Inblick

ledaRe: lena eRIxon

Tillsammans formar vi nya Trafikverket

Det är mycket positivt att antalet omkomna 2009 är det lägsta sedan 1935, då officiell trafikolycksstatistik började föras. Enligt preliminära beräkningar minskade antalet förolyckade med cirka 11 procent jämfört med 2008, till 355 jämfört med 397. Samtidigt är varje olycka en för mycket och vi måste fortsätta vårt arbete att göra trafiken allt säkrare.

Utvecklingen visar att arbetet ger resultat. En anledning till minsk-

Vi har nu det intressanta och utmanande arbetet framför oss att tillsammans forma den nya trafikslagsövergripande myndigheten.

ningen är lågkonjunkturen, men minskningen av antalet döda i trafiken beror också bland annat på mötesseparerade vägar, hastighetsövervakning och bättre fordon med allt mer stöd för föraren.

deT äR glädjande att vårt samarbete med näringslivet har lett till att vi överträffat vårt mål med att minska utsläppen av koldioxid rejält. Regeringens krav på oss var att minska utsläppen från vägtransportsektorn med 75 000 ton. När vi räknar samman vad fjolårets åtgärder har lett till landar minskningen på över 120 000 ton. Ett mycket bra resultat.

TRafIKVeRKeTS blivande generaldirektör Gunnar Malm har utsett Trafikverkets ledning. Vi har nu det intressanta och utmanande arbetet framför oss att tillsammans forma den nya trafikslagsövergripande myndigheten – för att öka kundnyttan och den regionala närvaron med en effektiv organisation.

Erbjudande om verksamhetsövergång har gått ut till dig som medarbetare och chefsrekrytering pågår. Nu behöver vi lära oss mer om andra transportslag.

alla KoMMeR InTe att arbeta direkt med alla fyra transportslagen i Trafikverket, men det är viktigt att vi har kunskap om väg, sjö, luft och järnväg. Jag vill därför uppmana till nyfikenhet och att vi alla ökar vår kunskap om de fyra transportslagen.

VäGVerkStidninGen redaktionen

Personaltidning för anställda i Vägverket. ansvarig utgivare

christer Hårrskog 0243–751 22

besöksadress

röda vägen 1, borlänge

Postadress

Vägverkstidningen Vägverket 781 87 borlänge

Fax

0243-759 85

E-post

vagverkstidningen@vv.se

Redigering och original

t&t information ab, kristianstad

Tryck

V-tab ab norrtälje 2010

issn

1653–5286

redaktionen

Kristina Eriksson

redaktionsansvarig 0243-757 29

Jennie Mörk

redaktör 0243-755 06

Jan gustavsson

Luleå 0920-243936

Lena Söderström

Härnösand 0611-440 15

Hannes Forssell

borlänge 0243-753 33

Jenny Lundmark

solna 08-757 68 12

medarbetare landet runt

Josefina bylund

borlänge 0243-753 00

Cecilia Ekberg

borlänge 0243-759 42

Lena Johansson

borlänge 0243-757 46

Lars Lindström

eskilstuna 016-15 72 59

Peter behrman

Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson

Jönköping / kristianstad 036-19 21 51

Tipsa oss!

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? e-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

ViSSte du att ...

Foto: Gert oLsson … det nu bara är runt 130 dagar kvar till midsommarafton. i år är det dags att plocka sju sorters blommor fredagen den 25 juni. inte så långt kvar.

Nyhetsredaktionen kör webbtv på Infarten

Sedan årsskiftet kan vägverkarna se rörliga nyhetsinslag på Infarten. Tanken är att webbtv:n ska ge nyhetsrapporteringen ytterligare en dimension.

Fyra personer ur nyhetsredaktionen är utbildade som enmansteam, vilket innebär att de filmar, intervjuar och redigerar själva. Webbtvreportrarna finns på fyra orter i landet; Stockholm, Göteborg, Borlänge och Kristianstad, men nyhetsinslagen kommer att spegla hela Vägverkets verksamhet.

Cecilia ekberg är en av de fyra reportrarna som nu gör webbtv för infarten. De andra tre är: Jenny Lundmark, Peter behrman och Hannes Forssell.

Foto: Hannes ForsseLL

trafikverkets logotyp är klar. Den innehåller en symbol i form av en krona och sköld och ordmärket trafikverket som har fått ett läsvänligt typsnitt som är omritat och unikt utvecklat för trafikverket. trafikverkets huvudfärg blir röd som associeras med aktivitet, kreativitet, effektivitet, värme, passion, kraftfullhet, mod och närvaro. Den röda huvudfärgen ska kompletteras med andra primärfärger. allt material som ska produceras och användas efter 1 april ska produceras med den nya profilen.

Harry Frank, professor på Mälardalens högskola och ledamot i kungliga Vetenskapsakademien, har fått 100 000 kronor från Vägverkets Jubileumsfond för att undersöka möjligheterna med eldrivna godstransporter på väg. tanken är att fordonen får el från en elledning som löper ovanför de stora vägarna, men fordonets elmotor och batteri ska även göra att det går att koppla loss från linan för att köra på mindre vägar. Harry Frank ska bland annat titta på vad det kostar, hur snabbt man kan köra och hur snabbt det går att koppla av och på från ellinan.

rikSdaG och dePartement

Ny anställning i nytt verk

•Under vecka fyra fick blivande anställda i Trafikverket ett brev hem om erbjudande om verksamhetsövergång till Trafikverket. Brevet, som kom från Näringsdepartementet, innehöll information om att endast de som vill tacka nej till erbjudandet ska svara. Dessa har fram till den 12 februari på sig.

När det gäller konsulter och visstidsanställda kommer besked om eventuell förlängning från närmaste chef.

under 13 timmar genomförde Vägverkets eget tryckeri samt post sitt största utskick någonsin. Då sorterades drygt 6 000 papper in i kuvert med regeringen som avsändare. bengt-ingel Lundh var en av de som såg till att allt gick rätt till. bilden är ett montage.

Öppen och rak – så beskriver Trafikverkets nya generaldirektör sin ledarstil. Men Gunnar Malm kommer också att ställa krav på sina medarbetare. – Jag förväntar mig att det vi kommer överens om också levereras.

