Tidningen Djurens Rätt #4 2022

Camilla Bergvall

TIDIGARE I HÖST blev regerings bildningen klar och det blev tyvärr ingen djurskyddsminister denna gång, trots att vi var många som hoppades in i det sista. Men, det betyder inte att vi ska misströsta och vänta fyra år på nästa chans. Framför allt har djuren inte tid att vänta, det är dags för förändring. Lands bygdsministern, som alltså fortfarande har ansvar för djurskyddsfrågor i den svenska regeringen, har just nu ett gyllene tillfälle att stärka djurskyddet.

OM JAG VORE minister hade jag börjat med att en gång för alla fasa ut såväl hönor i burar som de oetiska minkfarmerna. Det är två verksamheter som verkligen hör hemma i historieböckerna och där vi tydligt hal kar efter andra länder i Europa. Därefter skulle jag tillsätta en utredning om alternativ till de plågsamma bedövningsmetoderna som framför allt grisar, fiskar och kycklingar utsätts för vid slakt och tiodubblat de statliga anslagen till djurfria forskningsmetoder.

Sedan hade det kanske varit dags för en lunch paus innan det vore dags att korrigera den svenska livsmedelsstrategin. I stället för att öka köttproduktio nen skulle målsättningarna bli en halverad köttkon sumtion till 2030 och rättvisa konkurrensvillkor för växtbaserade livsmedel. Ungefär så tänker jag mig att en minister med djuren högst upp på agendan skulle agera. Skämt åsido, jag vet att politisk förändring ibland tar tid och kräver byråkratiska lösningar, men det behövs verkligen ett lyft i det svenska djurskyddet. Det finns ingen tid att förlora.

10 november: Intervjuades i Aftonbladet om vårt avslöjande om kycklingfabriken i Strängnäs.

CAMILLAS

Dessutom kommer Sverige inneha ordförandeskapet i EU första halvan av 2023. Även detta är ett unikt tillfälle att visa att Sverige har höga ambitioner för djurskydd. Just nu ses EU:s djurskyddslagstiftning över och möjligheten att påverka är stor. Men då krävs det att vi också sopar framför egen dörr, som det bru kar heta. Vi kan knappast kräva att andra EU-länder ska stärka sitt djurskydd om vi inte själva är beredda att förbättra djurens situation.

VI ÄR MÅNGA som tycker att djurfrågorna ska få större genomslag politiskt, både i Sverige och i Europa. Dju rens Rätt kommer nu att förvalta det engagemanget och göra allt vi kan för att så många bra förslag och förändringar som möjligt ska genomföras under de kommande åren. Stort tack för att du är med och möj liggör det arbetet! ●

24 december: God jul! Det här året kommer jag som vanligt att fira en vegansk och djurvänlig jul med både tvåbenta och fyrbenta familjemedlemmar.

10 december: Dags för årets sista möte med riksstyrelsen, där vi ses i Stockholm och beslutar om inriktningen för nästa års viktiga arbete för djuren.

18–19 mars: Äntligen dags för rikskonferens med Djurens Rätts fantastiska volontärer. Utbyte av erfarenheter och att smida planer framåt står på schemat.

Camilla Berg vall är riks ordförande för Djurens Rätt.

Innehåll

Nr 4 2022

Agenda

07 Milstolpe. 50 företag lovar att köpa schysstare kyckling.

08 Fler anmälningar. Målet: Att brott mot djur tas på allvar.

09 Kampanjkollen.

10 Nya regeringen. Djuren i skymundan i Tidöavtalet.

12 Bäst i klassen. Matkedjornas vegovänlighet har rankats.

13 Djurnyheter i korthet.

14 Mitt liv som räv. Kampanj kan vara slutet för pälsindustrin.

15 #DjurensRätt. Så tyckte ni till i sociala medier-kanalerna.

16 Bottennapp. Skattepengar satsas på fiskfabriker, medan industrins stora djurskyddsproblem förblivit olöst.

20 Framgång. Tuppkycklingarna i äggindustrin kan skonas.

Intervju

22 Nestorn. Bo Algers är en av landets mest rutinerade djurskyddsforskare. Att ta djurens parti har gett honom ovänner.

Fokus

30 Lidande på löpande band. En ny granskning och läckta bilder inifrån visar hur kycklingarnas verklighet ser ut.

Välj Vego!

43 God grön jul. Redo att anta årets julutmaning?

44 Vegoveteranen. Julälskaren Mattias Kristiansson vet hur du optimerar din vegojul.

46 Klassiska julsmaker. Julrecept som impar på kräsna släktingar och dina smaklökar.

50 Åtta djurvänliga julklappstips.

53 Företaget. Snällt smink.

Slutmix

55 Nytt år, ny start. Fem tips om du gör skillnad för djuren.

56 Bli blixt. Medlemmen Markus har hittat sitt sätt att hjälpa.

58 Marscherade mot päls.

60 Expertsvar. Övertalningskampanjtips och andra expertsvar.

61 Vi minns. Läsare tar farväl.

62 Det hände sen. Djurvänliga ledamöter och Skånesatsning.

Redaktionsfrågan: Frestande julrecept i detta nummer. Vad är obligatoriskt på ditt julbord?

JOSEFIN STRANG, redaktör [rödbetssallad] BENNY AN DERSSON, ansvarig utgivare [lilakål] AGNES DUNDER, art director [jag älskar brysselkål] REBECCA JOHANSSON, konsu mentredaktör [vegansk Jans sons frestelse] LINN ÅKESSON, skribent [mammas rödkålssal lad] MATILDA KYLEFORS, skri bent [bröd med tångromsröra] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00

Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00.

Tidningen ingår i medlemska pet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Stibo

ISSN 0345-2409 Årgång 120 SVANENMÄRKET

HEJA!

Hipp hurra, halvvägs till hundra!

I slutet av 2017 inleddes arbetet med European Chicken Commit ment (ECC). Kriterierna som bland annat innebär att företag säger nej till turbokycklingar och ja till mer utevistelse, togs då fram av bland annat Djurens Rätt. Nu, fem år senare, har en milstolpe i arbetet uppnåtts ‒ 50 företag har efter samtal med organisationen valt att påbörja arbetet med ECC.

Det femtionde företaget som tar mer ansvar för kycklingarna är hotellkedjan Best Western, beslutet inkluderar deras skandinaviska marknad som består av 150 hotell.

‒ För oss är respekt för djurs välmående viktigt och det är därför självklart att vi ställer oss bakom ECC, säger vd:n Johan Michelson.

Andra företag som under årens lopp valt samma väg som Best Western är Dafgårds, Orkla Foods Sverige, Picadeli och Linas Matkasse.

‒ Företagen är en viktig del i arbetet mot en mer djurvänlig värld. Att fler och fler företag börjar jobba med ECC visar tydligt att det finns en stark önskan om förbättring för kycklingarna, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer hos Djurens Rätt. ●

Vadå ECC?

ECC är en uppsättning djurvälfärdskriterier som tar itu med de aku ta problemen i kyck lingfabrikerna.

Agenda -

Anmäler fler brott

Djurens Rätt utökar satsning.

DJURENS RÄTT FORTSÄTTER att anmäla brott mot djur. Totalt har det hittills i år blivit 52 polisanmälningar om brott i djurfabrikerna. Nu har Djurens Rätt även JO-anmält en läns styrelse som Djurens Rätt men ar har brustit i sin skyldighet att åtalsanmäla brott, samt två polisanmälningar mot åklagare som enligt Djurens Rätt brutit mot åtalsplikten. Peter Stålborg

är Djurens Rätts sakkunnige i djurförsökfrågor och är också jurist. Han ser flera problem.

– Det är mycket som behö ver bli bättre i den svenska djurskyddsregleringen och det är något som Djurens Rätt arbetar långsiktigt med. Ett annat akut problem som vi måste kraftsamla mot nu är att myndigheterna inte följer den lagstiftning som finns. Länssty

relsen åtalsanmäler inte brott i tillräckligt hög utsträckning och åklagarna har en tendens att för lättvindigt lägga ner ut redningar om brott i djurfabri ker, trots att bevisningen ofta är god och absolut åtalsplikt gäller för åklagare i Sverige, säger Peter Stålborg.

DJURENS RÄTT HAR under året begärt ut och granskat hund ratals kontrollrapporter från länsstyrelserna. I de ärenden där brott kunnat identifieras och bevisläget bedömts vara bra har anmälningar upprättats och överlämnats till polisen.

– Vi har inte begärt ut alla kontrollrapporter utan har

egentligen bara skrapat på ytan i det här projektet. Djurens Rätt har inte resurser att göra myndigheternas jobb för all framtid, däremot kan vi syn liggöra systematiska problem i hanteringen av brott i djurfa brikerna och på så sätt tvinga myndigheterna att bli bättre. Som ett led i det arbetet har vi JO-anmält en länsstyrelse, säger Peter Stålborg.

ETT TIOTAL AV de polisanmäl ningar om brott i djurfabriker na som Djurens Rätt lämnat in har redan avfärdats av åklaga re. Bland annat har det motive rats med att åklagaren inte tror att djuren har lidit, trots att det inte är ett krav för brott mot djurskyddslagen. En annan återkommande motivering var att det enligt åklagaren inte fanns anledning att tro att brott begåtts. Detta trots att Djurens Rätt skickat med bildmaterial och beskrivningar från läns styrelsernas kontrollrapporter, som enligt organisationen klart visade att djurskyddslagens krav inte efterlevts.

– Jordbruksverket medde lar föreskrifter som går emot syftet med djurskyddslagen och länsstyrelserna skriver regelmässigt i sina kontroll rapporter att djurhållningen är ”bra” på anläggningar där det blivit normalt att djur dör som en följd av den fabriksartade djurhållningen, säger Peter Stålborg och utvecklar sin analys:

– När vi granskat åklagarnas arbete ser vi att det här har fått en avkriminaliserande effekt där åklagarna verkar låta sig påverkas av att kontrollmyn digheterna accepterar djur fabrikernas otillåtna djur hållning. Här måste vi sätta ner foten och därför går vi nu vidare med polisanmälningar mot de åklagare som brustit i sin absoluta åtalsplikt.

av Matilda Kylefors

”Åklagarna har en tendens att för lättvindigt lägga ner utredningar.”

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

av Linn Bleckert

Kycklingarnas verklighet

Hjälp till på djurensratt.se/tv-reklam Soluppgångar, somriga åkrar, hand mot spannmål. Det är ett vanligt bildspråk i svenska kycklingindustrins reklam. Men, var är alla kycklingar? I Djurens Rätts reklamfilm För en framtid utan djurfabriker blir kontrasten mellan den naturnä ra idyllen och kycklingfabrikens verklighet extra tydlig och ska lämna en bitter eftersmak. Reklamfilmen har under hösten exponerats omkring 15 miljoner gånger på teve.

Sån är Lidl?

Hjälp till på djurensratt.se/lidl

“Högsta kvalitet till bästa pris” säger livsmedelskedjan Lidl om sig själva. Men det innebär tydligen att turbokycklingar är okej, eller? Lidl växer varje år och är en av de ledande matkedjorna i Europa. Nu uppmanas Lidl av Djurens Rätt att ta mer ansvar för kycklingarna genom att börja jobba med European Chicken Commitment och säga nej till turbokycklingar. Läs mer om ECC på föregående uppslag.

Halvvägs till ett pälsfritt EU

Hjälp till på djurensratt.se/pälsfri Över en halv miljon europeiska medborgare har nu skrivit under för ett pälsfritt Europa. Om minst lika många människor skriver under så kan pälsfarmning och handel med pälsprodukter i Europa bli ett minne blott. Medborgarinitia tivet Fur Free Europe behöver nämligen få minst en miljon namnunderskrifter senast 18 maj 2023 för att frågan ska tas vidare till EU-kommissionen.

Låter inte kycklingarna komma ut

Hjälp till på djurensratt.se/taco-bar

Taco Bar är en svensk texmexkedja med ett 50-tal restau ranger över hela Sverige, som trots ett halvår av ihärdiga påtryckningar ännu inte valt att jobba för att fler kycklingar ska få vara utomhus. De bemöter kritiken med att berätta att de jobbar enligt de så kallade fem friheterna för djur – men hur ett liv endast inomhus kan främja kycklingars naturliga beteende svarar de inte på.

Hallå där, Coral Ricote

Kampanjchef på Djurens Rätt

Hur har Lidl-kampanjen tagits emot?

‒ Starkt engagemang. Omkring en månad efter lanseringen hade över 7 000 personer skrivit under namninsamlingen, som uppmuntrar företaget att ta mer ansvar för kycklingarna genom att anta European Chicken Commitment. Många har också visat sitt stöd i frågan genom att, bland annat, kommente ra och sprida Djurens Rätts inlägg i sociala medier. Många är naturligtvis besvikna över att Lidl fortsätter att använda turbokycklingar.

Varför just Lidl?

‒ Lidl är en av Europas le dande livsmedelskedjor med tusentals butiker i 30 länder. Trots att det är ett växande företag använder de inte sin makt för djuren – de väljer att köpa in turbokycklingar. Att Lidl visar vägen för andra livsmedelskedjor är avgörande för djuren, då det är i just den sektorn flest djur utsätts för lidande i dagsläget.

Vad kan läsaren göra?

– Då Lidl är en europeisk jätte kommer ett beslut från dem att påverka oerhört många kycklingar, över 100 miljoner. Varje individ räknas och vi siktar på att förbättra livet för så många djur som möjligt, genom effektiva kampanjer som dessa. Jag skulle vilja uppmuntra läsaren att skriva under uppropet, som tar oss närmare målet.

Nya på jobbet!

IDÖAVTALET HAR presenterats, Ulf Kristerssons regering har tillträtt och Peter Kullgren har utsetts till landsbygdsminister. Vad kan det betyda för djuren?

Det som möjliggjorde att Sverige nu har en ny regering stavas Tidöavtalet – ett avtal förhandlat av de tre regerings partierna Moderaterna, Krist demokraterna och Liberalerna tillsammans med Sverigede mokraterna.

Djurens Rätt anser att

Sverige har stora behov av att förbättra djurvälfärden och Djurens Rätt har lyft tio förslag på förbättringar som reger ingen borde prioritera under mandatperioden. Att avveckla minkindustrin, ta fram en handlingsplan för omställning till djurfria försöksmetoder och att göra det förbjudet att hålla hönor i burar är exempel på viktiga punkter. Dessa tre är även frågor som olika partier i majoriteten åtminstone före

valet uppgett att de vill jobba för. Men i det 62-sidiga Tidöav talet hittas endast ett stycke om djurpolitik. Djurens Rätts riksordförande Camilla Berg vall är bekymrad.

– Det är oroande att det inte ges några löften om konkreta förbättringar för de djur som föds upp i svenska djurfabriker, tvärtom öppnar formuleringar om konkurrenskraft för att det snarare skulle kunna röra sig om försämringar. Sedan är det tyvärr långt ifrån ovanligt att politiker talar sig varma om att förbättra djurskyddet någon annanstans och om hur det egna landets djurskydd är fulländat. Men mycket återstår att göra och djuren förtjänar konkreta åtgärder, säger hon.

Så går djurpolitiken efter maktskiftet.

I media

Strax efter riksdagsvalet i september skrev Camilla Bergvall en debattartikel som publicerades i Altinget, om vilka prioriteringar för djuren som den nytillträdda regeringen bör göra.

VIDARE HAR KRISTDEMOKRATEN

Peter Kullgren fått uppdraget som regeringens landsbygds minister. Han är värmlänning, jägare och fram till nyligen KD:s partisekreterare. Djur skyddsfrågor kommer vara ett av hans ansvarsområden.

– Landsbygdsministerposten innebär en fantastisk möjlighet att förbättra livet för miljontals djur om den politiska viljan finns. Jag hoppas att Peter Kullgren är beredd att jobba för ett stärkt djurskydd, kom menterar Camilla Bergvall.

Med tiden kommer lands bygdsministerns och samar betspartiernas djurpolitiska prioriteringar, eller brist på dem, att framgå tydligare. Djurens Rätt följer utveckling

Viktigaste frågorna enligt Tidöavtalet

De utpekade samarbetsprojek ten gäller tillväxt och hushållsekonomi, kriminalitet, migration och integration, klimat och energi, hälso- och sjukvård, samt skola.

I Tidöavtalet finns endast ett stycke som nämner djuren: ”Djurvälfärdsutredning: En översyn ska genomföras om möjligheterna att på ett sätt som är förenligt med den gemensamma jordbrukspolitiken i EU balansera konkurrensför utsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav. Syftet ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.”

en och arbetar för att föra upp djurens intressen på agendan. av Matilda Kylefors

Hej oppositionen! Vilka djurfrågor vill ni prioritera?

