DT 2010-09

16 SEPTEMBER 2010 • VECKA 37 • NR 9 • ÅRGÅNG 1

www.dagenstidning.fi

Nyhet! KORSORD!

JAKOBSTAD

PEDERSÖRE

NYKARLEBY

LARSMO

KRONOBY

ORAVAIS

TE M A: M FA IL J

I glädje och sorg

sid 4

Jessica blev mamma vid sjutton års ålder sid 3 Hur fredagsmyser småbarnsfamiljer i nejden sid 8

Lill Lind fors i J

akobsta

d

Jeppis Jazz festival intar staden se bilagan!

Inkommit snö of Sweden

SLUTSPURT PÅ REAN 0%

Allt Signal -5

Fp 395.000 €.

MOVÄGEN 4, Granholmen Funktionell hall 432 m2, takhöjd ca 6,2 m2. Stora dörrar, bra sociala utrymmen. Bergsvärme.

KORSMOSSTÅGET Nybyggd hallutrymme 100-200 m2, färdig i jan -11. Toppenläge!

Mera info 0440-428668.

STYRMANSGATAN 8 Uthyres 114 m2 modernt affärsutrymmen/kontorsutrymmen i gatuplan. Genast ledigt.

% 0 3 % 0 -5 0%

-7

Otto Malmsgatan 13, Jakobstad www.bjon.fi

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 2

NYHETER

Familjelivet i vågskålen Den här veckan ligger familjen i fokus i den tidning du just har börjat bläddra i. Den kära familjen, eller hur var det nu igen?

Tre av oss som jobbar med Dagens Tidning är mitt uppe i det som kallas småbarnsåren, och vi diskuterar ibland hur vi ska se till att hinna med både familj och arbete. När jag pratar med andra, främst

kvinnor men också män som är i samma livsskede, märker jag klart och tydligt samma mönster. Tillvaron går ofta ut på att hitta balansen mellan jobb och familjeliv, något som inte är alldeles lätt. Det verkar ta flera år, flera barn och flera bottenkänningar innan vi lär oss dra gränser och säga nej när vi inte hinner med.

En familj som fått priori-

tera om och rätta sitt liv efter sin sons sjukdom, en sällsynt sjukdom som heter INCL, är Camilla och Dennis Palén i Pedersöre. Själv fick jag mig en tankeställare efter att jag besökt dem i samband med intervjun. Kanske tänker jag efter en gång till innan jag nästa gång beklagar mig åt bekanta över att mina barn nu är sjuka igen. Snuva eller lite

feber och hosta är trots allt inte så farligt.

På vår redaktion har vi nyligen fått förstärkning för ett par veckor framöver. Tre blivande kulturmontörer från Optima/After Eight kommer att skriva och fota för vår tidning.

Denna vecka har vi dessutom den äran att få presentera Jeppis Jazz Festival – en

festival som växer.

Ha en skön höstvecka,

Sonja Smedlund

Höstens ATV-kampanj startar.

Begränsat parti Yamaha Grizzly 550 EFI

7990 € (Normalpris 9990 €) Yamaha ett säkert val. 5 års garanti

STRATEGISEMINARIUM MATRIKET ÖSTERBOTTEN

KVALITETSGITARRER FRÅN:

Mat som konkurrensmedel för regional utveckling 27 september 2010 kl. 9.30-17.30

Optima, auditorium Mässkär, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

Seminariet lyfter fram regionens möjligheter att skapa tillväxt och arbetsplatser genom att satsa på lokal mat och matupplevelser, samtidigt som det pekar på några av de svårigheter som Finlands livsmedelsföretag brottas med.

I seminariet medverkar föreläsare från Sveriges Jordbruks­ departement, VisitSweden, Eldrimner, MTK, Jord­ och Skogsbruksministeriet, Evira samt representanter för två småskaliga slakterier. Seminariet inleds av riksdagsledamot Mats Nylund och avslutas med en paneldebatt ledd av Matias Jungar, programledare på FST5/YLE.

Storgatan 17 • tfn 724 4707

Seminariet riktar sig till företag, kommuner, beslutsfattare samt allmänheten.

Program: www.foodia.fi

www.dagenstidning.fi

Anmälan senast 20.9.2010 till Concordia, info@concordia.jakobstad.fi, tfn. 010 239 7550 eller Dynamo, dynamo@dynamohouse.fi, tfn. 06 224 3620

Arrangörer: Näringscentralen Concordia och Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy i samarbete med Foodia.

Dagens Tidning Utgivare: Wester Media Group Oy Ab Ansvarig utgivare: Nicklas Storbjörk Redaktörer: Malin Klingenberg, Sonja Smedlund Grafisk formgivning: Anders Eklund

Adress: Kanalesplanaden 21, 68600 Jakobstad Öppettider: Vardagar 9.00-16.00 Telefonnummer: (06) 7210 245 Upplaga: 20185 Tryckeri: Iprint, Seinäjoki.

Distribution: Itella Distributionsområde: Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby, Larsmo, Oravais Webbplats: www.dagenstidning.fi E-post: dt@dagenstidning.fi

SID 3 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010

REPORTAGE

Oliver och Casper sitter snällt med mamma Jessica i soffan. Snart får de nog och vill leka istället. Foto: Nicklas Mattson

Hon blev gravid som 17-åring En dag tog hon på sig de tajtaste kläderna hon hade som framhävde hennes gravida mage. När hon gick ner för trapporna till matsalen i Yrkesskolan Optima riktades häpna blickar åt hennes håll.

Josefin Saarenpää Kulturmontör och praktikant

– Jag hade försökt dölja min mage i stora kläder innan, men bestämde mig för att det var dags att ta steget och låta alla veta att jag var gravid, berättar Jessica Furu.

Jessica är nu 28 år gammal, egen företagare och mamma till tre barn. Hennes första barn fick hon vid 18 års ålder.

– Visst kom det som en chock, och det tog en stund att smälta det. Jag misstänkte ganska tidigt att jag var gravid, men ville inte riktigt acceptera det.

Efter flera besök hos skol-

hälsovårdaren bestämde hon sig för att uppsöka rådgivningen. De bekräftade hennes misstankar. Hon blev tvungen att bestämma sig snabbt ifall hon skulle behålla barnet eller inte, eftersom hon kommit långt i graviditeten.

– Jag bestämde mig ganska snabbt för att inte göra abort.

Jasmine är nu tio år gammal, och allt har funkat bra. Nu har jag dessutom två söner; Casper sex år och Oliver två och ett halvt.

Barnens pappa, Andreas Nyvall, var 25 år när Jasmine föddes. Andreas och Jessica är fortfarande tillsammans och driver företaget Nyvalls Bageri ihop. Andreas står för bakningen och Jessica kör ut varorna till affärerna.

– Det fina med att vara egenföretagare är arbetsmiljön. Vi bor precis bredvid bageriet, vilket gör att vi har mycket tid för barnen. Ofta

Oliver har inte börjat dagis ännu, han är hemma med mamma Jessica på dagarna.

Foto: Nicklas Mattson

vill dom vara med, och är glada bara de får en degklump att knåda.

Att få barn i ung ålder påverkar ofta utbildningen, men det har inte Jessica sett som ett problem – Jag gick andra året på beklädnadslinjen när jag blev gravid, och hann ta några kurser på tredje årskursen innan jag blev mammaledig.

Hon berättar att hon inte hade planer på att skaffa sig en högre utbildning, så att få barn höll henne inte på något vis tillbaka.

– Jag blev tvungen att mogna tidigare än mina jämnåriga kamrater. När de började gå ut på krogen syntes redan min mage, och jag var tvungen att arbeta för att ha råd att ta hand om det framtida barnet och hushållet. Men jag har hunnit vara ung, och känner inte att jag gått miste om något.

Något Jessica är tacksam över är stödet från skolhälsovårdaren, familjen och hennes vänner.

– När jag berättade för mina vänner att jag var gravid såg de det som något positivt och roligt. Både mina och Andreas föräldrar har varit väldigt stödjande. Min mamma fick sitt första barn som 18-åring, så hon vet hur det är.

Jessica kommer från en stor familj med fem bröder.

Det skiljer endast två år mellan hennes yngsta lillebror och hennes äldsta dotter.

När vi frågar hur hon skulle reagera om hennes eget barn skulle bli förälder vid 18 år svarar hon sakligt.

– Jag skulle självklart inte bli arg, men jag skulle berätta om ansvaret man bär som förälder. Samtal om blommor och bin och preventivmedel kommer att tas upp ordentligt med mina barn.

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 4

REPORTAGE

Föräldraskap i glädje och sorg Hur är det att vara föräldrar till ett spädbarn, en alldeles vanlig andraklassist och en allvarligt sjuk pojke med diagnosen INCL, en sjukdom som innebär att alla kroppsfunktioner avtar och som leder till en förtidig död? Mamma Camilla och pappa Dennis Palén i Pedersöre vet.

Lugn och ro råder hemma hos Paléns en vanlig vardagskväll. Hannes, 5, sover i sin Pandastol i köket, tre månader gamla babyn Sissel ligger ute i vagnen och tar sig en sista kvällstupplur. Skolflickan Sandra, 8, kommer inrusande från lekplatsen. Så småningom vaknar Sissel och det blir dags för en flaska mjölk.

Dottern dricker stora klunkar medan vi sitter vid köksbordet och diskuterar hur familjen praktiskt och känslomässigt klarar av de utmaningar som bland annat sonens sjukdom fört med sig.

Sonja Smedlund sonja@dagenstidning.fi

– Visst har det varit tunga år, speciellt i början när sjukdomen gjorde att Hannes som redan kunde gå med stöd, leka, skratta och göra sig förstådd plötsligt började gå tillbaka i utvecklingen. Och visst undrar vi ibland hur vi får vardagen att fungera. Egentligen är det sedan Sissel föddes som vi insett hur viktiga våra fasta rutiner är, för att vi överhuvudtaget ska få livet att fungera, säger Dennis.

Camilla berättar att INCLpatienter är extremt infektionskänsliga och att sjukhusbesöken har blivit många och kämpiga genom åren. År 2010 har varit ett gott år hittills med endast tre sjukhusdygn, men från november 2008 till december 2009 hade Hannes fyra lunginflammationer. Under den tiden tillbringades 50 dygn på sjukhus varav cirka 10 dygn i intensivvård på Vasa Centralsjukhus.

– I Vasa turades vi om att vara tre till fyra dagar i följd

i sjukhusets isoleringsrum tillsammans med Hannes. Längre än så orkade vi inte och då böt vi skifte. En gång när vi båda var där samtidigt, blev vi skickade till puben av en sjukskötare. Hon tyckte att vi såg ut att behöva några timmar på tu man hand, säger Camilla och ler.

Livsfunktionerna avtar En annan kväll kan det gå till så här hos Paléns; Camilla är ensam förälder hemma och har just förtjust sett Sissel le sitt första leende. Plötsligt hör hon hur Hannes rosslar till. Hans muskler är så slappa att han inte orkar hosta, och han hinner bli blå i ansiktet innan Camilla hunnit skaka om honom så att han igen kan andas fritt. I nästa stund kommer Sandra in genom dörren och undrar om hon får ta hem några kompisar.

– Ibland blir det svårt att hantera sådana känslosvängningar. Åren med Hannes har också gjort att jag fått allt mindre förståelse för föräldrar som gnäller över snuviga barn.

Hannes sjukdom, som diagnostiserades när han var ett år och åtta månader gammal, har fört med sig att han så småningom förlorat alla kroppsliga funktioner som att gå och sitta, prata och svälja. Till sjukdomsbilden hör kramper, epilepsianfall och svåra smärttillstånd som kan dämpas med medicinering. INCL-patienter brukar i vanliga fall leva i cirka tio, tolv år. Sjukdomen är idag obotlig.

Hörseln och känseln är de sinnen som Hannes fortfa-

rande har kvar, men han kan inte längre se. Genom ljud kan han ännu meddela människorna omkring honom om han mår illa, har våt blöja eller har ont någonstans.

Medan vi pratar ger Dennis en spruta med muskelavslappnande medicin åt Hannes genom en sond som är inopererad i hans mage.

Genom sonden får han också sin näring.

Efter de många lunginflammationerna tog föräldrarna beslutet att fortsätta ge Hannes lite syre via en syrgasmask dygnet runt.

– Egentligen rekommenderas det inte av neurologer, för det anses ha en livsförlängande effekt, och det strävar man inte efter när någon drabbats av INCL. Men det blev lättare för Hannes att andas och vi tycker att det liv man lever skall vara så drägligt som möjligt, så länge det varar, säger Camilla.

Inte gå på Jaromatch Att få sjukdomsbeskedet svart på vitt av läkarna i oktober 2006 var som ett slag i ansiktet för Camilla och Dennis, även om de redan misstänkte vilken genetisk sjukdom som drabbat deras son.

– Jag minns att jag satt på stolen inne i läkarrummet och såg på Hannes. Han satt på golvet framför en spegel och tittade på sig själv. Man har ju den föreställningen att man ska få följa sina barn till dagis, till skolan och i hela deras utveckling. Jag insåg då att vi inte kommer att få göra det med Hannes, och det gjorde förstås ont. Under den närmaste tiden när jag

Hannes så kallade pandastol har hjul och går lätt att flytta runt hemma hos Paléns

såg andra barn i hans ålder tänkte jag enbart att vår son inte kommer att utvecklas som de, säger Camilla.

– Beskedet var som en duns. ”Jag kommer aldrig ens att kunna gå på en Jaromatch med honom”, var en av de tankar jag fick i huvudet, säger Dennis.

Idag konstaterar Camilla och Dennis att de hunnit uppleva mycket med Hannes i alla fall, även om livet med honom inte blev som de tänkt sig.

Efter att diagnosen fastställdes har Paléns fått hjälp och stöd i skötseln av Hannes. Mellan åtta och tio dagar i månaden vistas Hannes på avlastningsboendet Backebo i Larsmo för att föräldrarna ska få vila. Skötseln av honom är en dygnetrunt-syssla och medicinerna ska ges även på natten. När

Hannes är hemma har Paléns vårdare som hjälper till med skötseln vid behov.

Vågar vi få fler barn?

Just nu mår Hannes ganska bra, men sämre perioder kommer och går.

– De värsta stunderna är när vi båda står vid hans säng medan han gråter och har ont, och vi inte vet hur vi ska lindra smärtan, säger Dennis.

Tanken på att Hannes antagligen inte har många år kvar att leva försöker familjen hålla borta för att orka fungera i vardagen.

– Det är inte så att vi förtränger det utan vi pratar öppet om det med Sandra och varandra, men i stället försöker vi glädjas åt den tid vi har med honom. Tänk att vi fick ännu ett år med honom brukar vi säga, säger Camilla.

SID 5 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010

REPORTAGE

i Pedersöre. Ofta är han i centrum av familjen. Foto: Nicklas Storbjörk

Efter att den intensiva sjukhusperioden för ett och ett halvt år sedan var över och familjen fick lite lugn i tillvaron började Dennis och Camilla, som alltid tänkt sig åtminstone tre barn, fundera på fler. Inte minst för att Sandra också i vuxen ålder skulle ha ett syskon.

Risken för att få ytterligare ett barn med INCL förelåg och paret kom överens om att under graviditeten säkerställa att fostret inte bär på sjukdomsgenen.

Idag är glädjen över nykomlingen mycket större än tröttheten som följer med att ha spädbarn i huset. Camilla och Dennis har numera ett nattvak på var eftersom någon alltid sover i samma rum som Hannes.

Storasyster Sandra säger att det är roligt med ytterligare ett syskon, samtidigt

som hon kärleksfullt och systerligt stryker sin sovande lillebror över håret.

– Hon byter blöjor och underhåller Sissel ibland, säger Camilla och tillägger att det för Sandra alltid är viktigt att Hannes är med när familjen gör något tillsammans, om det så är tv-kväll med tunnbrödsrullar och chips i vardagsrummet eller middag vid matbordet.

– Ibland kryper Sandra ner i hans säng på morgnarna och myser, även om han inte kan ge någon respons till henne, säger Camilla.

när vi lyfter bort henne efter att hon legat en stund på hans arm, säger Camilla.

Hur blir det sedan?

Camilla och Dennis är övertygade om att även Hannes har uppfattat att han fått en lillasyster.

– Han reagerar på hennes gråt och protesterar med ljud

– Tid för varandra har vi sällan idag, på samma gång som vi vet att vi på ett sätt har kommit närmare varandra på grund av att vi går igenom allt det här, säger Camilla.

Camilla och Dennis försöker ta en dag i taget och när de hinner, laddar de batterierna på var sitt håll, eftersom en av dem oftast är hemma med Hannes.

Dennis sjunger i kören Tonfallet och Camilla träffar vänner och läser böcker.

– Jag tror nog att vi klarar det här. Men hur det blir sedan när Hannes lägger fast ögonen vet jag inte. Hur ska vi då hitta vardagen, de nya rutinerna och varandra, frågar sig Dennis.

Fakta om INCL • INCL (Infantil Neuronal Ceroid-Lipofuscionosis) är en grav fortskridande sjukdom i det centrala nervsystemet hos småbarn.

• Sjukdomen är sällsynt; årligen upptäcks endast i medeltal tre nya INCL-barn i hela landet.

• INCL-sjukdomen kan uppstå om båda föräldrarna är bärare av sjukdomsgenen. Barnet får INCL-sjukdomen endast om han/hon ärver genfelet av bägge föräldrarna.

• Var 70:e finländare är bärare av INCL-genfelet, detta oftast utan att man som bärare själv är medveten om det.

En hälsning till medmänniskorna INCL-familjer önskar inte medlidande, utan hoppas att man skulle förhålla sig till familjen som vilken annan familj som helst. Umgänget med familjen kan vara att man erbjuder sig att sköta om barnet en tid och ger föräldrarna möjlighet att vila. En god lyssnare behövs, även andra besök av dig är välkomna. För en utomstående kan det först vara skrämmande att ta kontakt med ett några år gammalt INCL-barn.

Det tysta barnet kan kännas egendomligt och man vet kanske inte riktigt hur man tar kontakt med barnet. I stället för att undvika familjen helt och hållet kan man fråga hur man umgås med barnet.

Källa: INCL-föreningen i Finland

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 6

ANNONS

Lill Lindfors i Jakobstad

Widmark bjuder på jazz i kyrkan I mitten på 1990-talet hittade pianisten Anders Widmark sin morfars gamla koralbok. Han spelade några psalmer i jazztappning och en vän som hörde honom spela tyckte det lät bra. Koralboksupptäckten har så här långt lett till två skivor.

– En kort tid efter att jag hade hittat morfars koralbok hörde skivbolaget EMI av sig och ville att jag skulle göra en jazzskiva med psalmer. Det var egentligen bara ett sammanträffande, men i och med att jag prövat på det var det enkelt att tacka ja, berättar Anders Widmark.

Men om vi tar det hela från början. För Anders Widmarks del kom musiken in tidigt och han började tidigt spela tillsammans med sin pappa som hade musiken som hobby.

– I och med att pappa spelade jazz blues blev jag miljöskadad ända från början. Redan från början improviserade jag mycket och pappa och jag brukade jamma på lördagarna.

När det sedan blev dags att välja utbildning var musiken ett naturligt val. Widmark blev antagen till Musikhögskolan i Stockholm men redan då jobbade han som kompoistör på stadsteatern.

Skivdebut gjorde han sedan år 1991 med ”Sylvesters sista resa” och 1997 kom så första skivan med psalmer som rätt och slätt heter ”Psalmer”.

– Jag har inte vuxit upp i ett hem där man sjunger psalmer så då var det här något helt nytt för mig. Det var väldigt intressant att göra det och det öppnade upp helt nya möjligheter för mig. Bland annat gav det en spelning på Hultsfredsfestivalen där vi uppträdde med psalmer. År 2004 var det dags för nästa psalminspirerade skiva då Widmark tog sig an 16 traditionella psalmkoraler från 1500-talet. Också på senaste skivan som gavs ut i Sverige i våras ingår psalmer.

– Den skivan är ett slags bokslut på min musikaliska resa så här långt.

Nu känns det som att jag är redo att gå vidare musikaliskt. Nästa skiva som vi börjar banda in i oktober kommer att bli mer popig.

I och med att konserten i Jakobstad arrangeras i kyrkan kommer det naturligtvis att ingå psalmer på repertoaren. Widmark lovar dock att det inte enbart blir psalmer.

– Det blir säkert så att vi plockar en del från olika skivor jag gett ut. Det har blivit tolv så här långt så det finns en del att välja mellan. Exakt vilka låtar vi spelar är svårt att säga, det brukar bli så att vi anpassar oss under konserterna och plockar bort och lägger till beroende på hur det känns.

Österbottniskt Rat Pack i Jugendsalen Hur mycket Las Vegas-känsla kan man få i Jakobstad? Svaret på den frågan får man på lördagskvällen under Jeppis Jazz festival då Österbottens svar på klassiska The Rat Pack ger en konsert i Jugendsalen.

I ursprungsversionen av The Rat Pack var det Frank Sinatra tillsammans med Dean Martin och Sammy Davis Jr. som i första hand stod för underhållningen. I den österbottniska varianten är det Fredrik Furu, Mattias Kuoppala och Håkan Omars som ska försöka matcha sina amerikanska förlagor.

Av de tre är det kanske Fredrik Furu som är mest känd för Jakobstadspubliken sedan tidigare. Det är dock inte i första hand jazz som Furu förknippas med.

– Nej, det här är nog en ny grej för mig. Visst har jag sjungit en del jazzlåtar på coverspelningar ibland, men att som nu uppträda med ett helt Big band är en ny grej för mig. När Ralf Nykvist ringde och frågade tyckte jag ändå att det lät som en grej man bara inte kan tacka nej till. Det här ska bi fantastiskt kul, säger Fredrik Furu.

Trots att Fredrik Furu i första hand förknippas med pop har han nog lyssnat på jazz tidigare.

– Jag har nog något samlingsalbum med Frank Sinatra och sen köpte jag också Robbie Williams jazzskiva när den kom ut. Jag tyckte att han behärskade stilen väldigt bra ända tills jag började höra på originalen inför den här konserten. Då märker man nog vilken klasskillnad det är mellan originalen och Williams.

Nicklas Storbjörk

Nytt för församlingen I och med Anders Widmarks konsert i Jakobstads kyrka bryter Jakobstads Svenska Församling ny mark. Något liknande evenemang har man inte varit med och arrangerat tidigare.

– Vi vet ju att det i vår församling med 10 000 medlemmar finns många som tycker om jazz, så när Jazzoo bjöd ut Widmark var det ett lätt beslut att ta att vara med och arrangera konserten, berättar kyrkoherden Bo-Göran Åstrand.

Utöver konserten med Widmark tog dock församlingen också ett steg vidare och söndagens gudstjänst kommer också den att gå i Jazzens tecken.

– Vi tog kontakt med Jakobstadsbördige Jani Edström som är jazzmusiker själv och han kommer att medverka i söndagens gudstjänst samma veckoslut. Han kommer också att ta med trumpeten och vi kommer att försöka få ihop ett litet kompband till gudstjänsten, berättar Åstrand.

Nicklas Storbjörk

PROGRAM Torsdag 23.9 - O’Learys Pris 8 (6)€ 21:00 Christian Gull Trio 22:00 Mats Öberg Trio Fredag 24.9 - Jakobstad Kyrka Pris 15 (12)€ 19:00 Anders Widmark Trio Fredag 24.9 - Stadshotellet Pris för hela kvällen: 20 (17)€ 20:00 CVT 20:30 Sanna Van Vliet Group 21:30 Steve P.S. 22:30 Aki Rissanen Trio 23:30 La Bongas 00:15 Tomas Höglund & Mikael Svarvar Band 01:30 Jam Session

Lördag 25.9 Pris: 5 (3)€ 20:15 21:30 23:15

- After Eight Lucid Quartet Samuel Hällkvist Center LaBongas

Lördag 25.9 - Jugendsalen Pris 20 (17) €, supékort + inträde 45 €.

20:00 The Apricot Quintet 21:30 Mia Moisio Quintet 22:45 Jakob Big Band 23:30 Rat Pack Show 00:45 Dans till Jakob Big Band Söndag 26.9 - Jugendsalen Pris 35 (30) € 18:00 Lill Lindfors

Lill firar 50 år i branschen Jeppis Jazz Festival kulminerar på söndagen i en konsert med legenden Lill Lindfors. I somras fyllde Lindfors sjuttio år. Hon har inga planer på att gå i pension.

– Andra pratar om att pensionera sig. Jag pratar hellre om att jag passionerar mig, säger Lindfors med ett skratt.

Några tecken på att hon slår av på takten syns inte. Almanackan är fulltecknad ända fram till jul.

– Från oktober till december kommer jag att spela teater på Teater Intiman i Stockholm, pjäsen heter Plaza Svit.

Innan dess, i september, gör jag fem konserter tillsammans med Ketil Bjørnstad i Oslo.

Direkt därifrån flyger jag till Finland för att uppträda i Vasa och Jakobstad, säger Lindfors.

Redigare på finlandssvenska Lindfors firar femtio år som artist nästa år. Hittills i livet har hon kommit ut med eller medverkat på inte mindre än sjuttioåtta skivor. Låten ”Du är den ende” som kom ut 1966 är hennes största hit genom tiderna.

– ”Du är den ende” brukar jag ibland recitera på finlandssvenska. Skillnaden är enorm.

Budskapet kommer fram på ett helt annat sätt, det är redigare, inte lika mjäkigt som på rikssvenska, säger Lindfors.

När Lindfors var åtta år flyttade hon med sina föräldrar och sina två bröder till Sverige.

– Finlandssvenskan är mitt ursprungliga språk. Min pappa var från Åland, min mamma från finska fastlandet. I

mitt arbete har jag har stor användning av att kunna uttrycka mig både på rikssvenska och på finlandssvenska, säger Lill och svänger ledigt över till det senare.

– Idag vet nog de flesta som känner till mig också att jag har rötter i Finland. Men om någon frågar mig varifrån jag kommer brukar jag svara att jag kommer från Norden. Jag ser det som en enorm fördel att ha rötterna i Finland, bo i Sverige och jobba mycket i Norge.

Red 700 kilometer I somras var Lindfors med under Hovturnén, en kringvandrande konsertupplevelse där artisterna tog sig runt Skåne på häst (!).

– Vi red sjuttio mil på en vecka, berättar Lindfors.

Bakom Hovturnén stod Wille Crawfoord, som bjudit in Lindfors och Staffan Hällstrand att medverka.

Under hela karriären har Lindfors parallellt hållit på med musik och dramatik.

Hon föredrar inte den ena konstformen framom den andra, utan jobbar helst med båda samtidigt.

– Det är både utvecklande och roligt att kombinera uttryckssätt, säger Lindfors.

Konserten i Jakobstad kommer inte att bli en renodlad jazzkonsert.

– Det blir en blandad viskonsert, en kväll fylld av musikalisk lekfullhet och humor.

Jag kommer att framföra både andras kompositioner och mina egna.

Malin Klingenberg

Lördag 25.9

En jazzig helkväll med mat,dans och bra musik med start kl.20.00

* The Apricot Quintet * Mia Moisio Quintet tolkar Monica Zetterlund bl.a. * Rat Pack show med bla.Fredrik Furu * Jacob Big Band

Jugend Home Hotel Skolgatan 11,68600 Jakobstad Tel.7814300 www.visitjugend.fi info@visitjugend.fi

Söndag 26.9

Lill Lindfors konsert kl.18.00

Supékort med inträde 45€. Middag från Förköp av biljetter har startat 35€!

Passa på och ät söndagsmiddag före kl.19.00.Bordsreservering,tel.7814300 konserten från kl.15.00. Pris 15€.

Inträde utan supé 20€

Välkommen!

Erfaren Jazzsångerska gästar Musikhuset

Samuel Hällkvist experimenterar på After Eight

Sanna van Vliet är ett stort namn i Jazzkretsar. Hon har rönt framgångar både internationellt och i sitt hemland Holland, där hon bland annat vann tredje pris i Nederlands Jazz Vocalisten Concours anno 2005, en tävling för jazzsångare.

Van Vliet kommer till Jakobstad både för att delta i Jeppis Jazz Festival och för att agera gästföreläsare på Musikhuset.

– Vi har försökt ta in utomstående specialister var tredje vecka, varannan av dessa är från utlandet, berättar Heidi Storbacka, sånglärare på Musikhuset.

Sanna van Vliet är specialist i Komplett Sångteknik, men håller sina undervisningstillfällen främst utgående från sina erfarenheter som jazzsångerska. Hon kommer att hålla workshoppar tillsammans med sångstuderande och hennes konsert kommer att föregås av ett uppträdande med deltagarna i undervisningen.

Under Jeppis Jazz Festival kommer van Vliet att uppträda på fredag kväll 20.30 på Stadshotellet.

Samuel Hällkvist har utsetts till 2010 års ”Jazz i Sverige-artist”, en prestigefylld utmärkelse som delats ut årligen sedan 1972 till en ung svensk musiker eller grupp för att representera svensk jazz. Under Jeppis Jazz Festival får han sprida sina toner vid After Eight lördagen den 25 september tillsammans med sin nybildade Jazz i Sverige-grupp Samuel Hällkvist Center.

Stilen har kallats ny musik för 2010-talet. Och försök inte placera in den i fack – det anses näst intill meningslöst eftersom begreppen ännu inte finns. Det man kan säga om stilen är att den är utpräglat rytmisk och kan ses som uttryck för en gränslös värld. ”En värld där svårförenliga genrer, geografisk mångfald och framför allt det oväntade möts på ett ohämmat sätt och förmedlas med ärlighet, passion och briljant teknik.”

I stället för jazzens ofta använda byggstenar, 32-taktare eller bluestolvor, handlar det om figurer som upprepas och fördjupas.

Samuel Hällkvist är född 1980 i Dalarna och uppvuxen med hårdrock och metal. Stenhårda gruppen Slayer var och är en av favoriterna. Men en dag i tonåren hemma i Dalarna hade någon lämnat kvar en jazzskiva i cd-spelaren när han skulle lyssna på musik. Sedan dess har Samuels liv varit förändrat – han började spela gitarr, kom så småningom in på Skurups folkhögskola för att sedan avsluta sina studier på Musikhögskolan i Malmö. I dag bor Samuel i Köpenhamn. Kolla in hans hemsida www. samuelhallkvist.com

Malin Klingenberg

En festival som vinner terräng Jeppis Jazz Festival lanserades i september år 2008.

– Fram tills dess hade vi i huvudsak satsat på sommarkonserter, men eftersom vi var så beroende av vädrets makter funderade vi på hur vi kunde utveckla vår verksamhet, säger Peter Hauptmann, ordförande för föreningen Jazzoo r.f. som står som arrangör för festivalen.

Idén att låta en Jazzfestival inleda hösten gillades av styrelsen och sedan dess har Jeppis Jazz Festival vunnit terräng i Jakobstad. Bokstavligen. Målet har från början varit att festivalen skall växa, och det har den gjort, i stadig takt.

– De första två åren höll vi alla konserter på Moody eller Madison, men i år samarbetar vi till vår

stora glädje också med andra lokala aktörer. Årets Jeppis Jazz Festival kommer att märkas i hela Jakobstad, säger Hauptmann.

På listan över samarbetspartners finns förutom Stadshotellet numera också After Eight, Jakobstads svenska församling och Jugendsalen.

– Så småningom hoppas vi få in riktiga världsstjärnor på festivalen, redan i år har vi med oss storheter som Sanna van Vliet, Lill Lindfors, Samuel Hällqvist, Anders Widmark och Mats Öberg, säger Hauptmann.

Allt arbete med föreningen sker på ideell basis.

Jazzoo har förutom många aktiva medlemmar en flitig styrelse med Hauptmann i spetsen.

– Arbetsmängden inför festivalen motsvarar en heltidsanställning på tre, fyra månader. Vi drar det lasset med gemensamma krafter. Därtill har vi torsdagsjazzen som pågår varje vecka under läsåret. Vi håller också konserter under sommarmånaderna, men där har vi övergått mer och mer till att ha lokala förmågor på scenen.

Under festivalen ser Hauptmann själv mest fram emot fredagens konsert med Aki Rissanen trio på Stadshotellet.

– De brukar leverera spännande, experimentell jazz och det gillar jag, säger Hauptmann.

Malin Klingenberg

SID 7 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010

VARJE VECKA

KOLUMNEN

Dumstrutar och andra huvudbonader Drömlägenheten blev aldrig min. Jag hade pratat med hyresvärden i telefon och nästan blivit lovad kontraktet. Men sedan hade en granne sett mig kolla in huset och innergården när jag hade vägarna förbi. Just den dagen hade jag råkat vara lite annorlunda klädd ut än jag brukade eftersom jag köpt en så cool mössa på Roskildefestivalen. ”Var du här utanför och tittade härom kvällen?” Naturligtvis borde jag ha svarat nej, varför svarade jag inte bara nej? ”Jaså, det var du? Min granne sa att du såg väldigt ung ut. Du hade toppluva och så.”

Passande nog stod det ”stupid kid” på den. Toppluvan.

Dumstruten. Inte så stort att man kunde läsa det på håll, men det behövdes tydligen inte heller.

Länge satt det där som en tagg i mig. Jag var 26 år och hade byggt upp ett eget liv, jag hade jobbat och kämpat och gått igenom saker och utvecklats. Och så räcker det att dra på sig en mössa för att radera all den livserfarenheten. Som inte var så stor i år räknat, men det var de viktiga åren. På många sätt är jag rätt lik den där 26-åringen än i dag.

Det var under samma år

© Bulls 755

som jag upptäckte mina första gråa hårstrån. En följd av några gener jag tydligen ärvt. Jag visade stråna för en kompis, som skrattade upphetsat. ”Ska jag rycka bort dem?” Nej minsann, jag ville ha kvar mina gråa hår.

De var en kul grej. Jag var ju bara 26 och kunde passera för en 19-åring om jag grävde fram toppluvan. Ingen fara där alltså.

Någon gång under årens lopp slutar dörrvakter fråga efter ens legitimation och ingen inbillar sig längre att man är liten och dum. Nåja, ens föräldrar då.

Och någonstans på vägen slutar tidiga gråa strån vara en kul grej och riskerar istället att uppfattas som ett ålderstecken.

De har blivit för många för att kunna ryckas bort och bekämpas istället med regelbunden hårfärgning. Hos frisören ger man noggranna instruktioner men ibland fattar de inte och klipper tantfrisyr i alla fall, och man önskar att man hållit sig till den vanliga föryngringsstrategin och helt enkelt haft långt hår.

Plötsligt finner man sig i föryngringsträsket, bekämpande ålderstecken, och man känner klart och tydligt hur fullständigt löjeväckande det är. Dumstruten är tillbaka, stadigt parkerad

på huvudet. Sådana där ytliga bekymmer borde man ju stå över. Om man bara kan fortsätta se hyfsat ung ut medan man gör det.

När jag tittar tillbaka kan jag faktiskt skönja en kort period på ett antal år när jag varit oantastlig och befunnit mig i helt rätt ålder. Inte ens behövt tänka på ålder, eftersom jag inte kunnat dömas ut som vare sig för ung eller för gammal. En behaglig tid som dock går mot sitt slut när det börjar synas att man levt.

Och jag tittar mig i spegeln och ser att jag har levt. Och vet att om jag bara kan se lite yngre och fräschare ut igen så förlänger jag min tid i det där sköna tillståndet av att känna att jag är helt okej, att jag uppfyller kraven fullt ut, att jag räknas.

Men när jag vänder bort blicken från spegeln vet jag att jag inte kan bli yngre, eftersom jag redan är ung och har varit det länge.

Anna Jungner är journalist och från hösten musikstuderande vid Yrkeshögskolan Novia

Anna Jungner

Linda (f. Lithén) & Christian Storbacka vigdes vid Hästöskata 29.5.2010. Linda Tallroth-Paananen.

Nya tider, nya tävlingar!

Förra veckans vinnare i tävlingen är Kaj Backman från Terjärv. Han får ett 20 euros presentkort till Little Brown Bakery.

Grattis! Tack också för alla andra roliga bidrag som ni sänt oss.

Många läsare har kommit med önskemål om ett korsord i tidningen och därför bjuder vi från och med denna vecka på ett sådant. Lösningen kan ni posta till Dagens Tidning, Kanalesplanaden 21, 68600 Jakobstad. Märk kuvertet med ”Korsord”.

Era lösningar vill vi ha senast den 30 september. Vinnaren belönas med ett presentkort på 20 euro.

Nå, vart ”l

ämnade” chauffören ?

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 8

LIVSBALANS

Hur blir man gammal och rik?

I mitt arbete har jag förmånen att ibland få träffa människor som kommit till mycket hög ålder. Det är fascinerande. Det hisnar i tanken när man får sitta och samtala med en person som hunnit vara medborgare i det ryska storfurstendömet, se Finland bli självständigt, genomgå krigen och de tunga uppbyggnadsåren med krigsskadeståndet, uppleva hur landet industrialiserades och sen blev ett högteknologiskt område där så gott som alla har en mobiltelefon och internetanslutning. Alla de upplevelserna i en och samma person som dessutom är närvarande i tanken och undrar hur pastorn själv har det med dagens utmaningar inom kyrkan, är ju en nästan osannolik kombination. När jag går från sådana tillfällen känner jag mig rikare än när jag gick dit.

När någon har blivit 90 eller 100 år är det inte ovanligt att frågan kommer: hur gör man för att bli så gammal? Jag har fått höra flera tänkvärda svar. En kvinna svarade så här: Man skall inte ta bekymren med sig till natten! Hon förklarade att det tjänar ingenting till att ligga vaken hela natten och fundera på vad morgondagen kommer att föra med sig. Inlevelsefullt berättade hon om vilka motgångar och eländen hon hade genomgått i sitt liv – och det var inte lite – för att sedan säga: Om jag också hade grubblat på natten tror jag nästan att jag hade tagit kål på mig själv. Istället försökte hon komma ihåg de fina sakerna hon fått uppleva och tacka för dem, då märkte hon att hon på något sätt orkade och fick kraft.

En gång fick jag ett svar utan att någon ens frågade. Och den gången glömmer jag inte. Jag satt vid matbordet mitt emot den gamle mannen som snart skulle fylla 100 år. Hans intellekt var knivskarpt och han kunde fortfarande dikter och sånger som rinnande vatten.

Han deltog livligt i samtalet vid bordet. Tidvis, måste jag medge, var det svårt för mig att riktigt hänga med i alla pågående samtalen, jag var tvungen att tänka och tala samtidigt vilket ledde till att jag inte hann äta. Efter en stund lade jag märke till att följande programpunkt skulle börja, så jag skyndade med maten så fort jag bara kunde. Jag såg att mannen iakttog mig noga och med eftertanke.

Efter stund, när jag slafsat i mig nästan allting, sade han stilla och med ett stänk av allvar och humor: Om du har den där takten när du äter, tror jag nog att du inte blir lika gammal som jag.

En kvinna som fick leva tills hon blev nästan hundra år gammal hade sitt eget hus, en liten oas mitt i staden. Tack vare anhörigas hjälp och omsorg klarade hon av att ha det så. Att stiga in i hennes trädgård och få slå sig ned vid ett dukat bord var som en stark medicin mot stress och hektisk arbetspuls. Doften från gräset och sockerkakan ackompanjerat av fågelkvitter var som balsam för mitt inre. I sin berättelse rörde sig kvinnan obehindrat från tid till tid, och jag märkte att det ju bara var att lyssna och låta sig tas med för att få delta i tidsresan hon bjöd på. En av hemligheterna till hennes livslust måste ha varit hennes engagemang och omtanke om andra människor. Vänskaperna var dyrbara och betydelsefulla för henne.

Livslängden har säkert betydelse. Den som får leva länge hinner se, uppleva och upptäcka mer. Och för dem som får ha en sådan människa i sin närhet betyder det också mycket. Men i mitt arbete har jag sett att också ett kortare liv kan vara lika värdefullt. Det som mycket tycks hänga på när det gäller livskvaliteten är inte i första hand antalet år, utan sättet att leva på. Om man lyckas leva i nuet och ta vara på livet och dem man har runtomkring sig, blir man rik med tiden. Rik på upplevelser, minnen, erfarenheter och upptäckter.

Jag skulle tro att en av nycklarna till livets hemlighet inte ligger långt fram i tiden, utan att den är här och nu, och att dörren öppnas för den som sätter värde på den dag man får.

Och det är något jag själv ber om. Inte alla åren, utan att kunna vara här och nu. För det är mycket lättare sagt än gjort. Ännu klarar jag inte av det i alla situationer. Men så länge man får leva, är det ju möjligt att lära.

REPORTAGE

Hurra, fredagsmys!

Många av oss är bekanta med termen fredagsmys, men exakt hur det skall gå till varierar. Fredagsmyset är en viktig ritual i många hem. De flesta DT har pratat med brukar fira arbets- och skolveckans slut, antingen med bastu och chips eller med en gemensam middag. Att inmundiga någonting smaskigt framför teven är också ett populärt sätt att markera övergången från vardag till helg. Vi har pratat med några fredagsmysare om hur det brukar gå tillväga.

Lotta och Eddie Eftersom Eddie, fyra år, bor hos sin pappa vissa helger är Lotta Nyman och Eddie måna om att fredagsmysa när de har chansen. Fredagsmyset brukar inledas med att Lotta och Eddie gör tortillas i köket.

– Vi hjälps åt. Tortillas är Eddies favoriträtt, så oftast väljer vi det på fredagskvällarna, säger Lotta.

Efteråt sätter de sig framför teven och tittar

på antingen en hyrd barnfilm eller någon av de filmer Eddie har i bokhyllan.

-– Ibland får jag godis. Eller ostbollar! Säger Eddie.

– Att fira veckoslutet på fredag kväll är det bästa, då har vi fortfarande hela helgen framför oss, säger Lotta.

Malin Klingenberg

MINISEMINARIESERIE kinkiga frågor kring ägarskiften och generationsväxlingar

Kyrkoherde i Jakobstad

Annonsera

Bo-Göran Åstrand

”Jag har lyckan att arbeta med det goda här i livet”

Onsdagar kl. 12.45-16.00 Optima, Lilla auditoriet,Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

22.9.2010 BESKATTNING OCH GENERATIONSVÄXLING Benita Öhling, Ernst & Young Oy Pehr-Göran Kåla, Firmaxi 29.9.2010 VÄRDERING OCH BESKATTNING Roger Back, Ab Norlic Oy Kaj Boström, Boströms Bageri

CATERING & FESTTJÄNST i stort och smått, i glädje och sorg 050 337 9058 anki.hagnas@anvianet.fi

Tillställningarna är avgiftsfria och tvåspråkiga utan tolkning.

Anmälningar senast 17.9 till sanna.vihtola@concordia.jakobstad.fi eller tfn 044 324 3435.

(06) 7210245 annonser@dagenstidning.fi

SID 9 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010

REPORTAGE

Monika, Kimmo, Amy, Nea och Viggo – Vi vill markera att fredagskvällen är speciell. Därför lägger vi tid och tanke på den, säger Kimmo.

Fredagsmyskvällen är en viktig del av familjens vecka, och alla familjemedlemmar betraktar det som ett viktigt tillfälle att få varva ner och

främst av allt få vara tillsammans. Båda föräldrarna är egenföretagare och har mycket jobb. Därför är idealet för perfekt fredagsmys att få varva ner efter arbetsveckan. Chips, läsk och annat smått och gott har funnits på Penttalas meny på kvällen,

men på senare tid har familjen börjat experimentera med fruktdrycker, ostbrickor med vindruvor och annat för att göra kvällen unik.

– Det blir ofta TV-tittande, men i somras spelade vi Rock Band på Playstation 3, som blev en favorit bland

barnen, Amy, tretton år, Nea, tio år och Viggo, fyra år, säger Kimmo.

Familjen försöker att undvika att ordna kvällen på det lättaste sättet och väljer istället att lägga tid på att planera kvällen. Planeringen påbörjas i mataffären på fre-

dagseftermiddagen.

– Den viktigaste delen av fredagsmyset är att få umgås tillsammans. Det är det som gör kvällen perfekt.

Sara Nyrönen, kulturmontör och praktikant

Ulrica, Johan, Leo och Vanna I familjen Lithén är Leo, tre år, först ute med att fredagsmysa.

– Jag brukar titta på teve och äta fredagsgodis. Helst tittar jag på Supersnällasilversara och Stålhenrik, säger Leo. Just den här fredagen har han valt en så stor godispåse att alla i familjen får smaka, annars brukar han äta en godisask. Vanna, tio månader, är för liten för att få ut något av

fredagskvällarna. Johan och Ulrica firar arbetsveckans slut efter att barnen har lagt sig på fredag.

– Huvudsaken är att vi får lite egentid. Vi dricker ett glas vin och tittar kanske på film eller på någon tv-serie, säger Johan.

– Oftast blir det någon komedi, eller en deckare, säger Ulrica.

Malin Klingenberg

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 10

MOTOR

En liten sjupersonersbil Jag, min man och våra två barn, har sett oss om efter en sjupersonersbil ett tag. Det skulle vara praktiskt att ibland kunna klämma in fler passagerare än de vanliga fem.

DT testar denna vecka Toyota Verso Sol edition, en bil för två, fem eller sju personer.

Malin Klingenberg malin@dagenstidning.fi

När jag först blir visad till familjebilen tror jag att jag har fått fel modell. Den ser väldigt

liten ut, mindre än en vanlig farmare. Med tanke på att den är ämnad för sju personer blir jag nyfiken, håller den vad den lovar?

Till standardutrustningen på Toytoa Verso Sol edition hör både farthållare och backningsradar. Farthållaren är enkel att förstå sig på utan manual, vilket är ett stort plus. En förinställd egenskap är att dörrarna låses automatiskt när bilen startar, och det här har jag svårt att vänja mig med. Varje gång jag stiger ut ur bilen och skall öppna bakdörrarna åt barnen blir jag

tvungen att låsa upp manuellt.

Det handlar visserligen bara om en knapptryckning, men ändå känns det omständligt.

Vid inköpstillfället går det att be om att få den här inställningen ändrad, och det skulle jag definitivt förespråka.

Man sitter högt uppe. Till och med barnen ser ut genom fönstret utan att sträcka på sig, vilket gör bilfärden angenämare för samtliga. Panoramataket bidrar ytterligare till att bilen känns luftig.

Trots att bilen är hög är den liten. Det underlättar vid parkering, men tyvärr blir

Toyota Verso Sol ser inte stor ut på utsidan men rymmer ändå upp till sju personer. Foto: Nicklas Storbjörk

Industrivägen 10 Jakobstad Tel. (06) 723 6800, 0400 569 405 MB 230 TE 2.3L farm..............................................-90 Renault Laguna STW 1.6....................................... -00 Ford Mondeo 1.8.................................................... -99 Ford Escort 1.8.......................................................-99 Mazda 626 2.0 bra.................................................. -94 Peugeot 406 1.9 dsl............................................... -96 Seat Toledo 1.9 dsl................................................ -97 Opel Calibra 2.0..................................................... -95 Toyota Corolla 1.6..................................................-93 Renault Laguna 2.0................................................-94 VW Golf 1.3.............................................................-90 VW Transporter 2.4D 9-pers..................................-95 Ford Tourneo 2.0 bens 8-pers.............................. -97 VW Golf 1.3 farm....................................................-93

3500 € 3900 € 2900 € 2900 € 2700 € 2700 € 3400 € 2800 € 1300 € 2300 € 900 € 3500 € 4500 € 700€

Paketbilar VW Transporter 1.9 TD..........................................-00 Ford Transit 2.5 D lång......................................... -90

7900 € 1700 €

Till oss kan du lämna din bil till försäljning!

UTHYRES: Person- och paketbilar + 8 personers buss

komforten lidande. I framsätet och mellansätet sitter man skönt, men utnyttjas hela bilen för passagerare blir det trångt. Baksätet, som vid behov kan göras om till bagageutrymme genom att vika sätena framåt, är inte alls bekvämt. För att komma in i baksätet fäller man ner och drar fram mellansätet, vilket omöjliggör en fast installation av barnstolar i mellansätet.

Som passagerare på bakersta bänken får man bara njuta av sidofönstrens utsikt om man lutar sig framåt. Benutrymmet är minimalt, till och med

mina döttrar, som är två och fyra år gamla, ber mig flytta sätena framåt, så att de får mer plats för fötterna. Utrymmet som krävs för att de bakersta passagerarna skall sitta bekvämare tas givetvis från mellansätet.

Det är bara att konstatera: Toyota Verso är bra om man ibland, ganska sällan, behöver extrasäten i bilen. Att dagligen utnyttja dess fulla kapacitet känns inte som ett bekvämt alternativ. Bagageutrymmet är stort men blir nästan obefintligt när samtliga sittplatser är i bruk.

SID 11 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010

SPORT

Krav Maga har cirka 40 aktiva utövare i Jakobstad. Foto: Nicklas Storbjörk

Självförsvar med rötter i Israel – Krav Maga är mer än bara självförsvar, det blir som en livsstil.

Nicklas Storbjörk nicklas@dagenstidning.fi

Det säger Johan Södergård som är en av cirka 40 aktiva inom Krav Maga i Jakobstad.

Men vad är Krav Maga egentligen? Vi tar det hela från början.

Krav Maga har sitt ursprung i Bratislava på 1930-talet där en jude vid namn Imi Lichtenfeld började utveckla ett system för självförsvar. Lichtenfeld var själv boxare och brottare men märkte att traditionella kampsporter fungerade dåligt i verkligheten. Antisemitiska strömningar i Bratislava vid tiden gjorde att Lichtenfeld utvecklade Krav Maga för att kunna försvara den judiska populationen. När andra världskriget bröt ut flydde Lichtenfeld till Israel där han tog tjänst inom armén och vidareutvecklade Krav Maga.

Till Jakobstad kom Krav Maga för tre år sedan då Johan Nyman som flyttat tillbaka från Helsingfors började dra kurser vid Fitness Club i Jakobstad.

– Själv kom jag första gången i kontakt med Krav Maga i mitten av 1990-talet, berättar Johan Nyman.

Den första kursen i Jakobstad drog som sagt igång för tre år sedan och första året lockade den cirka 25 deltagare.

– Fokus i Krav Maga ligger på självförsvar och vi ger praktiska råd hur man försvarar sig och sin familj från hot.

Krav Maga bygger långt på människans naturliga rörelsemönster vilket gör det förhållandevis lätt att lära sig för nybörjare, säger Nyman.

I Krav Maga-kurserna som Nyman drar ingår inte bara fysisk träning. Man har exempelvis besök av någon från polismyndigheten som föreläser om strafflagen.

– Tanken är också att Krav Maga ska vara praktiskt

orienterat för situationer som kan uppstå i vardagen. I och med att förhållandena är rätt annorlunda vintertid borde vi träna också utomhus, men på den punkten har vi varit ganska dåliga. Man blir lätt bekväm av sig och stannar inomhus, berättar Nyman.

9000 aktiva utövare Krav Maga är ingen sport i den meningen att man kan tävla i det. Däremot finns det flera olika takorganisationer och totalt finns det 9000 aktiva utövare i världen.

400 av dem finns i Finland och utöver Helsingfors och Jakobstad har Krav Maga fått fotfäste i Lojo, Tammerfors och Kuusa.

– Av de som varit och är aktiva i Krav Maga här i Jakobstad skulle jag bedöma att cirka 80 procent är män och 20 procent kvinnor. Vi brukar träna två gånger i veckan, torsdag och söndag, säger Johan Nyman.

Krav Maga – Utvecklades av Imi Lichtenfeld i Bratislava på 1930-talet och togs senare i bruk av den israeliska armén.

– Bygger på naturliga reflexer och rörelsemönster.

– Ingen sport i den mening att man kan tävla i det. Det finns inga regler och inga domare däremot ordnas uppvisningar. Däremot har man i likhet med andra kampsporter ett bältessystem.

– Bland annat FBI och polisen i Polen utbildas i Krav Maga.

LOPPIS

i Forsby (Pedersöre) bygård.

Lördag 25.9 kl. 10-18 Söndag 26.9 kl. 10-16 Mycket barntillbehör men även andra prylar!

Arr. Näckrosorna

UTHYRES

1 r+kv+bdr 27m2 Bottenviksvägen. Vån. 1, ej balkong. Ledig fr 15.09.

305€+vatten 15€/pers.

Tel. 044-5566 778

IKEA i Tammerfors 25.9

35€/pers.

Les Misérables på Åbo Svenska Teater 20-21.11 och 27-28.11 140€/pers.

Boka Direkt:

☎ 724 8716

info@ekmanbus.nu

Köp bil! www.kimsu.fi

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 12

SISTA SIDAN

UTVANDRARNA

Minikommuner och lokalpatriotism Den minsta av dem alla är Utsira. I Norges minsta kommun är de 214 invånarna vana vid hårt väder där den ligger längst ut till havs på Vestlandet. Men faktum är att Utsira storleksmässigt inte är någon extrem ytterpunkt. Så många som hälften av Norges kommuner har färre än 5000 invånare. ”Og hvordan forholder du deg til sentralmakta i Finland, da?” frågade en av mina studiekompisar över en lunch en gång. Jag minns att jag blev förvånad. En uppdelning mellan vi och dem som är så tillspetsad att folk faktiskt pratar om centralmakten är inte riktigt beskrivande för situationen i Finland, men i Norge tänker man mycket regionalt. Det är ofta det lokala mot centralmakten i regeringskvarteren i Oslo.

Men 214 invånare eller fler spelar ingen roll. I vilket fall som helst måste kommunen se till att det finns fungerande skola, sjukvård och allt annat som en kommun förväntas stå till tjänst med. Kritikerna höjer rösten; grundskola är okej, men hur går det med tjänster som till exempel barnskydd? Lilla Utsira och andra har svårt att räcka till. En av lösningarna

är mellankommunalt samarbete.

I en FNB-notis för någon vecka sedan läser jag att ledarna för Finlands tre största partier är eniga: omstruktureringen av kommuner och service bör fortsätta för att välfärdsstaten ska kunna upprätthållas. Åsikterna skiljer sig bara när det gäller hur många kommuner man tror att det behövs i framtiden. I Norge däremot finns ingen politisk vilja att slå samman kommuner. Det ska i så fall ske på eget initiativ och något tvång vägrar man tala om i regeringskorridorerna. Kanske inser politikerna, vis av annan distriktspolitik, hur krävande en sådan reform skulle bli att ingen orkar ta tag i den.

Den stora stötestenen är lokaldemokratin. Man är rädd för att folk ska känna att besluten flyttas för långt bort och att det politiska engagemanget ska bli lidande. Men samtidigt kan man inte sticka under stol med att också kompetensen och kontrollen fort kan bli lidande uppe på kommuntoppen. För ett par år sedan såg vi en ödesdiger konsekvens då ett gäng kommuner investerade alltför mycket av kommuner-

nas pengar i alltför riskabla och komplicerade finansprodukter – och förlorade så det smällde om det.

Rösterna höjs för behovet av effektivisering och när inte regeringen använder vare sig morot eller piska har andra aktörer, så som Norges näringslivsorganisation NHO och konsumentombudsmannen, börjat tala om tvång. NHO har i sommar än en gång försökt blåsa liv i debatten – men utan att komma någonvart. Så om Mari Kiviniemi under sin tid som kommunminister tyckte att man var motsträvig i sammanslagningsprocessen i Finland kunde hon i alla fall trösta sig med att hon slapp genomföra den i Norge. Då hade hon verkligen fått något att bita i.

Utvandrad jeppobo som arbetar med ansvarsfulla investeringar och bolagsstyrning i Oslo

Conalin Ab Permosvängen 121 68600 JAKOBSTAD

Heidi Finskas

BMW 525 DA M-Sportpaket

38 900 €

HYUNDAI TUCSON 2.0 CRDi 4WD

16 890 €

MERCEDES-BENZ C 270 CDI

19 800 €

OPEL INSIGNIA 2.0 CDTI

31 900 €

Aerodynamikpaket, nyare modell197 hk, 08/07, 134 tkm AC, dragkrok, sätesvärmare, fjärrstyrt centrallås, 2005, 99 tkm Automat Touring, löstagbar dragkrok, väl utrustad! 2003, 131 tkm Ecoflex, kördator, löstagbar dragkrok, som ny! 2010, 8 tkm

AUDI A4 2.7 TDI

27 900 €

Automat Avant svart, navigation, sätesvärmare, 2006, 138 tkm

BMW 318 CI COUPE 2.0

14 900 €

105kw. luftkonditionering, toppskick, 2003, 148 tkm

PEUGEOT 406 2.0 HDi

8 900 €

SUZUKI BALENO 1.6 GLX

1 900 €

Grand Wagon ST Executive, en ägare, dragkrok, 2003, 191 tkm 4d Sedan, dragkrok, elfönster, elspeglar, 1995, 191 tkm

TOYOTA AVENSIS 1.6 VVT-i STW

10 900 €

VOLKSWAGEN TRANSPORTER 1.9 TDI

19 400 €

Dragkrok, aluminiumfälgar, sätesvärmare, 2002, 116 tkm

Webasto, antispinn, priset innehåller moms, 2005, 55 tkm

CHEVROLET EVANDA

8 900 €

HONDA HR-V 1.6 i 4WD

10 900 €

MAZDA 6 1.8 ELEGANCE

8 490 €

VOLKSWAGEN TRANSPORTER 2.5 TDI 32 900 € AC, Webasto, dragkrok, lång modell, finsk såld, en ägare, 2xdäck, 23 tkm VOLVO V70 2.5 TDI 8 990 € Ny modell, halvläder, navigation, elfönster, 01/00, 306 tkm VOLVO V70 D5 16 990 € Webasto Xenon, dragkrok, navigation, telefon, 2005, 221 tkm VOLVO S40 1.8 6 900 € Navigation, avtagbar dragkrok, farthållare, 2001, 164 tkm VOLVO XC90 D5 AUTOMAT MOMENTUM 27 900 € 7-personer, Webasto, navigation, 2003, 189 tkm

Sätesv., två ägare, finsk såld, toppskick, 2xdäck, 2004, 78 tkm

HR-V 1.6 i 4WD dragkrok, finsk såld, 2xdäck, 2003, 105 tkm

Automatisk luftkonditionering, dragkrok, snygg! 2002, 195 tkm

MAZDA MPV 2.0 TDI

MERCEDES-BENZ C 200 CDI

VOLKSWAGEN NISSAN QASHQAI PASSAT +2 2.0L 1.9 TDI 277 900 €

VOLKSWAGEN PASSAT 2.0 TDI DSG 20 900 €

Automat Acenta Automat 2WD, Elegance Elegance en ägare, MB-dragkrok!

MB-dragkrok! finsk såld, 2xdäck, 2003,320 2003,320 väldigt 000 000snygg!

KM KM 2009, 38 tkm

Automat Variant Sportline, sätesvärmare, avtagbar dragkrok, 06/05, 148 tkm

14 890 €

6-personers, dragkrok, webasto, luftkonditinering, 2003, 178 tkm

Automat Classic, antispinn, farthållare, 2002, 150 tkm

15 890 €

050 4125 719 (Kim Sandnäs) • 050 4112 276 (Johan Sandnäs) • 050 3715 330 (Jimmy Kronqvist) • 044 5865 452 (Kaj Westman) • www.conalin.com

Välkommen i försäkringsärenden!

Nu betjänar vi DIG även i försäkringsärenden i kontoren i Esse, Larsmo och Bennäs. Kontakta ditt kontor för mera info. Välkommen!

Tervetuloa vakuutusasioissa!

Marjanne Jakobstad / Pietarsaari Larsmo / Luoto Esse / Ähtävä Bennäs / Pännäinen

Jonna

Nyt palvelemme SINUA vakuutusasioissa myös Ähtävän, Larsmon ja Pännäisen konttoreissa.

Ota yhteyttä konttoriisi saadaksesi lisätietoja. Tervetuloa!

Från gamla lokalen Vanhasta liikkeestä 5€ 10€ 15€...

7854 100 7898 070 7898 000 7898 050

Kanalesplanaden 16

Kanavanpuistikko 16