ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER
ANNONS
NR 3 AUGUSTI 2016 FRAMTIDENSSVERIGE.COM
FRAMTIDENS VÄSTRA GÖTALAND MED FOKUS PÅ EN ÖKAD KONKURRENSKRAFT
MILJÖVÄNLIGA TRANSPORTER Finns det?
ÖKAD JÄMSTÄLLDHET
Med hållbar stadsplanering
LENA APLER
ÅRETS MÄKTIGASTE ENTREPRENÖR, STYRELSEORDFÖRANDE COLLECTOR
GÖTEBORG ÄR HETT Patrik Andersson förklarar varför
”Göteborg behöver inte räddas” Medföljer som bilaga i Dagens industri augusti 2016
MINSKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN Det lönar sig
HISTORISKT PROJEKT
Älvstaden växer fram
LJUS FRAMTID FÖR MÖLNDAL Mycket på gång
radiator
vi är nya på förvaltning (extern) vi börjar med 505 000 kvadratmeter, värde 23,6 miljarder, kontor, handel, hotell, bostäder inom tullarna i Stockholm i centrala Göteborg, Malmö, Uppsala, Helsingborg med kunskap, erfarenhet och engagemang
novire.se
RAKA SPÅRET TILL EN KLIMATSMART AFFÄR Våra transporter når hela Sverige, Norden och Europa. Med våra 400 godståg i Sverige ersätter vi 10 000 lastbilstransporter på vägnätet - varje dag. Vi är stolta att erbjuda våra kunder transporter märkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Gör ett smart transportval du också. Framtidens transporter rullar på järnväg. Green Cargo ägs av svenska staten. Koncernen har 2 000 anställda och en årsomsättning på 4 miljarder SEK (2015).
www.greencargo.com Green_cargo_print_2016.indd 1
2016-07-26 21:26:02
Annons
4
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
LEDARE – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
Patrik Andersson
”Vad kan få de största talangerna att välja Göteborg – när lika spännande jobb finns i New York och Shanghai? En hel del, kan jag säga. ”
JACOB TIPSAR! Läs profilintervjun med Lena Apler, årets mäktigaste entreprenör, där hon pratar om potentialen i Västra Götaland. Jacob Valfridsson, Projektledare
INNEHÅLL
VD Business Region Göteborg
DÄRFÖR ÄR GÖTEBORG SÅ HETT
D
et finns goda skäl till att omvärldens intresse blivit så stort för det snabbt växande Göteborg. En anledning är de många miljarder som satsats i nya produkter och tjänster – och som nu driver Sveriges exporttillväxt. En annan anledning är planerad stadsbyggnad och infrastruktur för 1 000 miljarder kronor. Det är investeringar i en omfattning som Göteborg aldrig tidigare sett. På Business Region Göteborgs etableringsavdelning ser vi hur intressenter från olika delar av världen ställer sig i kö för att vara med i ett utvecklingssprång som ingen vill missa. Därför är det ingen som behöver rädda Göteborg – som man ibland kan få intrycket av när debatten förs med förutfattade meningar.
Det finns alltid flera olika bilder av en modern storstadsregion. Hela gråskalan från ljus till mörker, med både optimism och stora utmaningar. Men i näringslivet ser det övervägande ljust ut. Det blev väldigt tydligt när vi presenterade vår senaste konjunkturrapport. En rekordpublik på vårt seminarium fick veta att konjunkturen utvecklas starkare i Göteborgsregionen än i andra delar av Sverige. Arbetslösheten är lägre än i de två andra storstadsregionerna – och sjunker snabbare. Det finns varningssignaler. Britternas beslut att lämna EU riskerar att kyla ned den heta Göteborgsregionen. Storbritannien är Göteborgs
Följ oss digitalt:
@europeanmediapartner
En av de stora utmaningarna är glappet mellan den kompetens som näringslivet efterfrågar och de många människor som står utanför arbetsmarknaden. Det är frågor som vi alla måste ta oss an med nya innovativa metoder. Konkurrensen om välutbildade unga människor är också en viktig fråga för alla växande storstadsregioner. Vad kan få de största talangerna att välja Göteborg – när lika spännande jobb finns i New York och Shanghai? En hel del, kan jag säga. Näringslivet och myndigheter har gått samman för att göra valet enklare för nyckelpersoner med hela världen som arbetsmarknad. Jag vill gärna tipsa om webbplatsen movetogothenburg.com. Den gör det enklare att hitta rätt etableringsservice – även för människor med specialistkunskaper som ser Göteborg som ett bra alternativ.
FÖR GÖTEBORG. OCH RESTEN AV VÄRLDEN. På Handelshögskolan i Göteborg finns forskning och utbildning med globala perspektiv och fokus på hållbar samhällsutveckling. • Executive MBA • Kandidat- och masterprogram i ekonomi, logistik, miljö och juridik • Fristående kurser
4 heta projekt
8
Krönika: Miljövänlig transport
10
Göteborgs hamn
12
Profilintervju – Lena Apler
14
Vision Älvstaden
16
Hållbar stadsutveckling
18
Energi
20
Framtiden i Mölndal
FRAMTIDENS VÄSTRA GÖTALAND
fjärde största exportmarknad, om Volvos internhandel till och från Belgien räknas bort. Brexit får både konsekvenser för exportföretagen och en trolig påverkan på konjunkturen. Men en annan möjlig effekt är att den svenska kronan och Sveriges EU-medlemskap uppfattas som en alternativ väg för brittiska företag som vill försäkra sig om en fortsatt smidig väg in i euroområdet. Då står den forskningsintensiva Göteborgsregionen beredd att ta emot nya etableringar.
framtidenssverige.com
6
Återvinn eller ge tidningen vidare!
Projektledare: Jacob Valfridsson jacob.valfridsson@europeanmediapartner.com VD: Tobias Valfridsson Redaktionschef: Mats Gylldorff Redaktör: Anna Sigvardsson Annonsproduktion: Amanda Ghidoni Art Director: Camilla Alm Text: Fredrik Dhejne, Fredrik Söderlund, Anna Bjärenäs, Anna Eliasson, Martin Westholm, Johan Müller-Hansen Christine Brorsson Omslagsfoto: Privat Distribution: Dagens industri, augusti 2016 Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå
European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com
European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.
Steffi från Bangalore i Indien läser MSc in Logistics and Transport Management
SNART KAN DITT F Ö R E TA G O C K S Å F LY T TA I N . De två första kontorshusen vi byggt är redan fullt uthyrda. Det gick snabbt och för att ge fler möjligheten till moderna kontor i ett läge med nära till allt, så bygger vi ett hus till. När det står klart kan vi erbjuda ytterligare 7 000 m2 moderna kontor. Förutom en miljö som blandar framtid med historia, erbjuder kvarteret fullservice, reception, restaurang och konferens i den nyrenoverade disponentvillan. Den byggdes för 130 år sedan när Lyckholms Bryggerier låg på den här platsen. Sedan dess har framgångsrika företag verkat här – en tradition som vi ska föra vidare. Hör av dig till Mathias Grahn på 0725-33 38 70, så pratar vi om hur ditt företag kan växa här. Välkommen tillbaka till framtiden.
lyckholms.se
PEAB_Framtidens Västra Götaland_250x370_V32.indd 1
2016-08-08 11:45
Annons
6
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
ÖVERBLICK – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
BACKAPLAN BLIR EN MODERN KNUTPUNKT En nybyggnation av ett höghus, tusentals nya bostäder och en etablering av nya företag. Backaplan kommer få ett helt nytt utseende inom några år. JPA Fastigheter har tillsammans med ett
antal andra fastighetsägare tagit initiativ till ett detaljplanarbete för att göra om hela Backaplan i centrala Göteborg. Detaljplanen är en del av Vision Älvstaden. – Tidigare har Backaplan mest haft karaktären av externhandel, men nu håller området på att göras om till en del av Göteborgs centrum. Det ska byggas 6 000 nya bostäder, ett nytt handelscentrum, kontor, ett resecentrum och kulturhus, säger Lena Aldergren på JPA Fastigheter. De nya kontorshusen som byggs längs
Lundbyleden kommer att ha ett centralt läge med goda kommunikationer. – Många företag i Göteborg sitter utspridda med kontor på flera olika platser. I och med ett helt nytt huvudkontorsläge kommer de kunna samlokalisera allt på en och samma plats, endast en dryg kilometer från Centralstationen. Dessutom i helt nya moderna lokaler. Ett liknande grepp har aldrig tagits i Göteborg, säger Lena Aldergren.
Backaplan kommer vara först ut av tre olika stadsdelar som JPA Fastigheter är med och moderniserar i Göteborg. De andra två är Eriksberg och Nya Grimmered. – Du ska kunna uppleva förändringen rejält. Oavsett om du bor där eller driver ett företag. Backaplan ska bli en knutpunkt för alla och integreras i staden så mycket som möjligt, säger Lena Aldergren.
