Inblick

ledare: lena erIxon

Tack för ett intensivt år

miljön står i fokus i världen när FN:s Klimatkonferens i Köpenhamn avslutas i dagarna. Där har världens länder förhandlat om ett nytt klimatavtal för att minska utsläppen av växthusavgaser.

Samtidigt kan vi i Vägverket glädja oss åt att vi har klarat vårt koldioxidbeting i regleringsbrevet med god marginal. Regeringens krav att genomföra åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn med 75 000 ton överträffades och resultatet beräknas bli en minskning med 90 000 ton för 2009.

Vi kommer att kunna blicka tillbaka på ett år med historiskt sett mycket låga nivåer av antalet förolyckade i trafiken.

Tyvärr hjälper inte det så långt med tanke på det åtagande som behövs i samhället. Det krävs större åtgärder både på ett nationellt och på ett internationellt plan för att klara det så kallade tvågradersmålet.

För att klara det målet krävs åtgärder på alla plan. Där måste vägtransportsystemet bära sin beskärda del, genom till exempel transporteffektiva samhällen, bränsleeffektivare fordon och en övergång till andra typer av transportmedel, som kollektivtrafik och cykel.

VI börJar närma oss årets slut och det ser fortfarande bra ut när det gäller trafiksäkerheten. Vi kommer att kunna blicka tillbaka på ett år med historiskt sett mycket låga nivåer av antalet förolyckade i trafiken. Nedgången är förstås glädjande, men varje allvarlig olycka för med sig lidande och sorg. Därför måste vi enträget arbeta vidare mot nollvisionen. För oss inom Vägverket har det varit ett intensivt år med förberedelser inför ett nytt trafikverk och andra förändringar, samtidigt som vi ska klara våra leveranser till kunder och samarbetspartners. Det har krävt mycket av medarbetarna på Vägverket och alla har gjort ett mycket bra jobb. I arbetet inför Trafikverket har Vägverket tillsammans med Banverket bidragit på ett konstruktivt sätt och vi får beröm för vårt arbete. Som krona på verket blev vi utsedda till Sveriges modernaste myndighet.

Jag VIll därför rikta ett stort tack till alla för det fantastiska arbete som ni gör. Nu väntar en välförtjänt vila innan ett nytt år tar vid.

God jul och gott nytt år önskar jag er alla!

vägverkStidningen redaktionen

Personaltidning för anställda i vägverket. Ansvarig utgivare

Christer Hårrskog 0243–751 22

besöksadress

Röda vägen 1, Borlänge

Postadress

Vägverkstidningen Vägverket 781 87 Borlänge

Fax

0243-759 85

e-post

vagverkstidningen@vv.se

redigering och original

t&t information ab, Kristianstad

tryck

V-TAB AB Norrtälje 2009

issn

1653–5286

redaktionen

kristina eriksson

Redaktionsansvarig 0243-757 29

Jennie mörk

Redaktör 0243-755 06

Jan gustavsson

Luleå 0920-243936

Lena söderström

Härnösand 0611-440 15

Hannes Forssell

Borlänge 0243-753 33

Jenny Lundmark

Solna 08-757 68 12

medarbetare landet runt

Lena karlsdotter Lindehag

Borlänge 0243-759 61

Cecilia ekberg

Borlänge 0243-759 42

Lena Johansson

Borlänge 0243-757 46

Lars Lindström

Eskilstuna 016-15 72 59

Peter behrman

Göteborg 031-63 69 43

kerstin ericsson

Jönköping / Kristianstad 036-19 21 51

Tipsa oss!

Har du ett bra tips till Vägverkstidningen? Vet du något som vi borde skriva om? E-posta vagverkstidningen@vv.se, eller skriv till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge eller ring någon av oss i redaktionen. Glöm inte att ange dina kontaktuppgifter.

kör Säkert i jul

Foto: TRONS Under jul- och nyårsledigheten är det många trafikanter ute på våra vägar. Ta det därför lite extra lugnt – så att du kommer fram.

tänk på att:

• starta resan i god tid • vara utvilad • utrusta bilen med bra däck • besök Läget på vägarna eller trafiken.nu innan avfärd.

God jul och gott nytt år önskar nyhetsredaktionen!

inför årets utformning av digitala julkortet utlyste Vägverket en tävling för studenter. magdalena Forsberg, student vid Högskolan Dalarna, vann tävlingen och hennes julkort finns nu på infarten för den som vill skicka ett julkort till någon via e-post. med magdalenas stämningsfulla julkort önskar så nyhetsredaktionen alla läsare en god jul och ett gott nytt år. nästa tidning kommer den 12 februari.

Swedish Transport Administration

Så LyDER TRAFIKVERKETS ENGELSKA NAMN. DET KAN DU REDAN NU BöRJA ANVÄNDA DIG AV VID INTERNATIONELLA KONTAKTER.

5 måsten i bilen i vinter

Isskrapa Bogserlina Startkablar

•

Spade • Varma kläder Extra vinterkläder och en extra varningstriangel så att du kan varna åt båda håll och en reflexväst så att du syns kan också vara bra.

Nya biltester överraskar

•Tester av de senaste bilmodellerna bjöd på överraskningar när Euro NCAP i slutet av november visade sina senaste resultat. Chevrolet klarar sig bra men Toyota desto sämre. Tvärtemot vad tester av samma bilmärken visade för ett par år sedan.

Euro NCAP införde under 2009 ett nytt bedömningssystem för att testa nya bilar. Testerna av säkerheten bedöms i fyra avseenden: Skydd av vuxna, skydd av barn, skydd av fotgängare och bilens stödsystem (tekniska säkerhetshjälpmedel). Dessutom tittar man på om bilen har antisladdsystem och skydd mot pisksnärtskador.

MALIN B ERGKVIST Foto:

Första spadtaget för skånsk–internationell länk

skåne. E6 mellan de skånska orterna Trelleborg och Vellinge är viktig för både regional pendling och för internationell trafik. Om två år ska vägen vara omgjord till motorväg, mer framkomlig och säkrare än dagens olycksdrabbade vägsträckning. Första spadtaget togs 1 december av bland annat Vägverkets generaldirektör Lena Erixon och Thomas Erlandson, vägdirektör i Skåne.

Många vill ha mitträcken

•Det är många som tycker bra om de åtgärder som görs för att öka trafiksäkerheten. Det gäller till exempel mitträcken, trafiksäkerhetskameror, alkolås och bilbältespåminnare. Det framgår av den årliga undersökning som SCB genomfört på uppdrag av Vägverket.

Kvinnor är generellt mer positiva än män och äldre mer positiva än yngre till olika trafiksäkerhetsåtgärder. Mer än 70 procent anser att trafiksäkerhetskamerorna är ett bra sätt att kontrollera hastigheten. Mer än hälften tycker att gränsen för rattfylleri borde vara 0,0 promille. – Två av tre tycker att alla bilar borde ha alkolås. Mer än hälften anser att alla bilar borde ha ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare ska kunna hålla hastighetsgränserna, 80 procent tycker att alla större vägar borde förses med mitträcken för att förhindra möteskollisioner, säger Vägverkets generaldirektör Lena Erixon.

