Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 26–27

utveckling

Exakta vägmått med hjälp av satelliter

Satellitpositionering

Tekniken bakom metoden Pa-nrTK bygger på förbättrad mätnoggrannhet genom punkter med kända koordinater, så kallade referenspunkter. lantmäteriet har placerat ut referensstationer i hela sverige med ett avstånd på 60–70 kilometer. Tillsammans bildar de ett nationellt nät av fasta referenspunkter för satellitmätning som fått namnet swepos. Vid starten av projektet Bana Väg i Väst var man ännu grundligare. avståndet mellan referensstationerna förtätades här till bara 10 kilometer, vilket ger ett Pa-nrTK med möjlighet till exakt positionering ner till centimeternivå.

satelliter på 20 kilometers höjd skickar signaler som gör det möjligt för maskinister att arbeta med några centimeters noggrannhet. Illustration: VÄGVerKeT

Sedan länge har de flesta byggprojekt inletts med mycket tidskrävande utsättningar av stakpinnar och inmätningar. I dag gör satelliter det möjligt att i stället använda positioneringsteknik med noggrannhet på centimeternivå.

Metoden kallas Projektanpassat Nätverks-RTK, PA-NRTK. Besparingar i form av tid, pengar och personella resurser är omfattande i alla led; från första förstudien tills projektet är färdigt.

i projektet bana Väg i Väst, ett samarbete mellan Vägverket och Banverket, används systemet med imponerande resultat. Det är det första projektet i sitt slag där beställaren förser samtliga aktörer – konsulter, entreprenörer, leverantörer – med ett satellitbaserat positioneringssystem. – Det är världsunikt att jobba på det här sättet i den skala det handlar om, säger Per Isaksson, som jobbar med samordning av metodutveckling i samverkan med andra externa intressenter.

Michael Skoglund, som jobbar med operativt stöd till Vägverkets byggprojekt på nationell nivå, berättar att investeringskostnaderna för Bana Väg i Väst uppgår till ungefär tio miljarder.

– Det handlar om drygt sju mil fyrfältsväg, 15 trafikplatser, ett 50-tal broar, dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Trollhättan, samt tolv pendelstationer för tåg, säger han.

Michael skoglund och per isaksson ser stora fördelar med att använda

nätverks-rtk i vägprojekt. Foto: Hannes Forssell

Götaälvdalen är välkänd för sina komplexa markförhållanden. Marken är sättningsbenägen och har stora lerdjup. Systemets totala oberoende av markförhållanden, i form av markrörelser, är därför mycket välkommet. – Ett traditionellt stomnät med markeringar på marken kräver under dessa förhållanden regelbundna och kostsamma kontrollmätningar för att säkerställa kvaliteten i byggets mätningsverksamhet, säger Per Isaksson.

Arbetssättet har många andra användningsområden, exempelvis inmätning av fastigheter, navigering och positionering inom lantbruk och skogsbruk. Utvecklingen av systemet har skett i nära samarbete mellan Vägverket, Lantmäteriet och andra myndigheter.

På Barkaby flygfält i Stockholm fick journalister från tidningar, tv och radio en uppvisning i hur effektivt ABS-bromsarna fungerar. Varv efter varv körde ett flertal motorcyklister längs landningsbanan och bromsade på kort sträcka inför en

entusiastisk publik. Foto: JennY lUnDMarK

ABS på MC halverar dödsrisk

En ny studie visar att 38 procent av personskadorna och 48 procent av dödsolyckorna skulle kunna undvikas om alla motorcyklister hade ABS-bromsar.

– Siffrorna är så sensationella att de är svåra att tro på, men detta stämmer verkligen, säger Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall, som nu vill sprida budskapet över hela världen.

I undersökningen, som har tagits fram av Vägverket och Vectura, har 1 000 motorcykelolyckor granskats och resultatet visar att användning av ABS-bromsar skulle kunna halvera antalet dödsolyckor varje år. Studien visar att 38 procent av personskadorna och 48 procent av dödsolyckorna skulle kunna undvikas om alla motorcyklister hade ABS-bromsar. – Efter att ha gjort den här studien skulle jag aldrig sätta mig på en motorcykel utan ABSbroms, säger Matteo Rizzi på Vectura som tillsammans med Vägverkets Johan Strandroth har genomfört studien.

nu hoppas man på att branschen och försäkringsbolagen ska inse vilka vinster man kan göra genom att exempelvis ge bonussystem vid användande av ABS-broms. – Har man möjlighet att välja så bör man välja detta. Det är en relativt billig livförsäkring, säger Claes Tingvall.

ABS står för Anti-lock Breaking System, låsningsfria bromsar, och är ett tekniskt system som förhindrar att bromsarna låser sig vid kraftig inbromsning. Med ABS förkortas bromssträckan och dessutom behåller fordonet styrförmågan.

