Handbok dmaic

FÜrbättringsprojekt

En handbok i DMAICmodellen

Daniel Jonsson Analysverkstan 2014-06-19

Innehållsförteckning DMAIC....................................................................................... 4 Define ............................................................................................ 6 Checklista för define fasen........................................................................... 6

Verktyg i define fasen .......................................................................... 7 Business Case............................................................................................... 7 Benefit Effort Analysis ................................................................................. 7 Project Charter ............................................................................................ 8 Project Plan.................................................................................................. 8 SIPOC ......................................................................................................... 10 Voice of the customer................................................................................ 10 CTQ-Tree.................................................................................................... 11

Measure ....................................................................................... 12 Checklista för mätplan ............................................................................... 12

Verktyg för measure fasen................................................................. 13 Process Map .............................................................................................. 13 Data Collection Plan ................................................................................... 13 MSA ........................................................................................................... 14 Control Chart ............................................................................................. 15 FMEA ......................................................................................................... 16 Process Capability Analysis ........................................................................ 17

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 2

Analyze......................................................................................... 18 Verktyg för analyze fasen .................................................................. 18 Släktskapsdiagram | Träddiagram ............................................................. 18 Cause Effect Diagram ................................................................................. 19 “7 Waste Analysis”..................................................................................... 19 ANOVA | ANOM ........................................................................................ 20 Reggression ............................................................................................... 20 Design of Experiments ............................................................................... 21

Improve........................................................................................ 22 Verktyg för improve fasen ................................................................. 22 Process map............................................................................................... 22 Control Chart ............................................................................................. 22 Process capability analysis ......................................................................... 23 Run Chart ................................................................................................... 23

Control ......................................................................................... 24 Verktyg för Control fasen................................................................... 25 Control plan ............................................................................................... 25 Control Chart ............................................................................................. 25 SOP ............................................................................................................ 25 Project Close report ................................................................................... 26

Systemstöd .................................................................................. 27 Projekthantering ................................................................................ 27 Metod ........................................................................................................ 27 Funktioner ................................................................................................. 28 Behov ......................................................................................................... 28

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 3

DMAIC Define, Measure, Analyze, Improve & Control är faser som används i förbättringsprojekt inom Sex-sigma*.

Denna handbok kommer att fokusera kring arbetet med faserna i DMAIC-modellen med syfte att ge kunskap, förståelse och inspiration till att arbeta vidare med denna modell i er verksamhet.

Handboken syftar också till att visa vad man som kund kan få ut av ett samarbete med Analysverkstan då vi utför konsultuppdrag som projektledare i förbättringsprojekt.

Det finns en uppsjö av förbättrings och projektmodeller att tillgå men om man granskar dem inser man att grundprinciperna är densamma oavsett modell.

Förbättringsprojekt startar alltid med att vi har någon form av problem eller störning som behöver hanteras. Inledningsvis vet man oftast inte så mycket mer än att det är ett hinder så som det är just nu.

Det första vi behöver göra är att sammanfatta problemet på ett hanterbart sätt eftersom vi kommer att behöva förklara projektinnehållet för andra i organisationen. Vanligtvis beskriver man problemet så utförligt som det går och då brukar det ingå frågor som exempelvis    

Vad är problemet?

Var finns problemet?

Varför är det ett problem?

Hur allvarligt är problemet?

   

Hur uppstår problemet?

När uppstår problemet?

Vem/vilka är berörda?

Vad kostar problemet?

*Sex sigma (eller på engelska Six Sigma) är en metodik för förbättringsprojekt. Målet är att nå besparingar genom att minska orsaker till defekter och variation i tillverkningsprocesser och affärsprocesser. Metoden används i första hand av större producerande företag exempelvis inom tillverknings- eller fordonsindustrin i syfte att bli än mer kostnadseffektiva.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 4

När problem definitionen är klar så behöver projektets ekonomiska vinning beskrivas. Varför ska vi utföra detta projekt är frågan. Om vi tydligt kan visa på att det är fördelaktigt att lägga resurser på projektet så är det lättare att få organisationens godkännande.

Förutom ekonomi behöver projektet tidsättas. Vad är en rimlig tidsperiod för projektet och vilka resurser krävs för att uppnå projektmålet.