Medan deltagarna till dagens nästa möte droppar in hinner Gunnar Malm med att svara på några frågor om sin nya roll som generaldirektör. Någon enmansshow blir det inte när Gunnar Malm tillträder sin nya tjänst. Han vill att Trafikverket ska präglas av en bredd i ledarskapet. – Det är fler än generaldirektören som ska synas, säger han.

ett krav som Gunnar Malm har ställt är att ledningens tjänstgöringsort ska vara Borlänge. Ändå tycker han det är svårt att säga hur ofta han själv kommer att synas i korridorerna. – Jobbets karaktär innebär att det är väldigt mycket möten. Men det är en viktig del i kulturskapandet att också finnas tillgänglig när man inte är på möten.

Den viktigaste uppgiften för organisationskommittén just nu är att det ska finnas ett fungerande verk den 1 april. Kunderna ska inte behöva känna av förändringen. Därför handlar arbetet mycket om att få verksamheten att fungera internt. – Sedan ska vi långsiktigt börja jobba med att forma verksamheten trafikslagsövergripande, det är ju det som är vår utgångspunkt, säger Gunnar Malm.

Genom effektiviseringar är det tänkt att Trafikverket ska skapa mer väg och järnväg för pengarna. Även den inre effektiviteten ska ses över. En genomgång av vad alla avdelningar och verksamhetsområden ska leverera har påbörjats. Tanken är att ta reda på vilka resurser som behövs – och vilka som kan ifrågasättas. Men om det kommer att föra

Trafikverket blir ingen enmansshow

Gunnar malm tycker till

Morgon/kväll: Morgon. sommar/vinter: Måste jag välja? båda har sin tjusning. Staden/landet: Ja, jag har bott i stockholm i 30 år och sedan har jag flyttat tillbaka hit. Är det här landet så säger jag landet. titta på sport/sporta själv: både och. Fast det är mest titta på sport i dag. Hemlagat/restaurang: Hemlagat. Slalom/längdskidor: både och. Musik/film: Film. TV/bok: bok. Hemmakväll/fest: Hemmakväll definitivt. Leksand/Mora: Leksand.

semester utomlands/sverige:

utomlands. Tåg/bil: både och.

med sig några neddragningar av personal vill Gunnar Malm inte spekulera i. – När vi vet vad vi ska leverera så har vi underlag att dimensionera hur mycket resurser vi behöver. Det arbetet börjar vi med nu, så jag har ingen uppfattning alls. eventuella kulturskillnader mellan Banverket och Vägverket vill han inte tala om. I stället vill han fokusera på likheterna. – För det första tycker jag att båda verken präglas av utomordentligt stor kompetens. Det finns en positiv syn på att skapa Trafikverket. Jag tror

en dag med Gunnar malm

6.00–6.30

kliver upp. till frukost blir det ägg, te och juice och en tallrik med frukt.

innan jobbet

bläddrar igenom borlänge tidning, svenska Dagbladet och Dagens industri.

På jobbet

till jobbet åker jag bil. en bra dag är omväxlande. Dricker max två koppar kaffe per dag.

hemgång

när jag är klar! Jag är ingen arbetsnarkoman och ser inget egenvärde i att sitta och bränna lyse.

att man har anammat och förstår det här med trafikslagsövergripande och behovet av effektivisering. Så jag tycker att målbild och liknande saker möts av stor förståelse från de flesta medarbetare.

JoseFina bYLunD

under våren kommer gunnar Malm att fortsätta arbetet med att sätta sig in i verksamheten. ”Det jag inte har hunnit göra än är att ge mig ut och träffa blivande kollegor ute i landet. Förhoppningsvis blir det under

mars månad”, säger han. Foto: Hannes ForsseLL

Lagar middag ganska ofta, men har ingen favoriträtt. Jag är allätare.

kväll

tittar en stund på tv, sedan sitter jag oftast och förbereder nästa dag. ett program jag aldrig missar är sportextra på söndagarna.

läser

Just nu läser jag Dan browns ”Den förlorade symbolen” och ”Jean bernadotte”, Herman Lindqvists senaste.

22.00–23.00

Går och lägger mig.

Region Norr

Region Mitt

Östersund Umeå

Härnösand

Region Väst

Falun

BORLÄNGE Gävle

Karlstad Örebro Västerås Uppsala

Eskilstuna

Mariestad

Vänersborg Linköping

Region Öst

Stockholm

Region Stockholm

Göteborg

Jönköping Visby

Halmstad Växjö Kalmar

Region Syd

Malmö Kristianstad Karlskrona Huvudkontor Regionkontor Lokalkontor

Trafikverkarna samlas i gemensamma lokaler

I Trafikverket kommer så många medarbetare som möjligt att samlas under samma tak. – I Borlänge kommer verksamheten att koncentreras till Vägverkets nuvarande lokaler, säger Gunnar Malm.

Även de lokala kontoren runt om i landet kommer att slås samman där det är möjligt. – Vi drar i gång ett projekt om samordning nu. Det vi måste göra är att gå igenom kontor för kontor och se vilka möjligheter som finns, säger Gunnar Malm.

Exakt när och hur alla medarbetare i Borlänge ska rymmas under samma tak är inte bestämt ännu. Flyttprocessen ska också stämmas av med arbetstagarorganisationerna (ATO) innan beslut fattas. Men Gunnar Malm vill att sammanslagningen ska gå så snabbt som möjligt. – Vi jobbar med den frågan just nu. Jag hoppas att vi kan ge ett besked om hur det hela ska gå till under det första kvartalet.

JoseFina bYLunD

här finns trafikverket

trafikverkets huvudkontor kommer att ligga i borlänge. Den nya organisationen består av sex regioner:

Region. . . . . . . . . . . . . .Regionkontor

norr ................Luleå Mitt ................Gävle stockholm ...........stockholm Öst . . . . . . . . . . . . . . . . .eskilstuna Väst ................Göteborg syd ................kristianstad Det kommer även att finnas ett antal lokalkontor. tanken är att det ska finnas ett kontor i varje län.

Så organiseras Trafikverket från 1 april 2010.

Generaldirektör trafikverkets styrelse

ordförande acko ankarberg Johansson, kommunalråd i Jönköping, Kent Johansson, regionråd i Västra Götaland, sten nordin, finansborgarråd, elvy söderström, kommunalråd i Örnsköldsvik, sören belin, f.d. VD för Green cargo, Marie S arwidsson, VD för skogsindustrierna, Marie Winslow andersson, miljöansvarig för logistik på ica, Per Kågesson, fil. dr. i miljösystemanalys, runar brännlund, professor i nationalekonomi.