Totalt tio procent av svenska motorcyklar och en tredjedel av nyförsäljningen har ABS-bromsar. Målet är att 50 procent av alla nya motorcyklar ska ha ABS år 2010 och att siffran ska ligga på 75 procent år 2015.

JennY lUnDMarK

olycksstatistik

År 2008 omkom 51 motorcyklister i sverige. risken att förolyckas är 20 gånger så stor på en motorcykel som i en bil. Dessutom är skaderisken mer än dubbelt så hög för motorcyklister. Vid de flesta dödsolyckor är dålig bromsteknik en avgörande faktor för olyckans uppkomst och utfall, men med aBs-broms skulle olyckan i många fall helt kunna undvikas.

jobb & fritid Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Gunilla lämnar dörren på glänt

Profilen: Gunilla lundberg

Ålder: 65 år. Bor: Villa i Båstad. ”Från mitt sovrum kan jag se vattnet ända tills grannens körsbärsträd slår ut”. Familj: Två vuxna söner, fyra barnbarn i åldrarna 2–16 år. 89-årig pappa med sambo. Last: ”Jag kan inte baka bullar eller kakor, för då kan jag inte låta bli att nalla.” Intressen: Måleri, resor, litteratur, opera och ideellt arbete i röda Korset. Läser gärna: V.s. naipaul. ”Jag tyckte tidigt att man skulle ge nobelpriset till honom.” Drömmer om: att leva nu och få dö frisk. Karriär: Tog journalistexamen 1966. Kombinerade därefter frilansuppdrag med lärarjobb i sverige, Jemen och egypten. Gjorde en karriärmässig avstickare som alltiallo på en nattklubb under ett par år på 1970-talet. nästa anhalt blev nordvästra skånes tidningar med jobb som reporter och redaktionssekreterare. Var därefter informationschef på Brio. Kom till Vägverket som informationsdirektör 1993. senare blev Gunilla lundberg stabsdirektör och senior adviser.

Gunilla lundberg om … … organisationsförändringarna i Vägverket.

– Människor i den här organisationen är oerhört flexibla. Vägverket präglas av hög kunskapsnivå som skapar trygga människor. Man vet att det man står för och det man kan och levererar uppskattas – då blir man trygg i sig själv.

… sin efterträdare Christer Hårrskog.

– att jag har rekryterat honom är nog en av mina meriter. Han kommer att tydliggöra Vägverkets roll på ett alldeles lysande sätt.

… framtida utmaningar inom information och kommunikation.

– Vi ska fortsätta att vara ett vasst kommunikativt stöd för att nå målen som bestäms av riksdag och regering. så länge vi har de målen och har bestämt att vi själva ska vara en trovärdig, kreativ och öppen samhällsbyggare – då är det bara att tuta på i den riktningen, oavsett vad man heter! namnet eller organisationsformen är inte avgörande.

Kommunikationsplaner och kampanjer i all ära. Nu väntar målning, tulpanlökar och tid för barnbarn för förra stabsdirektören Gunilla Lundberg, 65. − Det har varit en fantastisk resa, säger hon om sina 16 år på Vägverket.

Som informationsdirektör och stabsdirektör har Gunilla Lundberg, numera nybliven pensionär, alltid haft blicken riktad mot omvärlden. − Man måste hela tiden lära om och möta människor på nya sätt. Det går faktiskt att sätta en representant för ingenjörskulturen på att chatta med 17-åriga EU-mopedister, konstaterar hon.

Många känner Gunilla Lundberg som en beslutsam person – en bild som hon också själv känner igen sig i. − Jo, det är jag. Jag är bestämd och envis. Och nyfiken. Och väldigt resultatinriktad.

Hur har de egenskaperna hjälpt dig i ditt arbete?

− Jag vet vad jag vill. Jag har en definitiv bild av hur det kan bli bra om jag får med mig så många som möjligt.

På frågan om hur hon skulle beskriva sin gärning som vägverkare svarar Gunilla Lundberg. − Har jag bidragit med någonting är det att jag har frågat å kundens vägnar. Vad betyder det här? Vad är det ni säger? Vi måste hitta språket och formuleringarna som når fram.

i maj lämnade hon Borlänge och flyttade till sina gamla hemtrakter i Båstad. − Nu ska vi göra andra saker! Jag har barn och barnbarn i Malaysia och på Kreta. Mitt hus ska skötas, tulpanlökarna ska ner och ogräset ska bort. Sedan ska jag spela golf, jag är nybliven golfspelare.

Pensionen innebär också mer tid för målning i olja och akvarell, en hobby som hittills fungerat som motvikt till intensivt arbete. − Det är verkligen en lisa för själen. Andra har yoga, jag har målning. Nu vill jag göra det mer systematiskt och ha en rutin som innebär att jag målar lite varje dag.

