Vägverkstidningen #6.2009

Innehåll Inblick............................................................ 2

Vägen över gränsen

Hälsosamt slagsmål

Aktuellt..................................................... 4–11 Tema: VM i drift och underhåll............... 12–15

På 1800-talet stod hästarna för trafiken över fjället vid Tärnaby. Nuförtiden är trycket på väg 1116 högre och betydelsen för gränstrakterna stor. Därför var många glada när den ombyggda Krutfjellvägen i svensk-norskt sameland invigdes.

I själva verket............................................... 16 Åsikten......................................................... 17 Reportage: Väg i norr............................ 18–19 Porträttet..................................................... 20 Utveckling.................................................... 21 Jobb & Fritid.......................................... 22–23

S I DAN 18– 19

SID 23

För oss i Vägverket • nr 6 • oktober 2009

Malm formar ett trafikverk Det är många som pratar om honom, men kanske inte lika många som har träffat honom. Det handlar om Gunnar Malm, utredaren som leder arbetet inför Trafikverket. Läs varför han tog uppdraget och vad som krävs för att ro det i hamn.

Sida n 4 –5

Gemensamma center Den 1 april nästa år är allt mellan Vägverket och Banverket gemensamt, men redan den 1 november händer det stora saker. Då startar två av verkens gemensamma administrativa center. Först ut är IT och ekonomi.

Sida n 6 –7

Gammal som gatan

VM i d r i f t- o c h u nderh åll

Vägverket ska bli bäst i världen Vägverket har många bra exempel att bidra med till VM i Drift och underhåll.

Det är dags för VM i Drift och underhåll – ett mästerskap som aldrig tidigare genomförts. Vägverket utmanar andra länder för att kora en vinnare inom området. Flera länder har antagit utmaningen.

Illustration: KJELL HENRIKSSON

– Jag ser det inte främst som en tävling, utan mer som ett sätt att lära av varandra, säger Antti Talvitie, ordförande i tävlingsjuryn på Tekniska Högskolan i Esbo, Finland.

S i da n 12– 15

ÅSIKTEN: Tips om du vill att ditt budskap ska bli läst ........ sida n 17

Vägar har funnits länge och bär på en historia. Det stod onekligen klart när Riksantikvarieämbetet i Lund började göra utgrävningar inför ett vägbygge. När den nya motorvägen mellan Vellinge och Trelleborg är klar kommer delar av den att gå över en 5 500 år gammal väg och en unik gravplats.

Sida n 1 0

Ett ufo har landat Besökare på utställningen Bana väg får bland annat se ett förslag på en annorlunda rastplats. En stor tallrik som ska kunna ses på flera kilometers avstånd.

Sida n 1 5

Att arbeta som landshövding är spännande och det känns just nu helt rätt. Men jag tänker på Vägverket då och då.

Före detta generaldirektören Ingemar Skogö som saknar sina kollegor på Vägverket.

si da n 2 2

inblick …

Ledare: Lena Erixon

Jag hör mycket positivt om vårt sätt att arbeta

D

et är lätt att vara en stolt vägverkare just nu. Med två invigningar i färskt minne har jag fått höra mycket positivt om vårt sätt att arbeta. Vid invigningarna i Katrineholm och av väg 73 utanför Stockholm fick Vägverket mycket beröm och kommunalråden beskrev i sina tal hur bra samarbetet med oss har fungerat.

Det tycker jag visar att vi växer in i rollen som samhällsbyggare.

Oavsett om det är små eller stora projekt arbetar vi nära kommu-

Vi är helt enkelt en viktig del av den kommunala och regionala samhällsutvecklingen.

VÄGVERKSTIDNINGEN Personaltidning för anställda i Vägverket.

finns i verkligheten och vid ett sådant tillfälle gör det mig stolt att kunna säga ja. En eloge till alla som har jobbat med evenemanget. Nu arbetar vi vidare med att ta fram en ny handlingsplan för ITS i framtiden tillsammans med andra berörda myndigheter. Ett uppdrag som Vägverket kommer att samordna.

nerna och regionerna. Vi ser möjligheterna och hittar lösningar på de problem som uppkommer. Vi är helt enkelt en viktig del av den kommunala och regionala samhällsutvecklingen.

I vår roll ingår också att vara en öppen myndighet och att vi nu lovar att återkoppla till våra kunder inom fem dagar är en viktig del i det arbetet. Vårt serviceåtagande har gällt sedan april, och nu är vi redo att gå ut med löftet externt.

Mycket spännande händer nu när det nya trafikverket ska ta form. Arbetet pågår för fullt i Samhällsbyggare i ett trafikverk där vi arbetar intensivt med underlag för förslaget till organisationsstruktur, där utredaren skall presentera ett förslag till den 16 november. Därefter fortsätter arbetet att skapa den nya transportslagsövergripande myndigheten.

Vi har en spännande höst framför oss.

Vi kan nu också konstatera att ITSkongressen blev väldigt lyckad. Det var många som besökte världskongressen i Stockholm och vi har fått mycket positiv respons för hela arrangemanget. Inte minst för upplevelseparken där vi konkret kunde visa hur vi använder ITS-tekniken i vårt arbete. Flera deltagare undrade om de olika lösningarna

Redaktionen

Visste du att … meda rbeta re la ndet runt

redakt i onen

Ansvarig utgivare Christer Hårrskog 0243–751 22 Besöksadress Röda vägen 1, Borlänge Kristina Eriksson Redaktionsansvarig 0243-757 29

Postadress Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge Fax 0243-759 85

Jennie Mörk Redaktör 0243-755 06

Lena Karlsdotter Lindehag Borlänge 0243-759 61

Hannes Forssell Borlänge 0243-753 33

Cecilia Ekberg Borlänge 0243-759 42

Lena Johansson Borlänge 0243-757 46

E-post vagverkstidningen@vv.se Redigering och original t&t information ab, Kristianstad Tryck Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2009 ISSN 1653–5286

Tipsa oss!

Jan Gustavsson Luleå 0920-24 39 36

Lena Söderström Härnösand 0611-440 15

Lars Lindström Eskilstuna 016-15 72 59

Jenny Lundmark Solna 08-757 68 12

Peter Behrman Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om?

E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen.

Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

2

Foto: MIKAEL ULLÉN

… Vägverket har flera löften till kunderna. Löftena finns för att kunderna ska veta vad de kan förvänta sig av Vägverket.

N R 6 O KTO BE R 2009

Vägverket lovar att: • framkomligheten ska störas så lite som möjligt vid vägarbeten • hastigheten vid vägarbeten sänks enbart när det är risk för trafikanternas eller vägarbetarnas säkerhet • rastplatserna är rena och välskötta • ge aktuell information om vinterväglaget • ge aktuell information om trafikstörningar på de statliga vägarna • ge den som vill tid för första kunskapsprov B inom tre veckor och tid för första körprov B inom två veckor från kunskapsprovet.

Riksdag o c h D e pa rte m e n t

Transporter i fokus på högnivåmöte i EU

•

Eftersom Sverige är ordförande i EU hölls ett högnivåmöte, med titeln Future road transport – safe and clean, i Göteborg den 26–27 oktober. Där samlades beslutsfattare från Europaparlamentet, Europeiska Kommissionen, EU:s medlemsstater och industrin. Förutom föreläsningar och rundabordssamtal hade besökarna möjlighet att själva testa flera nya tekniska lösningar under konferensen.

Sverige prioriterar tre delområden under ordförandeskapet: transportpolitiken inom EU efter 2010, ett effektivt europeiskt transportsystem samt att införa och utnyttja ny teknik och ITS.

Transporter i fokus på EU-toppmöte.

Japan var ett av länderna som fanns representerade vid ITS-kongressen i Stockholm i september. Sverige har nu lämnat ifrån sig värdfacklan till Korea som kommer att anordna nästa års ITS-kongress i staden Busan.

Foto: Kristina Eriksson

Ibland blir det inte riktigt rätt: Alltså… nu när Vägverket går i konkurs, hur blir det egentligen då?

Fundersam medborgare

Femdagarslöfte lanseras externt Sedan den 1 april har femdagarskravet på återkoppling till kund använts inom Vägverket. Nu lanseras även löftet externt. Att återkoppla ärenden till kund gäller framförallt de som jobbar i diariet, men för att kunna utföra den uppgiften gäller det att aktuella ärenden kommer in i tid.

– Får du in ett ärende som du bedömer ska diarieföras, gäller det att skicka iväg det på en gång så att diariet kan ta itu med det omedelbart, säger Jennica Sjöstedt, en av dem som jobbat med att införa arbetsformen.

Foto: TRONS

Förbud mot dubbdäck

Regeringen har beslutat att ge kommunerna •möjlighet att förbjuda trafik med fordon som har dubbdäck på viss väg eller vägsträcka.

– Det här blir ett kraftfullt verktyg för de kommuner som har stora problem med höga partikelhalter att faktiskt kunna säga nej till dubbdäck och ja till friskare luft i våra städer, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Regeringen beslutade också att ta bort undantaget för utländska och svenska personbilar på resa till och från utlandet så att de också omfattas av de svenska reglerna om vinterdäck.

Förordningsändringarna träder i kraft den 15 november.

Glatt i Vintergatan I november kommer Vägverkets kundtidning Vintergatan hem till samtliga hushåll i Sverige. I år ger tidningen råd om vinterdäck, säker vintercykling, våra nya hastighetsgränser och hur du säkert kan resa i ett vintrigt Sverige.

Tidningen skickas ut i nästan 4,5 miljoner exemplar och trycks i år i 16 editioner. Nytt för i år är att Region Mitt, Stockholm och Väst väljer att inte trycka den plogbilskarta som tidningen vanligtvis innehåller. Kartan kommer i stället publiceras på webben.

”Nej till dubbdäck och jag till friskare luft”, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Ett tidigt förslag på Vintergatans första sida.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

3

N R 6 O KTO BE R 2009

Foto: Thorsten Alm

aktuellt

Gunnar Malm skapa Okänd men väldigt omtalad. Så skulle man kunna beskriva Gunnar Malm, mannen som har i uppgift att lämna förslag på utformandet av det framtida Trafikverket. Vad tycker och tänker han kring sin uppgift? Vägverkstidningen har träffat mannen som ska forma Sveriges nyaste myndighet.

Det är måndag och organisationskommittén med ordförande Gunnar Malm befinner sig högst upp i Banverkets huvudkontor i Borlänge. Varje vecka börjar kommittén med att titta tillbaka på den förra veckans arbete, men framförallt ser de över vad som ska hända kommande vecka och kontrollerar att tidsplanen håller.

Arbetet med att kartlägga och analysera Banverkets och Vägverkets verksamheter fortgår. Det är mycket att se över och storleken på de båda verken har gjort intryck på Gunnar Malm.

– Storleken i sig gör att det är väldigt mycket att greppa, samtidigt som det berör väldigt många människor, säger han.

