Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 22–23

utveckling

Fastspikad jord ger en betongstark slänt

Jordar kan armeras och få samma draghållfasthet som armerad betong. I de fall där jorden byggs upp, till exempel genom fyllning, används huvudsakligen geonät. Jordspikning används i de fall man schaktar fram en slänt. Slutresultatet blir effektfullt och billigt.

Jordar karaktäriseras av att de i stort sett saknar draghållfasthet. Detta är dock likt betong, men här är lösningen naturlig – betong är oftast identiskt med armerad betong. Armeringen tillför betongen draghållfasthet. Men att armera jord är ännu inte lika vedertaget, även om effekten är minst lika påtaglig.

När det gäller hur man installerar armeringen finns i dag två varianter, dels jord armerad med geonät/geotextiler, dels jordspikning. Vid jordspikning slås eller borras ”spikar” in i en befintlig slänt. Spikarna kan vara vanliga vinkeljärn av stål, men även mer sofistikerade varianter finns på marknaden.

Jordspikning är ofta ett alternativ till spont vid schakt i friktionsjord, men kan också förstärka befintliga slänter, vilket utfördes vid E20 i Göteborg. Kryprörelser i en alltför brant rampslänt orsakade ojämnheter i rampen. I stället för att ersätta slänten med dyra stödmurar av betong så stabiliserades slänten med jordspikar. Det gav både sparade skattepengar och minskad påverkan på trafiken.

Vid nätarmerad jord läggs nät av plast i en fyllning successivt in under utfyllnaden. Näten läggs horisontellt med cirka 0,5–1 meters avstånd i vertikalled. Mycket branta slänter, till och med vertikala, kan åstadkommas.

Den färdiga baggerödsbron där murarna vid sidan om själva brostödet är uppbyggda med betongsten och plastnät vilka

ligger bakåt in i slänten. näten tar upp hela kraften – inte fasadstenarna. Foto: LEIF JENDEBY

Näten ansluts antingen till en frontmur eller så viks näten runt i fasaden, så kallad wrap-around.

nätarmerade slänter ersätter ofta stödmurar av betong och är oftast billigare. En sådan lösning valdes till exempel längs E6 vid Strömstad. En hög betongmur ersattes med geonät och fasadsten av betong.

– En armerad vägg är väsentligt starkare än vad man tror, den är till och med så bärkraftig att man kan grundlägga en bro på toppen, säger Leif Jendeby som är chefsgeotekniker.

konceptet har tillämpats mycket i bland annat USA. Utöver kostnaden, så slipper man problem med sättningsskillnad mellan bro och anslutande väg. Konceptet har nu tillämpats på en bro i anslutning till E6. De armerade anfangen är fall av wraparoundtyp och fasaden har klätts med naturstenar. – Det här är bara några exempel på användningsområden för armerad jord, det finns fler och bara fantasin sätter stopp, säger Leif Jendeby.

PETER BEHRMAN/LEIF JENDEBY

två metoder för armerad jord

VÄGVERKET Foto:

jobb & fritid Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

”Jag tänker på Vägverket då och då”

Fr.v: Claes Larsson (brons), Lars berggren (guld), Lennart Johansson (silver).

Foto: MONICA JERNFELT

Foto: HANNES FORSSELL Mästerskap med snurrHallå där ...

Ingemar Skogö, Landshövding i Västmanlands län och tidigare generaldirektör på Vägverket.

Hur har du det på nya jobbet?

– Bra. Just nu sitter jag i bilen på väg till en middag i Nyköping. Det är landshövdingen i Södermanland som bjudit in mig.

Saknar du oss på Vägverket?

– Ja, det finns framför allt många fina människor som jag saknar på Vägverket. Men det var ett bra tillfälle för mig att gå vidare och jag trivs väldigt bra med mina nya frågor. Att arbeta som landshövding innebär att jag arbetar mycket bredare och med många fler olika frågor och det är spännande att lära sig nya saker.

Vad är den största skillnaden mellan de två jobben?

– Nu arbetar jag till exempel med miljö, kultur, jordbruk och infrastruktur. Det är en väldigt stor bredd i frågorna vi jobbar med och det innebär att jag inte går på djupet lika mycket som tidigare men att jag får kunskap om fler saker. – En annan stor skillnad är att jag nu arbetar i en organisation med ett par hundra människor till skillnad mot Vägverkets flera tusen. Det och att vi arbetar i en region, inte i hela landet ger helt andra förutsättningar för arbetet. – Det är väldigt spännande att arbeta som landshövding och det känns just nu helt rätt att vara här. Men jag tänker på Vägverket då och då och det var trevligt att höra av er! JÖNKÖPING. Den 10–11 oktober

avgjordes den tredje upplagan av riksmästerskapen i bowling. Ett drygt trettiotal bowlingentusiaster intog banorna på Bowling Arena i Jönköping.

Årets upplaga bjöd på mycket fint spel. I den individuella kampen var Lars Berggren, Fritidsföreningen i Växjö och Lennart Johansson, Värmlands Fritidsförening i en klass för sig. Efter en jämn kamp så ryckte Lars i sista serien och stod till slut som ohotad segrare på imponerande 1299 poäng, vilket är bästa resultat någonsin i RM-sammanhang!

I lagtävlingen stod bowlingparet Mikael och Annica Olsson från Fritidsföreningen i Härnösand för en imponerande insats när de noterade 1615 poäng, också det bästa resultat någonsin i RM.

Mellan tävlingarna hann deltagarna också med ett kulturellt inslag i form av en guidad tur på Tändsticksmuseet innan det var dags för gemensam middag där bandet ”Två öl & ett glas vin” stod för underhållningen.

