Fritid

Foto: DAnieL seLLBerG

Plundring i Pylonen

BORLÄNGE. Omkring 100 personer, stora som små, kom i en strid ström till Pylonen för att delta i en julgransplundring som Fritidsföreningen i Borlänge ordnat. När alla barn hade bekantat sig med Pylonen och allt som finns i museet startade dansen. Laila Forslund iklädd sin vackra Tunadräkt ledde alla danser tillsammans med Bertil Dahlin som spelade dragspel.

Efter en stunds dansande kom Jocke från Kök Nyström med fika. Alla fick saft, var sin stor bulle med vaniljkräm, pepparkakor och finska pinnar. När fikapausen var slut spelade Bertil på sitt dragspel och barnen fick göra vad de ville. Som avslutning kom naturligtvis tomten. Han delade ut påsar till alla hänförda barn. Den här söndagskvällen var det nog många som somnade tidigt.

PIa SELLbERG

i korthet

Anrik flottbro i Gagnef räddas av tillfällig upprustningsinsats

•Flottbron över Österdalälven i Österfors, Gagnefs kommun, räddas. Vägverket meddelande i höstas att det allmänna underhållet av bron skulle dras in, vilket byborna och kommunledningen protesterade emot, bland annat genom en namninsamling. Nu gör Vägverket en upprustning i väntan på att frågan vem som ska äga bron i framtiden blir löst.

Reparationsarbetet har inletts och beräknas kosta en miljon kronor. Broingenjör Tomas Sundström berättar att slitbanan ska byts ut. För att öka bärigheten kommer bron också att förses med 40 nya flytpontoner av plast. Arbetet väntas bli klart under mars månad.

En främmande fågel i ett etablerat jaktlag

För Catrine är naturen är en ovärderlig avkoppling. Lugnet i kombination med spänning och känslan av samarbetet med bästa vännen, hunden Jack, ger nya krafter till arbetet som enhetschef. Foto: Kerstin ericsson

JÖNKÖPING. Catrine Petersson,

chef på enhet Trafik och stf regionchef på Samhälle Sydöst, har alltid varit intresserad av naturen – att gå ut i skog och mark, plocka svamp och titta på spår efter djur. Sedan ett år är hon med i ett jaktlag.

– Det är inte jakten som är det stora hotet mot viltet, utan trafiken, säger Catrine. Och hon tror att vildsvinsolyckorna kommer att öka. – Vi har tillgång till jaktmarker och då tyckte vi att vi lika gärna kunde börja jaga. Att som kvinna komma in som en främmande fågel i ett etablerat jaktlag med minst tre generationer på kyrkogården är inte lätt. De vet inte vad de ska göra med mig, hur de ska förhålla sig till mig.

– den bästa strategin tycks vara att inte låtsas om mig. Första gången jag var med i laget stod 20 jägare och småpratade på gårdsplanen. När jag kom tystnade alla och tittade ner i marken och muttrade ”hej” när jag presenterade mig. När de delade ut jaktpassen, sa de inte mitt namn utan ”du kan ta med hon”. Det kommer att ta mycket lång tid innan jag blir accepterad, tror Catrine. Det gäller att inte göra några misstag och hålla en mycket låg profil. Det är en spännande känsla att knappt finnas.

– skytte är kul och jag övar mycket på skjutbanan – något som fler jägare borde göra, menar Catrine. Mina vapen är hagelbössa, en älgstudsare och en småviltstudsare. Men min älskling nummer ett är Jack, en jack russel, som är en förträfflig kortdrivande rådjurshund. – Jag är stolt över Jack. De gamla jägarna har småskrattat åt mig och min lilla hund som de skämtsamt har kallat lille Champion. Nu har skratten tystnat och jag fick nyligen en butter förfrågan ”du kan ju ta med den där lille på lördag”.

– en intressant iakttagelse är att det inte är jakten som är det stora hotet mot viltet, menar Catrine. Det är bland annat trafiken. Jakt och viltvård bidrar till en sund viltstam. Där man jagar håller man koll på djuren. Man vet vilka djur som finns på markerna och man kan hålla efter rovdjuren. Jag tror att när det gäller trafiken kommer konflikterna att öka mellan djur och trafik. En orsak är troligtvis att vildsvinsstammen ökar och breder ut sig. Då hjälper det inte med viltstängsel eftersom de lätt bökar sig under. – Gå absolut inte ur bilen om du krockat med ett vildsvin, varnar Catrine Petersson. Ett skadat svin är aggressivt och farligt. Ring 112! När det gäller viltolyckor överlag så ökar antalet olyckor något, men personskadorna ligger på samma nivå som tidigare.

– vi har ett enormt tryck på oss från media och allmänheten att sätta upp viltstängsel. Det är en pedagogisk balansakt att förklara för våra kunder att vi inte i större omfattning väljer att sätta upp viltstängsel. Men vi tycker att mittseparering, säkra sidoområden och att bygga om farliga korsningar är mer kostnadseffektiva åtgärder. Hastigheten har alltid stor påverkan när det gäller olycksutgången. Mer logiska hastigheter på våra vägar leder förhoppningsvis till större acceptans, säger Catrine.

Fotnot: En vildsvinshona kan få ett par kullar om året om det vill sig väl. Tre månader, tre veckor och tre dagar går hon med kultingarna i magen.