I undersökningen ställdes frågor om trafiksäkerhet till 11 000 personer i åldern 15–84 år. Svarsfrekvensen uppgick till drygt 60 procent.

Blivande trafikverkare får läsa Rallaren och Vägverkstidningen

Vägverkstidningen har fått 3 400 nya läsare. För första gången skickas tidningen även till medarbetarna i Banverket. – Jag vill hälsa alla nya läsare välkomna. Det känns väldigt bra att kunna erbjuda Vägverkstidningen till våra blivande kollegor och att få lära sig mer om Banverket genom Rallaren, säger Christer Hårrskog, ansvarig utgivare.

Ett nummer av Banverkets personaltidning Rallaren har redan nått Vägverkets medarbetare. Från och med det här numret får även anställda vid Banverket Vägverkstidningen hem till sina postlådor. Det är ett led i att medarbetarna vid de två myndigheterna ska lära känna varandras verksamheter inför Trafikverkets start den 1 april 2010.

– Snart är vi kolleger i Trafikverket. Jag hoppas att det här kan bidra till att vi vet mer om varandra när vi ska bli en myndighet, säger Christer Hårrskog, som även är informationsdirektör på Vägverket.

Tre nummer av Vägverkstidningen hinner Banverkets anställda få innan tidningen går i graven. Lika många nummer av Rallaren får vägverkarna. I och med Trafikverkets start föds nämligen en helt ny personaltidning. Kristina Eriksson, redaktionsansvarig på nyhetsredaktionen på Vägverket, är med i arbetet.

– vi håller på att ta fram en ny tidning tillsammans med Banverket. Det är mycket att tänka på, men ett väldigt roligt arbete, säger Kristina Eriksson.

JENNIE MöRK

rallaren och Vägverkstidningen får fler läsare. Christer Hårrskog, ansvarig utgivare för Vägverkstidningen, vill hälsa alla nya läsare välkomna. isbrytaren Atle på väg genom isen. en av sjöfartsverkets uppgifter som blir kvar hos sjöfartsverket även efter

den 1 april är isbrytningsverksamheten. Foto: OVE NILSSON

delar av sjöfarten redo för övergång

Vägverket och Banverkets tusentalas medarbetare får den 1 april en ny arbetsgivare i form av Trafikverket. Samtidigt flyttar någonstans mellan fem och sju personer från Sika, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket över till samma myndighet.

Anders Ljungberg arbetar på Sjöfartsverket med åtgärdsplanering och han räknar med att vara en av dem som byter arbetsgivare den 1 april, även om allt inte är helt klart ännu. – Jag tror det här är rätt sätt att arbeta – trafikslagsövergripande frågor är något som känns spännande och roligt. Men det är klart att jag och andra kollegor här på Sjöfartsverket funderar mycket på det här med lokalisering.

var Sjöfartsverkets före detta kollegor, som nu i stället blir trafikverkare, ska placeras är enligt Anders Ljungberg inte klart. – Men oavsett hur det blir är kopplingen till Sjöfartsverket oerhört viktigt att få till. Kopplingen mellan verkligheten på Sjöfartsverket och den mer pla-

Anders Ljungberg på sjöfartsverket kommer i vår att flytta över till trafikverket. Han är en av två personer på sjöfartsverket som i dag planerar att byta arbetsgivare.

Foto: TOMMy GARDEBRING

nerande verksamheten på Trafikverket måste fungera. Att vara lokaliserad i Borlänge är för oss från Sjöfartsverket helt omöjligt, tror jag.

att så få personer från början flyttas över till Trafikverket ser han som ett möjligt bekymmer. – Men om kontakten är tydlig mot Sjöfartsverket behöver det inte bli ett problem, säger Anders Ljungberg.

För honom är rollen som en positiv informatör för det nya verket lika viktig som den nya arbetsrollen. Det finns anställda på Sjöfartsverket som känner sig oroliga. – Flera av mina kollegor i dag skulle göra ett bra arbete för Trafikverket, men folk tvekar inför det nya.

KRISTINA ERIKSSON

Här är nya trafikverket

Vägverket: samtliga 3200 personer. banverket: samtliga 3400 personer. sika: 2–4 personer som arbetar med trafikmodeller. Totalt arbetar 33 personer på Sika. transportstyrelsen: Troligen endast 1 person som arbetar med infrastrukturfrågor kopplat till flygplatser. På Transportstyrelsen arbetar totalt 1250 personer. sjöfartsverket: 2 personer som arbetar med långsiktig infrastrukturplanering. Totalt jobbar 1168 personer på Sjöfartsverket.

många miljöfördelar med Trafikverket

Kajsa Lindström och Jan Skoog är båda utredare och arbetar med miljöfrågor. Kajsa på Vägverket och Jan på Banverket. Likheterna mellan deras arbetsuppgifter är många. Och de ser båda fram emot att jobba vidare med miljöfrågor i det nya Trafikverket.

Kajsa Lindström samordnar svar på remisser och arbetar med regeringsuppdrag tillsammans med andra. Hon är även sekreterare i Vägverket miljönätverk. – Det roligaste med mitt arbete är att arbeta med miljöfrågor i en verksamhet som har stor potentiell miljöpåverkan. Då har man möjlighet att påverka. Och sedan tycker jag om den kontakt med människor som mitt arbete innebär.

Jan Skoog arbetar med strategiska miljöfrågor på Banverket. Han håller med Kajsa om att möjligheten att kunna påverka motiverar. – Att vara med i de sammanhang där man har möjlighet att påverka är allra roligast med mitt arbete. Det som vi gör nu kan betyda något för framtiden. Samarbetet mellan olika myndigheter ger mig mycket. Jag är inte så mycket för att sitta hemma på mitt rum och ägna mig åt detaljer.

den knappa tiden är det svåraste. Att hinna med och att andra ska ha hunnit med innan de båda ska utföra sina arbetsuppgifter. – Mycket skulle vara gjort igår, säger Jan.

Kajsa instämmer med Jan. – Dels kan jag ha tidsbrist, men eftersom mycket av mitt arbete som samordnare är beroende av

”samarbetet mellan olika myndigheter ger mig mycket. Jag är inte så mycket för att sitta hemma på mitt rum och ägna mig åt detaljer”, säger Jan skoog, utredare på banJan skoog är en av banverkets tre utredare som arbetar med strategiska miljöfrågor. kajsa Lindström har samma arbetsuppgifter, fast arbetar på

Vägverket. Foto: HANNES FORSSELL

andras tid kan det bli ont om tid i dubbel bemärkelse.

Bådas enheter svarar för respektive verks strategiska miljöarbete. – Jag slås av att skillnaderna är så små. Det är olika kulturer så klart, men resultatet vi strävar efter är detsamma. Skillnaderna handlar mer om vad transporterna har för miljöpåverkan, säger Jan.

– Vi har olika fokus på olika miljöfrågor. Till exempel har Vägverket mer fokus på luftkvalitet än Banverket. Och bilden av oss skiljer sig åt. Att nyttja järnvägen har en mer miljövänlig image än vägtrafiken har, säger Kajsa.