CENTERPARTIET: ”Prioritera djurskydd under transporter”

Daniel Bäckström, lands bygdspolitisk talesperson: ‒ Centerpartiet vill se en nationell strategi som begränsar djurförsök till förmån för djurfria metoder. Vi vill att Sverige driver djurskyddsfrågan på EU-nivå och att det införs en djurväl färdslag i EU med minimikrav för djurens välfärd. Regeringen bör prioritera frågan om stärkt djurskydd under transporter. Det finns redan regler när det gäller djurtransporter i EU, men de följs inte ordentligt. Därför behövs ett minimibelopp för böter inom EU, när någon bryter mot djurskyddslagen och orsakar djurs lidande. Sverige behöver driva frågan om en EU-kom missionär med ansvar för djurens välfärd.

MILJÖPARTIET:

”Sluta subventionera köttindustrin”

Rebecka Le Moine, talesperson för biologisk mångfald och djurrätt: Vi behöver en regering som står upp för djurrätt och djurvälfärd, och som förstår att marknadskrafterna inte kommer att garantera djurens bästa. Tvärtom, exploatering en är en konsekvens av marknadslogikens jakt på profit när det saknas tydlig lagstiftning som sätter gränser. Jag har inte höga förväntningar på den nya regeringen tyvärr. Jag hoppas dock att de slutar subventionera köttindustrin, då högerpartierna brukar vara emot att snedvrida markna -

den. Här finns stor efterfrå gan, och potential att satsa i ett proteinskifte till växtbaserat protein!

SOCIALDEMOKRATERNA: ”Stärk djurskyddet inom hela EU”

Sofia Skönn brink, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet: Nästa år ska EU-kommissionen presentera sin översyn och förslag till förstärkningar till djurskydds lagstiftningar inom EU. Det ger Sverige en stor möjlighet att vara med och stärka djurskyddet och djurvälfärden inom hela EU. Den nya, högerkonser vativa regeringen har då ett stort ansvar för att driva på i rätt riktning och arbeta för skärpta regler, bland annat när det kommer till transport av djur. Restiderna behöver kortas samtidigt som kontrollerna blir striktare och påföljderna tuffare. Inget djur ska behöva utsättas för det lidande och den stress som långa transporter kan innebära.

VÄNSTERPARTIET:

Kajsa Fredholm, ledamot i miljöoch jordbruksutskottet:

Tyvärr verkar inte djurpolitiska frågor vara prioriterade frågor för den här regeringen. Men vi skulle vilja att stoppdatum skyndsamt in förs för att få bort pälsdjurs farmning. Mer resurser behövs för att utveckla djurfria forskningsmetoder och Sverige behöver en handlingsplan för detta, som Nederländerna har. Vi anser även att det är hög tid att få bort koldioxidbedövning som metod vid slakt av grisar och fiskar då det orsakar onö digt lidande. Hönor ska inte längre få hållas i bur utan vara frigående och Sverige bör anta målsättning om att minska köttkonsumtionen.

”Mål om minskad köttkonsumtion”

Här hittar du mest vegomat

Matjättarna har rankats.

SVERIGES VEGOVÄNLIGASTE matkedja. Så heter Djurens Rätts rankning av de svenska livsmedelskedjornas vego utbud, för andra året i rad presenteras utvärderingen och det är giganten Ica som toppar rankingen 2022.

DJURENS RÄTT STÅR för att ett proteinskifte behövs av många anledningar – de ohållbara djurfabrikerna är inte bara oetiska, utan bidrar även till

ökade risker för folkhälsan och släpper ut stora mängder växthusgaser genom hela pro duktionslinjen – bland annat. Att minska köttkonsumtionen och bidra till ett proteinskifte är något som Djurens Rätt arbetar för, och med denna rankning vill organisationen både informera konsumenter och vägleda företag i utveck lingen av deras växtbaserade sortiment.

Rankningen består av två

delar. Dels har 19 volontärer samlat in data hos 25 butiker utspridda runt om i elva städer, dels har livsmedelskedjorna själva haft möjlighet att delta i en enkät och ange både framti da mål om ett ökat växtbaserat utbud och siffror på dagens befintliga utbud. Datainsam lingen som genomfördes i 25 olika butiker tillhör de största livsmedelskedjorna: Ica, Coop, Hemköp, Willys och Lidl. Ute i butik har det systematiskt räknats på bred den av det veganska sortimen tet uppdelat i fem huvudkate gorier och 26 underkategorier.

MÅNGA LIVSMEDELSKEDJOR har anpassat sitt utbud av livs medelsprodukter de senaste tio åren för att möta den allt snabbare ökande efterfrågan på veganska produkter. Kate gorin vegetabiliska proteiner, alltså alternativ till köttpro dukter, har vuxit med cirka 15 procent de senaste åren, med an växtbaserade alternativ till traditionella animaliebaserade mejeriprodukter har vuxit med omkring 17 procent årligen. Köttkonsumtionen minskar dock inte i samma takt, och det tyder på att det finns mycket mer att göra för att uppnå ett påtagligt proteinskifte.

EN SOM ARBETAR flitigt med att utöka sitt växtbaserade sortiment är Ica, som i årets ranking kammar hem första plats med hela 144,5 poäng. På andraplats finns Hemköp som med sina 122 poäng har klättrat från femte plats till andra plats på bara ett år. På tredje plats finns Willys med 104 poäng.

– Det finns mycket som livsmedelskedjorna kan göra för att hjälpa konsumenterna att göra djurvänligare val i butiken. Det är glädjande att se Sveriges största livsmedelsked ja, Ica, både jobba för ett bre dare växtbaserat sortiment till 2030 och faktiskt redan i dag erbjuda bredast utbud, säger Camilla Bergvall, riksordföran de hos Djurens Rätt.

Hela rapporten finns på djurensratt.se.

av Francesca Vilches

Prisregn över Djurens Rätts reklamfilm

På Roygalan uppmärksammas

Sveriges bästa reklamfilmer och reklamfilmsskapare. I årets upplaga utsågs Djurens Rätts 3D-animerade film "Världens bästa djurskydd" till vinnare i kategorin Sveriges bästa animation med följande motivering:

"Här får vi se en animerad film som når oss in på djupet. Ett modigt grepp där vi får vila ögonen länge på bilderna. Ani mera betyder ge liv, besjäla, och exakt det gör denna fina film som även ger en röst åt dem som inte alltid kan göra sig hörda. Bidraget visar på en fingertoppskänsla när det kommer till manus, tajming och karaktärsutveckling."

Tidigare i år vann "Världens bästa djurskydd" utmär kelserna Månadens film i medietidskriften Resumé samt Månadens kampanj hos Filmstaden.

av Emma Bäckström

”

Nej för tusan”

Så svarade sportjournalisten Erik Niva på frågan "Äter du kött?" och reciterade The Smiths låt Meat is Murder.

I media

Rankingen Sveriges vegovänligaste mat kedja uppmärksammades på nyhetssajten Butikstrender.

Bakslag Framgång

Korta notiser om

stor påverkan

på djuren.

av Malin Ensgård

Närmar sig burförbud

Danmark har beslutat att fasa ut burarna i äggfabrikerna. Nästa år blir det förbjudet att bygga nya burar och om tolv år vill Dan mark införa ett totalstopp för ägg från hönor i bur. Djurens Rätt gläds åt att hönornas frihet kommer upp på den politiska agendan, men anser samtidigt att omställningsperioden är alldeles för lång.

i djurfabrikerna

Grisfabrik mot nya höjder

Nu bygger ett kinesiskt företag det som förväntas bli världens högsta grisfabrik, belägen strax sydöst om Wuhan. De två höghusstal len på 26 våningar vardera förväntas tillsam mans slakta 1,2 miljoner grisar per år. Djurens Rätt kämpar för att montera ner djurfabrikerna och ser detta som en stor tragedi.

Fler förbjuder minkfarmning

Förbjuder pälsdjursfarmning

Minkar fick fågelinfluensan

I september beslutade Lettland att för bjuda uppfödning av minkar och andra djur för päls. Nu har 16 av 27 EU-medlemsstater ett beslut om ett fullständigt förbud eller utfasning, vilket tyder på att Europa är på väg bort från denna plågsamma industri.

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

Stor europeisk framgång

I slutet av augusti gick det europeiska medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics i mål med 1,4 miljoner underskrifter från EU-medborgare. Tillsammans med andra djurrättsorganisationer har Djurens Rätt varit med och drivit kampanjen under ett år. Nu är det upp till EU-kommissionen att agera för ett EU fritt från plågsamma djurförsök.

Förbjuder köttreklam

Den nederländska staden Haarlem har be slutat att i stort sett förbjuda all reklam för köttprodukter. Staden blir den första i Europa med ett sådant beslut. "Vi kan inte prata om klimatkrisen och samtidigt uppmuntra folk till att köpa produkter som är en av orsakerna till den", kommenterade Ziggy Klazes från miljöpartiet GroenLinks.

i pälsindustrin

konsumtion

Fågelinfluensan har spridit sig till minkar på en pälsdjursfarm i Galicien i Spanien. Utbrottet upptäcktes efter att flera minkar fått andningsproblem och dödligheten på farmen visade sig vara ovanligt hög. Nu har 52 000 minkar avlivats som säkerhetsåtgärd.

Försöksdjur ökar i EU EU:s försöksdjursstatistik visar en ökning av antalet djur, efter att tidigare minskat något. De senaste åren har Norges försöksdjursstatistik räknats med, men när de siffrorna tas bort avslöjas ett trendbrott i resten av EU. Antalet individer i djurförsök har ökat med 234 431 individer till totalt 9 120 078.

Vilseledande grisreklam

SweDish Pork, Sveriges Grisföretagare, har under hösten haft en verklighetsfrånvänd kampanj som bland annat visats i Stockholms tunnelbana. Kampanjen påstod att “näringsbollar” av 100 procent griskött är bättre för miljön och hälsan än vitamintillskott. Djurens Rätt har anmält den vilseledande reklamen till Reklamombudsmannen.

Djur

Djurvänlig

Djurförsök

Djur

Djuret

1,2

Mitt liv som räv

Pälsindustrin kallar den blåräv, men det är faktiskt fjällrävar som sitter i branschens burar. Nu finns en chans att stoppa pälsindustrin.

Så vill räven leva

Fjällräven lever vilt i bland annat norra Sverige, och har en päls anpassad för ett liv i kyla. De lever i grupper och hjälper varandra att ta hand om valparna. Valparna föds i egengrävda lyor med gångsystem. Fjällrävar är aktiva jägare och rör sig flera kilometer per dag.

Så ser verkligheten ut

På pälsdjursfarmer lever fjällrävar i små burar med gallergolv. Industrin kallar dem blårävar, men det är samma art som de vilda fjällrävarna. Avel har gjort rävarna större och med mer päls, vilket gör att de får svårt att röra sig på den begränsade ytan och har en ökad risk för benskador. Det finns inga grävmöjligheter i burarna. Varje år slaktas mer parten av rävarna som fötts det året, bara för att säljas vidare som pälsdetaljer.

Det här kan du göra

96

22

Nu finns en unik möjlighet att stänga pälsdjursfarmerna, för gott. Med det europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe kan ett pälsfritt Europa bli verklighet. Genom att skriva under initiativet på djurens ratt.se/pälsfri kan du uppmana EU att förbjuda pälsdjursfarmning och försäljning av pälsprodukter, i hela Europa. När en miljon EU-medborg are har skrivit under initiativet är EU-kommissionen skyldig att svara och agera. Som medlem stöttar du Djurens Rätts fortsatta arbete för ett stopp mot alla pälsdjursfarmer.

Det här gör Djurens Rätt

Djurens Rätt arbetar genom politisk påverkan för ett förbud mot pälsdjursuppfödning i Sverige och globalt. Genom förbud mot rävoch chinchillahållning i gallerburar har Djurens Rätt kommit en bit på vägen i Sverige, men arbete finns kvar att göra. Djurens Rätt driver kampanjer, som Fur Free Europe, för att informera allmänheten om situationen för djuren i pälsindu strin, och det arbetet används för att påverka lagstiftningen. Djurens Rätt ingår även i det internationella samarbetet Fur Free Alliance tillsammans med över 50 djurrätts- och djurskyddsorganisationer (läs mer på sidan 58). En del av samarbetet är pälsfria listan, där du kan se vilka företag som har antagit en pälsfri policy.

av Anna Harenius

så länge har det varit olagligt att ha rävar i gallerburar i Sverige.

antalet rävar som föds upp för päls i EU.

av rävarna föds upp i Finland, som har en stor pälsbransch.

%

år

miljoner

430 20 200

MEST UPPRÖRANDE

En video som visar hur en häst tvingas dra en vagn med tungt material har väckt starka reaktioner. I klippen ser vi hur hästen lyfts upp och till slut kollapsar av den tunga lasten. Kommentarfältet är fullt av upprörda följare som undrar hur den här typen av djurplåge ri kan få fortsätta. Sammanlagt har fler än 20 200 personer reagerat på videon.

SAGT

255 800

FESTLIGA GRATULATIONER

Sedan

Ingen ska behöva dö för min skull för att jag ska bli mätt. Valet är lätt. Välj vegolivet!

FINAST STÄMNING

EXPERTEN

Rörande med rörligt

Malin Ensgård är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.

I dagens Tiktok-samhäl le har kortare videoklipp tagit större plats på sociala medier. Instagram och Facebook satsar mer och mer på Reels och vi kan se att Youtube Shorts trendar.

Hur kan man utsätta en annan kännande och tänkande varelse för detta bara för ekonomisk vinning genom att producera en fullständigt onödig produkt?

Rörligt innehåll har möjlighet att få stor spridning –om det flyger. För att lyckas med det måste den allra första sekunden fängsla tittaren till att stanna upp, annars riskerar klippet att hamna i scrollskuggan av mer tilltalande innehåll. En video på fem hönor som gungar nådde oväntat över 200 000 visningar bara på Facebook. Klippet flög högre än någon höna någonsin har kunnat flyga.

På hugget i fiskfrågan

Djurskyddet på fabrikerna ett bottennapp.

FISKUPPFÖDNING I vattenbruk betraktas som en framtids bransch. För att branschen ska växa görs stora satsningar med EU-medel och skattepengar, bland annat ska två miljarder kronor portioneras ut mellan åren 2021–2027. Problemet? Fiskbranschen har stora djur välfärdsproblem.

– Det talas ofta om hållbar het, som hållbara fiskebestånd

och ett hållbart vattenbruk. Det är bra, men aspekten djur välfärd som är en viktig del av hållbarhet, missas nästan alltid när det gäller fiskarna, menar Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

ETT AV PROBLEMEN är att det saknas föreskrifter om fisk slakt. I dag omfattas fiskarna i vattenbruket av den svenska

djurskyddslagstiftningen. Jordbruksverket har föreskrif ter om uppfödning av fiskar i

vattenbruk, men inte om slakt av fiskar. Djurens Rätt menar att föreskrifterna om uppföd ningen behöver utökas och att det behöver tas fram föreskrif ter om slakten.

– Inom fisket kvävs mil jarder individer långsamt till döds i luften eller dör när de strupskärs eller rensas medan de är vid medvetande. I uppfödningarna hålls fiskarna, ibland i flera år, instängda på ett sätt som helt utesluter möj ligheter till naturligt beteende. Vid slakten är fortfarande den plågsamma koldioxidbedöv ning vanlig och tillåten i Sveri ge, säger Linda Björklund.

DEN SOM SLAKTAR en fisk i dag behöver bara följa generella

Linda Björklund

skrivningar. Utsätt inte djuret för onödigt obehag och lidan de, bedövningen före slakt ska snabbt göra djuret medvets löst och djuret ska inte vakna igen. Den som slaktar en fisk i vattenbruket har EU:s djurskyddsregler att förhålla

sig till, men även här är skrivningarna generella. – Det är på tiden att frågor om djurskydd och välfärd för fiskarna prioriteras upp nu, säger Linda Björklund.

För att få fiskvälfärden på agendan arrangerade Dju rens Rätt ett webbinarium den 26 oktober. Linda Björk lund berättade om Djurens Rätts arbete för fiskar, som i statistiken fortfarande mäts i ton och inte i antalet indivi der, och som inte själva kan göra sina röster hörda. Under webbinariet medverkade bland annat riksdagsledamoten Jytte Guteland (S).

– Att lyssna till diskussionen om fiskar under webbinariet påminner mig om de känslor jag hade i slutet av 90-talet när Göran Persson i en radiointer vju pratade om djur, och mer specifikt grisar, som kännande individer – något jag önskat höra från politikens toppskikt i flera år, säger hon.

DAGEN EFTER WEBBINARIET

släppte Djurens Rätt ett så kallat positionspapper. Det beskriver de allvarliga djur skyddsbristerna som fiskarna drabbas av i fabriker och kom mersiellt fiske, och tio åtgärder föreslås för att öka djurskyddet och djurvälfärden för fiskarna. Det är i dag väl belagt att fiskar kan känna smärta och lidan de, men Djurens Rätt menar att fiskar ofta behandlas som känslolösa ting. Jytte Guteland konstaterar att fiskarna hittills varit osynliga i politiken. – Det är än i dag inte vanligt att höra partiledare diskutera djurvälfärd, och ännu mindre kopplat till fiskar. Men jag är hoppfull om att det kommer förändras när mer kunskap kommer politiken till del, om hur fiskar lider med det system vi har i dag, säger hon.

