Analys Västra Götaland #4

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER

ANNONS

ANALYS VÄSTRA GÖTALAND MED FOKUS PÅ SVERIGES FRÄMSTA MÖTESPLATS

NR 4 JANUARI 2017 ANALYSSAMHALLE.SE

Läs fler reportage på vår kampanjsida På analyssamhalle.se finner du fler intressanta artiklar, expertutlåtande och exklusiva reportage om ämnen som bland annat berör stadsutveckling, byggbranschen, framtidsvisioner, bostadsmarknaden och regional tillväxt.

Läs mer på analyssamhalle.se

Sveriges mäktigaste opinionsbildare 2016 pratar om digitala möjligheter Digitaliseringen kommer att innebära såväl tillväxt som hållbar utveckling, dessutom mer utbildning och bättre hälsa för alla, menar Darja Isaksson, strategen som hjälper regeringen med digitaliseringsfrågor.

Läs mer på sida 10

MÖJLIGHETER

”Målet är en fossilfri fordonsflotta till år 2030”

Transportindustriförbundet för utmaningen att vara en framtidsbransch i skarpt läge. Det är viktigt att en sådan fråga ges utrymme att diskuteras på ett sakligt och balanserat sätt.

Läs mer på sida 28

UTVECKLING

Enorm expandering i hela Västra Götaland

HANS WALLENSTAM VD FÖR WALLENSTAM AB

”En förutsättning för att komma framåt som region är att börja verka tillsammans” Läs mer på sida 16

Mitt i centrala Göteborg växer Nordens största stadsutvecklingsprojekt fram, samtidigt som Mölndal och Borås utvecklar strategiskt viktiga byggprojekt i rasande takt. Läs mer på sida 12

Medföljer som bilaga i Göteborgs-Posten januari 2017

Hyr, Hyr, köp, köp, hyr hyr ut! ut!

Västsveriges Västsverigesmarknadsplats marknadsplatsför förbostäder bostäder

boplats.se boplats.se

Annons

2

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

INLEDNING – ANALYSSAMHALLE.SE

1. Jättesatsningen Vision Älvstaden ”Stadsutvecklingsprojektet Vision Älvstaden innebär bland annat att den centrala stadskärnan i Göteborg förtätas. Allt från kommersiella ytor, kontor och bostäder samt en ny infrastruktur håller på att byggas. Målet är att det mesta ska vara färdigt 2035.”

Foto: Sanna Dahlén

TRE DIGITALA FAVORITER – LÄS SAMTLIGA ARTIKLAR I SIN HELHET PÅ ANALYSSAMHALLE.SE 2. ESNY till Göteborg ”Med risk för att svänga sig med en klyscha skulle man kunna säga att Fredrik Eklund är ett yttre bevis på den amerikanska drömmen. Att varje människa är sin egen lyckas smed.”

3. Smart industri framåt ”Skånsk industri går bra men i goda tider gäller det att förbereda sig för framtida utmaningar, något som även gäller industrin i övriga Sverige. Smart industri är regeringens strategi och handlingsplan för fortsatt utveckling av svensk industri.”

Foto: Thomas Carlgren

Hon fortsätter: – Västra Götalandsregionen visar att en större region har kompetens och kapacitet att bygga system av Science Parks i olika delar av regionen

Följ oss digitalt:

@europeanmediapartner

och skapa forskningsintensiva miljöer genom strategiskt forskningssamarbete mellan universitet och högskolor.

Hon menar att det finns klara fördelar med att ha relativt stora regioner där det som i Västra Götalandsregionens och Region Skånes fall även rört sig om länssammanslagningar.

– När man ser på frågor som är knutna till ekonomisk tillväxt så gynnas såväl privata som offentliga arbetsgivare av att det tas ett större grepp gällande kommunikationer och infrastruktur. Samt att den regionala indelningen av statliga funktioner som exempelvis Arbetsförmedling och Försäkringskassan sammanfaller på ett bra sätt.

Ytterligare större regionindelning har stötts och blötts under en längre tid. Så sent som i mars 2016 föreslog indelningskommittén i sin delrapportering sex regioner i stället för de tio som finns i dag.

I juni föreslog indelningskommittén att tre av dessa skulle bildas 2019.

Nämligen Norrlands, Svealands respektive Västra Götalands storregioner, inklusive Värmland. I det utspel som regeringen försökte få stöd för i november hade Jämtland och Härjedalen tagits bort ur Norrlandsregionen.

Det var tråkigt att planerna på storregioner fick läggas på is grund av bristande parlamentariskt stöd. Detta då erfarenheterna varit goda gällande bildandet av Västra Götalandsregionen och Region Skåne, avslutar Gunilla Glasare.

Text: Anders Edström Frejman

analyssamhalle.se

Brygg dig en kopp kaffe, luta dig tillbaka och låt regionens ledande aktörer, profiler och organisationer uppdatera dig om Västra Götalands otroliga utveckling!

Axel Laurin, Projektledare

INNEHÅLL

”Positiva erfarenheter av stora regioner” Ansvaret för offentliga samhällsfunktioner är traditionellt fördelade mellan kommuner, landsting, länsstyrelser och statliga verk. Just indelningen av län är historisk och sträcker sig flera hundra år tillbaka och är ur många aspekter inte anpassad för hur samhället ser ut i dag.

Av den anledningen har det skapats så kallade regioner på ett antal ställen där Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Gävleborg och Region Gotland är Gunilla Glasare chef för avdelfyra exempel. En region är ett landsting ningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges kommuner som övertagit vissa av de befogenheter som och landsting, SKL. länsstyrelsen har.

– En större region, befolkningsmässigt, har både kapacitet och beslutskraft att göra större regionala investeringar, det kan gälla såväl kollektivtrafik som digitalisering av vårdinformation. Regionen har också möjlighet att fördela satsningar inom regionen. En större region har möjlighet att bygga upp en kraftfull kunskapsorganisation som kan ge goda förutsättningar för en mer jämlik och effektiv hälso- och sjukvård, säger Gunilla Glasare chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

AXEL TIPSAR!

Återvinn eller ge tidningen vidare!

4

Samhällsbyggande

6

Expertpanel

7

Effektivare bostadsmarknad

8

Nyhetssida

10

Digitaliseringsstrategier

12

Tre mest intressanta

16

Profilintervju – Hans Wallenstam

18

Hållbar infrastruktur

22

Byggindustrin framåt

24

Expertpanel

26

Regionens näringsliv

28

Ljus framtid inom transport

30

Utmaningar med kompetensförsörjning

ANALYS VÄSTRA GÖTALAND Projektledare: Axel Laurin axel.laurin@europeanmediapartner.com VD: Redaktionschef: Textbearbetning: Art Director: Text:

Omslagsfoto: Distribution: Tryck:

Tobias Valfridsson Mats Gylldorff Johanna Sjöberg Camilla Alm Therese Lukic Mats Carlbäck Anna Bjärenäs Anders Edström Frejman Christine Brorsson Dan Holmqvist Göteborgs-Posten, januari 2017 V-TAB

European Media Partner Sverige AB Hamngatan 4, 211 22 Malmö Tel: 040-606 68 00 Email: info@europeanmediapartner.com www.europeanmediapartner.com

European Media Partner är specialister på content marketing. Vi hjälper företag att nå en exakt målgrupp genom skräddar-sydd media. Vi distribuerar relevant information av högsta kvalitet som med genomtänkta och aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt mediaexponering åt våra kunder.

Vi utvecklar och implementerar nyskapande metoder och verktyg för ett hållbart samhällsbyggande.

www.prolog.se

Stark tillväxt i Töreboda

Tillväxt-Trygghet-Tillsammans är ledorden i kommunen. Företagen i Töreboda var för andra året i rad i toppen när det gäller tillväxt i Västra Götaland. Det vill säga ökad omsättning, vinst och stor andel nyanställningar. Detta tillsammans med en kraftig befolkningsökning gör att det satsas på bostadsbyggande. Av ca 950 företag i kommunen är Daloc konsernen det största med sin tillverkning av säkerhetsklassade dörrar i trä och stål. En bransch i stark utveckling.

Bilden är från företaget Dalocs nya showroom i Töreboda. Foto: Stefan Svensson

Törebodaprodukter i världen Traditionellt är Töreboda en jordbruks- och varuproducerande kommun. Oavsett var du befinner dig i världen så finns det stor möjlighet att hitta något som har sitt ursprung i Töreboda. Allt från lampskärmar och designkrukor till limträbroar och avancerade tidssystem. Tillverkningsföretagen har klarat sig mycket väl i omställningar genom åren och behovet av personer med nya kompetenser har ökat i takt med utvecklingen.

Per Gessle på torget i sommar

Mitt mellan Stockholm-Göteborg och Vänern-Vättern I centrumkärnan av Töreboda korsar även Göta kanal och Västra stambanan varandra. Båda är starkt bidragande till kommunens utveckling. Kanalen bidrar med ca 1 miljon besökare sommartid och stambanan gör det möjligt att snabbt pendla till och från studier, jobb. Överhettning på bostadsmarknaden i storstadsregionerna bidrar till att fler väljer att söka livskvalitet på mindre orter som Töreboda med närhet till naturupplevelser och en aktiv fritid.

Det finns en stolthet bland kommuninvånare, företag och det starka föreningslivet att göra saker tillsammans. Detta har bland annat resulterat i att man arrangerat Törebodafestivalen vart tredje år sedan år 2000. En tredagars familjefestival med kända världsartister och drygt 40.000 besökare varje gång. Nästa festival är 2018 men den 14 juli i år är det ”förfest” med Per Gessle som kommer få torget att gunga med alla sina hits .

Byggklar mark i attraktiva lägen 2014 bodde det 8990 personer i Töreboda kommun. Enligt Västra Götalandsregionens prognos som gjordes då så skulle Törebodas befolkning år 2025 uppgå till 9500 personer.

Redan i oktober 2016 var man uppe i 9400 personer. Beräkningarna säger att det kommer att behöva byggas ca nya 300 bostäder de närmsta åren. Kommunen har tagit fram byggklar mark i attraktiva lägen både för bostäder och företagande för att klara behovet.

Foto: Peter Hellström

www.toreboda.se Foto: Tuana

Om du vill vara med och bygga Töreboda så läs mer på hemsidan och kontakta oss. e-post: info@toreboda.se telefon: 0506-180 00

Annons

4

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ANALYS – ANALYSSAMHALLE.SE

ÖKAD EFFEKTIVITET FÖR DET HÅLLBARA SAMHÄLLSBYGGANDET

Såväl kompetensförsörjningen som effektiviteten måste bli bättre om det gigantiska samhällsbyggnadsprojektet ska bli hållbart. CMB:s VD Bengt Christensson förklara vad han menar.

”Det är ofta inte tekniken som brister, felen beror i stället på den mänskliga faktorn – därför bör den delen utvecklas.”

– Vi står inför två stora utma-

ningar framöver, vi behöver öka effektiviteten samtidigt som kompetensförsörjningen måste tillgodoses. Detta är en nödvändighet för att klara de väldigt ambitiösa hållbarhetsmålen.

Bengt Christensson, VD för CMB

(Centrum för management i byggsektorn) är tydlig i sin analys av vad som väntar framöver för det långsiktiga hållbara samhällsbyggandet i Västra Götaland. Det är just de här frågorna som står högst på CMB:s omfattande agenda. Som spindeln i samhällsbyggarnätet i regionen kan man lugnt konstatera att man från CMB:s sida är väl insatt i frågorna. CMB, som är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och drygt 60 företag och organisationer i samhällsbyggnadssektorn, arbetar kontinuerligt med att inte bara analysera och planera, utan i lika stor utsträckning med att effektivisera och bidra till att säkerställa en lämplig och fortlöpande kompetensförsörjning inom byggsektorn.

– Vårt främsta fokusområde är ledarskap och management, att utveckla de delarna inom byggs-

Bengt Christensson, VD för CMB.

ektorn för att därigenom skapa ett effektivare hållbart byggande. Det är ett sätt att tackla den stora utmaningen vi står inför i regionen.

Det behöver byggas inom i stort sett alla områden och kan vi göra det effektivare är mycket vunnet, inte minst gällande hållbarhet, menar Bengt.

Det hela blir än mer påtagligt när man tittar närmare på den byggtakt som väntas och egentligen krävs för att klara av de behov som regionen står inför. Analyserna pekar på ett byggande på i storleksordningen 1 000 miljarder kronor under den kommande 20-årsperioden, där bland annat projektet Älvstaden ingår. Allt detta med ett tydligt och på många sätt nyskapande hållbarhetstänk.

– När vi funderar mer konkret

Tel: 031-549250

på dessa astronomiska siffror blir det ganska självklart vad en effektivisering innebär. En effektivisering på i storleksordningen fem procent är inte bara önskvärt utan troligen en förutsättning för att hela den här planen ska bli verklighet, förtydligar Bengt och förklara närmare hur CMB arbetar med just de här frågorna.

– Med andra ord ska ingenjörerna inte bara kunna det tekniska, de ska även kunna ledarskap, affärsmanskap och dessutom kunna sätta detta i sitt sammanhang avseende kopplingen mellan näringslivet och det offentliga och dessutom vilken roll politiken faktiskt har i hela processen.

– Vi har tittat mycket på vad det

siga ingenjörer arbetar man med ett banbrytande och sektorövergripande trainee-program ” Framtidens samhällsbyggare”, där utbytet mellan uppåtsträvande individer, företag och offentliga organisation får en utmärkt grogrund.

CMB (Centrum för management i byggsektorn), ett samarbete mellan Chalmers och den svenska samhällsbyggnadssektorn, är ett forum för frågor om styrning, ledning och management inom samhällsbyggnad.

Att öka effektiviteten är alltså ett sätt att säkerställa det hållbara samhällsbyggandet, men det räck-

Vill du även förstå vad social hållbarhet innebär inom samhällsutveckling ta del av intervjun med samhällsaktör Emma Jonsteg.

är som går fel i olika byggprojekt, historiskt sett, och det är väldigt uppenbart att det inte är tekniken som brister, det är den mänskliga faktorn som orsakar förseningar och därmed påverkar effektiviteten och hållbarheten negativt.

Därför arbetar vi oavbrutet med att stärka upp management och ledarskapsbiten, förtydligar Bengt och fortsätter:

Eftersom CMB:s mål är affärsmäs-

Specialtransporter

Mobilkranar

•

er inte. Kompetensförsörjningen måste också upp, inte ett, utan flera snäpp. För att tillgodose de behov som redan nu finns bland företagen, för att inte nämna kommande behov, behövs fler ingenjörer inom alla specialområden.

– Vi behöver verkligen stärka kompetensförsörjningen framöver, framför allt genom att underlätta samarbetet mellan olika intressenter. Men det positiva är att intresset finns – sällan har det varit så stort och genomsyrat så mycket, förklara Bengt och avrundar med att framhålla vikten av hållbarhet som central del i allt som rör byggsektorn framöver.

havator.com

– Hållbarheten är själva hjärtat

kring vilket resterande delar rör sig - det gäller allt vi och övriga aktörer fokuserar på.

Text: Mats Carlbäck

FAKTA

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE

Självresande Tornkranar

ANNONS ANNONS

Maskinentreprenörerna Maskinentreprenörerna utbildar utbildar nästa nästa generation generation

II

nom de närmaste 20 åren kommer 1000kommilnomuppskattningsvis de närmaste 20 åren jarder kronor att investeras mer uppskattningsvis 1000 mil-i bygginfrastrukturprojekt jarder och kronor att investeras i bara byggi Göteborg.

Samtidigt kommer och infrastrukturprojekt stora att öka brisbara ipensionsavgångar Göteborg. Samtidigt kommer ten på kompetent personal inom stora pensionsavgångar att öka brishela byggoch anläggningssektorn. ten på kompetent personal inom Maskinentreprenörerna satsar nu hela bygg- och anläggningssektorn. starkt på att säkerställa kompetensMaskinentreprenörerna satsar nu försörjningen att själva engastarkt på att genom säkerställa kompetensgera sig i yrkesutbildningen.