”Jag ser många fördelar nu när vi går ihop. Vi kan planera tillsammans och positionera oss i miljöfrågorna på ett annat sätt”, säger kajsa Lindström, utredare på

att de två verksamheterna kommer bli en i och med Trafikverket ser de fram emot. – Jag ser många fördelar nu när vi går ihop. Vi kan planera tillsammans och positionera oss i miljöfrågorna på ett annat sätt, säger Kajsa Lindström. – Jag har arbetat mycket med åtgärdsplanering, där de olika trafikslagen planerar åtgärder ihop och jag har sett vilka fördelar det ger, att planera alla trafikslag på det sättet. Vi har mycket att vinna på att lägga ihop resurserna och slippa trasslet med flera myndigheter, säger Jan Skoog.

Hallå där …

… Per-Erik Westman, säkerhetschef med ansvar för arbetsmiljö på Vägverket.

Från och med 1 januari 2010 höjs friskvårdsbidraget till 1 500 kronor – varPer-erik Westman.

för? – Det är en del av den Foto: HANNES FORSSELL nya friskvårdssatsningen. Det är viktigt för att vi ska kunna vara en av Sveriges bästa arbetsplatser och för att vi ska ha en bra grund att ta med oss in i Trafikverket.

Vad är skillnaden mot förut?

– Vi samlar ihop arbetsmiljö, friskvård och hälsa under ett och samma begrepp. Dessutom pekar vi tydligt ut vad som ingår i friskvårdsarbetet. Till exempel är goda kostvanor, avkoppling och andra känsloupplevelser också väldigt viktiga för att må bra.

Vad konkret kan vägverkarna se fram emot i friskvårdssatsningen?

– Vi höjer friskvårdsbidraget från 1 200 till 1 500 kronor. Vi börjar också med analyser av friskprofiler och för dem som ligger i riskzonen kommer vi att erbjuda individanpassade friskvårdsinsatser, som till exempel personligt träning eller hälsocoach.

Vägverket har många konsulter. På vilket sätt involveras de i den nya satsningen?

– Det har vi inte tittat på i den här planeringen, men är det aktiviteter på din sektion, så ingår du som konsult. Kommer det till exempel en person från företagshälsovården Previa för att prata om stresshantering är konsulterna välkomna att delta. Men det är inte Vägverket som har arbetsgivaransvaret för konsulter.

Vad hoppas ni få ut av satsningen?

– Vi har sänkt sjukfrånvaron och ligger bland toppnoteringarna i Sverige. Nu kan vi lägga mer kraft på friskvårdsdelen och se till att de anställda mår ännu bättre på jobbet och på fritiden genom att erbjuda insatser för dem som behöver.

JENNIE MöRK

i kortHet

Gemensamt personalcenter startar vid årsskiftet

•Banverkets och Vägverkets HR-center startar den 1 januari 2010. Centret har medarbetare, personalspecialister och personaladministratörer, i Luleå, Borlänge, Stockholm, Göteborg och Malmö. I Borlänge finns även systemförvaltning och löneservice för hela landet och båda verken.

Det går bland annat att ringa HR-center via telefonnummer 0771–869 869, från och med den 1 januari. Alla ärenden, frågor och uppdrag tas om hand av den egna kundsupporten, HR direkt.

Vägbanken byggdes upp av cellplast, likt jättestora byggklossar. en snabb metod som förkortade tiden då trafiken måste ledas om.

Foto: LARS LINDSTRöM

Trafiken rullar på krossat glas

ENKöPING. Vid en ny påfart till E18 rullar trafiken ovanpå återvunnet glas och cellplast. Byggmetoden innebär lägre kostnader, kortare byggtid och mindre trafikstörningar.

Vid motorvägsbygget av E18 mellan Sagån och Enköping, i trafikplats Enögla, har en påfartsväg höjts upp i nivå med den nya projekterade vägen. Höjningen är som mest fem meter.

Vid projekteringen tänkte man sig först att förstärka marken med kalkcementpelare. I stället valde man så kallad kompensationsgrundläggning, det vill säga att fylla vägbanken med lättfyllning, så att belastningen på marken inte blev högre än tidigare.

För att få ett jämt underlag i botten har man använt skumglas, ett i Sverige relativt nytt lättfyllnadsmaterial framställt av återvunnet glas. Skumglas består av 10–60 millimeter stora bitar som har låg vikt, är dränerande och har god bärighet. Ovanpå skumglaset har banken fyllts med cellplast. – Lösningen med lättfyllning har i detta fall gett stora fördelar, bland annat har vi sluppit stora schakter i befintlig väg. Genom att sedan kombinera skumglas med cellplast har vi kunnat optimera konstruktionen, säger geotekniker Hans Huhmarkangas.

Fördelarna med metoden i det här projektet är alltså flera. Byggtiden av påfartsvägen förkortades, störningarna för trafiken blev mindre och kostnaden blev lägre. Trafiken kunde köra ostört genom trafikplatsen ungefär ett år längre än planerat. Sedan följde en kort trafikomläggningen medan lättfyllningen kom på plats och nu rullar trafiken på gamla glasflaskor och cellplast.

ny niometersväg med mitträcke klar

ombyggda väg 23/27 utanför Växjö blir den första niometersvägen med mitträcke och omkörningsfält i sverige.

VÄXJö. Nu ökar Vägverket sä-

kerheten även på lite smalare landsvägar. Två mil av väg 23/37 nordost om Växjö har byggts ut till mötesfri landsväg med mitträcke och återkommande omkörningsfält. Hela ombyggnaden har präglats av säkerhetstänk.

Projektledaren Mikael Hårrskog anlitade Sören Carlsson, en av Vägverkets specialister på arbete på väg, i ett tidigt skede. Syftet var att göra arbetsplatsen mellan Sandsbro och Drättinge så säker som möjligt vid utbyggnaden till det som inom Vägverket ibland kallas gles 2+1-väg. – Innan vi gick ut med anbudsförfrågan hade vi brainstorming om hur vi skulle lösa trafikproblemen på den hårt trafikerade vägen under byggnadstiden. Resultatet blev längsgående betongbarriär och omledning av trafiken vissa perioder.

nu är vägen klar, men Mikael Hårrskog är inte riktigt nöjd. – Jag tycker att in- och utgångarna vid omkörningssträckorna har blivit lite för tvära, och det är sådant vi måste arbeta vidare med. Vi måste vara ödmjuka och inse att det kan bli fel, säger han.

Under arbetets gång har Vägverket samarbetat med ambulansen, Räddningstjänsten, Polisen och Länstrafiken.

– Det har bland annat inneburit att vi gjort nya vändplatser. Vi har även jobbat med driften och upprättat en räddningsplan som beskriver hur trafiken ska ledas om vid avstängning. Räddningstjänsten har dock varit mycket kritisk till den här typen av väg, berättar Mikael Hårrskog.

