra för alla som korsar vägen ofta, det är ju dessutom en skolväg, säger Martin.

nu tas en utbildning fram för att öka medvetenheten – både lokalt och regionalt – om den nytta de här systemen kan uträtta. Det vanliga är att man tänker storskaligt kring ITS, till exempel att det är bara för storstaden, det är höga investeringskostnader, odokumenterade effekter och höga driftkostnader. Den utbildning som startar i vår ska ta kål på denna myt.

provutbildningen i maj är en tvådagarskurs som främst vänder sig till trafikingenjörer, projektledare och planerare i stat och kommun. Kursen ska sedan utvärderas och det planeras också för en webbutbildning. Utbildningen förklarar ITS från grunden och lyfter fram de goda exempel som redan finns och som kommer. Del-

ITS-spel med frågekort.

småskaliga its-system

Exempel:

• Hastighetspåminnare, skolmiljö • Hastighetspåminnare, andra utsatta platser • Varning för korsande trafik • Varning för spökförare (bilförare som kör i riktning mot trafiken) • Varning för fotgängare och cyklister – FIVÖ = förstärkt information vid övergångsställe tagarna får också veta vilka leverantörer som finns. Det blir också tid för en spelsession. – Ja, det finns faktiskt ett spel om ITS. Det är framtaget av Peter von Heidenstam i samarbete med kollegor. Spelet ger en ökad förståelse hur ITS kan användas.

Vid de enkäter som är gjorda bland bilister i Västsverige som passerat uppsatta ITS-system, så vill 75 procent av dessa se fler skyltar av det här slaget och 84 procent vill att befintliga system blir kvar.

en workshop med cirka 40 deltagare om ITS hölls på Transportforum 2009. En handbok håller på att tas fram, fler filmer och utvärderingar beställs, effektkatalogen är nyreviderad och en provutbildningen genomförs i maj. I region väst kom nio system upp 2008 och 10–15 förväntas under 2009.

Peter von Heidenstam som är projektledare är optimistisk och bär på ett stort mått framtidstro. – Jag är säker på att snart få se fler ITS-enheter i ett större upptagningsområde, kanske över hela landet. När boende, företagare och trafikanter får upp ögonen för hur bra småskalig ITS är kommer det att skapa intresse, förståelse och en ökad efterfrågan. Jag hoppas också på ett smidigare upphandlingsförfarande och lägre priser, säger Peter.

Martin Söderlund är biträdande projektledare för Väghållningens livscykel. Foto: KJELL ÅKERMaN

Smartare struktur i projektarbeten

– Vi jobbar mot Vägverkets ledord kundnytta, effektivitet och tydlighet, förklarar Martin Söderlund, biträdande projektledare för Väghållningens livscykel.

Det är ett projekt orienterat mot väghållning där uppgiften är att skapa en smartare struktur för att hantera projekt; allt från planering till genomförande och slutligen förvaltning. Utmaningen är att hitta arbetsprocesser som förenklar, förbättrar och ökar effektiviteten. Ett Vägverk, lyder parollen. – De nya processlösningarna ska inbegripa stort som smått, från Förbifart Stockholm till att anlägga en busshållplats i Borlänge, konstaterar han.

Väghållningens livscykel levererar en fyrstegsraket under året. Första januari 2010 ska allt vara klart för sjösättning. Under vårvintern driftssätts olika system som berör projekt och leveranser. Webbinfo är ett nytt rapportverktyg. – Webbinfo ska underlätta för projektledare och chefer att redan under 2009 få ut information om hur man styr sina projekt.

i ett andra steg börjar man titta på hur planeringen på Vägverket ska gå till från 2010 och framåt. Det blir i en ny systemmiljö som bland annat visar hur en åtgärd omvandlas till ett vägprojekt. Det ska också gå att följa upp alla projekt och se vilka samhällsekonomiska effekter de fått; till exempel om utsläppen av koldioxid minskat, om trafiksäkerheten förbättrats eller om tillgängligheten på vägarna ökat.

I slutet på september införs ett nytt upphandlingssystem, följt av ett nytt inköpssystem. – Det kommer att bli en bättre struktur på inköpsverksamheten som ska styras hårdare genom avtal och avrop, konstaterar Martin Söderlund.