På sikt försörjningen genom att själva engaräknar man med att ha ett dussin skogera sig i yrkesutbildningen. På sikt lor överman hela med landet. räknar att ha ett dussin sko-

lor över hela landet.

Sex skolor redan i bruk – I den här måste den här situationen situationen måste branbranSex skolor redan i bruk schen gå in och ta ett eget ansvar för gå in och ta ett eget ansvar för – I den här situationen måste branatt hitta lösningar på de problem som hitta lösningar på de problem som schen gå in och ta ett eget ansvar för uppstår och uppstår och arbeta arbeta proaktivt, säger att hitta lösningar på proaktivt, de problemsäger som Uno Hallgren som regionchef för Hallgren som är är regionchef för uppstår och arbeta proaktivt, säger region väst Maskinentreprenöregion väst hos hos MaskinentreprenöUno Hallgren som är regionchef för rerna. är länge rerna.

Det ärän änså såMaskinentreprenölängeganska ganskaovanovanregionDet väst hos ligt för en arbetsgivarorganisation att för en arbetsgivarorganisation att rerna. Det är än så länge ganska ovangöra, men vi går gärna före. men vi går gärna före. ligt för en arbetsgivarorganisation att Än men så länge de före. öppnat sex utgöra, vi gårhar gärna bildningscenter, som drivs i Uppsala, Södertälje, Bålsta, Skåne, Växjö och Munkedal. I våra utbildningscenter bedriver vi gymnasieutbildning men också vuxen- och vidareutbildning.

– Det har gått mycket snabbare än vi–räknat med, Uno. Det märks Det har gåttsäger mycket snabbare än verkligen att både intresset och märks behovi räknat med, säger Uno. Det vet är väldigt stort.intresset och behoverkligen att både Maskinförarutbildningen är en av vet är väldigt stort. deMaskinförarutbildningen dyraste gymnasieutbildningarna är en av idelandet, främst på grund av de höga dyraste gymnasieutbildningarna kostnader som på en grund modern i landet, främst av maskinde höga park medför. ofta en kostnader somAlternativet en modernär maskinäldre uppsättning maskiner, park medför.

Alternativet är oftasom en varken är relevanta maskiner, på marknaden äldre uppsättning som eller särskilt attraktiva eleverna. varken är relevanta påför marknaden Här har Maskinentreprenörerna en eller särskilt attraktiva för eleverna. stor fördel genom sitt samarbete med Här har Maskinentreprenörerna en Pon/Caterpillar av världens stor fördel genom–sittensamarbete med största maskintillverkare.

Pon/Caterpillar – en av Caterpilvärldens lar levererar nya maskiner med den största maskintillverkare.

Caterpilsenaste tekniken direkt till Maskinenlar levererar nya maskiner med den treprenörernas vilket skapar senaste teknikenskolor, direkt till Maskinenhelt andra förutsättningar. treprenörernas skolor, vilket skapar helt andra förutsättningar.

De nya maskinentreprenörerna Maskinentreprenörerna har liksom De nya maskinentreprenörerna många andra industribranscher förMaskinentreprenörerna har liksom ändrats kraftigt under de senaste åren, många andra industribranscher föroch erbjuder helt de annan arbetsändrats kraftigtenunder senaste åren, miljö idag tack vare digitaliseringen och erbjuder en helt annan arbetsoch nya tekniska landvinningar. miljö idag tack vare digitaliseringen – Med dagens utrustning och verktyg och nya tekniska landvinningar. är –det ettdagens betydligt lättare och Med utrustning och mindre verktyg

fysiskt krävande arbete än någonsin tidigare, förklarar arbete Uno. Man behöver fysiskt krävande än någonsin inte vara särskilt stark utan det handtidigare, förklarar Uno. Man behöver lar mest om saker som alla kan lära sig. inte vara särskilt stark utan det handDen stora utmaningen för maskinenlar mest om saker som alla kan lära sig. treprenörerna idag är attförlägga grunDen stora utmaningen maskinenden för ökad svensk konkurrenskraft treprenörerna idag är att lägga grungenom bygga ny infrastruktur.

Uno den föratt ökad svensk konkurrenskraft hoppas ochbygga tror ny attinfrastruktur. de nya skolorna genom att Uno kommer att hjälpa att hoppas och tror attfler deungdomar nya skolorna upptäcka den spännande branschen, kommer att hjälpa fler ungdomar att och samtidigt grundenbranschen, för en mer upptäcka denlägga spännande jämlik och mångfacetterad industri. och samtidigt lägga grunden för en mer – Detta är verkligen enindustri. framtidsjämlik och mångfacetterad bransch, understryker Uno. Det är nu – Detta är verkligen en framtidsvi utbildar nästa generation som skall bransch, understryker Uno. Det är nu ta över världen. vi utbildar nästa generation som skall ta över världen.

FAKTA

FAKTA Maskinentreprenörerna (ME) ett

bransch- och arbetsgivarförMaskinentreprenörerna (ME) är bund som organiserar 3.800 ett bransch- och arbetsgivarförprivata maskinentreprenörer bund som organiserar 3.800 med 20.000 medarbetare. privata maskinentreprenörer Förbundet ingår i svenskt med 20.000 medarbetare.

Näringsliv och verkar för att Förbundet ingår i svenskt skapa bättre förutsättningar Näringsliv och verkar för att för branschen genom bland skapa bättre förutsättningar annat utveckling av kompetens, för branschen genom bland kvalitet och miljö, samt samannat utveckling av kompetens, hällspåverkan. kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

– ME för en nära dialog med kommunala gymnasieskolor om att starta – ME för en nära dialog med kommumaskinförar utbildning i Västra nala gymnasieskolor om att starta Götaland, säger Uno Hallgren. maskinförar utbildning i Västra Götaland, säger Uno Hallgren.

är det ett betydligt lättare och mindre

Läs mer på: www.me.se Läs mer på: www.me.se

Maskinentreprenörerna Maskinentreprenörerna

Annons

6

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

EXPERTPANEL – ANALYSSAMHALLE.SE

Tobias Nordlund Regionchef Göteborg Prolog AB

Mats Granér Analyschef Västra Götalandsregionen

Anna Lönn Lundbäck Regionchef västra Sverige, Hyresgästföreningen

Ola Serneke Grundare och VD för Serneke-koncernen

– Att bygga hållbart; vi har ont om resurser.

Allt slöseri i byggandet, till exempel kostnader för att rätta till fel måste bort är viktiga faktorer som påverkar hållbarhet.

Samhällsutvecklingen påverkas av viktiga faktorer, som skola, boende och kommunikationsmöjligheter.

– Avgörande för en hållbar samhällsutveckling är att alla invånare upplever att de är inkluderade i samhället och får ta del av utvecklingen. Vi behöver ett samhälle där alla får möjlighet till utbildning och arbete.

Allt fler nya och upprustade områden växer sig starkare i regionen och med det tillkommer stora utmaningar.

– Vi har en stor uppgift framför oss eftersom Göteborg redan tidigare är segregerat. Risken är att nybyggnationen och även renoveringen av äldre fastigheter ytterligare breddar och fördjupar klyftan.

Såväl nybyggda bostäder som de som renoverats har en tendens att bli dyra, vilket gör att de som inte har råd tvingas söka sig längre ut.

– De största möjligheterna Göteborg framför allt har är goda möjligheter att bygga nya stadsdelar och bostadsområden på attraktiva platser, nära såväl staden som vattnet.

När Ola Serneke gått ut Chalmers började hans karriär på PEAB. Nu utmanar han byggbranschen i Serneke-koncernen och bygger Nordens högsta skyskrapa.

Tobias Nordlund fortsätter berätta om vilka utmaningarna de står inför.

– De största utmaningar just nu är absolut kortsiktighet och låg lönsamhet. Branschen behöver en stabil produktivitetsutveckling.

Det finns stora möjligheter i hela regionen.

– Produktivitetsförbättringar mellan de olika aktörerna i leverantörskedjan. Det är nu brist på kompetens i branschen; det är det inte lönsamt att rekrytera medarbetare från konkurrenterna. Det skapar spännande utrymme för nya metoder, lösningar, affärsmodeller och gränsöverskridande metoder.

Regionen besitter stora styrkor inom utvecklingssegmentet.

– Västra Götaland har en entreprenörsanda som är gynnsam för regionen och där nya idéer ständigt prövas och testas. Att vilja och våga genomföra omfattande stadsutvecklingsprojekt är häftigt. Vi har fantastiska kunder här som vill utveckla sina arbetssätt. Här utvecklas nya tankar varje dag som blir verklighet. Det tycker jag är häftigt.

Mats fortsätter prata om vilka styrkor som Västra Götalands har: – Jag upplever att det finns en stark vilja inom Västra Götalandsregionens kommuner, näringslivet och organisationer för att bidra till att gemensamt lösa de regionala och globala utmaningar vi står inför.

Regionen Västra Götaland står inför många utmaningar. Vilka är egentligen de största utmaningarna?

– Vi ser i dag en tendens till ökande sociala och ekonomiska skillnader mellan grupper, stadsdelar i de större städerna och mellan stad och landsbygd. En av de stora utmaningarna är att öka delaktigheten i samhället genom åtgärder och minska skillnaderna i invånarnas livsvillkor.

Möjligheterna i en region växer i takt med hur samhället utvecklas.

– Om vi lyckas med att öka integrationen på arbetsmarknaden och att utbilda unga inom områden som efterfrågas på arbetsmarknaden, skapas förutsättningar för en ökad social hållbarhet och ekonomisk tillväxt, avslutar Mats Granér.

Anna fortsätter att berätta om styrkorna som hela regionen har.

– Det finns tydliga tecken på en stärkt samverkan mellan arbetsmarknadens och bostadsmarknadens aktörer, vilket skapar bättre möjligheter för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Samhället förändras till det bättre när de boende får vara med och påverka sin egen närmiljö.

Samhällsutvecklingen påverkas av många, viktiga faktorer. Bostadsmarknaden är en som påverkas.

– En bostad för alla är ju egentligen helt grundläggande för välfärden. Det räcker inte med vård, skola, omsorg och annan infrastruktur om det inte finns bostäder att bo i, avslutar Anna Lönn Lundbäck.

Helheten av Karlastaden med flera höga hus som utnyttjar luftrummet bidrar till densiteten i stadsmiljön. Den tanken är genomgående för flera av Sernekes byggprojekt, liksom Ola Sernekes, VD för Serneke-koncernen, starka visioner och positiva inställning.

– Överlag har vi hela tiden velat se det positiva som finns i varje projekt. Man kan titta på ett projekt och tycka att allt är jobbigt men vi har valt strategin att se det från andra hållet i stället, säger Ola Serneke.

Ola Serneke har nu målet att Sernekekoncernen ska omsätta tio miljarder år 2020.

Men närmast till hands för framtiden finns visionen om att Karlastaden i Göteborg blir en ny central stadsdel.

– Det känns viktigt att Karlastaden blir en blandstad med kontor, handel och verksamheter som blandas med hotell och olika typer av boenden som hyresrätter och bostadsrätter i alla olika prisklasser.

På en och samma plats ska det finnas turister, lokalbefolkning och konsulter som tillsammans utgör en attraktiv mötesplats där folk vill vara Karlatornet skapar en attraktionskraft i sig och ska främja lusten att vilja åka högst upp och från utsiktstornet se ut över Göteborg.

Välkommen till hela Sveriges måleri Vi finns på 70 orter runt om i landet och tillsammans är vi omkring 2 000 medarbetare som har bestämt oss för att förändra branschen och synen på hantverk. Vi hjälper våra kunder med allt inom måleri och på flera orter erbjuder vi även tjänster inom golv.

Våra kunder är såväl privatpersoner som myndigheter, fastighetsförvaltare, stora och små företag. Inget uppdrag är för stort, inget uppdrag är för litet.

Läs gärna mer om våra tjänster, vårt miljöarbete och hitta ditt lokala Sandåkontor på www.sanda.se.

Sandå nära dig...

Industrigatan 2 441 38 Alingsås Tel: 0322-63 41 20

Svenljungagatan 39 507 63 Borås Tel: 033-20 29 90

Marieholmsgatan 10 B 415 02 Göteborg Tel: 031-338 74 80

Signalvägen 2 432 32 Varberg Tel: 0340-48 38 30

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

ANALYSSAMHALLE.SE – UTVECKLING

7

EN SPECIFIK MARKNADSPLATS FÖR HELA REGIONEN Foto: Hilda Granath

Göteborg växer – något som av naturliga skäl sätter stor press på bostadsmarknaden. Men den unika marknadsplatsen Boplats hjälper effektivt hyresgäster och hyresvärdar att komma närmare varandra.

Boplats Göteborgs VD Maria Mey-

er-Martins är full av tillförsikt inför framtiden. Göteborg, som är drivmotorn i Västra Götaland, växer så det knakar vilket kräver att bostadsmarknaden anpassas därefter. Stora byggprojekt tillsammans med en kraftigt stigande efterfrågan på arbetskraft gör att tillgången till bostäder blir en viktig, om inte avgörande del för hela samhällsutvecklingen.

– Visst, trycket är stort och nu är vi snart uppe i 200 000 registrerade medlemmar. Tack och lov byggs och planeras tusentals bostäder samtidigt som man satsar på stora infrastrukturprojekt som binder ihop regionen runt Göteborg, förklarar Maria Meyer-Martins.

Boplats Göteborg utgör en viktig

del i processen med att koppla ihop hyresgäster och hyresvärdar på ett effektivt sätt. De hyresvärdar som vill att Boplats ska fungera som en bostadsförmedling, väljer helt enkelt att rangordna alla efter ”Dagar på Boplats”, som kan ses som en kötid. Hos allmännyttan är den genomsnittliga väntetiden nu uppe i 2 000 dagar.

Maria Meyer-Martins, VD, Boplats Göteborg.

Det finns en chans att få lägenhet

även om man inte har sökt så länge. Hälften av hyresrätterna annonseras ut av privata hyresvärdar och de går vanligtvis inte efter hur många ”Dagar på Boplats” man samlat. Hyresvärdarna anger vilka villkor som gäller för att kunna söka en lägenhet och sedan gör de ett eget val.

– Det som gör Boplats unikt är att vi har den variationen och att varje hyresvärd själv sköter uthyrningen i vårt system. Vi ser till att vår digitala marknadsplats är transparent och tydlig och vi arbetar hela tiden på att förbättra den, säger Maria Meyer-Martins. Även om det byggs rejält i Göte-

borg finns farhågor om att bostadsbristen kan påverka stadens offensiva utveckling eftersom de personer företagen vill anställa

helt enkelt inte kan hitta lämplig bostad snabbt och det till en överkomlig kostnad.

– Absolut, det är en stor utmaning. Vi ska därför inte bara se till att lediga bostäder kommer ut på marknaden utan vi måste också försöka utnyttja befintliga bostäder på ett effektivt sätt. Vi behöver hitta kreativa lösningar så att fler rum kan hyras ut på kort sikt – helt enkelt göra plats för fler personer på det utrymme vi har.

– Vårt mål är att Boplats ska kunna

erbjuda boendealternativ för de sökande i väntan på en hyresrätt med förstahandskontrakt. För att underlätta för människor som flyttar hit ger Boplats privatpersoner möjlighet att annonsera ut rum, del i villa och lägenheter i andra hand. Vi arrangerar informationskvällar, där vi informerar

”Göteborg är ju kärnan i regionen och tillväxten i Göteborg får effekter som sprider sig i hela regionen.” om vad som gäller, och vi ordnar mingel, där de som vill hyra ut kan träffa sina eventuella hyresgäster på en neutral plats.

För Boplats Göteborg finns det ytterligare en fråga som ligger högt upp på prioriteringslistan; att skapa en marknadsplats för hela regionen för att underlätta för en alltmer rörlig befolkning.