även andra har varit kritiska. Många tycker att Vägverket har snålat och byggt en för smal väg, och vissa insändarskribenter har kallat sig för ”Vägverkets försökskaniner”. – Fler har frågat varför vi inte bygger 2+1 hela vägen. Men vi måste skapa så mycket säkerhet som möjligt med de medel vi hade.

under byggnadstiden gjordes tre trafikomledningar, så att trafikanterna slapp stå still vid trafikljus. Boende utmed sträckan fick kontinuerlig information via nyhetsblad och tidningsannonser. – Förbi vägarbetet gjorde vi hastighetsmätningar, och de visade att trafikanterna inte respekterade hastighetsgränserna. Yrkeschaufförer klagade på för smal vägbana att mötas på, men höll man bara rätt hastighet var det inga problem på det sex meter breda körfältet, berättar Mikael Hårrskog.

många pendlare har väntat på att vägen ska bli klar. Förväntan har också varit stor bland boende, som har sett livsfarliga incidenter utanför husknuten. Nu har de stora riskerna byggts bort. – Vi har säkrat korsningarna till alla enskilda och allmänna vägar genom att bygga vänstersvängsfält eller öglor. Vi har eliminerat olycksrisken vid avåkningar och mötesolyckor. Viltstängsel på en stor del av sträckan hoppas vi minskar viltolyckorna. Vägen har också fått säkrare sidoområden genom att vi satt upp en ansenlig mängd sidoräcken, säger Mikael Hårrskog.

mikael Hårrskog, projektledare Vägverket region sydöst, har jobbat hårt med säkerheten under byggnadstiden.

Foto: KERSTIN ERICSSON Foto: KERSTIN ERICSSON

i november monterades den första av tre digitala trafikinformationstavlor på ölandsbron. ”Under 2010 kommer ytterligare en vid Algutsrum och en utanför Färjestaden att sättas på plats”, säger björnåke sevefelt, regionförvaltare vid Vägverket region sydöst. Foto: BJöRNåKE SEVEFELT

Tavlor till trafikanterna

KALMAR. Nästa år kommer det att

finnas tre digitala trafikinformationstavlor vid Ölandsbron. Syftet är att ge trafikanterna viktig information om framkomlighet och trafiksäkerhet.

Trafiken på Ölandsbron är periodvis intensiv, speciellt under sommarmånaderna, och det förekommer mycket pendlingstrafik. Dessutom kan väderförhållandena på bron vara besvärliga. Vägverket monterar därför tre digitala trafikinformationstavlor, så kallade VMS:er, vid bron. – Tavlorna kommer att visa vägmärkesbilder bestående av ett textmeddelande samt infogade varnings- eller förbudsmärken, förklarar Johnny Alf, Vägverkets ITS-enhet, och Björnåke Sevefelt, ITS-förvaltare vid Vägverket Region Sydöst.

En av trafikinformationstavlorna monterades nyligen, de övriga kommer på plats under 2010. – Om exempelvis vinden stiger över en viss styrka, visar tavlorna att bron har stängts av, säger Björnåke Sevefelt.

Ett mål är att trafikinformationstavlorna på sikt också ska ge motiverande information till de variabla hastigheterna och informera om orsakerna till sänkta hastighetsgränser. Det blir verklighet tidigast 2011.

JESPER NIETSCHE

Tummen ner för mitträfflor

SKAULO. Försöket med mitträff-

lor på E10 får tummen ner av testgrupperna. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, avråder därför Vägverket från att använda mitträfflor på vägar smalare än sju meter.

statens väg- och transportforskningsinstitut avråder från mitträfflor på vägar smalare än 7 meter.

– Om vi mot förmodan, under färd, somnar bakom ratten på E10, hinner vi inte reagera i tid med hjälp av räfflorna mitt i körbanefältet. Vägen är för smal.

Det säger lastbilsförarna om försöket på E10 i Skaulo, mellan Gällivare och Kiruna. Mc-förarna är av liknande åsikt och ser räfflorna mer som fara än en nytta.

Försöket på den tio kilometer långa sträckan har pågått i ett år. VTI har undersökt effekterna och konstaterar att räfflor mitt i körfältet på väg som är smalare än 6,5–7 meter inte ändrar bilförarnas körbeteende nämnvärt. – Resultaten av hastighetsmätningar och mätningar av fordonens placering på vägen visar att fräst räffla mitt på körfältet inte påverkar personbilsförares val av hastighet och sidoläge. Förare av lastbil påverkas något mer. Märkbara sänkningar av hastigheten kan ses samt att fordonen förflyttar sig närmare vägens mitt och vinglar mer, men det är inget som förarna själva upplever eller diskuterar, redovisas i VTI-rapporten enligt Anna Anund, på VTI.

vti anser att det behövs en ny utredning för att ge svar på frågan om räfflor i körfältsmitt kan användas på bredare vägar.

I stället för räfflor på smala vägar efterlyste testgruppen med lastbilsförare bättre utformade rastplatser.

Anställningsform skiljer sig åt

Att arbeta som konsult på Vägverket är en i dag ganska vanlig anställningsform, men det finns skillnader mellan konsulten och den som anställts av verket. Inga halvdagar före helgdag och högre fritidsföreningsavgifter är två exempel på hur anställningarna skiljer sig från varandra.

Wiveca Dahl, personaldirektör på Vägverket, är noga med att poäng- Foto: BILDARKIVET.SE tera konsulternas vikt på Vägverket. – Vi är beroende av det goda arbete som konsulterna gör och vi arbetar för att de ska trivas och känna sig som hemma på Vägverket, trots att det finns några skillnader som vi inte kan göra så mycket åt, säger Wiveca Dahl. Carolina roxström är som key account manager hos Proffice ansvarig för företagets samarbete med Vägverket. Att konsulter inte har några halvdagar före helgdag och en dyrare fritidsföreningsavgift är något hon är medveten om. – Halvdagar är något den som är Vägverksanställd arbetar in under året, konsulter är sällan kvar på samma ställe så länge. Vad gäller fritidsföreningsavgiften betalas den precis som andra förmåner genom att Vägverksanställda avstår löneutrymme i en förhandling, säger Carolina Roxström.

Hon menar att förhållanden och förmåner skiljer sig åt från arbetsplats till arbetsplats, vilket gör det omöjligt att hitta en standardisering. – Kollektivavtalet som det ser ut i dag är utformat så att det ska passa den som arbetar i ett bemanningsföretag. Ofta består den tillvaron av både korta och långa arbetsinsatser på olika ställen, säger Carolina Roxström. ett förslag till EU-direktiv som syftar till att ge anställda hos bemanningsföretag samma anställnings- och arbetsvillkor som kundföretagen har accepterats av medlemsländerna. Målet är att villkoren ska vara identiska med kundföretagets. Implementering av direktivet ska ske i november 2011, efter att regeringen beslutat hur direktivet ska användas i Sverige.

En tillsatt utredare ska föreslå hur direktivet ska förenas med den svenska kollektivavtalsmodellen. – Förmodligen kommer direktivet inte att påverka svenska arbetstagare i någon större utsträckning. Sverige har en väl fungerande arbetsmarknad, där de frågor som bemanningsdirektivet handlar om redan regleras i kollektivavtal, säger Carolina Roxström.

Att uppnå exakt samma förhållanden för en vägverksanställd och för en konsult kan bli svårt enligt Birgitta Nylander, ordförande för fackförbundet SACO på Vägverket i Borlänge. – Det viktigaste är att anställda av bemanningsföretag ska ha samma löne- och arbetsmiljövillkor, för att undvika lönedumpning.

Hallå där ...

… Anders Borglund, chef för Förarprov.

Förarprovs nya organisation startar fullt ut den 1 januari 2010. Vad innebär Anders borglund. det?