DJURENS RÄTT SER en möjlig ljusning för fiskarna på EU-ni vå. Just nu pågår EU-kommis sionens arbete med att ta fram en uppdaterad djurskyddslag stiftning. Flera djurrättsorga nisationer jobbar brett för att EU-kommissionen ska ta fram ett ambitiöst förslag för ny

10 krav från Djurens Rätt

1. Fiskar ska i högre grad börja ses och behandlas som de levande, kännande individer de är.

2. En stärkt djurskyddslagstift ning för fiskar på EU-nivå.

3. En stärkt nationell djurskyddslagstiftning för fiskar.

4. Ett förbud mot koldioxidbedövning av fiskar vid slakt.

5. Mer resurser till forskning om djurskydd vid slakt av fiskar.

6. De fiskar som fångats inom fisket ska omfattas av djur skyddslagstiftningen.

7. Certifieringar av fiskprodukter ska inkludera relevanta kriterier om djurvälfärd i sina fiskkriterier.

8. Ett förbud mot bottentrålning och bomtrålning.

9. Upphandlingsmyndigheten ska lägga till kriterier om djurskydd och djurvälfärd i sina kriterier om fiskar, till exempel vad gäller bedövning och slakt. 10. EU-kommissionen ska beslu ta om att inrätta ett europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på fiskar.

djurskyddslagstiftning för fis karna. Det handlar framför allt om fiskarna i vattenbruket, det vill säga de uppfödda fiskarna, och det handlar om fiskarnas hela liv inklusive transport och slakt. Dessutom kommer Sverige under första halvan av 2023 att överta ordförandeska pet i EU:s ministerråd, vilket innebär ökade möjligheter att putta upp frågor på agendan. Jytte Guteland, som tidigare varit EU-parlamentariker, konstaterar att det är viktigt med ökad medvetenhet och konkreta förslag.

– Det är uppenbart att det behövs mer forskning om bedövningsmetoder parallellt med att vi som sitter i par lamentariska församlingar, i Sveriges riksdag såväl som i Europaparlamentet, behöver mer kunskap om fiskarnas situation. Och att inrätta ett europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på fiskar är ett exempel på en kon kret och bra idé.

av Matilda Kylefors

Det finns över 30 000 fiskarter, med både gemensamma och artspecifika beteenden och behov och fantastiska förmågor.

Forskning PÅGÅR!

Per

Fantastiska fiskförmågor

En studie från 2019 visade att blå putsarfiskar klarar det så kallade spegeltestet. Spegeltestet används för att bedöma om ett djur är självmedvetet. En färgprick sattes på put sarfisken, som fick se sig själv i en spegel. Fisken undersökte då pricken på sig själv i stället för prick en i spegeln, vilket ses som ett tecken på förståelse för att det är fisken själv som syns i spegeln. Exempel på andra djur som klarat spegeltestet är primater, elefanter, späckhuggare, delfiner och skator.

Hjelmstedt

är på jakt efter bättre bedövningsmetoder.

nder de senaste decennierna har vattenbruken haft en explo siv expansion. Globalt sett står vattenbruket för ungefär varannan fisk som läggs på tallriken. Per Hjelmstedt är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hans doktorsavhandling handlar om välfärden hos uppfödda fiskar, och under Djurens Rätts webbinarium den 26 oktober berättade han om sina insikter. Avhandlingen innehåller fynd som kan ligga till grund för framtida föreskrifter och råd om hur fiskar ska hanteras, hållas, skötas, bedövas och avlivas.

Stress i samband med hantering och transporter, samt risk för otillräcklig bedövning under slakten, är moment i

vattenbruket som har upp märksammats som speciellt problematiska ur ett djurvälfärdsperspektiv, konstaterar Per Hjelmstedt.

Målet med bedövning av fiskar vid slakt är dels att fisken ska tappa medvetandet omedelbart, dels att fisken inte ska vakna under den efterföljande avblodningen. Verkligheten ser annorlunda ut. Per Hjelmstedt och hans kollegor vid SLU har analyserat effektiviteten i olika bedövningsmetoder. Fiskarnas hjärnaktivitet har mätts före och efter bedövningen, för att säkerställa att fisken faktiskt är medvetslös. Bara för att fisken exempelvis slutar röra på sig så behöver det inte betyda att fisken faktiskt förlorat medve tandet. Under Per Hjelmstedts presentation på Djurens Rätts webbinarium förklarade han varför bedövning vid slakt är så viktigt ur ett djurskyddsper spektiv och visade hur allvarliga konsekvenserna kan bli om bedövningen inte fungerar. Koldioxidbedövning är fortfa rande tillåten och används i det svenska vattenbruket, fastän den är både ineffektiv och plågsam.

Per Hjelmstedt har studerat flera olika fiskarter och bedövningsmetoder. Både slagbedöv

ning och elbedövning kan funge ra väl om de utförs på rätt sätt. En risk med slagbedövning är att slagen inte träffar rätt, och fisken blir därmed inte bedövad. Metoden har också en del prak tiska begränsningar, som att den kräver individuell hantering av fiskarna vilket kan orsaka stress hos djuren. Elbedövning kan fungera, men effektiviteten beror på många olika variabler, och känslighet för elbedövning varierar också mellan olika fiskarter. Exempelvis orsakade elbedövning endast kortvarig medvetslöshet hos fiskarterna clarias och tilapia, även efter elbedövning med väldigt höga fältstyrkor. Däremot kunde medvetslösheten förlängas om elbedövningen direkt följdes av nedkylning i isvatten, och därför kan den här kombinationen vara en fungerande metod för bedövning av de arterna. Men allra vanligast i svenska fiskuppföd ningar är laxfisken regnbåge.

‒ De är känsligare för el. Däremot begränsas möjligheten på grund av att för kraftig elbedöv ning kan orsaka skelett- eller muskelskador hos laxfiskar, vilket försämrar produktkvalitén, säger Per Hjelmstedt. Forskarna lyckades hitta en

Se mer!

På Djurens Rätts Youtubekanal kan du se hela seminariet Simma lugnt eller sätta fart .

bedövningskombination som minskade risken för att fiskarna kvicknade till efter en stund.

‒ För att undvika att fiskarna återhämtade sig efter elbe dövningen förlängdes i stället exponeringstiden. Om den var minst 30 sekunder så kunde vi inte bara uppnå omedelbar utan även permanent medvetslös het. Vid torrelsbedövning såg vi likande problem, fiskarna återhämtar sig efter en liten stund.

Per Hjelmstedt konstaterar att elbedövningen behöver fort sätta granskas.

‒ Elbedövning behöver vi fortfarande hitta bättre lösningar på. Vi ser att det kan fungera men det är många variabler som påverkar. Det är svårt att komma med generella riktlinjer, då även utfallet från olika utrust ningar verkar variera.

Det finns hundratals olika fiskarter i vattenbruksanlägg ningar världen över, och därför behöver ett lika stort antal arter studeras närmare. På samma sätt som landlevande däggdjur har olika behov och behöver hanteras på olika sätt, gäller

samma för de djur som lever un der ytan. Evolutionära anpass ningar till den miljö som fiskarna ursprungligen förekommer i ställer höga krav på artanpas sad hantering och slakt. Endast ett fåtal av fiskarterna i vattenbruket är studerade i högre utsträckning, och även bland dessa finns stora djurvälfärds relaterade kunskapsluckor.

Fisken har inte haft samma status som andra djur. Mycket talar däremot för att det börjar ske en förändring i medvetenhet hos folk. Föråldrade föreställningar om fiskars oförmåga att exempelvis känna smärta och att minnas har börjat ifrågasättas. Inte nog med att fiskar har långtidsminne och smärtreceptorer, de uppvisar även komplexa sociala beteenden.

Under webbinariet gjorde Per Hjelmstedt avslutningsvis en reflektion om kräftdjuren, som föds upp i ännu större antal än fiskarna. Forskning kring smärta hos kräftdjur visar att flera arter uppvisar beteenden som tyder på en smärtupplevelse, något som uppmärksammas allt mer. Bland annat har det blivit förbjudet att koka hummer levande i vissa länder. Medveten heten om att kräftdjuren också är kännande individer kommer att öka.

av Matilda Kylefors

”Elbedövning behöver vi fortfarande hitta bättre lösningar på.”

Norge är en stor nation i fiskindustrin och har sedan tio år tillbaka ett förbud mot den kritise rade koldioxidbedöv ningen av fiskar.

Nytt hopp för dödsdömda tuppkycklingar

Tuppkycklingar har inget värde i äggindustrin, eftersom de inte lägger ägg. Fram tills för några år sedan har den enda lösningen i äggfabrikerna varit att mala eller gasa de nyfödda tuppkyckling arna till döds. Nu ser det ut att kunna bli ändring för miljarder tuppkycklingar som föds varje år.

På ett ministermöte under hösten meddelades att EU-kom missionen kommer att föreslå ett slut på det systematiska dödandet av tuppkycklingar i hela EU. Djurens Rätt har länge arbetat för att förändra situationen i äggindustrin och är mycket glada över beskedet.

‒ Det är högst omoraliskt att döda kännande individer som precis tagit sina första ande tag, bara för att de inte anses nyttiga för oss människor. Att massdödandet får ett slut så fort som möjligt är det minsta vi kan begära, och det är glädjande att EU nu är på väg att lägga fram ett sådant förslag, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Dju rens Rätt.

Efter långvarigt lobbyarbete från djurorganisationer har flera länder i EU börjat ta ställning i frågan. Tyskland förbjöd dödan det av tuppkycklingar i år. Även Italien, Österrike, Luxemburg och Frankrike har infört lagstiftning som fasar ut det onödiga dödan det, med en utfasningsperiod för att ge tid för att ställa om till alternativa metoder, där köns bestämning sker redan i äggen. I Sverige pågår forskning, men inga politiska beslut har ännu tagits.

‒ Medan vi väntar på EU kan Sverige sälla sig till de länder som redan tagit politiska beslut för att främja omställningen. Dödandet

Det här vill Djurens Rätt

Djurens Rätts förslag till svenska politiker på kon kreta åtgärder: 1. Stötta det lagstiftningsförslag som läggs på EU:s bord om tuppkycklingarna.

Förbjud avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könsbestämning i äggen senast år 2023. 3. Främja forskning inom tidig könsbestämning i äggen.

av tuppkycklingar är i dag ett av de största etiska problemen att åtgärda. Som konsument är något av det viktigaste du kan göra att byta ut äggprodukter mot växtbaserade livsmedel för att snabba på nedmonteringen av äggfabri kerna, avslutar Camilla Bergvall. av Linn Åkesson

Mötet

Han är förmodligen Sveriges mest rutinerade djurskyddsforskare och har anklagats för att ha orsakat låg lönsamhet för svenska grisbranschen. Bo Algers berättar om djurforskningens skamfläckar, varför han vill stöka om hos sin gamla arbetsgivare, att inte titta bort när grisar gasas och suggan han aldrig glömmer.

NESTORN

av Josefin Strang foto Nicke Messo

NESTORN

Tanken var att mer eller mindre tillbringa yrkeslivet med att operera hundar, men under veterinärutbildningen skulle ett obligatoriskt moment slunga Bo Algers mot en helt annan bana. Det var 1970-tal och dags för veterinärstudenterna att besöka djurfabriker. De möttes av fjäderlösa höns som tryckte i trånga burar, i grisfabriken fanns inte ett enda halmstrå för grisarna att sysselsätta sig med, inte heller några fönster. Ljusen hölls släckta förutom när grisarna utfodrades. – Sådana besättningar fick jag och mina kursare komma ut och se. Där tändes gnistan för djurvälfärd. Hur fan kan man hålla på på det här sättet?

Å SNART HAN hamnat på forskningsbanan fanns många djurskyddsbränder att släcka. Suggor hölls i burar under hela dräktig heten och digivningen. Produktionsaveln av kor hade gått överstyr – juvren var så tunga av mjölk att korna klev på sina egna spenar, samtidigt som kornas fertilitet da lade av att producera slitsamma störtflo der med mjölk. Kycklingindustrin svällde snabbt under 70-talet och Bo Algers ska kar på huvudet när han minns branschens barnsjukdomar.

– Vi gjorde studier i broilerbesättningar och det var vidrigt att åka dit. Ammoniakkoncentrationer på över 50 ppm, man kunde inte vistas där utan gasmask. Det kryllade av larver till någon jäkla skalbagge, och ägaren ville inte ens gå in till djuren.

VARJE ÅR SLAKTAS två miljoner grisar i Sverige och hundratusentals hamnar på julborden, oklart är hur många av julfi rarna som mellan tuggorna kommer att begrunda grisens sista stund i livet. När grisar ska bedövas inför slakt sänks de ner i ett gasfyllt schakt. Få har tittat på. Bo Algers är en av dem.

– För att hålla på med det här forsk ningsområdet har jag fått stålsätta mig. Jag vet vad jag kommer att se, men det är inte roligt någon gång. Man härdas genom åren eftersom man tvingas se det år efter år i olika sammanhang. När jag tagit med ve terinärstudenter till slakterier har stor del handlat om att få dem att orka se det där. En del vill inte gå in. En del börjar gråta. Men en del är jättetuffa och konstaterar ”det är så här det är”.

Det är tack vare Bo Algers forskning som det finns videomaterial från ett koldioxidschakt i just Sverige. Den gryniga svartvita snutten på 43 sekunder är svår att glömma. När grisarna andas in koldioxiden utbryter panik, de klättrar på varandra för att fly kvävningskänslorna, studsar runt så korgen skakar, det är utdragna skrik tills grisarna till slut kvider till och svimmar. Dessa 43 sekunder sändes faktiskt i SVT i samband med dokumentären Köttets lustar, där komikern Henrik Schyffert tog hand om två smågrisar och svor att han skulle sluta äta kött om han inte hade hjärta att döda grisarna vid experimentets slut (spoiler varning: Schyffert bröt löftet). Filmsnutten hade spelats in i samband med en studie om olika gasblandningar vid bedövning inför grisslakt, men dokumentärens ska pare tvingades ta omvägar för att få tag på videosnutten. Bo Algers förklarar:

– Studien gjordes inte under villkoret att visas upp i SVT. I en rapport till Jordbruks verket hade jag lagt in filmen som bilaga.

Därmed skulle dokumentärmakarna kunna få tag på filmsnutten tack vare of fentlighetsprincipen. Men det visade sig att Jordbruksverket inte diariefört bilagan.

– Så kan man tydligen göra på Jord bruksverket om materialet är känsligt för näringen, tillägger Bo Algers krasst.

Han tipsade filmmakarna om att han brukar lägga sina mejl hos sin arbetsgiva res utgående diarium. Och på så vis kunde tevetittarna få en bild av vad två miljoner grisar utsätts för varje år i Sverige.

UNIVERSALT RESPEKTERAD ÄR han inte –den som googlar Bo Algers hittar bransch företrädare som anklagar honom för att vara orsaken till att svensk grisindustri inte är lönsam. Kritiken tar han med ro.

– De är rädda för förändring, vill jag påstå. De är av åsikten att villkoren för djurhållningen i Sverige ska skalas ner till någon slags miniminivå som gäller interna tionellt, för att jämna ut konkurrenssitua tionen. Sverige kan inte konkurrera på lika villkor, för att vi har dyrare omkostnader i Sverige såsom löner och byggnader. Kon stigt att man inte har den debatten.

Bo Algers har vevat både höger och vänster när han fått chansen. Historiskt

axplock: Debattartikel om att han blir kräkfärdig av Ikeas köttbullar från grisar med stympade knorrar. Utspel om att Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) borde ansa medlemmar med skandaldjurhållning. På sin Twitter jabbar han ständigt mot minkbranschen.

– När man sticker ut hakan så här och driver en debatt, så pratas det mycket om en, men inte med en, säger Bo Algers.

Ett pris han definitivt betalat för sin stridbarhet är indragen gästfrihet. Akade miker kan inte fritt valsa in i en djurfabrik, samtycke från djurhållaren behövs. Snål blåsten var värst efter en artikel i Expres sen på 90-talet, där andemeningen blev att Bo baktalade svensk djurhållning. Först blev han utskälld i korridoren av en kollega. Därnäst blev han uppringd av en grisbonde som sa att Bo och veterinärstudenterna inte längre var välkomna på studiebesök.

– Jag blev också uppringd av bönder som sa att de inte vill ha mig som professor. Jag var nytillsatt professor då, och de hade för sig att LRF betalade min lön.

Bo Algers kunde sitta lugnt i båten. Han är den sista generationen professorer med en nästintill orubblig anställningstrygghet, som fanns för att garantera vetenskaplig frihet.

– Numera kan universiteten alltid hävda att man inte vill satsa så mycket på ämnes området längre. Det har hänt på SLU vid några tillfällen.

OM BO ALGERS fick bestämma så skulle han upplösa sin gamla arbetsplats. De olika institutionerna som SLU driver runt om i landet skulle han tippa in i närmaste sedvanliga universitet. SLU har nämligen en udda position. Sveriges övriga universi tet lyder under utbildningsdepartementet, medan SLU styrs av näringsdepartementet och därmed Jordbruksverket. I referens grupperna sitter representanter från LRF och Bo Algers är väldigt kritisk till att LRF:s fingrar är nere i forskningsburken.

