Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 22–23

utveckling

Ljudvågor mäter hur vägen mår

Hammare som slår i vägbanan framkallar ljudvågor i marken. Mikrofoner fångar upp reflektioner av ljudvågorna och i datorn omvandlas signalerna till en bild av marklagren.

Forskaren nils rydén har utvecklat en prototyp som med hjälp av ljudvågor mäter och analyserar vibrationer i asfalt, betong, grus- och jordlager. styvhet, sprickor och tjocklek ger en bild

av vägunderlagets tillstånd. Foto: Peter Jonsson Grafik: inGeMar FranZén

LunD. En ny metod kan spara tid och pengar i

underhållsarbetet av Sveriges vägar. Genom att mäta vägen med ljudvågor är det lättare att se hur vägen mår jämfört med tidigare metoder. Det underlättar också för entreprenörer som ska göra beläggningsarbete på nya vägar.

Forskaren Nils Rydén på Lunds tekniska högskola har utvecklat tekniken som i korthet innebär att man kan kontrollera egenskaperna hos vägens beläggning med hjälp av ljudvågor. Hos Vägverket är det Bertil Mårtensson på Väg som är engagerad i tekniken. – Jämfört med traditionella metoder är det snabbare, enklare och billigare. Den gamla metoden går ut på att man gör ett borrprov av vägen, då en bit av vägen tas upp. Borrprovet skickas iväg till ett laboratorium där det stoppas in i en apparat och belastas vid olika temperaturer. En metod som både tar längre tid och är dyr.

med tidigare metoder fick några prover representera hela beläggningen på en väg. Den nya metoden ger ett bra underlag för att kunna säga hur hela vägens beläggning verkligen är. Den innebär därmed att det statistiska underlaget blir bättre.

Vägverket och entreprenörerna får också större möjlighet att åstadkomma hållbara beläggningar om metoden används. – När vi beställer beläggning av en entreprenör vill vi ha en bra produkt som håller länge. Med den här metoden kan entreprenören mäta beläggningen och konstatera på plats att den har den styvhet som vägen och förhållandena kräver.

Vägverket får också en kontroll på homogeniteten på beläggningen. En beläggning som är likadan över hela vägen (homogen) gör att vägens hållbarhet blir bättre. Och en väg som är mer hållbar är billigare än en väg som går sönder. Med hjälp av metoden kan entreprenören kontrollera massan som ska läggas ut och matcha den med vägens egenskaper så att beläggningen får rätt sammansättning.

Bertil Mårtensson tror att en beskrivning för hur den nya metoden ska användas kommer att skrivas under 2010 och sedan kommer Vägverket att ta metoden i bruk.

Reflekterar över reflexer

•Klass SPMP3 på Munkebäcksgymnasiet i Göteborg, här representerade av Therese Johansson, har skapat ”En kollektion att reflektera i – reflexer på nytt sätt.” Initiativtagare är Birgitta Novén, kurslärare i Mediekommunikation B. – Det började som en projektidé. Vi ville rita upp reflexer på kläder som gör det attraktivt att använda reflexer. Vi har designat både fin- och vardagskläder. Allt vi har gjort ska vara med på mässan Ung Företagsamhet på Svenska Mässan i mars, säger Maja Hawunger en av flera trendskapare.

jobb & fritid Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

borLÄnGe. Vägverkets therese Höök, tidigare aktiv simmare, kollar så att tekniken sitter hos deltagare i en frisimskurs som Fritidsföreningen i borlänge anordnat. Vid sex tillfällen får de lära sig grunderna i simsättet.

Foto: Hannes ForsseLL HÄrnÖsanD. Peter Jakobsson på Vägverkets kund-

tjänst har varit medlem i Fritidsföreningen i Härnösand sedan 1975. Hans främsta merit är silver i tävlingsklassen i dubbel i Vägverkets riksmästerskap i badminton. Fritidsföreningen har en träningstid i badmintonhallen på onsdagar och förutom den spelar Peter även dub-

belmatcher i korpen varje vecka. Foto: anDers eLiasson

Sportiga vägverkare från norr till söder

Över hela landet förenas vägverkare regelbundet i skiftande aktiviteter. Vare sig de anordnas av Vägverkets Fritidsförbund eller genomförs på egen hand, så verkar sport och fritid stå högt i kurs utanför kontorstid. Här är ett axplock av vad som händer runt om i landet.

