Utveckling Jobb & Fritid .........................................22–23

utveckling

Svarta lådor ger billigare försäkring

systemet med smarta försäkringar kan i förlängningen ge dyrare försäkring åt den som kör för fort. kanske gör det att färre kommer att åka fast i polisens kontroller. Foto: KERSTIN ERICSSON

En svart liten låda som håller koll på hur fort du kör. Det är grunden i smarta försäkringar som ska testas i Sverige i vår. Utan Vägverkets uppgifter från NVDB, nationella vägdatabasen, skulle projektet inte vara möjligt.

Tanken med smarta försäkringar är att föraren ska betala den premie som passar körbeteendet. En person som kör lugnt ska inte behöva betala lika mycket som en person som ofta kör för fort. – Den som har ett aggressivt körsätt och kör för fort är en sämre affär för försäkringsbolagen, säger Johnny Svedlund, utredare på intelligenta transportsystem, ITS.

vägverket är med i ett projekt tillsammans med försäkringsbolaget Salusansvar där det under hösten har pågått en jämförande studie mellan olika tekniska system. I vår startar en försöksstudie där uppåt 400–500 personer ska testa de så kallade svarta lådorna som samlar in informationen. – Vägverket stöttar för att utveckla konceptet Smarta försäkringar. Det bygger på data från NVDB och finns inte det tillgängligt faller en del av avsikten med försäkringarna, säger Johnny Svedlund.

Den svarta lådan.

Foto: OCTO TELEMATICS

Från nvdb hämtas uppgifter om vägens hastighetsbegränsning och tillsammans med information från den svarta lådan om hur fort föraren har kört, skickas det till försäkringsbolaget. I vissa länder i Europa är försäkringar av den här typen vanliga under namnet Pay as you drive. Men det finns skillnader. – Försäkringar i till exempel Italien är dyrare och skadefrekvensen är större. Deras koncept bygger på att undvika försäkringsbedrägerier vid till exempel krockar. De har inte tillgång till ett system med hastighetsgränserna inlagda på vägarna som vi har, säger Johnny Svedlund.

Svarta lådor

Lådan är stor som en tändsticksask av den större typen och monteras in i fönstret. Den innehåller ett modem och en logger som samlar in data från en GPS. Vägverket medfinansierar delar av ett försöksprojekt i vår där de svarta lådorna ska testas i bilar. Den svarta lådan kommer förmodligen att ingå när kunder köper Smarta försäkringar i framtiden. Försäkringsbolagen hoppas på lägre kostnader med Smarta försäkringar och kunder som kör lugnare får en lägre försäkringspremie. Även Vägverket ser stora fördelar med systemet att sätta in svarta lådor i bilar. – Vi kan få genomslag i ökad trafiksäkerhet. Det kan också sprida sig till motorcyklar och till transportnäringen. Men om vi ska göra ytterligare insatser för att driva på utvecklingen måste vi veta om det är ett framgångsrikt affärskoncept i Sverige, säger Johnny Svedlund.

Det är inte första gången som svarta lådor i bilar diskuteras i Sverige. Argumentet att lådorna kan vara ett integritetsproblem har dykt upp. Men det ser inte Johnny Svedlund som något stort problem. – Uppgifterna blir avidentifierade. Försäkringsbolagen kommer aldrig att veta var kunderna har varit, möjligen vilken del av vägnätet och förstås vilken hastighet de har kört i förhållande till den lagstadgade, säger han.

terese Alstin utvecklar framtidens cykelhjälmar. en osynlig hjälm presenteras nästa år.

Foto: ANNELI NILSSON

Osynlig hjälm ska locka fler användare

MALMö. Nästa år kommer vi att få se en helt ny

cykelhjälm på marknaden. Eller får vi verkligen se den? Industridesignarna Terese Alstin och Anna Haupt arbetar på sin idé att ta fram en osynlig cykelhjälm som ska vara minst lika säker som dagens godkända cykelhjälmar.

Idén presenterades på trafiksäkerhetsdagarna i Malmö i november. Bakgrunden är ett examensarbete från tiden på Lunds Universitet där de studerade industridesign. Frågan de ställde sig var varför så många undviker att använda cykelhjälm? Det hela resulterade i idén att skapa en funktionell, säker, snygg och smidig hjälm för alla, även för dem som av estetiska skäl idag väljer bort hjälm. – De har hållit på i fyra år nu i egna företaget Hövding Industridesign, berättar Margareta Karrman på Vägverket i Kristianstad, projektledare för TS-dagarna. I dag har de sju-åtta anställda som arbetar med att utveckla hjälmen vidare. År 2010 räknar de med att den ska börja produceras. Det hela är fortfarande mycket hemligt, eftersom de inte fått det slutgiltiga patentet än och inte vill att något ska läcka ut.

