Studieguide till det nationella provet i svenska - årskurs 6

Copyright © 2023 Emil Breman | Elias Glaveby | Märta Glaveby och Akademius förlag

Formgivning inlaga och omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma

Illustrationer inlaga: Therese Maltesson/Ginger graphics

Bilder omslag: Shutterstock – Ground Picture och Tatiana Gavrish samt PixaBay

Tryckt: Bulls Graphics, Halmstad 2023

ISBN: 978-91-987-683-2-9

Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

INTRODUKTION

Den här boken vänder sig till dig som vill förbereda dig inför det nationella provet i svenska/ svenska som andraspråk (”svenska” genomgående i fortsättningen) för årskurs 6. Boken guidar dig genom de olika delproven och lär samtidigt ut hur du bäst löser uppgifterna.

Den ger dig smarta tips för att lyckas så att du ska kunna få ett så bra resultat som möjligt. Bokserien Studieguide till de nationella proven innehåller även separata böcker för proven i matematik och engelska.

Det nationella provet i svenska testar elevens förmåga inom tre delområden: (1) muntlig framställning, (2) läsförståelse och (3) skriftlig framställning. Detta görs i fem delprov:

» Delprov A som testar muntlig förmåga. Provet sker någon gång under höstterminen, och innehåller två moment. I det ena får du kort presentera ett visst ämne i en liten grupp (3 elever). Denna del får man förbereda under en lektion före provet. I det andra momentet (samtal) får din grupp lyssna på en skönlitterär text som ni sedan ska diskutera i cirka 30 minuter.

» Delprov B1 och B2 som testar läsförståelse. Du får ett texthäfte med frågor med olika svårighetsgrad som du ska besvara. B1 testar din förståelse av skönlitterära texter (berättelser) och B2 testar din förståelse av sakprosa (faktatexter).

» Delprov C1 och C2 som testar skrivförmåga. Du kommer få i uppgift att skriva en skönlitterär text (C1) och en sakprosatext (C2).

Delproven för läs- och skrivförståelse genomförs som regel under en och samma vecka under vårterminen, där en dag tillägnas skönlitteratur (B1 och C1) och en dag tillägnas sakprosa (B2 och C2). Som regel har man 3 timmar på sig att göra delproven B1 och C1, och 2,5 timmar för delproven B2 och C2. Proven genomförs på samma tid över hela Sverige.

Boken har ett kapitel för delprov A (Tala), ett kapitel för delprov B1 och B2 (Läsa) och ett kapitel för delprov C1 och C2 (Skriva). Varje kapitel börjar med en beskrivning av vad man behöver kunna och därefter följer övningar med lösningar och förklaringar.

I slutet av boken finns ett avsnitt med fördjupad information om reglerna kring de nationella proven som kan vara bra att veta för din/dina vårdnadshavare för att de ska kunna hjälpa dig på bästa sätt.

För den senaste informationen kring de nationella proven, konsultera Skolverkets hemsida: www.skolverket.se.

SCHEMA Svenska åk 6

HÖSTTERMINEN

ÖVNING

Muntlig förmåga

Delprov A – PRESENTATION

Din favoritplats

Delprov A – SAMTAL

Flickan i tavlan

VÅRTERMINEN

ÖVNING

Läsförståelse

Delprov B1 – SKÖNLITTERÄRA TEXTER

Skeppet

Tillbakablickar

Delprov B2 – SAKPROSATEXTER

Göta Cup lockar lag från hela världen

Gör barnbidraget återbetalningsbart

Skrivförmåga

Delprov C1 – BERÄTTANDE TEXTER

Min magiska dag

Instängd i skolan

Delprov C2 – SAKPROSATEXTER

Ny fritidsgård

Ska idrottslektionerna dubblas?

Provdatum Då börjar jag öva

Provdatum Då börjar jag öva

För delprov A rekommenderar vi att man går igenom övningarna en eller tvåveckor före provdatum. För delprov B1, B2, C1 och C2 kan man med fördel börja öva cirka två veckor före provdatum.