”Backaplan ska bli en knutpunkt för alla och integreras i staden så mycket som möjligt.” JPA kommer i en första etapp att moderni-
sera en befintlig byggnad på cirka 10 000 kvadratmeter. Nästa steg är nybyggnation av ett höghus med 20-25 000 kvadratmeter kontor precis vid infarten till Backaplan. – Man har försökt göra någonting med Backaplan i 20-30 år. Det har varit många aktörer inblandade som inte har kunnat
REKORD FÖR TORN komma överens eller saknat en gemensam vision. Nu är vi ett fåtal aktörer som har samarbetat under flera år vilket har lett fram till att omvandlingsprocessen kommit igång på allvar, säger Lena Aldergren. Hur många företag som kommer etablera sig i JPA:s fastigheter på Backaplan är svårt att säga i dagsläget. – Det kan vara ett enda företag som vill sätta sitt nya huvudkontor i Göteborg och som vill använda hela byggnaden eller flera olika som etablerar sig. Allt beror på företagens storlek. Det kommer kanske till och med bli en huggsexa eftersom det inte kommer finnas liknande lokaler i Göteborg inom de närmaste åren, säger Lena Aldergren. JPA vill att deras fastigheter skall särskilja
sig från det övriga byggnadsutbudet i Göteborg. Designen och arkitekturen är en viktig del i hela projektet. – Vi vill bryta mot det traditionella och lyfta arkitekturen till en annan nivå och samarbetar med många av världens ledande arkitekter. Det ska vara miljöcertifierade och långsiktigt hållbara byggnader som aldrig kan ses som omoderna, säger Lena Aldergren.
Karlatornet på Lindholmen i Göteborg kom-
mer att bli Nordens högsta byggnad med sina 266 meter. Det innebär att skyskrapan passerar Turning Torso i Malmö i höjd. Med sina 72 våningar planeras över 500 lägenheter. Panoramautsikten sträcker sig över hela staden och tillgången till alla typer av faciliteter ingår i servicetänket. De tio första våningarna kommer vara hotell medan resten blir lägenheter i olika prisklasser. Projektet tog vid för tio år sedan och tornet är en del av stadsdelen Karlastaden som, allt som allt, planeras bestå av tio kvarter med både kontorsbyggnader, handel, service och bostäder. Karlatornet är en del av stadsprojektet Vision Älvstaden som ska utveckla Göteborg till att bli en ännu mer modern metropol. En vision som ska sätta Göteborg på kartan för både befolkningen och utländska företag och initiativtagare. Karlatornet är designat av topparkitekter från USA och kan skryta med både skybar längst upp och en takterrass. När tävlingen avgjordes vann den välrenommerade arkitektbyrån Skidmore, Owings & Merrill som har över 10 000 projekt på sitt CV sedan 30-talet. Även den danska arkitektbyrån Entasis har varit med under planläggningen. Karlatornet är planerat att färdigställas 2020.
Värnar om Göteborgs hyresrätter Hyreslägenheter till en rimlig hyra. Robert Dicksons stiftelse slår ett slag för hyresrättens ställning i Göteborg. − Vi fyller en viktig samhällsfunktion, säger vd Mikael Jansson. Robert Dicksons stiftelse grundades på mitten av 1800-talet och är en av Sveriges äldsta bostadsstiftelser. I 160 år har deras uppgift och strävan varit att tillhandahålla bostäder med rimliga hyror. Enligt stadgarna har Robert Dicksons stiftelse ett uppdrag att tillhandahålla bra och sunda lägenheter till en rimlig hyra och förse de människor som står i stiftelsens kö med en bostad. − Vi drivs inte av affärsmässiga principer, vilket är ovanligt i dag. Stiftelsen fyller en viktig funktion i samhället, säger Mikael Jansson.
Flera av stiftelsens hus bär på ett stycke Göteborgshistoria. De vackra stenhusen i Annedal är exempelvis de enda kvarvarande husen i området från 1870-talet. Robert Dicksons stiftelse förvaltar inte bara anrika bostäder utan bygger och köper även hyreslägenheter. Under hösten startar stiftelsen produktion av 160 lägenheter i Flatås park, i Gårdsten pågår produktion av 132 lägenheter. Under hösten 2017 kommer stiftelsen påbörja byggnation av 250-300 lägenheter på Lindholmen och ytterligare 60 lägenheter är planerade i Majorna med start under 2019. − Planen är att fram till 2021 producera 100-150 nya lägenheter per år, säger Mikael Jansson. Stiftelsens lägenhetsbestånd kommer nästan att fördubblas fram till år 2021.
5 2 % ( 5 7 ' , & . 6 2 1 6 6 7 , ) 7 ( / 6 (
Annons
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FRAMTIDENSSVERIGE.COM
7
STORA REGIONALA BYGGSATSNINGAR FÖR JÄRNGRINDEN
NY VÄG ÖVER ÄLVEN
Järngrinden har en mängd projekt på gång i regionen. Områden i både Borås, Varberg och Halmstad ska berikas med flera hundra nya lägenheter och bostäder.
Den nya linbanan kommer bli en av sta-
På taket på Pallasfastigheten i Borås byggs
just nu 40 bostadsrätter i två våningar med utsikt över både stad och park. Pallas ägs och utvecklas av Järngrinden tillsammans med Cernera fastigheter. Projektet kallas Pallas Roof och satsar på att du som besökare ska mötas av öppenhet och rymd. Du ska också kunna ta dig enkelt till ditt våningsplan från trapphuset eller hissen. Lägenheterna på den nedre våningen kommer ha en egen uteplats med nära kontakt till de olikartade trädgårdslanden. Varje lägenhet har skyddande, indragna balkonger utmed alla fasader som blir till egna rum för olika väder och klimat. Stora panoramafönster kommer ha ett ljusinsläpp som gör att kontakten med den yttre miljön blir bättre. Borås kommer få ytterligare ett bostads-
område utökat. Järngrinden planerar att bygga 19 bostadsrätter i Villastaden. Bostäderna kommer ha ett bra läge i ett lugnt kvarter, men ändå med närhet till stadens utbud. Brf Trasten består av 19 lägenheter
i korsningen Andra Villagatan och Övre Kvarngatan i Borås. Huset får sex våningar där det byggs ett parkeringsgarage under huset. På gårdssidan håller en grön och skyddad trädgård att genomföras.
”Under 2016 kommer vi att fokusera på arbetet med intilliggande Breared med 77 lägenheter där vi inleder byggnationen av den första etappen inom kort.” I Breared i södra Varberg bygger Järngrinden och Mjöbäcks Entreprenad tillsammans Brearedslyckan. Det är ett projekt i två etapper med 35 respektive 42 bostadsrättslägenheter i varje.
Ett annat av Järngrindens viktigaste projekt för närvarande är Tegelbruket i Halmstad. Här planerar företaget att uppföra 330 lägenheter samt butiker, kaféer, livsmedelsbutik och förskola bara fem minuter från stadens centrum. Projektet kommer att uppföras i tre etapper. Gamla Tegelbruket rivs och ger plats åt tre nya hus med vardera 16 våningar. Högst upp på samtliga hus anläggs en takterrass för de boende och på den förhöjda gården som binder ihop husen kommer det byggas anslutande planteringar, sittgrupper och gångstråk. Inflyttning i det första huset planeras till början av 2017 och drygt ett år senare ska hela området vara klart.
Specialtransporter
Mobilkranar
Tel: 031-549250
Brearedslyckan ingår tillsammans med grannkvarteret Marmorlyckan i en gemensam satsning på cirka 250 bostäder i området. I anslutning finns både förskolor, skolor, handel och närheten till havet och stranden. – Under 2016 kommer vi att fokusera på arbetet med Breared med 77 lägenheter där vi inleder byggnationen av den första etappen inom kort, säger Marks Furby som är projekt- och utvecklingschef på Järngrinden.
•
havator.com
dens stora attraktioner och ska vara färdig 2021 som en del av Göteborgs 400-årsjubileum. För första gången i historien kan ett hypermodernt transportmedel gå över Göta älv och länka ihop staden för att föra samman de olika stadsdelarna. Den tekniska livslängden beräknas vara cirka 30 år, vilket innebär till runt 2050. Linbanan blir den första i sitt slag att bli en del av en stads kollektivtrafik. Till skillnad från vanlig kollektivtrafik så innebär linbanan ett sparande av bland annat energiförbrukning, miljöutsläpp och driftskostnader. Under 2015 beslutades även att se över alter-
nativet och möjligheten att eventuellt bygga fler linbanelinjer i Göteborg. Man har tittat på många specifika fakta och förutsättningar när det gäller linbanans effektivitet. Gondolerna beräknas avgå med 45 sekunders mellanrum 40-50 meter upp i luften där kapaciteten för antal resande varje timme är lika stort som för en spårvagnslinje, det vill säga fler än 2 000 resenärer per riktning och timme. Tornen för gondolerna beräknas bli ungefär 70 meter höga och den totala investeringskostnaden vara runt 1 miljard kronor.