Samtidigt lämnar Gunilla Lundberg dörren på glänt för nya utmaningar i karriären. − Jag har en liten firma för konsultuppdrag. Vad jag ska göra vet jag inte, men jag har inte tänkt jobba med samma sak. Det är kul att byta.

nybliven pensionär. ”Det har varit en 16 år lång höjdpunkt” säger förra informationsdirektören och stabsdirektören Gunilla Lundberg om sin tid på Vägverket.

Foto: Hannes Forssell

lena KarlsDoTTer lInDeHaG

Vad ska du göra på din semester?

Johan Bergman, ekonomisk redovisning, Borlänge

– Jag ska vara hemma och fixa mitt hus i slutet av juli.

ingrid nestorsson, receptionist, Borlänge

– ska åka till Jämtland i juli och hälsa på min mamma som fyller 90 år.

Kerstin Björneby, verksamhetscontroller, Borlänge

– Jag ska vara hemma och jobba med min trädgård efter midsommar.

I elsson D D an r ICH ar Foto:

Khalid Baithon, granskning av broar, Borlänge

– Jag ska åka till Turkiet eller grekland i sommar för det är god mat och fint väder.

Jonas sjöholm, projektledare drift, Linköping

– Vi har en stuga på öland nära Köpingsvik. Där kommer jag pyssla om stugan, sola, bada och läsa böcker.

Peter Hermansson, landskapsarkitekt, Karlskrona

– allt vi behöver finns i vår närhet här i Blekinge; skärgård, hav och klippor. Vi gör nog en tur till öland.

Ann-Christin Wester, projektledare drift, Jönköping

– Vi hyr kanske en husvagn och åker runt lite på västkusten. Jag har inte så lång semester.

Holländska lär skåningar cykla

lUnD. Janet van der Meulen är

holländskan som ska lära skåningarna att cykla. Eller kanske rättare sagt, ge skåningarna ännu bättre förutsättningar att ta cykeln före bilen.

För drygt två år sedan flyttade Janet med sin man från Holland till Dalby utanför Lund. I Holland arbetade Janet med vägfrågor både på det kommunala och regionala planet. I våras fick hon en tjänst som planerare med särskild inriktning på cykelfrågor och kollektivtrafik på Vägverket Region Skåne. – Det första som slog mig när vi kom till Sverige var den vackra naturen, men också att så få människor var ute och cyklade, säger Janet. – Ganska snart förstod jag varför. Det finns gott om vandringsleder i Skåne, men ont om cykelleder. Visst cyklar många människor i städerna till och från jobbet, men det är förvånansvärt få som cyklar på sin fritid.

Janet jämför av naturliga skäl med Holland. Där har så gott som alla sin egen cykel, år 2007 fanns 19,2 miljoner cyklar på drygt 16 miljoner invånare, och trafik är till och med ett skolämne i den holländska grundskolan. – När man är tolv år ska man själv kunna cykla till och från skolan, berättar Janet.

– Eftersom Holland är ett litet och tättbefolkat land tar bilarna allt för stor plats på ett litet utrymme. Därför har det också byggts mycket fler cykelvägar än i sverige, säger Janet van der Meulen. Foto: MarIe GrönVolD

– För många holländare är cykling en livsstil. 26 procent av alla resor i Holland sker med cykel mot bara 15 procent i Sverige. Vi har många små- och medelstora städer och för dem som bor på landsbygden ligger staden aldrig särskilt långt bort. Dessutom är Holland ett platt land och det gör det lätt att cykla.

Janet är övertygad om att intresset för cykling också kommer att öka bland skåningarna. Det är roligt, hälsosamt och bra för miljön att ta cykeln i stället för bilen, säger hon. – Min uppgift blir att ”tänka cykel” i samhällsplaneringen. Det är viktigt att cykelleder kommer in tidigt i planeringen. Då går det ofta att anlägga cykelleder utan allt för stora kostnader. Vägverket har redan i dag en cykelledsplan som jag nu ska jobba vidare med.

PeTer nIlsson

i korthet

Foto: JoHan alP

En hägring på sommarvägen

•Varma sommardagar liksom blänker asfalten långt borta i horisonten. När du som bilist närmar dig fenomenet försvinner det – precis som en hägring i öknen.

En hägring, eller ett optiskt fenomen, är också precis vad det är. Vid bilköring i motljus en varm sommardag kan vägbanan upplevas blänka, eller se regnvåt ut. Framme vid fläcken är vägen plötsligt åter helt torr.

Hägringen bildas genom att ljuset vid stora temperaturskillnader bryts och reflekteras tillbaka till jorden. Man kan säga att himmelen speglar sig i asfalten.