Det fjärde steget handlar att om den nya systemmiljön och de nya arbetssätten kopplade till vägprojekt, underhåll samt sektors- och påverkansprojekt som informationskampanjer införs i hela Vägverket och i alla berörda processer.

Vilka vägverkare kommer att beröras av förändringarna?

– I första hand är projektledare, planerare, ekonomer och inköpare. Men på något sätt kommer alla på Vägverket successivt att märka av nyordningen. Under året är införandet riktat mot vissa specialistfunktioner och från 2010 berörs i princip alla, inklusive konsulter. Vi planerar en bred information om förändringarna och ska naturligtvis också utbilda folk så att de kan använda de nya verktygen.

Hallå där …

Birgitta Hermansson-Ylven, ny på posten som vägtrafikdirektör i Transportstyrelsen.

Vad har du hunnit med hittills?

– Bland annat initierat arbetet med att, också lokalmässigt, flytta personalen från tidigare Vägtrafikinspektionen till Vägtrafikavdelningen, satt igång rekryteringen av enhetschefer till avdelningen, orienterat mig kring arbetsuppgifterna och hanterat delegeringsfrågor. Jag har också haft en inledande diskussion med fackliga företrädare kring samverkan. Frågorna har såväl varit av karaktären som helst borde ha hunnit lösas förut, sådana som är dagsaktuella och sådana som handlar om utveckling på sikt. Vi har planerat för att komma igång med ett arbete kring myndighetens uppdrag, vision och grundläggande värderingar.

Hur ser samarbetet med Vägverket ut?

– Det pågår redan samverkan på flera nivåer. Vi har börjat jobba med att tydliggöra en kartbild över vilka externa kontakter vi har. Däribland naturligtvis inte minst med Vägverket som är en jätteviktig samverkanspartner utifrån vårt uppdrag.

Du jobbade väldigt länge på Arbetsmiljöverket, däribland ett antal år som tillsynsdirektör. Vad tar du med dig därifrån?

– Erfarenheten av att ha jobbat i en föreskrivande och tillsynande myndighet. Jag har själv jobbat som inspektör i tio år. Men också erfarenheten av att vara chef, där jag strävar efter att vara tydlig, kommunikativ och främja samarbete och helhetssyn.

i korthet

Etanolbilar säljer trots billig bensin

•Försäljningen av etanolbilar ligger kvar på samma nivå som i fjol trots att bensin- och dieselpriserna sjunkit markant. – Vi behåller positionen som ett föredöme gällande möjligheterna att reducera utsläppen av fossil koldioxid från personbilstrafiken, säger Per Carstedt, ordförande i BioAlcohol Fuel Foundation.

Han ser dock ett hot mot en fortsatt god utveckling eftersom reglerna för miljöbilspremier, boendeparkering och trängselskatt är på väg att tunnas ut.

Res mindre i jobbet

I år ska vägverkarna resa mindre – och ta tåget när de måste resa.

Foto: tHorsten ALM

Med den nya organisationen finns risk att Vägverkets kostnader för tjänsteresor drar iväg om man inte håller ett öga på resandet. Det konstaterar personaldirektör Wiveca Dahl.

Under 2009 ska kostnaden per anställd inte överstiga 42 000 kronor. Wiveca Dahl betonar att det inte handlar om ett tak utan är ett mål för att resekostnaderna inte ska öka.

Vägverkets verksamhet är geografiskt spridd – behöver inte medarbetarna träffa varandra?

– Det här innebär inget förbud mot resor men för att hålla kostnaderna ska man pröva alternativa sätt att arbeta och mötas. Man

Personaldirektör Wiveca Dahl. Foto: RUNE BORGSTRÖM

ska fundera på syftet med resan, pröva om det kan tillgodoses på annat sätt än att företa en resa.

Vägverkets tjänsteresor kostade 136 miljoner kronor 2007. Har de rusat iväg i år?

– Nej, men risken finns. Dessutom är kostnaderna bara en del av resandet. Vi har fler nationella enheter nu än tidigare och de ska verka över hela eller större delar av landet. Tanken är att vi ska bli mer flexibla och effektiva men det får inte ske på ett sätt som sliter ut medarbetarna. – Vi har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare och ska erbjuda arbetsförhållanden som medger en bra balans mellan arbete, familj och fritid. Då är det viktigt att hitta mötes- och arbetsformer som ger förutsättningar för alla att delta i vår verksamhet.