– Göteborg är ju kärnan i regionen och tillväxten i Göteborg får effekter som sprider sig i hela regionen. Då är det viktigt att ha en samlad marknadsplats för hyresbostäder i hela regionen, menar Maria Meyer-Martins.

Om vi samlar hela utbudet så kanske vi jämnar ut efterfrågan geografiskt i takt med att kommunikationerna blir bättre.

Bostäder i andra kommuner och städer inom pendlingsavstånd till

Göteborg exponeras för en större målgrupp och kanske leder det till nya tankar om var man kan tänka sig att bo. Såväl bostadsföretagen som de som letar bostad skulle vinna på det, menar Maria.

Det är klart, avslutar Maria, många vill bo centralt i Göteborg, åtminstone under vissa perioder i livet och Göteborg besitter oöverträffade möjligheter: – Få städer i liknande storlek kan erbjuda så många nya bostäder lika centralt som Göteborg kommer att göra om några år. På Boplats förbereder vi oss för att underlätta marknadsföringen och uthyrningen av de nya bostäderna så att boplats.se blir bättre både för de som letar bostad och för hyresvärdarna. Text: Mats Carlbäck

FAKTA Boplats är en marknadsplats för personer som letar bostad i Göteborgsregionen.

Boplats ska även informera bostadssökande och andra intressenter om bostadsmarknaden i stort. Andra marknader för bostadssökande och intressenter är Blocket och Hemnet. Genom Blocket kan sökande köpa, hyra, hyra ut och söka efter inneboende medan Hemnet är fokuserad på försäljning och köp av boenden.

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson pratar om hur bostadskrisen ska byggas bort. Du finner fullständig artikel på vår analyssida.

ANNONS

Munkedals kommun – en plats för etablering och tillväxt Beläget mittemellan Oslo och Göteborg stoltserar Munkedal med ett lysande läge och fina omgivningar med allt från fjäll till en av Sveriges finaste kuster.

Många väljer att bo i Munkedal där man har livskvalitet, bra infrastruktur och skola och kan pendla till jobbet i Uddevalla, Trollhättan eller Göteborg.

Positiva trender är tydliga vad gäller såväl etablering som tillväxt och sysselsättningsgrad: – Näringslivet växer rejält i kommunen, både genom ökat antal företag, och att företagen växer med antal anställda och omsättning.

Från 2011 till 2016 har aktiva företag i kommunen ökat med 100 stycken. Vi har 1 325 aktiva företag i kommunen i dag, 22 företag har ökat omsättningen med mer än

100 procent och 61 företag har ökat antal anställda med över 10 procent. Arbetslösheten har minskat från 7,6 till 5,8 procent, berättar näringslivschef Jan Erik Larsson.

Munkedals kommun har välbelägen industrimark utefter E6 och har lockat en hel del företag. En särdeles lyckad etablering är Willab Garden som lockar folk från 30 mils radie.

Hälften av kunderna kommer från Norge och hälften från Sverige, vilket ger en skjuts åt besöksantalet i kommunen. Målet är att locka fler företag att etablera sig i Munkedal och kommunen satsar mycket på transport- och logistiksektorn. Position Väst som täcker flera olika kommuner i delregionen tillhandahåller etableringsservice. Man hjälper företag som inte känner regionen så bra att hitta rätt mark och rätt läge.

– Vår styrka är att vi erbjuder snabb handläggning av industrimark.

Det finns ett stort utbud av tomter redan och nu håller vi på att ta fram ytterligare mark. När företagare väl bestämt sig då vill man genast sätta igång att etablera, så korta handläggningstider är ett enormt plus, säger samhällsbyggnadschef Mats Tillander. Även vad gäller villatomter och tomter för flerbostadshus följer man strategin med att ha färdigplanerad mark och låga priser för att främja inflyttningen.

Fler initiativ för att underlätta inflyttningen har redan genomförts: – Som landsbygdskommun var vi tidiga med att bygga ut optisk fiber, så nu är hela landsbygden fiberansluten.

Var du än bor i Munkedal har du lika bra uppkoppling som i en storstad, avslutar Jan Erik.

Annons

8

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

NYHETER – ANALYSSAMHALLE.SE

Foto: Ulf Celander

Text: Therese Lukic

Stadsarkitekten Björn Siesjö om förtätning,

hållbarhet och om att göra Göteborg till världsstaden där människor tar sig fram till fots eller på cykel.

I intervjun ”Liljewall möter” berättar Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö om utmaningen att göra Göteborg till den hållbara staden som utnyttjar det breda och mångfacetterade näringslivet som staden har att erbjuda. Förutom att omvandla Göteborg till en mer hållbar stad, ser Siesjö att förtäta och skapa mer attraktiva stråk som en av de största utmaningarna. Han menar att förändring tar tid men att siktet är inställt på att skapa en mer praktisk stad där människor kan ta sig fram till fots eller på cykel.

Björn Siesjö, Stadsarkitekt Göteborg.

En grön framtidsstad med självförtroende

När det kommer till huruvida en tät stad

också kan vara grön är Björn Siesjö övertygad.

– Absolut! I Göteborg finns många impediment, trafikytor samt tomma asfalts- och industriytor som vi kan bebygga och omvandla. Vi har tagit fram

en grönstrategi i staden där vi bland annat säger att man som invånare inte ska ha mer än 300 meter från sin ytterdörr till ett parkområde. I vissa stadsdelar är kriteriet uppfyllt och i andra inte, där behöver vi göra mer.

BRISTANDE STYRMEDEL OCH ARBETSTAKT HOTAR MILJÖMÅL

Siesjö utvecklar sitt resonemang och

menar att grönytor i sig inte automatiskt behöver vara eftersträvansvärt, men att användbara gröna ytor och parker som har ett tydligt syfte däremot är det.

Vad gäller bostadskvalitet så menar Siesjö

att det finns något ännu viktigare, något han gärna talar om.

– Jag tycker hellre man ska prata om stadskvaliteter. Det är det som skapar trivsel. Att skapa mötesplatser och bygga stadsliv och omgivningar som är attraktiva. I Bergsjön till exempel, där är det inte så stor chans att man stöter på någon på väg till affären. Hade fler spontana möten uppstått så kanske de kunnat generera första steget till ett jobb eller nya bekantskaper, avslutar Björn Siesjö.

Endast miljökvalitetsmålet ”Skyddande ozonskikt” kommer att nås fram till år 2020.

Flera av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte att uppnås fram till 2020 som planerat. Varför har man misslyckats?

– Takten i åtgärdsarbetet behöver öka. Dessutom är dagens styrmedel otillräckliga för att finansiera nödvändiga åtgärder. Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, samtidigt vet vi att utsläppen inte minskar globalt sett, vilket har stora effekter på länets möjlighet att nå miljökvalitetsmålen, säger Anna Ek, miljömålssamordnare på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Dan Sandén, VD, Skövdebostäder,

ALLMÄNNYTTAN – MOT SOCIAL HÅLLBARHET ÅR 2030

Med Sabos framtidsprogram är diskussionen igång angående allmännyttans sociala hållbarhet. Ett arbete med fokus på bostadsmiljöer och stadsutveckling, medskapande och social inkludering samt en socialt hållbar utveckling i samspel med ekonomisk och ekologisk utveckling.

Dan Sandén, VD på Skövdebostäder, menar att den stora övergripande frågan är grundläggande, nämligen att vi behöver fler bostäder.

Enligt Sabos rapport syns ett samband mellan kommuner med en stor allmännytta och en minskad segregation. Med målet om social hållbarhet vill man öka antalet bostäder numerärt, skapa god livskvalitet med skäliga hyror och utveckla den attraktiva och varierande staden.

Rustningsarbetet av transportinfrastrukturen kräver ytterligare 50 miljarder.

GOD TRANSPORTINFRASTRUKTUR – EN FÖRUTSÄTTNING FÖR TILLVÄXTEN Satsningarna på infrastrukturutbyggnaden i Västra Götaland

behöver trefaldigas. Det menar Västra Götalandsregionen och kommuner som samverkar beträffande strategiska insatser och prioriteringar, en insats som skall förbättra och effektivisera godstransporter på väg och järnväg till och från hela Skandinavien via Göteborgs hamn.

En viktig målsättning är att förbättra resmöjligheterna via

Landvetter flygplats, samt att skapa högklassiga förbindelser på väg och järnväg till Oslo, Köpenhamn och Stockholm. En strategisk investering som är tänkt att främja kommunikationen och människors möjlighet att nå fler arbetsplatser och högskoleorter.

Det akuta investeringsbehovet uppgår i dag till cirka 50 mil-

jarder. En investering som Västra Götalandsregionen anser nödvändig då antalet intressenter är många och insatsen framförallt främjar tillväxten.

Vi har bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat. Vi kallar det Energized Engineering. rejlers.se

Hur skiljer sig Västra Götalands mål från de nationella?

– Sverige har som mål att år 2050 vara ett land utan klimatutsläpp medan Västra Götaland jobbar för en fossiloberoende ekonomi till 2030 samt att utsläppen från verksamheter som ligger utanför handeln med utsläppsrätter ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990.

En global omställning från koldioxidintensiv till koldioxidsnål utveckling kräver förändringar av våra samhällen: stora investeringsflöden som i dag går till energi- och resurskrävande samhällsbyggnad och ett fossilbaserat energisystem behöver byta inriktning och i stället användas till satsningar på investeringar i förnybar energi.

Vilka övriga insatser är viktiga för att uppnå målen om minskat utsläpp?

– Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre långväga flygresor och ökat inslag av vegetarisk kosthållning är tillsammans viktiga insatser.

Saltmätargatan 5 Tel: 08-440 93 31 Saltmätargatan 5 Saltmätargatan 5 113 59 Stockholm 113 59 Stockholm 113 59 Stockholm Saltmätargatan 5 113 59 59 Stockholm Stockholm 113 113 59 Stockholm

Telefon: 0771-AVANTI (28 26 84) E-post: kansli@avantisystem.se

EUROPAKORRIDOREN LÄNKAR SAMMAN SVERIGE MED ÖVRIGA EUROPA

Oslo

Stockholm

Vagnhärad Nyköping Skavsta Norrköping Linköping

Tranås Landvetter

Göteborg

Europakorridoren är en organisation bestående av ett femtiotal medlemmar i form av kommuner och regioner längs med stråket runt Sveriges planerade höghastighetsjärnvägar. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem längs Europakorridorens sträckning, med höghastighetsbanornas förverkligande som primärt mål.

Mölnlycke

Ulricehamn Jönköping

Borås

Värnamo

Ljungby

Hässleholm

Helsingborg Helsingør København Kastrup

Lund Malmö

Nykøbing F Rødby Puttgarden

Lübeck

– Vårt befintliga järnvägssystem har trafikerats i drygt 150 år och står inför omfattande underhållsbehov.

Dessutom krävs fler spår för att hantera gods- och persontrafikens framtida behov, inte minst för att öka framkomligheten genom att effektivt kunna separera tåg med olika hastigheter, säger Katarina Svärdh, vd för Europakorridoren.

Europakorridorens syfte är att verka för att Götalandsbanan och Europabanan byggs så att Sverige får en modern, snabb och effektiv infrastruktur som förutom nyttan för Sverige även för oss närmare övriga Europa genom att knyta samman våra järnvägsnät. Påverkansarbetet görs genom informations- och kunskapsspridning samt samverkan.

Siktar på byggstart 2017 Den utbyggda Europakorridoren

består av två höghastighetsbanor, Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg samt Europabanan mellan Stockholm och Malmö; de nya stambanorna. Inom 60 minuters restid från stationerna utmed Götalands- och Europabanorna bor ca 75 procent av Sveriges befolkning.

Befolkningstätheten är hög och i Europakorridoren produceras ca 65 procent av Sveriges BNP. Här finns en mycket stor andel av Sveriges mest expansiva näringsliv och merparten av landets arbetstillfällen.

Höghastighetsbanorna gynnar arbets- och studiependling, stärker tillförlitlighet och kapacitet för godstrafik samt gör persontrafiken mellan Sveriges största städer och mest befolkningstäta regioner mer attraktiv och mindre störningskänslig. Kapacitet frigörs på befintliga stambanor vilket ger utrymme för fler lokal- och regionaltåg samt förbättrar möjligheterna att utföra planerat underhåll.

– Vår förhoppning är att höghastighetsbanorna börjar byggas 2017 och att båda banorna står klara senast år 2035. Den nya generationen järnväg medför samhällsekonomiska effekter på många nivåer, bland annat genom minskad miljöpåverkan, ökad godstrafik, ökad persontrafik, minskade restider samt utökade möjligheter att leda om trafiken vid trafikstörningar, säger Katarina Svärdh.

Hamburg Bremen

Hannover

www.europakorridoren.se

ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM!

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

10 MÖJLIGHETER – ANALYSSAMHALLE.SE

DIGITALISERING FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

Att digitaliseringen är här för att stanna är det nog inte många som tvivlar på. Det handlar inte längre om smygdigitalisering av vissa teknikkrävande områden, utan snarare om en massiv spridning inom de flesta områden och branscher.

Samhälls- och stadsutveckling är inget undantag, och hållbarhetsfrågorna kan få viktig draghjälp.

– Digitaliseringen kommer att innebära såväl tillväxt som hållbar utveckling, dessutom mer utbildning och bättre hälsa för alla, menar Darja Isaksson, strategen som hjälper regeringen med digitaliseringsfrågor.

Om någon bör veta det så är det väl Darja som utsågs till Sveriges mäktigaste opinionsbildare 2016.

Nu jobbar hon mest med att hjälpa företag och det offentliga med tunga digitaliseringsstrategier.

– För mig är såväl ekonomisk, som ekologisk och social hållbarhet målet, och digitaliseringen är vägen att nå dit. Det finns enorma samhällsnyttovinster att hämta med digitaliseringens hjälp men det kommer att krävas en hel del, förklarar Darja.

Foto: Carlos Moya

Som Sveriges mäktigaste opinionsbildare 2016 och ledamot av regeringens Nationella Innovationsråd, har Darja Isaksson en tydlig bild av hur digitaliseringen kan och kommer att påverka samhällsutvecklingen.

Darja Isaksson, Sveriges mäktigaste opinionsbildare 2016.

– Den största utmaningen är egentligen att det krävs ett ändrat synsätt, ett nytt sätt att jobba med liknande frågor, framför allt inom offentliga organisationer. Det krävs öppenhet, det krävs transparens och det krävs en förståelse för att detta är vägen framåt.

Med det finns även andra utma-

ningar kopplade till digitaliseringen. IT-säkerheten har länge varit en utmaning som fortsatt kommer att vara viktig i och med ökad digitalisering.

– Men jag vill betona att integritet inte är något som självklart står i konflikt till digitalisering.

Definitionen och synsättet på integritet förändras ständigt och en ökad digitalisering kan snarare stärka integriteten, hävdar Darja.

Inom samhälls- och stadsutveckling-

en finns det en rad områden där digitalisering kan bidra positivt.

– Först och främst kan transportsektorn gynnas. Genom att koppla ihop flera, eller varför inte alla transportmöjligheter, kan effektiviteten och därmed också användarvänligheten utvecklas enormt, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv, menar Darja och fortsätter: – Då måste aktörerna vara villiga att öppna upp sina system, något som inte är helt vanligt i dag.

Energisektorn är ett annat område där digitaliseringen kan bidra, såväl i planerings- och byggfaserna, men också i distributions- och mätfaserna. Allt för att bli mer hållbart.

Möjligheterna för Sverige, som ju globalt sett har en förhållandevis digitaliserad befolkning, är förstås gynnsamma men då krävs ökat samarbete över stadsgränserna.

SNABBA UPPKOPPLINGAR I VÄSTRA GÖTALAND

Darja vill inte direkt gå in på regionala skillnader i hur långt digitaliseringen har kommit: – Vi har många städer som är duktiga på en specifik lösning, men jag kan nog inte säga att det finns någon stad eller region som dominerar. Utmaningen är i stället att städerna måste samarbeta mer.