– LRF:s inflytande i SLU är ohälsosamt och osunt. Vi har en näring som påverkar ett universitet, ett universitet som med borgarna betalar för via skattemedel, och borde därför arbeta efter medborgarnas intressen. Vi har ett problem: både Jord bruksverket och SLU pressas av LRF.

Insyltningen har lett till förhalningar och försämringar av djurskyddet. Exemplet

Bo Algers var inblandad i Djurskyddsmyndigheten, som blev en kortlivad historia åren 2004 till 2006. När den nytillträdda borgerliga regeringen la ner myndigheten återgick djurskyddsfrågorna till Jordbruksverket, som också ansvarar för att främja svenskt lantbruk. ”Nu ser vi gång efter en annan hur Jordbruksverket går i LRF:s ledband”, säger Bo Algers.

”När man sticker ut hakan så här, så pratas det mycket om en, men inte med en.”

Mötet

som fortfarande höjer Bo Algers blodtryck är från 2017. Grisbranschen ville börja skilja tidigare på sugga och smågrisar, syftet var att få marginellt fler smågrisar per sugga och år. Jordbruksverket skulle utröna frågan i samråd med branschrepresentanter och forskare. Från forskningshåll var man rörande överens om att behålla 28 dagars digivning – Bo Algers konstaterar att frågan är välundersökt både i Sverige och världen. Men grisbranschen sjösatte ett eget projekt, som inte genomfördes av forskare, som kom fram till att det är okej med tidigarelagd avvänjning.

Om man skulle tro på den studien –vilket jag inte tycker att man ska göra – så ökar det sjukligheten hos suggorna med 50 procent. Det sa man inget om.

Det slutade med att Jordbruksverket lu tade sig mot den kritiserade studien och gav tummen upp för tidigare avvänjning.

– Hela studien är åt pepparn. Men Jord bruksverket struntar i det, tog siffran man ville ha, och struntade i att hela forskarvärl den är överens. För att man lyssnar på LRF.

Även Bos nu bortgångna hustru Anne Algers hade erfarenhet av att Jordbruksver ket dansar efter branschens pipa. Hon hade länge jobbat med att ta fram DISA, en data bank som visar hur föredömlig slakt ska se ut. Veckan innan publicering hör bransch organisationer av sig till Jordbruksverket och kräver att bilderna och filmerna ska ligga bakom lås och bom. Branschen blir inledningsvis bönhörda, och under ett möte försökte fem pers övertyga Anne Algers om att det vore rätt väg att gå att låsa in DISA.

– Hon spelade in, transkriberade och skrev en rapport om hur branschen på verkar forskare. Den ligger ute på Google Scholar och allt.

Anne Alges gick segrande ur slutstriden, DISA är öppen för alla.

SISTA YRKESÅRENS GNETIGA jobbpendling mellan Skara och Björkö är över, för fem år sedan gick Bo Algers i pension och fick hederstiteln professor emeritus. Här ute i den salta skärgården handlar bybornas småsnack om båtar, och Bo sticker ut på Björkö genom att inte ha en skuta guppan des nere i hamnen nedanför huset. Efter 50 år i forskningens tjänst är meritförteck ningen fylld med sisådär 600 studier. Hans djurforskning var långt ifrån bara ond bråd död. Ibland var forskningen riktigt

”Hela studien är åt pepparn. Men Jordbruksverket struntar i det.”

mysig – många timmar av hans yrkesliv har tillbringats med att observera grisar som sover, pruttar och småsprattlar i sina drömmar. Han glömmer aldrig en sugga som han tillbringat mycket tid med, som drabbades av en komplikation i samband med grisning. Två kultingar hamnade på kollisionskurs i livmodern och Bo Algers fick rycka in i egenskap av veterinär. – Hon låg där i sitt grisningsbo hon byggt en bit från de andra. Vi kände varandra sedan tidigare hon och jag, och hon tillät mig att komma intill. Jag behövde gå in med handen och försöka putta undan ena smågrisen och dra ut den andra – det intressan ta var att hon lät mig göra det, i stället för att resa sig och jaga bort mig ur boet. Mitt i proceduren reste hon sig för att lägga sig på andra sidan, det var allt, en halvtimma senare lyckades hon föda grisarna. Jag kände ett slags samförstånd där, som är svårbeskrivbar. Ett problem vi behövde lösa på något sätt. Jag blir nästan lite rörd när jag tänker på det, säger han.

Det som fick honom att hålla lågan uppe alla år var den där frågan ”hur fan kan man hålla på på det här sättet”. Visst lycka des han bidra till konkreta förbättringar i djurvälfärden, bland annat tågade Bo Algers mot den smärtsamma stympning en av griseknorrar. Och tillsammans med doktoranden Sophie Atkinson gjorde han ett detektivarbete för att lista ut varför mer än vart tionde nötdjur vaknade och spratt lade efter bedövningen med bultpistol (en projektil som går in och ut genom pannbe net). En pling till kusinen som är neurolog ledde dem rätt – obduktionerna visade att bultpistolerna bara hade pajat venerna, för att djuret inte ska vakna mer måste artären brista. Upptäckten och åtgärderna ledde till att bedövningen fick en effektivitet på 99,8 procent.

TROTS ALLA FJÄDRAR i hatten har inte Bo Algers några planer på att slänga upp fötterna i soffan och begrunda bilmekanik och Volvocabbar resten av pensionen. Han är kvar på barrikaderna och de senaste åren har han skrivit flera debattartiklar om minkfarmning. Just minkfrågan har allt som krävs för att trycka på hans knappar –slapphänt politik, dålig forskningssed och djur som lider.

– En sorglig historia, av så många skäl. För det första är det i grunden onödigt, det finns ingen som helst anledning att hålla på med minkfarmning förutom att tjäna pengar på att plåga djur. Och minkfrågan är det mest tydliga exemplet på det jag kallar filibusterforskning.

Frasen är besläktad med ordet filibuster politik, som handlar om olika fördröjnings taktiker. Minkvälfärd är inte det mest mag

Bo Algers

Född: 1950

Bor: Björkö i Göte borgs skärgård.

Familj: Fyra barn och tre barnbarn.

Gör: Professor emeritus i husdjurs hygien vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara. ”Husdjurshygien är ett konstigt ord. Vi håller inte på att badar hundar, som någon ringde mig och frå gade om vi gjorde.

Institutionsbeteck ningen är bättre – husdjurens miljö och hälsa”, säger han. Bo ingår i flera expertgrupper, däribland har han suttit i EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA).

Gör annars: Målar tavlor ibland, hänger med i samhälls debatten, driver en klubb för Volvo C70-entusiaster och snickrar på bastun fritidshuset i Årjäng. Bland annat. Läser just nu: Skogslandet av Lisa Röstlund.

netiska forskningsområdet för finansiärer, så det är främst minkbranschen som puttar pengar åt minkforskningens håll, och det som Bo Algers kallar filibusterforskning fal ler då i god jord. Bo lutar sig fram ur soffan och börjar gestikulera allt mer. – Man ändrar någon kvadratcentimeter här, lägger till någon hylla där, och frågar sig om minkarna mår bättre av det. Det är inte i närheten av vad minkar egentligen behöver. Näringen är väldigt glad i att sponsra den här filibusterforskningen, då kan de säga ”vi forskar på det här, och vi har till skillnad från andra satt in en hylla till minkarna, vi är bäst”. Det här har ingenting att göra med vad minkar behöver, som är ett semiakva tiskt rovdjur. Att sätta in små plastbaljor har inget att göra med minkars instinkt att söka föda i vattendrag. Ren idioti menar jag.

Bo Algers säger att han är ”fruktansvärt besviken” på insatserna från SLU:s veten skapliga råd i samband med Jordbruksver kets stora minkutredning från 2019.

– Det är det mest flagranta sättet som visar hur forskaren går i näringens ledband. De skrev bara några enkla stycken som handlade om den här centrala frågan om minkars behov av tillgång till vattendrag, och citerade inga artiklar. Vi vet tillräckligt om minkar för att veta att de inte får sina motivationssystem tillgodosedda genom de här burarna. Jag tycker bevisbördan ska vara den omvända än den är i dag.

Kanske har Bo Algers också svårt att slita uppmärksamheten från minkfrågan efter som det finns hopp. Under pälshandelns storhetstid på 70-talet fanns cirka 1 300 pälsfarmer i Sverige, nu har antalet dalat till ett tiotal minkfarmer. Allt fler länder lagstif tar mot minkuppfödning, men i Sverige är det bara tre riksdagspartier som vill begrava branschen.

– Jag tycker nästan lite synd om mink producenterna. De borde få ersättning för att avveckla, i stället för att självdö. Jag tycker det vore ärligare och rakare, för de har trots allt gjort något som varit tillåtet.

OM BO ALGERS ska utse forskarkårens skamfläck så är det dock inte filibuster forskningen som stå längst vid skampålen. Större problem finns, enligt honom.

– Problemet är självcensur. Forskare undviker att gripa sig an kontroversiella frågor. Där har du det stora problemet, som nog bara ökar.

Vad för kontroversiella frågor?

– Som det här med gasningen av grisar. För väldigt länge sedan gjorde svenska forskare en pytteliten studie på några få grisar, det lilla underlaget och outvecklade metodiken kritiserades, studiens slutsats blev att koldioxidbedövning ”inte är så farligt”. Nästan 20 år gick, och tack vare

SNABBA OM DJUR

Lantbruksdjur närmast hjärtat?

Grisen, måste jag er känna. Suggans kom plexa modersegenska per är så fascinerande. Grisar är civiliserade, smarta, intelligenta, stora personligheter. Det är charmigt att umgås med grisar i en vettig miljö som inte luktar grisbajs.

Fråga du vill kunna ställa till ett djur? ”I vilket sammanhang känner du ångest?”, det skulle jag vilja veta.

Djur du vill vara i ditt nästa liv?

En katt hos ett pensionärspar. Jag vill äta gott och ha kattlucka så jag kan gå in och ut som jag vill.

Vilt djur du vill se?

Jag har bara sett varg en enda gång, fastän jag har sommarstuga mellan två vargrevir.

Din bästa studie?

Asch. Är man nå gorlunda självkritisk tänker man på allt som kunde gjorts bättre. Men några studier som fått stort genomslag är den om att buller i djurstallarna inte är bra när suggorna ger di, för att smågrisarna inte hör mamman. Studien fick vingar och flög ut i världen. Och en annan studie, för evigheter sedan, då när det var en stor fråga om kors fertilitet påverkas negativt av stora kraft ledningar. Vi ställde 60 kvigor under 400 kilovolts kraftledning ar, och 60 kvigor som kontrollgrupp en bit bort. Vi kunde inte hitta några effekter. En del länder hade debatter om kraftledningarna i sina parlament och hängde på låset, de ville ha resultaten samma dag på fax.

Forskningsmyste riet som Bo Algers är gladast över att ha löst handlar om suggors finurliga digivning. Mjölken rinner bara till en kort stund. Hur vet kultingen att det är dags att växla från juvermassage till att dia? Bo Algers och Per Jensen sam körde smågrisarnas beteenden med suggans grymt ningar, och ”gamla datamaskiner stora som garderober” bekräftade hur de två sammanföll. På suggans signal så växlar smågrisarna mellan massage och di – därför är det viktigt att gris stallar inte är bull riga. Dessutom kan smågrisen beställa storleken på sitt mål genom så kallad eftermassage. Smågrisarna brukar för det mesta hålla sig till en och samma spene.

– Om vi vill fortsätta ha industriell slakt, då måste vi hitta gaser som funkar. Argon är lovande men har ansetts för dyr, men om den ska masstillverkas för världens slakte rier så kan den bli billigare. Och den kräver lite långsammare slakttempo.

Är inte lägre slakttempo dyr, naiv utopi?

– Frågan borde inte vara vad det kostar. Frågan borde vara vad fasen vi får göra med djur, och inte får göra med djur. Kostar det så får det kosta. Köttet är så van sinnigt billigt ändå. För några år sedan såg jag ett kilopris på skivat svenskt griskött, 75 kronor kilot, precis som chips. En potatis och en gris kostar lika mycket. Fullständigt absurt.

NERE I BJÖRKÖS fiskehamn börjar allt fler båtentusiaster ge upp för säsongen och släpa upp skutorna på torra land. När öborna röstat om en broförbindelse till fastlandet blev det ett rungande nej. Här finns all nödvändig service och en anstormning av utbölingar skulle äventyra idyllen. Bo spanar ut över böljande kullar och en klippig kustlinje.

– För inte så länge sedan var det några som såg späckhuggare inte långt härifrån. Ibland händer det att någon vilsen val letar sin in ända hit.

De fyra barnen och tre barnbarnen kommer gärna på besök, men det blev inga tredje generationens veterinärer.

– Barnen blev avskräckta av alla diskus sioner vid middagsbordet om slakt, haha.

BO ALGERS MÅ vara luttrad, men kan inte låta bli att känna glimtar av hopp. Han nämner välfärdskriterierna European Chicken Commitment (ECC) som fått vingar senaste åren.

en spansk forskargrupp kunde man visa att bedövningen verkligen är så ångestfram kallande som man trott. Det här var runt 2006–2007. Då blev det en väldig fart på den här frågan, säger Bo Algers.

Problemet med koldioxidbedövningen är stort, det kommer inte vara någon enskild forskargrupp som självmant löser grisarnas situation. Bo Algers är glad över att kunna skymta ljusningar i frågan. I fjol gav EU tummen upp för att portionera ut 20 mil joner euro till forskningsprojekt om bättre

bedövningsmetoder av grisar, något som både Bo Algers och Djurens Rätt varit med och arbetat för.

– På slaktkycklingssidan har vi inte kommit någonstans. ECC tycker jag är ett utomordentligt bra initiativ, i kombina tion med utedrift blir slaktkycklingupp födningen någorlunda anständig. Men i dag använder vi fel raser, vi har inbyggda problem i de snabbväxande raserna. Vi har benfelsproblematiken, de gigantiska flock arna, beläggningsgradsproblematiken, för monotona miljöer … Det finns så mycket kvar för näringen att göra. ECC är en bra väg att vandra framåt, säger Bo Algers.

Den 15 april 2021 var han inbjuden till en hearing i Bryssel om End the Cage Age, den gräsrotsdrivna kampanjen som ser ut att lyckas fasa ut burarna ur EU:s djurfabriker.

– Jag satt och nöp mig i armen och tänk te, det här händer inte! Förslaget röstades igenom med bred majoritet. Jag fattade ingenting, jag är så luttrad. Men sen slog det mig, det är ju väljarna som säger till sina folkvalda ”gör så här”. Och då måste de faktiskt lyssna. ●

Meritförteckningen är lång. Bo har suttit i otaliga referensgrupper, bland annat EFSA som är EU:s livsmedelssäkerhetsorgan. EFSA-experterna är nästan alltid överens, men stormigaste debatterna har varit fixering av suggor och uppbindning av kor.

Grymma grisfakta

”Frågan borde inte vara vad det kostar. Frågan borde vara vad fasen vi får göra med djur.”

LÖPANDE BAND

LIDA PÅ LÖPANDE

Rubriker i urval: Pernilla Wahlgren berättar att hon måste bo hemma hos Bianca. Lena Mellin tycker att politikerna sviker oss om elkrisen. Bästa kosten och vanorna för din sköldkörtel utlovas. Stor sudokuspecial! Det skamfilade exemplaret av Aftonbladet har lagts intill kycklingen, som dött liggandes på rygg med sin kala mage i vädret. Vem som har tagit denna bild och hundratals andra bilder och filmer inifrån kycklingfabriken är oklart.

under uppfödningen, inledde programle daren och reportern Robert Aschberg.

En grå höstdag bilade Aftonbladets reporterduo ut till djurhållaren i Strängnäs, som är en av Kronfågels kycklingleve rantörer. Journalisten Lindah C Mohlin och den anonymiserade djurhållaren står närmast i bild, hon i vit trenchkappa, han i arbetsskor och jeans med avtryck från snusdosan. Djurhållaren säger att han inte känner igen bilderna, att han är stolt över sin verksamhet och inte har något att dölja, men avböjer reportrarnas förslag om att ta en rundtur i kycklingstallarna.

Veterinären Johan Beck-Friis tog en titt på bilderna från kycklingfabriken och kon staterade att fåglarna utsatts för ett stort lidande. Under Aftonbladet-intervjun höll även djurhållaren med om att turbokyck lingars genetik är ”ruggig”.

– De väger 45 gram när de kommer, och sen 28 dagar senare så skickar vi grillkyck ling som ska väga 1,6 kilo.

Aschberg undrade om djurhållaren ser något etiskt problem med de snabbväxande kycklingarna.

– Ja, det är en ruggig genetisk utveckling, svarade han.