Självresande Tornkranar
Annons
8
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
KRÖNIKA – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
FÖRETAG OCH KONSUMENTER HAR VILJAN, NU BEHÖVS EN POLITIK FÖR KLIMATSMARTA TRANSPORTER
Visste ni att 80 procent av konsumenterna kan tänka sig att vänta ett par dagar extra på en leverans från en e-handelsbutik om de vet att 80 procent av klimatpåverkan reduceras? Svaret var entydigt i alla åldersgrupper när Green Cargo lät Ipsos ställa frågan till ett tvärsnitt av den svenska befolkningen. Med klimatfrågan kommer också nya affärsmöjligheter för de företag som går före och gör utmaningar till möjligheter. Konsumenternas förväntan på klimats-
marta alternativ från e-handeln är ett exempel på den ökade efterfrågan som i dag börjar byggas upp när det gäller klimatvänliga transporter. Allt fler företag sätter upp tuffa mål när det gäller minskad klimatpåverkan från den egna verksamheten. Målen håller nu på att sippra ner i de olika organisationerna och just transporter är ett område där förändringen bara börjat. Ett företag rör gärna inte sin logistikked-
ja då den är känslig för störningar och all typ av förändring medför en risk för problem. Men trycket börjar nu bli starkt både från konsumenterna och från företagens egna mål om kraftigt minskad klimatpåverkan. Därför börjar nu näringslivet att på allvar adressera transportfrågan. Vi ser fler och fler exempel på det. Hur tar vi på kort sikt bort 80 procent
av den negativa klimateffekten i samband med transporter? Jo, vi väljer att utnyttja järnväg som transportsätt på de långa sträckorna. Sträckor där järnvägen logiskt borde vara överlägsen lastbilen som transportsätt. Varför händer det här inte redan i dag? Ja, det finns en fullt begriplig ovilja hos företag att ändra fungerande logistiksystem och lastbilen erbjuder ett bra och flexibelt transportsätt. Ja, det är till och med så att lastbilen är överlägsen andra transportsätt inom en rad områden. Problemet är att lastbilstrafiken har för stor andel av de totala transporterna och den tar fortfarande marknadsandelar inom transporter som borde gå på annat sätt.
på Green Cargo fått ökade banavgifter från 119 miljoner kronor år 2009 till över 290 miljoner kronor i år 2016. Det är en ökning med 145 procent på några år. Intermodala lösningar som oftast är alternativet när vi vill flytta gods från väg till järnväg får därför mycket svårt att bli konkurrenskraftiga. Här krävs att politikerna inför den miljökompensation till godstågen som redan är införd i flera länder inom EU och är godkänd av EU-kommissionen. Trafikverket har förtjänstfullt utrett och förespråkat införandet av miljökompensationen. Den kommer att möjliggöra en hållbar lönsamhet för järnvägsoperatörerna och därmed förmågan att investera för konkurrenskraftiga erbjudanden på marknaden. Den andra och viktigaste saken åtminsto-
ne på lite längre sikt är att Sverige måste ännu tydligare investera i vår befintliga infrastruktur. Vi måste snabbt återställa och bygga upp förtroendet för järnvägen som godstransportsystem. Om företagen ska våga ta risken och byta från sin befintliga transportlösning måste de känna tillförsikt i att det kommer att fungera. De vill ha garantier för punktlighet och ledtider som i dag är svåra att ge. Höghastighetsbanor är ingen lösning här och nu. Oavsett om det är lönsamt eller inte så tar det för lång tid innan de ökar järnvägens kapacitet. Vi måste se åtgärder nu annars riskerar vi att gå miste om det momentum för klimatvänliga transporter som finns på marknaden i dag. Förespråkarna för lastbilstrafik behöver inte oroa sig. Alla transportslag behövs och kompletterar varandra men det är ett faktum att vill vi transportera ett ton gods och tillåta oss att släppa ut ett kilo koldioxid, då kommer vi 20 kilometer med lastbil och över 9 000 kilometer med ett godståg som kör på grön el.
Den uppenbara svårigheten med att få
mer klimatanpassade godstransporter handlar om två saker: Den första är politikernas ansvar när det gäller att säkerställa konkurrensneutralitet mellan transportslagen. Priserna på internationella lastbilstransporter har med något undantag fallit varje år sedan 2009. Under samma period har bara vi
Ola Serneke.
SERNEKE BYGGER HÖGT MED STARKA VISIONER När Ola Serneke gått ut Chalmers började hans karriär på PEAB. Nu utmanar han byggbranschen i Serneke-koncernen och bygger Nordens högsta skyskrapa. – Jag har alltid funderat på annorlunda
och utmanande byggnader. När jag rest har jag tittat mycket på byggnader av rent allmänintresse, både i USA, Mellanöstern, Sydamerika och Asien. Jag insåg att för att få en hög densitet och trevlig innerstad så behövs det mycket folk och det kan man uppnå genom att bygga tätt och se till att allting finns på en armlängds avstånd, säger Ola Serneke, VD för Serneke-koncernen.
Helheten av Karlastaden med flera höga hus som utnyttjar luftrummet bidrar till densiteten i stadsmiljön. Den tanken är genomgående för flera av Sernekes byggprojekt, liksom Ola Sernekes starka visioner och positiva inställning. – Överlag har vi hela tiden velat se det positiva som finns i varje projekt. Man kan titta på ett projekt och tycka att allt är jobbigt men vi har valt strategin att se det från andra hållet i stället, säger Ola Serneke. Som en strategi för Serneke-koncernen
Jan Kilström VD, Green Cargo
KONTOR • MÖTESPLATS • NÄTVERK
väljer Ola att tro på att saker ska gå vägen och generera bra resultat, oavsett om projektet är av mindre skala eller innefattar att bygga stort. – Arenan på Kviberg är ett typexempel där alla avskräckte varandra från att bygga en arena för att de sa att det blir för dyrt.
Men där vill vi bevisa att det går, att vi har en kalkyl och att vi vet att kalkylen stämmer utifrån vår erfarenhet som byggare, samtidigt som vi vet att intäkterna är de som vi kontrakterat för. När vi ser att affären håller, både ekonomiskt och för samhällsnyttan vet vi att vi har lyckats, säger Ola Serneke.
Arenan på Kviberg är ett av Sernekes största projekt och också ett av deras allra mest lyckade. Det är ständigt mycket folk i arenan, något som också blivit lite av en utmaning för att kunna reglera slitage och komma tillrätta med skadegörelse. Serneke-koncernen har sammanlagt 750 anställda och större delen av verksamheten sker i Göteborg och Stockholm. Företaget har högt uppsatta mål och något av det viktigaste för Ola Serneke är att hela tiden nå dem. Han är övertygad om att saker går att genomföra genom hårt arbete, engagemang och envishet. I Serneke-koncernens affärsplan från företagets start var målen att omsätta 100 miljoner inom 3 år, 1 miljard inom 10 år och 3 miljarder under år 2015, tillsammans med lönsamhet och tillväxt i samhället. Ola upplever att Serneke-koncernen hittills har nått alla sina mål och att Serneke som företag dessutom blivit en attraktiv arbetsplats. Text: Christine Brorsson
Läs mer om Ola Sernekes resa på framtidenssverige.com
Sveriges tredje snyggaste kontor 2015. Se fler bilder på www.gotessons.se.
Upptäck Mellerud!
Mellerud är en kommun i stark tillväxt. Allt fler upptäcker fördelen att kombinera boende på en liten ort med närhet till större städer. Med tillgång till all den service du behöver i vardagen, ett rikt kultur- och föreningsliv, fin natur och många sjöar erbjuder vi möjlighet till det goda livet för alla. För den som vill bygga finns här 100 byggklara Vänernära tomter och för den som vill bo på vattnet finns de riksbekanta sjöbodarna i Sunnanå hamn. www.mellerud.se
Annons
10
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
AKTUELLT – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
GÖTEBORGS HAMN – EN PORT UT MOT VÄRLDEN
Hamnen i Göteborg är faktiskt äldre än staden själv. Den grundades nämligen redan 1620, året innan Gustav II Adolf sa de berömda orden ”Här ska staden ligga”. Sedan dess har såklart mycket hänt och förändrats, både i hamnen och runt omkring. Göteborgs hamn har vuxit rejält, och är i dag störst i Skandinavien. Här finns totalt 13 kilometer kajkant och över 11 000 fartyg passerar här varje år. Fartygen kommer för det mesta från övriga Skandinavien, men det går även direktlinjer till platser som USA och Indien. Hamnen har dessutom blivit utsedd till att ha Sveriges bästa logistikläge av branschtidningen Intelligent Logistik, för fjortonde året i rad. Det är framförallt läget som är avgörande, men även de korta avstånden mellan hamn och lager spelar in. Magnus Kårestedt, VD för Göte-
borgs hamn AB, menar att en internationell storhamn är en viktig tillgång både för regionen och för övriga landet. – Det är viktigt för hela landet. En storhamn är det enda som svarar mot alla måsten för svensk industri och handel.
Foto: G Assner
Foto: Göteborgs hamn AB
Hamnen i Göteborg är inte bara ett viktigt nav i Västra Götalandsregionen, utan även i världen. Skandinaviens största hamn växer så det knakar.
”En viktig uppgift för Göteborgs Hamn AB är att medverka till att alla typer av flaskhalsar försvinner.”
Magnus Kårestedt, VD Göteborgs hamn AB.
Nära 30 procent av all svensk
utrikeshandel passerar genom Göteborgs hamn. Om hamnen ska fortsätta vara konkurrenskraftig så krävs det att man har en bra infrastruktur i hamnen, men även i närområdet och i regionen. Därför är det givetvis viktigt att det finns ett väl fungerande kommunikationsnät till och från hamnen. En viktig del av detta är Hamnbanan. Det är den tio kilometer långa järnväg som förbinder hamnen med
Bockasjö som kommer att hyra ut lagerfastigheterna i området. Parken kommer att ligga i anslutning till hamnens godsterminaler på Hisingen i Göteborg och kommer stå klart 2017. Det är en jättesatsning som kommer sprida ut sig över en miljon kvadratmeter. Magnus Kårestedt är mycket positiv till projektet.
Göteborg och övriga Sverige. Järnväg är ett bra och hållbart sätt att sköta transporter på och dessutom minskar det trycket på de vägar som leder till hamnen. I dag är Hamnbanan enkelspårig och skulle därför ha svårt att klara av framtidens transportbehov. Men nu finns det planer på att bygga ut den till en dubbelspårig järnväg under kommande år. Dubbelspåret kommer underlätta för transporter vidare ut till regionen och Sverige, och gör att
man undviker flaskhalsar, något som industrin efterfrågar. När det gäller hamnområdet så
står utvecklingen inte still här heller. I april började man till exempel bygget av en logistikspark, Port of Gothenburg Logistics Park, som kommer ge massor av nytt lagerutrymme i nära anslutning till hamnen. Satsningen görs av Göteborgs Hamn AB tillsammans med företagen Prologis, Eklandia, NCC och
– Logistik är en paradgren för Göteborg och skapar många jobb i vår region. Port of Gothenburg Logistics Park befäster vår position som landets logistikhuvudstad. Satsningar och långsiktiga planer
gör att Göteborgs hamn förmodligen kommer fortsätta att blomstra i ytterligare 400 år, även om Gustav II Adolf inte hade känt igen den hamn han en gång grundade. Text: Anna Eliasson
Om du och ditt företag investerar i vår verksamhet, investerar ni även i ungdomars framtid. Fler ungdomar kan få stärkt självkänsla och ökad studiemotivation. Fler ungdomar kan känna hopp om framtiden.