Gunnar Malm. Centrala funktioner Verksamhetsområden

ekonomi och styrning

Har ett övergripande ansvar för verkets finansiering, redovisning och styrning. Här ingår ekonomicenter. chef Caroline Ottoson, i dag vägdirektör i region Mitt, Vägverket.

Strategiskt inköp och upphandling

utvecklar och ökar effektiviteten i trafikverkets inköps- och upphandlingsverksamhet. chef inte tillsatt när Vägverkstidningen trycktes.

Personal

Den centrala funktionen för Personal har ett övergripande ansvar för personalområdet. Hit hör Hr-center. chef Wiveca Dahl, i dag personaldirektör i Vägverket.

it

Har ett övergripande och strategiskt ansvar för verkets samlade it-verksamhet. chef inte tillsatt när Vägverkstidningen trycktes.

kommunikation

arbetar med kommunikationsfrågor inom hela trafikverket. ansvarar för intern och extern kommunikation. chef Christer Hårrskog, i dag informationsdirektör i Vägverket.

Strategisk utveckling

arbetar med strategiska utvecklingsfrågor. syftet är att nå en långsiktigt hållbar utveckling av transportsystemet med hög funktionalitet. chef Torbjörn Suneson, i dag chef för enheten Framtid och omvärld i Vägverket.

Verksamhetsstöd

sköter bland annat diarium, arkiv, lokalförsörjning, telefoni och kontorsservice. Fungerar som en servicefunktion för hela trafikverket. chef ann-therese albertsson, i dag chef för verksamhetsområde support i Vägverket.

Juridik och planprövning

tar hand om trafikverkets juridiska frågor och planprövningsfrågor. chef Charlotta Lindmark, i dag chefsjurist i banverket.

Samhälle

kommer att arbeta trafikslagsövergripande med ansvar för hela transportsystemet. ansvarar för planeringsprocessen, förstudier och utredningar. chef Lena Erixon, i dag generaldirektör för Vägverket.

Stora projekt trafik

ser till att väg- och järnvägssystemen fungerar och används på ett effektivt sätt. Här ligger ansvaret för drift och underhåll samt för trafikledning och trafikinformation. chef björn östlund, i dag chef Leveransdivisionen i banverket.

resultatenheter investering

Handlar upp och genomför investeringsprojekt på statliga vägar och järnvägar. chef Stefan Engdahl, i dag direktör för Vägverket Väg.

tar hand om investeringsprojekt med kostnader över 4 miljarder kronor eller särskilt komplexa objekt. exempel är bland annat citybanan i stockholm och tunneln genom Hallandsåsen. chef Lotta brändström, i dag chef för investering på banverket. Här samlas följande verksamheter: banverket ict, Materialservice, Järnvägsskolan, Färjerederiet, Förarprov, Vägsektorns utbildningscentrum, Museiverksamhet och sweroad. chef katarina norén, i dag chef för samhälle och marknad i banverket.

Det ska vara säkert att ha sin arbetsplats på ett vägarbete och det ska vara tryggt att köra förbi. Det ska ett nytt samverkansprojekt se till. Vägverket är en av aktörerna. Foto: kerstin ericsson

Tillsammans för säkrare arbete på väg

Ingen – varken vägarbetare eller trafikant – ska dödas eller skadas allvarligt vid arbete på väg. Det är målet med det nya samverkansprojektet mellan Vägverket och flera av vägtransportsystemets aktörer. En av de viktigaste frågorna gäller att ta fram kriterier för när och hur omledning ska ske.

Många som arbetar på vägarna upplever att arbetssituationen känns otrygg. Trafiken går alldeles för fort förbi vägarbetsplatser och arbetsfordon i trafiken blir ofta utsatta för farliga omkörningar.

Därför har ett projekt startat där Vägverket och aktörer, som ansvarar för vägtransportsystemets funktion och användning, tillsammans ska komma fram till åtgärder som ska öka trafiksäkerheten.

– Idén föddes som en följd av en diskussion med Seko i ett radioprogram. Vi kom på att det kanske är bättre att träffas och samverka kring de här frågorna istället för att ta det i radio, säger Lena Erixon, generaldirektör, under en presskonferens på hotell Nordic Sea i Stockholm.

mellan åren 2003 och 2009 dödades 27 personer i trafikolyckor vid vägarbeten. Av dem var två vägarbetare. Under samma tidsperiod skadades drygt 130 personer i trafikolyckor vid vägarbetsplatser. De flesta i så kallade upphinnandeolyckor, det vill säga påkörning bakifrån.

Under december och januari har samarbetsprojektets aktörer lämnat in avsiktsförklaringar med förslag på åtgärder. Bland annat vill man utveckla informations- och varningssystem, införa gemensamt inrapporteringssystem och de fyra största entreprenörerna planerar att gemensamt jobba med säkerhetsfrågor under en vecka 2010.

Vägverket kommer att satsa 4 miljoner kronor på utveckling av hjälpmedel och teknik. Dessutom säger Lena Erixon att det är viktigt att tänka in trafiksäkerhet redan i planerings- och upphandlingsskedet.

Projekten kan exempelvis se över möjligheten att totalt stänga av kritiska vägarbetsplatser. Men för det krävs ett utvecklat omledningsvägnät. – Omledning är en viktig fråga som ständigt återkommer i diskussionerna. Det handlar om en helhetssyn på hela vägnätet och en förutsättning är att omledning inte skapar andra trafikfarliga situationer, säger Lena Erixon.

omledningsvägar ska underlätta vid oplanerade stopp i trafiken. Här syns Henric nilsson, Vectura, Karin Jansson, Vectura, Lars Vesterlund och Lennart Roos, projektledare risk- och sårbarhetsana-

lys. Foto: JennY LunDMark

Ökad framkomlighet efter kartläggning

soLna. I ett litet rum längst ner i Solnakon-

torets byggnad sitter fyra personer runt ett bord täckt av kartor. Alla fyra följer noggrant linjernas sträckning. De pekar på kartorna och ser allvarliga ut när de diskuterar.