TKANSKE KOM MATERIALET från en visselblå sare, kanske från en djurrättsaktivist. Allt Djurens Rätt vet är att bilderna och filmer na inifrån kycklingfabriken togs i höstas, landade anonymt i organisationens mejlin korg, koordinaterna medföljde och därför kunde Djurens Rätt-anställda bekräfta att det rörde sig om en kycklingfabrik i Sträng näs kommun. Generalsekreteraren Benny Andersson understryker att Djurens Rätt bara arbetar med demokratiska och lagliga metoder, och brukar inte hämta in egna bilder eller filmer inifrån djurfabriker.

– Någon eller några har sett att vi på Djurens Rätt jobbar år ut och år in för kycklingarna, och den här personen har sett något som inte står rätt till i kycklingindustrin och valt att vända sig till oss, säger Benny Andersson.

Han är medveten om att meningsmot ståndare gärna rynkar på näsan åt material som kan ha hämtats genom intrång, men tycker att publiceringen är motiverad efter som filmerna visar kycklingar som lider.

VÅ MÅNADER SENARE är det just Afton bladet som nappat på materialet inifrån kycklingfabriken. Deras slakterigransk ning från 2021 ledde till en massbojkott av Kronfågels produkter, den 10 november 2022 var det dags för uppföljaren. Den här gången flyttades blickarna från slakteriet till uppfödningen, i det granskande webb teveprogrammet 200 sekunder – Kycklingar utsätts för lidande redan

– Djur som har ont, som inte kan röra sig, kycklingar som kliver över döda djur som blivit nertrampade i allas avföring, djur med brännskador från gödsel … Det väsent liga är att vi kan göra långa, långa listor på allvarliga brister man ser på de här bilder na och filmerna, säger Benny Andersson.

Den 3 oktober anmäldes djurhållaren av Djurens Rätt, rubriceringen blev misstänkt brott mot djurskyddslagen alternativt

I media

När Djurens Rätt släppte kart läggningen om djurskyddsbris ter som förekom under 2021 på de fyra största kycklingslak terierna, så uppmärksammades Guldfågeln-granskningen i SVT Halland.

på systemfel, bedömer Djurens Rätt.

djurplågeri. Nya brottsbeskrivningen grovt djurplågeri kan vara aktuell i det här fallet.

I AFTONBLADETS GRANSKNING intervjua des Kronfågels vd Fredrik Strømmen. Han höll med om att bilderna var upprörande, men menade att kycklingkonsumenter kan pusta ut eftersom den här sortens scener är sällsynta i kycklingfabrikerna.

– Jag blir upprörd själv, det är inga trevliga bilder att se, det ska inte se ut så. Men det här handlar om en flock. Om man ser i alla andra flockar, eller i många andra flockar, så ser det bra ut. Jag förstår myck et väl att konsumenterna reagerar när de blir visade sådana här bilder. Om man tror att det brukar se ut så här så blir det en felaktig bild, sa Fredrik Strømmen och berömde kyckling uppfödaren i Strängnäs för att ha tagit itu med problemen.

Om du frågar sakkunni ga hos Djurens Rätt så rör

det inte sig om enstaka rötägg, bilderna från Strängnäs visar hur kycklingfabriker ser ut framåt slutet av turbokycklingarnas livsspann. När de börjar närma sig slakt vikt har stallet blivit trångt och smutsigt. De har knappt ett A4-ark vardera att röra sig på efter att ha vuxit 50 gånger sin vikt på fem veckor. I Asch bergs krönika i anslutning till Aftonbladets publicering konstaterade han att hans 94 kilo skulle förvandlas till 3,5 ton på 28 dagar. På bilderna och filmerna syns kycklingar som bred bent stapplar fram, en

5 krav från Djurens Rätt

1. Brott mot djurskyddslagstiftningen, som i fallet med Kronfågel, måste få kännbara påföljder. Kontrollmyndigheter och rättsväsende måste ha tillräckligt med resurser och agera kraftfullt. Djurens Rätt anmäler därför misstänkta brott mot djurskyddslagstiftningen.

2. Antalet kycklingar och hönor i fabrikerna måste minskas, likaså slakthas tigheten. Sverige ligger i topp för hög intensiv djurhållning i kycklingfabriker inom EU. En gräns måste sättas för hur stora gårdarna får vara och hur snabbt slakten får gå till.

3. Många kycklingar utsätts för den kritiserade elbadsbedövningen. Det behöver införas förbud mot plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, samt av sättas resurser till forskning om bättre metoder, vilket Djurens Rätt arbetar för.

4. Djurens Rätt arbetar för att fler företag ska anta ECC, och att politiker upp daterar lagstiftningen i enlighet med ECC. Bland annat ska turbokycklingar inte längre få användas, vilket skulle minska dödligheten både i uppfödning och under transport till slakteriet.

5. Djurens Rätt arbetar för att offentliga verksamheter ska upphandla mer vego och ställa högre krav på djurvälfärden vid inköp av animalier. Djurens Rätt vägleder också privatpersoner som vill välja bort kyckling från tallriken.

Benny Andersson

”De väger 45 gram när de kommer, och sen 28 dagar senare så skickar vi grillkyckling som ska väga 1,6 kilo.”

En anonym källa har läckt bilder till Djurens Rätt inifrån en kycklingfabrik i Strängnäs, företaget i fråga levererar till Kronfågel. Ett exempel på enskilt problem i enskild flock, tycker Kronfågels vd. Exempel

annan har fastnat sittandes i spagat. Fågeln kan inte ta sig till stationerna med vatten och foder, och inte heller fly när andra kycklingar kliver på den i trängseln. Flera bilder visar döda kycklingar som är ner trampade i avföring, medan flera levande kycklingar har röd, inflammerad hud som frätts av gödsel.

NÄR DJURHÅLLAREN I Strängnäs fick sin senaste oanmälda fysiska kontroll för fem år sedan så konstaterades flera brister –skaderisker, trängsel och dåligt stallklimat. Den senaste fysiska kontrollen skedde så sent som den 17 juni, den var dock föran mäld, och genomfördes utan anmärkning ar men kontrollanterna undersökte inte om sjuka eller skadade djur gavs nödvän dig vård. Den här kycklingfabriken utanför Strängnäs har faktiskt kontrollerats oftare än den genomsnittliga djurfabriken, som i snitt får en fysisk djurskyddskontroll vart tionde år. Bara 4,7 procent av landets djurfabriker kontrollerades 2021, och vid sex av tio fysiska kontroller konstaterades brister. Trots det lutar sig Kronfågels vd Fredrik Strømmen på djurskyddskontrol ler som en viktig kvalitetssäkring.

– Alla flockar som kommer till oss kont rolleras av Livsmedelsverkets veterinär för att säkerställa att fåglarna har haft det bra. Och naturligtvis har vi också kontroller

ute på gårdarna genom länsstyrelsen och Svensk Fågels djurvälfärdsprogram och våra egna resurser, veterinärer och dylikt. Jag känner mig väldigt trygg och säker på att kyckling från oss har haft det bra. Enskilda flockar har utmaningar, men det är väldigt få, sa Strømmen till Aftonbladet och tillade senare att han inte ser något problem med turbokycklingar, eftersom ”allt fokus med aveln är djurvälfärd”.

Eftersom turbokycklingar vid fem veckors ålder sopas ihop och skickas till slakt, så är kycklingarna på bilderna redan skickade till slakt och minst en ny genera tion har tagit vid. De glesa kontrollerna av djurfabrikerna upprör Benny Andersson.

– Det rör sig om miljoner, miljoner, mil joner djur där ingen ens stuckit in huvudet och tittat hur det ser ut. Det är ett otroligt systemfel. De här djurfabrikerna är helt överspelade. Ingen rimlig människa ställer upp på premisserna. Vi får fortsätta tjata, för ingen annan orkar ju ifrågasätta det. Varje rimlig djurskyddsinspektör och ve terinär ser att det är skit, men vad ska man göra när det finns ett system som byggts upp på att det här är okej, säger han.

UPPFÖDNINGAR MÅ KONTROLLERAS spora diskt, men på slakterierna jobbar Livsmed elsverkets officiella veterinärer. I deras uppdrag ingår att rapportera avvikelser,

En kyckling mättar knappt en person. ”Varje person som väljer bort en kycklingrätt en dag kan ha räddat ett liv. Just med kycklingarna så kan så lite föränd ring göra så stor skillnad”, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.

Välj vego Djurens Rätt anser att det mest effektiva sättet att hjälpa kycklingarna är genom att välja bort dem från tallriken - och välja vego.

Kronfågels presstjänst har bilder från idyllen på en Bosarpsgård. Dessa fåglar är undantaget – bara en procent av Sveriges kyck lingar får komma ut någon gång i livet.

Så få kycklingar i Sverige får komma ut. I Frankrike är siffran 20 procent.

Snittantalet kycklingar på en kycklingfabrik i Sverige ‒ en av de mest intensiva i EU.

Andelen kontroller som visade brister på Kronfågels slakteri under 2021.

Antalet kycklingar i Sverige som är turbokycklingar. Snittet i EU är 90 procent.

Så många svenskar tycker att det borde vara förbjudet att hålla kycklingar enbart inomhus.

TURBOKYCKLINGENS LIV OCH DÖD

exempelvis kycklingar som fått gödsel brännor i djurfabriken, klämts eller kvävts ihjäl under slakttransporten, eller inte är medvetslös när strupen skärs upp och fjäd

rarna skållas bort (som i fallet med Kron fågelskandalen från 2021). Anna Harenius är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Ägget från avelsanläggningen rullar iväg på löpande band och sätts i en ruvmaskin i 18 dagar. Sedan flyttas ägget till kläckmaskinen, efter kläck ning skickas den 40 gram lätta dunbollen till uppfödning.

Inomhuslokalen delas med tiotusentals jämnåriga. Lamporna står oftast på för att kycklingarna ska sova mindre och äta mer (främst spannmål och importerad soja).

Under veckorna i kycklingfabriken finns det inte mycket att göra, bara lite spån att peta i. Sittpinnar, sandbad och gömställen saknas. Sömnen blir ständigt avbruten.

I takt med att kycklingen växer ökar trängseln. Tre till fyra procent av kycklingarna dör innan de nått slakt vikt, benen och de inre organen orkar inte med den snabba tillväxten.

Under våren 2022 har hon vecka ut och vecka in begärt ut kontrollrap porter från Livsmedelsverket.

– Med tanke på Kronfågelskan dalen så tänkte jag ”det måste se likadant ut på nästan alla andra större slakterier”.

Hon läste 200 kontrollrapporter och sorterade dem utifrån slakteri, månad och typ av brister. Ett matigt Excelark hjälpte henne överblicka frågan ”hur ofta upp täcks brister på slakterier?”.

– 74 procent av alla kontroller hos Kronfågel visade brister. Det är ju sjukt, särskilt med tanke på att vi vet att de inte har fått påföljder.

Anna Harenius analys är att bristerna som ofta konstateras på slakterierna dels vittnar om ett uppskruvat slakttempo, dels

skvallrar om djurskyddsproblemen som finns bakåt i leden – alltså uppfödning och transport.

– Det positiva är att själva kontrollerna på slakterierna verkar fungera – fel upp täcks – men där stannar det. Sen händer ingenting. Det är så utbrett, nästan accep terat, alla de här bristerna. En kontrollrap port blir bara ett papper, helt enkelt.

När en djurskyddskontrollant kliver in i en djurfabrik är inte frågan nödvändigt vis ”är det något djur här som utsätts för onödigt lidande eller sjukdom” eller ”kan djuret ägna sig åt naturligt beteende”, så som djurskyddslagen kräver. Frågorna som djurskyddskontrollanten ställer sig själv utgår från Jordbruksverkets föreskrifter, där djurskyddet ska vägas mot lönsamheten.

Vid fem veckors ålder är det dags att transporteras till slakt. Tiotusentals individer samlas ihop och läggs i transportlådor. 190 000 kycklingar dör varje år i transporten, oftast på grund av klämningar, syrebrist, överhettning eller köld.

– Lagbrottet djurplågeri och Jord bruksverkets föreskrifter blandas ofta ihop, men har inte med varandra att göra. Du kan följa föreskrifterna, men det kan ändå vara djurplågeri, menar Benny Andersson.

växten. Tarmskador till följd av parasiter är också vanligt, därför utfodras kyck lingarna rutinmässigt med antibiotika. Eftersom kycklingfabrikerna i Sverige är få och stora så saknas tillförlitlig statistik hos Jordbruksverket om hur djurskyddet och kycklingvälfärden utvecklas från år till år.

AV DE 200 kontrollrapporterna fanns en rapport som Anna Harenius inte glömmer. Första tisdagen i januari 2021 försökte en kyckling på Kronfågels slakteri utanför Valla i Katrineholm bli ett unikum på 115 miljoner. Kycklingen lyckades smita ur transportlådan, men tiden i frihet blev kort. Under det löpande bandet som rullar container efter container till bedövningen hittas kycklingen ihjälklämd av fabriksma skineriet.

– Det är lättare att ta till sig berättelser om individer, och så är det nog för många människor. Mer än 100 000 djur dog i slakteriet den dagen, det är egentligen värre, men när en individ dog på ett kan ske väldigt plågsamt sätt när den försökte ta sig till frihet, så drabbar det mig extra mycket, säger Anna Harenius.

Under arbetet överväldigades hon av siffrorna. 3 000 kycklingar som på väg till Guldfågelns slakteri dött av kvävning, överhettning eller kyla i slakttransporten. 50 000 kycklingar hos Atria med frätska dor under fötterna från gödsel. Huvuden och vingar fastklämda i transportlådor. Kycklingar som skållats levande. Om det här vore katter eller hundar så hade det blivit ramaskri. Varför är inte folket så brydda om kycklingar?

På slakteriet väntar bedövningsmetoderna el eller gas. Vid den kritiserade elbadsbedövningen hängs fullt medvet na kycklingar upp och ner i sina ömma ben. Huvudena doppas i ett elektriskt vattenbad, därefter färdigställs slaktproceduren.

Enligt Jordbruksverkets detaljföre skrifter är det okej att upp till var tionde kyckling dör innan den slaktas vid fem veckors ålder. I praktiken dör tre till fyra procent av alla turbokycklingar redan under uppföd ningen. Vanliga dödsor saker är organsvikt samt törst eller svält till följd av att benen inte bär, vilket beror på den snabba till

– Vi har kommit mycket längre med kor, grisar, får, de lite större djuren. Man ser inte fjäderfä som lika intelligenta som grisar, till exempel. Men det är inte intelligens som är frågan. Frågan är ju om fåglarna kan lida – och det vet vi att de gör. Vi vet också att kycklingar kan ha kul, och berövas att ha roligt i sådana här djurfabriker. Och även jag kände mig överväl digad när jag jobbade med kontrollrapporterna, det blir så många i antal att vi inte kan föreställa oss varje individ som far illa, säger hon.

”Det är så utbrett, nästan accepterat, de här bristerna. En kontrollrapport blir bara ett papper.”

Anna Harenius

Skilda världar När bransch organisationen Svensk Fågel visar bilder in ifrån kyckling fabrikerna är fåglarna nyfödda gula dunbollar och ströet är fortfarande rent. Trängseln intensifieras när de snabbt växer till tunga vita turbokycklingar.

SÅ TYCKER NI

Era reaktioner i sociala medier

”Sjukt hemskt. Blir både ledsen och förbannad. Ens hjärta brister för dessa stackars kycklingar som tvingas leva sina korta liv i misär för att sen plågsamt gå en död till mötes enkom för att människor ska äta dem. Så här ser verkligheten ut, fy fan rent ut sagt!”

”Hur skulle det se ut om människor skulle bli tvingade att gå inne i denna miljö själva?”

"Svenska folket förtjänar att få se hur kyckling som hamnar i våra butiker produceras."

"All storskalig djuruppfödning är djurplågeri."

”Bidrar inte till detta längre, egoismen är vidrig.”

”Inget djur förtjä nar att må & leva såhär!”

”Så bra att Dju rens Rätt visar hur konstigt det är att kycklingindustrin inte visar sina kycklingar i sina reklamfilmer. De vet helt enkelt att konsumenterna inte skulle vilja köpa deras kycklingar om de visste hur de har det."

”Att folk också tror när dom ser reklamer på att de lever bra & lyckligt! Stackars djur!”

”Stackars stackars älskade lilla vän.”

"Lögnen är deras enda argument."

”Mitt i prick. ”

”Det är så fruktansvärt och totalt onödigt att utsätta djuren för lidande. Vem tjänar på det?”

Just nu finns 22,7 miljarder kyck lingar i världen, ämnade att hamna på tallrikar.

DET FINNS FYRA stora fågelslakterier i Sverige: Kronfågel i Valla, Atria i Sölves borg, samt Guldfågeln i Falkenberg och på Öland. Enbart på Kronfågels slakteri dödas två kycklingar i sekunden, 200 000 om dagen, 55 miljoner om året. Djurens Rätt menar att det höga tempot och den intensiva uppfödningen gör det omöjligt att säkerställa att individer undviker lidan de. Organisationen riktar extra hård kritik mot de snabbväxande turbokycklingarna, som i dag utgör 99 procent av alla slaktade kycklingar.