Läs mer om hur du och ditt företag kan engagera er på mentor.se/stod-oss
EN RESURS ATT RÄKNA MED!
50 000m2 terminalytor i Göteborgshamn
Tack vare vårt strategiska läge kan vi effektivt erbjuda tjänster både ombord på fartyg, terminal eller hos kund. Vi har kapacitet, kompetens och engagemang oavsett uppdrag.
Tjänster
Specialiteter
Crossdocking
Papper och massa
Terminalarbeten
Ombordarbeten
Virke High and heavy
Projektlastning
Industrigods
Tunggods
Stål
Förstudier
RDF/waste
Lagring
Containerstuff
Generalcargo
Järnvägsanslutning
Visste du att 80% av det vi hanterar kommer in via järnväg?
Kontakta oss Mimab Skepps- och industriservice Indiska oceanen 4 418 34 Göteborg 031-644 288 Godsmottagning/Terminal: Stilla Havet 7 418 34 Göteborg 031-644 287 info@mimab.se www.mimab.se
Annons
12
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
PROFIL – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
”GÖTEBORG BEHÖVER INTE RÄDDAS” Göteborg behöver inte räddas. Här finns en stark potential och ett stort kunnande, inte minst inom fordonssektorn. Däremot behöver vi en bättre infrastruktur och fler bostäder. Det säger entreprenören och Göteborgsprofilen Lena Apler.
För andra året i rad har Veckans Affärer utsett Lena Apler till årets mäktigaste entreprenör med sitt företag Collector Bank. – Otroligt hedrande och kul! Att bygga upp ett bolag och låta det växa kräver stark kultur och rätt medarbetare, säger hon. Lena Apler bor sedan länge i centrala Göteborg, men är född och uppvuxen i Aplared i den västsvenska knallebygden. – Min farfarsfar Nils Johan Johansson tröttnade på att heta samma sak som grannen och tog namnet Apler. I dag är hon ordförande i Col-
lector Bank vars största ägare är fastighetsbolaget Balder. – Vi noterades på börsen förra året. Jag ville att vi skulle göra det för att inte kapital skulle begränsa vår tillväxt. Jag kan inte stå still då tappar jag fokus, jag är ingen förvaltare. Är inte det typiskt för entrepre-
nörer? – Jo, och det är konstigt att det tog så lång tid för mig att inse det. Jag hade ju en ganska entreprenöriell roll när jag jobbade på bank och på Securum*. Just rörligheten och nyfikenheten att se bakom hörnet driver mig. Vi blir aldrig färdiga, vi kan alltid göra mer. – Du måste brinna för det man vill göra. För mig är det också viktigt att fokusera på det som
händer just nu. Man måste vara passionerad och i början går du på en massa nitar och folk tycker inte att man är så bra som man själv kanske tycker. Då måste du vara ihärdig och en stark tro på din produkt och dina idéer. Att gilla att bygga och skapa någonting, en sorts bekräftelsebehov. Jag måste testa hur långt det här kan gå. I början när Collector var alldeles nytt och inte så väloljat fick jag också en slags revanschlust, jag ska visa drm att det här kan bli stort. Berätta om affärsidén i Collector?
– Den har ändrat sig genom åren. Vi startade som ett minisecurum för att jobba med dåliga krediter. Sedan blev vi ett modernt finansbolag och nu är vi en börsnoterad, digital nischbank. Vår idé är att driva på digitaliseringsvågen och vi har produkter som är lämpliga att digitalisera. I vårt privatsegment har vi lån utan säkerhet, sparkonton, kreditkort och betalningslösningar för e-handel, där är vi näst störst efter Klarna. I företagssegmentet har digitaliseringen inte gått lika fort, den är mycket mer komplex. Det är inte lika lätt att kreditbedöma företag som privatpersoner, man måste träffas. Lena Apler vill fortsätta utveckla
Collector. – Inom fem år ska vi växa mer och ta till oss ny teknik. Det gäller att springa fort. Vi vill vara
den ledande nischbanken i Norden och då måste vi vara först att satsa på innovationer. Vi har startat Collector Ventures och satsar på startups inom finansiell teknik. Vi går in i bolag som verkar spännande, alla kommer inte att lyckas, men vi får inspiration och idéer och tillgång till smarta människor. Så måste vi agera för att hålla vår tätposition. Tidigare i år åkte du MTR:s Göte-
borgståg där du och Anders Borg intervjuades (finns på Youtube) om Göteborgs framtid och problem. Är staden på dekis? – Inte längre, staden var det efter finanskrisen, cirka 1999. Krisen var nog mer kännbar i Göteborg än i Stockholm. Här fanns flera stora fastighetsbolag och de stöp ett efter ett. Även Volvo hade problem. Det tog längre tid för Göteborg att komma tillbaka än för Stockholm. Göteborg har också färre startups än Stockholm och det hänger nog ihop med att Stockholm har en bra jordmån för nya företag plus att staden är mycket större. Samtidigt har startupscenen i Göteborg vuxit enormt de senaste två åren och det kommer många intressanta och lovande företag nu. Det bidrar till att Göteborg inte alls behöver räddas utan staden klarar sig jättebra. Vad saknas i Göteborg?
– Infrastrukturen har varit eftersatt länge men nu får vi
det stora Västsvenska paketet med Västlänken med mera. Det sysselsätter en massa människor under väldigt lång tid. Däremot försvinner det industrijobb, bland annat på grund av automatisering. Det är mycket tydligt i Göteborg. Samtidigt kommer Volvo Cars och Volvo AB säkerligen att behålla forskning och utveckling här även om en större del av personbilstillverkningen förläggs till Kina. Under lång tid tror jag att Göteborg kan försvara sin plats som navet inom fordonsorienterad FoU. Jag är optimistisk om regionens framtid. Aktiviteten har ökat märkbart och det sjuder av byggnation nu. Vi kan nog tacka det kommande 400-årsjubileet och alla startups som börjar synas och märkas. Lena Apler understryker behovet
av fler bostäder och Göteborg har flera nya möjliga platser att bygga på. – Största hämskon för att behålla studenter och ung arbetskraft i regionen är bostadsbristen. På tåget sa du att du att de tre
svenska storstäderna inte behöver konkurrera. – Nej, de har olika historia och skilda geografiska förutsättningar. De har varsin särart och utvecklingsmöjligheter och naturligtvis ska städerna och deras universitet samverka. Om Göteborg är bäst på fordonstek-
Gothenburg RORO Terminal är en av Europas ledande RORO-terminaler. Vi
erbjuder våra kunder tillförlitliga och kostnadseffektiva tjänster för loss och last av RORO fartyg. Terminalen är öppen dygnet runt, varje dag på året med utbildad och motiverad personal. Vi är stolta över att vara en viktig del av svenska industriers logistikflöde och vi strävar mot att förbättra våra tjänster för att kunna stödja utvecklingen av våra kunders verksamhet. Fartyg från 4 destinationer anlöper terminalen regelbundet med 17 anlöp per vecka. Kommersiella bilar, trailrar, gods på kassetter, maskiner, containrar och projektlaster passerar genom en av terminalens 7 RORO kajer till antingen England eller Belgien. Terminalen är belägen bredvid den största containerterminalen i Skandinavien, vilket skapar möjligheter att nå ut till hela världen. Med sin höga kompetens och erfarenhet av att arbeta med stora och komplexa systemlösningar, skapar vi tillsammans med kunden, konkurrenskraftiga transportlösningar. Infrastrukturen till och från Göteborgs hamn är välutvecklad, vilket gör det lättare för kunderna att transportera sina varor. Vi är kvalitetsoch miljöcertifierad och arbetar ständigt för en hållbar utveckling genom att öka miljövänliga åtgärder såsom strömförsörjning för fartyg på land och användning av vindkraft.
Gothenburg RORO Terminal erbjuder följande tjänster: • Fartygshantering - Last och loss roro fartyg • Cross-docking och omlastning • Järnvägshantering - Last och loss från järnväg • Projekt laster
Hör av er, så hjälper vi er. Mikael Karlsson • Customer Relations • 031 - 650 658 • mikael.karlsson@gotroro.com
www.gothenburg-roro.com • Indiska Oceanen 11, Port 4, PO Box 8986, SE-402 74 Göteborg
nik ska man naturligtvis satsa på det och då behöver inte de andra universiteten göra det. Men jag har en känsla av att akademin inte är så generös utan alla håller på sitt. Det är en inställning jag inte förstår. – Samtidigt levererar Chalmers otroligt duktiga ingenjörer och matematiker. Vi har under senaste året rekryterat fyra doktorer i matematik som arbetar med BI, Business Intelligence och minst 50 IT-personer, främst utvecklare. Hur ser du på den stora snabb-
tågssatsningen? – Jag tycker att det är värt det. Nu bygger man nya tågtunnlar i Stockholm och Göteborg samtidigt som spåren mellan städerna ofta inte fungerar. Då får man väl bygga en ny järnväg bredvid och se denna som en 100-årig investering som vi inte kan räkna hem på fem år. Jag tror att politikerna ser detta alldeles för kortsiktigt och vi skulle ju kunna ha en kombination av privat och offentlig finansiering. Och är det någonting vi ska låna till är det väl detta. Att låna pengar i dag kostar ju ingenting, avslutar Lena Apler. *Securum bildades för att ta hand om Nordeas och Götabankens dåliga krediter under finansoch fastighetskrisen i början av 90-talet. Text: Fredrik Dhejne
Annons
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FRAMTIDENSSVERIGE.COM 13
FLEXIBLA KONTORSLÖSNINGAR LOCKAR ALLT FLER
Mia Meriläinen.