Om man har löst något i Göteborg måste det skalas upp och spridas över landet, det håller inte att utvecklingen sker i fickor runt landet. Skalbarheten är otroligt viktig.

Det är just det som leder till så kallade ”smarta städer”, städer där digitaliseringen inte bara kommit långt utan dessutom är till gagn för samhället och dess medborgare.

– Men viktigast av allt för att bli en smart stad är att man kan förändra sitt arbetssätt och utnyttja allt det som digitaliseringen kan bidra med. Där har vi något att jobba på, avrundar Darja.

Mikael Ek, VD på Svenska Stadsnätsföreningen.

När antalet snabba bredbandsuppkopplingar ökar blir det också lättare att tillhandahålla digitala välfärdstjänster. Men risken finns att några av landets kommuner halkar efter.

Statistik från Post- och telestyrelsen visar i ett preliminärt resultat från PTS Bredbandskartläggning 2015 att 54 procent av alla hushåll i Västra Götaland har tillgång till snabb och modern bredbandsuppkoppling. Siffran har ökat cirka 30 procent sedan år 2010.

– Ju fler som får tillgång till stabil uppkoppling, desto lättare blir det för kommunerna och landstingen att ta fram digitala välfärdstjänster. Detta kommer att vara en konkurrensfaktor för att rekrytera personal till de egna verksamheterna och för att behålla och locka till sig invånare. Därför är det viktigt att kommunerna vågar prioritera digitaliseringsfrågan, säger Mikael Ek, VD på Svenska Stadsnätsföreningen.

Text: Mats Carlbäck

FAKTA ”Sveriges mäktigaste opinionsbildare” utses årligen av Veckans Affärer. Darja Isaksson toppade listan 2016.

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE Visste du att VR och 3D-print är på frammarsch för hela samhällsutvecklingen?

Läs mer om den digitala satsningen på Analys Samhälle.

. ·······....... . � (ri\\\· · ..

. �·· . .. . ....... ..

•. ..•..• .•. .. ...... .

Europaspåret, en fast förbindelse över Öresund, kan hantera alla slag av järnvägs­ transporter: godståg, höghastighetståg och regionaltåg. Detta är unikt. Den skapar också stora restidsvinster och avlastning i järnvägsnätet i Öresundsregionen.

Några exempel på restider med Europaspåret:

Göteborg - Köpenhamn Helsingborg - Köpenhamn Lund - Köpenhamn Landskrona - Köpenhamn

2 h 30 min 25 min 30 min 14 min

Genom att Europaspåret hanterar gods ges ökade möjligheter för persontransporter på Öresundsbron.

Läs mer på europasparet.se

�

.......

•••-tt,,••••

;.

.......... .....········•·\)\�

.......,�

.. ..•. . ·•. .

···· . . · ·�

restid Stockholm - Köpenhamn 2h 30min•

Nordens största stadsutvecklingsprojekt.

Med Älvstaden blir stadskärnan dubbelt så stor.

Vi skulle kunna rabbla kvadratmeter, siffror och statistik. Men inte idag.

Vi vill prata om dig. Du är en av alla göteborgare som berörs av vår stora stadsutveckling. Du berörs av stadens bostadsbrist, segregation och klimatutmaningar. Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt och syftar till att skapa en inkluderande, grön och dynamisk stad för dig och alla andra urgöteborgare, nygöteborgare, kringboende och besökare. Det är för er stadskärnan ska bli dubbelt så stor och växa över älven, bli tätare och få en härlig blandning av bostäder, verksamheter och grönområden. Älvstaden är till för att du och dina grannar ska komma närmare varandra, dina barn ska ha någonstans att bo och för att vi ska ha fler platser att mötas på. Och vet du vad det bästa är? Du behöver inte vänta länge. Arbetet har redan börjat.

Möt framtiden i Älvrummet eller läs mer på alvstaden.se

Snacka Älvstaden i Älvrummet!

Mån – tors kl. 15 – 19 Fre – sön kl. 11 – 15 Välkommen till ett hus fullt med inspiration och information om Göteborgs pågående stadsutveckling.

Hållbar stad – öppen för världen

Du hittar Älvrummet på Kanaltorget 1 vid GöteborgsOperan.

3

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

12 UTVECKLING – ANALYSSAMHALLE.SE

MEST INTRESSANTA PROJEKTEN JUST NU STÖRST I NORDEN När Nordens största stadsutveck-

lingsprojekt sakteligen växer fram längs med båda sidor av Göta älv, mitt i centrala Göteborg, är det mycket som ska fungera. En som kanske vet mer om detta än någon annan är Lena Andersson, VD för det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB, vars uppdrag är att samordna detta gigantiska projekt. Fullt utbyggt kommer Älvstaden kunna ståta med 25 000 nya bostäder och 45 000 nya arbetsplatser.

– Det unika med Göteborg är att staden kan erbjuda så stora områden exploaterbar mark så centralt,

förklarar Lena Andersson, som i sin roll arbetar med de direktiv och den vision som politiskt slagits fast i Göteborg – att maximera potentialen för hela området som är under uppbyggnad.

Utmaningarna hamnar egentligen i

skuggan av den enorma potential som Älvstaden har och tanken är att projektet inte bara ska göra avtryck i Sverige, utan i hela världen.

– Göteborg har chansen att ta ledarrollen avseende hållbar samhällsutveckling – nu gäller det att förvalta den möjligheten på bästa sätt, menar Lena.

Då pratar vi inte bara om mer

traditionell hållbarhet som ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För det kanske viktigaste med Älvstadens hållbarhetsvision är den sociala hållbarheten.

– Där har vi störst fokus – att bygga en stadsdel, för alla, oavsett bakgrund och ekonomiska förhållanden. Såväl bostäder som företag ska bli en väl avvägd blandning för att skapa det som är bäst för alla, förtydligar Lena och avrundar: – Där har vi vår chans att bli riktigt unika.

STADSDELEN DÄR GAMMALT MÖTER NYTT När ett område med en historik

som sträcker sig mer än 300 år tillbaka, sakta men säkert och varsamt transformeras till ett modernt och genomtänkt område känns hållbarhetsbegreppet väldigt påtagligt. Det är just det som händer i Mölndal just nu, där det gigantiska byggprojektet Forsåker växer fram i den gamla pappersbruksmiljön i nära koppling till såväl centrala Mölndal som en rad andra strategiska platser som är viktiga för utvecklingen.

Stadsdelen Forsåker är inte bara

ett enormt byggprojekt med

Mölndalsmått mätt, utan ett av de största i Västsverige, om inte hela landet. Under en tioårsperiod ska en ny dynamisk stadsdel växa fram på ett område där doften av pappersbruk dominerat i nästan tre sekel. Tanken är nu också att det som lockade pappersbruket till området på 1600-talet, på sikt ska göra området självförsörjande på grön el.

Samtidigt som flera vackra och anrika gamla industrilokaler varsamt rustas upp och kompletteras med den modernaste av arkitekturer, skapas ett område som på samma gång andas

gammal brukskultur och modern hållbarhet i en snygg och attraktiv förpackning.

Forsåker kommer enligt planerna att husa över 3 000 bostäder, tusentals arbetsplatser och all den handel, service, utbildning, kultur och omsorg som krävs för projektets fullkomlighet.

Närheten till centrala Mölndal, E6:an, Landvetter och inte minst Göteborg skapar utmärkta möjligheter för Forsåker att bli den där viktiga knutpunkten för hela Göteborgsregionen som den långsiktiga planen faktiskt inbegriper.

HÅLLBARHET VISAR VÄGEN I BORÅS Att det byggs en hel del i Borås är det nog få med koppling till staden som har missat – just nu växer hela regionen så det knakar.

Mitt i allt byggandet finns det ett projekt som breder ut sig lite extra – över närmare 30 hektar för att vara mer precis. Det är nämligen så stor yta som krävs för det nya Energi- och Miljöcentret på Sobacken som ska förse området med såväl energi som avlopps- och avfallshantering.

Det är onekligen imponerade siffror som gömmer sig bakom storsatsningen. Inte nog med

den enorma ytan som rensats för att bereda plats för anläggningen, även investeringen på 3,2 miljarder kronor som krävs och de fakta som relaterar till driften när allt väl är på plats, gör också intryck. Avloppsreningsbassängen ska kunna hantera tio miljoner liter vatten per timme, och fjärrvärmeverket som ska producera både fjärrvärme som förnybar el.

Anledning till storsatsningen är först och främst att Borås växer både i storlek, i antal invånare och att befintliga anläggningar helt enkelt inte kommer att räcka till

SNART DAGS FÖR ÅRETS STADSUTVECKLINGSDAG För tredje året i rad arrangerar Fastighetsägarna Urbant Forum – en inspirationsdag om stadsutveckling. Inspireras av politiker, företagare och ta del av goda exempel.

Den 8 mars 2017 | Världskulturmuseet i Göteborg | Biljetter: urbantforum.se

framöver. Förutom att garantera säkra leveranser av fjärrvärme ska anläggningen säkerställa att man har kapacitet att uppnå lagstadgade miljögränsvärden för avloppsvatten och uppfylla Borås stads miljömål för förnybar el, samt att ska Borås bli en fossilbränslefri stad.

Fram till förväntad driftstart 2019 pågår därför ett gigantiskt byggprojekt längs med väg 41. Det kommer att behövas avsevärda lednings- och rörinstallationer för att hantera såväl avloppsvatten som elförsörjning.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN HYDROWARE

Industrins framtid kan starta i en hiss Industrin behöver förändras och moderniseras för att göra hållbar tillväxt möjlig. Kjell Johansson på hissföretaget Hydroware i Småland är övertygad om att vägen går via standardisering, modulära produkter, open source och cirkulär ekonomi. Och är frustrerad över att det tar sådan tid.

– De senaste 30 åren har vi snarare gått åt motsatt håll. Vi har lagt mycket fokus på energieffektivisering men det räcker inte, säger Kjell Johansson och hänvisar till Overshoot Day. Overshoot Day är den dag på året när vi förbrukat de resurser som finns tillgängliga på planeten. 1986 inföll den 31 december, i år 13 augusti.

– Forskningen visar att vi skulle behöva minst fyra jordklot för att försörja dagens konsumtionsmönster. Då blir det uppenbart: Vi måste gå från dagens slit-och-släng till mer hållbara produkter som går att laga och återanvända eller till sist återvinna.

Hydroware utvecklar högteknologiska driv- och styrsystem för hydrauliska hissar. Kjell Johansson utgår från

sin egen bransch, men hävdar att resonemanget är överförbart på många områden inom industrin.

– Innerdörrar i lägenheter fick sin standard 1972. Konkurrensen är på komponentnivå. Det fungerar och standardisering förenklar för människor. Du kan köpa en innerdörr från vem som helst och vara säker på att den passar hemma hos dig.

– Det politiska systemet behöver se till så att även andra industriprodukter standardiseras. I min bransch kan man t o m patentskydda layout i ett schakt. Patent kan behövas, men många gånger fungerar de blockerande och bromsande. Varje komponenttillverkare kan nu inte använda sitt eget material. Ingen har krav på sig att använda så lite råmaterial som möjligt. Att utveckla mer hållbara och bättre produkter försvåras.

Varje tillverkare skyddar sitt och tiden går – fast att det är så bråttom!

Kjell Johansson har kontakt med Northampton University för att försöka få till stånd ett forskningsprojekt där man ska studera hur man bäst

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN HYDROWARE

bygger en modulär hiss med standardiserade gränssnitt.

– Tillsammans med branschaktörer och standardiseringsorgan. Målet är att få fram en prototyp på en framtida hiss. Vi kommer att behöva skruva på våra affärsmodeller och fokusera på snävare områden, snarare än att skydda ett helt system. Det blir konkurrens på modulerna, varje bolag i branschen får hitta det som är unikt för dem. Samhället vinner enormt mycket på om vi kan byta ut och återanvända på komponentnivå för att öka livslängden på våra produkter.

Kjell Johansson säger att mer öppna system är en nödvändighet.

– Till och med Microsoft börjar jobba med open source nu. Google har för-

FAKTA Hydroware

Hydroware utvecklar högteknologiska driv- och styrsystem för hydrauliska hissar. Vi tillverkar robusta hissar med öppna system som kan moderniseras och ges en mycket lång livslängd. Vår vision på Hydroware inspireras av cirkulär ekonomi. Vi vill vara med och bygga långsiktigt hållbara hisslösningar där god ekonomi kombineras med att allt kan återanvändas eller åtminstone återvinnas.

klarat att de ska ta ledningen när det gäller cirkulär ekonomi. Utvecklingen går så fort. Med öppna system konkurrerar vi på andra sätt, som främjar samhället och människorna i det.

Säljstart april!

Många bäckar små I Brf Munkebäcksäng har vi byggt in en mängd innovativa lösningar som gör det lätt att leva grönt och hållbart.

Det klassiska uttrycket ”många bäckar små gör en stor å” handlar om att ett stort antal små bidrag i slutändan leder till något stort. Det är just det som gör Brf Munkebäcksäng så unikt. Här har vi byggt in en mängd innovativa lösningar som gör det lätt att leva grönt och hållbart. En lösning är taken som består av sedumväxter och solceller. Sedum på den ena sidan för att tillföra grönska och färg till kvarteret samt för att förbättra luften, minska buller och fördröja regnvatten. Solceller på den andra för att generera solenergi som förser föreningens trapphus, föreningslokal och övernattningslägenhet med el. Överskottet från solenergin säljs tillbaka till elnätet vilket gör att föreningen minskar sina driftkostnader och bidrar till en bättre miljö.

Låter det intressant? Läs mer på riksbyggen.se/munkebacksang

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

16 PROFIL – ANALYSSAMHALLE.SE

VÄSTRA GÖTALAND I INVÅNARNAS INTRESSE Medan Region Väst står inför ett strategiskt läge och stora utmaningar belyser Hans Wallenstam vikten av det samarbete som försvann.

En avgörande förutsättning för att komma framåt som region är att börja verka tillsammans i stället för i varsitt forum. Det menar Hans Wallenstam, VD för Wallenstam AB, en av landets största fastighetsägare och som passar på att efterlysa ett starkare samarbete mellan Göteborg och kranskommunerna.

– Det är dags att sluta stirra oss blinda på kommungränser. Det spelar ingen roll om ett företag etablerar sig inne i staden eller ute i Mölndal. Det viktigaste är att satsningen sker i regionen. Man får passa sig för att bli protektionistisk. Samarbete, jag kan inte nog understryka det och den inbjudan ska komma från Göteborg till kranskommunerna i stället för tvärtom.

Av oron efter muthärvan som uppdagades 2010 finns inte nödvändigtvis några spår kvar. I stället menar Hans Wallenstam att politiker i alla tider har tvingats ta ställning till den komplexa relationen till näringslivet, att samarbeta över gränser och samtidigt göra en stor mängd människor nöjda. Dock menar Wallenstam att det är hög tid att lägga politisk färg åt sidan till förmån för större uppgifter.

– En stor utmaning för Göteborg är att bekämpa kriminaliteten. Det spelar ingen roll hur många hyresrätter vi bygger om inte människor känner sig trygga.

Här har jag en idé om att sätta samma mål för Avenyn som man har satt i New Yorks tunnelbanor.

En nollvision mot brott. Man ska ha rätt till att känna sig trygg. Vi har en stor mängd turister som rör sig längs Avenyn men jag tänker också på alla ungdomar och äldre. Som fastighetsägare har man goda förutsättningar för att bidra till en tryggare miljö och mot bakgrund av den senaste tidens händelser så känns detta som en ytterst central fråga.

Hans Wallenstam flaggar också för

den alarmerande utvecklingen där många väljer att studera i Göteborg men sedan flyttar med kompetensen till Stockholm eller utomlands.