– Vi vet att en väldigt stor andel av turbokycklingarna kommer drabbas av sjukdom och lidande, eftersom de är så hårt avlade på tillväxt. Kycklingfabri kerna är en industri som står på ostadig grund eftersom uppfödningen strider mot

djurskyddslagens formuleringar, menar generalsekreteraren Benny Andersson.

Anna Harenius understryker att tur bokycklingen egentligen är samma art som tamhönsen, som pickar runt på gårdar och lägger ägg. Samma behov, men dömda till olika liv och livslängd – aveln har gjort att kycklingen växer för snabbt för att leva länge. Anna Harenius hoppas att fler människor vill utöka sin empati till att om fatta fjäderfän, ett första steg kan vara att börja uppskatta hönsfåglars förmågor.

– Jag vill slå ett slag för att titta på höns ibland. Hönor lär sina kycklingar vad som är ätligt genom kommunikation. De är väldigt pratiga varelser, som kan varna för faror från olika håll. De är verkligen intres santa djur, som är mer intelligenta än vad allmänheten tror. Vi ska se till att de har ett bra liv, och inte rättfärdiga behand lingen av dem genom att ifrågasätta deras intelligens, säger hon.

DJURENS RÄTT HAR producerat en reklam film som visats i teve och sociala medier, vilket lett till att hundratusentals svenskar har sett kycklingarnas verklighet. Efter

”Det är en gigantisk industri vi tittar på. Räknat i ekonomiska muskler har vi inget att sätta emot.”

DET GODA GRÖNA EXEMPLET

Djurens Rätt kräver att köttkon sumtionen halveras till 2030. Ambitiöst, men inte helt världsfrånvänt – det finns exempel på stora aktörer som självmant uppnått målet. Varje dag serverar Södertälje kommun cirka 17 000 portioner. Det blir oftast en vegetarisk dag i veckan, och vegetariska alternativ finns alltid. Jämfört med 2010, innan kommunen införde matkonceptet Diet for a Green Planet, så har köttinköpen minskat med 44 procent per inskriven elev och dag. De årliga köttinköpen har därmed sjunkit från 218 ton till 122 ton. Kyckling, kalkon och importerat viltkött är kategorierna som Södertälje dragit ner kraftigast på, medan inköpen av inhemska råvaror skruvats upp.

Varje dag serveras tre miljoner offentliga måltider inom skola, vård och omsorg. För Södertälje kommun så har den stora utmaningen varit att inte eleverna sparkar bakut och kräver ris och kycklingnuggets. Under hösten orsakade exem pelvis Lyckseles skolmat rubri ker i riksmedia. Den nya hållbara menyn med mer ekologisk, närproducerad och vegetarisk mat samt färre halvfabrikat sågades hårt av eleverna och köksper sonal utsattes för ”personliga påhopp ute på gatan”. Lycksele kommun har nu återgått till den gamla menyn. Södertälje kommuns kostchef Sara Seing

konstaterar att det är svårt att ta klivet till en hållbar meny.

‒ Man är till exempel så himla van att äta ris, det ses som husmanskost men om vi ska tänka hållbart och näringsrikt kan det inte vara val nummer ett. På våra breddgrader växer många näringstäta vegetabilier som vi inte är vana att äta i vardagsrätter. Morötter och vitkål

känner de fles ta till, men vi har en uppsjö av rotfrukter, kålsorter, spannmål och baljväxter.

Södertälje har inte bara köpt mer närproducerad vego, utan även valt att ställa högre djurvälfärds krav på köttet som köps in (så som gräsbeteskött). Kostenheten försöker också minska svinn och jaga rätt på kött som annars skulle kasserats eller blivit djurfoder, exempelvis höns som värpt ekologiska ägg. På menyn finns det vegetaris ka rätter som blivit favoriter. En oväntad hit är en gul slät syriansk linssoppa, överlag är det vinnande konceptet att göra vegoversioner av älskade rätter.

‒ På en vegetarisk pizza kan du ha nästan vad som helst. Tacobufféer är alltid populära, allt du kallar hamburgare är också populärt. Vi har också en vegetarisk pasta bolognese där kockarna älskar att ersätta köttfärs med gulärtsfärs, berät tar Sara Seing.

De stora vegoinköpen har

gjort att Södertälje kommun blivit en spelare i utvecklingen av vegoinnovatio ner. Kommunen har samarbetat med mindre företag som vill uppfinna eller skala upp vegoproteiner tillverkade på svenska råvaror.

– Gråärta är en sådan råvara som ett företag ville få testat. Det finns varianter som beter sig olika, inte minst när de kokas upp i lite större volym till olika rätter. Våra kockar fick vara med och välja ut den lämp ligaste sorten, säger Sara Seing.

Djurens Rätt ser stor potential hos kommuner att driva den djurvänliga utvecklingen. Några av Djurens Rätts prioriterade frågor är att stoppa subventionerna av Sveriges djurfabriker, samt att jämna ut konkurrens villkoren mellan animaliska och vegetabiliska proteiner. Södertälje föregår med ett gott exempel, och nu vill Djurens Rätt se nationella initiativ och målsättningar från politiskt håll.

För att minska intensiteten i djurfabrikerna har Djurens Rätt ett ambitiöst mål – halverad kött konsumtion till 2030 i Sverige. En stor spelare som redan är framme vid målet är Södertälje kom mun, där gråärta är en av hjälteingredienserna.

Aftonbladets publicering har Kronfågel påstått att bilderna är tagna i ett särskilt stall för sjuka kycklingar, men det var inget kycklinghållaren själv nämnde och veterinären Johan Beck-Friis bedömde att kycklingarna legat där länge.

DJURENS RÄTT ANSER att turbokycklingar inte är förenliga med djurskyddslagen, och har i slutet av november uppmanat riksåklagare Petra Lundh att pröva saken i Högsta domstolen. Djurens Rätt har bred dat verktygslådan – från och med 2022 har organisationen börjat polisanmäla miss tänkta brott i djurfabriker, förundersök ning pågår i fallet med kycklingfabriken i Strängnäs. Ett annat viktigt verktyg för att minska lidandet är att få fler att anta Euro pean Chicken Commitment, kriterier som inte accepterar turbokycklingar. I oktober hade totalt 50 företag antagit policyn efter kontakt med Djurens Rätt. Benny An dersson låter bestämd – han säger att den fabriksartade hanteringen av djur ska gå i graven. Han är medveten om att djurrätts rörelsen gett sig in en brottningsmatch mot en tungviktare.

Djurens Rätt är en organisation med 50 000 medlemmar. Är det inte storhetsvansinne att slåss mot kycklingindustrin?

– Det är en gigantisk industri vi tittar på. Räknat i ekonomiska muskler har vi inget att sätta emot den här industrin. Men det är en koloss på lerfötter, användningen av turbokycklingar strider mot djurskyddsla gen. Vi kommer aldrig sluta förrän de här djurfabrikerna är nermonterade, det är det enklaste löftet vi kan ge. Och vi kommer aldrig vika från det. ●

FRÅGOR TILL BENNY ANDERSSON

Generalsekreterare, Djurens Rätt

1

Varför tjatar Djurens Rätt om kycklingar?

Av den enkla men tråkiga anledningen att de är flest och har det sämst. Det är inga snabba förändringar – fortfarande utgör kycklingarna 94 procent av alla djur som föds upp på land i Sverige för slakt, varje år.

2

Det har snart gått fem år sedan Djurens Rätts kycklingkampanj 99 miljoner lanserades, döpt efter antalet kycklingar som då slaktades årligen i Sverige. I fjol slaktades 115 miljoner kycklingar. Är inte ökningen ett misslyckande?

‒ Förändringen är successiv och kommer inte ske över en natt. Det vi måste titta på är konsumtionen – hur många som föds upp i Sverige är mindre relevant än hur många kycklingar som äts upp i Sverige. Kycklingkonsumtionen har under de fem åren stannat av. Importen minskar. Vi har nått en platå. Jag tror det hänger samman med att vi för fem år sedan började prata om det här, då var kycklingarnas liv i stort sett okänt för väldigt, väldigt många. Om man tänkte på djur som föds upp för kött, så tänkte man på grisar och kor framför

allt men kycklingar var borta, för att man aldrig ser dem. Det är Sveriges vanligaste fågel, men som ingen sett vid liv.

3

Är det inte bättre att kycklingen föds upp i Sverige, där det finns chans att påverka uppfödning en, än i ett land som är mer ointresserat av djurvälfärd?

För oss spelar det ingen roll om kycklingen är uppfödd i Sverige, Danmark eller Polen. Det som spelar roll är hur kycklingen haft det, oavsett flagga på förpackningen. Alla svenska kycklingar har det inte bättre än alla polska kycklingar. Det finns kycklingar i Polen som har det bättre än de flesta kycklingar i Sverige. Svenska kycklingproduktionen är nämligen oerhört likriktad. Alla har det ungefär lika bra, och ungefär lika dåligt. I exempelvis Danmark finns större skillnader – vissa har det sämre, men många har det bättre. Branschföreningen Svensk Fågel vill få konsumenten att tro att Sverige är himmelriket för turbokycklingarna. Det stämmer inte. I exempelvis Thailand har kycklingar mer yta att röra sig på än en genomsnittlig svensk kyckling. Ta en bild från en svensk, dansk och ukrainsk kycklingfabrik och låt folk peka ut den svenska kycklingen. Det går inte. Det ser likadant ut.

Missa inte Djurens Rätts reklam För en framtid utan djur fabriker som jäm för branschens reklambilder med verkligheten har hittills setts av hundratusentals personer.

Djurens Rätt

vi menar såklart seitan!

et t sa ta ns g ot t veg o - a lter nati v med mer t ug gmots tå nd

gjo r d på s vensk a r å va r or

vegansk djävulsdyrkan

när den är som bäst

Läs mer på edgy veggie se

Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

HÄNG MED!

FIRA GRÖN JUL FÖR GRISARNA

Vill du äta djurvänligare denna jul? Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego hjälper dig gärna med julförberedelserna. För andra året i rad pågår utmaningen Grön jul för grisarna , och det är inte för sent för dig eller dina nära och kära att haka på. Utmaningen är fylld med recept på kalla rätter, varmrätter och sötsaker, dessutom finns en praktisk inköpslista för dig som vill ha ett snabbfixat växtbaserat julbord. Du får också tips på snälla julklappar.

Du som anmäler dig till utma ningen kommer att få fyra mejl med goda recept, användbara tips och inspiration för en vegovänlig jul. Utskicken kommer varannan dag och är anpassade för att du ska hinna maxa med gröna godsaker fram till julafton. Självklart är allt helt gratis.

– Många förknippar julen med att äta skinka och sill, med våra recept vill vi visa att du inte behöver avstå från dina favoriter på julbordet när du väljer vego. Många rätter går att veganisera och är supergoda, något som många förvånas över, säger Rebecca Johansson, ansvarig för Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego.

Vill du också delta i utmaningen? Besök valjvego.se. Utmana gärna dina nära och kära på att också vara med på årets uppla ga av Grön jul för grisarna . ●

Sugen på en riktigt god jul? Anta årets julutmaning för att få inspiration.

”Var kreativ med juliga råvaror”

foto Eva Hildén

Vill du laga en vegojulmiddag som tar släktens smaklökar med storm, eller nöjer dig med att inte explodera när du hör det femtioelfte köttskämtet? Oavsett vilket, så kan vegoveteranen Mattias Kristiansson leda dig rätt i jul.

Vi kanske ska passa på att vara tacksamma så här i juletider. Du som varit med i ve gosvängen ett tag – vad har hänt de senaste tio åren som vi kan glädjas över?

– Jag blev vegan 2012 och det är helt galet vad det har hänt grejer. Dels på produktsidan där det nu finns ett helt ofattbart utbud, jag tror knappt nya ve ganer förstår vilken utveckling det varit. På den tiden – vilket inte är jättelängesen – fanns det nån mosig tofukorv, vegobitar som man åt för att man var tvungen och veganska ostar som smakade fot. Sen fanns det inte heller så mycket fokus på ruskigt god mat. Det var något som jag tyckte var frustrerande eftersom jag inte ville kom promissa med smaker. Det fanns knappt några kokböcker, bloggar eller hemsidor. Nu finns det ju ett överflöd med härliga människor som inspirerar med all världens recept. Det är mer än bara pommes när man går ut – bara det faktum att jag fick en vegansk box på tåget med vegansk ost och havremjölk i teet hade bara varit en absurd dröm för tio år sen. Till sist så har folks

inställning mjuknat något enormt mot ve ganer. Då var man sedd som en kuf som åt gräs, i dag vet folk bättre och är dessutom intresserade av att lära sig mer.

Vilka dåliga julmatsminnen har du?

– Den värsta julen var utan tvekan precis veckorna innan jag släppte första numret av Vego [kom ut i januari 2014]. Jag hade inte varit så öppen med det eftersom min familj var väldigt köttig – förutom min sto rasyster som då var vegetarian, nu vegan och faktiskt aktiv i Djurens Rätt. Jag minns att jag bjöd familj och vänner till familjen på middag den 23:e och de fullkomligt ratade allt. Det höll på så länge att jag till slut sa tack för mig och gick tillbaka till hotellet jag bodde på. Julafton satt jag mest och surade och jag och min syster satt i ena änden av bordet och delade på den veganska maten som vi tagit med. Nu förtiden har vi bara veganskt på julbordet och alla älskar det.

Det kan vara jobbigt för veganer att upprätthålla god julstämning medan folk frossar i kött. Har du några tips?

Mattias Kristiansson

Ålder: 37 år

Bor: Stockholm

Familj: Sambon Aman Singh Sangha

Gör: Chefredaktör på tidningen Vego och kokboksförfattare.

Intressen: Matlagning, måla, festa, historia, resa och skriva.

Sociala medier: @vegomagasinet på Instagram och Tiktok.

@matmagasinetvego på Facebook. Äter helst: ”Just nu är det väldigt mycket indiskt. Älskar en kikärtsgryta med svart te och friterat bröd till. Sen älskar jag sichuanköket, kinesisk mat med lite hetta.”

av Rebecca Johansson

– Jag tänker att man måste inse att vi lever i en köttig värld, hur obehagligt det än må bara. När man accepterat det så får man bestämma sig för hur mycket av ens energi det här ska ta. Jag tycker det är superbra att bidra med några maträtter som alla kan ta del av. Smyg in dem bland alla de andra tallrikarna på bordet och låt folk ta för sig. Det är också en bra isbrytare om folk vill prata vegansk mat. Om du har släktingar som bara är ute efter att provo cera och irritera så skit i dem, annars kom mer du stånga dig blodig för så lite. Lägg energi på folk som förtjänar din energi. Många kommer komma till dig senare när de är redo och be om tips och råd, tro mig. Jag vet flera som bara drog köttskämt för några år sedan och jag bara mötte det med ett leende, som nu själva är flexitarianer och inte alls lika neggo inställda till vego. Ska inte veganer bara sluta vara störiga och bara bita ihop under julen? Det är ju bara en gång om året ... – Haha! Jag tycker att man dels får känna av stämningen, dels också tänka på hur mycket av sin egen tid och energi man orkar ödsla. Det är ju inte bara

veganmat som brukar tas upp av jobbig familj och släktingar, det hör liksom till. Sen brukar det inte vara direkt givande ändå när någon ska försöka vara kvick och skarp efter några glas vin, så jag tycker mest det är bortkastad tid. Jag vill bara ha mys på julen och vill man ta upp politik och animaliekonsumtion har jag 364 dagar kvar att prata om det, och med glädje.

Hur tar man familjens smaklökar med storm när man ska bjussa på vegojulmat?

– Jag tycker att julmat är ganska tack sam eftersom det är så tydliga julsmaker och råvaror som alla älskar. Kryddpeppar i vegobollarna, inläggningar med lök, curry, senap, tångkaviar och sådant som alltid kommer igen. Var kreativ med juliga råvaror som grönkål, kålrot och rödbetor. Grönkål kan ju självklart vara mer än de koration. Gör grönkålsbollar, grönkålspaj, grönkålspesto, smördegsflarn med grönkål och grönkålsfalafel. På så sätt använder du något folk redan älskar och steget över till den gröna sidan blir inte lika långt. När det gäller sill så är det bara inläggningar. Smaken ligger i vad du lägger in. Folk är inte rädda för picklad rödlök, så testa att exempelvis lägga in kokt blomkål i curry majonnäsen i stället för sill, eller svamp i Branteviksillen, zucchini i vitlöksmajon näs eller kronärtskocka i skagenröra. Det är bara grönsaker i goda såser, vem kan klaga på sånt?

Hur firar du julen i år?

– Hemma hos mig. Det blir min kille, min pappa och storasyster, min exman Jonas och hans föräldrar. Vi gjorde samma sak förra året och det är så härligt. Jag får gå all in med dekorationer och julmusik samt bestämma över all julmat, julbakning och godis vilket jag älskar. Det kommer vara en stor gran intryckt i mitt lilla vardagsrum och Mariah Carey på högsta volym.

Vad önskar du dig i julklapp?

FRESTAD?

Vänd för juliga re cept från Mattias.