– Här ser ni Gullmarsplan. Det är ett jäkla meck. Finns det förresten någon bra flygbild över platsen, frågar Lennart Roos som är projektledare för risk- och sårbarhetsanalys i regionerna Mälardalen och Stockholm.

i juni förra året startade ett nationellt projekt där en enhetlig rutin ska arbetas fram för omledningsvägar. Målet är att underlätta framkomligheten och trafiksäkra vid planerade och oplanerade stopp i trafiken. I och kring alla landets stora städer analyseras vägnätet för att hitta alternativa vägar. Samtliga sträckor mellan alla trafikplatser ska vid årets slut ha en utpekad omledningsväg.

När projektet är klart är det meningen att det ska finnas tillgängligt som stöd för samhällets aktörer. Räddningstjänsten ska snabbt kunna leda om trafiken vid olyckor, men även i vägprojekten ska man kunna använda sig av systemet om arbetet kräver totalavstängning. För trafikanternas del kommer det leda till bättre framkomlighet och minskade tidsförluster.

men eftersom många av omledningsvägarna går via det kommunala vägnätet eller på enskild väg krävs samarbete. Dessutom krävs yttersta noggrannhet då omledningsvägarna inte får leda till annan trafik- eller miljöfara. När projektet är färdigställt ska underlaget läggas fram som ett förslag, men Lennart Roos hoppas att det inte kommer att bli några större problem. – De kommuner och länsstyrelser i Mälardalen som vi har pratat med välkomnar samarbete vid händelse av stopp på en väg. Det gynnar ju även dem, säger Lennart Roos.

JennY LunDMark

Funktionella omledningsvägar

inom regionerna Mälardalen och stockholm pågår sedan 2008 ett arbete med att kartlägga funktionella omledningsvägar. i nuläget granskas att kartunderlaget överensstämmer med verkligheten. Detta arbete har integrerats med det nationella projekt som startade i juni 2009. resultatet från analysen ska ge ett underlag som kommer att lagras i en databas och ska kunna användas som planeringshjälpmedel för olika situationer såsom för planerad verksamhet och vid olyckor. sten Wickberg är projektledare för det nationella projektet.

Förarprov får högt betyg för bemötande

Förarprovs kundtjänst visar återigen på ett mycket gott kundservicevärde. – Mätningen som gjordes under hösten 2009 gav ett värde på 87, vilket är mycket bra, säger Förarprovs kundansvarige Rikard Moberg.

bemötandet är den faktor som kunderna är mest nöjda med, säger Rikard Moberg, kundansvarig på Förarprov.

Foto: YLVa LunDin Förarprovs kundtjänst har lyckats ge kunderna en hög service, trots de förändringar som varit under årets lopp. Bemötandet är den faktor som kunderna är mest nöjda med. Resultatet är oförändrat sedan den föregående mätningen trots att en del arbetsuppgifter har flyttats till Transportstyrelsen. – Det kan vara svårt att hänvisa kunder vidare till en annan myndighet, med frågor som Vägverket tidigare har haft hand om, men det har vi lyckats bra med.

Fler förändringar för kundtjänsten är nyligen genomförda. Kundtjänsten för frågor och telefonbokning är sedan den 1 januari 2010 centraliserad och placerad i Stockholm. Kundtjänsthandläggare på flera av Förarprovs övriga kontor ska till en början stödja den centrala kundtjänsten samtidigt som de nu får renodlad tid att förrätta kunskapsprov och ta emot ärenden över disk. – Med den nya, mer effektiva, organisationen får vi fler kundtjänsthandläggare som förrättar kunskapsprov och då kan trafikinspektörer förrätta körprov i större utsträckning, avslutar Rikard Moberg.

Lena JoHansson

Rastplatser viktigt inslag längs vägen

73 procent är nöjda med landets rastplatser. Det är en ökning med 30 procent sedan 2008. Ett nytt helhetsgrepp ska nu ge landets alla rastplatser ett enhetligt utseende och innehåll.

Vägverkets rastplatser är uppskattade. Senaste kundpanelsmätningen visar att 73 procent av dem som har besökt någon av Vägverkets rastplatser är nöjda. Det är en ökning med 30 procent sedan 2008.

Eftersom rastplatserna är ett viktigt skyltfönster mot kunderna har ett projekt startat som bland annat ska ta fram riktlinjer så att regionerna arbetar enhetligt över hela landet. Projektet ska se till att skyltar och information ser lika ut och är placerade på samma sätt så att besökaren känner igen sig. – Rastplatserna bidrar till hur vi uppfattas. En positiv upplevelse av en rastplats kan göra att besökaren får en positiv bild av Vägverket – och det stärker vårt varumärke, säger Christian Tham som är projektledare för Rastplatsprojektet.

Många är nöjda med Vägverkets rastplatser. Här syns rastplats brahehus norr om gränna.

Foto: kerstin ericsson

Men ännu finns mycket kvar att göra. Bland annat ska man inventera och kontrollera att alla rastplatser håller samma standard när det gäller handikappanpassning. Dessutom ser man över om rastplatsnätet är sammanhängande, så att exempelvis yrkeschaufförer kan planera sin vila.

– Var 15:e minut ska det finnas en rastmöjlighet. Dessutom måste vi kunna erbjuda långtradare med släp plats att sova säkert längs vägen. Som det är i dag tillgodoser vi inte deras behov, säger Christian Tham.

undersökningar har visat att informationen på rastplatserna når många trafikanter. Därför kommer rastplatserna vara en bra kommunikationsplattform när information om det nya Trafikverket ska ut till trafikanterna. Christian Tham framhåller att projektet inte bara är angeläget för kunderna, utan för hela Vägverket. – Med projektet får vi möjlighet att samordna oss internt och jobba mer effektivt. Det finns många närliggande projekt som på det här sättet hålls informerade och vi undviker dubbeljobb. Vi har därför lämnat ordentligt med utrymme i projektet för information. Det gäller dels för att arbeta fram de gemensamma riktlinjerna för information på rastplatserna, dels för att arbeta fram effektiv internkommunikation.

JennY LunDMark

Säkrad uppställningsplats tryggare för chaufförer

VÄrnaMo. Sveriges första rekommen-

derade uppställningsplats för tunga fordon ligger utanför Värnamo, nära E4:an. Där kan chaufförerna vila tryggt och samtidigt få ha lasten ifred. Platsen heter Safe Area, är inhägnad och tv-bevakad med låsta grindar och elstängsel samt bemannad dygnet runt året om.