– Göteborg har en fantastisk tillväxt. Just nu pågår många projekt framför allt vad gäller infrastrukturen. Även om det kommer att bli stökigt med en uppgrävd stad så skapar det på sikt en förutsättning för tillväxt under många år framöver vilket gynnar hela regionenen. För arbetsmarknaden

När Hans Wallenstam blickar mot

kommer det innebära att många nya företag dyker upp kopplade till spännande infrastrukturprojekt, men också inom Göteborgs industrier där det finns fantastiska möjligheter för en nyutbildad att få jobb.

nen ska värva nya och stora företag så måste marknaden kunna erbjuda villor dit människor i nyckelpositioner, som är vana med en hög standard, kan flytta med sina familjer. Vi behöver satsa på alla typer av boen-

Wallenstam AB, med anor från 1944 är en av landets största privata fastighetsägare. En position som kommer med ett ansvar menar Wallenstam och medan trycket ökar på bostadsmarknaden vill han axla rollen genom att bidra med det han är bäst på.

– Vi vill ta ansvar genom att bygga fler hyresrätter. Det är ett enormt tryck på bostadsmarknaden och man kommer inte från att boendet är en central fråga för att överhuvudtaget kunna verka i regionen. Ett av Wallenstams stora pågående projekt är Arlas gamla mjölkcentral i Kallebäck där vi planerar att bygga 2 000 lägenheter. I dag pågår rivningsarbetet men vi hoppas att hälften skall stå klart till år 2021 med byggstart under 2017. För ett annat projekt, med 600 lägenheter i Mölnlycke, hoppas vi också på en byggstart under 2017. Men vi behöver också kunna erbjuda villor i exklusivare områden. Om regio-

”Det spelar ingen roll hur många hyresrätter vi bygger om inte människor känner sig trygga.” deformer, från hyresrätter till bostadsrätter och villor men också kommersiella lokaler där nya företag kan etablera sig och befintliga kan växa.

I en debattartikel i Dagens Indu-

stri skriver bland annat Björn Rosengren om det framtida infrastrukturprojektet att länka Sverige och Norge samman genom ett höghastighetståg för sträckan Göteborg-Oslo. Ett viktigt projekt som Wallenstam hoppas blir verklighet.

– Idén är strålande! Jag skulle vilja påstå att den är mer avgörande än en förbindelse till Stockholm. Tänk att få bli hela Norges port. Det hade varit en fantastisk förmån.

2017 så ser han med stor optimism på regionens möjligheter att förvalta de stora utmaningarna och hur man växlar in arbetet i en framtida tillväxt. Företagets egna kärnvärden – utveckling, respekt

och engagemang är något han gärna ser mer av tillsammans med ett ökat och ödmjukt samarbete.

– Det finns en vänlighet i Region Väst och Göteborg som är ovanlig för en storstad. Det är unikt och något som vi ska vara rädda om. Det spelar ingen roll om vi verkar inom politik eller näringsliv, är röda eller blå, för vi brinner för samma sak. Vi brinner för vår region och för det viktiga arbetet som gör att den utvecklas.

Text: Therese Lukic VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE Läs den exklusiva intervjun med Fredrik Eklund och få mer inspiration från en annan mäktig person inom bostadsmarknaden.

Samhällsengagemang är Framtiden På Förvaltnings AB Framtiden råder bråda tider. Aldrig har bostadsbristen varit påtagligare, samtidigt som samhällssituationen kräver helt nya grepp och kreativa lösningar.

Nyproduktion, renovering med utgångspunkt att renovera så att folk kan bo kvar, och utvecklingsområden, de områden polisen pekat ut som de särskilt utsatta, är de tre fokusområden som Förvaltnings AB Framtiden identifierat. Detta har inneburit att man gjort en del banbrytande förändringar: – Det som byggs i dag är dyrt, och vi har haft en utmaning i att bygga så att fler ska ha råd att köpa nyproduktion. Vi har hittills byggt mycket i Mellanstaden, men ska även börja bygga i ytterområden och

områden med social oro, säger Mariette Hilmersson, VD för Förvaltnings AB Framtiden.

Vad gäller renoveringsprojekt finns nya, politiska riktlinjer om att alla ska kunna bo kvar vid en renovering.

– Detta innebär i praktiken att bostadsbolagen måste fokusera på vilka affärsmodeller man jobbar med för att en renovering inte ska leda till stora hyreshöjningar.

Då gäller det att utmana sig, att hitta nya, kreativa lösningar.

Det tredje fokusområdet, utvecklingsområden, det vill säga områden med social oro, är ett ämne som ligger Förvaltnings AB Framtiden varmt om hjärtat. Man anser att det är oerhört viktigt för utvecklingen

Mariette Hilmersson, VD för Förvaltnings AB Framtiden.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Foto: Dan Holmqvist

ANALYSSAMHALLE.SE 17

FRAMTIDA VISIONER, HÅLLBARHET OCH EXPANSION

Johan von Wachenfeldt, VD Krook & Tjäder.

Som nytillträdd VD för ett av Sveriges största arkitektkontor Krook & Tjäder kommer Johan von Wachenfeldt fortsätta förvalta koncernens identitet i det personliga mötet, öppenheten och styrkan i företagets kreativa entreprenörer.

Arkitekterna Krook & Tjäder är i dag en koncern med en stor bredd av uppdrag. Trots den kraftiga expansionen har man lyckats bevara känslan av det lilla kontoret med ett inspirerande klimat där företaget fungerar som en grogrund för individen att utvecklas och växa i inom sitt yrke.

– Vi kommer att fortsätta att satsa alltmer på att bygga spets och att utveckla våra affärsområden, berättar Johan. Vår styrka ligger bland annat i vår identitet av entreprenöriellt driv och kreativ mångfald. Krook & Tjäder är ofta inblandade i stora projekt som kräver omfattande resurser, vilket vi kan möta på ett bra sätt. Med starka team på våra olika kontor i Malmö, Halmstad, Göteborg, Borås, Stockholm, Uppsala, Östersund och Oslo täcker vi inte bara stora delar av landet, vi blir också en del av Skandinavien. En geografisk spridning som ger unika förutsättningar, konstaterar han.

FAKTA Namn: Hans Wallenstam Ålder: 55 Yrke: Huvudägare i och verkställande direktör för Wallenstam AB Familj: Frun Petra och och döttrarna Rebecka, Victoria, Alexandra och Mathilda Bor: Utanför Göteborg

Med en bakgrund som arkitekt har Johan en gedigen kunskap och insikt i arkitektens roll och kårens gemensamma ansvar i byggandet av staden.

– Vi vill öppna upp för samtalet kring arkitektur och på så sätt ta plats i samhällsdebatten, säger Johan. Det är viktigt för oss att vara delaktiga samhällsutvecklingen och hur vi planerar för en hållbar framtid.

ANNONS

Ett bolag i Göteborgs Stad

av dessa områden att folk som bor där ser att grävskopor rullar in, att det finns en framtidstro och en satsning på utveckling i dessa områden Det sociala engagemanget tog sin början på 90-talet, då en tredjedel av alla lägenheter i Gårdsten stod tomma och man hade hög vakansgrad även i andra områden.

– I det läget var det en ren överlevnadsstrategi att börja jobba med sociala frågor.

Vill man lyfta attraktiviteten i ett område så räcker det inte att hålla rent och snyggt och ordning i husen. Om många boende saknar meningsfull sysselsättning och är arbetslösa så påverkar det hela området negativt. Nöden är ju som bekant uppfinningarnas moder, så för att vända utvecklingen gick vi in aktivt och tog en roll i alla frågor som får ett samhälle att

fungera, berättar Mariette. År 2017 är problemet med vakansgrader ett minne blott. Bekymret är den sociala oro som präglar hela Göteborg, och för den delen även andra städer. För att en stad ska vara attraktiv och locka till sig kompetens anser man på Förvaltnings AB Framtiden att man måste jobba med trygghetsfrågorna. Skjutningar och brottslighet, om än koncentrerat till vissa områden, drabbar hela stadens varumärke negativt.

– Vill ta så mycket ansvar det bara är möjligt som fastighetsägare för att vända denna utveckling. I Gårdsten, till exempel, har det varit ett långsiktigt arbete med att få barn och unga i sysselsättning. Vi erbjuder jobbtillfällen som sommarjobb och feriejobb och tillsammans med GAIS driver

vi fotbollsskola - inte bara på sommaren utan under hela terminen. Tack vare vårt samarbete med GKSS har ungdomar lärt sig segla under somrarna. Det finns även en heltidsanställd hälsovetare i Gårdsten som jobbar med barn och ungdomar, säger Mariette.

Nu håller utvecklingen på att vända och många privata aktörer är inne och bygger även i områden med social oro. Målet att få investerarna att känna att de vill investera i dessa områden nås genom att man löser trygghetsfrågan. På Förvaltnings AB Framtiden har detta inneburit att personal är på plats på kvällstid och helger och att man har en bra samverkan med polis, med stadsdelarna och med andra aktörer på plats.

Ett annat nytt grepp för att öka till-

gängligheten och minska utanförskapet är att man sedan den 9 januari har en ny uthyrningspolicy.

– Vi har tagit bort inkomstkraven på de som ska få hyra. Tidigare var det en bruttolön på tre gånger hyran som krävdes. Då utestängdes såväl arbetslösa, som studenter och pensionärer. Nu får var och en ta ansvar för om det fungerar att ha råd med hyran trots att man har en lägre inkomst.

Behöver man hjälp att räkna på det eller se över den ekonomiska förmågan så kan vi hjälpa till med det, men det är frivilligt.

Visst fanns det vissa inom koncernen som såg med rädsla på den nya policyn, men vi har värderat riskerna och gjort konsekvensanalyser på vad som kan hända och tycker det är viktigt att vara öppna för alla, avslutar Mariette.

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

18 ANALYS – ANALYSSAMHALLE.SE

Sofie Absér, chef Hållbar infrastruktur.

MED HÅLLBARHETEN I FOKUS När hållbarhetsarbetet nu når nästa nivå blir det viktigt att beställarna av anläggningsprojekt blir bättre på att ställa krav, förklarar Sofie Absér, Sweden Green Building Council.

Det händer mycket i byggbran-

schen just nu – något som man inte minst i Västra Götalandsregionen ser tydliga bevis på. Det stora antalet bostäder som sakta men säkert växer fram kompletteras av lika omfattande anläggnings- och infrastrukturprojekt. Här, precis som i samhället i övrigt, satsar man hårt på förbättrad hållbarhet som ett viktigt led i framtidens samhälls- och stadsutveckling. På Sweden Green Building Council lägger man stor vikt vid både den sociala och ekologiska hållbarheten kopplad till projekten.

– Absolut, hela branschen har under en längre tid jobbat med den ekologiska hållbarheten, så även om man inte kan säga att vi är i hamn där, så har vi i alla fall kommit en bra bit på vägen. Nu gäller det att utveckla arbetet med social hållbarhet, där finns mycket att göra, menar Sofie Absér, chef för Hållbar infrastruktur på Sweden Green Building Council, en branschorganisation för företag och organisationer inom hållbart samhällsbyggande.

– Framför allt handlar det om att beställarna av byggprojekt måste lära sig att ställa bättre, tydligare och mer konkreta krav på leverantörerna och entreprenörerna.

Det är en viktig faktor för att vi

ska komma vidare inom hållbarhetsarbetet, hävdar Sofie.

Upphandlingsunderlagen och

beställningarna för omfattande byggprojekt är givetvis lika komplexa som de är omfattande och att då inkludera dimensionen social och ekologisk hållbarhet kan givetvis innebära stora utmaningar för beställaren.

– Ofta är det kommunerna som är beställare av större byggprojekt och där kan man behöva hjälp inom just detta område. Det är mycket som ska täckas och att ha kännedom om vilka åtgärder som kan vidtas för att öka projektets hållbarhetsprestanda kan ibland vara svårt att tillgodogöra sig.

Där måste vi bli bättre, menar Sofie, som ser ett lite annorlunda scenario här än det vi normalt är vana vid: – Leverantörerna eller entreprenörerna har i många fall kommit längre här. Man vill och kan jobba med hållbarhetsfrågan ur ett bredare perspektiv, men kraven från beställarna blir inte tydliga nog. Då blir det lite avigt.

Det är bland annat här som Sweden

Green Building Council är verksamma. Här krävs ökad kunskap, samverkan och erfarenhetsutbyte för att branschen gemensamt ska kunna ta nästa steg.

– Det är klart att det behövs gemensamma krafter. För när vi pratar om social hållbarhet i de här sammanhangen menar vi främst vad som händer långt från de faktiska byggplatserna vi

ser runt omkring oss. Vad som händer där stenen huggs, eller där annat byggmaterial produceras i andra länder är svårare att både känna till och påverka. Hur efterlevs de mänskliga rättigheterna där?

En annan fråga högt uppe på Sweden Green Building Councils agenda är hållbarhetscertifiering av anläggnings- och infrastrukturprojekt.

– Vi arbetar med certifieringsfrågan, men det finns i dagsläget inget svenskt system, förklarar Sofie.

”Beställarna måste lära sig att ställa hållbarhetskrav.”

Den svenska anläggningsbranschen

har i stället använt sig av det brittiska systemet CEEQUAL. Sweden Green Building Council har översatt den brittiska manualen till svenska för att underlätta användandet i branschen. Frågan om ett svenskt övergripande system är fortfarande en öppen fråga, delvis beroende på att CEEQUAL nyligen förvärvats av en annan brittisk organisation och dels på en viss osäkerhet kring om ett svenskt system verkligen behövs. Indikationer från branschen har uttryckt att ett interna-

tionellt system som CEEQUAL fungerar för den svenska branschen i dagsläget.

– Vi följer utvecklingen med spänning, såväl nationellt som internationellt. Sen får vi se vart det landar, CEEQUAL, en svensk version av den befintliga eller en helt egen version. Vi analyserar vilka behov som finns och hur man bäst möter dem.

mötes kan enklast beskrivas med ett ord – engagemang. Det gäller i princip alla aktörer.

– Vi har oanade möjligheter att komma långt här, tack vare det enorma engagemang som man möts av och det gäller alla. Oavsett vem man pratar med så finns engagemanget där när det gäller en hållbar utveckling.

Här spelar Västra Götalandsregio-

på själva tillkomsten av Swedish Green Building Council, som är ett resultat grundat på olika aktörers intresse av att utveckla den här biten.

Utvecklingen fortsätter. Sweden Green Building Council erbjuder såväl utbildningar som nätverksträffar kopplade till hållbar infrastruktur. Under våren kommer ett stöd för beställare för att få in fler hållbarhetskrav i upphandling av anläggningsprojekt att lanseras.

– Det är där fokus ligger just nu, avrundar Sofie.

nen en viktig roll på flera sätt. Det byggs ju som bekant mycket i regionen och det kan bidra positivt.

– Givetvis. Den omfattande byggnationen i regionen gör att utvecklingen kan gå snabbare.

Processerna med tuffare krav från beställarna och kunskapsbyggande kan accelerera framstegen vi gör. Det erbjuds mängder av tillfällen att slipa på beställarkraven och därmed bli bättre och bättre för varje projekt, menar Sofie med tanke på möjligheterna i regionen.

Dessutom har arbetet i regionen redan gjort avtryck.

Knutpunkt Gamlestaden i Göteborg vann förra året utmärkelsen för hållbar infrastruktur 2016 för ett tydligt arbete med hållbarhet inom såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet.

– Det visar tydligt att arbetet i regionen går åt rätt håll och att man ligger i framkant inom det här området.

Ytterligare ett positivt tecken på att vi går en hållbarare framtid till-

Den märks ju tydligt, inte minst

Text: Mats Carlbäck

FAKTA Sweden Green Building Council är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande vars medlemmar är företag och organisationer som arbetar med samhällsbyggande.

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE Visste du att Crowdfunding kan göra fastighetsbranschen mer lönsam?

Läs fullständig intervju med sakkunniga Jonas Björkman.

