utveckling
Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.
Fastspikad jord ger en betongstark slänt Jordar kan armeras och få samma draghållfasthet som armerad betong. I de fall där jorden byggs upp, till exempel genom fyllning, används huvudsakligen geonät. Jordspikning används i de fall man schaktar fram en slänt. Slutresultatet blir effektfullt och billigt. Jordar karaktäriseras av att de i stort sett saknar draghållfasthet. Detta är dock likt betong, men här är lösningen naturlig – betong är oftast identiskt med armerad betong. Armeringen tillför betongen draghållfasthet. Men att armera jord är ännu inte lika vedertaget, även om effekten är minst lika påtaglig. När det gäller hur man installerar armeringen finns i dag två varianter, dels jord armerad med geonät/geotextiler, dels jordspikning. Vid jordspikning slås eller borras ”spikar” in i en befintlig slänt. Spikarna kan vara vanliga vinkeljärn av stål, men även mer sofistikerade varianter finns på marknaden. Jordspikning är ofta ett alternativ till spont vid schakt i friktionsjord, men kan också förstärka befintliga slänter, vilket utfördes vid E20 i Göteborg. Kryprörelser i en alltför brant rampslänt orsakade ojämnheter i rampen. I stället för att ersätta slänten med dyra stödmurar av betong så stabiliserades slänten med jordspik ar. Det gav både sparade skattepengar och minskad påverkan på trafiken. Vid nätarmerad jord läggs nät av plast i en fyllning successivt in under utfyllnaden. Näten läggs horisontellt med cirka 0,5–1 meters avstånd i vertikalled. Mycket branta slänter, till och med vertikala, kan åstadkommas.
Den färdiga Baggerödsbron där murarna vid sidan om själva brostödet är uppbyggda med betongsten och plastnät vilka ligger bakåt in i slänten. Näten tar upp hela kraften – inte fasadstenarna. Foto: LEIF JENDEBY
Näten ansluts antingen till en frontmur eller så viks näten runt i fasaden, så kallad wrap-around. Nätarmerade slänter ersätter ofta stödmurar av betong och är oftast billigare. En sådan lösning valdes till exempel längs E6 vid Strömstad. En hög betongmur ersattes med geonät och fasadsten av betong.
– En armerad vägg är väsentligt starkare än vad man tror, den är till och med så bärkraftig att man kan grundlägga en bro på toppen, säger Leif Jendeby som är chefsgeotekniker. Konceptet har tillämpats mycket i bland annat USA. Utöver kostnaden, så slipper man problem med sättningsskillnad mellan bro och anslu-
tande väg. Konceptet har nu tillämpats på en bro i anslutning till E6. De armerade anfangen är fall av wraparoundtyp och fasaden har klätts med naturstenar. – Det här är bara några exempel på användningsområden för armerad jord, det finns fler och bara fantasin sätter stopp, säger Leif Jendeby. PETER BEHRMAN/Leif Jendeby
Foto: VÄGVERKET
Två metoder för armerad jord
Armering med geonät i ”byggd slänt”.
Armering genom jordspikning i ”schaktad slänt”.
V Ä G V E RKS TI D N I N G E N
Jordspikning av slänt vid E20, Fräntorpsmotet i Göteborg.
21
N R 6 O KTO BE R 2009
Principskiss av bro upplagd på jordarmerade anfang.