KJELL ÅKERMaN

i korthet

Osäkert vid övergång

•Färre än vart femte övergångsställe på gator med 50 kilometer i timmen som högsta tillåten hastighet har en acceptabel säkerhet, enligt en studie av NTF:s pensionärsorganisationer. NTF anser att många gator har stora behov av hastighetssänkningar. För NTF är 30 kilometer i timmen en acceptabel hastighet vid övergångsstället.

Pensionärsorganisationerna har genomfört hastighetsmätningar i 95 kommuner i 18 län och mätt hastigheten på 29 000 fordon.

London bäst till fots

•I London är det säkrast att korsa gatan, medan fotgängarna lever farligast i Bryssel, enligt en undersökning av Motormännen och EuroTest i 17 europeiska städer. Londons övergångsställen är tydligt markerade, med varnande orange ljus och belysning i skyltar. Studien av säkerheten bygger på inspektioner av 215 övergångsställen.

Europas tio säkraste städer för fotgängare är enligt testet London, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, Helsingfors, Paris, Stockholm, Wien, Zagreb och Zürich.

Foto: MiKAeL ULLÉn

ny arbetsmiljölag svårtolkad

Arbetsmiljöreglerna vid ett vägarbete har sedan den 1 januari förändrats. Men mycket är ännu oklart, och det finns mycket kvar att lära.

De viktigaste förändringarna i tredje kapitlet arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter är att begreppet samordningsansvar utgår och istället införs begreppen byggarbetsmiljösamordnare samt byggherrens uppdragstagare. Dessutom skärps kraven på byggherren under projektens planerings- och projekteringsskede då en byggarbetsmiljösamordnare ska finnas. Denne har till uppgift att se över arbetsmiljöaspekter under såväl byggskedet som bruksskedet. Detaljgraden i bestämmelserna ökar också.

enligt vägverkets jurist Anders Bengtsson har ändringarna genomförts mycket hastigt under senhösten. Lagtexten var tillgänglig först i början av december och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ytterligare en tid därpå. – Att bestämmelserna gäller fullt ut redan från första januari, att de är tvingande och att tolkning och tillämpning bitvis är oklar, innebär givetvis påfrestningar för såväl byggherrar som entreprenörer.

vägverkstidningen har talat med en företrädare för branschen, Hans-Erik Lundholm som är arbetsmiljöingenjör på Skanska. – Det är positivt att byggherren får ta ett större ansvar för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen men det går inte att överföra den gamla rollen ”samordningsansvar” till ”byggarbetsmiljösamordnare” rakt av. Det krävs utbildningsinsatser både hos oss, byggherren och inte minst hos Arbetsmiljöverket och deras egna inspektörer. – Vi måste också få veta hur den nya lagen ska tolkas och tillämpas. Inga byggen kommer dock att påverkas negativt av att det inte råder full tydlighet i detta, säger Hans-Erik Lundholm.

de praktiska följderna blir att Vägverkets alla pågående kontrakt inom bygg- och anläggningsarbete samt drift och underhållsarbeten måste kompletteras/ justeras efter de nya reglerna. Samma sak gäller upphandlingar. Vägverkets mallar för kontrakt och förfrågningsunderlag måste justeras. Dokument för Vägverkets strategier, rutiner, råd, rekommendationer för byggherrens arbetsmiljöansvar måste ändras. Informations- och utbildningsinsatser måste genomföras för investerings-, underhålls- och driftpersonal, liksom upphandlare.

eu-kommissionen har riktat kritik mot vissa delar av det svenska genomförandet av EG:s byggplatsdirektiv som inte varit korrekt implementerat av Sverige och svenska staten har riskerat böter för dessa brister.

KJELL ÅKERMaN OCH PETER bEHRMaN

transportforum

Tog priset i trafiksäkerhet

LINKÖPING. I samband med Trans-

portforum 2009, som genomfördes i Linköping i januari, delades ett nytt pris ut: Stora Trafiksäkerhetspriset. Två av tre företag som mottog utmärkelsen var samarbetspartner till Region Sydöst. Projektledare Eva Hultgren är övertygad om att allt fler företag ser trafiksäkerhetsarbete som ett sätt att stärka sitt varumärke.