Inom GR samverkar vi för bättre matchning på arbetsmarknaden ETT AV DE VIKTIGASTE UTVECKLINGS­ OMRÅDENA FÖR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNER är arbetet med strategisk kompetensförsörjning. GR samverkar med branscher, företag och offentliga aktörer för att få en bättre matchning mellan utbildning och arbetsliv.

Rekryteringen till både näringslivet och kommunerna är en central framtidsfråga, och vi vill visa att det är attraktivt att jobba i kommunerna.

FLYKTINGMOTTAGANDET I REGIONEN är en annan högaktuell fråga som innebär utma-ningar – men även möjligheter, genom den arbetskraftsresurs som de nyanlända utgör. GRkommunerna samverkar till exempel kring vuxenutbildning och erbjuder regionalt sökbara yrkesutbildningar, med olika upplägg, som leder till jobb inom bristyrken.

Yrkesutbildningarna tas fram i samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter och enskilda arbetsgivare i regionen.

Kompetenserna utbildningarna leder till efterfrågas av arbetsgivare på den regionala arbetsmarknaden. Deltagarna kan exempelvis läsa till mekaniker, hotellmedarbetare, bussförare, undersköterska, kock, med mera. Utbildningarna arrangeras på flera orter i regionen och fyra av fem studerande på utbildningarna når sina mål genom att de får nytt jobb, nya arbetsuppgifter, startar företag eller läser vidare.

Eftersom språket är en nyckel till ett aktivt deltagande i samhällslivet ligger stort fokus

inom GR även på att stärka kvalitén inom sfi-verksamheter i Västsverige. Många av yrkesutbildningarna erbjuds med språkstöd, vilket innebär att studier i svenska integreras med yrkesutbildningen.

I ETT STÖRRE PERSPEKTIV innebär detta att regional samverkan inom GR leder till stora förändringar för dem som läser yrkesutbildningarna och därefter kommer ut i jobb. Samtidigt får arbetsgivare i regionen tillgång till kompetent arbetskraft, vilket innebär att de blir konkurrenskraftiga och bidrar till den regionala tillväxten.

LÄS GÄRNA MER om GRs olika verksamhetsområden på www.GRkom.se.

Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige.

Medlemskommunerna samverkar kring flera olika områden; arbetsmarknad, hållbar tillväxt, miljö- och samhällsbyggnad, det sociala området samt skola och utbildning. Även det internationella perspektivet och EU-frågorna är viktiga för förbundets verksamhet.

Öka vårkänslorna Flyg till någon du gillar till extra bra pris

Har du svårare att höra alla toner på sista raden?

Du är inte ensam, ungefär 1,4 miljoner svenskar uppskattas ha en hörselnedsättning som påverkar dem i det dagliga livet.

Nedsatt hörsel kan på sikt leda till ökad stress och utanförskap.

Men det finns hjälp och stöd att få. Hos oss på Bra Hörsel finner du hörapparater med den senaste tekniken. Vi erbjuder alltid kostnadsfritt hörselprov och upp till 2 månaders fri provtid på alla våra hörapparater.

* Priset gäller utvalda avgångar.

Bokningsperiod: 16 jan – 29 jan. Reseperiod 1 feb – 18 jun.

Gör en kostnadsfri hörselundersökning hos oss!

Danderyd 073-964 39 12 Södermalm 070-796 97 76 Göteborg 073-595 29 89 | www.brahorsel.se

Clarion Hotel Post

RegionCity

Stadsbiblioteket Karlatornet, Serneke

Landamäreskolan, Wahlström & Steijner Arkitekter Mölndal Galleria, Upphovsrätt NCC Gjord av Krook & Tjäder - RStudio

-Vi är med och utvecklar Västsverige!

För en trygg framtid.

www.fsd.se

Din brand- & riskkonsult

Willhem på frammarsch

ANNONS

På Willhem har man det senaste året sett en stark tillväxt och utveckling av nya affärsområden. Willhem är ett bostadsbolag med starkt fokus på hög kundservice och trygghet i boendemiljön, som äger och förvaltar cirka 25 000 hyreslägenheter på 12 tillväxtorter i Sverige, vilket gör bolaget till ett av de större privata bostadsbolagen i Sverige. Ägare är Första AP-fonden, som har ett långsiktigt perspektiv på bolaget. om 250 lägenheter per år, där vi främst utvecklar projekt på egen mark, berättar Mikael. För oss är det viktigt att både arbeta med aktiv fastighetsutveckling inom det nuvarande beståndet och bidra till att det byggs fler bostäder.

I Alideberg i Borås tillför Willhem nu 28 moderna hyresrätter.

VD Mikael Granath berättar om filosofin och strategin bakom den senaste expansionen: – Vi vill finnas på tillväxtorter och i regioner som växer. Västra Götalandsregionen (VGR) är en sådan region och där genomförde vi förra året ett stort förvärv på 4 300 lägenheter fördelat på orter som Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan. I dag är vi en betydande bostadsleverantör i Västra Götaland där vi totalt äger och förvaltar drygt 8000 lägenheter.

Det är den positiva tillväxten i VGR som ligger till grund för strategin. Willhem har, förutom att förvärva färdiga hus, också köpt en del projekt som utvecklas av projektutvecklare och förvärvas av Willhem när de är färdigställda.

Som en konsekvens av detta har ett nytt affärsområde för nyproduktion bildats och här har ett par nya projekt redan tagit fart inom VGR. – Vi vill komma upp i en genomsnittlig bostadsproduktion

De stora affärer som Willhem gjort den senaste tiden ställer naturligtvis höga krav på förvaltningssidan.

– Det är en utmaning att aktivt förvalta det man köpt. För att lyckas med det, och vara det moderna bostadsbolag vi vill vara, arbetar vi med utvecklingskoncept inom fyra fokusområden; service, fastighetsutveckling, hållbarhet och digitalisering.

Ett långsiktigt mål är att halvera energianvändningen. Stora investeringar görs i teknik för att förbruka mindre energi – det kan handla om att förbättra isolering, byta uppvärmningsteknik och så vidare. Inom digitalisering har flera projekt genomförts för att tillföra ny teknik som gör det lättare att förvalta husen, vilket även medfört fördelar för hyresgästerna.

– Vi försöker se på vilket sätt man kan tillvarata den nya tekniken, både utifrån ett förvaltningsperspektiv och för att kunna erbjuda kunderna en enklare och mer hållbar vardag. Första steget har varit att digitalisera en äldre fastighet från 1950-talet.

”Ett viktigt fokus nu är att investera i samhällsfastigheter.”

– Här har vi installerat solpaneler och kopplat upp maskiner och utrustning som själva ska kunna signalera om något är fel och behöver åtgärdas i fastigheten.

Hyresgästerna har en app som de kan använda för att till exempel boka tvättstuga, följa solcellsproduktionen och göra serviceanmälan, berättar Mikael.

Projektet gav Willhem utmärkelsen ”Sydsveriges smartaste fastighet” vid fastighetsmässan i Malmö förra året. Digitalisering av fler fastigheter pågår nu och

vad framtiden bär i sitt sköte för det nytänkande bostadsbolaget återstår att se. Mikael avslöjar att ett viktigt fokus nu är att börja investera i samhällsfastigheter med statliga och kommunala hyresgäster, detta inom ett nystartat affärsområde. Ständig utveckling är som bekant vägen till framgång.

VD Mikael Granath

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Foto: Henry Cohen

Foto: Rosie Alm

22 TRENDER – ANALYSSAMHALLE.SE

BYGGINDUSTRIN I FÖRÄNDRINGSTIDER Ola Månsson, VD på Sveriges Byggindustrier.

Inte sedan miljonprogrammet på 70-talet, då byggtakten var uppe i 100 000 nya bostäder per år, har byggindustrin skådat en högkonjunktur som den vi befinner oss mitt uppe i. Det finns dock nyckelfrågor att lösa om Sverige ska kunna vara en tillväxtmotor i Skandinavien och Europa.

Förra året rapporterar Sveriges

Byggindustrier, bransch- och arbetsgivarorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag, att hela 62 000 bostäder färdigställdes. Sveriges Byggindustriers huvuduppgift är att förbättra näringsvillkoren såväl för hela branschen som för de enskilda företagen och den byggboom som råder ställer nya krav på såväl den egna organisationen som på samtliga aktörer i branschen, berättar Ola Månsson, VD på Sveriges Byggindustrier. Just nu jobbar man intensivt med ett antal kärnfrågor, varav kompetensförsörjningen i branschen är en av de mest överhängande. Det saknas både personer som kan leda projekten och yrkesarbetare hos såväl teknikkonsultbolag som hos kommuner och privata bolag.

En aspekt som måste vägas in i kompetensförsörjningsfrågan är att det inte bara är bostadsmarknaden som driver på behovet, utan för varje nytt bostadsområde måste även infrastrukturen med

dagis, vårdcentraler och skolor till de boende konstrueras i samma takt, vilket gör frågan stor och komplex.

– Sveriges Byggindustrier finns på 27 orter och jobbar där för att påverka skolor och lärosäten på gymnasie- och högskolenivå i de nätverk där man kan påverka skolans inriktning. I Region Väst stoppades till exempel Bygg- och Anläggningslinjen ett tag, men vi lyckades genom påverkan få den att öppna på nytt. Vi jobbar också med att lyfta branschen via sociala medier och berätta varför den är attraktiv att arbeta i. Vi jobbar mycket med hållbarhet, såväl miljömässig, som ekonomisk och social hållbarhet.

Mycket görs inom arbetsmiljö, att vara en organisation som tar hand om nyanlända och jobbar aktivt med mångfaldsfrågan och med jämställdhet.

På temat jämställdhet driver organisationen kvinnliga nätverk och mentorskapsprogram. Kvinnor i ledande befattningar går igenom en ledarskapsutbildning i syfte att bygga nätverk, vilket är extra viktigt för anställda på mindre bolag där det kanske bara finns en kvinnlig ledare. Ola berättar att det också kan handla om så till synes basala saker som att se över hur kläder är utformade, att det finns rätt storlekar för kvinnor.

För att attrahera kompetens till branschen är Sveriges Byggindustrier också väldigt engagerade i ungdomstävlingar i skolorna och försöker supportera initiativ som skapar ett intresse för branschen bland yngre.

”Vi jobbar mycket med hållbarhet, såväl miljömässig, som ekonomisk och social hållbarhet.”

En annan kärnfråga är sund konkurrens. Har kunden ställt rätt krav och följs dessa upp hos samtliga leverantörer? Branschen upplever nu konkurrens från utländska aktörer som inte fanns för 20 år sedan. Ola menar att konkurrens i sig är någonting positivt för branschens ständiga utveckling, men att det är av yttersta vikt att konkurrensen är sund.

– Råder en god arbetsmiljö på arbetsplatsen? Mäts aktörerna på lika villkor? Frågan berör främst infrastrukturbyggandet där utländska aktörer ofta ingår

i stora projekt. Myndigheterna måste här följa upp kraven på alla aktörer för att säkerställa en sund konkurrens.

En naturlig följdfråga när det

handlar om sund konkurrens är frågan om säkerhet på arbetsplatsen. Vi mäter och kontrollerar redan allt i Sverige, men trots att vi internationellt sett har väldigt hög standard och säkra arbetsplatser så är det inte nog, menar Ola. Ingen ska förlora livet på en byggarbetsplats.

– Sveriges Byggindustrier samarbetar med alla fastighetsägare och byggherrar, och satsade för några år sedan 50 miljoner för att säkerställa säkerhet på arbetsplatsen, men målet är bara möjligt att uppnå genom att kunderna ställer krav på leverantörerna.

Här försöker vi stötta de mindre och medelstora företagen genom utbildningar som handlar om attityder på arbetsplatsen. Vi har redan tagit fram en interaktiv utbildning men jobbar nu på att ta fram ytterligare en utbildning som ska kunna bli branschstandard oavsett om man jobbar på stort eller litet bolag.

Från politiskt håll menar Ola att det

saknas långsiktig infrastrukturoch bostadspolitik för att man ska kunna planera för infrastruktur och bostadsförsörjningen. Där

försöker Sveriges Byggindustrier som lobbyist lyfta för branschen viktiga frågor, och har genom sitt politiska oberoende en möjlighet att ha ett långsiktigt perspektiv. I dag saknar många företag kollektivavtal och när vi snart går in i avtalsrörelsen är målet som Sveriges Byggindustrier hoppas uppnå, genom förhandling med byggfacken att kollektivavtalen ska bli ett stöd för arbetsgivarna, så att de enkelt kan göra allt rätt för sina medarbetare.

– Vi försöker ha ett helhetsperspektiv på branschen i Sverige i dag och utgångspunkten är att vi har brist på ingenjörer och yrkesarbetare. För att råda bot på det måste omvärlden förstå att den här branschen är rolig att jobba i och kollektivavtalen måste bli enkla och konkurrenskraftiga för att bli ett stöd för arbetsgivare i en ständigt växande bransch, avslutar Ola. Text: Anna Bjärenäs

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE Har du stor koll på byggandet i övriga Sverige?

Läs till exempel intervjun med biträdande stadsbyggnadschef i Örebro kommun hur de storsatsar.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LANTMÄTERIET stämning som motsvarar användarnas och samhällets krav.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ger användarna möjlighet att göra en positionsbestämning i referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 med centimeternoggrannhet.

Flera av SWEPOS-stationerna bidrar även med data till internationella referensstationsnät.

Positionsbestämning med SWEPOS GNSS/RTK är en viktig teknik för praktisk positionsbestämning med centimeternoggrannhet, som alltmer tar över de traditionella metoderna längd- och vinkelmätning och avvägning. GNSS/RTK bygger på mätningar mot navigationssatellitsystem. GPS och GLONASS är de som varit med längst men nu kommer

också Galileo och Beidou som även de får global täckning.

SWEPOS är ett nationellt nät av fasta referensstationer, som är en del av den nationella geodetiska infrastruktur som Lantmäteriet tillhandahåller. Syftet med en nationell geodetisk infrastruktur är att tillhandahålla ett verktyg för positionsbe-

Ett förtätat stationsnät Sedan 2010 har Lantmäteriet förtätat det referensstationsnätet med cirka 40 stationer per år.

Det innebär en mindre mätosäkerhet och en stabilare Nätverks-RKT tjänst med bättre redundans i stationsnätet.

Projekt Ostlänken bidrar till en förbättrad geodetisk infrstruktur I samarbete med Trafikverket har en projektanpassad positionstjänst etablerats längst projektet Ostlänken, höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Linköping. Med ett tätare referensstationsnät över projektområdet kan maskinstyrning, inmätning och utsättning göras i ett enhetligt system. Den lokala förtätningen av referensstationer längst projektet är dessutom tillgänglig för alla SWEPOS-användare i området, som får samma förbättrade positionsnoggrannhet som projektet.

Nya satellitsystem Flera nya satellitsystem är på väg att bli tillgängliga för användning. Det europeiska systemet Galileo och det kinesiska Beidou är båda system under uppbyggnad som kommer med global täckning.

Det innebär flera nya satelliter och signaler som blir tillgängliga vilket i sin tur skapar förutsättningar för att mäta på platser där det varit svårt att få tillgång till tillräckligt med signaler, exempelvis en djup dalgång eller i stadsmiljö. Det ställer krav på att mätutrustningen kan ta emot dessa signaler och på positionstjänster som behöver leverera korrektionsdata i ett standardiserat format.

FAKTA SWEPOS

SWEPOS erbjuder navigeringsstöd och positionering vid exempelvis styrning av maskiner vid anläggningsarbeten och infrastrukturprojekt, där kraven på lägesnoggrannhet är höga.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LANTMÄTERIET

Ny fasad i fibercement ska tåla tidens tand Brf Mirallén ligger precis vid kajen på Norra Älvstranden i Göteborg. Ett fantastiskt, men utsatt läge som hade krävt en extra tålig fasad.

Men när byggnaderna uppfördes 2003 valde den dåvarande entreprenören enstegstätade putsfasader.

