DT 2010-03

6 AUGUSTI 2010 • VECKA 31 • NR 3 • ÅRGÅNG 1

www.dagenstidning.fi

Utkommer en gång per vecka!

Dagligen på webben!

JAKOBSTAD

PEDERSÖRE

NYKARLEBY

LARSMO

KRONOBY

ORAVAIS

Med sikte på Broadway sid 14

B

G G Y

&

IN

D E R

Juho Rajaniemi sid 4

Tapetfritt sid 10 Länge sen du uppdaterat din

HEMFÖRSÄKRING?

Ta kontakt och begär offert!

Storgatan 8, Jakobstad tfn 781 2600

Danskt på Ådön sid 6 Din lokala båtspecialist

> service, tillbehör, reservdelar Båtar och utombordare, nya och begagnade objekt.

Kolla Börsen på vår hemsida, www.wikro.fi

Wikro Systems, Industrivägen 2, Jakobstad

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 2

NYHETER

Hjälp, hon har ett skov!

Jag lider av en allvarlig åkomma som kommer och går. Det är länge sedan jag senast led av ett utbrott, men i helgen var det dags igen. Min man har med tiden lärt sig att antingen hålla sig undan eller ge ett handtag om det behövs, men den här gången fick även han en släng av sjukdomen trots att den inte borde smitta. Ibland kan medicineringen bli dyr. Räkningen gäller denna gång tre mattor, en ny dataskärm, en tavla och två hyllor. Kanske, kanske en fondtapet till vardagsrummet om jag lyckas övertala resten av familjen.

Jag har lidit av min åkomma ända sedan jag var barn och bodde hos mina föräldrar. Ett par gånger i kvartalet baxade jag runt mina få möbler i mitt flickrum medan pappa stod tyst i dörren och såg på. Sedan skakade han trött på huvudet och gick därifrån.

Men jag upplevde att jag fick ett splitternytt rum varje gång jag kom på ett nytt finurligt sätt att kombinera möblerna i mitt kvadratiska lilla bohag.

Senaste helg var det alltså dags för en förvandling i vardagsrummet, och se – när vi väl skuffat och burit runt möblerna, hittat en bättre

plats för soffor, bokhyllor och några tavlor – då infann sig den där samma, gamla känslan av tillfredställelse. Över vad? Kanske över att det blir ett slags omväxling i tillvaron, över att möbler eller tavlor eller färger som vi knappt sett tidigare plötsligt kommer till sin rätt och ger ögonfröjd.

Hur vi bor är inte en struntsak. Vi påverkas alla av vår omgivning hemma, oberoende av om vi residerar smått eller stort, råddigt eller finputsat. Färger, former, ljus och ljud har betydelse. Det må vara en världslig sak att

bry sig om hur man huserar, men många anser idag att rummet kan ses som en förlängning av vår egen person. ”Visa mig ditt hem, så ska jag säga dig vem du är…”

I Dagens Tidning får ni denna vecka träffa människor för vilka boendet och omgivningen har en stor betydelse. Möt bland andra paret Rigmor och Bent LarsenNyman som nyss uppfört ett hus i dansk stil på Svartgrundet i Jakobstad. Läs också om paret Nylund i Forsby som är experter på gamla hus och Juho Rajaniemi, arkitekt och Skatabo, som berättar

hur hans idealstad ser ut. Ännu vad sjukdomen beträffar – fast den inte smittar, misstänker jag att den är ärftlig. Min äldsta dotter möblerade om med buller och bång i sitt rum på vinden medan vi andra stökade nere i vardagsrummet.

Sonja Smedlund

LUFTVÄRMEPUMPAR GER

VI SOM GÖR TIDNINGEN I NÄSTA NUMMER:

Skolstart!

Annonsörer RING (06) 7210245 Nicklas Storbjörk

Malin Klingenberg

Sonja Smedlund

Anders Eklund

Medianom som jobbat som nyhets- och nattchef på JT och ÖT.

Redaktör som studerat litteraturvetenskap och är formgivare.

Redaktör med erfarenhet av jobb på tidning och frilansarbete.

Grafisk formgivare med tidningserfarenhet och egen firma inom reklambranschen.

Dagens Tidning Utgivare: Wester Media Group Oy Ab Ansvarig utgivare: Nicklas Storbjörk Redaktörer: Malin Klingenberg, Sonja Smedlund Grafisk formgivning: Anders Eklund

Adress: Kanalesplanaden 21, 68600 Jakobstad Öppettider: Vardagar 9.00-16.00 Telefonnummer: (06) 7210 245 Upplaga: 21000 Tryckeri: Iprint, Seinäjoki.

Distribution: Itella Distributionsområde: Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby, Larsmo, Oravais Webbplats: www.dagenstidning.fi E-post: dt@dagenstidning.fi

SID 3 FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010

ANNONS

Kom till oss. Kom hem.

I Finland finns bara en bank som betalar bonus på bankärenden, också på lån. Om du inte ännu är kund i Kom tillföreslår oss.vi Kom hem. en sådan bank, att du besöker närmaste Andelsbank. Om du redan är bonuskund hos oss, är Idet Finland finns bara en bank som betalar bonus på bankärenden, lån.mera Om du ännu är kund i bara att gratulera. När det går bra för dig, går det bra också också för oss.påLäs påinte op.fi.

Kom till oss.

Kom hem. en sådan bank, föreslår vi att du besöker närmaste Andelsbank. Om du redan är bonuskund hos oss, är Idet Finland finns bara en bank somgår betalar bonus på bankärenden, lån.mera Om du ännu är kund i bara att gratulera.

När det bra för dig, går det bra också också för oss.påLäs påinte op.fi. en sådan bank, föreslår vi att du besöker närmaste Andelsbank. Om du redan är bonuskund hos oss, är Tule meille.

Pääset kotiin. det bara att gratulera. När det går bra för dig, går det bra också för oss. Läs mera på op.fi.

Suomessa on vain yksi pankki, joka maksaa bonusta pankkiasioinnista, myös lainoista. Jos et vielä ole Tule meille. kotiin. sellaisen pankin asiakas, Pääset ehdotamme, että tulet pistäytymään Osuuspankissa. Jos olet jo bonusSuomessa on vain yksi pankki, joka maksaa bonusta myös lainoista.

Jos et0500, vielä ole asiakkaamme, onnittelemme. Kun sinä pärjäät, myöspankkiasioinnista, me pärjäämme. Lisätiedot OP 0100 op.fi.

Tule meille.

Pääset kotiin. sellaisen pankin asiakas, ehdotamme, että tulet pistäytymään Osuuspankissa. Jos olet jo bonusSuomessa on vain yksi pankki, Kun jokasinä maksaa bonusta myös lainoista.

Jos et0500, vielä ole asiakkaamme, onnittelemme. pärjäät, myöspankkiasioinnista, me pärjäämme. Lisätiedot OP 0100 op.fi. sellaisen pankin asiakas, ehdotamme, että tulet pistäytymään Osuuspankissa. Jos olet jo bonusasiakkaamme, onnittelemme. Kun sinä pärjäät, myös me pärjäämme. Lisätiedot OP 0100 0500, op.fi.

www.op.fi www.op.fi www.op.fi

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 4

REPORTAGE

Ekostaden Henna tog hem segern När arkitekten Juho Rajaniemi efter cirka femton minuters intervju får frågan hur en bra stad skulle se ut, ler han finurligt och stiger upp från sin vita, tygbeklädda kontorsstol. Med långa steg går han in i rummet intill där hans kollega, ingenjören AnneMo Kaitfors sitter, och hämtar en skiss på över en och en halv meter i genomskärning.

Sonja Smedlund sonja@dagenstidning.fi

Arkitekt Juho Rajaniemi filosoferar kring arkitektur och stadsplanering. Arkitekturen uppfattar han som en spegling av människan och det sociala sammanhang hon lever i.

Foto: Nicklas Storbjörk

– Det skulle nog vara något i den här stilen, säger han och berättar anspråkslöst om tävlingen där han och hans kollega Jouko Kunnas från Liidea Oy kammade hem en delad första plats i början av sommaren.

Sedan förklarar han tanken bakom skissen; hur infrastrukturen löper, men också hur människan ska kunna fungera och må bra i ekostaden Henna. Arkitekt Juho Rajaniemi pratar inte bara byggnader och vägnät, utan väver in människan och samhället i arkitekturen.

– Det visuella, det som man kan se i form av hus och vägnät är bara ytan av arkitekturen. Det som finns under ytan är det viktiga, och då pratar jag om invånarna, om deras tillgång och tillgänglighet till arbetsplatser, naturen och omgivningen, platser där man kan möta andra människor,

butiker och studiemöjligheter.

Arkitekturen speglar egentligen de människor som bor i en stad eller en by. För mig betyder arkitektur framför allt trygghet och säkerhet.

Juho filosoferar vidare på temat trygghet och säger att en byggnad eller en stad är som ett tredje hudlager som skyddar oss människor.

– Först har vi vår egen hud, sedan kommer det andra lagret – kläderna. Men också väggar eller en stadsmur, till exempel, bildar ett lager på utsidan om oss. Om man så vill, en tredje hud, som gör att vi känner säkerhet, ett grundbehov hos oss alla.