– Jag önskar mig ett litet trollspö. Det behöver inte vara jättedekorerat, men all tid fint med några stenar som glittrar. Hela grejen är att när jag viftar den mot folk ska de på ett ögonblick känna solidaritet och empati, för herregud vad vi behöver det nu. Jag blir så frustrerad av hur så många låst in sig i små bubblor med en fram tidshorisont fram till nästa semester och utan utrymme för andra än närmsta famil jen. Vi måste vara öppnare och visa kärlek och värme för alla, inte bara oss själva och de runtomkring oss, utan även alla vi inte känner, alla djur, folk på andra sidan jord klotet och kommande generationer. ●

Bollar med grönkål

”Grönkål i alla former hör hemma på julbordet. De här är piggt gröna i färgen och underbart knapriga. Teststek en boll och se om den håller ihop. Om inte, tillsätt lite mer majsstärkelse.”

INGREDIENSER [8 julbordsportioner]

1 rödlök, finhackad 3 dl hackad grönkål 1 tsk ljus sirap eller agavesirap 2 ½ dl gröna sojabönor, edamamebönor 1 dl hackade valnötter 1 msk majsstärkelse salt svartpeppar

1. Fräs rödlök och grönkål i lite olja tills allt mjuknar nå got. Ringla över sirapen och låt fräsa någon minut till. 2. Släng ner rödlöks- och grönkålsblandningen i en matberedare tillsammans med sojabönor, valnötter, majsstärkelse, salt och pep par. Mixa till en hyfsat slät smet.

3. Rulla smeten till bollar och stek dem gyllene i lite olja.

Rödbetsbollar

”Är du lika fiffig som vi så blandar du grönkålsbollar och rödbetsbollar på ett fat. Så vackert! Näringsjästen kan du hoppa över, men den ger en fyllighet som är knepig att få till annars.”

INGREDIENSER [8 julbordsportioner]

TIPS!

Mixa solrosfröna till ett fint mjöl i en matberedare.

Häll ner rödbetorna och mixa ihop. Skrapa ner i en skål och blanda ner bove temjöl, näringsjäst, riven pepparrot, citronsaft, salt och peppar. 3. Forma till bollar och stek dem gyllene i lite olja.

Minipizzor med svartkål och fikon

”Små pizzor ser alltid festligt ut och just svartkål och fikon är ett radarpar jag vill se mer av. Jag tycker att det är sååå smidigt att köpa färdig pizzadeg, men det är helt upp till dig.”

INGREDIENSER

[8 julbordsportioner]

1 rulle kyld pizzadeg

1 dl mjölkfri färskost, exempelvis Oatly Påmackan

2 svartkålsblad, hackade

2 fikon, i tunna klyftor

2 msk hackade valnötter

½ dl riven vegansk parmesanost, exempelvis Violife Prosociano salt svartpeppar

1. Ta ut 8 rundlar ur pizzadegen.

2. Sätt ugnen på 225 grader.

3. Rulla ut degen och kavla den eventuellt lite tunnare.

4. Bred ut ett lager med färskost över degen. Toppa med svartkål, fikon, valnötter, riven ost, salt och peppar. Grädda pizzorna i 8-10 minuter eller tills de har fått fint med färg.

Recept

Toddy

”Äggtoddy innehåller traditionellt just ägg och någon form av sprit. Vi har uppdaterat den och gör den på nötmjölk, kokosmjölk och samma härliga kryddor. Vill du ha lite sprit i kan du välja att ha i lite mörk rom.”

INGREDIENSER

[4 drinkar]

5 dl mjölk, exempelvis mandeleller cashewmjölk

1 ½ dl kokosmjölk

1 dl cashewnötter, blötlagda i minst 6 timmar

2 msk kokossocker eller strö socker ½ tsk vaniljessens

1 tsk mald muskotnöt

1 krm mald kanel en nypa flingsalt ½ dl mörk rom (valfritt)

1. Häll ner allt utom romen i en blender. Mixa till en slät dryck.

2. Häll ner drycken i en kast rull och värm på. Ta kastrullen från plattan och rör ner romen.

3. Häll upp och servera genast.

TIPS!

Att mixa ner cas hewnötterna är valfritt men ger en extra tjock och krämig toddy. Det krävs dock en hyfsat effektiv blender för att få en slät dryck.

Pumpahummus med kikärter och dukkah

INGREDIENSER [8 julbordsportioner]

Rostad pumpahummus 500 g butternut squash olivolja 1 burk kikärter à 400 g, cirka 3 dl kokta 2 msk olivolja 2 msk tahini 1 vitlöksklyfta, riven 1 apelsin, rivet skal salt & svartpeppar

Dukkah

½ dl hasselnötter

1 ½ msk sesamfrön

1 tsk mald spiskummin

1 tsk mald koriander

Rostade kikärter 1 burk kikärter à 400 g, cirka 3 dl kokta olivolja 1 tsk paprikapulver salt & svartpeppar

1. Vi börjar med rostad pumpahummus. Skär pumpan i klyftor. Skala och skrapa ur kärnhuset. Dela pumpan och blanda med lite olja på en plåt. Rosta i 30 minuter på 200 grader eller tills den är mjuk.

2. Ta ut pumpan och släng ner den i en matberedare tillsammans med resteran

de ingredienser. Mixa till en slät hummus.

3. Dags för rostade kikär ter. Rosta kikärterna i en stekpanna och lite olivolja. De ska få ordentligt med färg och börja poppa lätt. Krydda med paprikapul ver, salt och peppar.

4. Dags att göra dukkah. Rosta först hasselnötterna gyllene i en torr stekpanna. Rosta sedan sesamfröna gyllene på samma sätt.

5. Mixa hasselnötterna hyfsat fint i en matbere dare. Tillsätt sesamfrön, spiskummin och korian der. Mixa ihop.

6. Häll upp pumpahum musen i en skål. Toppa med rostade kikärter och dukkah.

Trilling

nötspaj

”Jag älskade, precis som många andra, Aladdins trillingnöt. Älskade! Därför gjorde jag den här pajen inspirerad av klassikern.”

ner smöret. Rör runt så att allt blandas väl.

3. Pressa ut blandningen i en pajform med löstagbar kant, cirka 24 centimeter i diameter. Ställ in i kylen så länge.

4. Dags att börja med fyllning en. Hacka chokladen fint.

5. Koka upp grädde, ljus sirap och smör i en kastrull. Ta kast rullen från plattan och häll ner chokladen och flingsaltet. Rör runt tills du har en sammets len, slät kräm.

6. Vänd ner hasselnötterna och häll ner krämen i pajskalet och ställ in i kylen i minst 6 timmar, helst över natten.

7. När det är dags att dekorera och serverera ringlar du chok laden över pajen. Klart!

För bästa blickfånget

För kontaktlinsbärare och känsliga ögon i överlag, kommer här ett oftamologiskt testat kit som gör din dag. Mascara och eyeliner som tvättas bort med bara vatten, du kommer garanterat att skryta om dem senare i gruppchatten. For your eyes only, kit med mas cara och eyeliner. 249 kronor hos idunminerals.com.

Gammalt är det nya

Vad vill den medvetna personen ha under granen, gärna något som inte försämrar framtiden för djuren och barnen. En klapp är du ändå värd för det är ju faktiskt jul, ett presentkort på second hand tycker du nog är kul. Presentkort hos Sellpy, från 100 kronor på sellpy.se/gift-card/purchase.

Gris på julbordet

I denna mugg smakar drycken extra gott, för vi vet att framtiden är vegansk utan att behöva byg ga några luftslott. En bra mugg för att till alla visa, att du står på djurens sida emot orättvisa. Grisig mugg från Djurens Rätt, 149 kronor på shop.djurensratt.se.

Klappat & klart!

Vardagsfrid i juletid

När nyår passerat och vardagen åter är här, bättre vanor du letat för nu vill du leva som du lär. Goda rätter med lågt klimatavtryck och grönsaker i sä song, till det växtbaserade livet kan denna kasse vara en enkel ingång. Veganska matkassen från Årstiderna, från 355 kronor hos arstiderna.com.

Fram med julbak!

Om du julstämning vill fram kalla, så är denna present något som passar för alla. En vegansk julbok med för klaringar i kemi och teknik, kommer här 400 recept inklusive bakverkens historik.

Julens veganska bakning av Karolina Tegelaar, 349 kronor på shop.djurensratt.se.

av Rebecca Johansson

20 %

rabatt med koden JUL20.

20 %

rabatt med koden JUL20.

En riktig djurklapp

I juletider förtjänar hundar extra omtänksamhet, en smarrig present utan att förstöra vovvens diet. Ekologiska och växtbaserade med förpackningarna fria från plast, efter första smakprovet är din bästa vän en Frankies-entusiast. Frankie’s veganska hundgodis i olika smaker, 99 kronor på shop. djurensratt.se.

Klappat klart!

Åtta tips till djurvännen, med färdiga rim och allt!

Snyggt för sakerna i släptåg

För färgstarka fashionistan med moralisk kompass, kan en handväska i veganskt mate rial komma väl till pass. PETA-approved dansk design från Hvisk, mode är som bäst när den är både cool och osjälvisk. Axelremsväskan Cayman Pocket från Hvisk, 995 kronor från greenlaces.se.

Kläder med klös i

Om du gillar katter, feminism och word puns, ta på dig denna coola t-shirt nästa gång du ska på baluns. 100 procent Fairtrade-certifierad och ekologisk bomull, då går det faktiskt bra att unna sig för en gångs skull. Pussies Unite T-shirt från märket Dedicated, 349 kro nor från veochfasa.se.

Tänd ett ljus

Enkelt och önskvärt men långt ifrån självklart, att ljus skulle innehålla animalier är för många otänkbart. Ett veganskt ljus ska vara bra för allt och alla, så tänd med gott samvete nu när nätterna är kalla. 249 kronor för doft pinnar, 249 kronor för stort ljus, 119 kronor för litet ljus, 99 kronor för tvål och 179 kronor för body butter. Finns hos klintaco.se.

Glimrande pepp i ditt öra

Om självförtroendet står och tryter, när vardagen är trög men du vill att den flyter. Ta på dig ett par statement hoops och äg, när du älskar dig själv går livet alltid din väg. Hjärtformade pärlörhäng en i guldplätering på rostfritt stål. 479 kronor från thefemalestore.se.

30% RABATT!

Snällaresmink!

Hej Caroline! Era produkter är numera fria från animaliska ingredienser – varför var det knepigast att fasa ut just karmin och bivax?

– Eftersom karmin ger en väldigt speciell röd färg och många andra röda pigment som finns tillgängliga inte används av Idun Minerals, så var det väldigt svårt. Vi vill ju undvi ka pigment som inte passar känslig hy och därmed blir urvalet rätt så begränsat. Bivax användes tidigare i många av våra mascaror som fungerade

väldigt bra för känsliga ögon, så när vi bytte ut detta var vi såklart väldigt måna om att personer med känsliga ögon skulle kunna fortsätta använda dem. Syntetiska eller naturliga pigment är ju inte alltid en självklar match i samma formula, så det krävdes en hel del jobb för att hitta nya alternativ.

Vad har varit svårast med att se till att sortimentet är fritt från djurförsök?

– Att säkerställa all doku mentation för alla ingredienser i varje produkt. En kosmetisk produkt består ju av så många olika komponenter med mycket att ha koll på. Samtidigt är vi glada att Djurens Rätt har så ingående granskning. Många andra märkningar vi arbetat med har inte haft det och då känns det skönt att veta att detta samarbete verkligen garanterar full insyn och transparens i ingredien sernas ursprung.

Vilken är din heliga graal i produktsortimentet?

– Vår puderfounda tion med endast fyra in gredienser – 100 procent högrenade mineraler – och naturligt SPF 15. Den byter jag aldrig ut!

Vad tycker ni om att samar beta med Djurens Rätt?

– Fantastiskt! Lärorikt, ut manande och en samarbetsvilja som vi verkligen uppskattar.

Vilken uppmaning vill ni rikta mot konkurrenterna?

– Lyssna på konsumenterna. De kräver att produkter ska vara cruelty free och det finns ingen anledning att leva kvar i gamla normer där djur ska ta skada. Våga utmana er själva och hitta nya vägar framåt.

av Ika Yébenes Herce

Fram till den 31 december får du 30 procent rabatt på idunminerals.com med koden DJURENSRÄTT.

Caroline Thunstedt är vd på Idun Minerals.

Tillgängliga från vecka 36 på ICA och Coop

Slutmix

1

Värva en familje medlem till Djurens Rätt.

2 Visa uppskattning till någon i din närhet genom att ge bort ett medlem skap i julklapp.

NYTT ÅR, NYA TAG

2022 börjar lida mot sitt slut. Trots stora och svåra utma ningar i världen har du som medlem i Djurens Rätt hjälpt till att göra stor skillnad för djuren som är flest och har det sämst. Vill du hjälpa djuren få en bra start nästa år, men är inte säker på vilken ände du ska börja i? Här är fem sätt du kan dra ditt strå till stacken.

3

Bidra med din röst och skriv under medborgarinitiativet Fur Free Europe och dela vidare till familj och vänner.

4

Testa Djurens Rätts BlixtApp för att göra skillnad snabbt.

5

Bli volontär i ett av Djurens Rätts volon tärprogram.

Tack för att just du hjälper till att göra 2023 till ett bra år för djuren.

GOTT NYTT ÅR!

Gör skillnad Gå in på djurensratt.se/2023 för att ge djuren en bra start på året. Du kan göra skillnad.

av Emma Bäckström foto Sara Johari

Hej Markus! Hur fick du upp ögonen för djurens situation?

– Januari 2017 valde jag och min fru att vara med i Veganu ary. Vår vän i Storbritannien tipsade oss om att man skulle äta veganskt under hela januari och samtidigt kunde man an mäla sig till nyhetsbre vet som kom varje vecka med råd, tips och recept. Vi lagade så god mat och bara veckor in i utmaningen så märkte jag själv att jag var mycket piggare. Det jag inte visste då var att jag aldrig mer skulle äta animalier igen. Både jag och min fru har växt upp med djur i familjen och vi har båda alltid satt djuren främst, så hur skulle jag då kunna motivera varför man älskar hundar men äter grisar? För mig var detta självklart efter mitt uppvaknande.

Hur kommer det sig att du valde att bli blixt?

– Utöver att bli vegan ville jag göra mer för djuren. Jag kände mer empati och ville göra allt för att sprida det veganska budskapet. Det året blev startskottet för allt. Vi räd dade två systrar som var lamm utan namn från animalieindu strin – för oss var de indi vider och fick namnen Fria och Eira. Vi gav dem det finaste vi kunde, men också det mest självkla ra – deras rätt till ett liv. Ljudböcker med fokus på ve ganism och djurrätt har blivit min typ av ak tivism, eftersom detta görs helt ideellt så finns inte mycket tid över. Därför blev jag glad när jag hörde talas om att man kunde bli blixt hos Djurens Rätt. Det blev jag 2019 efter att ha sett en annons i sociala medier från Djurens Rätt.

Hur är det att vara blixt?

– Som blixt så har jag hjälpt till att påverka debatter kring allt från burägg på Ica till turbokycklingar hos Carolines Kök. Ibland krävs det så lite som ett inlägg på sociala me

Gör skillnad!

dier eller skriva på en namnin samling. Och nu när dessutom BlixtAppen har lanserats, så kan man enkelt få en överblick över vilka uppdrag som finns att göra. Samtidigt kan man samla poäng och på så sätt täv la mot sig själv till ännu bättre resultat. Allt för djuren!

Är det någon särskild fråga som du känt hjärtat klappa lite extra för?

– Alla individers rätt till ett värdigt liv. Det är frågan jag brinner allra mest för. Vi måste fortsätta störa för att påverka, för att få ut budskapet och skapa en bättre värld för alla individer.

Vad vill du säga till läsaren som bryr sig om djur, men kanske inte ännu tagit nästa steg – att börja engagera sig?

– Man kan uttrycka sin vardagliga aktivism på många olika sätt, men det viktigaste är att vi gör skillnad. Som blixt känner jag att jag gör skillnad. Tveka inte, bli superhjälte du också. ●

Ålder: 33 år

Bor: Klippan

Familj: Frun Paulina och många fyrbenta famil jedjur. Fåren på bilden heter Fria och Eira.

Gör: Jobbat med kundservice i elva år. Gillar radio och läser in djurvänliga ljudböcker på Ljud för djuren och driver podden Nostalgiska radiokara meller

Mer: @markues och @ljudfordjuren på Instagram.

Hallå där, Emma Bäckström

Kampanjkoordinator hos Djurens Rätt

Vad är det som Djurens Rätt kallar Blixtmail?

‒ Vi lanserade vårt koncept Blixtmail år 2019. De som anmält sig, vi kallar dem blixtar, får mejl varje vecka med enkla tips på saker att göra för djuren. Det kan vara att skriva under en namninsamling, mejla ett företag eller kontakta en politiker.

Nu har ju blixtfamiljen fått en ny medlem, BlixtAppen. Vad är det?