Eva Hultgren har under åtta år bland annat arbetat med trafiksäkerhetsfrågor på Vägverket i Jönköping. Hon och hennes kollegor har haft många lyckade samarbetsprojekt med både kommun och näringsliv. – Det har hänt mycket de senaste åren då allt fler värnar om sitt varumärke och framförallt ser fördelarna med att arbeta systematiskt med trafiksäker-

Eva Hultgren har under åtta år bland annat arbetat med trafiksäkerhetsfrågor på Vägverket .

Foto: Kerstin ericsson

hetsfrågor. Dessutom har det blivit ett ökat tryck från upphandlingssidan där allt fler ställer miljö- och trafiksäkerhetskrav på transporter, säger Eva.

Alltransport i Östergötland och Ramkvillabuss är två företag som Region Sydöst arbetat tillsammans med under ett flertal år. Därför var glädjen stor för att just dessa två fick motta Stora Trafiksäkerhetspriset i kategorierna Godstrafik och Bussturism i år. I kategorin Godstrafik blev även Bring nominerade, som också är ett företag som samarbetat med Region Sydöst. – I och med att dessa företag har infört trafiksäkerhetsarbetet i sina ledningssystem har de fått ett hållbart och långsiktigt arbetssätt som fungerar, berättar Eva. – Det blir även ett kvitto på att Vägverkets sektorsarbete genererar förändringar som leder till goda resultat, säger hon.

Camilla Kullander, kommunikationsansvarig för de nya hastighetsgränserna.

Foto: xxx xxx

Ni har fått in ytterligare siffror som visar allmänhetens attityd till de nya hastighetsbegränsningarna, hur ser det ut?

– Vi har fått ett fantastiskt bra resultat, många av målen vi satt upp för 2008-2009 har redan uppnåtts. Till exempel är 83 procent positiva till de nya begränsningarna, vilket är överraskande högt. Det har förts en bra saklig diskussion i media och vi har också försökt visa på sambandet mellan miljö och hastighet och trafiksäkerhet och hastighet i informationen.

Vad ligger bakom den framgångsrika kampanjen?

– Vi har varit väldigt öppna med varför vi gör detta och fört en bred och djup kommunikation på flera plan. Samtidigt har vi haft ett fantastiskt bra samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Rikspolisstyrelsen, NTF och olika frivilligorganisationer.

Hur har mätningarna gått till?

– Vi har genomfört 1 000 telefonintervjuer på riksnivå och kompletterat dessa med 150 intervjuer per län för att få eventuella lokala attityder.

Ni går nu in i etapp två i informationsarbetet, vad händer där?

– Vi kommer att jobba vidare på inslagen väg. Informationen kommer att bygga på samma budskap som förut, det vill säga; nu justerar vi hastigheten och vi gör det för att rädda liv. För att sprida informationen kommer vi att använda oss av en mix av köpt annonsering, massmedia, egna kanaler och samarbetspartners. Vidare kommer vi att föra en fördjupad dialog med lokala beslutsfattare, vilket kommer att ske nu under våren 2009.

HAnnes ForseLL

i korthet

Bilens värdeminskning kostsam

•En ny undersökning visar att närmare hälften av milkostnaden för bilen består av värdeminskning. Enligt Motormännens bilkostnadskalkyl blir värdeminskningen i år den enskilt största utgiften för bilisterna. Orsaken till de senaste årens värdeminskningar är att priset på begagnade bilar anpassat sig till nivåerna i övriga Europa. Krisen inom bilindustrin och en försämrad världsekonomi har också bidragit. En ny bil kostar nu från 33 kronor milen till 65 kronor milen, beroende på körsträcka och storleksklass.

Trafikbuller fara för hjärtat

•Höga nivåer av vägtrafikbuller kan öka risken för hjärtinfarkt enligt en studie från Karolinska institutet. Studien jämförde 1571 personer i Stockholms län där deras hemadresser från tjugo år tillbaka och en bullernivå beräknades.

Efter uteslutning av personer med hörselnedsättning och exponering av andra bullerkällor visade studien att personer exponerade för en bullernivå på 50 decibel eller mer löper cirka 40 procent större risk att drabbas av hjärtinfarkt. Sambandet gällde oberoende av andra kända riskfaktorer.