Att tiden är knapp håller han med om. Men samtidigt konstaterar Gunnar Malm att det här är tiden han har att jobba med och sedan är det inte något mer med det. Han betonar också att det kan vara positivt för medarbetare med en snabb process.

– Frågan i många huvuden på de båda verken är ju ”vad händer med mig?”. Här ser jag den snabba processen som något positivt. Det är bra att få snabba besked, i stället för en lång utdragen väntan.

Finns det risk för övertalighet?

– Det är ingen huvudfråga. Däremot vore det dumt att säga att det inte blir några förändringar. Om vi exempelvis tittar på vissa chefspositioner kommer det inte att behövas två av varje sort.

Det är inte helt ovanligt att den som är ordförande för en organisationskommitté blir generaldirektör. Vad är ditt besked om du blir erbjuden den tjänsten?

– Det är inte aktuellt. Jag är VD för Arlandabanan och det kommer jag att fortsätta vara när jag är klar här, säger Gunnar Malm.

Gunnar Malm Ålder: 59 Familj: Fru, två utflugna barn och en hund.

Bor: Gimsbärke utanför Borlänge.

Jobbar: VD på Arlandabanan Infrastructure AB. Fram till och med 1 april är han ordförande för organisationskommittén inför Trafikverket.

Intressen: Tillbringar gärna tid i naturen med familjens jaktlabrador. Spelar också gärna golf.

Läser: Skönlitteratur, helst deckare.

Utredare Gunnar Malm håller med om att tiden är knapp, men ser det också som något positivt. ”Det är bra att få snabba besked, i stället för en lång utdragen väntan”, säger han.

Foto: HANNES FORSSELL

han som blir tvungen att ta avgörande beslut om diskussionerna låser sig.

Varför tackade du ja till jobbet som ordförande för kommittén?

– Det är ett spännande och roligt arbete. Det är kul att få vara med och skapa något helt nytt.

Gunnar Malm lovordar de förberedande insatser som gjorts av de båda verken. Stor proffsighet och stort engagemang är intrycken som han har fått och det har underlättat den pågående processen. Till sin hjälp har han sekretariatet och en expertgrupp, och han poängterar att det inte är något enmansjobb. Men samtidigt är det

Vad krävs för att klara jobbet som utredare?

– Lyhördhet, engagemang och integritet. Även om det handlar om att lyssna och förstå måste man våga ha en egen uppfattning. Det får inte bli kompromisser hela vägen.

Du är VD för Arlandabanan Infrastructure AB och har rekommenderat ett bygge av höghastighetsba-

na för 125 miljarder. Är järnvägen dig närmare hjärtat än vägen?

– Nej, jag har också varit VD för ASG, AB Svenska godscentraler, med 9 500 anställda. Jag tycker inte att jag lutar åt varken det ena eller andra hållet.

Hur skapar man balans mellan trafikslagen så att den ena inte dominerar över den andra?

– Det är en av de stora utmaningarna. Jag är därför noga med att poängtera att vi lägger ner två verk och skapar ett nytt.

HANNES FORsSELL

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

4

N R 6 O KTO BE R 2009

ar något nytt

Mycket på gång inför Trafikverket Den 1 april ska Trafikverket ersätta Vägverket och Banverket. Ett annat viktigt datum är den 16 november, då utredaren Gunnar Malm ska lämna sitt förslag till organisation av myndigheten. Men många förberedelser pågår redan nu. Här får du veta hur allt hänger ihop.

Regeringen har utsett Gunnar Malm för att driva arbetet. Han är utredare och har ett sekretariat och ett antal experter till sitt förfogande, som tillsammans utgör organisationskommittén.

I maj 2009 startade det interna projektet Samhällsbyggare i ett trafikverk på initiativ av generaldirektörerna i Vägverket och Banverket.

Projektet ska aktivt stödja regeringen och organisationskommittén med kunskap och underlag i arbetet med att bilda den nya myndigheten.

Gunnar Malm är även ordförande i styrgruppen för Samhällsbyggare i ett trafikverk. Styrgruppen består i övrigt av verkens generaldirektörer Minoo Akhtarzand och Lena Erixon.

Inom Samhällsbyggare i ett trafikverk finns elva delprojekt och fem strategiska uppdrag till direktörerna för HR, ekonomi, IT, information och juridik. De strategiska uppdragen ska se till att nödvändiga funktioner finns på plats från början. Helt enkelt det som krävs för att den nya myndigheten ska kunna starta.

De fem strategiska uppdragen har i sin tur delat upp sitt arbete i deluppdrag. Som ett exempel kan nämnas deluppdraget Interna och externa kommunikationskanaler som ska se till att det finns en fungerande webbplats och ett fungerande intranät dag ett i det nya verket.

I de elva så kallade delprojekten ingår bland annat planering, investering, drift och underhåll, stödverksamhet, regionalt och nationellt. Delprojekten ska bland annat ge förslag på vilka uppgifter som kan samordnas organisatoriskt på sikt eller som måste samordnas dag ett. Delprojektens kartläggning blev klar den 16 oktober.

I Samhällsbyggare i ett trafikverk ingår även de gemensamma center som Vägverket och Banverket redan i januari beslutade att bilda inom områdena IT-drift, HR, ekonomi, telefonistfunktion och fastighetsförvaltning.

MARIA OLOFSSON

Tidplan

Så ska Gunnar Malm göra jobbet Gunnar Malms arbete handlar just nu mycket om att samla in material från organisationerna, träffa nyckelpersoner på involverade myndigheter, uppdragsgivaren Näringsdepartementet och andra intressenter, som Arbetsgivarverket och Ekonomistyrningsverket.

Dessutom ska han vara med och fatta beslut i styrgruppen

för Samhällsbyggare i ett trafikverk.

Det som står klart är att det är verksamhetsövergång som kommer att gälla för alla medarbetare. Det innebär att anställningen flyttas över till Trafikverket. Ambitionen är att erbjudandet om verksamhetsövergång till det nya Trafikverket ska ske i mitten av januari. Chefstjänster och vissa

specifika befattningar i den nya myndigheten ledigförklaras via en intresseanmälan.

Gunnar Malm poängterar att det inte är en sammanslagning som väntar utan något nytt som ska skapas, men att det är viktigt att ta vara på befintliga, bra lösningar och arbetssätt från Banverket och Vägverket.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

MARIA OLOFSSON

5

N R 6 O KTO BE R 2009

3 september: regeringen beslutar att bilda Trafikverket. Ordet ”transportslagsövergripande” är en ledstjärna i bildandet av den nya myndigheten.

1 november: Vägverkets och Banverkets gemensamma center för IT och ekonomi startar.

16 november: Gunnar Malm lämnar förslag på Trafikverkets organisation och lokalisering till regeringen. Så snart som möjligt efter det kommer medarbetarna att få information.

10 december: tredje och sista fasen i projektet Samhällsbyggare i ett trafikverk är klar.

31 december: ambitionen är att generaldirektör och ledningsgrupp för Trafikverket ska vara på plats i slutet av året.

1 januari: Vägverkets och Banverkets gemensamma center för HR, telefonistfunktion och fastighetsförvaltning startar.

1 april: Trafikverket startar.

aktuellt Gemensamma center laddar för Trafikverket Nu startar två av Banverkets och Vägverkets gemensamma administrativa center. IT-drift och ekonomicenter får gemensam organisation från den 1 november.

HR-center och gemensam växel går samman från den 1 januari.

HR-centers och ekonomicenters medarbetare från Banverket och Vägverket flyttar i november in i gemensamma lokaler. Centren är placerade på Vägverket Support och arbetar nu intensivt med att bygga upp sina respektive kund­supporter, HR-Direkt och ekonomisupporten.

HR-Direkt startar den 1 januari och ekonomisupporten något senare. Båda hanterar vissa beställningar samt besvarar frågor inom respektive område. Parallellt riggas centren för det kommande och intensiva arbetet med att bilda Trafikverket.

Tills vidare nås ekonomi-, HR-, IToch telefonistfunktionerna på samma sätt som tidigare. Nya kontaktvägar meddelas via Infarten.

KARIN PAULSSON

Anders Lundén, Vägverket, och Katarina Gyllsén, Banverket, skapar tillsammans med kollegorna kundsupporten HR-Direkt.

Workshopen riktar in sig på hur layout och arbetssätt ska vara utformade för att stödja ett effektivt arbete och samtidigt ge en stimulerande miljö. Resultatet blir en arkitektritad skiss över HR-Direkts lokaler.

Foto: KARIN PAULSSON

Vägverkets IT blir Banverkets ICT – Jag får mycket närmare till jobbet, samtidigt som det känns lite vemodigt att lämna den arbetsplats som jag har haft i nästan tio år. Men annars känns det kul och ska bli intressant. Genom att vi får chansen att bygga något nytt med Banverket kan vi göra något som är bra till något som är ännu bättre.

Den 1 november går Vägverkets ITdrift in i Banverkets. Några större praktiska förändringar handlar det dock inte om just nu. Det nya för de 230 medarbetarna måndagen den 2 november är ett användarkonto till Banverkets system och tillgång till intranätet Knuten.

– Det är inga egentliga sammanslagningar av funktioner i det här skedet, säger Mikael Jidemo, enhetschef på VVIT. Men i och med det här första steget påbörjas arbetet med att titta på hur Banverket ICT ska se ut i framtiden.

Från 1 november kommer Banverket ICT att ansvara för att tillhandahålla de IT-tjänster VVIT har haft. VVIT:s servicedesk är fortfarande kundingången till Vägverkets användarstöd.

Produkter och tjänster beställs som vanligt på IT-shoppen. Sidan använ-

Tobias Jansson och Mikael Jidemo ser fram emot att bli en del av Banverket ICT. Foto: HANNES FORSSELL

blir flytten mer påtaglig. Det är de orter där det inledningsvis är aktuellt att flytta fysiskt till samma adress som Banverket. På den sistnämnda orten jobbar Tobias Jansson.

darstöd, som tillhandahåller informativ vägledning med råd, tips och stöd i ditt arbete, kommer fortfarande att finnas tillgänglig från Infarten.

I Göteborg, Luleå och Stockholm

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

6

N R 6 O KTO BE R 2009

Kan ni ge lika bra support, trots att ni inte sitter på samma ställe som många vägverksanställda?

– Ja, det ska inte vara någon skillnad. Många kanske upplever att servicenivån sjunker eftersom de inte kan besöka oss personligen. Men åtta gånger av tio går det fortare att lösa problem med de verktyg vi har i form av telefonsupport och fjärrstyrning, säger Mikael Jidemo.

HANNES FORSSELL

Johanna Andersson, Vägverket och Emil Bergsten, Banverket, var två av kursdeltagarna när markförhandlare från de båda verken gick kurs i förhandlingsteknik.

