Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 22–23

utveckling

Ökar säkerheten med mer avancerad teknik i bilen?

Kan man förhindra olyckor genom att utrusta bilen med aktiva system? Inom projektet Semifot har sju olika system testats i vanlig trafik. Syftet har varit att ta reda på om den nya tekniken underlättar för föraren i en kritisk situation.

Det är första gången ett sådant projekt genomförs i Sverige. Aktiva system hjälper till exempel föraren att hålla rätt hastighet i förhållande till framförvarande bil. För att samla in data från bilarna och sedan överföra informationen till kompetenscentret Safer på Chalmers tekniska högskola, har man varit tvungen att bygga ett nytt system. Liknande tester har gjorts i USA, men bara med prototyper. – Det unika i vårt arbete är att vi haft tillgång till system som nyligen kommit ut på marknaden, säger Trent Victor, forskningsledare på Safer, ett svenskt fordons och trafiksäkerhetscenter där bland annat Chalmers och Vägverket är med.

semifots budget har varit 18 miljoner med Vinnova som huvudfinansiär. 15 parter har deltagit bland annat; Saab Automobile, Volvo Personvagnar, Vägverket, VTI och University of Michigan Transport Institute – UMTRI. Därav namnet på projektet – Sweden Michigan Naturalistic Field Operational Test, Semifot. Med UMTRI har Semifot haft ett nära samarbete kring teknik och databasen.

Testet har omfattat 17 fordon som utrustats med ett antal aktiva system. Under sex månader har man kontinuerligt – i vanlig trafik – samlat data genom bilens system och sensorer.

är tekniken i bilen användarvänlig? Att ta reda på svaret på det har varit syftet med

projektet semifot, där Vägverket deltar. Foto: ULRIKA LINDSTRöM

trent Victor, forskningsledare på safer.

semifot

13 personbilar och 4 lastbilar har deltagit i projektet. Fordonen har utrustats med 6 videokameror som filmat i och utanför bilen. Varje bil har haft ett nätverk som kopplats till en loggningsutrustning. Olika aktiva system har testats, bland annat stabilitetskontroll och system som varnar inför olyckor. Rattrörelser, ögon- och huvudrörelser har registrerats, avstånd till framförvarande bil, filposition med mera.

I början av 2010 startar tester inom Eurofot med 130 fordon, där man ska analysera säkerhetseffekterna av systemen, och använda samma teknik som det svenska projektet. Eurofot är ett EUprojekt med bland annat Volvo Cars, AB Volvo, Foto: HANNES VTI, SP och Chalmers. HASSELBERG Arbetet pågår under 2010 och 2011.

Ett annat resultat av Semifot är att de insamlade uppgifterna integreras i produkt och utvecklingsprocessen hos svenska biltillverkare.

enligt trent victor har man kommit närmare ifråga om forskning kring trafikolyckans orsaker, och ska nu analysera materialet. De hoppas kunna fastställa vad som gör tekniken användarvänlig. – Det hjälper inte om systemen varnar om det sker i fel ögonblick, eller om föraren reagerar med irritation, och inte använder tekniken som det var tänkt.

ULLA-KARIN HöYNÄ

teknisk utveckling för säkerhet och miljö

GöTEBORG. Vid högnivåmötet

Future road transport – safe and clean i Göteborg i slutet av oktober samlades representanter från EU, medlemsstaterna och industrin. Föreläsningar och diskussioner handlade om hur vägtransporter kan bli säkrare och miljövänligare genom ny och redan etablerad teknik.

Vad hade du för förväntningar på mötet?

Arturs bergholcs på Transportministeriet i Lettland:

– Det är stor skillnad på vad vi kan göra i vårt land jämfört med de rikare länderna i väst. Min förhoppning är att vi på sikt ska kunna jämna ut ekonomiska hinder så vi ges samma förutsättningar.

Astrid Linder, Vti:s kontor i Göteborg:

– Jag tycker det här är en intim konferens, lagom stor. Man hinner prata med varandra och det blir inte så anonymt. Jag berättar gärna om den nya toppmoderna simulatorn som ska byggas i våra lokaler på Lindholmen.

Per Lövsund, professor på Chalmers tekniska högskola:

– Konferensen ger mig en god överblick över miljö- och trafiksäkerhetsarbetet i Europa. Jag gillar kombinationen, den ger en helhetsbild. Jag ser olycksprevention som en stor möjlighet.