– Kundtjänsten som i dag finns på 29 förarprovskontor blir från den 1 januari 2010 en central kundtjänst för frågor och telefonbokning av prov. Den placeras på förarprovskontoret i Stockholm. En annan förändring från den 1 december är att verksamhetsområdets avdelningar minskade från fem till tre. Dessutom har vi tagit fram en ny verksamhetsidé och ser över bemanning, öppettider, mottagningsorternas tillhörighet samt kundtjänstens resursbehov och arbetssätt.

Vad har hänt med regeringens utredning om att körkortsprov ska kunna bedrivas i privat regi?

– Inget beslut om privatisering är fattat. Näringsdepartementet har sammanställt remissvaren och arbetar med att ta fram en proposition ”Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi”. Förarprov har lämnat faktaunderlag till propositionen som beräknas vara klar i januari 2010.

Vad innehåller remissen?

– I Vägverkets remissvar på utredningen framhålls vikten av att se förarprovsverksamheten som en integrerad del av hela förarutbildningssystemet. Därför förordar Vägverket att en översyn av hela förarutbildningssystemet genomförs innan ett eventuellt beslut om privatisering tas. – Vägverkets uppfattning är att kravet på likvärdig bedömning blir svårare att kontrollera och upprätthålla om provverksamheten sprids på flera privata aktörer. En utökad tillsyn kommer att krävas. En bedömning av en verksamhet med körkortsprov i privat regi kräver också en mycket noggrann analys av konsekvenserna för grupper med särskilda behov. – Man behöver även analysera kvalitetssäkringsarbetet, tillgänglighet i storstad och glesbygd, marknadsprissättning av provavgifterna, rättssäkerheten, likvärdighetskravet samt behovet av en över tid stabil kompetensförsörjning av förarprövare.

yLVA LUNDIN

Förarprov

Verksamhetsområdet Förarprovs huvudsakliga uppgift är att genomföra prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet. Det tidigare ansvaret för tillsyn gick vid årsskiftet över till Transportstyrelsen. Förarprov: • har cirka 400 anställda vid 33 kontor • finns på 106 mottagningsorter • har cirka 2 miljoner kundkontakter per år varav cirka 1,2 miljoner telefonsamtal • genomför cirka 543 500 prov per år, körprov och kunskapsprov. Förarprov genomför även yrkeskompetensprov för lastbil, buss och taxi. Jonas ekwall arbetar med att restaurera vägen som på 1920-talet var sveriges bästa. Foto: JESPER NIETSCHE

gamla riksettan som i glansdagar

mJöLbY. En 1 300 meter lång sträcka av Sveriges gamla huvudväg, riksväg 1, restaureras nu till ursprungsskick. Det är den enda återstående delen av riksettan från 1920-talet, där gatstensbeläggningen finns kvar.

Vägsträckan ligger utanför Mjölby och är i dag en vägsamfällighet – upplåten för allmän trafik. Det är onekligen en arbetsplats där högteknologi samsas med gårdagens arbetssätt. Ett par hundra meter bort från stensättarnas idoga hamrande visar Pierre Jonsson, arbetsledare vid NCC, en tvärfallslaser som garanterar att lutningen på vägen blir exakt.

leif bladh, vägsamfällighetens ordförande, är mycket glad över att vägen nu återfår sin forna glans. Han berättar att föreningen vid ett flertal tillfällen har fått erbjudande om att sälja gatstenen – sliten gatsten är nämligen eftertraktat. Men någon försäljning har aldrig varit aktuell, i stället kan han och andra intresserade snart åka på en helt nyrestaurerad väg från en svunnen tid. – Då får man uppleva hur det är att åka på den bästa vägen som fanns på 1920- och 30-talet, konstaterar Leif Bladh.

Projektledarna jörgen Gustafsson och Nicklas Sundström på Region Sydöst har tillsammans med vägsamfälligheten träffat ett avtal för att återskapa den ursprungliga vägytan. På vissa delar har vägen deformerats, på andra har gatstenen täckts med asfalt.

Utöver restaurering av beläggningen av smågatsten, kommer även vägräcken att justeras och målas om, sidoområden rensas från vegetation och trummor och diken rensas.

JESPER NIETSCHE

Jörgen gustafsson, projektledare på Vägverket, ser till att eftertraktade gatstenar kommer på rätt plats på sveriges gamla huvudväg riksväg 1.

Vägen till gruvan Hallå där … … Marie Thorslund, en av 30 nybakade

PAJALA. En stor satsning på

gruvverksamhet sker för närvarande i Pajala kommun i Norrbotten. Nya vägar, nya vägförbindelser, en ny järnvägssträcka och en ny bro kommer att behövas då gruvan blir verklighet. Preliminära beräkningar pekar på insatser kring 2 miljarder kronor.

Omfattande lösningar för transportinfrastrukturen i det nya gruvområdet måste till i samverkan med Banverket, Pajala kommun, finska vägförvaltningen Tiehallinto och finska Banverket samt gruvföretaget Northland Resources som ligger bakom satsningen. För Pajala, som länge varit en kommun med minskat invånarantal, innebär det här en total omvandling där kommunen får stor betydelse för hela nordöstra Norrbotten.

i och med Nordland Resources etablering visar nya prognoser att, beroende på gruvnäringens utveckling, kan befolkningstalet nå till intervallet 8 000–16 000 invånare jämfört med dagens 6 400.

För att klara en ekonomisk- och klimatmässigt hållbar gruvdrift krävs en ny järnväg från svenska Kaunisvaara till finska Kolari, till en kostnad av 800 miljoner kronor, samt bättre möjligheter till arbetspendling och transporter på väg, vilket i sin tur kan innebära ytterligare lika många miljoner i investering.

För vägverkets del kräver samhällsutvecklingen i Pajala en mobilisering av personresurser och pengar till att förbättra vägarna, enligt projektets planeringssam-

trafikinspektörer.

Vad fick dig att söka utbild-

ningen till trafikinspektör? – Det var en bekant som marie thorslund. arbetar som trafikinspektör som väckte mitt intresse. Jag har alltid varit intresserad av trafiksäkerhet och är sedan flera år medlem i Bilkåren.

Vad har du arbetat med tidigare?

– Jag har haft en rad olika yrken, personlig assistent, supporttekniker och nu senast produktionstekniker. Där kunde jag ibland sakna kontakten med människor.

Vad tyckte du om utbildningen?

– Den var jättebra! Ett annorlunda upplägg med mycket praktik och nära kontakt med handledaren. Det tyckte jag var bra. Vissa perioder kunde det kännas jobbigt att vara borta från familjen, men nu i efterhand ser jag hur bra det var att man fick möjlighet att lära känna kurskamraterna och knyta band. Nu när vi splittras på olika orter är det enklare att hålla kontakten och utbyta erfarenheter.

samordnare i Pajalaprojektet, Anders Lundström på Vägverket region norr, får många vägutredningar att sätta in sig i inför infrastruktursats-

ningen med nya gruvor – och nya vägar i Pajala. Foto: JAN GUSTAVSSON

ordnare, Anders Lundström, Vägverket i Luleå. – Vägverket har avsatt pengar för att kunna tidigarelägga planerade vägförbättringar på väg 880 mellan Aareavaara och Kaunisjoensuu. Där kommer en hel del transporter att ske för gruvverksamheten, säger Anders Lundström. För vägförbättringarna längs med väg 880 finns en arbetsplan klar. Men annars är Vägverket till stor del i planeringsfasen. – Klart är att gruvsatsningen i Pajala kommer att ge oss full sysselsättning framöver. Nu handlar det om att ta fram planer för att snabbt kunna agera, säger Anders Lundström.