Foto: CHRISTER RHEBORG

Markförhandlare förbereder sig Överallt pågår nu förberedelserna inför Trafikverket. Inom markförhandling sker till exempel ett kontinuerligt samarbete med Banverket inför bildandet av den nya myndigheten.

Foto: TRONS

Bli kompis med Banverket Banverket och Vägverket läggs ner och ett nytt trafikverk skapas. Men hur ser Banverket ut i dag? Har du koll på verket som dina nya kollegor kommer från?

Banverket har det samlade ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige. Det omfattar såväl vanlig järnväg som tunnelbana och spårväg. Banverket leder och följer utvecklingen inom järnvägssektorn och bistår regering och riksdag i frågor som berör hela järnvägstransportsystemet.

Banverket bildades 1988 när SJ delades och tågtrafiken avreglerades. Banverket har kontor i Luleå, Gävle, Borlänge, Sundbyberg, Göteborg och Malmö.

Till Banverket hör även Järnvägsskolan i Ängelholm, Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle och Ängelholm, Banverket Produktion, Banverket ICT och Banverket Materialservice.

Banverket Infrastrukturen: Det svenska järnvägsnätet omfattar cirka 11 800 kilometer trafikerad bana, eller drygt 17 000 kilometer spår, inklusive nätet med mindre, men samtidigt betydelsefulla industri- och hamnspår. Det statliga nät som Banverket förvaltar utgör cirka 80 procent av det totala järnvägsnätet i Sverige. De övriga delarna sköts av företag, kommuner eller föreningar.

Banverkets vision: Järnväg i världsklass.

Arbetet inleddes inom projektet Samhällsbyggare i samverkan. Alla chefer har haft en gemensam dag med beskrivning av verksamheten och utbyte av erfarenheter. Personal inom området har deltagit på varandras sammankomster och startat gemensamma utbildningar.

Exempelvis träffades 15 markförhandlare från Vägverket och Banverket under två dagar för att genomgå en kurs i förhandlingsteknik. Kursens huvudpunkter var ett antal förhandlingsfall där deltagarna fick agera markförhandlare respektive fastighetsägare och där en tredje deltagare observerade och gav feedback. i Norde n

Danmark mäter Australien

•

Danmark. Vejdirektoratet har ingått ett avtal att mäta 18 000 kilometer väg i de australiska delstaterna New South Wales och Queensland. Samarbetet innebär en fjäder i hatten för dansk vägforskning. Vejdirektoratets stora mätfordon, Traffic Speed Deflectometer, ska säljas till australiska myndigheter för att mäta hållbarheten av vägarna.

Fordonet kan färdas i samma hastighet som övrig trafik och sparar på det sättet kostnader eftersom ingen avstängning av vägen behövs. I Danmark har fordonet använts med mycket goda resultat.

Finland inför vinterhastighet

Hastighetsbegränsningar i Finland •sänks med början vecka 42 på grund av vintervägFinland.

Personal: Medelåldern bland Banverkets anställda är 46 år.

Medelåldern för kvinnor är 43 och för män 47.

Antal tillsvidareanställda (genomsnitt): 6 534 - varav kvinnor 20 % - varav män 80 % Antal visstidsanställda (genomsnitt): 325 Totalt anställda (genomsnitt): 6 859 Regeringen föreslår att Banverket Produktion (3049 tillsvidareanställda) bolagiseras med start 1 januari 2010.

Mer pengar till norska vägar

Jämförande fakta om Vägverkets anställda Antal anställda (tillsvidare) den 31 december 2008 Vägverket exklusive affärsenheterna: 3 227 Affärsenheter: 3 366 Vägverket totalt: 6 593 Kvinnor 27,4 % Män 72,6 %

•

Vägverket har från 1 januari 2009 totalt 3 000 medarbetare. Den stora minskningen från 2008 beror på bolagiseringen av Vägverket Produktion och Konsult och övergången av vissa uppgifter till Transportstyrelsen.

Cecilia Ekberg

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

7

lag och mörker. Hastigheten sänks på totalt 9 100 kilometer vägar. Det ska spara både människoliv och miljö. De sänkta begränsningarna är i kraft till mars–april då man återgår till sommarhastighet allteftersom förhållandena förbättras. Uppskattningsvis räddar vinterhastigheterna livet på 15 människor och 50 undgår att bli skadade.

N R 6 O KTO BE R 2009

Norge. Statens Vegvesen i Norge vill ha mer pengar. Det totala budgetförslaget uppgår till 14 miljarder kronor, en ökning med 23 procent jämfört med 2009 års budget. En stor del av budgeten går till drift och underhåll och rasförebyggande åtgärder. Ökad trafiksäkerhet vill man också uppnå genom att arbeta förebyggande mot bland annat mötes­olyckor och olyckor där många trafikanter är inblandade.

aktuellt Christer Hårrskog, informationsdirektör.

Foto: Kristina Eriksson

Chefen din viktigaste kanal – särskilt vid förändringar Min närmaste chef rankades som den viktigaste kanalen när Nordisk Kommunikation gjorde en undersökning om internkommunikation på Vägverket i somras.

– För att stötta cheferna har vi startat ett chefsarbetsrum som bland annat innehåller stödmaterial om Trafikverket, säger Christer Hårrskog, informationsdirektör på Vägverket.

Medarbetarna rangordnade kanalerna ur viktighetssynpunkt och efter hur nöjda de var med varje kanal. ”Närmaste chef” följdes tätt av kanalerna ”Mina kollegor” och ”Vägverkets högsta ledning”. Mest nöjd var man med kollegorna, chefen och e-posten.

– Närmaste chefen är viktig. Det är från chefen vi vill ha viktig information, och där kan kommunikation mellan individer uppstå. Det i sin tur kan skapa dialog och relationer, vilket är grunden till ömsesidigt förtroende. Vägverkets chefer gör ett bra jobb och får också ett mycket bra betyg från medarbetarna, säger Christer Hårrskog.

– Särskilt i förändringstider är det viktigt att chefen kommunicerar vart verksamheten är på väg och till exempel pratar om eventuell oro. Var alltid beredd att föra en dialog och berätta öppet om det som sker, säger Christer Hårrskog och fortsätter.

– Det är även viktigt att medarbetare aktivt söker information och tar upp frågor och synpunkter. Jag riktar därför ett stort tack till alla som tog sig tid att delta i undersökningen.

För att hjälpa cheferna har ett chefsarbetsrum öppnats på Infarten. Där finns bland annat allt stödmaterial om Trafikverket. Informationscheferna på verksamhetsområdena och regionerna har en nyckelfunktion att ge stöd i förändringsarbetet.

MARIA OLOFSSON

Tips till chefen Några tips till chefen i förändringstider: • Håll dig ajour och ta upp behov av kommunikationsstöd med informationschefen på din enhet.

• Förmedla information till dina medarbetare och tolka vad den innebär för er.

• Se till att du är tillgänglig.

• Förmedla fakta, inte värdeladdade omdömen – rykten förekommer alltid i förändringstider.

• Om ny information saknas – berätta det och när ny kan förväntas.

Polishelikoptern var till stor nytta under den stora trafiksäkerhetssatsningen i Gävle.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Storkontroll i Gävle Gävle. I början av oktober genomförde Polisen i samverkan med Vägverket, Bilprovningen och Tullen en stor trafikkontroll på E4 och andra vägar i Gävleområdet. Dygnet runt i nästan tre dygn kontrollerades samtliga trafikantgrupper på 12 kontrollplatser.

Alla trafikpoliser från Dalarna, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg deltog i Trafikinsats Mitt som den unika samarbetssatsningen döptes till. Till sin hjälp hade de en polishelikopter från Stockholm.

– När vi i vanliga fall är ute och kontrollerar fordon brukar det snabbt sprida sig bland yrkesförarna var vi står, berättar Ulf Carnerius, chef för trafikpolisen. Därför var det effektivt att ha med helikoptern som kunde se om lastbilar eller andra fordon ställde sig på någon parkering och väntade tills ”faran var över” eller om de tog andra vägar vid sidan av E4. Om det hade varit så hade vi åkt dit och kontrollerat dem på plats.

Trafikanterna skötte sig bättre än trafikpolisen hade trott. Under de tre dygnen kontrollerades V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

8

”Att kraftsamla på det här sättet är absolut något vi borde göra oftare”, säger Marianne Holmgren, trafikpolischef i Jämtlands län.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

över 1 000 fordon varav hälften var tung trafik. Några personer åkte dit för rattonykterhet, ett tiotal körde olovligt, en person vistades olovligt i landet och två män greps för att ha stulit skrot.

Den tunga trafiken stod dock för de flesta brotten. Ett 70-tal förare bröt mot reglerna för kör- och vilotider och några hade överlast. Det gjordes också cirka 200 flygande besiktningar av tunga fordon och många fick anmärkningar på bromsarna.

– Det här är första gången ett

N R 6 O KTO BE R 2009

så här stort samarbete med alla inblandade parter genomförs i Norrland, säger Lennart Helsing, pressinformatör på Vägverket Region Mitt.

– Samarbetet och erfarenhetsutbytet har fungerat mycket bra.

Jag tror att alla har fått större kunskap om varandras arbete. Vi hoppas också att den här trafiksäkerhetssatsningen ska leda till högre regelefterlevnad och laglydighet, vilket i sin tur leder till en säkrare trafikmiljö.

LENA SÖDERSTRÖM

Sparsam körning ökar – klimatpåverkan minskar

På Haga Mölndals Lastbilscentral söder om Göteborg får förarna utbildning i bland annat trafiksäkerhet och sparsam körning.

Foto: LARS-OLOF HÜBINETTE

Ett åkeri med klass GÖTEBORG. Välutbildade förare leder till färre

olyckor och bättre miljö. Jerry Steen på Samhälle Region Väst arbetar mycket tillsammans med yrkestrafiken. På Haga Mölndals Lastbilscentral söder om Göteborg erbjuder Yrkesförarcentrum åkare och yrkesförare utbildning under samma tak. Resultatet kan bli ett föredöme för andra åkerier.

På Haga Mölndals Lastbilscentral, HML, är ingen bil äldre än fem år och fordonen byts ut snabbt, eftersom det interna kravet är att bilarna ska klara att köra i miljözonen i såväl Mölndal som Göteborg. 150 av de 220 bilarna är utrustade med alkolås och alla förare har gått kurs i så kallad heavy eco driving, ekologisk körning för tunga fordon.

”Sparsam körning minskar koldioxidutsläppen och innebär lägre bränslekostnader för bilisten”, säger Gugge Häglund som jobbar med regeringsuppdrag om sparsam körning.

Foto: LARS LINDSTRÖM

Just nu pågår två regeringsuppdrag som gäller sparsam körning. Dels utreds hur Vägverket ska jobba för att få fler privatpersoner att köra sparsamt, dels utreds hur de som kör arbetsmaskiner kan uppmuntras för att köra mer sparsamt.