Vanessa Holve från eurocities belgien:

– Jag försöker lyssna noga på vad EU-kommissionen säger. Vi behöver såväl guidning som regler. Ett EU-ramverk. Men varje stad har sina problem som ska lösas och jag ser gärna att vi är teknikneutrala.

Patricia Wrzesniewski, arbetar med ITS och vägavgifter, tyskland:

– Jag tror att Sverige är ett föredöme på miljösidan. Något för industrier ute i Europa att ta lärdom av. Jag förväntar mig att få veta mer om vad ni gör här.

jobb & fritid Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Hallå där …

Foto: YLVA LUNDIN

Johannes Eklind, 15 år från Åkersberga.

Du är en av dem som klarat det nya mopedkörkortet. Hur har du förberett dig inför provet?

– Jag har gått i trafikskola. Det var teori och körning i trafik och på körbana. Jag har läst teori hemma.

Vad tycker du om kravet på körkort för moped?

– Bra, men kunskapsprovet var svårare än jag trodde.

Hur fick du reda på att provet ska göras hos Vägverket?

– Av min pappa och trafikskolan.

Fick du tillräcklig information om hur provet går till innan du gjorde det?

– Ja, det tycker jag.

Hur ofta kommer du ha användning av ditt körkort?

– Jag kommer inte att köra så mycket moped nu i vinter, men till våren blir det mera!

YLVA LUNDIN

krav på moppekörkort

H INDS Foto: U LF

Från den 1 oktober är det krav på körkort för att få köra moped klass I, så kallad EU-moped. Den nya körkortsbehörigheten heter AM. Efter en obligatorisk utbildning hos godkänd utbildare ska man göra ett godkänt kunskapsprov hos Vägverket Förarprov.

Ett nytt perspektiv

Har du kört fast? Det är lätt att bli kvar i samma hjulspår och kanske är det då det behövs lite tips för att se saker ur andra vinklar och i ett nytt ljus. sådana tips har nyhetsredaktionen fått efter en foto och skrivarkurs i stockholm. en uppgift var att ta ett porträttfoto och som bilden visar går det att hitta nya vinklar även på en

sådan sak. Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

Länge leve piloten

Piloter lever längre än medelsvensken. Anledningen tros vara de fysiska krav som ställs på piloterna. Det visar en studie från KTH, Karolinska institutet, och läkemedelsföretaget Astrazeneca.

Ungefär 4,5 år längre lever piloterna, som dessutom har mer än en halverad risk att drabbas av hjärtinfarkter och andra hjärtkärlsjukdomar. Blodtrycket är också i snitt något lägre hos piloter.

Enligt LarsÅke Brodin, professor i medicinsk teknik vid KTH, indikerar resultatet att de fysiska krav som ställs på piloterna är den största orsaken till att de lever längre samt att studien är ett vetenskapligt bevis för att träning främjar människors hälsa.

Glad första advent!

Snart är det jul och Vägverkstidningens redaktion tipsar gärna om det som ger mer julkänsla i december. Laga en god middag och avsluta med denna smarriga saffranspannacotta och julstämningen är här!

saffranspannacotta med pepparkakssmul

5–6 portioner 1 vaniljstång 5 dl mellangrädde 2 kuvert saffran 1/2 dl strösocker 2 gelatinblad 1 dl pepparkakor, krossade

Dela vaniljstången på längden. Koka upp grädde, saffran, vaniljstång och socker. Låt grädden sjuda i 15 minuter. Ta upp vaniljstången och skrapa ur den i grädden. Låt under tiden gelantinbladen ligga i blöt. Krama ur dem och låt dem smälta i den varma vaniljgrädden. Häll upp pannacottan i vattensköljda koppar. Låt stelna i kyl ett par timmar. Dekorera med pepparkakssmul.

Foto: BIRGER LALLO

Sommarjobbare trivs på jobbet

Årets sommarjobbare har fått besvara en enkät om sin tid som sommarjobbare och hur Vägverket har levt upp till sin roll som arbetsgivare. Enkäten är en del av Vägverkets attraktivitetsarbete.

Vägverket har 2009 sammanlagt haft 129 sommarjobbare och de allra flesta, 74 procent, har jobbat i regionerna Mitt, Väst, Stockholm och Skåne. Sommarjobbarna är överlag nöjda med sin sommar och majoriteten tycker att Vägverket är en bra arbetsgivare med god serviceanda och bra gemenskap. Man känner sig som en i gänget.