CLAES LARSSON

Poängresultat

individuellt (6 serier)

Lars Berggren, Växjö, 1299 p. Lennart Johansson, Värmland, 1232 p. Claes Larsson, Jönköping, 1111 p.

Lag (scotch double 8 serier)

Mikael Olsson – Annica Olsson, Härnösand, 1615 p. Lars Berggren – Håkan Svensson, Växjö/Eskilstuna, 1487 p. Lennart Johansson – Susanne Johansson, Värmland/Härnösand, 1391 p.

Får smaka på hälsosam smocka

karin evjen provar på att boxas under Hälsoveckan i borlänge. Hon får hjälp av björn skoglund som agerade

instruktör i gymmet under Hälsoveckan, som arrangerades för alla i borlänge. Foto: HANNES FORSSELL

Sverige inte längre sjukast

I början av 2000-talet låg Sverige i topp när det gäller sjukfrånvaron i Europa. En ny rapport från Försäkringskassan över sjukfrånvaroutvecklingen visar att Sverige nu närmar sig snittet i Europa.

Norge har högst sjukfrånvaro och minst sjukskrivna har Tysk-

Sveriges kommuner kan spara 2,6 miljarder om de inför ett förbud att röka på betald arbetstid. Statens folkhälsoinstitut har gjort beräkningar som visar att så mycket är rökpauser på arbetstid värda i kronor och ören.

Rökningen kostar mycket pengar för Sveriges arbetsgivare. 2,6 miljarder kronor motsvarar nästan 6000 heltidstjänster. land och Storbritannien. Sverige ligger på andra plats i statistiken, följda av Nederländerna.

I rapporten ger Försäkringskassan flera tänkbara förklaringar till minskningen av den svenska sjukfrånvaron. En förklaring kan vara att Sverige införde ”ett strukturerat arbetssätt med gemensamma metoder i tillämpningen av sjukförsäkringen” mellan 2003 och 2004. Dessutom ökade samarbetet mellan Försäkringskassan, sjukvården, arbetsförmedlingen och kommunerna, enligt rapporten.

Pengar att spara på rökfri arbetstid

En rökfri arbetstid betyder att du som rökare bara får röka på lunchen, som är obetald. När du arbetar eller tar paus får du inte röka.

Sveriges Kommuner och Landsting samt de fackliga parterna är positiva till att införa rökfri arbetstid. En rökare har även i genomsnitt åtta sjukdagar mer per år än en icke-rökare.

NGSTRÖM /B ILDARKIVET J OSEFINE E Foto:

thomas jobbar som grafisk formgivare. Den egna matlådan kreerar han också själv.

Foto: FILIP MAGNUSSON OCH MALIN HOLM

Matlådan

Med grytbas blir det mesta bra!

Namn: Thomas Sahrin. Jobbar som: Grafisk formgivare.

Hur smakar maten?

– Jag tycker att den smakar bra. Den är utsökt.

Vad äter du?

– Jag äter kyckling med broccoli i hopblandat med en thaimix och ris.

Vem har lagat det?

– Det är jag som har lagat maten.

Har du ofta matlåda med dig?

– Ja, det har jag för det mesta. Jag försöker.

Har du receptet?

– Med grytbas blir det mesta bra. Grytbas

FILIP MAGNUSSON OCH MALIN HOLM

i korthet

Tävlar som modern myndighet

•Vägverket och Skatteverket är nominerade i en helt ny tävling som ska utse Sveriges modernaste myndighet. Tävlingen är statens egen och utmärkelsen betonar att en modern statlig myndighet inte bara ska vara effektiv och serviceinriktad. Den ska också ha duktiga medarbetare, som trivs och kan växa i sina arbeten, vara öppen för förändring samt bidra till en hållbar utveckling. Utmärkelsen Sveriges Modernaste Myndighet delas ut den 17 november på Göteborgsoperan.

Sugen på ett nytt jobb?

•Sedan några veckor tillbaka finns tjänsterna som generaldirektör för Trafikverket och Trafikanalys ute på regeringens webbplats. Är du intresserad får du skynda dig – senast den 30 oktober ska ansökan vara inne. Se mer om vad regeringen söker på www.regeringen.se/ledigajobb

Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

förbered bilreSan

Foto: KERSTIN ERICSSON

Snart är vintern här

Den första snön har redan fallit på många platser i landet och vintern börjar på allvar ta greppet om Sverige. Vägverkstidningens redaktion hoppas att du får en riktigt skön vinter och vill här ge några tips på hur bilresorna i vinter blir både säkrare och roligare.

5 måsten i bilen i vinter

* Isskrapa * Bogserlina * Startkablar * Spade * Varma kläder Extra vinterkläder, en extra varningstriangel så du kan varna åt båda håll och en reflexväst så att du syns kan också vara bra.

/B ILDARKIVET W IKLUND J ÖRGEN Foto:

Kul i bilen – Sifferleken

Går till så här: Alla i bilen väljer var sin siffra mellan 0 och 9. När alla gjort sitt val börjar man räkna mötande bilar. Vinstnumret är slutsiffran i var femte bils registreringsnummer. Den som först har haft rätt tio gånger vinner.

Tips från Vägverkets barnwebb Hitodit.

Dags att byta till vinterdäck? Tänk på att sätta bästa däcken bak!

Kolla lufttrycket regelbundet. Ett riktmärke är att göra det vid varannan tankning.

Lagen kräver att mönsterdjupet ska vara minst 3 mm på däck till personbilar och lätta lastbilar vid färd på vinterväglag under perioden 1 december–31 mars, men det är klokt att byta ut däcken redan vid 4–5 mm mönsterdjup.

Ditt eget körsätt är alltid avgörande för trafiksäkerheten. Håll tillräckligt avstånd till bilen framför och anpassa körningen till underlaget.