Om vi inte kan klargöra problemet, projektekonomin eller tidssättningen så behöver projektet en förstudie. Det är oftast enklare att få godkänt på en projektförstudie där man förklarar att förstudiens målsättning är att klargöra frågorna ovan och att uppfattningen i nuläget är att projektet är värdefullt för verksamheten.

När vi slutligen har svaren och kan förklara problemet på ett bra sätt, uppskatta projektkostnaden ställt mot vinsten och dessutom presentera en projekttidplan, inklusive resursplan så kan organisationen fatta beslut om projektstart.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 5

Define Den första fasen heter Define (Definiera) och är den absolut viktigaste fasen i hela förbättringsprojektet. Det är också den fas som är svårast och anledningen till det är att de allra flesta människor vill försöka hitta lösningar omgående.

Att leta efter lösningar på problemet är bra men inte i denna fas. Vi kan inte förbättra något som vi inte känner till, vi måste lära oss först.        

Hur ser processen ut idag?

Vad gör man i processen och vad får man ut?

Vilka ingår i processen och varför?

Finns det en processkartläggning?

Vilka risker finns det i processen?

Finns det kritiska egenskaper i processen som kan kopplas till problemet och i så fall hur styr vi dem?

Vilka är kunder till processen och hur upplever de problemet som vi har?

Finns det flera kunder och i så fall har alla kunder samma problem?

Listan med frågor i Definiera fasen kan göras precis hur lång som helst. Det som är viktigt är att arbetsgruppen inte lämnar denna fas innan man har en tydlig, gemensam bild över problemet och den process där problemet uppstår.

Checklista för define fasen     

Produktöversikt Processbeskrivningar Riskanalyser Kundkommunikation Tydlig projektinformation o Arbetsgrupp o Tidplan o Ekonomi

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 6

Verktyg i define fasen Det finns många verktyg att tillgå i samtliga faser i ett DMAIC projekt och nedan är några exempel som kan användas i Definiera fasen. Det viktiga är inte att så många verktyg som möjligt används, utan att använda de som gör nytta för det aktuella projektet.

Business Case

Normalt sätt så behöver man inte någon separat mall för att hantera frågorna i ett ”Business Case”. Det bör finnas med en rubrik i projektdokumentationen under definierafasen som hanterar de 3st huvudfrågorna (Förbättring, ekonomi och tidplan).

Benefit Effort Analysis

Kostnader är något som alltid är intressant i en organisation och syftet med det här verktyget är att ge en visuell bild över kostande ställt mot vinsten.

Genom att plotta ut vad aktuellt projekt ger i värde för företaget (värde i form av pengar eller värde i form av något annat) så kan man enkelt visa organisationen varför projektet ska genomföras.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 7

Project Charter

Är själva projektrapporten och den ska alltid finnas I ett DMAIC projekt. Hur den ser ut och är uppbyggd kan variera men den ska innehålla samtliga faser och information

Project Plan

Tidplanen för projektet ska vara tydlig definierat. I många företag så har man svårt att hålla projekttidplanerna vilket ofta leder till ökade kostnader och där med lägre förtjänst än tidigare beräknat. För att minimera risken för detta så måste arbetsgruppen gå igenom projektets innebörd grundligt och inte ge en för snäv projekttid. Som hjälpmedel kan man använda sig av en visuell planering och det finns många mjukvaror och mallar som hanterar detta.

Bilden på nästa sida visar ett exempel från mjukvaran men även ett Gantt schema som det finns gratis mallar på internet att hämta.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 8

Gantt

Tidsplaneringen ska vara ett ”levande” dokument under hela projektet och det betyder att det ska kontrolleras, följas och eventuellt justeras vid behov. Det är projektledarens ansvar att driva arbetsgruppen mot ställda ledtider.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 9

SIPOC Är förkortningen av Supplier, Input, Process, Output & Customer.

Verktyget används i definiera fasen för att grovt visa på hur processen kring problemet/förbättringen ser ut.

Det kan vara fördelaktigt att genomföra denna analys då resultatet ger en snabb överblick av processen och den kan vara ett bra hjälpmedel om processen ska brytas ner ytterligare med hjälp av exempelvis processkartläggning.