Det finns delar som Vägverket kan bli bättre på. Det är bland annat att ge feedback, komma med klara och tydliga arbetsuppgifter samt ge bättre introduktion i organisationen gällande sjukanmälan, lön och timrapportering. Ett udda önskemål som dykt upp är att kontoret i Jönköping är i behov av en ny kaffemaskin.

Elin Lyckestam. Foto: PETER BEHRMAN

elin lyckestam är en ovanligt rutinerad sommarjobbare och numera trainee på Vägverket. Hon har hunnit med lite av varje under sina fyra somrar här. Elin siktar på att bli projektledare för investering.

Du måste ha svenskt rekord i antal besökta rastplatser?

– Ja, jag har i alla fall besökt alla i Västsverige, cirka 90 stycken.

– Det är att den ligger så att rasten verkligen blir en paus. Naturnära, en bit från vägen och så får det gärna finnas en kiosk.

Vad har du gjort mer på Vägverket än att inventera rastplatser?

– Jag har arbetat med beläggningsunderhåll och varit med om att handlägga skadeståndsärenden för enskilda vägar, när dessa kördes sönder av skogsmaskiner efter stormen Gudrun 2005. Jag har också inventerat riskobjekt på vägnätet avseende ras, skred, undermineringar och översvämningar.

PETER BEHRMAN

sommarjobbare

64 procent av sommarjobbarna är kvinnor och 36 procent är män. Totalt har 94 personer deltagit i enkätundersökningen. Det innebär en svarsfrekvens på 72,8 procent.

Hallå där ...

Foto: ANNELI EDMAN

Sara Abenius är en av Vägverkets 17 trainees. En tidigare flygvärdinna med examen i data och systemvetenskap som brinner för grön IT.

Vad är grön IT?

– Det finns två sätt att se på det. Traditionellt tänker man på att datorn och dess kringutrustning inte ska påverka miljön negativt. Det handlar om att ha en energisnål skärm, spara ström genom att stänga av datorn när man går hem på kvällen eller skriva ut dubbelsidigt. Den sortens miljöpåverkan motsvarar cirka 2 procent av jordens totala koldioxidutsläpp – lika mycket som flyget faktiskt.

Men det kan alltså vara andra saker också?

– Grön IT kan även vara informationsteknik som minskar miljöpåverkan och som möjliggör förbättringar på övriga områden. Med hjälp av smarta ITsystem kan man exempelvis samordna transporter. ITS är ett lysande exempel på grön IT. Till exempel variabla skyltar som gör att trafikanterna kan planera sin körning bättre och på så sätt spara bränsle.

Du är med i ett nätverk för grön IT. Vad gör ni?

– Det är en ideell förening med drygt 20 000 medlemmar i landet. Bland annat har vi möten där vi bjuder in högt uppsatta chefer på stora ITbolag, där de får berätta och svara på frågor om hur man jobbar med de här frågorna.

Vad tycker du är viktigast att tänka på?

– I längden blir det billigare att tänka klimatsmart. Jag tror att allting handlar om förändring av sin grundinställning. Alla måste tänka på miljön och vet man inte, så måste man ta reda på hur man kan skaffa sig ett miljövänligt beteende.

Vad ser du att Vägverket kan ändra på?

– Efter så kort tid är min känsla att Vägverket är bra på att tänka miljömedvetet. De flesta verkar ha automatiska skärmsläckare, dubbelsidig utskrift och så vidare. Dessutom tror jag att de flesta tänker miljömedvetet vid exempelvis upphandlingar och ställer krav på entreprenörerna. Det är extremt viktigt att Vägverket går i bräschen och gör folk medvetna, men en förutsättning är att direktiv kommer uppifrån.

Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

Vackra isvägar finns på flera platser i den norra delen av landet. isvägarna i Luleå var nominerade till Vackra vägars pris.

Foto: THOMAS öBERG

isvägen

Turist på hal is

Att åka på isvägar har blivit en turistattraktion och i norra Sverige finns flera isvägar som bilister kan njuta av under vårvintern. De två färjelederna i Storsjön i Jämtland, Håkanstaleden och Isöleden, ersätts under vintern med tre isvägar. – Att åka på en isväg är lite exotiskt, säger Bengt Landén, färjeledschef i Östersund. Isvägarna brukar öppnas i början av februari när temperaturen är stabil och isen är cirka 25 centimeter tjock. Vägarna plogas breda för att de ska kunna hållas öppna och inte driva igen när det snöar och blåser, och inspekteras morgon och kväll.

LENA SöDERSTRöM en av landets isvägar letar sig fram genom Luleå skärgård. Foto: THOMAS öBERG