I ett unikt samarbete mellan Vägverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket tas skräddarsydda utbildningar fram till stöd för dem som kör arbetsmaskiner.

– Bara att minska tomgångskörningen i den sektorn kan spara miljontals liter bränsle och då samtidigt minska utsläppen betydligt, säger Gugge Häglund som jobbar med regeringsuppdragen för Vägverket.

Uppdraget som involverar arbetsmaskinförare ska redovisas i

mars nästa år. Närmare ligger uppdraget som handlar om att få privatbilister att köra mer sparsamt.

Det presenteras den 30 oktober.

Foto: ULF HINDS

I Vägverkets nyligen fastställda klimathandlingsplan beskrivs Vägverkets arbete för att minska klimatpåverkan. Ett inslag är sparsam körning, vilket Vägverket och andra nu arbetar för att sprida ytterligare.

Snabbkurs 1. Kör med framförhållning – undvik stopp.

2. Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt.

3. Kör med jämnt gaspådrag och håll hastighetsgränserna.

4. Motorbromsa.

5. Kör inte på tomgång.

6. Rulla i medlut, håll jämnt gaspådrag i motlut.

7. Använd motorvärmare.

8. Serva bilen regelbundet.

9. Ta bort takbox och annat som ökar bilens rullmotstånd.

– Rätt utfört kan det ge stora skillnader, säger Gugge Häglund och fortsätter: – Om alla privatbilister körde tio procent sparsammare skulle koldioxidutsläppen kunna minska med mer än 1,6 miljoner ton om året. Samtidigt skulle bilägarna tillsammans spara 7,5 miljarder kronor, eller 1 500 kronor per bilist i bränslekostnader.

Subventionering av utbildning inom sparsam körning är ett av förslagen som diskuteras inom regeringsuppdraget. Även om Gugge Häglund tror att det ska mycket till för att alla bilister ska börja köra sparsamt finns stora positiva bieffekter att uppnå bara genom att informera om att utbildningsalternativet finns.

– Mycket handlar om att göra bilisterna uppmärksamma på den klimatpåverkande effekt bilen har. Har man det tänket är det större sannolikhet att man till och med låter bilen stå i en del fall, och använder cykel och tåg i större utsträckning.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

HANNES FORSSELL

9

N R 6 O KTO BE R 2009

Det senare ger en betydande bränslebesparing: bara genom att förarna håller hastigheten och gasar med förstånd sparas hundratusentals kronor varje år. Att varje liter sparat bränsle dessutom ger ett minskat koldioxidutsläpp på 2,54 kilo har också betydelse.

– Vi ska inte följa utvecklingen, vi ska leda den, säger Lars Hübinette, utbildningsansvarig på HML, som tycker det är självklart med en samordnad utbildning för yrkesförare. Långtifrån alla i branschen vet vad som gäller inom lagstiftningen.

Tanken är att välutbildade och seriösa åkare och förare står sig bättre i konkurrensen när kraven ökar från transportköparna. Så gott som samtliga förare och tjänstemän på HML har också genomgått fördjupad trafiksäkerhetsutbildning och kört halkkörning med tunga fordon. Det kommer att löna sig tror Vägverkets Jerry Steen, som arbetar aktivt och framgångsrikt med åkerier och transportföretag.

– Droppen urholkar stenen och trägen vinner. De hårda krav Vägverket ställer redan i dag på köp av sina transporter kommer att tas upp av än fler och då är det bra att ligga i framkant, säger han.

PETER BEHRMAN

Olycksstatistik – tung trafik 2008 1)2009 Totalt antal omkomna 397 2)175 Antal omkomna där tung lastbil var delaktig 79 26 Den tunga trafikens andel av all trafik, % 15 3)10 Den tunga trafikens andel av dödsolyckorna, % 20 15 Kommentar: Den tunga trafiken är alltså något överrepresenterad bland dödsolyckorna. Varje år omkommer till exempel 20 lastbilsförare i Sverige för att de inte har använt bältet.

1)

Första halvåret. 2) Preliminärt. 3) Cirka.

aktuellt

Illustrationen visar hur det kan ha sett ut för mer än 5 500 år sedan intill dagens E6. En palissad av stolpar och resta stora stenar i gravområdet visar på ett tydligt kommunikationsstråk.

Illustration: STAFFAN HYLL

Projektledare Marie Minör på väg över det utgrävda området där ny motorväg ska byggas.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Motorväg på historisk mark Malmö. När den nya motorvägen mellan Vellinge och Trelleborg är klar kommer delar av den att gå över en 5 500 år gammal väg och en unik gravplats. Det visar de utgrävningar som Riksantikvarieämbetet i Lund gjort inför vägbygget.

Nilsson. Många av dem har förstörts medvetet genom åren. Bland annat var prästerna på 1700–1800-talet rädda för ritualer kring de gamla kultplatserna och såg till att riva dem. Det berättas om en kyrkoherde som sprängde bort fyra av de finaste tusenåriga dösarna, men även bönderna sprängde bort många i samband med enskiftet. Man använde främst stenarna för att bygga nya gårdar och till kyrkbyggen.

Utmed några delsträckor där motorvägen ska byggas gjordes ovanliga fynd, bland annat vid Döserygg på det bördiga området Söderslätt. Projektledarna för utgrävningarna, som pågick under två säsonger, var Magnus Andersson och Björn Nilsson, arkeologer från Riksantikvarieämbetet.

– Något som påminner om fynden på Döserygg har aldrig påträffats i Skandinavien tidigare, säger Magnus Andersson. För att hitta något liknande måste vi söka oss till Frankrike eller Brittiska öarna. Om bygget av E6 fått en annan sträckning kanske fynden aldrig upptäckts.

Fynden består av stenkammargravar, så kallade dösar. När utgrävningarna påbörjades väntade man sig att hitta en dös, men under matjorden fanns det rester efter ett helt gravfält med 20 dösar. Förutom dösarna hittades två parallella stenfyllda rännor på en 640 meter lång sträcka. Där har det

Björn Nilsson och Magnus Andersson från Riksantikvarieämbetet i Lund ledde utgrävningarna på Söderslätt. Här med några av alla fynd. Foto: KERSTIN ERICSSON

stått tusentals tätt ställda stolpar av varierande tjocklek som en palissad genom gravområdet och även närmare 300 resta stenar utmed sträckan.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

10

Allt tyder på att det är en väg genom gravområdet.

– Det kan ha funnits hundratals dösar på Söderslätt, berättar Björn N R 6 O KTO BE R 2009

Historiskt är vägen dokumenterat viktig redan på 1600-talet. Långt senare byggdes den ut och hette R2, innan ytterligare utbyggnad och namnbyte till E6 skedde. I dag är vägen en viktig länk för den regionala pendlingen och den internationella trafiken till och från färjelägena i Trelleborg. På grund av den stora trafikbelastningen är säkerheten och framkomligheten låg.

Det finns flera förslag till hur historien ska märkas när motorvägen står klar. Pilalléer är typiska för Skåne och kommer att få stor betydelse.

Det första spadtaget för utbyggnad till motorväg skulle ha tagits den sista september, men entreprenaden överklagades och datum för första spadtaget måste flyttas fram.

KERSTIN ERICSSON

Mobiliserar för att eskortera höjdarna Stockholm. Under året som Sve-

rige har ordförandeskapet i EU kommer många långväga gäster på besök. För att besökarna ska hinna i tid till sina möten samordnas insatserna mellan Polisen, Vägassistans och Trafikledningscentralen i Stockholm.

Transportstyrelsen och Vägverket på Husvagnsmässan Jönköping. Transportstyrelsen hade i år ansva-

ret för husvagnsmässan på Elmia i Jönköping, där också Vägverket deltog.

– Det är bra att vara med på mässan för att förklara vad vi kan erbjuda för tjänster, säger Monica Jernfält från Trafikregistret.

Det är fredag förmiddag och i det svagt upplysta rummet på trafikledningscentralen i Hornsberg är det samordningsmöte. Sven Norberg, polis på trafikenheten, sitter bakåtlutad i en kontorsstol och gör sin dragning.

– Jag såg i kameran att ni blev invinkade av den första hojen under gårdagens eskort. Så ska det inte gå till, men jag har tagit det med eskortchefen, säger han till Håkan Norrman på Vägassistans, som dagen innan blev hindrad att utföra sitt arbete av trafikpolisen.

Den här eftermiddagen väntas en grupp EU-ministrar landa på Arlanda flygplats och ska därefter eskorteras in till Stockholm. I trafikrummet sitter trafikledare Per Eriksson och arbetschef Susanne Holm, som tillsammans med Sven Norberg samordnar eskorten. För att ministertransporterna ska kunna genomföras trafiksäkert och i tid stängs vissa körfält av.

Ute på sträckan finns tre Vägassistansbilar och en bärgningsbil. Deras uppgift är att ha uppsikt över vägen och lyfta undan hinder, som exempelvis stillastående bilar.

Bo Göingberg och Monica Jernfält från Transportstyrelsen. I bakgrunden Lars Lundberg och Stefan Berg från Vägverket.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Monica Jernfält berättar att det mest är frågor om fordon, körkortsbehörigheter och frågor om privatimport av bilar. Bo Göingberg på Transportstyrelsen fanns också på plats.

– En aktuell fråga är att skattemärket på bilen ska försvinna, vilket innebär stora besparingar.

Bo Göingberg berättade i stora drag om förändringar som väntar. Transportstyrelsen står inför en övergång till avgiftsfinansierad myndighet, där tillstånd ska kosta pengar. Det gäller till exempel tillstånd för trafikskolor, flygcertifikat och tillstånd inom sjöfarten.

Vägverket och Polisen samlar krafterna när EU-ministrar kommer på besök. Bärgare Pelle Tumlare och Håkan Norrman på Vägassistans.

Foto: JENNY LUNDMARK

– Vi håller koll och kör längs den avstängda sträckan så att inga bilar ska finnas där. Alla trafikanter verkar inte veta att ett rödkryssat körfält betyder att man inte får köra där. Det klassas som att köra mot rött, säger Håkan Norrman, som kör en av tre Vägassistansbilar.

Det är skillnad mellan vägvisning, som följer trafikrytmen, och eskorter som med blåljus och si-

rener begär fri väg. På trafikledningen ser man samarbetet som en förutsättning för att övrig trafik ska flyta på. Därför är det oerhört viktigt att man jobbar som ett team.

– I det här jobbet måste man vara väldigt flexibel. Förutsättningarna ändras hela tiden och det krävs att man kan improvisera, säger arbetschef Susanne Holm.

JENNY LUNDMARK

Olycksdrama i Mälardalen Mälardalen. Ett kraftigt oväder drog oväntat fram över östra Svealand torsdagen den 8 oktober. Uppland och Västmanland drabbades värst.

Det var en mycket allvarlig situation – men tursamt nog var det bara en övning.