SemeStertiPS

Dramatik i Strängnäs

•strängnäs. I Strängnäs kan du gå en dramatiserad stadsvandring, varje torsdagskväll under sommaren. Du får bland annat träffa biskopar och munkar, uppleva kungaval och den stora stadsbranden 1871. De här vandringarna har blivit en succé och du bör boka biljetter hos turistbyrån.

Det är amatörskådespelare som varje torsdag spelar upp händelser ur historien.

Foto: lars lInDsTröM

Rikt fågelliv i Skåne tack vare Hans på Vägverket

kristiAnstAD. Förra året startade Hans Åström i Kristianstad ett projekt som innebar att närmare 300 fågelholkar sattes upp i mellan och i sydvästra Skåne. Då var Hans anställd på Region Skåne, i dag är han miljöspecialist på Väg miljö, VGtm.

Holkarna sattes upp i alléer och vid rastplatser. Hösten 2008 gjordes en uppföljning av häckningsfrekvensen och det visade sig att fåglar har häckat i cirka 200 av de uppsatta holkarna. Det innebär att om det i varje kull kläcktes fem ungar i snitt så har 1000 stycken kläckts i Vägverkets holkar. – Projektet genomförs av två anledningar, berättar Hans. I de transportpolitiska målen anges att Vägverket ska arbeta för att bidra till uppfyllelsen av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. I detta fall är det främst målet om ett rikt växt- och djurliv. Den andra anledningen är att jag på en jakt- och fiskemässa köpte ett par fågelholkar själv och började fundera. Vägverket har många alléer och rastplatser där vi skulle kunna sätta upp holkar och så blev det. Holkarna är för mesar och starar främst, men vid rastplatser nära vatten har vi satt upp några för knipor. – I år har vi satt upp ytterligare 300 holkar, så nu har vi nog fyllt vår kvot, säger Hans. Vi märker upp dem med Vägverkets logga och numrerar dem.

avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Ingen spåman, men väl en siffernisse som håller koll på återkommande mönster i väderväxlingarna. Vägverkaren Leif Thorell tipsar om semester i augusti.

Foto: lena KarlsDoTTer lInDeHaG

VÄderlekSraPPort

Åh, vilket väder!

FalUn. Grattis, alla ni som ska ha se-

mester i augusti! Då är sannolikheten för sol och värme störst. I alla fall om man får tro Vägverkets egen väderstatistiker Leif Thorell. – Normalt är slutet av sommaren finast, säger han.

Leif Thorell, handläggare för enskilda vägar vid Vägverket i Falun, har ett stort intresse för siffror och statistik. Alla udda väderobservationer skriver han upp i en bok, tillsammans med noteringar om dagens temperatur och nederbörd. Hemma i trädgården har han en digital regnmätare till hjälp. – Vattnet rinner rakt igenom och jag behöver aldrig tömma den. Jag läser av den i köket.

Genom sina noteringar har Leif Thorell upptäckt att vädret följer vissa mönster, som att det alltid snöar någon gång under perioden 28-31 mars och att en varm höst brukar innebära en snörik och inte alltför kall vinter.

Sommartid brukar augusti bjuda på det finaste vädret. – Juli innebär generellt mer lågtryck, säger Leif Thorell.

När det gäller regn och rusk hissar han varningsflagg för två sommarveckor: Midsommarveckan i juni och fruntimmersveckan i juli.

– Grillning är nog ingenting man ska ägna sig åt då, menar Leif Thorell, som själv kommer att vara ledig i både juli och augusti.

I mitten av september tar han semester igen för att fjällvandra i Idre. – Då räknar jag med att det är soligt och runt 15 grader – perfekt promenadväder.

Vill du veta hur vädret blir just där du befinner dig?

Kolla in vädersajten www.yr.no. – De har prognoser tio dagar framåt med detaljerade uppgifter om nederbörd. Perfekt om man vill planera en cykeltur, tipsar Leif Thorell.

lena KarlsDoTTer lInDeHaG

Visste du att …

… april 2009 bjöd på rekord i Falun, som då hade 21 soldagar. … den 3 maj 1981 var det 24,1 minusgrader i Fjällnäs i Härjedalen. … den 17 maj 2006 kom det 30 centimeter snö i byn Äppelbo i Dalarna. … den 17–18 maj förra året föll 65 centimeter snö i ljusbodarna utanför leksand. … den 30–31 augusti 1997 föll 400 millimeter regn vid Fulufjället, nordväst om särna i Dalarna, vilket ledde till 500 gånger så stort vattenflöde som normalt i stora och lilla Göljån. Ta del av fler av leif Thorells väderobservationer på www.freewebs. com/grycksboregn, en hemsida konstruerad av kollegan Bo Bävertoft.