Brf Mirallén består av två byggnader med 55 lägenheter belägna vid kajen i Sannegårdshamnen.

Husen uppfördes 2003 med enstegstätade putsfasader. En inte helt ovanlig lösning vid den här tiden. 2015 fattade föreningen beslut om att byta ut fasaden pga fuktproblem. Då den ursprungliga arkitekten inte längre var verksam fick Erseus Arkitekter uppdraget att designa den nya fasaden. Handläggande arkitekt Malin Unger berättar om val av material.

Annons/referensprojekt Fakta om Brf Mirallén: Fasadrenovering 2016.

3000 m2 fasadskivor på stålläkt Arkitekt: Erseus Arkitekter

Renoveringsprojektet blev klart i början av 2016 - Fibercementskivor är fukttåliga och vinner över många material i hållbarhet. För brukaren ger det långa garantitider och en i princip underhållsfri fasad.

- Att det blev Cembrits produkter handlade om att det fanns en önskan om att i möjligaste mån bibehålla färgsättningen i kvarteret och efterlikna den befintliga putsen. Vi samlade in prover från Cembrit och deras konkurrenter. Den genomfärgade vita skivan Cembrit Transparent 242 kändes rätt både vad gäller kulör och yta.

Läs mer på cembrit.se

Var det något som var särskilt utmanande kring designen av den nya fasaden?

- En utmaning när man i efterhand klär ett hus med skivor är att minimera antalet skarvar och samtidigt följa fasadens befintliga linjer. Om det blir för många skarvar så uppfattas fasaden som rörig och en indelning som inte följer fasadelementen ser ogenomtänkt ut. Vi utgick ifrån de befintliga horisontella linjerna och fann en jämn rytm och indelning som passade fönsterhöjden väl. De vertikala skarvarna följer och förstärker i sin tur de befintliga fasadelementens vertikala linjer.

GP_bilaga 2017_2.indd 1

26.01.2017 11:18:28

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

Foto: Energimyndigheten

Foto: Maria Olsson

Foto: Privat

24 EXPERTPANEL – ANALYSSAMHALLE.SE

Bengt Sinander Gruppchef för området Building, Rejlers Sverige AB

Nardono Nimpuno Verksamhetsledare på Hållbar Utveckling Väst

Göran Wallo VD för kommunala bostadsbolaget AB Strömstadsbyggen

Tore Carlsson Enhetschef på Energimyndigheten

Vilka är Rejlers viktigaste projekt i Region Väst under 2017?

Ett av era projekt är Sol i Väst. Vad ingår i det projektet?

Samhällsutvecklingen förutsätter bostäder – hur ligger ni till i Strömstad?

Hur skulle du vilja beskriva Energimyndighetens arbete i Västra Götaland?

Inflyttningen fortsätter – hur möter ni utvecklingen?

Vilka projekt är i fokus för Region Väst under 2017?

– Våra viktigaste uppdrag är de som utvecklas med oss i kombination med att de ger vinst samt ett fortsatt samarbete. Inom affärsområdet Building är några av våra viktigaste projekt för Region Väst: Liseberg 2018, Lindholmens Tekniska Gymnasium, nybyggnationen av Östra sjukhuset, IKEA Kållered samt Karlatornet.

Vad blir den största utmaningarna inför framtidens energieffektivisering?

– Den största utmaningen är att få investeringskalkyler för energieffektiviseringar att bli attraktiva för beställare när energipriserna och särskilt elpriserna är så låga som de är i dag.

Ni uppmuntrar gärna till hälsofrämjande aktivitet. Hur märks den andan i förtaget hur förmedlas den till kund?

– Ett av våra värdeord är hälsosam.

Detta är något som vi försöker förmedla till beställare och konsultkollegor. Ett exempel är att vi under 2016 har bjudit in konsultkollegor till spinningpass. Dessutom har koncernens VD Peter Rejler föreläst om ämnet hälsa vid en stor kundaktivitet.

– Sol i Väst handlar om flera saker. I grunden är det ett nätverk av offentliga aktörer, som kommuner och kommunala bolag. I nätverket ska de öka sin kunskap om solceller och om att beställa och bygga solelanläggningar. Till nätverket knyter vi en ny webbportal, där vi samlar information om allt man kan behöva veta för att fatta beslut om att beställa en solelanläggning. Där kommer att finnas metodmaterial och olika verktyg – vi funderar bland annat över en interaktiv karta över solinstrålning på olika platser i Västra Götaland.

Upplever du att allmänhetens kunskaper runt solcellsutveckling har förändrats med tiden?

– Ja, i takt med teknikutveckling och lägre priser har intresset för att producera egen el ökat, hos både privatpersoner och organisationer. Det gör att fler efterfrågar bra och relevant information, vilket vi försöker möta i Sol i Väst.

Vilka ser du som de största utmaningarna i arbetet med projektet?

– En utmaning är att få fler att förstå att det inte är speciellt svårt att installera solceller, det är som vilket byggprojekt som helst.

Ett av syftena i projektet är just att sänka tröskeln för att börja producera egen solel.

– Det går bra för Strömstad. Vi bygger mest av jämförbara kommuner i Sverige och har lyckats kombinera god ekonomi och bra kvalitet. Det är tack vare nya grepp i byggnation av hyresrätter.

– ”Strömstadsmodellen” är ett sätt att få en bättre konkurrens i bostadsbyggandet – vi tänker utanför boxen och ger byggföretagen möjlighet att använda sin kunskap i stället för att vi i detalj styr hur de ska bygga. Vi är först i Sverige med konceptet KomboMini, som resulterat i ett 40-tal lägenheter som var inflyttningsklara 2016.

Fibernät är en annan framgångsfaktor – vilken är kommunens roll?

– Ett kommunägt fibernät som vårt är en förutsättning för att skapa konkurrens. Vi började bygga för fem år sedan, då var täckningen cirka en procent i kommunen. I dag är vi uppe i över 60 procents täckning.

Målet – möjlighet till höghastighetsfiber för 90 procent av invånarna före 2020 – är inom räckhåll.

– Från Energimyndighetens sida är vi med och finansierar en rad olika initiativ och projekt som pågår. Projekt som berör byggsektorn, transportområdet, energieffektivisering, produktion av förnybar energi, och därtill kopplade innovationer och sysselsättning.

– Energieffektivisering inom små och medelstora företag, ett projekt som bedrivs av (HUV) Hållbar Utveckling Väst och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Grönt Byggande A-Z (HUV), där HUV deltar i EU- projektet “Green Building A-Z” tillsammans med partners från Danmark och Norge. Syftet är att kommuner och företag ska få verktyg, metoder och kompetens till att utföra energieffektiviserande insatser i offentlig infrastruktur. E-west (Länsstyrelsen Västra Götaland), är ett projekt som syftar till att snabba på utvecklingen inom elfordon och laddinfrastruktur för att bidra till målet om ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 samt berörda miljömål.

Hur kan man som konsument bidra till energieffektiviseringen?

– Genom att släcka lampor i tomma rum och välja energismarta LED-lampor, att använda effektiva duschmunstycken som minskar vattenanvändningen utan att påverka duschupplevelsen och att försöka minska sitt behov av uppvärmning eller att välja de mest effektiva alternativen vid inköp av vitvaror.

VI BYGGER SPARGRISAR SOM MAN KAN BO I. Det behöver inte kosta skjortan att bo i Göteborg. BoKlok bygger bostäder med äkta småländska prislappar. Just nu planerar vi spännande lägenheter i Kållered och radhus i Biskopsgården. Kika in och anmäl ditt intresse på boklok.se

I BoKlok Höstvinden bor du i ett välplanerat och ljust radhus med egen trädgård alldeles intill Sjumilaparken i Biskopsgården.

BoKlok Tulebodalen 30 nya lägenheter i Kållered

BoKlok Höstvinden 38 kvadratsmarta radhus i Biskopsgården

BoKlok Tulebodalen erbjuder tvåor, treor och fyror med egen balkong eller altan i natursköna Stretered strax utanför Kållered.

Prisexempel: 2 rok 55 kvm fr 1.495.000 kr, månadsavgift 3.094 kr 3 rok 72 kvm fr 1.995.000 kr, månadsavgift 4.050 kr 4 rok 85 kvm fr 2.295.000 kr, månadsavgift 4.781 kr Vill du veta mer? Gå in på boklok.se/tulebodalen eller kontakta Carina Berntsson på 010-448 27 87 eller mejla till carina.berntsson@boklok.se

BoKlok är ett samarbete mellan IKEA och Skanska. Vårt mål är att bygga vackra, funktionella bostäder som så många som möjligt har råd med. Titta gärna in på boklok.se så får du veta mer!

Prisex: Radhus 117 kvm från 1.995.000 kr, månadsavgift 4.900 kr Vill du veta mer? Besök boklok.se/hostvinden eller kontakta Linda Sylvén på 010-449 24 68 alternativt linda.sylven@boklok.se

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

26 FRAMTID – ANALYSSAMHALLE.SE

TUFFA UTMANINGAR OCH HÄRLIGA MÖJLIGHETER

Samtidigt som Västra Götaland kan skryta med rader av stora välkända företag, ett bra ledarskap i företagen och ett närande samarbete, finns det utmaningar som måste lyftas fram.

Svenskt Näringslivs Elisabeth Sandberg förklarar närmare.

Västra Götalandsregionen kan ståta med en rad internationellt kända företag, såväl anrika och etablerade som nytillkomna uppstickare.

I flera delar av regionen känns det som om företagandet frodas eftersom en rad företag nästan desperat söker efter högkvalificerad arbetskraft. Det talas inte om något självspelande piano när vi ska analysera näringslivets framtida utveckling i regionen. Konkurrenskraften måste bibehållas, helst förbättras.

Elisabeth Sandberg, regionchef för

Svenskt Näringsliv i Västra Götaland, känner verkligen inte att man kan slå sig ro och hoppas på en fortsatt fin utveckling: – Att bevaka konkurrenskraften för våra företag i regionen är en prioriterad fråga. Den är helt avgörande för det samhälls- och stadsbyggande som pågår.

Elisabeth har i sin roll mycket att glädjas åt, men vill samtidigt höja ett varnande finger för att arbetet med att främja företagande konstant innebär nya utmaningar.

TRE UTMANINGAR OCH TRE MÖJLIGHETER Elisabeth Sandberg väljer tre stora utmaningar och tre viktiga möjligheter för näringslivet i Västra Götaland:

vikt vid. Samtidigt finns det en annan typ av samarbete som Elisabeth Sandberg vill framhålla som oerhört starkt i regionen och som i högsta grad bidrar till flera framgångar.

– Vi har ett väldigt bra samarbete mellan näringen och akademin och även mellan det offentliga och akademin. Detta är mycket värdefullt för utvecklingen och här tror jag vi är lite av föregångare, inte minst inom hållbarhetsperspektivet som finns med i stort sett allt som sker just nu.

Förutsättningarna för en såväl

Elisabeth Sandberg, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.

– I vår dialog med medlemsföretagen märker vi att förutsättningarna för ett sunt företagande faktiskt har blivit lite sämre under de senaste åren. Framför allt är det inom tre områden som vi måste se upp; lönekostnaderna, regelverket och kompetensförsörjningen, förklara hon och utvecklar: – I Göteborg och flera av de andra större orterna i regionen är möjligheten att rekrytera personal med högkvalitativ kompetens en stor utmaning. Bristen på bostäder och annat kopplat till den sociala biten gör det svårare att få personer att flytta hit.

Med tanke på att Västra Götaland är en stor region finns det av naturliga skäl stora variationer i hur företagarna upplever sin situation.

– Det skiljer enormt mycket mellan de olika delarna av vår region, men det kanske mest intressanta är att man i de kommuner där man lyssnar på företagarna, förstår företagarna och visar handlingskraft genom konkreta gärningar, är betydligt mer positivt inställda avseende förutsättningarna.

Just frågan om samarbete mellan företagen och det offentliga är ofta komplicerat och något som Svenskt Näringsliv lägger stor

expansiv som hållbar samhällsoch stadsutveckling finns alltså i Västra Götaland. Det gäller bara att vårda och förädla de möjligheter som man faktiskt besitter.

– Vi måste fortsätta att förbättra förutsättningarna för våra företag.

Det måste bli enklare, inte svårare att driva lönsamma och hållbara företag. Med tanke på att vi är en väldigt tung industriregion är det avgörande att vi kan bibehålla eller till och med stärka vår konkurrenskraft, avslutar Elisabeth.

Text: Mats Carlbäck

Utmaningar: 1. Arbetskraftskostnader – för företagen i regionen är det nödvändigt att kunna anställa i enlighet med de behov man har utan att för den skull tappa konkurrenskraften.

2. Kompetensförsörjningen – företagen i regionen och framför allt Göteborg har ett stort behov av att rekrytera personer med högkvalitativ kompetens och då krävs det inte minst bostäder och allt annat som kan få dessa personer att flytta till regionen.

3. Regelverket – för så väl befintliga som potentiella företag krävs det att regelverket kopplat till företagande, som till exempel bygglov och serveringstillstånd, gör det lättare före företagen, inte svårare.

Möjligheter: 1. Kända varumärken – regionen har flera stora, välkända företag som både skapar en underleverantörsmarknad samtidigt som de fungerar som draglok åt andra mindre företag.

2. Ledarskapet – i Sverige och regionen har vi ett lite unikt och inkluderande ledarskap som bidrar till dynamik och utveckling i företagen.

3. Samarbeten – de väletablerade och framgångsrika samarbetena mellan näringslivet och akademin och även det offentliga och akademin skapar oanade möjligheter för samhällsutveckling.

FAKTA

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE

Svenskt Näringslivs vision lyder: ”Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.” I Västra Götaland representerar man 10 000 företag.

Vill du i stället lära dig hur Öresundsregionens näringsliv verkar, gå in på vår kampanjsida och ta del av exklusivt reportage.

GODA UTSIKTER – året runt

www.stromstad.se

Ett av flera skäl till att vi fortsätter att växa hållbart Här är några till: • • • •

Unik modell för prisvärt byggande av bra hyresrätter Natur och friluftsliv i världsklass enligt nyhetskanalen CNN Sveriges första marina nationalpark Grön el i kommunala bostäder

• • • •

Stark besöksnäring med natur, hälsa och kultur som varumärke Kunskapsföretag och forskning inom miljöteknik och läkemedel Gott grannskap och stark handel (högst handelsindex i Sverige) Nytt kulturhus – invigs 2017

Befolkningsökning Befolkningsökning 2012-2015: 2012-2015: 4,5 4,5 %, Vy från Strömstads stadshus

sverigemedel: sverigemedel: 3,1 3,1% %(SCB) (SCB)

Hur stort lager behöver du?

Ring 020-33 90 00 Flexibla lokaler • Korta hyresavtal • Snabb inflyttning •

Läs mer på kubiklager.se

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

28 MÖJLIGHETER – ANALYSSAMHALLE.SE

UPPDRAG VÄST – FRAMTIDENS TRANSPORTINDUSTRI

Medan konkurrensen hårdnar och miljökraven stärks rustar Transportindustriförbundet för utmaningen att vara en framtidsbransch i skarpt läge.

är något som samtliga regioner jobbar med, tillsammans med vårt arbete för mångfald. Vi ser många fördelar med att rekrytera människor från olika bakgrunder och hur den breda kunskapen kommer till stor nytta inom transportindustrin.

Transportindustrin har blivit

komplexare och aktiviteten inom branschen har trappats upp. Det menar Transportindustriförbundets VD Göran Arkler och pekar på en avsevärd ökning av antalet beslut som branschen och de politiska organen har att ta ställning till.

– I dag ligger en stor utmaning i att koordinera de beslut som tas inom EU med den unika svenska marknaden och dess förutsättningar. Det innebär också att det har blivit svårare för våra medlemmar att navigera bland alla nya bestämmelser och att hålla jämna steg med branschens utvecklingsprocess.