En ny länk i form av en gränsbro över gränsälven, Muonio älv, mellan Huuki och Äkäsjokisuu i Finland, är en viktig del i det framtida arbetet.

en förbättrad infrastruktur är något som all samhällsservice, skogsnäringen och turistnäringen kan dra nytta av. Målet är att kunna skapa en gemensam arbetsmarknadsregion mellan Sverige och Finland. Själva malmtransporterna planeras att gå med järnvägen via Kolari till hamnen i finska Kemi för vidare transport på malmfartyg till köparna.

Hur ser du på din roll som trafikinspektör?

– Vi arbetar för trafiksäkerhet och för att få trafiksäkra förare ute på vägarna, det känns väldigt viktigt.

Vad är det roligaste i ditt jobb?

– Alla möten med människor och att det är ett varierat jobb där det uppstår många olika situationer. Ingen dag är den andra lik!

LENA JOHANSSON

i norden

Interaktiv kampanj ska stoppa danska fartsyndare

•DAnmArk. En interaktiv kampanj ska få bilisterna att sänka farten i Danmark. Vejdirektoratet, Danmarks motsvarighet till Vägverket, prövar nu ett nytt grepp för att nå manliga fortkörare mellan 25 och 49 år. Bilisterna kan anmäla sig på en webbplats, där körvanorna mäts och registreras via mobiltelefoner. På så vis får förarna en konkret bild av hur de kör.

Ett av kampanjens huvudbudskap är att högre fart på motorvägen inte ger någon större tidsvinst.

Norsk plan ska minska ungdomsolyckor i trafiken

•norge. Statens vegvesen, norska motsvarigheten till Vägverket, har tagit fram en plan för att minska ungdomsolyckorna. Bland annat ska målgruppen få information via sociala medier och andra nya kommunikationskanaler.

Bakgrunden är de höga olyckstalen bland unga. En fjärdedel av alla trafikdödade i Norge är mellan 15 och 24 år, men de står bara för 7 procent av trafiken. Planen ingår i en nationell åtgärdsplan för trafiksäkerhet åren 2010–2013.

i maj gav regeringen Vägverket uppdraget att utreda och lämna förslag på hur privatpersoner med körkort kan stimuleras till att utbilda sig i och använda sparsam körning.

Foto: TRONS

Sparsam körning till för alla

Låt sparsam körning ingå i introduktionsutbildningen för privat övningskörning, gör informationssatsningar och utbilda ideella ambassadörer. De insatserna föreslår Vägverket i rapporten om sparsam körning som lämnats till Näringsdepartementet.

I maj gav regeringen Vägverket uppdraget att utreda och lämna förslag på hur privatpersoner med körkort kan stimuleras till att utbilda sig i och tillämpa sparsam körning, det vill säga ett energieffektivt körsätt.

Projektledare Peter Ericsson, kontorschef på Förarprov i Västerås, har tillsammans med företrädare för trafikskolor, andra myndigheter och ideella organisationer Foto: BOO ERICSON inom trafikområdet, diskuterat och analyserat olika förslag på åtgärder som kan bidra till att fler kör sparsamt. Peter ericsson. – Arbetet har flutit på väldigt bra. I princip var vi alla överens om de förslag vi kom fram till, och resultatet går i linje med Vägverkets miljöarbete. Effekten av ett sparsamt körsätt, i form av minskad förbrukning, är en viktig länk i en kedja av åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, säger Peter Ericsson.

Det första åtgärdsförslaget innebär att sparsam körning ska ingå som en obligatorisk del i den nuvarande introduktionsutbildningen för handledare i privat övningskörning, behörighet B. Beräkningar visar att det kan leda till en reducering av 11 800 ton koldioxid per år. Om man dessutom skulle erbjuda handledare en subventionerad och fördjupad utbildning i sparsam körning, skulle reduktionen bli mer än 13 000 ton koldioxidutsläpp per år.

i förslaget ingår även att ta vara på den kunskap som ideella organisationer har att bidra med. Genom att utbilda ambassadörer för dessa organisationer beräknas utsläppen minska med minst 440 ton koldioxid per år. När ambassadörerna i sin tur sprider kunskapen vidare kan utsläppen minska ännu mer. Med organisationernas breda kontaktnät och representation på till exempel mässor, utställningar och studiecirklar finns förutsättningar för en bred folklig förankring.

vägverket föreslår även en större informationssatsning i olika medier och kanaler samt ett antal olika aktiviteter. En liknande satsning har gjorts i Nederländerna. Trots en stor kostnad för staten, visar beräkningar att en sådan satsning kan ge samhället en stor vinst genom att koldioxidutsläppen kan minska med 29 000 ton per år. – Förhoppningen är att förslagen ska leda till att fler kör sparsamt. Dels är det bra för miljön, dels spar bilisten själv pengar, säger Peter Ericsson.

LENA JOHANSSON

Effektivare behandling av bygglov

För att effektivisera arbetssätten ordnade Region Mitt för två år sedan seminarier där hanteringen av bygglov diskuterades med kommuner. Bland annat diskuterades ett förslag som innebär att Vägverket inte åker ut på plats.

I samhällsplanerarnas uppgifter ingår att yttra sig över bygglovsansökningar och främst titta på trafiksäkerheten. Det handlar om utfarter och siktsträckor, men även buller. – Vi vill lägga mer tid på arbetet i tidiga skeden i samhällsplaneringen och på mer övergripande frågor, för att utforma ett hållbart transportsystem, säger Jasmine Skarp, samhällsplanerare i Falun.

För att ytterligare påskynda hanteringen uppmanar samhällsplanerarna alla kommuner att lämna fylligare underlag i remisserna för att Vägverket ska kunna göra en mer kvalificerad bedömning direkt på kontoret. Det är till exempel uppgifter om hur nära vägen man vill placera byggnaden, var en eventuell infart är tänkt och foton. I Falun och Borlänge har man gått vidare med överenskommelser som innebär att kommunerna inte skickar alla bygglov till Vägverket för yttrande. Jasmine Skarp har anordnat kurser med de två kommunerna för att diskutera trafiksäkerhet och utfarter. – Båda kommunerna har nu själva kompetensen inom dessa områden. Endast i viktigare principfall och mer komplicerade ärenden kontaktas Vägverket, säger Jasmine Skarp. de bygglov som samhällsplanerarna yttrar sig över nu är sådana som berör större allmänna vägar, exempelvis riksvägarna 50, 70 och 80. Andra exempel är bygglov som rör exploateringar där trafikmängden förväntas öka markant, bygglov på vägar med vägarbeten eller om kommunen av annan anledning känner att man vill ha en fördjupad

Jasmine skarp.

dialog med Vägverket. Arbetssättet har fallit väl ut och båda parter är mycket nöjda. Ärendemängden har minskat och kommunen har kunnat korta sina handläggningstider. – På det här sättet använder vi skattebetalarnas pengar på ett mer effektivt sätt. Flera av regionens andra kommuner har visat intresse för liknande överenskommelser, säger Jasmine Skarp.