Anders Berndtsson, utvecklingsstrateg på Vägverket, är engagerad i frågan om säkra uppställningsplatser liksom Ulf Modig, kundansvarigför Näringslivets transporter i Region Sydöst. Båda var med på invigningen i december och gladde sig åt den säkra uppställningsplatsen. – Vi blev inspirerade av ett initiativ från EU för fyra år sedan och har letat efter lämpliga demonstrationsobjekt sedan dess, säger Anders Berndsson. Problemet har hela tiden varit att ingen

en långtradare på väg in för vila på uppställningsplatsen utanför Värnamo.

Foto: kerstin ericsson

är beredd att betala för tjänsten ”Säker uppställning”. Den stora utmaningen är att hitta en affärsmodell som ger operatören lönsamhet. Det förutsätter att flera aktörer är med och betalar på olika sätt; transportören, transportköparen och försäkringsbolaget.

– Nu pågår samtal med ytterligare intressenter för att bygga fler uppställningsplatser, i första hand utmed E4: an, säger Ulf Modig. – Det har varit ganska trögt med kunder hittills, tycker Martin Axelsson, en av de båda delägarna till Safe Area. Det är avgiften som är ett problem. Folk vill inte betala, trots den säkerhet vår uppställningsplats erbjuder. Men vi har kontakter med flera företag och har fått ett muntligt avtal med ett österrikiskt företag, så vi hoppas att det blir bättre framöver.

kerstin ericsson

Yrkestrafik

Den dagliga körtiden får vara högst 9 timmar. två gånger per vecka får den uppgå till 10 timmar. Maximal körtid/vecka: 56 timmar. Maximal körtid under två på varandra följande veckor: 90 timmar. Yrkeschaufförer som haft en sammanlagd körperiod på 4 timmar och 30 minuter ska ta en rast på minst 45 minuter. rasten kan ersättas med en dygns- eller veckovila.

Den nya LeD-ljusarmaturen är på väg upp. stefan ericsson, region norr och Vattenfalls ulf Wallerström kollar armaturen innan uppsättningen. Foto: Jan GustaVsson

nytt ljus från norr

LuLeÅ. Byte av gamla kvicksilver-

lampor som vägbelysning till modernt LED-ljus kan bli guld värt i framtiden. Som en del av Vägverkets uppmaning till innovationer testas modernt LEDljus som vägbelysning.

– Försöket med ny teknik ingår som en del i att vara kreativa samhällsbyggare. Vi vill driva utvecklingen framåt. Försöket är en del i Vägverkets projekt Nytt ljus och genomförs på en 2,5 kilometer lång sträcka mellan Rian och Gammelgården i Kalix kommun. Vi testar tre olika fabrikat av LED-armaturer, säger Stefan Ericsson, belysningsansvarig på Vägverket Region Norr.

På de här befintliga stolparna med kvicksilverlampor sätts nya LeDljusarmaturer upp.

Foto: Jan GustaVsson detta är ett av landets första fullskaleprov på befintligt vägnät. I det här försöket behåller man tidigare elmatning, stolpavstånd och stolphöjder. Gamla 125 watt kvicksilverarmaturer byts mot LED-armaturer på 60–100 watt, total 46 stycken. Tidigare försök har utförts på gång- och cykelvägar med lägre stolpar. – Det är inte i sänkt effekt vi ser de största vinsterna, utan i längre livslängd och lägre drift- och underhållskostnader, säger Stefan Ericsson. Förutsättningarna är att LED-lamporna ska hålla 50 000–100 000 timmar jämfört med de gamla lamporna som har en livslängd på 18 000–20 000 timmar.

Jan GustaVsson

EU vill spara el på vägbelysning

kaLiX. – LED-ljuslampor ger normalt inte tillräckligt med ljusstyrka och ljusspridning för att vi ska kunna sätta upp dem längs en bilväg. Men i Rian – Gammelgården handlar det om gränsfall där vi anser oss kunna pröva tekniken för att skaffa oss en uppfattning, säger Martin Strid, projektledare för projektet Nytt ljus.

Försöket ska utvärderas enligt en rapportmall som ska ge statistiskt underlag som visar på lampornas hållbarhet och uppfattning om ljuset på vägbanan.

På andra orter sker försök med induktionslampor och andra ljuskällor, intelligent fjärrstyrd effektreglering vilket betyder ljusdämpning när trafikmängden är liten samt test på busshållplatser med egen strömförsörjning.

Allt ingår i ett europeiskt samarbetsprojekt för energisparande utomhusbelysning där regeringen och EU-kommissionen driver på för att sänka elförbrukningen. Där är vägbelysningen ett viktigt bidrag.

Förarprövare bedömer lika enligt studie

Vägverkets förarprövares bedömning av körprov stämmer väl överens. Det visar den studie om likvärdig bedömning som Umeå universitet har gjort på uppdrag av Vägverket efter Riksrevisionens tidigare granskning av förarprov.

Studien visar att förarprövarna var överens om att proven skulle godkännas eller underkännas i 93 procent av fallen. Resultatet betyder att likvärdigheten är högre än vad som framkommit i liknande studier nationellt och internationellt samt betydligt högre än vad Skolverket kunnat konstatera vad gäller likvärdigheten i betygsättning i den svenska skolan.

Christer Viberg är kvalitetsansvarig på Förarprov.

Foto: VÄGVerket

det var efter Riksrevisionens rapport 2007 om granskning av körkortsproven för behörighet B, det vill säga personbil, som Vägverket initierade studien om likvärdig bedömning.

Riksrevisionen hade kommit fram till att vissa förarprövare oftare godkände uppkörningar än andra. – Riksrevisionen konstaterade att det fanns skillnader, men de gick inte in på orsakerna. Eftersom samstämmigheten i bedömningen är hög är vår uppfattning att skillnader i godkännande mer beror på faktorer som körmiljö, körkortsaspiranternas olika färdighetsnivåer och förarutbildningsbakgrund, säger Christer Viberg, kvalitetsansvarig på Förarprov.

under studien, som omfattade 535 prov, bedömde en av fem utsedda förarprövare samma körprov som den ordinarie förarprövaren vid samma tillfälle. Totalt deltog 83 förarprövare från 30 olika förarprovskontor.