Bredd och närhet är sedan omorganisationen i juli förra året ledord för informationsarbetet inom verksamhetsområdena Samhälle och Väg. I år fortsätter man att jobba mot att bli ett mer enhetligt Vägverk, något som kommer att märkas av både medarbetare och allmänhet.

– Samtliga informationschefer kommer att jobba efter samma strategi, förklarar Maria Ottosson, informationschef för Samhälle.

Både den interna och externa kommunikationen ska utvecklas. Internt har man förnyat Infarten och gjort den till en mer enhetlig källa för information där alla medarbetare nu enkelt kan ta del av allt som händer inom Vägverket genom det gemensamma nyhetslöpet.

Externt stärks varumärket genom att tydligt signalera inblandning i produktioner, exempelvis vid vägarbete. Informationsformerna kring satsningen på att bli världsbäst i drift och underhåll håller som bäst på att mejslas ut. Dessutom fortsätter kampanjen att informera om hastighetsjusteringarna, där man i stort sett jobbar på samma sätt över hela landet.

– det blir ju sannolikt effektivare om vi kan jobba på samma sätt på en nationell nivå, säger Pär Gustafsson, informationschef i Region Mitt.

Han tycker att ambitionen att samverka på bred front är en positiv förnyelse av organisationen. – Vi minimerar risken att hjulet uppfinns på flera olika ställen samtidigt. Här har Maria Ottosson en jätteviktig uppgift som samordnare. Sedan finns ju vissa regionala skillnader att ta hänsyn till, men det är svårt att komma ifrån, menar Pär Gustafsson. – En av de viktigaste delarna av mitt jobb just nu ligger i att få den stora informationsbeställningen från Samhälle till Support att fungera och att jobba nära och vara stöd åt Lena Erixon och ledningsgruppen. Tillsammans med informationsnätverket Informera och kommunicera ska vi utveckla roller och samspel i den nya organisationen och samordna informationsinsatserna så långt det är möjligt. Samtidigt ska vi utveckla både den interna och externa kommunikationen.

birgitta holmström, informationschef på Väg, är en av de som jobbar nära Maria Ottosson. – Vi försöker synka all information som går ut. Det är väldigt många möten, både sporadiska och schemalagda sedan länge. Ett av de projekt vi arbetar med nu är hur informationen ska se ut från styrgrupperna till olika väginvesteringsprojekt.

Sedan omorganisationen trädde i kraft för sex månader sedan beskriver hon informationsprocessen som stundtals långsam. – Men det hör till med en sådan här stor organisation, det är många steg som ska tas i beslutsprocessen. Informatörerna är i alla fall otroligt engagerade och intresserade av att arbeta med att omvandla organisationen, säger Birgitta Holmström.

Gemensamt hittar vi nya kommunikationsvägar

Gemensamt hittar vi nya kommunikationsvägar

Birgitta Holmström och Maria Ottosson för ett nära samarbete i den nya organisationen. En mångfald av infochefer fanns på plats när bowling anordnades i samband med ett tvådagars möte i Borlänge i slutet av januari. Här Pär Gustafsson, Maria

Olofsson, Birgitta Holmström och Maria Ottosson. Foto: xxx

Hon ser inga nackdelar med den framtida verksamheten – förutsatt att det blir som man tänkt. Pia Lundberg, enhetschef på VSikn, ser med tillförsikt mot organisationen som nu skapas.

– Jag tror på tålamod, lite is i magen och att ta ett steg i taget med stort engagemang. Får vi till det som vi tänkt framöver så ser jag inga nackdelar med den nya verksamheten, säger Pia Lundberg.

Ett återkommande ord i beskrivning, målsättning och utförande av de nya uppgifterna som VSikn står inför är tydlighet. En tydlig bild av omfattningen av kommunikationsarbetet, tydlig förmedling vad som ska levereras, ett tydligt ledarskap samt tydlighet från beställare.

– Ur verksamhetsperspektiv är en av fördelarna att det har blivit tydligare hur omfattande och viktigt informationsarbetet är, säger Pia Lundberg.

hon ser ett gigantiskt behov av informationsstöd, vilket är positivt, men som läget ser ut finns inte de resurser som krävs för att täcka hela behovet. En av framgångsfaktorerna i arbetet tror Pia Lundberg därför är prioritering. – Vi skulle kunna göra hur mycket som helst, men vi måste ha mod att våga välja bort saker. Det är något som vi kan bli bättre på. Ambitionen behöver vara rimlig.