FAKTA
Lena Apler Född: 1951 i Aplared Pluggat på: Lärarhögskolan och läst matematik och företagsekonomi vid Göteborgs universitet. Tidigare jobb: Semestervikarie och sedan trainee på SEB. Utlandstjänst i Luxemburg och Singapore, vidare kamrer och bankdirektör, totalt 12 år på SEB. Därefter Den Norske Creditbank och sedan Nordbankens (Nordeas föregångare) bolag för dåliga krediter Securum. 1998 började Securum avvecklas och det var dags att bli sin egen. Tillsammans med Johan Möller startade hon Collector. Personligt: Änka sedan 2012 och har en 14 år gammal dvärgschnauser – Hjalmar – ”Han visar inte några tecken på att mattas trots sin ålder, jag hoppas han hänger med ett tag till. ”
Många av dagens företagare vill ha flexibla kontorslösningar. World Trade Center Göteborg har därför en bred produktportfölj när det gäller kontorsuthyrning. – Man kan hyra ett eget rum, eller teckna avtal för bara några dagar i veckan. Eller så kan man bara hyra ett skrivbord, säger Mia Meriläinen, operativ chef på World Trade Center Göteborg. Office per day är en annan flexibel lösning. Då hyr man plats bara för dagen, antingen i kontor eller i någon av loungerna. – Man kan välja antingen hel- eller halvdag beroende på vilka behov man har. Det finns också möjlighet att enbart hyra en postbox hos oss, och således ha sin företagsadress här. På så sätt kan man dessutom utnyttja våra mötesrum och lounger enligt våra interna priser. Förutom de flexibla kontorslösningarna finns det många fler fördelar med World Trade Center Göteborg, menar Mia Meriläinen. – Som medlem får man automatiskt möjlighet att nätverka med 170 andra företag som finns i huset – allt för att skapa förutsättningar för våra medlemmar att utvecklas, växa och göra nya affärer, säger hon.
Annons
AKTUELLT – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
Foto: FOJAB
14
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
Johan Trouvé, VD för Västsvenska Handelskammaren.
Visonsbild, Nils Ericsonplatsen.
VISION ÄLVSTADEN ÄR GÖTEBORGS NYA JÄTTESATSNING
Göteborg kommer att genomgå en stor förvandling de kommande 20 åren. Vision Älvstaden är det största framtidsprojektet i stadens historia.
en ska motsvara ungefär det som har hänt i Malmö de senaste 15 åren. Fast dubbelt så mycket, säger Johan Trouvé, som är VD för Västsvenska Handelskammaren.
Stadsutvecklingsprojektet Vision
Utvecklingsprojektet skapar en
Älvstaden innebär bland annat att den centrala stadskärnan i Göteborg förtätas. Allt från kommersiella ytor, kontor och bostäder samt en ny infrastruktur håller på att byggas. Det blir en stor mötesplats för de som bor i staden, men också de som kommer till Göteborg. Målet är att det mesta ska vara färdigt 2035. – Det händer redan väldigt mycket. Både i Göteborg, i närområdet och utanför. Utveckling-
förändring av Göteborg som attraktiv stad och medföra stora etableringsmöjligheter för både företag, handel och boende. – De senaste månaderna har utländska fastighetsbolag plockat upp detta och upprättat kontor. De har gett sig in på Göteborgsmarknaden för första gången för att de vill vara med om den stora förändringen som staden kommer genomgå, säger Johan Trouvé.
Alla typer av verksamheter gynnas automatiskt av Vision Älvstaden, fortsätter Johan Trouvé: – Det här är ett enormt stadsutvecklingsprojekt och etableringen av både nya och gamla företag blir en följd av detta. Vision Älvstaden är inspirerad av
andra städers utveckling. Bland annat tidigare nämnda Malmö och Vancouver i Kanada. – Man har tittat på många städer som har en tydlig utvecklingsstrategi med målet att vilja växa. Just Vancouver är ett bra exempel. När deras projekt började var staden jämnstor med Göteborg. De hade också en tydlig vision och fick med sig invånarna
att genomföra en mängd aktiviteter för att uppnå målet. Har du målsättningen att satsa mycket på en förändring så visar det på en vilja som attraherar människor
”Göteborg kommer att bli en större stad på alla plan.” runt omkring. Göteborg kommer att bli en större stad på alla plan och generera en bredare arbetsmarknad som innefattar en större bas, säger Johan Trouvé.
I och med Vision Älvstaden
väntas också folkmängden i Göteborg öka kraftig. Något som bara är positivt, enligt Johan Trouvé. – Initiativtagarna ser framför sig att stadens befolkning kan öka från runt 570 000 till cirka 750 000 invånare. Besöksnäringen gör att fler människor letar sig till staden och att fler bosätter sig här på lång sikt. I dag har Göteborg cirka 4,5 miljoner gästnätter och man spår att de kommer nå runt 12 miljoner fram till 2035. Alltså nästan en tredubbling.
Text: Fredrik Söderlund
BUILDING NEW WORLDS Futurgames Spelutveckling & 3D-grafik
Ansök nu på:
www.cmeducations.se 100% BLACK
C95 M0 Y100 K27
C41 M0 Y78 K0
C25 M0 Y47 K0
JP
A AF
S
G TI
H
ET
E
S R.
E
LÄGE FÖR NYTT KONTOR? Omvandlingen av Backaplan inleds med en ny detaljplan för nordöstra delen av Backaplan vid Leråkersmotet. Här bygger vi ett nytt högt kontorshus med bästa skyltläge i anslutning till motet och kan skräddarsy lokaler för stora och små företag. Byggnationerna beräknas stå klara under andra halvan av 2018. Intresserad? Kontakta Johan Aldergren, VD, JPA Fastigheter: 0761-390 290 eller johan@jpainvestment.se
Fastigheter
PALLAS – BORÅS
TEGELBRUKET – HALMSTAD. 330 BOSTÄDER OCH 5 000 KVM KOMMERSIELLA YTOR – ETT AV FLERA SPÄNNANDE PROJEKT VI ARBETAR MED JUST NU.
Från råmark till färdiga bostäder
Vi ser oss själva som en viktig aktör i samhällsUtifrån vårt grundmurade intresse för att skapa något unikt utvecklar vi kreativa lösningar för varje enskilt projekt, ibland på egen hand men gärna tillsammans med någon av våra samarbetspartners. Målet är att skapa vackra och funktionella byggnader i nära samverkan med högklassiga arkitekter och marknadsledande entreprenörer. Miljöer där människor vill bo och arbeta under lång tid framöver. Just nu utvecklar vi ca 1 000 bostäder och ca 25 000 kvm kommersiella ytor i Borås, Varberg, Halmstad, Örebro och Ulricehamn. Alla med snygg arkitektur och högklassig innermiljö. Vi är alltid intresserade av nya spännande projekt, hör gärna av dig till oss!
SÖDRA LADUGÅRDSÄNGEN – ÖREBRO
BREAREDSLYCKAN – VARBERG
Annons
16
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
MÖJLIGHETER – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
HÅLLBAR STADSPLANERING I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN
Hur man planerar en stad påverkar inte bara miljön utan även invånarna. Genom att planera hållbart inte bara ur ett ekologiskt utan även ur ett socialt perspektiv kan man påverka samhällsutvecklingen.
– Mänskliga rättigheter ligger till grund för samhällsutvecklingen. Samhällets funktioner måste vara tillgängliga för alla. Vi ska bygga för att överbrygga fysiska och psykiska barriärer, säger Elif Koman André, Hållbarhetschef på koncernbolaget Göteborgs Stadshus AB. Genom att erbjuda både hyres- och bostadsrätter i alla områden kan man öka jämlikheten. Elif understryker att det även handlar om att vara öppen för nya boendeformer. Undersökningar visar på vikten av att känna sina grannar och då bör man bygga för att uppmuntra social samvaro. Exempel på detta är ett nytt koncept som kallas livsstilsboende, i Majviken, där de boende har gemensamt extra vardagsrum, gym och kök. Miljömässigt är mycket redan strukturerat, men vad gäller social hållbarhet måste skillnaderna mellan olika grupper och geografiska områden jämnas ut. – Vi behöver förtäta staden på ett smart sätt eftersom det behövs fler bostäder, och samtidigt behålla grönområden och parker. Det är en utmaning men ofta går socialt och ekologiskt hand
ETT KLIV MOT ETT BÄTTRE KLIMAT
På kommunala bostadsbolaget
Gårdstensbostäder jobbar man aktivt med både ekologiskt och socialt perspektiv. Bolaget ställer bland annat sociala krav i upphandling, ger ungdomarna sommarjobb och fungerar som en småskalig arbetsförmedling. Utöver det jobbar man också med andra sociala aktiviteter i området. Erfarenhetsdelning mellan stadens
Elif Koman André, Hållbarhetschef på koncernbolaget Göteborgs Stadshus AB.