När förarprövarnas bedömning skiljde sig åt har analyser visat att det inte fanns några systematiska skillnader i bedömningen. Orsaken till att man inte var överens skiljer sig från fall till fall, vilket är positivt ur ett likvärdighetsperspektiv. – Studien kompletterar vårt ordinarie löpande arbete med kvalitetsuppföljning och resultatet har vi nu till hjälp i vårt fortsatta arbete, säger Christer Viberg.

Slutrapporten, som sammanställts av Widar Henriksson och hans medarbetare på Umeå universitet, Susanne Alger och Anna Sundström, blev klar i slutet av januari 2010.

Chaufförer kollar väglaget till sjöss

sussane sjöberg och bosse sjödin på region Mitt i Härnösand tycker att vi alla har en spännande utmaning framför oss då vi tillsammans ska skapa

det nya trafikverket. Foto: Lena sÖDerstrÖM

Stora förändringar för Mitt och Sydöst

För regionkontoren i Mitt och Sydöst sker stora förändringar i Trafikverkets nya organisation. Vad innebär det egentligen för personalen på de båda kontoren?

Regionkontoret i Härnösand förvandlas den 1 april till ett stort lokalkontor med cirka 130 anställda. Det nya regionkontoret placeras i Gävle. Regionkontoret i Jönköping blir lokalkontor med regionkontor i Kristianstad.

För Region Sydöst som i dag har regionkontor i Jönköping innebär den nya organisationen stor förändring. Regionen kommer att delas upp på två regioner; Östergötlands län kommer att tillhöra Region Öst med regionkontor i Eskilstuna. Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län kommer att tillhöra Region Syd med regionkontor i Kristianstad. I Jönköping blir det lokalkontor. – Det finns en viss oro och osäkerhet bland personalen, säger Lena Rosén, personalstrateg på Region Sydöst. Men man väntar på att få se hur organisationen ser ut.

Vid en rundfrågning på regionkontoret i Härnösand svarar de flesta att de inte är speciellt oroliga för sina jobb, för sammanslagningen med Banverket eller att regionkontoret blir ett lokalkontor. Enhetscheferna på regionen har haft samtal med alla anställda som då har haft möjlighet att prata om sin eventuella oro. – Alla som har en anställning som löper över den 1 april har nu fått erbjudande om verksamhetsövergång till Trafikverket med placering på den stationeringsort de har i dag, säger Region Mitts personalstrateg Sussane Sjöberg. Förklaringen till att personalen inte upplever någon större oro kan vara att övergångserbjudandet innebär att de blir placerade på den stationeringsort de har i dag. – Det ska bli intressant att se vilken kultur Trafikverket kommer att ha då det gäller exempelvis distansarbete, säger Bosse Sjödin, enhetschef på Samhällsutveckling i Härnösand. Jag hoppas att begreppet Sveriges modernaste myndighet även genomsyrar Trafikverket. Det viktigaste för oss är att vi levererar till kunderna, om vi sedan är placerade på ett regionkontor eller lokalkontor har ingen större betydelse.

Yrkeschaufförer som åker med färjerederiet Scandlines mellan Sassnitz och Trelleborg har koll på södra

sveriges vägar. Foto: inGriD WaLL

treLLeborG. Nu kan chaufförer

från Tyskland få direktinformation om väglag, vägarbeten och trafikolyckor i södra Sverige redan på färjan på väg till skånska Trelleborg. Det underlättar transporten och möjliggör tidig planering av eventuella ändringar.

Yrkeschaufförer som åker med färjerederiet Scandlines mellan Sassnitz och Trelleborg har koll på södra Sveriges vägar. På stora 32-tumsskärmar i färjans matsal kan chaufförerna ta del av aktuella kamerabilder och karta med trafikinformation på flera språk; svenska, engelska, tyska, polska, ungerska, serbokroatiska och franska. Informationen på skärmarna uppdateras från Vägverkets Trafikledningscentral och hålls ständigt aktuell. – Chaufförerna kan ändra sin planerade färdväg i god tid om det behövs och informera godsmottagaren om förändringar av leveranstid, vilket är en stor fördel, säger Sorin Sima, som arbetar med intelligenta transportsystem.

Sorin Sima arbetar med intelligenta transportsystem och har följt projektet med information på färjorna

från starten. Foto: VÄGVerket

han har följt projektet med information på färjorna från starten. Efter diskussioner med flera färjerederier som trafikerar Tyskland och Polen är han positiv till framtida utveckling. Försöket med informationsskärm på en av Scandlines färjor under förra året visar goda resultat. – Både färjerederiet, hamnen och chaufförerna är nöjda, säger Sorin Sima. I förlängningen ser vi gärna att alla färjor i hela landet kan erbjuda sina yrkeschaufförer denna service. Just nu diskuterar vi frågan bland annat med Stena Line i Göteborg.

många chaufförer stannar på väg till sin slutdestination på givna rastplatser med restaurang. Ett samarbete med dessa restauranger kan ytterligare förenkla yrkestrafikens arbete menar Sorin Sima: – Det pågår ett antal EU-projekt som kan knytas till informationshanteringen för yrkestrafiken. Kanske kan vi i framtiden även erbjuda chaufförer som lämnar svenska hamnar information om vägarna i Tyskland och Polen.

anneLi niLsson

trafikinformation

Projektet drivs av Drift och underhåll på Vägverket och är en del av arbetet med att erbjuda lättillgänglig trafikinformation för bättre framkomlighet. Vägverket samarbetar med hamnen och färjerederierna i trelleborg. Vägverket levererar skärmar, datorer och programvara medan rederierna själva står för installation och daglig drift.

Facebook

cirka 300 miljoner användare, 2,7 miljoner i sverige. skapades av Mark Zuckerberg 2004. Han var då 19 år. Det tillkommer en kvarts miljon nya användare varje dag. Fler kvinnor än män använder Facebook. Varje medlem har i snitt 120 vänner.

Facebook har cirka 300 miljoner användare i världen, 2,7 miljoner i sverige. De sociala medierna blir allt fler

och tar sig in i arbetslivet. Foto: VÄGVerket

facebook på jobbet nyttigt för Vägverket?

Facebook, Twitter, Linkedin, Myspace och Flickr. De sociala medierna blir allt fler och tar sig in i arbetslivet.

verkets utrustning, bland annat på grund av säkerhetsskäl, säger Lars-Åke Näslund, förhandlingschef på huvudkontoret. vat användning av dator och mobil kan accepteras så länge det rör sig om marginella merkostnader, säger Lars-Åke Näslund.