GÖteborG. tidiga lördagsmorgnar kommer de för att spela tennis på ullevi tk.

när den värsta morgonstelheten övervunnits genom några pilsnabba nätattacker blir det en och annan vacker bollduell som till och med skulle ha gjort björn borg grön av avund. Från vänster: Peter behrman, bo bjerkeholt, Leif svensson och

Kjell Kristiansson. Foto: kurt kristiansson stockHoLM. P-a olsson, verksamhetsutvecklare och säkerhetsansvarig på

region stockholm samt Lars karlsson, projektledare i projektet norra länken, åker långfärdsskridskor så ofta som möjligt. Så fort det finns bra, åkbara isar. På bilden försöker de ta sig över en bruten isränna på en tur från Hargshamn

i Roslagen till Öregrund. Foto: sVen-erik WaLLin

LuLeÅ. De mesta motionärerna och kanske mest konditionsmässigt trimmade i region norr är nog det här

gänget – ”Väglaget”. Här väntar tjejvasan för några och Vasaloppet för andra. knästående från vänster: Maria nordström, Marja Mosesson, erik Wallin, Lena torgerstad. bakre raden från vänster: karin samuelsson, sofia Lingman, sara sundberg, gunbritt Mariedahl. Lena torgerstad har sprungit under hösten, fem skidmil plus gympa 3–4 gånger i veckan. erik Wallin har redan hunnit med 33 mil (inte räknat med fjolårets inledande träning). Karin Samuelsson har laddat upp med sju mil

hittills. gunbritt Mariedahl har 49 mil i benen, sara sundberg har ”bara” kört 4 mil. Foto: Jan GustaVsson eskiLstuna. Varje måndag knallar ett gäng killar och

tjejer, män och kvinnor i väg från regionkontoret i eskilstuna för att spela innebandy i Fortifikationsverkets lokaler tvärs över gatan. kampviljan är det inget fel på och spelet blir en rejäl genomkörare för kroppen. Det hela började på 1990-talet och deltagarna har växlat, men i dag är 20–25 personer aktiva. På bilden ses Per

ahlenius och Catrin englund. Foto: Lars LinDstrÖM

JÖnkÖPinG. elisabeth Walther Lindqvist i Jönköping

dansar flamenco sedan flera år tillbaka. en dans som kräver både koncentration och noggrannhet. Hon övar varje vecka genom att delta i Medborgarskolans dansundervisning. till sommaren åker hon på kurs till

Danmark. Foto: kerstin ericsson

avsändare Vägverket, 781 87 borlänge

”Man tjänar mycket på att lära sig att åka nedför. kryp ihop – det går fortare och det är lättare att hålla balansen. tänka på att vara mjuk i knäna. Prova olika backar och att åka i kurvor. att åka nedför ska vara vila, därför är det viktigt att du kan åka avslappnat.” Foto: PriVat

tiPS i SkidSPåret

Upp med blicken!

Bättre skidteknik ger roligare skidåkning och snabbare fart. Oavsett om du är nybörjare på längdskidor eller har Vasaloppet som det stora målet för säsongen finns det knep som gör dig till en bättre skidåkare.

Det är inte bara eliten som tjänar på att putsa på skidtekniken. Det menar Marie Mörk som är skidinstruktör. Rätt teknik sparar kraft. – En skidåkare med dålig teknik kan lägga mycket kraft på att åka, men inte få utdelning för den energi som läggs ner. Bättre teknik förhindrar också belastningsskador och gör att skidåkningen blir roligare, säger hon.

ett tips är att verkligen använda stavarna till att skjuta ifrån med – inte enbart till att stötta sig på. Dessutom gäller det att glida på skidorna. – Tänk på att få fram höften i åkriktningen, i stället för att vagga från sida till sida. Steget blir längre, åkningen smidigare och fästet blir bättre, säger Marie Mörk.

numera finns det skidläger för motionärer på många ställen, men för den som vill öva själv ger Marie ett tips. – Träna utan stavar. Då blir du tvingad att jobba med överkroppen och benen på ett annat sätt, eftersom du inte har några stavar att stötta dig på. Den mest vägvinnande tekniken tvingas fram när man åker utan stavar.

kristina eriksson

”upp med blicken för att få upp kroppen. Det ger ett annat tryck på skidan och då får du ett bättre fäste. använd kraften i armarna.”

”sätt ned staven ungefär runt bindning eller tåspets för att få optimal vinkel och kunna utnyttja kraften. använd magen också – det ska kännas i magen när du stakar!”

V at ri Foto: P