TALA

SVENSKA ÅK 6 DELPROV A – TESTAR MUNTLIG FÖRMÅGA

Två moment:

PRESENTATION

• Gör en kort presentation om ett givet ämne i en liten grupp (3 elever)

• Du får förbereda presentationen under en lektion före provet

SAMTAL

• Diskutera en skönlitterär text i samma grupp om 3 elever

• Diskussionen ska vara ungefär 30 minuter lång

• Man får lyssna på texten i förhand

Delprovet sker på höstterminen, skolan bestämmer själv exakt tid.

Delprov A – Testar muntlig förmåga

Att vara en god berättare är ingen medfödd förmåga. Det handlar istället om att lära sig tekniker, regler och utprovade metoder – och såklart även om träning. Du kan jämföra det med konsten att köra bil. När du lär dig köra bil behöver du veta hur man startar, gasar, växlar och bromsar. Du behöver ha koll på regler och skyltar. Dessutom behöver du öva. Alla delar är lika viktiga och behövs för att du ska kunna lära dig att köra bil.

När det gäller att tala finns det en grundläggande struktur som du behöver följa:

1. En inledning som väcker intresse, avslöjar vad framförandet kommer att handla om och skapar tillit.

2. En huvuddel där budskapets kärna står i fokus.

3. En avslutning som sammanfattar, befäster och rundar av.

Det är inte ovanligt att du som elev är rädd för att säga fel och därför tycker att det är en stor och läskig utmaning att tala inför en grupp. När du vågar prata, ta risker och chanser (även om du är osäker) så utvecklar du ditt språk. Ju mer du vågar tala, desto enklare kommer det vara att våga även nästa gång. Därför är det bästa du kan göra, för att långsiktigt utveckla ditt språk, att faktiskt prata. Att du räcker upp handen, svarar på frågor och törs göra fel kommer att gynna din språkutveckling och i förlängningen även ditt betyg.

I delprov A kommer du att möta en text som du och din grupp får uppläst för er. Sedan får ni frågor om texten som ni ska besvara och diskutera. Därför är det bra att träna på att lyssna aktivt. Det går att göra genom att lyssna på en ljudbok (det förbättrar dessutom din läsförståelse), en podcast och/eller ett radioprogram.

Delprov A – Presentation

Förberedelser

Det första momentet i delprov A är att hålla en presentation om ett givet ämne inför läraren och två klasskamrater. Du har en lektion på dig för att förbereda dig.

Det läraren bedömer är:

» Att du håller dig till ämnet.

» Att du har en fungerande struktur på din redogörelse, det vill säga inledning, huvuddel och avslutning.

» Att du anpassar ditt språk till ämnet, och dem som lyssnar.

» Att du gör dig förstådd.

» Att du är engagerad och tittar upp under presentationen.

Nedan följer några tips på hur du kan gå till väga när du förbereder ditt framträdande.

Innehåll

Innan du börjar skriva din presentation kan du fundera över berättandets ramverk. Kort sagt kan man dela upp det så här:

» Bakgrund – du behöver sätta in dina åhörare i din berättelse. Ge dem ett sammanhang: Vad var det som hände? Var hände detta? Vem var där? Det är enklare för den som lyssnar om hen har en tydlig bild av situationen.

» Berätta gärna i kronologisk ordning – börja från början och avsluta där det slutar. Se även till att ha en tydlig avslutning.

» När du nu har strukturen för framträdandet kan du börja förbereda dig. Här är några bra saker att tänka på när du planerar din muntliga presentation.

Förarbete

Förarbetet kan exempelvis bestå i att skapa en lista med stödord eller flera talkort. När du håller ditt framträdande kan du känna dig nervös och osäker och då är det bra att ha stödord. Stödorden kan du anteckna på olika sätt; gör på det sätt som känns mest naturligt för dig. Ett förslag är att ha texten framför dig och markera nyckelorden med markeringspenna. Genom att du tydligt ser dem vet du vad du ska prata om och i vilken ordning. Ett annat förslag är att göra talkort med ett nyckelord på varje kort. Tänk bara på att lägga korten i rätt ordning.