S ELANDER Foto: Gö RAN

Hanteringen kan förenklas när det gäller bygglov efter mindre vägar. samhällsplanerna i region mitt har ett samarbete med borlänge och Falu kommuner.

Foto: LENA SöDERSTRöM

att våga säga nej kan rädda livet

BORLÄNGE. För sex år sedan var An-

dreas Karlsson en hårsmån från att dö vid en krock mot en husvägg i centrala Borlänge. Han satt fastklämd i den kraschade bilen med svåra skador. Bara några minuter tidigare hade han gjort det ödesdigra valet att sätta sig i en bil där föraren var berusad.

Olyckan ändade en lovande ishockeyspelares karriär och drömmen om ett proffsliv på is. Som hockeyspelare har Andreas motat hårda slagskott och tagit emot benhårda tacklingar mot rinkarnas sviktande träsargar. Men bilkraschen mot en bergfast husvägg var en smäll åtskilligt större än vad Andreas kropp klarade av. Hela olycksförloppet och en tid efter är borta ur minnet, från det att han kliver in i bilen tills han vaknar upp på sjukhuset. – Klarade jag mig? Det var det första jag sa, när jag vaknade upp på sjukhuset i Falun, säger Andreas. – Det kan du tacka din goda fysik för, svarade läkarna.

i övrigt var deras besked dystert. Bruten fotled, brutet nyckelben, spräckt skalle och krossat bäcken. Andreas kunde nu se konsekvenserna av sitt felval. Nu väntade lång rehabilitering och behovet av nya mål i livet. I dag har han startat egen firma där han föreläser om alkohol och trafiksäkerhet. Tillgångarna är han själv, positivt tänkande och enkla budskap. – Alla människor ställs dagligen inför olika val där det gäller att välja rätt. I trafiken är det alltid rätt att välja bort alkoholen. Åk aldrig med en berusad förare, uppmanar Andreas.

nu åker han landet runt med sin föreläsning. Ett par tre gånger i veckan kan det bli och sedan starten har han föreläst minst femtio gånger. Publiken finns i framför allt skolor, kommuner och olika föreningar med koppling till trafik och trafiksäkerhet. Också en whiskyklubb har han talat inför.

Den vanligaste frågan du får, kan jag tänka mig, är ”Varför klev du in i bilen den där nyårsnatten 2003–2004?”. – Med facit i hand kan man verkligen fråga sig det. Att jag lever i dag är nästan svårt att tro med tanke på hur demolerad bilen var. En hel del tur hade jag nog. Men jag hade klokt nog tagit på mig bilbältet.

om olyckan

Av spåren att döma hade bilen kört med hög fart genom Borlänge, kanske 70–100 km/tim. Föraren tappade kontrollen över bilen som åkte rakt över en rondell. Bilen snurrade runt och träffade hörnet på husväggen med bakdelen och höger sida. Andreas klämdes fast i sitt bilbälte. Föraren ådrog sig minst lika allvarliga skador.

Andreas karlsson var för sex år sedan nära att dö då bilen han åkte i krockade mot en husvägg. i dag föreläser Andreas om den natt då han valde att åka med en bil där föraren var berusad.

Foto: DANIEL EKSTAM

Kloka ungdomar fattar fel beslut och olyckan är oundviklig. Är det så enkelt?

– Nej, det handlar nog mer om ett kalkylerat risktagande. Argumenten mot alkoholen finns ju där, ändå väljer man att inte säga nej. Det är svårt att förstå men så är det. Man är 18 år och osårbar, det finns en övertro på

Andreas karlsson som tidigare var en duktig hockeyspelare provar hur det känns

att stå på ett par skridskor efter olyckan. Foto: PRIVAT

den lyckliga omständigheten att ”det händer inte mig”.

Har du i dag någon rimlig förklaring till varför du valde att sätta dig i bilen?

– Nej, faktiskt inte. Bilden var den vanliga. Ungdomar firade nyår. Det var fyrverkerier och alla hade roligt. Vi samlades hemma hos mig. Det dracks en del, drinkar och bål. Vid tretiden på natten kom förslaget att vi skulle ut på stan. Sedan skulle vi hem. Så gott som alla hade druckit sprit och ingen borde köra. Ändå gjorde jag valet att sätta mig bredvid en onykter förare. Där fanns väl en del kamrattryck också. Ingen vill ju känna sig utanför.

andreas karlsson säger att han inte kan ångra beslutet i dag. Men att förverkliga sina drömmar och mål har blivit än viktigare, i alla fall de som han kan klara av med de nya förutsättningar han ställts inför efter olyckan. – Att jag valde fel ska ju inte betyda att andra måste göra samma misstag. Kan jag med mig själv som förebild få andra att inte koppla ihop alkohol och bilkörning, ja då har jag gjort en betydelsefull insats.

CONNy KARLSSON

andreas karlsson

ålder: 24 år Arbete: Driver egen firma. Föreläser om alkohol och trafiksäkerhet och om drömmar och mål. Bland annat samarbetar Andreas med Vägverkets Don’t drink and drive. Umgänge: Under den svåra tiden fick jag se vilka som var mina verkliga vänner. Fritid: Ser på idrott. Dröm: Någon att dela livet med.

tema: klimat & miljö

0 1990 1995 2000 2005 2010

Vägverket lanserar klimatbarometern

Tätare uppdateringar av hur mycket koldioxid som släpps ut, och en mer komplett bild av utsläppen. Det ska Vägverkets nya klimatbarometer visa. Barometern kommer att synas och uppdateras varje månad på Vägverkets webbplats och på Infarten.

Att mäta hur mycket koldioxidutsläpp som transportsektorn orsakar är i sig inget nytt, men sättet det görs på i klimatbarometern har inte gjorts förut i Sverige.

vägtrafikens klimatpåverkan redovisas sedan tidigare årligen. Under året förekommer däremot ingen rapportering av variationer i utsläpp. Den nya barometern kommer att uppdateras varje månad och utgå från koldioxidutsläpp av bensin, etanol till låginblanding, E85 samt bussbränsle, diesel, biodiesel inblandad i diesel i olika grad, naturgas och biogas. – Det nya är kontinuiteten i hur mätningarna görs och att de speglar hela produktions- och distributionskedjan i framställandet av drivmedel,

klimatbarometern

För att få en bättre koppling till de klimatmål som satts upp av i-länderna utgår klimatbarometern från 1990 års utsläppsnivå, vilket är lika med index 100. Den månatliga uppdateringen och jämförelsen gör att eventuella trendförändringar syns fortare, vilket gör att lämpliga åtgärder kan sättas in tidigare.

klimatmål

Riksdagen beslutade i juni 2009 att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990 års utsläppsnivåer.

temperaturmål:

Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst två grader jämfört med förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Andra mål och strategier förutom utsläppsmålen:

• Sverige ska år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi • 10 procent av energin i transportsektorn ska vara förnybar 2020.

Källa: NATURVåRDSVERKET

Den streckade linjen visar nödvändig minskning för att klara Fn:s tvågradersmål.