Kunskap och intuition krävs för att avgöra vad som är viktigast, menar Pia Lundberg. Likaså god kommunikation kring varför man gjort vissa prioriteringar.

en av de stora fördelarna med den nya nationella organisationen är också tydligheten i uppdragen.

– medarbetarna kan konstatera

att ”det här har vi att jobba med”. Sen att man plötsligt jobbar med 75 personer som arbetar med samma saker som en själv gör att möjligheterna till utveckling bland medarbetarna är en av de stora fördelarna, avslutar Pia Lundberg.

– Får vi till det som det är tänkt ser jag inga nackdelar med den nya versamheten, säger Pia Lundberg. Foto: ??? Jag ser bara fördelar”

HAnnes ForsseLL

Nyhetsflödet samlas på nya Infarten

Första veckan i februari fick Infarten nytt utseende för tredje gången sedan starten 2003. Utvecklingen har sedan dess gått mot att skapa ett mer enhetligt och samlat verktyg för intern nyhetsförmedling.

Anna-Lena Hannus Holmberg, enhetschef på Support, var projektledare vid skapandet av Infarten. – Den första versionen av Infarten ersatte 13 olika intranät. Varje verksamhetsområde hade sitt eget nätverk. Infarten var tänkt som ett ständigt utvecklingsarbete, och det arbetet fortgår.

Från att ha haft sina egna nyheter så samlas nu nyhetsflödet från samtliga verksamhetsområden på ett och samma ställe. Därmed nås alla medarbetare av de nyheter som rör företaget. – Det är en jättemöjlighet att lära känna de olika områdena och ta del av vad som händer i stort inom Vägver-

– Sökfunktionen på nya Infarten är enklare att förstå och använda, säger Kristina Eriksson. Efter driftsättningen finns också möjlighet att skapa arbetsrum.

ket, säger Kristina Eriksson på Vägverkets nyhetsredaktion, som deltagit i utvecklingen av den nya Infarten. Det var bara ett halvår sedan Infarten gjordes om sist. Då låg fokus mer på bakomliggande funktioner och menyer än på nyhetsdelen, som alltså nu prioriterats.

Borta är rutan med nyheter för respektive verksamhetsområde. Nyheterna presenteras nu i ett samlat löp, där samtliga nyheter inom samtliga verksamhetsområden presenteras. – Vägverket jobbar för att ses som en samlad organisation. Detta ska återges också bland nyheterna, säger Kristina Eriksson.

Vill man fortfarande se nyheter som endast riktas till det egna verksamhetsområdet kan nyheterna fortfarande filtreras i arkivet.

Andra nyheter är att länksamlingen hamnar längst upp till höger, och rutan Meddelanden under. Den får också nytt namn. Nytt nära dig är det nya namnet på kanalen. Precis som tidigare presenteras här kortare nyheter av mer allmän karaktär med geografisk anknytning.

Samsyn hos polisen ska ge avtryck i trafiken

Trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall besökte också utbildningsdagen. – Ni kan åstadkomma fantastiska saker, de signaler ni sänder till trafikanter är oerhört viktiga. Ni är samhällets normbildare och ert beteende i trafiken gör avtryck hos allmänheten, sade Claes Tingvall.

Foto: HAnnes ForseLL

En deltagare i utbildningen var Jonas Häll, polisassistent i Borlänge. Han håller med om vikten

av samsyn. Foto: HAnnes ForseLL

bORLÄNGE. Den 21 januari sam-

lades representanter från Polisen, Vägverket och Bilprovningen för att hålla en gemensam seminariedag. Totalt ska 600 poliser utbildas under 19 utbildningstillfällen i alla fyra län i Region Mitt.

Ett 60-tal av Dalarnas länspoliser fick under dagen, genom seminarier och grupparbeten, diskutera bland annat de nya hastighetsgränserna, alkohol- och drogproblematik, och vilken roll bilprovningen har för trafiksäkerheten. – Det här vet de redan, menar Jörgen Norrmen som är projektledare i Region Mitt och Vägverkets ansvarige under utbildningen. Det vi gör här är att stimulera

Jörgen Norrmen.

dem att få djupkunskap i ämnena men också se till att de får påfyllning av argument som kan användas ute i fält.

nyckelordet är samsyn.

– En av de viktigare bitarna under utbildningen är gruppdiskussionen, som är en samsynsdiskussion kring olika trafikfrågor. Som trafikant vill jag bli bemött på samma sätt överallt, förklarar Jörgen Norrmen.

En deltagare i utbildningen var Jonas Häll, polisassistent i Borlänge:

– Vi har ju kunskapen som förmedlas i dag, men i det här forumet kan ytterligare idéer väckas. Det tydliggör ju också behovet av ett samlat grepp vad gäller trafiksäkerhet, samtidigt som det understryker det viktiga med att jobba efter samma linje.

länspolismästare Sten-Olof Hellberg menar att arbetet med trafiksäkerhet är bland det viktigaste polisen jobbar med. – Tre gånger fler blir dödade i trafiken än vid våldsrelaterade brott. Sedan det här samarbetet började har siffrorna i olycksstatistiken sjunkit i mittregionen jämfört med tidigare år, säger Sten-Olof Hellberg.

HAnnes ForseLL

Forskarkritik riktas mot polisen

uMEÅ. Samtidigt som en ny ge-

neration poliser i Region Mitt utbildas i trafiksäkerhetsfrågor, får Polisen kritik för att ha glömt bort sitt eget trafiksäkerhetsarbete.

I en pågående undersökning kritiserar docent Jörgen Lundälv från Umeå universitet, polisen för att bland annat bedriva en föråldrad förarutbildning. Men Håkan Fuhrman, biträdande studierektor på polisutbildningen vid Umeå universitet och en av deltagarna vid trafiksäkerhetsseminariet i Borlänge, anser inte att synpunkterna från studien är värda att beröra i dagens övningar och diskussioner. – Jag tycker att det har varit en grumlig debatt som den sett ut nu. De påståenden som baseras på studien och förts fram i media är inte så väl underbyggda som man kunde önska, säger Håkan.

Jörgen Lundälvs studie visar att 1 800 poliser skadats vid trafikolyckor de senaste tio åren. Även om ingen jämförande statistik finns, menar Jörgen Lundälv att utbildningen är bristfällig. – Man har minskat ner momentet på förarutbildningen. Många som kommer in på polisutbildningen i dag är unga och har också begränsad förarerfarenhet. Dessutom har de flesta studenterna inte råd att ha egen bil under utbildningen.

Håkan Fuhrman tycker att det är bra att diskussionen förs. – Som utbildningen ser ut i dagsläget så har våra studenter mellan tolv och femton timmar bakom ratten av totalt 40 timmar fordonsutbildning. Det kan finnas ett behov av att utöka detta, men ska vi ändra på utbildningen måste vi få centrala direktiv.

Håkan Fuhrman, biträdande studierektor på polisutbildningen vid Umeå universitet är öppen för en diskussion om polisens förarut-

bildning. Foto: HAnnes ForseLL

Tommy arbetar med att införa verktyg som ska stödja en ny möteskultur. Ungefär 1 000 Vägverkare använder Communicator dagligen.

Möteskulturen en strategisk fråga

– Att hitta en optimal mötesmix betyder ökad effektivitet, mer kommunikation, stärkt samarbete och inte minst bättre balans mellan arbete och fritid för medarbetarna. Det menar Peter Arnfalk som forskar i miljöekonomi vid Lunds universitet.

– Vägverket har bra förutsättningar men också goda skäl att jobbar mer med resfria möten. Ni har nyligen omorganiserat och medarbetarna är spridda över landet. Att utveckla möteskulturen handlar inte bara om besparingar och att minska miljöpåverkan, det är också en strategisk fråga, fortsätter Peter Arnfalk.

enligt peter arnfalk har Vägverket rätt teknik och verktyg för resfria möten, det finns en möteskultur med mycket kunskap och tradition. Men verktygslådan behöver kompletteras. Support har i uppdrag att göra en plan för effektivare möten som förbättrar medarbetarnas arbetsmiljö och ger lägre kostnader. Nu pågår arbete med att införliva verktyg som underlättar och förbättrar möjligheterna att hålla möten utan att resa till varandra. Expempel på sådana verktyg är Communicator och Live Meeting, som Tommy Åberg jobbar med att införa. – För tillfället fungerar Communicator och Live Meeting bara internt på Vägverket, men efter maj kommer man till exempel att kunna bjuda in externa deltagare på möten, eller skicka snabbmeddelanden med Communicator.

det fortfarande färska samarbetet med Banverket underlättas också, eftersom man där använder samma interaktiva miljö för kommunikation och möten som Vägverket. Även samarbetspartners som Skanska och Peab använder programmen.