Voice of the customer Det viktigaste vi har är kunderna. Att genomföra projekt för att öka den interna lönsamheten är en sak men än mer viktigt är att genomföra projekt som ökar kundnyttan.

Kan projektet påverka kunderna så bör man diskutera projektet med dem. Det gäller att marknadsföra sig och visa att man bryr sig om hur de upplever produkten eller tjänsten.

Kan i påvisa att projektet är värdefullt för era kunder så kommer kundnöjdheten att bli bättre och som ni redan vet är nöjda kunder och bra ekonomi i verksamheten de två viktigaste faktorerna.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 10

CTQ-Tree Crtitical To Quality är ett värdefullt verktyg som beskriver viktiga, kritiska faktorer i projektet. Det kan vara faktorer som är viktiga för kunden, för nästkommande processteg eller för projektet som sådant. Alla kritiska egenskaper ska listas upp och värderas.

Här är ett exempel på hur det kan se ut

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 11

Measure Den andra fasen I DMAIC-modellen är measure (Mäta).

Arbetsgruppens uppgift blir att sätta samman en mätplan över de egenskaper där fakta ska samlas in.

Ett Sex-Sigma projekt bygger på att beslut fattas på fakta och därmed krävs en hel projektfas.

Checklista för mätplan        

Vilka egenskaper är viktiga för oss?

Varför är dessa egenskaper/faktorer viktiga?

Hur kan vi kontrollera dessa?

Med vad ska vi kontrollera?

Hur ofta ska kontrollerna ske och hur många ska vi kontrollera?

Hur vet vi att det vi kontrollerar med är korrekt, kan vi lita på resultatet?

Vad gör vi med resultatet från varje kontroll?

Vem gör vad och när?

Flödet ovan kan vara nyttigt att gå igenom inför varje egenskap / faktor som arbetsgruppen vill kontrollera.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 12

Verktyg för measure fasen Verktygen I denna fas syftar till att ge arbetsgruppen information om vad som behöver mätas, hur det ska mätas och varför. Följande exempel kan användas om behovet finns.

Process Map Använd genomförd SIPOC från Definiera fasen och fortsätt med nedbrytningen av processen. Vilka processteg finns det och hur påverkan de produkten/tjänsten.

Data Collection Plan I ett DMAIC-projekt brukar det vara en av två extremer; antingen så är de mycket svårt att hitta mätpunkter eller så har vi extremt mycket data att tillgå.

Risken kan lätt bli att vi mäter för mycket och att projektet blir svårt att hantera. Det är därför viktigt att vi ställer oss frågorna i flödet som vi beskrev under rubriken ”Checklista för mätplan” samt att vi skapar en tydlig mätplan. Mätplanen kan formas efter behov men det är viktigt att det framgår    

Vad som ska mätas Hur mycket som ska mätas vem som ska mäta Med vad man ska mäta med

Daniel Jonsson | Analysverkstan

  

När det ska mätas Varför det ska mätas Vem som är ansvarig

Sida 13

MSA Measurement System Analysis eller mätsystemanalys på svenska är ett verktyg som säkerställer att utrustningen vi använder för att mäta med faktiskt klarar av att utvärdera den egenskap vi är intresserande av.

Om vi inte känner till vad mätsystemet vi använder klarar av kan vi inte säga att måttet är utanför tolerans eller innanför för den delen.

Vi vet inte hur missvisande mätverktyget i sig är om vi inte har genomfört en test.

Inom tillverkande industrier brukar det normalt genomföras kalibreringar av mätverktyg och det anser vi vara fullt tillräckligt för exempelvis tolkar. När det gäller mätutrustningar som genererar ett värde och som används av flera personer så anser vi att en mätsystem analys ska genomföras. Vi rekommenderar då en så kallad Gauge R&R metod som värderar utrustningen och de som brukar den.