På E4, mellan Björklinge och Månkarbo, hade Hjulstabron fastnat i öppet läge. En gasolbil välte på väg 56 i höjd med Tärnsjö. I Region Mälardalen upprättades en krisgrupp för att hantera situationen. Totalt deltog ett trettiotal personer i övningen, observatörer och övningsledare inräknade.

Trafikledningscentralen, TLC, inledde aktionen att eventuellt mobilisera krisledningen genom att kontakta den regionala TIB:en, tjänsteman i beredskap, och pressinformatören via telefon och sms. Sedan var arbetet i full gång med att hantera krissituationen.

Tomas Andersson, säkerhetschef Samhälle, och Örjan Falegård, verksamhetsutvecklare HK Samhälle, var efter övningen nöjda med det jobb krisgruppen i Region Mälardalen utförde under den snöiga förmiddagen.

JOHANNA LARSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

11

N R 6 O KTO BE R 2009

Vägverket informerade om nya hastigheter, men det var ingen stor fråga i år. Rastplatskartan är en riktig kioskvältare som alltid delas ut på husvagnsmässan. Många mässbesökare berättar att de saknar möjlighet till latrintömning på rastplatserna och vill att det ska märkas ut tydligt på rastplatskartan. De önskar sig även ställplatser som inte är campingplatser.

Drygt 30 000 besökte mässan i år. Det är några tusen färre än förra året.

KERSTIN ERICSSON

i Korth e t

Uppmärksammad reklam Stockholm. Ett försöksprojekt med reklamskyltar i vägområden har påbörjats längs E4:an i Stockholmsområdet. Tillsammans med reklamföretaget Atracta ska Vägverket klarlägga om och under vilka förhållanden reklamskyltar i vägområdet skulle kunna tillåtas. Anledningen är att antalet reklamskyltar utanför vägområdet har ökat markant och genom att styra placeringen av reklamskyltar hoppas Vägverket på att begränsa dagens skyltflora.

En förutsättning är dock att reklamskyltarna inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för hur frågan ska hanteras inom Vägverket i framtiden.

Projektledare på Vägverket är Lars Sandberg.

Ett försök med reklamskyltar i vägområdet pågår fram till den 1 mars 2012.

Foto: LARS SANDBERG

tema: VM i drift & und

V

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

12

N R 6 O KTO BE R 2009

derhåll

Vägverket utmanar världen Bra kan alltid bli bättre. Nu utmanar Vägverket väghållare i andra länder i drift- och underhållsbranschens eget ”VM”.

– Syftet är att vi ska lära av varandra, säger projektledaren Arne Johansson.

Omkring 550 vägverkare jobbar med drift och underhåll, direkt eller indirekt. Bland entreprenörerna arbetar ytterligare cirka 2 800 personer med drift och underhåll för Vägverkets räkning.

– De senaste åren har vi jobbat allt mer målfokuserat med fokus på kundnytta, säger Arne Johansson.

Att fortsätta utveckla verksamheten är en ständig ambition. Nu är det klart att ”VM” i drift och underhåll 2010 ska genomföras som en internationell prestandajämförelse under ledning av Tekniska högskolan i Esbo, Finland. Genom den får Sverige och andra länder en möjlighet att utbyta kunskap, idéer och erfarenheter.

– Alla som deltar är vinnare. Tävlingsmomentet ska inte tas alltför bokstavligt, säger Arne Johansson.

Starka kort som Sverige kan bidra med är förvaltningen av broar och tunnlar, som genomförs med hjälp av systemet Batman, och VVIS, ett system för vägväderinformation.

Illustration: KJELL ERIKSSON

Idén till ett ”VM” i drift och underhåll föddes vid vinterkongressen i Turin 2006. Kort därefter uttalade dåvarande generaldirektören Ingemar Skogö målet att Sverige skulle bli världsmästare i drift och underhåll.

Det finns numera en fastslagen handlingsplan för hur man inom drift och underhåll ska nå uppsatta mål och utvecklas kontinuerligt. Planen syftar till att befästa verksamhetens starka sidor och att förstärka områden med stor utvecklingspotential. Detta, tillsammans med ett ”VM”, ska bidra till att maximera positiva effekter på kundnytta, samhällsekonomi och intern effektivitet.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

13

N R 6 O KTO BE R 2009

Arne Johansson har, vid sidan av sitt ordinarie jobb, arbetat med att ta fram formerna för prestanda-jämförelsen sedan vintern 2008.

– Nu börjar det stora jobbet, som handlar om att se till så att det svenska inspelet blir bra och verkligen något för den finska juryn att sätta tänderna i. Har man idéer går det bra att kontakta mig via e-post. Alla pusselbitar är välkomna!

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

tema: VM i drift & und

Allt om VM Hallå där … … Antti Talvitie, juryns ordförande och professor vid Tekniska Högskolan i Esbo, Finland.

Vad tycker du om den här ovanliga tävlingen?

– Jag ser det inte främst som en tävling, utan mer som ett sätt att lära av varandra.

Hur reagerade du när du fick förfrågan?

– Att det här är ett enormt tillfälle för mig att lära och också ett tillfälle att få bidra. Jag ser väldigt mycket fram emot det här uppdraget.

Hur kan länderna bli hjälpta av varandra?

– De kan dra väldigt stor nytta av att lära vad de andra länderna gör och varför. Det är mycket Vägverkets förtjänst som var förutseende och tog initiativet till att genomföra den här prestandajämförelsen. Vi kommer att göra vårt bästa för att arbeta med och för Vägverket och alla andra deltagande länder.

Hur kommer ni att arbeta med jämförelserna?

– Att jämföra är alltid svårt. Juryn kommer att göra sitt jobb och ranka deltagarna, men det är knappast juryns viktigaste uppdrag. Jag skulle vilja citera professor Edgar Schein för hans syn på en modern konsult vars ”expertis ligger i hans förmåga att involvera klienten i att definiera problemet, och att strukturera förhållandet på sådant sätt att hjälpen som erbjuds är genuint relevant för klientens behov”. Det är i den andan jag vill arbeta.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG / JENNIE MÖRK

Drift och underhåll är en viktig del av Vägverkets verksamhet. Ett bransch-”VM” är ett sätt att ytterligare stärka ställningen inför den slutgiltiga juryn: trafikanterna.

Foto: BENGT AF GEIJERSTAM/SCANPIX

Utmaningen – grenarna – deltagarna Utmaningen Så ska drift- och underhållsbranschens eget VM genomföras: Varje deltagarland lämnar in utförliga rapporter enligt fastställda mallar för varje gren.

Deadline är preliminärt den 31 januari 2010.

Juryn vid Tekniska högskolan i Esbo, Finland, samlar in materialet och gör en bedömning av varje lands prestationer, inom ramen för en forskningsstudie.

En sammankomst i Sverige planeras våren 2010. Då kommer tre goda exempel inom varje gren att presenteras. Segraren i varje gren får en utmärkelse, som bekräftelse på föredömligt arbete.

Därefter väntar den viktigaste delen för varje deltagare: nämligen att ta till sig utbytta kunskaper, idéer och erfarenheter för att förbättra sin egen verksamhet och få nöjdare kunder.

I ”världsmästerskapet” tävlar länderna i Kundtillfredsställelse – där trafikanternas upplevelse av exempelvis rastplatser mäts.

Foto: KERSTIN ERICSSON V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

14

N R 6 O KTO BE R 2009

Deltagarna Följande länder har antagit Vägverkets utmaning: • Norge • Finland • Skottland Danmark, Kanada och USA (Minnesota) har visat intresse, men ännu inte lämnat definitivt besked om medverkan.

Grenarna Kundtillfredsställelse. Här mäts trafikanternas upplevelse av exempelvis rastplatser, snöröjning, vägbeläggning och halkbekämpning.

Energieffektivitet/miljöaspekter. Jämförelse av deltagarnas förmåga att till exempel ordna energieffektiv gatubelysning och hantera bullerproblem.

Marknad. Jämförelser av tillvägagångssätt för upphandlingar med mera.

Personal- och utvecklingsfrågor. Kompetens, köp av tjänster, hantering av generationsskifte samt utveckling av nya produkter och produktionsmetoder är exempel på områden som kommer att jämföras.

Lena karlsdotter lindehag

derhåll Bra information tävlar i mästerskapet

En unik rastplats som kan bli verklighet.

Bana väg för nytt landmärke På Arkitekturmuseet i Stockholm finns utställningen Bana väg där besökarna bjuds på 864 kvadratmeter transportinfrastruktur. Förslaget om ”noden” - det arkitektoniska landmärket vid väg 73 – är ett av Vägverkets projekt som lyfts fram.

Stockholm.

En väl utbyggd infrastruktur är nödvändig för ett land och dess invånare. På arkitekturmuseets utställning gestaltas det genom bildkollage och modeller av stora och små projekt som pågår i landet. Norra länken, ombyggnaden av E6 och bygget av Botniabanan är några av projekten som presenteras.

I Göteborg informerade Vägverket medborgarna om att reparationen av Tingstadstunneln i somras skulle innebära en del köer. Utvärderingen visade att trafikanterna var nöjda trots omfattande omläggningar av trafiken.

Foto: NILS-OLOF SJÖDÉN Göteborg. Trafikanterna var nöj-

da trots stora vägomläggningar i samband med Tingstadstunnelns reparation. Ett bra exempel på mätbar kundtillfredsställelse vid drift och underhållsprojekt.

Tanken bakom ”VM” i drift och underhåll är att man ska jämföra och utbyta kunskap mellan deltagarländerna. Vägverket jobbar nu med att ta fram ”tävlingsbidrag”, det vill säga projekt där man har arbetat framgångsrikt inom Drift och underhåll. Kriteriet är att Vägverket har arbetat med förbättring och att kunderna är betydligt nöjdare än förr.

Ett bra exempel på detta är reparationen av Tingstadstunneln i Göteborg under våren och sommaren. Tunneln har stor betydelse för alla som bor och jobbar i Göteborgstrakten, men även för transporttrafik som kommer från Norge och ska vidare ut i Europa.

Därför var det en kommunikativ utmaning att få trafikanterna att förstå effekterna av reparationen.

– Vi förväntade oss enorma köer och satsade därför rejält på

att skapa rätt förväntningar hos kunderna med hjälp av information, säger David E Eriksson, projektinformatör på Vägverket Support.

Med elektroniska informationstavlor i centrum, personliga möten med näringsliv och industri samt en omfattande informationskampanj i dagspress, på internet och i radio var syftet att nå

David E Eriksson, projektinformatör på Vägverket Support.

80 procent av dem som bor i Göteborgs kommun och kranskommunerna.

Målsättningen var att trafikanterna skulle välja andra ressätt och vägar där det var möjligt, men också att vinna acceptans.