ANNELI NILSSON/KERSTIN ERICSSON

i kortHet

Tur & Retur för enkelt resande

•Den 11 januari 2010 inför Vägverket Tur & Retur, det resesystem som Banverket har i dag. I systemet finns funktioner för registrering av reseräkningar och automatisk överföring av resenärsprofiler till avtalsleverantörer. Det finns ytterligare funktioner i Tur & Retur som kommer att implementeras under 2010, bland annat en funktion som förenklar utlägg med kort.

Utbildning kommer att ske via e-learning. I samband med detta är det viktigt att göra sina reseräkningar för 2009 i tid så att varje chef kan attestera dessa senast den 8 januari 2010. Efter detta datum stängs det gamla systemet.

jobb & fritid Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

Julledigt en hälsosam dunderkur

Passa på att sova ut ordentligt under jul- och nyårshelgerna! Du blir piggare, gladare och får ett starkare immunförsvar. – Återhämtningen förbättrar både den fysiska och den psykiska hälsan, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet.

I snitt sover vi 45 minuter extra per dygn under helgerna och vid annan

Julledigt från jobbet ger möjlighet till återhämtning.

Foto: LENA KARLSDOTTER LINDEHAG ledighet. Denna extra sömn är rena dunderkuren för hälsan. – Tack vare den kan vi varva ner och få den vila vi behöver, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

vinsten med mer sömn är dubbel: dels får kroppen mer tid för återhämtning, dels utsätter vi oss för mindre uttröttande vakentid när hjärnan går på högvarv. – Ju mer vi sover, desto gladare och piggare blir vi. Vi får en mer positiv attityd och blir i bättre form för att arbeta, säger Torbjörn Åkerstedt.

Återhämtningen får också positiva konsekvenser för fysiken. – Några dagar in på ledigheten har immunförsvaret stärkts. Vi står bättre emot förkylningar och sår läker snabbare. Det beror på att stress trycker ner immunförsvaret.

Ständig ledighet och obegränsat med sovmorgnar skulle dock inte få samma goda effekt. – Arbete är också bra för oss. Man behöver motsatserna, säger Torbjörn Åkerstedt.

LENA KARLSDOTTER LINDEHAG

mer sömn gör dig gladare, piggare och friskare.

Foto: BODIL JOHANSSON

tre tips för en vilsam ledighet

Håll ambitionerna på en lagom nivå. ”Många använder julen till att göra allt som man inte har hunnit med under resten av året. En annan fara är att man tar på sig för mycket jobb genom att bjuda hem hela släkten. Det kan i värsta fall innebära en ökad arbetsbelastning i stället för återhämtning” säger Torbjörn åkerstedt. rör på dig! Hugg ved, ta en långpromenad eller åk skidor om det finns snö. ”Man sover alltid bättre efter fysisk aktivitet.” Umgås med dem du tycker om. ”Socialt stöd är viktigt för att vi ska må bra.”

Spisade fransk afton

HÄRNöSAND. En mörk, regnig kväll i

slutet av november bjöd Fritidsföreningens sektion Kultur & Event in sina medlemmar till en Fransk afton på regionkontoret i Härnösand. Musettedragspel, klädsel av haute couture, dukning i de franska färgerna och kandelabrar gjorde att deltagarna förflyttade sig till en fransk gourmetrestaurang på la rue Nattviken.

Menyn bestod av Moules à la mariniére med baguette (blåmusslor i vitt vin, vitlök och grädde), Beauf Bourgogne med tryffelpuré, franska ostar samt diverse franska drycker som var och en tog med själv.

till kaffet spisades det på Annika Östmans ”Edith Piaf – en resa i ord och ton”. En berättelse från vaggan till graven, som varvades med Piafs mest kända sånger, dels på franska men också i Annikas egna översättningar till svenska. Näsduksvarning hade utfärdats.

Kvällen avslutades med dans till franska schlagerfestivallåtar genom tiderna. Skojar bara, lite annan musik blev det.

Annika östman trollband publiken med sin tolkning av edith Piaf.

Svevia kliver av samarbetet med Fritidsförbundet

Från och med årsskiftet lämnar Svevia Fritidsförbundet och dess verksamhet. Vectura däremot blir kvar även under 2010.

Nu har det gått ett år sedan Vägverket Produktion bolagiserades och blev Svevia. Fritidsföreningarnas verksamhet har inte berörts så mycket av detta förrän nu när Svevias ledning beslutat att samarbetet ska upphöra. – Vi hoppades att samarbetet med Svevia skulle kunna fortsätta och att vi tillsammans med övriga myndigheter som ska ingå i Trafikverket skulle bilda ett nytt förbund, säger Fritidsförbundets ordförande Stefan Pettersson. Samtidigt har jag full förståelse för att Svevia vill kliva av och önskar dem lycka till i framtiden.

utträdet från föreningarna får ske under en övergångstid fram till årsmötena som brukar hållas i mitten av februari. I dag finns det bara en förening som enbart består av personal från Svevia. Den läggs ner helt vid årsskiftet. – Jag kommer att sakna alla kompisar som har träffats och tränat för riksmästerskapen i rinkbandy. Men det jag kommer att sakna mest är de fantastiska aktivitetsveckorna som Fritidsförbundet har anordnat, säger Peter Nyqvist på Svevia i Härnösand.