i hand. Enligt Elif handlar det om att ge barnen en bra start i livet och genom skolåren, och sedan skapa förutsättningar för att ungdomarna ska få jobb. Kommunens ansvar är att skapa hälsofrämjande, hållbara miljöer och bostadsområden som inkluderar snarare än segregerar och på så sätt bygga ett socialt hållbart samhälle. Beroende på verksamhet kan
bolagen bidra olika till kommunfullmäktiges mål. Klustren
fokuserar på energi, bostäder, lokaler, näringsliv, kollektivtrafik, hamn, kultur och evenemang. – Alla bolag kan bidra med något: utbildning, arbete, eller bostäder. Utbildning är inte bara skolans uppgift utan även bolagen kan ta emot studiebesök, erbjuda sommarjobb, praktikplatser, mentorskap och läxläsning. Elif tillägger att det finns mycket outnyttjad potential i bolagen som kan användas för dessa ändamål.
bolag hjälper utvecklingen framåt. – Alla är väldigt ambitiösa och tycker det är roligt att tillsammans kunna bidra och utveckla koncept för hållbar utveckling inom staden, säger Elif. Man har just avslutat en utbildning i GRI, Global Reporting Initiative. Ett EU-direktiv om att man numera måste hållbarhetsredovisa i årsredovisningen börjar gälla från 2017 och GRI ett bra ramverk för detta. Nytt är också att man inom koncernen tagit fram ett förslag på hur man ska mäta framstegen inom olika områden. Så om ett år kan en uppföljning göras på den affärsmässiga samhällsnyttan av bolagens olika insatser för hållbar utveckling. Text: Anna Bjärenäs
FAKTA Elif Koman André är Hållbarhetschef, Göteborgs Stadshus AB och ansvarig för hållbarhetsfrågor inom bolagssektorn i Göteborgs stad.
Klimatklivet är en satsning som syftar främst till att minska växthusgaser för att förbättra klimatet. Regeringen hoppas inspirera till nya idéer, tekniker och innovationer för att trigga igång en marknad inom miljöinnovation. Naturvårdsverket i samverkan med länsstyrelserna ska stödja lokala klimatinvesteringar. Kristina Flisberg på Länsstyrelsen i Västra Götaland berättar att kommuner, organisationer, företag, skolor – alla utom privatpersoner kan söka Klimatklivets medel. Åtgärden man söker för får även gärna främja hälsa och jobbtillväxt och får inte vara ett projekt som redan är lönsamt utan stöd, samt måste gå längre än vad lagen kräver. – Spännande projekt som utbyggnad av elladdningsstationer för bilar, biogasproduktion av matavfall och elladdning av fartyg har redan godkänts, och vi hoppas på ännu fler ansökningar under året, säger Kristina.
Sopsug - klimatsmart miljöteknik
www.envac.se
HEJ ÄLVÄNGEN! Snart har du möjlighet att bo så här. Vi planerar att bygga en tredje etapp, totalt 50 bostadsrätter, bestående av parhus i populära Kronogården, Älvängen. Husen är välplanerade och ljusa, med en våning för de gemensamma rummen och en våning för alla sovrum. Husen har även en balkong i stora sovrummet. Alla med egen trädgård att forma och påta i och med egen parkeringsplats i direkt anslutning till tomten.
Anmäl ditt intresse redan idag!
30 aug:
Nu säljer vi 50 nya parhus!
Välkommen till säljstarten för BoKlok Älvringen! Tisdag den 30 augusti kl 17.00–19.00 är det säljstart på IKEA i Bäckebol. Prisexempel: Parhus, 117 kvm med trädgård Insats från 1.995.000 kr. Månadsavgift ca 4.600 kr
Planerad inflyttning årsskiftet 2017/2018!
BoKlok är ett samarbete mellan Skanska och IKEA. Vårt mål är att bygga vackra, funktionella bostäder som så många som möjligt har råd med. Titta gärna in på boklok.se så får du veta mer! Vill du veta mer? Ring Carina Berntsson på 010-448 27 87, mejla carina.berntsson@boklok.se eller titta in på boklok.se/alvringen.
Drift tillkommer, ca 1.700 kr/ månad (med drift avses uppvärmning, hushållsel, vatten och renhållning)
Annons
18
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
UTMANING – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
EM har nu en stor satsning på små och medelstora företag gällande energieffektivisering. De regionala energikontoren och länsstyrelserna har en central roll i arbetet.
DET LÖNAR SIG ATT VARA ENERGISMART Med en genomtänkt energistrategi i kommersiella lokaler finns det en stor besparingspotential – framför allt när det gäller uppvärmning, kyla, ventilation och belysning. Kontors-, affärs- och offentliga
lokaler står för en bit över 25 procent av Sveriges totala energianvändning för uppvärmning och varmvatten. Till detta ska också läggas kostnader för ventilation, kyla och belysning. – Att optimera drift och underhåll av därför viktiga delar i arbetet med att sänka energianvändningen. Både värmesystem och ventilation kräver bra driftoch underhållsrutiner för att inte förlora i energieffektivitet, säger Tomas Berggren, expert på energieffektivisering på Energimyndigheten. Vad inte alla känner till är att
många besparingar kan göras i befintliga anläggningar. Ett flertal studier visar att det är både
möjligt och ekonomiskt lönsamt att åstadkomma över 20 procent lägre förbrukning genom effektiviseringar. – Att minska förbrukningen generellt med bara någon procent innebär stora besparingar, både totalt och i det enskilda fallet. Många av de mest lönsamma åt-
gärderna för energieffektivisering handlar om att trimma befintliga system så att de är anpassade för den verksamhet som bedrivs i lokalen och att de arbetar som de är avsedda att göra. – En annan enkel och lönsam åtgärd kan vara att se över systemens dimensionering. Kanske har behovet av värme och kyla minskat genom åren tack vare genomförda energieffektiviseringar. Äldre system kan också vara överdimensionerade för säkerhets skull eller för att tillgodose behoven av en planerad utbyggnad som aldrig blev av. – På köpet kan det också få andra positiva effekter, till exempel att de som vistas i byggnaden får
Fiber
Data
”Att minska förbrukningen generellt med någon procent innebär stora besparingar, både totalt och i det enskilda fallet.”
kylanläggningar. Ett första steg är att minska värmetillskottet, exempelvis värme från belysning och kontorsmaskiner. Ett andra steg är att trimma komfortkylan, bland annat genom rengöring och byte av kylelement, så att det fungerar optimalt. Men också att se till att lokalen inte både värms och kyls samtidigt. – Det kan till exempel innebära att värmesystemet slås på när inomhustemperaturen är lägre än 20 grader och kylsystemet går igång först när temperaturen är högre än 22 grader. Inom området mellan 20 och 22 grader är båda systemen avslagna, förklarar Tomas Berggren. Ett tredje steg är att kontinuerligt justera systemet så att den är anpassat för den verksamhet som bedrivs i lokalen.
Värme är inte den enda stora ener-
Kravet på energieffektiviseringar
ett bättre inomhusklimat eller att byggnadens tekniska system för bättre driftsäkerhet och längre livslängd, fortsätter Tomas Berggren.
gislukaren. Kyla är en annan energikrävande process och därför finns det även här många goda skäl för att effektivisera befintliga
Inomhus mobiltäckning
ökar kontinuerligt. Både för att det i det enskilda fallet är lönsamt, och därmed också en konkurrensfördel, och som en
Säkerhet
AV
följd av politiska beslut. Sveriges riksdag har beslutat att Sverige ska minska energianvändningen i lokaler och bostäder med 20 procent fram till år 2020 och med 50 procent till år 2050. Förändringen är tänkt att ske framför allt genom effektivare energianvändning i befintliga byggnader. Störst potential finns i fastigheter byggda mellan 1960 och 1975. Parallellt med detta satsas det också kraftfullt på nyproduktion där mycket låg energianvändning eller bebyggelse av så kallade passiv- eller lågenergihus är ledstjärnan. Tomas Berggren rekommenderar
också att företag regelbundet bör göra en energianalys. – Det ger viktig information om vilka som är de stora energislukarna och därmed också var den största besparingspotentialen finns, säger han. – Många blir förvånade när de får se resultatet och potentialen! Text: Martin Westholm
ANNONS
Bravida bygger solcellstak Idag sitter Bravida som hyresgäst i en byggnad som skapades i egen regi, men som numera förvaltas av Wilfast. Idén förmedlades till Wilfast som var positiva till att Bravida ville förse deras byggnad med en solcellsanläggning.
- Genom att förlänga vårt hyreskontrakt kunde vi skapa möjligheten tillsammans med Wilfast som finansiär. Wilfast äger solcellsanläggningen, vi byggde den och äger driften samt har alla besparingar så länge vi sitter kvar i fastigheten. Så gick själva affären till, säger Johan Friberg som är chef för Filialen Energiutveckling i region väst. Anläggningen består av 132 solcellspaneler som totalt ger 33 kilowatt och förväntas producera cirka 35 000 kWh per år. - Det beräknas täcka ungefär halva vår elanvändning på kontorssidan och kontoret är på cirka 2000 kvm, säger Johan Friberg. Det som Johan Friberg framförallt brinner för och som filialen primärt jobbar med är att hjälpa kunder att sänka sina driftskostnader. - Min uppgift är att skapa helhetspaket där besparingspotentialen för aktuell fastighet och kund kan tydliggöras. Det kan röra sig om ändringar, justeringar och rena ombyggnader inom hela installationsområdet, men även tilläggsisoleringar och liknande. En komplettering till detta är att vi bygger ”gröna” produktionsanläggningar. Som till exempel solceller.