– Bland annat satsade vi på att kommunicera att infrastruktur byggd på 60-talet nu är i stort behov av underhåll. Dessutom att vi jobbar dygnet runt, så fort vi kan och att det ska drabba trafikanterna så lite som möjligt, säger David E Eriksson.

Utvärderingen visar att folk i allmänhet var nöjda trots omfattande trafikomläggningar. Dessutom verkade många ha tagit till sig budskapet eftersom det blev mindre kö än väntat.

– Det här visar tydligt att information och kommunikation är en viktig del i vårt fortsatta arbete med att skapa rätt förväntningar hos kunden, säger Anders Berglund som är nationell projektledare inom information och kommunikation inom Drift och underhåll.

JENNY LUNDMARK

Foto: PETER BEHRMAN

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

15

N R 6 O KTO BE R 2009

Väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn gestaltas av en viltbro, så kallad ekodukt och en grodpassage med levande grodor. Dessutom finns en modell av en planerad informationsplats intill vägens nya del. Vid utformningen av väg 73 har vägarkitekturen och anpassningen till det omgivande landskapet stått i fokus.

Resultatet är en väg som låter landskapet samverka för att skapa en arkitektonisk helhet. För att förstärka detta planeras ett landmärke invid vägen. Tanken är att man på kilometerslångt avstånd ska kunna se en stor tallrik – en nod – placerad på toppen av en höjd intill vägen.

Om beslut tas kommer vägens resenärer i framtiden att kunna erbjudas en stunds rast med utblick över landskapet. Gestaltningen, som är inspirerad av ett amerikanskt koncept, har tagits fram av skulptörerna Mats Olofgörs och Hans Peterson, Ramböll, Nynäshamns kommun och Vägverket i samverkan. På Arkitekturmuseet valde man detta som ett exempel på ett område som under lång tid hållits tillbaka, men som nu lyfts fram av den nya vägen och allt bra som den medför.

– Jag har en känsla av att eftersom det tog så lång tid att komma till skott med vägen har man kunnat beakta de nya tankegångarna. Det blir ett underbart sätt att göra amerikansk landskapskonst, säger Hedvig Hedqvist, en av tre curatorer som ansvarar för utställningens innehåll och research.

Arkitektmuseets utställning Bana väg är öppen fram till den 6 januari 2010.

JENNY LUNDMARK

Möteslokal på arkitekturmuseum Banverket och Vägverket kan nyttja en möteslokal under kontorstid för upp till 10 personer utan kostnad. Vidare får all egen personal fri entré till Arkitekturmuseet under utställningstiden mot uppvisande av legitimation. Även större lokaler finns att hyra i anslutning till utställningen.

i själva verket Invigning i Älvdalen med Team Stefan från Körslaget När den ombyggda genomfarten i Älvdalen skulle återinvigas fick traktens stolthet Team Stefan från Körslaget, med körledaren Stefan Nyqvist från dansbandet Larz Kristerz i spetsen, äran att klippa bandet.

Utrustade med var sin sax ställde kören upp sig på Dalgatan för att strimla det blågula bandet i småbitar.

Bandet skulle naturligtvis ha varit rosa, som är Team Stefans färg! Med kören som dragplåster var det ingen tvekan om att Älvdalsborna skulle komma till invigningen. Uppskattningsvis 600 personer ställde upp för att lyssna på körens häftiga sång samt till invigningstal av före detta vägverkaren, kommunalrådet Herbert Halvarsson och Lars Nord, strategisk planerare på Vägverket Region Mitt.

Efter invigningen bjöd Vägverket alla på pizza och läsk. Mycket populärt.

Genomfarten i Älvdalen har nu blivit betydligt mer trafiksäker än tidigare.

Det har satts nya kantstenar och lagts ny beläggning. Ett antal nya parkeringsfickor och handikappanpassade hållplatser har byggts. Gatan har även förskönats med nya fina belysningsstolpar, träd och planteringar.

Älvdalen.

LENA SÖDERSTRÖM

Många kom för att titta på Team Stefand vid återinvigningen av Dalgatan (riksväg 70) i Älvdalen.

Foto: LENA SÖDERSTRÖM

Hur många sekunder är livet egentligen värt?

Europeiska Trafikantveckan genomfördes i cirka 1 500 städer inom EU. Syftet var att lyfta fram idéer och möjligheter som kan förbättra trafik- och transportsituationen i den egna staden.

20 287 personer i Göteborgsregionen lovade att inte köra bil till och från jobbet minst en dag 21–27 september. Det gav ett minskat bilpendlande med 64 000 mil eller 16 varv runt jorden.

Agneta Nordström projektleder hastighetsförändringarna i Region Väst och samtalade kring detta på ett av fem frukostmöten.

– Hastighetsjusteringarna görs främst för att spara liv. Målet är att skapa en tydlig koppling mellan vägtyp och hastighetsgräns. Det ökar förståelsen hos trafikanterna för hastigheterna, vilket i sin tur leder till bättre acceptans. Alltså borde vi ställa oss frågan: Hur många sekunder är livet egentliAgneta Nordström Foto: DAVID E. ERIKSSON gen värt?

Göteborg.

Affärsmöjligheter för entreprenörer Stockholm. Vägverket och Banverket anordnar en gemensam seminariedag för att nå nya leverantörer och beskriva affärsmöjligheter.

Främst vänder man sig till företag inom entreprenad- och konsultbranschen med koppling till att projektera, bygga och underhålla infrastruktur i form av väg och järnväg.

Under dagen erbjuds besökaren en rad föreläsningar om allt från upphandlingsjuridik till hur beställarens krav kan påverka lönsamheten för en entreprenör. Dessutom finns en minimässa där 26 projekt från båda verken får möjlighet att presentera sina affärsmöjligheter för leverantörerna.

Längst bak från vänster: Mikael Nilsson, Arnmod Björnstad, Jo-Andre Karlberg, Trond Langmo, Mittenraden: Zakarias Juto, Jonny Thörnberg, Ann Ledin, Carina Dean och Eva Nilsson. Sittande: Grethe Turmo Hatten, Magnus Karlsson och Susanne Johansson.

Foto: JEANETTE ASPLUND

Norska kollegor på besök i Härnösand Trafikledningscentralen, TLC, i Härnösand har inlett ett samarbete med motsvarande funktion på norska Statens vegvesen i Mosjön och Bodö. Samarbete behövs, till exempel när gränsvägarna E10 och E12 måste stängas på grund av snöoväder. I sep-

Härnösand.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

16

tember fick TLC i Härnösand besök av fyra personer från trafikledningen i Nordnorge. Under ett par dagar diskuterades det kommande samarbetet, och sedan genomfördes aktiviteter, som till exempel ett besök vid Högakustenbron.

N R 6 O KTO BE R 2009

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

I nsän d a r e

Budskap via e-post Jag var av en tillfällighet på Almedalsveckan i år. Där fick jag tag i en broschyr från PR-byrån Westanders. Där fick jag lära mig det jag redan kunde men ej många av mina vägverkskollegor kan.

Om man vill att ens budskap ska läsas så ökar chanserna betydligt om texten kopieras in i e-posten i stället för att bifoga ett dokument eller ändå värre, en länk till något arbetsrum. PRbyråns broschyr behandlade kommunikation till massmedia men metoden torde fungera även till Vägverkare.

Uppmaning: Om du skickar info via e-post som bör läsas så kopiera in texten i meddelandet, en länk till lagringsplatsen är väl kanske också bra att bifoga.

Foto: Mikael Svensson/Bildarkivet

Sva r direkt

Anders C.

Precis som Anders säger i sin uppmaning så utesluter inte det ena det andra. Hur man formulerar ett e-postmeddelande och hur mycket information som ska finnas med där beror givetvis på vem mottagaren är och hur väl känd man är med ett ämne.

Att kopiera in ett helt dokumentinnehåll i ett e-postmeddelande ser jag inte som en bra lösning. Vi ska så långt det är möjligt undvika dubbellagring av information. Det talar i stället för att länka till den plats där originalet lagras. Men man kan skriva en kort sammanfattning och komplettera med länk till dokumentet för vidare läsning.

Enligt Vägverkets riktlinjer för meddelandehantering uppmanas medarbetarna i Vägverket att inte skicka med stora filer via e-posten utan istället bifoga länk till lagringsplatsen för dokumentet. Detta för att undvika dubbellagring av information och minska belastningen på epostsystemet.

I vissa fall måste man dessutom bifoga dokument när mottagaren inte har behörighet till lagringsplatsen. Åsa Roos, förvaltningsledare för meddelandehantering i Vägverket

I nsän d a r e

”Ingen juridisk hjälp” Sen när blev innehållsförteckningar omoderna?

Jag vill inte ha dessa snygga påkostade publikationer som går under namnet ”Juristen svarar”. Kan inte påminna mig att jag någonsin har frågat efter dem! Dessutom – hur är det tänkt att de ska användas? Det finns ingen innehållsförteckning att slå i, och att hitta svaret på min specifika fråga bland 100 andra frågor är omöjligt. Det är väl toppen med kunskapsåterföring – men det måste ju vara användarvänligt. Som broschyrerna är gjorda är de i det närmaste värdelösa – vilken vägverkare har tid att läsa igenom runt 20 sidor för att hitta svaret på en fråga?

Det måste kosta massor med pengar att ta fram och skicka ut de här till alla i hela Vägverket. Skulle vi inte spara? Vad ska jag göra med dem – skicka tillbaka till avsändaren eller kasta i återvinningstunnan? Det senare känns inte alls bra.

Hälsningar Skattebetalare och vägverkare

Svar di rekt

De skrifter du tar upp syftar inte till att vara uppslagsverk eller kompletta kunskapsdokument för de olika områden som tas upp.

Så som framgår av förorden till skrifterna är de ämnade att väcka intresse för olika rättsområden, introducera vanliga frågor och inspirera läsaren till att lära mera om rättsområden och juridiska frågor som är vanligt förkommande i Vägverket.

Skrifternas layout och form är anpassad så att de ska passa för läsare som inte är vana vid juridiskt språk, för att göra dem lättlästa och inspirerande.

Enhet juridik arbetar också med att årligen ge ut reflexioner på olika rättsområden. De är bland annat baserade på erfarenheter från de ärenden enheten har varit involverad i och rättspraxis från domstolarna. Dessa skrifter är säkert mera svårgreppade för den oinvigde, men väl så intressanta för den som arbetar inom det aktuella området.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Insändarskribenten är upprörd över broschyren ”Juristen svarar”.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

Det känns givetvis tråkigt att insändaren tycker att publikationerna ”Juristen svarar” är lönlösa och jag skulle önska att vi hade möjlighet att åstadkomma de uppslagsverk inom juridiken som efterfrågas. Min bästa rekommendation är att ta direkt kontakt med

17

N R 6 O KTO BE R 2009

juristerna vid enheten för att få hjälp och stöd i specifika juridiska frågor.

