Klubbnytt #2 2023 (Rädda Djuren-klubben)

Småkry p s special

… till er! För nu kommer äntligen Cecilia tillbaka efter sin mammaledighet och jag lämnar tillbaka Klubbnytt-stafettpinnen. Det ska bli skoj att få höra hur det är med Cecilia och familjen. Jag har haft så roligt tillsammans med er och tänk så mycket spännande vi har fått lära oss om djur, kul pyssel som vi har testat och recept som vi har provlagat. Men vet ni vad? Nu kommer det ännu mer skoj!

Vad är egentligen en miniklubb och vad kan en göra med en sådan? På sidorna 14–15 tar vi reda på allt ni behöver veta för att starta en egen miniklubb tillsammans med kompisarna.

Nu är det vår och alla småkryp vaknar till liv och vi får lära oss massor om dem på sidorna 10–12. Inför den stundande påsken får vi veta mer om hönor och kycklingar och vi får flera tips på hur vi kan fira en djurvänligare påsk, lär dig mer på sidorna 7–9.

Har du spring i benen? Spana in pysslet på sidorna 4–6, nu ska vi nämligen lära oss att göra käpphästar.

Stort, glittrigt tack till er och välkommen tillbaka Cecilia!

Bamsekramar

Åsa Gåsa

I samarbete med Djurens Rätt

Adress: Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg / Telefon: 08-555 914 26

E-post: raddadjuren@djurensratt.se / Hemsida: www.raddadjuren.se

Chefredaktör: Åsa Björk / Ansvarig utgivare: Benny Andersson

Grafisk form: Mathilda Gälsing / Omslagsbild: Maytee Laohamaytee

Tryck: Trydells / ISSN: 1651-5528 / Upplaga: 7 000

Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa.

Har du frågor om medlemskap eller prenumeration så kontakta givarservice på 08-555 914 40 eller givarservice@djurensratt.se.

Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).

Pelle är 13 år gammal och världens sötis! När Pelle adopterades från ett katthem var han en liten, rädd och försiktig katt.

Men med en massa kärlek och en stor dos tålamod blev Pelle en bestämd och självsäker kissekatt.

Pelle älskar att leka med snören och snor gärna hårsnoddar från människor. För några år sedan fick han en kattkompis, hon heter Saki och Pelle tycker om henne väldigt mycket.

Det finns så otroligt många olika sätt att få djurupplevelser utan att vi behöver gå till djurparker. Gå ut i skogen, lek detektiver och gå på bajsjakt!

Det är aktivt, roligt och otroligt spännande! För det är inte vår rättighet att få se vilda djur, säger barnprogramledaren och barnboksförfattaren

Julia Wiberg i samband med skandalen på Furuviks djurpark.

Att rida käpphäst har blivit en populär hobby. Det finns till och med svenska mästerskapen i käpphästridning. Med material som en överbliven strumpa, en näve vadd och en blompinne kan du göra en alldeles egen käpphäst. Det kan vara bra om du vill ställa upp i nästa mästerskap!

• en udda strumpa

• små bitar av filttyg till öron

• broderigarn och nål

• garn till manen

• fyllningsvadd

• en lång och lite tjockare blompinne

• ett band till grimma och tygel

• sax

• hobbylim

Gör så här

Hälen på strumpan ska bli toppen på hästens huvud.

Lägg strumpan med fotsulan upp och brodera

ögon genom att sy 4–5 stygn på var sida om hälen med broderigarn. Se till att bara brodera i ena lagret av strumpan, alltså det som är fotsulan, annars blir det svårt att fylla den med stoppning.

Lossa garnbunten och knyt med en annan bit garn ihop den ungefär 1/3 in på bunten. Den kortare delen av garnbunten kommer att bli käpphästens lugg och den långa delen blir manen.

Linda garnet till manen flera varv runt en liten bok.

Klipp två öron av filttyg. Nyp ihop botten på filttyget så att det bildar ett öra och sy ett par stygn för att hålla vecket på plats.

Sy fast öronen på var sida av hälen på strumpan. Sy också fast manen mitt på hälen. Frisera till manen om det behövs.

Fyll strumpa med fyllningsvadd så att den blir tjock och fast.

Stick in blompinnen i den stoppade strumpan så att änden på pinnen hamnar

ungefär mitt i huvudet på käpphästen. Hamnar pinnen för långt upp i hästens huvud finns risk att den gör hål på strumpan. Lägg hobbylim kring öppningen på strumpan och knyt ihop den med en bit garn.

Gör en grimma av ett långt band och knyt den runt mulen på käpphästen. Knyt sedan ihop ändarna på bandet så att det bildas en tygel.

När limmet torkat är käpphästen klar för lek!

Visste

du att hönan har sitt ursprung i djungeln? Eller att höna och kyckling pratar med varandra genom äggskalet? Om inte, så har du mycket att se fram emot. Det finns nämligen otroligt många spännande fakta om dessa fantastiska fåglar!

Kanske har du någon gång träffat en höna? I så fall är du möjligen redan bekant med det kacklande lätet, eller det faktum att hönorna älskar att rulla sig i sand för att göra rent fjädrarna.

För ett otränat öra kan kacklandet låta som, tja, nonsens. Men i det där kacklandet finns minst 31 olika läten som betyder olika saker! Det finns till exempel varningsläten – där hönan varnar sina vänner för rovdjur eller någon annan fara – som är olika, beroende på var faran kommer från. En rovfågel i luften eller en hungrig räv på marken? Hönor hjälper varandra och håller utkik efter faror tillsammans.

Hönshjärna? Ja, tack!

Det är inte så konstigt att hönor använder sig av smart kommunikation, eftersom även den svenska hönan har sitt ursprung i Sydostasiens djungel. I djungeln finns det många faror att hålla koll på, och hönan är en överlevare.

Om du någon gång blir kallad för “hönshjärna” – ett ord som ofta används för att dumförklara någon – ska du därför ta det som en komplimang! Hönor är kloka djur. När kycklingen kläcks, och klättrar ut ur sitt ägg, så vet den redan vem mamma är. De har nämligen pratat med varandra genom äggskalet.

Vill gärna ha en bästis!

Precis som vi människor behöver den nyfödda kycklingen trygghet och närhet från sin mamma. Under de första veckorna i livet följer kycklingen med sin mamma överallt, och gömmer sig under hennes skyddande vingar om den stora världen blir för läskig.

Mamman lär kycklingen hur den ska uppföra sig. Hönor är sociala och lever i flock, så de sociala koderna är viktiga för överlevnad. I flocken väljer hönorna ut en bästa vän, eller flera, som de helst umgås med. Olika individer passar olika bra ihop med varandra.

Väljer du dina vänner på samma sätt? Hönor är stora personligheter som vi kan lära oss av!

Djungeldjur i fångenskap

Kan du gissa var hönan tycker om att sova någonstans?

Ledtråd: det är en gammal vana som hänger kvar sedan hönan var en vild fågel ute i djungeln, när de hela tiden behövde vara på sin vakt mot rovdjur.

Hönan tycker om att sova högt uppe! Allra helst i ett träd, där flocken kan spana efter inkräktare. Många av de beteenden vi ser hos hönor är ett arv från tiden i djungeln, när de fortfarande var vilda fåglar. Därför är det bra om hönor och kycklingar får leva så naturligt som möjligt.

De flesta hönor vi ser i dag är trots allt tama. (Såvida du inte begett dig till Sydostasiens djungel och fått syn på den vilda djungelhönan!) De flesta hönor stängs in i trånga burar och tvingas värpa massvis med ägg och kycklingarna pressas till att växa alldeles för fort för att sedan skickas till slakt. Det tycker Rädda Djurenklubben är fel och vi vill att hönor och kycklingar ska få må bra och respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Kycklingens största hot

Människor är det största hotet mot kycklingar och hönor. Många kycklingar föds upp i djurfabriker där de aldrig får vara utomhus. Miljarder tuppkycklingar får inte leva en dag ens, eftersom de inte lägger några ägg och växer för långsamt för att bli mat.

Men länderna i EU – den Europeiska unionen, som är ett samarbete mellan många länder i Europa – har börjat ändra sig. Tyskland har till exempel förbjudit den hemska hanteringen av tuppkycklingarna.