Metoden och bakomliggande beräkningar är något komplicerade men ni kan andas ut. Med hjälp av Analysverkstans analysuppdrag så kommer ni att få resultat på era mätutrustningar, snabbt, säkert och bekvämt.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 14

Control Chart När vi kontrollera processerna så är målsättningen att säkerställa stabilitet. Verktyget för att kontrollera om processen är stabil eller inte heter Control Chart eller Styrdiagram på svenska. Åter igen så är detta en statistisk beräkning som kan vara komplicerad för den som är ovan men ingen panik nu, vid det här laget så känner ni till våra erbjudande eller hur. http://www.analysverkstan.se/analysuppdrag

Styrdiagram ska utföras på all egenskaper. Observera att vi bara utför duglighetsanalyser på en process som är stabil.

Har vi ostabila processer så måste dessa hanteras först, innan man börjar mäta och utvärdera dugligheten i processen.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 15

FMEA Failure Mode Effect Analysis eller Feleffektsanalys på svenska är ett verktyg som bedömer risker och effekter på processens egenskaper.

Det finns olika varianter av FMEA, ås som exempelvis design FMEA, System FMEA men den vanligaste formen är process FMEA.

FMEA är grundläggande och bör finnas inom alla verksamhetens processer. Om så inte är fallet så hänvisar vi er nu till en utbildning inom riskanalys, ni kommer att tacka oss efteråt! http://www.analysverkstan.se/utbildningar/

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 16

Process Capability Analysis 

Hur säkerställer vi att materialet vi tagit hem räcker för att producera enligt kundernas behov?



Kan vi på något sätt avgöra hur mycket kassationer vi kommer att ha under en viss period?



Vad kostar det med bristande kvalitet?



Uppfyller vi kraven som kunderna ställer på oss?



Vilken kontrollfrekvens kan vi sätta på specifika egenskaper och varför?

Duglighetsstudier ger dig svaren på dessa frågor. En stabil process med 0% förväntat felutfall ger möjlighet till proaktiva förbättringar.

Utan vetskap om processen kapabilitet är risken stor att felaktigheter belastar verksamhetens ekonomi negativs samtidigt som kunderna drabbas av störningar.

Företag i dag har inte råd att bedriva tillverkning utan att känna till utfallet i processerna.

Vill ni få bättre kunskap i duglighetsanalyser så hittar ni utbildningarna på hemsidan eller så tittar ni i produktbladet genom att följa länken nedan.

Produktblad

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 17

Analyze I denna fas så ska arbetsgruppen analysera de mätningar som genomförts. Syftet med denna fas är att analysera alla faktorer som påverkar utfallet och därmed problemet eller förbättringen.

Arbetsgruppen ska i denna fas säkerställa hur problemet ska angripas och vilka faktorer som ska förbättras under nästkommande fas.

Verktyg för analyze fasen Återigen så finns det många verktyg som hjälper arbetsgruppen att komma fram till möjliga förbättringsaktiviteter, välj de verktyg som gör nytta för det aktuella projektet.

Släktskapsdiagram | Träddiagram Släktskapsdiagrammet kan användas för att hitta problem i processen Träddiagrammet genererar handlingsplaner till förbättra fasen.

Dessa två verktyg ingår i Analysverkstans utbildning och ni kan läsa mer via länken nedan.

Produktblad

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 18

Cause Effect Diagram Orsak-Verkan-Diagrammet är ett underskattat verktyg.

Arbetsgruppen kan visualisera tänkbara orsaker till en utvald effekt och på så sätt skapa sig bättre förståelse, utesluta vissa faktorer och prioritera kommande aktiviteter.

“7 Waste Analysis” Kommer från metodiken med namnet LEAN och bygger på att man ska eliminera icke värdeskapande aktiviteter.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 19

ANOVA | ANOM Statistikens värld öppna sig och nu plockar vi fram ett verktyg eller en analys som kan verka precis som trolleri.

ANOVA står för Analysis of variances och ANOM står för Analysis of mean.

Dessa två verktyg eller analyser hjälper oss att statistiskt se om det finns skillnader mellan olika data. Det är extremt svårt att få dessa ”bevis” utan statistiska utvärderingar och vi på Analysverkstan tar hjälp av mjukvaran Minitab 16 för att analysera våra kunders data.

Vad kan vi jämföra, kanske du funderar. Allt som har data säger jag då. För att ge några exempel så kan vi jämföra    

Vilken leverantör som är bäst för oss Vilken tuggummisort som människor gillar bäst Om någon är bättre eller sämre bilförare Om maskin A är bättre, sämre eller på samma nivå som maskin B,C och D.

Reggression Är också en statistisk analys som kontrollerar samband mellan parametrar. Vi kan alltså kontrollera parametrarnas påverkan på ett visst utfall och på så sätt förstå varje faktor eller parameters inverkan. Analysen skapar en beräkningsmodell som vi senare kan använda för att effektivisera vår process.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 20

Design of Experiments Verktygens “Rolls Royce” helt enkelt. Vi har varit med och löst problem som funnits i över 10 års tid och vi gjorde det med DOE (Design of experiments) eller Flerfaktorförsök som det heter på svenska.

Verktyget ska användas om man har ett känt problem men inte vet vilka faktorer som påverkar problemet. Genom att skapa en försöksplan med faktorer så kan man utvärdera vilken eller vilka faktorer som har inverkan på problemet. Analysen genomför också en kontroll av samverkan mellan faktorerna vilket är extremt svårt att få fram utan detta verktyg.

Vad menar vi med faktorer som samverkar, jo att exempelvis en stor ingångsradie tillsammans med en för hård presskraft ger ringa inverkan på problemet men en för liten ingångsradie tillsammans med en för hård presskraft ger stor inverkan.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 21

Improve Det är nu alla förbättringar som vi kommit fram till i tidigare faser ska implementeras.

Problem som dyker upp i denna fas är ett direkt resultat av brister vi dragit på oss i tidigare avsnitt. Har projektgruppen genomfört ”DMA” på ett väl genomfört sätt så kan man förvänta sig en störningsfri implementering av denna fas.

Verktyg för improve fasen Process map Vi fortsätter att arbeta med processkartläggningen och genomför de förändringar som vi kommit fram till. Processerna uppdateras allt eftersom Förändringar sker och vi säkerställer att information om förändringarna når berörd personal samt tillhörande dokumentationer.

Control Chart Styrdiagram använder vi för att kontrollera stabilitet. Varje processförbättring kontrolleras och arbetsgruppen lämnar inga ostabila processer som kan riskera projektutfallet.

Genom styrdiagrammet skapar vi ”bevisen” för att aktiviteterna bidrar till att uppfylla projektmålet. DMAIC modellen ska vara resultatorienterad och vi presenterar fakta i alla led som säkerställer aktiviteterna i projektet.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 22

Process capability analysis Stabila processer kontrolleras mot ställda krav. Klarar vi av att producera enligt dessa krav, kan vi förvänta oss 0% i kassationer.

Run Chart Vi styr processerna och utbildar personalen att själva se förändringar.

Kritiska egenskaper som har stor inverkan på funktionen kopplar vi på med än mer kraftfulla metoder så som exempelvis statistisk processtyrning.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 23

Control Den sista fasen handlar om uppföljning och styrning. Blev resultatet som vi förväntat oss eller finns det fortfarande aktiviteter som behöver utföras.

Att införa en förbättring som fungerar på kort sikt är en sak men att behålla ett resultat som ger verksamheten över längre tid är svårare. Det är därför viktigt att arbetsgruppen tar fram en arbetsplan för hur man ska följa resultatet på sikt.

En process kan exempelvis följas med styrdiagram och en duglighetsanalys kan planeras in med frekvens.

FMEA dokumenten uppdateras efter genomförda förbättringar, instruktioner och rutiner justeras för att anpassas till den nya processen.

En viktig faktor i förändringsarbete är människorna som arbetar i processen. Vi kan inte förändra en process utan att uppdatera personalen. Hur påverkas människorna i processen och vad behöver utföras för att säkerställa att vi inte får problem som beror på en mänsklig rot orsak.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 24

Verktyg för Control fasen Control plan Styrplanen ingår i riskanalys utbildningen och är ett verktyg som även används (kontrolleras) i tidigare faser. Kritiska egenskaper som är viktiga för måste styras så att vi undviker risker för de som använder produkterna eller tjänsterna.