Framförandet

Tonfall och intonation

Tonen i rösten påverkar den känsla du vill förmedla. Att anpassa sin röst efter vad man pratar om är ett bra sätt att få med sig publiken och förmedla sitt budskap. När du berättar något roligt bör du låta positiv och glad på rösten och om du berättar något ledsamt dämpar du rösten. Intonation handlar om att just variera sitt tonfall, du höjer och sänker rösten där det passar samt betonar viktiga ord. Du kan stryka under sådana fraser och ord i dina stödanteckningar som du vill lyfta fram lite extra.

Språket

Du behöver fundera över vilka du talar till och vad du talar om, och anpassa ditt ordval efter det. Kom ihåg att de som lyssnar är mottagarna av ditt budskap. På det nationella provet kommer dina mottagare att bestå av både elever och lärare.

Tala högt och tydligt

Tala högt och tydligt: alla i rummet ska höra dig. Genom att titta på din publik och tala långsamt gör du din presentation tydligare. Många talar snabbare när de blir stressade men försök att istället göra tvärtom. Blir du stressad, prata långsammare. Det kommer att leda till ett bättre framförande och till mindre stresspåslag för dig. Att tala tydligt innebär också att artikulera ordentligt, så att även de som inte hör bra kan höra dig. Det kan dessutom vara bra att göra pauser ibland. Du kan lägga in pauser inför ett nytt stycke eller avsnitt, men du kan även göra pauser för effektens skull, något som kan vara väldigt slående.

Gester och rörelser

Att använda gester när du håller en redogörelse är ett bra sätt att få med sig publiken. Du som är talare sätter prägeln för hur framförandet blir. Om du är uttråkad kommer även publiken att bli det, men om du däremot har bra energi kommer detta att smitta av sig på publiken. Tänk på att hålla ögonkontakt med publiken och låt blicken vandra mellan dina åhörare.

Publiken

Man brukar säga att man ska prata med publiken och inte för publiken. Det man menar med det är att man ska lyssna på och känna in sin publik. Om du känner dig nervös kan det här tankesättet hjälpa dig att byta fokus från dig själv till dina åhörare. Fokusera på dem.

Tips! Skriv en kort presentation på 2-3 minuter utifrån en text du läst eller något du lyssnat på. Sammanfatta vad det handlade om, och berätta och resonera om innehållet. Öva på att presentera detta framför spegeln. Ju bättre förberedd du är, desto enklare kommer framställningen att bli. Viktigast av allt är att du hittar ett sätt att presentera på som du känner dig bekväm med, och att du kan vara dig själv.

Om du kommer av dig eller glömmer vad du skulle säga – oroa dig inte. ingen i gruppen vet vad du hade tänkt säga. Det gör därför inget om det blir lite fel. Behåll lugnet, och försök att fortsätta som om ingenting hade hänt.

ÖVNING – Moment 1 – Presentation

Det första momentet av delprov A är en kort muntlig presentation. I den här övningen kommer du att få öva på att förbereda och genomföra en presentation som liknar det du kommer att genomföra i delprov A.

Du ska hålla ett föredrag där du berättar för en mindre grupp om din favoritplats. Du kan använda frågorna och tipsen nedan.

» Varför är det här din favoritplats?

» Vad brukar du göra på platsen? Tänk på att din publik kanske inte har någon förkunskap om platsen du valt.

» Använd en tankekarta och/eller stödord så att du kan prata fritt.

» Lägg tid på att fundera över din början och ditt avslut så att du fångar din publik.

» Prata tydligt och engagerat så att du får med dig din publik. Om publiken verkar intresserad är du på rätt spår.

Håll gärna ditt anförande framför en vän eller din familj och be om feedback på vad som gick bra och vad du kan förbättra. Många upplever att de blir mindre nervösa för varje gång de tränar.

Tips! Så gör du stödord:

Välj ut och stryk under de viktigaste orden i din presentation. Skriv sedan dessa ord på ett separat papper, i den ordning de förekommer i din presentation.

Använd stödorden för att komma ihåg strukturen och viktiga fakta för det du tänkt berätta.