Fortfarande en lång väg att gå

Även om politikerna i EU har börjat förstå att stora djurfabriker är fel, så finns det fortfarande mycket att göra för att hönorna ska kunna få ett bättre – och mer naturligt liv.

Låt dem leva så fritt som möjligt. Kommer du ihåg vad hönorna gillar? Att sova högt uppe, att krafsa i jorden utomhus, att rulla sig i sand för att göra rent fjädrarna.

… och det finns det många bra alternativ till ägg! Gillar du att baka? Inga problem! Ägg används ofta just i bakning, men det finns en uppsjö kreativa lösningar att ta till!

• Chiafrön. Blanda 1 matsked chiafrön med 3 matskedar vatten. Låt blandningen svälla i 15 minuter.

• 3 ma tskedar kikärtsspad.

• 1 matsked äppelcidervinäger och bakpulver (endast till recept som har bakpulver)

• En halv banan. Passar bäst i söta bakverk.

• 0,5 deciliter äppelmos och 0,5 tesked bakpulver.

Nu när påsken närmar sig ser vi också färgglada fjädrar överallt. Då kan det vara bra att veta att det finns fejk-fjädrar i andra material som ett snällt alternativ, för hönan behöver sina egna fjädrar.

Eller så kan en pyssla eget påskpyssel att dekorera med hemma! För tips på påskpyssel besök raddadjuren.se/hjalpdjuren/paskpyssel.

- nere vid dina fötter!

Spindlar, sniglar, myror och skalbaggar. Småkryp finns i alla möjliga former, storlekar och färger. Även om de är små, så är de väldigt viktiga för naturen. Häng med oss på en upptäcktsfärd till de allra minsta djurens spännande rike!

Nu när våren kommer är det många djur som tittar ut från sina vintergömställen. Årets första citronfjäril brukar till exempel vara ett tydligt vår- och sommartecken. Visst blir en glad när den lilla gula fjärilen fladdrar förbi?

Just fjärilar ser vi ganska ofta eftersom de för det mesta är färgglada. Men majoriteten av fjärilens släktingar – småkrypen – är desto mer anonyma. Visste du till exempel att skalbaggen är den artrikaste djursorten i världen, och att det hela tiden upptäcks nya arter?

Småkrypet med oändlig variation!

Skalbaggar kan se väldigt olika ut, eftersom det finns så många olika varianter. Forskare hittar hela tiden nya sorters skalbaggar, och kanske kommer vi aldrig att upptäcka dem alla. Men det finns några gemensamma nämnare för det här lilla krypet.

Nästan alla skalbaggar har hårda “täckvingar”, ett slags pansar som sitter på deras rygg och skyddar vingarna. Skalbaggen fäller upp täckvingarna när den ska flyga!

Citronfjäril Tordyvel

Två vanliga sorters skalbaggar, som de flesta kanske har stött på någon gång, är den svarta tordyveln – som ofta syns till när vi promenerar i skogen (om en tordyvel har hamnat upp och ner, vilket de ofta gör, kan en hjälpa till och vända dem rätt igen!) – och den vackra nyckelpigan, med sin klarröda kropp och symmetriska svarta prickar.

Nyckelpiga

Minst och störst

Kvalster är väldigt små kryp som bor lite överallt, bland annat på våra ögonfransar! Men det allra minsta krypet som forskare har hittat heter Scydosella musawanesis

Den här lilla insekten är mindre än en halv millimeter lång (0,325 mm), och lägger du dem på en rad behöver du ungefär 30 kryp för att nå en centimeter! Scydosella musawanesis liknar en skalbagge, är gulbrun till färgen och har spretiga antenner på huvudet.

En kandidat till titeln “världens största kryp” hittar vi inom fjärilsfamiljen. Här finns nattfjärilen Thysania agrippina, där det största kända exemplaret mätte 30,4 centimeter i vingbredd, lite längre än en linjal! Men det finns faktiskt ännu större insekter. Den vandrande pinnen Phryganistria har slagit rekord med sina 64 centimeter, och hamnade i Guinness Rekordbok tack vare sin storlek! Arten finns i sydöstra Asien.