Jag vill avslutningsvis framhålla att den juridiska enheten även fått många positiva omdömen om just de skrifter som insändaren tar upp.

Anders Ljungberg, Chef Enhet juridik

reportage: väg i norr Vägverket lade krut på svensk-norsk väg Det var fullt av glada människor i Joeströms byastuga när väg 1116 mellan Joesjö och Västansjö mot norska Hattfjelldal invigdes efter omfattande ombyggnad. Både svenska och norska trafikanter kom för att visa sin uppskattning över den nya vägen.

Tärnaby.

Lördagen den 26 september var det nyinvigning av den så kallade Krut­ fjellvägen. En 18 kilometer lång sträcka på den svenska sidan har förbättrats för 26 miljoner kronor. För att genomföra vägbygget har 10 000 lastbilslass vägmassor använts. Engagemanget för en bättre väg har under åren varit stort i bygderna på båda sidor gränsen.

Den nya vägen är viktig även för turistnäringen på ömse sidor gränsen. Den går från E12 i Tärnaby över mot Hattfjelldal och erbjuder en naturskön rundresa till Varntresk runt Krutfjället på norsk sida. Väl i Hatt­ fjelldal finns möjlighet för bilturisten att söka sig mot E6 mellan Mo i Rana och Mosjön eller Sagavägen.

Svensk, samisk och norsk kulturhistoria i dessa gränstrakter har på olika sätt blivit en turistisk näring för många småföretagare. Därför är bra kommunikationsmöjligheter en viktig del för de olika samhällena. Den ombyggda vägen är väldigt uppskattad, och nu kan även tung trafik, som ska till Skalmodal i Norge, få en närmare körsträcka över Krutfjellvägen. Problemet med vägens bärighet ska nu vara löst.

Den så kallade Blå vägen, E12, leder fram till gränslandet där turister och boende nu kan fortsätta på den ombyggda väg 1116 mellan Joesjö och Västansjö.

Foto: JAN GUSTAVSSON V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

18

N R 6 O KTO BE R 2009

Vid invigningen berättade Krut­ fjellvägens vänner om sitt arbete för att få en bättre väg. Publiken fick även höra om vägens historia genom Johan Kjerringnes från Hattfjelldal. På plats fanns också Allan Forsberg, andre vice ordförande i Storumans kommunstyrelse, som var glad över den förbättrade vägen.

JAN GUSTAVSSON

Turisterna i Tärnaby kan nu lugnt söka sig över till Norge efter att vägen över gränsen byggts om.

Foto: JAN GUSTAVSSON

Historisk fjällväg i norra gränslandet Regnet strilar och molnen har hakat sig fast på fjälltopparna i Tärnaby. I vägkorsningen E12 mot Joeström och Västansjö ringlar sig den regnvåta, nylagda asfalten på väg 1116. Men redan under 1800talet användes vägen för transporter över fjället.

Tärnaby.

Trafikanter har under lång tid klagat på vägens dåliga standard och vittnat om hur man sägs ha ”skakats om som kastanjetter bakom ratten”. Den tiden är nu förbi, men det fanns också en tid innan det fanns en väg över­ huvudtaget.

Under 1800-talet utfördes nämligen

dåtidens tunga transporter på sträckan till fots med fullastade ryggsäckar som mödosamt bars över fjället.

En första förändring kom 1879 när leden, som en dag skulle bli väg 1116, röjdes och stakades ut, vilket vintertid gjorde det möjligt att köra hästtrans­ porter på sträckan Joeström–Västansjö–Hattfjelldal. Sträckan kallas i dag för Krutfjellvägen och nämndes i offentliga skrifter första gången 1878 enligt norska källor.

Krutfjellvägen trampades upp av hästtransporter. Statistik från början av 1900-talet visar att transporterna och antalet hästar som passe-

rade gränsen 1919 var 804 stycken.

Några år tidigare, år 1903, kördes 450 lass med varor över gränsen. Hästtransporterna kördes många gånger under usla och slitsamma väderleksförhållanden. Tryggast var det när flera hästtransporter följdes åt. Ibland kunde en resa med hästtransporter ta tre dagar för att avverka en sträcka på tre mil på grund av dåligt väder.

Under 1882–1883 byggdes en fjällstuga för resande på sträckan och 1881 nämner dåvarande norske vägdirektören vägen i ett uttalande och kallar sträckan för ”svenskvägen”.

Vägbyggen på 1930-talet innebar ma-

Över 60 personer trotsade vädret och fick se framtidens väganvändare, 2-årige Emil Larsson, klippa av bandet med hjälp av pappa. Medverkade gjorde även Johan Kerringnes, väghistoriker från Hattfjelldal, Allan Forsberg, Storumans kommun, Robin Grubbström, Svevia, och Per-Mats Öhberg, driftschef för Vägverket Region Norr. Foto: JAN GUSTAVSSON V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

19

N R 6 O KTO BE R 2009

nuell handlastning med spadar av exempelvis grus som skulle transporteras på dåtidens lastbilar. Under andra världskriget stod vägbygget stilla, men 1945 efter kriget togs vägbygget upp på nytt. Två kilometer som då återstod av vägen grovplanerades och i oktober kunde de första bilarna passera över gränsen.

I många år var Krutfjellvägen bara en sommarväg tills snön satte stopp för trafiken. Men vintern 1958–1959 försökte man för första gången hålla vägen öppen för trafik även vintertid och sedan dess har trafiken över gränsen ökat.

JAN GUSTAVSSON

Där E12, den så kallade Blå vägen, möter Joesjövägen står ett av informationskonstverken som Krutfjell­ vägens vänner uppfört.

Foto: JAN GUSTAVSSON

porträttet Nic klas dag p å jobb et 8.00

Möte på driftområde Mjölby. Nicklas Sundström träffar arbetschefen Johan Bjurström på ett bygg- och leveransmöte.

Avstämning av vad som gjorts sen sist.

Mötet protokollförs.

9.00

Fika tillsammans med Mikael Strandqvist, Tobias Berselius, Johan Bjurström och Tomas Pettersson. Det är viktigt att man känner dem som finns på driftområdet, tycker Nicklas.

10.00

Projektledare Rita Ekgren från Vägverket i Linköping har kommit för att hålla i ett möte inför en gång- och cykelväg som driftområde Mjölby ska bygga. Nicklas, markförhandlare, bredbandsansvariga med flera, deltar.

13.00

Saltladan är fylld med salt som kommit från Tyskland via hamnen i Norrköping.

Mellan 3 000 och 3 500 ton handlar det om totalt. Johan Bjurström och Nicklas Sundström inspekterar.

Smidighet sparar mest Mjölby. Att arbeta som driftledare

innebär täta kontakter med entreprenörer, myndigheter och kunder.

Nicklas Sundström är driftledare för två driftområden i Östergötland, Mjölby och Norrköping och det råder ingen tvekan om att han gillar jobbet.

Nicklas Sundström Ålder: 44 år År på Vägverket: 20 Familj: Gift sedan i somras med Lena.

Intressen: Hus och hem.

Bor i Sommen på landet.

Har hund och hästar som tar mycket tid.

På kontoret för driftområde Mjölby träffas Nicklas Sundström och arbetschefen Johan Bjurström, NCC, för ett möte. Ett nära samarbete dem emellan och förtroende för varandras arbete gör samarbetet lätt.

– Vi bockar av uppdragen som vi kom överens om att utföra på förra mötet, säger Nicklas Sundström. Vi har fått många problem med avvattning nu, där orsaken är de svåra översvämningarna från sommaren 2007.

Men vi går även igenom andra ärenden som uppsättning av viltstängsel, skötsel av alléer, dåliga stödmurar med mera.

Inom driftområdet finns 128 mil väg. Den tunga delen inom området är E4 mellan Linköping och Gränna, en sträcka på tio mil. Påkörningar av räcket sker i genomsnitt två gånger per vecka och lagningen av det innebär alltid risker för vägarbetaren.

– Det hade varit bra med omledning av trafiken när reparationer på E4 ska göras. De svartvita hastighetsskyltarna tas det liten hänsyn till.

I dag har Johan och jag beslutat att skaffa en digital hastighetsskylt där bilisterna själva ser sin hastighet förbi vägarbetet. Det brukar dämpa farten rejält.

Nicklas Sundström på besök på rastplats Albacken utanför Mjölby. Där har man röjt bort träd och sly från slänten för att rastplatsen ska synas bättre från E4:an.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Inför vintern vill driftområde Mjölby testa en ny säkerhetsutrustning på plogarna. Det är en belysning längst ut på plogbladet på de höghastighetsplogar driftområdet använder på motorvägen, berättar Johan Bjurström.

Den skulle minska risken för påkörningar av plogen vid omkörningar i snöyran.

– Driftområde Mjölby har haft ett

vinterstartmöte med alla sina underentreprenörer, säger Niclas Sundström. Där stämde man av regelverken och interna rutiner, men även om det skett några förändringar, till exempel om ny kantsten lagts. Det måste plogbilsföraren känna till. De här mötena får även jag delta i.

– I mitt arbete är det mycket sunt förnuft, smidighet och överenskom-

melser som gäller, menar Nicklas.

Man kan spara mycket genom ett smidigt arbetssätt och får då ut mer pengar på väg. Vi jobbar med gemensamt arbetssätt och gemensamma mål. Personalen på driftområdena känner stort ansvar för sitt jobb och har många projekt på gång. Ju mer man har, desto roligare är det, avslutar Nicklas Sundström.

KERSTIN ERICSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

20

N R 6 O KTO BE R 2009

utveckling

Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.

Fastspikad jord ger en betongstark slänt Jordar kan armeras och få samma draghållfasthet som armerad betong. I de fall där jorden byggs upp, till exempel genom fyllning, används huvudsakligen geonät.

Jordspikning används i de fall man schaktar fram en slänt. Slutresultatet blir effektfullt och billigt.

Jordar karaktäriseras av att de i stort sett saknar draghållfasthet. Detta är dock likt betong, men här är lösningen naturlig – betong är oftast identiskt med armerad betong. Armeringen tillför betongen draghållfasthet. Men att armera jord är ännu inte lika vedertaget, även om effekten är minst lika påtaglig.

När det gäller hur man installerar armeringen finns i dag två varianter, dels jord armerad med geonät/geotextiler, dels jordspikning. Vid jordspikning slås eller borras ”spikar” in i en befintlig slänt. Spikarna kan vara vanliga vinkeljärn av stål, men även mer sofistikerade varianter finns på marknaden.

Jordspikning är ofta ett alternativ till spont vid schakt i friktionsjord, men kan också förstärka befintliga slänter, vilket utfördes vid E20 i Göteborg. Kryprörelser i en alltför brant rampslänt orsakade ojämnheter i rampen. I stället för att ersätta slänten med dyra stödmurar av betong så stabiliserades slänten med jordspik­ ar. Det gav både sparade skattepengar och minskad påverkan på trafiken.