– Det tar tid att ändra vanor, attityder och rutiner, säger Peter Arnfalk.

KJELL ÅKERMaN/HaNNES FORSSELL

verktyg som underlättar möten

I juli 2008 introducerade Vägverket programmen Office Communicator 2007 och Live Meeting. De finns installerade på alla datorer. Office Communicator 2007: Enligt statistik finns i dag över 1 000 aktiva användare av Communicator på Vägverket. Programmet används främst för att skicka snabbmeddelanden (chatta), samt att kunna se om kollegor till exempel sitter i möte. Live Meeting: Programmet som används för webbmöten och ljud/videokonferenser. Det kan med fördel användas för informationsmöten med grupper som är geografiskt spridda.

Berguv bosatte sig i bebyggelse

BORLÄNGE. En berguv har väckt stor uppmärksamhet utanför Vägverkets lokaler i Borlänge. Den här bilden är tagen redan i december på trapphuset utanför hus 11, vid motionshallen. Men det var när den i lugn och ro placerade sig på hus 25 i slutet av januari som den väckte störst uppmärksamhet. Under den tid berguven satt på taket promenerade en stadig ström av vägverkare ut för att titta på den ovanliga besökaren.

Enligt Lars-Erik Eriksson vid Tunabygdens fågelklubb är det ganska ovanligt att den här typen av fågel uppehåller sig i bebyggt område. Men i år har berguvstammen fått ett stort uppsving. – I fjol var det runt fem par som häckade i och runt Borlänge, mot normalt ett till två par. De söker sig dit det finns mat, förmodligen finns det kråkor och kajor runt om kring som gör att den för tillfället uppehåller sig där, säger Lars-Erik Eriksson.

Foto: HAVAL DAVooDY

Foto: KAtArinA HeiJKensKJÖLD

Konst-igt skräp

SOLNA. Solnakontoret förenade nytta med nöje – tävlade om att hitta det Konst-igaste skräpet!

Under en gemensam städeftermiddag i januari letade personalen i pärmar och lådor, bland skrymslen och vrår på kontoret. Det vinnande bidraget ”En konstnärsskiss på linneduk från Sture-Hof” städades fram av Håkan Boström SSTd2. Detta ”skräp” skapades under ett restaurangbesök då Håkan engagerade sig i konstnärliga diskussioner med en irländsk konstnär. Irländaren skissade ogenerat med bläck på linneservetten. Resultatet har sedan legat i Håkans skrivbordslåda i några år. Håkan belönades med ett presentkort samt ett kollegialt konstverk på temat Städa.

HeLenA eKLÖV

Snöröjning av årsmodell 1951

BORLÄNGE??? På vintermässan Nordicway visade Vägverkets museum upp äldre tiders snöröjningsfordon, bland annat en lastbil av årsmodell 1951 med spetsplog och sidoplog från 1937. Det är Lars-Olof Olsson på museet som tagit plats på förarsidan.

Foto: LArs LinDstrÖM

Förarprov Borlänge tar emot kunderna i Vägverkets egna lokaler

BORLÄNGE. Vid årsskiftet flyttade Förarprovs verksamhet i Borlänge till Vägverkets lokaler i Pylonen. Kunskapsproven genomförs i datasalen (”Volvorummet”) och körproven utgår från parkeringen utanför museet. – Vi förrättar kunskapsprov i Borlänge en dag i veckan, berättar Förarprovs Sofia Ljessnoj. Lokalen är stor och ljus och nu har vi plats för fler elever per provtillfälle. För kunderna är det även mer naturligt att komma till Vägverkets egna lokaler.

LenA JoHAnsson

Fotnot: Förarprov har 33 kontor i hela landet där kunskapsprov- och körprov genomförs. Därutöver har dessa kontor egna mottagningsorter (totalt 105 st) där prov förrättas en eller flera dagar i veckan.

Förarprovs mottagningsort Borlänge på plats i Pylonens lokal "Volvorummet".