Men åter till tävlingen som utlystes i början av året. Det finländska byggföretaget och konstruktionsbyrån SRV efterlyste tillsammans med staden Orimattila planritningar på en ekostad. Tävlingens syfte var att skapa ett nytt småstadskoncept som beaktar invånarnas och samhällets behov med hållbar utveckling i fokus ända från planeringsstadiet.

Samägda bilen får stanna hemma Ekostaden ska konstrueras som ett pilotprojekt på ett område i Orimattila, i vars närhet det idag endast finns ett antal större bondgårdar. Närmare bestämt 72 arkitekter och planerare deltog i tävlingen, och Juho och hans kollega knep en delad första plats i tävlingen och fick som pris 15 000 euro.

Från nästa vecka utkommer Dagens Tidning på Torsdag! www.dagenstidning.fi

TAKBEKYMMER? VIKSTRÖMS

falsade plåttak Ett TRYGGT och TORRT val Bennäsvägen 175 Tfn (06) 72 46 817 fax nr. (06 7810217) vikstroms.platslageri@multi.fi www.vikstroms.fi

SID 5 FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010

REPORTAGE Offentliga tjänster

Tanken med ekostaden Henna är att invånarna, cirka 20 000 till antalet, i sin vardag inte skulle vara tvungna att använda bilar, som familjerna dessutom kunde samäga. I stället skulle de ta sig till stadens egna arbetsplatser och serviceinstanser till fots eller med cykel. De stadsinvånare som pendlar till sina jobb i Helsingfors (på 45 minuters avstånd med tåg) eller i Lahtis (på cirka 20 kilometers avstånd) kunde utnyttja det miljövänligare alternativet tåg. I arkitektbyrå Rajaniemis och Liideas förslag är det maximala avståndet till tågstationen från varje hushåll 800 meter, alltså på kort gångavstånd.

Redan i början av byggskedet, som beräknas bli påbörjat inom något år, har man för avsikt att skapa en station för VR:s tågtrafik.

Andra ekoaspekter som beaktats i tävlingen är bland annat energianvändningen. I förslaget produceras förnybar energi genom vindkraftverk och solpaneler. Med hjälp av solpaneler beräknar han att cirka 70 procent av varmvattnet kunde värmas upp. Den övriga värmeenergin kunde alstras via jordvärmepumpar, som i sin tur får sin bruksenergi från vindkraften.

Jakobstad, Ekenäs och Borgå I det vinnande förslaget är staden indelad i fem olika zoner eller stadsdelar, och varje stadsdel har sitt eget nav; ett grönområde, en närbutik och daghem, där arkitekturen inspirerar till samvaro och tillhörighet. Juho har bland annat inspirerats av arkitek-

turen i medeltida städer.

– I utkanten av varje stadsdel har vi planerat in höghus med högst fyra, fem våningar.

De här husen bildar tillsammans en slags inhägnad runt staden, precis som en medeltida stad omges av en stadsmur och skyddar sina invånare.

Också i dag är det viktigt att invånarna i en stad känner sig skyddade, inte bara på medeltiden. Om de inte gör det flyr de staden och söker nya, bättre boplatser.

Jakobstad som stad har kanske också fått låna en del drag till visionen om ekostaden. Juho, som själv är uppvuxen i Oulainen, 150 kilometer nordost om Jakobstad, och under en stor del av sin studietid bott i Uleåborg, flyttade till Jakobstad år 2004 tillsammans med frun Johanna som vuxit upp i Kyrkslätt.

De gillade stämningen och stadens arkitektur, och beslöt att slå ner bopålarna i Skata när de hittade ett gammalt trähus att renovera. Familjen har vid det här laget tre barn, varav den yngsta är född i Jakobstad.

Arkitektbyrån finns i vindsvåningen av familjens hus.

Bostadsdelen av huset har familjen renoverat grundligt i tidsenlig stil och endast traditionella renoveringsmetoder har använts.

– Jakobstad är vår absoluta favoritstad i Finland när man ser till helheten. Jakobstads starka sidor är omgivningen, naturen och tvåspråkigheten.

Staden är tät och koncentrerad, har många fina parkområden och också många vackra byggnader. Överlag har man lyckats kombinera

Offentliga tjänster Privata tjänster och arbetsplatser Centrumverksamhet Småindustri Boende Grönområde

Ekostaden Henna i Orimattila. Stadsplanen är uppbyggd kring järnvägen som snabbt och miljövänligt leder sina invånare till arbetsplatser i Helsingfors och Lahtis.

Skiss: Arkitektbyrå Rajaniemi/Liidea

gammal och ny arkitektur bättre än i de flesta andra städer i landet, men misstag finns förstås även här. På 1960-talet och i 70-talets början genomfördes många mindre lyckade byggprojekt i staden.

Andra finländska favoritstäder är Ekenäs och Borgå, men Juho anser att Ekenäs har nackdel av att vara så mycket av en sommarstad, medan Borgå mer och mer förvandlas till en förort till Helsingfors.

Varför inte japansk trädgård?

När vi diskuterar den fortsatta utvecklingen av Jakobstad tar Juho fasta på planerna på att förstora gågatan så att den också omfattar ett avsnitt av Storgatan. Hans egen arkitektbyrå har inga åtaganden gällande stadsplanering och

utveckling i Jakobstad, men som arkitekt funderar han självklart på utvecklingen i sin hemstad.

– En utvidgning av gågatan borde vara en enkel sak att åtgärda och är inte heller speciellt kostsam. Alla har nytta av en sådan förändring, trafiken över gågatan försvinner och centrumområdet blir lugnare. Butikerna blir lättare tillgängliga, vilket i många städer har visat sig vara gynnsamt för handeln. Köpcentret Maria Malm är också ett viktigt projekt, som vi ska hoppas att snart tar fart.

Juho har också idéer för hur man kunde utveckla stormarknaderna Prisma och Citymarket i utkanten av centrum om man tänker sig att underfarten under järnvägen som planerats bakom bus�-

stationen skulle förverkligas.

– Båda affärerna kunde byggas ihop genom att mellan dem uppföra en byggnad, där det skulle finnas plats för andra butikskedjor, det skulle kunna bli en slags shoppinggata. Men jag vet faktiskt inte om det överhuvudtaget är praktiskt möjligt med tanke på rördragningar till exempel.

Skolparken är Juhos favoritplats i staden, som dessutom gränsar till Skata som han som stadsdel gillar bäst. Även för skolparken har Juho idéer.

– Varför inte anlägga en japansk stenträdgård i den delen av parken där lekparken finns? Skolparken har en engelsk, en fransk och en barockdel – av de stora stadsträdgårdsstilarna är det bara den japanska som fattas.

www.connectus.nu

– Modern ljusdesign – ekonomisk elplanering

Från oss allt från planering till installation.

– Modern ljusdesign Smartplan Ab drivs av Richard Granholm, elplanerare och automationsingenjör.

– ekonomisk elplanering

Göran Östman 040-583 5158 Roland Östman 040-751 3258 Bruksgatan 11, Jakobstad

LYSANDE!

Smartplan Ab drivs av Richard Granholm, elplanerare och automationsingenjör.

Elplanering och Elinstallationer

ELPLANERING KONSULTTJÄNSTER öppettider: vard. 9-17, lörd. 9-13

OMRÅDETS STÖRSTA URVAL AV KAKEL OCH TAPETER! KOM OCH HÄMTA IDÉER! må–fre 10–17, Sommarlörd. stängt. Välkommen!

Köpmansgatan 18, Jakobstad, 724 8707

Standard elplanering fr. för egnahemshus

350€

Standard elplanering Smartplan Ab Oy fr. för egnahemshus Industrivägen 4

350€

68600 JAKOBSTAD www.smartplan.fi

Richard Granholm Smartplan Ab Oy 050 511 5593 4 Industrivägen Fax 06-723 4854 68600 JAKOBSTAD richard.granholm@smartplan.fi www.smartplan.fi Richard Granholm Välkommen!

050 511 5593 Fax 06-723 4854 richard.granholm@smartplan.fi Välkommen!

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 6

REPORTAGE

VIDEOKLIPP p책 www.dagenstidning.fi

Foto: Anders Eklund

SID 7 FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010

REPORTAGE

Genast när man svänger in på gårdsplanen till Rigmor Nyman-Larsen och maken Bents nybyggda hus inser man att det här inte är någon typisk finländsk villa. Taket för direkt tankarna till Danmark.

Det är Rigmor Nyman-Larsen och maken Bents son som ritat huset. Foto: Anders Eklund

En fläkt av Danmark på Ådön – Det är min son som är arkitekt som har ritat villan. Vi fick ritningarna i julklapp av honom julen efter att vi hade köpt marken här, berättar Rigmor Nyman-Larsen.

Nicklas Storbjörk nicklas@dagenstidning.fi

Men om vi tar det hela från början. Rigmor är född och uppvuxen i Esse. Efter avslutade studier i mitten av 1960-talet förde kärleken henne till Danmark där hon bott och jobbat alltsedan dess.

Kontakten till familjen i Finland har hon dock aldrig gett upp och under de 35 år som hon och maken Bent bott i Danmark har det blivit minst ett besök i Finland årligen.