Vid nätarmerad jord läggs nät av plast i en fyllning successivt in under utfyllnaden. Näten läggs horisontellt med cirka 0,5–1 meters avstånd i vertikalled. Mycket branta slänter, till och med vertikala, kan åstadkommas.

Den färdiga Baggerödsbron där murarna vid sidan om själva brostödet är uppbyggda med betongsten och plastnät vilka ligger bakåt in i slänten. Näten tar upp hela kraften – inte fasadstenarna.

Foto: LEIF JENDEBY

Näten ansluts antingen till en frontmur eller så viks näten runt i fasaden, så kallad wrap-around.

Nätarmerade slänter ersätter ofta stödmurar av betong och är oftast billigare. En sådan lösning valdes till exempel längs E6 vid Strömstad. En hög betongmur ersattes med geonät och fasadsten av betong.

– En armerad vägg är väsentligt starkare än vad man tror, den är till och med så bärkraftig att man kan grundlägga en bro på toppen, säger Leif Jendeby som är chefsgeotekniker.

Konceptet har tillämpats mycket i bland annat USA. Utöver kostnaden, så slipper man problem med sättningsskillnad mellan bro och anslu-

tande väg. Konceptet har nu tillämpats på en bro i anslutning till E6. De armerade anfangen är fall av wraparoundtyp och fasaden har klätts med naturstenar.

– Det här är bara några exempel på användningsområden för armerad jord, det finns fler och bara fantasin sätter stopp, säger Leif Jendeby.

PETER BEHRMAN/Leif Jendeby

Foto: VÄGVERKET

Två metoder för armerad jord

Armering med geonät i ”byggd slänt”.

Armering genom jordspikning i ”schaktad slänt”.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

Jordspikning av slänt vid E20, Fräntorpsmotet i Göteborg.

21

N R 6 O KTO BE R 2009

Principskiss av bro upplagd på jordarmerade anfang.

jobb & fritid

Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

”Jag tänker på Vägverket då och då”

Fr.v: Claes Larsson (brons), Lars Berggren (guld), Lennart Johansson (silver).

Foto: HANNES FORSSELL

Hallå där ...

Mästerskap med snurr Den 10–11 oktober avgjordes den tredje upplagan av riksmästerskapen i bowling.

Ett drygt trettiotal bowlingentusiaster intog banorna på Bowling Arena i Jönköping.

Jönköping.

Ingemar Skogö, Landshövding i Västmanlands län och tidigare generaldirektör på Vägverket.

Hur har du det på nya jobbet?

– Bra. Just nu sitter jag i bilen på väg till en middag i Nyköping. Det är landshövdingen i Södermanland som bjudit in mig.

Saknar du oss på Vägverket?

– Ja, det finns framför allt många fina människor som jag saknar på Vägverket. Men det var ett bra tillfälle för mig att gå vidare och jag trivs väldigt bra med mina nya frågor. Att arbeta som landshövding innebär att jag arbetar mycket bredare och med många fler olika frågor och det är spännande att lära sig nya saker.

Vad är den största skillnaden mellan de två jobben?

– Nu arbetar jag till exempel med miljö, kultur, jordbruk och infrastruktur. Det är en väldigt stor bredd i frågorna vi jobbar med och det innebär att jag inte går på djupet lika mycket som tidigare men att jag får kunskap om fler saker.

– En annan stor skillnad är att jag nu arbetar i en organisation med ett par hundra människor till skillnad mot Vägverkets flera tusen. Det och att vi arbetar i en region, inte i hela landet ger helt andra förutsättningar för arbetet.

– Det är väldigt spännande att arbeta som landshövding och det känns just nu helt rätt att vara här. Men jag tänker på Vägverket då och då och det var trevligt att höra av er!

Foto: MONICA JERNFELT

Årets upplaga bjöd på mycket fint spel. I den individuella kampen var Lars Berggren, Fritidsföreningen i Växjö och Lennart Johansson, Värmlands Fritidsförening i en klass för sig. Efter en jämn kamp så ryckte Lars i sista serien och stod till slut som ohotad segrare på imponerande

1299 poäng, vilket är bästa resultat någonsin i RM-sammanhang!

I lagtävlingen stod bowlingparet Mikael och Annica Olsson från Fritidsföreningen i Härnösand för en imponerande insats när de noterade 1615 poäng, också det bästa resultat någonsin i RM. Mellan tävlingarna hann deltagarna också med ett kulturellt inslag i form av en guidad tur på Tändsticksmuseet innan det var dags för gemensam middag där bandet ”Två öl & ett glas vin” stod för underhållningen.

Poängresultat Individuellt (6 serier) Lars Berggren, Växjö, 1299 p.

Lennart Johansson, Värmland, 1232 p.

Claes Larsson, Jönköping, 1111 p.

Lag (Scotch double 8 serier) Mikael Olsson – Annica Olsson, Härnösand, 1615 p.

Lars Berggren – Håkan Svensson, Växjö/Eskilstuna, 1487 p.

Lennart Johansson – Susanne Johansson, Värmland/Härnösand, 1391 p.

CLAES LARSSON

Fr.v: Lagmedaljörerna Lars Berggren och Håkan Svensson (silver), Annica och Mikael Olsson (guld), Susanne Johansson och Lennart Johansson (brons).

Foto: MONICA JERNFELT

KRISTINA ERIKSSON

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

22

N R 6 O KTO BE R 2009

Får smaka på hälsosam smocka Thomas jobbar som grafisk formgivare. Den egna matlådan kreerar han också själv.

Foto: FILIP MAGNUSSON OCH MALIN HOLM Matlå da n

Med grytbas blir det mesta bra!

Namn: Thomas Sahrin.

Jobbar som: Grafisk formgivare.

Hur smakar maten?

Grytbas – Jag tycker att den smakar bra. Den är utsökt.

Vad äter du?

– Jag äter kyckling med broccoli i hopblandat med en thaimix och ris.

Vem har lagat det?

– Det är jag som har lagat maten.

Har du ofta matlåda med dig?

– Ja, det har jag för det mesta. Jag försöker.

Har du receptet?

– Med grytbas blir det mesta bra.

Karin Evjen provar på att boxas under Hälsoveckan i Borlänge. Hon får hjälp av Björn Skoglund som agerade instruktör i gymmet under Hälsoveckan, som arrangerades för alla i Borlänge.

Foto: HANNES FORSSELL

Sverige inte längre sjukast I början av 2000-talet låg Sverige i topp när det gäller sjukfrånvaron i Europa. En ny rapport från Försäkringskassan över sjukfrånvaroutvecklingen visar att Sverige nu närmar sig snittet i Europa.

Norge har högst sjukfrånvaro och minst sjukskrivna har Tysk-

land och Storbritannien. Sverige ligger på andra plats i statistiken, följda av Nederländerna.

I rapporten ger Försäkringskassan flera tänkbara förklaringar till minskningen av den svenska sjukfrånvaron. En förklaring kan vara att Sverige in-

förde ”ett strukturerat arbetssätt med gemensamma metoder i tillämpningen av sjukförsäkringen” mellan 2003 och 2004. Dessutom ökade samarbetet mellan Försäkringskassan, sjukvården, arbetsförmedlingen och kommunerna, enligt rapporten.

Tävlar som modern myndighet

Foto: Josefine Engström/Bildarkivet

En rökfri arbetstid betyder att du som rökare bara får röka på lunchen, som är obetald. När du arbetar eller tar paus får du inte röka.

Sveriges Kommuner och Landsting samt de fackliga parterna är positiva till att införa rökfri arbetstid. En rökare har även i genomsnitt åtta sjukdagar mer per år än en icke-rökare.

V Ä G V E RKS TI D N I N G E N

i Korth e t

•

Pengar att spara på rökfri arbetstid Sveriges kommuner kan spara 2,6 miljarder om de inför ett förbud att röka på betald arbetstid. Statens folkhälsoinstitut har gjort beräkningar som visar att så mycket är rökpauser på arbetstid värda i kronor och ören.

Rökningen kostar mycket pengar för Sveriges arbetsgivare.

2,6 miljarder kronor motsvarar nästan 6000 heltidstjänster.

FILIP MAGNUSSON OCH MALIN HOLM

23

N R 6 O KTO BE R 2009

Vägverket och Skatteverket är nominerade i en helt ny tävling som ska utse Sveriges modernaste myndighet. Tävlingen är statens egen och utmärkelsen betonar att en modern statlig myndighet inte bara ska vara effektiv och serviceinriktad. Den ska också ha duktiga medarbetare, som trivs och kan växa i sina arbeten, vara öppen för förändring samt bidra till en hållbar utveckling. Utmärkelsen Sveriges Modernaste Myndighet delas ut den 17 november på Göteborgsoperan.

Sugen på ett nytt jobb?

några veckor tillbaka finns tjänsterna •somSedan generaldirektör för Trafikverket och Trafikanalys ute på regeringens webbplats. Är du intresserad får du skynda dig – senast den 30 oktober ska ansökan vara inne. Se mer om vad regeringen söker på www.regeringen.se/ledigajobb

Posttidning Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Foto: Kerstin Ericsson F ör be r e d b i l r e s an

Snart är vintern här 5 måsten i bilen i vinter * Isskrapa * Bogserlina * Startkablar * Spade * Varma kläder Extra vinterkläder, en extra varningstriangel så du kan varna åt båda håll och en reflexväst så att du syns kan också vara bra.

Foto: Jörgen Wiklund/Bildarkivet

Den första snön har redan fallit på många platser i landet och vintern börjar på allvar ta greppet om Sverige.

Vägverkstidningens redaktion hoppas att du får en riktigt skön vinter och vill här ge några tips på hur bilresorna i vinter blir både säkrare och roligare.

Kul i bilen – Sifferleken

Dags att byta till vinterdäck?

Tänk på att sätta bästa däcken bak!

Går till så här: Alla i bilen väljer var sin siffra mellan 0 och 9. När alla gjort sitt val börjar man räkna mötande bilar.

Vinstnumret är slutsiffran i var femte bils registreringsnummer. Den som först har haft rätt tio gånger vinner.

Tips från Vägverkets barnwebb Hitodit.

Kolla lufttrycket regelbundet. Ett riktmärke är att göra det vid varannan tankning.

Lagen kräver att mönsterdjupet ska vara minst 3 mm på däck till personbilar och lätta lastbilar vid färd på vinterväglag under perioden 1 december–31 mars, men det är klokt att byta ut däcken redan vid 4–5 mm mönsterdjup.

Ditt eget körsätt är alltid avgörande för trafiksäkerheten.

Håll tillräckligt avstånd till bilen framför och anpassa körningen till underlaget.

Nästa nummer: Manusstopp 9 november – i brevlådan 27 november.

Nr 8 2009: Manusstopp 30 november – i brevlådan 18 december.