Carl-Johan Westas, ordförande för

Transportindustriförbundet i Region Väst delar Göran Arklers uppfattning om att trycket har ökat på transportindustrin och att Region Väst står inför stora utmaningar vad gäller infrastrukturen.

– Det är ett enormt strategiskt läge där en viktig ombyggnation av Göteborgs Centralstation väntar.

Staden kommer också att påverkas av omfattande grävningar, vilket blir en utmaning för transportbranschen. Dessutom är Göte-

Göran Arkler berättar avslutnings-

borgs hamn i behov av en omfattande utbyggnad för att kunna tillgodose intresset som finns från de stora rederierna. Transportindustrin är en framtidsbransch, därför har Region Väst också varit drivande i att få hit fler och kvalitativa speditörsutbildningar.

Westas berättar vidare att Region

Väst är unik med sin bredd inom transport, då både hamn, flyg, tåg och sjö är tunga grenar inom en och samma region.

– Det ger en kunskap som leder till att vi kan erbjuda våra medlemmar en medlemsnytta som annars hade varit omöjlig. Vi har också varit noga med att matcha den bredden med styrelsemedlemmar som representerar lika många grenar.

Nationellt sett ser Göran Arkler

i dagsläget den lagda infrastrukturpropositionen som en central fråga och att utgången blir avgörande för framtidens godstrafik. Han nämner också hur Parisavtalet har satt press på en redan utsatt bransch att snabbt genomgå en miljömässig omställning.

– Målet är en fossilfri fordonsflotta till år 2030. Vi är inte emot det, däremot är det viktigt att en sådan fråga ges tid och utrymme att diskuteras på ett sakligt och balanserat sätt. Dock ställer vi oss negativa till en vägskatt då en vägavgift hade varit dels enklare att disponera och dels möjliggjort en direkt återinvestering i upprustningen av våra vägnät.

Carl-Johan Westas anser att man borde ha antagit en tuffare ton tidigare i dialogen med beslutsfattare angående vilka konsekvenser ett visst beslut får för transportindustrin. Dock poängterar han att Transportindustriförbundet i dag står starkare än någonsin, en förutsättning för att driva en tuffare linje. Han pekar ut rekryteringen av nya och viktiga nyckelpersoner som framgångsfaktorn, och att det har lett till en tydligare dialog och ett bättre kunskapsutbyte regionerna emellan. Dessutom ser han en förändring i branschen ur ett genusperspektiv.

– I Region Väst är tre av elva styrelsemedlemmar kvinnor, vilket tillför enormt mycket i styrelsearbetet för en annars mansdominerad bransch. Det

Tillväxten i Trollhättan är starkare än någonsin.

Trollhättan har många gånger visat vad prestigelöst samarbete, stark vilja och handlingskraft kan åstadkomma. Mitt i denna positiva utveckling står Trollhättans Tomt AB som en viktig nyckelaktör.

Så varför inte bli granne med företag som verkligen inspirerar, både genom sin bredd och spännande spetskompetens.

På Innovatum samsas närmare 170 företag.

Där är de gamla industrihusen alla ombyggda och flera nya lokaler är inom kort klara för inflyttning. Snart finns det plats för fler.

Följ oss

vis om målet att skapa en ökad transparens inom Transportindustriförbundet och belyser vikten av att synliggöra de områden som dagligen berör många men som för de flesta förblir okänd information.

– Vi har påbörjat en stor satsning på sociala medier där Transportindustriförbundet vill göra sin verksamhet synlig men framförallt tillgänglig för debatt.

Vi företräder våra medlemmar och deras röst är enormt viktig, avslutar Göran Arkler.

Text: Therse Lukic

FAKTA Parisavtalet är ett globalt undertecknat miljömål där världens länder har för avsikt att gemensamt bromsa den globala uppvärmningen. Avtalet förväntas träda i kraft år 2020.

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE Du kanske är vill veta hur transportsektorn ter sig i Region Öst? Gå in på Analys Samhälle och få inspiration från Sveriges Åkeriföretag i Region Öst.

EN RESURS ATT RÄKNA MED!

50 000m2 terminalytor i Göteborgshamn

Tack vare vårt strategiska läge kan vi effektivt erbjuda tjänster både ombord på fartyg, terminal eller hos kund. Vi har kapacitet, kompetens och engagemang oavsett uppdrag.

Tjänster

Specialiteter

Crossdocking

Papper och massa

Terminalarbeten

Ombordarbeten

Virke High and heavy

Projektlastning

Industrigods

Tunggods

Stål

Förstudier

RDF/waste

Lagring

Containerstuff

Generalcargo

Järnvägsanslutning

Visste du att 80% av det vi hanterar kommer in via järnväg?

Kontakta oss Mimab Skepps- och industriservice Indiska oceanen 4 418 34 Göteborg 031-644 288 Godsmottagning/Terminal: Stilla Havet 7 418 34 Göteborg 031-644 287 info@mimab.se www.mimab.se

Annons

Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner

30 UTMANINGAR – ANALYSSAMHALLE.SE

BRISTEN PÅ KOMPETENS ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN

Västra Götaland blomstrar vilket ställer höga krav på den hållbara utvecklingen i regionen. Västsvenska handelskammarens VD Johan Trouvé ser många spännande utmaningar framöver.

– Kompetensförsörjningen är just nu en utmaning för i stort sett varje företag i regionen. Samtliga företag vi har kontakt med påtalar samma sak – svårigheten att få tag i personal med rätt kompetens.

Så summerar Johan Trouvé, VD för Västsvenska handelskammaren, svaret på frågan om vilka de största utmaningarna är för samhällsbyggandet i regionen och utvecklar vidare: – Det är det största hindret vi ser just nu - att företagen inte kan hitta rätt kompetens och därmed potentiellt kan hejdas i sin utveckling. Eftersom vi står inför en spännande och på många sätt unik utvecklingsfas i Västra Götalandsregionen – uppskattningsvis ska cirka 1 000 miljarder investeras i hållbar samhällsbyggnad fram till 2035 – är detta en central fråga.

Den här enorma satsningen kom-

mer givetvis att förändra hela regionen påtagligt, inte bara under själv byggfasen, utan även när projekten väl är genomförda. För att helheten ska fungera, för att nya stadsdelar som till exempel Älvstaden ska bli så väl fungerade som den hållbara planeringen

fördelar som andra har svårt att matcha: – Vi har en fantastisk möjlighet att skapa en hållbar samhällsutveckling genom att det finns så många platser i staden där vi faktisk kan bygga, centralt belägna ytor som nu kan komma till användning, vilket givetvis bidrar till ett hållbarhetsperspektiv.

Johan Trouvé, VD Västsvenska handelskammaren.

faktisk påvisar, krävs en hel del.

Det är ju inte bara bostäder som ska byggas, utan all infrastruktur, logistik och kommunikation som får ett välsmort samhälle att fungera, ska också integreras i projektet. Även om möjligheterna är stora så finns det vissa faktorer som måste utvecklas för att eventuella flaskhalsar inte ska uppstå, i alla fall inte i någon större omfattning.

– Även om just kompetensförsörjning kanske är den största utmaningen så följs den tätt av bostadssituationen, infrastrukturen och logistiken. De personer som lockas hit av ett expansivt och dynamiskt samhällsbyggande måste ha någonstans att bo, någonstans att sätta sina barn i skolan och allt annat som är kopplat till ett hållbart samhälle. Där är vi inte ännu,

förklarar Johan, och påpekar att detta är sådana frågor som man på Västsvenska handelskammaren prioriterar högt.

Just bostadsfrågan och därtill kopplade pendlingsmöjligheter är i dagsläget inte regionens främsta dragplåster.

– Vi ligger hela 18 år efter Malmöregionen vad det gäller infrastruktursatsningar, något som innebär att vi inte alls har samma möjligheter att erbjuda bostäder med bra pendlingsmöjligheter inom vårt område. Där krävs relativt stora satsningar på en infrastruktur som gör att människor kan bo och arbeta i regionen på ett hållbart sätt, hävdar Johan.

Samtidigt vill han påpeka att kärnan i regionen, Göteborg, har

Att det behöver byggas råder det inget tvivel om. Göteborgs nyttjandegrad avseende företagsfastigheter når i det närmaste 100 procent och har till och med gått om självaste London. På bostadsfronten råder liknande siffor.

– Visst, vi är inne i en högkonjunktur, men hela regionen är het just nu. Med tanke på att vi är ”världsbäst” i Sverige inom en rad områden, är det svårt att se att trycket skulle avta, snarare tvärtom, avrundar Johan.

Text: Mats Carlbäck

FAKTA Västsvenska handelskammaren är en privat partipolitiskt oberoende näringslivsorganisation med anor från 1661 som i dag har 2 800 företag som medlemmar.

UTVECKLINGSMÖJLIGHETERNA OÄNDLIGA INOM FLERTALET OMRÅDEN Enligt Johan Trouvé finns det en rad näringsområden där den Västsvenska regionen ligger i absolut framkant, bland annat inom: • Fordonsindustrin – Volvobolagen står givetvis i särklass, men såväl fordonstillverkningen som underleverantörsbranschen på frammarsch • Den maritima sektorn – Göteborgs hamn, rederier och fiskeindustrin men även alternativa energilösningar kopplade till havet • Besöksnäringen – besöksnäringen blomstrar och regionen har en stark hotell-, restaurang- och evenemangsscen och dessutom Liseberg • Kulturella och kreativa näringar – en rad framgångsrika tillväxtföretag inom bland annat arkitektur, design, film och foto, konst, media, mode, musik, scenkonst och upplevelsebaserat lärande • Kemi/petrokemi – flera tillväxtföretag inom såväl kemi som petrokemisektorn • Life science – en rad företag inom bioteknik, läkemedelsföretag samt medicinteknikföretag

VILL DU LÄSA MER? ANALYSSAMHALLE.SE

• Design och retail – flera företag har sina huvudkontor i området och Boråsområdet är ett internationellt känt kluster i sammanhanget

Besök vår kampanjsida via din mobil, dator eller surfplatta för intervju med Toyota i Mjölby gällande kompetensförsörjning.

• Trading – flera framgångsrika företag inom tradingsektorn har sina huvudkontor och verksamheter i den Västsvenska regionen

Bli styrelseproffs i din Bostadsrättsförening Vi på SBC vill höja kunskapsnivån i styrelsen och hjälpa dig som ledamot att effektivisera ditt arbete och fokusera på rätt saker. Att ansvara för en bostadsrättsförenings långsiktiga beslut om ekonomi och fastighetens underhåll är ett förtroende som kräver en hel del kunskap. Därför har vi på SBC tillsammans med StyrelseAkademien skapat en digital utbildning för styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningar.

SBC erbjuder bostadsrättsföreningar ett komplett utbud av tjänster som både effektiviserar och underlättar styrelsens arbete. Ekonomisk och teknisk förvaltning, projektledning samt juridiska tjänster.

Läs mer och anmäl dig på www.sbc.se/styrelsecertifiering. Tillsammans ökar vi värdet på din fastighet!

SBC är specialiserade på att hjälpa bostadsrättsföreningar med ekonomisk och teknisk förvaltning, juridiska tjänster, projektledning och mer därtill.

För mer information www.sbc.se eller ring oss på 0771-722 722.

ANNONS

Foto: Magnus Fond

FÖRNYELSE I BYGGBRANSCHEN

Jimmy Bengtsson, VD på Veidekke.

Göteborg är en tillväxtregion som står mitt i stora utmaningar för att skapa de bostäder och arbetstillfällen som förväntas framåt.

Utmaningar som samtidigt innebär stora möjligheter.

För att lyckas bygga en stad som står sig i både den nationella och internationella konkurrensen finns det olika vägar att gå. Eller också bara en. Mot en hållbar förnyelse.

– Vi lever i den nya folkvandringens tid. Aldrig har Sveriges storstäder vuxit så snabbt som nu. Aldrig har inflyttningen varit större, kraven högre, flaskhalsarna så många och utmaningarna så stora. Det ställer stora krav på lagstiftning, stadsplanering och visioner. Men det ställer också stora krav på oss företag som ska vara med och bygga för framtiden, menar Jimmy Bengtsson, VD på Veidekke.

Han är tydlig.

– Kraven på vår bransch förändras och vi måste förändras med den. Men

de flesta gör inte det. Det som var rätt igår är inte nödvändigtvis rätt imorgon.

Därför måste vi hela tiden titta på vad krävs av oss i framtiden.

största urbaniseringsprojekten i vårt land, säger Jimmy Bengtsson och pekar på Veidekkes kompletta utbud inom husbyggnad, anläggningsbyggnad och fastighetsutveckling, samtidigt Ambitionen är klar. Strategin som han nämner några av likaså. Veidekke växer så det de projekt Veidekke ansvarar knakar och är i dag Sveriges för i Göteborg i dag, som fjärde största kompletta renoveringen av Läppstiftet, rikstäckande byggföretag. renovering och nyproduktion Med stora satsningar på ett av både bostäder och nytt digitalt arbetssätt som håller ihop hela flödet från projektering till produktion och väsentligt förkortar beslutsprocessen.

Arbetssättet VDC, Virtual Design and Construction, är hämtat från NASA och Stanford University i USA. Veidekke tog VDC till Sverige och är i dag störst inom området på den svenska marknaden.

– Vår förmåga att jobba med de modernaste och mest effektiva arbetssätten gör att vi är en viktig spelare för att bygga och utveckla Göteborg, som är ett av de

”

”Vår förmåga att jobba med de modernaste och mest effektiva arbetssätten gör att vi är en viktig spelare för att bygga och utveckla Göteborg, som är ett av de största urbaniseringsprojekten i vårt land.“

kommersiella lokaler samt infrastrukturprojekt på flera platser i staden.

vet att när vi lyckas kombinera involverade medarbetare med innovation och hållbarhet, då är vi på riktigt en förnyare.

Digitalisering i all ära. Det Varje dag strävar vi efter att är människorna som får det att hitta rätt lösningar på det hända. mest effektiva sättet genom – En tidigare koncernchef att utnyttja alla medarbetares på Veidekke sa ”Veidekke er fantastiska kompetens. Och en idé hvordan mennesker jag ser att vi lyckas. Vi både kan agere best sammen for og vill och kan förnya byggandet skape gode resultater”. Det i Göteborg och i Sverige, skriver jag gärna under på. Jag avslutar Jimmy Bengtsson.

Text: Anna Bellman. Foto: Jacobsen Ole Walter

RegionCity – hjärtat som höjer pulsen i hela regionen!

Göteborg står inför en gigantisk omvandling de kommande åren. Mitt i Göteborg och regionen ligger centralstationsområdet som vi vill förvandla till en levande plats som ger tillväxt i hela Västsverige. Här möts regionen och Göteborg, de gamla och nya stadsdelarna i centrala Älvstaden, och inte minst stationen och stadslivet.

4 juni presenterade vi vår jubileumssatsning. Jubileumstornet är en kontorsfastighet som sträcker sig 22 våningar upp. Högst upp blir det en skybar med utsikt över hamninloppet och staden. Längre ner blir det en större publik terrass som länkas ihop med stationens utbud. Vid tornets fot ligger Jubileumshallen, som ska leda resenärerna mellan dagens station och västlänkens mittuppgång. Jubileumsplatsen blir ett torg utanför Centralstationen som också utgör första delen i stadsutvecklingsstråket mot Gullbergsvass.

Stadens detaljplanering pågår för fullt och under 2021 räknar vi med att Jubileumstornet skall vara klart för inflyttning. Vill du etablera dig här?

Skicka dina uppgifter till blomstra@regioncity.se.

RegionCity – där allting möts!

Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar ett fastighetsbestånd av stationer, stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen ägs av svenska staten och har ca 200 medarbetare. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Fastighetsbeståndet uppgår till 179 fastigheter, med ett totalt marknadsvärde på 14,4 miljarder kronor.

Tuvestad & Thorn Design. Visualisering: Tomorrow.

www.regioncity.se