Inom solcellsområdet har det under de senaste åren skett en stor utveckling. Effektiviteten har gått upp samtidigt som priserna gått ner. - De solcellsprojekt som för några år sedan hade en avbetalningstid på 20 år kan idag skapas motsvarande en avbetalningstid på närmare tio år. Samtidigt har statens bidragssystem utvecklats och fyllts på. Jag sa i början av året att 2016 ska bli startskottet för solceller i Sverige. De företag som har specialiserat sig på solceller har växt kraftigt under 2016. Där ska Bravida absolut vara delaktigt, säger Johan Friberg.
Bravida har mycket servicebilar och kommer därför komplettera sin solcellsanläggning med laddstationer där de kan ladda sina bilar med egenproducerad el vartefter fordonsparken uppdateras med elbilar. - Dels så sparar vi pengar och dels så bidrar vi till en miljöförbättring på transportsidan. Det hänger ihop med att försäljningen av elbilar har ökat markant under året och kommer att öka. Kombinationen solceller och elbilar är en intressant lösning, säger Johan Friberg.
Vid Aspö gård alldeles utanför Skövdes centrumkärna växer nu Aspö Eko-logi fram – ett miljöboende som är unikt i Sverige!
Frontlinjen i svenskt miljöboende Märkbar miljö Området är det första i Sverige att certifieras med både Svanen, Miljöbyggnad guld och passivhusstandard FEBY12. Genom kombinationen av märkningar måste alltid det tuffaste kravet uppfyllas och resultatet blir ett område som ligger i framkant av utvecklingen.
Miljövänliga inifrån och ut
Solceller på taken
Husen i området byggs i så kallad passivhusteknik. Fasadmaterial är av miljövänlig thermowood, träfasader målade med slamfärger (typ falu rödfärg) eller av beständiga material som kräver minimalt med underhåll som tegel och skiffer. Betongstommarna är av återvunnen ballast.
Med solceller och solfångare på hustaken i området kan solenergi tas tillvara utan inverkan på områdets utseende.
Fokus på odling och social samvaro
Värmen i spillvattnet tas tillvara och återvinns innan det går vidare till reningsverket.
Den gemensamma köksträdgården blir områdets centrala plats såväl fysiskt och socialt som symboliskt. Här finns plats för växthus, drivbänkar, odlingssängar och trädgårdskompost.
Begåvad bevattning
Naturligt grönt
Regnvatten från taken på ett par av punkthusen samlas upp och används för bevattning av gemensam köksträdgård genom en teknologi lokalt framtagen av ett företag i Skövde.
Här är det inga tillrättalagda gräsmattor och ordnade kanter. Istället är det naturnära och naturtroget. Ängsmark och nyttoväxter som äppelträd och bärbuskar återkommer genom hela området. Sedumtak på carportar och cykelförråd samt gräsarmering på parkering bidrar ytterligare till den gröna upplevelsen.
Spill inget vatten
Återvinn mera Miljörum och återvinningsstation med förutsättningar för att sortera samtliga fraktioner lokalt. Det kommer också att vara möjligt att kompostera matavfall.
För mer information besök vår hemsida: www.skovdebostader.se/aspo
”Det här är inte i närheten av något vi gjort tid igare! Jag är mycket stolt och vågar säga att den här satsn ingen är unik i Sverige oc h vi hoppas att den kan få sp ridning även internationellt ” Dan Sandén, vd Skövdebostäde r
Drottninggatan 2 A | tel 0500-47 74 00 | www.skovdebostader.se
Annons
20
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FRAMTID – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
I Vision Norrland 2070 finns en ambition att visa hur stadsutveckling, infrastrukturinvesteringar, internationalisering och mångfald kan utveckla norra Sverige.
MÖLNDAL MODERNISERAS I RASK TAKT
Mölndal är inne en stor omvandlingsfas. Senast 2022 ska moderniseringen av innerstaden vara helt färdig. 2012 beslutade Mölndals kom-
munstyrelse att det skulle tas fram en vision för hur staden ska gynnas på flera olika plan. Året är satt till 2022 och visionen innefattar såväl social, ekologisk och ekonomisk tillväxt, hur staden kan bli så hållbar som möjligt, hur företagsverksamheten ständigt ska öka och hur närheten till Göteborg kommer kunna utnyttjas på bästa sätt. Det specifika målet är att stadskärnan ska växa. Moderniseringen ska göra det gamla centrumet till en ny innerstad. – Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu bättre stad för alla som bor och verkar här. Utbudet ska vara brett och innefatta både
handel, restauranger, verksamheter och kontor. Visionen ska omfatta hela stadens verksamhet, säger Björn Marklund som är stadsbyggnadschef i Mölndal.
Ett flertal stora företag finns redan
i Mölndal. Bland annat Astra Seneca, Kappahls huvudkontor och ett stort SCA-kontor. – På grund av att vi redan har stora företag här så märks det tydligt att intresset för nya kontorsetableringar i Mölndal är stort. Att vi har den positionen är väldigt speciellt och betyder mycket för oss, säger Björn Marklund.
Projektet omfattar framför allt två
delar av Mölndal – innerstaden och Forsåker. För invånarna kommer det märkas tydligast i innerstaden, men det är i Forsåker som den största förändringen kommer ske. Där ska det
byggas 3 000 lägenheter och 100 000 kvadratmeter kommer fyllas av diverse arbetsplatser, både för handel, utbildning och kultur. Att visionen är i full gång just nu beror mycket på en stark konjunktur och en påtaglig urbanisering som bara kommer att öka, säger Björn Marklund. – Det är också viktigt att alla är med på skutan. Inte minst invånarna i Mölndal måste känna stort engagemang. Vi har gjort medborgarundersökningar och får väldigt lite klagomål på byggstöket. Invånarna är snarare förväntansfulla och tycker om att någonting äntligen händer, säger Björn Marklund. Hållbarhets-tänket är en viktig del av moderniseringen av staden. Bland annat närheten till kollektivtrafiken. – Det är därför man talar om att staden ska växa i sina centrala
områdena och då framför allt kring knutpunkten i Mölndal. Flera av de bostadsområden som nu växer fram i stadskärnan erbjuder förutom bra kollektivtrafik också goda gång- och cykelförbindelser till innerstaden, men även in till Göteborg, säger Johan Gerremo som är Enhetschef Mark och Exploatering på Stadsbyggnadsförvaltningen. SCA-huset är det första projektet
som blir klart och var den första detaljplanen av fem som staden antog för innerstaden. SCA arrangerade en lokaliseringstävling där NCC:s förslag vann. – Det blev en viktig språngbräda för utvecklingen av innerstaden och en viktig signal som sa att ”nu är det allvar, ombyggnaden av centrum kommer verkligen att bli av”. Att innerstaden får 1 000 nya arbetsplatser i och med SCA-huset har haft en
stor bidragande effekt när det gäller att skapa en positiv syn på moderniseringen, säger Johan Gerremo.
Nya moderna stadsprojekt och mo-
derniseringar äger rum på många platser i Sverige. Landskrona är en stad i ständig förändring. Nybygget i Borstahusen har satt igång med ambitionen att skapa en attraktiv året runt-destination där golfbana, camping, hotell, restaurang och stugby ska fungera gemensamt. I Vision Norrland 2070 finns en ambition att visa hur stadsutveckling, infrastrukturinvesteringar, internationalisering och mångfald kan utveckla norra Sverige. Skanska och Umeå universitet för just nu ett gemensamt samtal kring hur Norrland kan bli en tillväxtmotor för hela landet. Text: Fredrik Söderlund
EUROPAKORRIDOREN LÄNKAR SAMMAN SVERIGE MED ÖVRIGA EUROPA
Oslo
Stockholm
Vagnhärad Nyköping Skavsta Norrköping Linköping
Tranås Landvetter
Göteborg
Europakorridoren är en organisation bestående av ett femtiotal medlemmar i form av kommuner och regioner längs med stråket runt Sveriges planerade höghastighetsjärnvägar. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem längs Europakorridorens sträckning, med höghastighetsbanornas förverkligande som primärt mål.
Mölnlycke
Ulricehamn Jönköping
Borås
Värnamo
Ljungby
Hässleholm
Helsingborg Helsingør København Kastrup
Lund Malmö
Nykøbing F Rødby Puttgarden
Lübeck
– Vårt befintliga järnvägssystem har trafikerats i drygt 150 år och står inför omfattande underhållsbehov. Dessutom krävs fler spår för att hantera gods- och persontrafikens framtida behov, inte minst för att öka framkomligheten genom att effektivt kunna separera tåg med olika hastigheter, säger Katarina Svärdh, vd för Europakorridoren. Europakorridorens syfte är att verka för att Götalandsbanan och Europabanan byggs så att Sverige får en modern, snabb och effektiv infrastruktur som förutom nyttan för Sverige även för oss närmare övriga Europa genom att knyta samman våra järnvägsnät. Påverkansarbetet görs genom informations- och kunskapsspridning samt samverkan. Siktar på byggstart 2017 Den utbyggda Europakorridoren
består av två höghastighetsbanor, Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg samt Europabanan mellan Stockholm och Malmö; de nya stambanorna. Inom 60 minuters restid från stationerna utmed Götalands- och Europabanorna bor ca 75 procent av Sveriges befolkning. Befolkningstätheten är hög och i Europakorridoren produceras ca 65 procent av Sveriges BNP. Här finns en mycket stor andel av Sveriges mest expansiva näringsliv och merparten av landets arbetstillfällen.