Rödmyra

Arbeta som en myra?

Det ligger mycket sanning i uttrycket “arbetsmyra”. I myrstacken, som myrorna bygger av barr och kvistar, finns många olika rum och gångar. Att bygga en myrstack tar tid, och myrorna är starka. De kan bära saker som är mycket tyngre än vad de själva är – upp till 50 gånger deras egen vikt!

Myrorna bor nämligen i invecklade myrstackssamhällen, och i myrstacken är det drottningen som styr och ställer. Myrorna är väldigt noga med vem som bestämmer. Ibland skaffar de “kungliga” myrorna betjänter, det vill säga andra myror som måste hämta saker åt dem.

Mördarsnigel

Åtta ben – eller tusen?

Bara i Sverige finns det 700 olika spindelarter. Det finns många som är rädda för spindlar, men det finns faktiskt inga spindlar i Sverige som är farliga för människan. De flesta farliga spindlar bor på andra sidan jorden – i Australien. På säkert avstånd, alltså.

Spindeln har åtta ben och gillar att bo i våra hem. Spindeln tycker om att äta myggor, så om du ser en spindel i ditt hus – låt den vara. Någon gång i framtiden kanske den räddar dig från att bli myggbiten!

Ett annat kryp som är känt för sina många ben är mångfotingen, som i dagligt tal ofta kallas tusenfotingar, men trots att de har många ben är det ingen som har så många som tusen. Det svenska rekordet är 234 ben. De bor gärna i mörka utrymmen, till exempel under en sten. I Sverige är de flesta tusenfotingar ganska små, men i andra länder finns desto större varianter. Världens största tusenfoting – på hela 30 centimeter – hittades i Sydamerika och är giftig. Även för oss människor!

Mångfoting

Lilla snigel

Sist men inte minst har vi en art med ganska dåligt rykte. Den lite tjuvaktiga snigeln gillar nämligen att äta det som växer i våra trädgårdar. Men snigeln gör ett viktigt jobb; den hjälper till att bryta ned växtavfall till mull och jord, så att nya grödor får bra och näringsrik jord att växa i. Precis som maskarna gör.

I Sverige finns ett 20-tal olika sniglar. De vanligaste, som vi ofta kallar för “mördarsniglar”, är avlånga med små antenner på huvudet. En annan sort är “hussnigeln”, som egentligen borde heta “hussnäcka” eftersom den inte är en snigel, kan krypa in i snäckan den bär på ryggen när den känner sig rädd eller hotad.

Snäcka

Fluffiga chokladmuffins med grädde och aprikos-hatt! Ett recept som passar perfekt till påskfikan.

Du behöver:

ca 12 st

• 1,5 dl växtmjölk

• 2 tsk citronjuice

• 1 tsk vaniljextrakt

• 75 g växtbaserat smör (rumstempererat)

• 1,5 dl socker

• 1,75 dl vetemjöl

• 2 tsk bakpulver

• 4 msk kakao

• aprikoshalvor

• växtbaserad grädde

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 180°C

2. Vispa smör och socker väl.

3. Blanda i växtmjölk och citronjuice.

4. Tillsätt mjöl, kakao, vaniljextrakt och bakpulver och vispa till en slät smet.

5. Fördela smeten i muffinsformar.

6. Grädda i 15–20 minuter, använd en provsticka för att se när de är klara.

7. Låt muffinsen svalna helt innan dekoration.

Vill du och dina kompisar hjälpa djuren? Se hit!

En miniklubb är en grupp djurvänner som gör någonting tillsammans. Det gemensamma för alla miniklubbar i Rädda Djuren-klubben är att vi kämpar för djurs rättigheter. Det är roligare att göra saker ihop med sina kompisar för djuren!

Vad är en miniklubb?

Rädda Djuren-klubben är en stor klubb som numera rymmer många små klubbar. Med en miniklubb är det lättare att genomföra roliga idéer och projekt, eftersom ni får tips och hjälp från Rädda Djuren-klubben.

Vem kan vara med?