2015 2020 2025 2030

med hjälp av en helt ny klimatbarometer ska Vägverket få bättre koll på utsläppen och även bättre kunna förmedla hur utsläppen av koldioxid ökar eller minskar.

Foto: SUSANNE LINDHOLM

Vägverket lanserar klimatbarometern

säger Håkan Johansson, nationell klimatsamordnare på Vägverket.

redovisningen speglar också hela bränslets livscykel från utvinning till förbränning. – Etanol och biogas är exempel på drivmedel som tidigare räknats som om de inte släpper ut någon koldioxid. Men framställning och distribution av drivmedel ger också utsläpp, vilket nu finns medräknat, säger Håkan Johansson.

Förhoppningen med det nya sättet att mäta utsläpp är att lämpliga insatser i form av styrmedel kan sättas in så snabbt som möjligt. Olika former av beskattning och skattelättnader hör till de medlen, men det finns också mycket att göra som individ, enligt Håkan Johansson. – En ökad insats i sparsam körning och hastighetsefterlevnad skulle till exempel kunna ge goda resultat. Skulle alla köra sparsamt och hålla hastigheten skulle vi kunna minska utsläppen med cirka 10 procent, säger Håkan Johansson.

Håkan Johansson, nationell klimatsamordnare på Vägverket, arbetar med den nya klimatbarometern.

tema: klimat & miljö Transportsektorns del i klimatfrågan

klimatneutrala godstransporter är ett av projekten som ska visa hur klimatpåverkan från vägburna godstransporter i sverige kan minska genom olika åtgärder och vad de medverkande aktörerna kan bidra med. Foto: TRONS

Vägtransporter står i dag för ungefär en tredjedel av de svenska energirelaterade utsläppen av växthusgaser. Sektorn hör till en av de snabbast växande. Vägverket arbetar på olika sätt med att begränsa klimatpåverkan på väg. Vad som behöver göras beskrivs i den nu uppdaterade klimathandlingsplanen.

– Vägverkets arbete med att begränsa vår klimatpåverkan är en stor fråga i dag och det kommer att bli en ännu större fråga i framtiden, säger Per Lindroth, chef på Vägverkets enhet för miljöstrategi.

i klimathandlingsplanen beskrivs hur Vägverket ska arbeta för att begränsa koldioxidutsläppen, och hur myndigheten ska bidra till att nå de utsläppsmål som satts upp av regeringen. Lagstiftning, samverkan med

Per Lindroth är chef på Vägverkets enhet för miljöstrategi. enligt honom kommer miljöfrågan att bli allt större i framtiden.

Foto: KRISTINA ERIKSSON

andra myndigheter och organisationer och klimatåtgärder i den egna verksamheten är exempel på hur det övergripande arbetet ser ut.

konkret betyder detta bland annat att verka för en energieffektiv samhällsplanering, där Vägverket arbetar tillsammans med andra samhällsinstanser för att skapa ett så transporteffektivt samhälle som möjligt, där bilen används sparsamt.

Satsningar på sparsam körning, hastighetsefterlevnad och att berätta om fordon som är bättre för miljön, är andra exempel på hur Vägverket arbetar för att göra transportsektorn miljövänligare. Ett annat aktuellt område är energieffektivisering av byggande, drift och underhåll av vägar.

klimathandlingsplanen används nu både nationellt och regionalt som stöd inom miljöområdet i verksamheten. – Ute på regionerna finns samtidigt miljöstrateger som är väl insatta och kan bidra med en övergripande bild regionalt, säger Håkan Johansson, klimatsamordnare på Vägverket.

HANNES FORSSELL

Sveriges eu-ordförandeskap

Sverige är ordförande i EU 1 juli–31 december 2009. Ordförandeskapet i EU växlar halvårsvis mellan de olika medlemsländerna. Ordförande ska vara drivande i EU:s lagstiftande och politiska beslutsprocess. Ordförandelandet ska bland annat leda arbetet i rådet, ta fram datum för rådets möten och agera ordförande på dessa möten. Ordförandelandet ska vara opartiskt och ta vara på alla medlemsländers intressen. Det är även ordförandelandets uppgift att representera rådet inför de andra EU-institutionerna, samt att representera EU inför länder utanför EU och i internationella organisationer.

Fn:s klimatkonferens i köpenhamn

Målet med Klimatkonferensen är att länderna ska komma överens om ett nytt klimatavtal. Det är bråttom eftersom det nya avtalet ska ersätta Kyotoavtalet som går ut 2012. Avtalet finns till för att reducera växthusgaserna och deras negativa effekt på miljön. Konferensen pågår 7–18 december i Köpenhamn och är den femtonde av de årliga konferenserna, så kallade Conference of the Parties, Cop. På Cop 15 träffas de länder som undertecknat klimatkonventionen. EU agerar gemensamt i de internationella klimatförhandlingarna. Det är FN:s klimatkonvention – United Nations Framework Climate Change Convention, UNFCCC, som ligger till grund för det internationella klimatsamarbetet.

Hallå där…

… Per Björklund, ämnesråd på näringsdepartementet, som bland annat arbetar med transportfrågor under Sveriges ordförandeskap i EU.

Foto: SANDRA BAqIRJAzID

Transportpolitiken inom EU efter 2010 är prioriterat under ordförandeskapet – vad innebär det?

– Det innebär rent konkret att kommissionen har tagit fram ett dokument om hur den europeiska transportpolitiken ska bedrivas de närmaste 20–30 åren. Det gör man för att komma med en ny vitbok som slår fast den framtida transportpolitiken. Vi har tagit fasta på det här och ser till att ministrarna kan träffas för att debattera kommande transportpolitik.

Hur mycket kan Sverige påverka EU som ordförande?

– Rent formellt har vi kanske till och med mindre chans att påverka, eftersom ordföranden ska vara neutral. Men samtidigt har vi nu alla ingångar till parlamentet och kommissionen. Vi träffar viktiga personer med jämna mellanrum och det är en informell väg att påverka.

Finns det olika inriktningar i de olika länderna?

– Absolut. För oss som jobbar med de här frågorna är det vår vardag att försöka hitta lösningar som får alla 27 länder, kommissionen och parlamentet med på noterna. Det blir kompromisslösningar som kan verka urvattnade, men det är lösningar som omfattar en stor del av Europa.

Vad finns det för skillnader?

– Holland till exempel har starka traditioner med lastbilstransporter och vill därför underlätta för dem. Tyskarna har mycket tågtrafik och vill värna om den marknaden. Tyskarna är också restriktiva med transittrafiken. Det måste vara tillåtet med den europeiska genomfartstrafiken, men det är kanske inte så kul att vara landet där alla lastbilar drar igenom. Danskarna är väldigt inriktade på sjöfart och sjöfartsreglering genom att de har en stark flotta. Varje land har sin käpphäst.

Klimatkonferensen i Köpenhamn genomförs nu i december. Hur viktiga är transportfrågorna där?

– Frågan om utsläpp från luftfart och sjöfart är viktiga. De har inte varit med tidigare. Direkta åtgärder diskuteras inte på konferensen men sedan ska länderna och de olika sammanslutningarna diskutera hur man ska nå målen.