Återuppbyggandet av den gamla vägen påbörjades i augusti med uppröjning, medan själva restaureringen påbörjades i oktober. Vägen är fortfarande avstängd. arbetet utförs av svevia.

Foto: Jan karLsson

Kulturmärkt slottsväg restaureras efter ras

kristianstaD. Den enskilda vägen Höge väg till

Maltesholms slott utanför Kristianstad rasade i somras efter ett kraftigt regn. Raset var cirka 13 meter långt och nådde runt 1,5 meter in på vägen. Vägen byggdes på en vägbank med upp till sju meter höga murar under åren 1775–1824. Reparationen efter raset pågår fortfarande.

– Höge Väg är ett kulturminnesmärke och det har varit ett ytterst grannlaga arbete att återställa muren igen, säger Jan Karlsson på Enskilda vägar i Kristianstad. Vägen är ett komplicerat högbygge av sten som tog 50 år att uppföra. Reparationen på den enskilda vägen utförs enbart med sten som dubbas samman med rostfria stålstänger medan muren och vägkroppen förstärks med horisontella armeringsnät av plast.

anläggningen är byggd som ett fyrvägskäl där tre av vägarna är allmän väg och den fjärde är den enskilda vägen – en ganska brant backe upp mot Maltesholms slott. Markerna intill vägen är naturreservat med gammal bokskog. De allmänna vägarna restauerades i mitten av 90-talet. – Arbetet med återställandet av raset är nästan färdigt i dag, berättar Jan Karlsson. Endast smärre kompletteringar återstår. Senare i vår ska befintlig beläggning på hela vägsträckan förses med ett nytt och tätare asfaltskikt för att förhindra att vatten tränger ner i vägkroppen.

Många företag är kluvna till hur medarbetare använder Internet. En del har spärrat användningen av Facebook. Andra ser sociala medier som något bra och nödvändigt för verksamheten. Ett bra sätt att bygga relationer, både privata och yrkesmässiga. – Självklart ska de som behöver använda sociala medier i sitt arbete ha tillgång till det. Privat användning ska dock inte förekomma på arbetstid med Väg– Jag använder Facebook, i arbetet för omvärldsbevakning av frågor som rör jobbet, som vilken kommunikationskanal som helst. Jag följer debatter och inlägg av organisationer och personer som intresserar sig för vår verksamhet, säger Elin Dahlgren, pressinformatör på Region Väst. – Utrustning som tillhandahålls av arbetsgivaren är till för jobbet. Viss frihet finns dock. PriSkadliga koder sprids allt oftare via sociala medier och det kan drabba företaget. – Det är i dag ganska lätt att bland annat via sociala medier samla in mycket information om en person både privat och arbetsmässigt och denna total medför en känslighet för attacker av typen ”social engineering”, säger Conny Jäverdal, IT-säkerhetsansvarig på Vägverket.

Peter beHrMan kerstin ericsson

Trafikanter i Skåne fick väginformation via gratis sms

LunD. Trafikinformation via avgiftsfria sms. Det erbjöd Vägverket Region Skåne och Lunds kommun trafikanterna när trafikplats Råby byggdes. Sms:en användes som ett komplement till annonser, radioreklam och informationsfoldrar.

Eftersom det dagligen pendlar många trafikanter förbi arbetsplatsen var många berörda av Vägverkets arbete. Genom sms:en fanns möjligheten att snabbt nå ut med information om det skulle bli några störningar som det inte var planerat för, men även för att påminna om planerade arbeten.

Tjänsten marknadsfördes via annonser i dagspress, interna kommunikationskanaler på de stora arbetsplatserna i området, webben, brevutskick och genom dörrknackning hos närboende. Totalt anmälde sig 774 personer till tjänsten.

trafikinformation via avgiftsfria sms har testats i Lund.

tema: arbetsplats i förändring

Oroskänslor vanligt vid

arbetsplats i förändring

vid omorganisation

En omorganisering kan vara krävande för alla inblandade och lätt skapa oro. Men känslorna går att hantera, menar Bo Melin, professor i arbetspsykologi på Karolinska Institutet. Att prata med kollegorna och se till att vara uppdaterad på vad som händer är bra sätt.

Under våren berörs omkring 7 000 anställda på Banverket och Vägverket av övergången till Trafikverket. Hur människor mår av en sådan stor förändring är mycket individuellt, men att det ger upphov till starka känslor är helt naturligt. – Det är vanligt att man känner både oro och stress i sådana här situationer. Även om folk inte förlorar jobb kan det hända att man förflyttas i organisationen och människor generellt tycker inte om osäkerhet, säger psykologiprofessorn Bo Melin. Men även om de allra flesta människor alltså inte tycker om ovisshet finns det vissa grupper som är mer sårbara än andra, förklarar Bo Melin Dels brukar personer med lägre utbildning känna större otrygghet än högutbildade, men framför allt kan personer som mår dåligt redan innan en stor förändring reagera starkt. – Detta är en grupp som behöver extra mycket stöd. Det kan till exempel vara personer som har sömnproblem sedan tidigare som kan bli extra sårbara. bo melin säger att osäkerhet bäst dämpas och förebyggs med information. Den som vet vad som händer blir i regel tryggare. – Det är när vi inte har fakta som oroskänslorna kommer.

Cheferna har det största informationsansvaret. Men en löpande kontakt med facket och diskussioner med kollegorna är också bra informationsvägar. – Det är inte alla som vill diskutera sin osäkerhet med andra. Men om man känner att man vill det, så kan det vara ett bra sätt att dämpa oro. om ledningen kan visa på att förändringen kommer leda till en förbättring brukar det också göra situationen enklare att hantera, förklarar Bo Melin En omorganisering kan i vissa fall bryta negativa mönster på en arbetsplats och för vissa kan en förändring därför bli ett lyft. – Det kan leda till nya arbetskamrater, vilket kan vara positivt för en enskild medarbetare. Överhuvudtaget är det bra att tänka på att arbetsplatsen kan utvecklas till det bättre.

bo Melin är professor i arbetspsykologi vid Karolinska Institutet. Han har bland annat forskat om stress inom olika yrkesgrupper.