Ett effektivt grundarbete gällande riskanalyser ger enorma fördelar på sikt för en verksamhet, inte minst ekonomiskt i form av att man undviker kvalitetsbristkostnader.

Control Chart Styrdiagrammet kan användas för att följa trenderna och det är ett bra verktyg för att upptäcka förändringar.

En bra beskrivning av verktyget hittar ni under ”MÄT” fasen SOP Standard Operating Procedures är standardiserade instruktioner för hur vi arbetar I processen. Dessa utvecklas kontinuerligt och bestämmer hur vi på ett säkert sätt kan tillverka, montera eller hantera våra produkter och tjänster.

Dessa instruktioner är uppbyggda på olika sätt beroende på vilken verksamhet som man tittar på men ett tips i sammanhanget är att implementera faktorer som vi människor använder när vi lär oss något, nämligen våra sinnen.

De allra flesta människor har ett stor behov av att se bilder för att lära sig eller för att förstå. En SOP kan med fördel ha text med kompletterande bilder för att höja chansen till bra förståelse.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 25

Project Close report Projektavslutningsrapporten är det sista verktyget vi använder I denna metodik och det är en summerad presentation för sponsor, styrgruppen, ledningen och andra intressenter till genomfört projekt.

Hur arbetsgruppen väljer att strukturera upp denna rapport är helt upp till ställda krav och förväntningar. Det är inte ovanligt att summeringen behöver plockas fram för olika typer av utbildningar, föredrag mm.

Anledningen till detta är att projekt utförda enligt DMAIC ofta ger stora positiva intryck i verksamheten, de bygger på fakta och är väl genomarbetade med fokus på resultat.

Dokumentationen är inte något som fylls i när projektet ska avslutas utan det är något som ständigt arbetas fram, diskuteras och justeras under projektets gång. Endast då få vi ett dokument som är relevant att visa för omgivningen.

Ett avslutat projekt signeras av berörda funktioner för att visa att man uppfyllt målet och att man har tagit del av resultatet.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 26

Systemstöd Analysverkstan har tagit fram ett systemstöd med 2st funktioner (”Avvikelsehantering” samt ”Projekthantering”).

Systemet hjälper våra kunder att fokusera på det som är viktigt, nämligen att lösa ut aktuellt problem. Övriga aktiviteter som exempelvis struktur, metoder, spårbarhet, ledtider, rapporter, ansvar, uppföljningar, områden, maskiner, processer med mera hanteras av systemet.

Syftet med ett systemstöd är precis vad det låter som, ett stöd. Det ska underlätta för verksamheten och ge fördelar som visar sig lönsamma i förhållande till investeringen i systemstödet.

Projekthantering Metod

Funktionen bygger på DMAIC modellen.

Arbetsgruppen går igenom de olika faserna och systemstödet hjälper gruppen att hålla ett standardiserat arbetssätt samt möjliggör användandet av avancerade kvalitetstekniska analyser.

Tidskrävande uppgifter så som exempelvis att hålla koll på uppföljningar, ledtider, ansvar, i vilken ordning saker ska utföras, sköts automatiskt i systemstödet, vilket ger er mer tid att kvalitetssäkra innehållet i varje fas.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 27

Funktioner

Systemstödet tillhandahåller verktyg och metoder i flera steg.

De allra flesta problemen kan hanteras med grunduppsättningen, skulle man behöva mer avancerade metoder så kopplas en ”förstärkt analys” på.

Ibland har man riktigt problematiska ärenden och i de fall kan Analysverkstans kunder använda sig av tjänsten ”Analysuppdrag” som är kraftfullt nog att hantera även de mest komplicerade problemen.

Behov

Behovet av ett systemstöd liknande Analysverkstans varierar naturligtvis men de allra flesta företag får fördelar som annars kan vara svåra att tillhandahålla.

Läs mer på hemsidan www.analysverkstan.se där det också finns produktfilmer för de bägge funktionerna.

Länk till produktfilm 1 Avvikelsehanteringssystem

Länk till produktfilm 2 Projekthanteringssystem

Vid intresse kan ni alltid boka en demonstration på plats i er verksamhet. Ni kan även skicka e-post eller ring till mig för mer information.

Daniel Jonsson | Analysverkstan

Sida 28