‒ I BlixtAppen kan du på ett ännu enklare sätt göra aktiviteter för djuren. Appen är webbläsarbaserad, så man behöver alltså inte ladda ner något för att använda den. Appen är ett flöde av tips på olika aktiviteter, till exempel att skriva en kommentar i sociala medier. Sen är det bara att klicka på aktiviteten du vill genomföra, så får du all info du behöver och en länk för att komma vidare – supersmidigt! BlixtAppen är väldigt enkel att använda och passar också den som vill kunna anpassa typ av aktiviteter. Använder du till exempel inte sociala medier så kan du ange det, och då dyker det bara upp aktiviteter som matchar dina preferenser.

Hur börjar man använda BlixtAppen?

‒ Det är jätteenkelt. Gå till blixtapp.djurensratt.se på din mobil eller dator, du kan välja att logga in med exempelvis ditt Facebook- eller Googlekonto, eller så sätter du upp ett konto med din mejl. Det tar bara någon minut och sen kan du börja göra skillnad för djuren.

Markus Tufvesson

Engagera dig

Framåt marsch!

Allierade agerar mot päls.

PÄLSBRANSCHEN utmanas från allt fler vinklar. Den 27 september publicerades en de battartikel i Göteborgs-Posten av Djurens Rätts riksordföran de Camilla Bergvall, om med borgarinitiativet Fur Free Eu rope och varför Europa måste bli fritt från pälsdjursfarmer. Första veckan i november sam lades djurvänner i Stockholm för ett årligt möte med Fur Free Alliance. I samband med besöket överlämnades ett brev till landsbygdsministern som uppmanade den svenska reger

ingen att förbjuda pälsdjurs farmning.

DJURENS RÄTT ÄR en del av Fur Free Alliance, vilket är en sammanslutning av mer än 50 djurskyddsorganisationer med säte i fler än 35 länder, som tillsammans arbetar för en avveckling av pälsindustrin globalt. I samband med mötet i Stockholm fick Djurens Rätt stöd i sitt arbete mot päls farmning av medlemmar från Danmark, Tyskland, Finland, Litauen, Nederländerna,

Polen, Spanien och Storbritan nien. Joh Vinding är ordföran de för Fur Free Alliance.

– Det är med glädje och engagemang vi stödjer Djurens Rätts krav på ett förbud mot pälsdjursfarmning i Sverige. Vi uppmanar politikerna att lyss na på allmänhetens åsikter och stoppa denna grymma industri så snart som möjligt. Moderna konsumenter vill helt enkelt inte att djur ska uppleva smär ta, stress och rädsla enbart för modets skull. Svenskarna är inget undantag från denna åsikt, det finns ett brett folkligt stöd för att stänga de sista minkfarmerna i landet.

PÄLSINDUSTRIN ÄR PÅ kraftig tillbakagång i Europa. Se dan Storbritannien förbjöd pälsdjursuppfödning för två decennier sedan har 18 andra länder lagstiftat om att förbjuda denna verksamhet,

däribland Frankrike, Italien, Norge, Nederländerna och se nast Malta och Lettland. Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, hoppas att folket är redo att sätta press på politikerna.

– Det är tråkigt och pinsamt att Sverige halkar efter gällan de att förbjuda pälsfarmning, men om en miljon EU-med borgare skriver under det europeiska medborgarinitia tivet Fur Free Europe hamnar frågan på EU-kommissionens bord, vilket skulle kunna innebära slutet för både päls farmning och försäljning av pälsprodukter inom hela EU. Vi är nu mer än halvvägs, med fler än 500 000 underskrifter, och jag uppmanar alla läsare att skriva under och sprida information om initiativet vidare. av

Matilda Kylefors

Hjälp till Skriv under det europe iska medborgarinitiativet Fur Free Europe för ett pälsfritt Europa. Gå in på djurensratt.se/ pälsfri

Fråga oss

-Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Är plågsam slakt verkligen lagligt?

Det dök upp en fruktansvärd film i mitt flöde, på grisar som får total panik av att gasas med kol dioxid inför slakt. Deras skrik får mig att må illa. Jag trodde det var olagligt att låta djur lida på nåt uppenbart sätt. Stämmer det att det fortfarande är tillåtet att bedöva grisar med koldioxid vid slakt? Är det verkligen lagligt?

SVAR: Hej! Ja det stämmer. Koldioxidbedövning av grisar vid slakt är tyvärr fortfarande tillåtet och det är den vanli gaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar. Så är det trots att gasen orsakar grisarna smärta, rädsla och andnöd och det kan ta omkring en och en halv minut innan grisarna förlorar medvetandet.

Att metoden har fördelar, som att många grisar kan

hanteras på kort tid och att de kan drivas och bedövas i grupp och inte behöver hållas fast vid bedövningen, förminskar inte graden av lidande som själva gasexponeringen utsätter grisarna för.

Det har varit känt i åtmins tone 20 år att koldioxidbedöv ningen är plågsam för grisarna. I djurskyddslagstiftningen står det att djur vid slakt ska skonas från onödigt lidande och obe hag och att djuret snabbt ska bli medvetslöst. Det speglas inte i de bedövningsmetoder som fortfarande tillåts och är vanliga.

Snälla tomten, kan vi äta vege tariskt i år?

ett sätt som åsamkar djuren minsta möjliga lidande och i linje med den djurskyddslag stiftning vi har.

Grisar gasas vid avlivning och kan lida i uppemot 90 sekunder.

Att få ett slut på plågsam ma bedövningsmetoder, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar och elbadsbedöv ning av fåglar, är ett priorite rat område för Djurens Rätt. Frågan är aktuell i och med att EU-kommissionen ska presen tera ny djurskyddslagstiftning på EU-nivå under 2023 och Jordbruksverket har påbörjat en översyn av de svenska detal jerade slaktreglerna. Djurens Rätt bidrar i det arbetet och driver på för att resultatet ska bli så bra som möjligt ur djurens perspektiv. Det behövs ett slutdatum för de plågsam ma bedövningsmetoderna och mer resurser till forskning om bättre bedövningsmetoder. Så länge djur föds upp i djurfa briker och slaktas, så är det oerhört viktigt att det sker på

Förutom att stötta Djurens Rätts arbete genom att vara medlem kan du också hjälpa till genom att exempelvis spri da det material som Djurens Rätt delar i sociala medier och att alltid välja vego på tallriken. Tack för att du står på djurens sida!

/Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Hur övertygar jag

familjen?

Hej! Under året har jag övergått till en växtbaserad kost och är lite orolig nu när jag ska hem och fira jul med min familj som äter mycket animalier. Hur får jag bäst in vego på julbordet? Och har ni tips på hur jag kan prata med min familj inför julen för att få de ska minska på köttet?

SVAR: Vad kul att du har bestämt dig för att fira en djur vänlig jul! Heja dig! Vi förstår att det kan finnas en viss oro inför detta, särskilt om det är första gången och ingen i ditt sällskap äter vego.

Här kommer fem tips som hjälper dig att klara av den växtbaserade julens kanske svåraste moment, julbordet.

1. Tänk igenom varför du väljer vego. Kanske är det för grisarna och alla andra djur, kanske är det för klimatet, den egna hälsan eller bara för att det är gott? Att påminna dig själv om din bakomliggande motivation gör det lättare att hantera eventuella utmaningar.

2. Ha tålamod och överse ende. Det kan låta lite provo cerande då det är svårt att ha överseende med att människor i din närhet gör något som du med stor sannolikhet tycker är moraliskt fel, men det är större chans att samma människor ändrar sin inställning om du föregår med gott exempel. De

flesta människor hamnar auto matiskt i försvarsställning ifall de blir kritiserade för att exem pelvis äta kött, och du kommer ofta längre genom att berömma små steg, berätta om fördelarna med vego och vid behov ställa öppna frågor som får personen att själv reflektera.

3. Säg ifrån om någon går över gränsen. Att få nyfikna och ibland något klumpiga frågor får vi som veganer räkna med, men om någon försöker vara rolig på din bekostnad eller förlöjliga dina val har du all rätt att säga ifrån. Försök om möjligt att ta personen åt sidan och tänk på att uttrycka dig på ett lugnt och sakligt sätt. Till exempel kan du säga ”jag förstår att du bara vill liva upp stämningen. Men när du säger saker som (vad nu personen har sagt) får det mig att känna mig förminskad, och som att du inte respekterar mig och mina val. Jag skulle uppskatta om du i stället frågar mig på ett respektfullt sätt ifall det är något kring vego som du tycker verkar konstigt och som du vill lära dig mer om”. Förhopp ningsvis förstår då personen att den har betett sig omoget.

4. Bjud in! Även om du är den enda som uttryckligen väljer vego vid julbordet har de andra inget att förlora på att smaka på den veganska maten. Uppmuntra gärna andra att smaka på dina favoriträtter, fråga vad de tycker om dem och berätta vad de är gjorda av. Ju fler gånger vi smakar på något, desto större sannolikhet att vi börjar tycka om det!

5. Var påläst! Att få en fråga som du inte vet svaret på kan vara frustrerande, och ibland kan en till och med själv börja ifrågasätta sitt eget beslut. Genom att vara lite mer påläst kring vego och kunna bemöta de vanligaste motargumenten och myterna kan du känna dig mer avslappnad och trygg i ditt beslut och lägga mer energi på att njuta av julfirandet. På valjvego.se hittar du svar på tal till de vanligaste kommentarer na genom att klicka på "Nörda vego" i menyn och sedan "My ter om vego".

Bonustips! Om du redan inn an julafton vet att du allra helst undviker all typ av diskussion kring kostval kan du informera detta i förväg. Du kan exem pelvis skriva till personerna du ska fira med att du kommer att äta veganskt i år och att du skulle uppskatta ifall ingen kommenterar eller gör en stor grej av det, utan att ni bara fokuserar på att umgås och ha trevligt. Ett lätt sätt att undvika hela dilemmat. Stort lycka till! /Rebecca Johansson, ansvarig för Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego

Vad gör ni med min gåva?

Det är kärva tider och jag vill verkligen att pengarna jag skänker ska gå till organisationer som inte slösar bort pengar på administration och sånt, eller redan får massa stöd från statligt bistånd. Därför undrar jag – hur använder ni pengarna som jag som medlem skänker till er varje månad?

SVAR: Hej! Djurens Rätts verksamhet är helt beroende av frivilligt stöd. Det är helt och hållet tack vare medlems avgifter, arv och olika typer av gåvor som gör att Djurens Rätt kan jobba för djuren. Djurens Rätt har i dag inga statliga bidrag.

Djurens Rätt jobbar med att förändra situationen för djuren som den ser ut i dag, med visionen om en värld där djur respekteras som kännan de individer med rätt till sina egna liv. Det gör vi genom att informera allmänheten, bilda opinion och sedan föra fram medborgarnas åsikter till makthavarnas dörr.

Ett kraftfullt opinionsbildan de arbete, där vi kanaliserar människors engagemang, är en viktig del i att åstadkomma politisk förändring genom lagstiftning. För att nå ut till allmänheten så jobbar vi bland annat med kampanjer för de djur som är flest och har det allra sämst.

Vi använder också vår ex pertkunskap till att trycka på för förändrad lagstiftning. Vi har flera sakkunniga på olika områden, till exempel etologer (experter på djurs beteenden) och politiskt sakkunniga, som skriver rapporter, granskar material och tar fram under lag till kampanjer med mera. Parallellt med detta jobbar Djurens Rätt också med att påverka företag att fatta policy beslut som bidrar till att djuren får det bättre. Vårt team som jobbar med företagsrelationer trycker på för att företag ska anta policys med starkare djur skyddskrav än lagstiftningen kräver. Vi hjälper och coachar även företagen med hur de ska göra detta.

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll, vilket innebär att minst 75 procent av insamlade medel ska gå till ändamålet, alltså vårt arbete för djuren. En annan certifiering är Tryggt givande som ges ut av Giva Sverige, branschorganisationen för

Minnesord -

Djurens Rätts hantering av gåvor granskas av oberoende organisationer.

att vi som medlemsorganisa tion uppfyller alla krav i deras kvalitetskod och därmed står för etisk, professionell och transparent insamling, samt är granskade av en auktoriserad revisor.

Därför kan du vara säker på att de pengar du skänker genom att vara medlem går oavkortat till Djurens Rätts arbete för djuren. Tack för att du ger djuren en röst!

/Emmi Avergren, teamledare för medlemsservice hos Djurens Rätt

OLIVER

Jag sluter mina ögon och ser minnen av dig. Du springer i gräset, du badar i tjärnen. Du delade med dig av din stora vishet. Du berättade dina största hemligheter för oss. Om hur man lever ett liv i kärlek och alltid väljer ljuset. Vi älskar dig Oliver o vi ses i Nangijala där vi åter förenas igen.

Det hände sen

-

Djurvänliga politiker har tagit plats i riksdagen, plus en skjuts söderifrån för inhemska gröna proteiner.

Så många ledamöter är djurvänliga

Inför valet publicera de Tidningen Djurens Rätt en stor valspecial utifrån viktiga djurfrågor. Nu står det klart hur många djurvänli ga politiker som kommer finnas i riksdagen de kommande fyra åren. Bland de 349 platserna i riksda gen har 34 av dem intagits av djur vänliga politiker. Inför valet hade Djurens Rätt listat djurvänliga kandidater för att underlätta personröstning för djuren, en tredjedel av de djurvänliga kandidaterna blev

personvalda –en större andel än riksdagens ledamöter i genomsnitt. De flesta djurvänliga ledamöter representerar Miljöpartiet, följt av Vänster partiet. Kristdemokraterna sticker ut genom att inte ha några djurvänliga ledamöter, men KD:s Peter Kullgren har fått jobbet som landsbygdsmi

nister och ansvarar därmed för djurfrågor.

I Djurens Rätts enkät fick politikerna svara på vilka viktiga djurfrågor de är redo att ställa sig bakom. Överst på pallplats står ökade statliga an slag till utveckling av alternativa metoder till djurförsök, följt av en handlingsplan för utfasning av djurför sök. På tredje plats återfinns slutdatum för användning av plågsamma bedöv ningsmetoder vid slakt (koldioxidbedövning av grisar och fiskar samt elbadsbe dövning av fjäderfän).

– Störst intresse verkar finnas för att fasa ut de plågsamma djurförsöken en gång för alla och jag ser verkligen fram emot ett intensifierat arbete här så snart som bara möjligt, kommenterar Camilla Bergvall, Djurens Rätts riksordförande.

NUMMER 1/2022

Storsatsning på vegoprotein i Skåne

Reportaget Dopad i Tidningen Djurens Rätt kartlade skat temiljarderna som subventionerar Sve riges djurfabriker. – Till stor del upp rätthåller subventio nerna den extremt höga nivån av djurproduktion, konstaterade Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt.

I en rapport från 2021 pekade FN ut världens jordbrukssub ventioner som ett hot mot både planeten och folkhälsan. En av

Djurens Rätts politiska priori teringar är att jämna ut konkur rensvillkoren mellan animalier och växtbaserad mat. En viktig pusselbit är fler fabriker för växtförädling.

– Att bygga en fungerande struktur för att använda svens ka bönders råvaror och producera pro dukter på egen mark vore fantastiskt, sa den gröna investera ren Måns Ullerstam i reportaget Dopad.

Viktiga aktörer i sydligaste Sverige försöker nu leda vägen – målet är att göra Skåne till Sveriges ledande region för växtprotei ner. Bakom planen står skånska livsmedels- och lantbruksfö retag, universitet och forsk ningsinstitutioner. Planen är att öka odlingen av exempelvis ärtor, bönor, linser och lupiner för humankonsumtion, men också se till att råvarorna kan förädlas i Sverige. De senaste tre åren har marknaden för växtbaserade proteinprodukter vuxit med 16 procent, enligt Livsmedelsakademin. De flesta råvaror importeras, medan ve getabiliska proteiner som odlas i Sverige blir djurfoder.

Dessutom är ett av målen i planen att en nationell hand lingsplan ska inrättas, för att få med hela Sverige på det gröna tåget. Det målet är Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall extra glad över.

– Innehållet i handlingspla nen stämmer väl överens med de åtgärder Djurens Rätt har identifierat som viktiga för att få upp produktionstakten av växtbaserade proteiner. Det glädjer mig att de många lantbrukare som vill vara en del av framtidens matproduktion nu får stöd att våga satsa, säger Camilla Bergvall. ●

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 10 mars

medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Nummer 1/2022

I media

Camilla Bergvall skrev en debattartikel riktad mot nya landsbygdsmi nistern Peter Kullgren, artikeln publicerades i Sydsvenskan i början av november.

Vi samlar stöd för att pälsdjursfarmer ska förbjudas i hela EU och är nu halvvägs till målet med över 500 000 namnunderskrifter. När 1 miljon EU-medborgare har skrivit under är Europeiska kommissionen skyldig att svara och vidta åtgärder.

Skriv under det officiella, europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe – redan idag! Ditt stöd är avgörande för ett pälsfritt Europa. Låt det här bli den sista namninsamlingen mot pälsdjursfarmer i Sverige och EU. Stort tack!

Skriv under för ett pälsfritt Europa på: djurensratt.se/pälsfri

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg