Inblick

ledare: lena erIxon

Trafikverket med fokus på kundnytta

Vi står inför en stor förändring med fortsatt fokus på kundnytta och kundorientering. Regeringens särskilde utredare Gunnar Malm har lämnat sin rapport och fattat beslut om den övergripande organisationen och lokaliseringen för Trafikverket. Hans beslut är väl avvägt och har föregåtts av en bra process präglad av lyhördhet.

Beslutet innebär förstås konsekvenser för Vägverkets nuvarande organisation. Den tydligaste förändringen är kanske att regionorterna Härnösand och Jönköping

Att Vägverket har utsetts till Sveriges modernaste myndighet gör mig både glad och stolt. Det här priset är vägverkarnas pris.

blir lokalkontor i den nya organisationen. En styrka är att vi ändå fortsätter att vara tydligt närvarande. Det gör att vi kan fortsätta att hålla den viktiga kontakten med kommuner och regioner även i det nya Trafikverket.

Med verksamhetsområdena Trafik, Investering och Stora projekt skapas möjlighet till en effektiv genomförandeorganisation. Förarprov, Färjerederiet, VUC, vårt museum och Sweroad fortsätter verksamheten i Resultatenheter. Genom de centrala funktionerna kan verksamheten samordnas på ett nationellt plan.

nu forTSäTTer arbeTeT med den nya organisationen, och det är viktigt att det sker på ett bra sätt för såväl kunder och samarbetspartners som för medarbetare. En viktig grundförutsättning är lagd genom att verksamhetsövergång gäller för alla.

Vår verksamhet är viktig – nu och i det kommande Trafikverket. Leverantörsdagen genomfördes den 5 november med 450 deltagare från branschen. Det visar på det stora intresset för våra frågor, och det påminner oss om att det råder högkonjunktur för utbyggnad av infrastrukturen, trots lågkonjunktur i övrigt.

aTT VägVerKeT har utsetts till Sveriges modernaste myndighet gör mig både glad och stolt. Det här priset är vägverkarnas pris. Alla ni medarbetare har bidragit till att vi har nått hit. Med några månader kvar till den första april kan vi avsluta med flaggan i topp, och jag är övertygad om att fokus på kundnytta kommer att ge en god grund för arbetssättet i det nya Trafikverket.

vägverkstidningen redaktionen

Personaltidning för anställda i vägverket. Ansvarig utgivare

Christer Hårrskog 0243–751 22

besöksadress

Röda vägen 1, Borlänge

Postadress

Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge

Fax

0243-759 85

E-post

vagverkstidningen@vv.se

Redigering och original

t&t information ab, Kristianstad

Tryck

V-TAB AB Norrtälje 2009

issn

1653–5286

redaktionen

Kristina Eriksson

Redaktionsansvarig 0243-757 29

Jennie mörk

Redaktör 0243-755 06

Jan Gustavsson

Luleå 0920-243936

Lena Söderström

Härnösand 0611-440 15

Hannes Forssell

Borlänge 0243-753 33

Jenny Lundmark

Solna 08-757 68 12

medarbetare landet runt

Lena Karlsdotter Lindehag

Borlänge 0243-759 61

Cecilia Ekberg

Borlänge 0243-759 42

Lena Johansson

Borlänge 0243-757 46

Lars Lindström

Eskilstuna 016-15 72 59

Peter behrman

Göteborg 031-63 69 43

Kerstin Ericsson

Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

Tipsa oss!

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

visste du att …

Foto: KRISTINA ERIKSSON … du hittar allt du behöver veta om Trafikverket under samma länk på Infarten. Länken ”Information om Trafikverket” ligger på startsidan längst upp till vänster. Där hittar du bland annat svar på de vanligaste frågorna, filmer, nyheter, genomförda chattar, intervjuer och beslut.

riksdag och dePartement

Klart med nya regler om vinterdäck

•Tiden då dubbdäck är tillåtna kortas med två veckor. Dubbdäcksförbudet gäller därmed från den 16 april till och med den 30 september. Det är Transportstyrelsen som beslutat att införa ändringar i däckreglerna från och med den 1 december. Den 4 november tog Transportstyrelsen ett beslut att ändra i däckreglerna. Bakgrunden är det beslut regeringen fattade den 22 oktober om att ändra i trafikförordningen.

Utländska och svenska personbilar på resa till och från utlandet omfattas av gällande svenska regler om vinterdäck. I samråd med Finland och Norge genomförs också en begränsning av antalet tillåtna dubbar i dubbdäck till 50 stycken per meter rullomkrets. Detta krav kommer inte att gälla däck som tillverkas före den 1 juli 2013.

Peter Larsson på nL33, Veidekke, tar emot norra Länkens miljöpris av björn terstad, projektchef för norra Länken. Peter vann med sin lösning att använda ett slutet system med snappkopplingar vid påfyllning av hydraulolja. i motiveringen framhålls att det är en kostnadseffektiv lösning med flera miljövinster. ”Det här är något som jag har tänkt på länge och det känns väldigt bra att det har kunnat bli verklighet”, säger Peter Larsson.

Foto: MIKAEL ULLÉN

Rallaren på väg hem till dig

•Ett tidningsutbyte är på gång mellan Vägverket och Banverket. Nästa nummer av Vägverkstidningen kommer nämligen att skickas även till alla på Banverket. Det är ett led

i att anställda ska lära mer om varandra inför starten av Trafikverket i vår. I gengäld kommer vägverkarna att få Banverkets personaltidning Rallaren hem till sina brevlådor.

Vägverkets Vackra vägars pris 2009 gick till strandpromenaden i Uddevalla kommun. Juryn tyckte bland annat att: ”Det till synes omöjliga har man gjort möjligt genom gångförbindelsen i form av en träbro som organiskt följer bergets form och länkar samman staden med attraktiva badplatser och kusten i söder.”

Foto: TRONS

Jag kan fler fina ord. Jag kan skitgubbe också!

FREDRIK, 3 åR, NÄR FARFAR BERöMDE HONOM FöR ATT KUNNA FINA ORD.

Många nyfikna på Malms besked

Trafikverkets organisation är en bra plattform för samhällsbyggarrollen. Det anser Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. – Gunnar Malm har presenterat ett väl avvägt förslag, säger hon.

Den 16 november meddelade regeringens särskilde utredare Gunnar Malm sitt beslut om Trafikverkets övergripande organisation och lokalisering. – Han har tagit fasta på behovet av en stark lokal och regional närvaro, samtidigt som han pekar på det nationella ansvaret. Det ger bra grundförutsättningar för kontakterna med våra kunder och samarbetspartners, säger Lena Erixon, som också pekar ut Stora Projekt, Investering och Trafik som styrkor i Trafikverkets organisation.

gunnar malms beslut medför att regionorterna Härnösand och Jönköping blir lokalkontor i Trafikverket. – Det innebär förändringar, ja, men också nya möjligheter med det vidare ansvaret för alla transportslag. Många som har jobbat länge inom Vägverket har gjort det för att det har varit möjligt att utvecklas och få nya arbetsuppgifter. Med nya Trafikverket ökar möjligheten att byta jobb utan att byta arbetsgivare, säger Lena Erixon.

Hon ser två stora utmaningar med den nya organisationen. – För att undvika stuprör är det viktigt att kommunicera och ha en väl fungerande samverkan internt. Det är också ett måste att samordna de centrala funktionerna, vilket jag vet att utredaren tittar på. En lösning kan vara en chef som håller ihop arbetet.

erbjudande om verksamhetsövergång för personal kommer i januari. Gunnar Malm uppger att arbetsort och chefer i de flesta fall kommer att vara desamma som i dag. – Alla de här detaljerna kommer att framgå när man får sitt erbjudande, säger Gunnar Malm.

GöRAN FÄLT/LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

beslutet i korthet

Trafikverket kommer att delas in i fem verksamhetsområden – Samhälle, Trafik, Investering, Stora projekt samt Resultatenheter. Sex regioner bildas under verksamhetsområde Samhälle; Norr, regionkontor i Luleå, Mitt, regionkontor i Gävle, öst, regionkontor i Eskilstuna, Stockholm, regionkontor i Stockholm, Väst, regionkontor i Göteborg samt Syd, regionkontor i Kristianstad. Verkets centrala funktioner förändras jämfört med dagens funktioner. Staberna kommer inte att finnas kvar i samma ordning utan kommer i stället att ingå i respektive funktion. Funktionerna blir följande: Ekonomi och styrning, personal, IT, kommunikation, strategisk utveckling, juridik och planprövning, strategiskt inköp och upphandling samt intern service. Gunnar Malm har valt att inte använda köp- och säljfunktioner inom verket. Det innebär att Supports beställar-utförarroll inte kommer att finnas i Trafikverket.

RK JENNIE M ö Foto:

Utredare gunnar malm tillsammans med banverkets generaldirektör minoo Akhtarzand och Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. ”som medarbetare ska man tänka på att aldrig tappa bort vem man är till för: kunderna och våra samarbetspartners. Det är viktigt att inte dra ner en rullgardin med texten ’stängt på grund av omorganisation’. Fönstret mot omvärlden ska stå öppet” säger Lena erixon.

ALLO IRGER L : B Foto

Sverige inte först ut

Det rör på sig i de nordiska trafikverken. De senaste åren har flera länder omorganiserat. – Det är i princip samma drama som utspelas i länderna, men med lite olika kostymer och scenografi, säger Hjalmar Strömberg, direktör på Vägverkets huvudkontor.

Renodling av myndigheter ligger i tiden, konstaterar Hjalmar Strömberg. På bara fem år har trafikverken i Sverige, Norge, Danmark och Finland genomgått stora förändringar. – Effektivitet, regional förankring och kundorientering är gemensamma utgångspunkter för alla länder. Vi har bara lite olika lösningar, säger Hjalmar Strömberg, som ansvarade för Vägverkets remissvar på trafikverksutredningen.

I Norge har länsstyrelserna ett operativt ansvar för transportfrågor. Planeringen görs gemensamt för de olika transportslagen sedan många år. Gemensam planering finns också i Danmark, där kommunerna tagit över ansvaret för stora delar av väghållningen. Vid årsskiftet startar Trafikverket i Finland, vars omorganisation påminner mycket om den vi står inför i Sverige.

Hjalmar Strömberg.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

ENA K. L INDEHAG Foto : L

Finland får trafikmyndighet vid årsskiftet

Finland går före Sverige med ett nytt trafikverk. Vid årsskiftet bildas den nya myndigheten, liksom ytterligare två nya ämbetsverk på transportområdet. Förändringen drivs med samma mål som i Sverige, men lösningarna är annorlunda.

Anne Herneoja.

: MONICA NÄSLUND Den 1 januari 2010 startar finska Trafikverket och får ansvar för drift och utveckling av trafiknätet. Dessutom bildas två nya verk: TrafiksäkerhetsverFoto ket och Elycentraler (närings, trafik och miljöcentraler). Berörd personal har hela tiden medverkat i förberedelserna.

Den sittande finska regeringen inledde reformarbetet 2007, och i januari i år påbörjade Trafikverkets projektledare Anne Herneoja sitt arbete. Bättre helhetssyn, högre effektivitet och produktivitet är ledord i sammanslagningen. ”Mer för mindre”, säger finska transportpolitiker, som liksom sina svenska kollegor betonar rollen som samhällsplanerare och användarperspektivet.

– Finland är en förebild för Sverige. Det är alldeles uppenbart att regeringen och utredaren Billinger har tittat noga på Finland och hämtat de flesta av sina idéer därifrån, säger Hjalmar Strömberg.

samtidigt finns en viktig skillnad. Det finska Trafikverket har en stuprörsorganisation med olika avdelningar för varje transportslag. – Det är ju något som vi i Sverige vill komma bort från, säger Hjalmar Strömberg.

– det som underlättat vårt förändringsarbete är att vi har haft ett gemensamt intranät sedan början av april. Sedan har vi skickat ett nyhetsbrev via epost varje vecka med information om de viktigaste händelserna den veckan och vad som är på gång, säger projektledaren Anne Herneoja, tidigare avdelningschef vid Banförvaltningscentralen.

Finlands trafikverk

Varje trafikslag bildar egna avdelningar. Vägförvaltningens organisation delas. I dag består den av ett huvudkontor och nio vägdistrikt. Förenklat kan sägas att huvudkontoret förs in i Trafikverkets Vägavdelning. Distrikten försvinner och dess verksamheter flyttas till Ely-centralerna och trafikavdelningar vid länsstyrelserna. Sjöfartsverket delas i tre. En del blir Sjöavdelning i Trafikverket, frågor om sjösäkerheten flyttas till Trafiksäkerhetsverket och produktionsenheten bolagiseras. Trafiksäkerhetsverket blir ett mindre verk med ansvar för alla trafikslagen. I omorganisationen ingår en minskning med nästan 800 årsanställda fram till 2015.

Hallå där…

…Eeva Linkama, trafikråd på Kommunikationsministeriet i Finland, som sjösätter det finska Trafikverket den 1 januari 2010.

Vad kan vi i Sverige lära av er?

– Utan samverkan och öppen kommunikation hade vi aldrig lyckats. Vi började med workshops för de högsta cheferna på de olika verken, och har sedan gått neråt i hierarkin. Vi har också haft regelbundna möten med ministern, verkens högsta ledningar och fackliga representanter.

Vilka andra verktyg har ni använt för kommunikation?

– De olika verken har redan nu ett gemensamt intranät. Vi har också haft glädje av ett extranät med fördjupad information för alla medarbetare på ministeriet och de olika verken.

Vad har varit svårast?

– Det fanns tidigt ett regeringsbeslut på att Trafikverket skulle regionaliseras. Ovissheten om hur det skulle ske var ganska länge stor. Ingen visste om det gällde hela Trafikverket. När beskedet kom att det är delar av verksamheten som flyttas från Helsingfors blev det lugnare. Huvudregeln är att ingen som inte vill behöver flytta. Vi försöker att lösa det på annat sätt med alla medel, till exempel genom omplacering till ett annat statligt verk.

I Finland står ni inför besparingar och nedskärning av personal. Hur påverkar det inställningen till omorganisationen?

– Väldigt lite, personalminskningen kommer att lösas genom pensionsavgångar. När verksamheten effektiviseras blir det också lättare att klara sig med färre medarbetare.

Ge oss några kloka ord på vägen!

– Vi ska inte ställa oss frågan hur många dåliga vägar vi har eller vilka nyinvesteringar som behövs. Vi ska fråga oss hur människors och företags resor och transporter fungerar. Först då kan vi ta fram effektiva och hållbara lösningar, som gör att vi uppnår syftet med den nya organisationen.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Eeva Linkama arbetar på trafikpolitiska avdelningen på kommunikationsministeriet i Finland, där hon också är projektchef för trafikförvaltningens omorganiseringsprojekt. På nordiskt vägforums konferens i Tusby i oktober berättade hon om det finska

Trafikverket stark upphandlare

Redan i dag är Vägverket och Banverket stora beställare av infrastruktur och tillsammans blir de enorma. Det nya Trafikverket kommer att utgöra en tredjedel av hela anläggningsmarknaden. – Det innebär ett stort ansvar vid upphandlingar, säger Vägverkets generaldirektör Lena Erixon.

Den första april föds en ny stor myndighet. Det ansvar det för med sig för Trafikverket som beställare av infrastruktur diskuterades på Banverkets och Vägverkets gemensamma leverantörsdag i början av november. – Det är viktigt att ha upphandlingsinstrument där man kan syna vad som händer, återkopplingar är också viktiga. Precis som en bra dialog med leverantörerna, diskussioner om etik och moral och risker för kartellbildning, säger Lena Erixon.

Det kommer att vara möjligt att paketera upphandlingarna annorlunda, till exempel genom att det ingår både väg och järnvägsbeställningar i en upphandling, och större möjligheter att göra ett bättre planeringsunderlag för leverantörerna.

myndigheterna har sedan länge många gemensamma leverantörer. De har också börjat arbeta gemensamt på många olika sätt. Leverantörsdagen den 5 november är ett exempel. Man har också jobbat fram en gemensam modell för upphandling och tittat på ett nytt och gemensamt digitalt system för upphandling.

Maria Rydén på Vägverket är upphandlare för Norra länken. Hon är övertygad om att det kommer att ske förändringar i och med att de båda myndigheterna slås ihop.

– Hur upphandlingarna går till styrs av lagen, men tolkningar och förhållningssätt kan skilja sig åt mellan myndigheterna och det är inte säkert att vi alltid har samma synsätt, säger Maria Rydén.

Fördelarna med en ny och stor myndighet är dock flera. – Om vi vill påverka marknaden har vi alla chanser till det eftersom vi är så stora, utvecklingsmöjligheterna för oss upphandlare blir också större, säger hon.

Maria Rydén får medhåll av sin kollega från Banverket, Kjell Fredriksson, som är upphandlare för Mälarbanan. – Visst finns det olika kulturer, men det gör det också inom Banverket, och

maria rydén, t.h, upphandlare på Vägverket, visar Virginia requiel, marknadsanalytiker på Acciona infrastructure i spanien, hur

det går till att bli leverantör hos Vägverket, rutiner för anbud och vilka krav som ställs på blivande leverantörer. Foto: CAROLA åLSTIG

kjell Fredriksson är upphandlare på banverket. Han hoppas att hopslagningen av myndigheterna leder till snabbare arbetsgång mellan planering

och beslut. Foto: CAROLA åLSTIG vi har också många gemensamma verktyg, säger han.

att det nya Trafikverket blir en mycket stor beställare är inget som oroar honom. Myndigheterna är redan i dag stora beställare och är därför vana vid den rollen. Han är inte heller orolig för att hopslagningen kan leda till personalförändringar för upphandlarna. – Det finns redan mera jobb än vi har upphandlare.

Han hoppas att det nya Trafikverket kan innebära snabbare arbetsgång mellan planering och beslut. – Det är där det finns pengar att tjäna, säger Kjell Fredriksson.

CAROLA åLSTIG

varför är du på leverantörsdagen?

Jan mynborg, director sales på e. Pihl & søn A.s i Danmark

– Vi är redan i Sverige och jobbar, men jag vill veta vad som är på gång framöver.

Winfried elser, area manager på Züblin spezialtiefbau gmbH i Tyskland

– Vi är intresserade av den svenska marknaden och vill veta vad som händer här. Vi jobbar redan nu tillsammans med Pihl i Sverige.

Virginia requiel, marknadsanalytiker på Acciona infrastructure i Spanien

– För att bedöma möjligheterna för oss att jobba i Sverige. Det är också intressant att lära sig hur upphandlingen går till här.

Banverket och Vägverket lockade många leverantörer till seminarium

STOCKHOLM. Den 5 november anordnade Banver

ket och Vägverket en gemensam seminariedag för leverantörer. Leverantörsdagen lockade nya leverantörer och beskrev de affärsmöjligheter som kommande projekt kan skapa.

På plats fanns beslutsfattare hos nuvarande och blivande leverantörer. I första hand både svenska och utländska företag inom entreprenad och konsultbranschen med koppling till att projektera, bygga och underhålla infrastruktur.

dagen besöktes av 342 leverantörer från 13 olika länder. Totalt fanns 182 företag på plats. Till det kom även cirka 100 personer från de båda myndigheterna. Det här är andra året i rad som Banverket och Vägverket gör ett gemensamt arrangemang. – Redan i februarimars drog vi igång med planeringen, säger projektledaren Åke Svensson från Banverket och biträdande projektledare Anna Nylén från Vägverket.

Projektgruppen skickade ut förfrågningar till alla leverantörer som de kände till. För att locka utländska leverantörer tog man också hjälp av ambassader och handelskammaren. – Det gav mycket bra resultat och vi tycker att det är roligt att så många utländska leverantörer kommit, säger Åke Svensson.

utmärkelsen

Sveriges modernaste myndighet

Priset delas ut av Kvalitetsmässan i Göteborg. Bakom Kvalitetsmässan står Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i samverkan med Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, och SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling. Utmärkelsen är en av Kvalitetsmässans fem nationella utmärkelser. Vinnaren belönas med en prisskulptur och 100 000 kronor. Prischecken ska gå till en inspirerande utvecklingsaktivitet inom myndigheten, som beslutas i samverkan med personalorganisationerna.

Generaldirektör Lena Erixon tar emot utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet av finansmarknads- och kommunminister mats odell.

Foto: LEIF GUSTAVFSSON

Vägverket är Sveriges modernaste myndighet

Nytänkande, initiativkraft och framstående resultat. Det är juryns motivering till varför Vägverket är Sveriges modernaste myndighet. – Utmärkelsen är en bekräftelse på vårt sätt att arbeta och att vi har uppnått framgångsrika resultat, säger generaldirektör Lena Erixon.

Priset delades ut på Kvalitetsmässan som arrangerades i Göteborg 17–19 november. Vägverket är den första myndigheten som får priset och i sitt tacktal berömde Lena Erixon medarbetarna, men passade även på att tacka den före detta generaldirektören Ingemar Skogö för sättet att arbeta med kundorientering och kundnytta. Projektledare Anneli Malmberg är glad över segern.

– Jag tycker att varenda vägverkare ska känna sig stolt över att ha Vägverket som arbetsgivare. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jag har haft kontakt med under projektet. Det har varit ett stort engagemang och det är många som har bidragit till det här, säger Anneli Malmberg.

Vägverket vann i konkurrens

Håkan Wennerström, chef för samhälle och ställföreträdande generaldirektör, Lena erixon, generaldirektör, gunnar bengtsson, kvalitetschef och Anneli malmberg, projektledare.

Foto: LEIF GUSTAVFSSON

med Skatteverket och uppdraget att anmäla Vägverket till tävlingen kom från före detta generaldirektören Ingemar Skogö. En så kallad egenbeskrivning lämnades in och sedan har bland annat två revisorer granskat materialet. Flera moment ledde fram till att juryn utsåg Vägverket till vinnare. Anneli Malmberg tycker att utmärkelsen har stor betydelse.

– det är en inspirerande morot. Precis som det står i motiveringen – att det är tänkt att stimulera fortsatt utvecklingsarbete. Det står till och med att det inte bara ska inspirera till fortsatt arbete med den nya myndigheten utan hela den statliga sektorn. Det är stora ord, men människor jag har mött tycker att vi är värdiga vinnare och vill gärna komma på studiebesök.

JENNIE MöRK

Juryns motivering:

”Den moderna statliga myndigheten är självklart effektiv och kundorienterad. Den fullgör uppdraget på enklast möjliga sätt. Men dessutom – och däri ligger det moderna – överträffar den förväntningarna genom att vara både innovativ och offensiv. Vägverket belönas för nytänkande, initiativkraft och framstående resultat. Den tidigare vägbyggaren har genomgått en kulturrevolution och blivit samhällsbyggaren, som ger hela Sverige tillgång till den goda resan.

Juryn uppmärksammar särskilt Vägverkets internationellt ledande ställning inom trafiksäkerhet och förmågan att samverka med forskning och andra myndigheter. Utmärkelsen är tänkt att inspirera till fortsatt utvecklingsarbete, inte bara inom den nya myndigheten Trafikverket, utan inom hela den statliga sektorn.”

Fiberduken rullas ut på naggenvägen under överinseende av magnus bergman, knut Henriksson

och Ingemar Sundin. Foto: LENA SöDERSTRöM

Unikt samarbete stärker bärighet

Under hösten har SCA och Vägverket Region Mitt samarbetat i ett utvecklingsprojekt som ska effektivisera vägunderhållet och ge bättre bärighet på grusvägar. Målet är mer väg för pengarna.

Grusvägarna i det allmänna vägnätet är av stor betydelse för alla som bor i glesbygden och för industrins transporter. I avtalet med Vägverket har SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, åtagit sig att rusta upp två vägsträckor på sammanlagt 32 kilometer i Naggen i Västernorrland.

i arbetena ingår bland annat grundförstärkning, avvattning och byten av vägtrummor för att få hög bärighet året om, även på våren och hösten när grusvägarna är som sämst. Målet är att vägsträckorna ska höjas till full bärighetsklass, BK1.

SCA har stor erfarenhet av att bygga och underhålla grusvägar. Bara i Medelpad ansvarar de för cirka 400 mil grusväg.

– vi hoppas att våra erfarenheter från byggande av grusvägar även kan vara till nytta på de allmänna vägarna, som är oerhört viktiga för vår logistik, säger Magnus Bergman, chef för teknik och verksamhetsutveckling vid SCA Skog. – Det går att bygga vägar billigt, säger Ingemar Sundin, platschef på SCA. Vi lägger ner mycket tid på att hitta bra material att förstärka med och vi är duktiga på att använda moränmaterial. Materialet måste blandas på rätt sätt annars kan det bli en smet av alltihop.

Projektet ska dokumenteras i en rapport tillsammans med Luleå Tekniska Universitet. I arbetet ingår bland annat att göra en jämförande studie av det här projektet med liknande förstärkningsarbeten i närområdet som utförs av en annan entreprenör. – Det här är ett teamarbete där SCA och Vägverket drar åt samma håll och ska lära sig av varandra, säger Vägverkets projektledare Knut Henriksson. Slår projektet väl ut kan dessa erfarenheter utnyttjas i framtiden för att få ett effektivare vägunderhåll.

I allmänhetens tjänst dygnet runt

HÄRNöSAND. Från den 1 december hamnar alla

samtal med frågor som rör vägar och trafik hos kundtjänsten i Stockholm eller Härnösand. – Det roligaste med det här jobbet är kontakten med människor från hela landet, säger Emma Andersson, inhyrd konsult från Proffice.

När allmänheten ringer antingen 0771–119 119 eller 0771–24 24 24 kommer de till Vägverkets kundtjänst som är öppen dygnet runt. Sammanlagt arbetar 19 personer på kundtjänsterna i Stockholm och Härnösand. Under dagtid svarar 12 personer och efter klockan sju på kvällen samt under helgerna är det en person på kundtjänsten i Härnösand som tar alla samtal från hela Sverige. – Nätterna och helgerna blir en riktig utmaning för oss i vinter, säger Ingrid Nordlander i Härnösand. Blir det busväder eller om något annat händer som gör att vi blir nerringda finns det alltid en kollega som har beredskapstjänst och kan rycka in med kort varsel.

Den här årstiden är det många som ringer och klagar på väglaget. När ett sådant samtal kommer till kundtjänsten kontrollerar de i trafikledningscentralens system Triss om plogbilen eller salt och sandbilen är ute. Är den inte det skickas ett meddelande om klagomålet till trafikledningscentralen som i sin tur kontaktar det aktuella driftområdet.

kundtjänsten ska också i möjligaste mån svara på kundernas frågor eller hänvisa dem till Vägverkets webbplats om frågor som till exempel rör vägvisning eller skadeanmälan. De svarar även på frågor under rubriken ”Kontakta oss” på Vägverkets webbplats www.vv.se.

Alla på kundtjänsten är överens om att det är svårt med dialekter ibland. Ringer någon och pratar bred skånska eller om personen ringer från en

emma Andersson på kundtjänsten i Härnösand arbetar för det mesta kvällar och helger. Foto: LENA SöDERSTRöM

ort längst uppe i norr kan det vara svårt att förstå var de ringer ifrån. – Ofta får man be dem bokstavera ortsnamnet och då händer det att de blir irriterade och tycker att man borde ha bättre lokalkännedom. Ett bynamn kan ju låta helt annorlunda i folkmun jämfört med hur det skrivs, säger Marika Johansson.

när de som bor i storstäderna ska till och från jobbet morgon och kväll handlar många samtal om köer och vad dessa beror på. Svaren finns oftast att hämta i Triss eller på webbsidan www.trafiken.nu. Konsulten Emma Andersson tycker om kontakten med kunderna. – Nästan alla som ringer är trevliga och mycket tacksamma när de får hjälp. På kvällarna avtar samtalen och de flesta som ringer då har ett ärende till Transportstyrelsen. Nätterna däremot kan bli väldigt långa när telefonen är tyst långa perioder.

LENA SöDERSTRöM

Vägbygget helt utan anmärkningar

Noll anmärkningar i slutbesiktningen. Det blev det mycket ovanliga resultatet när ombyggnaden av riksväg 68 vid Riddarhyttan i Västmanland var klar.

Göte Jonasson har utfört besiktningar i 30 år, men har aldrig tidigare utfärdat ett besiktningsutlåtande med formuleringen ”Inga fel föreligger i entreprenaden”. Han pekar på en serie lyckade faktorer som gjorde att ombyggnaden slutade så bra. – Att jag fick komma in tidigt i arbetet och att vi kom överens om en besiktningsplan var viktigt, säger besiktningsmannen Göte Jonasson på Vägverket.

entreprenören och beställaren hade ett gemensamt intresse av att åtgärda fel och brister. Dessutom upprättades en riskinventering gemensamt

ett lyckat samarbete mellan platschef Jan eriksson, svevia, projektledare göran Andersson, Vägverket, besiktningsman göte Jonasson, Vägverket, och byggledare Larsolof nyström, Vectura, ledde fram till slutbesiktningen med noll anmärkningar.

M ö LARS LINDSTR Foto:

av parterna och arbetsmiljöfrågorna prioriterades under hela byggtiden.

Projektet bestod av byggande av tre stigningsfält och ombyggnad av en korsning. Allt till en kostnad av 54 miljoner kronor. Även det här bygget kantades av motgångar, ändringar och felaktigheter. Men bristerna har korrigerats under byggtiden. Platschefen på Svevia, Jan Eriksson, har ofta kommit med förslag på lösningar. – Jag har väldigt bra medarbetare och underentreprenörer till min hjälp, säger han.

Hela kedjan i byggprocessen, beställare, entreprenör, underentreprenörer, vägarbetare och besiktningsman har samarbetat. – Innan man skriver under entreprenadkontraktet sitter man mitt emot varandra vid förhandlingsbordet. När man skrivit på sitter man på samma sida. Då ska vi gemensamt genomföra entreprenaden och nå ett bra resultat, säger projektledaren Göran Andersson på Vägverket.

ombyggnaden färdigställdes en månad tidigare än beräknat. Då var alla prover inne, all marklösen klar, Nationella vägdatabanken uppdaterad, relationshandlingar klara och de närboende nöjda. – Det här visar att det är fullt möjligt att avsluta ett vägprojekt med noll anmärkningar, säger besiktningsmannen Göte Jonasson. Det är elementära saker som ligger bakom framgången.

kopplingen mellan en vägs säkerhet och hastigheten på skylten är det som fortfarande skapar flest frågor. Här en bild ur Vägverkets nuvarande kampanj om de nya hastighetsgränserna. bilden är ett montage.

Foto: HENRIK HANSSON. Montage: AIRBRUSH

Kampanj ger svar

Sedan några veckor tillbaka har svenska folket i tv och tidningar kunnat lära sig om kopplingen mellan hur säker en väg är och vilken hastighet vägen har. Kampanjen är ett steg i den information som Vägverket ger allmänheten.

För ett år sedan talade Vägverket om att nu justeras hastigheterna på vägarna. Nästa steg blev att under våren i år berätta om hastighetens betydelse för trafiksäkerheten och miljön. En av dem som jobbat med projektet är Camilla Kullander, kommunikatör på Vägverket. – Det vi fortfarande får frågor om är kopplingen mellan hur säker en väg är och vilken hastighet vägen har och det förklarar vi i kampanjen just nu.

Förutom annonser har projektet också haft kontakt med journalister och delat ut informationsmaterial till samarbetspartners.

KRISTINA ERIKSSON

visste du att …

… 2 300 mil väg har setts över i år. Knappt 1 700 mil får ändrad hastighet, 1 500 av dem får sänkt hastighet. … 20 000 märken byts ut inom projektet i år. 2008 handlade det om 10 000. … Förutom att vägarna får nya hastigheter har kraven på upprepning skärpts – vilket innebär att trafikanterna kommer att se fler märken längs vägen.

Hallå där …

… Stefan Bertilsson, projektledare för Nya hastighetsgränser. Hur går det för er?

– Vi är inne i en intensiv period där vi skyltat om sedan 10 november. Senast den 18 december ska alltihop vara klart och det kommer vi att fixa.

Vad händer sedan?

– Det är mycket arbete kvar inom projektet. Nästa år ska vi arbeta med att stimulera kommunerna att starta egna hastighetsöversyner på de kommunala vägarna. Vi kommer också att titta på en hel del lokala trafikföreskrifter utanför tättbebyggt område där länsstyrelserna fattar besluten.

– Dessutom kommer vi att gå igenom samtliga beslut om hastighetsföreskrifter som vi fattat under 2008 och 2009. Det handlar om cirka 920 föreskrifter bara i år.

Det har varit en tid av intensivt arbete. Hur känns det?

– Det har varit en fantastisk resa. Jag har hört att hastighetsfrågan gått under namnet ”Den eviga hastighetsfrågan” eftersom man hållit på i så många år och försökt hitta ett nytt sätt att resonera kring hastigheter. Nu har vi det och en möjlighet att anpassa hastigheten efter vägens trafiksäkerhetsstandard. Det är jättestort.

Jämställdhet på lika vägar

STOCKHOLM. En jämställd tunnel behöver inte

vara rosa. Enligt jämställdhetskonsult Karin S Lindelöf handlar det om små och till synes obetydliga signaler, som visar att kvinnor och män är lika viktiga i vägutformningen.

– Jag är ingen expert på att bygga vägar. Det jag kan bidra med är genusglasögonen där man i vägprojektet får fundera över om arbetet bidrar till en jämställd situation eller konserverar ett ojämlikt system, säger jämställdhetskonsulten och genusforskaren Karin S Lindelöf.

masmolänken är en del av vägprojektet Södertörnsleden. Länken har utsetts till pilotprojekt där Vägverket ska integrera jämställdhet i vägprojektet. Som expertstöd för Masmolänkens projektledning ska Karin S Lindelöf hjälpa till att få med jämställdhet i det dagliga arbetet. Det handlar om allt från att se över vem som får komma till tals på möten till hur man sätter ihop projektgruppen. Hittills har hon varit med på ett av projektets samrådsmöten med allmänheten. Där såg hon genast små saker som kan förbättras. – Det blev tydligt när man skulle hitta någon i publiken som kunde justera protokollet. Om man varit medveten om det innan så hade man kunnat fråga en kvinna. Nu blev det i stället två män, säger Karin S Lindelöf.

Varför är det viktigt att det är en kvinna och en man som justerar protokollet?

– Det är ett sätt att signalera att kvinnor och män är lika viktiga i vägutformningen. Små saker, som ibland kan tyckas obetydliga, bildar tillsammans ett normsystem. Om bara män syns i protokollet återskapar man vägbyggande som en manlig verksamhet, säger Karin S Lindelöf.

Enligt Karin S Lindelöf går jämställdhetsintegrering ut på att bryta upp normsystem. Hon menar att det ska vara lika självklart för kvinnor att engagera sig och bli tillfrågade när det gäller vägbyggen, som det ska vara för män att bli tillfrågade om barnomsorg och sjukvård. Myndigheter är överlag bättre än näringslivet på att tänka jämställt. Men ofta stannar jämställdstänket vid strategidokumenten.

karin s Lindelöf.

Foto: JENNY LUNDMARK

JENNY LUNDMARK

transportpolitiskt delmål

Trafiksystemet ska, enligt det sjätte transportpolitiska delmålet, vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning. Deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

Karl får pengarna att räcka längre

”Det gäller att få pengarna att räcka så långt som möjligt”, säger karl thyni som är driftansvarig för vägarna längst upp i norr. Foto: JAN GUSTAVSSON

GÄLLIVARE. Kritiserade riksväg 99 i Norrbotten

ska nu få bättre vägstandard. Det är på driftledaren Karl Thynis förslag som förbättringen sker. – Med punktvisa åtgärder räcker pengarna tre gånger så långt och vägen blir hyfsad, säger han.

Det är inte enbart väg 99 som skulle behöva förbättras. Flera vägsträckor på det lågtrafikerade vägnätet i norra Sverige har länge varit i uselt skick. – Det är vägar som sedan historisk tid i grunden är handskottade grusvägar som egentligen inte kan kallas att vara byggda, bara påkörda gruslass ute i naturen, säger Karl Thyni, driftledare i Gällivare.

det är vägar som berör en liten mängd trafik i milsvida glesbygder och avfolkningsområden. En sådan väg är den 40 mil långa riksväg 99. För Vägverket handlar det om en sju mil lång och kritiserad vägsträcka, varav 27 kilometer nu förbättras.

Inom Karl Thynis driftsområde sträcker sig riksväg 99 från Karesuando i Kiruna kommun ner till Pello i Övertorneå kommun. Vägen fortsätter sedan ner till gränsstaden Haparanda. Det driftområdet är den översta delen av Sveriges vägnät med 80 mil väg i Pajala och 65 mil i Kiruna; av dessa sträckor är totalt 20 mil grusvägar.

För att lösa problemen med väg 99 har Karl Thyni arbetat hårt under flera år för att få medel till att förbättra dessa vägar. – Nu fick vi loss pengar och då gällde det för mig att få pengarna att räcka så långt som möjligt, säger Karl Thyni.

nio miljoner kronor har projektet fått och enligt Karl Thyni skulle den summan inte räckt lika långt om man inte använt sig av punktvisa åtgärder. – Ett vanligt traditionellt förstärkningsobjekt för samma summa hade räckt en mil. Nästa år kommer projekten på väg 99 att finputsas och beläggas för cirka fyra miljoner kronor. Genom punktvisa vägåtgärder mellan Kuusiniemi–Merasjoki och Kätkesuando–Paitasjärvi kan vi nu förbättra nästan tre mil väg, säger Karl Thyni.

Flera kommuner och myndigheter i skåne testar just nu isa, intelligent stöd för anpassning av hastighet.

Ett samarbete med Vägverket. Foto: KERSTIN ERICSSON

hjälpmedel i bilar sparar pengar i Skåne

KRISTIANSTAD. Färre som kör för

fort och minskad bränsleförbrukning. Det är resultatet när kommuner och myndigheter i Skåne testar det tekniska hjälpmedlet Isa i sina bilar. Ett samarbete med Vägverket som gett resultat.

Flera kommuner och myndigheter i Skåne testar just nu Isa, intelligent stöd för anpassning av hastighet. Det är ett samarbete med Vägverket och testperioden är 4–6 månader beroende på hur många förvaltningar som vill prova. Testet genomförs med en föremätning och en eftermätning där Isaboxen loggar hastighet, sträcka och färdväg. Förarna får därmed ett aktivt stöd för att hålla rätt hastighet, värna miljön och spara bränsle.

– Först sattes Isaboxarna in utan att aktiveras, säger projektledare Oskar Nilsson på Vägverket Region Skåne. Efter en tid mätte vi hur mycket bränsle som förbrukats under tiden. Därefter kopplade vi in Isa och gjorde nya mätningar. Det visade sig att bränsleförbrukningen minskat med mellan 9 och 13 procent.

Ett bra exempel är Region

så fungerar det tekniska hjälpmedlet isa. Illustration: MARIA ERIKSSON

Skåne som har ett eget transportföretag – Skånetransporter. Där har man använt Isa en tid. – Efter utvärdering och kvalitetsgranskning visade resultatet på en tydlig minskning av hastighetsöverträdelserna, men framförallt en bränslebesparing. För Skånetransporter har Isa betytt en besparing på flera hundratusen kronor per år i bränslekostnader. De menar att investeringen i Isa är återbetald inom sex månader, säger Oskar Nilsson.

När föraren kör för fort ger Isa

genast ifrån sig en signal. En påminnelse om att sänka farten. – Många har ju trots allt ambitionen att hålla 90 kilometer i timmen på en 90väg. Men det är lätt hänt oskar nilsson. att man ligger några ki

Foto: KERSTIN ERICSSON lometer över den tillåtna hastighetsgränsen, säger Oskar Nilsson. inför projektet tas tre olika informationsbroschyrer fram: en behandlar trafiksäkerheten, en är kopplad till miljön och en till den ekonomiska vinningen. KERSTIN ERICSSON

experter vill gasbomba laviner på fjället

ABISKO. Väg E10 förbi Abisko

passerar tätt intill foten av fjället Nuolja – ett av Sveriges mest lavinutsatta fjäll. Parallellt går Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen. Nu vill lavinexperterna använda gas för att få bort lavinerna.

– För cirka tio år sedan stoppade ett stort snöskred i Riksgränsen tågtrafiken på Malmbanan. Det blev en väckarklocka för Banverket, säger civilingenjören och lavinexperten Stefan Mårtensson.

Han är numera verksam som konsult på deltid åt både Vägverket och Banverket för att övervaka Nuoljas laviner. Två laviner har också gått mot E10, under den lavinbro som finns i riskområdet. – Naturhändelser och laviner återkommer i olika cykler, säger Stefan Mårtensson.

Genom att satsa på gas vill nu Vägverket och Banverket utvidga sitt sedan tre år påbörjade samarbete för att i förebyggande syfte förhindra att lavinkatastrofer ska inträffa i området. Gasen ska dras från en gastank via ledningar till de mest lavinfarliga områdena.

vägverket har sedan tidigare låtit bygga en lavinbro som gör att en lavin passerar under vägen i området. Det har också grävts djupa krokiga diken för att leda bort rasande snö från vägen. På E10 finns också informationstavlor samt vägbommar som upplyser trafikanterna om trafikläget på sträckan. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. – Med ett gasledningssystem går det att i god tid och på ett mycket

i höstas träffades driftområdesansvarige karl thyni, Vägverket, och lavinexperten stefan mårtensson, Abisko turistanläggning, för att se över lavinvarningssystemet. i bakgrunden sveriges mest lavinrika fjäll nuolja.

Foto: JAN GUSTAVSSON

smidigare sätt få bort lavinerna, säger Stefan Mårtensson.

enkelt förklarat handlar det om att lavinövervakningen kan ske via kameror på en säker plats från lavinriskområdet. Med ny teknik leds gasen till det kända lavinriskområdet och med en knapptryckning ”bombas” sedan riskområdet med en gasknall.

Dagens metod är vanligen att spränga bort snö som kan utvecklas till lavinrisker. En metod som är krävande och riskfylld, eftersom det handlar om att släpa upp en 75 kilo tung dynamitkälke till riskområdet och manuellt spränga bort snön.

vägverkets driftområdesansvarige Karl Thyni hoppas att få investera i ett nytt system så snart som möjligt. Enligt honom handlar det om en investering på cirka fem miljoner kronor. Vägverket och Banverket har diskuterat en samverkan om gasmetoden, enligt Karl Thyni, som hoppas lösningen kommer så snart det nya Trafikverket bildats. – Vi behöver ny och modernare teknik för laviner på fjället. I dag finns två varningssystem, som börjar bli ålderstigna.

team vägärenden består av Jörgen Persson, teamledare, Linus Welin, ghanim kajhem, katrin Lars-

son och Hussain mohamad. Foto: JESPER NIETSCHE

Nytt team tar hand om vägärenden

JöNKöPING. Ett nytt team har sett dagens ljus i

Region Sydöst. Team vägärenden arbetar med anslutningsärenden, ledningsärenden och förändringsärenden.

Anslutningsärenden handlar om när någon vill göra en ny anslutning från en enskild väg eller tomtväg till en allmän väg. Ghanim Kajhem och Hussain Mohamad hanterar sammanlagt omkring 250 sådana ärenden per år i Region Sydöst.

ghanim kajhem arbetar även med ledningsärenden, tillsammans med Linus Welin. När någon antingen vill förlägga en ny ledning i vägområdet, eller reparera en befintlig, krävs ett tillstånd från Vägverket. Efter att ledningsarbetet har utförts ska även en slutbesiktning och en garantibesiktning göras, för att kontrollera att arbetet inte har orsakat skador på vägen.

Förändringsärenden är Katrin Larssons bord. Det innebär att hon arbetar med frågor kring förändrad väghållning på allmänna och enskilda vägar. Här inkluderas även utredningar kring kommunala väghållningsområden. I det nationella projektet ”Ett rätt avgränsat vägnät”, där Katrin Larsson deltar har man identifierat två vägtyper som ska prioriteras: vägar till nedlagda allmänna inrättningar och statliga vägar inom tätort. Projektet ska även leda till att ett gemensamt arbetssätt tas fram för dem som arbetar med förändringsärenden.

JESPER NIETSCHE

i korthet

Fastighetsportal förenklar i nya Trafikverket

•Vägverket och Banverket har fått ett gemensamt fastighetsregister. Snart införs också Fastighetsportalen, ett informationssystem som ska ge alla medarbetare åtkomst till fastighetsregistret via den egna datorn. Syftet är att förenkla för den som behöver uppgifter om mark och byggnader i sitt arbete. – Man slipper ringa någon annan och fråga. Det ska gå lätt och snabbt att hitta kartor, ritningar, uppgifter om föroreningar och annan information. Vägverkarna kommer att få tillgång till detta i det nya Trafikverket, säger Kristina Hagberg, sektionschef för Banverket Fastighetsförvaltning.

tema: uppfinningar

Smarta lösningar

Kreativa idéer kan vara lösningen på stora problem. Vägverket tar gärna emot nya idéer som kan effektivisera och utveckla verksamheten – både inifrån och utifrån. För den som har en uppfinning på gång kan det dessutom finnas lite pengar att tjäna.

Vägverket får in nya och kreativa förslag från både vägverkare och privatpersoner. Pontus Gruhs, verksamhetsutvecklare på Drift och underhåll, tittar på de förslag som har med drift och underhåll att göra. – Det är viktigt att vi får in förbättringsförslag för att vi ska få en ökad effektivitet. Jag bedömer förslagens potential och genomförbarhet, och betalar ut en summa utifrån en bestämd mall, säger Pontus Gruhs.

om idén kommer från en vägverkare är förutsättningen att uppfinningen ligger utanför ens eget arbetsområde, så att den anställde inte jobbar med den på arbetstid. Visar sig idén vara användbar får uppfinnaren ersättning. Hur stor den blir beror på en mängd faktorer, som till exempel om den är ny, hur stor kundnyttan blir och hur stora miljövinster som kan uppnås om uppfinningen skulle tillämpas.

de flesta av förslagen på nya uppfinningar inom Vägverkets verksamhet kommer ändå från privatpersoner. Hans Holmén, på nationella enheten Drift, ser mycket positivt på inströmningen av förbättringsförslag till hans område. – Det är alltid intressant att ta del av idéer från dem som använder vägsystemet. Vi klarar oss inte utan nya innovationer, och att ta in externa lösningar kan vara ett utmärkt sätt att hitta enkla och billiga lösningar på drift och underhåll, säger Hans Holmén.

hans specialistområde är driftfrågor som rör skydds och trafikledningsanordningar. Hans Holmén tar själv årligen emot ungefär tre uppfinningsidéer från svenska folket som är värda att titta på ytterligare. Ungefär en av tre går till vidareutveckling inom hans eget område.

HANNES FORSSELL

Smarta lösningar

tema: uppfinningar

Deras idéer kan rädda liv

Vägverket vill med sin nollvision få ner dödstalen i trafiken. Nya uppfinningar och idéer kan vara en pusselbit som gör att målen nås. Möt tre engagerade och kreativa personer som förverkligat sina idéer för en bättre trafiksäkerhet.

Lennart Jaensson: Vajerlåset

Ett vajerlås för att kunna göra öppningar i vajerräcken. Det är Lennart Jaenssons uppfinning som han jobbat med de senaste fem åren. – I mina tankar handlar det bara om att rädda liv, säger han.

– Ska vajrar kapas behövs mer folk, samtidigt som det inte är en riskfri uppgift. Med det här låset kan man göra en öppning i vajerräcket med handkraft, säger Lennart Jaensson.

Lennart Jaenssons uppfinning är ett komplement för de vajerräcken som visat sig vara effektiva livräddare. Han tyckte inte att det fanns något bra sätt att snabbt skapa en tillfällig öppning i vajerräcket, något som vid stora olyckor kan betyda skillnaden på liv och död.

Låset för vajerräcket passar till ”samtliga vajerräcken i hela världen” enligt

tillverkaren. Foto: WIREEXIT LOCK SWEDEN

uppfinningen har

uppmärksammats i SVT:s Draknästet, där entreprenörer får presentera idéer för potentiella investerare. Lennarts uppfinning var populär, tre investerare var villiga att gå in med pengar för att vidareutveckla hans idé, mot en bit av en eventuell framtida vinst. – Nu ska vi testa den i Revinge på Räddningsverkets skola och sedan får vi se, säger Lennart, som återkommer i nästa omgång av Draknästet.

HANNES FORSSELL

Lennart Jaensson tyckte att det inte fanns något bra sätt att skapa tillfälliga öppningar i ett vajerräcke,

och skapade därför ett vajerlås. Foto: PRIVAT

Anders Hansson: Den brandsläckande isskrapan

Allt från pennor och tandborstar med hjärtlungräddningsbudskapet 30:2 mitt på, till Wettexdukar med brandförebyggande åtgärder. Det säljer Anders Hansson. – Kan en isskrapa släcka en brand? Ja, om det finns information från brandförsvaret på den, säger han.

Som brandman sedan 23 år tillbaka har Anders Hansson sett väldigt många typer av olyckor. Något som han tagit fasta på är hur livsviktigt det är med tidiga insatser vid en olycka.

anders hansson vill med sina produkter skapa ett ständigt närvarande komihåg hos gemene man. Han menar att om dessa budskap syns till vardags kommer man i håg dem när vardagen blir till kaos, som vid en olycka.

med vardagskomihåg vill Anders Hansson förbereda gemene man bättre för olyckssituationer.

TOMMY LJUNGBERG Foto:

– Det är ju inte jag som brandman som är först på plats vid olyckor, det är min eller din granne. Om de kan göra någon nytta under de första minuterna efter en olycka så kan det betyda skillnaden mellan liv och död, säger Anders Hansson.

SvenGunnar Wallin: Alkolås på campingbom

Vid utfarten från Norrvikens camping sitter sedan ett år tillbaka en bom som öppnas med hjälp av utandningsluft. Såvida luften inte innehåller alkohol. Bommen är nämligen kopplad till en alkoholmätare.

SvenGunnar Wallin är trafiksäkerhetsansvarig på Caravan Club som äger Norrvikens camping mellan Torekov och Båstad, och det är han som ligger bakom idén att använda alkolås. Om alkoholhalten i utandningsluften överskrider 0,2 promille öppnas inte bommen.

– idén fick jag när jag såg att lastbilsförare som kom med båt till Trelleborg fick blåsa. Jag är pensionerad trafikpolis och har jobbat med trafiksäkerhet i 45 år, och jag har fortfarande ett brinnande intresse för sådana frågor.

till en början mötte SvenGunnar Wallins uppfinning stort motstånd bland campinggästerna. – Jag fick ta emot många saftiga skrivelser, men efter informationsträffar där jag berättade om sammanhanget mellan onykterhet och olyckor i trafiken så lugnade det ner sig, säger SvenGunnar Wallin.

nu hoppas han att alkolåsbommen ska börja användas även på andra ställen. – Förhoppningen är att kunna använda den överallt. Caravan Club har 38 campingplatser och i dag har vi fyra–fem stycken som vill göra ett försök med bommen.

Under 1950talet kom de första bilbarnstolarna. Janolof montelius på Vägverkets museum i borlänge visar

några exempel på äldre bilbarnstolar. Foto: HANNES FORSSELL

Montelius visar lösningar från förr

Signalljus, bilbarnstolar och övergångsställen är alla exempel på idéer som förbättrat trafiksäkerheten. Den första signalreglerade gatukorsningen i Sverige anlades i januari 1925 i Stockholm i hörnet av Vasagatan och Kungsgatan. Den visade rött och grönt i alla fyra gathörnen och manövrerades av en polis.

Första gången övergångsställe omnämns i en författningstext är i 1936 års Vägtrafikstadga: ”Förare av fordon åligger att, då fordon närmar sig obevakat, tydligt utmärkt, för gående avsett övergångsställe, nedbringa hastigheten så, att fordonet kan med säkerhet stannas framför övergångsstället för att lämna gående tillfälle att passera”. under 1950-talet kom de första bilbarnstolarna. Dessa hade inte något som helst skydd vid kollision, utan var mest ett sätt att få barnet att sitta stilla i bilen. 1967 kom den första bakåtvända stolen, och nu kan man börja tala mer om ett trafiksäkerhetstänkande.

KÄLLA: VÄGVERKETS MUSEUM

tidiga uppfinningar

Övergångsställets utseende bestäms, 1938. Aga trafikljus på Hamngatan i stockholm, omkring 1939. bilbarnstolen från 1959 var ett sätt att få barnen att sitta stilla i bilen.

Smarta uppfinningar ger bättre väghållning

Nya och kreativa lösningar som kan göra väghållningen bättre. Det är målet för Vägverkets specialgrupp Verksamhetsnära utveckling. Sedan 2007 letar de aktivt efter uppfinningar över hela världen.

Gruppen Verksamhetsnära utveckling arbetar nära regioner, konsulter och entreprenörer för att nå de mål som satts av ledningen. Pontus Gruhs ansvarar för utvecklingen. – Vår uppgift är att erbjuda ett smörgåsbord av alternativa metoder för drift och underhåll. Det fanns helt klart ett uppdämt behov av den här typen av verksamhet när vi började, säger Pontus Gruhs.

Ett exempel på projekt gruppen är inblandad i är GPSstyrd plogning, där plogbilsföraren oberoende om det är snöstorm kan se vägen genom en display som visas på vindrutan. Ett annat är den så kallade Snabeln, ett fordon som effektivt lagar potthål och sprickor i vägen.

till de projekt som avslutats hör ”Trä som stommaterial i broar”, där det nygamla materialet lyfts fram som ett fullgott alternativ till betong och stål.

För att hämta inspiration till nya lösningar för väghållningen lägger gruppen mycket tid på omvärldsbevakning. – Vi försöker se till behov hos både entreprenörer och regioner, men också hur lösningar kan se ut i andra länder. Till slut skapar man sig en bild av vad för typ av lösningar som behövs till en viss typ av problem, säger Pontus Gruhs.

HANNES FORSSELL

i korthet

300 000 skadas allvarligt på Europas vägar varje år

•Europeiska och nationella beslutsfattare får inte glömma bort svårt skadade genom att enbart se till dödsolyckor i trafiken. Det uppmanar trafiksäkerhetsorganisationen European Transport Safety Council, ETSC, i en rapport.

Utöver de 39 000 personer som dödats i trafikolyckor i EU skadas årligen 1, 7 miljoner människor, bland dem 300 000 allvarligt enligt polisens rapporter. På varje dödsolycka i trafiken går det minst 44 skadade människor, varav 8 är allvarligt skadade.

Konstnärligt längs vägen

•örebro. Under fyra månader ska 12 konstnärer arbeta fram förslag till konstnärlig gestaltning längs med väg 244 mellan Nora och Hällefors, norr om Örebro.

Det är Folkuniversitetet, Arbetsförmedlingen Kultur Väst samt Nora och Hällefors kommuner som ligger bakom projektet. Avsikten är att vidareutveckla och förstärka regionen samt även tydliggöra det som kallas Kultur och Måltidsväg 244. Konstnärerna ska på ett konkret sätt förstärka uttrycket Vägen är målet.

Den 31 januari 2010 ska projektet vara klart och resultatet synligt längs med vägen.