För att starta miniklubb behöver ni vara minst tre barn, där minst 60 % av er är mellan 6–13 år. Tillsammans bildar ni en styrelse.

Bra att veta om miniklubbar

• Alla miniklubbar är ideella, vilket betyder att ingen person ska tjäna pengar på att gå med i miniklubben.

• Alla miniklubbar ska vara öppna för nya att delta i.

• Alla miniklubbar är demokratiska, vilket betyder att alla medlemmar har rätt att vara med och bestämma i miniklubben. Planering sker på miniklubbens årsmöte som hålls en gång om året.

• Under resten av året finns en styrelse, som medlemmarna har valt personer till och som ser till att det årsmötet blir utfört.

• För att kunna ha en miniklubb krävs det att det finns en revisor. Den har till uppgift att kolla så att styrelsen följer stadgarna och årsmötets beslut, och att ekonomin hanteras på ett bra sätt. En revisor kan inte vara släkt med någon i styrelsen. Har ni svårt att hitta en revisor kan Rädda Djuren-klubben hjälpa er med det.

• Det är helt gratis att starta en miniklubb!

Tips på att göra i sin miniklubb:

• Gör TikTok-videos och inlägg på sociala medier med djurrättsliga budskap.

• Baka och laga nya vegorecept tillsammans och peppa fler att prova smarrig vegomat.

• Måla affischer, snickra holkar eller gör andra kul pysselprojekt för att uppmärksamma olika djurfrågor.

• Läs djurfaktaböcker tillsammans och lär er mer om djur och om vad de behöver för att må bra.

• Bli blixtar för djuren! Läs mer här: www.djurensratt.se/blixtmail

• Plocka skräp i naturen, placera ut vatten till djuren när det är varmt eller panta burkar för en insamling för djuren.

Valmöjligheterna är många och varje miniklubb bestämmer själv vad den hittar på!

Spännande uppdrag

Varje månad får alla miniklubbar en hälsning från Rädda Djuren-klubben, antingen ett kul nyhetsbrev med tips på pyssel, djurfakta och spännande nyheter eller ett spännande uppdrag som miniklubben kan göra!

Vad kommer er miniklubb heta?

Miniklubben:

Klubbmedlem:

Korthuvad flygpungekorre Petaurus breviceps

Flygpungekorren är ett litet trädlevande pungdjur i norra Australien, Indonesien och Nya Guinea. De har ett hudveck mellan fram ­ och bakben som gör att de kan glida i luften från träd till träd. Svansen används som ett roder när de glider genom luften.

Gavial Gavialis gangeticus

Den spännande gavialen lever i Indien och Nepal och är släkt med både krokodilen och alligatorn och gavialens långa nos och långsmala gap skiljer sig en del från sina släktingar och är ofarlig för människor. Det finns väldigt få gavialer kvar i världen och detta beror bland annat på grund av jakt för deras skinn.

Taggagam Moloch horridus

Taggagam är en fräck ödla som har koniska taggar över hela kroppen. Ödlan, som lever i Australiens öken, äter helst växter och myror.

Violsnäcka Glaucus atlanticus

Violsnäckan kallas också för Blue dragon, vilket betyder blå drake, och det är inte så konstigt för visst ser den ut som ett magiskt sagodjur? Violsnäckan blir mellan 5–8 cm stor och simmar runt i världens tropiska hav.

Det går också bra att maila till givarservice@djurensratt.se eller ringa 08 ­555 915 40 så hjälper vi dig.

Jag som ger bort medlemskapet: Barnet som ska få medlemskapet:

Namn:

Gatuadress:

Postnummer och ort:

Personnummer:

E­postadress:

Telefonnummer:

Namn:

Gatuadress:

Postnummer och ort:

Personnummer/Födelsedatum:

Kryssa i önskad present: Gympapåse Pysselbok

Ingen present

20

För att kunna hjälpa dig med ditt medlemskap och informera dig om vårt arbete för djuren sparar vi de uppgifter du lämnar. Det gör vi enligt dataskyddsförordningen vilket innebär att vi garanterar att dina uppgifter skyddas och inte lämnas ut till någon annan. Läs mer på www.djurensratt.se/integritet

I samarbete med Djurens Rätt.