Delprov A - Samtal

Förberedelser

Det andra momentet av delprov A är ett gruppsamtal där du deltar tillsammans med två andra elever. Ni kommer att lyssna på en berättelse som är inspelad eller som din lärare läser upp och sedan kommer ni att få diskutera ett antal frågor om texten i ungefär 30 minuter.

Att tänka på:

» Ställ frågor, lyssna på svaret och turas om.

» Låt alla ta plats men se till att även du får talutrymme.

» Framför dina egna åsikter och förklara varför du tycker som du gör.

» Håll dig till ämnet.

» Anpassa ditt språk efter de som lyssnar.

Det din lärare bedömer är:

» Att du lyssnar, ställer frågor och turas om att prata, och på det sättet bidrar till samtalet.

» Att du håller dig till ämnet.

» Att du gör dig förstådd.

ÖVNING

Nu är det dags att öva på det andra momentet i delprov A: Samtal.

Studieguide till det nationella provet i svenska årskurs

6

Du ska delta i ett samtal utifrån några diskussionsfrågor. Här utgår vi från en skönlitterär text. Texten får du lyssna på i samma lilla grupp som i första delen av delprov A. Efter att gruppen lyssnat på texten får ni ett antal frågor som ni ska diskutera tillsammans. Vårt förslag är att du försöker göra detta tillsammans med din familj eller med ett par kompisar. Om du inte har någon att öva med går det bra att träna själv, till exempel framför spegeln.

Alla kan förbättra sina möjligheter att lyckas på det nationella provet med rätt förberedelser.

Flickan i tavlan

Boken Studieguide till det nationella provet i svenska årskurs 6 är framtagen av erfarna lärare och ger dig de kunskaper som krävs för att få ett bra resultat. Den innehåller:

» beskrivningar av de olika delproven

» genomgång av de kunskaper som behövs på varje delprov

» övningsuppgifter till delproven

» lösningstekniker och smarta tips

Jullovet hade börjat. I bilen på väg mot Sälen satt Hugo tillsammans med sin familj, pappa Aron, mamma Sofia och lillebror Alve. Hugo lyssnade på musik med sina julklappsnya hörlurar från Apple, Alve sov. I framsätet trummade pappa på ratten medan mamma skrol lade på mobilen. Egentligen hade Hugo ingen som helst lust att åka till Sälen. Han hade velat vara hemma, chilla med kompisarna och fira in det nya året i hoppbacken. Men nu var det som det var och han skulle ”vara tacksam över att hans föräldrar tog med dem på härliga skidresor”. Just nu kände han sig inte det minsta tacksam, bara åksjuk.

» ett fördjupningskapitel för föräldrar/vårdnadshavare för extra stöttning.

Plötsligt hörde Hugo sin mamma säga: ”Stugan vi ska bo i är tydligen från 1800-talet.” Han sänkte musiken på sin telefon och började lyssna.

Om du går igenom bokens material har du goda möjligheter att få ett bra resultat på det nationella provet.

”Ja, jag har förstått att den är gammal”, svarade hans pappa.

Familjen hade fått låna stugan i Sälen över nyår av en jobbarkompis till mamma, eftersom kompisen tydligen var där mer och mer sällan.

Mamma fortsatte: ”Jag kan inte förstå Anette, tänk att äga en helt underbar stuga mitt i ett fantastiskt fjällområde och inte utnyttja den. Ja, det är ju tur för oss men jag kan ändå inte förstå det.”

I bokserien Studieguide till de nationella proven i årskurs 6 ingår förutom denna bok även guider till de nationella proven i engelska och matematik.

”Har hon sagt något om varför hon inte är där så mycket?” undrade pappa. Mamma dämpade sig och Hugo var tvungen att stänga av musiken helt för att höra hennes svar.

”Det var något som hände … Det måste ha varit i fjol, eller om det är två år sedan nu. Gina på jobbet hade blivit uppringd av Anette mitt i natten. Anette hade varit helt utom sig och Gina hade fått komma och hämta henne. Gina hade inte förstått vad det hela