– Vi har alltid haft med våra båda söner vilket har gjort att de har en naturlig kontakt till sina kusiner. Bägge sönerna känner en stark koppling till Finland, säger Rigmor.

Och det var som sagt Frederik, en av sönerna, som ritade villan.

– Vi var på jakt efter en villatomt i flera år men hittade inte riktigt något som passade. Sommaren 2007 när vi satt i bilen på väg hit upp såg min man att det fanns en villatomt till salu här på Svartgrundet. Vi meddelade direkt åt Riska som förmedlade tomten att vi ville komma och se den och körde raka vägen ut hit.

Köpbeslutet var inte svårt att ta och tomten på 4600 kvadratmeter var snart i parets ägo. Senare köpte man också ytterligare 600 kvadratmeter mark vilket gör att tomten nu omfattar 5200 kvadratmeter.

Planeringen av villan tog vid under hösten men i det skedet jobbade sonen Frederik mest med ritningarna för insidan av huset.

– Påsken 2008 var vi alla här för Frederik ville se hur platsen såg ut innan han ritade exteriören, berättar Rigmor.

Byggandet av sommarstugan tog sedan vid i september 2008, men processen var inte helt smärtfri.

– Det var inte helt enkelt att hitta någon som kunde bygga huset i och med att vi hade valt en del speciallösningar. Fönstren, som går från golv till tak, ställde bland annat till en del problem, säger Rigmor.

Heikius hus tog sig an projektet och hösten 2008 blev en intensiv tid för alla inblandade.

– Frederik jobbade i Storbritannien då medan vi själva var i Danmark. Samtidigt höll huset på att byggas här i Finland. Det blev väldigt mycket diskussioner via nätet!

Sommaren 2009 var tänkt att bli första sommaren som Rigmor och Bent skulle tillbringa i huset. Sommaren blev dock inte som planerad.

– Jag gick i pension i början av 2009 vilket delvis berodde på att jag började

– Det var inte helt enkelt att hitta någon som kunde bygga huset i och med att vi hade valt en del speciallösningar. Fönstren som gick från tak till golv ställde bland annat till en del problem, säger Rigmor.

känna att jag inte orkade lika mycket som förut. Jag gick på läkarundersökningar och till slut upptäckte man att jag hade en hjärntumör.

Tack och lov visade det sig att hjärntumören var godartad men det gjorde också att Rigmor blev tvungen att vänta lite längre på sin operation.

– Operationen gjordes först i juli men vi hann ändå med ett kort besök här i augusti. Nu mår jag mycket bättre och jag känner att krafterna har återvänt. Just nu känner jag mig lika bra i skick som innan jag blev sjuk, berättar Rigmor.

När DT besöker Rigmor är hon ensam på sommarstugan. Maken Bent är hemma i Danmark där han jobbar som datatekniker på en bank, men han kommer att återvända till Svartgrundet i augusti.

– Han var här i början av sommaren också men åkte tillbaka för att jobba några veckor emellan.

Paret bor i Odder som ligger i Jylland tjugo kilometer söder om Århus. Att de hamnade i Danmark har en logisk förklaring i att Bent kommer därifrån.

– Vi träffades när jag var på en resa till Köpenhamn, men då var Bent precis på väg till Australien där han skulle stanna i två år. Under den tiden brevväxlade vi och när han sedan kom tillbaka så gifte vi oss 1974 i Esse. Bent jobbade ett år i Helsingfors men i och med att han inte kunde någon finska så triv-

des han inte riktigt. Eftersom det var brist på narkosläkare överallt så visste jag att jag kunde få jobb i stort sett var som helst och när Bent fick jobb och till och med tjänstebostad i Danmark så var det ett lätt beslut att flytta dit. Även om Helsingfors inte föll Bent i smaken gäller inte det samma för Svartgrundet och Jakobstad. Tvärtom.

– När han går i pension om tre år har vi planer på att flytta hit till Svartgrundet permanent. Stugan är vinterbonad och vi tillbringade förra julen här. Både jag och Bent älskar lugnet och stillheten här på Ådön, det var alldeles underbart att fira julen här. Dessutom tycker Bent om att han kan göra sig förstådd på sitt modersmål här i Jakobstad, säger Rigmor.

Rigmor och Bent kommer inte att överge Danmark helt och hållet. Planen är att gården ska säljas och i stället är siktet inställt på en lägenhet.

Och Bent är övertygad om att det är Rigmor som kommer att sakna Danmark mer av dem två.

– Bent trivs bra för sig själv och är nöjd med att slå sig ner i soffan med en bok.

Själv har jag väldigt mycket vänner och ett stort kontaktnät i Odder vilket i synnerhet märktes i fjol då jag blev sjuk. När jag rörde mig på stan kom vänner och bekanta hela tiden fram och frågade hur jag har det. Alla vänner och bekanta kommer jag nog att sakna ifall vi flyttar hit, säger Rigmor.

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 8

REPORTAGE

Arbetet i trädgården är ett bra sätt för Anne-May och Harry Salo att koppla av. Foto: Nicklas Storbjörk

En trädgård för fägring och terapi För en del är trädgårdsskötsel bara ett nödvändigt ont, något som tvunget måste göras så att grannarna inte ska klaga. För andra, som paret Anne-May och Harry Salo i Kovjoki, har trädgården en betydligt djupare mening än så.

Nicklas Storbjörk nicklas@dagenstidning.fi

Deras majestätiskt vackra trädgård är dels ett ställe för

rekreation och andakt men samtidigt också en hyllning till sonen Robert som omkom i en arbetsolycka för 12 år sedan.

– Våren efter att Robert gick bort satt jag och suckade när Harry kom hem från jobbet en dag. Allt kändes så meningslöst och jag funderade om det lönade sig att göra någonting över huvud taget.

Harry kom dock ihåg hur mycket Robert tyckte om

blommor och det var egentligen där allt fick sin början, berättar Anne-May. Under åren som gick växte trädgården framför huset i rask takt för att för cirka fem år sedan nå sin slutgiltiga omfattning.

– Arbetet i trädgården blev samtidigt ett bra sätt att skingra tankarna. När man arbetar är det lättare att tänka på annat. Samtidigt har jag nog många gånger vatt-

nat blommorna med tårar i ögonen, berättar Anne-May. Även om trädgårdsarbetet samtidigt har varit något av en terapiform betvivlar man inte för en sekund det genuina intresset för växter som paret har.

– Vi tycker nog väldigt mycket om det här och brukar också delta i resor som Trädgårdssällskapet arrangerar till olika mässor. Även om trädgården

Bergvärme till vintern Fråga oss om pris på borrning av energihål och vattenbrunnar ...då vet du att du har gjort en bra affär

framför huset med vattenfall och dammar blev klar för cirka fem år sedan innebar det inte att makarna Salo såg tomten som färdigutvecklad.

Senaste projektet blev klart ifjol och var att anlägga grönsaksodlingar på baksidan av huset.

– Odlingarna har vi lagt i höga krukor eftersom de är mera lättskötta så. Dessutom behöver man inte gå böjd hela tiden när man job-

SPRÄNGNINGSARBETEN V. Fagerholm

Alla typer av arbeten inom Jakobstad med omnejd. Överladdaretjänster Ring Valter 044-282 8114

www.alaricusentreprenad.com

Ett nytt hem

- Skräddarsydda elementhus - Inflyttningsklara Sivo-hus

Nordman Construct

Bengt Rexén, 06-3844 121, 0500 666 785

bengt.rexen@simonselement.fi Industrivägen 1, 66600 Vörå, www.simonselement.fi

WehoPuts-minireningsverk – ett bekvämt och säkert val Anskaffningen av ett WehoPuts-minireningsverk är en investering på framtiden som ökar boendekomforten och höjer fastighetens värde.

VÄRICITY-BOMILJÖ

EFTERFRÅGADE PANU-HUSFÄRG MATTOR bredd 2 m, 3 m och 4 m

BORÅSTAPETER I LAGER

IMPREGNERING OCH TRÄOLJOR Köpmansgatan 16, invid torget.

Öppet: må-fre 9-17

Köpmansgatan 16, invid torget. Öppet: må-fre 9-17

• Valfri slamtömning • Liten elförbrukning • Testad kvalitet och funktionssäkerhet Snellmans Gräv erbjuder heltäckande koncept för hantering av avloppsvatten: • planering • försäljning • installation • auktoriserat serviceföretag Snellmans Gräv Torpvägen 28, 68800 Kållby Tel: 0400 368 978

www.wehoputs.com

För en renare framtid

• nybyggen • renoveringsarbeten • våtutrymmen • planering

050 553 1240 www.nordmanconstruct.com info@nordmanconstruct.com Kyrkostrandsgatan 9, 68600 Jakobstad

BYGGNADSINGENJÖR RAKENNUSINSINÖÖRI

SID 9 FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010

KOLUMN

LIVSBALANS

Familjen ombord

För det bästa i livet är gratis och fritt och ges utan tanke på mitt eller ditt njut sommarn som gåva ur Skaparens hand och bidra själv med en blomma ibland Atle Burman

bar med dem vilket passar mig bra eftersom jag har blivit ryggopererad, säger Harry.

Eftersom hela tomten numera är fylld med blommor och växter krävs det en hel del arbete bara att hålla allting i skick.

– Varje gång man klipper gräsmattan borde man gå igenom allting. När jag höll på och byggde ut den föll i stort sett allt rensningsarbete på Anne-May men nu när det

(dikt som makarna Salo tycker beskriver deras intresse för trädgården och dess betydelse.)

börjar bli mer färdigt har jag haft mer tid att hjälpa till med det. Jag har till och med börjat tycka att det är rätt roligt att rensa, säger Harry.

Kräver omsorg Under sommaren kräver trädgården naturligtvis en del omsorg och några längre resor är inte att tänka på.

– En vecka går det att vara borta, men inte mycket mer.

Dessutom har vi ju sommarstugan i Kantlax också som kräver en del omsorg, säger Anne-May. Även om hela tomten börjar vara uppodlad så slår sig makarna Salo inte till ro.

– Vi får nya idéer hela tiden. Härom veckan konstaterade vi att vi får ta det som ett nytt projekt att göra något åt området bakom jordkällaren där vi tagit bort ett träd, säger Anne-May.

www.aktia.fi

Trygg inför framtiden Livet överraskar och det kan ibland uppstå problem t.ex. när det gäller att betala tillbaka sitt bolån. Låneskyddet undanröjer inte överraskningarna men det hjälper dig att hålla ekonomin i balans också under svårare tider.

Det gör gott att då och då göra något mera ovanligt tillsammans med familjen, sägs det. Sagt och gjort, vi prövade på en seglats på Näsijärvi denna midsommar 2010. Jag är av den sorten som gillar hav och båtliv, motorbåt och roddbåt och är bekant med sjökort och remmare, men har aldrig seglat med annat än jolle.

På jollekursen fick jag lära mig att ”banken” heter på riktigt bom, ”lakanet” heter segel och repet runt benen som man skall dra i heter ”skot” och man ”skotar in eller släpper på skotet”.

Under vår seglats fick jag lära mig mera. Det finns fockskot och storskot, vi sov i förpiken, lagade maten i pentryt i salongen och satt i sittbrunnen under seglatsen. Räcken runt båten heter pullpit framtill och puschpit baktill. Som segel hade vi storsegel och fock. Det gäller att stava rätt också, annars blir det fel.

Det är det som är så intressant – och svårt; att det finns ett eget språk som man behöver lära sig för att kunna samarbeta i en segelbåt. Det är viktigt med tanke på säkerheten och inte minst trivseln ombord. Och här kan jag inte låta bli att dra paralleller till parförhållandet och familjelivet. För att kommunikationen skall fungera behöver vi förstå varandras språk. Det kan ta lite tid innan man hittar det gemensamma språket, lär sig hur den andra resonerar och tänker, vad hon/han tycker om och uppskattar, var man skall skota in och var man skall släppa. Jag tror det är bäst att börja med att lyssna. Följande steg är: öva, öva. Så länge det finns liv, finns det hopp, kan man tänka när det är stiltje. Åter till seglatsen. Han, maken, kan det där med att segla.

Han kan det bra dessutom. Jag var tvungen att erkänna: dethär kan jag inte, jag får lita på dig och din kunskap. Du får inte ramla överbord, för då vet jag inte vad jag skall göra! Det här erkännandet gör gott för ett förhållande, även om det känns en aning motigt. Jag som annars tror att jag vet och kan det mesta.

Plötsligt är jag beroende. Inte för att det har blivit fel, utan för att det har blivit rätt. Det är just det vi egentligen alla är, hjälplösa, beroende och oförmögna att klara oss själva. Det är bara så svårt att erkänna det.

Den ena av våra tonåringar kom med frivilligt, den andre mindre frivilligt. ”Hur tråkigt kommer inte det att bli” - suckade den motvillige. Solen sken när vi la ut från bryggan i Pimeäsalmi norr om Tammerfors. Vi skulle dela på en yta 8,3 x 2,8 m (för den som förstår sig på båtar var det en FE-83, 27 fot som vi hyrde) under 4 dygn, jämfört med de 230 m3 vi är vana vid. Innan vi var framme vid första delmålet var vi alla dyblöta. Regnskurar hade utlovats och de kom med besked. Vi var trots allt på gott humör och åt gott i enkla förhållanden den midsommaraftonen, ur små kärl. Livet hade krympt och det kändes skönt.

Midsommardagens morgon vaknade vi till strålande solsken och la ut mot mål 2. Väl ute på Näsijärvi kom ett plötsligt åskväder över oss. Det blåste upp ordentligt, vattnet öste ner, det blixtrade och dundrade. Läget var under kontroll, men för ungdomarna och mig var detta som att vara på Borgbacken.

De höll i sig så knotorna vitnade när vi med vind i seglen och ordentlig lutning drog vidare. Rädsla blandad med förtjusning lyste i ungdomarnas ögon, entusiasmen i pappans ögon. Vilken härlig vind och vilka fina segelegenskaper båten hade! Efteråt beskrev de unga etappen som ”en nära döden upplevelse” och suckade av välbehag när de åter fick känna fast mark under fötterna.. Barnen gör sina utflykter och prövar sina vingar men en trygg bas och en säker hamn är något vi alla behöver, en plats att återvända till. Fast mark under fötterna.

Vad mera hade vi lärt oss? Att bo trångt, att hjälpas åt, att vara lite följsamma. Vi förstod också att man skall ha respekt för havet, vindarna kan plötsligt vända. Ingen sade något om att det är tråkigt att segla. Den ena sa att det nog går att tänka sig att segla när det inte är blåsigt, alltså i lugnt väder, den andre att det kanske går när man väl fyllt 40 år. På något sätt hade vi kommit varandra mycket nära, och det kan inte vara annat än hälsosamt. Ett minne för livet.

Välkommen till Aktia för att välja rätt Låneskydd för dig.

Aktia Jakobstad, Köpmansg 6, 68600, tfn 010 247 5020* Aktia Esse, Essev 270, 68820, tfn 010 247 5050* Aktia Nykarleby, Bankg 10, 66900, tfn 010 247 5040* *från fast linje 8,21 cent/samtal + 5,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 16,90 cent/min

Mrs och mamma i nyfamilj med sammanlagt 5 ungdomar. Bosatt i Nykarleby. Arbetar som familjerådgivare. Kopplar av med havets brus och skogens sus.

Birgitta Strandberg-Rasmus

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 10

REPORTAGE

Huset som Tom och Harriet Nylund bor i är från mitten av 1850-talet. Foto: Nicklas Storbjörk

Ett tapetfritt äktenskap Det första Tom och Harriet Nylund gjorde när de köpt den gamla skolan i Forsby, var att riva ut allt. Samtliga åtta tapetlager rök, likaså köksinredningen och de tillbyggda mellanväggarna i storstugan.

Malin Klingenberg malin@dagenstidning.fi

Numera finns det inte en enda tapet i hela huset.

– Så hade vi en sak mindre att komma ihop oss över när vi renoverade, säger Tom med glimten i ögat.

De flesta av möblerna har paret införskaffat av en antikhandlare i Ilmajoki.

– Vi hade inte råd att köpa antika möbler som handlaren hade restaurerat, vi köpte sådant som var lite defekt eller halvdant och fixade till det själva.

Det mäktiga vitrinskåpet i köket är en av de få möbler som följde med huset när paret flyttade in för exakt sju år sedan. Vitrinens detaljer går igen i dekoren på de öppna köksskåpen, specialsnickrade av Viking Back i Jeppo.

– Vi ville ha öppna kökshyl-

lor, och vi ville hålla det enkelt.

Kylskåpet har vi valt att ställa i grovköket, för motionens skull, säger Tom med ett skratt.

Huset är byggt i karolinsk stil, med två ändkamrar i varje ända av huset, en storstuga och en farstu i mitten. På en av stockarna i köket kan man läsa en blyertsanteckning från år 1895, men huset är äldre än så.

– Vi vet inte exakt hur gammalt huset är, men hus med liknande planlösning byggdes redan på 1700-talet, berättar Tom, och gissar att huset är åtminstone 150 år gammalt.

Huset byggdes ut när det skulle bli skola 1894, men paret huserar endast i husets ursprungliga del. Den nyare delen av huset används som förråd, både av dem själva och av bekanta som vill förvara sitt bohag någonstans.

På husets villkor Parets intresse för byggnadsvård har utvecklats med åren.

På 1980- och 1990-talen byggde Tom moderna bostadshus, men numera har han mer och mer övergått till att jobba med spåntak. Vid sidan av arbetet med kyrktaken har Tom också varit med om att flytta ett tiotal

Spislösningar för alla! info@flintstones.fi tel. 723 7075, 0500 561 237 SpisAntti erbjuder Dig komplett monteringstjänst, allt från spisgrund till skorsten.

BRETT SORTIMENT KAKEL och SPISAR Vagnsmakarev. 6, J:stad må-fre 9-17, lörd 10-13

stockhus vid olika tillfällen.

– Att låta flytta ett stockhus kräver ett alldeles särskilt intresse för byggnadsvård, säger Tom. Många blir besvikna när de inser vilket jättejobb som ligger bakom ett dylikt projekt, men brinner man verkligen för att bevara gamla hus är det här ett bra sätt att utöva sitt intresse.

Något Tom poängterar är att flytten måste ske på husets egna villkor. Speciallösningar krävs ständigt. Om man inte har engagemang och ork att göra återuppbyggnaden själv blir det fort kostsamt, trots att det till en början verkar överkomligt.

Förra vintern var Tom med om att flytta en gammal kyrkvärdsgård från Terjärv till Taivalkoski. När han senare åkte tillbaka för att hämta några kvarglömda verktyg gjorde sig en hel mängd modern teknik påmind på husets fasad. Det var ventiler, snöhinder och märkliga rör som stack upp här och där. De dominerade så pass, att känslan av gammalt hus hade försvunnit.

– Det var något av en besvikelse. Men det är klart, många av dagens regler och bestäm-

melser går inte så bra ihop med det traditionella sättet att bygga, säger Tom. Tom och Harriet ifrågasätter det här med att masskonsumera, köpa och bygga nytt, utan att tänka på alternativen.

– Visserligen kan nya hus vara snygga, men de är ofta alltför slätstrukna och opersonliga för min smak, säger Tom. Dessutom funderar han på hur nybyggda elementhus kommer att se ut efter tio, tjugo år.

– Gamla hus byggdes för att hålla i flera hundra år, och så länge håller de också, bara man ser efter dem. Men jag har svårt att tro att sådant som byggs idag kommer att hålla lika länge. Och kanske det inte är meningen heller, funderar han.

Tom och Harriet trivs i Forsby – Skall man bo någonstans i Finland, är det nog här, säger Tom. Men ibland har tanken slagit dem, kanske de skulle köpa en stuga i Sverige. Att ha en andra bostad i Norrland eller Västerbotten vore lämpligt med tanke på att familjeföretaget Nykarleby Spåntak, där både Tom och Harriet jobbar, utför

över hälften av sina uppdrag på svensk mark.

– Stugorna i Sverige är betydligt billigare än i Finland. En gång hittade jag en liten stuga för 25000 svenska kronor, det är rekordbilligt, säger Tom. En annan dröm paret har är att timra ett litet hus på gården, där så litet som möjligt av byggmaterialet skulle komma från butiken.

– Till exempel mossa är ypperligt att täta med mellan stockarna, säger Tom. Paret värmer sitt hus enbart med ved. Det räcker med att ladda kakelugnarna en gång i dygnet, men kalla vintermorgnar kan temperaturen i värsta fall vara nere i 14, 15 grader.

– Man vänjer sig. Det är inte så farligt som det låter, säger Tom Förra årets kalla vinter var inget problem, snön isolerar bra om den skottas upp längs ytterväggarna.

– Det är inte kylan, utan blåsten, som är värst. Visst kan det dra kallt genom våra stora fönster, men å andra sidan är det tack vare dem som solen kommer åt att värma upp huset om våren. Det är härligt, säger Harriet.

SID 11 FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010

VARJE VECKA

TÄVLING

Aldrig mer en familjepizza...

KOLUMNEN

Gräsmattor

Vad säger hönsen?

I denna veckas tävling träffar vi två Jeppohönor mitt uppe i en livlig diskussion. Men vad är det de diskuterar? Fundera ut ett citat till bilden och skicka in det till oss. Det roligaste bidraget belönas med ett köpkort till Sportia Mattsson i Jakobstad värt. Svaren kan skickas per post till Dagens Tidning, Kanalesplanaden 21, 68600 Jakobstad. Märk kuvertet med “Tävlingen”. Ditt bidrag vill vi ha senast tisdagen den 10 augusti. Vi tar också emot svar per e-post. Skicka i så fall till tavling@dagenstidning.fi.

Förra veckans tävlingsvinnare är Peter Fagerudd från Jakobstad. Han vann ett köpkort till Code i Jakobstad. Grattis! DT tackar för alla de roliga bidrag som ni läsare hade skickat in.

Vi är också på jakt efter fina citatbilder till kommande tävlingar. Har du en bild som kunde passa? Skicka den i så fall till tavling@dagenstidning.fi. Om du skickar in en bild med människor på bör personerna på bilden ge sin tillåtelse för publiceringen.

BRUDPAR

Jag måste medge att jag är fascinerad av gräsmattor som fenomen. Inte av själva vegetationen utan av verksamheten runt den. Vi mänskor beter oss sällan så underbart ologiskt som i vårt förhållande till gräsmattan.

På våren gödslar vi gräsmattorna. Inte för att en tät matta skulle ha nån betydelse för fastighetens brandsäkerhet, förbättra luftkvaliteten, sänka värmeförlusterna eller innebära nån annan form av konkret nytta utan helt enkelt för att det är snyggt med en tät gräsmatta.

Därefter tillbringar vi resten av sommaren med att förbanna det faktum att gräsmatten växer så snabbt och skall klippas hela tiden. Det är väl klart att den växer så det knakar, du gödslade ju den alldeles nyss!

De flesta av oss känner från skolan till att näringsämnena går runt i ett naturligt kretslopp. Ändå skall klippet som uppstår när vi klipper gräsmatten forslas bort, trots att det naturliga vore att låta näringsämnena gå tillbaka till just den jord de kommer ifrån. Likaså skall alla löv som faller på hösten och som också kunde förmultna till näring för gräsmattan räfsas ihop och föras bort. Eftersom vi på detta sätt för bort näringsämnen från gräsmattan måste vi ju gödsla igen och cirkeln är sluten. Vi har skapat ett perfekt kontinuerligt, biologiskt kretslopp men det snurrar liksom åt fel håll.

I bästa fall samlar vi ihop gräsklippet, forslar det med bil till återvinningsstationen för att det skall komposteras (!) och köper mer gräsmattsgödsel på hemvägen! Om en utomjordisk intelligens studerar oss på avstånd kan vi vara trygga i förvissningen om att de aldrig kommer att försöka ta kontakt. De måste tro att vi är skvatt galna. ”Trevlig planet, bra klimat men vi måste ge deras civilisation några årtusenden till att utveckas innan vi ger oss till känna.”

Och det mest spännande är att vi alltså gör allt detta av rent estetiska skäl, för att uppfylla drömmen om Den Perfekta Gräsmattan. Den som är tät som en plyschmatta och absolut jämngrön från tomtkant till tomtkant. Dessutom skall den innehålla endast och uteslutande gräs. Klöver, mossa och annat otyg stämplas som icke önskvärda och bekämpas med händer och tänder. En sorts botanisk apartheid, helt enkelt.

Vill man se en seriös underton i denna annars rätt så roande hantering är det väl att gräsmattshysterin är nån sorts indikator på hur svårt vi har att acceptera den naturliga variationen. Är det hela världen om gräsmattan är lite ojämn? Eller om min gräsmatta inte ser ut som grannens, han kanske har annan jord på sin tomt. Och mossa är faktiskt riktigt skönt mot bara fötter, tro mej.

40 år, Pedersörebo, fötterna fast förankrade i jorden. Har åsikt om det mesta, oftast starkare ju mindre jag vet om frågan. Motto: ”det måste finnas en parkeringsplats ännu närmare dörren”.

Mats Björklund

NYFÖDDA

Tom Niemi & Åsa (f. Bergdal) vigdes lördagen den 3 juli i Pedersöre kyrka.

Fotograf: Ida Vestö

Stefan Kulla & Annina Härkänen-Kulla vigdes lördagen den 17.7.2010 i Pedersöre kyrka.

Fotograf: Katja Uitto

FAMILJEANNONSER TILL ETT FÖRMÅNLIGT PRIS, BRÖLLOPS- OCH BABYFOTON PUBLICERAR VI GRATIS.

Maria och Anders Eklund fick sonen Milo på 3970 gram den 2 augusti 2010. Storasystrarna heter Moa och Alva. Familjen bor i Jakobstad.

Malena och Dan Vesternäs fick en flicka på 2690 gram och 45 cm den 23 juli 2010. Storasyster heter Ruth. Familjen bor i Larsmo.

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 12

MOTOR

Chevrolet Sport Coupé 1932

Första ägaren: Monica Saxén-Suksdorff (tubläkare och skolläkare i våra nejder) Motor: Rak 6 cyl. 60 HP Topphastighet: ”Ointressant”, dvs tillräcklig Övrigt: Bilen är registrerad för två personer + två i svärmorsluckan.

Dage Groop har en handfull veteranbilar i sin ägo. Den kanske vackraste bilen är en Chevrolet Sport Coupé från 1932. Den svartvita bilden visar bilens första ägare i Finland, Monica Saxén Suksdorf. Fotot är troligen taget på 1940-talet vid Nummela sanatorium där hon arbetade som tubläkare. Foto: Nicklas Storbjörk

Med passion för gamla bilar Ibland kan små sammanträffanden få långtgående följder. En förstamajdag för fyrtioett år sedan var motoroch veteranbilsentusiasten Pelle Lillkvist ut och körde och råkade på en gårdsplan i Storby i Karleby få syn på Dage Groops Studebaker President årsmodell 1928 som då ännu såg ut som ett bilvrak.

Nicklas Storbjörk nicklas@dagenstidning.fi

Lillkvist hade ett år tidigare varit med och grundat Jakobstadsnejdens Veteranbilssällskap och intresset för gamla bilar gjorde att han helt enkelt måste kolla in vem som ägde detta renoveringsobjekt.

Ett par timmar senare hade han all fakta om bilen och samtidigt hade Veteranbilssällskapet utökats med ytterligare en medlem.

– Det var nog inte någon

särdeles svår uppgift att värva mig som medlem, säger Dage Groop och skrattar.

Intresset för bilar hade vaknat tidigt hos Groop. Redan under studietiden började han renovera gamla bilar men Studebakern blev det första riktigt stora projektet.

– Totalt satte jag cirka 2000 timmar på att få i skick den bilen, så det var nog ett tidskrävande projekt. Att det tog så pass mycket tid berodde nog på att det var min första stora renovering och jag saknade kontakter, erfarenhet, verktyg och allt som nybörare vanligtvis saknar. Samma projekt i dag tror jag inte skulle ta mycket mer än 1000 timmar i anspråk, säger Groop.

Också det följande projektet, en Chevrolet Sport Coupé årsmodell 1932, blev arbetsdrygt. Bilen var isärplockad och flrera viktiga delar borttappade eller bortkastade när Groop tog över den. Det kräv-

des flera år av arbete innan den återfått sin forna glans. Till och med så många att både en Ford T 1925 och en Fiat Topolino 1953 kom med som nya restaureringsobjekt till familjen under arbetets gång.

– På den tiden tog saker och ting också mycket längre för att det tog mer tid att få tag på delar. Internet har gjort att det är betydligt lättare att hitta delar och är det något man undrar över så hittar man alltid någon som kan ge svar.

De senaste tillskotten hos Groops var en Daf 1975 som han fick av en tidigare arbetskamrat samt en A-Ford från 1930.

– Det var min dotter som undrade om jag bara tänkte börja sitta och titta ut genom fönstret när jag blir pensionär.

Jag funderade själv länge på det och till slut bestämde jag mig för att ta mig an A-Forden som gick att köpa av en god vän.

Den renoveringen tog en handfull år och nu finns det alltså flera museifordon i det Groopska garaget. Som det ser ut nu är ingen tillökning att vänta.

– Även om man inte kör så mycket med bilarna krävs det ändå att man sätter rätt mycket tid och pengar på dem för att hålla dem i skick. Här om dagen märkte jag till exempel att ackumulatorn var slut i en av bilarna trots att den bara var ett par år gammal. Att byta en sex volts ackumulator är en investering på över hundra euro, ger Groop som exempel.

Och det är inte bara de egna bilarna som tar Groops tid.

Utöver ordförandeskapet I det lokala veteranbilssällskapet är han också museifordonsgranskare för Finlands Automobilhistoriska klubb vilket innebär att han är med och utför den granskning som avgör om ett fordon kan registreras som museifordon.

– Under granskningen går vi igenom en lista på 50 punkter som bilen ska uppfylla för att godkännas. Så här långt i år har vi Jakobstad-Karlebyområdet granskat närmare 50 bilar, säger Groop som i egenskap AV ordförande för den tekniska kommittén i Finlands Automobilhistoriska klubb också ansvarar för utbildningen av nya granskare.

Utöver medlemskap i den finländska klubben sitter Groop också med i den nordiska samarbetsorganisationen samt också som Finlands representant i den internationella organisationen Fiva.

Veteranbilsintresset upptar med andra ord rätt mycket av hans tid.

– Men när man tycker om något så räknar man ju inte timmarna. Och när man håller på med det här så gör man ju i alla fall inte något annat tokigt, säger Groop och skrattar.

Fiat Topolino 1953 Studebaker President 1928

Första ägaren: Tryckeriet Werner Söderström i Borgå (numera WSOY) Motor: Rak 8 cyl. 100 HP Topphastighet: Oprovad, dvs tillräcklig Övrigt: Bilen är registrerad för 7 personer.

Första ägaren: Köpt av Henrik Westerlund i Jakobstad Motor: Rak 4 cyl. 16½ HP Topphastighet ”Ointressant” dvs tillräcklig Övrigt: Bilen är registrerad för två personer.

SID 13 FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010

MOTOR

VÄLKOMMEN TILL MB-MOBILES NYA BILHUS!

Volkswagen bytesbilar

Volkswagen GOLF 1.4 TSI Comfortl. (-07)

Volkswagen GOLF 1.6 Comfortl. (-07)

Volkswagen PASSAT Comfortl. 2.0 TDI (-09) 81kw, BlueMotion, 10tkm. met.färg, 1ägare, 2-däck, Webasto. 29500€

Volkswagen PASSAT Variant Luxl. 1.9 TDI (-08) PwD, 77kw, 178tkm, 1ägare, 2-däck, Motorvärmare, 12W-uttag. 19900€

NISSAN X-TRAIL 2.0 Sport –03

Volkswagen PASSAT CC 2.0 TDI PwD (-08)

5d, 29 tkm, 1ägare, 2-däck, Luftkonditionering, Motorvärmare 19900€

Mercedes-Benz C 220 CDI T Aut (-08)

Parkeringshjälp, 2xdäck 26tkm ESP, regnsens., 2xspec.fälgar., met.silver, aut.luftk., servicebok, farthållare., CD, Utvalt exemplar.

36 900 €

Mercedes-Benz E 220 CDI Aut (-07)

170hk, Bi-Xenon, Park.hjälp 89tkm ESP, Bi-xenon, regnsens., en ägare, spec.fälg., met.färg, aut. luftk., serv.bok, farthåll., 2xdäck. Utvalt exemplar 33 900 €

på DT:s bilsidor

Volvo D5 Aut 185hk Summum (-07)

Läder 145tkm ESP, xenon, regnsens., en ägare, navi, webasto, aut.luftk., luftk., servicebok, farthållare., 2xdäck. Utvalt exemplar.

29 500 €

(06) 7210 245 annonser@dagenstidning.fi

Mercedes-Benz C 220 CDI T Aut (-08)

170hk, Taklucka, Parkeringshjälp 133tkm regnsens., en ägare, navi, takl., met.färg, aut.luftk., servicebok, p.radar, Utvalt exemplar.

33 900 €

Mercedes-Benz C 220 CDI Aut (-08)

170hk, Elegance 102tkm ESP, met.färg, aut.luftk., servicebok, farthållare., 2xdäck. Utvalt exemplar.

33 500 €

Mercedes-Benz E220 CDI Aut (-04)

Avantgarde, Xenon 166tkm ESP, xenon, regnsens., webasto, met.färg, aut.luftk., servicebok, farthållare., 2xdäck., dragk., Snygg!. Utvalt exemplar.

24 900 €

Volvo C30 D5 (180 hk) Aut (-07) - R-design 89tkm DSTC, regnsens., en ägare, Navi, met.färg, aut. luftk., servicebok, farthållare., Bör ses!

22.990 € Mercedes-Benz C220T CDI 150hk Avantgarde (-05) - Taklucka 137tkm ESP, halvläder, en ägare, met.färg, aut.luftk., servicebok, farthållare., CD, Utvalt exemplar.

21.900 € Skoda Octavia Combi 2,0 TFSI 200hk RS (-06) - 151tkm ESP, xenon, 17’ spec.fälg., met.färg, aut. luftk., sidoairbag, servicebok, farthållare., RS modell och 200hk 21.500 € Volvo V70 D5 185hk man (-07) - svart, navi 208tkm DSTC, halvläder, regnsens., en ägare, navi, met. färg, aut.luftk., luftk., servicebok, farthållare.

18.890 € Volkswagen Passat Variant Sportline 2,0 TDI (-06) - 140hk 186tkm ESP, en ägare, Sport-säten, spec.fälg., takl., aut.luftk., servicebok, farthållare. Bör ses!

18.900 € Volkswagen Passat Variant Comfortline 2,0 TDI DPF 103 kW (-06) - 165tkm ESP, spec.fälg., luftk., servicebok, farthållare., CD, dragk., Utvalt exemplar.

17.800 €

Nejdens nya annonsplats

5d 53tkm, 1ägare, 2-däck, Serv.bok.

17700€

4wd, 92 tkm, 2-däck, CD-radio, Specialfälgar, Serv.bok, Motorvärmare, Dragkrok. 15000€

103kw, 50tkm, met.färg, Parkeringsradar, xenon, 1ägare, 2-däck, Specialfälgar, 35900€

Audi A3 1.6 Ambiente 3d; (-01) 173 tkm, Met.Silver,met.färg, 1ägare, 2-däck, CD-radio, Serv.bok

7900€

Hyundai GETZ 1.1 GL 5d (-02) 81 tkm, Met.Blå, met.färg, 2-däck, Motorvärmare.

5500€

Nissan MICRA 1.2 Visia + 3d (-04) 49 tkm, Met.Blå, 2-däck, Motorvärmare.

7400€

Opel ZAFIRA 1.6 Comfort 5d (-01) 112 tkm, Met.Grå, 2-däck.

11800€

Toyota COROLLA VERSO 1.8 Terra 5d (-03) 97 tkm, Met.Beige, met.färg; 1ägare, 2-däck,

12900€

Volkswagen BORA 1.4 Firstline 4d (-04) 65tkm., Met.Grå, 1ägare, 2-däck, CD-radio, m.värmare 11900€ Volkswagen BORA 1.4 Firstline 4d (-05) 53 tkm, Met.Röd, 2-däck, Serv.bok, Motorvärmare.

12900€

Volkswagen GOLF 1.6 Firstline Variant (-01)124 tkm, RUS 2-däck, Motorvärmare, Stereo.

8900€

Volkswagen GOLF Variant Comfortline 1,4 TSI 90kw DSG (-09) 2 tkm, lädermultifunkt.ratt, 2-däck 26900€

MB-Mobile Heinolasvängen 1 • KARLEBY • Tfn 06 835 9487

Peter Sundholm 020 7624162 Nils-Erik Norrgård 020 7624161

www.mb-mobile.fi

www.porho.fi

Conalin Ab Permosvängen 121 68600 JAKOBSTAD

BMW 525 DA SEDAN FACELIFT 08/07

38 900 €

BMW 535 DA SEDAN

35 900 €

MERCEDES ML 320

53 900 €

MERCEDES E220 CDI AUTOMAT

21 900 €

AUDI A6 2.0 TDI MULTITRONIC

26 890 €

BMW 320 DA TOURING

22 890 €

M-Sportpaket 2007/2008, 134 000 KM

M-sortpaket, en ägare, fullt utrustad, bör ses! 2005, 150 000 Fullt utrustad, sportpaket, 2006, 107 000 KM

2002/2003, 75 000 KM

BMW 330 DA TOURING

32 900 €

Sportratt, sportsäten, dragkrok, 2007, 139 000 KM

7-pers

BMW 520 DA Touring 07/06 31 900 € 520 DA Touring, panorama, läder, xenon, navigation, 2007, 139 000 KM

Webasto med fjärrkontroll, dragkrok, fint skick! 2007, 139 000 KM

Sitsvärmare, parkeringsradar, 2006, 148 000 KM

OPEL ZAFIRA 1.8 ELEGANCE

4 890 €

PEUGEOT 406 2.0 Hdi STW.

4 900 €

SKODA FABIA 1.4 COMFORT FARMARI

6 990 €

7-personers bil, AC, dragkrok, 2000, 236 000 KM

7-pers

7-personers bil, AC, elspeglar, 2001, 336 000 KM Elfönster, elspeglar, 2002, 75 000 KM

TOYOTA AVENSIS 1.6 VVT-i STW

AC, aluminiumfälgar, väldigt fint skick, 2002, 116 000 KM

26 900 €

Aut Webasto LX, Stow´n GO, kamrem bytt, 2006, 118 000 KM

FORD S-Max 2.0 TDCI

26 900 €

140 hk, finländsk bil, webasto, dragkrok, 2007, 45 000 KM

HYUNDAI TUCSON 2.0 CRDi

17 490 €

GLS 4WD, AC, dragkrok, väldigt snygg! 2005, 99 900 KM

10 900 €

TOYOTA COROLLA VERSO D4D

11 490 €

VOLVO V70 D5 ”

17 900 €

VOLVO XC70 D5 SPORT EDITION

29 990 €

Avmonterbar dragkrok, AC, 2004, 246 000 KM

Grand Voyager 2.8 CRD

8600€

Peugeot 207 Trendy 1.4 16V 3d (-06) 71 tkm, Met.Blå, luftkon., met.färg, 2-däck, Serv.bok

Webasto, Xenon, dragkrok, navi, telefon, 2005, 221 000 KM

Geartronic , Webasto, 185 hk, topputrustad, 2007, 177 000 KM

7-pers

MERCEDES-BENZ C 200 CDI Automat, Avantgarde, 160 hk, 2003, 114 000 KM

18 900 €

RENAULT LAGUNA 1.8 Expression Break, luftkond., dragkrok! 2002, 157 000 KM

5 990 €

VOLKSWAGENTOURAN VOLKSWAGEN PASSAT 2.0 1.9 TDI TDI 177 900 890 €

VOLKSWAGEN PASSAT 2.0 VARIANT 7 900 €

Automat TDI Automat Highline, Elegance Elegance två ägare, MB-dragkrok!

MB-dragkrok! fläktrem bytt, 2003,320 2003,320 2004,000 000 132KM KM 000 KM

AC, dragkrok, sätesvärmare, 2001, 209 000 KM

050 4125719 (Kim Sandnäs, semester) • 050 4112276 (Johan Sandnäs) • 050 3715330 (Jimmy Kronqvist) • www.conalin.com

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 14

REPORTAGE

Emelie Granvik från Jakobstad var en av huvudrollsinnehavarna i musikalen Playme som spelades på Svenska Teatern under vintern. Äventyret gav mersmak och drömmen är att få jobba som musikalartist i framtiden. Foto: Nicklas Storbjörk

Sångfågel med sikte på Broadway För 19-åriga Emelie Granvik har de senaste ett och ett halvt åren varit väldigt intensiva. Drömmen om att medverka i en musikal blev plötsligt verklighet då hon fick en av huvudrollerna i Playme. När det projektet nu är avklarat siktar Emelie vidare mot nya mål.

Nicklas Storbjörk nicklas@dagenstidning.fi

– Första målsättningen är att det kommande året bli klar med mina gymnasie- och musikhusstudier. Efter det ska jag försöka komma in på högskolan för scen och musik i Göteborg där man kan studera till bland annat musikalartist, säger Emelie.

Hon är väl medveten om att det är en väldigt svårt utbildning att komma in på, men det avskräcker inte.

– Man måste sikta högt, annars kommer man ingenstans och jag vill nå så långt som möjligt. När vi började

i gymnasiet frågade vår engelskalärare på en lektion vad vi drömmer om att göra. Då sa jag att min dröm är att få uppträda som musikalartist på någon stor scen i London eller på Broadway. En klasskamrat tyckte att jag borde nöja mig om jag fick uppträda i Helsingfors men redan efter ett år efter den där lektionen blev jag uttagen till Playme och fick stå på scen i Helsingfors, säger Emelie. Året med Playme-musikalen var på många plan en väldigt lärorik upplevelse för Granvik. Dels var det en stor omställning att för första gången bo ensam hemifrån men också kraven och förväntningarna som ställdes i samband med musikalen var höga.

– En stor lärdom jag fick under året var att man klarar av och orkar med mer än man tror. Dessutom lärde jag mig väldigt mycket om hur branschen fungerar och det kommer jag att ha nytta av i fram-

tiden, säger Emelie Granvik.

Det intensiva schemat gjorde att teamet som jobbade med Playme blev väldigt sammansvetsat.

– De långa dagarna gjorde att det började kännas som en enda stor familj. Det var väldigt bra och man behövde aldrig känna sig ensam. Även om Granvik bodde hemifrån var boendemiljön i Helsingfors inte helt obekant.

Under tiden repetitionerna och föreställningarna pågick bodde hon i sin morfars frus lägenhet. Den lägenheten stod tom eftersom som morfar, som för övrigt heter Gustav Björkstrand, under tiden bodde i biskopsgården i Borgå.

Totalt blev det 100 föreställningar med Playme från september 2009 fram till dess att ridån gick ner för den 100:e föreställningen den 15 maj 2010. Mest nervöst var det naturligtvis inför premiären.

– Då var vi nog alla väldigt

nervösa. Efter ett tag lär man sig att hantera nervositeten och i stället börja fokusera på framträdandet. Mot slutet var det egentligen mest nervöst när man visste att någon man känner finns i publiken, säger Emelie.

Gör man 100 föreställningar av en pjäs är det naturligtvis oundvikligt att en del missöden inträffar. Det värsta som Emelie tvingades uppleva var en hjärnskakning.

– I slutet av föreställningen sjunger jag en låt och under tiden jag sjöng lyftes podiet jag stod på upp två meter i luften. Därifrån skulle jag falla ner och bli mottagen av en av dansare. På en av föreställningarna fick han något fel i axeln och kunde inte klarade inte av att ta emot mig vilket gjorde att jag föll med huvudet i marken. Det var många som inte märkte någonting och jag fortsatte som om ingenting skulle ha hänt, men jag har inget minne av resten av föreställningen.

Nu under sommaren efter att Playme avslutats har Emelie Granvik fått ytterligare en musikalisk erfarenhet – festivalspelningar.

– I juli spelade vi tillsammans med Inxi och Mikael Svarvar all star band på Pori Jazz. Det var väldigt intressant eftersom jag tidigare mest uppträtt på kyrkor och pubar.

Mer erfarenhet av festivalspelningar får Emelie Granvik nu på lördag då hon uppträder på Humlefestivalen i Monäs.

– Där kommer jag att uppträda tillsammans med ett ihopplockat band och det blir mest coverlåtar. Allt från Carola till Mary Mary, lovar Emelie.

Under hösten väntar framträdanden i kyrkor runt om i Österbotten.

– Då blir det bara jag och en pianist och under de konserterna kommer jag att framföra låtar som har betytt mycket för mig.

SID 15 FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010

SPORT

Stövlar för damer 44,95€ finns i 4 olika färger 2 st obetydligt använda Tempur Millennium-kuddar i originalförpackning. Nypris 120€/st. Nu: 90€/st. 050-5322344

Superfina röd irländsk setter valpar efter högt utställningsmeriterade föräldrar. Tfn. 050 3001 002

Nikon D700 kamera säljes. Batteripack MB-D10 samt tre stycken extra batterier medföljer.

Pris: 2000 euro. 045-2662510 Styrmansgatan 4 Jakobstad www.laccessories.fi

Dykardräkter, neopren, damstorlek 36 och 38 med skor och handskar säljes för 200 euro per dräkt. Tfn 050 590 3050

Avsändarens namn: Adress: Skicka in formuläret med din annons till Dagens Tidning, Kanalesplanaden 21, 68600 Jakobstad. Lägg med pengar i kuvertet eller bifoga kvitto på gjord betalning. Det går också att komma in med annonsen till vårt kontor på Kanalesplanaden 21. Din annons behöver vi senast tisdag klockan 16.00 för att den ska hinna med i fredagens tidning. Konto nr. 405500-10777981 (Wester Media Group Oy Ab). Märk kuvertet med ”Salutorget”.

Säljes Köpes Diverse

Sitta eller ligga, leka eller mysa? För farsan, kidsen eller jycken? Fatboy – en modern och slitstark klassiker! Många modeller och färger – kom in och provsitt!

Textannons: 10 euro Bildannons: 20 euro

Styrmansgatan 4, 68600 Jakobstad Puh 041 448 5563 info@misto.fi www.misto.fi

må-fre 10-17, lö 10-14

Välkommen in till oss på Bottenviksvägen 31 i Jakobstad.

Fram till 15.8 har vi öppet 8.30– 16.30 efter det från 8.30–17.00.

Securi Låstjänst Bottenviksvägen 31 68600 Jakobstad Tel. 06 723 0277 www.securi.fi

FREDAGEN 6 AUGUSTI 2010 SID 16

SISTA SIDAN

UTVANDRARNA

Vårt behov av Sverige Vad heter gossen, de finska namnen brukar ju vara svåra att skriva rätt, sa rektorn.

Det kändes konstigt för mig. Mitt namn är väl inte speciellt svårt att stava till. Konstigt kändes det också att bli kallad gosse. Hemma hette det alltid pojke, vad heter pojken skulle en rektor i Österbotten ha frågat.

Han heter Ulf Ingmar Överfors, sa min mor.

Men det är ju ett svenskt namn, sa rektorn.

Ja vi är finlandssvenskar, sa min mor.

Jag vet inte om rektorn visste vad det betydde. Men han verkade nöjd med att också jag kunde uttrycka mig på det svenska språket.

Det här var min första kontakt med Sverige i slutet på 1950-talet. Jag gick femte klassen i Olofström, en typisk bruksort i Blekinge där Volvo slagit sig ner i det gamla bruket, förstorat och byggt till.

Jag vill minnas att det fanns över tjugo olika nationaliteter i Olofström.

Det blev ingen lång visit, drygt ett år. Sviterna efter storstrejken hade planat ut och det fanns jobb för far hemma i Jakobstad. Vi återvände och jag gick sjätte klassen i Lagmans i Jakobstad men flyttade mitt i vintern tillbaka till Sverige. Arbetsmarknaden i Jakobstad var inte så stabil. Den här gången till en liten by utanför Olofström. Det gjorde stor skillnad. Vi blev snabbt integrerade, som den moderna termen lyder. Vi var de enda invandrarna i den lilla byn Sandbäck.

Hemlängtan blev ändå för stor för föräldrarna och i början av 1960-talet flyttade vi tillbaka till Jakobstad. Jag hade hunnit rota mig i Sverige, i den åldern gör man det fort. Här hemma hade alla gamla kamrater försvunnit på något sätt, de ingick i andra gäng eller hade andra kamrater. Jag fick skaffa mig ett nytt umgänge. Men det gick fort det också.

När jag senare i livet blev chef för arbetsförmedlingen i Jakobstad hade jag en viss förståelse för dem som flyttade hem från Sverige. Det var på den tiden, medlet av 1970-talet, som arbetskraftsministeriet drev sin stora ”Flytta hem” kampanj. Nu var det plötsligt arbetskraftsbrist i Finland och alla som flytt undan arbetslösheten till Sverige skulle lockas tillbaka.

Det gick ju inte så bra, vi fick en arbetslöshetstopp 1977-78 och kännbara permitteringar. Många flyttade tillbaka till Sverige och aktade sig noga för att flytta hem en gång till. Det fanns jobb i Finland även i slutet av 1980-talet, det galna årtiondet då bankerna öste ut pengar. Krisen i början av 1990-talet slog hårdare i Finland än i Sverige. Finland valde lutbadets och arbetslöshetens väg ur krisen, Sverige valde den ekonomiska stimulansens väg.

Den globala kris som vi just nu håller på och häver oss upp ur blev inte så svår som den i början av 1990-talet.

Regeringen Vanhanen har lånat och stimulerat ekonomin. Inte i övermåtta, men i alla fall. Och nu sjunker arbetslöshetssiffrorna.

För egen del har jag också fått min andel av Vanhanens stimulanspaket. Det gick plötsligt att få statspengar för ombyggnad av Frösövägen och Laxövägen i Vexala. Nu hindrar inte menföret oss från att nå sommarstugan. Den stora skillnaden mellan Sverige och Finland har varit och är kanske fortsättningsvis att det är i Sverige som jobben finns. Dessutom är den svenska ekonomin mindre konjunkturkänslig. Så verkar det i alla fall.

Nu skall jag som pensionär för tiden av ett skolår flytta en tredje gång till Sverige, till Stockholm denna gång. Nå det blir naturligtvis ett långpendlande mellan stugan och den svenska huvudstaden på längre helger och lov och kanske dessemellan också. Intressant blir det att följa det svenska valet på parkettplats och snusa på kulturlivet i den svenska huvudstaden.

Jag känner ett par i Jakobstad, pensionerade de också, som skaffat en liten etta i Stockholm. De vill möta våren i Stockholm, det är något speciellt med det, säger de. De vill också ta del av kulturbegivenheterna där. Och det finns verkligen att välja på i Stockholm.

Där bor de ett par tre månader om året.

Vi har numera ett annat förhållande till Sverige än det vi hade under de stora utvandringsårtiondena. Kommunikationerna har blivit bättre, det finns Skype och Internet. De som i dag söker sig till Sverige gör det av helt andra orsaker än bröd för dagen. Inom många yrken är det bättre karriärmöjligheter i Sverige, speciellt om du råkar vara finlandssvensk. Och det är vi ju många som råkar vara. Men jag hann aldrig med det eftersom jag för ett drygt år sedan utvisades i pensionsträsket.

Ulf Överfors är statsvetare och journalist och kommer att tillbringa vintern i Stockholm.

KOPELBACKAVÄGEN 9, Pedersöre Forsby BO BEKVÄMT OCH LUGNT PÅ LANDET! Välbyggt hus på högt och bra läge. Huset omf 3sr vdr k bdr wc b hjk ca 187m2 + kontorsutrymme på övre våningen.

Mycket fint hus med bl.a inglasad terrass med golvvärme och dubbla fönster, förnyat garage 2006, asfalterad uppfart, planteringar, lada, m.m. Stor egen tomt 4.260m2. Fp. 199.000 € KVARNGRÄND 6, Sandsund Toppen läge i gamla delen av Sandsund. Lugnt ställe med utsikt över ängar ger en lite lantlig känsla. Mysigt ett plans hus omf 4 r k bdr wc 99m2 + garage och förråd. Egen tomt med planteringar 1.215m2. Fp. 115.000 €

EVENEMANG

RES MED LINDA TOURS • LYXIG WEEKEND I VUOKATTI 24-26.9 • GRAN CANARIA 1 v. fr. Vasa 21-28.10 • KRYSSNING HELSINGFORS-STOCKHOLM-ÅBO 21-23.10 • BADRESA TILL HAAPSALU Thalasso Fra Mare 6-13.11 • GRAN CANARIA Puerto Rico 2 v. fr. Vasa 8 pl. 11-25.11 • TENERIFFA med busstransport till Helsingfors 14-28.11 • SIGTUNA JULMARKNAD 4-6.12 • TALLINN Tallink Spa & Conference hotell 4-6.12 • PUERTO RICO NYÅRSRESA fr. Vasa 30.12-6.1 • THAILAND, PHUKET med busstransport till Helsingfors 8-23.2 • GRAN CANARIA Puerto Rico 2 v fr. Vasa 10 pl. 10-24.2 • GRAN CANARIA Playa del Ingles 2 v fr. Vasa 17.2-3.3 • GRAN CANARIA 1 v (Sportlov) fr. Vasa 24.2-3.3 • SPORTLOVSBADRESA 26.2-1.3 • TENERIFFA 1 v. med busstransport till Helsingfors 27.2-6.3

Närpes tel 06-224 3350

SÄLJES

Alla sommarskor

www.lindatours.com

Kaikki kesäkengät

Etablerad bilverkstad i Ytteresse.

För mer information: Kontakta Leif Björkgren på Jakobstads Bokföringsbyrå.

Tfn 050 353 99 85

Ulf Överfors

Kanalesplanaden 18 Kanavanpuistikko