Höghastighetsbanorna gynnar arbets- och studiependling, stärker tillförlitlighet och kapacitet för godstrafik samt gör persontrafiken mellan Sveriges största städer och mest befolkningstäta regioner mer attraktiv och mindre störningskänslig. Kapacitet frigörs på befintliga stambanor vilket ger utrymme för fler lokal- och regionaltåg samt förbättrar möjligheterna att utföra planerat underhåll. – Vår förhoppning är att höghastighetsbanorna börjar byggas 2017 och att båda banorna står klara senast år 2035. Den nya generationen järnväg medför samhällsekonomiska effekter på många nivåer, bland annat genom minskad miljöpåverkan, ökad godstrafik, ökad persontrafik, minskade restider samt utökade möjligheter att leda om trafiken vid trafikstörningar, säger Katarina Svärdh.
Hamburg Bremen
Hannover
www.europakorridoren.se
GKN i Trollhättan minskar utsläppen från framtidens flyg • Vi har hög kompetens, unika teknologier och använder nya material och digitalisering för att minska vikten på flygmotorer. Det leder till minskade utsläpp. Vi samverkar internationellt, regionalt och lokalt med akademi, industri och myndigheter. • Vi finns med i nästan alla nya flygplan (över 90%) som tillverkas, världen över. Vi exporterar i princip allt vi gör. Ny teknik utvecklad i Sverige skapar global klimatnytta! GKN Aerospace i Trollhättan gör nu en historisk satsning för att ytterligare utveckla framtidens flygmotorer. Totalt satsas närmare en halv miljard kronor inom EU:s forskningsprogram ”Clean Sky 2” i ett projekt, där vi finansierar hälften av satsningen och EU den andra halvan. Målet är lägre vikt på framtidens flygmotorer – eftersom det ger lägre bränsleförbrukning och mindre klimatpåverkan. Det handlar om att utveckla tekniker som ska leda till upp emot 15-20 procent lägre bränsleförbrukning, jämfört med dagens flygmotorer. När motorerna från Clean sky 2-projektet börjar flyga påverkar det flygets utsläpp kraftigt. När dessa motorer kommer i tjänst i den globala flygplansflottan skulle det motsvara koldioxidbesparingar på över 120 miljoner ton – mer än dubbelt så mycket som dagens totala utsläpp i Sverige varje år. Så vi gör verkligen nytta lokalt – och globalt!
www.gknaerospace.se
Annons
MÖJLIGHETER – FRAMTIDENSSVERIGE.COM
Foto: Mostphotos/Håkan Bewert
22
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FLER VILL HA SVANENMÄRKTA HUS Ragnar Unge, VD Svanen.
Svanen har guidat konsumenter i över 25 år och har således blivit en pålitlig symbol för miljövänliga varor. I dag hittar man Svanenmärkningen på över 10 000 produkter och tjänster, inte minst på byggnader. – Våra Svanenmärkta hus har
kommit att bli en stor framgång och byggbranschen har verkligen anammat oss, säger Ragnar Unge, VD Svanen. Bra, tydliga kriterier och kravdo-
kument har bidragit till att byggindustrin ger Svanen tummen upp. – En bidragande framgångsfaktor är att vår märkning omfattar hela byggnadens byggprocess och husets livscykel, det vill säga allt från de råvaror som används till själva driftsekonomin och inomhusmiljön. Svanen är samtidigt ett mycket
starkt varumärke vilket i sig attraherar många byggföretag. – Det är helt enkelt väldigt lätt att kommunicera ut miljöprestanda med Svanen. Som konsument är man van vid att Svanen kommunicerar rätt information. Man förstår att det ligger en om-
fattande och ganska komplicerad bedömning bakom märkningen, en bedömning som det således är svårt för den enskilde att göra själv, säger Ragnar Unge.
Att Svanen miljömärker byggnader är en relativt ny företeelse och något som man började göra först för fem år sedan. Då var fokus mest på små- och enfamiljshus. De senaste tre åren har märkningen utvecklats och märkning av flerfamiljshus har tagit rejäl fart. – Samtidigt skiljer sig den här produktgruppen från andra eftersom det är en mycket längre process från ax till limpa. Det tar lång tid, åtminstone ett till två år, från det att ett byggföretag bestämt sig för att uppföra ett Svanenmärkt hus till att det är på plats. Det är egentligen först nu vi ser Svanen-husen ploppa upp som svampar i Sverige. Vilka är då kriterierna och vad är det byggbolagen måste leva upp till för att få Svanenmärka sina byggnader? – I ett första skede handlar det om att skicka in omfattande dokumentation över huset som visar hur det ska byggas. Dess-
utom ska man uppge exakt vilka material som används i byggprocessen. Dessa kontrolleras mot våra kriterier för miljöpåverkan. – Vi granskar även energiberäkningen för byggnaden för att se att byggnaden klarar vårt obligatoriska krav på 25 procent lägre energianvändning än vad dagens byggregler kräver vid nybyggnation. Svanen gör sedan kontinuerlig
uppföljning för att säkerställa att kriterierna följs. – Vi gör besök på byggarbetsplatsen och granskar processen. Då har vi också möjlighet att ta stickprov på exempelvis byggmaterial. Slutligen gör vi en granskning av slutbesiktningen på den färdigställda fastigheten. Inom de flesta sektorer finns i dag
en rad olika certifieringar, miljömärkningar och symboler som kommunicerar vissa värden, inte minst i byggbranschen. Därmed har det inneburit en viss utmaning att etablera Svanen även här, menar Ragnar Unge. – Det är inte helt lätt att komma som ett nytt system till en marknad med befintliga system. Samtidigt är det tydligt att bran-
schens efterfrågan är stor. De vill ha en märkning som både tar ett helhetsgrepp om alla aspekter och är lätt att kommunicera.
”Branschen vill ha en märkning som både tar ett helhetsgrepp om alla aspekter och är lätt att kommunicera.” – De allra flesta jobbar i dag uti-
från någon form av miljöplanering inför ett stort bygge och har man då ett färdigt system som Svanen att utgå ifrån, som man vet håller hög kvalitet, underlättar det så klart. Det gör det också lättare för underleverantörer att informera om sina produkter. Svanenmärkningen är dessutom en
levande verktyg och kriterierna skärps kontinuerligt. Nästa år kommer nästa uppdatering. – Då införs krav på dagsljusin-
flöde, ventilation och ljudmiljö. Ökade energikrav på vitvaror och miljömärkta produkter, samt krav på återvinning av byggmaterial, är ytterligare exempel på nya krav i de skärpta kriterierna. De nya kriterierna innebär också möjlighet att Svanenmärka skolbyggnader. Vad satsar ni på i framtiden?
– Just nu har vi påbörjat ett projekt för renovering av fastigheter, där vi tittar på hur renoveringar kan genomföras på ett miljömässigt hållbart sätt, inte minst när det gäller de omfattande renoveringar som nu ska genomföras i miljonprogrammen. Här har alltså miljömärkning en tydlig roll att spela och vi håller just nu på att ta fram kriterier för en ny typ av Svanenmärkning, säger Ragnar Unge. Text: Johan Müller-Hanson
FAKTA Ragnar Unge Ålder: 59 Familj: Fru och barn Uppväxt: Vasastan, Stockholm Jobbat med Svanen sedan: 1993, VD från och med 1998 Utbildning: Marknadsekonom och lärarexamen vid Linköping Universitet
Nu bygger vi Mölndals innerstad! Nu tar vi nästa steg för Mölndals innerstad och börjar utveckla kvarteret Kungsfisken som ligger mittemot vårt resecentrum Knutpunkten. Här planerar vi för kontor, hotell och butiker. Mölndals innerstad består av totalt fem detaljplaner. Tre detaljplaner är igång och byggs just nu: SCAhuset intill Knutpunkten, Mölndal Galleria, bostäder söder om Mölndalsbro, bostäder längst upp på Brogatan och ett helt nytt stadsbibliotek. I december 2016 flyttar SCA in i sitt nya kontor, SCA-huset, som är den runda profilbyggnaden intill Knutpunkten. Här kommer 1000 personer arbeta och ha sin arbetsplats. Under 2017 kommer kvarteret Hajen vara klart. Här blir det 200 hyresrätter, nya butiker, kontor och nytt stadsbibliotek.
Vi bygger innerstad
Under 2018 öppnar Mölndal Galleria. Här kommer det att finnas 70 butiker i två våningsplan. Dessutom blir det ytterligare 150 bostadsrätter i innerstaden mittemot SCAhuset vid Mölndalsbro. Så redan 2018 kommer mycket att vara på plats i Mölndals innerstad. 2020 är målet att hela Mölndals innerstad ska vara klart .
Vi vill skapa en levande och attraktiv innerstad med stadsmässiga kvarter som ligger nära bra kollektivtrafik och vårt resecentrum Knutpunkten. En innerstad med en mix av fler butiker, bostäder, kontor och mötesplatser:
Parkering under byggtiden
•
Handeln kommer fördubblas till 40 000 kvm
Till Mölndals innerstad kan du ta dig med tåg, buss, spårvagn, bil eller cykel.
•
Handel pågår under hela byggtiden. I den här fasen är handeln koncentrerad till Mölndals torg, Medborgaregatan, Bergmansgatan och Brogatans nedre del (Kvarteret Kungsfisken).
600 nya bostäder (bostadsrätter och hyresrätter)
•
Flera tusen nya arbetsplatser
•
Nya gator, torg och mötesplatser
Handel pågår
Handel pågår under hela byggtiden. I den här fasen är handeln koncentrerad till Mölndals torg, Medborgaregatan, Bergmansgatan och Brogatans nedre del (Kvarteret Kungsfisken).
Följ vad som händer i innerstaden på: molndalsinnerstad.se