inom banverket finns ingen organisation som liknar Fritidsförbundets. Järnvägarnas idrottsförbund finns, men det ligger utanför Banverket. Styrelsen i Fritidsförbundet har nu träffat representanter från både Banverket och Järnvägarnas idrottsförbund för att diskutera framtiden. – Vi tittar nu på vad som finns inom de bägge verken när det gäller friskvård och fritid och vi vill ta tillvara det som är bra från båda och förena till något nytt. En delrapport med en gemensam organisation och struktur ska vara klar den 15 februari, berättar Stefan Pettersson.

LENA SöDERSTRöM

Peter nyqvist kommer att sakna alla kompisar som träffats och tränat för riksmästerskapen i rinkbandy när svevias anställda lämnar Fritidsförbundet vid årsskiftet.

Foto: LENA SöDERSTRöM

Fritidsförbundets ordförande stefan Pettersson deltar i diskussioner om hur en framtida lösning med banverket, Vägverket och Järnvägarnas riksförbund kan se ut.

Foto: LENA SöDERSTRöM

Agresso Planners är ett av topplagen i region mitt. Fr.v. susanne Johansson, Jenny Larsson, Agnetha malmin, mia sjölander och malin thunman. På bilden saknas lagledaren Anna emnegard.

Jakt på välbefinnandepoäng

På Region Mitt är flera lag med max sex deltagare i varje med och tävlar i friskvårdssatsningen Balansjakten. Personalen tävlar med varandra individuellt och i grupp för att öka välbefinnandet.

Balansjakten bygger på att personalen dagligen gör olika aktiviteter. Var och en bestämmer själv hur de vill motionera.

Totalt finns det mer än 50 aktiviteter att välja på. Det kan vara rena motionsaktiviteter men även massage, dammsugning och trädgårdsarbete ingår.

Aktiviteterna poängbedöms och summeras varje månad. Som mest kan varje person få fyra poäng per dag. Det vanligaste sättet att samla poäng är promenader. Kampen är hård mellan de olika lagen och varje månad lottas biobiljetter ut bland de tävlande. – I vårt lag har vi olika specialområden som gör att vi får mycket poäng, säger Susanne Johansson i lag Agresso Planners. Några springer och promenerar, jag spelar bowling och några går regelbundet på spinning.

Regionens balansjakt sköts av företaget Bra Balans i Sverige AB och startade den 1 oktober och vilket lag som vinner står klart den 30 juni.

Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

HiStoria

Järnvägens bana

Visste du att en gemensam tid över hela Sverige infördes 1879 för att järnvägens tågtidtabell skulle fungera? Eller att Sveriges första järnväg öppnades 1856? Här får du koll på järnvägens historia.

1856. Sveriges första järnväg, örebro–Nora, öppnas för trafik. 1862. Järnvägen Stockholm–Göteborg invigs, restiden är 14 timmar. 1870. Sverige har nästan 200 mil järnväg. 1879. Gemensam tid införs vid alla järnvägsstationer. 1895. Första järnvägen med eldrivna tåg öppnas, Stockholm–Djursholm. 1910. Sverige har 1 200 mil järnväg. 1915. Första linjen med längre permanent eldrift, Kiruna–Riksgränsen, 129 km. 1937. Inlandsbanan invigs. Sverige har 1 700 mil järnväg. 1939. Riksdagen beslutar att förstatliga hela svenska järnvägsnätet. 1972. Det sista ångloket på SJ tas ur drift. 1988. SJ delas: Banverket bildas och får ansvar för bannätet och SJ för tågtrafiken. 1990. Premiär för X 2000 mellan Stockholm och Göteborg. 1996. Sverige har 1 000 mil järnväg. 2000. Den 1 juli invigs öresundsbron mellan Sverige och Danmark. 2004. Beslut tas om investeringar i järnvägen för 107,7 miljarder kronor fram till 2015.

KRISTINA ERIKSSON Källa: BANVERKET

Forsa station, en av järnvägens tidiga stationer någon gång på 1860- eller 1870-talet. trävaror kommer lastade på båt för att lastas

om till järnvägen för vidare transport. Foto: SVERIGES JÄRNVÄGSMUSEUM

ganska snart utvecklas järnvägen till att vara ett transportmedel för människor. bilden visar stockholms central pingsten 1935 och resenärer som köar för att få komma ut på sin perrong.

Foto: SVERIGES JÄRNVÄGSMUSEUM

Under 1950-talet hade bilen och bussen utvecklats till en konkurrent för järnvägen. För att möta detta skaffade sig sJ själva bussar för att ha det som ett billigare alternativ till sin egen

järnvägstrafik. Foto: SVERIGES JÄRNVÄGSMUSEUM