Foto: uLF sirborn

tema: arbetsplats i förändring

Den 1 april bildas trafikverket och Vägverket läggs ned. en förändring som kan kännas tuff. "Prata med din chef om arbetsuppgifterna blir för många",säger personal-

direktör Wiveca Dahl. Foto: kristina eriksson

Ta konflikten i tid

Under en omorganisering ökar risken för konflikter på jobbet. För att förhindra att en konflikt eskalerar gäller det att försöka lösa dem tidigt. Tommy Aldvin, facklig förtroendeman på ST, har erfarenhet av att personer kan fara illa om en konflikt går för långt.

En kvinna byter arbetsplats internt efter en konflikt. Men hon känner sig snart utfryst. Kvinnan får till exempel inte följa med när de andra på jobbet går ut och äter. Situationen eskalerar och efter lång tid finner man lösningen att kvinnan får stöd att omskola sig och byta bransch. Detta är ett av flera konfliktfall där Tommy Aldvin blivit inkopplad. – Tyvärr kommer vi in för sent i sådana här fall, vi kopplas in först när det brister. Får vi reda på konflikten tidigare kan vi försöka se till att de inblandade pratar med varandra.

De flesta konflikter kan lösas tillsammans med chefer och skyddsom-

Thomas Jordan har forskat om konflikter i 15 år. i dag håller han kurser i konflikthantering för organisationskonsulter och personalspecialister.

bud, långt innan Tommy Aldvin blir kontaktad.

thomas Jordan, konfliktforskare vid Göteborgs universitet, förklarar att det finns en ökad risk för konflikter vid omorganiseringar. – Folk blir osäkra och det kommer ofta upp frågor om hur den nya organisationen ska se ut. Medvetet eller omedvetet kan man då få impulser att positionera sig inför det som kommer.

men det finns saker man kan göra i förväg. Dels kan man se till att det finns bra forum där medarbetare kan vädra oenighet och irritation, och dels kan man prata om risken för konflikter. – Det är bra att prata om att det kommer bli en rörig period på arbetsplatsen och att det är normalt att man kan bli oense då, säger Thomas Jordan.

tips: hantera en konflikt

alla konflikter är olika och kan behöva hanteras på olika sätt. Men vissa generella tumregler finns. • Prata om situationen med en tredje part för att få distans. Välj då inte någon som garanterat kommer bli upprörd och ge dig medhåll. • Var tydlig och konkret. tala om precis vad som påverkar din syn på konflikten. tala om vad som är viktigt för dig och fråga efter motsvarande känslor hos motparten. ställ öppna frågor och var tydlig och konkret. • skilj på problem och person.

Formulera konfliktfrågan som ett gemensamt problem. bjud in motparten till att hitta gemensamma lösningar. • avgörande för att lösa en konflikt är att det finns en vilja. Gör viljan starkare genom att föra en inre dialog med dig själv.

arbetsplats i förändring

Chefens roll sätts på prov

Att själv vara orolig och samtidigt peppa andra. Att bli utfrågad om framtiden, men sakna svar. Det är exempel på situationer som en chef ska kunna tackla.

I en omorganisering förväntas en chef stå för trygghet och stabilitet. Men när samma chef själv påverkas av förändringen minst lika mycket kan den förväntade rollen bli svår att leva upp till. I höstas höll Per Mossegård kursen ”Det svåra samtalet” för chefer inom Vägverket. Kursen handlade om hur chefer kan underlätta för sig själva i svåra situationer. – Risken som chef under en omorganisering är att man hamnar i ett mellanläge med lojalitet dels åt de man har under sig och dels åt organisationen. Krockar dessa lojaliteter kan det bli besvärligt, säger krishanteraren Per Mossegård.

Hur kan man hantera det?

– Att fatta beslut underlättar alltid. Det kan vara svårt att ta

Per Mossegård är traumapedagog och samordnare för krishanteringsfrågor inom svenska kyrkan. Han är ofta ute på arbetsplatser och talar med chefer om svåra situationer som de måste kunna

hantera. Foto: PriVat

ställning, men kan man fatta någon form av beslut om hur man ska förhålla sig till olika intressen tar man bort en del av stressen. en svår sits för en chef kan vara om denne själv saknar den information som de anställda efterfrågar för att vara lugna. I ett sådant läge är Per Mossegårds erfarenhet att ärlighet funkar i de flesta fall. – Det är bättre att säga att man inte har fått den senaste informationen, men samtidigt berätta att man är trygg själv – om man är det.

tHerese Jacobson

Få stöd

alla Vägverksanställda har rätt till två anonyma stödsamtal med företagshälsovården Previa. Därutöver finns även möjlighet för alla medarbetare att få krisstöd dygnet runt genom sos alarm (Vägverksspecifikt telefonnummer). Vid behov finns även utbildade kamratstödjare. telefonnummer Previa 0771-55 70 30 krisstödstjänst hos sos alarm 0771-31 15 00

Wiveca Dahl, Vägverkets personaldirektör.

Prata med din chef

Vårens arbete mot ett trafikverk kommer att innebära hårt arbete och mycket osäkerhet för personalen. För Vägverkets personaldirektör Wiveca Dahl är det viktigt att de anställda samtidigt mår bra och tycker att det är roligt att gå till jobbet. – Prata med din chef om arbetsuppgifterna blir för många, eller om förändringen vi går igenom känns jobbig, säger hon.

– En väldigt viktig fråga för mig i dag är att se till att personalen får den information de behöver. Det är bättre att berätta att vi ännu inte har alla svar än att inte berätta något alls, säger Wiveca Dahl.

hon tipsar om att hänga med på Infarten och i Vägverkstidningen. Där finns information om läget just nu och även möjlighet till fördjupning. – Vägverkarna och banverkarna är otroligt lojala mot sitt arbete och mot det nya verket. Det är verkligen glädjande att se vilken entusiasm och glädje som finns i förändringsarbetet, säger Wiveca Dahl. Men samtidigt kan förändringen och allt det nya kännas tufft. – Prata med din chef om arbetsuppgifterna blir för många, eller om något annat känns jobbigt.

Wiveca dahl poängterar att det finns hjälp att få om arbetet känns för betungande. – Det är också lätt att fokus just nu hamnar på det nya. Samtidigt är det ju väldigt viktigt att omvärlden inte märker att vi går igenom en omorganisation. Verksamheten ska fortsätta som vanligt och vi ska leverera som vi brukar. Jag vill verkligen ge de blivande trafikverkarna stort beröm för förmågan att både utvecklas och fortsätta att leverera.